Användningen av kreditbetyg i riskhantering

Regeringens proposition 2013/14:108

Användningen av kreditbetyg i riskhantering Prop. 2013/14:108

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 februari 2014

Fredrik Reinfeldt

Lena Adelsohn Liljeroth (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 20 juni 2013 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (ändringsförordningen) i kraft. Förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. När Europaparlamentet och rådet antog ändringsförordningen antog de samtidigt ett direktiv som innehåller regler som rör kreditvärdering: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (ändringsdirektivet). Medlemsstaterna ska senast den 21 december 2014 ha genomfört ändringsdirektivet. I denna proposition föreslås att ändringsdirektivet genomförs i svensk rätt genom att det införs nya bestämmelser i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I de föreslagna nya bestämmelserna anges att fondbolag och AIFförvaltare inte ensidigt eller mekaniskt ska förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfonds respektive en alternativ investeringsfonds tillgångar. Vidare anges att Finansinspektionen ska övervaka lämpligheten i pensionsstiftelsers kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg. I propositionen behandlas inte frågan om huruvida

ändringsförordningen bör föranleda några ändringar i svensk rätt. Frågan om behovet av lagändringar med anledning av ändringsförordningen kommer att övervägas i ett annat sammanhang. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 21 december 2014.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 2. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 3. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

1 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. dels att 35 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 34 a §, av följande lydelse.

35 §

Finansinspektionen får meddela de anmärkningar i fråga om en

pensionsstiftelses förvaltning som inspektionen anser behövs.

Finansinspektionen ska förelägga pensionsstiftelsen eller styrelsen att

vidta rättelse, om inspektionen finner att

2. placeringsriktlinjerna inte 2. placeringsriktlinjerna inte

längre är tillfredsställande med längre är tillfredsställande med

hänsyn till omfattningen och hänsyn till omfattningen och

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.5.2013, s. 1, Celex 32013L0014). Senaste lydelse 2010:2045.

kreditvärderingsförfaranden eller hänvisningar i placeringsriktlinjerna till kreditbetyg som har utfärdats av ett kreditvärderingsinstitut. Om Finansinspektionen bedömer att en stiftelse förvaltar medel som avsatts till stiftelsen för personer som anges i 9 a § första stycket på ett sådant sätt som innebär att dessa personers intressen hotas, får inspektionen besluta om att utse en särskild företrädare att sköta hela eller delar av driften av stiftelsen. Finansinspektionen får även begränsa pensionsstiftelsens förfoganderätt eller förbjuda stiftelsen att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om det bedöms vara nödvändigt för att skydda de personer som anges i tredje stycket. Finansinspektionen får besluta hur pensionsstiftelsen ska förvaltas efter ett sådant beslut. I fråga om styrelsens skyldighet att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning och beträffande tillsynen i övrigt ska bestämmelserna i 14 kap. 5 §, 6 § andra stycket, 7 § 1, 13 § första stycket första meningen och andra stycket, 16 § samt 16 kap. 6, 12 och 25 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt föreskrifter som meddelats med stöd av 14 kap. 18 § samma lag tillämpas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 21 december 2014.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder 1 Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska ha följande lydelse.

5 kap.

2 §

Om fondbolaget investerar i Om fondbolaget investerar i

Fondbolaget skall för varje Fondbolaget ska för varje

Denna lag träder i kraft den 21 december 2014.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.5.2013, s. 1, Celex 32013L0014). Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 1 Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse.

8 kap.

4 §

En AIF-förvaltare ska ha en riskhanteringsfunktion som är åtskild från förvaltarens operativa enheter. En AIF-förvaltare ska ha lämp- En AIF-förvaltare ska ha lämpliga riskhanteringssystem som kan liga riskhanteringssystem som kan identifiera, mäta, hantera och över- identifiera, mäta, hantera och övervaka de risker som är relevanta för vaka de risker som är relevanta för den alternativa investeringsfonden. den alternativa investeringsfonden. Riskhanteringssystemen ska ses AIF-förvaltaren ska inte ensidigt över regelbundet och minst en eller mekaniskt förlita sig på gång per år. kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos fondens tillgångar. Riskhanteringssystemen ska ses över regelbundet och minst en gång per år. En AIF-förvaltares riskhanteringsfunktion ska särskilt 1. se till att det införs ett lämpligt och dokumenterat förfarande att tillämpas vid investeringar för den alternativa investeringsfondens räkning i syfte att säkerställa att sådana investeringar överensstämmer med fondens investeringsstrategi, mål och riskprofil, 2. säkerställa att riskerna i varje enskild placering och deras samlade effekt på fonden fortlöpande kan identifieras, mätas, hanteras och övervakas korrekt, samt 3. säkerställa att fondens riskprofil motsvarar dess investeringsstrategi och mål som de kommer till uttryck i fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk.

Denna lag träder i kraft den 21 december 2014.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.5.2013, s. 1, Celex 32013L0014).

3 Ärendet och dess beredning

Den 21 maj 2013 utfärdades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (ändringsförordningen). Ändringsförordningen finns i bilaga 1 . Samma dag utfärdades Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (ändringsdirektivet). Ändringsdirektivet finns i bilaga 2 . Ändringsförordningen och ändringsdirektivet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 31 maj 2013. Förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater och ska tillämpas från och med den tjugonde dagen efter offentliggörandet. Medlemsstaterna är skyldiga att se till så att de bestämmelser i nationell rätt som är nödvändiga för att följa ändringsdirektivet träder i kraft senast den 21 december 2014. I promemorian Användningen av kreditbetyg i riskhantering (Ds 2013:76) föreslås att ändringsdirektivet genomförs i svensk rätt genom att det införs nya bestämmelser i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen (2004:46) om värdepappersfonder, försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 4 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5 . I denna proposition behandlas promemorians förslag. En sammanställning över remissvaren finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2013/4132). I bilaga 7 finns en uppställning som visar vilka bestämmelser som genomför ändringsdirektivet i svensk rätt.

Lagrådet Regeringen beslutade den 6 februari 2014 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådsremissens lagförslag stämmer överens med propositionens lagförslag. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6 . Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

4 Förordningen om kreditvärderingsinstitut samt tjänstepensionsdirektivet, UCITSdirektivet och AIFM-direktivet

4.1 Bakgrund

4.1.1 Förordningen om kreditvärderingsinstitut

Ett kreditvärderingsinstitut är en juridisk person vars verksamhet inbegriper yrkesmässigt utfärdande av kreditbetyg (enligt definitionen i artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut). Ett kreditbetyg är en bedömning av kreditvärdigheten hos t.ex. ett företag eller på ett finansiellt instrument. Kreditbetyg används av bl.a. investerare och finansiella företag för att fatta underbyggda investeringsbeslut och bestämma riskvikter. I samband med den finansiella kris som bröt ut hösten 2008 fick kreditvärderingsinstituten mycket kritik, inte minst för sin värdering av strukturerade finansiella instrument. Som en av flera åtgärder som därefter vidtogs på EU-nivå utfärdades hösten 2009 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (förordningen om kreditvärderingsinstitut). Förordningen syftar till att bidra till bättre kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU, vilket i sin tur ska bidra till att den inre marknaden fungerar friktionsfritt samtidigt som en hög skyddsnivå för investerare och konsumenter uppnås. Förordningen innehåller regler om registrering, hantering av intressekonflikter, organisations- och verksamhetskrav, kvalitetssäkring, rapportering och transparens. Förordningen om kreditvärderingsinstitut är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i Sverige. Med anledning av förordningen infördes i Sverige kompletterande bestämmelser i lagen (2010:1010) om kreditvärderingsinstitut, som trädde i kraft den 7 september 2010 (se prop. 2009/10:217, bet. 2009/10:FiU31, rskr. 2009/10:373). I lagen angavs Finansinspektionen som behörig myndighet enligt förordningen om kreditvärderingsinstitut. Vidare innehöll lagen bestämmelser om inspektionens befogenheter och möjligheter att ingripa vid överträdelser av förordningen samt om inspektionens samarbete med behöriga myndigheter i andra länder inom EES. Det har därefter gjorts en genomgripande ändring i förordningen om kreditvärderingsinstitut. I maj 2011 utfärdades Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring i av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut. Ändringarna innebar i huvudsak att tillsynen över kreditvärderingsinstitut flyttades över från nationella behöriga myndigheter till Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten (Esma). Därigenom övertog Esma också ansvaret för att utfärda och uppdatera olika riktlinjer och rapporter samt gavs möjligheten att föreslå tekniska standarder för tillsyn, t.ex. avseende vilken information som ska lämnas vid en ansökan om registrering eller certifiering.

Med anledning av ändringarna i förordningen om kreditvärderingsinstitut gjordes flera ändringar i lagen om kreditvärderingsinstitut (se prop. 2011/12:40, bet. 2011/12:FiU13, rskr. 2011/12:116, SFS 2012:44). Förordningen om kreditvärderingsinstitut har därefter ändrats genom ändringsförordningen genom vilken ytterligare regler har införts i förordningen, se avsnitt 4.2.2.

4.1.2 Tjänstepensionsdirektivet, UCITS-direktivet och AIFM-direktivet

Genom ändringsdirektivet har det gjorts ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dessa tre direktiv är de sektorsdirektiv som reglerar tjänstepensionsinstitut, fondbolag och värdepappersfonder samt förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). De brukar benämnas tjänstepensionsdirektivet, UCITS-direktivet och AIFMdirektivet. I de direktiven finns näringsrättslig reglering för sådana institut, förvaltare och fonder. I avsnitt 5 redogörs för hur direktiven har genomförts i svensk rätt.

4.2 Ändringsförordningen och ändringsdirektivet

4.2.1 Inledning

Ändringsförordningen och ändringsdirektivet syftar båda till att minska en alltför stor förlitan på kreditbetyg inom EU (se skäl 9 i förordningen och skäl 2 i direktivet).

4.2.2 Ändringsförordningen

Enligt ändringsförordningen ska finansiella företag såsom kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut, fondbolag, AIF-förvaltare och centrala motparter göra sin egen kreditriskbedömning och de får inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg vid bedömningen av en enhets eller ett finansiellt instruments kreditvärdighet (artikel 5a.1 i förordningen om kreditvärderingsinstitut). Vidare ska de behöriga myndigheter som svarar för tillsynen över dessa företag, med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos företagens verksamhet, övervaka att deras kreditriskbedömningsförfaranden är adekvata, bedöma användningen av hänvisningar till kreditbetyg i avtal och, när det är lämpligt, uppmana dem att motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på kreditbetyg, i enlighet med specifik sektorslagstiftning (artikel 5a.2).

Ändringsförordningen innehåller även flera andra nya eller ändrade regler avseende kreditvärderingsinstitut och kreditbetyg. Genom ändringsförordningen har det införts bl.a. regler om intressekonflikter (artikel 6a) samt om rätt till ersättning för investerare och emittenter som lidit skada till följd av att ett kreditvärderingsinstitut uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har åsidosatt sina skyldigheter enligt förordningen om kreditvärderingsinstitut (artikel 35a). En rätt till ersättning från ett kreditvärderingsinstitut kan föreligga oberoende av om ett avtalsförhållande föreligger och emittenten eller investeraren därmed kan grunda ett anspråk på ersättning från kreditvärderingsinstitutet på avtalsbrott. Vidare har det införts regler om kreditbetyg på statspapper (artikel 8a), information om strukturerade finansiella instrument (artikel 8b), skyldighet för en emittent att i vissa fall anlita fler än ett kreditvärderingsinstitut vid kreditvärdering av strukturerade finansiella instrument (artikel 8c) samt om utnyttjande av flera kreditvärderingsinstitut (artikel 8d). Genom ändringsförordningen har det även införts krav på regelbunden rotation av kreditvärderingsinstitut som utfärdar kreditbetyg på återvärdepapperiseringar (artikel 6b). De ändringar som genom ändringsdirektivet har gjorts i tjänstepensionsdirektivet, UCITS-direktivet och AIFM-direktivet innebär ändringar i sådan sektorslagstiftning som anges i ändringsförordningen.

4.2.3 Ändringsdirektivet

Genom ändringsdirektivet har det i tjänstepensionsdirektivet (artikel 18.1a), UCITS-direktivet (artikel 51.1, 51.3a och 51.4) och AIFM-direktivet (artikel 15.2, 15.3a och 15.5) införts regler om kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut. Målsättningen med ändringsdirektivet är att minska tjänstepensionsinstituts, fondbolags och AIF-förvaltares alltför stora förlitan på kreditbetyg i samband med deras investeringar (jfr skäl 5 i ändringsdirektivet). Genom att kräva att tjänstepensionsinstitut, fondbolag och AIF-förvaltare ska undvika att ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg eller att använda dem som den enda parametern vid kreditriskbedömning i samband med sina investeringar, ska investerarna skyddas genom att kvaliteten förbättras på de investeringar som görs i sådana institut samt i värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder (skäl 2 i ändringsdirektivet). Det följer redan av ändringsförordningen att tjänstepensionsinstitut, fondbolag och AIF-förvaltare – i likhet med övriga finansiella företag som anges i artikel 4.1 i förordningen om kreditvärderingsinstitut – ska göra sin egen kreditriskbedömning och att de inte ensidigt eller mekaniskt får förlita sig på kreditbetyg vid bedömningen av en enhets eller ett finansiellt instruments kreditvärdighet (artikel 5a.1). Reglerna i ändringsdirektivet utgör ett komplement till reglerna i förordningen vilkas allmänna mål är att minska investerares alltför stora förlitan på kreditbetyg. Avsikten är att direktivet ska göra det lättare att förverkliga förordningens mål när det gäller tjänstepensionsinstitut, fondbolag och AIF-förvaltare (se skäl 4 i ändringsdirektivet). De regler som genom ändringsdirektivet har införts i tjänstepensionsdirektivet, UCITS-direktivet och AIFM-direktivet avser dels fondbolags

och AIF-förvaltares användning av kreditbetyg i sin förvaltning av värdepappersfonder respektive alternativa investeringsfonder (artiklarna 2.1 och 3.1 i ändringsdirektivet), dels den behöriga myndighetens – i Sverige Finansinspektionens – övervakning av kreditvärderingsförfaranden och användning av hänvisningar till kreditbetyg i tjänstepensionsverksamhet och fondförvaltning (artiklarna 1, 2.2 och 3.2 i ändringsdirektivet). Den allmänna principen om att finansiella företag inte i alltför hög grad ska förlita sig på kreditbetyg ska integreras i riskhanteringsprocesser och i system hos tjänstepensionsinstitut, fondbolag och AIF-förvaltare samt anpassas till deras specifika förutsättningar (se skäl 2 i ändringsdirektivet). Genomförandet av ändringsdirektivet behandlas i avsnitt 5. I UCITS-direktivet och AIFM-direktivet har det genom ändringsdirektivet även gjorts tillägg när det gäller kommissionens befogenhet att anta delegerade akter i syfte att det också i de delegerade akterna ska införas regler som förhindrar att fondbolag och AIF-förvaltare ensidigt eller mekaniskt förlitar sig på kreditbetyg för att bedöma kreditvärdigheten hos värdepappersfonders respektive alternativa investeringsfonders tillgångar (artiklarna 2.3 och 3.3 i ändringsdirektivet).

5 Överväganden

5.1 Tjänstepensionsdirektivet – pensionsstiftelser och försäkringsföretags tjänstepensionsverksamhet

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska övervaka lämpligheten i pensionsstiftelsers kreditvärderingsförfaranden och deras användning av hänvisningar i placeringsriktlinjerna till kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut. Finansinspektionen ska förelägga pensionsstiftelsen eller styrelsen att vidta rättelse, om inspektionen finner att pensionsstiftelsen använder olämpliga kreditvärderingsförfaranden eller hänvisningar i placeringsriktlinjerna till kreditbetyg. Regeringens bedömning: De nya reglerna i tjänstepensionsdirektivet om tillsynsmyndigheternas övervakning av kreditvärderingsförfaranden och användning av kreditbetyg kräver inte någon lagstiftningsåtgärd när det gäller försäkringsföretags verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens såvitt avser pensionsstiftelser. Promemorians förslag avviker från regeringens genom att det i promemorian föreslås en ny, särskild bestämmelse i försäkringsrörelselagen om att Finansinspektionen ska övervaka lämpligheten i försäkringsföretags kreditvärderingsförfaranden i verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring och deras användning i sådan verksamhet av kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut. Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm noterar att det genom promemorians förslag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) inte tydligt framgår vilka möjligheter Finansinspektionen har att ingripa mot ett försäkringsföretag i sin övervakning av företagets kreditvärderingsförfarande och användning av kreditbetyg. Sveriges advokatsamfund anser att de föreslagna särskilda tillsynsbestämmelserna bör utgå. Enligt Advokatsamfundets uppfattning framstår det som oklart varför just denna typ av tillsyn behöver regleras särskilt. Finansinspektionen har redan tillsyn över samtliga bestämmelser i lag och föreskrifter (se t.ex. 10 kap. 1 § lagen [2004:46] om värdepappersfonder). Svenska försäkringsförmedlares förening anser att det är önskvärt att förslagen till ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen) och försäkringsrörelselagen ges en likalydande utformning, eftersom båda hänför sig till artikel 1 i ändringsdirektivet. Av skälen 2 och 5 i ändringsdirektivet framgår att avsikten är att minska ensidig och mekanisk förlitan på kreditbetyg. Enligt föreningen vore det lämpligt om det även av lagtexten framgår att företagen inte ensidigt eller mekaniskt ska förlita sig på kreditbetyg. Det skulle i så fall också bli tydligare för de företag som ska tillämpa lagarna och stämma bättre överens med hur ändringsdirektivet i övrigt föreslås bli genomfört i svensk rätt. Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I tjänstepensionsdirektivet avses med tjänstepensionsinstitut institut som förvaltar fonderade medel utifrån syftet att tillhandahålla tjänstepensionsförmåner. Tjänstepension erbjuds som ett led i ett anställningsförhållande och utgör ett komplement till den statliga pension som erhålls inom ramen för socialförsäkringssystemet. Vid genomförandet av tjänstepensionsdirektivet i svensk rätt gjordes bedömningen att understödsföreningar som bedriver tjänstepensionsverksamhet (tjänstepensionskassor) omfattades direkt av det direktivet (se prop. 2004/05:165). En reglering av tjänstepensionskassornas verksamhet infördes därför i lagen (1972:262) om understödsföreningar (UFL). För att tjänstepensionsdirektivet inte skulle ge upphov till någon snedvridning av konkurrensen genomförde Sverige den möjligheten som ges i artikel 4 i direktivet att tillämpa vissa delar av detta på tjänstepensionsverksamhet i ett försäkringsbolag. Tillämpliga delar av tjänstepensionsdirektivet är artiklarna 9–16 och 18–20. Tjänstepensionsverksamheten ska hållas åtskild från övrig verksamhet i livförsäkringsbolaget. Den 1 april 2011 trädde en ny försäkringsrörelselag (2010:2043, FRL) i kraft. Genom lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043) upphävdes UFL. En vid ikraftträdandet av FRL registrerad understödsförening får fortsätta att driva verksamhet enligt UFL till utgången av år 2014. Regeringen har dock nyligen överlämnat ett förslag till riksdagen om att övergångsperioden ska förlängas till utgången av år 2017 (prop. 2013/14:84). Tjänstepensionsdirektivet har i svensk rätt även genomförts i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen). De institut som omfattas av de särskilda regelverken i tryggandelagen och FRL är pensionsstiftelser och försäkringsföretag som meddelar försäkring avseende tjänstepension. Pensionsstiftelser som tryggar utfästelse om pension till färre än 100 personer är dock undantagna, men sådana stiftelser får själva välja att ändå tillämpa regelverket. Regelverket innebär bl.a. att det gäller särskilda verksamhetsvillkor och placeringsregler för de pensionsstiftelser som omfattas (se 9 a § tryggandelagen). Vidare gäller även särskilda placeringsregler i försäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet (se 6 kap. 20 § och 25 § andra stycket FRL). Genom artikel 1 i ändringsdirektivet har det införts en ny punkt 1a i artikel 18 i tjänstepensionsdirektivet. Den nya punkten har följande lydelse. Med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos de övervakade institutionerna, ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna övervakar lämpligheten i institutionernas kreditvärderingsförfaranden, utvärderar användningen av hänvisningar till kreditbetyg utfärdade av kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut i deras placeringspolicy och i tillämpliga fall motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på sådana kreditbetyg.

Denna ändring i tjänstepensionsdirektivet bör – i likhet med motsvarande ändringar i UCITS-direktivet och AIFM-direktivet – ses tillsam-

mans med nya artikel 5a.2 i förordningen om kreditvärderingsinstitut (se artikel 1.6 i ändringsförordningen). Enligt sistnämnda artikel ska nämligen behöriga sektorsmyndigheter som svarar för tillsynen över tjänstepensionsinstitut och andra finansiella företag som avses i artikel 4.1 första stycket i förordningen (bl.a. kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag, fondbolag, AIF-förvaltare och centrala motparter), med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos deras verksamhet, övervaka att deras kreditriskbedömningsförfaranden är adekvata, bedöma användningen av hänvisningar till kreditbetyg i avtal och, när det är lämpligt, uppmana dem att motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på kreditbetyg, i enlighet med specifik sektorslagstiftning. Finansinspektionen ska enligt 34 § första stycket tryggandelagen utöva tillsynen över att de berörda pensionsstiftelserna förvaltas i enlighet med de bestämmelser om placering m.m. i den lagen som har sin grund i tjänstepensionsdirektivet samt i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av någon av dessa bestämmelser. Det innebär att det är Finansinspektionen som är den behöriga myndigheten i Sverige för tillsyn över tjänstepensionsinstitut som avses i artikel 18.1a i tjänstepensionsdirektivet och således också den behöriga sektorsmyndighet som avses i nya artikel 5a.2 i förordningen om kreditvärderingsinstitut (se artikel 1.6 i ändringsförordningen). Den övervakning som Finansinspektionen ska utföra enligt nya artikel 18.1a i tjänstepensionsdirektivet ska ingå som en del i den tillsyn som inspektionen utövar över de berörda pensionsstiftelserna. Enligt promemorian framstår det därför som lämpligt att artikel 18.1a såvitt avser pensionsstiftelser genomförs i ett tillägg i tryggandelagen där det anges att Finansinspektionen även ska övervaka lämpligheten i berörda pensionsstiftelsers kreditvärderingsförfaranden och deras användning av hänvisningar i placeringsriktlinjerna till kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut. Eftersom det är fråga om den tillsyn som Finansinspektionen ska utöva över sådana pensionsstiftelser bör tillägget enligt promemorian tas in i en ny paragraf i anslutning till 34 § nämnda lag, som innehåller bestämmelser om tillsyn över sådana stiftelser. I 35 § samma lag regleras Finansinspektionens möjligheter att vidta åtgärder mot en sådan pensionsstiftelse. Finansinspektionen bör enligt promemorian få förelägga pensionsstiftelsen eller styrelsen att vidta rättelse, om inspektionen finner att pensionsstiftelsens kreditvärderingsförfaranden eller dess användning av hänvisningar i placeringsriktlinjerna till kreditbetyg inte är lämpliga. Sveriges advokatsamfund anser att de i promemorian föreslagna särskilda tillsynsbestämmelserna bör utgå med hänsyn till att Finansinspektionen redan har tillsyn över samtliga bestämmelser i lagar och andra föreskrifter som reglerar de berörda företagens verksamhet. Advokatsamfundet nämner som exempel tillsynsbestämmelsen i 10 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder. Tillsynsbestämmelsen i tryggandelagen (34 §) är emellertid inte utformad på samma sätt som tillsynsbestämmelserna i FRL (14 kap. 2 §), lagen om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (13 kap. 1 §). Detsamma gäller beträffande bestämmelsen om ingripande i tryggandelagen (35 §). Enligt 34 § 17

tryggandelagen ska Finansinspektionen utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som omfattas av tjänstepensionsdirektivet förvaltas i enlighet med de paragrafer i samma lag som anges i den bestämmelsen samt i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av någon av de angivna bestämmelserna. Av 35 § tryggandelagen följer att Finansinspektionen ska förelägga pensionsstiftelsen eller styrelsen att vidta rättelse bl.a. om avvikelse skett från någon av de bestämmelser som anges i 34 § första stycket. Finansinspektionens tillsyn omfattar således inte att en sådan pensionsstiftelse förvaltas i enlighet med andra författningar som reglerar verksamheten än de som anges i den lagen. För verksamheten i en pensionsstiftelse som omfattas av tjänstepensionsdirektivet gäller emellertid även förordningen om kreditvärderingsinstitut. Regeringen anser därför att det i tryggandelagen bör införas särskilda bestämmelser om tillsyn och ingripande. Beträffande Finansinspektionens övervakning av försäkringsföretags kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut i verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring instämmer regeringen med Advokatsamfundet. Nuvarande bestämmelser om tillsyn i FRL omfattar även sådan verksamhet. Av 14 kap. 2 § FRL följer att Finansinspektionen har tillsyn över försäkringsföretag. Tillsynen omfattar bl.a. att verksamheten drivs enligt den lagen och andra författningar som reglerar ett försäkringsföretags näringsverksamhet. Förordningen om kreditvärderingsinstitut är ett exempel på en författning som reglerar ett försäkringsföretags näringsverksamhet och Finansinspektionens tillsyn omfattar således även efterlevnaden av reglerna i den förordningen. Det är därför inte nödvändigt att införa en särskild bestämmelse i FRL om tillsyn över lämpligheten i försäkringsföretags kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut. Enligt Kammarrätten i Stockholm framgår det inte tydligt vilka möjligheter Finansinspektionen har att ingripa mot ett försäkringsföretag i sin övervakning av företagets kreditvärderingsförfarande och användning av kreditbetyg. Av 16 kap. 1 § första stycket 1 FRL följer att Finansinspektionen ska ingripa bl.a. om ett försäkringsföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt den lagen eller andra författningar som reglerar företagets näringsverksamhet. Som nämns ovan är förordningen om kreditvärderingsinstitut ett exempel på en sådan författning. Av nya artikel 5a.1 i den förordningen följer att de tjänstepensionsinstitut och andra finansiella företag som avses i artikel 4.1 första stycket i samma förordning (bl.a. kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag, fondbolag, AIF-förvaltare och centrala motparter) ska göra sin egen kreditriskbedömning och inte ensidigt eller mekaniskt får förlita sig på kreditbetyg vid bedömningen av en enhets eller ett finansiellt instruments kreditvärdighet (se artikel 1.6 i ändringsförordningen). Om ett försäkringsföretag har åsidosatt dessa krav i förordningen, ska Finansinspektionen således ingripa. Enligt 16 kap. 2 § FRL sker ingripande genom bl.a. utfärdande av föreläggande att vidta rättelse inom viss tid, genom förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning. Om en överträdelse är allvarlig ska försäkringsföretagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Med hänsyn till det anförda bör det enligt 18 regeringens uppfattning framgå tillräckligt tydligt av FRL vilka möjlig-

heter som Finansinspektionen har att ingripa mot ett försäkringsföretag i sin tillsyn över företagets kreditvärderingsförfarande och användning av kreditbetyg. I och med att det i propositionen inte föreslås någon ändring i FRL blir det inte längre aktuellt att, som Svenska försäkringsförmedlares förening föreslår, överväga att utforma förslagen om ändring i tryggandelagen och FRL likalydande. Föreningen anser även att det vore lämpligt att i tryggandelagen och FRL uttryckligen ange att berörda pensionsstiftelser och försäkringsföretag inte ensidigt eller mekaniskt ska förlita sig på kreditbetyg. Det skulle enligt föreningen i så fall också bli tydligare för dem som ska tillämpa lagarna och stämma bättre överens med hur ändringsdirektivet i övrigt föreslås bli genomfört i svensk rätt. Som konstaterats ovan följer det emellertid av nya artikel 5a i förordningen om kreditvärderingsinstitut att sådana pensionsstiftelser och försäkringsföretag ska göra sin egen kreditriskbedömning och inte ensidigt eller mekaniskt får förlita sig på kreditbetyg. En EU-förordning är direkt tillämplig och den varken ska eller får genomföras i nationell rätt. Några sådana tillägg i tryggandelagen och FRL som föreningen föreslår får därför inte göras.

