Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 4 juli 2024

1 Originalspråk: spanska.

2 Bundesrechtsanwaltsordnung (den federala advokatlagen), i den lydelse som gällde fram till den 31 juli 2022 (nedan kallad BRAO). Enligt beslutet att begära förhandsavgörande (punkt 3) är det den versionen som är tillämplig på tvisten, så jag kommer i princip att hålla mig till den i detta förslag till avgörande, såvida det inte är av intresse att återspegla vissa delar i den BRAO som gäller sedan 2022.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 2006, s. 36).

4 Den lydelse av BRAO som jag använder är, som jag redan har påpekat, lydelsen före ändringen år 2022.

5 Även om ingen av parterna har ifrågasatt dess karaktär av domstol, bör det påpekas att Bayerischer Anwaltsgerichtshof (Bayerns advokatyrkesdomstol) är att anse som en domstol i den mening som avses i artikel 267 FEUF. Den är upprättad enligt lag (100 § stycke 1 BRAO) för att stadigvarande avgöra tvister som hänskjutits till den (112a stycke 1 BRAO). Dess jurisdiktion är av tvingande art (112a § BRAO) som utövas genom ett kontradiktoriskt förfarande som i huvudsak styrs av de allmänna processuella bestämmelserna. (112c § BRAO) och som mynnar ut i avgöranden som kan överklagas (112e § BRAO). Det är alltså ett oberoende organ som ingår i den tyska domstolsstrukturen och som är partssammansatt av yrkesdomare och advokater som har ställning som hedersdomare när de utövar sina funktioner (101 §, 103 § stycke 2 och 104 § BRAO), som utses för en period på fem år och som inte kan avsättas (103 § stycke.1 och 2 BRAO).

6 Dom av den 16 februari 2023, Gallaher ( C‑707/20, EU:C:2023:101, punkt 56).

7 Dom av den 24 februari 2022, Viva Telecom Bulgaria ( C‑257/20, EU:C:2022:125, punkt 79).

8 Den hänskjutande domstolen understryker att det i den ändrade bolagsordningen föreskrivs att bolaget uteslutande ska ledas av advokater, att chefer endast kan avsättas genom enhälligt beslut, att delägare inte får påverka chefer genom instruktioner eller hot och att delägare i synnerhet inte får påverka antagandet, avslaget eller skötseln av ett uppdrag. Kort sagt anser den hänskjutande domstolen att bolagsordningen är förenlig med och kompletterar de nationella bestämmelserna, eftersom den, på det sätt som föreskrivs i 59f § BRAO, säkerställer att advokater som agerar som företagsledare eller för bolagets räkning är oberoende i sin yrkesutövning (punkt 40 i beslutet att begära förhandsavgörande).

9 Dom av den 17 september 2009, Glaxo Wellcome ( C‑182/08, EU:C:2009:559, punkt 40).

10 Detta är naturligtvis fallet om det rör sig om en ägarandel som motsvarar 100 procent av kapitalet (dom av den 13 juli 2023, Xella Magyarország, C‑106/22, EU:C:2023:568, punkt 43).

11 Dom av den 21 oktober 2010, Idryma Typou ( C‑81/09, EU:C:2010:622, punkt 51): Beroende på hur resten av aktiekapitalet är fördelat, särskilt om det är utspritt på ett stort antal aktieägare, kan en ägarandel på 25 procent vara tillräckligt för att ha kontrollen över ett bolag eller åtminstone utöva ett bestämmande inflytande över bolagets beslut och bestämma dess verksamhet, vilket innebär att den nationella lagstiftningen kan … omfattas av artikel 49 FEUF. Se, för ett motsvarande synsätt, punkt 94 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

12 Se fotnot 8 i detta förslag till avgörande.

13 Det följer av fast rättspraxis att man ska beakta ändamålet med den aktuella lagstiftningen, när det gäller den fria rörligheten. Se dom av den 11 juni 2020, KOB ( C‑206/19, EU:C:2020:463, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

14 Detta framgår av punkt 53 i beslutet att begära förhandsavgörande.

15 Det underförstådda antagandet i BRAO är att en kapitalinvestering i en advokatbyrå, oavsett hur stor ägarandel som förvärvas, innebär ett inflytande som, per definition och hur minimalt det än må vara, kan påverka advokatverksamhetens oberoende.

16 Dom av den 26 juni 2019, kommissionen/Grekland ( C‑729/17, EU:C:2019:534, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

17 Dom av den 13 januari 2022, Minister Sprawiedliwości ( C‑55/20, EU:C:2022:6, punkt 88).

18 Rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 78, s. 17; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 196).

19 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, 1998, s. 36).

20 Skäl 7 i direktiv 98/5.

21 Dom av den 19 februari 2002, Wouters m.fl. ( C‑309/99, EU:C:2002:98, punkt 99), med hänvisning till dom av den 12 juli 1984, Klopp ( 107/83, EU:C:1984:270, punkt 17) och dom av den 12 december 1996, Reisebüro Broede ( C‑3/95, EU:C:1996:487, punkt 37).

