om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

Regeringens proposition 1992/93:99

om vissa åtgärder inom klimatområdet och i

Östersjöregionen Prop.

1992/93:99

Regeringen förelägger rikscfegen vad som har fegits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992 för de åtgärder som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar Cari Bildt

Olof Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren 1992 (1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor för att finansiera insatser vad gäller fömybar energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum cxh Östeuropa, bl.a. insatser för att förbättra kämsäkerheten.

I propositionen redovisas förslag i den del som avser budgetåret 1992/93. Förslagen omfettar miljöinriktede stödinsatser i Baltikum och Östeuropa samt vissa klimatinriktede åtgärder cxh insatser för att främja fömybar energi. Förslag om den långsiktiga användningen av medelsramen kommer att föreläggas riksdagen i samband med en proposition om klimatfrågor som planeras tiU vären 1993.

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 99

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanttäde den 29 oktober 1992 Prop. 1992/93:99

Närvarande: stetsminister Bildt, ordförande, och stetsråden B. Westerberg, Johansson, Laurén, Hömlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könbeig, OdeU, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: stetsråden Johansson, Thurdin och P. Westerberg

Proposition om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

Stetsråden Johansson, Thurdin och P. Westerberg anmäler sina försfeg. Anförandena redovisas i underprotokollen för Miljö- och naturtesurs- resp. Näringsdepartementet.

Sfetsrådet Johansson anför:

Med hänvisning tiU vad jag och sfetsråden Thurdin och P. Westerberg har anfört hemställer jag att regeringen genom proposition förelägger riksdagen vad vi har anfört för de åtgärder som vi har hemställt om.

Regeringen ansluter sig tiU föredragandenas överväganden cxh beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen enligt följande:

Miljö- cxh natartesursdepartementet BUaga 1 Näringsdepartementet Bilaga 2

Miljö- och naturresursdepartementet Prop. 1992/93:99

Bilaga 1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992

Föredragande: stetsrådet Johansson och, såvitt avser avsnitt 5, stetsrådet Thurdin

Anmälan till proposition om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

1 Inledning

I kompletteringspropositionen (1991/92:150) aviserades en avsättning av 500 miljoner kronor per år för att finansiera insatser vad gäller fömybar energi, energihushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum cxh Östeuropa, bl.a. insatser för att förbättra kärakraftssäkerheten. Detto resursutrymme, som skapades i anslutning till omläggningen av energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges klimatstrategi. Det ger vidare utrymme för angelägna cxh kostnadseffektiva miljöåtgärder i Östersjöområdet.

Sverige undertecknade FN:s klimatkonvention i samband med konferensen om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro i juni 1992. Regeringen har i skrivelse (skr. 1992/93:13) till riksdagen redogjort för de åtgärder som föranleds av UNCED inkl. tidplan för ratificering av klimatkonventionen. Förslag till riksdagen om godkännande av konventionen samt om åtgärder i övrigt på klimatområdet, gmndade på Stetens naturvärdsverks särskilda regeringsuppdrag, planeras till våren 1993.

En utgångspunkt för klimatpolitiken är energiuppgörelsen från år 1991, vilken regeringen hänvisat till i regeringsförklaringen den 5 oktober 1992. En svensk klimatstrategi skall enligt energiuppgörelsen omfette samtiiga kUmatpåverkande gaser och samtiiga samhällssektorer.

Att begränsa klimatförändringama tiU en för samhället cxh nataren hållbar nivå fordrar åtgärder för att såväl begränsa utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser som att öka uppteget av kol i skog cxh annan växtiighet.

Hushållning med energi cxh en ökad användning av fömybara energikällor är avgörande inslag i en svensk strategi för minskad klimatpåverkan.

Rangordningen mellan åtgärdema för att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser bör bestemmas av deras effekt för att minska klimatpåverkan i förhållande till kostnadema.

I energiöverenskommelsen understtöks också klimatfrågans globala karaktar. Det konsteterades bl.a. att de insatser Sverige gör som stöd till omställningen i Östeuropa bidrar till en mer effektiv energianvändning och därmed till minskad klimatpåverkan.

I energiöverenskommelsen ingick även att tillkalla en biobränslekom-

I * Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 99

mission med uppgift att analysera de långsiktiga fömtsättningama för en Prop. 1992/93:99 ökad kommersiell användning av biobränslen och att lämna förslag till Bilaga 1 åtgärder för att stärka biobränslenas konkunenskraft pä lång sikt.

Biobränslekommissionen lämnade i september 1992 sitt slutbetänkande (SOU 1992:90) Biobränslen för framtiden med förslag om framtida stöd och beskattning på bioenergiområdet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

I april 1992 antog miljöministiama i ländema mnt Östersjön i dess huvuddrag en plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Ett intensivt arbete pågår med att finna långsiktiga finansieringsmöjligheter för de insatser som behövs. I detto arbete deltar såväl regeringar som berörcfe utvecklingsbanker. En finansieringskonferens på ministemivå kommer att äga mm i mars 1993.

Förslag till den långsiktiga användningen av de medel som aviserades i samband med omläggningen av energibeskattningen bl.a. för att främja användning av fömybara energikällor cxh energihushållning bör utarbetas i samband med beredningen av den klimatproposition som planeras till våren 1993. Insatser inom energi- och transportsektorema kommer att ha hög prioritet vid det fortsätto arbetet med en svensk klimatstrategi. Jag har i denna fråga samrått med chefema för Kommunikations- och Näringsdepartementen.

Samtidigt anser jag det angeläget att miljöinsatser i Baltikum och andra Östersjöländer kan påbörjas innan de långsiktiga finansieringsfrågoma har lösts. Energiförsöijningssituationen i de baltiska stotema fordrar omedelbara insatser. En satsning på energieffektivisering cxh inhemska energikällor får stor betydelse såväl från miljösynpunkt som för att förbättra ländemas ekonomier och minska importbehovet av bl.a. oljeprodukter. Det är ocksä nödvändigt att snabbt inleda program för att minska miljöstömingama från jordbmket i Östersjöregionen liksom att öka avloppsreningskapaciteten för att minska närsaltutsläppen till Östersjön. I Baltikum, Polen och Ryssland bör områden med våtmarker cxh sumpskogar bevaras. Dessa har stor betydelse för biologisk mångfeld och som kvävefällor. Slutiigen har samarbetet på kämsäkerhets- och strålskyddsområdet en fortsatt hög prioritet.

