Förslag till avgörande av generaladvokat Sharpston föredraget den 3 september 2015
1 Originalspråk: engelska.
2 Beträffande definitionen av vad som är kreditinstitut och betalningsinstitut enligt den ifrågavarande unionsrätten hänvisas till punkterna 16, 17 och 44 nedan.
3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 2005, s. 15), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 (EUT L 331, 2010, s. 120).
4 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 1995, s. 31), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29 september 2003 (EUT L 284, 2003, s. 1).
5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (kallat direktivet om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 2005, s. 22).
6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 2007, s. 1).
7 Se även punkt 72 nedan.
8 En senare version finns från februari 2012: International Standards on Combating Money Laundering and the Financing of Terrorism & Proliferation: The FATF Recommendations (nedan kallade FATF:s rekommendationer 2012). Båda versionerna finns tillgängliga på FATF:s webbplats: http://www.fatf-gafi.org/.
9 Se punkt 29 nedan.
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, 2000, s. 1), med ändringar.
11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EUT L 177, 2006, s.1). Genom detta direktiv upphävdes direktiv 2000/12.
12 Se punkt 44 nedan.
13 Den fullständiga definitionen av ett betalningsinstitut finns i artikel 4.4 i betaltjänstdirektivet. Se punkt 44 nedan.
14 Se också punkt 29 nedan.
15 Tillämpningsföreskrifter har antagits genom kommissionens direktiv 2006/70/EG av den 1 augusti 2006 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG med avseende på definitionen av person i politiskt utsatt ställning, samt tekniska kriterier för att kunna tillämpa lägre krav på kundkontroll och göra undantag på grund av finansiell verksamhet som drivs tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning (EUT L 214, 2006, s. 29). Medan det direktivet fastställer tillämpningsföreskrifter beträffande, bland annat, tekniska kriterier för att bedöma huruvida en situation utgör en låg risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt artikel 11.2 och 11.5 i penningtvättdirektivet, omfattar det inte artikel 11.1.
16 Se punkt 32 nedan.
17 Se artikel 2 c i direktivet om otillbörliga affärsmetoder.
18 Artikel 10 avser lägre krav men i fråga om varor och transaktioner.
19 Det vill säga sådana kreditinstitut eller finansiella institut som anges i artikel 2.1.1 och 2.1.2 i penningtvättdirektivet.
20 Se FATF:s rekommendationer 2003, Introduktion, fotnot 1 och FATF:s rekommendationer 2012, Introduktion, s. 7. Kommissionen anges som en av FATF:s medlemmar.
21 Se, till exempel, dom Jyske Bank Gibraltar ( C‑212/11, EU:C:2013:270, punkterna 46 och 63) (nedan kallad domen i målet Jyske Bank Gibraltar).
22 Se ovan punkt 7.
23 Se domen i målet Jyske Bank Gibraltar, punkt 38 och angiven rättspraxis.
24 Artikel 2 a i direktivet om otillbörliga affärsmetoder.
25 Dom Zentrale zur Bekämpfung unlauteren Wettbewerbs ( C‑59/12, EU:C:2013:634, punkt 33).
26 Se, till exempel, artiklarna 8.2 och 34.1 i och skäl 22 och 24 till penningtvättdirektivet.
27 Det kan finnas andra situationer där en sådan risk befinns föreligga.
28 Till exempel artiklarna 22.1 a, 24 och 27.
29 Jag noterar att medan penningtvättdirektivet inte förefaller definiera termen produkt antyder sammanhanget där termen används att den avser att omfatta olika finansiella och kommersiella utbud.
30 Se även tolkningsnot 9 till rekommendation 5 i FATF:s rekommendationer 2003.
31 Se även tolkningsnot 10 till rekommendation 5 i FATF:s rekommendationer 2003.
32 Se skäl 22 och 24 till penningtvättdirektivet. Se även rekommendation 1 i FATF:s rekommendationer 2012.
33 Se, till exempel, artiklarna 17 och 21 i betaltjänstdirektivet.
34 Annan unionslagstiftning avseende kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism innefattar bland annat: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel (EUT L 345, 2006, s. 1), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen (EUT L 309, 2005, s. 9) samt rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 2001, s. 70).
35 FATF har också intagit ståndpunkten att det riskbaserade tillvägagångssättet inte är en nollvision och att det kan finnas tillfällen när en institution har vidtagit alla rimliga åtgärder för att identifiera och mildra riskerna men som ändå utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Se FATF, Guidance for a Risk-Based Approach – The Banking Sector (Oktober 2014), punkt 10.
36 Denna innebörd var anledningen till Europaparlamentets förslag att undanta (det som nu är) artikel 7 c från undantaget: se Rapport om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt, inbegripet finansiering av terrorism (KOM(2004)°0448 – C6-0143/2004 – 2004/0137(COD)), s. 43.
37 Detta är också förenligt med FATF:s rekommendationer 2003. I tolkningsnot 13 till rekommendation 5 anges att förenklade [kundkontroll]åtgärder … inte [kan] godtas närhelst det finns en misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism eller fråga är om fall med högre risk. Se också tolkningsnot 2 till rekommendation 1 i FATF:s rekommendationer 2012.
38 Medlemsstaterna ska visserligen föreskriva liknande skyldigheter i andra situationer än de som anges i punkterna 2–4 och som innebär en hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism samt uppfyller de tekniska kriterier som fastställts i de tillämpningsföreskrifter som antagits av kommissionen med stöd av artikel 40.1 c. Såvitt jag vet har sådana tillämpningsföreskrifter ännu inte antagits.
39 Se punkt 54 ovan.
40 Domen i målet Jyske Bank Gibraltar, punkt 61.
41 Se domen i målet Jyske Bank Gibraltar, punkt 61.
42 Se punkterna 108–119 nedan.
43 Se artikel 21 i betaltjänstdirektivet.
44 Se också skäl 10 till penningtvättdirektivet.
45 Förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Jyske Bank Gibraltar ( C‑212/11, EU:C:2012:607, punkt 61).
46 Den avdelningen innehåller artikel 17.1 i betaltjänstdirektivet.
47 Se artikel 17.6 i betaltjänstdirektivet.
48 Se punkterna 81 och 82 ovan.
49 Se, till exempel, dom kommissionen/Portugal ( C‑438/08, EU:C:2009:651, punkt 27 och där angiven rättspraxis).
50 Domen i ovannämnda målet Jyske Bank Gibraltar, punkt 49 jämförd med punkterna 59 och 60.
51 Domen i målet Jyske Bank Gibraltar, punkterna 57–60 (och, i synnerhet, rättspraxis angiven i punkt 60).
52 Domen i målet Jyske Bank Gibraltar, punkterna 62–64 och 85 och där angiven rättspraxis.
53 Domen i målet Jyske Bank Gibraltar, punkt 66 och där angiven rättspraxis.
54 Tolkningsnot 15, jämförd med tolkningsnot 14, i FATF:s rekommendationer 2012 innehåller exempel som ger vägledning om vad som är användbara tecken på hög risk. Not 14 anger emellertid uttryckligen att dessa exempel kanske inte är relevanta i alla situationer. I stycke c) anges: privat bankverksamhet, anonyma transaktioner, affärsförbindelser eller transaktioner utan personlig kontakt, betalning mottagen från okända personer eller tredje parter som man inte har någon relation till.
55 Se, till exempel, dom Accor ( C-310/09, EU:C:2011:581, punkt 37 och däri angiven rättspraxis), och dom ProRail ( C-332/11, EU:C:2013:87, punkt 30 och däri angiven rättspraxis).
56 Jag godtar därför att den bestämmelsen måste tolkas så, att den omfattar också alla dem vars agerande som ombud medför ansvar för den enhet som de agerar för. Artikel 9.4 som behandlar transaktioner som utförs av kunden eller för kundens räkning bekräftar denna tolkning av artikel 8.1 a. Denna tolkning stämmer också överens med rekommendation 5 i FATF:s rekommendationer 2003 och dess tolkningsnot 4 enligt vilken när kunden är en juridisk person kundkontrollåtgärden för att identifiera den och kontrollera dess identitet innefattar skyldigheten att kontrollera att varje person som uppger sig agera för kundens räkning har den behörigheten och att identifiera den personen. Se även tolkningsnot 4 till rekommendation 10 i FATF:s rekommendationer 2012.