Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 3 februari 2022

1 Originalspråk: franska.

2 Dom av den 16 december 2020, SGL Carbon/kommissionen ( T-639/18, ej publicerad, EU:T:2020:628) (nedan kallad den första överklagade domen), dom av den 16 december 2020, Industrial Química del Nalón/kommissionen ( T-635/18, EU:T:2020:624) (nedan kallad den andra överklagade domen), dom av den 16 december 2020, Deza/kommissionen ( T-638/18, ej publicerad, EU:T:2020:627) (nedan kallad den tredje överklagade domen), och dom av den 16 december 2020, Bilbaína de Alquitranes/kommissionen ( T-645/18, ej publicerad, EU:T:2020:629) (nedan kallad den fjärde överklagade domen) (nedan tillsammans kallade de överklagade domarna), vilka har överklagats i målen C‑65/21 P, C‑73/21 P, C‑74/21 P respektive C‑75/21 P.

3 Det är ett ämne med okänd eller varierande sammansättning, komplexa reaktionsprodukter och biologiskt material (nedan kallade UVCB), som inte helt kan identifieras genom sin kemiska sammansättning.

4 Dom av den 7 oktober 2015, Bilbaína de Alquitranes m.fl./kommissionen (T-689/13, ej publicerad, EU:T:2015:767).

5 Dom av den 22 november 2017, kommissionen/Bilbaína de Alquitranes m.fl.. ( C‑691/15 P, EU:C:2017:882).

6 Europaparlamentets och rådets förordning av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 2008, s. 1).

7 Punkterna 15–22 i de överklagade domarna. De viktigaste delarna av dessa domar är formulerade på samma sätt, men numreringen skiljer sig åt. För fullständighetens skull kommer jag därför i min analys att hänvisa till punkterna i den första överklagade domen och i fotnoter ange de motsvarande punkterna i de andra överklagade domarna.

8 Dom av den 7 oktober 2015 ( T-689/13, ej publicerad, EU:T:2015:767).

9 Kommissionens förordning av den 2 oktober 2013 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (EUT L 261, 2013, s. 5).

10 C‑691/15 P, EU:C:2017:882.

11 Samt domarna Tokai erftcarbon/kommissionen ( T-636/18, ej publicerad, EU:T:2020:625), och Bawtry Carbon International/kommissionen ( T-637/18, ej publicerad, EU:T:2020:626).

12 Punkterna 71, 68 respektive 71 i den andra, den tredje och den fjärde överklagade domen.

13 Punkterna 72, 69 respektive 72 i den andra, den tredje och den fjärde överklagade domen.

14 Punkterna 97, 94 respektive 97 i den andra, den tredje och den fjärde överklagade domen.

15 Punkterna 99, 96 respektive 99 i den andra, den tredje och den fjärde överklagade domen.

16 Punkterna 115, 112 respektive 115 i den andra, den tredje och den fjärde överklagade domen.

17 Dom av den 7 oktober 2015 ( T-689/13, ej publicerad, EU:T:2015:767).

18 Dom av den 22 november 2017 ( C‑691/15 P, EU:C:2017:882).

19 Punkterna 114, 115, 112 respektive 115 i den första, andra, den tredje och den fjärde överklagade domen.

20 I punkterna 71, 72, 69 respektive 72 i den första, den andra, den tredje och den fjärde överklagade domen.

21 Dom av den 22 november 2017 ( C‑691/15 P, EU:C:2017:882, punkt 35).

22 Punkt 20 i överklagandena.

23 Se dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 32 och där angiven rättspraxis).

24 Se beslut av den 12 mars 2020, EMB Consulting m.fl./ECB ( C‑571/19 P, ej publicerat, EU:C:2020:208, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

25 Molinier, J., och Lotarski, J., Droit du contentieux de l’Union européenne, fjärde upplagan, LGDJ Lextenso, Paris, 2012, s. 229.

