lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 20 januari 2016

CELEX
62014CC0561
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 217, 1964, s. 3685.

3 Genom lag nr 427 av den 9 juni 2004 om ändring av utlänningslagen och integrationslagen (lov nr. 427 af 9. Juni 2004 om ændring af udlændingeloven og integrationsloven).

4 Detta var ordalydelsen i 9 § stycke 13 i utlänningslagen vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna, efter den ändring som infördes genom lag nr 324 av den 18 maj 2005 om ändring av utlänningslagen, lagen om ingående och upplösning av äktenskap och lag om återsändande (lov nr. 324 af 18. maj 2005 om ændring af udlændingeloven, lov om ægteskabs indgåelse og opløsning og repatrieringsloven). Bestämmelsen ändrades även år 2012 och flyttades därefter till 9 § stycke 16 i nämnda lag. I detta förslag till avgörande hänvisar jag ändå till 9 § stycke 13 i utlänningslagen, eftersom den motsvarar det aktuella danska rättsläget då myndigheterna för första gången prövade Caner Gencs ansökan. Efter denna lagändring 2012 är nämnda artikel för övrigt inte längre tillämplig på ansökningar om uppehållstillstånd som inges av, eller för, barn under sex års ålder.

5 EGT L 293, s. 1.

6 C‑138/13, EU:C:2014:2066.

7 C‑138/13, EU:C:2014:2066.

8 C‑221/11, EU:C:2013:583.

9 Vad beträffar tillämpningsområdet för artikel 13 i beslut nr 1/80 respektive artikel 41.1 i tilläggsprotokollet, har domstolen vid upprepade tillfällen slagit fast att [d]e båda bestämmelserna [visserligen har] samma innebörd, men var och en av dem avser dock ett väl avskilt område. Bestämmelserna kan därmed inte tillämpas samtidigt (dom Dereci m.fl., C‑256/11, EU:C:2011:734, punkt 81 och där angiven rättspraxis).

10 Dom Savas ( C‑37/98, EU:C:2000:224, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

11 Dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 91).

12 Dom Ziebell ( C‑371/08, EU:C:2011:809, punkt 63).

13 Se artikel 12 i associeringsavtalet. Se även dom Savas ( C‑37/98, EU:C:2000:224, punkt 63), dom Ziebell ( C‑371/08, EU:C:2011:809, punkt 65) och dom Demirkan ( C‑221/11, EU:C:2013:583, punkt 50).

14 Dom Derin ( C‑325/05, EU:C:2007:442, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

15 Dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 90).

16 Dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 69).

17 Som dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 72), dom kommission/Nederländerna ( C‑92/07, EU:C:2010:228, punkt 48), dom Toprak och Oguz ( C‑300/09 och C‑301/09, EU:C:2010:756, punkt 52) och dom Dereci m.fl. ( C‑256/11, EU:C:2011:734, punkt 94).

18 Dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 70) och dom Dereci m.fl. ( C‑256/11, EU:C:2011:734, punkt 81).

19 Dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 71) och dom kommissionen/Nederländerna ( C‑92/07, EU:C:2010:228, punkt 48).

20 Dom Toprak och Oguz ( C‑300/09 och C‑301/09, EU:C:2010:756, punkt 54) och dom Dereci m.fl. ( C‑256/11, EU:C:2011:734, punkt 94).

21 Dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 73).

22 Dom Toprak och Oguz ( C‑300/09 och C‑301/09, EU:C:2010:756, punkt 54).

23 Se, analogt, dom Tum och Dari ( C‑16/05, EU:C:2007:530, punkt 55) och dom Dereci m.fl. ( C‑256/11, EU:C:2011:734, punkt 89).

24 Dom Savas ( C‑37/98, EU:C:2000:224, punkt 47), dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 58), dom Tum och Dari ( C‑16/05, EU:C:2007:530, punkt 46) och dom Dereci m.fl. ( C‑256/11, EU:C:2011:734, punkt 87).

25 Dom Demirkan ( C‑221/11, EU:C:2013:583, punkt 58).

26 Se analogt, dom Savas ( C‑37/98, EU:C:2000:224, punkt 64) och dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 62).

27 Se, analogt, dom Tum och Dari ( C‑16/05, EU:C:2007:530, punkt 54).

28 Dom Unal ( C‑187/10, EU:C:2011:623, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

29 Se dom Savas ( C‑37/98, EU:C:2000:224, punkt 58 och där angiven rättspraxis).

30 Se, analogt, dom Demirkan ( C‑221/11, EU:C:2013:583, punkt 55).

31 Se dom Demir ( C‑225/12, EU:C:2013:725, punkt 33 och där angiven rättspraxis). Domstolen drog en liknande slutsats om standstill-klausulen i artikel 41.1 i tilläggsprotokollet i dom Savas ( C‑37/98, EU:C:2000:224, punkt 69), dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 66), dom Soysal och Savatli ( C‑228/06, EU:C:2009:101, punkt 47) och dom Demirkan ( C‑221/11, EU:C:2013:583, punkt 39). För fullständighetens skull vill jag tillägga att bedömningen av huruvida en ny bestämmelse föreligger ska göras antingen i förhållande till tidpunkten för ikraftträdandet av beslut nr 1/80 i den berörda medlemsstaten eller i förhållande till den mest gynnsamma lagstiftning som antagits efter nämnda ikraftträdande; se dom Toprak och Oguz ( C‑300/09 och C‑301/09, EU:C:2010:756, punkterna 49 och 56) och dom Dereci m.fl. ( C‑256/11, EU:C:2011:734, punkt 94).

