Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 11 juli 2019

1 Originalspråk: tyska.

2 Se, till exempel, Bundesverfassungsgerichts (Federala författningsdomstolen, Tyskland) resonemang i dom av den 24 april 2013, Antiterrordatei (1 BVR 1215/07, BVerfGE 133, 277, DE:BVerfG:2013:rs20130424.1bvr121507, punkt 91).

3 Dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105).

4 Se, senast, dom av den 28 mars 2019, Verlezza m.fl. ( C‑487/17–C‑489/17, EU:C:2019:270, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

5 Se, senast, dom av den 11 mars 2008, Jager ( C‑420/06, EU:C:2008:152, punkt 46), dom av den 8 december 2011, Banco Bilbao Vizcaya Argentaria ( C‑157/10, EU:C:2011:813, punkt 18), och dom av den 28 februari 2013, Petersen och Petersen ( C‑544/11, EU:C:2013:124, punkt 23).

6 Dom av den 22 oktober 2013, Sabou ( C‑276/12, EU:C:2013:678, punkt 25), vilken följde mitt förslag till avgörande i samma mål (EU:C:2013:370, punkt 34).

7 Dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 19), dom av den 30 april 2014, Pfleger m.fl. ( C‑390/12, EU:C:2014:281, punkt 33), dom av den 27 mars 2014, Torralbo Marcos ( C‑265/13, EU:C:2014:187, punkt 29), dom av den 6 oktober 2015, Delvigne ( C‑650/13, EU:C:2015:648, punkt 26), dom av den 30 juni 2016, Toma och Biroul Executorului Judecătoresc Horațiu-Vasile Cruduleci ( C‑205/15, EU:C:2016:499, punkt 23) och dom av den 8 december 2016, Eurosaneamientos m.fl. ( C‑532/15 och C‑538/15, EU:C:2016:932, punkt 52).

8 Punkt 11 i begäran om förhandsavgörande.

9 Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område (EGT L 336, 1977, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64), vilket numera har upphävts genom rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 2011, s. 1). Se i detta hänseende exempelvis det pågående målen C‑245/19 och C‑246/19, État du Grand-duché de Luxembourg.

10 Se numera Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (EUT L 130, 2014, s. 1).

11 Rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EUT L 345, 2011, s. 8).

12 Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 2009, s. 34).

13 Rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, 2003, s. 49).

14 Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 2016, s. 1).

15 Dom av den 7 september 2004, Manninen ( C‑319/02, EU:C:2004:484, punkt 19), dom av den 25 oktober 2007, Porto Antico di Genova ( C‑427/05, EU:C:2007:630, punkt 10), och, senast, dom av den 19 december 2018, Cadeddu ( C‑667/17, EU:C:2018:1036, punkt 15).

16 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1). Vid tidpunkten för de karusellbedrägerier med avseende på mervärdesskatt som ligger till grund i förevarande mål var dessutom rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 1977, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28) tillämpligt.

17 Dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 25), dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkt 18), och dom av den 21 november 2018, Fontana ( C‑648/16, EU:C:2018:932, punkt 33).

18 Dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 67). Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Ispas ( C‑298/16, EU:C:2017:650, punkt 52).

19 Dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkterna 26 och 27), dom av den 5 april 2017, Orsi och Baldetti ( C‑217/15 och C‑350/15, EU:C:2017:264, punkt 16), och dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkt 21).

20 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Ognyanov ( C‑554/14, EU:C:2016:319, punkt 121).

21 Dom av den 27 maj 2014, Spasic ( C‑129/14 PPU, EU:C:2014:586, punkt 76).

22 Dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 27).

23 Se dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 28).

24 Dom av den 17 januari 2019, Dzivev m.fl. ( C‑310/16, EU:C:2019:30, domslutet och punkterna 39 och 41).

25 Dom av den 5 juni 2018, Kolev m.fl. ( C‑612/15, EU:C:2018:392, punkt 71), och dom av den 17 januari 2019, Dzivev m.fl. ( C‑310/16, EU:C:2019:30, punkt 33).