26 Molinier, J. och Lotarski, J., anfört arbete, s. 229.

27 Dom av den 4 juli 2000 ( C‑352/98 P, EU:C:2000:361).

28 Dom av den 5 mars 1996, (C‑46/93 och C‑48/93, EU:C:1996:79).

29 Dom av den 4 juli 2000, Bergaderm och Goupil/kommissionen ( C‑352/98 P, EU:C:2000:361, punkt 41).

30 Dom av den 30 maj 2017, Safa Nicu Sepahan/rådet ( C‑45/15 P, EU:C:2017:402, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

31 Dom av den 25 februari 2021, Dalli/kommissionen ( C‑615/19 P, EU:C:2021:133, punkt 128).

32 Molinier, J., och Lotarski, J., anfört arbete, s. 229.

33 Blumann, C., och Dubouis, L., Droit institutionnel de l’Union européenne, sjätte upplagan., LexisNexis, Paris, 2016, s. 748 och 750. Se, bland annat, dom av den 19 maj 1992, Mulder m.fl./rådet och kommissionen ( C‑104/89 och C‑37/90, EU:C:1992:217, punkt 15), dom av den 6 december 2001, Emesa Sugar/rådet ( T-43/98, EU:T:2001:279, punkt 64), och dom av den 9 september 2015, Pérez Gutiérrez/kommissionen ( T-168/14, ej publicerad, EU:T:2015:607, punkt 31).

34 Blumann, C. och Dubouis, L., anfört arbete, s. 748. Se dom av den 19 april 2012, Artegodan/kommissionen ( C‑221/10 P, EU:C:2012:216, punkt 81), dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 103), dom av den 6 oktober 2020, Bank Refah Kargaran/rådet ( C‑134/19 P, EU:C:2020:793, punkt 62), och dom av den 25 februari 2021, Dalli/kommissionen ( C‑615/19 P, EU:C:2021:133, punkterna 56–63).

35 Se dom av den 23 mars 2004, ombudsmannen/Lamberts ( C‑234/02 P, EU:C:2004:174, punkt 49).

36 Dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

37 Dom av den 4 april 2017, ombudsmannen/Staelen( C‑337/15 P, EU:C:2017:256, punkt 37).

38 Dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 43).

39 Om konsekvenserna av att rätten till god förvaltning inkluderades i stadgan, se Jacqué, J.-P., Le droit à une bonne administration dans la charte des droits fondamentaux de l’Union européenne, Revue française d’administration publique, vol. 137–138, nr 1–2, 2011, s. 79–83.

40 Se dom av den 10 september 2019, HTTS/rådet ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 103), och dom av den 6 oktober 2020, Bank Refah Kargaran/rådet ( C‑134/19 P, EU:C:2020:793, punkterna 61 och 62).

41 Dom av den 29 november 2016, T & L Sugars och Sidul Açúcares/kommissionen ( T-279/11, ej publicerad, EU:T:2016:683, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

42 Dom av den 21 november 1991 ( C‑269/90, EU:C:1991:438, punkt 14).

43 Dom av den 16 december 2008 ( C‑47/07 P, EU:C:2008:726).

44 Dom av den 16 december 2008, Masdar (UK)/kommissionen ( C‑47/07 P, EU:C:2008:726, punkt 91).

45 Dom av den 16 december 2008, Masdar (UK)/kommissionen ( C‑47/07 P, EU:C:2008:726, punkt 92).

46 Dom av den 16 december 2008, Masdar (UK)/kommissionen ( C‑47/07 P, EU:C:2008:726, punkt 93).

47 Se dom av den 18 september 1995, Nölle/rådet och kommissionen ( T-167/94, EU:T:1995:169, punkt 75 och 76), dom av den 29 april 2015, Staelen/ombudsmannen ( T-217/11, EU:T:2015:238, punkt 88), och dom av den 6 juni 2019, Dalli/kommissionen ( T-399/17, ej publicerad, EU:T:2019:384, punkt 59).

