lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 21 december 2016

CELEX
62015CC0213
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43).

3 Dom av den 21 september 2010, Sverige m.fl./API och kommissionen och API/kommissionen och kommissionen/API ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2010:541).

4 Beslut av Europeiska unionens domstol av den 11 december 2012 om allmänhetens tillgång till handlingar som Europeiska unionens domstol innehar i utövandet av sina administrativa funktioner (EUT C 38, 2013, s. 2).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG (EUT L 105, 2006, s. 54).

6 I detta förslag till avgörande kommer jag genomgående att använda uttrycket inlagor som ett generiskt uttryck som syftar på alla skriftliga inlagor som en part eller en intervenient har ingett i ett mål vid domstolen, vilket således både omfattar begreppet (skriftliga) yttranden och (skriftliga) inlagor.

7 Dom av den 29 juli 2010, kommissionen/Österrike ( C‑189/09, EU:C:2010:455).

8 Dom av den 21 september 2010, Sverige m.fl./API och kommissionen och API/kommissionen och kommissionen/API ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2010:541).

9 Dom av den 27 februari 2015, Breyer/kommissionen ( T-188/12, EU:T:2015:124).

10 Punkterna 47 och 48 i den överklagade domen.

11 Punkt 74 i den överklagade domen.

12 Punkt 80 i den överklagade domen.

13 Punkt 112 i den överklagade domen.

14 Punkt 113 i den överklagade domen.

15 Se dom av den 21 september 2010, Sverige m.fl./API och kommissionen och API/kommissionen och kommissionen/API ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2010:541, punkt 79 och följande punkter).

16 Se dom av den 21 september 2010, Sverige m.fl./API och kommissionen och API/kommissionen och kommissionen/API ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2010:541, punkterna 130–131).

17 Se dom av den 21 september 2010, Sverige m.fl./API och kommissionen och API/kommissionen och kommissionen/API ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2010:541, punkt 92 och följande punkter).

18 Se dom av den 18 december 2007, Sverige/kommissionen ( C‑64/05 P, EU:C:2007:802, punkt 55), och dom av den 21 juli 2011, Sverige/MyTravel och kommissionen ( C‑506/08 P, EU:C:2011:496, punkt 88). Se även skäl 10 i förordningen.

19 Se dom av den 18 december 2007, Sverige/kommissionen ( C‑64/05 P, EU:C:2007:802, punkt 56).

20 Det kan tilläggas att detsamma gäller även andra typer av förfaranden vid domstolen där kommissionen är delaktig, i synnerhet mål om förhandsavgörande. Även i den sistnämnda typen av förfaranden gäller att om kommissionen beslutar att intervenera enligt artikel 23 i domstolens stadgas, handlar den naturligtvis inom sitt ansvarsområde i den mening som avses i artikel 3 a i förordningen.

21 Se mitt förslag till avgörande i målet Typke/kommissionen ( C‑491/15 P, EU:C:2016:711, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

22 Det finns kanske skäl att notera att artikel 15.3 fjärde stycket FEUF hänvisar till administrativa funktioner. Uttrycket dömande verksamhet används emellertid faktiskt inte vare sig i denna bestämmelse eller i förordningens undantag i artikel 4.2. Om det antas att domstolen kan agera endast när den utövar sina administrativa funktioner eller, e contrario, dömande funktioner (utan att det finns något tredje alternativ, tertium non datur), då skulle utövandet av dömande funktioner i praktiken kunna likställas med dömande verksamhet och utövandet av administrativa funktioner kunna likställas med administrativ verksamhet.

23 Införlivad av domstolen i dess beslut av den 11 december 2012 om allmänhetens tillgång till handlingar som Europeiska unionens domstol innehar i utövandet av sina administrativa funktioner (EUT C 38, 2013, s. 2).