Medel för budgetåret 1992/93 bör huvudsakligen användas för engångsan-visningar till angelägna åtgärder i awaktan på långsiktiga lösningar för att stimulera fömybar energi och finansieringen av Östersjöns återställande m.m. I de följande avsnitten redovisar jag förslagen som berör Miljö- och natunesursdepartementets område.

Näringsministem kommer senare i dag att redogöra för ett förslag som avser satsningar på EG:s program för ny energiteknik. Näringsministem avser också, enligt vad jag har erfarit, att inom kort föreslå förändringar i förordningen (1991:1099) om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet. Detto förslag går ut på att det stetiiga investeringsstödet för vindkraft liksom investeringsstödet till solvärme i bosteder höjs från 25 till 35 % av investeringskostnaden. Jag vill i anslutning till dette också upplysa att de förslag, som Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har redovisat i rapporten Vindkraft - Juridik och Ekonomi (NUTEK B 1992:5) angående

vissa förenklingar i miljölagstiftningen för att underlätfe etebleringar av vindkraftverk, har remissbehandlats cxh att ärendet för närvarande bereds inom regeringskansliet.

En miljöanpassning av energisystemet fömtsätter ytterligare satsningar på fömybar energi. Det stetiiga stödet till solvärmeinvesteringar i bosteder har mött ett stort inttesse. För att stimulera inttcxluktion av solvärme inom andra användningsområden kan det finnas skäl att öka utvecklingsinsatsema. Chefen för Näringsdepartementet avser återkomma till dessa frågor i samband med budgetpropositionen.

2 Miljöanpassat energisystem i Baltikum

Prop. 1992/93:99 Bilaga 1

Mitt försfeg: Jag föreslår att 45 miljoner kronor begärs av riksdagen för att bidra till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i Baltikum.

Energisystemen i Baltikum kännetecknas av en rad brister såväl miljömässiga cxh tekniska som ekonomiska. Någon kostnadsrelaterad prissättning på energiprcxlukter förekom inte under den sovjetiska centralmakten, vilket har lett till en synnerligen ineffektiv och slösaktig energianvändning. Efter frigörelsen har en övergång till marknadsekonomi cxh marknadsprissättning inletts, men energiprisema ligger fortfarande under världsmarknadsnivån.

Stetens vattenfallsverk har nyligen i en rapport analyserat energisituationen i Baltikum från miljösynpunkt. Elbehovet tillgodoses i huvudsak med kondenskraft från oljeskiffer och kärnkraft. Oljeskifferbrytningen i Estiand cxh oljeskifferverket i Narva är starkt miljöpåverkande. Narvaverket ger upphov till svavelutsläpp som är jämförbara med de sammanlagda utsläppen från de nordiska ländema. Problemen kring kämkraftverket i Ignalina är väl dokumenterade och stora insatser görs av Sverige cxh andra länder för att avhjälpa de värste säkerhetsbristerna. En uppmstaing av energianläggningarna i Baltikum är en angelägen ätgärd cxh kommer att kräva stora investeringar. Värmebehovet i de baltiska ländema tillgodoses i huvudsak genom importerad olja. Ved- och torveldning förekommer i begränsad omfattning främst på landsbygden. De tidigare låga oljeprisema har inte stimulerat tiU energihushållning eller användning av inhemska biobränslen. I fjärrvärmenäten, som är relativt väl utbyggda, är överföringsförlustema betydande och regleringsmöjlighetema vanligtvis obefintiiga. De tte baltiska ländema beräknas ha en trädbränslepotential på i storieksordningen 6-14 TWh/år för uthålligt utteg, främst frän gallringsskog.

Under den senaste vintem var värmeförsörjningssituationen i Baltikum synnerligen allvarlig beroende på att ländema saknade medel för import av oljeprcxiukter. Viss hjälp erbjöds genom akute stödinsatser från Sverige och andra länder. Utsikteraa för att de tte baltiska ländema skall kunna mobilisera egna tillräckliga finansieUa resurser för inköp av olja under de

kommande vintrama är inte särskilt goda. Prop. 1992/93:99

Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) förbereder tte projekt för att möte Bilaga 1 brådskande investeringsbehov inom energisektom. En betydande del av världsbankens rehabiliteringslån är dessutom avsett att användas för import av viktiga insatsvaror för denna sektor.

En satsning på energieffektivisering och biobränslebaserad värmeförsörjning i Baltikum har flera viktiga fördelar. Det skulle bl.a. vara en av de mest kostnadseffektiva åtgärder som Sverige kan vidte på kort sikt för att minska de globala koldioxidutsläppen. En ökad användning av biobränslen skulle också minska andra miljöstömingar t.ex. svavelutsläpp. Det finns goda fömtsättningar att satsa på biobränslen och samtidigt kunna bibehålla våtmarker och den biologiska mångfelden.

Jag föreslår därför att 45 miljoner kronor begärs av riksdagen för stöd till energieffektivisering och utveckling av miljöanpassad energiproduktion i de tre baltiska ländema. Stödet bör i förste hand avse projekt avseende effektivisering och konvertering av panncentraler till inhemskt biobränsle samt värmeproduktion, distribution cxh användning. Projekten bör baseras på teknik som är anpassad för tillverkning och användning inom ländema. Möjligheten att knyto dessa aktiviteter till projekt inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) bör övervägas.

En del av stödet bör inriktos på att stimulera efterfrågan och tillverkning av utmstning som kan bidra till en snabb teknikspridning. Flera svenska företog och myndigheter torde ha gcxla fömtsättningar att medverka i detto arbete cxh att utveckla långsiktiga samarbetsformer när det gäller teknologiöverföring och licenstillverkning. Samordning med EBRD:s projekt bör vidare undersökas.

Ett villkor för att stödet skall kunna utgå bör vara att projekten tar hänsyn till naturvårdsinttessena cxh att åtgärdema långsiktigt minskar behovet av fossila bränslen och bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Medlen bör anvisas över Qortonde huvudtitelns anslag Bidrag till miljöarbete.

