Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Lagrådsremiss

Inkorporering av FN:s konvention om barnets

rättigheter

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 6 juli 2017

Åsa Regnér

Lars Hedengran (Socialdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslår regeringen en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter. En inkorporering innebär främst ett tydligare krav på att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen och förväntas bidra till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs vid sidan av en inkorporering även fortsatt transformering av barnkonventionens bestämmelser i nationell rätt. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. Regeringen redogör i lagrådsremissen därför även för behovet av ett fortsatt och systematiskt transformerings­ arbete för att barnkonventionen i ökad grad ska synliggöras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Häri ingår att barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser ska förtydligas så att det får ökat genomslag. Detsamma gäller barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån ålder och mognad. Genom en inkor­ porering av barnkonventionen och fortsatt transformering skapas goda förutsättningar för att tillgodose barnets rättigheter i Sverige. Regeringen redovisar i lagrådsremissen också de åtgärder som vid­ tagits för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Regeringen aviserar i lagrådsremissen att en utredning kommer att ges i uppdrag att genomföra en bred kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lag­ stiftning och i rättstillämpningen och att konventionsbestämmelsernas innebörd systematiskt ska analyseras utifrån svenska förhållanden. Vi­

dare aviserar regeringen att en vägledning för hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas utifrån folkrättsliga tolkningsregler ska utformas samt att en nyöversättning av barnkonventionen på svenska bör publi­ ceras i samband med inkorporeringen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

1 Beslut Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

2 Förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Artiklarna 1–43.1 och artikel 44.6 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Bilaga FN:s konvention om barnets rättigheter

1 (Översättning)

Convention on the Rights Convention relative aux Konvention om barnets

of the Child droits de l’enfant rättigheter

Preamble Préambule Inledning

The States Parties to the Les Etats parties à la présente Konventionsstaterna, present Convention, Convention, Considering that, in ac­ Considérant que, confor­ som anser att, i enlighet cordance with the principles mément aux principes procla­ med de principer som prokla­ proclaimed in the Charter of més dans la Charte des Na­ merats i Förenta nationernas the United Nations, recogni­ tions Unies, la reconnais­ stadga, erkännandet av den tion of the inherent dignity sance de la dignité inhérente à inneboende värdigheten hos and of the equal and inaliena­ tous les membres de la famille alla medlemmar av människo­ ble rights of all members of humaine ainsi que l’égalité et släktet och av deras lika och the human family is the foun­ le caractère inaliénable de oförytterliga rättigheter utgör dation of freedom, justice and leurs droits sont le fondement grundvalen för frihet, rättvisa peace in the world, de la liberté, de la justice et de och fred i världen, la paix dans le monde, Bearing in mind that the Ayant à l’esprit le fait que som beaktar att Förenta na­ peoples of the United Nations les peuples des Nations Unies tionernas folk i stadgan på have, in the Charter, reaf­ ont, dans la Charte, proclamé nytt bekräftat sin tro på de firmed their faith in funda­ à nouveau leur foi dans les grundläggande mänskliga rät­ mental human rights and in droits fondamentaux de tigheterna och på den enskilda the dignity and worth of the l’homme et dans la dignité et människans värdighet och human person, and have de­ la valeur de la personne hu­ värde och beslutat främja so­ termined to promote social maine, et qu’ils ont résolu de ciala framsteg och bättre lev­ progress and better standards favoriser le progrès social et nadsvillkor under större frihet, of life in larger freedom, d’instaurer de meilleures conditions de vie dans une li­ berté plus grande, Recognizing that the United Reconnaissant que les Na­ som erkänner att Förenta Nations has, in the Universal tions Unies, dans la Déclara­ nationerna i den allmänna för­ Declaration of Human Rights tion universelle des droits de klaringen om de mänskliga and in the International Cove­ l’homme et dans les pactes in­ rättigheterna och i de interna­ nants on Human Rights, pro­ ternationaux relatifs aux tionella konventionerna om claimed and agreed that droits de l’homme, ont pro­ mänskliga rättigheter prokla­ everyone is entitled to all the clamé et sont convenues que merat och kommit överens om rights and freedoms set forth chacun peut se prévaloir de att envar är berättigad till alla therein, without distinction of tous les droits et de toutes les de fri- och rättigheter som däri any kind, such as race, colour, libertés qui y sont énoncés, anges, utan åtskillnad av nå­ sex, language, religion, politi­ sans distinction aucune, no­ got slag, såsom ras, hudfärg, cal or other opinion, national tamment de race, de couleur, kön, språk, religion, politisk or social origin, property, de sexe, de langue, de reli­ eller annan uppfattning, natio­ birth or other status, gion, d’opinion politique ou nellt eller socialt ursprung,

1 Översättning i enlighet med den i prop. 1989/90:107 intagna texten. Det har dock skett en ändring av artikel 43.2, varigenom antalet medlemmar i kommittén utökas från tio till arton, se fotnot 2 samt SÖ 1996:31.

Bilaga

de toute autre opinion, d’ori­ egendom, börd eller ställning i gine nationale ou sociale, de övrigt, fortune, de naissance ou de toute autre situation, Recalling that, in the Uni­ Rappelant que, dans la Dé­ som erinrar om att Förenta versal Declaration of Human claration universelle des nationerna i den allmänna för­ Rights, the United Nations has droits de l’homme, les Na­ klaringen om de mänskliga proclaimed that childhood is tions Unies ont proclamé que rättigheterna proklamerat att entitled to special care and as­ l’enfance a droit à une aide et barn har rätt till särskild om­ sistance, à une assistance spéciales, vårdnad och hjälp, Convinced that the family, Convaincus que la famille, som är övertygade om att as the fundamental group of unité fondamentale de la so­ familjen, såsom den grundläg­ society and the natural envi­ ciété et milieu naturel pour la gande enheten i samhället och ronment for the growth and croissance et le bien-être de den naturliga miljön för alla well-being of all its members tous ses membres et en parti­ dess medlemmars och särskilt and particularly children, culier des enfants, doit rece­ för barnens utveckling och should be afforded the neces­ voir la protection et l’assis­ välfärd, bör ges nödvändigt sary protection and assistance tance dont elle a besoin pour skydd och bistånd så att den so that it can fully assume its pouvoir jouer pleinement son till fullo kan ta på sig sitt an­ responsibilities within the rôle dans la communauté, svar i samhället, community, Recognizing that the child, Reconnaissant que l’enfant, som erkänner att barnet, för for the full and harmonious pour l’épanouissement har­ att kunna uppnå en fullständig development of his or her per­ monieux de sa personnalité, och harmonisk utveckling av sonality, should grow up in a doit grandir dans le milieu fa­ sin personlighet, bör växa upp family environment, in an at­ milial, dans un climat de bon­ i en familjemiljö, i en omgiv­ mosphere of happiness, love heur, d’amour et de compré­ ning av lycka, kärlek och för­ and understanding, hension, ståelse, Considering that the child Considérant qu’il importe som anser att barnet till should be fully prepared to de préparer pleinement l’en­ fullo bör förberedas för ett live an individual life in soci­ fant à avoir une vie indivi­ självständigt liv i samhället ety, and brought up in the duelle dans la société, et de och uppfostras enligt de ideal spirit of the ideals proclaimed l’élever dans l’esprit des som proklamerats i Förenta in the Charter of the United idéaux proclamés dans la nationernas stadga, och sär­ Nations, and in particular in Charte des Nations Unies, et skilt i en anda av fred, värdig­ the spirit of peace, dignity, en particulier dans un esprit het, tolerans, frihet, jämlikhet tolerance, freedom, equality de paix, de dignité, de tolé­ och solidaritet, and solidarity, rance, de liberté, d’égalité et de solidarité, Bearing in mind that the Ayant à l’esprit que la né­ som beaktar att behovet att need to extend particular care cessité d’accorder une protec­ ge barnet särskild omvårdnad to the child has been stated in tion spéciale à l’enfant a été fastslagits i 1924 års Ge­ the Geneva Declaration of the énoncée dans la Déclaration nèvedeklaration om barnets Rights of the Child of 1924 de Genève de 1924 sur les rättigheter och i deklaratio­ and in the Declaration of the droits de l’enfant et dans la nen om barnets rättigheter, Rights of the Child adopted Déclaration des droits de l’en­ vilken antogs av generalför­

Bilaga

by the General Assembly on fant adoptée par l’Assemblée samlingen den 20 november 20 November 1959 and recog­ générale le 20 novembre 1959, och erkänts i den all­ nized in the Universal Decla­ 1959, et qu’elle a été reconnue männa förklaringen om de ration of Human Rights, in the dans la Déclaration univer­ mänskliga rättigheterna, den International Covenant on selle des droits de l’homme, internationella konventionen Civil and Political Rights (in dans le Pacte international re­ om medborgerliga och poli­ particular in articles 23 and latif aux droits civils et poli­ tiska rättigheter (särskilt artik­ 24), in the International Cove­ tiques (en particulier aux ar­ larna 23 och 24), den interna­ nant on Economic, Social and ticles 23 et 24), dans le Pacte tionella konventionen om Cultural Rights (in particular international relatif aux droits ekonomiska, sociala och kul­ in article 10) and in the stat­ économiques, sociaux et turella rättigheter (särskilt ar­ utes and relevant instruments culturels (en particulier à l’ar­ tikel 10) samt i stadgar och til­ of specialized agencies and ticle 10) et dans les statuts et lämpliga instrument för fack­ international organizations instruments pertinents des ins­ organ och internationella or­ concerned with the welfare of titutions spécialisées et des or­ ganisationer som ägnar sig åt children, ganisations internationales qui barnens välfärd, se préoccupent du bien-être de l’enfant, Bearing in mind that, as in­ Ayant à l’esprit que, som beaktar att, såsom an­ dicated in the Declaration of comme indiqué dans la Décla­ ges i deklarationen om barnets the Rights of the Child, “the ration des droits de l’enfant, rättigheter, ”barnet på grund child, by reason of his physi­ «l’enfant, en raison de son av sin fysiska och psykiska cal and mental immaturity, manque de maturité physique omognad behöver särskilt needs special safeguards and et intellectuelle, a besoin skydd och särskild omvård­ care, including appropriate le­ d’une protection spéciale et de nad, innefattande lämpligt gal protection, before as well soins spéciaux, notamment rättsligt skydd, såväl före som as after birth”, d’une protection juridique ap­ efter födelsen”, propriée, avant comme après la naissance», Recalling the provisions of Rappelant les dispositions som erinrar om bestämmel­ the Declaration on Social and de la Déclaration sur les prin­ serna i deklarationen om soci­ Legal Principles relating to cipes sociaux et juridiques ap­ ala och rättsliga principer rö­ the Protection and Welfare of plicables à la protection et au rande skydd av och omsorg Children, with Special Refer­ bien- être des enfants, envisa­ om barn, särskilt med hänsyn ence to Foster Placement and gés surtout sous l’angle des till nationell och internationell Adoption Nationally and In­ pratiques en matière d’adop­ placering i fosterhem och ternationally; the United Na­ tion et de placement familial adoption; Förenta nationernas tions Standard Minimum sur les plans national et inter­ minimistandardregler för rätt­ Rules for the Administration national, de l’Ensemble de skipning rörande ungdoms­ of Juvenile Justice (The Bei­ règles minima des Nations brottslighet (Pekingreglerna) jing Rules); and the Declara­ Unies concernant l’adminis­ samt deklarationen om skydd tion on the Protection of tration de la justice pour mi­ av kvinnor och barn i nödsitu­ Women and Children in neurs (Règles de Beijing), et ationer och vid väpnad kon­ Emergency and Armed Con­ de la Déclaration sur la pro­ flikt, flict, tection des femmes et des en-

Bilaga

fants en période d’urgence et de conflit armé, Recognizing that, in all Reconnaissant qu’il y a som erkänner att det i alla countries in the world, there dans tous les pays du monde länder i världen finns barn are children living in excep­ des enfants qui vivent dans som lever under exceptionellt tionally difficult conditions, des conditions particulière­ svåra förhållanden och att så­ and that such children need ment difficiles, et qu’il est né­ dana barn kräver särskild upp­ special consideration, cessaire d’accorder à ces en­ märksamhet, fants une attention particu­ lière, Taking due account of the Tenant dûment compte de som tar vederbörlig hän­ importance of the traditions l’importance des traditions et syn till vikten av varje folks and cultural values of each valeurs culturelles de chaque traditioner och kulturella vär­ people for the protection and peuple dans la protection et le den när det gäller barnets harmonious development of développement harmonieux skydd och harmoniska ut­ the child, de l’enfant, veckling. Recognizing the importance Reconnaissant l’impor­ som erkänner betydelsen av of international co-operation tance de la coopération inter­ internationellt samarbete för for improving the living con­ nationale pour l’amélioration att förbättra barns levnadsvill­ ditions of children in every des conditions de vie des en­ kor i varje land, särskilt i ut­ country, in particular in the fants dans tous les pays, et en vecklingsländerna, developing countries, particulier dans les pays en développement, Have agreed as follows: Sont convenus de ce qui har kommit överens om föl­ suit: jande:

Part I Première partie Del I

Article 1 Article premier Artikel I For the purposes of the Au sens de la présente I denna konvention avses present Convention, a child Convention, un enfant s’en­ med barn varje människa un­ means every human being be­ tend de tout être humain âgé der 18 år, om inte barnet blir low the age of eighteen years de moins de dix-huit ans, sauf myndigt tidigare enligt den unless, under the law applica­ si la majorité est atteinte plus lag som gäller för barnet. ble to the child, majority is at­ tôt en vertu de la législation tained earlier. qui lui est applicable.

Article 2 Article 2 Artikel 2 1. States Parties shall re­ 1. Les Etats parties s’en­ 1. Konventionsstaterna skall spect and ensure the rights set gagent à respecter les droits respektera och tillförsäkra forth in the present Conven­ qui sont énoncés dans la pré­ varje barn inom deras jurisdi­ tion to each child within their sente Convention et à les ga­ ktion de rättigheter som anges jurisdiction without discrimi­ rantir à tout enfant relevant de i denna konvention utan åt­ nation of any kind, irrespec­ leur juridiction, sans distinc­ skillnad av något slag, oav­ tive of the child’s or his or her tion aucune, indépendam­ sett barnets eller dess föräld­

Bilaga

parent’s or legal guardian’s ment de toute considération ers eller vårdnadshavares ras, race, colour, sex, language, de race, de couleur, de sexe, hudfärg, kön, språk, religion, religion, political or other de langue, de religion, d’opi­ politiska eller annan åskåd­ opinion, national, ethnic or nion politique ou autre de ning, nationella, etniska eller social origin, property, disa­ l’enfant ou de ses parents ou sociala ursprung, egendom, bility, birth or other status. représentants légaux, de leur handikapp, börd eller ställning origine nationale, ethnique ou i övrigt. sociale, de leur situation de fortune, de leur incapacité, de leur naissance ou de toute autre situation. 2. States Parties shall take 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna skall all appropriate measures to prennent toutes les mesures vidta alla lämpliga åtgärder ensure that the child is pro­ appropriées pour que l’enfant för att säkerställa att barnet tected against all forms of dis­ soit effectivement protégé skyddas mot alla former av crimination or punishment on contre toutes formes de discri­ diskriminering eller bestraff­ the basis of the status, activi­ mination ou de sanction moti­ ning på grund av föräldrars, ties, expressed opinions, or vées par la situation juridique, vårdnadshavares eller familje­ beliefs of the child’s parents, les activités, les opinions dé­ medlemmars ställning, verk­ legal guardians, or family clarées ou les convictions de samhet, uttryckta åsikter eller members. ses parents, de ses représen­ tro. tants légaux ou des membres de sa famille.

Article 3 Article 3 Artikel 3 1. In all actions concerning 1. Dans toutes les déci­ 1. Vid alla åtgärder som rör children, whether undertaken sions qui concernent les en­ barn, vare sig de vidtas av of­ by public or private social fants, qu’elles soient le fait fentliga eller privata sociala welfare institutions, courts of des institutions publiques ou välfärdsinstitutioner, domsto­ law, administrative authorities privées de protection sociale, lar, administrativa myndighe­ or legislative bodies, the best des tribunaux, des autorités ter eller lagstiftande organ, interests of the child shall be a administratives ou des or­ skall barnets bästa komma i primary consideration. ganes législatifs, l’intérêt su­ främsta rummet. périeur de l’enfant doit être une considération primor­ diale. 2. States Parties undertake 2. Les Etats parties s’en­ 2. Konventionsstaterna åtar to ensure the child such pro­ gagent à assurer à l’enfant la sig att tillförsäkra barnet så­ tection and care as is neces­ protection et les soins néces­ dant skydd och sådan omvård­ sary for his or her well-being, saires à son bien-être, compte nad som behövs för dess väl­ taking into account the rights tenu des droits et des devoirs färd, med hänsyn tagen till de and duties of his or her par­ de ses parents, de ses tuteurs rättigheter och skyldigheter ents, legal guardians, or other ou des autres personnes léga­ som tillkommer dess föräld­ individuals legally responsi­ lement responsables de lui, et rar, vårdnadshavare eller ble for him or her, and, to this ils prennent à cette fin toutes andra personer som har lagligt

Bilaga

end, shall take all appropriate les mesures législatives et ad­ ansvar för barnet, och skall för legislative and administrative ministratives appropriées. detta ändamål vidta alla lämp­ measures. liga lagstiftnings- och admi­ nistrativa åtgärder. 3. States Parties shall en- 3. Les Etats parties veillent 3. Konventionsstaterna skall sure that the institutions, ser­ à ce que le fonctionnement säkerställa att institutioner, vices and facilities responsi­ des institutions, services et tjänster och inrättningar som ble for the care or protection établissements qui ont la ansvarar för vård eller skydd of children shall conform with charge des enfants et assurent av barn uppfyller av behöriga the standards established by leur protection soit conforme myndigheter fastställda nor­ competent authorities, par­ aux normes fixées par les au­ mer, särskilt vad gäller säker­ ticularly in the areas of safety, torités compétentes, particu­ het, hälsa, personalens antal health, in the number and suit­ lièrement dans le domaine de och lämplighet samt behörig ability of their staff, as well as la sécurité et de la santé et en tillsyn. competent supervision. ce qui concerne le nombre et la compétence de leur person­ nel ainsi que l’existence d’un contrôle approprié.

Article 4 Article 4 Artikel 4 States Parties shall under­ Les Etats parties s’engagent Konventionsstaterna skall take all appropriate legisla­ à prendre toutes les mesures vidta alla lämpliga lagstift­ tive, administrative, and other législatives, administratives et nings-, administrativa och measures for the implementa­ autres qui sont nécessaires andra åtgärder för att genom­ tion of the rights recognized pour mettre en oeuvre les föra de rättigheter som er­ in the present Convention. droits reconnus dans la pré­ känns i denna konvention. I With regard to economic, so­ sente Convention. Dans le cas fråga om ekonomiska, sociala cial and cultural rights, States des droits économiques, so­ och kulturella rättigheter skall Parties shall undertake such ciaux et culturels, ils prennent konventionsstaterna vidta så­ measures to the maximum ex­ ces mesures dans toutes les li­ dana åtgärder med utnyttjande tent of their available re­ mites des ressources dont ils till det yttersta av sina till­ sources and, where needed, disposent et, s’il y a lieu, dans gängliga resurser och, där så within the framework of inter­ le cadre de la coopération in­ behövs, inom ramen för inter­ national co-operation. ternationale. nationellt samarbete.

Article 5 Article 5 Artikel 5 States Parties shall respect Les Etats parties respectent Konventionsstaterna skall the responsibilities, rights and la responsabilité, le droit et le respektera det ansvar och de duties of parents or, where ap­ devoir qu’ont les parents ou, rättigheter och skyldigheter plicable, the members of the le cas échéant, les membres de som tillkommer föräldrar el­ extended family or commu­ la famille élargie ou de la ler, där så är tillämpligt, med­ nity as provided for by local communauté, comme prévu lemmar av den utvidgade fa­ custom, legal guardians or par la coutume locale, les tu­ miljen eller gemenskapen en­ other persons legally respon­ teurs ou autres personnes lé­ ligt lokal sedvänja, vårdnads­ sible for the child, to provide, galement responsables de havare eller andra personer

Bilaga

in a manner consistent with l’enfant, de donner à celui-ci, som har lagligt ansvar för bar­ the evolving capacities of the d’une manière qui corres­ net, att på ett sätt som står i child, appropriate direction ponde au développement de överensstämmelse med den and guidance in the exercise ses capacités, l’orientation et fortlöpande utvecklingen av by the child of the rights rec­ les conseils appropriés à barnets förmåga ge lämplig ognized in the present Con­ l’exercice des droits que lui ledning och råd då barnet ut­ vention. reconnaît la présente Conven­ övar de rättigheter som er­ tion. känns i denna konvention.

Article 6 Article 6 Artikel 6 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna er­ that every child has the inher­ naissent que tout enfant a un känner att varje barn har en ent right to life. droit inhérent à la vie. inneboende rätt till livet. 2. States Parties shall en- 2. Les Etats parties assurent 2. Konventionsstaterna sure to the maximum extent dans toute la mesure possible skall till det yttersta av sin för­ possible the survival and de­ la survie et le développement måga säkerställa barnets över­ velopment of the child. de l’enfant. levnad och utveckling.

Article 7 Article 7 Artikel 7 1. The child shall be regis­ 1. L’enfant est enregistré 1. Barnet skall registreras tered immediately after birth aussitôt sa naissance et a dès omedelbart efter födelsen och and shall have the right from celle-ci le droit à un nom, le skall ha rätt från födelsen till birth to a name, the right to droit d’acquérir une nationa­ ett namn, rätt att förvärva ett acquire a nationality and, as lité et, dans la mesure du pos­ medborgarskap och, så långt far as possible, the right to sible, le droit de connaître ses det är möjligt, rätt att få vet­ know and be cared for by his parents et d’être élevé par eux. skap om sina föräldrar och bli or her parents. omvårdat av dem. 2. States Parties shall en- 2. Les Etats parties veillent 2. Konventionsstaterna skall sure the implementation of à mettre ces droits en oeuvre säkerställa genomförandet av these rights in accordance conformément à leur législa­ dessa rättigheter i enlighet with their national law and tion nationale et aux obliga­ med sin nationella lagstiftning their obligations under the rel­ tions que leur imposent les och sina åtaganden enligt til­ evant international instru­ instruments internationaux lämpliga internationella in­ ments in this field, in particu­ applicables en la matière, en strument på detta område, sär­ lar where the child would oth­ particulier dans les cas où skilt i de fall då barnet annars erwise be stateless. faute de cela l’enfant se trou­ skulle vara statslöst. verait apatride.

Article 8 Article 8 Artikel 8 1. States Parties undertake 1. Les Etats parties s’en­ 1. Konventionsstaterna åtar to respect the right of the child gagent à respecter le droit de sig att respektera barnets rätt to preserve his or her identity, l’enfant de préserver son iden­ att behålla sin identitet, inne­ including nationality, name tité, y compris sa nationalité, fattande medborgarskap, namn and family relations as recog­ son nom et ses relations fami­ och släktförhållanden såsom

Bilaga

nized by law without unlawful liales, tels qu’ils sont recon­ dessa erkänns i lag, utan olag­ interference. nus par la loi, sans ingérence ligt ingripande. illégale. 2. Where a child is illegally 2. Si un enfant est illégale­ 2. Om ett barn olagligt be­ deprived of some or all of the ment privé des éléments rövas en del av eller hela sin elements of his or her identity, constitutifs de son identité ou identitet, skall konventions­ States Parties shall provide de certains d’entre eux, les staterna ge lämpligt bistånd appropriate assistance and Etats parties doivent lui accor­ och skydd i syfte att snabbt protection, with a view to der une assistance et une pro­ återupprätta barnets identitet. speedily re-establishing his or tection appropriées, pour que her identity. son identité soit rétablie aussi rapidement que possible.

Article 9 Article 9 Artikel 9 1. States Parties shall en- 1. Les Etats parties veillent 1. Konventionsstaterna skall sure that a child shall not be à ce que l’enfant ne soit pas säkerställa att ett barn inte separated from his or her par­ séparé de ses parents contre skiljs från sina föräldrar mot ents against their will, except leur gré, à moins que les auto­ deras vilja utom i de fall då when competent authorities rités compétentes ne dé­ behöriga myndigheter, som är subject to judicial review de­ cident, sous réserve de révi­ underställda rättslig överpröv­ termine, in accordance with sion judiciaire et conformé­ ning, i enlighet med tillämplig applicable law and proce­ ment aux lois et procédures lag och tillämpliga förfaran­ dures, that such separation is applicables, que cette sépara­ den, finner att ett sådant åt­ necessary for the best interests tion est nécessaire dans l’inté­ skiljande är nödvändigt för of the child. Such determina­ rêt supérieur de l’enfant. Une barnets bästa. Ett sådant be­ tion may be necessary in a décision en ce sens peut être slut kan vara nödvändigt i ett particular case such as one in­ nécessaire dans certains cas särskilt fall, t.ex. vid över­ volving abuse or neglect of particuliers, par exemple grepp mot eller vanvård av the child by the parents, or lorsque les parents mal­ barnet från föräldrarnas sida one where the parents are liv­ traitent ou négligent l’enfant, eller då föräldrarna lever åt­ ing separately and a decision ou lorsqu’ils vivent séparé­ skilda och ett beslut måste fat­ must be made as to the child’s ment et qu’une décision doit tas angående barnets vistelse­ place of residence. être prise au sujet du lieu de ort. résidence de l’enfant. 2. In any proceedings pur­ 2. Dans tous les cas prévus 2. Vid förfaranden enligt suant to paragraph 1 of the au paragraphe 1 du présent ar­ punkt 1 i denna artikel skall present article, all interested ticle, toutes les parties intéres­ alla berörda parter beredas parties shall be given an op­ sées doivent avoir la possibi­ möjlighet att delta i förfaran­ portunity to participate in the lité de participer aux délibéra­ det och att lägga fram sina proceedings and make their tions et de faire connaître synpunkter. views known. leurs vues. 3. States Parties shall re­ 3. Les Etats parties res­ 3. Konventionsstaterna skall spect the right of the child pectent le droit de l’enfant sé­ respektera rätten för det barn who is separated from one or paré de ses deux parents ou de som är skilt från den ena av both parents to maintain per­ l’un d’eux d’entretenir régu­ eller båda föräldrarna att re­

Bilaga

sonal relations and direct con­ lièrement des relations per­ gelbundet upprätthålla ett per­ tact with both parents on a sonnelles et des contacts di­ sonligt förhållande till och di­ regular basis, except if it is rects avec ses deux parents, rekt kontakt med båda föräld­ contrary to the child’s best in­ sauf si cela est contraire à l’in­ rarna, utom då detta strider terests. térêt supérieur de l’enfant. mot barnets bästa. 4. Where such separation 4. Lorsque la séparation ré­ 4. Då ett sådant åtskiljande results from any action initi­ sulte de mesures prises par un är följden av åtgärder som en ated by a State Party, such as Etat partie, telles que la déten­ konventionsstat tagit initiati­ the detention, imprisonment, tion, l’emprisonnement, l’exil, vet till, t.ex. frihetsberövande, exile, deportation or death (in­ l’expulsion ou la mort (y com­ fängslande, utvisning, förvis­ cluding death arising from pris la mort, quelle qu’en soit ning eller dödsfall (innefatt­ any cause while the person is la cause, survenue en cours de ande dödsfall oavsett orsak in the custody of the State) of détention) des deux parents ou medan personen är frihetsbe­ one or both parents or of the de l’un d’eux, ou de l’enfant, rövad) gentemot den ena av child, that State Party shall, l’Etat partie donne sur de­ eller båda föräldrarna eller upon request, provide the par­ mande aux parents, à l’enfant barnet, skall den konventions­ ents, the child or, if appropri­ ou, s’il y a lieu, à un autre staten på begäran ge föräld­ ate, another member of the membre de la famille les ren­ rarna, barnet eller, om så är family with the essential in­ seignements essentiels sur le lämpligt, någon annan med­ formation concerning the lieu où se trouvent le membre lem av familjen de väsentliga whereabouts of the absent ou les membres de la famille, upplysningarna om den/de member(s) of the family un­ à moins que la divulgation de frånvarande familjemedlem­ less the provision of the infor­ ces renseignements ne soit marnas vistelseort, såvida inte mation would be detrimental préjudiciable au bien-être de lämnandet av upplysningarna to the well-being of the child. l’enfant. Les Etats parties skulle vara till skada för bar­ States Parties shall further en- veillent en outre à ce que la net. Konventionsstaterna skall sure that the submission of présentation d’une telle de­ vidare säkerställa att framstäl­ such a request shall of itself mande n’entraîne pas en elle­ landet av en sådan begäran entail no adverse conse­ même de conséquences fâ­ inte i sig medför negativa följ­ quences for the person(s) con­ cheuses pour la personne ou der för den/de personer som cerned. les personnes intéressées. berörs.

Article 10 Article 10 Artikel 10 1. In accordance with the 1. Conformément à l’obli­ 1. I enlighet med konven­ obligation of States Parties gation incombant aux Etats tionsstaternas förpliktelse un­ under article 9, paragraph 1, parties en vertu du paragraphe der artikel 9, punkt 1, skall an­ applications by a child or his 1 de l’article 9, toute demande sökningar från ett barn eller or her parents to enter or leave faite par un enfant ou ses pa­ dess föräldrar om att resa in i a State Party for the purpose rents en vue d’entrer dans un eller lämna en konventionsstat of family reunification shall Etat partie ou de le quitter aux för familjeåterförening be­ be dealt with by States Parties fins de réunification familiale handlas på ett positivt, humant in a positive, humane and ex­ est considérée par les Etats och snabbt sätt av konven­ peditious manner. States Par­ parties dans un esprit positif, tionsstaterna. Konventionssta­ ties shall further ensure that avec humanité et diligence. terna skall vidare säkerställa the submission of such a re­ Les Etats parties veillent en att framställandet av en sådan

Bilaga

quest shall entail no adverse outre à ce que la présentation begäran inte medför negativa consequences for the appli­ d’une telle demande n’en­ följder för de sökande och cants and for the members of traîne pas de conséquences fâ­ medlemmar av deras familj. their family. cheuses pour les auteurs de la demande et les membres de leur famille. 2. A child whose parents 2. Un enfant dont les pa­ 2. Ett barn vars föräldrar är reside in different States shall rents résident dans des Etats bosatta i olika stater skall ha have the right to maintain on a différents a le droit d’entrete­ rätt, utom i undantagsfall, att regular basis, save in excep­ nir, sauf circonstances excep­ regelbundet upprätthålla ett tional circumstances personal tionnelles, des relations per­ personligt förhållande till och relations and direct contacts sonnelles et des contacts di­ direkt kontakt med båda för­ with both parents. Towards rects réguliers avec ses deux äldrarna. Konventionsstaterna that end and in accordance parents. A cette fin, et confor­ skall för detta ändamål och i with the obligation of States mément à l’obligation incom­ enlighet med sin förpliktelse Parties under article 9, para­ bant aux Etats parties en vertu under artikel 9, punkt 1, res­ graph 1, States Parties shall du paragraphe 1 de l’article 9, pektera barnets och dess för­ respect the right of the child les Etats parties respectent le äldrars rätt att lämna vilket and his or her parents to leave droit qu’ont l’enfant et ses pa­ land som helst, innefattande any country, including their rents de quitter tout pays, y sitt eget, och att resa in i sitt own, and to enter their own compris le leur, et de revenir eget land. Rätten att lämna ett country. The right to leave dans leur propre pays. Le droit land skall vara underkastad any country shall be subject de quitter tout pays ne peut endast sådana inskränkningar only to such restrictions as are faire l’objet que des restric­ som är föreskrivna i lag och prescribed by law and which tions prescrites par la loi qui som är nödvändiga för att are necessary to protect the sont nécessaires pour protéger skydda den nationella säker­ national security, public order la sécurité nationale, l’ordre heten, den allmänna ord­ ( ordre public ), public health public, la santé ou la moralité ningen ( ordre public ), folk­ or morals or the rights and publiques, ou les droits et li­ hälsan eller den allmänna sed­ freedoms of others and are bertés d’autrui, et qui sont ligheten eller andra personers consistent with the other compatibles avec les autres fri- och rättigheter samt är för­ rights recognized in the pres­ droits reconnus dans la pré­ enliga med övriga i denna ent Convention. sente Convention. konvention erkända rättighe­ ter.

Article 11 Article 11 Artikel 11 1. States Parties shall take 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna skall measures to combat the illicit prennent des mesures pour vidta åtgärder för att bekämpa transfer and non-return of lutter contre les déplacements olovligt bortförande och kvar­ children abroad. et les non-retours illicites hållande av barn i utlandet. d’enfants à l’étranger. 2. To this end, States Par­ 2. A cette fin, les Etats par­ 2. För detta ändamål skall ties shall promote the conclu­ ties favorisent la conclusion konventionsstaterna främja sion of bilateral or multilateral d’accords bilatéraux ou multi­ ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommel­

Bilaga

agreements or accession to latéraux ou l’adhésion aux ac­ ser eller anslutning till befint­ existing agreements. cords existants. liga överenskommelser.

Article 12 Article 12 Artikel 12 1. States Parties shall as- 1. Les Etats parties garan­ 1. Konventionsstaterna sure to the child who is capa­ tissent à l’enfant qui est ca­ skall tillförsäkra det barn som ble of forming his or her own pable de discernement le droit är i stånd att bilda egna åsikter views the right to express d’exprimer librement son opi­ rätten att fritt uttrycka dessa i those views freely in all mat­ nion sur toute question l’inté­ alla frågor som rör barnet, ters affecting the child, the ressant, les opinions de l’en­ varvid barnets åsikter skall views of the child being given fant étant dûment prises en tillmätas betydelse i förhål­ due weight in accordance with considération eu égard à son lande till barnets ålder och the age and maturity of the âge et à son degré de maturité. mognad. child. 2. For this purpose, the 2. A cette fin, on donnera 2. För detta ändamål skall child shall in particular be notamment à l’enfant la possi­ barnet särskilt beredas möjlig­ provided the opportunity to be bilité d’être entendu dans het att höras, antingen direkt heard in any judicial and ad­ toute procédure judiciaire ou eller genom företrädare eller ministrative proceedings af­ administrative l’intéressant, ett lämpligt organ och på ett fecting the child, either di­ soit directement, soit par l’in­ sätt som är förenligt med den rectly, or through a represent­ termédiaire d’un représentant nationella lagstiftningens pro­ ative or an appropriate body, ou d’une organisation appro­ cedurregler, i alla domstolsin a manner consistent with prié, de façon compatible avec och administrativa förfaran­ the procedural rules of na­ les règles de procédure de la den som rör barnet. tional law. législation nationale.

Article 13 Article 13 Artikel 13 1. The child shall have the 1. L’enfant a droit à la li­ 1. Barnet skall ha rätt till right to freedom of expres­ berté d’expression. Ce droit yttrandefrihet. Denna rätt sion; this right shall include comprend la liberté de recher­ innefattar frihet att oberoende freedom to seek, receive and cher, de recevoir et de ré­ av territoriella gränser söka, impart information and ideas pandre des informations et des motta och sprida information of all kinds, regardless of idées de toute espèce, sans och tankar av alla slag, i tal, frontiers, either orally, in writ­ considération de frontières, skrift eller tryck, i konstnärlig ing or in print, in the form of sous une forme orale, écrite, form eller genom annat ut­ art, or through any other me­ imprimée ou artistique, ou par trycksmedel som barnet väl­ dia of the child’s choice. tout autre moyen du choix de jer. l’enfant. 2. The exercise of this right 2. L’exercice de ce droit ne 2. Utövandet av denna rätt may be subject to certain re­ peut faire l’objet que des får underkastas vissa in­ strictions, but these shall only seules restrictions qui sont skränkningar men endast så­ be such as are provided by prescrites par la loi et qui sont dana som är föreskrivna i lag law and are necessary: nécessaires: och som är nödvändiga

Bilaga

(a) For respect of the rights a) Au respect des droits ou (a) för att respektera andra or reputations of others; or de la réputation d’autrui; ou personers rättigheter eller an­ seende; eller (b) For the protection of na­ b) A la sauvegarde de la sé­ (b) för att skydda den natio­ tional security or of public or­ curité nationale, de l’ordre pu­ nella säkerheten, den all­ der ( ordre public ), or of pub­ blic, de la santé ou de la mora­ männa ordningen ( ordre lic health or morals. lité publiques. public ) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten.

Article 14 Article 14 Artikel 14 1. States Parties shall re­ 1. Les Etats parties res­ 1. Konventionsstaterna skall spect the right of the child to pectent le droit de l’enfant à la respektera barnets rätt till tan­ freedom of thought, con­ liberté de pensée, de kefrihet, samvetsfrihet och re­ science and religion. conscience et de religion. ligionsfrihet. 2. States Parties shall re­ 2. Les Etats parties res­ 2. Konventionsstaterna skall spect the rights and duties of pectent le droit et le devoir respektera föräldrarnas och, i the parents and, when applica­ des parents ou, le cas échéant, förekommande fall, vårdnads­ ble, legal guardians, to pro­ des représentants légaux de havares rättigheter och skyl­ vide direction to the child in l’enfant, de guider celui-ci digheter att på ett sätt som är the exercise of his or her right dans l’exercice du droit sus­ förenligt med barnets fortlö­ in a manner consistent with mentionné d’une manière qui pande utveckling ge barnet the evolving capacities of the corresponde au développe­ ledning då det utövar sin rätt. child. ment de ses capacités. 3. Freedom to manifest 3. La liberté de manifester 3. Friheten att utöva sin re­ one’s religion or beliefs may sa religion ou ses convictions ligion eller tro får underkastas be subject only to such limita­ ne peut être soumise qu’aux endast sådana inskränkningar tions as are prescribed by law seules restrictions qui sont som är föreskrivna i lag och and are necessary to protect prescrites par la loi et qui sont som är nödvändiga för att public safety, order, health or nécessaires pour préserver la skydda den allmänna säkerhe­ morals, or the fundamental sûreté publique, l’ordre pu­ ten, ordningen, folkhälsan el­ rights and freedoms of others. blic, la santé et la moralité pu­ ler den allmänna sedligheten bliques, ou les libertés et eller andra personers grund­ droits fondamentaux d’autrui. läggande fri- och rättigheter.

Article 15 Article 15 Artikel 15 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna er­ the rights of the child to free­ naissent les droits de l’enfant känner barnets rätt till fören­ dom of association and to ingsfrihet och till fredliga à la liberté d’association et à freedom of peaceful assem­ la liberté de réunion pacifique. sammankomster. bly. 2. No restrictions may be 2. Utövandet av dessa rät­ 2. L’exercice de ces droits placed on the exercise of these ne peut faire l’objet que des tigheter får inte underkastas rights other than those im­ andra inskränkningar än så­ seules restrictions qui sont posed in conformity with the dana som är föreskrivna i lag prescrites par la loi et qui sont law and which are necessary och som är nödvändiga i ett nécessaires dans une société

Bilaga

in a democratic society in the démocratique, dans l’intérêt demokratiskt samhälle med interests of national security de la sécurité nationale, de la hänsyn till den nationella sä­ or public safety, public order sûreté publique ou de l’ordre kerheten eller den allmänna ( ordre public ), the protection public, ou pour protéger la säkerheten, den allmänna ord­ of public health or morals or santé ou la moralité publiques, ningen ( ordre public ), för the protection of the rights ou les droits et libertés d’au­ skyddandet av folkhälsan eller and freedoms of others. trui. den allmänna sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter.