32 Se dom Demir ( C‑225/12, EU:C:2013:725, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

33 C‑138/13, EU:C:2014:2066.

34 Dom Derin ( C‑325/05, EU:C:2007:442, punkt 64).

35 Se, bland annat, dom Pehlivan ( C‑484/07, EU:C:2011:395, punkt 45).

36 Dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 77) och dom Dülger ( C‑451/11, EU:C:2012:504, punkt 48).

37 Se dom Dülger ( C‑451/11, EU:C:2012:504, punkt 42) och dom Dogan ( C‑138/13, EU:C:2014:2066, punkt 34)

38 C-451/11, EU:C:2012:504

39 Se dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 82).

40 Dom Abatay m.fl. ( C‑317/01 och C‑369/01, EU:C:2003:572, punkt 84).

41 C‑138/13, EU:C:2014:2066.

42 Se punkt 32 i dom Dogan ( C‑138/13, EU:C:2014:2066) samt punkt 20 och följande punkter i mitt förslag till avgörande i det målet (C‑138/13, EU:C:2014:287).

43 C‑138/13, EU:C:2014:2066.

44 C‑300/09 och C‑301/09, EU:C:2010:756.

45 C‑221/11, EU:C:2013:583.

46 Se punkt 23 och där angiven rättspraxis i mitt förslag till avgörande i mål Dogan ( C‑138/13, EU:C:2014:287).

47 Se, analogt, dom Dogan ( C‑138/13, EU:C:2014:2066, punkt 35).

48 Se punkt 2.6 i begäran om förhandsavgörande. Den danska regeringen har visserligen bestritt att artikel 13 i beslut nr 1/80 kan tillämpas på denna typ av lagstiftning, men däremot har den medgett att 9 § stycke 13 i utlänningslagen, som infördes 2004, utgör en skärpning av den tidigare lagstiftningen och följaktligen en ny begränsning.

49 Dom Demir ( C‑225/12, EU:C:2013:725, punkt 40).

50 Se punkt 41 i mitt förslag till avgörande i mål Dogan ( C‑138/13, EU:C:2014:287) och punkt 37 i dom Dogan ( C‑138/13, EU:C:2014:2066).

51 Dom Demir ( C‑225/12, EU:C:2013:725, punkt 41).

52 Se punkt 38 i dom Dogan ( C‑138/13, EU:C:2014:2066).

53 Kritik avseende en viss avsaknad av stringens har kunnat anföras i detta hänseende. Se Hatzopoulos, V., Exigences essentielles, impératives ou impérieuses: une théorie, des théories ou pas de théorie du tout?, Revue trimestrielle de droit européen, 1998, s. 191, Martin, D., Discriminations, entraves och raisons impérieuses dans le traité CE: trois concepts en quête d’identité, Cahiers de droit européen, 1998, s. 261 och s. 561 och Barnard, C., Derogations, justifications and the four freedoms: is state interest really protected?, The outer limits of European Union law, Hart Publishing, 2009, s. 273.

54 C‑225/12, EU:C:2013:725.

55 C‑138/13, EU:C:2014:2066. En icke uttömmande förteckning av tvingande skäl av allmänintresse finns, bland annat, i skäl 40 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (JO L 376, s. 36).

56 Se, bland annat, artikel 79.4 FEUF. Främjandet av en lyckad integration kan även hänföras till målet om ekonomisk och social sammanhållning som anges både i artiklarna 4.2 c FEUF och 174 första stycket FEUF och i skälen 4 och 15 i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, s. 12). Generaladvokat Kokott medgav även i ett annat sammanhang att legitima mål eftersträvas med en lagstiftning som relaterar till integrationen av anslutande familjemedlemmar (se punkterna 33 och 34 i generaladvokat Kokotts förslag till avgörande i mål K och A, C‑153/14, EU:C:2015:186).

57 C‑225/12, EU:C:2013:725.

58 C‑138/13, EU:C:2014:2066.

59 Gazin, F., Regroupement familial dans le cadre de l’accord d’association UE‑Turquie, Europe, oktober 2014, kommentar 394.

60 Se ovan punkt 27.

61 Se artikel 12 i associeringsavtalet.

62 Se, exempelvis, dom Nazli ( C‑340/97, EU:C:2000:77, punkt 55 och där angiven rättspraxis) och dom Ziebell ( C‑371/08, EU:C:2011:809, punkterna 58, 66 och 68).

63 Till följd av 2012 års lagändring.

64 Det följer emellertid av en promemoria i vilken beskrivs praxis avseende 9 § stycke 13 i utlänningslagen, som delvis återges i begäran om förhandsavgörande, att en vistelse eller skolgång i Danmark som är kortare än ett år inte ska tas i beaktande.

65 Den omständigheten att den förälder som redan vistas i Danmark är vårdnadshavare till barnet är emellertid inte avgörande. Det tycks även som om det i praktiken inte läggs någon vikt vid frågan huruvida de barn som redan återförenats med sin förälder i Danmark har lyckats integreras.

66 C‑138/13, EU:C:2014:2066.

67 Se dom Dogan ( C-138/13, EU:C:2014:2066, punkt 38).

68 Det är även värt att notera att Caner Gencs ombud vid förhandlingen hävdade att inget undantag från kravet på att styrka en tillräcklig förankring i det danska samhället beviljats och att alla ansökningar på grundval av 9 § stycke 13 i utlänningslagen i praktiken avslagits.

69 Jämfört med den tidpunkt då han kunde inge en ansökan utan att behöva styrka en tillräcklig förankring.

70 Det är i varje fall vad som följer av den promemoria om gällande praxis år 2007.