3 Åtgärdsprogrammet för Östersjön

Hittillsvarande arbete

Östersjön har genom århundrandena haft en avgörande roll för den politiska och ekonomiska utvecklingen i vårt land. Då den störsto delen av vår kust gränsar till detto hav är dess miljö cxh tillstånd en fräga som berör oss alla.

Östersjön är ett mycket förorenat innanhav där havsföroreningama nu har nått så höga nivåer att havet kommer att få irreparabla skador om inte åtgärder sätts in snabbt.

Detto var bakgmnden till den konferens som anordnades i Ronneby i september 1990. Där beslöt de deltogande ländema att gemensamt utarbeto ett åtgärdsprogram för Östersjön med syfte att återställa Östersjöns ekologiska balans.

En arbetsgmpp tillsattes under Helsingforskommissionen med uppgift att utarbeto det förslagna åtgärdsprogrammet. 1 arbetsgmppen ingick

representanter för samtiiga länder som gränsar till Östersjön, nämligen Prop. 1992/93:99 Danmark, Estiand, Finland, Lettiand, Litouen, Polen, Ryssland, Sverige och Bilaga 1 Tyskland samt sådana länder som bidrar till Östersjöns belastning, som Norge och Tjeckoslovakien. Dessutom deltog EG, Världsbanken, EBRD, Europeiska investeringsbanken och Nordiska investeringsbanken.

Vid en diplomatisk konferens i Helsingfors i april i år godkändes den strategiska inriktningen av och huvudelementen i åtgärdsprogrammet av de deltogande miljöministrama. Programmet, som kommer att färdigställas under hösten 1992, innehåller såväl en beskrivning av Östersjöns miljösituation som förslag tiU konkreto åtgärder för att begränsa utsläppen av föroreningar. Bl.a. finns en förteckning med 132 utpekade belastningskällor med åtgärdsförslag. Ett 40-tal har bedömts som särskUt angelägna att åtgärda.

I programmet redovisas dessutom strategier och handlingslinjer för att utveckla en fungerande marknadsekonomi. Viktiga delar är att stärka ett förvaltningsstöd för t.ex. lagstiftningsfrågor, avgiftssystem, kontroll och tillsynsinsatser samt utbildning i framför alU ländema i Central- och Östeuropa.

Den totala kostnaden har uppskattots till 135 miljarder kronor för hela åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet sträcker sig över en tjugoårsperiod medan de prioriterade åtgärdema i programmet föreslås genomföras under den försto femårsperioden.

I mars 1992 antog transportministrama i ländema kring Östersjön en plan för ett samarbete. Planen innehåller tte områden. Det försto området gäller trafikens infrastmktur. Det andra gäller trafiksäkerheten cxh det tredje transportsektoms miljöarbete. Sverige har påtogit sig ordförandeskapet i gmppen för miljösamarbetet. Resultotet skall redovisas under år 1993. Jag anser att det är angeläget att noga följa detto arbete för att utveckla miljöanpassade transportsystem i Östersjöregionen.

En intemationell finansieringskonferens kommer att anordnas i Gdansk i mars 1993 av en arbetsgmpp under Helsingforskommissionen. I arbetsgmppen, som har tillsatts för att möjliggöra ett genomförande av programmet, ingår fömtom deltogande länder och EG cxkså de tidigare nämnda bankema. Bankema har för övrigt också aktivt deltogit i arbetet med att to fram programmet cxh göra urvalet av åtgärder.

Konferensen kommer huvudsakligen att ägnas åt åtgärdsprogrammets finansiering. Avsikten är att vid konferensen redovisa dels bankemas arbete med att finna finansieUt stöd tiU åtgärdsobjekten dels de nationella bidragen som stöd för åtgärdsprogrammet.

Insatsområden

Prop. 1992/93:99 Bilaga 1

Mitt försfeg: Jag föreslår att 141,9 miljoner kronor begärs av rikscfegen för ätgärdsprogrammet för Östersjön.

Skälen för mitt förslag: Sverige har haft en pådrivande roll i Östersjösamarbetet. Därför är det ocksä angeläget att Sverige pä ett tidigt stedium kan ställa medel tUl förfogande för genomförande av de åtgärder som anses angelägna. Enligt min mening är det i huvudsak tre områden som inledningsvis bör komma i fråga för ett svenskt stöd för att återstälfe Östersjön, nämligen kunskapsuppbyggnad cxh förvaltaingsstöd, miljöanpassning av jordbmket samt avloppsreningsverk. Samtidig anser jag att det bör finnas en viss flexibilitet i stödgivningen och en beredskap att ändra inriktningen t.ex. för akute åtgärdsbehov. Det kan sålunda bli påkallat att ompröva den preliminära fördelningen av stödet som jag här redovisar bl.a. med hänsyn till behovet av akute insatser cxh utfallet av finansieringskonferensen i mars 1993.

Stödet till kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd samt stödet till miljöförbättrande åtgärder inom jordbmket bör ges såväl till-de tre baltiska ländema som till Polen och Ryssland.

Insatsema vad avser avloppsreningsverk bör koncentreras till någon eller några anläggningar i Baltikum. Skälet till dette är regeringens ambition att prioritera miljöinsatser just i Baltikum och att den medelsram som jag föreslår är förhållandevis begränsad i relation till de satsningar som totalt sett behövs. Eventuella satsningar av mer akut karaktär bör i försfe hand räknas av frän det medelsbehov som har beräknats för reningsverken. Jag föreslår sålunda att 141,9 miljoner kronor begärs av riksdagen till åtgärdsprogrammet för Östersjön för budgetåret 1992/93. Medlen bör anvisas över Qortonde huvudtitelns anslag Bidrag till miljöarbete.

Kunskapsuppbyggnad och förvaltningstöd

En viktig fömtsätming för att effektiva miljöåtgärder skall kunna genomföras i Central- cxh Östeuropa är att ländema förfogar över en förvaltaings- och institationsuppbyggnad som kan svara för en långsiktig miljöstrategi. Flertalet nyligen självständiga länder befinner sig i ett skede där man häller pä att bygga upp miljöförvaltningama, utarbete lagstiftning och regelverk och söka utforma lösningar vad gäller uppföljning och övervakning av olika miljöåtgärder.

