Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 9 december 2021

1 Originalspråk: franska.

2 If it be true, according to the homely proverb, that the eye of the master makes the ox fat, it is no less so that the eye of the public makes the statesman virtuous. The Works of Jeremy Bentham, vol. 10, John Bowring (red.), William Tait-Simpkin, Marshall, Edinburgh-London.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 1995, s. 31).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 2016, s. 1) (nedan kallad dataskyddsförordningen).

5 En ny version av denna lag trädde i kraft den 1 januari 2020, men enligt den hänskjutande domstolen är de bestämmelser som är relevanta i det nationella målet oförändrade, med undantag för förteckningen över de arbetsuppgifter som utförs av de personer som omfattas av skyldigheten att ge in en deklaration, i vilken de arbetsuppgifter som utförs av klaganden i det nationella målet inte längre är upptagna.

6 Den uttryckliga hänvisningen till förebyggande av intressekonflikter har, enligt den litauiska regeringens yttrande, i den nya versionen av lagen, endast kommit till uttryck i form av en retrospektiv formell precisering av ett legalt syfte som inte kan bestridas. Redan innan lagen ändrades föreskrevs en skyldighet för dem som omfattades av denna att undvika intressekonflikter på det sätt och med hjälp av de medel som föreskrivs i lag och att agera på ett sådant sätt att det inte uppkom misstanke om att en sådan konflikt förelåg (artikel 3), att ange närstående personer eller andra kända personer eller uppgifter som den registrerade kände till som kunde ge upphov till en intressekonflikt (artikel 6.7) och den offentliga myndighet som ansvarar för att tillse att lagen efterlevs hade redan benämnts Etikkommittén för högre tjänstemän.

7 Se dom av den 13 september 2016, Rendón Marín ( C‑165/14, EU:C:2016:675, punkt 24).

8 Se dom av den 19 juni 2018, Gnandi ( C‑181/16, EU:C:2018:465, punkt 34).

9 Se dom av den 3 juni 2021, Ministero dell’Istruzione, dell’Università e della Ricerca ‐ MIUR m.fl. (Universitetsforskare) ( C‑326/19, EU:C:2021:438, punkterna 36 och 38).

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 33), och dom av den 14 februari 2019, Buidvids ( C‑345/17, EU:C:2019:122, punkt 46).

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkterna 33 och 34), och dom av den 14 februari 2019, Buidvids ( C‑345/17, EU:C:2019:122, punkt 37), varvid det ska påpekas att frågan huruvida behandlingen är automatiserad eller inte saknar betydelse för den rättsliga kvalificeringen.

12 EUT L 119, 2016, s. 89. Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 350, 2008, s. 60) syftade till att garantera skyddet för personuppgifter som behandlas inom ramen för polisiärt och straffrättsligt samarbete, och dess tillämpningsområde omfattar, enligt skälen 7 och 9 i rambeslutet, endast uppgifter som överförs mellan medlemsstaterna.

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkterna 62 och 69).

14 Denna bedömning bekräftas enligt min mening även av ordalydelsen i skäl 7 i direktiv 2016/680.

15 Se dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkterna 69 och 70).

16 I artikel 3 i lagen om avvägning av intressen föreskrivs att personer som arbetar inom den offentliga sektorn, för att säkerställa att allmänintresset ges företräde, inte får använda sin tjänst för att erhålla en personlig förmån.

17 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkterna 38 och 39).

18 Se artikel 99.2 respektive artikel 94.1 i dataskyddsförordningen.

19 Se, analogt, dom av den 11 november 2020, Orange Romania ( C‑61/19, EU:C:2020:901, punkterna 29–32).

20 Se dom av den 17 juni 2021, M.I.C.M. ( C‑597/19, EU:C:2021:492, punkt 107).

21 Jag anser därför att hänvisningen i den andra tolkningsfrågan till artikel 9.2 i dataskyddsförordningen, i vilken det föreskrivs undantag från det principiella förbudet mot behandling av känsliga uppgifter, inte är relevant.

22 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkterna 97 och 98).

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 maj 2014, Google Spain och Google ( C‑131/12, EU:C:2014:317, punkt 66).

24 Se dom av den 9 november 2010, Volker und Markus Schecke och Eifert ( C‑92/09 och C‑93/09, EU:C:2010:662, punkt 49), dom av den 24 november 2011, Asociación Nacional de Establecimientos Financieros de Crédito ( C‑468/10 och C‑469/10, EU:C:2011:777, punkt 41) och dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkt 105).

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 mars 2017, Manni ( C‑398/15, EU:C:2017:197, punkterna 40 och 41) och dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 102).

