lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Jean Richard de la Tour föredraget den 16 maj 2024

CELEX
62023CC0185
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 274, 2013, s. 1.

3 Nedan kallad stadgan.

4 Se bland annat kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 2015, s. 53) och beslut av Europaparlamentets presidium av den 15 april 2013 om bestämmelserna för Europaparlamentets hantering av sekretessbelagd information (EUT C 96, 2014, s. 1). Även avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, av den 4 maj 2011 om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (EUT C 202, 2011, s. 13) ska nämnas.

5 C‑159/21, EU:C:2022:708 (nedan kallad domen i målet Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság m.fl.).

6 EUT L 180, 2013, s. 60.

7 Se domen i målet Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság m.fl. (punkt 60).

8 Se domen i målet Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság m.fl. (punkt 57).

9 Se bland annat dom av den 25 april 2024, NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) ( C‑420/22 och C‑528/22, EU:C:2024:344, punkt 55, och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter)).

10 Nedan kallad lag nr 215/2004.

11 I 46 c § i lag 215/2004 föreskrivs särskilt att ett certifikat om säkerhetsskyddsgodkännande av verksamhetsställe för en näringsidkare endast får utfärdas till en näringsidkare som är tillförlitlig i säkerhetshänseende.

12 Nedan kallad förordning nr 134/2016.

13 Se 5 § 1 d i förordning nr 134/2016.

14 Se 5 § 4 a i förordning nr 134/2016.

15 Se, bland annat, dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkterna 17 och 19 samt där angiven rättspraxis), dom av den 5 maj 2022, BPC Lux 2 m.fl. ( C‑83/20, EU:C:2022:346, punkterna 25 och 26), och dom av den 25 januari 2024, Parchetul de pe lângă Curtea de Apel Craiova m.fl. ( C‑58/22, EU:C:2024:70, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

16 Se, bland annat, dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 19), och dom av den 13 december 2017, El Hassani ( C‑403/16, EU:C:2017:960, punkt 33).

17 Se, bland annat, dom av den 25 januari 2024, Parchetul de pe lângă Curtea de Apel Craiova m.fl. ( C‑58/22, EU:C:2024:70, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

18 Se, bland annat, dom av den 6 oktober 2016, Paoletti m.fl. ( C‑218/15, EU:C:2016:748, punkt 14 och där angiven rättspraxis), och dom av den 24 februari 2022, Glavna direktsia Pozharna bezopasnost i zashtita na naselenieto ( C‑262/20, EU:C:2022:117, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

19 Se, bland annat, dom av den 5 maj 2022, BPC Lux 2 m.fl. ( C‑83/20, EU:C:2022:346, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

20 Se, bland annat, dom av den 30 november 2023, Ministero dell’Istruzione och INPS ( C‑270/22, EU:C:2023:933, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

21 Se domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 103).

22 Se 60 § 7 i lag nr 215/2004 som, jämförd med 5 § 6 i förordning nr 134/2016, är tillämplig på intyg om säkerhetsskyddsgodkännande av verksamhetsställe.

23 Se, särskilt, punkt 9 a och b i denna bilaga.

24 Se 5 § 4 a i förordning nr 134/2016.

25 Min kursivering. Även tillägg B till beslut 2013/488 om jämförelsetabell för säkerhetsskyddsklassificeringsnivåer vittnar om det nära sambandet mellan nationella klassificeringar och unionens klassificeringar.

26 Se, bland annat, dom av den 15 juli 2021, Addis, Ministrstvo za obrambo ( C‑742/19, EU:C:2021:597, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

27 Se, analogt, dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 28).

28 Se dom av den 19 november 2019, TSN och AKT ( C‑609/17 och C‑610/17, EU:C:2019:981, punkt 50).

29 Se särskilt artikel 1.2, artikel 11.4–11.6 och artikel 15.3 i beslut 2013/488. I en anda av ömsesidighet föreskrivs i artikel 4.3 i detta beslut att [o]m medlemsstaterna matar in säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med en nationell säkerhetsklassificering i unionens strukturer eller nät, ska rådet och generalsekretariatet skydda uppgifterna i enlighet med kraven för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter på motsvarande nivå i enlighet med jämförelsetabellen för säkerhetsskyddsklassificeringsnivåer i tillägg B.

