Stärkt trygghet i bostadsrätter

Regeringens proposition 2025/26:304

Stärkt trygghet i bostadsrätter Prop. 2025/26:304

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 juli 2026

Lotta Edholm

Johan Forssell (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår åtgärder som syftar till att öka tryggheten och minska brottsligheten i och kring bostadsrätter. Det föreslås att det ska införas möjligheter att förverka en bostadsrätt vid brottslighet eller annat som skapar otrygghet. Bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten ska skärpas och komma till uttryck i bostadsrättslagen. Om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till bristande skötsamhet ska bostadsrätten vara förverkad. Bostadsrätten ska också vara förverkad om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till brottslig het som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Slutligen ska en bostadsrätt vara förverkad om lägenheten, eller ett utrymme som hör till den, används för att begå brott av allvarligt slag eller för att begå brott vanemässigt eller annars i större omfattning. Vidare föreslås utökade och förtydligade möjligheter att neka med lemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott. Den som nekas med lemskap får inte nyttja bostadsrätten. Förslaget innebär att medlemskap ska kunna nekas om den som har köpt en bostadsrätt, eller någon annan som ska använda den, har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för förening ens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrätts lagen (1991:614). 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) 1 dels att nuvarande 7 kap. 9 a § ska betecknas 7 kap. 9 c §, dels att 2 kap. 3 §, 7 kap. 9, 13, 15, 18–22 och 32 §§, 9 kap. 15 § och 11 kap. 1, 3 och 4 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 7 kap. 9 a § ska sättas närmast före 7 kap. 9 c §, dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 9 a och 9 b §§, av följande lydelse.

2 kap.

3 §

För vissa särskilda fall av övergång gäller 4–7 §§.

7 kap.

9 §

Senaste lydelse av 7 kap. 9 a § 2026:477. 2 Senaste lydelse 2004:390. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.

att de som bor i omgivningen inte het, sundhet, ordning och gott skick utsätts för störningar som i sådan inom eller utanför huset inte åsido grad kan vara skadliga för hälsan sätts när han eller hon använder lä eller annars försämra deras bostads - genheten, och rätta sig efter de sär miljö att de inte skäligen bör tålas. skilda regler som föreningen i Bostadsrättshavaren skall även i överensstämmelse med ortens sed övrigt vid sin användning av lägen - meddelar (bristande skötsamhet) . heten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset . Han eller hon skall rätta sig efter de sär skilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2. Om det förekommer sådana stör - Bostadsrättshavaren ska vid sin ningar i boendet som avses i första användning av lägenheten också se stycket första meningen, skall före - till att de som bor i omgivningen ningen inte utsätts för störningar som i 1. ge bostadsrättshavaren tillsä - sådan grad kan vara skadliga för gelse att se till att störningarna hälsan eller annars försämra deras omedelbart upphör, och bostadsmiljö att de inte skäligen 2. om det är fråga om en bostads - bör tålas (störningar i boendet). lägenhet, underrätta socialnämn den i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna. Andra stycket gäller inte om före - Med störningar i boendet likställs ningen säger upp bostadsrättsha - att bostadsrättshavaren begår brott, varen med anledning av att stör - om brottsligheten är ägnad att med ningarna är särskilt allvarliga med föra en sådan försämring av när hänsyn till deras art eller omfatt - miljön som inte skäligen bör tålas av ning. dem som bor i lägenhetens omgiv ning. När det finns bestämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället. Om bostadsrättshavaren vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast ställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2.

9 a § Om det förekommer bristande sköt samhet eller störningar i boendet, ska föreningen 5

1. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör, och 2. om det är fråga om en bostads lägenhet, underrätta socialnämn den i den kommun där lägenheten är belägen. Första stycket gäller inte om före ningen säger upp bostadsrättsha varen med anledning av bristande skötsamhet som med hänsyn till dess art eller omfattning är särskilt allvar lig (särskilt allvarlig bristande sköt samhet) eller med anledning av störningar i boendet som är särskilt allvarliga (särskilt allvarliga stör ningar i boendet). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om formulär till underrättelse som av ses i första stycket 2.

9 b § Bostadsrättshavaren ska hålla nog grann tillsyn över att de personer som han eller hon ansvarar för enligt 12 § tredje stycket 2 inte gör sig skyldiga till bristande skötsam het eller störningar i boendet.

13 § 3 Företrädare för bostadsrättsförening - Företrädare för bostadsrättsförening en har rätt att få komma in i lägen - en har på begäran rätt att få komma heten när det behövs för tillsyn eller in i lägenheten när det är nödvändigt för att utföra arbete som föreningen för tillsyn av lägenheten eller av hur svarar för eller har rätt att utföra den används, eller för att utföra arbe enligt 12 a §. När bostadsrättsha - te som föreningen svarar för eller har varen har avsagt sig bostadsrätten rätt att utföra enligt 12 a §. När enligt 4 kap. 11 § eller när bostads - bostadsrättshavaren har avsagt sig rätten skall tvångsförsäljas enligt bostadsrätten enligt 4 kap. 11 § eller 8 kap., är bostadsrättshavaren skyl - när bostadsrätten ska tvångsförsäljas dig att låta lägenheten visas på lämp - enligt 8 kap., är bostadsrättshavaren lig tid. Föreningen skall se till att skyldig att låta lägenheten visas på bostadsrättshavaren inte drabbas av lämplig tid. Föreningen ska se till att större olägenhet än nödvändigt. bostadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt.

3 Senaste lydelse 2006:710.

Bostadsrättshavaren är skyldig att Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nytt - tåla sådana inskränkningar i nytt janderätten som föranleds av nödvän - janderätten som föranleds av nödvän diga åtgärder för att utrota ohyra i diga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på marken, även om hans huset eller på marken, även om hans lägenhet inte besväras av ohyra. I så eller hennes lägenhet inte besväras av fall tillämpas 5 §. ohyra. I så fall tillämpas 5 §. Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när före ningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

15 § Avgifter till föreningen skall beta - Avgifter till föreningen ska betalas las under föreningens adress eller under föreningens adress eller annan adress som föreningen upp - annan adress som föreningen upp ger. Betalning får alltid ske genom ger. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro eller bank - en bank eller någon annan liknande giro . betalningsförmedlare . Om bostadsrättshavaren betalar Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post- eller bankkontor, sin avgift på bankkontor, anses be anses beloppet ha kommit före - loppet ha kommit föreningen till ningen till handa omedelbart vid handa omedelbart vid betalningen. betalningen. Lämnar bostadsrätts - Lämnar bostadsrättshavaren ett be havaren ett betalningsuppdrag på talningsuppdrag på avgiften till en avgiften till bank-, post- eller giro - bank eller någon annan liknande kontor , anses beloppet ha kommit betalningsförmedlare , anses belop föreningen till handa när betal - pet ha kommit föreningen till handa ningsuppdraget togs emot av det när betalningsuppdraget togs emot. förmedlande kontoret .

4 18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de begränsningar tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förver - som följer av 19 och 20 §§, förver kad och föreningen således berätti - kad och föreningen är alltså be gad att säga upp bostadsrättsha - rättigad att säga upp bostadsrättsha varen till avflyttning, varen till avflyttning, 1. om bostadsrättshavaren dröjer 1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelse - med att betala insats eller upplåtelse avgift utöver två veckor eller den avgift i mer än två veckor , eller den längre tid som kan vara bestämd i längre tid som är bestämd i stad stadgarna från det att föreningen garna , från det att föreningen efter efter förfallodagen anmanat honom förfallodagen uppmanat honom eller henne att fullgöra sin betal - eller henne att fullgöra sin betal ningsskyldighet, ningsskyldighet,

4 Senaste lydelse 2006:710.

1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal, 2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upp låter lägenheten i andra hand, 3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §, 4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål under rätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset, 5. om lägenheten vanvårdas på 5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bostads - något annat sätt eller om bostads rättshavaren åsidosätter sina skyl - rättshavaren eller den som lägen digheter enligt 9 § vid användning heten upplåtits till i andra hand gör av lägenheten eller om den som sig skyldig till bristande skötsamhet lägenheten upplåtits till i andra eller störningar i boendet enligt hand vid användning av denna åsi - 9 §, eller inte håller den tillsyn som dosätter de skyldigheter som en krävs enligt 9 b § , bostadsrättshavare enligt samma paragraf har , 6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta, 7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synner lig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, 8. om lägenheten helt eller till 8. om lägenheten , ett utrymme väsentlig del används för sådan som hör till den, eller ett utrymme näringsverksamhet eller liknande som upplåts genom ett annat avtal verksamhet som är brottslig eller mellan föreningen och bostads där brottsligt förfarande ingår till rättshavaren och som har ett ome en inte oväsentlig del eller används delbart samband med använd för tillfälliga sexuella förbindelser ningen av lägenheten, används för mot ersättning , eller att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning , eller 9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.

19 § 5 Nyttjanderätten är inte förverkad Nyttjanderätten är inte förverkad om det som ligger bostadsrättsha - om det som ligger bostadsrättsha varen till last är av ringa betydelse. varen till last är av ringa betydelse. Vid bedömningen ska det särskilt Detsamma gäller om ett förver beaktas om det som ligger bostads - kande är oskäligt med hänsyn till rättshavaren till last har sin grund i att det som ligger bostadsrättsha att en närstående eller tidigare när - varen till last har sin grund i att en

5 Senaste lydelse 2006:710.

stående har utsatt bostadsrättsha - närstående eller tidigare närstående varen eller någon i bostadsrättshav - har utsatt bostadsrättshavaren eller arens hushåll för brott. någon i bostadsrättshavarens hus håll för brott. Nyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region. En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förver kande.

20 § 6 Bostadsrättshavaren får inte sägas Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant för - upp på grund av ett sådant för hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 eller 9 om han eller hon efter till - eller 9 om han eller hon efter upp sägelse så snart som möjligt vidtar maning så snart som möjligt vidtar rättelse. rättelse. Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant för hållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad. Bostadsrättshavaren får inte, om Bostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostadslägenhet, det är fråga om en bostadslägenhet, sägas upp på grund av störningar i sägas upp på grund av bristande boendet enligt 18 § 5 förrän social - skötsamhet eller störningar i boen nämnden har underrättats enligt 9 § det enligt 18 § 5 förrän socialnämn andra stycket 2. den har underrättats enligt 9 a § första stycket 2. Är det fråga om särskilt allvarliga Om det är fråga om särskilt all störningar i boendet gäller det som varlig bristande skötsamhet eller sägs i 18 § 5 även om bostadsrätts - särskilt allvarliga störningar i boen havaren inte uppmanats att vidta det gäller det som sägs i 18 § 5 även rättelse. Vid sådana störningar som om bostadsrättshavaren inte upp gäller en bostadslägenhet får bostads - manats att vidta rättelse. När det rättshavaren sägas upp utan föregå - gäller en bostadslägenhet får bo ende underrättelse till socialnämn - stadsrättshavaren i sådana fall sägas den . En kopia av uppsägningen ska upp utan föregående underrättelse dock skickas till socialnämnden. till socialnämnden , men en kopia av Detta stycke gäller inte om störning - uppsägningen ska skickas till social arna inträffat när lägenheten varit nämnden. En uppmaning om rätt upplåten i andra hand på det sätt else och underrättelse till social som anges i 10 eller 11 § . nämnden ska alltid lämnas om det är någon till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 § som gör sig skyldig till sådant åsidosättande

6 Senaste lydelse 2022:1026.

eller inte håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §.

21 § Är nyttjanderätten förverkad på Om nyttjanderätten är förverkad på grund av ett förhållande som avses i grund av ett förhållande som avses i 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostads - 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostads rättshavaren ändå inte skiljas från rättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en sådan grund om lägenheten på en sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan han eller hon vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller föreningen har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller henne till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är för - dock inte om nyttjanderätten är för verkad på grund av sådana särskilt verkad på grund av sådan särskilt allvarliga störningar i boendet som allvarlig bristande skötsamhet eller avses i 9 § tredje stycket. sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 9 a § andra stycket. Bostadsrättshavaren får inte heller Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om förening - skiljas från lägenheten om förening en inte har sagt upp bostadsrättsha - en inte har sagt upp bostadsrättsha varen till avflyttning inom tre måna - varen till avflyttning inom tre måna der från den dag då föreningen fick der från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i reda på ett förhållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader föreningen inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 på ett förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har sagt till bostadsrättsha - eller 9 har uppmanat bostadsrättsha varen att vidta rättelse. varen att vidta rättelse

22 § En bostadsrättshavare kan skiljas En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av för - från lägenheten på grund av ett för hållande som avses i 18 § 8 endast hållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bo - om föreningen har sagt upp bo stadsrättshavaren till avflyttning stadsrättshavaren till avflyttning inom två månader från det att före - inom sex månader från det att före ningen fick reda på förhållandet. ningen fick reda på förhållandet. Om den brottsliga verksamheten Om brottsligheten har angetts till har angetts till åtal eller om för - åtal eller om förundersökning har undersökning har inletts inom inletts inom samma tid, har före samma tid, har föreningen dock ningen dock kvar sin rätt till upp kvar sin rätt till uppsägning intill sägning till dess att sex månader har dess att två månader har gått från gått från det att domen i brottmålet det att domen i brottmålet har fick laga kraft eller det rättsliga för vunnit laga kraft eller det rättsliga farandet avslutades på något annat sätt.

10 Senaste lydelse 2022:1026.

förfarandet har avslutats på något annat sätt.

32 § Är ett sådant meddelande från för - Är ett sådant meddelande från för eningen som avses i 9 § , 12 a §, eningen som avses i 9 a § första 16 §, 18 § 1, 20 § första stycket, stycket , 12 a §, 13 §, 16 §, 18 § 1, 23 § första stycket 1 b eller 31 § 20 § första stycket, 23 § första första stycket eller 2 kap. 8 § andra stycket 1 b eller 31 § första stycket stycket 2 eller 6 kap. 1 § andra eller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller stycket, 1 a § eller 2 § avsänt i 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller rekommenderat brev under motta - 2 § avsänt i rekommenderat brev garens vanliga adress, ska förening - under mottagarens vanliga adress, en anses ha fullgjort vad som an - ska föreningen anses ha fullgjort vad kommer på den. Detsamma gäller som ankommer på den. Detsamma beträffande sådant meddelande från gäller beträffande sådant medde bostadsrättshavaren som avses i 2 § lande från bostadsrättshavaren som och 6 kap. 6 §. avses i 2 § och 6 kap. 6 §. Om bostadsrättshavaren har läm nat uppgift om en adress dit medde landen ska skickas, ska den anses vara bostadsrättshavarens vanliga adress. Om bostadsrättshavaren inte har lämnat någon särskild adress uppgift, får föreningen skicka med delanden till adressen för den lägen het som upplåts med bostadsrätt.

9 kap.

9 15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark ska fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stad garna eller följer av andra eller tredje stycket. I fråga om sådana åtgärder som innebär en förändring av en bostads rättshavares lägenhet gäller bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestämmel serna i 16 § första stycket 2 detta kapitel. Beslut enligt 7 kap. 9 a § samt Beslut enligt 7 kap. 9 c § samt 8 kap. 20 a § och 12 kap. 27 a § 8 kap. 20 a § och 12 kap. 27 a § andra stycket jordabalken i fråga om andra stycket jordabalken i fråga om installation av laddningspunkt ska installation av laddningspunkt ska fattas av styrelsen. fattas av styrelsen.

Senaste lydelse 2019:536. 11 9 Senaste lydelse 2026:477.

11 kap. 1 § Tvister som rör störningar i boendet Tvister som rör störningar i bo skall handläggas särskilt skynd - endet , särskilt allvarlig bristande samt. skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt.

3 § 11 Beslut av hyresnämnden i följande frågor får överklagas till Svea hovrätt: 1. inträde i föreningen enligt 2 kap. 10 §, 2. skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §, 3. fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, 4. tillstånd till en åtgärd i en lägenhet enligt 7 kap. 7 §, 5. installation av laddningspunkt 5. installation av laddningspunkt enligt 7 kap . 9 a § , enligt 7 kap. 9 c § , 6. godkännande av stämmobeslut enligt 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2, och, 7. utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §. Ett överklagande ska ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Beslut av hyresnämnden i fråga om upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas. Hyresnämnden får dock tillåta att ett sådant beslut överklagas till Svea hovrätt om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av hovrätten.

12 4 § I en tvist som avser fastställande av I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska vardera parten svara för sin rätte - vardera parten svara för sin rätte gångskostnad i hovrätten , om inte gångskostnad i hovrätten. något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken . Om en part, i fall som avses i första stycket, har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får rätten be stämma att den parten ska ersätta de kostnader som denne har orsak at motparten. Om partens ställföre trädare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som an ges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader.

Senaste lydelse 2003:31. 11 Senaste lydelse 2026:477. 12 12 Senaste lydelse 1994:842.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Äldre bestämmelser gäller för prövning av medlemskap, om bostads rätten har övergått före ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser gäller även för uppsägning av bostadsrättshavare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet. 4. Bestämmelserna i 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen gäller dock endast för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder 1 ska ha följande lydelse.

4 §

Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att 1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist, 2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket 5 och 16 § andra stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, installation av laddningspunkt enligt 12 kap. 27 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34–37 §§, upplå telse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, föreläggande om nytt hyresavtal enligt 12 kap. 46 b §, förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt 12 kap. 54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap. 55 f §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken, 2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22, 23 och 24 §§ hyresförhand lingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag, 2 b. pröva tvist om hyresvillkor enligt 3 kap. 14 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt eller tvist om upplåtelse med kooperativ hyresrätt enligt 4 kap. 6 § samma lag, 2 c. pröva tvist om hyran enligt 2 kap. 5 § privatuthyrningslagen (2026:772), 2 d. pröva tvist enligt 2 som enligt 10 § lagen (2026:843) om hyrköp av bostad är tillämplig på ett hyrköpsavtal eller tvist om övergång av ett hyrköpsavtal enligt 11 § 3 samma lag, 3. pröva tvist om medlemskap en - 3. pröva tvist om medlemskap en ligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upp - ligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upp låta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller låta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt villkor för upplåtelse av bostadsrätt enligt samma paragraf, hyresvillkor enligt samma paragraf, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, åtgärd i lägenhet enligt 4 kap. 9 §, åtgärd i lägenhet enligt 7 kap. 7 §, installation av enligt 7 kap. 7 §, installation av laddningspunkt enligt 7 kap. 9 a § , laddningspunkt enligt 7 kap. 9 c § , upplåtelse av lägenhet i andra hand upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §, allt bo - av vite enligt 11 kap. 2 §, allt bo stadsrättslagen (1991:614), stadsrättslagen (1991:614), 4. pröva fråga om tillstånd till blockhyra enligt 12 kap. 1 e eller 1 f §, godkännande av överenskommelse som avses i 45 a eller 56 § jordabalken

1 Lagen omtryckt 1985:660. 2 Senaste lydelse 2026:845.

eller av beslut som avses i 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2 bostads rättslagen, 5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist, 5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen, 6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–18 c §§ jordabalken eller förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d–18 f och 18 h §§ samma balk, 7. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt, 8. pröva frågor om att utse en särskild skiljeman enligt 23 a § hyres förhandlingslagen eller entlediga en skiljeman enligt 23 b § samma lag samt att medla i ett ärende om att utse en skiljeman. Ett ärende tas upp av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen gav i juni 2025 en utredare i uppdrag att utreda vissa frågor om bostadsrätter och föreslå åtgärder för att öka tryggheten i och kring bostadsrätter. Uppdraget redovisades i november 2025 i departementspro memorian Stärkt trygghet i bostadsrätter (Ds 2025:28). En sammanfatt ning av promemorian finns i bilaga 1 . Lagförslagen i promemorian finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans erna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2025/02569). I propositionen behandlas förslagen i promemorian.

Lagrådet Regeringen beslutade den 4 juni 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga 5 . Regeringen följer delvis Lagrådets förslag och synpunkter, som behandlas i avsnitt 5 och 6. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även en redaktionell ändring.

4 Tryggheten i och kring bostadsrätter behöver stärkas

Många människor i dag känner sig otrygga i sina egna bostadsområden. Otrygghet på grund av brott förekommer i hela landet. De senaste årens allvarliga brottslighet, såsom skjutningar och sprängningar, har i stor ut sträckning skett i närheten av bostäder. Risken för utomstående att skadas eller dödas har ökat och kriminella nätverk använder sitt våldskapital för att utöva kontroll. Även om narkotikahandeln i allt större utsträckning flyttat till den digitala arenan de senaste åren, så förekommer den typen av brottslighet fortfarande i stor utsträckning i eller i närheten av bostads områden i s.k. utsatta områden. Brottsförebyggande rådets (Brå) årliga nationella trygghetsundersök ning visar att cirka 25 procent av befolkningen, oberoende av boendeform, känner otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet. Motsvarande siffra i områden med socioekonomiska utmaningar var för 2025 cirka 40 procent (Brå 2025:15 s. 54–57). I syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadsområden skärptes år 2024, efter förslag från regeringen, det hyresrättsliga regel verket om förverkande och uppsägning, särskilt i fall då hyresgästen har begått brott (prop. 2023/24:112). Regeringen konstaterade i propositionen att problemen med otrygghet och brottslighet är särskilt utbredda i om råden med många hyresrätter. Av den kartläggning som låg till grund för propositionen, och som nu kompletterats, framgår dock att problemen inte är begränsade till en viss upplåtelseform utan förekommer i alla boende - 16 former. Bostadsrättsföreningar och boende i bostadsrätt drabbas på samma

sätt av allvarliga brott, sprängningar och skjutningar som hyresgäster och andra fastighetsägare i samma bostadsområde. Lägenheter används också för förvaring och tillverkning av narkotika oavsett upplåtelseform. I de utsatta områden där problemen med brottslighet är särskilt utbredda är det visserligen en stor andel hyresrätter, men det finns ofta även bostadsrätter där. Otryggheten är nästan lika utbredd i bostadsrätter som i hyresrätter. Det finns också vissa särskilda problem kopplade till bostadsrättsföre ningar och bostadsrätter. Det har bl.a. att göra med att föreningarna nor malt företräds av sina medlemmar, som är boende i huset. Det kan ofta vara svårare för lekmän att agera mot personer som uppfattas som krimi nella eller störande. Jämfört med en hyresvärd som i viss mån kan välja sina hyresgäster har bostadsrättsföreningar begränsade möjligheter att stoppa den som köpt en bostadsrätt från att bosätta sig i huset. Förening arna kan därför i större utsträckning än hyresvärdarna behöva agera i efterhand, mot en person som redan bor i fastigheten. Vidare har bostads rätten ett ekonomiskt värde som kan påverkas negativt av förekomsten av brott eller otrygghet. Det finns alltså utbredda trygghetsproblem i bostäder, bostadshus och bostadsområden. Problemen förekommer i hela landet och är inte begräns ade till en viss upplåtelseform. Otryggheten är nästan lika utbredd i bo stadsrätter som i hyresrätter. Mot den bakgrunden föreslås i denna proposi tion åtgärder för att öka tryggheten i och kring bostadsrätter.

5 Skärpta regler om förverkande av bostadsrätt

Regeringens förslag

Det ska i bostadsrättslagen införas regler om förverkande vid brotts lighet och andra ageranden som skapar otrygghet, som motsvarar det som gäller enligt hyreslagen. De innebär i huvudsak följande. • Bostadsrättshavarens skyldighet att bevara tryggheten inom och ut anför huset ska skärpas och komma till uttryck i bostadsrättslagen. • Bristande skötsamhet ska införas som ett uppsamlande begrepp för olika former av åsidosättanden. • Bostadsrätten ska vara förverkad om bostadsrättshavarens brottslig het är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. • Bostadsrätten ska vara förverkad om lägenheten, eller ett utrymme som tillhör den, används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning. • De frister inom vilka bostadsrättshavaren kan sägas upp till avflytt ning vid brott i lägenheten ska förlängas från två till sex månader.

Utöver vad som gäller enligt hyreslagen ska bostadsrätten också vara förverkad om ett utrymme som upplåts genom ett annat avtal mellan föreningen och bostadsrättshavaren, och som har ett omedelbart sam -

band med användningen av lägenheten, används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning.

Regeringens bedömning

Den behandling av personuppgifter som förslagen förutsätter kan ske i enlighet med EU:s dataskyddsförordning. Det saknas behov av sär skilda regler om behandlingen.

Promemorians förslag och bedömning

Förslagen och bedömningen i promemorian stämmer överens med regering ens.

