Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 7 november 2019

1 Originalspråk: engelska.

2 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 januari 2012, Dominguez ( C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 33), dom av den 12 december 2013, Portgás ( C‑425/12, EU:C:2013:829, punkt 18), dom av den 15 januari 2014, Association de médiation sociale ( C‑176/12, EU:C:2014:2, punkt 31), dom av den 15 maj 2014, Almos Agrárkülkereskedelmi ( C‑337/13, EU:C:2014:328, punkt 31), och dom av den 7 juli 2016, Ambisig ( C‑46/15, EU:C:2016:530, punkt 16).

3 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 maj 2014, Almos Agrárkülkereskedelmi ( C‑337/13, EU:C:2014:328, punkt 32), dom av den 16 juli 2015, Larentia + Minerva och Marenave Schiffahrt ( C‑108/14 och C‑109/14, EU:C:2015:496, punkt 49), och dom av den 13 februari 2019, Human Operator ( C‑434/17, EU:C:2019:112, punkt 38).

4 Dom av den 26 februari 1986, Marshall ( 152/84, EU:C:1986:84, punkt 52), och dom av den 26 oktober 2006, Pohl-Boskamp ( C‑317/05, EU:C:2006:684, punkt 41).

5 Min kursivering.

6 Så är även fallet i dom av den 12 januari 2006, Turn- und Sportunion Waldburg ( C‑246/04, EU:C:2006:22, punkt 36), vilken rör tolkningen av artikel 13B b och 13C i sjätte direktivet och inte artikel 13A.1 m i samma direktiv.

7 Punkt 23 i dom av den 15 februari 2017, British Film Institute ( C‑592/15, EU:C:2017:117).

8 Punkt 16 i ovannämnda dom.

9 Punkterna 19–21 i ovannämnda dom.

10 Punkt 22 i ovannämnda dom.

11 Punkterna 23 och 24 i ovannämnda dom.

12 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 november 2004, Temco Europe ( C‑284/03, EU:C:2004:730, punkt 17), och dom av den 21 februari 2013, Žamberk ( C‑18/12, EU:C:2013:95, punkt 19).

13 Förarbetena visar dessutom att användningen av ordet vissa är en följd av lagstiftarnas uttryckliga avsikt att ge medlemsstaterna ett visst utrymme för skönsmässig bedömning. Kommissionen föreslog inledningsvis i sitt förslag till ett sjätte direktiv, att medlemsstaterna skulle undanta tjänster och hithörande varor, som organisationer utan vinstsyfte tillhandahöll sina medlemmar, samt att detta undantag skulle tillämpas endast på verksamheter, som hade direkt samband med amatörers idrottsliga eller fysiska träning. Detta förslag avvisades emellertid uttryckligen av rådet, som ersatte det med en text som motsvarade den nu gällande ordalydelsen i artikel 132.1 m. När kommissionen den 5 december 1984 föreslog att ordet vissa skulle tas bort, avvisade rådet än en gång detta förslag och behöll bestämmelsens ordalydelse såsom den var i originalversionen av den 17 maj 1977.

14 Se, till exempel, dom av den 10 juli 2019, Bundesverband der Verbraucherzentralen och Verbraucherverbände ( C‑649/17, EU:C:2019:576, punkt 37).

15 Domstolen har uttalat att det enligt principen om rättssäkerhet och tydlighet krävs att den tolkning, som domstolen har till uppgift att göra, ska grundas på de relevanta bestämmelsernas ordalydelse och uppenbara ändamål, se dom av den 5 maj 1988, Erzeugergemeinschaft Gutshof-Ei ( C‑91/87, EU:C:1988:235, punkt 8).

16 Se, för ett liknande resonemang), dom av den 21 februari 2013, Žamberk ( C‑18/12, EU:C:2013:95, punkt 23), dom av den 19 december 2013, Bridport och West Dorset Golf Club ( C‑495/12, EU:C:2013:861, punkt 20), och dom av den 26 oktober 2017, English Bridge Union ( C‑90/16, EU:C:2017:814, punkt 23). I domen i målet Žamberk underkände domstolen särskilt påståendet att undantaget inte skulle vara tillämpligt på oorganiserad och osystematisk idrottsverksamhet till exempel – såsom i det fallet – sporadisk simning i en kommunal simbassäng.

17 Se, dom av den 26 oktober 2017, English Bridge Union ( C‑90/16, EU:C:2017:814, punkt 22).

18 Enligt till exempel fransk lag är tjurfäktning tillåten endast i områden, där det är en oavbruten lokal tradition. Se artikel 521–1 i den franska strafflagen.

19 Om en snedvridning av konkurrensen är inbyggd i det faktum att det i artikel 132 i direktiv 2006/112 föreskrivs vissa undantag (dom av den 19 december 2013, Bridport och West Dorset Golf Club, C‑495/12, EU:C:2013:861, punkt 37), innebär detta inte att unionslagstiftarna eftersträvade att på visst sätt hindra medlemsstaterna från att bestämma omfattningen av sådana snedvridningar, när de beviljade dessa det utrymme för skönsmässig bedömning som föreskrivs i artikel 132.1 m.

