Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 29 november 2017

1 Originalspråk: franska.

2 Nu artikel 107 FEUF.

3 Nu artikel 108 FEUF.

4 EUT L 379, 2006, s. 5. Förordning nr 1998/2006 var enligt dess artikel 6 tillämplig från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013. Förordningen ersatte kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (EGT L 10, 2001, s. 30). För den aktuella tillämpningen av EUF-fördragets bestämmelser på stöd av mindre betydelse, se kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 2013, s. 1). Artikel 1.1 d i förordning nr 1998/2006 är nästan identisk med artikel 1.1 d i förordning nr 1407/2013.

5 Se den tredje meningen i den hänskjutande domstolens tredje fråga och punkt 26 i förevarande förslag till avgörande.

6 EGT L 142, 1998, s. 1. Den rättsliga grunden för förordning nr 994/98 är artikel 94 EG (nu artikel 109 FEUF). EU-domstolen har slagit fast följande Europeiska unionens råd är … i enlighet med artikel 109 FEUF bemyndigat att anta de förordningar som behövs för tillämpningen av artiklarna 107 och 108 FEUF och har särskilt befogenhet att fastställa villkoren för tillämpningen av artikel 108.3 FEUF och vilka kategorier av stödåtgärder som ska vara undantagna från det förfarande som föreskrivs i den sistnämnda bestämmelsen, se dom av den 21 juli 2016, Dilly’s Wellnesshotel ( C‑493/14, EU:C:2016:577, punkt 33). Förordning nr 994/98 upphävdes och ersattes av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (EUT L 248, 2015, s. 1). Artikel 2.1 i förordning nr 2015/1588 är nästan identisk med artikel 2.1 i förordning nr 994/98.

7 DV nr 105, av den 22 december 2006 i dess ändrade lydelse.

8 EU-domstolen bad deltagarna att yttra sig avseende denna fråga, som är föremål för förevarande förslag till avgörande, vid den muntliga förhandlingen den 18 oktober 2017. Samtliga ansåg av olika skäl att artikel 1.1 d i förordning nr 1998/2006 var förenlig med artikel 35 FEUF.

9 Dom av den 11 juni 2015, Pfeifer & Langen ( C‑51/14, EU:C:2015:380, punkt 37 och där angiven rättspraxis), och dom av den 22 juni 2017, E.ON Biofor Sverige ( C‑549/15, EU:C:2017:490, punkt 45).

10 Dom av den 5 juni 1986, kommissionen/Italien ( 103/84, EU:C:1986:229, punkt 19).

11 Se, analogt, dom av den 5 juni 1986, kommissionen/Italien ( 103/84, EU:C:1986:229, punkt 19), dom av den 20 mars 1990, Du Pont de Nemours Italiana ( C‑21/88, EU:C:1990:121, punkterna 19–22), och dom av den 23 april 2002, Nygård ( C‑234/99, EU:C:2002:244, punkt 57).

12 Se särskilt artiklarna 34–36 FEUF.

13 Se särskilt artiklarna 107 FEUF och 108 FEUF.

14 Se, analogt, domen av den 15 juni 1993, Matra/kommissionen ( C‑225/91, EU:C:1993:239, punkterna 41 och 42), där domstolen slog fast att även om förfarandet i artiklarna [107 FEUF och 108 FEUF] ger kommissionen, och under vissa förutsättningar rådet, ett betydande utrymme för skönsmässig bedömning vid avgörandet om ett statligt stöd är förenligt med den gemensamma marknadens krav, följer det emellertid av fördragets allmänna systematik att detta förfarande aldrig får leda till resultat som strider mot specifika bestämmelser i fördraget …. Domstolen har dessutom slagit fast att närmare bestämmelser om ett stöd som strider mot andra särskilda bestämmelser i fördraget än artiklarna [107 FEUF och 108 FEUF] kan vara så oupplösligen förbundna med stödets mål att det inte är möjligt att bedöma dem separat …. Kommissionens skyldighet att respektera sammanhanget mellan artiklarna [107 FEUF och 108 FEUF] och andra bestämmelser i fördraget är särskilt viktig om dessa andra bestämmelser … också har en icke snedvriden konkurrens inom den gemensamma marknaden som mål. Min kursivering.