26 Se dom av den 16 januari 2019, Deutsche Post ( C‑496/17, EU:C:2019:26, punkt 57) och dom av den 11 november 2020, Orange Romania ( C‑61/19, EU:C:2020:901, punkt 34).

27 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 januari 2019, Deutsche Post ( C‑496/17, EU:C:2019:26, punkt 58). Uttrycket eller tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut finns endast i artikel 7 e i direktiv 95/46.

28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2003, Österreichischer Rundfunk m.fl. ( C‑465/00, C‑138/01 och C‑139/01, EU:C:2003:294, punkt 67), och dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rättsmedel mot begäran om upplysningar på skatterättens område) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 13). Dessa bestämmelser om inskränkning eller begränsning ska skiljas från bestämmelserna om undantag från tillämpningen av direktiv 95/46 eller dataskyddsförordningen, en distinktion som har blivit komplicerad att förstå på grund av en gemensam hänvisning till liknande mål av allmänt intresse.

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 2020, La Quadrature du Net m.fl. ( C‑511/18, C‑512/18 och C‑520/18, EU:C:2020:791), punkt 210 och där angiven praxis avseende direktiv 95/46).

30 Det framgår av yttrande 6/2014 från arbetsgruppen Artikel 29, som är ett rådgivande oberoende organ som inrättats i enlighet med artikel 29 i direktiv 95/46 och som sedan dataskyddsförordningen antogs har ersatts med Europeiska dataskyddsstyrelsen, att denna grund för den lagstadgade skyldigheten inte kan åberopas när det i lagen endast fastställs ett allmänt mål eller en personuppgiftsansvarig inte verkligen åläggs en särskild behandling.

31 Dom av den 9 mars 2017, Manni ( C‑398/15, EU:C:2017:197, punkt 42).

32 Artikel 6.3 i dataskyddsförordningen.

33 Kampen mot korruption är ett internationellt bekymmer, vilket framgår av Förenta nationernas konvention mot korruption som antogs genom Förenta nationernas generalförsamlings resolution 58/4 av den 31 oktober 2003. Konventionen trädde i kraft den 14 december 2005 och ratificerades av samtliga medlemsstater och godkändes av Europeiska unionen genom rådets beslut 2008/801/EG av den 25 september 2008 (EUT L 287, 2008, s. 1). Jag vill även nämna konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i (EGT C 195, 1997, s. 2), som trädde i kraft den 28 september 2005 och som samtliga EU-länder har anslutit sig till. Enligt konventionen ska varje EU-land vidta nödvändiga åtgärder för att straffbelägga korruption, både aktiv och passiv, av tjänstemän.

34 Europadomstolen, 13 november 2012, M.M. mot Förenade konungariket (CE:ECHR:2012:1113JUD002402907).

35 Se särskilt dom av den 20 maj 2003, Österreichischer Rundfunk m.fl. ( C‑465/00, C‑138/01 och C‑139/01, EU:C:2003:294, punkt 77), dom av den 6 oktober 2020, Privacy International ( C‑623/17, EU:C:2020:790, punkt 65), och dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rättsmedel mot begäran om upplysningar på skatterättens område) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 76).

36 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkt 105).

37 Enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen ska den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter fastställa ändamålen med behandlingen, vilka inte bara ska vara legitima utan även ska fastställas och anges uttryckligen i enlighet med artikel 5.1 b i denna förordning, vilken återger lydelsen i artikel 6.1 b i direktiv 95/46.

38 I artikel 10.2 i lagen om avvägning av intressen föreskrivs vidare att uppgifter om den andra parten i en transaktion inte får offentliggöras när det rör sig om en fysisk person.

39 Artikel 8.1 i direktiv 95/46 och artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Frågan om behandling av personuppgifter som rör överträdelser samt fällande domar i brottmål regleras i artikel 10 i dataskyddsförordningen.

40 Det kan även tilläggas att den hänskjutande domstolen vill få klarhet i räckvidden av förbudet mot utlämnande av särskilda personuppgifter mot bakgrund av de slutsatser som kan dras av allmänheten om den registrerades sexualliv eller sexuella läggning om namnet på den registrerades maka/make, sambo eller partner offentliggörs på internet.

41 Se dom av den 20 december 2017, Nowak ( C‑434/16, EU:C:2017:994, punkt 57).

42 Se artiklarna 77 och 79 i dataskyddsförordningen.

43 I domen av den 20 maj 2003, Österreichischer Rundfunk m.fl. ( C‑465/00, C‑138/01 och C‑139/01, EU:C:2003:294, punkterna 79 och 80), slog EU-domstolen fast att denna fråga eventuellt först uppkommer efter en prövning av huruvida kravet på att intrång ska stå i proportion till sitt syfte är uppfyllt.

