Förslag till avgörande av generaladvokat Tamara Ćapeta föredraget den 5 september 2024

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 2011, s. 18) (nedan kallad förordning 1169/2011).

3 Décret no 2022‑947 du 29 juin 2022 relatif à l’utilisation de certaines dénominations employées pour désigner des denrées comportant es protéines végétales (dekret nr 2022‑947 av den 29 juni 2022 om användning av vissa beteckningar med avseende på livsmedel som innehåller vegetabiliska proteiner) (JORF nr 150 av den 30 juni 2022, text nr 3).

4 Artikel L. 412‑10 i konsumentlagen infördes genom artikel 5 i Loi du 10 juin 2020 relative à la transparence de l’information sur les produits agricoles et alimentaires (lagen av den 10 juni 2020 om öppenhet i informationen om jordbruks- och livsmedelsprodukter) (JORF nr 142 av den 11 juni 2020, text nr 1).

5 Protéines France är en sammanslutning av företag som är verksamma på den franska marknaden för växtbaserade proteinprodukter. Ett antal företag intervenerade till stöd för dess talan i det nationella målet, däribland företaget Beyond Meat, Inc. och 77 Foods SAS, Les Nouveaux Fermiers SAS, Umiami SAS, NxtFood SAS, Nutrition et santé SAS och Olga SAS.

6 EVU är en paraplyorganisation för veganska och vegetariska föreningar och sammanslutningar runt om i Europeiska unionen. AVF, som är en av dess medlemmar, är en förening som är etablerad i Frankrike och vars syfte är att främja vegetarianism.

7 Beyond Meat är en producent av växtbaserade proteinlivsmedel med huvudkontor i Förenta staterna.

8 Se artikel 2.3 och 2.4 i 2022 års dekret.

9 Se artikel 3.1 i 2022 års dekret.

10 Förteckningen med över 300 beteckningar i bilagan är indelad i fem avsnitt med animaliska produkter, bredvid vilka det finns en maximal andel vegetabiliska proteiner som inte får överskridas, i allmänhet mellan 0,5 % och 7 %. Till exempel, i avsnitt 3 om beteckningar, som härrör från riktlinjerna, för charkuterier som består av saltat kött och köttkonserver, bacon 0,5 %, chipolata 0,5 %, merguès/merguez och salami 1,0 %. I avsnitt 4 om beteckningar från uppförandekoden för fjäderfäprodukter: nuggets (fjäderfä) 3,5 %.

11 Décret no 2024‑144 du 26 juin 2024 relatif à l’utilisation de certaines dénominations employées pour désigner des denrées comportant es protéines végétales (dekret nr 2024‑144 av den 26 februari 2024 om användning av vissa beteckningar med avseende på livsmedel som innehåller vegetabiliska proteiner) (JORF nr 48 av den 27 februari 2024, text nr 15).

12 Se artikel 9 i 2024 års dekret.

13 Se artikel 2.3 i 2024 års dekret, som ersätter artikel 2.3 och 2.4 i 2022 års dekret.

14 Bilaga I till 2024 års dekret innehåller följande förteckning över 21 termer: filet; faux filet; rumsteck; entrecote; aiguillette baronne; bavette d’aloyau; onglet; hampe; bifteck; basse côte; paleron; flanchet; steak; escalope; tendron; grillade; longe; travers; jambon; boucher/bouchère; charcutier/charcutière.

15 Bilaga II till 2024 års dekret innehåller en konsoliderad förteckning över termer som nu presenteras i alfabetisk ordning.

16 Se exempelvis Carreño, I., France bans meaty terms for plant-based products: Will the European Union follow?, European Journal of Risk Regulation, Vol. 13, nr 4, 2022, s. 665; Planchenstainer, F. Meat me in Italy: The Italian ban on meat-sounding names and cell-cultured meat, European Food and Feed Law Review, Vol. 19, nr 2, 2024, s. 66, särskilt s. 71.

