Förslag till avgörande av generaladvokat Henrik Saugmandsgaard Øe föredraget den 27 september 2018

1 Originalspråk: franska.

2 Ej publicerad dom, EU:T:2017:56 (nedan kallad domen T-29/15 eller den överklagade domen).

3 Ej publicerad dom, EU:T:2017:57 (nedan kallad domen T-381/15 eller den överklagade domen och, tillsammans med domen T-29/15 de överklagade domarna).

4 Beslut om ändring av kommissionens genomförandebeslut C(2013) 7682 final om det årliga åtgärdsprogrammet 2013 till förmån för Myanmar/Burma som ska finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget (nedan kallat beslutet av den 16 december 2014 eller det angripna beslutet).

5 Nedan kallad skrivelsen av den 8 maj 2015 eller den angripna skrivelsen.

6 Det ska preciseras att förevarande överklaganden avser rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 2002, s. 1), i ändrad lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1081/2010 av den 24 november 2010 (EUT L 311, 2010, s. 9) (nedan kallad förordning nr 1605/2002), kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för [förordning nr 1605/2002] (EGT L 357, 2002, s. 1), i ändrad lydelse enligt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 478/2007 av den 23 april 2007 (EUT L 111, 2007, s. 13) (nedan kallad förordning nr 2342/2002 och tillsammans med förordning nr 1605/2002 kallad 2002 års finansiella bestämmelser), Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av [förordning nr 1605/2002] (EUT L 298, 2012, s. 1), samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för [förordning nr 966/2012] (EUT L 362, 2012, s. 1) (förordning nr 966/2012 tillsammans med förordning nr 1268/2012 nedan kallade 2012 års finansiella bestämmelser).

7 Se punkterna 1–15 i domen T-29/15 och punkterna 1–17 i domen T-381/15.

8 Nedan kallat det ursprungliga genomförandebeslutet.

9 I denna bilaga beskrivs den andra åtgärden i det årliga åtgärdsprogram som godkändes i detta beslut och anges att denna åtgärd utgjordes av ett program för utveckling av handeln, som finansieras fullt ut av unionen och ska genomföras genom en förvaltning i förening med en internationell organisation.

10 Se punkt 8.3.1 och fotnot 2 i denna bilaga.

11 Åtgärder med tillämpning av artikel 7.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 2013, s. 1).

12 Nedan kallad Olafs slutgiltiga rapport, vilken sammanfattas i punkt 7 i domen T-381/15.

13 Enligt den enda artikeln i beslutet av den 16 december 2014, ersätter dess bilaga 2 i det ursprungliga genomförandebeslutet (se särskilt punkt 4.3.1 i denna nya bilaga, i vilken nämns det företag som ersatte IMG, nämligen Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) GmbH, nedan kallat GIZ).

14 Förfarandet vid tribunalen beskrivs i punkterna 16–25 i domen T-29/15.

15 Se punkterna 28–78 i domen T-29/15.

16 Grunder som anges i punkt 26 i domen T-29/15.

17 Se punkterna 79–169 i domen T-29/15.

18 Se punkterna 170–175 i domen T-29/15.

19 Förfarandet vid tribunalen beskrivs i punkt 18–25 i domen i mål T‑381/15.

20 Se punkterna 29–75 i dom T-381/15.

21 Grunder som anförs i punkt 76 i domen T-381/15.

22 Se punkterna 76–160 i dom T-381/15.

23 Se punkterna 161–173 och 185 i dom T-381/15.

24 Se punkterna 174–184 i dom T-381/15.

25 Denna sistnämnda begäran förefaller emellertid inte längre aktuell, mot bakgrund av de angivelser som parterna lämnat vid förhandlingen (se punkt 34 i detta förslag till avgörande).

26 Grunder som IMG har sammanfattat enligt följande: 1. Åsidosättande av motiveringsskyldigheten – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten i tribunalen – Missuppfattning av handlingarna i målet, 2. Åsidosättande av förordning [nr 1605/2002] och förordning [nr 966/2012] – Åsidosättande av förordning [nr 2342/2002] och av förordning [nr 1268/2012] – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten i tribunalen – Missuppfattning av handlingarna i målet, 3. Åsidosättande av principen om sund ekonomisk förvaltning – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten i tribunalen – Åsidosättande av förordning [nr 966/2012] (artiklarna 61.1 och 60.2), 4. Åsidosättande av principen om en god förvaltning – Åsidosättande av rätten att yttra sig.

27 Grunder som IMG har sammanfattat enligt följande: 1. Åsidosättande av tribunalens rättegångsregler, praktiska genomförandebestämmelser i tribunalens rättegångsregler och rätten till försvar – Åsidosättande av svarandens motiveringsskyldighet – Missuppfattning av handlingarna i målet, 2. Åsidosättande av förordning [nr 966/2012] och av förordning [nr 1268/2012] – En uppenbart felaktig bedömning – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten i första instans – Missuppfattning av handlingarna i målet, 3. Åsidosättande av rätten till försvar – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten i första instans – Missuppfattning av handlingarna i målet, 4. Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten i första instans – Missuppfattning av handlingarna i målet, 5. Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten i första instans – Åsidosättande av artikel 61 i förordning [nr 966/2012].

