Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning - Uppföljningsrapport 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:34

Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 15 oktober 2009

Fredrik Reinfeldt

Cecilia Malmström

(Statsrådsberedningen)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I Sveriges nationella handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008–2010 redovisade regeringen sitt program för tillväxt och sysselsättning inom ramen för EU:s Lissabonstrategi. I strategin ingår att medlemsstaterna årligen ska utarbeta nationella handlingsprogram för hur de på nationell nivå genomför strategin. Denna skrivelse är regeringens uppföljning av handlingsprogrammet 2008–2010.

Uppföljningen presenteras utifrån strategins 24 integrerade riktlinjer som omfattar den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken. Skrivelsen fokuserar framför allt på de åtgärder regeringen har vidtagit och kommer att vidta för att möta lågkonjunkturen i spåren av finanskrisen. Samtliga åtgärder finns redovisade i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1).

1¶Sveriges program för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009

1.1¶Inledning

Europeiska unionens strategi för tillväxt och sysselsättning, den s.k. Lissabonstrategin, är EU:s gemensamma ramverk för att främja långsiktig utveckling med hållbar tillväxt och full sysselsättning. Den handlar om att skapa makroekonomisk stabilitet och stärka EU:s konkurrenskraft genom att investera i forskning och utbildning, förbättra företagsklimatet och förverkliga den inre marknaden. Men det handlar också om reformer för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt i EU och stärka den sociala sammanhållningen och att säkra en miljömässigt hållbar utveckling.

I strategin ingår att medlemsstaterna ska ta fram nationella handlingsprogram för hur strategin genomförs på nationell nivå. I Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008–2010 presenterades regeringens politik som ska lägga grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Den innefattar ansvar för de offentliga finanserna, ansvar för jobben och ansvar för välfärdens kärnverksamheter. Allt detta för att skapa utrymme för ökad välfärd och möta kommande utmaningar. Utgångspunkten för de nationella handlingsprogrammen och de årliga uppföljningsrapporterna är de integrerade riktlinjerna (se bilaga 1). Riktlinjerna omfattar de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och de gemensamma riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Inom ramen för det övergripande målet för hållbar utveckling svarar riktlinjerna upp mot de viktigaste framtida utmaningarna såsom globaliseringen, den åldrande befolkningen och miljöutmaningar. Men också ett fokus på reformer för att främja konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt samt fler och bättre jobb.

I enlighet med artiklarna 99 och 128 i EG-fördraget har rådet getts möjlighet att ge enskilda medlemsstater rekommendationer om utformningen av den nationella politiken. Syftet är att stärka genomförandet av Lissabonstrategin och leva upp till de gemensamma målsättningarna i strategin. För 2009 beslutade rådet, på basis av kommissionens rekommendation, att inga formella rekommendationer ska riktas mot Sverige. Men det underströks (”points to watch”) att även om den svenska ekonomin är stark och de ekonomiska reformerna fortskrider i god ordning, så fordras det ändå ytterligare insatser för att stärka konkurrensen och öka sysselsättningen för vissa grupper. Rådet och kommissionen gör gällande att stärkt konkurrens kan bidra till ökad produktivitet och en minskning av prisgapet mellan Sverige och övriga EU-medlemsstater. Om man lyckas med att få in fler långtidsarbetslösa, personer som varit sjukskrivna och ungdomar med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden kan detta leda till ökad tillväxt och skapa ökad hållbarhet i de offentliga finanserna. Vad som också underströks är att genomförandet av det energi- och klimatpaket som Europeiska rådet enats om måste följas noggrant.

Ett viktigt syfte med att upprätta nationella handlingsprogram är att i högre grad involvera de nationella parlamenten och andra nationella aktörer i arbetet med genomförandet av Lissabonstrategin. Regeringens handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009 presenteras som en skrivelse till riksdagen, samtidigt som den presenteras för kommissionen.

Under arbetet med uppföljningsrapporten 2009 har arbetsmarknadens parter, intresseorganisationer och myndigheter inbjudits att lämna bidrag om hur dessa organisationer bidragit till genomförandet av Sveriges handlingsprogram under 2008–2009. De bidrag som har lämnats finns hänvisning till i bilaga 4.

För framgång med genomförandet av Lissabonstrategin är det av stor betydelse att det regionala och lokala tillväxtarbetet i Sverige fungerar väl. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 (se avsnitt 3.3 Regional konkurrenskraft och stärkt utveckling på landsbygden samt kapitel 5 EG:s strukturfondsprogram i Sverige programperioden 2007–2013) och de regionala utvecklingsprogrammen som varje län utarbetar utgör, tillsammans med Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 och de därtill kopplade regionala genomförandestrategierna, viktiga instrument för ett ökat samspel mellan nationell och regional nivå.

Under det senaste året har konjunkturnedgången slagit hårt mot vissa delar av landet och ställt stora krav på det regionala tillväxtarbetet för att möta de förändringar som länen ställs inför. Regeringen har från januari 2008 till februari 2009 gett i uppdrag till regionala varselsamordnare i 21 län att för regeringens räkning samordna insatser lokalt och regionalt. Uppdraget har getts till landshövdingen och regionala politiska företrädare i de län där de har ansvaret för regionala tillväxtfrågor. De regionala varselsamordnarnas uppdrag handlar framför allt om att möta de företag och människor som drabbas av varsel och nedläggningar. Genom att samordna aktörer och befintliga resurser på lokal och regional nivå ska arbetet säkerställa att Sverige stärker sin konkurrenskraft. Regeringen har vid ett flertal tillfällen fört en samlad dialog med samordnarna. De förslag som de regionala varselsamordnarna rapporterat till regeringen har behandlats inom berörda departement. Drygt 200 förslag har inkommit inom områden som arbetsmarknad, utbildning, infrastruktur, näringslivsutveckling, kommunernas ekonomi och finansiella marknader. Ungefär en tredjedel av förslagen har regeringen hörsammat och genomfört, en tredjedel behandlas vidare och en tredjedel är förslag som inte är regeringens ansvar eller inte bedöms vara aktuella i den här situationen. Arbetssättet med regionala varselsamordnare har fallit väl ut. Arbetet organiseras i regel med utgångspunkt i de partnerskap och samverkansgrupper som är etablerade inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. De åtgärder och planer som genomförs bygger i stor utsträckning på de regionala strategier och program som sedan tidigare tagits fram i breda partnerskap och därmed är förankrade i länen. Varselarbetet har visat värdet och betydelsen av långsiktiga regionala strategier som grund för snabba beslut om åtgärder i en krissituation. Samordnarnas arbete har bidragit till kraftsamling och framtidstro bland lokala och regionala aktörer i tider av oro och kris.

Uppföljningsrapporten 2009 är uppdelad i tre huvudavsnitt – Makroekonomisk politik, Mikroekonomisk politik och Sysselsättningspolitik. Under respektive rubrik, som samlar en eller flera riktlinjer, redovisas politikens målsättningar och inriktningar och de åtgärder som regeringen vidtagit för att uppnå dem. Uppföljningsrapporten fokuserar på de huvudsakliga åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av den finansiella och ekonomiska krisen. Samtliga åtgärder finns redovisade i budgetpropositionen för 2010.

2¶Makroekonomisk politik

Som ett litet öppet och handelsberoende land har Sverige drabbats hårt av den djupaste och mest utbredda lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen. På kort tid har BNP rasat dramatiskt. Resursutnyttjandet är lågt och fortsätter att sjunka. Sysselsättningen har fallit kraftigt. Varsel och arbetslöshet har ökat. De offentliga finanserna har försvagats väsentligt. BNP bedöms falla med drygt 5 procent 2009. Återhämtningen bedöms bli långsam.

Regeringar och centralbanker runt om i världen har vidtagit exceptionella åtgärder för att dämpa krisen och förhindra en kollaps. Styrräntorna har sänkts till historiskt låga nivåer. Omfattande finanspolitiska åtgärdspaket har genomförts för att stimulera efterfrågan och stödja det finansiella systemet. Åtgärderna har medfört en väsentlig förbättring på de finansiella marknaderna och lindrat fallet i den globala efterfrågan.

Under 2010 bedöms Sveriges viktigaste exportmarknader börja växa igen, om än svagt. Den samlade efterfrågan väntas dock växa så långsamt att sysselsättningen fortsätter att minska under 2010 för att stabiliseras först runt årsskiftet 2010/2011.

Ekonomiska nyckeltal, årlig procentuell förändring om annat ej anges

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

BNP 4,2 2,6 -0,2 -5,2 0,6 3,1 3,8

1 Sysselsatta 2,0 2,5 1,2 -2,6 -3,5 -0,5 0,9

2 Arbetslöshet 7,1 6,1 6,2 8,8 11,4 11,6 10,9

3 Timlön 3,1 3,3 4,3 3,1 2,0 1,9 2,3 KPI, årsgenomsnitt 1,4 2,2 3,4 -0,4 0,4 0,8 1,8

4 Finansiellt sparande 2,4 3,8 2,5 -2,2 -3,4 -2,1 -1,1 Statsskuld, procent av BNP 42,1 36,4 33,6 37,8 40,4 40,6 40,3 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 1. 15–74 år. 2. Som andel av arbetskraften, 15–74 år. 3. Mätt enligt konjunkturstatistiken. 4. Offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP.

Den ekonomiska politiken

Finanskrisen och den efterföljande djupa lågkonjunkturen har föranlett Sverige – EU:s medlemsstater – att vidta ett flertal åtgärder. Krisen har mildrats genom åtgärder som stabiliserat den finansiella marknaden samt

genom åtgärder som motverkar fallet i resursutnyttjandet och sysselsättningen, samtidigt som de bidrar till att öka arbetsutbudet och arbetskraftens anställningsbarhet när konjunkturläget förbättras. Åtgärderna ligger alltså i linje med de ”points to watch” som kommissionen och Europeiska rådet antagit avseende Sverige.

Genom att värna starka offentliga finanser i goda tider har Sverige haft utrymme att kraftigt lägga om finanspolitiken till en av de mest expansiva i EU. Omläggningen har skett samtidigt som den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna har värnats. Sammantaget bedöms de aktiva (diskretionära) åtgärderna leda till att BNP-nivån 2010 blir cirka 1,7 procentenheter högre än om de inte vidtagits och att antalet sysselsatta blir omkring 52 000 fler än vad som annars hade varit fallet. Härutöver bidrar de s.k. automatiska stabilisatorerna, som är förhållandevis starka i Sverige, med en kraftig stimulanseffekt. Sålunda bedöms dessa stabilisatorer bidra till att BNP-nivån 2010 blir cirka 1,4 procentenheter högre än vad som annars hade varit fallet (43 000 fler sysselsatta).

Sverige står liksom en rad andra länder inför hotet att en växande arbetslöshet biter sig fast på en hög nivå och förvandlas till ett växande utanförskap. Att få fler i arbete, begränsa utanförskapet och förhindra att arbetslösheten biter sig fast samt att värna välfärdens kärnverksamheter är de viktigaste målen i den ekonomiska politiken i Sverige. Samtidigt innebär politiken att den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna ska tryggas.

2.1¶Ekonomisk stabilitet, ekonomisk och finanspolitisk hållbarhet samt ökad sysselsättning

• Riktlinje 1. Att säkerställa ekonomisk stabilitet

• Riktlinje 2. Att trygga ekonomisk och finanspolitisk hållbarhet

• Riktlinje 3. Att främja en tillväxt och sysselsättningsorienterad

samt effektiv resursfördelning

• Riktlinje 5. Att främja större samstämmighet mellan den makro-

ekonomiska politiken, strukturpolitiken och sysselsättnings-

politiken

Den ekonomiska politiken i Sverige utgår ifrån att de underskott som uppstår till följd av krisen måste vara tillfälliga och hanterbara för att Sverige ska upprätthålla långsiktigt hållbara offentliga finanser. Sunda offentliga finanser ska upprätthållas i såväl goda som dåliga tider. En finanspolitik som inte är långsiktigt hållbar leder till en offentlig skulduppbyggnad som på sikt tvingar politiken att flytta fokus från åtgärder som bidrar till högre tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuldsanering.

Sverige gick in i krisen med ordning och reda i de offentliga finanserna. En viktig förklaringsfaktor till detta är det finanspolitiska ramverket som består av flera delar: ett överskottsmål för den offentliga sektorns sparande, utgiftstak för statens utgifter och ett kommunalt balanskrav. För regeringen är det centralt att politiken tar sin

utgångspunkt i detta ramverk även i rådande läge, då konjunkturläget försämras dramatiskt. Härmed upprätthålls förtroendet för politiken.

Stabilisering av de finansiella marknaderna

För att komma till rätta med den finansiella krisens akuta effekter prioriterade regeringen under förra hösten att snabbt vidta åtgärder för att få finansmarknaderna att fungera bättre genom att värna den finansiella stabiliteten. Det finansiella systemet har en central roll i ekonomin och ett minskat förtroende för systemet ger återverkningar i hela ekonomin. Utan en fungerande finansmarknad blir den övriga stabiliseringspolitiken dessutom mindre verkningsfull. Regeringens åtgärder riktade mot det finansiella systemet syftar till att upprätthålla stabiliteten och kreditförsörjningen samt att återskapa förtroendet för finansmarknaden.

Regeringen har föreslagit och riksdagen har beslutat om att genomföra följande för att möta finanskrisen: - Insättningsgarantin har höjts från 250 000 till 500 000 kronor. - En ny stödlag har införts som ger regeringen möjlighet att besluta om

kraftfulla åtgärder för att stabilisera finansmarknaden.

Med utgångspunkt i stödlagen har regeringen beslutat om: - Ett frivilligt garantiprogram som säkrar upplåningen hos system-

viktiga banker och finansinstitut. - Ett frivilligt kapitaltillskottsprogram för banker och andra institut för

att minska risken för en kraftig kreditåtstramning. - Möjlighet till bland annat tvångsinlösen av finansinstitut i akut kris. - En särskild stabilitetsfond och tillfört medel om 15 miljarder kronor.

Finanspolitiken

Utöver åtgärderna riktade mot den finansiella sektorn har regeringens krispolitik inriktats på att med kostnadseffektiva sysselsättningsskapande åtgärder stimulera efterfrågan och dämpa fallet i sysselsättningen. Åtgärderna kan därmed bidra till att både lindra krisens verkningar och påskynda en återhämtning.

Åtgärder under hösten 2008

Redan i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) presenterade regeringen en rad offensiva åtgärder på totalt 32 miljarder kronor – cirka 1 procent av BNP – för 2009. Åtgärderna omfattade bland annat sänkt skatt med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare samt för pensionärer, sänkta socialavgifter, stora satsningar på infrastruktur, sjukvård samt forskning och utbildning. Åtgärderna i budgetpropositionen för 2009 – vilka redovisades i den svenska nationella handlingsplanen hösten 2008 – gjorde att Sverige var bland de EU-medlemsstater som tidigt hade de mest kraftfulla stimulanserna mot krisen.

Åtgärder under vintern 2009

Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) ytterligare åtgärder på sammanlagt 8,4 miljarder kronor för 2009. Åtgärderna omfattade bland annat ytterligare infrastruktursatsningar och en skattereduktion vid reparation, om- och tillbyggnad samt förstärkta resurser till såväl korttids- som långtidsarbetslösa.

Åtgärder våren 2009

För att ytterligare mildra effekterna av den ekonomiska krisen föreslog regeringen i 2009 års tilläggsbudget ökade resurser till kommuner och landsting i form av ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för 2010. Vidare aviserades en permanent höjning av det allmänna statsbidraget till kommuner och landsting med 5 miljarder kronor från och med 2011. Härutöver vidtogs åtgärder på sammanlagt 2,7 miljarder kronor, vilka bland annat omfattade förstärkt stöd till korttidsarbetslösa genom ökade resurser för att stödja de arbetslösa i deras jobbsökande, fler praktikplatser samt fler utbildningsplatser. Även antalet platser i jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar utökades.

Åtgärder hösten 2009

Det förutsedda låga resursutnyttjandet framdeles och den fallande sysselsättningen motiverade regeringen att lägga fram ytterligare krisåtgärder i september 2009. Åtgärderna inriktades på att dämpa fallet i sysselsättningen, att förhindra att arbetslösheten biter sig fast och att värna välfärdens kärna. Sammantaget omfattar åtgärderna 32 miljarder kronor för 2010.

Åtgärder som dämpar fallet i offentligt finansierad sysselsättning är de mest kostnadseffektiva krisåtgärderna för att dämpa sysselsättningsfallet. Åtgärderna omfattade därför ökade resurser till kommuner och landsting, motsvarande 10 miljarder kronor, samt vissa infrastruktursatsningar om1 miljard kronor. Härutöver bestod åtgärderna av ökade resurser till rättsväsendet samt satsningar på hälso- och sjukvård, äldreomsorg och utbildning.

Efterfrågan och sysselsättningen stimuleras dessutom genom åtgärder som höjer hushållens disponibla inkomster. Ett fjärde steg i jobbskatteavdraget införs, egenavgifterna sänks för företagare, skatten sänks för pensionärer och bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs.

Jobbskatteavdraget är en central del i regeringens politik för att höja sysselsättningen varaktigt. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010 att jobbskatteavdraget byggs ut med 10 miljarder kronor. Förslaget är både strukturellt och stabiliseringspolitiskt motiverat. En förstärkning av jobbskatteavdraget innebär att det blir mer lönsamt att ta ett jobb. Det bidrar därför på sikt till en högre sysselsättning och ett minskat utanför-

skap. Jobbskatteavdraget bidrar till att fler personer stannar i arbetskraften under lågkonjunkturen samt förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget bidrar också till en högre sökaktivitet vilket också främjar en starkare sysselsättningsökning i nästa konjunkturuppgång. Dessutom leder skattesänkningen till högre disponibla inkomster, också för hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster. Dessa hushåll kan väntas konsumera en förhållandevis stor del av ökningen av de disponibla inkomsterna, vilket bidrar till en högre samlad privat konsumtion och efterfrågan. Detta dämpar sysselsättningsfallet och påskyndar vändningen uppåt på arbetsmarknaden.

Efterfrågestimulerande åtgärder kan bara dämpa nedgången i sysselsättningen, men räcker inte till för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Politiken kompletteras därför i budgetpropositionen för 2010 med andra satsningar som gör att arbetslösheten inte fastnar på en hög nivå samt främjar en stark och varaktig sysselsättningsökning i nästa konjunkturuppgång. Detta uppnås bäst genom satsningar som ökar de arbetslösas anställningsbarhet, gör det mer lönsamt att stanna kvar i arbetskraften och ta ett arbete samt förbättrar företagsklimatet. (Dessa åtgärder redovisas närmare i kapitel 4.)

Totalt kommer regeringen, för att möta krisen, sammanlagt ha satsat totalt cirka 48 miljarder kronor för 2009, motsvarande 1,6 procent av BNP och ytterligare 35 miljarder kronor för 2010, motsvarande 1,1 procent av BNP sedan sommaren 2008. Det överstiger klart EUkommissionens rekommendation på 1,2 procent av BNP. Det betyder att de åtgärder som regeringen vidtagit för att möta den ekonomiska krisen sedan sommaren 2008 uppgår till sammanlagt 83 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,7 procent av BNP.

För att säkra långsiktigt hållbara offentliga finanser är en stor del av krisåtgärderna temporära. Det gäller t.ex. de ökade resurserna till kommuner och landsting, fler aktiveringsåtgärder samt fler utbildningsplatser. Dessa satsningar planeras alltså att återtas när konjunkturläget förbättras, det kommunala skatteunderlaget stärks och behovet av utbildningsplatser minskar. Avsikten är att det offentliga finansiella sparandet ska öka till den målsatta nivån motsvarande en procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln.

Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna är centralt. Regeringen avser därför att föra en stram utgiftspolitik de närmaste åren så att underskotten i de offentliga finanserna blir tillfälliga och hanterbara. För att markera detta föreslås att utgiftstaket för 2012, exklusive tekniska justeringar, sätts 10 miljarder kronor lägre än den bedömning som gjordes i 2009 års ekonomiska vårproposition.

2.2¶En väl fungerande lönebildning

• Riktlinje 4. Att säkerställa en löneutveckling som bidrar till

makroekonomisk stabilitet och tillväxt

Det kraftigt försämrade arbetsmarknadsläget väntas leda till att löneökningarna från 2008 till 2009 blir begränsade och beräknas i stort sett sammanfalla med vad som överenskommits i centrala avtal på den 9

svenska arbetsmarknaden, dvs. cirka 3 procent. Efter 2009 förväntas löneförhandlingarna, som en följd av det förutsedda, fortsatt svaga, arbetsmarknadsläget, resultera i för svenska förhållanden historiskt låga löneökningar. Timlöneökningen beräknas sålunda begränsas till cirka 2 procent såväl 2010 som 2011.

Flera av de mekanismer som ger upphov till en varaktigt hög arbetslöshet kan delvis betraktas som lönebildningsproblem. Lönebildningen spelar en huvudroll när konjunkturen vänder uppåt. En ökad efterfrågan på arbetskraft leder då normalt till en kombination av ökad sysselsättning och högre löner. För en löneutveckling förenlig med god sysselsättningsutveckling är det centralt att lönebildningen tar hänsyn till arbetslösa arbetssökande. Det är därför en viktig uppgift för den ekonomiska politiken att underlätta och effektivisera lönebildningen. I arbetsmarknadspolitiken är det viktigt att se till att de arbetslösa effektivt konkurrerar om jobben dels genom att hjälpa de arbetslösa att upprätthålla eller förvärva färdigheter som gör dem anställningsbara, dels att hjälpa och förmå dem att effektivt söka arbete.

Regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder som syftar till att stimulera drivkraften att delta i arbetskraften. Jobbskatteavdraget är en viktig åtgärd i detta sammanhang. Avdraget ökar arbetsutbudet samt förbättrar lönebildningen och rörligheten på arbetsmarknaden. För att öka anställningsbarheten och därigenom främja en kraftig och snabbare sysselsättningsuppgång när konjunkturen förbättras har nya förslag lagts fram hösten 2009 som innebär temporära utbildningssatsningar, förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken genom ökat fokus på arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling, arbetsmarknadsutbildning samt intensifierade förmedlingsinsatser (coachning). Åtgärderna beskrivs närmare i kapitel 4.

3¶Mikroekonomisk politik

Sverige är en liten öppen ekonomi som påverkas av den globala lågkonjunkturen. Den mikroekonomiska politiken syftar till att stärka Sveriges tillväxtmöjligheter så att den svenska ekonomin dels klarar av de utmaningar som lågkonjunkturen för med sig, dels är väl rustad när konjunkturen vänder. Tillväxtmöjligheterna i svensk ekonomi är beroende av goda företags- och innovationsvillkor samt utbildning och forskning av hög kvalitet. Regeringen anser att arbetslinjen ska upprätthållas även i dåliga tider. Ett dynamiskt näringsliv i alla delar av landet där entreprenörer kan verka under goda förhållanden bidrar till att hålla sysselsättningen uppe och att stärka arbetslinjen. En framsynt energi- och miljöpolitik samt samhällsekonomiskt effektiva och miljömässigt hållbara transporter gör att den ekonomiska tillväxten kan gå hand i hand med en långsiktigt hållbar utveckling. Under Sveriges EU-ordförandeskap lyfts eko-effektiv ekonomi upp som ett samlat begrepp.

Regeringen har presenterat en omfattande stabilitetsplan för att minska återverkningarna av den finansiella kris som har spridit sig bland världens länder under det senaste året. Insättningsgarantin har höjts och regeringen har infört dels ett garantiprogram för medelfristig upplåning, dels ett kapitaltillskottsprogram för bankerna. För att finansiera krisåtgärderna har en stabilitetsfond inrättats. Vidare har resurserna hos marknadskompletterande offentliga finansieringsaktörer förstärkts för att möta företagens ökade behov av kapital.

Sverige har ökat takten i reformarbetet inom konkurrensområdet. Arbetet mot anbudskarteller fortlöper. Konkurrensreglerna kompletteras för att motverka att offentlig säljverksamhet snedvrider konkurrensen. Apoteksmarknaden har omreglerats. Ett vårdvalssystem kommer att införas. En ny lagstiftning för att öppna marknaden för persontrafik på järnväg för konkurrens kommer att träda i kraft. Regeringen kommer också att se över samägandet av kärnkraften liksom möjligheterna att öka konkurrensen på fjärrvärmemarknaden. Regeringen avser att under våren 2010 presentera satsningar på konkurrensförbättrande åtgärder med betydelse för samhällsekonomin.

För att underlätta kommersialiseringen av innovationer har innovationskontor vid högskolorna inrättats. Dessutom har industriforskningsinstituten omstrukturerats och tillförts ytterligare resurser. För att möta de reala effekterna av den ekonomiska krisen har regeringen från januari 2008 till februari 2009 gett i uppdrag till regionala varselsamordnare i 21 län att för regeringens räkning samordna aktörer och befintliga resurser på lokal och regional nivå för att säkerställa att Sverige bibehåller och stärker sin konkurrenskraft. Regeringen har hörsammat åtskilliga förslag inom områden som arbetsmarknad, utbildning, infrastruktur, näringslivsutveckling, kommunernas ekonomi och finansiella marknader. Regeringen har lagt en proposition med åtgärder för att möta den ekonomiska krisens effekter i fordonsindustrin, bl.a. satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet med inriktning 11

mot klimatanpassning. Dessutom avser regeringen att genomföra satsningar på bredband inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2007– 2013 som en del av den Ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Regeringen har även avsatt ytterligare resurser till drift och underhåll av vägar och järnvägar samt tidigarelagt infrastrukturinvesteringar.

3.1¶Förstärkta insatser för en konkurrenskraftig forskning

• Riktlinje 7. Öka och förbättra investeringar i forskning

• Riktlinje 8. Utveckla och stödja alla former av innovation

Regeringens mål är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld för att bidra till ökad ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. Forskningen ska vara av högsta internationella klass och den ska till stor del bedrivas inom områden som har eller har förutsättningar för att få betydelse för människors välfärd, samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

Svenskt näringsliv investerar i ett internationellt perspektiv betydande resurser på forskning och utveckling (FoU). År 2008 beräknas företag i Sverige med minst 50 anställda investera motsvarande 2,86 procent av BNP i FoU. Sveriges offentliga investeringar i FoU beräknas uppgå till 1 procent av BNP 2009. Sverige ligger därmed väl över den gemensamma målsättningen inom EU.

Forskning och utveckling

Regeringen beslutade hösten 2008 om en forsknings- och innovationsproposition, Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Propositionen beslutades därefter av riksdagen den 28 januari 2009 (bet. 2008/09:UbU4, rskr 2008/09:160).

Uppskattning offentliga medel till forskning 2009, miljarder kronor

Statliga medel 28,3 EU-medel 1,8 Kommuners och landstings medel 1,5 Stiftelser 1,3 Totalt 32,9

I forsknings- och innovationspropositionen presenterade regeringen en kraftfull satsning på forskning och innovation på sammanlagt 5 miljarder kronor för perioden 2009–2012.

Ett nytt initiativ i propositionen var det stöd till strategiska satsningar för att möta utmaningar på global nivå inom områden där svensk forskning håller världsklass samt satsningar som har betydelse för industrins konkurrenskraft. Efter en ansökningsomgång i konkurrens kommer regeringen att fatta beslut om vilka lärosäten som ska få huvuddelen av de strategiska medlen, totalt 1,8 miljarder kronor årligen. En del av medlen för de strategiska områdena kommer att satsas på

särskilda satsningar på forskningens infrastruktur kopplade till de strategiska områdena, t.ex. biobanker men även till stora forskningsanläggningar såsom synkrotronljusanläggningen Max IV. Av de ökade anslagen till lärosätena kommer cirka 25 procent att fördelas utifrån kvalitetskriterier.

De statliga medlen till forskning och utveckling beräknas uppgå till 28,3 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning med 2,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Utöver dessa medel beräknas investeringar göras i FoU med 1,3 miljarder kronor från de forskningsstiftelser som bildades med statliga medel i början på 1990-talet, med 1,8 miljarder kronor från EU:s forskningsmedel och med 1,54 miljarder kronor från kommuners och landstings medel för forskning. Sammantaget uppskattas de offentliga medlen till FoU uppgå till 32,9 miljarder kronor 2009. Detta beräknas motsvara en andel av BNP på cirka 1 procent.

Innovation och kommersialisering

Det svenska innovationssystemet rankas i topp i ett antal innovationsmätningar. I European Innovation Scoreboard 2008 ligger Sverige i topp, väl över genomsnittet i EU. Styrkorna i det svenska innovationssystemet återfinns bland annat i investeringsnivå och förmågan att skapa förutsättningar för innovationer. Det finns dock brister vad gäller förmågan att kommersialisera och nyttiggöra forskningsresultat. Tillväxten i det svenska innovationssystemet är också lägre än i ett flertal andra länder.

Kommissionen och Europeiska rådet framhöll i Framstegsrapporten från december 2008 som en ”points to watch” att Sverige skulle vinna på fortsatta satsningar på att kommersialisera FoU, att överväga andra styrmedel för innovation än sådana som är FoU-relaterade samt att föra innovationsystemet närmare marknadens behov.

I den forsknings- och innovationsproposition, Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) som regeringen lämnade hösten 2008 presenterades ett nytt mål för forskningspolitiken där forskning till nytta för näringslivets konkurrenskraft är en central del. Propositionen innehåller ett flertal olika insatser som bidrar till bättre förutsättningar för forskningsbaserad innovation och ökad kommersialisering och nyttiggörande av forskningsresultat. Lärosätena är viktiga aktörer och den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor behöver komma näringslivet och samhället till nytta i högre grad än vad som är fallet i dag. Högskolelagen (1992:1434) har ändrats så att det sedan den 1 juli 2009 ingår i högskolans samlade uppgift att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. För närvarande utarbetas en lagrådsremiss om att införa en skyldighet för lärare vid högskolor att anmäla patenterbara uppfinningar till sin arbetsgivare. Regeringen presenterade även en satsning för att stimulera forskningsbaserade innovationer. Innovationskontor skapas vid ett antal lärosäten. Regeringen har även stärkt den långsiktiga finansieringen av Innovationsbron AB.

Industriforskningsinstituten ska verka för hållbar tillväxt genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. I propositionen Ett

lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) presenterades en satsning på instituten med 200 miljoner kronor för strategisk kompetensutveckling. I januari 2009 omvandlades det tidigare holdingbolaget IRECO Holding AB till Research Institutes of Sweden (RISE) Holding AB, med utökat mandat att verka för institutens utveckling. I slutet av 2009 beräknas SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB, att föras över från staten till RISE Holding AB.

För att stärka dels den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet och effektivitet, dels innovationsförmågan och förutsättningarna för strukturomvandling i näringslivet avser regeringen att tillsätta en utredning med uppgift att utreda förutsättningarna för hur offentliga aktörers investeringar bättre än i dag kan bidra till utvecklingen av nya kunskapsintensiva företag. Förutsättningarna för sådana program ska utredas inom verksamheter där offentliga aktörer har ansvar för större samhällssektorer såsom infrastruktur, energi och hälso- och sjukvård.

I november 2008 beslutade regeringen om en satsning med syfte att stimulera kommersialisering av innovationer inom hälso- och sjukvården. Satsningen har en total omfattning på minst 40 miljoner kronor under tre år.

I december 2008 lade regeringen fram propositionen Staten som huvudman för bolag med verksamhet avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordonsklustret m.m. (prop. 2008/09:95). Propositionen innehåller en kraftfull satsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret om totalt 3 miljarder kronor. Bakgrunden till detta är att det finns ett behov av att utveckla nya motorer och bränslen för en mer klimatanpassad fordonsindustri och transportsektor. Forskning och innovation spelar en viktig roll för att ställa om industrin mot en mer klimatanpassad produktion och att behålla nationell konkurrenskraft.

I budgetpropositionen för 2010 aviserade regeringen en treårig satsning om 20 miljoner kronor per år för att främja unga innovatörer i samverkan med utbildningsinstitutioner, företag och företagarorganisationer.

Immaterialrättsligt skydd

De immateriella rättigheternas betydelse för tillväxten i samhället har ökat väsentligt. Därför har ett förstärkt skydd för dessa rättigheter hög prioritet för regeringen. Många åtgärder på detta område har redan vidtagits och nya är på gång.

Under 2008 gjordes ändringar i patentlagen som innebar dels betydande lättnader i översättningskraven för europeiska patent, dels att det infördes en möjlighet att skicka in patentansökningar till Patent- och registreringsverket elektroniskt. Båda dessa reformer gör det billigare och enklare för företag att skydda sina uppfinningar och bidrar därmed till att ytterligare stimulera investeringar i forskning och utveckling.

För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en ny varumärkeslag och omfattande ändringar i firmalagen. En proposition är planerad under våren 2010. Förslaget innebär en rad förbättringar och förenklingar för sökande och innehavare av varumärken och firmor. I takt med informationssamhällets framväxt, och inte minst då kulturella och andra

kreativa näringar ökat i betydelse, har upphovsrätten hamnat alltmer i fokus. I samband med genomförandet av EG-direktivet om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område (dir. 2004/48/EG) infördes den 1 april 2009 en möjlighet för domstol att besluta om att en Internetleverantör ska ge rättighetshavare information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer, som använts för att begå upphovsrättsintrång. Syftet med bestämmelserna är att förbättra förutsättningarna för lagligt tillhandahållande av upphovsrättsligt skyddat material via Internet och minska upphovsrättsintrången. I samma syfte och för att bidra till utvecklingen av lagliga användarvänliga tjänster initierade regeringen vidare under 2008 branschsamtal mellan bl.a. rättighetshavare och Internetleverantörer.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av upphovsrättslagens bestämmelser om upphovsrättens övergång och se över vissa frågor om avtalslicenser samt se över upphovsrättslagen i redaktionellt och språkligt hänseende. Uppdraget ska – vad avser de två första frågorna – redovisas senast den 31 januari 2010 och i övriga delar senast den 31 januari 2011.

3.2¶Ett hållbart informationssamhälle för alla

• Riktlinje 9. Att underlätta spridning och användning av

informations- och kommunikationsteknik

Målet för den svenska IT-politiken är att Sverige ska vara ett hållbart informationssamhälle för alla. De åtgärder som vidtas inom politiken för informationssamhället syftar till att skapa goda förutsättningar för väl fungerande marknader och effektiv konkurrens. I jämförelse med övriga europeiska länder har svenska företag en fortsatt mycket hög IT-mognad. Hela 96 procent av företagen med 10 eller fler anställda använder datorer och Internet. Även andelen individer med tillgång till Internet i hemmet ligger på en relativt hög nivå. I åldrarna 18 till 74 år hade 88 procent tillgång till Internet i hemmet enligt uppgifter från 2009.

Under 2008 infördes möjlighet till stöd vid anläggning av kanalisation vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur, exempelvis genom att lägga tomrör för IT-infrastruktur samtidigt som elnät grävs ner. Regeringen avser också att genomföra satsningar på bredband inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2007–2013 som en del av den Ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Insatserna ger möjlighet att i det lokala utvecklingsarbetet öka tillgången till bredband.

Frekvensutredningen (SOU 2008:72) föreslår effektivare och mer ändamålsenliga regler för tillståndsgivning med marknadsmässig tilldelning av frekvenser och statlig upphandling där marknaden misslyckas. Betänkandet är remitterat och regeringen avser att lämna en proposition under 2010. En modernisering av regelverket ska bidra till den samlade samhällsnyttan genom förbättrade möjligheter till utveckling och innovation.

Den elektroniska förvaltningsutvecklingen har ett ständigt ökat behov av IT och elektronisk kommunikationsteknik, vilket ställer stora krav på säkerhet, tillgänglighet och robusthet. Regeringens strategi för 15

elektronisk förvaltningsutveckling bygger bl.a. på att statliga myndigheter ska sträva mot gemensamma öppna standarder och principer för utnyttjande av IT och elektronisk kommunikation, vilket ytterst kommer individer och företag till nytta samt underlättar samarbetet mellan myndigheter. Genom ett ökat utbud av elektroniska tjänster för företag kan det offentliga också bidra till företagens effektivisering. För att genomföra regeringens handlingsplan för eförvaltningsutvecklingen som beslutades i januari 2008 och leda och samordna e-förvaltningen inrättade regeringen en E-delegation under 2009 (dir. 2009:19). Dess första uppgift är att utforma förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning och bland annat föreslå riktlinjer för hur den offentliga sektorns utveckling av e-tjänster ska kunna stödja övergången till ny teknik. Förslaget ska redovisas till regeringen senast den 30 september 2009. Post- och telestyrelsen (PTS) har redovisat statistik som belyser utbyggnad av mobila kommunikationsnät. Samtliga tillståndshavare som har täckningskrav lever upp till dessa, i vissa fall med god marginal. Operatörerna har under 2009 inlett fler samarbeten om nätutbyggnad.

Tjänstetillhandahållandet har på bred front utökats med mobila bredbandstjänster och antalet abonnemang för mobil bredbandsanslutning har ökat kraftigt. De tillstånd i frekvensbandet 2500-2690 MHz som tilldelades efter en auktion under våren 2008 kommer med stor sannolikhet att användas för just denna typ av tjänster och därmed ge konsumenter ökad tillgång till mobila kommunikationstjänster med hög kapacitet. Härutöver har operatörerna genom Post- och telestyrelsens beslut i mars 2009 fått möjlighet att erbjuda även mobila bredbandstjänster i det s.k. 900-bandet (880-915 MHz och 925-960 MHz). Två av operatörerna som har tillstånd i detta band har också informerat om sina planer på att använda bandet för mobila bredbandsnät med hög överföringshastighet.

Regeringen fattade den 19 december 2007 beslut om den s.k. digitala dividenden, det vill säga de frekvenser som frigörs för annan användning vid övergången från analog till digital marksänd tv. Beslutet innebar att frekvensutrymmet 790-862 MHz frigörs för andra tillämpningar än tv. Beslutet har följts av flera andra länder inom EU och kommissionen har publicerat förslag som innebär att medlemsstaterna ska vara skyldiga att använda bandet på detta sätt. PTS har fått i uppdrag att ta fram en planeringslösning som ska göra det möjligt att licensiera de frigjorda frekvenserna enligt lagen om elektronisk kommunikation och enligt den tidplan som myndigheten publicerat planerar man att tilldela tillstånd under hösten 2010. Beslutet är av stor vikt för kommunikationssektorn eftersom det rör sig om ett förhållandevis stort frekvensområde som har särskilt goda egenskaper för att erbjuda mobila tjänster med god geografisk täckning.

Den 1 juli 2008 förändrades lagen om elektronisk kommunikation så att PTS kan ålägga den dominerande aktören som driver, förvaltar och tillhandahåller det s.k. kopparaccessnätet att skilja detta från övrig verksamhet, främst försäljning av abonnemang till slutkunder. Ett beslut om sådan s.k. funktionell separation måste föregås av gedigen utredning och samråd med marknadens parter och bl.a. Konkurrensverket. Innan beslut fattas av PTS måste också kommissionen lämna sitt godkännande. 16

Lagen ger också den dominerande operatören en möjlighet att istället frivilligt erbjuda sig att genomföra en funktionell separation. Sådan frivillig separation kan godtas av PTS i ett beslut.

3.3¶Öppna fungerande marknader i en hållbar ekonomi

• Riktlinje 10. Stärka den industriella basens konkurrensfördelar • Riktlinje 12. Utvidga och fördjupa den inre marknaden • Riktlinje 13. Säkerställa öppna och konkurrenskraftiga

marknader i och utanför Europa

En av de ”points to watch” som kommissionen och Europeiska rådet antagit avseende Sverige är att fortsätta arbetet med att öka konkurrensen, särskilt inom servicesektorn. Regeringens politik syftar till öppna fungerande marknader med god konkurrens. Detta är en förutsättning för långsiktigt hållbar tillväxt. Den pågående lågkonjunkturen är inte skäl att avvika från denna politik; tvärtom är det viktigt att alla marknader fungerar väl när konjunkturen vänder. Att säkerställa öppna marknader är grunden för Sveriges agerande såväl inom ramen för EU som i WTO-arbetet. EU:s inre marknad är motorn för tillväxt och jobbskapande och därmed en av grundstenarna i det europeiska samarbetet.

Regeringens mål är att skapa hållbar tillväxt genom nya och växande företag och nya jobb. Innovation och kreativitet ska stimuleras, bl.a. genom den handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som regeringen beslutat om hösten 2009. Möjligheterna för nya aktörer och till ökad valfrihet behöver förbättras, inte minst inom välfärdsområdet. För att regeringens mål ska uppnås måste marknadernas funktionssätt säkerställas. Näringspolitiken bidrar till detta samtidigt som omställningen i näringslivet till en mer hållbar utveckling främjas. Begreppet eko-effektiv ekonomi som förenar näringspolitiken med klimat- och energiutmaningarna är värdefullt att tillämpa i Sverige och EU.

Regeringen inrättade år 2006 Globaliseringsrådet. Rådet har nu avslutat sitt arbete och rekommenderar i sin slutrapport regeringen och hela samhället att ge frågor om konkurrenskraft, omställningsförmåga och attraktivitet högre prioritet så att Sverige ska kunna dra största möjliga nytta av globaliseringen.

Säkerställa öppna och konkurrenskraftiga marknader i och utanför

Europa

Regeringens politik, såväl nationellt som internationellt, har fortsatt varit att motverka hinder som försvårar tillträdet till marknader samt att säkerställa konkurrens på lika villkor. En förutsättning för sund konkurrens är en restriktiv syn på användningen av offentliga stöd till företag. Marknadens förtroende för regelverk och tillsyn måste vara stort.

Sverige har fortsatt att driva en politik baserad på utgångspunkten att ökad handel och ekonomisk integration är en av de starkaste driv-

krafterna för ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Att säkerställa och fortsätta arbetet med att öppna marknader såväl inom som utanför EU är därmed en grundläggande del i Sveriges handelspolitik. Dessa principer är vägledande i Sveriges fortsatta arbete inom bl.a. WTO, i EU:s förhandlingar om bilaterala och regionala frihandelsavtal samt i arbetet med EU:s strategi för marknadstillträde.

En framåtsyftande politik för ökad frihandel och extern öppenhet är fundamental för att främja tillväxt, jobbskapande och konkurrenskraft inom EU. Den externa handeln har dock hittills haft en undanskymd roll i EU:s tillväxtstrategi. Att en EU-strategi för tillväxt och sysselsättning också ska ha en tydlig extern dimension som tar hänsyn till den externa handeln är en självklarhet och en fråga som Sverige driver inom EUarbetet. Under det svenska ordförandeskapet hösten 2009 är detta en prioriterad fråga inom handelspolitikens område.

Sverige i en fungerande inre marknad

EU:s inre marknad kännetecknas av fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. En väl fungerande inre marknad är motorn för tillväxt och jobbskapande och därmed en av grundstenarna i det europeiska samarbetet. För att EU:s inre marknad ska fungera i praktiken krävs att samtliga länder genomför beslutade direktiv och regleringar. Regeringen har därför under perioden prioriterat ett korrekt genomförande och en korrekt tillämpning av EG-rätten. Kommissionens rekommendation från den 30 juni 2009 om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion kommer att prägla arbetet framöver. Särskilt prioriterat är ökad information om den inre marknaden, bättre tillämpning av regelverket och att undanröja handelshinder.

Sverige fortsätter att uppfylla EU:s målsättning för genomförande av inremarknadsdirektiv och redovisade i juli 2009 att 99,4 procent av direktiven är genomförda (ett genomförandeunderskott på 0,6 procent). Därmed uppfyller Sverige målet om 1 procents genomförandeunderskott. Arbetet med genomförande av direktiv i tid är en svensk prioritering. En viktig prioritering för hela EU är dock att samtliga direktiv genomförs i samtliga länder så att den inre marknadens fulla potential kan utnyttjas. Den senaste mätningen visar att cirka 6 procent av alla inremarknadsdirektiv ännu inte har genomförts i samtliga medlemsstater. Inremarknadsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen (SOU 2009:71) den 3 september 2009. Utredningen föreslår ett sammanhållet och förenklat horisontellt regelverk för varor och tjänster, inklusive anpassning av svensk rätt till det s.k. varupaketet. Utredningen lägger också fram förslag och överväganden om bl.a. ett ökat genomslag för EGfördragets grundprinciper om fri rörlighet, en synligare svensk inremarknadsmyndighet, tydligare roll och ansvar för kommuner och landsting, kompetens- och informationsinsatser avseende den inre marknaden samt bättre villkor för företag. Förslagen i utredningen kommer att följas upp med bl.a. propositionsarbete under 2009 och 2010.

Åtgärder har vidtagits för att förstärka det kontinuerliga arbetet med att informera om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande på varuområdet både till förvaltning och näringsliv. Principen innebär att

om en vara är godkänd i ett EU-land ska den också ha fritt tillträde till andra EU-länders marknader. En kontaktpunkt för varor utvecklas hos Kommerskollegium. Den svenska förordning som antogs under våren 2009 (2009:52) kommer behandlas som en del av uppföljningen av inremarknadsutredningen.

I inremarknadsutredningens förslag om ett horisontellt regelverk ingår anpassningar till EG-förordning 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll, såväl i materiellt avseende som för den lagtekniska strukturen. De svenska marknadskontrollmyndigheterna har inför ikraftträdandet av denna förordning också förberett anpassningar i sak, bl.a. inom ramen för samordningsorganet Marknadskontrollrådet. Det nationella ackrediteringsorganet SWEDAC har även efter ett regeringsuppdrag påbörjat utvecklingen av en webbportal för information till allmänhet och företag om bl.a. CE-märkning och marknadskontroll.

Arbetet med att genomföra EU:s tjänstedirektiv har resulterat i att regeringen i maj 2009 presenterade en proposition (2008/09:187) till riksdagen med förslag till ny lag om tjänster på den inre marknaden samt andra arrangemang för att genomföra tjänstedirektivet. Under hösten planeras ett stort antal utbildningstillfällen för de myndigheter som ska tillämpa de nya reglerna samt inrätta sig för elektroniska förfaranden genom kontaktpunkten för tjänster och det elektroniska informationssystemet IMI. Utvecklingen av den svenska kontaktpunkten för tjänster framskrider och Sverige har samrått med ett stor antal andra medlemsstater i utvecklingsarbetet som är tekniskt komplicerat.

Regeringen överlämnade 2008 en skrivelse till riksdagen om standardiseringens betydelse i en globaliserad värld. I uppföljningsarbetet kommer särskilt fokus ligga vid att identifiera vilka strategiska områden, i ett perspektiv av ökad konkurrenskraft, som Sverige bör satsa på.

Under våren 2009 nåddes en slutlig överenskommelse om det s.k. tredje inre marknadspaketet för el och naturgas inom EU. Regeringen tillsatte i april 2009 en utredning (dir. 2009:21) som ska föreslå anpassningar i svensk lagstiftning och regelverk i övrigt till de reviderade el- och gasmarknadsdirektiven, Europaparlamentets och rådets förordningar om villkor för tillträde till nätet för gränsöverskridande handel med el respektive naturgasöverföringsnäten, samt till den föreslagna förordningen om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter inom EU. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2010. Som ett viktigt steg i arbetet med att främja en effektiv, gränslös och hållbar nordisk elmarknad med god konkurrens och effektiv handel med omvärlden beslutade de nordiska energiministrarna i september 2008 om en nordisk färdplan som fokuserar på ytterligare harmonisering och integrering av elmarknaden.

Finansmarknadsåtgärder för att möta den ekonomiska krisen

När den finansiella krisen spred sig mellan världens ekonomier försämrades funktionerna i det finansiella systemet avsevärt. För att minska återverkningarna på svensk ekonomi beslutade regeringen tidigt

att vidta ett antal stabiliserande åtgärder för att återställa förtroendet för det finansiella systemet.

I oktober 2008 presenterade regeringen en omfattande stabilitetsplan med såväl omedelbara åtgärder som en omfattande stödlagstiftning (2008:814). Stödlagen gör det möjligt för regeringen att med kort varsel lämna olika former av stöd till kreditinstitut, för att undvika en allvarlig störning i det finansiella systemet. Riksgäldskontoret utsågs till regeringens stödmyndighet, med ansvar för att genomföra de beslutade åtgärderna. Finansinspektionen fick ett särskilt uppdrag att regelbundet kontrollera att stödåtgärderna även kommer hushållen och företagen till del.

Som en första åtgärd höjdes insättningsgarantin, (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, rskr. 2008/09:16) i syfte att stärka insättarnas förtroende och upprätthålla en stabil inlåning. Garantin omfattar insättningar på alla typer av konton utom det individuella pensionssparandet (IPS).

För att underlätta finansieringssituationen för solventa institut och stärka stabiliteten på de finansiella marknaderna införde regeringen ett garantiprogram för medelfristig upplåning. Syftet är att underlätta för banker att finansiera sig på olika löptider och därmed skapa bättre förutsättningar för hushåll och företag att låna pengar till rimliga villkor. Programmet har en ekonomisk ram på 1 500 miljarder kronor och gäller fram till och med den 30 april 2010. Fram till den 15 juni 2009 hade åtta kreditinstitut gått med i programmet. Den totala summa som garanterats vid detta datum var 353 miljarder kronor. Bedömningen är att programmet har haft en stabiliserande effekt på de finansiella marknaderna och därmed kommit alla aktörer tillgodo. Som exempel kan nämnas ökade emissionsvolymer på obligationsmarknaden under våren, även för institut utanför garantiprogrammet.

I osäkra tider kan det vara svårt att ta in nytt ägarkapital samtidigt som kraven på bankerna ökar att göra just detta. Regeringen beslöt därför att i februari 2009 införa ett kapitaltillskottsprogram som riktar sig till solventa banker och andra kreditinstitut, som bedöms vara viktiga för den finansiella stabiliteten. Syftet var att undvika en kreditåtstramning i ekonomin genom att öka bankernas förmåga att förse hushåll och företag med krediter till rimliga villkor.

Kapitaltillskottsprogrammet omfattar maximalt 50 miljarder kronor och löper fram till och med den 17 februari 2010. Hittills har 5,6 miljarder kronor använts inom ramen för programmet. Regeringens bedömning är att programmet har haft en stabiliserande effekt på marknaden och bidragit till att bankernas finansieringssituation förbättrats det senaste halvåret. Att så få institut har ansökt om kapitaltillskott är troligtvis en följd av att programmen i första hand har utformats för att stimulera marknadslösningar.

Stödlagen gör det också möjligt för staten att ingripa om ett finansiellt institut skulle få så omfattande problem att det finns risk för en allvarlig störning i det finansiella systemet. Det finns ett brett mandat att vidta de stödåtgärder som situationen kräver, även om institutet i fråga inte har ansökt om stöd. Oavsett hur stöden utformas är det i första hand ägarna och de som bidragit med riskkapital som ska stå för eventuella förluster.

För att finansiera krisåtgärderna inrättades en stabilitetsfond. Regeringen beslutade den 8 oktober om en proposition Stabilitetsavgift (prop. 2009/10:30) om att införa en s.k. stabilitetsavgift. Förslaget innebär att banker och kreditinstitut ska betala en avgift för att finansiera den stabilitetsfond som kan användas för att hantera finansiella kriser. Därigenom skapas ett långsiktigt hållbart finansieringssystem som ligger utanför statsbudgeten.

Ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv

Syftet med inriktningen mot en eko-effektiv ekonomi är att diskutera utifrån hur Sverige och Europa kan öka konkurrenskraften och samtidigt möta dagens utmaningar och gemensamma målsättningar inom klimatoch energiområdena. Goda exempel som belyser lönsamhets- och konkurrensfördelar i att minska sin miljöpåverkan i alla typer av företag lyfts fram.

I propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) presenterades stora satsningar på klimatrelaterad och teknisk forskning. Utöver detta har regeringen under året genomfört insatser inom miljöteknik som exportfrämjande, investeringsfrämjande, analys och kunskapsutveckling. I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:163) presenterades förstärkta satsningar på marknadsintroduktion av energieffektiv teknik samt åtgärder för att främja energitjänster.

Sverige driver ett aktivt arbete inom klimatpolitiken på både europeisk och global nivå, se vidareavsnitt 3.4.

En effektiv tillämpning av konkurrenslagstiftningen

Konkurrensverket har fortsatt arbetet mot anbudskarteller, och i maj 2009 avslutades också Sveriges hittills största kartellmål i Marknadsdomstolen. Sex av nio asfaltföretag dömdes att betala närmare en halv miljard kronor i konkurrensskadeavgift.

Konkurrensverket har granskat samarbeten inom branschorganisationer och konstaterar att var tredje branschorganisation ägnar sig åt verksamhet som kan komma i konflikt med konkurrensreglerna. Det handlar t.ex. om prisrekommendationer till medlemsföretag eller insamling och distribution av prisuppgifter, försäljning och kostnader. Konkurrensverket har intensifierat tillsynen av upphandlingsreglerna och lagt särskild vikt vid att uppmärksamma otillåtna direktupphandlingar, t.ex. vad gäller kommunernas upphandling av avfallstjänster där Konkurrensverket konstaterar att nästan vart tredje kommunalt avfallskontrakt inte upphandlats i konkurrens. Därutöver har Konkurrensverket i ett flertal ärenden granskat felaktiga upphandlingar där upphandlarna i vissa fall även trotsat domstolsbeslut.

Ökad konkurrens genom fler aktörer och ökad valfrihet.

Regeringen anser att det är angeläget att komma till rätta med de problem som uppstår när offentliga aktörer ägnar sig åt affärsverksamhet som 21

snedvrider konkurrensen på marknaden och därmed tränger undan privat näringsverksamhet. För att skapa förutsättningar för fler små företag att växa och bedriva verksamhet har regeringen under 2009 lämnat propositionen Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m. (prop. 2008/09:231) med förslag om att konkurrenslagen kompletteras med regler som innebär att staten, en kommun eller ett landsting kan förbjudas att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om den snedvrider förutsättningarna för effektiv konkurrens. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Den 1 januari 2009 trädde lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) i kraft. LOV reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill öka valfriheten och konkurrenspröva verksamheter genom att överlåta valet av utförare av äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvårdstjänster till brukaren eller patienten. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den leverantör som hon eller han uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Den 10 september 2009 beslutade regeringen om en lagrådsremiss enligt vilken Arbetsförmedlingen från och med den 1 december 2010 ska ha en skyldighet att erbjuda vissa nyanlända invandrare valfrihetssystem med etableringslotsar. Enligt förslaget kommer därmed även Arbetsförmedlingen att tillämpa LOV. Syftet med förslaget är att underlätta och påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet (se även avsnitt 4.2). Förslaget är i linje med kommissionens och Europeiska rådets ”points to watch” om att öka deltagandet på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund.

Den 1 januari 2010 träder ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i kraft, varigenom landstingen blir skyldiga att införa vårdvalssystem som ger allmänheten möjlighet att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. I dag finns sådana system i några landsting. Det nya vårdvalssystemet gör att reglerna för att välja primärvårdsutförare blir mer enhetliga än i dag. Företag och organisationer får bättre möjligheter att etablera en verksamhet inom primärvård och patienterna får fler vårdgivare att välja mellan. Alla vårdgivare som uppfyller kraven som respektive landsting beslutat om ska ha rätt att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Grunderna i ersättningssystemet ska vara att pengarna följer patientens val och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika.

Vårdvalssystemets effekter på konkurrensen ska noga utvärderas och Konkurrensverket har därför under 2009 och 2010 haft i uppdrag att följa införandet ur konkurrenssynpunkt för att säkerställa att offentliga och privata vårdgivare kan konkurrera på lika villkor.

Den 1 juli 2009 trädde ny lagstiftning i kraft som innebär en omreglering av apoteksmarknaden. Målet med omregleringen är att konsumenterna ska få ökad tillgänglighet till läkemedel, bättre service och större tjänsteutbud. Apoteket AB:s nuvarande monopol ersätts av ett system där den som får tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Statens ägande av Apoteket AB ska successivt minskas genom avyttring. 22

Motsvarande 150 apotek ska föras över till ett nytt statligt bolag och kunna ha enskilda entreprenörer som delägare. Ett särskilt omstruktureringsbolag ser fortsatt till att omstruktureringen av Apoteket AB sker transparent, konkurrensneutralt, oberoende och att det sker en marknadsmässig värdering inför en utförsäljning av apotek. Konkurrensverket ska på regeringens uppdrag följa och analysera utvecklingen på apoteksmarknaden under omregleringsperioden. Uppdraget ska slutrapporteras den 31 december 2009.

Den 1 november 2009 träder ny lagstiftning i kraft som innebär att detaljhandel med vissa receptfria läkemedel ska få bedrivas på andra platser än öppenvårdsapotek. Regleringen innebär i princip att en stor del av de mest efterfrågade receptfria läkemedlen görs tillgängliga i övrig handel.

Den 16 juni 2009 upphävdes SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på järnväg på kommersiell grund. Det är början på en process som innebär att marknaden för persontrafik på järnväg öppnas för konkurrens. Från och med den 1 juli 2009 är det öppet för helgtrafik och den 1 oktober 2009 öppnas hela det svenska järnvägsnätet för internationell persontrafik med rätt till cabotage. Innebörden är att ett företag som huvudsakligen utför internationell trafik för att ta upp och släppa av passagerare som inte passerar en landsgränd. Den 1 oktober 2010 öppnas marknaden helt för persontrafik på järnväg.

Vidare avser regeringen att under hösten 2009 återkomma till riksdagen med förslag som kan innebära att fordonsbesiktningsverksamheten kan utsättas för konkurrens från den 1 juli 2010.

Konkurrensverket har uppmärksammat att samägandet av kärnkraften innebär nackdelar ur konkurrenssynpunkt, eftersom de tre stora elbolagen tillsammans äger och kontrollerar all kärnkraft i Sverige samt att samägandet därför bör upphöra. Regeringen anser att en väl fungerande elmarknad stärker svensk konkurrenskraft och har stor betydelse för prisutvecklingen på elkraft såväl för företag som för hushåll. Regeringen har därför tillsatt två förhandlingsmän som har till uppgift att senast den 31 december 2009 lämna förslag till lösning avseende samägandet av kärnkraften.

