Förslag till avgörande av generaladvokaten Priit Pikamäe föredraget den 7 juli 2022

1 Originalspråk: franska.

2 EUT C 202, 2016, s. 230.

3 EUT C 202, 2016, s. 266.

4 GURI nr 40, av den 9 februari 1979, s. 1317.

5 GURI nr 178, av den 3 augusti 2015, s. 1.

6 Lenaerts. K./Van Nuffel, P., European Union Law, tredje upplagan, London 2011, punkt 13–097, s. 540, hänvisar till artikel 130 FEUF av vilken det framgår att ECB helt oberoende utövar sina befogenheter och fullgör sina uppgifter och skyldigheter. Enligt författarna innebär inte detta oberoende att ECB är helt frånkopplat från unionen, utan har till syfte att skydda ECB från all politisk påverkan när det den fullgör sina uppgifter.

7 ECB har visserligen ingen funktionell autonomi inom ramen för vilken det har inrättats något system som skiljer sig från det som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna. När den föreskriver bestämmelser för sina anställda som, i huvudsak, återspeglar dem som föreskrivs för tjänstemän, och även om bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna inte är direkt tillämpliga på dessa tjänstemän, ska de slutsatser i rättspraxis angående tjänsteföreskrifternas bestämmelser emellertid ändå anses vara relevanta beträffande ECB:s personal, åtminstone när de avser en rättslig bestämmelse eller en princip som är tillämplig på alla unionens institutioner och organ (se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 juni 2021, BZ/BCE, T‑554/16, ej publicerad, EU:T:2021:387, punkt 70).

8 Se dom av den 16 december 2020, rådet m.fl./K. Chrysostomides & Co. m.fl. ( C‑597/18 P, C‑598/18 P, C‑603/18 P och C‑604/18 P, EU:C:2020:1028, punkt 191).

9 Se dom av den 6 oktober 2021, Veit/ECB ( C‑272/20 P, EU:C:2021:814, punkt 55).

10 Se dom av den 16 december 2004, My ( C‑293/03, EU:C:2004:821, punkt 44), och dom av den 4 februari 2021, Ministre de la Transition écologique och Ministre de l'Action et des Comptes publics ( C‑903/19, EU:C:2021:95, punkt 23).

11 Se dom av den 4 februari 2021, Ministre de la Transition écologique och Ministre de l'Action et des Comptes publics ( C‑903/19, EU:C:2021:95, punkt 24).

12 Som generaladvokaten Trstenjak angav i sitt förslag till avgörande i målet Dominguez ( C‑282/10, EU:C:2011:559, punkt 78), kan bestämmelser avseende grundläggande rättigheter i princip vara avfattade på ett abstrakt sätt framför allt för att kunna ta hänsyn till politiska och samhälleliga förändringar. Detta gäller i än högre grad för sociala rättigheter som ofta förutsätter en konkretisering inte minst på grund av de här tillkommande kostnaderna som kan avgöra medlemsstatens faktiska ekonomiska möjligheter för att förverkliga dessa rättigheter. Se beträffande genomförandet av sociala rättigheter genom lagstiftning, Frenz, W., Handbuch Europarecht, volym 4 (Europäische Grundrechte), Wien 2009, s. 135, punkt 444, och Tridimas, T., On Constitutional Rights and Political Choices, European Papers - A Journal on Law and Integration, 2019, nr 2, s. 568.

13 Se dom av den 20 oktober 1981, kommissionen/Belgien ( 137/80, EU:C:1981:237, punkt 7) och dom av den 4 februari 2021, Ministre de la Transition écologique och Ministre de l'Action et des Comptes publics ( C‑903/19, EU:C:2021:95, punkterna 36 och 37).

14 Se dom av den 20 oktober 1981, kommissionen/Belgien ( 137/80, EU:C:1981:237, punkt 9).

15 Se dom av den 17 december 1987, kommissionen/Luxemburg ( 315/85, EU:C:1987:569, punkt 19).

16 Som jag förklarade i mitt förslag till avgörande i målet kommissionen/Hansol Paper ( C‑260/20 P, EU:C:2022:13, punkt 127), ställs det vid juridisk tolkning i allmänhet upp vissa villkor för användningen av analogi, nämligen att det ska vara nödvändigt att kompensera för en juridisk lucka genom att tillämpa en rättsregel på en annan situation, men med vilken det fortfarande finns en likhet i fråga om ratio eller väsentlig identitet. Detta gäller naturligtvis endast under förutsättning att lagstiftaren inte formellt har motsatt sig detta.