17 Se exempelvis Polydor, S. och Strobel, E.-M., Switzerland: No to Vegan Salami, but Yes to Soy-Based Whipping Cream? Labelling Rules for Plant-Based Alternatives to Foods of Animal Origin, European Food and Feed Law Review, Vol. 16, nr 3, 2021, s. 239.

18 Se exempelvis Buxton, A., Plant-based labeling globally: Where consumers and companies currently stand, Plant Based World Pulse, 18 juli 2023.

19 När det gäller Förenta staterna konstaterar forskare att ett trettiotal delstater har försökt att anta lagstiftning som förbjuder kötterminologi för växtbaserade eller laboratorieframställda köttprodukter. Se exempelvis Taylor, S., Meat wars: The unsettled intersection of federal and state food labeling regulations for plant-based meat alternatives, University of Massachusetts Law Review, Vol. 15, nr 2, 2020, s. 269.

20 Vad beträffar Tyskland, se exempelvis Meisterernst, A., Leitsätze vegetarische Lebensmittel Vor 300. Leitsätze für vegane und vegetarische Lebensmittel mit Ähnlichkeit zu Lebensmitteln tierischen Ursprungs, i Sosnitza/Meisterernst, Lebensmittelrecht, Werkstand: 187. EL, augusti 2023. punkterna 1–14; Horn, D., II. Grundlagen des Lebensmittelrecht, i Streinz/Kraus, Lebensmittelrechts-Handbuch, Werkstand: 46. EL januari 2024, punkterna 246a-246m (läst med hjälp av maskinöversättning).

21 Vad beträffar Nederländerna, se Nederlandse Voedsel- en Warenautoriteit, Handboek Etikettering van levensmiddelen, Version 8.0, 27 juni 2022, punkt 22.10 (läst med hjälp av maskinöversättning).

22 Se exempelvis Tai, S., Legalizing the meaning of meat, Loyola University Chicago Law Journal, Vol. 51, nr 3, 2020, s. 743.

23 Detta är ett av de viktigaste argumenten i ett liknande sammanhang i Förenta staterna. Se exempelvis Pitkoff, J., State bans on labelling for alternative meat products: Free speech and consumer protection, N.Y.U. Environmental Law Journal, Vol. 29, nr 2, 2021, s. 297.

24 I till exempel det mål som avgjordes genom domen av den 14 juni 2017, TofuTown.com ( C‑422/16, EU:C:2017:458, punkt 16), väckte klaganden, med stöd av den nationella lagstiftningen om illojal konkurrens, talan om förbudsföreläggande i syfte att förbjuda användningen av vissa beteckningar för saluföring av växtbaserade produkter.

25 I förevarande mål har sökandena åberopat ett sådant argument och hävdat att anmälningsförfarandet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 2015, s. 1) åsidosattes vid antagandet av 2022 års dekret. Den hänskjutande domstolen förklarade emellertid att den inte godtog detta argument och den hänsköt inte några frågor rörande detta.

26 Se exempelvis Gutman, K., The Constitutional Foundations of Contract Law: A Comparative Analysis, Oxford University Press, Oxford, 2014, s. 31–36. Se även Weatherill, S., The fundamental question of minimum or maximum harmonisation, i Garben, S. och I. Govaere (red.), The Internal Market 2.0, Hart Publishing, Oxford, 2020, s. 261.

27 Min kursivering.

28 Rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (EGT L 33, 1979, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 130), som bland annat bygger på artikel 100 EEG (nu artikel 115 FEUF).

29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (EGT L 109, 2000, s. 29)., som bygger på artikel 95 EG (nu artikel 114 FEUF).

30 Se bland annat artiklarna 1.1, 3.1 och 3.2 i förordning 1169/2011, samt skälen 1–3 och 37 i samma förordning.

31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/36/EG av den 23 juni 2000 om kakao- och chokladvaror avsedda som livsmedel (EGT L 197, 2000, s. 19).

32 Rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung (EGT L 10, 2002, s. 47).

33 Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/4/EG av den 22 februari 1999 om kaffe- och cikoriaextrakt (EGT L 66, 1999, s. 26).