I åtgärdsprogrammet för Östersjön framhålls att olika former av kunskapsuppbyggnad och förvaltaingsstöd är en fömtsättning för att kunna genomföra nödvändiga miljöinvesteringar.

Samarbetsmöjlighetema med EBRD och Världsbanken, som har många projekt i de nu aktaella ländema, bör undersökas.

Inom ramen för ttedje huvudtitelns anslag för samarbete med Central- cxh Prop. 1992/93:99 Östeuropa har regeringen anslagit medel för kunskapsöverföring och Bilaga 1 tekniskt samarbete via styrelsen för Beredningen för intemationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS). Regeringen har angett att BITS insatser skall koncentteras tiU de områden som är centrala för samarbetets huvudsakliga mål, dvs. bl.a. åtgärder för att förbättra miljön. BITS miljöinsatser skaU bl.a. utgå från åtgärdsprogrammet för att återställa Östersjöns miljö. Samarbetet med de baltiska stetema bör bygga på de bilaterala miljöavtalen med Estiand, Lettiand cxh Liteuen.

Jag anser att det i tillägg till det tekniska samarbete som finansieras av Östeuropaanslaget är angeläget att utveckla ett bilateralt samarbete direkt mellan berörda myndigheter i Sverige och ländema i Central- cxh Östeuropa. Svenska myndigheter, som har en läng cxh bred erfarenhet av miljöarbete, har goda fömtsättaingar att kunna göra en betydande insats vad gäller kunskapsöverföring cxh förvaltningsstöd.

Sverige har under en tid hunnit bygga upp bilaterala samarbetsrelationer med olika östeuropeiska länder pä miljöområdet.

De bilaterala samarbetsavtal på miljöområdet som Sverige ingått med Estiand, Lettiand cxh Litouen bör utgöra den ram inom vilken diskussioner om framticfe samarbete cxh prioriteringar mycket snabbt skall kunna sättas i gång.

Först vid de förestående programförhandlingama med de baltiska ländema kan samarbetsområdena preciseras liksom de närmare formema för samarbetet. Diskussioner har dcxk på olika niväer redan ägt mm och önskemål har framförts från de baltiska ländema om samarbete vad gäller lagstiftning, miljöövervakning och andra myndighetsanknutna ämnen.

Sverige har sedan ett antal är bedrivit ett löpande projektinriktot miljösamarbete med Polen. För svensk del ansvarar Naturvårdsverket för detto arbete. Från polsk sicfe har framförts önskemål om en intensifiering av samarbetet. Gemensamma projekt om marin forskning och miljöövervakning har diskuterats liksom möjligheteraa att få del av svenska kunskaper och erfarenheter även vad gäller informationsfrågor cxh miljöskyddstillsyn. Natarvårdsverket räknar därför med att detto samarbete snabbt skulle kunna utökas betydligt.

Bilateralt mUjösamarbete bör cxkså inledas med Ryssland samt vidareutvecklas med Tjeckoslovakien cxh Ungem.

Redan nu förekommer en rad bilaterala kontakter cxh samarbete mellan olika myndigheter och institationer. Jag finner det angeläget att detfe samarbete utvecklas och där så är ändamålsenligt samordnas för att rationellt kunna utayttja tiUgängliga resurser.

Många svenska kommuner, som har vänortsavtal eller på annat sätt bedriver samarbete med stoder på andra sidan Östersjön har redovisat sina möjligheter att bidra till miljösamarbetet genom olika utbytesprogram och projekt med sina vänorter. Konkreto samarbetsförslag finns inom en rad områden såsom dricksvattenförsöijning, avloppsvattenrening, avfaUshantering, värmeförsörjning m.m.

Som framgår av vad jag anfört bör det bifeterala myndighetssamarbetet tiU en del även kunna omfetfe åtgärder cxh rikto sig till länder som inte

direkt berörs av åtgärdsprogrammet för Östersjön. Prop. 1992/93:99

Det bilaterala myndighetsanknutaa samarbetet bör inriktas på Bilaga 1 k-unskapsöverföring t.ex. utbildning, seminarier, expertutbyten och gemensamma forskningsprojekt. Finansiering av viktiga insatsvaror, teknisk utmstning såsom mätinstmment m.m. bör kunna ske i begränsad omfettning.

En möjlighet som bör prövas är att placera svenska experter under viss tid i främst de baltiska ländemas miljöförvaltaingar för att bistå med uppbyggnad av lagstiftning cxh annat myndighetsarbete. Sådana insatser har redan prövats t.ex. i det estniska byggnadsministeriet. Pä motsvarande sätt bör samarbetsländema berecfes möjlighet att placera egna experter för utbildning och praktik hos svenska myndigheter cxh institutioner.

Det är väsentiigt att ländema snabbt fär möjlighet att delto i det intemationella arbetet, både på regional cxh global nivå. Ländema själva har stora svårigheter att finansiera ett sädant deltogande och har framfört önskemål om stöd. Bidrag bör kunna utgä för detto ändamål.

Jag fömtser att en rad myndigheter kommer att kunna delto aktivt i det bilaterala samarbetet. Stotens naturvårdsverk har inom sitt ansvarsområde en central roll. Verket har redovisat ett antal förslag till samarbetsområden och projekt främst rörande förvaltningsutveckling, miljöövervakning cxh forskning i Polen, Estiand, Lettiand cxh Litouen.

Möjligheten att utnyttja länsstyrelsemas kompetens inom miljöområdet och deras kontaktnät mot Östeuropa bör utnyttjas i detto sammanhang.

KemikaUekonttoUen och den förebyggande prcxluktkontrollen samt bekämpningsmedelsfrågoma är cxkså områden där Sverige kan bidra med kompetens cxh kunskap. Förmena för samarbetet kan för närvarande främst bestå i att i Kemikalieinspektionens regi to emot praktikanter för att delge erfarenheter av hur förebyggande produktkonttoll fungerar.

Stotens lantmäteriverk har genom sin tjänsteexportorganisation, AB Swedsurvey, och i samarbete med bl.a. Centralnämnden för fastighetsdato, bedrivit en växande verksamhet rörande mark- cxh fastighetsfrågor i Central-och Östeuropa. Verksamheten har främst inriktets på kompetensutveckling vad gäller system för fastighetsindelning och hithörande frågor. Ett system för indelning av marken i fastigheter är en viktig fömtsättning för en samhällsekonomisk utveckling i ett marknadssystem. Verksamheten har hittills till stor del finansierats via BITS. Det fömtsätts att projekten även i fortsättningen huvudsakligen blir BITS-finansierade.

