Prop. 1987/88:124

om god man och förvaltare

1987/88: 124

om god man och förvaltare

Regeringens proposition %% E%

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 februari 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anna-Greta Leijon

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att institutet omyndigförklaring avskaffas. I stället införs — vid sidan av nuvarande godmansinstitut — en utbyggd form av godmanskap benämnd förvaltarskap. Den som behöver hjälp för att hand- ha sina angelägenheter skall i fortsättningen i första hand få en god man. Endast i fall där den hjälpbehövande är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom och det är otillräckligt att förordna god man skall i stället en förvaltare förordnas för honom. Ett förvaltarförordnande kan begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet.

Den som får förvaltare förlorar rådigheten över det som omfattas av förvaltaruppdraget men behåller i övrigt rätten att bestämma över sina ekonomiska angelägenheter. Framför allt är han inte — som vid omyndig— förklaring — fråntagen rösträtt vid allmänna val.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i reglerna om god man. Ändringarna syftar till att minska risken för att den som godmansförord- nandet rör och den gode mannen företar rättshandlingar som strider mot varandra, s. k. kolliderande rättshandlingar.

Reformen innebär att ändringar behöver göras framför allt i föräldrabal- ken men också i ett stort antal andra författningar. Ett par författningar som berörs är regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Med hänsyn till de tidsfrister som gäller vid grundlagsändringar har ändringsförslagcn beträffande dessa lagar behandlats med förtur. De återfinns i prop. 1987/88: 32. som överlämnades till riksdagen i november 1987.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

De flesta lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 129). lagrådets yttrande (s. 228) och föredragande statsrådets ställningsraganden till lagrådets synpunkter m.m. (s. 247).

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste läsa alla tre delarna.

IJ

Propositionens lagförslag Prop. 1987/88: 124

1. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalkenl dels att 4 kap. 2 lå 10 och 18 kap. skall upphöra att gälla. dels att nuvarande 11 kap. 1—17 åå skall betecknas 10 kap.2 — 18 så. dels att 3 kap. 4 & 4kap. 5 aå, de nya 10 kap 2—18 åå. 12 kap.2 —6 så. 13 kap. 2—10 åå, 14 kap. lä. 16 kap... 7 och 5 så, 17 kap. 7 s 19 kap. 17 s, 20 kap. 1. 2. 5. 8 och 11 ås' samt rubrikerna till 10— 17 kap. skall ha följande lydelse,

dels att det i balken skall införas åtta nya paragrafer. 10 kap. 1 %$, 15 kap. 20—22 åå, 16 kap. 15 å och 20 kap. 2 a—c && samt ett nytt kapitel. 11 kap.. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 4 15 Är part i mål som avses i 1 eller Ar part i mål som avses i 1 eller 2 så underårig. får förmyndaren eller 2 &" underårig. får förmyndaren eller god man, om sådan enligt 18 kap. god man, om sådan enligt Il kap. skall förordnas. föra talan för ho- skall förordnas, föra talan för ho-

nom. nom.

Modern skall höras i målet, om det kan ske.

4 kap. 5 a &

Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas sam- tycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller. om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk. sinnesslö, utan del [ vårdnaden eller pa okänd ort. Är detta fallet beträffan- de var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptio- nen. skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare.

Den som är förklarad omyndig får inte adopteras utan förmynda- rens samtycke.

11 kap. Om förmyndare 10 kap. Om förmyndare 10 kap. l &

Den som är underårig eller som har förvaltare utan begränsning av uppdraget får inte vara förmynda- re.

' Balken omtryckt 19831485. 3

Nuvarande lydelse

11 kap. 1.5

För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna äro föräldrar- na förmyndare. Där en av föräld- rarna eller kan någon av dem enligt 4 5 icke vara förmyndare, eller blir någon av dem entledigad från för- mynderskapet, är den andre bar-- nets förmyndare.

För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare.

11 kap. 2 Ö

Ingår underårigt barn äktenskap. skall den som vid äktenskapets in-— gående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets förmyndare.

11 kap. 3 %

Finnes ej någon som efter vad i i' ellerZ 5 sägs skall vara förmyndare för underårig. skall rätten förordna förmyndare.

För den som är förklarad omyn- dig skall ock förmyndare förord-- nas.

11 kap. 4 å

Den som själv är omyndig må ej varaförmyndare; och upphöre där-- för förmyndares befattning. om. han varder förklarad omyndig.

Har förmyndare förordnats enligt. 3 5 första stycket på grund av att. fader eller moder är underårig. gäl-- ler förordnandet till dess fadern el-- ler modern har uppnått myndig ål— der.

11kap.5å

När förmyndare skall förordnas skall därtill utses en rättrådig, erfa— ren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

För underåriga syskon bör ge- mensam förmyndare förordnas, så— vida icke särskilda skäl tala där- emot.

llkap.6.$

Skall efter föräldrarnas död för- myndare förordnas för underårig.

Föreslagen lydelse

10 kap. 2 5

För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna är dessa för- myndare. Om någon av föräldrarna inte får vara förmyndare enligt [ 5 eller blir entledigad från förmynder- skapet. är den andre barnets för- myndare.

För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare.

10 kap. 35

Ingår underårigt barn äktenskap. skall den som vid äktenskapets in- gående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets förmyndare.

10 kap. 4 5 Har en underårig inte någon för- myndare, skall rätten förordna så- . dan.

10 kap. 5 5

Har förmyndare förordnats enligt 4 _6 på grund av attfadern eller mo- dern är underårig. gäller förordnan- det till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder.

10 kap. 6 5

Till förmyndare skall utses en rättrådig. erfaren och i övrigt lämp- lig man eller kvinna. '

För underåriga syskon bör ge- mensam förmyndare förordnas, om inte särskilda skäl talar emot det.

10 kap. 7 ?

Skall efter föräldrarnas död för- myndare förordnas för en underårig

Nuvarande lydelse

och hava föräldrarna eller en av dem givit tillkänna. vem de önska till förmyndare för den underårige. varde han därtill förordnad, så- framt han ejfinnes olämplig.

11 kap. 7 %>"

För omyndig må. när omständig- heterna sådant påkal/u, flera för- myndare förordnas.

Prövas den eller de som på grund av lag skola vara förmyndare icke lämpligen böra handhava förmyn- derskapet allena, skall medförmyn- dare förordnas.

11 kap. Så

En förmyndare har rätt att på be- gäran bli entledigad från förmyn- derskapet. Detta gäller dock ej. om förmynderskapet för en underårig utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade för- myndare utsetts att gemensamt ut- öva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdna- den inte längre skall vara gemen- sam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet. '

1] kap. 9 5

Gör förmyndaren sig skyldig till missbruk eller försummelse vid ut- övandet av sin befattning. eller kommer han på ekonomiskt obe- stånd, och prövas han på grund härav vara olämplig såsom förmyn- dare, eller finnes han av annan or- sak icke längre lämplig att inne/tuva förmynderskapet, varde han entle- digad.

11kap.105

Dör förmyndaren, och finnes ej någon som på grund av lag skall vara förmyndare. skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmä— la förhållandet till den rätt, hos vil— ken förmynderskapet är eller skall vara inskrivet.

Föreslagen lydelse

och har föräldrarna eller en av dem gett tillkänna vem de önskar till för- myndare. skull denna person för- ordnas. om han eller hon inte är olämplig.

10 kap. 8 5

När omständigheterna påkallar det. för flera förmyndare förordnas för den underårige.

Kan den eller de som på grund av lag skall vara förmyndare inte lämpligen handha förmynderskapet allena, skall medförmyndare för- ordnas.

10 kap. så

En förmyndare har rätt att på be- gäran bli entledigad från förmyn- derskapet. Detta gäller dock ej. om förmynderskapet-utövas av föräld- rarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren ent- ledigas.

Har två särskilt förordnade för- myndare utsetts att gemensamt ut— öva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdna— den inte längre skall vara gemen- sam. skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet.

10 kap. 10 5

En förmyndare skall entledigas. om förmyndaren vid utövandet av förmynderskapet gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, om förmyndaren kommer på ekono- miskt obestånd och på grund därav är olämplig att vara förmyndare el- ler om förmyndaren av någon an- nan orsak inte längre är lämplig som förmyndare.

10 kap. 11 ;;

Dör förmyndaren och finns det inte någon som på grund av lag skall vara förmyndare, skall den som har boet i sin vård utan dröjs- mål anmäla förhållandet till den tingsrätt hos vilken förmynderska- pet är eller skall vara inskrivet.

Nuvarande lydelse

llkap. 115

Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och rätten.

11 kap. 12 5

Fråga om förordnande av för- myndare för underårig upptages av den rätt där förmynderskapet är in- skrivet eller, om inskrivning av för- mynderskapet icke ägt rum, av den rätt där inskrivning skall ske.

Då någon som uppnått tnyndig ålder förklaras omyndig. ska/[för- myndare förordnas av den rätt där ansökningen om omyttdighetsför- klart/tg gjordes. Erfordras ny för— myndare, skall sådan förordnas av den rätt där_f'tfirmynderskapet är iti- skrivet.

Fråga om entledigande av för- myndare upptages av den rätt där förmynderskapet är inskrivet eller skall inskrivas.

11 kap. 13 5

I ärende om förordnande av för- myndare skall rätten bereda över- förmyndaren tillfälle att lämna för- slag på person som är lämplig för uppdraget.

11 kap. 14 &

Ingen får förordnas till förmynda- re eller entlcdigas från sådan be- fattning utan att ha fått tillfälle att yttra sig i ärendet.

11 kap. 15 5

Kan slutligt beslut ej ges omedel- bart i ärendc om förordnande av förmyndare, får rätten. om omedel- bar vård erfordras om den_omyndi- ges angelägenheter, förordna för- myndare för tiden intill dess ären- det avgöres av rätten.

Ilari mål om otnyndighetsförkla- ring rätten meddelat beslut enligt 10 kap. 14 55 om att den. vars för- sätta/ide i omyndig/tet det är fråga om, skall vara t.")myndig för tiden intill dess målet avgöres. skall rät- ten i där angiven ordning förordna förmyndare för honom för nämnda tid.

Föreslagen lydelse -

10 kap. 12 5

Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och tingsrät- ten.

10 kap. 135

Fråga om förordnande av för- myndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet eller. om inskrivning av förmynder- skapet inte har ägt rum. av den tingsrätt där inskrivning skall ske.

'Fråga om entledigande av för- myndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är eller skall vara inskrivet.

10 kap. 14 5 I ärende om förordnande av för- myndare skall rätten bereda över- förmyndaren tillfälle att lämna för- slag på person som är lämplig för uppdraget.

10 kap. 15 5 Ingen får förordnas till förmynda- re eller entledigas från ett förmyn- darskap utan att ha fått tillfälle att yttra sig.

10 kap. 165

Kan slutligt beslut ej ges omedel- bart i ärende om förordnande av förmyndare. får rätten, om den o- myndiges angelägenheter kräver omedelbar vård, förordna förmyn- dare för tiden till dess ärendet av- görs.

Nuvarande lydelse

11 kap. 165

Uppkommer fråga om förmynda- res entledigande av orsak sotn att- ges i 99' och kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten. om dröjsmål skulle medföra fara för den omyndiges rätt och bästa. för- ordna om jörmyndarens skiljande från utövningen av _Rirmynderska- pet för tiden intill dess ärendet av- göres av rätten.

Innan beslut fattas om förmynda- rens skiljande från utövningen av förmynderskapet. skall, om det katt ske utan märklig tidsutdrökt, för- myndaren beredas tillfälle att yttra srg.

11 kap. 175

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras. förutom av överförmynda- ren och förmyndarc. av den omyn- dige själv, om denne har fyllt sex- ton år. samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden om en underårig får entledigas även på an- sökan av socialnämnden. Frågor som avses i denna paragraf skall rätten också ta upp självmant. när anledning förekommer till det.

I ärende'som avses i första styc- ket skall rätten. när det rör utnytt- dig som fyllt sexton år. bereda den- ne tillfällc att yttra sig. om det kan ske.

Mot rättens beslut i ärende som avses i första stycket får talan fö- ras. förutom av den som beslutet särskilt rör. av var Och en som har rätt att göra ansökan.

Föreslagen lydelse

10 kap. 17 5

Uppkommer fråga om att enligt IO 5 entlediga en förmyndare och kan slutligt beslut ej ges omedel- bart. får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den underärige, besluta att förmyndaren skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

Innan rätten meddelar beslut en- ligt första stycket. skall förmynda- ren beredas tillfälle att yttra sig, om _ det inte är fara i dröjsmål.

10 kap. 18 &

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras, förutom av överförmynda- ren och förmyndare. av den under- årige själv. om denne har fyllt sex- ton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden fär ent- ledigas även på ansökan av social- nämnden. Frågor som avses i den— na paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning före— kommer till det.

1 ärende som avses i första styc— ket skall rätten, när det rör en underårig som fyllthexton år. bere- da denne tillfälle" att yttra sig. om det kan ske.

Rättens beslut i ärende som av- ses i första stycket får överklagas. förutom av den som beslutet'sär- skilt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan.

11 kap. Om god man ochförvaltare Om god man

11 kap. 15

Katt en förmyndare på grund av sjukdom eller av annan orsak inte utöva förmynderskapet eller blir förmyndarett enligt 10 kap. [7 5 skild från utövningc—vz av det. skall

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rätten förordna god man att i för- myndare/is ställe värda den under- äriges angelägenheter.

11 kap. lå

Har en förmyndare ellerfi'irmyn- darens make och den underärige del i oskiftat dödsbo. skall rätten förordna god man att vårda den underåriges rätt i boet vid boutred- ningen liksom vid bodelning och skifte eller ingående av 'avtal om samntanlevnad i oskiftat bo. _

God tnart skall även ]Q'irordnas när den som ltar en ji'irmyndare. god man eller förvaltare skall före— ta en rättshandling eller vara part i en rättegång och behöver biträde men enligt 13 kap. 2 & inte kanföre- trädas av j?v'rmyndaren. den gode mannen ellerförvaltaren. '

God man skall också iannatfall än som avses iförsta eller andra stycket förordnas för den som har förmyndare. god man eller förval- tare, om derförekomtner en ange- lägenhet i vilken han eller hon har ett intresse sorti strider mot sådan företrädares eller dennes makes in- tresse. Rätten skall meddela sådant förordnande om förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren eller den som denne i sådan egenskap företräder begär det eller det att- nars är lämpligt.

llkap.3.$

Rätten skal/förordna god man. I . om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge som vistas på okänd eller avlägsen ort och dit"/Ifö!" inte katt bevaka sin rätt i boet och förvalta sin lott i det.

2. om det vid ett dödsfall inte katt utredas, huruvida den döde har efterlänmat någon arvinge som är arvsberättigadföre allmänna arvs- fonden eller före eller tillsammans med någon annan känd arvinge. el— ler oekså kännedom finns om ar- vinge efter den döde men kunskap saknas såväl om arvingens nanm som om ltans vistelseort, oeh det på

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

grund av sådan otnständighet krävs att okänd art-"inges rätt bevakas och hans eller hennes lott [ boetförval- tas.

'3.'ont en testatnentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd och hans eller hennes rätt därför behöver iakkttas enligt vad sotn föreskrivs om arvinge.

4. om det i övrigt krävs att ett bortmtarandes rätt bevakas eller en bortavarandes egettdortt förvaltas.

5. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshand- ling beror av en'framtida ht't'ndelse, vettt egendom skall tillfalla. eller egendom först fi'atndeles skall till- trädas med äganderätt, och det krävs att den blivande ägarens rätt bevakas eller att egendomen förvaltas för den blivande ägarens räkning. eller

6. om egendom. enligt vad som särskilt föreskrivs, skall ställas utt- der vård och förvaltning av god man sotn avses i detta kapitel.

[förordnande enligt första stye- ket sker efter anmälan eller när be- hovet blir känt på annat sätt. Krävs en god tttatt för den som har rätt i ett dödsbo. skall det anmälas hos tingsrätten av den sotn ltar boet i sin vård.

Rättshattdlittgar som en god tttatt ltar företagit med stöd av ett för- ordnande enligt denna paragraf gäller. även om den egendom sotn fi'irordnandet avsåg tillfaller ttågon sotn den gode mannen inte var för- ordnad att företräda.

11 kap.4å

Om någon på grund av sjukdom. ltätttntad förståndsutveekling. för- svagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sitt rätt. förvalta sitt egen- dome/ler sötja för sitt person. skall rätten. om det behövs. förordna god tttatt för honom eller henne. Föt't'trdttande får inte meddelas utatt samtycke av den för vilken god tnatt skall utses. om inte den

Nuvarande lydelse Fc'ireslagen lydelse

enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

11 kap. 5 &

En rättshant'lling som en god man har företagit utanför sitt för- ordnande är inte bindande för den som förordnandet avser. En rätts— handling som utan dennes sam- tycke företagits inom ramen förför- ordnandet är inte heller bindande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på grund av sitt tillstånd varit ur stånd att ge ut- tryck för sin mening eller denna av annan orsak inte har kunnat inhäm- tas.

Har den gode mannen inom ra- men för förordnandet ingått en rättshandling som sedvanligen fö- retas för den dagliga hushållning- en. skall samtycke från den som lzan företräder anses föreligga. om denne inte före rättshandlingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktade sig.

Hkap.6å

Om en rättshandling som en god man haer'iretagit inte blir bindande enligt 5 _6. är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tred- je man skada som denne har tillfo- gats. Detta gäller dock inte. om rättshandlingen saknar bindande verkan mot den för vars räkning den har företagits till följd av nå- gon särskild omständighet. som den gode ntannen inte kände till och som tredje man inte med fog kunde fö'rtasätta att den gode mannen skulle känna till.

Om förvaltare

ll kap.7å

Om någon beträffande vilken det föreligger en sådan situation som anges [4 $ är ur stånd att vårda sig eller sitt egendom. får rätten för- ordna förvaltare för honom eller henne. Förvaltarefår dock inteför- ordnas. om det är tillräckligt att god man förordnas eller att den en-

IO

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. ]987/88; [24

skilde på något annat mindre ingri- pande sättfår hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpas- sas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelä- genhet eller egendom överstigande ett visst värde.

Rätten får överlåta åt överför- myndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

llkap.8$3

Utan hinder av förvaltarförord— nande enligt 7 s$ har den som avses med förordnandet rätt att själv

[. sluta avtal om tjänst eller att- nat arbete.

2 . förfoga över vad han eller lzott genom eget arbete harförvärvat ef- ter det att förvaltare har förord- nats, liksom avkastningen av sådan egendom och vad som har trätt i egendomens ställe samt

3. förfoga över vad han eller hon efter det att förvaltare ltar förord- nats erhåller genom gåva eller tes- tamente under villkor att egendo- men inte skall omfattas avförvalta- rens rådighet.

Om särskilda skäl föranleder det. får dock rätten föreskriva att förvaltaruppdraget skall omfatta även förhållande som avses i första stycket.

11 kap. 9 5

Förvaltaren har inom ramen för förvt'tltaruppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och fö- reträder denne i alla angelägenhe- ter som omfattas av uppdraget.

Den som ltar förvaltare utan be- gränsning av uppdraget är inte be- hörig att företa rättshandlingar för annans räkning.

llkap.105

Med _)?irvaltarens samtycke får den enskilde självföreta rättshand- lingar även i en angelägenhet som omfattas av förraltaruppdraget. Om verkan av avtal som den enskil- ] l

Nuvarande lydelse ["tfireslagen lydelse

de har ingått utan samtycke gäller vad som föreskrivs i 9 kap. 6 och 7 53: för underåriga.

11 kap. 11 5

Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvaltare harföretagit utanför sitt _)?irordntm- de. Förvaltaren är i sådant fall skyldig att ersätta godtroende tred- je man skada som denne har tillfo- gats.

Gemensamma bestämmelser 11 kap. 12 &

Till god man ellerfi'irvaltare skall utses en rättrådig. erfaren och i öv- rigt lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att bevaka en underårigs eller lmrtavarandes rätt i dödsbo 'och har den avlidne gett tillkänna vem den avlidne öns- kar till god man. skall denna person förordnas, om han eller hon inte är olämplig.

Den sont är underårig får inte vara god man eller förvaltare.

]] kap. 135

När (nnständigheterna påkallar det. kan flera gode män eller för- val-tare förordnas för den enskilde.

Årflera gode män eller förvalta- re ansvariga för skada som har till- fogats tredje man. svarar de solida— riskt för ersc'ittningen. Ersättnings- ansvaret skall slutligtfördelas mel- lan de ansvariga efter den grad av vållande som åvilar dem. Om nå- gon saknar tillgångar att betala sin andel med. skall de övrigas ansva- rig/tet för bristen bestämmas enligt samma grunder.

11 kap. 14 å

Godmanskap och fi'irvaltarskap står under tillsyn av överfc'irmynda- ren och tingsrätten.

11 kap. 15 å

Ansökan om förordnande av god man eller förvaltare får göras av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(fiverfi'irmyndaren. förmyndare. den som ansökningen avser. om han el- ler hon harfvllt sexton år. samt av hans eller hennes make och när- maste släktingar.

Ansökan om förordnande av för- valtare får också göras av god man som avses i4 _é' .

Frågor om förordnande av god man eller förvaltare skall rätten också ta upp självmant. när anled- ningförekommer till det.

11 kap. 165

I ärende om förordnande av god man ellerförvaltare för någon som harfyllt sexton år skall rätten bere- da denne tillfälle att yttra sig, om det katt ske.

1 ärende om förordnande av god man enligt 4 9" ellerförvaltare skall. om det inte är obehövligt, rätten också inhämta yttrande från make och närmaste släktingar. överför- myndaren, vårdinrättning, om- sorgsnämnd och socialnämnd. Den som ansökningen avser skall höras muntligen. om det katt ske utan skada för honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten kan dock underlåta att höra den enskilde muntligen om denne- själv har gjort ansökan eller medgi- vit det ifrågasatta f?r'rordnandet el- ler det annars finns särskilda skäl.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldi- ga att lämna rätten sådana uppgif- ter som kan vara av betydelse i ärendet.

11 kap. 17 &

Innan rätten förordnar f?r'rvaltare skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd. Detta gäl- ler även i ärende om förordnande av god man enligt 4 5, när den en- skilde inte har lämnat sitt sam- tycke.

Regeringen eller den myndighet som_ regeringen bestämmer får

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

meddela närmare föreskrifter om sådan utredning som avses iförsta stycket.

11 kap. 18 På

Kan slutligt beslut ej ges omedel- bart i ärende ont fi'irordnande av god man ellerförvaltare.får rätten. om den enskildes angelägenheter kräver omedelbar vård eller ett dröjsmål uppenbarligen skulle medföra fara för den enskilde eller hans egendom. förordna god man eller förvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs. .S'ådantför— ordnande kan beträffande god man som avses i 4 5 eller förvaltare meddelas även för den som är underårig att gälla från och med ( en dag då han eller hon fyller ar- ton år.

Innan beslut enligtförsta stycket meddelas skall den som ansökning- en avser ha fått tillfälle att yttra sig. om det kan ske utan större tids- förlust och utan skada för honom eller henne.

Beslut enligt första stycket får när som helst ändras av rätten.

11kay.19ä

Om en god man eller förvaltare inte längre behövs. skall rätten be- sluta att godmanskapet ellerförval- tarskapet skall upphöra. Har god man förordnats enligt 3 5 l——5. skall den gode mannen entledigas så snart den som förordrutndet av- ser begär det. När en god man eller förvaltare har slutfört sitt uppdrag. skall ltan genast anntäla det till rät- ten.

En god man eller förvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Skall godman- skapet ellerförvaltarskapetfortsät- ta. är han dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man ellerförval- tare har utsetts.

11 kap. 20 5 En god man ellerförvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

försummelse vid utt't'vandet av sitt uppdrag eller sotn kotnmer på eko- nomiskt obestånd och på grttttd därav är olämpligför uppdraget el- ler som av någon annan orsak inte längre är lätnplig att inneha detta. skall entledigasfrån uppdraget.

Uppkommer fråga om att ett/igt första stycket entlediga en god tnatt ellerförvaltare och katt slutligt be- slut inte ges omedelbart,får rätten. om dröjstttål skttlle tttedföra fara för den som godmanskapet eller f("t'rvaltarskapet avser. besluta att den gode mattnett eller förvaltaren skall skiljas från sitt uppdrag för tidett till dess ärendet avgörs.

11 kap. 21 &

Ansökan om entledigande av en god tnatt eller förvaltare och om uppltörattde av godtnattskap eller förvaltarskap får göras av ttågott av dettt som avses i [5 äförsta styc- ket eller av den gode tnanttett eller förvaltaren.

Rätten får också självmant ta upp frågor som avses i första styc- ket.

l ärende enligt detttta paragraf skall rättett bereda den ettskilde till- fälle att yttra sig. om det katt ske.

11 kap. 22 &

Dör en god ntatt eller fi't'ry-'altare. skall den sotn ltar boet i sin vård tttatt drtfijstttål atttttäla förhållandet till den tingsrätt där godtttattskapet eller förvt'tltarskapet är eller skall vara inskrivet.

11 kap. 23 &

Rättett är skyldig att på ansökan av någon av dent som anges i 15 s första stycket eller av den gode tnannett eller i'irvaltaren pröva om ett godmanskaps eller förvaltar- skaps omfattning bör jämkas. Rät- ten katt också tttatt attsökatt göra en sådan prövning.

lttttatt rätten tneddelar beslut ett- ligt första stycket. skall den gode mannen eller ft'irvaltaren santt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

övetft't'rmyndat-en och den enskilde beredas tillfälle att yttra sig.

Kan slutligt beslut inte ges ome- delbart. får rätten. om dröjsmål skulle medföra fara för den enskil- de. meddela beslut ifrågatt för ti- .den till dess ärettdet avgörs. Ifråga om sådant bes/Itt tillämpas bestäm- ttu-'lserna i [85i andra och tredje styckena.

11 kap. 24 &

Ittttatt rätten förordttar någon till god tnatt ellerft'irvaltare eller entle- digar ttågott från ett sådattt upp- drag. skall ltatt eller hon ges tillfälle att yttra sig. Är detft'åga om beslut enligt 20 å attdra stycket. skall den gode tttattttett eller förvaltaren be- redas tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål.

11 kap. 25 å

Frågor om förordnande eller ent- ledigattde av god tttatt ett/igt ] eller 2 Q' tas ttpp av den tingsrätt där för- tnyttderskapet. godmanskapet eller f?)rvaltarskapet är eller skall vara inskrivet. Är det fråga om förtttyn- derskap som inte skall vara inskri- vet. avgörs frågan ottt behörig domstol med tillämpning av 12 kap. I å'andra stycket.

Uppkommer vid utredning av ett dödsbo fråga om förordnande av god ntatt enligt 3 5. ltör ärendet till den tingsrätt varunder boet lyder. Skall god tttatt annars f't'irordnas ett/igt 3 (*. tas ärendet upp av tings- rätten i den ort där den för vilken god tttatt skall förordnas har egen- dom eller där annars behov av god tnatt ltar yppat sig.

Andra frågor som gäller god- manskap ettligt I—3 5555 tas ttpp av den tingsrätt där godtttattskapet är inskrivet.

11kap.26å ,

Ansökan om förordttattde av god man enligt 4 si eller av ft't'rvaltare tas ttpp av tittgsrt'ittett i den ort där den sotn avses med attsöknittgett

Nuvarande lydelse

12 kap. Om inskrivning av förmyn- derskap

Då någon sotn uppnått myndig ålder förklarats omyndig, varde förtttyttderskapet inskrivet vid den rätt. där ansc'ikttingen om omyndig- hetsförklarin g gjordes.

Finncr rätten, där förmynder- skap är inskrivet. med hänsyn till den omyndiges eller hans föräldrars boningsort eller av annan orsak. att tillsynen över förmynderskapet lämpligen bör överflyttas till annan rätt, äge den rätt, där förmynder- skapet är inskrivet. besluta därottt. Undcrrättclsc om beslutet skall ()]?t'rdröjligen givas den rätt till vil- ken tillsyncn sålunda ("ix-'erflyttas, och varde förmynderskapet där itt- skrivet.

Föreslagen lydelse

ltar sitt hemvist eller, om ltatt eller hon inte ltar hemvist i riket, av Stockholms tingsrätt.

Andra frågor som gäller god- ntattskap ett/igt 4 _$ eller förvaltar- skap tas ttpp av den tingsrätt där godntanskapet ellerförvaltt'trskapet är inskrivet.

11 kap. 27 &

Rättens beslut ifrågor sotn gäller godtttattskap ellerförvaltarskap får överklagas. förutom av den som beslutet rör. av var och en sotn ltar rätt att göra ansökan i frågan. Den i vars ställe god man förordnats ett- ligt 2 &" första och andra styckena får dock inte överklaga beslut om sådattt förordnande.

11 kap. 28 &

Rätten skall genast kungöra be- slut ottt anordnande eller upp/tö- rande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörel- se skall också ske av beslut om jätnkttittg av förs-'altarskaps omfatt- ning enligt 23 ä'.

12 kap. Om inskrivning av förmyn- derskap. godtnattskap och förval- tarskap

Godmanskap och förvaltarskap skall skrivas in vid dett tingsrätt där ansökan om anordnande av god- tttattskapet eller förvaltarskapet gjordes.

35

Finner den tingsrätt där ett för- mynderskap är inskrivet, med hän- syn till den omyndiges eller hans föräldrars boningsort eller av annan orsak. att tillsynen över förmynder- skapet lämpligen börflyttas över till en annan tingsrätt, får den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet besluta om överflyttning. Underrät- telse om beslutet skall utatt dröjs- mål ges till den tingsrätt dit tillsy- nen flyttas. och förmynderskapet skall skrivas in där.

Nuvarande lydelse

När t'örmynderskap skall rätten. där så erfordras, angi- va, vilken överförmyndare det till- kommer att utöva tillsyn över för- mynderskapet.

Ifråga om överflyttning av tillsy- nen över förmyndcrskap från en överförmyndare till en annan inom samma domsaga, skall vad i 35 sägs äga motsvarande tillämpning.

Rätten tillser. att förmynderskap inskrives och förmyndare varder förordnad. då det skall ske.

Då rätten meddelat beslut om in- skrivning av förmynderskap. skall anteckning därom ske i förmynder- skapsbok. som föres vid rätten.

13 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares plikter

Föreslagen lydelse

Första stycket tillämpas även i fråga om godmanskap enligt 11 kap. 1—3 åå. Överflyttning av god- manskap som avses i ll kap. I eller 2 ä' får dock. om även förmynder- skapet, godmanskapet eller förval- tarskapet är inskrivet. inte ske an- nat än [samband med överflyttning av detta.

Om den tingsrätt där ett god- manskap enligt 11 kap. 4 9" eller ett förvaltarskap. är inskrivet får kän- nedom ont att den som godmanska- pet eller förvaltarskapet avser har fått sitt hemvist på en ort som hör under en annan tingsrätt. skall den förstnämnda tingsrätten flytta över tillsynen dit. Underrättelse onz be- slutet ska/l utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit tillsynen har flyt- tats. och godmanskapet eller förvaltarskapet skall skrivas in där.

4.5

in skri ves.

När förmynderskap. godman- skup eller förvaltarskap skrivs in. skall tingsrätten. om det behövs, ange vilken överförmyndare som skall utöva tillsynen.

I fråga om överflyttning av tillsy- nen över förmynderskap, godman- skap eller förvaltarskap från en överförmyndare till en annan inom samma domsaga tillämpas 3 ä'.

&

Tingsrr'itten skall se till att för- mynderskap skrivs in och förmyn- dare fören—dans. dådet skall ske.

6.5

Då rätten har meddelat beslut om inskrivning av förmynderskap. godmanskap eller förvaltarskap. skall anteckning därom ske i för- mynderskapsbok som förs hos tingsrätten.

13 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares. god mans och fiiirvaltares plikter

Nuvarande lydelse

Uppstår fråga om rättshandling mellan myndlingen och förmynda- ren eller hans make eller någon som han företräder, äge förmyndaren ej den rätt att företräda myndlingen, varom [ l & sägs. Hava syskon ge- mensam förmyndarc. äge denne dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem emellan. såframt de ej hava inbördes stridande intres- sen.

Har fi*t'rmyndaren slutit avtal. vartill han. enligt vad i första styc- ket sägs. saknat behörighet. skall angående skyldigheten att återbära vad jämlikt avtalet må vara uppbu- ret. eller att utgiva ersättning där- för. vad i 9 kap. 7 5 första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Upphävd genom lag 1974: 1038.

Förmyndare/t skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa. Härvid skall förmyndaren se till att myndlingens medel i skälig omfattning användas till nytta för myndlingen.

Har myndlingen fyllt sexton är. bör förmyndaren. om det lämpligen kan ske. höra myndlingen rörande hans mening i angelägenheter av vikt. Är myndlingen gift, skall jämväl makens mening inhämtas.

Föreslagen lydelse

2 %$

Uppstår fråga om rättshandling eller rättegång mellan en myndling och förmyndaren eller hans make eller någon som han företräder. har förmyndaren inte rätt att företräda myndlingen enligt l &. Har syskon gemensam förmyndare. får denne dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem emellan. om de inte har inbördes stridande intressen.

En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda den för vilken han har förordnats. om det uppstår fråga om råttshandling eller rätte- gång mellan denne, å etta sidan. och den gode mannen eller förval- taren, dennes make eller någon som den gode mannen ellerförval- taren företräder. å andra sidan.

Har en förmyndare. god man el- lerfiiirvaltare slutit avtal i strid med första eller andra stycket. tillämpas 9 kap. 7 & första stycket ifråga om återbärings- och ersättningsskyl- dighet.

u.: cm

Förmyndare skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa. Härvid skall förmyndaren se till att myndlingens . medel i skälig omfattning används till nytta för myndlingen.

4 Ö Vad som sägs i 3 ,;Q' gäller också för en god man och en fört-'altare i förhållande till den som godman- skapet eller _R'irvaltarskapet avser.

5 S' .

Har en myndling fyllt sexton år. bör förmyndaren. om det lämpligen kan ske. höra myndlingen rörande hans mening i angelägenheter av vikt. Är myndlingen gift. skall även makens mening inhämtas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Motsvarande skyldighet åvilar en god man och ett förvaltare gent- emot dett som godtnanskapet eller förvaltarskapet avser och dennes tnake. Om betyde/sett av samtycke i vissa fall finns bestämmelser i ]] kap. 5 5.

65

Förmyndaren skall rörande allt vad till förmynderskapet hörer giva överförmyndaren ävensom rätten de upplysningar som infordras.

Förmyndare. gode män och för— valtare skall rörande allt sotn hör till förmynderskapet. godmanska- pet eller fört-'a/tarskapet ge överför- myndaren och rätten de upplys— ningar som infordras.

'7ä

För den omyndiges egendom skall förmyndaren. såframt rätten prövar skiil därtill vara för handen. lämna pant eller annan säkerhet till visst av rätten bestämt belopp. Sä- kerheten skall. på sätt rätten be- stämmer. förvaras och förvaltas av

För en omyndigs egendom skall förmyndaren, om rätten finner skäl till det. lämna pant eller annan sä- kerhet till visst av rätten bestämt belopp. Motsvarande skyldighet att ställa säkerhet åvilar gode tnän och förvaltare. Säkerheten skall. enligt

överförmyndaren eller i annan vad rätten bestämmer. förvaras och lämplig ordning. förvaltas av överförmyndaren eller i annan lämplig ordning. tl s

Har en omyndig flera förmyndare. skall de. såvitt rör egendomen. ha hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att till- gångarna skall för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att vissa tillgångar skall förvaltas av en förmyndare ensam. "Den som ensam råder över vissa tillgångar får också ikläda den omyndige sådana förbindel- ser som faller inom området för dessa tillgångars förvaltning.

Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och har flera förmyndare förordnats. skall vardnaden utövas av den bland för- myndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse tvä förmyn- dare att gemensamt utöva vårdna- den. om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äkten- skapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdna- den kan. om det är lämpligt. av rät- ten bcfrias från skyldigheten att delta i handhavandet av den omyn- digcs övriga angelägenheter. Har den som är förklarad omyndig flera förmyndare. _fi'irordnar rätten en av dem att ha den omsorg om mynd- lingens person som anges i l 5.

Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och har flera förmyndare förordnats. skall vårdnaden utövas av den bland för- myndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyn- dare att gemensamt utöva vårdna- den. om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äkten— skapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdna- den kan, om det är lämpligt. av rät- ten befrias från skyldigheten att delta i handhavandet av den omyn- diges övriga angelägenheter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende som rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i. gäller den mening som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver överförmyndarens samtycke. kan samtycke ges till åtgärden även om förmyndarna har olika mening. ! sådana fall skall överförmyndaren dock bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslu- tar i saken.

Första och tredje styckena til- lämpas även när någon har flera gode män eller förvaltare.

95

Förmyndare vare pliktig att er- sätta skada som han uppsåtligen cl- Ier av vårdslöshet tillskyndat den omyndige.

Åro flera förmyndare ansvariga för skada som de tillskyndat den omyndige, svare de för ersättning- en en för alla och alla för en. Er- sättningsheloppet varde förmyn- darna emellan slutligen fördelat ef- ter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last. Finnes någon sakna tillgång till gäldande av vad på honom belö- per, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestämmas efter enahanda grunder.

Förmyndare. gode män och för- valtare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårds- löshet har orsakat den omyndige el— ler den som godntanskapet eller förvaltarskapet avser.

Är flera förmyndare. gode män ellerf'c'irvaltare ansvariga för skada som de har orsakat den omyndige eller den som godmanskapet eller fört-'altarskapet avser. svarar de sa- lidariskt för ersättningen. Ersätt- nin gsansvaret skall slutligt fördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållande som åvilar dent. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med. skall de övrigas an- svarighet för bristen bestämmas en- ligt samma grunder.

tot

Vill den omyndige. sedan han bli- vit myndig. eller ny förmyndare göra anspråk på ersättning efter vad i9 & stadgas, skall han. såframt de handlingar. varom _i 16 kap. 125 förmäles. överlämnats till honom efter vad där sägs." inom ett år där- efter väcka talan om anspråket. el- ler vare sin talan förlustig. Vad så- lunda stadgats skall ej äga tillämp- ning. om den avgående förmynda- ren gjort sig skyldig till brottsligt ' förfarande.

14 kap. Om vård av omyndigs rätt i oskiftat bo

Vill en omyndig, sedan han blivit myndig, eller en ny förmyndare göra anspråk på ersättning enligt 9 å. skall han. om de handlingar som anges i 16 kap. 12 lå har över- lämnats till honom. inom ett år där- efter väcka talan om anspråket. I annatfall har han förlorat sin rätt till talan. Vad som nu har sagts gäller inte om den avgående för- myndaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande.

Första stycket tillämpas även i fråga om talan mot god man eller förvaltare.

14 kap. Om vård av rätt i oskiftat bo vid förmynderskap. godman- skap och fört-'altarskap

Nuvarande lydelse

Har omyndig del i oskiftat bo. skall förmyndaren, med iakttagan- de av vad nedan stadgas. vårda den omyndiges rätt i boet.

15 kap. Om förmyndares förvalt- ning av omyndigs egendom

Föreslagen lydelse

1 %

Har en omyndig del i oskiftat bo. skall förmyndaren. med iakttagan- de av vad nedan stadgas. vårda den omyndiges rätt i boet.

Vad som föreskrivs idetta kapitel ifråga om förmyndare gäller också ifråga om gode män och förvaltare som har att förvalta del i oskiftat bo. Vad som föreskrivs beträffande omyndig skall därvid gälla den som har god man eller förvaltare.

15 kap. Om förmyndares. gode mäns och förvaltares egendoms- förvaltning

205

Vad som föreskrivs i I— 18 555 om förmyndares förvaltning skall gälla också i fråga om godmanskap och förvalta rska'p .

219"

2

Gode män och förvaltare är be— rättigade att efter uppdragets slut- förande eller, om uppdraget varar längre tid än ett år. årligen erhålla skäligt arvode för uppdraget samt ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmynda- ren. Denne bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skall utgå av medel som tillhör den som godmanskapet eller fi'irvaltarskapet avser. Arvode och ersättning som ej skall utgå av så- dana medel skall betalas av kom- munen.

&

Har egendom i dödsbo. vilken har förvaltats av en god man som avses i 1] kap. 3 9". efter preskrip- tion av rätt att ta arv eller testa- mente eller annars tillfallit allmän- na arvsfonden. gäller ifråga om egendomens försäljning . lagen (l92l:28l) om allmänna arvsfon- den.

KJ !=.)

Nuvarande lydelse

16 kap. Om förmyndares redovis- ningsskyldighet'

När egendom. som skall stå un- der förmyndarens förvaltning, förs- ta gången tillfaller underårig, skall förmyndaren inom en månad däref- ter till överförmyndaren ingiva för- teckning över egendomen. Varder den som uppnått myndig ä/derför- klarad omyndig skallfin-myndaren. inom tre månader från det förmyn- derskapet inskrevs. till ('ivetfi'irmyn- daren ingiva fi'irteckning över den omyndiges egendom vid tiden för omyndighetsförklaringen.

Har den omyndige efter den tid som avses i första stycket erhållit egendom som skall stå under för- myndarens f(firvaltning. skall för- teckning över denna egendom in- givas till överförmyndaren inom en månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som tillfallit omyndig. skall förteckning. varom ovan stadgas. ingivas först inom en månad efter det bodelning eller skifte skett.

Föreslagen lydelse

16 kap. Om förmyndares. gode mäns och förvaltares redovisnings- skyldighet

2.5

När egendom. som skall stå un- der förmyndarcns förvaltning, förs- ta gången tillfaller en underårig, skall förmyndaren inom en månad därefter till överförmyndaren ge in en förteckning över egendomen.

Gode män och förvaltare som

. har förordnats att förvalta egen-

dom skall inotn två månader från det att inskrivning ägt rum ge in en förteckning till överfi'irmymlaren över den egendom som omfattas av fi'irordnandet. Denna skyldighet gäller inte. om förvaltningen avser andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning som avges av en god man som ,har förrn'dnats enligt ll kap. ] ä' behöver endast uppta den lösa egendom som den gode mannen har tagit hand om.

Har den omyndige eller den som godmanskapet ellerf'c'irwzltarskapet avser efter den tid som avses i förs— ta eller andra stycket erhållit egen— dom som skall stå underfi'irva/rning av förmyndare. god man eller för— valtare. skall förteckning över den— na egendom ges in till överförmyn— daren inom en månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som har tillfallit en omyndig eller någon för vilken harförordnats god man eller fin-valtare. skall förteckning ges in först inom en månad efter det bo- delning cller skifte har skett.

Har rätten beslutat utvidga om- fattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag när det gäller annan egendomsfört'altning än så- dan som avser amlel i oskiftat bo, skall den gode mannen ellerfi'irval-

Nuvarande lydelse

5

Före den 1 mars varje år avgive förmyndaren till överförmyndaren årsräkning, innefattande redogörel- se för förvaltningen under föregå— ende år eller den del av året, varun- der förmyndaren innehaft sin be- fattning. Då förmyndarens befatt- ning upphör, skall förmyndaren ol'ördröjligen till överförmyndaren avgiva sluträkning. avseende för- valtningen under det löpande året intill befattningens upphörande.

l årsräkning och sluträkning sko- la upptagas tillgångar och skulder vid början av den tid räkningen av- ser. en sammanställning av inkoms- ter och utgifter under nämnda tid samt tillgångar och skulder vid samma tids utgång.

Föreslagen lydelse

.taren inom en månad från beslutet

till äverjärmyndaren ge in en jär- tt—'(.'k/1ing över den egendom som omfattas av det utvidgade uppdra- get.

äl

Före den 1 mars varje år skall förmyndaren till överförmyndaren avge årsräkning, innefattande redo- görelse för förvaltningen under fö- regående år eller den del av året varunder förmyndaren innehaft sin befattning. Dä förmyndarens be- fattning upphör. skall förmyndaren ofördröjligen till överförmyndaren avge Sluträkning. avseende förvalt- ningen under det löpande året intill befattningens upphörande.

l årsräkning och Sluträkning skall upptas tillgångar och skulder vid början av den tid räkningen avser. en sammanställning av inkomster och utgifter under nämnda tid samt tillgångar och skulder vid samma tids utgäng.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även god man och förvaltare.

Har rätten inskränkt omfattning- en av en god mans eller jörvaltares uppdrag. gäller reglerna om slut- räkning ifråga om den egendom som inte längre omfattas av upp- draget.

Upphör ett godmanskap enligt !! kap. ! .é' innan tidför avgivande av årsräkning eller Sluträkning röran-

. de förmynderskapet för den om)-'n-

dige inträffar. får sluträkning rö- rande godmanskapet begränsas till att avse en redogr'irelse endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. [ övrigt ska/[ re- dogörelse för förvaltningen avges av jörmyndaren även för den tid som godmanskapet har varat.

15.5

2 Senaste lydelse 1985c94l.

Bestämmelserna i l. 3. 4 och 6— l4 5.6 om förmyndare och _)?irmvn-

Nuvarande lydelse

17 kap. Om tillsyn över förmynda— res förvaltning

7.5

Upphävd genom lag 1974: 1038.

Föreslagen lydelse

dares förvaltning gäller även ifrå- ga om godmanskap och förvaltar- skap.

17 kap. Om tillsyn över förvaltning som utövas av förmyndare. gode män och förvaltare

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också i fråga om god- manskap och förvaltarskap.

19 kap. 17%

Överförmyndare och överför- myndarnämnd äro skyldiga att föra bok angående de förmynderskap och godmanskap som inskrivits och stå under deras tillsyn. Över ären- den rörandc förmynderskap. vilka ej inskrivits. skall särskild förteck- ning föras.

Överförmyndare och överför- myndarnämnd är skyldiga att föra bok angående de förmynderskap. godmanskap och fört-'altarskap som har inskrivits och står under deras tillsyn. Över ärenden rörande de förmynderskap. som ej inskrivits. skall särskild förteckning föras.

20 kap.

1 mål om faderskap. vårdnad, umgänge, underhåll och omyndig- ltet.sj?>'rklaring eller dess hävande tillämpas 14 kap. 17 och 18 åå äk- tenskapsbalken.

Vistas dcn. mot vilken talan en- ligt denna balk riktas. pä okänd ort. skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt 18 kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kunna delges honom eller han underlåter att ställaombud för sig och särskil- da skäl föreligga att förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken lzan harförord- nats. i den mån det katt ske.

I fråga om ersättning till god man som avses i första stycket gäl- ler vad som _/'('ireskrives i lt) kap. 13.5? om ersättning åt rättegångs- biträde.

5 Senaste lydelse 1987: 790.

153

I mål om faderskap. vårdnad. umgänge och underhåll tillämpas 14 kap. 17 och 18 åå äktenskaps- balken.

25

Vistas den. mot vilken talan en- ligt denna balk riktas. på okänd ort, skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt 1] kap. Detsamma gäller. om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan del- ges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man. .

I ett ärench» om förordnande av förvaltare eller utvidgning av ett förvaltarskaps omfattning. där den enskilde uppenbarligen inte förstår vad saken gäller eller skulle lida

Nuvarande lydelse

Rättegångsbalkens bestämmel- ser om hämtning av part äga mot- svarande tillämpning på den som i annan egenskap än vittne eller sak- kunnig skall höras i mål eller ären— de som avses i denna balk.

Då fråga är om omyndig/tets- förklaring. bör iakttagas att förord- nande om skyldighet att inställa sig personligen ej ges betrt'iffande den som avses med ansökningen. om inställelsen skulle kunna medföra uten ellerf'ara för honom. '

Za

F öreslagen lydelse

skada av attfå del av handlingarna i ärendet. skall rättenförordna en god man enligt II kap. att företrä- du den enskilde i ärendet och beva- ka hans eller hennes rätt.

En god man som avses i första eller andra stycket skall samråda med den för vilken han harftfit'ord- nats. i den mån det kan ske.

tll-"

I ett ärende om förordnande av fört-'altare eller utvidgning av ett

fiiirvaltarskaps (nnfc'tttning. där det inte föreligger fall som avses i .? ä' andra stycket. skall rättenförordna ett biträde att bevaka den enskildes rätt i ärendet. Ett rt'ittegångsbiträ- de skall också jörm'dnas. om den som har f?t'rvaltare begär att förval- tarskapet skall upphöra eller att dess omfattning skall inskrt't'nkas.

Rättegångsbiträde skall inte för— ordnas. om det är uppenbart att ett biträde inte behövs.

Zbå

.get har krävt.

Den som harft'irordnats till god man enligt 2 5 eller rättegångshi- träde enligt 2 a så har efter rättens prövning rätt till skälig erst'ittning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdra- Kostnaden skall stanna på staten. såvida inte mot- parten till den, för vilken god utan eller rättegångsbitrc't'de har förord- nats. skäligen bör åläggas att er- sätta staten kostnaden.

2cå

Rättegångsbalkens bestämmel- ser om hämtning av part tillämpas också på den som i annan egenskap än vittne eller sakkunnig skall hö- ras i mål eller ärende som avses i denna balk.

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 3 och 4 ååå om förmyndare och förmynderskap gälla i tillämpliga delar beträffande god man och godmanskap. Härvid skola bestämmelserna om omyn- dig. hans make och närmaste frän- der. då fråga är om godmanskap som avses i [8 kap. 3 eller 4 %$. gälla den, för vilken god man förordnats, samt dennes make och närmaste fräna'er. Då fråga är om godman- skap för omyndig, har i ärende som avses i 3 & även förmyndaren sådan behörighet som anges där.

Beslut eller dom, som i nzål om omyndig/zetsförklaring eller i ären- de om förmynderskap eller god- manskap enligt denna balk medde- las av överförmyndaren eller rät- ten, länder till efterrättelsc utan hinder av att talan föres däremot. Vad som nu har sagts gäller ej rät- tens avgörande, varigenom avtal om sammanlevnad i .oskiftat bo häves eller förmyndare eller god man dömes till utgivande av försut- tet vite.

55

85

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 3 och 4 åå om förmyndare och förmynderskap gäller i tillämpliga delar beträffande god man och godmanskap samtför- valtare och förvaltarskap. Härvid skall bestämmelserna om omyndig, dennes make och närmaste anhöri- ga. när det är fråga om godman- skap som avses i 11 kap. 3 eller 4 &, gälla den för vilken god man har förordnats och dennes make och närmaste släktingar samt i fråga om förvaltarskap den för vilken för- valtare har förordnats och dennes make och närmaste släktingar. Är det fråga om godmanskap för en omyndig. har i ärende som avses i 3 & även förmyndaren sådan behö- righet som anges där.

Beslut som i ärende om förmyn- derskap, godmanskap eller förval- tarskap enligt denna balk meddelas av överförmyndaren eller rätten länder till efterrättelse utan hinder av att beslutet överklagas. Vad som nu har sagts gäller ej rättens avgö- rande, varigenom avtal om sammanlevnad i oskiftat bo hävs el- ler förmyndare, god man ellerför- valtare dö!-ns till utgivande av för- suttet vite.

11.5

Mot beslut som underrätt har meddelat under rättegången i frågor som avses i 6kap. 20 ä, 7 kap. 15 &. 10 kap. 14 9”. 11 kap. 15 eller 16 9" eller [8 kap. 14 5. skall talan föras särskilt. '

Beslut som tingsrätten har medde- lat under rättegången i frågor som avses i 6kap. 20 ä. 7 kap. 15 sö, 10 kap. 16 eller 175 eller 11 kap. 18 >>". 20 5 andra stycket eller 23 55 tredje stycket skall överklagas sär- skilt.

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

2. Den som vid ikraftträdandet är omyndigförklarad enligt äldre bestäm- melser skall tills vidare anses ha förvaltare enligt 11 kap. 7 & i dess nya lydelse. Härvid skall förmyndaren anses vara förvaltare med uppdrag att vårda den enskildes angelägenheter utan begränsning av uppdraget.

3. Förordnande av god man som har skett enligt äldre bestämmelser skall anses ha meddelats enligt motsvarande nya bestämmelseri 11 kap.

4. Om det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndighetsförklaring

eller hävande av Sådan förklaring, skall handläggningen fortsättningsvis Prop. 1987/88: 124 anses avse ett ärende angående förvaltarskap. 5. Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den bestämmelsen.

2. Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972: 620)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 5 samt 4 kap. 2 och 11 ss vallagen (1972: 620)] skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3:

Vid tillämpning av 2 å beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under kalenderåret fyller aderton år och som ej på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyn- dig.

Vid tillämpning av 2 s beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses

'som röstberättigad varje svensk

medborgare som fyllt eller senare under kalenderåret fyller arton år.

4 kap. 2 Gi

] allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och som har fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid följande årsskifte. tas i längden upp den som skall vara kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medbor- gare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsskattemyn- dighetens personband har varit kyrkobokförda i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret.

Den som den I juni enligt lätts- skattemyndighetens personband på grund av domstols förklaring är el- ler efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig tas dock ej upp i längden.

För den som ej fyllt aderton är den 1 september det år röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad. För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

us

Svensk medborgare som ej är bo- satt i riket har rösträtt vid val till riksdagen, om han varit kyrkobok- förd härnågon gång och ej på grund av 3 kap. 25 regeringsformen är utesluten från rösträtt.

' Lagen omtryckt 1987: 1334.

Svensk medborgare som ej är bo- satt i riket har rösträtt vid val till riksdagen. om han varit kyrkobok- förd här någon gång och har upp- nått arton års ålder senast på val- dagen.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket. om han enligt läns- Prop. 1987/88; 124 skattemyndighetens personband ej är kyrkobokförd här.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

3. Förslag till Lag om ändring i kommunallagen'(l977: 179)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 & kommunallagen (1977: 179) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige har den som är kyrkobokförd i kommunen och som har uppnått aderton års ålder senast på val- dagen. Den som är omyndigförkla- rad av domstol har dock ej rösträtt. Den som ej är svensk medborgare har rösträtt endast om han har varit kyrkobokförd i riket den 1 novem- ber de tre åren närmast före val- året. Varje röstberättigad har en röst.

Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige har den som är kyrkobokförd i kommunen och som har uppnått aderton års ålder senast på val- dagen. Den som ej är svensk med- borgare har rösträtt endast om han har varit kyrkobokförd i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.

Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i landsting har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och suppleanteri kommunfullmäktige i kommun inom landstingskommunen.

Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgöres på grundval av en löre valet upprättad röstlängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Prop. 1987/s8:124

4. Förslag till Lag om ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken dels att 2 kap. 2 5 skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 2 5, 6 kap. 4 ä', 7 kap. 3 5 och 18 kap. 1 5 skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Den som varken är eller skall vara kyrkobokförd här i landet skall vid hindersprövningcn visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behö- righet att ingå äktenskapet. om ett sådant intyg kan anskaffas.

Om det fordras tillstånd eller samtycke till äktenskapet. skall be- vis om tillståndet eller samtycke! visas upp vid hindersprövningen.

Om det fordras tillstånd till äk- tenskapet, skall bevis om tillståndet visas upp vid hindersprövningen.

6 kap.

Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fat- tas det medel för familjens under- håll, får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavan- den och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upphört eller om det finns fullmäktig, förmynda- re eller god man för den sjuka eller bortavarande maken.

Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fat- tas det medel för familjens under- håll. får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavan- den och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upphört eller om det finns fullmäktig. förmynda- re, god man eller förvaltare som har rätt att företräda den sjuka el- ler bortavarande maken [ dessa an- gelägenheter.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens under- håll, såvida tredje man varken insåg: eller borde ha insett att behovet inte

förelåg.

7 kap.

Genom äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem skall vara dennes enskilda egendom. Genom nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendo- men skall vara giftorättsgods.

Äktenskapsförord skall upprättas skriftligen och undertecknas av ma- karna eller de blivande makarna.

Äktenskapsförord skall upprättas skriftligen och undertecknas av ma- karna eller de blivande makarna.

DJ ["J

Nuvarande lydelse

Detta gäller även om någon av dem är omyndig. ] så fall skall dock för- myndarens skriftliga medgivande inhämtas.

Föreslagen lydelse

Detta gäller även om någon av dem är underårig eller har förvaltare en- ligt ll kap. 7 S_föräldrabalken utan begränsning av Firvaltaruppdra- get. I så fall skall dock förmynda- rens eller fört-'altarens skriftliga medgivande inhämtas.

Äktenskapsförord skall registreras hos domstolen. Ett äktenskapsförord som har slutits mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående. om det ges in till domstolen inom en månad från det att äktenskapet ingicks. I annat fall gäller äktenskapsförord först från och med den dag då det ges in till domstolen.

. 18 kap.

Om den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken bevakas av god man enligt 18 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller. om den som har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne underlåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att för- ordna god man.

Gode mannen skall samråda med den som han har förordnats för, om det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 10 kap. 13 9" föräldrabalken.

Om den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig. skall dennes rätt i saken bevakas av god man enligt 11 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne underlåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att för- ordna god man.

Gode mannen skall samråda med den som han har förordnats för, om det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 20 kap. 2 b &" föräldrabalken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

5. Förslag till Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 9 och 11 åå. 17 kap. 2 å, 18 kap. 2 å, 19 kap. 1 och 18 åå, 20 kap. 8 å samt 24 kap. 4 och 5 åå ärvdabalkenl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

9.5

Om nyttjanderättshavaren ge- nom vanvård av egendomen eller genom annat otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa. må rätten på ansökan ålägga honom att ställa säkerhet för egen- domen eller ock förordna, att denna skall ställas under vård och förvalt- ning av god man som avses i 18 kap. föräldrabalken.

För skada, som nyttjanderätts- havaren uppsåtligen eller av vårds- löshet tillskyndat ägaren. skall er- sättning gäldas. då nyttjanderätten upphör eller egendomen ställes un- der värd och förvaltning av god man.

Om nyttjanderättshaVaren ge- nom vanvård av egendomen eller genom annat otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa,får rätten på ansökan ålägga honom att ställa säkerhet för egen- domen eller ocksä förordna. att denna skall ställas under vård och förvaltning av god man som avses i 11 kap. föräldrabalken.

För skada, som nyttjanderätts- havaren uppsåtligen eller av vårds- löshet vållat ägaren. skall ersätt- ning betalas. då nyttjanderätten upphör eller egendomen ställs un- der vård och förvaltning av god man.

llå

Skall enligt testamente någon njuta avkomst av egendom i kvarlå- tenskapen och egendomen, till be- tryggande av hans rätt, sättas under särskild vård. skall den, där ej an- nat följer av testamentet, ställas un- der förvaltning av god man som av- ses i 18 kap. föräldrabalken.

Skall enligt testamente någon njuta avkomst av egendom i kvarlå— tenskapen och egendomen. till be— tryggande av hans rätt, sättas under särskild vård. skall den, där ej an- nat följer av testamentet. ställas un- der förvaltning av god man som av- ses i 11 kap. föräldrabalken.

17 kap. 2 5

Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv. är det gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten. tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.

Ej mä underårig avsäga sig arv, ej heller omyndigförklarad utan för- myndarens skriftliga samtycke.

' Balken omtryckt 19811359.

En underårig får inte avsäga sig arv. Den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 å föräldrabalken utan be- gränsning av jörvaltaruppdraget får inte avsäga sig arv utan förval— tarens skriftliga samtycke.

Nuvarande lydelse

Där ej annat framgår av omstän- digheterna, gäller arvsavsägelse ack mot arvinges avkomlingar.

Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodeläga- re eller av den som i annat fall har att förvalta boet. skall egendomen, om den ej står under vård av för- myndare, syssloman eller annan, vårdas av delägare som samman- bodde med den avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall genast underrätta övriga del- ägare om dödsfallet och. om det be- hövs god man för någon delägare. göra anmälan hos rätten enligt 18 kap. föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare gäller också ef- terlevande make som inte är del- ägare.

Föreslagen lydelse

Om något annat inte framgår av omständigheterna. gäller arvsavsä- gelse också mot arvinges avkom- lingar.

18 kap. ä

Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodeläga- re eller av den som i annat fall har att förvalta boet. skall egendomen, om den ej står under vård av för— myndare, syssloman eller annan, vårdas av delägare som samman- bodde med den avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall genast underrätta övriga del- ägare om dödsfallet och, om det be- hövs god man för någon delägare, göra anmälan hos rätten enligt II kap. föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare gäller också ef- terlevande make som inte är del— ägare.

Finns det inte någon som sålunda tar hand om den dödes egendom, skall medlem av hushållet som den döde tillhörde. hyresvärd eller annan som är närmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla delägare eller anmäla dödsfallet till socialnämnden. Då anmälan skett eller förhållandet på annat sätt blir känt. skall socialnämnden, om det behövs, göra vad som enligt första stycket åligger delägare. För kostnaderna med anledning av detta har kommunen rätt till ersättning av boet.

19 kap. 1 5

Då dödsbodelägare begär det. skall rätten förordna, att egendo- men skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse nå- gon att i sådan egenskap hand/lava förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsett att i avseen- de å förvaltningen träda i arvingars och universella testamentstagares ställe (testamentsexekutor). äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt. Sådant beslut skall ock med- delas på begäran av den som erhål- lit legat eller äger föra talan om full- görande av ändamålsbestämmelse. där det prövas nödigt för legatets eller ändamålsbestämmelsens verk-

Då dödsbodelägare begär det. skall rätten förordna. att egendo- men skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, samt utse nå- gon att i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit utsedd att ifråga om förvaltningen träda i arvingars och universella testamentstagares ställe (testamentsexekutor), äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt. Sådant beslut skall också meddelas på begäran av den som erhållit legat eller äger föra talan om fullgörande av ändamålsbe- stämmelsc, där det prövas nödigt för legatets eller ändamålsbestäm-

Nuvarande lydelse

ställande, eller på begäran av bor- genär eller den som står i ansvar för betalning av gäld efter den döde. där det måste antagas att dödsboet är på obestånd eller att sökandens rätt eljest äventyras. Är dödsbodel- ägare eller den som erhållit legat omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 & föräldrabalken god man förordnats för honom, skall döds- boet avträdas till förvaltning av bo- utredningsman. om överförmynda- ren begär det och rätten finner skäl därtill.

Skall enligt testamente egendo- men vara undantagen delägarnas förvaltning, men är testamentsexe— kutor ej utsedd eller kan den utsed- de ej utföra uppdraget. skall rätten, då ansökan göres av någon vars rätt är beroende av utredningen eller förhålllandet eljest varde/' kunnigt. meddela beslut som i första stycket sägs.

Beslut enligt denna paragraf må grundas jämväl å testamente som ej vunnit laga kraft.

Föreslagen lydelse

melsens verkställande, eller på be- gäran av borgenär eller den som står i ansvar för betalning av gäld efter den döde, där det måste antas att dödsboet är på obestånd eller att sökandens rätt eljest äventyras. Ar

dödsbodelägare eller den som er— hållit legat omyndig eller har enligt ]] kap. 3. 4 eller 7 ä' föräldrabalken god man ellerlfi'irvaltare förordnats för honom, skall dödsboet avträdas till förvaltning av boutrednings- man, om överförmyndaren begär det och rätten finner skäl därtill. Skall enligt testamente egendo- men vara undantagen delägarnas förvaltning, men är testamentsexe- kutor ej utsedd eller kan den utsed- de ej införa uppdraget. skall rätten. då ansökan görs av någon vars rätt är beroende av utredningen eller

förhållandet eljest blir kant. meddeJ

la beslut som avses i första stycket.

Beslut enligt denna paragraffår grundas även på testamente som ej vunnit laga kraft.

18.5

Routredningsman är pliktig att ersätta Skada. som han uppsåtligen eller av vårdslöshet til/skyndar dödsboet eller någon. vars rätt är beroende av utredningen.

Ära nera utredningsmän ersätt- ningspliktiga. svara de en för alla och alla för en. Ersättningsbclop- pet skall utredningsmännen emel- lan slutligen fördelas efter den stör- re eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om skyldighet att hos bank ned- sätta eller inbetala värdehandlingar och penningmedel. som tillkomma omyndig eller den för vilken god man förordnats, stadgas i föräldra- balken.

Boutredningsman är pliktig att ersätta skada, som han uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utredningen.

Är flera utredningsmän ersätt- ningspliktiga. svarar de solidariskt. Ersättningsbeloppet skall utred- ningsmännen emellan slutligen för- delas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om skyldighet-att hos bank ned- sätta eller inbetala värdehandlingar och penningmedel. som tillkonmter omyndig eller den för vilken god man eller förvaltare förordnats, stadgas i föräldrabalken.

20 kap.

Bouppteckning skall inom en må- nad efter upprättandet jämte be- styrkt avskrift för registrering in-

85

Bouppteckning skall inom en må- nad efter upprättande jämte be- styrkt avskrift för registrering ges

Nuvarande lydelse

givas till rätten i den ort där den döde skolat svara i tvistemål i all- mänhet eller. om behörig domstol ej sålunda finnes. till Stockholms tingsrätt. Ära flera bouppteckning- ar, skola de ingivas samtidigt: och skall tiden härför räknas från det den sista bouppteckningen upprät- tades.