28 Se även punkterna 5 och 6 i detta förslag till avgörande.

29 Det ska påpekas att det inte har bestritts att dessa anslutningsöverklaganden respekterar de krav som anges i artikel 178 i domstolens rättegångsregler och särskilt artikel 178.2.

30 Se bland annat dom av den 19 januari 2017, kommissionen/Total och Elf Aquitaine ( C‑351/15 P, EU:C:2017:27, punkterna 35 och 36), beslut av den 11 oktober 2017, Guardian Glass España, Central Vidriera/kommissionen ( T-170/16, EU:T:2017:722, punkt 85 och följande punkter), samt dom av den 8 maj 2018, Esso Raffinage/ECHA ( T-283/15, EU:T:2018:263, punkterna 49–51).

31 Kommissionen har i detta hänseende hänvisat till punkterna 46, 50–52, 57 och 59–63 i domen T-29/15.

32 I punkterna 1–3 i artikel 84, vilken har rubriken Finansieringsbeslut föreskrivs följande:1. Varje utgift ska vara föremål för ett åtagande … 2. … [E]tt utgiftsåtagande [ska] föregås av ett finansieringsbeslut som fattats av en institution … 3. Det finansieringsbeslut som avses i punkt 2 ska innehålla uppgifter om det mål som man vill uppnå, de förväntade resultaten, genomförandemetoderna och det totala beloppet. Beslutet ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, en indikation på det belopp som avdelas för varje åtgärd och en tidtabell för genomförandet. Vid indirekt förvaltning ska finansieringsbeslutet … specificera den enhet … som anförtrotts uppgifter enligt artikel 58.1 c, vilka kriterier som tillämpats för att utse enheten … och vilka uppgifter som [den] tilldelats.

33 Enligt kommissionen motsvarar det juridiska åtagandet beträffande en utgift avtal, kontrakt, delegeringar, etcetera, och utanordnaren förfogar över ett utrymme för skönsmässig bedömning i detta hänseende.

34 Kommissionen har understrukit att det i artikel 3 i det ursprungliga genomförandebeslutet, vilket inte ändrats genom det angripna beslutet, anges att uppgifterna för budgetgenomförandet inom ramen för den genomensamma förvaltningen får och inte ska, tilldelas den enhet som anges i bilagorna.

35 Nämligen, i enlighet med fast rättspraxis, interna åtgärder som enbart har rättsverkningar inom administrationen och inte skapar några rättigheter eller skyldigheter för utomstående (se, bland annat, dom av den 6 april 2000, Spanien/kommissionen, C‑443/97, EU:C:2000:190, punkt 28, och dom av den 22 april 2015, Planet/kommissionen, T-320/09, EU:T:2015:223, punkt 63).

36 Som tribunalen påpekade i punkt 50 i domen T-29/15, påverkar inte den omständigheten att det inte är säkert att utanordnaren kommer att ingå ett delegeringsavtal med [GIZ] det konstaterandet att detta avtal, under alla omständigheter, endast skulle kunna ingås med [GIZ] och inte med [IMG], vilket företag inte är valbart till följd av det angripna beslutet.

37 Kommissionen har i detta hänseende i huvudsak grundat sig på domen av den 25 februari 1988, Les Verts/Europaparlamentet ( 190/84, EU:C:1988:94, punkterna 7 och 8), trots att denna dom meddelades före ikraftträdandet av förordning nr 966/2012 och inte avser ett beslut av samma art som det som det som har bestritts i förevarande mål.

38 Det ska erinras om att i det ursprungliga genomförandebeslutet hade IMG utsetts till enhet med en uppgift avseende budgetgenomförande med förbehåll för ingåendet av det till detta knutna [delegerings-]avtalet (se punkt 4 i domen T-29/15). Den berörda personen har med fog understrukit att, även om detta beslut inte gav vederbörande någon rätt att ingå ett sådant avtal, hade detta beslut emellertid som juridisk verkan att, för det fall kommissionen i ett senare skede av detta skulle ha velat ingå ett sådant, hade den endast kunnat göra detta med IMG, en verkan som upphörde genom beslutet av den 16 december 2014.

39 Jag kan endast påpeka att i de olika punkter i domen som kommissionen uttryckligen har hänvisat till i den första delen av dess anslutningsöverklagande i mål C‑183/17 P (nämligen punkterna 46, 50–52, 57 och 59–63 i domen T-29/15), har tribunalen endast nämnt ett enda rättsligt avgörande (interimistiskt beslut av den 8 januari 2014, Stichting Sona och Nao/kommissionen, T-505/13 R, ej publicerat, EU:T:2014:1), vilket för övrigt hade åberopats av kommissionen själv vid tribunalen och föreföll irrelevant i förevarande mål, av de skäl som med fog angavs av den domstolen (se punkterna 61–63 i denna dom). Beträffande de delar av domarna som återges i punkt 56 (ej avsedda) i dom T-29/15, är dessa en återspegling av en fast och allmängiltig rättspraxis (som nämnts i punkt 40 i detta förslag till avgörande), vilken uppenbarligen går utanför området för offentliga marknader.