Den 1 juli 2008 trädde den nya fjärrvärmelagen i kraft. En särskild utredare ska analysera förutsättningarna för ett lagstadgat tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten och därigenom skapa förutsättningar för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna. Om det bedöms lämpligt ska utredningen också lämna förslag till ett regelverk för tredjepartstillträde. Syftet är att ytterligare stärka fjärrvärmekundernas ställning samt att åstadkomma en effektivare värmemarknad med lägre fjärrvärmepriser och en förbättrad miljö.

Konkurrenspolitiken har ett brett angreppssätt som utgår ifrån att man måste ta vara på varje möjlighet att överväga konkurrensförbättrande åtgärder inom hela samhällsekonomin. Även om Sverige har en stark ekonomi och ett i internationellt perspektiv avreglerat och konkurrenskraftigt näringsliv är prisläget i Sverige högt inom många områden i jämförelse med andra länder, vilket kommissionen och Europeiska rådet pekade ut som en ”points to watch” för Sverige. En huvudsaklig orsak till detta är en bristande konkurrenssituation, vilket också gör att prisstegringar riskerar att bli mer märkbara och långvariga. Regeringen 23

ser därför behov av konkurrensförbättrande åtgärder på en rad områden och har med anledning av detta gett Konkurrensverket i uppdrag att lämna konkreta och rangordnade förslag på konkurrensförbättrande åtgärder. Den 31 mars 2009 slutredovisade Konkurrensverket 59 åtgärder för bättre konkurrens i Sverige som spänner över stora delar av samhällsekonomin. Att ta ett samlat grepp om konkurrensfrågorna är nödvändigt för att förbättra möjligheterna att driva igenom reformer som ger tydliga och långsiktiga resultat för hela samhällsekonomin. Ett arbete pågår för att omhänderta Konkurrensverkets åtgärdsförslag på bästa sätt. Regeringen avser att under våren 2010 närmare presentera de satsningar som görs på konkurrensförbättrande åtgärder med betydelse för samhällsekonomin.

Ökad konkurrens genom förbättrad offentlig upphandling

Regeringen avser att i en kommande proposition genomföra EG:s reviderade rättsmedelsdirektiv i svensk rätt (förslaget beskrivs närmare i Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30). Förslaget syftar bl.a. till att komma till rätta med fall då en upphandlande myndighet tecknar upphandlingskontrakt för att stänga möjligheten till överprövning. Förslaget behandlar även problemet med att det saknas effektiva rättsmedel mot otillåtna direkttilldelningar av kontrakt. En marknadsskadeavgift avseende otillåten direktupphandling föreslås införas samt att Konkurrensverket får talerätt i mål om marknadsskadeavgift. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2010. Förslaget innehåller även regelförenklingsförslag för upphandlingar såväl över som under tröskelvärdena i EG-direktiven.

Regional konkurrenskraft och stärkt utvecklingskraft i landsbygder

Den nationella tillväxten baseras på konkurrenskraftiga regioner och utgörs av summan av deras tillväxt.

Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 utgör den nationella strategiska referensramen (NSRF) för det regionala tillväxtarbetet. Regeringen pekar ut följande prioriteringar i strategin: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Dessa prioriteringar är vägledande för det regionala tillväxtarbetet samt styrande för de regionala och nationella strukturfondsprogrammen. Omställning till ett mer hållbart energisystem ses exempelvis som en möjlighet för att stärka den regionala tillväxten genom nyttjande av omställningen som drivkraft för teknik-, produkt och tjänsteutveckling. Regeringens nyligen beslutade handlingsplan för kulturella och kreativa näringar är också viktig för regional tillväxt. Under 2009 genomförs en strategisk uppföljning av strategin i syfte att belysa regeringens och regionernas konkurrenskraftsoch tillväxtarbete. Uppföljningen utgör även en avstämning av strategin enligt riktlinjer från kommissionen och kommer att överlämnas i december 2009. Regionala aktörer har i dialoger med Regeringskansliet särskilt lyft fram behovet av bättre nationell och regional samordning

mellan arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och regional tillväxtpolitik. Att kunna säkra regional kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud har blivit än mer aktuellt i samband med pågående lågkonjunktur.

Medel för regional projektverksamhet har beviljats på den regionala nivån av länsstyrelser, samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan. Den regionala projektverksamheten inom den regionala tillväxtpolitiken bedrivs i enlighet med de regionala utvecklingsprogrammen, de regionala tillväxtprogrammen och de regionala strukturfondsprogrammen för konkurrenskraft och sysselsättning. Den totala volymen av beslutade medel om regional projektverksamhet för 2008 uppgick till cirka 5 025 miljoner kronor. Av finansieringen kommer bl.a. 39 procent (cirka 2 miljarder kronor) från statliga medel, 36 procent (cirka 1,8 miljarder kronor) från EU-medel och 9 procent (cirka 466 miljoner kronor) från privat finansiering. Cirka 4 miljarder kronor har beslutats om för utveckling av entreprenörskap och innovativa miljöer, cirka 504 miljoner kronor för regionförstoring och ett utvecklat informationssamhälle, cirka 266 miljoner kronor för gränsöverskridande samarbete och cirka 245 miljoner kronor för kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud.

Under 2009 har regeringens beslutat om skrivelse 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Denna syftar till att landsbygdsperspektivet, där det är relevant, införlivas som en naturlig del i alla politiska områden. För att omvandla landsbygdernas resurser till hållbar tillväxt och sysselsättning krävs dock större insatser från politiken inom flera områden. Regeringens inriktning är därför att, när det är relevant, bättre än hittills införliva landsbygdsperspektivet som en naturlig del i alla politiska områden och att skapa mervärden genom samverkan mellan olika områden. Åtgärderna i strategin handlar om utveckling av vissa branscher som gruv- och mineralnäringen, turistnäringen, samt kulturella och kreativa näringar, ökad användning av förnybar energi även kopplat till möjligheter till entreprenörskap och sysselsättning i landsbygder, utredning om den framtida arbetskraftstillgången i landsbygder, fortsatt bredbandsutbyggnad, främjande kommersiell och offentlig service, samt främjande av företagande och entreprenörskap genom generella regelförenklingar. Landsbygdsprogrammet för Sverige 2007–2013 är ett viktig instrument i detta arbete. Programmet omfattar totalt drygt 35 miljarder kronor varav cirka 6 miljarder kronor till åtgärder för att diversifiera ekonomin och främja livskvaliteten på landsbygden. Bland de nationella prioriteringarna för programmet utmärks bland annat tydligt fokus på konkreta åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden och som stärker såväl lantbrukets som andra landsbygdsföretags konkurrensförmåga, ekonomisk bärkraft och bidrag till omställningen till ett hållbart samhälle och naturresursutnyttjande. Som en del i den Ekonomiska återhämtningsplanen för Europa beslutade Europeiska rådet under 2009 om att stärka landsbygdsprogrammen. Sverige arbetar nu med genomförandet av denna förstärkning som kommer att innebära att drygt 250 miljoner kronor satsas på bredband på landsbygden, se även avsnitt 3.2.

Det pågående regionala arbetet med energiomställning, som sker i samverkan med andra regionala program och planer, stärker arbetet för en hållbar regional tillväxt. I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen förstärkta medel under perioden 2010–2014 för det energirelaterade omställningsarbetet på regional nivå, bl.a. genom att medel tillförs länsstyrelsernas arbete med vidareutveckling av regionala klimat- och energistrategier samt ökat stöd för regionala samverkansprojekt kring energieffektivisering. Insatserna ingår i det femåriga energieffektiviseringsprogram som regeringen aviserade i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163) (se avsnitt 3.4). Samverkan mellan energistrategin och de regionala planerna och programmen stärker arbetet för en hållbar regional tillväxt.

Mot bakgrund av den lågkonjunktur Sverige befinner sig i har regeringen mellan januari 2008 och februari 2009 utsett regionala varselsamordnare för att möta behoven som uppstår och för att säkerställa Sveriges konkurrenskraft. Uppdraget är att samordna aktörer, befintliga resurser och insatser lokalt och regionalt. Varselarbetet har visat på värdet och betydelsen av fungerande regionala partnerskap och regionalt förankrade långsiktiga strategier som grund för snabba beslut om åtgärder i en krissituation. Arbetet har främjat samverkan och lett till att lokala och regionala resurser i större utsträckning samordnas och utnyttjas effektivare. Drygt 200 förslag har inkommit inom olika politikområden. Ungefär en tredjedel av förslagen har regeringen hörsammat och genomfört, en tredjedel behandlas vidare och en tredjedel är förslag som inte bedöms vara aktuella för regeringen i den här situationen. Av de förslag som regeringen hörsammat kan nämnas förstärkt utlåning till små och medelstora företag, förstärkt exportfinansiering via AB Svensk Exportkredit (SEK), insatser för fordonsindustrin med ett FoU-bolag, möjligheter till statliga kreditgarantier för lån i Europeiska Investeringsbanken samt undsättningslån för företag i ekonomiska svårigheter. Åtgärder inom andra områden avser exempelvis skatteavdrag för reparationer och ombyggnader, satsningar på infrastruktur, nystartsjobb, uppskov för arbetsgivare att betala skatt, kompetensutveckling och arbetspraktik, stöd till kommunsektorn för att värna välfärden och satsningar på matchning och coaching av arbetssökande inom arbetsförmedlingen. Regeringens stöd till bankerna har varit särskilt viktigt för att få den finansiella strukturen att fungera.

3.4¶Miljö- och klimatpolitik för hållbar tillväxt

• Riktlinje 11. Att främja ett hållbart användande av resurser och

stärka synergierna mellan miljöpolitik och tillväxt

I den Ekonomiska återhämtningsplanen för Europa pekade kommissionen på möjligheten att ställa om ekonomin och göra den ”grön”. Regeringen är övertygad om att klimatutmaningarna kan vändas till en möjlighet för Sverige. Begreppet eko-effektiv ekonomi som förenar näringspolitiken med klimat- och energiutmaningarna är 26

värdefullt att tillämpa i Sverige och EU. Ekonomiska styrmedel såsom utsläppshandel och skatter är viktiga verktyg för att bryta sambandet mellan utsläpp och ekonomisk tillväxt.

Sverige har genomfört insatser ifråga om ökad energieffektivitet i byggnader och eko-innovationer inklusive andra generationens biodrivmedel. Sverige vidtar löpande åtgärder också på många andra områden såsom vattenrening och bevarandet av den biologiska mångfalden.

Klimat

De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige uppgick år 2007 till 65,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket var 9,1 procent lägre än 1990. Under perioden 1990–2007 ökade samtidigt BNP med cirka 48 procent. De samlade utsläppen av växthusgaser har alltså i betydande grad avlänkats från den ekonomiska tillväxten. Sverige har också låga nationella utsläpp per capita och per BNP-enhet jämfört med de flesta andra industriländer. De förhållandevis låga utsläppen beror i hög utsträckning på en stor andel vatten- och kärnkraft i elproduktionen och en betydande användning av biobränslen, vilket i sin tur beror på den energi- och klimatpolitik som förts.

Utsläppen från de olika samhällssektorerna i Sverige har utvecklats mycket olika under perioden 1990–2007. I Sverige kommer numera de största utsläppen av växthusgaser från transporter och industrier. Utsläppen från el- och värmeproduktion och från uppvärmning av bostäder och lokaler är däremot mycket små jämfört med motsvarande utsläpp i andra industriländer.

Som ett led i att utveckla klimat- och energipolitiken och svara upp mot nödvändiga utsläppsmål presenterade regeringen i mars 2009 En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:162 och 2008/09:163) som antogs av riksdagen sommaren 2009 (bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300 och bet. 2008/09:NU25 rskr. 2008/09:301). Politiken innebär att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. För att nå målet avser regeringen att redan beslutade styrmedel ska kompletteras med utvecklade ekonomiska styrmedel på skatteområdet. Regeringen avser även att tidigt och fullt ut genomföra minskningar i enlighet med beslutade åtgärder inom EU. Därutöver kommer Sverige, inom ramen för det nationella målet, att genomföra utsläppsminskande åtgärder i andra länder, såsom gröna investeringar i utvecklingsländer eller insatser i andra EU-länder.

Det nationella delmålet för 2008–2012 ligger fast. Detta innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser under perioden 2008–2012 ska vara minst 4 procent lägre än utsläppen 1990.

Användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till år 2020, vilket har stor betydelse för bebyggelsens klimatpåverkan. Regeringen avser att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och därigenom minska klimatpåverkan. I propositionen En sammanhållen klimat- och

energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162) presenterade regeringen en handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030, vilken omfattar såväl skatteförslag som satsningar på förnybara drivmedel och alternativa tekniker. Med dessa och nedan redovisade mål och åtgärder för hållbar energi och hållbara transporter är regeringens inriktning att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Hållbar energi

Genom riksdagens beslut om propositionen En sammanhållen klimatoch energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301) har en rad nya mål för förnybar energi satts upp för Sverige. Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Inom transportsektorn ska andelen förnybar energi samma år vara minst 10 procent. Båda dessa mål utgår från de krav som ställs på Sverige inom direktivet om främjande av förnybar energi (dir. 2009/28/EG).

Användningen av förnybar energi ökar i alla sektorer beroende på en rad olika åtgärder, framförallt som en effekt av koldioxidskatten och elcertifikatsystemet. Sveriges andel förnybar energi i förhållande till slutlig energianvändning har ökat stadigt sedan början på 70-talet och uppgick år 2007 till 43,9 procent. Bioenergi och vattenkraft står för den största delen.

Riksdagen har sedan tidigare fastställt att målet för förnybar el inom ramen för elcertifikatsystemet innebär en ökning med 17 TWh till 2016 jämfört med 2002 års nivå. Regeringen har nyligen gjort bedömningen (prop. 2008/09:163) att ett nytt mål bör sättas till år 2020 motsvarande en ökning med 25 TWh jämfört med läget år 2002. Under år 2008 producerades totalt 14,2 TWh förnybar el inom ramen för elcertifikatsystemet, vilket bedöms vara i takt med riksdagens målsättning. Det största bidraget stod den biobränslebaserade elproduktionen för. Vindkraften ökade mest, med 39 procent jämfört med föregående år.

Förnybara drivmedel utgjorde 2007 cirka 4 procent av transporternas energianvändning, i första hand via låginblandning i bensin och diesel, motsvarande 3,6 TWh, en ökning med 0,9 TWh från året innan. För vindkraften har riksdagen år 2002 satt upp ett planeringsmål på 10 TWh till 2015. Riksdagen har under 2009 beslutat om en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh till år 2020 varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. I propositionen från mars 2009 Prövning av vindkraft (prop. 2008/09:146) föreslås flera ändringar för att underlätta utbyggnaden av vindkraft samt minska de administrativa kostnaderna och öka förutsägbarheten för företagen utan att sänka kraven på en rättssäker och noggrann handläggning. Ett exempel på föreslagna ändringar är att den samlade prövningen av vindkraftverken föreslås ske vid miljötillståndsprövningen och att de nuvarande kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak tas bort. Ett annat förslag på ändrade regler är att frågor om ledningsdragning som har tillståndsprövats enligt miljöbalken inte ska behöva prövas i ett ärende om nätkoncession för linje.

En mer effektiv energianvändning kan bidra till minskad klimatpåverkan. Genom riksdagens beslut om propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301) antogs ett nationellt sektorsövergripande energieffektiviseringsmål. Målet innebär att energiintensiteten uttryckt i termer av energianvändning per BNP ska minska med 20 procent till år 2020 jämfört med år 2008. I nämnda proposition presenterade regeringen även en nationell handlingsplan för energieffektivisering, vilken ska bidra till att uppnå det nationella energiintensitetsmålet samt det mål om 9 procents energibesparing till år 2016 i förhållande till det årliga energianvändningsgenomsnittet 2001–2005 som följer av direktivet om slutlig energianvändning och energitjänster (dir. 2006/32/EG).

I budgetpropositionen för 2009 avsatte regeringen 320 miljoner kronor under åren 2010–2011 för fortsatta insatser för energieffektivisering på lokal och regional nivå respektive insatser för hållbar energianvändning. Inom ramen för detta arbete har bl.a. Energimyndigheten presenterat flera konkreta verktyg och program för energieffektivisering i små och medelstora företag, vilket i dag finns utformat för den energiintensiva industrin och som visat på mycket goda resultat. Insatserna omfattar även exempelvis åtgärder för att främja marknadsintroduktion av energieffektiv teknik (särskilt i bostäder och lokaler) och kommunal energi- och klimatrådgivning.

I budgetpropositionen för 2010 tillförs dessa åtgärder ytterligare 255 miljoner kronor för 2012. Därtill avsätter regeringen 300 miljoner kronor årligen för finansiering av ett femårigt program för energieffektivisering under perioden 2010–2014, som en förstärkning och breddning av energieffektiviseringsinsatserna, utöver dagens politik. Programmet innehåller förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, insatser för information, rådgivning, stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik (särskilt för vägtransport och areella näringar), nätverksaktiviteter samt införande av ett stödsystem med energikartläggningscheckar.

Hållbara transporter

I den transportpolitiska målpropositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93), som riksdagen antog i mars 2009, framgår att transportpolitiken är en viktig del av regeringens politik för fler jobb och växande företag.

Utsläppen av koldioxid från inrikes transporter utgjorde närmare 32 procent av de samlade utsläppen i Sverige 2007. Kraftfulla åtgärder behövs för att reducera utsläppen från transportsektorn. Regeringen avser att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och därigenom minska klimatpåverkan.

För att stimulera och öka takten i en övergång till en mer miljöanpassad fordonspark föreslogs i propositionen En sammanhållen klimatoch energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162) bl.a. att nya miljöbilar befrias från fordonsskatt under de första fem åren. Den s.k. miljöbilspremien, som infördes 1 april 2007 för att under en avgränsad

tid påskynda ett marknadsgenomslag för miljöbilar i Sverige, ersätts därmed med en långsiktig skattebefrielse. Förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2010, men gälla retroaktivt och tillämpas för bilar som tas i bruk fr.o.m. den 1 juli 2009. En skillnad jämfört med miljöbilspremien är att skattebefrielsen inte bara gäller bilar som köps av privatpersoner utan även de som köps av företag, t ex förmånsbilar. Miljöbilspremien har haft den eftersträvade kraftfulla effekten, i april 2007 när miljöbilspremien infördes fanns det cirka 68 000 miljöbilar i Sverige, sommaren 2009 är antalet 228 000. Drygt 30 procent av nybilsförsäljningen utgörs av miljöbilar.

Genom förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor, skärptes från den 1 februari 2009 miljökraven ytterligare och det infördes långtgående trafiksäkerhetskrav. Huvudregeln är nu att alla personbilar som statliga myndigheter köper in eller leasar ska vara miljöbilar.

Miljöteknik

I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen, inom ramen för ett nytt femårigt program för energieffektivisering (2010–2014) förstärkta satsningar för att genom teknikupphandling och angränsande åtgärder för marknadsintroduktion främja utveckling, användning och spridning av ny energieffektiv teknik. Tonvikt läggs på energieffektiva vägtransportfordon samt energieffektiva maskiner inom de areella näringarna.

Eftersom utvecklingen av städer och tätorter har en stor inverkan på både klimat, konkurrenskraft och livskvalitet tillsatte regeringen hösten 2008 Delegationen för hållbara städer. Delegationen har ett brett uppdrag att under två år verka för hållbar stadsutveckling. Genom användande av integrerad, hållbar stadsplanering och ny miljöteknik kan städernas miljöpåverkan minskas samtidigt som attraktiva och konkurrenskraftiga miljöer skapas. Delegationen tar bland annat upp frågor kring hur ökad privat och offentlig samverkan kan uppnås samt hur kompetens kring arkitektur och stadsplanering ytterligare kan stärka och vara en del av klimatrelaterad miljöteknikexport. Delegationen hanterar och beslutar vidare om det ekonomiska stöd till utveckling av hållbara städer som infördes 2009. Sammanlagt finns 340 miljoner kronor under 2009 och 2010 tillgängliga för stöd till stadsutvecklingsprojekt som visar en särskilt stor potential för att minska klimatpåverkan, och som kan åstadkomma internationellt framstående attraktiva och hållbara stadsmiljöer att användas i demonstrationssyfte för att understödja samverkan och export. Den svenska kompetensen kring hållbar stadsutveckling och miljöteknik presenteras internationellt genom konceptet SymbioCity, som tagits fram av Exportrådet i samverkan med Regeringskansliet och miljötekniksektorn.

Regeringen och ett flertal myndigheter deltar också i olika internationella samarbeten kring hållbar stadsutveckling, bland annat i EU:s informella samarbete på området, FN:s UN-HABITAT samt OECD. Ett särskilt samarbete med Kina kring miljöteknik och hållbar stadsutveckling har inletts. För detta har en särskild samordnare utsetts av regeringen.

Regeringen arbetar aktivt för ett ökat internationellt samarbete också inom andra områden kring miljö- och energiteknik, bl.a. har avtal ingåtts med USA, Brasilien och Kina.

Klimatsatsning i utvecklingssamarbetet

Inom det internationella utvecklingssamarbetet har regeringen aviserat en särskild klimatsatsning om cirka 4 miljarder kronor under perioden 2009–2012. Målet är främst att på ett effektivt sätt bidra till långsiktiga insatser för anpassning till klimatförändringarna i de fattigaste länderna, men också att bidra till utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser, bl.a. genom ökad energieffektivisering, ökad tillgång till bättre teknik och alternativa energikällor samt återbeskogningsprojekt. Främst ska bidrag ske genom befintliga multilaterala initiativ men även i det bilaterala samarbetet, där Afrika står i fokus.

Regeringen tillsatte i oktober 2007 en internationell kommission för klimatförändring och utveckling. Syftet var att sätta ökat fokus på kopplingen mellan klimatförändringarna och utvecklingen i fattiga länder. En central uppgift var att säkerställa att framtida bistånd tar hänsyn till klimatpåverkan och risken för katastrofer i utvecklingsländerna. Resultatet av kommissionens arbete presenterades våren 2009. Kommissionen har fokuserat på anpassning till klimatförändringarna och dess kopplingar till riskreducering. I sin slutrapport framhåller kommissionen att anpassning är kontextspecifikt samt att det i arbetet för att bemöta klimatförändringarna är centralt att lyfta den lokala nivåns betydelse och den mänskliga dimensionen av anpassning till klimatförändringarna. Utvecklingssamarbetet bör användas katalytiskt för att generera andra typer av finansiering för anpassning; bistånd och icke-bistånd, offentliga och privata medel. Kommissionen menar att inga nya mekanismer och institutioner behövs, utan att styrning och samordning av de existerande måste stärkas.

Havspolitik

Under våren 2009 antog riksdagen propositionen En sammanhållen svensk havspolitik (prop. 2008/09:170, bet. 2008/09:MJU29, rskr. 2008/09:299). Inriktningen är att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. I propositionen presenterar regeringen bl.a. verktyg för att stödja utvecklingen av befintliga och nya verksamheter med anknytning till havet. Regeringen anger vidare prioriterade åtgärder som krävs för att öka sysselsättningen och utveckla företagsamheten och infrastrukturen inom de maritima näringarna.

Miljöanpassat omhändertagande – giftfria och resurssnåla kretslopp

Regeringen presenterade i mars 2008 en proposition om kemikalieregistrering (prop. 2007/08:80), med förslag till ändringar i de svenska kemikaliebestämmelserna när EU:s nya kemikalielagstiftning Reach 31

börjar tillämpas. Genom Reach stärks skyddet för människors hälsa och miljön, samtidigt som den europeiska kemikalieindustrins konkurrenskraft förbättras och utvecklingen av alternativa och säkrare ämnen främjas. Regeringen har dessutom påbörjat ett arbete med att omhänderta Reachutredningens slutbetänkande som överlämnades i juni 2008. I detta arbete ingår förslag till en organisation för effektiv tillsyn över hur Reach och övrig kemikalielagstiftning följs. En harmoniserad lagstiftning tillsammans med en effektiv tillsyn skapar förutsättningar för en god konkurrens för de berörda aktörerna som i detta fall är framför allt kemikalieindustrin.

Effektiva styrmedel

Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är av central betydelse för att framtida mål på klimat- och energiområdet ska kunna nås. Olika ekonomiska styrmedel ger olika incitament och för att de ska vara effektiva måste de samordnas. En viktig utgångspunkt för miljöpolitiska styrmedel är att de, i möjligaste mån, ska utformas så att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. De ska i största möjliga utsträckning vara kostnadseffektiva, teknikneutrala och administrativt enkla.

Regeringen har i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162) aviserat vissa strukturella förändringar av skattesystemet, i syfte att göra det enklare att genomföra träffsäkra och ändamålsenliga styrmedelsförändringar. Med utgångspunkt i den förändrade skattestrukturen har regeringen aviserat skatteförslag som bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt bidra till att målen för andel förnybar energi och ökad energieffektivisering kan uppnås.

För att undanröja eventuella informations- och kunskapsbrister bör skatter och utsläppshandel eller andra marknadsbaserade styrmedel kompletteras med andra styrmedel för att den svenska klimat- och energipolitiken ska förverkligas. I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:163) presenterades principer för och kompletterande åtgärder som behövs för att undanröja informations- och kunskapsbrister inom olika sektorer så att de marknadsbaserade styrmedlen ges förutsättning att fungera bättre. Arbetet med att undanröja kunskapsbrister på klimat- och energiområdet utvecklas successivt från övergripande information om klimatfrågan till mer specifik information och rådgivning till hushåll, fastighetsägare och företag inom olika branscher, kring potentialer och åtgärder för att minska energianvändningen och därigenom klimatpåverkan. Ett stödsystem för energikartläggning i små- och medelstora företag inrättas och förbättrade informationsportaler utvecklas för bl.a. byggnadssektorn. Regeringen främjar även möjligheterna att i detta arbete mobilisera och ta till vara den kunskap och handlingskraft som finns spridd hos olika aktörer i samhället på lokal och regional såväl som central nivå.

Miljöstyrningsrådet är en nyckelaktör för att driva arbetet med miljökrav vid offentlig upphandling framåt. Arbetsmetoder och kvalitetssäkring av hur miljökriterier tas fram och uppdateras har ytterligare utvecklats. I och med den pågående ekonomiska krisen har

Miljöstyrningsrådet ytterligare fokuserat på att ta fram vägledningar till offentliga upphandlare som möjliggör en kombination av ekonomisk och miljömässig vinst. Miljöstyrningsrådet har fortsatt att införa s.k. spjutspetskriterier i sitt arbete med miljökrav vid offentlig upphandling. Detta arbete innebär att miljökrav delas in i tre olika nivåer där den högsta nivån av miljöprestanda (spjutspetsnivå) försöker tangera den bästa miljötekniken som är tillgänglig på marknaden. På detta vis ges upphandlare möjlighet att stimulera marknaden till miljöinnovationer genom att ge fördel för dessa varor och tjänster i upphandling. Miljöstyrningsrådet har initierat ett s.k. innovationsforum, där olika intressenter möts för att diskutera utformningen av ett lämpligt spjutspetskriterium som är eftersträvansvärt och möjligt att uppnå. I juni 2009 beslutade regeringen om en förordning om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Här ställs bl.a. krav som ger ytterligare incitament för myndigheter att ställa miljökrav vid offentlig upphandling.

3.5¶Enklare och mer lönsamt att driva företag

• Riktlinje 14. Skapa ett mer konkurrenskraftigt företagsklimat och

stimulera privata initiativ genom regelförenkling

• Riktlinje 15. Främja en mer företagsvänlig kultur och att skapa

gynnsamt klimat för små och medelstora företag

Regeringen strävar efter att Sverige ska ha Europas bästa företagsklimat. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige är beroende av förutsättningarna för företag att starta, överleva och växa samt hur väl innovationspotentialen tas till vara. Mot bakgrund av konjunkturläget är det särskilt viktigt att understödja utvecklingen av företagandet i Sverige och prioritera åtgärder för att stimulera fler företag att växa.

I syfte att stärka företagens möjligheter att växa och verka på den globala marknaden avser regeringen att utarbeta en internationaliseringsstrategi med särskilt fokus på små och medelstora företag. Internationaliseringsstrategin ska leda till att fler små och medelstora företag vågar ta steget till internationalisering. Detta sker bl.a. genom en genomlysning av samtliga statliga åtgärder där det säkerställs att insatser är anpassade för de små och medelstora företagens behov.

Arbetet med att skapa bättre villkor för företag, inklusive regeringens regelförenklingsarbete, har fortsatt under året. Åtgärder vidtas för att underlätta för mindre företag att delta i offentlig upphandling. Politiken handlar också om att förbättra trygghetssystemen för företagare, stimulera kvinnors företagande och öka tillgången till kapital m.m.. Beträffande finansiering av nya, små och medelstora företag är ambitionen att samordna resurser, säkerställa geografisk närvaro, och tydligare definiera statens insatser på området.

Under 2008 startades drygt 58 400 nya företag i Sverige, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2007. Antalet företag startade av män minskade med 2 procent samtidigt som antalet företag som startades av kvinnor ökade med 3 procent. Andelen av de nystartade företagen 2008 som startades av enbart kvinnor var 32 procent och andelen företag som startades gemensamt av män och kvinnor var 6,5 procent. 33

Enklare att driva företag

Regeringens synsätt på regelförenklingsarbetet understryker sambandet mellan regelförenkling, tillväxt i ekonomin och ökad sysselsättning. Det omfattande regelförenklingsarbete som inleddes hösten 2006 har resulterat i att de verktyg som krävs för ett systematiskt regelförenklingsarbete nu är på plats. För första gången kan regeringen se ett trendbrott att de administrativa kostnaderna för företag minskar. Minskningen med 4 procent mellan 2007 och 2008 är dock endast ett steg i rätt riktning mot regeringens ambitiösa målsättning om att 2010 ska företagens administrativa kostnader ha minskat med 25 procent jämfört med 2006. Regeringen lämnade den 4 juni 2009 skrivelsen Regelförenklingsarbetet (skr. 2008/09:206) till riksdagen. I skrivelsen redogörs för regeringens regelförenklingsarbete som omfattar över 940 åtgärder. Under 2008 genomfördes eller avslutades drygt 290 förenklingsåtgärder. Regeringen lämnade ett nytt uppdrag till departementen och vissa statliga myndigheter i augusti 2009 att ta fram ytterligare underlag för regeringens handlingsplan avseende regelförenkling 2009. Ett arbete pågår avseende bl.a. processen runt den handlingsplan (dnr N2008/4837/MK) som ligger till grund för skrivelsen i syfte att nå större effektivitet och snabbare resultat avseende åtgärder m.m. I denna tydliggörs bland annat att de administrativa kostnaderna som följer av ett lagstiftningsförslag redovisas. Vidare säkerställs genom förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning att det viktiga fortgående arbetet med konsekvensutredningar av förslag till nya eller ändrade regler genomförs på likartat sätt i hela regelgivningskedjan. Ett regelråd inrättades 2008. Rådets uppgift är bl.a. att under regeringens och myndigheters beredningsprocess av lagar, förordningar och föreskrifter säkerställa att konsekvensutredningar håller erforderlig kvalitet. Regelrådet ska också granska utformningen av förslag till nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Rådet ska arbeta under en begränsad tid för att skynda på regelförenklingsarbetet. Rådets arbete ska utvärderas under 2009. Regelrådet har per den 2 september 2009 avgett yttrande över 135 förslag till nya eller ändrade regler. Av dessa har 61 tillstyrkts. Rådet har i 45 fall helt avstyrkt föreslagen reglering. I 61 fall har Rådets granskning utmynnat i kritik mot kvaliteten på genomförd konsekvensutredning.

Riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar i Regeringskansliet samt Riktlinjer för Regeringskansliets överlämnande av underlag till regelrådet som tillämpats från 15 juni 2008 respektive 1 oktober 2008 kommer att ligga till grund för utvärderingen under 2009 om Regeringskansliets arbete med konsekvensutredningar. Arbetet med mätningar av företagens administrativa kostnader är centralt i regelförenklingsarbetet och sker i nära samråd med näringslivet. Tillväxtverket har på regeringens uppdrag under 2008 uppdaterat vissa äldre mätningar. Resultat från mätningarna kan bl.a. användas för att simulera de administrativa kostnaderna i samband med framtagande av nya föreskrifter. Sverige är ett av de få länder som nu kan simulera kostnaderna. För närmare information om mätningarna hänvisas till skr. 2008/09:206.

I april 2009 lämnade Bolagsverket ett förslag om minskat uppgiftslämnande för företag genom ökad samordning mellan statliga myndigheter (dnr N2009/4509/MK). Utgångspunkten för regeringsuppdraget var att företagen bara ska behöva lämna en uppgift en gång till statliga myndigheter. Övriga myndigheter ska därefter inte behöva hämta in samma uppgift från företaget utan uppgiften ska vara tillgänglig för alla myndigheter.

Enklare redovisningsregler som beräknas sänka företagens kostnader bereds för närvarande i Regeringskansliet. Arbetet är främst inriktat på mindre företag och på att en proposition ska kunna beslutas kring årsskiftet 2009/2010.

I delbetänkandet Aktiekapital i privata aktiebolag (SOU 2008:49) föreslås att kravet på lägsta aktiekapital i privata aktiebolag sänks. Arbetet i Regeringskansliet är nu inriktat på att en proposition ska beslutas kring årsskiftet 2009/2010.

Ökad tillgång till kapital

Den pågående finanskrisen har tillfälligt ökat behovet av marknadskompletterande insatser när det gäller investeringar och rörelsekapital för den löpande verksamheten. Bland annat har situationen inom banksektorn gjort att bankerna inte kunnat möta den ökade efterfrågan på krediter bland landets nya samt små- och medelstora företag. Regeringen har därför gjort stora insatser för att möta företagens efterfrågan på kapital, bland annat genom att ge Almi Företagspartner AB ett kapitaltillskott med 2 miljarder kronor och besluta om en större flexibilitet i bolagets långivning. Det innebär bland annat att Almi Företagspartner AB fått möjligheter att finansiera en större andel av små och medelstora företags kapitalbehov. Vidare har projekt godkänts i flertalet av Sveriges strukturfondsregioner som med hjälp av EU-medel samt nationell och regional medfinansiering syftar till att öka tillgången till riskkapital för små och medelstora företag.

Även efterfrågan på exportkrediter har ökat markant under krisen. Som en följd av detta beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag i slutet av 2008 att öka kapaciteten hos AB Svensk Exportkredit (SEK) genom dels ett kapitaltillskott, dels en skapad möjlighet att under 2009 mot marknadsmässiga villkor ta upp lån i Riksgälden, vilket skedde i propositionen Åtgärder för förstärkt exportfinansiering (prop. 2008/09:86). Riksdagen bemyndigade därmed regeringen att genom Riksgäldskontoret utfärda en låneram till AB Svensk Exportkredit om 100 miljarder kronor och en kreditgarantiram för upplåning upp till högst 450 miljarder kronor. Samtidigt höjdes ramen för de exportkreditgarantier som ställs ut av Exportkreditnämnden (EKN) från 200 till 350 miljarder kronor (prop. 2008/09:86). I budgetpropositionen för 2010 har regeringen föreslagit en ytterligare höjning av EKN:s ram för exportgarantier från 350 miljarder kronor till 500 miljarder kronor samt en förlängning av SEK:s låneram på 100 miljarder kronor och kreditgarantiram för upplåning till högst 250 miljarder kronor (jämfört med 450 miljarder kronor för 2009).

Rådgivning till företagare

En översyn har gjorts av de statligt finansierade företagsrådgivningsinsatserna. Uppdraget redovisades i februari 2009. I uppdraget ingick bland annat att analysera utformningen av rådgivningen riktad till företagare och potentiella företagare, om överlappningar eller undanträngning av privata aktörer förekommer, samt föreslå hur den statliga styrningen av rådgivningsinsatserna kan effektiviseras. Frågorna bereds nu inom Regeringskansliet. Ambitionen är att tydligare definiera statens åtagande och åstadkomma en effektivisering och samordning av rådgivningsinsatserna samt öka inslaget av privata utförare.

Trygghetssystem för företagare

Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2010 reformer i de sociala trygghetssystemen för företagare för att stärka incitamenten för företagande. Reformerna omfattar arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Förslagen syftar till att skapa tydliga och förutsägbara regler, öka likabehandlingen av företagare och anställda samt öka valfriheten för företagare.

Förslagen inom föräldraförsäkringen innebär att företagare och anställda ska behandlas mer lika. Förslagen inom arbetslöshetsförsäkringen ska göra det tryggare att gå från anställning till företagande och innebär att företagare får rimlig tid att pröva sin idé och etablera sitt företag. Förslagen inom sjukförsäkringen ska göra det tryggare att gå från anställning till företagande och göra det mindre riskfyllt för företag att anställa. Ett exempel är att samtliga företagare får en karenstid på minst sju dagar samt ökade möjligheter att välja längre karens än i dag. Sjukförsäkringsavgiften sänks för alla företagare och mest för dem som väljer lång karenstid. Regeringen avser att återkomma med dessa förslag under våren 2010 och de bör kunna träda i kraft senast den 1 juli 2010.

Offentlig upphandling och små och medelstora företag

Enligt Konkurrensverkets strategi för upphandlingsfrågor ska tillsyn med särskilt fokus på att öppna upp för småföretag att delta i ramavtalsupphandlingar prioriteras. De statliga ramavtalen regleras särskilt i förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning. När det gäller statliga ramavtalsupphandlingar har Statskontoret haft i uppdrag att göra en översyn av den statliga inköpssamordningen. Uppdraget redovisades i juni 2009. Statskontoret menar i sin rapport att den statliga inköpssamordningen inte generellt utestänger små och medelstora företag från att delta i upphandlingar, men att det finns vissa ramavtalsområden där små och medelstora företag är underrepresenterade. Statskontoret föreslår att en ny myndighet för samordnad upphandling i staten inrättas för att förvalta ramavtal. Rapporten remitteras för närvarande och förslagen kommer att beredas inom Regeringskansliet under hösten.

Kammarkollegiet har fått i uppdrag att ge praktisk vägledning till upphandlande myndigheter och enheter samt till leverantörer om hur en effektiv och rättssäker upphandlingsprocess ska genomföras. I sam-

verkan med upphandlande myndigheter och enheter samt representanter för näringsliv och intresseorganisationer ska kollegiet utveckla hjälpmedel, metoder och system för en effektivare upphandling. En vägledning för offentlig upphandling inom vård och omsorg utvecklas också. Kollegiet har även i sitt regleringsbrev för 2009 fått i uppdrag att verka för att upphandlande enheter och myndigheter ska väga in bl.a. kvalitet och hållbar utveckling samt underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingar.

Kvinnors företagande

Intresset bland kvinnor att delta i det nationella programmet för kvinnors företagande har varit stort under 2008 och aktiviteten är hög. Insatserna inkluderar bland annat rådgivning, informationsinsatser, utbildning av rådgivare, entreprenörskapsutbildningar och mentorskapsprogram. Halvtidsutvärderingen visar att programmet utvecklas i enlighet med regeringens ambitioner att synliggöra kvinnors företagande samt att det fortskrider väl och har mottagits positivt. Utöver programmet inkluderar regeringens insatser även forskning och ett ambassadörsprogram för kvinnors företagande. Det svenska ambassadörsprogrammet har fungerat som en förebild för ett ambassadörsprogram på EU-nivå som lanseras i oktober 2009.

I december 2008 beviljade regeringen Almi Företagspartner AB medel för att samordna ett nationellt styrelseprogram för kvinnor. Detta är en insats som syftar till att synliggöra kvinnor som har erforderlig kompetens för att sitta i bolagsstyrelser. Programmet möjliggör för 200 kvinnor att delta i ett mentorprogram, samt tilldelas stipendier till valfri styrelseutbildning.

Entreprenörskap inom vård och omsorg

År 2006 beslutade regeringen om insatser för att utveckla entreprenörskap och företagande inom vård och omsorg, i syfte att öka mångfalden, förbättra kvaliteten och öka valfriheten (se även avsnitt 3.3). År 2009 har ett handlingsprogram för entreprenörskap och förnyelse inom vård och omsorg tagits fram av Tillväxtverket på uppdrag av regeringen. Mellan 2006 och 2009 har över 100 miljoner kronor satsats på åtgärder som stärker entreprenörskap inom sjukvård, omsorg, apoteksområdet och andra välfärdsområden. Regeringen avser nu att förstärka insatserna på området för att ytterligare stimulera en mångfald av utförare och förnyelse av välfärdssektorn. Detta görs bl.a. genom inrättande av ett välfärdsutvecklingsråd som ska samla aktörer på marknaden och kontinuerligt ha en dialog om hinder för utveckling och jobba med förslag om hur dessa ska kunna undanröjas. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010 att 10 miljoner kronor anvisas för ändamålet entreprenörskap och förnyelse i välfärdssektorn.

Ungt entreprenörskap

För att främja entreprenörskap bland unga presenterade regeringen i maj 2009 en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Strategin betonar utbildningsområdets centrala roll i att stimulera entreprenörskap. Skolan lägger grunden för ett entreprenöriellt förhållningssätt och genom strategin har regeringen konkretiserat åtgärder för att entreprenörskap ska genomsyra utbildningen på alla nivåer i utbildningssystemet.

Företagande bland personer med utländsk bakgrund

Regeringen har avsatt 20 miljoner kronor årligen mellan 2008 och 2010 för att främja företagandet bland personer med utländsk bakgrund. Tillväxtverket koordinerar insatserna. Insatserna riktar sig främst till etablerade företagare med utländsk bakgrund som vill få hjälp med att utveckla och expandera sina företag. Många fler företagare med utländsk bakgrund har fått tillgång till lån och affärsutveckling via Almi Företagspartner AB. Mellan 2007 och 2008 ökade utlåningen till denna målgrupp med 61 procent. Vidare har Tillväxtverket startat ett forskarforum med uppgift att ta fram och sprida kunskap om företagare med utländsk bakgrund till rådgivnings- och finansieringsaktörer och allmänheten. Detta för att öka kunskaperna om och förbättra attityderna till dessa företagare. Tillväxtverket har även inlett ett samarbete med affärsbankerna i ett försök att förbättra finansieringssituationen.

Regeringen beslutade 2008 att i ökad utsträckning nyttiggöra företagare med utländsk bakgrund i handels- och investeringsfrämjandet. Många företagare med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer och kan därför stödja svenska företag att nå nya marknader samt förbättra handelsrelationerna mellan Sverige och andra länder. Exportrådet har fått regeringens uppdrag att bilda, utveckla och stödja nätverk för företagare med utländsk bakgrund med syftet att öka utrikeshandeln. Rådslag har hållits där företagare, myndigheter, såsom Almi Företagspartner AB och Swedfund International AB, och regeringsföreträdare fått möjlighet att direkt utbyta idéer och erfarenheter som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Kulturella och kreativa näringar, insatser och handlingsplan

Förbättrade förutsättningar för kulturskapare och kreativa entreprenörer och ökad samverkan med näringslivet kan bidra till såväl regioners utveckling som till ökad konkurrenskraft. Regeringen har hösten 2009 presenterat en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Handlingsplanen är en del av en långsiktig satsning på kulturella och kreativa näringar på totalt 73 miljoner kronor under perioden 2009–2012, varav 60 miljoner kronor avser en ny satsning för 2010–2012. Handlingsplanen innebär att kulturskapares arbetsmarknad breddas och att kulturen kan få ännu större spridning i samhället. Syftet med handlingsplanen är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och

företagande. Insatserna i handlingsplanen ska utgå från entreprenörernas specifika behov och möjligheter. Vidare syftar insatserna i handlingsplanen till att förbättra bl.a. affärsrådgivningen, öka kunskapen om samt förbättra möjligheten att mäta dessa näringars betydelse för tillväxt. Satsningar görs även på inkubatorer och nätverksskapande, liksom på innovation och design.

Regeringen har i de nya ägardirektiven för Almi Företagspartner AB specificerat att bolaget ska genomföra en koncerngemensam kompetensutvecklingsinsats inom kulturella och kreativa näringar för att affärsrådgivning och finansieringsutbud ska tillhandahållas på ett ändamålsenligt sätt. Det betyder att företag med goda affärsidéer kan få ökade möjligheter till finansiering.

3.6¶Hållbar infrastruktur för ökad konkurrenskraft, tillväxt och välfärd

• Riktlinje 16. Att utvidga, förbättra och sammanlänka den

europeiska infrastrukturen

Transportinfrastruktur

En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regioners möjlighet att behålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande transporter och kommunikationer. Transportsystemet ska underlätta vardagen för människor och företag genom att erbjuda effektiva och klimatsäkra resor och transporter. Regionförstoring kan vara ett sätt att gynna näringslivets tillgång till arbetskraft med olika kompetens samtidigt som det öppnar nya möjligheter för individen att hitta attraktiva arbetsplatser och livsmiljöer inom pendlingsavstånd. Större regioner är mindre sårbara eftersom de har förutsättningar för en mer differentierad arbetsmarknad och en högre grad av specialisering som stärker deras konkurrenskraft. Den infrastrukturproposition som regeringen lade i september 2008 har beslutats av riksdagen (prop. 2008/09:35, bet. 2008/09:TU2, rskr. 2008/09:145). Myndigheter och regioner genomför nu ett analys- och prioriteringsarbete som ska resultera i förslag till nationella och regionala infrastrukturplaner för perioden 2010–2021. I uppdraget till myndigheterna ingår även att söka medfinansiering från andra intressenter som är villiga att bidra med medel. Medfinansiering kan ske t.ex. genom direkta ekonomiska bidrag eller i form av brukaravgifter. Regeringen kommer under 2010 att fastställa den nationella planen och besluta om definitiva ramar till de regionala planerna.

Genomförande pågår av den särskilda närtidssatsning på 7,6 miljarder kronor för investeringar i transportinfrastrukturen som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1). Tillsammans med de tidigare beslutade ambitionsökningarna för drift och underhåll är satsningen på totalt 10 miljarder kronor. Särskilda åtgärder har därefter vidtagits för att vårda befintlig infrastruktur och samtidigt ge syssel-

sättning till arbetskraft inom byggsektorn. Riksdagens beslut med anledning av propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) innebar att infrastrukturområdet tillfördes sammantaget 1 miljard kronor perioden 2009–2011 för drift och underhåll av vägar och järnvägar. I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) föreslår regeringen att ytterligare 1,6 miljarder kronor satsas på infrastruktur under 2009–2011. Medlen kommer att användas för insatser inom både väg- och järnvägsområdet i syfte att dämpa sysselsättningsnedgången. Initiativ till stärkt samarbete i fråga om gränsöverskridande infrastruktur har tagits med de skandinaviska grannländerna. Tillsammans med Norge arbetar Sverige just nu för att åstadkomma en förlängning av nuvarande E16 från Oslo till Gävle. Ett annat exempel är att initiativ kommer att vidtas för att se över hur bl.a. kapacitetsutnyttjandet på Öresundsförbindelsen kan förbättras.

Sverige ämnar under EU-ordförandeskapet uppmärksamma kommissionens arbete med en vitbok om EU:s transportpolitik efter 2010. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) har på regeringens uppdrag tagit fram en s.k. SWOT-analys som beskriver den europeiska transportpolitikens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Med avstamp i SIKA:s arbete kommer Sverige särskilt betona vikten av ett sammanhängande och effektivt europeiskt transportsystem där införande och användningen av ny teknik kommer att spela en betydande roll.

Kommissionen har vidare inlett arbetet med att revidera riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). På svenskt initiativ har ett nordisk-baltiskt samarbete etablerats, med syfte att samarbeta och ta gemensamma initiativ i frågan. En viktig utgångspunkt för Sverige är att TEN-T bättre kan bidra till skapandet av ett gemensamt europeiskt transportsystem.

Energiinfrastruktur

Som ett led i anpassningen av det svenska och nordiska överföringsnätet till den europeiska energi- och miljöpolitiken i framtiden pågår ett omfattande arbete med att ytterligare öka överföringsförmågan och robustheten i kraftsystemet. På detta sätt förbättras förutsättningarna för ett effektivt utnyttjande av gemensamma produktionsresurser i Norden, vilket ger konkurrensfördelar och skapar bättre förutsättningar för både energitillförsel, miljö och tillväxt.

I den nordiska handlingsplanen för elmarknaden, som de nordiska energiministrarna beslutade, i september 2008, ingår att främja framtida nätinvesteringar och förverkliga redan överenskomna investeringar som har ringats in som strategiskt viktiga för den nordiska elmarknaden.

4¶Sysselsättningspolitik

De senaste årens positiva utveckling för sysselsättningen i Sverige ändrades hösten 2008 till följd av den finansiella krisen. Den snabba försämringen av arbetsmarknadsläget till trots, präglades 2008 som helhet av hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Antalet fast anställda ökade också kraftigt. Försämringen av arbetsmarknadsläget har dock fortsatt under det första halvåret 2009. Antalet sysselsatta har minskat, arbetslösheten har ökat och antalet varsel om uppsägningar har fortsatt legat på en hög nivå.

I Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008–2010 presenterade regeringen förslag och åtgärder som planerats eller vidtagits för att minska utanförskapet och för att fler människor ska komma i arbete. Årets sysselsättningskapitel fokuserar på vad som genomförts sedan förra året, och i den mån det finns, effekter och utvärdering av de vidtagna åtgärderna.

I årets handlingsprogram står regeringens åtgärder för att möta den ekonomiska krisen i centrum. I fokus för sysselsättningskapitlet står också de uppmaningar Sverige fick i kommissionens och rådets rekommendationer från 2009 om att få in fler långtidsarbetslösa, personer som varit sjukskrivna, ungdomar och personer med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden.

Målet med regeringens insatser är en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt högre sysselsättningsnivå genom framförallt ett minskat utanförskap. Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift är att öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt, dvs. det är den varaktiga sysselsättningen som ska öka. Den långsiktiga politiken har inriktas på åtgärder som ökar arbetsutbudet eftersom det är utbudet som på sikt bestämmer sysselsättningen. Den viktigaste reformen har varit jobbskatteavdraget som stärkt drivkrafterna till arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta. Andra viktiga åtgärder har varit förändringar i arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Ett antal åtgärder har också vidtagits för att öka tillgången till utbildning av god kvalitet.

Utbudsreformerna behöver dock kompletteras med åtgärder som stimulerar efterfrågan på personer som står långt från arbetsmarknaden. Nystartsjobben minskar kostnaderna för arbetsgivare som anställer personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Även åtgärder som förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga platser ökar sysselsättningen. Bland annat har Arbetsförmedlingen fått ett tydligare uppdrag att förmedla arbete och de arbetsmarknadspolitiska programmen har fått en tydligare inriktning mot att söka arbete. Regeringen har vidtagit särskilda åtgärder för att hantera den sedan länge höga ungdomsarbetslösheten. Bland annat har en jobbgaranti för ungdomar införts. Jobbgarantin syftar till att unga ska få jobb eller söka sig till det reguljära utbildningssystemet.

Den viktigaste uppgiften för sysselsättningspolitiken i rådande konjunkturläge är att motverka att krisen får långvariga effekter på 41

arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att den hittills förda långsiktiga politiken är ändamålsenlig även i detta konjunkturläge eftersom dessa åtgärder bidrar till att öka arbetsmarknadens anpassningsförmåga. Regeringen bedömer dock att den långsiktiga sysselsättningspolitiken behöver kompletteras med åtgärder som stimulerar efterfrågan, dämpar fallet i sysselsättningen och som motverkar persistens i arbetslöshet. För att stimulera efterfrågan har regeringen bland annat presenterat en permanent skattereduktion vid reparation, om- och tillbyggnad, det s.k. ROT-avdraget, och en resursförstärkning till infrastrukturinvesteringar. För att dämpa fallet i sysselsättningen har regeringen bland annat ökat statsbidraget till kommunerna.

För att motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer under lång tid eller att människor slås ut från arbetsmarknaden har arbetsmarknadspolitiken anpassats genom en kraftfull satsning på aktiva insatser både för kort- och långtidsarbetslösa. Stödet till korttidsarbetslösa ges framför allt genom åtgärder som stödjer och uppmuntrar dem som förlorar jobbet att fortsätta söka arbete samt att erbjuda praktikplatser för att förstärka kompetensen eller upprätthålla kontakten med arbetslivet. För att stärka konkurrenskraften hos personer med långa arbetslöshetstider är det viktigt att värna kvaliteten i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Nystartsjobben har förstärkts i syfte att upprätthålla konkurrenskraften för de personer som står långt från arbetsmarknaden.

När det gäller de långsiktiga åtgärderna som diskuteras i kapitlet är minskad sjukfrånvaro en central del i regeringens politik för att minska utanförskapet. Regeringen har genomfört ett omfattande åtgärdspaket i syfte att ge drivkrafter för att ta tillvara individens arbetsförmåga, förbättra stödet för individen och erbjuda fler vägar tillbaka till arbete. Ungdomar är en viktig målgrupp i regeringens arbete för att bryta utanförskapet. För att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet har regeringen bland annat sänkt socialavgifterna för unga för att på så sätt sänka kostnaderna för att anställa en ungdom. Dessutom har det blivit enklare att anställa för viss tid. Nyanlända flyktingar har oavsett konjunkturläge svårt att få ett jobb och prioriteras därför inom sysselsättningspolitiken. Regeringen har bland annat infört en särskild subventionerad anställning, instegsjobb, som erbjuds arbetslösa nyanlända invandrare i kombination med svenskundervisning.

4.1¶Gemensamma mål för sysselsättningspolitiken

• Riktlinje 17. Genomföra en sysselsättningspolitik som syftar till att uppnå full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet och öka graden av social och territoriell sammanhållning

Regeringens mål att öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt ligger fast, dvs. det är den varaktiga sysselsättningen som ska öka. Därmed ligger även politikens långsiktiga inriktning för tillväxt och sysselsättning fast som ligger väl i linje med europeiska sysselsättningsstrategins övergripande mål; full

sysselsättning, högre kvalitet och produktivitet i arbetet samt en stärkt social och regional sammanhållning.

Mål inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin och utfall för Sverige

För källor se bilaga 3 – indikatorer för att följa upp sysselsättningsstrategin

Senast 2010 ska alla arbetslösa, innan arbetslöshetstiden uppgår till fyra månader (ungdomar) respektive tolv månader (vuxna), erbjudas arbete, lärlingsplats, kompletterande utbildning eller annan åtgärd som främjar anställbarheten. År 2008 hade 1,4 procent av de vuxna arbetslösa männen och 1,1 procent av de vuxna arbetslösa kvinnorna inte erbjudits arbete, lärlingsplats, kompletterande utbildning eller någon annan åtgärd som främjar anställbarheten. För unga män var motsvarande andel 3,6 procent och för unga kvinnor 3,0 procent. Källa: se indikator 19.M3

Senast 2010 ska 25 procent av de långtidsarbetslösa delta i en aktiv åtgärd i form av utbildning, omskolning, arbetspraktik eller någon annan åtgärd som främjar anställbarheten, i syfte att uppnå genomsnittet av de tre medlemsstater som har nått de bästa resultaten. Under 2008 deltog 76,9 procent av de långtidsarbetslösa männen och 75,6 procent av de långtidsarbetslösa kvinnorna i något arbetsmarknadspolitiskt program. Källa: se indikator 19.M4

Arbetssökande inom hela EU ska kunna få information om alla lediga platser som annonseras genom medlemsstaternas arbetsförmedlingar. Alla lediga platser vid Arbetsförmedlingen publiceras i EURESsystemet. Källa: finns ingen indikator

Den faktiska genomsnittliga åldern då man lämnar arbetsmarknaden ska ha förlängts med fem år på EU-nivå senast 2010, jämfört med 2001 (59,9

år). Skr. 2008/09:34 51

Den faktiska genomsnittsåldern för utträde från arbetsmarknaden var 63,9 år 2007 jämfört med 62,1 år 2001, vilket utgör en ökning med 1,8 år. Källa: se indikator 18.M4

Barnomsorg ska senast 2010 tillhandahållas för minst 90 procent av alla barn mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 procent av alla barn under tre år.

År 2008 var 85,6 procent av alla barn mellan 1 och 5 år inskrivna i förskola eller familjedaghem – 78,1 procent av alla barn mellan 1 och 3 år och 97,3 procent av alla barn mellan 4 och 5 år. Källa: Skolverket

Andelen elever som slutar skolan i förtid ska genomsnittligt i EU vara högst 10 procent. År 2007 hade 7,0 procent av de unga kvinnorna och 10,2 procent av de unga männen i åldern 18–24 år högst fullgjort grundskola (ISCED-nivå 2) och deltog inte i vidare utbildning. Källa: se indikator 23.M3

Minst 85 procent av alla 22-åringar i EU ska senast 2010 ha genomgått gymnasieutbildning. Av de 22-åriga kvinnorna hade 89,7 procent genomgått gymnasieutbildning 2008. För de 22-åriga männen var motsvarande andel 86,2 procent. Källa: se indikator 23.M2

Deltagande i livslångt lärande inom EU bör genomsnittligt uppgå till minst 12,5 procent av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder (25–64 år). År 2008 var andelen män och kvinnor i åldern 25–64 år som hade deltagit i någon form av utbildning under de senaste fyra veckorna 25,8 procent respektive 39,3 procent. Källa: se indikator 23.M4

Fler i arbete

En rad permanenta reformer har genomförts som syftar till att långsiktigt öka arbetsutbudet och att stärka konkurrenskraften bland dem som står längst från arbetsmarknaden. Detta är en välavvägd inriktning på politiken, eftersom arbetsutbudet bestämmer sysselsättningen på lång sikt. De viktigaste åtgärderna som regeringen har genomfört är jobbskatteavdraget som innebär sänkt inkomstskatt för alla löntagare, förändringar i arbetslöshets- och sjukförsäkringar, införandet av nystartsjobben som innebär lägre kostnader för arbetsgivare som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden, samt omläggningen av arbetsmarknadspolitiken. Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken har inneburit att Arbetsförmedlingen har fått ett tydligare uppdrag att förmedla arbete. De arbetsmarknadspolitiska programmen har också fått en tydligare inriktning mot att upprätthålla sökaktiviteten. De åtgärder som har vidtagits för att stärka grupper med relativt svag förankring på arbetsmarknaden har till stor del handlat om att öka arbetsgivarnas benägenhet att rekrytera ur gruppen. I tider när arbetslösheten ökar kraftigt till följd av ett dramatiskt fall i efterfrågan måste politiken kompletteras med tillfälliga åtgärder som motverkar att arbetslösheten fastnar på en hög nivå och att människor varaktigt slås ut från arbetsmarknaden. Det är också mycket angeläget att stärka konkurrenskraften bland dem som har en svag förankring på arbetsmarknaden.