Article 16 Article 16 Artikel 16 1. No child shall be sub­ 1. Nul enfant ne fera l’objet 1. Inget barn får utsättas för jected to arbitrary or unlawful d’immixtions arbitraires ou il­ godtyckliga eller olagliga in­ interference with his or her légales dans sa vie privée, sa gripanden i sitt privat- och fa­ privacy, family, home or cor­ famille, son domicile ou sa miljeliv, sitt hem eller sin kor­ respondence, nor to unlawful correspondance, ni d’atteintes respondens och inte heller för attacks on his or her honour illégales à son honneur et à sa olagliga angrepp på sin heder and reputation. réputation. och sitt anseende. 2. The child has the right to 2. L’enfant a droit à la pro­ 2. Barnet har rätt till lagens the protection of the law tection de la loi contre de skydd mot sådana ingripanden against such interference or telles immixtions ou de telles eller angrepp. attacks. atteintes.

Article 17 Article 17 Artikel 17 States Parties recognize the Les Etats parties recon­ Konventionsstaterna erkän­ important function performed naissent l’importance de la ner den viktiga uppgift som by the mass media and shall fonction remplie par les mé­ massmedier utför och skall ensure that the child has ac­ dias et veillent à ce que l’en­ säkerställa att barnet har till­ cess to information and mate­ fant ait accès à une informa­ gång till information och ma­ rial from a diversity of na­ tion et à des matériels prove­ terial från olika nationella och tional and international nant de sources nationales et internationella källor, särskilt sources, especially those internationales diverses, no­ sådant som syftar till att aimed at the promotion of his tamment ceux qui visent à främja dess sociala, andliga or her social, spiritual and promouvoir son bien-être so­ och moraliska välfärd och fy­ moral well-being and physical cial, spirituel et moral ainsi siska och psykiska hälsa. and mental health. To this que sa santé physique et men­ Konventionsstaterna skall förend, States Parties shall: tale. A cette fin, les Etats par­ detta ändamål ties: (a) Encourage the mass a) Encouragent les médias (a) uppmuntra massmedier media to disseminate informa­ à diffuser une information et att sprida information och ma­ tion and material of social and des matériels qui présentent terial av socialt och kulturellt cultural benefit to the child une utilité sociale et culturelle värde för barnet och i enlighet and in accordance with the pour l’enfant et répondent à med andan i artikel 29; spirit of article 29; l’esprit de l’article 29;

Bilaga

(b) Encourage interna­ b) Encouragent la coopéra­ (b) uppmuntra internatio­ tional co-operation in the pro­ tion internationale en vue de nellt samarbete vad gäller pro­ duction, exchange and dis­ produire, d’échanger et de dif­ duktion, utbyte och spridning semination of such informa­ fuser une information et des av sådan information och så­ tion and material from a di­ matériels de ce type provenant dant material från olika kultu­ versity of cultural, national de différentes sources cultu­ rer och nationella och interna­ and international sources; relles, nationales et internatio­ tionella källor; nales; (c) Encourage the produc­ c) Encouragent la produc­ (c) uppmuntra produktion tion and dissemination of chil­ tion et la diffusion de livres och spridning av barnböcker; dren’s books; pour enfants; (d) Encourage the mass d) Encouragent les médias (d) uppmuntra massmedier media to have particular re­ à tenir particulièrement att ta särskild hänsyn till de gard to the linguistic needs of compte des besoins linguis­ språkliga behoven hos ett barn the child who belongs to a mi­ tiques des enfants autochtones som tillhör en minoritetsgrupp nority group or who is indige­ ou appartenant à un groupe eller en urbefolkning; nous; minoritaire; (e) Encourage the develop­ e) Favorisent l’élaboration (e) uppmuntra utveck­ ment of appropriate guide­ de principes directeurs appro­ lingen av lämpliga riktlinjer lines for the protection of the priés destinés à protéger l’en­ för att skydda barnet mot in­ child from information and fant contre l’information et les formation och material som är material injurious to his or her matériels qui nuisent à son till skada för barnets välfärd, well-being, bearing in mind bien-être, compte tenu des med beaktande av bestämmel­ the provisions of articles 13 dispositions des articles 13 et serna i artiklarna 13 och 18. and 18. 18.

Article 18 Article 18 Artikel 18 1. States Parties shall use 1. Les Etats parties s’em­ 1. Konventionsstaterna skall their best efforts to ensure rec­ ploient de leur mieux à assu­ göra sitt bästa för att säker­ ognition of the principle that rer la reconnaissance du prin­ ställa erkännandet av princi­ both parents have common re­ cipe selon lequel les deux pa­ pen att båda föräldrarna har sponsibilities for the upbring­ rents ont une responsabilité gemensamt ansvar för barnets ing and development of the commune pour ce qui est uppfostran och utveckling. child. Parents or, as the case d’élever l’enfant et d’assurer Föräldrar eller, i förekom­ may be, legal guardians, have son développement. La res­ mande fall, vårdnadshavare the primary responsibility for ponsabilité d’élever l’enfant har huvudansvaret för barnets the upbringing and develop­ et d’assurer son développe­ uppfostran och utveckling. ment of the child. The best in­ ment incombe au premier chef Barnets bästa skall för dem terests of the child will be aux parents ou, le cas échéant, komma i främsta rummet. their basic concern. à ses représentants légaux. Ceux-ci doivent être guidés avant tout par l’intérêt supé­ rieur de l’enfant. 2. For the purpose of guar­ 2. Pour garantir et promou­ 2. För att garantera och anteeing and promoting the voir les droits énoncés dans la främja de rättigheter som an­

Bilaga

rights set forth in the present présente Convention, les Etats ges i denna konvention skall Convention, States Parties parties accordent l’aide appro­ konventionsstaterna ge lämp­ shall render appropriate assis­ priée aux parents et aux repré­ ligt bistånd till föräldrar och tance to parents and legal sentants légaux de l’enfant vårdnadshavare då de fullgör guardians in the performance dans l’exercice de la respon­ sitt ansvar för barnets uppfost­ of their child-rearing respon­ sabilité qui leur incombe ran och skall säkerställa ut­ sibilities and shall ensure the d’élever l’enfant et assurent la vecklingen av institutioner, development of institutions, mise en place d’institutions, inrättningar och tjänster för facilities and services for the d’établissements et de ser­ vård av barn. care of children. vices chargés de veiller au bien-être des enfants. 3. States Parties shall take 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna skall all appropriate measures to prennent toutes les mesures vidta alla lämpliga åtgärder ensure that children of work­ appropriées pour assurer aux för att säkerställa att barn till ing parents have the right to enfants dont les parents tra­ förvärvsarbetande föräldrar benefit from child-care ser­ vaillent le droit de bénéficier har rätt att åtnjuta den barn­ vices and facilities for which des services et établissements omsorg som de är berättigade they are eligible. de garde d’enfants pour les­ till. quels ils remplissent les conditions requises.

Article 19 Article 19 Artikel 19 1. States Parties shall take 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna skall all appropriate legislative, ad­ prennent toutes les mesures vidta alla lämpliga lagstift­ ministrative, social and educa­ législatives, administratives, nings-, administrativa och so­ tional measures to protect the sociales et éducatives appro­ ciala åtgärder samt åtgärder i child from all forms of physi­ priées pour protéger l’enfant utbildningssyfte för att skydda cal or mental violence, injury contre toute forme de vio­ barnet mot alla former av fy­ or abuse, neglect or negligent lence, d’atteinte ou de brutali­ siskt eller psykiskt våld, skada treatment, maltreatment or ex­ tés physiques ou mentales, eller övergrepp, vanvård eller ploitation, including sexual d’abandon ou de négligence, försumlig behandling, miss­ abuse, while in the care of de mauvais traitements ou handel eller utnyttjande, inne­ parent(s), legal guardian(s) or d’exploitation, y compris la fattande sexuella övergrepp, any other person who has the violence sexuelle, pendant medan barnet är i föräldrarnas care of the child. qu’il est sous la garde de ses eller den ena förälderns, vård­ parents ou de l’un d’eux, de nadshavares eller annan per­ son ou ses représentants lé­ sons vård. gaux ou de toute autre per­ sonne à qui il est confié. 2. Such protective meas­ 2. Ces mesures de protec­ 2. Sådana skyddsåtgärder ures should, as appropriate, tion doivent comprendre, se- bör, på det sätt som kan vara include effective procedures lon qu’il conviendra, des pro­ lämpligt, innefatta effektiva for the establishment of social cédures efficaces pour l’éta­ förfaranden såväl för upprät­ programmes to provide neces­ blissement de programmes so­ tandet av sociala program som sary support for the child and ciaux visant à fournir l’appui syftar till att ge barnet och

Bilaga

for those who have the care of nécessaire à l’enfant et à ceux dem som har hand om barnet the child, as well as for other à qui il est confié, ainsi que nödvändigt stöd, som för forms of prevention and for pour d’autres formes de pré­ andra former av förebyggande identification, reporting, re­ vention, et aux fins d’identifi­ och för identifiering, rapporte­ ferral, investigation, treatment cation, de rapport, de renvoi, ring, remittering, undersök­ and follow-up of instances of d’enquête, de traitement et de ning, behandling och uppfölj­ child maltreatment described suivi pour les cas de mauvais ning av fall av ovan beskrivna heretofore, and, as appropri­ traitements de l’enfant décrits sätt att behandla barn illa ate, for judicial involvement. ci-dessus, et comprendre éga­ samt, om så är lämpligt, förfa­ lement, selon qu’il convien­ randen för rättsligt ingripande. dra, des procédures d’inter­ vention judiciaire.

Article 20 Article 20 Artikel 20 1. A child temporarily or 1. Tout enfant qui est tem­ 1. Ett barn som tillfälligt permanently deprived of his porairement ou définitivement eller varaktigt berövats sin or her family environment, or privé de son milieu familial, familjemiljö eller som för sitt in whose own best interests ou qui dans son propre intérêt eget bästa inte kan tillåtas cannot be allowed to remain ne peut être laissé dans ce mi­ stanna kvar i denna miljö skall in that environment, shall be lieu, a droit à une protection et ha rätt till särskilt skydd och entitled to special protection une aide spéciales de l’Etat. bistånd från statens sida. and assistance provided by the State. 2. States Parties shall in ac­ 2. Les Etats parties pré­ 2. Konventionsstaterna skall cordance with their national voient pour cet enfant une i enlighet med sin nationella laws ensure alternative care protection de remplacement lagstiftning säkerställa alter­ for such a child. conforme à leur législation nativ omvårdnad för ett sådant nationale. barn. 3. Such care could include, 3. Cette protection de rem­ 3. Sådan omvårdnad kan inter alia , foster placement, placement peut notamment bl.a. innefatta placering i fos­ kafalah of Islamic law, adop­ avoir la forme du placement terhem, kafalah i islamsk rätt, tion or if necessary placement dans une famille, de la kafa­ adoption eller, om nödvän­ in suitable institutions for the lah de droit islamique, de digt, placering i lämpliga in­ care of children. When con­ l’adoption ou, en cas de né­ stitutioner för omvårdnad om sidering solutions, due regard cessité, du placement dans un barn. Då lösningar övervägs shall be paid to the desirabil­ établissement pour enfants ap­ skall vederbörlig hänsyn tas ity of continuity in a child’s proprié. Dans le choix entre till önskvärdheten av kontinu­ upbringing and to the child’s ces solutions, il est dûment itet i ett barns uppfostran och ethnic, religious, cultural and tenu compte de la nécessité till barnets etniska, religiösa, linguistic background. d’une certaine continuité dans kulturella och språkliga bak­ l’éducation de l’enfant, ainsi grund. que de son origine ethnique, religieuse, culturelle et lin­ guistique.

Bilaga

Article 21 Article 21 Artikel 21 States Parties that recog­ Les Etats parties qui ad­ Konventionsstater som er­ nize and/or permit the system mettent et/ou autorisent känner och/eller tillåter adop­ of adoption shall ensure that l’adoption s’assurent que l’in­ tion skall säkerställa att bar­ the best interests of the child térêt supérieur de l’enfant est nets bästa främst beaktas och shall be the paramount con­ la considération primordiale skall sideration and they shall: en la matière, et : (a) Ensure that the adoption a) Veillent à ce que l’adop­ (a) säkerställa att adoption of a child is authorized only tion d’un enfant ne soit autori­ av ett barn godkänns endast by competent authorities who sée que par les autorités com­ av behöriga myndigheter, som determine, in accordance with pétentes, qui vérifient, confor­ i enlighet med tillämplig lag applicable law and procedures mément à la loi et aux procé­ och tillämpliga förfaranden and on the basis of all perti­ dures applicables et sur la och på grundval av all rele­ nent and reliable information, base de tous les renseigne­ vant och tillförlitlig informa­ that the adoption is permissi­ ments fiables relatifs au cas tion beslutar att adoptionen ble in view of the child’s sta­ considéré, que l’adoption peut kan tillåtas med hänsyn till tus concerning parents, rela­ avoir lieu eu égard à la situa­ barnets ställning i förhållande tives and legal guardians and tion de l’enfant par rapport à till föräldrar, släktingar och that, if required, the persons ses père et mère, parents et re­ vårdnadshavare och att, om så concerned have given their in­ présentants légaux et que, le krävs, de personer som berörs formed consent to the adop­ cas échéant, les personnes in­ har givit sitt fulla samtycke tion on the basis of such coun­ téressées ont donné leur till adoptionen på grundval av selling as may be necessary; consentement à l’adoption en sådan rådgivning som kan be­ connaissance de cause, après hövas; s’être entourées des avis né­ cessaires; (b) Recognize that inter­ b) Reconnaissent que (b) erkänna att internatio­ country adoption may be con­ l’adoption à l’étranger peut nell adoption kan övervägas sidered as an alternative être envisagée comme un som en alternativ form av om­ means of child’s care, if the autre moyen d’assurer les vårdnad om barnet, om barnet child cannot be placed in a soins nécessaires à l’enfant, si inte kan placeras i en fosterfa­ foster or an adoptive family or celui-ci ne peut, dans son pays milj eller adoptivfamilj eller cannot in any suitable manner d’origine, être placé dans une inte kan tas om hand på lämp­ be cared for in the child’s famille nourricière ou adop­ ligt sätt i sitt hemland; country of origin; tive ou être convenablement élevé; (c) Ensure that the child c) Veillent, en cas d’adop­ (c) säkerställa att det barn concerned by inter-country tion à l’étranger, à ce que som berörs av internationell adoption enjoys safeguards l’enfant ait le bénéfice de ga­ adoption åtnjuter garantier and standards equivalent to ranties et de normes équiva­ och normer som motsvarar those existing in the case of lant à celles existant en cas dem som gäller vid nationell national adoption; d’adoption nationale; adoption; (d) Take all appropriate d) Prennent toutes les me­ (d) vidta alla lämpliga åt­ measures to ensure that, in in­ sures appropriées pour veiller gärder för att vid internatio­ ter-country adoption, the à ce que, en cas d’adoption à nell adoption säkerställa att placement does not result in l’étranger, le placement de placeringen inte leder till otill­

Bilaga

improper financial gain for l’enfant ne se traduise pas par börlig ekonomisk vinst för de those involved in it; un profit matériel indu pour personer som medverkar i les personnes qui en sont res­ denna; ponsables; (e) Promote, where appro­ e) Poursuivent les objectifs (e) främja, där så är lämp­ priate, the objectives of the du présent article en concluant ligt, målen i denna artikel ge­ present article by concluding des arrangements ou des ac­ nom att ingå bilaterala eller bilateral or multilateral ar­ cords bilatéraux ou multilaté­ multilaterala arrangemang el­ rangements or agreements, raux, selon les cas, et s’ef­ ler överenskommelser och and endeavour, within this forcent dans ce cadre de veil­ inom denna ram sträva efter framework, to ensure that the ler à ce que les placements att säkerställa att placeringen placement of the child in an­ d’enfants à l’étranger soient av barnet i ett annat land sker other country is carried out by effectués par des autorités ou genom behöriga myndigheter competent authorities or or­ des organes compétents. eller organ. gans.

Article 22 Article 22 Artikel 22 1. States Parties shall take 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna skall appropriate measures to en- prennent les mesures appro­ vidta lämpliga åtgärder för att sure that a child who is seek­ priées pour qu’un enfant qui säkerställa att ett barn som sö­ ing refugee status or who is cherche à obtenir le statut de ker flyktingstatus eller anses considered a refugee in ac­ réfugié ou qui est considéré som flykting i enlighet med cordance with applicable in­ comme réfugié en vertu des tillämplig internationell eller ternational or domestic law règles et procédures du droit nationell rätt och tillämpliga and procedures shall, whether international ou national ap­ förfaranden, och oberoende av unaccompanied or accompa­ plicable, qu’il soit seul ou ac­ om det kommer ensamt eller nied by his or her parents or compagné de ses père et mère är åtföljt av sina föräldrar eller by any other person, receive ou de toute autre personne, någon annan person, erhåller appropriate protection and hu­ bénéficie de la protection et lämpligt skydd och humani­ manitarian assistance in the de l’assistance humanitaire tärt bistånd vid åtnjutandet av enjoyment of applicable rights voulues pour lui permettre de de tillämpliga rättigheter som set forth in the present Con­ jouir des droits que lui recon­ anges i denna konvention och vention and in other interna­ naissent la présente Conven­ i andra internationella instru­ tional human rights or human­ tion et les autres instruments ment rörande mänskliga rät­ itarian instruments to which internationaux relatifs aux tigheter eller humanitär rätt, the said States are Parties. droits de l’homme ou de ca­ som nämnda stater tillträtt. ractère humanitaire auxquels lesdits Etats sont parties. 2. For this purpose, States 2. A cette fin, les Etats par­ 2. För detta ändamål skall Parties shall provide, as they ties collaborent, selon qu’ils le konventionsstaterna, på sätt consider appropriate, co-oper­ jugent nécessaire, à tous les de finner lämpligt, samarbeta i ation in any efforts by the efforts faits par l’Organisation varje ansträngning som görs United Nations and other des Nations Unies et les autres av Förenta nationerna och competent intergovernmental organisations intergouverne­ andra behöriga mellanstatliga organizations or non-govern­ mentales ou non gouverne­ organisationer eller icke-stat­

Bilaga

mental organizations co-oper­ mentales compétentes colla­ liga organisationer, som sam­ ating with the United Nations borant avec l’Organisation arbetar med Förenta nation­ to protect and assist such a des Nations Unies pour proté­ erna, för att skydda och bistå child and to trace the parents ger et aider les enfants qui se ett sådant barn och för att or other members of the fam­ trouvent en pareille situation spåra föräldrarna eller andra ily of any refugee child in or­ et pour rechercher les père et familjemedlemmar till ett der to obtain information nec­ mère ou autres membres de la flyktingbarn i syfte att erhålla essary for reunification with famille de tout enfant réfugié den information som är nöd­ his or her family. In cases en vue d’obtenir les rensei­ vändig för att barnet skall where no parents or other gnements nécessaires pour le kunna återförenas med sin fa­ members of the family can be réunir à sa famille. Lorsque ni milj. I fall då föräldrar eller found, the child shall be ac­ le père, ni la mère, ni aucun andra familjemedlemmar inte corded the same protection as autre membre de la famille ne kan påträffas, skall barnet ges any other child permanently peut être retrouvé, l’enfant se samma skydd som varje annat or temporarily deprived of his voit accorder, selon les prin­ barn som varaktigt eller till­ or her family environment for cipes énoncés dans la présente fälligt berövats sin familje­ any reason, as set forth in the Convention, la même protec­ miljö av något skäl, i enlighet present Convention. tion que tout autre enfant défi­ med denna konvention. nitivement ou temporairement privé de son milieu familial pour quelque raison que ce soit.

Article 23 Article 23 Artikel 23 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna er­ that a mentally or physically naissent que les enfants men­ känner att ett barn med fysiskt disabled child should enjoy a talement ou physiquement eller psykiskt handikapp bör full and decent life, in condi­ handicapés doivent mener une åtnjuta ett fullvärdigt och an­ tions which ensure dignity, vie pleine et décente, dans des ständigt liv under förhållan­ promote self-reliance and fa­ conditions qui garantissent den som säkerställer värdig­ cilitate the child’s active par­ leur dignité, favorisent leur het, främjar självförtroende ticipation in the community. autonomie et facilitent leur och möjliggör barnets aktiva participation active à la vie de deltagande i samhället. la collectivité. 2. States Parties recognize 2. Les Etats parties recon­ 2. Konventionsstaterna er­ the right of the disabled child naissent le droit à des enfants känner det handikappade bar­ to special care and shall en­ handicapés de bénéficier de nets rätt till särskild omvård­ courage and ensure the exten­ soins spéciaux et encouragent nad och skall, inom ramen för sion, subject to available re­ et assurent, dans la mesure des tillgängliga resurser, upp­ sources, to the eligible child ressources disponibles, l’oc­ muntra och säkerställa att det and those responsible for his troi, sur demande, aux enfants berättigade barnet och de som or her care, of assistance for handicapés remplissant les ansvarar för dess omvårdnad which application is made and conditions requises et à ceux får ansökt bistånd som är which is appropriate to the qui en ont la charge, d’une lämpligt med hänsyn till bar­ child’s condition and to the aide adaptée à l’état de l’en­ nets tillstånd och föräldrarnas

Bilaga

circumstances of the parents fant et à la situation de ses pa­ förhållanden eller förhållan­ or others caring for the child. rents ou de ceux à qui il est dena hos andra som tar hand confié. om barnet. 3. Recognizing the special 3. Eu égard aux besoins 3. Med hänsyn till att ett needs of a disabled child, as­ particuliers des enfants handi­ handikappat barn har sär­ sistance extended in accord­ capés, l’aide fournie confor­ skilda behov skall det bistånd ance with paragraph 2 of the mément au paragraphe 2 du som lämnas enligt punkt 2 i present article shall be pro­ présent article est gratuite denna artikel vara kostnads­ vided free of charge, when­ chaque fois qu’il est possible, fritt, då så är möjligt, med be­ ever possible, taking into ac­ compte tenu des ressources fi­ aktande av föräldrarnas eko­ count the financial resources nancières de leurs parents ou nomiska tillgångar eller de of the parents or others caring de ceux à qui l’enfant est ekonomiska tillgångarna hos for the child, and shall be de­ confié, et elle est conçue de andra som tar hand om barnet signed to ensure that the disa­ telle sorte que les enfants han­ och skall syfta till att säker­ bled child has effective access dicapés aient effectivement ställa att det handikappade to and receives education, accès à l’éducation, à la for­ barnet har effektiv tillgång till training, health care services, mation, aux soins de santé, à och erhåller undervisning och rehabilitation services, prepa­ la rééducation, à la prépara­ utbildning, hälso- och sjuk­ ration for employment and tion à l’emploi et aux activités vård, habilitering, förbere­ recreation opportunities in a récréatives, et bénéficient de delse för arbetslivet och möj­ manner conducive to the ces services de façon propre à ligheter till rekreation på ett child’s achieving the fullest assurer une intégration sociale sätt som bidrar till barnets possible social integration and aussi complète que possible et största möjliga integrering i individual development, in­ leur épanouissement person­ samhället och individuella ut­ cluding his or her cultural and nel, y compris dans le do­ veckling, innefattande dess spiritual development. maine culturel et spirituel. kulturella och andliga utveck­ ling. 4. States Parties shall pro­ 4. Dans un esprit de coopé­ 4. Konventionsstaterna skall mote, in the spirit of interna­ ration internationale, les Etats i en anda av internationellt tional co-operation, the ex­ parties favorisent l’échange samarbete främja utbyte av change of appropriate infor­ d’informations pertinentes lämplig information på områ­ mation in the field of preven­ dans le domaine des soins de det för förebyggande hälso­ tive health care and of santé préventifs et du traite­ vård och medicinsk, psykolo­ medical, psychological and ment médical, psychologique gisk och funktionell behand­ functional treatment of disa­ et fonctionnel des enfants ling av handikappade barn, bled children, including dis­ handicapés, y compris par la innefattande spridning av och semination of and access to diffusion d’informations tillgång till information om information concerning meth­ concernant les méthodes de habiliteringsmetoder, skol­ ods of rehabilitation, educa­ rééducation et les services de och yrkesutbildning, i syfte att tion and vocational services, formation professionnelle, göra det möjligt för konven­ with the aim of enabling ainsi que l’accès à ces don­ tionsstater att förbättra sina States Parties to improve their nées, en vue de permettre aux möjligheter och kunskaper capabilities and skills and to Etats parties d’améliorer leurs och vidga sin erfarenhet på widen their experience in capacités et leurs compé­ dessa områden. Särskild hän­ these areas. In this regard, tences et d’élargir leur expé­ syn skall härvid tas till ut­ particular account shall be rience dans ces domaines. A vecklingsländernas behov.

Bilaga

taken of the needs of develop­ cet égard, il est tenu particu­ ing countries. lièrement compte des besoins des pays en développement.

Article 24 Article 24 Artikel 24 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna er­ the right of the child to the en­ naissent le droit de l’enfant de känner barnets rätt att åtnjuta joyment of the highest attaina­ jouir du meilleur état de santé bästa uppnåeliga hälsa och ble standard of health and to possible et de bénéficier de rätt till sjukvård och rehabili­ facilities for the treatment of services médicaux et de réé­ tering. Konventionsstaterna illness and rehabilitation of ducation. Ils s’efforcent de ga­ skall sträva efter att säker­ health. States Parties shall rantir qu’aucun enfant ne soit ställa att inget barn är berövat strive to ensure that no child is privé du droit d’avoir accès à sin rätt att ha tillgång till så­ deprived of his or her right of ces services. dan hälso- och sjukvård. access to such health care ser­ vices. 2. States Parties shall pur­ 2. Les Etats parties s’ef­ 2. Konventionsstaterna skall sue full implementation of forcent d’assurer la réalisation sträva efter att till fullo för­ this right and, in particular, intégrale du droit susmen­ verkliga denna rätt och skall shall take appropriate meas­ tionné et, en particulier, särskilt vidta lämpliga åtgär­ ures: prennent les mesures appro­ der för att priées pour : (a) To diminish infant and a) Réduire la mortalité (a) minska spädbarns- och child mortality; parmi les nourrissons et les barnadödligheten; enfants; (b) To ensure the provision b) Assurer à tous les en­ (b) säkerställa att alla barn of necessary medical assis­ fants l’assistance médicale et tillhandahålls nödvändig sjuk­ tance and health care to all les soins de santé nécessaires, vård och hälsovård med ton­ children with emphasis on the l’accent étant mis sur le déve­ vikt på utveckling av primär­ development of primary loppement des soins de santé hälsovården; health care; primaires; (c) To combat disease and c) Lutter contre la maladie (c) bekämpa sjukdom och malnutrition, including within et la malnutrition, y compris undernäring, däri inbegripet the framework of primary dans le cadre de soins de santé åtgärder inom ramen för pri­ health care, through, inter primaires, grâce notamment à märhälsovården, genom bl.a. alia , the application of readily l’utilisation de techniques ai­ utnyttjande av lätt tillgänglig available technology and sément disponibles et à la teknik och genom att tillhan­ through the provision of ade­ fourniture d’aliments nutritifs dahålla näringsrika livsmedel quate nutritious foods and et d’eau potable, compte tenu i tillräcklig omfattning och clean drinking-water, taking des dangers et des risques de rent dricksvatten, med beak­ into consideration the dan­ pollution du milieu naturel; tande av de faror och risker gers and risks of environmen­ som miljöförstöring innebär; tal pollution;

Bilaga

(d) To ensure appropriate d) Assurer aux mères des (d) säkerställa tillfredsstäl­ pre-natal and post-natal health soins prénatals et postnatals lande hälsovård för mödrar care for mothers; appropriés; före och efter förlossningen; (e) To ensure that all seg­ e) Faire en sorte que tous (e) säkerställa att alla grup­ ments of society, in particular les groupes de la société, en per i samhället, särskilt föräld­ parents and children, are in­ particulier les parents et les rar och barn, får information formed, have access to educa­ enfants, reçoivent une infor­ om och har tillgång till under­ tion and are supported in the mation sur la santé et la nutri­ visning om barnhälsovård och use of basic knowledge of tion de l’enfant, les avantages näringslära, fördelarna med child health and nutrition, the de l’allaitement au sein, l’hy­ amning, hygien och ren miljö advantages of breast-feeding, giène et la salubrité de l’envi­ och förebyggande av olycks­ hygiene and environmental ronnement et la prévention fall samt får stöd vid använd­ sanitation and the prevention des accidents, et bénéficient ning av sådana grundläggande of accidents; d’une aide leur permettant de kunskaper; mettre à profit cette informa­ tion; (f) To develop preventive f) Développer les soins de (f) utveckla förebyggande health care, guidance for par­ santé préventifs, les conseils hälsovård, föräldrarådgivning ents and family planning edu­ aux parents et l’éducation et samt undervisning om och cation and services. les services en matière de pla­ hjälp i familjeplaneringsfrå­ nification familiale. gor. 3. States Parties shall take 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna skall all effective and appropriate prennent toutes les mesures vidta alla effektiva och lämp­ measures with a view to abol­ efficaces appropriées en vue liga åtgärder i syfte att av­ ishing traditional practices d’abolir les pratiques tradi­ skaffa traditionella sedvänjor prejudicial to the health of tionnelles préjudiciables à la som är skadliga för barns children. santé des enfants. hälsa. 4. States Parties undertake 4. Les Etats parties s’en­ 4. Konventionsstaterna åtar to promote and encourage in­ gagent à favoriser et à encou­ sig att främja och uppmuntra ternational co-operation with rager la coopération interna­ internationellt samarbete i a view to achieving progres­ tionale en vue d’assurer pro­ syfte att gradvis uppnå det sively the full realization of gressivement la pleine réalisa­ fulla förverkligandet av den the right recognized in the tion du droit reconnu dans le rätt som erkänns i denna arti­ present article. In this regard, présent article. A cet égard, il kel. Särskild hänsyn skall här­ particular account shall be est tenu particulièrement vid tas till utvecklingsländer­ taken of the needs of develop­ compte des besoins des pays nas behov. ing countries. en développement.

Article 25 Article 25 Artikel 25 States Parties recognize the Les Etats parties recon­ Konventionsstaterna erkän­ right of a child who has been naissent à l’enfant qui a été ner rätten för ett barn som har placed by the competent au­ placé par les autorités compé­ omhändertagits av behöriga thorities for the purposes of tentes pour recevoir des soins, myndigheter för omvårdnad, care, protection or treatment skydd eller behandling av sin une protection ou un traite­ of his or her physical or men- ment physique ou mental, le fysiska eller psykiska hälsa

Bilaga

tal health, to a periodic review droit à un examen périodique till regelbunden översyn av of the treatment provided to dudit traitement et de toute den behandling som barnet får the child and all other circum­ autre circonstance relative à och alla andra omständig­ stances relevant to his or her son placement. heter rörande barnets omhän­ placement. dertagande.

Article 26 Article 26 Artikel 26 1. States Parties shall rec­ 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna skall ognize for every child the naissent à tout enfant le droit erkänna rätten för varje barn right to benefit from social se­ de bénéficier de la sécurité so­ att åtnjuta social trygghet, curity, including social insur­ ciale, y compris les assurances innefattande socialförsäkring, ance, and shall take the neces­ sociales, et prennent les me­ och skall vidta nödvändiga åt­ sary measures to achieve the sures nécessaires pour assurer gärder för att till fullo förverk­ full realization of this right in la pleine réalisation de ce liga denna rätt i enlighet med accordance with their national droit en conformité avec leur sin nationella lagstiftning. law. législation nationale. 2. The benefits should, 2. Les prestations doivent, 2. Förmånerna skall, där så where appropriate, be granted, lorsqu’il y a lieu, être accor­ är lämpligt, beviljas med hän­ taking into account the re­ dées compte tenu des res­ syn till de resurser som barnet sources and the circumstances sources et de la situation de och de personer som ansvarar of the child and persons hav­ l’enfant et des personnes res­ för dess underhåll har och de­ ing responsibility for the ponsables de son entretien, ras omständigheter i övrigt maintenance of the child, as ainsi que de toute autre consi­ samt med hänsyn till varje an­ well as any other considera­ dération applicable à la de­ nat förhållande som är av be­ tion relevant to an application mande de prestation faite par tydelse i samband med en an­ for benefits made by or on be­ l’enfant ou en son nom. sökan om en sådan förmån half of the child. från barnet eller för dess räk­ ning.

Article 27 Article 27 Artikel 27 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna er­ the right of every child to a naissent le droit de tout enfant känner rätten för varje barn standard of living adequate à un niveau de vie suffisant till den levnadsstandard som for the child’s physical, men­ pour permettre son dévelop­ krävs för barnets fysiska, psy­ tal, spiritual, moral and social pement physique, mental, spi­ kiska, andliga, moraliska och development. rituel, moral et social. sociala utveckling. 2. The parent(s) or others 2. C’est aux parents ou 2. Föräldrar eller andra som responsible for the child have autres personnes ayant la är ansvariga för barnet har, the primary responsibility to charge de l’enfant qu’in­ inom ramen för sin förmåga secure, within their abilities combe au premier chef la res­ och sina ekonomiska resur­ and financial capacities, the ponsabilité d’assurer, dans les ser, huvudansvaret för att sä­ conditions of living necessary limites de leurs possibilités et kerställa de levnadsvillkor for the child’s development. de leurs moyens financiers, som är nödvändiga för barnets les conditions de vie néces­ utveckling.

Bilaga

saires au développement de l’enfant. 3. States Parties, in accord­ 3. Les Etats parties 3. Konventionsstaterna skall ance with national conditions adoptent les mesures appro­ i enlighet med nationella för­ and within their means, shall priées, compte tenu des condi­ hållanden och inom ramen för take appropriate measures to tions nationales et dans la me­ sina resurser vidta lämpliga assist parents and others re­ sure de leurs moyens, pour ai­ åtgärder för att bistå föräldrar sponsible for the child to im­ der les parents et autres per­ och andra som är ansvariga plement this right and shall in sonnes ayant la charge de för barnet att genomföra case of need provide material l’enfant à mettre en oeuvre ce denna rätt och skall vid behov assistance and support pro­ droit et offrent, en cas de be­ tillhandahålla materiellt bi­ grammes, particularly with re­ soin, une assistance matérielle stånd och utarbeta stödpro­ gard to nutrition, clothing and et des programmes d’appui, gram, särskilt i fråga om mat, housing. notamment en ce qui concerne kläder och bostäder. l’alimentation, le vêtement et le logement. 4. States Parties shall take 4. Les Etats parties 4. Konventionsstaterna skall all appropriate measures to se­ prennent toutes les mesures vidta alla lämpliga åtgärder cure the recovery of mainte­ appropriées en vue d’assurer för att säkerställa indrivning nance for the child from the le recouvrement de la pension av underhåll för barnet från parents or other persons hav­ alimentaire de l’enfant auprès föräldrar eller andra som har ing financial responsibility for de ses parents ou des autres ekonomiskt ansvar för barnet, the child, both within the personnes ayant une responsa­ både inom konventionsstaten State Party and from abroad. bilité financière à son égard, och från utlandet. Särskilt i de In particular, where the person que ce soit sur leur territoire fall då den person som har det having financial responsibility ou à l’étranger. En particulier, ekonomiska ansvaret för bar­ for the child lives in a State pour tenir compte des cas où net bor i en annan stat än bar­ different from that of the la personne qui a une respon­ net skall konventionsstaterna child, States Parties shall pro­ sabilité financière à l’égard de främja såväl anslutning till in­ mote the accession to interna­ l’enfant vit dans un Etat autre ternationella överenskommel­ tional agreements or the con­ que celui de l’enfant, les Etats ser eller ingående av sådana clusion of such agreements, as parties favorisent l’adhésion à överenskommelser som upp­ well as the making of other des accords internationaux ou rättande av andra lämpliga ar­ appropriate arrangements. la conclusion de tels accords rangemang. ainsi que l’adoption de tous autres arrangements appro­ priés.

Article 28 Article 28 Artikel 28 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstatema er­ the right of the child to educa­ naissent le droit de l’enfant à känner barnets rätt till utbild­ tion, and with a view to l’éducation, et en particulier, ning och i syfte att gradvis achieving this right progres­ en vue d’assurer l’exercice de förverkliga denna rätt och på sively and on the basis of ce droit progressivement et grundval av lika möjligheter skall de särskilt

Bilaga

equal opportunity, they shall, sur la base de l’égalité des in particular: chances: (a) Make primary educa­ a) Ils rendent l’enseigne­ (a) göra grundutbildning tion compulsory and available ment primaire obligatoire et obligatorisk och kostnadsfritt free to all; gratuit pour tous; tillgänglig för alla; (b) Encourage the develop­ b) Ils encouragent l’organi­ (b) uppmuntra utveck­ ment of different forms of sation de différentes formes lingen av olika former av un­ secondary education, includ­ d’enseignement secondaire, dervisning som följer efter ing general and vocational ed­ tant général que profession­ grundutbildningen, innefatt­ ucation, make them available nel, les rendent ouvertes et ac­ ande såväl allmän utbildning and accessible to every child, cessibles à tout enfant, et som yrkesutbildning, göra and take appropriate measures prennent des mesures appro­ dessa tillgängliga och åtkom­ such as the introduction of priées, telles que l’instaura­ liga för varje barn samt vidta free education and offering fi­ tion de la gratuité de l’ensei­ lämpliga åtgärder såsom infö­ nancial assistance in case of gnement et l’offre d’une aide rande av kostnadsfri utbild­ need; financière en cas de besoin; ning och ekonomiskt stöd vid behov; (c) Make higher education c) Ils assurent à tous l’accès (c) göra högre utbildning accessible to all on the basis à l’enseignement supérieur, en tillgänglig för alla på grundval of capacity by every appropri­ fonction des capacités de cha­ av förmåga genom varje ate means; cun, par tous les moyens ap­ lämpligt medel; propriés; (d) Make educational and d) Ils rendent ouvertes et (d) göra studierådgivning vocational information and accessibles à tout enfant l’in­ och yrkesorientering tillgäng­ guidance available and acces­ formation et l’orientation sco­ lig och åtkomlig för alla barn; sible to all children; laires et professionnelles; (e) Take measures to en­ e) Ils prennent des mesures (e) vidta åtgärder för att courage regular attendance at pour encourager la régularité uppmuntra regelbunden när­ schools and the reduction of de la fréquentation scolaire et varo i skolan och minska anta­ drop-out rates. la réduction des taux d’aban­ let studieavbrott. don scolaire. 2. States Parties shall take 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna skall all appropriate measures to prennent toutes les mesures vidta alla lämpliga åtgärder ensure that school discipline appropriées pour veiller à ce för att säkerställa att discipli­ is administered in a manner que la discipline scolaire soit nen i skolan upprätthålls på ett consistent with the child’s hu­ appliquée d’une manière com­ sätt som är förenligt med bar­ man dignity and in conformity patible avec la dignité de l’en­ nets mänskliga värdighet och i with the present Convention. fant en tant qu’être humain et överensstämmelse med denna conformément à la présente konvention. Convention. 3. States Parties shall pro­ 3. Les Etats parties favo­ 3. Konventionsstaterna skall mote and encourage interna­ risent et encouragent la coo­ främja och uppmuntra inter­ tional co-operation in matters pération internationale dans le nationellt samarbete i utbild­ relating to education, in par­ domaine de l’éducation, en ningsfrågor, särskilt i syfte att ticular with a view to contrib­ vue notamment de contribuer bidra till att avskaffa okunnig­ uting to the elimination of ig­ à éliminer l’ignorance et het och analfabetism i hela

Bilaga

norance and illiteracy l’analphabétisme dans le världen och för att underlätta throughout the world and fa­ monde et de faciliter l’accès tillgång till vetenskaplig och cilitating access to scientific aux connaissances scienti­ teknisk kunskap och moderna and technical knowledge and fiques et techniques et aux undervisningsmetoder. Sär­ modern teaching methods. In méthodes d’enseignement skild hänsyn skall härvid tas this regard, particular account modernes. A cet égard, il est till utvecklingsländernas be­ shall be taken of the needs of tenu particulièrement compte hov. developing countries. des besoins des pays en déve­ loppement.