30 Se punkt 60 i förevarande förslag till avgörande.

31 Se, bland annat, dom av den 22 juni 2023, K.B. och F.S. (Prövning ex officio på straffrättens område) ( C‑660/21, EU:C:2023:498, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

32 Se, bland annat, dom av den 17 maj 2023, Funke ( C‑626/21, EU:C:2023:412, punkt 76).

33 Se, bland annat, dom av den 22 februari 2022, RS (Verkan av domar från en författningsdomstol) ( C‑430/21, EU:C:2022:99, punkt 34), dom av den 17 november 2022, Harman International Industries ( C‑175/21, EU:C:2022:895, punkt 32), och dom av den 4 maj 2023, Agenția Națională de Integritate ( C‑40/21, EU:C:2023:367, punkt 84).

34 Se dom av den 16 maj 2017, Berlioz Investment Fund ( C‑682/15, EU:C:2017:373, punkterna 42 och 51).

35 Se bland annat, beträffande frågan huruvida en juridisk person, till vilken den behöriga nationella myndigheten har riktat ett beslut om föreläggande att lämna vissa upplysningar, eller ett beslut om sanktionsåtgärder, för underlåtenhet att efterleva detta föreläggande, ska tillerkännas den rätt till ett effektivt rättsmedel som garanteras i artikel 47 i stadgan när sådana beslut föreligger, dom av den 16 maj 2017, Berlioz Investment Fund ( C‑682/15, EU:C:2017:373, punkt 51), dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 57 och där angiven rättspraxis), samt dom av den 25 november 2021, État luxembourgeois (Upplysningar om en grupp av skattskyldiga) ( C‑437/19, EU:C:2021:953, punkt 87).

36 Se bland annat dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 58 och där angiven rättspraxis), samt dom av den 25 november 2021, État luxembourgeois (Upplysningar om en grupp av skattskyldiga) ( C‑437/19, EU:C:2021:953, punkt 87).

37 CE:ECHR:2017:0919JUD003528911. I det målet hade Národní bezpečnostní úřad (Nationella säkerhetsmyndigheten, Tjeckien) (nedan kallad myndigheten) beslutat att upphäva giltigheten av ett säkerhetsintyg som hade utfärdats till sökanden för att möjliggöra för vederbörande att tjänstgöra som ställföreträdande vid Prvního náměstka ministra obrany (biträdande försvarsministern, Tjeckien), med motiveringen att den berörde utgjorde en risk för den nationella säkerheten. I beslutet nämndes emellertid inte de sekretessbelagda uppgifter som beslutet grundade sig på. Eftersom dessa uppgifter klassificerades som reserverade kunde de enligt lag inte lämnas ut till den berörda parten. Sökandens begäran om upphävande ogillades därefter av Městský soud v Praze (Stadsdomstolen i Prag, Tjeckien), till vilken myndigheten hade översänt de aktuella handlingarna. Sökanden och hans advokat fick inte rätt till tillgång till uppgifterna. Sökandens talan lämnades därefter utan bifall. Vid Europadomstolen gjorde sökanden gällande ett åsidosättande av artikel 6.1 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (undertecknad i Rom den 4 november 1950) (nedan kallad Europakonventionen). Sökanden hävdade att det administrativa förfarandet var orättvist på grund av att det var omöjligt att ta del av avgörande bevisning som svaranden hade gjort tillgänglig för domstolarna och som hade kvalificerats som sekretessbelagda uppgifter.