26 Se Europadomstolens dom av den 10 september 2010, McFarlane mot Irland (CE:ECHR:2010:0910JUD003133306, 143 §) avseende artikel 6.1 i Europakonventionen.

27 Se, till exempel, dom av den 12 februari 2009, Klarenberg ( C‑466/07, EU:C:2009:85, punkt 27), och dom av den 6 oktober 2015, Capoda Import-Export ( C‑354/14, EU:C:2015:658, punkt 25).

28 Dom av den 6 mars 2014, Siragusa ( C‑206/13, EU:C:2014:126, punkt 24), dom av den 10 juli 2014, Julián Hernández m.fl. ( C‑198/13, EU:C:2014:2055, punkt 34), och dom av den 6 oktober 2016, Paoletti m.fl. ( C‑218/15, EU:C:2016:748, punkt 14). Se, senast, förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øes i målet Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2017:395, punkt 43, fotnot 36), samt förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Ispas ( C‑298/16, EU:C:2017:650, punkt 45), eller såsom Bundesverfassungsgericht har uttalat som reaktion på domen Åkerberg Fransson: För att medlemsstaterna ska vara bundna av en grundläggande rättighet som föreskrivs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är det inte [tillräckligt] med vilket materiellt samband som helst mellan en [nationell] bestämmelse och ett enbart abstrakt unionsrättsligt tillämpningsområde eller rent faktisk påverkan på detta, BVerfG, dom av den 24 april 2013, Antiterrordatei (1 BVR 1215/07, BVerfGE 133, 277, DE:BVerfG:2013:rs20130424.1bvr121507, punkt 91).

29 Dom av den 6 mars 2014, Siragusa ( C‑206/13, EU:C:2014:126, punkt 25), och dom av den 10 juli 2014, Julián Hernández m.fl. ( C‑198/13, EU:C:2014:2055, punkt 37), samt, senast, beslut av den 7 september 2017, Demarchi Gino och Garavaldi ( C‑177/17 och C‑178/17, EU:C:2017:656, punkt 20).

30 Dom av den 6 mars 2014, Siragusa ( C‑206/13, EU:C:2014:126, punkt 24), dom av den 10 juli 2014, Julián Hernández m.fl. ( C‑198/13, EU:C:2014:2055, punkt 34), och dom av den 6 oktober 2016, Paoletti m.fl. ( C‑218/15, EU:C:2016:748, punkt 14).

31 Förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Ispas ( C‑298/16, EU:C:2017:650, punkterna 26–65) och i målet Dzivev m.fl. ( C‑310/16, EU:C:2018:623, punkt 68).

32 Förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet kommissionen/Ungern (nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2018:971, punkt 109).

33 Dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkterna 86–89).

34 Se dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 87).

35 Dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 88).

36 Se dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 65), dom av den 2 maj 2018, Scialdone ( C‑574/15, EU:C:2018:295, punkt 25), och dom av den 17 januari 2019, Dzivev m.fl. ( C‑310/16, EU:C:2019:30, punkt 24).

37 Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 2 maj 2018, Scialdone ( C‑574/15, EU:C:2018:295, punkt 29), och dom av den 17 januari 2019, Dzivev m.fl. ( C‑310/16, EU:C:2019:30, punkt 30).

38 Europadomstolens dom av den 18 mars 1997, Mantovanelli mot Frankrike (CE:ECHR:1997:0318JUD002149793, 33 och 34 §§), och dom av den 25 mars 1999, Pélissier och Sassi mot Frankrike (CE:ECHR:1999:0325JUD002544494, 45 §).

39 Se dom av den 10 april 2003, Steffensen ( C‑276/01, EU:C:2003:228, punkt 75).

40 Dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 97).