44 Se dom av den 16 januari 2019, Deutsche Post ( C‑496/17, EU:C:2019:26, punkt 57).

45 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkterna 109 och 110).

46 Se dom av den 6 oktober 2020, Privacy International ( C‑623/17, EU:C:2020:790, punkt 67).

47 I dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 111), slog EU-domstolen fast att det exakta syftet med den aktuella åtgärden ska beaktas.

48 Insyn är således endast ett medel för att uppnå de syften som eftersträvas med lagen om avvägning av intressen.

49 Problematiken med kontrollen av intressedeklarationer är enligt min mening att upptäcka vad som inte anges däri, det vill säga att kontrollera att det inte finns brister vad gäller inlämnandet av denna deklaration, såsom i målet vid den nationella domstolen, eller kontroll av innehållet i denna, vilket utgör en utredningsverksamhet som i själva verket utförs av den myndighet som ansvarar för kontrollen av dessa deklarationer, biträdd av demokratiska hjälpmedel, det vill säga pressen eller icke-statliga organisationer, såsom Transparency International, som har tillgång till information som ibland har tillhandahållits av visselblåsare. I detta sammanhang kräver inte kännedom om intressedeklarationer ett elektroniskt offentliggörande som gör det möjligt för ett obestämt antal personer att få tillgång till dem, eftersom den myndighet som förvarar dessa deklarationer kan ge dem tillgång till dessa efter skriftlig ansökan ställd till myndigheten.

50 Se, för en tidigare dom, dom av den 20 maj 2003, Österreichischer Rundfunk m.fl. ( C‑465/00, C‑138/01 och C‑139/01, EU:C:2003:294).

51 Se dom av den 9 november 2010, Volker och Markus Schecke och Eifert ( C‑92/09 och C‑93/09, EU:C:2010:662, punkterna 68 och 79).

52 Carcassonne, G., Le trouble de la transparence, Pouvoirs, Transparence et secret, nr 97, april 2001, s. 17–23.

53 Se Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 2/2016.

54 Se dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkt 120).

55 I beslutet om hänskjutande har det redogjorts för Etikkommitténs ståndpunkt att den inte har tillräckliga resurser för att kontrollera samtliga intressedeklarationer som mottagits.

56 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 december 2019, Asociaţia de Proprietari bloc M5A-ScaraA ( C‑708/18, EU:C:2019:1064, punkt 48).

57 Såsom anges i Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 2/2016 är det inte motiverat att offentliggöra uppgifter på internet som avslöjar irrelevanta aspekter av en persons privatliv för att uppnå det eftersträvade målet.

58 I artikel 4.5 i dataskyddsförordningen definieras pseudonymisering som behandling av personuppgifter på ett sätt som innebär att personuppgifterna inte längre kan tillskrivas en specifik registrerad utan att kompletterande uppgifter används, under förutsättning att dessa kompletterande uppgifter förvaras separat och är föremål för tekniska och organisatoriska åtgärder som säkerställer att personuppgifterna inte tillskrivs en identifierad eller identifierbar fysisk person.

59 Se Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 2/2016.

60 I punkt 3.2.1 (s. 9) i Artikel 29-arbetsgruppens yttrande 2/2016 anges att det skulle vara relevant att göra åtskillnad, utifrån de berörda personernas hierarkiska och beslutsfattande ansvar, mellan, för det första, politiskt ansvariga, höga tjänstemän eller andra offentliga personer som innehar tjänster som innefattar politiskt ansvar, och, för det andra, tjänstemän inom den offentliga sektorn som inte har något mandat som erhållits vid val och som endast utövar lednings- eller förvaltningsverksamhet och, för det tredje, offentliganställda som inte har något eget beslutsfattande ansvar.

61 Det ska vidare understrykas att den litauiska regeringen, i punkt 19 i sitt yttrande, uttryckligen har medgett att behandlingen i fråga av personer som är ansvariga för sammanslutningar eller offentliga institutioner som finansieras ur statsbudgeten eller med statens medel eller ur lokala myndigheters budget eller medel är överflödig och därmed oproportionerlig på grund av den försäkran om opartiskhet som de sistnämnda redan ålagts genom den nationella lagstiftningen om offentlig upphandling. Detta övervägande ligger till grund för beslutet att avlägsna de berörda personerna från förteckningen över de personer som omfattas av skyldigheten att inge en intressedeklaration enligt lagen om avvägning av intressen, i den lydelse som är i kraft sedan den 1 januari 2020.

62 Se, analogt, dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkt 113).

63 Se, analogt, dom av den 11 december 2019, Asociaţia de Proprietari bloc M5A-ScaraA ( C‑708/18, EU:C:2019:1064, punkterna 40 och 52), och dom av den 17 juni 2021, M.I.C.M. ( C‑597/19, EU:C:2021:492, punkterna 105, 106 och 111), avseende de tre kumulativa villkoren för tillåten behandling enligt artikel 7 f i direktiv 95/46 eller artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen.