Article 29 Article 29 Artikel 29 1. States Parties agree that 1. Les Etats parties 1. Konventionsstaterna är the education of the child conviennent que l’éducation överens om att barnets utbild­ shall be directed to: de l’enfant doit viser à: ning skall syfta till att (a) The development of the a) Favoriser l’épanouisse­ (a) utveckla barnets fulla child’s personality, talents and ment de la personnalité de möjligheter i fråga om person­ mental and physical abilities l’enfant et le développement lighet, anlag och fysisk och to their fullest potential; de ses dons et de ses aptitudes psykisk förmåga; mentales et physiques, dans toute la mesure de leurs po­ tentialités; (b) The development of re­ b) Inculquer à l’enfant le (b) utveckla respekt för de spect for human rights and respect des droits de l’homme mänskliga rättigheterna och fundamental freedoms, and et des libertés fondamentales, grundläggande friheterna for the principles enshrined in et des principes consacrés samt för de principer som the Charter of the United Na­ dans la Charte des Nations uppställts i Förenta nationer­ tions; Unies; nas stadga; (c) The development of re­ c) Inculquer à l’enfant le (c) utveckla respekt för bar­ spect for the child’s parents, respect de ses parents, de son nets föräldrar, för barnets his or her own cultural iden­ identité, de sa langue et de ses egen kulturella identitet, eget tity, language and values, for valeurs culturelles, ainsi que språk och egna värden, för the national values of the le respect des valeurs natio­ vistelselandets och för ur­ country in which the child is nales du pays dans lequel il sprungslandets nationella vär­ living, the country from which vit, du pays duquel il peut être den och för kulturer som skil­ he or she may originate, and originaire et des civilisations jer sig från barnets egen; for civilizations different from différentes de la sienne; his or her own; (d) The preparation of the d) Préparer l’enfant à assu­ (d) förbereda barnet för ett child for responsible life in a mer les responsabilités de la ansvarsfullt liv i ett fritt sam­ free society, in the spirit of vie dans une société libre, hälle i en anda av förståelse, understanding, peace, toler­ dans un esprit de compréhen­ fred, tolerans, jämställdhet ance, equality of sexes, and sion, de paix, de tolérance, mellan könen och vänskap friendship among all peoples, d’égalité entre les sexes et mellan alla folk, etniska, na­ ethnic, national and religious d’amitié entre tous les peuples tionella och religiösa grupper et groupes ethniques, natio­

Bilaga

groups and persons of indige­ naux et religieux, et avec les och personer som tillhör urbe­ nous origin; personnes d’origine autoch­ folkningar; tone; (e) The development of re­ e) Inculquer à l’enfant le (e) utveckla respekt för na­ spect for the natural environ­ respect du milieu naturel. turmiljön. ment. 2. No part of the present ar­ 2. Aucune disposition du 2. Ingenting i denna artikel ticle or article 28 shall be con­ présent article ou de l’article eller i artikel 28 får tolkas så strued so as to interfere with 28 ne sera interprétée d’une att det medför inskränkning i the liberty of individuals and manière qui porte atteinte à la den enskildes och organisatio­ bodies to establish and direct liberté des personnes phy­ ners rätt att inrätta och driva educational institutions, sub­ siques ou morales de créer et utbildningsanstalter, dock all­ ject always to the observance de diriger des établissements tid under förutsättning att de i of the principles set forth in d’enseignement, à condition punkt 1 i denna artikel upp­ paragraph 1 of the present ar­ que les principes énoncés au ställda principerna iakttas och ticle and to the requirements paragraphe 1 du présent ar­ att kraven uppfylls på att un­ that the education given in ticle soient respectés et que dervisningen vid dessa anstal­ such institutions shall con­ l’éducation dispensée dans ter skall stå i överensstäm­ form to such minimum stand­ ces établissements soit melse med vad som från sta­ ards as may be laid down by conforme aux normes mini­ tens sida angivits som mini­ the State. males que l’Etat aura pres­ mistandard. crites.

Article 30 Article 30 Artikel 30 In those States in which Dans les Etats où il existe I de stater där det finns et­ ethnic, religious or linguistic des minorités ethniques, reli­ niska, religiösa eller språkliga minorities or persons of indig­ gieuses ou linguistiques ou minoriteter eller personer som enous origin exist, a child be­ des personnes d’origine au­ tillhör en urbefolkning skall longing to such a minority or tochtone, un enfant autoch­ ett barn som tillhör en sådan who is indigenous shall not be tone ou appartenant à une de minoritet eller urbefolkning denied the right, in commu­ ces minorités ne peut être inte förvägras rätten att till­ nity with other members of privé du droit d’avoir sa sammans med andra medlem­ his or her group, to enjoy his propre vie culturelle, de pro­ mar av sin grupp ha sitt eget or her own culture, to profess fesser et de pratiquer sa kulturliv, att bekänna sig till and practise his or her own re­ propre religion ou d’employer och utöva sin egen religion el­ ligion, or to use his or her own sa propre langue en commun ler att använda sitt eget språk. language. avec les autres membres de son groupe.

Article 31 Article 31 Artikel 31 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna er­ the right of the child to rest naissent à l’enfant le droit au känner barnets rätt till vila och and leisure, to engage in play repos et aux loisirs, de se li­ fritid, till lek och rekreation and recreational activities ap­ vrer au jeu et à des activités anpassad till barnets ålder propriate to the age of the récréatives propres à son âge, samt rätt att fritt delta i det

Bilaga

child and to participate freely et de participer librement à la kulturella och konstnärliga li­ in cultural life and the arts. vie culturelle et artistique. vet. 2. States Parties shall re­ 2. Les Etats parties res­ 2. Konventionsstaterna skall spect and promote the right of pectent et favorisent le droit respektera och främja barnets the child to participate fully in de l’enfant de participer plei­ rätt att till fullo delta i det kul­ cultural and artistic life and nement à la vie culturelle et turella och konstnärliga livet shall encourage the provision artistique et encouragent l’or­ och skall uppmuntra tillhan­ of appropriate and equal op­ ganisation à son intention de dahållandet av lämpliga och portunities for cultural, artis­ moyens appropriés de loisirs lika möjligheter för kulturell tic, recreational and leisure et d’activités récréatives, ar­ och konstnärlig verksamhet activity. tistiques et culturelles, dans samt för rekreations- och fri­ des conditions d’égalité. tidsverksamhet.

Article 32 Article 32 Artikel 32 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna er­ the right of the child to be pro­ naissent le droit de l’enfant känner barnets rätt till skydd tected from economic ex­ d’être protégé contre l’exploi­ mot ekonomiskt utnyttjande ploitation and from perform­ tation économique et de n’être och mot att utföra arbete som ing any work that is likely to astreint à aucun travail com­ kan vara skadligt eller hindra be hazardous or to interfere portant des risques ou suscep­ barnets utbildning eller även­ with the child’s education, or tible de compromettre son tyra barnets hälsa eller fy­ to be harmful to the child’s éducation ou de nuire à sa siska, psykiska, andliga, mo­ health or physical, mental, santé ou à son développement raliska eller sociala utveck­ spiritual, moral or social de­ physique, mental, spirituel, ling. velopment. moral ou social. 2. States Parties shall take 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna skall legislative, administrative, so­ prennent des mesures législa­ vidta lagstiftnings-, adminis­ cial and educational measures tives, administratives, sociales trativa och sociala åtgärder to ensure the implementation et éducatives pour assurer samt åtgärder i upplysnings­ of the present article. To this l’application du présent ar­ syfte för att säkerställa ge­ end, and having regard to the ticle. A cette fin, et compte nomförandet av denna artikel. relevant provisions of other tenu des dispositions perti­ För detta ändamål och med international instruments, nentes des autres instruments beaktande av tillämpliga be­ States Parties shall in particu­ internationaux, les Etats par­ stämmelser i andra internatio­ lar: ties, en particulier: nella instrument skall konven­ tionsstaterna särskilt (a) Provide for a minimum a) Fixent un âge minimum (a) fastställa en minimiål­ age or minimum ages for ad- ou des âges minimums d’ad­ der eller minimiåldrar som mission to employment; mission à l’emploi; minderåriga skall ha uppnått för tillträde till arbete; (b) Provide for appropriate b) Prévoient une réglemen­ (b) föreskriva en lämplig regulation of the hours and tation appropriée des horaires reglering av arbetstid och ar­ conditions of employment; de travail et des conditions betsvillkor; d’emploi;

Bilaga

(c) Provide for appropriate c) Prévoient des peines ou (c) föreskriva lämpliga straff penalties or other sanctions to autres sanctions appropriées eller andra påföljder i syfte att ensure the effective enforce­ pour assurer l’application ef­ säkerställa ett effektivt ge­ ment of the present article. fective du présent article. nomförande av denna artikel.

Article 33 Article 33 Artikel 33 States Parties shall take all Les Etats parties prennent Konventionsstaterna skall appropriate measures, includ­ toutes les mesures appro­ vidta alla lämpliga åtgärder, ing legislative, administrative, priées, y compris des mesures innefattande lagstiftningsåt­ social and educational meas­ législatives, administratives, gärder, administrativa och so­ ures, to protect children from sociales et éducatives, pour ciala åtgärder samt åtgärder i the illicit use of narcotic drugs protéger les enfants contre upplysningssyfte, för att and psychotropic substances l’usage illicite de stupéfiants skydda barn från olaglig an­ as defined in the relevant in­ et de substances psychotropes, vändning av narkotika och ternational treaties, and to pre­ tels que les définissent les psykotropa ämnen såsom vent the use of children in the conventions internationales dessa definieras i tillämpliga illicit production and traffick­ pertinentes, et pour empêcher internationella fördrag och för ing of such substances. que des enfants ne soient utili­ att förhindra att barn utnyttjas sés pour la production et le i den olagliga framställningen trafic illicites de ces subs­ av och handeln med sådana tances. ämnen.

Article 34 Article 34 Artikel 34 States Parties undertake to Les Etats parties s’engagent Konventionsstaterna åtar protect the child from all à protéger l’enfant contre sig att skydda barnet mot alla forms of sexual exploitation toutes les formes d’exploita­ former av sexuellt utnytt­ and sexual abuse. For these tion sexuelle et de violence jande och sexuella övergrepp. purposes, States Parties shall sexuelle. A cette fin, les Etats För detta ändamål skall kon­ in particular take all appropri­ prennent en particulier toutes ventionsstaterna särskilt vidta ate national, bilateral and mul­ les mesures appropriées sur alla lämpliga nationella, bila­ tilateral measures to prevent: les plans national, bilatéral et terala och multilaterala åtgär­ multilatéral pour empêcher: der för att förhindra (a) The inducement or co­ a) Que des enfants ne (a) att ett barn förmås eller ercion of a child to engage in soient incités ou contraints à tvingas att delta i en olaglig any unlawful sexual activity; se livrer à une activité sexuell handling; sexuelle illégale; (b) The exploitative use of b) Que des enfants ne (b) att barn utnyttjas för children in prostitution or soient exploités à des fins de prostitution eller annan olag­ other unlawful sexual prac­ prostitution ou autres pra­ lig sexuell verksamhet; tices; tiques sexuelles illégales; (c) The exploitative use of c) Que des enfants ne (c) att barn utnyttjas i por­ children in pornographic per­ soient exploités aux fins de la nografiska föreställningar och formances and materials. production de spectacles ou i pornografiskt material. de matériel de caractère por­ nographique.

Bilaga

Article 35 Article 35 Artikel 35 States Parties shall take all Les Etats parties prennent Konventionsstaterna skall appropriate national, bilateral toutes les mesures appropriées vidta alla lämpliga nationella, and multilateral measures to sur les plans national, bilatéral bilaterala och multilaterala åt­ prevent the abduction of, the et multilatéral pour empêcher gärder för att förhindra bort­ sale of or traffic in children l’enlèvement, la vente ou la förande och försäljning av el­ for any purpose or in any traite d’enfants à quelque fin ler handel med barn för varje form. que ce soit et sous quelque ändamål och i varje form. forme que ce soit.

Article 36 Article 36 Artikel 36 States Parties shall protect Les Etats parties protègent Konventionsstaterna skall the child against all other l’enfant contre toutes autres skydda barnet mot alla andra forms of exploitation prejudi­ formes d’exploitation préjudi­ former av utnyttjande som cial to any aspects of the ciables à tout aspect de son kan skada barnet i något avse­ child’s welfare. bien- être. ende.

Article 37 Article 37 Artikel 37 States Parties shall ensure Les Etats parties veillent à Konventionsstaterna skall that: ce que: säkerställa att (a) No child shall be sub­ a) Nul enfant ne soit sou­ (a) inget barn får utsättas jected to torture or other cruel, mis à la torture ni à des peines för tortyr eller annan grym, inhuman or degrading treat­ ou traitements cruels, inhu­ omänsklig eller förnedrande ment or punishment. Neither mains ou dégradants. Ni la behandling eller bestraffning. capital punishment nor life peine capitale ni l’emprison­ Varken dödsstraff eller livs­ imprisonment without possi­ nement à vie sans possibilité tids fängelse utan möjlighet bility of release shall be im­ de libération ne doivent être till frigivning får ådömas för posed for offences committed prononcés pour les infractions brott som begåtts av personer by persons below eighteen commises par des personnes under 18 års ålder; years of age; âgées de moins de dix-huit ans; (b) No child shall be de­ b) Nul enfant ne soit privé (b) inget barn får olagligt prived of his or her liberty un­ de liberté de façon illégale ou eller godtyckligt berövas sin lawfully or arbitrarily. The ar­ arbitraire. L’arrestation, la dé­ frihet. Gripande, anhållande, rest, detention or imprison­ tention ou l’emprisonnement häktning, fängslande eller ment of a child shall be in d’un enfant doit être en andra former av frihetsberö­ conformity with the law and conformité avec la loi, n’être vande av ett barn skall ske i shall be used only as a meas­ qu’une mesure de dernier res­ enlighet med lag och får en­ ure of last resort and for the sort, et être d’une durée aussi dast användas som en sista ut­ shortest appropriate period of brève que possible; väg och för kortast lämpliga time; tid; (c) Every child deprived of c) Tout enfant privé de li­ (c) varje frihetsberövat barn liberty shall be treated with berté soit traité avec humanité skall behandlas humant och humanity and respect for the et avec le respect dû à la di­ med respekt för människans inherent dignity of the human gnité de la personne humaine, inneboende värdighet och på

Bilaga

person, and in a manner which et d’une manière tenant ett sätt som beaktar behoven takes into account the needs compte des besoins des per­ hos personer i dess ålder. Sär­ of persons of his or her age. In sonnes de son âge. En particu­ skilt skall varje frihetsberövat particular, every child de­ lier, tout enfant privé de li­ barn hållas åtskilt från vuxna, prived of liberty shall be sepa­ berté sera séparé des adultes, à om det inte anses vara till bar­ rated from adults unless it is moins que l’on estime préfé­ nets bästa att inte göra detta, considered in the child’s best rable de ne pas le faire dans och skall, utom i undantags­ interest not to do so and shall l’intérêt supérieur de l’enfant, fall, ha rätt att hålla kontakt have the right to maintain et il a le droit de rester en med sin familj genom brev­ contact with his or her family contact avec sa famille par la växling och besök; through correspondence and correspondance et par les vi­ visits, save in exceptional cir­ sites, sauf circonstances ex­ cumstances; ceptionnelles; (d) Every child deprived of d) Les enfants privés de li­ (d) varje frihetsberövat barn his or her liberty shall have berté aient le droit d’avoir ra­ skall ha rätt att snarast få till­ the right to prompt access to pidement accès à l’assistance gång till såväl juridiskt biträde legal and other appropriate as­ juridique ou à toute autre as­ och annan lämplig hjälp som sistance, as well as the right to sistance appropriée, ainsi que rätt att få lagligheten i sitt fri­ challenge the legality of the le droit de contester la légalité hetsberövande prövad av en deprivation of his or her lib­ de leur privation de liberté de- domstol eller annan behörig, erty before a court or other vant un tribunal ou une autre oberoende och opartisk myn­ competent, independent and autorité compétente, indépen­ dighet samt rätt till ett snabbt impartial authority, and to a dante et impartiale, et à ce beslut i saken. prompt decision on any such qu’une décision rapide soit action. prise en la matière.

Article 38 Article 38 Artikel 38 1. States Parties undertake 1. Les Etats parties s’en­ 1. Konventionsstaterna åtar to respect and to ensure re­ gagent à respecter et à faire sig att respektera och säker­ spect for rules of international respecter les règles du droit ställa respekt för regler i inter­ humanitarian law applicable humanitaire international qui nationell humanitär rätt som to them in armed conflicts leur sont applicables en cas de är tillämpliga på dem i väp­ which are relevant to the conflit armé et dont la protec­ nade konflikter och som är re­ child. tion s’étend aux enfants. levanta för barnet. 2. States Parties shall take 2. Les Etats parties 2. Konventionsstaterna skall all feasible measures to ensure prennent toutes les mesures vidta alla tänkbara åtgärder that persons who have not at­ possibles dans la pratique för att säkerställa att personer tained the age of fifteen years pour veiller à ce que les per­ som inte uppnått 15 års ålder do not take a direct part in sonnes n’ayant pas atteint inte deltar direkt i fientlighe­ hostilities. l’âge de quinze ans ne parti­ ter. cipent pas directement aux hostilités. 3. States Parties shall re­ 3. Les Etats parties s’abs­ 3. Konventionsstaterna skall frain from recruiting any per­ tiennent d’enrôler dans leurs avstå från att rekrytera en per­ son who has not attained the forces armées toute personne son som inte har uppnått 15

Bilaga

age of fifteen years into their n’ayant pas atteint l’âge de års ålder till sina väpnade armed forces. In recruiting quinze ans. Lorsqu’ils incor­ styrkor. Då rekrytering sker among those persons who porent des personnes de plus bland personer som fyllt 15 have attained the age of fif­ de quinze ans mais de moins men inte 18 år, skall konven­ teen years but who have not de dix-huit ans, les Etats par­ tionsstaterna sträva efter att i attained the age of eighteen ties s’efforcent d’enrôler en första hand rekrytera dem som years, States Parties shall en­ priorité les plus âgées. är äldst. deavour to give priority to those who are oldest. 4. In accordance with their 4. Conformément à l’obli­ 4. Konventionsstaterna skall obligations under interna­ gation qui leur incombe en i enlighet med sina åtaganden tional humanitarian law to vertu du droit humanitaire in­ enligt internationell humanitär protect the civilian popula­ ternational de protéger la po­ rätt att skydda civilbefolk­ tion in armed conflicts, States pulation civile en cas de ningen i väpnade konflikter Parties shall take all feasible conflit armé, les Etats parties vidta alla tänkbara åtgärder measures to ensure protection prennent toutes les mesures för att säkerställa skydd och and care of children who are possibles dans la pratique vård av barn som berörs av en affected by an armed conflict. pour que les enfants qui sont väpnad konflikt. touchés par un conflit armé bénéficient d’une protection et de soins.

Article 39 Article 39 Artikel 39 States Parties shall take all Les Etats parties prennent Konventionsstaterna skall appropriate measures to pro­ toutes les mesures appropriées vidta alla lämpliga åtgärder mote physical and psycholog­ pour faciliter la réadaptation för att främja fysisk och psy­ ical recovery and social rein­ physique et psychologique et kisk rehabilitering samt so­ tegration of a child victim of: la réinsertion sociale de tout cial återanpassning av ett barn any form of neglect, exploita­ enfant victime de toute forme som utsatts för någon form av tion, or abuse; torture or any de négligence, d’exploitation vanvård, utnyttjande eller other form of cruel, inhuman ou de sévices, de torture ou de övergrepp; tortyr eller någon or degrading treatment or toute autre forme de peines ou annan form av grym, omänsk­ punishment; or armed con­ traitements cruels, inhumains lig eller förnedrande behand­ flicts. Such recovery and rein­ ou dégradants, ou de conflit ling eller bestraffning; eller tegration shall take place in an armé. Cette réadaptation et väpnade konflikter. Sådan re­ environment which fosters the cette réinsertion se déroulent habilitering och sådan återan­ health, self-respect and dig­ dans des conditions qui favo­ passning skall äga rum i en nity of the child. risent la santé, le respect de miljö som befrämjar barnets soi et la dignité de l’enfant. hälsa, självrespekt och värdig­ het.

Article 40 Article 40 Artikel 40 1. States Parties recognize 1. Les Etats parties recon­ 1. Konventionsstaterna er­ the right of every child al­ naissent à tout enfant sus­ känner rätten för varje barn leged as, accused of, or recog­ pecté, accusé ou convaincu som misstänks eller åtalas för

Bilaga

nized as having infringed the d’infraction à la loi pénale le eller befunnits skyldigt att ha penal law to be treated in a droit à un traitement qui soit begått brott att behandlas på manner consistent with the de nature à favoriser son sens ett sätt som främjar barnets promotion of the child’s sense de la dignité et de la valeur känsla för värdighet och of dignity and worth, which personnelle, qui renforce son värde, som stärker barnets re­ reinforces the child’s respect respect pour les droits de spekt för andras mänskliga for the human rights and fun­ l’homme et les libertés fonda­ rättigheter och grundläg­ damental freedoms of others mentales d’autrui, et qui gande friheter och som tar and which takes into account tienne compte de son âge ainsi hänsyn till barnets ålder och the child’s age and the desira­ que de la nécessité de faciliter önskvärdheten att främja att bility of promoting the child’s sa réintégration dans la so­ barnet återanpassas och tar på reintegration and the child’s ciété et de lui faire assumer un sig en konstruktiv roll i sam­ assuming a constructive role rôle constructif au sein de hället. in society. celle-ci. 2. To this end, and having 2. A cette fin, et compte 2. För detta ändamål och regard to the relevant provi­ tenu des dispositions perti­ med beaktande av tillämpliga sions of international instru­ nentes des instruments inter­ bestämmelser i internatio­ ments, States Parties shall, in nationaux, les Etats parties nella instrument skall konven­ particular, ensure that: veillent en particulier: tionsstaterna särskilt säker­ ställa att (a) No child shall be al­ a) A ce qu’aucun enfant ne (a) inget barn skall misstän­ leged as, be accused of, or soit suspecté, accusé ou kas för eller åtalas för eller be­ recognized as having in­ convaincu d’infraction à la loi finnas skyldigt att ha begått fringed the penal law by rea- pénale en raison d’actions ou brott på grund av en handling son of acts or omissions that d’omissions qui n’étaient pas eller underlåtenhet som inte were not prohibited by na­ interdites par le droit national var förbjuden enligt nationell tional or international law at ou international au moment eller internationell rätt vid den the time they were committed; où elles ont été commises; tidpunkt då den begicks; (b) Every child alleged as b) A ce que tout enfant sus­ (b) varje barn som miss­ or accused of having infringed pecté ou accusé d’infraction à tänks eller åtalas för att ha be­ the penal law has at least the la loi pénale ait au moins le gått brott skall ha åtminstone following guarantees: droit aux garanties suivantes : följande garantier: (i) To be presumed inno­ i) Etre présumé innocent (i) att betraktas som oskyl­ cent until proven guilty ac­ jusqu’à ce que sa culpabilité digt innan barnets skuld blivit cording to law; ait été légalement établie; lagligen fastställd; (ii) To be informed ii) Etre informé dans le plus (ii) att snarast och direkt promptly and directly of the court délai et directement des underrättas om anklagelserna charges against him or her, accusations portées contre lui, mot sig och, om lämpligt, ge­ and, if appropriate, through ou, le cas échéant, par l’inter­ nom sina föräldrar eller vård­ his or her parents or legal médiaire de ses parents ou re­ nadshavare, och att få juri­ guardians, and to have legal or présentants légaux, et bénéfi­ diskt biträde eller annan lämp­ other appropriate assistance in cier d’une assistance juridique lig hjälp vid förberedelse och the preparation and presenta­ ou de toute autre assistance framläggande av sitt försvar; tion of his or her defence; appropriée pour la préparation et la présentation de sa dé­ fense;

Bilaga

(iii) To have the matter de­ iii) Que sa cause soit enten­ (iii) att få saken avgjord termined without delay by a due sans retard par une auto­ utan dröjsmål av en behörig, competent, independent and rité ou une instance judiciaire oberoende och opartisk myn­ impartial authority or judicial compétentes, indépendantes et dighet eller rättskipande organ body in a fair hearing accord­ impartiales, selon une procé­ i en opartisk förhandling en­ ing to law, in the presence of dure équitable aux termes de ligt lag och i närvaro av juri­ legal or other appropriate as­ la loi, en présence de son diskt eller annat lämpligt bi­ sistance and, unless it is con­ conseil juridique ou autre et, à träde och, såvida det inte an­ sidered not to be in the best moins que cela ne soit jugé ses strida mot barnets bästa, interest of the child, in par­ contraire à l’intérêt supérieur särskilt med beaktande av bar­ ticular, taking into account his de l’enfant en raison notam- nets ålder eller situation, bar­ or her age or situation, his or ment de son âge ou de sa si­ nets föräldrar eller vårdnads­ her parents or legal guardians; tuation, en présence de ses pa­ havare; rents ou représentants légaux; (iv) Not to be compelled to iv) Ne pas être contraint de (iv) att inte tvingas att avge give testimony or to confess témoigner ou de s’avouer cou­ vittnesmål eller erkänna sig guilt; to examine or have ex­ pable; interroger ou faire in­ skyldigt; att förhöra eller låta amined adverse witnesses and terroger les témoins à charge, förhöra vittnen som åberopas to obtain the participation and et obtenir la comparution et mot barnet samt att på lika examination of witnesses on l’interrogatoire des témoins à villkor för egen räkning få his or her behalf under condi­ décharge dans des conditions vittnen inkallade och för­ tions of equality; d’égalité; hörda; (v) If considered to have in­ v) S’il est reconnu avoir en­ (v) att, om barnet anses ha fringed the penal law, to have freint la loi pénale, faire appel begått brott, få detta beslut this decision and any meas­ de cette décision et de toute och beslut om åtgärder till ures imposed in consequence mesure arrêtée en consé­ följd därav omprövade av en thereof reviewed by a higher quence devant une autorité ou högre behörig, oberoende och competent, independent and une instance judiciaire supé­ opartisk myndighet eller rätt­ impartial authority or judicial rieure compétentes, indépen­ skipande organ enligt lag; body according to law; dantes et impartiales, confor­ mément à la loi; (vi) To have the free assis­ vi) Se faire assister gratui­ (vi) att utan kostnad få tance of an interpreter if the tement d’un interprète s’il ne hjälp av tolk, om barnet inte child cannot understand or comprend ou ne parle pas la kan förstå eller tala det språk speak the language used; langue utilisée; som används; (vii) To have his or her pri­ vii) Que sa vie privée soit (vii) att få sitt privatliv till vacy fully respected at all pleinement respectée à tous fullo respekterat under alla stages of the proceedings. les stades de la procédure. stadier i förfarandet. 3. States Parties shall seek 3. Les Etats parties s’ef­ 3. Konventionsstaterna skall to promote the establishment forcent de promouvoir l’adop­ söka främja införandet av la­ of laws, procedures, authori­ tion de lois, de procédures, la gar och förfaranden samt upp­ ties and institutions specifi­ mise en place d’autorités et rättandet av myndigheter och cally applicable to children al­ d’institutions spécialement institutioner som är speciellt leged as, accused of, or recog­ conçues pour les enfants sus­ anpassade för barn som miss­ nized as having infringed the tänks eller åtalas för eller be­ pectés, accusés ou convain­ penal law, and, in particular:

Bilaga

cus d’infraction à la loi pé­ finns skyldiga att ha begått nale, et en particulier: brott och skall särskilt (a) The establishment of a a) D’établir un âge mini­ (a) fastställa en lägsta minimum age below which mum au-dessous duquel les straffbarhetsålder; children shall be presumed enfants seront présumés not to have the capacity to in­ n’avoir pas la capacité d’en­ fringe the penal law; freindre la loi pénale; (b) Whenever appropriate b) De prendre des mesures, (b) vidta åtgärder, då så är and desirable, measures for chaque fois que cela est pos­ lämpligt och önskvärt, för be­ dealing with such children sible et souhaitable, pour trai­ handling av barn under denna without resorting to judicial ter ces enfants sans recourir à ålder utan att använda dom­ proceedings, providing that la procédure judiciaire, étant stolsförfarande, under förut­ human rights and legal safe­ cependant entendu que les sättning att mänskliga rättig­ guards are fully respected. droits de l’homme et les ga­ heter och rättsligt skydd till ranties légales doivent être fullo respekteras. pleinement respectés. 4. A variety of dispositions, 4. Toute une gamme de dis­ 4. Olika åtgärder som t.ex. such as care, guidance and su­ positions, relatives notam- vård, ledning och föreskrifter pervision orders; counselling; ment aux soins, à l’orientation om tillsyn, rådgivning, över­ probation; foster care; educa­ et à la supervision, aux vakning, vård i fosterhem, tion and vocational training conseils, à la probation, au program för allmän utbildning programmes and other alter­ placement familial, aux pro­ och yrkesutbildning och andra natives to institutional care grammes d’éducation géné­ alternativ till anstaltsvård shall be available to ensure rale et professionnelle et aux skall finnas tillgängliga för att that children are dealt with in solutions autres qu’institu­ säkerställa att barn behandlas a manner appropriate to their tionnelles seront prévues en på ett sätt som är lämpligt för well-being and proportionate vue d’assurer aux enfants un deras välfärd och är rimligt both to their circumstances traitement conforme à leur både med hänsyn till deras and the offence. bien-être et proportionné à personliga förhållanden och leur situation et à l’infraction. till brottet.

Article 41 Article 41 Artikel 41 Nothing in the present Con­ Aucune des dispositions de Ingenting i denna konven­ vention shall affect any provi­ la présente Convention ne tion skall inverka på bestäm­ sions which are more condu­ porte atteinte aux dispositions melser som går längre vad cive to the realization of the plus propices à la réalisation gäller att förverkliga barnets rights of the child and which des droits de l’enfant qui rättigheter och som kan finnas may be contained in: peuvent figurer : i (a) The law of a State a) Dans la législation d’un (a) en konventionsstats lag­ party; or Etat partie; ou stiftning; eller (b) International law in b) Dans le droit internatio­ (b) för den staten gällande force for that State. nal en vigueur pour cet Etat. internationell rätt.

Bilaga

Part II Deuxième partie Del II

Article 42 Article 42 Artikel 42 States Parties undertake to Les Etats parties s’engagent Konventionsstaterna åtar make the principles and provi­ à faire largement connaître les sig att genom lämpliga och sions of the Convention principes et les dispositions de aktiva åtgärder göra konven­ widely known, by appropriate la présente Convention, par tionens bestämmelser och and active means, to adults des moyens actifs et appro­ principer allmänt kända bland and children alike. priés, aux adultes comme aux såväl vuxna som barn.

enfants.

Article 43 Article 43 Artikel 43 1. For the purpose of exam­ 1. Aux fins d’examiner les 1. För att granska de fram­ ining the progress made by progrès accomplis par les steg som gjorts av konven­ States Parties in achieving the Etats parties dans l’exécution tionsstaterna i fråga om för­ realization of the obligations des obligations contractées verkligandet av skyldigheter undertaken in the present par eux en vertu de la présente enligt denna konvention skall Convention, there shall be es­ Convention, il est institué un en kommitté för barnets rät­ tablished a Committee on the Comité des droits de l’enfant tigheter upprättas, vilken skall Rights of the Child, which qui s’acquitte des fonctions utföra de uppgifter som före­ shall carry out the functions définies ci-après. skrivs i det följande. hereinafter provided. 2. The Committee shall 2. Le Comité se compose 2. Kommittén skall vara consist of eighteen experts of de dix-huit experts de haute sammansatt av arton experter high moral standing and rec­ moralité et possédant une med högt moraliskt anseende ognized competence in the och erkänd sakkunskap på det compétence reconnue dans le field covered by this Conven­ domaine visé par la présente område som denna konven­ 2 tion. The members of the Convention. 2 Ses membres tion omfattar. 2 Kommitténs Committee shall be elected by medlemmar skall väljas av sont élus par les Etats parties States Parties from among konventionsstaterna bland de­ parmi leurs ressortissants et their nationals and shall serve ras medborgare och skall siègent à titre personnel, in their personal capacity, compte tenu de la nécessité tjänstgöra i sin personliga consideration being given to egenskap, varvid avseende d’assurer une répartition géo­ equitable geographical distri­ graphique équitable et eu skall fästas vid en rättvis geo­ bution, as well as to the prin­ égard aux principaux sys­ grafisk fördelning och de vik­ cipal legal systems. tigaste rättssystemen. tèmes juridiques.

2 The General Assembly, in its re­ 2 L’Assemblée générale, dans sa 2 solution 50/155 of 21 December I resolution 50/155 av den 21 1995 , approved the amendment résolution 50/155 du 21 décembre december 1995 antog generalför­ to article 43, paragraph 2, of the 1995, a approuvé l’amendement samlingen en ändring av artikel Convention on the Rights of the qui consiste à remplacer, au para­ 43.2 i konventionen om barnets Child, replacing the word “ten” graphe 2 de l’article 43 de la Con­ rättigheter, genom vilken ordet with the word “eighteen”. The vention relative aux droits de “tio” ersätts med “arton”. Änd­ amendment entered into force on l’enfant, le mot “dix” par le mot ringen trädde i kraft den 18 no­ “dix-huit”. L’amendement est en­ vember 2002 efter att den antagits 18 November 2002 when it had tré en vigueur le 18 novembre med två tredjedels majoritet av de been accepted by a two-thirds 2002 après son acceptation par fördragsslutande parterna (128 av majority of the States parties (128 une majorité des deux tiers des 191). out of 191). États parties (128 sur 191).

Bilaga

3. The members of the 3. Les membres du Comité 3. Kommitténs medlem­ Committee shall be elected by sont élus au scrutin secret sur mar skall väljas genom hem­ secret ballot from a list of per­ une liste de personnes dési­ lig omröstning från en för­ sons nominated by States Par­ gnées par les Etats parties. teckning över personer som ties. Each State Party may Chaque Etat partie peut dési­ föreslagits av konventionssta­ nominate one person from gner un candidat parmi ses terna. Varje konventionsstat among its own nationals. ressortissants. kan föreslå en kandidat bland sina egna medborgare. 4. The initial election to the 4. La première élection 4. Det första valet till kom­ Committee shall be held no aura lieu dans les six mois sui­ mittén skall hållas senast sex later than six months after the vant la date d’entrée en vi­ månader efter dagen för denna date of the entry into force of gueur de la présente Conven­ konventions ikraftträdande the present Convention and tion. Les élections auront lieu och därefter vart annat år. Se­ thereafter every second year. ensuite tous les deux ans. nast fyra månader före dagen At least four months before Quatre mois au moins avant la för varje val skall Förenta na­ the date of each election, the date de chaque élection, le Se­ tionernas generalsekreterare Secretary-General of the crétaire général de l’Organisa­ skriftligen uppmana konven­ United Nations shall address a tion des Nations Unies invi­ tionsstaterna att inom två må­ letter to States Parties inviting tera par écrit les Etats parties à nader inkomma med sina för­ them to submit their nomina­ proposer leurs candidats dans slag. Generalsekreteraren tions within two months. The un délai de deux mois. Le Se­ skall sedan upprätta och till Secretary-General shall sub­ crétaire général dressera en­ konventionsstaterna över­ sequently prepare a list in al­ suite la liste alphabétique des lämna en förteckning i alfabe­ phabetical order of all persons candidats ainsi désignés, en tisk ordning över samtliga fö­ thus nominated, indicating indiquant les Etats parties qui reslagna personer och ange States Parties which have les ont désignés, et la commu­ vilka konventionsstater som nominated them, and shall niquera aux Etats parties à la föreslagit dem. submit it to the States Parties présente Convention. to the present Convention. 5. The elections shall be 5. Les élections ont lieu 5. Val skall hållas vid mö­ held at meetings of States Par­ lors des réunions des Etats ten med konventionsstaterna, ties convened by the Secre­ parties, convoquées par le Se­ som sammankallats av För­ tary-General at United Na­ crétaire général au Siège de enta nationernas generalsekre­ tions Headquarters. At those l’Organisation des Nations terare, i Förenta nationernas meetings, for which two thirds Unies. A ces réunions, pour högkvarter. Vid dessa möten, of States Parties shall consti­ lesquelles le quorum est som är beslutsmässiga när två tute a quorum, the persons constitué par les deux tiers des tredjedelar av konventionssta­ elected to the Committee shall Etats parties, les candidats terna är närvarande, skall de be those who obtain the larg­ élus au Comité sont ceux qui kandidater inväljas i kommit­ est number of votes and an ab­ obtiennent le plus grand tén som uppnår det högsta an­ solute majority of the votes of nombre de voix et la majorité talet röster och absolut majo­ the representatives of States absolue des voix des représen­ ritet av de närvarande och rös­ Parties present and voting. tants des Etats parties présents tande konventionsstaternas et votants. röster. 6. The members of the 6. Les membres du Comité 6. Kommitténs medlem­ Committee shall be elected sont élus pour quatre ans. Ils mar skall väljas för en tid av

Bilaga

for a term of four years. They sont rééligibles si leur candi­ fyra år. De kan återväljas, om shall be eligible for re-elec­ dature est présentée à nou­ de föreslagits till återval. För tion if renominated. The term veau. Le mandat de cinq des fem av de medlemmar som ut­ of five of the members elected membres élus lors de la pre­ setts vid det första valet skall at the first election shall ex­ mière élection prend fin au mandattiden utlöpa efter två pire at the end of two years; bout de deux ans. Les noms är. Omedelbart efter det första immediately after the first de ces cinq membres seront ti­ valet skall namnen på dessa election, the names of these rés au sort par le président de fem medlemmar utses genom five members shall be chosen la réunion immédiatement lottdragning av ordföranden by lot by the Chairman of the après la première élection. vid mötet. meeting. 7. If a member of the Com­ 7. En cas de décès ou de dé­ 7. Om en kommittémed­ mittee dies or resigns or de­ mission d’un membre du Co­ lem avlider eller avsäger sig clares that for any other cause mité, ou si, pour toute autre sitt uppdrag eller förklarar att he or she can no longer per- raison, un membre déclare ne han eller hon av någon annan form the duties of the Com­ plus pouvoir exercer ses fonc­ anledning inte längre kan full­ mittee, the State Party which tions au sein du Comité, l’Etat göra sitt uppdrag inom kom­ nominated the member shall partie qui avait présenté sa mittén, skall den konventions­ appoint another expert from candidature nomme un autre stat som föreslog medlem­ among its nationals to serve expert parmi ses ressortissants men, med förbehåll för kom­ for the remainder of the term, pour pourvoir le poste ainsi mitténs godkännande, utse en subject to the approval of the vacant jusqu’à l’expiration du annan expert bland sina med­ Committee. mandat correspondant, sous borgare, som skall inneha réserve de l’approbation du uppdraget under återstoden av Comité. mandattiden. 8. The Committee shall es­ 8. Le Comité adopte son rè­ 8. Kommittén skall själv tablish its own rules of proce­ glement intérieur. fastställa sin arbetsordning. dure. 9. The Committee shall 9. Le Comité élit son bu­ 9. Kommittén skall välja elect its officers for a period reau pour une période de deux sitt presidium för en tvåårspe­ of two years. ans. riod. 10. The meetings of the 10. Les réunions du Comité 10. Kommitténs möten Committee shall normally be se tiennent normalement au skall vanligtvis hållas i För­ held at United Nations Head­ Siège de l’Organisation des enta nationernas högkvarter quarters or at any other con­ Nations Unies, ou en tout eller på en annan lämplig venient place as determined autre lieu approprié déterminé plats, som kommittén bestäm­ by the Committee. The Com­ par le Comité. Le Comité se mer. Kommittén skall i regel mittee shall normally meet an­ réunit normalement chaque sammanträda varje år. Kom­ nually. The duration of the année. La durée de ses ses­ mittémötenas längd skall be­ meetings of the Committee sions est déterminée et modi­ stämmas och, om det är nöd­ shall be determined, and re­ fiée, si nécessaire, par une ré­ vändigt, omprövas vid möte viewed, if necessary, by a union des Etats parties à la med konventionsstaterna, med meeting of the States Parties présente Convention, sous ré­ förbehåll för generalförsam­ to the present Convention, serve de l’approbation de lingens godkännande. subject to the approval of the l’Assemblée générale. General Assembly.

