Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 10 september 2015

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 1, 2003, s. 1.

3 EUT C 101, 2004, s. 43, nedan kallat tillkännagivandet om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket.

4 http://ec.europa.eu/competition/ecn/model_leniency_fr.pdf.

5 http://ec.europa.eu/competition/ecn/mlp_revised_2012 _en.pdf.

6 EUT C 298, 2006, s. 17, nedan kallat kommissionens tillkännagivande om förmånlig behandling.

7 Markeringen syftar till att ge den som begär immunitet tillfälle att reservera den första platsen i kön för ansökningar om förmånlig behandling och komplettera denna ansökan vid ett senare tillfälle. I punkt 14 i kommissionens tillkännagivande om förmånlig behandling föreskrivs att [e]tt företag som vill ansöka om immunitet mot böter skall kontakta kommissionens generaldirektorat för konkurrens. Företaget kan antingen först ansöka om en så kallad markering eller omedelbart lämna en formell ansökan om immunitet mot böter. Enligt punkt 15 i ovannämnda tillkännagivande ”[kan k]ommissionen … bevilja en markering som skyddar sökandens plats i kön för en period som fastställs från fall till fall för att det skall vara möjligt att samla ihop de uppgifter och bevis som krävs. För att kunna komma i fråga för en markering skall den sökande meddela kommissionen sitt namn och sin adress och lämna uppgifter om parterna i den misstänkta kartellen, om de berörda produkterna och områdena, om uppskattad varaktighet av den misstänkta kartellen och om vilken form av kartellbeteende det är fråga om. Sökanden bör också underrätta kommissionen om tidigare eller eventuella framtida ansökningar om förmånlig behandling hos andra myndigheter i samband med den misstänkta kartellen och motivera sin begäran av en markering. Om kommissionen beviljar en markering, fastställer den en tidsfrist inom vilken den sökande skall fullfölja sin markering genom att lämna de uppgifter och bevis som krävs för att få immunitet. … Om den sökande fullföljer sin markering inom den tidsfrist som kommissionen har fastställt kommer de uppgifter och bevis som den sökande har lämnat att anses ha lämnats den dag då markeringen beviljades.

8 Kommissionens beslut av den 28 mars 2012 rörande ett förfarande enligt artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/39.462 – Spedition) (K(2012) 1959).

9 Mitt svar på den första frågan avseende Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 gäller i tillämpliga delar Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2012, trots att sistnämnda inte är tillämpligt i tiden (ratione temporis) på de aktuella omständigheterna i målet vid den nationella domstolen.

10 Min kursivering. Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling är ett icke bindande instrument som har till syfte att i praktiken, och utan bindande lagstiftning, harmonisera de nationella myndigheternas program för förmånlig behandling, så att tänkbara sökande inte avskräcks från att ansöka om förmånlig behandling på grund av skillnaderna mellan de olika programmen för förmånlig behandling inom Europeiska konkurrensnätverket. … Trots att detta och andra instrument, som tillkännagivandet om samarbete och det gemensamma uttalandet, inte har lagstiftningskaraktär går det inte att bortse från hur de i praktiken påverkar hur framför allt nationella konkurrensmyndigheter och kommissionen bedriver sitt arbete. Se generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande i målet Pfleiderer ( C‑360/09, EU:C:2010:782, punkt 26). Se även punkt 7 i de förklarande anmärkningarna som bifogats Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006, där det bland annat föreskrivs att programmet ska främja en harmonisering av befintliga program för förmånlig behandling utan bindande lagstiftning och underlätta antagandet av sådana program för de konkurrensmyndigheter som ännu inte har sådana.

11 Se, för ett liknande resonemang, punkt 38 i tillkännagivandet om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket. Se även punkt 4 i 2009 års rapport om konvergens mellan program för förmånlig behandling där det föreskrivs att Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 inte är en rättsligt bindande handling. Myndigheterna ska emellertid politiskt eftersträva att anpassa sina program för förmånlig behandling till detta modellprogram eller, i avsaknad av ett sådant, införa anpassade program. Dokumentet finns enbart tillgängligt på engelska, på följande webbplats: http://ec.europa.eu/competition/ecn/model_leniency_programme.pdf.

12 EUT C 298, 2006, s. 17.

13 Dom Pfleiderer ( C‑360/09, EU:C:2011:389, punkterna 21 och 23).

14 Dom Pfleiderer ( C‑360/09, EU:C:2011:389, punkt 20). Såsom kommissionen påpekat står det en medlemsstat fritt att anta ett program för förmånlig behandling på området för konkurrensrätt. Om en konkurrensmyndighet beslutar sig för att anta ett nationellt program för förmånlig behandling är detta fristående i förhållande till övriga medlemsstaters och kommissionens program för förmånlig behandling, naturligtvis under förutsättning att EU-rätten beaktas, framför allt artikel 4.3 FEU, förordning nr 1/2003 och allmänna principer i unionsrätten.

