Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 7 maj 2015
1 Originalspråk: tyska.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, s. 77, rättelse i EUT L 229, s. 35).
3 Se, beträffande det tidigare gällande rättsläget enligt artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33) i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992 (EGT L 245, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 160), dom Mattern och Cikotic (C‑10/05, EU:C:2006:220, punkt 27).
4 Dom Iida (C‑40/11, EU:C:2012:691).
5 Se punkterna 63–67 i mitt förslag till avgörande av den 8 september 2005 i mål parlamentet/rådet (C‑540/03, EU:C:2005:517) och Europadomstolens dom av den 2 augusti 2001 i målet Boultif mot Schweiz (nr 54273/00), Recueil des arrêts et décisions 2001-IX, § 39, och av den 25 mars 2014, Biao mot Danmark (nr 38590/10), § 53.
6 Se till exempel Europadomstolens dom av den 26 september 1997 i målet Mehemi mot Frankrike (nr 25017/94), Recueil des arrêts et décisions 1997-VI, § 27.
7 Se dom Iida (C‑40/11, EU:C:2012:691, punkterna 60–64).
8 Teoretiskt sett skulle till och med ett fall med en skenskilsmässa som en motsvarighet till skenäktenskap vara möjligt, det vill säga att en tredjelandsmedborgare enbart för att få egen uppehållsrätt i den mottagande staten med stöd av artikel 13 i direktiv 2004/38 låter skilja sig före makens förväntade flytt från landet. I praktiken är det emellertid inte minst av kostnadsskäl långsökt att makar skulle anse sig vara tvungna att vidta en så extrem åtgärd, eftersom tredjelandsmedborgaren ändå kan få permanent uppehållsrätt efter fem år med stöd av artikel 16.2 i direktiv 2004/38. Det kan lämnas därhän huruvida en sådan skenskilsmässa eventuellt inte skulle vara giltig och vilka uppehållsrättsliga följder den skulle få, eftersom omständigheterna i det aktuella fallet inte tyder på något sådant.
9 Se till exempel dom Zhu och Chen (C‑200/02, EU:C:2004:639, punkt 30), dom kommissionen/Belgien (C‑408/03, EU:C:2006:192, punkt 42) och dom Alokpa m.fl. (C‑86/12, EU:C:2013:645, punkt 27).