Bilaga

11. The Secretary-General 11. Le Secrétaire général de 11. Förenta nationernas ge­ of the United Nations shall l’Organisation des Nations neralsekreterare skall tillhan­ provide the necessary staff Unies met à la disposition du dahålla erforderlig personal and facilities for the effective Comité le personnel et les ins­ och övriga resurser för att performance of the functions tallations qui lui sont néces­ möjliggöra för kommittén att of the Committee under the saires pour s’acquitter effica­ effektivt utföra sitt uppdrag present Convention. cement des fonctions qui lui enligt denna konvention. sont confiées en vertu de la présente Convention. 12. With the approval of 12. Les membres du Co­ 12. Medlemmarna av den the General Assembly, the mité institué en vertu de la enligt denna konvention upp­ members of the Committee présente Convention re­ rättade kommittén skall med established under the present çoivent, avec l’approbation de godkännande av generalför­ Convention shall receive l’Assemblée générale, des samlingen erhålla ersättning emoluments from United Na­ émoluments prélevés sur les från Förenta nationerna på så­ tions resources on such terms ressources de l’Organisation dana villkor som generalför­ and conditions as the Assem­ des Nations Unies dans les samlingen beslutar. bly may decide. conditions et selon les modali­ tés fixées par l’Assemblée gé­ nérale.

Article 44 Article 44 Artikel 44 1. States Parties undertake 1. Les Etats parties s’en­ 1. Konventionsstaterna åtar to submit to the Committee, gagent à soumettre au Comité, sig att genom Förenta nation­ through the Secretary-General par l’entremise du Secrétaire ernas generalsekreterare avge of the United Nations, reports général de l’Organisation des rapporter till kommittén om on the measures they have Nations Unies, des rapports de åtgärder som de vidtagit adopted which give effect to sur les mesures qu’ils auront för att genomföra de rättighe­ the rights recognized herein adoptées pour donner effet ter som erkänns i denna kon­ and on the progress made on aux droits reconnus dans la vention och om de framsteg the enjoyment of those rights: présente Convention et sur les som gjorts i fråga om åtnju­ progrès réalisés dans la jouis­ tandet av dessa rättigheter: sance de ces droits : (a) Within two years of the a) Dans les deux ans à (a) inom två år efter kon­ entry into force of the Con­ compter de la date de l’entrée ventionens ikraftträdande för vention for the State Party en vigueur de la présente den berörda staten, concerned; Convention pour les Etats par­ ties intéressés; (b) Thereafter every five b) Par la suite, tous les cinq (b) därefter vart femte år. years. ans. 2. Reports made under the 2. Les rapports établis en 2. Rapporter enligt denna present article shall indicate application du présent article artikel skall ange eventuella factors and difficulties, if any, doivent, le cas échéant, indi­ förhållanden och svårigheter affecting the degree of fulfil­ quer les facteurs et les diffi­ som påverkar i vilken ut­ ment of the obligations under cultés empêchant les Etats sträckning åtagandena enligt

Bilaga

the present Convention. Re­ parties de s’acquitter pleine­ denna konvention har upp­ ports shall also contain suffi­ ment des obligations prévues fyllts. Rapporterna skall även cient information to provide dans la présente Convention. innehålla tillräcklig informa­ the Committee with a compre­ Ils doivent également contenir tion för att ge kommittén en hensive understanding of the des renseignements suffisants god uppfattning om genom­ implementation of the Con­ pour donner au Comité une förandet av konventionens be­ vention in the country con­ idée précise de l’application stämmelser i det berörda lan­ cerned. de la Convention dans le pays det. considéré. 3. A State Party which has 3. Les Etats parties ayant 3. En konventionsstat som submitted a comprehensive présenté au Comité un rapport har tillställt kommittén en ut­ initial report to the Committee initial complet n’ont pas, dans förlig första rapport behöver need not, in its subsequent re­ les rapports qu’ils lui pré­ inte i sina följande rapporter, ports submitted in accordance sentent ensuite conformé­ som avges enligt punkt 1 (b) i with paragraph 1 (b) of the ment à l’alinéa b du para­ denna konvention, upprepa ti­ present article, repeat basic in­ graphe 1 du présent article, à digare lämnad grundläggande formation previously pro­ répéter les renseignements de information. vided. base antérieurement commu­ niqués. 4. The Committee may re­ 4. Le Comité peut deman­ 4. Kommittén kan begära quest from States Parties fur­ der aux Etats parties tous ren­ ytterligare information från ther information relevant to seignements complémen­ konventionsstaterna om ge­ the implementation of the taires relatifs à l’application nomförandet av konventio­ Convention. de la Convention. nens bestämmelser. 5. The Committee shall 5. Le Comité soumet tous 5. Kommittén skall vartan­ submit to the General Assem­ les deux ans à l’Assemblée nat år genom ekonomiska och bly, through the Economic générale, par l’entremise du sociala rådet tillställa general­ and Social Council, every two Conseil économique et social, församlingen rapporter om sin years, reports on its activities. un rapport sur ses activités. verksamhet. 6. States Parties shall make 6. Les Etats parties assurent 6. Konventionsstaterna skall their reports widely available à leurs rapports une large dif­ göra sina rapporter allmänt to the public in their own fusion dans leur propre pays. tillgängliga för allmänheten i countries. sina respektive länder.

Article 45 Article 45 Artikel 45 In order to foster the effec­ Pour promouvoir l’applica­ För att främja ett effektivt tive implementation of the tion effective de la Conven­ genomförande av konventio­ Convention and to encourage tion et encourager la coopéra­ nens bestämmelser och inter­ international co-operation in tion internationale dans le do­ nationellt samarbete på det the field covered by the Con­ maine visé par la Convention: område som konventionen av­ vention: ser gäller följande: (a) The specialized agen­ a) Les institutions spéciali­ (a) Fackorganen, FN:s barn­ cies, the United Nations Chil­ sées, le Fonds des Nations fond och andra FN-organ dren’s Fund, and other United Unies pour l’enfance et skall ha rätt att vara represen­ Nations organs shall be enti­ d’autres organes des Nations terade vid granskningen av

Bilaga

tled to be represented at the Unies ont le droit de se faire genomförandet av sådana be­ consideration of the imple­ représenter lors de l’examen stämmelser i denna konven­ mentation of such provisions de l’application des disposi­ tion som faller inom ramen of the present Convention as tions de la présente Conven­ för deras mandat. Kommittén fall within the scope of their tion qui relèvent de leur man­ kan inbjuda kompetenta organ mandate. The Committee may dat. Le Comité peut inviter les och organisationer, som den invite the specialized agen­ institutions spécialisées, le finner lämpligt, att komma cies, the United Nations Chil­ Fonds des Nations Unies pour med expertråd angående ge­ dren’s Fund and other compe­ l’enfance et tous autres orga­ nomförandet av konventio­ tent bodies as it may consider nismes qu’il jugera appropriés nen på områden som faller appropriate to provide expert à donner des avis spécialisés inom ramen för deras respek­ advice on the implementation sur l’application de la tive verksamhetsområden. of the Convention in areas Convention dans les domaines Kommittén kan inbjuda fack­ falling within the scope of qui relèvent de leurs mandats organen, FN:s barnfond och their respective mandates. The respectifs. Il peut inviter les andra FN-organ att inlämna Committee may invite the institutions spécialisées, le rapporter om konventionens specialized agencies, the Fonds des Nations Unies pour tillämpning inom områden United Nations Children’s l’enfance et d’autres organes som faller inom ramen för de­ Fund, and other United Na­ des Nations Unies à lui pré­ ras verksamhet; tions organs to submit reports senter des rapports sur l’appli­ on the implementation of the cation de la Convention dans Convention in areas falling les secteurs qui relèvent de within the scope of their activ­ leur domaine d’activité; ities; (b) The Committee shall b) Le Comité transmet, s’il (b) Kommittén skall, såsom transmit, as it may consider le juge nécessaire, aux institu­ den finner lämpligt, till fack­ appropriate, to the specialized tions spécialisées, au Fonds organen, FN:s barnfond och agencies, the United Nations des Nations Unies pour l’en­ andra kompetenta organ och Children’s Fund and other fance et aux autres orga­ organisationer överlämna rap­ competent bodies, any reports nismes compétents tout rap­ porter från konventionssta­ from States Parties that con­ port des Etats parties conte­ terna som innehåller en begä­ tain a request, or indicate a nant une demande ou indi­ ran om eller anger behov av need, for technical advice or quant un besoin de conseils ou teknisk rådgivning eller tek­ assistance, along with the d’assistance techniques, ac­ niskt bistånd jämte kommit­ Committee’s observations and compagné, le cas échéant, des téns synpunkter och eventu­ suggestions, if any, on these observations et suggestions du ella förslag beträffande sådan requests or indications; Comité touchant ladite de­ begäran eller sådant behov; mande ou indication; (c) The Committee may c) Le Comité peut recom­ (c) Kommittén kan rekom­ recommend to the General mander à l’Assemblée géné­ mendera generalförsamlingen Assembly to request the Sec­ rale de prier le Secrétaire gé­ att framställa en begäran till retary-General to undertake néral de procéder pour le Co­ generalsekreteraren om att för on its behalf studies on spe­ mité à des études sur des kommitténs räkning företa cific issues relating to the questions spécifiques tou­ studier angående särskilda rights of the child; chant les droits de l’enfant; frågor som rör barnets rättig­ heter;

Bilaga

(d) The Committee may d) Le Comité peut faire des (d) Kommittén kan avge make suggestions and general suggestions et des recomman­ förslag och allmänna rekom­ recommendations based on dations d’ordre général fon­ mendationer på grundval av information received pursu­ dées sur les renseignements den information som erhållits ant to articles 44 and 45 of the reçus en application des ar­ enligt artiklarna 44 och 45 i present Convention. Such ticles 44 et 45 de la présente denna konvention. Sådana suggestions and general rec­ Convention. Ces suggestions förslag och allmänna rekom­ ommendations shall be trans­ et recommandations d’ordre mendationer skall tillställas mitted to any State Party con­ général sont transmises à tout varje konventionsstat som be­ cerned and reported to the Etat partie intéressé et portées rörs samt rapporteras till ge­ General Assembly, together à l’attention de l’Assemblée neralförsamlingen tillsam­ with comments, if any, from générale, accompagnées, le mans med eventuella kom­ States Parties. cas échéant, des observations mentarer från konventionssta­ des Etats parties. terna.

Part III Troisième partie Del III

Article 46 Article 46 Artikel 46 The present Convention La présente Convention est Denna konvention skall shall be open for signature by ouverte à la signature de tous vara öppen för underteck­ all States. les Etats. nande av alla stater.

Article 47 Article 47 Artikel 47 The present Convention is La présente Convention est Denna konvention skall ra­ subject to ratification. Instru­ sujette à ratification. Les ins­ tificeras. ments of ratification shall be truments de ratification se­ Ratifikationsinstrumenten deposited with the Secretary- ront déposés auprès du Secré­ skall deponeras hos Förenta General of the United Na­ taire général de l’Organisation nationernas generalsekrete­ tions. des Nations Unies. rare.

Article 48 Article 48 Artikel 48 The present Convention La présente Convention Denna konvention skall shall remain open for acces­ restera ouverte à l’adhésion de förbli öppen för anslutning av sion by any State. The instru­ tout Etat. Les instruments vilken stat som helst. Anslut­ ments of accession shall be d’adhésion seront déposés au­ ningsinstrumenten skall depo­ deposited with the Secretary- près du Secrétaire général de neras hos Förenta nationernas General of the United Na­ l’Organisation des Nations generalsekreterare. tions. Unies.

Article 49 Article 49 Artikel 49 1. The present Convention 1. La présente Convention 1. Denna konvention träder shall enter into force on the entrera en vigueur le tren­ i kraft den trettionde dagen thirtieth day following the tième jour qui suivra la date efter dagen för deponeringen date of deposit with the Secre­ du dépôt auprès du Secrétaire av det tjugonde ratifikations­

Bilaga

tary-General of the United général de l’Organisation des eller anslutningsinstrumentet Nations of the twentieth in­ Nations Unies du vingtième hos Förenta nationernas gene­ strument of ratification or ac­ instrument de ratification ou ralsekreterare. cession. d’adhésion. 2. For each State ratifying 2. Pour chacun des Etats 2. I förhållande till varje or acceding to the Convention qui ratifieront la présente stat som ratificerar eller anslu­ after the deposit of the twenti­ Convention ou y adhéreront ter sig till konventionen efter eth instrument of ratification après le dépôt du vingtième deponeringen av det tjugonde or accession, the Convention instrument de ratification ou ratifikations- eller anslut­ shall enter into force on the d’adhésion, la Convention en­ ningsinstrumentet träder kon­ thirtieth day after the deposit trera en vigueur le trentième ventionen i kraft den tretti­ by such State of its instrument jour qui suivra le dépôt par cet onde dagen efter det att en så­ of ratification or accession. Etat de son instrument de rati­ dan stat deponerat sitt ratifika­ fication ou d’adhésion. tions- eller anslutningsinstru­ ment.

Article 50 Article 50 Artikel 50 1. Any State Party may pro­ 1. Tout Etat partie peut pro­ 1. En konventionsstat kan pose an amendment and file it poser un amendement et en föreslå en ändring av konven­ with the Secretary-General of déposer le texte auprès du Se­ tionen och överlämna försla­ the United Nations. The Sec­ crétaire général de l’Organisa­ get till Förenta nationernas retary-General shall there­ tion des Nations Unies. Le Se­ generalsekreterare. Generalse­ upon communicate the pro­ crétaire général communique kreteraren skall sedan över­ posed amendment to States alors la proposition d’amen­ sända ändringsförslaget till Parties, with a request that dement aux Etats parties, en konventionsstaterna med en they indicate whether they fa­ leur demandant de lui faire sa­ begäran om att dessa anger vour a conference of States voir s’ils sont favorables à la om de tillstyrker att en konfe­ Parties for the purpose of con­ convocation d’une confé­ rens med konventionsstaterna sidering and voting upon the rence des Etats parties en vue sammankallas för att behandla proposals. In the event that, de l’examen de la proposition och rösta om förslagen. Om within four months from the et de sa mise aux voix. Si, minst en tredjedel av staterna date of such communication, dans les quatre mois qui inom fyra månader efter för­ at least one third of the States suivent la date de cette com­ slagets översändande tillstyr­ Parties favour such a confer­ munication, un tiers au moins ker en sådan konferens, skall ence, the Secretary-General des Etats parties se pro­ generalsekreteraren samman­ shall convene the conference noncent en faveur de la kalla konferensen i Förenta under the auspices of the convocation d’une telle confé­ nationernas regi. Ändringsför­ United Nations. Any amend­ rence, le Secrétaire général slag som antagits av en majo­ ment adopted by a majority of convoque la conférence sous ritet av de vid konferensen States Parties present and vot­ les auspices de l’Organisation närvarande och röstande kon­ ing at the conference shall be des Nations Unies. Tout ventionsstaterna skall under­ submitted to the General As­ amendement adopté par la ställas generalförsamlingen sembly for approval. majorité des Etats parties pré­ för godkännande. sents et votants à la confé­ rence est soumis pour appro­

Bilaga

bation à l’Assemblée générale de l’Organisation des Nations Unies. 2. An amendment adopted 2. Tout amendement adopté 2. En ändring som antagits in accordance with paragraph conformément aux disposi­ enligt punkt 1 i denna artikel 1 of the present article shall tions du paragraphe 1 du pré­ träder i kraft när den har god­ enter into force when it has sent article entre en vigueur känts av Förenta nationernas been approved by the General lorsqu’il a été approuvé par generalförsamling och anta­ Assembly of the United Na­ l’Assemblée générale des Na­ gits av konventionsstaterna tions and accepted by a two­ tions Unies et accepté par une med två tredjedels majoritet. thirds majority of States Par­ majorité des deux tiers des ties. Etats parties. 3. When an amendment en­ 3. Lorsqu’un amendement 3. När en ändring träder i ters into force, it shall be entre en vigueur, il a force kraft skall den vara bindande binding on those States Par­ obligatoire pour les Etats par­ för de konventionsstater som ties which have accepted it, ties qui l’ont accepté, les har antagit den, medan övriga other States Parties still being autres Etats parties demeu­ konventionsstater fortfarande bound by the provisions of the rant liés par les dispositions är bundna av bestämmelserna present Convention and any de la présente Convention et i denna konvention och even­ earlier amendments which par tous amendements anté­ tuella tidigare ändringar, som they have accepted. rieurs acceptés par eux. de antagit.

Article 51 Article 51 Artikel 51 1. The Secretary-General of 1. Le Secrétaire général de 1. Förenta nationernas ge­ the United Nations shall re­ l’Organisation des Nations neralsekreterare skall motta ceive and circulate to all Unies recevra et communi­ och till alla stater sända texten States the text of reservations quera à tous les Etats le texte till reservationer som staterna made by States at the time of des réserves qui auront été gjort vid ratifikationen eller ratification or accession. faites par les Etats au moment anslutningen. de la ratification ou de l’adhé­ sion. 2. A reservation incompati­ 2. Aucune réserve incom­ 2. En reservation som stri­ ble with the object and pur- patible avec l’objet et le but der mot denna konventions pose of the present Conven­ de la présente Convention ändamål och syfte skall inte tion shall not be permitted. n’est autorisée. tillåtas. 3. Reservations may be 3. Les réserves peuvent être 3. Reservationer kan återtas withdrawn at any time by no­ retirées à tout moment par no­ vid vilken tidpunkt som helst tification to that effect tification adressée au Secré­ genom notifikation till För­ addressed to the Secretary- taire général de l’Organisation enta nationernas generalsekre­ General of the United des Nations Unies, lequel en terare, som därefter skall un­ Nations, who shall then in- informe tous les Etats parties derrätta alla stater. Notifika­ form all States. Such notifica­ à la Convention. La notifica­ tionen skall gälla från den dag tion shall take effect on the tion prend effet à la date à la­ då den mottogs av generalsek­ date on which it is received by quelle elle est reçue par le Se­ reteraren. the Secretary-General. crétaire général.

Bilaga

Article 52 Article 52 Artikel 52 A State Party may de­ Tout Etat partie peut dé­ En konventionsstat kan nounce the present Conven­ noncer la présente Convention säga upp denna konvention tion by written notification to par notification écrite adres­ genom skriftlig notifikation the Secretary-General of the sée au Secrétaire général de till Förenta nationernas gene­ United Nations. Denunciation l’Organisation des Nations ralsekreterare. Uppsägningen becomes effective one year Unies. La dénonciation prend träder i kraft ett år efter den after the date of receipt of the effet un an après la date à la­ dag då notifikationen mottogs notification by the Secretary- quelle la notification a été re­ av generalsekreteraren. General. çue par le Secrétaire général.

Article 53 Article 53 Artikel 53 The Secretary-General of Le Secrétaire général de Förenta nationernas gene­ the United Nations is desig­ l’Organisation des Nations ralsekreterare utses till depo­ nated as the depositary of the Unies est désigné comme dé­ sitarie för denna konvention. present Convention. positaire de la présente Convention.

Article 54 Article 54 Artikel 54 The original of the present L’original de la présente Originalet till denna kon­ Convention, of which the Ara­ Convention, dont les textes vention, vars arabiska, engel­ bic, Chinese, English, French, anglais, arabe, chinois, espa­ ska, franska, kinesiska, ryska Russian and Spanish texts are gnol, français et russe font och spanska texter har lika equally authentic, shall be de­ également foi, sera déposé au­ giltighet, skall deponeras hos posited with the Secretary- près du Secrétaire général de Förenta nationernas general­ General of the United Na­ l’Organisation des Nations sekreterare. tions. Unies. In witness thereof the un­ En foi de quoi les plénipo­ Till bekräftelse härav har dersigned plenipotentiaries, tentiaires soussignés, dûment undertecknade ombud, därtill being duly authorized thereto habilités par leurs gouverne­ vederbörligen befullmäkti­ by their respective Govern­ ments respectifs, ont signé la gade av sina respektive reger­ ments, have signed the present présente Convention. ingar, undertecknat denna Convention. konvention.

3 Ärendet och dess beredning

Genom beslut den 27 mars 2013 bemyndigade regeringen dåvarande statsrådet Maria Larsson att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de två fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt (dir. 2013:35). Utredaren skulle också analysera och redovisa vilka för- och nackdelar en inkorpo­ rering i svensk rätt av konventionen och de två fakultativa protokollen skulle kunna medföra. Utifrån analysen skulle utredaren ta ställning till på vilket sätt barnets rättigheter kan stärkas mest effektivt. Uppdraget skulle redovisas senast den 4 mars 2015. Till särskild utredare förordnades samma dag dåvarande direktören, numera vikarierande Barnombudsman, Anita Wickström. Genom tilläggsdirektiv den 12 juni 2014 förlängdes utredningstiden till den 30 juni 2015 (dir. 2014:86). Den 15 februari 2015 beslutade regeringen att utvidga utredarens upp­ drag till att också omfatta att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen (dir. 2015:17). Utredaren skulle vidare belysa vissa rättsliga och praktiska frågor som kan aktualiseras vid en inkorporering. Utredningstiden förlängdes till den 28 februari 2016. Den 11 mars 2016 överlämnade utredningen till regeringen betänkan­ det (SOU 2016:19) Barnkonventionen blir svensk lag. En sammanfatt­ ning av betänkandet i relevanta delar finns i bilaga 1 . Utredningens lag­ förslag återfinns i relevanta delar i bilaga 2 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan­ serna finns i bilaga 3 . Konventionstexten återfinns som bilagan till för­ fattningstexten. I denna lagrådsremiss behandlas de av betänkandets förslag som rör frågan om inkorporering av barnkonventionen. Utöver det redogörs för regeringens bedömningar i fråga om ett fortsatt och systematiskt transformeringsarbete och ett kunskapslyft kring barnets rättigheter.

4 Allmänna utgångspunkter och

överväganden

4.1 Inledning

De rättigheter som barn har enligt barnkonventionen är en del av de mänskliga rättigheter som under lång tid fastställts och kodifierats genom olika internationella överenskommelser. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 samt FN:s konventioner om medbor­ gerliga och politiska rättigheter respektive ekonomiska, sociala och kul­ turella rättigheter från 1966 utgör det som brukar benämnas som det grundläggande ramverket för de mänskliga rättigheterna (The Inter­

national Bill of Human Rights). De mänskliga rättigheterna har fastställts bl.a. i ytterligare sju centrala FN-konventioner, varav barnkonventionen från 1989 är en. Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige hade en framträdande roll i arbetet med att ta fram kon­ ventionen och var ett av de första länderna att ratificera den. Konven­ tionen trädde för Sveriges del i kraft den 2 september 1990. För att förstärka och fördjupa åtagandena i barnkonventionen finns det numera tre fakultativa protokoll till konventionen. De två första proto­ kollen, fakultativt protokoll om indragning av barn i väpnade konflikter och fakultativt protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, antogs av FN:s generalförsamling den 25 maj 2000. I Sverige trädde dessa protokoll i kraft den 20 mars 2003 respektive den 19 februari 2007. Det tredje protokollet, fakultativt protokoll till kon­ ventionen om barnets rättigheter om ett klagomålsförfarande, antogs av FN:s generalförsamling den 19 december 2011 men har inte ratificerats av Sverige.

4.2 Internationella konventioner i svensk rätt

En konvention är ett juridiskt bindande avtal mellan stater som tillträtt densamma. Genom ratificering av en konvention blir en stat folkrättsligt bunden av den och Sverige är därför, liksom övriga konventionsstater, skyldigt att fullgöra förpliktelser enligt de konventioner landet har till­ trätt. Av Wienkonventionen om traktaträtten (Wienkonventionen) fram­ går att en stat inte kan åsidosätta konventionsförpliktelser till förmån för regleringar i den interna rättsordningen (artikel 27). En stat kan alltså inte hänvisa till bestämmelser i sin interna rättsordning som skäl för att inte uppfylla en konventionsförpliktelse. Sveriges konventionsåtagande och folkrättsliga bundenhet innebär en skyldighet att förverkliga barnets rättigheter enligt barnkonventionen genom lagstiftning, administrativa och andra åtgärder, vilket följer direkt av konventionen (artikel 4). I vissa stater blir ingångna internationella konventioner automatiskt en del av den nationella rätten. Dessa stater kallas monistiska. Exempel på sådana stater är Frankrike och Spanien. I andra stater krävs, för att en internationell överenskommelse ska bli internrättsligt gällande, att den införlivas med nationell rätt. Dessa stater kallas dualistiska. Sverige bru­ kar, i likhet med t.ex. Danmark och Norge, betecknas som en dualistisk stat. Det är dock inte ovanligt att stater bär drag av båda dessa system. Under förutsättning att en internationell konvention har trätt i kraft blir den i monistiska stater en del av den interna rätten så snart konventionen ratificeras och därmed direkt tillämplig för domstolar och andra myndig­ heter, på samma sätt som nationellt stiftad lag. Det finns i sådana länder inte något egentligt behov av att omsätta en konvention i intern lagstift­ ning. I dualistiska stater, däremot, ses folkrätten och inomstatlig rätt som två skilda rättssystem som existerar parallellt och separerade från varandra. Även om Sverige, i likhet med andra dualistiska stater, redan genom ratificeringen är folkrättsligt bundet att följa en konvention blir konven­

tionen alltså inte en del av den nationella rätten om den inte införlivas med denna. Detta kan ske genom transformering eller inkorporering. Det står varje land fritt att välja metod för införlivandet. I Sverige är båda metoderna godtagbara från konstitutionell synpunkt. Bland de nor­ diska länderna har Norge, Finland och Island inkorporerat barnkonvent­ ionen. Det vanligast förekommande sättet att införliva konventionsåtaganden i svensk rätt är genom transformering. Transformering innebär att, i den utsträckning det anses behövligt, införa eller ändra svenska bestämmelser så att de överensstämmer med konventionens bestämmelser. Nära kopp­ lat till införlivande genom transformering är konstaterande av normhar­ moni, dvs. att innehållet i svensk rätt redan överensstämmer med kon­ ventionen vilket innebär att några lagändringar inte behövs. Inkorpo­ rering innebär att en lag stiftas som föreskriver att en viss konvention, eller vissa delar av en konvention, ska gälla som lag i Sverige. Som ovan nämnts innebär den dualistiska principen att tillträdda inter­ nationella konventioner visserligen binder Sverige som stat i förhållande till andra konventionsstater men att domstolar och andra myndigheter inte direkt kan tillämpa konventionsbestämmelserna såvida dessa inte tagits in i en svensk författning. Det innebär emellertid inte att konvent­ ionsbestämmelserna är utan betydelse. Den omständigheten att Sverige som stat har ratificerat en konvention och gentemot andra stater och internationella organisationer har åtagit sig att följa denna, medför att den svenska lagstiftaren har en skyldighet att se till att den interna rätten stämmer överens med de internationella åtagandena. Konventioner som Sverige har ratificerat har också betydelse vid tolkningen av svensk rätt, och därigenom för rättstillämpningen, eftersom domstolar och andra myndigheter är skyldiga att så långt det är möjligt tolka interna rättsregler i enlighet med internationella åtaganden, dvs. i fördragsvänlig anda, s.k. fördragskonform tolkning. Om det inte är möjligt att tolka den interna regeln fördragskonformt ska bestämmelsen dock ges den innebörd som följer av en tillämpning av övriga gällande lagtolkningsprinciper. Principen om fördragskonform tolkning gäller vid all rättstillämpning, både för domstolar och statliga och kommunala myndigheter. Genom fördragskonform tolkning bör således rättigheter i en konvention som Sverige tillträtt få rättslig betydelse, även om Sverige inte har införlivat den i svensk rätt genom transformering eller inkorpore­ ring.

4.3 Åtgärder för att genomföra konventionen

4.3.1 Barnrättspolitiken

Sedan barnkonventionen ratificerades har det tagits initiativ för att främja och stärka barnets rättigheter i olika delar av samhället. Det finns sedan flera år tillbaka ett särskilt politikområde för att genomföra konvention­ ens rättigheter. Barnrättspolitiken är ett sektorsövergripande politik­ område och omfattar åtgärder inom de områden och verksamheter som barn är berörda av, bl.a. hälso- och sjukvårdspolitiken, utbildningspoli­ 54 tiken, socialtjänstpolitiken, familjepolitiken, kulturpolitiken, idrottspoli­

tiken, folkhälsopolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken. Barn­ rättspolitiken syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt del­ aktighet och inflytande. Som grund för arbetet med barnets rättigheter i Sverige har riksdagen antagit två strategier för att förverkliga barnets rättigheter sedan Sverige ratificerade barnkonventionen. Den första, Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, gällde åren 1999–2010 (prop.1996/97:111). Riksdagen antog 2010 en ny strategi för barnrättig­ hetsarbetet, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) som är en gemensam utgångspunkt för alla offentliga aktö­ rer på samtliga nivåer i samhället i deras arbete med att främja och skydda barnets rättigheter. En annan grund för regeringens strategiska arbete är slutsatser och re­ kommendationer från FN:s kommitté för barnets rättigheter angående barnkonventionens genomförande i Sverige. Kommittén har vid uppre­ pade tillfällen uppmanat Sverige att vidta alla nödvändiga åtgärder för att nationell lagstiftning fullt ut ska överensstämma med konventionen (CRC/C/SWE/CO/5). Hösten 2016 beslutade regeringen om en strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29). Strategin tar sin utgångspunkt i det nya målet för politiken för mänskliga rättigheter som riksdagen har antagit, nämligen att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. För att uppnå detta behöver en sammanhållen struktur för att främja och skydda de mänsk­ liga rättigheterna etableras. En sådan struktur bör bestå av – ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättig­ heterna, – ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet, och – ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället. Med avstamp i det befintliga arbetet och den pågående utvecklingen innebär regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter att det inom ett flertal områden tas fortsatta steg mot en sådan sammanhållen struktur. I Strategin för det nationella arbetet med mänsk­ liga rättigheter (skr. 2016/17:29) angavs att regeringen har aviserat att barnkonventionen ska inkorporeras och att beredning av frågan pågår. Vidare angavs att effekterna av en inkorporering och fortsatt transforme­ ring av barnkonventionen bör följas upp och utvärderas. I regeringsförklaringen i oktober 2014 uttalade regeringen att Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna att växa upp i och att regeringen avsåg att påbörja arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag.

4.3.2 Barnombudsmannen

I genomförandet av barnkonventionen i Sverige har Barnombudsmannen en central roll. Samma år som Sverige ratificerade barnkonventionen beslutade regeringen att utreda förutsättningarna för att inrätta en barn­

ombudsman. Ungefär två år senare, den 1 juli 1993, inrättades den stat­ liga myndigheten Barnombudsmannen och en barnombudsman utsågs som chef för myndigheten. Efter det att Barnombudsmannen inrättades har åtgärder vidtagits för att förstärka Barnombudsmannens roll och renodla ombudsmannarollen. I förhållande till många andra statliga myndigheter har Barnombuds­ mannen en särskild ställning när det gäller att ta tillvara barnets rättig­ heter. Myndighetens roll och uppgifter är reglerade i lagen (1993:335) om Barnombudsman. Barnombudsmannen gavs 2002 en ökad självstän­ dighet i förhållande till regeringen. En viktig del i myndighetens arbete är att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till aktuella beslutsfattare och att få sina åsikter respekterade. Detta gäller särskilt barn som av olika skäl har en svår livssituation. Barnombudsmannen ska på ett generellt plan företräda barns och ungas rättigheter och intressen, utifrån barnkonventionen (1 § lagen om Barnombudsman). I ombudsmannens företrädarroll ingår där­ emot inte att företräda enskilda barn och unga eller att handlägga ärenden som gäller enskilda fall. Vidare ska myndigheten driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen och särskilt uppmärk­ samma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen (2 §). Av 1 § förordningen (2007:1021) med instruktion för Barnombuds­ mannen framgår att vid fullgörande av sina uppgifter enligt 2 § lagen om Barnombudsman ska Barnombudsmannen systematiskt och återkom­ mande följa upp och utvärdera tillämpningen av barnkonventionen i berörda verksamheter hos förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting. Barnombudsmannen ska förmedla och föra en dialog om slut­ satser och iakttagelser med de myndigheter och huvudmän som är be­ rörda. Utifrån sådana uppföljningar och utvärderingar ska Barnombuds­ mannen också genomföra insatser som bidrar till att utveckla och sprida kunskap om tillämpningen av barnkonventionen. Genom sitt mandat har Barnombudsmannen en viktig roll i att uppmärksamma brister i överens­ stämmelsen mellan svensk rätt och praxis och barnkonventionen. Det gör myndigheten på olika sätt, bl.a. genom att vara remissinstans när lagför­ slag bereds men också genom att genomföra egna granskningar inom specifika områden och därmed uppmärksamma regering och riksdag på brister i lagstiftning och rättstillämpning. Sedan myndigheten bildades har man genomfört åtgärder som syftat till att öka kunskapen om barnkonventionen och hur barnets rättigheter ska tillämpas i olika verksamheter på statlig och kommunal nivå.

4.3.3 Lagstiftningsåtgärder

Genom Sveriges ratificering av barnkonventionen har riksdag och rege­ ring förbundit sig att se till att den nationella lagstiftningen stämmer överens med de åtaganden som följer av konventionen. En av principerna i den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som riksdagen antog 2010 är att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överens­ stämmelse med barnkonventionen.

Barnkonventionen har i vissa delar införlivats i svensk rätt genom transformering. I andra delar har gjorts bedömningen att någon transfor­ mering inte behövts eftersom det ansetts råda normharmoni. För att kunna konstatera normharmoni krävs en grundlig genomgång av rele­ vanta delar av det inhemska regelverket. Transformering som metod för att anpassa svensk rätt till barnkonventionen kräver successiv och konti­ nuerlig anpassning av nationell lagstiftning allteftersom konventionen behöver tolkas i ljuset av ändrade samhällsförhållanden. Transformering har skett genom översyner av befintlig lagstiftning och i samband med att ny lagstiftning har tagits fram. Som exempel på lagstiftning som har omarbetats utifrån konventionens bestämmelser kan nämnas socialtjänstlagen (2001:453) där bl.a. barnets rätt att komma till tals har stärkts och det även förtydligats att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut som rör vård- eller behandlingsinsat­ ser, här tydliggörs också att barnets bästa ska ses som ett tillvägagångs­ sätt. Även socialtjänstens möjligheter att genomföra samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke har stärkts. Vidare har i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) förts in bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsik­ ter. Även barnets rätt att uttrycka sina åsikter när föräldrarna inte sam­ tycker till det har förtydligats i LSS. I utlänningslagen (2005:716) finns sedan 1997 en portalparagraf om barnets bästa samt bestämmelser om bl.a. ett barns rätt att komma till tals, motivering av beslut m.m. (se prop. 1996/97:25 s. 246–269). Härefter har regeringen uttalat sig om barnkon­ ventionen och utlänningsrätten i flera sammanhang (se t.ex. prop. 2004/05:170, prop. 2013/14:216 och prop. 2015/16:174). Bestämmelser om barnets bästa finns också i bl.a. skollagen (2010:800), utlännings­ lagen (2005:716), föräldrabalken, såväl den äldre namnlagen (1982:670) som den nya lagen (2016:1013) om personnamn, häkteslagen (2010:611), fängelselagen (2010:610), lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, lagen (1997:192) om internationell adoptions­ förmedling, hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårdslagen (1985:125). I vissa av de ovan angivna lagarna har barnets bästa lyfts fram som en faktor av betydelse redan innan Sverige tillträdde barnkon­ ventionen och i senare förarbeten resoneras det kring konventionen och den aktuella lagstiftningen (se t.ex. angående föräldrabalken prop. 1981/82:168 s. 34 f., prop. 1997/98:7 s. 34 f. och 46 f. och prop. 2005/06:99 s. 38 f. respektive angående namnlagstiftningen prop. 1981/82:156 s. 54 och prop. 2015/16:180 s. 34 och 72 f.). Vid införandet av den nya häktes- och fängelselagstiftningen framhöll regeringen vikten av att ett barnperspektiv, utifrån barnkonventionen, ska genomsyra alla åtgärder som rör barn. Det innebär att det i dessa lagar ställs särskilda krav på Kriminalvården, bl.a. när det gäller placering och verkställig­ hetsinnehåll, för unga som avtjänar fängelse i anstalt (se prop. 2009/10:135 En ny fängelse- och häkteslagstiftning s. 67 f.). Som exem­ pel kan nämnas att det i båda lagarna infördes en bestämmelse om att en intagen som är under arton år inte får placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna över arton år, om det inte kan anses vara till hans eller hennes bästa (2 kap. 3 § häkteslagen och 2 kap. 3 § fängelse­ lagen). Det skydd som följer av bestämmelsen svarar mot artikel 37 c i

barnkonventionen och överensstämmer med vad som tidigare gällt enligt 1 kap. 8 § första stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Inom Regeringskansliet bereds även lagförslag av relevans för barnets rättigheter. I februari 2017 överlämnade t.ex. 2014 års vårdnadsutredning sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6). Utredningen hade bl.a. i upp­ drag att ta ställning till om föräldrabalkens (och angränsande) regelverk behöver ändras för att stärka barnrättsperspektivet. Utredningen föreslår bl.a. ett förtydligande av bestämmelsen i föräldrabalken om att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vidare kan i detta sammanhang nämnas en översyn av be­ stämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga i syfte att stärka skyddet av barnets rätt och rättssäkerheten i sam­ band med tvångsvård för barn och unga.

