lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Henrik Saugmandsgaard Øe föredraget den 20 april 2016

CELEX
62015CC0111
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Europeiska unionens revisionsrätts särskilda rapport nr 23 med rubriken Fel i landsbygdsutvecklingsutgifter: Vad beror de på och hur åtgärdas de?, 2014, punkt 1.

3 Ibidem, punkt 12. Vad gäller programperioden 2007–2013 uppskattades felprocenten för utgifterna för landsbygdsutveckling till 8,2 procent.

4 Se dom av den 28 oktober 2010, SGS Belgium m.fl. ( C‑367/09, EU:C:2010:648, punkt 40).

5 EUT L 277, s. 1.

6 EUT L 25, s. 8.

7 Se, vad gäller förordning nr 1698/2005, Danielsen, J.H., EU Agricultural Law, Kluwer Law International, 2013, s. 123–133.

8 EUT L 347, s. 487. Se, avseende förhållandet mellan förordning nr 1698/2005 och förordning nr 1305/2013, Monteduro, M., Buongiorno, P., Di Benedetto, S., och Isoni, A. (red.), Law and Agroecology – A Transdisciplinary Dialogue, Springer Verlag, 2015, s. 151–159.

9 Artikel 24 i förordning nr 65/2011 ingår i avdelning II, som har rubriken Stöd för landsbygdsutveckling under axlarna 1 och 3 samt vissa åtgärder under axlarna 2 och 4.

10 EUT L 368, s. 74.

11 I beslutet om hänskjutande förekommer även den 13 juli 2010 som det datum då avtalet ingicks.

12 Se även skäl 61 i förordningen.

13 Se ovan punkt 7 i detta förslag till avgörande.

14 Se, för ett likande resonemang, dom av den 15 maj 2014, Szatmári Malom ( C‑135/13, EU:C:2014:327, punkt 60). Se även det förslag från kommissionen som ledde till antagandet av förordning nr 1698/2005 (förslag av den 14 juli 2004 till rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (KOM(2004) 490 slutlig)), punkt 13 i motiveringen, där kommissionen framhåller målet att ”medlemsstaterna, via mindre detaljerade regler och villkor för stödberättigande samt förenklade finansierings- och kontrollrutiner, [bör] ges större frihet att välja hur de vill genomföra sina program.

15 Det framgår uttryckligen av punkt 5 i anbudsinfordran att även om stödmottagaren inte kan åta sig förpliktelser för det beviljade stödet, kan mottagaren likväl påbörja urvalsförfarandet för anbudsgivare i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Stödmottagarens förberedelser av den planerade insatsen hindras således inte, förutom att den inte kan ingå något avtal med anbudsgivaren innan ansökan om stöd godkänns. Enligt punkt 4 i anbudsinfordran är allmänna kostnader för förberedelse av ansökan, insamling av dokumentationen om byggandet och inlämnandet av stödansökan undantagna från det tidsmässiga villkoret i artikel 79.4 i PRP-dekretet och i punkt 3 i anbudsinfordran. Se, avseende allmänna kostnader, artikel 55.1 c i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 368, s. 15).

16 Se dom av den 15 maj 2014, Szatmári Malom ( C‑135/13, EU:C:2014:327, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

17 Se beslut av den 16 januari 2014, Dél-Zempléni Nektár Leader Nonprofit ( C‑24/13, EU:C:2014:40, punkt 17 och där angiven rättspraxis).

18 Se artikel 4.1 c i förordning nr 1698/2005.

19 Se artikel 52 b ii i förordning nr 1698/2005.

20 Se Europeiska unionens revisionsrätts särskilda rapport nr 8 om Målinriktningen av stödet för modernisering av jordbruksföretag, 2012, punkterna 60–65 och 73.

21 Ibidem, punkt 64. Europeiska unionens revisionsrätt påpekade dock att de av kommissionen föreslagna bestämmelserna inte räcker … för att hantera risken för dödviktseffekter eftersom investeringsprojekt ändå kan inledas innan ansökan har godkänts (och till och med innan ansökan har lämnats in, med förbehållet att kostnader som uppstår före ansökningsdatum inte är stödberättigande).