Remissinstanserna

Många remissinstanser är positiva till förslagen eller har inget att invända mot dem. Bland de som tillstyrker förslagen finns Bofrämjandet , Bostads rätterna , Brottsförebyggande rådet , Ekobrottsmyndigheten , Fastighets ägarna , HSB Riksförbund , Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps stöd , Polismyndigheten , Riksbyggen , Sundsvalls tingsrätt , Svea hovrätt och Sveriges BostadsrättsCentrum. Även flertalet hyres- och arrende nämnder som tagit del av remissen tillstyrker förslagen. De positiva remissinstanserna framhåller bl.a. att trygghet är en grundläggande för utsättning för att människan ska kunna bo och leva i sitt bostadsområde och att förslagen kan bidra till att skapa ökad trygghet och förbättra lev nadsvillkoren för de boende. De framhåller att bostadsrättsföreningar gen om förslagen får bättre verktyg att arbeta mot otrygghet och kriminalitet i och i närheten av föreningens fastigheter. Flera av remissinstanserna fram håller också att det är rimligt att den bostadsrättsliga regleringen motsvarar den hyresrättsliga. De menar bl.a. att det är angeläget att möjligheterna att agera mot beteenden som försämrar boendemiljön är likvärdiga oavsett upplåtelseform, och att en gemensam ordning förenklar tillämpningen och bidrar till enhetlig praxis. Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Dalarnas län , Länsstyrelsen i Kronobergs län , Malmö kommun , Socialstyrelsen , Stockholms kommun , Unizon och Verdandi framhåller negativa följder av att fler blir av med sitt boende. De menar att få händelser skapar en så stor risk för hemlöshet och en försvagad position på bostadsmarknaden som att bli avhyst. De anför att en otrygg bostadssituation och svårigheter att komma tillbaka till bo stadsmarknaden får en rad negativa konsekvenser, särskilt för barn. De framhåller särskilt risken för att fler barn tvingas växa upp i otrygga bo endelösningar, vilket kan påverka deras utveckling och hälsa negativt. Socialstyrelsen framhåller att om socialtjänstens insatser ska kunna ge re sultat så förutsätts att familjen har en viss stabilitet, så som ett stadig varande boende. Unizon menar att de föreslagna reglerna om förverkande kan få allvarliga konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Några remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Dalarna och Malmö kommun, ifrågasätter om förslagen kan öka tryggheten i bostadsområden och anför att det finns risk för att otryggheten i stället ökar, eller att problemen flyttas till andra områden. Flera remissinstanser, bl.a. Jämställdhetsmyndigheten ,

framhåller risken för att barn eller andra som tillhör hushållet förlorar sin bostad, trots att de inte gjort sig skyldiga till något åsidosättande. Länssty relsen i Stockholm avstyrker förslaget vad gäller ansvaret för tryggheten i fastigheten och menar att det inte tar övriga boende i hushållet i tillräckligt beaktande. Bland andra Jämställdhetsmyndigheten, Malmö kommun och Örebro kommun framhåller att barnperspektivet är viktigt i frågor som rör trygghet och att detta bör ges en central plats i det fortsatta lagstiftnings arbetet. En del remissinstanser, bl.a. Boverket , Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Kronoberg menar att bostadsrättens särprägel ger upphov till särskilda risker. De framhåller att förvaltningen av bostadsrättsfören ingar ofta sköts av boende med egna intressen och relationer till grannarna, vilket innebär risk för subjektiva bedömningar. Flera remissinstanser, bl.a. Malmö kommun , Mäklarsamfundet , Nyköpings tingsrätt och Sundsvalls tingsrätt framhåller att lagstiftningen är vagt formulerad, vilket de menar är särskilt problematiskt då den ska tillämpas av lekmän. Nyköpings tings rätt menar att det finns anledning att tydligare ange vilken slags brottslig het som kan ligga till grund för förverkande. Några remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen , Länsstyrelsen i Blekinge, Länsstyrelsen i Dalarna och Länsstyrelsen i Stockholm , menar att särskilt begreppet brist ande skötsamhet lämnar ett betydande utrymme för tolkning. Kungliga tekniska högskolan menar att gränsen för vad som räknas som brottslighet som försämrar närmiljön är vag, t.ex. är det oklart hur grov ekonomisk brottslighet eller brott i andra länder ska bedömas. Tomelilla kommun menar att det är viktigt att bostadsrättsföreningarna får rätt stöd och väg ledning för tillämpningen. Diskrimineringsombudsmannen menar att uppsägning på grund av miss tankar om brott, utan föregående straffrättslig prövning av brottet, riskerar att leda till godtyckliga bedömningar och diskriminering. Det gäller inte minst eftersom föreningarna företräds av lekmän. Diskrimineringsom budsmannen menar att särskilt förslaget avseende tillsynsansvar riskerar att få större negativa konsekvenser för vissa grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättningar som kan ha svårare att utöva tillsyn. Vidare menar Diskrimineringsombudsmannen att det är problematiskt att en förälder kan tvingas visa att stöd sökts hos socialtjänsten, eftersom socialsekreterares föreställningar om kön, ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning kan påverka tillgången till insatser. Malmö kommun pekar på svårigheterna att bedöma om en förälder har brustit i tillsynen över sitt barn. Jämställd hetsmyndigheten avstyrker de föreslagna reglerna om tillsynsansvar, eftersom de ålägger den enskilde ett ansvar som i praktiken är omöjligt att efterleva, särskilt vid våld i nära relationer. Att förvänta sig att en vålds utsatt person ska förvägra ett våldsutövande vuxet barn tillträde till bostaden bortser från de faktiska maktförhållanden och den rädsla som våldet skapar. Uppsala universitet, nationellt centrum för kvinnofrid efterfrågar en mer uttrycklig problematisering av skillnaderna mellan våldsutsattas möjlig heter att behålla en bostadsrätt i jämförelse med en hyresrätt. Unizon anför att det måste tydliggöras hur en våldsutsatts ekonomiska ställning skyddas vid uppsägning. Roks delar bedömningen i promemorian att kvinnor som utsätts för våld av en man de lever med inte bör anses ha förverkat sin bostadsrätt. Nyköpings tingsrätt menar att det kan övervägas om det bör 19

införas en skyldighet till hembud till förmån för den brottsutsatte när brott av en bostadsrättshavare mot en annan leder till förverkande. Sveriges advokatsamfund delar bedömningen i promemorian att det inte är befogat att införa bestämmelser om att den som inte är bostadsrättshavare ska kunna ta över bostadsrätten vid förverkande. Socialstyrelsen menar att bostadsrättshavaren bör ges möjlighet till rätt else innan avhysning och att socialnämnden bör få en underrättelse när ett barn i hushållet har begått ett allvarligt brott i närområdet. Även Myndig heten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Länsstyrelserna i Ble kinge , Kronoberg och Stockholm framhåller vikten av att socialtjänsten underrättas vid förverkande när barn är inblandade. Jämställdhetsmyndigheten motsätter sig regler som möjliggör förverk ande när sexuella förbindelser mot ersättning förekommer i lägenheten, i de fall det inte rör sig om koppleri eller annan exploatering, eftersom det riskerar att förvärra utsattheten och motverka tillgången till stödinsatser. Roks anför att kvinnor som befinner sig i prostitution eller utsätts för människohandel inte rimligen bör drabbas av rättsföljder kopplade till den brottslighet de utsätts för. Dessa kvinnor bör enligt Roks omfattas av samma undantagsregler som kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Läns styrelserna i Blekinge , Kronoberg och Stockholm anför att människo handel bör omfattas av reglerna om förverkande vid brott i lägenheten. Sveriges advokatsamfund , som i huvudsak tillstyrker förslagen, menar att skyldigheten att bevara tryggheten i fastigheten bör uttryckas positivt. Samfundet menar vidare att bestämmelsen om förverkande vid brott i när området brister i förutsebarhet avseende den geografiska avgränsningen. Det finns en risk för att bestämmelsen blir svår att tillämpa och att den får begränsad effekt. Även förslaget om förverkande vid brott i lägenheten brister enligt samfundet i fråga om förutsebarhet. Bostadsrätterna anför, vad gäller tidsgränsen för uppsägning vid brott i lägenheten, att det är oklart från vilken tidpunkt fristen ska räknas vid brott som begås vanemässigt. HSB riksförbund och Riksbyggen anför att det bör förtydligas att krav på rättelseanmodan och underrättelse till socialnämnd en inte gäller vid sådan brottslighet som är ägnad att försämra närmiljön. Bostadsrätterna anför också att det bör förtydligas att reglerna om särskilt allvarliga störningar alltid ska tillämpas i dessa fall. Bostadsrätterna , HSB Riksförbund och Riksbyggen menar att den sär skilda bestämmelsen om att föremål med ohyra inte får tas in i lägenheten, inte bör tas bort. De pekar på att motsvarande bestämmelse finns i jorda balken och att den har ett pedagogiskt värde. Riksbyggen och HSB riks förbund anser att inte heller den särskilda förverkanderegeln vid tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning bör tas bort. Uppsala universitet, institutet för fastighetsrättslig forskning , anför i fråga om förslaget om förverkande vid brott i lägenheten att regeringen bör återkomma till om förslaget uppfyller grundlagsfästa krav på egen domsskydd, särskilt i förhållande till proportionalitetsprincipen. Integritetsskyddsmyndigheten instämmer i att en intresseavvägning en ligt artikel 6.1 f i EU:s dataskyddsförordning kan användas som rättslig grund för den behandling av personuppgifter som krävs enligt förslagen. Myndigheten menar dock att hänsyn bör tas till att förslagen sannolikt innebär att uppgifter om brott kommer behandlas i något större utsträck - 20 ning, och efterfrågar en något djupare analys av det lagstöd som krävs.

Sveriges advokatsamfund delar bedömningen att den personuppgifts behandling som förslagen förutsätter är förenlig med EU:s dataskydds förordning och regleringen i övrigt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Den bostadsrättsliga regleringen om förverkande bör skärpas och utformas på samma sätt som den hyresrättsliga Om en bostadsrätt förverkas har bostadsrättshavaren inte längre rätt att nyttja bostadsrätten. En förverkad bostadsrätt ska tvångsförsäljas, men det är dock vanligt att bostadsrättshavaren medverkar och att den kan säljas utan tvång. Värdet tillfaller bostadsrättshavaren i den mån bostadsrätten inte är belastad med fordringar. Möjligheterna att förverka en bostadsrätt regleras i 7 kap. 18 § bostads rättslagen. Bostadsrätten kan bl.a. förverkas om bostadsrättshavaren åsido sätter sina förpliktelser i fråga om att bevara sundhet, ordning och gott skick i fastigheten eller om bostadsrättshavaren stör de boende runt om kring. Normalt krävs att bostadsrättshavaren ska få en uppmaning om rättelse innan förverkande kan ske. Det gäller dock inte vid särskilt allvar liga störningar i boendet. Bostadsrättshavaren har en skyldighet att tillse att även andra i hushållet, liksom gäster eller den som utför arbete i lägen heten inte åsidosätter kraven på sundhet, ordning och gott skick eller stör de andra boende. Om bostadsrättshavaren brister i sitt tillsynsansvar och någon i denna grupp åsidosätter kraven på sundhet, ordning och gott skick eller stör de andra boende, kan bostadsrätten förverkas. Bostadsrätten kan också förverkas om den används för brottslig verksamhet, oavsett vem som använder lägenheten på det sättet. Vid förverkande på grund av att lägenheten används för brottslig verksamhet finns inget krav på uppman ing om rättelse, innan förverkande kan ske. Den 1 juli 2024 utvidgades möjligheterna att förverka en hyresrätt i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadshus och bostads områden. Ett hyresavtal kan numera sägas upp om hyresgästen har begått brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Tillsynsansvaret gäller också för sådan brottslighet. Vidare kan ett hyresavtal sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen om den används för allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggjordes och skärptes hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten. Som framgår i avsnitt 4 finns det goda skäl att vidta åtgärder för att öka tryggheten och minska brottsligheten även i och kring bostadsrätter. De som bor i bostadsrätt har, på samma sätt som andra boende, rätt till trygg het i boendet och bostadsområdet. Bostadsrättsföreningar har också, på samma sätt som andra fastighetsägare, ett berättigat intresse av att de bo ende är skötsamma och inte begår brott i lägenheten eller närområdet. Åt gärder för att öka tryggheten i och kring bostadsrätter kan även öka trygg heten i bostadsområdena i övrigt. I promemorian görs bedömningen att den bostadsrättsliga regleringen avseende möjligheterna att säga upp bostadsrättshavare som begår brott eller skapar otrygghet bör utformas i överensstämmelse med den hyres rättsliga regleringen. Före den 1 juli 2024 motsvarade de hyresrättsliga

reglerna av de aktuella frågorna det som alltjämt gäller för bostadsrätter. Reglerna har även tidigare i stort följt varandra åt. Enligt regeringens mening finns det inte anledning att behandla den bostadsrättshavare som begår brott eller skapar otrygghet på något annat sätt än en hyresgäst som gör samma sak. Föreningarna bör på samma sätt som hyresvärdarna ha effektiva verktyg att ingripa vid brottslighet. Att bostadsrättshavaren – till skillnad från hyresgästen – har betalat en insats har i sammanhanget mindre betydelse, eftersom även de andra bostads rättshavarna har gjort det (jfr. prop. 2002/03:12 s. 64 och 65). Inte heller det faktum att bostadsrätten, till skillnad från hyresrätten, har ett ekonom iskt värde utgör skäl till att skilja mellan regleringarna. Vid ett förverkande ska bostadsrättshavaren tillförsäkras värdet av bostadsrätten, och för detta finns ett väl upparbetat och fungerande system (se 8 kap. bostadsrätts lagen). Flera remissinstanser, däribland Socialstyrelsen , framhåller risken för allvarliga konsekvenser, särskilt för barn, vid uppsägning. Vad regeringen anförde i denna fråga beträffande den hyresrättsliga regleringen gör sig på samma sätt gällande för den bostadsrättsliga (jfr. prop. 2023/24:112 s. 28– 31). Särskilt ska följande framhållas. Den som innehar en bostadsrätt ska skyddas mot obefogade uppsägningar. När det gäller innehavare av bo stadsrätter som är bostadslägenheter måste artikel 8 i Europakonventionen om den enskildes rätt till respekt för sitt hem beaktas. Det innebär att det krävs starka skäl för att någon ska fråntas sin bostad. För att en bostadsrätt ska förverkas måste det stå i rimlig proportion till de intressen som har åsidosatts. Intresset av en trygg och säker boendemiljö hos det stora flertal som sköter sig bör dock få ett större genomslag i lagstiftningen. Utgångs punkten bör vara att detta intresse väger tyngre än intresset av att få behålla sin bostad hos en enskild bostadsrättshavare som genom sitt agerande skapar otrygghet för andra boende. Det finns också skäl att tillmäta fören ingarnas intresse av att kunna bedriva sin verksamhet under trygga för hållanden en ökad betydelse. De föreslagna reglerna utformas så att de ger utrymme för att i varje en skilt fall göra de avvägningar som krävs, med beaktande av den enskildes rättigheter. Det gäller även i förhållande till de som bor i bostadsrätten, och som inte har gjort sig skyldiga till något åsidosättande. Det ska också framhållas att det naturligtvis är viktigt att barnrättsperspektivet alltid finns med i en förverkandeprocess och att, i enlighet med barnkonventionen, barnets bästa i första hand beaktas vid åtgärder som rör barn (se artikel 3 i konventionen). Konventionen medger att en intresseavvägning görs där barnets intressen balanseras mot andra intressen. Barnets bästa ska väga tungt men är inte ensamt utslagsgivande (se prop. 2017/18:186 s. 96). Liksom den motsvarande hyresrättsliga regleringen utformas reglerna så att hänsyn kan tas till barns intressen i varje enskilt fall (jfr prop. 2023/24:112 s. 29 och 30). Som framhålls i det tidigare lagstiftningsarbetet vidtar regeringen på andra områden åtgärder för att motverka hemlöshet och särskilt vräkningar av barnfamiljer (se prop. 2023/24:112 s. 30 och 31). Exempelvis har fi nansieringen av den nationella hemlöshetsstrategin 2022‒2026 förstärkts i flera omgångar. Regeringen har bedömt att det är viktigt att arbetet fort sätter samt utvecklas och aviserade därför i budgetpropositionen för 2026 22 att medel tillförs för att förlänga och förstärka satsningen. Inom ramen för

strategin har bland andra Socialstyrelsen, Kronofogdemyndigheten och länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunernas arbete med att förebygga vräkningar. Uppdraget till Kronofogdemyndigheten har varit särskilt in riktat mot att förebygga vräkningar av barnfamiljer. Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att förstärka arbetet mot vräkningar av barn familjer (S2024/01823). Flera remissinstanser menar att reglerna inte bör utformas i linje med den hyresrättsliga och framhåller att föreningarna ofta företräds av lekmän samtidigt som lagstiftningen är vagt formulerad, vilket de menar innebär risk för subjektiva bedömningar. Det får naturligtvis inte förekomma att bostadsrättsföreningar förverkar bostadsrätter baserat på annat än sakliga bedömningar utifrån lagstiftningen. Den förening som väljer att agera mot bostadsrättshavarna utan stöd i lag torde dock inte låta sig påverkas av hur regleringen ser ut. Tolkningsutrymmet blir inte heller större för bostads rättsföreningar än för hyresvärdar. I stället bör det vara en styrka att reg leringen är samstämmig, eftersom hyresrättslig praxis därmed även kan ge ledning för bostadsrättsföreningarna. Regeringen anser inte att det finns någon särskild risk för att förslagen i förlängningen ger upphov till disk riminering. Förfarandet vid förverkande och rätten till domstolsprövning innebär att starka rättssäkerhetsgarantier finns för den bostadsrättshavare som får bostadsrätten förverkad av föreningen. Några remissinstanser menar att förslagen kan innebära att brottslig heten inte avtar, utan bara flyttas. Förslagen kan dock bidra till att kon centrationen av kriminella personer inom ett visst område minskar, vilket både underlättar polisens arbete och förbättrar situationen för de boende. Samtidigt störs de kriminella i sin brottsutövning. Det bedöms därför att förslagen inte bara kan flytta, utan även minska brottsligheten (jfr prop. 2023/24:112 s. 27). Det finns alltså inga bärande skäl för att utforma den bostadsrättsliga regleringen på ett sätt som avviker från den hyresrättsliga. I stället talar såväl principiella som systematiska skäl med styrka för att reglerna ges samma utformning. Till detta kommer att den åtstramning som har skett av förverkandereglerna i hyreslagen skulle kunna leda till att bostadsrätter ses som mer attraktiva att använda för brott. Dessutom kan en enhetlig praxis på området, som omfattar både hyresrätter och bostadsrätter, bidra med konsekvens och överskådlighet. Den bostadsrättsliga regleringen bör alltså skärpas och utformas på samma sätt som den hyresrättsliga. I följande avsnitt redogörs närmare för hur reglerna bör utformas. För att underlätta tillämpningen anser regeringen att det finns behov av att ange vissa riktlinjer för hur bestämmelserna bör kunna tillämpas. Dessa riktlinjer bör utformas i linje med de riktlinjer som angetts för tillämpning en av motsvarande hyresrättslig reglering. Lagrådet anser att författnings kommentarerna till förslagen skulle, för att undvika tillämpningsproblem, vinna på viss uppstramning och vissa tydliggöranden jämfört med kommentarerna i hyreslagen. Enligt regeringens mening finns det dock stora fördelar med att utforma riktlinjerna för den hyresrättsliga och den bostadsrättsliga regleringen på samma sätt. En viktig fördel med att reg lerna utformas på samma sätt är att det finns förutsättningar för en gemen sam rättsutveckling. Om riktlinjerna för reglernas tillämpning utformas på olika sätt finns det risk för osäkerhet som kan försvåra tillämpningen. 23

Regeringen anser också att det i dessa fall är motiverat att lämna förhåll andevis utförliga exempel på situationer där bestämmelserna bör kunna tillämpas. Det minskar risken för godtyckliga bedömningar och en oenhet lig rättstillämpning (jfr prop. 2023/24:112 s. 44 och 45). Som Lagrådet noterar innebär lagförslaget i lagrådsremissen att det används en paragrafbeteckning som redan finns. Denna problematik bör omhändertas på det sätt som framgår av lagförslaget.

Bostadsrättshavarens ansvar för tryggheten bör skärpas Skyldigheten för bostadsrättshavaren att bevara tryggheten i fastigheten bör komma till uttryck i bostadsrättslagen på samma sätt som i hyreslagen. Bostadsrättshavaren bör vid sin användning av lägenheten ha ett ansvar för att bevara tryggheten inom och utanför huset. På detta sätt tydliggörs och skärps bostadsrättshavarens ansvar för tryggheten och intresset av trygghet hos andra som bor eller verkar inom fastigheten får ökad tyngd. En sådan regel ger ett tydligare stöd för att ageranden som påverkar tryggheten negativt kan leda till förverkande av bostadsrätten. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund menar regeringen att det inte finns anledning att utforma skyldigheten att bevara tryggheten i fastigheten på något annat sätt än i den hyresrättsliga regleringen. Skyldigheten bör alltså utformas så att bostadsrättshavaren ska se till att det som krävs för att bevara trygg heten inte åsidosätts. Bedömningen av om bostadsrättshavaren har åsidosatt skyldigheten att bevara tryggheten inom fastigheten bör göras på samma sätt som för hyres rätter. Regeln bör därmed omfatta såväl brottsliga som icke-brottsliga ageranden. Det avgörande vid bedömningen bör vara i vilken utsträckning beteendet har bidragit till otrygghet för andra som bor eller verkar i fastig heten. Gränsdragningen mot övriga förverkandegrunder bör avgöras i rättstillämpningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 33–35).

Bristande skötsamhet bör införas som ett uppsamlande begrepp för olika former av åsidosättanden I syfte att göra regelverket mer lättöverskådligt och underlätta tillämpning en bör begreppet bristande skötsamhet användas som uppsamlande be grepp för de situationer där trygghet, sundhet, ordning eller gott skick in om fastigheten åsidosätts (jfr prop. 2023/24:112 s. 33–35). Några remiss instanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen , Länsstyrelsen i Blekinge , Länsstyrelsen i Dalarna och Länsstyrelsen i Stockholm , menar att be greppet bristande skötsamhet lämnar ett betydande utrymme för tolkning. Enligt regeringens mening har dock begreppet flera fördelar. Det gör regelverket mer lättöverskådligt och underlättar tillämpningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 33). Innebörden av begreppet förtydligas i författnings kommentaren till 7 kap. 9 § bostadsrättslagen. I och med att begreppet an vänds på samma sätt i den hyresrättsliga regleringen kommer såväl hyres rättslig som bostadsrättslig praxis kunna tjäna till ledning vid tillämp ningen. Begreppet bristande skötsamhet bör även omfatta åsidosättande av så dana särskilda regler som föreningen, i överensstämmelse med seden på orten, meddelar. Det bör också omfatta bostadsrättshavarens skyldighet att inte ta in ett föremål i lägenheten som hon eller han vet eller har anledning

att misstänka är behäftat med ohyra (jfr nuvarande 7 kap. 9 § fjärde stycket bostadsrättslagen och 25 c § hyreslagen). Riksbyggen , HSB riksförbund och Bostadsrätterna menar att den särskilda bestämmelsen om att föremål med ohyra inte får tas in i lägenheten, inte bör tas bort. Enligt regeringens mening finns det dock inte anledning att särskilt reglera frågan i lagen. Det råder ingen tvekan om att den bostadsrättshavare som är medveten om, eller har anledning att misstänka, att ett föremål är behäftat med ohyra och ändå tar in det i lägenheten, inte iakttar det som krävs för att bevara sund het, ordning och gott skick i huset. Vid bristande skötsamhet bör föreningen vara skyldig att uppmana bo stadsrättshavaren att vidta rättelse innan det blir aktuellt med uppsägning. Om rättelse sker bör bostadsrätten inte vara förverkad. Föreningen bör också, om det är fråga om en bostadslägenhet, vara skyldig att underrätta socialnämnden om den bristande skötsamheten och bostadsrättshavaren bör inte få sägas upp på den aktuella grunden innan underrättelse har skett. Detta motsvarar regleringen vid störningar i boendet. Från såväl principiell som systematisk synpunkt är det rimligt att bristande skötsamhet och störningar i boendet hanteras på samma sätt i dessa avseenden (jfr prop. 2023/24:112 s. 35 och 36). När en bostadsrättshavare allvarligt brister i sin skötsamhet, t.ex. genom hot och trakasserier mot någon som arbetar för föreningen, bör det inte krävas att beteendet upprepas för att förverkande ska ske. Vid särskilt all varlig bristande skötsamhet bör därför bostadsrättshavaren kunna sägas upp utan uppmaning om rättelse och utan underrättelse till socialnämnden. Nämnden bör dock få en kopia av uppsägningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 36–38). Även detta motsvarar den hyresrättsliga regleringen och regler ingen för störningar i boendet. Regleringen av särskilt allvarlig bristande skötsamhet bör framför allt tillämpas när bostadsrättshavaren allvarligt har åsidosatt intresset av trygghet hos övriga boende, eller någon annan som verkar inom fastig heten, och i andra fall av klara avvikelser från det som kan tolereras i ett tryggt och välfungerande bostadsområde. Om den bristande skötsamheten utgörs av brott bör det som utgångspunkt krävas att straffvärdet för gärningen ligger på fängelsenivå för att bestämmelsen ska bli tillämplig (jfr prop. 2023/24:112 s. 38). När lägenheten har upplåtits till någon i andra hand, som har gjort sig skyldig till särskilt allvarlig bristande skötsamhet, bör det krävas att föreningen uppmanar bostadsrättshavaren att vidta rättelse och underrättar socialnämnden innan uppsägning sker (jfr prop. 2023/24:112 s. 38).

Förverkande bör kunna ske vid brott i närmiljön Det bör i bostadsrättslagen införas en möjlighet till uppsägning vid brotts lighet som är ägnad att skapa otrygghet i ett område. Det innebär bl.a. att en bostadsrättshavare kan sägas upp på grund av brottslighet som har be gåtts på ett längre avstånd från lägenheten än vad som är möjligt i dag (jfr prop. 2023/24:112 s. 40 och 41). Det bör inte finnas någon bestämd yttre gräns för var ett brott ska vara begånget för att det ska kunna träffas av bestämmelsen. I stället bör regeln begränsas genom sitt skyddsintresse, dvs. de som bor i omgivningen. Av görande för vilka brott som ska omfattas bör vara i vilken utsträckning

brottsligheten påverkar de boendes närmiljö. Sveriges advokatsamfund menar att förslaget brister i förutsebarhet avseende den geografiska av gränsningen. Enligt regeringen bör dock det centrala för avgränsningen vara i vilken utsträckning brottsligheten påverkar närmiljön för dem som bor i omgivningen till bostadsrättshavarens lägenhet. Även om en sådan avgränsning kan innebära gränsdragningssvårigheter finns det fördelar med en flexibilitet som gör det möjligt att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det finns då utrymme att t.ex. beakta att ett allvarligt brott ofta påverkar människor inom ett större område än ett mindre all varligt brott. Brott som begås långt ifrån lägenheten, kanske till och med i ett annat land, har i regel ingen påverkan på närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning, men även i sådana fall kan regeln i undantagsfall komma att tillämpas (jfr prop. 2023/24:112 s. 42). Det bör inte krävas att det i det enskilda fallet visas att agerandet har lett till en försämring av närmiljön, utan det bör vara tillräckligt att brotts ligheten är ägnad att bidra till en sådan försämring. För att förverkande ska ske bör det krävas att försämringen objektivt sett inte skäligen bör tålas av de boende. De boendes intresse av en trygg miljö bör väga tungt vid bedömningen, men brott som inte kan väntas ha någon eller endast en obetydlig effekt på de boendes situation bör inte leda till förverkande (jfr prop. 2023/24:112 s. 41–44). Bestämmelsen bör inte formellt begränsas till vissa brott, utan det av görande bör vara hur brottsligheten påverkar närmiljön. Kungliga tekniska högskolan menar att gränsen för vad som räknas som brottslighet som försämrar närmiljön är vag och att det är oklart hur vissa brott ska be dömas. Reglerna bör dock utformas så att de ger utrymme för att i det en skilda fallet göra en bedömning av i vilken utsträckning brottsligheten kan väntas försämra närmiljön för de som bor i omgivningen. Det är inte möj ligt att räkna upp alla typer av brott eller situationer som kan aktualisera en tillämpning av reglerna och det får accepteras att den närmare avgräns ningen av tillämpningsområdet utvecklas i rättstillämpningen. De rikt linjer som angetts i fråga om vilka brott som omfattas av den hyresrättsliga regleringen, bör äga motsvarande tillämpning (jfr prop. 2023/24:112 s. 44– 46, och se vidare i författningskommentaren till 7 kap. 9 § bostads rättslagen). Förverkande bör alltså kunna ske vid brottslighet som är ägnad att med föra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Sådana brott bör likställs med störningar i boendet (jfr prop. 2023/24:112 s.50 och 51). I de fall det finns särskilda regler om särskilt allvarliga störningar i boendet bör de reglerna tillämpas på brott som är ägnade att försämra närmiljön. Det innebär bl.a. att det för förverkande inte ska krävas att föreningen har uppmanat bostadsrätts havaren att vidta rättelse och att det inte heller ska krävas någon under rättelse till socialnämnden. Till skillnad från bl.a. Bostadsrätterna anser regeringen att förslagen är tydliga i detta avseende. Socialstyrelsen menar att bostadsrättshavaren bör ges möjlighet till rätt else innan avhysning och att socialnämnden bör få en underrättelse när ett barn i hushållet har begått ett allvarligt brott i närområdet. Om det skulle krävas att bostadsrättshavaren ges möjlighet till rättelse, förutsätts det dock att det brottsliga agerandet upprepas för att bostadsrätten ska vara för - 26 verkad. Det kan inte anses motiverat, särskilt inte när det gäller allvarlig

brottslighet. Det framstår också som främmande att kräva att föreningen ska uppmana en bostadsrättshavaren att sluta begå brott, eller se till att någon annan i hushållet gör det. Det finns alltså, i likhet med den hyres rättsliga regleringen, inte anledning att kräva rättelseanmaning för för verkande i dessa fall. En underrättelse till socialnämnden före uppsäg ningen fyller inte samma funktion när bostadsrättshavaren inte har möjlig het till rättelse. Föreningen bör dock vara skyldig att skicka en kopia av uppsägningen till socialnämnden (jfr prop. 2023/24:112 s. 51–53, 58 och 59). Bostadsrätten bör kunna förverkas på grund av brott som försämrar när miljön även när lägenheten är upplåten i andra hand. Undantaget från kravet på rättelseanmaning bör dock inte vara tillämpligt i sådana fall (jfr prop. 2023/24:112 s. 52). Bostadsrättshavarens tillsynsansvar bör gälla på samma sätt i fråga om brottslighet som likställs med störningar i boendet som annars vid stör ningar i boendet och vid ageranden som omfattas av förslaget om bristande skötsamhet. Vid bedömningen av vilken tillsyn som kan krävas av bostads rättshavaren bör det beaktas att det är svårare för denne att hålla uppsikt över och vidta effektiva åtgärder mot andra personer när de rör sig utanför lägenheten, jämfört med när de rör sig i lägenheten Tillsynsansvaret bör främst aktualiseras när det framkommit omständigheter som ger bo stadsrättshavaren anledning att vänta sig att en person som hon eller han ansvarar för kan komma att begå brott. I så fall bör det dock krävas att hon eller han, för att undvika ansvar, vidtar kraftfulla åtgärder i syfte att för hindra agerandet (jfr prop. 2023/24:112 s. 53–58). Diskrimineringsombudsmannen menar att tillsynsansvaret riskerar att få större negativa konsekvenser för vissa grupper än andra. Exempelvis finns det en risk att personer med funktionsnedsättningar kan ha svårare att utöva tillsyn över t.ex. barn i närmiljö. Jämställdhetsmyndigheten avstyrk er förslaget avseende tillsynsansvar och framhåller att det inte kan förvänt as att en våldsutsatt ska förvägra ett våldsutövande vuxet barn tillträde till bostaden. Möjligheterna för bostadsrättshavaren att agera inom ramen för tillsynsansvaret kan naturligtvis variera utifrån ett flertal olika faktorer, såväl sådana som kan hänföras till bostadsrättshavaren, som sådana som är hänförliga till den som är föremål för tillsyn. Utgångspunkten bör dock vara att bedömningen av om bostadsrättshavaren har brustit i sitt tillsyns ansvar ska göras objektivt, i enlighet med vad som gäller i dag. Det saknar då betydelse om hyresgästen på grund av personliga förhållanden, eller av något annat skäl, haft svårt att fullgöra sitt ansvar. Det bör dock finnas ett visst utrymme att beakta sådana omständigheter vid bedömningen av om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse, vilket innebär att hyresrätten inte är förverkad (jfr prop. 2023/24:112 s. 56). Diskrimineringsombudsmannen menar också att det är problematiskt att en förälder, för att visa att man vidtagit tillräckliga åtgärder, kan tvingas söka stöd hos socialtjänsten, eftersom föreställningar om kön och etnisk tillhörighet m.m. kan påverka tillgången till insatser. Det som krävs är emellertid att vårdnadshavaren vidtar åtgärder som är rimliga och möjliga i den aktuella situationen. Om en myndighet brister i sitt uppdrag eller om de erbjudna insatserna av något annat skäl inte har avsedd effekt, bör bostadsrättshavaren inte anses ha brustit i sitt tillsynsansvar, om hon eller han har gjort det som rimligen kan krävas. 27

Om det blir en tvist om huruvida det finns en rätt att förverka en bostads rätt bör det, på samma sätt som i allmänhet gäller i tvistemål, krävas att föreningen styrker de omständigheter som åberopas till grund för bostads rätthavarens uppsägning. Beviskravet bör inte anges i lagen (jfr prop. 2023/24:112 s. 46).