48 Se, bland annat, dom av den 18 september 1995, Nölle/rådet och kommissionen ( T-167/94, EU:T:1995:169, punkt 75 och 76), och dom av den 15 januari 2015, Ziegler och Ziegler Relocation/kommissionen ( T-539/12 och T-150/13, ej publicerad, EU:T:2015:15), i vilka tribunalen dock konstaterade att omsorgsplikten (som i domarna kallades för omsorgsprincipen respektive omsorgsskyldigheten) hade en skyddskaraktär, vilket förefaller vara en tydlig hänvisning till tanken om en regel som ger enskilda en rättighet.

49 Se dom av den 16 september 2013, ATC m.fl../kommissionen ( T-333/10, EU:T:2013:451, punkt 93), dom av den 29 november 2016, T & L Sugars och Sidul Açúcares/kommissionen ( T‑103/12, ej publicerad, EU:T:2016:682, punkterna 67 och 68), dom av den 28 februari 2018, Vakakis kai Synergates/kommissionen ( T-292/15, EU:T:2018:103, punkt 85), och dom av den 6 juni 2019, Dalli/kommissionen ( T-399/17, ej publicerad, EU:T:2019:384, punkt 59).

50 Dom av den 23 september 2015, Schroeder/rådet och kommissionen ( T-205/14, EU:T:2015:673, punkt 46 och där angiven rättspraxis).

51 Förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2016:823, punkt 47).

52 Förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2016:823, punkterna 1 och 2).

53 Förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2016:823, punkt 46). Eftersom tribunalens kvalificering av omsorgsprincipen som en regel som har till syfte att ge enskilda rättigheter inte ifrågasattes vid överklagandet i målet, prövade inte domstolen frågan i domen av den 4 april 2017, ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2017:256).

54 Se den rättspraxis som citerats i punkt 37 ovan.

55 Liksom i det mål som gav upphov till domen av den 4 april 2017, ombudsmannen/Staelen ( C‑337/15 P, EU:C:2017:256, punkt 37).

56 Liksom i det mål som gav upphov till domen av den 16 december 2008, Masdar (UK)/kommissionen ( C‑47/07 P, EU:C:2008:726, punkt 93).

57 Däribland sådana som avser tillämpningsföreskrifter för en rättsakt, förvaltningsåtgärder eller handelspolitiska skyddsåtgärder enligt den klassificering som föreslagits av Chapitre V. Typologie des interventions, in Auby, J.-B., och Dutheil de la Rochère, J. (dir.), Traité de droit administratif européen, andra upplagan, Bruylant, Bruxelles, 2014, s. 163.

58 Det är dock fortfarande nödvändigt att det finns ett orsakssamband mellan åsidosättandet av omsorgsplikten och den felaktiga tillämpningen av de bestämmelser som orsakade skadan.

59 Dom av den 7 oktober 2015, Bilbaína de Alquitranes m.fl./kommissionen ( T-689/13, ej publicerad, EU:T:2015:767, punkt 30).

60 Se punkterna 51, 55, 58 och 59 i skadeståndstalan i mål T‑639/18, punkterna 42, 46, 49 och 50 i skadeståndstalan i målen T‑635/18 och T-638/18 och punkterna 42, 46, 47 och 48 i skadeståndstalan i mål T‑645/18.

61 Punkterna 114, 115, 112 och 115 i den första, den andra, den tredje och den fjärde överklagade domen.

62 I detta sammanhang anser jag att den första grunden är verkningslös. Även om det antogs att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den avvisade klagandenas argument grundat på omsorgsplikten, beaktades argumenten slutligen i tribunalens bedömning, eftersom den analys som gjordes med avseende på punkt 4.1.3.5.5 i bilaga I till förordning nr 1272/2008 även gäller för omsorgsplikten.