15 Däribland Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006.

16 Se punkt 72 i tillkännagivandet om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket, där det föreskrivs att [a]lla de konkurrensmyndigheter i medlemsstaterna som deltar i nätverket har undertecknat ett uttalande, som återfinns i bilagan till detta tillkännagivande. Där godtar de principerna i detta tillkännagivande, däribland reglerna om skydd för den som har ansökt om förmånlig behandling, och förklarar att de kommer att följa dem. En förteckning över dessa myndigheter finns på Europeiska kommissionens webbplats.… Bland de myndigheter som har undertecknat uttalandet återfinns den italienska konkurrensmyndigheten.

17 Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 har varken offentliggjorts i L-serien av Europeiska unionens officiella tidning, vars syfte är att offentliggöra rättsligt bindande rättsakter, eller i C-serien, som innehåller icke bindande rättsakter, såsom upplysningar, rekommendationer och yttranden vilka avser unionen. Se, analogt, dom Expedia ( C‑226/11, EU:C:2012:795), punkt 30. Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 finns tillgängligt på kommissionens webbplats, http://ec.europa.eu/competition/ecn/model_leniency_en.pdf.

18 Se punkt 3 i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006, där det anges att medlemmarna i Europeiska konkurrensnätverket åtar sig att inom ramen för sina befogenheter göra allt som står i deras makt för att anpassa sina program till det Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram. Sistnämnda utgör inte hinder för en konkurrensmyndighet att ställa sig mer välvilligt till företag som ansöker om förmånlig behandling inom ramen för deras program. Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram kan i sig inte skapa några berättigade förväntningar för dessa företag. Min kursivering. Se punkt 4 i Europeiska konkurrensnätverkets rapport om konvergens mellan program för förmånlig behandling inom Europeiska konkurrensnätverket, där det bekräftas att [t]he Model Programme is not a legally binding document, (modellprogrammet är inte en bindande rättsakt, min översättning). Denna rapport finns enbart tillgänglig på engelska på följande webbplats http://ec.europa.eu/competition/ecn/model_leniency_programme.pdf.

19 Se, analogt, dom Expedia ( C‑226/11, EU:C:2012:795, punkt 31).

20 Enligt min mening utgör Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 en sorts färdplan för medlemsstaternas eventuella program för förmånlig behandling i fråga om konkurrens. Om ett nationellt program för övrigt grundar sig på Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 kan modellprogrammet eventuellt tjäna som stöd för en tolkning enligt den nationella rätten.

21 Domstolen slog i punkt 25 i domen Pfleiderer ( C‑360/09, EU:C:2011:389) fast att program för förmånlig behandling [utgör] ett användbart verktyg för att effektivt kunna avslöja och sätta stopp för överträdelser av konkurrensreglerna och gagnar således syftet att artiklarna 101 FEUF och 102 FEUF ska tillämpas effektivt. Se även dom Donau Chemie m.fl. ( C‑536/11, EU:C:2013:366, punkt 42).

22 Se dom Pfleiderer ( C‑360/09, EU:C:2011:389, punkt 24) och dom Donau Chemie m.fl. ( C‑536/11, EU:C:2013:366, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

23 Se, analogt, dom Expedia ( C‑226/11, EU:C:2012:795, punkt 28).

24 Rätten till god förvaltning har fastlagts i artikel 41 i stadgan. Enligt domstolens praxis följer av ordalydelsen i artikel 41 att denna artikel inte är tillämplig på medlemsstaterna utan på unionens institutioner, organ och byråer (se, för ett liknande resonemang, dom Cicala ( C‑482/10, EU:C:2011:868, punkt 28), dom YS m.fl. ( C‑141/12 och C‑372/12, EU:C:2014:2081, punkt 67), och dom Mukarubega ( C‑166/13, EU:C:2014:2336, punkt 44)). Rätten till god förvaltning utgör en allmän princip i unionsrätten. Eftersom den italienska myndigheten tillämpar artikel 101 FEUF i målet vid den nationella domstolen, är de krav som följer av den allmänna principen om rätten till god förvaltning tillämpliga. Se, för ett liknande resonemang, dom N. ( C‑604/12, EU:C:2014:302, punkterna 49 och 50).