Regeringen har därför satsat åtgärder på korttidsarbetslösa för att öka deras chanser att snabbt få ett nytt arbete och därmed undvika långtidsarbetslöshet genom intensifierad förmedling/coachning, praktik

och utbildning. Det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning är ett komplement till ordinarie arbetsmarknadspolitik. Insatserna inom programmet, vilka nu bl.a. inriktas på kompetensutveckling av sysselsatta i företag där stora varsel lagts, fyller en viktigt funktion i rådande konjunkturläge.

Under perioden 2006–2008 var utvecklingen av antalet sysselsatta och arbetslösa mycket positiv i Sverige. Denna utveckling bröts dock hösten 2008 då den finansiella krisen bidrog till en snabb försämring av arbetsmarknadsläget under främst det fjärde kvartalet. På helårsbasis karaktäriserades dock 2008 av hög sysselsättning och låg arbetslöshet Andelen sysselsatta av befolkningen (15–74 år) uppgick till 66,8 procent under 2008 enligt Statistiska centralbyrån. Bland kvinnor uppgick sysselsättningsgraden till 63,8 procent och bland män till 69,6 procent. I jämförelse med 2007 var sysselsättningsgraden i stort sett oförändrad för bägge könen. Bland ungdomar (15–24 år) ökade sysselsättningsgraden något för kvinnor, medan den minskade svagt bland män. Antalet arbetslösa som andel av arbetskraften (15–74 år) uppgick till 6,2 procent under 2008. Arbetslösheten var lägre bland män (5,9 procent) än bland kvinnor (6,6 procent). I jämförelse med 2007 var den relativa arbetslösheten i det närmaste oförändrad, både för kvinnor och män. Arbetslösheten bland ungdomar (15–24 år) uppgick till 20,2 procent, vilket motsvarade en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2007. Arbetslösheten ökade både bland unga kvinnor och män.

Diagram 1. Nationell arbetslöshet 2008, i procent

25

20,8 20,2 19,7 19,8

20 2007 19,2 18,7

2008 15

10

6,2 6,5 6,6 6,1 5,9 5,9

5

0 Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

15-74 år 15-74 år 15-74 år 15-24 år 15-24 år 15-24 år

Källa: Statistiska centralbyrån

Sysselsättningsutvecklingen bland utrikes födda var positiv under 2008. Andelen sysselsatta av befolkningen uppgick till 58,1 procent, vilket var en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2007. Främst skedde ökningen bland utrikes födda män. Arbetslösheten bland utrikes födda uppgick till 12,0 procent under 2008 (12,8 procent för kvinnor och 11,3

procent för män). Bland utrikes födda kvinnor skedde en svag ökning av arbetslösheten i jämförelse med 2007, medan den minskade något för männen.

Tabell 1. EU:s sysselsättningsmål och Sveriges resultat 2008, i procent

Totalt Män Kvinnor Äldre (55-64 år)

Sysselsättningsgrad, 15–64 år 74,3 76,7 71,8 70,1 EU:s mål 2010 70,0 - 60,0 50,0 Källa: Eurostat

Arbetskraftens storlek i förhållande till befolkningen (15–74 år), det relativa arbetskraftsdeltagandet, uppgick till 71,2 procent 2008, vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2007, både bland kvinnor och män. Det relativa arbetskraftsdeltagandet bland ungdomar ökade med 0,5 procentenheter till 52,4 procent. Ökningen var något större bland män. Bland utrikes födda var motsvarande ökning 1,0 procentenhet och det relativa arbetskraftsdeltagandet uppgick till totalt 66,1 procent. Främst ökade arbetskraften bland utrikes födda män vilket innebär att gapet i arbetskraftsdeltagande mellan utrikes födda kvinnor och utrikes födda män ökar.

Den försämring av arbetsmarknaden som skedde under hösten 2008 har förstärkts under det första halvåret 2009. Sysselsättningen har minskat, särskilt bland ungdomar och män. Under första halvåret 2009 har arbetslösheten ökat kraftigt och uppgick till 8,5 procent. Den största ökningen har skett bland ungdomar (15–24 år), särskilt bland unga män. Den kraftigt försämrade konjunkturen bedöms leda till en fortsatt ökning av arbetslösheten både bland kvinnor och män under fortsättningen av 2009 och under 2010. Enligt regeringens senaste prognos i budgetpropositionen för 2010 väntas arbetslösheten öka och uppgå till 11,4 procent 2010.

Produktivitetsutveckling

Produktivitetsutvecklingen har stor betydelse för utvecklingen av BNP och välstånd. Några viktiga faktorer som styr utvecklingen av produktiviteten är teknisk utveckling, arbetskraftens kvalitet, forskning, konkurrensförhållanden, infrastruktur och att arbetsmarknaden fungerar effektivt så att strukturomvandling inte hindras eller fördröjs.

Produktionen i näringslivet och ekonomin som helhet har minskat genom kraftiga fall i efterfrågan på svenska exportprodukter och tjänster under 2008–2009. Det starkaste bidraget till denna nedgång kommer från industrin där produktionsfallet väntas uppgå till 18,6 procent 2009. Nästföljande år väntas efterfrågan på exportvaror tillta och industriproduktionen väntas detta år öka med 3,1 procent. Den sammantagna produktionen i näringslivet väntas öka med 0,5 procent 2010. Produktionsneddragningarna inom industrin och i stora delar av tjänstenäringarna har medfört betydande neddragningar av personal och som följd därav minskat antal arbetade timmar. Under 2009 väntas antalet

arbetade timmar i näringslivet minska med 5,2 procent och minska ytterligare med 2,3 procent under 2010.

Nedgången i antalet arbetade timmar, som vanligen initialt i en konjunkturnedgång, har varit långsammare än nedgången i näringslivets sammantagna produktion vilket föranlett ett produktivitetsfall. Under 2008 minskade produktiviteten med 2,7 procent i näringslivet och med 1,7 procent i hela ekonomin. Under 2009 väntas produktiviteten forstsätta att falla i näringslivet och i ekonomin som helhet.

Under 2010 väntas produktiviteten vända upp som följd av att produktionen ökar snabbare än sysselsättningen. Produktiviteten väntas öka med 2,9 procent i näringslivet och med 2,1 procent i ekonomin som helhet under 2010.

Tabell 2. Produktivitetstillväxt, årlig procentuell förändring, fasta priser

Genomsnitt 2008 2009 2010 2011 1980–2007

Hela ekonomin 1,8 -1,7 -1,3 2,1 2,7 Näringsliv -2,7 -1,5 2,9 2,5 Offentliga myndigheter 1,2 -3,3 0,4 2,1 Anm.: Arbetsproduktivitet mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder som förstärker den långsiktiga produktivitetsutvecklingen, bl.a. forskningssatsningar, åtgärder för ökad konkurrens, infrastrukturåtgärder och skatteåtgärder. Nya statliga medel för forskning tillförs fr.o.m. 2009 om 2,4 miljarder kronor med successiv ökning till 5,0 miljarder kronor 2012 som permanent tillskott. Den dominerande delen av satsningen utgörs av ökade anslag till universitet och högskolor samt strategiska satsningar inom områdena medicin, teknik och klimatområdet. För att stärka konkurrensen har SJ AB:s ensamrätt att bedriva persontrafik på veckoslut och helger upphört fr.o.m. 1 juli 2009. Vidare har Apoteksbolagets monopol upphävts fr.o.m. 1 juli 2009. Andra aktörer kan numera, under vissa förutsättningar, få tillstånd att bedriva detaljhandel med de läkemedel som tidigare omfattades av Apoteksbolagets ensamrätt. Regeringen har även genomfört insatser för att öka mångfalden inom vård- och omsorgssektorerna.

För att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande och allmänt ökad tillgänglighet har beslut fattats om en omfattande statlig planeringsram för infrastruktur under 2010–2021. Ramen uppgår till 417 miljarder kronor varav 217 miljarder kronor avser utveckling av transportsystemet. Från och med 2009 förstärks anslagen med 3,8 miljarder kronor per år. Infrastruktursatsningarna förväntas öka effektiviteten i hela transportssystemet och på sikt bidra till att höja produktiviteten i ekonomin.

Bolagsskattesatsen och expansionsfondsskatten sänkts från 28 till 26,3 procent fr.o.m. den 1 januari 2009. Skattesänkningen kan förväntas bidra till att företag i ökad utsträckning lokaliserar sig, investerar och redovisar

inkomster i Sverige. Ökade investeringar kan förväntas bidra till snabbare produktivitetstillväxt.

Regeringen har även satt upp som mål att de administrativa bördorna i företagen från statliga regelverk ska minska med 25 procent under mandatperioden. En minskad administrativ belastning bidrar till högre produktivitet genom att resurser kan frigöras i företagen. En satsning görs även på entreprenörskapsutbildning inom högskolan.

Social sammanhållning

För att möta den ekonomiska krisen har regeringen genomfört flera offensiva åtgärder i form av såväl skattelättnader som utbildnings-, infrastruktur- och välfärdssatsningar. Arbetsmarknadspolitiken har förstärkts med inriktningen att förhindra att korttidsarbetslösa blir långtidsarbetslösa och att upprätthålla konkurrenskraften hos de långtidsarbetslösa. Fokus har också varit att fortsätta arbetet med att underlätta för grupper som ofta har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunerna ansvarar för välfärdens kärnverksamheter som skola, barnomsorg, äldreomsorg och socialtjänst, se även bilaga 2 om strukturindikatorer. För att värna dessa verksamheter har regeringen tillfälligt ökat stödet till kommunsektorn.

Regional sammanhållning

Minskade regionala skillnader på arbetsmarknaden bidrar till att stärka den regionala sammanhållningen. Den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i har bidragit till att skillnaderna mellan länen ökat något avseende arbetslöshet och sysselsättning till följd av de regionala variationerna i konjunkturfasen. Vissa län trädde tidigt in i lågkonjunkturen, medan andra ännu inte kommit in i den fullt ut. De flesta län har haft en ökning av antalet sysselsatta mellan 2007–2008 men det finns undantag, främst skogslänen i norra Sverige.

Arbetslösheten i åldersgruppen 15–74 var 2008 6,2 procent i riket med variation mellan 4,6 i Jönköpings län och 7,9 procent i Norrbottens län. Samma år var sysselsättningsgraden för åldrarna 15–74 år högst i Gotlands län, 71,7 procent, och lägst i Västernorrlands län, 61,7 procent. Skillnaden mellan länen med högst respektive lägst sysselsättningsgrad uppgick till närmare 10 procentenheter 2008, vilket var en ökning jämfört med 2007 enligt Statistiska centralbyrån.

Varselstatistiken visar också på betydande regionala skillnader. De varsel om uppsägningar som lades under hösten 2008 har främst drabbat län med stor tillverkningsindustri. Det är troligt att de regionala skillnaderna i arbetslöshet även kommer att öka framgent. Regeringens satsningar inom arbetsmarknadspolitiken är av central vikt för såväl de regioner som ligger tidigt i konjunkturcykeln, t.ex. skogsoch tillverkningslänen, som för de tjänsteproducerande storstadslänen som kan komma att drabbas senare. Regeringens nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013, se avsnitt 3.3 Öppna fungerande marknader i en hållbar ekonomi samt kapitel 5 EG:s strukturfondsprogram i Sverige programperioden 2007–

2013, är ett viktigt redskap i detta arbete. Strategin ligger till grund för genomförandet av EG:s strukturfonder och är vägledande för regionalt tillväxtarbete samt nationella myndigheter. I strategin identifierar regeringen fortsatt kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud som en av fyra nationella prioriteringar framöver. (Se även kapitel 5 EG:s strukturfondsprogram i Sverige programperioden 2007–2013).

4.2¶En arbetsmarknad för alla

• Riktlinje 18. Främja en livscykelinriktad syn på arbete • Riktlinje 19. Sörja för en arbetsmarknad som är öppen för alla, göra arbete mer attraktivt och göra arbete lönsamt för arbetssökande, även för mindre gynnade personer och personer utanför arbetskraften

Målet för regeringens politik är att insatserna ska bidra till en väl fungerade arbetsmarknad för att bryta utanförskapet och uppnå en varaktigt hög sysselsättning. Arbetsmarknadspolitiken har anpassats till det försämrade konjunkturläget genom en kraftfull satsning på aktiva insatser både för lång- och korttidsarbetslösa.

Fler vägar till arbete

En aktiv arbetsmarknadspolitik utgör grunden för att kunna hävda arbetslinjen i en lågkonjunktur. Genom en rad reformer har arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring stärkts. I rådande konjunkturläge är det också viktigt att så många som möjligt har möjlighet att ta del av försäkringen. Regeringen har även genomfört en rad andra reformer för att bryta utanförskapet och öka sysselsättningsgraden, bl.a. sänkt inkomstskatt för alla löntagare, det s.k. jobbskatteavdraget, lägre kostnader för arbetsgivare som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden, de s.k. nystartsjobben, och reformer av socialförsäkringssystemet. Reformerna inom socialförsäkringssystemet innebär att ett stort antal personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut kommer att få stöd av Arbetsförmedlingen för att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare är två grupper som oavsett konjunkturläge har det svårare än andra att komma in på arbetsmarknaden och är prioriterade grupper. Ungdomar är också en viktig målgrupp i regeringens arbete med att bryta utanförskap.

Ungdomsinsatser

Ungdomar, liksom andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, drabbas hårt av globala kriser och i konjunkturnedgångar. Samtidigt ökar sysselsättningen snabbare för ungdomar i konjunkturuppgångar. En förklaring till att de drabbas hårt i konjunkturnedgångar är att ungdomar har tillfälliga jobb i större utsträckning än äldre åldersgrupper, och tenderar därför att drabbas först. De turordningsregler

som gäller i Sverige vid uppsägning, som bygger på ”sist-in-först-ut”principen, anges ofta som orsak till att även fast anställda ungdomar drabbas hårdare än äldre tillsvidareanställda, då ungdomar oftast varit anställda kortast tid på arbetsplatsen.

Att den nuvarande krisen och lågkonjunkturen har haft negativa effekter på ungdomsarbetslösheten syns tydligt i statistiken, se figur 1.

Figur 1. Arbetslösheten i Sverige, 15–24 år

(Säsongrensade data, tre månaders glidande medelvärde)

Procent Procent

30 30 Arbetslösa Varav heltidsstuderande som sökt arbete

01 02 03 04 05 06 07 08 09

Anm.: Länkade värden Källa: Statistiska centralbyrån

För att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet, har regeringen halverat socialavgifterna för alla personer yngre än 26 år. Detta innebär att kostnaderna för att anställa en ungdom har minskat markant. Dessutom har reglerna i lagen om anställningsskydd för visstidsanställda ändrats i syfte att underlätta anställningar på begränsad tid.

Under 2009–2011 är det möjligt för unga arbetslösa att ta del av förstärkt matchningsverksamhet med personliga coacher tidigt i en arbetslöshetsperiod. Från och med den 1 mars 2009 har åldersgränsen för att kvalificera sig till nystartsjobb anpassats till den nivå som gäller för nedsättningen av socialavgifter. En person som fyllt 20 år men inte 26 och som varit arbetslös i minst sex månader kvalificerar sig numera till nystartsjobb. Nystartsjobb innebär att arbetsgivaren kompenseras med ett belopp motsvarande den normala arbetsgivaravgiften. De sänkta socialavgifterna tillsammans med nedsättningarna vid nystartsjobb för unga innebär att lönekostnaden för att anställa en ung person i ett nystartsjobb har blivit cirka 40 procent lägre än vad den annars skulle ha varit utan dessa förändringar.

Jobbgarantin för ungdomar vänder sig till arbetslösa ungdomar som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under en sammanhängande period om tre månader. Syftet med jobbgarantin är att erbjuda arbetslösa ungdomar aktiviteter för att de så snabbt som möjligt ska få arbete

alternativt påbörja eller återgå till en utbildning inom det reguljära utbildningssystemet. Fokus i garantin ligger på jobbsökaraktiviteter, eftersom forskning och erfarenheter från andra länder visar att detta är ett effektivt sätt att få ungdomar i arbete. Dessa aktiviteter kan därefter kombineras med arbetspraktik och utbildning.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2010 att den avser att införa ytterligare insatser inom jobbgarantin för ungdomar. De nya insatserna inom jobbgarantin inkluderar den nya aktiveringsåtgärden, Lyft, stöd till start av näringsverksamhet samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Regeringen kommer också att ge deltagare i jobbgarantin möjlighet att delta i garantin på deltid för att under resterande tid ha möjlighet att studera inom den kommunala vuxenutbildningen. Likaså kommer deltagare i jobbgarantin att kunna delta i svenskundervisning för invandrare, sfi, på deltid samtidigt som de resterade tid deltar inom andra aktiviteter inom garantin. Som ett komplement till den utbildning som erbjuds inom jobbgarantin för ungdomar i dag avser regeringen också att införa en extra studiemotiverande insats för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin grundskole- eller gymnasieutbildning. Detta i form av en särskild satsning på folkhögskolorna.

Det offentliga utbildningssystemet har en mycket viktig roll när det gäller att mildra effekten av ökad arbetslöshet. Människor ska kunna förnya och fördjupa sina kunskaper så att de står bättre rustade på arbetsmarknaden. Det offentliga utbildningssystemet har redan tidigare tillförts ytterligare resurser och i budgetpropositionen för 2010 presenteras en omfattande utbildningssatsning.

Ungdomsarbetslösheten har under det senaste året ökat i alla EU-länder och den svenska ungdomsarbetslösheten ligger bland de högsta i EU. Ungdomsarbetslösheten i Sverige har ökat mer bland män än bland kvinnor. Internationella jämförelser kan dock generellt sett vara problematiska, vilket bl.a. beskrivs i Statistiska centralbyråns Statistiska meddelande AM 11 SM0903.

Institutionella faktorer som styrs av politiska beslut, så som till exempel arbetsmarknadens funktionssätt (arbetsrätt), utbildningssystemet, studiemedlens utformning och nivå förklarar sannolikt en stor del av den skillnad mellan ländernas nivå och/eller utveckling som vi ser. Även incitamentsstrukturen, incitamenten att söka arbete samt skriva in sig som arbetslös, kan vara en viktig förklaring och som kan styras av politiska beslut. Det finns dock en rad faktorer och landsspecifika aspekter som samvarierar och det är svårt att isolera dessa aspekters effekter på arbetslösheten. Olika faktorer brukar dock lyftas fram som sannolika förklaringar till en del av denna variation, även om det inte finns några konkreta bevis för att så är fallet.

En av de aspekter som oftast tas upp är skillnader i olika länders arbetsrättsliga lagstiftning. Sverige anses ha ett av de starkare skydden för fastanställda bland OECD-länderna. Särskilt turordningsreglerna lyfts fram som en stor anledning till ungdomarnas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Att jämföra det arbetsrättsliga skyddet mellan länderna är emellertid problematiskt bl.a. på grund av skillnader i disposiviteten, dvs. de undantag och möjligheter som finns att förhandla bort lagstiftningen och som leder till att avtal och tillämpningar skiljer sig från de formella reglerna. 51

Graden av decentralisering inom lönebildningen anses också spela roll. Relativt andra länder anses Sverige ha en mindre decentraliserad lönebildning, mindre lönespridning och högre ingångslöner som tycks ha ökat över tiden. Detta i kombination med det starka anställningsskyddet tros driva upp ungdomsarbetslösheten mer i Sverige än i många andra länder. Ungdomsarbetslöshetens ökning kan dock ha mildrats av den nedsättning av socialavgifter som har genomförts av den sittande regeringen.

Ytterligare en aspekt som brukar tas upp är trögheten i övergången från skola till arbete. I Sverige är yrkesutbildningen huvudsakligen skolförlagd medan i länder där arbetslösheten är låg är lärlingsplatser mer vanliga. Denna skillnad kan å ena sidan förklara den trögare övergången mellan skola och arbetsliv i Sverige men den kan å andra sidan försvåra jämförbarheten. Anledningen är att lärlingar räknas som sysselsatta i statistiken eftersom de arbetar och har lön, medan studenter i skolförlagda yrkesutbildningar inte deltar i arbetskraften.

Utvecklingen av ungdomsarbetslösheten i Sverige är allvarlig och dagens nivå är oroande. Det finns dock aspekter som arbetslöshetsdefinitionen inte täcker, men som är viktiga att belysa i detta sammanhang. Ur ett nationellt perspektiv är det viktigt att inse att en stor del av de ungdomar som definieras som arbetslösa är heltidsstuderande som söker arbete och som uppfattar sig själva i huvudsak som studeranden. Under kvartal 2 år 2009 var 45,5 procent av de svenska arbetslösa ungdomarna, 15–24 år, heltidsstuderande.

En annan viktig aspekt som bör belysas är arbetslöshetens varaktighet. När man pratar om arbetslöshetens effekter för såväl individen som samhället är det oftast långtidsarbetslösheten man refererar till eftersom det är den som är mest skadlig och i första hand måste bekämpas. Korttidsarbetslösheten är mindre bekymmersam då individer byter sysselsättning och det kan ta lite tid att hitta rätt. Distinktionen mellan långtids- och korttidsarbetslöshet är särskilt viktig när man pratar om ungdomar. De prövar sig fram på arbetsmarknaden i större utsträckning än vuxna, vilket innebär fler sysselsättningsbyten (mellan studier och jobb eller mellan olika jobb) vilket i sin tur innebär flera korta arbetslöshetsperioder mellan olika sysselsättningar. OECD-statistik för 2008 visar att svenska arbetslösa ungdomar hade mycket kortare arbetslöshetsperioder än ungdomar i andra länder, se figur 2.

Figur 2. Arbetslöshetsperiodens varaktighet för ungdomar 15–24 år, 2008

23,6 Sverige OECD EU15

1 år och längre 15,6

3,5

17,6

> 6 månader och < 1 år 11,9

7,7

19,2

> 3 månader och < 6 månader 18,1

14,9

24,9

> 1 månad och < 3 månader 29,6

23,9

14,7

< 1 månad 24,8

50,0

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

Källa: OECD

Femtio procent av de svenska arbetslösa ungdomarna (48,5 procent bland män och 52,1 procent bland kvinnor) var arbetslösa kortare än en månad, vilket ska jämföras med 24,8 procent för hela OECD och 14,7 för EU15. Endast 11,2 procent av de svenska arbetslösa ungdomarna (inga större skillnader mellan män och kvinnor) var arbetslösa längre än 6 månader, att jämföra med 27,5 procent för OECD och 41,2 för EU15. Tittar man på den riktigt långa arbetslösheten (längre än 1 år) visar statistiken att endast 3,5 procent av de svenska arbetslösa ungdomarna (3,9 procent bland män och 3,1 procent bland kvinnor) var arbetslösa längre än ett år under 2008, att jämföra med 15,6 procent för OECD och 23,6 för EU15. Statistik från Statistiska centralbyrån (kvartal 2 2009) visar att 46 procent av de arbetslösa ungdomarna i åldern 15–24 år var arbetslösa 4 veckor eller mindre och att 13 procent var arbetslösa längre än 26 veckor. Det finns ännu ingen jämförbar internationell statistik för denna period.

Genomförande av den europeiska ungdomspakten

Regeringen har under 2009 haft ett fortsatt tydligt fokus på insatser inom utbildningsområdet samt insatser med syfte att främja ungas etablering på arbetsmarknaden och minska ungdomsarbetslösheten. Liksom tidigare år redovisas insatser i enlighet med målsättningarna för den europeiska ungdomspakten under riktlinjerna 14–15 och 17–24.

Ungdomsstyrelsen hade under 2008 i uppdrag att genomföra en analys av ungdomars levnadsvillkor i ett antal utanförskapsområden, med särskild inriktning på ungas utbildning och arbete. Som en fördjupning av denna analys genomför Ungdomsstyrelsen under 2009 en ny studie om unga i utanförskapsområden. Den här gången ska myndigheten lyfta fram goda exempel från ett urval av andra EU-länder när det gäller insatser och arbetssätt som syftar till att bekämpa ungas utanförskap.

Därutöver har Ungdomsstyrelsen i uppdrag att i en studie belysa metoder för hur kommuner, i samverkan med andra aktörer, kan stödja ungdomar mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja vidare studier. Myndigheten ska belysa hur olika kommuner organiserar och finansierar dessa verksamheter och även här ska fokus ligga på att lyfta fram goda exempel.

Under hösten 2009 avser regeringen att presentera en ungdomspolitisk strategi. Syftet med strategin är att redovisa inriktningen av ungdomspolitiken samt ett handlingsprogram med åtgärder inom ungdomspolitikens prioriterade områden.

Under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009 planeras ett beslut om ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska samarbetet i EU för 2010– 2018. Ungdomspakten och dess framtid ingår som en viktig del i dessa diskussioner.

Lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden

Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i Sverige är bland de högsta i världen, men arbetskraftsdeltagandet är trots detta lägre än för män. Det motsvarar 68,3 procent av kvinnorna och 74 procent av männen i åldern 15–74. Fördelningen av kvinnor och män inom olika sektorer, näringsgrenar, yrken, chefspositioner och företagsformer är ojämn. År 2008 arbetade 51 procent av kvinnorna i privat och 49 procent i offentlig sektor, medan 82 procent av männen arbetade i privat och 18 procent i offentlig sektor. Generellt sett har de mansdominerade yrkena en högre medellön än de kvinnodominerade yrkena. Kvinnors löner är i genomsnitt 16 procent lägre än mäns och har så varit under de senaste åren, enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar. När man justerar månadslönerna för yrke, ålder, utbildning och arbetstid, s.k. standardvägning, uppgick kvinnors månadslön till drygt 93 procent av männens 2008. Den resterande skillnaden, knappt 7 procent, kan bero på skäliga löneskillnader som förklaras av faktorer som inte ingår i den använda modellen, t.ex. arbetsledaransvar och yrkeserfarenhet eller bero på diskriminering mot kvinnor. Fler kvinnor än män är långtidssjukskrivna, uppbär sjuk- och aktivitetsersättning eller är deltidsarbetslösa. Fler kvinnor än män har tidsbegränsade anställningar eller arbetar deltid. Kvinnor är frånvarande från arbetsplatsen på grund av omsorg och vård av barn eller äldre i högre utsträckning än män.

Den internationella finanskris och efterföljande lågkonjunktur som inleddes 2008 följer än så länge samma mönster som 1990-talskrisen när det gäller jämställdhet. Under 1990-talskrisen drabbades mansdominerade yrken först. I en senare fas kom krisen även att påverka kvinnodominerade yrken och skillnaden i arbetslöshet mellan könen utjämnades efterhand. Så här långt har främst tillverkningsindustrin, i vilken män dominerar, drabbats hårdast och en stor andel av dem som hittills varslats om uppsägning är män. I en senare fas av konjunkturnedgången kommer sannolikt även den offentliga sektorn att påverkas. Kommuner är stora arbetsgivare för kvinnor. Kvinnor dominerar bland

dem som har tidsbegränsad anställning och av de timanställda är två av tre kvinnor.

I juni 2009 lämnade regeringen skrivelsen En jämställd arbetsmarknad – regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet (skr. 2008/09:198) till riksdagen. I skrivelsen redovisar regeringen sina bedömningar av vilka som är de viktigaste utmaningarna för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet samt vilken inriktning politiken bör ha för att möta dessa. Bland annat handlar det om att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet samt att främja jämställda villkor för arbete och entreprenörskap.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2011 med en redovisning av genomförda åtgärder och resultat i förhållande till de inriktningar för strategin som redovisas i skrivelsen.

Uppföljningen av att verksamheten inte missgynnar något kön ska i första hand ske inom ramen för myndigheternas löpande verksamhet. Men det behövs också övergripande uppföljningar av tillståndet och utvecklingen av jämställdhetspolitiken. Det finns behov av att utveckla ett uppföljningssystem för jämställdhetspolitiken som kan utgöra en stabil grund för kunskap om utvecklingen. Ett särskilt arbete har därför initierats inom Regeringskansliet för att säkerställa att tillståndet och utvecklingen inom jämställdhetspolitiken kan redovisas till riksdagen.

En omfattande satsning i linje med jämställdhetspakten

Jämställdhet ska omfatta alla politikområden och genomsyra hela regeringens politik. När män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft främjas. Regeringen har sedan 2007 kraftigt ökat resurserna för jämställdhetsinsatser, något som bland annat bidragit till att minska skillnaderna mellan kvinnors och mäns möjligheter att förvärvsarbeta, starta och driva företag, utbilda sig och försörja sig själva.

Regeringen vill bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet. Ett arbete har initierats 2008 för att utjämna könsskillnader i olika delar av utbildningsväsendet. Regeringen har 2008 tillsatt en delegation för jämställdhet i skolan och 2009 en delegation för jämställdhet i högskolan.

Tillvaratagandet av kvinnors och mäns potential främjas genom insatser som förbättrar möjligheten att starta och driva företag. Regeringen har anslagit 40 miljoner kronor till satsningar på ökad mångfald inom hälsooch sjukvård för att framför allt ge utbildning och rådgivning till anställda som vill starta egen verksamhet. Insatser för ökat företagande bland kvinnor, bland annat analys av regionala företagsstöd, och ökad representation av kvinnor i bolagsstyrelser genomförs.

Genom att öka möjligheten för kvinnor och män att förvärvsarbeta främjas jämställdheten samtidigt som utanförskapet minskar. Ett flertal insatser sker för att uppnå detta. Arbetslinjen stärks, t.ex. genom

förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och insatser för att stödja arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda kvinnor. Fördelningen mellan betalt och obetalt arbete jämnas ut, bl.a. genom jämställdhetsbonus och skattereduktion för hushållsarbete. För att underlätta återgång till arbete efter sjukskrivningar sker insatser som t.ex. möjligheter att prova nytt arbete under sjukskrivning samt rehabiliteringsgaranti.

Skyddet mot diskriminering i arbetslivet har stärkts genom en ny diskrimineringslag och inrättandet av Diskrimineringsombudsmannen. Regeringen har dessutom gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra en särskild satsning om våldsutsatthet i arbetslivet.

Ett längre arbetsliv

Sverige genomgår i dag en demografisk förändring. Tack vare bättre hälsa lever kvinnor och män i Sverige längre, vilket innebär att andelen äldre i befolkningen ökar. Från 2009 till 2050 väntas andelen av befolkningen, enligt befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån, som är äldre än 65 år öka från 17 till 23 procent. För att klara utmaningen med en åldrande befolkning behöver fler delta aktivt på arbetsmarknaden. Fler antal arbetade timmar (en högre sysselsättningsgrad behöver inte betyda att antalet arbetade timmar ökar eftersom det bara krävs 1 timmes jobb för att betraktas som sysselsatt) på den svenska arbetsmarknaden leder till bättre offentliga finanser, där det blir lättare att finansiera de sociala trygghetssystemen.

Regeringen för en aktiv politik som bland annat syftar till att minska utanförskapet bland äldre och att förlänga arbetslivet. Regeringens politik har bland annat inneburit att den särskilda löneskatten på arbetsinkomster för arbetstagare, som vid årets ingång fyllt 65 år, har slopats. På pensionsavsättningar betalas dock fortfarande särskild löneskatt. Det är dessutom mer fördelaktigt för arbetsgivare att anställa personer över 55 år med nystartsjobb. Äldre har rätt till nystartsjobb under dubbelt så lång tid som de varit frånvarande från arbetsmarknaden. Bland dem som hade ett nystartsjobb i slutet av juni 2009 utgjorde andelen över 55 år knappt 26 procent. Motsvarande andel i juni 2008 var närmare 22 procent.

Den 1 januari 2009 trädde den nya diskrimineringslagstiftningen (2008:567) i kraft. I den nya lagstiftningen förstärks förbudet mot åldersdiskriminering. Den nya lagen mot åldersdiskriminering omfattar arbetslivet, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet och medlemskap i vissa organisationer. En utredning, Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder (dir. 2009:72), tillsattes av regeringen i augusti 2009. Utredningen ska granska hur ett skydd mot diskriminering på grund av ålder ska införas på de samhällsområden – utom värnplikt och civilplikt – som i dag saknar ett sådant skydd i diskrimineringslagstiftningen.

Minskad sjukfrånvaro

Under det senaste decenniet har Sverige präglats av ett omfattande utanförskap som i första hand sammanhänger med en internationellt sett hög sjukfrånvaro. När regeringen tillträdde i oktober 2006 uppbar 554 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Dessutom hade cirka 80 000 personer varit sjukskrivna i mer än ett år. Sverige var ett av de länder som hade högst sjukfrånvaro bland OECD-länderna.

Figur 3. Antalet pågående sjukfall, månadsvis januari 1998–april 2009

350 000

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan- jan-

<6 mån 6 - 12 mån

> ett år Samtliga

Källa: Försäkringskassan

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att åstadkomma tidiga insatser i syfte att motverka långvarig sjukfrånvaro. En rehabiliteringskedja med fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan har införts från och med den 1 juli 2008. En rehabiliteringsgaranti har skapats, som innebär att sjukskrivna ges förbättrad tillgång till medicinsk rehabilitering. Åtgärder har vidtagits för att stödja de arbetsplatsnära insatserna genom att vidareutveckla företagshälsovården. Landstingen har tillförts en miljard kronor årligen för att hälso- och sjukvården ska förbättra arbetet med sjukskrivna, den s.k. sjukvårdsmiljarden. Ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd för läkare och Försäkringskassan infördes 2008, som ger riktlinjer om sjukskrivningstider vid olika diagnoser.

Regeringen har också vidtagit åtgärder för att underlätta återgång i arbete efter långvarig sjukfrånvaro. Från och med den 1 januari 2009 gäller nya regler för personer som har beviljats en varaktig sjukersättning före juni 2008 genom att dessa personer kan arbeta, arbeta ideellt eller studera utan att rätten till sjukersättning omprövas. En försöksverksamhet där privata och sociala företag hjälper långtidssjukskrivna tillbaka i 57

arbete har initierats och bedrivs under 2008 och 2009. Regeringen har vidtagit åtgärder för att minska trösklarna in på arbetsmarknaden för människor med funktionsnedsättning eller långvarig sjukfrånvaro samt stimulera arbetsgivare att anställa människor som varit långtidssjukskrivna. Arbetsgivare slipper att betala sjuklön för den som arbetar med bibehållen sjukersättning. Särskilt högriskskydd avseende sjuklönekostnader för personer som haft aktivitetsersättning planeras att införas från och med den 1 januari 2010.

En viktig del av regeringens sjukförsäkringsreform har varit att bryta de tidigare mycket långa och passiva sjukskrivningarna som ofta ledde till permanent utanförskap. Reformen innebär bl.a. att den tid under vilken en person kan få sjukpenning har begränsats till 2,5 år. Från och med den 1 juli 2008 gäller också att sjukersättning endast kan komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Den tidsbegränsade sjukersättningen har därmed avskaffats. Övergångsbestämmelser gäller för personer som den 1 juli 2008 uppbar tidsbegränsad sjukersättning vilket innebär att tidsbegränsad sjukersättning kommer att avslutas successivt under 2010–2012. Under 2010 väntas cirka 54 000 personer lämna sjukförsäkringen till följd av att dagarna med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut. Regeringen avser därför att vidta åtgärder för att säkra en bra övergång till Arbetsförmedlingen och för att ge stöd och hjälp att återgå till arbete efter långtidssjukfrånvaro. Regeringen avser att den 1 januari 2010 införa ett nytt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram som syftar till att stödja dem vars dagar med sjukersättning har tagit slut för att komma tillbaka till arbetslivet. Under tiden som en person deltar i introduktionsprogrammet och andra arbetsmarknadspolitiska program utbetalas aktivitetsstöd. Det kommer dock att finnas personer som på grund av sjukdom vårdas på sjukhus eller på annat sätt får omfattande vård i hemmet eller via sjukvården och inte vare sig kan gå tillbaka till sin anställning eller delta i några aktiviteter vid Arbetsförmedlingen. Dessa personer ska kunna få fortsatt ersättning från sjukförsäkringen på samma nivå som tidigare, tills dess att de har tillfrisknat.

Målet för regeringens politik är att sjukfrånvaron ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. De senaste årens kraftigt sjunkande sjukfrånvaro innebär att förutsättningarna är goda att i framtiden nå detta mål. Antalet påbörjade sjukfall minskar och sjukskrivningstiderna blir allt kortare. Det gäller särskilt de sjukfall som är längre än sex månader. Även nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättningar har minskat och är nu på ungefär samma nivå som på 1970-talet. Utvecklingen med ett ökande antal i sjuk- och aktivitetsersättning har sedan slutet av 2007 definitivt brutits och minskningstakten har ökat och väntas fortsätta öka. Sjukfrånvaron bedöms fortsätta att minska de närmaste åren. Det minskade antalet påbörjade sjukfall kommer, i kombination med de regelförändringar som regeringen har genomfört, att leda till en fortsatt nedgång, framför allt vad gäller antalet individer med sjukersättning. De regionala skillnaderna i sjukfrånvaro har de senaste åren minskat, men skillnaderna är fortfarande betydande. Detsamma gäller skillnaden mellan kvinnor och män där kvinnor har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som män.

Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning

Syftet med de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är att minska arbetslösheten för dessa, öka den produktiva sysselsättningen och öka övergången till arbete utan stöd.

Under 2008 avtog ökningstakten för flera av de insatser som riktas till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, mer än under de närmast föregående åren. Undantaget är trygghetsanställning som fortsatte att öka.

Antalet deltagare i anställning med lönebidrag har minskat sedan 2008. Anställda med lönebidrag innebär att en arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga, som anvisas av Arbetsförmedlingen, kan kompenseras ekonomiskt genom lönebidrag. I vissa fall kan även lönebidrag lämnas för en redan anställd med nedsatt arbetsförmåga. Lönebidragets storlek baseras på lönekostnaden för den anställde samt på den anställdes arbetsförmåga. Minskningen förklaras främst av att det varit svårt att få arbetsgivare att anställa arbetssökande med lönebidrag. En annan förklaring till minskningen kan vara att nystartsjobb och trygghetsanställningar ersätter anställningar med lönebidrag. Något som ytterligare skulle kunna ha bidragit till minskningen är att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i sin handlingsplanssamverkan varit överens om att så många deltagare som möjligt ska få anställning utan stöd.

Utvecklingsanställning är en arbetsmarknadspolitisk insats som avser anpassat arbete för en arbetssökande som har funktionshinder, som medför nedsatt arbetsförmåga och som behöver få utveckla sin kompetens och öka sin arbetsförmåga genom arbete.

Trygghetsanställning kan förekomma på hela arbetsmarknaden och är ett alternativ till skyddat arbete hos Samhall, ett statligt bolag som har till uppgift att bereda arbete för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Syftet är att ge övriga arbetsgivare möjlighet att erbjuda anpassat arbete. Trygghetsanställning vänder sig till de personer med så nedsatt arbetsförmåga att de behöver en större anpassning i arbetssituationen och ett mer långsiktigt stöd än vad som ges med lönebidrag.

Offentligt skyddat arbete syftar till att ge vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga, möjlighet till anställning med utvecklande inslag. På sikt ska anställningen kunna leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Genomgående präglas anställningar med stöd för personer med funktionsnedsättning av en ojämn könsfördelning (60 procent män och 40 procent kvinnor), vilket kan jämföras med att män utgör 55 procent och kvinnor 46 procent av samtliga inskrivna personer med funktionsnedsättning. Allra mest ojämn är fördelningen när det gäller anställningar med offentligt skyddat arbete, där knappt 30 procent är kvinnor.

I slutet av juni 2009 utgjorde andelen som har funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga drygt 23 procent bland alla som hade ett nystartsjobb. Det var en ökning med närmare 7 procentenheter jämfört med juni 2008.

Som ett led i en översyn av stöden till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga gav regeringen i september 2009 Statskontoret, en myndighet med uppdrag att bistå regeringen med underlag för att stärka statsförvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter rättssäkert och effektivt till nytta för medborgare och företag, i uppdrag att utreda frågan angående ett särskilt stöd till egenföretagande för denna målgrupp. Syftet med ett eventuellt stöd skulle vara att öka möjligheten för denna grupp att bryta utanförskapet och träda in på arbetsmarknaden genom att starta och driva företag.

I slutet av 2008 var 19 400 personer med funktionsnedsättning anställda hos det statliga bolaget Samhall. Ett av regeringens mål med Samhall är att antalet övergångar från Samhall till den reguljära arbetsmarknaden ska motsvara minst fem procent av de tillsvidareanställda inom Samhall. Utfallet för 2008 var 4,9 procent, vilket är något lägre än 2007. En positiv utveckling kunde dock noteras under våren 2009. Under andra kvartalet 2009 gick 339 personer från Samhall till annan arbetsgivare, vilket är en ökning med 168 personer jämfört med första kvartalet 2009.

Sociala företag

Sociala företag startas och drivs för att skapa arbetstillfällen och erbjuda ett arbetsliv för dem som av olika anledningar inte kommer in på arbetsmarknaden.

De sociala företagen är av olika karaktär. Majoriteten av medarbetarna i sociala företag, är personer som på grund av funktionsnedsättning/arbetshinder, tidigare missbruk, kriminalitet, långtidssjukskrivning, långtidsarbetslöshet, hemlöshet eller annan form av social utsatthet inte fått möjlighet att etablera sig på eller förlorat kontakten med arbetsmarknaden.

Förbättra integration för utrikes födda

På helårsbasis utvecklades sysselsättningen bland befolkningen i Sverige positivt under 2005–2008. Under samma period ökade sysselsättningsgraden mer bland utrikes födda män jämfört med inrikes födda män. Även utrikes födda kvinnors sysselsättning har ökat, men ökningen har inte varit lika snabb som för inrikes födda kvinnor. Oavsett bakgrund är sysselsättningsgraden lägre för kvinnor än för män, och skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda kvinnor är större än mellan inrikes och utrikes födda män.

Tabell 2. Sysselsättningsgrad,15–74 år, i procent

Inrikes födda Utrikes födda Inrikes Utrikes kvinnor kvinnor födda män födda män

Källa: Statistiska centralbyrån

Arbetslösheten gick också ner kraftigt mellan 2005 och 2008, särskilt bland utrikes födda män. Arbetslösheten ligger dock fortsatt på betydlig högre nivåer bland utrikes födda än bland inrikes födda. Sysselsättningsgraden är låg och arbetslösheten hög bland nyanlända, men sysselsättningsgraden stiger med vistelsetid. Även utbildningsnivån har ett starkt positivt samband med sysselsättningsnivån. I slutet av juni 2009 var 233 600 inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Cirka 73 200 eller 31 procent utgjordes av utrikes födda. Av 57 000 långtidsarbetslösa var 38 procent utrikes födda. Som långtidsarbetslösa räknas ungdomar under 25 år som varit arbetslösa i mer än 100 dagar och personer över 26 år som varit arbetslösa i minst sex månader.

Tabell 3. Arbetslöshet, 15–74 år, i procent

Inrikes födda Utrikes födda Inrikes Utrikes kvinnor kvinnor födda män födda män

Källa: Statistiska centralbyrån

Det är ännu oklart om den lågkonjunktur som inleddes 2008 ger större negativa effekter för den utrikes födda befolkningen än för den inrikes födda. I tidigare konjunkturnedgångar har sysselsättningen för den utrikes födda befolkningen minskat mer än för den inrikes födda befolkningen. Detta berodde bland annat på att utrikes födda i hög uträckning arbetade i branscher som drabbats hårt. Nu arbetar fler utrikes födda i tjänstesektorn som inte drabbats lika hårt som verkstadsindustrin. Fler utrikes födda har tidsbegränsade anställningar och har därmed en svagare anknytning till arbetsmarknaden än inrikes födda.

Arbetsförmedlingens insatser för att förbättra situationen för utrikes födda på arbetsmarknaden består främst av generella åtgärder som riktar sig till arbetslösa eller långtidsarbetslösa i allmänhet. Särskilda åtgärder som riktas till utrikes födda är endast motiverade under den första tiden i Sverige då behoven kan skilja sig från andra arbetssökandes. Det gäller framförallt kunskaper i svenska, kontaktnät och erfarenheter från den

svenska arbetsmarknaden. Åtgärder som riktas till vuxna nyanlända utrikes födda ska vara tydligt fokuserade på en snabb arbetsmarknadsetablering.

Regeringen presenterade i samband med budgetpropositionen för 2009 en samlad strategi för integration (Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration, skr. 2008/09:24). Huvudinriktningen för strategin är att öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt att förbättra matchningen mellan tillgänglig arbetskraft och arbetsmarknadens behov. Särskilt fokus läggs på nyanlända flyktingars och anhöriginvandrares etablering på arbetsmarknaden.

Under 2008–2010 finns ett program för att stärka företagandet för personer med utländsk bakgrund. Insatserna riktar sig främst till etablerade företagare med utländsk bakgrund som vill få hjälp att utveckla och expandera sina företag. Minst 40 procent av deltagarna ska vara kvinnor.

Av 19 900 anställda i nystartsjobb i juni 2009 var en tredjedel, 6 500 personer, utrikes födda. Cirka två tredjedelar av de utrikes födda i nystartsjobb är män. Nyanlända invandrare kvalificerar sig för nystartsjobb. Instegsjobb är en särskild subventionerad anställning som kan erbjudas för arbetslösa nyanlända invandrare i kombination med utbildning i svenska språket. Efter en långsam utveckling av antalet platser ändrades villkoren från och med den 1 juni 2008. Syftet var att underlätta för fler nyanlända invandrare att få sådana arbeten. Antalet deltagare har därefter ökat och i juni 2009 var 2 600 personer, varav tre fjärdedelar män, anställda i instegsjobb. Jobb- och utvecklingsgarantin innebär att arbetssökande långtidsarbetslösa ska erbjudas individuellt anpassade aktiviteter för att så snabbt som möjligt hitta ett arbete. De arbetssökande anvisas till aktiviteter där de får aktivitetsstöd. I slutet av juni 2009 deltog 55 000 i programmet varav 16 600 eller 30 procent var utrikes födda. Vid samma tidpunkt deltog 7 300 personer i olika former av arbetspraktik. Av dessa var 3 200 eller närmare 44 procent utrikes födda. Deltagarna, såväl inrikes som utrikes födda, består av ungefär lika många kvinnor som män. Ungdomar som varit arbetslösa i tre månader anvisas av Arbetsförmedlingen till jobbgaranti för ungdomar. Syftet med garantin är att erbjuda särskilda insatser för att arbetslösa ungdomar så snabbt som möjligt ska få ett arbete motsvarande hela sitt arbetsutbud eller påbörja eller återgå till utbildning inom det reguljära utbildningssystemet. I slutet av juni 2009 deltog 33 300 ungdomar i programmet varav 4 600 eller 14 procent var utrikes födda. Bland såväl inrikes som utrikes födda deltagare är männen något fler än kvinnorna.

Fokus för Arbetsförmedlingens integrationsuppdrag har under de senaste åren varit nyanlända invandrare. Detta får ses mot bakgrund av regeringens ovan nämnda strategi för integration. Andelen utrikes födda bland deltagare i olika arbetsmarknadspolitiska program motsvarar på ett ungefär de utrikes föddas andel bland de arbetslösa, även om det finns stora skillnader mellan olika program. Arbetsförmedlingens insatser når alltså väl ut till utrikes födda. Män deltar emellertid oftare i åtgärder eller är anställda med subvention, trots att arbetslösheten är högre bland kvinnor. Någon samlad bild av effekterna av dessa arbetsmarknadspolitiska insatser för utrikes födda kan ännu inte bedömas.

En särskild försöksverksamhet med etableringssamtal för nyanlända skyddsbehövande och anhöriga genomförs i tre kommuner under 2009 och 2010. Etableringssamtalet innebär att Arbetsförmedlingen ansvarar för att en etableringsplan upprättas för den nyanlända så snart uppehållstillstånd beviljats. Avsikten är bl.a. att tidig information om var i landet det finns en efterfrågan på den kompetens den nyanlände har ska få ökad betydelse för valet av bosättningsort. Försöksverksamheten ska utvärderas av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

I syfte att ytterligare förbättra möjligheterna till kvalificerat arbete har resurserna för universitetens kompletterande utbildningar för utländska akademiker ökats kraftigt fr.o.m. 2009. Utbildningarna vänder sig till exempelvis lärare, jurister och hälso- och sjukvårdsutbildade personer. Regeringen har därför i en särskild proposition (Gränslös kunskap – högskolan i globaliseringens tid, prop. 2008/09:175) presenterat förslag om en rättssäker och effektiv ordning för erkännande av hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredje land. I propositionen redovisar regeringen även för hur bedömning av utländsk utbildning bör samordnas och effektiviseras för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

Det statliga stödet till gymnasiala och eftergymnasiala yrkesutbildningar för vuxna har utökats kraftigt. Utbyggnaden av antalet studieplatser bedöms få stor betydelse för möjligheterna för nyanlända vuxna invandrare att kunna skaffa eller komplettera en yrkesutbildning i Sverige. En särskild myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan, har bildats för att samordna de eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar. Myndigheten har fått ett särskilt nationellt ansvar för validering av utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar.

Även inom svenskundervisning för invandrare (sfi) grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål, har satsningar för bättre kvalitet gjorts. Bland annat ska lärarnas kompetens höjas och nationella slutprov införas. Vidare har målen för undervisningen blivit tydligare. En försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom sfi (sfi-bonus) har inletts för att stimulera en snabbare genomströmning.

För att tydliggöra kommunernas respektive statens ansvar för utvecklingen i stadsdelar med utbrett utanförskap träffas lokala utvecklingsavtal med vissa storstadskommuner. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att ingå i lokala partnerskap med kommuner som tecknat lokala utvecklingsavtal.

Regeringen avser att under hösten 2009 presentera en proposition med förslag som påskyndar arbetsmarknadsetableringen för nyanlända flyktingar och anhöriga. Syftet är att utveckla ett system som både ger individen ett utökat ansvar och stärker incitamenten för en snabb arbetsmarknadsetablering. Därigenom kan mottagningssystemet bli mer stabilt för svängningar i konjunktur och antalet nyanlända som får uppehållstillstånd, samtidigt som det görs mer flexibelt utifrån den enskilde individens behov. En utgångspunkt är att det bör löna sig att söka sig till bostadsorter med god arbetsmarknad eller förutsättningar att erbjuda annan relevant introduktion för att påskynda ett snabbt arbetsmarknadsinträde.

Arbetsförmedlingen föreslås få ett samordnande ansvar gentemot övriga aktörer och svarar också för att tillsammans med den nyanlända 63

upprätta och vid behov revidera en individuell plan för att underlätta och påskynda den nyanländas etablering. Arbetsförmedlingen beslutar om ersättningen till den nyanlända, anvisar till bosättning och svarar också för upphandlingen av de s.k. lotsar som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen med att vägleda och stötta de nyanlända fram till ett arbete. Arbetsförmedlingen ska vidare kunna erbjuda den nyanlända deltagande i de olika program som Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande, utifrån vad som överenskommits i etableringsplanen eller aktualiserats av lotsen. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om deltagande i program.

En förstärkt arbetslinje

Att göra det mer attraktivt att arbeta och att stärka arbetslinjen är en viktig målsättning för regeringen. En grundläggande komponent i det strävandet har varit att sänka skatten på arbete. Dessutom har åtgärder vidtagits för att stärka arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring samtidigt som insatserna för att minska omfattningen av felaktiga utbetalningar har förstärkts. En förutsättning för att upprätthålla förtroendet och legitimiteten i socialförsäkringssystemen är en hög rättssäkerhet.

Skatteåtgärder

För att öka drivkrafterna till arbete infördes jobbskatteavdraget den 1 januari 2007 och har sedan dess har byggts ut i ytterligare två steg, 2008 och 2009. Ett fjärde steg planeras till den första januari 2010. Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden eftersom den genomsnittliga skatten sänks för alla löntagare. Jobbskatteavdraget bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till att stärka incitamenten att arbeta fler timmar för dem som redan har ett arbete. I synnerhet för låg- och medelinkomsttagare, t.ex. deltidsarbetande kvinnor, kan de lägre marginalskatterna förväntas ha positiva effekter på antalet arbetade timmar. Sammantaget bedömer regeringen att de tre genomförda stegen i jobbskatteavdraget leder till att antalet sysselsatta på lång sikt ökar med cirka 1,6 procent och att det totala antalet arbetade timmar ökar med cirka 2,4 procent. BNP bedöms öka med 1,9 procent på lång sikt till följd av dessa reformer. De externa bedömare som har värderat regeringens politik, t.ex. Konjunkturinstitutet, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) samt Finanspolitiska rådet, gör likartade bedömningar. Sysselsättningen och arbetsinkomsterna kan på lång sikt väntas öka mest för de med lägst inkomster (se diagram 2).

Diagram 2. Procentuell effekt av jobbskatteavdraget på ekonomisk standard för hela befolkningen i olika inkomstgrupper

10 9 D ire k t e f f e k t Lå ngs ik t ig e f f e k t 8 7 6 5 4 3 2

1 0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Låg inkomst Hög inkomst Källa: Finansdepartementets beräkningar

Som ett led i ansträngningarna att stimulera arbetsutbudet och öka den varaktiga sysselsättningen kommer regeringen under hösten 2009 att presentera en proposition om en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget inom ramen för ett fjärde steg. Förslaget innebär att marginalskatten sänks med cirka 1–1,5 procentenheter för låg- och medelinkomsttagare. För t.ex. ett vårdbiträde som 2009 har en månadslön på knappt 22 000 kronor innebär denna reform, i kombination med de tre tidigare reformerna, en sänkning av marginalskatten med 6,1 procentenheter och en sänkning av den genomsnittliga skatten med 6,8 procentenheter.

Tillväxten i samhället påverkas inte bara av hur många timmar som arbetas utan också av produktiviteten. Mot denna bakgrund är det även viktigt att skattesystemet är utformat så att det lönar sig för personer att skaffa sig en högre utbildning eller att vidareutbilda sig inom arbetslivet. Regeringen har därför kombinerat jobbskatteavdraget med att begränsa uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster. Den 1 januari 2009 sänktes marginalskatten med 20 procentenheter för beskattningsbara förvärvsinkomster mellan 349 500 kronor och 367 600 kronor per år. Sänkningen av den statliga inkomstskatten inriktades således mot den nedre delen av den statliga inkomstskatteskalan. Syftet var att öka drivkrafterna till arbete och höja utbildningspremien, vilket på sikt kan höja produktiviteten för stora grupper av sysselsatta.

Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring med syfte att säkerställa ekonomisk trygghet under en period av omställning från ett arbete till ett annat. En av förutsättningarna för att kunna erhålla inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet är att den arbetssökande är medlem i en arbetslöshetskassa och har ett sammanhängande medlem- 65

skap motsvarande minst tolv månader (s.k. medlemsvillkor). De senaste åren har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat kraftigt. Sedan oktober 2008 har dock utvecklingen vänts och antalet medlemmar har ökat. Främst förklaras medlemsökningen av att det försämrade läget på arbetsmarknaden som har bidragit till att det blivit mer angeläget att tillhöra en arbetslöshetskassa, men regeringens reformer som beskrivs nedan har också bidragit till medlemsökningen. I slutet av april 2009 hade arbetslöshetskassorna knappt 3 809 000 medlemmar, vilket motsvarar 69 procent av den arbetsföra befolkningen.

För att stimulera till ny- och återinträde i arbetslöshetskassorna genomfördes under 2009 flera förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. En tillfällig förändring av medlemsvillkoret infördes för att öka möjligheten för människor att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. För samtliga medlemsmånader under 2009 kommer en medlem i en arbetslöshetskassa vid bestämmande av medlemsvillkor att få tillgodoräkna sig ytterligare en månad. Den tillfälliga ändringen innebär att en medlem kan uppfylla ett medlemsvillkor på sex månader, i stället för de tolv månader som normalt krävs. Vidare innebär förändringen att det går snabbare att kvalificera sig till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.

Även inträdesvillkoret för att bli medlem i en arbetslöshetskassa förändrades genom att det inte längre krävs arbete i någon bestämd omfattning och det krävs heller inte att arbetet omedelbart ska ha föregått medlemskapet. Förändringen stimulerar till ökad anslutning till arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som det bidrar till att förenkla administrationen av försäkringen.

Vidare har ett avdrag för sysselsatta medlemmar införts för arbetslöshetsavgiften. Eftersom arbetslöshetsavgiften endast betalas av sysselsatta medlemmar innebär sänkningen att marginaleffekterna av att gå från arbetslöshet till sysselsättning minskar samtidigt som förändringen stimulerar till ökat medlemskap i arbetslöshetsförsäkringen.

Avslutningsvis har nya regler för arbetslöshetsersättning efter tillfällig eller delvis frånvaro införts för att förbättra drivkrafterna för arbete. Reglerna har ändrats så att vissa socialförsäkringsförmåner kan tillgodoräknas i arbetslöshetsförsäkringen.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010 flera förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som bl.a. syftar till att tillvarata arbetsutbudet hos grupper som har varit långtidssjuka och vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut. Det föreslås att den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen förlängs från fem till tio år under en övergångsperiod för personer som har varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av styrkt sjukdom. Förslaget innebär att den som varit sjukskriven i många år utan att för den skull ha permanent nedsatt arbetsförmåga ges en möjlighet till arbetslöshetsersättning. Vidare föreslås en kortare kvalifikationstid för tidigare medlemmar i en arbetslöshetskassa, vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tagit slut. Personer som lämnat arbetslöshetskassan mellan den 1 januari 2007 och den 30 september 2009 och som på nytt blir medlemmar under perioden mellan den 1 oktober 2009 och den 31 december 2010 bör kunna uppfylla medlemsvillkoret på tre månader. Vidare föreslås att denna grupp för att få rätt till inkomstrelaterad 66

ersättning bör kunna återknyta till ett arbetsvillkor som ligger inom det tidigare medlemsvillkoret. Detta bör gälla ersättningsperioder som beviljas under perioden fr.o.m. januari 2010 t.o.m. januari 2013.