Förverkande bör kunna ske i fler fall vid brott i lägenheten Det bör i bostadsrättslagen införas utökade möjligheter till förverkande av en bostadsrätt som används för brott. Det bör inte längre krävas att lägen heten, helt eller till väsentlig del, används för brottsligheten eller att brotts ligheten utgör näringsverksamhet eller annars är affärsmässig, för att för verkande ska kunna ske. Det bör i stället, för att förverkande ska få ske, krävas att brottsligheten är allvarlig, vanemässig eller annars av större om fattning (se beträffande de begreppen, och vilka brott som kan omfattas av regleringen, vidare författningskommentaren till 7 kap 18 § bostadsrätts lagen). Med anledning av Länsstyrelserna i Blekinge, Stockholm och Kronobergs synpunkter kan det framhållas att människohandel typiskt sett bör vara ett sådant brott som ger anledning till förverkande. På samma sätt som i dag bör det krävas att lägenheten utgör ett typiskt hjälpmedel eller en förutsättning för brottsligheten. Brottsligheten ska alltså på ett relevant sätt underlättas av tillgången till lägenheten, som t.ex. vid förvaring av vapen eller narkotika. Förverkande bör också, på samma sätt som i dag, kunna ske även om det är någon annan än bostadsrättshavaren som an vänder lägenheten för att begå brott (jfr prop. 2023/24:112 s. 60–63). Möjligheten till förverkande bör gälla även när utrymmen som hör till bostadsrätten, t.ex. förråd eller garage, eller gemensamma utrymmen an vänds för brott (jfr prop. 2023/24:112 s. 62). Så bör vara fallet även när utrymmen som upplåts genom ett separat avtal, t.ex. ett hyresavtal, an vänds för brott, om upplåtelsen av utrymmet har ett omedelbart samband med användningen av bostadsrättslägenheten (jfr 6 kap. 10 § bostadsrätts lagen). Bestämmelsen bör alltså ges ett något bredare tillämpningsområde än motsvarande bestämmelse i hyreslagen, vilket motiveras av att det torde vara relativt vanligt att bostadsrättshavaren och föreningen ingår denna typ av sidoavtal, t.ex. beträffande garageplats. Regleringen om förverkande på grund av att lägenheten används för brott bör omfatta fall där lägenheten används för tillfälliga sexuella för bindelser mot ersättning. Det som anförts om tillämpningen av den hyres rättsliga regleringen i sådana fall bör gälla på samma sätt för bostadsrätter (jfr prop. 2023/24:112 s. 65–67). Jämställdhetsmyndigheten menar att be stämmelserna om förverkande vid brott i lägenheten inte bör tillämpas vid fall av sexuella förbindelser mot ersättning, om det inte är fråga om koppleri eller annan exploatering. Roks menar att kvinnor som befinner sig i prostitution eller utsätts för människohandel bör omfattas av samma undantagsregler som kvinnor som utsätts för mäns våld i hemmet. Re geringen anser dock att föreningen inte ska behöva acceptera att lägen heten vanemässigt används för sexuella förbindelser mot ersättning. Det kan också konstateras att hänsyn kan tas till bostadsrättshavarens utsatthet när fråga är om bostadsrätten ska vara förverkad eller inte. Riksbyggen och HSB riksförbund anser att den särskilda förverkanderegeln vid tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning av tydlighetsskäl inte bör tas bort.

Enligt regeringens mening är dock den föreslagna regleringen tydlig och det finns inte anledning att i detta avseende utforma reglerna på något annat sätt än motsvarande hyresrättsliga regler. Den föreslagna regleringen bedöms ge tillräckliga möjligheter för för eningen att säga upp bostadsrättshavaren i fall då straffansvar annars kan aktualiseras på grund av bostadsrättshavarens agerande. Det är här framför allt fråga om brott mot terrorismlagstiftningen och spellagstiftningen (jfr prop. 2023/24:112 s. 67 och 68). Reglerna om förverkande vid brott i lägenheten bör omfatta brott mot närstående. En bostadsrättshavare som begår brott mot en närstående i lägenheten kan inte anses ha ett skyddsvärt intresse av att behålla den. Förverkande i dessa situationer kan visserligen även sägas drabba den som utsätts för brott, eftersom en förverkad bostadsrätt ska tvångsförsäljas och den brottsutsatta därmed kan förlora sin bostad. Som Unizon framhåller kan detta medföra allvarliga konsekvenser för våldsutsatta, särskilt då bostadsrätten ofta är hushållets största ekonomiska tillgång. Våldsutsatthet är också orsaken till att kvinnor befinner sig i hemlöshet, enligt Social styrelsens hemlöshetskartläggningar. Intresset av att kunna säga upp bo stadsrättshavare som begår brott väger dock tyngre. Om förverkande inte skulle kunna ske skulle den som gjort sig skyldig till brott behålla bo stadsrätten och kunna bo kvar i den, eventuellt tillsammans med den brottsutsatta personen. Det ska också framhållas att en brottsutsatt person som själv är bostadsrättshavare inte förlorar det ekonomiska värde som hon eller han har i bostadsrätten, när den förverkas. Det är också möjligt att komma överens om att den brottsutsatta personen ska förvärva lägen heten. I sammanhanget kan också nämnas att regeringen har inrättat ett statsbidrag till kommuner för att stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende, se förordning (2022:1416) om statsbidrag till kommuner för att stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende. Till skillnad från vad som gäller enligt den hyresrättsliga regleringen är det inte möjligt att införa regler som innebär att den våldsutsatta kan ta över lägenheten vid förverkande. Det finns inte möjlighet att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga ett sådant hembudsförfarande som Nyköpings tingsrätt föreslår. Om den som har utsatts för brott är ensam bostadsrättshavare bör denne inte anses ha brustit i någon förpliktelse. I sådana fall bör utgångspunkten vara att förverkande inte ska ske (jfr prop. 2023/24:112 s. 63–65). Enligt regeringens mening står den föreslagna regleringen i proportion till de eventuella inskränkningar i egendomsskyddet som den skulle kunna leda till (jfr 2 kap. 15 § regeringsformen och artikel 1 i första tilläggs protokollet till Europakonventionen).

De frister inom vilka bostadsrättshavaren kan sägas upp till avflyttning vid brott i lägenheten ska förlängas Enligt nuvarande regler kan, när bostadsrätten är förverkad på grund av att lägenheten används för brottslig verksamhet, bostadsrättshavaren skiljas från lägenheten endast om föreningen har sagt upp henne eller honom inom två månader från det att föreningen fick vetskap om det förhållande som utgör grund för förverkande. Om brottsligheten har angetts till åtal

eller om en förundersökning har inletts inom samma tid har föreningen kvar sin rätt att säga upp bostadsrättshavaren till dess att två månader har gått från det att domen i brottmålet fick laga kraft eller det rättsliga för farandet avslutades på något annat sätt. Tidsfristerna bör, på samma sätt som i hyreslagen, förlängas till sex månader (jfr prop. 2023/24:112 s. 63). Det är den tidpunkt då föreningen fick kännedom om de omständigheter som utgör grund för förverkande som är avgörande för när tidsfristen börjar löpa. När denna tidpunkt infaller i olika situationer, t.ex. vid vane mässig brottslighet, bör avgöras i rättstillämpningen.

Förhållandet till den straffrättsliga prövningen Vid genomförandet av den hyresrättsliga regleringen bedömdes att en talan om förverkande inte innefattar en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.2 i Europakonventionen. Ett beslut om förverkande bedömdes inte heller strida mot förbudet mot dubbelprövning (jfr prop. 2023/24:112 s. 47–49). Detsamma gäller beträffande bostadsrätter. Om ett förfarande om förverkande pågår parallellt med ett straffrättsligt bör det dock, liksom i fråga om hyresrätter, i många fall vara lämpligt att invänta det straffrättsliga förfarandet. Om en person har frikänts för ett brott kan det vidare antas att det sällan blir aktuellt att föra en talan om förverkande (jfr prop. 2023/24:112 s. 47–49).

Behandling av personuppgifter om brott För att kunna säga upp en bostadsrättshavare på grund av att denne begått brott kan det bli aktuellt för bostadsrättsföreningar att behandla personupp gifter om brott. Det kan handla om att inför en uppsägning dokumentera uppgifter om ett brottsligt agerande eller att i en tvist åberopa en dom som bevisning. Sådan behandling av uppgifter om brott kan bli aktuell redan i dag, t.ex. vid brott som utgör en störning i boendet. Som Integritetsskydds myndigheten framhåller kan dock förslagen innebära att detta blir aktuellt i fler fall. En behandling av personuppgifter på det sätt som förutsätts kan falla in under Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphä vande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning, här benämnd EU:s dataskyddsförordning). Behandling av personuppgifter som faller in under förordningen förutsätter att det finns en rättslig grund för behandling en. De rättsliga grunderna som får tillämpas räknas upp i artikel 6.1 i EU:s dataskyddsförordning. Enligt artikel 6.1 f får behandling ske om den är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grund läggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av person uppgifter. I artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning finns vidare särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser som innefattar brott. För att andra än myndigheter ska få behandla sådana uppgifter krävs att behandlingen är nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, eller för att en rättslig för pliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras (5 § förordningen

[2018:219] med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförord ning). Vid införande av den hyresrättsliga regleringen bedömdes att det fanns grund för personuppgiftsbehandlingen i artikel 6.1 f i EU:s dataskydds förordning och att den bestämmelsen kunde tillämpas vid behandlingen. Det uttalades att behandlingen av personuppgifter innebär ett ingrepp i den enskildes integritet. Med hänsyn bl.a. till att hyresvärden bara får behandla uppgifterna i den utsträckning som det är nödvändigt och ska hantera uppgifterna på ett sådant sätt att ingreppet för den enskilde inte blir större än nödvändigt, ansågs ingreppet i den enskildes integritet stå i rimlig proportion till syftet med behandlingen (jfr prop. 2023/24:112 s. 49 och 50). Detsamma gäller beträffande bostadsrätter. Enligt regeringens bedömning är bestämmelserna tillräckligt tydligt ut formade för att kunna ligga till grund för den aktuella personuppgiftsbehand lingen. Regeringen anser därmed att det inte finns skäl att införa några särskilda bestämmelser om en sådan personuppgiftsbehandling. Några sådana bestämmelser finns inte heller för andra fall där bostadsrättsföre ningar kan behöva behandla motsvarande uppgifter. En tillämpning av artikel 6.1 f i EU:s dataskyddsförordning innebär att föreningen själv förutsätts bedöma om behandlingen av personuppgifter är tillåten i det enskilda fallet. Enligt regeringens mening bör uppgifter om att bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till brott, i fall som har relevans för en bedömning enligt de föreslagna reglerna, som utgångspunkt kunna behandlas på motsvarande sätt som i andra fall där en behandling av upp gifter som rör brott kan bli aktuell (jfr prop. 2023/24:112 s. 50).

6 Ökade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott

Regeringens förslag

En bostadsrättsförening ska alltid kunna neka medlemskap om sökan den eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bo stads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas.

Regeringens bedömning

Den behandling av personuppgifter som förslaget förutsätter kan ske i enlighet med EU:s dataskyddsförordning. Det saknas behov av särskil da regler om behandlingen.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regering ens.

Remissinstanserna Många remissinstanser är positiva till förslaget eller har inget att invända mot det. Bland de som tillstyrker förslaget finns Bostadsrätterna , Brotts förebyggande rådet , Ekobrottsmyndigheten , Fastighetsägarna , Hyres- och arrendenämnden i Västerås , HSB Riksförbund , Länsstyrelsen i Öster götland , Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Sveriges BostadsrättsCentrum. De framhåller bl.a. att förslaget kan väntas bidra till en ökad trygghet inom en förening och i dess närområde. De menar att det blir tydligare att viss brottslighet kan motivera att medlemskap nekas. De framhåller att med nu gällande lagstiftning är det svårt att neka medlem skap på grund av brottslighet, eftersom möjligheten att neka medlemskap på grund av bristande personliga kvalifikationer ska utnyttjas med stor varsamhet. De menar att den föreslagna regeln därför behövs. Ett antal remissinstanser, bl.a. Göteborgs kommun , Kungliga tekniska högskolan , Länsstyrelsen i Blekinge , Länsstyrelsen i Dalarna , Stockholms kommun och Örebro kommun menar att förslaget innebär risk för att vissa grupper hamnar i utanförskap och t.ex. blir långvarigt beroende av social tjänsten. De anför också att det kan bli svårare för den som avtjänat sitt straff att återanpassas till samhället. De framhåller att det är viktigt att det finns möjligheter till återetablering och återanpassning i samhället och att en bostad minskar risken för återfall i brott. Några av remissinstanserna menar också att det i praktiken blir fråga om en sorts dubbelbestraffning. Kungliga tekniska högskolan menar att förekomsten av brottslighet ofta sammanfaller med socioekonomisk utsatthet, diskriminering och struktur ella ojämlikheter, vilket ökar risken för utanförskap i vissa grupper. Stockholms universitet menar att om de nuvarande reglerna uppfattas som oklara, så borde det kunna åtgärdas på andra sätt än genom lagstift ning. Stiftelsen Tryggare Sverige framhåller vikten av åtgärder för ökad trygghet men menar att det är problematiskt att ansvaret enligt förslaget faller på föreningarna. I stället bör samhället stödja föreningarna. Unizon anför att förslaget ytterligare kan försvåra möjligheten till ett tryggt och självständigt boende för kvinnor som lämnar våldsamma rela tioner och som befinner sig i ekonomisk utsatthet. Uppsala universitet, nationellt centrum för kvinnofrid menar att förslaget i vissa fall skulle kunna innebära ett skydd för våldsutsatta mot en våldsutövande före detta partner, men ser också en risk för att förslagen kan leda till att en del våldsutsatta blir mer utsatta på bostadsmarknaden. Fastighetsmäklarförbundet menar att förslaget kan leda till längre för säljningsprocesser, ökad försiktighet hos köpare och säljare och minskad rörlighet på marknaden. Fastighetsmäklarinspektionen framhåller vikten av skyndsam handläggning och menar att bostadsrättsföreningar bör infor mera säljare och köpare om den förväntade tiden för medlemskapspröv ningen. Inspektionen anser också att regeringen bör uppmana till en branschgemensam utformning av avtalsklausuler i fråga om fördelning av kostnader och risker vid avslag på ansökan om medlemskap. Bostadsrätt erna delar promemorians bedömning att någon tidsgräns för medlem skapsprövningen inte bör införas. Ett antal remissinstanser, bl.a. Bofrämjandet , Fastighetsmäklarförbund et , Hyres- och arrendenämnden i Stockholm , Malmö kommun , Nyköpings tingsrätt , Stockholms kommun , Stockholms universitet och Uppsala uni -

versitet , institutet för fastighetsrättslig forskning , menar att den föreslagna bestämmelsen är allmänt hållen, vilket kan väntas leda till osäkerhet i fråga om vilka brott som kan ligga till grund för nekande av medlemskap. Flera av remissinstanserna menar att detta särskilt gör sig gällande eftersom bostadsrättsföreningar normalt företräds av lekmän, som kan ha svårare att göra de bedömningar som krävs. Hyres- och arrendenämnden i Stockholm menar att det behövs tydliggörande exempel i fråga om vilka brott som omfattas, utöver sådana brott som redan i dag kan leda till nekande. Hyresoch arrendenämnden i Malmö anser att en annan lagteknisk lösning bör övervägas. Sveriges advokatsamfund , som tillstyrker att möjligheterna till nekat medlemskap vid brottslighet skärps, menar att förslaget brister i förutsebarhet. Uppsala universitet, institutet för fastighetsrättslig forsk ning menar att det bör preciseras vilken typ av brottslighet som ska om fattas, särskilt med avseende på hur långt tillbaka i tiden sådan brottslighet ska ligga för att kunna beaktas . Flera remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen , Länsstyrel sen i Kronoberg , Länsstyrelsen i Stockholm , Verdandi , Svea hovrätt och Tomelilla kommun , menar att förslaget, mot bakgrund av uppfattningar om personers eventuella kriminalitet, kan leda till diskriminering och olik värdiga rättigheter och möjligheter. Flera av remissinstanserna kopplar risken för diskriminering till att förslaget ger stort utrymme för tolkningar. Länsstyrelsen i Blekinge menar att det, eftersom bostadsrättsföreningar i dag saknar möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret, finns en betydande risk att beslut om nekande av medlemskap baseras på rykten, hörsägen eller andra subjektiva uppfattningar snarare än på saklig infor mation. Svea hovrätt menar att det bör klargöras om brott som trolöshet mot huvudman kan ha betydelse vid prövningen. I så fall bör det övervägas om sådana brott omfattas av begreppet ”bostads- eller närmiljö”. Hovrätten pekar också på att bostads- eller närmiljön inte bör försämras om en person som redan bor i huset, eller i grannhuset, blir medlem. Uppsala Universi tetet, institutet för fastighetsrättslig forskning menar att ekonomisk brottslighet bör få betydelse för föreningskollektivets boendemiljö och därmed omfattas av regleringen. Flera remissinstanser, bl.a. Boverket , Gävle kommun , Malmö kommun , Stockholms universitet och Sundsvalls tingsrätt , lyfter svårigheterna för föreningarna att få del av uppgifter om brott och att föra bevisning. Hyresoch arrendenämnden i Umeå menar att det av detta skäl är tveksamt om förslaget kommer att leda till fler nekade medlemskap. Stockholms uni versitet menar att det särskilt när det gäller brott av andra än köparen är svårt att se hur föreningarna ska kunna ta reda på uppgifterna. Några remissinstanser, bl.a. Kungliga tekniska högskolan , Länsstyrelsen i Dalar na och Stiftelsen Tryggare Sverige , menar att det finns risk för att in formation inhämtas eller hanteras på ett otillbörligt sätt. Svea hovrätt anför att även om föreningen raderar uppgifterna när de inte längre behövs så kommer medlemmar i föreningen att ha kunskap om den sökandes brotts lighet. Sveriges advokatsamfund menar att uppgifter från internet inte ensamma bör räcka för nekande, medan uppgifter ur belastningsregistret, som föreningarna dock har begränsad tillgång till, i vissa fall kan göra det. Samfundet menar att konsekvenserna av att sökanden vägrar lämna in be lastningsregisterutdrag framstår som oklara och att det finns risk för att 33

föreningar regelmässigt begär in utdrag ur registret och att det i sin tur innebär risk för integritetskränkningar. Fastighetsmäklarinspektionen framhåller att fastighetsmäklare inte får inhämta eller hantera uppgifter om tidigare brottslighet och påpekar vikten av att bostadsrättsföreningar ges vägledning om vilka efterforskningar de får göra. Några remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna och Sveriges BostadsrättsCentrum , anser att det bör utredas om bostadsrättsföreningar ska få förbättrade möjligheter att göra bakgrundskontroller. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) anför att det mot bakgrund av det starka skydd som uppgifter om lagöverträdelser har enligt artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning bör göras en mer noggrann och djupare analys av vilket lagstöd som krävs för behandlingen av sådana uppgifter. IMY in stämmer i att en intresseavvägning enligt artikel 6.1 f i EU:s dataskydds förordning kan användas som rättslig grund för den behandling av person uppgifter som krävs enligt förslaget. IMY menar dock att hänsyn bör tas till att förslagen sannolikt innebär att bostadsrättsföreningarna i större ut sträckning kommer behandla uppgifter om brott, och efterfrågar även i denna del en något djupare analys av det lagstöd som krävs. Sveriges advo katsamfund delar bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslagen förutsätter är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och den rättsliga regleringen i övrigt. Några remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fasstighetägarna , HSB riksförbund , Riksbyggen och Sveriges BostadsrättsCentrum , framhåller vikten av att det finns utrymme att neka medlemskap på grund av brott utan att riskera att drabbas av skadeståndsansvar, förutsatt att nekandet inte är helt grundlöst eller har ett diskriminerande syfte. De menar att styrelser i många fall drar sig för att neka medlemskap på grund av risken för skade stånd. Fastighetsmäklarförbundet och Mäklarsamfundet framhåller risken för att styrelseledamöterna utsätts för repressalier, vilket kan resultera i att de drar sig för att agera. Sveriges advokatsamfund menar att det råder osäkerhet kring vilka upp gifter en domstol eller hyresnämnd kan behöva ta ställning till vid pröv ning av medlemskapsfrågan, samt vilka konsekvenser prövningen kan få för ett pågående eller framtida åtal, vilket kan försvåra rättstillämpningen och påverka den enskildes rättssäkerhet negativt. Bostadsrätterna menar att förslaget bör gälla även vid övergång mellan makar och andra närstående, för att motverka kringgående av reglerna . Fastighetsägarna menar att det även i förhållande till andra nekande grunder bör räcka att det finns befogad anledning att anta att förpliktelsen inte kommer uppfyllas. Några remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna , HSB riksförbund , Riksbyggen och Sveriges BostadsrättsCentrum , menar att föreningens godkännande också bör krävas när en medlem förvärvar flera bostadsrätter i samma förening. De anför att det är ett reellt problem i föreningar där kriminella etablerat sig att det inte går att förhindra att de förvärvar ytterligare lägenheter.

Skälen för regeringens förslag Möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas Som framgår i avsnitt 4 har brottsligheten i dag stor påverkan på trygg heten för boende i flerfamiljshus. För bostadsrättsföreningarna är problem en med brottslighet och otrygghet utbredda. Brottsligheten går ut över de boende men också över de som företräder och arbetar för föreningarna. Det är naturligtvis det allmännas ansvar att motverka brottsligheten i sam hället, och säkerställa tryggheten i bostadsområdena. För att vända utveck lingen krävs dock att hela samhället deltar i arbetet. I den lokala miljön, i fastigheten och runt den, har enskilda organisationer, inte minst bostads rättsföreningar en viktig roll. Det är en utmaning för bostadsrättsförening arna att hantera brottslighet bland de boende. Inte minst gör närheten till den som uppfattas som kriminell att föreningarna ibland drar sig för att agera. Många remissinstanser framhåller också behovet av åtgärder som syftar till ökad trygghet inom föreningarna och i föreningarnas närområde. Ett sätt för föreningarna att förebygga otrygghet i föreningens hus kan vara att neka medlemskap när det kan befaras att ett beviljat medlemskap skulle leda till t.ex. brottslighet eller störningar. Den som nekas medlem skap i en bostadsrättsförening får inte använda bostadsrätten. Förvärvet av bostadsrätten blir också ogiltigt (6 kap. 1 och 5 §§ bostadsrättslagen). Det bör i många fall vara enklare för föreningarna att agera vid prövning av frågan om medlemskap än att t.ex. inleda en förverkandeprocess mot någon som redan bor i huset. Det är inte heller rimligt att föreningarna och de boende ska behöva acceptera medlemmar som begår allvarliga brott och skapar otrygghet. Föreningarna bör alltså kunna neka medlemskap till personer som, mot bakgrund av tidigare brottslighet, kan förväntas skapa otrygghet och störningar i och kring föreningens hus. Medlemskap får i dag nekas om sökanden inte uppfyller kraven i stadgarna eller om sökanden inte skäligen bör godtas som medlem (2 kap. 3 § bostadsrättslagen). Vid prövningen ska främst sökandens personliga och ekonomiska förhållanden tillmätas betydelse. Förekomsten av brott kan beaktas inom ramen för prövningen av sökandens personliga för hållanden. Möjligheten att neka medlemskap på grund av sökandens per sonliga förhållanden ska dock tillämpas restriktivt. Ett antal remissinstans er framhåller att detta innebär att det är svårt att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brottslighet. Av genomgången i pro memorian framgår också att praxis vad gäller möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott inte är helt entydig, och att möjligheterna ibland framstår som begränsade. En förening kan inte heller i stadgarna införa strängare regler i fråga om sökandens personliga kvalifikationer, innefattande förekomsten av brott, än vad som följer av lag. Nuvarande reglering är alltså relativt restriktiv och därtill inte helt tydlig. För den förening som vill arbeta mot brottslighet och otrygghet genom att neka medlemskap till den som har begått brott, måste det framstå som mycket osäkert i vilken utsträckning det är möjligt. Det finns därför goda skäl att utöka och förtydliga de lagstadgade möjligheterna att neka med lemskap vid förekomst av brott. En sådan reform skulle underlätta för de föreningar som vill arbeta förebyggande mot sådant som försämrar med lemmarnas bostads- och närmiljö. Det skulle också bidra till att minska

brottsligheten i området kring huset. Detta skulle vara mycket positivt för föreningens medlemmar, för andra boende i huset och området, liksom för föreningen, dess företrädare och andra som arbetar eller verkar i huset eller området. Ett antal remissinstanser framhåller att ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott kan väntas få sådana positiva effekter i form av ökad trygghet och minskad brottslighet. En tydligare reglering skulle också kunna öka förutsebarheten för alla inblandade, inklusive för den som ansöker om medlemskap och för den som säljer sin bostadsrätt. Några remissinstanser framhåller att risken för skadeståndsansvar eller repressalier av olika slag kan innebära att styrelsen i många fall drar sig för att neka medlemskap. Enligt regeringens mening bör tydligare regler underlätta styrelsens bedömning och göra det klarare för dem när det finns rättsliga förutsättningar för nekande. Det bör innebära att de i mindre ut sträckning drar sig för att neka medlemskap, när det finns förutsättningar för det. Ökade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening innebär att det blir svårare för en del personer att ordna boende. Ett antal remiss instanser menar att skärpta möjligheter att neka medlemskap på grund av brott riskerar att leda till ett ökad utanförskap, särskilt för vissa grupper, ett ökat behov av boendelösningar från socialtjänsten och svårigheter för den som avtjänat sitt straff att återanpassas till samhället. De framhåller att tillgången till bostad är avgörande för såväl återanpassning till samhället, som för att minska utanförskapet. Den enskildes intresse av att ha tillgång till en bostad kan inte anses väga lika tungt när det handlar om att någon nekas tillträde till en bostad, som när det handlar om att skilja någon från sitt boende. Samtidigt förtjänar naturligtvis risken för ett ökat utanförskap och sämre möjligheter till åter anpassning efter avtjänat straff att tas på största allvar. Ökade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott utesluter dock inte på något sätt den som har begått brott från bostadsmarknaden. Enligt regeringens mening väger intresset hos övriga boende av en trygg och lugn boendemiljö i sammanhanget tyngre än de risker som remiss instanserna framhåller. I de fall det finns en reell risk för att den som för värvat en bostadsrätt kommer att skapa otrygghet i en fastighet eller utsätta övriga boende för störningar bör det inte krävas att denne godkänns som medlem. Det kan tilläggas att ökade möjligheter till nekande av medlems kap på grund av brott inte kan betraktas som en form av dubbelbestraff ning. Fokus för regleringen bör, som utvecklas i det följande, vara de för väntade följderna av att medlemskap beviljas. Det handlar alltså om att undvika framtida otrygghet och störningar, inte om att straffa den som begått brott. Några remissinstanser menar att ökade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening kan försvåra möjligheten till ett tryggt och själv ständigt boende för kvinnor som t.ex. lämnar våldsamma relationer, vilket kan göra dessa personer mer utsatta på bostadsmarknaden. Den som inte själv har begått brott, och inte heller har för avsikt att bo med någon som har begått brott, omfattas dock inte av de föreslagna reglerna. Syftet med refor men är, som ovan nämnts, inte heller att utestänga någon från bostadsmark naden, utan att minska risken för framtida brottslighet och otrygghet i bostadsområden. Situationen för våldsutsatta ska också ses i samband med 36 de ökade möjligheter att behålla en bostadsrätt som föreslås i avsnitt 7.1.