5.2 UCITS-direktivet – fondbolag och värdepappersfonder

Regeringens förslag: Fondbolag ska inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfonds tillgångar. Regeringens bedömning: De nya reglerna i UCITS-direktivet om tillsynsmyndigheternas övervakning av fondbolags kreditvärderingsförfaranden och användning av kreditbetyg kräver inte någon lagstiftningsåtgärd.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens såvitt avser fondbolagens skyldigheter. Promemorians förslag avviker från regeringens genom att det i promemorian föreslås en ny, särskild bestämmelse i lagen om värdepappersfonder om att Finansinspektionen ska övervaka lämpligheten i fondbolags kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfonds tillgångar. Remissinstanserna: Fondbolagens förening anser att det är oklart hur förslagen förhåller sig till ändringsförordningen och att den reglering av tillsyn av kreditvärderingsförfaranden som föreslås måste utvecklas ytterligare. Ändringsdirektivets utformning skulle kunna tolkas som att det just vid tillsyn i samband med kreditvärderingsförfaranden ska införas en proportionalitetsbedömning av fondernas komplexitet och omfattning, vilket i så fall bör framgå av lagen. Föreningen anser att det är positivt att det i promemorian poängteras att någon förändring i sak av regelverket inte är avsedd. Det kan dock därmed ifrågasättas om de ändringar som promemorian föreslår verkligen är nödvändiga. Det är också problem-

atiskt att samma reglering går att återfinna i två bindande regelverk utan att någon skillnad i tolkningen eller omfattningen av regleringen är avsedd. En grundläggande princip för lagstiftningen inom EU är att någon dubbelreglering inte ska ske på nationell nivå av innehållet i en förordning. Om de krav som ställs i ändringsförordningen och i 5 kap. 2 § första meningen lagen om värdepappersfonders redan i dag är gällande torde Finansinspektionens tillsyn redan omfatta den verksamheten. Det följer redan av 10 kap. 1 § samma lag. Många av de områden Finansinspektionen utövar tillsyn över är angelägna och det är oklart varför just denna tillsyn ska behandlas separat. Eftersom inspektionens tillsyn över samtliga bestämmelser i lag och föreskrifter regleras i 10 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder anser föreningen att föreslagna 10 kap. 1 b § bör utgå. I ändringsdirektivet har till de behöriga myndigheternas tillsyn knutits en proportionalitetsbedömning beroende på omfattningen och komplexiteten av fonderna vilken är ny vad gäller tillsyn. Det är tydligt att man tänkt att fondbolags kreditvärderingsförfaranden får variera beroende på fondernas komplexitet och omfattning, någonting som snarare enligt föreningen borde komma till uttryck vad gäller fondbolagets skyldigheter än i förhållande till tillsynen. Oavsett detta anser föreningen att det bör tydliggöras i förarbetena hur ändringsdirektivets hänvisning till fondernas omfattning och komplexitet ska bedömas. Sveriges advokatsamfund anser att de föreslagna särskilda tillsynsbestämmelserna bör utgå. Enligt Advokatsamfundets uppfattning framstår det som oklart varför just denna typ av tillsyn behöver regleras särskilt. Finansinspektionen har redan tillsyn över samtliga bestämmelser i lag och föreskrifter (se t.ex. 10 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder). Svenska försäkringsförmedlares förening anser att om syftet med ändringsdirektivet endast är att poängtera vikten av lämplig hantering av kreditbetyg torde inte ett ändringsdirektiv behöva utfärdas, utan det skulle kunna framgå av riktlinjer från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa). Enligt föreningen synes det därför som att avsikten är att införa en ny bestämmelse vilket då även torde innebära att det är fråga om en ändring i sak, dvs. ett tillägg till vad ett företag under tillsyn bör beakta. Det synes överflödigt att införa ändringar i lagtext om dessa inte avser ändringar i sak. Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Fondbolags användning av kreditbetyg vid förvaltning av värdepappersfonder I UCITS-direktivet regleras fondbolag, värdepappersfonder och förvaringsinstitut för sådana fonder. Direktivet innehåller bl.a. krav på fondbolagens organisation, system och kapital. I direktivet finns även regler om exempelvis hur medel i värdepappersfonder får placeras samt den information som ska finnas för varje värdepappersfond. Reglerna i UCITS-direktivet har i svensk rätt genomförts i lagen (2004:46) om värdepappersfonder (se prop. 2002/03:150, jfr även prop. 2012/13:155). I lagen används för svenska förvaltare och fonder be- 20 greppen fondbolag och värdepappersfond för det som i UCITS-direktivet

betecknas förvaltningsbolag respektive fondföretag. Terminologin i lagen avviker således från den i UCITS-direktivet i dessa avseenden. Genom artikel 2.1 i ändringsdirektivet har det införts en ny andra mening i artikel 51.1 första stycket i UCITS-direktivet. Därigenom har första stycket följande lydelse. Ett förvaltnings- eller investeringsbolag ska använda ett förfarande för riskhantering som gör det möjligt för det att vid varje tidpunkt kontrollera och bedöma den risk som är knuten till positionerna och deras bidrag till den allmänna riskprofilen för fondbolagets portfölj. Framför allt ska det inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos fondföretags tillgångar.

Fondbolagens förening anser att det är oklart hur förslagen i promemorian förhåller sig till ändringsförordningen. Föreningen saknar ett tydligt resonemang kring relationen mellan reglerna i förordningen och ändringsdirektivet samt vad som avses i de respektive regleringarna. Svenska försäkringsförmedlares förening anser att om syftet med ändringsdirektivet endast är att poängtera vikten av lämplig hantering av kreditbetyg torde inte ett ändringsdirektiv behöva utfärdas, utan det skulle kunna framgå av riktlinjer från Esma eller Eiopa. Enligt föreningen synes det därför som att avsikten är att införa en ny bestämmelse vilket då även torde innebära att det är fråga om en ändring i sak, dvs. ett tillägg till vad ett företag under tillsyn bör beakta. Ändringen i artikel 51.1 första stycket i UCITS-direktivet ska ses mot bakgrund av nya artikel 5a.1 i förordningen om kreditvärderingsinstitut (se artikel 1.6 i ändringsförordningen). Enligt sistnämnda artikel ska nämligen fondbolag – i likhet med övriga finansiella företag som anges i artikel 4.1 första stycket i förordningen – göra sin egen kreditriskbedömning och de får inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg vid bedömningen av en enhets eller ett finansiellt instruments kreditvärdighet. Denna allmänna princip bör enligt skälen till ändringsdirektivet integreras i riskhanteringsprocesser och i system hos fondbolag när det gäller deras förvaltning av värdepappersfonder och anpassas till deras specifika förutsättningar (se skäl 2). I skälen anges vidare att åtgärderna i direktivet bör utgöra ett komplement till reglerna i förordningen om kreditvärderingsinstitut där det allmänna målet att minska investerares alltför stora förlitan på kreditbetyg fastställs samt att de bör göra det lättare att förverkliga det målet (se skäl 4). Reglerna i artikel 51.1 första stycket första meningen i UCITS-direktivet har i svensk rätt genomförts i 5 kap. 2 § första stycket lagen om värdepappersfonder (se prop. 2002/03:150 s. 313 samt notera att artikel 51.1 första stycket första meningen i 2009 års UCITS-direktiv motsvarar artikel 21.1 första meningen första ledet i 1985 års UCITS-direktiv, rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper [fondföretag]). I ändringsdirektivet har det endast gjorts en mindre ändring i artikel 51.1 första stycket första meningen. I detta sammanhang kan det noteras att i den svenskspråkiga

versionen av direktivet är de två sista orden i första meningen efter ändringen ”fondbolagets portfölj”. I den engelska språkversionen anges emellertid ”the portfolio of a UCITS”, vilket med den terminologi som används i den svenska språkversionen av direktivet innebär ”ett fondföretags portfölj”. I 5 kap. 2 § första stycket lagen om värdepappersfonder är det dock i likhet med i den engelska språkversionen av direktivet fondens portfölj som avses och inte fondbolagets. Ändringen i artikel 51.1 första stycket första meningen föranleder därför inte någon ändring i den bestämmelsen. Den nya andra meningen i artikel 51.1 första stycket i UCITS-direktivet inleds med ”framför allt”. Det torde innebära att det som anges där inte bör ses som något nytt, tillkommande krav utan endast som en poängtering av de krav som redan gäller i dag enligt första meningen. Ett fondbolag som ensidigt eller mekaniskt förlitar sig på kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut uppfyller knappast kraven i första meningen. Det skulle i så fall innebära att tillägget av den andra meningen inte bör betraktas som någon ändring i sak i förhållande till det som gäller i dag beträffande fondbolags system för riskhantering utan enbart en poängtering av den risk som övertro på kreditbetyg innebär. Genom ändringsdirektivet har emellertid även artikel 51.4 i UCITSdirektivet ändrats på så sätt att det har införts ett nytt andra stycke (en motsvarande ändring har även gjorts i artikel 15.5 i AIFM-direktivet). Den ändringen avser kommissionens befogenhet att anta delegerade akter för att specificera kriterier för att bedöma lämpligheten i det förfarande för riskhantering som används av fondbolaget i enlighet med artikel 51.1 första stycket. Enligt det nya andra stycket i artikel 51.4 ska nämnda kriterier säkerställa att fondbolaget förhindras från att ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg, som avses i artikel 51.1 första stycket, för att bedöma kreditvärdigheten hos fondens tillgångar. De allmänna skyldigheterna enligt nya artikel 5a.1 i förordningen om kreditvärderingsinstitut gäller, som nämns ovan, således fondbolag, AIFförvaltare och alla andra finansiella företag som anges i artikel 4.1 första stycket i samma förordning. För att ytterligare tydliggöra denna allmänna skyldighet anges den även i artikel 51.1 första stycket andra meningen i UCITS-direktivet (och också i artikel 15.2 första stycket andra meningen i AIFM-direktivet). Detta har troligen gjorts främst för att klargöra att kommissionen får anta delegerade akter och i dessa, vid behov, ange detaljerade regler med krav på fondbolagens riskhanteringssystem särskilt såvitt avseende användningen av kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut. Delegerade akter är bindande för berörda företag till skillnad från riktlinjer från Esma och Eiopa. Frågan är då hur ändringen i artikel 51.1 första stycket i UCITSdirektivet bör genomföras i svensk rätt. Enligt 13 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om det system för riskhantering som ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena samma lag. Finansinspektionen får enligt 18 § 21 förordningen (2013:588) om värdepappersfonder meddela föreskrifter om det system för riskhantering som ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena lagen om värdepappersfonder. Detta innebär att det med stöd av det bemyndigan- 22 det i och för sig skulle vara möjligt att i myndighetsföreskrifter genom-

föra reglerna i den nya andra meningen i artikel 51.1 första stycket. En lösning som framstår som både mer konsekvent och dessutom tydligare är emellertid om samtliga regler i artikel 51.1 första stycket genomförs enhetligt i lag. Det bör därför på motsvarande sätt som har gjorts i artikel 51.1 första stycket i UCITS-direktivet införas en ny andra mening i 5 kap. 2 § första stycket lagen om värdepappersfonder där det anges att fondbolag inte ensidigt eller mekaniskt ska förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfonds tillgångar.

Övervakning av fondbolags användning av kreditbetyg Genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet har det införts en ny punkt 3a i artikel 51 i UCITS-direktivet. Den nya punkten har följande lydelse. Med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos de övervakade fondbolagens verksamhet, ska de behöriga myndigheterna övervaka lämpligheten i förvaltnings- och investeringsbolagens kreditvärderingsförfaranden, utvärdera användningen av hänvisningar till kreditbetyg, som avses i punkt 1 första stycket, i fondbolagens placeringsinriktningar och i tillämpliga fall motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på sådana kreditbetyg.

När det gäller denna ändring i artikel 51 i UCITS-direktivet gör regeringen samma bedömning som beträffande motsvarande ändring i artikel 18 i tjänstepensionsdirektivet i fråga om tillsyn över försäkringsföretags kreditvärderingsförfaranden i verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring, se avsnitt 5.1. Som Fondbolagens förening och Sveriges advokatsamfund framför omfattar Finansinspektionens tillsyn över fondbolag enligt 10 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder att verksamheten drivs enligt bl.a. den lagen och andra författningar som reglerar fondbolags verksamhet. Även Finansinspektionens övervakning av lämpligheten i fondbolags kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfonds tillgångar inbegrips således i den allmänna bestämmelsen om den tillsyn som inspektionen ska utöva över fondbolag enligt 10 kap. 1 §. Fondbolagens förening hänvisar till att i ändringsdirektivet har det till de behöriga myndigheternas tillsyn knutits en proportionalitetsbedömning beroende på omfattningen och komplexiteten av fonderna, vilken är ny vad gäller tillsyn. Det är enligt föreningen tydligt att man tänkt att fondbolags kreditvärderingsförfaranden får variera beroende på fondernas komplexitet och omfattning, men det är snarare något som borde komma till uttryck när det gäller fondbolagets skyldigheter än i förhållande till tillsynen. Oavsett detta anser föreningen att det bör tydliggöras i förarbetena hur ändringsdirektivets hänvisning till fondernas omfattning och komplexitet ska bedömas. Hur Finansinspektionen och motsvarande tillsynsmyndigheter i andra länder inom EES ska utföra sin tillsyn över fondbolags kreditvärderingsförfaranden är en fråga som bör behandlas närmare i Esma. I ändringsförordningen anges att Esma bör verka för en enhetlig tillsynspraxis på detta område (se skäl 3). Esma ska nämligen enligt artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 novem-

ber 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (Esma-förordningen) bl.a. bidra till en konsekvent tillämpning av rättsligt bindande EU-rättsakter, särskilt genom att bidra till en gemensam tillsynskultur. Vidare anges att Esma ska säkerställa konsekvent, ändamålsenlig och effektiv tillämpning av bl.a. UCITS-direktivet och AIFMdirektivet, förebygga tillsynsarbitrage samt säkerställa en verkningsfull och enhetlig tillsyn av finansmarknadsaktörer. I avvaktan på att det etableras en harmoniserad tillsynspraxis på detta område ankommer det i första hand på Finansinspektionen att inom sin tillsynsverksamhet göra bedömningen av hur fondernas art, omfattning och komplexitet bör påverka tillsynen. Enligt regeringens bedömning borde faktorer såsom andelen av fondernas tillgångar som är förenade med kreditrisk eller som har kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut kunna beaktas eller om placeringen i tillgångarna görs inom ramen för aktiv förvaltning eller enbart i syfte att följa ett visst index.

5.3 AIFM-direktivet – AIF-förvaltare och alternativa investeringsfonder

Regeringens förslag: AIF-förvaltare ska inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en alternativ investeringsfonds tillgångar. Regeringens bedömning: De nya reglerna i AIFM-direktivet om tillsynsmyndigheternas övervakning av AIF-förvaltares kreditvärderingsförfaranden och användning av kreditbetyg kräver inte någon lagstiftningsåtgärd.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens såvitt avser AIF-förvaltarnas skyldigheter. Promemorians förslag avviker från regeringens genom att det i promemorian föreslås en ny, särskild bestämmelse i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder om att Finansinspektionen ska övervaka lämpligheten i AIF-förvaltares kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en alternativ investeringsfonds tillgångar. Remissinstanserna: Fondbolagens förening anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till ändringsförordningen, som är bindande för fondbolag och AIF-förvaltare. Sveriges advokatsamfund anser att de föreslagna särskilda tillsynsbestämmelserna bör utgå. Enligt Advokatsamfundets uppfattning framstår det som oklart varför just denna typ av tillsyn behöver regleras särskilt. Finansinspektionen har redan tillsyn över samtliga bestämmelser i lag och föreskrifter. Svenska försäkringsförmedlares förening anför liknande synpunkter som beträffande ändringarna som rör fondbolag och värdepappersfonder (se avsnitt 5.2). Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) instämmer med förslagen. Föreningen konstaterar att s.k. private equity-fonders verksamhet huvud-

sakligen består i att investera eget kapital i onoterade bolag. Detta innebär att sådana fonder vanligen inte exponeras mot den typ av kreditrisker som förekommer på den övriga finansmarknaden. Följaktligen använder sig sådana fonder av kreditbetyg i mycket liten utsträckning. Där kreditbetyg huvudsakligen kan förekomma är hos vissa typer av Private Equity-fonder med en särskild inriktning, t.ex. fonder som investerar i lån (s.k. debt funds). Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

AIF-förvaltares användning av kreditbetyg vid förvaltning av alternativa investeringsfonder I AIFM-direktivet regleras AIF-förvaltare, förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder samt förvaringsinstitut för sådana fonder. Direktivet har stora likheter med UCITS-direktivet när det gäller de krav som ställs på fondförvaltarna, dvs. AIF-förvaltare respektive fondbolag. Till skillnad från UCITS-direktivet innehåller AIFM-direktivet inte någon egentlig fondreglering, exempelvis finns det inte några placeringsregler för alternativa investeringsfonder. I AIFM-direktivet finns det dock krav på den information som ska finnas för varje alternativ investeringsfond, vilket kan betraktas som en form av fondreglering. Reglerna i AIFM-direktivet har i svensk rätt genomförts i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (se prop. 2012/13:155). I lagen används begreppet alternativ investeringsfond i stället för begreppet AIF-fond som används i den svenska språkversionen av AIFM-direktivet. Genom artikel 3.1 i ändringsdirektivet har det införts en ny andra mening i artikel 15.2 första stycket i AIFM-direktivet. Därigenom har första stycket följande lydelse. AIF-förvaltare ska införa lämpliga riskhanteringssystem för att på ett tillfredsställande sätt identifiera, mäta, hantera och övervaka alla risker som är relevanta för varje AIF-fonds investeringsstrategi och för vilka fonden är exponerad eller kan komma att exponeras. Framför allt ska AIFförvaltare inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos AIF-fondernas tillgångar.

Reglerna i artikel 15.2 första meningen i AIFM-direktivet har i svensk rätt genomförts i 8 kap. 4 § andra stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (se a. prop. s. 465 och 1032). Ändringen i artikel 15.2 i AIFM-direktivet bör på samma sätt som motsvarande ändring i artikel 51.1 första stycket i UCITS-direktivet genomföras i lag, och i anslutning till den bestämmelse som genomför artikeln i dess tidigare lydelse. Det bör därför införas en ny andra mening i 8 kap. 4 § andra stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder där det anges att AIF-förvaltare inte ensidigt eller mekaniskt ska förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en alternativ investeringsfonds tillgångar.

Fondbolagens förenings och Svenska försäkringsförmedlares förenings synpunkter om hur ändringsdirektivet och förslagen förhåller sig till ändringsförordningen behandlas i avsnitt 5.2.

Övervakning av AIF-förvaltares användning av kreditbetyg Genom artikel 3.2 i ändringsdirektivet har det införts en ny punkt 3a i artikel 15 i AIFM-direktivet. Den nya punkten har följande lydelse. Med beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos AIFfondernas verksamhet, ska de behöriga myndigheterna övervaka lämpligheten i AIF-förvaltarnas kreditvärderingsförfaranden, utvärdera användningen av hänvisningar till kreditbetyg, som avses i punkt 2 första stycket, i AIF-fondernas investeringsstrategier och i tillämpliga fall motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på sådana kreditbetyg.

När det gäller denna ändring i artikel 15 i AIFM-direktivet gör regeringen samma bedömning som beträffande motsvarande ändringar i artikel 18 i tjänstepensionsdirektivet i fråga om tillsyn över försäkringsföretags kreditvärderingsförfaranden i verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring och artikel 51 i UCITS-direktivet, se avsnitten 5.1 och 5.2. Som Sveriges advokatsamfund framför omfattar Finansinspektionens tillsyn över AIF-förvaltare enligt 13 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder att verksamheten drivs enligt bl.a. den lagen och andra författningar som reglerar AIF-förvaltares verksamhet. Även Finansinspektionens övervakning av lämpligheten i AIF-förvaltares kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en alternativ investeringsfonds tillgångar inbegrips således i den allmänna bestämmelsen om den tillsyn som inspektionen ska utöva över AIF-förvaltare enligt 13 kap. 1 §.

6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 21 december 2014.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att erinra mot det. Skälen för regeringens förslag: Ändringsförordningen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) den 31 maj 2013. I artikel 2 i förordningen anges att den träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i EUT samt att den till alla delar är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Det innebär att förordningen trädde i kraft den 20 juni 2013. Enligt artikel 2 ska emellertid flera artiklar i förordningen börja tillämpas först vid senare tidpunkter. Från och med den 1 juni 2018 ska artikel 1.7a, 1.9, 1.10 och 1.11 i ändringsförordningen tillämpas med avseende på artikel 8d i förordningen om kreditvärderingsinstitut samt artikel 1.12 och 1.27 i ändringsförordningen tillämpas avseende på den bedömning som anges i artiklarna 4.3 b och 5.6 b andra stycket i förordningen om kreditvärderingsinstitut. Från och med den 21 juni 2014 ska artikel 1.8 i ändringsförordningen i förening med artikel 6a.1 a i förordningen om kreditvärderingsinstitut tillämpas med avseende på aktieägare eller delägare i kreditvärderingsinstitut som den 15 november 2011 innehade 5 procent eller mer av kapitalet i fler än ett kreditvärderingsinstitut. Artikel 1.15 i ändringsförordningen ska tillämpas från och med den 21 juni 2015. Några lagändringar till följd av ändringsförordningen föreslås inte i propositionen. I propositionen föreslås att ändringsdirektivet genomförs genom ändringar i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, se avsnitt 5. Enligt artikel 4 i direktivet ska medlemsstaterna ha infört nödvändiga ändringar i nationell rätt till följd av det senast den 21 december 2014. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 21 december 2014.

