Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 2 oktober 2019

1 Originalspråk: engelska.

2 Utöver försäljningen av själva apoteket fanns det även bestämmelser om bland annat möbler, fast inredning och tillbehör samt apotekets lager.

3 Azienda Speciale Vimercatese.

4 Den ger således företräde åt kollektiva rättigheter framför privata rättigheter.

5 Consiglio di Statos (Högsta förvaltningsdomstolen) (femte avdelningen) dom nr 5329 av den 5 oktober 2005.

6 EUT L 82, 2001, s. 16.

7 Vidare anser jag mot bakgrund av artikel 2 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 2006, s. 36), vilken undantar alla hälso- och sjukvårdstjänster från direktivets tillämpningsområde, att det direktivet inte är relevant i förevarande mål.

8 I artikel 52.2 i stadgan föreskrivs nämligen att de rättigheter som erkänns i stadgan för vilka bestämmelser återfinns i fördragen ska utövas på de villkor och inom de gränser som fastställs i fördragen: se dom av den 7 april 2016, ONEm och M. ( C‑284/15, EU:C:2016:220, punkt 33).

9 Se, analogt, dom av den 7 april 2016, ONEm och M. ( C‑284/15, EU:C:2016:220, punkterna 33 och 34).

10 Samt undantagen från denna artikel enligt artikel 52 FEUF och domstolens praxis om motiveringar som avser tvingande skäl av allmänintresse.

11 Dom av den 13 februari 2014, Sokoll-Seebacher ( C‑367/12, EU:C:2014:68, punkterna 22 och 23).

12 Se dom av den 15 november 2016, Ullens de Schooten ( C‑268/15, EU:C:2016:874, punkt 47 och där angiven rättspraxis). I punkterna 50–53 i den domen hänvisade domstolen till fyra situationer där det likväl kunde vara nödvändigt att tolka bestämmelserna i fördragen angående grundläggande friheter för att avgöra tvisterna i de nationella målen, trots att omständigheterna i de nationella målen i alla avseenden var begränsade till en och samma medlemsstat, vilket ledde EU-domstolen till slutsatsen att en sådan begäran om förhandsavgörande kan upptas till sakprövning.

13 Dom av den 11 december 2014, Azienda sanitaria locale n. 5 Spezzino m.fl. ( C‑113/13, EU:C:2014:2440, punkt 46).

14 Såsom framgår av artikel 94 i domstolens rättegångsregler, i den lydelse som trädde i kraft den 1 november 2012, ska en begäran om förhandsavgörande innehålla en redogörelse för de faktauppgifter som ligger till grund för frågorna och kopplingen mellan dessa uppgifter och frågorna. Följaktligen ska de uppgifter som är nödvändiga för att pröva om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse fastställas innan begäran framställs till EU-domstolen. Detsamma gäller, mer allmänt, alla fastställanden som ankommer på de nationella domstolarna och som tillämpningen av en sekundärrättsakt eller primärrättsakt är beroende av. Dom av den 11 december 2014, Azienda sanitaria locale n. 5 Spezzino m.fl. ( C‑113/13, EU:C:2014:2440, punkt 46).

15 Se, exempelvis, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 354, 2013, s. 132).

16 Se dom av den 15 november 2016, Ullens de Schooten ( C‑268/15, EU:C:2016:874, punkt 50 och där angiven rättspraxis). Jag vill framhålla att den hänskjutande domstolen uttryckligen stödde sig på denna linje i rättspraxis för att motivera att dess fråga var av gränsöverskridande betydelse.

17 I dom av den 1 juni 2010, Blanco Pérez och Chao Gómez ( C‑570/07 och C‑571/07, EU:C:2010:300, punkt 40), slog EU-domstolen fast att det inte på något sätt kan uteslutas att medborgare som är etablerade i andra medlemsstater än Konungariket Spanien har varit eller är intresserade av att öppna apotek i den autonoma regionen Asturien. Se även, analogt, dom av den 11 mars 2010, Attanasio Group ( C‑384/08, EU:C:2010:133, punkterna 22–24), med avseende på försäljning av bränsle.

18 Dom av den 14 november 2018, Memoria och Dall’Antonia ( C‑342/17, EU:C:2018:906, punkt 23).

19 Se dom av den 15 november 2016, Ullens de Schooten ( C‑268/15, EU:C:2016:874, punkt 52), och dom av den 10 maj 2012, Duomo Gpa m.fl. ( C‑357/10–C‑359/10, EU:C:2012:283, punkt 28).