22 Enligt min mening finns det inget som hindrar att en medlemsstat begränsar utövandet av advokatverksamhet i grupp till handelsbolag i stället för kapitalassociationer. Vid sitt beslut kommer varje medlemsstat att bedöma vikten av faktorer som förekomsten, på en allt mer globaliserad marknad för juridiska tjänster, av konkurrenter som bedriver verksamhet i form av kapitalassociationer. De kan även bedöma om det är önskvärt att förse dessa bolag med externa finansiella resurser (i form av kapital och inte bara lån) för att möta de tekniska utmaningar som digitaliseringen eller artificiell intelligens innebär för advokatbyråerna. Så länge det inte finns någon harmoniserad reglering av denna fråga på EU-nivå står det varje medlemsstat fritt att välja om de ska tillåta kapitalassociationer inom advokatkåren, beroende på vad som passar den bäst.

23 I dom av den 19 maj 2009 i mål C‑531/06, kommissionen/Italien ( EU:C:2009:315), fann domstolen att en nationell lagstiftning, enligt vilken endast farmaceuter får vara delägare i bolag som driver apotek, är förenlig med etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital..

24 Se, beträffande detta, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster (COM(2016) 820). I punkt II.4 i ett senare meddelande (COM(2021) 385) om utvärdering och uppdatering av 2017 års rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster, anger kommissionen att möjligheten att etablera en advokatbyrå med en särskild bolagsform är starkt kopplad till krav på aktieinnehav och rösträtt. En stor majoritet av medlemsstaterna kräver att alla aktier innehas av advokater. Min kursivering.

25 I alla dessa fall gäller detta även yrkesutövare från andra länder som har tillstånd att utöva sitt yrke i Tyskland.

26 Att även läkare och apotekare omfattas är resultatet av en utvidgning av innehållet i 59a § BRAO, som föranleddes av en dom från Bundesverfassungsgericht (Federala författningsdomstolen, Tyskland) av den 12 januari 2016 (BVerfGE 141, 82).

27 Domstolen anser att artikel 15.2 c i direktiv 2006/123 är tillämplig på hur aktiekapitalet är fördelat i bolag. Se bland annat dom av den 29 juli 2019, kommissionen/Österrike (Civilingenjörer, patentombud och veterinärer) ( C‑209/18, EU:C:2019:632, punkt 84) (nedan kallad domen kommissionen/Österrike). En begränsning av rösträtten utgör en inskränkning av etableringsfriheten (dom av den 8 november 2012, kommissionen/Grekland ( C‑244/11, EU:C:2012:694, punkt 29), som också omfattas av tillämpningsområdet för artikel 15.2 c i direktiv 2006/123.

28 Punkterna 43 och 53 i beslutet att begära förhandsavgörande.

29 Punkterna 61 och 62 i beslutet att begära förhandsavgörande.

30 Kommissionens skriftliga yttrande, punkt 32. Enligt kommissionens uppfattning sammanfaller målet att skydda enskilda med målet att skydda tjänstemottagare, vilket i artikel 4.8 i direktiv 2006/123 anges bland de tvingande hänsyn som ska tas till allmänintresset. Vad beträffar advokaters yrkesmässiga oberoende omfattas detta av skyddet för en sund förvaltning av rättsväsendet, vilket anges i skäl 40 i direktiv 2006/123.

31 Dom av den 17 september 2020, Onofrei ( C‑218/19, EU:C:2020:1034 punkt 34): skyddet av konsumenter – bland annat mottagarna av de juridiska tjänster som juridiska biträden tillhandahåller –, … [och] en god rättskipning är sådana mål som återfinns bland de som kan anses utgöra tvingande hänsyn av allmänintresse som kan rättfärdiga en inskränkning i såväl friheten att tillhandahålla tjänster …, som … etableringsfriheten.

32 Bidraget till god rättskipning och skyddet för tystnadsplikten är lika beaktansvärda som rättfärdigandegrunder, men det förefaller mig onödigt att uppehålla mig vid en bedömning av dem, eftersom det bara skulle bekräfta den slutsats som redan har dragits av de två andra målen.

33 Det som domstolen slagit fast i fråga om farmaceuter kan analogt och trots de skillnader som finns tillämpas på advokater: det [kan] inte förnekas att de, i likhet med andra personer, bedriver verksamhet i vinstsyfte. Den som är [advokat] till yrket förmodas emellertid inte driva [en advokatbyrå] av rent ekonomiska intressen, utan även från ett yrkesmässigt perspektiv. [Advokaternas] privata intresse av att eftersträva vinst dämpas sålunda av deras utbildning, yrkeserfarenhet och det ansvar som åligger dem. Ett eventuellt åsidosättande av rättsliga eller pliktetiska regler skulle inte endast minska värdet på deras investering, utan även äventyra deras yrkesmässiga existens. Dom av den 19 maj 2009, Apothekerkammer des Saarlandes m.fl. ( C‑171/07 och C‑172/07, EU:C:2009:316, punkt 37).