Föreslagen lydelse

in till rätten i den ort där den döde skolat svara i tvistemål i allmänhet eller. om behörig domstol ej sålun- da finns, till Stockholms tingsrätt. Finns det flera bouppteckningar, skall de ges in samtidigt; och skall tiden härför räknas från det den sis- ta bouppteckningen upprättades.

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall förvaras hos rätten.

Har omyndig del i boet eller fin- nes delägare. för vilken god man skall förordnas. skall ytterligare en bestyrkt avskrift ingivas för varje överförmyndare som skall ha till- syn över ifrågavarande förmynder— skap eller godmanskap. Är boupp- teckningen av vidlyftig beskaffen— het. må denna avskrift omfatta en- dast erforderliga delar.

Ära ej erforderliga avskrifter in- givna, skola sådana tagas på boets bekostnad.

l-lar omyndig del i boet eller är någon för vilken förvaltare enligt Föräldrabalken har förordnats del- ägare eller finns delägare, för vil- ken god man skall förordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ges in för varje överförmyndarc som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap. förvaltarskap eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet. behöver denna avskrift omfatta endast er- forderliga delar.

Är inte erforderliga avskrifter in- givna. skall sådana tas på boets be- kostnad.

24 kap. 4 %

Träder efterlevande make. som deltagit i avtalet. i nytt gifte. eller dör delägare och efterlämnar han såsom dödsbodelägare någon, som ej deltagit i avtalet. skall detta. om uppsägning sker inom fyra månader därefter. upphöra att gälla tre månader efter uppsägningen.

Där förmyndare eller god man deltagit i avtalet. skall vid förmyn- derskapcts eller godmanskapets Upphörande rätt till uppsägning som i första stycket sägs tillkomma den å vars vägnar avtalet slutits.

Har, efter det avtal om samman- levnad i oskiftat bo slutits, väsent- lig ändring inträtt i de förhållanden som därvid voro avgörande, eller finnes avtalet av annan särskild or- sak ej böra bestå, må rätten på del- ägares talan förklara. att avtalet skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fort- satta bestånd medför äventyr för

Om förmyndare. god man eller förvaltare deltagit i avtalet, skall vid förmynderskapets, godmanska- pets eller fört-'altarskapets upphö- rande rätt till uppsägning som avses i första stycket tillkomma den på vars vägnar avtalet slutits.

55

Har, efter det avtal om samman- levnad i oskiftat bo slutits. väsent- lig ändring inträtt i de förhållanden som därvid var avgörande, eller be- finns avtalet av annan särskild or- sak ej böra bestå./'är rätten på del- ägares talan förklara. att avtalet skall upphöra att gälla.

Om hävande av avtal, vars fort- satta bestånd medför äventyr för

delägare som är omyndig eller för delägare som är omyndig eller för vilken god man är förordnad, är vilken god man eller förvaltare är särskilt stadgat. förordnad, är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden

Härigenom föreskrivs att 11 5 lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse ut'

Har egendom i dödsbo, vilken förvaltats av god man. som i 1] kap. 4 5 lagen om förmynderskap sägs, efter preskription av rätt att taga arv eller testamente eller ock eljest tillfallit fonden. vare han plik- tig fullgöra vad enligt 8,5 första stycket åligger god man, som där avses.

Har egendom i dödsbo, vilken förvaltas av god man enligt 11 kap. 3 ,$ föräldrabalken. efter preskrip- tion av rätt att ta arv eller testamen- te eller annars tillfallit fonden, är denne skyldig att fullgöra vad som enligt 8 %% första stycket åligger en god man som där avses.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 19331318.

7. Förslag till Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att ,18 kap. 3 &" jordabalken' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 3 &

Bestämmelsernai 1 och 2 åå äger ej tillämpning. om

1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28% lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

2. rätte ägaren. när han utfärdade 2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderät- den handling på vilken äganderät- ten grundats, var i konkurs eller ten grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under infly- omyndig eller handlade under infly- tande av rubbad själsverksamhet. tande av rubbad själsverksamhet

eller inte hade rådighet över den fasta egendomen på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för honom,

3. förvärvet enligt lag är ogiltigt. enär det icke skett i föreskriven form eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av domstol eller annan myndighet.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1989.

' Balken omtryckt 1971: 1209."

8. Förslag till Prop. 1987/88: 124 Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1215 fastighetsbildningslagen (1970:988)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 12 5

Om god man enligt 18 kap. 45 Om god man' enligt 11 kap. 3 ä' föräldrabalken behöver förordnas, föräldrabalken behöver förordnas, skall fastighetsbildningsmyndighe- skall fastighetsbildningsmyndighe- ten anmäla detta hos rätten. ten anmäla detta hos rätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 1971: 1035. M

9. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av

samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 10 och 3-0 åå lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 105

Kallelse och delgivning enligt 9 & ombesörjes av den som skall hålla sammanträdet. Denne skall vidare göra anmälan hos rätten, när god man enligt 18 kap. 4 s* föräldrabal- ken behöver förordnas.

Kallelse och delgivning enligt 9 % ombesörjs av den som skall hålla sammanträdet. Denne skall vidare göra anmälan hos rätten, när god man enligt 11 kap. 3 .é' föräldrabal- ken behövcr förordnas.

30 s

Styrelsen för samfällighetsföre- ning skall bestå av en eller flera le- damöter och ha sitt säte i den ort där medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger. Styrel- seledamot skall vara myndig.

Styrelsen för samfällighetsföre- ning skall bestå av en eller flera le- damöter och ha sitt säte i den ort där medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger. Styrel- seledamot för inte vara underårig eller hajörvaltare enligt ][ kap. 7 5 föräldrabalken utan begränsning avfört-'allaruppdraget.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

10. Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1, 6. 10 a och 13 5.5, 8 kap. 2 &. 10 kap. 7 :$. 12 kap. 2 .5 och 20 kap. 14 & rättegångsbalken skall ha följande lydelse.

Frfireslagen lydelse 4 kap.

1 s' Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för Nuvarande lydelse behörighet till domarämbetc föreskrivna kunskapsprov.

Ej må den utöva domarämbete. som är mnyndig eller i konkurstill- stånd.

Ej må den utöva domarämbete. som är i konkurstillstånd- eller som har förvaltare enligt [] kap. 7.5 föräldrabalken utan begränsning

avförvultaruppdraget.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förordnar regeringen.

6ä3

Valbar till nämndeman är myndig svensk medborgare, som är kyrko- bokförd i kommunen eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör till hov- rätten, och ej fyllt sjuttio år. Lagfa- ren domare, bcfattningshavarc vid domstol. åklagare. polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Valbar till nämndeman är svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen eller, i fråga om nämn— deman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör till hovrätten. och som inte är underårig eller har fyllt sjuttio år och inte 'heller harfi'irt'al- tare enligt 1! kap. 7 åfiräldrabal- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget. Lagfaren domare. be- fattningshavare vid domstol. åkla- gare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Ej må någon samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt. Ej må annan vägra att mottaga uppdrag som nämndeman än den som fyllt sextio år eller eljest uppgiver giltigt hinder. Den som avgått som nämndeman vare ej skyldig att åter inträda förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

10 a 53 Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 1 kap. 8 få och 2 kap. 4 a &. Under treårsperio- den får vid behov ytterligare personer förordnas för återstående del av perioden. lnträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett

.) Senaste lydelse 1974z573. *' Senaste lydelse 1976: 560. 3 Senaste lydelse 1985:415.

Nut-farande lydelse Föreslagen lydelse

mål en omständighet som medför att. förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får ej vara omyn- dig eller i konkurstillstånd.

Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får ej vara under- årig eller i konkurstillstånd eller ha jört'altare enligt 11 kap. 7 åföräld- rabalken utan begränsning av förval taruppdra get .

Bä4

Domare vare jävig att handlägga mål:

Domare är jävig att handlägga mål: '

1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada:

2. om han med part är eller varit gift eller äri rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag. att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående:

3. om han till någon. som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2:

4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är för- myndare eller god man för part eller eljest parts ställföresträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, för- ening eller annat samfund. stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part. eller. då kommun eller annan sådan menighet är part. är ledamot av nämnd eller styrelse. som hand- har förvaltningen av den angelägen- het målet rör;

4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är för- myndare. god man ellerfi'irvaltare för part eller eljest parts ställföre- trädare eller är ledamot av styrel- sen för bolag, förening eller annat samfund. stiftelse eller annan sådan ' inrättning. som är part, eller," då

kommun eller annan sådan menig- het är part, är ledamot av nämnd eller styrelse. som handhar förvalt- ningen av den angelägenhet målet ror:

5. om han eller någon honom närstående. som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada. står i förhållande, som avses i 4:

6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom

skiljeman tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger. som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

* Senaste lydelse 1973: 240.

Lydelse enligt prop. 1987/88: 26

Föreslagen lydelse

8 kap.

25

Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

1. är svensk medborgare, 2. har hemvist i Sverige.

3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till

domarämbete,

4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teore- tisk utbildning.

5. har gjort sig känd för redbarhet, och

6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet. Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2.

Den som är omyndig eller försatt i konkurs får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 5 lagen (l985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rädgivningsverksamhet.

Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt I I kap. 7 5 föräldrabalken utan begräns- ning av )?)"rvallllruppdmge! får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 & lagen (1985: 354) om förbud mot yr- kesmässig rådgivning i vissa fall. m.m. är förbjuden att utöva rådgiv- ningsverksamhet.

Lagfarcn domare i eller befattningshavare vid allmän domstol eller all- män åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som annars är anställd i statens eller kommuns tjänst eller hos annan enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag. Vad som nu sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatby- ra. '

10 kap. 7.5

Tvist på grund av förmyndares eller god mans förvaltning må väc- kas vid den rätt. där förmynderska- pet eller godmanskapet är eller se- nast varit inskrivet. eller ock vid rätten i den ort, där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans egendom till förvaltning, må tvist på grund av förvaltningen väckas vid rätten i den ort. där förvaltning- en förts.

Tvist på grund av förmyndares, god mans eller _förvalrares förvalt- ningfår väckas vid den rätt där för- mynderskapet. godmanskapet eller fört'ultarskapet är eller senast varit

inskrivet, eller också vid rätten i den ort där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans egendom till förvaltning. får tvist på grund av förvaltningen väckas vid rätten i den ort där förvaltning- en förts.

12 kap. 2 55 Såsom ombud må ej brukas annan än den som rätten med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i målet.

5 Senaste lydelse l956: 230.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ombud skall vara svensk medborgare med hemvist inom riket: dock må även annan brukas såsom ombud, om rätten med hänsyn till målets beskaf- fenhet och övriga omständigheter finner det lämpligen kunna ske.

Ej må den vara ombud, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

Ej må den vara ombud. som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt [[ kap. 7 åföräldrabalken utan be- gränsning av jörvaltaruppdraget.

20 kap. 14 å”

Är målsäganden omyndig och rör brottet egendom, varöver han ej rå- der, eller rättshandling, som han ej själv äger ingå, äge hans ställföre- trädare angiva brottet eller tala därå. Rör brottet den omyndiges person. äge den som har vårdnaden om honom angiva brottet eller tala därå. Vad i ll kap. 2—5 åå är stad— gat om part och ställföreträdare i tvistemål äge motsvarande tillämp- ning beträffande målsägande, även om han ej för talan.

Om råttegångsombud för måls— ägande gälle vad i l2 kap. är stad— gat.

Är målsäganden omyndig och rör brottet egendom, varöver han ej rå- der, eller rättshandling, som han ej själv äger ingå. får hans ställföre- trädare angiva brottet eller tala dårå. Samma rätt har en förvaltare enligt föräldrabalken för en målsä- gandes räkning när brottet rör egendom eller rättshandling som omfattas av förvaltarens uppdrag. Rör brottet den omyndiges person, får den som har vårdnaden om ho- nom angiva brottet eller tala därå. Vad i ll kap. 2—5 åå är stadgat om part och ställföreträdare i tvistemål tillämpas beträffande målsägande. även om han ej för talan.

Om rättegångsombud för måls- ägande gäller vad i l2 kap. är stad- gat.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

" Senaste lydelse 1974: 239.

11. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 6å lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6å'

Underrätt är vid handläggning av Underrätt är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren do- ärende domför med en lagfaren do- mare. om ej annat följer av vad som mare. om ej annat följer av vad som föreskrives nedan i denna paragraf. föreskrivs nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 å skall rätten hava sägs i 3 eller 4 å skall rätten ha den den sammansättning som anges i sammansättning som anges i tredje tredje stycket, stycket,

om ärendet är tvistigt. om eljest särskild anledning föreligger därtill. eller om ärendet angår

]. tillstånd till äktenskap enligt 2 1. anordnande. upphörande eller kap. .? å äktenskzmsbalken, ändring av förvaltt'irskap enligt II kap. 7. 19 eller 23 åföräldrabalken,

2. talan mot överförmyndares beslut,

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till vinstutdelning i bolag eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i detta stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämndemän, när ärendet skall prövas enligt äktenskapsbalken, lagen (1987: 232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken, och annars av minst tre och högst fyra lagfarna domare. När nämndemän ingår i rätten. skall 14 kap. 17 å äktenskapsbalkcn tillämpas.

Regeringen får för andra fall än som avses i andra stycket föreskriva att tjänstemän som inte är lagfarna får handlägga ärenden som är av enkel beskaffenhet och som avser

1. förordnande eller entledigande ]. förordnande eller entledigande av förmyndare eller god man. av förmyndare. god man eller för- valtare. 2. inskrivning av förmynderskap 2. inskrivning av förmynderskap. eller godmanskap. godmanskap ellerförvaltarskap.

3. avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman och för- ordnande eller entledigande av boutredningsman.

4. förordnande av bodelningsförrättare,

5. förordnande av skiftesman vid arvskifte. eller

6. dödande av handlingar och inteckningar enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, dock ej i fall som avses i 12 a å nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989. ' Senaste lydelse 1987: 1109.

12. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs

värdehandlingar

Härigenom föreskrivs att 15 & lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehandlingar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1515

Vad i denna lag stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om vård av värdehandlingar, som till- höra den, för vilken god man för- ordnats efter vad i 18 kap. 3 eller 4 & föräldrabalken stadgas. så ock i fråga om medel. som för hans räk- ning innestå hos bank och ej må uttagas utan överförmyndarens till- stånd.

Vad som föreskrivs i denna lag skall tillämpas även i fråga om vård av värdehandlingar som till/rör den. för vilken god man enligt 1] kap. 3 eller 4 & föräldrabalken eller förval- tare enligt samma balk har förord- nats. liksom i fråga om medel som för sådan persons räkning står inne hos bank och inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Lagen omtryckt 1976:616.

13. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt

Härigenom föreskrivs att 9, 12 och 19 åå lagen (1904: 48 s. 1) om sam- äganderätt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

l sammanhang med förordnande om offentlig auktion bestämme rät- ten or-k, där sådant av någon del- ägare yrkas, ett pris, varunder god- set ej mä försäljas. Är fråga om för- säljning av fastighet. däri omyndig har del. skall sådant pris utsättas. ändå att yrkande därom ej fram- ställes. '

Föreslagen lydelse

95

I samband med ett förordnande om offentlig auktion skall rätten också. om det yrkus av någon del- ägare. bestämma ett pris under vil- ket godset inte får försäljas. Är det fråga om försäljning av en fastighet. i vilken en omyndig har del eller som till någon del omfattas av ett förvaltt'trskap enligt föräldrabal- ken. skall ett sådant pris bestäm- mas. även om det inte yrkas av nä- gon. I övrigt varde försäljnings— 1 övrigt skall försäljnings- villkoren bestämda av gode villkoren bestämmas av gode mannen. mannen. 12 5'

Åre samtliga delägare vid auktio- nen tillstädes och varda de överens om antagande ellerförkastande av anbud. som å auktionen göres skall vid deras beslut bero: dock att. där fråga är om fastighet. vari omyndig har del. försäljning ej må ske. utan den omyndiges andel varder betald efter det enligt 9 9' utsatta pris.

Varda delägarna ej ense. efter ty nyss är sagt. gälle högsta anbudet såsom antaget. där det ej understi- ger pris. som enligt 9.5 må vara utsatt. Är lott i samfälld fastighet särskilt intecknad och uppgår den på sådan lott belöpandc andel i den bjudna köpeskillingen icke till be- loppet av den gäld. för vilken lotten på grund av inteckning häftar. mä ej anbudet antagas, med mindre ägare av övriga lotter det medgiva: dock att vad sålunda ft'ireskririts

' Senaste lydelse 1907: 83 s. 3.

Om samtliga delägare är närva- rande vid auktionen och de är över- ens om att anta eller förkasta ett anbud som lämnas på auktionen. gäller deras beslut. Är det fråga om en fastighet. för vilken rätten utan yrkande enligt 9 så skall bestämma ett visst lägsta pris. får försäljning dock inte ske om inte den omyndi- ges andel eller den andel som om— fattas av ett jörvaltarskap enligt föräldrabalken blir betald enligt det bestämda priset.

Är delägarna ej ense. gäller högs- ta anbudet såsom antaget. om det ej understiger det pris som har be- stämts enligt 9 5. Är lott i samfälld fastighet särskilt intecknad och uppgår den på sådan lott belöpande andelen i den bjudna köpgskillingen icke till beloppet av den gäld. för vilken lotten på grund av inteckning häftar. fär anbudet inte antas. om inte ägare av övriga lotter medger det. Vad som nu ltar sagts gäller dock inte. om försäljningen avser

Nuvarande lydelse

icke äger tillämpning, där försälj- ningen avser att från två eller flera hemmanslotter avsöndra mark, som varit till ständigt ryttare-, sol-

Föreslagen lydelse

att från två eller flera hemmanslot- ter avsöndra mark, som varit ansla- gen till ständigt ryttare-. soldat- el- ler båtsmanstorp.

dat- eller bätsmanstorp anslagen.

19 53

Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan samfällighet. som avses i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. eller å sådan allmänning. som avses i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar eller lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna; ej heller vare i något fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av jaktvårdsområde. bestående av allenast en fastighet, eller av fiskevårds- område. omfattande allenast en fastighet eller det till allenast en fastighet hörande fisket.

Beträffande egendomsförhållanden som rör makar. sambor. delägare i oskiftat dödsbo. bolagsmän. redare som ingått överenskommelse om part- rederi eller deltagare i samma gruvrörelse finns särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna i 15 kap. 15.5 föräldrabalken skall inte tillämpas i fråga om försäljning enligt denna lag av samfälld fast egendom. vari omyndig äger del .

Bestämmelserna i 15 kap. 15 Så föräldrabalken skall inte tillämpas i fråga om försäljning enligt denna lag av samfälld fast egendom. som till någon del ägs av omyndig eller omfattas av ett förl-'(llftlrSktlp enligt föräldralmlken.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1989.

3 Senaste lydelse 1987: 796.

Prop. 1987/881124

14. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra . rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs att 22ä lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättcns område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

')

4.

Där fullmaktsgivaren förklaras omyndig eller kommer'under an- nans nzålsmanskap. .have' rätts- handling. som fullmäktigen företa- ger, icke större verkan än den skul- le haft. om fullmaktsgivaren sjalv företagit densamma.

Föreslagen lydelse

Om fullmaktsgivaren får en för- valtare enligt föräldralmlken. har en rättshandling som fullmäktigen

företar nell som (nn/atlas arförval- larens uppdrag inte större verkan än den skulle ha haft. om fullmakts- givaren själv hade företagit rätts- handlingen.

Denna lag trädet-i kraft den 1 januari 1989.

15. Förslag till Lag om ändring i lagen (1936: 81) om skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 17 & lagen (1936: 81) om skuldebrev skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l7å

Ändå att ny borgenär är i god tro. mä gäldenären mot honom göra gäl- lande:

att skuldebrevet är förfalskat. el- ler & gäldenärens vägnar utfärdat av någon som därtill saknade behö- righet. eller ogiltigt såsom tillkom- met under tvång varom sägs i 28 & lagen om avtal. eller såsom utfär- dat av någon som var omyndig eller handlade under inflytande av rub- bad själsverksamhet: eller

att skuldebrcvct dödats eller be- talning l'ullgiorts genom fordrings- beloppets nedsättande i allmänt förvar. eller att borgenären [följd av preskription eller proklama för— lorat sin talan, eller att skuldförhäl- landet ändrats genom tvängsac- kord.

Även om en ny borgenär är i god tro,får gäldenären mot honom göra gällande att skuldebrevet är förfals- kat. att det på gäldenärens vägnar har utfärdats av någon som sakna- de behörighet till det eller att det är ogiltigt på grund av att det har kommit till under sådant tvång som anges i 28 ålagen (1915:ZI8)' om avtal och andra rättshamilingar på

förnu'igenhetsrättens område.

Vidare får gäldenären även mot en godtroende borgenär göra gäl- lande att skuldebrevet har utfär- dats av någon som var omyndig el- ler handlade under inflytande av rubbad själsverksamhet eller inte hade rätt att utfärda skuldebrevet på grund av att en förvaltare enligt ji'iräldrabalken var förordnad för honom.

Slutligen får gäldenären även mot en godtroende borgenär åbero- pa att skuldebrevet har dödats eller att betalning har fullgjons genom att fordringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar eller att borgenären på grund av preskription eller prok— lama har förlorat sin talan eller att skuldförhållandet har ändrats ge- nom tvångsackord.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

'J't L)

16. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981: 131) om kallelse på okända

borgenärer

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 åå lagen (1981: 131") om kallelse på okända borgenärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

-3 s'

När ansökan om äktenskapsskillnad eller anmälan enligt 9 kap. l & andra stycket äktenskapsbalken har gjorts, får vardera maken ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända borgenärer.

Kallelse på okända borgenärer får också sökas av förmyndaren. när någon har förklarats omyndig.

En borgenär. som inte är uppta- gen i föneckningen över kända bor- genärer och som underlåter att an- mäla sin fordran inom den före— skrivna tiden, förlorar rätten att kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har känt till den före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett på ansökan av för- myndare, gäller vad som har sagts om gäldenären i stället förmynda- ren. Anmälan behövs inte, om bor- genären inom anmälningstiden åbe- ropar sin fordran i gäldenärens kon— kurs eller i förhandling om offent- ligt ackord.

Kallelse på okända borgenärer får också sökas av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken.

En borgenär, som inte är uppta- gen i förteckningen över kända bor- genärer och som underlåter att an- mäla sin fordran inom den före- skn'vna tiden, förlorar rätten att kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har känt till den före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett på ansökan av god man eller förvaltare enligt föräldra- balken, gäller vad som har sagts om gäldenären i stället gode munnen eller förvaltaren. Anmälan behövs inte. om borgenären inom anmäl- ningstiden åberopar sin fordran i gäldenärens konkurs eller i för— handling'om offentligt ackord.

Förlust av rätten att kräva ut en huvudfordran omfattar även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av borgen.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1987z810.

17. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 och 10 åå samt 20 kap. 8 % lagen (1962: 381) om allmän försäkringl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

Försäkrad som åtnjuter förtids- pension enligt 7 kap. 1.5 första stycket är skyldig att. om hans ar- betsförmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra anmä- lan härom hos allmän försäkrings- kassa. Motsvarande skall beträffan- de försäkrad. vars rätt till förtids- pension grundats på varaktig ar- betslöshet. så ock den som åtnjuter änkepension eller förmån enligt 9 kap. gälla, om förhållandena så ändras att rätten till pensionen eller förmånen därav påverkas. Ar den försäkrade omyndig, åvilar anmäl- ningsskyldigheten förmyndaren.

Under/rites anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, mä pensionen eller förmånen indragas för viss tid eller tills vidare.

Försäkrad som åtnjuter förtids- pension enligt 7 kap. 15 första stycket är skyldig att, om hans ar- betsförmåga väsentligt förbättras, utan oskäligt dröjsmål göra-anmä- ,lan härom hos allmän försäkrings-

kassa. Motsvarande skall beträffan- de försäkrad. vars rätt till förtids- pension grundats på varaktig ar— betslöshet. så ock den som åtjnuter änkepension eller förmån enligt 9 kap. gälla. om förhållandena så ändras att rätten till pensionen eller förmånen därav påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmäl- ningsskyldigheten förmyndaren. Om denjärsäkrade har en god man eller förvaltare enligt föräldrabal— ken. har denne motsvarande skyl— dighet att göra anmälan. om det

. kan anses ingå i uppdraget.

Underläts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl. får pensionen cllcr förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

105

Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antagas att han avlidit. äga hans efterlevande åtnjma familjepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension må dock krävas förkla- ring på heder och samvete av efter- levande att denne saknar varje un- derrättelse om den bortavarande. ] fråga om omyndig må sådan förkla- ring infordras från hans förmynda— re. Finnes den bortavarande seder- mera vara vid liv, skall pension ej vidare utgå.

' Lagen omtryckt 1982: 120.

Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antas att han avlidit, har hans efterlevande rätt till familjepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension får dock krävas förkla- ring på heder och samvete av efter- levande att denne saknar varje un- derrättelse om den bortavarande. I fråga om omyndigfår sådan förkla- ring infordras från hans förmynda- re. Förklaring kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnats enligt föräldrabal- ken. Visar det sig sedermera att

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den bortavarande är vid liv skall pension ej vidare utgå.

20 kap.

Den som är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger att, i enlighet med de föreskrifter som meddelas av rege- n'ngen eller. efter regeringens be- stämmande, av riksförsäkringsver- ket, lämna de uppgifter, som äro av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande omyndig åvilar uppgiftsskyldigheten förmyndaren.

85

Den som är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger att. i enlighet med de föreskrifter som meddelas av rege- ringen eller. efter regeringens be- stämmande, av riksförsäkringsver- ket, lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande den som är 0- myndig eller har god man ellerför- valtare enligt föräldrabalken har förmyndaren eller. om det kan an— ses följa av uppdraget, gode mannen eller firvaltaren skyldighet att lämna uppgifterna.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

"18 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 8 och 11 ss lagen (1962: 392") om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpensionl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

811

- Den som åtnjuter hustrutillägg el- ler kommunalt bostadstillägg är skyldig att. om hans eller hans ma- kes ekonomiska förhållanden vä- sentligt förbättrats. utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom till den allmänna försäkringskassa. inom vars verksamhetsområde han senast blivit mantalsskriven. Ena- handa skyldighet åligger honom. om han åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrives i annan kommun än förut, så ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes. Är den som åtnjuter tillägget omyndig åvilar an- mälningsskyldigheten förmynda- ren. Uppbäres förmånen av myn- dighet eller av annan person än den pcnsionsberättigade eller dennes förmyndare. är jämväl sådan myn- dighet cller person anmälningsskyl- dig.

Föreslagen lydelse

2

Den som åtnjuter hustrutillägg el- ler kommunalt bostadstillägg är skyldig att. om hans eller hans ma- kes ekonomiska förhållanden vä- sentligt förbättrats. utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om detta till den allmänna försäkringskassa. inom vars verksamhetsområde han senast blivit mantalsskriven. Ena- handa skyldighet åligger honom, om han åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrivs i annan kommun än förut, så ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes. Är den som åtnjuter tillägget omyndig åvilar an- mälningsskyldigheten förmynda- ren. Om den som uppbär förmånen har en god man eller förvaltare en- ligtföräldrabalken. har denne mot- svarande skyldighet att göra anmä- lan. om det kan anses ingå i upp— draget. Uppba'rs förmånen av myn- dighet eller av annan person än den pensionsberättigade eller dennes förmyndare. gode man eller förval- tare. är även sådan myndighet eller person anmälningsskyldig.

115

Ansökan om förmån enligt denna lag skall innehålla nödiga upplys- ningar för bedömande av sökan- dens rätt ävensom en av sökanden och. om han är gift. hans make underskriven förklaring på heder och samvete att de lämnade upplys- ningarna äro med sanningen öve- rensstämmande. För omyndig sö-

' Lagen omtryckt 1976: 1014. 2 Senaste lydelse 1987: 207.

Ansökan om förmån enligt denna lag skall innehålla nödiga upplys- ningar för bedömande av sökan- dens rätt samt en av sökanden och. om han är gift. hans make undersk- riven förklaring på heder och sam- vete att de lämnade upplysningarna är med sanningen överensstäm- mande. För sökande som är omyn-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

kande skall förklaringen avgivas av dig eller har god man eller,/ifirvalta- förmyndaren. re enligt jöräldralmlken skall för- klaringen avges av förmyndaren el- ler. om det kan anses följa av upp- draget, av gode mannen eller för- valtaren.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

19. Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2: s studiestödslagen' (1973: 349) skall ha följande lydelse.

9 kap. 2 &

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta. kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någan sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15— 19 55. 4 kap. 28—35 så eller 7 kap. 17 s' och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 å.4kap.44.öoch7kap.17aä.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig: på grund av ålder, åvilar betal-- ningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmyndare.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande. som vid utbetalningstiIlfället var omyndig, åvilar betalningsskyldighcten den som då var den omyndiges förmyn- dare.

På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter översti- ger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskil- da skäl kan den äter-betalningsskyldigc befrias helt eller delvis från sin skyldighet att erlägga räntan.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

' Lagen omtryckt 1987: 303.

20. Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 å och 8 kap. 6 5 lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 12 5

Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat sammanhang och kan det antagas att hanhar avlidit till följd av arbetsskada. har hans efterlevande rätt till livränta. Som villkor för utbetalning av livränta får dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den försäkrade. I fråga om 0- myndig får sådan förklaring krävas från hans förmyndare.

Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat sammanhang och kan det antagas att han har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efterlevande rätt till livränta. Som villkor för utbetalning av livränta får dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den försäkrade. I fråga om 0- myndig får sådan förklaring krävas från hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man ellerförvaltare som har förordnats enlig!Fjräldrahalken.

Visar det sig sedermera att den försäkrade är vid liv eller att han har avlidit av annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till livränta.

8 kap.

Den som har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som är av bety- delse för tillämpningen av denna lag. Är den förmånsberättigade o- myndig. skall uppgifterna lämnas av förmyndaren.

Den som har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myn— dighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som är av bety— delse för tillämpningen av denna lag. Är den förmånsberättigade o— myndig eller har god man ellerför— valtare enligt föräldrabalken för- ordnats för honom, skall uppgifter- na lämnas av förmyndaren eller. om de! kan anses följa av uppdra- get, av gode mannen eller förvalta- ren.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989. '

' Lagen omtryckt 1977:264.

21. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 23 & lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 ä'

Bestämmelserna i 16 kap. 12 så. 17 kap. 1 5 och 20 kap. 5. 6 och 8 %% lagen (1962: 381) om allmän försäk- ring om utbetalning till annan än den pensionsberättigade. samman- träffande av förmåner, preskrip- tion, utmätningsförbud och upp- giftsskyldighct beträffande den som är omyndigförklarad tillämpas även ifråga om delpension.

Bestämmelserna i 16 kap. 12 få. 17 kap. 1 & och 20 kap. 5, 6 och 8 åå lagen (1962: 381) om allmän försäk- ring om utbetalning till annan än den pensionsberättigade, samman- träffande av förmåner. preskrip- tion. utmätningsförbud och upp- giftsskyldighet beträffande den som har god man eller förvaltare enligt fifiriildrahalken tillämpas även i frå- ga om delpension.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1983: 197.

22. Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620)

Härigenom föreskrivs att 48 å socialtjänstlagen (1980: 620) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 å'

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräld- rabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

1 kap. 4 %$ föräldrabalken. 2 kap. 1, 4—6. 8 och 9 åå föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 å att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utred- ning.

3 kap. 5, 6 och 8 åå föräldrabalken. 7 kap. 7. 11 och 14 åå föräldrabal- ken, dock inte befogenhet enligt 7å att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp.

7 kap. 7. 11 och 14 åå föräldra- 7 kap. 7. 11 och 14 åå föräldra- balken, dock inte befogenhet enligt balken, dock inte befogenhet enligt 7 å att godkänna avtal som innefat- 7 % att godkänna avtal som innefat- tar åtagande att utge engångsbe- tar åtagande att utge engångsbe- lopp. lopp.

I I kap. 16 S* andra stycket föräld- rabalken.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 25. 27 eller 28 å denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 å lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 å lagen (1964: 1431 om bidragsförskott.

Denna lag trädcri kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1981: 1244.

23. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering

Härigenom föreskrivs att 4å lagen (1944: 133) om kastrering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4å'

Kastrering ma", där ej nedan an- norlunda stadgas, företagas alle- nast efter tillstånd av socialstyrel- sen. Sådant tillstånd må icke läm- nas för någon, med mindretillfälle att yttra sig, där så kan ske. beretts,

om han är underårig den som har . vårdnaden om honom. aln-han är ()nzynding/tlarad hans förmynda- re, om han är gift hans make samt om han är intagen å allmän anstalt dennas läkare och föreståndare.

Kastrering får, om ej nedan an- norlunda stadgas. företas endast ef- ter tillstånd av socialstyrelsen. Så- dant tillståndfår inte lämnas för nå- gon, såvida inte tillfälle att'yttra sig. där så kan ske. har beretts, om han är underårig den som har vård- naden om honom, om han är gift hans make samt om han är intagen på allmän anstalt dennas läkare och föreståndare".

På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke får kastrering enligt 1 å andra stycket företagas utan socialstyrelsens till- stånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande, med angivan- de av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsätt- ningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller hem som avses i lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på sjukhus med stöd av lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1981: 1254.

24. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 18 å lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18ä

Patienten eller hans make. om -

makarna sammanbodde vid tiden för intagningen. eller annan. som då stadigvarande sammanbodde med honom eller hans barn, fader, mo— der, syskon, förmyndare eller gode man får göra ansökan om utskriv— ning.

Patienten eller hans make, om ,

makarna sammanbodde vid tiden för intagningen, eller annan, som då stadigvarande sammanbodde med honom. eller hans barn, fader, mo- der. syskon. förmyndare. gode man eller förvaltare får göra ansökan om utskrivning.

Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om patient som aVses i 17 å andra stycket ger till känna att han icke vill vara intagen på sjukhuset, skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin möj- ' lighet att ansöka om utskrivning och tillfälle beredas honom att upprätta erforderliga handlingar. '

Utskrivningsnämnden är icke skyldig att pröva ansökan om utskrivning förrän en månad förflutit från prövningen av tidigare ansökan.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

* Lagen omtryckt 1982: 782.

25. Förslag till

Lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190)

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

åå transplantationslagen (1975: 190)

Föreslagen lydelse

45

lngrepp som avses i denna lag får företagas på levande person om denne skriftligen samtyckt till in- greppet. -

lngrepp på den som ej fyllt ader- ton år eller som på grund av psy- kisk sjukdom, hämmad förstånds- utveckling eller psykisk abnormitet av annat slag saknar förmåga att lämna samtycke enligt första styc- ket får ske om medicinska skäl på- kallar att biologiskt material för transplantation tages från denne. [ fall som nu nämnts fordras social- styrelsens tillstånd till ingreppet. Innan styrelsen avgör tillståndsfrå- gan skall beträffande den som är underårig hans vårdnadshavare och beträffande den som lider av psy- kisk abnormitet förmyndare eller god man beredas tillfälle att yttra sig. Tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. lngrepp får iekeförelagas mot givarens vil- ja.

'»11

Vill någon komma i fråga som gi- vare av biologiskt material skall den läkare som enligt 3 åhar rätt att besluta om ingrepp upplysa honom och. i förekommande fall. vård- nadshavare. förmyndare eller god man om ingreppets beskaffenhet och om de risker som är förknippa- de med detta. Samtycke som avses i 4 å skall lämnas till läkaren. Den- ne skall därvid förvissa sig om att givaren har förstått innebörden av upplysningarna.

lngrepp som avses i denna lag får fin-etas. på en levande person om denne skriftligen samtyckt till in- greppet.

lngrepp på den som ej fyllt ader- ton år eller som på grund av psy- kisk sjukdom. hämmad förstånds- utveckling eller psykisk abnormitet av annat slag saknar förmåga att lämna samtycke enligt första styc- ket får ske om medicinska skäl på- kallar att biologiskt material för transplantation tas från denne. 1 fall som nu nämnts fordras socialstyrel- sens tillstånd till ingreppet. lnnan styrelsen avgör tillståndsfrågan skall beträffande den som är under- årig hans vårdnadshavare och be- träffande den som lider av psykisk abnormitet god man ellerförvaltare beredas tillfälle att yttra sig. Till- stånd får lämnas endast om synner- liga skäl föreligger. Ingrepp får inte företas mot givarens vilja.

Vill någon komma i fråga som gi- vare av biologiskt material skall den läkare som enligt 3 å har rätt att besluta om ingrepp upplysa honom och, i förekommande fall, vård- nadshavare. god man ellerförvalta- re om ingreppets beskaffenhet och om de risker som är förknippade med detta. Samtycke som avses i 4 å skall lämnas till läkaren. Denne skall därvid förvissa sig om att giva- ren har förstått innebörden av upp- lysningarna.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

26. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att 6 och 11 åå lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Särskilda omsorger skall ges den psykiskt utvecklingsstörde endast om han begär det. Om han är under 15 år eller, i annat fall, om han up- penbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan. skall de särskilda omsorgerna ges på begä- ran av vårdnadshavare, förmynda- re eller god man.

Föreslagen lydelse

65

Särskilda omsorger skall ges den psykiskt utvecklingsstörde endast om han begär det. Om han är under 15 år eller, i annat fall, om han up- penbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan. skall de särskilda omsorgerna ges på begä- ran av vårdnadshavare, förmynda- re. god man eller förvaltare enligt föräldrabalken.

llå

Landstingskommunen skall an- mäla till överförmyndaren när en psykiskt utvecklingsstörd kan antas behöva förmyndare eller god man samt när en amyndighetsförkluring bör kunna hävas eller ett godman- skap kunna upphöra.

Landstingskommunen skall an- mäla till överförmyndaren när en psykiskt utvecklingsstörd kan antas behöva god man eller förvaltare samt när ett godmanskap eller förvaltarskap bör kunna upphöra eller uppdragets omfattning ('ind- ras.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

27. Förslag till Lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 617)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 23å och 3 kap. 3å bankrörelsclagen (1987: 617) skall ha följande lydelse..

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 23 5 En omyndig får utan förmyndarens tillstånd förfoga över medel som den omyndige själv satt in hos en bank efter det han fyllt sexton år. Utan den omyndiges samtycke får banken inte betala ut sådana medel till förmynda- ren. Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta medlen och företett bevis på detta, får den omyndige inte vidare förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes hos banken.

Medel som en förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldra- balken får tas ut utan överförmyn- darens tillstånd endast om det har gjorts förbehåll enligt 15 kap. 9å andra stycket nämnda balk eller ut- taget avser ränta som stått inne kor- tare tid än ett år. Överförmyndaren kan när som helst förordna. att ett förbehåll inte skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på be- vis eller i motbok, som har utfär- dats om insättningen. Banken är skyldig att på begäran av överför- myndarc. förmyndare eller god man utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in eller som står inne, samt i förekommande fall in- tyga att meddelat tillstånd inte ut- nyttjats.

Mcdel som en förmyndare. god man ellerf'r'irvaltare förvaltar enligt föräldrabalken får tas ut utan över- förmyndarens tillstånd endast om det har gjorts förbehåll enligt 15 kap. 9 å andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta som stått inne kortare tid än ett år. Överför- myndare kan när som helst förord- na. att ett förbehåll inte skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på bevis eller i motbok. som har utfärdats om insättningen. Banken är skyldig att på begäran av över- förmyndare. förmyndare, god man eller förvaltare utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in eller som står inne, samt i förekom- mande fall intyga att meddelat till- stånd inte utnyttjats.

3 kap.

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen eller, efter rege- ringens bcmyndigande. bankin- spektionen i särskilda fall tilllåter annat. Den som är auktoriserad el- ler godkänd revisor behövcr dock inte-vara svensk medborgare. Den som är omyndig, i konkurs eller underkastad näringsförbud får inte vara revisor.

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande. bankin- spektionen i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad el- ler godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är underårig. i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt I ] kap. 7 .å' föräldrabalken utan begräns—

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning av förvaltaruppdraget får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbo- lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett aukto- riserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisions- bolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till bankens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revi- sor. Bestämmelserna i 5 & om behörighet och i 13 så om rätt att närvara på stämma tillämpas på den huvudansvarige.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

28. Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987: 618)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. ] ä. 3 kap. 13 och 16 åå 4 kap. 4 5 samt 7 kap. 3 & bankaktiebolagslagen (1987: 618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2! kap.

Ett bankaktiebolag skall bildasav en eller flera stiftare.

Stiftarna skall vara svenska med- borgare och bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad nä- ringsförbud följer av 6 &? lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Stiftarna skall vara svenska med- borgare och bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs el- ler sam har förvaltare enligt 11 kap. 7 åföräldrahalken utan be- gränsning av förvaltaruppdraget får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad nä- ringsförbud följer av 6 & lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av ett eller flera utländska bankföretag som stiftare. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmel- serna om fusioni 11 kap. 2 s.

3 kap. 13 ä

1 avstämningsbolag skall i en sär— skild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han. till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev. har rätt att i stället för den aktieäga- re som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbe- vis och, vid fondemission. brev på en ny aktie. Detsamma gäller för-- myndare eller god man för en aktie-- ägare eller vid konkurs konkurs-- förvaltaren eller vid utmätning. kvarstad eller betalningssäkring av— seende aktier kronofogdemyndig— heten.

I avstämningsbolag skall i en sär- skild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han. till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt att i stället för den aktieäga- re som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbe- vis och. vid fondemission. brev på en ny aktie. Detsamma gäller för- myndare. god man eller förvaltare för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid utmät- ning. kvarstad eller betalningssäk- ring avseende akticr kronofogde— myndigheten.

l förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10% skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan anteckning skall avföras. när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan sam- tycke av den som berörs av förhållanden som har antecknats i förteckning-

en.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 5.

Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bankaktiebolaget företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier. om testamentet innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och. för avkomsträttshavarcn, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om ägan- derättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av nyttjande-' eller avkomsträttshavarcn gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägaren. Dock skall någon påskrift om införandet inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtten har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man. på grund av ett förordnande enligt 18 kap. 4 & förs- ta stycket 5 föräldrabalken, förvaltar aktier för en blivande ak— tieägares räkning. skall den blivan- de ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktie- boken med anteckning om förvär- vet och om förordnandet.

När en god man, på grund av ett förordnande enligt II kap. 3 & förs- ta stycket 5 föräldrabalken, förvaltar aktier "för en blivande ak- tieägares räkning. skall den blivan- de ägaren på anmälan av den gode" ' mannen föras in som ägare i aktie-

boken med anteckning om förvär- vet och om förordnandet.

4 kap. 4 & De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att för varje aktie få ett särSkilt emissionsbevis (vid nyemmission tecknings- rättsbevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstäm- ningsbolag. får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emis- sionsbevis. Används inte sådana kuponger som emissionsbevis. skall deti

beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie. '

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett bankaktiebolag som inte är ett avstämningsbolag skall anteckning om detta göras på det aktiebrev på vilket företrädesrättcn grundas. om inte kupong- er används som emissionsbevis.

1 avstämningsbolag skall emis- sionsbevisen och. vid fondemis- sion, breven på nya aktier som till- kommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen är införda i ak- tieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 13 5. Om dessa inte var be- rättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepappers- centralen kände till att handlingar- na skulle komma i orätta händer cl-

] avstämningsbolag skall emis- sionsbevisen och, vid fondemis- sion. breven på nya aktier som till- kommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen är införda i ak- tieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 13 5. Om dessa inte var be- rättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepappers- centralen kände till att handlingar- na skulle komma i orätta händer el-

Nuvarande lydelse

ler om någon av dem har åsidosatt. den aktsamhet som efter omstän- digheterna skäligen bort iakttas. Bolaget cller värdepapperscentra— len anses inte heller ha fullgjort sin skyldighet om mottagaren var 0—- myndig.

Föreslagen lydelse

ler om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som efter omstän- digheterna skäligen bort iakttas. Bolaget eller värdepapperscentra- len anses inte heller ha fullgjort sin skyldighet om mottagaren var underårig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken fr'irordnad att företräda honom i denna angelä- gen/tel.

7kap. 3ä'

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och. om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter något annat. bosatta i Sverige. Den som är 0— myndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäl- ler den som är underkastad nä- ringsförbud följer av 65 lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara 'svenska medborgare och. om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter något annat. bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 75 föräldrabalken utan begränsning ai'fört'altaruppdraget kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäl- le den som är underkastad nä- ringsförbud följer av 6.3 lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Utan hinder av första stycket får i ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankföretag högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter vara svenska medborgare bosatta utomlands eller utländska medborgare. Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i" landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektio- nen får medge undantag från vad som föreskrivs i detta stycke.

Av Styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i banken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till de offentli- ga styrelseledamöterna eller arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelse representation för de privatanställda.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1987: 1248.

29. Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 5. 3 kap. 12 och 15 åå. 4 kap. 3 s". 8 kap. 4 5 samt 10 kap. 2 & aktiebolagslagen (1975: 1385)' skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

2 kap. 1 $$

Aktiebolag bildas av en eller flera stiftare. Stiftare skall vara svensk medborgare och bosatt i Sverige eller svenskjuridisk person. Handelsbo- lag får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge annan än som angivits nu att vara

Nuvarande lydelse

stiftare.

Den som är omyndig eller i kon- kurs kan ej vara stiftare.

Den som är underårig elleri kon- kurs eller som har förvaltare enligt ]] kap. 7 ä' föräldrabalken utan be- gränsning av förvaltaruppdraget kan ej vara stiftare.

3 kap. 1215

lavstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsät- tning eller på grund av villkor i tes- tamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission, brev på ny aktie på begäran upptagas i en särskild för- teckning. Detsamma gällcr förmyn- dare eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförvalta- ren eller vid utmätning. kvarstad el- ler betalningssäkring avseende ak— tier kronofogdemyndigheten.

lavstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsätt- ning eller på grund av villkor i testa- mente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda ' aktieägaren lyfta utdelning och matta emissionsbevis fondemission. brev på ny aktie på begäran upptas i en särskild för- teckning. Detsamma gäller förmyn- dare. god man eller förvaltare för aktieägare eller vid konkurs kon— kursförvaltaren ellcr vid utmätning. kvarstad eller betalningssäkring av- seende akticr kronofogdemyndig- heten.

och. vid '

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10.5 första stycket skall införas i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer den som avses i första stycket. Sådan anteckning skall avl'öras. när det visas att rätten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas till annan utan samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

' Lagen omtryckt 1982: 739.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas till annan utan samtycke av den som berörs av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

155

Vad som sägs i denna lag om ak- tieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även beträffande den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier. om testamentet innehåller bestämmelse att han skall äga företräda aktierna och. beträffande avkomsträttshavarcn. att aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under sär- skild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavarcn skall på an- mälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall göras anteckning om äganderättsförvärvct och om den med nyttjande- eller avkomst- rätten förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om infö- ring av nyttjande- eller avkomst- rättshavarcn gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införing av ak— tieägare. Dock skall påskrift om in- föringcn ej ske på aktiebrevet. När det styr/tes att nyttjande- eller av- komsträtten upphört. skall anteck- ning därom göras i aktieboken.

När god man på grund av förord- nandejämlikt [8 kap. 4 s 5 föräldra- balken förvaltar aktier för blivande aktieägares räkning. skall blivande ägare på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

Vad som sägs i denna lag om ak-

jtieägares rätt att i bolaget företräda

aktier skall gälla även beträffande den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier. om testamentet innehåller bestämmelse att han skall ha rätt att företräda aktierna och. beträffande avkomsträttshava- ren. att aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavarcn skall på an- mälan bli införd i aktieboken. Vid införingcn skall göras anteckning om äganderättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomst- rätten förenadc rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om infö- ring av nyttjande- eller avkomst- rättshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införing av ak- tieägare. Dock skall påskrift om in- föringcn ej ske på aktiebrevet. När det styrks att nyttjande- eller av- komsträtten upphört. skall anteck- ning därom göras i aktieboken.

När en god man på grund av för- ordnande enligt II kap. 3 På första stycket 5 föräldrabalken förvaltar aktier för blivande aktieägares räk— ning. skall blivande ägare på anmä- lan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

4 kap.

Aktieägare som har företrädes- rätt att deltaga i emission har rätt att för varje aktie få särskilt emis- sionsbevis (vid nyemission teck- ningsrättsbevis och vid fondemis- sion delbevis). Är bolaget ej av- stämningsbolag. får till aktiebrev hörande kupong användas som emissionbevis. Användes ej kupong som emissionsbevis. skall i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

39

Aktieägare som har företrädes- rätt att delta i emission har rätt att för varje aktie få särskilt emissions- bevis tvid nyemission tecknings- rättsbevis och vid fondemission delbevis). Är bolaget ej avstäm- ningsbolag. får till aktiebrev höran- de kupong användas som emis- sionsbevis. Används ej kupong som emissionsbevis. skall i beviset an- ges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Nuvarande lydelse

Begagnar aktieägare sin företrä- desrätt att deltaga i emission i bo- lag som ej är avstämningsbolag. skall det aktiebrev på vilket företrä- desrätten grundas förses med på- skrift härom, om ej kuponger an- vändes som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emis- sionsbevis och. vid fondemission. brev på ny aktie som tillkommer aktieägaren genast i rekommende- rat brev eller på annat betryggande sätt översändas till den som på av- stämningsdagen är införd i aktiebo- ken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 &. Var han vid mottagandet ej berättigad. skall bolaget likväl an- ses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock ej. om bolaget eller vär- depapperscentralcn hade känne- dom om att handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsam- het som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas och ej heller om mottagaren var omyndig. '

Föreslagen lydelse

Begagnat: aktieägare sin företrä- desrätt att delta i emission i bolag som ej är avstämningsbolag. skall det aktiebrev på vilket företrädes- rätten grundas förses med påskrift. härom. om ej kuponger används som emissionsbevis.

] avstämningsbolag skall emis- sionsbevis och. vid fondemission. brev på ny aktie som tillkommer aktieägaren genast i rekommende- rat brev eller på annat betryggande sätt översändas till den som på av- stämningsdagen är införd i aktiebo- ken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 s. Var han vid mottagandet ej berättigad. skall bolaget likväl an- ses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock ej, om bolaget eller vär- depapperscentralen hade känne- dom om att handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsam- het som efter omständigheterna skäligen bort iakttas och ej heller om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare ert/igt föräldra- balken med ett uppdrag som ()mfm- tar denna angelägenhet.

8 kap. 4 51

Styrelseledamot och verkställan- de direktör skall vara svenska med- borgare och bosatta i Svcrige. om ej regeringen eller myndighet som re- geringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Med svenskt medbor- garskap jämställs medborgarskap i Danmark. Finland. Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter. om minst halva antalet styrelsele- damöter är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara styrelseledamot eller verk- ställande direktör.

.2 Senaste lydelse 1984: 943.

Styrelseledamot och verkställan- de direktör skall vara svenska med- borgare och bosatta i Sverige. om ej regeringen eller myndighet som re- geringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Med svenskt medbor- garskap jämställs medborgarskap i Danmark. Finland. Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter. om minst halva antalet styrelsele- damöter är bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs el- ler sam harförvaltare enligt ll kap. 7 5 föräldrabalken utan begräns- ning av förvaltaruppdraget kan ej vara styrelseledamot eller verkstäl— lande direktör.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap 2 53

Revisor skall vara svensk med- borgare och bosatt i Sverige. om ej regeringen eller myndighet som re- geringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är auktori— serad eller godkänd revisor behö- ver dock inte vara svensk medbor- gare. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara revisor.

Revisor skall vara svensk med- borgare och bosatt i Sverige. om ej regeringen eller myndighet som re- geringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är auktori- serad eller godkänd revisor behö- ver dock inte vara svensk medbor- gare. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt ll kap. 7.5 föräldrabalken utan begränsning av förvaltarupp- draget kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den inSikt i och erfarenhet av redovisning och ekono- miska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserat revi- sionsbolag med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med god- känd revisor. Bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 4. 12 och 15 55 tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör. om det kan ske. utses minst en av

moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

"1 Senaste lydelse 1985: 939.

74.

30. Förslag till

Lag om ändring i aktiefondslagen (1974: 931)

Härigenom föreskrivs att 33 & aktiefondslagen (1974: 931) skall ha följan- de lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 ä'

I fråga om fondandelsbevis gäl- ler. om annat ej följer av denna lag. i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev föreskri- ves om löpande skuldebrev. Härvid är den som innehar fondandels- bevis ställt till viss man eller order och enligt fondbolagets påskrift på beviset anges vara ägare till fondan- del som beviset avser likställd med den som enligt 13 å andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. På- skrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel som beviset avser.

i fråga om fondandelsbevis gäl- ler. om annat ej följer av denna lag. i tillämpliga delar vad i lagen (1936: 81) om skuldebrev_/Q'>'re.skrivs om löpande skuldebrev. Härvid är den som innehar fondandelsbevis ställt till viss man eller order och enligt fondbolagets påskrift på bevi- set anges vara ägare till fondandel som beviset avser likställd med den som enligt 13 å andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. På- skrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel som beviset avser.

Om utdelningskuponger till fondandelsbevis finns bestämmelser i 24 och 25 55 lagen om skuldebrev.

Utfärdas fondandelsbevis utan utdelningskuponger och innehål ler fondbestämmelserna föreskrift att den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är an- tecknad såsom ägare av fond andel är behörig att uppbära på andelen belöpande utdelning. skall betal- ning av utdelning till denne anses giltig. även om han saknade rätt till ut delningen. Vad nu sagts gäller dock ej. om fondbolaget hade kän- nedom om att utdelningen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständighe- terna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var omyndig.

Utfärdas fondandelsbevis utan utdelningskuponger och innehåller fondbestämmelserna föreskrift att den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är an- tecknad såsom ägare av fondandel är behörig att uppbära på andelen belöpande utdelning. skall betal- ning av utdelning till denne anses giltig. även om han saknade rätt till utdelningen. Vad nu sagts gäller dock ej. om fondbolaget hade kän- nedom om att utdelningen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständighe- terna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldra- balken med ett uppdrag som omfat- tar denna angelägenhet.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1975: 1392.

31. Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen( 1982: 713)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 ä. 3 kap. 12 och 15 55, 4 kap. 6 &. 8 kap. 4å samt 10 kap. 35 försäkringsrörelselagen ('1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. l 5 Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera stiftare. Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige eller svenska juridiska personer. Handelsbolag får. dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige.

Den som är omyndig eller i kon- kurs kan inte vara stiftare.

Den som är underårig elleri kon- kurs eller som har förvaltare enligt 1] kap 7 ä' föräldrabalken utan be- gränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara stiftare. '

3 kap.

1 avstämningsbolag skall i en sär- skild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han till följd av. uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den aktieäga- re som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbe- vis och, vid fondemission. brev på en ny aktie. Detsamma gäller för- myndare eller god man för en aktie- ägare eller vid konkurs konkurs- förvaltaren eller vid utmätning. kvarstad eller betalningssäkring av- seende aktier kronofogdemyndig- heten.

12.5

1 avstämningsbolag skall i en sär- skild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den aktieäga- re som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbe- vis och. vid fondemission. brev på en ny aktie. Detsamma gäller för- myndare. god man eller förvaltare för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid utmät— ning. kvarstad eller betalningssäk— ring avseende aktier kronofogde- myndigheten.

l förteckningen skall för den som skall tas upp i denna "enligt första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 105 första stycket skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan förteckning skall avföras. när det visas att rätten har upphört. '

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan sam- tycke av den som berörs av de förhållanden som har antecknats i förteck- ningen.

15 5 Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderät- ten till eller rätten till avkomst av aktier. om testamentet innehåller en

bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och. för avkomsträtts- havaren. att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under sär- skild värd. '

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om ägan- derättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägare. Dock skall någon påskrift om införandet inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtter- na har upphört. skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man på grund av ett förordnande enligt [8 kap. 4 & 5 för— äldrabalken förvaltar aktier för en blivande aktieägares räkning. skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som äga- re i aktiebokcn med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

När en god man på grund av ett förordnande enligt [] kap. 3 äförs- ta stycket 5 föräldrabalken förvaltar aktier för en blivande aktieägares räkning. skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och 'om förordnandet. '

4 kap. 6 5 De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission tecknings- rättsbevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstäm- ningsbolag. får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emis- sionsbevis. Används inte sådana kuponger som emissionsbevis. skall det i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie. Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett bolag som inte är ett avstämningsbolag. skall anteckning härom göras på det aktiebrev på vilket företrädesrätten' grundas. om inte kuponger an-

vänds som emissionsbevis.

l avstämningsbolag skall emis- sionsbevisen och. vid fondemis— sion. breven på nya aktier som till— kommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen är införda i ak- tieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 12 :$. Om dessa inte var be- rättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort ' sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepappers- centralen kände till att handlingar- na skulle komma i orätta händer el- ler om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter om- ständigheterna skäligen bon iaktta. Bolaget eller värdepapperscentra- len anses inte heller ha fullgjort sin

I avstämningsbolag skall emis- sionsbevisen och. vid fondemis- sion. breven på nya aktier som till- kommer aktieägare genast sändas i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen är införda i ak- tieboken eller i förteckningen enligt ' 3 kap. 12 5. Om dessa inte var be- rättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepappers- centralen kände till att handlingar- na skulle komma i orätta händer el- ler om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter om- ständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentra- len anses inte heller ha fullgjort sin

Nuvarande lydelse

skyldighet om mottagaren var 0- myndig.

Föreslagen lydelse

skyldighet om mottagaren var 0— myndig eller hade en förvaltare en- ligt föräldrabalken förordnad att företräda honom i denna angelä- genhet.

8 kap.

Styrelseledamöterna och verk- ställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen. eller den myndighet som regeringen be- stämmer. i särskilda fall tillåter nå- got annat. Den som är omyndig el- ler i konkurs får inte vara styrelse- ledamot eller verkställandc _direk- tör.

4?

Styrelseledamöterna och verk- ställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen. eller den myndighet som regeringen be- stämmer, i särskilda fall tillåter nä- got annat. Den som är underårig eller i konkurs eller som harjörval- tare enligt 11 kap. 7 åföräldrabal- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget får inte vara styrelsele- damot eller verkställande direktör.

10 kap.

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller efter rege- ringens bemyndigande försäkrings- inspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Den som är omyndig elleri konkurs får inte vara revisor.

35

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen eller efter rege- ringens bemyndigande försäkrings- inspektionen i särskilda fall tillåter något annat. Den som är underårig eller i konkurs eller som harförval- tare enligt 1] kap. 7 åföräldrabal- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. 1 ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 och 13 55 tillämpas på den huvud- ansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör. om det kan ske. utses minst en av moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

32. Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 8 och 47 så taxeringslagen (1956: 623)1 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

853

Ordförande i taxeringsnämnd skall vara myndig svensk medbor— gare. Han får ej ha j_"vllt sjuttio år eller vara i konkurstillstånd.

Valbar till ledamot eller supple- ant i taxeringsnämnd är myndig svensk medborgare. som ej har fyllt sjuttio år. Den som väljs till leda- mot eller suppleant i taxerings— nämnd för lokalt eller särskilt taxe- ringsdistrikt skall vara mantalsskri- ven i kommun som helt eller delvis ingår i distriktet.

Ordförande i taxeringsnämnd skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller ha fyllt sjuttio är. Han får inte haft'irvaltare enligt 11 kap. 7 & föräldrabalken utan begränsning av hört-"altarupp- draget eller vara i konkurstillstånd.

Valbar till ledamot eller supple- ant i taxeringsnämnd är svensk medborgare. som inte är underårig eller har fyllt sjuttio år och inte hel- ler harförvaltare enligt II kap. 7 5 föräldrabalken utan begränsning av förval!aruppdraget. Den som väljs till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd för lokalt eller sär- skilt taxeringsdistrikt skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i distriktet.

Till ledamöter och suppleanter bör utses personer som har insikt i de beskattningsfrågor som ankommer på taxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

Taxeringsnämnden prövar självmant den valdes behörighet. Talan mot taxeringsnämndens beslut förs genom besvär hos länsskattemyndigheten.'

4753. Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna lag sägs. skall fullgöras

]) för omyndig av förmyndare el- ler god man. som förordnats enligt 18 kap. l ?; föräldrabalken. beträf- fande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning.

2) för sådan person, för vilken god man förordnats enligt 18 kap. 3 eller 4å föräldrabalken. av gode mannen beträffande vad han har under sin förvaltning.

1) för omyndig av förmyndare el- ler god man. som förordnats cnligt 11 kap. l & föräldrabalken. beträf- fande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning.

2) för sådan person. för vilken god man eller förvaltare har förord- nats cnligt Il kap. 3. 4 eller 7ä föräldrabalken. av gode mannen el- lerförvaltaren beträffande vad han har under sin förvaltning.

' Lagen omtryckt I97l: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik l974: 773. 3 Senaste lydelse l986: l284. 3 Senaste lydelse 1974: 997.

3) för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testa- mentsexekutor. som har att förvalta den dödes egendom. dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten.

4) för dödsbo. som ej längre består. av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom.

5) för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödst av vederbörande styrelse. förvaltning. syssloman. förvaltare eller ombud. där ej beträffande staten. landsting. kommun eller annan dylik menighet regeringen annorlunda för-ordnar.

6) för aktiefond av det fondbolag. som handhar förvaltningen av fonden eller. om förvaltningen övergått till tiörvaringsbank. av denna samt.

7) för annan än här ovan omförmäld juridisk person. som ej längre består. av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

33. Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 9 och 10 5.5. 18 kap. 2 &. 21 kap. 9 .5 samt 22 kap. 5 & fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

9.5'

Ordförande i fastighetstaxcdngs- nämnd och av länsskattemyndighet förordnad ledamot skall vara myn- dig svensk medborgare. Han får ej ha fyllt sjuttio år eller vara i kon— kurstillstånd.

Ordförande i fastighetstaxerings- nämnd och av länsskattemyndighet förordnad ledamot skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller ha fyllt sjuttio år. Han får inte heller vara i kon— kurstillstånd eller ha förvaltare en- lig! 1] kap. 7 åföräldrubalken man begränsning av förl'alrarllppdru- get.

10 52

Valbar till ledamot eller supple- ant i fastighetstaxeringsnämnd är myndig svensk medborgare. som ej har fyllt sjuttio år. Den som väljs till ledamot eller suppleant skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i fastighetstaxe- ringsdistriktet.

Valbar till ledamot eller supple- ant i fastighetstaxeringsnämnd är svensk medborgare. som inte är underårig eller har fyllt sjuttio år och som inte heller har förvaltare enligt Il kap. 7 55 föräldrabalken utan begränsning av förvaltarupp- draget. Den som väljs till ledamot eller suppleant skall vara mantals- skriven i kommun som helt eller delvis ingår i fastighetstaxerings- distriktet.

Till ledamöter och suppleanter bör utsespersoner som har insikt i de fastighetstaxeringsfrågor som ankommer på fastighetstaxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

18 kap.

Skyldighet att lämna deklaration eller annan uppgift. som sägs i denna

lag. skall fullgöras

1. för omyndig av förmyndare el- ler god man. som förordnats enligt 18 kap. [ & föräldrabalken. beträf- fande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning

' Senaste lydelse 1986: 1300. 3 Senaste lydelse 1981: I ll I.

1. för omyndig av förmyndare el- ler god man. som förordnats enligt ll kap. 1 år föräldrabalken. beträf- fande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning

Nuvarande lydelse

2. för sådan person. för vilken god man förordnats enligt 18 kap. 3 eller 4å föräldrabalken. av gode mannen beträffande vad han har under sin förvaltning

Föreslagen lydelse

2. för sådan person, för vilken god man eller/i'ir'valtare har förord- nats enligt 11 kap. 3. 4 eller 7.5 föräldrabalken. av gode mannen el- ler förvaltaren beträffande vad han har under sin förvaltning

3. för dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutor. som har att förvalta den dödes egendom. dock att där egendomen avträtts till förvalt- ning av boutredningsman. denne har att fullgöra deklarations- eller upp-

giftsskyldighetcn

4. för dödsbo. som ej längre består. av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom 5. för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödst av vederbörande styrelse. förvaltning. syssloman. förvaltare eller ombud samt

6. för annan än här ovan nämndjuridisk person. som inte längre består. av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

21 kap.

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt skall vara myndig svensk medborgare och ha sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Bland de värderingstekniska ledamöterna skall finnas företrädd sådan sak- kunskap beträffande olika slag av fastigheter.

(lä

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt skall vara svensk medbor- gare och får inte vara underårig el- ler Ila förra/tare enligt 11 kap. 7 5 föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdragel. Han skall ha sakkunskap i fråga om fastig- hetsvärdering. Bland de värde- ringstekniska ledamöterna skall fln- nas företrädd sådan sakkunskap be- träffande olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 205 andra stycket lagen (l97lz289) om allmänna förvaltnings—domstolar skall också tillämpas beträffande värderingsteknisk ledamot.