4.3.4 Övriga åtgärder

Vid sidan av lagstiftningsåtgärder har regeringen sedan barnkonven­ tionen ratificerades genomfört åtgärder riktade till kommuner, landsting och statliga myndigheter i syfte att säkerställa barnets rättigheter inom olika samhällsområden. Arbetet har haft sin grund i de nationella strate­ gierna för att genomföra barnkonventionen nationellt, regionalt och kommunalt och sker i enlighet med bestämmelserna i konventionen. Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige från 2010 omfattar ett antal principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att främja och skydda barnets rättigheter. Den utgår från de mänskliga rät­ tigheter som varje barn upp till 18 år ska tillförsäkras enligt internat­ ionella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkon­ ventionen. Strategin ska vara en gemensam utgångspunkt för alla offent­ liga aktörer, dvs. riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting, reg­ ionala samverkansorgan och kommuner, i deras arbete med barnets rät­ tigheter och en grund för regeringens barnrättspolitik. Regeringen har utifrån strategin genomfört strategiska åtgärder för att öka kunskapen om barnkonventionen och barns levnadsvillkor samt för att öka genomslaget för rättigheterna i verksamheter på nationell, reg­ ional och kommunal nivå. Under de senaste åren har flera satsningar genomförts. Regeringen gav 2012 Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra insatser för att sprida och kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige och därigenom ytterligare driva på arbetet med barnets rättigheter i kom­ muner, landsting och statliga myndigheter. Syftet med uppdraget var att kommuner, landsting och statliga myndigheter ska känna till och förstå hur strategins nio principer kan användas som ett verktyg för att säker­ ställa barnets rättigheter inom den egna verksamheten. Uppdraget, som fick namnet Pejling och dialog, genomfördes 2012–2014 i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt berörda myndigheter. Två överenskommelser har sedan 2010 ingåtts med SKL för att intensi­ fiera arbetet med barnkonventionen. Arbetet inom ramen för dessa över­ enskommelser är nu avslutat. För att följa upp barns levnadsförhållanden och möjliggöra jämförelser mellan län och kommuner har Barnombudsmannen på uppdrag av rege­

ringen utvecklat uppföljningssystemet Max 18. Uppföljningssystemet består av indikatorer som kan mäta barns levnadsvillkor inom ett antal områden som är centrala ur ett barnrättsperspektiv. Barnombudsmannen har sedan 2014 i uppdrag att tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor stärka och sprida kunskap bland beslutsfattare och yrkesverksamma på kommun- och landstingsnivå om vad ett barnrätts- och ungdomsperspektiv innebär och hur man på ett meningsfullt sätt kan föra dialog med flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män. Uppdraget ska slutredovisas till Regerings­ kansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 mars 2018. Barnets rätt att komma till tals och bli lyssnade på har de senaste åren varit en central del i det strategiska arbetet kring barnets rättigheter. För­ utom lagändringar har det skett ett systematiskt arbete med att inhämta barns åsikter inom olika områden. Särskilt fokus har varit på barn i ut­ satta situationer. Barnombudsmannen har utifrån en norsk förlaga ut­ vecklat metoden Unga direkt. Metoden har använts för att lyssna på barn med erfarenheter bl.a. av den sociala barn- och ungdomsvården, barn som upplevt trakasserier och kränkande behandling och barn som lever med skyddade personuppgifter. Regeringen gav 2015 Barnombudsman­ nen i uppdrag att inhämta flickors och pojkars egna erfarenheter av ojämställdhet. Barnens synpunkter i de olika frågorna har förmedlats till ansvariga beslutsfattare inom berörda verksamheter och varit ett underlag för bl.a. lagstiftningsåtgärder. Det civila samhällets organisationer har alltsedan Sverige ratificerade barnkonventionen spelat en viktig roll i arbetet med att stärka skyddet av barnets rättigheter inom olika områden och uppmärksamma offentliga aktörer på brister i genomförandet av de rättigheter barn har enligt kon­ ventionen. Regeringen har också gett ekonomiskt stöd till organisationer för att genomföra projekt och studier för att öka kunskapen om barnets rättigheter bland barn och vuxna och för att stärka skyddet av barnets rättigheter när de befinner sig i utsatta situationer. Här kan nämnas All­ männa arvsfondens stöd till projekt som på olika sätt syftar till att stärka skyddet av barnets rättigheter, vilket är ett av fondens prioriterade områ­ den när medel ska fördelas. De senaste åren har de även genomfört en särskild satsning kring barnkonventionen och barnets rättigheter. Rege­ ringen har sedan ett antal år tillbaka fört en kontinuerlig dialog med civila samhällets organisationer kring barnets rättigheter.

4.4 Tidigare utredningsarbete

Till grund för riksdagens beslut den 21 juni 1990 att ratificera barnkon­ ventionen låg regeringens proposition om godkännande av konventionen (prop. 1989/90:107). I propositionen redogörs för konventionens artiklar och deras förhållande till den svenska lagstiftningen. Slutsatsen var då att inga lagändringar behövde göras för att Sverige skulle kunna ratificera konventionen. Frågan om barnkonventionen ska inkorporeras i svensk rätt är inte ny. Barnkonventionens ställning har sedan den svenska ratificeringen stund­ tals debatterats flitigt och argumenten för och emot en inkorporering har

varit många och av skilda slag. Riksdagen tog upp frågan om inkorpore­ ring redan hösten 1995. Förslaget om inkorporering avvisades men soci­ alutskottet framhöll vikten av en fortlöpande kontroll och föreslog en bred översyn av om svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med konventionens bestämmelser (bet. 1995/96:SoU4, rskr. 1995/96:62). Den 1 februari 1996 tillkallades en parlamentarisk kommitté (Barn­ kommittén) med uppgift att bl.a. göra en bred översyn av hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser (dir. 1996:15). Kommittén överlämnade delrapporten Barnkonventionen och utlänningslagen (SOU 1996:115) i juni 1996 och slutbetänkandet Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) i augusti 1997. Barn­ kommitténs bedömning var att artiklarna i barnkonventionen i huvudsak återspeglades väl i svensk lag och att Sverige inte hade något att vinna på en inkorporering av barnkonventionen. Enligt Barnkommittén var det viktigare att göra en ordentlig översyn av huruvida de nationella lagarna överensstämmer med barnkonventionen och att säkerställa att barnkon­ ventionens anda och innebörd i fortsättningen beaktas i varje lagstift­ ningsärende. Vidare anförde kommittén att tolkningen av barnkonvent­ ionen bör göras av riksdagen för att rättigheterna i konventionen ska slå igenom på ett sätt som ger barnen det bästa skyddet. Den förra regeringen tog initiativ till en ny strategi (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11 SoU3, rskr. 2010/11:35) som syftar till att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. I propositionen aviserades en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i konventionen. Under 2010 togs initiativ till en sådan kartläggning som i november 2011 resulterade i departementspromemorian Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonven­ tionen – en kartläggning (Ds 2011:37). I samband med riksdagens behandling av propositionen om en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige togs frågan om inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt upp på nytt. Socialutskottet hänvisade i sitt betänkande till det pågående kartläggningsarbetet (bet. 2010/11:SoU3 s. 20). Utskottet konstaterade också att Delegationen för mänskliga rät­ tigheter i Sverige i sitt betänkande föreslår att lämpligheten av en inkor­ porering av fler konventioner om mänskliga rättigheter, i svensk rätt, bl.a. barnkonventionen, bör utredas (SOU 2010:70 s. 318). Utskottet ansåg att det pågående arbetet inom Regeringskansliet bör inväntas och att det förväntar sig att regeringen, när detta arbete har slutförts, skynd­ samt lämnar en redovisning av hur regeringen avser att gå vidare i frågan om inkorporering av barnkonventionen.

4.5 Barnrättighetsutredningen

4.5.1 Inledning

Genom ratificeringen av barnkonventionen är svenska staten skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen. Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska 60 respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktig­

het och inflytande. Målet grundar sig bl.a. på de åtaganden som Sverige gjort genom att ratificera barnkonventionen och syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Barnrättspolitiken är sektorsövergripande och barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. Att svensk lagstiftning inte strider mot de konventioner som Sverige ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en ratificering. Detta gäller oavsett om konventionen införlivas genom in­ korporering eller inte. Flera översyner av om svensk rätt stämmer över­ ens med barnkonventionen har, som ovan nämnts, gjorts där man kon­ staterat att svensk lagstiftning överlag stämmer väl överens med barn­ konventionens bestämmelser. Huruvida själva tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnkonventionen har dock inte varit föremål för någon mer ingående granskning sedan Barnkommitténs arbete. I en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överens­ stämmer med rättigheterna i barnkonventionen (Ds 2011:37) anges emellertid exempel där tillsynsmyndigheter och Barnombudsmannen pekat på skillnader mellan konventionens innebörd och tillämpningen av lagstiftningen. Barnombudsmannen har i sina årliga rapporter till rege­ ringen också pekat på en rad brister inom olika områden när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt. Genom Barnrättighetsutredningens uppdrag som bl.a. omfattat en kartläggning av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter inom särskilt angelägna områden överensstämmer med barnets rättigheter har regeringen fått ytterligare kunskap om hur rättstillämpningen överens­ stämmer med barnkonventionen. Barnrättighetsutredningens generella iakttagelser redogörs för nedan.

4.5.2 Barnrättighetsutredningens generella iakttagelser

om bristerna i rättstillämpningen

Barnrättighetsutredningen har haft i uppdrag att inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonventionen och de två fakultativa protokoll som Sverige tillträtt. De områden som kartlagts gäller barn i migrationsprocessen, stöd och service till barn med funkt­ ionsnedsättning, barn som bevittnat våld inom familjen och barn som utsatts för våld inom familjen. Utredningen konstaterar att barnkon­ ventionen inte fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen på de kart­ lagda områdena och att det finns tydliga brister i förhållande till barnets rättigheter enligt konventionen. Bristerna i rättstillämpningen i förhål­ lande till barnkonventionen är enligt utredningen i många avseenden likartade, trots att de kartlagda områdena skiljer sig åt på flera sätt. Detta ger, enligt utredningen, anledning att anta att motsvarande brister finns även inom andra områden än de som ingått i kartläggningen. Några av utredningens generella iakttagelser om bristerna redogörs för nedan. Barnrättighetsutredningens kartläggning och andra studier och rappor­ ter som utredningen har tagit del av, liksom utredningens samtal med myndigheter, organisationer och med barn själva, visar, enligt utred­ ningen, att rättigheterna ofta inte får tillräckligt genomslag i beslutspro­

cesser som rör barn. Konventionen tycks snarare uppfattas som ett po­ licy- eller värdegrundsdokument för verksamheten. Att barnkonvent­ ionen i förhållande till barn innebär skyldigheter för verksamheter på statlig och kommunal nivå har, enligt utredningen, inte fått tillräckligt genomslag. Det gäller även inom områden där det i den lagstiftning som tillämpas på området och som styr verksamhet och beslutsfattande finns särskilda bestämmelser som utgår från rättigheterna i konventionen. Utredningens övergripande intryck är att myndigheter på statlig och kommunal nivå i många avseenden inte har fått tillräckligt stöd i att tolka konventionens rättigheter i förhållande till den egna verksamheten och gällande rätt. Detta förstärks av att förarbeten till bestämmelser som utgår från barnkonventionen och olika riktlinjer som ska vara till stöd i rättstillämpningen enligt utredningen kan vara otydliga och även sakna förankring i barnkonventionen. Utredningen konstaterar att bristerna är tydligast i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få ut­ trycka sina åsikter. Kartläggningen visar vidare att barnets bästa inte används som ett till­ vägagångssätt i beslutsprocesser som rör barn. Det är enligt utredningen en genomgående brist i de beslutsprocesser som kartlagts. På vilket sätt be­ slutsfattaren har tagit hänsyn till barnets bästa och hur beslutsfattaren har gått tillväga för att bedöma vad som är barnets bästa för ett enskilt barn framgår generellt sett inte i utredningar och beslut. Trots att det finns uttryckliga bestämmelser om barnets bästa i svensk lagstiftning på tre av kartläggningsområdena är det, enligt utredningen, vanligt att bedöm­ ningen inte tar sin utgångspunkt i det enskilda barnets situation. I stället bedöms barnets bästa utifrån generella uttalanden i förarbeten, policydo­ kument och andra riktlinjer. Det går heller inte att utläsa vilka avväg­ ningar och bedömningar som myndigheter gjort i de fall barnets intressen ska vägas mot andra intressen. Kartläggningen har också visat att barn­ konsekvensanalyser inte används på något systematiskt sätt inom något av de kartlagda områdena. Kopplingen mellan barnets åsikter och be­ dömning av barnets bästa är, enligt utredningen, också otydlig i rättstil­ lämpningen. När det gäller barns möjligheter att få komma till tals visar utredning­ ens kartläggning att det ofta inte förs samtal med barn och att det många gånger inte motiveras varför så inte skett. Trots särskilda bestämmelser inom tre av fyra kartläggningsområden om att barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter förefaller detta, enligt utredningen, i många fall inte ses som en skyldighet i rättstillämpningen. Enligt utredningen antyder kartläggningen att det inom flera av områdena finns en syn på barnet där barnet ska skyddas från delaktighet snarare än att få förutsätt­ ningar att vara delaktig och skyddas i sitt deltagande. I de fall barn får komma till tals handlar samtalen, enligt utredningen, i många fall om något annat än vad som är av relevans för att få fram ett fullgott besluts­ underlag. Kartläggningen visar också enligt utredningen att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheterna inte utgår från barn som bärare av rättigheter. Enligt utredningen blir det särskilt tydligt då kartläggningen omfattar situationer där barn på olika sätt är utsatta och kan ha svårt att ta till vara sina rättigheter. Det intrycket förstärks också av utredningens 62 samtal med barn och unga som befunnit sig i utsatta situationer och i de

rapporter utredningen tagit del av från bl.a. Barnombudsmannen och olika tillsynsmyndigheter där barn och unga som lever i utsatthet har fått berätta om sina upplevelser och erfarenheter av möten med myndigheter. Barn i utsatta situationer vittnar om hur de till myndigheter eller andra samhällsinstitutioner signalerat att de behöver hjälp men upplevt att de inte blivit lyssnade till eller tagna på allvar. Det samlade intrycket utred­ ningen har från kartläggningen och de berättelser från barn som de har tagit del av är att barn inte behandlas som bärare av rättigheter och att myndigheter i många fall saknar ett barnrättsbaserat synsätt som utgår från barnet som rättighetsbärare och där barnets behov och intressen är i fokus.

5 Ett tydliggörande av barnkonventionens

starka ställning

5.1 Inkorporering och fortsatt transformering

Regeringens förslag: Barnkonventionen ska inkorporeras i svensk rätt. Regeringens bedömning: Barnkonventionens starka ställning be­ höver tydliggöras och ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genom­ slag i rättstillämpningen. Domstolar och rättstillämpare bör beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och be­ dömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Utredningens bedömning: Överensstämmer i stort med regeringens förslag och bedömning. Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna tillstyrker en inkorpo­ rering. Enligt bl.a. Barnombudsmannen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Sveriges advokatsamfund, Stiftelsen All­ männa Barnhuset, Kristianstads kommun, Örebro kommun och Unicef Sverige finns det en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och den rättsliga ställningen för barn i Sverige behöver därför stärkas. Barnombudsmannen framhåller att det barnrättsbaserade synsätt som utgör kärnan i barnkonventionen, som innebär att varje barn ska ses som bärare av rättigheter, inte anammats i tillräcklig utsträckning i be­ slutsprocesser som involverar barn. En viktig effekt av inkorporeringen, enligt Barnombudsmannen, är att konventionens formella ställning stärks och att arbetet med att transformera annan lagstiftning som rör barnets rättigheter påskyndas. Civil Rights Defenders menar i likhet med flera av de remissinstanser som tillstyrker en inkorporering att trots att principen om fördragskon­ form tolkning ska användas i Sverige, konstaterar såväl Barnrättighetsutredningen, som tidigare genomförda utredningar, att svenska domstolar sällan tillämpar principen om fördragskonform tolkning i praktiken. Rädda Barnen menar att en inkorporering är nödvändig eftersom det

finns ett missförstånd bland domstolar och rättstillämpare om att barn­ konventionen inte är bindande. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att inkorporeringen kan ge ytter­ ligare en skjuts i utvecklingen av myndigheternas tillämpning av barn­ konventionen. Bland andra Statens skolinspektion och Barnens rätt i samhället (Bris) anser att en inkorporering dessutom tydliggör att kon­ ventionen är hel och odelbar och att rättigheterna ska tolkas i relation till varandra. Myndigheten för delaktighet menar att en inkorporering sänder en tydlig signal om betydelsen att utgå från barnets rättigheter i all lag­ stiftning. Det är också en majoritet av de kommuner som lämnat remissyttranden som är positiva till en inkorporering. Botkyrka kommun menar t.ex. att en inkorporering förtydligar det kommunala ansvaret för att främja och säkerställa barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Gävle kommun , Uppsala kommun och Örebro kommun anser att en inkorporering lägger en god grund för ett rättighetsbaserat synsätt. Lunds kommun och Lands­ tinget i Västernorrland anser att en inkorporering bidrar till att barnets rättigheter kommer att tillämpas i större utsträckning. Sveriges Kom­ muner och Landsting (SKL) och Karlskoga kommun tillstyrker en inkor­ porering och anser att det är viktigt att barnets rättigheter stärks och att innehållet i barnkonventionen får ett större genomslag, men att inkorpo­ reringen bör föregås av en mer genomgripande utredning om eventuella konfliktsituationer mellan barnkonventionen och annan svensk lag. Justitiekanslern (JK), Riksrevisionen och Västerås kommun avstyrker inte en inkorporering men anser att konsekvenserna av en inkorporering behöver analyseras ytterligare. Göta Hovrätt har inget att invända mot en inkorporering och fortsatt transformering men menar att det under en övergångstid säkert kan uppstå tolkningsfrågor kring barnkonventionen och lagstiftning som ännu inte anpassats. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har inga synpunkter på frågan om en inkorporering av barnkonventionen är den bästa vägen att förverk­ liga barnets rättigheter. IVO menar dock att det behövs ledning kring tillsynens gränser och kring huruvida ett tillsynsuppdrag ska omfatta tillsynsobjektens efterlevnad av barnkonventionen i sin helhet och att en sådan vägledning behövs innan konventionen inkorporeras. Detta är sär­ skilt viktigt eftersom det i stor utsträckning rör avvägningar som inte kommer att bli föremål för domstolsprövning och därmed inte ge upphov till vägledande rättspraxis. Ett betydande antal remissinstanser, däribland en majoritet av domsto­ larna och andra rättsvårdande myndigheter, avstyrker förslaget om inkor­ porering som sådant. Bland andra Riksdagens ombudsmän (JO), Hov­ rätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Förvalt­ ningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå, Kalmar tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet avstyrker. Detta bl.a. med hänvisning till att barnkonventionens artiklar innehåller många vaga formuleringar som är svåra att tolka och att det saknas förar­ beten till konventionen. Vidare anförs att en inkorporering skulle inne­ bära att det läggs ett för stort tolkningsansvar på rättstillämparen och att 64 skillnaderna vid tillämpningen kan bli alltför stora, vilket inte är förenligt

med kravet på förutsebarhet i rättstillämpningen. Förvaltningsrätten i Umeå och Hovrätten över Skåne och Blekinge menar att tolkningen läggs på domstolarna vilket medför att domstolarna får träffa avgöranden som enligt svensk rättstradition normalt tillkommer den lagstiftande makten. JK har i sitt remissyttrande utgått från att barnkonventionen kommer att inkorporeras men delar de farhågor som nämns ovan avse­ ende riskerna med en inkorporering. Bland andra Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö och Kammarrätten i Stockholm framför att det är problematiskt att det saknas en överstatlig domstol som kan tolka konventionens närmare innebörd. Kammarrätten i Stockholm framför också att svensk rätt i stort ger ett starkare skydd för barnet än vad konventionen gör och menar att det inte finns mycket att vinna ge­ nom en inkorporering. Vidare menar kammarrätten i likhet med Förvalt­ ningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå och Stockholms tingsrätt att en transformering av relevanta konventionsartiklar inom berörda lagstiftningsområden troligtvis leder till att dessa får bättre genomslag i svensk rätt där tillämparen har möjlighet att få ledning av exempelvis förarbeten. Kriminalvården avstyrker en inkorporering och menar att utredningen ger ingen eller liten vägledning kring hur olika rättigheter i t.ex. fängelselagen (2010:610) och häkteslagen (2010:611) ska viktas mot barnkonventionens artiklar om konventionen blir lag. Kriminalvår­ den ifrågasätter inte att det finns ett behov av att se över om befintlig lagstiftning överensstämmer med barnkonventionens artiklar. De befarar att en betydande orsak till att barnkonventionen inte har fått önskad ge­ nomslagskraft är att barnkonventionen genom sin blandning av bestäm­ melsetyper och vaga formuleringar är svår att tillämpa. De menar därför att en inkorporering kommer att leda till svårbedömda normkonflikter som ytterst måste avgöras av domstol och att det vore bättre att lägga fokus på att hjälpa myndigheter att tillämpa redan befintliga bestämmel­ ser i barnkonventionens anda. Om barnkonventionen inkorporeras menar Kriminalvården att det är nödvändigt att lagstiftaren på ett tydligt och begripligt sätt anger ramarna för tolkning av barnkonventionens artiklar. Åklagarmyndigheten, Statens kulturråd och Skolverket avstyrker även de en inkorporering och anser att konsekvenserna av en inkorporering för den egna verksamheten inte har analyserats tillräckligt. Skolverket menar att en konsekvensutredning behövs bl.a. om hur förslaget skulle förändra gällande praxis på skolans område. Även Kammarrätten i Stockholm, Kalmar tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Linköpings universitet och Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds uni­ versitet anser att konsekvenserna av en inkorporering borde ha analy­ serats inom fler områden. Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) avstyrker förslaget om in­ korporering med hänvisning till att en inkorporering skulle leda till att det i princip skulle råda olika rättsordningar för de FN-konventioner gällande mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat och att en inkorpo­ rering kan ge missvisande signaler om att ett folkrättsligt åtagande att leva upp till en konvention inte är en tillräckligt tung förpliktelse i sig.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ett folkrättsligt åtagande Sverige är som konventionsstat till barnkonventionen skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att tillförsäkra barn de rättigheter som erkänns i konventionen. Ett centralt led i genomförandet är att se till att konven­ tionens bestämmelser får genomslag i den svenska lagstiftningen och i rättstillämpningen. Den folkrättsliga bundenhet som uppstått för Sverige som stat genom ratificeringen 1990, innebär dock i sig inget krav på att konventionen ska införlivas genom inkorporering. Varje stat avgör själv hur den ska genomföra konventionen. Inte heller konventionen som sådan, eller barnrättskommittén, förutsätter att genomförandet av kon­ ventionen ska säkerställas genom just inkorporering. Barnrättskommittén lämnar i sin allmänna kommentar nummer 5 om allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen (CRC/GC/2003/5) frågan om valet mellan transformering och inkorporering öppen. Kommittén välkomnar visserligen inkorporering, men framhåller samtidigt att det viktigaste är uppfyllandet av barnkonventionens bestämmelser i praktiken. I sina re­ kommendationer till Sverige har barnrättskommittén dock vid flera till­ fällen uppmanat Sverige att inkorporera konventionen. Att internationella konventioner inte inkorporeras i svensk rätt betyder inte att de saknar betydelse för myndigheternas och domstolarnas be­ slutsfattande. Det ankommer på konventionsstaten Sverige att, genom t.ex. lagstiftning, löpande se till att den interna svenska rättsordningen stämmer överens med landets internationella åtaganden. Dessutom är både statliga och kommunala myndigheter, liksom domstolarna, skyldiga att så långt det är möjligt tolka svenska interna rättsregler på ett sådant sätt att de blir förenliga med Sveriges konventionsåtaganden om de mänskliga rättigheterna (s.k. fördragskonform tolkning). Därmed blir det också i viss mån möjligt för enskilda parter att, om än indirekt, stödja sig på innehållet i internationella överenskommelser vid sina kontakter med myndigheterna och i tvister inför domstolarna. Tillsammans med en rättsregels ordalydelse, vad som anförts i förarbetena till bestämmelsen när den beslutades eller i juridisk litteratur där bestämmelsen behandlas, liksom eventuella vägledande domstolsuttalanden i rättspraxis utgör konventionsbestämmelserna tolkningsmaterial när bestämmelsen ska tillämpas av myndigheter och domstolar. Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänskliga rättigheter måste alltså beaktas vid tillämpning av svensk lagstiftning redan i dag även om konventionerna inte är inkor­ porerade. Att säkerställa att svensk lagstiftning inte strider mot de konventioner som Sverige ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en ratificering. Detta gäller oavsett om konventionen införlivas genom inkorporering eller inte. Det har tydliggjorts i den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överens­ stämmelse med barnkonventionen. I strategin betonas att lagstiftningen är statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses i verksamheter, beslut och åtgärder som rör det enskilda bar­ net eller barn som kollektiv. Av regeringens strategi för det nationella

arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) framgår också att det är grundläggande att svensk lagstiftning är utformad i överensstämmelse med alla de konventionsåtaganden som gjorts. Genom de översyner av lagstiftningens överensstämmelse med barnkonventionen som gjordes i samband med ratificeringen 1990 (prop. 1989/90:107), av den parla­ mentariska kommittén (Barnkommittén) 1996 (SOU 1996:115 och 1996:116) och genom den kartläggning som gjordes 2011 (Ds 2011:37) kan regeringen konstatera att svensk lagstiftning överlag ligger väl i linje med barnkonventionens bestämmelser och i många fall går längre än konventionen. Både utredningens kartläggningar och rapporter från till­ synsmyndigheter och Barnombudsmannen har dock visat att barnets rättigheter inte alltid respekteras, särskilt inte i fråga om barn i utsatta situationer. Utredningens kartläggningar visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter och för ett barnrättsbaserat synsätt. Tydligast är bristerna i fråga om principen om barnets bästa och principen om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter.

Behov av en inkorporering Mot bakgrund av vad utredningen har anfört är det regeringens bedöm­ ning att barnkonventionen inte fått tillräckligt genomslag i rättstillämp­ ningen. Trots strategiska åtgärder och trots att barnets rättigheter fort­ löpande transformerats in i gällande rätt och gett avtryck i ny lagstiftning har rättigheterna inte fått tillräckligt genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Att barnkonventionen i förhållande till barn innebär skyldig­ heter för verksamheter på statlig och kommunal nivå har inte heller fått tillräckligt genomslag. Regeringen anser därför att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genomslag i rättstillämpningen. Regeringen anser att principen om barnets bästa som ett tillvägagångs­ sätt behöver få ett ökat genomslag i beslutsprocesser som rör barn. Prin­ cipen innebär att en bedömning av barnets bästa måste utgå från det indi­ viduella barnet och barnets situation. Vidare bör varje beslut som rör ett eller flera barn innehålla en motivering där det bl.a. bör framgå vilka aspekter som beslutsfattaren ansett varit relevanta i bedömningen av barnets bästa, vilka kriterier detta grundas på och hur barnets intressen vägts mot andra intressen. Myndigheter på olika nivåer som fattar beslut som rör barn måste bedöma och fastställa barnets bästa genom barn­ anpassade förfaranden. Det är en process som innefattar flera steg och där barnets åsikter utgör en väsentlig del. Om beslutet inte stämmer överens med barnets åsikter bör orsaken till detta tydligt anges. I de fall där den valda lösningen inte överensstämmer med barnets bästa måste skälen till varför något annat intresse vägt tyngre klargöras för att visa att barnets bästa noga har analyserats och övervägts. En inkorporering av barnkonventionen tydliggör att principen om barnets bästa ska användas som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn och grundas i de rättigheter barnet har enligt konventionen. Det finns också behov av att i det fortsatta transformeringsarbetet få ett ökat genomslag för barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser (se avsnitt 7).

Bättre genomslag för ett barnrättsbaserat synsätt I likhet med Barnombudsmannen anser regeringen att det barnrättsbase­ rade synsätt som utgör kärnan i barnkonventionen, som innebär att varje barn ska ses som bärare av rättigheter, inte anammats i tillräcklig ut­ sträckning i beslutsprocesser som involverar barn. Regeringen vill tyd­ liggöra att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barn­ rättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande och syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. Barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. För att uppnå en varaktig och genomgripande förändring krävs att en fråga eller ett synsätt rutinmässigt förs in i det dagliga arbetet. Tjänstemän och beslutsfattare som hanterar ärenden som rör barn styrs i sitt arbete av lagar, förordningar, föreskrif­ ter, förarbeten och riktlinjer. En inkorporering innebär att tjänstemän och beslutsfattare måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag. En inkorporering innebär ett tydligare krav på att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Konventionen blir ett pedagogiskt verktyg och ett reellt regelkom­ plex att förhålla sig till. Regeringen anser att ett barnrättsbaserat synsätt, som innebär att barnet ska ses som bärare av rättigheter, är av betydelse för de beslutsprocesser som rör barn och måste få genomslag i rättstillämpningen och att det krävs ett aktivt förhållningssätt för att barnet ska ses som en bärare av rättigheter och inte enbart som en mottagare av insatser och stöd. Kam­ marrätten i Stockholm framför att svensk rätt i stort ger ett starkare skydd för barnet än barnkonventionen och menar att det inte finns mycket att vinna genom en inkorporering av konventionen. Regeringen delar bilden av att svensk rätt i stort ger ett starkt skydd för barnets rättigheter. Rege­ ringen anser dock att ett barnrättsbaserat synsätt måste få ett större ge­ nomslag i rättstillämpningen. En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan där­ med förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet. Med en inkorporering blir det också tydligt att barnkonventionen ska ses som en helhet och att konventionens artik­ lar ska tolkas i relation till varandra. Konventionen ska ses som en helhet och genom en inkorporering kommer de mänskliga rättigheter som till­ kommer barn att finnas samlade i en lag. Konventionen som helhet blir synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och ska tolkas i relation till varandra. En inkorporering av barn­ konventionen bidrar enligt regeringen till att synliggöra barnets rättig­ heter och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet där rättigheterna ses utifrån ett helhetsperspek­ tiv. Sverige har sedan arbetet med barnkonventionen påbörjades inom FN varit ett av föregångsländerna när det gäller barnets rättigheter. Rege­

ringen vill att Sverige även fortsatt ska vara ett föregångsland och ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Det är dock i sig inte ett tillräckligt argument för att inkorporera barnkonventionen.

Ett tydliggörande av barnkonventionens starka ställning Regeringen föreslår att barnkonventionen inkorporeras för att därigenom dels markera barnkonventionens betydelse för svensk rätt och för att förtydliga dess starka status, dels för att konventionen direkt ska kunna tillämpas av domstolar och andra rättstillämpande myndigheter. Rege­ ringen vill genom en inkorporering av barnkonventionen tydliggöra att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barnrättsbaserat syn­ sätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Domstolar och rättstillämpare på alla nivåer ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i besluts­ processer i mål och ärenden som rör barn. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär ett formellt beslut ge­ nom lag om att de av konventionens artiklar som inkorporeras ska gälla som svensk lag och att dessa införs i oförändrad utformning i den svenska rättsordningen. Den föreslagna inkorporeringen innebär i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan i dag ska tolkas fördragskonformt. Däremot innebär inkorporeringen ett tydligare krav på att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barn­ konventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutspro­ cesser i mål och ärenden som rör barn och tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen utifrån folkrättsliga tolkningsprinciper, se vidare avsnitt 6.1. I likhet med Civil Rights Defenders anser regeringen att en fördrags­ konform tolkning inte har fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. Inte heller den transformering av konventionsbestämmelserna som hittills gjorts i svensk rätt har enligt regeringen lett till att rättstillämpningen i tillräcklig utsträckning tagit till vara barnets rättigheter. Regeringen anser att det är av yttersta vikt att alla barns åtnjutande av mänskliga rättigheter garanteras i Sverige och att det finns ett behov av att stärka skyddet av barnets rättigheter i svensk rättstillämpning. Inkorporering klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funkt­ ionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i re­ spektive lag. Konventionens bestämmelser blir gällande som lag och kan, med re­ servation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall (se avsnitt 6.2 och 6.3), läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden och på så sätt fylla ut eventuella luckor i lagstiftningen. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär inte att den får företräde framför annan lagstiftning. Hur en eventuell motstridighet mellan den inkorporerade konventionen och annan lagstiftning ska avgöras måste avgöras med hjälp av allmänna rättsliga tolkningsprinciper, vilket redo­ görs för närmre i avsnitt 6.2.

Inkorporering som metod användas i första hand i sådana fall då den internationella överenskommelsen är avfattad på ett sådant sätt att den kan tillämpas enligt sin ordalydelse. Även om inkorporering inte är den metod som vanligtvis används i samband konventioner om mänskliga rättigheter finns det enligt regeringen skäl för att inkorporera barnkon­ ventionen. Regeringen anser att barn har en särskild ställning. De utgör en särskilt utsatt och sårbar grupp i behov av ett extra starkt skydd, sam­ tidigt som de också befinner sig i en speciell beroendeställning. Det på­ verkar barns möjligheter att kunna tillvarata sina rättigheter. Som tidigare nämnts så har barnkonventionen inte fått tillräckligt genomslag i rättstil­ lämpningen vilket föranleder regeringen att vidta åtgärder för att tydlig­ göra att Sveriges konventionsåtaganden enligt barnkonventionen ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att ett barn­ rättsbaserat synsätt ska genomsyra all verksamhet som berör barn och unga. Barnkonventionen blir dock inte den första konventionen om mänskliga rättigheter som skulle inkorporeras i svensk rätt eftersom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna inkorporerades 1993. Regeringen noterar den oro som Inspektionen för Socialförsäkringen uttrycker för att en inkorporering skulle leda till att det i princip skulle råda olika rättsordningar för de FN-konventioner gällande mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat och inspektionens farhågor för att en inkorporering kan ge missvisande signaler om att ett folkrättsligt åta­ gande att leva upp till en konvention inte utgör en tillräckligt tung för­ pliktelse i sig. De konventioner som Sverige har ratificerat är ett folk­ rättsligt åtagande oavsett om de är inkorporerade eller inte. Givetvis är det förenat med vissa svårigheter att i svensk rätt införliva en text vars utformning skiljer sig från traditionell svensk lagstiftnings­ teknik. Det är emellertid regeringens uppfattning att dessa svårigheter inte är av den vikt att de hindrar Sverige att, i likhet med de flesta nor­ diska länderna, låta barnkonventionen inkorporeras. Regeringen är också medveten om att det finns artiklar i konventionen som är allmänt hållna och som kan ge utrymme för tolkning, vilket bl.a. JO, Kammarrätten i Stockholm, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltningsrätten i Malmö, Stockholms tingsrätt och Östersunds tingsrätt lyfter fram som en svårighet. Regeringen anser dock inte att det är ett tillräckligt starkt skäl mot en inkorporering. Rättstillämparna är framför allt genom EU-rättens och Europakonventionens inflytande sedan länge vana vid att hantera regelverk utformade på ett annat sätt än det traditionellt svenska sättet med en relativt hög grad av detaljreglering. Bestämmelser i den svenska lagstiftningen är inte heller alltid sådana att de direkt och självständigt grundar rättigheter. Syftesbestämmelser och principförklaringar får t.ex. först betydelse när de ses i sammanhang med andra rättsregler. För att så långt det är möjligt komma till rätta med de ovan nämnda befarade svå­ righeter avser regeringen att ge en utredning i uppdrag att kartlägga hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och i rättstillämp­ ningen, se vidare avsnitt 7.1.2. Regeringen avser även att ytterligare analysera konsekvenserna av en inkorporering, se avsnitt 9.2. Regeringen anser att det är av vikt att tydliggöra att en lag om inkorpo­ rering av en konvention inte kan förväntas innehålla förarbetsuttalanden om hur den inkorporerade konventionen ska tolkas. Regeringen noterar 70 att bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Förvaltningsrätten i

Karlstad anser att avsaknaden av förarbeten är en så stor svårighet att det skulle medföra ökad risk för en oriktig rättstillämpning och för att de grundläggande kraven i rättstillämpningen om rättssäkerhet och förutse­ barhet inte kan tillgodoses. Regeringen bedömer inte att avsaknaden av förarbeten medför en ökad risk för oriktig rättstillämpning utan noterar att även om det inte finns förarbetsuttalanden innebär det inte att det helt saknas vägledning för tolkning av konventionen. Konventionens origi­ naltext ska tolkas med tillämpning av folkrättsliga tolkningsregler. Det finns även vägledning i förarbeten till lagstiftning genom vilken delar av barnkonventionen transformerats. Genom en fortsatt och förstärkt transformering kommer rättstillämparen också att få vägledning genom att konventionsbestämmelserna ytterligare kan konkretiseras på ett mer samstämmigt sätt än tidigare, se vidare avsnitt 7.1. Vidare kan barnrätts­ kommitténs rekommendationer och allmänna kommentarer samt dom­ stolsavgöranden från andra länder tjäna som stöd och ge viss vägledning för tolkning och tillämpning. Mot bakgrund av en omfattande transfor­ mering av barnkonventionens bestämmelser sedan ratificeringen av konventionen, en fortsatt och förstärkt transformering och den vägled­ ning som ovan beskrivits anser regeringen till skillnad från bl.a. Förvalt­ ningsrätten i Umeå, att det inte läggs ett för stort tolkningsansvar på rättstillämparen eller att inkorporeringen inte är förenligt med kravet på förutsebarhet. Regeringen är medveten om att det kan saknas erfarenhet och kunskap av att tolka och tillämpa internationella konventioner och har därför tagit initiativ till ett kunskapslyft för kommuner, landsting och statliga myndigheter under 2017–2019 samt aviserar att en folkrättslig vägledning ska tas fram, som redovisas i avsnitt 7. Regeringen anser att tillsynsmyndigheterna har en viktig roll även när det gäller tillämpningen av barnkonventionen och som genom inkorpo­ reringen får ytterligare en lag att förhålla sig till. Som Inspektionen för vård och omsorg framför är det viktigt att tydliggöra tillsynens gränser i förhållande till barnkonventionens bestämmelser. Det är endast i de situ­ ationer där barn berörs som tillsynsmyndigheterna även ska lägga barn­ konventionens bestämmelser till grund för sin tillsyn och då endast i fråga om den verksamhet som tillsynen omfattar. Det ingår dock inte i tillsynsmyndigheternas uppdrag att inom ramen för sitt arbete säkerställa respekten för barnets rättigheter utifrån den inkorporerade lagen utan ansvaret för det ligger hos de verksamheter i kommuner och landsting som tillsynen avser. Vidare har Barnombudsmannen som särskild uppgift att bevaka efterlevnaden av barnkonventionen och om lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med konventionen. Till skillnad från vad som gäller för EU-rätten och Europakonvent­ ionen finns det inte någon internationell domstol som har till uppgift att tolka barnkonventionens närmare innebörd. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö och Kammarrätten i Stockholm anför att avsaknaden av en överstatlig dom­ stol som kan tolka konventionens närmare innebörd innebär en svårighet. Erfarenheter från Norge, som har inkorporerat barnkonventionen, visar dock att avsaknaden av en internationell domstol särskilt för barnkon­ ventionen inte uppfattats som något stort problem i den praktiska til­ lämpningen av konventionen. Norsk praxis som på ett eller annat sätt berör barnkonventionen har utvecklats relativt kort tid efter inkorpo­ 71

reringen och därigenom har behovet av vägledning kunnat tillgodoses. Regeringen anser att avsaknaden av en överstatlig domstol inte utgör ett tillräckligt starkt skäl mot en inkorporering, utan att olika former av vägledning kan erhållas på annat sätt. Det kan i detta sammanhang fram­ hållas att såväl EU-domstolen som Europadomstolen använder sig av barnkonventionen i sin praxis. Till skillnad från bl.a. Kammarrätten i Stockholm, Kalmar tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Åklagarmyndigheten, Linköpings universitet, Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet, SKL och JK anser regeringen att konsekvenserna av en inkorporering inom alla verksamheter och inom varje rättsområde inte är möjliga att identifiera. Regeringen kommer dock att noga följa upp effekterna av inkorpore­ ringen. Det är fortfarande en uppgift främst för lagstiftaren att löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen, även sedan denna inkorporerats i svensk rätt. De väckta frågorna får därför övervägas i fortsatt lagstiftningsarbete på de aktuella områdena och då med beaktande av eventuell framtida rättsutveckling i konventions­ organen. Erfarenheten från Norge av att ha haft barnkonventionen som lag under drygt tio år, vittnar om att inkorporeringens påverkan på regel­ givningen i övrigt har varit stor, främst genom att transformeringen av barnkonventionens bestämmelser har ökat och påskyndats markant av inkorporeringen. Detta har sannolikt sin förklaring bl.a. i att barnets rät­ tigheter genom en inkorporering fått en mer framskjuten plats både i den offentliga debatten och i lagstiftningsärenden. Barnkonventionens ökade betydelse i Norge har bidragit till att brister i lagstiftningen har identifie­ rats från ett barnrättsligt perspektiv, vilket primärt åtgärdats genom transformering. Regeringen anser att barnkonventionen behöver få en starkare ställning och att ett barnrättsbaserat synsätt behöver få ett större genomslag i rätts­ tillämpningen. Domstolar och rättstillämpare på alla nivåer ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedöm­ ningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Rege­ ringen föreslår därför en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter.