15 Se dom av den 21 september 2016, Établissements Fr. Colruyt ( C‑221/15, EU:C:2016:704, punkt 33), som avser artikel 34 FEUF.

16 Dom av den 8 november 1979, Groenveld ( 15/79, EU:C:1979:253, punkt 7).

17 Jag vill dock påpeka att kommissionen, i sina skriftliga yttranden, anser att artikel 35 FEUF är tillämplig på diskriminerande åtgärder med avseende på vissa varor, och lade till att förevarande princip har fastställts i den rättspraxis som bygger på domen i målet Groenveld.

18 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Kakavetsos-Fragkopoulos ( C‑161/09, EU:C:2010:531, punkt 49).

19 I domen av den 3 mars 2011, Kakavetsos-Fragkopoulos ( C‑161/09, EU:C:2011:110, punkt 27), slog domstolen fast att alla åtgärder som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt kan hindra handeln inom gemenskapen utgör åtgärder med verkan motsvarande kvantitativa exportrestriktioner. Det ska dock påpekas att den produkt som var aktuell i det mål som avgjordes genom domen av den 3 mars 2011, Kakavetsos-Fragkopoulos ( C‑161/09, EU:C:2011:110, punkt 27), var torkade druvor som omfattades av en sådan gemensam organisation av marknaden som avses i artikel 40 FEUF. Generaladvokaten Mengozzi angav i sitt förslag till avgörande i målet (C‑161/09, EU:C:2010:531, punkt 49) att när det i målet föreligger en gemensam organisation av marknaden, [har domstolen] intagit en mer flexibel uppfattning vad beträffar de villkor som ska vara uppfyllda för att det ska föreligga en åtgärd med verkan motsvarande en kvantitativ exportrestriktion. I ett sådant fall krävs det inte längre att åtgärden är diskriminerande. Jag anser att till följd av domen av den 21 juni 2016, New Valmar ( C‑15/15, EU:C:2016:464), finns det beträffande tillämpningen av artikel 35 FEUF ingen skillnad mellan produkter som omfattas av en gemensam organisation av marknaden som avses i artikel 40 FEUF och övriga produkter.

20 Dom av den 21 juni 2016, New Valmar ( C‑15/15, EU:C:2016:464, punkt 37).

21 Se skäl 1 i förordning nr 1998/2006.

22 Dom av den 21 juni 2016, New Valmar ( C‑15/15, EU:C:2016:464, punkt 45).

23 Se, analogt, dom av den 15 juni 1976, EMI Records ( 51/75, EU:C:1976:85, punkterna 10 och 11), och dom av den 9 februari 1982, Polydor och RSO Records ( 270/80, EU:C:1982:43, punkt 18).

24 Dom av den 27 juni 2017, Congregación de Escuelas Pías Provincia Betania ( C‑74/16, EU:C:2017:496, punkt 82), och dom av den 8 maj 2013, Libert m.fl. ( C‑197/11 och C‑203/11, EU:C:2013:288, punkt 81). När det gäller konkurrensreglerna har domstolen i domen av den 23 november 2006, Asnef-Equifax och Administración del Estado ( C‑238/05, EU:C:2006:734, punkt 50), slagit fast att ett avtal [omfattas] inte av förbudet i artikel [101 FEUF] om det endast obetydligt påverkar marknaden.

25 Domstolen har slagit fast att skyldigheten för medlemsstaterna att i förhand anmäla alla planer på att vidta eller ändra en ny stödåtgärd utgör en grundläggande del av kontrollsystemet för statligt stöd. Se dom av den 21 juli 2016, Dilly’s Wellnesshotel ( C‑493/14, EU:C:2016:577, punkt 36). Förordning nr 1998/2006 och de villkor som föreskrivs däri ska tolkas strikt, eftersom de mildrar huvudregeln att anmälningsskyldighet föreligger när det gäller statligt stöd, såsom föreskrivs i artikel 108.3 FEUF. Se, analogt, dom av den 21 juli 2016, Dilly’s Wellnesshotel ( C‑493/14, EU:C:2016:577, punkt 37). För att kunna komma i åtnjutande av det aktuella undantaget ska dessutom en viss stödordning uppfylla samtliga krav som uppställs i förordningen. Se, analogt, dom av den 21 juli 2016, Dilly’s Wellnesshotel ( C‑493/14, EU:C:2016:577, punkterna 45–52).