40 Domstolen har upprepade gånger slagit fast att ett överklagande, för att överklagandet eller den berörda grunden inte ska avvisas, ska ange exakt vilka omständigheter som kritiseras i den överklagade domen och de rättsliga argument som specifikt stödjer denna ansökan, för att kunna vara föremål för en rättslig bedömning som tillåter domstolen att utöva sitt uppdrag och genomföra sin legalitetsprövning (bland annat domen av den 1 februari 2018, Panalpina World Transport (Holding) m.fl./kommissionen, C‑271/16 P, ej publicerad, EU:C:2018:59, punkt 17).

41 Kommissionen hänvisar i detta hänseende uttryckligen till punkterna 44–48 i domen T-381/15.

42 I artikel 58.1 c ii) i denna förordning föreskrivs närmare bestämt följande: Kommissionen ska genomföra budgeten på följande sätt: … Indirekt (indirekt förvaltning), … genom att genomförandeuppgifter anförtros åt … internationella organisationer och deras underordnade organ.

43 Beträffande det exakta innehållet i den angripna skrivelsen, se punkterna 10–16 och 44 i domen T-381/15, särskilt dessa sistnämnda båda punkter avseende den aspekt som ifrågasatts i kommissionens anslutningsanklagande i mål C‑184/17 P.

44 Kommissionen hänvisar i detta hänseende uttryckligen till punkterna 70–73 i domen i mål T‑29/15.

45 Talan mot ett bekräftande beslut ska endast avvisas om det bekräftade beslutet blivit slutligt gentemot den intresserade parten, på grund av att talan inte väckts inom tidsfristen (se, bland annat, dom av den 31 maj 2017, DEI/kommissionen, C‑228/16 P, EU:C:2017:409, punkt 35).

46 Se bland annat, utöver tribunalens praxis som återges i punkt 69 i domen T-29/15, domen av den 15 juli 2015, Westfälische Drahtindustrie m.fl./kommissionen ( T-393/10, EU:T:2015:515, punkt 107), och dom av den 13 oktober 2015, Intrasoft International/kommissionen ( T-403/12, EU:T:2015:774, punkterna 48–52). Beträffande domstolens praxis, se dom av den 19 januari 2017, kommissionen/Total och Elf Aquitaine ( C‑351/15 P, EU:C:2017:27, punkterna 37–49), och dom av den 31 maj 2017, DEI/kommissionen ( C‑228/16 P, EU:C:2017:409, punkterna 33 och 34).

47 Se, bland annat, dom av den 19 januari 2017, kommissionen/Total och Elf Aquitaine ( C‑351/15 P, EU:C:2017:27, punkterna 37–49), och dom av den 8 maj 2018, Esso Raffinage/Echa ( T-283/15, EU:T:2018:263, punkterna 50 och 81–83).

48 Kommissionen har tillagt att det angripna beslutet inte är resultatet av en omprövning genom att de avser domen av den 7 februari 2001, Inpesca/kommissionen ( T-186/98, EU:T:2001:42, punkt 49). Tribunalen förefaller emellertid, i den rättspraxis som det hänvisats till, ha avsett en eventuell vägran av en omprövning som görs gällande av en myndighet, ett sammanhang som inte överensstämmer med det som är aktuellt i förevarande mål C‑183/17 P. När tribunalen, i punkt 69 i domen T-29/15, hänför till en omprövning och hänvisar till domen av den 22 maj 2012, Sviluppo Globale/kommissionen ( T-6/10, ej publicerad, EU:T:2012:245, punkt 22), ska denna del enligt min uppfattning läsas mot bakgrund av punkterna 21, 24, 31 och 37 i denna sistnämnda dom, där en sådan omprövning behandlades. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 oktober 2017, Global Steel Wire m.fl./kommissionen ( C‑454/16 P - C‑456/16 P och C‑458/16 P, ej publicerad, EU:C:2017:818, punkterna 30–35), och dom av den 2 juni 2016, Moreda-Riviere Trefilerías m.fl./kommissionen ( T-426/10 - T-429/10 och T-438/12 - T-441/12, EU:T:2016:335, punkterna 545–549).

49 Se de händelser som beskrivs i punkterna 7–13 i domen T-29/15.

50 Beträffande säkerhetsåtgärders temporära och reversibla karaktär, se analogt dom av den 5 oktober 2017, Mabrouk/rådet ( T-175/15, EU:T:2017:694, punkt 147).

51 IMG har, enligt min uppfattning med fog, understrukit att beslutet av den 16 december 2014 inte är av allmän och tillfällig natur, utan specifikt och slutgiltigt utesluter en av de åtgärder som föreskrivs i åtgärdsprogrammet avseende Myanmar/Burma för år 2013.

52 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 april 2014, kommissionen/Nederländerna och ING Groep ( C‑224/12 P, EU:C:2014:213, punkterna 69–72), i vilken det bland annat påpekas att [e]n preliminär bedömning av en enskild åtgärd … som nödvändiggjorde brådskande åtgärder, kan … inte uppfylla samma kriterier som de bedömningar som ligger till grund för ett definitivt beslut.

