lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Laila Medina föredraget den 7 april 2022

CELEX
62020CC0638
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 141, 2011, s. l.

3 I sitt yttrande till domstolen har MCM förklarat att han började sina universitetsstudier den 15 september 2018 och nu studerar statsvetenskap andra året. MCM ansökte om studiestöd för utlandsstudier först från och med januari 2020, eftersom han inte tidigare kände till förfarandet och eftersom stödet inte kan sökas retroaktivt.

4 SFS 1999:1395.

5 CSNFS 2001:1.

6 Se punkt 13 nedan.

7 MCM har hänvisat till den omständigheten att han är svensk medborgare, att han har en svensk förälder och andra svenska familjemedlemmar och att han regelbundet vistas i Sverige.

8 MCM har hävdat att hans far har utövat sin rätt till fri rörlighet mellan Stockholm (Sverige) och Barcelona (Spanien) och varje månad har stannat mellan fyra och fjorton dagar. MCM har gjort gällande att dessa vistelser inte kan betraktas som semester, eftersom alla vistelser har omfattat ett visst antal arbetsdagar (distansarbete) och det är därför som hans far har behållit sin bostad i Spanien.

9 Dom av den 20 juni 2013, Giersch m.fl., ( C‑20/12, EU:C:2013:411, punkt 34) (nedan kallad domen Giersch). Se, avseende den domen, Michel, V., Travailleurs frontaliers, Europe, nr 8, augusti 2013, Carlier, J.-Y., La libre circulation des personnes dans l’Union européenne, Chroniques, Journal de droit européen, nr 208–4/2014, s. 170, och O’Leary, S., The Curious Case of Frontier Workers and Study Finance: Giersch, CMLR, 51, s. 601 (som hävdar att när det gäller den typ av rörlighet för studerande och tillhörande kostnader som avses i fall som det som var aktuellt i målet som avgjordes genom domen Giersch förefaller de objektiva skäl som domstolen har godtagit inom området hälso- och sjukvård – risken för att den ekonomiska balansen i ett socialt trygghetssystem allvarligt rubbas eller målet att upprätthålla en väl avvägd läkar- och sjukhusvård – att vara ett lämpligare verktyg än kriteriet verklig anknytning). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Slynn i målet Humbel ( 263/86, ej publicerat, EU:C:1988:151, s. 5380).

10 Se domen Giersch, punkt 35. Den domen avsåg tolkning av rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, 1968, s. 2). Med hänsyn till att artikel 7.2 i den förordningen är identisk med artikel 7.2 i förordning nr 492/2011 gäller EU-domstolens praxis avseende tolkningen av den förstnämnda bestämmelsen i tillämpliga delar även tolkningen av den sistnämnda bestämmelsen.

11 Se domen Giersch, punkt 38. Se även dom av den 10 juli 2019, Aubriet ( C‑410/18, EU:C:2019:582, punkt 25) (se, avseende den domen, Rigaux, A., Bourse d’enseignement supérieur, Europe, nr 10, oktober 2019, s. 24, och Lhernould, J.‑Ph., Comment établir le degré de rattachement des travailleurs frontaliers à leur Etat de travail?, RJS, 11/19, s. 770).

12 Se domen Giersch, punkt 39.

13 Se domen Giersch, punkt 40.

14 Dom av den 10 juli 2019, Aubriet ( C‑410/18, EU:C:2019:582, punkt 26).

15 Dom av den 2 april 2020, Landkreis Südliche Weinstraße ( C‑830/18, EU:C:2020:275, punkterna 22–24).

16 Se dom av den 6 oktober 2020, Jobcenter Krefeld ( C‑181/19, EU:C:2020:794, punkterna 45–55).

17 Se domen Giersch, punkt 39.

18 Dom av den 5 december 2013, Zentralbetriebsrat der gemeinnützigen Salzburger Landeskliniken ( C‑514/12, EU:C:2013:799, punkt 30).

19 Dom av den 5 december 2013, Zentralbetriebsrat der gemeinnützigen Salzburger Landeskliniken ( C‑514/12, EU:C:2013:799, punkt 31).

20 Dom av den 5 december 2013, Zentralbetriebsrat der gemeinnützigen Salzburger Landeskliniken ( C‑514/12, EU:C:2013:799, punkt 32).