22 I artikel 60.2 i förordning nr 1305/2013 föreskrivs att när det gäller vissa investeringsinsatser ska endast utgifter som har uppstått efter det att en ansökan har lämnats in till den behöriga myndigheten anses vara stödberättigande, med undantag för vissa allmänna kostnader. Enligt tredje stycket kan medlemsstaterna i sina program ange att endast utgifter som uppkommit efter det att stödansökan godkänts av den behöriga myndigheten ska berättiga till stöd.

23 Se artikel 90 i förordning nr 1305/2013. Enligt artikel 88 i förordningen ska förordning nr 1698/2005 fortsätta att tillämpas på insatser som genomförs inom ramen för program som före den 1 januari 2014 godkänts av kommissionen enligt den förordningen.

24 Vad gäller artikel 79.4 i PRP-dekretet och punkterna 4 och 5 i anbudsinfordran, i vilka det föreskrivs att om stödmottagaren åtar sig en förpliktelse med avseende på det beviljade stödet (ingåendet av någon form av avtal, beställning av material, utrustning, tjänster eller av underhållningsarbeten) anses det som startpunkten för utgifterna, vill jag notera att denna bestämmelse, enligt min mening, syftar till att precisera det tidsmässiga villkoret i artikel 79.4 och i punkt 3 i anbudsinfordran och följaktligen till att säkerställa att EJFLU:s fonder inte beviljas för investeringar som helt eller delvis genomförts utan det beviljade stödet.

25 Det ankommer enbart på den nationella domstolen att kontrollera om Gorje kommun i förevarande fall iakttog villkoren för att godkänna en ansökan om stöd eller om utbetalning och att dra lämpliga slutsatser av detta avseende det angripna beslutet.

26 Vad gäller den andra tolkningsfrågan har den slovenska regeringen och kommissionen framhållit att Gorje kommun inte uppfyllde villkoret i punkt 1 i anbudsinfordran.

27 Jag vill påpeka att medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning som föreskrivs i artikel 71.3 första stycket i förordning nr 1698/2005 endast avser reglerna för vilka utgifter som är stödberättigande. Detta framgår tydligt av bestämmelsens lydelse och av rubriken till artikel 71, Stödberättigande utgifter.

28 Se ovan punkterna 13 och 15. Skillnaden mellan att godkänna en ansökan om stöd och en ansökan om utbetalning framgår även av artikel 71.2 i förordning nr 1698/2005, där det föreskrivs att [u]tgifter … endast [kan] berättiga till stöd från EJFLU om de avser sådana insatser som beslutats av programmets förvaltningsmyndighet, eller under dess ansvar, i enlighet med det behöriga organets urvalskriterier (min kursivering).

29 Punkt 1 i anbudsinfordran har rubriken Villkor för stödberättigande som ska vara uppfyllda vid inlämnandet av en ansökan inom ramen för anbudsinfordran. Det är i princip den behöriga myndigheten som ska bedöma om dessa villkor är uppfyllda när den godkänner ansökan om stöd. Se artikel 24.2 a–c i förordning nr 65/2011.

30 Jag vill erinra om att villkoren 3 och 5 finns i kapitel VI i anbudsinfordran, som har rubriken stödberättigande utgifter. Se ovan punkterna 27–29.

31 Jag vill precisera att förteckningen i artikel 24.2 och 24.3 i förordning nr 65/2001 över de omständigheter som är föremål för kontrollen av ansökan om stöd och ansökan om utbetalning, inte är uttömmande. Detta följer av uttrycken bland annat … granska och när så är tillämpligt, som anges i bestämmelsens ordalydelse.

