Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 12 februari 2015
1 Originalspråk: engelska.
2 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).
3 Beslut K(2011) 1774 av den 14 mars 2011.
4 Beslut K(2011) 2365 av den 30 mars 2011.
5 Beslut K(2011) 5230 av den 14 juli 2011.
6 EU:T:2013:404.
7 Se, bland annat, dom Nexans och Nexans France/kommissionen, C‑37/13 P, EU:C:2014:2030, punkt 36 och där angiven rättspraxis.
8 Ibidem, punkt 34 och där angiven rättspraxis.
9 Om företaget visar sig har åsidosatt unionens konkurrensregler, skulle även en försening i samarbetet med kommissionen medföra att böterna höjs. Se exempelvis dom Koninklijke Wegenbouw Stevin/kommissionen, T‑357/06, EU:T:2012:488, punkterna 220–240.
10 Se dom Roquette Frères, C‑94/00, EU:C:2002:603, punkt 48 och där angiven rättspraxis.
11 Se dom i Dow Benelux/kommissionen, 85/87, EU:C:1989:379 (nedan kallad Dow Benelux), punkterna 17–19. Se även dom Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl./kommissionen, C‑238/99 P, C‑244/99 P, C‑245/99 P, C‑247/99 P, C‑250/99 P–C‑252/99 P och C‑254/99 P, EU:C:2002:582 (nedan kallad PVC), punkt 301.
12 Se dom Roquette Frères, EU:C:2002:603, punkt 49 och där angiven rättspraxis.
13 Colas Est m.fl. mot Frankrike nr. 37971/97, Europadomstolen 2002-III.
14 Métallurgique Liotard Frères mot Frankrike nr. 29598/08, Europadomstolen 2011.
15 Canal Plus m.fl. mot Frankrike, nr. 29408/08, Europadomstolen 2010.
16 Harju mot Finland, nr. 56716/09, Europadomstolen 2011.
17 Heino mot Finland, nr. 56720/09, Europadomstolen 2011.
18 Se, exempelvis, Bernh Larsen Holding AS m.fl. mot Norge nr 24117/08, § 159 och där angiven rättspraxis, Europadomstolen 2013.
19 Niemietz mot Tyskland, 16 december 1992, § 31, serie A nr 251-B. Se även Colas Est m.fl. mot Frankrike nr. 37971/97, § 49, ovan fotnot 13.
20 Se särskilt punkterna 64–73 och 108–110 i den överklagade domen.
21 Bernh Larsen Holding AS m.fl. mot Norge, ovan fotnot 18.
22 Delta Pekárny AS mot Tjeckien nr. 97/11, §§ 82–94, Europadomstolen 2014.
23 Ibidem, §§ 83, 87, 92 och 93.
24 Jämför generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i mål Nexans och Nexans France/kommissionen, C‑37/13 P, EU:C:2014:223, punkt 85.
25 Se dom Chalkor/kommissionen, C‑386/10 P, EU:C:2011:815, och dom KME m.fl./kommissionen, C‑272/09 P, EU:C:2011:810.
26 Se artikel 52.3 in fine i stadgan: … Denna bestämmelse hindrar inte unionsrätten från att tillförsäkra ett mer långtgående skydd [än det som föreskrivs i Europakonventionen].
27 Till vilka det hänvisas ovan i fotnot 13–15. Jag vill i detta sammanhang påpeka att klagandena inte tydligt har angett varför domen Colas Est skulle vara relevant i det aktuella sammanhanget, eftersom den, som nämnts ovan, endast gällde en överträdelse av rätten till respekt för privatliv och familjeliv (artikel 8 i Europakonventionen).
28 Se ovan i punkt 40 nämnda rättspraxis. Beträffande Europadomstolens praxis, se särskilt dom Menarini Diagnostics Srl mot Italien, nr. 43509/08, §§ 57–67 och där angiven rättspraxis, Europadomstolen 2011.
29 Se Canal Plus m.fl. mot Frankrike, ovan fotnot 15, § 37, och Métallurgique Liotard Frères mot Frankrike, ovan fotnot 14, §§ 18 och 19.
30 Se Canal Plus m.fl. mot Frankrike, ovan fotnot 15, § 40.
31 EU:C:1989:379.
32 Se punkterna 115–165 i den överklagade domen.
33 Dessa kontroller och avvägningar omfattar i synnerhet ett sammanträde för hela kommissionärskollegiet, efter ett samråd mellan avdelningarna.
34 På grundval av artikel 13 i kommissionens arbetsordning (K(2000) 3614) (EGT 2000 L 308, s.26), i ändrad lydelse enligt kommissionens nyligen meddelade beslut av den 9 november 2011 om ändring av dess arbetsordning (2011/737/EU, Euratom) (EUT L 296, s. 58).
35 Se, i huvudsak, kommissionens beslut PV(2004) 1655, SEK(2004) 520/2, och PV(2006) 1763, SEK(2006) 1368.
36 Beträffande lagligheten av en sådan delegering, se dom i målet AKZO Chemie och AKZO Chemie UK/kommissionen, 5/85, EU:C:1986:328, 28–40, och dom Dow Chemical Ibérica m.fl./kommissionen, 97/87–99/87, EU:C:1989:380, punkt 58.
37 Jämför generaladvokaten Dámaso Ruiz-Jarabos förslag till avgörande som ledde fram till domen C‑204/00 P, EU:C:2003:85, punkt 26. Se även, för ett liknande resonemang, dom Hoechst/kommissionen, C‑227/92 P, EU:C:1999:360, punkt 14 och 15 och där angiven rättspraxis.
38 Se särskilt artikel 52.1 i stadgan.
39 Punkt 162 i den överklagade domen.
40 Se, i detta hänseende, särskilt punkterna 15 och 22 i den överklagade domen.
41 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande som ledde fram till dom Nexans och Nexans France/kommissionen, EU:C:2014:223, punkt 62 och där angiven rättspraxis.
42 Se dom Dow Benelux, EU:C:1989:379, punkt 49, och dom Nexans France och Nexans/kommissionen, T‑135/09, EU:T:2012:596, punkt 115 och följande punkter samt där angiven rättspraxis.
43 Se, analogt, dom kommissionen/Frankrike, C‑24/00, EU:C:2004:70, punkt 53, och dom kommissionen/Italien, 199/85, EU:C:1987:115, punkt 14.
44 Se dom Roquette Frères, EU:C:2002:603, punkt 49 och där angiven rättspraxis.
45 Se Bernh Larsen Holding AS m.fl. mot Norge, ovan fotnot 18, §§ 171 och 172; Klass m.fl. mot Tyskland, 6 september 1978, §§ 47 och 52, serie A nr 28; Z mot Finland, 25 februari 1997, § 103, Europadomstolen 1997-I; och Delta Pekárny AS mot Tjeckien, ovan fotnot 22, § 92.
46 Se dom Dow Benelux, EU:C:1989:379, punkt 18.
47 Se dom PVC, EU:C:2002:582, punkterna 294–307.
48 Se särskilt punkterna 470 och 471 i domen i första instans: dom PVC, T‑305/94–T‑307/94, T‑313/94–T‑316/94, T‑318/94, T‑325/94, T‑328/94, T‑329/94 och T‑335/94, EU:T:1999:80.
49 Ibidem, punkt 477.
50 Vidare förefaller kommissionens påståenden i detta hänseende inte vara korrekta, eftersom handlingar i målet visar att flera av klagandenas advokater ursprungligen invände mot efterforskningarna avseende DUSS-relaterade handlingar.