25 Se ordalagen i den andra frågan från den hänskjutande domstolen.

26 Ibidem.

27 Dom Ioannis Katsivardas – Nikolaos Tsitsikas ( C‑160/09, EU:C:2010:293, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

28 Se artiklarna 16‐18 i den italienska myndighetens meddelande. Det ska även erinras om att den italienska konkurrensmyndigheten återfinns i [l]ist of authorities accepting summary applications as provided by the ECN Model Leniency Programme in Type 1A cases, det vill säga i förteckningen över de myndigheter som godtar förenklade ansökningar i enlighet med Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram i ärenden av typ 1A (min översättning). Uttrycket typ 1A avser sådana situationer i vilka en befrielse från böter är möjlig. Detta dokument finns enbart tillgängligt på engelska, på kommissionens webbplats http://ec.europa.eu/competition/ecn/list_of_authorities.pdf.

29 Se ordalydelsen i den andra frågan från den hänskjutande domstolen.

30 Av lydelsen av den andra frågan och ordvalet trots vad som föreskrivs i punkt 38 i kommissionens tillkännagivande om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket framgår att den hänskjutande domstolen själv anser att denna bestämmelse i princip utesluter varje rättsligt samband mellan den ansökan om immunitet som ett företag framställt eller planerar att framställa till kommissionen och dess förenklade ansökan om immunitet hos en nationell konkurrensmyndighet för samma konkurrensbegränsande samverkan. Eftersom Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 antogs efter det att tillkännagivandet om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket (2004) antagits anser jag att den andra frågan i själva verket syftar till att få klarhet i huruvida det aktuella programmet medförde en ändring av punkt 38 i kommissionens tillkännagivande om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket.

31 Min kursivering. Se punkt 38 i kommissionens tillkännagivande om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket.

32 Min kursivering.

33 Se punkterna 39 och 40 i de förklarande anmärkningar som bifogats Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006. Av detta följer att punkt 22 i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 bekräftar innehållet i punkt 38 i kommissionens tillkännagivande om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket.

34 Se punkt 40 i de förklarande anmärkningar som bifogats Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006.

35 Det ska erinras om att detta modellprogram, inbegripet den aktuella förteckningen, enligt min mening inte är bindande för de nationella konkurrensmyndigheterna.

36 Punkterna 22–25 i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 rör ingivande av förenklade ansökningar om immunitet till nationella konkurrensmyndigheter enbart i ärenden av typ 1A som enligt punkt 5 i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 avser omfattningen av det bistånd som sökanden lämnar de nationella konkurrensmyndigheterna.

37 Se punkt 22 i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006.

38 Vad beträffar lydelsen av den hänskjutande domstolens andra fråga ska det noteras att begreppet huvudansökan inte används i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006. I det avseendet delar jag den tyska regeringens uppfattning att denna benämning inte är lämplig, eftersom den kan uppfattas på så sätt att den förenklade ansökan som framställs till en nationell konkurrensmyndighet är en sorts bilaga till den ansökan som framställts till kommissionen.

39 Denna situation har kraftfullt bestritts av DHL.

40 Republiken Italien har till sitt skriftliga yttrande bifogat ett e-postmeddelande av den 9 juli 2008 från kommissionens generaldirektorat för konkurrens (GD konkurrens) som är riktat till den italienska konkurrensmyndigheten. Av detta e-postmeddelande framgår att den italienska konkurrensmyndigheten vid ett möte i Europeiska konkurrensnätverket ställt en fråga till kommissionen avseende behandlingen av olika ansökningar om förmånlig behandling som DHL vid den tidpunkten framställde till kommissionen och den italienska konkurrensmyndigheten. I det e-postmeddelandet bekräftade GD konkurrens att [a]pplicants should be aware (and are informed so by the Commission) that any conditional immunity granted by the Commission does not extend to member states/NCA and a separate application is required. If Company A, in making its application in Italy, has not covered itself fully by omitting road freight forwarding it is quite simply an error on its part. (De som begär förmånlig behandling ska vara medvetna (och har i detta avseende underrättats av kommissionen) om att villkorad immunitet som beviljas av kommissionen inte är bindande för medlemsstaterna eller de nationella konkurrensmyndigheterna och att en separat ansökan krävs. Om företaget A genom sin ansökan om förmånlig behandling i Italien inte skyddat sig fullt ut genom att underlåta att nämna vägtransport, så utgör detta helt enkelt en felaktighet från företagets sida, min översättning). Tvärtemot vad DHL har anfört under förhandlingen bekräftar innehållet i detta e‑postmeddelande att det trots den omständigheten att kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna har möjlighet till utbyte av information inom Europeiska konkurrensnätverkets inte ankommer på de nationella konkurrensmyndigheterna att kontakta kommissionen rörande olika ansökningar om förmånlig behandling. Det bekräftar även dels principen om att ansökningar om förmånlig behandling till kommissionen och ansökningar om förmånlig behandling till de nationella konkurrensmyndigheterna är fristående och självständiga, dels den omständigheten att det enbart ankommer på sökanden att göra en korrekt avgränsning av omfattningen av dess (förenklade) ansökan om förmånlig behandling till en nationell konkurrensmyndighet.

