Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 8 juni 2017
1 Originalspråk: engelska.
2 Det sammanlagda värdet uppskattades till cirka 20 miljarder euro år 2011, se arbetsdokument från kommissionens avdelningar Assessment Accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and the Council on organic production and labelling of organic products, amending regulation (EU) No XXX/XXX of the European Parliament and the Council [Official controls Regulation] and repealing Council Regulation (EC) No 834/2007, COM(2014) 180 final, s. 11 med ytterligare hänvisningar. Sedan år 2011 har sektorn för ekologisk produktion fortsatt att växa i en stadig takt. Den ojämförligt största marknaden för ekologiska produkter i unionen var Tyskland med 6,6 miljarder euro år 2011, följt av Frankrike med 3,8 miljarder euro, ibidem.
3 Se arbetsdokument från kommissionens avdelningar, i fotnot 2 ovan, Impact Assessment, s. 11. År 2015 var värdet 27,1 miljarder euro i unionen, se Zahlen Daten Fakten – Die Bio-Branche 2017, Bund Ökologische Lebensmittelwirtschaft BÖLW, Berlin, s. 20 och följande sidor.
4 Se skäl 1 i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 2007, s. 1) där följande anges i första meningen: Ekologisk produktion är ett övergripande system för jordbruksverksamhet och livsmedelsproduktion där man kombinerar bästa miljöpraxis, stor biologisk mångfald, bevarande av naturresurser, tillämpning av stränga djurskyddskrav och en produktionsmetod som motsvarar förväntningarna från de konsumenter som föredrar produkter som har framställts med användning av naturliga ämnen och processer.
5 Se Proposal for a Regulation of the European Parliament and the Council on organic production and labelling of organic products, amending regulation (EU) No XXX/XXX of the European Parliament and the Council [Official controls Regulation] and repealing Council Regulation (EC) No 834/2007, COM(2014) 180 final, Explantory Memorandum, s. 6.
6 I dom av den 5 november 2014, Herbaria Kräuterparadies ( C‑137/13, EU:C:2014:2335), bedömde domstolen huruvida tillsatser i en ekologisk dryck skulle vara tillåtna, vilket krävde en tolkning av artikel 27.1 f i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 834/2007 (EUT L 250, 2008, s. 1). Domstolen stödde sig härvidlag på skälen 3, 5, 22 och 25 samt artiklarna 6, 19, 21 och 23 i förordning nr 834/2007. I dom av den 4 juni 2015, Andechser Molkerei Schietz/kommissionen ( C‑682/13 P, ej publicerad, EU:C:2015:356), som avsåg ett överklagande av ett beslut som meddelats av tribunalen beträffande giltigheten av kommissionens förordning (EU) nr 1131/2011 av den 11 november 2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller steviolglykosider (EUT L 295, 2011, s. 205), hänvisade domstolen likaså till skäl 1 i förordning nr 834/2007. Det finns fem domar i vilka rådets tidigare förordningar –- rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 198, 1991, s. 1) och rådets förordning (EG) nr 392/2004 av den 24 februari 2004 om ändring av förordning nr 2092/91 (EUT L 65, 2004, s. 1) har tolkats (dom av den 29 november 2007, kommissionen/Tyskland, C‑404/05, EU:C:2007:723, dom av den 29 november 2007, kommissionen/Österrike, C‑393/05, EU:C:2007:722, dom av den 14 juli 2005, kommissionen/Spanien, C‑135/03, EU:C:2005:457, dom av den 13 juli 1995, parlamentet/kommissionen, C‑156/93, EU:C:1995:238 och dom av den 14 juli 2005, Comité Andaluz de Agricultura Ecologica, C‑107/04, EU:C:2005:470). De två första avsåg en fråga angående kontrollsystemet, närmare bestämt permanent inrättande av privata kontrollorgan.
7 Att analysera syftet med unionens lagstiftning är en av de metoder som domstolen använder för att fastställa innebörden i unionens sekundärrätt. Se, exempelvis, dom av den 7 december 2010, Pammer och Hotel Alpenhof ( C‑585/08 och C‑144/09, EU:C:2010:740, punkt 71 och följande punkter), dom av den 15 juli 2010 (Purrucker, C‑256/09, EU:C:2010:437, punkt 84 och följande punkter), och dom av den 27 oktober 2016, kommissionen/Tyskland ( C‑220/15, EU:C:2016:815).