22 kap. 5 &

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio. högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god känne- dom om fastighetsförhallanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighets- taxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog. minst två beträffande värdering av vattenfallsfastighet. minst två beträffande värde- ring av jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet i övrigt. Avgår sådan person under den tid. för vilken han har blivit utsedd. förordnar regeringen annan person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara myndig svensk medborgare. Han får inte vara i konkurstillstånd.

Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstill-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 124

stånd eller ha förvaltare enligt ][ kap. 7 .Q' föräldrabalken utan be- gränsning av förvaltaruppdragel.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

34. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 13 kap. Så lagen (l976z600) om offentlig anställningl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap. 5 %

Att arbetstagare hos staten kan Att arbetstagare hos staten kan vara skyldig att frånträda utövning vara skyldig att frånträda utövning av tjänst. om han förklaras (mzyn- av tjänst. om han fårförvaltare en- dig eller försattes i konkurs. följer ligt [] kap. 7 åföriildrabalken eller av särskilda bestämmelser i lag el- försätts i konkurs, följer av särskil- ler annan författning. da bestämmelser i lag eller annan

författning.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

' Lagen omtryckt 1987: 1000.

35. Förslag till Lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 10 och 63 åå lagen (1977: 293) om handel med drycker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10%?

Den som är lznnytldig får ej bedri- va försäljning av alkoholdrycker.

Den som är underårig eller sorti har förvaltare enligt 11 kap. 7.6 jöräldrabalken utan "begränsning av för'l-'altaruppdraget får ej bedri- va försäljning av alkoholdrycker.

63.5

Har den som fått tillstånd till de- taljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit. försatts i konkurs eller förklarats omyndig och vill dödsboet. konkursboet el- lerförmymlaren fortsätta rörelsen. skall anmälan göras till tillstånds- myndigheten med uppgift om före- ståndare. Anmälan skall ha inkom- mit senast två månader efter döds- fallet respektive första borgenärs- sammantrf'idet eller omyndig/lets- fi'irklaringen. Har anmälan ej in- kommit inom föreskriven tid. upp- hör tillståndet att gälla den dag an- mälningstiden utgick.

Har den som fått tillstånd till de: taljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit. försatts i konkurs eller fått förvaltare enligt Il kap. 7 åföräldrabalken utan be- gränsning av förl-'altaruppdraget och vill dödsboet. konkursboet el- ler jörvaltaren fortsätta rörelsen. skall anmälan göras till tillstånds- myndigheten med uppgift om före- ståndare. Anmälan skall ha inkom- mit senast två månader efter döds- fallet respektive edgängssamman- trädet eller beslutet om förvaltare. Har anmälan ej inkommit inom fö- reskriven tid. upphör tillståndet att gälla den dag anmälningstiden ut- gick.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

Prop. 1987/88: 124

36. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

Härigenom föreskrivs att 5 5 lagen (1984:989) om socialförsäkringsvä- sendet under krig och krigsfara skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse ["t'ireslagen lydelse

Den som uppbär en förmån. som administreras av riksförsäkringsverkct och de allmänna försäkringskassorna. är skyldig att utan dröjsmål till först'tkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storle- ken av förmånen.

Om förmånstagaren är omyndig. åligger anmälningsskyldigheten för- myndaren. [jräga onl den som är underårig är också l'årdnudsllava- ren anmälningsskyldig. Sker utbe- talning eljest till någon annan än förmånstagaren. åligger motsvaran- de skyldighet även den till vilken förmånen betalas ut.

Om förmånstagaren är under- årig. åligger anmälningsskyldighe- ten förmyndaren och vårdnads- havaren. Om den som uppbärjör- månen har en god man ellerförval- tare enligtfi'n'äldrabalken. har den- ne motsvaramle skyldig/let att göra anmälan. om det kan anses ingå i uppdraget. Sker utbetalning eljest till någon annan än förmånstagaren. åligger motsvarande skyldighet även den till vilken förmånen beta- las ut.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

37. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l97lz289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 20 och 28 ååå lagen (l97lz289) om allmänna förvaltningsdomstolarl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 &:

Valbar till nämndeman i kammar- Valbar till nämndeman i kammar- rätt och länsrätt är myndig svensk rätt och länsrätt är svensk medbor- medborgare. som är kyrkobokfördi gare. som är kyrkobokförd i länet länet och inte har fyllt sjuttio år. och som inte är underårig eller har

fyllt sjuttio är och inte heller har förvaltare enligt Il kap. 7 åjå'iriild- mha/ken utan len'änsning av förvaltaruppdraget.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol. länsstyrelse. länsskatte— myndighet eller under länsstyrelse eller länsskattemydighet lydande myn- dighet. lagfaren domare. åklagare. polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt. Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

28 ??

Ledamöter och föredragande i Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall allmän förvaltningsdomstol skall vara svenska medborgare. Den som vara svenska medborgare. Den som är amiyndig eller i konkurstillständ är underårig eller i konkurstillständ får inte utöva befattning som leda— eller som har förvaltare enligt mot eller föredragande. ] fråga om 11 kap. 7 åföräldrabalken utan be- nämndemän i kammarrätterna och gränsning av _fifirvaltaruppdraget länsrätterna gäller 20 och 2l åå. får inte utöva befattning som leda—

mot eller föredragande. I fråga om nämndemän i kammarrätterna och länsrätterna gäller 20 och 2! ss.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha av- lagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 ;? rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1989.

1 Lagen omtryckt 1981: l323. * Senaste lydelse l986: l285. 3 Senaste lydelse 1986: l285.

38. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 417) om marknadsdomstol

m. m.

Härigenom föreskrivs att 7.5 lagen (1970:417) om marknadsdomstol m. m.1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Ledamot och ersättare i mark- nadsdomstolen skall vara myndig svensk medborgare. Innan ledamot eller ersättare börjar tjänstgöra i domstolen. skall han ha avlagt do- mared.

Föreslagen lydelse

Ledamot och ersättare i mark- nadsdomstolen skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller ha jörvaltare enligt 1] kap. 7 åföräldrabalken utan be- gränsning av jön-'nltaruppdraget. Innan ledamot eller ersättare börjar tjänstgöra i domstolen. skall han ha avlagt domared.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

' Lagen omtryckt 1984zl94.

39. Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 % lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvisterl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 1 &

Arbetsdomstolen består av högst tre ordförande. högst tre vice ordfö- rande samt sexton andra ledamöter.

Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk med- borgare och får ej vara omyndig el- borgare och får ej vara underårig ler i konkurstillstånd. Innan leda- elleri konkurstillstånd eller ha för- mot tar säte i arbetsdomstolen. valtare enligt ]] kap. 7 9" föräldra- skall han ha avlagt domared. balken utan begränsning avji'irval-

taruppdraget. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen. skall han ha avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Lagen omtryckt 1977:530. 89

40. Förslag till Lag om ändring i lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol

Härigenom föreskrivs att 8 & lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse.

Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse 3 &

Ledamot i bostadsdomstolen Ledamot i bostadsdomstolen skall vara svensk medborgare och skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i konkurs- får ej vara umlerårig eller i kon- tillstånd. kurstillstånd eller ha förvaltare en-

ligt ] ] kap. 7 5 föräldrabalken utan begränsning av fört-'allaruppdra- get.

Innan ledamot börjar tjänstgöra i domstolen. skall han ha avlagt domar- ed.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

41. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att 7 5 lagen (1977: 729) om patentbesvärsrätten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 ;

Ledamot i patentbesvärsrätten Ledamot i patentbesvz'irsrätten skall vara svensk medborgare och skall vara svensk medborgare och ha avlagt domared. Den som är ha avlagt domared. Den som är omyndig eller i konkurs får ej utöva underårig eller i konkurs eller som befattning som ledamot. nerför-valtare enligt I 1 kap. 7 .é'för—

äldrabalken utan begränsning av fört'alla/"uppdraget får ej utöva be— fattning som ledamot.

Första stycket gäller även föredragande hos patentbesvärsrätten som ej är ledamot.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 & rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i patentbesvärs— rätten.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

42. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1.978: 28) om försäkringsdomstol'ar

Härigenom föreskrivs att 9 och 13 55 lagen (1978:28) om försäkrings- domstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9å'

Valbar till nämndeman i försäk- ringsrätt är myndig svensk medbor- gare. som är kyrkobokförd i länet och ej har fyllt sjuttio är. Tjänste— man i allmän försäkringskassa eller ledamot av socialförsäkrings- nämnd. tjänsteman vid lokal skatte- myndighet eller riksförsäkringsver- ket, lagfaren domare. annan leda- mot eller tjänsteman i försäkrings- domstol. åklagare. advokat eller annan som har till yrke att föra and- ras talan inför rätta får ej vara nämndeman.

Valbar till nämndeman i försäk— ringsrätt är svensk medborgare. som är kyrkobokförd i länet och inte är underårig eller har fyllt sjut- tio år och inte heller harfk'irvaltare enligt I 1 kap. 7 9' föräldrabalken utan begränsning av _li'irvaltarupp- draget. Tjänsteman i allmän försäk- ringskassa eller ledamot av social- försäkringsnämnd. tjänsteman vid lokal skattemyndighet eller riksför- säkringsverket. lagfaren domare. annan ledamot eller tjänsteman i försäkringsdomstol. åklagare. ad- vokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får ej vara nämndeman.

Den som har fyllt sextio är eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämnde- man är ej skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

Ledamot i försäkringsöverdom- stolen. försäkringsrättsräd och för- säkringsrättsassessor skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej tjänstgöra som sådan ledamot el- ler som föredragande. I fråga om nämndeman gäller vad som är före- skrivet i 9 s'.

Ledamot i försäkringsöverdom- stolen. försäkringsrättsräd och för- säkringsrättsasscssor skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillständ eller som har '_förvaltare enligt ]] kap 7 >?_l'öräldralmlken utan be- gränsning av _lörvaltaruppdraget får ej tjänstgöra som sådan ledamot eller som föredragande. I fråga om nämndeman gäller vad som är före- skrivet i 9 &.

Ledamot och föredragande i försäkringsdomstol skall ha avlagt domar- ed.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 & rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i försäkrings- domstol.

Denna lag trädcri kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1986: 147.

43. Förslag till' Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 305 och 341 ss sjölagen (1891:35 s. 1)[ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

305 s

Sjöförklaring inom riket hålles av tingsrätt. som enligt 336 s" utsetts att Vara sjt'irättsdomstol. Behörig är den domstol som är närmast den hamn eller ort där sjöförklaring skall äga rum enligt 304 .s. Regeringen äger dock för viss hamn förordna att annan av sjörättsdomstolarna skall vara behö- rig. om det är ändamålsenligt med hänsyn till trafikförbindelser och övriga förhållanden.

(_)m annat ej följer av denna lag. gäller beträffande sjöförklaring inför domstol lagen om handläggning av domstolsärenden.

Vid sammanträde för sjöförkla- ring skall rätten bestå av lagfaren domare såsom ordförande samt två personer som äro kunniga och er- farna i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava grundlig erfa- renhet från tjänst som fartygs— eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en förteckning, som sjöfartsverket är- ligcn upprättar för varje sjöfartsin- spektionsdistrikt. Förteckningen skall upptaga minst tjugo personer. Om biträde av person med särskild sakkunskap i visst fall är ändamåls- enligt. äger rätten tillkalla sådan person att inträda såsom ytterligare ledamot i rätten. även om han ej är upptagen i förteckningen. Särskild ledamot skall vara svensk medbor- gare. Den som är omyndig eller i konkurstillständ får ej vara leda- mot. Särskild ledamot äger uppbära ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av re- geringen.

Vid sammanträde för sjöförkla- ring skall rätten bestå av lagfaren domare såsom ordförande samt två personer som äro kunniga och er- farna i sjöväsendet. Åtminstone en av de senare bör hava grundlig erfa- renhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen hava utövat sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en förteckning. som sjöfartsverket år.- ligen upprättar för varje sjöfartsin- spektionsdistrikt. Förteckningen skall upptaga minst tjugo personer. (.)m biträde av person med särskild sakkunskap i visst fall är ändamåls- enligt. äger rätten tillkalla sådan person att inträda såsom ytterligare ledamot i rätten. även om han ej är upptagen i förteckningen. Särskild ledamot skall vara svensk medbor- gare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som harför- valtare enligt ][ kap. 7 s föräldra- balken utan begränsning av förval- taruppdraget får ej vara ledamot. Särskild ledamot äger uppbära er- sättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av re- geringen.

I Danmark, Finland och Norge hålles sjöförklaring för svenskt fartyg av domstol som är behörig enligt landets lag.

I övrigt hålles sjöförklaring utom riket av svensk konsul. som enligt bemyndigande av ministern för utrikes ärendena äger utföra sådan förrätt-

' Lagen omtryckt 1985: 176.

ning. Om det lämpligen kan ske. skola vid sjöförklaringen biträda två av konsuln tillkallade. i sjöväsendet kunniga personer. helst svenska. danska, finska eller norska medborgare. mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare. Är i visst fall biträde av person med särskild sakkunskap ändamålsenligt. äger konsuln tillkalla även sådan person. I ort. där behörig svensk konsul ej finnes. hålles sjöförklaring av behörig dansk. finsk eller norsk konsul.

I fråga om sjöförklaring inför konsul gälla i tillämpliga delar bestämmel- serna om sjöförklaring vid domstol. Konsul äger dock ej upptaga ed eller meddela vitesföreläggandc.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3415

För domsaga. vars tingsrätt äger upptaga dispaschmål. upprättar sjö- fartsverket årligen en förteckning, vari upptagas minst tolv personer. som äro kunniga i handel och sjöfart och som äro skickade att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmäl. Bland dem som upptagits i denna för- teckning utser rätten för varje mäl tre för tjänstgöring som särskilda leda- möter. Om pä grund av förfall eller annat hinder föreskrivet antal ledamö- ter ej kan utses från förteckningen. utser rätten annan lämplig person att vara särskild ledamot.

Särskild ledamot skall vara Särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får underårig eller i konkurstillstånd ej vara ledamot. Särskild ledamot eller som har _lörvaltare enligt äger uppbära ersättning av allmän- II kap. 7 ä'föra"ldrabalken utan be- na mcdel enligt bcstämelser som gränsning av föri'altaruppdragei meddelas av regeringen. får ej vara ledamot. Särskild leda—

mot äger uppbära ersättning av all- männa mcdel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

44. Förslag till Lag om ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän

Härigenom föreskrivs att 5 & lagen (1929: 145) om skiljemän skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagna! lydelse

5 ä' Emot skiljemän gälle dessajäv:

!. om han är mnyndig: 1. om han är underårig eller hur förvaltare enligt II kap. 7 .tSfi'ira'ld- rabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget;

2. om han såsom domare eller eljest å tjänstens vägnar prövat den fråga varom skiljedom äskas. om han vittnat i saken eller yttrat sig såsom sakkunnig i tvistefrågan. om han eller någon som till honom är i den skyldskap eller det svågerlag som utgör jäv mot domare äger del i saken eller kan därav vänta synnerlig nytta eller skada. eller om han är part i en lika sak:

3. om han är med part i den skyldskap eller det svågerlag som utgör jäv mot domare. om han är parts vederdeloman eller uppenbara ovän. om han av någondera parten åtnjuter lön eller underhåll. om han lyder under någondera partens förmanskap. om han varit part behjälplig att förbereda eller utföra hans talan i saken. eller om han mottagit eller betingat sig ersättningi strid mot vad i 23 å stadgas;

4. om annan särskild omständighet föreligger som är ägnad att minska förtroendet till hans redlighet eller opartiskhet: samt

5. om mot uppdragets utförande för honom möter hinder som kan antagas bliva långvarigt.

Den. som åtnjuter lön eller underhåll av kronan. vare ej på grund därav jävig såsom skiljeman i sak. däri kronan är part. såvida han icke är anställd hos eller under en myndighet. vars verksamhet saken angår.

Söker någon sak med skiljeman eller tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig. skall det ej räknas förjäv.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse l936: 247.

45. Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972: 429)

Härigenom föreskrivs att 4. 5 a och 20 5.5 rättshjälpslagen (l972:429)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Rättshjälpsnämnd består av ord- förande. som skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv. samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall tvä vara advokater. en anställd på all- män advokatbyrä och en enskilt verksam. De två övriga skall vara svenska medborgare och myndiga.

Föreslagen lydelse

Rättshjälpsnämnd består av ord- förande. som skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv. samt fyra andra ledamöter. Av dessa skall två vara advokater. en anställd på all- män advokatbyrä och en enskilt verksam. De två övriga skall vara svenska medborgare och får inte vara uruleråriga eller ha förvaltare enligt ]] kap. 7 9” föräldrabalken utan begränsning av förvaltarupp- draget.

Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter för viss tid. För ordförande skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ordfö- rande äger motsvarande tillämpning pä ersättare. I övrigt får regeringen utse erforderligt antal ersättare.

Sali

För prövning av besvär i vissa fall enligt denna lag finns besvärs— nämnden för rättshjälpen. Den be.— stär av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden och ytter- ligare en ledamot skall vara lagfar- na och erfarna i domarvärv. Av öv- riga ledamöter skall tvä vara advo- kater. en anställd på allmän advo- katbyrå och en enskilt verksam. Återstående tre ledamöter skall vara svenska medborgare och m_vn- diga.

För prövning av besvär i vissa fall enligt denna lag finns besvärs- nämnden för rättshjälpen. Den be- står av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden och ytter- ligare en ledamot skall vara lagfar- na oeh erfarna i domarvärv. Av öv- riga ledamöter skall två vara advo- kater. en anställd på allmän advo- katbyrå och en enskilt verksam. Återstående tre ledamöter skall vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller Izafifirval- tare enligt ]] kap. 7 åföriildralml- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget.

Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter för viss tid. För de ledamöter som skall vara lagfarna och erfarna i domar-värv skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om sådan ledamot äger motsvarande tillämpning på ersättare. I övrigt får regeringen utse erforder- ligt antal ersättare.

Besvärsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem andra ledamöter. 5 & andra stycket äger motsvarande tillämpning på besvärs- nämnden.

' Lagen omtryckt l9831487.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen får förordna att besvärsnämnden skall vara delad i avdel- ningar. Vad som föreskrivcs om nämnd äger motsvarande tillämpning på sådan avdelning.

20 sl

Beviljas allmän rättshjälp enligt l6 & blir den som beslutat härom biträ- de till den rättssökande. [ annat fall får biträde förordnas på sökandens begäran, om denne ej själv eller genom någon som i tjänsteställning eller annars lämnar honom bistånd kan behörigen tillvarataga sin rätt.

[ sådan angelägenhet där tingsrätt skall bestå av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 a & rättegångsbalken får biträde förordnas endast om sär- skilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller sakens beskaffenhet. [ ärende om bodelning. som inte avser klander. får biträde inte förordnas.

När biträde kan förordnas enligt När biträde kan förordnas enligt 10 kap. 13 åföräldrabalken. förord- 20 kap. 2 a .5 föräldrabalken. för- nas ej biträde enligt denna lag." ordnas ej biträde enligt denna lag.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

2 Senaste lydelse 1987: 749.

46. Förslag till Prop. 1987/88: 124

Lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 2 & lagen (1973: 188) om arredenämnder och hyresnämnder' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 ;?

Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter. om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrendator eller, när ärendet rör bostadsarrende, bostadsarrendator.

Vid företagande av förberedande: åtgärd. vid prövning av fråga om avvisning av ansökan eller avskrivning av ärende samt vid handläggning av överklagande kan arrendenämnden bestå av ordföranden ensam. Vad som sagts nu gäller även vid medling när sådan lämpligen kan ske utan övriga ledamöters närvaro samt. om panerna samtycker till det eller saken är uppenbar, vid prövning av fråga som inte avgörs genom skiljedom.

Ledamot skall vara myndig Ledamot skall vara svensk med- svensk medborgare och får ej ha borgare och får inte vara underårig fyllt sjuttio år. eller ha fyllt sjuttio år och inte hel-

ler ha förvaltare enligt 11 kap. 7 & föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestäm- melserna om ledamot gäller även ersättare.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l989.

' Lagen omtryckt l985:66(). 2 Senaste lydelse 1986: ll65. 98

47. FörSlag till Lag om ändring i oljekrislagen (1975 : 197)

Härigenom föreskrivs att" 10 & oljekrislagen (1975: 197)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 & Ledamot skall vara svensk med- Ledamot skall vara svensk med- borgare. Den som är omyndig eller i borgare. Den som är underårig eller konkurstillstånd får ej utöva befatt- i konkurstillstånd eller som har för- ning som ledamot. valtare enligt 11 kap. 7 åföräldra- balken utan begränsning av förval- taruppdraget får ej utöva befattning som ledamot.

Innan ledamot börjar tjänstgöra i oljekrisnämnden, skall han ha avlagt domared.

Denna lag träderi kraft den 1 januari l989.

' Lagen omtryckt 1978: 269.

48. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 839) om statens va-nämnd

Härigenom föreskrivs att 4? lagen tl976: 839) om statens va—nämnd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 så Ledamot i nämnden skall vara Ledamot i nämnden skall vara myndig svensk medborgare. svensk medborgare och får inte

vara underårig eller ha förvaltare enligt II kap. 7,6 föräldrabalken utan begränsning av fört-'altarupp- draget.

Denna lag träder i kraft den I januari 1989.

49. Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen (1978: 262)

Härigenom föreskrivs att 20 och 26 äs" förfogandelagen (1978: 262) skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1987/88:69 Föreslagen lydelse

20 & Ledamöterna i riksvärderingsnämnden utses för viss tid av regeringen.

Ledamöterna skall vara svenska medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får inte ut- öva befattning som ledamot. Ordfö- randen och ytterligare en ledamot skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Nuvarande lydelse

' Ledamöterna skall vara svenska medborgare. Den som är underårig _eller i konkurstillstånd eller som harförvaltare enligt ll kap. 7 sjör- a'ldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får inte utöva befattning som ledamot. Ordföran- den och'ytterligare en ledamot skall vara eller ha varit ordinarie doma- re.

Föreslagen lydelse

26 &

Ledamöterna i lokal värderingsnämnd utses för viss tid av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppdrag att vara ledamot får bara den undandraga sig som har fyllt sextio år eller har haft sådant uppdrag i tre år eller har förhinder på grund av sin tjänst.

Ledamot skall ha allmän erfarenhet i ersättnings- och värderingsfrågor. Ledamot i lokal värderingsnämnd för visst slag av egendom skall ha ingående erfarenhet av värdering av sådan egendom.

Ledamot skall vara svensk med- borgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej utöva befatt- ning som ledamot. Ej får någon samtidigt vara ledamot i riksvärde- ringsnämnden och lokal värderings- nämnd.

Ledamot skall vara svensk med- borgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som harför- valtare enligt 1] kap. 7 åföräldra- balken utan begränsning av förval- taruppdraget får ej utöva befattning som ledamot. Ej får någon samti- digt vara ledamot i riksvärderings- nämnden och lokal värderings- nämnd.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l989.

50. Förslag till Lag om ändring i lagen (1934: 437) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 31 & lagen (1934: 437) om Sveriges riksbank skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 å' Den som är omyndig eller i kon- Den som är underårig eller i kon- kurstillstånd må ej vara fullmäktig i kurstillstånd eller som har förvalta- riksbanken. re enligt 1 1 kap. 7 5 föräldrabalken

utan begränsning av förvaltarupp- draget må ej vara fullmäktig i riks- banken.

Fullmäktig må ej vara ledamot av styrelse i annan bank än sådan ut- ländsk bank, i vilken staten genom riksbanken eller annat organ är deläga- re.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även vice chefen för riksbanken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1974: 569.

51. Förslag till Lag om ändring i lagen (_ 1982: 1158) om riksgäldskontoret

Härigenom föreskrivs att 14 5 lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

145

Riksgäldsfullmäktige väljs för Riksgäldsfullmäktige väljs för riksdagens valperiod. Endast den riksdagens valperiod. Den som är som är myndig kan vara fullmäktig. underårig eller som har förvaltare Statsråd får ej vara fullmäktig. enligt 11 kap. 7 5 föräldrabalken

utan begränsning av förvaltarupp— draget kan inte vara fullmäktig. Statsråd får ej vara fullmäktig. '

Riksdagen väljer en av fullmäktige att vara ordförande. Fullmäktige väljer inom sig en vice ordförande. '

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

52. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 4. 30 och 31 åå lagen-(1983: 1092) med regle- mente för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av'rege- ringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar. som företrä- der kommunerna och landstingskornmunerna, och tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsu- mentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av ar- betsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erläg- ger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges. förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosat- vara här i riket bosatta svenska ta svenska medborgare. medborgare och får inte vara

underåriga eller ha förvaltare en- ligt ] 1 kap. 7 5 föräldrabalken utan begränsning av förvultaruppdra— get.

sos'

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare. fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges. förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosat- vara här i riket bosatta svenska ta svenska medborgare. medborgare och får inte vara

underåriga eller ha förvaltare en- ligt ]! kap. 7 é'föräldrabalken utan begränsning av förr-'altaruppdra- get.

' Senaste lydelse 1984: 191.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 5 Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöter- na skall fmnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta här i ri- ket. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna minst två företräda löntagarintressen. Vid ut- seendet av ledamöter och supplean- ter skall det tillses att löntagar- fondstyrelserna får en regional an- knytning.

Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta här i riket och får inte vara underåriga eller ha f("irvaltare enligt 1 [ kap. 7 $ jöräldraln'rlken utan begränsning av förr-'altarupp- draget. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna minst två företräda löntagarintressen. Vid ut- seendet av ledamöter och supplean- ter skall det tillses att löntagar- fondstyrelserna får en regional an- knytning.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

53. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 370) om

arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 48 & lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäk—

ring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45: 52

Ansökan om registrering skall också innehålla uppgifter om kas- sans postadress, om styrelseleda- möters, revisorers och eventuella suppleanters fullständiga namn. medborgarskap och postadress samt förklaring att dessa personer ej är omyndiga.

Ansökan om registrering skall också innehålla uppgifter om kas- sans postadress, om styrelseleda- möters. revisorers och eventuella suppleanters fullständiga namn, medborgarskap och postadress samt förklaring att dessa personer ej är underåriga eller har förvaltare enligt ll kap. 75 föräldrabalken utan begränsning av förvaltarupp- draget.

Om en styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. skall detta anges i ansökningshandlingen.

[ ansökningshandlingen skall anges av vilka och hur kassans firma skall tecknas, om ej denna befogenhet skall utövas endast av styrelsen. Skall firman tecknas av annan än styrelseledamot eller styrelsesuppleant, gäller första stycket även i fråga om sådan firmatecknare.

Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna kassans firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namn- teckning skall vara styrkt av vittnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

' Lagen omtryckt 19821432. 2 Senaste lydelse 1987: 1255.

54. Förslag till

Lag om ändring i sparbankslagen (1987: 619)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 5. 3 kap. 3 5 och 4 kap. 2 & sparbanks- lagen (1987: 619) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 &

En sparbank skall bildas av minst tjugo stiftare.

Stiftarna skall vara svenska med- borgare och bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad nä- ringsförbud följer av 6 & lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Stiftarna skall vara svenska med— borgare och bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs el- ler som har förvaltare enligt 11 kap. 7 åföräldrabalken utan be- gränsning av förvaltaruppdraget får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad nä- ringsförbud följer av 6 5 lagen ( 1986: 436) om näringsförbud.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller om inte annat följer av bestämmel- serna om fusion i 7 kap. 2 &.

3 kap. 3 ä'

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och. om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter något annat, bosatta inom sparbankens verk- samhetsområde. Den som är omyn- dig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäl- ler den som är underkastad närings- förbud följer av 65 lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda fall tillåter något annat, bosatta inom sparbankens verk- samhetsområde. Den som är under- årig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 åföräld- rabalken utan begränsning av förvaltaruppdrager kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäl- ler den som är underkastad närings- förbud följer av 6.8; lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Av Styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i sparbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbets- tagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelsere- presentation för de privatanställda.

4 kap.

En huvudman får inte vara

1. omyndig eller i konkurs,

' Senaste lydelse 1987: 1249.

2.5

1. underårig eller i konkurs,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. bosatt utanför sparbankens verksamhetsområde. om inte bankinspek- tionen på grund av särskilda förhållanden medger det.

3. anställd i sparbanken. om inte reglementet uttryckligen medger detta, eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En lruvudnran får inte ha förval- tare enligt ll kap. 7 .siföriildrabal- ken utan begränsning av förr-'altar- uppdraget.

En huvudman. som utses av kommunfullmäktige eller landsting enligt 3 lå. får inte heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankak- tiebolag än Sparbankernas Bank eller i en föreningsbank eller inom lands- hypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l989.

55. Förslag till

Lag om ändring i föreningsbankslagen ( 1987: 620)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3å föreningsbankslagen (l987z620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap. 3 s'

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen i särskilda fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrel- seledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsför- _ bud följer av 6å lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen i särskilda fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förval- tare enligt 11 kap. 7 åjöräldrabal- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget kan inte vara styrelsele- damot. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 65 lagen (1986: 436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken. om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställfö- reträdare för en medlem eller. om en juridisk person är medlem. den som är ledamot av styrelsen för denjuridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningsbanken, även om stadgarna saknar föreskrift om det. Om det till en central förenings— bank finns anslutna lokala föreningsbanker. får den som är medlem i en av dessa vara styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelsereprescntation för de privatanställda.

Av Styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i en föreningsbank. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepre- sentation för de privatanställda.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1987: 1250.

56. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 5 och 8 kap. 3 5 lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 4 51

Styrelseledamöterna och verk- ställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer i särskilda fall tillåter an- nat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Dan- mark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bo- satta i något av dessa länder kan"

vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot eller verkstäl- lande direktör.

Styrelseledamöterna och verk- ställande direktören skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen be— stämmer i särskilda fall tillåter an- nat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Dan- mark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bo- satta i något av dessa länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt II kap. 7 åföräld— rabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen. om inte stad- garna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträ- dare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

8 kap. 3 %

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är

' Senaste lydelse 1987: 1247.

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omyndig, i konkurs eller underkas- underårig, i konkurs eller under- tad näringsförbud får inte vara revi- kastad näringsförbud eller som har sor. förvaltare enligt 1! kap. 7 åföräld- rabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget får inte vara re- visor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbo- lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett aukto- riserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisions- bolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till ; styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvud- ansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revi- sionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auk- toriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 åå tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revisorer, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l989.

57. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 37 & lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 37 5

Är det sannolikt att likvidationen oskäligt uppehålls eller annars utförs på ett sådant sätt att en bolagsmans rätt därigenom äventyras, får domstol på ansökan av bolagsmännen förordna att likvidationen skall verkställas av en eller flera likvidatorer som utses av domstolen.

Ansökan skall göras hos rätten i den ort där bolaget har sitt hemvist. Ansökningen skall innehålla uppgift om samtliga bolagsmäns namn och adress. De bolagsmän som inte har deltagit i ansökningen skall delges denna på det sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. De skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.

Bolagsman får utses till likvidator.

Likvidator får inte vara omyndig eller i konkurs. En likvidator som inte är bolagsman skall vara svensk medborgare och bosatt i Sverige, om inte regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer

Likvidator får inte vara under- årig eller i konkurs eller ha förr-'al- tare enligt 11 kap. 7 55 föräldrabal- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget. En likvidator som inte är bolagsman skall vara svensk

för ett särskilt fall tillåter något an- medborgare och bosatt i Sverige, nat. om inte regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer för ett särskilt fall tillåter något an- nat.

Myndighets beslut enligt ljärde stycket andra meningen överklagas hos regeringen genom besvär.

Denna lag träder—i kraft den 1 januari 1989.

58. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs att 4 .5 lagen (1950: 272) om rätt för utländska försäkringsbolag att driva försäkringsrörelse i Sverige skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4å'

Generalagenten skall vara bosatt häri riket. Han får inte vara omyn- dig,7 eller i konkurs. Om han är ut- ländsk medborgare gäller bestäm- melserna i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring häri riket.

Generalagenten skall vara bosatt häri riket. Han får inte vara under— årig eller i konkurs eller ha förval- tare enligt ll kap. 7 åföräldrabal- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget. Om han är utländsk medborgare gäller bestämmelserna i lagen (1968: 555) om rätt för utlän- ning och utländskt företag att idka näring här i riket.

Generalagentur mä även innehavas av svensk aktiebolag eller ömsesi- digt försäkringsbolag eller ock av svenskt handelsbolag, vars samtliga bolagsmän äga behörighet enligt vad i första stycket sägs. För fullgörande av de skyldigheter, som åligga generalagent, svare i förra fallet envar styrelseledamot och i det senare envar bolagsman. som ej är enbart kom-

manditdelägare.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1982: 1083.

8 Riksdagen 1987/88. [ saml. Nr 124

59. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket

Härigenom föreskrivs att 7, 9 och 18 åå lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Näringstillstånd får ej beviljas ut- länning som är omyndig eller som i eller utom riket är försatt i konkurs.

Om näringstillstånd beviljas ut- länning som ej är bosatt här i riket, skall det finnas en föreståndare för näringsverksamheten. Denne utses av näringsidkaren och skall vara myndig och bosatt här i riket.

Föreslagen lydelse

Näringstillstånd får ej beviljas ut- länning som är underårig eller som har förvaltare enligt 1 I kap. 7 siför- äldrabalken utan begränsning av firvaltaruppdraget eller som i eller utom riket är försatt i konkurs.

Om näringstillstånd beviljas ut- länning som ej är bosatt här i riket, skall det finnas en föreståndare för näringsverksamheten. Denne utses av näringsidkaren och skall vara bosatt här i riket. Föreståndaren får inte vara underårig eller ha för- valtare enligt 11 kap. 7 & föräldra- balken utan begränsning avförval- tarappdraget.

Föreståndaren är ansvarig för näringsverksamheten. Näringsidkaren skall utfärda fullmakt för honom att i alla frågor. som rör verksamheten här i riket. handla på näringsidkarens vägnar samt mottaga stämning för nä- ringsidkaren och själv eller genom annan tala och svara för denne.

18 &

Verkställande direktören skall vara myndig och bosatt här i riket.

Verkställande direktören skall vara bosatt här i riket och får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt ][ kap. 79" föräldrabalken utan begränsning av fört-altarupp- draget.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

60. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 55 lagen (1980: 1 103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap. 2 ä'

Revisorer skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. om inte regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fall. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara revisor.

Revisorer skall vara svenska medborgare och besatta i Sverige. om inte regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer tillåter annat för särskilt fall. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurs eller som lzarfr'irvaltare enligt 1] kap. 7 åför- äldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget kan inte vara revisor.

Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono- miska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den års- redovisningsskyldiges verksamhet behövs för fullgörandet av uppdraget.

Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbo- lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktorise- rade revisonsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisonsbo- lag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till den årsredovisningsskyldige anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. 1 ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktorise- rad revisor: i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 4 & tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets revisorer. om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l989.

' Senaste lydelse 1985z940.

61. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 742) om hotell- och pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5 och 6 55 lagen ( 1966: 742) om hotell- och pensionatrörelse' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25

Hotell- eller pensionatrörelse, som är avsedd att samtidigt mottaga minst nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum, får drivas endast av den som har tillstånd av polismyndigheten i onen. Tillstånd meddelas för hotell- eller pensionatrörelse i viss byggnad eller lägenhet.

Tillstånd skall meddelas, om det icke finnes anledning antaga att den som söker tillståndet skall driva rö- relsen så att fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer. Tillstånd får ej meddelas den som är omyndig eller i konkurstillstånd.

Tillstånd skall meddelas, om det icke finnes anledning antaga att den som söker tillståndet skall driva rö- relsen så att fara för allmän ordning och säkerhet uppkommer. Tillstånd får ej meddelas den som är under- årig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt I ] kap. 7 5 föräldrabalken utan begräns- ning av förvaltaruppdraget.

3 s:

Drives hotell- eller pensionatrörelse för vilken tillstånd fordras enligt 2 5 av bolag. förening eller annan samfällighet, skall föreståndare finnas för rörelsen. Föreståndare får utses även av tillståndshavare som är enskild person. Polismyndigheten äger ålägga sådan tillståndshavare att utse före- ståndare, om särskilda skäl föreligga.

Föreståndare skall vara godkänd av polismyndigheten. Utsedd före- ståndare skall godkännas om han ej är omyndig samt det icke finnes an- ledning antaga att han skall utöva rörelsen så att fara för allmän ord-

Föreståndare skall vara godkänd" av polismyndigheten. Utsedd före- ståndare skall godkännas om han ej är underårig eller har förvaltare en- ligt 11 kap. 7 5 föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget

ning och säkerhet uppkommer. samt det icke finnes anledning anta- ga att han skall utöva rörelsen så att fara för allmän ordning och säker-

het uppkommer.

Godkänd föreståndare ansvarar i tillständshavarens ställe för att rörel- sen utövas enligt föreskrifterna i denna lag.

5 ? Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse skall vara skriftlig och åtföljas av 3) uppgift om sökandens fullständiga namn, firma och postadress samt, om sökanden tidigare haft annat släktnamn, detta;

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 599. 1 Senaste lydelse 1975: 599. " Senaste lydelse 1987: 153.

Nuvarande lydelse

b) för sökémde. som är enskild person. uppgift om födelsetid och yrke eller titel samt bevis att han ej är omyndig eller i konkurstillstånd;

Föreslagen lydelse

b) för sökande, som är enskild person, uppgift om födelsetid och yrke eller titel samt bevis att han ej är underårig eller i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 & föräldrabalken utan begräns- ning av Firvaltaruppdraget:

c) uppgift om fullständigt namn. födelsetid och yrke eller titel för den som utsetts till föreståndare eller ersättare samt bevis att han ej är omyn- dig;

d) uppgift om belägenheten av den byggnad eller lägenhet där rörelsen avses skola drivas. det största antal gäster som skall kunna mottagas samtidigt och det största antal gästrum som rörelsen skall omfatta;

e) om bygglov meddelats för hotellet eller pensionatet, handlingar som visar att så har skett.

Beviljas tillstånd skall skriftligt bevis utfärdas. Har bygglov ej meddelats och är det inte uppenbart att lov inte behövs skall beviset innehålla erinran om att bygglov kan fordras. Finns ej godkänd ersättare eller. i fall när föreståndare skall finnas enligt 3 &. godkänd föreståndare. skall i beviset anges att tillståndet icke får utnyttjas förrän ersättare eller föreståndare utsetts och godkänts. Avskrift av beviset skall tillställas byggnadsnämn- den, brandchefen och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Om godkännande av föreståndare eller ersättare skall skriftligt bevis utfärdas.

654

Om tillståndshavare avlider, för- sättes i konkurs eller förklaras omyndig, får rörelsen fortsättas un- der högst ett år. Fortsättes rörel- sen, skall föreståndare enligt 3å finnas för denna.

Om godkänd föreståndare ej re- dan finnes, skall inom två månader från dödsfallet, edgångssammanträ— det eller omyndig/zetsmrklaringen ansökan göras om godkännande av föreståndare. Godkännes icke före- ståndaren, skall polismyndigheten lämna den som driver rörelsen till- fälle att inom viss tid ansöka om godkännande av annan förestånda- re. Godkännes ej heller den andre föreståndaren, anses tillståndet ha upphört att gälla tre veckor efter det att beslut i ärendet vann laga kraft.

4 Senaste lydelse 1987: 693.

Om tillståndshavare avlider, för- sättes i konkurs eller får en förval- tare enligt ]! kap. 7 åföräldrabal- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget. får rörelsen fortsättas under högst ett år. Fortsättes rörel- sen, skall föreståndare enligt 3 & finnas för denna.

Om godkänd föreståndare ej re- dan finnes. skall inom två månader från dödsfallet, edgångssammanträ- det eller beslutet om fört-altare an- sökan göras om godkännande av fö- reståndare. Godkännes icke före- ståndaren. skall polismyndigheten lämna den som driver rörelsen till- fälle att inom viss tid ansöka om godkännande av annan förestånda- re. Godkännes ej heller den andre föreståndaren, anses tillståndet ha upphört att gälla tre veckor efter det att beslut i ärendet vann laga kraft.

Göres ej ansökan som avses i andra stycket inom föreskriven tid. anses Prop. 1987/88: 124 tillståndet för rörelsen ha upphört att gälla den dag då tiden utgick.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

62. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare

Härigenom föreskrivs att 5 & lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 5 För att en fastighetsmäklare skall bli registrerad krävs att han

1. är myndig och ej försatt i kon— 1. inte är underårig eller försatt i kurs, konkurs eller har förvaltare enligt

ll kap. 7 åföräldrabalken utan be- gränsning av jörvaltaruppdraget.

2. har försäkring som täcker den skadeståndsskyldighet intill 500000 kronor för varje skadefall som kan drabba honom om han åsidosätter sina åligganden enligt 9—13 åå.

3. har tillfredsställande utbildning. samt _

4. i övrigt bedöms lämplig som fastighetsmäklare. Närmare föreskrifter om villkoren för registrering och om registrerings- förfarandet meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Registreringsavgift i form av ansökningsavgift och ärlig avgift - bestäms av regeringen.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

63. Förslag till Lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs att 23 å lagen (1952: 166) om häradsallmänningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 å'

Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse skall vara myndig och. därest ej re- skall vara här i riket bosatt svensk geringen för särskilt fall annat medborgare, om inte regeringen för medgiver. här i riket bosatt svensk ett särskilt fall medger annat. Le- medborgare. damot får inte vara underårig eller

ha förvaltare enligt ll kap. 7 5 för- äldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av allmänningsstämman.

Avgår styrelseledamot innan den tid för vilken han blivit vald gått till ända och finnes ej suppleant, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för återstående tiden. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock med valet kunna anstå till nästa ordinarie allmänningsstämma, såframt styrelsen är beslutför med kvarstå- ende ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

' Senaste lydelse 1975: 678.

64. Förslag till Prop. 1987/885124

Lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs att 22 5 lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ledamot av allmänningsstyrelse Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd skall vara eller ekonominämnd skall vara häri myndig och, därest ej regeringen riket bosatt svensk medborgare, för särskilt fall annat medgiver, här om inte regeringen för ett särskilt iriket bosatt svensk medborgare. fall medger annat. Ledamot får

inte vara underårig eller ha förval- tare enligt 11 kap. 7 5 föräldrabal- ken utan begränsning av förvaltar- uppdraget.

Ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända. skiljas från uppdraget genom beslut av den eller dem som utsett honom.

Avgår styrelse- eller nämndledamot innan den tid för vilken han blivit utsedd gått till ända och finnes ej suppleant. skall, där den avgångne valts av delägarna. på föranstaltande av allmänningsstyrelsen val av ny ledamot för återstående tiden ofördröjligen hållas samt, om den avgångne utsetts av länsstyrelsen, anmälan om avgången genast göras hos denna myndighet för utseende av ny ledamot för samma tid. Utan hinder av vad nu stadgats må dock med val av ny ledamot kunna anstå till nästa ordinarie allmännings- stämma, såframt styrelsen eller nämnden är beslutför med kvarstående ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1989.

' Senaste lydelse 1975: 679. 121

65. Förslag till Lag om ändring i rennäringslagen (1971 : 437)

Härigenom föreskrivs att 49 s rennäringslagen (1971: 437)] skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 49 5 Styrelsen består av ordförande Styrelsen består av ordförande och ytterligare en eller flera leda- och ytterligare en eller flera leda- möter som utses på bystämma. Sty- möter som utses på bystämma. Sty- relseledamot skall vara myndig. relseledamot får inte vara under-

årig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7.59 föräldrabalken utan be- gränsning ay'fört-'altaruppdraget.

Styrelseledamot kan skiljas från sitt uppdrag före utgången av den tid för vilken han blivit utsedd.

Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till länsstyrelsen.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l989.

' Lagen omtryckt 19851919.

66. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs att 32 5 lagen (1976: 997) om vattenförbund skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 32 &

Styrelse för vattenförbund skall Styrelse för vattenförbund skall bestå av en eller flera ledamöter bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte inom län där förbun- och ha sitt säte inom län där förbun- det har sitt verksamhetsområde. det har sitt verksamhetsområde. Den som är omyndig eller i konkurs Den som är underårig eller i kon- kan ej vara styrelseledamot. kurs eller som har förvaltare enligt

]] kap. 7 & föräldrabalken utan be- gränsning av förvaltaruppdraget kan ej vara styrelseledamot.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

67. Förslag till Lag om ändring i ackordslagen ( 1970: 847)

Härigenom föreskrivs att 3 & ackordslagen (1970: 847) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

God man bör vara lagfaren. Han skall i övrigt ha den insikt och erfaren- het som uppdraget kräver samt åtnjuta borgenärernas förtroende.

God man skall vara myndig. Till God manfår inte vara underårig god man får ej förordnas någon som eller ha förvaltare enligt 1] kap. 7 5 står gäldenären nära eller är bero- föräldrabalken utan begränsning ende av honom. Den som är an- av j*"örvaltaruppdraget. Till god ställd vid domstol får ej förordnas man får ej förordnas någon som står till god man. gäldenären nära eller är beroende

av honom. Den som är anställd vid domstol får ej förordnas till god man.

Om det finnes erforderligt, skall även förordnas ersättare för gode mannen. Bestämmelserna om god man gäller även för ersättare.

God man skall entledigas. om han finnes icke vara lämplig eller av annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l989.

68. Förslag till Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756")

Härigenom föreskrivs att 3 & radioansvarighetslagen (1966: 756) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 ä' För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgiva- rens vilja.

Programutgivare skall vara myn- Programutgivare skall ha hemvist dig och ha hemvist i Sverige. i Sverige. Han får inte vara under- årig eller ha förvaltare enligt ]] kap. 7 åfi'iräldrabalken utan be- gränsning av fört-'altaruppdraget.

Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller av annan tjänsteman hos programföretaget enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. Uppgift om vem som är programutgivare skall före sändningen av program antecknas i register. som föres hos programföretaget och är tillgängligt för allmänheten.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l989.

' Senaste lydelse 1977: l018.

69. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 460) om ansvarighet för närradio

Härigenom föreskrivs att 2 &" lagen (1982: 460) dm ansvarighet för när- radio skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Älä

Varje sammanslutning. som avser att sända närradio, skall för program- verksamheten utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttran- defrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgivarens vilja.

Programutgivaren skall vara myndig och ha hemvist i Sverige. Han får inte vara i konkurstillstånd. Sammanslutningen skall anmäla vem som är programutgivare till den myndighet som prövar frågor om tillstånd att sända närradio.

Programutgivaren skall ha hemvist i Sverige. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller lat_h'irvultare enligt Il kap. 7 # föräldrabalken utan begränsning av förvaltaruppdraget. Samman- slutningen skall anmäla vem som är programutgivare till den myndighet som prövar frågor om tillstånd att sända närradio.

Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller om hans uppdrag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse en ny

programutgivare.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l989.

70. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar

Härigenom föreskrivs att 17 5 lagen (1982: 521) om ansvarighet för radio- oeh kasseltidningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

175

För den del av en radio- eller kassettidning som utgörs av en samman- ställning skall det finnas en särskild utgivare som utses av de samverkande ägarna till de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtats.

Utgivaren skall vara myndig och ha hemvist i Sverige. Han får inte vara i konkurstillstånd. Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till radio- el- ler kassettidningen skall anmäla vem som är utgivare till den myn- . dighet som regeringen bestämmer.

Utgivaren skall ha hemvist i Sve- rige. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha för- valtare enligt 11 kap. 7 .Sföräldra- balken utan begränsning av förval- taruppdraget. Ägaren till den perio— diska skrift som utgör den huvud- sakliga förlagan till radio- eller kas- settidningen skall anmäla vem som är utgivare till den myndighet som regeringen bestämmer.

Är utgivaren inte längre behörig eller upphör annars hans uppdrag. skall de periodiska skrifternas ägare omedelbart utse en ny utgivare. Denne skall anmälas så som nyss har sagts.

Denna lag träderi kraft den ljanuari l989.

' Lagen omtryckt 19851373.

71. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1985 : 1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar

Härigenom föreskrivs att 3 % lagen (1985: 1057) om ansvarighet för loka— la kabelsändningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse E'» % Den som avser att bedriva egensändningar skall för programverksamhe- ten utse en programutgivare med uppgift att förebygga yttrandefrihets- brott. Ett lokalt kabelsändarföretag får utse en programutgivare för varje kanal. Mot programutgivarens vilja "får ingenting sändas i den verksamhet för vilken han är utsedd.

En programutgivare skall vara En programutgivare skall ha myndig och ha hemvist i Sverige. hemvistiSverige. Han får inte vara Han fårinte varaikonkurstillstånd. underårig eller i konkurstillstånd Den som skall bedriva egensänd- eller haförvaltare enligt] ! kap. 7 :$ ningar skall anmäla vem som är föräldrabalken utan begränsning programutgivare till kabelnämn- av förvaltaruppdraget. Den som den. skall bedriva egensändningar skall

anmäla vem som är programutgiva- re till kabelnämnden.

Om den som är utsedd till programutgivare inte längre är behörig eller om hans uppdrag upphör, skall den som bedriver egensändningarna ome- delbart utse en ny programutgivare.

Denna lag träder i kraft den ljanuari l989.

J ustitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande: statsråden Feldt. ordförande. Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson. S. Andersson. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl, R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Hulterström. Lind- qvist. G. Andersson. Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Leijon

Lagrådsremiss om god man och förvaltare

1. Inledning

De grundläggande bestämmelserna om förmynderskap och godmanskap finns i föräldrabalken. De reformerades år 1974. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1976. Reformen syftade bl. a. till att inskränka använd- ningen av omyndigförklaring.

Genom tilläggsdirektiv år 1982 tick utredningen (Ju l977:08) om barnens rätt i uppdrag att se över lagstiftningen om förmynderskap och godman- skap. Är 1984 fördes den uppgiften över till en särskild utredare (justitierå- det Staffan Magnusson). som har bedrivit sitt arbete under namnet förmyn- derskapsutredningen (Ju 1984207).

Enligt 1982 och 1984 års direktiv (Dir. 198225 och 1984:35) gick utred- ningsuppdraget ut på att utvärdera gällande regler om omyndigförklaring, utseende av god man och arvode till förmyndare och gode män. "[ uppdra- get ingick också att överväga förenklingar i "regelsystemet när det gäller förmyndares rättigheter och skyldigheter. En annan utredningsuppgift var att undersöka möjligheterna att rationalisera handläggningen av ärenden hos domstolarna och överförmyndarna.

Genom tilläggsdirektiv den 19 december 1985 ("Dir. 1.985z55) fick för- mynderskapsutredningen till uppgift att med förtur undersöka om institutet omyndigförklaring kunde avskaffas.

Utredningen avlämnade i december 1986 delbetänkandet (SOU 1986:50) God man och förvaltare. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet som bilaga ], dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2. dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3 .'

Beträffande nuvarande svenska och utländska förhållanden hänvisas till betänkandet.

'Sammanställningen av rernissyttrandena har fogats vid prop. 1987/88:32 som bilaga 3.

2. Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter

Mitt förslag: Institutet omyndigförklaring avskaffas. I stället införs ett nytt institut, förvaltarskap. för att tillgodose det skyddsbehov som varit ett av motiven för institutet omyndigförklaring.

' Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag ("se betänkandet s. 167— 171).

Remissinstanserna: En nära nog enhällig remissopinion tillstyrker utred- ningens förslag eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i Sundsvall och överförmyndarnämnden i Karlskrona vill dock behålla institutet omyndigförklaring. Även överförmyndarnämnden i Sundsvall vill ha ett system som enligt huvudregeln innebär en total förlust av rättshandlir'tgs- förmågan. '

Skälen för mitt förslag: Regler om omyndigförklaring finns i 10 kap. föräldrabalken. Reglerna innebär att den som har fyllt 18 år skall av domstol förklaras omyndig, om han på grund av psykisk sjukdom. häm- mad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag är ur stånd att vårda sig eller sin egendom och det inte är tillräckligt att god man förordnas för honom eller att han på annat mindre ingripande sätt får bistånd i vården av sina angelägenheter ("10 kap. 1 %$). Om en underårig befinner sig i motsvarande situation, får rätten förklara att han skall förbli omyndig även efter uppnådd myndighetsålder (10 kap. 2 s).

Bestämmelserna om omyndigförklaring fick sin nuvarande utformning vid en omfattande reform av förmynderskapslagstiftningen år 1974 (prop. 1974: 142. LU 38. rskr. 404). Tanken bakom reformen var att omyndigför- klaringar borde begränsas så långt möjligt. Det behov av bistånd i personli- ga eller ekonomiska angelägenheter som kunde finnas skulle i stället tillgo- doses genom förordnande av god man eller på annat mindre ingripande sätt. Genom reformen utvidgades också möjligheterna till sådant förord- nande. Enligt 18 kap. 3 & föräldrabalken kan god man utses för den som på grund av sjukdom, hämmad förständsutveckling eller liknande förhållande behöver bistånd med att bevaka sin rätt. förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

Omyndigförklaring innebär alltid ett allvarligt ingrepp i en persons liv. Den omyndigförklarade förlorar inte bara rätten att själv bestämma över sina ekonomiska angelägenheter. En omyndigförklaring medför också långtgående verkningar på områden som ligger utanför den ekonomiska rörelsefrihetens. :Av särskild betydelse är att rösträtten i allmänna val går förlorad. Över huvud taget medför en omyndigförklaring som regel en stark begränsning av möjligheten att ta egna initiativ och hävda egna åsikter. lnskränkningarna i rättshandlingsförmågan gäller även i sådana fall där omyndigförklaringen framför allt är motiverad för att frånta den enskilde bestämmanderätten över viss egendom. De nu beskrivna verk- ningarna inträffar inte vid förordnande av god man.

Det nuvarande systemet innebär att omyndigförklaring närmast kommer i fråga för personer vilkas tillstånd visserligen är sådant som anges i 10 kap. l & föräldrabalken men som samtidigt är- så aktiva att det kan uppstå praktiska komplikationer om de får behålla sin rättshandlingsför- måga. En omyndigförklaring blir alltså aktuell främst när risken är alltför stor att personen i fråga företar-rättshandlingar som strider mot dem som en god man gör eller avser att göra, s.k. kollide'randc rättshandlingar. Om en person däremot har ett så gravt handikapp att han helt saknar förmåga att själv företa några rättshandlingar. finns det normalt inte någon anled- ning att omyndigförklara honom. Denna skillnad kan framstå som egen- domlig. inte minst med tanke på kopplingen mellan omyndigförklaring och förlust av allmän rösträtt. .

Antalet omyndigförklaringar har minskat kraftigt sedan 1974 års reform och håller sig numera på en låg nivå. Under tidsperioden 1976—1985 har antalet mål om omyndigförklaring sjunkit från 201 till 35 om året. När det gäller hävanden av omyndigförklaringar skedde en uppgång närmast efter reformen. Antalet mål var 648 år 1976 och 789 år 1977. Därefter har antalet sjunkit för att år 1985 uppgå till 406. Trots utvecklingen mot färre omyndig- förklaringar är de omyndigförklarade ändå så pass många som ca 15000.

Rent allmänt kan sägas att en omyndigförklaring lätt uppfattas som en nedvärderande stämpel. både av den omyndigförklarade själv och av hans omgivning. ] många fall kan en sådan förklaring få allvarliga följder för den omyndigförklarades psykiska välbefinnande. Åtgärden kan också försvåra en social anpassning. Detta gäller inte minst vissa utvecklingsstörda.

Förmynderskapsutredningen föreslår i det tidigare nämnda betänkandet (SOU 1986:50) God man och förvaltare att institutet omyndigförklaring avskaffas. Därmed bortfaller det rösträttshinder som en sådan förklaring innebär. Utredningen föreslår att det i stället införs ett utbyggt godmans- institut. kallat förvaltarskap. För att inte den hjälpbehövande skall utsättas för mer ingripande åtgärder än nödvändigt vill utredningen samtidigt att det nuvarande godmansinstitutct behålls med vissajusteringar. De allmän- na förutsättningarna för ett förvaltarförordnande skall vara desamma som vid förordnande av god man. Förvaltarskapet skall anpassas så, att det motsvarar den enskildes behov av bistånd i varje särskilt fall. Förvaltaren skall ha ensam rådighet över den egendom och de angelägenheter som omfattas av hans uppdrag.

Utredningens förslag har fått ett övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen. Detta gäller framför allt den grundläggande idén att avskaffa institutet omyndigförklaring. 1 en del andra frågor är dock remiss- opinionen splittrad.

Det vore i och för sig tänkbart att reformera omyndigförklaringsinstitu- tet så att vissa rättsverkningar av en omyndigförklaring tas bort. I åtskilliga länder har domstolarna möjlighet att i samband med ett beslut om omyn- digförklaring ange i vilken omfattning den enskildes rättshandlingsförmåga skall vara begränsad. ] flertalet länder går dock rösträtten alltid förlorad.

Det skulle således kunna övervägas att göra det svenska omyndigförkla- ringsinstitutet mera flexibelt, så att domstolarna får möjlighet att närmare bestämma rättsverkningarna. Det är också möjligt att direkt i lagen begrän-

sa följderna av en omyndigförklaring. så att exempelvis rösträtten aldrig påverkas. Den utestängning från samhällsgemenskapen som förlusten av rösträtten innebär ärju en av de allvarligaste följderna av en omyndigför- klaring. Flera skäl. bl. a. respekten för människors lika värde och integri- tet. talar för att rösträtten åtminstone som huvudprincip — finns kvar. Detta är också den lösning som har valts i bl. a.. Finland och Norge.

Institutet omyndigförklaring har emellertid sådana nackdelar att det i första hand bör övervägas om man inte bör avskaffa det.

Uppfattningen om alla människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för hur samhället skall utformas. Den sociallagstiftning som har tillkommit under senare är bygger också på att alla människor har kunskaper. erfarenheter och förmåga som är viktiga för samhället och att människornas aktiva deltagande i samhällslivet skall främjas. Dessa tanke- gångar kommer fram i bl.a. socialtjänstlagen (1980:620) och lagen (19851568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen). I socialtjänstlagen framhålls att verksamheten inom 50- cialtjänsten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkter av detta slag har också legat till grund för det förslag av socialberedningen (S 198027) till ny tvångslagstiftning som för närvarande övervägs i regeringskansliet (se SOU l984:64).

Det synsätt som sålunda präglar reformarbetet inom andra samhällsom— råden bör vara vägledande också för en reformering av lagstiftningen om förmynderskap och godmanskap. vilken har sina rötter i en äldre tids värderingar. Mot den bakgrunden anser jag att tiden nu är mogen att avskaffa institutet omyndigförklaring.

Ett avskaffande av omyndigförklaringsinstitutet kräver emellertid att ' man på annat sätt tillgodoser behovet av hjälp och skydd för personer som på grund av sjukdom e.d. saknar förmåga att själva ha hand om sina ekonomiska och personliga angelägenheter. Det gäller alltså att på något sätt ersätta omyndigförklaringens sk yddsfunktion.

Att omyndigförklaringen har en sådan funktion har ibland kommit i bakgrunden i den allmänna debatten. Men det har också från olika håll framhållits som angeläget att psykiskt svaga personer skyddas från på- tryckningar av personer i deras närmaste omgivning som vill få till stånd olika ekonomiska dispositioner. Även i andra avseenden har de omyndig- förklarade i många fall ett hjälpbehov som måste tillgodoses på något sätt. om institutet omyndigförklaring avskaffas.

De hjälpmöjligheter som erbjuds enligt socialtjänst- och omsorgslagstift- ningen har inte sådan inriktning att de kan ersätta de funktioner som ankommer på en förmyndare.

För att den enskilde skall få ett tillfredsställande skydd är det inte heller tillräckligt med de möjligheter till återgång eller ogiltigförklaring av rätts- handlingar som finns enligt 3 kap. lagen (19151218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) eller lagen (1924z323) om verkan av avtal. som slutits under inllytande av rubbad själsverksamhet. När dessa lagar tillämpas måste det i varje särskilt fall utredas inför domstol i vad mån den enskildes handlande har påverkats av hans bristande själsförmt'igenheter. Bortsett från den tidsutdräkt och de

praktiska svårigheter som kan uppstå talar också kostnadsaspekterna mot en sådan lösning. .

1 och för sig är det tänkbart att ändra förutsättningarna för ogiltigförkla- ring av ett avtal enligt exempelvis 1924 års lag. så att avtal som har ingåtts av personer tillhörande de nu aktuella grupperna lättare kan frånkännas verkan. Kvar står dock bl.a. de praktiska problem som det innebär att förhållandena kring avtalets ingående måste utredas i varje särskilt fall.

Avskaffas omyndigförklaringarna. bör därför i stället nya former för bistånd tillskapas inom ramen för föräldrabalken. Även för andra grupper av t. ex. sjuka och handikappade än dem som för närvarande är omyndig- förklarade kan sådana nya biståndsformer behövas. Närmast till hands ligger att utnyttja det nuvarande godmansinstitutet.

1 sin nuvarande utformning utgör emellertid godmansinstitutet inte alltid en fullgod ersättning för omyndigförklaringarna. Framför allt utgör den tidigare berörda risken för kolliderande rättshandlingar mellan den gode mannen och huvudmannen ett problem. Denna kollisionsrisk hänger i sin tur samman med att huvudmannen behåller sin rättshandlingsförmåga trots att en god man har förordnats för honom.

Vid sidan av det nuvarande godmansinstitutet behövs därför en utbyggd form av godmanskap som är utformad på så sätt att den enskilde helt eller delvis fråntas sin bestämmanderätt beträffande den egendom eller den angelägenhet som detär fråga om. Liknande system finns i vissa utländska rättsordningar. En lämplig benämning på det nya institutet är förvaltar- skap.

Kännetecknande för ett sådant system med förvaltarskap är alltså att den för vilken förvaltare har förordnats förlorar sin rättshandlingsförmåga helt eller delvis och att förvaltaren i stället i motsvarande utsträckning får rätt att ingå rättshandlingar för sin huvudmans räkning. Genom att förval- tarskapen ges en sådan utformning kan de helt tillgodose de nuvarande förmynderskapens skyddsfunktion för de berörda grupperna. Detta möjlig- gör i sin tur att institutet omyndigförklaring kan avskaffas.

Jag har med detta avslutat min redogörelse för de allmänna utgångs- punkter som bör ligga till grund för ett avskaffande av omyndigförklarings- institutet. ] det följande avserjag att närmare behandla frågorna om

rösträtt i avsnitt 2.2. godmansinstitutet i avsnitt 2.3. förvaltarskap i avsnitt 2.4. processuella frågor m.m. i avsnitt 2.5. följdändringar i annan lagstiftning i avsnitt 2.6, ikraftträdande m.m. i avsnitt 2.7. och kostnader och resursbehov i avsnitt 2.8. Mina kommentarer till de enskilda lagbestämmelserna återfinns i speci- almotivcringen (avsnitt 4).

Hänvisningar till S2

2.2. Rösträtt

Mitt förslag: De som enligt nu gällande ordning är uteslutna från rösträtt på grund av omyndigförklaring skall ha rätt att rösta i allmänna val.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 186—187). Utredningen har i denna fråga samrått med folkstyrelsekommittén (Ju 1984205).

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som särskilt har tagit upp frågan är de flesta positiva till utredningens förslag. Fem remissinstanser ställer sig avvisande till att rösträtten utsträcks till de nu aktuella personka- tegorierna. Ytterligare fyra remissinstanser visar i olika grad tveksamhet inför en sådan ordning. Kritiken kommer främst från domstolshåll. Några remissinstanser vill, om förslaget genomförs, ha en skärpning av de regler som finns till skydd mot otillbörligt verkande vid röstning.

Skälen för mitt förslag: I och med att institutet omyndigförklaring av- skaffas bortfaller den diskvalificeringsgrund i fråga om rätten att rösta vid allmänna val som nu finns intagen i bl.a. regeringsformen.. Att detta hinder för rösträtt slopas är också ett av de viktigaste skälen för att avskaffa - omyndigförklaringarna. Av vad jag tidigare har sagt framgår att de nuva- rande förutsättningarna för omyndigförklaring har bestämts utifrån andra synpunkter än dem som har betydelse för frågan vem som skall få rösta i allmänna val. Det finns alltså inget självklart samband mellan omyndig- förklaring och rösträtt.

Det är därmed inte sagt att rösträtten måste vara helt oinskränkt för alla vuxna personer. 1 och för sig är det tänkbart att införa regler som gör det möjligt att i undantagsfall, t.ex. vid allvarlig psykisk ohälsa, frånta den enskilde rösträtten. En sådan ordning finns bl.a. i Finland och Norge. I båda länderna har man nyligen avskaffat bindningen mellan omyndigför- klaringar och rätten att rösta. Däremot har valmyndigheterna vissa möjlig- heter att från fall till fall pröva om personer med ”allvarlig själslig svag- het” eller liknande skall få rösta.