17 Se dom av den 14 december 2017, RL/Europeiska unionens domstol ( T‑21/17, EU:T:2017:907, punkt 51).

18 Se dom av den 16 september 1997, Gimenez/Regionkommittén ( T‑220/95, EU:T:1997:130, punkt 73) och beslut av den 11 oktober 2012, Cervelli/kommissionen ( T‑622/11 P, EU:T:2012:538, punkt 25).

19 Dom av den 4 juli 2013 ( C‑233/12, EU:C:2013:449).

20 Dom av den 4 juli 2013 ( C‑233/12, EU:C:2013:449, punkt 25).

21 Se dom av den 6 oktober 2016, Adrien m.fl. ( C‑466/15, EU:C:2016:749, punkt 25).

22 Se dom av den 6 oktober 2016, Adrien m.fl. ( C‑466/15, EU:C:2016:749, punkt 26).

23 Dom av den 4 juli 2013, Gardella ( C‑233/12, EU:C:2013:449, punkterna 35 och 36).

24 Dom av den 4 juli 2013, Gardella ( C‑233/12, EU:C:2013:449, punkt 35).

25 Se dom av den 16 januari 2014, Guinet/EIB ( F‑107/12, EU:F:2014:1, punkt 77), i vilken personaldomstolen slog fast att artikel 45 FEUF inte medför någon skyldighet, för en medlemsstat, att föreskriva en möjlighet för en medlem av EIB:s personal att överföra ett kapital motsvarande de pensionsrättigheter som vederbörande tidigare har förvärvat till EIB:s pensionssystem eller någon skyldighet att ingå en överenskommelse om detta.

26 I den franska språkversionen (La BCE conclut des accords) och i den engelska (The ECB shall enter into agreements).

27 Se dom av den 16 december 2004, My ( C‑293/03, EU:C:2004:821, punkt 48) och beslut av domstolens ordförande av den 18 september 2009, Ricci och Pisaneschi ( C‑286/09 och C‑287/09, ej publicerat, EU:C:2009:566, punkt 33).

28 Se dom av den 4 februari 2021, Ministre de la Transition écologique och Ministre de l'Action et des Comptes publics ( C‑903/19, EU:C:2021:95, punkt 34).

29 Se punkt 34 i detta förslag till avgörande.

30 Se punkterna 36 och 46 i detta förslag till avgörande.

31 Se dom av den 5 december 2013, Časta ( C‑166/12, EU:C:2013:792, punkt 37).

32 Se dom av den 7 mars 2018, DW ( C‑651/16, EU:C:2018:162, punkt 16) och dom av den 13 februari 2019, Rohart ( C‑179/18, EU:C:2019:111, punkt 14).

33 Se punkt 16 i detta förslag till avgörande.

34 Se dom av den 19 november 2014, ClientEarth ( C‑404/13, EU:C:2014:2382, punkt 52) och dom av den 8 november 2016, Lesoochranárske zoskupenie VLK ( C‑243/15, EU:C:2016:838, punkt 50).

35 Se dom av den 26 juni 2019, Crauynest m.fl. ( C‑723/17, EU:C:2019:533, punkt 54).

36 Se dom av den 19 november 2014, ClientEarth ( C‑404/13, EU:C:2014:2382, punkt 58) och av den 26 juni 2019, Craeynest m.fl. ( C‑723/17, EU:C:2019:533, punkt 56), i vilka domstolen ålade de nationella domstolarna en skyldighet att, gentemot de behöriga myndigheterna, vidta alla nödvändiga åtgärder, såsom ett föreläggande, i syfte att säkerställa iakttagandet av unionens miljörätt. Det föreläggande som de nationella domstolarna skulle anta hade till syfte att tvinga myndigheterna att vidta konkreta i unionslagstiftningen föreskrivna åtgärder, nämligen att upprätta en luftkvalitetsplan och placera provtagningspunkter som gör det möjligt att bedöma luftkvalitén.

37 Se, i detta hänseende, generaladvokaten Bots förslag till avgörande Wall ( C‑91/08, EU:C:2009:659, punkterna 132 och 133).

38 Se generaladvokaten Bots förslag till avgörande Wall ( C‑91/08, EU:C:2009:659, punkt 134).

39 Se dom av den 16 juli 2020, Presidenza del Consiglio dei Ministri ( C‑129/19, EU:C:2020:566, punkt 34) och dom av den 25 mars 2021, Balgarska Narodna Banka ( C‑501/18, EU:C:2021:249, punkt 113).

40 Se dom av den 16 juli 2020, Presidenza del Consiglio dei Ministri ( C‑129/19, EU:C:2020:566, punkt 35).

41 Se punkt 61 i detta förslag till avgörande.