64 Se dom av den 9 november 2010, Volker und Markus Schecke och Eifert ( C‑92/09 och C‑93/09, EU:C:2010:662, punkt 85).

65 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 december 2019, Asociaţia de Proprietari bloc M5A-ScaraA ( C‑708/18, EU:C:2019:1064, punkterna 56–59).

66 Se dom av den 24 september 2019, GC m.fl. (Borttagande av känsliga uppgifter) ( C‑136/17, EU:C:2019:773, punkt 36).

67 Se, dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkt 118).

68 Se dom av den 24 september 2019, Google (Territoriellt tillämpningsområde för borttagande) ( C‑507/17, EU:C:2019:772, punkt 67).

69 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juni 2021, M.I.C.M. ( C‑597/19, EU:C:2021:492, punkt 111).

70 I artikel 8.1 i direktiv 95/46 föreskrivs att medlemsstaterna ska förbjuda behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv.

71 Jag vill påpeka att enligt artikel 6.4 i lagen om avvägning av intressen ingår inte medlemskap i politiska partier och fackföreningar bland de uppgifter som ska anges i intressedeklarationen, och de villkor på vilka dessa uppgifter indirekt kan lämnas ut har inte klargjorts av den hänskjutande domstolen.

72 Den litauiska regeringen har i detta avseende hänvisat till riktlinjer 3/2019 om behandling av personuppgifter genom Europeiska dataskyddsstyrelsens videoutrustning av den 29 januari 2020 (https://edpb.europa.eu/sites/default/files/files/file1/edpb_guidelines_201903_video_devices_fr.pdf).

73 Se dom av den 6 juni 2013, MA m.fl. ( C‑648/11, EU:C:2013:367, punkt 50 och där angiven rättspraxis).

74 När det gäller uppgifter om hälsa definieras dessa i artikel 4.15 i dataskyddsförordningen som personuppgifter som rör en fysisk persons fysiska eller psykiska hälsa, inbegripet tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster, vilka ger information om dennes hälsotillstånd, vilket är en annan och vidare definition än i artikel 8 i direktiv 95/46.

75 Jag vill påpeka att den spanska, den italienska, den portugisiska och den engelska versionen liknar den franska versionen, till skillnad från de mer likartade tyska (Die Verarbeitung personenbezogener Daten, aus denen die rassische und ethnische Herkunft, politische Meinungen, religiöse oder weltanschauliche Überzeugungen oder die Gewerkschaftszugehörigkeit hervorgehen, sowie die Verarbeitung von genetischen Daten…) respektive estniska versionerna (där ordet ilmneb används och tillämpas på samtliga känsliga uppgifter).

76 Artikel 2 a i direktiv 95/46 och artikel 4.1 i dataskyddsförordningen.

77 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 maj 2014, Google Spain och Google ( C‑131/12, EU:C:2014:317, punkt 66).

78 Se skälen 51 och 53 i dataskyddsförordningen.

79 Se dom av den 6 november 2003, Lindqvist ( C‑101/01, EU:C:2003:596, punkt 50).

80 Se dom av den 24 september 2019, GC m.fl. (Borttagande av länkar till känsliga uppgifter) ( C‑136/17, EU:C:2019:773, punkt 44).

81 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 maj 2014, Google Spain och Google ( C‑131/12, EU:C:2014:317, punkt 58).

82 Dom av den 6 oktober 2020, Privacy International ( C‑623/17, EU:C:2020:790, punkt 71).

83 Yttrande 1/15 (PNR-avtal EU–Kanada) av den 26 juli 2017 ( EU:C:2017:592).

84 I artikel 8.4 i direktiv 95/46 anges att under förutsättning av lämpliga skyddsåtgärder och av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse får medlemsstaterna antingen i sin nationella lagstiftning eller genom ett beslut av tillsynsmyndigheten besluta om andra undantag än de som nämns i punkt 2. I artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen föreskrivs att förbudet inte är tillämpligt när behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenlig med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen.

85 Den föreslagna tolkningen av artikel 8.1 i direktiv 95/46 och artikel 9.1 i dataskyddsförordningen skulle få till följd att en situation där personuppgifter om maken/makan, sambon eller partnern till den registrerade skulle offentliggöras på internet, skulle komma att omfattas av förbudet mot behandling av känsliga uppgifter i artikel 10.2 i lagen om avvägning av intressen, vilket gör att dess analys saknar föremål vid bedömningen av huruvida den aktuella åtgärden är nödvändig.