32 Även om det angripna beslutet i det nationella målet, nämligen beslutet av den 25 april 2013, anger att arbetet med den aktuella byggnaden hade påbörjats innan ansökan om stöd beviljades, hänvisar det endast till artikel 79.4 i PRP-dekretet och till punkterna 3 och 5 i anbudsinfordran, vilka avser villkoren för utgifters stödberättigande. Se ovan punkterna 35 och 37. Dessutom uppkommer den principiella frågan om ett åsidosättande av ett av villkoren för stödberättigande kan innebära att ansökan om utbetalning avslås, såsom i det nationella målet, eller om det snarare borde innebära att den ursprungliga godkända ansökan om stöd ska tas tillbaka eller upphävas, vilket inte skedde i förevarande fall. Jag anser att det sista fallet är att föredra, eftersom det återspeglar den skillnad som fastställs i förordning nr 65/2011 mellan en ansökan om stöd och en ansökan om utbetalning.

33 Se dom av den 6 mars 2003, Kaba ( C‑466/00, EU:C:2003:127, punkt 41) och dom av den 1 juni 2006, Innoventif ( C‑453/04, EU:C:2006:361, punkt 29).

34 EGT L 312, s. 1.

35 Enligt artikel 1.1 förordning nr 2988/95 rör förordningen oegentligheter i förhållande till gemenskapsrätten. Se domen av den 17 september 2014, Cruz & Companhia ( C‑341/13, EU:C:2014:2230, punkt 40), där domstolen fann att när de berörda nationella myndigheterna av en aktör återkräver exportbidrag som otillbörligen mottagits från unionens budget, beivrar myndigheterna, inom ramen för förordningens tillämpningsområde, en oegentlighet i den mening som avses i artikel 1 i förordning nr 2988/95. Se även generaladvokaten Bots förslag till avgörande i de förenade målen Județul Neamț och Județul Bacău ( C‑260/14 och C‑261/14, EU:C:2016:7, punkterna 72–74).

36 Se dom av den 28 oktober 2010, SGS Belgium m.fl. ( C‑367/09, EU:C:2010:648, punkt 41 och där angiven rättspraxis). Enligt min mening ska samma sak gälla vid ett åsidosättande av de nationella villkoren som fastställts i enlighet med europarätten, med beaktandet av att skyddet för unionens finansiella intressen är lika viktigt i det fallet.

37 I artikel 74.4 i förordning nr 1698/2005 hänvisas det till förfarandet i artikel 90.2, där det hänvisas till artikel 4 och artikel 7 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, s. 23).

38 Denna slutsats får ytterligare stöd av att artikel 71.3 första stycket är placerad under avdelning V som har rubriken Stöd från EJFLU, istället för under avdelning VI, som har rubriken Förvaltning, kontroller och information.

39 I det här fallet ska dessutom stödmottagaren enligt artikel 30.2 uteslutas från stöd under samma åtgärd för det kalenderår då oegentligheten upptäcktes och för det följande kalenderåret.

40 I den engelska språkversionen av dessa två förordningar anges uttrycken eligibility (i artikel 71.3 första stycket i förordning nr 1698/2005) och eligible (i artikel 30.1 i förordning nr 65/2011). I den danska språkversionen anges uttrycken støtteberettigelse och støtteberettiget, i den spanska språkversionensubvencionabilidad och subvencionable, i den italienska språkversionenammissibilità och ammissibili och i den rumänska språkversioneneligibilitate och eligibil. Den tyska språkversionen av de två förordningarna innehåller språkliga variationer utan rättslig betydelse (Zuschussfähigkeit och förderfähig). Den ungerska språkversionen avser jämförbara men inte identiska begrepp. I artikel 71.3 första stycket i den ungerska språkversionen av förordning nr 1698/2005 används således uttrycket jogosultság, medan uttrycket támogatható används i den ungerska språkversionen av artikel 30.1 i förordning 65/2011.

41 Jag erinrar om att för det fall de olika språkversionerna av en av Europeiska unionens bestämmelser skiljer sig åt är det nödvändigt att bestämmelsen i fråga tolkas i enlighet med den allmänna systematiken i och syftet med den lagstiftning som bestämmelsen är en del av, vilket styrker att de två uttrycken ska förstås på samma sätt. Se dom av den 29 april 2010, M m.fl. ( C‑340/08, EU:C:2010:232, punkt 44).

