Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 15 maj 2019

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets förordning (EG) nr 1251/1999 av den 17 maj 1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 160, 1999, s. 1).

3 Kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem (EGT L 391, 1992, s. 36; svensk specialutgåva, område 3, volym 47, s. 107), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2801/1999 av den 21 december 1999 (EGT L 340, 1999, s. 29).

4 Kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001 av den 11 december 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 (EGT L 327, 2001, s. 11).

5 I denna artikel anges beräkningsgrunden för stödet.

6 Kommissionens förordning (EG) nr 118/2004 av den 23 januari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 2419/2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för vissa av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92 (EUT L 17, 2004, s. 7).

7 Kommissionens förordning nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 141, 2004, s.18).

8 Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (EUT L 316, 2009, s. 65).

9 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (EUT L 181, 2014, s. 48).

10 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 1995, s. 1).

11 De handlingar som den hänskjutande domstolen har översänt innefattar lantbrukskammarens beslut av den 23 juli 2007, som jag strax ska återkomma till, i vilket det emellertid står att ansökningarna gjordes i mars 2000 och mars 2001.

12 Av lantbrukskammarens beslut framgår att beviljandet av stödet tillkännagavs den 30 november 2000 och den 30 november 2001.

13 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 2.

14 Ibidem, punkt 3.

15 Ibidem, punkt 4.

16 Den hänskjutande domstolen har inte ifrågasatt att det rör sig om en upprepad oegentlighet.

17 Den hänskjutande domstolen nämner dom av den 1 juli 2004, Gerken ( C‑295/02, EU:C:2004:400), punkterna 53–58.

18 Den hänvisar i det här sammanhanget till dom av den 11 mars 2008, Jager ( C‑420/06, EU:C:2008:152), punkterna 68 och 73.

19 Vilken föreskrivs i 2 § tredje stycket Strafgesetzbuch (den tyska strafflagen; nedan kallad StGB).

20 Denna bestämmelse ersatte artikel 9 i förordning nr 3887/92.

21 Beträffande det förhållandet att förordning nr 2988/95 ligger till grund för de sektorspecifika bestämmelserna, till exempel inom jordbruksområdet, se dom av den 13 december 2012, FranceAgriMer ( C‑670/11, EU:C:2012:807), punkt 43.

22 Se exempelvis dom av den 4 oktober 2007, Kruck ( C‑192/06, EU:C:2007:579), punkt 35, och dom av den 14 september 2000, Fisher ( C‑369/98, EU:C:2000:443), punkterna 43–47.

23 Nödvändigheten av att införa punkt 6 i artikel 49 i förordning nr 2419/2001, i egenskap av lex specialis, bygger på den höjning till fyra år som föreskrivs, jämfört med preskriptionstiden i artikel 3.2 första stycket i förordning nr 2988/95 (tre år). Det finns en parallell mellan artikel 3.1 och 3.2 i den sistnämnda förordningen, å ena sidan, och artikel 49.5 och 49.6 i förordning nr 2419/2001.

24 Beslutet av den 23 juli 2007 har för övrigt överklagats och det vore logiskt att tänka sig att de påföljande överklagandena har avbrutit den eventuella preskriptionen av det.

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 oktober 2010, SGS Belgium m.fl. ( C‑367/09, EU:C:2010:648), punkt 66.

26 Jag vill här erinra om att jag i punkt 24 i mitt förslag till avgörande i målet Glencore Céréales Frances ( C‑584/15, EU:C:2016:655) påpekade att användningen av formuleringen preskriptionstiden för att vidta åtgärder i artikel 3 i förordning nr 2988/95 kan vara vilseledande. Det handlar inte som man skulle kunna tro om en preskriptionstid för åtgärderna i sig, utan om den tid inom vilken myndigheten har rätt att återkräva det som felaktigt betalats ut till stödmottagarna måste utövas.

27 Såvida inte den behöriga myndigheten hade meddelat stödmottagaren att beloppet var felaktigt utbetalt före den 1 februari 2004.