Det argument som i Sverige i första hand har åberopats för att inte låta omyndigförklarade delta i allmänna val är att de lättare än andra kan bli offer för otillbörlig påverkan (se SOU 1972: 15 s. 125 och prop. 1973:90 s. _ 164). Avskaffas omyndigförklaringsinstitutet, skulle samma argument kun- na åberopas till stöd för att frånta vissa allvarligt sjuka rösträtten. Enligt min mening har emellertid argumentet inte så stor tyngd att det uppväger de skäl, framför allt respekten för den enskilda människans värde och integritet, som talar för att alla skall ha kvar sin rösträtt.

Att låta valmyndigheterna från fall till fall avgöra om en person skall få rösta inger betänkligheter från rättssäkerhctssynpunkt. Ett sådant system iir-också ägnat att vålla besvärliga praktiska problem.

Jag anser därför att ingen bör förlora sin rösträttpå grund av sjukdom e.d. Även personer vars hälsotillstånd är sådant att en förvaltare har förordnats för dem bör ha rätt att rösta. Det ankommer därvid i princip på

dem själva att utöva sin rösträtt. För dem som inte kan ta sig till vallokalen finns vissa möjligheter att rösta med valsedelsförsändelse (se 11 kap. vallagen, l972:620; senast omtryckt 19852203).

Röstning med valsedelsförsändelse kan ske genom make, bud eller lant- brevbärare. Budröstning får ske enbart om väljaren på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder är förhindrad att rösta i vanlig ordning. Som bud får användas vissa nära släktingar och vårdare. _

Vid all form av röstning med valsedelsförsändelse skall väljaren först lägga valsedeln i ett s. k. innerkuvert och sedan i närvaro av ett vittne lägga innerkuvertet i ett s.k. ytterkuvert. som han därefter tillsluter. Väljaren och vittnet skall skriftligen intyga att det hela har gått rätt till. Vid röstning genom bud eller lantbrevbärare har även dessa motsvarande förpliktelser.

Maken. budet eller lantbrevbäraren ombesörjer därefter att valsedelsför- sändelsen avlämnas. Det åligger valförrättare och röstmottagare att kon- trollera bl. a. att försändelsen är iordningsställd på föreskrivet sätt. Om det vid ett val har förekommit avvikelse från den föreskrivna ordningen eller om någon verkat otillbörligt vid valet. t.ex. genom att hindra röstningen, kan valprövningsnämnden upphäva valet och förordna om omval i berörda valkretsar.

Reglerna om budröstning infördes år 1966. Bestämmelser om makeröst— ning fanns redan dessförinnan. Mot bakgrund av flera fall av valfusk vid 1979 års val ifrågasatte 1978 års vallagskommitté (se SOU 1980:45) om inte reglerna om budröstning borde skärpas. Kommittén stannade emellertid för att inte föreslå någon sådan skärpning. Samma ståndpunkt intogs under lagstiftningsfrågans fortsatta behandling (se prop. 1980/811170 s. 63 och KU 1980/81z26 s. 26). Som grund för inställningen angavs bl. a. att publici- teten kring de fall som förekommit kunde antas leda till skärpt uppmärk- samhet och kontroll när det gäller förfarandet vid röstning med valsedels- försändelse. Konstitutionsutskottet såg för sin del möjligheten till budröst- ning som ett betydelsefullt led i strävandena att så långt möjligt bereda samtliga röstberättigade möjlighet att delta i valen.

Det ligger i sakens natur att en utvidgning av rösträtten till personer som idag är omyndigförklarade kan leda till ett ökat utnyttjande av möjligheten till budröstning. Enbart denna omständighet torde dock inte ändra förut- sättningarna för de överväganden som gjordes vid frågans tidigare behand- ling. Det har inte heller framkommit något annat skäl att nu ändra reglerna om röstning med valsedelsförsändelse.

Jag vill emellertid understryka vikten av att valförrättare och andra som medverkar vid röstning är uppmärksamma på risken för otillbörlig påver- kan. Självfallet har även personalen på vårdinrättningar och inom social- tjänsten m. m. ett ansvar i detta avseende.

Hänvisningar till S2-2

  • Prop. 1987/88:124: Avsnitt 2

2.3. Godmansinstitutet

Hänvisningar till S2-3

  • Prop. 1987/88:124: Avsnitt 2

Mitt förslag: Förordnande av god man skall kunna ske i samma situationer som i dag.

F örmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 171 f 172).

Remissinstanserna: Endast Sollentuna tingsrätt och Sveriges advokat- samfund är klart kritiska mot utredningens förslag i denna del. Tingsrätten föreslår att den typ av gode män som i dag förordnas med stöd av 18 kap. 3 & föräldrabalken utmönstras och att deras uppgifter förs över till i första hand kontaktpersoner enligt socialtjänst- och omsorgslagarna. Advokat- samfundet anser att hjälpbehovet i de nu avsedda fallen bör tillgodoses genom antingen förordnande av en förvaltare eller också anlitande av en fullmäktig e. d. Statens handikappråd och Riksförbundet för utvecklings- störda barn. ungdomar och vuxna framhåller å andra sidan att behovet av god man är särskilt stort för personer som är föremål för åtgärder enligt de nyss nämnda lagarna. bl.a. då det gäller att överklaga beslut om bistånd och omsorger.

Skälen för mitt förslag: God man kan för närvarande förordnas i en rad olika situationer. Bestämmelser härom finns framför allt i 18 kap. föräldra- balken. I 18 kap. 1 s behandlas det fallet att en förmyndare inte kan utöva sitt uppdrag på grund av sjukdom eller liknande. medan 18 kap. 2 & reglerar bl. a. situationer då en förmyndare och hans myndling har motstå- ende intressen. Godmanskapet som alternativ till omyndigförklaring be- handlasi 18 kap. 3 5, medan 18 kap. 4 € innehåller bestämmelser om bl.a. god man för bortavarande.

Att god man dessutom kan förordnas i mål om omyndigförklaring och i andra processuella sammanhang framgår av 10 kap. 11 å tredje stycket och 20 kap. 2 5 första stycket föräldrabalken.

Även om omyndigförklaringsinstitutet avskaffas kan det finnas behov att förordna en god man ide speciella situationer som anges i 18 kap. 1. 2 och 4 ss föräldrabalken. Dessa bestämmelser bör alltså i princip behållas sakligt oförändrade. Eftersom de delar av bestämmelserna som gäller omyndiga i fortsättningen bara kommer att avse underåriga behövs emel- lertid vissa kompletteringar. Jag återkommer till dessa frågor i specialmo— tiveringen.

Den nuvarande möjligheten att utse god man i mål om omyndigförkla- ring blir inte längre aktuell. om detta institut avskaffas. Däremot kan det övervägas att införa en motsvarande möjlighet till godmansförordnande när det uppkommer fråga om att utse förvaltare. Även detta spörsmål. liksom övriga fall av godmansförordnandcn i processuella sammanhang, behandlas i specialmotiveringen.

Kvar står frågan om man bör behålla möjligheten att förordna god man i sådana fall som anges i 18 kap. 3 & föräldrabalken. Som nämnts används denna typ av godmansförordnandcn bl. a. i sådana fall då en omyndigför- klaring i och för sig kan övervägas men en sådan åtgärd framstår som onödigt ingripande gentemot den enskilde. Om omyndigförklaringsinstitu- tet avskaffas och ersätts med ett system som har mindre allvarliga verk- ningar, kan det hävdas att det inte längre finns behov av sådana godman- skap som avsesi 18 kap. 3 &. Även intresset av att så långt möjligt förenkla lagstiftningen talar i denna riktning.

En ledande princip måste dock vara att den som behöver bistånd i ekonomiska eller personliga angelägenheter inte utsätts för mer ingripande åtgärder än nödvändigt. Även om det nya förvaltarskapet ges en utform-

ning som har mindre allvarliga konsekvenser för den enskilde än en omyn- digförklaring. innebär dock förslaget att den enskilde fråntas sin bestäm- manderätt i sådana angelägenheter som omfattas av ett förvaltarförordnan- de. På det sättet kvarstår en viktig skillnad i förhållande till det nuvarande godmansinstitutet. som åtminstone formellt inte inverkar på den enskildes rättshandlingsförmåga.

Fråga är då om behovet av bistånd i de fall som nu avses i stället kan tillgodoses inom ramen för socialtjänst- och omsorgslagstiftningen. En hjälpbehövande kan med stöd av denna lagstiftning bl. a. få en kontaktper- son utsedd. Kontaktpersonens uppgifter är dock huvudsakligen begränsa- de till att ge råd och hjälp i personliga angelägenheter. Det kan röra sig om att hjälpa den enskilde att bryta sig loss ur en olämplig miljö eller att underlätta för honom att ordna utbildning. söka arbete och skaffa bostad (jfr prop. 1979/8021 s. 228). I rollen för en kontaktperson enligt omsorgs- lagen ingår att vara en medmänniska som kan ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga men också att vara förespråkare för den psykiskt utvecklingsstördc i olika situationer. Han är dock inte att jämställa med ställföreträdare eller ombud i rättsligt hänseende (jfr prop. 1984/85: 176 s. 60 f.).

Även om ansvaret att sörja för en hjälpbehövandes person i stor ut- sträckning har övergått på de organ som berörs av den nu behandlade lagstiftningen. faller llera av de uppgifter som i dag ankommer på gode män enligt 18 kap. 3 % föräldrabalken utanför denna reglering. Jag tänker då i första hand på biträde med rättsliga och ekonomiska angelägenheter men också på vissa funktioner inom det personliga området. Exempelvis bör kontakter med myndigheter så långt möjligt skötas av andra än kontaktper- soner (jfr utredningens betänkande s. 174).

Möjligheten att förordna god man enligt 18 kap. 3 & föräldrabalken har kommit att utnyttjas i stor utsträckning. Utredningens undersökningar visar att antalet gällande godmansförordnandcn av detta slag uppgick till ca 20000 vid utgången av år 1985. Enligt vad som framkommit synes denna ordning i de flesta fall fungera utan problem. En svaghet är visserligen, som tidigare har berörts. att den gode mannen och huvudmannen kan komma att ingå kolliderande rättshandlingar. I praktiken synes dock såda- na kollisioner uppkomma förhållandevis sällan. Som jag skall återkomma till bör det också vara möjligt att genom justeringar av lagreglerna minska den berörda kollisionsrisken. .

Jag anser mot denna bakgrund att man bör behålla möjligheten att förordna god man som ett för den enskilde mindre ingripande alternativ än förvaltarförordnande'. I nästa avsnitt behandlar jag de närmare förutsätt- ningarna för att förordna god man i detta fall.

Mitt förslag: De grundläggande förutsättningarna för förordnande av god man för den som på grund av sjukdom o.d. har ett hjälpbehov behålls i stort sett oförändrade. Möjligheten att förordna god man utan samtycke från den enskilde inskränks dock.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom så till vida att utredningen inte föreslår någon inskränkning i möjlig- heten att förordna god man utan samtycke från den enskilde (se betänkan- dets. 172—173).

Remissinstanserna: Utredningens förslag lämnas utan erinran av de fles- ta remissinstanserna. Sollentuna tingsrätt vill dock, som tidigare nämnts. att man avskaffar möjligheten att förordna god man vid sjukdom o.d. En remissinstans förordar att god man skall förordnas vid hjälpbehov av angivet slag. så snart det inte av särskilda skäl är obehövligt. Två överför- myndarnämnder vill inskränka möjligheten att förordna god man utan huvudmannens samtycke. Från ett håll föreslås att god man skall få förord- nas vid sjukdom endast om denna är av övergående natur.

Skälen för mitt förslag: Grundförutsättningarna för att en god man skall förordnas enligt 18 kap. 3 & föräldrabalken är. som tidigare har nämnts, att någon behöver bistånd i vissa närmare angivna hänseenden på grund av sjukdom. hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller lik- nande förhållande. Det kan vara fråga om såväl kroppslig som psykisk sjukdom. och det ställs inte "upp något krav på att sjukdomen skall vara långvarig eller permanent. I sakens natur ligger dock att godmansförord— nanden inte kommer i fråga vid alltför kortvariga sjukdomstillstånd.

Det har inte framkommit några skäl att ändra dessa grundförutsättning- ar. '

Av 18 kap. 3 & föräldrabalken framgår vidare att förordnande i regel inte får ges utan samtycke av den för vilken god man skall förordnas. Undantag från detta krav får enligt bestämmelsen göras. om den enskildes tillstånd medför hinder mot att samtycke inhämtas eller annars särskilda skäl före-

ligger. Kravet på den enskildes samtycke bör enligt min mening behållas som

huvudregel. Undantag bör även i fortsättningen göras för det fallet att- samtycke inte kan inhämtas på grund av den enskildes sinnestillstånd. Godmansinstitutet skulle annars få ett alltför snävt användningsområde.

Däremot kan ifrågasättas om det finns skäl att medge undantag från huvudregeln vid särskilda skäl av annat slag. I motiven till den nu gällande bestämmelsen (se prop. 1974: 142 s. 122) anges att sådana särskilda skäl i första hand bör kunna föreligga, om den enskilde är part i rättegång och hans psykiska hälsa är sådan att han själv inte kan föra sin talan. God man kan då behöva utses för att man skall slippa avvisa den enskildes talan eller den talan som förs mot honom.

Utrymmet att i dessa situationer förordna god man utan den enskildes samtycke torde vara ytterligt begränsat. Det underströks också i förarbete- na till bestämmelsen att möjligheten skulle utnyttjas restriktivt (se prop. 1974: 142 s. 179). I fall där den enskilde motsätter sig förordnande av god man måste en sådan anses ha små möjligheter att på ett meningsfullt sätt biträda vederbörande i hans angelägenheter. Risken för kolliderande rätts- handlingar är uppenbar. Möjligheten att förordna god man utan samtycke av den enskilde bör därför inskränkas till fall då dennes sinnestillstånd utgör hinder mot att inhämta hans mening. I situationer där han vägrar att ge sitt samtycke, kan det i stället finnas anledning att överväga möjligheten av att förordna en förvaltare.

2.3.3 Uppgifterna för en god man vid sjukdom o. d.

Mitt förslag: En god man som förordnas för den som på grund av sjukdom o.d. behöver hjälp att sköta sina personliga eller ekonomis- ka angelägenheter skall ha i princip samma uppgifter som enligt gällande rätt. Om förhållandena ändras sedan den gode mannen har förordnats, skall domstol kunna anpassa uppdragets omfattning till - de ändrade förhållandena.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandets. 173—175").

Remissinstanserna: Utredningens förslag lämnas utan erinran av de fles- ta remissinstanserna. Några anser dock att uppgifterna för den gode mannen bör preciseras bättre i de enskilda fallen.

Skälen för mitt förslag: Av gällande rätt framgår att en god man kan förordnas för att bevaka någons rätt. förvalta någons egendom eller sörja för någons person. Genom förordnandet anges alltså ramen för den gode mannens behörighet. .

Förmynderskapsutredningen har konstaterat att tingsrätterna i de allra flesta fall vid förordnandet av god man inte närmare anger vilken av de tre biståndsformerna som förordnandet avser. Om ej annat sägs, får uppdraget anses omfatta alla tre uppgifterna.

Jag har redan berört den utveckling som skett inom socialtjänst- och omsorgslagstiftningen. Den utvecklingen torde inte nämnvärt inverka på behovet av att förordna god man för att bevaka någons rätt eller förvalta någons egendom. Däremot vill jag uppehålla mig något vid frågan om god man i framtiden bör kunna förordnas för att sörja för någons person.

Har någon fått en kontaktperson enligt socialtjänst- eller omsorgslagen eller blivit intagen för vård på en institution e. d..-blir behovet av personlig omvårdnad i stor utsträckning tillgodosett. Flera skäl talar ändå för att även i fortsättningen låta de gode männen ha ett ansvar för huvudmännens person. Det är svårt att dra en skarp gräns mellan sådant bistånd som gäller ekonomiska eller rättsliga angelägenheter och hjälp i mera personliga frå- '

gor. Även om den gode mannens huvudsakliga uppgift skulle vara att syssla med egendomsförvaltning. innebär det inte att han enbart skall se till att egendomen behåller eller ökar sitt. värde. Det är också en viktig uppgift för den gode mannen att se till att huvudmannens medel används till_

dennes nytta. Bl.a. med hänsyn härtill måste den gode mannen ha god kännedom om huvudmannens personliga förhållanden.

Som jag tidigare varit inne på är inte heller avsikten med socialtjänst- och omsorgslagstiftningen att en kontaktperson skall få sådana uppgifter att han helt kan överta de nuvarande gode männens funktioner på det personliga området. Det kan tilläggas att den berörda lagstiftningen ännu inte har hunnit verka så lång tid och att erfarenheterna av institutet kon- taktperson därför är begränsade.

Det sagda leder enligt min mening till att gode mån även i fortsättningen bör-kunna förordnas att sörja för huvudmannens person. Även om den

gode mannen inte uttryckligen har fått ett sådant uppdrag. måste han hålla sig informerad om huvudmannens personliga förhållanden. Av uppdraget följer också i många fall att den gode mannen skall bevaka huvudmannens personliga intressen. Självklart blir dock den gode mannens ansvar i detta hänseende mindre. om huvudmannen exempelvis har anhöriga som hjälper honom. Har en kontaktperson förordnats. bör den gode mannen samråda med denne. så att bl. a. dubbelarbete så långt möjligt undviks.

Jag vill understryka det angelägna i att domstolarna så långt möjligt preciserar den gode mannens uppgifter. så att uppdraget inte blir mer omfattande än som är motiverat. I detta sammanhang kan nämnas att ett uppdrag att förvalta viss egendom torde innefatta att bevaka huvudman— nens rätt inför domstol och andra myndigheter i angelägenheter som rör egendomen.

Skulle det i efterhand uppkomma behov av att antingen utvidga eller inskränka ett godmansuppdrag, böt rätten kunna ompröva uppdragets omfattning. Som tidigare berörts kan det också i vissa situationer bli aktuellt att ersätta ett godmanskap med ett förvaltarskap.

Hänvisningar till S2-3-2

  • Prop. 1987/88:124: Avsnitt 3.5

Mitt förslag: Den gode mannen får företräda huvudmannen inom ramen för sitt förordnande. om han har huvudmannens samtycke till rättshandlingen. Samtycke krävs dock inte. om huvudmannens sin- nestillstånd hindrar att samtycke lämnas eller hans mening av annan orsak inte kan inhämtas. Vid rättshandlingar som hör till den dagliga hushållningen får tredje man utgå från att samtycke finns, om inte huvudmannen dessförinnan har gett uttryck för annat. Om den gode mannen överskrider sin behörighet. är rättshandlingen inte bindande för huvudmannen. Den gode mannen har då ett i huvudsak strikt skadeståndsansvar gentemot tredje man.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag med den skillnaden att utredningen vill att den gode mannen vid behörig- hetsöverskridande skall ha ett i alla situationer strikt skadeståndsansvar gentemot tredje man (se betänkandet s. 175— 178).

Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser avstyrker eller förut- ser svårigheter med en regel som innebär att bristande samtycke från huvudmannens sida kan leda till att rättshandlingar. som i och för sig faller inom ramen för gode mannens förord nande, inte blir bindande för huvud- mannen. Andra rcmissinstanscr ställer sig positiva till en sådan regel. Från flera håll riktas kritik mot förslaget om strikt skadeståndsansvar för den gode mannen. Kammarrätten i Sundsvall som vill ha kvar omyndigförkla- ringsinstitutet föreslår att rätten vid behov skall kunna ge den gode mannen ensam behörighet i olika ange lägenheter.

Skälen för mitt förslag: Genom godmansförordnandet anges ramen för den gode mannens behörighet. Går han utanför denna. blir rättshandlingen enligt gällande rätt inte bindande för huvudmannen. Frågan är emellertid

vilken rätt han har att inom denna ram fatta bindande beslut för huvudman- nens räkning. På den punkten innehåller 18 kap. föräldrabalken inte några särskilda bestämmelser utöver en allmän hänvisning till reglerna om för- myndare. bl.a. reglerna om förmyndarnas förmögenhetsförvaltning. Det innebär att den gode mannen i vissa situationer är skyldig att inhämta överförmyndarens tillstånd innan han kan vidta en ekonomisk disposition för huvudmannens räkning. 1 stor utsträckning kan emellertid den gode mannen handla helt självständigt. Han har ingen formell skyldighet att inhämta samtycke från sin huvudman och kan t.o.m. företa handlingar som strider mot huvudmannens önskemål. trots att denne formellt har kvar sin rättsliga handlingsförmåga. .

Denna ordning har kritiserats av bl.a. justitieombudsmannen (JO). En- ligt JO har det förekommit fall. bl. a. i samband med avyttring av egendom. då den gode mannen på ett oacceptabelt sätt har handlat i strid med huvudmannens önskemål. De befogenheter som ett godmansförordnande ger måste enligt JO brukas med beaktande av att den gode mannen princi- piellt är att uppfatta som ett biträde åt huvudmannen (se JO:s ämbetsberät- telse 1986/87 s. 52—54).

Nära samband med frågan om den gode mannens behörighet har det tidigare berörda problemet med kolliderande rättshandlingar. Skulle såda- na företas av den gode mannen och huvudmannen. torde deras rättsverk- ningar bedömas som om de båda företagits av huvudmannen. Risken för sådana kollisioner har från olika håll framhållits som den största svagheten med det nuvarande godmansinstitutet. I de flesta fall synes svårigheterna ha kunnat avhjälpas på ett smidigt och informellt sätt. t. ex. genom byte av god man. medan erfarenheterna i några fall är mera negativa. Det har förekommit fall då problemen har blivit så stora att en omyndigförklaring har fått tillgripas. Detta är också den utväg som anvisas i förarbetena till 1974 års lagstiftning (se prop. 19741142 s. 122).

Situationen är enligt min mening sådan att den gode mannens behörighet och förhållandet till tredje man bör preciseras närmare. Vägledande bör därvid vara att en god man principiellt bör ses som ett biträde åt huvud- mannen. Med ett annat synsätt försvinner till stor del skillnaden mellan en god man och en förmyndare. Även gränslinjen mellan godmansinstitutet och det nya förvaltarskapsinstitutet suddas ut, om den gode mannen ges en alltför självständig ställning.

Det sagda leder till att den gode mannen bör vara skyldig inte bara att så långt möjligt samråda med sin huvudman utan i princip också att inhämta huvudmannens samtycke till de rättshandlingar som han vill företa för dennes räkning. Undantag från denna regel måste rimligtvis gälla i fall då huvudmannens sinnestillstånd e. d. hindrar att samtycke lämnas. Om den gode mannen har ingått en rättshandling utan huvudmannens samtycke trots att samtycke i och för sig har kunnat inhämtas. bör principen vara att rättshandlingen inte blir bindande för huvudmannen. På det sättet får den gode mannen i viss utsträckning samma ställning som en fullmäktig.

I likhet med vad som gäller i fullmaktsfallcn bör även en rättshandling som den gode mannen har företagit på huvudmannens vägnar utanför uppdragets ram vara ogiltig.

En regel om att den gode mannen i princip måste handla med huvudman- nens samtycke innebär inte bara att den gode mannens egentliga ställning som biträde åt huvudmannen markeras. En fördel med en sådan regel är också att problemet med kolliderande rättshandlingar minskar. Om huvud- mannen har lämnat sitt samtycke till en åtgärd som den gode mannen vill företa, får det förutsättas att huvudmannen i allmänhet avhåller sig från att i efterhand handla i strid mot åtgärden.

Helt kan dock risken för kolliderande rättshandlingar inte elimineras. Skulle huvudmannen och den gode mannen ge uttryck för olika uppfatt- ning hur man skall förfara i en viss fråga, bör principen vara att huvudman- nens uppfattning blir avgörande. Detta följer av att godmansförordnanden formellt inte inverkar på huvudmannens rättsliga ställning. Endast om huvudmannen med stöd av lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet kan frånkännas rätts- handlingsförmåga eller någon annan ogiltighetsgrund föreligger. bör hans åtgärder sakna betydelse.

Om huvudmannen handlar i strid mot en rättshandling som den gode mannen har företagit med vederbörligt samtycke. bör i regel båda rätts- handlingarna bedömas som om de hade företagits av huvudmannen. Den gode mannens rättshandling bör alltså inte utan vidare ges företräde fram- för huvudmannens. Ävcn i detta fall "får naturligtvis undantag göras för det fallet att huvudmannen saknar rättshandlingsförmåga e. d.

Liksom för närvarande torde fall kunna inträffa då de praktiska pro- blemen med kolliderande rättshandlingar blir så stora att godmanskapet inte längre kan bestå. Detta kan utgöra en anledning att i stället för god man använda det nya förvaltarskapsinstitutet.

Kravet på samtycke från huvudmannen kan självfallet ibland vara bc- tungande för den gode mannen. Betydelsen härav bör dock inte över- drivas. Det är ingenting som hindrar att huvudmannen lämnar ett generellt samtycke till de rättshandlingar som den gode mannen vill företa. Sam- tycke bör också kunna lämnas i efterhand. I enlighet med allmänna princi- per bör vidare i vissa fall ett tyst samtycke kunna anses föreligga.

Även för tredje man kan svårigheter uppkomma med en regel om att gode mannen i princip måste ha huvudmannens samtycke. Vid oenighet mellan tredje man och huvudmannen i frågan om denne har samtyckt till en rättshandling som den gode mannen har företagit. torde bevisbördan för detta åvila tredje man. Innan denne ingår en rättshandling med den gode mannen bör han därför kontrollera antingen att huvudmannen har lämnat sitt samtycke eller att omständigheterna är sådana att samtycke inte har kunnat inhämtas. Är det fråga om en mera betydelsefull rättshandling är det naturligt att en sådan kontroll görs. Kontrollen kan emellertid bli betungande när det rör sig om en rättshandling av mera vardaglig natur. I sådana fall torde tredje man visserligen ibland kunna utgå från att i varje fall tyst samtycke föreligger. Skäl talar emellertid för att man av hänsyn till tredje man inför en särskild presumtionsrcgel som minskar kravet på kontroll. Regeln kan lämpligen anges omfatta rättshandlingar som sedvan- ligen företas för den dagliga hushållningen.

En regel om att den gode mannen bara får handla med huvudmannens

samtycke bör således kompletteras med en bestämmelse om att, när den gode mannen inorn uppdragets ram ingår en rättshandling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen. huvudmannens samtycke skall anses föreligga och rättshandlingen därmed bli bindande för huvudmannen, såvi- da denne inte i förväg har gett uttryck för något annat till tredje man. Jag återkommer i specialmotiveringen till den närmare innebörden av denna bestämmelse.

Skulle en rättshandling bli ogiltig på grund av att den gode mannen har handlat utanför sitt uppdrag eller utan samtycke från huvudmannen. bör den gode mannen ha ett skadeståndsansvar gentemot godtroende tredje man. Detta skadeståndsansvar bör utformas efter förebild av reglerna om motsvarande skadeståndsskyldighct för fullmaktshavare i 25 å avtalslagen. Huvudmannens samtycke till den gode mannen att företa en rättshandling torde nämligen ofta innefatta fullmakt för denne att företa handlingen.

Av det sagda följer att den gode mannen gentemot godtroende tredje man bör ha ett Strikt skadeståndsansvar. med undantag för sådana fall då rättshandlingen inte blir bindande för huvudmannen till följd av någon särskild omständighet som den gode mannen inte kände till och som tredje man inte heller rimligen kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna till. Exempel på en sådan särskild omständighet kan vara att ett skriftligt samtycke av huvudmannen visar sig vara förfalskat utan att bära spår därav.

Den gode mannen kan naturligtvis befinna sig i den situationen att han inte är helt säker på om han har huvudmannens samtycke till en viss rättshandling eller om huvudmannens sinnestillstånd är sådant att rätts- handlingar som den gode mannen företar blir bindande utan huvudman- nens samtycke. Om den gode mannen i den situationen underrättar tredje man om sina farhågor innan han företar rättshandlingen, bör tredje man inte senare kunna åberopa att han har varit i god tro. Skulle en under sådana omständigheter företagen rättshandling frånkännas giltighet på grund av bristande samtycke från huvudmannens sida, bör tredje man alltså inte ha rätt till skadestånd av den gode mannen.

Om den gode mannen har företagit en rättshandling med vederbörligt samtycke och huvudmannen sedan handlar på ett sätt som upphäver verkningarna av denna rättshandling. bör den gode mannen naturligtvis inte ha något ansvar gentemot tredje man för att den första rättshandlingen blir verkningslös.

Ersättningen vid fall av skadeståndsskyldighet bör motsvara det s.k. positiva kontraktsintresset, dvs. tredje man bör ha rätt till skadestånd som motsvarar vad han skulle ha erhållit om avtalet hade blivit bindande. Även utebliven vinst bör alltså vara ersättningsgill.

Den omständigheten att den för vilken god man utses behåller sin rättsli- ga handlingsförmåga och att rättshandlingar som han ingår i princip blir bindande för honom medför att tredje man inte torde ha så stort intresse av att uppgifter om godmansförordnanden ges en mera allmän spridning. Situationen är alltså här en annan än när det gäller en omyndigförklaring eller ett förvaltarskap.

Detta innebär att domstolarna inte bör vara skyldiga att kungöra god-

mansförordnanden. Inte heller kan det anses påkallat att införa en central registrering av dessa beslut.

Skulle tredje man ha ett intresse av att veta om en person har en god man. bör han liksom hittills kunna kontrollera saken hos överförmyndaren eller tingsrätten. För att underlätta denna kontroll bör det införas föreskrif- ter som medför att sådana godmansförordnandcn som avses i nuvarande 18 kap. 3 & föräldrabalken normalt är inskrivna vid den tingsrätt inom vars område huvudmannen bor.

2.4 Förvaltarskap 2.4.1 Allmänna förutsättningar för ett förvaltarförordnande Mitt förslag: Om någon på grund av sjukdom. hämmad förstånds-

utveckling eller liknande förhållande behöver hjälp med sina ekono- miska eller personliga angelägenheter, skall domstol kunna förordna en förvaltare för honom eller henne. En förutsättning är dock att hjälpbehovet inte kan tillgodoses genom förordnande av god man eller på något annat mindre ingripande sätt.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (.se betänkandets. 180—181).

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker utred- ningens förslag eller lämnar det utan erinran. Malmö tingsrätt anser att förutsättningarna i fråga om huvudmannens hälsotillstånd bör vara desam- ma som vid omyndigförklaring enligt gällande ordning. En annan remissin- stans anscr att man. om hjälpbehovet är permanent. skall förordna förval- tare även i fall där man i dag utser god man. Från ytterligare ett håll framförs att hjälpbehovet bör tillgodoses genom förordnande av förvaltare — och inte god man i de fall då huvudmannen på grund av sitt hälsotill- stånd helt saknar förmåga att samtycka till ett godmansförordnande. Några remissinstanser menar att förvaltare bör kunna förordnas utan att det först prövas om det är tillräckligt med god man. Ett par andra understryker å sin sida vikten av att förValtare inte förordnas i fall då hjälpbehovet kan tillgodoses på ett mindre ingripande sätt.

Skälen för mitt förslag: Som jag redan har varit inne på i avsnitt 2.1 bör ett nytt rättsinstitut. förvaltarskap. införas för att tillgodose det hjälp- och skyddsbehov som kan föreligga hos framför allt sådana personer som omyndigförklaras i dag. Den viktigaste skillnaden mellan ett sådant förval- tarskap och ett godmanskap blir att huvudmannen helt eller delvis förlorar sin rättshandlingsförmåga i det förra men inte i det senare fallet.

En viktig princip är emellertid att den enskilde inte skall fråntas sin rättshandlingsförmåga i vidare utsträckning än som är befogat i det enskil- da fallet. I förvaltarskapets konstruktion ligger att det skall vara flexibelt och anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall. En annan följd av den sålunda fastslagna principen är att det innan ett förvaltarförordnande tillgrips först måste undersökas om det inte är tillräckligt att en god man

förordnas. Ett förvaltarförordnande bör följaktligen inte komma i fråga i fall där den enskilde visserligen saknar förmåga att sköta sina angelägenhe- ter men där det inte föreligger någon risk att han vidtar någradispositioner till skada för sig själv. Förvaltarskapen bör alltså ses som ett komplement till godmanskapen. Det bör också stå klart att den enskildes hjälpbehov inte kan tillgodoses på något annat, mindre ingripande sätt. t. ex. genom någon anhörig eller en fullmäktig.

När det gäller huvudmannens hälsotillstånd bör förutsättningarna enligt min mening vara desamma som vid förordnande av god man enligt nuva- rande 18 kap. 3 & föräldrabalken. Därav följer att det inte bara är psykiska svaghetstillstånd. som nu vid omyndigförklaring, som bör kunna beaktas. Lika litet som vid förordnande av god man bör något krav uppställas på att huvudmannens tillstånd är permanent. I praktiken torde det dock sällan bli aktuellt att förordna en förvaltare för den som endast är kortvarigt sjuk.

Till dem vars psykiska svaghetstillstånd kan motivera ett förvaltarför- ordnande hör framför allt vuxna psykiskt utvecklingsstörda. personer med åldersbetingade psykiska störningar och sådana som lider av vissa psyki- ska sjukdomar. bl.a. manodepressiva. Inte minst beträffande den senast nämnda gruppen har det visat sig svårt att få ett godmanssystem att fungera, eftersom den sjuke under en manisk period inte sällan företar rättshandlingar som kolliderar med den gode mannens åtgärder. Den sju- kes handlingar kan visserligen ibland ogiltigförklaras med stöd av 1924 års lag. Detta är dock i många fall en opraktisk utväg. I stället har i en del fall omyndigförklaring fått tillgripas, något som från andra synpunkter har framstått som alltför långtgående. Med ett förvaltarförordnande uppkom- mer inte dessa problem.

Ett förvaltarförordnande kan också behövas för den som på grund av allvarligt alkohol- eller narkotikamissbruk har ett hjälpbehov. Särskilt när det gäller gruppen narkotikamissbrukare kan det ibland vara ett verksamt medel att förhindra att missbrukaren förslösar sin egendom för- att finansi- era sitt narkotikabruk. Bl.a. sådana missbruksfall torde kunna betecknas som med sjukdom liknande förhållanden.

2.4.2 Förvaltarskapets omfattning m. m. Mitt förslag: En förvaltare skall kunna förordnas för att bevaka

någons rätt. förvalta någons egendom eller sörja för någons person. Uppdraget skall anpassas till behovet i det enskilda fallet. Vissa angelägenheter får omfattas av uppdraget endast om det finns sär- skilda skäl. Uppgiften att närmare avgränsa uppdraget skall kunna delegeras till överförmyndaren. Rätten skall i efterhand kunna an- passa förvaltarskapet till ändrade förhållanden.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt för- slag. Remissinstanserna: De flesta tillstyrker utredningens förslag eller lämnar

det utan erinran. En remissinstans vill dock att uppgiften att sörja för huvudmannens person hålls utanför förvaltarcns åligganden. Från ett par håll förutses vidare svårigheter för tredje man att avgöra vad som omfattas av ett begränsat förvaltarförordnande. Enligt en remissinstans skulle den föreslagna delegationsmöjlighetcn försvåra möjligheten att få vetskap om inskränkningarna i den enskildes rättshandlingsförmåga. Två överförmyn- darnämnder anser att även överförmyndaren skall få ompröva omfattning- en av ett förvaltarskap.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt är det väsentligt att förvaltarskapet. när en förvaltare utses. får en omfattning som motsvarar den enskildes behov av bistånd i varje särskilt fall. Förvaltarskapet bör också i efterhand på ett smidigt sätt kunna anpassas till ändrade förhållan- den.

I fråga om en förvaltares huvudfunktioncr bör samma regler gälla som beträffande gode män. En förvaltare bör alltså kunna utses för att förvalta någons egendom. Kravet på att förvaltarskapet skall anpassas till behovet i det särskilda fallet medför emellertid att uppdraget kan behöva anges mera detaljerat. Ett förvaltarskap bör t. ex. kunna begränsas till att avse förvalt- ningen av viss egendom, såsom en fastighet, eller handhavandet av huvud- mannens pensionstillgångar. Förvaltaren bör också kunna få i uppdrag att företräda huvudmannen vid ingående. av kreditköpsavtal o.d. En ytterliga- re avgränsning bör kunna göras när det gäller egendomens storlek. Det bör sålunda inte alltid vara nödvändigt att huvudmannens hela pension e.d. ställs under förvaltning. utan huvudmannen bör kunna ges rätt att själv disponera över en del. Ett liknande system praktiseras för övrigt redan nu i vissa fall beträffande dem som har omyndigförklarats.

Huvudprincipen bör vara att det är domstolen som bestämmer förvaltar— uppdragets omfattning, både vid det ursprungliga förordnandet och vid senare omprövningar. För att man skall uppnå den önskvärda flexibiliteten och för att domstolen inte skall alltför mycket belastas med en detaljregle- ring bör domstolen emellertid kunna överlåta åt överförmyndaren att läm- na närmare föreskrifter beträffande omfattningen av ett förvaltaruppdrag. t.ex. beträffande vilka beloppsgränser som skall gälla. Vid ändrade förhål- landen, t.ex. att i fallet med pensionen denna höjs. kan då överförmynda- ren inom ramen för dclegationsbeslutet anpassa omfattningen av uppdra- get till den nya situationen.

Liksom när det är fråga om omyndigförklarade bör huvudmannen i princip ha rätt att själv ingå arbetsavtal och att disponera över sin arbetsin- komst, liksom över sådan egendom som han eller hon har fått genom gåva eller testamente med villkor att den skall vara undantagen från särskild förvaltning. Dessa angelägenheter bör få omfattas av förvaltaruppdraget endast om det finns särskilda skäl. t.ex. en påtaglig risk att egendomen kommer att användas på ett sätt som skadar huvudmannen. Den bedöm- ningen kan göras antingen i samband med det ursprungliga förvaltarförord- nandet eller vid en senare omprövning av detta.

Även om ett förvaltarskap i första hand torde komma att avse en rent ekonomisk förvaltning, bör en förvaltare liksom en god man också kunna få i uppdrag att företräda huvudmannen i angelägenheter av rättslig art. En

förvaltare bör exempelvis kunna förordnas att företräda huvudmannen inför domstolar och andra myndigheter. Ett fall somjag tidigare har berört är när den enskilde är i sådant psykiskt tillstånd att han saknar förmåga att själv föra sin talan i en process och dessutom motsätter sig ett godmansför- ordnande. Även i t.ex. ärenden om rätt till bidrag eller till vård eller omsorg enligt sociallagstiftningen kan den typen av förvaltarförordnande bli aktuell.

På samma sätt som när det gäller gode män bör en förvaltare vidare kunna få i uppdrag att sörja för huvudmannens person. Även om förvalta- ren inte uttryckligcn har fått en sådan uppgift. måste han hålla sig informe- rad om huvudmannens personliga förhållanden. Skall förvaltaren syssla med egendomsförValtning. bör han vara skyldig att se till att medlen i skälig omfattning används till huvudmannens nytta.

När det i övrigt gäller den personliga intressebevakningen bör samma principer gälla som för en god man (se avsnitt 2.3.3). Har huvudmannen fått en kontaktperson enligt socialtjänst- eller omsorgslagen, bör förvalta- ren givetvis samråda med denne. liksom med anhöriga och andra som har att bevaka huvudmannens personliga intressen.

Domstolen bör vara skyldig att ompröva omfattningen av ett förvaltar- skap så snart det finns anledning till det. Det kan t.ex. vara fråga om att ge den enskilde rätt att i större omfattning än tidigare disponera över pen- sionsmedel. En omprövning kan också leda till att uppdraget utvidgas till att avse flera angelägenheter. Självfallet skall en förvaltare liksom en god man entledigas så snart han inte längre behövs. t. ex. därför att huvudman- nens hälsotillstånd har förbättrats.

l föräldrabalken finns regler om förmyndares och gode mäns förvaltning och redovisningsskyldighet, om tillsyn över förmynderskap och godman- skap samt om inskrivning av sådana. Detta regelsystem bör med vissa justeringar tillämpas även när det gäller förvaltarskap. Den närmare ut- formningen av bestämmelserna behandlas i specialmotiveringen.

2.4.3 Förvaltarens behörighet och förhållandet till tredje man Mitt förslag: Förvaltaren har ensam rådighet i de angelägenheter som omfattas av uppdraget. Med förvaltarens samtycke får dock huvudmannen själv företa rättshandlingar i sådana angelägenheter. Om förvaltaren handlar utanför uppdraget blir rättshandlingen inte bindande för huvudmannen. Förvaltaren är då skadeståndsskyldig mot godtroende tredje man.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 182— l84).

Remissinstanserna: Utredningens förslag har 'i denna del lämnats utan erinran. En remissinstans vill dock att förvaltarens samtycke till huvud- mannen att företa rättshandlingar skall vara skriftligt.

Skälen för mitt förslag: Somjag redan har varit inne på (se avsnitt 2.1) är

tanken bakom förvaltarinstitutet att förvaltaren inom ramen för sitt upp- drag ensam skall ha behörighet att ingå avtal och andra rättshandlingar för huvudmannens räkning. Det bör dock finnas möjlighet för förvaltaren att lämna samtycke till att huvudmannen själv ingår en sådan rättshandling. Vid oenighet i frågan huruvida samtycke har lämnats torde bevisbördan för att så är fallet åvila tredje man. Det kan inte anses påkallat att uppställa några särskilda formkrav när det gäller ett sådant samtycke.

Det kan inträffa att huvudmannen ingår en rättshandling utan förvalta- rcns samtycke på ett område där denne har ensamrådighet. Situationen är fullt jämförbar med det fallet att _en omyndigförklarad person förfar på motsvarande sätt. Nu gällande regler om verkningarna av ett sådant förfa- rande bör kunna överföras till det nya systemet med förvaltarskap. Regler- na överensstämmer för övrigt med motsvarande bestämmelser om under- åriga t_se 9 kap. 6 och 7 så föräldrabalken). Principen bör alltså vara att rättshandlingen inte blir bindande, såvida inte förvaltaren har godkänt den. Blir avtalet inte bindande. skall vardera parten återlämna vad han har mottagit eller. om det inte kan ske. utge ersättning för det mottagnas värde. Den som har förvaltare skall dock inte behöva utge sådan ersättning i vidare mån än det som han mottagit har använts till skäligt underhåll eller på annat sätt har medfört nytta för honom. De nu beskrivna konsekvenser- na av avtalets ogiltighet överensstämmer med regleringen i lagen (l924:323) om verkan av avtal. som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet. _

Om en förvaltare har överskridit sin behörighet och handlat utanför förvaltaruppdraget. bör regeln på samma sätt som tidigare har förordats beträffande godmanskap vara att rättshandlingen inte är gällande mot huvudmannen. 1 det fallet bör förvaltaren ha ett strikt skadeståndsansvar gentemot godtroende tredje man. De skäl att inskränka skadeståndsskyl- digheten beträffande gode män som tidigare har angetts kan inte anses föreligga när det gäller förvaltare. Ersättningen vid fall av skadestånds- skyldighet bör motsvara det s.k. positiva kontraktsintresset.

Eftersom rättshandlingar som huvudmannen själv ingår på ett område som omfattas av ett förvaltaruppdrag i princip inte blir bindande, är det angeläget att tredje man har möjlighet att få kännedom om såväl förvaltar- förordnanden som den huvudsakliga omfattningen av ett förordnande. Liksom när det i dag gäller omyndigförklaringar bör rätten vara skyldig att kungöra beslut om anordnande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tid- ningar. Även beslut om upphörande av förvaltarskap bör kungöras. Det närmare innehållet i kungörelserna kommer att beröras i specialmotive- ringen. '

Förmynderskapsutredningen har ingående behandlat frågan i vad mån förvaltarförordnanden bör registreras centralt (se betänkandet s. 182— 184). I dag registreras en uppgift om omyndigförklaring i folkbokföringen. Enligt utredningens åsikt talar övervägande skäl mot en motsvarande registrering av förvaltan'örordnanden. Däremot anser utredningen att det kan vara lämpligt att låta uppgifter om förvaltarskap föras in i register av mera speciell karaktär. t. ex. inskrivningsmyndigheternas register. Ett fler- tal remissinstanser förespråkar en central registrering av förvaltarförord- nanden. Några delar dock utredning-ens uppfattning i frågan.

[48

Det kan ifrågasättas om tredje mans behov av en central registrering är så stort. Integritetshänsyn talar också starkt emot att en central registre- ring införs. En central registrering-skulle vidare innebära ett avsevärt arbete för berörda myndigheter. bl. a. med hänsyn till att förvaltarförord- nandena inte sällan torde bli detaljerade och dessutom kan komma att ändras vid upprepade tillfällen. Jag anser därför i likhet med utredningen att något centralt register inte bör införas. Det kan däremot övervägas att låta uppgifter om förvaltarskap föras in i register av mera speciell karaktär. t. ex. inskrivningsmyndigheternas register. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om det.

Det sagda innebär inte att tredje man kommer att sakna möjlighet att få veta huruvida motpartens egendom står under förvaltning. Tredje man kan få visshet genom att höra sig för hos överförmyndaren eller tingsrätten. För att tredje man inte skall behöva vända sig till flera tingsrätter bör det. på samma sätt som jag har förordat beträffande sådana godmanskap som avses i nuvarande 18 kap. 39" föräldrabalken, införas föreskrifter som medför att ett förvaltarskap i princip är inskrivet vid den tingsrätt inom vars område huvudmannen bor.

Hänvisningar till S2-3-4

2.5. Processuella frågor m.m.

Hänvisningar till S2-5

  • Prop. 1987/88:124: Avsnitt 2

Mitt förslag: Frågor om godmanskap och förvaltarskap skall hand- läggas som domstolsärenden. I ärenden om anordnande eller upphö- rande av förvaltarskap skall nämnd delta i tingsrättens avgöranden. Detsamma gäller i andra ärenden som rör förvaltarskap eller god- manskap, om de är tvistiga. I övrigt är tingsrätten domför med en ensamdomare.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 185).

Remissinstanserna: En remissinstans anser att frågor om anordnande eller upphörande av förvaltarskap skall handläggas som mål och att tings- rätt-en i icke tvistiga mål av detta slag skall vara domför med ensamdoma- re. En annan remissinstans vill att nämnd skall delta i ärenden om ompröv- ning av förvaltarskapets omfattning även när de inte är tvistiga. I övrigt har utredningens förslag i denna del tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser handläggs frågor om omyndigförklaring eller hävande av omyndigförklaring som mål. me- dan andra frågor om förmynderskap och godmanskap handläggs som ären- den. ' _

Jag ser det som en fördel om samma handläggningsform tillämpas när det gäller frågor om förvaltarskap och frågor om godmanskap. Om det t. ex. vid prövningen av en ansökan om förordnande av förvaltare visar sig tillräckligt att en god man utses. kan rätten då inom ramen för det inledda förfarandet meddela ett godmansförordnande.

Om samma handläggningsform skall användas. framstår det som mest naturligt att tillämpa ärendelagens handläggningsregler. Frågor om förval- tarskap och godmanskap bör alltså handläggas som domstolsärenden.

Frågor om anordnande och upphörande av förvaltarskap är såpass ingripande för den enskilde att nämnd alltid bör delta i avgörandet. Enligt gällande bestämmelser skall nämnd ingå i rätten även i andra fall, om ärendet är tvistigt. Den ordningen bör bestå. I övrigt bör rätten vara domför med en lagfaren domare.

Mitt förslag: I ärenden om anordnande, omprövning eller upphöran- de av godmanskap eller förvaltarskap får ansökan göras av överför- myndaren, förmyndare. den enskilde. om han fyllt sexton år. samt den enskildes make och närmaste släktingar. Detsamma gäller i ärenden om entledigande av god man eller förvaltare. Frågor om upphörande och omprövning samt om entledigande får också väckas av den gode mannen eller förvaltaren. En god man som förordnas när hjälpbehovet beror på sjukdom o.d. får ansöka om förordnande av förvaltare. Domstolen får också självmant ta upp alla dessa frågor.

Förmynderskapsutredningens förslag: Saknar motsvarighet till bestäm- melserna rörande generell möjlighet för rätten att självmant ta upp frågor om anordnande av godmanskap och förvaltarskap samt rörande god mans och förvaltares rätt att begära omprövning av uppdragets omfattning. Överensstämmer i övrigt i allt väsentligt med mitt förslag (se betänkandet s. 179 och 185).

Remissinstanserna: Ett par remissinstanser anser att frågor om anord- nande av godmanskap och förvaltarskap skall kunna tas upp självmant av rätten. Från ett håll ifrågasätts om närmaste släktingar skall få ansöka om förvaltarförordnande.

Skälen för mitt förslag: När det gäller kretsen av ansökningsberättigade kan de nuvarande bestämmelserna om omyndigförklaring utgöra en lämp- lig utgångspunkt. Enligt dessa är den som ansökningen avser. make. när- maste släktingar. överförmyndarcn och förmyndare behöriga att göra an- sökan om omyndigförklaring (se 10 kap. 10 ti föräldrabalken). Hävande av omyndigförklaring kan begäras av den omyndige. hans förmyndare och överförmyndaren. Dessa personer bör i fortsättningen ha rätt att ansöka om god man eller förvaltare eller att begära att uppdraget omprövas eller upphör.

En god man eller förvaltare har i regel goda möjligheter att fortlöpande bilda sig en uppfattning om huvudmannens hjälpbehov. Det är därför lämpligt att även gode män och förvaltare ges möjlighet att hos rätten ansöka om omprövning av uppdragets omfattning.

Det kan förekomma situationer då. ett behov av god man eller förvaltare blir känt för rätten utan att någon ansökan därom har gjorts. En sådan

situation är att det i en pågående rättegång visar sig att förvaltare behöver förordnas för någondera parten. Rätten bör därför ha möjlighet att själv ta initiativ i frågor av detta slag. Även när det gäller omprövning och upphö- rande av godmanskap eller förvaltarskap bör rätten ha motsvarande möj- lighet, liksom i frågor om entledigande av god man eller förvaltare.

2.5.3 Utredningen i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare

Mitt förslag: Den enskilde skall beredas tillfälle att yttra sig, om det kan ske. I ärenden om förordnande av god man i fall då hjälpbehovet beror på sjukdom c. d. och i ärenden om förordnande av förvaltare skall också make. närmaste släktingar. överförmyndaren. vårdin— rättning. omsorgsnämnd och socialnämnd yttra sig. om det inte är obehövligt. Iett sådant ärende gäller som huvudregel att den enskil- de skall höras muntligt. Rätten får inte förordna förvaltare utan läkarintyg eller motsvarande utredning om den enskildes hälsotill- stånd. Detsamma gäller förordnande av god man när hjälpbehovet beror på sjukdom e.d., om förordnandet sker utan att den som behöver hjälp har lämnat sitt samtycke.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt förslag (se betänkandet s. 178 och 184—185).

Remissinstanserna: Flera remissinstanser ställer sig positiva till att en noggrann utredning görs och till en huvudregel som innebär att den enskil- de skall höras muntligt. Från enstaka håll ges uttryck för andra uppfatt- ningar. När det gäller utredningen om den enskildes hälsotillstånd vill fiera remissinstanser ha mera preciserade krav på läkarintyg eller psykologutlå- tande. ,

Skälen för mitt förslag: Det är viktigt att behovet av god man eller förvaltare blir ordentligt klarlagt innan förordnande därom meddelas. En grundregel bör vara att den enskilde bereds tillfälle att yttra sig. om det kan ske. Har den enskilde själv gjort ansökan. bör han få tillfälle att yttra sig över det material som har tillförts av andra. Om exempelvis överförmyn- daren har lämnat förslag på vem som skall utses till förvaltare. bör sålunda den enskilde yttra sig över förslaget.

I ärenden om förordnande av god man när hjälpbehovet beror på sjuk- dom, hämmad förståndsutveckling. försvagat hälsotillstånd o.d. liksom i ärenden om förordnande av förvaltare måste det vara ordentligt klarlagt att ett hjälpbehov föreligger och att detta inte kan tillgodoses på något mindre ingripande sätt, t. ex. genom en anhörig. Rätten bör därför. om det inte är obehövligt. inhämta yttrande från den enskildes make och närmaste släk- tingar samt från överförmyndaren. vårdinrättning där den enskilde vistas och omsorgs- eller socialnämnd som har haft kontakt med honom.

För att rätten skall få en riktig bild av den enskildes hälsotillstånd och hans hjälpbehov kan det också många gånger vara av värde att han hörs muntligt. De regler som gäller i dag vid ansökningar om omyndigförklaring

kan härvid tjäna som förebild. Principen bör alltså vara att den enskilde skall höras muntligt. om det kan ske utan skada för honom. Han behöver dock inte höras muntligt om detär uppenbart att han inte förstår vad saken gäller. Muntligt hörande bör också kunna underlåtas, om den enskilde själv har ansökt om eller medgett förordnandet eller om det finns andra särskilda skäl. Med hänsyn till att ett godmansförordnande som beror på sjukdom e. d. förutsätter antingen att den enskilde har samtyckt till förord- nandet eller att hans sinnestillstånd utgör hinder mot inhämtande av hans mening. torde bestämmelsen om muntligt hörande ha betydelse framför allt i ärenden om anordnande av förvaltarskap. Det kan dock förekomma situationer då det finns skäl att höra t. ex. en person som själv har ansökt om godmansförordnande.

Normalt bör rätten begära ett läkarintyg om den enskildes hälsotillstånd i ett ärende om anordnande av förvaltarskap. Detsamma gäller vid anord- nande av godmanskap som beror på sjukdom c. d. i fall där den enskildes sinnestillstånd är sådant att hans samtycke inte kan inhämtas. Till skillnad från vad som gäller i dag i mål om omyndigförklaring bör det inte vara nödvändigt med specialistkompetens hos den undersökande läkaren. Lä- karintyg bör också kunna ersättas av yttrande från vårdinrättning eller av annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillstånd.

Mitt förslag: Rätten skall kunna meddela interimistiska förordnan- den i frågor om förordnande av god man eller förvaltare. ompröv- ning av godmanskaps eller förvaltarskaps omfattning och entledi- gande av en försumlig god man eller förvaltare.

Förmynderskapsutredningens förslag: Överensstämmer i stort med mitt ' förslag. Utredningen föreslär dock inte någon möjlighet till interimistiska förordnanden i omprövningsfallen. Enligt utredningens förslag skall i stäl- let förvaltaren kunna omhänderta visst slags egendom i avvaktan på att domstolen avgör om denna omfattas av uppdraget (se betänkandet s. 179. 181—182 och 185).

Skälen för mitt förslag: Om det krävs omedelbar vård av den enskildes angelägenheter eller ett dröjsmål annars skulle medföra uppenbar skada för den enskilde, bör rätten kunna meddela interimistiskt förordnande om förvaltarskap eller godmanskap. För att förhindra att någon vid uppnådd myndighetsålder skulle sakna erforderligt skydd bör ett sådant-förordnan- de även kunna meddelas beträffande en underårig. att gälla fr.o.m. hans ltt-årsdag.

Förmynderskapsutredningen har inte föreslagit någon bestämmelse om interimistiskt förordnande i omprövningsfallen. När det gäller förvaltar— skap har utredningen i stället föreslagit att förvaltaren skall kunna omhän- derta sådan egendom. som huvudmannen normalt råder över själv, i av- vaktan på att rätten avgör om egendomen skall omfattas av uppdraget. Det

gäller t. ex. arbetsinkomst och gåva som har getts med villkor att egendo- men inte skall omfattas av förvaltarens rådighet. Tanken bakom den före- slagna regeln är att man skulle kunna hindra t. ex. att egendomen används på ett sätt som skadar huvudmannen. Som förebild för utredningens för- slag i den delen har tjänat bestämmelserna i 9 kap. 3 och 4 åå samt 10 kap. 5 och 6 åå föräldrabalken om förmyndares möjlighet att omhänderta den omyndiges egendom. _

Det nya institutet förvaltarskap bygger på grundtanken att förvaltarupp- draget skall anpassas till den enskildes behov i det särskilda fallet. Mot den bakgrunden framstår det som naturligt att förvaltaren inte får vidta åtgär- der mcd egendom. som faller utanför det ursprungliga förordnandet. förrän rätten har utvidgat uppdraget till att omfatta även sådan egendom. Men behovet av ett snabbt ingripande i vissa fall kvarstår med en sådan lösning. Rätten bör därför ges möjlighet att förordna interimistiskt i frågan. Den möjligheten bör inte bara stå till buds när det gäller arbetsinkomst och annan egendom av sådant slag som nyss har berörts utan kunna användas även i andra fall av omprövning av ett förvaltaruppdrags omfattning. Behov av interimistiskt förordnande kan också uppkomma vid motsvaran- de omprövning av godmanskap.

2.6. Följdändringar i annan lagstiftning

I och med att institutet omyndigförklaring försvinner. kommer begreppet omyndig i fortsättningen att vara liktydigt med underårig. Det kan diskute- ras om terminologin inte borde förenklas. så att benämningen underårig genomgående används i stället för omyndig. Detta skulle kräva åtskilliga språkligajusteringar i ett stort antal författningar. Något egentligt behov av en sådan terminologiändring synes inte föreligga. Jag vill därför inte föror- da en sådan ändring.

I ett flertal författningar finns bestämmelser om behörighet för en tjänst eller ett uppdrag. Ett vanligt bchörighetsvillkor är att den som skall utses inte får vara omyndig. Det gäller t. ex. domare. advokater, styrelseledamö- ter i aktiebolag och utgivare för periodisk skrift. Om omyndigförklarings- institutet avskaffas. kommer endast underåriga att omfattas av sådana bestämmelser. Frågan är då om man bör lägga till regler om att även de som är allvarligt sjuka c. (1. skall vara utestängda. Den uppfattningen har framförts av några remissinstanser. Enligt min mening behövs dock inga sådana regler. Redan i dag finns en mångfald ansvarsfulla befattningar utan behörighetskrav av detta slag. Om någon på grund av sjukdom e. (1. kan anses mindre lämplig att inneha en tjänst eller ett uppdrag. kan hänsyn i regel tas till detta med stöd av gällande bestämmelser om en allmän lämplighetsprövning. Det kan också erinras om att ett förordnande av god man enligt nuvarande 18 kap. 3 %% föräldrabalken inte automatiskt medför att den som får god man blir obehörig. '

I de bestämmelser som innehåller behörighetskrav bör således begrep- pet omyndig — med betydelsen underårig — stå kvar utan någon komplet- tering.

Flera författningar innehåller sär-bestämmelser beträffande omyndiga

som en följd av att dessa saknar rättshandlingsförmåga. Hit hör bestäm- Prop. 1987/88: 124 melserna i 18 kap. 3 åjordabalken om att godtrosförvärv inte kan grundas på en handling som har utfärdats av en omyndig och i 4 kap. 3 s" aktiebo- lagslagen (1975: 1385) om att emissionsbevis m.m. inte med befri- ande verkan kan skickas till en omyndig aktieägare. Skyddsregler av detta slag bör gälla även personer som har förvaltare, förutsatt att angelägenhe- ten i fråga faller inom ramen för förvaltaruppdraget.

I några angelägenheter av övervägande personlig natur krävs enligt gällande bestämmelser att en omyndigförklarad person har samtycke av förmyndaren. Det gäller t. ex. giftermål och adoption. Frågan är om mot- svarande krav på samtycke bör uppställas när det gäller personer som har förvaltare eller om någon annan typ av begränsning bör införas i deras fall. Under remissbehandlingen har olika uppfattningar kommit till uttryck i frågan. Det finns enligt min mening inte skäl att i angelägenheter av detta slag utsätta en person för särbehandling enbart på den grunden att förvalta- re har förordnats för honom. Något krav på samtycke av förvaltaren i dessa fall bör alltså inte uppställas. Jag kommer i specialmotiveringen att beröra vilken betydelse t. ex. den enskildes sinnestillstånd kan ha i de fall som nu avses.

Det finns i flera författningar bestämmelser som avser såväl förmyndare som gode män. Dessa bestämmelser bör i fortsättningen gälla även förval- tare. Vidare bör vissa bestämmelser. som i dag avser endast förmyndare. göras tillämpliga på både förvaltare och gode män. En förutsättning är naturligtvis att angelägenheten omfattas av uppdraget. Det handlar framför allt om regler angående anmälningssl-zyldighet o.d.

Den föreslagna reformen nödvändiggör ändringar i de internationellt privaträttsliga författningar som innehåller regler om omyndiga. Ett förslag i den delen utarbetas för närvarande av förmynderskapsutredningen. ] utredningens fortsatta uppdrag ingår också att se över föräldrabalkens- bestämmelser rörande förmyndares och god mans förvaltning m.m. Jag avser att senare återkomma med förslag i dessa delar.

2.7 Ikraftträdande m. m.

Det är angeläget att reformen kan genomföras så snart som möjligt. så att bl.a. det nuvarande rösträttshindret försvinner. Eftersom det i den delen krävs en grundlagsändring, måste det emellertid först fattas två riksdags- beslut med mellanliggande val. Det torde också vara nödvändigt med visst förberedelsearbete hos berörda myndigheter. främst domstolar och över- förmyndarc. innan de nya reglerna kan träda i kraft. Med hänsyn till det sagda framstår den 1 januari 1989 som en lämplig ikraftträdandedag.

Det kan förutsättas att många av dem som i dag är omyndigförklarade även i fortsättningen behöver hjälp genom bl.a. förvaltare. Att utreda hjälpbehovet hos alla berörda tar självfallet en viss tid. Det kan därför ifrågasättas att låta gällande omyndigförklaringar bestå under en period efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. till dess hjälpbehovet i varje särskilt fall har blivit utrett.

Liksom förmyndcrskapsutredningen anser jag dock att det är en bättre 154

ordning att låta omyndigförklaringsinstitutet upphöra helt och hållet. så snart de nya bestämmelserna träder i kraft. För att de som i dag är omyndigförklarade inte skall stå utan skydd under en övergångsperiod kan det lämpligen föreskrivas att de tills vidare skall anses ha förvaltare med uppdrag att bevaka deras rätt. förvalta deras egendom och sörja för deras person. De tidigare förmyndarna bör då tills vidare. utan särskilt förord- nande. tjänstgöra som förvaltare.

Överförmyndarna bör emellertid vara skyldiga att så snart som möjligt gå igenom alla sina förmynderskapsärenden och ta ställning till vilka åtgär- der som behöver vidtas. I många fall torde det bli aktuellt att ansöka hos domstolen om ett mera permanent förvaltarförordnande. eventuellt be- gränsat till viss egendom c. d. Det är också tänkbart att ett godmansförord- nande är tillräckligt.

För att inte de nyss berörda provisoriska förvaltarskapen skall bestå under alltför lång tid bör det. som utredningen har förordat. föreskrivas att de upphör senast vid en viss tidpunkt. Enligt utredningens förslag skall denna övergångstid utgöra ett år. Flera remissinstanser anser dock att denna tid är alltför kort. Enligt min mening bör en övergångsperiod på två år vara tillräcklig. Överförmyndarna bör alltså ha den tiden på sig att ansöka om ett mera permanent förvaltar- eller godmansförordnande.

Vad beträffar tidigare meddelade godmansförordnandcn ger den nya lagstiftningen inte anledning till en systematisk genomgång av alla ärenden på samma sätt som när det gäller förmynderskapsärendena. För tillämp- ningen av de nya reglerna om godmansförordnande torde därför inte krävas någon övergångsperiod.

Hänvisningar till S2-6

  • Prop. 1987/88:124: Avsnitt 2

2.8. Kostnader och resursbehov

Det är svårt att göra en säker bedömning när det gäller kostnadseffekterna av reformen. Som flera remissinstanser har framhållit kan de föreslagna utredningskraven i godmans- och förvaltarärendena komma att medföra ett visst merarbete i förhållande till nuläget hos berörda myndigheter. Detta uppvägs dock av de besparingar som blir följden av att omyndigför- klaringsinstitutet upphävs.

Hänvisningar till S2-8

  • Prop. 1987/88:124: Avsnitt 2

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken.

2. lag om ändringi regeringsformen.I

3. lag om ändring i vallagen (1972: 620).

4. lag om ändring i kommunallagen (1977: 179).

5. lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

6. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,'

' Ändringsförslagen beträffande regeringsformen och tryckhelsförordningcn ingår i prop. 1987/88: 32.

lag om ändring i äktenskapsbalken. lag om ändring i ärvdabalken. . lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden, 1 . lag om ändring ijordabalken. 1 lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 12. lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfälligheter. 13. lag om ändring i rättegångsbalken. 14. lag om ändring i lagen (.19462807) om handläggning av domstolsären- den.

15. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehand- lingar.

