Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 1 december 2016

1 Originalspråk: engelska.

2 Det vill säga Danmark, Island, Norge, Sverige och Finland.

3 Tillsammans utgör dessa länder unionens medlemsstater och staterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta). I detta förslag kallar jag länder som varken är unionsmedlemsstater eller Eftamedlemsstater för tredje länder och befolkningen i dessa länder för tredjelandsmedborgare.

4 Rådets direktiv av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 2000, s. 22).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 2005, s. 15), i ändrad lydelse.

6 Lovbekendtgørelse nr. 438 af 16 maj 2012, Lovtidende 2012 A, med senere ændringer (lagkungörelse nr 438 av den 16 maj 2012, i ändrad lydelse).

7 Lovbekendtgørelse nr. 806 af 6. august 2009, Lovtidende 2009 A (konsoliderad lag nr 806 av den 6 augusti 2009).

8 Det följer av skäl 6 i direktiv 2000/43 att unionen förkastar de teorier som utgör försök till fastställande av att det finns olika människoraser och att användningen av termen ras i det direktivet inte innebär ett accepterande av sådana teorier.

9 Motiveringen till förslaget till rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av enskilda personer oavsett ras eller etniskt ursprung KOM(1999) 566 slutlig, ger ingen ledning i detta avseende.

10 Dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 46.

11 Se Europadomstolens dom av den 22 december 2009, Sejdić och Finci/Bosnien-Herzegovina, CE:ECHR:2009:1222JUD002799606, § 43. I sin dom av den 13 december 2005, Timishev/Ryssland, CE:ECHR:2005:1213JUD005576200, § 55, angav Europadomstolen också att stamtillhörighet var utmärkande för en samhällsgrupps etniska bakgrund.

12 Se dom av den 7 juli 2011, Agafiţei m.fl., C‑310/10, EU:C:2011:467, punkt 32, angående diskriminering på grund av en persons yrkeskategori. Direktiv 2000/43 omfattar inte heller situationer som faller utanför dess materiella tillämpningsområde. Se dom av den 12 maj 2011, Runevič-Vardyn och Wardyn, C‑391/09, EU:C:2011:291, punkt 47, om nationella bestämmelser om transkribering av för- och efternamn i folkbokföringshandlingar.

13 Dom av den 24 april 2012, Kamberaj, C‑571/10, EU:C:2012:233, punkt 49. Således anges i skäl 13 i direktiv 2000/43 att all direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung på de områden som omfattas av detta direktiv [bör] förbjudas i hela [unionen]. Detta förbud mot diskriminering bör även tillämpas på medborgare i tredje land men omfattar inte särbehandling på grund av nationalitet och påverkar inte tillämpningen av bestämmelser om villkor för inresa, bosättning och tillträde till anställning och sysselsättning för medborgare i tredje land.

14 Språkligt sett har begreppet medborgarskap, det vill säga den status som följer av att en person som enligt sedvänja eller lag erkänns vara subjekt i en suverän stat eller ett samvälde inte samma konnotation som nationalitet.

15 I vissa jurisdiktioner verkar detta vara fallet för, exempelvis, judiska personer eller sikher. Se Bell, M., Racism and Equality in the European Union, Oxford Studies in European Law, Oxford, 2008, s. 16.

16 Dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkterna 76, 91 och 95. För en kritisk bedömning av kravet på avsikt, se Cahn, C., Court of Justice of the EU Rules Collective and Inaccessible Electrical Metres Discriminate against Roma:CHEZ Razpredelenie Bulgaria AD v. Komisia za zashita ot diskiminatsia (C‑83/14), European Journal of Migration and Law, vol. 18, första utgåvan, Koninklijke Brill NV, Leiden, 2016, s. 123 och 124.

17 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokat Kokotts förslag till avgörande, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:170, punkt 87.

18 Se, i detta avseende, dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 96.

19 Europadomstolens dom av den 13 november 2007, D.H. m.fl./Republiken Tjeckien, CE:ECHR:2007:1113JUD005732500, § 184, som hänvisar till direktiv 2000/43.

20 Dom av den 19 april 2012, Meister, C‑415/10, EU:C:2012:217, punkt 43.

21 Det är bland annat fallet i fråga om följande språkversioner: Danska (… personer af en bestemt race eller etnisk oprindelse …), spanska (… personas de un origen racial o étnico concreto …), franska (… des personnes d’une race ou d’une origine ethnique donnée …), italienska (… persone di unadeterminata razza od origine etnica …), nederländska (… personen van een bepaald ras of een bepaalde etnische afstamming …), portugisiska (… pessoas de umadada origem racial ou étnica …), rumänska (… persoană, de o anumită rasă sau origine etnică …), finska (… tiettyä rotua tai etnistä alkuperää olevat henkilöt …) och svenska (… personer av en viss ras eller ett visst etniskt ursprung …) (min kursivering). Den tyska versionen har lydelsen … Personen, die einer Rasse oder ethnischen Gruppe angehören …, medan den engelska versionen, såsom angetts ovan, har lydelsen persons of a racial or ethnic origin.