20 Dom av den 11 mars 2010, Attanasio Group ( C‑384/08, EU:C:2010:133, punkt 43 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 19 maj 2009, Apothekerkammer des Saarlandes m.fl. ( C‑171/07 och C‑172/07, EU:C:2009:316, punkt 22).

21 Det ska erinras om att i det nationella målet föreskrevs det i meddelandet om anbudsförfarande hur företrädesrätten fungerade.

22 Se, dom av den 19 maj 2009, Apothekerkammer des Saarlandes m.fl. ( C‑171/07 och C‑172/07, EU:C:2009:316, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 december 2013, Venturini m.fl. ( C‑159/12–C‑161/12, EU:C:2013:791, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

24 Såsom har angetts i punkt 17 i detta förslag till avgörande.

25 Bernareggio kommun hänvisade i sitt skriftliga yttrande till dom nr 5329 av den 5 oktober 2005, av Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen) (femte avdelningen), i vilken nämnda domstol angav att syftet med anbudsförfarandet enligt artikel 12.2 i lag nr 362/1991 är bland annat att maximera den vinst som kan erhållas genom den aktuella privatiseringen. I artikel 12.2 i lag nr 362/1991 fastställs villkoren för utövandet av företrädesrätten. Denna rätt, vilken ger en anställd vid det kommunala apoteket företräde, syftar till att skydda anställda farmaceuter och till en optimal förvaltning av apoteket.

26 Betydelsen av målet att skydda folkhälsan bekräftas av artikel 168.1 FEUF och artikel 35 i stadgan, i vilka det bland annat föreskrivs att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformningen och genomförandet av Europeiska unionens politik och åtgärder. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 december 2013, Venturini m.fl. ( C‑159/12–C‑161/12, EU:C:2013:791, punkterna 40 och 41 samt där angiven rättspraxis). Det följer av fast rättspraxis att målet att upprätthålla kvaliteten på hälso- och sjukvården, såsom apotekstjänster, kan omfattas av ett av de undantag som föreskrivs i artikel 52.1 FEUF, i den mån målet bidrar till att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå. Dom av den 16 december 2010, kommissionen/Frankrike ( C‑89/09, EU:C:2010:772, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

27 Enligt EU-domstolens fasta praxis ska det, vid bedömningen av iakttagandet av proportionalitetsprincipen på folkhälsoområdet, tas hänsyn till att en medlemsstat kan fastställa på vilken nivå den vill säkerställa skyddet för folkhälsan och på vilket sätt denna nivå ska uppnås. Eftersom nivån i fråga kan variera mellan medlemsstaterna, ska medlemsstaterna medges ett utrymme för skönsmässig bedömning. Dom av den 5 december 2013, Venturini m.fl. ( C‑159/12–C‑161/12, EU:C:2013:791, punkt 59 och där angiven rättspraxis).

28 Man skulle kunna hävda att detta inte är det mål som eftersträvas med den aktuella nationella lagstiftningen eftersom Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen) i detta sammanhang hänvisade till en bättre förvaltning av apotekstjänster. För fullständighetens skull kommer jag dock att behandla frågan.

29 EU-domstolen har understrukit att läkemedel, till följd av de terapeutiska effekter som utmärker dem, har en särskild karaktär som påtagligt skiljer dem från andra varor, se dom av den 19 maj 2009, Apothekerkammer des Saarlandes m.fl. ( C‑171/07 och C‑172/07, EU:C:2009:316, punkt 31). Den har särskilt godtagit att medlemsstaterna kan underkasta de personer som ansvarar för detaljhandeln med läkemedel stränga krav, som bland annat avser formerna för saluföring och vinstsyfte. I synnerhet kan medlemsstaterna förbehålla rätten att bedriva detaljhandel med läkemedel åt, i princip, endast farmaceuter, på grund av att dessa ska kunna lämna garantier och vara i stånd att ge upplysningar till konsumenterna. Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 19 maj 2009, kommissionen/Italien ( C‑531/06, EU:C:2009:315, punkt 58).

30 Se, i det avseendet, artikel 2112 i den italienska civillagen, som enligt den hänskjutande domstolen har införlivat bland annat rådets direktiv 2001/23.

31 Med detta sagt vill jag inte göra gällande att en sådan lagstiftning som utan åtskillnad var tillämplig på överlåtelsen av alla apotek skulle uppfylla kraven i artikel 52 FEUF.