16. Iag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. 17. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, 18. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 19. lag om ändring i lagen (1981: 131 ) om kallelse på okända borgenärer. 20. lag om ändring i lagen (1962z381) om allmän försäkring. 21. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg, . lag om ändring i studiestödslagen (1973z349). . lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, . lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring. . lag om ändring i socialtjänstlagen (19801620). . lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering. . lag om ändring i lagen (_ 1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. 28. lag om ändring i transplantationslagen (19751190), 29. lag om ändring i lagen (1985563) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.. 30. lag om ändring i bankrörelselagzen (1987:617). 31. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618). 32. lag om ändring i aktiebolagslagen( 1975: 1385). 33. lag om ändring i aktiefondslagen (19742931'), 34. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 35. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623). 36. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152). 37. lag om ändring i lagen ( 1976:600) om offentlig anställning, 38. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker. 39. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4 . Samråd har skett med chefen för sc-cialdepanementet beträffande lagför- slag 20. 21. 23—28. 38 och 39. med statsrådet Lindqvist beträffande lagför- slag 29. med chefen för fmansdepartementet beträffande lagförslag 35 och 36. med statsrådet Johansson beträffande lagförslag 30. 31. 33 och 34. med chefen för utbildningsdepartementet beträffande lagförslag 22 samt med chefen för civildepartementet beträffande lagförslag 4. 5 och 37.

roopoq

'.;J h)

al./1

lx) TJ lx) P.) |») t») 4; x]

4. Specialmotivering

Här redovisas mina kommentarer till de enskilda lagförslagen.

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1987/88:124: Avsnitt 2

4.1. Föräldrabalken

I det följande används förkortningen FB för föräldrabalken.

Genom att institutet omyndigförklaring avskaffas upphör de nuvarande bestämmelserna i 10 kap. FB. Detta kapitel föreslås i stället innehålla bestämmelser om förmyndare för underåriga. motsvarande dem som nu finns i 11 kap. 1 ett nytt 11 kap. återfinns reglerna om god man och förvaltare. Reglerna om god man har med vissa ändringar överförts till 11 kap. från 18 kap.. vilket därigenom kan upphöra att gälla.

I 12— 17 samt 19 och 20 kap. har gjorts ändringar som har föranletts av bl. a. det nya institutet förvaltarskap. omyndigförklaringarnas avskaffande och den ändrade regleringen av institutet godmanskap.

3 kap. Vissa bestämmelser om rättegången i mål om faderskap

3 kap.4å Är part i mål som avses i 1 eller 2 & underårig, får förmyndaren eller god man. om sådan enligt II kap. skall förordnas. föra talan för honom. Modern skall höras i målet. om det kan ske.

(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag)

Paragrafen har justerats med hänsyn till att reglerna om god man har flyttats till 11 kap.

4 kap. Om adoption

4kap.5aå

Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräck- ligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adop- tivförälder är gift med någon av barnets föräldrar. från båda dessa makar..

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk. sinnesslö. utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Ar detta fallet beträffan- de var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptio- nen. skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare.

(Jfr 4 kap. 5 a å i utredningens lagförslag ])

Bestämmelserna i 4 kap. 2 5 och 5 a & tredje stycket. där det föreskrivs att förmyndare skall lämna sitt samtycke när en omyndigförklarad person vill adoptera resp. avses bli adopterad. föreslås upphävda. Något motsva- rande krav på samtycke kommer i fortsättningen inte att gälla beträffande dem som har fyllt 18 år. Enligt 4 kap. 6 så har emellertid rätten att göra en allmän prövning av en tilltänkt adoptions lämplighet.

10 kap. Om förmyndare Prop. 1987/88: 124

I och med att institutet omyndigförklaring avskaffas. handlar detta kapitel bara om förmyndare för underårig.

1 5 Den som är underårig får inte vara förmyndare.

(Jfr 10 kap. 5 & andra stycket i utredningens förslag ])

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 1 kap. 4 & första stycket.

2 5 För barn som står under vårdnad av bägge föräldrarna är dessa förmynda- re. Dör en av föräldrarna eller är någon av dem underårig eller blir någon av dem entledigad från förmynderskapet, är den andre barnets förmynda- re.

För barn som står under vårdnad av endast den ene av sina föräldrar är denne ensam förmyndare.

(Jfr 10 kap. ] äiutredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 1 5 med bl. a. en ändring som föranletts av att innehållet i 11 kap. 4 5 första stycket delvis har utgått.

En underårig förälder får enligt 1 15 i dess nya lydelse inte vara förmyn- dare. Är en sådan förälder ensam vårdnadshavare, skall rätten förordna förmyndare enligt 4 &.

3.5. Ingår underårigt barn äktenskap. skall den som vid äktenskapets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets förmyndare. (Jfr 10 kap. 2 & i utredningens förslag ])

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 11 kap. 2 .S.

451

Har en underårig inte någon förmyndare enligt 1—3 59". skall rätten förord— na förmyndare för den underåriga.

(Jfr 10 kap. 3 & i utredningens förslag 1")

Bestämmelsen i nuvarande 1 1 kap. 3 & andra stycket om att förmyndare skall förordnas för omyndigförklarade har tagits bort.

5 s' Har förmyndare förordnats enligt 4 :i på grund av attfadern eller modern är underårig. gäller förordnandet till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder.

(Jfr 10 kap. 4 så i utredningens förslag ])

Bestämmelsen i nuvarande 11 kap. 4 & första stycket om att den som är

' Ändrad lydelse i propositionsförslagct. 158

omyndig inte får vara förmyndare har utgått. 1 sin nya lydelse motsvarar 10 kap. 5 & nuvarande andra stycket av 1 1 kap. 4 %. Att den som är underårig inte får vara förmyndare framgår av 1 &.

6 5 Till förmyndare skall utses en rättrådig. erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas, om inte särskilda skäl talar emot det.

(Jfr 10 kap. 5 5 i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 5 ä.

7 ä' Skall efter föräldrarnas död förmyndare förordnas för en underårig och har föräldrarna eller en av dem gett tillkänna vem de önskar till förmyndare, .rkal/ denneförordnas. (.)/n han eller han inte är olämplig.

(Jfr 10 kap. 6 s i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 6 5.

8 53 När omständigheterna påkallar det. kan flera förmyndare förordnas för samma person.

Kan den eller de som på grund av lag skall vara förmyndare inte lämpli- gen ha hand om förmynderskapet allena. skall medförmyndare förordnas.

(Jfr 10 kap. 7 & i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 7 &.

9 % En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från förmynderskapet. Detta gäller dock ej. om förmynderskapet utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot att förmyndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdnaden inte längre skall vara gemensam. skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdnaden om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet.

(Jfr 10 kap. 8 5 i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 8 så.

10 53 En förmyndare skall entledigas från sitt uppdrag. om förmyndaren vid utövandet av uppdraget gör sig skyldig till missbruk eller försummelse. om förmyndaren kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 3 Andrad lydelse i propositionsförslaget. Andrad lydelse i propositionsförslaget.

olämplig att vara förmyndare eller omförmyndaren av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha sitt uppdrag.

(Jfr 10 kap. 9 s i utredningens förslag ])

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 9 5.

ils

Dör förmyndaren och finns det inte någon som på grund av lag skall vara förmyndare. skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den tingsrätt hos vilken förmynderskapet är eller skall vara inskrivet.

(Jfr 10 kap. 10 s'i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 10 få.

12 å Förmynderskap står under tillsyn av överförmyndaren och tingsrätten.

(Jfr 10 kap. 11 lå i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 11 5.

135

Fråga om förordnande av förmyndare tas upp av den tingsrätt där förmyn- derskapet är inskrivet eller. om inskrivning av förmynderskapet inte har ägt rum. av den tingsrätt där inskrivning skall ske.

Fråga om entledigande av förmyndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är eller skall vara inskrivet.

(Jfr 10 kap. 12 å i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 12 5. Till skillnad från den paragrafen innehåller första stycket inte längre orden "för underårig".

Andra stycket i nuvarande 11 kap. 12 s. som handlar om förordnande av förmyndare för omyndigförklarad. har utgått. vilket har medfört att det nuvarande tredje stycket i 11 kap. 12 & har förts över till andra stycket i förevarande paragraf.

14%

I ärende om förordnande av förmyndare skall rätten bereda överförmynda- ren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget.

(Jfr 10 kap. 13 å i utredningens förslag ])

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 13 s'.

1515 Ingen får förordnas till förmyndare eller entledigas från ett sådant uppdrag utan att ha fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 10 kap. 14 å i utredningens förslag 1)

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 11 kap. 14 &, frånsett några språkligajusteringar.

16 51 Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ärende om förordnande av förmyn- dare. får rätten, om den omyndiges angelägenheter kräver omedelbar vård. förordna förmyndare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs.

(Jfr 10 kap. 15 å i utredningens förslag 1)

Jämfört med motsvarande paragrafi gällande rätt. 11 kap. 15 5, har den sakliga ändringen gjorts att andra stycket. som handlar om interimistiska förordnanden av förmyndare för omyndigförklarade. har utgått.

175 Uppkommer fråga om att enligt [05 entlediga en förmyndare och kan slutligt beslut ej ges omedelbart. får rätten. om dröjsmål skulle medföra fara för den underåriga besluta att förmvndaren skull skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs. Innan rätten meddelar beslut enligtförstu stycket, skall förmyndaren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte är furu i dröjsmål.

(Jfr 10 kap. 16 å i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 kap. 16 &. Uttrycket "om det kan ske utan märklig tidsutdräkt" i andra stycket i den paragrafen har dock ändrats till "om det inte är fara i dröjsmål" (jfr nya lydelsen av 11 kap. 24 få).

18%

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras. förutom av överförmyndaren och förmyndare. av den underårige själv. om denne har fyllt sexton år. samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden får entledigas även på ansökan av socialnämnden. Frågor som avses i denna paragraf skall rätten också ta tipp självmant. när anledning förekom- mer till det. -

I ärende som avses i första stycket skall rätten. när det rör en underårig som fyllt sexton år. bereda denne tillfälle att yttra sig. om det kan ske.

Rättens beslut i ärende som avses i första stycket får överklagas. för- utom av den som beslutet särskilt rör. av var och en som har rätt att göra ansökan.

(Jfr 10 kap. 17 å i utredningens förslag [)

Paragrafen överensstämmeri sak med nuvarande ] 1 kap. 17 &.

11 kap. Om god man och förvaltare

Kapitlet innehåller de nya bestämmelserna om god man och förvaltare. I 1—6 55 finns de särskilda bestämmelserna om god man. medan 7—11 55

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

reglerar förvaltarinstitutet. 1 12—28 ååå återfinns gemensamma bestämmel- ser.

Om god man

1 & Kan en förmyndare på grund av sjukdom eller av annan orsak inte utöva förmynderskapet eller blir förmyndaren enligt .10 kap. 175 skild från utövningen av det. skall rättenförordna god man att i förmyndarens ställe vårda den underäriges angelägenheter.

(Jfr 11 kap. 1 åiutredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar, med vissa språkliga och redaktionella ändringar.' ' nuvarande 18 kap. 1 &. Paragrafen handlar i fortsättningen endast om god man för underårig i fall då förmyndaren blir sjuk e. d. Någon motsvarande möjlighet att utse god man när t. ex. en förvaltare blir sjuk har inte ansetts behövlig. '

Ett förordnande enligt denna paragraf avser alla förmyndarens uppgifter beträffande den underåriges förmögenhet och person. Förordnandet skall alltså inte begränsas till vissa på förhand bestämda angelägenheter. Är ett hinder för förmyndaren sådant att det bara gäller någon viss angelägenhet. bör förmyndaren kunna använda ombud.

Om en förmyndare enligt 10 kap. 17 & skiljs från sitt uppdrag. har rätten möjlighet att. i stället för att utse en god man enligt förevarande paragraf. förordna en ny förmyndare genom interimistiskt beslut enligt 10 kap. 16 &.

Zä'

Har en förmyndare eller förmyndarens make och den underärige del i . oskiftat dödsbo, skall rätten förordna god man att vårda den underåriges rätt i boet vid boutredningen liksom vid bodelning och skifte eller ingående av avtal om sammanlevnad [ oskiftat bo.

God man skall även förordnas för en underårig eller någon annan på vars vägnar det skall företas en rättshandling vid vilken ställfi'ireträdaren enligt [3 kap. 2 så ej kan företräda den underårige eller huvudmannen. Detsamma gäller, om det uppstårfråga om rättegång mellan å ena sidan den underårige eller huvudmannen och å andra sidan'ställföreträdaren eller dennes make eller någon som ställföreträdare/t företräder.

Om det i annat fall ätt som avses iförsla eller andra stycket förekommer en angelägenhet där s'täll/öretrt'idaren eller stiillföreträdarens make kan lta ett intresse som strider mot den underåriges eller huvudmannens. skall rätten förordna god man för den underärige eller huvudmannen, om ställföreträdare/1 begär det eller det annars är lämpligt.

(Jfr 11 kap. 2 5 i utredningens förslag. 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 18 kap. 2 5. Den har emellertid vidgats på så sätt att god man kan utses inte bara när en omyndig. dvs. en underårig, och hans förmyndare m.fl. har motstridiga intressen utan också när motsvarande förhållanden inträffar inom ramen för ett godmanskap eller förvaltarskap (jfr 13 kap. 2 5).

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

39"

Rätten skall förordna god nian

] . om det vid ett dödsfall finns en till namnet känd arvinge sattt vistas på okänd eller avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i boet och förvalta sitt lott i det.

2. om det vid ett dödsfall inte kan utredas, huruvida den döde har efterlämnat någon arvinge sotn är arvsberättigad före allmänna arvsfon-I

den eller före eller tillsammans med någon annan känd arvinge. eller också kunskap saknas om såväl namnet som vistelseorten beträffande en i övrigt känd arvinge, oclt det på grund av sådan omständighet krävs att okänd arvinges rätt bevakas och hans eller hennes lott i boet förvaltas,

3. om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort eller är okänd och hans eller hennes rätt därför behöver bevakas enligt vad som föreskrivs attt arvinge. .

4. om det i övrigt krävs att en bortavårandes rätt bevakas eller en bortavarandes egendom förvaltas.

5. om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling beror av en framtida händelse. vetn egendom skall tillfalla, eller egendom först framdeles skall tillträdas med äganderätt. och det krävs att den blivande ägarens rätt bevakas eller att egendomen förvaltas för den bli— vande ägarens räkning. eller

6. om egendom. enligt vad som särskilt föreskrivs. skall ställas uttder vård och förvaltnittg av god man som avses i detta kapitel.

Förordnande ett/igt första stycket sker efter antnälan eller när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som ltar rätt i ett dödsbo. skall det anmälas hos tingsrätten av den som har boet isin vård. '

Rättshandlingar som en god man ltar företagit med stöd av ett förord- nande enligt denna paragraf gäller. även om den egendottt som förordnan- det avsåg tillfaller ttågon som den gode tnatttten inte var förordnad att företräda.

(Jfr 11 kap. 3 5 i utredningens förslag [)

Paragrafen. som handlar om utseende av god man för bl.a. bonavaran- de. motsvarar. med en del språkliga och redaktionella ändringar. nuvaran- de 18 kap. 4 5. '

4 52 Ont någon på grund av sjukdotn. hättttnadförståndsutvecklittg. försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sitt rätt. förvalta sitt egendom eller sörja för sin person, skall rättett. om det behövs. förordna god tnatt för ltottotn eller henne. Förordnande får inte meddelas utatt samtycke av den för vilken god man skall utses. om inte den enskildes hälsotillståndhindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

(Jfr 11 kap. 4 ä i utredningens förslag ])

Paragrafen motsvarar. med vissa ändringar. nuvarande 18 kap. 3 5. I paragrafen anges således förutsättningarna för förordnande av god man i

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget. : Andrad lydelse i propositionsförslaget.

andra fall än som anges i 1—3 åå. I fråga om det närmare innehållet hänvisas till den allmänna motiveringen. avsnitt 2.3.2 och 2.3.3.

På samma sätt som uttryckligen har föreskrivits beträffande förvaltar- skap i 7 .5 kan ett godmansförordnande vara begränsat till att avse viss egendom eller angelägenhet e.d. Detta överensstämmer med vad som gäller i dag.

I andra meningen i paragrafen anges att förordnande inte får meddelas utan samtycke från den för vilken god man skall utses. om inte vederbö- randes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. Av 11 kap. 17 (i första stycket framgår att rätten inte får underlåta att inhämta den enskildes mening. om det inte föreligger läkarintyg eller annan likvärdig utredning om tillståndet. Möjligheten i nuvarande 18 kap. 3 5 att efterge kravet på samtycke vid särskilda skäl av annat slag har inte behållits. Skälen för detta har utvecklats i den allmänna motiveringen. avsnitt 2.3.2.

Så'

Om en god tnatt. som harföreta git en rättshandlittgför lim-'udtttatttzen. har handlat utanför sitt förordnande. är rättshandlingen inte bindande för huvudtttannen. En rättshandling ärinte heller bindande för huvudmannen, om en god man ltar företagit den inom rattten för förordnandet men utan samtycke av hm'udmannen, såvida inte huvudmannens sinnestillstånd ltar hindrat att hans eller hennes mening inhämtas eller huvudmannens tne- ttin g av annan orsak inte har kunnat inhämtas.

Har den gode tnannen ittont ramen för förordnandet ingått ett rättshand- ling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen. skall huvud- mannens samtycke anses föreligga. om han eller hon inte före rättshand- lingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättsltattdlingett riktade

sig. (Jfr 11 kap. 5 å i utredningens förslag 1)

Paragrafen. som saknar motsvarighet i gällande rätt. handlar om den gode mannens behörighet att med bindande verkan för huvudmannen ingå rättshandlingar för dennes räkning. Hithörande frågor har diskuterats i avsnittet 2.3.4 i den allmänna motiveringen.

Första stycket

Ramen för den gode mannens behörighet bestäms genom rättens förord- nande enligt 1—4 5.5. eventuellt ändrat efter omprövning med stöd av 23 &.

För bedömningen av om rättshandlingen är bindande saknar tredje mans goda tro betydelse. God tro hos tredje man är dock en förutsättning för att han enligt 6 5 skall ha rätt till skadestånd av den gode mannen.

Hinder mot att inhämta huvudmannens mening på grund av hans hälso- tillstånd bör anses föreligga inte bara när han helt saknar förmåga att uttrycka en vilja utan också när hans tillstånd är sådant som avses i lagen (1924:323) om verkan av avtal. som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet. Andra omständigheter som kan utgöra hinder är att hu-

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

vudmannen är underårig eller bortavarande. Här avses främst de fall då en god man har förordnats enligt 1—3 åå.

Liksom fallet är med förmyndares samtycke till underårigas handlande kan huvudmannens samtycke lämnas i efterhand eller vara underförstått. Huvudmannen kan också ge den gode mannen ett generellt samtycke till rättshandlingar inom ramen för uppdraget.

Bestämmelserna i förevarande stycke ger uttryck för principen att den som har fått god man har kvar sin rättshandlingsförmåga och att den gode mannen närmast skall ses som ett biträde åt huvudmannen. Bestämmelser- na är emellertid också ägnade att minska risken för att den gode mannen och huvudmannen företar kolliderande rättshandlingar. Helt kan dock denna n'sk inte elimineras. Om en god man ingår en rättshandling för huvudmannens räkning gentemot exempelvis en bank efter att ha fått huvudmannens samtycke men huvudmannen därefter vill handla på ett annat sätt. kan banken inte vägra att gå huvudmannen till mötes med hänvisning till den tidigare rättshandlingen eller godmansförordnandet, såvida inte omständigheterna är sådana att t.ex. lagen (1924:323') om verkan av avtal. som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet är tillämplig. Huvudmannen har med andra ord samma rätt att upphäva eller modifiera verkningarna av den gode mannens rättshandling som om hu- vudmannen själv hade företagit denna. Det är härvid utan betydelse om huvudmannen handlar själv eller genom någon befullmäktigad person.

På motsvarande sätt blir gåvohandlingar som huvudmannen företar i princip giltiga. även om de strider mot vad den gode mannen anser lämp- ligt. De begränsningar som enligt 15 kap. FB gäller för den gode mannens förvaltning. bl. a. skyldigheten att i vissa fall inhämta överförmyndarens samtycke. kan inte åberopas gentemot huvudmannen.

Om den gode mannen och huvudmannen t. ex. säljer samma lösa egen- dom till två olika personer. kan det liksom för närvarande bli fråga om att tillämpa reglerna om tvesalu. Det innebär att god tro hos tredje man jämte besittningsövergång blir avgörande för vilket köp som skall anses gälla. Om den gode mannen har handlat utan samtycke från huvudmannen trots att detta har kunnat inhämtas. har emellenid huvudmannens rättshandling företräde. om den inte kan anses ogiltig av någon annan anledning. Tredje mans goda tro eller besittningsövergången blir i det fallet utan betydelse.

När den gode mannen tar kontakt med en tredje man för att ingå en rättshandling för huvudmannens räkning, torde han normalt få förete ett bevis om sitt förordnande. För att tredje man skall kunna-.vara säker på att rättshandlingen blir bindande gentemot huvudmannen. måste den ,gode mannen i princip också visa att han har fått huvudmannens samtycke eller att huvudmannens mening inte har kunnat inhämtas. Tredje man :kan naturligtvis också själv ta kontakt med huvudmannen för att få reda på dennes mening. Är det fråga om mera betydelsefulla transaktioner får den angivna ordningen anses naturlig. Vid oenighet mellan tredje man och huvudmannen huruvida den gode mannen har haft huvudmannens sam- tycke till en rättshandling. får tredje man anses ha bevisbördan för att så är fallet.

Kravet på huvudmannens samtycke till rättshandlingar företagna av den

gode mannen föranleder behov av mera omfattande utredning i vissa typer av myndighetsärenden. Det gäller t. ex. inskrivningsmyndighets prövning av ansökan om lagfart. Har en god man undertecknat köpehandlingarna för huvudmannens räkning. måste han styrka sin behörighet. bl.a. att huvud- mannen har samtyckt till åtgärden eller att huvudmannens mening inte kan inhämtas. Svårigheterna med att förebn'nga sådan utredning bör dock inte överdrivas. Vid den typ av rättshandlingar som det nu är fråga om krävs redan i dag överförmyndarens tillstånd till åtgärden (15 kap. 15 & FB). Det får förutsättas att överförmyndaren. innan han lämnar sådant tillstånd. har kontrollerat att förutsättningarna för rättshandlingens giltighet är uppfyll- da. Den hos överförmyndaren före-bragta utredningen kan därefter i de flesta fall åberopas även vid prövningen hos inskrivningsmyndigheten.

Andra stycket

Presumtionsregeln i andra stycket har ställts upp för att inte mera vardagli- ga rättshandlingar skall försvåras alltför mycket av kravet på huvudman- nens samtycke. Under presumtionsregeln faller normala inköp av livsme- del och kläder m.m. och även andra regelbundna betalningar som följer med ett hushåll. t.ex. hyresbetalningar. Regeln täcker också bankuttag och överföringsuppdrag m.m. som utgör led i sådana betalningar. Det är särskilt i fråga om denna typ av transaktioner som regeln torde få praktisk betydelse. '

Presumtionsregeln gäller bara i den-mån den gode mannen handlar inom ramen för sitt uppdrag. Regeln är alltså inte tillämplig. om godmansförord- nandet avser en intressebevakning som inte har med huvudmannens dagli- ga hushållning att göra.

Som framgår av lagtexten bryts presumtionen för huvudmannens sam— tycke. om denne på ett eller annat sätt har gett till känna för tredje man. t.ex. den bank som har hand om utbetalningar för huvudmannens räkning. att han inte vill gå med på rättshandlingen. Detta är ett utflöde av principen att ett godmansförordnande inte fråntar huvudmannen ha'ns rättshand- lingsförmåga. För att presumtionen skall brytas måste emellertid huvud- mannen ge till känna sin mening i "förväg. Skulle han i efterhand. sedan rättshandlingen har ingåtts, ge uttryck för sitt ogillande. har detta ingen verkan mot tredje man.

6å' Om en rättshattdling sotn en god man har företagit för huvudmuttnens räkning inte blir bindande för huvudmannen ett/igt 5 59, är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje tnatt skada sotn denne lider på grund härav. Detta gäller dock inte. om rättshandlittgen saknar bindan- de verkan mot huvudtttannen'till följd av någon särskild omständighet. som den gode tnatttten inte kände till och som tredje man inte med fog kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna till.

(Jfr 11 kap. 6 å i utredningens förslag 1)

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

Prop. 1987/881124

Paragrafen reglerar den gode mannens skadeståndsskyldighet gentemot en godtroende tredje man. .

Förutsättningen är att den gode mannen har företagit en rättshandling för huvudmannens räkning som enligt 5 & inte blir bindande mot huvud- mannen. Den skadeståndsskyldighet som den gode mannen ädrar sig mot- svarar vad som enligt 25 & avtalslagen gäller för en fullmäktig som handlar utanför sin behörighet. '

Skadeståndsansvaret är strikt. med undantag för fall då rättshandlingen inte blir bindande för huvudmannen till följd av någon särskild omständig- het som den gode mannen inte kände till och som tredje man inte heller- rimlige'n kunde förutsätta att den gode mannen skulle känna 'till. Som exempel på sådana särskilda omständigheter kan nämnas att ett skriftligt samtycke från huvudmannen visar sig vara förfalskat utan att bära spår därav eller att huvudmannen i ett läkarintyg. vars vederhäftighet man saknat anledning att ifrågasätta, felaktigt bedömts ha ett sådant hälsotill- stånd som hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.

En förutsättning för tredje mans rätt till skadestånd är att han har handlat i god tro. Därvid tillämpas sedvanliga kriterier (se t.ex. 39% avtalslagen). Har den gode mannen före rättshandlingen underrättat tredje man om att han är osäker på om han har huvudmannens samtycke till rättshandlingen eller huruvida huvudmannens hälsotillstånd är sådant att ' kravet på samtycke kan efterges. kan tredje man inte hävda att god tro har förelegat. . .

Om huvudmannens samtycke skall anses föreligga enligt presumtionsre- geln i 5 % andra stycket.'blir den gode mannens rättshandling bindande för huvudmannen. Någon skadeståndsskyldighet blir då inte aktuell.

I fall där tredje man begär skadestånd av den gode mannen enligt denna paragraf och den gode mannen hävdar att den av honom företagna rätts- handlingen är bindande för huvudmannen. torde det åvila den gode mannen att styrka detta i förhållande till tredje 'man.

Den gode mannens skadeståndsskyldighet avser inte endast den kostnad som motparten kan ha förorsakats genom att den gode mannen ingick avtalet, det s.k. negativa kontraktsintresset. utan också den förlust som motparten har drabbats av genom att avtalet inte är bindande. dvs. det positiva intresset. Ersättningsskyldigheten kan alltså omfatta också en utebliven vinst (jfr 15 kap. 18 s). '

Om förvaltare 7 51

Om det beträffande någon föreligger en sådan situation som anges .i 4 9" . och det inte är tillräckligt att god man förordnas eller att den enskilde på något annat mindre ingripande sättfär hjälp. får rätten förordna förvalta- re för honom eller henne. Förvaltaruppdraget ska!! anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdra- gets omfattning.

(Jfr 11 kap. 7 åiutredningens förslag 1)

I paragrafen anges grundförutsättningarna för användningen av det nya institutet förvaltare. En förvaltare kan förordnas. om någon på grund av sjukdom. hämmad förståndsutveckling. försvagat hälsotillstånd eller lik- nande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt. förvalta sin egendom eller sörja för sin person och det inte är tillräckligt att god man förordnas för honom eller henne eller att den enskilde får hjälp på något annat mindre ingripande sätt.

Ett förordnande om förvaltare är alltså förbehållet de situationer då ett godmansförordnande inte är tillräckligt. Situationen kan vara sådan att det utan vidare måste bedömas som meningslöst att förordna en god man för den enskilde. Det kan också vara fråga om ett fall då den enskilde _redan har en god man men då samarbetet mellan huvudmannen och den gode mannen inte fungerar och den gode mannen därför bör ersättas av en förvaltare. Det måste dock på goda grunder kunna antas att det bristande samarbetet inte endast är tillfälligt eller beroende av vem som har förord- nats till god man.

Lika litet som när det gäller förordnande av god man enligt 4ä är möjligheten att förordna förvaltare begränsad till fall då den enskildes hjälpbehov är föranlett av ett psykiskt svaghetstillstånd. Allmän ålder- domssvaghet eller fysisk sjukdom är i sig "tillräckligt. Det kan också vara fråga om ett alkoholmissbruk eller narkotikamissbruk av allvarligt slag som gör att missbrukaren inte kan sköta sina angelägenheter på ett till- fredsställande sätt. Något krav på att tillståndet skall vara permanent har inte heller uppställts. Avsikten är dock inte att förvaltare skall förordnas vid fall av t.ex. övergående fysisk sjukdom. I en sådan situation torde bistånd normalt kunna ordnas på något annat mindre ingripande sätt.

Över huvud taget skall. liksom fallet är vid förordnande av god man enligt 4 &. prövas om inte den enskildes rättsliga eller ekonomiska angelä- genheter kan bli tillfredsställande skötta på ett mindre ingripande sätt. t. ex. genom en banks notariatavdelning. advokat eller annan uppdragsta- gare. När det gäller behovet av personlig omvårdnad måste förekomsten av anhöriga beaktas. liksom möjligheten till insatser genom kommunal social verksamhet eller sjukvård.

Att den enskilde normalt skall höras muntligt framgår av 11 kap. 16 å andra stycket. I samma lagrum finns en bestämmelse om inhämtande av yttrande från anhöriga m.fl. Vidare föreskrivs i 11 kap. 17 5 att rätten inte får förordna förvaltare utan att ha tillgång till läkarintyg eller annan likvär- dig utredning om den enskildes tillstånd.

1 förevarande paragraf föreskrivs vidare att förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och att det får begrän- sas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigan- de ctt visst värde. I denna föreskrift ligger en möjlighet. som inte finns vid de nuvarande omyndigförklaringarna. att avgränsa uppdraget för en förval- tare så att det passar varje enskilt fall. Detta kan ses som en vidareutveck- ling av den möjlighet att ta hänsyn till. varje enskilds behov som enligt 4 % finns vid ett förordnande av god man.

Med stöd av bestämmelsen kan en förvaltare t. ex. förordnas att förvalta en viss angiven fastighet eller att företräda huvudmannen vid ingående av kontokreditförbindelser eller kreditköp och andra låneavtal. I fall då den enskilde uppbär pension eller annan löpande inkomst kan det ofta vara lämpligt att låta honom själv disponera över en del. medan förvaltaren kan få till uppdrag att bestämma över resten. Motsvarande bör gälla när den enskilde har tillgångar på bank e. d. Det kan då vara lämpligt att en del av medlen sätts in på en räkning där den enskilde själv får göra uttag. medan tillgångarna i övrigt sätts in på en eller flera räkningar som förvaltaren bestämmer över. eventuellt efter tillstånd från överförmyndaren enligt bestämmelserna i 15 kap. Om förvaltarförordnandet rör banktillgodo- havanden i mer än en bank, bör förvaltaren lämpligen se till att de belopp som huvudmannen själv skall få förfoga över samlas hos en bank.

Ett förvaltarförordnande kan naturligtvis också omfatta en persons hela egendom. såväl lös som fast. En förvaltare kan då få i uppdrag att t. ex. ”företräda X i alla ekonomiska angelägenheter”.

Det kan vara värt att uppmärksamma att ett begränsat förvaltarförord- nande medför att huvudmannen har rätt att ingå rättshandlingar som inte omfattas av förvaltarförordnandet. Om exempelvis förvaltare förordnas att sköta den hjälpbehövandes fastighet. finns det inget som hindrar att den hjälpbehövande t. ex. handlar på kredit eller skriver på borgensförbindel- ser. Detta kan naturligtvis t. ex. i samband med utmätning — leda till att fastigheten måste tas i anspråk för att infria de förbindelser som huvud- mannen själv har ådragit sig. Om risk föreligger att huvudmannen skadar sina angelägenheter på detta sätt. är det därför ofta påkallat att förvaltar- förordnandet görs generellt.

Enligt nuvarande ordning är det möjligt att förordna en god man att bevaka huvudmannens rätt i en viss rättegång. Som framgår av specialmo- tiveringen till 4 Få föreslås att den möjligheten inskränks i viss män. Det skall vid förordnande av god man inte vara möjligt att. som för närvarande. vid särskilda skäl efterge kravet på den enskildes samtycke. Sådana sär- skilda skäl har i tillämpningen av gällande "rätt ansetts föreligga bl. a. om den enskilde är part i rättegång och hans psykiska tillstånd 'är sådant att han inte själv kan föra sin talan. Skulle den enskilde i situationer av detta slag vägra lämna sitt samtycke till förordnande av god man. kan det finnas anledning att pröva om inte förvaltare bör'förordnas för honom (se i detta sammanhang 11 kap. l ä och 34 kap. 1 & rättegångsbalken). Ett förvaltar- förordnande är inte beroende av samtycke från den som ansökningen avser. och förvaltaren blir genom förordnandet ensam behörig enligt 9 ä i förevarande kapitel. Förordnanden av detta slag kan ges oavsett om hu- vudmannen är kärande (sökande) eller svarande (motpart).

Slutligen föreskrivs i förevarande paragraf att rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma förvaltaruppdragets omfattning. Denna delegationsmöjlighet bör framför allt kunna utnyttjas när det är aktuellt att låta den enskilde själv disponera över en del av sin pension c. (1. Eftersom bl.a. beloppsgränsen kan behöva ändras med vissa mellanrum kan det vara lämpligt att låta överförmyndaren bestämma denna gräns liksom andra detaljer. Rättens förord nande kan då utformas så att förvalta-

ren får i uppdrag att "förvalta X' pensionsmedel med de begränsningar och förbehåll som överförmyndaren kan .komma att meddela”.

Överförmyndaren kan vid ett sådant förordnande i sin tur föreskriva t. ex. att "av de pensionsbelopp som förvaltas åt X skall X själv förfoga över 1 000 kr per månad. utom juni—augusti och december då X själv har rätt att förfoga över 2 000 kr per månad.”.

När det uppkommer behov av att ändra en sådan beloppsgräns — t. ex. vid en pensionshöjning — får överförmyndaren inom ramen för rättens delegationsbeslut meddela ett nytt förordnande i frågan. Omprövningar som går utöver denna ram får dock bara göras av rätten enligt 23 5.

Om en förvaltare inte rättar sig efter domstolens eller överförmyndarens föreskrifter utan företar en rättshandling för huvudmannen utanför ramen för sitt uppdrag. blir rättshandlingen enligt 11 & inte bindande för huvud- mannen. 1 ett sådant fall kan förvaltaren enligt samma paragraf bli skade- ståndsskyldig gentemot tredje man. Det kan vidare bli aktuellt att entlediga förvaltaren med stöd av 20 5.

Skulle å andra sidan huvudmannen ingå rättshandlingar och ikläda sig förpliktelser utöver vad som följer av förordnandet om förvaltare eller överförmyndarens föreskrifter. blir de att bedöma enligt 9 och 10 åå.

Hänvisningar till S3-5

851. Endast om det finns särskilda skäl får rätten förordna attförvaltaruppdra- get skalI onzjatta

!. huvudmannens rätt att själv sluta avtal om tjänst eller annat arbete.

2. vad huvudmannen genom eget arbete har förvärvat efter det att förvaltare har förordnats, liksom avkastningen av sådan egendom 0ch vad som har trätt i egendomens ställe samt

3. vad huvudmannen efter det att förvaltare har förordnats erhåller genom gåva eller testamente under villkor att egendomen inte skall omfat- tas av fört-'altarens rådighet.

(Jfr 11 kap. 10 å i utredningens förslag ])

Huvudregeln är att de angelägenheter som anges i paragrafen inte ingår i _ uppdraget. Om rätten har meddelat ett förordnande av generell karaktär. t. ex. ”att företräda X i alla ekonomiska angelägenheter". faller de angelä- genheter som avses i denna paragraf utanför uppdraget. Är avsikten att någon av dem skall ingå däri. måste detta anges särskilt i förvaltarförord- nandet.

Särskilda skäl krävs till en början för att ett förvaltaruppdrag skall få omfatta huvudmannens rätt att själv sluta avtal om tjänst eller annat arbete. Motsvarande begränsning föreligger beträffande vad huvudmannen har förvärvat genom eget arbete efter det att förvaltare har förordnats. liksom beträffande avkastning av sådan egendom och substitut för egendo- men. Bestämmelserna överensstämmer med vad som föreskrivs i vissa fall för underåriga i 6 kap. 12 å och 9 kap. 3 % FB.

l kravet på särskilda skäl ligger främst att huvudmannen skulle lida skada av att ha egen rådighet. Han kan t.ex. välja en anställning som

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

uppenbart inte är lämplig för honom. På samma sätt kan förfogandet över arbetsinkomsten behöva inskränkas. om den. används till direkt skadliga ändamål. Det är emellertid inte tillräckligt att huvudmannen är mindre sparsam än normalt eller konsumerar till övermått. Vid fall av t. ex. mera uttalat alkoholmissbruk eller förödelse av egendomen kan en inskränkning . dock komma i fråga.

Som arbetsinkomst räknas inte pensionsmedel även om de till någon del avser t.ex. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och grundas på inkomst av förvärvsarbete.

I paragrafen föreskrivs vidare att huvudmannen i princip har egen förfo- ganderätt över egendom som han eller hon har fått genom gåva eller testamente med villkor att egendomen skall vara undandragen förvaltarens rådighet. Endast om det finns särskilda skäl får sådan egendom ingå i förvaltaruppdraget. Liksom vid arbetsinkomst avser detta undantag fram— för allt fall då ett förfogande kan skada huvudmannen.

Bestämmelserna i denna del motsvarar vad som föreskrivs beträffande underåriga i 9 kap. 1 och 4 55 FB. Någon motsvarighet till bestämmelserna i 9 kap. 5 % om rätt att ingå rättshandlingar inom en rörelse har inte ansetts påkallad.

Ett förordnande enligt förevarande paragraf kan tas in i det ursprungliga förvaltarförordnandet. om behovet redan då står klart. Skulle det först senare visa sig att huvudmannen inte själv förmår handha någon av de angelägenheter som nu avses. kan rätten ompröva förvaltarskapets omfatt- ning enligt reglerna i 23 %.

Ett förordnande enligt denna paragraf meddelas av rätten. Prövningen av dessa frågor kan inte delegeras till överförmyndaren.

9 ä' Förvaltaren har inom ramen för )?)"rvaltaruppdraget ensam rådighet över huvudmannens egendom och företräder denne i alla angelägenheter 'som rör uppdraget. " '

(Jfr 11 kap. 8 5 i utredningens förslag 1)

Genom bestämmelsen markeras skillnaden mellan en god man och en förvaltare. Förvaltaren är inte beroende av huvudmannens samtycke för sina åtgärder utan har att handla på eget ansvar i huvudmannens intresse och för dennes räkning.

Förvaltarens rådighet gäller enbart inom uppdragets ram sådan den har angetts i rättens förordnande enligt 7 och 8 åå. eventuellt kompletterat genom närmare föreskrifter av överförmyndaren. Uppdragets omfattning kan emellertid också ha ändrats efter omprövning med stöd av 23 %. I 11 & anges följden av att förvaltaren har handlat utanför uppdraget. '

En konsekvens av förvaltarens ensamrådighet blir att eventuella full- makter som huvudmannen har utfärdat före förvaltarförordnandet förlorar sin verkan i motsvarande mån (se förslaget till ändring i 22 % avtalslagen).

I fråga om egendom och angelägenheter som omfattas av uppdraget är

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

förvaltarens rådighet alltså utan konkurrens från huvudmannen. Om emel- lertid förvaltaren enbart har förordnats att ha hand om huvudmannens ekonomiska angelägenheter, har han inte någon bestämmanderätt över huvudmannen i frågor av mera personligt slag. Huvudmannen torde då normalt själv få [. ex. ansöka om medlemskap i en ideell förening. om detta inte medför några mera omfattande ekonomiska åtaganden. Även i de fall då förvaltaren har förordnats att representera huvudmannen i någon icke- ekonomisk fråga. t. ex. rörande den sociala vårdlagstiftningen. bör huvud- mannen ofta kunna tillerkännas en viss självständighet. Risken för nega- tiva konsekvenser av kolliderande rättshandlingar på det området torde vara försumbar med hänsyn till den officialprövning som åligger sociala myndigheter m.fl.

I allmänhet bör huvudmannen också själv få bestämma i frågor som rör hans boende liksom innehållet i erbjuden vård. En förvaltare bör således i normala fall inte företräda huvudmannen när det gäller frågor om samtycke till t.ex. operativa ingrepp. Detta hindrar naturligtvis inte att man från bl. a. vårdinrättningars sida inhämtar förvaltarens synpunkter.

Den ensamrådighet som enligt paragrafen tillkommer förvaltaren inver- kar inte på möjligheterna att utmäta egendom som står under förvaltning. Sådan egendom skall också ingå i huvudmannens konkursbo.

10 %* Med firvaltarens samtyckefår huvudmannen självföreta rättshandlingar även i en angelägenhet som omfattas av fört-'altaruppdraget. Om verkan av avtal som hut-'udmannen har ingått utan samtycke gäller vad som föreskrivs i9 kap. 6 och 7 äåför underåriga.

(Jfr 11 kap. 9 5 i utredningens förslag 1)

I paragrafen ges huvudmannen rätt att med förvaltarens samtycke ingå rättshandlingar även inom områden som omfattas av förvaltarens ensamrå- dighet. Om huvudmannen handlar utan sådant samtycke. blir rättsverk- ningen densamma som den som föreskrivs när en underårig handlar utan förmyndarens samtycke. Det innebär att avtalet enligt huvudregeln inte blir bindande. om samtycke inte ges. och att tredje man i vissa fall kan ha att avvakta samtycke. Har avtalet fullgjorts eller. när det gäller arbetsav- _ tal. fullgörs på ett behörigt sätt. får tredje man inte frånträda avtalet. Se vidare 9 kap. 6 5.

Även beträffande huvudmannens återbärings- och ersättningsskyldighet i de fall ett avtal går åter gäller samma regler som för underåriga. Detta följer av hänvisningen till 9 kap. 7 &.

nsl

Om en förvaltare som har företagit en rättshandling för hut-'udmannen har handlat utan/ör förvaltaruppdraget. är rättshandlingen inte bindande för huvudmannen. Förvaltaren är i sådantfall skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne lider på grund härav. (Jfr 11 kap. 12 åiutredningens förslag 1)

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 1 Andrad lydelse i propositionsförslaget.

Uppdragets omfattning bestäms av rättens förordnande enligt 7 och 8 så eventuellt kompletterat genom närmare föreskrifter av överförmyndaren. Omfattningen av uppdraget kan också ha omprövats med stöd av 23 &.

Förvaltarens skadeståndsansvar gentemot godtroende tredje man är strikt. Undantagsregeln i 65 andra stycket avseende god mans skade- ståndsskyldighet har ingen motsvarighet när det gäller förvaltare. Som framgår av specialmotiveringen till 6ä tar den undantagsregeln främst sikte på situationer då den gode mannen handlat i villfarelse med avseende på förhandenvaron eller behovet av huvudmannens samtycke.

I likhet med vad som gäller för en god man motsvarar förvaltarens skadeståndsansvar det s. k. positiva kontraktsintresset. _

Har förvaltaren brutit mot föreskrifterna i 15 kap. om inhämtande av överförmyndarens samtycke, gäller dessutom 15 kap. 17 och 18 åå. Även skadeståndsbestämmelserna i 13 kap. 9 5 kan bli tillämpliga.

Gemensamma bestämmelser 12 å'

Till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig. erfaren och i Övrigt lämplig man eller kvinna. Skall en god man förordnas att bevaka en underårigs eller bortavarandes rätt i dödsbo och har den avlidne gett tillkänna vem den avlidne önskar till god man, skall denne förordnas. om han eller hon inte är olämplig.

Den som är underårig får inte vara god man eller fört-'altare.

(Jfr 11 kap. 13 éiutredningens förslag ])

Paragrafen, som handlar om gode mäns och förvaltares kvalifikationer, motsvarar med vissa redaktionella ändringar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 5 %$ första stycket och 11 kap. 5 5 första stycket för god man och förmyndare.

Vid val av god man och förvaltare gör sig olika synpunkter gällande beroende på det huvudsakliga syftet med förordnandet. Skall den gode mannen eller förvaltaren främst sörja för huvudmannens person. ligger det nära till hands att till uppdraget förordna en släkting till den hjälpbehövan-' de eller en annan närstående person. Är det däremot fråga om mera krävande egendomsförvaltning eller bistånd i en rättslig angelägenhet av mera kvalificerat slag, kan uppdraget behöva anförtros en ekonomiskt eller juridiskt kunnig person. Självfallet bör valet inte falla på en person som har intressen motsatta den hjälpbehövandes.

Något hinder att förordna en socialtjänsteman föreligger inte. Däremot kan inte uppdraget knytas till en viss befattning. Kan en socialtjänsteman. på grund av att han lämnar sin befattning. inte ha kvar ett uppdrag som god man eller förvaltare, får han entledigas från uppdraget enligt reglerna i 19 å och ersättas av en annan person.

1 fall där ett godmanskap helt eller delvis ersätts av ett förvaltarförord-

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

nande, bör den som varit god man kunna utses till förvaltare. En sådan lösning kan dock i en del situationer vara mindre lämplig. t. ex. om det har uppstått motsättningar mellan den gode mannen och huvudmannen. I vissa fall kan behovet av att granska den tidigare gode mannens förvaltning utgöra ett skäl mot att anförtro denne uppdraget som förvaltare. Det nu sagda gäller på motsvarande sätt i situationer" då ett förvaltarskap ersätts av ett godmansförordnande. '

Av paragrafens-andra stycke framgår att ett uppdrag som god man eller förvaltare inte får ges åt en underårig. Något motsvarande förbud avseen- de t.ex. personer som står under förvaltarskap har inte kommit till uttryck i lagtexten. Härvidlag får lämplighetskritericrna i första stycket anses utgöra en tillräcklig avgränsning av den personkrets som kan komma i fråga för uppdraget.

13 .5' När omständigheterna påkallar det. kan flera gode män eller förvaltare förordnas för samma person.

Är flera gode män eller förvaltare ansvariga för skada som de har orsakat tredje man. svarar de solidariskt/iir er._tättningen. I:"rsr'ittningsbe- loppet skall slutligtfördelas mellan de ansvariga efter den grad av vållan- de som åvilar dem. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med. skall de övrigas ansvarighetjör brister: bestämmas på samma sätt.

(Jfr 11 kap. 14 å i utredningens förslag 1)

Första stycket

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 18 kap. 5 5 andra stycket och 11 kap. 7 & första stycket. såvitt avser god man och förmyndare.

Det kan i detta sammanhang påpekas att det inte föreligger något hinder mot att rätten beträffande samma person förordnar en god man för en viss angelägenhet och förvaltare för en annan. En sådan ordning torde dock endast undantagsvis komma i fråga.

Andra stycket

Detta stycke tar sikte" på fall då flera gode män eller förvaltare har handlat så att skadeståndsansvar enligt 11 kap. 6 resp. 11 åföreligger. En föreskrift om solidariskt ansvar för skada som har vållats huvudmannen finns i 13 kap. 9 & andra stycket.

14 & Godmanskap och förvaltarskap står under tillsyn av överförmyndaren och tingsrätten. '

(Jfr 11 kap. 15 å i utredningens förslag ])

Paragrafen. som handlar om tillsyn över godmanskap och förvaltarskap.

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

motsvarar vad som nu föreskrivs för god mani 18 kap. 6 5.

15 51

Ansökan om _fi'irordnande av god man eller jörvaltare får göras av överför- myndaren.förmyndare. den som ansökningen avser. om han eller hon har f_vllt sexton år. samt hans eller hennes make och närmaste släktingar. Ansökan omförordnande avjörvaltare får också göras av god man som avses i4 5. Frågor om förordnande av god man ellerförvaltare skall rätten också ta upp självmant. när anledning ji'irekommer till det. '

(Jfr 11 kap. 16 ä' i utredningens förslag 1)

1 paragrafen anges vem som får ansöka om förordnande av god man eller förvaltare. Bestämmelserna motsvarar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 14 & jämförd med 11 kap. 17 5.

En ansökan från förmyndare kan bli aktuell dels när det är fråga om godmansförordnande enligt 1—3 åå. dels när det är fråga om att förordna god man enligt 4 si eller förvaltare för en underårig som närmar sig 18 års ålder. Det kan då finnas behov att interimistiskt förordna en god man eller förvaltare enligt 18 lå.

När det gäller förvaltarskap ingår också gode män enligt 4 ä i kretsen av dem som får göra ansökan. En ansökan av en god man kan bli aktuell när godmanskapet inte fungerar på grund av exempelvis kolliderande rätts- handlingar.

'fi11 "närmaste släktingar” kan hänföras bröstarvingar. föräldrar och syskon. Det är inte nödvändigt att sökanden är den som i släktskapshänse- ende står den hjälpbehövande allra närmast.

Av paragrafens tredje stycke f'amgår att rätten självmant kan ta upp frågor om förordnande av god man eller förvaltare. Den möjligheten kan komma till användning t. ex. om det i en rättegång visar sig att en part äri sådant psykiskt tillstånd att han inte själv kan föra sin talan. Ett annat fall är då "ätten får kännedom att en tidigare förordnad god man eller förvaltare har avlidit (jfr 22 5).

16 52 I ärende om jörordnande av god man eller förvaltarejör någon som har _lj'llt sexton år skall rätten bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Iärende omförordnande av god man enligt 4 .»5 ellerförvaltare skall. om det inte är obeltövligt. rättcn också inhämta _vttrande från tnake och närmaste släktingar. öi'er/örmyndaren. rärdinrättning. omsorgsnämnd och sm'ialnämnd. Den sorti ansökningen avser skall i ett sådant ärende höras muntligen. om det katt ske utan skadaför honom eller henne och det inte är uppenbart att han eller hon inte förstår vad saken gäller. Rätten kan dock underlåta att höra den enskilde muntligen om denne själv har gjort ansökan eller medgivit det ifrågasatta förordnandet eller det annars finns särskilda skäl .

i Ändrad lydelse i propositionsförslaget. * Andrad lydelse i propositionsförslaget.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna rätten sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

(Jfr 11 kap. 17 å i utredningens förslag 1)

Första stycket

Bestämmelsen. som handlar om inhämtande av yttrande från den för vilken ett godmans- eller förvaltarförordnande har ifrågasatts, motsvarar nuvarande 18 kap. 14 åjämförd med 11 kap. 17 åandra stycket.

Yttrande skall inhämtas, om det kan ske. Rätten kan sålunda låta bli att inhämta yttrande, om den enskilde är bortavarande eller ur stånd att uttrycka en vilja. Har han själv ansökt om god man eller förvaltare. skall han beredas tillfälle att yttra sig över sådant som har tillförts ärendet av andra, t. ex. förslag på god man eller förvaltare.

Andra stycket

Med närmaste släktingar avses främst bröstarvingar, föräldrar och syskon. Skulle någon av dem underlåta att efterkomma en begäran om yttrande. kan rätten i regel utgå från att vederbörande inte har något att tillföra ärendet. [ vissa fall kan man tänka sig att synpunkter från exempelvis ett syskonbarn kan vara av betydelse för rättens bedömning. Rätten är då oförhindrad att inhämta yttrande från den personen. Rent allmänt kan sägas att utredningen bör ges sådan omfattning att det står helt klart om förutsättningarna för ett förordnande är uppfyllda.

Yttrande behöver inte inhämtas om det är obehövligt. Om t.ex. en anhörig eller överförmyndaren är sökande torde inställningen från dem framgå redan av ansökningen. Överförmyndaren bör dock alltid beredas tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget (jfr nuvarande 18 kap. 13 å). Yttrande från socialnämnd kan avvaras. om det t. ex. gäller en person som under lång tid varit intagen för vård på vårdin- rättning.

Vad som föreskrivs om inhämtande av yttrande gäller också när fråga uppkommer om byte av god man eller förvaltare. I sistnämnda fall torde dock vissa yttranden ofta kunna anses obehövliga. Att den som skall entledigas skall beredas tillfälle att yttra sig framgår av 24 5.

Den som avses med en ansökan om god man enligt 4 5 eller förvaltare skall höras muntligen. om det kan ske utan skada för honom och det inte är uppenbart att han inte förstår vad saken gäller. Om det inte föreligger hinder mot den enskildes hörande, är det alltså inte tillräckligt att han yttrar sig skriftligen. utan han skall i princip inställa sig till sammanträde med rätten. Detta överensstämmer i stort med vad som gäller i dag vid ansökningar om omyndigförklaring men är en nyhet såvitt avser ansök- ningar om god man. Syftet med att den enskilde skall höras är i första hand att rätten själv får bilda sig en uppfattning om hans hälsotillstånd m.m. När han hörs. bör han också yttra sig över behovet och omfattningen av ett godmanskap eller förvaltarskap.

Rätten kan underlåta att höra den enskilde. om han själv har ansökt om god man eller förvaltare eller har medgett det ifrågasatta förordnandet eller om det annars finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan föreligga, om det t. ex. bara är fråga om byte av god man eller förvaltare. Är det fråga om godmanskap, bör förhör också kunna underlåtas om godmanskapet är av mindre omfattning. Om god man skall förordnas för att t. ex. avveckla ett hyresförhållande, kan det vara onödigt att höra den enskilde muntligt. Det. bör dock mera sällan komma i fråga att underlåta förhör av en sådan anledning i ärenden om förordnande av förvaltare.

Frågan huruvida den enskildes sinnestillstånd hindrar att han hörs torde normalt få avgöras med ledning av det läkarintyg eller den motsvarande utredning som skall föreligga enligt 17 5. Om den enskilde inte kan höras på grund av sitt sinnestillstånd. skall god man förordnas enligt 20 kap. 2 &. Förordnas inte en sådan god man, kan den enskilde få ett rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 a &.

Tredje stycket

Bestämmelsen innebär att exempelvis myndigheter inom hälso- och sjuk- vården eller socialtjänsten inte med hänvisning till sekretesslagstiftningen kan underlåta att lämna vissa upplysningar i ett infordrat yttrande. jfr 1 kap. 3 .5, 7 kap. 1 och 4 55 samt 14 kap. 1 & sekretesslagen (1980: 100). För t.ex. läkare i privat verksamhet innebär bestämmelsen en regel om uppgiftslämnande utan hinder av den tystnadsplikt som här gäller (jfr 6 5 lagen 1980: 11 om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.). De sekretessbelagda uppgifter som domstolen genom förevarande bestämmel- se kan komma att erhålla är sekretessbelagda också hos domstolen i den omfattning som angesi 12 kap. sekretesslagen. '

17 å' Innan rätten ft'irordnarft'irvaltare skall den inhämta läkarintyg eller annan likvärdig utredning om den enskildes hälsotillståml. Sådan utredning krävs också när domstolen skall förordna god man enligt 4 5 utan att den enskilde ltar samtyckt till det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan utredning som avses iförsta stycket.

(Jfr 11 kap. 18 s" i utredningens förslag 1)

Första stycket

Domstolen får inte förordna förvaltare eller god man enligt 4 så utan att den enskilde har lämnat sitt samtycke. om det inte genom läkarintyg eller på annat likvärdigt sätt föreligger utredning om den enskildes tillstånd. Möj- ligheten att efterge kravet på samtycke vid förordnande av god man enligt 4 5 är inskränkt till fall då den enskildes sinnestillstånd hindrar att hans mening inhämtas. '

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

Läkarintyg är således inte obligatoriskt. Det är inte nödvändigt att läkaren har specialistkompetens i t. ex. psykiatri. Vidare behöver intyget inte ha utfärdats i det aktuella ärendet. Föreligger det ett färskt uttalande från läkare som har gjorts för ett annat ändamål. kan detta således ibland godtas. På motsvarande sätt kan det när det gäller en person som sedan lång tid är föremål för vård på vårdinrättning vara tillräckligt att hälsotill- ståndet styrks genom journaluppgifter jämte utlåtande från en kompetent befattningshavare.

Är det fråga om byte av god man eller förvaltare. torde rätten normalt inte behöva införskaffa nytt läkarintyg e. d. utan kunna nöja sig med den utredning som redan föreligger.

Andra stycket

Med stöd av denna delegationsbestämmelse kan regeringen exempelvis uppdra åt socialstyrelsen att meddela de föreskrifter som kan behövas för att få en enhetlig tillämpning bland läkarna vid avgivande av intyg, t.ex. på en särskild blankett.

18 ä' Kan slutligt beslut ej ges omedelbart i ("irem'le om förordnande av god man ellerförvaltare. för rätten, om den enskildes angelägenheter kräver ome- delbar vård eller ett dröjsmål annars skulle tttedföra uppenbar skada för den enskilde, förordna god man ellerförvaltare för tiden till dess ärendet slutligt avgörs. Förordnande av detta slag av god man som avses i 4 5 eller förvt'tltale kan meddelas även för den som är underårig att gälla från och med den dag då han eller hon fyller arton år.

Innan beslut enligtjörsta stycket meddelas skall den som ansökningen av ser hafått tillfälle att yttra sig. om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom eller henne.

Beslut enligtförsta stycket får när som helst ändras av rätten.

(Jfr 11 kap. 19 åiutredningens förslag 1)

Första stycket motsvarar i stort vad som nu föreskrivs enligt 18 kap. 14 åoch 11 kap. 15 åifråga om god man och förmyndare.

Enligt första stycket kan ett interimistiskt beslut om sådan god man som avses i 415 eller om förvaltare meddelas även beträffande den som är underårig att gälla från och med den dag han fyller arton år. Bestämmelsen avser att förhindra att någon vid uppnådd myndighetsålder skulle sakna erforderligt skydd. Någon möjlighet att annat än interimistiskt förordna en god man enligt 4 5 eller en förvaltare för den som är underårig finns inte.

Av andra stycket följer att hörande också kan underlåtas. om den enskilde inte skulle förstå vad saken gäller (jfr 16 å andra stycket).

1952. Om en god man eller förvaltare inte längre behövs. skall rätten besluta att

' Ändrad lydelse ] propositionsförslaget. * Ändrad lydelse | propositionsförslaget.

godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. Har god man förord- nats enligt 3 5 1—5. skall den gode mannen entledigas så snart huvudman- nen begär det. När en god man ellerförvaltare har slutfört sitt uppdrag, skall han genast anmäla det till rätten.

En god man ellerförvaltare har rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Skall godmanskapet eller förvaltarskapet fortsätta. är han dock skyldig att kvarstå till dess en ny god man eller förvaltare har utsetts.

(Jfr 11 kap. 20 å i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar till viss del vad som nu föreskrivs i 18 kap. 5 & tredje stycket och 10 & samt 11 kap. 8 5 för god man och förmyndare.

För att kunna besluta att exempelvis ett förvaltarskap skall upphöra kan rätten behöva ha tillgång till läkarintyg eller annan utredning som avses i 17 &. Rätten kan också behöva inhämta yttrande från anhöriga m.fl., liksom naturligtvis från den enskilde själv. om det inte är han som har begärt att förvaltarskapet skall upphöra. Rätten har emellertid frihet att bestämma vilken utredning som krävs.

Om en god man har förordnats med huvudmannens samtycke enligt 4 å och huvudmannen begär att godmanskapet skall upphöra, brister en av förutsättningarna för förordnandet. nämligen huvudmannens samtycke. Under förutsättning att hans tillstånd inte är sådant att kravet på samtycke enligt 45 kan efterges. bör rätten i den situationen entlediga den gode mannen. I vissa fall kan det därvid finnas skäl att ersätta godmanskapet med ett förvaltarförordnande. som inte kräver samtycke från huvudman- nen.

Vid huvudmannens frånfälle behöver rätten inte fatta beslut om att. godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. Det räcker att rätten antecknar dödsfallet i förmynderskapsboken och avför inskrivningen. Dessutom bör den gode mannen eller förvaltaren samt överförmyndaren underrättas om åtgärden.

Liksom överförmyndarc i dag är skyldiga att regelbundet gå igenom sina förmynderskapsärenden bör en viktig uppgift för dem vara att bevaka alla godmans- och förvaltarärenden och göra framställning hos rätten om att godmanskapet eller förvaltarskapet skall upphöra. så snart det finns anled- ning anta att det inte längre behövs. Överförmyndaren har enligt 21 & behörighet att göra sådan framställning.

Regeln om skyldighet att anmäla att ett uppdrag slutförts tar främst sikte på gode män. En sådan anmälan kan dock bli aktuell även vid begränsade förvaltaruppdrag, t. ex. ett uppdrag att företräda huvudmannen i en viss rättegång.

20 5' En god man eller_f(')'ri-'altare skall entledigas. om han eller hon vid utövan- det av sitt uppdrag gör sig skyldig till missbruk ellerfc'irsummelse. om han eller hon kommer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig att vara god man eller förvaltare eller om han eller hon av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha sitt uppdrag.

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

Uppkommer fråga om att enligt första stycketentlediga en god man eller förvaltare och kan slutligt beslut inte ges omedelbart. får rätten, om dröjsmål skulle tttedföra fara för hin-'mlmannen. .besluta att den gode mannen eller förvaltare): skall skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ('irendet avgörs.

(Jfr 11 kap. 21 å i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som reglerar entledigandefrågor vid fall av missbruk m. m., motsvarar med vissa redaktionella ändringar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 5 & tredje stycket och 11 kap. 9 & samt 18 kap. 14 å och 11 kap. 16 & beträffande god man och förmyndare. '

21 å'

Ansökan om entledigande av en god man eller förvaltare och om upphö- rande av godmanskap eller fi'irvaltarskapfår göras av någon av dem som avses i 15 å'första stycket eller av den gode mannen ellerförvaltaren. Rätten får också självmant ta upp frågor som avses i första stycket.

(Jfr 11 kap. 22 äiutredningens förslag 1)

Paragrafen. som handlar om vem som får ta initiativ till entledigande av en god man eller förvaltare och upphörande av godmanskap eller förval- tarskap. motsvarar vad som nu gäller enligt 18 kap. 14 å och 11 kap. 17 & första stycket för god man och förmyndare. Om en person utanför kretsen av ansökningsberättigadc gör en framställning som nu avses. kan rätten med stöd av andra stycket ta upp frågan till prövning. Den som gjort framställningen är i denna situation inte att anse som part i ärendet. I specialmotiveringen till 19 %$ har understrukits vikten av att överförmyn- darna fortlöpande bevakar sina god mans- och förvaltarärenden och tar de initiativ som behövs. '

22.5 Dör en god man eller förvaltare. skall ([en som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är eller skall vara inskrivet.

(Jfr ]] kap. 23 .5 i utredningens-förslag 1)

Paragrafen. som behandlar det fallet att en god man eller förvaltare dör. motsvarar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 5 %$ tredje stycket och 11 kap. 10 å för godmanskap och förmynderskap.

23 &? Rätten är skyldig att på ansökan av någon av dem som anges i [5 5 första stycket eller av den gode mannen eller förvaltaren ompröva ett godman- skaps eller förvaltarskaps omfattning. Rätten kan också utan ansökan göra en sådan omprövning. . '

Innan rätten meddelar beslut enligt första stycket. skall den gode mannen eller förvaltaren samt överförmyndaren och huvudmannen bere-

' Nytt tredje stycke i propositionsförslaget. : Andrad lydelse i propositionsförslaget.

das tillfälle att yttra sig.

Kan slutligt beslut inte ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra faraför huvudmannen. meddela beslut i fråganför tiden till dess ärendet avgörs. Ifråga om sådant beslut tillämpas bestämmelserna i 18 å andra och tredje styckena.

(Jfr 11 kap. 24 Q' i utredningens förslag 1)

Första stycket

Bestämmelserna är avsedda att säkerställa att ett godmanskap eller förval- tarskap vid varje tillfälle har den lämpligast möjliga omfattningen. De ger möjlighet att både öka och minska vidden av ett förordnande. Rättens beslut kan t. ex. innebära att ett förvaltarskap begränsas till viss egendom eller att en ny beloppsgräns införs för den enskildes rätt att bestämma över sina inkomster. Som nämnts i specialmotiveringen till 7 % har överförmyn- daren möjlighet att inom ramen för ett enligt den paragrafen meddelat delegationsbcslut ompröva t. ex. en beloppsgräns av nu avsett slag. Utan- för den ramen får omprövningen bara göras av rätten.

En omprövning kan också leda till att ett förvaltarskap upphör och ersätts med förordnande av god man eller omvänt. Innan ett sådant beslut fattas. måste emellertid rätten beakta utredningskraven enligt 16 och 17 55. Även vid en mera ingripande förändring inom ramen för t.ex. ett förvaltarförordnande bör dessa paragrafer vara vägledande för utredning- en. Det kan gälla exempelvis en utvidgning av ett förordnande att bevaka huvudmannens rätt i en viss rättegång till att omfatta även uppgiften att företräda honom i alla ekonomiska angelägenheter.

Det kan inte uteslutas att rätten i vissa fall får ett stort antal ompröv- ningsärenden t. ex. genom att huvudmannen själv påkallar prövning. Skul- le huvudmannen återkomma gång på gång med en uppenbart ogrundad ansökan. kan emellertid rättens prövning bli summarisk.

Anledning för en tingsrätt att självmant ompröva omfattningen av ett förvaltarskap kan uppkomma genom exempelvis information från boupp-_ teckningsavdelningen vid tingsrätten.