8 Se, exempelvis, dom av den 16 juli 2015, Lanigan, C‑237/15 PPU, EU:C:2015:474, punkt 35; och dom av den 13 oktober 2016, Mikołajczyk, C‑294/15, EU:C:2016:772, punkt 26.
9 Se femte skälet jämfört med tredje skälet i förordning nr 2092/91.
10 Se tolfte skälet i förordning nr 2092/91. I trettonde skälet i förordning nr 2092/91 angavs följande: Alla som odlar, bereder, importerar eller marknadsför varor som är försedda med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion underkastas ett system för regelbunden kontroll som uppfyller gemenskapens minimikrav och som utförs av särskilt utsedda kontrollmyndigheter.
11 Se, exempelvis, Alberto Alemanno, The European Reform on Organic Farming – Balancing Consumer Preferences and Free Movement Imperatives, i: EFFL 2009, sidorna 406–419 och 409.
12 KOM(2003) 14 slutlig, punkt 3 i motiveringen till Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, som framlades av kommissionen. Denna förklaring har inbegripits i skäl 3 i det förslaget och även i skäl 3 i rådets förordning nr 392/2004.
13 Se fotnot 12 ovan.
14 Se fotnot 12 ovan.
15 Se rådsdokument 8482/03 av den 15 april 2003 om resultatet av förhandlingarna vid mötet med arbetsgruppen för livsmedelskvalitet (Outcome of Proceedings of the meeting of the Working Party on Foodstuff Quality) den 14 april, s. 2, led II ii.
16 Se artikel 1 i förordning nr 392/2004, genom vilken artikel 8.1 första stycket fick denna lydelse. Den nya beskrivningen av tillämpningsområdet för kontrollsystemet gällde från och med juli 2005, se artikel 2 i förordning nr 392/2004.
17 Genom att stryka orden i syfte att sedan marknadsföra denna och göra några små ändringar i ordalydelsen fick man fem mer klara och tydliga kategorier av verksamheter som omfattades av kontrollsystemet (control system i den engelska språkversionen, vilket i fortsättningen var benämningen på det tidigare inspection system).
18 Denna växande medvetenhet framgår om man granskar ingresserna i de olika versionerna. Medan skäl 3 i förordning nr 392/2004 hade kvar formuleringen alla aktörer under hela produktions- och bearbetningsprocessen, angavs i skäl 31 i förordning nr 834/2007 slutligen uttryckligen följande tre områden: aktörerna … i alla led i produktions-, berednings- och distributionskedjan. (Min kursivering.)
19 Vid diskussionen vid mötet med arbetsgruppen för livsmedelskvalitet den 14 april 2003 (se rådsdokument 8482/03, s. 2, led II ii, till vilket hänvisas i fotnot 15 ovan) betonade kommissionens företrädare att utvidgningen avsåg lagring och detaljhandel endast i den mån dessa verksamheter utövades som verksamheter som var skilda från de verksamheter som redan omfattades av den tidigare versionen av artikel 8.
20 Se rådsdokument 8482/03 s. 2, led II ii, till vilket hänvisas i fotnot 15 ovan.
21 Se rådsdokument 6999/03 av den 2 april 2003 om resultatet av förhandlingarna vid mötet med arbetsgruppen för livsmedelskvalitet (Outcome of Proceedings of the meeting of the Working Party on Foodstuff Quality) den 28 februari 2003, s. 2, led III ii.
22 Se rådsdokument 6999/03, till vilket hänvisas i fotnot 21 ovan.
23 Skäl 3a i Uppdaterat kompromissförslag från ordförandeskapet beträffande förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, rådsdokument 16235/03, bilaga, av den 18 december 2003, resultat av förhandlingar i arbetsgruppen för livsmedelskvalitet (ekologisk odling) av den 10 december 2003.
24 Se Europaparlamentets dokument SLUTLIG A5–0392/2003, rapport av den 6 november 2003 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel (KOM(2003)14 – C5‑0021/2003 – 2003/0002(CNS)), utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, rapportör Danielle Auroi, s. 9, motivering av förslag till ändring 10.
25 Till rådets föreslagna mening lades en andra mening genom Europaparlamentets utkast till förslag. Den hade följande lydelse: Detaljhandlare som importerar förseglade förpackningar direkt från tredjeländer omfattas av bestämmelserna i artikel 11. Se Europaparlamentets dokument SLUTLIG A5–0392/2003, punkt 9, ändring 10, till vilket hänvisas i fotnot 24 ovan.