Ett antal remissinstanser lyfter risken för att föreningar nekar medlem skap av skäl som inte kan accepteras, kanske för att sökanden på ett osak ligt plan anses olämplig eller icke önskvärd. De menar att förslaget, mot bakgrund av uppfattningar om personers eventuella kriminalitet, kan leda till diskriminering och till beslut om nekande av medlemskap som baseras på rykten, hörsägen eller andra subjektiva uppfattningar snarare än på saklig information. Enligt regeringens mening bör dock inte denna risk överdrivas. Att neka medlemskap i osäkra situationer är förenat med risker, inte minst ekonomiska sådana. För den som inte förhåller sig till lagens regler bör det också spela mindre roll hur regleringen ser ut. Utökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott bör alltså inte i någon större utsträckning öka risken för att medlemskap nekas på felaktiga grunder eller leda till ökad diskriminering. Vidare bör en reglering där be tydelsen av brott för frågan om medlemskap klargörs öka förutsättningarna för att medlemskap nekas endast när det är berättigat. Utökade möjligheter att neka medlemskap kan antas leda till fler nekade ansökningar, vilket också innebär fler ogiltiga överlåtelser. Ogiltigheten kan medföra relativt omfattande olägenheter för säljaren av bostadsrätten. Om säljaren har köpt ett annat boende kan hon eller han stå med dubbla lån, vilket kan vara svårt att hantera. Ökade möjligheter att neka medlem skap skulle innebära att den som säljer en bostadsrätt i större utsträckning behöver förhålla sig till risken för att försäljningen inte går igenom. Som en följd av detta kan det också uppstå viss osäkerhet på marknaden. Fast ighetsmäklarförbundet menar att förslaget kan leda till längre försäljnings processer, ökad försiktighet hos köpare och säljare, fler sent avbrutna för säljningar och minskad rörlighet på marknaden. Antalet medlemskap som nekas på grund av brott är dock i dag inte särskilt många. Även om antalet nekade medlemskap skulle öka till följd av en skärpt reglering, så bör det alltjämt totalt röra sig om en låg nivå. Vidare bör endast en mycket liten del av det totala antalet förvärvare av bostadsrätter ha gjort sig skyldig till sådan brottslighet som bör kunna aktualisera ett nekande. Enligt regering ens mening är de svårigheter, och den eventuella osäkerhet på marknaden, som kan följa av ett något ökat antal ogiltiga överlåtelser acceptabla i förhållande till syftet, att öka tryggheten i och kring bostadsrätter. Ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott kan också leda till att bostadsrättsföreningar mer regelmässigt inhämtar uppgifter om brott inför prövningen av medlemskapsfrågan, och därmed hanterar upp gifter om brott i större utsträckning än i dag. Det kan i sin tur leda till längre ledtider vid överlåtelser och till att uppgifter om brott sprids på ett sätt som inte är önskvärt. Å andra sidan bör en tydligare reglering skapa bättre förutsättningar för att uppgifter om brott inhämtas bara när det är relevant. Risken för förlängda tidsutdräkter vid prövningen, liksom för ökad spridning av uppgifter om brott, bör därför inte överdrivas. Regering en återkommer i det följande till föreningarnas inhämtande av, och hante ring av, uppgifter om brott. I likhet med Bostadsrätterna , och i linje med slutsatserna i promemorian, finns det inte anledning att nu införa en tidsgräns inom vilken föreningen måste pröva ansökan om medlemskap. Det är dock, som Fastighetsmäklar inspektionen framhåller, angeläget att processen inte försenas i onödan. Sammantaget finns det alltså anledning att förtydliga och skärpa möjlig heterna att neka medlemskap när det, mot bakgrund av tidigare brotts - 37

lighet, kan antas att ett beviljat medlemskap skulle skapa störningar eller otrygghet för medlemmarna. Det finns inte förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftnings ärende föreslå sådana reformer som Fastighetsägarna , HSB riksförbund , Riksbyggen och Sveriges BostadsrättsCentrum föreslår i fråga om utform ningen av andra grunder för nekande av medlemskap och möjligheten att förhindra en befintlig medlem att förvärva en ny bostadsrätt.

Det bör införas en särskild regel om möjligheten att neka medlemskap på grund av brott I syfte att skapa en så tydlig reglering som möjligt bör det införas en sär skild regel som tar sikte på de fall då det finns anledning att neka med lemskap på grund av brott. Regeln bör inte inskränka tillämpningsområdet för den befintliga regleringen av medlemskapsfrågan i 2 kap. 3 § bostads rättslagen. Bestämmelsens syfte är att motverka brottslighet och otrygghet i bostäd er och bostadsområden genom att ge föreningarna möjlighet att neka med lemskap till personer som, mot bakgrund av tidigare brottslighet, kan för väntas skapa otrygghet och störningar i och kring föreningens hus. Regeln bör därför vara framåtsyftande och fokus bör vara en bedömning av hur situationen i och kring föreningens hus skulle påverkas av att medlemskap beviljades. Medlemskap bör kunna nekas när det, på grund av brott, finns befogad anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle få följder som inte bör accepteras.

Utgångspunkt för bedömningen bör vara brott som begåtts av sökanden och andra som ska använda lägenheten Vid bedömningen av om ett beviljat medlemskap kan antas få följder som inte kan accepteras är det naturligtvis relevant att beakta brottslighet som begåtts av den som ansöker om medlemskap. Om någon annan som ska använda lägenheten har begått brott kan det också innebära risk för stör ningar eller otrygghet, om medlemskap beviljas. Så kan vara fallet om t.ex. sökandens partner eller barn har begått brott. Det kan också vara så att det framgår att lägenheten egentligen ska användas av någon annan än sök anden och att den personen har begått brott som gör att det finns anledning att anta att hon eller han har för avsikt att använda lägenheten för brottsliga ändamål. Även brottslighet som har begåtts av andra personer än sökanden som ska använda lägenheten bör därför omfattas av regeln. Ett antal remissinstanser menar att den i promemorian föreslagna be stämmelsen är så allmänt hållen att det kan väntas uppstå osäkerhet och bristande förutsebarhet i fråga om vilka brott som omfattas av den. De menar att det är särskilt problematiskt då föreningarna normalt företräds av lekmän, som kan ha svårare att göra de bedömningar som krävs. Ett sätt att öka förutsebarheten skulle kunna vara att i lagtexten peka ut vilken brottslighet som ska beaktas. Regeln skulle t.ex. kunna ta sikte på allvarlig eller omfattande brottslighet och brottslighet med koppling till sökandens boende, eller på sådan brottslighet som kan ligga till grund för förverkande. Den skulle också mer specifikt kunna ta sikte på viss typ av brottslighet, som t.e.x våldsbrott, eller på brott av visst allvar, t.ex. med en 38 viss straffskala. En sådan regel skulle dock innebära en begränsning av

vilken brottslighet som kan beaktas. Det relevanta bör vara de väntade följderna av att medlemskap beviljas och det bör därför finnas en frihet att beakta all brottslighet som har betydelse för den frågan. Det bör därför inte anges i lagen vilken brottslighet som får beaktas. I stället bör tillämpningsområdet ringas in genom att det ska finnas ett orsakssamband mellan brottsligheten och den relevanta följden. Det ska på grund av brottsligheten finnas befogad anledning att anta att ett beviljat medlemskap kommer medföra följder som inte bör accepteras. Bestäm melsens skyddsintresse avgör på så sätt tillämpningsområdet. Enligt regeringens mening överväger fördelarna med att utforma reg leringen på detta sätt. Det kan naturligtvis vara en utmaning för de enskilda föreningarna att tillämpa regler av denna typ. Det gäller särskilt när reg leringen är ny. I författningskommentaren ges dock ledning kring vilka brott som kan omfattas av bestämmelsen. Framtida praxisbildning bör också komma att underlätta föreningarnas tillämpning. Sådan praxisbild ning bör också minska risken för olika tillämpningar av regeln. Regeringen delar inte uppfattningen att en regel som utformas på detta sätt ger upphov till någon särskild risk för diskriminering. I stället bör regelns utformning kunna leda till en enhetlig och väl avvägd tillämpning. I nästa avsnitt görs bedömningen att skyddsintresset bör vara med lemmarnas bostads- och närmiljö. På så sätt får allvarligare och mer om fattande brottslighet, liksom brottslighet som kan kopplas till sökandens bostad, större betydelse vid prövningen av medlemskapsfrågan, än annan brottslighet. Och brott som kunnat leda till förverkande av bostadsrätt bör normalt medföra att det finns grund för att neka medlemskap. Vidare bör brott som ligger längre tillbaka i tiden mer sällan föranleda ett nekande än brott som ligger närmare i tiden. En regel som utformas på detta sätt blir enligt regeringens mening både träffsäker, eftersom den säkerställer att all brottslighet av betydelse kan beaktas, och tydlig.

Regeln bör ha bostads- och närmiljön för föreningens medlemmar som skyddsintresse En bostadsrättsförening består av medlemmarna, som i de flesta fall också är de som bor i föreningens hus. Regeln om nekande av medlemskap på grund av brott bör syfta till att skapa bättre förutsättningar för en trygg bostads- och närmiljö i och kring bostadsrättsföreningar, dvs. för förening arnas medlemmar. Regeln bör alltså skydda medlemmarnas intresse av en god bostads- och närmiljö. Medlemskap bör kunna nekas om det, på grund av brott, finns befogad anledning att anta att medlemmarnas bostads- eller närmiljö kommer försämras om medlemskap beviljas. Med att bostads- eller närmiljön försämras bör avses varje negativ på verkan på miljön i boendet och i närmiljön kring bostaden. Vid en framåt syftande bedömning bör det ofta vara svårt att göra några mer exakta ut talanden om vad som kan väntas om sökanden blir medlem i föreningen. Det bör dock inte vara nödvändigt att det på ett mer konkret sätt kan sägas hur bostads- eller närmiljön kommer att påverkas, utan det bör vara till räckligt att någon form av negativ påverkan på bostads- eller närmiljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas. Vad som framför allt bör vara relevant är att medlemmarna riskerar att utsättas för störningar i bo -

stadsmiljön eller att det finns risk för otrygghet i fastigheten eller i när området. Det bör inte vara nödvändigt att det kan antas att sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, kommer göra sig skyldig till brott. Bedömningen bör ta sikte på vad medlemmar i en förening i allmänhet ska behöva tåla och de boendes subjektiva uppfattning bör inte vara av görande. Om det t.ex. förekommer otrygghet, störningar eller liknande i huset eller närområdet bör det inte ha någon betydelse, om ytterligare negativ påverkan på bostads- eller närmiljön kan antas bli följden av att medlemskap beviljas. Samma resonemang bör kunna tillämpas om någon som redan bor i huset, eller i närheten, önskar bli medlem. Det bör, för att bestämmelsen ska vara tillämplig, krävas att den antagna försämringen av bostads- eller närmiljön är av viss allvarlighetsgrad. Detta bör uttryckas så att försämringen ska vara sådan att den inte skäligen ska behöva tålas av föreningens medlemmar. En följd av att regeln på detta sätt tar sikte på intresset hos föreningens medlemmar av en god bostads- och närmiljö, är att andra intressen inte kan beaktas när regeln tillämpas. Föreningens intressen, t.ex. av att medlem marna är skötsamma, kan inte beaktas. Detsamma gäller intresset av en trygg och lugn miljö för de som arbetar i föreningens hus, eller för boende som t.ex. är hyresgäster. I de allra flesta fall bör dock dessa intressen sammanfalla, på så sätt att när det finns risk för en försämrad bostads- eller arbetsmiljö för hyresgäster och företagare eller för föreningens represen tanter, bör det också finnas risk för negativ påverkan på medlemmarnas bostads- eller närmiljö. Regeln bör alltså ge ett gott skydd för alla som har intresse av ordning och trygghet inom fastigheten och dess närområde. Intressen som inte kan kopplas till miljön i fastigheten eller området, t.ex. föreningens och medlemmarnas ekonomiska intressen, faller dock ut anför bestämmelsen. Andra förväntade försämringar för föreningen och dess medlemmar kan dock många gånger beaktas inom ramen för den skälighetsbedömning som ska göras enligt befintliga regler. I linje med vad Uppsala Universitetet, institutet för fastighetsrättslig forskning anför bör det faktum att reglerna inte tar sikte på ekonomiska intressen utan på boendemiljön, inte hindra att ekonomisk brottslighet, som t.ex. trolöshet mot huvudman, ibland kan föranleda en tillämpning av bestämmelsen. Det förutsätter dock att brottsligheten ger anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle leda till försämring av boendemiljön (se vidare för fattningskommentaren till 2 kap. 3 § bostadsrättslagen).

Regeln bör tillämpas i samma situationer som den befintliga skälighetsbestämmelsen Den befintliga regleringen avseende prövningen av medlemskapsfrågan, skälighetsbestämmelsen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen, gäller vid de flesta fall av överlåtelse. Det finns dock särskilda regler om medlemskap i vissa fall (2 kap. 4–7 §§ bostadsrättslagen). Det finns överlag inte anledning att låta den regel som nu föreslås tillämpas på något annat sätt än den be fintliga skälighetsbestämmelsen i dessa fall. I de fall då en bostadsrätt förvärvas från en make eller från någon annan närstående som är varaktigt sammanboende med bostadsättshavaren är möjligheterna för föreningen att neka medlemskap mycket begränsade

(2 kap. 5 § bostadsrättslagen). Detsamma gäller när en andel i bostadsrätt förvärvas från en make eller, om det är fråga om en bostadslägenhet, från sambo (2 kap. 6 § bostadsrättslagen). Den som vill förvärva en bostadsrätt och vet med sig att det finns risk för att medlemskap kommer nekas, kan tänkas söka kringgå reglerna genom att först låta en make eller annan när stående förvärva bostadsrätten, för att sedan överta den från den närstå ende. Om det redan vid det första förvärvet framgår att syftet är att bo stadsrätten ska överlåtas igen, till någon som inte skulle godkännas som medlem, bör det redan enligt nu gällande regler finnas vissa möjligheter att neka medlemskap vid det första förvärvet. Om den person som inte skulle godtas som medlem ska bo i lägenheten bör det också enligt nu gällande regler, och enligt den nu föreslagna regeln, ofta finnas möjlighet att neka medlemskap vid det första förvärvet. Det finns dock en viss, begränsad, risk för att reglerna om medlemskap kringgås på detta sätt. Den risken finns redan i dag och kvarstår också med den föreslagna regleringen. Det finns dock goda skäl att låta möjligheterna att neka medlemskap vid förvärv från en make och andra närstående vara begränsade. Regeringen anser, till skillnad från Bostadsrätterna , att det inte finns tillräckliga skäl att nu överväga en skärpning av reglerna i detta avseende (jfr prop. 1971:12 s. 111). Den nu föreslagna regeln bör också, på samma sätt som den befintliga bestämmelsen, tillämpas beträffande hyresgäster som vill inträda i en bo stadsrättsförening när föreningen har förvärvat eller avser att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (2 kap. 8 § bostadsrättsla gen). Den föreslagna regeln bör alltså tillämpas i samma situationer som skä lighetsbestämmelsen i 2 kap. 3 § bostadsrättslagen.

Slutsatser om regelns utformning Det bör alltså införas en särskild regel som anger att föreningen alltid får neka medlemskap om den som bostadsrätten har övergått till, eller någon annan som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till sådan brotts lighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. En sådan regel innebär att det blir tydligare hur brottslighet kan hanteras vid bedömningen av om någon ska antas som medlem i föreningen. Den medför också att det vid en sådan bedömning finns möjlighet att se något mer allvarligt på sådan brottslighet som gör att det finns risk för störningar eller otrygghet och innebär att bostadsrättsför eningar kan neka medlemskap i situationer då det är motiverat för att säkerställa en lugn och trygg boendemiljö för medlemmarna. Den bör också innebära en mer förutsebar tillämpning och att risken minskar för att medlemskap nekas när det inte finns skäl för det, eller för att föreningarna i stället drar sig för att neka medlemskap när det finns skäl för det. För att underlätta tillämpningen anser regeringen att det finns behov av att ange vissa riktlinjer för när bestämmelsen bör kunna tillämpas. Som Lagrådet är inne på innebär den använda lagstiftningstekniken att det kommer att behövas vägledning i rättspraxis för hur regeln ska tolkas och tillämpas, och även vissa exempel till ledning för rättstillämpningen. Lagrådet menar dock att de exempel som ges i vissa fall är mycket detalj -

erade och att det inte alltid går att förstå hur de förhåller sig till rekvisiten i lagtexten. Enligt Lagrådets mening skulle kommentaren vinna på en tyd ligare struktur, kanske genom användning av rubriker, och en uppstram ning av texten. Regeringen anser att det i detta fall är motiverat att lämna förhållandevis utförliga exempel på situationer där bestämmelsen bör kunna tillämpas. Det minskar risken för godtyckliga bedömningar och ökar förutsättning arna för en enhetlig rättstillämpning. Detta är, i linje med vad flera remiss instanser är inne på, särskilt angeläget när det är fråga om en regel som i många fall kommer tillämpas av lekmän. Det ska samtidigt framhållas att avsikten inte är att bestämmelsen ska tillämpas enbart i de situationer som tas upp i författningskommentaren. Det förutsätts att domstolen och hyres nämnderna i det enskilda fallet gör en bedömning av om den brottslighet som förekommit gör att det finns grund för att neka medlemskap. Till skillnad från Lagrådet anser regeringen inte att riktlinjerna är utformade så att det inte går att förstå hur de för håller sig till lagtextens rekvisit, eller att det finns behov av en annan struktur.

Bevisfrågor I linje med vad som gäller i dag vid prövning av frågan om medlemskap och i linje med vad som generellt gäller i tvistemål bör utgångspunkten vara att föreningen, om tvist uppstår, ska styrka de omständigheter som läggs till grund för nekande av medlemskap. Det finns inte anledning att särskilt reglera bevisbördan eller beviskravet i lag. Det bör därmed inte heller finnas något hinder mot att domstolar och hyresnämnder i vissa situationer anpassar beviskravet, om det bedöms som motiverat utifrån de principer som gäller i fråga om beviskrav i tvistemål. När det är fråga om att lägga tidigare brottslighet till grund för nekande av medlemskap kommer det i de flesta fall krävas en fällande brottmåls dom. Det finns dock inget som hindrar att föreningen ordnar bevisning om den påstådda brottsligheten, utan att en straffrättslig prövning har skett. I ett sådant fall får det prövas vad som är bevisat i fråga om den gärning som sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, påstås ha gjort sig skyldig till. För att den föreslagna regleringen ska kunna tillämpas krävs också att gärningen är brottslig. Det är dock inte fråga om att pröva om sökanden kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet (se vidare nedan). Utöver den aktuella brottsligheten kan det tänkas att föreningen också behöver bevisa andra omständigheter, som t.ex. att den som har begått brottsligheten kommer att använda lägenheten i relevant utsträckning. Be träffande andra omständigheter kan det vara svårt för föreningen att föra bevisning. Om sökanden t.ex. påstår att en påtaglig personlig förbättring bör innebära att medlemskap ska beviljas, trots att det föreligger brottslig het som i och för sig kan föranleda nekande, torde föreningens möjligheter att föra bevisning vara begränsade. Om sökanden i ett sådant fall åberopar motbevisning som försvagar föreningens bevisning kan dock följden bli att föreningen inte uppfyllt beviskravet. Hur bevisbördan närmare ska placeras och vilket beviskrav som ska tillämpas bör dock avgöras i rätts tillämpningen.

Tillgången till uppgifter om brott Ett antal remissinstanser menar att det kommer bli svårt för föreningarna att få del av uppgifter om brott och att föra bevisning vid nekande av med lemskap, inte minst när det gäller brott av andra än köparen. Några remiss instanser menar också att det finns risk för att information inhämtas eller hanteras på ett otillbörligt sätt. Remissinstanserna påpekar vikten av att bostadsrättsföreningar ges vägledning om vilka efterforskningar de får göra. Det ska inledningsvis framhållas att föreningar redan i dag kan ha an ledning att inhämta uppgifter om medlemmars, eller sökandens brotts lighet. Såväl för prövning av en fråga om förverkande, som vid prövningen av en fråga om medlemskap, kan sådana uppgifter ha betydelse. I och med förslaget om utökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott får dock frågan aktualitet. Förslaget innebär emellertid inte att förening arna måste inhämta uppgifter om brott, utan ger dem utökade och förtyd ligade möjligheter att neka medlemskap i de fall de har kännedom om brottslighet hos en sökande. Det kan naturligtvis tänkas att det i en del fall är väl känt på orten att någon har ett kriminellt förflutet. Det kan också vara så att föreningens styrelsemedlemmar genom kontakter med andra föreningar eller liknande har en bild av att sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten har begått brott. I sådana fall kan en förening ha anledning att efterforska saken närmare, t.ex. genom sökningar på internet, genom efterforskningar på orten eller genom kontakter med närliggande domstolar. Det är också tänkbart att föreningen får information om sökanden, eller någon annan som ska använda bostaden, från polisen eller andra myndigheter. Närmare efterforskningar bör rimligen göras när det finns någon särskild anledning till det. Om mer ingående granskningar genomförs mer regelmässigt finns det däremot risk för förlängda processer och osäkerhet på marknaden. Sökanden har vidare rätt att på begäran skriftligen ta del av samtliga uppgifter ur belastningsregistret om sig själv (9 § lagen [1998:620] om be lastningsregister). Föreningarna har inte någon lagstadgad rätt att be sökanden inhämta uppgifter om sig själv, men de har inte ansetts förbjudna att utföra sådana kontroller (se SOU 2019:19 s. 113 och 114). Sveriges advokatsamfund menar att konsekvenserna av att sökanden vägrar lämna in ett utdrag ur belastningsregistret framstår som oklara och att det finns risk för integritetskränkningar om föreningar regelmässigt begär in utdrag ur registret från sökandena. Enligt regeringens mening innebär dock regelns utformning att om sökanden vägrar att visa upp ett utdrag ur be lastningsregistret kan det inte ensamt tas som intäkt för att sökanden har gjort sig skyldig till brott. Det kan alltså inte komma på fråga att neka medlemskap endast på den grunden att sökanden inte vill visa upp ett belastningsregisterutdrag, låt vara att en sådan omständighet tillsammans med andra uppgifter kan vara tillräckligt för nekande. Redan av den anled ningen torde det inte vara ändamålsenligt att föreningarna mer regel mässigt begär in ett utdrag från sökanden. Några remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna och Sveriges Bostads rättsCentrum , anser att det bör utredas om bostadsrättsföreningar ska få förbättrade möjligheter att göra bakgrundskontroller. Det är inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende lämna sådana förslag. Det kan

dock i sammanhanget nämnas att regeringen under hösten 2025 tillsatte en utredning om ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller (Dir. 2025:83 Ett ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller).

Förhållandet till den straffrättsliga prövningen I artikel 6.2 i Europakonventionen anges att den som blivit anklagad för brott ska betraktas som oskyldig till dess hennes eller hans skuld lagligen fastställts. Bestämmelsen är i första hand tillämplig i förfaranden där en anklagelse för brott riktas mot någon. Europadomstolens bedömning av om det finns en anklagelse för brott utgår från tre kriterier, nämligen hur förfarandet kvalificeras enligt nationell rätt, förfarandets grundläggande karaktär och den möjliga sanktionens art och stränghet. När det gäller civilrättsliga förfaranden har Europadomstolen i flera avgöranden kommit fram till att artikel 6.2 i Europakonventionen inte är tillämplig eftersom den talan som förts inte innefattat en anklagelse för brott (se t.ex. Ringvold mot Norge, no. 34964/97, 11 februari 2003). Domstolen får dock inte i det civilrättsliga förfarandet göra uttalanden som kan uppfattas som ett ifråga sättande av en frikännande dom eller i övrigt ta ställning till det straffrätts liga ansvaret. Frågan om medlemskap i en bostadsrättsförening är civilrättslig. Någon straffrättslig sanktion kan inte aktualiseras och ett beslut om nekande av medlemskap på grund av brott har inte någon rättskraft i en eventuell efter följande brottmålsrättegång. En fällande brottmålsdom har inte heller någ on rättskraft i ett mål om medlemskap, utan endast bevisverkan. Frågan kan inte heller prövas i samband med ett straffrättsligt förfarande. Domstol eller hyresnämnd som prövar en fråga om nekande av medlemskap på grund av brott ska ta ställning till vilka faktiska omständigheter som är styrkta. Det förutsätts också att någon har gjort sig skyldig en brottslig gärning, på så sätt att omständigheterna kan hänföras till ett visst brott. Det innebär dock inte att ställning ska tas till om någon kan dömas för brott. En avgörande skillnad är att beviskraven i mål om medlemskap skiljer sig från det som gäller i ett brottmål. För bedömningen av om medlemskap kan nekas, är också andra omständigheter än själva brottet av betydelse, och det är inte alltid nödvändigt att t.ex. ta ställning till hur ett brott ska rubriceras. I svensk rätt finns det flera regler som kan medföra att en domstol be höver ta ställning till om ett brott har förekommit, trots att det inte finns någon brottmålsdom där det straffrättsliga ansvaret slås fast. Det kan t.ex. handla om en talan om skadestånd för ren förmögenhetsskada eller kränk ning på grund av brott som förs utan att det skett en straffrättslig prövning av brottet (2 kap. 2 och 3 §§ skadeståndslagen [1972:207]). Liknande situationer kan också uppstå redan i dag i bostadsrättsliga sammanhang, t.ex. när föreningen utan en föregående brottmålsdom för en talan om för verkande på grund av störningar i boendet, eller på grund av att lägenheten används för brottslig verksamhet. Det är också redan i dag möjligt att neka medlemskap på grund av brott. Mot denna bakgrund kan en talan om att medlemskap ska nekas på grund av brott, inte anses innefatta en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.2 i Europakonventionen. Domstol eller hyresnämnd bör alltså kunna pröva en fråga om medlemskap enligt den föreslagna regeln utan att

det kommer i strid med artikel 6.2 i Europakonventionen, även om pröv ningen sker utan att det finns en fällande brottmålsdom. Enligt artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen får ingen lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket hon eller han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. Med hänsyn till att frågan om medlemskap är civilrättslig och inte kan utgöra grund för en straffrättslig sanktion kan ett beslut om nekat medlemskap inte anses strida mot förbudet mot dubbelprövning. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund menar regeringen att för slagets utformning inte riskerar att försvåra rättstillämpningen och påverka den enskildes rättssäkerhet på ett negativt sätt, i förhållande till den straff rättsliga prövningen. Om en person har frikänts från ett brott kan det antas att det sällan blir aktuellt att neka medlemskap på grund av den aktuella gärningen.