Andra stycket

När det gäller huvudmannens möjligheter att yttra sig får naturligtvis dennes hälsotillstånd betydelse (jfr specialmotiveringen till 16 å andra stycket).

Utöver vad som följer av lagbestämmelsen är rätten givetvis of örhindrad att när så erfordras införskaffa ytterligare utredning. Som nyss nämnts kan ibland utredningskraven enligt 16 och 17 515 bli tillämpliga.

Tredje stycket

Bestämmelserna kommer antagligen att få störst betydelse vid utvidgning av förvaltaruppdrag. I sådana fall kan det vara viktigt att huvudmannens egendom omedelbart ställs under förvaltarens rådighet. Det kan t.ex. röra

sig om arbetsförtjänst eller annan egendom som avses i 8 %. Det finns här ingen motsvarighet till regeln i 9 kap. 3 5 andra stycket om förmyndares möjlighet att omhänderta underårigs egendom.

] fråga om den utredning som skall föregå ett interimistiskt beslut har hänvisats till vad som i 18 % föreskrivs beträffande interimistiskt förord- nande av god man eller förvaltare. Huvudmannen skall alltså få tillfälle att yttra sig i frågan, om det kan ske utan större tidsförlust och utan skada för honom.

Av hänvisningen till 18 & tredje stycket följer att ett interimistiskt beslut när som helst får ändras av rätten.

24 å'

Ingen får förordnas till god man eller förvaltare eller entledigas från ett sådant uppdrag utan att ha fått tillfälle att yttra sig. Är detfråga om beslut enligt 20 5 andra stycket, skall den gode mannen eller förvaltaren beredas tillfälle att yttra sig. om det inte är fara i dröjsmål.

(Jfr 11 kap. 25 å i utredningens förslag 1)

Paragrafen. som handlar om hörande av god man och förvaltare i olika fall. motsvarar vad som nu i 18 kap. 14 & samt 11 kap. 14 å och 16 åandra stycket föreskrivs för god man och förmyndare. För att den gode mannen eller förvaltaren snabbt skall kunna avstängas när det finns en överhängan- de risk att han vållar huvudmannen skada gäller enligt paragrafen att yttrande i fall som avses i 20 å andra-stycket kan avvaras om det är fara i dröjsmål.

25 &: Frågor omförordnande eller entledigande av god man enligt [ ellerZ å tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet eller motsvarande ställföreträ- darskap är eller skall vara inskrivet. Är det fråga om förmynderskap som inte skall vara inskrivet. avgörs frågan om behörig domstol med tillämp- ning av 12 kap. I 9' andra stycket.

Uppkommer vid utredning av ett dödsbo fråga om förordnande av god man enligt 3 9. hör ärendet till den tingsrätt varunder boet lyder. Skall god man annars förordnas enligt 3 _é', tas ärendet upp av tingsrätten i den ort där den för vilken god man skal/förordnas har egendom eller där annars behov av god man har yppat sig.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt ]—3 355 tas upp av den tingsrätt där godmanskapet är inskrivet.

(Jfr 11 kap. 26 å i utredningens förslag 1) Paragrafen. som anger vilken domstol som är behörig att ta upp olika frågor rörande god man enligt 1—3 åå, motsvarar regleringen i den nuva— rande 18 kap. 12 &. Första stycket har utformats så, att det även täcker fall då det är fråga om förordnande eller entledigande av god man enligt 2 & för '

den som redan har god man eller förvaltare men där det föreligger motstri- diga intressen.

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 2 Andrad lydelse i propositionsförslaget.

Forumbestämmelserna beträfffande godmanskap enligt 4 % överens- stämmer med dem som gäller förvaltarskap och har därför upptagits i 26 5.

26% Ansökan om förordnande av god man enligt 4 5 eller av förvaltare tas upp av tingsrätten i den ort där den som avses med ansökningen har sitt hemvist eller, om han eller hon inte har hemvist i riket. av Stockholms tingsrätt.

Andra frågor som gäller godmanskap enligt 4 5 eller förvaltarskap tas upp av den tingsrätt där godmanskapet eller förvaltarskapet är inskrivet.

(Jfr 11 kap. 27 åiutredningens förslag 1)

Första stycket

Att ansökan om förordnande av god man enligt 4 5 eller förvaltare tas upp av tingsrätten i den ort där den enskilde har sitt hemvist innebär för godmanskapens del en ändringjämfön med gällande bestämmelser. Enligt nuvarande 18 kap. 12 å andra stycket förordnas god man enligt 18 kap. 3 5 av den rätt där den enskilde har egendom eller eljest behov av god man visat sig. Ändringen syftar till att man lättare skall kunna kontrollera om god man är förordnad för en person som kan ifrågasättas ha ett hjälpbehov av det slag som avses i 1 1 kap. 4 5. Det är också en fördel att forumregler- na överensstämmer med dem för förvaltarskap.

Andra stycket

Andra stycket behandlar andra frågor som rör godmanskap enligt 4 5 eller förvaltarskap. Dessa frågor skall handläggas av den domstol där godman- skapet eller förvaltarskapet är inskrivet. Inskrivningsforum gäller således för t. ex. frågor om entledigande av god man eller förvaltare, förordnande av ny sådan eller omprövning enligt 23 5 av ett godmanskap eller förval- tarskap.

Av 12 kap. 2 & följer att godmanskap och förvaltarskap skall skrivas in vid den tingsrätt där ansökan gjordes. I 12 kap. 3 % finns regler om ny inskrivning när huvudmannen bytt hemvist.

27 %* Rättens beslut i frågor som gäller godmanskap eller fört-'altarskap får överklagas, förutom av den som beslutet rör, av var och en som har rätt att göra ansökan i frågan. Förmyndare eller annan ställföreträdare får dock inte överklaga beslut enligt 2 5 första och andra styckena.

(Jfr 11 kap. 28 å i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som behandlar rätten att överklaga. motsvarar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 14 å och 11 kap. 17 & tredje stycket för god man och förmyndare. Beskrivningen av fall då rätt till överklagande inte föreligger har dock anpassats till 2 &.

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

28 å' Rätten skall genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap iPost- och Inrikes Tidningar.

(Jfr 11 kap. 29 å i utredningens förslag 1)

Under bestämmelsen faller även interimistiska förordnanden av förval- tare enligt 18 5. Andra beslut som gäller förvaltarskap, t. ex. beslut efter omprövning enligt 23 &. behöver däremot inte kungöras.

Bestämmelsen tar i första hand sikte på beslut av tingsrätten men är också tillämplig på beslut i högre instans efter överklagande (jfr nuvarande 10 kap. 17 äandra stycket).

Syftet med kungörelsen är att ge tredje man kunskap om att förvaltar- skap har anordnats eller upphört. Det erfordras emellertid inte att alla detaljer i rättens beslut kungörs. Det bör vara tillräckligt att kungörelsen anger t. ex. att ”tingsrätten har beslutat att förordna förvaltare åt X med uppdrag att förvalta viss egendom alt. företräda denne i vissa angelä- . genheter" '.

12 kap. Om inskrivning av förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap

Rubriken har ändrats så att den också innefattar godmanskap och förval- tarskap.

2 5 Godmanskap och förvaltarskap skall skrivas in vid den tingsrätt där ansö- kan om anordnande av godmanskapet ellerförvaltarskapet gjordes.

(Jfr 12 kap. 2 5 i utredningens förslag 1)

Motsvarande föreskrift finns nu i 18 kap. 7 & första stycket när det gäller godmansförordnandcn.

3 53 Finner den tingsrätt där ett förmynderskap är inskrivet, med hänsyn till den omyndiges eller hans föräldrars boningsort eller av annan orsak. att tillsynen över förmynderskapet lämpligen bör flyttas över till en annan tingsrätt. får den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet besluta om det. Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit tillsynen flyttas, och förmynderskapet: skall skrivas in där.

Första stycket tillämpas även ifråga om godmanskap enligt 11 kap. 1 — 3 55. Öv erflyttning av godmanskap som avses i [I kap. I eller- 7 åfårdock. om äv en forms riders/tapet eller motsvarande ställföreträdarskap är inskri- vet. inte ske annat än i samband med öv erflyttning av detta.

Om den tingsrätt där ett. godmanskap enligt ] 1 kap. 4 5 eller ett förval- tarskap är inskrivet för kännedom om att huvudmannen har fått sitt hemvist på en ort som här under en annan tingsrätt, skall den förstnämnda

' Ändrad lydelse [ propositionsförslaget. ' Ändrad lydelse 1 propositionsförslaget.

tingsrätten flytta över tillsynen dit. Underrättelse om beslutet skall utan dröjsmål ges till den tingsrätt dit tillsynen har flyttats. och godmanskapet ellerförvaltarskapet skall skrivas in där.

(Jfr 12 kap. 3 & i utredningens förslag 1)

. Första stycket

I första stycket har vissa språkliga ändringar gjorts. Bestämmelserna kom- mer i fortsättningen, liksom övriga regler om förmynderskap. att gälla förmynderskap för underåriga.

Andra stycket

Bestämmelsen motsvarar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 7 å andra styc- ket.

Tredje stycket

Bestämmelserna medför att ett godmanskap enligt 11 kap. 45 eller ett förvaltarskap i princip alltid är inskrivet vid tingsrätten på den ort där huvudmannen har sitt hemvist. Detta är till fördel för bl.a. den som står i begrepp att träffa avtal med någon som kan tänkas ha god man eller förvaltare. Han kan då kontrollera hos tingsrätten i vederbörandes hemort hur det förhåller sig.

Tingsrätten torde normalt få underrättelse från överförmyndaren om att huvudmannen har flyttat. Underrättelse kan emellertid också lämnas di- rekt av den gode mannen. eller förvaltaren. Det får anses ligga i deras uppdrag att alltid hålla sig informerade om förändringar i huvudmannens bosättning. Som framgår av 11 äjämförd med 19—24 och 27 ååå folkbokföå ringslagen (1967: 198) leder inte alla flyttningar till ändrad kyrkobokföring. Speciella regler finns för bl.a. boende i servicehus resp. intagning på sjukvårdsinrättning (23 resp. 24 å). Den gode mannen eller förvaltaren bör i princip inte göra någon tolkning av dessa bestämmelser utan enbart anmäla flyttningen till överförmyndaren eller tingsrätten. som sedan får undersöka om förändringen också har medfört ändrad kyrkobokföring och därav följande ändring av mantalsskrivningen. En följd av kopplingen till folkbokföringen är att flyttningar mellan vårdinrättningar i närliggande kommuner normalt inte behöver medföra att tillsynen överflyttas.

Huvudmannens flyttning kan men behöver inte medföra att också god man eller förvaltare byts. Även om huvudmannen och den gode mannen eller förvaltaren har skilda hemvist kan uppdraget i många fall utföras tillfredsställande. Av 17 kap. 2 5 andra stycket jämfört med 17 kap. 7 % framgår att överförmyndaren i huvudmannens kommun kan begära hjälp av överförmyndaren i den gode mannens eller förvaltarens distrikt när det gäller tillsynen. '

4 5 När förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap skrivs in. skall tings-

rätten, om det behövs, ange vilken överförmyndarc som skall utöva tillsy- nen.

I fråga om överflyttning av tillsynen över förmynderskap. godmanskap eller förvaltarskap från en överförmyndarc till en annan inom samma domsaga tillämpas 3 %.

(Jfr 12 kap. 4 5 i utredningens förslag 1)

Paragrafen. som för närvarande reglerar vilken överförmyndare som skall utöva tillsyn över ett förmynderskap, har gjorts direkt tillämplig också på godmanskap och förvaltarskap. För godmanskapens del är para- grafen för närvarande tillämplig gcnom en hänvisning i 18 kap. 7 5.

Så Tingsrätten skall se till att förmynderskap skrivs in och förmyndare förord- nas, då det skall ske.

(Jfr 12 kap. 5 5 i utredningens förslag ])

Paragrafen har jämkats språkligt. Det har inte ansetts påkallat att göra paragrafen tillämplig på godmanskap och förvaltarskap. Att sådana skall skrivas in vid tingsrätten framgår av 2 &. Vidare föreskrivs i 11 kap. 15 å tredje stycket att rätten självmant kan ta upp frågor om förordnande av god man eller förvaltare.

Det har inte heller ansetts motiverat att bygga ut 7 5 att gälla annat än förmynderskap.

6 5 Då rätten har meddelat beslut om inskrivning av förmynderskap. godman- skap eller förvaltarskap. skall anteckning därom ske i förmynderskapsbok somförs hos tingsrätten.

(Jfr 12 kap. 6 5 i utredningens förslag 1)

Paragrafen har gjorts direkt tillämplig på såväl förmynderskap som god- manskap och förvaltarskap.

13 kap. Allmänna bestämmelser om förmyndares, god mans och förvaltares plikter

Rubriken har fått ändrad lydelse.:t'ör att omfatta också god man och förvaltare.

2.5' Uppstår fråga om rättshandling mellan en myndling och förmyndaren eller hans make eller någon som han företräder. har förmyndaren inte rätt att företräda myndlingen enligt 1 5. Hur syskon gemensam förmyndare. får denne dock företräda myndlingarna vid arvskifte dem'emellan. om de inte har inbördes stridande intressen.

En god man eller förvaltare har inte rätt att företräda sin huvudman. om det uppstår fråga om rättshandling mellan å ena sidan huvudmannen och

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

å andra sidan den gode mannen ellerförvaltaren. dennes make eller någon som den gode mannen ellerförvaltaren företräder.

Har en förmyndare, god man eller förvaltare slutit avtal i strid med första eller andra stycket, tillämpas 9 kap. 7 5 första stycket i fråga om återbärings- och ersättningsskyldighet.

(Jfr 13 kap. 2 så i utredningens förslag 1)

Första stycket harjämkats språkligt. Samtidigt har en motsvarande regel införts i andra stycket för det fallet att det uppstår fråga om rättshandling mellan å ena sidan den som har god man eller förvaltare och å andra sidan den gode mannen eller förvaltaren. hans make eller någon som den gode mannen eller förvaltaren företräder.

Tredje stycket motsvarar beträffande förmyndare nuvarande andra styc- ket.

Enligt 11 kap. 2 å andra stycket skall en särskild god man förordnas för den enskilde, om det skall företas en rättshandling för honom och den ställföreträdare som den enskilde annars har är obehörig enligt förevaran- de paragraf.

Förmyndare skall med omsorg och nit värda myndlingens rätt och främja hans bästa. Härvid ska/[förmyndaren se till att myndlingens medel i skälig omfattning används till nytta för myndlingen.

(Jfr 13 kap. 3 % i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om förmyndares skyldigheter, motsvarar nuva- rande 4 5.

4é$l

Gode män och förvaltare skall omsorgsfullt och noggrant utföra sina uppdrag. Vid förr-'altning av huvudmannens medel ska/[ de se till att medlen i skälig omfattning används till nytta för huvudmannen.

(Jfr 13 kap. 4 5 i utredningens förslag 1)

Motsvarande bestämmelser gäller redan i dag för gode män. Vilka insatser som gode män och förvaltare mera i detalj skall göra blir i första hand beroende av hur deras förordnande är utformat. De huvudupp- gifter som kan komma i fråga är. som framgår av 11 kap. 4 och 7 åå. att bevaka huvudmannens rätt. förvalta huvudmannens egendom eller sörja för hans person. I många fall torde emellertid gränsen komma att dras snävare, så att den gode mannen eller förvaltaren får i uppgift att t. ex. förvalta en viss närmare angiven egendom (se vidare specialmotiveringen till 11 kap. 7 5). 1 ett uppdrag att förvalta viss egendom ingår i regel uppgiften att bevaka huvudmannens rätt inför domstol och andra myndig- heter i angelägenheter som rör egendomen. Vilka insatser som krävs av den gode mannen eller förvaltaren blir också i någon mån beroende av uppdragets längd.

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

1 den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.3 och 2.4.2) har särskilt berörts vilket ansvar för huvudmannens person som bör åvila gode män och förvaltare. Ett sådant ansvar uppkommer naturligtvis i första hand när det uttryckligen framgår av förordnandet. Men även i andra fall torde den gode mannen eller förvaltaren många gånger vara skyldig att svara för en viss personlig intressebevakning. Detta följer bl.a. av bestämmelsen om att den som förvaltar huvudmannens medel skall se till att de i skälig omfatt- ning används till huvudmannens nytta. För att kunna uppfylla detta krav- måste den gode mannen resp. förvaltaren skaffa sig kännedom om huvud- mannens personliga förhållanden och undersöka i vilket avseende medlen kan göra mest nytta.

Den gode mannen eller förvaltaren bör således hålla sig informerad om bl. a. huvudmannens boendeförhållanden, hans behov av vård eller social service samt omfattningen och behovet av sociala kontakter och rekrea- tion. Om det konstateras brister, har den gode mannen eller förvaltaren skyldighet att så långt möjligt försöka se till att de avhjälps. Kontakt kan då behöva tas med anhöriga eller sociala organ. I många fall torde det också vara befogat att huvudmannens medel används för att bekosta en bättre bostad eller en bättre form av vård. .Det kan också ligga i huvudmannens intresse att få göra en rekreationsresa e.d. I de fall huvudmannen är intagen på en vårdinrättning bör den gode mannen eller förvaltaren inhäm- ta de synpunkter som från medicinskt eller kurativt håll kan finnas på medelsanvändningen. .

Även om den gode mannens eller förvaltarens uppdrag är av begränsad omfattning torde det ofta vara naturligt att han träffar sin huvudman och ägnar sig åt en viss kurativ verksamhet. För de gode männens del gäller dessutom att de i princip är skyldiga att inhämta huvudmannens samtycke till varje rättshandling (se 11 kap. 5 Ej). Det föreskrivs också i 13 kap. 5 å andra stycket att såväl gode män som förvaltare bör, så långt det lämpligen kan ske, inhämta huvudmannens och dennes makes mening i angelägenhe- ter av vikt.

Vilket mått av personlig intressebevakning som den gode mannen eller förvaltaren skall ägna sig åt beror naturligtvis, utöver förordnandet. också på omständigheterna i det särskilda fallet-. Om huvudmannen har make eller andra anhöriga är det naturligt att dessa i första hand svarar för personlig omvårdnad och. intressebevakning. Det är alltså inte meningen att en god man eller förvaltare skall 'ta ifrån de anhöriga sådana uppgifter som dessa vill och lämpligen bör ha hand om. På motsvarande sätt blir de gode männens och förvaltarnas ansvar för huvudmannens person i de flesta fall mindre. när huvudmannen är intagen för vård 6. d. 1 de fall då huvudmannen har fått en kontaktperson utsedd enligt socialtjänst- eller omsorgslagen åligger det i första hand denne att bevaka huvudmannens personliga intressen. Den gode mannen resp. förvaltaren bör i sådana fall diskutera med kontaktpersonen vilka åtgärder som skall vidtas för huvud- mannens räkning. Över huvud taget är det angeläget att samråd sker med såväl kontaktpersoner som andra samhällsorgan, så att bl. a. dubbelarbete undviks.

Det arbete som den gode mannen eller förvaltaren har lagt ned på

personlig omvårdnad och intressebevakning skall beaktas vid bestämman- det av arvode enligt 15 kap. 20 å (jfr beträffande förmyndare i 15 kap. 19 å).

5.51 Har en myndling fyllt sexton år, bör förmyndaren. om det lämpligen kan ske, höra myndlingen rörande hans mening i angelägenheter av vikt. Är myndlingen gift. skall även makens mening inhämtas. Motsvarande skyldighet åvilar gode män och förvaltare gentemot hu- vudmannen och dennes make. Om betydelsen av huvudmannens samtycke i vissafallfinns bestämmelser [ ll kap. 5 €. (Jfr 13 kap. 5 & iutredningens förslag 1)

Första stycket är oförändrat. Genom ett nytt andra stycke har bestäm- melserna i första stycket gjorts tillämpliga också på gode män och förvalta- re. För de gode männens del gäller dessa regler redan i dag till följd av hänvisningen till 13 kap. i 18 kap. 8 5.

I andra stycket har också tagits in en erinran om betydelsen av huvud- mannens samtycke enligt 11 kap. 5 5.

6.5

Förmyndare. gode män och förvaltare skall rörande allt som hör till förmynderskapet, godmanskapet eller förvaltarskapet ge överförmynda- ren och rätten de upplysningar som infordras.

7.5 För en omyndigs egendom skall förmyndaren. om rätten finner skäl till det, lämna pant eller annan säkerhet till visst av rätten bestämt belopp. Motsvarande skyldighet att ställa säkerhet åvilar gode män och förvalta- re. Säkerheten skall, enligt vad rätten bestämmer, förvaras och förvaltas av överförmyndaren eller i annan lämplig ordning.

85 Har en omyndig flera förmyndare. skall de, såvitt rör egendomen. ha hand om förmynderskapet gemensamt. Rätten kan dock förordna att tillgångar- na skall för förvaltning fördelas på visst sätt mellan dem eller att vissa tillgångar skall förvaltas av en förmyndare ensam. Den som ensam råder över vissa tillgångar får också ikläda den omyndige sådana förbindelser som faller inom området för dessa tillgångars förvaltning. Står en underårig inte under vårdnad av någon förälder och har flera förmyndare förordnats, skall vårdnaden utövas av den bland förmyndarna som rätten utser därtill. Rätten kan också utse två förmyndare att gemen— samt utöva vårdnaden'. om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Den eller de som har anförtrotts vårdnaden kan, om det är lämpligt. av rätten befrias från skyldigheten att delta i handhavandet av den omyndiges övriga angelägenheter. Har en omyndig flera förmyndare och kan dessa ej enas i ett ärende som rör den omyndiges egendom och som de skall besluta i. gäller den mening som överförmyndaren biträder. Är det fråga om en åtgärd som kräver

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

överförmyndarens samtycke. kan samtycke ges till åtgärden även om förmyndarna har olika mening. I sådana fall skall överförmyndaren dock bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig innan överförmyndaren beslu- tar i saken.

Första och tredje styckena tillämpas även när någon har flera gode män eller förvaltare.

9å' Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat den omyndige eller huvud- mannen.

Är flera förmyndare. gode män ellerförvaltare ansvariga för skada som de har orsakat den omyndige eller lzm'udmannen. svarar de solidariskt för ersättningen. Ersättningsbeloppet skall slutligt fördelas mellan de ansvari- ga efter den grad av vållande som åvilar dent. Om någon saknar tillgångar att betala sin andel med, skall de övrigas ansvarighet för bristen bestäm- mas på samma sätt.

10 å2 Vill en omyndig, sedan han blivit myndig. eller en ny förmyndare göra anspråk på ersättning enligt 9 å, skall han. om de handlingar som anges i 16 kap. 12 å har överlämnats till honom. inom ett år därefter väcka talan om anspråket. I annat fall har han förlorat sitt talerätt. Vad som nu har sagts gäller inte om den avgående förmyndaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande.

Första stycket tillämpas även ifråga om talan mot god man eller

förvaltare.

(Jfr 13 kap. 6—10 åå i utredningens förslag 1)

Genom tillägg till 6— 10 åå har dessa gjorts tillämpliga även på gode män och förvaltare. Härjämte har vissa redaktionella ändringar gjorts. För de gode männens del ersätter ändringarna den nuvarande hänvisningen i 18 kap. 8 å till ifrågavarande paragrafer.

14 kap. Om vård av rätt i oskiftat bo3

Rubriken har fått ändrad lydelse för att innefatta också godmanskap och förmynderskap.

r & Har en omyndig del i oskiftat bo. skall förmyndaren. med iakttagande av vad nedan stadgas, vårda den omyndiges rätt i boet. Detsamma gäller i fråga om gode män och förvaltare som ltarförordnats att förvalta huvud- mannens egendom ifall då denne har del i oskiftat bo.

(Jfr 14 kap. 1 åiutredningens förslag 1)

I paragrafen har genom ett tillägg kapitlets bestämmelser gjorts tillämpli-

' Andrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget. 2 Andrad lydelse i propositionsförslaget. 3 Andrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget. ”* Andrad lydelse i propositionsförslaget.

ga också på gode män och förvaltare i fall då de har förordnats att förvalta huvudmannens egendom och denne har del i oskiftat bo (jfr nuvarande 18 kap. 8 & när det gäller god man).

15 kap. Om förvaltning av egendom1

Rubriken har fått ändrad lydelse för att omfatta också förvaltning av god man och förvaltare.

Det bör erinras om att de begränsningar som enligt 15 kap. gäller för den gode mannens förvaltning inte kan åberopas gentemot huvudmannen.

I sammanhanget bör nämnas att bestämmelserna i 15 kap. för närvaran- de ses över av förmynderskapsutredningen.

1.51 En förmyndare. god man eller förvaltare är skyldig att se till att den omyndiges eller huvudmannens tillgångar är placerade så att erforderlig trygghetfinns för deras bestånd och skälig avkastning erhålls. De föreskrifter som i 2—l8 åå reglerar förmyndares förvaltning tillåtn- pas också ifråga om gode män och förvaltare.

Har egendom i dödsbo, vilken har förvaltats av en god man som avses i I I kap. 3 ä'. efter preskription av rätt att ta arv eller testamente eller annars tillfallit allmänna arvsfonden. gäller i fråga om egendomens för- säljning lagen ( I 928.281 ) om allmänna arvsfonden.

(Jfr 15 kap. 1 åiutredningens förslag 1)

Genom ett nytt andra stycke har kapitlets övriga bestämmelser, utom 19 &, gjorts tillämpliga också i fråga om god man och förvaltare. För de gode männens del ersätter tillägget vad som nu föreskrivs i 18 kap. 8 5.

15 kap. 19% reglerar förmyndares rätt till arvode. För god man och förvaltare finns bestämmelser om ersättning för uppdraget i 20 &.

Till ett tredje stycke har överförts vad som nu föreskrivs i 18 kap. 9 & tredje stycket om försäljning av egendom som har tillfallit allmänna arvs- fonden.

20 53 Gode män och fört-'altare är berättigade" att efter uppdragets slutförande eller. om uppdraget varar längre tid än ett år, årligen erhålla skäligt arvode för uppdraget samt ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets ftdlgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Denne bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skall utgå av huvudmannens medel. Arvode och ersättning som ej skall utgå av huvudmannens medel skall betalas av kommunen.

(Jfr 15 kap. 20 å i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om ersättning till gode män och förvaltare,

: Andrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget.

* Första och andra stycket motsvaras delvis av 15 kap. 20 å i propositionsförslaget. Tredje stycket motsvaras där av 22 ä. 3 15 kap. 21 å i propositionsförslaget. Samtidigt ändrad lydelse.

motsvarar med vissa redaktionella ändringar vad som nu föreskrivs i 18 kap. 1 1 5 för gode män.

16 kap. Om redovisningsskyldighetl

Rubriken har fått ändrad lydelse för att inte begränsa bestämmelserna till enbart förmynderskap.

153 Förmyndare, gode män och förvaltare är skyldiga att föra räkenskaper över sin förvaltning av den omyndiges eller huvudmannens egendom på sådant sätt att därigenom för varje år lämnas en noggrann redovisning för den omyndiges eller hut-'udmannens tillgångar och skulder samt för förvalt- ningens gång.

(Jfr 16 kap. 1 ä i utredningens förslag ])

Paragrafens allmänna bestämmelser om skyldighet att föra räkenskaper och lämna redovisning har gjorts direkt tillämpliga även på göde män och förvaltare. För de gode männens del ersätter tillägget nuvarande 18 kap. 8 %.

2 53 När egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning, första gången tillfaller en underårig. skall förmyndaren inom en månad därefter till över- förmyndaren ge in en förteckning över egendomen.

Gode män och förvaltare sotn har förordnats att förvalta egendom skall - inom två månader från det att inskrivning ägt rutn ge in en_förteckning till Överförmyndaren över den egendom sotn omfattas av förordnandet. Dett- na skyldighet gäller inte, om förvaltningen avser andel i oskiftat dödsbo.

Förteckning som avges av en god man som har förordnats enligt I ] kap. I 5 behöver endast uppta den lösa egendom som den gode mannen har tagit hand om.

Har den omyndige eller huvudmannen efter den tid som avses i första eller andra stycket erhållit egendom som skall stå under förvaltning av förmyndare. god man ellerförvaltare. skall förteckning över denna egen- dom ges in till överförmyndaren inom en månad därefter.

Är det andel i oskiftat bo som har tillfallit en omyndig eller huvudman. skall förteckning ges in först inom en månad efter det bodelning eller skifte har skett.

Har rätten beslutat utvidga omfattningen av en god mans eller förvalta- res uppdrag när det gäller annan egendomsförvaltnin g än sotn avser andel i oskiftat bo. skall den gode mannen eller förvaltaren inom en månad från beslutet till överförmyndaren ge in en förteckning över den egendom sattt omfattas av det utvidgade uppdraget.

(Jfr 16 kap, 2 & i utredningens förslag 1)

1 första stycket har bl. a. en bestämmelse som gäller vidomyndigförkla- ring utgått.

' Ändrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget. ' Ej med | propositionsförslaget. 3 Ändrad lydelse ] propositionsförslaget.

Den förteckning som det talas om i andra stycket behöver inte ges in beträffande annan egendom som tillhör huvudmannen än den som omfat- tas av godmans— resp. förvaltarförordnandet. Inte heller gäller andra styc- ket i fråga om andel i oskiftat dödsbo (jfr sista stycket i paragrafen). Om godmans- eller förvaltarförordnandet inte avser egendomsförvaltning blir det över huvud taget inte aktuellt att upprätta någon förteckning över huvudmannens egendom.

Andra stycket motsvarar för de gode männens dcl vad som nu föreskrivs i 18 kap. 9 å första stycket. Tiden då förteckning senast skall ges in har dock förlängts från en till två månader.

Till tredje stycket har överförts vad som nu föreskrivs för en god man i visst fall enligt 18 kap. 9 å andra stycket första punkten.

1 fjärde stycket har intagits — jämte tillägg beträffande god man och förvaltare — vad som nu föreskrivs i fråga om förmyndare i andra stycket av förevarande paragraf.

Femte stycket motsvarar med tillägg för fall av godmanskap och förval- tarskap paragrafens nuvarande tredje stycke.

1 sjätte stycket har tagits in en regel för det fallet att rätten med stöd av 11 kap. 23 å har utvidgat omfattningen av en god mans eller förvaltares

uppdrag.

3 ål På förteckning som avses i 2å skall förmyndaren, gode munnen eller förvaltaren teckna försäkran under edlig förpliktelse att hans uppgifter är till alla delar riktiga och att inte något är med vilja och vetskap utelämnat. Rätten får vid vite förelägga honom att bestyrka sin försäkran med ed, ottz yrkande om detta fratttställs av överförmyndaren eller det annars är påkallat. Om detfinns skäl till det. kan edgång också åläggas annan som har tagit befattning med den omyndiges eller huvudmannens egendom.

4 å2 Saknar en omyndig eller huvudman tillgångar, då förmynderskap. god- manskap eller förvaltarskap skrivs in. skall förmyndaren. gode tnannen eller förvaltaren göra anmälan om detta till överförmyndaren inom två månader från det inskrivningen ägde rum. _ Vad somföreskrivs i 3 å skall i tillämpliga delar gälla en sådan anmälan sotn avses i första stycket.

(Jfr 16 kap. 3 och 4 åå i utredningens förslag ])

Bestämmelserna i 3 och 4 åå har gjorts tillämpliga även på gode män och förvaltare. För de gode männens del'ersättcr ändringarna vad som nu genom hänvisning föreskrivs i 18 kap. 8 å. För att man skall uppnå över- ensstämmelse med den tidsfrist som föreskrivs i 2 å andra stycket har anmälningsfristen i 4 å första stycket bestämts till två månader.

' Ej med i propositionsförslagct. : Ej med i propositionsförslaget.

5 å' Före den 1 mars varje år skall förmyndaren till överförmyndaren avge årsräkning. innefattande redogörelse för förvaltningen under föregående år eller den del av året varunder förmyndaren innehaft sin befattning. Då förmyndarens befattning upphör. skall förmyndaren ofördröjligen till över- förmyndaren avge sluträkning. avseende förvaltningen under det löpande året intill befattningens upphörande.

] årsräkning och sluträkning skall upptas tillgångar och skulder vid början av den tid räkningen avser. en sammanställning av inkomster och utgifter under nämnda tid samt tillgångar och skulder vid samma tids utgång.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även god man och förvaltare.

Har rätten inskränkt omfattningen av en god tnans eller förvaltares uppdrag, gäller reglerna om sluträkning ifråga om den egendom sont inte längre omfattas av uppdraget.

Upphör ett godmanskap enligt ]] kap. [ å innan tid för avgivande av årsräkning eller sluträkning rörande förmynderskapet för den omyndige inträffar, får sluträkning rörande godmanskapet begränsas till att avse en redogörelse endast för de åtgärder som har vidtagits av den gode mannen. I övrigt skall förmyndaren avge en redogörelse för förvaltningen av den omyndiges egendom även under den tid sotn godtnanskapet har varat.

(Jfr 16 kap. 5 å iutredningens förslag 1)

I första och andra styckena har endast språkliga ändringar gjorts. Tredje — femte styckena är däremot nya.

Bestämmelsen i fjärde stycket om sluträkning blir också tillämplig. om någon som exempelvis redan har god man erhåller en särskild förvaltare för ett begränsat uppdrag. medan godmanskapet i övrigt består. Den gode mannen skall då lämna sluträkning beträffande den egendom som inte längre omfattas av hans uppdrag.

Bestämmelserna i femte stycket motsvarar vad som nu föreskrivs för vissa gode män i 18 kap. 9 å andra stycket andra meningen.

6 ål Har förmyndaren. den gode mannen eller förvaltaren till överförmyndaren gett in en anmälan eller annan handling. enligt vilken den omyndige eller huvudtnannen saknar tillgångar eller inte har andra tillgångar än lösören som inte lämnar inkomst, är förmyndaren fri från skyldighet att avge räkning, intill dess genom föryttring av sådana lösören eller annars till- gångar av annan beskaffenhet tillfaller den omyndige eller huvudmannen. Överförmyndaren får i annat fall för visst år eller tills vidare befria förmyndaren. den gode tnannen eller förvaltaren från att avge räkning eller medge att sådan upprättas i förenklad form, om det med hänsyn till tillgängarnas ringa värde eller beskaffenhet katt ske utan fara för den omyndige eller huvudmannen.

79'3

1 förteckning över en omyndigs egendom satnt i årsräkning och sluträkning skall tillgångar och skulder fullständigt anges med uppgift om de särskilda ' Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 2 Ej med i propositionsförslaget. " Ej med i propositionsförslaget.

tillgångarnas värde. Finns hos den omyndige pantbrev som avser honom tillhörig fastighet eller tomträtt, skall detta särskilt anges. Är medel insatta hos bank eller kvarstår medel hos försäkringsbolag, skall uppgift lämnas om den räkning där medlen innestår. I fråga om värdepapper. som ej är nedsatta hos bank enligt bestämmelserna i l5 kap. skall nummer eller annan beteckning anmärkas. Finns det tillgångar som står under den omyndiges eller annans särskilda förvaltning. skall förmyndaren även läm- na uppgift därom samt om dessa tillgångars, värde. om han känner till det. Skall i årsräkning eller sluträkning upptas tillgångar eller skulder, för vilkas fullständiga angivande erfordras utförlig uppräkning.får beträffande dem hänvisning göras till förut avgiven förteckning eller årsräkning. om det lämpligen kan ske.

Förteckning och räkning skall innehålla fullständig uppgift om förmyn- darens och den omyndiges namn och hemvist samt förmyndarens post- adress.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även för god man och förvaltare.

8.51 Innehåller förteckning över omyndigs eller huvudmans egendom uppgift om tillgångar som på grund av bodelning. arv, testamente eller gåva tillfallit den omyndige eller huvudmannen, eller upptar årsräkning eller sluträkning sådana tillgångar. om vilka uppgift förut ej lämnats, skall vid förteckningen eller räkningen fogas besannad avskrift av bodelnings- eller skifteshandling, testamente eller gåvobrev. om sådantfinns, samt av bo- uppteckning, om den ej förut har getts in till överförmyndaren. Är hand- ling. som nu avses av vidlyftig beskaffenhet.fär avskriften lämnas i erfor- derliga delar. . Upptar förteckning, årsräkning eller sluträkning värdehandlingar som ej är nedsatta hos riksbanken eller annan bank enligt bestämmelserna i 15 kap.. skall vid förteckningen eller räkningen fogas intyg av två perso- ner. att värdehandlingarna finns i förmyndarens. gode mannens eller för- valtarens förvar. Innestår medel hos bank, skall genom bevis från banken styrkas hur mycket som innestår samt i vad mån förbehåll gjorts att medlen får tas ut utan överförmyndarens samtycke.

953 Möter till följd av förmynderskapets. godmanskapets eller jörwrltarska- pets vidlyftiga beskaffenhet eller av annan orsak hinder att inom _den tid, som är för varje särskilt fall bestämd. avlämna förteckning, årsräkning eller sluträkning, skall inom samma tid anmälan om hindret göras till överförmyndaren. Denne skall i så fall sätta ut en ny tid. inom vilken förmyndaren, gode mannen ellerförvaltaren har att ge in handlingen.

10 53 Försummar förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren att i rätt tid avge förteckning, årsräkning eller sluträkning eller anmälan som avses i 4 5. skall överförmyndaren anmäla försummelsen hos rätten, som genom vite kan tillhålla denförsumlige att fullgöra sitt åliggande. Innan anmälan görs. skall överförmyndaren. om det lämpligen kan ske, erinra förmyndaren, gode mannen ellerförvaltaren om hans skyldighet.

' Ej med i propositionsförslaget.

2. Ej med i propositionsförslaget. 3 Ej med i propositionsförslaget.

11 å' Då förmyndarens befattning upphör. är förmyndaren skyldig att till mynd- lingen. om denne blivit myndig, eller. om förmynderskapet övergått till någon annan. till denne ofördröjligen utge de tillgångar som förmyndaren har hand om för myndlingens räkning. Motsvarande skyldighet åvilar en god man elleer'irvaltare när uppdraget upphör, inskränks eller övergår till någon annan.

12 s3

Sedan av förmyndaren avgiven sluträkning blivit granskad. skall överför- myndaren till den som skall ta emot redovisning för förmyndarens förvalt- ning överlämna. förutom sluträkningen. hos överförmyndaren förvarad förteckning över den omyndiges tillgångar och skulder, liksom samtliga de räkningar som avgivits under hela den tid denne varit omyndig. Var för- myndaren. då hans befattning upphörde. fri från skyldighet att avge slut- räkning, skall handlingarna av överförmyndaren tillställas den som skall ta emot redovisning. endast om denne eller den avgående förmyndaren fram- ställer begäran därom eller överförmyndaren. enligt vad som sägs i 17 kap. 4 &. på sådan handling gjort anteckning om anmärkning. utan att anmärk- ningen föranlett ansökan till rätten.

Har de handlingar som avses i första stycket tillställts en ny förmyndare, åligger det denne att inom två månader därefter till överförmyndaren återställa handlingarna. Överförmyndaren skall vid handlingarnas över- lämnande skriftligen erinra förmyndaren härom. Försummar förmyndaren att återställa handlingarna. tillämpas hestämmelserna i 10 s" om påföljd av försummelse som avses där.

Skall åtgärd som avses i första stycket vidtas av överförmyndaren. och blir den avgående förmyndarens förvaltning godkänd av myndlingen eller ny förmyndare. innan handlingarna tillställts honom, är godkännandet utan verkan.

Bestämmelserna iförsta—trea'ie styckena om förmyrulare och omyndig tillämpas ocksä ifråga om god man. förvaltare och huvudman.

13 553

När förmyndarens. gode mannens eller _)?irvaltarens befattning har upp— hört, skall de rörande uppdraget förda räkenskaper samt de betalnings- bevis och andra handlingar. som/inns förvarade till styrkande av särskilda poster i räkenskaperna. av förmyndaren. gode munnen eller förvaltaren hållas tillgängligt/ffa granskning på den tid och ort som i händelse av tvist bestäms av överförmyndaren. Sedan tiden för väckande av talan om ersättning mot förmyndaren, gode munnen eller fört-'altaren gått till ända eller. om sådan talan väckts. målet blivit avgjort genom laga kraft ägande dom, skall nämnda räkenskaper och handlingar utges till den som skall ta emot redOVisning för förmyndarens. gode mannens ellerförvaltarens för- valtning.

Hänvisningar till S1952

14514. Vad som i 5—13 ås" föreskrivs om förmyndare, god man och förvaltare skall. om förmyndaren, gode mannen ellerfi'irvt'tltaren är död. tillämpas på

1 Ej med i propositionsförslaget. : Ej med i propositionsförslagct. 3 Ej med i propositionsförslaget. * Ej med i propositionsförslaget.

dennes dödsbo eller. om krutrlätenskapen är avträdd till konkurs. konkurs- förvaltningen.

(Jfr 16 kap. 6—14 åå i utredningens förslag 1)

Bestämmelserna i 6— 14 åå har gjorts direkt tillämpliga även på god man och förvaltare samt godmanskap och förvaltarskap. Härjämtc har vissa redaktionella ändringar gjorts. För de gode männens del ersätter ändring- arna vad som nu genom hänvisning föreskrivs i 18 kap. 8 å.

Vad särskilt beträffar bestämmelserna i 7å om förteckning över en omyndigs egendom och om årsräkning och sluträkning bör påpekas att bestämmelserna endast gäller i tillämpliga delar för god man och förvalta- re. Innehållet i förteckningar och räkningar som gode män och förvaltare skall upprätta blir beroende av omfattningen av deras uppdrag. Om de endast har till uppgift att förvalta viss egendom. får förteckningar och räkningar begränsas på motsvarande sätt.

17 kap. Om tillsyn över förvaltningenl

Rubriken har fått ändrad lydelse för att innefatta även godmanskap och förvaltarskap.

7å2

Bestämmelserna i I —6 åå" om förmyndare och omyndig tillämpas också i fråga om god ntan, förvaltare och huvudman.

(Jfr 17 kap. 7 å i utredningens förslag 1)

För de gode männens del ersätter paragrafen den hänvisning som nu finnsi 18 kap. 8 å.

19 kap. Om överförmyndarc

17 å Överförmyndare och överförmyndarnämnd är skyldiga att föra bok angå- ende dc förmynderskap. godmanskap och förvaltarskap som har inskrivits och står under deras tillsyn. Over ärenden rörande de förmynderskap. som ej inskrivits. skall särskild förteckning föras.

(Jfr 19 kap. 17 å i utredningens förslag 1)

I paragrafen har tillagts att överförmyndarnas skyldighet att föra bok också gäller förvaltarskap.

20 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om rättegången

1 å ] mål om faderskap. vårdnad. umgänge och underhåll tillämpas 14 kap. 17 och 18 åå äktenskapsbalken.

(Jfr 20 kap. 1 å i utredningens förslag 1)

: Ändrad lydelse av rubriken i propositionsförslaget. ' Andrad lydelse i propositionsförslaget.

Paragrafen har ändrats på så sätt att vad som nu föreskrivs om omyndig- förklaring eller dess hävande har utgått. Att frågor om förvaltarskap hand- läggs som domstolsärenden framgår av den ändring som föreslås i lagen (l946:807) om handläggning av domstolsärenden.

2 ål _

Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort. skall hans rätt i saken bevakas av god man enligt 11 kap. Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och särskilda skälföreligger att förordna god man.

Har ansökan om förvaltare gjorts beträjfande någon som uppenbarligen inte förstår vad saken gäller eller skulle lida skada av att få del av ansökningen, skall rätten förordna en god man enligt ] I kap. att företräda honom eller henne i ärendet och bevaka hans eller hennes rätt.

En god man som avses i första eller andra stycket skall samråda med den partför vilken han har förordnats. [ den mån det kan ske.

(Jfr 20 kap. 2 å i utredningens förslag 1)

Första stycket motsvarar det nuvarande första styckets första och andra meningar. Hänvisningen till 18 kap. har dock ändrats till att gälla 11 kap. Bestämmelsen i den nuvarande sista meningen om samråd har flyttats till ett nytt tredje stycke.

Andra stycket. som är nytt, motsvarar vad som nu föreskrivs i 10 kap. 11 å tredje stycket i fall då ansökan har gjorts om omyndigförklaring. Rättens skyldighet att förordna god man har dock vidgats något. I princip skall god man alltid förordnas när den enskildes tillstånd är sådant att han enligt 11 kap. 16 å andra stycket inte kan höras muntligt. Om å andra sidan den enskildes tillstånd inte utgör hinder för muntligt förhör. föreligger inte förutsättningar för ett godmansförordnande. Däremot torde den enskilde normalt ha behov av rättegångsbiträcle enligt 2 a å.

Det ankommer på rätten att se till att behovet av god man tillgodoses. Vetskap om det bör rätten kunna erhålla antingen genom upplysning från sökanden. i vart fall om denne är överförmyndarc eller god man. eller genom den utredning som skall införskaffas enligt 11 kap. 16 och 17 åå.

2 a å2 Har ansökan gjorts om förvaltare och föreligger inte fall som avses i 2 å andra stycket, skall rätten förordna ett biträde att bevaka den enskildes rätt i ärendet, om det inte är uppenbart att ett biträde inte behövs. Ett rättegångsbiträde skall också förordnas, om den som har förvaltare begär att förvaltarskapet skall upphöra eller ändras och det inte är uppenbart att ett biträde inte behövs.

(Jfr 20 kap. 2 a å i utredningens förslag ])

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättegångsbiträde i ärenden om ' förvaltarskap. Huvudregeln är att sådant biträde skall förordnas dels när ansökan har gjorts om förvaltare och situationen inte är sådan att den

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 2 Andrad lydelse i propositionsförslaget.

enskilde skall ha en god man enligt 2 å andra stycket. dels när huvudman— nen begär att förvaltarskapet skall upphöra eller ändras. I båda fallen kan dock rätten låta bli att förordna biträde. om det är uppenbart att det inte behövs.

Reglerna om rättegångsbiträde överensstämmer med vad som i dag föreskrivs för sådana fall då omyndigförklaring begärs eller föreslås bli upphävd (se nuvarande 10 kap. 13 å första stycket).

Vid förordnande av såväl god man som rättegångsbiträde bör rätten utse en juridiskt kunnig och i övrigt lämplig person.

2 b å Den som har förordnats till god nam enligt 2 så eller rättegångsbiträde enligt 2 a å" har efter rättens prövning rätt till skälig ersättning av allmän- na medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Kostnaden skall stanna på staten. såvida inte motparten till den. för vilken god man eller rättegångsbiträde har fc'irordnats, skäligen bör åläggas att ersätta staten kostnaden.

(Jfr 20 kap. 2 b å i utredningens förslag 1)

Paragrafen motsvarar nuvarande 2 å andra stycket samt 10 kap. 11 å tredje stycket andra meningen och 13 å andra stycket.

Zcå

Rättegångsbalkens bestämmelser om hämtning av part tillämpas också på den som i annan egenskap än vittne eller sakkunnig skall höras i mål eller ärende som avses i denna balk.

(Jfr 20 kap. 2 c å i utredningens förslag 1)

Paragrafen, som handlar om hämtning, motsvarar nuvarande 2 å tredje stycket.

Bestämmelserna i 3 och 4 åå om förmyndare och förmynderskap gäller i tillämpliga delar beträffande god man och godmanskap samtförvaltare och förvaltarskap. Härvid skall bestämmelserna om omyndig. dennes make och närmaste anhöriga. när det är fråga om godmanskap som avses i 11 kap. 3 eller 4 å. gälla den för vilken god man har förordnats och dennes make och närmaste släktingar stunt ifråga om förvaltarskap den för vilken förvaltare har förordnats och dennes make och närmaste släktingar. Är det fråga om godmanskap för en omyndig. har i ärende som avses i 3 å även förmyndaren sådan behörighet som anges där..

(Jfr 20 kap. 5 å i utredningens förslag 1)

I paragrafen har gjorts ett tillägg som innebär att bestämmelserna i 3 och 4 åå om förmyndare och förmynderskap gäller i tillämpliga delar inte bara gode män och godmanskap utan också förvaltare och förvaltarskap. Be- stämmelserna handlar bl. a. om rätt att göra ansökan om vissa domstolsåt- gärder och att söka tillstånd från överförmyndaren samt rätt att överklaga domstolens resp. överförmyndarens beslut.

' 199

8 å Beslut som i ärende om förmynderskap, godmanskap eller förvaltarskap enligt denna balk meddelas av överförmyndaren eller rätten länder till efterrättelse utan hinder av att beslutet överklagas. Vad som nu har sagts gäller ej rättens avgörande. varigenom avtal om sammanlevnad i oskiftat bo hävs eller förmyndare. god man ellerförvaltare döms till utgivande av försuttet vite.

llå Beslut som tingsrätten har meddelat under rättegången i frågor som avses i 6 kap. 20 å. 7 kap. 15 å. 10 kap. 16 eller 17 å eller 11 kap. 18 å, 20 å andra stycket eller 23 å tredje stycket skall överklagas särskilt.

(Jfr 20 kap. 8 och l l åå i utredningens förslag 1)

1 8 och 11 åå, som handlar om omedelbar verkställighet av överförmyn- darens eller rättens beslut och om överklagande av underrättens beslut under rättegången, har tillägg gjorts i fråga om förvaltarskap. Vidare har omyndigförklaringarnas avskaffande föranlett vissa följdändringar.

Ikraftträdande- och överg.gångsbestämmelserl

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1989.

2. Den som vid ikraftträdandet är omyndigförklarad enligt äldre bestäm- melser skall tills vidare. dock längst till utgången av år 1990, anses ha förvaltare enligt 11 kap. 7 å i dess nya lydelse. Härvid skall förmyndaren anses vara förvaltare med uppdrag att bevaka huvudmannens rätt, förvalta huvudmannens egendom och sörja för hans eller hennes person.

3. Förordnande av god man som har skett enligt äldre bestämmelser skall anses ha meddelats enligt motsvarande nya bestämmelser i 11 kap.

(Jfr ikraftträdande- och övergångsbeszämmelserna i utredningens förslag ])

Bestämmelserna i punkt 2 innebär att förmyndaren får den rådighet som anges i 1 | kap. 9 å samt att förvaltarskapet i övrigt följer bcstämmclsernai bl.a. 11 kap. 10 och 11 åå.

Genom att de provisoriska förvaltarskapen gäller längst två år får bl. a. överförmyndarna den tiden på sig att gå igenom de ärenden som föreligger och föreslå de åtgärder som kan vara påkallade. Utöver att ansöka om ett mera permanent förvaltarförordnande kan det bli aktuellt att begära om- prövning enligt 11 kap. 23 å eller föreslå att förvaltarskapet skall upphöra enligt 11 kap. 19 å. Eventuellt kan förvaltarskapet då ersättas av ett god- mansförordnande. Även andra än överförmyndaren, dvs. alla de som anges i 11 kap. 15 å, har rätt att ta initiativ och exempelvis ansöka om ett mera permanent förvaltar- eller godmansförordnande.

Om inget beslut har meddelats beträffande de förvaltarskap som uppstår genom ikraftträdandet. upphör de helt att gälla vid utgången av år 1990. Det innebär att den enskilde då återfår sin fulla rättshandlingsförmäga och att han inte längre har någon företrädare enligt FB.

Genom bestämmelsen i punkt 3 undviks missförstånd, om det t.ex. i

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

någon bestämmelse eller handling skulle hänvisas till en äldre bestämmelse i det tidigare 18 kap. FB.

Några övergångsbestämmelser har inte meddelats för det fallet att det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndigförklaring eller hävande av sådan förklaring. Om det undantagsvis skulle inträffa att handläggningen av en sådan fråga har påbörjats men inte slutförts före ikraftträdandet. får handläggningen avbrytas och målet avskrivas.

4.3. Vallagen (19722620) 2 kap. 3 å

Vid tillämpning av 2 å beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under kalen- deråret fyller arton år.

4 kap. 2 å l allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och som har fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid följande årsskifte. tas i längden upp den som skall vara kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medbor- gare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsskattemyn- dighetens personband har varit kyrkobokförda i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

(Jfr 2 kap. 3 å och 4 kap. 2 å i utredningens förslag 3)

l 2 kap. 3 å och 4 kap. 2 å har de diskvalificeringsbestämmelser som nu finns beträffande omyndigförklarade utgått.

4kap. llå Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val till riksda- gen, om han varit kyrkobokförd här någon gång och har uppnått arton års ålder senast på valdagen.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket. om han enligt läns- skattemyndighetens personband ej är kyrkobokförd här.

(Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

I paragrafen. som behandlar utlandssvenskars rösträtt. har en hänvis- ning till rösträttshindren i 3 kap. 2 å regeringsformen ersatts av en uttryck- lig bestämmelse att den röstberättigade skall ha uppnått arton års ålder på valdagen. I sak innebär ändringen att omyndigförklaring har utgått som rösträttshinder.

4.4. Kommunallagen (1977: 179)

2kap.3å

Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige har den som är kyrkobokförd i kommunen och som har uppnått aderton års ålder senast på valdagen. Den som ej är svensk medborgare har rösträtt endast om han har varit kyrkobokförd i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.

Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanteri landsting har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige i kommun inom landstingskommunen.

Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

(Jfr 2 kap. 3 å i utredningens förslag 4)

I paragrafen har bestämmelsen om att omyndigförklarade inte har röst- rätt utgått.

Genom hänvisningar i 2 kap. 4 å. 3 kap. 3 å och -5 kap. 1 å har ändringen i förevarande paragraf inverkan även på villkoren för valbarhet i olika fall.

4.5. Lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter!

2 kap. 3 å Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige har den som är kyrkobokförd i församlingen. är medlem av svenska kyrkan och har uppnått arton års ålder senast på vaLdagen. Den som inte är svensk med- borgare har rösträtt endast om han eller hon har varit kyrkobokförd i riket. den 1 november de tre åren närmast före valåret. Varje röstberättigad har en röst.

Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte röst- rätt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige i annan församling.

Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

(Jfr 2 kap. 3 å i utredningens förslag 5)

l paragrafen har bestämmelsen om att den som är omyndigförklarad saknar rösträtt utgått.

Ändringen har genom ett flertal hänvisningar till denna paragraf inver- kan även på andra bestämmelser om rösträtt och valbarhet i kyrkliga sammanhang.

4.7. Äktenskapsbalken

Bestämmelsen i 2 kap. Zå att den som är omyndigförklarad skall ha förmyndarens samtycke för att kunna ingå äktenskap skall upphöra att

' Ej med i propositionsförslaget.

gälla. Någon motsvarande regel för det fallet att någon t. ex. har förvaltare har inte ansetts böra införas.

3kap. 2 € Den som varken är eller skall vara kyrkobokförd här i landet skall vid hindersprövningen visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behö- righet att ingå äktenskapet. om ett sådant intyg kan anskaffas.

Om det fordras tillstånd till äktenskapet skall bevis om tillståndet visas upp vid hindersprövningen.

(Jfr 3 kap. 2 å giftermålsbalken i utredningens förslag 7)

Slopandet av 2 kap. 2 å medför en följdändring i förevarande paragraf. En överenskommelse att ingå äktenskap förutsätter, liksom andra avtal. att parterna har rättslig handlingsförmåga. Vigsel skall därför vägras om någon av parterna saknar sådan, t. ex. på grund av psykisk sjukdom eller hämmad förståndsutveckling.

Enbart den omständigheten att en av kontrahenterna har saknat rättslig handlingsförmåga hindrar emellertid inte att ett giltigt äktenskap likväl föreligger (se prop. 1973: 32 s. 139).

Enligt 7 kap. 3 å äktenskapsbalken får en make eller blivande make sluta äktenskapsförord, även om han är omyndig. Förmyndaren skall dock lämna sitt samtycke. Dessa bestämmelser. som inte föreslås ändrade, kommer i fortsättningen enbart att gälla underåriga.

Det föreligger emellertid inte något hinder mot att utforma ett förvaltar— förordnande enligt 11 kap. 7 å FB så att det även innefattar en begränsning i rätten att ingå äktenskapsförord. Om förordnandet t. ex. avser förvaltning av en fastighet, bör det normalt innebära att huvudmannen inte utan förvaltarens samtycke får ingå äktenskapsförord som omfattar fastigheten.

6kap. 4 å'

Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas det medel för familjens underhåll. får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upphört eller om det finns fullmäktig. förmyndare. god man eller förvaltare för den sjuka eller bortavarande maken.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens under— håll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet inte förelåg.

(Jfr 5 kap. 14 å giftermålsbalken i utredningens förslag 7)

Genom ett tillägg i paragrafen kan det få betydelse för en makes behörig- het att företräda den andra maken. om den senare har en förvaltare enligt FB.

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

18 kap. 1 å Om den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken bevakas av god man enligt II kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne underlåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att förordna god man.

Gode mannen skall samråda med den som han har förordnats för. om det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 20 kap. 2 b å' föräldrabalken.

(Jfr 15 kap. 31 ågiftermålsbalken i utredningens förslag 7)

1 paragrafen har hänvisningarna till lagrum i FB ändrats.

4.8. Ärvdabalken

12 kap.9å Om nyttjanderättshavaren genom vanvård av egendomen eller genom an- nat otillbörligt förfarande uppenbarligen äventyrar ägarens bästa, får rät- ten på ansökan ålägga honom att ställa säkerhet för egendomen eller också förordna, att denna skall ställas under vård och förvaltning av god man som avscsi ]] kap. föräldrabalken.

För skada, som nyttjanderättshavaren uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat ägaren, skall ersättning betalas. då nyttjanderätten upphör eller egendomen ställs under vård och förvaltning av god man.

12 kap. 11 å Skall enligt testamente någon njuta avkomst av egendom i kvarlåtenskapen och egendomen, till betryggande av hans rätt, sättas under särskild vård, skall den, där ej annat följer av testamentet, ställas under förvaltning av god man som avses i 1] kap. föräldrabalken.

17 kap. 2 å' Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest. skrift- ligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat.

En underårigfår inte avsäga sig arv. Om något annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägelse också mot arvinges avkomlingar. -

18 kap. 2 å Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga dödsbodelägare eller av den som i annat fall har att förvalta boet. skall egendomen. om den ej står under vård av förmyndare, syssloman eller annan, vårdas av deläga- re som sammanbodde med den avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall genast underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om det behövs god man för någon delägare. göra anmälan hos rätten enligt [] kap. föräldrabalken. Vad som

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

har sagts om delägare gäller också efterlevande make som inte är delägare. Prop. 1987/88: 124 Finns det inte någon som sålunda tar hand om den dödes egendom, skall medlem av hushållet som den döde tillhörde, hyresvärd eller annan som är närmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla delägare eller anmäla dödsfallet till socialnämnden. Då anmälan skett eller förhållandet på annat sätt blir känt, skall socialnämnden, om det behövs. göra vad som enligt första stycket åligger delägare. För kostnaderna med anledning av detta har kommunen rätt till ersättning av boet.

19 kap. 1 & Då dödsbodelägare begär det. skall rätten förordna, att egendomen skall avträdas till förvaltning av boutredningsman. samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen. Har någon genom testamente blivit ut- sedd att ifråga om förvaltningen träda i arvingars och universella testa- mentstagares ställe (testamentsexekutor), äger jämväl han påkalla beslut som nu är sagt. Sådant beslut skall också meddelas på begäran av den som erhållit legat eller äger föra talan om fullgörande av ändamålsbestämmelse. där det prövas nödigt för legatets eller ändamålsbestämmelsens verkstäl- lande, eller på begäran av borgenär eller den som ståri ansvar för betalning av gäld efter den döde, där det måste antas att dödsboet är på obestånd eller att sökandens rätt eljest äventyras. Är dödsbodelägare eller den som erhållit legat omyndig eller har enligt 1] kap. 3. 4 eller 7 & föräldrabalken god man eller förvaltare förordnats för honom. skall dödsboet avträdas till förvaltning av boutredningsman. om överförmyndaren begär det och rät- ten finner skäl därtill.

Skall enligt testamente egendomen vara undantagen delägarnas förvalt- ning. men är testamentsexekutor ej utsedd eller kan den utsedde ej utföra uppdraget. skall rätten. då ansökan görs av någon vars rätt är beroende av utredningen eller förhållandet eljest blir känt, meddela beslut som avses i första stycket.

Beslut enligt denna paragraf får grundas även på testamente som ej vunnit laga kraft.

19 kap. 18 å

Boutredningsman är pliktig att ersätta skada. som han uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat dödsboet eller någon, vars rätt är beroende av utred- ningen.

Är flera utredningsmän ersättningspliktiga. svarar de solidariskt. Ersätt- ningsbeloppet skall utredningsmännen emellan slutligen fördelas efter den större eller mindre skuld som prövas ligga envar av dem till last.

Om skyldighet att hos bank nedsätta eller inbetala värdehandlingar och penningmedel. som tillkommer omyndig eller den för vilken god man eller förvaltare förordnats. stadgas i föräldrabalken.

20 kap. 8 ä' Bouppteckning skall inom en månad efter upprättande jämte bestyrkt avskrift för registrering ges in till rätten i den ort där den döde skolat svara i tvistemål i allmänhet eller, om behörig domstol ej sålunda finns. till Stockholms tingsrätt. Finns det flera bouppteckningar. skall de ges in samtidigt; och skall tiden härför räknas från det den sista bouppteckningen upprättades.

lx) o '».Il

1Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall förvaras hos rätten. Har omyndig del i boet eller är någon för vilken förvaltare enligt föräld— rabalken har förordnats delägare eller finns delägare. för vilken god man skall förordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ges in för varje över- förmyndare som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap. förval- tarskap eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet får. denna avskrift omfatta endast erforderliga delar.

Är inte erforderliga avskrifter mgivna, skall sådana tas på boets bekost- nad.

24 kap. 4 & Träder efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte. eller dör delägare och efterlämnar han såsom dödsbodelägare någon, som ej deltagit i avtalet, skall detta, om uppsägning sker inom fyra månader därefter. upphöra att gälla tre månader efter uppsägningen.

Om förmyndare, god man eller förvaltare deltagit i avtalet. skall vid förmynderskapets. godmanskapets eller förvaltarskapets upphörande rätt till uppsägning som avses i första stycket tillkomma den på vars vägnar avtalet slutits.

24 kap. 5 å Har efter det avtal om sammanlevnad i'oskiftat bo slutits, väsentlig ändring inträtt i de förhållanden som därvid var avgörande. eller befinns avtalet av annan särskild orsak ej böra bestå, får rätten på delägares talan förklara, att avtalet skall upphöra att. gälla.

Om hävande av avtal, vars fortsat-":a bestånd medför äventyr för delägare ' som är omyndig eller för vilken god. man eller förvaltare är förordnad, är särskilt stadgat. .

(Jfr 12 kap. 9 och 11 åå, 17 kap. 2 5. 18 kap. 2 å. 19 kap. 1 och 18 åå, 20 kap. 8 å samt 24 kap. 4 och 5 åå i utredningens förslag 8)

Ändringarnai 12 kap. 9och 11 åå. 17 kap. 2 å, 18 kap. 2 å, 19 kap. 1 och 18 åå, 20 kap. 8 å samt 24 kap. 4 och 5 åå innebär. förutom att hänvisning- ar till lagrum i FB ändrats. att föreskrifter som gäller personer med för- myndare eller god man har kompletterats så att de omfattar även personer som har förvaltare enligt FB.

I 17 kap. 2 å har bestämmelsen i andra stycket om att en omyndigförkla- rad inte får avsäga sig arv utgått. Den som har förvaltare kan ha att inhämta dennes samtycke, om det ingår i förvaltarens uppdrag att företrä- da huvudmannen när det gäller en sådan angelägenhet som arvsavsägelse.

4.9. Lagen (1928: 281) om allmänna arvsfonden

llå Har egendom i dödsbo, vilken förvaltas av god man enligt ]] kap. 3 $ föräldrabalken, efter preskription av rätt att ta arv eller testamente eller annars tillfallit fonden, är denne skyldig att fullgöra vad som enligt 8 å första stycket åligger en god man som där avses.

(Jfr ] 1 å i utredningens förslag 9)

Paragrafen har anpassats till ändringarna i föräldrabalken.

4.10. Jordabalken

18 kap. 3 å Bestämmelserna i 1 och 2 åå äger ej tillämpning, om

1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 å lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderätten grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under inflytande av rubbad själsverksamhet eller inte hade rådighet över den fasta egendomen på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för hononn

3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av domstol eller annan myndighet.

(Jfr 18 kap. 3 å i utredningens förslag 10)

1 paragrafen har lagts till fall då en ägare av fast egendom inte har haft rådighet över egendomen på grund av att en förvaltare enligt FB har varit förordnad för honom. Detta förhållande. som måste framgå av förvaltarens förordnande enligt 1 1 kap. 7 å, blir att jämställa med fall då ägaren t. ex. är i konkurs eller omyndig.

4.11. Fastighetsbildningslagen (1970:988)

4 kap. 12 å Om god man enligt ]] kap. 3 9" föräldrabalken behöver förordnas, skall fastighetsbildningsmyndigheten anmäla detta hos rätten.