Därutöver föreslås förbättrade och förenklade regler avseende företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen innebär att företagarbegreppet i arbetslöshetsförsäkringen kopplas till inkomstskattelagen. Reglerna för arbetslöshetsersättning vid tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet bör förtydligas, liksom regler för sammanläggning av inkomster från perioder med näringsverksamhet och perioder med anställning. Dagsförtjänsten för företagare bör baseras på den senaste taxeringen eller om det är med förmånligt på genomsnittet av de två år som föregår inkomståret i den senaste taxeringen. En företagare som lägger ned företaget inom 24 månader efter start bör kunna få ersättningen baserad på inkomster av tidigare anställning om det är mer förmånligt än att basera ersättningen på inkomsterna från det egna företaget. Vid arbetslöshet bör det bortses från näringsverksamhet som bedrivits parallellt med heltidsanställning eller heltidsföretagande, oavsett hur stora inkomster den parallella näringsverksamheten genererat. Förslagen bör kunna träda ikraft senast den 1 juli 2010.

Slutligen föreslås att tid då en person varit hindrad att arbeta på grund av uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i familje- eller jourhem bör betraktas som överhoppningsbar vid bestämmande av ramtid. Förändringen bör kunna gälla från och med januari 2010.

Bättre kontroll av försäkringssystemen

Regeringens arbete med att bibehålla förtroendet och legitimiteten för trygghetssystemen genom att förebygga felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen fortsätter. I budgetpropositionen för 2009 redovisade regeringen en rad generella åtgärder som syftar till att förebygga felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen inom arbetslöshetsförsäkringen. Även i budgetpropositionen för 2010 redovisar regeringen åtgärder i syfte att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar.

Som ett led i regeringens arbete att förebygga felaktiga utbetalningar har Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) tillsammans med flertalet andra myndigheter som hanterar utbetalningar från välfärdssystemen ett samverkansuppdrag om bland annat utveckling av metoder för och redovisning av resultat av arbetet mot felaktiga utbetalningar. Myndigheternas arbete ska rapporteras årligen i en gemensam skrivelse till regeringen med början den 22 februari 2010.

Arbetsförmedlingen och IAF har även haft i uppdrag att rapportera vidtagna och planerade åtgärder för implementeringsarbetet med anledning av de författningsändringar som gjorts för att möjliggöra ett ökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att öka effektiviteten och minska de felaktiga utbetalningarna samt förbättra servicen i förhållande till den enskilde.

Av IAF:s redovisningar framgår att ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla system och finna former för ett elektroniskt informationsutbyte mellan Arbetslöshetskassornas Samorganisation och

Kronofogdemyndigheten har inletts men att det är för tidigt att fastställa en tidsplan för implementering. Det framgår också att ett arbete inletts med att utöka arbetslöshetskassornas informationsutbyte med Arbetsförmedlingen. Därutöver pågår ett arbete som syftar till att IAF ska få direktåtkomst till vissa av Arbetsförmedlingens databaser och ett arbete som syftar till att Arbetsförmedlingen ska få direktåtkomst till uppgifter i IAF:s statistik- och tillsynsdatabas. Arbetsförmedlingen har redovisat att informationsutbytet kommer att medföra betydande förenklingar och effektiviseringar av verksamheten samt säkerställa en enhetlig rättssäker hantering. Etableringen av det utökade informationsutbytet kan dock tidigast ske under november 2009 (dnr A2009/2492).

4.3¶En väl fungerande arbetsmarknad

• Riktlinje 20. Förbättra förmågan att möta arbetsmarknadens behov • Riktlinje 21. Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden, med vederbörligt beaktande av den roll som tillkommer arbetsmarknadens parter

Det kraftigt försämrade arbetsmarknadsläget medför stora utmaningar. Sedan det fjärde kvartalet 2008 har antalet sysselsatta minskat, arbetslösheten ökat och antalet varsel om uppsägning har fortsatt legat på en hög nivå.

Arbetsmarknadspolitiken har anpassats till det försämrade konjunkturläget genom en kraftfull satsning på insatser både för kort- och långtidsarbetslösa. Anpassningen innebär att resurser inte bara fokuseras på dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

En väl fungerande matchning är en förutsättning för att arbetsmarknadens funktionssätt ska kunna förbättras. Regeringen har sett till att matchningen förstärks genom olika satsningar, främst med anledning av den försämrade situationen på arbetsmarknaden.

Ett nytt regelverk för arbetskraftsinvandring infördes den 15 december 2008, vilket innebär att större vikt läggs vid arbetsgivarnas egen bedömning av behovet att anställa personer från länder utanför EU/EES samt gör det möjligt för alla yrkesgrupper att få tillstånd att arbeta i Sverige.

Enligt OECD:s mått har Sverige nu ett flexiblare anställningsskydd. I senaste mätningen publicerad våren 2009 anges Sverige ha det 21:a starkaste anställningsskyddet av 30 länder.

För att ge arbetsmiljöpolitiken en mer offensiv och positiv innebörd avses en ny fas i detta utvecklingsarbete nu inledas, med inriktningen att ta fram en långsiktig strategi för den framtida politiken.

Modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna

Målen med Arbetsförmedlingens nya organisation som en nationellt sammanhållen myndighet fr.o.m. 2008 var att få till stånd en enhetlig, rättssäker och effektiv verksamhet med tydligare ledning och styrning.

Omorganisationen följs löpande upp av Arbetsförmedlingen och ska även utvärderas av ett externt konsultföretag. Av den slutredovisning som Arbetsförmedlingen lämnade till regeringen i maj 2009 (dnr A2008/1704) framgår att Arbetsförmedlingen anser att många av de problem som regeringen identifierade i den gamla myndighetsorganisationen nu har lösts helt eller delvis.

Regeringen anser att inrättandet av den nya myndigheten Arbetsförmedlingen har inneburit att det nu finns förutsättningar att uppnå en mer enhetlig, rättssäker och effektiv verksamhet med tydligare ledning och styrning. Regeringen avvaktar dock det externa konsultföretagets slutredovisning av utvärderingen innan en slutlig bedömning görs av om reformeringen av det tidigare Arbetsmarknadsverket har fått avsett resultat.

Det pågår ett omfattande arbete för att öka samverkan mellan statliga myndigheter. Målsättningen är att det ska finnas en plats där medborgaren i större utsträckning kan få ett samlat stöd av flera statliga myndigheter. Arbetsförmedlingen har tillsammans med Skatteverket och Försäkringskassan träffat en överenskommelse om att på ett stort antal platser runt om i landet erbjuda service i gemensamma lokaler och även samordna vissa enklare förvaltningsuppgifter. Den 1 maj 2009 hade 171 av de ursprungligt planerade kontoren startat.

Förbättrad matchning mellan arbetssökande och lediga platser

Under det första halvåret 2008 påverkades Arbetsförmedlingens arbete främst av bristen på arbetskraft inom vissa sektorer, medan hösten 2008 kännetecknades av en minskad tillströmning av lediga platser. Den snabbt vikande konjunkturen under andra halvåret 2008 resulterade i ett mycket stort antal varsel om uppsägning över hela landet. Arbetsförmedlingens nya organisation har inneburit bättre förutsättningar att anpassa organisationen till de krav som ställs på myndigheten, exempelvis i samband med varsel om uppsägning.

Regeringen presenterade i början av 2009 i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) samt i samband med 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100) ett antal nya initiativ för att möta den ökande arbetslösheten. Dessa insatser inkluderar bl.a. en satsning på personliga coacher och förstärkta satsningar på arbetspraktik, bland annat genom en ny insats i form av praktisk kompetensutveckling, där den arbetssökande ges möjlighet att behålla sin kontakt med arbetslivet samt att upprätthålla och utveckla sin kompetens. Arbetsförmedlingen har med sin nya organisation haft bättre möjligheter att omfördela resurser till de platser där det funnits ett behov av förstärkta insatser.

Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att förstärka matchningsverksamheten och ge ett tidigt och individanpassat stöd för att kunna hjälpa arbetssökande tillbaka till arbete. Arbetsförmedlingen ska under 2009 särskilt beakta de krav som situationen på arbetsmarknaden ställer på myndigheten. Det innebär att löpande prioritera resurser till regioner som drabbas av större varsel samt säkerställa att tidiga coachningsinsatser kommer till stånd. I det fortsatta arbetet är kompletterande

aktörer, som ökar och diversifierar Arbetsförmedlingens tjänsteutbud, av stor vikt, exempelvis genom att tillhandahålla de arbetssökande en personlig jobbcoach. I budgetpropositionen för 2010 presenterar regeringen ytterligare förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. I rådande konjunkturläge behövs bl.a. åtgärder som förhindrar att människor står utan arbete under lång tid samt åtgärder som stärker konkurrenskraften bland dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Regeringen aviserar 8 000 fler platser inom coachning i Arbetsförmedlingens egen regi samt sammanlagt 4 000 fler platser i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling under 2010. Dessutom bör volymerna i arbetsmarknadsutbildning kunna öka med 1 000 platser under 2010. För att ytterligare förstärka arbetsmarknadspolitiken avser regeringen dessutom att införa en ny aktiveringsinsats, Lyft, inom statliga och kommunala bolag och verksamheter och ideella organisationer med viss verksamhet. Regeringen beräknar att insatsen kommer att omfatta cirka 40 000 platser under 2010. Regeringen avser också att införa fler insatser inom jobbgarantin för ungdomar; Lyft, stöd till start av näringsverksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering. Regeringen kommer också att ge deltagare i jobbgarantin möjlighet att delta i garantin på deltid för att under resterande tid ha möjlighet att studera inom den kommunala vuxenutbildningen. Som ett komplement till den utbildning som erbjuds inom jobbgarantin för ungdomar i dag avser regeringen också att införa en extra studiemotiverande insats för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin grundskole- eller gymnasieutbildning. Detta sker i form av en särskild satsning på folkhögskolorna.

För att möta det ökade inflödet av arbetssökande och upprätthålla kvaliteten i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar föreslår regeringen även att Arbetsförmedlingens förvaltningsresurser förstärks.

Undanröja hinder för arbetstagares rörlighet inom unionen

En rad aktiviteter för att främja arbetskraftens rörlighet har genomförts inom ramen för EURES. I sju större städer i Sverige och på fyra mindre orter i Tornedalens Cross Border Area har European Job Days arrangerats i samarbete med EURES-rådgivare från ett tiotal andra medlemsstater och arbetsgivare från andra länder.

Arbetsförmedlingen har tagit initiativ för att göra EURES tjänster tillgängliga på alla arbetsförmedlingar. För att åstadkomma detta beslutades det under perioden 2008–2009 att införa EURES assistenter på de större arbetsförmedlingskontoren. I april 2009 fanns det 160 utbildade EURES grundtjänster. Personalen på Arbetsförmedlingens call center har också rustats för att kunna erbjuda EURES grundtjänster. Olika slag av information om arbete och rekrytering i andra länder ska också finnas tillgänglig i receptionen på alla landets arbetsförmedlingar.

Rekryteringar i och till andra länder har fortsatt. Det rör sig bland annat om läkare från Tyskland, veterinärer från Belgien och Nederländerna samt svenska lärare till Storbritannien. Inflödet av arbetstagare från andra medlemsstater till Sverige har varit fortsatt lågt. Den minskade

efterfrågan på arbetskraft sätter sina tydliga spår; antalet arbetstagare från EU:s övriga medlemsstater som kommit till Sverige för att arbeta längre tid än tre månader har sjunkit med 40 procent under det första halvåret 2009 jämfört med samma period ett år tidigare.

Underlättad arbetskraftsinvandring

Syftet med införandet av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring har varit att skapa ett effektivt och flexibelt system där arbetsgivarnas behov av arbetskraft står i fokus. Samtidigt ska systemet vara konjunkturkänsligt genom att det är arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft som styr. En ökad arbetskraftsinvandring är en av flera åtgärder för att på kort och lång sikt motverka effekterna av en åldrande befolkning och ett minskat arbetskraftsutbud.

Efter att de nya reglerna för arbetskraftsinvandring infördes i december 2008 har antalet arbetstagare från länder utanför EU/EES, under de första sju månaderna, legat på ungefär samma nivå som under samma period ett år tidigare. Detta är en stor skillnad mot inflödet av arbetstagare från EU/EES som minskat med 40 procent de första sex månaderna 2009 i jämförelse med samma period 2008. En förklaring till att nedgången har uteblivit bland tredjelandsmedborgare är att den ojämförligt största gruppen är plockare av vilda bär verksamma i en bransch som är mer väder- än konjunkturberoende. Förutom dessa har framför allt yrkesgruppen dataspecialister dominerat bland de beviljade arbetstillstånden.

Arbetsrätten: flexibilitet och trygghet

Målet för arbetsrättsområdet är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Både för kvinnor och män ska det vara möjligt att förena arbetsliv och privatliv under alla faser av livet med hänsyn till den enskildes förutsättningar. Ett väl balanserat och förutsägbart arbetsrättsligt system är även en viktig förutsättning för en hållbar tillväxt och full sysselsättning. Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska utgöra en stabil grund för förhållandena på arbetsmarknaden.

Tidigare handlingsprogram har beskrivit planerade och genomförda reformer med syfte att utöka möjligheterna för tidsbegränsade anställningar och samtidigt förenkla regelverket. OECD har sedan mitten av 1990-talet mätt styrkan på anställningsskyddet i medlemsländerna. Sverige har tidigare legat bland de länder som haft det mest omfattande anställningsskyddet enligt OECD. År 2004 bedömdes Sverige ha det sjunde starkaste anställningsskyddet av 28 länder. Enligt OECD:s mått har Sverige nu ett flexiblare anställningsskydd. I senaste mätningen publicerad våren 2009 bedömdes Sverige ha det 21:a starkaste anställningsskyddet av 30 länder.

Som annan arbetsrättslig lagstiftning i Sverige utgörs reformerna av dispositiva lagar som får ersättas med kollektivavtal. Den statliga myndigheten Medlingsinstitutet har genomfört en undersökning av i vilken utsträckning reformerna tagits in i kollektivavtal. Under 2007 års avtalsrörelse fördes reformerna in i några avtal inom privat sektor som

blev klara efter riksdagens beslut om reformerna. De nya reglerna fanns dock ännu inte när huvuddelen av parterna i privat sektor slöt sina nya avtal detta år. Inom kommuner, landsting och stat har reformerna påverkat kollektivavtalen mer än inom privat sektor.

Utmaning för arbetsmiljöpolitiken vid svag konjunktur

Regeringen anser att arbetsmiljöpolitiken måste ges en mer offensiv och positiv innebörd. Det ska inte enbart handla om att förhindra en dålig arbetsmiljö, utan i mycket högre grad om att se arbetsmiljön som utvecklande för såväl individer som verksamhet och som en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel. De principiella utgångspunkter och resonemang som angavs i promemorian Arbetsmiljön och utanförskapet – en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken (Ds 2008:16) har utgjort ett underlag för diskussion med berörda aktörer och parter. En ny fas i detta arbete avses nu inledas, med inriktningen att ta fram en långsiktig strategi för den framtida politiken.

Under de senaste åren har sjukskrivningarna fortsatt att minska. Betydande förändringar har genomförts inom sjukförsäkringen, vilket sannolikt haft stor inverkan på utvecklingen. Insatser har också genomförts i syfte att öka möjligheterna för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden att träda in i arbetslivet. I en lågkonjunktur har också funnits en benägenhet till minskad sjukfrånvaro kopplat till att den anställde upplever det som en större risk att vara frånvarande från arbetet i en situation där uppsägningar sker. Sammantaget innebär detta att fler med någon form av hälsoproblem kommer att finnas på arbetsplatserna. Det är angeläget att under de närmaste åren vara särskilt observant på utvecklingen ur arbetsmiljösynpunkt.

När det gäller effekter på arbetshälsan utifrån ett förändrat konjunkturläge är erfarenheterna från tidigare lågkonjunkturer att sådana effekter främst kommer i ett senare skede. Det är angeläget att erfarenheterna från tidigare lågkonjunkturer tas tillvara.

Flera insatser syftar till att stärka kunskap och medvetenhet om arbetsmiljöns betydelse. Det gäller bland annat det uppdrag som regeringen har lämnat till Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) om utlysning av forskningsmedel inom området arbetsmiljö – lönsamhet samt den satsning på ökad informations- och kunskapsförmedling under tre år som Arbetsmiljöverket, sedan 2009 har särskilda medel för.

4.4¶En väl fungerande lönebildning

• Riktlinje 22. Sörja för en sysselsättningsfrämjande utveckling av

arbetskostnader

Lönebildning och arbetskostnader har en avgörande betydelse för konkurrenskraft, sysselsättning, inflation och andra viktiga delar av den samhällsekonomiska utvecklingen. I Sverige är formerna för lönebildningen i första hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Avtal är att föredra framför lagstiftning eftersom samförstånd mellan parterna skapar

stabilitet för träffade överenskommelser. Statens roll inskränker sig till ett grundläggande regelverk.

Den pågående ekonomiska avmattningen leder till trendbrott som är svåra att dra omedelbara slutsatser av. Det finns dock långsiktiga tecken som indikerar att lönebildningen under de senaste tio åren haft en positiv inverkan på sysselsättningen. Under större delen av 1990-talet var arbetslösheten över nio procent och arbetskraftskostnaderna ökade med mellan fyra och sju procent per år. På senare år har arbetslösheten varit väsentligt lägre, även sedan tidseriebrott i Arbetskraftsundersökningarna beaktats. Trots detta har arbetskraftskostnadernas ökningstakt varit lägre än under 1990-talet. Den lägre ökningstakten för arbetskraftskostnaderna kombinerat med en lägre arbetslöshet kan tyda på att regeringens åtgärder med bl. a. sänkta arbetsgivaravgifter i kombination med sjunkande lönekrav har bidragit till att en lägre arbetslöshet nu är förenlig med en stabil inflation.

4.5¶Ökad kunskap och kvalitet i utbildningssystemet

• Riktlinje 23. Utöka och förbättra investeringarna i humankapital • Riktlinje 24. Anpassa utbildningssystemet till nya kompetenskrav.

Förbättra kvaliteten och öka måluppfyllelsen i utbildningssystemet

Sveriges chans att möta den globala utmaningen är att satsa på kunskap. Vår främsta konkurrensfördel måste vara innovativa och kunniga medborgare. Här spelar utbildningsväsendet en avgörande roll.

Utbildning är också viktigt eftersom människor växer med kunskap och möjligheten att lära sig något nytt. Den stärker individernas position i samhället och på arbetsmarknaden, vilket kan vara avgörande för deras framtid.

De åtgärder som beskrivs i detta avsnitt genomförs i enlighet med Strategin för livslångt lärande (dnr U2007/3110/SAM). Åtgärderna syftar till att säkra tillgången till utbildning av god kvalitet inom alla utbildningsområden samt stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskola

Under det senaste årtiondet har det pedagogiska inslaget i förskolan fått en allt större betydelse. Tidig pedagogisk stimulans ökar barns förmåga och lust att lära. Inte minst gynnas barnens språkliga och matematiska utveckling. Regeringen har under 2009 presenterat ett antal åtgärder för att utveckla och stärka förskolans pedagogiska uppdrag.

Regeringen har bland annat gett Statens skolverk i uppdrag att ge förslag på förtydliganden och kompletteringar av vissa mål i förskolans läroplan. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 30 september 2009.

En särskild fortbildningssatsning – Förskolelyftet – har även gett personal inom förskolan möjlighet att förstärka sin kompetens. Totalt

omfattar förslagen 200 miljoner kronor årligen under perioden 2009– 2011.

Regeringen har dessutom föreslagit riksdagen att införa allmän förskola även för treåringar, i likhet med reglerna för 4–5-åringar. Riksdagen beslutade i april 2009 att allmän förskola för treåringar ska införas fr.o.m. 1 juli 2010. Det innebär att alla barn ska erbjudas minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola från och med höstterminen det år de fyller tre år. Grundtanken är att ingen familj på grund av ekonomin ska behöva avstå från att låta sitt barn delta i förskolans verksamhet.

I enlighet med regeringens förslag fattade riksdagen i april 2009 beslut om att fr.o.m. den 1 juli 2009 införa en barnomsorgspeng. Syftet med detta är att utveckla mångfalden inom förskoleverksamhet och i skolbarnsomsorg. Genom att kommuner görs skyldiga att ge bidrag även till pedagogisk omsorg i enskild regi, exempelvis familjedaghem och liknande verksamheter, får varje familj möjlighet att i större utsträckning bestämma i vilken typ av verksamhet deras barn ska delta i.

Regeringen har i en särskild satsning avsatt 900 miljoner kronor under 2008–2010 för att stärka skolhuvudmäns och skolors arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Elever som riskerar att inte nå målen är en prioriterad grupp med detta stimulansbidrag och fokus ska ligga på de tidiga årskurserna i grundskolan.

Ett mål- och resultatinriktat system kräver kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att möjliggöra en bedömning om de nationella målen har uppnåtts och för att vidta relevanta åtgärder. Riksdagen beslutade i mars 2009 om nya läroplaner för skolan i enlighet med regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87, bet. 2008/09:UbU9, rskr. 2008/09:189). Detta innebär att varje skolform – grundskolan, specialskolan, sameskolan och den obligatoriska särskolan – ska ha en egen samlad läroplan. Läroplanen ska innehålla skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner för grundskolan, specialskolan, sameskolan och den obligatoriska särskolan. Kursplanerna ska kompletteras med föreskrifter om kunskapskrav för varje ämne alternativt ämnesområde.

Statens skolinspektion inrättades den 1 oktober 2008 och övertog därmed Skolverkets ansvar för nationell tillsyn och kvalitetsgranskning samt tillståndsprövning vad gäller bl.a. fristående skolor. Genom att kunna fokusera på sitt gransknings- och kontrolluppdrag kan verksamheten effektiviseras, med förbättrade möjligheter till metodutveckling och tätare granskningar. Hösten 2009 fullföljdes det s.k. sexårsuppdraget, vilket innebär att alla kommuner och skolor inspekterats under en sexårsperiod. Ambitionen är nu, efter ett inledande uppbyggnadsskede, att utöka verksamheten såväl till innehåll som frekvens.

En särskild utredare har fått i uppdrag att se över nuvarande resurser för utvärdering inom utbildningsområdet. Utredningen, som antagit namnet Utredningen om utvärdering av utbildning (U 2008:10), ska redovisa sina förslag senast den 1 december 2009.

Från och med läsåret 2008/09 ska varje elev i den individuella utvecklingsplanen ges skriftliga omdömen i varje ämne som eleven undervisats i från och med årskurs 1 i grundskolan.

Nationella mål för årskurs 3 i ämnena svenska, svenska som andra språk och matematik införs från och med läsåret 2008/09 och nationella ämnesprov i årskurs 3 införs i samma ämnen fr.o.m. 2010. Vidare införs obligatoriska ämnesprov i årskurs 9 i biologi, kemi och fysik fr.o.m. våren 2010 för att stärka uppföljningen av elevers kunskaper och öka likvärdigheten i lärares bedömning och betygssättning. De nationella ämnesproven i årskurs 3 och 9 har utprovats under våren 2009.

Vidare beslutade riksdagen i februari 2009 om en ny betygsskala i enlighet med regeringens proposition En ny betygsskala (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169). Detta innebär att en betygsskala med sex steg ska användas när betyg sätts inom det offentliga skolväsendet. Den nya betygskalan ska bidra till att tydliggöra kunskapsprogressionen hos eleverna och öka förutsättningarna för en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper.

Satsningen Skapande skola i årskurs 7–9 introducerades 2008 och syftar till att främja bl.a. kreativitet och innovation och integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans lärande. Satsningen innebär en tydligare samordning mellan skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. En utbyggnad av Skapande skola kommer att ske under 2010 till årskurserna 4–6.

Under tre år, 2008–2010, satsar regeringen 110 miljoner kronor på en rad åtgärder för att bryta traditionella könsmönster i skolan och främja jämställdhet. Bland annat har en jämställdhetsdelegation för skolan inrättats med uppgift att analysera könsskillnader i utbildningsresultat, utvärdera metoder för att bryta traditionella könsmönster, samt föreslå lämpliga insatser. Vidare har Skolverket i uppdrag att genomföra ett flertal insatser som exempelvis att fortbilda lärare och annan skolpersonal om könsmönster och hederstraditioner samt att stödja elevhälsan för att förebygga psykisk ohälsa.

Den nuvarande skollagen är från 1985 och det finns ett stort behov av att skapa en ny, modern och tydlig struktur för skollagstiftningen. Regeringen avser att göra just detta under 2010, och har även avsatt medel för en del skärpningar i lagen, som bl.a. rör förstärkt elevhälsa och ökad rätt till skolbibliotek.

Gymnasieskolan

Arbetslösheten bland svenska ungdomar är hög, bland de högsta i Europa (se avsnitt 4.2). Samtidigt fullföljer alltför få unga en gymnasieutbildning med godkända betyg. I maj 2009 lämnade regeringen propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) med förslag till en ny reformerad gymnasieskola. Regeringen anser att de högskoleförberedande programmen måste ge en bättre förberedelse för fortsatta studier. För att motverka att elever med bristande förkunskaper tas emot till de högskoleförberedande programmen har regeringen föreslagit nya behörighetsregler för dessa program. Regeringens anser vidare att gymnasieskolans yrkesprogram bättre måste förbereda eleverna för yrkeslivet. Därför ska tiden till fördjupning i yrkesämnena öka. Elever har olika sätt att lära. En del föredrar ett produktionsnära,

verklighetsbaserat lärande i arbetslivet. Därför ska lärlingsutbildning införas som en ordinarie studieväg inom gymnasieskolan. Vidare ska samverkan på nationell nivå mellan Skolverket och branschföreträdare öka genom införande av nationella råd för yrkesprogrammen, något bl.a. OECD rekommenderat (OECD, Learning for Jobs – Sweden, April 2008). Genom införandet av en gymnasieexamen – som kan avläggas som yrkesexamen eller högskoleförberedande examen – införs ett tydligt resultatmått och förutsättningarna för nationell målstyrning ökar. Därigenom ökar den nationella likvärdigheten vilket leder till högre kvalitet. Avsikten är att elever ska kunna tas in till den nya reformerade gymnasieskolan 2011, under förutsättning att riksdagen bifaller propositionen.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 förslagit att 225 miljoner kronor avsätts 2010–2012 för att genomföra gymnasiereformen och vissa andra skolreformer.

Den försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning som genomförs för utbildningar som startar 2008–2010 har utvidgats från ursprungligen 4 000 nya platser till 6 000 platser per år. Läsåret 2008/09 började cirka 3 700 elever en lärlingsutbildning. Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. En nationell lärlingskommitté, där branschföreträdare är representerade, har fått i uppdrag att främja försöksverksamheten, att följa upp dess resultat och måluppfyllelse ur näringslivets behov och att uppmärksamma utvecklingsbehov (dir. 2008:106). Vidare har en särskild utredare fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inom gymnasial lärlingsutbildning kombinera anställning och studier, något som i dag är vanligt i andra länder (dir. 2009:70).

Vuxenutbildning

Vuxenutbildning är viktig, både för samhället och för de enskilda individernas livslånga lärande.

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har redovisat ett uppdrag att undersöka och lämna alternativa förslag på hur en rättighet för vuxna att ta del av gymnasial vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda kan utformas. Utgångspunkten för uppdraget har varit att den enskilde ska ha rätt att studera inom kommunal vuxenutbildning (komvux) för att uppnå grundläggande behörighet att delta i högskoleutbildning.

Sverige deltar aktivt i arbetet med det OECD-initierade program som avser att mäta den vuxna befolkningens kunskaper och kompetens i ett antal länder, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC).

En viktig utgångspunkt för samhällets satsningar på vuxenutbildning är att den enskildes önskemål och behov i hög grad ska vara styrande. När det gäller bl.a. komvux avser regeringen därför att lämna förslag om att förbättra förutsättningarna för kommuner att låta andra anordna utbildningen. Den planerade propositionen är tänkt att innehålla förslag

om utökade möjligheter att överlämna myndighetsutövning vid utbildning på entreprenad och möjlighet att bedriva svenskundervisning för invandrare i folkhögskola. Propositionen planeras att lämnas till riksdagen före utgången av 2009.

För att möta lågkonjunkturen och större ungdomskullar har regeringen bl.a. beslutat att kraftigt öka antalet utbildningsplatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux). Satsningarna möjliggör även för de individer som redan har en teoretisk gymnasieutbildning att läsa in yrkesinriktade kurser, vilket är en viktig förändring i urvalsreglerna. Kommunerna har även möjlighet att inom ramen för satsningen erbjuda yrkesinriktad svenskundervisning kopplad till utbildning i yrkeskurserna. För att kunna utvärdera satsningarna kommer det ske en uppföljning på individnivå.

Med anledning av den pågående lågkonjunkturen och större ungdomskullar har regeringen i budgetpropositionen för 2010 aviserat en ökning om ytterligare cirka 10 000 platser inom yrkesvux för 2010 respektive 2011.

Folkbildningen spelar en viktig roll när det gäller vuxnas möjligheter till lärande, inte minst för dem med svag utbildningsbakgrund. Det har fastställts sju verksamhetsområden vad gäller statsbidraget till folkbildningen. Ett av dessa områden är det livslånga lärandet, som t.ex. kan avse att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället. Individer som kommer i fråga är t.ex. de med funktionsnedsättning. Folkbildningsrådet har bl.a. lämnat rapporten Demokrati och digital delaktighet, slutrapport 2008, där möjligheter att förbättra förutsättningarna för äldre och andra berörda grupper att använda den moderna tekniken beskrivs.

Undervisning i svenska för invandrare

Regeringen fokuserar också på svenskundervisningen för invandrare (sfi). Regeringen vill se förbättrade resultat och genomströmning av deltagare i sfi. Regeringen har därför beslutat om att införa nya nationella slutprov för de olika kurserna. Proven ska vara IT-baserade och vara möjliga att använda från den 1 januari 2010. Lärarnas kompetens är avgörande för resultaten och det finns möjlighet för berörda lärare att fortbilda sig inom ramen för det s.k. lärarlyftet.

Regeringen har beslutat om en försöksverksamhet medprestationsbaserad stimulansersättning inom sfi (sfi-bonus) i 13 kommuner fr.o.m. den 1 oktober 2009. Försöksverksamheten innebär en prövning av i vilken utsträckning ekonomiska incitament kan bidra till att deltagarna snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett arbete. Regeringen har också för avsikt att låta utreda om en tidsbegränsning inom sfi kan motverka inlåsningseffekter och öka genomströmningen i utbildningen.

Eftergymnasial yrkesutbildning

För att säkra kvaliteten i de eftergymnasiala yrkesutbildningarna som inte utgör högskoleutbildning inrättade regeringen den 1 juli 2009

Myndigheten för yrkeshögskolan. Inom ramverket yrkeshögskolan samlas eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar. Det gemensamma regelverket för eftergymnasiala yrkesutbildningar avser bl.a. tydligare uppföljning och utvärdering och avsikten är att öka transparensen och rättsäkerheten för de studerande. Införandet av yrkeshögskolan möjliggör ökad effektivitet och nationell prioritering av utbildningar. Det innebär att den eftergymnasiala yrkesutbildningen i än högre grad styrs mot arbetslivets behov av rätt kompetens och hög kvalitet. Fler platser inom yrkeshögskolan riktade till arbetsmarknadens bristyrken skapar möjligheter för fler att få ett arbete. Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 föreslagit fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan under 2010–2011.

Högre utbildning

För att mildra effekten av ökad arbetslöshet är det angeläget att kombinera aktiva arbetsmarknadsfrågor med satsningar inom utbildningsväsendet. Tidigare erfarenheter visar att antalet sökande till högre utbildning ökar vid lågkonjunkturer. Fler studenter väljer också att stanna kvar i utbildning genom att komplettera med någon ytterligare kurs i avvaktan på att det blir lättare att få jobb. Mot denna bakgrund har regeringen i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) föreslagit en satsning på 10 000 nya högskoleplatser för åren 2010 och 2011. För 2010 innebär detta att regeringen föreslår att 700 mnkr tillförs universitet och högskolor för nya platser. Dessa platser och medel för dem beräknas för respektive lärosäte även för 2011. Regeringen avser att återkomma med förslag om att ta ut studieavgifter av s.k. tredjelandsstudenter fr.o.m. hösten 2011. Genom att ta ut studieavgifter av tredjelandsstudenter frigörs ett ekonomiskt utrymme motsvarande det utrymme av grundutbildningsanslagen som nu används för tredjelandsstudenter. För 2012 bör detta frigjorda utrymme fortsatt disponeras av universitet och högskolor för grundutbildning och kan då användas att trappa ned den tillfälliga satsningen på högskoleplatser 2010 och 2011.

Stärkt kvalitet i den högre utbildningen är fortsatt högprioriterat. En statlig utredning (SOU 2007:81) har haft i uppdrag att se över systemet för fördelning av resurser till universitet och högskolor. En viktig utgångspunkt för utredningen var att resurser i större utsträckning ska tilldelas efter kvalitet. Hösten 2008 infördes en ny modell för tilldelning av resurser där delar av det statliga forskningsanslaget till universitet och högskolor är kopplat till kvalitetsindikatorer (prop. 2008/09:50). Därigenom förväntas incitamenten öka för att lärosätena ska prioritera och kraftsamla sin forskning, vilket i förlängningen leder till att kvaliteten på svensk forskning och dess internationella konkurrenskraft ökar.

Högskoleverket har fått i uppdrag att föreslå ett nytt system för kvalitetsutvärdering av högskoleutbildningar. En proposition planeras att lämnas till riksdagen hösten 2009.

Som nämndes i 2007 års uppföljningsrapport av handlingsplanen verkar regeringen för att den politiska styrningen av universitet och högskolor ska minska och universitets och högskolors autonomi stärkas.

I december 2008 överlämnade den s.k. Autonomiutredningen sitt betänkande Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) till regeringen. Huvudförslaget i betänkandet är att universitet och högskolor ska upphöra att vara statliga myndigheter och i stället övergå i en ny offentligrättslig organisationsform, självständiga lärosäten, och därmed utgöra juridiska personer. Betänkandet har remitterats, det finns betydande skillnader i remissinstansernas synpunkter, och regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.

Regeringen stöder också olika former av samarbeten och även samgåenden mellan lärosäten som innebär stärkta utbildnings- och forskningsmiljöer samt ökad konkurrenskraft nationellt och internationellt.

Regeringen har tillsatt en delegation för jämställdhet i högskolan (dir. 2009:7). Delegationen ska stödja insatser och föreslå åtgärder som främjar jämställdhet i högskolan.

Studiestöd

Regeringen mottog i mars 2009 betänkandet Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28), med förslag om hur studiemedlet kan användas som ett verktyg för ökad genomströmning i den högre utbildningen och om studiestödsadministrationen och regelverket för studiemedelssystemet. Vidare föreslår utredningen att högskolor bör ta ett ökat ansvar för genomströmning. Möjligheten att få studiemedel med en högre bidragsnivå har utökats tillfälligt under 2009 och 2010 för arbetslösa över 25 år oavsett tidigare utbildning vid studier på statsbidragsberättigad yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 föreslagit att studiemedlet höjs fr.o.m. den 1 januari 2010. Vidare föreslår regeringen en höjning av det s.k. fribeloppet fr.o.m. den 1 januari 2011.

Satsning på ny lärarutbildning, lärare och skolledare

Sverige måste lyckas rekrytera de mest lämpade personerna till läraryrket och samtidigt behålla de lärare som redan finns i skolväsendet. Det handlar om att ge lärarstudenterna en god utbildning, fylla på med kunskap när så behövs och låta alla lärare utvecklas i sin profession. Lärarutbildningen måste hålla hög kvalitet och förbereda studenterna för ett yrkesliv i skolan. Utbildningens kvalitet och status i den akademiska världen är också avgörande för rekryteringen. I december 2008 överlämnade Utredningen om en ny lärarutbildning sitt betänkande En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) och Utredningen om utbildning till yrkeslärare överlämnade betänkandet Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112) till regeringen. Betänkandena har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.

För att öka lärares kompetens och därmed undervisningens kvalitet genomför regeringen en stor satsning på fortbildning av yrkesverksamma behöriga lärare. Närmare tre miljarder kronor har beräknats att avsättas för 2007–2011 för att ge lärare möjlighet att fördjupa och bredda sitt

kunnande inom ämnen och ämnesdidaktik. Totalt ska 30 000 behöriga lärare ges möjlighet till fortbildning under perioden. Syftet med satsningen är att stärka lärares kompetens för att fler elever ska nå målen i skolan. Hittills har cirka fyra procent av landets lärare deltagit i fortbildningen. Det är ännu för tidigt att uttala sig om effekten av satsningen. Det finns dock indikationer på att lärare är mycket nöjda med fortbildningen och bedömer att den bidragit till att förändra undervisningen i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Statskontoret har fått regeringens uppdrag att utvärdera satsningen på utbildning av lärare. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2010.

Regeringen har dessutom gett nio lärosäten i uppdrag att anordna speciallärarutbildning för att stärka lärares kompetens att ge individanpassat stöd till elever.

Därutöver har en statlig utredning (SOU 2008:52) föreslagit skärpta behörighetsregler och ett auktorisationssystem för lärare. Genom förslagen förtydligas vikten av lärares utbildning och kompetens.

Hösten 2008 startade även en ny statligt reglerad befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktioner i skola, förskola och fritidshem.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 föreslagit en särskild satsning på yrkeslärare, en yrkesgrupp som det riskerar att bli brist på. Regeringen har vidare föreslagit en satsning på vidareutbildning av obehöriga lärare.

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

Regeringen har på olika sätt tagit initiativ till satsningar som syftar till att förbättra samverkan mellan utbildning och arbetsliv. I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) betonas gymnasieskolans ansvar för att ge eleverna kunskaper i entreprenörskap. Vidare presenterade regeringen under våren 2009 en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Strategin beskriver varför entreprenörskap är viktigt såväl för att ge kunskaper till den som vill starta och driva företag som för att stimulera ungas kreativitet. Entreprenörskap handlar om att utveckla nya idéer och att omsätta dessa idéer i praktiken. Strategin innehåller elva åtgärder för att stimulera att entreprenörskap genomsyrar utbildningen. Några exempel på åtgärder är att entreprenörskap lyfts fram i styrdokumenten för grund- och gymnasieskolan, att en kartläggning av det arbete som pågår inom grundoch gymnasieskola när det gäller entreprenörskap genomförs samt att två högskoleutbildningar på avancerad nivå i entreprenörskap och innovation till högsta internationella klass utvecklas.

I budgetpropositionen för 2009 aviserade regeringen insatser för prioriterade områden såsom matematik, naturvetenskap och teknik. Regeringen har bland annat tillsatt en Teknikdelegation med representanter från såväl näringslivet som myndigheter och organisationer (dir. 2008:96). Delegationen ska kartlägga och uppmärksamma behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik samt öka

intresset för och deltagandet i utbildningar inom dessa områden. Teknikdelegationen ska redovisa uppdraget den 30 april 2010.

Universitet och högskolor har enligt högskolelagen (1992:1434) i uppgift att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kan komma till nytta. Lärosätenas arbete har i det avseendet utvecklats och fördjupats väsentligt på senare tid. Lärosätena arbetar i stor utsträckning med samverkansuppgiften som ett förhållningssätt utifrån de tre komponenterna demokratiutveckling, kunskapsutveckling och bättre utbildning. Exempel på aktiviteter som ökat kraftigt är utbildning i entreprenörskap och utveckling av mentorskapsrelationer för studenterna.

Under 2004–2007 hade Valideringsdelegationen i uppgift att bl.a. bedriva och stödja utveckling av metoder och verksamhetsformer, stärka och främja ett regionalt samarbete samt utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering. Valideringsdelegationens arbete har visat att en myndighet bör ha det nationella ansvaret för utveckling, strategi och kvalitetssäkring i fråga om validering. För att valideringen ska utvecklas har Myndigheten för yrkeshögskolan fått i uppdrag att vara en nationell samordnare vad gäller validering. Myndigheten ska också samverka med berörda myndigheter avseende validering och ansvara för bedömning av utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar. Främjandet av utbildningsväsendets och branschernas medverkan i valideringsarbetet samt metodutvecklingen och standardiseringen inom området kommer att sätta ett tydligare fokus på validering framöver.

Sverige avser att genomföra rekommendationen om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (2008/C 111/01), European Qualifications Framework (EQF) och att skapa ett nationellt ramverk för kvalifikationer. Åtgärder och förändringar som är nödvändiga för att uppfylla rekommendationens krav bör vidtas. Det nationella ramverket bör i första hand omfatta utbildningarna inom det offentliga utbildningssystemet men även intressenter utanför det offentliga utbildningssystemet bör under vissa förutsättningar kunna erbjudas att ansluta sina kvalifikationer. Ett nationellt ramverk för kvalifikationer (NQF) bör successivt kunna utvecklas i takt med arbetslivets, sektorers och branschers intresse. Enligt rekommendationen ska medlemsstaterna utse en nationell samordningspunkt med uppgift att stödja och, tillsammans med andra berörda nationella myndigheter, styra kopplingen mellan det nationella kvalifikationssystemet och den europeiska referensramen i syfte att främja kopplingens kvalitet och tydlighet. I Sverige har Myndigheten för yrkeshögskolan utsetts till nationell samordningspunkt för EQF. Den nationella referensramen för högre utbildning finns sedan 2008 publicerad på Högskoleverkets webbplats.

Under 2009 antog Europaparlamentet rådets rekommendationer om att inrätta ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen, European Credit system for Vocational Education and Training (ECVET) och en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning, European Quality Assurance Reference Framework for

Vocational Education and Training (EQARF). Sverige avser att genomföra de två rekommendationerna.

5¶EG:s strukturfondsprogram i Sverige programperioden 2007–2013

För programperioden 2007–2013 har Sverige tilldelats medel från EG:s två strukturfonder; Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Medlen fördelas till ett antal program inom de två målen: Regional konkurrenskraft och sysselsättning och Europeiskt territoriellt samarbete. Strukturfondsprogrammen inom dessa två mål täcker geografiskt hela Sverige.

Liksom i övriga medlemsstater har Sverige utarbetat en referensram för att genomföra strukturfondsprogrammet: Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013. Programmen följs kontinuerligt upp och utvärderas. Under 2009 genomförs tillika en strategisk uppföljning av den nationella strategin, se avsnitt 3.3. I arbetet för att möta den ekonomiska lågkonjunktur som drabbat Sverige under det senaste året spelar strukturfonderna en viktig roll. Den konjunktur som programmen nu har att hantera är radikalt annorlunda mot den som gällde när de skapades. Samtidigt är förnyelsefokus i programmen tydligt. Själva syftet med strukturfonderna är bl.a. att snabba på omvandlingen mot mer konkurrenskraftiga och innovativa näringslivsstrukturer. I programmen jobbar man i breda partnerskap för att bidra till detta. Ett exempel är de insatser som genomförts inom ramen för det nationella strukturfondsprogrammet där bl.a. insatser för kompetensutveckling av sysselsatta har kunnat riktas till företag där stora varsel lagts. Inom strukturfondsprogrammen pågår även projekt och satsningar som stödjer utvecklandet av en eko-effektiv ekonomi.

De regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013 (Europeiska regionala utvecklingsfonden alt.

ERUF)

Den totala omslutningen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen uppgår till cirka 22,6 miljarder kronor (EU-medel, svensk offentlig medfinansiering samt privat medfinansiering) för hela programperioden. EUmedlens del av programmens omslutning uppgår till cirka 8,4 miljarder kronor. Därtill kommer nationell offentlig medfinansiering om cirka 9,8 miljarder kronor och en indikativ uppskattning är att näringslivets medfinansiering kommer att uppgå till cirka 4,3 miljarder kronor. Till och med 2008 uppgår beslut om medel från ERUF i de åtta regionala strukturfondsprogrammen till cirka 2,9 miljarder kronor och beslut om nationell offentlig medfinansiering till cirka 5 miljarder kronor. Den beslutade privata medfinansieringen uppgår till cirka 1,57 miljarder kronor. De första utbetalningarna av EU-medel till projektägare har gjorts under 2008.

Tabellen nedan visar hur strukturfondsmedlen i första hand förväntas fördelas mellan de fem största prioriterade områdena samt fördelningen utifrån beslut fattade t.o.m. 2008.

Prioriterat område Indikativ Fördelning Fördelning fördelning av beslutade beslutade strukturfonds- strukturfonds- nationella medel (mnkr) medel t.o.m. offentliga

2008 (mnkr) medel t.o.m.

2008 (mnkr)

Innovation och 6 400 2 343 4 304 förnyelse varav:

Forskning och 5 400 2 094 4 038 utveckling, innovation samt entreprenörskap Förnybar energi och 500 53 65 energieffektivitet Turism, kultur och 500 156 201 storstad

Tillgänglighet, varav: 1 500 515 608

Informationssamhället 900 217 245 Transport 600 298 363

Summa 7 900 2 858 4 912

Insatserna inom de åtta regionala strukturfondsprogrammen förväntas enligt programdokumenten totalt under perioden bidra till 33 300 nya arbetstillfällen och 12 800 nya företag. 28 115 företag förväntas delta i insatserna. Målsättningen är att utfallet av nya arbetstillfällen, nystartade företag och deltagandet från företag ska vara könsmässigt jämnt fördelat när programperioden summeras.

I de åtta regionala strukturfondsprogrammen har det fattats beslut om medel till projekt som syftar till att öka det regionala utbudet av ägarkapital till nya och växande små- och medelstora företag. Möjligheten att besluta om medel till projekt för att förbättra kapitalförsörjningen för företag är ett led i ambitionen att erbjuda finansiering i andra former än bidrag, såsom lån, garantier och riskkapital.

Enligt utvärderingar av programmen sker genomförandet av programmen i hög takt. Utvärderarnas bedömning är att projektens uppsatta mål, trots lågkonjunkturen, med stor sannolikhet kommer att uppnås och att programmen förmår fokusera på strukturomvandling mot nya näringar.

Det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013 (Europeiska socialfonden alt. ESF)

Det övergripande målet för det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013 är ökad tillväxt genom ett ökat arbetskraftsutbud samt en god kompetensförsörjning. Inom programmet bedrivs projekt som syftar till att motverka utanförskap på arbetsmarknaden och till att främja kompetensutveckling.

Bidraget från Europeiska socialfonden (ESF) uppgår till cirka 6,2 miljarder kronor för perioden. Nationell medfinansiering med samma belopp tillkommer.

De första besluten om stöd till projekt inom programmet fattades under våren 2008. Från denna tidpunkt t.o.m. juli 2009 har drygt 1 300 projekt beviljats medel. Det planerade antalet deltagare i dessa projekt är 180 000, varav 49 procent kvinnor och 51 procent män. De intecknade ESF-medlen uppgår till cirka 2,3 miljarder kronor eller 37 procent av ramen. Den beslutade nationella medfinansieringen uppgår till cirka 3,1 miljarder kronor. Insatserna inom programmet, vilka nu bl.a. inriktas på kompetensutveckling av sysselsatta i företag där stora varsel har lagts fyller en viktig funktion i rådande konjunkturläge.

I en oberoende utvärdering av genomförandeorganisationen konstateras att programmet i allt väsentligt förefaller fungera även i det förändrade konjunkturläget. Samtidigt betonas att det är viktigt att ha rätt förväntningar på vad programmet kan bidra med. Programmet kan inte lösa företagens akuta problem, men det kan genom att erbjuda kompetensutveckling av sysselsatta utgöra en pusselbit i strukturomvandlingen. I ett första steg av utvärderingen påpekades vissa brister i handläggningen m.m. av projektansökningarna. Den ansvariga myndigheten, Svenska ESF-rådet, har vidtagit åtgärder för att rätta till dessa brister. Utvärderaren har därefter konstaterat att arbetet tenderar att fungera allt bättre och att det i de regioner där de största svårigheterna funnits har förbättrats avsevärt.

Territoriellt samarbete

Sverige deltar i sammanlagt tretton program inom ramen för det europeiska territoriella samarbetet. Sex gränsregionala program som omfattar ett eller flera län: Nord, Botnia-Atlantica, Sverige-Norge och Öresund-Kattegatt-Skagerrak, Central Baltic och South Baltic. För de fyra första finns förvaltande och attesterande myndighet i Sverige, medan de två resterande förvaltas av myndigheter i Finland respektive Polen. Ramen (ERUF) för dessa sex program uppgår till 3,3 miljarder kronor för 2007–2013. Av dessa är det endast Sverige-Norge (335 miljoner kronor) som betalas ut genom statsbudgeten. Vidare deltar Sverige i tre transnationella program: Norra Periferin, Östersjöprogrammet och Nordsjöprogrammet. Ramen (ERUF) för dessa program uppgår till 3,7 miljarder kronor. Till och med 2008 har beslut fattats om medel från ERUF i dessa nio gränsregionala och transnationella programmen om cirka 2 miljarder kronor. Sverige deltar också i det territoriella programmet för interregionalt samarbete, Interreg IVC. Interreg IVC består av delprogrammen Interact II, Urbact II och Espon och dessa ger på olika sätt stöd till utbyte av erfarenheter, spridning av goda exempel och analyser av utvecklingstrender inom hela EU. Utöver dessa tretton program för territoriellt samarbete inom EU deltar Sverige även i gränsöverskridande samarbetsprogram med icke EU-länder genom gemenskapsinstrumentet Europeiska Samarbets- och Partnerskapsinstrumentet (ENPI-program). Sverige deltar dels i Kolarcticprogrammet för regionalt samarbete med Ryssland, dels ingår ENPI-

medel i Östersjöprogrammet för att möjliggöra deltagande från Ryssland och Vitryssland.

På initiativ från regeringen har Europeiska rådet uppdragit åt Europeiska kommissionen att utarbeta en EU-strategi för Östersjöregionen, vilken presenterades i juni 2009. Strategin fäster uppmärksamhet på specifika utmaningar som är gemensamma för regionen och den ska bidra till ett territoriellt och tvärsektoriellt angreppssätt i samverkan mellan åtta EU-länder Regeringen har en aktiv roll i processen och verkar för att strategins innehåll ska bidra till fördjupat samarbetet i regionen. Strategin innehåller fyra områden – miljö, tillväxt, attraktivitet och tillgänglighet samt säkerhet – där medlemsstaterna runt Östersjön bestämt sig för att fördjupa sitt samarbete. Östersjöstrategin ger även en möjlighet att öka Östersjöregionens synlighet och attraktivitet i den globala konkurrensen om handel, investeringar och turismströmmar. Strategin ska genomföras inom ramen för befintliga institutioner och existerande budgetmedel. Målsättning att använda befintliga EU-medel på ett mer effektivt och samordnat sätt bl.a. genom att förbättra koordineringen av existerande EU-program.

Den 1 augusti 2009 trädde lagen (2009:704) om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete i kraft (prop. 2008/09:174, bet. 2008/09:NU22, rskr. 2008/09:303). Lagen innehåller kompletterande nationella bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS). En gruppering är en ny juridisk person för territoriellt samarbete inom EU. Grupperingen ska ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete. Syftet med en gruppering är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom unionen genom att underlätta för medlemsstater, regionala och lokala myndigheter att samarbeta effektivt över nationsgränserna. Den nya samarbetsformen möjliggör en fast struktur och långsiktig planering i samarbetet.

Bilaga 1 – Integrerade riktlinjer

Bilaga 1 De integrerade riktlinjerna är applicerbara på alla medlemsstater och på gemenskapen. De skall stödja en samordning av de reformer och åtgärder som ingår i de nationella handlingsprogrammen som utarbetas av medlemsstaterna samt komplettera gemenskapens Lissabonprogram för insatser genomförda på gemenskapsnivå 2005–2008 för tillväxt och sysselsättning. Genomförandet av dess riktlinjer ur alla aspekter skall ske med ett jämställdhetsperspektiv.

Makroekonomisk politik för tillväxt och sysselsättning

Riktlinje 1

För att säkerställa ekonomisk stabilitet för hållbar tillväxt 1. I överensstämmelse med stabilitets och tillväxtpakten bör medlemsstaterna iaktta sina medelfristiga mål för de offentliga finanserna. Så länge detta mål inte uppnåtts, bör de vidta alla nödvändiga korrigerande åtgärder för att nå det. Medlemsstaterna bör undvika en konjunkturförstärkande finanspolitik. Det är dessutom nödvändigt att de medlemsstater som har alltför stort underskott vidtar verkningsfulla åtgärder för att snabbt korrigera detta. 2. Medlemsstater vars bytesbalansunderskott riskerar att bli ohållbara bör sträva efter att åtgärda dem genom strukturreformer, främja konkurrenskraften gentemot omvärlden och vid behov bidra till korrigeringen genom finanspolitiska åtgärder.

Riktlinje 2

För att trygga ekonomisk och finanspolitisk hållbarhet som en grund för ökad sysselsättning bör medlemsstaterna, med tanke på de beräknade kostnaderna för den åldrande befolkningen 1. I tillfredsställande takt minska den offentlig skulden för att stärka de offentliga finanserna, 2. Reformera och förstärka pensions-, socialförsäkrings- och hälso- och sjukvårdssystemen för att se till att de är finansiellt hållbara, socialt tillräckliga och tillgängliga samt 3. Vidta åtgärder för att öka deltagandet på arbetsmarknaden och höja arbetskraftsutbudet särskilt bland kvinnliga, yngre och äldre arbetstagare samt främja en livscykelinriktad syn på arbete för att öka antalet arbetstimmar i ekonomin.

Riktlinje 3

För att främja en tillväxt- och sysselsättningsorienterad samt effektiv resursfördelning bör medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av riktlinjerna för ekonomisk stabilitet och hållbarhet, justera sammansättningen av de offentliga utgifterna så, att ökad tonvikt läggs vid tillväxtfrämjande områden i enlighet med Lissabonstrategin, anpassa skattestrukturerna för att höja tillväxtpotentialen, sörja för att det

finns mekanismer för att bedöma förhållandet mellan offentliga utgifter och uppnåendet av politiska mål och sörja för övergripande samstämmig- Bilaga 1 het mellan reformpaketen.

Riktlinje 4

För att se till att löneutvecklingen bidrar till makroekonomisk stabilitet och tillväxt och för att höja sin anpassningsförmåga bör medlemsstaterna främja skapandet av lämpliga ramvillkor för löneförhandlingssystemen med full respekt för arbetsmarknadsparternas roll, i syfte att gynna en utveckling av nominella löner och arbetskraftskostnader som är förenlig med prisstabilitet och ligger i linje med produktivitetsutvecklingen på medellång sikt, med beaktande av kompetensskillnader och lokala arbetsmarknadsförhållanden.

Riktlinje 5

För att främja större samstämmighet mellan den makroekonomiska politiken, strukturpolitiken och sysselsättningspolitiken bör medlemsstaterna genomföra reformer såväl på arbets- som produktmarknaderna som samtidigt ökar tillväxtpotentialen och stöder de makroekonomiska ramarna genom ökad flexibilitet, produktionsfaktorernas rörlighet och anpassningsförmåga på arbets- och produktmarknaderna som ett svar på globaliseringen, tekniska framsteg, förändringar i efterfrågan och konjunktursvängningar. Medlemsstaterna bör särskilt driva på reformeringen av skatter och bidrag så att incitamenten ökas och arbete lönar sig, öka arbetsmarknadernas anpassningsbarhet genom att kombinera flexibilitet och trygghet i anställningen och förbättra anställbarhet genom att investera i humankapital.

Riktlinje 6

För att bidra till en dynamisk och fungerande ekonomisk och monetär union bör medlemsstaterna i euroområdet sörja för en bättre samordning av sin ekonomiska politik och budgetpolitik och särskilt: 1. Ägna särskild uppmärksamhet åt hållbara offentliga finanser i fullständig förenlighet med stabilitets och tillväxtpakten, 2. Bidra till sådana politiska åtgärder som stöder den ekonomiska återhämtningen och är förenlig med prisstabiliteten och därigenom ökar förtroendet inom affärsvärlden och hos konsumenter på kort sikt, samtidigt som de överensstämmer med en hållbar tillväxt på lång sikt, 3. Fortsätta sina strukturreformer i syfte att förbättra euroområdets potentiella tillväxt på lång sikt och dess produktivitet, konkurrenskraft och ekonomiska anpassning till asymmetriska chocker och samtidigt ägna särskild uppmärksamhet åt sysselsättningspolitiken samt 4. Sörja för att euroområdets inflytande i det globala ekonomiska systemet står i proportion till dess ekonomiska tyngd.

Bilaga 1

Riktlinje 7

För att öka och förbättra investeringarna i forskning och utveckling, särskilt de privata företagens investeringar bekräftas det övergripande målet för 2010 på 3 procent av BNP, med en lämplig fördelning mellan privata och offentliga investeringar. Medlemsstaterna kommer att fastställa specifika mellanliggande nivåer. Medlemsstaterna bör vidareutveckla de åtgärder på olika områden som syftar till att främja forskning och utveckling, särskilt de privata företagens forskning och utveckling, genom att 1. Förbättra rambetingelserna och genom att se till att företagen verkar i en tillräckligt konkurrensutsatt och attraktiv miljö, 2. Effektivare använda de offentliga utgifterna för forskning och utveckling och utveckla offentlig-privata partnerskap, 3. Utveckla och förstärka kompetenscentrum vid institutioner för högre utbildning och forskning i medlemsstaterna, och att inrätta nya sådana vid behov, förbättra samarbete och tekniköverföring mellan offentliga forskningsinstitut och privata företag, 4. Utveckla och bättre använda incitament för att öka den privata sektorns forskning och utveckling, 5. Modernisera forskningsinstitutens och universitetens förvaltning samt 6. Sörja för att det finns tillräckligt många kvalificerade forskare genom att locka fler studenter till vetenskapliga, tekniska och ingenjörsvetenskapliga utbildningsgrenar och genom att förbättra karriärmöjligheterna och rörligheten för forskare och utvecklingspersonal inom Europa, internationellt och mellan sektorer.