24 Därigenom ansluter jag mig allmänt till det förslag som redan har lagts fram med avseende på tillgång till domstolshandlingar i pågående mål i generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande i de förenade målen Sverige m.fl./API och kommissionen och API/kommissionen och kommissionen/API ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2009:592, punkt 14).

25 Med avseende på EU-domstolen och andra dömande institutioner i allmänhet kommer jag att använda uttrycket öppenhet och inte insyn. Dömande arbete kan aldrig vara föremål för insyn, såvida inte dess karaktär ska ändras avsevärt. Man kan dock sträva efter att sådant arbete ska bli rimligt öppet i betydelsen vara tillgängligt, både i intellektuellt och fysiskt hänseende, för medborgarna.

26 Se, exempelvis, Alemanno, A., Stefan, O., Openness at the Court of Justice of the European Union: Toppling a Taboo, Common Market Law Review volym 51, Kluwer Law International, 2014, s. 97–139. Mer allmänt, rörande öppenhet och insyn inom ramen för Europeiska unionen, se Prechal, S., De Leeuw, M. E., Transparency: A General Principle of EU Law?, i Bernitz, U. m.fl. (red.), General Principles of EC Law in a Process of Development, Kluwer Law International, London, 2008, s. 201–242; Dyrberg, P., Accountability and Legitimacy: What is the Contribution of Transparency?, i Arnull, A., Wincott, D. (red.), Accountability and Legitimacy in the European Union, Oxford University Press, Oxford, 2002, s. 81–96; Rideau, J. (dir.), La transparence dans l’Union européenne – Mythe ou principe juridique?, L.G.D.J, Paris, 1999; Curtin, D., Executive Power of the European Union. Law, Practices, and the Living Constitution, Oxford University Press, Oxford, 2009, s. 204–245; Coudray, L., La transparence et l’accès aux documents, i Auby, J.-B., Dutheil de la Rochère, J. (dir.), Traité de droit administratif européen, andra upplagan, Bruylant, Bryssel, 2014, s. 699–712.

27 Se även artikel 10.3 FEU, vilken hör till avdelning II Bestämmelser om demokratiska principer och, mer allmänt, även artikel 298.1 FEUF.

28 Se dom av den 9 november 2010, Volker und Markus Schecke och Eifert ( C‑92/09 och C‑93/09, EU:C:2010:662, punkt 68 och där angiven rättspraxis).

29 Under förutsättning att det föreligger specifika faktiska omständigheter skulle även andra rättigheter eventuellt kunna vara relevanta, såsom artikel 13, med rubriken Frihet för konsten och vetenskapen. I nämnda artikel föreskrivs följande: Konsten och den vetenskapliga forskningen ska vara fria. Den akademiska friheten ska respekteras.

30 Se, exempelvis, Europadomstolens dom av den 10 juli 2006, Sdružení Jihočeské Matky mot Republiken Tjeckien (ECLI:CE:ECHR:2006:0710DEC001910103); Europadomstolens dom av den 14 april 2009, Társaság a Szabadságjogokért mot Ungern (ECLI:CE:ECHR:2009:0414JUD003737405, § 35); Europadomstolens dom av den 3 april 2012, Gillberg mot Sverige (ECLI:CE:ECHR:2012:0403JUD004172306, § 82 och § 83); Europadomstolens dom av den 17 februari 2015, Guseva mot Bulgarien (ECLI:CE:ECHR:2015:0217JUD000698707, § 53).

31 Se Europadomstolens dom av den 14 april 2009, Társaság a Szabadságjogokért mot Ungern (ECLI:CE:ECHR:2009:0414JUD003737405).

32 Genom att i ganska svepande ordalag slå fast att förevarande mål avser huvudsakligen ett ingrepp – genom ett informationsmonopols makt att utöva censur – i utövandet av uppgifterna för en samhällsväktare, såsom pressen, snarare än ett beslut att neka en allmän rätt att få tillgång till officiella handlingar – Europadomstolens dom av den 14 april 2009, Társaság a Szabadságjogokért mot Ungern (ECLI:CE:ECHR:2009:0414JUD003737405, § 36).