Behandling av personuppgifter om brott Vid nekande av medlemskap på grund av brott blir det aktuellt att hantera uppgifter om brott. Det kan handla om att föreningen inför prövningen av en medlemskapsfråga samlar in och dokumenterar uppgifter om en brotts lig gärning som sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har gjort sig skyldig till. Det kan också bli aktuellt att vid en tvist t.ex. åberopa en brottmålsdom som bevisning. Uppgifter om brott hanteras redan i dag av föreningarna vid prövning av frågor om medlemskap, men det kan antas att förslaget leder till att så kommer ske i fler fall. En behandling av personuppgifter på det sätt som förutsätts kan falla in under EU:s dataskyddsförordning. Behandling av personuppgifter som faller in under förordningen förutsätter att det finns en rättslig grund för behandlingen. De rättsliga grunderna som får tillämpas räknas upp i artikel 6.1 i EU:s dataskyddsförordning. Enligt artikel 6.1 f får behandling ske om den är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter. I artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning finns vidare särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som rör lag överträdelser som innefattar brott. För att andra än myndigheter ska få be handla sådana uppgifter krävs att behandlingen är nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, eller för att en rättslig förpliktelse enligt lag eller förordning ska kunna fullgöras (5 § förordningen [2018:219] med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning). Den behandling av personuppgifter som bostadsrättsföreningarna be höver göra vid tillämpning av den föreslagna bestämmelsen om nekande av medlemskap på grund av brott bör normalt vara nödvändig för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras, på det sätt som förutsätts enligt artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning med kompletterande bestämmelser. Uppgifter om brott behandlas redan i dag av föreningarna, t.ex. när förverkande aktualiseras på grund av störningar som utgörs av brott. Sådana uppgifter bör kunna behandlas på samma sätt, i syfte att göra gällande att det finns grund för att neka medlemskap.

Behandlingen bör vidare stödjas på den rättsliga grunden i artikel 6.1 f, dvs. på en intresseavvägning mellan föreningens och bostadsrättshavarens, respektive sökandens intressen (jfr datainspektionens beslut 2005-06-08, dnr 81-2005). Syftet med förslaget är att öka tryggheten i och omkring bostadsrätter. För att det ska vara möjligt för föreningarna att neka med lemskap på grund av brott är det nödvändigt att de behandlar uppgifter om brott. Intresset hos de boende av en trygg och ordnad bostads- och närmiljö väger i sammanhanget tungt och får anses utgöra ett sådant berättigat in tresse som avses i artikel 6.1 f. Den föreslagna regeln om föreningens möjlighet att beakta uppgifter om brott vid prövning av en fråga om medlemskap är enligt regeringens be dömning tillräckligt tydligt utformad för att kunna ligga till grund för den aktuella personuppgiftsbehandlingen. Regeringen anser därmed att det inte finns skäl att införa några särskilda bestämmelser om en sådan person uppgiftsbehandling. En tillämpning av artikel 6.1 f i dataskyddsförord ningen innebär att föreningen själv förutsätts bedöma om behandlingen av personuppgifter är tillåten i det enskilda fallet. Det gäller även om det är fråga om sådan personuppgiftsbehandling som avses i artikel 10 i data skyddsförordningen med kompletterande bestämmelser. Enligt regering ens mening bör uppgifter om att bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till brott, i fall som har relevans för en bedömning enligt den föreslagna regeln, som utgångspunkt kunna behandlas på motsvarande sätt som i andra fall där en behandling av uppgifter som rör brott kan bli aktuell (jfr prop. 2023/24:112 s. 50). Behandlingen innebär ett ingrepp i den enskildes integritet. Förening arna ska dock bara behandla uppgifter om brott i den utsträckning som det är nödvändigt för att göra en bedömning av frågan om medlemskap eller för att tillvarata föreningens intresse i frågan. Föreningarna ska alltså inte samla på sig eller bevara uppgifter om brott som saknar betydelse för en fråga om medlemskap. Föreningarna ska också hantera uppgifterna på ett sådant sätt att ingreppet för den enskilde inte blir större än nödvändigt. Det innebär bl.a. att bara de som behöver uppgifterna för att utföra sitt uppdrag bör få tillgång till dem. Föreningen bör också radera uppgifterna när de inte längre behövs för sitt ändamål. Intresset av att behandla uppgifterna bör mot den bakgrunden normalt väga tyngre än sökandens intressen, om behandlingen sker på det sätt som de föreslagna bestämmelserna förutsätter. De ingrepp i den enskildes in tegritet som personuppgiftsbehandlingen innebär får också normalt anses stå i rimlig proportion i förhållande till syftet med behandlingen. Att en skilda styrelseledamöter kommer att känna till uppgifter om brott är en oundviklig konsekvens av förslaget och ger inte anledning till någon annan bedömning. Regeringen anser mot denna bakgrund att det ingrepp i den personliga integriteten som förslaget innebär är proportionerligt.

7 Övriga förslag

7.1 Ökade möjligheter för brottsutsatta bostadsrättshavare och andra boende att behålla bostadsrätten

Regeringens förslag

Bostadsrätten ska inte vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ett antal remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB riksförbund , Länsstyrelsen i Östergötland och Stockholms kommun , är positiva till förslaget. Unizon välkomnar också förslaget, som de menar är en nödvändig och viktig skyddsregel. Unizon anför att beviskraven inte får ställas för högt. Uppsala universitet, nationellt centrum för kvinnofrid efterfrågar klargöranden kring vilken bevisning som krävs, samt vilket stöd och skydd den våldsutsatta som bestrider förverkande kan få.

Skälen för regeringens förslag

En bostadsrättshavare som blivit utsatt för brott kan riskera uppsägning, t.ex. om det på grund av brotten har förekommit störningar i boendet. En kvinna som befinner sig i en våldsutsatt relation behöver inte själv ha bidragit till störningarna utan dessa kan i stället orsakas av en person som bor i hushållet utan att vara bostadsrättshavare, och som hon som bostadsrättshavare ansvarar för. En person som har utsatts för brott av sin partner kan av rädsla ha svårt att ingripa mot eller förhindra den andra personens störande be teende. Enligt den nuvarande regleringen ska förverkande inte ske om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse, och det ska särskilt beaktas om det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt denne för brott. Även om brottsoffers utsatta ställning vid en fråga om förverkande alltså ska beaktas finns det risk för att regleringen inte erbjuder ett tillräckligt skydd för en brottsutsatt bostadsrättshavare. Regleringen ger inte stöd för en skälighets bedömning av frågan om bostadsrättshavaren bör få behålla bostadsrätten, utan det avgörande är i stället om åsidosättandet är av ringa betydelse. Det bör därför införas en reglering som motsvarar den hyresrättsliga. Det innebär att en bostadsrätt inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last

har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostads rättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Vid prövningen bör, utöver bostadsrättshavarens utsatthet, bl.a. beaktas vilka möjligheter denne haft att förhindra störningarna, risken för fortsatta störningar och bostadsrättshavarens vilja och förmåga att framöver uppfylla sina förpliktelser. Vidare bör ett barns utsatta situation vid brott av detta slag i särskilt hög grad tala mot förverkande. Bostadsrättshavaren har bevis bördan för invändningar mot uppsägningen. När någon har utsatts för brott bör man dock som regel kunna utgå från, och ta hänsyn till, att det finns ett samband mellan brottet och bostadsrättshavarens åsidosättande, om det inte finns omständigheter som tydligt talar i en annan riktning (jfr prop. 2023/24:112 s. 76–79). Närmare frågor om bevisvärdering bör överlämnas till rätts tillämpningen.

7.2 Skyndsam handläggning av vissa tvister

Regeringens förslag

Tvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i bo endet ska handläggas särskilt skyndsamt.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De remissinstanser som yttrar sig över förslaget, bl.a. Sveriges advokatsam fund , Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB Riksförbund och Unizon , till styrker det. Unizon framhåller att det måste säkerställas att skyndsamhet inte sker på bekostnad av den våldsutsattas möjlighet att få sin situation utredd.

Skälen för regeringens förslag

Tvister om störningar i boendet ska enligt nuvarande regler handläggas sär skilt skyndsamt. Detta gäller både vid handläggning i domstol och vid Kronofogdemyndighetens handläggning i en summarisk process. Syftet är att tvisterna ska handläggas lika skyndsamt som motsvarande hyresrättsliga tvister (se prop. 1992/93:115 s. 22 och prop. 2002/03:12 s. 132). Enligt den hyresrättsliga regleringen ska numera även tvister om särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i boendet handläggas särskilt skyndsamt. Motsvarande reglering bör införas för bostadsrätter. På samma sätt som för hyresrätter är det angeläget att frågor som tydligt påverkar trygg heten inom fastigheten och området omkring denna handläggs skyndsamt (jfr prop. 2023/24:112 s. 68 och 69). Att ärendena ska handläggas skyndsamt innebär inte på något sätt lägre krav i fråga om noggrannhet, t.ex. gällande att utreda situationen för våldsutsatta.

7.3 Bättre möjligheter att kontrollera hur lägenheten används

Regeringens förslag

En bostadsrättsförening ska ha rätt att få tillträde till en lägenhet för att utöva nödvändig tillsyn över hur den används. Om föreningen skickar en begäran om tillträde till lägenheten med rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, ska föreningen anses ha fullgjort vad som ankommer på den, och behöver inte visa att bostadsrättshavaren har mottagit begäran. Bostadsrättshavarens vanliga adress ska anses vara den adress som hon eller han har lämnat meddelande om. Om bostadsrättshavaren inte har lämnat någon adressuppgift ska föreningen alltid kunna skicka med delanden till adressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB riks förbund och Riksbyggen , är positiva till förslaget. Stiftelsen tryggare Sverige menar att det är mycket viktigt att föreningarna får praktiska möjligheter att löpande göra inspektioner eftersom det besparar föreningarna problem och ger dem möjlighet att agera i tid. Sveriges advokatsamfund avstyrker förslaget. Samfundet menar att skill naden mellan hyresrätter och bostadsrätter – där den senare har en mer äganderättslig karaktär – innebär att de inte utan vidare kan jämställas när det gäller tillträde till lägenheten. Det faktum att föreningarna ofta företräds av lekmän innebär vidare en risk för otillbörligt handlande, som inte vägs upp av de möjliga positiva effekterna av förslaget. Enligt samfundet brister förslaget också i förutsebarhet vad gäller i vilken utsträckning bostadsrätts havaren måste hålla sig tillgänglig för föreningens styrelse. Malmö stad anser att det är tveksamt i vilken mån det är lämpligt att ålägga bostads rättsföreningar ett sådant ansvar som förslaget innebär.

Skälen för regeringens förslag

En bostadsrättsförening har begränsade möjligheter att få tillträde till en lägenhet som är upplåten med bostadsrätt. Bostadsrättshavaren ska inte be höva tåla att föreningen har tillträde till lägenheten utan godtagbara skäl. Föreningen har därför bara rätt till tillträde om det behövs på grund av vissa i lagen angivna omständigheter. Enligt nuvarande regler har föreningen framför allt rätt till tillträde för tillsyn och för att utföra arbete som före ningen ansvarar för. Det anges inte i lagtexten vad tillsynen kan avse (7 kap. 13 § bostadsrättslagen). I den hyresrättsliga regleringen anges numera att en hyresvärd har rätt till tillträde för tillsyn av lägenheten eller hur den används. Bakgrunden till reg -

leringen är att det av många uppfattades som att den dittills gällande bestämmelsen, som liknade den som alltjämt gäller för bostadsrätter, främst tog sikte på lägenhetens skick. Eftersom det finns ett behov av tillträde för tillsyn även av hur lägenheten används, ansåg regeringen att det borde framgå av lagtexten att tillträde för tillsyn var tillåtet även i det syftet (jfr prop. 2023/24:112 s. 73–75). Motsvarande behov av tillsyn av hur lägenheten används finns även vad gäller bostadsrätter. Det kan t.ex. handla om kontroll av att reglerna om andrahandsupplåtelse följs. Det bör därför även i bostadsrättslagen anges att föreningen har rätt till tillträde för tillsyn av lägenheten eller hur den används. Det kan tänkas att det faktum att föreningarna ofta sköts av lekmän, som dessutom ofta är grannar med den som bor i lägenheten till vilken till träde ska ske, innebär en högre risk för missbruk av möjligheten till tillträde. Att det finns föreningar som missbrukar reglerna gör dock inte att det finns anledning att begränsa de lagliga möjligheterna till tillträde, eftersom den som gör så inte torde låta sig begränsas av vilka lagliga möjligheter som finns. Inte heller bostadsrättens, i förhållande till hyresrättens, mer ägande rättsliga karaktär, gör att det finns anledning att begränsa föreningens möj ligheter till tillträde. Med hänsyn till bostadsrättshavarens intressen bör det liksom nu krävas att det finns ett behov av tillsyn för att föreningen ska ha rätt till tillträde. Enligt den nuvarande regeln anges att tillträde får ske om det behövs. I syfte att uppnå enhetlighet med den hyresrättsliga regleringen bör det i stället anges att tillträde får ske när det är nödvändigt. Om åtgärden inte är nödvändig ska alltså föreningen inte ha rätt till tillträde. Tillträde till lägenheten ska föregås av en begäran, vilket bör förtydligas i lagtexten. En bostadsrätt är förverkad om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten för nödvändig tillsyn och hon eller han inte kan visa en giltig ursäkt för detta (7 kap. 18 § 6 bostadsrättslagen). För förverkande krävs att bostadsrättshavaren har fått del av begäran om tillträde. Det kan vara svårt för föreningen att bevisa att bostadsrättshavaren har fått del av en sådan begäran. För att motverka att tillträde försenas eller försvåras har det för hyresvärdar införts en möjlighet att skicka en begäran om tillträde med rekommenderat brev (jfr prop. 2023/24:112 s. 76). Motsvarande reglering bör införas även för bostadsrättsföreningar. Det innebär att föreningen ska anses ha fullgjort vad som ankommer på den när begäran om tillträde har skickats med rekommenderat brev till bostadsrättshavarens vanliga adress. Föreningen behöver då inte visa att bostadsrättshavaren har mottagit begäran. I hyreslagen finns en regel som bl.a. innebär att när hyresgästen har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska sändas, så ska den adressen anses vara hennes eller hans vanliga adress. Det finns också en bestämmelse om att när hyresgästen inte har lämnat någon sådan adressuppgift, får hyres värden sända meddelanden till den uthyrda lägenhetens adress (63 § andra stycket hyreslagen). Motsvarande reglering bör införas i bostadsrättslagen.

7.4 Betalning av avgifter

Regeringens förslag

Bestämmelserna om betalning av avgifter ska moderniseras och betal ning av en avgift ska alltid kunna ske genom bank eller annan betal ningsförmedlare.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De remissinstanser som yttrar sig över förslaget, bl.a. Bostadsrätterna och Fastighetsägarna , tillstyrker det.

Skälen för regeringens förslag

I bostadsrättslagen anges att avgifter ska betalas under föreningens adress eller annan adress som föreningen uppger. Vidare anges att betalning alltid får ske genom postanvisning, postgiro eller bankgiro (7 kap. 15 § första stycket bostadsrättslagen). De anvisade betalningssätten är till viss del inte längre tillgängliga på marknaden. Bestämmelsen är alltså föråldrad och behöver anpassas till den utveckling som skett av betalningsmetoder. I hyreslagen har det införts en ny, teknikneutral, reglering. En sådan reglering har fördelen att den inte riskerar att bli inaktuell inom några år. Enligt den hyresrättsliga regleringen kan betalning ske genom bank eller annan liknande betalningsförmedlare (jfr prop. 2023/24:112 s. 90). Den bostadsrättsliga regleringen bör utformas på motsvarande sätt. Även bestämmelsen om när avgiften ska anses betald bör moderniseras (7 kap. 15 § andra stycket bostadsrättslagen). Skrivningarna om betalning på postkontor bör utgå, då det inte längre är möjligt att betala på postkontor. Det bör i stället, på samma sätt som i hyreslagen, anges att om bostads rättshavaren lämnar ett betalningsuppdrag till bank eller någon annan lik nande betalningsförmedlare, ska avgiften anses ha kommit föreningen till handa när betalningsuppdraget togs emot.

7.5 Ombuds ansvar för kostnader vid vårdslös eller försumlig processföring i hovrätten

Regeringens förslag

Vid vårdslös eller försumlig processföring i mål om fastställande av hyresvillkor som överklagats från hyres- och arrendenämnd till Svea hovrätt ska ett kostnadsansvar kunna åläggas även partens ombud.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens. 51

Remissinstanserna De remissinstanser som yttrar sig över förslaget, bl.a. Bostadsrätterna och Fastighetsägarna , tillstyrker det.

Skälen för regeringens förslag

Vid hyresnämndens prövning står vardera parten sin kostnad. Om en part har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får dock nämnden bestämma att den parten ska ersätta de kostnader som orsak ats motparten. Dessutom kan numera parts ställföreträdare, ombud eller biträde, solidariskt med parten, förpliktas att ersätta motpartens kostnad, vid bl.a. vårdslös eller försumlig processföring (19 c § lagen [1973:188] om arrendenämnder och hyresnämnder). I hyrestvister enligt hyreslagen gäller detta även i hovrätten (73 § hyreslagen, jfr prop. 2023/24:112 s. 91). I tvister i hovrätten om fastställande av hyresvillkor enligt bostadsrätts lagen ska vardera parten svara för sin rättegångskostnad, om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken (11 kap. 4 § bostadsrättslagen). Det finns dock ingen bestämmelse om ställföreträdares och ombuds ansvar för kostnader i dessa fall. För att uppnå enhetlighet med den hyresrättsliga regleringen bör en sådan bestämmelse införas.

8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Äldre bestämmelser ska gälla vid prövning av frågan om medlemskap om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser ska också gälla vid uppsägning av bostadsrätts havare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet. Vad gäller regeln om att större vikt ska tillmätas att någon har utsatts för brott av en närstående vid prövning av en uppsägning, ska dock äldre bestämmelser gälla bara om föreningen före ikraftträdandet har inlett en process mot bostads rättshavaren.

Promemorians förslag

Förslagen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslagen. Bostads rätterna tillstyrker förslagen och HSB riksförbund förespråkar ett tidigare ikraftträdande.

Skälen för regeringens förslag Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2027. Nya bestämmelser om bostadsrätter blir, även utan särskilda övergångs bestämmelser, tillämpliga även på bostadsrätter som har upplåtits före ikraftträdandet. De nya reglerna kommer alltså som utgångspunkt gälla för alla bostadsrätter när de trätt i kraft. Reglerna kan tillämpas utan föregå ende stadgeändring. Vad gäller den nya regeln om nekande av medlemskap på grund av brott är det viktigt att det går att förutse vilka förvärv som regeln blir tillämplig på. Den nya bestämmelsen bör därför tillämpas först om bostadsrätten har övergått efter ikraftträdandet. Om den övergång av bostadsrätten som för anleder prövningen av frågan om medlemskap har skett före ikraftträd andet bör alltså bestämmelserna i sin äldre lydelse tillämpas. De bestämmelser som har betydelse för uppsägning av en bostadsrätts havare bör tillämpas i den äldre lydelsen om det åsidosättande som ligger till grund för bostadsrättens förverkande har ägt rum före ikraftträdandet. De nya reglerna om att större vikt ska tillmätas att någon har utsatts för brott av en närstående vid prövning av en uppsägning, bör dock tillämpas efter ikraftträdandet om inte föreningen före ikraftträdandet har inlett en process mot bostadsrättshavaren (jfr prop. 2023/24:112 s. 92–94). I övrigt bedöms det inte finnas något behov av övergångsbestämmelser.

9 Konsekvenser

9.1 Konsekvenser för bostadsrättshavare, andra boende, bostadsrättsföreningar och enskilda i övrigt

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet i bostadsområden. Det är positivt för de allra flesta bostadsrättshavare och andra boende i ett område. Bostadsrättsföreningarna får bättre verktyg att agera mot de som bi drar eller kan väntas bidra till otrygghet i föreningens hus eller i området. Bostadsrättshavare som genom att begå brott eller på annat sätt bidrar till otrygghet i ett område kommer i större utsträckning att kunna bli av med sin bostadsrätt. Även andra personer, däribland bostadsrättshavar ens barn, kommer drabbas i begränsad utsträckning genom att de då blir av med sin bostad. Den som har begått brott kommer i något större utsträckning att kunna nekas medlemskap i en bostadsrättsförening. Det gäller även den som har för avsikt att låta någon annan som har begått brott använda lägen heten.

Säljare av bostadsrätter kommer i något fler fall drabbas av de nega tiva konsekvenser som följer av ett ogiltigt förvärv. Den som utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående ges ett förstärkt skydd genom utökade möjligheter att behålla en bostad i en tvist om förverkande.

Promemorians bedömning

Bedömningarna i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB riks förbund och Riksbyggen, instämmer i att förslagen kan väntas öka trygg heten och minska brottsligheten i bostadsområden. Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge , Länsstyrelsen i Dalarna , Socialstyrelsen , Malmö kommun , Nyköpings tingsrätt och Upp sala universitet, nationellt centrum för kvinnofrid , lyfter fram konse kvenser och risker med att fler, särskilt våldsutsatta och barn, drabbas av vräkning. De menar att förslagen innebär att personer, som ibland inte själva begått brott, i praktiken kan bli utestängda från bostadsmarknaden vilket leder till ökad risk för social och ekonomisk utsatthet, ett ökat utan förskap, hemlöshet och till att fler människor och familjer behöver social tjänstens hjälp med boendelösningar. De menar också att det behövs en fördjupad analys av konsekvenserna på samhällsnivå. De anför att det finns en risk för att våldsutsatta, eller den som har barn som begår brott, drar sig för att kontakta myndigheterna, i rädsla för att bli av med sin bo stad. En del remissinstanser, bl.a. Sundsvalls tingsrätt , lyfter också att den som avtjänat ett längre fängelsestraff riskerar att bli utesluten från bostads marknaden genom nekat medlemskap. Flera remissinstanser, bl.a. Diskri mineringsombudsmannen och Stockholms universitet , lyfter risken för diskriminering, särskilt i förhållande till förslaget avseende ökade möjlig heter till nekande av medlemskap. Några remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Kronoberg , påpekar att vid våld i nära relationer riskerar den våldsutsatta kvinnan att bli vräkt och stå utan bostad trots att hon är brottsoffer. Några av remissinstanserna menar att det föreslagna skyddet för den som utsätts för brott av en närstående, och möjligheten för sådana personer att bo kvar i sin bostad, inte är tillräckligt. Unizon menar att det är nödvändigt att säkerställa att föreningarnas styrelser har tillräcklig kunskap om mäns våld mot kvinnor och barn och att det behövs tydlig vägledning om hur ärenden som rör våld i nära relationer ska hanteras, inklusive rutiner för samverkan med socialtjänst och kvinnojourer. Några remissinstanser, bl.a. Boverket , Fastighetsmäklarförbundet , Fast ighetsägarna , Mäklarsamfundet , Stockholms universitet och Svea hovrätt , framhåller risken för minskad rörlighet på bostadsmarknaden till följd av förslaget om nekande av medlemskap. De framhåller bl.a. att en utvidgad möjlighet att neka medlemskap innebär en ökad affärsrisk i överlåtelse processen vilket inte bara påverkar enskilda parter utan kan få kedje effekter, särskilt på en lokal marknad. De menar att efterfrågan, tids planering och prisbild i det lokala beståndet kan påverkas.

Fastighetsmäklarförbundet menar att avbrutna köp till följd av nekat medlemskap innebär att säljaren riskerar tidsförlust, sämre marknadsläge och att missa andra möjliga köpare. Vid överklagande uppstår ännu större inlåsningseffekter för säljaren, som under handläggningstiden hindras från att inleda en ny försäljningsprocess. Sveriges advokatsamfund har liknan de synpunkter. Uppsala universitet, institutet för fastighetsrättslig forsk ning anför att förslaget innebär en inskränkning i omsättningsmöjlighet erna för bostadsrätter. Stockholms universitet menar att det finns risk för ökade krav på att den som ansöker om medlemskap ska redogöra för vilka personer som kan komma att använda lägenheten och på vilket sätt, eller krav på att den sökande personligen försäkrar att ingen person med brottslig bakgrund ska använda lägenheten. Bostadsrätterna menar att det kan antas att under sökningar om förekomsten av brott inför prövningen av frågan om med lemskap ökar. Fastighetsmäklarinspektionen , Fastighetsmäklarförbundet och Mäklarsamfundet menar att mäklarna riskerar att hamna i en svår balansgång mellan integritetsskydd och rådgivningsplikt, och att det finns risk för att det uppstår förväntningar på att mäklare ska kontrollera speku lanters tidigare brottslighet, vilket saknar stöd i lag. Fastighetsmäklarinspektionen och Fastighetsmäklarförbundet menar att förslaget om nekande av medlemskap innebär att mäklarens roll i fråga om att vägleda konsumenter blir viktigare, bl.a. vad gäller rådgivning om risker i samband med kontraktsskrivning samt vid utformningen av villkor i överlåtelseavtal. Fastighetsmäklarinspektionen menar att det bör tydlig göras vilken information mäklare ska lämna vid förmedling av bostads rätter och att det bör tas fram standardiserade avtalsvillkor och utbildnings material, och genomföras utbildningsinsatser, inför ikraftträdandet. Några remissinstanser, bl.a. Boverket , lyfter att det finns säkerhetsrisker för styrelsemedlemmar att fatta beslut om förverkande eller nekat medlem skap.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för bostadsrättshavare och andra boende Många boende påverkas i stor utsträckning av den brottslighet och otrygg het som förekommer i bostäder och bostadsområden. För de allra flesta bostadsrättshavare, liksom för andra boende i en förenings hus och dess omgivning, bedöms de samlade förslagen ha positiva konsekvenser genom att de kan bidra till att brottsligheten och otryggheten minskar. Många föreningar bedöms ha en vilja att tillämpa de nya reglerna och det finns därför goda förutsättningar för att förslagen ska få effekt. Förslagen kan inte minst få betydelse i områden med socioekonomiska utmaningar, där en stor andel av de boende upplever otrygghet. Till sammans med de åtgärder som vidtagits beträffande hyresrätter skapar åt gärderna ökad trygghet för alla boende, oavsett boendeform. Det kan bl.a. leda till att människor i ökad utsträckning vågar röra sig fritt i sitt bo stadsområde, såväl under dagen som på kvällen. Ökad trygghet och färre brott bör också bidra till att bibehålla bostadsrätternas ekonomiska värde. Förslaget om att den som utsatts för brott ska ha större möjligheter att behålla sin bostadsrätt i en tvist om förverkande kan innebära en viss risk för negativa effekter för andra boende i form av t.ex. fortsatta störningar. 55

Med hänsyn till förslagens utformning och till att bestämmelserna kommer att bli tillämpliga i ett begränsat antal fall bör de dock inte medföra en ökning av sådana effekter annat än i undantagsfall.