7 Förslagens konsekvenser

7.1 Inledning

Förslagen i propositionen syftar till att genomföra ändringsdirektivet i svensk rätt. Nedan redogörs för de konsekvenser som de förslagen bedöms medföra. De konsekvenser som följer direkt av ändringsförordningen behandlas emellertid inte i propositionen.

7.2 Förslagens syfte och alternativa lösningar

Förslagen i propositionen innebär att ändringar görs i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Enligt bedömningen i propositionen finns det inte några alternativa lösningar för att genomföra ändringsdirektivet i svensk rätt. De föreslagna nya bestämmelserna skulle visserligen kunna tas in i förordning eller myndighetsföreskrifter i stället för i lag. Det skulle emellertid inte innebära någon skillnad i sak för dem som berörs av dem. Däremot skulle det innebära en reglering som inte är lika konsekvent och tydlig som den som föreslås i propositionen. Senast den 21 december 2014 ska medlemsstaterna ha infört de bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra ändringsdirektivet. Genom de föreslagna lagändringarna tillgodoses direktivets krav på genomförande i nationell rätt. Om Sverige inte genomför direktivet i rätt tid är det sannolikt att Europeiska kommissionen inleder ett förfarande om fördragsbrott.

7.3 Berörda företag och andra aktörer

Förslagen i propositionen berör fondbolags och AIF-förvaltares användning av kreditbetyg utfärdade av kreditvärderingsinstitut i förvaltningen av värdepappersfonder respektive alternativa investeringsfonder, se avsnitten 5.2 och 5.3. Förslagen berör även Finansinspektionens tillsyn över sådana pensionsstiftelser och sådan tjänstepensionsverksamhet samt över fondbolags och AIF-förvaltares förvaltning av värdepappersfonder respektive alternativa investeringsfonder, se avsnitt 5. Enligt Finansinspektionens företagsregister finns det 74 pensionsstiftelser, 32 rikstäckande försäkringsbolag som tillhandahåller livförsäkringar och 9 rikstäckande försäkringsbolag som tillhandahåller unitlinked försäkringar samt 71 fondbolag som förvaltar sammanlagt 546 värdepappersfonder och 308 specialfonder. Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder trädde i kraft den 22 juli 2013. Finansinspektionen har nyligen beslutat om tillstånd för två AIF-förvaltare.

7.4 Konsekvenser för berörda företag

Regelrådet anser att de föreslagna reglerna är mycket otydliga och att det saknas en beskrivning av vad de föreslagna reglerna i praktiken kommer att innebära för berörda företag. Likaså saknas beräkningar av de eventuella administrativa kostnader som en sådan utökad kontroll kan leda till för berörda företag. I avsaknad av dessa uppgifter kan Regelrådet inte bedöma om förslaget uppnås på ett enkelt sätt och till en, relativt sett, låg administrativ kostnad för företag. Regelrådet avstyrker därför förslaget. De ändringar i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som föreslås i propositionen bedöms inte innebära att det jämfört med i dag ställs upp några ytterligare krav på pensionsstiftelser som omfattas av tjänstepensionsdirektivet eller på fondbolag och AIFförvaltare när det gäller deras riskhanteringssystem och användning av kreditbetyg när de beslutar om placeringen av medlen i de värdepappersfonder respektive alternativa investeringsfonder som de förvaltar, se avsnitt 5. De tillägg i reglerna om fondbolags och AIF-förvaltares riskhantering i UCITS-direktivet respektive AIFM-direktivet som har gjorts genom ändringsdirektivet, vilka föreslås bli genomförda i svensk rätt på så sätt att det införs motsvarande tillägg i bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, bedöms endast som en poängtering av de krav som redan gäller i dag i dessa avseenden i fondbolags och AIF-förvaltares verksamhet. Med hänsyn härtill torde dessa förslag enligt regeringens uppfattning inte innebära några ökade administrativa kostnader för berörda företag. Som framgår av avsnitt 7.2 måste ändringsdirektivet genomföras i svensk rätt. Enligt regeringens uppfattning torde det inte ha någon betydelse för eventuella administrativa kostnader för berörda företag i vilken form som de materiella reglerna i ändringsdirektivet genomförs i svensk rätt. Förslagen innebär inte att det ställs upp några ytterligare krav på pensionsstiftelser som omfattas av tjänstepensionsdirektivet (se 9 a § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.) eller på försäkringsföretags tjänstepensionsverksamhet. Förslagen bedöms inte heller i övrigt medföra några konsekvenser för sådana pensionsstiftelser eller för fondbolag och AIF-förvaltare.

7.5 Konsekvenser för investerare

Förslagen i propositionen bedöms inte medföra några påtagliga konsekvenser för de företag som har satt av pengar i en pensionsstiftelse som omfattas av tjänstepensionsdirektivet eller för dem som har tjänstepension som tryggas av en sådan stiftelse eller som har tjänstepension hos ett försäkringsföretag. Inte heller för dem som äger andelar i värdepappersfonder eller i alternativa investeringsfonder bedöms förslagen medföra några påtagliga konsekvenser. Förslagen bedöms dock i viss mån kunna bidra till att förstärka investerarskyddet för fondsparare

genom de uttryckliga krav som ställs på fondbolag och AIF-förvaltare att inte ensidigt förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut när de förvaltar värdepappersfonder respektive alternativa investeringsfonder. Även tydliggörandet av Finansinspektionens uppgift att övervaka användningen av kreditbetyg bedöms kunna bidra till ett förstärkt skydd både när det gäller de som har tjänstepensioner och de som investerar i värdepappersfonder eller alternativa investeringsfonder.

7.6 Konsekvenser för det allmänna

De förslag som lämnas i denna proposition bedöms inte ge några effekter på samhällsekonomin. Enligt Svenska försäkringsförmedlares förenings uppfattning synes förslaget medföra en ökad arbetsbörda för Finansinspektionen. Genom förslagen tydliggörs att Finansinspektionens tillsyn enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. även omfattar övervakningen av kreditvärderingsförfaranden och användningen av kreditbetyg i pensionsstiftelsers verksamhet. Finansinspektionens tillsyn enligt gällande bestämmelser i lagen om värdepappersfonder, försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder omfattar kreditvärderingsförfaranden och användningen av kreditbetyg i försäkringsföretags tjänstepensionsverksamhet samt fondbolags och AIF-förvaltares fondförvaltning. Den arbetsbörda som detta kan medföra bedöms dock inte vara av sådan omfattning att den föranleder ett ökat behov av resurser för Finansinspektionen. Eventuella ökade kostnader för Finansinspektionen på grund härav ska hanteras inom för myndigheten befintliga budgetramar. Finansinspektionens beslut enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen om värdepappersfonder, försäkringsrörelselagen och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt Kammarrättens i Stockholm uppfattning framstår det som sannolikt att Finansinspektionens utökade tillsynsansvar kommer att medföra ett ökat antal mål till främst Förvaltningsrätten i Stockholm och därmed även till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrättens erfarenhet av mål från Finansinspektionen är dessutom att de i regel rör komplexa regelverk och innehåller tämligen vidlyftiga utredningar. Kammarrätten anser därför att domstolarna måste garanteras ekonomiska resurser för att täcka eventuella ökade kostnader. De lagändringar som föreslås bedöms emellertid inte medföra någon påtaglig ökning av antalet mål hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuella budgetära konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna hanteras därför inom de befintliga budgetramarna. Regeringen avser emellertid att följa hur måltillströmningen utvecklas hos de berörda domstolarna. I nuläget kan det inte förutses att de förslag som lämnas i propositionen medför några ytterligare konsekvenser för det allmänna.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/1

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 462/2013

av den 21 maj 2013

om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR här förordningen kompletterar det gällande regelverket ANTAGIT DENNA FÖRORDNING för kreditvärderingsinstitut. Vissa av de viktigaste frågor­ na, såsom intressekonflikter till följd av modellen där emittenten betalar och information om strukturerade fi­ med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­ nansiella instrument, har tagits upp och regelverket kom­ sätt, särskilt artikel 114, mer att behöva ses över efter att ha gällt under en viss tid som är rimlig för att bedöma huruvida dessa frågor åt­ gärdats helt och hållet. Den nuvarande statsskuldskrisen med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, har under tiden visat på behovet av att särskilt se över transparensen, förfaranden och tidpunkten för offentlig­ görande avseende kreditbetyg på statspapper. efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio­ nella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ), (2) I Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2011 om kreditvärderingsinstitut: framtidsutsikter ( 7 ) efterlystes ökad reglering av kreditvärderingsinstitut. Vid sitt infor­ med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit­ mella möte den 30 september och 1 oktober 2010 slog téns yttrande ( 2 ), Ekofinrådet fast att det krävs ytterligare insatser för att ta itu med ett antal frågor kring kreditvärderingsverksamhe­ ten, bland annat risken för alltför stor förlitan på kredit­ i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 3 ), och betyg och för intressekonflikter till följd av kreditvär­ deringsinstitutens ersättningsmodell. Europeiska rådet konstaterade vid sitt möte den 23 oktober 2011 att av följande skäl: det är nödvändigt att minska alltför stor förlitan på kre­ ditbetyg.

(1) I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 ( 4 ) föreskrivs att kreditvärderingsinstitut ska följa uppföranderegler för att minska möjliga intres­ sekonflikter, samt säkerställa hög kvalitet och tillfredsstäl­ (3) På det internationella planet fastställde rådet för finansiell lande transparens vad gäller kreditbetyg och kreditvär­ stabilitet (Financial Stability Board, FSB), där Europeiska deringsprocessen. Som ett resultat av de ändringar som centralbanken (ECB) är medlem, den 20 oktober 2010 infördes genom Europaparlamentets och rådets förord­ principer för att minska myndigheters och finansinstituts ning (EU) nr 513/2011 ( 5 ) har Europeiska tillsynsmyndig­ förlitan på kreditbetyg (nedan kallade FSB-principer ). FSBheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighe­ principerna godkändes vid G20:s toppmöte i Söul i no­ ten) (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och rå­ vember 2010. Det är därför lämpligt att de behöriga dets förordning (EU) nr 1095/2010 ( 6 ), fått befogenhet sektorsmyndigheterna bedömer marknadsdeltagarnas att registrera och övervaka kreditvärderingsinstitut. Den praxis och verkar för att dessa marknadsdeltagare mildrar effekterna av sådan praxis. Behöriga sektorsmyndigheter ( 1 ) EUT C 167, 13.6.2012, s. 2. bör besluta om åtgärder för sådan påverkan. Esma, i ( 2 ) EUT C 181, 21.6.2012, s. 68. förekommande fall i samarbete med Europeiska tillsyns­ ( 3 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 januari 2013 (ännu ej myndigheten (Europeiska bankmyndigheten), inrättad ge­ offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 maj 2013. nom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ( 4 ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 1. ( 5 ) EUT L 145, 31.5.2011, s. 30. ( 6 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84. ( 7 ) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 24.

Bilaga 1

L 146/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

nr 1093/2010 ( 1 ), och med Europeiska tillsynsmyndighe­ (7) Kreditutsikters betydelse för investerare och emittenter ten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndig­ och deras påverkan på marknaderna kan jämföras med heten), inrättad genom Europaparlamentets och rådets kreditbetygs betydelse och påverkan. Alla krav i förord­ förordning (EU) nr 1094/2010 ( 2 ), bör verka för att un­ ning (EG) nr 1060/2009 som syftar till att säkerställa att derlätta konvergens av tillsynspraxis i enlighet med för­ kreditvärdering bedrivs korrekt, transparent och fritt från ordning (EU) nr 1095/2010 och inom ramen för den här intressekonflikter bör därför vara tillämpliga även på kre­ förordningen. ditutsikter. Enligt gällande tillsynspraxis är flera krav i förordningen tillämpliga på kreditutsikter. Den här för­ ordningen bör göra reglerna klarare och bidra till rätts­ säkerheten genom att införa en definition på kreditutsik­ ter och klargöra vilka särskilda bestämmelser som är till­ lämpliga på dessa kreditutsikter. Definitionen av kreditut­ sikter bör också omfatta åsikter om den troliga utveck­ (4) Kreditvärderingsinstitut bör upplysa investerarna om lingen på kort sikt för kreditbetyg, något som allmänt uppgifter avseende den sannolikhet för fallissemang kallas bevakningslistor ( credit watches ). som är förknippad med kreditbetyg och kreditutsikter på grundval av historiska resultat som offentliggjorts i det centrala register som Esma upprättat.

(8) På medellång sikt bör ytterligare åtgärder utvärderas för att avlägsna hänvisningar till kreditbetyg för reglerings­ (5) Enligt FSB- principerna bör centralbankerna bilda sig sin ändamål från regleringen av finansiella tjänster och ute­ egen uppfattning om kreditvärderingen beträffande de sluta riskviktning av tillgångar genom kreditbetyg. För finansiella instrument som de godtar i marknadsopera­ närvarande är dock kreditvärderingsinstitut viktiga aktö­ tioner, både som säkerhet och som direkta köp. Central­ rer på finansmarknaderna. Följaktligen är det särskilt vik­ bankspolicyer bör undvika mekaniska tillvägagångssätt tigt att säkerställa kreditvärderingsinstitutens och deras som skulle kunna leda till onödigt abrupta och stora kreditvärderings oberoende och integritet för att trygga förändringar i finansiella instruments godtagbarhet och deras trovärdighet bland marknadsaktörerna, särskilt in­ i nivån på värderingsavdrag som kan förvärra tröskel­ vesterare och andra användare av kreditbetyg. I förord­ effekterna. I sitt yttrande av den 2 april 2012 förklarade ning (EG) nr 1060/2009 föreskrivs att kreditvärderings­ ECB dessutom att den är fast besluten att stödja det institut ska vara registrerade och ska övervakas, eftersom gemensamma målet om att minska alltför stor förlitan deras tjänster har betydande inverkan på allmänintresset. på kreditbetyg. ECB ska i det sammanhanget regelbundet Till skillnad från investeringsanalys är kreditbetyg inte rapportera om de olika åtgärder som Eurosystemet vid­ bara åsikter om värdet eller priset på ett finansiellt in­ tagit för att minska förlitan på kreditbetyg. Enligt arti­ strument eller en finansiell förpliktelse. Kreditvärderings­ kel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktions­ institut är inte bara finansanalytiker eller investeringsråd­ sätt (EUF-fördraget) ska ECB till Europaparlamentet, rådet givare. Kreditvärderingsinstitut har ett regleringsvärde för och kommissionen samt till Europeiska rådet överlämna reglerade investerare som kreditinstitut, försäkringsbolag en årsrapport om verksamheten inom Europeiska central­ och andra institutionella investerare. Även om incitamen­ bankssystemet (ECBS) och om den monetära politiken ten till alltför stor förlitan på kreditbetyg håller på att såväl under de föregående som under de innevarande minskas, styr kreditbetyg fortfarande investeringsbeslut, åren. ECB:s ordförande ska lägga fram denna rapport särskilt till följd av asymmetrisk information och av ef­ för Europaparlamentet, som kan hålla en allmän debatt fektivitetsskäl. I detta sammanhang måste kreditvär­ på grundval av rapporten, och rådet. Vidare kunde ECB i deringsinstitut vara oberoende och måste uppfattas så dessa rapporter beskriva hur den har tillämpat FSB-prin­ av marknadsaktörerna, och deras värderingsmetoder ciperna och de alternativa bedömningsmekanismer som måste vara transparenta och uppfattas så. den använder.

(6) Unionen arbetar på att i ett första skede se över huruvida (9) Alltför stor förlitan på kreditbetyg bör minskas och alla hänvisningar till kreditbetyg i unionsrätten föranleder el­ automatiska effekter till följd av kreditbetyg bör gradvis ler kan föranleda att man ensidigt eller mekaniskt förlitar avlägsnas. Kreditinstitut och värdepappersföretag bör för­ sig på sådana kreditbetyg och i ett andra skede se över mås att införa interna förfaranden för att göra sina egna alla hänvisningar till kreditbetyg för regleringsändamål i kreditriskbedömningar och bör verka för att investerare unionsrätten i syfte att upphäva dem senast 2020, under själva gör en due diligence-granskning. Mot denna bak­ förutsättning att lämpliga alternativa kreditriskbedöm­ grund föreskriver denna förordning att finansinstitut inte ningar fastställs och införs. ensidigt eller mekaniskt bör förlita sig på kreditbetyg. Därför bör dessa kreditvärderingsinstitut undvika att ( 1 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12. ingå avtal där de ensidigt eller mekaniskt förlitar sig på ( 2 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48. kreditbetyg och bör undvika att i avtal utnyttja dem som

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/3

den enda parametern för att bedöma kreditvärdigheten av eftersom kreditvärderingsinstitutet kan bli för välvilligt investeringar eller för att bedöma huruvida man ska för­ inställt till den kreditvärderade enhetens önskemål. Under värva eller avyttra en investering. sådana förhållanden kan kreditvärderingsinstitutens opar­ tiskhet med tiden komma att ifrågasättas. Kreditvär­ deringsinstitut som ett emitterande företag utser och be­ talar har de facto ett incitament att ge det företaget eller dess låneinstrument alltför gynnsamma kreditbetyg för att bevara sin affärsrelation med emittenten. Även emit­ tenter har incitament att ha långvariga affärsrelationer, som exempelvis den inlåsningseffekt som består i att en emittent avstår från att byta kreditvärderingsinstitut, ef­ (10) Förordning (EG) nr 1060/2009 tillhandahöll redan en tersom det kan få investerare att tvivla på emittentens första uppsättning åtgärder för att ta itu med kreditvär­ kreditvärdighet. Detta problem uppmärksammades redan deringsinstitutens och deras kreditvärderings oberoende i förordning (EG) nr 1060/2009, där det krävs att kredit­ och integritet. Redan i den förordningen hade flera be­ värderingsinstitut tillämpar ett rotationssystem som möj­ stämmelser det som underliggande mål att garantera kre­ liggör en gradvis ändring av analysgrupper och kredit­ ditvärderingsinstitutens oberoende och att fastställa, han­ värderingskommittéer för att inte äventyra kreditvär­ tera och i möjligaste mån undvika eventuella intressekon­ deringsanalytikernas och personer som godkänner kredit­ flikter. Att den kreditvärderade enheten väljer ut och betygs oberoende. Dessa reglers effektivitet var dock i arvoderar kreditvärderingsinstitutet (modellen där emit­ hög grad beroende av hur man löst frågan om arbets­ tenten betalar) skapar inneboende intressekonflikter. sättet inom kreditvärderingsinstitutet, närmare bestämt Med den modellen har kreditvärderingsinstitutet incita­ avseende det faktiska oberoendet och professionalismen ment att ge emittenten goda kreditbetyg för att säkra hos kreditvärderingsinstitutets anställda gentemot kredit­ en varaktig affärsrelation för att garantera intäkter eller värderingsinstitutets egna affärsintressen. Dessa regler var säkra ytterligare arbete och inkomster. Dessutom kan inte utformade för att ge tredje parter tillräckliga garan­ relationerna mellan kreditvärderingsinstitutens och de tier för att intressekonflikter till följd av långvariga affärs­ kreditvärderade enheternas aktieägare skapa intressekon­ relationer effektivt skulle minskas eller undvikas. Ett sätt flikter som inte i tillräcklig utsträckning hanteras genom att uppnå detta skulle till exempel vara att begränsa den gällande regler. Resultatet blir att kreditbetyg som utfär­ period då ett kreditvärderingsinstitut får fortsätta lämna das med modellen där emittenten betalar kan uppfattas kreditbetyg för samma emittent eller dennes låneinstru­ som kreditbetyg som snarare passar emittenten, än som ment. Incitamenten att lämna fördelaktiga kreditbetyg för kreditbetyg som investeraren behöver. Det är viktigt att en viss emittent skulle avlägsnas om en tidsgräns infördes öka kraven på kreditvärderingsinstitutens oberoende för för avtalsförhållandet mellan kreditvärderingsinstitutet att öka tillförlitligheten hos kreditbetyg som utfärdas med och den emittent som kreditvärderas eller som emitterat modellen där emittenten betalar. de kreditvärderade låneinstrumenten. Med kravet på ro­ tation för kreditvärderingsinstitut som en normal och utbredd praxis på marknaden skulle man dessutom ef­ fektivt minska problemet med inlåsningseffekten. Slut­ ligen skulle rotation av kreditvärderingsinstitut påverka kreditvärderingsmarknaden positivt, eftersom det skulle underlätta nyinträden på marknaden och ge de verk­ samma kreditvärderingsinstituten möjligheter att utöka sin verksamhet till nya områden. (11) För att öka konkurrensen på en marknad som har do­ minerats av tre kreditvärderingsinstitut bör åtgärder vid­ tas för att uppmuntra utnyttjandet av mindre kreditvär­ deringsinstitut. Praxis under senare tid har varit att emit­ tenter eller anknutna tredje parter begär kreditbetyg från två eller flera kreditvärderingsinstitut och därför bör emittenten eller en anknuten tredje part, i de fall då två eller fler kreditbetyg begärs, överväga att utse åtminstone (13) Det är dock viktigt att tillämpningen av ett rotations­ ett kreditvärderingsinstitut som inte har mer än 10 % av system utformas så att systemets fördelar mer än upp­ den totala marknadsandelen och som emittenten eller en väger dess eventuella negativa följder. Till exempel kan anknuten tredje part anser vara i stånd att kreditvärdera rotation med korta intervaller medföra ökade kostnader emissionen eller enheten i fråga. för emittenter och kreditvärderingsinstitut, eftersom kost­ naden för kreditvärdering av en ny enhet eller ett nytt finansiellt instrument vanligtvis är högre än kostnaden för övervakning av ett kreditbetyg som redan har utfär­ dats. Det krävs även avsevärd tid och stora resurser att etablera sig som kreditvärderingsinstitut, antingen som nischaktör eller för att täcka alla tillgångsklasser. En fort­ löpande rotation av kreditvärderingsinstitut kunde dessutom få betydande effekter på kreditbetygens kvalitet (12) Kreditvärderingsmarknaden visar att kreditvärderingsinsti­ och kontinuitet. Lika viktigt är att tillräckliga skyddsåtgär­ tut och kreditvärderade enheter traditionellt ingår lång­ der bör användas vid tillämpningen av ett rotations­ variga affärsrelationer. Detta ökar risken för förtrolighet, system, så att marknaden gradvis kan anpassa sig, innan

Bilaga 1

L 146/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

systemet eventuellt utökas i framtiden. Detta kan uppnås denna mångfald ska få betydelse och för att undvika genom att systemets tillämpningsområde begränsas till självtillräcklighet hos både originatorer och kreditvär­ återvärdepapperiseringar, som är en begränsad källa för deringsinstitut, bör den maximala tidsperiod under vilken bankfinansiering, medan kreditbetyg som redan utfärdats kreditvärderingsinstitutet får utfärda kreditbetyg på åter­ även i fortsättningen kan följas upp på begäran, också värdepapperiseringar från samma originator begränsas till efter det att rotation har blivit obligatoriskt. Som en all­ en nivå som garanterar regelbundet förnyade bedöm­ män regel bör rotation således endast beröra nya åter­ ningar av kreditvärdigheten. Dessa faktorer samt behovet värdepapperiseringar med underliggande tillgångar från av att tillhandahålla viss kontinuitet i förhållningssättet samma originator. Kommissionen bör se över huruvida till kreditvärderingar innebär att en fyraårsperiod är det är lämpligt att behålla ett begränsat rotationssystem lämplig. Om minst fyra kreditvärderingsinstitut utses eller att också tillämpa det för andra tillgångsklasser, och har syftet för ett rotationssystem redan uppnåtts och i så fall om andra klasser motiverar en annan behandling således bör kravet att rotera inte tillämpas. För att säker­ när det gäller till exempel den tidsmässiga begräsningen ställa verklig konkurrens bör undantag endast vara till­ av ett avtalsförhållande. Om rotationssystemet införs för lämpliga när minst fyra av de utsedda kreditvärderings­ andra tillgångsklasser bör kommissionen bedöma om det instituten kreditvärderar en viss andel av originatorns är nödvändigt att införa ett krav på kreditvärderingsinsti­ utestående finansiella instrument. tutet att i slutet av maximiperioden för avtalsförhållandet överlämna information om emittenten och de kreditvär­ derade finansiella instrumenten (överlåtelsedokumenta­ tion) till det nya kreditvärderingsinstitutet.

