Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 21 januari 2016

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 2005, s. 1).

3 Kommissionens förordning (EU) av den 16 september 2010 om tillämpningsföreskrifter enligt rådets förordning (EG) nr 1234/2007 beträffande de krav på djurskydd under transport av levande nötkreatur som gäller för beviljande av exportbidrag (EUT L 245, s. 16).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, s. 1).

5 Se, vad beträffar exportbidrag, bland annat dom Viamex Agrar Handel och ZVK, C‑37/06 och C‑58/06, EU:C:2008:18, dom Viamex Agrar Handel, C‑96/06, EU:C:2008:158, och dom Viamex Agrar Handel, C‑485/09, EU:C:2011:440.

6 Se skäl 11 i förordning nr 1/2005.

7 Artikel 13 FEUF återspeglar protokollet om djurskydd och djurens välfärd, som är en bilaga till Amsterdamfördraget (EGT C 340, 1997, s. 110) (nedan kallat djurskyddsprotokollet), vilket var tillämpligt vid tiden för antagandet av förordning nr 1/2005 (se även dom Zuchtvieh-Export, C‑424/13, EU:C:2015:259, punkt 35). Huruvida en åtgärd inom EU i tillräcklig grad tar hänsyn till djurens välfärd är en fråga som kan prövas inom ramen för proportionalitetsprincipen, se dom Jippes m.fl. C‑189/01, EU:C:2001:420, punkterna 79 och 85.

8 Se, bland annat, skäl 13 och artikel 3 d i förordning nr 1/2005. Se också The welfare of animals during transport (details for horses, pigs, sheep and cattle), i Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare, antagen den 11 mars 2002, Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd, direktorat C – Scientific Opinions, s. 24.

9 Dom Interboves, C‑277/06, EU:C:2008:548, punkterna 15 och 16, avseende en liknande regel i punkt 48.4 d i bilaga till rådets direktiv 91/628/EEG av den 19 november 1991 om skydd av djur vid transport och ändring av direktiven 90/425/EEG och 91/496/EEG (EGT L 340, s. 17, i ändrad lydelse).

10 Jag har genomgående i detta förslag till avgörande konsekvent försökt att hålla mig till definitionerna som förtecknas i artikel 2 i förordning nr 1/2005 inbegripet befordran och transport. Som emellertid kommer att framgå nedan har detta blivit allt svårare. Som tidigare nämnts har jag eftersträvat att vara exakt när det är nödvändigt.

11 Artikel 2 i förordning nr 1/2005 definierar avsändningsort som den plats där djuret först lastas i ett transportmedel, förutsatt att djuret före avsändningen har förvarats på denna plats under minst 48 timmar. En bestämmelseort definieras som en plats där ett djur lastas ur ett transportmedel och antingen förvaras under minst 48 timmar före tidpunkten för avsändning eller slaktas. Under vissa förutsättningar får uppsamlingscentraler betraktas som avsändningsort utan att uppfylla 48-timmarskravet. Detta undantag gäller emellertid inte definitionen av bestämmelseort. En befordran från den första lastningsplatsen till en uppsamlingscentral som betraktas som avsändningsort kommer därför inte att avslutas formellt såvida inte djuren förvaras under 48 timmar (eller slaktas) på uppsamlingscentralen.

12 Se artikel 2.2 b i direktiv 91/628, som definierade transport som varje förflyttning av djur med hjälp av ett transportmedel, inbegripet lastning och lossning av djuren.

13 Artikel 2.2 h i direktiv 91/628.

14 Det är nödvändigt att framhålla att även de olika språkversionerna av punkt 1.4 d i kapitel V i bilaga I till förordning nr 1/2005 saknar konsekvens både internt och sinsemellan. Inte någon språkversion använder uteslutande ordet transport. Några versioner använder ord som inte definieras (tyska: Beförderung, engelska: travel). Vissa språkversioner använder ordet resa i stället för transport (italienska: viaggio; portugisiska: viagem; rumänska: călătorie).

15 I skäl 5 i förordning nr 1/2005 anges att långa transporter, även långa transporter av djur som förs till slakt, bör med hänsyn till djurens välbefinnande begränsas i största möjliga utsträckning eftersom långa transporter enligt skäl 18 torde ha större negativ inverkan på djurens välbefinnande än korta transporter. Dessutom föreskriver den andra meningen i artikel 3 i förordningen att transporten till bestämmelseorten skall genomföras utan dröjsmål och förutsättningarna för djurens välbefinnande skall kontrolleras regelbundet och upprätthållas på lämpligt sätt. Till sist förpliktar artikel 5.3 a (med rubriken Krav på planering av djurtransporten) organisatörer att vid varje befordran se till att djurens välbefinnande inte äventyras på grund av bristande samordning av de olika delarna av befordran och att hänsyn tas till väderförhållanden.

