Förslag till avgörande av generaladvokat Kokott – Mål C‑675/20 P Brown/kommissionen och rådet
I. Inledning
II. Tillämpliga bestämmelser
III. Bakgrund till överklagandet
A. Bakgrunden till tvisten
B. Den överklagade domen
IV. Målet om överklagande och parternas yrkanden
V. Bedömning
A. Överklagandet
1. Den första grunden
a) Utlandstilläggets systematik och syfte
b) Senare integration på anställningsorten efter tillträdandet av tjänsten saknar betydelse
c) Senare förvärv av medborgarskap i den stat där anställningsorten ligger efter tillträdandet av tjänsten saknar betydelse
2. Den andra grunden
B. Talan vid tribunalen
VI. Rättegångskostnader
VII. Förslag till avgörande
1 Originalspråk: tyska.
2 Förordning nr 31 (EEG), 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (EGT P 045, 1962, s. 1385).
3 T‑18/19, EU:T:2020:465.
4 Se, avseende förhållandet mellan den varaktiga bosättningen och utövandet av den huvudsakliga yrkesverksamheten, tribunalens dom av den 28 februari 2019, Pozza/parlamentet ( T‑216/18, ej publicerad, EU:T:2019:118, punkt 28 och följande punkter och där angiven rättspraxis).
5 Se tribunalens dom av den 15 september 2021, LF/kommissionen ( T‑466/20, EU:T:2021:574, punkt 40 och där angiven rättspraxis), personaldomstolens dom av den 11 juli 2007, B/kommissionen ( F‑7/06, EU:F:2007:129, punkt 38 och där angiven rättspraxis), samt punkt 76 i den överklagade domen. Se emellertid beträffande sporadiska och kortvariga frånvaroperioder med ett samtidigt bibehållande av bosättningen vid den senare anställningsorten, dom av den 9 oktober 1984, Witte/parlamentet ( 188/83, EU:C:1984:309, punkterna 9–11).
6 Se domarna i föregående fotnot, LF/kommissionen och B/kommissionen.
7 Se, för ett liknande resonemang, personaldomstolens dom av den 26 juni 2013, Achab/EESK ( F‑21/12, EU:F:2013:95, punkt 28).
8 Dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 61), dom av den 14 januari 2016, Vodafone ( C‑395/14, EU:C:2016:9, punkt 40), och dom av den 25 januari 2018, kommissionen/Republiken Tjeckien ( C‑314/16, EU:C:2018:42, punkt 47).
9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 oktober 2009, Zurita García och Choque Cabrera ( C‑261/08 och C‑348/08, EU:C:2009:648, punkt 54 och där angiven rättspraxis).
10 Dom av den 20 februari 1975, Airola/kommissionen ( 21/74, EU:C:1975:24, punkterna 6/8), dom av den 16 oktober 1980, Hochstrass/domstolen ( 147/79, EU:C:1980:238, punkt 12), och dom av den 2 juli 1981, Garganese/kommissionen ( 185/80, EU:C:1981:161, punkt 11). Se även tribunalens dom av den 28 februari 2019, Pozza/parlamentet ( T‑216/18, ej publicerad, EU:T:2019:118, punkt 37), och personaldomstolens dom av den 11 juli 2007, B/kommissionen ( F‑7/06, EU:F:2007:129, punkt 35).
11 Se tribunalens dom av den 15 september 2021, LF/kommissionen ( T‑466/20, EU:T:2021:574, punkt 35 och följande punkter och där angiven rättspraxis), och personaldomstolens dom av den 11 juli 2007, B/kommissionen ( F‑7/06, EU:F:2007:129, punkt 36 och följande punkter och där angiven rättspraxis).
12 Se dom av den 11 juli 2007, B/kommissionen ( F‑7/06, EU:F:2007:129, punkt 39 och där angiven rättspraxis). Se även punkt 82 i den överklagade domen.
13 Dom av den 13 november 1986, Richter/kommissionen ( 330/85, EU:C:1986:430, punkt 6). Tribunalens dom av den 27 september 2000, Lemaître/kommissionen ( T‑317/99, EU:T:2000:218, punkt 50), och personaldomstolens dom av den 11 juli 2007, B/kommissionen ( F‑7/06, EU:F:2007:129, punkt 39). Skälet till att perioder för att tjänstgöra i statlig tjänst eller i en internationell organisation inte ska inkluderas vid beräkningen av den tid som tillbringats i (led a), respektive utanför (led b) det land där anställningsorten ligger, grundas på presumtionen att utförande av arbete för en stat eller en internationell organisation inte i sig kan skapa varaktiga band mellan den berörda personen och den stat i vilken detta arbete utförs, se i detta hänseende förslaget till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i mål kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:169, punkterna 50 och 51 samt där angiven rättspraxis). Se även tribunalens dom av den 13 juli 2018, Quadri di Cardano/kommissionen ( T‑273/17, EU:T:2018:480, punkt 49).
14 Förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i mål kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:169, punkt 44, fotnot 23).
15 Dom av den 2 juli 1981, Garganese/kommissionen ( 185/80, EU:C:1981:161, punkt 11), och dom av den 15 september 1994, Magdalena Fernández/kommissionen ( C‑452/93 P, EU:C:1994:332, punkterna 20 och 21).