Jag anser att 8,9 miljoner kronor bör avse bilateralt samarbete för kunskapsuppbyggnad och förvaltaingsstöd.

Miljöinsatser inom jordbruket

För att minska tillförseln av föroreningar till Östersjön finns det gcxla möjligheter att genomföra ätgärder inom jordbmket som ger stor miljöeffekt till låga kostnader.

Jordbmket beräknas stå för 30-35 % av den totala kvävetillförseln och ca 10 % av den totala tUlförseln av fosfor. Den övervägande delen av denna tillförsel kommer frän ländema i Cential- och Östeuropa.

10 Jordbmket liksom andra samhällssektorer i de baltiska ländema står inför Prop. 1992/93:99 en genomgripande stmktarell förändring i samband med övergången tiU Bilaga I marknadsekonomi. På många håll har redan kollektivjordbmken omvandlats till mindre private bmkningsenheter. Privatiseringen fömtsätter emellertid bl.a. att ägandeförhållandena kan fastställas cxh Sverige arbetar aktivt för att stödja dette arbete. Kollektivjordbmken förorsakade betydande miljöproblem inte minst förorsakade av djurhållning i mycket stora enheter. Det är viktigt att stmktarförändringama genomförs på ett sätt som reducerar miljöstömingama från jordbmket och minskar risken för artutarmning.

Sverige ligger i frontiinjen när det gäller miljöförbättrande ätgärder inom jordbmket. Dette innebär att det finns kunskaper som vi kan och bör dela med oss av.

Under hösten kommer en stadie att bedrivas i de tte baltiska ländema, där situationen för jordbmket studeras från olika utgångspunkter. Studien, som finansieras av Sverige, har kostnadsberäknats till 2 miljoner kronor. Denna stadie kommer att bidra med ett fördjupat underlag för att utforma miljöförbättrande åtgärder inom jordbmket i Baltikum.

Ett område där Sverige kan göra insatser är utbildning cxh rådgivning inom jordbmksområdet. Det är min övertygelse att en viktig insats för att öka miljömedvetandet inom jordbmket är att bistå med utbildning. Som exempel tänker jag på det svenska utbildningsprogram för miljöförbättrande åtgärder inom jordbmket som Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbmksverket har utarbetet för informatörer och utbildningsansvariga vid myndigheter och rådgivningsorganisationer. Likartede utbildningsinsatser kan anpassas till de särskilda förhållandena som föreligger i de olika ländema. Kostnadema för en sådan inledande utbildning har schablonmässigt beräknas till minst 1 miljon kronor per land.

Stödet bör bl.a. kunna ges tUl vissa projekt av demonstrationskaraktär, för att sprida kunskap om miljöanpassad jordbmksteknik, t.ex. hantering av stallgödsel för att minimera avgång av ammoniak cxh utiakning av nitrat. Ett utbildningsprogram med sikte på hantering av handelsgödsel och bekämpningsmedel är angeläget. Vidare bör kunskap spridas som på sikt förbättrar balansen mellan djurhållning cxh växtcxlling.

Projekten bör inriktas på småskalighet cxh samarbetsmöjligheter med Hushållningssällskapen cxh Lantbmkamas riksförbund bör undersökas. Det är angeläget att erfarenheter och kunskaper om miljövänligt jordbmk kan spridas snabbt så att en utökad jordbraksproduktion inte leder till ökade utsläpp.

Jag anser att 25 miljoner kronor bör användas för miljöförbättrande åtgärder inom jordbmket i de tte baltiska ländema samt i Polen och Ryssland.

A vloppsreningsverk

I åtgärdsprogrammet för Östersjön är ett mycket stort antal av de utpekade åtgärdsobjekten reningsverk. Kartläggningen visar att det föreligger mycket stora brister i reningsverken i ländema i Central- cxh Östeuropa. I många fall förekommer rening av avloppsvatten endast delvis, i andra faU

förekommer ingen rening alls. I några fall har en utbyggnad av Prop. 1992/93:99 avloppsverken påbörjats men avbmtits på gmnd av brist pä medel, i andra Bilaga 1 fall finns stora behov av utbyggnad.

I Centtal- och Östeuropa är industrianläggningar ofte anslutna direkt tiU kommunala reningsverk. Industrin släpper ut sitt orenade avloppsvatten direkt till tetortemas reningsverk. Höga halter av industriella föroreningar kan allvarligt störa prcxessema i ett reningsverk med betydligt försämrad reningseffekt som följd.

För att långsiktigt förbättra avloppsreningskapaciteten finns två altemativa tillvägagångssätt. Antingen kan man satsa på uppbyggnad av fosfor- och kväverening vid ett par större anläggningar eller kan man stegvis bygga ut reningskapaciteten mer allmänt. Som jag tidigare har nämnt bör den medelsram jag nu föreslår som stöd till reningsverk begränsas till ett eller ett par anläggningar i något eller några av de baltiska ländema. Detta utesluter inte att det i ett senare skede kan bli aktuellt med en kombination av satsningar såväl på vissa mer avancerade anläggningar för de större stodema som på stegvis införda insatser för mindre stoder.

Vid en satsning pä reningsverk bör ingå en bedömning av hefe avloppssystemet, dvs. ledningsnät, dagvatten samt anslutna industrier. Dessa frågor är av avgörande betydelse vid t.ex. dimensionering av avloppsreningsverket, framtida drift, effektivitet samt slamproblem.

Nedan ges som exempel en beskrivning av tte större reningsverk i Baltikum, som har upptegits som prioriterade åtgärdsobjekt dvs. sådana som bör åtgärdas under den förste femårspericxlen.

Estland är det minste av de baltiska ländema, såväl ytmässigt som till befolkningen. Av de förtecknade ca 130 åtgärdsobjekten är ett tiotal belägna i Estiand. Av dessa finns t.ex. fem reningsverk upptegna som prioriterade åtgärdsobjekt i programmet.