34 Dom av den 8 december 2022, Orde van Vlaamse Balies m.fl. ( C‑694/20, EU:C:2022:963, punkt 28) (min kursivering), med hänvisning till bland annat Europadomstolens dom av den 6 december 2012, Michaud mot Frankrike (CE:ECHR:2012:1206JUD001232311, punkterna 118 och 119).

35 Dom av den 2 december 2010, Jakubowska ( C‑225/09, EU:C:2010:729, punkt 61); min kursivering för att understryka att oberoendet inte bara ska säkerställas i förhållande till offentliga myndigheter, utan även till privata ekonomiska aktörer.

36 Dom av den 14 september 2010, Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals/kommissionen m.fl. ( C‑550/07 P, EU:C:2010:512, punkt 42).

37 Se föregående fotnot.

38 Punkt 42 i kommissionens skriftliga yttrande.

39 BRAO kräver att majoriteten av andelarna i advokatbolag innehas av advokater (59e § stycke 2).

40 Se, analogt, domen kommissionen/Österrike (Civilingenjörer), punkt 104, med hänvisning till dom, av den 1 mars 2018, CMVRO ( C‑297/16, EU:C:2018:141, punkt 86).

41 Se bland annat dom av den 6 mars 2018, SEGRO och Horváth ( C‑52/16 och C‑113/16, EU:C:2018:157, punkt 85).

42 Yrkesgrupper som till exempel ingenjörer, arkitekter, ekonomer eller psykologer, som också omfattas av yrkesetiska regler, utelämnas. Detta har kommissionen påpekat (punkt 44 i dess skriftliga yttrande).

43 Domen kommissionen/Österrike (Civilingenjörer), punkt 94.

44 Detta var lydelsen av 59e § stycke 1 BRAO.

45 Detta framgick av den tyska regeringens förklaringar vid förhandlingen.

46 Advokatsamfundet har förklarat att det inte kan blanda sig i advokatbolagens inre liv på ett sätt som skulle göra det möjligt för samfundet att få reda på vilken verksamhet som var och en av dess delägare bedriver.

47 Ordalydelsen av 59e § stycke 2 BRAO är inte helt lätt att förstå. Samtidigt som det i den första delen föreskrivs att [m]ajoriteten av andelarna och rösträtterna ska innehas av advokater, stadgas det i den andra delen att [o]m delägarna inte är behöriga att utöva något av de yrken [som likställs med advokatyrket], ska de inte ha rösträtt. Den sistnämnda formuleringen är något förbryllande, eftersom de som inte har rätt att utöva ett likställt yrke helt enkelt inte får ingå i bolaget. Vid förhandlingen förklarade den tyska regeringen att bestämmelsen endast avsåg vissa undantagsfall där en person som inte är advokat (eller motsvarande yrkesutövare) tillfälligt kan vara delägare. Bestämmelsens ordalydelse har emellertid en mer allmän räckvidd.

48 En nationell lagstiftning som begränsade icke-biologers kapitalinnehav i bolag som driver laboratorier för biomedicinska analyser till 25 procent.

49 Dom av den 16 december 2010, kommissionen/Frankrike ( C‑89/09, EU:C:2010:772), punkt 86, med hänvisning till förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i det målet (EU:C:2010:305). I dom av den 1 mars 2018, CMVRO ( C‑297/16, EU:C:2018:141), punkt 86, nämner domstolen också att de som inte innehar hela, utan endast en del av, bolagskapitalet kan utöva kontroll över bolaget.

50 Att domstolen godtog den lösning som prövades i domen av den 16 december 2010, kommissionen/Frankrike ( C‑89/09, EU:C:2010:772), berodde på att de viktigaste besluten i det målet krävde att en förstärkt majoritet av delägarna, som representerade minst tre fjärdedelar av andelarna i bolaget, röstade för dem.

51 Detta bekräftas av den tyska regeringen (punkt 56 i dess skriftliga yttrande), som anger att när aktiekapitalet är mycket splittrat kan även minoritetsandelar ge ett betydande inflytande. Den tillägger att en sådan (spridd) kapitalstruktur ofta förekommer i advokatbolag i Förbundsrepubliken Tyskland.

52 Som framkom vid förhandlingen kan en minoritetsinvesterares faktiska inflytande på bolagets beslut kanaliseras på andra sätt än enbart genom deltagande i bolagsstämman. Delägarnas (även minoritetsdelägarnas) rätt till information om bolagets verksamhet ger dem till exempel möjlighet att utöva påtryckningar eller begära förklaringar till relevanta beslut i syfte att maximera den ekonomiska nytta som de kan förvänta sig av sin investering.

53 Punkt 64 i dess skriftliga yttrande.

54 Bland annat tillämpningen av etiska regler, rätten för varje advokat att inom advokatbolaget invända mot åsidosättanden av garantin för hans eller hennes oberoende, advokatsamfundets möjligheter att i efterhand vidta åtgärder mot angrepp på detta oberoende, reglerna för förebyggande av intressekonflikter och de skyldigheter som åläggs bolagets ledning.

55 Se punkt 33 och fotnot 8 i detta förslag till avgörande.