EU-domstolen
Domstolens dom (fjärde avdelningen) den 10 april 2014
Hänvisat till av
eurlex
- 62010CC0017
- 62012CC0295
- 62013CC0093
- 62013CC0293
- 62013CC0597
- 62013CC0603
- 62013CC0609
- 62013CC0613
- 62013CJ0603
- 62013CJ0625
- 62014CC0154
- 62014CC0155
- 62014CC0540
- 62014CC0577
- 62014CJ0154
- 62014CJ0155
- 62014TJ0438
- 62014TJ0677
- 62014TJ0691
- 62014TJ0827
- 62015CC0351
- 62015CC0411
- 62015CC0516
- 62015CC0588
- 62015CJ0516
- 62015CJ0588
- 62016CJ0301
- 62016TJ0640
- 62017CC0004
- 62018CC0823
- 62018CJ0823
- 62018TJ0344
- 62019CC0050
- 62019CC0051
- 62019CC0362
- 62019CC0440
- 62019CC0882
- 62019CC0884
- 62019CJ0882
- 62019TJ0657
+7 fler
I de förenade målen C‑231/11 P–C‑233/11 P, angående tre överklaganden enligt artikel 56 i domstolens stadga, som ingavs den 13 och den 16 maj 2011,
DOMSTOLEN (fjärde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden L. Bay Larsen, domstolens vice ordförande K. Lenaerts, tillika tillförordnad domare på fjärde avdelningen, samt domarna M. Safjan, J. Malenovský och A. Prechal (referent), generaladvokat: P. Mengozzi, justitiesekreterare: handläggaren A. Impellizzeri,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 2 maj 2013,
och efter att den 19 september 2013 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
I – Tillämpliga bestämmelser
II – Bakgrund till tvisten och det omtvistade beslutet
III – Talan vid tribunalen och den överklagade domen
IV – Parternas yrkanden och förfarandet vid domstolen
V – Prövning av överklagandena
A – Kommissionens överklagande
1. De tre första grunderna och den sjunde grunden
a) Parternas argument
b) Domstolens bedömning
2. Följderna av att kommissionens överklagande är välgrundat
B – Reyrolles överklagande
1. Den första grunden: Åsidosättande av principen om att straff och sanktioner ska vara individuella
a) Parternas argument
b) Domstolens bedömning
2. Den andra grunden: Åsidosättande av principen om likabehandling och proportionalitetsprincipen
a) Parternas argument
b) Domstolens bedömning
C – De överklaganden som ingetts av SEHV och Magrini
1. De två första grunderna: Åsidosättande av principen om att domstol inte får döma utöver vad som har yrkats av parterna (ne ultra petita) och rättskraftprincipen
a) Parternas argument
b) Domstolens bedömning
2. Följderna av att de överklaganden som ingetts av SEHV och Magrini ska bifallas
VI – Rättegångskostnader
1 Rättegångsspråk: tyska.