53 Kommissionen har i detta hänseende hänvisat till punkterna 74–76 i domen T-29/15.

54 Beträffande beaktandet av ett specifikt normativt sammanhang och självständiga juridiska verkningar av den angripna rättsakten vid prövningen av huruvida en talan om ogiltigförklaring kan tas upp till sakprövning, se, utöver den rättspraxis till vilken hänvisas i fotnot 47 i detta förslag till avgörande, bland annat dom av den 13 februari 2014, Ungern/kommissionen ( C‑31/13 P, EU:C:2014:70, punkt 57 och följande punkter), och dom av den 8 december 2011, Deutsche Post/kommissionen ( T-421/07, EU:T:2011:720, punkt 49 och följande punkter).

55 Se även fotnot 11 i detta förslag till avgörande.

56 I den mening som avses i den rättspraxis som anknyter till punkt 50 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

57 Se särskilt punkt 76 i domen T-29/15.

58 För fullständighetens skull ska det påpekas att det förefaller motstridigt att, som kommissionen har gjort, hävda att det angripna beslutet skulle ha varit en automatisk konsekvens av skrivelsen av den 25 april 2014, trots att det i denna uttryckligen angavs att denna institution, i enlighet med det ursprungliga genomförandebeslutet, förfogade över ett utrymme för skönsmässig bedömning för att ingå ett avtal med IMG (se innehållet i denna skrivelse avseende punkterna 8 och 85 i domen T-29/15).

59 Det vill säga beslutet av den 16 december 2014 och skrivelsen av den 8 maj 2015.

60 Det ska påpekas att kommissionen fokuserat sitt svar på den aktuella delgrunden, såväl i sin svarsinlaga som i dess duplik och dess muntliga yttrande.

61 IMG har i detta hänseende särskilt hänvisat till punkt 105 i domen T-29/15 och till punkterna 102, 105 och 106 i domen T-381/15.

62 Se de instrument som nämns i fotnot 6 i detta förslag till avgörande. Det ska påpekas att den andra grunden för överklagandet i mål C‑183/17 P både avser 2002 års finansiella bestämmelser och 2012 års finansiella bestämmelser, medan den andra grunden för överklagandet i mål C‑184/17 P endast avser den sistnämnda. Beträffande vilka bestämmelser som är tillämpliga i tiden (ratione temporis), se punkt 27 i domen T-29/15.

63 IMG har i detta hänseende särskilt kritiserat punkterna 104–106, 109 och 110 i domen T-29/15 (som förekommer i den avdelning som rör IMG:s första och andra grund i detta mål) samt punkterna 102, 103 och 108 i domen i mål T‑381/15 (som förekommer i avdelningen avseende dess tredje grund i detta mål). Vid förhandlingen gjorde IMG bland annat gällande att tribunalen gjort en felaktig bedömning eftersom den omständigheten att en stat inte erkänner en internationell organisation eller förklarar att den inte längre är medlem i denna äventyrar inte organisationens juridiska existens.

64 Vid förhandlingen argumenterade kommissionen för att IMG:s ansökan om att få konstaterat att den faktiskt är en internationell organisation inte kunde vara föremål för förevarande förfarande, eftersom denna institution inte har gjort ett slutgiltigt ställningstagande utan uttryckt tvivel i detta hänseende och att unionsdomstolarna inte heller är i stånd att intyga denna kvalitet.

65 Se, bland annat, punkterna 26, 79 och 95 och domen T-29/15 samt punkt 76 i domen T-381/15.

66 Se särskilt punkterna 103–110 i domen T-29/15 och punkterna 98 (i synnerhet) till 108 i domen T-381/15, av vilka det framgår att tribunalen dels fastställde att kommissionen, i de respektive angripna rättsakterna, inte angav att IMG inte utgjorde någon internationell organisation, utan beslutade att inte anförtro denna enhet genomförandet av budgeten genom indirekt förvaltning så länge tvivlen beträffande dess ställning inte hade skingrats, dels slog fast att detta beslutsfattande varken var uppenbart olämpligt under sådana omständigheter som dem som var aktuella i målet, eller stod i strid med unionens finansiella bestämmelser.

67 Särskilt mot bakgrund av artikel 53d.1 i förordning nr 1605/2002 och artikel 60.2 i förordning nr 966/2012 (punkterna 95–110 i domen T-29/15) samt artikel 60.2 i förordning 966/2012 och artikel 43.1 i förordning nr 1268/2012 (punkterna 96–108 i domen T-381/15).

68 Det vill säga vara en organisation som omfattas av internationella offentligrättsliga bestämmelser och som inrättats genom mellanstatliga överenskommelser, enligt artikel 43.1 a i förordning nr 1268/2012, en punkt i vilken fastställs vad som avses med internationella organisationer i artikel 58.1 c ii) i förordning nr 966/2012.

69 I ansökningarna i målen C‑183/17 P och C‑184/17 P har IMG angett att den skapats och utformats år 1994 på grundval av ett mellanstatligt avtal undertecknat av 16 stater (Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Ryssland, Spanien, Sverige och Förenade kungariket samt Europeiska unionens kontor för humanitärt bistånd (Echo).