28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 januari 2009, Josef Vosding Schlacht-, Kühl- und Zerlegebetrieb m.fl. ( C‑278/07 till C‑280/07, EU:C:2009:38), punkterna 30 och 31.

29 Dom av den 8 september 2015, Taricco m.fl. ( C‑105/14, EU:C:2015:555) punkt 57, och dom av den 2 mars 2017, Glencore Céréales France ( C‑584/15, EU:C:2017:160), punkterna 69, 70 och 72.

30 Detta krävs enligt den rättspraxis som nämnts i föregående fotnot.

31 Dom av den 2 mars 2017, Glencore Céréales France ( C‑584/15, EU:C:2017:160), punkt 74 och där angiven rättspraxis.

32 Se dom av den 6 oktober 2015, Firma Ernst Kollmer Fleischimport und -export ( C‑59/14, EU:C:2015:660), punkt 24, och dom av den 29 januari 2009, Josef Vosding Schlacht-, Kühl- und Zerlegebetrieb m.fl. ( C‑278/07–C‑280/07, EU:C:2009:38), punkt 27.

33 Se fotnot 16 i detta förslag till avgörande.

34 Se bland annat artiklarna 6, 7 och 8 i den förordningen.

35 Dom av den 2 mars 2017, Glencore Céréales France ( C‑584/15, EU:C:2017:160), punkt 47 och där angiven rättspraxis.

36 I det första stycket på sidan 4 i lantbrukskammarens beslut av den 23 juli 2007 anges att Reinhard Westphal inte kunde åberopa god tro, eftersom han borde ha blivit varse sitt fel i beräkningen av de arealer som han sökte stöd för i tid. I ett annat perspektiv framgår det av domen i andra instans som finns bland de handlingar som den hänskjutande domstolen har översänt, att Reinhard Westphal använde sig av arealernas taxeringsvärden. Även om det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva andra faktiska omständigheter, skulle den sistnämnda faktorn kunna vara av betydelse.

37 Se, just beträffande artikel 2.2 i förordning nr 2988/95, dom av den 11 mars 2008, Jager ( C‑420/06, EU:C:2008:152), punkt 60: Denna princip [om retroaktiv tillämpning av lindrigare strafflagstiftning] kommer till särskilt uttryck i artikel 2.2 andra meningen i förordning nr 2988/95, enligt vilken de behöriga myndigheterna skall tillämpa senare förändringar, som föreskrivs i gemenskapsrättsliga bestämmelser som gäller för vissa sektorer och som medför mindre ingripande administrativa sanktionsåtgärder, retroaktivt på ett agerande som utgör en oegentlighet i den mening som avses i artikel 2.1 i nämnda förordning …

38 Dom av den 8 september 2015 ( C‑105/14, EU:C:2015:555).

39 Dom av den 5 december 2017 ( C‑42/17, EU:C:2017:936).

40 Ibidem, punkt 27.

41 Ibidem, punkt 58.

42 Punkt 20 i beslutet att begära förhandsavgörande.

43 I punkterna 44–46 i detta förslag till avgörande.

44 Dom av den 2 mars 2017 ( C‑584/15, EU:C:2017:160), punkt 73.

45 Dom av den 11 mars 2008, Jager ( C‑420/06, EU:C:2008:152), punkt 70.

46 Dom av den 4 maj 2006, Haug ( C‑286/05, EU:C:2006:296), punkt 23. Artikel 2.2 andra meningen i förordning nr 2988/95 skulle följaktligen vara tillämplig om det konstaterades att den överskjutande arealen utgjorde mer än 20 procent av den fastställda arealen, i den mening som avses i artikel 9.2 i förordning nr 3887/92, och det krävdes återbetalning av hela det inledningsvis beviljade gemenskapsstödet, jämte ränta, då det i en gemenskapsbestämmelse genom vilken den sanktionsåtgärd som föreskrivs i artikel 9.2 i förordning nr 3887/92 senare ändrats föreskrevs en återbetalning till mindre del (ingen kursivering i originalet).