Mot bakgmnd av den geografiska belägenheten samt de språkmässiga likheteraa är Finland mycket engagerat i Estiand, men har hittills koncentterat sina aktiviteter till området kring Finska viken.

Pärau, som ligger vid Rigabukten, är en sted med 55 000 invånare. TUl reningsverket, som för närvarande fungerar mycket bristfälligt, är bl.a. åtte industrier anslutaa. För att fä ett bättte fungerande reningsverk krävs en förbättring av ledningsnätet, förbehandling av industriellt avloppsvatten samt en ombyggnad av reningsverket.

Uppskattede kostnader för dette projekt uppgår till 18 miljoner ecu, dvs. 135 miljoner kronor, varav den utiändska investeringskostnaden uppskattas till 105 miljoner kronor. Det lokala kostnadema har uppskattets till 30 miljoner kronor.

Lettland är något mindre än Lifeuen till yfe och har en befolkning på 2,7 miljoner invånare. 1 ätgärdsprogrammet finns upptoget nio åtgärdsobjekt i Lettiand, varav tte är reningsverk.

Steden Liq>aja, är en av de störste kommunala punktkälloma i Lettiand. Det finns ett reningsverk med 75-procentig anslutning, men det har stora brister. Ett nytt reningsverk har påbörjats för att komplettera det gamla men arbetet har avstannat i brist på finansiering.

Extem finansiering krävs med ett belopp på 110 miljoner kronor. I det

beloppet ingår såväl, uppmstning av befintiig anläggning, som ombyggnad cxh förbättring av nuvarande reningsanläggning och ledningsnät, slutförande av redan påbörjade arbeten med anslutning av t.ex. hamnområdet etc. Möjlighetema att stegvis införa åtgärder bör beaktas. Hela projektet har kostnadsberäknats totalt till 185 miljoner kronor, varav den lokala finansieringen är 75 miljoner kronor.

Lifeuen är det störste baltiska landet såväl till ytan som till befolkningen. I åtgärdsprogrammet finns 16 åtgärdsobjekt upptegna i Liteuen, varav nio utgörs av kommunala reningsverk.

Klaipecfe är en kuststed i Liteuen med ett antal industrier cxh över 200 0(X) invånare. FörhåUandena är på sätt och vis ganska gcxfe med ett reningsverk som har 95-prcxentig anslutaing. Reningen är dcxk endast mekanisk. Det innebär att en utbyggnad av reningsverket är angelägen med kemisk och biologisk rening. Med den stora anslutningen tiU reningsverket skulle en sådan åtgärd ge en stor miljöeffekt, bl.a. en reduktion av kväve med 637 ton cxh fosfor med 276 ton.

Totalt beräknas utbyggnaden koste ca 200 miljoner kronor, varav en extem finansiering behövs med ca 85 miljoner kronor. En genomförandestudie, som samfinansieras av Sverige och Finland, har påbörjats under sensommaren.

Det finns sålunda ett omfettande åtgärdsbehov för att förbättra reningsverken. Men behov av extem eller utiändsk finansiering är stora. För de ovan angivna exemplen varierar behoven av utiändsk finansiering från 185 miljoner kronor i Liepaja till 85 miljoner kronor för Klaipeda.

Omfattande satsningar kräver i regel ett omfattande förberedelsearbete. Jag är emellertid angelägen om att snabbt fä till stånd ätgärder som både är konkrete och ger gcxi miljöeffekt.

Fömtsatt att inte några akute behov uppstår bör 108 miljoner kronor användas för uppbyggnad av ett eller flera avloppsreningsverk i Baltikum. En noggrannare analys av vilket eller vilka reningsverk som kan komma i fråga bör ske under hösten 1992, sä att dette kan redovisas vid finansieringskonferensen i mars 1993.

De föreslagna åtgärdema är inriktede på det akute behovet att minska miljöbelastningen på Östersjön.

I det nägot längre perspektivet är det angeläget att inrikte insatsema på att cxksä slute kretsloppet mellan sted cxh land, särskilt vad gäller närsalter som kväve cxh fosfor.

4 Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska statema och med Ryssland

Prop. 1992/93:99 Bilaga 1

Mitt försfeg: Det ekonomiska stödet till kämsäkerhets- cxh strålskyddssamarbete med de baltiska stetema cxh med Ryssland för budgetåret 1992/93 ökas med 43,1 miljoner kronor.

Regeringen anslog hösten 1991 sammanlagt 15 miljoner kronor för ett

inledande kämsäkerhets- cxh strälskyddssamarbete i Östersjöområdet, Prop. 1992/93:99 särskilt med de baltiska stetema. Medlen togs i anspråk från ttedje Bilaga I huvudtitelns anslag Bidrag till intemationella biståndsprogram, cxh ställdes tiU Stetens kämkraftinspektions (SKI) cxh Stetens strålskyddsinstitats (SSI) förfogande med syfte att initiera konkrete samarbetsprojekt.

SKI cxh SSI redovisade under våren 1992 de projekt som inletts och inkom samtidigt med förslag till fortsatt samarbete för de närmaste två-tte åren. Myndighetema lämnade cxkså en kostaadsuppskattning för svenska insatser i ett fortsatt samarbetsprogram.

SKI:s förslag innebär insatser inom kärasäkerhetsområdet på tre prioriterade områden: stöd tiU säkerhetsmyndigheter, industri- cxh kraftverkssamarbete samt anläggningsspecifika projekt främst vid Ignalinareaktorema i Liteuen. SKI har för budgetåret 1992/93 beräknat kostaadema för dessa insatser tiU 25 miljoner kronor avseende kunskapsöverföring cxh till ytterligare 35 miljoner kronor avseende tekniska säkerhetsförbättringar i anläggningama.

SSI:s förslag innebär insatser på strålskyddsområdet i framför allt Estiand, Lettiand och Liteuen med prioritering för insatser för att höja beredskapen mot kämenergiolyckor samt stöd till strälskyddsmyndigheter. SSI har för budgetåret 1992/93 beräknat kostnadema för strålskyddsinsatser till 12 miljoner kronor varav 8,1 miljoner kronor utgör kostnader för prioriterade insatser på myndighets- cxh beredskapsområdet.