5.2 Lag om inkorporering av barnkonventionen

Regeringens förslag: Artiklarna 1–43.1 och 44.6 i barnkonventionen ska i originaltexternas lydelse genom inkorporering gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franska originaltexter ska tillsam­ mans med en svensk översättning av konventionen tas in som en bilaga till lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ett flertal av remissinstanserna tillstyrker utred­ ningens förslag. Handikappförbunden, Autism- och Aspergerförbundet och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) anser dock att även artikel 44 bör inkluderas i den föreslagna lagen för att rättstillämpare ska få kännedom om rapporteringsförfarandet. Örebro universitet anser att 72 det finns tungt vägande skäl för att även artiklarna 43.2–43.12 gällande

barnrättskommitténs sammansättning m.m. samt artiklarna 44.1–5 och 45 om rapporteringen till FN:s generalförsamling samt barnrättskommitténs granskning ska inkorporeras, bl.a. för att förstärka barnrättskommitténs allmänna kommentarers status som tolkningsunderlag. Civil Rights Defenders menar att även artikel 54 om att originaltexterna har lika giltighet sinsemellan bör inkorporeras för att det inte ska råda någon tveksamhet om vilka texter som anses vara originaltexter, samt att artikel 44.1 bör inkorporeras för att ge legitimitet åt barnrättskommittén. Ersta Sköndal Bräcke högskola föreslår att konventionen inkorporeras i sin helhet. Högskolan menar att det saknas underlag för att anta att en svensk rätts­ tillämpare inte kan skilja mellan artiklar av olika karaktär i tillämpningen av konventionen. Högskolan och Myndigheten för familjerätt och föräld­ raskapsstöd (MFoF) ifrågasätter varför endast två av sex originaltexter ska biläggas den föreslagna lagen. Kammarrätten i Stockholm , Uppsala universitet och Kalmar tingsrätt anser att det blir rättstillämpningsproblem om konventionen på samtliga originalspråk blir gällande rätt i Sverige samtidigt som ingen av språkversionerna ska gälla framför en annan. JK menar att det vore bättre att låta en svensk översättning av konventionen gälla som lag. Barnens Rätt i Samhället (Bris), Ecpat Sverige, Plan International Sve­ rige Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen, och Unicef Sverige ser det som olyckligt att utredningens direktiv inte omfattat någon översyn av frågan om inkorporering av de fakultativa protokollen. Även MFoF och Röda korset anser att det bör övervägas om även de fakultativa protokollen bör inkorporeras. Också Barnombuds­ mannen betonar vikten av att denna fråga ses över. Skälen för regeringens förslag : Regeringen anser att de delar av kon­ ventionen som är av administrativ karaktär inte påverkar konventionens innehåll i sak och därför inte ska inkorporeras. Lagstiftningen kommer därmed inte att tyngas av bestämmelser som inte är lämpade som lagtext och inkorporeringslagen kommer inte att behöva ändras om någon av de administrativa bestämmelserna ändras. Därför föreslår regeringen att artiklarna 43.2–44.5 och artikel 45 (delar av del II) samt artiklarna 46–54 (del III) inte inkorporeras. Regeringen föreslår i likhet med utredningen att endast artiklarna 1–43.1 och 44.6 i barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag, vilket innebär en selektiv inkorporering. Regeringen vill dock understryka att rättigheterna i barnkonventionen ska ses som en hel­ het och att de är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Rättigheterna ska tolkas i förhållande till varandra. Bestämmelserna i del I, artiklarna 1–41, som behandlar de rättigheter barnet har enligt konventionen och som består av s.k. sakartiklar ska inkorporeras som en helhet. Del II, artiklarna 42–45, tar upp bestämmelser om rapporteringsför­ farandet samt kommitténs sammansättning och är främst av administrativ art. Regeringen anser dock, i likhet med utredningen, att artikel 42 och 44.6 ska inkorporeras. Artikel 42 innebär en skyldighet för staten att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna och är en del av genomförandet av barnkonventionen och nära förknippad med artikel 4 i del I om skyldigheterna för staterna att vidta alla lämpliga lagstiftnings- och andra åtgärder för att genomföra rättigheterna. Även om artikel 44.6 riktar sig till konventionsstaterna och 73

ålägger dem att göra sina rapporter till kommittén allmänt tillgängliga för allmänheten, hör denna artikel nära samman med artiklarna 4 och 42. Skyldigheterna i artikel 4, 42 och 44.6 hålls därmed samman genom inkorporeringslagen vilket kan bidra till en ökad kännedom om och ett ökat genomslag för barnkonventionen. Ett antal remissinstanser anser att artikel 44 i sin helhet bör inkorpo­ reras för att öka kännedomen om rapporteringsförfarandet. Artikel 44 tar sikte på konventionsstaterna och förpliktar dem att lämna rapporter till kommittén. Artikel 44 ger också kommittén rätt att begära ytterligare information från konventionsstaterna och förpliktar kommittén att till­ ställa generalförsamlingen rapporter om sin verksamhet. Regeringen anser i likhet med remissinstanserna att det är viktigt att rättstillämparen har kännedom om att en kommitté för barnets rättigheter har upprättats för att granska de framsteg som gjorts av konventionsstaterna i fråga om förverkligandet av konventionen i enlighet med konventionen. Artikel 43.1 föreslås inkorporeras för att tydliggöra detta, och för att ge ytter­ ligare legitimitet åt barnrättskommitténs allmänna kommentarer och andra dokument från kommittén. Regeringen anser dock inte att artikel 44 behöver inkorporeras för att ytterligare markera detta i lagen utan anser att ett sådant arbete kan stimuleras på annat sätt, bl.a. genom in­ formations- och utbildningsinsatser. Artikel 44 innehåller även bestäm­ melser om hur ofta staterna ska rapportera och då kommittén emellanåt ändrar rapporteringscykeln är det inte lämpligt att artikel 44 inkor­ poreras. Bestämmelserna i konventionens del III, artiklarna 46–54, handlar bl.a. om konventionens undertecknande, ratificering, om att konventionssta­ terna kan föreslå ändringar till Förenta nationernas generalsekreterare och proceduren för det, om uppsägning och om att originaltexterna har lika giltighet. Dessa artiklar är därmed av administrativ art och bör enligt utredningen därför inte inkorporeras. Genom inkorporeringen blir de arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag och origi­ naltexterna har samma giltighet, vilket även framgår av artikel 54. Vid tolkning av konventionen enligt folkrättsliga principer kan således väg­ ledning hämtas från andra språkversioner av konventionen. Om en jäm­ förelse av texterna uppenbarar en skillnad ska den, enligt artikel 33 i Wienkonventionen, tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte. Originaltexterna på eng­ elska och franska, tillsammans med en ny svensk översättning ska biläg­ gas den nya lagen. Övriga originaltexter finns tillgängliga i Utrikesde­ partementet och i Förenta nationernas traktatdatabas. Regeringen anser inte att några ytterligare originaltexter bör biläggas. Regeringen delar JK:s och Riksdagens ombudsmäns (JO) synpunkt att det visserligen skulle vara en fördel för enskilda och för rättstillämpare att låta en svensk översättning gälla som lag vid en inkorporering. Vid inkorporering av en konvention införs konventionens bestämmelser i oförändrad utformning i den svenska rättsordningen. Det innebär att de nationella myndigheterna ska lägga konventionens autentiska tex­ ter/originaltexter till grund för sin rättstillämpning och tolka dem med 74 tillämpning av folkrättsliga tolkningsregler. En konvention som saknar

svensk originaltext gäller på det eller de utländska språk som den är av­ fattad på. Den svenska översättningen är endast avsedd som ett hjälp­ medel vid tolkning av originaltexterna. En översyn av den svenska över­ sättningen av barnkonventionen pågår inom Regeringskansliet. En reviderad översättning kommer att publiceras i Sveriges överenskom­ melser med främmande makter (SÖ) i samband med inkorporeringen. Även om de fakultativa protokollen som Sverige har ratificerat inte omfattas av inkorporeringslagen vill regeringen understryka att de är viktiga vid tolkning av konventionen, se vidare avsnitt 6.1.

6 Tolkning och tillämpning av

barnkonventionen

6.1 Principer för tolkning av internationella konventioner

Regeringens bedömning: Sedvanliga principer för tolkning av inter­ nationella konventioner bör användas vid tillämpningen av den nya lagen.

Skälen för regeringens bedömning

Tolkning av barnkonventionen Inkorporeringen av barnkonventionen innebär att svenska domstolar och andra myndigheter ska lägga konventionens originaltext till grund för sin rättstillämpning och tolka den med tillämpning av folkrättsliga tolknings­ regler. De rättskällor och tolkningsregler som används vid tolkning av en internationell överenskommelse skiljer sig från de som används vid tolk­ ning av en inhemsk lag. Den naturliga utgångspunkten för tolkning av en konvention är de folkrättsliga tolkningsmedel som kommit till uttryck i Wienkonventionen om traktaträtten (Wienkonventionen). Sverige ratifi­ cerade Wienkonventionen 1974 och den trädde i kraft 1980. Wienkon­ ventionen skiljer mellan grundläggande tolkningsmedel (artikel 31) och supplementära tolkningsmedel (artikel 32). Enligt Wienkonventionen (artikel 31.1) ska en konvention tolkas ärligt (in good faith) i enlighet med den gängse meningen av konventionens uttryck sedda i sitt sam­ manhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte. I sam­ manhanget ingår, förutom konventionens text med inledning (preambel) och bilagor, också överenskommelser som i samband med konventionens ingående träffats mellan alla parter rörande traktaten och dokument avse­ ende denna som upprättats av en eller flera parter och godtagits som sådana av övriga parter (Wienkonventionen artikel 31.2). De hänvis­ ningar som görs i inledningen till barnkonventionen utgör därmed en del av det sammanhang som ingår vid tolkningen av den. I inledningen nämns bl.a. FN:s stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s regler om miniminormer rörande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna). Därutöver ska hänsyn tas bl.a. till senare överenskommelser mellan parterna om konventionens tolkning eller tillämpning och sådan praxis vid dess tillämpning som visar att parterna är ense om tolkningen, liksom också relevanta och tillämpliga regler i internationell rätt (Wienkon­ ventionen artikel 31.3.c). Sverige är part till det fakultativa protokollet om barns indragning i väpnade konflikter (prop. 2001/02:178) och det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barn­ pornografi (prop. 2005/06:68) och det kan därför finnas anledning att beakta innehållet i dessa för svenskt vidkommande avseende tolkningen av barnkonventionen. Enligt artikel 32 i Wienkonventionen kan förarbeten till en konvention användas som ett supplementärt tolkningsmedel när tolkning enligt arti­ kel 31 inte undanröjer oklarheten eller leder till ett orimligt resultat. Barnkonventionens förarbeten, ”travaux préparatoires”, dvs. de förhand­ lingar och diskussioner som ägde rum i samband med utarbetandet av konventionen, finns dokumenterade och har sammanställts av FN:s hög­ kommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) tillsammans med Rädda Barnen (Legislative History of the Convention on the Rights of the Child). Även andra konventioner om mänskliga rättigheter som rör samma rättsområde, oavsett om dessa konventioner är tillämpliga mellan alla parter eller inte, kan användas som supplementära tolkningsmedel enligt artikel 32 i Wienkonventionen. Detsamma gäller konventioner som anta­ gits efter barnkonventionens antagande, såsom t.ex. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som antogs 2006. Vägledning beträffande tolkningen av folkrättsliga rättskällor kan hämtas från artikel 38 i stadgan för den Internationella domstolen (ICJ). Även om artikeln formellt sett endast är en förteckning över de materiella rättskällor som ska användas av ICJ så anses förteckningen återspegla vilka rättskällor som är tillämpliga inom folkrätten, även utanför dom­ stolen. De rättskällor som tas upp i Wienkonventionens artikel 38 är interna­ tionella överenskommelser, internationell sedvänja godtagen som gäl­ lande rätt, allmänna rättsgrundssatser, rättspraxis och doktrin. Rättspraxis och doktrin ska användas som hjälpmedel för fastställande av gällande rätt. Vid tolkningen av barnkonventionens bestämmelser kan därmed rättsliga avgöranden och doktrin fungera som hjälpmedel. Rekommendationer och allmänna kommentarer m.m. från FN:s kon­ ventionskommittéer, inklusive barnrättskommittén omnämns varken i Wienkonventionen eller i artikel 38 i Internationella domstolens stadga. Kommittéernas rekommendationer och allmänna kommentarer kan inte anses ha folkrättslig status som rättskälla och är inte heller juridiskt bin­ dande för konventionsstaterna. Uttalanden från konventionskommitté­ erna har dock med tiden fått en relativt stark ställning som tolkningsme­ del för bl.a. nationella och internationella domstolar. Konventionssta­ terna har också genom att tillträda barnkonventionen erkänt barnrätts­ kommitténs mandat att granska de framsteg som gjorts av konventions­ staterna i fråga om förverkligandet av skyldigheterna enligt konvent­ 76 ionen. Regeringen menar därför att rekommendationer och allmänna

kommentarer från konventionskommittéerna kan utgöra ett viktigt stöd och ge viss vägledning vid tolkning och tillämpning av konventions­ åtaganden i Sverige. Det är också viktigt att ta hänsyn till i vilket sam­ manhang uttalandet eller rekommendationen gjorts, hur tydliga de är, och om uttalandet riktar sig till Sverige, mot ett annat land eller om det är ett generellt uttalande. För att stödja genomförandet av barnets rättigheter i Sverige gav regeringen 2012 Barnombudsmannen i uppdrag att översätta och tillgängliggöra samtliga allmänna kommentarer från barnrättskom­ mittén (S2012/7439/FST, S2013/6487/FST) som finns tillgängliga på myndighetens webbplats, www.barnombudsmannen.se. Barnrättskom­ mitténs samtliga sammanfattande slutsatser, allmänna kommentarer och rapporter från allmänna diskussioner finns på webbplatsen för OHCHR. Barnrättskommittén framhåller vikten av att barnkonventionen beaktas som en integrerad helhet, inte bara artikel för artikel, så att de mänskliga rättigheternas ömsesidiga beroende och odelbarhet respekteras. När det gäller bestämmelser i konventioner om mänskliga rättigheter har en dy­ namisk tolkning ofta kommit att tillämpas av konventionskommittéerna vilket innebär att tolkningen av rättigheterna kan utvecklas med tiden. Barnrättskommittén har identifierat fyra grundläggande principer i barnkonventionen (artiklarna 2, 3, 6 och 12). Principerna ska enligt barn­ rättskommittén vara vägledande vid tolkningen och tillämpningen av övriga bestämmelser i konventionen, men har också en självständig be­ tydelse. Lagstiftaren ska även i fortsättningen ha det primära ansvaret för att löpande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konven­ tionen och att rättsreglerna inte kommer i konflikt med konventionen. En fortsatt transformering är nödvändig vid sidan av inkorporering och kommer tillsammans med den transformering som redan är gjord att utgöra ytterligare ett stöd för rättstillämparen vid uttolkning och tillämp­ ning av barnkonventionens bestämmelser. Författningsbestämmelser kan utformas mer precist än bestämmelserna i barnkonventionen och lagstif­ taren kan då, i likhet med vad som gäller för de områden som redan ge­ nomgått en transformering, genom förarbetsuttalanden redovisa för de politiska avvägningar som gjorts av t.ex. barnets bästa i förhållande till andra viktiga samhällsintressen och ge vägledning för tillämparen. I den mån det behövs nya politiska avvägningar bör det ske genom fortsatt transformering.

Barnets bästa som ett tillvägagångssätt Som tidigare nämnts i avsnitt 4.5 anser regeringen att principen om bar­ nets bästa som ett tillvägagångssätt behöver få ett ökat genomslag i be­ slutsprocesser som rör barn. Att resonemang kring barnets bästa inte i tillräcklig utsträckning redovisas i enskilda beslut som rör ett barn är enligt regeringens mening allvarligt och innebär enligt regeringen en brist i rättstillämpningen i förhållande till principen om barnets bästa enligt barnkonventionen. Enligt barnrättskommitténs allmänna kommentar består begreppet bar­ nets bästa av tre delar; det är en materiell rättighet, en rättslig tolknings­ princip och ett tillvägagångssätt. Rätten att få barnets bästa bedömt i beslut som gäller barnet är en materiell rättighet . Barnets bästa ska i

denna bedömning, när olika intressen vägs mot varandra, väga tungt men inte ensamt vara utslagsgivande. I det enskilda fallet kan således andra samhällsintressen väga tyngre. Principen om barnets bästa ska alltid tillämpas när man fattar ett beslut som rör ett enskilt barn eller grupper av barn. Som materiell rättighet är principen om barnets bästa enligt kommittén direkt tillämplig och kan åberopas i domstol. Barnrättskom­ mittén understyrker att begreppet barnets bästa även är en grundläggande rättslig tolkningsprincip. Om en rättsregel är öppen för fler än en tolk­ ning ska den tolkning som mest verkningsfullt tillgodoser barnets bästa ha företräde. Tolkningsramarna är enligt kommittén de rättigheter som barn har enligt barnkonventionen och de fakultativa protokollen till barn­ konventionen. Principen är också ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser . Den aktuella principen innebär att när ett enskilt barn eller en grupp barn kommer att påverkas av ett beslut, måste beslutsprocessen innehålla en utvärdering av eventuella positiva eller negativa konsekvenser för barnet eller barnen. I beslutet ska beslutsfattaren dessutom motivera på vilket sätt hänsyn har tagits till barnets bästa, dvs. vad som beslutsfattaren ansett vara barnets bästa, vilka kriterier detta grundas på och hur barnets intressen vägts mot andra intressen, vare sig dessa handlar om övergri­ pande policyfrågor eller enskilda fall. Myndigheter på olika nivåer som fattar beslut som rör barn måste bedöma och fastställa barnets bästa ge­ nom barnanpassade förfaranden. Det är en process som innefattar flera steg och där barnets åsikter utgör en väsentlig del. Barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter i konventionen – rättigheterna ska ses om en helhet; de är odelbara och ömsesidigt förstärkande. Det går t.ex. inte att tillämpa artikeln 3.1 om barnets bästa korrekt om kraven i artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sina åsikter inte uppfylls i frågor som är relevanta för beslutet. Barnets bästa kan inte definieras en gång för alla utan måste kopplas till det individuella barnet och barnets situation. Principen om barnets bästa måste ses som ett tillvägagångssätt i varje beslutsprocess där barn är berörda. Vidare bör varje beslut som rör ett eller flera barn innehålla en motivering där det bl.a. bör framgå vilka aspekter som beslutsfattaren ansett varit relevanta i bedömningen av barnets bästa. Om beslutet inte stämmer överens med barnets åsikter bör orsaken till detta tydligt anges. I de undantagsfall där den valda lösningen inte överensstämmer med barnets bästa måste skälen till varför något annat vägt tyngre klargöras för att visa att barnets bästa noga har analyserats och övervägts. Barnrättskommittén har tagit fram en vägledning om denna princip i form av en allmän kommentar (CRC/C/GC/14). Som ett ytterligare stöd för förståelsen av barnets bästa har Barnrättighetsutredningen tagit fram en promemoria om tolkning och tillämpning av principen om barnets bästa. För att principen om barnets bästa ska få genomslag och tolkas på samma sätt i olika sammanhang är det av stor vikt att den vägledning som finns sprids inom Regeringskansliet och till statliga och kommunala myndigheter.

6.2 Inget behov av att särskilt reglera barnkonventionens ställning i förhållande till annan lag

Regeringens bedömning: Det finns inte skäl att särskilt reglera barn­ konventionens ställning i förhållande till annan lagstiftning. Det torde sällan uppstå normkonflikter mellan en inkorporerad barnkonvention och annan lag. De eventuella konflikter som kan uppstå bör kunna lö­ sas av domstolarna och förvaltningsmyndigheterna med hjälp av olika tolknings- och tillämpningsmetoder och kan i övrigt även fångas upp i det fortsatta transformeringsarbetet. I samband med att inkorporeringen i svensk rätt följs upp finns det anledning att uppmärksamma frågan om hur eventuella normkonflik­ ter mellan konventionen och lagstiftningen i övrigt hanteras i rättstill­ lämpningen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm­ ning. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på utredningens bedömning. Bland de som yttrar sig är det fler som delar utredningens bedömning än som inte delar bedömningen. Riksdagens ombudsmän ( JO) delar utredningens bedömning att det inte bör finnas någon särskild bestämmelse om att barnkonventionen vid en lagkonflikt ska ges företräde framför en annan lag. JO menar att den frågan bör be­ dömas utifrån allmänna principer och att utgångspunkten rimligen bör vara att bestämmelserna i en lag som rör barn stämmer överens med artiklarna i barnkonventionen. Barnombudsmannen anser att Högsta domstolens tolkningsprincip, om att en konvention om mänskliga rättig­ heter på grund av sin speciella karaktär bör ges en särskild vikt i fall av konflikt med inhemsk lag, ska belysas. Stockholms Stad, Barnens rätt i samhället (Bris), Rädda Barnen, Sveriges ungdomsorganisationer (LSU ), och Unicef Sverige anser att barnkonventionen vid en normkonflikt ska ges företräde framför annan lag. Förvaltningsrätten i Umeå anser att det finns risk för att vissa artiklar i konventionen kan komma att anses stå i strid med annan lagstiftning och att det då är oklart vilken lag som har företräde. Skälen för regeringens bedömning: Att svensk lagstiftning inte stri­ der mot de konventioner som Sverige ratificerat är grundläggande för det åtagande landet gör i och med en ratificering oavsett om det sker genom inkorporering eller inte. Regeringen vill återigen understryka att de undersökningar som har gjorts, både i tidigare utredningsarbete och inom ramen för Barnrättighetsutredningens uppdrag, visar att svensk lagstift­ ning överlag stämmer väl överens med barnkonventionens bestämmelser. Regeringens bedömning är därför, i likhet med utredningens, att norm­ konflikter mellan den inkorporerade barnkonventionen och annan lag sällan torde uppstå och att eventuella konflikter bör kunna lösas med hjälp av olika rättstillämpningsmetoder. Med normkonflikt avses en oförenlighet mellan bestämmelser i den inkorporerade barnkonventionen och bestämmelser i annan svensk författning. En normkonflikt föreligger t.ex. om det i en författningsbestämmelse anges att en viss handling är

förbjuden medan det i en annan författningsbestämmelse anges att hand­ lingen är tillåten. Sådana bestämmelser kan inte tillämpas samtidigt. För att en normkonflikt ska anses föreligga krävs att den aktuella bestäm­ melsen i barnkonventionen är direkt tillämplig i det enskilda fallet. Vi­ dare föreligger en sådan konflikt endast om svensk rätt ger sämre skydd för barnets rättigheter än det skydd barnkonventionen ger. Om svensk rätt ger ett starkare skydd för barnets rättigheter föreligger inte någon konflikt. Detta följer direkt av artikel 41 i barnkonventionen. Bestämmel­ serna i regeringsformen som ger uttryck för den formella lagkraftens princip (8 kap. 18 § RF) utgår från att en författning av högre konstitut­ ionell valör har företräde framför en författning av lägre valör. Det inne­ bär att grundlag har företräde framför annan lag, att vanlig lag har före­ träde framför förordning och att förordning har företräde framför myn­ dighetsföreskrifter. Vid en eventuell konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionen och en författning av lägre valör, t.ex. en förordning eller en myndighets­ föreskrift, innebär detta att den författning som har högre valör, dvs. inkorporeringslagen, ska tillämpas i det enskilda fallet. Den inkorpore­ rade barnkonventionen ska också tillämpas när avvikande anvisningar följer av t.ex. rekommendationer, allmänna råd eller handböcker som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende, dvs. i förhållande till sådana anvisningar som inte utgör bindande normer enligt regeringsformen. I dessa fall föreligger inte någon verklig normkonflikt. Det förhållandet att en svensk författning grundas på en internationell förpliktelse innebär alltså inte i sig att författningen får företräde framför andra författningar av samma normhierarkiska valör om det uppkommer en konflikt mellan olika sådana författningar. Däremot gäller som en allmän tolkningsprincip att svenska författningar ska tolkas i fördrags­ vänlig anda (fördragskonformt). En utgångspunkt för tolkningen av en svensk författning är att man normalt bör kunna utgå från att svenska författningar är förenliga med de folkrättsliga förpliktelser som landet har tagit på sig. Om en eventuell motsättning föreligger mellan en svensk lag och den inkorporerade barnkonventionen, ska den särskilda lagbestäm­ melsen i största möjliga utsträckning således tolkas så att en verklig normkonflikt undviks. Om det är möjligt att undvika en normkonflikt genom tolkning på detta sätt är konflikten enbart skenbar. Genom sådan lagtolkning kan man många gånger åstadkomma ett resultat som innebär att konventionen får genomslag vid tillämpningen av andra lagar. Vid rättstillämpningen är det mot denna bakgrund också viktigt att en förvaltningsmyndighet eller en domstol börjar med att klarlägga om en lagkonflikt är enbart skenbar eller om den är verklig. Är det tveksamt om det föreligger en verklig normkonflikt kan problemet ofta lösas genom fördragskonform tolkning. Står det däremot klart, efter en grundlig ana­ lys av både lagbestämmelsens ordalydelse och övriga rättskällor som kan användas till stöd för tolkningen av denna och av den i ärendet aktuali­ serade konventionsbestämmelsen så som den ska tolkas utifrån tillgäng­ liga rättskällor enligt traktaträtten (jfr avsnitt 6.1), behöver den upp­ komna normkonflikten lösas på något sätt. För detta ändamål finns ett antal principer att utgå från i rättstillämpningen. Om rättstillämparen efter en analys kommer fram till att det föreligger 80 en verklig normkonflikt mellan barnkonventionen och en annan lag, dvs.

om en regel uppfattas så entydig att det inte finns utrymme att tolka den fördragskonformt i en konkret situation, gäller dels principen om att en specialregel går före en allmänt hållen bestämmelse, dels principen om att yngre lag går före äldre lag. Om den svenska lagregeln har utfärdats före inkorporeringen kan det leda till att konventionsbestämmelsen ska läggas till grund för avgörandet. Det motsatta gäller, enligt denna princip, för det fall att den svenska regeln har utfärdats efter inkorporeringen. Rättstillämparen måste dock samtidigt överväga om det finns skäl att tillämpa den delvis konkurrerande principen om att speciallag går före mer allmänt hållen lag. Den principen kan medföra att barnkonventionen i något fall får företräde, allt beroende på vilka regler det är fråga om och i vilket sammanhang som frågan kommer upp. Det faktum att bestäm­ melserna i barnkonventionen många gånger är mer allmänt utformade än bestämmelserna i den svenska lagen talar dock för att principen om att speciallag går före mer allmänt hållen lag inte sällan skulle leda till att den svenska bestämmelsen gavs företräde. Det är emellertid inte alltid helt lätt att avgöra vilken bestämmelse som är mera och vilken som är mindre allmän. Det innebär bl.a. att det inte är möjligt att i förväg säga om en tillämpning av den principen medför att den svenska lagregeln eller konventionsbestämmelsen ska ges företräde. Det beror på omstän­ digheterna. Rättstillämparen kan därutöver, i ett fall då det förefaller finnas en kon­ flikt mellan en svensk lagbestämmelse och en bestämmelse i barnkon­ ventionen, också väga in att barnkonvention är en konvention om mänskliga rättigheter, som därmed kan behöva ges särskilt vikt vid lag­ tolkningen (jfr prop. 1993/94:117 s. 38 och bet. 1993/94:KU24 s. 20). När och hur sådana avvägningar kan göras i ett konkret fall kan inte, som Barnombudsmannen efterlyser, belysas närmare i detta lagstiftnings­ ärende utan får utvecklas i rättspraxis. Även EU-rätten (implementerad genom svensk lagstiftning eller direkt tillämplig) ska så långt möjligt tolkas i enlighet med barnkonventionen dvs. fördragskonform tolkning. De EU-rättsliga principerna om företräde och lojalitet medför att vid en eventuell konflikt mellan barnkonven­ tionen och EU-rätten har EU-rätten företräde. Regeringen vill dock lyfta fram att det i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen slås fast att unionen ska främja skyddet av barnets rättigheter. Genom Lissabon­ fördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, har EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blivit rättsligt bindande för medlems­ staterna när de tillämpar EU-rätt. Av EU-domstolens förhandsavgörande den 23 februari 2013 i målet C-617/10 Åkerberg Fransson framgår att EU-domstolen har behörighet att pröva nationell lagstiftnings förenlighet med stadgan på hela det området som omfattas av unionsrätten. Stadgans krav måste alltså iakttas när en nationell lagstiftning omfattas av unions­ rättens tillämpningsområde (se avgörandet p. 19–21). Av artikel 24 i EUstadgan framgår att barn fritt ska kunna uttrycka sina åsikter och att de ska beaktas i frågor som rör barnen i förhållande till deras ålder och mognad. Vidare att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. En annan situation som rättstillämparen kan ställas inför är att det på det aktuella området eller för den aktuella frågan saknas uttryckliga reg­ ler. I en sådan situation kan barnkonventionen – om det rör sig om en 81

sådan bestämmelse som är direkt tillämplig – komma att fylla ut annan lagstiftning. Sammanfattningsvis vill regeringen, i likhet med utredningen betona att riskerna för konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionen och annan lag inte ska överdrivas. Enligt regeringens bedömning torde det endast sällan uppstå normkonflikter mellan en inkorporerad barnkon­ vention och annan lag. Om en normkonflikt undantagsvis uppkommer, bör den dessutom i de allra flesta fallen kunna lösas av domstolarna och förvaltningsmyndigheterna med tillämpning av de tolknings- och rättstillämpningsmetoder som berörs i det föregående. Eventuella normkon­ flikter kan i övrigt även fångas upp i det fortsatta transformeringsarbetet. Som framhålls i avsnitt 5.1 har lagstiftaren en viktig uppgift att fortlö­ pande se till att den inhemska rätten överensstämmer med konventionen, även efter att konventionen har inkorporerats. I motsats till bl.a. Barnens rätt i samhället (Bris), Rädda Barnen, och Unicef Sverige anser rege­ ringen att det inte finns skäl att särskilt reglera barnkonventionens ställ­ ning i förhållande till annan lagstiftning och ge den företräde framför annan lag.

6.3 Konventionsbestämmelsers direkta tillämplighet

Regeringens bedömning: Frågan om vilka bestämmelser i barnkon­ ventionen som är direkt tillämpliga och vilka som inte är det bör överlämnas till rättstillämpningen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm­ ning. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning och av de som lämnat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning. Justitiekanslern (JK) anser i likhet med utredningen att det varken är möjligt eller lämp­ ligt att i förarbeten till en inkorporeringslag ange vilka bestämmelser i konventionen som är direkt tillämpliga (self-executing) och vilka som inte är det utan att detta i stället bör överlämnas till rättstillämpningen att avgöra. Domstolsverket anser i likhet med bl.a. Barnombudsmannen att frågan om konventionsbestämmelsers direkta tillämpning eller ej torde vara högst beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och således en fråga för rättstillämpningen. Bland andra Riksdagens ombudsmän (JO) , Region Skåne , Västerås stad , Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar anser att det måste klargöras vilka artiklar som är direkt tillämpliga. JO menar att konsekvensen av att lagstiftaren inte tar ställning till vilka artiklar i konventionen som domstolar och förvaltningsmyndigheter ska tillämpa är att den komplicerade frågan om vad som är direkt tillämplig lag och hur den ska tolkas överlämnas till rättstillämpande myndigheter. Det innebär att ansvaret för rättsutveckl­ ingen läggs över från lagstiftaren till tillämparna, som i sammanhanget får en ovanligt komplicerad och oklar rättslig grund att förhålla sig till.

Skälen för regeringens bedömning: Vid inkorporering av barnkon­ ventionen kan i rättstillämpningen uppkomma fråga om enskilda be­ stämmelser i konventionen grundar en möjlighet för enskilda att i ett konkret ärende eller mål åberopa bestämmelsen direkt – utan att kom­ pletterande reglering behövs – inför domstolar och myndigheter, dvs. om en bestämmelse är direkt tillämplig (self-executing) eller inte. Det finns inte i barnkonventionen någon definition av begreppet self-executing. Regeringen anser, i likhet med JK, att det varken är möjligt eller lämp­ ligt att i förarbetena till inkorporeringslagen ange vilka bestämmelser som är direkt tillämpliga och vilka som inte är det. En sådan uppräkning skulle dessutom kunna hämma rättsutvecklingen och en dynamisk tolk­ ning av barnkonventionen. Om en viss konventionsbestämmelse är direkt tillämplig eller inte kan också bero på den specifika situationen. Till skillnad från JO anser regeringen att det därför bör överlämnas till domstolar och andra rättstillämpande organ, ytterst de högsta domsto­ larna som prejudikatsbildare, att inom befintliga rättsliga ramar bedöma om en bestämmelse är direkt tillämplig eller inte. Inte heller detta är något nytt för rättstillämparen då inte heller alla bestämmelser i nationell rätt är av sådan karaktär att de direkt och självständigt grundar rättig­ heter. Syftesbestämmelser och principförklaringar får t.ex. betydelse först när de ses i ett sammanhang med andra rättsregler. Om det bedöms saknas reglering kan det åtgärdas genom fortsatt transformering för att på så sätt tydliggöra för rättstillämparen hur bestämmelsen i barnkonvent­ ionen kan tolkas i ett särskilt sammanhang.

6.4 En vägledning vid tolkning av barnkonventionen

Regeringens bedömning: En skriftlig vägledning för hur barnkon­ ventionen kan tolkas och tillämpas bör tas fram. Vägledningen bör bl.a. ge kunskap om folkrättsliga tolkningsregler och källor.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege­ ringens bedömning. Regeringens bedömning är, i likhet med utred­ ningen, att det finns ett behov av att utforma en skriftlig vägledning. Regeringen gör bedömningen att en sådan ska tas fram. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Av de som lämnat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning. Bland andra Förvaltnings­ rätten i Umeå anser att en vägledning bör tas fram för att underlätta tolk­ ning och tillämpning. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys anger att det är viktigt att en skriftlig vägledning tas fram för att inkorpore­ ringslagen ska kunna tolkas på ett förutsägbart, konsekvent och i övrigt rättssäkert sätt. Justitiekanslern (JK) och Östersunds tingsrätt lyfter i sina remissvar fram att tillämpningen av barnkonventionen i stor ut­ sträckning kan antas bli en uppgift för handläggare i kommuner och förvaltningsmyndigheter i ärenden som rör enskilda barn. Enligt JK torde dessa handläggare ofta ha en begränsad erfarenhet av att tolka och til­ lämpa internationella konventioner.

JK menar att det kan vara värdefullt att ta fram en vägledning, men un­ derstryker att en vägledning i sig inte utgör en rättskälla. SKL anser att det är av största vikt att vägledningen är lättillgänglig, att den hålls upp­ daterad och att den tas fram i bred samverkan med både SKL och SKL:s medlemmar. Kammarrätten i Stockholm anser att en vägledning bör omfatta hur konventionens artiklar ska tolkas i ett svenskt sammanhang, vilken betydelse konventionens artiklar har för olika rättsområden och hur olika intressen ska vägas mot varandra. Förvaltningsrätten i Karlstad efterlyser en skriftlig vägledning i frågor med anknytning till konvent­ ionstexternas betydelse. Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) betonar att en vägledning behöver vara ett levande dokument som upp­ dateras. Rädda Barnen lyfter fram barnrättskommitténs dokument och de fakultativa protokollen som viktiga i vägledningssammanhang. Barnens rätt i samhället (Bris) påpekar att FN:s beslut gällande överklagande­ ärenden som behandlas av FN:s barnrättskommitté i efterlevnaden av barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll ger viktig vägledning. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det i sam­ band med inkorporering av barnkonventionen behövs en ökad kunskap om konventionen för att säkerställa att barnets rättigheter tas till vara i rättstillämpningen. En skriftlig vägledning om hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas ska därför utformas, tillgängliggöras och spridas. En sådan vägledning bör finnas samlad på ett ställe och vara lättillgänglig samt uppdateras kontinuerligt. Regeringen vill i likhet med JK betona att en sådan vägledning i sig inte utgör en rättskälla utan endast är just en vägledning. Vägledningen bör bl.a. ge kunskap om folkrättsliga tolkningsmedel och källor. Den bör även innehålla rekommendationer och allmänna kommentarer från barnrättskommittén och andra konventionskommittéer som kan utgöra ett viktigt stöd och ge viss vägledning för tolkning och tillämpning av barnkonventionen, samt hänvisningar till relevanta rättskällor såsom internationell och nationell rättspraxis och doktrin. För att undvika risken för konflikter med förvaltningsmyndigheternas och domstolarnas själv­ ständighet i rättstillämpningen, bör det också understrykas att vägled­ ningen måste utformas på ett sådant sätt att den inte kan ses som en sär­ skild anvisning till myndigheterna om hur svensk lag ska tillämpas (jfr 11 kap. 3 § och 12 kap. 2 § regeringsformen). Inom ramarna för de ovan nämnda kunskapslyft för barnets rättigheter har statliga myndigheter, kommuner och landsting möjlighet att få stöd av Barnombudsmannen när det gäller att utveckla och sprida konkret och verksamhetsnära kunskap, i syfte att stärka genomslaget för barnets rät­ tigheter. En enhetlig och samlad vägledning är viktig också för genom­ förandet av dessa uppdrag. Regeringen vill i likhet med Barnombuds­ mannen understryka att myndigheter på egen hand kan behöva uppdatera riktlinjer och handböcker vad gäller hur barnkonventionen ska tolkas inom sin egen specifika verksamhet. I ett sådant arbete är det viktigt att myndigheter beaktar att barnkonventionen är ett dynamiskt och levande dokument, vilket ställer krav på att tolkningsmaterialet kontinuerligt uppdateras i takt med framtida rättsutveckling och den vägledning som ges från konventionsorganen. Regeringen avser återkomma i frågan dels om vem eller vilka som bör ansvara för framtagande av en sådan vägled­ 84 ning, dels om vägledningens närmare form och innehåll.