Riktlinje 8

För att underlätta alla former av innovation bör medlemsstaterna inrikta sig på följande: 1. Förbättra stödtjänster för innovation, särskilt för spridning och tekniköverföring. 2. Inrätta och utveckla innovationscentrum, innovationsnätverk och inkubatorer där universitet, forskningsinstitutioner och företag kan mötas, även på regional och lokal nivå, för att bidra till att överbrygga den tekniska klyftan mellan regionerna. 3. Stimulera kunskapsöverföring över gränserna, även från utländska direktinvesteringar. 4. Främja offentlig upphandling av innovativa produkter och tjänster. 5. Förbättra tillgången till inhemsk och internationell finansiering. 6. Effektiva och överkomliga medel för att se till att immateriella rättigheter respekteras.

Riktlinje 9

För att underlätta spridning och faktisk användning av IKT samt utveckla ett informationssamhälle som omfattar alla bör medlemsstaterna göra följande: 1. Främja utbredd användning av IKT i offentliga förvaltningar, små och medelstora företag och hushåll. 2. Fastställa de nödvändiga ramarna för förändringarna av organisationen av arbetet i

ekonomin i samband med detta. 3. Främja en stark närvaro av den europeiska industrin i centrala segment inom IKT. 4. Främja Bilaga 1 utvecklingen av starka IKT och innehållsindustrier samt väl fungerande marknader. 5. Säkerställa nät och informationssäkerhet samt konvergens och driftskompatibilitet för att upprätta ett informationsområde utan gränser. 6. Främja utvecklingen av bredbandsnät, även i regioner där täckningen är bristfällig, för att utveckla kunskapsekonomin.

Riktlinje 10

För att stärka den industriella basens konkurrensfördelar behöver Europa en solid industriell struktur på hela sitt territorium. Behovet att föra en modern och aktiv industripolitik förutsätter att den industriella basens konkurrensfördelar förstärks, bland annat genom attraktivare ramvillkor för både tillverkning och tjänster, samtidigt som det säkerställs att åtgärderna på nationell, transnationell och europeisk nivå kompletterar varandra. Medlemsstaterna bör göra följande: 1. Inleda arbetet genom att identifiera mervärdes och konkurrensfaktorerna i centrala industrisektorer och att ta itu med de utmaningar de ställs inför genom globaliseringen. 2. Även inrikta sig på utveckling av ny teknik och nya marknader. a) Detta innebär särskilt ett åtagande att främja nya teknikinitiativ som bygger på offentlig privata partnerskap och samarbete mellan medlemsstaterna, som bidrar till att lösa marknadsmisslyckanden. b) Detta innebär även inrättande och utveckling av nätverk av regionala eller lokala företagsgrupper i hela EU med större medverkan av små och medelstora företag.

Riktlinje 11

För att främja en hållbar resursanvändning och stärka synergierna mellan miljöskydd och tillväxt bör medlemsstaterna göra följande: 1. Prioritera energieffektivitet och kraftvärme, utveckling av hållbara, inklusive förnybara energiformer samt snabb spridning av miljövänlig och miljöeffektiv teknik a) dels inom den inre marknaden, särskilt på transport och energiområdet, för att bland annat minska den europeiska ekonomins känslighet för variationer i oljepriserna, b) dels gentemot resten av världen som en sektor med avsevärd exportpotential. 2. Främja att medel utvecklas till internalisering av externa miljökostnader och bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. Dessa prioriteringar bör genomföras i enlighet med befintlig gemenskapslagstiftning och de åtgärder och instrument som föreslås i handlingsplanen för miljöteknik (ETAP), bl.a. genom a) att utnyttja marknadsbaserade instrument, b) riskfonder och medel för FoU, c) att främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster samt miljötänkande vid offentlig upphandling, d) att ägna de små och medelstora företagen särskild uppmärksamhet och e) att reformera subventioner som har betydande negativa effekter på miljön och som är oförenliga med hållbar utveckling, i syfte att successivt avveckla dem. 3. Sträva mot målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast 2010, särskilt genom att

införliva detta krav med annan politik, med tanke på den biologiska mångfaldens betydelse för vissa ekonomiska sektorer. 4. Fortsätta Bilaga 1 kampen mot klimatförändring genom att uppnå Kyotomålen på ett kostnadseffektivt sätt, särskilt när det gäller små och medelstora företag.

Riktlinje 12

För att utvidga och fördjupa den inre marknaden bör medlemsstaterna göra följande: 1. Påskynda införlivandet av direktiven rörande den inre marknaden. 2. Prioritera en striktare och bättre efterlevnad av lagstiftningen rörande den inre marknaden. 3. Undanröja kvarstående hinder för gränsöverskridande verksamhet. 4. Tillämpa EU:s bestämmelser om offentlig upphandling effektivt. 5. Främja en fullt fungerande inre marknad för tjänster, samtidigt som den europeiska sociala modellen bevaras. 6. Påskynda integrationen av finansmarknaden genom att handlingsplanen för finansiella tjänster genomförs och tillämpas på ett konsekvent och enhetligt sätt.

Riktlinje 13

För att säkerställa öppna och konkurrenskraftiga marknader inom och utanför Europa samt utnyttja globaliseringens fördelar bör medlemsstaterna prioritera följande: 1. Avlägsnande av rättsliga hinder, handelshinder och andra hinder som obefogat står i vägen för konkurrens. 2. Ett effektivare genomförande av konkurrenspolitiken. 3. En selektiv undersökning av marknader och regleringar från konkurrens och tillsynsmyndigheternas sida i syfte att identifiera och undanröja hinder för konkurrens och marknadsinträde. 4. En minskning av statligt stöd som snedvrider konkurrensen. 5. En omfördelning av stödet till förmån för vissa övergripande mål som forskning, innovation och bättre utnyttjande av humankapitalet samt väl identifierade marknadsmisslyckanden, i enlighet med de kommande gemenskapsramarna. 6. Främjande av öppenhet utåt, även i ett multilateralt sammanhang. 7. Fullständigt genomförande av de överenskomna åtgärderna för att öppna nätindustrierna för konkurrens, så att effektiv konkurrens säkerställs på de integrerade europeiska marknaderna. Samtidigt spelar tillhandahållandet av effektiva tjänster av allmänt ekonomiskt intresse till rimliga priser en viktig roll i en konkurrenskraftig och dynamisk ekonomi.

Riktlinje 14

För att skapa ett mer konkurrenskraftigt företagsklimat och stimulera privata initiativ genom bättre lagstiftning bör medlemsstaterna göra följande: 1. Minska den administrativa börda som åläggs företagen, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag. 2. Förbättra kvaliteten på befintlig och ny lagstiftning, samtidigt som målen bevaras, genom en systematisk och rigorös bedömning av de ekonomiska, sociala (inklusive hälsomässiga) och miljömässiga konsekvenserna, samtidigt 90

som medlemsstaterna beaktar och bättre mäter den administrativa börda som är förbunden med lagstiftningen, samt effekterna på konkurrens- Bilaga 1 kraften, även i samband med verkställigheten. 3. Uppmuntra företag att utveckla sitt kollektiva sociala ansvar.

Riktlinje 15

För att främja en mer företagarvänlig kultur och skapa ett gynnsamt klimat för små och medelstora företag bör medlemsstaterna göra följande: 1. Förbättra tillgången till finansiering, för att främja företagens bildande och tillväxt, särskilt mikrokrediter och andra former av riskkapital. 2. Stärka de ekonomiska incitamenten, bland annat genom att förenkla skattesystemen och minska lönebikostnaderna. 3. Stärka små och medelstora företags innovationspotential. 4. Tillhandahålla relevanta stödtjänster, till exempel inrättande av systemet med ”en dörr in” och stimulans av nationella stödnätverk för företag, i syfte att främja nyföretagande och tillväxt i enlighet med stadgan för småföretag. Vidare bör medlemsstaterna förstärka utbildningen i entreprenörskap för små och medelstora företag. De bör också underlätta ägarskifte, vid behov modernisera sin konkurslagstiftning och förbättra sina förfaranden för undsättning och omstrukturering av företag.

Riktlinje 16

För att utvidga, förbättra och sammanlänka den europeiska

infrastrukturen och slutföra prioriterade gränsöverskridande projekt, med det särskilda syftet att uppnå en högre grad av integration av de nationella marknaderna inom det utvidgade EU, bör medlemsstaterna göra följande: 1. Utveckla tillfredsställande villkor för resurseffektiva infrastrukturer för transport, energi och IKT, med prioritering av de infrastrukturer som ingår i TEN-näten, genom att komplettera gemenskapsmekanismerna, särskilt i gränsöverskridande avsnitt och randområden, eftersom det är en väsentlig förutsättning för att nätindustrierna skall kunna öppnas för konkurrens. 2. Överväga utvecklingen av offentlig privata partnerskap. 3. Undersöka frågan om lämpliga prissättningssystem för infrastrukturen för att säkerställa en effektiv användning av infrastrukturerna och utveckling av en hållbar jämvikt mellan transportsätten, med tonvikt på teknikövergång och innovation och med vederbörlig hänsyn till miljökostnaderna och konsekvenserna för tillväxten.

Sysselsättningspolitiken i medlemsstaterna

Riktlinje 17

Genomföra en sysselsättningspolitik som syftar till att uppnå full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet och öka

graden av social och territoriell sammanhållning. Politiken bör bidra till att det uppnås en genomsnittlig sysselsättningsgrad för Europeiska Bilaga 1 unionen på 70 procent totalt sett, på minst 60 procent för kvinnor och på 50 procent för äldre arbetstagare (55–64) senast 2010 och till att arbetslösheten och sysslolösheten minskar. Medlemsstaterna bör överväga att fastställa nationella sysselsättningsmål.

Riktlinjer 18

Främja en livscykelinriktad syn på arbete genom ett förnyat försök att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga och minska ungdomsarbetslösheten i enlighet med ungdomspakten, resoluta åtgärder för att öka kvinnors deltagande och minska klyftorna mellan män och kvinnor när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och löner, bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillhandahållande av tillgänglig barnomsorg och anhörigvård till rimliga priser, stöd till aktivt åldrande, inbegripet lämpliga arbetsvillkor, bättre (yrkes)hälsostatus och tillräckliga stimulansåtgärder för arbete och åtgärder för att motverka förtidspensionering, moderna sociala trygghetssystem, inklusive pensioner och hälsovård, som är socialt tillräckliga, ekonomiskt hållbara och anpassade till föränderliga behov, så att man stöder längre sysselsättning och längre arbetsliv.

Riktlinje 19

Sörja för en arbetsmarknad som är öppen för alla, göra arbete mer attraktivt och göra arbete lönsamt för arbetssökande, även för mindre gynnade personer och ej sysselsatta genom aktiva, förebyggande arbetsmarknadsåtgärder, inbegripet tidigt fastställande av behov, hjälp med arbetssökandet, vägledning och utbildning som ett led i personliga åtgärdsprogram, tillhandahållande av nödvändiga sociala tjänster för att stödja integration av de personer som är mest isolerade från arbetsmarknaden och bidra till utrotningen av fattigdom, fortlöpande översyn av den motivering eller brist på motivering som följer av skatte- och förmånssystem, inbegripet förvaltningen av förmåner och villkoren för dessa samt en betydande minskning av de höga effektiva marginalskattesatserna, särskilt för dem med låga inkomster, samtidigt som man sörjer för tillfredsställande nivåer för socialt skydd, utveckling av nya källor till sysselsättning inom tjänster med inriktning på personer och företag, särskilt på lokal nivå.

Riktlinje 20

Förbättra förmågan att möta arbetsmarknadens behov genom modernisering och förstärkning av arbetsmarknadsinstitutionerna, särskilt arbetsförmedlingarna, bland annat i syfte att garantera större öppenhet när det gäller sysselsättnings och utbildningsmöjligheter på nationell nivå och EU nivå, undanröjande av hinder för arbetstagarnas rörlighet i hela Europa inom ramen för EU fördragen, bättre förutseende 92

när det gäller färdighetsbehov samt utbudsbrister och flaskhalsar på arbetsmarknaden, ändamålsenlig förvaltning av ekonomisk migration. Bilaga 1

Riktlinje 21

Främja flexibilitet i kombination med anställningstrygghet och minska segmenteringen av arbetsmarknaden, med vederbörligt beaktande av den roll som tillkommer arbetsmarknadens parter, genom anpassning av arbetslagstiftningen, vid behov med en översyn av olika typer av anställningsavtal och arbetstidsarrangemang, hantering av problemet med odeklarerat arbete, bättre föregripande och positiv förvaltning av förändringar, inbegripet ekonomisk omstrukturering, framför allt förändringar som är förbundna med öppnandet av handeln, så att de sociala kostnaderna för förändringarna blir så små som möjligt och en anpassning underlättas, främjande och spridning av innovativa och smidiga former för arbetets organisation, i syfte att förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet, inbegripet hälsa och säkerhet, stöd till omställningar med anknytning till sysselsättningsstatus, inbegripet utbildning, verksamhet som egenföretagare, bildande av företag samt geografisk rörlighet.

Riktlinje 22

Sörja för en sysselsättningsfrämjande utveckling av arbetskostnader och mekanismer för fastställande av löner genom att uppmuntra arbetsmarknadens parter att inom sina respektive ansvarsområden fastställa en lämplig ram för löneförhandlingar, så att produktivitets och arbetsmarknadsutmaningarna återspeglas på alla relevanta nivåer och så att könsrelaterade löneklyftor undviks, att se över de indirekta arbetskostnadernas inverkan på sysselsättningen och vid behov anpassa deras struktur och nivå, särskilt för att minska de lågavlönades skattebörda.

Riktlinje 23

Utöka och förbättra investeringarna i humankapital genom en utbildningspolitik och utbildningsåtgärder som omfattar alla, i syfte att avsevärt underlätta tillträdet till grundläggande yrkesutbildning, sekundär utbildning och högre utbildning, inklusive lärlingsutbildning och utbildning i entreprenörskap, en avsevärd minskning av det antal elever som slutar skolan i förtid, effektiva strategier för livslångt lärande öppna för alla i skolor, företag, offentliga myndigheter och hem i enlighet med europeiska avtal, inbegripet lämpliga stimulansåtgärder och kostnadsfördelningsmekanismer för att öka deltagandet i vidareutbildning och arbetsplatsutbildning under hela livscykeln, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare.

Bilaga 1

Riktlinje 24

Anpassa utbildningssystemen till nya kompetenskrav genom att förbättra och garantera attraktiva och öppna utbildningssystem med hög kvalitetsstandard, bredda utbudet av utbildningsmöjligheter och sörja för flexibla inlärningsvägar samt förbättra möjligheten till rörlighet för studenter och praktikanter, förbättra och diversifiera tillträdet för alla till utbildning och kunskap genom arbetstidens förläggning, tjänster som stöder familjen, yrkesvägledning och eventuellt nya former av kostnadsdelning, möta nya yrkesbehov, nyckelkompetens och framtida färdighetskrav genom att förbättra definitionen och genomblickbarheten när det gäller kvalifikationer, för deras faktiska erkännande samt godkännande av icke formellt och informellt lärande.

Bilaga 2 – Strukturindikatorer Sverige jämfört med

Bilaga 2

övriga EU år 2008

Indikatorer Sverige EU15 EU27 Bland de tre bästa av EU27

BNP per capita 121,4 110,8 100 Arbetsproduktivitet 111,6 110,0 100 Sysselsättningsgrad 74,3 67,3 65,9 x män 76,7 74,2 72,8 kvinnor 71,8 60,4 59,1 x äldre 70,1 47,4 45,6 x äldre män 73,4 56,2 55 x äldre kvinnor 66,7 39 36,9 x Långtidsarbetslösa 0,8 2,6 2,6 x Regionala skillnader i 2,4 10,5 11,1 x sysselsättningen

fattigdom män 11 15 16 kvinnor 11 17 18 x Prisnivå 114,4 104,3 100 Utbildningsnivå 87,9 75,8 78,5 män 86,2 72,6 75,7 kvinnor 89,7 79,1 81,4 Investeringar i näringslivet 16,2 18,3 18,4 Investeringar i FoU 3,6 1,9 1,9 x Utsläpp av växthusgaser 90,7 95 90,7 Energiintensitet i ekonomin 156,5 151,7 169,4 Godstransporter i relation till 94,4 100,9 106,8 BNP

Källa: Eurostats hemsida, Structural indicators 2009-09-28.

Köpkraftsjusterad BNP. Index EU27=100. Köpkraftsjusterad BNP per anställd person. Index EU27=100. 15-64 år procent av arbetskraften. 55-64 år procent av arbetskraften. Arbetslös 12 månader eller längre i procent av arbetskraften. Regionala skillnader i sysselsättning, variationskoefficient (åldersgrupp 15-64 år), på NUTS 2 nivå. År 2007. Andel personer med disponibel inkomst under fattigdomströskeln (satt till 60 procent av nationell disponibel ekvivalerad medianinkomst). Efter sociala transfereringar. År 2007. Andel med gymnasieutbildning blad personer 20-24 år. I procent av BNP.

I procent av BNP. Värdena för EU15 och EU27 är uppskattade av Eurostat. År 2007. Jämfört med basåret 1990=100 (i CO2-ekvivalenter). År 2007. Energiförbrukning i procent av BNP. År 2007. Inrikes godstransporter i procent av BNP mätt som tonviktskilometer/BNP. År 2007.

Bilaga 3 – Indikatorer för att följa upp sysselsättnings-

Bilaga 3

strategin

Lista på uppföljningsindikatorer

17.M1 Sysselsättningsgrad, strukturindikator

Sysselsättningsgrad, dvs. antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i samma åldersgrupp, i procent.

Sysselsättningsgrad per åldersgrupp Totalt Kvinnor Män

Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

17.M2 Sysselsättningstillväxt, strukturindikator

Årlig procentuell förändring i antalet sysselsatta personer, totalt och per sektor.

Källa: Labour Force Survey and National Accounts, Eurostat. Om inget annat anges avser uppgifterna årsmedeltalet för 2008. Indikator 21.M1 har exkluderats på grund av brist på data.

Antalet öppet arbetslösa i förhållande till arbetskraften i samma ålders- Bilaga 3 grupp, i procent.

Relativ arbetslöshet per åldersgrupp Totalt Kvinnor Män

Anm.: Harmoniserad arbetslöshetsserie. Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

17.M4 Arbetskraftsdeltagande

Antalet personer i arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa) som andel av antalet personer i befolkningen i samma åldersgrupp, i procent.

Arbetskraftsdeltagande per åldersgrupp Totalt Kvinnor Män

Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

17.M5 Tillväxt av arbetskraftens produktivitet

Förändring av arbetskraftens produktivitet per sysselsatt och per arbetad timme, i procent.

Källa: ESA95, DG ECFIN.

1. Andel av missgynnade regioner i termer av sysselsättning och arbets- Bilaga 3

löshet (i relation till alla regioner och till befolkningen i arbetsför ålder/arbetskraften, NUTS II).

2. Skillnaden mellan genomsnittlig sysselsättning/arbetslöshet i de miss-

gynnade regionerna och riksgenomsnittet i relation till riksgenom-

snittet av sysselsättning/arbetslöshet, NUTS II.

Restriktion: 90 procent och 150 procent av riksgenomsnittet för

sysselsättningsgrad respektive relativ arbetslöshet.

Regionala skillnader – missgynnade regioner (2007) Totalt

Missgynnade regioner – Sysselsättning 0/8 – Arbetslöshet 0/8 Andel av arbetskraften som bor i missgynnade regioner, % – Sysselsättning 0,0 – Arbetslöshet 0,0 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

18.M1 Ungdomsarbetslöshet

Antalet arbetslösa ungdomar (15–24 år) som andel av befolkningen i samma åldersgrupp, i procent.

Totalt Kvinnor Män

Ungdomsarbetslöshet 10,7 11,0 10,4 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

18.M2 Lönegap mellan kvinnor och män, strukturindikator

Kvinnors månadslön i procent av mäns månadslön.

Lönegap mellan kvinnor och män (2007) Totalt

Ej standardvägt

2

Standardvägt

Källa: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån. Hänsyn har tagits till skillnader mellan kvinnor och män i ålder, utbildningsnivå, arbetstid, sektor och yrkeskategori.

Lönegap mellan män och kvinnor nedbrutet på åldersgrupp och Bilaga 3 utbildningsnivå (skillnad mellan mäns och kvinnors genomsnittliga timlön som andel av mäns genomsnittliga timlön för anställda som arbetar mer än 15 timmar per vecka), i procent.

Lönegap (2001) Totalt

Åldersgrupp

3

Utbildningsnivå

Källa: European Community Household Panel, Eurostat.

18.M3 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för (genom formell organisation annat än familjen) mindre än 30 timmar en vanlig vecka/30 timmar eller mer en vanlig vecka som en andel av alla barn i samma åldersgrupp. Uppdelning på barn under 3 år (0–2 år), barn mellan 3 år och inträdesåldern för obligatorisk skolgång och ålder mellan obligatorisk skolgång och 12 år, i procent.

Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (2007) 1-29 h 30- h

Källa: Statistics on Income and Living Conditions, Eurostat.

Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (2005)

Antal månader i föräldraledighet med minst 2/3 av lönen i ersättning 16 Inträdesålder för obligatorisk skolgång 7

Källa: Statistics on Income and Living Conditions, Eurostat.

Låg = lägre än gymnasieutbildning, Medel = avslutad gymnasieutbildning, Hög = avslutad universitetsutbildning. Formella organisationer hänförs till undersökningen EU-SILC och kategorierna 1-4 (förskoleverksamhet eller motsvarande, obligatorisk utbildning, fritidsverksamhet utanför skoltid, ett kollektivt daghem eller annan typ av daghem, inkluderat organiserat familjedaghem så som offentlig och privat struktur).

Den faktiska genomsnittliga pensionsåldern viktad med sannolikheten att Bilaga 3 lämna arbetskraften vid en viss ålder.

Totalt Kvinnor Män

Faktisk genomsnittlig pensionsålder (2007) 63,9 63,6 64,2 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

19.M1 Långtidsarbetslöshet, strukturindikator

Långtidsarbetslösa (12 månader eller mer) som andel av arbetskraften (15–64 år), i procent.

Totalt Kvinnor Män

Relativ långtidsarbetslöshet 0,8 0,7 0,8 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

19.M2 Aktivering/ekonomiskt understöd

Antal deltagare i aktiva åtgärder (LMP kategorierna 2-7) /i förberedande insatser (LMP sub- kategori 1.1.2) /antal med ekonomiskt understöd (LMP kategorierna 8-9) dividerat med antalet personer som vill arbeta (arbetslösa enligt internationell definition plus arbetskraftsreserven).

Aktivering/understöd per 100 personer som vill arbeta (2007) Totalt

Källa: LMP, Eurostat.

Som aktiva åtgärder räknas LMP kategorierna Training (2), Job rotation and job sharing (3), Employment incentives (4), Supported employment and rehabilitation (5), Direct job creation (6), Start-up incentives (7). Som förberedande åtgärder räknas LMP sub-kategorin Individualised case-management (1.1.2). Som ekonomiskt understöd räknas LMP kategorierna Out-of-work income maintenance and support (8) och early retirement (9).

Andel ungdomar/vuxna som blev arbetslösa i månad X och som Bilaga 3 fortfarande är arbetslösa i månad X+4/12 och som inte har erbjudits plats i en aktiv åtgärd (LMP kategorierna 2-7) /inte deltar i förberedande

7 8 åtgärder (LMP sub-kategori 1.1.2) , i procent .

Ny start/förebyggande åtgärder Totalt Kvinnor Män

Ungdomar 3,3 3,0 3,6 Vuxna 1,2 1,1 1,4 Källa: Arbetsförmedlingen.

19.M4 Aktivering av långtidsarbetslösa

Antalet registrerade långtidsarbetslösa deltagare i aktiva åtgärder i relation till totala antalet registrerade långtidsarbetslösa, i procent.

Långtidsarbetslösa i åtgärder Totalt Kvinnor Män Alla 76,4 75,6 76,9

Nedbrutna på typ av åtgärder

Källa: Arbetsförmedlingen.

Med ungdomar avses kvinnor och män yngre än 25 år och med vuxna avses kvinnor och män 25 år eller äldre. Som aktiva åtgärder räknas LMP kategorierna Training (2), Job rotation and job sharing (3), Employment incentives (4), Supported employment and rehabilitation (5), Direct job creation (6), Start-up incentives (7). Som förberedande åtgärder räknas LMP sub-kategorin Individualised case-management(1.1.2). Metod: B/A. A = antal personer som blir arbetslösa månad X. B = antal personer som fortfarande är arbetslösa månad X+4/12 och varken har erbjudits plats i aktiva eller förberedande åtgärder. Som långtidsarbetslösa räknas vuxna (25+ år) vilka varit arbetslösa i mer än tolv månader och ungdomar (<25 år) vilka varit arbetslösa i mer än sex månader.

Gap på arbetsmarknaden mellan mindre gynnade grupper (enligt Bilaga 3 nationella definitioner) och hela befolkningen.

Gruppens storlek i förhållande till befolkningen, % Totalt Kvinnor Män

Utrikes födda personer

Personer med funktionsnedsättning - Totalt 15,5 16,6 14,4 - Med nedsatt arbetsförmåga 8,8 10,2 7,5 Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Statistiska centralbyrån. Skillnad i arbetskraftsdeltagande för mindre gynnade grupper jämfört med det totala arbetskraftsdeltagandet, i procentenheter.

Skillnader i arbetskraftsdeltagande Totalt Kvinnor Män

Utrikes födda personer

Personer med funktionsnedsättning - Totalt -12,4 -12,8 -11,5 - Med nedsatt arbetsförmåga -23,5 -20,6 -26,4

Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Statistiska centralbyrån.

Med mindre gynnade grupper avses personer födda utanför Sverige och personer med funktionsnedsättning. När det gäller skillnaderna mellan utrikes födda och hela befolkningen har dessa skattats med andra vikter än när nivåerna för utrikes födda respektive befolkningen skattas. Det innebär att de skillnader som redovisas skiljer sig något åt jämfört med om nivån för utrikes födda subtraheras från nivån för befolkningen som helhet.

Skillnad i sysselsättningsgrad för mindre gynnade grupper jämfört med den totala sysselsättningsgraden, i procentenheter. Bilaga 3

Skillnader i sysselsättningsgrad Totalt Kvinnor Män

Utrikes födda personer

Personer med funktionsnedsättning - Totalt -12,9 -13,5 -11,8 - Med nedsatt arbetsförmåga -24,7 -22,1 -27,2 Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Statistiska centralbyrån. Skillnad i relativ arbetslöshet för mindre gynnade grupper jämfört med den totala relativa arbetslösheten, i procentenheter.

Skillnad i relativ arbetslöshet Totalt Kvinnor Män

Utrikes födda personer

Personer med funktionsnedsättning - Totalt 1,6 2,1 1,2 - Med nedsatt arbetsförmåga 4,2 4,5 3,9 Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Statistiska centralbyrån.

19.M5 Skillnad i relativ arbetslöshet mellan EU27-medborgare och icke EU27-medborgare

Skillnad i relativ arbetslöshet mellan EU27-medborgare och icke EU27medborgare, i procentenheter.

Totalt Kvinnor Män

Skillnad i relativ arbetslöshet -12,5 -13,4 -12,0 Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Statistiska centralbyrån.

19.M6 Fattigdomsfälla (låg inkomst), strukturindikator

Marginaleffekten vid en ökad arbetsinsats (ökning av antalet arbetade timmar eller byte till högre avlönat arbete) med hänsyn tagen till den sammantagna effekten av ökade skatter och minskade bidrag. Beräknas som kvoten av förändring i inkomstskatt (inklusive den allmänna egenavgiften) plus förändring (minskning) av bidrag, dividerat med ökning av bruttoinkomsten. Indikatorn uttrycks i procent och avser en ”diskret” inkomstförändring från 34 till 66 procent av en genomsnittlig industriarbetarlön.

Fattigdomsfälla (2007) Totalt

Sammanboende med två barn, där den ena har inkomst 80,0 Ensamstående utan barn 47,0 Källa: Eurostat/OECD.

Den andel av löneinkomsten som försvinner i ökade skatter och förlorade Bilaga 3 bidrag och andra transfereringar vid övergång från arbetslöshet till arbete. Beräknas som ett minus kvoten mellan förändring i disponibel inkomst och förändring i bruttolön. Indikatorn uttrycks i procent och avser en ensamstående person utan barn som går från arbetslöshet till ett arbete med en inkomst motsvarande 67 procent av en genomsnittlig industriarbetarlön.

Arbetslöshetsfälla (2007) Totalt

Ensamstående utan barn 82,0 Källa: Eurostat.

20.M1 Lediga jobb per arbetslös

Kvoten mellan stocken av totalt antal jobb i relation till totalt antal arbetslösa (kvoten v/u)

Totalt

Lediga jobb per arbetslös (2007) 184 Källa: Eurostat.

21.M2 Mångfald av kontrakts- och arbetsöverenskommelser

Antal anställda i atypisk sysselsättning (deltid och/eller tidsbegränsad anställning) i procent av samtliga anställda. Antal anställda som arbetar deltid och/eller har tidsbegränsad anställning i procent av samtliga anställda i samma grupp, respektive antal egen företagare i procent av samtliga anställda.

Kontrakts- och arbetsöverenskommelser Totalt Kvinnor Män

Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

Utvecklingen av arbetsolyckor definierad som antalet anmälda arbets- Bilaga 3 olyckor per 1 000 förvärvsarbetande.

Källa: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån.

22.M1 Real enhetsarbetskostnad, strukturindikator

Tillväxtkvot: kompensation per arbetstagare i löpande priser dividerat med BNP (i löpande priser) per total sysselsättning justerad för arbetsproduktivitet och BNP-deflator, i procent.

Totalt

Real enhetsarbetskostnad -0,5 Källa: Structural indicators, Eurostat.

22.M2 Skatt på arbete för låginkomsttagare, strukturindikator

Skattekil för arbete: inkomstskatt samt arbetstagarens och arbetsgivarens sociala avgifter inklusive särskild löneskatt minus kontantstöd dividerat med arbetskostnaden för en ensamstående löntagare med lön motsvarande 67 procent av en genomsnittlig industriarbetarlön, i procent.

Totalt

Skatt på arbete för låginkomsttagare (2007) 43,3 Källa: Structural indicators, Eurostat.

23.M1 Investeringar i kompetensutveckling, strukturindikator

Totala offentliga utgifter för utbildning som andel av BNP, i procent.

Totalt

Investeringar i kompetensutveckling (2006) 6,85 Källa: Joint UNESCO/OECD/Eurostat frågeformulär.

23.M2 Uppnådd utbildning bland unga

Andel 22-åringar som har uppnått minst gymnasieutbildning (ISCEDnivå 3). Åldersgruppen 20–24 år används som proxy, i procent.

Totalt Kvinnor Män

Andel 22-åringar som har uppnått minst gymnasieutbildning 87,9 89,7 86,2 Källa: Labour Force Survey, Eurostat. 105

Andel av befolkningen i åldersgruppen 18–24 med högst grundskola Bilaga 3 (ISCED-nivå 2) och ingen vidareutbildning, i procent.

Totalt Kvinnor Män

Andel 18–24-åringar som har avbrutit skolgången (2007) 8,6 7,0 10,2 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

23.M4 Livslångt lärande, strukturindikator

Andel av befolkningen 25–64 år som deltar i utbildning (under de fyra veckorna före undersökningstillfället) totalt samt per åldersgrupp, arbetskraftstillhörighet och utbildningsnivå, i procent.

Deltagande i utbildning Totalt Kvinnor Män

Åldersgrupp

Arbetskraftstillhörighet (25–64)

11

Utbildningsnivå (25–64)

Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

Låg = lägre än gymnasieutbildning; Medel = avslutad gymnasieutbildning; Hög = avslutad universitetsutbildning.

Lista på analysindikatorer

Bilaga 3

17.A1 Sysselsättningsgrad i heltidsekvivalenter

Totala antalet arbetade timmar dividerat med det genomsnittliga antalet arbetade timmar i heltidsjobb, beräknat som andel av befolkningen i åldersgruppen 15–64, i procent.

Sysselsättningsgrad i heltidsekvivalenter Totalt Kvinnor Män

15–64 år 68,0 62,5 73,7 Källa: Labour Force Survey, Spring data, Eurostat.

17.A2 BNP-tillväxt, strukturindikator

Totalt

Årlig BNP-tillväxt, procent -0,2 Källa: Structural indicators, Eurostat.

17.A3 Förändring av arbetskraftsutbudet

Årlig förändring av arbetskraftsutbudet (inkluderar sysselsatta och arbetslösa i åldern 15–64 år), i procentenheter.

Totalt Kvinnor Män

Förändring av arbetskraftsutbudet (2007) 1,3 1,5 1,2 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

17.A4 Övergångar per arbetskraftsstatus

Medeltal av övergångar mellan sysselsättning, arbetslöshet och ej i arbetskraften från kvartal 4 år 2007, kvartal 1, 2 och 3 år 2008 till nästkommande kvartal, dvs. kvartal 1, 2, 3 och 4 år 2008, i procent.

Totalt Status vid 2008

Status vid 2007 Sysselsatt Arbetslös Ej i arbetskraften Totalt Sysselsatt 96,2 1,3 2,5 100,0 Arbetslös 31,7 48,3 20,0 100,0 Ej i arbetskraften 9,6 4,6 85,7 100,0

Kvinnor Status vid 2008

Status vid 2007 Sysselsatt Arbetslös Ej i arbetskraften Totalt

Om inget annat anges avser uppgifterna årsmedeltalet för 2008. Indikatorerna 18.A6, 19.A2 och 19.A3 är exkluderade på grund av brist på data.

Män Status vid 2008 Bilaga 3 Status vid 2007 Sysselsatt Arbetslös Ej i arbetskraften Totalt

Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Statistiska centralbyrån.

17.A5 Regionala skillnader – variationskoefficienten, strukturindikator

Standardavvikelsen för sysselsättning (arbetslöshet) dividerat med nationellt genomsnitt (åldersgrupp 15–64 år), NUTS II och NUTS III.

Regionala skillnader (2007) Totalt Kvinnor Män

Sysselsättning - Nuts II 2,4 2,9 1,9 - Nuts III (2006) 3,3 4,4 2,6 Arbetslöshet - Nuts II 10,1 - Nuts III 12,6 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

18.A1 Gap i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

1. Skillnaden i sysselsättningsgraden mellan män och kvinnor, i procentenheter.

Totalt

Mäns sysselsättningsgrad jämfört med kvinnors 4,9 Källa: Labour Force Survey, Eurostat. 2. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor nedbrutet på ålder och utbildningsnivå, i procentenheter.

Gap i sysselsättningsgrad Totalt

Åldersgrupp

13

Utbildningsnivå

Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

Låg = lägre än gymnasieutbildning; Medel = avslutad gymnasieutbildning; Hög = avslutad universitetsutbildning.

heltidsekvivalenter Bilaga 3

Skillnaden i sysselsättningsgrad (mätt i heltidsekvivalenter) mellan män och kvinnor, i procentenheter.

Totalt

Gap i sysselsättningsgrad i heltidsekvivalenter 11,3 Källa: Labour Force Survey, Spring data, Eurostat.

18.A3 Gap i relativ arbetslöshet mellan kvinnor och män

Skillnaden i relativ arbetslöshet mellan kvinnor och män, i procentenheter.

Totalt

Kvinnors relativa arbetslöshet jämfört med mäns 0,6 Källa: Harmoniserad arbetslöshetsserie, Eurostat.

18.A4 Könssegregering

Mått på könssegregering i yrken/sektorer, beräknat genom att skillnaden mellan andelen män respektive andelen kvinnor i varje yrke/sektor summeras till ett totalt mått på könsmässig obalans. Yrkena är indelade i enlighet med ISCO-klassificeringen medan sektorerna är indelade i enlighet med NACE-klassificeringen

Källa: Labour Force Survey, Spring data, Eurostat.

18.A5 Föräldraskap och sysselsättning

Sysselsättningsgrad för personer i åldern 20–50 år med eller utan barn 0–6 år, i procent.

Föräldraskap och sysselsättning Totalt Kvinnor Män

Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU), Statistiska centralbyrån.

Andelen av befolkningen i åldersgruppen 75–84 i ordinärt boende som Bilaga 3 behöver och får hjälp varje vecka, i procent.

Äldreomsorg (2006) Kvinnor Män Sammanboende

Ensamstående

Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), Statistiska centralbyrån.

18.A8 Övergångar i olika lönenivåer

Övergångar mellan icke förvärvsarbete och förvärvsarbete samt mellan förvärvsarbete i olika lönenivåer från år 2006 till år 2007, i procent.

Totalt Status 2007

Status 2006 Decil 1 Decil 2 Decil 3 Decil 4-10 Ej arbetande Totalt

Status 2006 Decil 1 Decil 2 Decil 3 Decil 4–10 Ej arbetande Totalt

14

Ej servicehus eller institution.

15

Samma person kan få hjälp från flera håll.

Män Status 2007 Bilaga 3 Status 2006 Decil 1 Decil 2 Decil 3 Decil 4–10 Ej arbetande Totalt

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Statistiska centralbyrån.

19.A1 Inflöde till långtidsarbetslöshet

Andel ungdomar/vuxna som blev arbetslösa i månad X, fortfarande arbetslösa i månad X+6/12, utan ett avbrott i arbetslösheten i mer än en månad (28–31 kalenderdagar), i procent.

Inflöde in till långtidsarbetslöshet Totalt Kvinnor Män

Ungdomar 6,0 5,3 6,5 Vuxna 11,9 10,6 13,3 Källa: Arbetsförmedlingen.

19.A4 Uppföljning av programdeltagare till sysselsättning

1. Inflöde till sysselsättning efter deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 3 månader efter avslutad åtgärd (6 månader inom parentes), i procent.

Inflöde till sysselsättning Totalt Kvinnor Män Totalt 45,9 (47,0) 44,7 (45,8) 47,0 (48,1)

Nerbrutet på typer av åtgärder - Utbildning 49,1 (49,1) 48,5 (48,4) 49,6 (49,6) Därav arbetsmarknadsutbildning 55,6 (56,3) 57,5 (58,4) 54,6 (55,3) - Sysselsättningsfrämjande åtgärder 41,0 (42,9) 39,4 (40,9) 42,2 (44,6) - Sysselsättningsstöd och rehabilitering 39,6 (42,6) 37,5 (41,3) 42,1 (44,1) - Start av egen näringsverksamhet 86,4 (86,4) 88,1 (87,5) 84,9 (85,3) Källa: Arbetsförmedlingen.

16 Med ungdomar avses kvinnor och män yngre än 25 år och med vuxna avses kvinnor och män 25 år eller äldre.

2. Återgång till arbetslöshet efter deltagande i arbetsmarknadspolitisk åtgärd 3 månader efter avslutad åtgärd (6 månader inom parentes), i Bilaga 3 procent.

Återgång till arbetslöshet Totalt Kvinnor Män Totalt 18,3 (16,3) 17,2 (14,8) 19,2 (17,6)

Nedbrutet på typ av åtgärd - Utbildning 14,2 (14,2) 12,2 (11,6) 15,8 (16,2) Därav arbetsmarknadsutbildning 20,6 (18,7) 16,4 (13,9) 22,6 (21,0) - Sysselsättningsfrämjande åtgärder 23,2 (18,9) 22,5 (17,8) 23,8 (19,8) - Sysselsättningsstöd och rehabilitering 21,7 (18,4) 21,7 (17,8) 21,8 (18,7) - Start av egen näringsverksamhet 5,8 (5,5) 4,7 (4,7) 6,8 (6,3) Källa: Arbetsförmedlingen.

19.A5 Utgifter för aktiva och passiva åtgärder

Utgifter för aktiva och passiva åtgärder som andel av BNP, i procent.

Aktiva och passiv åtgärder (2007) Aktiva Passiva Totalt

Utgifter i procent av BNP 0,9 0,7 1,6 Källa: LMP database, Eurostat.

19.A6 Utgifter för aktiva och passiva åtgärder per person

Utgifter för aktiva och passiva åtgärder dividerat med antalet personer som vill arbeta (arbetslösa och arbetskraftsreserven).

Anm.: Utgifter är uttryckt i PPS för att ta bort prisskillnader. e: Estimerat värde. Källa: LMP database, Eurostat.

19.A7 Arbetskraftsreserven

Nedbrytningen är baserad på kategorierna i LMP databasen (Eurostat). Interpraktik, datortek, aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, projekt med

arbetsmarknadspolitisk inriktning, fördjupad kartläggning och vägledning, arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning, jobb- och utvecklingsgarantin, lärlingsplatser, jobbgarantin för ungdomar.

Utvecklingsanställning, lönebidrag, akademikerjobb, allmänt anställningsstöd, särskilt anställningsstöd, plusjobb, utbildningsvikariat, arbetspraktik, prova-på-plats, kommunala ungdomsprogrammet (ungdomar under 20 år), ungdomsgarantin (ungdomar i åldern 20- 24 år), anställningsstöd för långtidssjukskrivna, instegsjobb.

Trygghetsanställning, offentligt skyddat arbete, arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktiva åtgärder omfattar LMP kategorierna 2 till 7 och passiva åtgärder omfattar LMP

kategorierna 8 och 9.

Inaktiva personer som önskar arbeta i förhållande till den arbetsföra befolkningen i åldern 15–64, i procent. Bilaga 3

Totalt Kvinnor Män

Arbetskraftsreserven 3,8 4,1 3,4 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

19.A8 Låginkomsttagare

Antal personer med låg inkomst som andel av arbetskraften, i procent.

Totalt Kvinnor Män

Andel låginkomsttagare (2007) 7,0 6,0 7,0 Källa: Eurostat.

19.A9 Sysselsättning i tjänstesektorn

Antalet sysselsatta i tjänstesektorn (i huvudsysslan) i åldersgruppen 15– 64 som andel av befolkningen i samma åldersgrupp, i procent.

Totalt Kvinnor Män

Sysselsättning i tjänstesektorn (2007) 56,5 64,5 48,7 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

20.A1 Nyligen anlända immigranter

1. Andelen av befolkningen 15–64 år som är utrikes födda/har annan nationalitet och som har bott i Sverige i som längst fem år. Nedbrutet på kön och ursprung, i procent.

Totalt Kvinnor Män

Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

2. Utbildningsnivå hos befolkningen 15–64 år som är utrikes födda/har annan nationalitet och som har bott i Sverige i som längst fem år. Nedbrutet på ursprung, i procent.

24

Utbildningsnivå Nationalitet Nationalitet Totalt inom EU27 utanförEU27 befolkningen

Arbetskraftsreserven definieras som personer som vill arbeta men inte finns i arbetskraften på grund av studier, förtidspension, hemarbete, värnplikt eller av annat skäl. Personer med låg inkomst definieras som andelen av de individer som betecknas ”i arbete” (antingen som anställd eller som egen företagare) enligt den definition där individerna är mest aktiva (dvs. i den aktivitet för vilken information finns att tillgå, som individerna har varit sysselsatta 50 procent av totala antalet månader) i vilken hushållens disponibla inkomst motsvarar en disponibel inkomst under 60 procent motsvarande nationell medianinkomst.

15–64 år

Låg 6,6 30,3 20,2 Bilaga 3 Medel 39,4 30,7 52,4 Hög 54,0 39,0 27,5 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

20.A2 Sysselsättnings-/aktivitetsgrad bland nyligen anlända immigranter

1. Sysselsättningsgrad för nyligen anlända immigranter, dvs. antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i samma grupp. Relativt arbetskraftstal för nyligen anlända immigranter, dvs. antalet personer i arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa) i förhållande till antalet personer i befolkningen i samma grupp. I procent.

Nationalitet Nationalitet Totalt Totalt inom EU27 utanför annan befolk- EU27 nationalitet ningen 15–64 år

Sysselsättnings- 70,9 40,4 50,1 74,3 grad Relativt 79,6 58,7 65,3 79,3 arbetskraftstal Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

2. Andelen nyligen anlända immigranter av alla sysselsatta och alla i arbetskraften. Nedbrutet på ursprung, i procent.

Nationalitet Nationalitet Totalt annan inom EU27 utanförEU27 nationalitet

Andelen nyligen 0,6 0,8 1,4 anlända immigranter av alla sysselsatta Andelen nyligen 0,7 1,1 1,7 anlända immigranter i hela arbetskraften Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

21.A1 Odeklarerat arbete

Inom denna riktlinje finns i dagsläget inga inom EU överenskomna indikatorer. Inledande diskussioner har lett fram till slutsatsen att det odeklarerade arbetets storlek i förhållande till BNP och andelen personer som utfört odeklarerat arbete torde vara två relevanta mått inom sysselsättningsstrategin. Därför redovisas dessa två mått. Procent.

Odeklarerat arbete Totalt

24

Låg = lägre än gymnasieutbildning; Medel = avslutad gymnasieutbildning, Hög = avslutad universitetsutbildning. 25

Som nyligen anlända immigranter räknas personer som har bott högst fem år i landet.

Andel personer (18–74 år) som uppgivit att de utfört odeklarerat arbete under året (2005) 13,0 Bilaga 3 Svarta sektorns andel av BNP (2002) 4,5 1

Källa: Skattestatistisk årsbok 2006, Skatteverket. 2

Källa: Eurostat.

21.A2 Arbetad tid

1. Genomsnittliga antalet arbetade timmar per vecka definierat som totala antalet arbetade timmar bland heltidsanställda dividerat med antalet heltidsanställda. 2. Genomsnittlig årsarbetstid per sysselsatt, i timmar.

Arbetad tid Totalt Kvinnor Män Veckoarbetstid

Årsarbetstid per sysselsatt

Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

21.A3 Övertidsarbete

Antalet anställda för vilka antalet arbetade timmar överstiger antalet vanligen arbetade timmar, som andel av alla anställda. I procent.

Totalt Kvinnor Män

Övertid 14,6 11,7 17,4 Källa: Labour Force Survey, Eurostat.

Andelen av alla anställda som har möjlighet att själva bestämma när de Bilaga 3 börjar respektive slutar sin arbetsdag, i procent.

Totalt Kvinnor Män

Andel anställda med flexibla arbetstider (2004) 61,2 62,5 59,9 Källa: Eurostat.

21.A5 Arbetssjukdomsfall

Utvecklingen i arbetssjukdomsfall definierad som antalet anmälda arbetssjukdomsfall per 1 000 förvärvsarbetande.

Källa: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån.

21.A6 Sysselsättning i nya företag

Antalet personer sysselsatta i nya företag (år t) och i överlevande företag (uppstartade år t-3, t-2 och t-1) i relation till antalet personer sysselsatta i alla företag (år t), i procent.

Källa: Structural Business Statistics, Eurostat.

22.A1 Arbetskraftens produktivitet, strukturindikator

Bruttonationalprodukten (BNP) dividerad med antalet sysselsatta respektive antalet arbetade timmar (BNP korrigerat för skillnader i köpkraft per sysselsatta/per arbetad timme i relation till EU27 genomsnittet/EU15 genomsnittet).

Anm.: f = prognos. Källa: ESA95, DG ECFIN.

Total skatt på arbete (personlig inkomstskatt samt arbetstagarens och Bilaga 3 arbetsgivarens sociala avgifter inklusive särskild löneskatt) dividerat med arbetstagarnas totala kompensation samt särskild löneskatt, i procent.

Totalt

Implicit skatt på arbete (2006) 44,5 Källa: Structural indicators, Eurostat.

23.A1 Företagens investeringar i kompetensutveckling

Företagens investeringar i kompetensutveckling i relation till arbetskostnaderna, i procent.

Totalt

Företagens investeringar i kompetensutveckling (2005) 2,1 Källa: Continuous Vocational Training Statistics, Eurostat.

23.A2 Deltagande i personalutbildning

Andel sysselsatta som har deltagit i personalutbildning, i procent.

Totalt Kvinnor Män

Deltagande i personalutbildning (2005) 46,0 45,0 47,0 Källa: Continuous Vocational Training Statistics, Eurostat.

23.A3 Utbildningsnivån hos vuxna

Andelen av befolkningen (25–64 år) som har låg, medel respektive hög utbildningsnivå. Nedbrutet på kön och arbetskraftstillhörighet, i procent.

Utbildningsnivån hos vuxna (25–64 år) Låg Medel Hög Kön

Arbetskraftstillhörighet

Källa: Labour Force Survey, Eurostat. Låg = lägre än gymnasieutbildning; Medel = avslutad gymnasieutbildning, Hög = avslutad universitetsutbildning.

Bilaga 4 – Bidrag från intresseorganisationer

Bilaga 4 Intresseorganisationer och myndigheter har erbjudits möjlighet att lämna bidrag hur deras organisationer/verksamhet bidragit till genomförandet av Sveriges handlingsprogram under 2008–2009. Följande intresseorganisationer och myndigheter har lämnat skriftliga bidrag:

Folkbildningsförbundet Folkbildningsrådet Resurscentra nordvästra Dalarna Stockholms Handelskammare Svenska Uppfinnareföreningen Sveriges Exportråd Sveriges förenade studentkårer Sveriges miljöteknikråd (Swentec)

Bidragen går att läsa på webbplatsen www.regeringen.se/sb/d/108/a/133436 eller genom att kontakta Statsrådsberedningens Registrator, telefon 08-405 10 00 (ange diarienummer SB2009/6875/EU-kansliet).

Statsrådsberedningen

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 2009 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Ask, Torstensson, Carlgren, Björklund, Littorin, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors Föredragande: Statsrådet Malmström

Regeringen beslutar skrivelse 2009/10:34 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2009.

2009-10-05

Statsrådsberedningen

EU-kansliet

Bidrag från intresseorganisationer om genomförandet av Sveriges nationella handlingsplan för tillväxt och sysselsättning 2008-2009

1. Folkbildningsförbundet s. 3

i) Inkommen e-post den 9 september 2009, s. 3

2. Folkbildningsrådet s. 4-6

i) Inkommen e-post den 9 september 2009, s. 4 ii) Folkbildningsrådets bidrag till Sveriges handlingsprogram för

tillväxt och sysselsättning, s. 5-6

3. Stockholms handelskammare och Handelskammarförbundet s. 7-10

i) Inkommen e-post den 22 september 2009, s. 7 ii) Organisationens bidrag till Sveriges handlingsprogram för

tillväxt och sysselsättning, s. 8-10

4. Svenska uppfinnareföreningen s. 11-27

i) Inkommen e-post den 24 september 2009, s. 11 ii) Svenska uppfinnareföreningens verksamhetsberättelse 2008, s.

12-27

5. Sveriges exportråd s. 28-124

i) Inkommen e-post den 23 september 2009, s. 28 ii) Sveriges exportråds uppdragsredovisning 2008, s. 29-124

6. Sveriges förenade studentkårer s. 125-136

i) Inkommen e-post den 22 september 2009, s. 125 ii) SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning, s. 126-128 iii) SFS tidigare kommentarer om arbetet med Lissabonstrategin 2007, s. 129-133

iv) SFS tidigare synpunkter på uppföljningsrapporten 2007, s. 134-

136

7. Sveriges miljöteknikråd (Swentec), s. 137-248

i) Inkommen e-post den 18 september 2009, s. 137 ii) Swentecs rapport till regeringen maj 2009, s. 138-168 iii) Swentecs rapport till regeringen 2008, s. 169-194 iv) Swentecs rapport om svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik, s. 195-247 v) Swentecs rapport om pågående projekt 2009, s. 248

8. Resurscentra nordvästra Dalarna, s. 249-342

i) Inkommen e-post den 28 september 2009, s. 249 ii) En utvärderande studie av ett regionalt resurscentrum för

kvinnors entreprenörskap, jämställdhet och integration, s. 250-

326

iii) Entreprenörskap, jämställdhet, integration: 2006-2008, s. 327-

334

iv) Resurscentrats projektplan 2006-2008, s. 335-342

Folkbildningsförbundet, insänt den 9 september 2009

Stockholm den 9 september 2009

Statsrådsberedningen EU-ministerns kansli Statssekreteraren Maria Åsenius

S v a r a n g å e n d e S v e r i g e s p r o g r a m f ö r t i l l v ä x t o c h s y s s e l s ä t t n i n g – u p p f ö l j n i n g s r a p p o r t 2 0 0 9

Folkbildningsförbundet har erbjudits möjligheten att lämna bidrag om hur vi verkat för genomförandet av Sveriges handlingsprogram under 2008-2009. Här följer två exempel.

Aktiv medborgare: Hur då?

Den 14 maj arrangerade EU-kommissionen i Sverige och Folkbildningsförbundet ett möte om aktivt medborgarskap. Syftet med mötet var att tillsammans finna vägar för att förbättra kommunikationen med medborgarna rörande frågor som har EU-bäring.

Folkbildningsförbundet presenterade vilka gemensamma beröringspunkter och mål EU-kommissionen och studieförbunden har för att främja ett aktivt medborgarskap. Studieförbunden bidrog med exempel från studieförbundens arbete med aktivt medborgarskap. EU-kommissionen delade med sig av sina erfarenheter att kommunicera om Europa, och Europa Direkt berättade om på vilket sätt EU-kommissionen goes local.

Active Citizenship in Europe

Den 29-30 september kommer Folkbildningsförbundet tillsammans med vår europeiska paraplyorganisation, EAEA, att arrangera en konferens om aktivt medborgarskap i Europa på Världskulturmuséet i Göteborg. Syftet med konferensen är att diskutera vilka verktyg européerna har för att påverka vardagsnära frågor som har EU-bäring. Deltagarna kommer från folkbildningsorganisationer i hela Europa, samt från politiska församlingar på alla nivåer, från EU-nivå till kommunnivå. Drygt 360 deltagare är anmälda.

Med vänliga hälsningar

Maicen Ekman Generalsekreterare

Wallingatan 38, 111 24 Stockholm Telefon 08-402 01 50 Fax 08-402 01 59 fbf@studieforbunden.se www.studieforbunden.se

Folkbildningsrådet, insänt den 9 september 2009

Här är Folkbildningsrådets bidrag till uppföljningsrapport 2009.

Med vänliga hälsningar Björn Garefelt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Björn Garefelt Folkbildningsrådet/ Swedish National Council of Adult Education Box 38074 100 64 Stockholm Sweden tel: +468412 48 09 mobile: +4670694 61 14

Dnr 160, 2009, 11

2009-09-09

Statsrådsberedningen EU-ministerns kansli

103 33 Stockholm

Bidrag till uppföljningsrapport 2009, Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning

Folkbildningsrådet lämnar här underlag till uppföljningsrapporten inom två områden, folkbildningens bidrag till digital delaktighet och folkbildning för en ny arbetsmarknad.

Demokrati och digital delaktighet

Folkbildningsrådet har lämnat slutrapport för regeringsuppdraget att ”genomföra särskilda insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för äldre och andra berörda grupper att använda den moderna tekniken” (bilaga, länk). En idéskrift Fem nycklar till digital framgång, som främst syftar till att inspirera studieförbunden och folkhögskolorna till nya och fortsatta insatser inom området produceras för närvarande och distribueras i slutet av oktober.

Digital delaktighet blir i allt högre grad en grundläggande förutsättning för demokrati i dagens samhälle. Människors möjlighet att skaffa information, utnyttja offentliga och privata tjänster, kommunicera med andra och påverka sin egen livssituation bygger alltmer på tillgång till nätet. Det digitala utanförskapet är fortfarande stort i Sverige, något som undergräver principen om lika rättigheter för alla medborgare. Det förstärker dessutom utanförskapet på arbetsmarknaden och motverkar målen om tillväxt och sysselsättning.

Detta är en stor utmaning för det svenska samhället – och svensk folkbildning. Studieförbunden och folkhögskolorna har unika förutsättningar att bidra till digital delaktighet i sin verksamhet i kraft av sina breda kontaktytor i civilsamhället och sin pedagogiska kompetens.

Folkbildning för ny arbetsmarknad

Regeringen har beslutat att inför 2010 föreslå en extra studiemotiverande insats för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin gymnasieutbildning. Detta i form av en särskild satsning på folkhögskolorna som omfattar 1 000 utbildningsplatser till en beräknad kostnad om 51 miljoner kronor.

Under Almedalsveckan i Visby 2009 genomförde Folkbildningsrådet ett seminarium kring folkbildningens insatser på arbetsmarknadsområdet. Frågor som ställdes var: Hur stödjer studieförbund och folkhögskolor personer som står utanför arbetsmarknaden? Ställer ny arbetsmarknad andra krav på kompetens och utbildning? (bilaga). Seminariet baserades på utvärderingsrapporten SAGA och Folkhögskoleinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin. En samlad analys 2002-2007 (bilaga, länk)

Med vänliga hälsningar

Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare

Stockholms handelskammare och Handelskammarförbundet, insänt den 22 september 2009

Hej, Bifogar Stockholms Handelskammares och Handelskammarförbundets svar på begäran om bidrag till handlingsprogrammet och uppföljningsrapporten 2009. Vi uppskattar mycket möjligheten att få lämna dessa bidrag.

Vi ser också fram emot att få kommentera innehållet i uppföljningsrapporten och vill framför allt påminna om följande punkter som vi framförde förra året: - Mer fokus bör läggas på åtgärder och förutsättningar som är viktiga för storstadsregionens tillväxt. - Mer fokus bör läggas på infrastrukturfrågor. För Sveriges del innebär detta att man måste ha en genomgripande plan för de investeringar som krävs för att betala av den infrastrukturskuld som Handelskammaren beräknat uppgår till ca 200 miljarder kronor. Detta påverkar i högsta grad näringslivets möjligheter att växa och konkurrera internationellt.