34 Rådets direktiv 2001/112/EG av den 20 december 2001 om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel (EGT L 10, 2002, s. 58).

35 I artikel 7.2 i förordning nr 1169/2011 föreskrivs att livsmedelsinformation ska vara korrekt, tydlig och lätt att förstå för konsumenten.

36 Se dom av den 1 december 2022,LSI – Germany ( C‑595/21, EU:C:2022:949, särskilt punkterna 24, 25 och 35).

37 Se exempelvis dom av den 10 oktober 1973, Variola ( 34/73, EU:C:1973:101, punkt 10), dom av den 5 maj 2015, Spanien/parlamentet och rådet, C‑146/13, EU:C:2015:298, punkt 105), och dom av den 21 mars 2024, Remia Com Impex ( C‑10/23, EU:C:2024:259, punkt 52).

38 I artikel 8 i förordning (EU) nr 1169/2011 fastställs livsmedelsföretagarnas skyldigheter när det gäller kraven på livsmedelsinformation.

39 Dom av den 15 november 2012, Al-Aqsa/rådet och Nederländerna/Al-Aqsa ( C‑539/10 P och C‑550/10 P, EU:C:2012:711, punkt 85). Min kursivering.

40 För svårigheter som uppkommer beträffande detta, se Nilsson, K.L., Misleading? To whom?, European Food and Feed Law Review, Vol. 7, nr 1, 2012, s. 22.

41 I artikel 1.1 i förordning 1169/2011 föreskrivs följande: Denna förordning ger en grund för säkerställande av en hög konsumentskyddsnivå när det gäller livsmedelsinformation, med beaktande av att konsumenterna uppfattar information olika och har olika behov av information … (min kursivering). Se även skäl 16 i förordningen.

42 Se exempelvis dom av den 10 september 2009, Severi ( C‑446/07, EU:C:2009:530, punkt 60), och dom av den 4 juni 2015, Teekanne ( C‑195/14, EU:C:2015:361, punkt 36).

43 Jag noterar vidare att de franska bestämmelserna inte förbjuder import till Frankrike av produkter som använder köttliknande beteckningar för vegetabiliska proteinbaserade livsmedel. Detta gör det svårt att förstå hur dessa bestämmelser skyddar konsumenterna från att bli vilseledda, med tanke på att det leder till att identiska produkter som saluförs under olika beteckningar existerar sida vid sida.

44 Beträffande detta förlitar sig kommissionen på sitt eget vägledande dokument, där ett av exemplen är en pizza där osten har ersatts med en annan produkt. Se kommissionens tillkännagivande om frågor och svar avseende tillämpningen av [förordning 1169/2011] (EUT C 196, 2018, s. 1), punkt 2.1.

45 Se, beträffande detta, Oelrichs, C., Ersatzzutatenkennzeichnung und Irreführungseignung - Konsequenzen der EuGH-Rechtsprechung für die Gestaltung von Lebensmittelaufmachungen, Zeitschrift für das gesamte Lebensmittelrecht, 2023, del 2, s. 164 (läst med hjälp av maskinöversättning).

46 Min kursivering.

47 Detta innebär emellertid inte att risken för förväxling automatiskt undanröjs genom att grönsak läggs till ordet korv. En sådan beteckning kan fortfarande vara vilseledande. Den kan till exempel få en konsument att tro att det rör sig om en korv med tillsatta grönsaker. Huruvida den valda tilläggsuppgiften är vilseledande är emellertid en fråga som är skild från frågan huruvida det i princip är tillåtet att lägga till en sådan uppgift till en köttliknande beteckning för att beteckna ett växtbaserat livsmedel.

48 Se Europaparlamentets betänkande av den 19 april 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, A7–0109/2010, ändringsförslag 63, 78 och 230, s. 40, 46, 47, 120 och 121.