16 The welfare of animals during transport (details for horses, pigs, sheep and cattle), ovan anfört arbete, s. 80.

17 Förslag av den 16 juli 2003 till rådets förordning om skydd av djur vid transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiv 64/432/EEG och 93/119/EG (KOM(2003) 425 slutlig/3), bilaga I, kapitel V, punkt 1.1 d (s. 48).

18 Se tredje och fjärde skälet i rådets direktiv 95/29/EG av den 29 juni 1995 om ändring av direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transport (EGT L 148, s. 52).

19 Se, för ett liknande resonemang, dom Pfotenhilfe-Ungarn, C‑301/14, EU:C:2015:793, punkt 33 och där angiven rättspraxis. Domen i målet Zuchtvieh-Export, C‑424/13, EU:C:2015:259, enligt vilken transportorganisatörer ska visa innan godkännande erhålls för en internationell transport av djur som inleds på unionens territorium att samtliga krav i förordning nr 1/2005 kommer att uppfyllas inbegripet transporttider och viloperioder när delar av befordran sker i tredjeland, vittnar om denna omvända hierarki i fråga om ändamålen.

20 Ett exempel: Den längsta tillåtna transporttiden på väg enligt 14+1+14-regeln utan en neutraliserande vila på 24 timmar har nästan passerats (27½ timmar) precis före ombordstigning på en roll on/roll off-färja för färd inom EU. Själva överfarten överstiger 28 timmar (om det finns sådana överfarter). Domen i målet Interboves ( C‑277/06, EU:C:2008:548, punkterna 33 och 38) förefaller här betyda att en viloperiod på 12 timmar är tillräcklig för att neutralisera det lägsta antalet om 55½ timmar för transport på väg och med färja som omedelbart föregick vilan under vilken djuren inte har lastats av. I detta exempel är det dessutom oklart huruvida djuren efter en neutraliserande vila på 12 timmar kan transporteras under ytterligare 28 timmar på väg (förutsatt att de får en vila på minst en timme). Vad gäller transport med roll on/roll off-färja till en ort utanför EU föreskrivs inte någon neutraliserande period, se dom Schwaninger Martin, C‑207/06, EU:C:2008:414, punkterna 30–35.

21 Förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Interboves, C‑277/06, EU:C:2008:162, punkt 18.

22 Se, för ett liknande resonemang, dom Viamex Agrar Handel, C‑96/06, EU:C:2008:158, punkt 48.

23 Se, vad beträffar boskaps förlust av balansen under långa transporter, The welfare of animals during transport (details for horses, pigs, sheep and cattle, ovan anfört arbete, s. 81.

24 Se artikel 3 h i förordning nr 1/2005 och punkterna 1.3–1.5 samt punkterna 2.1 och 2.3 i kapitel VI i bilaga I till den förordningen.

25 Dom Heemskerk och Schaap, C‑455/06, EU:C:2008:650, punkt 24.

26 Kommissionens förordning (EG) nr 615/98 av den 18 mars 1998 om särskilda tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag när det gäller levande nötkreaturs välbefinnande vid transport (EGT L 82, s. 19).

27 Förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Viamex Agrar Handel, C‑96/06, EU:C:2007:680, punkterna 29 och 30 och själva förslaget till avgörande.

28 Dom Viamex Agrar Handel, C‑96/06, EU:C:2008:158, punkterna 34 och 37 och punkt 1 i domslutet.

29 Ibidem, punkterna 39–41 och punkt 1 i domslutet.

30 Dom Heemskerk och Schaap, C‑455/06, EU:C:2008:650, punkterna 24–32.

31 Se, för ett liknande resonemang, dom Viamex Agrar Handel, C‑96/06, EU:C:2008:158, punkterna 31 och 32.

32 Fastän jag i detta avseende håller med om att, mot bakgrund av att rättssystemet i form av förordningarna om exportbidrag har gett upphov till ett gemenskapsnätverk, krävs det med nödvändighet ett samarbete mellan medlemsstaterna (se generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i målet Viamex Agrar Handel, C‑96/06, EU:C:2007:680, punkterna 27 och 28), vill jag på grund av detta förhållande i stället konstatera ett behov av att kunna pröva sådana förklaringar som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen.

33 Se artikel 83 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, s. 1).

34 Se skäl 5 i förordning nr 817/2010.

35 Se, för ett liknande resonemang, dom Heemskerk och Schaap, C‑455/06, EU:C:2008:650, punkt 29 och där angiven rättspraxis.