70 Eftersom stater som påstås vara ursprungliga eller aktuella medlemmar i IMG dels har bestritt att de har denna egenskap, dels har uttryckt tvivel beträffande delegeringsmakten hos de personer som representerade dem vid dess bildande (se bland annat punkterna 8, 85 och 105 i domen T-29/15 samt punkterna 4, 85 och 98 i domen T-381/15). Vid förhandlingen i domstolen gjorde kommissionen gällande att det framgår av Olafs slutrapport att alla de utfrågade staterna, och inte bara fem av dem, framstod som skeptiska.

71 Särskilt mot bakgrund av skrivelsen av den 25 april 2014, i vilken kommissionen dels förklarade att flera länder (Spanien, Portugal, Norge, Italien och Belgien), vilka av IMG förklarades vara medlemsstater eller grundande medlemmar, inte ansåg sig vara varken medlemmar eller grundande medlemmar i denna, dels att FN:s generalsekreterare har förklarat att IMG inte var en specialiserad byrå och, slutligen, att det föreligger inga tvivel beträffande den behörighet som tillkom de personer som representerade deras länder vid tidpunkten för akten för upprättande av IMG. Enligt min uppfattning var inte de svarsuppgifter som den berörda enheten gav kommissionen av sådan art att de kunde vederlägga dessa grundläggande bestridanden.

72 IMG har tillagt att kommissionen själv inte hade tillgång till Olafs slutrapport före den 15 december 2014, men har inte enligt min uppfattning utifrån denna gjort några tydliga anmärkningar mot de överklagade domarna.

73 Nämligen den fjärde grunden för överklagandet i målet C‑183/17 P och den tredje grunden för överklagandet i mål C‑184/17 P, som analyseras i punkt 78 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

74 IMG har i detta hänseende uttryckligen kritiserat punkterna 103, 105, 106, 109 och 110 i domen T-29/15 och punkterna 98 och 99 i domen T-381/15.

75 Nämligen ett utdrag ur punkt 89 i domen T-29/15 och ett utdrag ur punkt 98 i domen T-381/15.

76 Det följer nämligen av lydelsen i de delar som IMG har återgett att tribunalen uttryckligen har hänvisat till tidigare punkterna i de överklagade domarna (nämligen punkterna 85–88 i domen T-29/15 och punkt 85 i domen T-381/15), där tribunalen har återgett innehållet i brev som den berörda enheten erhållit före antagandet av de angripna rättsakterna, bland annat skrivelsen av den 25 april 2014, i vilken kommissionen angav skälen till sina tvivel.

77 Sökanden avser i detta hänseende särskilt punkterna 102 och 106 i domen T-381/15.

78 Nämligen Spanien, Portugal, Norge, Italien och Belgien enligt punkterna 85 och 98 i domen T-381/15.

79 IMG har även gjort gällande att den visserligen inte har ingett något intyg av de fem aktuella staterna, men att det inte föreligger någon skyldighet att frambringa just denna form av bevisning. Det kan i detta hänseende konstateras att tribunalen, liksom IMG precis därefter har erkänt, endast har nämnt ett sådant intyg som ett exempel.

80 I den del av kommissionens svarsinlaga som avser den första grunden för överklagandet i mål C‑184/17 P, men som den har hänvisat till när det gäller förevarande andra grund, har kommissionen invänt att IMG har förbisett … det faktum att tribunalen gjorde en bedömning av samtliga uppgifter och har gett sig in i en isolerad bedömning handling för handling och därigenom förvrängt resonemanget i domen. När det gäller den andra grunden, har kommissionen gjort gällande att de handlingar som nämns i punkt 51 [i överklagandet] inte bevisar någon ställning som internationell organisation och inte heller kan skingra dessa tvivel.

81 Se, bland annat dom av den 9 juni 2011, Comitato Venezia vuole vivere m.fl./kommissionen ( C‑71/09 P, C‑73/09 P och C‑76/09 P, EU:C:2011:368, punkterna 152, 153 och 159), beslut av den 30 juni 2016, Slovenská pošta/kommissionen ( C‑293/15 P, ej publicerad, EU:C:2016:511, punkterna 29 och 39), dom av den 26 januari 2017, kommissionen/Keramag Keramische Werke m.fl. ( C‑613/13 P, EU:C:2017:49, punkterna 26, 27 och 37–39), samt av den 16 november 2017, Ludwig-Bölkow-Systemtechnik/kommissionen ( C‑250/16 P, EU:C:2017:871, punkterna 38 och 39).

82 IMG har i detta hänseende kritiserat punkt 105 samt punkterna 102 och 108 i domen T-381/15.

83 Se, bland annat, dom av den 25 oktober 2017, Slovakien/kommissionen ( C‑593/15 P och C‑594/15 P, EU:C:2017:800, punkterna 73 och 74), dom av den 7 mars 2018, SNCF Mobilités/kommissionen ( C‑127/16 P, EU:C:2018:165, punkt 34), samt dom av den 7 juni 2018, Equipolymers m.fl./rådet ( C‑363/17 P, ej publicerad, EU:C:2018:402, punkterna 44–46).