21 Dom av den 10 oktober 2019, Krah ( C‑703/17, EU:C:2019:850, punkt 41).

22 Dom av den 15 december 1995, Bosman ( C‑415/93, EU:C:1995:463, punkt 96).

23 Dom av den 19 juni 2014, Saint Prix ( C‑507/12, EU:C:2014:2007, punkt 35).

24 Dom av den 13 mars 2019, Gemeinsamer Betriebsrat EurothermenResort Bad Schallerbach ( C‑437/17, EU:C:2019:193, punkt 40).

25 Dom av den 27 januari 2000, Graf ( C‑190/98, EU:C:2000:49, punkterna 24 och 25), och dom av den 13 mars 2019, Gemeinsamer Betriebsrat EurothermenResort Bad Schallerbach ( C‑437/17, EU:C:2019:193, punkt 40).

26 Dom av den 18 juli 2013 ( C‑523/11 och C‑585/11, EU:C:2013:524).

27 [Rätten för alla arbetstagare i medlemsstaterna att utöva den verksamhet de valt inom unionen] bör utan diskriminering få åtnjutas av fast anställda, säsongarbetare och gränsarbetare och av dem som är verksamma i serviceyrkena.

28 Se, exempelvis, dom av den 27 mars 1985, Hoeckx ( 249/83, EU:C:1985:139, punkt 20), och dom av den 6 oktober 2020, Jobcenter Krefeld ( C‑181/19, EU:C:2020:794, punkt 72), där domstolen slog fast följande: I artikel 7.2 i förordning nr 492/2011, vilken personer med uppehållsrätt enligt artikel 10 i denna förordning kan åberopa … föreskrivs i huvudsak att en arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat, i den mottagande medlemsstaten, ska åtnjuta samma sociala och skattemässiga förmåner som landets egna arbetstagare, även om arbetstagaren skulle bli arbetslös där.

29 Martin, D., Arrêts Giersch et Prinz: les différents statuts de l’étudiant, Journal de droit européen, 2013, s. 273.

30 Rätten till fri rörlighet kräver, för att den objektivt sett ska kunna utövas i frihet och värdighet, att man säkerställer lika behandling, både praktiskt och juridiskt, i allt som rör det faktiska utövandet av avlönad anställning och rätten till bostad, och likaså att hinder för arbetstagarens rörlighet avlägsnas, särskilt när det gäller förutsättningarna för att arbetstagarens familj ska kunna integreras i värdlandet.

31 Dom av den 5 december 2013, Zentralbetriebsrat der gemeinnützigen Salzburger Landeskliniken ( C‑514/12, EU:C:2013:799, punkt 36).

32 Dom av den 14 juni 2012, kommissionen/Nederländerna ( C‑542/09, EU:C:2012:346, punkt 81). Se även punkt 82 i den domen.

33 Se domen Giersch, punkterna 53–56.

34 Se, för ett liknande resonemang, domen Giersch, punkterna 67 och 68.

35 Se dom av den 14 december 2016, Bragança Linares Verruga m.fl. ( C‑238/15, EU:C:2016:949, punkt 46).

36 Dom av den 18 juli 2013, Prinz och Seeberger ( C‑523/11 och C‑585/11, EU:C:2013:524, punkterna 37 och 38), och dom av den 24 oktober 2013, Thiele Meneses ( C‑220/12, EU:C:2013:683, punkt 36).

37 Överklagandenämnden har hänvisat till dom av den 18 juli 2013, Prinz och Seeberger ( C‑523/11 och C‑585/11, EU:C:2013:524).

38 Dom av den 18 juli 2013, Prinz och Seeberger ( C‑523/11 och C‑585/11, EU:C:2013:524, punkt 34).

39 Dom av den 18 juli 2013, Prinz och Seeberger ( C‑523/11 och C‑585/11, EU:C:2013:524, punkt 36), och dom av den 24 oktober 2013, Thiele Meneses ( C‑220/12, EU:C:2013:683, punkt 35).

40 Dom av den 15 mars 1989, Echternach och Moritz ( 389/87 och 390/87, EU:C:1989:130), och dom av den 4 maj 1995, Gaal ( C‑7/94, EU:C:1995:118).

41 Dom av den 18 juli 2017, Erzberger ( C‑566/15, EU:C:2017:562, punkterna 33 och 34 och där angiven rättspraxis).