Jag delar de bedömningar cxh prioriteringar som SKI cxh SSI gör bettäffande svenska insatser i ett fortsatt samarbete på kämsäkerhets- och sttålskyddsområdet.

Riksdagen anvisade i juni 1992 (prop. 1991/92:100 bU. 4, bet. 1991/92: UU16, rskr. 1991/92:233) sammanlagt 25 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 under tredje huvudtitelns anslag Samarbete med ländema i Central-och Östeuropa, för kämsäkerhets- och strålskyddssamarbete. Dette arbete pågår med SKI och SSI som ansvariga cxh koordinerande myndigheter.

Jag förordar att ytterligare 43,1 miljoner kronor begärs av riksdagen för budgetåret 1992/93 för detta samarbete. Medlen bör anvisas över fjortonde huvudtitelns anslag Visst intemationellt samarbete i fråga om kämsäkerhet m.m.

De nordiska ländema gjorde i samband med det s.k. Lissabon-mötet i maj ett uttalande på ministemivå där man uppmanade till ett multilateralt initiativ på kämsäkerhetsområdet.

Vid G-7 ländemas möte i Munchen i juU inleddes arbetet med att skapa en multilateral mekanism för att komplettera de bilaterala insatser som görs för att förbättra kämsäkerheten. Mekanismen skall enligt deklarationen från mötet syfte tiU att åtgärda omedelbara behov av insatser för att förbättia säkerheten vid kämkraftverken i Central- och Östeuropa. Fonden fömtses koordineras av G-24 cxh EBRD.

Jag anser det angeläget att en multilateral fond för dette ändamål snarast kommer till stånd. Genom en sådan fond kan akute säkerhetsbehov som faller utanför existerande bilaterala stödprogram finansieras. Jag avser att återkomma tiU denna fråga i samband med förslag till den långsiktiga användningen av de medel som aviserades i samband med omläggningen av

energibeskattningen.

De investeringar som bedöms som nödvändiga för att snabbt höja säkerhetsnivån vid de central- cxh östeuropeiska kämkraftverken till en acceptebel nivå är mycket stora. Samlade intemationella insatser är nödvändiga för att tocka dessa behov.

Diskussionen kring den närmare utformningen av fonden befinner sig ännu på ett preliminärt stodium. Jag följer aktivt detto arbete för att förbereda ett svenskt deltogande. Om den multilaterala fonden skulle komma att inrättos redan i vår cxh behov av ett svenskt ekonomiskt bidrag uppstå redan före budgetåret 1993/94 bör en del av de medel som här begärs av riksdagen för bilaterala insatser under innevarande budgetår omdisponeras för den nya fonden.

Frågor om fortsatt samarbete med Central- och Östeuropa på kämsäkerhets- och strålskyddsområdet under budgetåret 1993/94 bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Prop. 1992/93:99 Bilaga 1

5 Vision för Östersjöområdet

Mitt försfeg: Jag föreslår att 1,5 miljoner kronor begärs av riksdagen för att utarbeto en vision för Östersjöområdet.

Vid en konferens i Karlskrona i augusti 1992 enades de deltogande ministrarna cxh övriga representanter för ländema mnt Östersjön om att gemensamt utarbeto en vision och strategier för Östersjöområdet fram till år 2010. Varje land kommer att bidra med nödvändiga nationella fysiska, ekonomiska cxh ekologiska planer. En särskild arbetsgmpp kommer att övervaka arbetet med planen som beräknas vara slutförd under år 1994.

Vid konferensen åtog sig Sverige att bidra med nödvändiga sekretariatsfunktioner åt gmppen genom Östersjöinstitutet i Karlskrona. Medelsbehov har beräknats till totalt 3 miljoner kronor för genomförande av uppdraget. Jag föreslår att 1,5 miljoner kronor begärs av riksdagen för detto ändamål under budgetåret 1992/93.

Medlen bör anvisas över fjortonde huvudtitelns anslag Bidrag till interaationellt samarbete kring den byggda miljön.

6 Övriga frågor

Prop. 1992/93:99 Bilaga 1

Mitt försfeg: Miljö- cxh natarresursdepartementets uttedningsanslag utökas med 2,5 miljoner kronor.

Det är också angeläget att de svenska insatsema i Östersjöregionen koordineras med andra länders insatser cxh med pågående och planerade multilaterala program. Det finns gocfe erfarenheter av det konstmktiva arbete som har lett fram till åtgärdsprogrammet för Östersjön. Ländema har tillsammans med finansiella institutioner samverkat för att utarbeto ett gemensamt program vars huvudsakliga finansiering beräknas ske genom ett samspel av bilaterala och multilaterala insatser.

Flera interaationella organisationer har under den senaste tiden utvecklat aktiviteter och program på miljöområdet med inriktning pä de central- och östeuropeiska länderaas behov. ECE, i vars medlemskrets alla Europas länder ingår cxh där ett miljösamarbete har utvecklats under lång tid, har härvidlag en särskild roll. Vidare pågår insatser inom OECD, Europarådet och inom ramen för det nordiska samarbetet. Inom G-24:s miljögmpp söker man koordinera det bilaterala cxh multilaterala biståndet. Inom ramen för den s.k. Environment for Europé-processen som pågår inom ECE medverkar bl.a. Världsbanken cxh OECD till att utarbeto ett förslag till ett aktionsprogram för Central- och Östeuropa. Även på energieffektiviserings-området bedrivs ett betydande intemationellt samarbete och en rad initiativ har riktots mot de central- och östeuropeiska ländemas behov. Den europeiska energistodgan kan här bli betydelsefull.

Inom Östersjöområdet pågår, fömtom uppföljningen av åtgärdsprogrammet för Östersjön inom HELCOM, ett flertal initiativ på olika nivåer för att stärka samarbetet bl.a. på miljöområdet. Ett viktigt exempel är arbetet med visionen om Östersjöområdet år 2010.

Inom Världsbankens och EBRD:s ram förbereds omfattande insatser på miljöområdet såväl i form av lån som i form av tekniskt bistånd. Dessa organisationer spelar dessutom en viktig roll när det gäller att integrera miljöhänsyn i den ekonomiska reformprocessen.