33 Se, för ett belysande exempel, det anhängiga målet rörande tillgång till akten i ett mål: Europadomstolen, Studio Monitor och Zuriashvili mot Georgien, ansökan nr 44920/09.

34 Bentham, J., A Code for the Organization of the Judicial Establishment in France, i Works IV (1790), The Works of Jeremy Bentham, 1838-1843, Bowring, J. (red), Russell & Russell, New York, 1962, s. 316.

35 Bentham, J., Essay on Political Tactics, i Works II (1791), The Works of Jeremy Bentham, 1838-1843, Bowring, J. (red), Russell & Russell, New York, 1962, s. 314.

36 Se allmänt Dawson, J. P., The Oracles of Law, University of Michigan Law School, Ann Arbor, 1968, särskilt s. 50–64.

37 Se generaladvokat Poiares Maduros förslag till avgörande i de förenade målen Sverige/API och kommissionen ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2009:592, punkt 26, sista raden).

38 Se De S.-O.l’E. Lasser, M., Judicial Deliberations. A Comparative Analysis of Judicial Transparency and Legitimacy, Oxford University Press, Oxford, 2009, s. 299 och följande sidor.

39 Se Scharpf, F., Regieren in Europa. Effektiv und demokratisch?, Campus Verlag, Frankfurt/New York, 1999, s. 16–28.

40 Se Ewing, K. D., A Theory of Democratic Adjudication: Towards a Representative, Accountable and Independent Judiciary volym 38 Alberta Law Review, 2000, s. 708–733. I EU-domstolens kontext, se de Witte, B., Democratic Adjudication in Europe – How Can the European Court of Justice be Responsive to the Citizens?, i Dougan, M., Nic Shuibhne, N., Spaventa, E. (red.), Empowerment and Disempowerment of the European Citizen, Hart Publishing, Oxford och Portland, 2012, s. 129–144.

41 R v Sussex Justices, Ex parte McCarthy ((1924) 1 KB 256 (1923), All ER Rep 233). Min kursivering.

42 Se Habermas. J., Faktizität und Geltung. Beiträge zur Diskurstheorie des Rechts und des demokratischen Rechtsstaats. Suhrkamp, Frankfurt am Main, 1992, s. 435 och följande sidor.

43 Se, med betoning på sambandet mellan tillgång till information för samhällsväktare och bidraget till den allmänna debatten, Europadomstolens dom av den 25 juni 2013, Youth Initiative for Human Rights mot Serbien (ECLI:CE:ECHR:2013:0625JUD004813506, § 24), och Europadomstolens dom av den 28 november 2013, Österreichische Vereinigung Zur Erhaltung, Stärkung und Schaffung Eines Wirtschaftlich Gesunden Land- und Forstwirtschaftlichen mot Österrike (ECLI:CE:ECHR:2013:1128JUD003953407, § 33).

44 Se generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande i de förenade målen Sverige/API, API/kommissionen och kommissionen/API ( C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, EU:C:2009:592, punkt 33).

45 Se, exempelvis, Sharpston, E., Transparency and Clear Legal Language in the European Union: Ambiguous Legislative Texts, Laconic Pronouncements and the Credibility of the Judicial System, Cambridge Yearbook of European Legal Studies volym 12, 2010, s. 409–423.

46 Se, för en översikt över utvalda nationella system, National practices with regard to the accessibility of court documents, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning C: Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor, 2013, eller Report on Access to Judicial Information, Open Society Justice Initiative, mars 2009.

47 Se, i det avseendet, särskilt Model Policy for Access to Court Records in Canada, som upprättats av Judges Technology Advisory Committee of the Canadian Judicial Council (Rådgivande kommittén för domstolsteknik vid Kanadas domstolsråd) i september 2005, liksom Policy for Access to Supreme Court of Canada Records av den 17 mars 2015 (på följande internetadress: http://www.scC‑csc.ca/case-dossier/reC‑doc/pol-eng.aspx).