84 Punkterna 103 och 104 i nämnda dom med följande respektive lydelser: Det kan under dessa omständigheter konstateras att kommissionen inte gjorde sig skyldig till någon felaktig rättstillämpning eller någon uppenbart felaktig bedömning när den konstaterade att det förelåg tvivel beträffande sökandens ställning som internationell organisation, mot bakgrund av de förklaringar som dessa stater lämnat och De argument som sökanden har anfört i detta hänseende kan inte medföra att denna slutsats ifrågasätts.

85 På samma sätt har kommissionen gjort gällande att domen T-381/15 inte är behäftad med en bristande motivering när det gäller denna institutions byte av ståndpunkt rörande IMG.

86 Kommissionen har, i sin svarsinlaga, angett att de berörda staternas finansiella stöd legitimt skulle kunna ifrågasättas mot bakgrund av de tvivel som föreligger beträffande IMG:s rättsliga ställning.

87 I dessa punkter 102 och 108 föreskrivs i huvudsak följande: [IMG] har varken till kommissionen eller till tribunalen ingett bevis, såsom intyg från de aktuella staterna, som bekräftar att dessa stater fortsatte att betrakta sig som dess medlemmar, trots de förklaringar som Olaf hade mottagit. Den omständigheten att det skulle föreligga en presumtion att medlemsstaterna i en internationell organisation skulle ha en skyldighet att ge denna finansiellt stöd har ingen inverkan i detta avseende respektive I den mån [IMG] har gjort gällande att den uppfyller de båda krav som ställs för att anses vara en internationell organisation … och att kommissionen har gjort en felaktig tolkning av begreppet internationell organisation …, kan det, under alla omständigheter, konstateras att dessa argument inte vederlägger konstaterandet att kommissionen kunde hysa legitima tvivel beträffande IMG:s ställning som internationell organisation, mot bakgrund av att de stater som ansågs vara medlemmar eller grundare förnekade detta. (Se även fotnot 71 i detta förslag till avgörande.)

88 IMG har i denna fjärde grund uttryckligen kritiserat punkterna 134–143 i domen T-29/15.

89 Det ska för fullständighetens skull påpekas att IMG, i sitt överklagande, har angett ett tydligt samband mellan denna grund och vissa argument som den anfört inom ramen för den första grunden i samma mål, vilken emellertid inte i sig är föremålet för detta förslag till avgörande.

90 Det ska preciseras att denna fjärde grund inte nämns i IMG:s replik och således inte heller i kommissionens duplik i mål C‑183/17 P, och att den berördes kort vid förhandlingen.

91 IMG har åberopat domen av den 5 oktober 2016, ECDC/CJ ( T-395/15 P, ej publicerad, EU:T:2016:598), för att göra gällande att den inte borde ha fått framföra sin ståndpunkt dels beträffande de omständigheter på vilka kommissionen avsåg grunda sitt beslut, dels beträffande utkastet till själva det beslut som denna institution avsåg anta, vilket inte var fallet.

92 Se, bland annat, dom av den 11 december 2014, Boudjlida ( C‑249/13, EU:C:2014:2431, punkterna 31 och 36–38), dom av den 20 december 2017, Prequ’ Italia ( C‑276/16, EU:C:2017:1010, punkterna 45 och 46), dom av den 5 oktober 2016, ECDC/CJ ( T-395/15 P, ej publicerad, EU:T:2016:598, punkterna 54, 55, 57, 60, 62 och 73), dom av den 15 december 2016, Spanien/kommissionen ( T-466/14, EU:T:2016:742, punkterna 40 och 41), samt dom av den 8 februari 2018, Institute for Direct Democracy in Europe/Europaparlamentet ( T-118/17, ej publicerad, EU:T:2018:76, punkterna 36 och 37).

93 Se, i synnerhet, punkterna 135–138, 141 och 142 i domen T-29/15, utöver punkterna 85–89 i denna dom, avseende den första grunden för överklagandet i vilken innehållet i dessa skrivelser anges mer detaljerat.

94 Det ska erinras om att kommissionen mottog denna rapport den 15 december 2014, det vill säga dagen innan det angripna beslutet antogs.

95 Se punkt 81 i detta förslag till avgörande.

96 Som anges i skäl 24 skyddar emellertid förordning nr 883/2013 rättigheterna för den person som utredningen avser, genom att denne under förfarandet får tillfälle att yttra sig om samtliga omständigheter som gäller den. Således har den berörda personen, med stöd av artikel 9.2 sjätte stycket, en rätt att motta ett protokoll från sitt möte med Olaf, i syfte att godkänna det eller lämna synpunkter på detta.

97 Se, för ett liknande resonemang, avseende avslöjande av handlingar från Olaf inom ramen för en unionsinstitutions administrativa verksamhet, bland annat dom av den 26 maj 2016, International Management Group/kommissionen ( T-110/15, EU:T:2016:322, punkterna 22, 24 och 32–37), dom av den 18 maj 2017, Europaparlamentet ( T-166/16, ej publicerad, EU:T:2017:347, punkt 98), och av den 19 juni 2018, Europaparlamentet ( T-86/17, ej publicerad, EU:T:2018:357, punkterna 81–84).