Vi är också intresserade av att ge synpunkter på en ny reformerad Lissabonstrategi post 2010 och är tacksamma för en återkoppling till oss om hur processen ser ut när det gäller att bidra med synpunkter på detta reformarbete. Vi kommer också att bidra till post 2010 processen direkt till Kommissionen tillsammans med vår europeiska organisation, Eurochambres.

Med vänlig hälsning, Charlotte Nyberg

CHARLOTTE NYBERG

Chef för Internationella Avdelningen

Stockholms Handelskammare / Stockholm Chamber of Commerce & The Association of Swedish Chambers of Commerce

charlotte.nyberg@chamber.se www.chamber.se Västra Trädgårdsgatan 9 P.O. Box 16050, SE-103 21 Stockholm, Sweden

Phone: +46-70-568 8019 (mobile) +46-8-555 100 00 (general) Fax: +46-8-566 316 30 ( http://www.chamber.se/ )

Charlotte Nyberg, Chef för Internationella Avdelningen

2009-09-22

Bidrag till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – Uppföljningsrapport 2009

Stockholms Handelskammare och Handelskammarförbundet vill med detta bidrag ge exempel på några av de projekt som drivs av handelskamrarna och som främjar konkurrenskraften och en mer hållbar tillväxt och sysselsättning i Sverige och regionalt.

Trampolinen - stärker vår framtida kompetensförsörjning

Handelskamrarna har tagit fram ett långsiktigt koncept för samverkan mellan skola och näringsliv som heter Trampolinen, som ska få högstadieelever att intressera sig för näringslivet inför sina kommande gymnasie- och yrkesval. Ett bakomliggande intresse från både företagens och samhällets sida är också att skapa bättre förutsättningar för att möta näringslivets framtida behov av kompetent arbetskraft.

I projektet "adopterar" ett företag en högstadieklass i årskurs 7 som det sedan följer till årskurs 9. Intresset är stort för Trampolinen som genomförs av flera handelskamrar i Sverige. Bara i Stockholm och Uppsala län kommer 80 projekt, med företag som matchas med skolklasser, att genomföras under hösten 2009.

Trampolinen bygger på ett partnerskap mellan företaget, skolan/lärarna och eleverna, där samtliga har att vinna på samarbetet.

Positiva effekter för företaget • Visa konkreta exempel från företagets vardag • Stärka varumärket i regionen • Attrahera framtidens arbetskraft • Förse skolan med exempel ur näringslivet • Får insyn i dagens skola

Positiva effekter för skolan • Förbereder eleverna för framtida utmaningar • Ökar elevernas förståelse för näringslivet och dess behov • Använder exempel från verkligheten • Lär känna de lokala företagen och företagarna

Positiva effekter för eleverna • Förenklar klivet in i vuxenlivet • Får inblick i näringslivets behov • Visar på vilka arbetsuppgifter som finns i ett företag

• Ger insyn i vilken utbildning som krävs för olika arbetsuppgifter • Ger förutsättningar att fatta rätt beslut inför studie- och yrkesval • Skapar egna relationer.

Läs mera om Trampolinen hos följande handelskamrar: Stockholms Handelskammare: http://www.chamber.se/?id=26153

Handelskammaren Mälardalen: http://www.handelskammarenmalardalen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=14 &Itemid=25 Östsvenska Handelskammaren: http://www.east.cci.se/?uid=193&header=25

Mötesplats Världen – stärker Värmlands konkurrenskraft

Globaliseringen med nya konkurrensvillkor innebär en stor utmaning, för framförallt de små och medelstora företagen. Handelskammaren i Värmland har med anledning av detta startat Mötesplats Världen för att möta företagens behov av information, rådgivning och mötesplatser relaterade till internationaliseringen. I detta ligger också att Handelskammaren stöttar och samordnar de olika insatser och aktörer som finns i länet samt kompletterar med nya verktyg inom området.

Projektets övergripande syfte är att bidra till ökad tillväxt i det värmländska näringslivet, genom att främja internationalisering i små och medelstora företag. Satsningen innehåller en kombination av attitydförändrande åtgärder, mötesplatser, rådgivning och information. Alltihop riktat till små och medelstora företag. Projektet ger företagen förbättrade förutsättningar, verktyg och metoder för att utöka eller påbörja sin internationaliseringsprocess. Små och medelstora företag ska kunna välja de tjänster som passar deras behov, utifrån det skede i internationaliseringsprocessen de befinner sig i.

De insatser och aktiviteter som genomförs inom projektets ramar är anpassade och utformade för både för små och medelstora företag som antingen redan har nått en viss mognad i sin internationalisering eller för de företag som står inför att påbörja en internationaliseringsprocess. Rent konkret arrangeras exempelvis Inspirationsseminarier som kan ha specifika länder som tema eller ta upp en dagsaktuell fråga kring ämnet internationalisering. Affärsnätverk kring specifika målmarknader eller kring export i allmänhet. Nätverken bygger på att ett antal företag samlas runt ett gemensamt intresse för exempelvis en ny marknad och inom ramen för nätverket får möjligheter att ta del av andras erfarenheter samt dela med sig av sina egna. Delegationsresor, workshops, mässor och matchmaking är ytterligare inslag.

Projektarbetet bedrivs i samverkan med de värmländska kommunerna, med företag, organisationer och näringslivsorganisationer som har utvecklade kontakter med målgruppen och/eller kunskaper om handel och affärer med andra länder. Aktörerna som ingår i samarbetet verkar inom skilda områden.

Läs mer om projektet hos Handelskammaren Värmland: http://www.handelskammarenvarmland.se/affarer-varmland/motesplats-varlden.asp

Modernt styrelsearbete stärker företagen

Ett aktivt och professionellt styrelsearbete är ett viktigt medel för att utveckla företaget. Företagets konkurrenskraft ökar om styrelsen är rätt sammansatt, gör rätt saker och har rätt arbetsformer. Stockholms Handelskammare har därför skapat en utbildning för ett nytt och annorlunda styrelsearbete. Detta som svar på ett behov från flera parter: Banker/revisorer efterfrågar mer kvalificerade personer i många ägarledda mindre företag; Forskare vill engagera sig i att utveckla sina forskningsresultat kommersiellt – men har dålig kunskap om företagande; Ledningsgrupper vill få bättre kunskap om hur styrelser agerar. Dessutom finns en önskan att många fler kvinnor engagerar sig i styrelsearbete. Den kvalificerade diplomutbildning avslutas med ett skriftligt prov.

Stockholms Handelskammare har till idag utbildat över 500 personer i Stockholm och Uppsala regionen. Ca 40 % av deltagarna är kvinnor. Utbildningarna är i regel mycket populära och tidigt fulltecknade. Bland andra deltar åtskilliga kvinnor utsedda av projektet Styrelsekraft – näringsdepartementets satsning på att öka antalet kvinnor i styrelser runt om i Sverige. Styrelseutbildningen genomförs hos flera handelskamrar i landet med stor framgång.

Kvinnor är Toppen! Mer kvinnligt företagande i Västerbotten

Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Cirka 25 procent av företagarna i Sverige är kvinnor. Västerbottens län avspeglar landet och har väldigt få kvinnor som är företagare och Umeå ligger på en bottenplats, tredje från slutet, när man rangordnar bland landets 290 kommuner. Det kvinnliga företagandet i Sverige ligger på en bottennivå också sett med europeiska ögon. Vi ligger i dag på 14:e plats bland de 15 gamla EU-länderna. Bara Danmark ligger sämre till.

Handelskammaren i Västerbotten har utvecklat projektet Kvinnor är Toppen för att stärka företag med kvinnliga ledare samt att öppna upp för fler kvinnor att starta företag. Projektet syftar även till att lyfta fram kvinnors företagande i en mansdominerad verksamhet samt att stärka kvinnliga företagare på ett sådant sätt att de har ambitionen och viljan att växa. Projektet finanseras av Länstyrelsen i Västerbotten.

Läs mer om projektet hos Västerbottens Handelskammare: http://www.ac.cci.se/page/projekt/kvinnor_ar_toppen.aspx

Green Solutions from Sweden

Handelskammaren i Mittsverige har varit projektledare för att samla och marknadsföra svenska cleantech lösningar till omvärlden, bl.a. att bygga upp en hemsida, en databas, en tidskrift och genomföra andra marknadsföringssatsningar. Läs mer på: http://www.cleantechregion.com/index.html

Svenska uppfinnareföreningen, insänt den 22 september 2009

Översänder Svenska Uppfinnareföreningens Verksamhetsberättelse för 2008. Hälsningar Wanja

Wanja Bellander Svenska Uppfinnareföreningen SUF, Sandelsgatan 21, 115 34 Stockholm, Sweden Tel: +46 (0)8-545 164 77 vxl -70, Fax: +46 (0)8-545 164 71 Mobil +46 (0)70-733 21 85 Bli medlem i SUF www.uppfinnare.se

Verksamhetsberättelse 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bilagor: Remissyttranden under 2008 Lokala uppfinnareföreningar

SUF och omvärlden

Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, verkar i en dynamisk miljö med stora förhoppningar på innovationer och mindre företags möjligheter att bidra till samhällets positiva utveckling.

De senaste åren har utmärkts av ett stort intresse och fokusering på innovations- och forskningsfrågor på europeisk nivå. Det mesta samlas under begreppet Lissabonagendan . EUs analytiker har pekat på låg effektivitet i det svenska innovationssystemet och bristen på rådgivningskompetens och kapital i de tidiga utvecklingsskedena.

Inom immaterialrättsområdet har förväntningarna ökat sedan den s.k. Londonöverenskommelsen har blivit antagen och de immateriella frågorna har stor aktualitet inom EU.

I höstas presenterade regeringen den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Denna har fokus på den forsknings- och innovationsverksamhet som är universitetsnära och vars resurser väsentligt har förstärkts. Villkoren för uppfinnare och entreprenörer, som verkar utanför de etablerade företagen och universiteten har däremot fått en synnerligen begränsad uppmärksamhet.

Generellt har tillgången både på kapital från affärsänglar och riskkapitalister minskat och den pågående finanskrisen kommer sannolikt att medföra ytterligare strypning. ALMI har dock fått ökade resurser till sin låneverksamhet. ALMI Invest har bildats som skall förse mindre tillväxtföretag med egenkapital. Nyligen presenterades den s k Folkessonska utredningen med förslag om finansieringsmetoder i tidiga utvecklingsskeden. Inom skatteområdet utreds för närvarande bla ett riskkapitalavdrag.

Behovet av stöd till utveckling av ny teknik har understrukits av klimat-, miljö- och energidebatten. Det finns många nya tekniska lösningar och det finns stora behov, men resurserna och metoderna att få den nya tekniken till marknaden behöver utvecklas.

Debatten och politiken har i Sverige framför allt koncentrerats till systemfrågor och i mycket liten grad till den enskildes villkor. SUFs ambition är att lyfta fram den enskilde individens potential och möjligheter i en dynamisk omvärld.

Inom uppfinnarvärlden har SUF, Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin tecknat en överenskommelse om samverkan som på sikt kan leda till integrering och stärka uppfinnarens röst i den politiska debatten.

Stockholm april 2009

Peter A Jörgensen Wanja Bellander Ordförande Verkställande direktör

Svenska Uppfinnareföreningen, SUF,

är en riksorganisation med 33 lokala uppfinnareföreningar som representerar landets uppfinnare. Dessa är verksamma i näringslivet, företrädesvis i mindre företag, inom universitetssektorn och som enskilda uppfinnare. Syftet med SUFs verksamhet är att främja innovationsklimatet, i synnerhet den enskilde individens möjlighet att bidra till den framtida förnyelsen och välståndsutvecklingen.

SUF skall både direkt och genom lokalföreningar målmedvetet arbeta för

att samla och sprida kunskap om uppfinnandets allmänna och individuella betingelser att samla en kompetent uppfinnarkår för uppfinnandets utveckling och nyttiggörande i näringsliv och samhället i övrigt att skapa erforderliga resurser för de enskilda uppfinnarnas verksamhet att främja uppfinningarnas förverkligande inom den svenska företagsamheten att bevaka och medverka till patentväsendets allmänna tilltro och utveckling att utgöra ett forum för medlemmarnas idéutbyte och samverkan att öka förståelsen om uppfinnandets betydelse som kulturinsats och ekonomisk faktor

att vidga samverkan mellan enskilda uppfinnare, utbildningsväsendet, forskningen och

näringslivet att utveckla och främja internationell uppfinnarsamverkan att främja ungdomars engagemang inom uppfinnande och teknisk utveckling

SUF har under den senaste treårsperioden huvudsakligen finansierats genom bidrag från Vinnova, Innovationsbron AB och Almi Företagspartner AB. Under 2009 kommer SUF i samverkan med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademien att begära medel för en förnyad treårsperiod 2009-2012.

Organisation och ändamål

Verksamheten bedrivs huvudsakligen dels inom SUF och dess lokalföreningar dels inom SUF Service AB.

SUF och lokala föreningar

SUF är en ideell förening som, tillsammans med 34 lokala föreningar, arbetar ideellt, allmännyttigt och är partipolitiskt obunden.

Vid föreningens ordinarie årsmötet 2008 fastställdes föreningens nya stadgar. Dessa innebär att från och med 2009 är samtliga medlemmar i en lokal förening medlemmar i SUF. SUF har därmed blivit en starkare organisation med fler medlemmar i lokala föreningar.

SUF Service AB har till ändamål att förvalta SUFs tillgångar, utveckla administrativ service till SUF och i övrigt utveckla en servicefunktion för olika intressenter inom uppfinnandet.

SUF är delägare i CIEL, Centrum för Innovation i Lidköping, som bl a driver Idéum Innovationsutbildning AB.

AB SUF Innovation är för närvarande vilande.

Styrelse, revisorer, och valnämnd

Styrelsen valdes vid årsmötet i Göteborg maj 2008 och konstituerade sig enligt följande: Ordförande: Peter A Jörgensen. Ledamöter: Pauline Andersson, Kristian Hansson, Kjell Jegefors, Roland Lindkvist, Lena Nyström, Mats Olsson, Eva Tornberg och Björn Waenerlund. Ersättare: Birgitta Folcker-Sundell, Mats Gustavsson, Agne Johansson och Josefin Lassinanti. Revisorer: Kaj Strandberg, aukt. revisor, Sonny Persson, Leif Sköld samt Lars Jäderström, aukt rev, suppleant. Styrelsen är gemensam för föreningen och SUF Service AB.

Till valnämndens ordförande och sammankallande valdes Stig Löfgren. I valnämnden ingår dessutom Ewa Degerstedt, Donald Erlandsson, Olof Karlsson och Karl-Erik Norling,

Styrelsen har under året genomfört fyra protokollförda möten. Sedan ordinarie årsmötet i maj har två möten genomförts. Förutom styrelsemöten sker möten i styrelsens arbetsutskott varav sex är protokollförda.

Två ordförandekonferenser är genomförda. Styrelsens protokoll finns tillgängliga för medlemmarna på hemsidan.

SUF kansli - personal

VD Wanja Bellander, Maria Necula (100%) patent- och registeransvarig, Malin Mohr (60%) Informations – och IT ansvarig, Inger Wickström (50%) föreningsadministration. Annika Malmgren, (konsult) ekonomi – och redovisning.

SUFs kansli är beläget på Sandelsgatan 21 på Gärdet i Stockholm.

Av SUF utsedda ledamöter i företag och organisationer

AB SUF Innovation: Styrelse: Ordförande Peter A Jörgensen, ledamöter Kjell Jegefors, Björn Waenerlund. Revisor Kaj Strandberg, aukt. Revisor.

Uppfinnarkollegiet: Representant Peter A Jörgensen

Olle Siwerssons Minnesfond: Representant Wanja Bellander

Stiftelsen Agne Johanssons Minnesfond: Ordförande Peter A Jörgensen. Ledamöter Agne Johansson och Sune Hilstad. Revisorer Lars Kärnekull, aukt revisor och Inger Birgersson, aukt revisor, ersättare

Lagermanska nämnden: Ledamöter Ulf Jansson, PRV, sammankallande, Ronny Janson, Ehrners Patentbyrå, Kaj Mickos, SUF, och Åke Olofsson, PRV, sekreterare Herman Phalén, PRV.

Stiftelsen Tekniska museet: Ledamot Sten Niklasson

IFIA, International Federation of Inventors' Associations: Representant Lennart Nilsson

Stiftelsen SKAPA: Ordförande och ledamot i stiftelsens nationella jury Peter A Jörgensen samt ledamot i stiftelsens beredningsgrupp Curt Andersson

Idéum Innovationsutbildning AB och CIEL, Centrum för Innovation och Entreprenörskap

i Lidköping: Styrelseledamot Wanja Bellander

Föreningsmedlemmar

Antalet medlemmar vid årets slut:

- 33 lokala idé- och uppfinnarföreningar i landet (36 år 2007) - personliga medlemmar var 1 788 (att jämföras med 2 091 året dessförinnan) - företagsmedlemmar var 279 (att jämföras med 369 året dessförinnan)

Medlemsavgiften 2008 har varit 450 kr för både personligt medlemskap och lokal uppfinnarförening. Avgiften för företagsmedlemskap var 1 400 kr inkl moms. Genom stadgeförändringen som träder i kraft under 2008 kommer har medlemsavgiften för 2009 sänkts till 40 kr för individuell medlem exkl kostnaden för prenumeration på medlemstidningen Uppfinnaren & Konstruktören.

Anslag och finansiering

SUF beviljades 2006 ett treårigt anslag på 1,5 miljoner kr per år från VINNOVA, ALMI Företagspartner AB och Innovationsbron AB. Syftet med anslagen är att SUF skall bidra med lotsning i innovationssystemet, utveckla det innovativa klimatet samt etablera ett forum för immaterialrättsutveckling. Anslagen upphör under 2009 och en ansökan om förnyade medel kommer att ske under 2009 i samverkan med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin.

Som en av stiftarna av Stiftelsen SKAPA, vars uppgift är att årligen utdela ett nationellt Utvecklingsstipendium, ansvarar SUF för administrationen av stiftelsen och dess stipendier. Agne Johanssons Minnesfond administreras delvis av SUF.

SUF har erhållit administrationsbidrag för hantering av respektive stiftelses administration. SUF har under året förbrukat beviljade, 47 000 kr, från Romanusfonden för ”Studier över IPR – strategier.” SUF har vidare erhållit ett bidrag på 200 000 kr från Sten Gustafssons fond vid IVA för frågor om immaterialrätt och dess tillämpningar för enskilda uppfinnare/forskare. Viss ersättning har också erhållits från Nutek för sk MentorRingar. I övrigt finansieras verksamheten av medlemsintäkter.

Svenska Uppfinnareföreningen, SUF Service AB och AB SUF Innovation årsredovisningar finns tillgängliga på hemsidan.

Kapitalförvaltning

Föreningens kapital har under 2008 liksom tidigare förvaltats av Catella Kapitalförvaltning i Catella Stiftelsefond. 2007 års utdelning, 217 000 kr har tagits i anspråk under 2008.

Föreningens kapital:

Marknadsvärde 2007-12-31 4 337 000 kr Uttag under perioden: 20080101 -081231 217 000 kr Bokfört värde 2008-12-31 3 110 853 kr Marknadsvärde 2008-12-31, varav utdelning 3 090 178 kr 155 000 kr

Verksamheten 2008

SUFs verksamhet under 2008 har fokuserats på följande områden:

A. Föreningsverksamhet

B. Lotsning i innovationssystemet

C. Utveckling av det innovativa klimatet

D. Forum för immaterialrättsutveckling

E. Lobbyverksamhet

F. SUF Service AB

De medel som SUF har erhållit i bidrag från VINNOVA, Innovationsbron AB och ALMI Företagspartner AB har använts för verksamhet inom områdena Lotsning i innovationssystemet, Utveckling av det innovativa klimatet och Forum för immaterialrättsutveckling.

Föreningsverksamheten

SUFs verksamhet bygger på att det finns ett nätverk av aktiva lokala uppfinnareföreningar där medlemmar träffar likasinnade. SUF har förstärkt och formaliserat samarbete med och mellan de 34 lokalföreningarna. Lokalföreningarna skall var den naturliga kontakten för uppfinnare och där skall föreningsaktiviteterna initieras. Centralt fokuserar SUF på kontakter med myndigheter, organisationer och politiker, samt bistår de lokala föreningarna med information och medlemsförmåner. I SUFs centrala roll ingår också att lotsa idébärare rätt i innovationssystemet. Detta sker framförallt genom SUFs hemsida, samt mail och telefonservice.

Genom SUFs stadgeändring, som träder i kraft i januari 2009, förtydligas rollfördelning mellan SUF och föreningarna samtidigt som den enskilde medlemmens inflytande i SUF stärks. De medlemmar som tidigare har varit medlem i en lokal förening blir i och med stadgeändringen medlem i SUF. Detta medför att det totala medlemsantalet i SUF beräknas öka från drygt 2 000 medlemmar till ca 3500 under 2009.

Årsmötet 2008 genomfördes i Göteborg i 17-18 maj och arrangerades av Göteborgs Uppfinnarförening och BohusDals Uppfinnarförening Heureka. En konferens med lokala ordförande hölls i Stockholm i samband med Tekniska Mässan. Till konferensen var representanter från Riksdagen, ALMI och PRV särskilt inbjudna. I samband med konferensen utdelade Agne Johanssons Minnesfond tre stipendier till respektive Göteborgs Uppfinnarförening, Stockholms Innovatörskrets och LIST, Lokala Innovationer Skapar Tillväxt, som de tre mest framgångsrika lokalföreningarna under 2008.

SKAPA- priset utdelades traditionsenligt på Tekniska Mässan till både de lokala länsvinnarna och den nationella vinnaren som 2008 blev Petra Wadström för projektet Solvatten AB.

Lotsning i innovationssystemet

Lotsningsfunktionen är en viktig del i SUFs ambition att dels bidra till uppfinnarens möjlighet att förverkliga sin idé dels öka samhällets förståelse för uppfinnandets betydelse.

SUF verkar för att uppfinnare skall få ett effektivt stöd i kommersialiseringsarbetet. Det innebär främst att lotsa idébärare till rätt mottagare/instans inom det befintliga systemet. Det finns ett flertal organisationer som på olika sätt hjälper uppfinnare och innovatörer på deras väg till kommersiell exploatering. Det är en komplex process med många fallgropar.

För SUFs del sker lotsning av idébärare genom information på hemsidan, personliga kontakter via telefon av både lokala föreningar och SUF, via SUFs mail, nyhetsbrev osv. SUFs ambition är i första hand att dels lotsa personer vidare till lokala föreningar för att ge idébäraren ett nätverk av erfarna uppfinnare i närområdet och få kontakter med andra resurspersoner, dels lotsa personen vidare till andra organisationer såsom ALMI, Innovationsbron med flera.

Hemsidans lotsningsfunktion finns under rubriken, ”Gör verklighet av din idé, med ett antal relevanta frågor och svar samt med koppling till drygt 60 användbara länkar till organisationer inom innovationsområdet. Under 2008 besöktes SUF hemsida av fler än 500 000 unika besökare med en genomsnittlig besökstid på 10 minuter. Via ”Innovationskalendern” presenteras på hemsidan aktuell information om aktiviteter från hela landet och från olika organisationer. 3-4 evenemang per vecka publiceras. Inom ramen för lotsningsverksamheten medverkar SUF i olika utbildningssammanhang såsom Idéumutbildning. En ”Tekniskt Nyskapande” internatutbildning som omfattar totalt nio veckor. Den drivs i Lidköping av CIEL AB, som ägs av Lidköpings Kommun, ISF, Sveriges Ingenjörer och SUF. Vidare bedrivs olika Kortkurser på Idéum som omfattar 1-3 dagar med olika tema såsom Kreativitet, Immaterialrätt, Prototyper/tillverkningsprocesser, Export. Kortare seminarier har genomförts i form av en ”road show” ”Bättre skydd för företagens produkter” på fem orter för totalt ca 250 deltagare under hösten 2008 i samverkan med Vinnova, PRV, Svenskt Näringsliv, Svenska föreningen mot Piratkopiering och Forum for Innovation Management och som avslutats med ett seminarium med bl a ansvariga politiker.

SUF har under 2008 också deltagit på mässor och aktiviteter med anknytning till innovationsvärlden såsom Tekniska Mässan och Formexmässan. Syftet är bl a att finna kommersialiseringskanaler för uppfinnares idéer. På årets Formexmässa ställde 12 uppfinnare ut i SUFs monter och på Tekniska Mässan 11 stycken.

Till lotsningsverksamheten hör också SUFs allt mer omfattande mediekontakter med syfte att öka förståelsen för och betydelsen av uppfinnandet. SUF medverkan årligen i en bilaga till Dagens Industri med titeln ”Idé och Innovation”. Detta sker i samarbete med ALMI och Mediaföretaget Provisa.

SUF har även medverkat i flera artiklar om uppfinnande och innovation i dags- och veckopress. SUF har ett särskilt samarbete med tidningen Uppfinnaren & Konstruktören i vilken SUF också disponerar två medlemssidor. Tidningen utkommer med 8 nummer per år.

TV o Radio. SUF har bidragit med information och vägledning till SVTs satsning Drakens Näste som kommer att visas under våren 2009. SUF har även medverkat i SRs Karlavagnen, som ägnade en hel kväll åt uppfinnande. SUF har medverkat i olika nyhetsinslag på TV och i radio, bl a i samband med Tekniska Mässan.

SUF har lämnat många förslag på uppfinnare till URs programserie: Hela Apparaten, åtta program för att stimulera teknikintresset hos ungdomar. Z-TV sände ett 10 minuters film om arbetet som uppfinnare, för att informera/inspirera ungdomar, där SUF deltog.

Utveckling av det innovativa klimatet

Utveckling av det innovativa klimatet har under 2008 huvudsakligen koncentrerats på utveckling av projekten: SKAPA, QUIS och MentorRing, samt olika informationsaktiviteter av olika slag

SKAPA- stipendiet har delats ut sedan 1986 både nationellt och regionalt. SUF är tillsammans med Stockholmsmässan stiftare till Stiftelsen SKAPA. Stipendiet stöds av VINNOVA, ALMI, PRV och Stiftelsen Agne Johanssons Minnesfond. Tack vare ett förstärkt ekonomiskt stöd i synnerhet från Agne Johanssons Minnesfond har stipendiet utvecklats väl och uppmärksamheten är stor. Årets prissumma var 860 000 kr med ett SKAPApris på 400 000 kr, två stipendier på 50 000 kr vardera och 24 länsstipendiater på vardera 15 000 kr. 2008 års SKAPApris tilldelades Petra Wadström för projektet ”Solvatten”.

QUIS, Qvinnliga Uppfinnare i Sverige, är ett nätverk inom SUF som arbetar för att lyfta fram kvinnliga innovatörer. QUIS har också medverkat till utställningen Kvinnors Innovationer på Tekniska Museet. 2009 blir det en vandringsutställning som i samarbete med lokala uppfinnarföreningar ALMI, Nutek och Svenska Institutet kommer att ”rotera” på 19 platser i Sverige samt senare även utomlands. Utmärkelsen Årets Kvinnliga Uppfinnare delas ut på Tekniska museet, den 8 mars av Margareta Anderssons minnesfond. Ewa Stackelberg och Nadja Ekman blev 2008 års pristagare för sin uppfinning Pictoglas.

MentorRing är ett projekt som bygger på att i grupp diskutera och stödja kvinnliga uppfinnare att ta sina idéer från idéstadiet till marknaden, parallellt med kompetenshöjande föreläsningar. En handledning har tagits fram som erbjuds de lokala föreningarna att driva egna MentorRingar. Projektet finansieras av NUTEK och ALMI.

SUFs deltar i juryarbetet Finn upp 12-15 år och Ung Företagsamhet 16-19 år. Inför 2009 planeras ett intensivare samarbete mellan lokala uppfinnarföreningar och Ung Företagsamhet lokalt.

SUF använder hemsidan, nyhetsbrev och har en kontinuerlig omvärldsbevakning för att bl a inspirera till uppfinnande och innovation, visa upp förebilder och peka på uppfinnandets roll i samhället. Vidare har en enkät har genomförts bland SUFs medlemmar tillsammans med ALMI för att utröna ”Hur blir man som uppfinnare bemött vid kontakter med olika organisationer, banker osv.”

SUF engageras också som föreläsare. Under 2008 hölls ett seminarium hos CETIS, Centrum för Teknik i Skolan i Norrköping inför drygt 500 lärare, för att betona vikten av kreativitet och skapa kontakt mellan skolor och lokala uppfinnarföreningar.

Forum för immaterialrätt

Immaterialrättsfrågornas betydelse har vuxit markant i samband med globaliseringen. Om Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera på en global marknad måste kunskaper och insikter höjas avsevärt avseende IPR - frågornas betydelse och effekter. Svenska erfarenheter måste relateras till de internationella IPR- systemen såsom de definieras av nationell lag, internationella konventioner (t ex PCT), EU-policy och förändringar i den globala IPR kartan. Kunskap om dessa trender är en förutsättning för att kunna nyttja SUFs position i det nationella och internationella remiss- och lobbyarbetet.

SUFs ambition är att bli en organisation med goda kunskaper och insikter om uppfinnares IPR frågor. Syftet är att främst arbeta som en policyskapande aktör i ett uppfinnarperspektiv.

SUF har sedan hösten 2006 fört diskussioner med olika organisationer och aktörer inom systemet för att närmare precisera de problem och frågeställningar inom IPR-området som har aktualitet för enskilda uppfinnare och småföretagare. Behovet av samordning och ett utökat samarbete med olika organisationer kring immaterialrättsfrågor finns kvar. Detta samarbete avser information, utbildning och olika former av opinionsbildning. Under 2008 har SUF fördjupat samarbetet med VINNOVA, PRV, Svenskt Näringsliv och Företagarna. Detta resulterade bl a i den tidigare nämnda ”road showen”. Samarbetet kommer att fortgå även under 2009.

SUF har under 2008 aktiverat sig i remissarbetet kring IPR frågor och EU och deltar i de hearings som Justitiedepartementet anordnar i samband därmed. SUF kommer att fortsätta denna bevakning och påverka Sveriges ståndpunkter. SUF har en särställning, då organisationen bevakar de mindre resursstarka parterna. Spelreglerna på denna arena bestäms i hög grad av tillgången på resurser.

Stora ambitioner har lagts ned på att skapa en aktuell hemsida rörande IPR frågor både vad gäller nyhetsbevakning och saklig information. Tex har avtalsmallar reviderats, de av SUF tillhandahållna värdebevisen för fri konsultation hos patentombud har förlängts att gälla även under 2009 och rättsskyddsförsäkringen för Immateriella rättigheter har lanserats till SUFs medlemmar. Beträffande försäkringen har SUF också diskuterat med Factor, som är försäkringsmäklare, om att kunna erbjuda även icke -SUF medlemmar försäkringen. Avsikten är att kunna bredda basen för försäkringen och därmed få en kraftfull försäkringslösning i framtiden.

Under 2008 genomförde SUF en Studie kring patentstrategier med finansiering från Romanusfonden. Rapporten presenterades i dec 2008. En av slutsatserna är att kunskapen om patentstrategier är bristfällig och att patentstrategin har blivit en alltmer viktig komponent i ett projekts affärsstrategi. SUFs ambition är att följa upp studien med andra studier under förutsättning att finansiering kan erhållas.

Under 2008 har SUF kunnat aktualisera de internationella frågorna tack vare ett bidrag från Sten Gustafssons fond. SUF har ökat sitt engagemang i IFIA, International Federation of Inventors' Association och deltog i föreningens 40 års jubileum i Kina. SUFs representant Lennart Nilsson har valts in i dess styrelse, med särskilt ansvar för europeiskt samordning. Ambitionen är att bli mer aktiv på EU-arenan för att bättre kunna informera uppfinnare och påverka opinionsbildare.

Intresset för arbetstagares uppfinningar har ökat och SUF har tagit fram en PM kring detta och lagt ut den på hemsidan.

En central del inom SUFs immateriella område är de tjänster som SUF erbjuder rörande patentbevakningen. Under 2008 bevakades drygt 1400 patent i 52 länder på uppdrag av 240 uppfinnare. Utöver Sverige omfattar bevakningarna främst USA, Tyskland och EPO patent.

SUF håller sig uppdaterade inom immaterialrättens område och sprider information om nyheter och aktiviteter både nationellt och internationellt genom att löpande delta i seminarier om IPR frågor och genom samverkan med andra organisationer.

SUF deltar bla aktivt i PRVs kundgrupp. Frågor som diskuteras där ligger på både nationell och internationell nivå och avsikten är att förbättra kommunikationen om immaterialrätt samt förbättringar inom detsamma. SUF är också medlem i SFIR, Svenska Föreningen för. Industriellt rättsskydd, och deltog som sponsor vid SFIR:s 100 års jubileum i augusti samt i utställningen Likt/Unikt på Tekniska museet.

Lobbyverksamhet

Under 2008 har olika aktiviteter prioriterats för att göra politiker och myndigheter uppmärksamma på uppfinnarens roll i innovationssystemet. Omfattande remissverksamhet har bedrivits. De frågor som SUF har fokus på är

• Stimulans för privata investeringar i tidiga skeden i utvecklingsprojekt. Detta

inkluderar skatteområdet • Ökade offentliga investeringar i tidiga skeden i utvecklingsprojekt • Affärsidéer utanför universitetssektorn bör få lika goda villkor som inom

universitetssektorn. Detta gäller i synnerhet möjligheten till rådgivning. • Immaterialrättsområdet

Under 2008 har olika aktiviteter prioriterats för att göra politiker och myndigheter uppmärksamma på uppfinnarens roll i innovationssystemet. Flera frukostmöten har genomförts i Riksdagen i samråd med Forum för Uppfinningar och Innovationer (FUI) av

ledamöter med intresse för innovationsfrågor. SUF har en nära kontakt med nätverket. En utställning med 10 miljöinnovationer genomfördes i Riksdagen den i december 2008.

SUF har under 2008 haft ambitionen att utöka samarbetet främst med Uppfinnarkollegiet och Svenska Uppfinnarakademin så att uppfinnandets frågor får ett gemensamt språkrör. Under våren 2009 har en sådan gemensam överenskommelse träffats mellan organisationerna.

I Almedalen i juli besökte SUF innovationsrelaterade seminarier, samt knöt strategiska kontakter. Planering inför ett eventuellt SUF-deltagande Almedalsveckan 2009.

Två artiklar har varit införda i Dagens Industri, dels kommentar till Forsknings & Innovationspropositionen dels om Innovationsåret 2009, tillsammans med bl a ISF, Unionen och SKTF .

SUF har tillsammans med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin yttrat sig över två utredningar dels statligt finansierad Företagsrådgivning – För fler och växande företag , FBA, Stockholm 2009-02-02 dels om Innovationer och företagande – Sveriges framtid SOU 2008:121

SUF i framtiden

SUF har tecknat en överenskommelse med Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin om samverkan som på sikt kan leda till ett samgående mellan organisationerna. Det förslag till framtida finansiering som presenterats för SUFs nuvarande finansiärer omfattar även Uppfinnarkollegiet. Dessutom ingår Svenska Uppfinnarakademin i samarbetet utan önskemål om särskilda medel.

SUFs verksamhetsplan för åren 2009 – 2012 återspeglar den gemensamma framtida ambitionen för de tre organisationerna som är att

• Ge de lokala föreningarna ökad möjlighet att genom utbildning och stöd assistera uppfinnare på vägen från idé till marknad. Syftet är också att öka uppfinnarnas kontaktytor. Kommersialisering kommer att var i fokus. • Förbättra kommunikationen om innovationsprocessen och dess betydelse för samhällsutvecklingen bl.a. genom en årlig ”Uppfinnardag”. Här är målgruppen media, opinionsbildare och allmänhet. • Öka kontakterna på den internationella arenan i synnerhet inom EU. Det är där spelreglerna i hög grad bestäms och det är viktigt att kunna förmedla dessa signaler

till svenska uppfinnare och opinionsbildare. Detta gäller IPR och politikens allmänna

inriktning likaväl som exempelvis detaljerade statsstödsregler.

SUF, Uppfinnarkollegiet och Uppfinnarakademin har gemensamt i remissvaren till utredningarna ”Statligt finansierad Företagsrådgivning – För fler och växande företag” FBA, Stockholm 2009-02-02 och ”Innovationer och företagande – Sveriges framtid” SOU 2008:121, föreslagit att ett NIONDE INNOVATIONSKONTOR bör inrättas. Detta skall ges rådgivningsresurser likvärdiga med de andra åtta, som utredningen föreslår, och vara specialiserat på rådgivning i tidiga skeden i synnerhet avseende verifiering, marknadsanalys, IPR-strategier, finansiering och kommersialisering. Det nionde kontoret

skall erbjuda de icke universitetsnära företagen likvärdiga resurser vad gäller rådgivning som gäller inom universitetsvärlden. Kontoret skall inte enbart vara lokaliserat på en plats. Dessutom anser organisationerna att de lokala uppfinnarföreningarna kan spela en mer framträdande roll i den regionala samverkan.

Organisationerna avstyrker den centrala roll som Almi föreslås få då vi bedömer att de olika roller Almi föreslås få dvs. rådgivning och lån i tidiga skeden och ägarkapitalförsörjning kan i kombination komma att skapa intressekonflikter.

Vi föreslår vidare att en ny finansieringsmodell med namnet TILLVÄXTINVEST bildas. Den innebär att privata riskkapitalister får låna tre gånger det egna kapitalet av staten. Dessa får därmed fyra gånger så stor möjlighet att investera i ägarkapital i nya företag. Modellens förebild finns i USA och kallas Small Business Investment Corporations – SBIC

Remissvar 2008

Yttrande till Utbildningsdepartementet DrU2008/2293/f Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans SOU 2008:3 Yttrande till Justitiedepartementet och Näringsdepartementet Om förslag till översättningar och fördelning av avgifter med anledning av ett eventuellt Gemenskapspatent – JU2008/358/L3 Sveriges uppfinnare lämnar synpunkter på Lissabonstrategin

- Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010

Lokala Uppfinnarföreningar 2008

AFI, ABB Free Innovators Västerås Aktiva Innovatörer c/o BRG Göteborg Blekinge Uppfinnareverkstad Svängsta Bohus-Dals Uppfinnarförening Heureka Uddevalla Dala Bergslags Uppfinnare Ludvika Finnvedens Uppfinnarförening Kulltorp Göteborgs Uppfinnareförening GUF Göteborg Idé Forum, Luleå Uppfinnareförening Luleå Idé-Akuten i Boden/Harads Harads Idé-Forum Skellefteå Skellefteå Idéforum Ångermanland Örnsköldsvik Idérika kvinnor i Norrbotten Luleå Jämtlands Uppfinnarakademi Innovation Z Östersund Kalmarbygdens Idé & Uppfinnarförening KIUF Kalmar Karlsborgs Uppfinnarföreningen Mölltorp Kreativt & Tekniskt Forum Blekinge Karlshamn Kvinnliga Innovatörer i Uppsala län Knivsta Landskrona Innovations- och UtvecklingsForum Asmundstorp LIST, Lokala Innovationer Skapar Tillväxt Bollnäs Malmö Uppfinnarförening Lund Mitt-Idé Uppfinnarförening i Ånge Ånge Oppinova Innovatörs- och Uppfinnareförening Flen STIK Stockholms Innovatörskrets Stockholm SUF Halland Varberg SUF Helsingborg Höganäs SUF Umeå Umeå SUF - Örebrogruppen Örebro Sundsvall-Timrå Uppfinnare o Innovationsförening (STUIF) Timrå Täby-Danderyd Uppfinnarförening (TDU) Täby Uppfinnare och Innovatörer i Alfred Nobels Karlskoga Karlskoga Uppsala Idé & Uppfinnarförening Uppsala Västra Värmlands Uppfinnarförening VVU Arvika Ängelholm-Båstad Idé- & Uppfinnarförening Ängelholm

VINNARE AV 2008 ÅRS

SKAPASTIPENDIUM

400 000 KRONOR

PETRA WADSTRÖM

PROJEKT: SOLVATTEN

---------------

50 000 KRONOR

AASE BODIN, HENRIK BÄCKDAHL, PAUL GAUTENHOLM, LENA GUSTAFSSON, BO RISBERG

PROJEKT: DRESSERADE BAKTERIER

----------------

50 000 KRONOR

MATHIAS KARLSSON

PROJEKT: MIKROVOLYMBASERAD SYREBRISTDETEKTION

------------------

ÅRETS KVINNLIGA UPPFINNARE

EWA STACKELBERG OCH NADJA EKMAN

PROJEK:T PICTOGLAS

16

Exportrådet, insänt den 23 september 2009

Exportrådet tog för en tid sedan emot en inbjudan att bidra med hur vi bidragit till genomförandet av rubricerade handlingsprogram. Vi lämnar härmed, huvudsakligen genom referenser till vår gängse rapportering till staten (UD), några upplysningar som kan användas som inspel till uppföljningsrapporten.

Staten, genom Utrikesdepartementet, och näringslivet, genom Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening, driver sedan 1972 Exportrådet som nationellt serviceorgan för exportfrämjande. Verksamheten bedrivs utomlands vid drygt 60 egna kontor i över 50 länder och i Sverige vid huvudkontoret i Stockholm, liksom genom regionala exportrådgivare för samtliga län. Ett nära samarbete sker med svenska utlandsmyndigheter på kommersiellt intressanta marknader. Exportrådet skall göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Exportrådets verksamhetsstrategi är att kunna tillhandahålla:

Information och upplysning om förutsättningarna för internationella affärer för att stimulera och inspirera nya/fler företag Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd mot svensk resurs-/kompetensbas och svenska företags komparativa fördelar Tjänster särskilt riktade till småföretag

Vår förmåga att ge svenska företag den service de efterfrågar bygger på att vi kan erbjuda:

Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen hemma Hållbar närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i utlandet Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning för internationell affärsutveckling i hela kedjan från första steget ut till konkret affär

De aktiviteter vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från statens uppdrag till Exportrådet är centrala element i vårt samlade erbjudande till företagen, i synnerhet till de mindre som har ringa eller ingen exportvana. Vid sidan av tjänster som helt eller delvis finansierats inom ramen för statens uppdrag, erbjuder Exportrådet företagen marknadsprissatt, företagsanpassad och konkret rådgivning till stöd för företagens internationella affärsutveckling.

Mot den bakgrunden är Exportrådets verksamhet, typiskt sett, ägnad att bidra till svenska företags framgångar på utlandsmarknaderna och att därmed kunna ge sina bidrag till de exportinkomster som skapar sysselsättning och välstånd i Sverige.

Mer detaljerad information om verksamheten återfinns i bifogade årsrapport för 2008 till staten (UD).

Bästa hälsningar - för Exportrådet

ANDERS WENSTRÖM Vice President Public Affairs Exportrådet / Swedish Trade Council (World Trade Center, Klarabergsviadukten 70) Tel: +46 8 588 660 00, 588 661 04 (direct) Fax: +46 8 588 661 90 Mobile: +46 733 476 476 anders.wenstrom@swedishtrade.se www.swedishtrade.se

Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet

1

Innehållsförteckning

Överblick och sammanfattning 1 Inledning …………………………………………………………………………………….……………… 10

Exportutvecklingen – förutsättningar, trender och strategi …………………………………. 10

Mål och resultat – en översikt ………………………………………………………………………. 18 2 Grundläggande exportservice ………………………………………….………………………………. 22

Förfrågningar, information och analys………………………………………..…………………… 22 Allmänt Sverigefrämjande …………………………………………………..………………………. 24

Personlig rådgivning till företag ……………………………………………………………………. 25

Samverkan med övriga handels- och investeringsfrämjande aktörer ………………..……. 26 3 Kompetensutveckling för företag ………………………………………..……………………………. 34

Grundläggande rådgivning i Sverige till småföretag/regional exportrådgivning m.m. 34 Utlandsbilden i Sverige ………………………………………………………………………………. 37

Seminarier och avgiftsbelagda webbtjänster……………………………….……………………. 38 4 Riktade insatser för internationellt affärsfrämjande ………………………………………………. 39

Riktade främjandeinsatser på utlandsmarknader ………….…………………………………… 39 Affärschans; strategisk marknadsanalys…………………………….……………………………. 40

Internationell marknadsföring av branscher …………..………………………………………… 41 Övriga branschaktiviteter ……………………………………………………………………………. 47

Internationellt upphandlade/finansierade affärer ……………………..………………………. 48 5 Företagsspecifik affärsutveckling …………………………………………………….………………. 53 6 Marknadskommunikation ………………………………………………………………………………. 54 7 Övrig verksamhet …………………………………………………………………………………………. 56 8 Personal …………………………………………………………………………………………….………. 59 9 Ekonomi; fördelning/allokering av medel ……………………..……………………………………. 61

Bilagor 1 Organisationsöversikt

2 Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag 3 Översikt större främjandeaktiviteter under 2008 4 Disposition av det statliga årsuppdraget 2008

2 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

3

Överblick och sammanfattning

Fundamenta

Svenska staten, genom Utrikesdepartementet, och näringslivet, genom Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening, driver sedan 1972 Sveriges exportråd (Exportrådet) som nationellt serviceorgan för exportfrämjande. Exportrådets verksamhet regleras av ett avtal mellan svenska staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening samt av särskilda stadgar.

Verksamheten bedrivs utomlands vid drygt 60 egna kontor i över 50 länder och i Sverige vid huvudkontoret i Stockholm, liksom genom regionala exportrådgivare för samtliga län. Ett nära samarbete sker med svenska utlandsmyndigheter på kommersiellt intressanta marknader. Exportrådets utlandsorganisation har under 2008 utökats med närvaro på ytterligare en handfull marknader. Några andra etableringar har konsoliderats under året genom att handelskontor inrättats. De flesta nya kontor är små och agerar i nära samspel med ett närbeläget, större Exportrådskontor med subregionalt ansvar. En aktuell organisationsöversikt finns i bilaga 1.

Exportrådet arbetar i samverkan med handels- och investeringsfrämjande aktörer med skilda men sammanhängande uppdrag, främst:

- Aktörerna inom Nämnden för Sverige-främjande i Utlandet (NSU):

UD/utrikesförvaltningen, Invest in Sweden Agency, Svenska Institutet,

VisitSweden AB)

- Exportfinansierande aktörer (Exportkreditnämnden, AB Svensk Exportkredit,

Swedfund International AB)

- Handelspolitiska/-tekniska partners (i första hand Kommerskollegium och

Tullverket) - Näringslivsutvecklande aktörer (Almi Företagspartner AB, NUTEK, Vinnova m.fl.) - Handelskamrar och andra sammanslutningar av företag.

Export- och valutautveckling

De svenska företagens internationalisering har oavbrutet ökat under de senaste decennierna. Den svenska exporten av varor och tjänster motsvarar idag 52 procent av BNP. Sveriges beroende av en stark utrikeshandel understryks därmed alltmer.

År 2008 blev ett år av recession för världsekonomin. Svensk export inledde året starkt, men svängde brant ned under andra halvåret, en konsekvens av den snabbt försämrade internationella konjunkturen. För fjärde kvartalet 2008 minskade varuexporten med 7 procent i värde från motsvarande period föregående år, det svagaste utfallet sedan 1975. Eftersom priserna i svenska kronor höjdes mot slutet av året lär volymfallet ha varit ännu större.

Sett över hela 2008 ökade varuexporten dock med 5 procent i värde. Exporten av tjänster växer mest - den stod 2007 för 14 procentenheter medan varuexporten stod för 38 procentenheter av BNP. Utvecklingen på valutamarknaderna har varit dramatisk under 2008. De stora svängningar som skett kommer att få konsekvenser för internationell handel och för svensk export.

4 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Svenska exportföretag som har en betydande del av sina kostnader i Sverige och en välfungerande försäljning internationellt kan se fram emot ökade vinster i kronor och får därmed ökade möjligheter att ta marknadsandelar, även om detta alltid är svårt i en vikande marknad.

Sverige har betydande överskott i bytesbalansen och det är troligt att kronan stärks igen när väl den internationella ekonomin och finansmarknaden stabiliseras. Däremot skapar den svaga kronan ett hinder för svenska företag som vill bygga upp en marknadsorganisation utomlands och inte kan finansiera denna med i motsvarande grad ökande exportintäkter. Trösklarna blir därmed högre för företag med liten internationaliseringsgrad.

Exportrådets erbjudande till företagen; verksamhetstrender

De aktiviteter vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från statens uppdrag till Exportrådet är centrala element i vårt samlade erbjudande till företagen, i synnerhet till de mindre som har ringa eller ingen exportvana. Möjligheten att kunna erbjuda helt statligt finansierade tjänster, samfinansierade aktiviteter och helt företagsspecifika insatser mot marknadsmässigt arvode – och samspelet mellan dessa insatser - gör vårt erbjudande till företagen unikt.

Verksamhetsåret 2008 har överlag präglats av en hög aktivitetsnivå. Inledningen på verksamhetsåret var mestadels trög – till viss del en säsongsmässig företeelse. Men i början av året lades också stor energi på att förbättra Exportrådets interna processer för marknadsföring, försäljning och leverans av våra tjänster, liksom på att effektivisera våra system inom ekonomi- och personalhantering.

Under senare delen av året tvingades utlandskontoren, allmänt sett, lägga ner väsentligt mer tid för varje uppdrag än tidigare - finanskrisen och den betydande nedgången i världsekonomin har naturligen fått till följd att företagen/kunderna tvekar inför eller skjuter på sina utlandssatsningar. En viss avmattning i efterfrågan på Exportrådets tjänster kunde noteras på ett antal marknader som var/är särskilt starkt påverkade av konjunkturnedgång och oron på finansmarknaden.

Men även om vi befinner oss i en världsekonomisk uppförsbacke så vittnar orderingången inför 2009 om att det fortfarande finns betydande outnyttjade affärsmöjligheter för svenska företag.

Strategi, mål och resultat

Exportrådet skall göra det enklare för svenska företag att växa internationellt. Exportrådets verksamhetsstrategi är att kunna tillhandahålla:

ƒ Information och upplysning om förutsättningarna för internationella

affärer för att stimulera och inspirera nya/fler företag

ƒ Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd mot svensk

resurs-/kompetensbas och svenska företags komparativa fördelar

ƒ Tjänster särskilt riktade till småföretag

Vår förmåga att ge svenska företag den service de efterfrågar bygger på att vi kan erbjuda:

ƒ Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen hemma ƒ Hållbar närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i utlandet ƒ Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning för

5

internationell affärsutveckling i hela kedjan från första steget ut till konkret affär

Exportrådet har under lång tid fått omfattande uppdrag från staten. Att döma av återkommande markeringar i budgetpropositioner till Riksdagen och på annat sätt drar vi slutsatsen att vi väl motsvarat uppdragsgivarens förväntningar. Den särskilda översyn av export- och investeringsfrämjandet som under våren 2007, på Regeringens uppdrag, genomfördes av oberoende konsulter bekräftar detta. Samma slutsats bör kunna dras av den genomlysning av verksamheten som under 2008 gjorts av Exportutredningen (SOU 2008:90).

Under 2008 genomförde Exportrådet en ny mätning av kundernas uppfattning om våra tjänster och det vi levererar. Det samlade NKI-värdet (56) är stabilt högt och innebär i allt väsentligt att det stora flertalets uppfattning, precis som vid förra mätningen år 2006, återspeglar olika grader av nöjdhet. NKI-noteringen får anses vara godkänd men vi fortsätter sträva efter att nå över 60-strecket.

Om man ser närmare på resultatet av mätningen, visar det sig att trenden i stora stycken är positiv. När det gäller frågor om Exportrådets kompetens kunde vi registrera ett klart bättre betyg än i 2006 års undersökning. De frågor som var relaterade till specifika tjänster gav också ett genomgående bättre värde än i 2006 års undersökning. Exportrådet tolkar resultatet som att trenden är positiv, men att kunderna också ställer allt högre krav på oss.

Bland de enskildheter för vilka kunderna markerat lägre betyg än genomsnittet finns – liksom vid förra mätningen - att vi kan bli bättre på att följa upp våra insatser.

Vi fortsätter ambitionen att systematiskt följa upp våra insatser för att få företagens uppfattning om värdet av vårt bidrag till deras affärsutveckling. Det arbete som inleddes under 2007 har fortsatt under 2008 med syfte att väsentligt bättre än hittills systematisera effekt- och nöjdhetsmätningar över hela linjen. Det fulla genomförande av ett sådant system har blivit något fördröjt p.g.a. att processen med specifikation och upphandling av nödvändiga IT-verktyg (kundregister, s.k. CRMsystem för att hantera kundrelationer etc.) blivit mer komplex och utdragen än väntat. Vi räknar med att det system vi sålunda utformat kommer i full tillämpning under våren 2009.

När detta är sagt, måste noteras att det finns naturliga och ofrånkomliga begränsningar i hur exakt man kan mäta effekter och resultat av våra insatser på företagens utveckling. Det ligger ett klassiskt dilemma i svårigheten att otvetydigt verifiera vilken marginalnytta just vår input haft för kundföretagens affärsresultat.

Redogörelsens uppläggning

Mot bakgrund av Regeringens riktlinjer till Exportrådet för verksamheten under 2008 (regeringsbeslut 2007-12-19) har årsuppdraget, omfattande 193,0 milj. kr., primärt fördelats på de verksamheter som angetts som särskilt prioriterade:

- Grundläggande exportservice (exportinformation, svar på förfrågningar, medverkan

i planering och genomförande av statsbesök och andra exportrelaterade evenemang

m.m.) - Regional exportrådgivning för små företag - Riktade insatser för internationell affärsutveckling (primärt s.k. AffärsChans-projekt) - Internationellt upphandlade/finansierade affärer.

6 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Under 2008 har Exportrådet därutöver genomfört ett antal tilläggsuppdrag avseende särskilda insatser inom strategiskt intressanta marknader och branscher. En sammanställning av sådana uppdrag finns i bilaga 2. Dessa uppdrag avrapporteras antingen i denna redogörelse eller i särskild dokumentation.

I denna verksamhetsberättelse redovisas Exportrådets aktiviteter enligt den sedvanliga indelningen i fyra verksamhetsområden:

ƒ Grundläggande exportservice ƒ Kompetensutveckling för företag ƒ Riktade satsningar för internationellt affärsfrämjande ƒ Företagsspecifik affärsutveckling (helt översiktligt)

Redogörelsen bygger på ett mycket omfattande material från såväl utlandsorganisationen som enheter i Sverige, ett material som överlag redovisar våra aktiviteter i stor detalj. En sammansmältning av detta material har varit nödvändig för att göra rapporten tillgänglig och överblickbar. I bilaga 3 redovisas större främjandeaktiviteter som Exportrådet genomfört eller medverkat i, med finansiering - helt eller delvis - ur antingen årsuppdraget eller särskilda uppdrag. Om så skulle önskas, kan vi lämna ytterligare information om enskilda aktiviteter.

Grundläggande exportservice

Inom verksamhetsområdet Grundläggande exportservice utför Exportrådet ett antal tjänster som tack vare finansiering från statens årsuppdrag kan erbjudas avgiftsfritt för företag och andra intressenter. Verksamheten, som också omfattar central insamling/förmedling av information och analys, bedrivs både vid Exportrådets utlandskontor och centralt i Sverige inom avdelningen Business Analysis & Information med underliggande enheter Market Information och Trade Facilitation. Genom denna verksamhet kan vi ge kunderna grundläggande marknadsinformation och exportteknisk rådgivning genom att svara på inkommande frågor, identifiera affärsmöjligheter och producera s.k. fact packs och andra webb-baserade tjänster. Frågorna besvaras i någon form inom 48 timmar.

Den process för exportservicen som vi tillämpat under senare år innebär att kunderna dirigeras att först söka i den s.k. FAQ-databasen (Frequently Asked Questions) på Exportrådets hemsida. Finner de inget svar där, fyller de i sin fråga och kontaktuppgifter i ett webbformulär. Om frågan avser förhållanden på en specifik marknad skickas den vidare för handläggning till berört utlandskontor. Denna arbetsprocess har medfört en minskning av antalet inkommande direkta förfrågningar - allt enligt vår målsättning att kunna ägna mer tid åt särskilt affärsmässigt intressanta frågor. Antalet förfrågningar uppgick under 2008 till ca 27 000. Till det ska läggas ca 900 sökningar per månad i FAQ-databasen. Parallellt med att detta nya arbetssätt introducerats fortsätter utnyttjandet av Exportrådets webb-tjänster att öka.

Inom verksamhetsområdet deltog - i väsentligt högre grad än tidigare år - utlandskontoren i att ta emot besök från Sverige, i lokalt samarbete med ambassad/konsulat och andra Sverigefrämjande aktörer. Kontoren har också haft omfattande kontakter med företag, främst små och medelstora, i samband med ett stort antal besöksresor till Sverige. Vår personal fick därmed tillfällen till personlig rådgivning och inspiration med utgångspunkt från deras kännedom om förhållanden, förutsättningar och möjligheter på de marknader där de är verksamma.

7

Kompetensutveckling för företag

Exportrådet har under 2008 fortsatt att utveckla sin regionalt förankrade service till små företag med grundläggande avgiftsfri rådgivning och exportförberedelser på hemmaplan. Exportrådets regionala exportrådgivare (RER) täcker alla län/regioner i Sverige, samverkar nära med övriga berörda aktörer, främst Almi Företagspartner AB och regionala handelskamrar, och utgör samtidigt en fokalpunkt i sina regioner för Exportrådets utlandsorganisation.

Under verksamhetsåret 2008 har Exportrådets rådgivare haft personlig kontakt med ca 1 800 små företag. Av dessa företagskontakter har knappt 1 000 lett till konkret rådgivning kring internationalisering. De regionala exportrådgivarna har vidare genomfört eller medverkat i ett hundratal inspirationsseminarier kring internationell affärsutveckling, ofta i samverkan med ovan nämnda regionala aktörer och våra utlandskontor.

