Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 19 april 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Se exempelvis den film som har producerats som en del av Skydancer Conservation Project (2011–2015), vilket genomförts av Royal Society for the Protection of Birds i syfte att främja bevarandet av blå kärrhök i England. Filmen finns på https://www.rspb.org.uk/our-work/conservation/conservation-and-sustainability/safeguarding-species/skydancer.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (kodifierad version) (EUT L 20, 2010, s. 7).

4 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 1992, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114).

5 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/Bulgarien, C‑141/14, EU:C:2015:528, punkt 1. Se exempelvis dom av den 21 juli 2011, Azienda Agro-Zootecnia Franchini och Eolica di Altamura, C‑2/10, EU:C:2011:502, och dom av den 14 januari 2016, kommissionen/Bulgarien, C‑141/14, EU:C:2016:8.

6 Se exempelvis BirdWatchIrland, The bird behind the headlines: getting to know the Hen Harrier, eWings, utgåva 64, januari 2015, finns på: http://www.birdwatchireland.ie.

7 Blå kärrhök fanns exempelvis med på IUCN:s (Internationella naturvårdsunionen) rödlista för hotade arter 2016, som finns på http://www.iucnredlist.org.

8 Blå kärrhök har listats i bilaga I till fågeldirektivet ända sedan det ursprungliga fågeldirektivet antogs (rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161) och till och med ännu tidigare, allt sedan kommissionens ursprungliga förslag till det direktivet. Se förslag till rådets direktiv om bevarande av fåglar, KOM(76) 676 slutlig, bilaga I.

9 Se också skäl 8 i fågeldirektivet där det i relevanta delar föreskrivs följande: Vissa fågelarter bör skyddas genom att särskilda åtgärder avseende deras livsmiljöer vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer.

10 Se schedule 3 i S.I. No. 587/2011 – European Communities (Conservation of Wild Birds (Slievefelim to Silvermines Mountains Special Protection Area 004165)) Regulations 2011 (regeringsförordning nr 587/2011 – Europeiska gemenskaperna (Bevarande av vilda fåglar (Slievefelim to Silvermines Mountains Special Protection Area 004165)) Lagstiftning 2011), finns på http://www.irishstatutebook.ie/eli/2011/si/588/made/en/print.

11 I begäran om förhandsavgörande anges att det särskilda skyddsområdet omfattar sammanlagt 20935 hektar. Se även den standardiserade datablanketten för Natura 2000‑området IE0004165, Slievefelim to Silvermines Mountains Special Protection Area, finns på https://www.npws.ie/sites/default/files/protected-sites/natura2000/NF004165.pdf (Natura 2000 – Standard Data Form).

12 Bevarandemålen för Slievefelim to Silvermines Mountains Special Protection Area [004165] av den 15 augusti 2016 finns på https://www.npws.ie/sites/default/files/protected-sites/conservation_objectives/CO004165.pdf.

13 Standardiserad datablankett för Natura 2000; Sammanfattning av området Slievefelim to Silvermines Mountains Special Protection Area, finns på https://www.npws.ie/sites/default/files/protected-sites/synopsis/SY004165.pdf.

14 Dom av den13 december 2007, kommissionen/Irland, C‑418/04, EU:C:2007:780, punkt 105; Se även ibid., punkterna 170–175. Det ska påpekas att blå kärrhök också har nämnts i samband med ett tidigare överträdelseförfarande mot Irland (se förslag till avgörande av generaladvokaten La Pergola i målet kommissionen/Irland, C‑392/96, EU:C:1998:612, punkt 45) och i ett överträdelseförfarande mot Frankrike (se dom av den 7 december 2000, kommissionen/Frankrike, C‑374/98, EU:C:2000:670, punkt 16). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Alber i målet kommissionen/Frankrike, C‑374/98, EU:C:2000:86, punkt 35.

15 I sina skriftliga inlagor har ESB Wind Development och Coillte angett att den el som genereras av vindkraftverket kommer att levereras till det nationella elnätet och kommer att ersätta den el som framställs från fossila bränslen, som en del av den irländska regeringens åtagande att bekämpa klimatförändringen och minska utsläppen av växthusgaser.