38 Se 152 § i den domen. Det förfarande som sökanden hade inlett vid de nationella domstolarna hade begränsats i två hänseenden i förhållande till de allmänna bestämmelserna som syftar till att garantera en opartisk rättegång, för det första var de säkerhetsskyddsklassificerade handlingarna och uppgifterna inte tillgängliga vare sig för sökanden eller för hans advokat, och för det andra, i den mån beslutet om återkallande grundade sig på sådana handlingar, lämnades de skäl som låg till grund för beslutet inte ut till honom, (150 §). Vid en helhetsbedömning av det aktuella förfarandet drog Europadomstolen slutsatsen att artikel 6.1 i Europakonventionen inte hade åsidosatts. För att komma fram till denna slutsats har Europadomstolen särskilt beaktat de befogenheter som tilldelats de nationella domstolarna. Domstolarna hade således obegränsad tillgång till alla säkerhetsskyddsklassificerade handlingar som myndigheten hade grundat sitt beslut på, de hade befogenhet att göra en ingående granskning av de skäl som myndigheten hade angett för att inte lämna ut säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och att besluta om utlämnande av de handlingar som de ansåg inte förtjänade att säkerhetsskyddsklassificeras, de kunde också bedöma om myndighetens beslut om att återkalla säkerhetsintyget var välgrundat och, i förekommande fall, sanktionera ett godtyckligt beslut (152 §). Deras behörighet omfattade samtliga omständigheter i målet och var inte begränsad till prövningen av de grunder som åberopats av sökanden, som hördes av domarna och även hade möjlighet att inkomma med skriftliga inlagor (153 §). Mot bakgrund av dessa omständigheter fann Europadomstolen att de domstolar vid vilka talan väckts hade utövat de kontrollbefogenheter som tillkommer dem i förfaranden av detta slag i vederbörlig ordning, både vad gäller behovet av att upprätthålla sekretess för säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och vad gäller skälen för att återkalla sökandens säkerhetsintyg, och att de hade motiverat sina beslut mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i målet (154 §).

39 Se, analogt, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 79 och där angiven rättspraxis, samt punkt 87).

40 Se, i detta hänseende, förslag till avgörande av generaladvokat Bobek i målet An tAire Talmhaíochta Bia agus Mara m.fl. ( C‑64/20, EU:C:2021:14, punkt 41), där generaladvokaten anförde att … kravet på effektivitet, förstått som ett villkor för tillämpningen av principen om processuell autonomi … i praktiken [överlappar] den grundläggande rätten till rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 47 i stadgan.

41 Se, bland annat, dom av den 17 juli 2014, Sánchez Morcillo och Abril García ( C‑169/14, EU:C:2014:2099, punkt 35 och där angiven rättspraxis), och dom av den 22 april 2021, Profi Credit Slovakia ( C‑485/19, EU:C:2021:313, punkt 54 och där angiven rättspraxis). Domstolen har även preciserat att effektivitetsprincipen … inte innehåller några krav som är mer långtgående än de som följer av de grundläggande rättigheter som garanteras i stadgan, särskilt rätten till ett effektivt domstolsskydd (se dom av den 26 september 2018, Staatssecretaris van Veiligheid en justitie (Överklagandets suspensiva verkan), C‑180/17, EU:C:2018:775, punkt 43).

42 Se, bland annat, domen i målet Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság m.fl. (punkt 44 och där angiven rättspraxis).

43 Se bland annat dom av den 14 maj 2020, Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság Dél-alföldi Regionális Igazgatóság ( C‑924/19 PPU och C‑925/19 PPU, EU:C:2020:367, punkt 140 och där angiven rättspraxis), och dom av den 20 februari 2024, X (Avsaknad av skäl för uppsägning) ( C‑715/20, EU:C:2024:139, punkt 80 och där angiven rättspraxis). EU-domstolen har således preciserat att artikel 47 i stadgan i sig är tillräcklig och inte behöver preciseras genom bestämmelser i unionsrätten eller i nationell rätt för att ge enskilda en rätt som kan åberopas som sådan.

44 Se, bland annat, dom av den 24 november 2020, Minister van Buitenlandse Zaken ( C‑225/19 och C‑226/19, EU:C:2020:951, punkt 43 och där angiven rättspraxis).

45 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 92 och där angiven rättspraxis).

46 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 93 och där angiven rättspraxis).

47 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 94 och där angiven rättspraxis).

48 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 4 juni 2013, ZZ ( C‑300/11, EU:C:2013:363, punkt 54) (nedan kallad domen i målet ZZ).

49 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punk 95 och där angiven rättspraxis).

50 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 96 och där angiven rättspraxis).

51 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 97 och där angiven rättspraxis).

52 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 98 och där angiven rättspraxis).

53 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 99 och där angiven rättspraxis).