Under året har Exportrådet byggt vidare på det under 2007 etablerade nätverket av s.k. exportmentorer, bestående av framgångsrika exportörer i småföretag som kan fungera som inspiratörer för andra företag och som idégivare till Exportrådet. Med utgångspunkt från ett särskilt regeringsuppdrag har Exportrådet under 2008 genomfört särskilda insatser för nätverksbildning med företagare med utländsk bakgrund (en särskild rapport har lämnats i december 2008). Syftet har varit att: - ta vara på den kompetens och kunskap om marknader och behov som företagare med utländsk bakgrund besitter; - skapa bättre förutsättningar för dessa företags utveckling på hemmamarknaden; - åstadkomma ett bättre samarbete mellan näringslivsfrämjande organisationer.

Många fler svenska företag har potential att växa internationellt. Exportrådet har även under 2008 i olika former arbetat för att vidarebefordra kunskap och insikt om internationella marknader och deras möjligheter, som bidrar till att fler företag tar steget ut i världen – en korrekt och inspirerande utlandsbild i Sverige. Detta har skett i samband med den årliga Stora Exportdagen, återkommande regionala exportdagar ute i landet och på annat sätt.

Riktade satsningar för internationellt affärsfrämjande

På samma sätt som under de senaste åren har utrymmet för riktade satsningar på intressanta eller snabbväxande marknader varit begränsat under 2008. En medveten allokering till aktiviteter där medverkande företag kunnat bidra finansiellt för att skapa en hävstångseffekt – och ett antal marknadsspecifika tilläggsuppdrag från staten - har dock gjort att aktivitetsnivån ändå kunnat hållas på en acceptabel nivå (jfr översikt i bilaga 3).

Antalet näringslivsdelegationer på hög nivå, såväl utgående som inkommande, ökade starkt under 2008. Några särskilt markerade aktiviteter under 2008 var följande:

- Särskilda insatser via utlandskontoren i samband med de utgående statsbesöken till Portugal och Ukraina, och inkommande statsbesök från Grekland, Luxemburg och Rumänien, liksom i samband med statsministerns (m.fl.) besök i Kina och Japan.

- Särskilda satsningar i USA inom spjutspetsbranscher, i betydande grad med

anknytning till främjandeverksamhet i House of Sweden, Sveriges ambassadbyggnad i Washington DC.

8 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Exportrådet har under 2008 fortsatt bedriva branschinriktad marknadsföring och affärsutveckling, huvudsakligen inom ramen för särskilda regeringsuppdrag inom miljöteknik (Näringsdepartementet) och livsmedel (Jordbruksdepartementet). I anslutning till det förstnämnda uppdraget har Exportrådet projektlett arbetet med att ta fram en ny kommunikationsplattform för internationell marknadsföring av svensk miljöteknik. Plattformen lanserades under våren 2008 under varumärket SymbioCity – Sustainability by Sweden.

Verksamheten med AffärsChans-projekt drevs under 2008 vidare i något större omfattning än under året före. Under 2008 genomfördes sammanlagt 478 projekt - det högsta antalet något år hittills (motsvarande under 2007 var 440). Närmare 2 700 projekt har genomförts sedan starten för tio år sedan.

Exportrådet utvärderar löpande effekterna av AffärsChans i termer av affärsvolym och vilken nytta de deltagande företagen upplever av sitt deltagande. Den senaste effektmätningen 2007 bekräftade att tjänsten motsvarar förväntningarna på att öppna dörrar och skapa affärer för små företag på nya marknader. Vi har ambitionen att utföra ytterligare en sådan utvärdering under våren 2009. Från den genomförda NKIundersökningen kan noteras att de företag som deltagit i AffärsChans-projekt genomgående är bland Exportrådets mest nöjda kunder.

Under 2008 har Exportrådet utvecklat och lanserat en ny tjänst - Market Selection Analysis/Strategisk Marknadsanalys (MSA) – som kompletterar den rådgivning som RERorganisationen erbjuder, och Affärschans. Genom MSA får företagen vägledning i fråga om marknadsval, för att lägga en mer stabil grund för fortsatt internationell affärsutveckling än som nu kan ske inom den regionala exportrådgivningen.

Inom verksamhetsområdet har vi fortsatt satsningen på att främja svenskt deltagande i projekt och upphandlingar finansierade av internationella institutioner som EU, FN, Världsbanken, regionala utvecklingsbanker etc. Svenska företag har här fortfarande en låg andel i förhållande till jämförbara länder, med tanke på Sveriges relativt stora ägar- och budgetandelar i de internationella finansieringsinstitutionerna. Nätverket för företag som har särskilt intresse för samverkan med upphandlande FN-organ (SWEUNB) har konsoliderat sin verksamhet, med projektledning från Exportrådets sida.

Vi har under 2008 också arbetat med att vidareutveckla vår webb-baserade finansieringsguide, för att i denna även inkludera de internationella institutionerna och regionala utvecklingsbankerna som finansieringsalternativ för svenska företags internationalisering.

Inom området har Exportrådet också verkat för att tillvarata exportmöjligheter inom det svenska utvecklingssamarbetet och medverka i Regeringens och Sidas arbete med att förverkliga handlingsplanen för hur svenskt utvecklingssamarbete och svenskt näringsliv ömsesidigt kan stödja varandra.

Företagsspecifik affärsutveckling

Vid sidan av tjänster som helt eller delvis finansierats inom ramen för statens uppdrag, har Exportrådet erbjudit företagen marknadsprissatt, företagsanpassad och konkret rådgivning till stöd för företagens internationella affärsutveckling. Verksamheten har under 2008 ökat

9

med drygt 13 procent jämfört med 2007. Närmare uppgifter om verksamhetens omfattning återfinns i Exportrådets årsredovisning för räkenskapsåret 2007.

10 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

1 Inledning

1.1¶EXPORTUTVECKLINGEN – FÖRUTSÄTTNINGAR, TRENDER OCH STRATEGI

Global exposé

År 2008 blev ett recessionsår för världsekonomin. Svensk export inledde året starkt, men svängde brant ned under andra halvåret. För de viktigare marknaderna för svensk export kan följande utveckling och trender noteras.

USA. National Bureau of Economic Research har officiellt fastställt att den amerikanska ekonomin gick in i en recession i december 2007. En bra amerikansk exportutveckling höll ändå uppe aktiviteten under första halvåret, men de höga oljepriserna under sommaren och finanskrisen under hösten knäckte efterfrågan rejält under andra halvåret. Nedgången blev mycket brant. Värst har situationen varit på bostadsmarknaden men nedgången är bredbaserad. Oron i världen fick samtidigt dollarn att återhämta sig. Myndigheternas reaktion har också varit kraftfull. Federal Reserve har aggressivt sänkt räntan och Regeringen lade under hösten fram ett omfattande paket för att komma till rätta med finanskrisen. Under våren kommer den nya administrationen att lägga fram ett omfattande stimulanspaket. Amerikanska recessioner brukar inte vara långvariga. Den pågående kommer under alla omständigheter att höra till de mer utdragna, men det är ändå troligt att ekonomin bottnar under loppet av 2009. Det är dock inte säkert att återhämtningen blir så kraftfull som amerikanska återhämtningar historiskt varit.

Canada och Mexico. De två andra NAFTA-medlemmarnas ekonomier är starkt kopplade till USA och kommer knappast att inleda en återhämtning innan en vändning sker i USA.

Västeuropa. De flesta västeuropeiska ekonomier uppvisade negativa tillväxttal för andra och tredje kvartalet 2008, antingen var för sig eller summerat. Västeuropa gick alltså in i en recession ett kvartal senare än USA. Tyskland, vars exportindustri de senaste åren avsevärt stärkt sin konkurrenskraft, har snabbt drabbats av en vikande internationell efterfrågan. Storbritannien har drabbats av effekterna av en punkterad husprisbubbla och är mer indraget i den finansiella krisen än andra länder i Västeuropa. Pundet har fallit betydligt vilket innebär en lättnad för brittisk exportindustri. Det öppnar för möjligheter för svenska företag som exporterar kapitalutrustning. För Frankrike och Italien som en tid haft en knackig exportutveckling har avmattningen blivit särskilt kännbar. Spanien har under många år haft ett våldsamt uppdrivet byggande och omslaget kommer nu att bli kännbart. Kombinationen av egna utvecklade strukturproblem och vikande internationell efterfrågan blir därmed kännbar för flera länder. Länder i Västeuropa som undgått en recession så här långt är Belgien, Nederländerna, Schweiz och Finland.

11

Västeuropas starka exportberoende gör att vi tror att återhämtningen kommer att starta på andra marknader.

Centraleuropa. Regionen klarade den förra konjunktursvackan (2001-02) väl, men är mer sårbar den här gången. Flera länder har stora underskott i bytesbalanserna kombinerat med snabbt ökande kostnadslägen (Estland, Lettland, Litauen, Rumänien). Polen, Tjeckien och Slovakien har relativt bra makroekonomiska fundamenta men påverkas av den vikande exportefterfrågan.

Ryssland. Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för den ryska ekonomin som haft en mycket snabb expansionstakt de senaste åren. Ekonomin har påverkats negativt av finanskrisen och valutan har försvagats. Tillväxten väntas dämpas betydligt under 2009.

Japan. Ekonomin befinner sig i recession klämd av vikande export och försiktig konsumtion. Den japanska yenen har stärkts betydligt vilket skapar möjligheter för svenska företag. Förmodligen kommer vi att få se en återhämtning tidigare i Japan än i Västeuropa.

Kina. Även om tillväxten har bromsat in kan man räkna med att den kommer att ligga betydligt högre än i de flesta andra länder. Exporten är en viktig motor och den utvecklas sedan hösten 2008 svagt. Kina har vidtagit omfattande stimulanspaket med satsningar på infrastruktur, miljöteknik och energibesparing. Det skapar möjligheter för svenska företag.

Indien. Ekonomin har fortsatt att utvecklas väl, även om aktiviteten dämpades mot slutet av 2008. Utrikessektorn är liten, men landet kommer inte förbli opåverkat av den internationella lågkonjunkturen. Redan har konsumtionen dämpats och bankutlåningen blivit mer försiktig. Tillväxten bör ändå ligga långt över genomsnittet i världen under det närmaste året.

Sydkorea. Tillväxten har mattats av, men exporten gynnas av att wonen försvagats. Man har lanserat ett omfattande stimulanspaket omfattande infrastrukturinvesteringar, byggande och skattesänkningar.

Taiwan. Landet har drabbats av vikande elektronikefterfrågan och BNPtillväxten blev tredje kvartalet negativ. Stora finanspolitiska stimulanser bör hejda tillbakagången under loppet av 2009.

ASEAN. Med reservation för att länderna i regionen skiljer sig åt en hel del kan man ändå konstatera att påverkan från finanskrisen varit relativt liten. Tillväxten har dämpats något och exporten visar en vikande tendens. Den ekonomiska politiken har blivit mer expansiv.

Australien. Aktiviteten har snabbt dämpats. Ekonomiska fundamenta är bra men vikande priser på Australiens exportprodukter och ekonomiskt ansträngda hushåll sedan den tidigare bostadsbubblan spruckit kommer att leda till att det blir en svacka i tillväxten.

12 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Sydamerika. Aktiviteten var fortfarande stark under tredje kvartalet, men omsvängningen i råvarupriserna och den vikande internationella konjunkturen kommer att få negativa effekter för regionen. För Brasilien innebär den snabba vändningen ned för realens kurs mot dollarn en lättnad för exportindustrin.

Mellanöstern och Nordafrika. Omsvängningen för oljemarknaden innebär att de oljeproducerande länderna i regionen får betydligt mindre exportintäkter. Saudiarabien drabbas i mindre utsträckning eftersom man ändå inte klarar av att använda oljeinkomsterna i sitt eget land, men för en del andra länder kan det innebära påfrestningar. Nordafrika är mindre oljeberoende och har haft en stark expansion de senaste åren. Bankväsendet är inte särskilt integrerat med den internationella finansmarknaden. Däremot kan man drabbas av att det blir svårare att finansiera investeringar med internationellt kapital.

Afrika söder om Sahara. Regionen drabbades inte av den första vågen av vikande efterfrågan i finanskrisens spår. Tillväxten som varit hög de senaste åren, bör ändå mattas av, när effekterna av vikande råvarupriser, minskade utländska investeringar och sämre lånemöjligheter slår igenom. Man har också begränsade möjligheter att bedriva en expansiv finanspolitik.

Trender för svensk export och internationalisering; valutautvecklingen

De svenska företagens internationalisering har oavbrutet ökat. Den svenska exporten av varor och tjänster motsvarar idag 52 procent av BNP. Snabbast har tjänsteexporten vuxit och denna stod 2007 för 14 procentenheter medan varuexporten stod för 38 procentenheter av BNP. I och med att många företag förlagt produktion utomlands ökar exporten av tjänster på bekostnad av varor. Företagen gör nämligen i ökad utsträckning tjänsteinkomster på aktiviteter som sker i andra länder. Det är den delen av tjänsteexporten som växer snabbast. Av direkta tjänster är turismen och transportnäringen de viktigaste och även dessa har ökat.

För hela 2008 ökade varuexporten med 5 procent i värde. Siffror för tjänsteexporten har ännu inte publicerats. Vi kan konstatera att efter ett relativt starkt första halvår så dalade exporten betänkligt, en konsekvens av den snabbt försämrade internationella konjunkturen. För fjärde kvartalet 2008 minskade varuexporten med 7 procent i värde från motsvarande period föregående år, det svagaste utfallet sedan 1975. Omsvängningen var alltså mycket dramatisk. Eftersom priserna i svenska kronor höjdes mot slutet av året lär volymfallet ha varit ännu större. I skrivande stund finns siffror för exporten per land t.o.m. november. Siffrorna för tremånadersperioden september-november visar att exporten föll tillbaka till Västeuropa, Central- och Östeuropa och Nordamerika. Till Asien stagnerade exporten jämfört med föregående år medan ökningarna fortfarande var mycket starka till

13

Sydamerika, Afrika och Mellanöstern. Inom Asien utvecklades exporten fortfarande starkt till Indien.

Utvecklingen på valutamarknaderna har varit dramatisk under 2008. USdollarn som försvagats under flera år, toppade under våren vid en eurokurs på nära 1,60 USD. När det var uppenbart att Västeuropa följt USA in i en recession försvagades euron markant mot dollarn. I november hade dollarn stärkts till 1,25 USD/euro. Därefter har en viss rekyl infunnit sig. Finanskrisen ledde samtidigt under hösten 2008 till dramatiska förändringar i en mängd andra valutor. Mindre valutor handlades i många fall ned. Det gäller även kronan som under många år uppvisat relativt stor stabilitet mot euron men som under hösten försvagats kraftigt mot euron. Valutor som har stärkts har varit yen och schweizerfranc. Krisen i Storbritannien ledde till ett stort fall för pundet, som till och med försvagats mot kronan. En rad andra valutor i tillväxtländerna har försvagats.

De stora förändringarna på valutamarknaden kommer att få konsekvenser för internationell handel liksom för svensk export. Svenska exportföretag som har en betydande del av sina kostnader i Sverige och en välfungerande försäljning internationellt kan se fram emot ökade vinster i kronor och får därmed ökade möjligheter att ta marknadsandelar, även om detta alltid är svårt i en vikande marknad.

Sverige har betydande överskott i bytesbalansen och det är troligt att kronan stärks igen när väl den internationella ekonomin och finansmarknaden stabiliseras. Däremot skapar den svaga kronan ett hinder för svenska företag som vill bygga upp en marknadsorganisation utomlands och inte kan finansiera denna med i motsvarande grad ökande exportintäkter. Trösklarna blir därmed högre för företag med liten internationaliseringsgrad. Svenska företag med intressant ny teknologi kan därmed drabbas dubbelt. Man drabbas av dels en vikande efterfrågan på grund av lågkonjunkturen, dels ökade kostnader för att nå nya kunder. För många av dessa företag har också lånemöjligheterna försämrats. I tidigare lågkonjunkturer har ofta många mindre svenska exportföretag med intressanta produkter gått i konkurs när finansieringsmöjligheterna försämrats.

Observationer från fältet

Några generella iakttagelser. Verksamhetsåret 2008 har överlag präglats av en hög aktivitetsnivå. Det gäller såväl aktiviteter med offentlig finansiering som den rena affärsverksamheten. Inledningen på verksamhetsåret var mestadels trög – till viss del en säsongsmässig/återkommande företeelse. Men i början av året lades också stor energi på att förbättra Exportrådets interna processer för marknadsföring, försäljning och leverans av våra tjänster, liksom på att effektivisera våra system inom ekonomi/finans och personal/human resources.

14 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Under senare delen av året tvingades utlandskontoren, allmänt sett, lägga ner väsentligt mer tid för varje uppdrag än tidigare - finanskrisen och den betydande nedgången i världsekonomin har naturligen fått till följd att företagen/kunderna tvekar inför eller skjuter på sina utlandssatsningar. En viss avmattning i efterfrågan på Exportrådets tjänster kunde noteras på ett antal marknader som var/är särskilt starkt påverkade av konjunkturnedgång och oron på finansmarknaden. Men även om vi befinner oss i en världsekonomisk uppförsbacke så vittnar orderingången inför 2009 om att det fortfarande finns betydande outnyttjade affärsmöjligheter för svenska företag.

Trenden från året före att inkommande direkta förfrågningar via epost/telefon successivt minskar i omfattning stod sig under 2008 - en effekt av att vi effektiviserat arbetet med exportinformation genom vidareutveckling av webb-baserade tjänster och proaktiv, färdigförpackad information (s.k. fact packs).

Nedan följer, per region/subregion, några kortfattade och delvis rapsodiska iakttagelser från Exportrådets utlandsverksamhet.

Americas. Den ekonomiska utvecklingen i USA står av naturliga skäl i fokus för världens intresse. I praktiken har USA varit i ett tillstånd av recession under i princip hela 2008, vilket självklart påverkat svenska företags export och affärer mot den amerikanska marknaden. Kronans starka nedgång i förhållande till dollarn har dock kortsiktigt verkat till exportföretagens förmån. Regionen har kunnat notera en generellt ökad aktivitetsnivå under 2008. USA fortsätter att vara en av de viktigaste marknaderna för svenska exportföretag. Under året fortsatte Exportrådet att tillsammans med Sveriges ambassad utnyttja vår ambassadbyggnad House of Sweden i Washington DC som en plattform för att visa upp Sverige och vad svenskt näringsliv har att erbjuda.

Arbetet med att öka intresset och ta tillvara affärsmöjligheter i Sydamerika har fortsatt under 2008. Ekonomierna i flera länder har stärkts under en rad år, men den kraftiga prissänkningen på råvarupriserna som skett kommer sannolikt att negativt påverka ländernas tillväxt under 2009. Likafullt finns affärsmöjligheter att ta vara på. Vår närvaro i Sydamerika stärktes under året genom etableringen av ett nytt kontor i Santiago (Chile). Under 2009 kan vår institutionella närvaro i regionen komma att utvidgas till Colombia, givet att marknadsförutsättningarna tillåter.

Mer än 850 företagsbesök i Sverige genomfördes under året av regionens handelssekreterare och deras personal. Antalet riktade insatser för internationellt affärsfrämjande har ökat i regionen som helhet. Flera satsningar inom främst life science, medicinteknik och miljöteknik har genomförts i nära samarbete med Sveriges ambassader i regionen, delvis som led i arbetet med att profilera Sverige som nation.

15

Asien. Intresset för Asien som tillväxtmarknad är fortsatt högt, även om aktivitetsnivån sjönk under hösten som följd av oron på finansmarknaderna och den ökande lågkonjunkturen. I takt med att andra marknader viker så växer de asiatiska marknaderna i både absoluta tal och relativ betydelse. Vi ser en fortsatt hög etableringstakt för svenska företag i regionen. Kina toppar med två nya svenska företag varje vecka.

En tydlig trend är att svenska företag väljer att göra en egen etablering istället för att verka via agenter och distributörer. Det finns nu runt 1 500 svenska bolag etablerade med egen närvaro i Asien. Strävan är att komma närmare sina kunder för att möta deras ökade krav, men utvecklingen drivs också av att konkurrensen ökar. Då svenska företag kontinuerligt måste se över sina kostnader ser vi ett fortsatt intresse för Kina och andra "låglöneländer" för inköp eller lokal tillverkning. Fler länder i regionen kommer härvidlag upp som intressanta vid sidan av Kina, främst Vietnam och Indien.

Exportrådet i Asien är nu representerat på 15 platser i regionen. Under 2008 har nya kontor öppnats i Singapore, Mumbai och Bangkok, för att bättre kunna ta tillvara på affärsmöjligheter som svenska företag har i regionen. Även i Manila finns, sedan Sveriges ambassad där stängdes under 2008, en närvaro genom en Exportrådsanställd konsult med särskilt uppdrag att bevaka affärsmöjligheter inom ramen för investeringar med finansiering från Asiatiska Utvecklingsbanken.

Mellanöstern/Nordafrika. Verksamheten i regionen fick under 2007 en närmast flygande start och har fortsatt att växa under 2008. Tillväxten drevs främst av ett betydande företagsintresse för att anlita Exportrådets tjänster för internationell affärsutveckling. Rådgivningsverksamheten ökade starkt under 2008 - med över 65 procent mätt i arvode. Uppdrag har genomförts i tolv av regionens femton länder. Bland dem kan särskilt nämnas den första svenska handelsdelegationen till Irak/Bagdad på över 20 år. Förutsatt att inte finanskrisen och den allmänna lågkonjunkturen förvärras dramatiskt, är tendensen att antalet uppdrag för svenska bolag fortsätter att växa även under 2009. Förutsättningarna är påfallande goda i Saudiarabien, som är Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern, Förenade Arabemiraten och Egypten, kanske också Iran och Irak beroende på vilken väg den politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen tar. Ett nytt exportrådskontor öppnades under året i Kairo.

Under 2008 etablerade Exportrådet också ett kontor i Casablanca (Marocko), som fungerar som ett nav för vår verksamhet i hela det fransktalande Afrika. På samma sätt som för Mellanöstern-marknaderna gäller att nordafrikanska länder varit relativt förskonade från negativa effekter av finanskris och vikande världskonjunktur. För nästan alla länder i subregionen gäller att svensk export är växande, om än från låga absoluta tal.

16 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Sydeuropa, Turkiet och Centralasien. Exportutvecklingen under 2008 visavis Sydeuropa har inte varit entydig. I Spanien har svenska företag haft stor framgång under ett antal år till följd av den starka byggboom som rått i landet. Exportrådets verksamhet i landet har vuxit starkt och svenska affärsmöjligheter finns fortfarande trots en markant nedgång i Spaniens klassiska sektorer, inte minst turismen. Trots att Italien uppvisar relativt dystra genomsnittssiffror behåller det dynamiska och företagstäta norra Italien sin ställning som en av Europas rikaste regioner och en intressant svensk exportmarknad. De tre senaste åren har varit goda år för svensk export till Frankrike med en ökning av exporten med inemot 15 procent. Många bedömare räknar dock med en väsentligt svårare situation för 2009. Likafullt bör det finnas goda möjligheter för svenska företag inom miljöteknik och hälso- och sjukvård.

Det ekonomiska och politiska klimatet i Turkiet har under de senaste åren visat en ökad stabilitet, vilket lett till ökat intresse bland svenska investerare, främst avseende etablering av produktion inom verkstadsindustri. Trots att den turkiska ekonomin nu växer i en lugnare takt ser vi att intresset från svenska företag kvarstår, framförallt inom energi, miljö (avfallshantering och vattenrening). Bland länderna i Centralasien har särskilt utvecklingen i Kazakstan och Azerbaijan under 2008 attraherat svenska företags intresse inom specifika sektorer som energi, olja gas, infrastruktur (telekommunikationer, byggande och hälsooch sjukvård). Denna lovande trend bedöms kunna fortsätta in på 2009. Exportrådets kontor i Almaty (Kazakstan) öppnades under året som ett nav för vår verksamhet i subregionen.

Västeuropa. Som nämnts ovan, uppvisade de flesta västeuropeiska ekonomier negativa tillväxttal för andra och tredje kvartalet 2008, antingen var för sig eller summerat. Västeuropa gick alltså in i en recession ett kvartal senare än USA.

Några länder i regionen har, som påvisats i det föregående, hittills undgått recession så långt: Belgien, Nederländerna, Schweiz och Finland. Västeuropas starka exportberoende gör att återhämtningen ändå måste förväntas starta på andra marknader.

Efter två år av stark tillväxt var verksamheten under 2008 vid Exportrådets kontor i regionen av huvudsakligen oförändrad omfattning. En klar ökning i efterfrågan på AffärsChans-projekt kunde noteras. Under 2008 genomfördes nästan 15 procent fler sådana projekt jämfört med 2007. Vi bedömer att förändringen återspeglar att de minsta företagen gärna i första hand söker sig till närmarknaderna.

En trend i verksamheten har varit att vi blir anlitade för allt fler strategiska och komplexa uppdrag, inte sällan av medelstora och/eller större företag. Utlandskontoren i regionen har under året genomfört ett stort antal seminarier och medverkat i återkommande företagsdelegationer. Trots rådande finanskris och lågkonjunktur visar marknaden ändå fortfarande ett tydligt intresse för Exportrådets tjänster i regionen.

17

Öst- och Centraleuropa. Verksamheten vid Exportrådets kontor i Öst- och Centraleuropa speglar även år 2008 väl den ekonomiska utvecklingen i regionen, med en ökad efterfrågan på Exportrådets tjänster, generellt sett över hela året. Inom regionen har variationerna mellan enskilda länder varit stora. Ryssland och Ukraina har under året rönt starkast och ökat intresse, bl.a. inom transport, energi, livsmedel, miljöteknik och telekommunikation. Under året genomfördes ett betydande antal delegationer till, och seminarier om, Ryssland och Ukraina. Kronan på verket var statsbesöket till Ukraina (oktober-november), som fick mycket god respons från företagen trots politisk turbulens och finanskris.

Företagens intresse för Polen, Tjeckien, Slovakien och Rumänien höll i sig under 2008, även om en viss avmattning mot slutet av året blev ofrånkomlig. Investeringar via EU:s strukturfonder erbjuder affärsmöjligheter och ett gryende intresse, men präglas ofta med långa ledtider och komplexa förutsättningar i övrigt. Det nya EU-landet Bulgarien röner, liksom Balkan, ökat intresse och under året öppnade Exportrådet ett kontor i Sofia. Parallellt är intresset hos svenska företag för affärer med de gamla ”dragloken” i Baltikum och Ungern vikande, rimligen en direkt följd av den överhettning som ekonomierna här undergått - toppat med en global finanskris gjorde att efterfrågan dök kraftigt under året i jämförelse med tidigare år.

Afrika söder om Sahara. I Afrika söder om Sahara har verksamheten vid Exportrådets kontor fortsatt att öka under 2008. Exportrådet finns nu representerat i Angola (Luanda), Botswana (Gaborone), Kenya (Nairobi), Namibia (Windhoek), Nigeria (Lagos), och Sydafrika (Johannesburg). Det nyöppnade kontoret i Nairobi har under året kunnat notera ett mycket starkt intresse från svensk industri och verksamheten utvecklades väl under året. Utgående handelsdelegationer under året samlade överraskande många företag, med handelsministerns resa till Angola, Zambia, Botswana och Sydafrika som huvudnummer. Vid sidan av de fem tidigare prioriterade sektorerna energi, transport, telekommunikation, säkerhet och gruvindustri, växer nu intresset för svensk miljöteknik, särskilt uppmärksammat under ett Green Business Seminar i samband med handelsministerns besök.

Vidare har samarbetet med Sida och utrikesförvaltningen fortsatt att utvecklas positivt. Sida och Exportrådet har under året vidarefört arbetet med det strategiska samarbetsprojektet inom s.k. Broad-Based Black Economic Empowerment i Sydafrika, vars första fas nu är på upploppet. Projektet har fått mycket stort intresse från svenska företag i Sydafrika och har resulterat i bland annat en industriskola i Soweto där unga kan utveckla yrkeskunnande som industrin saknar. Under året bidrog Exportrådet också på olika sätt till en ny strategi för samarbetet mellan Sydafrika och Sverige. Vidare har s.k. mötesplatser etablerats inom ramen för aktörssamverkan i Namibia och Botswana. För en mer detaljerad redovisning om samspelet mellan Exportrådet och Sida hänvisas till avsnitt 2.4.

18 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Exportrådets verksamhetsstrategi

Mot den bakgrunden har Exportrådet under 2008 – i linje med sitt uppdrag från staten – fortsatt att lägga stark tonvikt på att skapa förutsättningar för fler små/mindre företag att utnyttja de affärsmöjligheter som otvetydigt finns på internationella marknader. Vi bedömer att samma inriktning bör gälla för 2009.

Vi erbjuder ett paket av tjänster och insatser:

ƒ Information och upplysning om internationella

affärsmöjligheter för att stimulera och inspirera nya/fler företag.

ƒ Kapacitet och metoder för systematisk marknadsanalys ställd

mot svensk resurs- och kompetensbas och svenska företags komparativa fördelar.

ƒ Tjänster särskilt riktade till småföretag.

Vår förmåga att göra det enklare för svenska företag att växa internationellt grundas på att vi har:

ƒ Närhet, kompetensutveckling och inspiration till företagen

hemma.

ƒ Långsiktig närvaro, marknadskunnande och kontaktnät i

utlandet.

ƒ Analytisk kompetens och professionell, handfast vägledning

för internationell affärsutveckling i hela kedjan från första steget ut till konkret affär.

1.2¶MÅL OCH RESULTAT – EN ÖVERSIKT

Exportrådets verksamhet skall, enligt statens riktlinjer för sitt uppdrag till oss, bidra till ökad export, främst för små och medelstora företag. Denna övergripande målsättning tar utgångspunkt i stadgarna för Sveriges exportråd (§ 2): ”Rådets uppgift är att… stimulera ekonomisk tillväxt genom att stödja och främja svensk export och internationalisering och göra det lättare för svenska företag att växa internationellt.”

Aktiviteter som vi genomför med finansiering, helt eller delvis, från statens uppdrag till Exportrådet är viktiga instrument i vårt samlade erbjudande till företagen. Möjligheten att kunna erbjuda helt statligt finansierade tjänster, samfinansierade aktiviteter och helt företagsanpassade insatser mot marknadsmässigt arvode – och samspelet mellan dessa insatser - gör vårt erbjudande till företagen unikt. Statens årsuppdrag till Exportrådet för 2008 var i allt väsentligt på samma nivå som under 2007, efter en mycket kraftig minskning mellan 2006 och 2007. Effekterna av denna minskning innebar bl.a. att fördelade medel till

19

utlandskontoren för avgiftsfri dialog med, och rådgivning till företag och allmänt näringslivsfrämjande minskade, att alla branschuppdrag som tidigare finansierades ur årsuppdraget avvecklades och att personalstyrkan centralt i Stockholm minskades med ca 20 procent. Denna anpassning av organisation, arbetssätt och bemanning har i allt väsentligt konsoliderats under 2008.

I följande tabell återfinns ett antal nyckeltal som belyser verksamhetens utveckling under de tre senaste åren.

Vissa delar av den verksamhet som ligger inom ramen för statens uppdrag har alltså måst minska i omfattning. Parallellt har under senare år den helt företagsfinansierade affärsutvecklingen ökat väsentligt. Sammantaget kan vi därför se tillbaka på 2008 som ett bra år för Exportrådet – trots krisen i finanssektorn och den starkt negativa utvecklingen på världsmarknaderna.

Exportrådets övergripande mål är att nå 1 miljard kronor i total omsättning. Siktet är inställt på att nå detta mål inom nu gällande affärsplanperiod 2009-2011, i starkt medvetande om att en utdragen världsekonomisk lågkonjunktur kan påverka tidplanen negativt. Vi baserar vår målsättning på övertygelsen att total omsättning - vad företag och andra uppdragsgivare betalar för våra tjänster och vägledning - är det bästa måttet på huruvida vi tillför ett värde i företagens affärsverksamhet respektive till offentliga och andra uppdragsgivares krav och förväntningar.

Exportrådet undersöker och utvärderar systematiskt företagens och andra uppdragsgivares tillfredsställelse med våra insatser och vilken betydelse de haft för företagens affärsutveckling. Det sker genom enkäter (motsvarande) i anslutning till enskilda aktiviteter, genom riktade uppföljningar med enskilda företag som deltagit i program/aktiviteter och i form av mer övergripande mätningar av kundnöjdhet.

Under hösten 2008 genomfördes en sådan NKI-mätning (nöjd-kundindex) baserad på omdömen från kunder som utnyttjat Exportrådets tjänster under tolvmånadersperioden september 2007 - augusti 2008. Undersökningen var den andra med ungefär samma utformning - den tidigare gjordes exakt två år tidigare (hösten 2006). I NKI-

20 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

undersökningen har ingått ett 50-tal frågor om relation, tjänster och Exportrådets image. Av dessa är det ställningstagandet till två övergripande påståenden som bildar det samlade index-värdet: ) Exportrådets utförda tjänster motsvarar mycket väl alla förväntningar vi har. 2) När vi ser till alla våra erfarenheter av Exportrådet är vi totalt sett väldigt nöjda.

Frågornas utformning, där man alltså pejlar efter ”mycket väl” motsvarade förväntningar respektive ”väldigt” stor nöjdhet, i kombination med att NKI beräknas på de allra högsta värdena, gör att den stora majoriteten av våra kunder uttrycker olika grader av nöjdhet. Vi har också, precis som i 2006 års undersökning, kunnat glädjas åt en mycket liten andel missnöjda kunder.

NKI-värdet denna gång blev 56 mot 57 i den förra mätningen. Förändringen är inte statistiskt säkerställd, varför vi i allt väsentligt kan betrakta resultatet som stabilt bra. Vi fortsätter vår strävan mot att uppnå ett NKI-värde av minst 60.

När det gäller detaljfrågorna vid sidan av de två ovan citerade, visade det sig att trenden i stora stycken är klart positiv. När det gäller frågor om Exportrådets kompetens kunde vi registrera ett klart bättre betyg än i 2006 års undersökning. De frågor som var relaterade till specifika tjänster gav också ett genomgående bättre värde än i 2006 års undersökning. Exportrådet tolkar resultatet som att trenden är positiv, men att kunderna också ställer allt högre krav på oss.

Bland de enskildheter för vilka kunderna markerat lägre betyg än genomsnittet finns – som vid förra mätningen - att vi kan bli bättre på att följa upp våra insatser visavis kund, liksom att vi bör utveckla våra tjänster i ett snabbare tempo. Under de första månaderna 2009 kommer Exportrådets ledning att initiera en uppföljning av NKI-undersökningen genom ett särskilt åtgärdsprogram. En ny NKI-undersökning förutses till hösten 2010.

Varje ansats att mäta och utvärdera vad våra insatser har haft för effekt på företagens utveckling kommer ofrånkomligen att lida av det klassiska dilemma som ligger i svårigheten att otvetydigt verifiera vilken marginalnytta just vår input haft för kundföretagens affärsresultat. Vi har en ambition att ännu mer systematiskt följa upp våra insatser för att få företagens uppfattning om effekt på affärsutvecklingen och vårt bidrag till den. Det arbete som inleddes under 2007 har fortsatt under 2008 med syfte att väsentligt bättre än hittills systematisera effekt- och nöjdhetsmätningar över hela linjen. Angreppssättet bygger på tre steg: - Webb-baserad undersökning inom två veckor efter varje aktivitet; generiskt utformat undersökningsformulär har testats; samtliga svar skall gås igenom omgående för att identifiera behov av särskild uppföljning i individuella fall. - Kundspecifik uppföljning (per telefon) ca sex månader efter aktivitetens slut. - Övergripande NKI-mätning.

21

Genomförande av detta system i full skala har blivit något fördröjt p.g.a. att processen med specifikation och upphandling av nödvändiga ITverktyg (kundregister, s.k. CRM-system för att hantera kundrelationer etc.) blivit mer komplex och utdragen än väntat. Vi räknar med att det system vi sålunda utformat kommer i full tillämpning under våren 2009.

Exportrådets verksamhet har värderats och bedömts i flera övergripande studier under senare år: - Oberoende utvärdering genomförd 2007 på Regeringens initiativ av fristående konsulter (Arthur D Little) - Exportutredningen genom betänkandet SOU 2008:90.

Vi uppfattar att dessa genomgångar ger kvitto på att Exportrådets verksamhet i allt väsentligt väl motsvarat uppdragsgivarnas förväntningar och ställda krav på effektivitet och ändamålsenlighet, något som bekräftats genom statsmakternas behandling av förslagen, återkommande markeringar i budgetpropositioner till Riksdagen, etc.

De tjänster och den hållbara närvaro, både ute och hemma, som helt finansieras av statens uppdrag utgör alltså centrala komponenter i Exportrådets serviceerbjudande till företagen. Som framgår av tabellen ovan har utnyttjandet av våra webb-baserade tjänster fortsatt att öka. Antalet direktförfrågningar till utlandskontoren per e-post och telefon har samtidigt fortsatt att minska under 2008, helt i enlighet med förväntning och avsikt. Den utvecklingen ger ett ökat utrymme för att lägga mer tid på de förfrågningar och uppdrag som har eller kan få konkret affärsinnehåll.

I detta sammanhang kan också konstateras att tjänsten AffärsChans (se närmare i avsnitt 4.2) nu blivit ett helt integrerat och mycket uppskattat verktyg i vårt serviceutbud. Inför 2008 blev ambitionsnivån oförändrad i enlighet med Regeringens riktlinjer för årsuppdraget. Den under 2007 genomförda undersökning av kundnöjdhet och effekt för AffärsChans har tidigare redovisats i detalj. De huvudsakliga omdömena och slutsatserna bekräftar att denna ansats verkligen svarar upp till sitt syfte – att öppna dörrar till nya marknader för små företag:

- Nära hälften av de företag som deltagit i AffärsChans under 2005-

2006 har gjort affärer som en direkt följd av projekten och 79 %

av dessa företag bedömer att deras affärer kommer att öka

ytterligare det närmaste året.

- De företag som deltagit i AffärsChans under åren 1999-2004

uppger att de fortsätter att göra utlandsaffärer som en följd, helt eller delvis, av sitt deltagande; 60 % av dessa företag tror också att deras exportframgångar kommer att fortsätta framöver.

Baserat på företagens egna uppskattningar kan den totala affärsvolym som, helt eller delvis, skapats genom deltagande i AffärsChans konservativt beräknas till minst 2 500 MSEK.

22 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

2¶Grundläggande exportservice

2.1¶FÖRFRÅGNINGAR, INFORMATION OCH ANALYS

Inom verksamhetsområdet Grundläggande Exportservice utför Exportrådet ett antal tjänster som tack vare finansiering från statens årsuppdrag kan erbjudas avgiftsfritt för företag och andra intressenter. Verksamheten, som också omfattar central informationsinsamling och analys, bedrivs både vid Exportrådets utlandskontor och centralt i Sverige inom avdelningen Business Analysis & Information med underliggande enheter Market Information och Trade Facilitation. Genom denna verksamhet kan vi ge kunderna grundläggande marknadsinformation och exportteknisk rådgivning genom att svara på inkommande frågor, identifiera affärsmöjligheter och producera s.k. fact packs och andra webb-baserade tjänster. Sådan grundläggande information kan gälla: ƒ Export och import ƒ Länder / ekonomi ƒ Branscher/ företag/ produkter ƒ Statistik ƒ Export- och importregler ƒ EU:s frihandelsavtal ƒ Dokumentkrav ƒ Produkt- och förpackningskrav ƒ Betalnings- och leveransvillkor ƒ Finansiering och offentlig upphandling

Våra prioriterade kunder är svenska företag som skall exportera, importera eller etablera sig utomlands, samt utländska företag som avser att importera från Sverige. Inkommande frågor når oss via hemsidan eller per e-post/telefon. Frågorna besvaras i någon form inom 48 timmar. Som en riktpunkt kan vi avgiftsfritt leverera information/svar som vi klarar av under maximalt en halv dags arbete per kund.

Den process för exportservicen som vi tillämpat under senare år innebär att kunderna dirigeras att först söka i den s.k. FAQ-databasen (Frequently Asked Questions) på Exportrådets hemsida. Finner de inget svar där, fyller de i sin fråga och kontaktuppgifter i ett webbformulär. Om frågan avser förhållanden på en specifik marknad skickas den vidare för handläggning till berört utlandskontor. De centrala funktionerna för exportservice hanterar övergripande frågor eller frågor från utländska företag om Sverige. Dessa funktioner fungerar också som en resurs för kollegorna i utlandet genom vår centralt placerade expertis inom informationssökning och exportteknik med tillgång till omfattande databaser och andra källor som typiskt sett effektivast hanteras på ett och samma ställe i organisationen. Många företag med exporttekniska frågor ringer direkt till experterna i Stockholm. Utlandskontoren kan överlåta en fråga till exportservice i Sverige för handläggning eller utnyttja specialisterna i Sverige som underleverantörer.

23

För att ytterligare effektivisera arbetet och att bättre utnyttja Exportrådets resurser, både i form av medarbetarnas kompetens och i form av databaser och andra informationstillgångar anpassade vi - från årsskiftet 2007-08 - organisationen genom att en ny integrerad avdelning etablerades (Business Analysis & Information). Med den nya avdelningen har det också blivit lättare att uppfylla Exportrådets mål att integrera exportservicen i det övergripande arbetet med internationell affärsutveckling.

Ett mål har också varit att fördjupa kontakten med Exportrådets kunder inom de exporttekniska ämnesområdena. Riktlinjer har tagits fram för Trade Facilitation som ett led för att sprida kunskapen och förståelsen av vikten av dessa frågor, men också för att förstå hur vi kan knyta in dessa ämnen i våra konsultuppdrag. Det har hittills genererat intressanta uppdrag bl.a. inom livsmedelssektorn.

Dessutom har vi infört ett nytt utbildningspass i Exportrådets introduktionskurser. Under en halvdag genomförs en workshop med praktikfall kring informationssökning och exportteknik. Vidare har medarbetare vid utlandskontoren utbildats inom exporttekniska ämnen, för att höja vår interna kompetensnivå och därmed undvika onödiga utgifter för underkonsulter.

Den nya arbetsprocessen inom exportservice, som alltså infördes under loppet av 2007, har inneburit färre inkommande direkta förfrågningar, allt enligt vår målsättning. Antal direkta förfrågningar har totalt sett minskat med ca 25 procent under 2008 och uppgick då till 27 000. Av dessa hanterade de centrala funktionerna i Sverige ca 9 000 och utlandskontoren resterande 18 000. Till det ska läggas ca 900 sökningar per månad i Exportrådets FAQ-databas på hemsidan. Vi kan med det nya arbetssättet tydligare se vilken information som efterfrågas och anpassa informationen på hemsidan därefter. Genom att lägga ut bra information kring dessa frågor sparar vi tid och handläggarna kan prioritera ärenden med högre affärsvärde för våra kunder och ägna mer tid åt proaktivt arbete.

Exportrådet i Sverige registrerade under året 260 frågor avseende import. De flesta av dessa frågor kom antingen från utländska företag som vill sälja till Sverige eller från svenska företag som har importtekniska frågor. Exportrådets kontor i utlandet registrerade under samma period ca 720 importfrågor. Det totala antalet registrerade sådana frågor var därmed något lägre än föregående år. Vid förfrågningar från utländska exportföretag som vill sälja till Sverige hänvisar vi företagen till Östsvenska Handelskammarens tjänst Chamber Trade.

Förenkling av handelsprocedurer av skilda slag - tullprocedurer, produktkrav, certifieringsförfaranden, etc. - är angelägna frågor för världshandeln, inte minst för Sverige som ett starkt handelsberoende land. Exportrådet följer det internationella handelsprocedurarbetet och är engagerat på olika sätt i organisationer som UN/CEFACT, de

24 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

europeiska exportrådsorganisationernas sammanslutning ETPO, Handelsprocedurrådet (SWEPRO) och tvistlösningsfunktionen SOLVIT inom Kommerskollegium. Vi får på detta sätt värdefull input till vår egen rådgivning till företag, samtidigt som vi i vår tur på olika sätt kan bidra med erfarenheter till kollegor inom dessa organisationer.

Integrerat i verksamheten inom Grundläggande exportservice bedriver avdelningen Business Analysis & Information analysverksamhet som underlag såväl för våra svar på inkommande frågor som för affärsverksamheten. Arbetet, som sker i nära samverkan mellan centrala funktioner och utlandskontoren, har i flera steg de senaste åren ägnats åt djupgående analyser av svenska företags relativa konkurrenskraft och affärspotential på ett antal utvalda marknader (s.k. Tokyo-analyser efter en metodik som utvecklats vid Exportrådets kontor i Tokyo).

Under 2008 har detta arbete – på grundval av särskilda uppdrag från Regeringen i slutet av 2007 – inriktats på följande marknader: Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Ryssland och USA. Arbetet avseende dessa länder/marknader har nu slutförts, så när som på en sammanfattande redovisning av resultatet. Därutöver fick Exportrådet i maj 2008 ytterligare ett uppdrag avseende motsvarande strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora företag i länder på Västra Balkan (Serbien, Kroatien och Bosnien-Hercegovina), Turkiet, Irak och Chile. Även dessa analyser är i princip slutförda, men ytterligare insatser behövs innan färdiga landrapporter föreligger.

På grund av materialets omfång/beskaffenhet och strategiska betydelse är det inte ändamålsenligt att utförligt redogöra för utfallet i denna verksamhetsrapport. Exportrådet avser att – på samma sätt som med tidigare motsvarande analyser – redovisa resultatet till Regeringen (UD) i särskild ordning.

2.2¶ALLMÄNT SVERIGEFRÄMJANDE

Inom ramen för Exportrådets public service-uppdrag, ägnar utlandskontoren och berörda centrala funktioner i Sverige en del av sin tid till att medverka i planering och genomförande av besök/delegationer från och till Sverige.

Utlandskontoren är också engagerade i lokalt samarbete och främjandeaktiviteter tillsammans med utlandsmyndigheterna och andra Sverigefrämjande aktörer (ISA, VisitSweden, bilaterala handelskammare, dotterbolagsföreningar, etc.). Sedan några år planeras främjandeverksamheten utomlands i en gemensam verksamhetsplanering mellan respektive utlandsmyndighet och Exportrådskontor.

På motsvarande sätt deltar Exportrådets Sverige-organisation i Sverigefrämjandet genom fortlöpande kontakter och samverkan med UD:s

25

regionenheter, inom ramen för de återkommande s.k. EFF-mötena (ExportFrämjandeForum) och på annat sätt.

Tidigare års breda satsningar på Sverige-främjande har under senare år gradvis bytts ut mot mer specialiserade, ofta sektors-/branschinriktade kampanjer på utvalda marknader. Exportrådets utlandskontor har under 2008, som tidigare år, medverkat i skilda Sverige-främjande aktiviteter som handelsdagar, dotterbolagsträffar och riktade marknadsseminarier.

Däremot har under 2008 ingen bred främjandesatsning à la 2007 års markering av 300-årsminnet av Carl von Linnés födelse genomförts. Nästa stora mål i detta hänseende är Sveriges deltagande i 2010 års världsutställning i Shanghai. Inför denna begivenhet har Exportrådet under 2008 deltagit aktivt i planering och förberedelser i övrigt, såväl centralt i Stockholm som genom insatser av kontoren i Beijing och Shanghai. Visst bredare Sverige-främjande har även under 2008 förekommit – bitvis med Exportrådets medverkan - vid Sveriges ambassad/House of Sweden i Washington DC.

Antalet utgående besök från Sverige med politisk ledning och medföljande handels-/företagsdelegationer har under 2008 ökat mycket starkt jämfört med året före. Både berörda utlandskontor och hemmaorganisationen har härvid medverkat med omfattande insatser i samband med utgående statsbesök till Portugal (maj) och Ukraina (månadsskiftet oktober-november), liksom vid inkommande statsbesök från Rumänien (mars), Luxemburg (april) och Grekland (maj).

Vi hänvisar vidare till avsnitt 4.1 och till den sammanställning av genomförda riktade främjandeprojekt i utlandskontorens regi som återfinns i bilaga 3.

2.3¶PERSONLIG RÅDGIVNING TILL FÖRETAG

I likhet med tidigare har handelssekreterarna och deras personal under det gångna året haft ett stort antal sammanträffanden med enskilda företag i Sverige. Vid sådana träffar ges förutsättningar för personlig rådgivning och inspiration med utgångspunkt från utlandsorganisationens kännedom om förhållanden, förutsättningar och möjligheter på ”sina” marknader.

Sådan verksamhet blir på det sättet en viktig del av den avgiftsfria rådgivningen till främst småföretag, men har också betydelse för kontakterna med handelskammare, näringslivsorganisationer, etc. Verksamheten är också ett led i att demonstrera Exportrådets regionala närvaro nära företagen i Sverige.

Utlandskontoren besöker Sverige i varierande omfattning beroende på marknadsläge, efterfrågan och geografiskt avstånd till Sverige. Inför 2007 års verksamhetsberättelse redovisade utlandskontoren omfattningen av

26 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

besöksverksamheten till ett totalt antal företagsträffar för 2007 av ca 8 500. Motsvarande antal för 2008 uppskattas till cirka 8 200, en minskning som återspeglar den tröghet som vi kunnat registrera hos företagen till följd av höstens turbulens på finansmarknaderna och den snabba konjunkturavmattningen.

2.4¶SAMVERKAN MED ÖVRIGA HANDELS- OCH INVESTERINGSFRÄMJANDE AKTÖRER

Utgångspunkt

Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening om Exportrådet skall vi samarbeta med andra aktörer, som med statliga medel genomför eller låter genomföra exportfrämjande insatser.

Utrikesförvaltningen - generellt

Nära samarbete med utrikesrepresentationen förutsätts i avtalet om Exportrådet. Utrikesförvaltningen och Exportrådets har ett gemensamt ansvar för att ge svenska företag professionell vägledning på utlandsmarknaderna. Utlandsmyndigheterna (UM) och Exportrådet samverkar här för att kunna erbjuda grundläggande exportservice, i vissa fall genom att UM använder Exportrådets informationsverktyg. Vägledningen för samverkan mellan utrikesförvaltningen och Exportrådet – Exportfrämjande – ett lagarbete – har bearbetats under 2008 med sikte på en uppdaterad version under våren 2009.

Samverkan sker såväl utomlands som i Sverige genom regelbundna samråd. Regionernas/utlandskontorens samspel med utrikesförvaltningen och andra främjandeaktörer illustreras bl.a. av sammanställningen över 2008 års främjandeaktiviteter i bilaga 3.

Exportrådets utlandskontor har genomgående ett väl fungerande samarbete med utlandsmyndigheterna på sina respektive marknader. Återkommande kontakt- och planeringsträffar hålls på platser där det finns både utlandsmyndighet och exportrådskontor, inte minst med sikte på gemensam planering av främjandeverksamheten. Löpande kontakter har, som tidigare år, förekommit mellan UD:s geografiska främjare och berörda regionchefer och handelssekreterare.

Liksom tidigare har Exportrådet deltagit aktivt med kompetensutveckling för den UD-personal som arbetar med främjandeverksamhet. Verksamheten har skett på flera nivåer:

- Särskild informationsträff i anslutning till UD:s chefsmöte i augusti, med en redogörelse för Exportrådets organisation och arbetsläge, liksom diskussion kring aktuella samarbetsfrågor. - Utbildningsinsats (inom ramen för s.k. utresekurs) för UDpersonal som i första hand arbetar eller kommer att arbeta med näringslivs- och exportfrämjande frågor/aktiviteter.

27

- Introduktion och orientering om Exportrådet och dess verksamhet för handläggare under utbildning inom UD:s diplomatprogram.

Utrikesförvaltningen - samverkan i handelshinderfrågor

Exportrådets kontor medverkar i UM:s bevakning av regler och krav i stationeringslandet som kan innebära onödiga och otillåtna hinder för handeln och som kan ge systematiska svårigheter för svenska företag att konkurrera på rättvisa villkor. Under 2008 har ett antal Exportrådskontor deltagit i att uppmärksamma och adressera frågor som på ett eller annat sätt är av handelshinderkaraktär på sina marknader. Några exempel är: Norge. Även om uppkommande frågeställningar inte särskilt ofta utvecklas till konkreta handelshinder så tar Exportrådets kontor i Oslo löpande – också under 2008 - emot ett stort antal marknadsspecifika frågor rörande införselregler, produktkrav etc. med avseende på handeln med Norge. Taiwan: Inom ramen för sitt specifika uppdrag från UD, har kontoret i Taipei under 2008 haft ett betydande arbete med frågor av handelshinderkaraktär. Det har bl.a. rört underlag inför handelspolitiska samtal mellan EU och Taiwan liksom deltagande i WTO:s kommittéarbete, där man kunnat föra upp svenska angelägenheter på agendan. Arbetet har också omfattat uppföljning, uppvaktningar och agerande mot lokala myndigheter i upphandlingsfrågor, standards för bl.a. bussar och medicinsk utrustning till följd av att Taiwan inte accepterar EU:s sätt att utfärda s.k. Free Sale Certificates (Mölnlycke Healthcare). Det har också gällt ISO-frågor där Taiwans hållning till internationell certifiering inom EU missgynnar många svenska företag. Indien. Exportrådets kontor i Indien bevakar fortlöpande indiska aktörers tillämpning av anti-dumpingregler.

Flerpartssamverkan i företagens intresse

Under 2007 inledde Exportrådet, tillsammans med SEK, EKN, Swedfund och ALMI, ett nära samarbete för att på olika sätt förena krafterna i företagens intresse. Ett första resultat av detta samarbete var Exportlånet, en samverkan där - förenklat beskrivet - SEK står för kapitalet, EKN för garantin och ALMI och Exportrådet för marknadsföring, med ALMI som förmedlande och administrativt ansvarig aktör.

Efter en viss tröghet i upptakten har Exportlånet kommit att bli ett efterfrågat tillskott till utbudet av finansieringslösningar för mindre företags exportaffärer, inte minst under de omständigheter som präglat kreditmarknaden under hösten 2008. Aktörerna bakom initiativet för kontinuerliga diskussioner kring uppföljning och vidareutveckling. Under Stora Exportdagen i maj 2008 genomförde de fem institutionerna ett gemensamt finansieringsseminarium.

Samverkan mellan nämnda aktörer har under 2008 resulterat i lanseringen av den s.k. Internationaliseringsguiden, en gemensam webbportal som ska underlätta för företagare att finna rätt samhällsaktör för att få hjälp med

28 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

de behov som det enskilda företaget har vid varje tillfälle. Därmed har vi kunnat skapa en första version av en virtuell ”one-stop-shop”. Portalen skall alltså underlätta för företag att hitta rätt, och oavsett vilken organisation företaget vänder sig till skall medarbetarna ha en grundläggande kunskap om vad andra aktörer kan erbjuda. Med anledning av det har ett nytt utbildningspass införts i Exportrådets introduktionskurs. Arbetet med att förbättra portalen och göra den till ett effektivt hjälpmedel för företagen går vidare under 2009.

Under året har en arbetsgrupp med representanter från Exportrådet, EKN, SEK, ALMI, Swedfund men även från Sida, Nutek, och Energimyndigheten träffats regelbundet för att diskutera och stämma av utbudet av finansieringstjänster för företag inom miljötekniksektorn. Under hösten har ett antal gemensamma seminarier kring exportfinansiering genomförts.

Inom ramen för sitt statliga uppdrag har Exportrådet vidare fortsatt att medverka i samarbetet kring profileringen av Sverige som nation och varumärke, huvudsakligen inom ramen för Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet (NSU).

Samspel mellan näringsliv och utvecklingssamarbete - samverkan med Sida

Exportrådet har under senare år engagerat sig alltmer, såväl på policynivå som i praktisk verksamhet, i att stärka näringslivets medverkan i utvecklingssamarbetet. Vi deltar aktivt i dialog och samverkan med övriga aktörer inom utvecklingssamarbetet genom den s.k. UNIS-gruppen (Utvecklingssamarbete och Näringsliv i Samverkan). Exportrådet har under 2008 deltagit i gruppens återkommande möten och i ett studiebesök till Köpenhamn för att lära av danska erfarenheter.

Under 2008 har samverkan mellan Sida och Exportrådet intensifierats. I takt med att Exportrådet är aktivt på allt fler utvecklingsmarknader, skapas förutsättningar för att fler svenska företag kan bidra till måluppfyllelsen för Sveriges utvecklingssamarbete. Exportrådet har aktivt deltagit i Sidas arbete med nya samarbetsstrategier för länder där vi sett sammanfallande intressen. Med ambitionen att öka synergierna mellan främjandeaktiviteter och biståndsinsatser har regionala planeringsträffar hållits i Belgrad och Nairobi, med deltagare från UD, Sida och Exportrådet. Liknande möten planeras för 2009.

Under våren 2008 etablerade Exportrådet ett kontor i Gaborone (Botswana). Verksamheten delfinansieras under en övergångsperiod via Sida. Exportrådet skall här verka som sammanhållande för samarbete mellan lokala företag, myndigheter och organisationer i Botswana och Sverige inom ramen för den nya samarbetsform som går under benämningen aktörssamverkan. De samlade insatserna skall därmed bidra till ekonomisk utveckling, mer handel och mer samarbete mellan länderna. Verksamheten omfattar olika typer av aktiviteter alltifrån besöksprogram och institutionssamarbete till rena affärskontakter mellan företag. I

29

Namibia påbörjades ett liknande samarbete redan 2006 och detta förlängdes under året.

I Sydafrika samverkar Exportrådet med Sida sedan 2006 inom ramen för ett bredare samarbete, Broader Economic Cooperation, med fokus på olika typer av lokala utbildningsprogram för kapacitetsutveckling av sydafrikansk arbetskraft, en verksamhet som starkt efterfrågas och aktivt stöds av lokalt etablerade svenska företag. På uppdrag av Regeringen bidrog Exportrådet under hösten 2008 med underlag till Sveriges nya strategi för samarbetet med Sydafrika.