16 Tribunalens dom av den 30 mars 1993, Vardakas/kommissionen ( T‑4/92, EU:T:1993:29, punkt 39) (min kursivering).
17 Se ovan, punkterna 36–42 i förevarande förslag till avgörande.
18 Tribunalens dom av den 13 juli 2018, Quadri di Cardano/kommissionen ( T‑273/17, EU:T:2018:480, punkt 58).
19 Personaldomstolens dom av den 26 juni 2013, Achab/EESK ( F‑21/12, EU:F:2013:95, punkt 28).
20 Personaldomstolens dom av den 26 juni 2013, Achab/EESK ( F‑21/12, EU:F:2013:95, punkt 26).
21 Se dom av den 16 oktober 1980, Hochstrass/domstolen ( 147/79, EU:C:1980:238, punkt 12).
22 Se ovan punkterna 38–41 i förevarande förslag till avgörande.
23 Se punkt 85 i den överklagade domen.
24 Beträffande återkallande av utlandstillägg vid ett återvändande till hemlandet till exempel beslut av den 14 juli 2005, Gouvras/kommissionen ( C‑420/04 P, EU:C:2005:482, punkt 57), med hänvisning till tribunalens dom av den 15 juli 2004, Gouvras/kommissionen ( T‑180/02 och T‑113/03, EU:T:2004:238, punkt 104, se även punkt 85). Se även tribunalens dom av den 28 september 1993, Magdalena Fernández/kommissionen ( T‑90/92, EU:T:1993:78). Den tid som tillbringats i unionens tjänst utanför hemlandet klassificeras som tjänstgöring i en internationell organisation, genom vilken bandet till hemlandet kapas, se tribunalens dom av den 13 juli 2018, Quadri di Cardano/kommissionen ( T‑273/17, EU:T:2018:480, punkt 50 och där angiven rättspraxis).
25 Dom av den 20 februari 1975, Airola/kommissionen ( 21/74, EU:C:1975:24, punkterna 9–12). Se även punkt 61 i den överklagade domen, samt numera artikel 4.3 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.
26 Dom av den 1 mars 2011, Association belge des Consommateurs Test-Achats m.fl. ( C‑236/09, EU:C:2011:100, punkterna 28 och 29). Se även punkt 80 i den överklagade domen.
27 Se ovan punkt 43 i förevarande förslag till avgörande.
28 Se ovan punkt 59 i förevarande förslag till avgörande.
29 Se ovan punkt 61 i förevarande förslag till avgörande.
30 Se ovan punkt 38 förevarande förslag till avgörande.
31 Dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 26), och dom av den 25 mars 2021, Alvarez y Bejarano m.fl./kommissionen ( C‑517/19 P och C‑518/19 P, EU:C:2021:240, punkt 69).
32 Tribunalens dom av den 30 mars 1993, Vardakas/kommissionen ( T‑4/92, EU:T:1993:29, punkt 39). Se redan ovan punkt 46 i förevarande förslag till avgörande.
33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 december 2012, Grazyte/kommissionen ( F‑76/11, EU:F:2012:173, punkt 24 och där angiven rättspraxis).
34 Se dom av den 17 april 1997, de Compte/parlamentet ( C‑90/95 P, EU:C:1997:198, punkt 45), dom av den 18 december 2007, Weißenfels/parlamentet ( C‑135/06 P, EU:C:2007:812, punkterna 65–68 och där angiven rättspraxis), och dom av den 20 maj 2010, Gogos/kommissionen ( C‑583/08 P, EU:C:2010:287, punkterna 44–46 och där angiven rättspraxis).
35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 december 2012, Grazyte/kommissionen ( F‑76/11, EU:F:2012:173, punkterna 25 och 26).
36 För mer omfattande information, se förslaget till avgörande från generaladvokaten Bot i målet kommissionen/IPK International ( C‑336/13 P, EU:C:2014:2170, punkt 35 och följande punkter, särskilt punkt 68).
37 Se ovan punkt 17 i förevarande förslag till avgörande.
38 Se dom av den 15 januari 1985, Battaglia/kommissionen ( 737/79, EU:C:1985:4, punkt 10) samt de ytterligare domar till vilka hänvisas i punkt 42 i förslaget till avgörande från generaladvokaten Bot i målet kommissionen/IPK International ( C‑336/13 P, EU:C:2014:2170).
39 Se, beträffande tjänsteföreskrifterna, exempelvis tribunalens dom av den 3 juli 2019, PT/EIB ( T‑573/16, EU:T:2019:481, punkt 444), dom av den 3 oktober 2019, DQ m.fl./parlamentet ( T‑730/18, EU:T:2019:725, punkt 118), och dom av den 19 december 2019, Wehrheim/ECB ( T‑100/18, ej publicerad, EU:T:2019:882, punkt 115). Se även domstolens dom av den 20 januari 2021, kommissionen/Printeos ( C‑301/19 P, EU:C:2021:39, punkt 129). Den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner med tillägg av 3,5 procentenheter motsvarar den räntesats som generellt fastställs i artikel 116.5 a jämförd med artikel 99.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 193, 2018, s. 1) för betalningar från unionen som genomförs när betalningsfristerna har löpt ut, om inget annat föreskrivs.