48 Regel 33.2 i Europadomstolens arbetsordning.

49 Artikel 14.5 i Eftadomstolens rättegångsregler.

50 Artikel 53 i Internationella havsrättsdomstolens arbetsordning.

51 Artikel 67 i Internationella havsrättsdomstolens arbetsordning.

52 EUT L 105, 2015, s. 1.

53 Artikel 22.2 första stycket i personaldomstolens rättegångsregler (EUT L 206, 2014, s. 1).

54 En skeptiker skulle kanske påpeka att det brukade vara kärlek (som fanns överallt). Uppenbarligen har dock något förändrats (definitivt i fråga om allmänhetens uppfattning om domstolar).

55 I detta avsnitt bortses det ifrån tillgången till domstolens handlingar avseende dess administrativa verksamhet, vilken föreskrivs i beslut av Europeiska unionens domstol av den 11 december 2012 om allmänhetens tillgång till handlingar som Europeiska unionens domstol innehar i utövandet av sina administrativa funktioner (EUT C 38, 2013, s. 2).

56 Se beslut av Europeiska unionens domstol av den 10 juni 2014 om deponering av Europeiska unionens domstols historiska arkiv vid Europeiska unionens historiska arkiv (Europeiska universitetsinstitutet) (EUT C 406, 2015, s. 2).

57 Trots att det vid den tidpunkten saknades en fördragsbestämmelse med krav på att ECB skulle ge tillgång till sina administrativa handlingar, tillhandahöll ECB redan sådan tillgång i beslut ECB/1998/12 av den 3 november 1998 avseende allmänhetens tillgång till Europeiska centralbankens dokument och arkiv (EGT L 110, 1999, s. 30).

58 Europeiska centralbankens beslut av den 4 mars 2004 om allmänhetens tillgång till Europeiska centralbankens handlingar (EUT L 80, 2004, s. 42).

59 I motsats till domstolens administrativa handlingar.

60 Såvida inte vissa av handlingarna kan bli tillgängliga enligt ordningen för historiska arkiv (se ovan fotnot 56).

61 På sätt och vis (efter ändring) i likhet med rättegångsreglerna för tribunalen och den numera avskaffade personaldomstolen (se ovan punkt 112 i detta förslag till avgörande).

62 Se, genom en mer vidsträckt analogi med mål rörande ett effektivt domstolsskydd, dom av den 15 september 2016, Star Storage m.fl. ( C‑439/14 och C‑488/14, EU:C:2016:688, punkt 44), eller dom av den 22 december 2010, DEB ( C‑279/09, EU:C:2010:811, punkt 28).

63 Dessutom finns det vissa nationella domstolar, i synnerhet högre domstolsinstanser, som till och med går längre och själva lägger ut handlingar på sina webbplatser, med avseende på en begäran om förhandsavgörande som de har hänskjutit till EU‑domstolen: de offentliggör typiskt sett sin ursprungliga begäran om förhandsavgörande, EU-domstolens svar och sitt eget slutliga nationella avgörande.

64 Se beslut av den 3 april 2000, Tyskland/parlamentet och rådet ( C‑376/98, EU:C:2000:181, punkt 10).

65 Punkt 126 i den överklagade domen, mot bakgrund av punkterna 120 och 122.

66 Dom av den 17 juni 1998, Svenska Journalistförbundet/rådet ( T-174/95, EU:T:1998:127).

67 Dom av den 17 juni 1998, Svenska Journalistförbundet/rådet ( T-174/95, EU:T:1998:127, punkt 138).

68 Dom av den 17 juni 1998, Svenska Journalistförbundet/rådet ( T-174/95, EU:T:1998:127, punkterna 22–24).

69 Den överklagade domen, punkterna 123 och 124. Kommissionens yrkande rörande rättegångskostnaderna framställdes till synes först vid förhandlingen (punkt 25 i den överklagade domen).