(16) Det är lämpligt att utforma ett rotationssystem för åter­ värdepapperiseringar utifrån originatorn. Återvärdepappe­ riseringar emitteras genom specialföretag utan någon egentlig kapacitet att betala för skulden. Därför skulle (14) Det är lämpligt att införa rotation för kreditvärderings­ en rotation som är utformad utifrån emittenten göra marknaden för återvärdepapperiseringar. För det första är systemet verkningslöst. Däremot skulle ett rotations­ detta det segment av den europeiska värdepapperiserings­ system utifrån det medverkande institutet innebära att marknaden som har presterat undermåligt sedan undantaget nästan alltid skulle gälla. finanskrisen och därför är behovet av att ta itu med intressekonflikter är störst där. För det andra är kredit­ risken för återvärdepapperiseringar i allmänhet unik för varje transaktion medan kreditrisken för skuldinstrument som utfärdats av till exempel stora företag i hög grad beror på själva emittentens förmåga att betala för skul­ den. När en återvärdepapperisering görs är risken för att kunskap går förlorad genom att ett nytt kreditvärderings­ institut anlitas inte hög. Även om det för närvarande endast finns ett begränsat antal kreditvärderingsinstitut (17) Ett rotationssystem skulle kunna vara ett viktigt verktyg som är aktiva på kreditvärderingsmarknaden för återvär­ för att sänka inträdeshindren till kreditvärderingsmark­ depapperiseringar är den marknaden mer naturligt öppen naden för återvärdepapperiseringar. Det kunde dock sam­ för konkurrens och ett rotationssystem skulle kunna bli tidigt göra det svårare för nya marknadsaktörer att få en drivkraft för att skapa större dynamik på den mark­ fotfäste på marknaden, eftersom de inte skulle tillåtas naden. Kreditvärderingsmarknaden för återvärdepapperi­ att behålla sina kunder. Därför är det lämpligt att införa seringar domineras dessutom av några få stora kreditvär­ ett undantag från rotationssystemet för små kreditvär­ deringsinstitut men det finns andra aktörer som har deringsinstitut. byggt upp expertis på detta område.

(15) Regelbunden rotation av kreditvärderingsinstitut som ut­ (18) För att bli verkningsfullt måste rotationssystemet genom­ färdar kreditbetyg på återvärdepapperiseringar skulle öka föras på ett trovärdigt sätt. Rotationskravet skulle inte mångfalden när det gäller att bedöma kreditvärdighet. tjäna sitt syfte om ett tidigare kreditvärderingsinstitut Flera och olika åsikter, perspektiv och av kreditvär­ skulle få erbjuda kreditvärderingar av återvärdepapperise­ deringsinstitut använda metoder skulle ge mer varierande ringar från samma originator inom en alltför kort tids­ kreditbetyg och i slutändan förbättra bedömningen av period. Därför är det viktigt att fastställa en lämplig tids­ återvärdepapperiseringarnas kreditvärdighet. För att period, under vilken ett tidigare kreditvärderingsinstitut

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/5

inte får utses för att på nytt utfärda kreditbetyg på åter­ (20) Ett kreditvärderingsinstituts oberoende gentemot en kre­ värdepapperiseringar från samma originator. Perioden ditvärderad enhet berörs också av eventuella intressekon­ bör vara tillräckligt lång för att det nya kreditvärderings­ flikter mellan dess större aktieägare och den kreditvär­ institutet ska kunna tillhandahålla sina kreditvärderings­ derade enheten. Ett kreditvärderingsinstituts aktieägare tjänster effektivt, för att säkerställa att återvärdepapperi­ kan ingå i en kreditvärderad enhets eller en anknuten seringarna verkligen blir föremål för en ny granskning tredje parts ledning eller styrelse. Förordning (EG) med annan inriktning och för att garantera att det nya nr 1060/2009 täcker denna typ av situation bara när kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg ger tillräcklig kon­ det gäller intressekonflikter som vållas av kreditvär­ tinuitet. Samtidigt utgör tillgången på kreditvärderings­ deringsanalytiker, personer som godkänner kreditbetyg institut med tillräcklig expertis på återvärdepapperise­ eller andra anställda på kreditvärderingsinstitutet. Emel­ ringar en begränsning för denna tidsperiod om rotations­ lertid berör den förordningen inte potentiella intres­ systemet ska kunna fungera korrekt. Därför bör perio­ sekonflikter orsakade av kreditvärderingsinstituts aktieä­ dens längd vara proportionell, bör generellt vara lika lång gare eller delägare. För att befästa kreditvärderingsinstitu­ som det tidigare kreditvärderingsinstitutets utgångna av­ tens uppfattade oberoende gentemot kreditvärderade en­ tal, men bör inte vara längre än fyra år. heter, bör de gällande bestämmelser som fastställs i den förordningen om intressekonflikter orsakade av anställda på kreditvärderingsinstitut utvidgas till intressekonflikter orsakade av aktieägare eller delägare som äger betydande andelar i kreditvärderingsinstitutet. Därför bör kreditvär­ deringsinstitutet avstå från att utfärda kreditbetyg eller bör meddela att kreditbetyget kan ha påverkats, om en aktieägare eller delägare med 10 % av institutets röster också ingår i den kreditvärderade enhetens ledning eller styrelse eller har investerat i denna enhet om investe­ ringen är av en viss storlek. Dessutom bör det offentlig­ göras om en aktieägare eller delägare som innehar 5 % eller mer av kreditvärderingsinstitutets röster har investe­ rat i den kreditvärderade enheten eller ingår i den kredit­ värderade enhetens ledning eller styrelse, åtminstone om (19) Kravet på regelbunden rotation av kreditvärderingsinstitut investeringen är av en viss storlek. Dessutom bör en står i proportion till det eftersträvade målet. Kravet gäller aktieägare eller delägare som kan utöva betydande infly­ bara registrerade kreditvärderingsinstitut som är reglerade tande på kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet inte och som tillhandahåller en tjänst med inverkan på all­ tillhandahålla konsulttjänster eller rådgivning till den kre­ mänintresset (kreditbetyg som kan användas för regle­ ditvärderade enheten eller en anknuten tredje part när det ringsändamål) enligt modellen där emittenten betalar gäller dess företagsstruktur, juridiska struktur, tillgångar, och för en viss tillgångsklass (återvärdepapperiseringar). skulder eller verksamhet. Förmånen av att få ett erkännande av att dess tjänster spelar en viktig roll för regleringen av marknaden för finansiella tjänster och det godkänts för att fullgöra denna uppgift, ger upphov till ett behov av att iaktta vissa skyldigheter för att under alla omständigheter ga­ rantera oberoende och uppfattat oberoende. Ett kredit­ värderingsinstitut som inte får utfärda kreditbetyg på återvärdepapperiseringar från en viss originator skulle fortfarande få utfärda kreditbetyg på återvärdepapperise­ ringar från andra originatorer samt i andra tillgångsklas­ ser. Under marknadsförhållanden där rotationsregeln gäl­ ler för alla aktörer, kommer affärsmöjligheterna att öka i och med att alla kreditvärderingsinstitut måste rotera. Dessutom kan instituten alltid på eget initiativ utfärda kreditbetyg på återvärdepapperiseringar från samma ori­ ginator och på så sätt utnyttja sina erfarenheter. Kredit­ betyg på eget initiativ berörs inte av modellen där emit­ (21) För att säkerställa att bestämmelserna om oberoende och tenten betalar och berörs därför i teorin mindre av even­ förebyggande av intressekonflikter i förordning (EG) tuella intressekonflikter. För kreditvärderingsinstitutens nr 1060/2009 kan tillämpas och för att förhindra att kunder begränsas friheten att utöva affärsverksamhet av de blir verkningslösa krävs ett tillräckligt stort antal kre­ den tidsmässiga begränsningen av avtalsförhållandet med ditvärderingsinstitut som är oberoende både av det tidi­ ett kreditvärderingsinstitut och kravet att anlita fler än ett gare kreditvärderingsinstitutet (vid rotation) och av kre­ kreditvärderingsinstitut. Emellertid är dessa begränsningar ditvärderingsinstitutet som parallellt tillhandahåller kre­ motiverade av allmänintresset, då modellen där emitten­ ditbetyg till samma emittent. Vid rotation är det lämpligt ten betalar inkräktar på kreditvärderingsinstitutens nöd­ att kräva en strikt åtskillnad mellan det tidigare kredit­ vändiga oberoende för att säkerställa oberoende kreditbe­ värderingsinstitutet och det nya kreditvärderingsinstitutet, tyg som investerare kan använda för regleringsändamål. liksom mellan de två kreditvärderingsinstitut som paral­ Samtidigt går dessa begränsningar inte utöver vad som är lellt tillhandahåller kreditvärderingstjänster till samma nödvändigt och bör snarast uppfattas som något som emittent. De berörda kreditvärderingsinstituten bör inte ökar återvärdepapperiseringarnas kreditvärdighet gente­ vara anknutna till varandra genom kontroll, genom att mot andra parter och i sista hand marknaden. tillhöra samma grupp av kreditvärderingsinstitut, genom

Bilaga 1

L 146/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

att vara aktieägare eller delägare i något av de övriga innehav som kan påverka ett bolags röstfördelning. Det kreditvärderingsinstituten eller med rösträtt i dessa, eller är därför lämpligt att använda nivån 5 % för begränsning genom att kunna tillsätta ledamöter i något annat kredit­ av samtidiga investeringar i fler än ett kreditvärderings­ värderingsinstituts styrelse. institut. Åtgärden bör anses vara proportionell, eftersom alla i unionen registrerade kreditvärderingsinstitut är ono­ terade företag och därför inte omfattas av de insyns- och förfarandebestämmelser som gäller för börsnoterade fö­ retag i unionen i enlighet med direktiv 2004/109/EG. Onoterade företag styrs ofta av aktieägares protokoll eller avtal och antalet aktieägare eller delägare är vanligtvis lågt. Därför kan även en minoritetsandel av ett onoterat företag innebära inflytande. För att det fortfarande ska (22) Kreditvärderingsinstitut bör inrätta, upprätthålla, genom­ driva och dokumentera en effektiv intern kontrollstruktur vara möjligt att göra rent ekonomiska investeringar i för genomförandet av policyer och förfaranden i syfte att kreditvärderingsinstitut får detta förbud mot att samtidigt undvika och kontrollera möjliga intressekonflikter och investera i fler än ett kreditvärderingsinstitut inte utvidgas säkerställa kreditbetygs, analytikers och kreditvärderings­ till investeringar genom fondföretag som förvaltas av gruppers oberoende gentemot aktieägare, styrelse- och tredje part som är oberoende av investeraren och inte ledningsorgan och försäljnings- och marknadsförings­ omfattas av investerarens inflytande. verksamhet. Standardrutiner bör införas för bolagsstyr­ ning, organisationsfrågor och hantering av intressekon­ flikter. Standardrutinerna bör ses över regelbundet och kontrolleras för att bedöma deras effektivitet och behov av uppdatering.

(25) Bestämmelserna i denna förordning om intressekonflikter avseende aktieägarstrukturen bör inte enbart gälla direkta utan också indirekta aktieinnehav, eftersom dessa regler annars lätt skulle kunna kringgås. Kreditvärderingsinstitut bör på alla sätt försöka ta reda på vilka indirekta (23) Kreditvärderingsinstitutens uppfattade oberoende skulle aktieägare de har så att de kan undvika potentiella intres­ särskilt påverkas av om samma aktieägare eller delägare sekonflikter i detta avseende. investerar i olika kreditvärderingsinstitut som inte tillhör samma grupp av kreditvärderingsinstitut, åtminstone om denna investering är så stor att dessa aktieägare eller delägare kan utöva ett visst inflytande över kreditvär­ deringsinstitutets verksamhet. För tryggande av kreditvär­ deringsinstituts oberoende (och uppfattade oberoende), är det därför lämpligt med striktare föreskrifter om relatio­ nerna mellan kreditvärderingsinstitut och deras aktieägare (26) Om kreditvärderingsinstitut fick bli betydande aktieägare eller delägare. Av det skälet bör ingen samtidigt ha en eller delägare i andra kreditvärderingsinstitut, kunde detta andel på 5 % eller mer i fler än ett kreditvärderingsinsti­ undergräva effektiviteten hos reglerna om oberoende och tut, om kreditvärderingsinstituten inte tillhör samma förebyggande av intressekonflikter, som kräver att kredit­ grupp. värderingsinstitut under längre tid inte bör tillhandahålla kreditvärderingstjänster till samma emittent.

(24) Målet att säkerställa tillräckligt oberoende kreditvär­ deringsinstitut kräver att investerare inte samtidigt bör (27) Det är viktigt att se till att ändringarna av värderings­ ha investeringar på 5 % eller mer i fler än ett kreditvär­ metoderna inte leder till mindre rigorösa metoder. Därför deringsinstitut. I Europaparlamentets och rådets direktiv bör emittenter, investerare och andra berörda parter ha 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmoni­ möjlighet att lämna synpunkter på planerade ändringar sering av insynskraven angående upplysningar om emit­ av värderingsmetoderna. Detta kommer att ge dem insikt tenter vars värdepapper är upptagna till handel på en i motiven till nya metoder och till den aktuella ändring­ reglerad marknad ( 1 ) föreskrivs att personer som kontrol­ en. Emittenters och investerares synpunkter på metodför­ lerar 5 % eller mer av ett börsnoterat bolags röster bör slagen kan bli värdefulla för kreditvärderingsinstitut när offentliggöra detta, bland annat för att det är väsentligt de ska fastställa metoder. Esma bör också underrättas om för investerare att känna till förändringar av sådana bo­ planerade ändringar. Även om förordning (EG) lags röstfördelning. Därför anses nivån 5 % vara ett större nr 1060/2009 ger Esma befogenheter att kontrollera att de metoder som används av kreditvärderingsinstitut ( 1 ) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38. är rigorösa, systematiska, konsekventa och valideras på

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/7

grundval av historiska erfarenheter, inklusive utfallstest, offentliggörs om strukturerade finansiella instrument, bör bör detta kontrollförfarande inte ge Esma befogenhet det dessutom öka konkurrensen mellan kreditvärderings­ att bedöma lämpligheten av den föreslagna metoden eller institut då det kan leda till en ökning av antalet kredit­ innehållet i de kreditbetyg som utfärdas efter tillämpning betyg som utfärdas på eget initiativ. Kommissionen bör av metoden. Värderingsmetoderna bör i tillämpliga fall före januari 2016 se över och rapportera om det är beakta finansiella risker till följd av miljöfaror. lämpligt att utvidga räckvidden av det offentliggörande­ kravet till andra finansiella produkter. Det finns till ex­ empel andra finansiella produkter, såsom täckta obliga­ tioner och andra fordringar för vilka säkerhet ställts där risken i hög grad beror på den underliggande säkerhetens egenskaper och där det skulle vara relevant att ge inve­ (28) Eftersom strukturerade finansiella instrument är kom­ sterarna mer information om säkerheten. plexa lyckas kreditvärderingsinstitut inte alltid säkerställa en tillräckligt hög kvalitet på de kreditbetyg som utfär­ dats för sådana instrument. Detta har lett till att mark­ naden tappat förtroendet för denna typ av kreditbetyg. För att återställa förtroendet kan det vara lämpligt att emittenter eller anknutna tredje parter åläggs att anlita minst två olika kreditvärderingsinstitut för att lämna kre­ ditbetyg på strukturerade finansiella instrument, vilket (31) Emittenter, investerare och andra berörda parter bör ha kan resultera i olika och konkurrerande bedömningar. tillgång till uppdaterad kreditvärderingsinformation på en Detta kunde även minska alltför stor förlitan på ett en­ central webbplats. En europeisk kreditvärderingsplattform staka kreditbetyg. bör inrättas av Esma och bör göra det möjligt för inve­ sterare att jämföra alla existerande kreditbetyg på en viss kreditvärderad enhet. Det är viktigt att den europeiska kreditvärderingsplattformens webbplats presenterar alla tillgängliga kreditbetyg per instrument, så att investerarna kan ta ställning till hela vidden av olika omdömen innan (29) I förslaget till ett direktiv om behörighet att utöva verk­ de fattar sitt eget investeringsbeslut. För att inte under­ samhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut gräva kreditvärderingsinstitutens möjlighet att arbeta med och värdepappersföretag och förslaget till en förordning modellen där investeraren betalar, bör dock dessa kredit­ om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföre­ betyg inte inkluderas i den europeiska kreditvärderings­ tag, vilka ska ersätta Europaparlamentets och rådets di­ plattformen. Den europeiska kreditvärderingsplattformen rektiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att bör kunna hjälpa små och nya kreditvärderingsinstitut att starta och driva verksamhet i kreditinstitut ( 1 ) och Euro­ bli mer synliga. Den europeiska kreditvärderingsplattfor­ paparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den men bör innefatta Esmas centrala register för att skapa en 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag enda plattform för alla tillgängliga kreditbetyg per instru­ och kreditinstitut ( 2 ), har det införts ett krav på att kredit­ ment och den information om historiska resultat som det institut och värdepappersföretag ska bedöma kreditris­ centrala registret offentliggör. Europaparlamentet stödde kerna för enheter och finansiella instrument som de inrättandet av ett sådant offentliggörande av kreditbetyg i själva investerar i och inte bara förlita sig på kreditbetyg. sin resolution om kreditvärderingsinstitut av den 8 juni Det kravet bör utvidgas till andra finansmarknadsaktörer 2011. som omfattas av unionslagstiftningen, inklusive fondför­ valtare. För alla finansmarknadsaktörer bör detta krav dock tillämpas på ett proportionellt sätt, med beaktande av den berörda aktörens art, omfattning och komplexitet. Medlemsstaterna bör inte kunna införa eller upprätthålla bestämmelser som tillåter att dessa investerare i större utsträckning förlitar sig på kreditbetyg. (32) Kreditbetyg är av väsentlig betydelse för investerings­ beslut och för emittenternas anseende och finansiella at­ traktivitet, oberoende av om de utfärdats för reglerings­ ändamål eller ej. Således har kreditvärderingsinstitut ett stort ansvar mot investerarna och emittenterna att följa (30) Investerarna skulle dessutom få bättre förmåga att göra förordning (EG) nr 1060/2009 så att deras kreditbetyg är en välgrundad bedömning av kreditvärdigheten avseende oberoende, objektiva och av tillfredsställande kvalitet. In­ strukturerade finansiella instrument, om de fick tillräcklig vesterare och emittenter kan emellertid inte alltid hävda information om dessa instrument. Eftersom risken hos kreditvärderingsinstitutens skyldigheter mot dem. Det strukturerade finansiella instrument till stor del beror kan vara särskilt svårt att hålla ett kreditvärderingsinstitut på kvaliteten och utvecklingen av de underliggande till­ civilrättsligt ansvarigt om det inte föreligger ett avtalsför­ gångarna borde investerare ges mer information om de hållande mellan ett kreditvärderingsinstitut och till ex­ underliggande tillgångarna. Detta skulle minska investe­ empel en investerare eller en emittent som kreditvär­ rarnas beroende av kreditbetyg. Om relevant information derats på begäran. Det kan också vara svårt för emitten­ ter att göra kreditvärderingsinstitutens skadeståndsansvar ( 1 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. gentemot dem gällande, även om de har ett avtalsförhål­ ( 2 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201. lande med kreditvärderingsinstitutet i fråga. Till exempel

Bilaga 1

L 146/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

kan en sänkning av ett kreditbetyg, som beslutats till skadeståndsansvar som är förmånligare för investerare följd av en uppsåtligen eller av grov oaktsamhet be­ eller emittenter som inte grundar sig på en överträdelse gången överträdelse av förordning (EG) nr 1060/2009 av förordning (EG) nr 1060/2009. Relevanta bestämmel­ ha en negativ inverkan på emittentens anseende och fi­ ser i internationell privaträtt bör styra valet av behörig nansieringskostnader och därmed vålla denna emittent domstol för att avgöra en investerares eller emittents skada, även om den inte omfattas av avtalsrättsligt an­ skadeståndstalan. svar. Det är därför viktigt att införa en adekvat rätt till rättslig prövning för investerare som skäligen förlitat sig på ett kreditbetyg som utfärdats i strid mot förordning (EG) nr 1060/2009 samt för emittenter som lider skada på grund av ett kreditbetyg som har utfärdats i strid med förordning (EG) nr 1060/2009. Investeraren och emitten­ (36) Förhållandet att institutionella investerare inklusive fond­ ten bör kunna hålla kreditvärderingsinstitutet ansvarigt förvaltare är skyldiga att göra sin egen bedömning av för skada som orsakats av en överträdelse av den för­ tillgångars kreditvärdighet, bör inte hindra domstolar ordning som inverkat på kreditbetyget. Medan investerare från att slå fast att ett kreditvärderingsinstituts överträ­ och emittenter som har att avtalsförhållande med ett delse av förordning (EG) nr 1060/2009 har vållat en kreditvärderingsinstitut kan välja att grunda ett anspråk investerare skada som kreditvärderingsinstitut bär ansva­ mot det kreditvärderingsinstitutet på avtalsbrott bör alla ret för. Även om denna förordning kommer att förbättra investerare och emittenter ha möjlighet att begära investerarnas möjligheter att göra egna riskbedömningar, skadestånd för en överträdelse av förordning (EG) nr 1060/2009, oberoende av om det föreligger ett avtals­ kommer de även i fortsättningen att ha mer begränsad förhållande mellan parterna. tillgång till information än kreditvärderingsinstituten själ­ va. Dessutom kan, särskilt mindre, investerare sakna möj­ lighet att kritiskt granska ett kreditbetyg som utfärdats av ett kreditvärderingsinstitut.

(33) Det bör vara möjligt att hålla kreditvärderingsinstitut an­ svariga om de uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsi­ dosätter sina skyldigheter enligt förordning (EG) nr 1060/2009. Denna standard för ansvar är lämplig, (37) Medlemsstaterna och Esma bör se till att de sanktioner eftersom det i kreditvärderingsverksamhet ingår viss som åläggs enligt förordning (EG) nr 1060/2009 offent­ grad av bedömning av komplicerade ekonomiska faktorer liggörs endast om detta offentliggörande är proportio­ och tillämpningen av olika metoder kan ge olika kredit­ nellt. värderingsresultat, där inga kan anses vara felaktiga. Det är dock lämpligt att utsätta kreditvärderingsinstitut för potentiellt obegränsat skadeståndsansvar enbart om de överträder förordning (EG) nr 1060/2009 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. (38) För att ytterligare minska intressekonflikter och främja lojal konkurrens på kreditvärderingsmarknaden är det viktigt att se till att de avgifter kreditvärderingsinstitut debiterar kunder inte är diskriminerande. Olika avgifter för samma typ av tjänst bör bara motiveras av skillnader (34) Den investerare eller emittent som begär skadestånd för i de faktiska kostnaderna för att tillhandahålla tjänsten till en överträdelse av förordning (EG) nr 1060/2009 bör olika kunder. Dessutom bör avgifter för kreditvärderings­ lägga fram korrekta och detaljerade upplysningar som tjänster till en viss emittent inte bero av det utförda indikerar att kreditvärderingsinstitutet har gjort sig skyl­ arbetets resultat eller utfall eller av tillhandahållna relate­ digt till en sådan överträdelse av den förordningen. Detta rade (stöd-) tjänster. För att möjliggöra en effektiv över­ bör avgöras av en behörig domstol, med beaktande av att vakning av dessa bestämmelser bör kreditvärderingsinsti­ investeraren eller emittenten kanske inte har tillgång till tut dessutom meddela Esma vilka avgifter de uppburit upplysningar som helt ligger inom kreditvärderingsinsti­ från respektive kund och sin allmänna prispolitik. tutets sfär.

(39) Det är viktigt att regelbundet se över kreditbetyg, för att (35) För frågor om ett kreditvärderingsinstituts skadestånds­ se till att kreditbetyg på statspapper är uppdaterade och ansvar som inte omfattas eller definieras av denna för­ tillförlitliga och för att öka begripligheten av dessa kre­ ordning, inklusive orsakssamband och begreppet grov ditbetyg för användarna. Det är också viktigt att öka oaktsamhet, bör tillämplig nationell rätt gälla, såsom transparensen i fråga om utfört analysarbete, den perso­ den fastställs genom relevanta bestämmelser i internatio­ nal som har avdelats för att ta fram kreditbetyg på stats­ nell privaträtt. Särskilt bör det vara möjligt för medlems­ papper och om de underliggande antagandena bakom staterna att behålla nationella ordningar för kreditvärderingsinstituts kreditbetyg på statspapper.