22 För mer information angående de språkliga skillnaderna i unionens sekundärrätt, se dom av den 22 september 2016, Breitsamer und Ulrich, C‑113/15, EU:C:2016:718, punkt 58 och där angiven rättspraxis.

23 Dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 56.

24 Dom av den 10 juli 2008, Feryn, C‑54/07, EU:C:2008:397, punkterna 23 och 25.

25 Se dom av den 10 juli 2008, Feryn, C‑54/07, EU:C:2008:397, punkt 31, respektive dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkterna 100 och 107.

26 Målet som ledde till domen av den 12 maj 2011, Runevič-Vardyn och Wardyn, C‑391/09, EU:C:2011:291, handlade om en person som tillhörde den polska minoriteten i Republiken Litauen (se punkt 15). Målet som ledde till domen av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, handlade om diskriminering av personer som tillhörde den romska gruppen (se punkterna 30 och 46). I det mål som ledde till domen av den 10 juli 2008, Feryn, C‑54/07, EU:C:2008:397, riktade sig uttalandena mot personer av marockanskt ursprung; se generaladvokat Poiares Maduros förslag till avgörande, Feryn, C‑54/07, EU:C:2008:155, punkterna 1, 3 och 4. Även om målet som ledde till domen av den 19 april 2012, Meister, C‑415/10, EU:C:2012:217, handlade om en person med rysk nationalitet (som enligt generaladvokat Mengozzi beskrivning i förslaget till avgörande, Meister, C‑415/10, EU:C:2012:8, punkt 9, hade ryskt ursprung) hade domstolen ombetts klargöra bestämmelserna om bevisning i direktiv 2000/43 och inte huruvida personen hade utsatts för diskriminering på grund av etniskt ursprung.

27 Se, med avseende på likabehandling i arbetslivet, dom av den 10 maj 2011, Römer, C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 42.

28 Europadomstolens dom av den 24 maj 2016, Biao/Danmark, CE:ECHR:2016:0524JUD003859010, 112 och 114 §§.

29 Dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 107.

30 Till stöd för sitt argument åberopade kommissionen dom av den 22 september 1983, Auer, 271/82, EU:C:1983:243, dom av den 23 februari 1994, Scholz, C‑419/92, EU:C:1994:62 och dom av den 2 mars 2010, Rottmann, C‑135/08, EU:C:2010:104. I samband med detta angav kommissionen att principen om likabehandling av unionsmedborgare är tillämplig i rent interna situationer.

31 Direkt diskriminering kan endast vara motiverad enligt artikel 4 i direktiv 2000/43. Se även skäl 18 i samma direktiv. I detta avseende har Europadomstolen funnit att en skillnad i behandling som grundar sig uteslutande eller till en avgörande del på en persons etniska ursprung aldrig kan vara objektivt motiverad i ett modernt demokratiskt samhälle som bygger på principer om pluralism och respekt för främmande kulturer. Se domen av den 22 december 2009, Sejdić och Finci/Bosnien och Hercegovina, CE:ECHR:2009:1222JUD002799606, § 44 och där angiven rättspraxis.

32 Dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkterna 113 och 114.

33 Dom av den 10 mars 2016, Safe Interenvios, C‑235/14, EU:C:2016:154, punkt 102 och där angiven rättspraxis.

34 Dom av den 10 mars 2016, Safe Interenvios, C‑235/14, EU:C:2016:154.

35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2016, Safe Interenvios, C‑235/14, EU:C:2016:154, punkterna 72 och 73.

36 Dom av den 10 mars, Safe Interenvios, C‑235/14, EU:C:2016:154, punkt 76 och där angiven rättspraxis.

37 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2016, Safe Interenvios, C‑235/14, EU:C:2016:154, punkterna 96 och 100.

38 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2016, Safe Interenvios, C‑235/14, EU:C:2016:154, punkterna 106–108.

39 Dom av den 10 juli 2008, Feryn, C‑54/07, EU:C:2008:397, punkterna 23 och 25.

40 Dom av den 10 mars 2016, Safe Interenvios, C‑235/14, EU:C:2016:154.

41 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 oktober 2016, Maya Marinova, C‑576/15, EU:C:2016:740, punkt 46.

42 I skäl 5 i direktiv 2005/60 anges att [n]är [unions]åtgärder vidtas bör man också i fortsättningen ta särskild hänsyn till rekommendationerna från [FATF], som är det viktigaste internationella organ som verkar i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

43 Se dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 112.

44 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkterna 115–118.

45 Exempelvis betyder särskilt missgynnar i den mening som avses i artikel 2.2 b i direktiv 2000/43 bara missgynnande; se dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria, C‑83/14, EU:C:2015:480, punkterna 96 och 99.

46 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 april 2012, Meister, C‑415/10, EU:C:2012:217, angående hemlighållande av skälen till att inte anställa en arbetssökande även om domstolen, såsom tidigare nämnts, inte hade ombetts överväga huruvida detta gav upphov till diskriminering på grund av etniskt ursprung.