49 Se rådets ståndpunkt (EU) nr 7/2011 vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, om ändring av förordningarna (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av direktiven 87/250/EEG, 90/496/EEG, 1999/10/EG, 2000/13/EG, 2002/67/EG, 2008/5/EG och förordning (EG) nr 608/2004, antagen av rådet den 21 februari 2011 (EUT C 102 E, 2011, s. 1), rådets motivering, del III.A, punkt b), s. 44. Se även till exempel Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet enligt artikel 294.6 [FEUF] om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagande av Europaparlamentets och rådets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, KOM(2011) 77 slutlig, 22 februari 2011, s. 4 och 5; rådets dokument 9426/11, 5 maj 2011, särskilt s. 4 och bilagan, s. 113 to 116.

50 Se till exempel rådets dokument 11001/11, 6 juni 2011, särskilt s. 7 och bilagan, s. 46–50; rådets dokument 11623/11, 20 juni 2011; rådets dokument 12512/11, 14 juli 2011.

51 Dom av den 14 juni 2017 ( C‑422/16, EU:C:2017:458).

52 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 2013, s. 671), särskilt artikel 78.1 c och punkterna 1 och 2 i del III i bilaga VII till den förordningen. Denna förordning antogs inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

53 Se dom av den 14 juni 2017, TofuTown.com ( C‑422/16, EU:C:2017:458, särskilt punkterna 25–27 och 40)

54 Se dom av den 14 juni 2017, TofuTown.com ( C‑422/16, EU:C:2017:458, särskilt punkterna 28–30).

55 Protéines France hänvisar till ordonnance du juge des référés du Conseil d’État (beslut av Högsta förvaltningsdomstolens domare med behörighet i interimistiska förfaranden) av den 27 juli 2022, punkt 10.

56 Se förordning 1308/2013, särskilt artikel 78.1 a och d och punkterna I-III i del I i bilaga VII till den förordningen (om nöt- och kalvkött). Se även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 2004, s. 55), punkterna 1.1, 3.1 och 7.1 i bilaga I (om definitioner av kött, fiskeriprodukter och köttprodukter), som det hänvisas till i artikel 2.1 f i förordning (EU) nr 1169/2011.

57 Se Carreño, I. och Dolle, T., Tofu steaks? Developments on the naming and marketing of plant-based foods in the aftermath of the TofuTown judgment, European Journal of Risk Regulation, Vol. 9, nr 3, 2018, s. 575, särskilt s. 576.

58 Europaparlamentets rapport om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter, (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och (EU) nr 229/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna (nedan kallat förslaget), A8–0198/2019, 7 maj 2019, ändringsförslag 165, s. 168–170.

59 Se Europaparlamentets förslag till ändringar av den 23 oktober 2020 om förslaget, som det hänvisas till i fotnot 58 i detta förslag till avgörande, P9-TA(2020)0289; se även Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 november 2021 om förslaget, P9_TA(2021)0458.

60 Se dom av den 18 februari 1987 ( 98/86, EU:C:1987:89, punkterna 6–9 och 12).

61 Se dom av den 14 juni 2018 ( C‑169/17, EU:C:2018:440, punkterna 21–31).

62 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i målet Società Italiana Imprese Balneari ( C‑598/22, EU:C:2024:129, särskilt punkterna 36–44), i vilket jag tar upp skillnaden mellan å ena sidan nationella åtgärder som åtminstone i viss mån utgör hinder för den fria rörligheten och som inte nödvändigtvis är förbjudna om de kan motiveras, och å andra sidan nationella åtgärder som inte utgör handelshinder och som därför är undantagna från fördragens tillämpning.

63 Se meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final, 20 maj 2020, särskilt punkt 2.4.

64 Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 2002, s. 1), särskilt artikel 17.2 i denna.

65 Se, med avseende på föregångaren till förordning 1169/2011, det vill säga direktiv 2000/13, dom av den 23 november 2006, Lidl Italia ( C‑315/05, EU:C:2006:736, punkt 58); se även förslag till avgörande av generaladvokat Stix-Hackl i målet Lidl Italia ( C‑315/05, EU:C:2006:553, punkt 35).