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/9

(40) Det är avgörande att investerare har lämplig information uppfylla rättsliga krav bör kreditvärderingsinstitut tillåtas för att bedöma medlemsstaternas kreditvärdighet. Inom att avvika från sin offentliggjorda tidsplan, om man i ramen för sin övervakning av medlemsstaternas ekono­ detalj förklarar skälen till en sådan avvikelse. Sådana av­ miska politik och finanspolitik samlar, behandlar och vikelser bör dock inte ske rutinmässigt. offentliggör kommissionen uppgifter om alla medlems­ staters ekonomiska, finansiella och finanspolitiska situa­ tion och resultat, varav de flesta offentliggörs av kom­ missionen och som därför kan utnyttjas av investerare för att bedöma medlemsstaternas potentiella kreditvärdig­ het. Kommissionen bör, i den mån det är lämpligt och uppgifterna finns tillgängliga, och med förbehåll för re­ (43) På grundval av marknadsutvecklingen bör kommissionen levanta regler om konfidentialitet som är tillämpliga för överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet dess övervakning av medlemsstaternas ekonomiska poli­ som undersöker lämpligheten av och sätt att stödja ett tik och finanspolitik, komplettera befintlig rapportering europeiskt offentligt kreditvärderingsinstitut med uppgift om medlemsstaternas ekonomiska resultat, eventuellt att bedöma kreditvärdigheten för medlemsstaternas stats­ med ytterligare faktorer eller indikatorer, som kan hjälpa papper, och/eller en europeisk kreditvärderingsstiftelse för investerarna att bedöma medlemsstaternas kreditvärdig­ alla andra kreditbetyg. Rapporten bör om det är nödvän­ het. Dessa faktorer bör göras allmänt tillgängliga och digt åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag. komplettera befintliga publikationer och annan offentlig­ gjord information, i syfte att ge investerare ytterligare uppgifter för att hjälpa dem att bedöma statliga enheters kreditvärdighet och deras skuldinformation. Med detta i åtanke bör kommissionen undersöka möjligheten att ut­ veckla en europeisk kreditvärdighetsbedömning så att in­ vesterare kan göra en opartisk och objektiv bedömning (44) Med hänsyn till de särskilda egenskaperna hos kreditbe­ av medlemsstaternas kreditvärdighet, med beaktande av tyg på statspapper och för att förhindra en spridningsrisk den specifika ekonomiska och sociala utvecklingen. Vid inom unionen bör uttalanden med aviseringar av över­ behov bör kommissionen lägga fram lämpliga lagstift­ syner av en viss grupp länder förbjudas om de inte de ningsförslag. åtföljs av enskilda landsrapporter. För att förbättra vali­ diteten hos och tillgängligheten till de informationskällor som kreditvärderingsinstitut använder i offentliga medde­ landen om möjliga ändringar av kreditbetyg på statspap­ per, utöver kreditbetyg, kreditutsikter och hithörande pressmeddelanden, bör sådana meddelanden alltid grun­ das på information som ligger inom den kreditvärderade (41) Enligt gällande bestämmelser ska kreditbetyg meddelas enhetens sfär och som har offentliggjorts med den kredit­ den kreditvärderade enheten tolv timmar innan de offent­ värderade enhetens medgivande såvida informationen liggörs. För att undvika att ett sådant meddelande sker inte finns tillgänglig från allmänt tillgängliga källor. När utanför arbetstid och för att den kreditvärderade enheten det rättsliga regelverk som styr den kreditvärderade en­ ska få tillräckligt med tid att kontrollera att kreditbetygets heten föreskriver att den kreditvärderade enheten inte får underliggande uppgifter är korrekta, bör den kreditvär­ lämna ut sådana information, såsom i fråga om insider­ derade enheten meddelas en hel arbetsdag innan kredit­ information enligt definitionen i artikel 1.1 i Europapar­ betyg eller kreditutsikter offentliggörs. En förteckning lamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 ja­ över de personer som har rätt att få det meddelandet nuari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknads­ bör vara begränsad och personerna bör klart och tydligt påverkan (marknadsmissbruk) ( 1 ), får den kreditvärderade identifieras av den värderade enheten. enheten inte ge sitt samtycke.

(42) Med hänsyn till de särskilda egenskaperna hos kreditbe­ tyg på statspapper och för att minska volatilitetsrisken, är (45) För transparensens skull bör kreditvärderingsinstitut när det lämpligt och proportionellt att kreditvärderingsinsti­ de offentliggör sina kreditbetyg på statspapper vara tut åläggs att bara offentliggöra dem sedan de i unionen ålagda att i sina pressmeddelanden eller rapporter för­ etablerade handelsplatserna har stängt för dagen och se­ klara de huvudfaktorer som ligger till grund för dessa nast en timme innan de åter öppnas. På samma grunder kreditbetyg. Transparensen för kreditbetyg på statspapper är det också lämpligt och proportionellt att kreditvär­ bör dock inte vara avgörande för inriktningen på natio­ deringsinstituten i slutet av december offentliggör en tids­ nell politik (avseende ekonomisk politik, arbetsmarknads­ plan för de kommande tolv månaderna med datumen för politik eller annat). Denna politik kan visserligen utgöra offentliggörande av kreditbetyg på statspapper och i an­ en faktor för kreditvärderingsinstitutet att bedöma kredit­ slutning till dessa, datumen för därmed sammanhängande värdigheten hos en offentligrättslig enhet eller dess finan­ kreditutsikter i förekommande fall. Dessa datum bör in­ siella instrument och kan användas för att förklara hu­ falla på fredagar. Endast för kreditbetyg på statspapper på vudskälen till ett kreditbetyg på statspapper, men direkta eget initiativ bör antalet offentliggöranden i tidsplanen vara begränsat till två eller tre. När detta krävs för att ( 1 ) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.

Bilaga 1

L 146/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

eller explicita krav eller rekommendationer från kredit­ gällande de återstående nya materiella bestämmelserna, värderingsinstitut till offentligrättsliga enheter avseende bör dessa tillämpas på likvärdighets- och godkännande­ denna politik bör inte vara tillåtna. Kreditvärderingsinsti­ bedömningar först från och med den 1 juni 2018. Det är tut bör avstå från alla direkta eller explicita politiska här viktigt att påpeka att tredjeländers lagstiftning inte rekommendationer avseende offentligrättsliga enheters måste ha bestämmelser som är identiska med den här politik. förordningens. Som föreskrevs redan i förordning (EG) nr 1060/2009 bör det, för att tredjeländers lagstiftning ska anses likvärdig med eller lika sträng som unionslags­ tiftningen, vara tillräckligt att den i praktiken uppnår samma mål och effekter.

(46) Tekniska standarder för den finansiella tjänstesektorn bör tillförsäkra insättare, investerare och konsumenter ett till­ fredsställande skydd i hela unionen. Det vore effektivt och lämpligt att överlåta åt Esma, som är ett organ (49) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att med högspecialiserad expertis, att utarbeta förslag till tek­ stärka kreditvärderingsinstitutens oberoende, främja niska standarder för tillsyn och genomförande vilka inte sund kreditvärdering och metodik, minska riskerna för­ inbegriper policyval, för överlämnande till kommissio­ knippade med kreditbetyg på statspapper, minska risken nen. för att marknadsaktörer i alltför hög grad förlitar sig på kreditbetyg samt säkerställa investerares rätt till rättslig prövning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av att den kreditvärderingsverksamhet som ska övervakas har all­ europeisk struktur och verkan, bättre kan uppnås på (47) Kommissionen bör anta Esmas förslag till tekniska stan­ unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med darder för tillsyn om innehåll, frekvens och presentation subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europe­ beträffande informationen som emittenter av strukture­ iska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i rade finansiella instrument ska lämna, om presentationen samma artikel går denna förordning inte utöver vad som av den informationen, inklusive struktur, format, metod är nödvändigt för att uppnå dessa mål. och rapporteringstidpunkt som kreditvärderingsinstitut ska meddela Esma i samband med den europeiska kredit­ värderingsplattformen och innehållet och formatet för den regelbundna rapporteringen om avgifter som tas ut av kreditvärderingsinstitut, inom ramen för Esmas fortlö­ pande tillsyn. Kommissionen bör anta dessa standarder (50) Kommissionen bör före utgången av 2013 lägga fram en genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF- rapport om genomförbarheten av ett nätverk av mindre fördraget och i överensstämmelse med artiklarna 10–14 i kreditvärderingsinstitut i syfte att öka konkurrensen på förordning (EU) nr 1095/2010. marknaden. Denna rapport bör bedöma unionens finan­ siella och icke-finansiella stöd och incitament för inrät­ tandet av ett sådant nätverk, med beaktande av potenti­ ella intressekonflikter till följd av sådan offentlig finan­ siering.

(48) I förordning (EG) nr 1060/2009 föreskrivs att kreditbe­ tyg som utfärdats i tredjeland får användas för reglerings­ ändamål, om de har utfärdats av ett kreditvärderingsinsti­ tut som är certifierat i enlighet med den förordningen eller har godkänts av kreditvärderingsinstitut som är eta­ (51) Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med blerade i unionen i enlighet med den förordningen. Cer­ artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning tifiering kräver att kommissionen har antagit ett beslut (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd om likvärdighet vad gäller tredjelandets regelverk för kre­ för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemen­ ditvärderingsinstitut och godkännande kräver att tredje­ skapsorganen behandlar personuppgifter och om den landets kreditvärderingsinstituts uppförande uppfyller fria rörligheten för sådana uppgifter ( 1 ) och har antagit krav som är minst lika stränga som de relevanta unions­ ett yttrande ( 2 ).

bestämmelserna. Vissa av de bestämmelser som införs genom den här förordningen bör inte tillämpas på lik­ värdighets- och godkännandebedömningar. Detta är fallet med bestämmelserna som bara föreskriver skyldigheter för emittenter, men inte för kreditvärderingsinstitut. Dessutom bör bestämmelser som avser kreditvärderings­ (52) Förordning (EG) nr 1060/2009 bör därför ändras i en­ marknadens struktur inom unionen och som inte anger lighet med detta. uppföranderegler för kreditvärderingsinstitut inte heller beaktas i detta sammanhang. För att ge tredjeländer till­ ( 1 ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1. räckligt med tid att se över sitt regleringsmässiga ramverk ( 2 ) EUT C 139, 15.5.2012, s. 6.

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/11

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. ii) Följande led ska införas:

Artikel 1 ”pa) kreditinstitut: kreditinstitut enligt definitionen i

Ändringar av förordning (EG) nr 1060/2009

artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG. Förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 1 ska ersättas med följande: pb) värdepappersföretag: värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2004/39/EG.

”Artikel 1

Syfte

pc) försäkringsföretag: försäkringsföretag enligt defini­ Genom denna förordning införs gemensamma reglerings­ tionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och metoder för att främja integritet, transparens, ansvar, goda rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 novem­ styrelseformer och oberoende i fråga om kreditvärderings­ ber 2009 om upptagande och utövande av för­ verksamhet och därmed bidra till bättre kvalitet på de kre­ säkrings- och återförsäkringsverksamhet (Sol­ ditbetyg som utfärdas inom unionen och till att få den inre vens II) (*). marknaden att fungera friktionsfritt samtidigt som en hög nivå uppnås på skyddet av konsumenter och investerare. I förordningen fastställs villkor för utfärdande av kreditbetyg och bestämmelser om kreditvärderingsinstitutens organisa­ tion och uppförande, inklusive deras aktieägare och deläga­ re, för att främja kreditinstitutens oberoende, undvika in­ pd) återförsäkringsföretag: återförsäkringsföretag enligt tressekonflikter och stärka skyddet av konsumenter och definitionen i artikel 13.4 i direktiv investerare. 2009/138/EG.

I denna förordning fastställs också skyldigheter för i unio­ nen etablerade emittenter, upphovsmän och medverkande pe) tjänstepensionsinstitut: tjänstepensionsinstitut en­ institut när det gäller strukturerade finansiella instrument.” ligt definitionen i artikel 6 a i direktiv 2003/41/EG.

2. I artiklarna 2.1, 3.1 m, 4.2, 4.3 inledningen, 4.4 första och andra styckena, 5.1 inledningen, 14.1 och punkt 1 i bilaga II ska ”gemenskapen” ersättas med ”unionen”. pf) förvaltningsbolag: förvaltningsbolag enligt defini­ tionen i artikel 2.1 b i direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kol­ lektiva investeringar i överlåtbara värdepapper 3. Artikel 3 ska ändras på följande sätt: (fondföretag) (**).

a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt: pg) investeringsbolag: investeringsbolag som auktori­ serats i enlighet med i direktiv 2009/65/EG.

i) led g ska ersättas med följande:

ph) Förvaltare av alternativa investeringsfonder: förval­ ”g) regleringsändamål: användning av kreditbetyg för tare av alternativa investeringsfonder enligt de­ det specifika ändamålet att följa unionsrätten, finitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU eller unionsrätten såsom den genomförts i med­ av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa lemsstaternas nationella lagstiftning,” investeringsfonder (***).

Bilaga 1

L 146/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

pi) central motpart: central motpart enligt definitio­ myndighet som har emitterat en skuldförbin­ nen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rå­ delse eller finansiell förpliktelse, förlagsbevis dets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli eller annat finansiellt instrument, eller 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (****) som auktoriserats i enlighet med artikel 14 i den förordningen. iii) ett kreditbetyg där emittenten är en interna­ tionell finansinstitution som etablerats av två pj) prospekt: ett prospekt som offentliggjorts enligt eller flera stater, med syfte att få fram finan­ direktiv 2003/71/EG och förordning (EG) siering och tillhandahålla finansiellt stöd till nr 809/2004. nytta för de medlemmar i den internationella finansinstitution som är drabbade eller hotas av allvarliga finansiella problem. ___________ (*) EUT L 335, 17.12.2009, s. 1. (**) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32. (***) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1. w) kreditutsikt: en bedömning av ett kreditbetygs san­ (****) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.” nolika utveckling på kort och/eller medellång sikt.

iii) Leden q och r ska ersättas med följande: x) kreditbetyg på eget initiativ och kreditbetyg på stats­ papper på eget initiativ: ett kreditbetyg respektive ett kreditbetyg på statspapper som tilldelats av ”q) sektorslagstiftning: de unionslagstiftningsakter som ett kreditvärderingsinstitut på annat sätt än på avses i leden pa–pj. begäran.

r) behöriga sektorsmyndigheter: de nationella behöriga myndigheter som utsetts enligt relevant sektor­ y) kreditpoäng: ett mått för kreditvärdighet som här­ slagstiftning för tillsyn över kreditinstitut, vär­ letts genom sammanfattning och formulering av depappersföretag, försäkrings- och återförsäk­ uppgifter som endast baserar sig på ett förutbe­ ringsföretag, tjänstepensionsinstitut, förvaltnings­ stämt statistiskt system eller en förutbestämd bolag, investeringsbolag, förvaltare av alternativa modell, utan någon ytterligare väsentlig analytisk investeringsfonder, centrala motparter och pro­ insats avseende kreditvärderingen från en kredit­ spekt.” värderingsanalytiker.

iv) Följande led ska läggas till: z) reglerad marknad: en reglerad marknad enligt de­ finitionen i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG och som är etablerad i unionen. ”s) emittent: en emittent enligt definitionen i arti­ kel 2.1 h i direktiv 2003/71/EG.

aa) återvärdepapperisering: återvärdepapperisering en­ t) originator: en originator enligt definitionen i arti­ ligt definitionen i artikel 4.40a i direktiv kel 4.41 i direktiv 2006/48/EG. 2006/48/EG.”

u) medverkande institut: medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.42 i direktiv 2006/48/EG. b) följande punkt ska läggas till:

v) kreditbetyg på statspapper: ”3. I denna förordning inbegriper aktieägare verkliga förmånstagare, enligt definitionen i artikel 6.3 i Europa­ parlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den i) ett kreditbetyg där den kreditvärderade enhe­ 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det ten är en stat eller regional eller lokal myn­ finansiella systemet används för penningtvätt och finan­ dighet, eller siering av terrorism (*).

ii) ett kreditbetyg där det är en stat eller regional eller lokal myndighet eller ett specialföretag ___________ som tillhör en stat eller en regional eller lokal (*) EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.”

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/13

4. Artikel 4 ska ändras på följande sätt: b) Punkt 8 ska ersättas med följande:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”8. Artiklarna 20, 23b och 24 ska tillämpas på kre­ ditvärderingsinstitut som är certifierade i enlighet med ”1. Kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkrings­ artikel 5.3 och kreditbetyg som utfärdats av dem.” företag, återförsäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut, förvaltningsbolag och investeringsbolag, förvaltare av al­ ternativa investeringsfonder och centrala motparter får för regleringsändamål endast använda kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut som är etablerade inom unionen och registrerade i enlighet med denna 6. Följande artiklar ska införas i avdelning I: förordning.

Om ett prospekt innehåller en hänvisning till ett eller flera kreditbetyg ska emittenten, erbjudaren eller en per­ son som ansöker om upptagande till handel på en re­ ”Artikel 5a glerad marknad säkerställa att prospektet också innehål­ Finansinstituts alltför stora förlitan på kreditbetyg ler tydlig information på framträdande plats om huru­ vida kreditbetygen har utfärdats av ett kreditvärderings­ 1. De enheter som avses i artikel 4.1 första stycket ska institut som är etablerat i unionen och registrerat enligt göra sin egen kreditriskbedömning och får inte ensidigt denna förordning.” eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg vid bedömningen av en enhets eller ett finansiellt instruments kreditvärdighet.

b) Punkt 3 b ska ersättas med följande:

2. Behöriga sektorsmyndigheter som svarar för tillsynen ”b) Kreditvärderingsinstitutet har kontrollerat och kan av de enheter som avses i artikel 4.1 första stycket ska, med fortlöpande visa för Europeiska tillsynsmyndigheten beaktande av arten, omfattningen och komplexiteten hos (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighe­ deras verksamhet, övervaka att deras kreditriskbedömnings­ ten) (Esma), inrättad genom Europaparlamentets och förfaranden är adekvata, bedöma användningen av hänvis­ rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (*) att den ningar till kreditbetyg i avtal och, när det är lämpligt, upp­ kreditvärderingsverksamhet som utförs av kreditvär­ mana dem att motverka effekterna av sådana hänvisningar, deringsinstitutet i tredjeland och som leder till ut­ i syfte att minska ensidig och mekanisk förlitan på kredit­ färdande av de kreditbetyg som ska godkännas upp­ betyg, i enlighet med specifik sektorslagstiftning. fyller krav som är minst lika stränga som de krav som anges i artiklarna 6–12 och bilaga I, med un­ dantag av artiklarna 6a, 6b, 8a, 8b, 8c, 11a och avsnitt B punkterna 3 ba, 3a och 3b i bilaga I.

Artikel 5b ___________ (*) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.” Europeiska tillsynsmyndigheternas och Europeiska

systemrisknämndens förlitan på kreditbetyg

1. Den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska bank­ myndigheten) (EBA) som inrättades genom Europaparla­ mentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (*), 5. Artikel 5 ska ändras på följande sätt: den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska försäkringsoch tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa) som inrättades ge­ nom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) a) I punkt 6 andra stycket ska led b ersättas med följande: nr 1094/2010 (**) och Esma får inte hänvisa till kreditbetyg i sina riktlinjer, rekommendationer och utkast till tekniska standarder, om sådana hänvisningar kan föranleda att be­ höriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer, behöriga ”b) Kreditvärderingsinstituten i det tredjelandet är före­ sektorsmyndigheter eller de enheter som avses i artikel 4.1 mål för rättsligt bindande bestämmelser som är lik­ första stycket eller andra finansmarknadsaktörer ensidigt värdiga med dem som anges i artiklarna 6–12 och i eller mekaniskt förlitar sig på kreditbetyg. Senast den 31 de­ bilaga I, med undantag av artiklarna 6a, 6b, 8a, 8b, cember 2013 ska därför EBA, Eiopa och Esma se över och 8c, 11a och avsnitt B punkterna 3 ba, 3a och 3b i avlägsna alla sådana hänvisningar till kreditbetyg i gällande bilaga I.” riktlinjer och rekommendationer.

Bilaga 1

L 146/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

2. Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som inrätta­ bilaga I och i artikel 7.4, om kreditvärderingsinstitutet des genom Europaparlamentets och rådets förordning kan visa att kraven inte är proportionella mot bakgrund (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makro­ av dess verksamhets art, omfattning och komplexitet, tillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om in­ och av arten och omfattningen av utfärdandet av kre­ rättande av en europeisk systemrisknämnd (***) får inte ditbetyg och att” hänvisa till kreditbetyg i sina varningar och rekommenda­ tioner, om sådana hänvisningar kan föranleda ensidig och mekanisk förlitan på kreditbetyg. c) Följande punkt ska läggas till:

Artikel 5c ”4. Kreditvärderingsinstituten ska inrätta, upprätthål­ Alltför stor förlitan på kreditbetyg i unionsrätten la, genomföra och dokumentera en effektiv intern kon­ trollstruktur för att genomföra åtgärder och förfaranden Utan att det påverkar dess initiativrätt ska kommissionen för att förebygga och mildra eventuella intressekonflikter fortsätta att se över hänvisningar till kreditbetyg i unions­ och för att säkerställa oberoendet för kreditbetyg, rätten som föranleder eller kan föranleda att behöriga myn­ kreditanalytiker och kreditvärderingsgrupper med avse­ digheter, de behöriga sektorsmyndigheter eller enheter som ende på aktieägare, administrativa organ och förvalt­ avses i artikel 4.1 första stycket eller finansmarknadsaktörer ningsorgan samt försäljnings- och marknadsföringsverk­ ensidigt eller mekaniskt förlitar sig på kreditbetyg, i syfte att samhet. Kreditvärderingsinstitut ska införa standardruti­ senast den 1 januari 2020 avlägsna alla hänvisningar till ner för bolagsstyrning, organisation och hantering av kreditbetyg för regleringsändamål i unionsrätten, under för­ intressekonflikter. De ska regelbundet övervaka och se utsättning att lämpliga alternativa kreditriskbedömningar över dessa standardrutiner i syfte att bedöma deras ef­ har identifierats och införts. fektivitet och bedöma huruvida de bör uppdateras.”

___________ 8. Följande artiklar ska införas: (*) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12. (**) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48. (***) EUT L 331, 15.12.2010, s. 1.” ”Artikel 6a

Intressekonflikter vid investeringar i kredit­ värderingsinstitut

1. En aktieägare eller delägare i ett kreditvärderingsinsti­ 7. Artikel 6 ska ändras på följande sätt: tut som innehar 5 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller i ett företag som kan utöva kontroll eller ett dominerande inflytande över ett registrerat kreditvärderingsinstitut, ska vara förbju­ a) Punkt 1 ska ersättas med följande: det att

a) inneha 5 % eller mer av kapitalet i något annat kredit­ ”1. Ett kreditvärderingsinstitut ska vidta alla nödvän­ värderingsinstitut; diga åtgärder för att se till att utfärdandet av kreditbetyg eller kreditutsikter inte påverkas av några faktiskt före­ kommande eller möjliga intressekonflikter eller av nå­ gon affärsrelation som berör kreditvärderingsinstitutet b) ha rätt eller befogenhet att utnyttja 5 % eller mer av som utfärdar kreditbetygen eller kreditutsikterna, dess rösterna i något annat kreditvärderingsinstitut, aktieägare, ledning, kreditanalytiker, anställda eller andra fysiska personer vars tjänster står till kreditvärderings­ institutets förfogande eller under dess kontroll eller nå­ gon person som direkt eller indirekt är knuten till det c) ha rätt eller befogenhet att tillsätta eller avsätta styrelse­ genom kontroll.” ledamöter i något annat kreditvärderingsinstitut;

d) vara styrelseledamot i något annat kreditvärderingsinsti­ b) I punkt 3 ska inledningen ersättas med följande: tut;

”3. På begäran av ett kreditvärderingsinstitut får Esma e) utöva eller ha befogenhet att utöva kontroll eller ett undanta ett kreditvärderingsinstitut från skyldigheten att dominerande inflytande i något annat kreditvärderings­ uppfylla kraven i avsnitt A punkterna 2, 5, 6 och 9 i institut.

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/15

Det förbud som avses i led a i första stycket är inte till­ Det undantag som fastställs i andra stycket ska fortsätta att lämpligt på innehav i diversifierade fondprogram, inklusive gälla åtminstone tills kreditvärderingsinstitutet ingår ett nytt diversifierade investeringsfonder som pensionsfonder eller avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperise­ livförsäkring, förutsatt att innehavet i dessa program inte ringar med underliggande tillgångar från samma originator. ger aktieägaren eller delägaren i ett kreditvärderingsinstitut Om de kriterier som fastställs i andra stycket inte är upp­ ett betydande inflytande över dessa programs affärsverk­ fyllda när ett sådant avtal ingås ska den period som avses i samhet. punkt 1 beräknas från den dag då det nya avtalet ingicks.

3. När ett avtal enligt punkt 1 löper ut ska ett kredit­ 2. Denna artikel är inte tillämplig på investeringar i an­ värderingsinstitut inte ingå ett nytt avtal för utfärdande av dra kreditvärderingsinstitut som tillhör samma grupp av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar med underliggande kreditvärderingsinstitut. tillgångar från samma originator under en period som är lika lång som det utgångna avtalet men inte längre än fyra år.

Artikel 6b

Längsta avtalsperiod för ett kreditvärderingsinstitut Första stycket ska också tillämpas på följande:

1. Om ett kreditvärderingsinstitut ingår avtal för utfär­ dande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar, får det inte utfärda kreditbetyg på nya återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator i mer än fyra år. a) Ett kreditvärderingsinstitut som tillhör samma grupp av kreditvärderingsinstitut som det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1.