Konsekvenser för bostadsrättsföreningar Förslagen gör det lättare att säga upp bostadsrättshavare som har begått brott i en lägenhet, i huset eller i området runt omkring. Förslagen innebär också att möjligheten att neka medlemskap när sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har begått brott förtydligas och utökas. Dessa förslag bör underlätta föreningarnas arbete mot brottslighet och för ökad trygghet. Detta bör på sikt medföra tryggare bostäder och bostads områden. Förslagen om förverkande träffar bl.a. brottslighet som begås mot någon som företräder föreningen, vilket kan väntas leda till bättre förutsättningar för föreningens företrädare och en större benägenhet att delta i förenings arbetet. Även de ökade möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott kan väntas få sådana följder eftersom regleringen skapar möjlighet att förebygga brott mot föreningens företrädare. Att regleringen avseende nekande av medlemskap på grund av brott förtydligas är särskilt positivt då föreningarna ofta företräds av lekmän. De förtydligade och utökade möjligheterna att neka medlemskap bör innebära att föreningarna mer sällan har anledning att agera mot någon som bor i huset, t.ex. genom att säga upp en bostadsrätt på grund av att den är förverkad. Det är förenat med särskilda svårigheter för föreningarna att agera mot den som stör eller skapar otrygghet i huset eftersom det handlar om att agera mot någon som bor i samma hus som föreningens företrädare, och som kan uppfattas som farlig eller störande. Även om det kan framstå som osäkert även att neka medlemskap, bör det vara förenat med färre risker och mindre obehag än att agera mot den som bor i huset. Fören ingarna kan också undvika att säga upp en medlem för att det inte ska bli mer allmänt känt att det förekommer problem i föreningen. Om föreningen kan neka medlemskap i fler fall kan denna problematik i viss utsträckning undvikas. Förslagen innebär att bostadsrättsföreningar i något större utsträckning kan behöva hantera känsliga personuppgifter om brott, om de väljer att utnyttja de utökade möjligheterna till uppsägning på grund av brott eller nekande av medlemskap på grund av brott. Föreningarna behandlar redan i dag denna typ av personuppgifter och det tillkommer inte något nytt än damål för behandling av dem. Förslagen om ett stärkt skydd för brottsutsatta bostadsrättshavare kan innebära en viss ökad risk för fortsatta åsidosättanden och därmed en risk för att föreningen måste genomföra en uppsägningsprocess på nytt. Den risken får dock bedömas som liten, eftersom risken för fortsatta åsidosätt anden ska beaktas vid prövningen av om förverkande ska ske. Förslaget om att fler tvister ska handläggas särskilt skyndsamt är positivt för föreningarna, eftersom det kan väntas påskynda prövningen av uppsäg ningsärenden. Förslaget om utökade möjligheter för hyresvärden att få tillträde till läg enheten för att utöva tillsyn över hur lägenheten används, kan väntas ge

större möjligheter för föreningar att samla in bevisning och vidta åtgärder mot t.ex. otillåtna andrahandsupplåtelser.

Konsekvenser för den som får sin bostadsrätt förverkad Förslagen som avser förverkande på grund av brott kan väntas leda till en viss ökning av antalet uppsägningar som medför att bostadsrättshavare förlorar sin bostad. Det är dock mycket svårt att uppskatta omfattningen av ökningen. Antalet verkställda avhysningar från bostadsrätt på grund av de i sammanhanget relevanta grunderna utgör en liten andel av det totala antalet verkställda avhysningar. Det talar för att antalet uppsägningar en ligt någon av de regler som nu föreslås också kommer att utgöra en för hållandevis liten andel av det totala antalet uppsägningar. På sikt skulle förslagen kunna minska antalet uppsägningar genom att bostadsrättshav are på grund av risken för att bli uppsagd avstår från vissa ageranden. Förslagen innebär att bostadsrättshavares intressen i vissa fall får stå till baka till förmån för övriga boendes intresse av en trygg bostads- och när miljö. Det drabbar bostadsrättshavare som genom att begå brott eller på annat sätt bidrar till otrygghet för övriga boende, eller som brister i sitt ansvar att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte agerar på ett sådant sätt. Med hänsyn till föreningens och övriga boendes intressen är detta acceptabelt. Det ska också framhållas att den bostads rättshavare som blir av med sin bostadsrätt behåller bostadsrättens eko nomiska värde, och alltså inte försätts i en sämre sits rent ekonomiskt. När en bostadsrätt förverkas kan även andra personer som tillhör hus hållet drabbas genom att de förlorar sin bostad. Som flera remissinstanser framhåller kan en vräkning innebära en rad negativa konsekvenser, inte minst för barn. Det kan leda till att en familj hamnar i en otrygg bo stadssituation, och det kan vara svårt att komma tillbaka till bostadsmark naden igen. Att bostadsrättshavaren behåller bostadsrättens ekonomiska värde torde dock underlätta anskaffandet av ett nytt boende. Hushålls medlemmarnas intresse av att få behålla sin bostad måste också vägas mot föreningens och övriga boendes intressen. Föreningen måste ha möjlighet att säga upp en bostadsrätt i situationer där bostadsrättshavaren, eller någon som denne ansvarar för, genom att begå brott eller på annat sätt allvarligt bidrar till otrygghet i ett område. De konsekvenser som förslagen kan medföra för den som bor tillsammans med någon som begår brott eller skapar otrygghet är mot den bakgrunden acceptabla. Konsekvenserna kan enligt regeringens mening inte bedömas vara så omfattande att de har någon större betydelse på samhällsnivå. Konsekvenserna för barn berörs närmare nedan.

Konsekvenser för den som nekas medlemskap Förslagen om utökade och förtydligade möjligheter att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när sökanden, eller någon annan som ska använda lägenheten, har begått brott, kan väntas leda till att antalet nekade med lemskap i bostadsrättsföreningar ökar något. Det är mycket svårt att upp skatta omfattningen av ökningen. Genomgången i promemorian av de senaste årens avgöranden i hyresnämnderna indikerar dock att det är ovanligt att medlemskap nekas på grund av sökandens brottslighet. Annat

kan inte antas än att nekande av medlemskap på grund av brott även i fortsättningen kommer att utgöra en förhållandevis liten andel av det totala antalet nekade medlemskap. Vidare innebär förslagen en tydligare reg lering, vilket i förlängningen bör leda till att såväl köpare som säljare av bostadsrätter får en ökad medvetenhet om när medlemskap kan nekas. Detta kan på sikt innebära att antalet nekade medlemskap på denna grund minskar. Förslaget innebär att intresset hos den som förvärvat en bostadsrätt att tillträda bostadsrätten i något fler fall får stå tillbaka till förmån för med lemmarnas intresse av en trygg bostads- och närmiljö. Det drabbar den som har begått sådan brottslighet som innebär att det finns anledning att anta att bostads- eller närmiljön för medlemmarna kommer försämras om medlemskap beviljas. Det drabbar också den som har för avsikt att an vända lägenheten tillsammans med en sådan person. Med hänsyn till för eningens och medlemmarnas intressen är detta acceptabelt. När någon nekas medlemskap i en bostadsrättsförening kan även andra personer som tillhör hushållet drabbas genom att de mister möjligheten till ett visst boende. Detta kan inte jämföras med situationen att en familj för lorar sitt boende. Det kan dock antas att vissa personer kan få det svårt att under en viss period få tillgång till en bostadsrätt. Så kan redan i dag vara fallet för personer som t.ex. gjort sig skyldiga till allvarliga brott eller som har blivit vräkta från ett tidigare boende, och för anhöriga till sådana per soner. Antalet personer som hamnar i en sådan situation kan väntas öka något, men det handlar ändå om en mycket begränsad krets personer. För slagen innebär inte heller att möjligheterna till boende helt stängs för någon. Den som inte kan få tillgång till en viss bostadsrätt har ofta möjlig heter till annat boende. Möjligheterna för den som dömts för brott att återanpassas till samhället kan inte anses försämras i någon större utsträck ning. Medlemmarnas, och andra boendes, intresse av en trygg och lugn boendemiljö väger sammantaget klart tyngre än sökandens, eller dennes familjemedlemmars, intresse av att få tillgång till en viss bostad. De nega tiva konsekvenserna i detta avseende kan inte heller anses vara så omfatt ande att de har någon större betydelse på samhällsnivå. Regeringen delar inte vissa remissinstansers farhågor om att förslaget kan antas ge upphov till någon särskild risk för diskriminering. Förslagets utformning, den vägledning som ges i författningskommentaren, framtida praxisbildning och möjligheten att få frågan prövad av hyresnämnd och domstol, bör säkerställa en enhetlig tillämpning. Den förening som vill neka medlemskap av otillbörliga skäl, torde inte heller låta sig påverkas av regelverkets utformning. Några remissinstanser menar att det finns risk för ökade krav på att den som ansöker om medlemskap ska redogöra för vilka personer som kan komma att använda lägenheten och för deras brottslighet. Några remiss instanser menar också att mäklarna riskerar att hamna i en svår balansgång mellan integritetsskydd och rådgivningsplikt. Som Bostadsrätterna anför kan det antas att antalet undersökningar om sökandes brottslighet ökar. Regeringen bedömer dock, med hänsyn till förslagets utformning, att det för de allra flesta föreningar inte kommer vara relevant att genomföra mer regelmässiga undersökningar. Eftersom avsaknaden av svar från sökanden i fråga om brottslighet m.m. inte ensamt kan vara tillräckligt för att neka 58 medlemskap bör det normalt bara finnas anledning för föreningarna att

genomföra sådana undersökningar när det finns andra uppgifter som tyder på att den föreslagna bestämmelsen kan bli tillämpbar. Enligt regeringens mening ska mot den bakgrunden riskerna i detta avseende inte överdrivas. Det kan tilläggas att det är bostadsrättsföreningarna som genom förslaget ges ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott, och som därmed kan ha anledning att undersöka förekomsten av brott. Det är inte något som ankommer på mäklarna.

Konsekvenser för säljare och för marknaden Eftersom förslagen om ökade möjligheter att neka medlemskap på grund av brott kan väntas leda till att antalet nekade medlemskap ökar något kan även antalet ogiltiga förvärv av bostadsrätt öka något, i vart fall på kort sikt. Ogiltigheten kan, som flera remissinstanser påpekar, medföra negativa konsekvenser för säljaren. Säljaren har ofta förvärvat ett annat boende och om det inte går snabbt att ordna med en ny försäljning kan säljaren stå med två bostäder. Det kan i sin tur medföra att säljaren måste ta dubbla lån, vilket ofta inte godtas av kreditgivarna. Säljaren kan då känna sig tvungen att begå kontraktsbrott mot säljaren av den andra bostaden, eventuellt med skade stånd som följd. Även för köparen uppstår naturligtvis praktiska problem vid nekat medlemskap. Det är också tänkbart att, som flera remissinstanser anför, en ökning av antalet ogiltiga förvärv leder till osäkerhet på marknaden, eftersom köpare och säljare i större utsträckning behöver förhålla sig till risken för ogiltighet. Det är tänkbart att sådana effekter blir något mer framträdande lokalt och på mindre marknader. Eftersom det bedöms att nekande av medlemskap på grund av brott även i fortsättningen kommer utgöra en förhållandevis liten andel av det totala antalet nekade medlemskap kan det dock inte förväntas att antalet ogiltiga förvärv ökar i någon större omfattning. På sikt kan antalet ogiltiga förvärv i stället minska genom att tydligheten i regleringen ökar. De säljare som drabbas av besvär till följd av förslaget kan alltså inte antas bli särskilt många. Påverkan på marknaden kan inte heller bedömas bli annat än marginell. De negativa konsekvenserna för säljare och eventuell osäkerhet på marknaden skulle också kunna minska om säljare och köpare och mark naden i stort anpassar sig efter regleringen, t.ex. genom att tillämpa längre tillträdestider. Som ett par remissinstanser anför blir mäklarens roll, i fråga om att vägleda konsumenter, viktig. Det behov av vägledning kring vilken information mäklare ska lämna vid förmedling av bostadsrätter bör, liksom även standardiserade avtalsvillkor och utbildningsmaterial, kunna omhän dertas av berörda branschorganisationer.

Konsekvenser för näringsidkare Förslagen bedöms leda till positiva effekter för den som bedriver närings verksamhet i lokal. I vissa områden påverkas de i hög utsträckning av brottslighet som t.ex. skadegörelse, stöld och utpressning. Genom de utökade möjligheterna att säga upp en bostadsrättshavare på grund av brott, och att neka medlemskap på grund av brott, förbättras förutsätt ningarna för seriösa företag att bedriva verksamhet i dessa områden. En

ökad vilja hos näringsidkare att investera och satsa i ett område leder till ett bättre utbud av service och arbetstillfällen. Det är positivt för de som bor i området.

Konsekvenser för brottsutsatta Personer som utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående ges ett förstärkt skydd genom utökade möjligheter att behålla en bostad i en tvist om förverkande. Förverkande ska inte ske om det skulle vara oskäligt mot bakgrund av att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att denne, eller någon i dennes hushåll, har utsatts för ett sådant brott. Om den brottsutsatta personen är den ende bostadsrättshavaren, finns därmed ett gott skydd mot förverkande. Om bostadsrätten förverkas på grund av bostadsrättshavarens våld, kan även den som våldet riktas mot bli av med sin bostad. Eftersom förslagen innebär att möjligheterna till förverkande vid förekomst av brottslighet i lägenheten utökas, kan en följd av förslagen i den delen vara att den som utsätts för våld av en bostadsrättshavare i något fler situationer blir av med sitt boende. Intresset av att kunna säga upp bostadsrättshavare som begår brott måste dock anses väga tyngre i dessa fall. Om förverkande inte skulle kunna ske skulle det innebära att våldsverkaren skulle få behålla sin bo stadsrätt och kunna bo kvar i lägenheten, eventuellt tillsammans med den brottsutsatta personen. Det ska i sammanhanget framhållas att den som är bostadsrättshavare inte förlorar det ekonomiska värde som hon eller han har i bostadsrätten, när den förverkas. Det är också möjligt att komma överens om att den brottsutsatta personen ska förvärva lägenheten. Det kan också framhållas att föreningen utöver möjligheten att förverka en bostadsrätt också kan ha anledning att, vid misstanke om brott, vidta andra åtgärder, som att kontakta polis och socialtjänst. Det kan i detta sammanhang också finnas skäl för bostadsrättsföreningar att överväga behovet av att ta fram interna rutiner eller riktlinjer för hur misstanke om våld i nära relation, eller oro för att vuxna eller barn på andra sätt far illa, bör uppmärksammas och hanteras.

9.2 Konsekvenser för brottsligheten och tryggheten

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms få en positiv effekt på tryggheten och minska brotts ligheten i bostadsområden, särskilt i utsatta områden.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ett antal remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna , Fastighetsägarna , HSB riks förbund och Riksbyggen, instämmer i att förslagen kan väntas öka trygg heten och minska brottsligheten i bostadsområden.

Några remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Dalarna och Malmö kommun, menar att det inte går att dra slutsatsen att förslagen skulle bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet i bostadsområden överlag. En del remiss instanser menar att förslagen kan få motsatt effekt, eller flytta problemen till andra områden. Tomelilla kommun lyfter risken för att oseriösa aktörer, särskilt på mindre orter där priserna inte är så höga, använder bostadsrätts föreningar och deras fastigheter som knytpunkt för kriminalitet. När bostadsrättsföreningar i större städer nekar medlemskap eller förverkar bostäder finns det därför en risk att kriminaliteten sprider sig till mindre orter.

Skälen för regeringens bedömning

Förslagen innebär att en bostadsrätt i fler fall än i dag kommer att kunna sägas upp på grund av att bostadsrättshavaren, eller någon som bostadsrätts havaren ansvarar för, har begått brott i lägenheten eller i området omkring denna. En uppsägning på någon av de föreslagna grunderna kommer med stor sannolikhet att öka tryggheten och säkerheten inom den aktuella fastigheten och området runt omkring. Hur stor effekten blir i det enskilda fallet beror på brottslighetens karaktär och omfattning, och på hur många människor som direkt eller indirekt har påverkats av brottsligheten. Förslagen innebär också att medlemskap i en förening kommer kunna nekas i fler fall när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Utökade möjligheter att neka medlemskap på denna grund bör innebära att brottslighet och otrygghet inom den aktuella fastigheten och i det aktuella området i större utsträckning kan undvikas. Det kan alltså konstateras att förslagen bör verka brottsförebyggande, öka tryggheten och minska brottsligheten i bostadshus och bostadsområden. Det är dock svårt att beräkna den samlade effekten av lagförslagen på brottslig heten och tryggheten i bostadsområden. Det kan antas att det i första hand är i utsatta områden som förslagen kan förväntas få effekt, både på brottslig heten och på människors upplevelser av utsatthet och oro. Förslagen kan bidra till att koncentrationen av kriminella personer inom ett visst område minskar, vilket både underlättar polisens arbete och för bättrar situationen för de boende. Samtidigt störs de kriminella i sin brotts utövning. En ökad risk för uppsägning gör vidare att t.ex. familjemedlemmar får ett tydligt incitament att förebygga brottslighet. Det bedöms därför att förslagen inte bara kan flytta brottsligheten, utan att de på sikt även kan leda till mindre brottslighet, särskilt i vissa områden.

9.3 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män

Regeringens bedömning

De samlade förslagen bedöms få störst positiv effekt för kvinnor. Den utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en när stående att bo kvar i sin bostad bedöms ha positiva effekter för kvinnor och bidra till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, och till att

uppnå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta remissinstanser har inga synpunkter eller uttalar sig inte om bedömningen. Några remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Kronoberg , menar att förslagen riskerar att förstärka redan existerande strukturella skillnader mellan kvinnor och män. De anför att den ekonom iska ojämlikheten mellan kvinnor och män innebär att män oftare är den som har kapital att köpa en bostad, vilket innebär att det uppstår en beroendesituation som kan förvärras av förverkande. Roks menar att det behövs en djupare analys i förhållande till arbetet för kvinnofrid, uppfyll andet av de jämställdhetspolitiska delmålen och Sveriges internationella åtaganden. Att kvinnor som utsätts i prostitution riskerar att förlora sin bo stad står i strid med de jämställdhetspolitiska delmålen att mäns våld mot kvinnor och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra.

Skälen för regeringens bedömning

Det är betydligt vanligare att kvinnor känner otrygghet i det egna bostads området. Förslagen kan därmed väntas få störst positiv effekt för kvinnor. Hemmet är en vanlig brottsplats för mäns våld mot kvinnor. Förslaget om utökade möjligheter att säga upp en bostadsrättshavare som använder lägenheten för att begå brott mot en närstående bedöms därmed också ha en positiv effekt för kvinnor. Förslagen innebär vidare att en våldsutsatt kvinna får ett starkare skydd mot uppsägning eftersom bostadsrätten inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en när stående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Förslagen kan därför sägas dämpa en av de negativa effekterna av mäns våld mot kvinnor, vilket bidrar till att öka jäm ställdheten mellan kvinnor och män och till att uppnå det jämställdhets politiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Förslagen innebär även att den som blir utsatt för brott i något fler fall kan bli av med sitt boende, till följd av att bostadsrätten förverkas från den som begått brottet. I det sammanhanget ska det dock framhållas att den som förlorar sin bostadsrätt på grund av förverkande, t.ex. en kvinna som utsatts för brott, inte hamnar i ett försämrat ekonomiskt läge. Vad gäller möjligheten till uppsägning i fall då lägenheten används för prostitution så är det inte rimligt att föreningen ska behöva acceptera att lägenheten vanemässigt används för detta ändamål. Det gäller även i fall då den boende använder lägenheten för detta ändamål. Med hänsyn till att det inte är vanligt att kvinnor som lever i prostitution använder den egna bostaden för det ändamålet kan eventuella negativa konsekvenser av för slaget väntas bli förhållandevis begränsade (jfr prop. 2023/24:112 sid 66).

Enligt regeringens mening är förslaget, liksom övriga förslag, förenligt med de jämställdhetspolitiska delmålen.

9.4 Konsekvenser för barnets rättigheter

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms öka tryggheten för många barn. Förslagen bedöms leda till att antalet barn som får lämna sin bostad ökar i viss, begränsad, utsträckning. Den utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en närstående att bo kvar i sin bostad stärker även barns möjligheter att bo kvar i bostaden.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta remissinstanser har inga synpunkter eller uttalar sig inte om be dömningen. Ett antal remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge , Länsstyrelsen i Dalarna , Länsstyrelsen i Kronoberg , Länsstyrelsen i Stockholm och Läns styrelsen i Östergötland , framhåller de negativa effekterna för barn som vräks. De menar bl.a. att en vräkning kan leda till otrygga boendeförhåll anden där barn riskerar att hamna i olovliga andrahandsuthyrningar eller tvingas bo i trångboddhet hos vänner eller släkt. De anför att destruktiva familjeförhållanden som familjemedlemmar med kriminella kopplingar, missbruk, psykisk ohälsa m.m. har en stor inverkan på barns mående och utveckling. Att förebygga detta i tid och fånga upp dessa barn på ett bra sätt underlättas inte av att de förlorar sina hem. Flera av remissinstanserna lyfter särskilt att det är problematiskt att hushåll med barn kan sägas upp utan dialog med socialtjänsten. Remissinstanserna påpekar också att enligt barnkonventionen ska – vid alla beslut som rör barn – barnets bästa beaktas i första hand och att barn enligt konventionen har rätt till skälig levnads standard, t.ex. bostad.

Skälen för regeringens bedömning

Barn påverkas i stor utsträckning av den brottslighet som förekommer i många bostadsområden. Exponering för brott i närområdet har negativa effekter på barns utveckling och riskerar att negativt påverka deras livs chanser på längre sikt. Brottsligheten har också konsekvenser för barn gen om att föräldrar inte vågar låta barnen gå ut och leka på lekplatser och innergårdar. En trygg boendemiljö är särskilt viktig för barn. Om miljön i ett bostadsområde blir tryggare, får det därmed särskilt stor betydelse för barn. En minskad brottslighet i bostadsområden kan också antas leda till att färre unga dras in i kriminalitet.

Förslaget att en bostadsrättshavare som är förälder ska ha tillsynsansvar för barn även vid brott som försämrar närmiljön för andra boende kan vän tas öka föräldrars motivation att hålla uppsikt över sina barn och att ta ett större ansvar för att se till att barnen inte vistas i miljöer där det finns en risk för exponering mot kriminalitet och kriminella nätverk. Förslagen om förverkande av bostadsrätt på grund av brott kan väntas leda till att lägenheter där barn har sitt boende i vissa fall kommer att sägas upp. En vräkning kan, som flera remissinstanser anför, medföra flera nega tiva konsekvenser för barn när det gäller skolgång, fritidsaktiviteter och det sociala nätverket. Det kan också leda till att barn hamnar i mer otrygga boendeförhållanden. Barn berörs dock av uppsägningar även med nu varande lagstiftning. Regler motsvarande de som nu föreslås för bostads rätter gäller också redan för hyresrätter. Det kan också antas att det antal barn som kommer beröras av avhysningar till följd av de nu föreslagna reglerna kommer att vara mycket lågt. För de barn som berörs är komp ensatoriska insatser från bl.a. socialtjänsten av stor betydelse, för att mot verka eventuella negativa konsekvenser för de enskilda barnen. Domstolarna ska i det enskilda fallet göra en bedömning av vilka konse kvenser en uppsägning får för ett barn, och en prövning av om uppsäg ningen, med beaktande av barnets intresse av skydd för sin hemmiljö, står i rimlig proportion till det aktuella åsidosättandet. Som flera remiss instanser framhåller ska barnets bästa, i enlighet med bestämmelserna i barnkonventionen, beaktas i första hand vid alla beslut som rör barn. Barnets intressen ska ges självständig betydelse, vilket bör medföra att det i fall där ett barn berörs krävs att det som bostadsrättshavaren har gjort sig skyldig till ska vara något allvarligare än annars, för att bostadsrätten ska upphöra (jfr NJA 2021 s. 1065). Förslagens utformning innebär att barns rättigheter i enlighet med bl.a. barnkonventionen kan beaktas i varje enskilt fall. Förslaget om förstärkt skydd för brottsutsatta personer kommer i de fall personen har barn också att stärka barnets möjlighet att bo kvar i bostaden. Vidare kommer förslaget om att föreningen även vid bristande skötsamhet ska underrätta socialnämnden innan bostadsrätten sägs upp, förbättra för utsättningarna för socialnämnden att vidta lämpliga åtgärder innan för verkande sker. Det är särskilt viktigt när barn bor i lägenheten. Som flera remissinstanser anför är det viktigt att tidigt fånga upp barn som riskerar att utsättas för kriminalitet, skadligt bruk och beroende eller psykisk ohälsa. Vid särskilt allvarliga störningar, särskilt allvarlig bristande sköt samhet, liksom vid brott i lägenheten eller närområdet, är dock föreningens intresse av att snabbt kunna agera sådant att det inte kan krävas att social tjänsten underrättas före uppsägningen. Även i dessa fall ska dock social tjänsten enligt förslagen underrättas. Förslaget om utökade möjligheter att neka medlemskap i en förening kan i viss utsträckning innebära att barn inte får tillgång till ett visst boende. Det medför dock inte i sig att barn står utan boende.

9.5 Konsekvenser för domstolar och andra myndigheter

Regeringens bedömning

Förslagen kan leda till en viss ökning av antalet mål och ärenden hos allmänna domstolar, hyresnämnder och Kronofogdemyndigheten. De ökade kostnaderna kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta remissinstanser har inga synpunkter eller uttalar sig inte om be dömningen. Domstolsverket menar att det är svårt att bedöma den ökade tillström ningen av mål och ärenden som förslagen kan leda till, och de ekonomiska konsekvenser som detta kan medföra för domstolarna, inte minst då för slagen tillsammans med andra reformer som nyligen genomförts kan antas få kumulativa effekter. Sundsvalls tingsrätt menar att påverkan på hand läggningstiderna inte är tillräckligt utredda, särskilt inte då det för när varande införs en stor mängd reformer – även inom det hyresrättsliga området. Svea hovrätt bedömer att antalet tvister om medlemskap i en bostadsrättsförening kommer öka. Kronofogdemyndigheten menar att förslagen kan antas leda till viss ök ning av ärenden om avhysning, men att dessa kommer att utgöra en liten andel av det totala antalet avhysningar. Även ärenden om särskild hand räckning och tvångsförsäljning av bostadsrätter kan komma att öka, i be gränsad utsträckning. Kronofogdemyndigheten anför också att myndig hetens personal kommer att behöva ombesörja fler delgivningar, avhys ningar och tillträden i riskfyllda miljöer med kriminellt belastade personer, vilket medför säkerhetsrisker

Skälen för regeringens bedömning

Den ökning av antalet uppsägningar som förslagen kan leda till kan med föra ett ökat antal mål om förverkande vid de allmänna domstolarna, i vart fall initialt. Som några remissinstanser anför är det svårt att bedöma hur stor ökningen kommer vara. På längre sikt kan det antas att förslagen har en viss avhållande effekt och bidrar till att minska antalet uppsägningar som leder till tvist. Den ökning av antalet nekade medlemskap som förslagen kan leda till kan medföra ett ökat antal ärenden om prövning av frågan om medlemskap i hyresnämnd och i Svea hovrätt, i vart fall initialt. Även i dessa fall är det svårt att bedöma hur stor ökningen kommer vara. Det är dock ovanligt att prövning sker av medlemskap som nekats på grund av brott och det kan antas att andelen prövningar av medlemskapsfrågan på denna grund, i förhållande till andra grunder, kommer vara fortsatt liten. På längre sikt kan den ökade tydligheten innebära att färre fall blir föremål för tvist.