7 Ytterligare åtgärder för ett ökat genomslag för barnkonventionen

7.1 En fortsatt transformering

7.1.1 Fortsatt och systematisk transformering

Regeringens bedömning: För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs utöver inkorporering av barnkonventionen fortsatt transformering av konventionen. Barnkonventionen bör i ökad grad synliggöras i förarbeten till lag­ stiftning där barnets rättigheter kan vara relevanta. Transformerings­ arbetet behöver fortsätta och bli mer systematiskt för att få en tydli­ gare koppling till rättigheterna i konventionen och för att ge en mer samstämmig uttolkning av t.ex. principen om barnets bästa. Särskilt principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser bör få ökat genomslag i det fortsatta transformeringsarbetet. Det­ samma gäller barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beak­ tade.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege­ ringens bedömning. Regeringens bedömning är att transformerings­ arbetet även behöver bli mer systematiskt för att få en tydligare koppling till rättigheterna i konventionen och för att ge en mer samstämmig uttolk­ ning av t.ex. principen om barnets bästa. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att det finns behov av en fortsatt transformering, bl.a. för att precisera och kon­ kretisera de rättigheter som följer av barnkonventionen. Folkhälsomyn­ digheten, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Sveriges advokatsamfund med flera menar att en fortsatt transformering kommer bidra till ökad förutsebarhet och transparens. Även bland de remissin­ stanser som förordat en transformering i stället för en inkorporering be­ tonas vikten av fortsatt transformeringsarbete. Förvaltningsrätten i Karl­ stad anser att fortsatt transformering leder till att tolkningsansvaret inte i lika stor utsträckning läggs på domstolarna utan på lagstiftaren, vilket enligt förvaltningsrätten bättre stämmer överens med den grundlagsstad­ gade principen om maktdelning. Kammarrätten i Stockholm menar i likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå och Stockholms tingsrätt att en transformering av relevanta konventionsar­ tiklar inom berörda lagstiftningsområden troligtvis leder till att dessa får bättre genomslag i svensk rätt eftersom det blir möjligt för tillämparen att få ledning genom förarbeten. Malmö kommun anser att det vid en fortsatt transformering är viktigt att det skapas en enhetlighet kring hur konventionsartiklarna uttrycks och utformas i lagtexterna, t.ex. kring barnets bästa, vilket skulle bidra till en ökad samsyn i tolkningen. Statens skolinspektion menar att eftersom förarbetena till en lag om inkorporering inte kommer ange hur konven­ tionen ska tolkas är det betydelsefullt att principen om barnets bästa förtydligas i andra förarbeten. Migrationsverket anser att utredningens förslag att synliggöra barnkonventionen i relevanta förarbeten skulle

innebära ett ytterligare stöd för myndigheten i den praktiska tillämp­ ningen av innehållet i konventionen. Handikappförbunden påpekar att transformeringen inte får leda till en försvagning av lagar som i dag går längre i att säkra barnets rättigheter än vad konventionen föreskriver . Autism- och Aspergerförbundet vill understryka att barnkonventionen ska tolkas i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funk­ tionsnedsättning och att ett barnrättsperspektiv innebär att man måste utgå ifrån att barn är olika individer och har olika behov. Civil Rights Defenders och Nationell samverkan för psykisk hälsa ( NSPH) anser att 15 § i kommittéförordningen (1998:1474) som handlar om vilka konsekvenser som en statlig utredning ska beakta bör gälla samtliga konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat, även barnkonventionen. Barnens rätt i samhället (Bris) anser att transformeringen måste fort­ sätta med hög prioritet även efter en inkorporering och att en ansvarig för arbetet bör utses och att arbetet löpande bör granskas. Inspektionen för Socialförsäkringen vill se ett intensifierat transformeringsarbete och understryker att tillsynsmyndigheter har en central roll i detta arbete genom att granska områden som berör barnets rättigheter. Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund anser att en utredning behöver tillsättas kring vilka författningar som behöver ändras. Skälen för regeringens bedömning : För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs utöver inkorporering av barnkonventionen fort­ satt transformering av konventionen. Kammarrätten i Stockholm menar i likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå, Stockholms tingsrätt och Östersunds tingsrätt att en transformering av relevanta konventionsartikar inom berörda lagstiftningsområden troligt­ vis leder till att dessa får bättre genomslag i svensk rätt än en inkorpore­ ring där tillämparen har möjlighet att få ledning av exempelvis förar­ beten. Regeringen ser dessa fördelar med en fortsatt och förstärkt transformering men ser dessa tillsammans med de fördelar som en inkorpore­ ring innebär och som redogörs för i avsnitt 5.1. Regeringen vill tydlig­ göra att valet av inkorporering som metod inte innebär att transformering inte ska ske, tvärtom ser regeringen dessa metoder som ömsesidigt förstärkande och tillsammans som det mest effektiva sättet att ge barn­ konventionen och barnets rättigheter ett starkare genomslag i rättstil­ lämpningen. Lagstiftaren ska fortsatt se till att den inhemska rätten över­ ensstämmer med barnkonventionen, även efter att den inkorporerats. En fortsatt transformering av konventionens bestämmelser inom olika rätts­ områden är enligt regeringen därför minst lika betydelsefull som inkor­ porering för att barnets rättigheter ska få genomslag. Genom transfo­ rmering kan författningsbestämmelser tydliggöra vad rättigheterna inne­ bär, vilket ökar förutsebarheten och ger rättstillämparen ytterligare stöd i tolkningen och tillämpningen av konventionen. Arbetet med att trans­ formera annan lagstiftning som rör barnets rättigheter kan också antas leda till att eventuella luckor i lagstiftningen löpande identifieras. Rege­ ringen anser i likhet med Förvaltningsrätten i Karlstad att fortsatt transformering leder till att tolkningsansvaret inte i lika stor utsträckning läggs på domstolarna utan på lagstiftaren, vilket bättre stämmer överens med den grundlagsstadgade principen om maktdelning.

Det transformeringsarbete som pågått sedan Sverige ratificerade barn­ konventionen har inneburit att barnets bästa kommit till uttryck i flera lagar. Utredningen konstaterar dock utifrån sina kartläggningar att bar­ nets bästa inte alltid används som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser som rör barn. Bristen får till följd att övriga grundprinciper och bestäm­ melser inte får tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. Kartläggnin­ garna visar också att de olika bestämmelserna om barnets bästa har tagits fram med olika utgångspunkter och getts olika innebörd i lagstiftningen. För att barnkonventionen ska få genomslag och betydelse för rättstil­ lämpningen anser regeringen att konventionen i ökad grad bör synlig­ göras i förarbeten till lagstiftning där konventionen kan vara relevant. Regeringen anser att det är grundläggande att det i det fortsatta transformeringsarbetet finns en gemensam utgångspunkt för hur bestämmelser om barnets bästa ska utformas och vilken innebörd de ska ges. Eftersom en lag om inkorporering inte genom förarbeten kommer ange hur kon­ ventionen ska tolkas är det betydelsefullt att principen om barnets bästa är tydlig i andra förarbeten. Det är av särskild vikt att innebörden av principen om barnets bästa, och de övriga bestämmelserna i barnkon­ ventionen, är tydligt förankrade i de tolkningar av mänskliga rättigheter som gäller enligt folkrätten. För att barnets bästa i ökad utsträckning ska få en reell innebörd i beslut som rör barn och få betydelse för ett enskilt barn eller en grupp barn anser regeringen att barnets bästa som ett tillvä­ gagångssätt i beslutsprocesser bör få ökat genomslag i det fortsatta transformeringsarbetet liksom barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade som utgör en väsentlig del vid bedömningen av barnets bästa, se vidare avsnitt 6.1. Precis som Inspektionen för socialförsäkringen påpekar har tillsyns­ myndigheter en viktig roll i ett systematiskt transformeringsarbete genom att granska områden som berör barnets rättigheter, men även övriga myndigheter har här en viktig roll. I myndigheternas uppdrag ingår ett ansvar för att diskutera och hantera nya författningar, men även för att uppmärksamma regeringen på behov av förändrad lagstiftning. Barnom­ budsmannen har enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman dessutom i uppgift att särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen. Även om både Barnombudsmannen och tillsynsmyndigheterna således ska uppmärksamma brister i tillämpningen av både barnkonventionen och annan lagstiftning innebär det dock för tillsynsmyndigheternas del inte att dessa myndigheter alltid ska utöva tillsyn över barnkonventionen i dess helhet. Det är endast i de situationer där barn berörs som tillsyns­ myndigheterna även ska lägga barnkonventionens bestämmelser till grund för sin tillsyn och då endast i fråga om den verksamhet som till­ synen omfattar. Det finns också sedan flera år tillbaka ett särskilt politikområde för att genomföra konventionens rättigheter. Barnrättspolitiken syftar till att främja och skydda barnets rättigheter och intressen i samhället. För att få genomslag för arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter finns också en samordningsfunktion för barnkonventionsfrågor. Samordnings­ funktionens uppgift är att utveckla arbetet med barnets rättigheter inom Regeringskansliet. Arbetet syftar bl.a. till att på ett övergripande plan stödja och samordna processer så att barnrättsperspektivet återspeglas i 87

alla delar av regeringens politik och i de samhällsverksamheter som rör barn och unga och har på så sätt en central roll i ett fortsatt och förstärkt transformeringsarbete. Eftersom barnrättspolitiken är sektorövergripande och rör alla nivåer i samhället kommer samordning och dialog inom barnrättspolitiken att vara fortsatt viktig för regeringen. Vidare avser regeringen att noga följa effekterna av inkorporeringen, se även avsnitt 9.1. I strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) betonas att lagstiftningen är statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses i verksamheter, beslut och åtgärder som rör barn. Vidare betonas att det är viktigt att hela lagstift­ ningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas av ett barnrättsperspektiv. Det är viktigt att barnets rättigheter uppmärksammas och fångas upp på ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen i de fall där det kan vara av relevans. Kommittéväsendet har en central funktion när det gäller att föra in kunskap och olika perspektiv i det politiska systemet och att ta fram underlag för regeringens beslut inom olika områden. Om barnets rättigheter beaktas redan på utredningsstadiet och synliggörs i betänkanden kan det bidra till att fördjupa diskussionen om de framlagda förslagen och ge ett bättre underlag inför det efterföljande lagstiftnings­ arbetet.

7.1.2 Ytterligare kartläggning och analys av

barnkonventionens bestämmelser

Regeringens bedömning: En utredning kommer att ges i uppdrag att genomföra en bred kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och i rättstillämpningen. Utredningen ska även systematiskt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden.

Remissinstanserna: Några remissinstanser, däribland Kammarrätten i Stockholm, Stockholms tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö, Åklagarmyndigheten och Stockholms universitet , anser att den kartläggning som utredningen har gjort av fyra områden är alltför be­ gränsad. Förvaltningsrätten i Malmö konstaterar att någon fullständig översyn av svensk rätt och hur den förhåller sig till barnkonventionens artiklar inte har gjorts. Bland annat efterfrågar Kammarrätten i Stock­ holm en mer djupgående analys av barnkonventionens förhållande till EU-rätten. Kammarrätten i Stockholm och Östersunds tingsrätt menar även att en vägledning bör omfatta hur konventionens artiklar ska tolkas i ett svenskt sammanhang, vilken betydelse konventionens artiklar har för olika rättsområden och hur olika intressen ska vägas mot varandra. Justi­ tiekanslern ( JK) anser att en vägledning bör innehålla internationell och nationell rättspraxis samt konkreta exempel på situationer som tar sin utgångspunkt i svenska förhållanden och som de rättstillämpande myn­ digheterna kan ställas inför. JK menar vidare att det fortsatta transforme­ ringsarbetet måste syfta till att undersöka om gällande lagstiftning som rör barn riskerar att hamna i konflikt med barnkonventionen. Även JO menar att konsekvenserna av en inkorporering är otillräckligt utredda. JO

pekar också på behovet av någon form av fördjupad granskning av annan lagstiftning där barnfrågor kan aktualiseras för att undvika risken för intressekonflikter. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen kommer att ge en ut­ redning i uppdrag att genomföra en bred kartläggning av hur barnkon­ ventionen behandlas i svensk lagstiftning och i rättstillämpningen samt att systematiskt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. För att åstadkomma ett förstärkt och intensifierat transformerings­ arbete behöver en fortsatt och mer genomgripande kartläggning än den som Barnrättighetsutredningen har gjort genomföras. En sådan kartlägg­ ning bör syfta till att utreda behovet av fortsatt transformering inom olika områden. Ett sådant arbete bör enligt regeringen ta sin utgångspunkt i att identifiera om och i vilka avseenden svensk rätt i lagreglering eller i rättstillämpning inte lever upp till barnkonventionens krav. I likhet med vad flera remissinstanser påpekat, anser regeringen att det finns anled­ ning att fortsatt kartlägga hur barnkonventionen behandlas i svensk lag­ stiftning och i rättstillämpning inom flera olika rättsområden. En sådan kartläggning utgör ytterligare ett underlag för ett initierat och förstärkt transformeringsarbete på områden där behov finns. Utredningen hindrar dock inte en fortsatt transformering under tiden. Regeringen avser vidare låta utredaren behandla hela konventions­ texten, artikel för artikel, utifrån svenska förhållanden med återgivande av bl.a. relevanta avgöranden från svenska domstolar, EU-domstolen och Europadomstolen samt relevanta delar av barnrättskommitténs allmänna kommentarer. Som några av remissinstanserna pekat på finns också ett behov av att utveckla lagstiftarens syn på hur barnets bästa förhåller sig till andra intressen som ska beaktas. En sådan analys kan i sig innebära ytterligare vägledning för rättstillämparna men skapar också bättre förut­ sättningar för utvecklandet av olika typer av processtöd för myndig­ heterna i deras verksamheter för att barnets bästa ska ses som ett tillväga­ gångssätt, vilket på sikt kan medföra en större förutsägbarhet och enhet­ lighet.

7.2 Kunskapslyft för barnets rättigheter

7.2.1 Öka barns kunskaper om sina rättigheter

Regeringens bedömning: För att barnets rättigheter ska kunna tillgo­ doses alla barn är det nödvändigt att barn känner till sina rättigheter. Barn behöver därför få ökad kunskap om vad rättigheterna innebär i praktiken.

Utredningens bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen bedömer att alla barn bör få information i sko­ lan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna delar utred­ ningens bedömning, bl.a. Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Inspektionen för vård och omsorg, Skolinspektionen,

Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Stockholm, Sveriges Kommuner och Landsting, Göteborgs stad, Skellefteå kommun, Uppsala kommun, Örebro kommun, Rädda Barnen, Unicef Sverige och Stiftelsen Allmänna barnhuset . Synskadades Riksförbund tillstyrker och anser att barn med synnedsättning måste kunna ta del av informationen och lyfter fram det webbaserade material som Socialstyrelsen och Barnombuds­ mannen tagit fram. Skälen för regeringens bedömning : Enligt barnkonventionen har staterna en skyldighet att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra kon­ ventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Vidare understryks i Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) att barn och unga ska få kunskap om barnets rättigheter och vad de innebär i praktiken. För att barnets rättig­ heter ska kunna tillgodoses alla barn är det också nödvändigt att de känner till sina rättigheter. Barnombudsmannen redovisade i sin årsrapport 2009 en undersökning av barns kunskaper om sina rättigheter. Undersökningen visade att barn och unga i åldrarna 11 respektive 14 år har relativt god allmän kännedom om sina rättigheter. Det var däremot endast en femtedel som var riktigt säkra på att de hört talas om barnkonventionen och endast en av tio som säkert visste vad den handlade om. Barnombudsmannen pekade i års­ rapporten bl.a. på vikten av skolans roll i att informera och utbilda om barnets rättigheter. Regeringen anser att det är av vikt att barn får kunskap om sina rättig­ heter och vad rättigheterna innebär i praktiken. I oktober 2015 gav därför regeringen Barnombudsmannen i uppdrag att under 2015–2018 vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen och vad de innebär i praktiken både inom skolan och andra områden (S2015/06288/FST). I uppdraget ingår att för detta ända­ mål skapa en portal med information, färdiga lektionsupplägg och lärar­ handledning för att underlätta skolans undervisning om barnets rättig­ heter. Barn kan känna sig extra utsatta i vissa livssituationer och kan då be­ höva stöd från exempelvis socialtjänsten. Det ska vara tydligt för barn och unga vad socialtjänsten kan erbjuda barn och unga i behov av stöd eller skydd. Men alla barn vet inte att det är till socialtjänsten de kan vända sig eller ens vad socialtjänsten är. Barns kunskap om sina rättig­ heter och socialtjänsten behöver därför öka. Kommuner behöver synlig­ göra sin socialtjänst för barn och unga och vända sig till dem. Social­ styrelsen och Barnombudsmannen har därför, utöver det uppdrag till Barnombudsmannen som nämnts ovan, haft regeringens uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och socialtjänstens uppdrag. I uppdraget har även ingått att på lokal nivå underlätta för och stimulera kommunerna till att utveckla och tillgänglig­ göra sin information för barn och unga. Inom uppdraget har myndig­ heterna utvecklat en nationell webbplats (kollpasoc.se) som vänder sig till barn och unga med information om socialtjänsten. På webbplatsen tydliggörs vad socialtjänsten kan erbjuda barn och unga i behov av stöd eller skydd. Webbplatsen vänder sig främst till flickor och pojkar i åld­ rarna 8–18 år.

7.2.2 Ett kunskapslyft om barnets rättigheter inom

kommuner och landsting

Regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att bland olika yrkesgrupper inom kommuner och landsting fortsätta höja kompetensen om barnkon­ ventionen, om de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och om barnets rättigheter.

Utredningens förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege­ ringens bedömning. Utredningen föreslår att yrkesgrupper som arbetar i kommunala myndigheter samt förtroendevalda i kommuner och landsting bör omfattas av ett kunskapslyft med syftet att ge kunskap och kompe­ tens om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken. Kunskapslyftet bör enligt utredningen också bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter. Kun­ skapslyftet ska genomföras i dialog med SKL och berörda statliga myn­ digheter, inklusive länsstyrelserna. I dessa delar överensstämmer utred­ ningens bedömning med regeringens. Utredningen föreslår vidare att kunskapslyftet mer specifikt bör inne­ fatta kunskap och barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta, samt att utbildningsinsatser och spridning på regional och loka nivå bör utformas och genomföras i samverkan med länsstyrel­ serna. Utredningen föreslår även att Barnombudsmannen ska få möjlig­ het att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen, Regeringens förslag skiljer sig från utredningens i ovan nämnda delarna såtillvida att dessa åtgärder inte nämns specifikt i det uppdrag till Barnombudsmannen om att erbjuda stöd till kommuner och landsting som regeringen har beslutat om (S2016/07874/FST). Barnombudsman­ nen ska i stället inom ramarna för kunskapslyftet initialt genomföra kartläggning och analys av kommuners och landstings kunskapsbehov. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ger stöd för ut­ redningens principiella förslag att det behövs ett kunskapslyft. Bland andra Länsstyrelsen i Dalarna, Myndigheten för ungdoms- och civilsam­ hällesfrågor, Statens kulturråd, Landstinget Västernorrland , Brotts­ offerjouren, Plan International och Frälsningsarmén anser dock att tre år är för kort tid. Landstinget Västernorrland anser även att det krävs en långsiktigt hållbar utbildningsstruktur och att SKL kan ha en framtida roll att samordna utbildningsinsatser. Länsstyrelserna i Stockholm och i Västerbottens län och Rädda Barnen anser att kunskapslyftet bör genom­ föras i enlighet med den regionala stödstruktur som Länsstyrelsen i Jön­ köpings län föreslagit. Landstinget Dalarna stödjer inte utredningens förslag att kunskapslyftet ska genomföras i samverkan med länsstyrel­ serna eller att Barnombudsmannen ska erbjuda uppdragsutbildningar med full kostnadstäckning. Örebro kommun anser att det är av stor vikt att Barnombudsmannen involverar SKL samt kommuner och lands­ ting/regioner i ett kunskapslyft för att få med sig det regionala och kom­ munala perspektivet. Uppsala kommun, Västerås stad och Ystads kom­ mun vill särskilt lyfta vikten av att de utbildningar som genomförs är tydligt målgruppsanpassade och kostnadsfria. Amnesty International anser att skyldigheten för kommuner och landsting att tolka svensk lag

fördragskonformt måste förtydligas och att alla som berörs på statlig, kommunal och landstingsnivå måste utbildas om vad detta innebär i praktiken. Uppsala kommun och Linköpings universitet anser att det är angeläget att kunskapslyftet även omfattar aktuell forskning. Skälen för regeringens bedömning: Genom en inkorporering av barnkonventionen och fortsatt transformering skapas bättre förutsätt­ ningar för att tillgodose barnets rättigheter i Sverige. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder såsom vägledning, utbildning och samord­ ning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället. Artikel 42 i barnkonventionen anger konventionsstatens skyldighet att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra barnkonventionens bestämmel­ ser allmänt kända. Artikel 4 i konventionen förpliktar staterna att vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra rättigheterna i konventionen. Vikten av insatser för att stärka kunskapen om barnkonventionen betonas också i den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Här konstateras bl.a. att kunskap om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är en grundförutsättning för att leva upp till åtagandena enligt barnkonventionen. Vikten av att säker­ ställa att aktörer inom offentlig verksamhet har kunskap om Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och vilka krav dessa innebär för den egna verksamheten betonas även i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29). I utredningen konstateras brister i tillämpningen av barnets rättigheter inom olika verksamhetsområden. En orsak till sådana brister är enligt utredningen otillräcklig kunskap om barnets rättigheter, särskilt hur de ska realiseras i rättstillämpningen. Regeringen delar Barnrättighetsut­ redningens bedömning att det finns behov av ett kunskapslyft för att öka barnrättsperspektivet och säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i verksamheten hos kommuner och landsting. Regeringen delar även utredningens bedömning att ett sådant kunskapslyft bör innehålla utbild­ nings- och kompetenshöjande insatser om innehållet i och tolkningen av barnkonventionen och om vad dessa instrument innebär i den praktiska verksamheten, i rättstillämpningen och beslutsfattandet för olika yrkes­ grupper. Sådan kunskap och kompetens kan t.ex. handla om metoder för att stärka genomslaget för barnets rättigheter i beslutsprocesser, såsom användande av barnkonsekvensanalyser och metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter, samt vad barnets bästa som ett tillväga­ gångssätt innebär. För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av bety­ delse att ytterligare höja kompetensen om barnkonventionen, de fakulta­ tiva protokoll som Sverige har tillträtt och om barnets rättigheter bland beslutsfattare på alla nivåer och olika yrkesgrupper. Erfarenheter från andra länder visar att en inkorporering av barnkonventionen i nationell lagstiftning aktualiserar frågor om hur barnets rättigheter kan och bör omsättas i praktiken av offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Barnombudsmannen har enligt lag i uppgift att driva på genomförandet av barnets rättigheter vilket också innefattar att genomföra insatser som bidrar till att utveckla och sprida kunskap om tillämpningen av barn­ 92 konventionen. Regeringen anser att det i samband med en inkorporering

av barnkonventionen behövs en särskild förstärkning vid sidan av det arbete som redan pågår och de satsningar som görs, bl.a. inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. Vidare anser regeringen att Barnombudsmannen med sin uppgift enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman och sina erfarenheter är en central aktör för ett kunskapslyft riktat mot kommuner och landsting. Regeringen gav därför i december 2016 Barnombudsmannen i uppdrag (S2016/07874/FST) att under perioden 2017–2019 stödja kommuner och landsting i arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter inom centrala verksamhetsområden. I uppdraget ingår att: – kartlägga kommuners och landstings behov av stöd rörande tillämp­ ningen av barnkonventionen, – erbjuda stöd till kommuner och landsting rörande ändamålsenlig vägledning, kunskap och kompetens avseende tolkning och tillämp­ ning av barnets rättigheter, – erbjuda stöd för utveckling av metoder och arbetsformer för tillämpning av barnets rättigheter inom verksamhetsområden för kommuner och landsting som berör barn, – sprida lärande exempel avseende tillämpningen av barnets rättig­ heter inom olika verksamhetsområden, t.ex. om metoder och arbets­ former för att pröva barnets bästa och för att höra barn i beslutspro­ cesser, – bidra till nätverksträffar och andra dialogforum på regional nivå för erfarenhetsutbyte mellan kommuner och landsting, – erbjuda kommuner och landsting stöd vad gäller utvärdering av arbetet med att tillämpa barnets rättigheter, samt sammanställa och analysera resultatet av kommunernas och landstingens arbete. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020 till Regerings­ kansliet (Socialdepartementet). Flera kommuner och landsting framför i sina remissvar vikten av att ett kunskapslyft är målgruppsanpassat och tar hänsyn till kommuners och landstings olika verksamhetsområden. För att kunna erbjuda ett sådant anpassat kunskapsstöd som efterfrågas har regeringen under en treårs­ period gett Barnombudsmannen utökade resurser. På så sätt blir det möj­ ligt för myndigheten att på ett fördjupat sätt erbjuda stöd till kommuner och landsting när det gäller att utveckla och sprida verksamhetsnära kunskap om metod och arbetsformer för den praktiska tillämpningen av barnets rättigheter inom de verksamhetsområden som särskilt berör barn, t.ex. socialtjänst, förskola och skola, fysisk planering, kultur och fritid samt hälso- och sjukvård. Den vägledning som regeringen avser att ge ansvarig myndighet i uppdrag att ta fram är också en viktig del i kun­ skapslyftet för kommuner och landsting då den tillhandahåller vägled­ ning om den juridiska tolkningen av barnkonventionen som ett folkrätts­ ligt dokument. En förstärkning av Barnombudsmannens resurser såg regeringen som särskilt angelägen mot bakgrund av de kunskapsbehov som remissinstan­ serna uppger sig ha inför och i samband med inkorporeringen av barn­ konventionen. Regeringen avser att följa upp effekten av kunskapslyftet samt se över strukturen för ett långsiktigt stöd till kommuner och lands­ ting i frågor som rör barnets rättigheter.

7.2.3 Kunskapslyft om barnets rättigheter inom statliga

myndigheter

Regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att fortsätta höja kompetensen inom statliga myndigheter i fråga om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och barnets rättigheter.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i väsentliga delar med regeringens bedömning. Utredningen föreslår att yrkesgrupper som ar­ betar i centrala statliga myndigheter bör omfattas av ett kunskapslyft med syftet att ge kunskap och kompetens om vad ett barnrättsperspektiv inne­ bär i praktiken. Kunskapslyftet bör också, enligt utredningens förslag, bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter. I dessa delar överensstämmer utred­ ningens bedömning med regeringens. Utredningen föreslår vidare att kunskapslyftet bör innefatta kunskap och barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta och att statliga myndigheter bör få i uppdrag att inom sina respek­ tive verksamheter säkerställa att det finns ändamålsenlig kompetens om dessa rättigheter och om barnets utveckling och behov. Regeringens förslag skiljer sig något från utredningens såtillvida att ovan nämnda åtgärder inte nämns specifikt i det uppdrag till Barnombudsmannen som regeringen har beslutat om (S2016/07875/FST) eller i uppdragen till särskilt berörda myndigheter om att analysera utvecklingsbehov och föreslå om det finns behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom respektive verksamhetsområden. Utredningen föreslår även att Barnombudsmannen ska få möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen. Även i den frågan anser regeringen att det är viktigt att invänta det underlag om kunskaps­ behov bland statliga myndigheter som genereras inom kunskapslyftet. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna ger stöd för ut­ redningens principiella förslag att det behövs ett kunskapslyft. Bland andra Länsstyrelsen i Dalarna, Myndigheten för ungdoms- och civilsam­ hällesfrågor (MUCF), Statens kulturråd, Landstinget Västernorrland , Brottsofferjouren, Plan International och Frälsningsarmén anser att tre år är för kort tid. Unicef Sverige anser att kunskapslyftet ska utvärderas efter tre år. Specialpedagogiska skolmyndigheten anser att kunskapslyftet med fördel kan fördelas till fler myndigheter utifrån deras specifika kun­ skapsområde och att Barnombudsmannen kan ha samordningsansvar och erbjuda uppdragsutbildningar med aktörer från olika myndigheter. Juri­ diska fakulteten vid Stockholms universitet anser att även tillsynsorgan som Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern bör förbättra sin information och tillgänglighet för barn. Plan International Sverige anser att kunskapslyftet bör innefatta även Sida, UD och andra myndigheter som ägnar sig åt med internationellt arbete. Unicef Sverige anser att det bör tydliggöras att samtliga myndigheter som direkt eller indirekt har beröringspunkter med barn och deras rättigheter ska anses centrala. Malmö kommun lyfter vikten av att tillsynsmyndigheterna får utbildning i och kunskap i om barnkonventionen så att barnets rättigheter ingår som en naturlig del i tillsyn och granskning av verksamheter. Domstolsverkets

bedömning är att en storskalig satsning på att erbjuda merparten av do­ marna särskild utbildning om barnkonventionen skulle medföra stora kostnader som inte ryms inom befintlig budget och att ett mer kostnads­ effektivt alternativ skulle vara att bygga en grundläggande e-utbildning riktad till domstolsjurister. Statskontoret förordar att regeringen inled­ ningsvis avgränsar antalet myndigheter ytterligare och väljer dem som påverkar de områden där utredningen har belagt att det finns problem. Statskontortet menar också att det kan vara en fördel att börja i liten skala och låta efterföljande myndigheter ta del av idéer och erfarenheter. Brottsoffermyndigheten anser att det bör ställas tydliga krav på respek­ tive myndighet att ta fram rutiner och arbetsformer för att kunna säker­ ställa att barnets rättigheter beaktas i den egna verksamheten och att det är det angeläget att detta arbete utförs inom den berörda myndigheten i stället för att bygga upp en ny organisation som ska arbeta med kompe­ tensutveckling kopplad till barnkonventionen. Kriminalvården anser att det behövs en sammankallande funktion som kan hantera myndighets­ gränsöverskridande frågor då det finns en risk att myndigheterna tolkar de vaga bestämmelserna olika vilket kan leda till brister i samarbetet och i förlängningen även brister i myndigheternas möjlighet att uppfylla de krav som ställs. Skälen för regeringens bedömning: För ett effektivt genomförande av barnets rättigheter är det av betydelse att ytterligare höja kompetensen om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och om barnets rättigheter även bland statliga myndigheter. Som fram­ hålls i bl.a. i regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) behöver myndigheters beslut och andra åtgärder vara förenliga med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, inklusive barnkonventionen. Även vikten av att statligt anställda har tillräcklig kunskap om mänskliga rättigheter och på vilket sätt dessa behöver beaktas i den egna verksamheten betonas. Det är enligt regeringens uppfattning av stor vikt att möta det kunskapsbehov rörande hur barnets rättigheter kan och bör omsättas i praktiken av offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå som en inkorpore­ ring av barnkonventionen i nationell lagstiftning aktualiserar. Utredningen konstaterar utifrån sina kartläggningar och andra studier att myndigheter i många fall förefaller sakna kunskap om de skyldigheter som de har gentemot barn i förhållande till barnets rättigheter enligt barn­ konventionen vilket riskerar att leda till brister i rättstillämpningen. Re­ geringen delar utredningens bedömning att det finns behov av ett kun­ skapslyft för att öka barnrättsperspektivet och säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet. Regeringen delar även utredningens bedömning att ett sådant kunskapslyft bör innehålla utbildnings- och kompetensinsatser om innehållet i och tolk­ ningen av barnkonventionen och framförallt om vad dessa instrument innebär i den praktiska verkligheten, i rättstillämpningen och besluts­ fattandet för olika yrkesgupper. Sådan kunskap och kompetens kan t.ex. handla om metoder för att stärka genomslaget för barnets rättigheter i beslutsprocesser, såsom användande av barnkonsekvensanalyser och metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter, samt vad bar­ nets bästa som ett tillvägagångssätt innebär.

Regeringen gav därför i december 2016 Barnombudsmannen i uppdrag (S2016/07875/FST) att under perioden 2017–2019 stödja särskilt berörda statliga myndigheter i arbetet med att säkerställa tillämpningen av bar­ nets rättigheter i myndigheternas verksamhet. Myndigheterna är Social­ styrelsen, Myndigheten för delaktighetet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Statens skolverk, Migrationsverket samt Statens institutionsstyrelse. I uppdraget ingår att – erbjuda stöd till myndigheterna vad gäller analys av utvecklingsbehov och genomförande av utvecklingsarbete avseende tillämpning och integrering av barnets rättigheter i deras verksamhet, – erbjuda stöd till myndigheterna rörande ändamålsenlig vägledning, kunskap och kompetens avseende tolkning och tillämpning av barnets rättigheter, – erbjuda stöd till myndigheterna vad gäller att göra deras verksamheter kända, tillgängliga och anpassade för barn, – sprida lärande exempel avseende tillämpningen av barnets rättigheter inom olika verksamhetsområden, t.ex. om metoder och arbetsformer för att pröva barnets bästa och för att höra barn i beslutsprocesser, – erbjuda möjligheter till dialog och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter, och – sammanställa och analysera resultatet av myndigheternas arbete. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020 till Regerings­ kansliet (Socialdepartementet). Regeringen anser att det kunskapsstöd som erbjuds till statliga myn­ digheter behöver vara verksamhetsanpassat i syfte att säkerställa att ett barnrättsperspektiv till fullo integreras i myndigheternas verksamheter. Viktiga delar av kunskapslyftet är därför analys av myndigheters ut­ vecklingsbehov och genomförande av utvecklingsarbete avseende til­ lämpning och integrering av barnets rättigheter i verksamheten. En sådan analys utgör en grund för ett vidare utvecklingsarbete med utgångspunkt i myndighetens behov. Det är regeringens uppfattning att såväl analys av utvecklingsbehov som genomförande av utvecklingsarbetet avseende tillämpningen av barnets rättigheter inom myndigheters verksamhetsområden bör göras av ansvarig myndighet i enlighet med strategin för att stärka barnets rättig­ heter i Sverige (prop. 2009/10:232). Genom ovan nämnda uppdrag er­ bjuds myndigheterna stöd av Barnombudsmannen i genomförandet av dessa åtgärder. Det stöd som Barnombudsmannen erbjuder bör även innehålla möjligheter till dialog och erfarenhetsutbyte bl.a. i syfte att underlätta samstämmighet kring hur bestämmelserna i barnkonventionen kan tillämpas inom närliggande områden. Kunskapslyftet ska ses som en särskild förstärkning under en treårspe­ riod vid sidan av det arbete som Barnombudsmannen redan bedriver och de satsningar som görs, bl.a. inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. Regeringen anser att kunskapslyftet initialt bör vara begränsat till ett mindre antal myndigheter som är sär­ skilt berörda av bestämmelserna i barnkonventionen och som besitter kunskap och erfarenheter av hur arbetet med att tillämpa dem kan ut­ vecklas. Det utvecklingsarbete som bedrivs av dessa myndigheter med stöd av Barnombudsmannen kommer att generera viktiga erfarenheter av 96 hur kunskapslyftet på sikt bör utvecklas sett till innehåll och omfattning.

Regeringen avser att följa utvecklingen och återkomma om hur dessa myndigheters erfarenheter kan spridas till fler myndigheter. Det kan också finnas anledning att utöka kunskapslyftet till att omfatta fler myn­ digheter och myndigheter av olika karaktär, såsom t.ex. tillsynsmyndig­ heter.

7.3 Ökad dialog och samverkan med civilsamhällets organisationer

Regeringens bedömning: Civilsamhällets organisationer är viktiga aktörer i arbetet med barnets rättigheter och regeringens dialog med dessa aktörer bör därför fortsätta att bedrivas på ett systematiskt sätt.

Utredningens bedömning: Utredningen lämnade ingen bedömning i denna del. Skälen för regeringens bedömning: Ett systematiskt samarbete med civilsamhället inom ramen för en barnrättsdelegation är ett viktigt led i arbetet med barnets rättigheter i linje med den av riksdagen antagna strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). En av de grundläggande förutsättningarna för att främja och skydda bar­ nets rättigheter är enligt strategin att aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. I överens­ kommelsen med idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (skr. 2008/09:207) har regeringen åtagit sig att verka för att det utvecklas former för ett mer systematiskt utbyte av erfarenheter mellan regeringen och civilsamhället. Principerna för samarbetet i överenskommelsen har senare även lagts fast av riks­ dagen (prop. 2009/10:55 En politik för det civila samhället). Civilsamhällets organisationer är viktiga aktörer i arbetet med barnets rättigheter och regeringen anser att dialogen med dessa aktörer bör stär­ kas. Då det fanns ett behov av att finna en mer systematisk form för dia­ log med civilsamhällets organisationer beslutade regeringen i april 2016 att inrätta en barnrättsdelegation som forum för dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer i Sverige som arbetar med barnets rät­ tigheter nationellt och internationellt (S2016/02760/FST). Bedömningen är att dialogen med civilsamhället inom ramen för en barnrättsdelegation kan höja kvaliteten i regeringens underlag genom att fördjupa och bredda regeringens kunskap och perspektiv i olika frågor som rör barnets rättig­ heter. En sådan dialog kan också underlätta och effektivisera kunskaps­ inhämtning och annan kommunikation i sak mellan regeringen och det civila samhällets organisationer samt bättre samordna departementens kontakter med det civila samhällets organisationer. Genom inrättandet av en barnrättsdelegation lever regeringen också upp till barnrättskommitténs upprepade rekommendationer om ett struk­ turerat samarbete med bl.a. det civila samhället i genomförandet av åtagandena enligt barnkonventionen (CRC/C/SWE/CO/3, CRC/C/SWE/CO/4, CRC/C/SWE/CO/5).

8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020. Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för­ slag och bedömning. Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens förslag. Statens kulturråd anser dock att lagen bör träda i kraft tidigast efter att kunskapslyftet är avslutat, dvs. år 2019. Kriminalvården anser att det är orealistiskt med ett ikraftträdande den 1 januari 2018 med hänvisning till att det skulle försätta landets myndigheter i en situation där de inte har möjlighet att agera i enlighet med lagstiftarens krav. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen anser att det behövs mer tid innan lagen träder i kraft än vad utredningen bedömt för att rättstillämpande myndigheter ska kunna förbereda sig eftersom det är förenat med vissa svårigheter att i svensk rätt införliva ett regelverk vars utformning skiljer sig från traditionell svensk lagstiftningsteknik. Sedan barnkonventionen ratificerades 1990 har arbete pågått med att föra in konventionens bestämmelser i svensk rätt genom transformering. Regeringen kan genom tidigare kartläggningar konstatera att svensk rätt över lag stämmer väl överens med barnkonventionen, men för att under­ lätta för rättstillämparen och öka förutsebarheten är det av stor vikt att transformeringen fortsätter, både inför och efter inkorporeringen vilket närmare beskrivs i avsnitt 7.1. Så som Kriminalvården framhållit är det även av vikt att lagen om inkorporering inte träder i kraft tidigare än att berörda myndigheter ges tillräcklig tid för att förbereda sig. Ett senare ikraftträdande ger även större utrymme för transformeringsarbete inför en inkorporering. Regeringen är också medveten om att det kan saknas erfarenhet av och kunskap om att tolka och tillämpa internationella konventioner och anser därför att det inför en inkorporering av barn­ konventionen dessutom behövs ytterligare kunskapshöjande insatser vid sidan av det arbete som redan pågår och de satsningar som görs, bl.a. av Barnombudsmannen och inom ramen för regeringens strategiska arbete för mänskliga rättigheter. I avsnitt 7 ges en närmare beskrivning av det kunskapslyft som regeringen tog initiativ till i december 2016 för kom­ muner, landsting och statliga myndigheter under 2017–2019. Den väg­ ledning för tolkning och tillämpning av barnkonventionen som rege­ ringen avser att ta fram beskrivs i avsnitt 6.4. Den nya lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter bör därför träda i kraft först den 1 januari 2020. Med en sådan tidpunkt för ikraftträdande ges också utrymme för ytterligare analyser och utredning bl.a. av konvent­ ionsbestämmelsernas innebörd, se vidare avsnitt 7.1.2. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det inte behövs några övergångsbestämmelser till lagförslaget.