20 Se, dom av den 14 december 2006, VDP Dental Laboratory ( C‑401/05, EU:C:2006:792, punkt 28).

21 Användningen i detta sammanhang av uttrycket principen om skatteneutralitet är missvisande, eftersom det kan förväxlas med den avdragsmekanism som föreskrivs i sjätte direktivet i syfte att lätta affärsidkarens börda, vilken består i dels att han ska betala mervärdesskatt, dels att mervärdesskatt har betalats på hans ekonomiska aktiviteter, vilka i sig är föremål för mervärdesskatt. Rättspraxis har inte alltid varit helt sammanhängande på detta område. Såsom jag redan har understrukit i mitt förslag till avgörande i målet Grup Servicii Petroliere ( C‑291/18, EU:C:2019:302) är neutralitetsprincipen enligt vissa domar en översättning av likabehandlingsprincipen till mervärdesskatteområdet (beslut av den 18 november 2014, MDDP ( C‑319/12, EU:C:2014:2395, punkt 38). I andra domar har domstolen förklarat att den är ett speciellt uttryck för principen om likabehandling (dom av den 7 mars 2013, Efir ( C‑19/12, ej publicerat, EU:C:2013:148, punkt 35), vilket inte överensstämmer med ett senare avgörande (dom av den 25 april 2013, kommissionen/Sverige, C‑480/10, EU:C:2013:263, punkt 18). I dom av den 7 mars 2017, RPO ( C‑390/15, EU:C:2017:174), har domstolen, i stor avdelning, emellertid intagit en strängare hållning och i denna sin andra bifallsdom gjort bedömningen att begreppet skatteneutralitet liknar principen om lika behandling, men att de som tillämpar unionsrätten måste ges ett stort utrymme för skönsmässig bedömning såvitt avser beskattningsåtgärder.

22 Se, till exempel, dom av den 7 mars 2017, RPO ( C‑390/15, EU:C:2017:174, punkt 41).

23 Dom av den 16 december 2008, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. ( C‑127/07, EU:C:2008:728, punkt 26). För tillämpningen av likabehandlingsprincipen är det följaktligen inte tillräckligt att de ifrågavarande varorna och tjänsterna konkurrerar med varandra. De måste vara lika mot bakgrund av de ifrågavarande bestämmelserna innehåll och syfte. De måste även vara lika mot bakgrund av de ifrågavarande bestämmelsernas sakliga innehåll och dessa bestämmelsers syfte, varvid syftet med det ifrågavarande områdets principer och ändamål ska beaktas. Se, dom av den 7 mars 2017, RPO ( C‑390/15, EU:C:2017:174, punkt 42), som utgår från domen av den 10 november 2011, Rank Group ( C‑259/10 och C‑260/10, EU:C:2011:719, punkt 36). Enligt unionsrätten är en tillämpning av principen om likabehandling detsamma som att genomföra ett hållbarhetstest.

24 Se, analogt, angående förekomsten av en selektiv åtgärd inom området för statligt stöd, dom av den 26 april 2018, ANGED ( C‑236/16, EU:C:2018:291, punkt 29).

25 Likabehandlingsprincipen bestämmer med andra ord inte huruvida medlemsstaterna kan göra en skönsmässig bedömning utan begränsar det sätt på vilket denna bedömning ska utföras.

26 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 februari 2005, Linneweber och Akritidis ( C‑453/02 och C‑462/02, EU:C:2005:92, punkt 37), och dom av den 9 juli 2015, Salomie och Oltean ( C‑183/14, EU:C:2015:454, punkt 50).

27 Dom av den 28 juni 2007, JP Morgan Fleming Claverhouse Investment Trust och Association of Investment Trust Companies ( C‑363/05, EU:C:2007:391, punkt 61).

28 Se, angående utrymmet härför, dom av den 12 oktober 2017, Lombard Ingatlan Lízing ( C‑404/16, EU:C:2017:759, punkt 38).

29 Se, angående denna fråga, dom av den 17 februari 2005, Linneweber och Akritidis ( C‑453/02 and C‑462/02, EU:C:2005:92, punkt 35).

30 Se, dom av den 19 december 2013, Bridport och West Dorset Golf Club ( C‑495/12, EU:C:2013:861, punkterna 32 och 39).

31 Se, i detta avseende, dom av den 13 juli 2017, London Borough of Ealing ( C‑633/15, EU:C:2017:544, punkt 33).

32 Se, dom av den 16 oktober 2008, Canterbury Hockey Club och Canterbury Ladies Hockey Club ( C‑253/07, EU:C:2008:571, punkt 35).

33 Artikel 132.1 m överlåter visserligen på medlemsstaterna att bestämma exakt vilka tjänster som ska undantas, men den begränsar utrymmet för skönsmässig bedömning genom att som villkor för undantag kräva att tjänsten har tillhandahållits av en organisation utan vinstsyfte. Jag föreslår därför att domstolen tar ställning till huruvida en medlemsstat kan eller ska undanta en tjänst, när denna tjänst tillhandahålls av en organisation utan vinstsyfte, vars organisationsbestämmelser inte utesluter att tillgångarna vid en eventuell avveckling får överföras till dess medlemmar eller till en organisation med vinstsyfte.