Förslagen kan möjligen också leda till en viss ökning av antalet mål i allmän domstol om skadestånd på grund av felaktiga styrelsebeslut i med lemskapsfrågan. En sådan ökning kan dock inte bli annat än mycket margi nell. Den ökade tydligheten bör också medföra att föreningarnas beslut i större utsträckning är korrekta. På sikt kan antalet mål av denna typ därför tänkas minska. Förslagen påverkar inte mål- och ärendetillströmningen till domstolarna eller nämnderna i större utsträckning än att eventuella kostnadsökningar ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Nämndernas eller domstolarnas hantering av ärenden om uppsägningar påverkas inte heller i övrigt i någon större utsträckning. Handläggnings tiderna kan t.ex. väntas förbli i huvudsak desamma. Att ytterligare ärende typer ska handläggas särskilt skyndsamt kan i viss utsträckning påverka handläggningen av andra ärenden negativt. Det är dock angeläget att ären den om uppsägning på grund av beteenden som har en påtagligt negativ inverkan på tryggheten handläggs särskilt skyndsamt. Förslagen kan vidare antas leda till en viss ökning av antalet ärenden om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Det kan dock antas att antalet ärenden om avhysning på någon av de nu aktuella grunderna kommer att utgöra en liten andel av det totala antalet avhysningar. Som Kronofogde myndigheten anför kan antalet ärenden om särskild handräckning och tvångsförsäljning av bostadsrätter också komma att öka, i begränsad ut sträckning. Eventuella kostnadsökningar för Kronofogdemyndigheten kan inte väntas bli större än att de kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

9.6 Konsekvenser för kommuner

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms inte påverka kommunernas planering av bostads försörjningen i någon beaktansvärd utsträckning. Förslagen bedöms ha en relativt begränsad effekt på socialtjänsternas verksamhet.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta remissinstanser har inga synpunkter eller uttalar sig inte om bedömningen. Malmö kommun framhåller att det är svårt att bedöma i vilken omfatt ning socialtjänstens arbete kommer att påverkas av förslagen.

Skälen för regeringens bedömning

I lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ställs krav på kommunen när det gäller planeringen för bostadsförsörjningen.

Kommunernas ansvar ger inte den enskilde en rätt till bostad utan avser att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs så att alla i kommunen ges förutsättningar att leva i goda bo städer (jfr 1 § lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). Det finns inte anledning att anta att förslagen kommer att leda till någon kraftig ökning av antalet uppsägningar, eller nekande av medlemskap i bostadsrättsföreningar. Konsekvenserna förväntas därför inte bli så stora att de påverkar kommunernas planering av bostadsförsörjningen i någon beaktansvärd utsträckning. Den ökning av antalet uppsägningar som förslagen kan väntas leda till kan medföra en viss utökad arbetsbörda för socialtjänsten, som i något fler fall kan behöva hjälpa den som blivit uppsagd och andra som tillhör hus hållet att hitta en ny bostad. Det gäller särskilt i situationer där bostads rättshavaren har barn som har sin bostad i lägenheten. Utgångspunkten är dock att den enskilde är ansvarig för att själv ordna en bostad. Även om förslagen medför att det i vissa situationer blir svårare för den som begått brott att få en ny bostadsrätt kan det antas att många situationer också kan lösas på det sättet, särskilt med beaktande av att bostadsrättshavaren be håller bostadsrättens ekonomiska värde. Det kan vidare antas att antalet uppsägningar på de aktuella grunderna kommer att utgöra en förhållande vis liten andel av det totala antalet uppsägningar. Även om det är svårt att bedöma exakt i vilken utsträckning förslagen kommer påverka social tjänstens arbete, bedöms de mot den bakgrunden ha en relativt begränsad effekt på socialtjänsternas verksamhet. Förslaget om att bostadsrättsföreningen ska skicka en underrättelse till socialnämnden i fall av bristande skötsamhet innebär att nämnderna i fler fall, och i ett tidigare skede, kommer få vetskap om problem som kan leda till en uppsägning. Det ger bättre förutsättningar att vidta åtgärder som kan leda till att bostadsrättshavaren får behålla bostaden och att ge stöd inför en vräkning. Det kan även underlätta brottsförebyggande insatser.

9.7 Övriga konsekvenser

Regeringens bedömning

Förslagen har inte några övriga konsekvenser av betydelse.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Remissinstanserna har inga synpunkter.

Skälen för regeringens bedömning

Förslagen är utformade på ett sådant sätt att det inte finns risk för ökad diskriminering av vissa grupper. Förslagen kan inte heller antas ha någon påverkan på konkurrensen mellan företag.

Förslagen bedöms förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och övriga internationella åtaganden. Förslagen har i övrigt inte några konsekvenser av betydelse.

10 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

2 kap. Föreningens medlemmar m.m.

Rätt till medlemskap vid övergång av bostadsrätt

3 § Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i föreningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och för eningen skäligen bör godta honom eller henne som bostadsrättshavare. Inträde i föreningen får alltid vägras om den som bostadsrätten har övergått till eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas. För vissa särskilda fall av övergång gäller 4–7 §§.

7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter

Hur bostadsrättshavaren får använda lägenheten

9 § Bostadsrättshavaren ska se till att det som krävs för att bevara trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset inte åsidosätts när han eller hon använder lägenheten, och rätta sig efter de särskilda regler som före ningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar (bristande skötsamhet). Bostadsrättshavaren ska vid sin användning av lägenheten också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet). Med störningar i boendet likställs att bostadsrättshavaren begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. När det finns bestäm melser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället.

9 a § Om det förekommer bristande skötsamhet eller störningar i boendet, ska föreningen 1. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör, och 2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen. Första stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av bristande skötsamhet som med hänsyn till dess art eller omfattning är särskilt allvarlig (särskilt allvarlig bristande skötsamhet) eller med anledning av störningar i boendet som är särskilt allvarliga (särskilt allvarliga störningar i boendet). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om formulär till under rättelse som avses i första stycket 2.

9 b § Bostadsrättshavaren ska hålla noggrann tillsyn över att de personer som han eller hon ansvarar för enligt 12 § tredje stycket 2 inte gör sig skyldiga till bristande skötsamhet eller störningar i boendet.

Tillträde till lägenheten

13 § Företrädare för bostadsrättsföreningen har på begäran rätt att få komma in i lägenheten när det är nödvändigt för tillsyn av lägenheten eller av hur den används, eller för att utföra arbete som föreningen svarar för eller har rätt att utföra enligt 12 a §. När bostadsrättshavaren har avsagt sig bostadsrätten enligt 4 kap. 11 § eller när bostadsrätten ska tvångsförsäljas enligt 8 kap., är bostadsrättshavaren skyldig att låta lägenheten visas på lämplig tid. Föreningen ska se till att bo stadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på marken, även om hans eller hennes lägenhet inte besväras av ohyra. I så fall tillämpas 5 §. Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföre läggande och handräckning.

15 § Avgifter till föreningen ska betalas under föreningens adress eller annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske genom en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare . Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på bankkontor, anses beloppet ha kommit föreningen till handa omedelbart vid betalningen. Lämnar bostads rättshavaren ett betalningsuppdrag på avgiften till en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare , anses beloppet ha kommit föreningen till handa när betalningsuppdraget togs emot.

Förverkande

18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som till trätts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och före ningen är alltså berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning, 1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift i mer än två veckor , eller den längre tid som är bestämd i stadgarna , från det att före ningen efter förfallodagen uppmanat honom eller henne att fullgöra sin betalnings skyldighet, 1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andra handsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostads lägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal, 2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägen heten i andra hand, 3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §, 4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostads rättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset, 5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand gör sig skyldig till bristande skötsamhet eller störningar i boendet enligt 9 §, eller inte håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §, 6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han

82 eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta,

7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, 8. om lägenheten , ett utrymme som hör till den, eller ett utrymme som upplåts genom ett annat avtal mellan föreningen och bostadsrättshavaren och som har ett omedelbart samband med användningen av lägenheten, används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning , eller 9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.

19 § Nyttjanderätten är inte förverkad om det som ligger bostadsrättshavaren till last är av ringa betydelse. Detsamma gäller om ett förverkande är oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostadsrättshavaren eller någon i bostadsrättshavarens hushåll för brott. Nyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller en region. En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.

20 § Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 eller 9 om han eller hon efter uppmaning så snart som möjligt vidtar rättelse. Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant för hållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad. Bostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostadslägenhet, sägas upp på grund av bristande skötsamhet eller störningar i boendet enligt 18 § 5 förrän socialnämnden har underrättats enligt 9 a § första stycket 2. Om det är fråga om särskilt allvarlig bristande skötsamhet eller särskilt allvar liga störningar i boendet gäller det som sägs i 18 § 5 även om bostadsrättshavaren inte uppmanats att vidta rättelse. När det gäller en bostadslägenhet får bostadsrätts havaren i sådana fall sägas upp utan föregående underrättelse till socialnämnden , men en kopia av uppsägningen ska skickas till socialnämnden. En uppmaning om rättelse och underrättelse till socialnämnden ska alltid lämnas om det är någon till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 § som gör sig skyldig till sådant åsidosättande eller inte håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §.

21 § Om nyttjanderätten är förverkad på grund av ett förhållande som avses i 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostadsrättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är för verkad på grund av sådan särskilt allvarlig bristande skötsamhet eller sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 9 a § andra stycket. Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om föreningen inte har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har uppmanat bostadsrättshavaren att vidta rättelse.

22 § En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av ett förhåll ande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom sex månader från det att föreningen fick reda på förhållandet. Om brottsligheten har angetts till åtal eller om förundersökning har inletts inom samma tid, har föreningen dock kvar sin rätt till uppsägning till dess att sex månader har gått från det att domen i brottmålet fick laga kraft eller det rättsliga förfarandet avslutades på något annat sätt.

Vissa övriga meddelanden

32 § Är ett sådant meddelande från föreningen som avses i 9 a § första stycket , 12 a §, 13 §, 16 §, 18 § 1, 20 § första stycket, 23 § första stycket 1 b eller 31 § första stycket eller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller 2 § avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, ska föreningen anses ha fullgjort vad som ankommer på den. Detsamma gäller beträff ande sådant meddelande från bostadsrättshavaren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §. Om bostadsrättshavaren har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska skickas, ska den anses vara bostadsrättshavarens vanliga adress. Om bostadsrätts havaren inte har lämnat någon särskild adressuppgift, får föreningen skicka meddelanden till adressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt.

9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.

Särskilda villkor för vissa beslut

15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark ska fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stadgarna eller följer av andra eller tredje stycket. I fråga om sådana åtgärder som innebär en förändring av en bostadsrättshavares lägenhet gäller bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestämmelserna i 16 § första stycket 2 detta kapitel. Beslut enligt 7 kap. 9 c § samt 8 kap. 20 a § och 12 kap. 27 a § andra stycket jordabalken i fråga om installation av laddningspunkt ska fattas av styrelsen.

11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.

1 § Tvister som rör störningar i boendet , särskilt allvarlig bristande skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skynd samt.

3 § Beslut av hyresnämnden i följande frågor får överklagas till Svea hovrätt: 1. inträde i föreningen enligt 2 kap. 10 §, 2. skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §, 3. fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, 4. tillstånd till en åtgärd i en lägenhet enligt 7 kap. 7 §, 5. installation av laddningspunkt enligt 7 kap. 9 c § , 6. godkännande av stämmobeslut enligt 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2, och, 7. utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §. 91

Ett överklagande ska ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Beslut av hyresnämnden i fråga om upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas. Hyresnämnden får dock tillåta att ett sådant beslut överklagas till Svea hovrätt om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av hovrätten.

4 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten. Om en part, i fall som avses i första stycket, har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att den parten ska er sätta de kostnader som denne har orsakat motparten. Om partens ställföreträdare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rätte gångsbalken, får rätten bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Äldre bestämmelser gäller för prövning av medlemskap, om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser gäller även för uppsägning av bostadsrättshavare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet. 4. Bestämmelserna i 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen gäller dock endast för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

Lagändringarna ska enligt punkten 1 träda i kraft den 1 januari 2027.

De nya bestämmelserna gäller även för bostadsrätter som har upplåtits före ikraftträdandet, i den mån annat inte följer av övergångsbestämmel serna. Enligt punkten 2 ska den nya bestämmelsen i 2 kap. 3 § om möjligheten att neka medlemskap i en bostadsrättsförening i vissa fall när sökanden eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, inte tillämpas om den övergång av bostadsrätten som föranleder prövning av frågan om medlemskap har skett före ikraftträdandet. Bo stadsrätten har övergått när den överlåtits genom ett avtal eller när den förvärvats på annat sätt, t.ex. genom arv. Enligt punkten 3 gäller bestämmelserna i 7 kap. 9–9 b, 18 och 20–22 §§ i den äldre lydelsen om bostadsrättshavaren har åsidosatt sina förpliktelser före ikraftträdandet. Om vissa åsidosättanden har skett före ikraftträdandet och andra efter kan frågan uppkomma vilka bestämmelser som ska till lämpas om föreningen åberopar samtliga åsidosättanden till stöd för en uppsägning. I en sådan situation kan strängare bestämmelser inte tillämpas på åsidosättanden som ägt rum före ikraftträdandet. Om de åsidosättanden som ligger efter ikraftträdandet är tillräckliga för att bostadsrättshavaren ska kunna sägas upp till avflyttning ställs frågan inte på sin spets. När så inte är fallet får det i rättstillämpningen göras en sammanvägd bedömning av hur allvarligt det som ligger bostadsrättshavaren till last är utifrån de bestämmelser som är tillämpliga på respektive åsidosättande. Av punkten 4 följer att den nya bestämmelsen om att en bostadsrätt inte är förverkad om det skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att denne, eller någon i hus hållet, har utsatts för brott av en närstående, inte ska tillämpas om en tvist om förverkande av bostadsrätten har inletts i domstol eller hos Krono fogdemyndigheten före ikraftträdandet. I stället tillämpas i sådana fall 19 § i den äldre lydelsen. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

Hyresnämnds uppgifter och sammansättning m.m.

4 § Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att 1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist, 2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket 5 och 16 § andra stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, installation av laddningspunkt enligt 12 kap. 27 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34–37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, föreläggande om nytt hyresavtal enligt 12 kap. 46 b §, förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt 12 kap. 54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap. 55 f §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt jorda balken, 2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22, 23 och 24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,

2 b. pröva tvist om hyresvillkor enligt 3 kap. 14 § lagen (2002:93) om ko -

operativ hyresrätt eller tvist om upplåtelse med kooperativ hyresrätt enligt 4 kap. 6 § samma lag, 2 c. pröva tvist om hyran enligt 2 kap. 5 § privatuthyrningslagen (2026:772), 2 d. pröva tvist enligt 2 som enligt 10 § lagen (2026:843) om hyrköp av bostad är tillämplig på ett hyrköpsavtal eller tvist om övergång av ett hyrköpsavtal enligt 11 § 3 samma lag, 3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta bostads rätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt enligt samma parag raf, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, åtgärd i lägenhet enligt 7 kap. 7 §, installation av laddningspunkt enligt 7 kap. 9 c § , upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §, allt bostadsrättslagen (1991:614), 4. pröva fråga om tillstånd till blockhyra enligt 12 kap. 1 e eller 1 f §, godkännande av överenskommelse som avses i 45 a eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses i 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2 bostadsrättslagen, 5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist, 5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhand lingslagen, 6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om upp rustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–18 c §§ jordabalken eller förbättringsoch ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d–18 f och 18 h §§ samma balk, 7. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om bildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt, 8. pröva frågor om att utse en särskild skiljeman enligt 23 a § hyresförhand lingslagen eller entlediga en skiljeman enligt 23 b § samma lag samt att medla i ett ärende om att utse en skiljeman. Ett ärende tas upp av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är belägen.

Bilaga 1

Inledning och problembild Promemorian innehåller förslag som syftar till att stärka tryggheten i bostadsrätter. Inledningsvis redogörs för problembilden vad gäller brottslighet och otrygghet i bostäder och bostadsområden, särskilt i förhållande till bostads rätter (avsnitt 3). Det konstateras att det finns utbredda trygghetsproblem i bostäder, bostadshus och bostadsområden. Problemen förekommer i hela landet men är särskilt framträdande i vissa områden. Problemen är inte begränsade till en viss upplåtelseform och otryggheten är nästan lika utbredd i bostadsrätter som i hyresrätter. Det finns också särskilda problem i bostads rätter som har att göra med bostadsrättens särprägel, att den har ett eko nomiskt värde och att bostadsrättsföreningarna normalt företräds av lekmän. Bostadsrättsföreningar har, på samma sätt som andra fastighetsägare, ett berättigat intresse av att de boende är skötsamma och inte begår brott i lägenheten eller närområdet. Det finns alltså goda skäl för att vidta åtgärder för att öka tryggheten för bostadsrättshavare och bostadsrättsföreningar – vilket även kan förväntas öka tryggheten i bostadsområdena i övrigt.

Förverkande av bostadsrätt på grund av brott Förslagen är uppdelade i två huvudsakliga delar. Den första delen innebär att det i bostadsrättslagen införs regler om förverkande av bostadsrätter som motsvarar de regler som sedan den 1 juli 2024 gäller för förverkande av hyresrätter (avsnitt 4). Det innebär att det föreslås att bostadsrätts havarens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten ska skärpas och komma till uttryck i bostadsrättslagen. Vidare ska bristande skötsam het införas som ett uppsamlande begrepp för olika former av åsido sättanden. Om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till bristande sköt samhet ska bostadsrätten vara förverkad. Bostadsrätten ska också vara för verkad om bostadsrättshavaren gör sig skyldig till brottslighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. Slutligen ska en bostadsrätt vara förverkad om lägenheten, eller ett utrymme som hör till den, används för att begå brott av allvarligt slag eller för att begå brott vanemässigt eller annars i större omfattning. I denna första del föreslås också att en bostadsrätt, på motsvarande sätt som en hyresrätt, inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger bostadsrättshavaren till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt bostads rättshavaren eller någon i dennes hushåll för brott. Slutligen föreslås i denna del att tvister som rör särskilt allvarlig brist ande skötsamhet, användning av lägenheten för brott och brottslighet som likställs med störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt.

Nekande av medlemskap på grund av brott Den andra delen av promemorian handlar om möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening på grund av brott (avsnitt 5). Vi

bedömer att förtydligade och utökade möjligheter i detta avseende skulle Bilaga 1 ge bostadsrättsföreningar bättre verktyg att motverka brottslighet och otrygghet i och kring dess hus. Genom att neka medlemskap när det finns anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle medföra oacceptabla följder för medlemmarna, i form av exempelvis brottslighet eller stör ningar, kan bostadsrättsföreningarna förebygga sådana följder. Det skulle på ett bredare plan kunna bidra till att minska brottsligheten i området kring huset. Vi bedömer därför att möjligheterna att neka medlemskap på grund av brott bör utökas och förtydligas. Vi föreslår att en bostadsrättsförening alltid ska kunna neka den som en bostadsrätt har övergått till medlemskap om någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att bostads- eller när miljön för föreningens medlemmar, om medlemskap beviljades, skulle försämras på ett sätt som inte skäligen bör tålas.

Den straffrättsliga prövningen och behandling av personuppgifter Vi bedömer att förslagen är förenliga med Europakonventionens regler om anklagelse om brott och om förbud mot dubbelbestraffning, liksom med reglerna om behandling av personuppgifter (avsnitt 6).

Övriga förslag I promemorian lämnas också vissa övriga förslag, om bostadsrättsföre ningens tillgång till lägenheten för nödvändig tillsyn av lägenheten eller av hur den används, om betalning av avgifter och om ombuds ansvar för kostnader vid vårdslös processföring (avsnitt 7).

Förslagens konsekvenser Förslagens konsekvenser beskrivs i avsnitt 9. Förslagen bedöms bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet i bostadsområden, särskilt i utsatta områden. Föreningarna får bättre verktyg att agera mot de som bidrar till otrygghet i bostäder och bostadsområden. Detta är positivt för de allra flesta bostadsrättshavare och andra boende i ett område, liksom för före ningen och dess företrädare och andra som arbetar eller verkar i huset eller området. Förslagen innebär att den som begår brott eller på annat sätt bidrar till otrygghet i ett område i större utsträckning kommer att kunna bli av med sin bostadsrätt liksom att den som begått brott i större utsträckning kommer att kunna nekas medlemskap i en bostadsrättsförening. I viss mån kommer även andra, t.ex. de som tillhör sådana personers hushåll och den som säljer en bostadsrätt, att drabbas av negativa konsekvenser. Det be döms att dessa konsekvenser är acceptabla med hänsyn till förslagens syfte. Den utökade möjligheten för en person som utsatts för brott av en när stående att bo kvar i sin bostad bedöms ha positiva effekter för kvinnor och för barn som bor i hushållet, liksom för jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslagens ekonomiska konsekvenser för domstolar och andra myndig - 96 heter bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar.

Promemorians lagförslag

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) dels att 2 kap. 3 §, 7 kap. 9, 13, 15, 18–22 och 32 §§ samt 11 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 9 a och 9 b §§, av följande lydelse.

2 kap.

3 §

7 kap.

9 §

Senaste lydelse 2004:390.

övrigt vid sin användning av lägen - med ortens sed meddelar (bristande Bilaga 2 heten iaktta allt som fordras för att skötsamhet) . bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset . Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2. Om det förekommer sådana stör - Bostadsrättshavaren ska vid sin ningar i boendet som avses i första användning av lägenheten också se stycket första meningen, skall före - till att de som bor i omgivningen ningen inte utsätts för störningar som i 1. ge bostadsrättshavaren tillsä - sådan grad kan vara skadliga för gelse att se till att störningarna hälsan eller annars försämra deras omedelbart upphör, och bostadsmiljö att de inte skäligen 2. om det är fråga om en bostads - bör tålas (störningar i boendet). lägenhet, underrätta socialnämn den i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna. Andra stycket gäller inte om före - Med störningar i boendet lik ningen säger upp bostadsrättsha - ställs att bostadsrättshavaren be varen med anledning av att stör - går brott, om brottsligheten är äg ningarna är särskilt allvarliga med nad att medföra en sådan försäm hänsyn till deras art eller omfatt - ring av närmiljön som inte skäligen ning. bör tålas av dem som bor i lägen hetens omgivning. När det finns be stämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället. Om bostadsrättshavaren vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast ställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2. 9 a § Om det förekommer bristande sköt samhet eller störningar i boendet, ska föreningen 1. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör, och 2. om det är fråga om en bostads lägenhet, underrätta socialnämn -

den i den kommun där lägenheten är belägen. Bilaga 2 Första stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrätts havaren med anledning av brist ande skötsamhet som med hänsyn till dess art eller omfattning är sär skilt allvarlig (särskilt allvarlig bristande skötsamhet) eller med anledning av störningar i boendet som är särskilt allvarliga (särskilt allvarliga störningar i boendet). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast ställer formulär till underrättelse som avses i första stycket 2.

9 b § Bostadsrättshavaren ska hålla nog grann tillsyn över att de personer som han eller hon ansvarar för enligt 12 § tredje stycket 2 inte gör sig skyldiga till bristande skötsam het eller störningar i boendet.

2 13 § Företrädare för bostadsrättsföre - Företrädare för bostadsrättsföre ningen har rätt att få komma in i ningen har på begäran rätt att få lägenheten när det behövs för tillsyn komma in i lägenheten när det är eller för att utföra arbete som före - nödvändigt för tillsyn av lägenheten ningen svarar för eller har rätt att eller av hur den används, eller för att utföra enligt 12 a §. När bostads - utföra arbete som föreningen svarar rättshavaren har avsagt sig bostads - för eller har rätt att utföra enligt rätten enligt 4 kap. 11 § eller när 12 a §. När bostadsrättshavaren har bostadsrätten skall tvångsförsäljas avsagt sig bostadsrätten enligt 4 kap. enligt 8 kap., är bostadsrättshavaren 11 § eller när bostadsrätten ska skyldig att låta lägenheten visas på tvångsförsäljas enligt 8 kap., är lämplig tid. Föreningen skall se till bostadsrättshavaren skyldig att låta att bostadsrättshavaren inte drabbas lägenheten visas på lämplig tid. av större olägenhet än nödvändigt. Föreningen ska se till att bostads rättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Bostadsrättshavaren är skyldig att Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nytt - tåla sådana inskränkningar i nytt janderätten som föranleds av nöd - janderätten som föranleds av nöd vändiga åtgärder för att utrota ohyra vändiga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på marken, även om i huset eller på marken, även om hans eller hennes lägenhet inte

2 Senaste lydelse 2006:710.

hans lägenhet inte besväras av besväras av ohyra. I så fall tillämpas Bilaga 2 ohyra. I så fall tillämpas 5 §. 5 §. Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när före ningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

15 § Avgifter till föreningen skall beta - Avgifter till föreningen ska betalas las under föreningens adress eller under föreningens adress eller annan adress som föreningen upp - annan adress som föreningen upp ger. Betalning får alltid ske genom ger. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro eller bank - en bank eller någon annan liknande giro . betalningsförmedlare . Om bostadsrättshavaren betalar Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post- eller bankkontor, sin avgift på bankkontor, anses anses beloppet ha kommit före - beloppet ha kommit föreningen till ningen till handa omedelbart vid handa omedelbart vid betalningen. betalningen. Lämnar bostadsrätts - Lämnar bostadsrättshavaren ett havaren ett betalningsuppdrag på betalningsuppdrag på avgiften till avgiften till bank-, post- eller giro - en bank eller någon annan liknande kontor , anses beloppet ha kommit betalningsförmedlare , anses belop föreningen till handa när betal - pet ha kommit föreningen till handa ningsuppdraget togs emot av det när betalningsuppdraget togs emot. förmedlande kontoret .

3 18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de begränsningar tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förver - som följer av 19 och 20 §§, förver kad och föreningen således berätti - kad och föreningen är alltså be gad att säga upp bostadsrättsha - rättigad att säga upp bostadsrättsha varen till avflyttning, varen till avflyttning, 1. om bostadsrättshavaren dröjer 1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelse - med att betala insats eller upplåtelse avgift utöver två veckor eller den avgift i mer än två veckor , eller den längre tid som kan vara bestämd i längre tid som är bestämd i stad stadgarna från det att föreningen garna , från det att föreningen efter efter förfallodagen anmanat honom förfallodagen uppmanat honom eller henne att fullgöra sin betal - eller henne att fullgöra sin betal ningsskyldighet, ningsskyldighet, 1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal, 2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upp låter lägenheten i andra hand,

3 Senaste lydelse 2022:1026.

3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §, 4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra Bilaga 2 hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål under rätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset, 5. om lägenheten vanvårdas på 5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bostads - något annat sätt eller om bostads rättshavaren åsidosätter sina skyl - rättshavaren eller den som lägen digheter enligt 9 § vid användning heten upplåtits till i andra hand gör av lägenheten eller om den som sig skyldig till bristande skötsamhet lägenheten upplåtits till i andra eller störningar i boendet, eller inte hand vid användning av denna håller den tillsyn som krävs enligt åsidosätter de skyldigheter som en 9 b §, bostadsrättshavare enligt samma paragraf har , 6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta, 7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synner lig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, 8. om lägenheten helt eller till 8. om lägenheten , ett utrymme väsentlig del används för sådan som hör till den, eller ett utrymme näringsverksamhet eller liknande som upplåts genom ett annat avtal verksamhet som är brottslig eller mellan föreningen och bostads där brottsligt förfarande ingår till rättshavaren och som har ett ome en inte oväsentlig del eller används delbart samband med använd för tillfälliga sexuella förbindelser ningen av lägenheten, används för mot ersättning , eller att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning , eller 9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.

4 19 § Nyttjanderätten är inte förverkad Nyttjanderätten är inte förverkad om det som ligger bostadsrättsha - om det som ligger bostadsrättsha varen till last är av ringa betydelse. varen till last är av ringa betydelse. Vid bedömningen ska det särskilt Detsamma gäller om ett förver beaktas om det som ligger bostads - kande är oskäligt med hänsyn till rättshavaren till last har sin grund i att det som ligger bostadsrättsha att en närstående eller tidigare när - varen till last har sin grund i att en stående har utsatt bostadsrättsha - närstående eller tidigare närstående varen eller någon i bostadsrättshav - har utsatt bostadsrättshavaren eller arens hushåll för brott. någon i bostadsrättshavarens hus håll för brott. Nyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är

4 Senaste lydelse 2019:873.

en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en Bilaga 2 kommun eller en region. En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förver kande.