(Jfr4 kap. 12 åiutredningens förslag 11)

I paragrafen har en hänvisning till lagrum i FB ändrats.

4.12. Lagen (1973: 1150) om förvaltning avsamfälligheter

10å

Kallelse och delgivning enligt 9 å ombesörjs av den som skall hålla sam- manträdet. Denne skall vidare göra anmälan hos rätten, när god man enligt I ] kap. 3 5 föräldrabalken behöver förordnas.

(Jfr 10 å i utredningens förslag 12)

I paragrafen har en hänvisning till lagrum i FB ändrats.

4.13. Rättegångsbalken 4kap. 13 å

Domare är jävig att handlägga mål: 1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är eller varit gift eller äri rätt upp- eller nedstigande ' släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;

3. om han till någon. som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare. god man eller förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning. som är part. eller. då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse. som handhar förvalt- ningen av den angelägenhet målet rör;

5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2. till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada. står i förhållande, som avses i 4; '

6. om han är parts vederdeloman. dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honomjävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut. som rör saken. eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig: eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger. som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

(Jfr 4 kap. 13 å i utredningens förslag 13)

Till jävsgrunderna i punkt 4 har lagts fall då domaren eller någon av hans närstående är förvaltare för en part.

10 kap. 7å

Tvist på grund av förmyndares, god mans ellerförvaltares förvaltningfår väckas vid den rätt där förmynderskapet. godmanskapet eller fört-'altarskapet är eller senast varit inskrivet. eller också vid rätten i den ort där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans egendom till förvaltning. får tvist på grund av förvaltningen väckas vid rätten i den ort där förvaltningen förts.

(Jfr 10 kap. 7 å i utredningens förslag 13)

Paragrafens regler om forum vid tvist om förmyndares eller god mans förvaltning har kompletterats så att de innefattar också förvaltarskap.

20 kap. 14 å

Är målsäganden omyndig och rör brottet egendom. varöver han ej råder, eller rättshandling. som han ej själv äger ingå,får hans ställföreträdare angiva brottet eller tala därå. Samma rätt har en förvaltare enligt föräldrabalken för en målsägandes räkning när brottet rör egendom eller rättshandling som omfattas av fört-'altarens uppdrag. Rör brottet den omyndiges person.får den som har vårdnaden om honom angiva brottet eller tala därå. Vad i 1 1 kap. 2—5 åå är stadgat om part och ställföreträdare

i tvistemål tillämpas beträffande målsägande, även om han ej för talan. Prop. ]987/88; 124 Om rättegångsombud för målsägande gäller vad i 12 kap. är stadgat.

(Jfr 20 kap. 14 å i utredningens förslag 13)

Genom ett tillägg i paragrafen har en förvaltare i fall då huvudmannen är målsägande fått samma rätt att ange ett brott och föra talan som tillkommer en ställföreträdare för en omyndig. En förutsättning är dock att brottet rör egendom eller rättshandling som omfattas av förvaltarens uppdrag.

4.14. Lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden 6 å'

Underrätt är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren domare. - om ej annat följer av vad somjöreskrivs 'nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 å skall rätten ha den sammansättning som anges i tredje stycket.

om ärendet är tvistigt,

om eljest särskild anledning föreligger därtill. eller om ärendet angår

1. anordnande eller upphörande av förvaltarskap enligt ] 1 kap. 7 eller 19 åföräldrabalken.

2. talan mot överförmyndares beslut.

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till vinstutdelning i bolag eller till fusion.

4. förvaltning av stiftelse. eller

5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i detta stycke.

1 fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämndemän. när ärendet skall prövas enligt äktenskapsbalken, lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem eller föräldrabalken, och annars av minst tre och högst fyra lagfarna domare. När nämndemän ingår i rätten. skall 14 kap. 17 å äktenskapsbalken tillämpas.

Regeringen får för andra fall än som avses i andra stycket föreskriva att tjänstemän som inte är lagfarna får handlägga ärenden som är av enkel beskaffenhet och som avser

1. förordnande eller entledigande av förmyndare, god man ellerförvalta- re.

2. inskrivning av förmynderskap. godmanskap ellerförvaltarskap.

3. avträdande av egendom till förvaltning av boutredningsman och för- ordnande eller entledigande av boutredningsman,

4. förordnande av bodelningsförrättare,

5. förordnande av skiftesman vid arvskifte. eller

6. dödande av handlingar och inteckningar enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling, dock ej i fall som avses i 12 a å nämnda lag.

(Jfr 6 å i utredningens förslag 14)

I andra stycket har en ändring gjorts som följd av att 2 kap. 2 å äkten- skapsbalken föreslås upphävd. Vidare har ärenden om anordnande eller upphörande av förvaltarskap tagits upp bland de ärenden där rätten alltid

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget. 209

skall bestå av en lagfaren domare och nämndemän. Andra ärenden som rör förvaltarskap. t. ex. omprövning av förvaltarskapets omfattning eller byte av förvaltare, kan däremot handläggas av en lagfaren domare. Detsamma gäller ärenden om godmanskap. Om ärendet är tvistigt, dvs. om någon som är behörig att föra talan i saken motsätter sig en ansökan. skall dock också i dessa fall nämndemän delta.

Som framgår av 11 kap. 16 å FB skall den som berörs av en ansökan om godmanskap eller förvaltarskap höras muntligt i vissa fall. Av 4 å andra stycket ärendelagen följer att rätten i sådant fall skall sätta ut tid och ställe för förhandling inför rätten och kalla till sådan förhandling. l ärendelagen saknas föreskrift om var förhandling skall äga rum. Rätten torde då få tillämpa de bestämmelser som gäller för huvudförhandling i tvistemål. Enligt 1 kap. 6 %& rättegångsbalken skall sammanträde för huvudförhand- ling (ting) hållas på tingsställe. om ej särskilda skäl talar för att sammanträ- det hålls på annan ort. När det gäller sammanträde enligt ärendelagen för hörande av den som avses med en ansökan om godmanskap eller förval- tarskap torde sammanträde inte sällan behöva äga rum utanför tingsstället.

Det är en fördel att samma processform tillämpas i frågor om förvaltar- skap och godmanskap. Skulle rätten t. ex. i ett ärende om förordnande av förvaltare finna att tillräckliga förutsättningar för ett sådant förordnande inte föreligger. är det möjligt att inom ramen för samma ärende i stället utse en god man enligt 1 1 kap. 4 åföräldrabalken.

Enligt fjärde stycket 1 får regeringen för närvarande föreskriva att ären- den om bl. a. förordnande eller entledigande av förmyndare eller god man i vissa fall får handläggas av tjänstemän som inte är lagfarna. Denna delega- tionsmöjlighet har nu utvidgats till att omfatta motsvarande ärenden röran- de förvaltarskap. Med hänsyn till att förvaltarskapsinstitutet är nytt kan det emellertid finnas skäl att tills vidare utnyttja den nya delegationsmöjlig- heten med försiktighet.

Fjärde stycket 2 behandlar motsvarande delegationsmöjlighet i ärenden om inskrivning av förmynderskap och godmanskap. Även här har möjlig- heten utvidgats till att gälla förvaltarskap.

4.15. Lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar

15 å1

Vad som föreskrivs" i denna lag skall tillämpas även i fråga om vård av värdehandlingar som tillhör den, för vilken god man enligt Il kap. 3 eller 4 å föräldrabalken ellerförvaltare enligt samma balk harförordnats. lik- som i fråga om medel som för huvtalmannens räkning står inne hos bank och intefår tas ut utan överförmyndarens tillstånd.

(Jfr 15 å i utredningens förslag 15)

Förmyndcrskapsutredningen ser för närvarande över FB:s förvaltnings-

l Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

bestämmelser. Därvid kommer även bestämmelserna i förevarande lag att Prop. 1987/88: 124 övervägas närmare.

4.16. Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt 9 å'

1 samband med ett förordnande om offentlig auktion skall rätten också. om det _vrkas av någon delägare, bestämma ett pris under vilket godset inte får försäljas. Är det fråga om försäljning av en fastighet. i vilken en omyndig har del eller som till någon del förvaltas av en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, skall ett sådant pris bestämmas. även om det inte _vrkas av någon.

1 övrigt skall försäljningsvillkoren bestämmas av gode mannen.

12 å3 Om samtliga delägare är närvarande vid auktionen och de är överens om att anta eller förkasta ett anbud som lämnas på auktionen. gäller deras beslut. Är det fråga om en fastighet. för vilken rätten utan yrkande enligt 9 å skall bestämma ett visst lägsta pris, får försäljning dock inte ske om inte den omyndiges andel eller den andel som förvaltas av god man eller förvaltare enligtföräldrabalken blir betald enligt det bestämda priset.

Är delägarna ej ense, gäller högsta anbudet såsom antaget, om det ej understiger det pris som har bestämts enligt 9 å. Är lott i samfälld fastighet särskilt intecknad och uppgår den på sådan lott belöpande andelen i den bjudna köpeskillingen icke till beloppet av den gäld. för vilken lotten på grund av inteckning häftar,får anbudet inte antas. om inte ägare av övriga lotter medger det. Vad som nu har sagts gäller dock inte, om försäljningen avser att från två eller flera hemmanslotter avsöndra mark. som varit anslagen till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp.

19 å3 Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan samfällighet, som avses i lagen (1973:]150) om förvaltning av samfälligheter, eller å sådan allmänning, som avses i lagen (19521166') om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna; ej heller vare i något fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av jaktvårdsområde. bestående av allenast en fastighet. eller av fiskevårds— område, omfattande allenast en fastighet eller det till allenast en fastighet hörande flsket.

Beträffande egendomsförhållanden som rör makar, sambor, delägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän, redare som ingått överenskommelse om part- rederi eller deltagare i samma gruvrörelse finns särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna i 15 kap. 15 å föräldrabalken skall inte tillämpas i fråga om försäljning enligt denna lag av samfälld fast egendom. som till någon del ägs av omyndig eller förvaltas av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken.

(Jfr 9 och 12 åå i utredningens förslag 16. ] utredningens förslag saknas motsvarighet till 19 å)

”' Ändrad lydelse i propositionsförslaget. * [ändrad lydelse i propositionsförslaget. 3 Andrad lydelse i propositionsförslaget. ' le

l 9, 12 och 19 åå har gjorts tillägg för det fallet att en fastighet till någon del förvaltas av en god man eller förvaltare enligt FB.

4.17. Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

225

Om fullmaktsgivaren får en förvaltare enligt föräldrabalken, har en rätts- handling som fullmäktigen företar och som omfattas av förvaltarens upp- drag inte större verkan än den skulle ha haft, om fullmaktsgivaren själv hade företagit rättshandlingen.

(Jfr 22 å i utredningens förslag 17")

Den nuvarande bestämmelsen i förevarande paragraf, som handlar om det fallet att en fullmaktsgivare förklaras omyndig eller kommer under någon annans målsmanskap, har ersatts med en regel för det fallet att en fullmaktsgivare får en förvaltare enligt FB. Om fullmäktigen i en sådan situation företar en rättshandling som omfattas av förvaltaruppdraget, har den inte större verkan än om fullmaktsgivaren själv hade företagit rätts- handlingen.

4.18. Lagen (1936:81) om skuldebrev

17%

Även om en ny borgenär är i god tro, får gäldenären mot honom göra gällande att skuldebrevet är förfalskat. att det på gäldenärens vägnar har utfärdats av någon som saknade behörighet till det eller att det är ogiltigt på grund av att det har kommit till under sådant tvång som anges i 28 5 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar påf?)rn1ögenhetsrät- tens område.

Vidare får gäldenären även mot en godtroende borgenär göra gällande att skuldebrevet har utfärdats av någon som var omyndig eller handlade under inflytande av rubbad själsverksamhet eller inte hade rätt att utfärda skuldebrevet på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var för- ordnad för honom. - -

Slutligen får gäldenären även mot en godtroende borgenär åberopa att skuldebrevet har dödats eller att betalning har fullgjorts genom att ford- ringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar eller att borgenären på grund av preskription eller proklama har förlorat sin talan eller att skuldförhål- landet har ändrats genom tvångsackord.

(Jfr 17 å i utredningens förslag 18")

Förutom vissa språkliga och redaktionella ändringar har till de kvalifice- rade ogiltighetsgrunderna i förevarande paragraf lagts det fallet att ett skuldebrev har utfärdats av någon som saknade behörighet på grund av att vederbörande hade en förvaltare enligt FB förordnad för sig. För ogiltighet krävs att utfärdandet av skuldebrevet har fallit inom ramen för förvaltarens ensamrådighet enligt 11 kap. 9 % FB och att förvaltarens samtycke enligt 11 kap. 10 & FB inte heller föreligger.

4.19. Lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer Prop. 1987/88:124 3 å

När ansökan omäktenskapsskillnad eller anmälan enligt 9 kap. 1 å andra stycket äktenskapsbalken har gjorts, får vardera maken ansöka om kallelse på egna eller andra makens okända borgenärer.

Kallelse på okända borgenärer får också sökas av god man eller förval- tare enligtföräldrabalken.

6å En borgenär. som inte är upptagen i förteckningen över kända borgenärer och som underlåter att anmäla sin'fordran inom den föreskrivna tiden, förlorar rätten att kräva ut fordringen, om han inte visar att gäldenären har känt till den före anmälningstidens utgång. Har kallelsen skett på ansökan av god man eller förvaltare enligt f?t'räldrabalken, gäller vad som har-sagts om gäldenären i stället gode mannen eller förvaltaren. Anmälan behövs inte. om borgenären inom anmälningstiden åberopar sin fordran i gäldenä- rens konkurs eller i förhandling om offentligt ackord. _

Förlust av rätten att kräva ut en huvudfordran omfattar även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av borgen.

(Jfr 3 och 6 åå i utredningens förslag 19)

Genom ändringarna i 3 och 6 åå har gode män och förvaltare enligt FB blivit behöriga att ansöka om kallelse på okända borgenärer. Det förutsätts härvid att det ingår i gode mannens eller förvaltarens uppdrag att företa en sådan åtgärd.

För de gode männens del innebär ändringen ett tillmötesgående av vissa ' synpunkter som lagrådet förde fram vid lagens tillkomst. Lagrådet ifråga- satte bl.a. om inte en god man enligt 18 kap. 3 å FB borde ges behörighet att ansöka om kallelse på okända borgenärer (se prop. 1979/80:119 s. 1790.

4.20. Lagen ('1962:381) om allmän försäkring

16 kap. 8 å Försäkrad som åtnjuter förtidspension enligt 7 kap. 1 å första stycket är skyldig att. om hans arbetsförmåga väsentligt förbättras. utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom hos allmän försäkringskassa. Motsvarande skall beträffande försäkrad, vars rätt till förtidspension grundats på varak- tig arbetslöshet, så ock den som åtjnuter änkepension eller förmån enligt 9 kap. gälla, om förhållandena så ändras att rätten till pensionen eller förmå- nen därav påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsskyl- digheten förmyndaren. Om den försäkrade har en god man ellerförvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmä- lan, om det kan anses ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl. får pensionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

16 kap. 10 å Har någon under resa eller eljest blivit borta och kan det antas att han avlidit, har hans efterlevande rätt till familjepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension får dock krävas förklaring på

IJ _ '.)J

heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den bortavarande. I fråga om omyndig får sådan förklaring infordras från hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man eller f("irvaltare som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig seder- mera att den bortavarande är vid liv skall pension ej vidare utgå.

20 kap. 8 å _ Den som är försäkrad eller eljest äger rätt till ersättning enligt denna lag åligger att, i enlighet med de föreskrifter som meddelas av regeringen eller. efter regeringens bestämmande. av riksförsäkringsverket, lämna de upp- gifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken har förmyndaren eller. ont det kan anses följa av uppdraget. gode mannen eller förvaltaren skyldighet att lämna uppgifterna.

(Jfr 16 kap. 8 och 10 åå samt 20 kap. 8 å i utredningens förslag 20)

Ändringarnai 16 kap. 8 och 10 åå samt 20 kap. 8 5 innebär att gode män och förvaltare enligt FB har. inom ramen för sitt uppdrag, ålagts samma skyldighet att göra anmälan och att lämna förklaring och uppgifter i vissa hänseenden som nu gäller för förmyndare.

4.21. Lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Så Den som åtnjuter hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg är skyldig att. om hans eller hans makes ekonomiska förhållanden väsentligt förbätt- rats, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan om detta till den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde han senast blivit mantals- skriven. Enahanda skyldighet åligger honom. om han åtnjuter kommunalt bostadstillägg och mantalsskrivs i ar.-nan kommun än förut, så ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes. Är den som åtnjuter tillägget omyndig åvilar anmälningsskyl- digheten förmyndaren. Om den som uppbär förmånen har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken. har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det katt anses ingå i uppdraget. Uppbärs förmånen av myndighet eller av annan person än den pensionsberättigade eller dennes förmyndare, gode man eller förvaltare. är även sådan myndighet eller person anmälningsskyldig.

(Jfr 8 5 i utredningens förslag 21)

Paragrafen har ändrats på samma sätt som 16 kap. 8 å lagen om allmän försäkring.

llå Ansökan om förmån enligt denna lag skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av sökandens rätt samt en av sökanden och. om han är gift, hans make underskriven förklaring på heder och samvete att de lämnade upplysningarna är med sanningen överensstämmande. För sökande som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken skall förklaringen avges av förmyndaren eller, om det kan anses följa av upp- draget. av gode mannen eller Rirvaltaren. (Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

] paragrafen har gode män och förvaltare enligt FB. inom ramen för sitt uppdrag. ålagts samma skyldighet att avge förklaring som nu gäller för förmyndare.

4.22. Studiestödslagen (1973:.349)

9 kap. 2 å Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15— 19 åå, 4 kap. 28—35 åå eller 7 kap. 17 å och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 3 kap. 31 å. 4 kap. 44 å och 7 kap. 17 a å.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande. som vid utbetalningstillfället var omyndig, åvilar betalningsskyldighcten den som då var den omyndiges förmyndare.

På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap.. på studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter översti- ger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskil- da skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att erlägga räntan.

(Jfr 9 kap. 2 å i utredningens förslag 22)

1 paragrafen har hänvisningen till den som var omyndig "på grund av ålder" utgått som obehövlig.

4.23. Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

5 kap. 12 å Har försäkrad blivit borta under resa eller i annat sammanhang och kan det antagas att han har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efterlevande rätt till livränta. Som villkor för utbetalning av livränta får dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den försäkrade. I fråga om omyndig får sådan förklaring krävas från hans förmyndare. Förklaring kan också infordras av en god man ellerförvaltare som harförordnats enligt föräldrabalken.

Visar det sig sedermera att den försäkrade är vid liv eller att han har avlidit av annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till livränta.

8kap.6å

Den som har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpning-

en av denna lag. Är den förmånsbez'ättigade omyndig eller ltar god man ellerf(')'rvaltare enligt föräldrabalken förordnats för honom, skall uppgif- terna lämnas av förmyndaren eller. om det kan anses följa av uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren.

(_Jfr 5 kap. 12 å och 8 kap. 6 å i utredningens förslag 23)

Genom ändringarna i 5 kap. 12 li och 8 kap. 6å har gode män och förvaltare fått behörighet att i vissa fall lämna förklaring resp. skyldighet att lämna uppgifter. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller dock enbart om det kan anses ingå i uppdraget som god man eller förvaltare.

4.24. Lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring 23 å '

Bestämmelsernai 16 kap. 12 å, 17 kap. 1 å och 20 kap. 5, 6 och 8 åå lagen (1962:381) om allmän försäkring om utbetalning till annan än den pensions- berättigade. sammanträffande av förmåner. preskription, utmätningsför- bud och uppgiftsskyldighet beträffande den som har god man eller förval- tare enligt föräldrabalken tillämpas även i fråga om delpension.

(Jfr ”23 å i utredningens förslag 24)

1 paragrafen har hänvisningen till vissa bestämmelser i'lagen (1962:381) om allmän försäkring gjorts tillämplig på fall då någon har god man eller förvaltare enligt FB.

4.25. Socialtjänstlagen (1980:620) 48 å

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldra- balken avse cndast uppgifter som anges i följande lagrum

1 kap. 4 åföräldrabalken, 2 kap. 1. 4—6. 8 och 9 åå föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 å att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utred- ning.

3 kap. 5. 6 och 8 åå föräldrabalken, 7 kap. 7, 11 och 14 åå föräldrabal- ken, dock inte befogenhet enligt 7å att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp,

ll kap. 16 å andra stycket föräldrabalken. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 25, 27 eller 28 å denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 å lagen (19471529) om allmänna barnbidrag eller enligt 9 å lagen (1964: 143) om bidragsförskott.

(Jfr 48 å i utredningens förslag 25)

I paragrafen har yttrande enligt 11 kap. 16 å andra stycket FB angetts bland de uppgifter som enligt paragrafen får delegeras.

4.26. Lagen (1944: 133) om kastrering

4å Kastrering får, om ej nedan annorlunda stadgas, företas endast efter tillstånd av socialstyrelsen. Sådant tillstånd får inte lämnas för någon. såvida inte tillfälle att yttra sig. där så kan ske, har beretts, om han är underårig den som'har vårdnaden om honom. om han är gift hans make samt om han är intagen på allmän anstalt dennas läkare och föreståndare.

På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke får kastrering enligt 1 å andra stycket företagas utan socialstyrelsens till- stånd. om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver. i skriftligt utlåtande. med angivan- de av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsätt- ningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller hem som avses i lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på sjukhus med stöd av lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk 'vård' 1 vissa fall.

Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas.

(Jfr 4 å i utredningens förslag 26)

I paragrafen har föreskriften att en förmyndare skall höras för den som är omyndigförklarad utgått utan att ersättas av någon ny bestämmelse. Det innebär att det inte är obligatoriskt att höra en god man eller förvaltare enligt FB innan socialstyrelsen beslutar om tillstånd för kastrering av en huvudman. Det finns emellertid inget som hindrar att yttrande likväl in- hämtas. om det kan anses ingå i den gode mannens eller förvaltarens uppdrag att lämna sådant. '

4.27. Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

185 Patienten eller hans make, om makarna sammanbodde vid tiden för intag- ningen, eller annan. som då stadigvarande sammanbodde med honom. eller hans barn, fader. moder. syskon, förmyndare gode man ellerförval- tare får göra ansökan om utskrivning. Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om patient som avses i 17 å andra stycket-ger till känna att han icke vill vara intagen på sjukhuset, skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin möj- lighet att ansöka om utskrivning och tillfälle beredas honom att upprätta erforderliga handlingar. Utskrivningsnämnden är icke skyldig att pröva ansökan om utskrivning förrän en månad förflutit från prövningen av tidigare ansökan.

(Jfr 18 å i utredningens förslag 27)

Genom en ändring i förevarande paragraf har förvaltare fått behörighet attjämtc bl. a. förmyndare och gode män göra ansökan om utskrivning. Av sammanhanget framgår att endast förvaltare enligt FB avses.

Huruvida gode män och förvaltare har rätt och skyldighet att bevaka huvudmannens intressen också på de områden som faller under förevaran-

de lag är i första hand beroende av uppdragets utformning. Om en god man eller förvaltare som i och för sig bara har i uppdrag att syssla med egen- domsförvaltning gör iakttagelser som aktualiserar tillämpning av föreva- rande paragraf, får han dock anses ha en skyldighet att göra anmälan till exempelvis överförmyndaren härom. En anmälan kan eventuellt föranleda en utvidgning av uppdraget och därmed en behörighet att också formellt ansöka om utskrivning.

4.28 Transplantationslagen (1975: 190) 4 5 lngrepp som avses i denna lag fårföretas på en levande person om denne skriftligen samtyckt till ingreppet.

lngrepp på den som ej fyllt aderton år eller som på grund av psykisk sjukdom. hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag saknar förmåga att lämna samtycke enligt första stycket får ske om medicinska skäl påkallar att biologiskt material för transplantation tas från denne. 1 fall som nu nämnts fordras socialstyrelsens tillstånd till ingreppet. Innan styrelsen avgör tillståndsfrågan skall beträffande den som är under- årig hans vårdnadshavare och beträffande den som lider av psykisk abnor- mitet god man eller förvaltare beredas tillfälle att yttra sig. Tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. lngrepp får inte företas mot givarens vilja.

5.5'

Vill någon komma i fråga som givare av biologiskt material skall den läkare som enligt 3 & har rätt att besluta om ingrepp upplysa honom och. i förekommande fall. vårdnadshavare. förmyndare, god man eller förvaltare om ingreppets beskaffenhet och om de risker som är förknippade med detta. Samtycke som avses i 45 skall lämnas till läkaren. Denne skall därvid förvissa sig om att givaren har förstått innebörden av upplysningar- na.

(Jfr 4 och 5 åå i utredningens förslag 28)

I 4 och 5 5.5 har förmyndare ersatts med förvaltare i fråga om vem som skall yttra sig resp. erhålla upplysning i vissa fall av ingrepp enligt lagen. Av sammanhanget framgår att det är förvaltare enligt FB som avses. Liksom i andra sammanhang bestäms den gode mannens resp. förvaltarens roll ytterst av uppdragets utformning (jfr vad som sagts i föregående avsnitt).

4.29. Lagen (1985z568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

6.5 Särskilda omsorger skall ges den psykiskt utvecklingsstörde endast om han begär det. Om han är under 15 år eller, i annat fall, om han uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan. skall de särskilda

' Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

omsorgerna ges på begäran av vårdnadshavare, förmyndare. god man eller förvaltare enligt föräldrabalken.

(Jfr 6 & i utredningens förslag 29)

Genom en ändring i denna paragraf har förvaltare fått behörighet att jämte god man och vårdnadshavare ansöka om omsorg. Vad som har sagts i avsnittet om lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall om gode mäns och förvaltares bevakning av huvudmannens intressen gäller också enligt förevarande lag.

[15

Landstingskommunen skall anmäla till överförmyndaren när en psykiskt utvecklingsstörd kan antas behöva god man eller förvaltare samt när ett godmanskap eller förvaltarskap bör kunna upphöra eller uppdragets om- fattning ändras.

(Jfr 11 å i utredningens förslag 29)

I denna paragraf har anmälningsskyldigheten för landstingskommun an- getts gälla frågan om behov. upphörande eller omprövning av godmanskap eller förvaltarskap.

4.30. Bankrörelselagen (1987z617)

2 kap. 23 5 En omyndig får utan förmyndarens tillstånd förfoga över medel som den omyndige själv satt in hos en bank efter det han fyllt sexton år. Utan den omyndiges samtycke får banken inte betala ut sådana medel till förmynda- ren. Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta medlen och företett bevis på detta. får den omyndige inte vidare förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes hos banken.

Medel som en förmyndare, god man eller förvaltare förvaltar enligt föräldrabalken får tas ut utan överförmyndarens tillstånd endast om det har gjorts förbehåll enligt 15 kap. 9 5 andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta som stått inne kortare tid än ett år. Överförmyndare kan när som helst förordna, att ett förbehåll inte skall gälla. Sådant förord- nande skall antecknas på bevis eller i motbok. som har utfärdats om insättningen. Banken är skyldig att på begäran av överförmyndarc, för- myndare, god man eller förvaltare utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in eller som står inne. samt i förekommande fall intyga att meddelat tillstånd inte utnyttjats.

(Jfr 70 5 lagen om bankrörelse i utredningens förslag 30. 35 c & lagen om sparbanker i utredningens förslag 31 och 42 d 5 lagen om jordbrukskasse- rörelsen i utredningens förslag 32)

I paragrafen har vissa regler om förmyndares och gode mäns medels- förvaltning gjorts tillämpliga också på förvaltare enligt FB.

4.31. Bankaktiebolagslagen (1987z618)

3 kap. 13 9” I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han. till följd av uppdrag eller pantsätt-

ning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev. har rätt att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbevis och, vid fondemission. brev på en ny aktie. Detsam- ma gäller förmyndare. god man ellerförvaltare för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid utmätning. kvarstad eller betalnings- säkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

Iförteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10.5 skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan anteckning skall avföras. när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan sam- tycke av den som berörs av förhållanden som har antecknats i förteckning- en.

(Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

] paragrafen har förvaltare jämte bl.a. förmyndare och gode män fått rätt att bli upptagna i särskild förteckning över dem som i vissa fall företräder aktieägare.

3 kap. 16 5 Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bankaktiebolaget företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträttshavarcn. att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om ägan- derättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomSträtten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavarcn gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägaren. Dock skall någon påskrift om införandet inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtten har upphört. skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man. på grund av ett förordnande enligt ll kap. 3 & första stycket 5 föräldrabalken. förvaltar aktier för en blivande aktieägares räk- ning. skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnan- det.

(Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

En lagrumshänvisning i denna paragraf har anpassats till ändringarna i FB.

4.32. Aktiebolagslagen (1975: 1.385)

3 kap. 12 ä ] avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och motta emissionsbevis och. vid fondemission. brev på ny aktie på begäran upptas i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare, god man eller fört-'altare för aktieägare eller vid konkurs

konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas sarrlma uppgifter som enligt 10.5 första stycket skall införas i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer den som aVSes i första stycket. Sådan anteckning skall avföras, när det visas att rätten upphört.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas till annan utan samtycke av den som berörs av förhållanden som antecknats i förteckningen.

(Jfr 3 kap. 12 å i utredningens förslag 34.)

Genom en ändring i denna paragraf har förvaltare fått rätt att jämte bl. a. förmyndare och gode män upptas i en särskild förteckning" över dem som i vissa fall företräder aktieägare.

3 kap. 15 ä' Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även beträffande den som genom testamente erhållit nyttjande- rätten till eller rätten till avkomst av aktier. om testamentet innehåller bestämmelse att han skall ha rätt att företräda aktierna och, beträffande avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av hans avkomsträtt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavarcn skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införingen skall göras anteckning om ägande- rättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomsträtten förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing av nyttjande- eller avkomsträttshavarcn gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införing av aktieägare. Dock skall påskrift om införingcn ej ske på aktie- brevet. När det styrks att nyttjande- eller avkomsträtten upphört. skall anteckning därom göras i aktieboken.

När en god man på grund av förordnande enligt 11 kap. 3 5 5 föräldrabal- ken förvaltar aktier för blivande aktieägares räkning, skall blivande ägare på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med anteck- ning om förvärvet och om förordnandet.

(Jfr 3 kap. 15 å i utredningens förslag 34)

l paragrafen har hänvisningen till olika lagrum i FB ändrats.

4 kap. 3 53 Aktieägare som har företrädesrätt att delta i emission har rätt att för varje aktie få särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Är bolaget ej avstämningsbolag. får till aktie- brev hörande kupong användas som emissionsbevis. Används ej kupong som emissionsbevis, skall i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Begagnar aktieägare sin företrädesrätt att delta i emission i bolag som ej är avstämningsbolag, skall det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas förses med påskrift härom, om ej kuponger amtänds som emissionsbevis.

1 avstämningsbolag skall emissionsbevis och. vid fondemission. brev på ny aktie som tillkommer aktieägaren genast i rekommenderat brev eller på annat betryggande sätt översändas till den som på avstämningsdagen är

: Ändrad lydelse i propositionsförslaget. ' Andrad lydelse i propositionsförslaget.

införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 å. Var han vid Prop. 1987/88;124 mottagandet ej berättigad. skall bolaget likväl anses ha fullgjort sin skyldig- het. Detta gäller dock ej. om bolaget eller' värdepapperscentralen hade kännedom om att handlingen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttas och ej heller om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligtföräldrabalken förordnad att företräda honom i denna angelägenhet.

(Jfr 4 kap. 3 å i utredningens förslag 34)

Paragrafen har ändrats så. att aktiebolag i vissa fall inte kan anses ha fullgjort sin skyldighet. om mottagaren av utdelning har förvaltare enligt FB förordnad att företräda honom i angelägenheten.

4.33. Aktiefondslagen (1974:931)

33%

I fråga om fondandelsbevis gäller. om- annat ej följer av denna lag, i tillämpliga delar vad i lagen (1936:81) om skuldebrev föreskrivs om löpan- de skuldebrev. Härvid är den som innehar fondandelsbevis ställt till viss man eller order och enligt fondbolagets påskrift på beviset anges vara ägare till fondandel som beviset avser likställd med den som enligt 13 å andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. PåSkrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av fondandel som beviset avser.

Om utdelningskuponger till fondandelsbevis frnns bestämmelser i 24 och 25 så lagen om skuldebrev.

Utfärdas fondandelsbevis utan utdelningskuponger och innehåller fond- bestämmelserna föreskrift att den som i fondbolagets register över innehav av fondandelar är antecknad såsom ägare av fondandel är behörig att uppbära på andelen belöpande utdelning. skall betalning av utdelning till denne anses giltig. även om han saknade rätt till utdelningen. Vad nu sagts gäller dock ej, om fondbolaget hade kännedom om att utdelningen kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldrabalken förordnad att företräda honom i denna angelägenhet.

(Jfr 33 å i utredningens förslag 35)

Ändringen i denna paragraf motsvarar ändringen i 4 kap. 3 & aktiebo- lagslagen (1975: 1385).

4.34. Försäkringsrörelselagen (1982:713)

3 kap. 12 5 I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsätt- ning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och ta emot emissionsbevis och, vid fondemission. brev på en ny aktie. Detsamma gäller förmyndare, god man eller förvaltare för en aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid. utmätning, kvarstad eller betalnings- säkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

IQ lx) ! x)

] förteckningen skall för den som skall tas upp i denna enligt första Prop. 1987/88;124 stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10å första stycket skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan förteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört. Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan sam- tycke av den som berörs av de förhållanden som har antecknats i förteck- mngen.

3 kap. 15 5 Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier. om testamentet innehåller en bestämmel- se att denne skall få företräda aktierna och. för avkomsträttshavarcn, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavarcn skall på anmälan bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om ägan- derättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavarcn gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägare. Dock skall någon påskrift om införandet inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjandc- eller avkomsträtter— na har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man på grund av ett förordnande enligt !] kap. 3 åförsta stycket 5 föräldrabalken förvaltar aktier för en blivande aktieägares räk- ning. skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnan- det.

4 kap. 6 5 De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrätts- bevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstämnings- bolag. får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emissionsbe- vis. Används inte sädana kuponger som emissionsbevis. skall det i beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett bolag som inte är ett avstämningsbolag. skall anteckning härom göras på det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger an- vänds som emissionsbevis.

l avstämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid fondemission. breven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i rekom- menderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstäm- ningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 12 &. Om dessa inte var berättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta händer eller om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter omständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentra- len anses inte heller ha fullgjort sin skyldighet om mottagaren var omyndig eller hade en förvaltare enligt föräldralmlken förordnad att företräda honom i denna artgelt'igenhet.

(Jfr 3 kap. 12 och 15 åå samt 4 kap. 6 få i utredningens förslag 36)

IQ k) t,.»

Ändringarna i 3 kap. 12 och 15 åå samt 4 kap. 6 %$ motsvarar de ändring- ar som har gjorts i aktiebolagslagen (1975: 1385).

4.35. Taxeringslagen (1956:623) 47 Så

Skyldighet att avgiva deklaration eller annan uppgift, varom i denna lag sägs. skall fullgöras

1) för omyndig av förmyndare eller god man. som förordnats enligt [[ kap. l ä föräldrabalken. beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning,

2) för sådan person. för vilken god man ellerft'irvaltare har förordnats enligt 1] kap. 3, 4 eller 7 så föräldrabalken. av gode mannen ellerförvalta- ren beträffande vad han har under sin förvaltning.

3) för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testa- mentsexekutor. som har att förvalta den dödes egendom. dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman. denne har att fullgöra deklarations- eller Uppgiftsskyldigheten.

4) för dödsbo, som ej längre består. av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,

5) för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande styrelse. förvaltning. syssloman. förvaltare eller ombud, där ej beträffande staten, landsting. kommun eller annan dylik menighet regeringen annorlunda förordnar,

6) för aktiefond av det fondbolag. som handhar förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank. av denna samt

7) för annan än här ovan omförmäld juridisk person, som ej längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

(Jfr 47 å i utredningens förslag 37)

Genom en ändring i denna paragraf har förvaltare enligt FB bl. a. gjorts deklarationsskyldiga för huvudmannens räkning beträffande vad de har under sin förvaltning.

4.36. Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 18 kap. 2 s '

Skyldighet att lämna deklaration eller annan uppgift, som sägs i denna lag. skall fullgöras

1. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt II kap. 1 & föräldrabalken. beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning

2. för sådan person. för vilken god man eller,fi'irvaltare har förordnats enligt ]] kap. 3. 4 eller 7 så föräldrabalken. av gode mannen eller förvalta- ren beträffande vad han har under sin förvaltning

3. för dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutor. som har att förvalta den dödes egendom. dock att där egendomen avträtts till förvalt- ning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations— eller upp- giftsskyldigheten -

4. för dödsbo, som ej längre består. av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom

5. för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och dödsbo av vederbörande styrelse. förvaltning. syssloman, förvaltare eller ombud samt

6. för annan än här ovan nämnd juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter. '

(Jfr 18 kap. 2 ä i utredningens förslag 38)

Ändringen i denna paragraf motsvarar ändringen i 47 å taxeringslagen (l956z623).

4.37. Lagen ('l976:6()()') om offentlig anställning

13 kap. 5 ä Att arbetstagare hos staten kan vara skyldig att frånträda utövning av tjänst, om han försätts i konkurs, följer av särskilda bestämmelser i lag eller annan författning.

(Jfr l3 kap. 5 & i utredningens förslag 39)

I denna paragraf har hänvisningen till att någon förklarats omyndig utgått utan att ersättas av någon annan bestämmelse. Det innebär att enbart den omständigheten att någon får en förvaltare enligt FB inte —- lika litet som ett förordnande om en god man — medför skyldighet att frånträda utövningen av en tjänst.

Att det finns möjlighet att avstänga en arbetstagare från arbetet, om han på grund av t. ex. sjukdom inte fullgör sina arbetsuppgifter på ett tillfreds- ställande sätt, framgår av 13 kap. 2—4 åå i förevarande lag och Zl— 27 €? anställningsförordningen (19651601 ). '

4.38. Lagen (1977:293) om handel med drycker

63 ä' Har den som fått tillstånd till detaljhandel med öl eller till servering av alkoholdrycker avlidit eller försatts i konkurs och vill dödsboet eller kon- kursboet fortsätta rörelsen. skall anmälan göras till tillståndsmyndigheten med uppgift om föreståndare. Anmälan Skall ha inkommit senast två måna- der efter dödsfallet eller första borgenärssammanträdet. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, upphör tillståndet att gälla den dag anmäl- ningstiden utgick.

(Jfr 63 å i utredningens förslag 40)

l paragrafen har omyndigförklaring utgått som grund för det särskilda anmälningsförfarande som regleras i paragrafen.

4.39. Lagen (l984z989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

55

Den som uppbär en förmån. som administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. är skyldig att utan dröjsmål till försäkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storle- ken av förmånen.

Om förmånstagaren är underårig. åligger anmälningsskyldigheten för- myndaren neh vårdnadshavaren. Om den som uppbär förmånen har en

I Ändrad lydelse i propositionsförslaget.

god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget. Sker utbetalning eljest till någon annan än förmånstagaren. åligger motsvarande skyldighet även den till vilken förmånen betalas ut.

(Saknar motsvarighet i utredningens förslag)

/

Ändringen motsvarar ändringen i l6 kap. 8 & lagen om allmän försäk- ring.

5. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i regeringsformen.1

3. lag om ändring i vallagen (1972: 620),

4. lag om ändring i kommunallagen (1977: 179).

5. lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,

6. lag om ändring i tryckfrihetsför01-rdningen,l

7. lag om ändring i äktenskapsbalken,

8. lag om ändring i ärvdabalken,

9. lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden, 10. lag om ändring ijordabalkcn. 11. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (l970:988), 12. lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfälligheter, 13. lag om ändring i rättegångsbalken, 14. lag om ändring i lagen (1946:807') om handläggning av domstolsären- den.

15. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehand- lingar,

16. lag om ändring i lagen (1904:48 s.— 1) om samäganderätt, 17. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

18. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 19. lag om ändring i lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer, 20. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 21. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg,

22. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 23. lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring. 24. lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring. 25. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620). 26. lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering, 27. lag om ändring i lagen (19661293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, I

' Ändringsförslagen beträffande regeringsformen och tryckfrihetsförordningen in— går i prop. 1987/88: 32.

28. lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190), . Prop. 1987/88: 124 29. lag om ändring i lagen (l985z568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

30. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 31. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), 32. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: l385), 33. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931), 34. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 35. lag om ändring i taxeringslagen (1956z623). 36. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), 37. lag om ändring i lagen (19761600) om offentlig anställning, 38. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker. 39. lag om ändring i lagen (1984: 989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara.

6. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Lagrådet Prop

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-12-03

Närvarande:justitierådet Mannerfelt, justitierådet Erik Nyman, regerings- rådet Palm.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987 har regeringen på hemställan av statsrådet Leijon beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken.

2. lag om ändring i regeringsformen,

3. lag om ändring i vallagen (1972:620).

4. lag om ändring i kommunallagen (1977: 179),

5. lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

6. lag om ändring i tryckfrihetsförcrdningen.

7. lag om ändring i äktenskapsbalken.

8. lag om ändring i ärvdabalken,

9. lag om ändring i lagen (1928:281') om allmänna arvsfonden,

10. lag om ändring ijordabalken, 1 1. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988). 12. lag om ändring i lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfälligheter, 13. lag om ändring i rättegångsbalken. 14. lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsären- den.

15. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehand- lingar. .

16. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. 17. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

18. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 19. lag om ändring i lagen ( 1981 : 13 1 ) om kallelse på okända borgenärer, 20. lag om ändrng i lagen (1962z381) om allmän försäkring, 21. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.

22. lag om ändring i studiestödslagen (1973z349). . lag om ändring i lagen ( 1976: 381)) om arbetsskadeförsäkring, . lag om ändring i lagen (1979:84)- om delpensionsförsäkring. . . lag om ändring i socialtjänstlagen (1980z620). . lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering. 27. lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,

28. lag om ändring i transplantationslagen (1975: 1.90), 29. lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda rn. fl.,

30. lag om ändring i bankrörelselagen (19873617). 31. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), 32. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385),

"I—'.»)

IJ r.) lx) h) J] O

lk) IQ 24

33. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931). 34. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 35. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623). 36. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 37. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning. 38. lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker, 39. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bo Blomquist. '

Beträffande förslagen under punkterna 2 och 6 har lagrådet den 13 oktober 1987 avgivit särskilt yttrande och därvid lämnat dem utan erinran.

Förslagen i övrigt föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken Lagrådet: Inledning

A) Den föreslagna reformen går väsentligen ut på att det i FB reglerade institutet omyndigförklaring skall avskaffas. Som ersättning har man tänkt sig att, vid sidan av nuvarande godmansinstitut, införa en utbyggd variant av detta institut. benämnd förvaltarskap.

Förslaget föranleder vissa allmänna synpunkter i fråga om rättsläget för dem som blir föremål för förvaltarskapsförordnande. Lagrådets resone- mang förs i denna inledning med utgångspunkt från vissa enskilda bestäm- melscri förslagen. avseende FB, men är av betydelse även för andra delar av lagstiftningskomplexet. Lagrådet har anledning att senare återkomma till detaljerna i flertalet av de inledningsvis berörda delarna av den före- slagna regleringen.

Enligt 11 kap. 4 å i FB-förslaget skall. om det behövs, god man förord- nas om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling. försva- gat hälsotillstånd eller liknande "förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Om den bistånds- behövandcs "tillstånd" inte hindrar att hans eller hennes mening inhäm- tas. får dock förordnande inte meddelas utan samtycke. Förslaget överens- stämmer i sak med vad som gäller för närvarande, med undantag för att enligt gällande rätt förordnande kan meddelas oberoende av samtycke, om särskilda skäl föreligger. ,

Enligt 11 kap. 7 & skall förordnande av förvaltare meddelas under sam- ma förutsättningar som gäller för förordnande av god man med det tillägget att det inte är ”"tillräckligt”" att god man förordnas eller att den biståndsbe- hövande får hjälp på något annat mindre ingripande sätt.

Förordnande av förvaltare enligt förslaget motsvaras i gällande rätt närmast av omyndigförklaring. Förvaltarförordnande skiljer sig från omyndigförklaring däri att förordnandet inte medför att den som det avser förlorar sin rösträtt och att det efter omständigheterna kan begränsas till sin räckvidd. I likhet med vad fallet är vid omyndigförklaring föreligger

den i förhållande till ett godmansförordnande betydelsefulla principiella Prop. 1987/88:124 skillnaden att den enskilde genom ett förordnande av förvaltare berövas ' möjligheten att själv företa rättshandlingar inom ramen för förordnandet. Ett förvaltarförordnande kan också, bortsett från rätten att rösta i allmän- na val, liksom för närvarande omyndigförklaring, innebära att den enskilde i princip förlorar sin handlingsfrihet i rättsligt hänseende.

Mot bakgrund av vad som anförts om förvaltarförordnandets karaktär bör från rättssäkerhetssynpunkt uppmärksammas den skillnad som förelig- ger mellan ett sådant förordnande enligt förslaget och omyndigförklaring, när det gäller de grundläggande förutsättningarna för att åtgärden skall få ske. _ . .

För omyndigförklaring gäller för närvarande andra och snävare förut- sättningar än de som är uppställda för förordnande av god, man. Enligt 10 _ kap. 1 & FB kan sålunda omyndigförklaring av den som fyllt aderton är endast komma i fråga. om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Denna skillnad i förhållande till vad som krävs för ett godmansförordnande har i förslaget inte bibehållits när det gäller förordnande av förvaltare. Samma skäl som skall föreligga för ett förord- nande av god man skall i stället kunna utgöra grund för ett förordnande av förvaltare. om det inte är ””tillräckligt”” med en god man eller andra mindre ingripande insatser. .

Det anförda kan i tillspetsad form sammanfattas sålunda: I gällande rätt utlöses godmansförordnande på i princip lägre nivå, rekvisitmässigt, än den som krävs för omyndigförklaring, men godmanskap får därjämte före- komma också när de strängare rekvisiten för omyndigförklaring i och för sig är för handen men det befrnnes tillräckligt med god man. 1 förslaget däremot blir de nu gällande lägre rekvisiten för godmansförordnande gäl- lande över hela fältet, men en upptrappning till förvaltarskap — omyndig- förklaringens efterföljare —- skall få ske så snart det inte anses tillräckligt med god man. '

Förordnande av förvaltare enligt förslaget är, liksom omyndigförklaring. en åtgärd av djupt ingripande natur för den enskilde och rör dennes integritet. Det kan inte bortses ifrån att. i de fall den enskilde bestrider att grund för att förordna förvaltare för honom föreligger. den ovannämnda skillnaden mellan förslaget och nuvarande ordning i fråga om rekvisiten måste få betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. Med hänsyn härtill är det inte en tillfredsställande lösning att förvaltarförordnande inte skall vara en på självständiga förutsättningar grundad åtgärd utan kunna ske under hänvisning endast till att det inte anses "tillräckligt”” med en god man eller mindre ingripande åtgärder.

Under hänvisning till det anförda förordar lagrådet att förordnande av förvaltare ges en självständig reglering. Lagrådet föreslår därför att 11 kap. 7 & utformas så att det för att förvaltare skall kunna förordnas skall krävas — förutom att förutsättningar för godmanskap föreligger — att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

B) Redan de under A anförda skälen talar för att man bör ha ett absolut kriterium — en tröskel — för att förvaltarskap skall få komma i fråga och ej

lx) L)) 0

bör falla tillbaka endast på för godmans- och förvaltarskap gemensamma Prop. 1987/881124 kriterier. påbyggda med en sorts svårgripbar stegringskala som antages utvisa att man i vissa fall når upp till en nivå, där det är otillräckligt med godmansförordnande och där förvaltarskapsreglerna därför skall slå till.

En särskild betänklighet mot en stegringskala av antydd art föranleds av den betydelse som i förslaget tillmäts vägrat samtycke från den biståndsbe- hövandes sida och detta både när det gäller utverkande av godmansförord- nande och när det gäller särskild förvaltningsåtgärd av redan förordnad god man. Flerstädes i remissprotokollet framgår att vid vägrat samtycke förutsätts att fråga uppkommer om att tillgripa förvaltarförordnande (som leder till att samtyckesfrågan blir irrelevant").

Uttalandena i angiven del leder ofrånkomligen till olustiga associationer beträffande tvångssituationer som den biståndsbehövande kan bli försatt i: ””Samtycker du inte, så får vi ordna så att du blir satt under förvaltare." Förslagets sakliga och terminologiska förändringar kan inte undanskymma att även i framtiden den enskilde biståndsbehövande kommer att uppleva såsom en integritetsstöming att ””bli satt under förvaltare”, lika väl som han nu kan lida av att "bli satt under förmyndare".

Särskilt tänker lagrådet i det sammanhanget på det fallet att en god man väcker fråga om en förvaltningsåtgärd som angår djupt kända livsangelä- genheter hos den biståndsbehövande. Som exempel må nämnas att någon som. objektivt sett, är predestinerad att kvarbli på en långvårdsinstitution resten av sitt liv föreställer sig att han kommer att kunna återvända hem till sin gamla tillvaro. Och i följd av den tron vägrar att ge sitt samtycke exempelvis till att gode mannen säger upp hans bostadslägenhet eller säljer hans jordbruksfastighet. Det får inte vara så. att ett vägrat samtycke i dylika och liknande situationer skall utlösa ett förvaltarskap, om inte förutsättningar härför i övrigt föreligger. En marginal även för oekonomis- ka önskemål från den biståndsbehövandes sida bör medges i tillämpningen (jfr förslagets 13 kap. 3 & FB). Det bör fasthållas, att en god man eller förvaltare inte bör se som en primär uppgift att bevaka den hjälpbehövan- des arvingars intressen.

Mannerfelt: Resonemanget under punkt B bör enligt min mening avslutas med tilläg- gande av följande stycke.

Nu avhandlad frågeställning leder till spörsmålet om det möjligen kan vara till fördel att ha en sorts mellanform mellan stadiet för godmanskap och stadiet för förvaltarskap när det gäller vägrat samtycke i en uppkom- men konkret fråga. Efter modell av nuvarande 6 kap. 6 5 GB (jfr 7 kap. 8 & ÄktB) kan man tänka sig att i fall av vägrat samtycke låta rätten fälla utslaget om i det enskilda fallet en ifrågasatt rättshandling är tillåtlig eller icke. Jag nöjer mig' med att utan detaljförslag framföra denna tanke beträf- fande nu berörd konfliktsituation; platsen för en sådan reglering kunde vara i slutet av 11 kap. 5 så i förslaget.

Lagrådet:

C) Förslaget utmärks av en strävan att sudda ut spåren efter det nuvarande omyndigförklaringsinstitutets effekt att en omyndigförklarad är diskvalifi-

ro 'N _

cerad för vissa funktioner. Politiskt har därvid stått i förgrunden att röst- Prop. 1987/881124 rätten ej skall gå förlorad för den som i det framtida systemet skall vara berövad sin rättshandlingsförmåga. I den delen har lagrådet ingen anled- ning att resa några invändningar. vilket redan givits tillkänna i lagrådets delutlåtande beträffande remissens gr'undlagsfrågor.

Däremot vill lagrådet kraftigt reagera mot att omyndigförklaringens ef- terföljare — det totala eller partiella förvaltarskapet — ej alls skulle utgöra diskvalifrkationsgrund när det gäller behörigheten att ombesörja andra individers rätrsungelägenheler. Att den som i det framtida systemet blir helt eller partiellt frånkänd rättshandlingsförmåga i sin egen rättssfär. skulle enligt lag ha behörighet att handha motsvarande rättsangelägenheter för annans räkning. är klart otillfredsställande och inkonsekvent.

Kravet på konsekvens i lagstiftningen (jfr 8 kap. 18%)" tredje stycket punkten 1—4 RF) medför ovillkorligen. att i det nya systemet inbyggs en Spärr. utvisande att en person. som är föremål för förvaltarförordnande. också lagligen är frånkänd behörighet att för annans räkning företa rätts- handlingar som han inte äger företa för egen räkning. Principen måste villkorslöst inkrivas i FB. Därvid bör den naturliga platsen vara förslagets 1 1 kap. 9 &, där förvaltarens ensamrådighet fastslås. Lagrådet återkommer under nämnda lagrum till frågan om bestämmelsens utformning.

Vad lagrådet nu anfört bör få återverkningar i första hand inom FB:s eget regelsystem. Uttryckligen bör således göras reservationer i förslagets 10 kap. 1. 2 och 4 åå som väsentligen gäller förälders förmyndarkapacitet'. till reservationernas utformning återkommer lagrådet under berörda lag- rum. Med en generell regel av den beltörighetsdiskvalifrcerande natur som lagrådet förordar för 1 1 kap. 9 äzs del torde kunna avvaras liknande regle- ring i vad avser urvalet inför rättens förordnande av god man eller förvalta- re: lämplighetskravct torde i de sammanhangen vara tillfyllest.

D,) Det under punkt C avhandlade spörsmålet har företrädesvis gått ut på att inom FB:s regelsystem bör gälla att den, som genom förvaltarskapsför- ordnandc helt eller partiellt frånkänts rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär. omöjligen skall kunna bli lagligen tillerkänd behörighet att företa- ga motsvarande rättshandlingar för annans räkning.

Principen måste rimligen slå igenom på alla områden där fråga uppkom- mer om att berörd individ skulle vara anförtrodd att företaga rättshandling- ar för annans räkning, t. ex. när det gäller ansvariga funktionärer på asso- ciationsrättens fält eller i verksamhet av den art som utövas av advokater, revisorer m.fl.

Även utanför området. där rättshandlingar för annans räkning är i fråga. måste tas konsekvensen att den som genom förvaltarskap är frånkänd rättshandlingsförmåga inom sin egen rättssfär. inte skall kunna utöva be- slutanderätt i andras rättsangelägenheter av motsvarande slag. Särskilt framträdande blir härvidlag de som har domaruppgifter, men även de som betrotts med myndiglretsutövning i övrigt måste tas i beaktande.

Med hänsyn till det anförda måste lagrådet framhålla såsom nödvändigt att det lagligen fastslås, att den som blir föremål för förvaltarskap blir i motsvarande mån obehörig att på andra områden fylla funktioner som innefattar beslutsfattande av betydelse för andras rättsställning.

IN) '.'—I N

Att från grunden starta ett arbete med att närmare kartlägga vilka lag- stiftningsåtgärder som på en mångfald områden behövs för nu behandlat ändamål är en uppgift som inte ankommer på lagrådet. Lagrådet vill dock nämna det tekniska grepp som förekom vid förmynderskapslagens till- komst 1924. Då anSågs att när det ej var möjligt att inom förmynderskaps- lagstiftningens ram lösa vissa problem vars räckvidd nådde in på ett flertal andra rättsområden, en särskild lag skulle stiftas. Resultatet blev då 1924 års lag om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själs- verksamhet. I sak skall naturligtvis inte dragas några paralleller mellan den lagstiftningen och nu förevarande problemställning. Men tekniskt kan det med verkan för alla berörda rättsområden tänkas att ha en fristående lag om verkan av att förvaltarskap anordnats för någon. Lagrådet är medvetet om att en lösning av antydd art inte står i samklang med ett av den tilltänkta reformens syften — att undvika sådan integritetsstörande stämpel som omyndigförklaringen ansetts medföra. Men detta syfte bör inte vinnas till priset av att man i den kommande lagstiftningen accepterar oformlighe- ter och nytillskapade risker i rättslivet.

En lösning — på ena eller andra sättet — av de problem som behandlats i denna punkt, torde man väl hinna frambringa, eftersom lagstiftningen avses träda i kraft först den 1 januari 1989. Lagrådet behandlar alltså .det remitterade ärendet under förutsättande av att en kompletteringslösning av de i denna punkt berörda problemen arbetas fram.

E) Såväl i förslagets lagtext som i den allmänna och speciella motivering- en används uttryckcn hälsotillstånd (11 kap. 4 5 och 17 å), sinnestillstånd (11 kap. 5 35) och tillstånd utan närmare precisering av uttryckens inne- börd. Detta kan enligt lagrådets mening ge upphov till tvekan om vad som avses i de skilda situationerna. Lagrådet vill därför framhålla att det vore önskvärt. om det under ärendets fortsatta gång gjordes en precisering av den avsedda innebörden av de använda uttryckssätten.

F) Beträffande en formell fråga avseende lagtextens utformning är att anföra följande. När det gäller att i förslaget språkligt precisera att man åsyftar den som är föremål för godmansförordnande eller förvaltarskaps- förordnande. används termen "hm-wlmannen". Den använda terminolo- gin har otvivelaktigt sin förankring i lagmotivs och i denjuridiska litteratu- rens gängse uttryckssätt. vari behandlas relationen mellan en huvudman och en syssloman/fullmäktig. '

Men beteckningen "huvudman” leder ofrånkomligen till missvisande associationer när beteckningen används i här förevarande sammanhang, avseende en reglering som inskränker individens självbestämmanderätt. Visst är den enskilde. biståndsbehövande personen centralfiguren i de sammanhang som nu är i fråga — alla åtgärder skall vara till hans nytta. Men han är i en situation vari han saknar ett av huvudmannaskapets viktigaste element, nämligen behörighet att dirigera vad som genom en mellanman skall åtgöras i hans rättsliga angelägenheter. '

Med hänsyn till att nu föreslagen reglering går ut på att anvisa metoder att åstadkomma att huvudintressentens dirigerandc kompetens beskärs totalt eller i vart fall på ett ingripande sätt. framstår det som något verklig- hetsfrämmande. att beteckna honom som "huvudman" i den rättsligen i

stort sett maktlösa position, vari hans hälsa eller levnadsomständigheter i övrigt försatt honom.

Från nu angivna utgångspunkter vill lagrådet avstyrka att i lagtexten används uttrycket ”huvudmannen". Försök till andra formuleringar redo- visas i det följande. Delvis återfinns; dessa i utlåtandets huvudtext, nämli- gen när det gäller bestämmelser som föreslås ändrade även i andra hänse- enden. [ övrigt redovisas formuleringsändringarna i en bilaga 1 till utlåtan- det.

G) Även om ett beslut om omyndigförklaring har sin grund i att den det gäller saknar förmåga att ta vård om sina angelägenheter och därför behö- ver en förmyndare. innebär gällande ordning inte att den omyndige helt skjuts åt sidan. Det finns vissa rättshandlingar som är så nära knutna till den enskildes person att denne trots en omyndigförklaring förutsätts själv medverka till dem. Så är fallet vid ingående av äktenskap (2 kap. Zå ÄktB). adoption (4 kap. 2 och 5 a åå FB). upprättande av äktenskapsförord (7 kap. 3 å andra stycket ÄktB), arvsavsägelse (17 kap. 2 å andra stycket ÄB) och upprättande av testamente (9 kap. 1 å ÄB). Någon ändring beträf- fande den enskildes egen medverkan har inte föreslagits. För att en rätts- handling skall bli giltig krävs dock för närvarande, utom vad gäller upprät- tande av testamente, samtycke från förmyndaren. Anledningen till detta är att det gäller rättshandlingar som griper djupt ini den enskildes förhållan- den. Det har inte ansetts tillfredsställande att helt lägga avgörandet i dessa frågor i den omyndiges egen hand.

I remissförslaget upptages inte något motsvarande krav på samtycke till de rättshandlingar av personlig natur som företas av den för vilken förval- tare har förordnats. Någon närmare motivering varför kravet på samtycke slopats har inte lämnats. Orsaken'synes få sökas i förslagets strävan att undvika regler som särbehandlar den för vilken förvaltare förordnats. Den särskilda skyddsaspekt som inryms i den nuvarande lagstiftningen har fått träda i bakgrunden. En viss spärr till skydd för den enskilde ligger i den allmänna regeln att den omyndige måste ha förmåga att bedöma den rättshandling som är i fråga, för att den skall bli giltig.

Beträffande ingående av äktenskapsförord och avtal om arvsavsägelse synes remissförslaget utgå från att ett förvaltarförordnande kan innefatta en vetorätt för förvaltaren mot rättshandlingar som företas av den enskil- de. Enligt lagrådets mening är det dock knappast möjligt att utforma förordnanden på det sättet. '

De skyddssynpunktcr som ligger bakom den nuvarande lagstiftningen gör sig enligt lagrådets mening fortfarande gällande med samma styrka. Det bör framhållas. att avtal och andra rättshandlingar på det personliga området kan ha mer långtgående verkningar än många rättshandlingar på det rent ekonomiska planet. Någon olägenhet med att inhämta samtycke har inte framkommit.,Att detta skulle innebära någon diskriminerande särbehandling som strider-mot förslagets allmänna syften kan lagrådet inte heller finna. Det bör även påpekas att en viss olikhet i förhållande till de övriga nordiska länderna kommer att skapas om förslaget genomförs. Lagrådet får under hänvisning till det anförda förorda att de nuvarande kraven på samtycke till rättshandlingar av rent personlig natur, som före-

tas av en omyndigförklarad, får gälla-även beträffande den för vilken förvaltare förordnats.

Lagtextförslag i enlighet med det nu anförda kommer i det följande att presenteras under 2 kap. 2 å och 7 kap. 3 å ÄktB, 4 kap. 2 å och 5 & å FB samt 17 kap. 2 5 ÄB.

4kap. 2 och 5 & åå

Enligt gällande rätt får omyndigförklarad varken adoptera eller adopteras utan förmyndarens samtycke. Remissförslaget innehåller inte någon mot- svarande föreskrift beträffande den som har förvaltare. Lagrådet hänvisar till vad som anförts i inledningen under punkt G och förordar att samtycke i dessa fall skall inhämtas från förvaltaren. Lagtexten kan förslagsvis ges följande lydelse:

2 å: ”Den, för vilken förvaltare är förordnad, får inte utan förvaltarens samtycke antaga adoptivbarn."

5 a å: "Den som — — dessa makar.

Samtycke enligt — — - barnets förmyndare.

Den. för vilken förvaltare är förordnad, får inte adopteras utan förvalta- rens samtycke."

10 kap. 1.2 och 4 åå

Av skäl som lagrådet anfört under inledningens punkt B förordas att i förevarande paragrafer görs ändringar vilka sammanhänger med lagrå- dets förslag under 1 1 kap. 9 å i enlighet med följande avfattningsförslag:

I å: ”Den som — — — vara förmyndare.

Att förälders eller särskilt förordnad förmyndares behörighet att vid rättshandlingar företräda underårig kan vara begränsad eller utesluten följer av 11 kap. 9 å andra stycket.”

2 å: "För barn — — dessa förmyndare.

Dör en av föräldrarna eller är någon av dem underårig eller blir någon av dem entledigad från eller eljest obehörig att utöva förmynderskapet. är den andre barnets förmyndare.

För barn ensam förmyndare."

4 å: "Har en underårig inte någon förmyndare, skall rätten förordna sådan. När förmyndare enligt 11 kap. 9 å blir obehörig att företaga rätts- handlingar för annans räkning, skall rätten, om det inte är obehövligt, förordna förmyndare med uppgift att för en underårigs räkning företaga motsvarande rättshandlingar."

Till den sistnämnda föreskriften kan fogas kommentaren, att förordnan— de av förmyndare kan vara onödigt, om det förefinnes en andra föräldra- förmyndare med oinskränkt rättshandlingsförmåga.

11 kap. 'Zå

När fråga är om rättshandlingar eller om rättegång mellan, å ena sidan, någon som har ställföreträdare enligt FB och, å andra sidan, ställföreträda- ren eller någon med viss anknytning till denne gäller. som en allmän regel att ställföreträdaren inte får företräda den som ställföreträdarskapet avser. Enligt 11 kap. 2 å andra stycket skall i dessa fall en god man förordnas. För rättshandlingsfallens del ges en föreskrift därom i första meningen genom en hänvisning till 13 kap. 2 å. Att en god man skall förordnas i rättegångs- fallen regleras genom en särskild bestämmelse i 11 kap. 2 å andra mening- en. Den bestämmelsen får anses innebära att ställföreträdaren inte helleri dessa fall får företräda den som ställföreträdarskapet avser.

Det kan ifrågasättas om inte för båda de nämnda fallen förbudet för en ställföreträdare enligt FB att uppträda som sådan lämpligen borde regleras i 13 kap. 2 å. En för fallen gemensam föreskrift att en god man skall förordnas skulle därvid kunna ges i 11 kap. 2 å andra stycket genom en hänvisning till 13 kap. 2 å. Med en sådan ordning skulle 11 kap. 2 å andra stycket kunna utformas på följande sätt:

"God man skall även förordnas, när den som har en förmyndare, god man eller förvaltare skall företa en rättshandling eller vara part i en rätte- gång och behöver biträde men enligt 13 kap. 2 å inte kan företrädas av förmyndaren. den gode mannen eller förvaltaren."

