lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 22 september 2011

CELEX
62010CC0493
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk för förslaget till avgörande: tyska. Förfarandespråk: engelska.

2 EUT L 50, s. 1.

3 Vid sidan om den förordning och de direktiv som nämns här föreligger det ett flertal ytterligare rättsakter som beträffar upprättandet av ett gemensamt asylsystem, politiken om laglig invandring och bekämpningen av olaglig invandring, till exempel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (EUT L 132, s. 11) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, s. 98).

4 EGT L 212, s. 12.

5 EUT L 31, s. 18.

6 EUT L 304, s. 12.

7 EUT L 326, s. 13.

8 Schweiziska edsförbundet har deltagit på grundval av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz (EUT L 53, 2008, s. 5). Enligt artikel 5.2 i detta avtal får Schweiziska edsförbundet inge skriftliga yttranden till EU-domstolen om en domstol i en medlemsstat vänder sig till EU-domstolen för ett förhandsavgörande av en fråga som avser tolkningen av förordning nr 343/2003.

9 Dom av den 2 december 2008, i mål K.R.S. mot Förenade kungariket (nr 32733/08).

10 Dom av den 21 januari 2011 i mål M.S.S. mot Belgien och Grekland (nr 30696/09).

11 Se mitt förslag till avgörande av den 22 september 2011 i mål C-411/10, N.S. (ovan fotnot 4), punkt 142 och följande punkter.

12 Ibid., punkt 95 och följande punkter.

13 Eftersom förbudet mot avvisning enligt artikel 33 i Genèvekonventionen hänför sig till flyktingar så är skyddsområdet för artikel 18 i stadgan om de grundläggande rättigheterna i detta avseende präglat av flyktingbegreppet i Genèvekonventionen (se, för ett liknande resonemang, Jarass, D., Charta der Grundrechte der Europäischen Union, München, 2010, artikel 18, punkt 5). I det sammanhang som avser förbudet mot avvisning i artikel 33 i Genèvekonventionen omfattar flyktingbegreppet inte enbart de som redan är erkända som flyktingar, utan även de som uppfyller villkoren för ett erkännande som flykting. Se, för ett liknande resonemang, Lauterpacht, E., och Bethlehem, D., The scope and content of the principle of non-refoulement: Opinion, i Refugee Protection in International Law (utgiven av Feller, E., Türk, V., och Nicholson, F.), Cambridge, 2003, sidan 87, 116 och följande sidor.

14 Se, för ett liknande resonemang, Lauterpacht, E., och Bethlehem, D. (ovan fotnot 13), s. 122, Hailbronner, K., Asyl- und Ausländerrecht, andra upplagan, Stuttgart, 2008, punkt 655.

15 Se punkt 111 och följande punkter i mitt förslag till avgörande i målet N.S. (ovan fotnot 4).

16 Ibid., punkt 117 och följande punkter.

17 För de grundläggande rättigheter som asylsökande garanteras i artiklarna 1 och 4 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, så följer detta av den positiva skyddsfunktion som dessa grundläggande rättigheter har. För artikel 18 i stadgan om de grundläggande rättigheterna följer detta av den omständigheten att denna grundläggande rättighet inte enbart ska skydda mot en direkt, utan även mot en indirekt, avvisning till en stat i vilken asylsökanden utsätts för förföljelse. Se punkt 113 och följande punkter i mitt förslag till avgörande i målet N.S. (ovan fotnot 4). Dessutom föreskrivs det uttryckligen i artikel 19.2 i stadgan om de grundläggande rättigheterna att ingen får avlägsnas, utvisas eller utlämnas till en stat där han eller hon löper en allvarlig risk att utsättas för dödsstraff, tortyr eller andra former av omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling.

18 Vid tolkningen av en unionsbestämmelse ska enligt fast rättspraxis inte endast dess lydelse beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i, se, till exempel, dom av den 29 januari 2009 i mål C-19/08, Petrosian m.fl. (REG 2009, s. I-495), punkt 34.

19 Se skäl 3 och följande skäl i förordning nr 343/2003.

20 Se artiklarna 6.1, 7, 8, 9.1 och 9.2 i förordning nr 343/2003.

21 Artikel 10 i förordning nr 343/2003. Detta ansvar upphör emellertid tolv månader efter den otillåtna inresan.

22 Beträffande innehållet och räckvidden av protokoll nr 30 om Polens och Förenade kungarikets tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, se punkt 167 och följande punkter i mitt förslag till avgörande i målet N.S. (ovan fotnot 4).

23 Sålunda har exempelvis även Europadomstolen i sin dom av den 2 december 2008, K.R.S. mot Förenade kungariket (ovan fotnot 9), utgått från att det måste presumeras att Grekland uppfyller skyldigheterna enligt direktiv 2005/85 och 2003/9.

24 Se i detta sammanhang även protokoll nr 24 om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I detta protokoll hänvisas det inledningsvis till att medlemsstaterna ska betraktas som säkra ursprungsländer i förhållande till varandra för alla rättsliga och praktiska syften som har samband med asylärenden med beaktande av den skyddsnivå som Europeiska unionens medlemsstater erbjuder såvitt avser de grundläggande rättigheterna och friheterna. Mot denna bakgrund konstateras det därefter i protokollet att ansökningar om asyl som ges in av en medborgare i en medlemsstat endast får beaktas eller förklaras tillåtna att behandlas av en annan medlemsstat på de mycket restriktiva villkor som räknas upp i protokollet.

25 Dom av den 8 juli 2010 i mål C-246/09, Bulicke (REU 2010, s. I-7003), punkt 25, av den 12 februari 2008 i mål C-2/06, Kempter (REG 2008, s. I-411), punkt 57, av den 7 juni 2007 i de förenade målen C-222/05-C-225/05, van der Weerd m.fl. (REG 2007, s. I-4233), punkt 28, och av den 13 mars 2007 i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 43.

26 Beträffande innebörden av denna princip i samband med tillämpningen av bestämmelserna i förordning nr 343/2003, se domen i målet Petrosian m.fl. (ovan fotnot 18), punkterna 47 och 52.