2. Om ett kreditvärderingsinstitut har ingått avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar ska det begära att den emittenten b) Ett kreditvärderingsinstitut som är aktieägare eller del­ ägare i det kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1.

a) fastställer antalet kreditvärderingsinstitut som har ett av­ c) Ett kreditvärderingsinstitut i vilket det kreditvärderings­ talsförhållande för utfärdande av kreditbetyg på återvär­ institut som avses i punkt 1 är aktieägare eller delägare. depapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator,

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får ett kreditvärderingsinstitut när ett kreditbetyg på en återvär­ b) beräknar procentandelen av det totala antalet utestående depapperisering utfärdats före utgången av den längsta av­ kreditvärderade återvärdepapperiseringar med underlig­ talsperiod som avses i punkt 1 fortsätta att övervaka och gande tillgångar från samma originator för vilka vart uppdatera dessa kreditbetyg, på begäran, under återvär­ och ett av kreditvärderingsinstituten utfärdar kreditbetyg. depapperiseringens löptid.

5. Denna artikel ska inte gälla kreditvärderingsinstitut Om minst fyra kreditvärderingsinstitut vart och ett kredit­ som har färre än 50 anställda på koncernnivå som arbetar värderar mer än 10 % av det totala antalet utestående kre­ med kreditvärderingar eller som har en årlig omsättning ditvärderade återvärdepapperiseringar ska begränsningarna i från kreditvärderingsverksamhet på mindre än 10 miljoner punkt 1 inte gälla. EUR på koncernnivå.

Bilaga 1

L 146/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

6. Om ett kreditvärderingsinstitut ingår avtal för utfär­ c) Följande punkt ska införas: dande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar före den 20 juni 2013 ska den period som avses i punkt 1 beräknas från det datumet”. ”5a. Ett kreditvärderingsinstitut som avser att göra en materiell ändring av, eller använda nya värderingsmeto­ der, modeller eller grundläggande värderingsantaganden som kan påverka, ett kreditbetyg ska offentliggöra de 9. Artikel 7.5 ska ersättas med följande: föreslagna materiella ändringarna eller de föreslagna nya metoderna, modellerna eller grundläggande antagan­ dena på sin webbplats och uppmana intressenter att lämna synpunkter inom en månad och ska bifoga en närmare förklaring av motiven till och konsekvenserna av de föreslagna materiella ändringarna eller de före­ ”5. Den bedömning som görs beträffande anställda som slagna nya metoderna, modellerna eller grundläggande arbetar med kreditvärdering eller kreditutsikter, samt perso­ antagandena.” ner som godkänner kreditbetyg eller kreditutsikter med av­ seende på deras prestationer och ersättningsnivåer ska inte vara beroende av de intäkter som kreditvärderingsinstitutet får från kreditvärderade enheter eller anknutna tredje par­ d) Punkt 6 ska ändras på följande sätt: ter.”

i) Inledningen ska ersättas med följande:

10. Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

”6. När ett kreditvärderingsinstitut i enlighet med artikel 14.3 ändrar de värderingsmetoder, modeller eller grundläggande antaganden som används för a) Punkt 2 ska ersättas med följande: kreditvärderingsverksamheten, ska det”

ii) Följande led ska införas: ”2. Ett kreditvärderingsinstitut ska anta, införa och tillämpa lämpliga åtgärder för att se till att de kreditbe­ tyg och kreditutsikter det utfärdar bygger på en genom­ gripande analys av all den information som är tillgänglig ”aa) omedelbart informera Esma och på sin för institutet och som är relevant för dess analys enligt webbplats offentliggöra resultaten av samrådet tillämpliga värderingsmetoder. Det ska vidta alla nöd­ och de nya värderingsmetoderna tillsammans vändiga åtgärder för att se till att den information det med en närmare förklaring av dem samt deras använder för utfärdandet av kreditbetyg och kreditutsik­ tillämpningsdatum, ter är av tillfredsställande kvalitet och kommer från till­ förlitliga källor. Kreditvärderingsinstitutet ska utfärda kreditbetyg och kreditutsikter med reservationen att kre­ ditbetyget återger institutets bedömning och att man ab) på sin webbplats omedelbart offentliggöra sva­ endast bör förlita sig på det i begränsad utsträckning. ren på det samråd som avses i punkt 5a, utom i fall när konfidentialitet begärs av den som del­ tagit i samrådet.”

2a. Ändrade kreditbetyg ska utfärdas i enlighet med e) Följande punkt ska läggas till: kreditvärderingsinstitutets offentliggjorda värderings­ metoder.”

”7. Om ett kreditvärderingsinstitut upptäcker fel i sina värderingsmetoder eller dessas tillämpning, ska det omedelbart b) I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

a) meddela dessa fel till Esma och alla berörda kredit­ värderade enheter och förklara hur de har påverkat ”Kreditbetyg på statspapper ska ses över minst var sjätte kreditbetygen, inklusive behovet av att se över utfär­ månad.” dade kreditbetyg,

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/17

b) offentliggöra felen på sin webbplats om felen har detaljerad förklaring av skälen till avvikelserna från den påverkat dess kreditbetyg, aviserade tidsplanen.

Artikel 8b c) rätta felen i värderingsmetoderna, och

Information om strukturerade finansiella instrument

1. Emittenten, originatorn och det medverkande institu­ tet avseende ett i unionen etablerat strukturerat finansiellt d) vidta de åtgärder som avses i punkt 6 a, b och c.” instrument ska, på den webbplats som inrättats enligt punkt 4, gemensamt offentliggöra information om instru­ mentets underliggande tillgångars kreditkvalitet och resultat, värdepapperiseringens struktur, kassaflödena och eventuella säkerheter för värdepapperiseringens exponering samt an­ 11. Följande artiklar ska införas: nan information som kan krävas för att genomföra utför­ liga och välgrundade stresstester av kassaflödena och de underliggande exponeringarnas säkerheter.

”Artikel 8a

Kreditbetyg på statspapper 2. Offentliggörandekravet enligt punkt 1 får inte omfatta fall där offentliggörande skulle strida mot nationell rätt eller 1. Kreditbetyg på statspapper ska utfärdas på ett sätt unionsrätten om källskydd eller om behandling av person­ som säkerställer att en viss medlemsstats särdrag har ana­ uppgifter. lyserats. Ett uttalande som aviserar en översyn av en viss grupp länder ska vara förbjudet om det inte åtföljs av enskilda landsrapporter. Dessa rapporter ska göras allmänt tillgängliga. 3. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för specificerande av följande:

2. Andra offentliga meddelanden än kreditbetyg, kreditutsikter och hithörande pressmeddelanden eller rap­ a) Vilken information som personer som avses i punkt 1 porter, som avses i avsnitt D, del I punkt 5 i bilaga I, som måste offentliggöra för att uppfylla kravet enligt punkt avser möjliga ändringar av kreditbetyg på statspapper, ska 1, i enlighet med punkt 2. inte grundas på information inom den kreditvärderade en­ hetens sfär, som har offentliggjorts utan den kreditvär­ derade enhetens medgivande, om inte informationen är till­ gänglig från allmänt tillgängliga källor eller om det inte b) Hur ofta den information som avses i led a ska upp­ finns några rimliga skäl till att den kreditvärderade enheten dateras. inte ger sitt samtycke till att informationen offentliggörs.

c) En standardmall för hur den information som avses i led 3. Ett kreditvärderingsinstitut ska, med beaktande av ar­ a ska offentliggöras. tikel 8.5 andra stycket, på sin webbplats årligen i slutet av december offentliggöra en tidsplan för de följande 12 må­ naderna med angivande av maximalt tre datum för offent­ liggörandet av kreditbetyg på statspapper på eget initiativ Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder och därmed sammanhängande kreditutsikter och med an­ för tillsyn till kommissionen senast den 21 juni 2014. givande av datum för offentliggörandet av kreditbetyg på statspapper på begäran och därmed sammanhängande kre­ ditutsikter och överlämna denna till Esma varje år i enlighet med avsnitt D del III punkt 3 i bilaga I. Dessa datum ska Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska infalla på fredagar. standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.

4. Avvikelser från tidsplanen för offentliggörande av kre­ ditbetyg på statspapper eller därmed sammanhängande kre­ ditutsikter ska endast vara möjliga när detta krävs för att 4. Esma ska inrätta en webbplats för det offentliggö­ kreditvärderingsinstitutet ska uppfylla sina skyldigheter en­ rande av information om strukturerade finansiella instru­ ligt artiklarna 8.2, 10.1 och 11.1 och ska åtföljas av en ment som avses i punkt 1.

Bilaga 1

L 146/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

Artikel 8c tredje part inte utser minst ett kreditvärderingsinstitut med högst 10 % av den totala marknaden ska detta registreras.

Dubbel kreditvärdering av strukturerade finansiella instrument

1. Om en emittent eller en anknuten tredje part avser att begära ett kreditbetyg på ett strukturerat finansiellt instru­ ment, ska den utse minst två kreditvärderingsinstitut för att 2. I syfte att underlätta emittentens eller en anknuten tredje parts bedömning enligt punkt 1 ska Esma varje år utfärda kreditbetyg oberoende av varandra. på sin webbplats offentliggöra en förteckning över registre­ rade kreditvärderingsinstitut och ange deras totala mark­ nadsandel och den typ av kreditbetyg som utfärdats, vilket emittenten kan utnyttja som utgångspunkt för sin bedöm­ 2. Emittenten eller en anknuten tredje part enligt punkt ning. 1 ska se till att de utsedda kreditvärderingsinstituten upp­ fyller följande krav:

3. Vid tillämpningen av denna artikel ska den totala marknadsandelen beräknas med utgångspunkt från årlig a) De tillhör inte samma grupp av kreditvärderingsinstitut. omsättning från kreditvärderingsverksamhet och stödtjäns­ ter på koncernnivå.”

b) De är inte aktieägare eller delägare i något annat kredit­ värderingsinstitut. 12. Artikel 10.1 och 10.2 ska ersättas med följande:

c) De har eller förfogar inte över rösträtt i något annat ”1. Utan dröjsmål och inskränkningar av offentligheten kreditvärderingsinstitut. ska ett kreditvärderingsinstitut offentliggöra alla kreditbetyg eller kreditutsikter liksom eventuella beslut om att avbryta en kreditvärdering. Om man beslutar att avbryta en kredit­ värdering, ska den information som lämnas innehålla full­ d) De har inte rätt eller befogenhet att tillsätta eller avsätta ständiga motiv till beslutet. styrelseledamöter i något annat kreditvärderingsinstitut.

Första stycket ska även gälla kreditbetyg som distribueras e) Inga av deras styrelseledamöter är styrelseledamot i nå­ till abonnenter. got annat kreditvärderingsinstitut.

2. Kreditvärderingsinstituten ska se till att kreditbetyg f) De har inte befogenhet att utöva kontroll eller domine­ och kreditutsikter presenteras och behandlas i enlighet rande inflytande över något annat kreditvärderingsinsti­ med kraven i avsnitt D i bilaga I och ska inte presentera tut. andra faktorer än de som är förknippade med kreditbety­ gen.

Artikel 8d Utnyttjande av flera kreditvärderingsinstitut 2a. Till dess att kreditbetygen offentliggörs för allmän­ heten ska kreditutsikter och därmed förknippad infor­ 1. Om en emittent eller en anknuten tredje part avser att mation anses vara insiderinformation enligt definitionen i, utse åtminstone två kreditvärderingsinstitut för kreditbetyg och i enlighet med, direktiv 2003/6/EG. på samma emission eller enhet ska emittenten eller en anknuten tredje part överväga att utse åtminstone ett kre­ ditvärderingsinstitut med högst 10 % av den totala mark­ nadsandelen, som emittenten eller en anknuten tredje part anser vara i stånd att kreditvärdera emissionen eller enheten Artikel 6.3 i det direktivet ska i tillämpliga delar gälla för i fråga, under förutsättning att det på grundval av Esmas kreditvärderingsinstitut avseende deras tystnadsplikt och de­ förteckning som avses i punkt 2 finns ett kreditvärderings­ ras skyldighet att föra en förteckning över personer som institut tillgängligt för kreditvärdering av den specifika har tillgång till deras kreditbetyg, kreditutsikter eller den emissionen eller enheten. Om emittenten eller en anknuten därmed förknippade informationen före offentliggörandet.

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/19

Förteckningen över personer som får ta del av kreditbety­ Det centrala register som avses i artikel 11.2 ska införlivas i gen, kreditutsikterna och därmed förknippad information den europeiska kreditvärderingsplattformen. innan de offentliggörs ska begränsas till personer som sär­ skilt utsetts för detta ändamål av varje kreditvärderad en­ het.” 3. Denna artikel ska inte tillämpas på kreditvärderingar eller kreditutsikter som endast har framställts för och läm­ nats till investerare mot avgift.”

13. I artikel 10.5 ska första stycket ersättas med följande:

16. I artikel 14.3 ska följande stycke läggas till:

”5. När ett kreditvärderingsinstitut utfärdar ett kreditbe­ tyg på eget initiativ ska det i kreditbetyget, med hjälp av en ”Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket ska tydligt urskiljbar särskild färgkod för värderingskategorin, kreditvärderingsinstitutet underrätta Esma om planerade tydligt ange huruvida den kreditvärderade enheten eller en materiella ändringar i värderingsmetoderna, modellerna el­ anknuten tredje part deltagit i kreditvärderingsprocessen ler de grundläggande antagandena eller de föreslagna nya eller inte och huruvida kreditvärderingsinstitutet hade till­ värderingsmetoderna, modellerna eller grundläggande anta­ gång till den kreditvärderade enhetens eller en anknuten gandena när kreditvärderingsinstitutet offentliggör de före­ tredje parts redovisning, ledning eller andra relevanta in­ slagna ändringarna och föreslagna nya värderingsmetoder­ terna dokument.” na, modellerna på sin webbplats i enlighet med artikel 8.5a. Efter det att samrådsperioden löpt ut ska kreditvärderings­ institutet underrätta Esma om eventuella ändringar med anledning av samrådet.”

14. Artikel 11.2 ska ersättas med följande:

17. Artikel 18.2 ska ersättas med följande:

”2. I ett centralt register som upprättats av Esma ska registrerade eller certifierade kreditvärderingsinstitut tillhan­ ”2. Esma ska underrätta kommissionen, EBA, Eiopa, de dahålla uppgifter om sina historiska resultat, inbegripet hur behöriga myndigheterna och de behöriga sektorsmyndighe­ ofta kreditbetygen ändrats och information om tidigare ut­ terna om alla beslut enligt artiklarna 16, 17 eller 20.” färdade kreditbetyg och ändringar av dessa. Sådana kredit­ värderingsinstitut ska lämna information till detta register i en standardiserad form som föreskrivs av Esma. Esma ska 18. Artikel 19.1 ska ersättas med följande: göra denna information tillgänglig för allmänheten och of­ fentliggöra sammanfattningar av de huvudsakliga utveck­ lingstendenser som observerats på årsbasis.” ”1. Esma ska i enlighet med denna förordning och den kommissionsförordning som avses i punkt 2 ta ut avgifter av kreditvärderingsinstituten. Avgifterna ska helt täcka Es­ 15. Följande artikel ska införas: mas nödvändiga kostnader som är hänförliga till registre­ ringen, certifieringen och tillsynen av kreditvärderingsinsti­ tut och för att ersätta alla kostnader som de behöriga myndigheterna kan ådra sig när de utför uppgifter enligt denna förordning, särskilt som ett resultat av en delegering ”Artikel 11a av uppgifter i enlighet med artikel 30.”

Europeisk kreditvärderingsplattform

1. Ett registrerat eller certifierat kreditvärderingsinstitut 19. Artikel 21 ska ändras på följande sätt: ska, när det utfärdar kreditbetyg eller kreditutsikter, till Esma lämna in kreditvärderingsinformation, inklusive det kreditvärderade instrumentets kreditbetyg och kreditutsik­ ter, information om typen av kreditbetyg, typen av kredit­ a) Punkt 4 ska ändras på följande sätt: värderingsåtgärd samt datum och tidpunkt för offentliggö­ randet.

i) Inledningen ska ersättas med följande:

2. Esma ska offentliggöra de enskilda kreditvärderingar som lagts fram för Esma enligt punkt 1 på en webbplats ”4. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standar­ (nedan kallad Europeisk kreditvärderingsplattform). der för tillsyn för att specificera följande:”

Bilaga 1

L 146/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

ii) Led e ska ersättas med följande: c) vilka effekter rangordningarna kan få på de tekniska standarder för tillsyn som hittills har utarbetats i enlighet med artikel 21.4a a och b. ”e) Innehållet i och formatet för den regelbundna rapportering av kreditbetygsuppgifter som ska begäras av registrerade och certifierade kreditvär­ deringsinstitut inom ramen för Esmas löpande Esma ska samråda med EBA och Eiopa avseende leden a tillsyn.” och b i första stycket.”

iii) Följande stycken ska läggas till efter led e:

c) Punkt 5 ska ersättas med följande: ”Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska stan­ darder för tillsyn till kommissionen senast den 21 juni 2014. ”5. Esma ska offentliggöra en årsrapport om tillämp­ ningen av denna förordning. Rapporten ska särskilt in­ Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tek­ nehålla en bedömning av hur bilaga I har genomförts av niska standarder för tillsyn som avses i första stycket de kreditvärderingsinstitut som har registrerats enligt i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i för­ denna förordning och en bedömning av tillämpningen ordning (EU) nr 1095/2010.” av den godkännandemekanism som avses i artikel 4.3.”

b) Följande punkter ska införas:

20. I artikel 22a ska rubriken ersättas med följande: ”4a. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för specificerande av följande:

”Granskning av efterlevnad av metodkrav” a) Innehållet i och utformningen av den information, inklusive struktur, format, metod och tidpunkt för rapportering, som kreditvärderingsinstitut ska lämna 21. Artikel 25a ska ersättas med följande: till Esma i enlighet med artikel 11a.1.

b) Innehåll och format för den regelbundna rappor­ ”Artikel 25a tering av kreditvärderingsinstitutens avgifter inom ra­ men för Esmas löpande tillsyn. Behöriga sektorsmyndigheter med ansvar för tillsynen

över och tillämpningen av artiklarna 4.1, 5a, 8b, 8c och 8d

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standar­ der för tillsyn till kommissionen senast den 21 juni De behöriga sektorsmyndigheterna ska ansvara för tillsynen 2014. över och tillämpningen av artiklarna 4.1, 5a, 8b, 8c och 8d i enlighet med den relevanta sektorslagstiftningen.”

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket, i enlig­ het med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) 22. Följande avdelning ska införas: nr 1095/2010.

4b. Esma ska rapportera om möjligheten att inrätta ”AVDELNING IIIA en eller flera rangordningar av kreditvärderingar som lagts fram i enlighet med artikel 11a.1 och lägga fram SKADESTÅNDSANSVAR FÖR KREDITVÄRDERINGSINSTI­ rapporten för kommissionen senast den 21 juni 2015. TUT Rapporten ska särskilt bedöma Artikel 35a

Skadeståndsansvar

a) möjligheten, kostnaderna och nyttan av att inrätta en eller flera rangordningar, 1. Om ett kreditvärderingsinstitut uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har begått någon av de överträdelser som anges i bilaga III och som påverkat ett kreditbetyg b) hur en eller flera rangordningar kan skapas utan att kan en investerare eller emittent rikta ett skadeståndskrav man ger en felaktig uppfattning om kreditbetygen på mot det kreditvärderingsinstitutet avseende skador som grund av olika värderingsmetoder, denne vållats till följd av denna överträdelse.

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/21

En investerare kan framställa ett skadeståndskrav enligt a) Leden a och b ska ersättas med följande: denna artikel när investeraren kan visa att denne skäligen förlitat sig på ett kreditbetyg, i enlighet med artikel 5a.1 eller på annat sätt med iakttagande av vederbörlig omsorg, ”a) När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt I för ett beslut att investera i, behålla eller avyttra ett finan­ punkterna 1–5, 11–15, 19, 20, 23, 26a–26d, 28, siellt instrument som omfattas av det kreditbetyget. 30, 32, 33, 35, 41, 43, 50, 51 och 55–62 i bilaga III, ska böterna uppgå till minst 500 000 EUR och ska inte överstiga 750 000 EUR. En emittent kan framställa ett skadeståndskrav enligt denna artikel när emittenten kan visa att denne eller dess finansi­ ella instrument omfattas av detta kreditbetyg och överträ­ b) När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt I delsen inte berodde på vilseledande eller inkorrekta upplys­ punkterna 6, 7, 8, 16, 17, 18, 21, 22, 22a, 24, 25, ningar som emittenten tillhandahållit kreditvärderingsinsti­ 27, 29, 31, 34, 37–40, 42, 42a, 42b, 45–49a, 52, tutet, direkt eller genom allmänt tillgänglig information. 53 och 54 i bilaga III, ska böterna uppgå till minst 300 000 EUR och ska inte överstiga 450 000 EUR.”

2. Det åligger investeraren eller emittenten att lägga fram korrekt och detaljerad information som visar att kreditvär­ b) Leden d och e ska ersättas med följande: deringsinstitutet har begått en överträdelse av denna för­ ordning och att den överträdelsen påverkade det utfärdade ”d) När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt II kreditbetyget. punkterna 1, 6, 7, 8 och 9 i bilaga III, ska böterna uppgå till minst 50 000 EUR och ska inte överstiga Vad som utgör korrekt och detaljerad information ska av­ 150 000 EUR. göras av en behörig nationell domstol, med beaktande av att investeraren eller emittenten möjligen inte har tillgång e) När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt II till information som helt ligger inom kreditvärderingsinsti­ punkterna 2, 3a–5 i bilaga III, ska böterna uppgå till tutets sfär. minst 25 000 EUR och ska inte överstiga 75 000 EUR.” 3. Det skadeståndsansvar för kreditvärderingsinstitut som avses i punkt 1 ska begränsas i förväg när den be­ c) Led h ska ersättas med följande: gränsningen är:

”h) När det gäller de överträdelser som avses i avsnitt I a) skälig och proportionell, och punkt 20a i bilaga III, punkterna 4–4c, 6, 8 och 10 i avsnitt III i bilaga III ska böterna uppgå till minst b) tillåten enligt gällande nationell rätt i enlighet med 90 000 EUR och ska inte överstiga 200 000 EUR.” punkt 4.

24. Artikel 39 ska ändras på följande sätt: En begränsning som inte överensstämmer med första styc­ ket eller uteslutning av skadeståndsansvar ska inte ha någon rättslig verkan. a) Punkterna 1 och 3 ska utgå.

4. Termerna ’skada’, ’uppsåt’, ’grov aktsamhet’, ’skäligen b) Följande stycken ska läggas till: förlitat sig’, ’vederbörlig omsorg’, ’verkan’, ’skälig’, ’propor­ tionell’ som avses i denna artikel men som inte definieras i ”4. Kommissionen ska efter att ha inhämtat teknisk förordningen ska tolkas och tillämpas i enlighet med till­ rådgivning från Esma se över situationen på kreditvär­ lämplig nationell rätt, med beaktande av relevanta bestäm­ deringsmarknaden för strukturerade finansiella instru­ melser i internationell privaträtt. För frågor i samband med ment, särskilt kreditvärderingsmarknaden för återvär­ ett kreditvärderingsinstituts skadeståndsansvar som inte depapperiseringar. Efter den översynen ska kommissio­ omfattas av denna förordning ska tillämplig nationell rätt nen, senast den 1 juli 2016, överlämna en rapport till gälla, med beaktande av relevanta bestämmelser i interna­ Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åt­ tionell privaträtt. Vilken domstol som är behörig att avgöra följd av ett lagstiftningsförslag, med en bedömning av i en skadeståndstalan som väckts av en investerare eller en synnerhet följande: emittent ska bestämmas av relevanta bestämmelser i inter­ nationell privaträtt. a) Tillgången till tillräckliga valmöjligheter för att upp­ fylla kraven i artiklarna 6b och 8c. 5. Denna artikel utesluter inte ytterligare skadestånds­ krav i enlighet med nationell rätt. b) Huruvida det är lämpligt att förkorta eller förlänga den maximala längden på det avtalsförhållande som 6. Den rätt att väcka talan som fastställs i denna artikel avses i artikel 6b.1 och den kortaste period innan ska inte hindra Esma från att fullt ut utöva sina befogen­ kreditvärderingsinstitutet på nytt får ingå ett avtal heter i enlighet med artikel 36a.” med en emittent eller en anknuten tredje part för att utfärda kreditbetyg på de återvärdepapperiseringar 23. Artikel 36a.2 första stycket ska ändras på följande sätt: som avses i artikel 6b.3.

Bilaga 1

L 146/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

c) Huruvida det är lämpligt att ändra det undantag som om likvärdighet som avses i artikel 5.6 vilka har antagits avses i artikel 6b.2 andra stycket. under rapporteringsperioden.”