16 I allmänhet avses med ett slutet krontak att trädkronorna överlappar varandra så att det bildas ett praktiskt taget sammanhängande lager, medan träden i skogar med öppet krontak växer längre ifrån varandra, så att det bildas öppna solbelysta områden. Se exempelvis Michael Allaby, ed., A Dictionary of Plant Sciences (tredje utgåvan, Oxford University Press, 2012/2013)

17 Enligt bilagan till begäran om förhandsavgörande har skötsel- och förvaltningsplanen tre huvudsakliga mål: 1) att återställa områden med täckmossar och våta hedar (de naturliga livsmiljöerna i området) på två angivna platser inom området, 2) att tillhandahålla områden med en optimal livsmiljö för blå kärrhök, dalripa och annat djurliv i området under projektets livstid, och 3) att skapa en korridor som binder samman mossmiljöområden som lämpar sig för den blå kärrhöken.

18 Se punkterna 56 och 57 ovan.

19 Dom av den 11 april 2013, Sweetman m.fl., C‑258/11, EU:C:2013:220 (nedan kallad domen i målet Sweetman).

20 Dom av den 15 maj 2014, Briels m.fl., C‑521/12, EU:C:2014:330 (nedan kallad domen i målet Briels).

21 Dom av den 21 juli 2016, Orleans m.fl., C‑387/15 och C‑388/15, EU:C:2016:583 (nedan kallad domen i målet Orleans).

22 Dom av den 26 april 2017, kommissionen/Tyskland, C‑142/16, EU:C:2017:301.

23 Det kan noteras att tolkningsfrågan inte avser vindkraftverkets potentiella påverkan till följd av byggverksamheten och kollisionsrisken (se punkterna 26, 27 och 30 ovan), vilka nämns i bilagan till begäran om förhandsavgörande. Jag kommer därför inte att behandla dessa vidare.

24 Se exempelvis dom av den 24 november 2011, kommissionen/Spanien, C‑404/09, EU:C:2011:768, punkt 97 och där angiven rättspraxis.

25 Förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Sweetman, C‑258/11, EU:C:2012:743, punkterna 41–45.

26 Se exempelvis domen i målet Orleans, punkt 32 och där angiven rättspraxis.

27 Se exempelvis domen i målet Orleans punkterna 43 och 44.

28 Se exempelvis domen i målet Orleans punkt 46 och där angiven rättspraxis. Se också förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Sweetman, punkterna 45–51.

29 Se exempelvis domen i målet kommissionen/Tyskland, punkt 33 och där angiven rättspraxis. Min kursivering. Se även exempelvis domen i målet Briels, punkt 27 och där angiven rättspraxis, samt förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet kommissionen/Polen, C‑441/17, EU:C:2018:80, punkt 154.

30 Se exempelvis domen i målet kommissionen/Tyskland, punkt 42 och där angiven rättspraxis.

31 Se exempelvis dom av den 7 september 2004, Waddenvereniging och Vogelsbeschermingvereniging, C‑127/02, EU:C:2004:482 (Waddenzee), punkterna 57 och 58.

32 Se exempelvis domen i målet Orleans, punkt 54 och där angiven rättspraxis. Min kursivering.

33 Begreppet begränsande åtgärder används i litteraturen och i EU-texter, särskilt i kommissionens vägledningar om artikel 6 i livsmiljödirektivet, som finns på http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/management/guidance_en.htm.

34 Domen i målet Orleans, punkt 57. Se även dom av den 12 april 2018, People Over Wind och Sweetman, C‑323/17, EU:C:2018:244, punkt 25.