De förslag jag i det föregående redovisat innebär att det svenska miljöstödet till Central- och Östeuropa för att bl.a. följa upp åtgärdsprogrammet för Östersjön förstärkts betydligt. Anslaget för stöd till Central- och Östeuropa, under ttedje huvudtiteln, har skapats för att möjliggöra sammanhållna och kostnadseffektiva svenska insatser till stöd för utvecklingen mot demokrati cxh marknadsekonomi i regionen. De allmänna principer för östsamarbetet som anges i 1992 års budgetproposition (1991/92:100 bil.4) är i väsentiiga delar tillämpliga också för stödinsatser inom miljöområdet.

Regeringskansliet cxh en rad centrala myndigheter kommer att spela en viktig roU i miljösamarbetet med de central- och östeuropeiska ländema. Sverige har etoblerat gcxfe kontakter med dessa länder såväl bilateralt på

regerings- cxh myndighetsnivå som i ett vidare intemationellt samarbete. De Prop. 1992/93:99 bilaterala miljöavtalen med Estiand, Lettiand och Litouen kommer att utgöra Bilaga 1 en ram för ett förstärkt samarbete med dessa länder.

Fömtsättningama är mycket gocfe för ett brett engagemang från institutioner, organisationer, företog, utbildningsförbund m.fl. i det gemensamma miljösamarbetet genom direkto kontakter med motparter i samarbetsländema. Det är angeläget att tillgängliga resurser kan samordnas och utayttjas effektivt. Svenska bilaterala insatser bör därför i störsto möjliga utsträckning samordnas med stöd från andra bilaterala cxh multilaterala finansiärer.

Jag kommer att verka för att åtgärdsarbetet genomförs skyndsamt. Jag fömtser vidare att myndigheter som NUTEK, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, SKI, SSI, Lantmäteriverket och Boverket var och en inom sitt ansvarsområde kommer att ha en central roll när det gäller det myndighetsanknutna samarbetet.

Utredningsverksamheten inom Miljö- cxh naturresursdepartementet beräknas öka som ett led i genomförandet av de åtgärder som här föreslagits. Vissa ytterligare kommitté- och uttedningsinsatser kan cxkså fömtses inför genomförandet av det stöd till Östeuropa som jag föreslagit liksom på klimatområdet samt för fastighetsfrågor i Östeuropa. Jag föreslår därför att ytteriigare 2,5 miljoner för budgetåret 1992/93 begärs av riksdagen till Uttedningar m.m. under fjortonde huvudtiteln.

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. tiU Utredningar m.m. på tilläggsbudget till stotsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reserva tionsanslag på 2 5(X) (XX) kronor,

2. till Bidrag till miljöarbete på tilläggsbudget till stetsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 186 900 kronor,

3. till Visst intemationellt samarbete i fråga om kämsäkerhet m.m. på tilläggsbudget till stetsbudgeten för budgetåret 1992/93 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 43 1(X) 000 kronor

4. till Bidrag till intemationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. pä tilläggsbudget tiU stetsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 1 500 0(X) kronor.

17 Näringsdepartementet Prop. 1992/93:99

Bilaga 2 Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992

Föredragande: stetsrådet P. Westerberg

Anmälan till proposition om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

Insatser för ny energiteknik

Det är angeläget att uppnä en svensk anslutning till EG:s program för utveckling av energisystemet. Det gäller i förste hand de två eteblerade EG-programmen SAVE och THERMIE samt det planerade ALTENER. SAVE syftar till att främja energieffektivisering cxh bidra till att miljö- cxh klimatpolitiska målsättningar uppnås. THERMIE löper under perioden 1990-1994 cxh syftar till att främja innovativa teknologier för fömybara energislag och effektivare energianvändning. Programmet avser främst utvecklings- cxh spridningsprojekt inom dessa områden. ALTENER är EG:s planerade program för att främja användningen av fömybara energislag, främst biomassa, vindkraft och solvärme. Dessa program har en inriktaing och en verksamhet som överenssfemmer med den svenska energiöverenskommelsen (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373). De insatser som görs på dette område i Sverige har i ett EG-pxrspektiv hög kvalitet. Det är därför sannolikt att svenska institutioner för forskning cxh utveckling framgångsrikt kommer att konkurrera om de projektmedel som finns tillgängliga i programmen.

Huvuddelen av finansieringen av dessa kommer att ske genom omfördelningar inom de anslag som finns för energiteknisk utveckling. Ett svenskt deltogande kommer att få stor betydelse för att driva pä det europeiska arbetet med ett miljöanpassat energisystem. Dette motiverar att ytterligare 25 miljoner kronor per år bör anvisas.

Kostnadema för detto ändamål bör för innevarande budgetår betalas från anslaget Insatser för ny energiteknik. Ytterligare 12,5 miljoner kronor bör begäras av riksdagen.

Vidare bör investeringsstödet tiU vindkraft liksom till solvärmeanläggningar i bostoder höjas från 25 tiU 35 %. Jag avser återkomma till regeringen med förslag om erforderliga ändringar i förordningen (1991:1099) om bidrag tUl vissa investeringar inom energiområdet. Jag har beräknat att belastningen på anslagsposten för stöd till solvärmeanläggningar inom anslaget Insatser för ny energiteknik kommer att öka med 7 miljoner kronor per år. För innevarande budgetår bör anslaget utökas med 3,5 miljoner kronor för detto ändamål.

18

Prop. 1992/93:99 HemstäUan Bilaga 2

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget för stotsbudgeten för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag på 16 (XX) 000 kronor.

19 Innehåll Prop. 1992/93:99

Regermgens proposition......................................... .... 1

Propositionens huvudsakliga innehåU ..................... .... 1

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992 2

Bilaga 1 Miljö- och natarresursdepartementet ......... 3

1 Inledning.......................................................... ... 3

2 Miljöanpassat energisystem i Baltikum ................. .... 5

3 Åtgärdsprogrammet för Östersjön.......................... .... 6

4 Kämsäkerhets- cxh strälskyddssamarbete med de baltiska stoteraa

cxh med Ryssland............................................... .. 13

5 Vision för Östersjöomrädet................................... 15

6 Övriga frågor .................................................. 16

7 Hemställan........................................................ 17

Bilaga 2 Näringsdepartementet................................ .. 18

Insatser för ny energiteknik.................................... .. 18

gotab 42222, Stockholm 1992

20