9 Konsekvenser av förslaget

9.1 Samhällsekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Det är i dagsläget inte möjligt att helt för­ utse vilka samhällsekonomiska konsekvenser en inkorporering av barnkonventionen kommer att medföra. En fördjupad analys av för­ slagets samhällsekonomiska konsekvenser kommer att göras inför re­ geringens beslut om proposition. En inkorporering av barnkonventionen kan dock förväntas öka medvetenheten om barnets rättigheter vilket på sikt kan inverka gynn­ samt på samhällsekonomin då barns behov kan tillgodoses i ett tidigt skede. Att tydliggöra barnets rättigheter kan också förväntas leda till ökad rättssäkerhet för barnen och kan möjliggöra en högre effektivitet i myndigheternas verksamhet.

Utredningens bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen bedömer att inkorporeringen på sikt kan in­ verka gynnsamt på samhällsekonomin. Regeringen anser dock att det innan en sådan slutats dras finns anledning att genomföra en fördjupad analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna av en inkorporering. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inga syn­ punkter på utredningens bedömning. Riksrevisionen delar dock inte utredningens bedömning. Riksrevisionen anser att inkorporering, åt­ minstone i det korta perspektivet, riskerar att skapa osäkerhet och leda till en omotiverad ökning av antalet rättsprocesser med ökade process­ kostnader för samhället. Utan en ordentlig analys kan förslaget, enligt Riksrevisionen, leda till oförutsedda kostnadsökningar eftersom ny rät­ tighetslagstiftning med generella rättigheter kan bli kostnadsdrivande. Skäl för regeringens bedömning: Regeringen vill återigen under­ stryka att en inkorporering av barnkonventionen inte innebär några nya rättigheter för barn och därmed inte heller några nya åtaganden för rätts­ tillämpande myndigheter. En inkorporering innebär främst ett tydligare krav på att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestäm­ melser i förhållande till barnkonventionen. Inkorporeringen kan visser­ ligen komma att verka i olika riktningar, dvs. att det i vissa situationer kan innebära en ökad handläggning för att göra olika barnrättsliga över­ väganden som tidigare inte har gjorts, men det kan också i andra situ­ ationer innebära en ökad kunskap och en mer strukturerad metod som effektiviserar tidigare arbetssätt som härrör till barnrättsliga övervägan­ den och bedömningar. Att barn får sina rättigheter tillgodosedda och synliggörs som rättighetsbärare har dock generellt en positiv inverkan på samhällsekonomin genom att barns behov av insatser eller andra åtgärder kan tillgodoses i ett tidigt skede, t.ex. att barn får fler tidiga insatser kan medföra att de i ett längre perspektiv klarar sin skolgång bättre. Tidiga förebyggande insatser är många gånger kostnadseffektiva sett över tid. Sammantaget kan inkorporeringen i ett längre perspektiv leda till en ökad rättssäkerhet vilket på sikt kan inverka gynnsamt på samhällsekonomin genom färre omprövningar och överklaganden.

9.2 Kostnader eller intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda

Regeringens bedömning: En fördjupad analys av förslagets ekono­ miska konsekvenser kommer att göras inför regeringens beslut om proposition. Regeringen avser att noga följa kostnadseffekterna av in­ korporeringen.

Utredingens bedömning: Överensstämmer inte med regeringens be­ dömning. Utredningens bedömning är att inkorporeringen av barnkon­ ventionen i sig inte medför några ekonomiska eller administrativa kost­ nader av betydelse. Regeringen anser att detta behöver utredas ytter­ ligare. Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har inga synpunkter på utredningens bedömning. Majoriteten av de remissinstanser som lämnat synpunkter delar däremot inte utredningens bedömning. Bland dessa återfinns ett större antal av kommunerna, även några av de kommuner som tillstyrker en inkorporering. Till exempel Migrationsverket, Ystads kommun , Örebro kommun och Landstinget i Dalarna menar att en inkor­ porering av barnkonventionen kräver nya arbetssätt vilket därmed kan leda till längre handläggningstider. Bland andra Länsstyrelsen i Dalarnas län, Migrationsverket och Örebro kommun anser att inkorporeringen kommer att medföra ekonomiska eller administrativa kostnader. Vidare anser Örebro kommun, i likhet med bl.a. Malmö kommun, Stockholms läns landsting , Länsstyrelsen i Dalarna, Statskontoret, Domstolsverket, Statens kulturråd och Linköpings universitet att kostnader kan uppstå i samband med kunskaps- och kompetensutveckling av personal. Myndig­ heten för ungdoms- och civilsamhällets frågor, Kiruna kommun, Malmö kommun, Uppsala kommun, Västerås kommun och Ystads kommun menar att kunskapslyftet bör vara kostnadsfritt och att regeringen behö­ ver skjuta till medel för kunskapslyftet. Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö , Malmö kommun, Uppsala kommun, Väs­ terås kommun , Ystads kommun , Örebro kommun, Landstinget i Dalarna , Landstinget i Västernorrland och Flickaplattformen lyfter behovet av en mer grundlig kostnadsberäkning av effekterna av en inkorporering. Enligt Förvaltningsrätten i Karlstad , Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan är det sannolikt att en inkorporering kommer att innebära en viss ökad mål- och ärendetillströmning och att vissa processer kan bli mer komplicerade. Justitiekanslern (JK) framhåller att en inkorporering av barnkonvent­ ionen kan väntas leda till fler ärenden i JK:s skaderegleringsverksamhet men också till fler mål i domstol där enskilda som grund för ersättning åberopar att konventions regler har överträtts. Enligt JK bör man därför räkna med att reformen kommer att medföra ökade kostnader för staten, både i form av handläggningskostnader och i form av skadestånd till enskilda. Vidare framhåller Kammarrätten i Stockholm och Kalmar tingsrätt att en inkorporering kommer att medföra ökad arbetsbörda och ökade kostnader för domstolar och andra myndigheter. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd konstaterar att de redan i dag enligt sin instruktion har i uppdrag att beakta barnkonventionen, något som också

avspeglar sig i myndighetens arbetssätt men att de ändå kommer att be­ höva se över arbetssätt och styrdokument vilket kommer att leda till kostnader för myndigheten. Skälen för regeringens bedömning: Sverige som stat är, sedan 25 år, folkrättsligt förpliktad att följa konventionen och domstolarna och andra myndigheter har att i konkreta fall tolka svenska författningar fördrags­ konformt. En inkorporering av barnkonventionen innebär inte att barn ges några nya rättigheter. Inkorporeringen kräver dock kunskapshöjande insatser till barn och unga, statliga myndigheter, landsting och kommuner för att få avsedd effekt. Regeringen anser, i likhet med ett antal av remissinstanserna, att det kunskapslyft som utredningen föreslår ska vara kostnadsfritt. Regeringen gav redan i december 2016 Barnombudsman­ nen i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser till kommuner, landsting och statliga myndigheter, se vidare avsnitt 7. Att barnet får sina rättigheter tillgodosedda och att barnets behov av insatser eller andra åtgärder kan tillgodoses i ett tidigt skede är viktigt ur den enskildes perspektiv men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Regeringen anser i likhet med bl.a. Ystads kommun, Örebro kommun och Landstinget i Dalarna, att det krävs ett ändrat arbetssätt för att ett barnrättsbaserat synsätt ska få ett genomslag i rättstillämpningen på alla nivåer. Regeringen anser dock att det är svårt att på förhand göra en be­ dömning av vilken effekt en inkorporering kommer att ha på handlägg­ ningstiderna. Ett antal remissinstanser, bland andra JK, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Kammarrätten i Stockholm, Kalmar tings­ rätt, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan, anser att en inkorporering av barnkonventionen kan komma att innebära en viss ökad mål- och ärendetillströmning. Regeringen anser att det i dags­ läget inte är möjligt att förutse vilka ekonomiska och administrativa konsekvenser en inkorporering av barnkonventionen kommer att med­ föra. Regeringen anser därför att det i nuläget är svårt att göra en bedöm­ ning av vilka effekter inkorporeringen kommer att ha på mål- och ären­ detillströmningen. De ekonomiska och administrativa kostnaderna av en inkorporering av barnkonventionen behöver belysas inför beslutet om proposition. Regeringen avser därför att göra en fördjupad analys av förslagets ekonomiska konsekvenser. Detta har också efterfrågats av Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltnings­ rätten i Malmö, Malmö kommun, Uppsala kommun, Västerås stad, Ystads kommun, Örebro kommun, Landstinget i Dalarna, Landstinget i Västernorrland och Flickaplattformen. Regeringen avser att noga följa de ekonomiska och administrativa kostnaderna med anledning av inkorpore­ ringen. JK framhåller att en inkorporering av barnkonventionen kan väntas leda till fler ärenden i JK:s skaderegleringsverksamhet men också till fler mål i domstol där enskilda som grund för ersättning åberopar att kon­ ventionens regler har överträtts. Barnkonventionen innehåller inga bestämmelser om effektiva rättsmedel vid överträdelser av konventionen. En artikel med ett sådant innehåll finns i Europakonventionen och det är den artikeln, inklusive den tydliga praxis som har utvecklats vid Europa­ domstolen om rätten till nationella effektiva rättsmedel, som har lett till att det i svensk rättstillämning har utvecklats en rätt till skadestånd vid 101

överträdelser av den konventionen. Även om det, enligt barnrätts­ kommittén, finns ett underförstått krav på att det ska finnas effektiva rättsmedel innefattande bl.a. skadestånd, skiljer sig rättsläget mellan konventionerna så pass mycket att det motiverar försiktighet. För det första är barnkonventionen inte särskilt väl anpassad efter möjligheten att kräva skadestånd vid brott mot konventionen. För det andra kan rätts­ medel tillhandahållas på andra sätt än skadestånd. Mer rimligt än att tillämpa barnkonventionen som en självständig skadeståndsgrund är dessutom att konventionen, liksom andra tillämpliga normer, kan ligga till grund för en bedömning om en rätt till skadestånd föreligger enligt de redan gällande reglerna om det allmännas skadeståndsrättsliga ansvar i skadeståndslagen. Det är dock möjligt att regeringen får anledning att återkomma till frågan.

9.3 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Regeringens bedömning: Lagen om inkorporeringen innebär inga nya åligganden för kommunerna. Eftersom kommuner och landsting redan är skyldiga att tolka den svenska lagstiftningen fördragskon­ formt torde påverkan på den kommunala självstyrelsen vara begrän­ sad. Förslaget bedöms proportionerligt i förhållande till den påverkan det har på den kommunala självstyrelsen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm­ ning. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Det är fler remissinstanser som delar utredningens bedömning än som inte gör det. Skellefteå kommun förutsätter att den s.k. finansieringsprincipen strikt tillämpas på de kon­ sekvenser som kan uppstå. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys menar att inkorporeringen ger uttryck för en generell ambitionshöjning, vilket bör innebära en mer omfattande påverkan på kostnader och på den kommunala självstyrelsen än vad utredningen ger uttryck för. Malmö kommun ställer sig frågande till att kommunerna redan är skyldiga att tolka den svenska lagstiftningen fördragskonformt och menar att en in­ korporering i så fall endast innebär en begränsad förstärkning av barnets rättigheter i de kommunala verksamheterna. Amnesty International erfar att kunskapen i kommunerna om att de har en skyldighet att tolka svensk lagstiftning fördragskonformt är bristande och att det finns de kommuner som tror att en sådan tolkningsplikt i första hand åligger regering och riksdag och inte kan krävas på kommun- och landstingsnivå. Skälen för regeringens bedömning : Förslaget till inkorporeringslag innebär inte några nya åligganden för kommunerna. Kommunerna och landstingen är redan i dag skyldiga att så långt det är möjligt tolka den svenska lagstiftningen fördragskonformt varför påverkan på den kom­ munala självstyrelsen får anses vara begränsad.

9.4 Konsekvenser för barn

Regeringens bedömning: Förslaget till lag om inkorporering bedöms stärka och säkerställa skyddet av barnets rättigheter.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm­ ning. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Riksrevisionen är tveksam till om inkorporeringen av barnkonventionen i praktiken kommer att med­ föra någon förstärkning av barnets rättigheter mot bakgrund av att svensk lagstiftning redan står i god överensstämmelse med konventionen. Malmö högskola menar att det finns risk för att inkorporeringen inte leder till en reell förändring då någon extra finansiering inte tillskjuts. Skälen för regeringens bedömning: Även om en inkorporering av barnkonventionen inte innebär några nya rättigheter för barn innebär det ett tydligare krav på att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. En inkorpo­ rering bör bl.a. bidra till att barnets bästa utreds och bedöms i större ut­ sträckning än tidigare och regeringen anser att detta bör leda till att bar­ nets rättigheter och behov kommer att tillgodoses i högre utsträckning. Att barn får sina rättigheter tillgodosedda och synliggörs som rättighets­ bärare och att tydligare krav ställs på rättstillämpande myndigheter måste enligt regeringen ses som att barnets rättigheter stärks.

9.5 Konsekvenser för jämställdhet och integration

Regeringens bedömning: En inkorporering av barnkonventionen kan bidra till att förverkliga såväl det jämställdhetspolitiska målet som det integrationspolitiska målet.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm­ ning. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens bedömning. Av de remissinstanser som läm­ nat synpunkter är det en majoritet som delar utredningens bedömning. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att en inkorporering av barnkon­ ventionen kan bidra till att förverkliga det jämställdhetspolitiska målet och att det skulle leda till ökad tydlighet att jämställdhetspolitiken inne­ fattar såväl vuxna som unga. Specialpedagogiska skolmyndigheten delar utredningens bedömning men anser att betänkandet borde ha tagit mer hänsyn till konventionen om rättigheter för personer med funktionsned­ sättning. Flickaplattformen tycker att utredningen borde ha gjort en mer ordentlig konsekvensanalys gällande jämställdhet och integration. Malmö högskola och Malmö kommun påpekar att utredningen saknar en jäm­ ställdhetsanalys av de olika förslagen. Skälen för regeringens bedömning: Det övergripande målet för jäm­ ställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken omfattar även flickor och pojkar och barnrättsperspektivet är en viktig aspekt i genom­ 103

förandet. Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. En inkorporering av barnkonventionen innebär ett tydligare krav på att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. Enligt barnkonventionen ska konven­ tionsstaterna respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, dvs. oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hud­ färg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. Mot bakgrund av att det finns brister i tillämpningen av barnkonventionen kan inkorporeringslagen komma att innebära att rätts­ tillämparna oftare än i dag i mål och ärenden tolkar svenska bestämmel­ ser i förhållande till barnkonventionen. Att barn får sina rättigheter till­ godosedda och synliggörs som rättighetsbärare måste ses som att alla barns rättigheter stärks. Regeringens bedömning är därför att en inkorpo­ rering av barnkonventionen bidrar till att förverkliga såväl det jämställd­ hetspolitiska målet som det integrationspolitiska målet.

10 Författningskommentar

Förslaget till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

1 §

Genom paragrafen, som behandlas i avsnitt 5.1 och 5.2, inkorporeras Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rät­ tigheter i alla delar utom artiklarna 43.2–44.5 och artikel 45 (delar av del II) samt slutbestämmelserna i artiklarna 46–54 (del III). Genom bestämmelsen i första stycket blir de arabiska, engelska, fran­ ska, kinesiska, ryska och spanska språkversionerna gällande som svensk lag. I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att barnkonven­ tionens engelska och franska originaltexter tillsammans med en svensk översättning finns intagna som en bilaga till lagen. Den svenska översätt­ ningen är avsedd som ett hjälpmedel vid tolkningen av originaltexterna. Konventionens arabiska, kinesiska, ryska och spanska texter finns till­ gängliga i Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).

Sammanfattning av betänkandet Bilaga 1 Barnkonventionen blir svensk lag

(SOU 2016:19)

Inledning

I betänkandet lämnas förslag på en lag om inkorporering av FN:s kon­ vention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och presenteras en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal för­ fattningsförslag i övrigt. Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Uppdraget

Barnrättighetsutredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonven­ tionen och de två fakultativa protokoll som Sverige tillträtt. Vid tydliga avvikelser ingår det i utredningens uppdrag att lämna förslag till åtgärder samt, vid behov, förslag till kompletteringar och förtydliganden i lag­ stiftningen för att stärka barnets rättigheter. I uppdraget ingår vidare att analysera för- och nackdelar med att inkor­ porera barnkonventionen och de två fakultativa protokollen i svensk rätt. Mot bakgrund av regeringens uttalade vilja att, vid sidan av fortsatt transformering, ge barnkonventionen ställning som svensk lag har utred­ ningen också haft i uppdrag att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen och att belysa vissa frågor av rättslig och praktisk karaktär som aktualiseras vid en inkorporering.

Kartläggning av hur rättstillämpningen överensstämmer med

barnets rättigheter enligt barnkonventionen

Kartläggningsområden Utredningens kartläggningsuppdrag har omfattat rättstillämpningen och hur den överensstämmer med barnets rättigheter enligt barnkonventionen och de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt. Områden där det saknas författningsbestämmelser i förhållande till barnkonventionens rättigheter har alltså fallit utanför uppdraget. Utgångspunkten för kartläggningen har varit barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Rättighetsperspektivet, med grundprinciperna i fokus, har genomsyrat genomförandet av kartläggningen vad gäller val av kart­ läggningsområden, frågor för kartläggningen och analys av kartlägg­ ningsresultaten. De områden som utredningen efter en identifieringsprocess har funnit särskilt angelägna att kartlägga är:

– barn i migrationsprocessen, – stöd och service till barn med funktionsnedsättning, – barn som har bevittnat våld inom familjen och – barn som har utsatts för våld inom familjen.

Bilaga 1 De områden som valts är områden där barn befinner sig i en utsatt situ­ ation och där myndighetsbeslut kan få stora konsekvenser. Områden som vid tiden för kartläggningen var, eller nyligen varit, föremål för annan översyn har inte ingått i kartläggningen. Kartläggningen har på utredningens uppdrag genomförts av forskare verksamma vid universitet och högskolor. Den speglar olika typer av beslut, både domstolsavgöranden och förvaltningsbeslut, de senare från både stat och kommun. Syftet med kartläggningen är att ge en bild av vilket genomslag barnkonventionen, särskilt grundprinciperna, har fått i rättstillämpningen. Forskarna har presenterat kartläggningsresultaten och sina slutsatser i 1 var sin rapport varefter utredningen har gjort en analys av de redovisade resultaten. I analysen har utredningen utgått från FN:s barnrättskom­ mittés tolkningar vilka finns uttryckta i kommitténs allmänna kommenta­ rer.

Iakttagelser på de kartlagda områdena Kartläggningen visar på en rad brister när det gäller genomslaget för barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Tydligast är bristerna i fråga om principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsik­ ter. Trots att det finns uttryckliga bestämmelser om barnets bästa i svensk lagstiftning på tre av kartläggningsområdena är det vanligt att bedöm­ ningen inte tar sin utgångspunkt i det enskilda barnets situation. I stället bedöms barnets bästa utifrån generella uttalanden i förarbeten, policy­ dokument och andra riktlinjer. Det går heller inte att utläsa vilka avväg­ ningar och bedömningar som myndigheter gjort i de fall barnets intressen ska vägas mot andra intressen. Såvitt gäller barns möjligheter att få komma till tals visar kartlägg­ ningen att det ofta inte förs samtal med barn och att det många gånger inte motiveras varför så ej skett. I de fall barn får komma till tals handlar samtalen i många fall om något annat än vad som är av relevans för att få fram ett fullgott beslutsunderlag. Kartläggningen visar också att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheterna inte utgår från barn som bärare av rättigheter. Detta kan visa sig i att de ibland särbehandlas negativt i förhållande till vuxna. Det gäller t.ex. inom området barn som utsatts för våld inom familjen. Ett agerande som mot en vuxen hade varit straffbart kan bli straffritt med hänvisning till föräldrars ställning gentemot sina barn. Ett annat exempel är migrationsområdet där barns egna asylskäl endast i mycket begränsad utsträckning prövas i beslut om uppehållstillstånd.

1 Rapporterna finns tillgängliga i Socialdepartementet och hos Barnrättighetsutredningen. Efter det att Barnrättighetsutredningens arbete slutförts kommer utredningens arkivhandlingar att överlämnas till Riksarkivet.

Fördelar och svårigheter med att inkorporera barnkonventionen Bilaga 1 En stärkt ställning för barnets rättigheter och ett skarpare juridiskt verktyg Sverige som stat är i folkrättslig mening redan bunden av barnkonven­ tionen. Därmed följer en förpliktelse att leva upp till de krav som kon­ ventionen ställer. Både domstolar och andra myndigheter är skyldiga att, så långt det är möjligt, tolka svenska interna rättsregler fördragskon­ formt. En inkorporering innebär att tjänstemän och beslutsfattare måste för­ hålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än i dag eftersom kon­ ventionen blir gällande som lag och ensam kan läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden. Genom en inkorporering blir barnkonventionen tillämplig på samtliga rättsområden. Det blir också tydligt att konventionen ska ses som en helhet och att artiklarna i konventionen ska tolkas i relation till varandra, något som kan förväntas lägga grunden till ett mer rättighetsbaserat syn­ sätt. En inkorporering kan även förväntas påverka regelgivningen i övrigt, främst genom att tranformeringen av barnkonventionens bestämmelser torde påskyndas av inkorporeringen. Genom inkorporeringen kan man räkna med att barnets rättigheter får en mer framskjuten plats i den offentliga debatten och i lagstiftningsärenden. Brister i den svenska lag­ stiftningen kan dessutom identifieras och åtgärdas. Konventionens be­ stämmelser kan förväntas påverka utformningen av annan lagstiftning mer direkt än hittills. En väsentlig fördel med att inkorporera barnkonventionen är vidare att den kan fungera som utfyllnad i de fall annan lagstiftning inte till fullo tar till vara barnets rättigheter enligt konventionen. Konventionen kom­ mer också, när den ges status av lag, att ha företräde vid en eventuell konflikt mellan bestämmelserna i konventionen och författningar av lägre valör. Sammantaget innebär en inkorporering att konventionens rättigheter får en stärkt ställning inte endast formellt utan även reellt. Barnets rättig­ heter kan tas till vara i större utsträckning än i dag.

En politisk markering Genom en inkorporering av barnkonventionen markeras den politiska viljan att säkerställa barnets rättigheter. Det visar att barnets rättigheter är en prioriterad fråga. I praktiken krävs dock att den politiska markeringen åtföljs av konkreta åtgärder. En inkorporering i sig är inte tillräcklig för att barnets rättigheter ska få genomslag.

Ett pedagogiskt verktyg En inkorporering kan sägas ha en pedagogisk betydelse. De särskilda mänskliga rättigheter som tillkommer barn finns efter en inkorporering samlade i en lag. Konventionen som helhet blir synligare och det blir tydligt att rättigheterna i konventionen hänger samman och förutsätter varandra.

Bilaga 1 Svårigheter i rättstillämpningen En inkorporering av barnkonventionen innebär en rad fördelar. Men det finns också en del svårigheter och utmaningar att förhålla sig till. En inkorporering är ett effektivt sätt att synliggöra rättigheterna. En del konventionsartiklar är emellertid allmänt hållna och innehåller vaga formuleringar som kan ge ett inte obetydligt utrymme för tolkning. Vaga och allmänt hållna formuleringar innebär givetvis svårigheter i den prak­ tiska tillämpningen. Konventionen sedd som helhet och bl.a. barnrätts­ kommitténs allmänna kommentarer kan dock ge viss vägledning vid tolkningen. Konventionen har också en annan rättssystematik än vad som gäller i den inhemska rätten. Genom EU-rättens och Europakonventionens in­ flytande är dock rättstillämparna sedan årtionden vana vid att hantera regelverk avfattade på ett annat sätt än det traditionellt svenska med en relativt hög grad av detaljreglering. Genom EU-rätten har också använd­ ningen av principer, t.ex. proportionalitetsprincipen, kommit att få ökad betydelse. Att barnkonventionens utformning avviker från svensk rätts­ tradition behöver sålunda inte leda till några mer omfattande rättstillämpningsproblem. En svårighet med att tillämpa barnkonventionen kan vara att det saknas förarbeten, motsvarande de svenska, som kan ge vägledning vid tolk­ ningen. Det innebär dock inte att det saknas vägledning för tolkning av konventionen. FN:s barnrättskommitté har t.ex. i fråga om en rad artiklar utarbetat allmänna kommentarer som kan vara till ledning för rätts­ tillämpningen. En annan svårighet med barnkonventionen är att vissa artiklar kan sägas vara direkt tillämpliga – self-executing – medan andra artiklar inte är det. Problemet är välkänt i monistiska system, men svenska domstolar och andra rättstillämpande myndigheter har inte samma erfarenhet att avgöra denna typ av frågor. Det är viktigt att frågan uppmärksammas och diskuteras i samband med att barnkonventionen inkorporeras. Till skillnad från vad som gäller för EU-rätten och Europakonvent­ ionen finns det inte någon internationell domstol som kan tolka kon­ ventionens närmare innebörd vilket kan innebära svårigheter vid den inhemska rättstillämpningen. Erfarenheter från Norge ger dock vid han­ den att detta inte uppfattats som något stort problem i praktiken. Inhemsk norsk rättspraxis har relativt kort tid efter inkorporeringen utvecklats och därigenom har lägre instansers behov av vägledning tillgodosetts. En liknande utveckling torde kunna förväntas i Sverige. I den mån det råder osäkerhet kring hur konventionens artiklar ska tol­ kas, och därigenom hur de kommer att tillämpas, kan det finnas en risk att det grundläggande kravet för rättssäkerheten, förutsebarheten, inte tillgodoses vid en inkorporering. En transformering ökar förutsebarheten och bestämmelsen kan anpassas till verksamhetsområdet. Transformering ger därför ett bättre stöd för rättstillämpande myndigheter. En inkorpo­ rering utesluter emellertid inte en fortsatt transformering. Tvärtom är det utredningens mening, och också en utgångspunkt för utredningens arbete, att transformeringen ska fortsätta även efter det att barnkonven­ tionen fått ställning av lag.

Vid en inkorporering är det domstolar och andra rättstillämpande myn- Bilaga 1 digheter, främst de högsta instanserna, som har att tolka bestämmelserna och därmed också träffa avgöranden som enligt svensk rättstradition normalt tillkommer den lagstiftande makten. En inkorporering kan i viss bemärkelse ses som en maktförskjutning. Det är dock inte något bär­ kraftigt skäl mot att inkorporera barnkonventionen. Även om tolkningen av en inkorporerad konvention ligger fast på ett annat sätt än tolkningen av nationell lag – där situationen kan åtgärdas genom en lagändring – kommer lagstiftaren genom fortsatt transformering alltjämt att ha vissa möjligheter att påverka tolkningen av rättigheterna i konventionen. Det ska också framhållas att just domstolsprövningen är ett skydd för att den enskilde får sina rättigheter respekterade.

Utredningens förslag

Barnkonventionen som svensk lag

Inkorporering genom en särskild lag I utredningens uppdrag ingår att lämna förslag till en lag om inkorpo­ rering av barnkonventionen. Däremot ingår det inte i uppdraget att lämna förslag till lag om inkorporering av de två fakultativa protokoll till kon­ ventionen som Sverige tillträtt. I betänkandet föreslås att artiklarna 1–43.1 och 44.6 i barnkonven­ tionen, i originaltexternas lydelse, ska gälla som svensk lag. Original­ texterna ska ha samma giltighet. För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs, vid sidan av inkorporering, fortsatt transformering. Det krävs därutöver en kombi­ nation av olika åtgärder, såsom lagstiftning, information, utbildning och samordning mellan olika aktörer på olika nivåer i samhället.

Principer vid en eventuell konflikt mellan barnkonventionens bestämmelser och inhemsk lagstiftning Utgångspunkten för utredningens arbete är att barnkonventionen ska ges status av vanlig lag. I syfte att underlätta för olika aktörer redogörs i betänkandet för de principer som kan bli aktuella när det finns en eventuell konflikt mellan den inkorporerade barnkonventionens bestämmelser och annan svensk lagstiftning. Det är utredningens bedömning att verkliga konflikter, i betydelsen oförenlighet eller motstridighet, mellan barnkonventionen och annan svensk lagstiftning sällan torde uppkomma. De konflikter som kan upp­ komma bedöms kunna lösas med hjälp av olika rättstillämpningsmetoder. Eventuella konflikter bör också vid behov fångas upp i det fortsatta transformeringsarbetet. I samband med att inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt utvärderas finns det anledning att uppmärksamma frågan om hur even­ tuella konflikter mellan konventionen och lagstiftningen i övrigt har hanterats.

Bilaga 1 Tolkning och vägledning I syfte att underlätta för olika aktörer bl.a. vid rättstillämpning och lag­ stiftning redogörs i betänkandet för rättsliga och praktiska frågor som rör tolkningen av barnkonventionen. En inkorporering av barnkonventionen förutsätter att rättstillämparen har kunskap om konventionen och om hur den ska tolkas och tillämpas. Utbildning och kompetensutveckling om konventionens praktiska til­ lämpning i förhållande till den egna verksamheten är därför viktigt. Utredningen har varit i kontakt med ett antal myndigheter, samt Sveri­ ges Kommuner och Landsting (SKL), för att få veta vilket stöd och vil­ ken skriftlig vägledning för tolkningen av barnkonventionen de ser behov av i sin verksamhet. Det har därvid uttryckts ett behov av en skriftlig vägledning som kan vara ett stöd vid tolkningen och tillämpningen av den inkorporerade barnkonventionen. En sådan vägledning bör utgå från svenska förhållanden. Den bör finnas samlad på ett ställe och göras lätt tillgänglig.

Åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av en inkorporering Även om det endast är originaltexternas lydelse som blir gällande som lag, innehåller inkorporeringslagar som regel en bilaga med konven­ tionen i svensk översättning. Utredningen har identifierat vissa brister i den svenska översättningen av barnkonventionen och föreslår därför att det, inför en inkorporering, görs en översyn av den svenska översätt­ ningen av konventionen. En inkorporering av barnkonventionen kommer sannolikt att väcka frågor som myndigheter och beslutsfattare inte har haft anledning att ta ställning till tidigare. Det är därför viktigt att de situationer som kan komma att uppstå i den praktiska tillämpningen, efter det att barnkon­ ventionen blivit lag, så tidigt som möjligt diskuteras i domstolarna och i andra myndigheter. Utredningen föreslår därför att Domstolsverket och andra centrala myndigheter i regleringsbrev får i uppdrag att, utifrån respektive myndighets uppdrag och verksamhet, diskutera vilka utma­ ningar och frågor man kan komma att ställas inför efter en inkorporering. Finns det lagstiftningsbehov är det viktigt att detta påtalas och förs vidare till Regeringskansliet. En fråga som kan uppkomma i rättstillämpningen är om en viss be­ stämmelse i konventionen är direkt tillämplig (self-executing). Ytterst får det ankomma på domstolar och andra rättstillämpande myndigheter att, utifrån den specifika situationen, bedöma om en bestämmelse är direkt tillämplig eller inte. För att höja kunskapen och för att så långt som möj­ ligt nå en samsyn föreslås att även denna typ av frågor blir föremål för en diskussion inom domstolarna och övriga rättstillämpande myndigheter. Det har inte ingått i Barnrättighetsutredningens uppdrag att behandla frågan om effektiva rättsmedel vid överträdelser av konventionen. Effek­ tiva rättsmedel rymmer olika aspekter, varav ekonomisk kompensation är en. Med hänsyn till skadeståndsfrågans betydelse och det oklara rätts­ läget bör frågan om skadestånd vid kränkning av rättigheter enligt barn­ konventionen uppmärksammas i Regeringskansliets fortsatta arbete. Oklarheten om reformens konsekvenser på skadeståndsrättens område bör dock inte hindra att konventionen inkorporeras.

Bedömningar och förslag utifrån generella iakttagelser Bilaga 1 Inledning Trots olikheter mellan de kartlagda områdena är bristerna likartade. Detta ger anledning att anta att motsvarande brister i rättstillämpningen i för­ hållande till barnkonventionen finns även inom andra områden än de som ingått i kartläggningen. Utöver de lagstiftningsåtgärder som föreslås på vissa av de kartlagda områdena lämnas i betänkandet förslag på generella åtgärder för att konventionens rättigheter ska få bättre genomslag i rätts­ tillämpningen och i samhället i stort.

Lagstiftningsåtgärder Det är utredningens bedömning att principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser bör få ökat genomslag i det fortsatta transformeringsarbetet. I transformeringsarbetet behöver barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade säkerställas. Det bör vidare tydliggöras att barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utgör en väsentlig del vid bedömningen av barnets bästa. En viktig fråga att uppmärksamma är också frågan om hur vårdnadshavarens bestäm­ manderätt förhåller sig till barnets rätt att komma till tals. Bestämmelser som innehåller begränsningar eller förbehåll när det gäller rätten för barnet att uttrycka sina åsikter bör ses över. Utredningen bedömer vidare att barnkonventionen bör synliggöras i förarbeten där konventionen kan vara av relevans. Sådana förarbeten bör på ett tydligt sätt hänvisa till barnkonventionens bestämmelser och hur dessa bör tolkas med stöd av bl.a. barnrättskommitténs allmänna kom­ mentarer. I betänkandet föreslås även att om förslagen i ett betänkande har betydelse för barnets rättigheter, ska konsekvenserna i det avseendet redovisas. En bestämmelse om detta tas in i 15 § kommittéförordningen (1998:1474).

Administrativa och andra åtgärder Sverige har nått långt i sitt strategiska arbete, också i relation till länder som har inkorporerat barnkonventionen. Trots detta har barnkonvent­ ionen inte fått det genomslag i rättstillämpningen som man hade kunnat förvänta sig. I betänkandet föreslås att regeringen under en treårsperiod genomför ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen, de fa­ kultativa protokoll som Sverige har tillträtt och barnets rättigheter bland olika yrkesgrupper som arbetar i statliga och kommunala myndigheter. Kunskapslyftet bör även omfatta förtroendevalda i stat, kommun och landsting. Insatserna bör syfta till att ge kunskap och kompetens om vad barn­ konventionen och ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, i förhål­ lande till den egna verksamheten. Det bör också ingå att sprida kunskap om metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter samt vad barnets bästa som ett tillvägagångssätt innebär. Även kunskapen om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta bör ingå i kunskapslyftet. Insatserna bör vidare syfta till att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa en samsyn kring tolk­

Bilaga 1 ningen av barnets rättigheter utifrån bl.a. barnrättskommitténs allmänna kommentarer. I kunskapslyftet bör bl.a. följande åtgärder ingå:

– Barnombudsmannen får i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser och bidra till spridning och användning av metoder för att stärka barnrättsperspektivet i myndigheters rättstillämpning. Inom ramen för uppdraget bör det också ingå att sprida barnrättskommitténs allmänna kommentarer som ett stöd i tolkningen av barnets rättigheter i rätts­ tillämpningen. – Statliga myndigheter som är centrala för genomförandet av barnets rättigheter enligt barnkonventionen får i uppdrag att inom sina re­ spektive verksamheter säkerställa att det finns ändamålsenlig kom­ petens om dessa rättigheter och om barnets utveckling och behov. Myndigheterna ska återrapportera vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå detta mål. – Barnombudsmannen får möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen.

Det är vidare utredningens bedömning att det för att kompetensen ska öka för relevanta yrkesgrupper, bör säkerställas att högskoleutbildningar för dessa omfattar kunskap om barnets rättigheter. Dessutom bör alla barn få information i skolan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation. Utredningen anser vidare att regeringen bör utreda hur etablering av oberoende, lokala barnrättighetsbyråer kan främjas ekonomiskt. Med barnrättighetsbyråer avses byråer dit barn ska kunna vända sig för att få information och individuellt stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda. Barnrättighetsbyråerna bör vara fristående från den statliga och kommu­ nala organisationen och utgöra ett komplement till det stöd och de insat­ ser som myndigheter och andra organisationer från det civila samhället erbjuder.

Författningsförslag i betänkandet Bilaga 2 Barnkonventionen blir svensk lag

(SOU 2016:19)

Förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Härigenom föreskrivs följande.

Artiklarna 1–43.1 och artikel 44.6 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas 1 lydelse gälla som lag här i landet. Originaltexterna ska ha samma giltighet. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans 2 med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

1 Originaltexterna finns tillgängliga på Utrikesdepartementet och i Förenta nationernas trak­ tatdatabas https://treaties.un.org/ 2 Bilaga 4 i betänkandet.

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna (SOU 2016:19)

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Göteborgs tingsrätt, Stock­ holms tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Umeå, Justi­ tiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Migrationsverket, För­ säkringskassan, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Folk­ hälsomyndigheten, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för fa­ miljerätt och föräldraskapsstöd, Barnombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statistiska centralbyrån, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Väster­ bottens län, Statskontoret, Konsumentverket, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Linköpings universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, Trafikverket, Statens kulturråd, Statens medieråd, Sametinget, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Nämnden för statligt stöd till trossamfund, Arbetsmiljöverket, Botkyrka kommun, Eslövs kommun, Gotlands kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Karlskoga kommun, Kiruna kommun, Kristianstads kommun, Lunds kommun, Lycksele kommun, Malmö kommun, Norr­ köpings kommun, Skellefteå kommun, Stockholms kommun, Uppsala kommun, Växjö kommun, Ystads kommun, Ängelholms kommun, Öre­ bro kommun, Dalarnas läns landsting, Skånes läns landsting, Stockholms läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Autism och Asperbergerförbundet, Bris, Ecpat Sverige, Flickaplattformen, Handikappförbunden, Humanisterna, Judiska Centralrådet, Lika Unika, LSU- Sveriges ungdomsorganisationer, Nationell samverkan för psykisk hälsa, Plan Sverige, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, Riksförbundet för sexuell upplysning, Riksidrottsförbundet , Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen, Rädda Barnens ungdomsförbund, Röda Korset, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Svenska Tornedalingars Riksförbund, Sverigefinländarnas delegation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Kristna råd, Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, Unicef Sverige, Unizon, Svenska kyrkan, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund, Socialdemokrater för tro och solidaritet i Bohuslän, Sveriges Kulturskoleråd, Pensions­ myndigheten, Barnombudsmannen i Uppsala, Brottsofferjouren, Västerås stad, Frälsningsarmén, Amnesty International, Riksförbundet DHB,

Unga hörselskadade, Synskadades Riksförbund, Föreningen Lek- Bilaga 3 främjandet IPA Barns Rätt till Lek, Sveriges Ungdomsråd, Myndigheten för tillgängliga medier, Civil Rights Defenders, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Barnafrid, Republikanska föreningen, Med­ borgareintresse (Sveriges Riksdag).