54 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 100 och där angiven rättspraxis).

55 Se domen i målet Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság m.fl. (punkt 59).

56 Se domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 101).

57 Se, bland annat, dom av den 16 maj 2017, Berlioz Investment Fund ( C‑682/15, EU:C:2017:373, punkt 97 och där angiven rättspraxis.

58 Se domen i målet ZZ (punkt 49). EU-domstolen har emellertid, i denna punkt, preciserat att denna strikta tolkning inte får leda till att den unionsrättsliga bestämmelse i vilken det aktuella undantaget föreskrivs förlorar sin ändamålsenliga verkan. Det var mot denna bakgrund som EU-domstolen hade att avgöra om och i vilken utsträckning artikel 30.2 och artikel 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77, samt rättelse i EUT L 229, 2004, s. 35 och EUT L 197, 2005, s. 34), gör det möjligt att inte lämna ut exakt och fullständig information om de hänsyn som ligger till grund för ett beslut som fattats med tillämpning av artikel 27 i direktivet. Bestämmelserna i direktivet ska tolkas i överensstämmelse med de krav som följer av artikel 47 i stadgan (punkt 50). Se, mer allmänt, beträffande regeln att undantag ska tolkas restriktivt, dom av den 8 november 2022, Deutsche Umwelthilfe (Typgodkännande av motorfordon) ( C‑873/19, EU:C:2022:857, punkt 87 och där angiven rättspraxis).

59 Se, bland annat, domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 96 och där angiven rättspraxis).

60 Se punkt 66 i den domen.

61 Se, i detta avseende, Europadomstolens dom av den 19 september 2017, Regner mot Republiken Tjeckien (CE:ECHR:2017:0919JUD003528911, 157 §), där Europadomstolen påpekade att sökanden hade åtalats för att ha varit inblandad i organiserad brottslighet, medhjälp till missbruk av offentlig makt, medhjälp till förskingring i förfaranden för offentlig upphandling samt för medhjälp till åsidosättande av tvingande bestämmelser om ekonomiska förbindelser. Den anser därför att det är förståeligt att myndigheterna, när sådana misstankar föreligger, anser att det är nödvändigt att agera snabbt utan att invänta resultatet av brottsutredningen, samtidigt som de undviker att på ett tidigt stadium avslöja de misstankar som riktas mot de berörda personerna, vilket skulle riskera att skada brottsutredningen.

62 Se domen i målet ZZ (punkterna 65, 68 och 69), domen i målet Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság m.fl. (punkterna 51, 53 och 60), och domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkterna 95, 97, 101, 111 och 116). Det ska även påpekas att Europadomstolen i sin dom av den 19 september 2017, Regner mot Republiken Tjeckien (CE:ECHR:2017:0919JUD003528911, 160 §), har visat sig vara lyhörd för att den person vars säkerhetsgodkännande återkallas, i den utsträckning som är förenlig med bevarandet av sekretessen och ett korrekt genomförande av de undersökningar som avser honom eller henne, till och med kan förfoga över kortfattade uppgifter om anklagelserna mot honom eller henne.

63 EU-domstolen skulle i detta avseende kunna hämta ledning i de slutsatser den dragit i fråga om restriktiva åtgärder i domen av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi ( C‑584/10 P, C‑593/10 P et C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 130), nämligen att med hänsyn till att de restriktiva åtgärderna i fråga är av förebyggande karaktär ska följande gälla. Om unionsdomstolen vid laglighetsprövningen av det angripna beslutet finner att åtminstone ett av de skäl som nämns i den redogörelse som har lämnats av sanktionskommittén är tillräckligt precist och konkret, stöds av fakta och i sig utgör en tillräcklig grund för beslutet, ska den omständigheten att andra av dessa skäl inte uppfyller dessa kriterier inte motivera en ogiltigförklaring av beslutet. Om fallet är det motsatta ska det angripna beslutet ogiltigförklaras av domstolen.

64 Se domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkterna 102–116).

65 Se domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkterna 106–112).

66 Se domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 113).

67 Se domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 114).

68 Se domen i målet NW och PQ (Sekretessbelagda uppgifter) (punkt 115).