41 Se punkt 25 i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006, punkt 41.1 i tillkännagivandet om samarbete inom Europeiska konkurrensnätverket och artiklarna 11 och 12 i förordning nr 1/2003.

42 Enligt Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006.

43 Se ordalydelsen i den andra frågan från den hänskjutande domstolen.

44 Min kursivering. Se punkt 13.2 i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006.

45 Principen om att ansökningar om förmånlig behandling till kommissionen och förenklade ansökningar om förmånlig behandling till de nationella konkurrensmyndigheterna är fristående och självständiga har för övrigt framhållits i punkt 46 i de förklarande anmärkningar som bifogats Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2012, där det föreskrivs att en förenklad ansökan är en korrekt sammanfattning av den ansökan om förmånlig behandling som framställts till kommissionen. Om den som begärt förmånlig behandling har erhållit en markering av en nationell konkurrensmyndighet och därefter lämnar upplysningar och bevis till kommissionen av vilka det framgår att omfattningen av den misstänkta konkurrensbegränsande samverkan skiljer sig från den som anfördes i den förenklade ansökan till den nationella konkurrensmyndigheten (exempelvis genom att den konkurrensbegränsande samverkan omfattar ytterligare en vara), ska sökanden tillse att nämnda myndighet till vilken en förenklad begäran framställts, erhåller uppdaterad information, för att det skydd som tillerkänns av myndigheten ska uppnå samma nivå som det skydd som tillerkänns av kommissionen (kommissionens översättning i dess yttranden). Min kursivering.

46 Enligt punkt 46 i de förklarande anmärkningar som bifogats Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 föreskrivs i Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling om ingivande av förenklade ansökningar enbart för ärenden av typ 1A. I denna punkt föreskrivs även att förenklade ansökningar av typ 1B och 2 varken är nödvändiga eller alltid praktiska … .

47 Enligt punkt 42 i de förklarande anmärkningar som bifogats Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2012 gäller följande: Summary applications will be possible irrespective of the applicant’s position(s) in the leniency queue at the Commission and the NCA, i.e. in Type 1A, Type 1B and Type 2 applications (Förenklade ansökningar kan framställas oberoende av sökandens plats i kön för ansökningar om förmånlig behandling hos kommissionen och de nationella myndigheterna, nämligen för ansökningar av typ 1A, typ 1B och typ 2, min översättning).

48 Se punkt 26 i DHL:s yttrande.

49 Se punkt 77.

50 Republiken Italien har anfört att det i punkt 8 i de förklarande anmärkningar som bifogats Europeiska konkurrensnätverkets modellprogram för förmånlig behandling från år 2006 uttryckligen föreskrivs att en konkurrensmyndighet kan införa mer detaljerade bestämmelser som är anpassade till dess verkställighetssystem och inta en mer välvillig hållning till sökandena om den anser att så krävs ur effektivitetssynpunkt.

51 DHL har vidare anfört att Schenker och Agility har ansökt om förmånlig behandling hos kommissionen den 5 och den 20 november 2007 – det vill säga inte mindre än fem månader efter det att DHL framställt ansökan om immunitet till kommissionen och efter det att sistnämnda utfört inspektioner, bland annat i Italien – och de vid tidpunkten för deras ansökan till kommissionen redan hade underrättats om att villkorad immunitet redan hade beviljats ett annat företag. Såvida Schenkers och Agilitys förenklade ansökningar till den [italienska konkurrensmyndigheten] var knutna till enkla ansökningar om nedsättning av böter hos kommissionen borde de följaktligen även ha kunnat ge upphov till nedsättning på nationell nivå. Eftersom de formulerats som en ansökan om immunitet borde de inte ens ha lagts till den [italienska konkurrensmyndighetens] handlingar i utredningsakten.

52 Se punkterna 58–60 i Schenkers yttrande.

53 Se punkt 63 i Agilitys yttranden.

54 Se, analogt, dom Pfleiderer ( C‑360/09, EU:C:2011:389, punkt 24) och dom Donau Chemie m.fl. ( C‑536/11, EU:C:2013:366, punkt 27 och där angiven rättspraxis).