98 Beträffande att det aktuella beslutet går IMG emot, se det resonemang avseende huruvida talan kan väckas mot denna rättsakt som finns i punkt 41 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

99 Det ska preciseras att det inte förefaller fastställt att detta är fallet i förevarande mål.

100 Se, analogt, tribunalens ovan i fotnot 97 nämnda praxis.

101 Se, särskilt, punkt 142 i domen T-29/15 (punkt avseende den andra delen i den tredje grund som gjorts gällande vid tribunalen, vilken är föremål för den fjärde grund i förevarande mål C‑183/17 P som nu bedöms), men även punkterna 85 och 92 i denna dom (avseende den sjätte grund som gjorts gällande vid domstolen).

102 Se erinran om de faktiska omständigheterna i punkterna 6–8 i domen T-29/15.

103 Se punkt 92 slutet och punkt 138 slutet i domen T-29/15.

104 Se punkterna 85–89 i domen T-29/15. (se även fotnot 71 i detta förslag till avgörande).

105 Se även, analogt, dom av den 18 maj 2017, Europaparlamentet ( T-166/16, ej publicerad, EU:T:2017:347, punkterna 99 och 100), och dom av den 19 juni 2018, Le Pen/Europaparlamentet ( T-86/17, ej publicerad, EU:T:2018:357, punkterna 85 och 86).

106 Se generaladvokaten Trstenjaks förslag till avgörande i målet C.A.S./kommissionen ( C‑204/07 P, EU:C:2008:175, punkt 100 och följande punkter) samt där angivna tidigare förslag till avgörande.

107 Det följer av fast praxis att bedömningen av de faktiska omständigheterna inte – utom i det fall då de faktiska omständigheterna har missuppfattats – utgör en rättsfråga som i sig omfattas av domstolens prövning inom ramen för ett mål om överklagande. En missuppfattning ska framgå på ett uppenbart sätt av handlingarna i målet, utan att det är nödvändigt att göra en ny bedömning av de faktiska omständigheterna. Se, bland annat, dom av den 16 november 2017, Ludwig-Bölkow-Systemtechnik/kommissionen ( C‑250/16 P, EU:C:2017:871, punkt 39), och dom av den 28 juni 2018, Andres (Heitkamp BauHolding i konkurs)/kommissionen ( C‑203/16 P, EU:C:2018:505, punkt 77).

108 Nämligen, enligt IMG, säkerhetsåtgärderna av den 26 februari 2014 och skrivelsen av den 25 april 2014, genom vilken kommissionen informerade den berörda enheten om att dessa åtgärder skulle vidtas.

109 Det ska erinras om att kommissionen, liksom framgår av punkterna 8 och 135 i dom T-29/15, före skrivelsen av den 25 april 2014, hade utbytt flera skrivelser med IMG avseende dess ställning som internationell organisation, från den 16 december 2013 fram till den 4 april 2014.

110 Se punkt 80 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

111 IMG har hänvisat till tribunalens i punkt 139 i domen T-29/15 angivna rättspraxis, däribland dom av den 8 oktober 2015, Secolux/kommissionen ( T-90/14, ej publicerad, EU:T:2015:772, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

112 Se, bland annat, dom av den 16 juni 2016, SKW Stahl-Metallurgie och SKW Stahl-Metallurgie Holding/kommissionen ( C‑154/14 P, EU:C:2016:445, punkterna 69–75), dom av den 20 december 2017, Prequ’ Italia ( C‑276/16, EU:C:2017:1010, punkt 62), dom av den 14 juni 2018, Makhlouf/rådet ( C‑458/17 P, ej publicerad, EU:C:2018:441, punkterna 42–46), dom av den 13 december 2013, Ungern/kommissionen ( T-240/10, EU:T:2013:645, punkterna 84 och 85), samt dom av den 19 juni 2018, Le Pen/Europaparlamentet ( T-86/17, ej publicerad, EU:T:2018:357, punkterna 87–91).

113 Enligt följande: Även för det fall kommissionen skulle ha informerat vederbörande om antagandet av det angripna beslutet, skulle [IMG] icke desto mindre inte ha anfört något argument som gör det möjligt att anse, och det framgår inte av handlingarna i målet vid tribunalen, att utgången av målet skulle ha varit annorlunda om kommissionen hade informerat den om sin avsikt att anta det angripna beslutet (punkt 143 slutet i dom T-29/15, se även punkt 139 slutet i denna dom). De sista orden som använts är visserligen lite tvetydiga, eftersom uttrycket hade kunnat vara vanligtvis har använts i tidigare rättspraxis. De delar av motiveringen som omhuldar denna olyckliga formulering styrker att tribunalen har tillämpat det relevanta testen och således inte har gjort sig skyldig till någon felaktig rättstillämpning.

114 I den tredje grunden har IMG uttryckligen kritiserat punkterna 117–122 i domen T-381/15.

115 IMG har framfört anmärkningar i detta hänseende såväl i dess överklagande som i dess replik.

116 Det ska emellertid preciseras att jag avfärdar de argument som kommissionen har gjort gällande mot denna grund i första hand i dess svarsinlaga, enligt vilka det inte kan föreligga något åsidosättande av rätten till försvar eftersom skrivelsen av den 8 maj 2015 inte utgjorde en rättsakt som gick IMG emot (beträffande det sistnämnda, se punkt 43 och följande punkter i detta förslag till avgörande).