5 20 § Bostadsrättshavaren får inte sägas Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant för - upp på grund av ett sådant för hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 eller 9 om han eller hon efter till - eller 9 om han eller hon efter upp sägelse så snart som möjligt vidtar maning så snart som möjligt vidtar rättelse. rättelse. Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant för hållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad. Bostadsrättshavaren får inte, om Bostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostadslägenhet, det är fråga om en bostadslägenhet, sägas upp på grund av störningar i sägas upp på grund av bristande boendet enligt 18 § 5 förrän social - skötsamhet eller störningar i boen nämnden har underrättats enligt 9 § det enligt 18 § 5 förrän socialnämn andra stycket 2. den har underrättats enligt 9 a § första stycket 2. Är det fråga om särskilt allvarliga Om det är fråga om särskilt all störningar i boendet gäller det som varlig bristande skötsamhet eller sägs i 18 § 5 även om bostadsrätts - särskilt allvarliga störningar i bo havaren inte uppmanats att vidta endet gäller det som sägs i 18 § 5 rättelse. Vid sådana störningar som även om bostadsrättshavaren inte gäller en bostadslägenhet får uppmanats att vidta rättelse. När det bostadsrättshavaren sägas upp utan gäller en bostadslägenhet får föregående underrättelse till social - bostadsrättshavaren i sådana fall nämnden . En kopia av uppsäg - sägas upp utan föregående under ningen ska dock skickas till social - rättelse till socialnämnden men en nämnden. Detta stycke gäller inte kopia av uppsägningen ska skickas om störningarna inträffat när lägen - till socialnämnden. En uppmaning heten varit upplåten i andra hand på om rättelse och underrättelse till det sätt som anges i 10 eller 11 § . socialnämnden ska alltid lämnas om det är någon till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 § som gör sig skyldig till sådant åsidosättande eller inte håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §.

5 Senaste lydelse 2022:1026.

21 § 6 Är nyttjanderätten förverkad på Om nyttjanderätten är förverkad på Bilaga 2 grund av ett förhållande som avses i grund av ett förhållande som avses i 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostads - 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostads rättshavaren ändå inte skiljas från rättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en sådan grund om lägenheten på en sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan han eller hon vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller föreningen har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller henne till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är för - dock inte om nyttjanderätten är för verkad på grund av sådana särskilt verkad på grund av sådan särskilt allvarliga störningar i boendet som allvarlig bristande skötsamhet eller avses i 9 § tredje stycket. sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 9 a § andra stycket. Bostadsrättshavaren får inte heller Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om förening - skiljas från lägenheten om förening en inte har sagt upp bostadsrättsha - en inte har sagt upp bostadsrättsha varen till avflyttning inom tre måna - varen till avflyttning inom tre måna der från den dag då föreningen fick der från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i reda på ett förhållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader föreningen inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 på ett förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har sagt till bostadsrättsha - eller 9 har uppmanat bostadsrättsha varen att vidta rättelse. varen att vidta rättelse

22 § En bostadsrättshavare kan skiljas En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av för - från lägenheten på grund av för hållande som avses i 18 § 8 endast hållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bo - om föreningen har sagt upp bo stadsrättshavaren till avflyttning stadsrättshavaren till avflyttning inom två månader från det att före - inom sex månader från det att före ningen fick reda på förhållandet. ningen fick reda på förhållandet. Om den brottsliga verksamheten Om brottsligheten har angetts till har angetts till åtal eller om för - åtal eller om förundersökning har undersökning har inletts inom inletts inom samma tid, har före samma tid, har föreningen dock ningen dock kvar sin rätt till upp kvar sin rätt till uppsägning intill sägning till dess att sex månader har dess att två månader har gått från gått från det att domen i brottmålet det att domen i brottmålet har fick laga kraft eller det rättsliga för vunnit laga kraft eller det rättsliga farandet avslutades på något annat förfarandet har avslutats på något sätt. annat sätt.

6 Senaste lydelse 2022:1026.

32 § 7 Bilaga 2 Är ett sådant meddelande från före - Är ett sådant meddelande från före ningen som avses i 9 § , 12 a §, 16 §, ningen som avses i 9 a § första 18 § 1, 20 § första stycket, 23 § stycket , 12 a §, 13 §, 16 §, 18 § 1, första stycket 1 b eller 31 § första 20 § första stycket, 23 § första stycket eller 2 kap. 8 § andra stycket stycket 1 b eller 31 § första stycket 2 eller 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller eller 2 § avsänt i rekommenderat 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller brev under mottagarens vanliga 2 § avsänt i rekommenderat brev adress, ska föreningen anses ha under mottagarens vanliga adress, fullgjort vad som ankommer på den. ska föreningen anses ha fullgjort vad Detsamma gäller beträffande sådant som ankommer på den. Detsamma meddelande från bostadsrätts - gäller beträffande sådant medde havaren som avses i 2 § och 6 kap. lande från bostadsrättshavaren som 6 §. avses i 2 § och 6 kap. 6 §. Om bostadsrättshavaren har lämnat uppgift om en adress dit meddelanden ska skickas, ska den anses vara bostadsrättshavarens vanliga adress. Om bostadsrätts havaren inte har lämnat någon särskild adressuppgift, får fören ingen skicka meddelanden till ad ressen för den lägenhet som upplåts med bostadsrätt.

11 kap.

1 § 8 Tvister som rör störningar i boendet Tvister som rör störningar i bo skall handläggas särskilt skynd - endet , särskilt allvarlig bristande samt. skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt.

9 4 § I en tvist som avser fastställande av I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska vardera parten svara för sin rätte - vardera parten svara för sin rätte gångskostnad i hovrätten , om inte gångskostnad i hovrätten. något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken . Om en part, i fall som avses i första stycket, handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rätte gångsbalken, får rätten bestämma att den parten ska ersätta de kost -

7 Senaste lydelse 2019:536. 8 Senaste lydelse 2003:31. 104 9 Senaste lydelse 1994:842.

nader som denne har orsakat mot parten. Om partens ställföre - Bilaga 2 trädare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 7 § rättegångs balken, får rätten bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Om bostadsrätten har övergått före ikraftträdandet gäller 2 kap. 3 § i den äldre lydelsen. 3. Om förpliktelsen åsidosatts före ikraftträdandet gäller 7 kap. 9–9 b, 18 och 20–22 §§ i de äldre lydelserna. 4. För mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet gäller 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen.

Förteckning över remissinstanserna

Bilaga 3

Remissyttranden har lämnats av Barnombudsmannen, Bofrämjandet, Bostadsrätterna, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Diskriminerings ombudsmannen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Fastighets mäklarförbundet, Fastighetsmäklarinspektionen, Fastighetsägarna, Gävle kommun, Göteborgs kommun, HSB Riksförbund, Hyres- och arrende nämnden i Malmö, Hyres- och arrendenämnden i Stockholm, Hyres- och arrendenämnden i Umeå, Hyres- och arrendenämnden i Västerås, Integri tetsskyddsmyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Kronofogdemyndig heten, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Blekinge, Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen Gävleborg, Länssty relsen i Kronoberg, Länsstyrelsen i Norrbotten, Länsstyrelsen i Stock holm, Länsstyrelsen i Östergötland, Malmö kommun, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Mäklarsamfundet, Nyköpings tingsrätt, Oskarshamns kommun, Polismyndigheten, Regelrådet, Riksbyggen, Roks, Socialstyrelsen, Stiftelsen Tryggare Sverige, Stockholms kommun, Stockholms tingsrätt, Stockholms universitet, Sundsvalls tingsrätt, Svea hovrätt, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges BostadsrättsCentrum, Tomelilla kommun, Unizon, Uppsala universitet (Institutet för fastighetsrättslig forskning och Nationellt centrum för kvinnofrid), Åklagarmyndigheten och Örebro kommun. Arvidsjaur kommun, Bjuv kommun, Boxholms kommun, Bris, Brotts offerjouren Sverige, Funktionsrätt Sverige, Göteborgs tingsrätt, Hammarö kommun, Huddinge kommun, Hudiksvalls kommun, Hyresgästförening en, Institutet för mänskliga rättigheter, Jönköpings kommun, Karlstads kommun, Kristinehamns kommun, Kungsbacka kommun, Lomma kommun, Linköpings universitet (Barnafrid), Lysekils kommun, Mora kommun, Motala kommun, Norrköpings kommun, NUFT - Nätverket Unga För Tillgänglighet, Nynäshamns kommun, Sandvikens kommun, Svensk försäkring, Svenskt Näringsliv, Sveriges Allmännytta, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Stadsmissioner, Säffle kommun, Timrå kommun, Umeå kommun, Uppsala kommun och Växjö kommun har fått tillfälle att yttra sig men har avstått från att göra det. Yttrande har också inkommit från Verdandi.

Lagrådsremissens lagförslag

Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) dels att 2 kap. 3 §, 7 kap. 9, 13, 15, 18–22 och 32 §§ och 11 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 9 a och 9 b §§, av följande lydelse.

2 kap.

3 §

För vissa särskilda fall av övergång gäller 4–7 §§.

7 kap.

9 § 1 När bostadsrättshavaren använder Bostadsrättshavaren ska se till att lägenheten skall han eller hon se till det som krävs för att bevara trygg att de som bor i omgivningen inte het, sundhet, ordning och gott skick utsätts för störningar som i sådan inom eller utanför huset inte åsido grad kan vara skadliga för hälsan sätts när han eller hon använder lä eller annars försämra deras bostads - genheten, och rätta sig efter de sär miljö att de inte skäligen bör tålas. skilda regler som föreningen i Bostadsrättshavaren skall även i överensstämmelse med ortens sed övrigt vid sin användning av lägen - meddelar (bristande skötsamhet) .

107 1 Senaste lydelse 2004:390. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.

heten iaktta allt som fordras för att Bilaga 4 bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset . Han eller hon skall rätta sig efter de sär skilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2. Om det förekommer sådana stör - Bostadsrättshavaren ska vid sin ningar i boendet som avses i första användning av lägenheten också se stycket första meningen, skall före - till att de som bor i omgivningen ningen inte utsätts för störningar som i 1. ge bostadsrättshavaren tillsä - sådan grad kan vara skadliga för gelse att se till att störningarna hälsan eller annars försämra deras omedelbart upphör, och bostadsmiljö att de inte skäligen 2. om det är fråga om en bostads - bör tålas (störningar i boendet). lägenhet, underrätta socialnämn den i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna. Andra stycket gäller inte om före - Med störningar i boendet likställs ningen säger upp bostadsrättsha - att bostadsrättshavaren begår brott, varen med anledning av att stör - om brottsligheten är ägnad att med ningarna är särskilt allvarliga med föra en sådan försämring av när hänsyn till deras art eller omfatt - miljön som inte skäligen bör tålas av ning. dem som bor i lägenhetens omgiv ning. När det finns bestämmelser om särskilt allvarliga störningar i boendet tillämpas dessa i stället. Om bostadsrättshavaren vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast ställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2.

9 a § Om det förekommer bristande sköt samhet eller störningar i boendet, ska föreningen 1. uppmana bostadsrättshavaren att se till att beteendet omedelbart upphör, och 2. om det är fråga om en bostads lägenhet, underrätta socialnämn den i den kommun där lägenheten 108 är belägen.

Första stycket gäller inte om före ningen säger upp bostadsrättsha - Bilaga 4 varen med anledning av bristande skötsamhet som med hänsyn till dess art eller omfattning är särskilt allvar lig (särskilt allvarlig bristande sköt samhet) eller med anledning av störningar i boendet som är särskilt allvarliga (särskilt allvarliga stör ningar i boendet). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om formulär till underrättelse som av ses i första stycket 2.

9 b § Bostadsrättshavaren ska hålla nog grann tillsyn över att de personer som han eller hon ansvarar för enligt 12 § tredje stycket 2 inte gör sig skyldiga till bristande skötsam het eller störningar i boendet.

2 13 § Företrädare för bostadsrättsförening - Företrädare för bostadsrättsförening en har rätt att få komma in i lägen - en har på begäran rätt att få komma heten när det behövs för tillsyn eller in i lägenheten när det är nödvändigt för att utföra arbete som föreningen för tillsyn av lägenheten eller av hur svarar för eller har rätt att utföra den används, eller för att utföra arbe enligt 12 a §. När bostadsrättsha - te som föreningen svarar för eller har varen har avsagt sig bostadsrätten rätt att utföra enligt 12 a §. När enligt 4 kap. 11 § eller när bostads - bostadsrättshavaren har avsagt sig rätten skall tvångsförsäljas enligt bostadsrätten enligt 4 kap. 11 § eller 8 kap., är bostadsrättshavaren skyl - när bostadsrätten ska tvångsförsäljas dig att låta lägenheten visas på lämp - enligt 8 kap., är bostadsrättshavaren lig tid. Föreningen skall se till att skyldig att låta lägenheten visas på bostadsrättshavaren inte drabbas av lämplig tid. Föreningen ska se till att större olägenhet än nödvändigt. bostadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Bostadsrättshavaren är skyldig att Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nytt - tåla sådana inskränkningar i nytt janderätten som föranleds av nödvän - janderätten som föranleds av nödvän diga åtgärder för att utrota ohyra i diga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på marken, även om hans huset eller på marken, även om hans lägenhet inte besväras av ohyra. I så eller hennes lägenhet inte besväras av fall tillämpas 5 §. ohyra. I så fall tillämpas 5 §.

109 2 Senaste lydelse 2006:710.

Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när före - Bilaga 4 ningen har rätt till det, får Kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

15 § Avgifter till föreningen skall beta - Avgifter till föreningen ska betalas las under föreningens adress eller under föreningens adress eller annan adress som föreningen upp - annan adress som föreningen upp ger. Betalning får alltid ske genom ger. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro eller bank - en bank eller någon annan liknande giro . betalningsförmedlare . Om bostadsrättshavaren betalar Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post- eller bankkontor, sin avgift på bankkontor, anses be anses beloppet ha kommit före - loppet ha kommit föreningen till ningen till handa omedelbart vid handa omedelbart vid betalningen. betalningen. Lämnar bostadsrätts - Lämnar bostadsrättshavaren ett be havaren ett betalningsuppdrag på talningsuppdrag på avgiften till en avgiften till bank-, post- eller giro - bank eller någon annan liknande kontor , anses beloppet ha kommit betalningsförmedlare , anses belop föreningen till handa när betal - pet ha kommit föreningen till handa ningsuppdraget togs emot av det när betalningsuppdraget togs emot. förmedlande kontoret .

18 § 3 Nyttjanderätten till en lägenhet som Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de begränsningar tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förver - som följer av 19 och 20 §§, förver kad och föreningen således berätti - kad och föreningen är alltså be gad att säga upp bostadsrättsha - rättigad att säga upp bostadsrättsha varen till avflyttning, varen till avflyttning, 1. om bostadsrättshavaren dröjer 1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelse - med att betala insats eller upplåtelse avgift utöver två veckor eller den avgift i mer än två veckor , eller den längre tid som kan vara bestämd i längre tid som är bestämd i stad stadgarna från det att föreningen garna , från det att föreningen efter efter förfallodagen anmanat honom förfallodagen uppmanat honom eller henne att fullgöra sin betal - eller henne att fullgöra sin betal ningsskyldighet, ningsskyldighet, 1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal, 2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upp låter lägenheten i andra hand, 3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,

110 3 Senaste lydelse 2022:1026.

4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten Bilaga 4 eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål under rätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset, 5. om lägenheten vanvårdas på 5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bostads - något annat sätt eller om bostads rättshavaren åsidosätter sina skyl - rättshavaren eller den som lägen digheter enligt 9 § vid användning heten upplåtits till i andra hand gör av lägenheten eller om den som sig skyldig till bristande skötsamhet lägenheten upplåtits till i andra eller störningar i boendet, eller inte hand vid användning av denna åsi - håller den tillsyn som krävs enligt dosätter de skyldigheter som en 9 b § , bostadsrättshavare enligt samma paragraf har , 6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta, 7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synner lig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, 8. om lägenheten helt eller till 8. om lägenheten , ett utrymme väsentlig del används för sådan som hör till den, eller ett utrymme näringsverksamhet eller liknande som upplåts genom ett annat avtal verksamhet som är brottslig eller mellan föreningen och bostads där brottsligt förfarande ingår till rättshavaren och som har ett ome en inte oväsentlig del eller används delbart samband med använd för tillfälliga sexuella förbindelser ningen av lägenheten, används för mot ersättning , eller att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfattning , eller 9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket.

4 19 § Nyttjanderätten är inte förverkad Nyttjanderätten är inte förverkad om det som ligger bostadsrättsha - om det som ligger bostadsrättsha varen till last är av ringa betydelse. varen till last är av ringa betydelse. Vid bedömningen ska det särskilt Detsamma gäller om ett förver beaktas om det som ligger bostads - kande är oskäligt med hänsyn till rättshavaren till last har sin grund i att det som ligger bostadsrättsha att en närstående eller tidigare när - varen till last har sin grund i att en stående har utsatt bostadsrättsha - närstående eller tidigare närstående varen eller någon i bostadsrättshav - har utsatt bostadsrättshavaren eller arens hushåll för brott. någon i bostadsrättshavarens hus håll för brott. Nyttjanderätten till en bostadslägenhet är inte förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är

111 4 Senaste lydelse 2019:873.

en kommun eller en region och skyldigheten inte kan fullgöras av en Bilaga 4 kommun eller en region. En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förver kande.

5 20 § Bostadsrättshavaren får inte sägas Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant för - upp på grund av ett sådant för hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 hållande som avses i 18 § 2, 3, 5–7 eller 9 om han eller hon efter till - eller 9 om han eller hon efter upp sägelse så snart som möjligt vidtar maning så snart som möjligt vidtar rättelse. rättelse. Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant för hållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad. Bostadsrättshavaren får inte, om Bostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostadslägenhet, det är fråga om en bostadslägenhet, sägas upp på grund av störningar i sägas upp på grund av bristande boendet enligt 18 § 5 förrän social - skötsamhet eller störningar i boen nämnden har underrättats enligt 9 § det enligt 18 § 5 förrän socialnämn andra stycket 2. den har underrättats enligt 9 a § första stycket 2. Är det fråga om särskilt allvarliga Om det är fråga om särskilt all störningar i boendet gäller det som varlig bristande skötsamhet eller sägs i 18 § 5 även om bostadsrätts - särskilt allvarliga störningar i bo havaren inte uppmanats att vidta endet gäller det som sägs i 18 § 5 rättelse. Vid sådana störningar som även om bostadsrättshavaren inte gäller en bostadslägenhet får uppmanats att vidta rättelse. När det bostadsrättshavaren sägas upp utan gäller en bostadslägenhet får bo föregående underrättelse till social - stadsrättshavaren i sådana fall sägas nämnden . En kopia av uppsäg - upp utan föregående underrättelse ningen ska dock skickas till social - till socialnämnden , men en kopia av nämnden. Detta stycke gäller inte uppsägningen ska skickas till social om störningarna inträffat när lägen - nämnden. En uppmaning om rätt heten varit upplåten i andra hand på else och underrättelse till social det sätt som anges i 10 eller 11 § . nämnden ska alltid lämnas om det är någon till vilken lägenheten har upplåtits i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 § som gör sig skyldig till sådant åsidosättande eller inte håller den tillsyn som krävs enligt 9 b §.

112 5 Senaste lydelse 2022:1026.

21 § 6 Är nyttjanderätten förverkad på Om nyttjanderätten är förverkad på Bilaga 4 grund av ett förhållande som avses i grund av ett förhållande som avses i 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostads - 18 § 1–3, 5–7 eller 9 får bostads rättshavaren ändå inte skiljas från rättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en sådan grund om lägenheten på en sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan han eller hon vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller föreningen har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller henne till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är för - dock inte om nyttjanderätten är för verkad på grund av sådana särskilt verkad på grund av sådan särskilt allvarliga störningar i boendet som allvarlig bristande skötsamhet eller avses i 9 § tredje stycket. sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 9 a § andra stycket. Bostadsrättshavaren får inte heller Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om förening - skiljas från lägenheten om förening en inte har sagt upp bostadsrättsha - en inte har sagt upp bostadsrättsha varen till avflyttning inom tre måna - varen till avflyttning inom tre måna der från den dag då föreningen fick der från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i reda på ett förhållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader föreningen inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 på ett förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har sagt till bostadsrättsha - eller 9 har uppmanat bostadsrättsha varen att vidta rättelse. varen att vidta rättelse

22 § En bostadsrättshavare kan skiljas En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av för - från lägenheten på grund av ett för hållande som avses i 18 § 8 endast hållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bo - om föreningen har sagt upp bo stadsrättshavaren till avflyttning stadsrättshavaren till avflyttning inom två månader från det att före - inom sex månader från det att före ningen fick reda på förhållandet. ningen fick reda på förhållandet. Om den brottsliga verksamheten Om brottsligheten har angetts till har angetts till åtal eller om för - åtal eller om förundersökning har undersökning har inletts inom inletts inom samma tid, har före samma tid, har föreningen dock ningen dock kvar sin rätt till upp kvar sin rätt till uppsägning intill sägning till dess att sex månader har dess att två månader har gått från gått från det att domen i brottmålet det att domen i brottmålet har fick laga kraft eller det rättsliga för vunnit laga kraft eller det rättsliga farandet avslutades på något annat förfarandet har avslutats på något sätt. annat sätt.

113 6 Senaste lydelse 2022:1026.

32 § 7 Bilaga 4 Är ett sådant meddelande från för - Är ett sådant meddelande från för eningen som avses i 9 § , 12 a §, eningen som avses i 9 a § första 16 §, 18 § 1, 20 § första stycket, stycket , 12 a §, 13 §, 16 §, 18 § 1, 23 § första stycket 1 b eller 31 § 20 § första stycket, 23 § första första stycket eller 2 kap. 8 § andra stycket 1 b eller 31 § första stycket stycket 2 eller 6 kap. 1 § andra eller 2 kap. 8 § andra stycket 2 eller stycket, 1 a § eller 2 § avsänt i 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a § eller rekommenderat brev under motta - 2 § avsänt i rekommenderat brev garens vanliga adress, ska förening - under mottagarens vanliga adress, en anses ha fullgjort vad som an - ska föreningen anses ha fullgjort vad kommer på den. Detsamma gäller som ankommer på den. Detsamma beträffande sådant meddelande från gäller beträffande sådant medde bostadsrättshavaren som avses i 2 § lande från bostadsrättshavaren som och 6 kap. 6 §. avses i 2 § och 6 kap. 6 §. Om bostadsrättshavaren har läm nat uppgift om en adress dit medde landen ska skickas, ska den anses vara bostadsrättshavarens vanliga adress. Om bostadsrättshavaren inte har lämnat någon särskild adressuppgift, får föreningen skicka meddelanden till adressen för den lägenhet som upplåts med bostads rätt.

11 kap.

1 § 8 Tvister som rör störningar i boendet Tvister som rör störningar i bo skall handläggas särskilt skynd - endet , särskilt allvarlig bristande samt. skötsamhet och användning av lägenheten för att begå brott ska handläggas särskilt skyndsamt.

9 4 § I en tvist som avser fastställande av I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § ska vardera parten svara för sin rätte - vardera parten svara för sin rätte gångskostnad i hovrätten , om inte gångskostnad i hovrätten. något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken . Om en part, i fall som avses i första stycket, har handlat på ett sådant sätt som anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken, får rätten be stämma att den parten ska ersätta

7 Senaste lydelse 2019:536. 8 Senaste lydelse 2003:31. 114 9 Senaste lydelse 1994:842.

de kostnader som denne har orsak at motparten. Om partens ställföre - Bilaga 4 trädare, ombud eller biträde har handlat på ett sådant sätt som an ges i 18 kap. 7 § rättegångsbalken, får rätten bestämma att han eller hon tillsammans med parten ska ersätta sådana kostnader.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Äldre bestämmelser gäller för prövning av medlemskap, om bostads rätten har övergått före ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser gäller även för uppsägning av bostadsrättshavare, om det åsidosättande som ligger till grund för förverkande av bostadsrätten har skett före ikraftträdandet. 4. Bestämmelserna i 7 kap. 19 § i den äldre lydelsen gäller dock endast för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

Lagrådets yttrande

Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-06-11

Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Ella Nyström samt justitierådet Christine Lager

Stärkt trygghet i bostadsrätter

Enligt en lagrådsremiss den 4 juni 2026 har regeringen (Justitiedeparte mentet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Jonas Belfrage.

Förslaget föranleder följande yttrande.

2 kap. 3 §

I paragrafen föreslås en regel som anger att inträde i föreningen alltid får vägras om den som bostadsrätten har övergått till eller någon annan som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till viss brottslighet. Vilken typ av brottslighet som får beaktas specificeras inte. Tillämpningsområdet för bestämmelsen ringas i stället in på så sätt att det ska vara fråga om sådan brottslighet att det finns befogad anledning att anta att ett beviljat medlemskap skulle försämra bostads- eller närmiljön för föreningens medlemmar på ett sätt som inte skäligen bör tålas.

Den använda lagstiftningstekniken, med rekvisit som ger ett stort tolk ningsutrymme, innebär att det sannolikt kommer att behövas vägledning i rättspraxis för hur regeln ska tolkas och tillämpas. Det innebär även att författningskommentaren kan behöva innehålla vissa exempel till ledning för rättstillämpningen.

Författningskommentaren till bestämmelsen är emellertid mycket om fattande. De exempel som ges är i vissa fall mycket detaljerade och det går inte alltid att förstå hur de förhåller sig till rekvisiten i lagtexten. Enligt Lagrådets mening skulle kommentaren vinna på en tydligare struktur, kanske genom användning av rubriker, och en uppstramning av texten. (Jfr Lagrådets yttrande över förslagen om ändringar i hyreslagen, prop. 2023/24:112 s. 183 f.)

7 kap. 9 a §

I paragrafen, som är ny, föreslås bestämmelser om föreningens skyldighet att uppmana bostadsrättshavaren att se till att vissa beteenden upphör och att underrätta socialnämnden.

Lagrådet noterar att kapitlet redan innehåller en paragraf med beteck ningen 9 a § som innehåller bestämmelser om installation av laddnings - 116

punkt för laddning av elfordon (SFS 2026:477). Det innebär att den pla cering av paragrafen som föreslås i remissen kräver att bestämmelserna Bilaga 5 om installation av laddningspunkt för laddning av elfordon ges en annan beteckning eller alternativt att de nu föreslagna bestämmelserna ges en annan beteckning. Oavsett vilket alternativ som väljs innebär det att ett antal följdändringar även behöver göras. Den angivna problematiken måste omhändertas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Allmänt om författningskommentarerna

Som framgår av remissen är flera av förslagen utformade med motsva rande lagstiftning i hyreslagen (12 kap. jordabalken) som förebild. Det innebär att flera av författningskommentarerna i stort är en avskrift av motsvarande kommentarer till hyreslagen, med de anpassningar som behövs för att det nu är fråga om bostadsrätt. En fördel med detta är enligt remissen att det tydliggörs att bestämmelserna i hyreslagen och bostads rättslagen ska tillämpas på samma sätt. Även om Lagrådet har förståelse för denna utgångspunkt anser Lagrådet att kommentarerna till de nu aktu ella förslagen skulle, för att undvika tillämpningsproblem, vinna på viss uppstramning och vissa tydliggöranden jämfört med kommentarerna i hyreslagen. (Jfr det tidigare nämnda yttrandet från Lagrådet.)

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juli 2026 Närvarande: statsrådet Edholm, ordförande, och statsråden Tenje, Forssell, Slottner, Carlson, Pourmokhtari, Dousa Föredragande: statsrådet Forssell

Regeringen beslutar proposition 2025/26:304 Stärkt trygghet i bostadsrätter