26 Kompromisstext till artikel 8.1 andra stycket, utarbetad av ordförandeskapet mot bakgrund av diskussionerna i arbetsgruppen den 14 april 2003, rådsdokument 8571/03 av den 23 april 2003.
27 Rådsdokument 16235/03, bilaga, se fotnot 23 ovan.
28 Se artikel 1 i förordning nr 392/2004, genom vilken artikel 8.1 andra stycket fick denna lydelse. Den nya beskrivningen av tillämpningsområdet för kontrollsystemet gällde från och med juli 2005, se artikel 2 i förordning nr 392/2004.
29 Bortsett från en lingvistisk anpassning (stycke byttes mot artikel och sådana produkter mot produkter) och redaktionella och siffermässiga omdisponeringar förblev denna bestämmelse oförändrad år 2007, se texten i artikel 28.2 i förordning nr 834/2007, punkt 5 ovan.
30 Att man valde den allmännare benämningen aktör i artikel 28.2 i förordning nr 834/2007 kan bero på att denna senare term har definierats i artikel 2 d i förordning nr 834/2007 där följande anges: aktör: fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i denna förordning uppfylls inom de ekologiska företag som de driver. Ersättningen av detaljhandlare med aktörer är bara en anpassning till förordningens allmänna terminologi och även till den terminologi som används i artikel 28.1. I skäl 32 i förordning nr 834/2007 används fortfarande termen detaljhandlare.
31 Se ordalydelsen i de första utkasten till en ändrad artikel 8 i förordning nr 2092/91, vilken har återgetts i punkterna 32 och 33 ovan.
32 Se rådsdokument 6999/03, till vilket hänvisas i fotnot 21 ovan.
33 Se även Schmidt, H. & Haccius, M., EG-Verordnung Ökologischer Landbau. Eine juristische und agrarfachliche Kommentierung der Verordnung (EG) Nr. 834/2007, Freiburg im Breisgau 2008, s. 445 och 446 som beskriver den lägre graden av bedrägerier i denna sektor, särskilt vad gäller redan paketerade varor som verkar täcka en stor del av varorna i detaljhandeln.
34 Enligt artikel 27.13 i förordning nr 834/2007, ska medlemsstaterna se till att det inrättade kontrollsystemet gör det möjligt att spåra produkten.
35 Se även Oberlandesgericht Frankfurt am Main (Regionala överdomstolen i Frankfurt am Main), GRUR-RR 2015, s. 308 och Landgericht München (Underrätten i München), WRP 2015, s. 780.
36 Se punkterna 31 och 42 ovan.
37 Sådana regler som också den slutliga återförsäljaren måste iaktta är till exempel reglerna i kapitel 4 (artikel 30 och följande artiklar) i förordning nr 889/2008 om insamling, förpackning, transport och lagring av produkter samt reglerna i avdelning III (artikel 57 och följande artiklar) i förordning nr 889/2008 om märkning. Såsom kommissionen helt riktigt uppgav i sin anteckning nr 2012–03 angående tolkningen krävs det fysisk infrastruktur som också omfattas av vissa driftskrav som rengöring och desinficering.
38 Se artikel 27.5 i förordning nr 834/2007.
39 I skälen 3 och 5 i förordning nr 834/2007 nämns också konsumentens förtroende, vilket visar dess centrala roll i förordningen.
40 Se, till exempel, skäl 3 andra meningen i förordning nr 834/2007.
41 I skäl 22 andra meningen i förordning nr 834/2007 anges följande: Undantag från de krav som tillämpas på ekologisk produktion bör därför vara strängt begränsade till fall där det bedöms vara motiverat att tillämpa undantagsbestämmelser. Wettbewerbszentrale har åberopat skäl 22 som argument för en restriktiv tolkning av undantaget.