26 Se även dom från Europeiska unionens tribunal av den 20 september 2011, Regione autonoma della Sardegna m.fl./kommissionen ( T-394/08, T-408/08, T-453/08 och T-454/08, EU:T:2011:493, punkt 304).

27 Jag vill påpeka att inte all exportverksamhet är utesluten från undantaget. Kommissionen påpekade nämligen i sina skriftliga yttranden att det är fråga om stöd som är direkt knutet till exporterade volymer, såsom definieras i artikel 1[.1 d] i förordningen om stöd av mindre betydelse, när medlemsstaterna beviljar stöd i form av program som syftar till att hjälpa företag att erövra utländska marknader för att där erbjuda sina produkter. Stödet är villkorat med avseende på de exporterade volymerna och företaget stödjer sig på detta för att upprätthålla sin exportstrategi. Stödet leder således till en progressiv ökning av den produktion som kan exporteras, och det är just för detta ändamål som regeringen har för avsikt att bevilja stödet. Kommissionen angav även att exporterade produkter som tillverkats med tillgångar som erhållits från ett statligt stöd utgör inte en verksamhet som är direkt knuten till exporterade volymer i den mening som avses i artikel 1.1 [d] i förordningen om stöd av mindre betydelse. I detta avseende har den grekiska regeringen påpekat att enbart den omständigheten att ett stöd har beviljats ett exportföretag räcker inte för att kvalificera stödet som exportstöd. Jag vill notera att dessa subtila skillnader inte helt passar ihop med förenklingssyftet med bestämmelsen om stöd av mindre betydelse.

28 Se punkt 50 i detta förslag till avgörande.

29 Jag förstår inte riktigt skälet till att upprättandet eller driften av ett nationellt distributionsnät omfattas av undantaget för stöd av mindre betydelse enligt artikel 2 i förordning nr 1998/2006 och att upprättandet av ett distributionsnät av samma slag för export inte omfattas.

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 juni 2017, E.ON Biofor Sverige ( C‑549/15, EU:C:2017:490, punkt 46).

31 Som avses i artikel 36 FEUF och i de tvingande kraven.

32 Dom av den 21 juni 2016, New Valmar ( C‑15/15, EU:C:2016:464, punkt 48).

33 Det är nämligen endast de begränsningar som kan tillämpas utan åtskillnad som kan motiveras av ett de hänsyn till allmänintresset som räknas upp i artikel 36 FEUF och av de tvingande kraven av allmänintresse. Se, e contrario, dom av den 26 april 2012, van Putten ( C‑578/10–C‑580/10, EU:C:2012:246, punkt 44), där domstolen fann att en åtskillnad i behandling kunde vara motiverad av tvingande krav av allmänintresse.

34 Se fotnot 27 i detta förslag till avgörande.

35 Jag vill påpeka att ett stöd till att bilda ett helt nationellt distributionsnätverk även kan påverka handeln mellan medlemsstaterna genom att bland annat göra det svårare för utländska företag att få tillträde till den nationella marknaden. Går det dessutom att föreställa sig att exportverksamhet som inte avses i undantaget i artikel 1.1 d i förordning nr 1998/2006 inte påverkar handeln mellan stater? Det ska slutligen inte glömmas att bestämmelsen om stöd av mindre betydelse i själva verket tillåter åtgärder som, om de överskred de belopp som avses i bestämmelsen, uppfyller samtliga villkor för att kvalificeras som statligt stöd, inklusive de som påverkar handeln mellan stater.

36 Se punkt 42 i detta förslag till avgörande.

37 Se punkt 51 i detta förslag till avgörande.