5. Kommissionen ska, efter att ha inhämtat teknisk rådgivning från Esma, senast den 1 januari 2016 se över 25. Artikel 39a ska ersättas med följande: situationen på kreditvärderingsmarknaden. Efter denna översyn ska kommissionen, senast den 1 januari 2016, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag, med en be­ dömning av i synnerhet följande: ”Artikel 39a

Esmas personal och resurser

Senast den 21 juni 2014 ska Esma bedöma sina personala) Huruvida det föreligger ett behov av att utvidga till­ och resursbehov till följd av de befogenheter och uppgifter lämpningsområdet för de skyldigheter som avses i Esma får enligt denna förordning, och förelägga Europapar­ artikel 8b till att omfatta andra finansiella produkter. lamentet, rådet och kommissionen en rapport.”

b) Huruvida de krav som avses i artiklarna 6, 6a och 7 i tillräcklig grad har mildrat intressekonflikter. 26. Följande artikel ska införas:

c) Huruvida tillämpningsområdet för det rotations­ system som avses i artikel 6b bör utvidgas till att ”Artikel 39b omfatta andra tillgångsklasser och huruvida det är lämpligt att differentiera tidsperiodernas längd för Rapporteringsskyldigheter olika tillgångsklasser. 1. Senast den 31 december 2015 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om

d) Huruvida existerande och alternativa ersättnings­ modeller är lämpliga. a) de åtgärder som vidtagits för att avlägsna hänvisningar till kreditbetyg som föranleder eller kan föranleda att man ensidigt eller mekaniskt förlitar sig på dessa, och e) Huruvida det föreligger ett behov av att genomföra andra åtgärder för att främja konkurrensen på kredit­ värderingsmarknaden.

b) alternativa verktyg som skulle möjliggöra för investerare att göra sin egen kreditriskbedömning av emittenter och f) Huruvida ytterligare initiativ för att främja konkur­ finansiella instrument, rens på kreditvärderingsmarknaden är lämpliga mot bakgrund av hur sektorns struktur utvecklas.

i syfte att avlägsna alla hänvisningar till kreditvärderingar g) Huruvida det föreligger ett behov av att föreslå åt­ för regleringsändamål i unionsrätten senast den 1 januari gärder för att ta itu med problemet med alltför stor 2020, under förutsättning att lämpliga alternativa kredit­ förlitan på kreditbetyg i avtal. riskbedömningar har identifierats och införts. Esma ska ge teknisk rådgivning till kommissionen i samband med denna punkt.

h) Nivåerna på marknadskoncentrationen, riskerna till följd av hög koncentration och effekterna på finans­ sektorns allmänna stabilitet. 2. Med beaktande av marknadssituationen ska kommis­ sionen senast den 31 december 2014 översända en rapport till Europaparlamentet och rådet om huruvida det är lämp­ 6. Kommissionen ska åtminstone årligen informera ligt att utveckla en europeisk kreditvärdighetsbedömning Europaparlamentet och rådet om eventuella nya beslut för statspapper.

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/23

Med beaktande av slutsatserna i den rapport som avses i Utan hinder av första stycket ska, första stycket och situationen på marknaden ska kommis­ sionen senast den 31 december 2016 överlämna en rap­ port till Europaparlamentet och rådet om huruvida det är lämpligt och genomförbart att stödja ett europeiskt kredit­ 1. Artiklarna 1.7a, 1.9, 1.10, 1.11 med avseende på artikel 8d i värderingsinstitut med uppgift att bedöma kreditvärdighe­ förordning (EG) nr 1060/2009, samt artikel 1.12, och 1.27 i ten hos medlemsstaternas statspapper och/eller en eu­ den här förordningen emellertid tillämpas från och med den ropeisk kreditvärderingsstiftelse för alla andra kreditbetyg. 1 juni 2018 för den bedömning som anges i

3. Kommissionen ska senast den 31 december 2013 förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om ge­ a) artikel 4.3 b i förordning (EG) nr 1060/2009 om huru­ nomförbarheten av ett nätverk med mindre kreditvär­ vida tredjelands krav är minst lika stränga som de krav deringsinstitut för att öka konkurrensen på marknaden. I som anges i det ledet, och rapporten ska finansiellt och icke-finansiellt stöd för inrät­ tandet av ett sådant nätverk bedömas, med beaktande av potentiella intressekonflikter på grund av sådan offentlig b) artikel 5.6 b andra stycket i förordning (EG) finansiering. Mot bakgrund av resultaten i denna rapport nr 1060/2009 om huruvida kreditvärderingsinstitut i och till följd av Esmas tekniska rådgivning får kommissio­ nen omvärdera och föreslå ändringar av artikel 8d.” tredjeländer är föremål för rättsligt bindande bestämmel­ ser som är likvärdiga med dem som avses i det ledet.

27. Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna för­ ordning. 2. Artikel 1.8 i denna förordning i förening med artikel 6a.1 a i 28. Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning (EG) nr 1060/2009 tillämpas från och med den förordning. 21 juni 2014 med avseende på aktieägare eller delägare i kreditvärderingsinstitut som den 15 november 2011 inne­ hade 5 % eller mer av kapitalet i fler än ett kreditvärderings­ Artikel 2 institut.

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . 3. Artikel 1.15 tillämpas från och med den 21 juni 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 21 maj 2013.

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar M. SCHULZ L. CREIGHTON Ordförande Ordförande

Bilaga 1

L 146/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

BILAGA I

Bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt:

1. Avsnitt B ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett kreditvärderingsinstitut ska tydligt påvisa och undanröja eller hantera samt tydligt och på framträdande plats rapportera om eventuella faktiskt förekommande eller möjliga intressekonflikter som kan påverka de analyser och bedömningar som görs av dess kreditanalytiker och anställda liksom av alla andra fysiska personer vars tjänster står till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderingsverksamhet samt personer som godkänner kreditbetyg och kreditutsikter.”

b) Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i) I första stycket ska inledningen ersättas med följande:

”3. Ett kreditvärderingsinstitut får inte utfärda ett kreditbetyg eller en kreditutsikt under någon av följande omständigheter, eller ska när det gäller ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter omedelbart redovisa att kreditbetyget eller kreditutsikterna eventuellt har påverkats om”

ii) Följande led ska införas efter led a:

”aa) en aktieägare eller en delägare i ett kreditvärderingsinstitut, innehar 10 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, innehar mer än 10 % av antingen kapitalet eller rösterna i den kreditvärderade enheten eller har något annat ägarintresse i denna kreditvärderade enhet eller tredje part, med undantag av innehav genom diversifierade fondprogram och diversifierade investeringsfonder, in­ begripet pensionsfonder eller livförsäkring, som inte innebär att denne kan utöva ett betydande inflytande över programmets affärsverksamhet,”

iii) Följande led ska införas efter led b:

”ba) kreditbetyget har utfärdats för en kreditvärderad enhet eller en anknuten tredje part som innehar 10 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet,”

iv) Följande led ska införas efter led c:

”ca) en aktieägare eller en delägare i ett kreditvärderingsinstitut som innehar 10 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, är ledamot i den kreditvärderade enhetens eller en an­ knuten tredje parts ledning eller styrelse.”

v) Andra stycket ska ersättas med följande:

”Ett kreditvärderingsinstitut ska också omedelbart bedöma om det finns skäl att ompröva eller dra tillbaka ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter.”

c) Följande punkter ska införas:

”3a. Ett kreditvärderingsinstitut ska informera om när ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter poten­ tiellt påverkas av något av följande:

a) En aktieägare eller en delägare i ett kreditvärderingsinstitut som innehar 5 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, innehar mer än 5 % av antingen kapitalet eller rösterna i den kreditvärderade enheten eller har något annat ägarintresse i denna enhet eller en anknuten tredje part. Detta gäller inte innehav genom diversifierade fondprogram och diversifierade investeringsfonder, inbegripet pensionsfonder eller livförsäkring, som inte innebär att denne kan utöva ett betydande inflytande över programmets affärsverksamhet.

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/25

b) En aktieägare eller en delägare i ett kreditvärderingsinstitut som innehar 5 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, är ledamot i den kreditvärderade enhetens eller en anknuten tredje parts ledning eller styrelse. 3b. Under förutsättning att informationen är känd eller borde vara känd för kreditvärderingsinstitutet ska skyl­ digheterna enligt punkt 3 aa, 3 ba och 3 ca och 3-a också gälla a) indirekta aktieägare som omfattas av artikel 10 i direktiv 2004/109/EG, och b) företag som kontrollerar eller direkt eller indirekt utövar ett dominerande inflytande över kreditvärderings­ institut och som omfattas av artikel 10 i direktiv 2004/109/EG. 3c. Ett kreditvärderingsinstitut ska se till att avgifter som tas ut av dess kunder för tillhandahållandet av kredit­ betyg och stödtjänster inte är diskriminerande och grundas på faktiska kostnader. Avgifter som tas ut för kreditvärderingstjänster ska inte vara beroende av nivån på det kreditbetyg som kreditvärderingsinstitutet utfärdar eller av andra resultat av det arbete som utförs.” d) I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande: ”4. Varken ett kreditvärderingsinstitut eller någon annan person som, direkt eller indirekt, innehar 5 % eller mer av antingen kapitalet eller rösterna i kreditvärderingsinstitutet, eller på annat sätt kan utöva ett betydande infly­ tande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, ska tillhandahålla konsult- eller rådgivningstjänster till den kreditvärderade enheten eller anknutna tredje parten i fråga om deras företagsstruktur, juridiska struktur, tillgångar, skulder eller verksamheter.” e) Punkt 7 ska ändras på följande sätt: i) Led a ska ersättas med följande: ”a) För varje beslut om kreditbetyg och kreditutsikter, uppgifter om vilka kreditvärderingsanalytiker som deltagit i fastställandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna, vilka som godkänt kreditbetyget eller kreditutsikterna, huruvida kreditbetyget begärts av en utomstående part eller har utfärdats på kreditvärderingsinstitutets eget initiativ samt det datum då kreditvärderingen gjordes.” ii) Led d ska ersättas med följande: ”d) Dokumentation över de etablerade förfaranden och värderingsmetoder som kreditvärderingsinstitutet an­ vänder för att fastställa kreditbetyg och kreditutsikter.” iii) Led e ska ersättas med följande: ”e) Den interna dokumentation och de interna akter, inklusive icke-offentlig information och arbetsdokument, som fungerat som underlag för beslut om kreditbetyg och kreditutsikter.” 2. Avsnitt C ska ändras på följande sätt: a) I artikel 2 ska inledningen ersättas med följande: ”2. Ingen person som avses i punkt 1 ska delta i eller på annat sätt påverka fastställandet av kreditbetyg eller kreditutsikter för en viss kreditvärderad enhet om denna person” b) I punkt 3 ska led b ersättas med följande: ”b) inte lämnar ut någon information om kreditbetyg, möjliga framtida kreditbetyg eller kreditutsikter som utfärdas av institutet utom till den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part,”

Bilaga 1

L 146/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

c) Punkt 7 ska ersättas med följande: ”7. En person som avses i punkt 1 ska inte tillträda någon tjänst i den centrala ledningen för en kreditvärderad enhet eller en anknuten tredje part förrän sex månader har gått sedan kreditvärderingen eller kreditutsikterna utfärdades.” d) Punkt 8 ska ersättas med följande: ”8. Vid tillämpning av artikel 7.4 gäller följande: a) Kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att ledande kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderings­ verksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än fyra år. b) Andra kreditvärderingsinstitut än de som en emittent eller en anknuten tredje part utser och alla kredit­ värderingsinstitut som utfärdar kreditbetyg på statspapper ska säkerställa att i) kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än fem år, ii) personer som godkänner kreditbetyg inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kredit­ värderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än sju år. De personer som avses i första stycket leden a och b får inte delta i kreditvärderingsverksamhet som berör den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part som avses i dessa led under två år efter utgången av de perioder som anges i dessa led.” 3. Rubriken på avsnitt D ska ersättas med följande: ”Regler om presentationen av kreditbetyg och kreditutsikter”. 4. Del I i avsnitt D ska ändras på följande sätt: a) Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. Varje kreditvärderingsinstitut ska säkerställa att det i kreditbetyget eller kreditutsikterna tydligt och på fram­ trädande plats anges namn och befattning för den ledande kreditvärderingsanalytikern för den aktuella kredit­ värderingsverksamheten samt namn och befattning för den person som i första hand ansvarade för godkän­ nandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna.” b) Punkt 2 ska ändras på följande sätt: i) Led a ska ersättas med följande: ”a) Alla materiella källor, inbegripet den kreditvärderade enheten eller, i tillämpliga fall, en anknuten tredje part som använts vid utarbetandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna anges, tillsammans med en uppgift om huruvida kreditbetyget eller kreditutsikterna har meddelats den kreditvärderade enheten eller anknutna tredje parten och ändrats efter det meddelandet innan det utfärdades.” ii) Leden d och e ska ersättas med följande: ”d) Den dag då kreditbetyget först publicerades och dagen för den senaste uppdateringen inbegripet eventuella kreditutsikter anges tydligt på framträdande plats. e) Det uppges huruvida kreditbetyget rör nyligen utfärdade finansiella instrument och huruvida kreditvär­ deringsinstitutet värderar det finansiella instrumentet för första gången. f) När det rör sig om kreditutsikter, den tidsrymd under vilken en ändring av kreditbetyget väntas. Vid offentliggörande av kreditbetyg eller kreditutsikter ska kreditvärderingsinstitut också ta med en hänvisning till de historiska falissemangsfrekvenser som Esma tillhandahåller i ett centralt register i enlighet med artikel 11.2, tillsammans med en förklaring som kommenterar innebörden av dessa fallissemangsfrekvenser.”

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/27

c) Följande punkt ska införas:

”2a. Ett kreditvärderingsinstitut ska låta redovisningen av värderingsmetoder, modeller och grundläggande antagan­ den åtföljas av vägledning som förklarar antaganden, parametrar, begränsningar och osäkerheter kring de modeller och värderingsmetoder som tillämpats för kreditvärderingen, inklusive simuleringar av stresscenarion som kreditvärderingsinstitutet låtit göra när det tagit fram kreditbetygen, kreditvärderingsinformation om kassaflödesanalyser som det har utfört eller utgått från och, i tillämpliga fall, uppgifter om en eventuell väntad ändring av kreditbetyget. Sådan vägledning ska vara tydlig och lätt att förstå.”

d) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Kreditvärderingsinstitutet ska informera den kreditvärderade enheten under den kreditvärderade enhetens kon­ torstid och minst en hel arbetsdag före offentliggörandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna. Denna infor­ mation ska omfatta de huvudsakliga skäl som ligger till grund för kreditbetyget eller kreditutsikterna, så att kreditvärderade enheten har möjlighet att uppmärksamma kreditvärderingsinstitutet på eventuella sakfel.”

e) I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”4. När ett kreditvärderingsinstitut offentliggör kreditbetyg eller kreditutsikter ska det tydligt och på framträdande plats ange eventuella särskilda kännetecken och begränsningar för kreditbetygen eller kreditutsikterna. När ett kreditvärderingsinstitut offentliggör ett kreditbetyg eller kreditutsikter ska det på framträdande plats särskilt ange om det anser att den tillgängliga informationen om den kreditvärderade enheten har varit av tillfreds­ ställande kvalitet och i vilken utsträckning det har kontrollerat information som har lämnats till det av den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part. Om ett kreditbetyg eller kreditutsikter berör ett slag av enhet eller finansiellt instrument som det endast finns begränsade historiska uppgifter för, ska kreditvärderings­ institutet på framträdande plats klargöra sådana begränsningar.”

f) I punkt 5 ska första stycket ersättas med följande:

”5. När ett kreditvärderingsinstitut tillkännager ett nytt kreditbetyg eller nya kreditutsikter ska det i sina press­ meddelanden eller rapporter förklara vilka faktorer som i första hand legat till grund för kreditbetyget eller kreditutsikterna.”

g) Följande punkt ska läggas till:

”6. Ett kreditvärderingsinstitut ska på sin webbplats fortlöpande lägga ut upplysningar om samtliga enheter eller låneinstrument som det har mottagit för en första översyn från dess sida eller för ett preliminärt kreditbetyg, samt underrätta Esma om detta. Sådana upplysningar ska läggas ut oavsett om emittenten ingår avtal med kreditvärderingsinstitutet om ett slutligt kreditbetyg eller inte.”

5. Punkterna 3 och 4 i del II i avsnitt D ska utgå.

6. I avsnitt D ska följande del läggas till:

”III. Ytterligare krav på kreditbetyg på statspapper

1. När ett kreditvärderingsinstitut utfärdar ett kreditbetyg på statspapper eller därmed sammanhängande kredit­ utsikter ska det samtidigt tillhandahålla en utförlig värderingsrapport som förklarar alla antaganden, para­ metrar, begränsningar och osäkerheter och annan information som beaktats när kreditbetyget eller kreditut­ sikterna fastställdes. Denna rapport ska vara allmänt tillgänglig samt tydlig och lätt att förstå.

2. En allmänt tillgänglig värderingsrapport som åtföljer en ändring jämfört med det tidigare kreditbetyget på statspapper eller därmed sammanhängande kreditutsikter ska innehålla åtminstone följande:

a) En utförlig bedömning av de förändringar av det kvantitativa antagandet som motiverar den ändrade kreditvärderingen och deras relativa vikt. Den utförliga bedömningen bör omfatta en beskrivning av följande: Inkomst per capita, BNP-tillväxt, inflation, saldot i de offentliga finanserna, extern balans, utlands­ skuld, en indikator på ekonomisk utveckling, en indikator på betalningsförsummelser och andra eventuella faktorer som beaktats. Detta bör kompletteras med varje faktors relativa vikt.

b) En utförlig bedömning av ändringarna av det kvalitativa antagandet med angivande av skälen till den ändrade kreditvärderingen och deras relativa vikt.

c) En utförlig beskrivning av de risker, begränsningar och osäkerheter som sammanhänger med den ändrade kreditvärderingen.

d) En sammanfattning av protokollet från sammanträdet i den kreditvärderingskommitté som fattade beslut om den ändrade kreditvärderingen.

Bilaga 1

L 146/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

3. Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt D.1 punkt 3 i bilaga I ska ett kreditvärderingsinstitut när det utfärdar kreditbetyg på statspapper eller därmed sammanhängande kreditutsikter, offentliggöra dessa i enlighet med artikel 8a efter det att de reglerade marknaderna har stängt för dagen och senast en timme innan de öppnas.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt D.1 punkt 5 i bilaga I, i enlighet med vilken ett kreditvärderings­ institut som tillkännager ett kreditbetyg i sina pressmeddelanden eller rapporter ska förklara vilka faktorer som i första hand legat till grund för kreditbetyget, och även om nationell politik kan vara en faktor som ligger till grund för ett kreditbetyg på statspapper, ska politiska rekommendationer, föreskrifter eller riktlinjer till kredit­ värderade enheter, inbegripet stater eller staters regionala eller lokala myndigheter, inte ingå i kreditbetyg på statspapper eller kreditutsikter.”

7. I avsnitt E del I ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Kreditvärderingsinstitutets politik i fråga om offentliggörande av kreditbetyg och andra tillhörande meddelanden, inklusive kreditutsikter.”

8. I avsnitt E del II punkt 2 ska första stycket led a ersättas med följande:

”a) En förteckning över de avgifter som tagits ut av varje kund för enskilda kreditbetyg och stödtjänster.

aa) Kreditvärderingsinstitutets prispolitik, inklusive avgiftsstrukturen och priskriterierna för kreditbetyg i de olika tillgångsklasserna.”

9. I avsnitt E ska del III ändras på följande sätt:

a) Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Statistiska uppgifter om personalfördelningen för nya kreditbetyg, översyn av kreditbetyg, bedömning av metoder eller modeller samt för den högsta ledningen, och om personalfördelningen för värderingsverksamhet vad avser olika tillgångsklasser (företag – strukturerade finansiella instrument – statspapper).”

b) Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Finansiell information om kreditvärderingsinstitutets intäkter, inklusive total omsättning, uppdelade efter av­ gifter för kreditbetyg och stödtjänster med en omfattande beskrivning av dessa båda slag av verksamheter, inklusive intäkter från stödtjänster som tillhandahållits kreditvärderingstjänsternas kunder och avgifternas för­ delning på kreditbetyg för olika tillgångsklasser. Informationen om total omsättning ska även omfatta en geografisk fördelning av denna omsättning efter intäkter genererade i unionen respektive globalt.”

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/29

BILAGA II

Bilaga III till förordning (EG) nr 1060/2009 ska ändras på följande sätt:

1. Del I ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 19–22 ska ersättas med följande:

”19. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 1 i bilaga I, om det underlåter att tydligt påvisa och undanröja eller hantera samt tydligt eller på framträdande plats rapportera om even­ tuella faktiskt förekommande eller möjliga intressekonflikter som kan påverka de analyser eller bedömningar som görs av dess kreditanalytiker och anställda samt av alla andra fysiska personer vars tjänster står till kreditvärderingsinstitutets förfogande eller under dess kontroll och som direkt medverkar i kreditvärderings­ verksamhet eller personer som godkänner kreditbetyg och kreditutsikter.

20. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 3 första stycket i bilaga I, om det utfärdar ett kreditbetyg eller kreditutsikter under någon av de omständigheter som anges i första stycket i den punkten eller, när det gäller ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter, om det inte omedel­ bart offentliggör att detta kreditbetyg eller dessa kreditutsikter eventuellt kan påverkas av dessa omständig­ heter.

20a. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 3a i bilaga I, om det inte rapporterar att ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter eventuellt kan påverkas av de omstän­ digheter som framgår av leden a och b i den punkten.

21. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 3 andra stycket i bilaga I, om det inte omedelbart gör en bedömning av huruvida det finns skäl att ompröva eller dra tillbaka ett befintligt kreditbetyg eller befintliga kreditutsikter.

22. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6.2, jämförd med avsnitt B punkt 4 i bilaga I genom att värdera enheter där kreditvärderingsinstitutet självt eller någon annan person som, direkt eller indirekt, innehar 5 % eller mer av kapitalet eller rösterna i kreditvärderingsinstitutet eller på annat sätt kan utöva ett betydande inflytande över kreditvärderingsinstitutets affärsverksamhet, tillhandahåller konsult- eller rådgivningstjänster till den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part i fråga om dennas företagsstruktur, juridiska struktur, tillgångar, skulder eller verksamheter.”

b) Följande punkt ska införas:

”22a. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 6a om en av dess aktieägare eller delägare som innehar 5 % eller mer av kapitalet eller rösterna i det kreditvärderingsinstitutet eller i ett företag som kan utöva kontroll eller ett dominerande inflytande över det kreditvärderingsinstitutet, överträder ett av förbuden i leden a–e i samma punkt, med undantag för förbudet i led a för innehav i diversifierade fondprogram, inklusive diversifierade investeringsfonder som pensionsfonder och livförsäkring, förutsatt att innehavet i dessa pro­ gram inte gör att aktieägaren eller delägaren kan utöva ett betydande inflytande på dessa programs affärs­ verksamhet.”

Bilaga 1

L 146/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

c) Följande punkter ska införas:

”26a. Ett kreditvärderingsinstitut som har ingått avtal för utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar bryter mot artikel 6b.1 genom att utfärda kreditbetyg på nya återvärdepapperiseringar med underliggande tillgångar från samma originator i mer än fyra år.

26b. Ett kreditvärderingsinstitut som har ingått avtal om utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperiseringar bryter mot artikel 6b.3 genom att ingå ett nytt avtal om utfärdande av kreditbetyg på återvärdepapperise­ ringar med underliggande tillgångar från samma originator under en period som är lika lång som avtals­ perioden för det utgångna avtal som avses i artikel 6b.1–2 men som inte överskrider fyra år.”

d) Punkt 33 ska ersättas med följande:

”33. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med avsnitt C punkt 2 i bilaga I, om det underlåter att se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte deltar i eller på annat sätt påverkar faststäl­ landet av ett kreditbetyg eller kreditutsikter i enlighet med punkt 2 i det avsnittet.”

e) Punkt 36 ska ersättas med följande:

”36. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.3, jämförd med avsnitt C punkt 7 i bilaga I, om det underlåter att se till att en person som avses i punkt 1 i det avsnittet inte tillträder någon tjänst i den centrala ledningen för en kreditvärderad enhet eller en anknuten tredje part förrän sex månader efter det att kreditvärderingen eller kreditutsikterna utfärdades.”

f) Punkterna 38, 39 och 40 ska ersättas med följande:

”38. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med avsnitt C punkt 8 första stycket led b i) i bilaga I, om det tillhandahåller kreditbetyg eller kreditbetyg på statspapper på eget initiativ och underlåter att se till att en kreditvärderingsanalytiker inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än fem år.

39. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med avsnitt C punkt 8 första stycket led b ii) i bilaga I, om det tillhandahåller kreditbetyg eller kreditbetyg på statspapper på eget initiativ och underlåter att se till att en person som godkänner kreditbetyg inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som avser samma kreditvärderade enhet eller en anknuten tredje part under längre tid än sju år.

40. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 7.4, jämförd med avsnitt C punkt 8 andra stycket i bilaga I, om det underlåter att se till att en person som avses i leden a och b i första stycket i den punkten inte deltar i kreditvärderingsverksamhet som berör den kreditvärderade enheten eller en anknuten tredje part som avses i dessa led under två år efter det att de perioder som anges i de leden löpt ut.”

g) Punkt 42 ska ersättas med följande:

”42. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.2 om det underlåter att anta, genomföra eller tillämpa lämpliga åtgärder för att se till att de kreditbetyg och kreditutsikter det utfärdar bygger på en genomgripande analys av all den information som är tillgänglig för institutet och som är relevant för dess analys enligt de tillämpliga värderingsmetoderna.”

h) Följande punkter ska införas:

”42a. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.2 om det använder information som faller utanför räckvidden för artikel 8.2.

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/31

42b. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.2a om det utfärdar ändringar av kreditbetyg som inte är förenliga med de värderingsmetoder som det offentliggjort.”

i) Punkt 46 ska ersättas med följande:

”46. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5 första stycket första meningen om det inte bevakar sina kreditbetyg (utom kreditbetyg på statspapper) eller inte ser över dem (utom kreditbetyg på statspapper) eller sina värderingsmetoder fortlöpande eller minst en gång om året.”

j) Följande punkt ska införas:

”46a. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5 andra stycket jämförd med artikel 8.5 första stycket första meningen om det inte bevakar sina kreditbetyg på statspapper eller inte ser över dem fortlöpande eller minst en gång var sjätte månad.”

k) Följande punkt ska införas:

”49a. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 c jämförd med artikel 8.7 c om det underlåter att ompröva ett kreditbetyg när fel i värderingsmetoderna eller i dessas tillämpning påverkar kreditbetyget.”

l) Följande punkter ska läggas till:

”55. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8a.3 om det underlåter att, i enlighet med avsnitt D del III punkt 3 i bilaga I, varje år på sin webbplats offentliggöra eller till Esma överlämna en tidsplan i slutet av december för de följande 12 månaderna med maximalt tre datum som infaller på fredagar för offentliggörandet av kreditbetyg på statspapper på eget initiativ och därmed sammanhängande kreditutsikter samt fastställa datu­ men som infaller på fredagar för offentliggörande av begärda kreditbetyg på statspapper och därmed samman­ hängande kreditutsikter.

56. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8a.4 om det avviker från den aviserade tidsplanen när detta inte är nödvändigt för att uppfylla dess skyldigheter enligt artikel 8.2, artikel 10.1 eller artikel 11.1 eller om det inte ger en detaljerad förklaring till orsakerna till avvikelserna från den aviserade tidsplanen.

57. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2 jämförd med avsnitt D del III punkt 3 i bilaga I om det offentliggör ett kreditbetyg på statspapper eller en därmed sammanhängande kreditutsikt för statspapper under affärstiderna för reglerade marknader eller mindre än en timme innan de öppnar.

58. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2 jämförd med avsnitt D del III punkt 4 i bilaga I om det låter politiska rekommendationer, föreskrifter eller riktlinjer till kreditvärderade enheter, inbegripet stater eller staters regionala eller lokala myndigheter, ingå i ett kreditbetyg på statspapper eller en därmed sammanhäng­ ande kreditutsikt.

59. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8a.2 om det grundar sina offentliga meddelanden avseende ändringar av andra omdömen om statspapper än kreditbetyg, kreditutsikter eller hithörande pressmeddelan­ den, eller rapporter i enlighet med avsnitt D del I punkt 5 i bilaga I, på information inom den kreditvärderade enhetens sfär när sådan information har offentliggjorts utan den kreditvärderade enhetens medgivande, om inte informationen finns tillgänglig från allmänt tillgängliga källor eller om det inte finns några rimliga skäl till att den kreditvärderade enheten inte ger sitt samtycke till att informationen offentliggörs.

Bilaga 1

L 146/32 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

60. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8a.1 om det underlåter att utfärda enskilda allmänt tillgängliga landsrapporter när det aviserar en översyn av en viss grupp av länder.

61. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot avsnitt D del III punkt 1 i bilaga I om det utfärdar ett kreditbetyg på statspapper eller en därmed sammanhängande kreditutsikt utan att samtidigt tillhandahålla en utförlig vär­ deringsrapport som förklarar alla antaganden, parametrar, begränsningar och osäkerheter och annan eventuell information som beaktats för att fastställa det kreditbetyget på statspapper eller den kreditutsikten eller om det inte gör denna rapport allmänt tillgänglig, klar och lätt att förstå.

62. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot avsnitt D del III punkt 2 i bilaga I om det inte utfärdar en allmänt tillgänglig värderingsrapport som åtföljer en ändring jämfört med det tidigare kreditbetyget på statspapper eller den därmed sammanhängande kreditutsikten eller om det i denna rapport underlåter att ta med åtminstone de upplysningar som avses i avsnitt D del III punkt 2 a–d i bilaga I.”

2. Avsnitt II ska ändras på följande sätt:

a) Följande punkter ska införas:

”3a. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 14.3 tredje stycket om det inte informerar Esma om de plane­ rade väsentliga ändringarna av de befintliga värderingsmetoderna, modellerna eller grundläggande antagandena eller de föreslagna nya värderingsmetoderna, modellerna eller grundläggande antagandena när det på sin webbplats offentliggör värderingsmetoderna i enlighet med artikel 8.5a.

3b. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.5a första stycket om det på sin webbplats inte offentliggör de föreslagna nya värderingsmetoderna eller de föreslagna materiella ändringarna av värderingsmetoderna som skulle kunna få effekter på ett kreditbetyg tillsammans med en förklaring till skälen för och innebörden av ändringarna.

3c. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.7 a om det inte underrättar Esma om fel som upptäckts i dess värderingsmetoder eller i dessas tillämpning eller om det inte förklarar vilken påverkan på kreditbetyget detta haft, inbegripande behovet att se över dess utfärdade kreditbetyg.”

b) Följande punkt ska införas:

”4a. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 11a.1 om det inte gör den information som krävs tillgänglig eller inte lämnar den informationen i den form som krävs i enlighet med den punkten.”

c) Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 23b.1 genom att underlåta att tillhandahålla information som svar på ett beslut om begäran av information enligt artikel 23b.3, eller genom att tillhandahålla felaktig eller vilseledande information, som svar på en enkel begäran om information eller ett beslut.”

d) Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 23c.1 led c genom att underlåta att tillhandahålla en förklaring, eller genom att tillhandahålla en felaktig eller vilseledande förklaring angående sakförhållanden eller handlingar som rör föremålet och syftet med utredningen.”

Bilaga 1

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 146/33

3. Avsnitt III ska ändras på följande sätt:

a) Följande punkter ska införas:

”4a. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.6 aa om det avser att använda nya värderingsmetoder och inte informerar Esma eller på sin webbplats omedelbart offentliggör svaren på samrådet och dessa nya värderings­ metoder tillsammans med en närmare förklaring av dem och deras tillämpningsdatum.

4b. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.7 a om det inte underrättar berörda kreditvärderade enheter om fel som upptäckts i dess värderingsmetoder eller i dessas tillämpning eller om det inte förklarar effekterna på dess kreditbetyg, inbegripet behovet av att se över utfärdade kreditbetyg.

4c. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 8.7 b om det inte på sin webbplats offentliggör fel som upp­ täckts i dess värderingsmetoder eller i dessas tillämpning om dessa fel har påverkat kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg.”

b) Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

”6. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2, jämförd med avsnitt D del I punkt 1 eller 2 i bilaga I, punkt 4 första stycket eller punkterna 5 eller 6, eller avsnitt D del II eller III i bilaga I, om det inte lämnar den information som krävs enligt dessa bestämmelser när det presenterar ett kreditbetyg eller en kreditutsikt.

7. Ett kreditvärderingsinstitut bryter mot artikel 10.2, jämförd med avsnitt D del I punkt 3 i bilaga I, om det inte underrättar den kreditvärderade enheten under den kreditvärderade enhetens kontorstid och minst en hel arbetsdag före offentliggörandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna.”

Bilaga 2

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 145/1

I

(Lagstiftningsakter)

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2013/14/EU

av den 21 maj 2013

om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR rådets direktiv 2011/61/EU ( 6 ) förvaltare av alternativa ANTAGIT DETTA DIREKTIV investeringsfonder (nedan kallade AIF-förvaltare ) på unionsnivå. I samtliga tre direktiv fastställs tillsynskrav för riskhantering hos tjänstepensionsinstitut, förvaltnings ­ bolag och investeringsbolag avseende fondföretag, re ­ med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions ­ spektive av AIF-förvaltare. sätt, särskilt artikel 53.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, (2) En konsekvens av finanskrisen är att investerare, dä ­ ribland tjänstepensionsinstitut, fondföretag och alterna ­ tiva investeringsfonder (nedan kallade AIF-fonder ), i alltför efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio ­ hög grad förlitat sig på kreditbetyg när de investerat i nella parlamenten, skuldinstrument, utan att nödvändigtvis göra en egen bedömning av kreditvärdigheten hos emittenter av så ­ dana skuldinstrument. För att förbättra kvaliteten på in ­ med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ), vesteringar som görs av tjänstepensionsinstitut, fondföre ­ tag och AIF-fonder, och därmed skydda investerare i sådana fonder, är det lämpligt att kräva att tjänstepen ­ med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit ­ sionsinstitut, förvaltnings- och investeringsbolag avseende téns yttrande ( 2 ), fondföretag, samt AIF-förvaltare undviker att ensidigt el ­ ler mekaniskt förlita sig på kreditbetyg eller att använda dem som den enda parametern vid kreditriskbedömning i samband med investeringar av tjänstepensionsinstitut, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 3 ), och fondföretag och AIF-fonder. Därför bör den allmänna principen om att inte i alltför hög grad förlita sig på kreditbetyg integreras i riskhanteringsprocesser och i sy ­ av följande skäl: stem hos tjänstepensionsinstitut, förvaltnings- och inve ­ steringsbolag avseende fondföretag, och AIF-förvaltare, samt anpassas till deras specifika förutsättningar.

(1) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG ( 4 ) regleras tjänstepensionsinstitut på unionsnivå. Genom Europaparlamentets och rådets direk ­ tiv 2009/65/EG ( 5 ) regleras företag för kollektiva investe ­ (3) För att ytterligare klarlägga den allmänna principen att ringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) på unions ­ inte i alltför hög grad förlita sig på kreditbetyg, som bör nivå. Vidare regleras genom Europaparlamentets och införas i direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i ( 1 ) EUT C 167, 13.6.2012, s. 2. fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delege ­ ( 2 ) EUT C 229, 31.7.2012, s. 64. ras till kommissionen med avseende på att faktiskt för ­ ( 3 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 januari 2013 (ännu ej hindra att förvaltnings- och investeringsbolag avseende offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 maj 2013. ( 4 ) EUT L 235, 23.9.2003, s. 10. ( 5 ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32. ( 6 ) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.

Bilaga 2

L 145/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 31.5.2013

fondföretag och AIF-förvaltare i alltför hög grad förlitar HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. sig på kreditbetyg för att bedöma kreditvärdigheten hos tillgångar som de innehar. Därför bör man i detta avse ­ ende ändra kommissionens befogenheter i dessa direktiv att anta delegerade akter om allmänna bestämmelser av ­ Artikel 1 seende riskhanteringsprocesser och system som används

Ändring av direktiv 2003/41/EG

av förvaltnings- och investeringsbolag avseende fondföre ­ tag och AIF-förvaltare. Det är av särskild betydelse att I artikel 18 i direktiv 2003/41/EG ska följande punkt införas: kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt för ­ beredande arbete, inklusive på expertnivå, och att den offentliggör resultaten av sådana samråd. När kommis ­ sionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör ”1a. Med beaktande av arten, omfattningen och komplex ­ den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt iteten hos de övervakade institutionerna, ska medlemsstaterna till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så säkerställa att de behöriga myndigheterna övervakar lämplig ­ snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. heten i institutionernas kreditvärderingsförfaranden, utvär ­ derar användningen av hänvisningar till kreditbetyg utfärdade av kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (*) i (4) De relevanta åtgärderna i detta direktiv bör utgöra ett deras placeringspolicy och i tillämpliga fall motverka effek ­ komplement till andra bestämmelser i Europaparlamen ­ terna av sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och tets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den mekanisk förlitan på sådana kreditbetyg. 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut ( 1 ). I dessa bestämmelser fastställs det allmänna målet att minska investerares alltför stora förlitan på kreditbetyg, vilket bör göra det lättare att förverkliga detta mål. ___________ (*) EUT L 302, 17.11.2009, s. 1.”

(5) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att minska Artikel 2 tjänstepensionsinstituts, fondföretags och AIF-fonders alltför stora förlitan på kreditbetyg i samband med deras Ändringar av direktiv 2009/65/EG investeringar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av Artikel 51 i direktiv 2009/65/EG ska ändras på följande sätt: medlemsstaterna, genom samordnat agerande, och det därför på grund av den unionstäckande strukturen hos, och effekterna av, tjänstepensionsinstituts, förvaltningsoch investeringsbolags avseende fondföretag, AIF-fonders 1. I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande: och kreditvärderingsinstituts verksamhet bättre kan upp ­ nås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om ”1. Ett förvaltnings- eller investeringsbolag ska använda Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprin ­ ett förfarande för riskhantering som gör det möjligt för det cipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad att vid varje tidpunkt kontrollera och bedöma den risk som som är nödvändigt för att uppnå detta mål. är knuten till positionerna och deras bidrag till den allmänna riskprofilen för fondbolagets portfölj. Framför allt ska det inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som utfärdats av kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i ar ­ tikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) (6) Direktiv 2003/41/EG, 2009/65/EG och 2011/61/EU bör nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvär ­ därför ändras i enlighet med detta. deringsinstitut (*) för att bedöma kreditvärdigheten hos fond ­ företags tillgångar.

___________ (7) I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen (*) EUT L 302, 17.11.2009, s. 1.” av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument ( 2 ), har med ­ lemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de 2. Följande punkt ska införas: olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av ”3a. Med beaktande av arten, omfattningen och komplex ­ sådana dokument är berättigat. iteten hos de övervakade fondbolagens verksamhet, ska de behöriga myndigheterna övervaka lämpligheten i förvalt ­ ( 1 ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 1. nings- och investeringsbolagens kreditvärderingsförfaranden, ( 2 ) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14. utvärdera användningen av hänvisningar till kreditbetyg, som

Bilaga 2

31.5.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 145/3

avses i punkt 1 första stycket, i fondbolagens placerings ­ stycket, i AIF-fondernas investeringsstrategier och i tillämp ­ inriktningar och i tillämpliga fall motverka effekterna av liga fall motverka effekterna av sådana hänvisningar, i syfte sådana hänvisningar, i syfte att minska ensidig och mekanisk att minska ensidig och mekanisk förlitan på sådana kredit ­ förlitan på sådana kreditbetyg.” betyg.”

3. Punkt 4 ska ändras på följande sätt: 3. I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

a) Led a ska ersättas med följande: ”De åtgärder som specificerar de riskhanteringssystem som avses i första stycket led a ska säkerställa att AIF-förvaltare ”a) Kriterier för att bedöma lämpligheten i det förfarande förhindras från att ensidigt eller mekaniskt förlita sig på för riskhantering som används av förvaltningsbolaget kreditbetyg, som avses i punkt 2 första stycket, för att be ­ eller investeringsbolaget i enlighet med punkt 1 döma kreditvärdigheten hos AIF-fonders tillgångar.” första stycket.” Artikel 4 b) Följande stycke ska läggas till:

Införlivande

”De kriterier som avses i första stycket led a ska säker ­ ställa att förvaltningsbolaget eller investeringsbolaget för ­ 1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar hindras från att ensidigt eller mekaniskt förlita sig på och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta kreditbetyg, som avses i punkt 1 första stycket, för att direktiv senast den 21 december 2014. De ska genast underrätta bedöma kreditvärdigheten hos fondföretagets tillgångar.” kommissionen om detta.

Artikel 3 När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis ­ Ändringar av direktiv 2011/61/EU ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis ­ Artikel 15 i direktiv 2011/61/EU ska ändras på följande sätt: ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

1. I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande: 2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de ”2. AIF-förvaltare ska införa lämpliga riskhanteringssystem antar inom det område som omfattas av detta direktiv. för att på ett tillfredsställande sätt identifiera, mäta, hantera och övervaka alla risker som är relevanta för varje AIF-fonds Artikel 5 investeringsstrategi och för vilka fonden är exponerad eller kan komma att exponeras. Framför allt ska AIF-förvaltare Ikraftträdande inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det utfärdats av kreditvärderingsinstitut enligt definitionen i ar ­ har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. tikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvär ­ Artikel 6 deringsinstitut (*) för att bedöma kreditvärdigheten hos AIF-fondernas tillgångar. Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. ___________ (*) EUT L 302, 17.11.2009, s. 1.”

Utfärdat i Strasbourg den 21 maj 2013. 2. Följande punkt ska införas:

”3a. Med beaktande av arten, omfattningen och komplex ­ iteten hos AIF-fondernas verksamhet, ska de behöriga På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar myndigheterna övervaka lämpligheten i AIF-förvaltarnas M. SCHULZ L. CREIGHTON kreditvärderingsförfaranden, utvärdera användningen av hänvisningar till kreditbetyg, som avses i punkt 2 första Ordförande Ordförande

Sammanfattning av promemorian Användningen

Bilaga 3

av kreditbetyg i riskhantering

Den 20 juni 2013 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (ändringsförordningen) i kraft. Förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. När Europaparlamentet och rådet antog ändringsförordningen antog de samtidigt ett direktiv som innehåller regler som rör kreditvärdering: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (ändringsdirektivet). Medlemsstaterna ska senast den 21 december 2014 ha genomfört ändringsdirektivet. I denna promemoria föreslås att ändringsdirektivet genomförs i svensk rätt genom att det införs nya bestämmelser i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen (2004:46) om värdepappersfonder, försäkringsrörelselagen (2010:2043) och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I de föreslagna nya bestämmelserna anges att fondbolag och AIF-förvaltare inte ensidigt eller mekaniskt ska förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos en värdepappersfonds respektive en alternativ investeringsfonds tillgångar. Vidare anges att Finansinspektionen ska övervaka lämpligheten i pensionsstiftelsers, försäkringsföretags, fondbolags och AIF-förvaltares kreditvärderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg. I promemorian behandlas inte frågan om huruvida ändringsförordningen bör föranleda några ändringar i svensk rätt. Frågan om behovet av lagändringar med anledning av ändringsförordningen kommer att övervägas i ett annat sammanhang. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 21 december 2014.

Promemorians lagförslag

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

1 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. dels att 35 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 34 a §, av följande lydelse.

35 §

Finansinspektionen får meddela de anmärkningar i fråga om en pensionsstiftelses förvaltning som inspektionen anser behövs. Finansinspektionen ska förelägga pensionsstiftelsen eller styrelsen att vidta rättelse, om inspektionen finner att 1. avvikelse skett från någon av 1. avvikelse skett från någon av de bestämmelser som anges i 34 § de bestämmelser som anges i 34 § första stycket, eller första stycket, 2. placeringsriktlinjerna inte 2. placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av stiftelsens beskaffenheten av stiftelsens förvaltning . förvaltning , eller 3. stiftelsens kreditvärderingsförfaranden eller dess användning av hänvisningar i placeringsriktlinjerna till kreditbetyg som har

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.5.2013, s. 1, Celex 32013L0014). 2 Senaste lydelse 2010:2045.

utfärdats av ett kreditvärderings- Bilaga 4 institut inte är lämpliga. Om Finansinspektionen bedömer att en stiftelse förvaltar medel som avsatts till stiftelsen för personer som anges i 9 a § första stycket på ett sådant sätt som innebär att dessa personers intressen hotas, får inspektionen besluta om att utse en särskild företrädare att sköta hela eller delar av driften av stiftelsen. Finansinspektionen får även begränsa pensionsstiftelsens förfoganderätt eller förbjuda stiftelsen att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om det bedöms vara nödvändigt för att skydda de personer som anges i tredje stycket. Finansinspektionen får besluta hur pensionsstiftelsen ska förvaltas efter ett sådant beslut. I fråga om styrelsens skyldighet att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning och beträffande tillsynen i övrigt ska bestämmelserna i 14 kap. 5 §, 6 § andra stycket, 7 § 1, 13 § första stycket första meningen och andra stycket, 16 § samt 16 kap. 6, 12 och 25 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt föreskrifter som meddelats med stöd av 14 kap. 18 § samma lag tillämpas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 21 december 2014.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om

Bilaga 4

värdepappersfonder

1 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:46) om värdepappers- 2 fonder dels att 5 kap. 2 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 10 kap. 1 a §, av följande lydelse.

5 kap.

2 §

Om fondbolaget investerar i Om fondbolaget investerar i sådana derivatinstrument som av- sådana derivatinstrument som avses i 12 § andra stycket, skall bo- ses i 12 § andra stycket, ska bolagets system för riskhantering lagets system för riskhantering även möjliggöra en exakt och obe- även möjliggöra en exakt och oberoende bedömning av värdet på roende bedömning av värdet på dessa derivatinstrument. dessa derivatinstrument. Fondbolaget skall för varje Fondbolaget ska för varje värdepappersfond det förvaltar till värdepappersfond det förvaltar till Finansinspektionen regelbundet Finansinspektionen regelbundet lämna information om riskhante- lämna information om riskhanteringen. ringen.

10 kap.

1 a § Finansinspektionen ska övervaka lämpligheten i fondbolags

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.5.2013, s. 1, Celex 32013L0014). 2 Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

kreditvärderingsförfaranden och Bilaga 4 deras användning av kreditbetyg som avses i 5 kap. 2 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 21 december 2014.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

Bilaga 4

(2010:2043)

1 Härigenom föreskrivs att det i försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska införas en ny paragraf, 14 kap. 2 a §, av följande lydelse.

14 kap.

Denna lag träder i kraft den 21 december 2014.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.5.2013, s. 1, Celex 32013L0014).

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om

Bilaga 4

förvaltare av alternativa investeringsfonder

1 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder dels att 8 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 13 kap. 1 a §, av följande lydelse.

8 kap.

4 §

En AIF-förvaltare ska ha en riskhanteringsfunktion som är åtskild från

Riskhanteringssystemen ska ses AIF-förvaltaren ska inte ensidigt

över regelbundet och minst en eller mekaniskt förlita sig på

En AIF-förvaltares riskhanteringsfunktion ska särskilt

1. se till att det införs ett lämpligt och dokumenterat förfarande att

tillämpas vid investeringar för den alternativa investeringsfondens räk-

ning i syfte att säkerställa att sådana investeringar överensstämmer med

fondens investeringsstrategi, mål och riskprofil,

2. säkerställa att riskerna i varje enskild placering och deras samlade

effekt på fonden fortlöpande kan identifieras, mätas, hanteras och över-

3. säkerställa att fondens riskprofil motsvarar dess investeringsstrategi

och mål som de kommer till uttryck i fondbestämmelser, bolagsordning

13 kap.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.5.2013, s. 1, Celex 32013L0014).

Finansinspektionen övervaka lämpligheten i förvaltarnas kredit- Bilaga 4 värderingsförfaranden och deras användning av kreditbetyg som avses i 8 kap. 4 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 21 december 2014.

Remissinstanser som har haft möjlighet att yttra

Bilaga 5

sig eller yttrat sig över promemorians förslag

Sveriges riksbank, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Konsumentverket, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk (SPV), Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Kammarkollegiet, Regelrådet, FAR SRS, Fondbolagens förening, Företagarna, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Konsumenternas Försäkringsbyrå, Landsorganisationen i Sverige (LO), Stockholms Handelskammare, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA), Svenska försäkringsförmedlares förening, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Swedish Pension Fund Association (SPFA) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Lagrådets yttrande

Bilaga 6 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-13

Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer.

Användningen av kreditbetyg i riskhantering

Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 2014 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 2. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 3. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Charlotta Hoegy, biträdd av ämnesrådet Henrik Lennefeldt.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Parallelluppställning över genomförandet av

Bilaga 7

direktiv 2013/14/EU i svensk rätt

Artikel i direktiv 2013/14/EU Svenska bestämmelser

1 34 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och 14 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) 2.1 5 kap. 2 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder 2.2 10 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder 2.3 – 3.1 8 kap. 4 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 3.2 13 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 3.3 – 4 Ikraftträdandebestämmelserna till: – lagen om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. – lagen om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder – lagen om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 5 – 6 –

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Larsson, Erlandsson, Hägglund, Billström, Adelsohn Liljeroth, Attefall, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Hatt, Ek, Lööf, Svantesson Föredragande: statsrådet Adelsohn Liljeroth

Regeringen beslutar proposition 2013/14:108 Användningen av kreditbetyg i riskhantering

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EUhäver eller upprepar regler ett normgivningsbemyndigande

Lag om ändring i lagen 32013L0014 (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Lag om ändring i lagen 32013L0014 (2004:46) om värdepappersfonder

Lag om ändring i lagen 32013L0014 (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder