Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 4 juni 2015

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 166, s. 1, och rättelse i EUT L 200, 2004, s. 1.

3 EUT L 338, s. 35.

4 EUT L 158, s. 77, och rättelser i EUT L 229, 2004, s. 35, och EUT L 197, 2005, s. 34.

5 Punkt 55 och punkt 1 i domslutet.

6 Dom Brey ( C‑140/12, EU:C:2013:565, punkt 58).

7 Dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkt 45).

8 C‑333/13, EU:C:2014:341.

9 C‑67/14, EU:C:2015:210, som just nu prövas av domstolen.

10 Se punkterna 65–72 i mitt förslag till avgörande i målet Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:341) och punkterna 54–58 i mitt förslag till avgörande i målet Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:210), som just nu prövas av domstolen.

11 Min kursivering.

12 C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344.

13 Ibidem (punkt 45).

14 Dom Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 64). Min kursivering.

15 Punkt 70.

16 Se dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkterna 34 och 35) och dom Brey ( C‑140/12, EU:C:2013:565, punkt 56).

17 Dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkt 46). Det är riktigt att detta konstaterande avseende giltigheten gjordes mot bakgrund av artiklarna 12 EG och 39.2 EG (nu artiklarna 18 FEUF och 45.2 FEUF). Eftersom [a]lla unionsmedborgare kan … åberopa förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet i artikel 18 FEUF i alla situationer som omfattas av unionsrättens materiella tillämpningsområde (se domen Dano [ C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 59, min kursivering], anser jag dock att domstolens konstaterande avseende giltigheten av artikel 24.2 i direktiv 2004/38 inte kan vara begränsat till enbart situationen för en arbetstagare i den mening som avses i artikel 45 FEUF.

18 Dom Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 77).

19 Punkt 57.

20 Dom Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 58).

21 Ibidem (punkt 59).

22 Dom Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 60).

23 Ibidem (punkt 61). Min kursivering.

24 Dom N. ( C‑46/12, EU:C:2013:97, punkt 33).

25 Se, för ett liknande resonemang, dom Brey ( C‑140/12, EU:C:2013:565, punkt 57).

26 Punkt 70.

27 Se skäl 10 i direktivet.

28 EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33.

29 EUT L 141, s. 1.

30 Dom Collins ( C‑138/02, EU:C:2004:172, punkterna 31 och 58 och där angiven rättspraxis).

31 Punkterna 67–79.

32 Dom Collins ( C‑138/02, EU:C:2004:172, punkterna 30 och 31).

33 Enligt Herwig Verschueren tycks detta balanserade synsätt även vara genomtänkt av lagstiftningen [i europeiska unionen] i direktiv 2004/38. I direktivet föreskrivs nämligen i artikel 24.2 ett undantag från likabehandlingsprincipen i fråga om socialt bistånd under de tre första månaderna av vistelsen. … (Verschueren H., La libre circulation des personnes à l’intérieur de l’UE et les allocations sociales minimales des États membres: en quête d’équilibre, Revue belge de sécurité sociale, första kvartalet 2013, s. 127–133, särskilt s. 127, se även s. 117.) Marc Morsa bekräftade även att [ä]ven om samtliga unionsmedborgare beviljas uppehållsrätt i högst tre månader utan några andra villkor eller krav än att unionsmedborgaren ska inneha ett giltigt identitetskort eller pass (artikel 6.1 [i direktiv nr 2004/38]), är det dock enligt artikel 24.2 i direktiv 2004/38 tillåtet för den mottagande medlemsstaten att inte bevilja socialt bistånd under vistelsens tre första månader till ekonomiskt icke aktiva personer för att de inte ska bli en orimlig belastning för den mottagande medlemsstaten. (Morsa M., Les migrations internes à l’Union européenne sont-elles motivées par un accès à des prestations sociales? Citoyenneté européenne, liberté de circulation et de séjour des inactifs et droits sociaux, la relation entre la coordination européenne et la directive 2004/38, Journal des tribunaux du travail, 2014, s. 245–253, särskilt s. 251). Elaine Fahey framhåller ordvalet i artikel 24: It will be recalled that Art. 24 of the Directive [2004/38], whilst providing for equal treatment of Union citizens to social assistance, expressly states that Member States do not have to extend the value of equal treatment to social assistance for work-seekers. This important derogation is contained in Art. 24(2) […]. The language used in the derogation consists of mandatory legislative language: 'shall’, as opposed to discretionary terminology such as 'may’, underscoring the fact that states are not under an obligation to provide assistance. (Fahey E., Interpretive legitimacy and distinction between 'social assistance’ and 'work seekers allowance’: Comment on Cases C‑22/08 and C‑23/08 Vatsouras and Koupatantze, E.L. Rev., 2009, 34(6), s. 933–949, särskilt s. 939 och 940, se även s. 946). Kay Hailbronner bekräftar även denna tolkning av artikel 24 i direktiv 2004/38 som inte är tvetydig, i och med att han skriver att article 24 unequivocally excludes job-seekers from social assistance for the first three months of residence or where appropriate for a longer period of job-seeking. No exception is made for a genuine link to the employment market (min kursivering, Hailbronner K., Union citizenship and access to social benefits, CML Rev., 2005(42), s. 1245–1267, särskilt s. 1263, se även redogörelsen på s. 1259 och 1260).

34 Dom Prete ( C‑367/11, EU:C:2012:668, punkt 25). Se även, för ett liknande resonemang, punkt 49 i samma dom, dom Collins ( C‑138/02, EU:C:2004:172, punkt 63), dom Ioannidis ( C‑258/04, EU:C:2005:559, punkt 22), och dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkt 37).

35 Punkt 38.

36 Se, för ett liknande resonemang, dom Collins ( C‑138/02, EU:C:2004:172, punkt 70), dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkt 39), och dom Prete ( C‑367/11, EU:C:2012:668, punkt 46).

37 Dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkt 40).

38 Se, för ett liknande resonemang, Prete ( C‑367/11, EU:C:2012:668, punkt 34 och där angiven rättspraxis.)

39 Ibidem (punkt 50).

40 Ibidem (punkt 51).

41 Se, för ett liknande resonemang, dom Prete ( C‑367/11, EU:C:2012:668, punkt 50) och dom Stewart ( C‑503/09, EU:C:2011:500, punkt 100).

42 Åtminstone till dess arbetsmarknad. Se, för ett liknande resonemang, dom Collins ( C‑138/02, EU:C:2004:172, punkt 70), dom Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:344, punkt 39), och dom Prete ( C‑367/11, EU:C:2012:668, punkt 46).

43 Se generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i målen Vatsouras och Koupatantze ( C‑22/08 och C‑23/08, EU:C:2009:150), som framhöll att klagandena i det nationella målet hade utövat en ekonomisk verksamhet under de första månaderna efter deras ankomst till den mottagande medlemsstaten. Med anledning av denna särskilda omständighet ansåg generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer att klagandena knappast [kunde] betraktas som arbetssökande i vanlig mening om de senare [blev] arbetslösa (punkt 63).