117 Se, analogt, beträffande beslutet av den 16 december 2014 som angreps i mål C‑183/17 P, punkt 83 och följande punkter i detta förslag till avgörande, samt där angiven rättspraxis.

118 I enlighet med den rättspraxis som anges i fotnot 107 i detta förslag till avgörande.

119 Enligt min uppfattning kan IMG:s icke-tillåtna tillgång till denna rapport som möjliggjordes genom en läcka (se punkterna 174 och 177 i domen T-381/15), en omständighet som kommissionen har gjort gällande i sin svarsinlaga, inte avhjälpa denna processuella oegentlighet, eftersom den berörda enheten, under alla omständigheter, fick tillgång till denna först efter den angripna skrivelsens ingripande, det vill säga den 12 december 2015, enligt de angivelser som kommissionen gav vid förhandlingen.

120 Se bedömningen i punkt 117 och följande punkter i dom T-381/15. Vad mer specifikt beträffar de argument i överklagandet enligt vilka IMG inte kunde känna till de förbehåll som medlemsstaterna framfört och tribunalen missförstod uppgifterna i handlingarna i målet då den (i punkt 122) angav att ingenting hindrade den berörda parten från att direkt fråga ut [dessa stater] och be dem att till tribunalen lämna ett intyg enligt vilket de var medlemmar i denna enhet, ska det erinras om att det emellertid följer av handlingarna i målet, vilka prövades av tribunalen, att kommissionen hade lämnat en serie uppgifter i detta hänseende, bland annat i skrivelsen av den 25 april 2014 (se punkt 85), varför den påstådda missuppfattningen enligt min uppfattning inte har bekräftats.

121 I detta hänseende har IMG grundat sin bedömning på samma rättspraxis som den som den gjort gällande inom ramen för mål C‑183/17 P (se fotnot 91 i detta förslag till avgörande).

122 Se, bland annat, den rättspraxis som anges i fotnot 92 i detta förslag till avgörande. Enligt min uppfattning kan tribunalens dom av den 5 oktober 2016, ECDC/CJ ( T-395/15 P, ej publicerad, EU:T:2016:598), som IMG har hänvisat till (och enligt mig i synnerhet dess punkt 55 och följande punkter), inte medföra ett annat synsätt än det som följer av denna dominerande rättspraxis.

123 IMG har, för ett liknande resonemang, hänvisat till tribunalens dom av den 5 oktober 2016, ECDC/CJ ( T-395/15 P, ej publicerad, EU:T:2016:598, punkt 72), och personaldomstolens dom av den 8 oktober 2015, DD/FRA, F-106/13 och F-25/14 ( EU:F:2015:118, punkterna 65 och 93).

124 Utöver den dom av den 8 oktober 2015, Secolux/Commission ( T-90/14, ej publicerad, EU:T:2015:772, punkt 34), som anges i punkt 114 i domen T-381/15, se ovan i fotnot 112 angiven rättspraxis.

125 I detta sistnämnda hänseende, se bland annat dom av den 4 februari 2016, C & J Clark International och Puma ( C‑659/13 och C‑34/14, EU:C:2016:74, punkt 140), dom av den 16 juni 2016, SKW Stahl-Metallurgie och SKW Stahl-Metallurgie Holding/kommissionen ( C‑154/14 P, EU:C:2016:445, punkt 69), samt dom av den 19 juni 2018, Le Pen/Europaparlamentet ( T-86/17, ej publicerad, EU:T:2018:357, punkt 88 och följande punkter).

126 Se, analogt, avseende huruvida tribunalen gjort en riktig bedömning med avseende på den möjliga inverkan av ett rättegångsfel, generaladvokaten Trstenjaks förslag till avgörande C.A.S./kommissionen ( C‑204/07 P, EU:C:2008:175, punkterna 107–109).

127 Det vill säga om IMG hade kommit till kännedom om Olafs slutrapport före den angripna skrivelsen.

128 Se punkterna 119–123 i den överklagade domen T-381/15, i vilken tribunalen bland annat gjorde gällande att IMG beklagade att den inte beretts möjlighet att avlägsna tvivlen beträffande dess finansiella soliditet, medan kommissionen inte grundade skrivelsen av den 8 maj 2015 på några sådana skäl. Tribunalen anförde vidare att IMG visserligen inte i förväg mottagit Olafs slutrapport, men att kommissionen frångick den sistnämnda i den angripna skrivelsen, genom att ange att det förelåg tvivel, och inte visshet, beträffande den berörda enhetens juridiska ställning och att IMG, oberoende av syftet med de frågor som medlemsstaterna fått från Olaf och kommissionen, hade en möjlighet att på ett meningsfullt sätt utnyttja sin rätt till försvar genom att direkt tillfråga de stater vars förklaringar gett upphov till tvivel beträffande dess ställning som internationell organisation.