35 Domen i målet Briels, punkt 33, och domen i målet Orleans, punkt 58.

36 Se domen i målet Briels, punkt 29, och förslaget till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Briels., C‑521/12, EU:C:2014:113, punkterna 29–36 och 46–51. Se även exempelvis punkt 1.4 i kommissionens Vägledning om artikel 6.4 i habitatdirektivet 92/43/EEG (2007/2012), som är tillgänglig via länken i fotnot 33 ovan. Av artikel 6.4 i livsmiljödirektivet följer att om en plan eller ett projekt – trots att bedömningen är negativ vad gäller påverkan på området – måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, och det inte finns alternativa lösningar, ska myndigheterna i den berörda medlemsstaten vidta alla nödvändiga kompensationsåtgärder för att säkerställa att Natura 2000 totalt sett förblir sammanhängande och ska underrätta kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. De nationella myndigheterna kan således utfärda tillstånd med stöd av artikel 6.4 endast under förutsättning att de villkor som föreskrivs däri är uppfyllda. Se exempelvis domen i målet Orleans, punkterna 60–63 och där angiven rättspraxis.

37 Domen i målet Sweetman, punkterna 11–12 och 26.

38 Domen i målet Sweetman, punkt 39. Min kursivering. Se även exempelvis domen i målet Briels, punkt 21, och domen i målet Orleans, punkt 47.

39 Domen i målet Sweetman, punkt 45.

40 Domen i målet Sweetman, punkt 45.

41 Domen i målet Sweetman, punkterna 46–48.

42 Domen i målet Briels, punkterna 9 och 10.

43 Domen i målet Briels, punkterna 12, 13 och 18.

44 Domen i målet Briels, punkt 31.

45 Domen i målet Briels, punkt 32. Se även exempelvis domen i målet Orleans, punkt 52.

46 Domen i målet Briels, punkt 32.

47 Förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Briels, punkt 40.

48 Förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Briels, punkterna 41 och 42.

49 Domen i målet Orleans, punkterna 11–16, 20, 21 och 30.

50 Domen i målet Orleans, punkterna 37 och 55.

51 Domen i målet Orleans, punkt 55.

52 Domen i målet Orleans, punkt 56.

53 Domen i målet Orleans, punkt 59.

54 Domen i målet kommissionen/Tyskland, punkterna 9 och 14.

55 Domen i målet kommissionen/Tyskland, punkterna 6 och 7.

56 Domen i målet kommissionen/Tyskland, punkt 36.

57 Domen i målet kommissionen/Tyskland, punkt 37.

58 Domen i målet kommissionen/Tyskland, punkterna 35 och 38.

59 Se punkt 12 ovan. Se också den av kommissionen finansierade sammanställande rapporten om fallstudier av tillståndsförfarandet enligt artikel 6.3 i livsmiljödirektivet (juni 2013), som är tillgänglig via länken i fotnot 33 ovan; Fallstudie 1: Antagande av en systematisk strategi för granskning och lämplig bedömning av planer och projekt rörande skogsverksamhet (Adopting a systematic approach to the screening and AA [Appropriate Assessment]of plans and projects relating to forest activities) (Irland), s. 10 (i vilken det påpekas att den blå kärrhöken är en av de viktigaste arterna i områden där skogsbruksrelaterat beslutsfattande har en stor betydelse och att den fortsätter att vara allvarligt hotad, eftersom den minskat i de särskilda skyddsområdena).

60 Se exempelvis dom av den 14 oktober 2010, kommissionen/Österrike, C‑535/07, EU:C:2010:602, punkt 57 och där angiven rättspraxis.

61 Se exempelvis dom av den 24 november 2016, kommissionen/Spanien, C‑461/14, EU:C:20106:895, punkt 83 och där angiven rättspraxis. Se även generaladvokaten Wahls förslag till avgörande i målet kommissionen/Spanien, C‑461/14, EU:C:2016:110, punkt 72.

62 Bilaga II till kommissionens vägledning, Wind energy developments and Natura 2000 (2011), som är tillgänglig via länken i fotnot 33 ovan. Det ska påpekas att detta överensstämmer med det nyligen genomförda forskningsprojektet Windharrier – Interactions between hen harriers and wind turbines (2012–2014) om särskilda frågor som rör blå kärrhök och vindkraft i Irland, som finns på https://www.ucc.ie/en/forestecology/research/windharrier/.