42 Mot bakgrund av omständigheterna i det nationella målet, såsom de redovisats av den hänskjutande domstolen, finns det inget som gör det möjligt att anta att Gorje kommun medvetet lämnat in en felaktig deklaration, vilket skulle medföra att artikel 30.2 i förordning nr 65/011 blir tillämplig.

43 Om däremot villkoren för stödberättigande inte är helt uppfyllda, kan den ursprungliga ansökan om stöd tas tillbaka eller upphävas, och beräkningen av det belopp som enligt artikel 30.1 i förordning nr 1698/2011 ska betalas görs inte. Se ovan fotnot 32.

44 Den slovenska regeringen har på ett liknande sätt använt uttrycket förhandsvillkor för att beteckna det nationella villkoret i punkt 1 i anbudsinfordran, i vilken det föreskrivs att stödmottagaren inte kan påbörja investeringen innan beslutet om stödberättigande har fattats.

45 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkterna 64–68).

46 Enligt artikel 48.1 i förordning (EG) nr 1974/2006 ska medlemsstaterna vid tillämpning av artikel 74.1 i förordning (EG) nr 1698/2005, se till att de åtgärder för landsbygdsutveckling som de avser att genomföra är verifierbara och kontrollerbara. Se även artikel 325.1 FEUF och artikel 9.1 i förordning (EG) nr 1290/2005.

47 Se dom av den 28 oktober 2010, SGS Belgium m.fl. ( C‑367/09, EU:C:2010:648, punkt 40).

48 Se dom av den 25 april 2013, Asociația Accept ( C‑81/12, EU:C:2013:275, punkt 63 och där angiven rättspraxis). Se även generaladvokaten Wahls förslag till avgörande i målet Szemerey ( C‑330/14, EU:C:2015:605, punkterna 51–63). Kravet på proportionalitet framgår uttryckligen i artikel 35.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 (EUT L 181, s. 48), som upphävde och ersatte förordning nr 65/2011 från och med den 1 januari 2015.

49 Se dom av den 24 maj 2012, Hehenberger ( C‑188/11, EU:C:2012:312, punkt 37 och där angiven rättspraxis) och dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 47 och där angiven rättspraxis) avseende en situation i vilken unionslagstiftaren har fastställt villkor för att ett stöd ska beviljas.

50 Se ovan punkterna 59–61 avseende skillnaden mellan villkoren för stödberättigande och villkoren för utgifters stödberättigande.

51 Se ovan fotnot 3 avseende felprocenten för utgifterna för landsbygdsutveckling. Se även dom av den 2 oktober 2014, Van Den Broeck ( C‑525/13, EU:C:2014:2254, punkt 33), och dom av den 15 september 2005, Irland/kommissionen ( C‑199/03, EU:C:2005:548, punkt 31).

52 Jag erinrar om att den nationella domstolen, vid tillämpningen av nationell rätt, är skyldig att i största möjliga utsträckning tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och unionsrättens syfte, däribland proportionalitetsprincipen. Se dom av den 10 april 1984, von Colson och Kamann ( 14/83, EU:C:1984:153, punkt 26). I detta hänseende är frågan om det inte går att tolka artikel 56.4 ZKme-1 så att den är förenlig med proportionalitetsprincipen. Enligt min mening kan man i synnerhet fråga sig om uttrycket ansökningar som strider mot, som anges i bestämmelsen, nödvändigtvis syftar på ansökan om utbetalning i sin helhet eller endast den del av ansökan som inte uppfyller de nationella villkoren.

53 Se, för ett liknande resonemang, vad gäller bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling, kommissionens svar av den 5 februari 2015 på Europeiska revisionsrättens särskilda rapport Fel i landsbygdsutvecklingsutgifter: vad beror de på och hur åtgärdas de? (COM (2015) 71 final), s. 2, om bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling.

54 Se även dom av den 15 oktober 2005, Irland/kommissionen ( C‑199/03, EU:C:2005:548, punkterna 59 och 60).