42 Se punkterna 33 och 34 ovan.
43 Se punkt 29 ovan.
44 Medlemstaterna har faktiskt utnyttjat möjligheten att bevilja undantag enligt artikel 28.2 på ganska många olika sätt. En del begränsar det till redan paketerade varor, nämligen Italien (artikel 2.4 i Disposizioni per l’attuazione dei regolamenti (CE) n. 834/2007, n. 889/2008, n. 1235/2008 e successive modifiche riguardanti la produzione biologica e l’ettichettatutra dei prodotti biologici Registro ufficiale 0018354 – 27/11/2009, föreskriver följande: Ai sensi dell’articolo 28 paragrafo 2 del Reg. (CE) n. 834/2007 sono esentati dall’applicazione del medesimo articolo gli operatori che vendono prodotti da agricoltura biologica al consumatore all’utilizzatore finale in imballaggio preconfezionato, a condizione che non li producano …) och Estland (§ 5.2 i lagen om ekologiskt jordbruk stadgas, på engelska, att A holding of a person specified in Article 28(2) of Council Regulation (EC) No 834/2007 need not be approved if the holding engages only in the sale of pre-packaged products. [RT I 2009, 12, 72 – dag för ikraftträdande 01.03.2009]). I Spanien har Comunidad Valenciana gjort en riskanalys inte bara med avseende på det faktum att produkten redan är paketerad utan även med avseende på faktorer som det årliga försäljningsvärdet, eller möjligheten för konsumenten att övervaka uppdelningsförfarandet för produkten (Resolución de 20 de junio de 2016 de la Dirección General de Desarrollo Rural y Política Agraria Común, por la que se regulan determinadas excepciones relativas al régimen de control de los comerciantes minoristas en la Comunitat Valenciana, que vendan directamente al consumidor final productos ecológicos, conforme al Reglamento (CE) 834/2007 de 28 junio de 2007 y el Reglamento 889/2008 que lo desarrolla (2016/5529, Diario Oficial de la Comunitat Valenciana, Num. 7842/02.08.2016, s. 2249). Andra medlemsstater har helt enkelt använt sig av den vidare ordalydelsen av direktivet (se § 3 andra stycket i tyska ÖLG, se punkt 6 ovan, eller artikel 4 i den brittiska British Organic Products Regulations 2009 eller artikel 2 i Dutch Regeling van de Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit van 4 december 2008, nr. TRCJZ/2008/3442, houdende wijziging van de Landbouwkwaliteitsregeling 2007).
45 Min kursivering. Medan – enligt några slumpvis utvalda exempel – en motsvarighet till engelskans mer vaga point of sale (till exempel pas ailleurs qu’au point de vente, solo in connessione con il punto di vendita, salvo en el punto de venta, senão no ponto de vanda, w celach innych niż odnoszących się do punktu sprzedaży, undtagen i forbindelse med salgsstedet, ħlief in konnessjoni mal-punt ta’ bejgħ, išskyrus pardavimo punktus), används i de flesta språkversionerna av förordningen, får formuleringen i den tyska versionen en viss lokal bibetydelse genom att an einem anderen Ort als in Verbindung mit der Verkaufsstelle används. Så är också fallet i den nederländska och den svenska versionen, vilka har följande lydelse: op een plaats die geen verband houdt met het verkoopunt och annat än i anslutning till försäljningsplatsen samt i den rumänska och den bulgariska versionen med följande lydelse: în alte părți decât în legătură cu locul de vânzare respektive другаде, освен в мястото на продажба (min kursivering). Med undantag för den bulgariska används i de senare versionerna som konjunktion en översättning av i anslutning och inte en preposition som anger en plats, som på. Med beaktande av skillnaderna mellan de olika språkversionerna kan ett argument som grundar sig på ordalydelsen har någon stark inverkan på min tolkning av artikel 28.2, vilket innebär att de andra tolkningsmetoderna (se punkterna 19‐52 och 55 och följande punkter) väger tyngre i det här sammanhanget.
46 Fyra av de 13 språkversioner som analyseras här använder inte i anslutning till, se fotnot 44 ovan. Tre av dessa fyra refererar emellertid till en punkt och inte till en plats eller ett ställe.
47 Se Schmidt, H. & Haccius, se fotnot 33 ovan.
48 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel).
49 Se, beträffande frågans ordalydelse, punkt 14 ovan.
50 Den omständigheten att detta kan innebära att hänsyn ska tas till ytterligare detaljer och problem hindrar inte domstolen från att göra detta. Se, exempelvis, dom av den 23 februari 2006, van Hilten-van der Heijden, C‑513/03, EU:C:2006:131, punkterna 25–27, dom av den 11 mars 2008, Jager, C‑420/06, EU:C:2008:152, punkterna 45–58, dom av den 18 november 2010, Lahousse och Lavichy, C‑142/09, EU:C:2010:694, punkterna 35–48, och dom av den 10 februari 2011, Vicoplus m.fl., förenade målen C‑307/09–C‑309/09, EU:C:2011:64, punkterna 22–25.