Tredje stycket kan lämpligen formuleras på följande sätt:

"God man skall också i annat fall än som avses i första eller andra stycket förordnas för den som har förmyndare, god man eller förvaltare, om det förekommer en angelägenhet i vilken han har ett intresse som strider mot sådan företrädares eller dennes makes intresse. Rätten skall meddela sådant förordnande om förmyndaren. den gode mannen eller förvaltaren eller den som denne i sådan egenskap företräder begär det eller det annars är lämpligt."

Båda styckena har avfattats så, att man undviker termen huvudman.

I den föreslagna bestämmelsens andra mening behandlas läget när den enskildes "hälsotillstånd” hindrar att vederbörandes mening inhämtas. I gällande rätt talas i motsvarande regel (18 kap. 3 å) i stället bara om "tillstånd". Sistnämnda uttryck synes vara att föredraga. då man bör kunna ta i beaktande hinder av endera psykisk eller fysisk natur oehjämväl fall där dylika förhållanden förekommer i kombination.

Bestämmelsen behandlar situationer, då god mans rättshandlingar blir oförbindande för den som biträds av god man. Anledningen kan därvid vara att angelägenheten har fallit utanför godmansförordnandets ram eller att samtycke inte förelegat ehuru sådant kunnat inhämtas. I specialmotive-

ringen nämns möjligheten att gode mannen utverkar "ett generellt sam- tycke" till rättshandlingar inom ramen för uppdraget.

Lagrådet vill i det sammanhanget framhålla möjligheten att för gode mannen utställs en generalfullmakt, varmed undviks sådana kalamiteter som åsyftas i paragrafen. Genom en generalfullmakt för en anförvant eller annan närstående torde t.ex. långvårdspatienter redan med nuvarande ordning ofta kunna få sina ekonomiska angelägenheter omskötta: detta f.ö. oavsett om godmanskap är anordnat eller ej.

Det förhållandet att ett förordnande av förvaltare på ett annat och mer ingripande sätt än ett förordnande av god man påverkar den enskildes möjligheter att företa rättshandlingar bör komma till uttryck när det gäller förutsättningarna för att ett förvaltarförordnande skall kunna meddelas. Det bör sålunda. som inledningsvis anförts under A. för ett sådant förord- nande krävas att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom. Med en sådan förutsättning för åtgärden bör också, i enlighet med remiss- förslaget. överförmyndaren kunna ges rätt att närmare bestämma uppdra- gets omfattning. Lagrådet föreslår med beaktande av det anförda att para- grafen ges följande lydelse:

"Om någon beträffande vilken det föreligger en sådan situation som anges i 4 å är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten förordna förvaltare för honom eller henne. Förvaltare får dock inte förordnas, om det är tillräckligt att god man förordnas eller att den enskilde på något annat mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje sär- skilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdra- gets omfattning."

Tanken med bestämmelsen i denna paragraf är att det i princip skall gälla några undantag från räckvidden av ett förvaltarskapsförordnande som meddelats enligt den näst föregående 7 å. ett undantag som dock kan upphävas av rätten om särskilda skäl föranleder det. För att denna tanke klarare skall komma till uttryck föreslås att bestämmelsen ges följande avfattning:

"Utan hinder av förvaltarförordnande enligt 7 å äger den som avses med förordnandet rätt att själv

1. sluta avtal om tjänst eller annat arbete,

2. förfoga över vad han genom eget arbete — — ställe samt

3. förfoga över vad han efter det att — — — förvaltarens rådighet.

Om särskilda skäl föranleder det. får dock rätten föreskriva att förvaltar- förordnande skall omfatta även förhållande som avses i första stycket.”

Prop. 1987/881124

Av skäl som lagrådet anfört under inledningens punkt C förordas att i förevarande paragraf tas in ett nytt andra stycke. klargörande ett viktigt principiellt spörsmål, nämligen att förvaltarskapsförordnande måste få konsekvenser i fråga om den biståndsbehövandes behörighet att företräda andra i rättsliga sammanhang. Det nya stycket föreslås få följande lydelse:

"I den mån den, för vilken förvaltare har förordnats. i följd av första stycket saknar behörighet att företaga rättshandlingar för egen del, är han också obehörig att företaga motsvarande rättshandlingar för annans räk- ning."

Lagrådet föreslår i sammanhanget därjämte att första stycket jämkas enligt följande:

"Förvaltaren har — — — rådighet över den enskildes — — — som omfat- tas av uppdraget."

ZOå

Första stycket har enligt lagrådet "fått en otillfredsställande språklig ut- formning, främst genom att uttrycket "om han eller hon" återkommer tre gånger. Det bör därför omformuleras, förslagsvis på följande sätt:

"En god man eller förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekono- miskt obestånd och på grund därav är'olämplig för uppdraget eller som av annan orsak inte är lämplig att inneha detta, skall entledigas" från uppdra- get.”

Andra stycket kan lämpligenjämkas i enlighet med följande:

"Uppkommer fråga — — — fara för den som godmanskapet eller förval- tarskapet avser. besluta att — — ärendet avgörs." 28 å

Enligt paragrafen skall rätten genast kungöra beslut om anordnande eller upphörande av förvaltarskap i Post- och Inrikes Tidningar. I paragrafen bör inläsas att kungörande bör ske även av beslut enligt 23 å om ändrad omfattning av ett förvaltarskap. Även i sådana fall får det anses att man, låt vara marginellt, anordnar ett utvidgat förvaltarskap respektive partiellt upphäver ett pågående förvaltarskap. Behovet av kungörelse i sådana fall bör dock bedömas med beaktande av kungörandets ändamål: är föränd- ringen utan egentlig betydelse för tredje man kan kungörandet underlåtas.

13 kap. 2 å

Såsom anförts under 11 kap. 2 å kan ifrågasättas om inte i förevarande paragraf borde tas med även det förhållandet att den som är ställföreträda- re enligt FB inte får uppträda som sådan i en rättegång. vari han eller person med viss anknytning till honom är motpart till den som ställföreträ-

darskapet avser. Om den ordningen väljs. skulle paragrafens två första stycken kunna utformas på följande sätt:

"Uppstår fråga om rättshandling eller rättegång mellan en — —— stri- dande intressen.

En god att företräda den för vilken han förordnats, om det uppstår fråga om en rättshandling eller rättegång mellan denne, å ena sidan. och den gode förvaltaren företräder. å andra sidan.”

14 kap. l %

Lagrådet förordar att paragrafens andra mening ersätts av ett andra stycke av följande lydelse:

”Vad som i detta kapitel föreskrivs i fråga om förmyndare gäller också i fråga om gode män och förvaltare som har att förvalta del i oskiftat bo. Vad som föreskrivs beträffande omyndig skall därvid gälla den som har god man eller förvaltare.”

15 kap. l &

De nuvarande bestämmelserna om förmyndares förvaltning av egendom skall enligt förslaget vara tillämpliga även på godmanskap och förvaltar- skap. En föreskrift härom har intagits i ett nytt andra stycke i 15 kap. ] &. I ett tredje stycke har intagits en från nuvarande 18 kap. 8 & överförd bestämmelse om försäljning av egendom som har tillfallit allmänna arvs- fonden.

Enligt lagrådets mening bör bestämmelserna om förmyndares egen- domsförvaltning liksom för närvarande utgöra en obruten enhet och däref- ter följa den föreskrift som gör de nämnda bestämmelserna tillämpliga på god mans och förvaltares förvaltning samt föreskriften om egendom som tillfallit allmänna arvsfonden. Lagrådet föreslår därför att 1 5 andra stycket med viss omformulering och l & tredje stycket i oförändrat skick tas in som 20 respektive 22 5 och att förslagets 20 å som en följd härav får bli 21 5. Med denna omflyttning kan nuvarande 1 % behållas oförändrad. Omformu- leringen av vad som sålunda blir 20 & betingas av att hänvisningen i denna paragraf bör omfatta även 1 .S och avse bestämmelserna om förmyndares egendomsförvaltning i tillämpliga delar. Enligt lagrådets förslag kan 20 % ges följande lydelse-:

"Vad som föreskrivs i 1—18 51% om förmyndares förvaltning skall gälla också i fråga om godmanskap och förvaltarskap.”

20 &

Reglerna om ersättning till god man har gjorts tillämpliga också på förvalta- re. Särskilt när det gäller mer omfattande och ingripande förvaltarskaps- förordnanden kan viss tvekan inställa sig. :Detta gäller framför allt sådana personer som omyndigförklaras idag. De speciella skyddsbehoven för

denna personkategori understryks också med rätta i remissen. Man kan då enligt lagrådets mening fråga sig om det är riktigt att mjuka upp den nuvarande ordningen såvitt gäller ersättning av den "omyndiges" egna medel. Vissa begränsningar gäller för närvarande enligt 15 kap. 19 & tredje och fjärde styckena FB. Utöver den "omyndiges" (skyddsbehövandes) intresse bör man även uppmärksamma möjligheten av kommunalbesvärs- processer rörande kommunala beslut som påstås innefatta en orättvis eller otillbörlig kostnadsövervältring från kommunernas sida. Lagrådet förordar sålunda att de nuvarande skyddsreglerna i FB med oförändrad lydelse behålls för de mer omfattande förvaltarskapen. Bestämmelser i ämnet torde inplaceras som 21 å i kapitlet. (Om tillämpningen av nuvarande ersättningsregler när det gäller god man. se Walin. Föräldrabalken, 1986 s. 444).

Bestämmelsen kan lämpligen utformas enligt följande:

”Gode män — = — uppdragets fullgörande. Beslut om — — — utgå av medel som tillhör den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser. Arvode och ersättning som ej skall utgå av sådana medel skall betalas av kommunen. Såvitt angår ersättning till förvaltare får ersättningen utgå av den enskildes medel endast i samma mån som så föreskrivs i 19 % tredje stycket beträffande omyndig."

16 kap.

De nuvarande bestämmelserna om förmyndares redovisningsskyldighet har i förslaget gjorts tillämpliga på godmanskap och förvaltarskap. Det har . skett på så sätt att i de enskilda paragraferna tagits in kompletterande tillägg beträffande god man och förvaltare eller godmanskap och förval- tarskap. Enligt lagrådets uppfattning kan en för flertalet paragrafer gemen— sam föreskrift att bestämmelserna i fråga skall vara tillämpliga med fördel ersätta de nämnda tilläggen. Den nuvarande lagtexten — frånsett 2 och 5 55 — kan därvid behållas i stort sett oförändrad. Lagrådet föreslår därför. att en föreskrift av angivet slag tas in i slutet av kapitlet som 15 å och ges följande lydelse:

”Bestämmelsernai 1. 3. 4 och 6— 14 åå om förmyndare och förmyndares förvaltning gäller även i fråga om godmanskap och förvaltarskap.”

Lagrådets förslag om införande av en 15 s" av angivet innehåll har föran- lett lagrådet att inte på sedvanligt sätt granska den föreslagna lagtexten i berörda delar.

20 kap. 2 Q'

Andra stycket i remissförslaget tar sikte endast på det fallet att ansökan om förvaltare gjorts beträffande någon som uppenbarligen inte förstår vad saken gäller eller skulle lida skada av att få del av ansökningen; rätten skall i sådant fall förordna god man för honom i och för ärendet.

Motsvarande situation kan också föreligga när det gäller förordnande av

. 240

god man eller i fråga om ändring av förordnandes omfattning. Stycket kan därför lämpligen inledas på följande sätt.

"I ärende angående förvaltarskap eller godmanskap beträffande någön som uppenbarligen — — ;"

2aä

Med hänvisning till vad lagrådet anfört under 2 5 synes med fördel föreva- rande paragraf kunna inledas på liknande sätt. nämligen med orden:

"Om det i ärende angående förvaltarskap eller godmanskap inte förelig- ger fall som avses i —"

Med en sådan formulering kan 2 a å:s andra mening utgå.

Övergångsbestämmelser

Vad angår bestämmelsen i punkt 2 är att anföra följande. Särskild upp- märksamhet förtjänar den övergångssituation som de hamnar i. som är omyndigförklarade enligt den gamla ordningen och som av någon orsak inte fått omyndigförklaringen ersatt med godmanskap eller förvaltarskap före utgången av år 1990. Enligt förslaget återfår dessa efter nämnda datum sin fulla rättshandlingsförmåga och har inte längre någon företrädare enligt FB. Den föreslagna bestämmelsen kan förklaras med att det är önskvärt att reformen slår igenom så snart som möjligt. Emellertid kan det inte uteslu- tas att det vid den genomgång av de inskrivna förmynderskapen som förutsätts ha skett före 1990, kan ha förbisetts något ärende. Med hänsyn till att de omyndigförklarade saknar rättshandlingsförmåga och att bestäm- melserna om förmyndare och förvaltarskap är avsedda som skydd för den enskilde. anser lagrådet att det inte är förenligt med lagstiftningens syfte, att riskera att någon — på grund av en föreskrift av främst administrativ karaktär kan komma att stå utan 'det skydd och den hjälp vartill han kan vara berättigad. Någon olägenhet med att låta ett tillsvidareförordnande gälla till dess beslut fattats i de enskilda fallen kan lagrådet inte finna. Lagrådet föreslår därför, att det inte anges någon tidsgräns för tillsvidare- förordnande av förvaltare. Lämpligen bör övergångsbestämmelsen i denna punkt avslutningsvis kunna kompletteras med en instruktion till överför- myndaren av följande lydelse: ”Det åligger överförmyndare att före ut- gången av år 1990 gå igenom samtliga förordnanden om omyndighetsför- klaring och vidtaga de åtgärder som är erforderliga till följd av de nya bestämmelserna".

I punkt 2 andra meningen används beteckningen ”huvudmannen" för den som förvaltarskapet avser. Såsom lagrådet förut anfört är beteckning- en missvisande och bör undvikas. Lagrådet föreslår därför att meningen omformuleras på följande sätt:

”Härvid skall förmyndaren anses vara förvaltare med uppdrag att vårda den tidigare omyndighetsförklarades angelägenheter utan begränsning.”

Några övergångsbestämmelser har inte meddelats för det fallet att det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndigförklaring eller hävande av sådan förklaring. Enligt motiven får i sådant fall handläggningen avbrytas

och målet avskrivas. Samma fråga kommer under sådana förhållanden att behöva anhänggiggöras på nytt. Detta innebär en olägenhet och kan med- föra att avgörandet fördröjs. En enklare reglering bör därför eftersträvas. Lagrådet föreslår för förekommande fall en bestämmelse i en fjärde punkt av följande innehåll:

"4. Om det vid ikraftträdandet pågår ett mål om omyndighetsförklaring eller hävande av sådan förklaring, skall handläggningen fortsättningsvis anses avse ett ärende angående förvaltarskap."

Slutligen torde med tanke på lagstiftningens centrala karaktär böra beak- tas att hänvisningar till FB kan finnas i annan lagstiftning. Det kan lämpli— gen ske i en femte punkt av följande lydelse:

”5. Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den bestämmelsen."

Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken

2 kap. 2 &

Enligt nuvarande bestämmelse får den som är omyndigförklarad inte ingå äktenskap utan förmyndarens samtycke. Remissförslaget innehåller inte någon motsvarighet till denna föreskrift för den som har förvaltare enligt FB. Av skäl som anförts under punkt G i inledningen anser lagrådet att nuvarande krav på samtycke bör behållas. Med hänsyn till lagrådets ståndpunkt att ett förordnande av förvaltare inte blir möjligt med mindre den enskilde saknar förmåga att vårda sig eller sin egendom, anser lagrådet att krav på samtycke bör gälla även vid ett partiellt förvaltarskap.

Lagrådet föreslår att paragrafen får följande lydelse: "Den, för vilken förvaltare förordnats. får inte ingå äktenskap utan förvaltarens samtycke. Om förvaltaren inte lämnar sitt samtycke. får dom- stol pä ansökan av den enskilde tillåta äktenskapet.”

7 kap. 3 5 andra stycket

Eftersom remissförslaget inte innehåller någon ändring av paragrafen kom- mer vad där sägs om omyndig att i framtiden gälla endast för underårig. I remissen sägs att det inte föreligger något hinder mot att utforma ett förvaltarförordnande så att det innefattar en begränsning i rätten att ingå äktenskapsförord. Lagrådet delar inte denna uppfattning. Äktenskapsför- ord är ett personligt avtal som förutsätter den enskildes medverkan vid upprättandet (jfr prop. 1986/87:l s. 129). Ett förvaltarförordnande kan därför inte utformas på så sätt att det innebär en begränsning i den enskil- des rätt att medverka. Lagrådet hänvisar även i denna punkt till vad som anförts under G i inledningen och förordar att medgivande till upprättande av äktenskapsförord skall inhämtas också från förvaltare enligt FB. Lag— texten kan förslagsvis utformas enligt följande:

"Äktenskapsförord skall — — är omyndig eller har förvaltare förord- nad för sig. I så fall skall dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas."

Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

17 kap. 2 5 andra stycket

Enligt detta stycke i nu gällande lydelse får omyndigförklarad inte avsäga sig arv utan förmyndarens samtycke. I remissförslaget har bestämmelsen tagits bort utan att ersättas med en motsvarande föreskrift beträffande den som har förvaltare förordnad för sig enligt FB. Förändringen kommenteras med att den som har förvaltare kan behöva inhämta förvaltarens samtycke. om det ingår i förvaltarens uppdrag att företräda huvudmannen när det gäller arvsavsägelse. Som lagrådet utvecklat i inledningen under punkt G synes det inte gå att utforma ett förordnande på det sättet. och i vart fall kan man inte tala om att den enskilde skall "företrädas" av någon annan.

Den nuvarande lagstiftningen bygger på uppfattningen att arvsavsägelse är av så stor betydelse för arvingen att det inte är lämpligt att den omyndi- ge ensam avgör frågan. Av skäl som lagrådet anfört i den tidigare nämnda punkten G förordas, att någon saklig ändring av bestämmelsen inte görs.

Lagrådet föreslår att förevarande stycke får följande lydelse: "Underårig får inte avsäga sig arv. Den. för vilken förvaltare förordnats, får inte avsäga sig arv utan förvaltarens samtycke.”

Förslaget till lag om ändring i lagen (l946:807) om handläggning av domstolsärenden

6.5

Med hänsyn till vad lagrådet anfört under 2 kap. 2 & ÄktB bör förevarande paragrafs andra stycke 1 i nuvarande lydelse behållas oförändrad. Remiss- förslagets avsedda reglering i punkt 1 enligt förslagets numrering bör därför ges beteckning l a.

Av den sistnämnda punkten jämfört med tredje stycket följer att rätten vid handläggning av ärende angående anordnande eller upphörande av förvaltarskap skall bestå av en lagfaren domare och nämndemän. Enligt lagrådet bör detsamma gälla för ärende om jämkning av omfattningen av ett förvaltarskap enligt 11 kap. 23 & FB. Även detta lagrum bör därför tas med i hänvisningen i nu aktuell punkt. Uttrycket ”anordnande eller upphö- rande" bör vidare lämpligen ändras till "anordnande eller ändring". Med beaktande av det anförda kan den berörda punkten förslagsvis ges följande lydelse:

”1 a. anordnande eller ändring av förvaltarskap enligt 11 kap. 7, 19 eller 23 åföräldrabalken.”

Förslaget till lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt ,

| .

Erik N _vman:

Ett förordnande av en god man innebär till skillnad från ett förordnande av en förvaltare inte någon förlust av rättshandlingsförmåga för den som förordnandet gäller. Det bör därför inte i vidare mån än som konrmer i fråga för annan delägare i en samägd fastighet, som inte är omyndig eller inte har en förvaltare med ett uppdrag som omfattar försäljning av fastighe- ten, ankomma på rätten att, därför att en delägare har en' god man, bestämma ett lägsta pris för försäljning av denna. Det är heller inte fallet för närvarande. Den enskilde kan själv eller genom den gode mannen bevaka sin rätt. Bestämmelserna i 9' & första stycket andra meningen, 12 .5 första stycket andra meningen och 19 & tredje stycket bör med hänsyn till det anförda begränsas till att avse den som är omyndig och den som har förvaltare. '

Övriga lagförslag

Lagrådet:

Förslagen lämnas utan en'nran.

Avslutande anmärkning

Sammanfattningsvis i lagstiftningsärendet vill lagrådet uttala följande.

Lagrådet har biträtt uppfattningen att i framtiden förvaltarskapsfall — den nuvarande gruppen av omyndigförklarade inte skall frånkännas rösträtt.

Ytterligare ansluter sig lagrådet till synsättet att, i den mån nuvarande omyndigförklaringsinstitut kan-av de berörda upplevas såsom en integri- tetsmässigt nedvärderande stämpel. det är önskvärt att såvitt möjligt elimi- nera eller mildra denna reaktion.

Remissförslagets metod att i sistnämnda avseende gå fram med en ny terminologi kan ha ett visst värde. Men tveksamhet uppstår när i termino- logins släptåg framförs slutsatser som inverkar förändrande på omyndig- förklaringsfallens/förvaltarskapsfallens rättsställning och rättsskydd.

I flertalet av dessa förändringsidéer har lagrådet efter att ha genomgått dem en efter en såsom ovan redovisats — funnit anledning till betänklighe- ter i många hänseenden. Nuvarande rätts skyddsnät för dem som i framti- den blir förvaltarskapsfall rivs enligt förslaget upp på ett betänkligt sätt. Med all erkänsla för remissförslagets grundsyn om alla människors lika värde och om respekten för människors självbestämmanderätt och integri- tet vill lagrådet hävda att gällande rätts skyddsmekanismer — tillkomna i främsta rummet av omsorg om dem som blir de framtida förvaltarskapsfal- len men också med tanke på tredje man — är i det väsentliga välbetänkta. Ambitionen att sudda ut den nedsättande stämpel som omyndigförklaring ansetts kunna innebära bör inte i sig godtas som motiv för att ta bort skyddsregler som på goda grunder tillkommit för att tjäna de skyddsbe- hövandes bästa.

Bilaga [

11 kap. 5 5 första stycket

"En rättshandling som en god man har företagit utanför sitt förordnande är inte bindande för den som förordnandet avser. En rättshandling som utan dennes samtycke företagits inom ramen för förordnandet är inte heller bindande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på grund av sitt sinnestillstånd varit ur stånd att ge uttryck åt sin mening eller denna av annan orsak inte kunnat inhämtas."

5 å andra stycket

"I—lar den — — — hushållningen, skall samtycke från den som han företrä- der anses föreligga. om denne inte — — riktade sig.” 6 5

”Om en rättshandling som en god man har företagit inte blir bindande enligt 5 5. är den gode mannen skyldig att ersätta godtroende tredje man skada som denne tillfogats. Detta gäller — — bindande verkan mot den för vars räkning den företagits till följd av — — känna till."

10 5

"Med förvaltarens samtycke får den enskilde själv — — — förvaltaruppdra- get. Om verkan av avtal som den enskilde har ingått — — — för underåri- ga."

11 5

"Den enskilde är inte bunden av en rättshandling som en förvaltare har företagit utanför sitt förordnande. Förvaltaren —— — — skada som denne tillfogats."

19 % första stycket

"Om en — - -— så snart den som förordnandet avser begär det. När en -— — — till rätten."

23 å andra stycket

”Innan rätten — — — överförmyndaren och den enskilde beredas tillfälle att yttra sig."

23 & tredje stycket

"Kan slutligt — — medföra fara för den enskilde. meddela beslut — — — tredje styckena."

12 kap. 3 & tredje stycket

"Om den tingsrätt där ett godmanskap enligt 11 kap. 4 5 eller ett förval- tarskap är inskrivet får kännedom om att den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser har fått — — — in där."

13 kap. 4 .ö

"Vad i 3 & sägs gäller också för en god man och en förvaltare i förhållande till den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser.”

5 5 andra stycket

"Motsvarande skyldighet åvilar en god man och en förvaltare gentemot den som godmanskapet eller förval-tarskapet avser och dennes make. Om betydelsen av samtycke i vissa fall finns bestämmelser i 11 kap. 5 5."

9.5

"Förmyndare, gode — — — den omyndige eller den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser.

Är flera — — — den omyndige eller den som godmanskapet eller förval- tarskapet avser, svarar de — — för ersättningen. Ersättningsansvaret skall — — -— för bristen bestämmas enligt samma grunder."

16 kap. 2 & fjärde och femte styckena "Har den omyndige eller den som godmanskapet eller förvaltarskapet avser efter den tid —— — — månad därefter.

Är det .. — omyndig eller någon för vilken har förordnats god man eller förvaltare. skall förteckning — har skett."

. . _ ., Justlttedepartementet P mp ' '987/88'1*4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Peterson. Bodström, Göransson, Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Thalén

Föredragande: statsrådet Leijon

Proposition om god man och förvaltare

] Anmälan av lagrådsyttrande m.m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande den 3 december 1987 (beslut. om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 september 1987) över förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken, . lag om ändring i vallagen (1972: 620). . lag om ändring i kommunallagen (1977: 179). . lag om ändring i äktenskapsbalken, . lag om ändring i ärvdabalken. . lag om ändring i lagen (19281281) om allmänna arvsfonden, . lag om ändring ijordabalken. . lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988). . lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter, 10. lag om ändring i rättegångsbalken, 11. lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsären- den,

12. lag om ändring i lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehand- lingar. .

13. lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt, 14. lag om ändring i lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

15. lag om ändring i lagen (1936: 81) om skuldebrev. 16. lag om ändring i lagen (1981: 131) om kallelse på okända borgenärer, 17. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 18. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg,

19. lag om ändring i studiestödslagen (19731349), 20. lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, 21. lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring. 22. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620). 23. lag om ändring i lagen (1944: 133) om kastrering, 24. lag om ändring i lagen ( 1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk 247 vård i vissa fall.

COCxlO'N'le-A'JJIU

25. lag om ändring i transplantationslagen (1975: 190), 26. lag om ändring i lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl..

27. lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 617). 28. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987: 618). 29. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385), 30. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931). 31. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982: 713). 32. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623), 33. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen ( 1979: 1152). 34. lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning, 35. lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker. 36. lag om ändring i lagen (1984: 989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara.

Lagrådet har den 13 oktober 1987 avgett ett särskilt yttrande i detta lagstiftningsärende över dels de allmänna grunderna för de till föräldrabal- ken hänförliga centrala ändringsförslagen. dels förslag till lag om ändring i regeringsformen och förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. En proposition om dessa lagförslag har beslutats den 22 oktober 1987 och därefter överlämnats till riksdagen (prop. 1987/88: 32).

] lagrådsremissen ingick också ett ändringsförslag beträffande lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. ] prop. 1987/88:31 föreslås att den lagen skall upphävas den 1 januari 1989. Det finns därför ingen anledning att i förevarande proposition föreslå någon ändring i lagen. Jag har i denna del samrått med chefen för civildeparte--

mentet.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande över de lagförslag som nu återståri detta lagstiftningsärende och anför.

Lagrådet har i det stora hela godtagit grunderna för den föreslagna reformen men har i en del enskilda frågor haft erinringar mot de remittera- de förslagen. Erinringarna har varit av både saklig och redaktionell natur. 1 sak har kritiken framför allt tagit sikte på de lösningar som lagrådsremissen innehåller beträffande rekvisiten för förordnande av förvaltare samt möj- ligheterna för den som har förvaltare att ingå rättshandlingar av olika slag, att företräda andra i skilda angelägenheter och att inneha vissa uppdrag och befattningar.

Jag kan biträda de flesta av lagrådets ändringsförslag. även om jag på några punkter förordar en delvis annorlunda formulering av lagtexten.- Också i övrigt bör vissa redaktionella ändringar göras i de remitterade lagförslagen.

1 det följande uppehåller jag mig företrädesvis vid de delar av-lagrådets yttrande där jag har en annan uppfattning i sak än lagrådet eller där lagrådets uttalanden föranleder särskilda kommentarer från min sida.

När det gäller möjligheten för den som har förvaltare att inneha uppdrag och befattningar är jag bara beredd att i viss utsträckning tillmötesgå lagrådet. Om någon har fått förvaltare utan att det har gjorts någon be- gränsning av förvaltarens uppdrag, bör det gälla vissa in5kränkningar i dennes möjligheter att inneha eller utöva uppdrag och befattningar. Ett .

Prop. 1987/88: 124

begränsat uppdrag bör däremot inte medföra några sådana inskränkningar. Som förebild kan tjäna de bestämmelser i gällande rätt som begränsar omyndigas möjligheter på motsvarande sätt. Det sagda föranleder ändring- ar dels i lagförslag 9. 10. 27—30 och 32—36, dels i 35 lagar som anges i avsnitt 2.

För att bestämmelser av detta slag skall kunna fungera i praktiken. torde det vara nödvändigt att —- liksom för närvarande är fallet beträffande uppgifter om omyndigförklaringar — låta uppgifter om totalt förvaltarskap ingå i folkbokföringen. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrif- ter om det.

I de nämnda lagarna bör vidare två följdändringar göras till de föreslagna- ändringarna i föräldrabalken. Den ena är enjustering av en lagrumshänvis- ning i 20 & rättshjälpslagen (1972: 429). Den andra rör bestämmelserna i 4 kap. 4 & bankaktiebolagslagen (1987: 618) om översändande av emissions- bevis m. m. och motsvarar de av lagrådet granskade förslagen till ändring i 4 kap. 3 & aktiebolagslagen (197521385), 33 & aktiefondslagen (1974:931) och 4 kap. 6 5 försäkringsrörelselagen (1982: 713).

lnnanjag går in på de enskilda lagbestämmelserna vill jag ta upp en fråga som inte har berörts i anslutning till de remitterade förslagen eller i lagrå- dets yttrande men som har behandlats i riksdagens socialutskott. Det gäller huruvida en god man som har utsetts att företräda ett utländskt barn som har kommit till Sverige utan sina föräldrar har rätt att begära och uppbära barnbidrag för barnet (jfr SoU 1986/87: 34 s. 13 f). Den rättsliga ställningen för barn som utan att adopteras kommer till Sverige och saknar familje- rättslig anknytning här är — som utskottet har konstaterat — föremål för utredning. Utredningsuppgiften åvilar numera förmynderskapsutredning- en. Jag är med hänsyn härtill inte beredd att behandla den angivna frågan om barnbidrag i förevarande sammanhang. I denna del har jag samrått med statsrådet Lindqvist.

Förslaget till ändring i föräldrabalken.

4 kap. 2 och 5 a åå

Lagrådet har ansett att den som har förvaltare inte skall få adoptera eller adopteras utan förvaltarens samtycke. Vad lagrådet har anfört till stöd för denna uppfattning utgör enligt min mening inte skäl att frångå den stånd- punkt jag har intagit i remissprotokollet. Jag vill i sammanhanget påminna om att det av 6 & följer att rätten skall göra en allmän lämplighetsprövning av adoptionsfrågan.

10 kap. 1. 2 och 4 åå

Lagrådet har här föreslagit ändringar som sammanhänger med dess förslag till ändring av 11 kap. 9 5. De föreslagna ändringarna i förevarande para- grafer går ut på att en förmyndare inte skulle få företa sådana rättshand-

lingar för den underåriges räkning som han på grund av ett förvaltarförord- Prop. 1987/88: 124 nande är förhindrad att företa för egen del. I enlighet med de överväganden jag har gjort med avseende på 11 kap. 9.5 är jag beredd att i viss mån beakta lagrådets synpunkter. Jag anser dock inte att andra förvaltarförord- nanden än sådana som har getts utan begränsning av uppdraget skall inverka diskvalificerande på förmyndarens behörighet att företräda den underårige. Ett förordnande utan begränsning av uppdraget bör å andra sidan utgöra ett absolut hinder för den enskilde att uppträda som förmyn- - dare. Hindret bör följa direkt av förvaltarförordnandet. Den enskilde bör alltså inte behöva i särskild ordning entledigas från sitt uppdrag som förmyndare för att förlora behörigheten att företräda den underårige.

Bestämmelsen i 10 kap. 1 5 att en underårig inte får vara förmyndare bör följaktligen kompletteras med motsvarande förbud för den som har förval- tare utan begränsning av uppdraget. 1 10 kap. 2 5 första stycket bör göras en motsvarande justering. Där kan också bestämmelsen om verkan av den ena förälderns död utgå. Att förmynderskapet i det fallet tillfaller den andra föräldern ensam framgår nämligen av andra stycket jämfört med 6 kap. 9 5 första stycket. Med den lösning jag har valt behöver ingen saklig ändring göras i 10 kap. 4 få i det remitterade förslaget.

11 kap. 75

Lagrådet har framfört betänkligheter när det gäller grunderna för förord- nande av förvaltare. Enligt det remitterade förslaget skall förvaltare för- ordnas i fall där grundförutsättningarna för ett godmansförordnande är för handen men det inte är tillräckligt med ett sådant förordnande eller andra mindre ingripande insatser. Lagrådet anser dock att förordnande av förval- tare bör ges en självständig reglering och att det för ett sådant förordnande bör krävas — förutom att förutsättningar för godmanskap föreligger — att den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

En av grundtankarna bakom den föreslagna reformen är att ingen männi- ska skall utsättas för större ingrepp i den personliga integriteten än vad som är klart befogat i det enskilda fallet. Den grundtanken har varit vägledande vid utformningen av lagrådsremissens bestämmelser om för- ordnande av förvaltare. Lagrådets förslag ligger i linje med denna grund- tanke. Med hänsyn härtill kan jag biträda detta förslag. Jag vill tillägga att förslaget. på samma sätt som det remitterade förslaget, innebär att förval- tare kan förordnas även när den enskilde endast delvis är ur stånd att vårda sin egendom. varvid förvaltarförordnandet får anpassas till detta förhållan- de.

9 & Lagrådet har reagerat mot att en person som har förvaltare skulle ha behörighet att för annans räkning ombesörja sådana rättsliga angelägenhe- ter som han eller hon på grund av förvaltarförordnandet inte får handha inom den egna rättssfären.

L) 'J'l O

Jag delar lagrådets uppfattning att den som har förvaltare utan att någon begränsning har gjorts av uppdraget inte bör vara behörig att företa rätts- handlingar för annans räkning. Däremot anserjag att ett partiellt förvaltar- förordnande inte bör frånta den enskilde behörigheten att för annans räkning företa just sådana rättshandlingar som förordnandet avser. En bestämmelse av den innebörden skulle vara svår att tillämpa i praktiken.

Att några begränsningar i behörigheten att företräda andra inte inträder vid partiella förvaltarförordnanden är något som rätten bör beakta då den bestämmer ett förordnandes omfattning.

28.5

Lagrådet har ansett att även rättens beslut enligt 11 kap. 23 5 om ändrad omfattning av ett förvaltarskap bör kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Jag kan ansluta mig till denna uppfattning. Enligt min mening bör en skyldighet att kungöra dessa beslut framgå direkt av lagtexten.

15 kap. 205

Lagrådet har förordat att de beloppsgränser som omgärdar möjligheten att ta ut ersättning till förmyndare av den omyndiges medel skall gälla även vid förvaltarskap. Jag finner i denna fråga inte skäl att frångå den stånd- punkt som jag har intagit i det remitterade förslaget. En annan sak är att de nyss nämnda beloppsgränserna i många fall kan vara vägledande även vid förvaltarskap och godmanskap. i synnerhet när uppdraget har getts utan begränsning (jfr beträffande godmanskap prop. 1974: 142 s. 149 och 180).

Med anledning av den omdisposition av 15 kap. som bör genomföras i enlighet med vad lagrådet har förordat i anslutning till 1 så bör förevarande paragraf förskjutas ett steg framåt och alltså bilda en ny 21 5.

20 kap. 2 $)

Enligt lagrådets uppfattning bör rättens skyldighet att förordna god man enligt förevarande paragraf vidgas till att omfatta dels andra ärenden angående förvaltarskap än sådana som rör ansökan om förvaltare, dels ärenden om godmanskap.

Jag delar lagrådets uppfattning när det gäller ärenden som rör utvidgning av ett förvaltarskaps omfattning. I sådana ärenden torde nämligen förhål- landena i många fall vara likartade med dem som föreligger i ärenden angående ansökan om förvaltare. Vidare finns det inte några skäl att i ärenden om anordnande av förvaltarskap begränsa paragrafens räckvidd till fall då ärendet har anhängiggjorts genom ansökan. I övrigt vidhållerjag emellertid den uppfattning som har kommit till uttryck i det remitterade förslaget. När det gäller ärenden om förordnande av god man föreligger enligt gällande rätt inte någon skyldighet för rätten att förordna en god man att bevaka den enskildes rätt i ärendet. Något behov av en lagändring på den punkten har inte visat sig föreligga.

2aå Förevarande paragraf bör justeras i enlighet med mina överväganden be- träffande 2 5. '

Det kan inträffa att det i samma ärende'förekommer framställningar om både utvidgning och inskränkning av ett förvaltarskap. Självfallet skall då inte förordnas ett rättegångsbiträde enligt 2 a %, om förutsättningarna för ett godmansförordnande enligt 2 5 är uppfyllda.

Övergångsbestämmelserna

Vad lagrådet har anfört om övergångsbestämmelserna kan jag ansluta mig till. Den instruktion till överförmyndarna som lagrådet har önskat lägga till i punkt 2 anserjag dock vara av sådant slag att den inte bör'ges i lagform. Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter av detta slag.

Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken

2 kap. 2 &

Lagrådet förordar för förvaltarskapens del att en motsvarighet behålls till bestämmelsen i nuvarande 2 kap. 2 & äktenskapsbalken om förmyndarens samtycke till äktenskap.

Kravet på förmyndarens samtyckt: i dessa fall får ses mot bakgrund i första hand av de ekonomiska rättsverkningar som äktenskapet för med sig. Men ingående av äktenskap är ändå en handling av övervägande personlig natur. Den spärr som ligger i att kontrahenterna förutsätts ha rättslig handlingsförmåga får enligt min mening anses vara tillräcklig i sammanhanget. Äktenskapsbalkens regler om jämkning vid bodelning ger också möjlighet att vid äktenskapsskillnad komma till rätta med oskäliga bodelningsanspråk. ] förarbetena till äktenskapsbalken anges som exempel på jämkningsgrundande omständigheter bland annat det sätt på vilket den ekonomiska situationen i äktenskapet har uppstått och makarnas hälsotill- stånd (prop. 1986/87: 1 s. 185).

Med hänsyn till vad jag nu har anfört biträderjag inte lagrådets förslag i denna del.

7 kap. 3 5

Efter att ha tagit del av lagrådets synpunkter är jag beredd att revidera min uppfattning i lagrådsremissen om att ett förvaltarförordnande skulle kunna utformas på så sätt att det innefattar en begränsning i rättenatt ingå äktenskapsförord. Lika litet kan ett förordnande avseende förvaltning av viss egendom innebära att den enskilde måste inhämta förvaltarens sam- tycke för att ingå äktenskapsförord som omfattar egendomen. Även om en förutsättning för ingående av äktenskapsförord är att makarna har rätts- handlingsförmåga. finns det i många fall behov av. en spärregel som tar

sikte på den nu aktuella personkategorin. Enligt min mening skulle det dock leda för långt att, som lagrådet har föreslagit, låta en sådan spärregel utlösas redan vid ett partiellt förvaltarförordnande. Regeln bör i stället utformas på så sätt att en person som har förvaltare utan begränsning av uppdraget inte får ingå äktenskapsförord utan förvaltarens samtycke.

Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

17 kap.

2 5 En arvsavsägelse berör den avstående arvingen så nära att den förutsätter arvingens personliga medverkan. En förvaltare för arvingen kan alltså inte företa en sådan rättshandling på arvingens vägnar. Jag ansluter mig till. lagrådets uppfattning att förvaltarförordnandet inte heller kan anses inne-- fatta en rätt för förvaltaren att motsätta sig att den enskilde företar rätts- handlingar av detta slag. Det torde dock i många fall vara olämpligt att låta en person som har förvaltare själv avgöra en fråga av så ingripande bety- delse som arvsavsägelse. En motsvarighet till den. nuvarande bestämmel- sen om förmyndarens samtycke till arvsavsägelse av den som är omyndig- förklarad bör följaktligen införas. En sådan regel bör lämpligen utformas som ett krav på förvaltarens samtycke till arvsavsägelse i de fall förvaltar- uppdraget har getts utan begränsning. Att kravet på samtycke till arvsavsä- gelse inte kommer att gälla vid partiellt förvaltarförordnande är en omstän- dighet som får beaktas vid avgränsningen av förordnandet.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden

65

Med hänsyn till vad jag anfört beträffande 2' kap. 2 & äktenskapsbalken behövs ingen följdändring i förevarande paragraf. Däremot godtar jag vad lagrådet har föreslagit när det gäller tingsrättens sammansättning i ärenden om jämkning av ett förvaltarskaps omfattning.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt

9.12 och 19 55

En ledamot av lagrådet har anfört att skyldigheten för rätten att utan- yrkande bestämma ett lägsta pris vid försäljning av en fastighet på offentlig auktion bör begränsas till fall då någon delägare är omyndig eller har förvaltare och inte som har föreslagits i lagrådsremissen gälla även då någon av delägarna har god man. Jag biträder denna uppfattning.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta

dels de av lagrådet nu granskade lagförslagen med vidtagna änd- ringar,

dels förslag till 37. lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltnings- domstolar,

38. lag om ändring i lagen (1970: 417) om marknadsdomstol m. m., 39. lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvis- ter,

40. lag om ändring i lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol. 41. lag om ändring i lagen (1977: 729) om patentbesvärsrätten, 42. lag om ändring i lagen (1978: 28) om försäkringsdomstolar, 43. lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1), 44. lag om ändring i lagen (1929: 145) om skiljemän. 45. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429), 46. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

47. lag om ändring i oljekrislagen (1975: 197), 48. lag om ändring i lagen (1976: 839) om statens va-nämnd, 49. lag om ändring i förfogandelagen ("1978: 262), 50. lag om ändring i lagen (1934: 437) om Sveriges riksbank, 51. lag om ändring i lagen (1982: 1 158) om riksgäldskontoret. 52. lag om ändring i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmän- na pensionsfonden,

53. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring, 54. lag om ändring i sparbankslagen (1987: 619). 55. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987: 620), 56. lag om ändring i lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar, 57. lag om ändring i lagen (1980: 1 102) om handelsbolag och enkla bolag.

58. lag om ändring i lagen (1950: 272) om rätt för utländska försäk- ringsföretag att driva försäkrirrgsrörelse i Sverige,

59. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för utlänning att driva näring här i riket,

60. lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

61. lag om ändring i lagen (1966: 742) om hotell- och pensionatrö- relse.

62. lag om ändring i lagen (1984: 81) om fastighetsmäklare. 63. lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar, 64. lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

65. lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437), 66. lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund. 67. lag om ändring i ackordslagen (1970: 847). 254

68. lag om ändring i radioansvarighetslagen ( 1966: 756), 69. lag om ändring i lagen (1982: 460) om ansvarighet för närradio. 70. lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar,

71. lag om ändring i lagen (1985: 1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar,

Samråd har skett med chefen för försvarsdepartementet beträffande lagförslag 49, med chefen för socialdepartementet beträffande lagförslag 17, 18. 20— 25, 35, 36 och 52, med statsrådet Lindqvist beträffande lagför- slag 26 och 42, med chefen för finansdepartementet beträffande lagförslag 32, 33, 50 och 51, med statsrådet Johansson beträffande lagförslag 27, 28, 30. 31, 38. 54, 55 och 58, med chefen för utbildningsdepartementet beträf- fande lagförslag 19. med chefen för jordbruksdepartementet beträffande lagförslag 63—65. med chefen för arbetsmarknadsdepartementet beträffan- de lagförslag 39 och 53, med chefen för industridepartementet beträffande lagförslag 41 och 59, med chefen för civildepartementet beträffande lagför- slag 3 och 34 samt med chefen för miljö- och energidepartementet beträf- fande lagförslag 47.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Sammanfattning av förmynderskapsutredningens betänkande

Utredningen har fått i uppdrag att med förtur undersöka möjligheterna att avskaffa institutet omyndigförklaring. I detta betänkande redovisar utredningen resultatet av sina överväganden i frågan.

Utredningen konstaterar inledningsvis att en omyndigförklaring har allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Han eller hon berövas sin rättsliga handlingsförmåga i så gott som alla hänseenden. En omyndig- förklaring berör inte bara den ekonomiska rörelsefriheten utan begrän- sar över huvud taget den enskildes möjlighet att ta initiativ och hävda en åsikt. Något som upplevs som särskilt negativt är att rösträtten i allmän- na val går förlorad.

De långtgående inskränkningarna i den enskildes rättshandlingsför- måga inträffar även i sådana fall då en omyndigförklaring framför allt är motiverad för att ta ifrån den enskilde bestämmanderätten över viss egendom e.d. En omyndigförklaring kan alltså sägas vara ett trubbigt instrument som i stor utsträckning speglar en äldre tids synsätt. I många fall kan en omyndigförklaring få allvarliga följder för den omyndigför- klarades psykiska tillstånd och försvåra en social anpassning.

Genom en reform år 1974 av reglerna i föräldrabalken inskränktes möjligheterna att förklara en person omyndig, samtidigt som det blev lättare att förordna god man för den som behöver hjälp med att sköta sina angelägenheter. Härigenom har antalet omyndigförklarade sjunkit från ca 30 000 år 1976, då reformen trädde i kraft, till omkring 15 000 vid 1985 års utgång. Detta antal kan på sikt förväntas minska, bl.a. som resultat av en ökad aktivitet hos överförmyndarna när det gäller att ta initiativ till hävanden av omyndigförklaringar. Enligt utredningens me- ning har emellertid en omyndigförklaring sådana nackdelar att starka skäl talar för att institutet helt avskaffas. En sådan åtgärd står också i samklang med de tankegångar som kommer fram i socialtjänstlagen och den nyligen antagna lagen om särskilda omsorger om psykiskt utveck- lingsstörda m.fl. Respekten för människors självbestämmanderätt och integritet står där i förgrunden.

Ett avskaffande av omyndigförklaringsinstitutet kräver emellertid att man på ett annat sätt tillgodoser behovet av hjälp och skydd för personer som på grund av sjukdom e.d. saknar förmåga att själva ha hand om sina angelägenheter. Det är bl.a. viktigt att psykiskt svaga personer skyddas från påtryckningar av personer i deras omgivning som vill få till stånd

lx.) '_II 0

- olika ekonomiska dispositioner. Vid sidan av dem som i dag är omyndig- Prop. 1987/88: 124 förklarade finns det också andra grupper som behöver hjälp i såväl per- Bilaga 1 sonliga som ekonomiska eller rättsliga frågor.

För att den enskilde skall få ett tillfredsställande skydd är det inte tillräckligt med de möjligheter som erbjuds enligt socialtjänst- och om- sorgslagstiftningen. Inte heller kan man lita till de nuvarande möjlighe- terna att ogiltigförklara avtal som har slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet m.m. I stället måste enligt utredningens mening nya for- mer för bistånd tillskapas inom ramen för föräldrabalken. Närmast till hands ligger då att bygga ut det nuvarande godmansinstitutet.

Utredningens undersökningar — som bl.a. har utförts genom en enkät till landets tingsrätter och ett stort antal överförmyndarc — visar att, även om det gällande godmansinstitutet väl fyller sin uppgift som ett alternativ till omyndigförklaring, det inte helt kan ersätta omyndigför- klaringarna. Framför allt utgör risken för att den gode mannen och hu- vudmannen ingår kolliderade rättshandlingar ett hinder. Denna kolli- sionsrisk hänger i sin tur samman med att den som får god man formellt behåller sin rättshandlingsförmåga.

Utredningen föreslår därför att, jämsides med att omyndigförklaring- arna avskaffas, det införs ett utbyggt godmansinstitut, kallat förvaltar- skap. För att inte den hjälpbehövande skall behöva utsättas för mer ingri- pande åtgärder än nödvändigt bör det nuvarande godmansinstitutet samtidigt behållas med vissa justeringar.

Huvuddragen i det föreslagna förvaltarinstitutet är följande. 0 De allmänna förutsättningarna för ett förvaltarförordnande är de- samma som vid förordnande av god man. En förvaltare kan sålunda förordnas, när någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsut- veckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

0 Ett förvaltarskap skall anpassas så, att det motsvarar den enskildes behov av bistånd i varje särskilt fall. Förvaltarskapet kan begränsas till att avse förvaltningen av viss egendom, t.ex. en fastighet, eller viss rättslig angelägenhet. Det är inte nödvändigt att en viss egendom, t.ex. pensionstillgångar, ställs under förvaltning i sin helhet utan huvud- mannen kan ges rätt att själv disponera över en del. 0 Förvaltaren har ensam rådighet över den egendom och de angelägen- heter som omfattas av förvaltaruppdraget. I den delen förlorar alltså huvudmannen sin egen rättshandlingsförmåga. 0 Ett förvaltarförordnande påverkar inte huvudmannens rätt att rösta i allmänna val. lngen skall alltså i fortsättningen kunna bli fråntagen sin rösträtt på grund av sjukdom e.d. o Liksom en god man förordnas en förvaltare av tingsrätten. När för- hållandena motiverar det, är domstolen skyldig att ompröva omfatt- ningen av ett förvaltarskap. o Behöriga att ansöka om förvaltarförordnande är bl.a. den enskilde

själv, hans eller hennes make och närmaste släktingar samt överför- Prop. 1987/88: 124 myndaren-Huvudregeln är att den enskilde skall höras muntligt, in- Bilaga ] nan förvaltare förordnas. Vidare skall domstolen ha tillgång till läkar- intyg eller annan likvärdig utredning.

Med den utformning förvaltarinstitutethar fått liknar det systemet med omyndigförklaringar i vissa andra länder där domstolarna har möj- lighet att bestämma räckvidden av en omyndigförklaring med hänsyn till de särskilda förhållanden som föreligger. Ett förvaltarförordnande rik- tar sig emellertid inte på samma sätt som en omyndigförklaring mot den enskildes person utan tar mera direkt sikte på förvaltningen av hans eller hennes egendom eller bevakning av en viss rättslig eller ekonomisk ange- lägenhet. Den enskilde slipper alltså den stämpelsom det i dag innebär att bli omyndigförklarad.

Som tidigare nämnts föreslär utredningen att det nuvarande godmans- institutet behålls. Tanken är att domstolen först skall_pröva om det är ' tillräckligt att förordna en god man för någon, innan ett förvaltarförord- nande tillgrips.

Utredningen föreslår en del ändringari regleringen av godmansinsti— tutet för att det klarare skall framgå att den som har fått god man behåller sin rättsliga handlingsförmåga. Den gode mannen skall som regel vara skyldig att inhämta huvudmannens samtycke till de rättshandlingar han vill ingå för dennes räkning. Undantag gäller, om huvudmannens till- stånd utgör hinder mot inhämtande av hans eller hennes mening eller om huvudmannens mening av någon annan orsak inte kan inhämtas. En rättshandling som den gode mannen utan samtycke har ingått för huvud- mannen blir i princip ogiltig. .

När det gäller förfarandet vid utseende av god man föreslås vissa änd- ringar föratt stärka den enskildes rättssäkerhet. l stor utsträckning kom- mer enligt förslaget samma regler att gälla som vid förordnande av för-- valtare.

Utredningens förslag medför omfattande ändringar i [0—20 kap. för- äldrabalken. Det föranleder även ändringari knappt fyrtio författningar utanför föräldrabalken.

Utredningen föreslår att avskaffandet av omyndigförklaringsinstitutet sker så snart som möjligt, så att bl.a.-det nuvarande rösträttshindret för- svinner. Eftersom det i den delen krävs en grundlägsändring, måste det emellertid försl fattas två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Det torde också vara nödvändigt med ett visst förberedelsearbete hos berör- da myndigheter, främst domstolar och överförmyndare, innan de nya reglerna kan träda i kraft. Med hänsyn härtill föreslår utredningen den I januari l989 som ikraftträdandedag.

Utredningen fortsätter sitt arbete med övriga delar av uppdraget. Det innefattar bl.a. en översyn av föräldrabalkens förvaltningsregler och en undersökning av möjligheterna att förenkla handläggningen vid domsto- larna och hos överförmyndarna. Även de förmynderskapsfrågor som har internationell anknytning ingår i utredningens fortsatta uppdrag.

r.) lJI oc

Prop. 1987/88: 124 Utredningens lagförslag _ '

1. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken dels att 4 kap. 2 & och 18 kap. skall upphöra att gälla, delsatt4kap. 5 a 5, 10 och 11 kap., 12 kap. 2—6 55. 13 kap. 2— 10 55, 14 kap. | &, l5 kap. l &, l6 kap. l—l4 55, 17 kap. 7 _5, 19 kap. 17 &. 20 kap. l,2, ' 5. 8 och II 55 samt rubrikerna till l0— 17 kap. skall ha följande lydelse,

dels atti l5 kap. skall införas en ny paragraf. 20 å, och i 20 kapftre nya paragrafer, 2 a——c 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 5 a 5”

Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas ' samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat . sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptiv- barn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adoptivförälder är gift'med någon av barnets föräldrar, från båda" dessa makar.

Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som är sinnessjuk, sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Är detta fallet beträf- fande var och en av dem som enligt första stycket skall samtycka till adoptionen, skall i stället samtycke inhämtas från barnets förmyndare. Den som är förklarad omyndig får inte adopteras utan förmynda-

rens samtycke.

ll kap. Om förmyndare 10 kap. Om förmyndare

11 kap. l 5

För barn som står under vård- nad av bägge föräldrarna äro/ör- äldrarna förmyndare. Dör en av föräldrarna eller kan någon av dem enligt 4 &" icke vara förmynda- re. eller blir någon av dem entledi- gad från förmynderskapet, är den andre barnets förmyndare.

l0 kap. l 5

För barn som står under vård- nad av bägge föräldrarna är dessa förmyndare. Dör en av föräldrar- na eller är någon av dem underårig eller blir någon av dem entledigad från förmynderskapet, är den an- dre barnets förmyndare.

” Senaste lydelse [981363 1' Senaste lydelse l976:612

Nuvarande lydelse

För barn som står under vård- nad av endast den ene av sina för- äldrar är denne ensam förmynda- re.

ll kap. 2 &”

Ingår underårigt barn äkten- skap, skall den som vid äktenska- pets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets för- myndare.

11 kap. 3 &

Finnes ej någon som efter vadi [ eller 2 & sögs skall vara förmynda- re jör underårig. skall rätten f ör- ordna förmyndare.

För den som örförklarad omyn- dig skall ockförmyndarejörordnas.

11 kap. 4 52»

Den som själv är omyndig ma" ej varuförmyndare; och upphöre där- för förmynclarens befattning. om han varder förklarad omyndig.

Har förmyndare förordnats en- ligt 3 (5 första stycket på grund av att fader eller moder är underårig, gäller förordnandet till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder.

ll kap. 5 se

Nör förmyndare skall förordnas skall därtill utses en rättrådig, erfa- ren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

För underåriga syskon bör ge- mensam förmyndare förordnas. såvida icke särskilda skäl tala där- emot.

ll kap. 6 5 Skall efter föräldrarnas död för- myndare förordnas för underårig,

Föreslagen lydelse

För barn som står under vård- nad av endast den ene av sina för- äldrar är denne ensam förmynda- re.

10 kap. 2 &

Ingår underårigt barn äkten- skap, skall den som vid äktenska- pets ingående var förmyndare för barnet alltjämt vara barnets för- myndare.

l0 kap. 3 5 _

Finns det inte någon som skall vara förmyndare enligt l eller 2 &, skall rätten förordna förmyndare för den underärige.

10 kap.4å

Har förmyndare förordnats en- ligt 3 & på grund av attfadern eller modern är underårig, gäller för- ordnandet till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder.

l0 kap. 5 &

Till förmyndare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna.

Den som är underårig får inte varaförmyndare.

För underåriga syskon bör dom- stolen förordna en gemensam för- myndare, om inte särskilda skäl ta- lar däremot.

10 kap. 6 & Skall efter föräldrarnas död för- myndare förordnas för en underå—

” Senaste lydelse l976:6 [ 2 E' Senaste lydelse 197411038

Nu varande lydelse

och hava föräldrarna eller en av dem givit tillkänna. vem de önska till förmyndare/'är den underårige, varde han därtill förordnad. så— framt han ejfinnes olämplig.

1 I kap. 7 5 För om)-'ndig må, när omstä n di g- heterna sådant påkalla. flera för- myndare förordnas. Prövas den eller de som på grund av lag skola vara förmynda- re icke lämpligen böra handhava förmynderskapet allena, skall medförmyndare förordnas.

ll kap. 8 5”

En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från för- mynderskapet. Detta gäller dock ej, om förmynderskapet för en underårig utövas av föräldrarna el- ler en av dem och särskilda skäl ta- lar mot att förmyndaren entledi- gas.

Har två särskilt förordnade för- myndare utsetts att gemensamt ut- öva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdna- den inte längre skall vara gemen- sam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdna- den om barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet.

11 kap.9ä

Gör/örmyn'daren sig. skyldig till

missbruk eller försummelse vid ut— övandet av sin befattning. eller kommer han på ekonomiskt obe- stånd. och prövas han på grund hä- rav vara olämplig såsom förmyn- dare, ellerfinnes han av annan or- sak icke längre lämplig att inneha- vaförmynderskopet, varde han ent- ledigad.

Föreslagen lydelse

rig och har föräldrarna eller en av dem gett tillkänna vem de önskar till förmyndare, skall denne/örord— nas, om han eller hon inte äroläm-

plig.

10 kap. 7 9'

När omständigheterna påkallar det. kan flera förmyndare förord- nas för samma person.

Kan den eller de som på grund av lag skall vara förmyndare inte lämpligen ha hand om förmynder- skapet allena, skall medförmynda- re förordnas.

10 kap. 8 5

En förmyndare har rätt att på begäran bli entledigad från för- mynderskapet. Detta gäller dock ej, om förmynderskapet utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl talar mot att för- myndaren entledigas.

Har två särskilt förordnade för- myndare utsetts att gemensamt ut- öva vårdnaden om ett barn och vill någon av förmyndarna att vårdna- den inte längre skall vara gemen- sam, skall rätten på talan av en av dem eller båda anförtro vårdna— den om.barnet åt en av dem efter vad som är bäst för barnet.

10 kap. 9 5

En förmyndare skall entledigas. om han vid utövandet av sitt upp- drag gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, om han kom- mer på ekonomiskt obestånd och på grund därav är olämplig att vara förmyndare eller om han av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha sitt uppdrag.

” Senaste lydelse l983:47

Nuvarande lydelse

11 kap. 105

Dör förmyndaren, och finnes ej någon som på grund av lag skall vara förmyndare, skall den som har boet i sin vård utan dröjsmål anmäla förhållandet till den rätt. hos vilken förmynderskapet är el- ler Skall vara inskrivet.

11 kap. 11 &

Förmynderskap står under till- syn av överförmyndaren och rät- ten.

11 kap. 12 &”

Fråga om förordnande av för- m yndare för underårig upptages av den rätt där förmynderskapet är inskrivet eller, om inskrivning av förmynderskapet icke ägt rum, av den rätt där inskrivning skall ske.

Då någon som uppnått m_vndig ålder förklaras omyndig, skall för- myndare förordnas av den rätt där ansökningen om omyndighetsför- klaring gjordes. Erfordras ny för- myndare, skall sådanförordnas av- den rätt där/örmynderskapet är in- skrivet.

Fråga om entledigande av för- myndare upptages av den rätt där förmynderskapet är inskrivet eller skall inskrivas.

11 kap. 13 5”

1 ärende om förordnande av för- myndare skall rätten bereda över- förmyndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget.

1 | kap. 14 5" . Ingen får förordnas till förmyn- dare eller entledigas från sådan be- . fattning utan att ha fått tillfälle att

Föreslagen lydelse

10 kap. 10 &

Dör förmyndaren och finns det inte någon som på grund av lag skall vara förmyndare, skall den som har boet i sin vård utan dröjs- mål anmäla förhållandet till den tingsrätt hos-vilken förmynderska- pet är eller skall vara inskrivet.

10 kap. 11 &

Förmynderskap står under till- syn av överförmyndaren och tings- rätten.

10 kap. 12 5

Fråga om förordnande av för- myndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är inskrivet eller, om inskrivning av förmyn- ' derskapet inte har ägt rum, av den

tingsrätt där inskrivning skall ske.

Fråga om entledigande av för- myndare tas upp av den tingsrätt där förmynderskapet är'eller skall vara inskrivet.

10 kap. 13 5

l ärende om förordnande av för- myndare skall rätten bereda över- förmyndaren tillfälle att lämna

förslag på person som är lämplig för uppdraget.

10 kap.]4å

Ingen får förordnas till förmyn- dare eller entledigas från ett sådant uppdrag utan att ha fått tillfälle att

” Senaste lydelse

yttra sig i ärendet. 1976:612 yttra sig.

' Nuvarande lydelse

11 kap. 15 5”

Kan slutligt beslut ej ges ome- delbart i ärende om förordnande av förmyndare, får rätten, om omedelbar vård erfordras om den omyndiges angelägenheter, för- ordna förmyndare för tiden intill ' dess ärendet avgöres av rätten.

Har i mål om omyndighetsförkla- ring rätten meddelat beslut enligt 10 kap. 14 & omatt den, varsförsättan- de i omyndighet det är fråga om, skall vara omyndig för tiden intill dess målet avgöres, skall rätten i där angiven ordning förordna för- ' m yndare för honom för nämnda tid.

11 kap. 16 &"

Uppkommer fråga om förmyn- dares entledigande av orsak som angesi9 & och kan slutligt beslut ej ges omedelbart, får rätten, om dröjsmål skulle medföra fara för den omyndiges rätt och bästa, för- ordna om förmyndarens skiljande från utövningen av förmynderska-- pet för tiden intilldess ärendet av— göres av rätten.

lnnan beslut fattas om förmyn- darens skiljande från utövningen av förmynderskapet, skall, om det katt ske utan märklig tidsutdräkt, för- myndaren beredas tillfälle att yttra srg.

11 kap. 17 51'

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras, förutom av överförmynda- ren och förmyndare, av den omyn- dige själv, om denne har fyllt sex- ton år, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden om en ' underårig får entledigas även på

Föreslagen lydelse

10 kap. 15 (j

Kan slutligt beslut ej ges ome— delbart i ärende om förordnande av förmyndare, får rätten, om den omyndiges angelägenheter kräver omedelbar vård, förordna förmyn- dare för tiden till dess ärendet slut- ligt avgörs.

10 kap. 16 å

Uppkommer fråga om att enligt 95 entlediga en förmyndare och kan slutligt beslut ej ges omedel- bart, får rätten, om dröjsmål skulle

.medföra fara_för den omyndige,

besluta att förmyndaren skall skil- jas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet avgörs.

Innan rätten meddelar beslut en- ligt första stycket. skall förmynda- ren beredas tillfälle att yttra sig, om det inte ärfara i dröjsmål.

10 kap. 17 &

Ansökan om förordnande eller entledigande av en förmyndare får göras, förutom av överförmynda- ren och förmyndare, av den omyn- dige själv, om denne har fyllt sex- ton är, samt av hans eller hennes make och närmaste släktingar. En förmyndare som inte längre är lämplig att utöva vårdnaden får entledigas även'på ansökan av so-

” Senaste lydelse 19761612 3' Senaste lydelse 1983 :47

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

ansökan av socialnämnden. Frå- gor som avses i denna paragraf skall rätten också ta upp själv- mant, när anledning förekommer till det.

1 ärende som avses i första styc- ket skall rätten. när det rör omyn- dig som fyllt sexton år, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Mot rättens beslut i ärende som avses i första stycket får talan föras, förutom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan.

Föreslagen lydelse

cialnämnden. Frågor som avses i denna paragraf skall rätten också ta upp självmant, när anledning förekommer till det.

1 ärende som avses i första styc- ket skall rätten, när det rör en omyndig som fyllt sexton år, bere- da denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Rättens beslut i ärende som avses i första stycket får överkla- gas. förutom av den som beslutet särskilt rör, av var och en som har rätt att göra ansökan.

1 1 kap. Om god man ochförvaltare

Om god man

11 kap. 1 5

K an en förmyndare på grund av sjukdom eller av annan orsak inte utöva förmynderskapet eller blir han enligt 10 kap. 16 5 skild från utövningen av det, skall rätten för- ordna god man att iförmyndarens ställe vårda den omyndiges angelä- genheter. '

1 1 kap. 2 5 _

Har en förmyndare eller hans make och den om yndige del i oskif- tat dödsbo, skall rätten förordna god man att vårda den omyndiges rätt i boet vid boutredningen liksom vid bodelning och skifte eller ingå- ende av avtal om sammanlevnad i oskiftat bo.

God man skall ävenförordnasför en omyndig eller annan på vars väg- nar det skall företas en rättshand- ling vid vilken ställföreträdaren en- ligt 13 kap. 2 5 ej kan företräda ho- nom eller henne. Detsamma gäller, om det uppstår fråga om rättegång

Bilaga 2

Nu varande l vdelse

Föreslagen lydelse

mellan å ena sidan den omyndige eller huvudmannen och å andra si- dan ställföreträdaren eller dennes make eller någon som ställföreträ- daren företräder.

Om de