Under 2008 inleddes diskussioner om samarbete i ytterligare länder, med koncentration på länder där Sverige beslutat avveckla det traditionella utvecklingssamarbetet till förmån för mer normala ekonomiska, politiska och sociala relationer. Det gäller främst Kina, med tonvikt på samarbete kring miljö- och CSR-frågor, Indien med särskilt avseende på miljöteknik och Indonesien där överläggningar inletts om hur Exportrådet kan bidra till att främja och förbättra näringslivsklimatet.

Inom miljöområdet har Sida och Exportrådet fört en dialog, särskilt kring urban utveckling inom ramen för marknadsföringskonceptet SymbioCity (se även avsnitt 4.3).

I Tunisien projektleder Exportrådet ett Sida-finansierat uppdrag som syftar till institutionsutveckling av Tunisiens organisation för exportfrämjande CEPEX. Projektet inleddes i slutet av 2007 och löper över 2008-09. Verksamheten innefattar kunskapsöverföring och kapacitetsutveckling hos CEPEX, samtidigt som arbetet bidrar till att öka svenska företags kännedom om Tunisien som en intressant marknad.

Exportrådet har vidare på olika sätt bidragit till att sprida information kring upphandlingar - varav en stor del Sida-finansierade - till svenska företag, bland annat genom nättjänsten Upphandlingsnytt. Under året startades även tjänsten Projektspaning på sju marknader: Kenya, Tanzania, Uganda, Botswana, Serbien, Kosovo och Ukraina. Syftet är att nå ut med regelbunden och lättillgänglig – men framför allt tidig förhandsinformation om kommande upphandlingar. Arbetsmetodiken bygger på ett nära samarbete lokalt där ambassaden generellt identifierar projekt och Exportrådet paketerar informationen och förmedlar den till företagen. Tjänsten kommer att rullas ut på ytterligare marknader under 2009.

Exportrådet har under 2008 vidare deltagit i ett antal Sida-arrangerade möten om utveckling av landstrategier och policies, liksom bidragit till genomförande av inkommande besök av ministrar och företag från programländer. I några fall har vi gemensamt med Sida anordnat informationsmöten med företag och andra intressenter, bl.a. kring aktuella samarbets- och upphandlingsfrågor med avseende på Asiatiska Utvecklingsbanken och FN.

30 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

För att säkra ett enhetligt och samordnat agerande i kontakterna med Sida och som ett stöd till utförande utlandskontor har Exportrådet under 2008 inrättat en särskild funktion för överblick och samordning av Sidarelaterad verksamhet.

Övriga samarbetspartners

Kommerskollegium, Swedac, Tullverket och SWEPRO

Exportrådet har under 2008 fortsatt samverkan kring exporttekniska frågor med en rad aktörer inom det handelstekniska området, såväl i olika återkommande möten i mer eller mindre fasta samarbetsstrukturer som ad hoc. Företrädare för Exportrådet deltog i Kommerskollegiums konferens i april om EU:s säkerhetsprogram Godkänd ekonomisk aktör.

En representant för Exportrådet deltar i Marknadskontrollrådet som under Swedac:s ledning bevakar efterlevnaden av EU:s regler.

Vidare deltar Exportrådet i Tullverkets särskilda arbetsgrupp för samverkan med näringslivet, ett forum för diskussion och avstämning två gånger per år av övergripande tull- och handelsfrågor. Medverkan sker också i Tullverkets samverkansgrupp för produktionsfrågor, där man på kvartalsbasis avhandlar mer konkreta, detaljerade tull- och handelsfrågor. Tullen är också en av de största användarna av Exportrådets tjänst Frihandelsguiden. En representant för Exportrådet är fortsatt ledamot i SWEPRO:s styrelse och bidrar där till arbetet med förenkling och effektivisering av handelsprocedurer.

Invest in Sweden Agency (ISA)

ISA och Exportrådet har även under 2008 fortsatt samverka genom utbyte av information och erfarenheter och samplanering av gemensamma aktiviteter. Det tidigare nära operativa samarbetet med ISA, på grundval av kommersiella uppdrag i bl.a. Korea och Taiwan, har minskat väsentligt eftersom ISA nu fokuserar på färre marknader till följd av att ISA:s verksamhetsanslag minskat kraftigt. Däremot har ISA och Exportrådet samverkat nära under slutfasen av 2008 kring ett EUfinansierat s.k. twinning-uppdrag för Tunisien. En gemensam offert har lämnats med förhoppning om ett lyckosamt utfall – beslut väntas i februari 2009.

VisitSweden AB

Exportrådet har fortsatt samverka med VisitSweden AB även under 2008. De två pilotprojekt med syfte att skärpa enskilda turismföretags internationella konkurrenskraft som startades under 2006 slutfördes under 2007, med uppföljning under 2008. Ett viktigt led i arbetet var här att anpassa Exportrådets metodik för affärsutveckling till turismföretagens villkor (Steps to Export Turism). Mot slutet av året inleddes en dialog om ett konceptuellt samarbete kring en kombinerad satsning – under devisen Matlandet Sverige – för att dels profilera Sverige som en attraktiv destination med stora matupplevelser, dels främja svensk livsmedelsexport.

31

Vår bedömning från tidigare att det finns förutsättningar för ett ännu mer systematiskt samarbete än hittills kvarstår.

Exportkreditnämnden (EKN)

Samverkan med EKN har fortsatt att utvecklas under 2008, även vid sidan av det ”multilaterala” samarbete som skett kring Exportlånet och Internationaliseringsguiden. Behovet av nära samverkan accentueras av finanskrisen och det utökade behovet bland företag att säkra sina kundfordringar vid export - även till länder som tidigare var oproblematiska men där efterfrågan på EKN-garantier nu ökar.

Företrädare för EKN medverkar frekvent som föreläsare vid Exportrådets länder-/marknadsseminarier liksom vid delegationsresor och regionträffar. Exportrådets aktiviteter inom berörda områden aviseras på EKN:s hemsida. I Exportrådets nättjänst Betalningsguiden finns information om EKN:s policy för ett stort antal exportmarknader. I tjänsten Finansieringsguiden finns EKN med som en aktör och information lämnas om de produkter och tjänster som EKN erbjuder.

En företrädare för Exportrådets ledningsgrupp innehar en post i EKN:s styrelse.

AB Svensk Exportkredit (SEK)

På samma sätt som för EKN har samarbetet med SEK fördjupats under året, också här som en naturlig följd av finanskrisens effekter på företagens behov av rådgivning och särskilda insatser (jfr även redogörelsen ovan om samarbetet kring Exportlånet, Internationaliseringsguiden och finansieringstjänster för företag inom miljötekniksektorn). SEK-företrädare har i sin verksamhet successivt ökade kontakter med Exportrådets utlandskontor. Företrädare för SEK medverkar som föreläsare i seminarier för företag och deltar i delegationsresor. Sedan 2006 är Exportrådets VD ordförande i SEK:s styrelse.

Swedfund International AB

Exportrådet och Swedfunds verksamheter kompletterar delvis varandra och ett samarbete på relevanta marknader är därför naturligt. Exportrådets kontor kan identifiera attraktiva investeringar och marknadsföra Swedfund på plats i landet. Detta gäller i än högre grad nu när Exportrådet blivit allt mer aktivt på marknader som också är Swedfunds målländer, inte minst i Afrika. Samarbetet har tidigare baserats på övergripande ramavtal för ett antal marknader. Samarbetet innefattar numera huvudsakligen uppdrag på ad hoc-basis.

Swedfund har under 2008 medverkat i ett antal seminarier och kurser och deltagit i flera delegationsresor och lokala aktiviteter tillsammans med Exportrådets utlandskontor. Företrädare för Swedfund deltog även tillsammans med Exportrådet, UD och Sida på en gemensam främjandekonferens i Nairobi. En annan gemensam kontaktyta för

32 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Exportrådet och Swedfund – liksom med Sida (se ovan) - är den s.k. UNIS-gruppen, som har i uppdrag att initiera och samordna initiativ för samverkan mellan näringsliv och utvecklingssamarbete.

Som för EKN och SEK har samarbetet med Swedfund fördjupats under året, bl.a. för att öka samverkan mellan exportfrämjande aktörer (se ovan angående Internationaliseringsguiden, finansieringstjänster för företag inom miljötekniksektorn, Exportlånet m.m.).

ALMI Företagspartner AB

Konsolideringen av den nära samverkan mellan ALMI och Exportrådet har fortsatt under 2008, baserat på överenskommelsen från hösten 2005. De båda organisationerna har nu ett naturligt partnerskap där vi alltmer kan uppträda med ett samlat erbjudande av tjänster och aktiviteter för att stödja särskilt de små företagens utveckling. Samarbetet fungerar överlag mycket väl, ofta tack vare att Exportrådets regionala exportrådgivare har lokalgemenskap med de regionala ALMI-bolagen på de allra flesta lokaliseringsorter i landet. Exportrådet har noterat utredningsförslag som lämnats till Näringsdepartementet i slutet av 2008 med sikte på att ytterligare stärka ALMI:s roll och ställning, en utveckling som Exportrådet skulle välkomna.

Nutek

Samverkan med Nutek har utvecklats under 2008, bl.a. genom en dialog kring Nutek:s uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för miljödrivna marknader. Likaså har kontakter förekommit med anknytning till det särskilda uppdrag som Exportrådet haft avseende nätverksbildning för företagare med utländsk bakgrund.

Swentec

Samarbetet med Swentec med avseende på att stärka svensk miljöteknikexport gick under 2008 in i en ny fas i och med ombildningen av Swentec till en delegation direkt under Näringsdepartementet med ny ledning. Exportrådet deltog aktivt i den stora sammankomst som Swentec anordnade i Växjö i augusti. Med utgångspunkt i nya direktiv för Swentec, som bidragit till att klargöra ansvars- och rollfördelning, har samverkan blivit alltmer konstruktiv och fruktbar, inte minst runt förvaltning och utveckling av marknadsföringskonceptet SymbioCity (se vidare i avsnitt 4.3).

Handelskamrar

De diskussioner som förts på ledningsnivå angående former för ett mer strukturerat samarbete resulterade i att ett samarbetsdokument mellan Sveriges Handelskammarförbund och Exportrådet undertecknades i juni 2008. Dokumentet beskriver Exportrådets och handelskamrarnas sammanfallande intressen/uppdrag och identifierar ett tiotal tänkbara samarbetsområden. Dokumentet bildar därmed en ram för den konkreta samverkan som sker på operativ nivå.

Konkret samverkan med regionala handelskamrar i Sverige har under 2008 vidareförts på huvudsakligen samma sätt som tidigare. Det gäller

33

inte minst i importfrågor, där samarbetet löper vidare genom att Exportrådets utlandskontor och de centrala funktionerna i Stockholm kan direkthänvisa frågor om import till Sverige till handelskamrarnas databas Chamber Trade. I övrigt har samverkan på regionalt plan mellan de regionala exportrådgivarna och respektive handelskammare förekommit på ad hoc-basis, beroende på förutsättningarna i varje enskilt fall.

Länsstyrelser och kommuner

I flera regionala tillväxtprogram ingår Exportrådets småföretagssatsningar som integrerade komponenter. Även i de tillväxtprogram där dessa tjänster inte är direkt profilerade, betonas i allmänhet vikten av ökad export och internationalisering och de därtill knutna behoven av kompetensutveckling som kan stödja en dynamisk näringslivsutveckling. Exportrådets satsningar visavis småföretag bidrar till att täcka just sådana behov.

Exportrådet agerar i olika grad som utförare i samspelet med övriga aktörer - länsstyrelser, EU-programkontor och kommuner. Exportrådet har i några län bidragit till aktiviteter inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen med stöd avseende analys-, metod- och kompetenskunnande, särskilt mot små företag med ingen eller ringa exporterfarenhet.

34 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

3¶Kompetensutveckling för företag

3.1¶GRUNDLÄGGANDE RÅDGIVNING I SVERIGE TILL SMÅFÖRETAG/REGIONAL RÅDGIVNING M.M.

Regional exportrådgivning

Exportrådet erbjuder sedan våren 2002 företag med ingen eller ringa exporterfarenhet den avgiftsfria tjänsten Personlig Exportrådgivning Småföretag till företag med högst 50 anställda och högst 10 miljoner Euro i årsomsättning. Rådgivningen omfattar 4-6 halvdagar per kalenderår och företag, och inrymmer allmän exportrådgivning, hjälp med förutsättningsanalys, assistans med förberedelser för internationalisering och export, kompetensutveckling inom internationell affärsutveckling, m.m.

Med stöd av processverktyget Steps to Export går rådgivarna tillsammans med företaget igenom framgångsfaktorerna för en lönsam och hållbar internationalisering, med utgångspunkt från vår egen och uppdragsgivarnas samlade erfarenhet. Verktyget hjälper företagaren att systematiskt och metodiskt arbeta sig igenom de viktigaste frågeställningarna inför en första internationalisering eller en expansion.

Under verksamhetsåret 2008 har Exportrådets rådgivare haft personlig kontakt med ca 1 800 små företag med målsättningen att nå motsvarande nivå under verksamhetsåret 2009. Av dessa företagskontakter har runt 1 000 lett till konkret rådgivning kring internationalisering.

Förutom huvuduppgiften att förmedla sådan grundläggande rådgivning, har de regionala exportrådgivarna ansvaret inom Exportrådet för kontakter i respektive län med det regionala näringslivet och för samverkan med regionala näringslivsorganisationer såsom ALMI Företagspartner AB, länsstyrelser, kommunala näringslivsenheter, turistorganisationer, etc.

Fortlöpande kontakter odlas med centrala företagsorganisationer som Företagarna, Svenskt Näringsliv och regionala handelskamrar, liksom med banker och andra privata aktörer med nyckelroller för regional och lokal näringslivsutveckling. Exportrådgivarna fungerar därmed som den naturliga kontaktpunkten i respektive län för övriga enheter/funktioner inom Exportrådet såväl i Sverige som i utlandsorganisationen.

Under året har de regionala exportrådgivarna genomfört eller medverkat i drygt 100 inspirationsseminarier kring internationell affärsutveckling, ofta i samverkan med ovan nämnda regionala aktörer. Vid dessa tillfällen har sammanlagt runt 2 600 personer deltagit.

Verksamheten har visat sig fylla ett påtagligt behov hos små företag och tillhör en av de dokumenterat mest uppskattade tjänsterna i vårt serviceutbud. Utfallet under verksamhetsåret 2008 har visat på att nästan

35

80 procent av kundföretagen varit mycket nöjda och merparten av resterande företag varit nöjda med rådgivningsinsatserna. Ambitionen är att upprätthålla denna höga nivå under kommande år.

Från och med 2009 kommer effektmätningen avseende rådgivningsverksamheten i Sverige att fördjupas på ett liknande sätt som för Exportrådets uppskattade tjänst Affärschans (jfr avsnitt 4.2 nedan). Genom den nya metodik som avses bli tillämpad skall det bli möjligt att uppskatta rådgivningens betydelse för kundföretagens exportförsäljning och affärsvolym.

Regionala exportmentorer

På grundval av ett särskilt regeringsuppdrag år 2006 har Exportrådet utvecklat ett nätverk av s.k. regionala exportmentorer. Syftet har varit att skapa en resurs av exporterfarna småföretagare som kan ge råd och förmedla egna erfarenheter till kolleger på tröskeln till en internationalisering av sina verksamheter.

Exportmentorerna rekryterades med målsättningen att med geografisk spridning i landet finna 8-10 småföretagare som äger och driver ett framgångsrikt företag med internationell verksamhet, med ett gott anseende och ett välutvecklat kontaktnät i länet. Åtta regionala exportmentor har utsetts, representerande följande företag:

Packsize (f.d.Emsize), Enköping Gnosjö Interiör, Gnosjö Konftel, Umeå Nordichanger, Lidköping Mercatus Engineering, Vimmerby Sveaplast, Perstorp Segre, Örebro Albo System, Kungsbacka

Sedermera har representanten för Mercatus Engineering utgått ur nätverket. Exportmentorernas uppgift har alltså varit att i första hand fungera som inspiratörer för andra företag, men också som bollplank och idégivare till de regionala exportrådgivarna i Sverige och supportenheterna inom Exportrådet.

Exportmentorträffar har under 2008 genomförts i Gnosjö (januari) och i Lidköping (juni). Däremellan medverkade mentorerna vid Stora Exportdagen i maj. En affärsesa genomfördes i september med exportmentorerna till Dubai för att på plats ta del av de erfarenheter som andra svenska företag, ambassaderna, m.fl,. gjort av tillväxtmarknaderna i Mellanöstern. Exportrådets kontor i Dubai svarade för program som inkluderade träffar med svenska företag på marknaden och andra träffar för att få fördjupade kunskaper och insikter om regionens förutsättningar, möjligheter och villkor.

Verksamheten under 2008 har i huvudsak finansierats inom ramen för de medel som ur statens årsuppdrag avsatts till regional exportrådgivning. Ett påtagligt resultat av exportmentorernas verksamhet är att diskussionerna kring Exportrådets tjänsteutbud bidragit till att utveckla

36 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

den nya tjänsten Market Selection Analysis (se avsnitt 4.2), som lanserades i samband med Stora Exportdagen 2008.

Givet att det finns ett intresse från det offentliga av en fortsättning och att statens årsuppdrag för kommande år ligger på en tillräckligt hög nivå, eller att särskild finansiering kan bli tillgänglig, är Exportrådet berett att fortsätta verksamheten. Tills vidare kommer vi att vidmakthålla nätverket inom ramen för de medel som 2009 års statliga uppdrag innefattar.

Särskilda insatser för företagare med utländsk bakgrund

I november 2007 fick Exportrådet ett särskilt regeringsuppdrag att genomföra särskilda insatser avseende nätverksbildning för företagare med utländsk bakgrund. För uppdragets genomförande avsattes sammanlagt 1,1 milj. kr. Exportrådet har i en särskild rapport (december 2008) redovisat genomförda insatser/aktiviteter, en bedömning av projektets resultat och en ekonomisk redovisning.

Det finns ca 70 000 invandrarägda företag i Sverige. Vart femte nytt företag som startas, startas av en person med invandrarbakgrund. Sammanlagt sysselsätter dessa företag ca 250 000 personer. De finns representerade inom hela den svenska ekonomin, med många framgångsrika profiler och koncept. Med den utgångspunkten och i kraft av det särskilda uppdraget har Exportrådet under 2008 genomfört ett antal aktiviteter i syfte att: - ta vara på den kompetens och kunskap om marknader och behov som företagare med utländsk bakgrund besitter; - skapa bättre förutsättningar för dessa företags utveckling på hemmamarknaden; - åstadkomma ett bättre samarbete mellan näringslivsfrämjande organisationer.

Genom uppdraget har Exportrådet, i samverkan med bl.a. ALMI Företagspartner/IFS, Nutek och Swedfund, bidragit till att bilda tre nätverk med invandrarägda företag i Västra Götaland, Stockholm och Skåne. Nätverken organiserar nu sammanlagt drygt 180 små och medelstora företag - såväl sådana med relevanta kunskaper och erfarenheter från att driva verksamheter i/visavis andra länder, som företag med ringa eller ingen exporterfarenhet. Nätverken har galvaniserats genom att utveckla kommunikationsverktyg via Internet för varje nätverk.

Inom ramen för uppdraget genomförde representanter från alla de tre etablerade nätverken en studieresa till Toronto i Kanada, en multietniskt präglad storstad där väl över halva befolkningen har en bakgrund i andra länder än Kanada. Deltagande företagare gavs där tillfälle att studera program och initiativ för att aktivt hjälpa invandrarföretagare med deras affärsverksamheter och att träffa kanadensiska företagare med invandrarbakgrund.

Sammantaget bedömer Exportrådet att projektet i allt väsentligt varit framgångsrikt i förhållande till angivna syften med insatsen. De

37

etablerade nätverken bildar en bas för fortsatta kontakter med engagerade företagare med utländsk bakgrund – liksom inbördes mellan dessa – och för fortsatt samverkan med relevanta aktörer inom Sverige och internationellt. På grundval av ett förnyat uppdrag från Regeringen och handelsministerns särskilda sammandragning i slutet av 2008, går arbetet vidare för att ge nätverken en stabil fortsättning och att söka bilda ytterligare nätverk i andra delar av landet.

3.2¶UTLANDSBILDEN I SVERIGE

Med ytterligare ett års erfarenhet kan vi återigen konstatera att väsentligt fler företag har potential att växa internationellt och nå exportframgångar. Exportrådet har under 2008, i enlighet med uppdraget från staten, fortsatt sina insatser för att sprida kunskap om internationella marknader och att informera och inspirera svenska företag om affärsmöjligheter.

Ett viktigt led i att ge fler företag en trygghet i sina utlandssatsningar är utlandspersonalens återkommande besök hos företag i Sverige (jfr avsnitt 2.3 ovan). Den dialog som då uppstår ger tillfällen till inledande rådgivning och inspiration till exportsatsningar.

Exportrådet arrangerade under 2008 två regionala exportdagar för att sprida information om intressanta marknader och uppmärksamma de regionala exportrådgivarnas (RER) erbjudande till företagen och Exportrådets tjänster i övrigt. Dessa arrangemang ägde rum i Halmstad (april) och Borås (oktober). Antalet regionala exportdagar var därmed färre än 2007, men i gengäld har vi kunnat utnyttja de s.k. Gasell-träffarna i samarbete med Dagens Industri för samma syften (se vidare i avsnitt 6 Marknadskommunikation nedan).

Evenemangen fungerar som mötesplatser för regionala/lokala företag och som en kontaktyta mellan Exportrådet och företagen i respektive region. Som tidigare kunde de regionala exportrådgivarnas närvaro därmed profileras som en länk mellan näringslivet i respektive län och vår utlandsorganisation.

En annan form för kunskapsöverföring är de marknadsseminarier (motsvarande) som återkommande genomförs i Sverige, inte sällan i samarbete med ambassadörer eller andra företrädare för utrikesförvaltningen på respektive marknad. Sådana informationsträffar ger återkommande tillfällen att informera om affärsmöjligheter, kulturskillnader och hur man på respektive marknad kan ta sig förbi risker och svårigheter.

Som föregående år arrangerades under 2008 en rad sådana länderoch/eller tematiska sammankomster. Under året genomfördes totalt 112 sådana evenemang, jämfört med ca 160 under 2007. Minskningen beror på en medveten prioritering av RER-organisationens tid, där vi strävat efter att koncentrera och ekonomisera verksamheten till färre tillfällen.

38 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

3.3¶SEMINARIER OCH AVGIFTSBELAGDA WEBBTJÄNSTER

Exportrådet erbjuder seminarier för företagens personal i exporttekniska ämnen. Workshops arrangeras t.ex. kring exportdokument, frihandelsregler, leveransvillkor och utlandsbetalningar. Verksamheten finansieras helt av deltagande företag. Under verksamhetsåret har följande seminarier genomförts:

- Tre öppna seminarier i exporttekniska ämnen under hösten 2008

med totalt 32 deltagare;

- Totalt 13 företagsspecifika seminarier med sammanlagt 252

deltagare.

Verksamheten har under året inbringat sammanlagt 345 000 kr. i intäkter.

Vi erbjuder även våra kunder ett antal avgiftsbelagda webbtjänster inom området exportteknik. Dessa tjänster uppdateras kontinuerligt av våra experter.

Skeppningshandboken Information om allmänna exportregler liksom specifik

landinformation för 180 länder avseende dokumentkrav, exportrestriktioner, produktkrav, moms m.m.

Frihandelsguiden Information som företagen behöver för att kunna utnyttja de

förmåner som gäller vid export till länder, med vilka EU har frihandelsavtal.

Betalningsguiden Information om betalningssätt, kreditförsäkringar,

inkassorutiner m.m. för ett 60-tal länder. Guiden finns även i engelsk version (Payment Guide).

Sammanlagt har vi drygt 2 500 prenumerationer på dessa webbtjänster. Det bör här noteras att flera stora koncerner som prenumererar på tjänsterna, länkar dessa vidare via egna intranät-lösningar, så att all personal får tillgång. Det innebär att det egentliga antalet prenumeranter är avsevärt större. De sammanlagda intäkterna uppgick 2008 till drygt 6,2 milj. kr.

39

4¶Riktade insatser för internationellt affärsfrämjande

4.1¶RIKTADE FRÄMJANDEINSATSER PÅ UTLANDSMARKNADER

På samma sätt som under de senaste åren har utrymmet för riktade satsningar på intressanta eller snabbväxande marknader varit begränsat under 2008. Tack vare en medveten allokering till aktiviteter där medverkande företag haft vilja och förmåga att bidra finansiellt för att skapa en hävstångseffekt – och ett antal marknadsspecifika tilläggsuppdrag från staten - har aktivitetsnivån ändå kunnat hållas på en acceptabel nivå. Större sådana främjandeaktiviteter förtecknas och redovisas översiktligt i bilaga 3.

Som nämnts redan i avsnitt 2.2 har antalet näringslivsdelegationer på hög nivå, såväl utgående som inkommande, ökat starkt under 2008 – totalt sett har det handlat om så mycket som en tredubbling jämfört med 2007. Planering och genomförande av närmare 30 sådana besök har tagit en betydande del av vissa utlandskontors och berörda hemmaenheters tid i anspråk. Vi bedömer att sådana besök, strategiskt applicerade och väl genomförda, kan ha stor betydelse för svenska företags utlandsaffärer. Samtidigt är det ingen tvekan om att det stora antalet delegationsresor under 2008 har engagerat vissa kontors resurser så att deras förmåga att ge stöd till enskilda företag påverkats negativt.

Vi bedömer att Exportrådet, i rimlig utsträckning, ändå kunnat motsvara önskemålet att delta i gemensamma export- och Sverigefrämjande insatser i utlandet tillsammans med svenska utlandsmyndigheter, Invest in Sweden Agency, VisitSweden och Svenska Institutet. Några särskilt markerade aktiviteter under 2008 var följande:

- Särskilda insatser via utlandskontoren i samband med de utgående statsbesöken till Portugal och Ukraina, och inkommande statsbesök från Grekland, Luxemburg och Rumänien, liksom i samband med statsministerns (m.fl.) besök i Kina och Japan. - Särskilda satsningar i USA inom spjutspetsbranscher, i betydande grad med anknytning till främjandeverksamhet i House of Sweden, Sveriges ambassadbyggnad i Washington DC; bland dessa märks konferensen Serious Games i Washington DC där sex svenska företags produkter visades upp inom området pedagogiska dataspel. - Delegation med ett tiotal företag inom fordonsindustri till Polen och Slovakien. - Delegation med deltagande av tio företag inom gruvbranschen till Argentina och Chile.

40 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

- Seminarier i Belgrad, Skopje och Zagreb med sammanlagt 15 företag för att belysa affärsmöjligheter inom EU-finansierade investeringsprojekt.

- Regional exportkonferens med 40 företag i Dubai för att

uppmärksamma affärsmöjligheter och särskilda utmaningar i

Gulf-regionen.

- I samband med handelsministerns besök genomfördes ett Green

Business Seminar i Johannesburg, i samarbete med Sveriges

ambassad i Pretoria, i syfte att stimulera till hållbar

affärsutveckling i handeln mellan Sydafrika och Sverige.

4.2¶AFFÄRSCHANS; STRATEGISK MARKNADSANALYS

Sedan starten år 1999 har Exportrådet kunnat erbjuda små företag deltagande i AffärsChans-projekt – en specialanpassad tjänst med syfte att underlätta små företags första steg ut på en ny marknad. Inledningsvis erbjöds dessa projekt inom ramen för programmet Marknadsplats Östersjön med huvudsaklig finansiering från Östersjömiljard 2 och med fokus på länderna kring Östersjön. Från 2005 erbjuds tjänsten på alla marknader via samtliga utlandskontor.

Projekten riktar sig alltså till små företag med målet att nå konkreta affärer och att hitta lämpliga partners på en ny marknad. Projekten är standardiserade och består av en marknadsundersökning och arbete för att identifiera lämpliga partners (kunder, agenter, distributörer etc.), som utmynnar i ett besöksprogram på aktuell marknad. Projekten avslutas med en uppföljning och en handlingsplan med rekommendationer om hur affärsmöjligheterna kan utnyttjas på bästa sätt.

Närmare 2 700 projekt har genomförts sen starten för tio år sedan. Under 2008 genomfördes sammanlagt 478 projekt - det högsta antalet något år hittills (motsvarande under 2007 var 440).

Exportrådet utvärderar löpande effekterna av AffärsChans i termer av affärsvolym och vilken nytta de deltagande företagen upplever av sitt deltagande. Dessa utvärderingar har gjorts med hjälp av externa konsulter. Den senaste effektmätningen 2007 bekräftade att tjänsten väl fyller sitt syfte – att öppna dörrar och skapa affärer för små företag på nya marknader. Vi har ambitionen att utföra ytterligare en sådan effektmätning under våren 2009. Enligt gängse NKI-undersökning (jfr avsnitt 1.2 ovan) kan noteras att de företag som deltagit i AffärsChansprojekt genomgående är bland Exportrådets mest nöjda kunder.

Under 2008 har Exportrådet utvecklat och lanserat en ny tjänst - Market Selection Analysis/Strategisk Marknadsanalys (MSA) – som kompletterar den rådgivning som RER-organisationen erbjuder, och Affärschans. Genom MSA får företagen vägledning i fråga om marknadsval, för att lägga en

41

mer stabil grund för fortsatt internationell affärsutveckling än som nu kan ske inom den regionala exportrådgivningen.

För små företag handlar det om att kvantitativt jämföra och analysera maximalt 20 marknader för att komma fram till vilken eller vilka som har störst potential och samtidigt är lättast att penetrera. Inom ett MSAprojekt väljer företaget tillsammans med Exportrådet ut 10-15 variabler som på olika sätt belyser hur intressant marknadspotentialen är och vilka barriärer till marknaden som finns. Dessa variabler bearbetas och analyseras sedan för att kunna jämföra och rangordna marknaderna. Efter att ett mindre antal fokusmarknader valts ut med hjälp av MSA följer mer fokuserade satsningar på dessa marknader i form av t.ex. Affärschansprojekt.

Vi kunde under 2008 notera ett växande intresse och positivt mottagande bland företagen. MSA-tjänsten är i omfattning jämförbar med ett Affärschans-projekt. I sitt budgetunderlag för 2009 föreslog Exportrådet att MSA-tjänsten för små företag borde prissättas på en nivå som gör den till ett naturligt, verksamt och attraktivt instrument i Exportrådets portfölj av riktade insatser för sådana företag, och förordade att man skulle tillämpa samma medfinansiering från företagen (40%) som gäller för Affärschans. Detta förslag förs ånyo fram i vårt budgetunderlag för 2010.

4.3¶INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING AV BRANSCHER

Allmänt

Enligt Regeringens riktlinjer för årsuppdraget 2008 skall Exportrådet, i mån av tillgänglig finansiering, initiera och genomföra särskilda aktiviteter, för att främja exportmöjligheter inom strategiska branscher och områden. Någon dedikerad finansiering ur årsuppdraget för året har inte angetts.

Under 2008 har Exportrådet inriktat sin verksamhet med branschfokus på att vidareföra de branschuppdrag som getts avseende livsmedel (via Jordbruksdepartementet/Jordbruksverket) och miljöteknik (via Näringsdepartementet). Båda dessa uppdrag kommer att redovisas i detalj till respektive departement eller myndighet/uppdragsgivare. I det följande lämnas en översikt över aktiviteter och resultat under 2008. Enskilda, mer betydande främjandeaktiviteter som genomförts inom ramen för uppdragen ingår i redovisningen i bilaga 3.

42 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Bransch Belopp Kommentar (avrundat)

Livsmedel 10,0 MSEK (Jordbruksdepartementet)

Miljöteknik 25,0 MSEK 15 MSEK (Näringsdepartementet) utbetalades i slutet

av 2007 Kommunikationsplattform 3,0 MSEK Uppdraget gavs för Sustainable City ursprungligen 2006 (Utrikesdepartementet)

Övriga tidigare branschuppdrag slutredovisades i allt väsentligt i Exportrådets årsredovisning för 2007.

Exportrådet har under 2008 fortsatt kontakter och dialog med ett antal aktörer inom offentlig sektor för att kartlägga deras intresse att stödja insatser via Exportrådet, med syfte att främja svenska företags exportansträngningar inom vissa nyckelbranscher. Det har skett utifrån uttalade behov/önskemål från berörda branschorganisationer. Vi utgår där också från vår egen övertygelse om att kollektivt inriktade insatser för internationell marknadsföring av svenska företags teknologi, produkter och tjänster kan addera värde till företagens egna ansträngningar och till den rådgivning som Exportrådet och andra kan erbjuda till enskilda företag.

Det gäller särskilt för små företag i sektorer/branscher, där Sverige har särskilda förutsättningar att konkurrera och där det finns ett uttalat intresse hos branschföreträdare och företag att samverka. Sådana branschspecifika satsningar tror vi är särskilt motiverade när kunderna på utlandsmarknaderna är offentliga aktörer, affärerna komplexa och när branschens företrädare upplever att andra länder erbjuder sina företag bättre villkor och assistans som Sverige inte matchar. Detta arbete fortsätter in på 2009 och framåt (jfr Exportrådets budgetunderlag för 2010).

Livsmedel

Enligt Regeringens regleringsbrev till Statens Jordbruksverk (SJV) för 2008 (anslag 43:14) fick Exportrådet fortsatt uppdrag att genomföra aktiviteter för att främja svensk livsmedelsexport. För uppdraget beräknades en ram av 10 milj. kr., en ökning från 2007 med 50 %. Exportrådets arbete med detta uppdrag har nyligen avrapporterats i detalj till SJV.

Under året har ett antal marknadsanalyser genomförts på utvalda marknader för att undersöka vilken potential det finns för svenska livsmedel, primärt i Finland, Norge, Danmark och Ukraina. Sammanfattningsvis kunde konstateras att det finns ett påtagligt utrymme för expansion och ökad marknadspenetration för svenska

43

livsmedelsföretag inom Norden. Detta gäller i än högre grad för Ukraina, en marknad med inemot 50 miljoner invånare, en växande medelklass och ett nyvaknat intresse för svenska livsmedelsprodukter. Liknande marknadsundersökningar har gjorts i Estland, Lettland och Litauen inom segmentet food service som riktar sig till hotell, restauranger och cateringfirmor. Analysen visade att svenska produkter har ett gott rykte med en image som står för kvalitet och att svenska livsmedelsföretag därför skulle kunna vara ännu mer framgångsrika än de redan är.

Vidare har Exportrådets regionala exportrådgivare under året genomfört över 150 intervjuer med små livsmedelföretag runt Sverige för att kartlägga deras export, styrkor, svagheter och möjligheter, liksom vad företagen efterfrågar i termer av stöd för att komma vidare med sin internationalisering/export. Studien blir klar i början av 2009.

I 2008 års särskilda marknadssatsningar (detaljhandelsaktiviteter, Sverigeveckor, mässor, etc.) har sammanlagt totalt nära 300 företag deltagit. Aktiviteterna marknadsfördes utomlands under skilda samlingsnamn beroende på marknad: Food From Sweden, Schweden Schmeckt, Taste of Sweden och Shvedsjiy Stol.

I Tyskland, Ryssland, Nederländerna och Schweiz arrangerades under året, i samarbete med internationella livsmedelskedjor, ett antal Sverigeveckor i butik med provsmakning och försäljning av svenska livsmedelsprodukter. Dessa kampanjer har varit dokumenterat framgångsrika och har bekräftat att detta koncept hjälper svenska livsmedelsföretag att marknadsföra och sälja sina produkter internationellt, en metodik som bör kunna utvecklas och intensifieras under 2009.

Under året har vidare arrangerats Sverigemontrar under varumärket Food from Sweden på fyra större livsmedelsmässor i Europa, för att marknadsföra svenska livsmedelsprodukter: Sötsaksmässan ISM i Köln, BioFach i Nürnberg (ekologiska produkter), PLMA i Amsterdam (private label) och den internationella livsmedelsmässan SIAL i Paris. Ett pilotprojekt har startats i Polen tillsammans med en lokal grossist, med syfte att hos mindre lokala distributörer och enskilda butiker i två regioner i Polen få ut svenska livsmedel till en polsk publik. Andra marknadsföringsinsatser har varit Livsmedelsföretagens dag med tema Ukraina. I samband därmed utsågs och belönades Kopparbergs Bryggeri som Årets Livsmedelsexportör 2008.

Exportrådets arbete med livsmedelssatsningar leds av en styrgrupp, med utgångspunkt från genomförda analyser och en marknadsstrategi. Styrgruppen består av sex företagsrepresentanter från livsmedelsbranschen som var och en representerar sitt branschsegment, representanter från medlemsorganisationen Livsmedelföretagen, LRF, Jordbruksdepartementet, SJV och Exportrådet. Projekt/aktiviteter förankras i styrgruppen och genomförs i huvudsak av något av

44 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Exportrådets utlandskontor, centrala funktioner inom Exportrådet och/eller andra aktörer.

Under 2008 har den svenska livsmedelsexporten ökat med över 15 procent jämfört med året före, en utveckling som branschens företrädare upplever som mycket positiv. Marknadssatsningar och andra aktiviteter följs systematiskt upp för att dels mäta företagens uppfattning om genomförda aktiviteter, dels få fram konkreta försäljningsresultat. Generellt sett har företagen varit uttalat nöjda med de satsningar som gjorts. Mätningarna visar också att företagen är mer nöjda ju fler organiserade aktiviteter de deltar i. Genomförda försäljningskampanjer har genomgående lett till ökad försäljning, under själva kampanjen men också i tiden efter genomförandet. Uppföljning som gjorts sex månader efter respektive aktivitet visar att flertalet av de svenska leverantörerna fått in fler produkter på aktuella butikskedjor.

Miljöteknik

Regeringen (Näringsdepartementet) beslutade den 25 oktober 2007 att ge Exportrådet ett uppdrag över tre år avseende insatser för främjande av svensk miljöteknikexport. Satsningen avser en total omfattning av 30 milj. kr. under perioden 2007-09, i syfte att utveckla stöd för internationalisering och nya exportaffärer för svenska miljöteknikföretag. Fokus förutsätts ligga på små och medelstora företag. Projekt inom satsningen ska även ha potential att bidra till ökad tillväxt och fler jobb i landet.

Genom regeringsbeslut den 18 december 2008 (Näringsdepartementet) fick Exportrådet ytterligare ett uppdrag inom området miljöteknik, med inriktning på att stödja små svenska företags val av lämpliga internationella avsättningsmarknader och riktat stöd vid etablering och start av verksamhet på utvalda marknader. Arbetet som ska ske inom en ram av 14,5 milj. kr. har nyligen inletts och kommer senare att avrapporteras i särskild ordning.

Den svenska miljöteknikbranschen är förhållandevis ung och många svenska företag med nya miljövänliga tekniklösningar är relativt små med begränsad erfarenhet av exportaffärer. Samtidigt är affärerna inom miljöteknikområdet ofta komplexa. Kunderna köper sällan enstaka produkter, utan efterfrågar ofta system- och helhetslösningar. Kunderna på utlandsmarknaderna är vanligtvis också offentliga institutioner. Affärer inom miljöteknikområdet tar ofta formen av offentliga upphandlingar, där det krävs särskilt kunnande, uthållighet och långsiktig närvaro på marknaden, krav som små och oerfarna miljöteknikföretag har svårt att möta.

Exportrådets insatser har hittills inriktats på: - Analyser av marknader med stor exportpotential för svenska miljöteknikföretag;

45

- Vägledning till individuella och grupper av företag på prioriterade marknader; - Internationell marknadsföring med hjälp av plattformen SymbioCity (se vidare nedan). Inom uppdraget ska vi också göra en benchmarking av exportfrämjande inom miljöteknik gentemot relevanta länder. Denna aktivitet genomförs under 2009.

Exportrådets arbete med miljötekniksatsningar leds av en styrgrupp. Styrgruppen består av elva företagsrepresentanter, som var och en representerar sitt branschsegment, och representanter för Näringsdepartementet och Exportrådet. Samtliga projekt förankras i styrgruppen och genomförs av något av Exportrådets utlandskontor, centrala funktioner inom Exportrådet och/eller andra aktörer. På samtliga marknader och evenemang samarbetar Exportrådet nära med respektive utlandsmyndighet.

Genomgående sker ett nära samarbete med Sveriges Miljöteknikråd (Swentec). Exportrådet samverkar på området också med en rad andra statliga aktörer, främst Energimyndigheten, Sida, NUTEK och Vinnova, liksom med de regionala nätverken Sustainable Business Hub Skåne, EcoEx/ Business Region Göteborg och Stockholms Miljöteknikcenter (SMTC). Vi har också fortlöpande kontakt med berörda branschorganisationer, t.ex. Svebio, Avfall Sverige, Svensk Fjärrvärme, Varim, Svenskt Vatten och SweHeat.

Analyser och marknadsprioriteringar har genomförts på ett antal marknader och segment, bl.a. i samarbete med Swentec inom både vatten-och avloppsrening och avfallshantering. Dessa har kompletterat tidigare genomförda analyser/marknadsprioriteringar inom bl.a. bioenergi.

Under 2008 har en rad marknadsaktiviteter genomförts delegationsresor, mässor, konferenser och andra events. Exempel på prioriterade marknader där långsiktiga satsningar genomförts är Frankrike, Indien, Italien, Kanada, Kina, Rumänien, Polen, Spanien, Storbritannien och USA. Större aktiviteter inom ramen för miljöteknikprojektet finns förtecknade i bilaga 3.

Sammantaget har över 150 företag deltagit i olika evenemang utomlands och ännu fler – ca 200 – har medverkat i olika exportevenemang i Sverige. Några exempel på aktiviteter under 2008 är: - Ett betydande antal utgående delegationsresor med miljöteknik som ett framträdande tema, t.ex. miljöministerns besök i Indien i början av året och statsministerns besök i Kina och Japan senare under våren. - Pilotprojekt i Indien för lokalt säljstöd till svenska miljöteknikföretag. - En liknande ansats i Warszawa, där Exportrådet och Sustainable Business Hub Skåne erbjuder 3-5 företag aktivt säljstöd på den polska marknaden. - Sverige-paviljonger på fyra större mässor under varumärket SymbioCity. - Roadshow i augusti-september 2008, där Exportrådets marknadsprioriteringar inom VA- och avfallshantering presenterades i

46 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Stockholm, Göteborg och Malmö. - Seminarier om hur man lyckas med affärer i Kina (9-10 oktober i Stockholm respektive Malmö), med medverkan av Mats Denninger, Regeringens särskilde samordnare för miljöteknikexport till Kina, och personal från Exportrådets organisation i Kina. - Betydande satsningar på mässorna Poleko (Polen) och Pollutec (Frankrike). - Medverkan i mottagande av inkommande delegationer från ett antal länder, bl.a. Rumänien och Grekland.

Exportrådet fick i december 2006 i uppdrag av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) att utveckla en ny plattform för marknadsföring av svensk miljöteknik med utgångspunkt från den satsning som under ett antal år gjorts under parollen ”Sustainable City”, som fungerat väl för att väcka intresse i omvärlden men som inte längre kunde knytas distinkt till Sverige och svenska företag. En fullständig rapport om genomförandet av detta uppdrag kommer att lämnas till Utrikesdepartementet i särskild ordning. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av genomfört arbete.

Efter analys och insatser i övrigt via särskilt anlitad konsult, drogs slutsatsen att Sverige behövde ett unikt varumärke för att synliggöra och tydliggöra vad svenska miljöteknikföretag har att erbjuda på en växande världsmarknad. Beslut togs att lansera SymbioCity - Sustainability by Sweden som samlande paraplybegrepp för internationell marknadsföring av svensk miljöteknikexport. Namnet anspelar alltså på ”symbios” som en relation mellan två organismer som ger ömsesidiga fördelar. Budskapet är att resurseffektivisering ger mervärde. Utvecklat material omfattar en PowerPoint-presentation med talmanus i fyra (snart fem) språkversioner, en broschyr, en kortfilm, utställningsmaterial och en webbplats www.symbiocity.org. Exportrådet har ansökt om att skydda varumärket i ett 60-tal länder.

Efter handelsministerns lansering av SymbioCity-konceptet för svensk press och ett 70-tal utländska ambassadörer (Hammarby Sjöstad, mars 2008) har en rad aktiviteter genomförts, inte minst i form av en rad utgående delegationsresor (Indien, Japan, Kina, USA, m.fl.). Artiklar i utländsk dagspress och facktidskrifter, TV-intervjuer, m.m. har gjort att begreppet snabbt blivit väl etablerat i de länder som inledningsvis varit i fokus. SymbioCity förekommer nu även på Youtube, Wikipedia och Second Life.

En första utvärdering har genomförts via intervjuer och diskussioner i en allsidigt sammansatt fokusgrupp bestående av användare/intressenter bland företag, departement/myndigheter och organisationer. Slutsatserna av utvärderingen slår fast: - att SymbioCity fungerar väl som ett robust, pedagogiskt och tydligt varumärke för marknadsföring av svensk erfarenhet och tradition inom hållbar stadsutveckling; - och att konceptet bidragit till att bättre konkretisera vad Sverige har att

47

erbjuda av teknologi, produkter och tjänster inom miljöteknik, med tonvikt på helhetstänkande.

Men utvärderingen visar också att konceptet behöver vårdas och utvecklas för att svara mot behov och förväntningar hos företag och andra aktörer. Därför har Exportrådet lämnat förslag till Regeringen (Utrikesdepartementet) om åtgärder som behöver vidtas för att skydda, förvalta och utveckla varumärket SymbioCity. Genom beslut i december 2008 av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) har Exportrådet - i avvaktan på slutlig beredning och samlat ställningstagande inom Regeringskansliet - fått ett första uppdrag att vidareutveckla och säkra en målinriktad användning av SymbioCity-konceptet som varumärke. Insatserna inom detta uppdrag kommer att avrapporteras i slutet av år 2009.

4.4¶ÖVRIGA BRANSCHAKTIVITETER

Samverkansgrupper

Även under 2008 fullföljde Exportrådet sina kontakter med ett antal bransch- och företagssammanslutningar, de s.k. samverkansgrupperna. Kontaktytan mellan Exportrådets organisation och dessa gruppers verksamhet säkras genom att en medarbetare inom Exportrådet utgör kontaktperson för de aktiviteter som initieras av gruppen. En basfunktion erbjuds från Exportrådets sida där vi till självkostnadspris sköter de administrativa göromål som respektive sammanslutning har intresse av. Vid slutet av 2008 har Exportrådet serviceavtal eller annan samarbetsrelation med följande sammanslutningar/samverkansgrupper:

Företagsföreningar med kansli hos Exportrådet

PPT, Swedish Pulp and Paper Technology Group www.pptgroup.se SAG, Swedish Aviation Group www.swedishaviationgroup.com SMTG, Swedish Mining and Tunneling Group www.smtg.se SWERIG, Swedish Rail Industry Group www.swerig.se SWEUNB, Swedish Association for UN Business www.sweunb.se

Med ytterligare några sammanslutningar har Exportrådet mer eller mindre återkommande/institutionaliserade kontakter, utan att det finns något särskilt serviceavtal:

Grupper som inte har kansli hos Exportrådet

FORTEC, Swedish Forestry Technology Group www.fortec.se Swecare www.swecare.se Swedish Consultants www.swedishconsultants.se SweHeat (Swedish Council for District Heating) www.sweheat.com

48 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Under 2008 har samverkan med Swecare inom området hälso- och sjukvård/medicinteknik intensifierats tack vare ett särskilt regeringsuppdrag (Utrikesdepartementet).

Försvarsmaterielsamarbete med USA

Verksamheten med att stödja bilateralt samarbete och utbyte mellan USA och Sverige inom försvarsmaterielområdet fortsatte under 2008 på i allt väsentligt samma sätt som tidigare. Verksamheten bottnar i den principöverenskommelse (Memorandum of Understanding – MoU) som träffades mellan länderna i slutet av 1980-talet. Verksamheten omfattar samverkan med en grupp svenska företag som bildat ett nätverk för särskild samverkan kring exportfrämjande med inriktning på USAmarknaden. Gruppen utgörs av ett dussintal av de traditionella försvarsföretagen samt ett antal försvars- och säkerhetsrelaterade företag.

Verksamheten bedrivs inom Sveriges ambassad i Washington DC genom en särskild funktion bestående av en chef, en konsult och en sekreterare på halvtid. Enhetschefen, som ingår i ambassadens ledningsgrupp, är också sidoackrediterad till ambassaden i Mexico City. Exportrådet har liksom tidigare gett verksamheten visst administrativt stöd med finansiering från statens uppdrag. Verksamhetens innehåll och resultat redovisas i särskild ordning till företagsgruppen och berörda huvudmän/intressenter inom Regeringskansliet.

4.5¶INTERNATIONELLT UPPHANDLADE / FINANSIERADE AFFÄRER

Allmänt om uppdraget

Möjligheterna för svenska företag inom internationellt upphandlade affärer är betydande, men de har fortfarande en låg andel i förhållande till likvärdiga länder, med tanke på Sveriges relativt stora ägar- och budgetandelar i de internationella finansieringsinstitutionerna.

Mot den bakgrunden skall Exportrådet inom sitt årsuppdrag för 2008 fortsätta att främja svenskt deltagande i projekt och upphandlingar finansierade av internationella institutioner (FN, EU, Världsbanken, regionala utvecklingsbanker etc.). Detta ska ske i nära samarbete med berörda enheter på UD och de projektexportfrämjare som bevakar de internationella organisationerna. Exportrådet ska även verka för att tillvarata exportmöjligheter inom det svenska utvecklingssamarbetet och medverka i Regeringens och Sidas arbete med att förverkliga handlingsplanen för hur svenskt utvecklingssamarbete och svenskt näringsliv ömsesidigt kan stödja varandra.

För 2008 avsattes 4 milj.kr för särskilda insatser inom detta område. En mindre del av detta belopp avser aktiviteter som löper vidare under 2009. Därutöver har Exportrådet under året avslutat ett tilläggsuppdrag från

49

slutet av 2007, med uppgift att intensifiera och kraftsamla verksamheten i angivna delar. Resultatet av detta arbete har redovisats i särskild ordning. Vidare fick Exportrådet under 2008 ett särskilt uppdrag för att förstärka informationsservicen till företagen ifråga om aktuella investeringsprojekt (tidig projektspaning). Detta arbete fortskrider under innevarande år och kommer att rapporteras i sin helhet i samband med verksamhetsberättelsen 2009.

Inom ramen för uppdraget har Exportrådet tillhandahållit följande tjänster:

- övergripande information genom nätbaserade tjänster,

- delegationsresor och informationsseminarier,

- samverkan mellan företag och gemensam marknadsföring (fokus på FN),

- proaktiv information och rådgivning om EU:s biståndsprogram och strukturstöd,

- löpande upphandlingsbevakning och tidig projektinformation/projektspaning,

- anbudskostnadsstöd.

Tyngdpunkten har legat på att, så långt resurserna tillåtit, förstärka och utveckla befintliga tjänster. Samtidigt inleddes arbetet med några nya initiativ – bl.a. infördes ett kapitel om internationella finansiärer i Exportrådets nätbaserade finansieringsguide. Vidare påbörjades bevakning av affärsmöjligheter relaterade till Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB) genom Exportrådet i Manila, som en följd av att Sveriges ambassad i Filippinerna stängdes våren 2008 (en närmare beskrivning följer nedan).

Exportrådet har även verkat för att öka kunskapen om upphandlingsprocesser och aktuella projekt på utlandskontoren. Bland annat har en kartläggning av större planerade offentliga projekt och därtill kopplade upphandlingsprocesser genomförts i fem länder. Kartläggningen ska användas både för att informera svenska företag om aktuella affärsmöjligheter och för att marknadsföra svensk kompetens mot lokala beslutsfattare och projektägare.

Arbetet med att verka för synergier mellan bistånd och näringsliv har haft hög prioritet under året. Exportrådet har bland annat deltagit i forum för samverkan såsom den s.k. UNIS-gruppen (Utvecklingssamarbete och Näringsliv i Samverkan) och anordnat regionala möten mellan UD, Sida och Exportrådet för att samordna lokala främjarinsatser. För en fylligare redogörelse för Exportrådets samverkan med Sida hänvisas till avsnitt 2.4 ovan.

Nätbaserade tjänster

För att effektivt nå ut med information till en större grupp företag har Exportrådet under året tillhandahållit ett antal nätbaserade tjänster. Under 2008 har Exportrådets Finansieringsguiden (www.finansieringsguide.swedishtrade.se) som nämnts kompletterats med ett kapitel om internationella finansiärer och instrument för finansiering till den privata sektorn. Den uppdaterade guiden kommer att publiceras under våren 2009. I den nätbaserade tjänsten Upphandlingsnytt

50 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

(www.upphandlingsnytt.swedishtrade.se) publiceras dagligen drygt 30 aktuella internationella upphandlingar. Antalet registrerade besök för året uppskattas till ca 120 000, en ökning från 2007 med knappt 10 %.

Under året har tjänsten fått en ny och mer funktionell utformning samt kompletterats med en tjänst för tidig projektinformation – Projektspaning. En grundläggande förutsättning för att svenska företag ska kunna hävda sig bland företag från andra länder är tillgång till lättåtkomlig och tidig information om planerade projekt. Svenska utlandsorganisationer besitter värdefull information och kontakter på området, men det har tidigare inte funnits någon etablerad struktur för hur informationen ska distribueras till näringslivet.

På grundval av ett pilotprojekt under 2007, har en arbetsmodell testats i sju länder (fyra i Afrika och tre i Central- och Östeuropa). Initiativet bygger på samverkan mellan UD, Sida och Exportrådet. Vid slutet av 2008 hade 260 företag registrerat sig för tjänsten och över 300 notiser om kommande projekt fanns registrerade i databasen. En större marknadsföringskampanj planeras under våren 2009. Ambitionen är att ett 15-tal länder ska ingå i tjänsten vid utgången av 2009.

Nättjänsten Upphandlingsguiden (www.upphandlingsguide.swedishtrade.se) avseende EU:s stöd och bistånd reviderades grundligt under 2007 i samband med EU:s nya programperiod (2007-2013) och har under året endast genomgått mindre justeringar. Antalet besökare var drygt 105 000 totalt under 2008, jämfört med drygt 112 000 för 2007.

Företagsnätverk

Det år 2006 etablerade nätverket Swedish Association for UN Business (SWEUNB), som består av företag med intresse för och inriktning på affärer och partnerskap med FN, har under 2008 fortsatt och konsoliderat sitt arbete. Exportrådet fortsatte sitt arbete med att administrera och projektleda insatser för nätverket. Arbetet leds av SWEUNB:s styrgrupp och aktiviteter genomförs av Exportrådets utlandskontor i samarbete med berörda ambassader på företagsgruppens uppdrag. Under hösten utvecklades en långsiktig plan till grund för det framtida arbetet. Vid utgången av 2008 hade nätverket 40 medlemsföretag. Insatser för att intressera nya medlemsföretag genomförs kontinuerligt.

De större insatserna/aktiviteterna under 2008 var följande:

- Affärsseminarium i Köpenhamn med fokus på UNICEF och

UNOPS - Möten med FN-representanter och internationella organisationer

för Östafrika med säte i Nairobi - Utveckling av en ny hemsida och annat informationsmaterial - Regelbunden distribution av nyhetsbrevet SWEUNB Aktuellt - Frukostmöten för att informera om affärsmöjligheter med FN - Individuella s.k. screening-möten med syfte att säkra enskilda

företags potential för FN-relaterade affärer.

51

Exportrådet har under 2008 fortsatt sina kontakter med andra företagssammanslutningar med särskilda intressen för internationella projekt och affärer där behovet av offentligt stöd är särskilt stort, främst Swedish Consultants och SWERIG (jfr avsnitt 4.4 ovan). Företrädare för Exportrådet under året varit adjungerade till dessa organisationers styrelser. Andra viktiga samverkansgrupper som Exportrådet haft frekvent kontakt med i hithörande frågor är Svensk Projektexport/SPE och Swecare.

Regionala utvecklingsbanker

Arbetet med att främja kontakter med de regionala utvecklingsbankerna sker i nära samverkan med UD och berörda utlandsmyndigheter. I och med att Sveriges ambassad i Manila stängdes under våren 2008 har Exportrådets fokus i första hand legat på Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB). Exportrådet anställde under hösten en lokal konsult, med placering på svenska konsulatet i Manila, med uppgift att främja affärer mellan svenska företag och projekt finansierade av banken.

I januari anordnade Exportrådet och ambassaden ett gemensamt heldagsseminarium om affärsmöjligheter inom ramen för ADBfinansierade projekt. Fokus var affärsmöjligheter inom energi i Mekongregionen samt hållbar stadsutveckling, inklusive Sidas kreditram för samfinansiering. Nära 30 representanter för intresserade företag deltog. Exportrådet medverkade också i en företagsdelegation till banken som ambassaden anordnade i mars.

Förberedelser för kommande satsningar avseende ADB påbörjades under hösten 2008. En långsiktig plan för arbetet togs fram och i december genomfördes ett officiellt besök vid banken i syfte att introducera och förankra kommande satsningar. Arbetet sker i samverkan mellan Exportrådets lokala konsult, Exportrådets handelssekreterare för ASEAN-regionen och projektledaren på enheten för Public Affairs i Stockholm.

En särskild tjänstemannagrupp för Afrikanska Utvecklingsbanken (AfDB), bestående av representanter för UD, Sida, Näringsdepartementet och Exportrådet, har under hösten planerat en nysatsning av främjandet av svenska företags verksamhet visavis banken. I början av verksamhetsåret 2009 kommer Exportrådet tillsammans med UD och Sida att besöka AfDB för att förbereda en företagsdelegation och diskutera andra möjliga främjarinsatser. Under december påbörjade Exportrådet arbetet med att kartlägga företagens intressen för en delegation och liknande insatser, samt att ta fram ett riktat informationsmaterial.

Rådgivning och bevakning avseende EU:s bistånd och strukturfonder

Genom kontoret i Bryssel arbetar Exportrådet, tillsammans med projektexportfrämjarna vid Sveriges EU-representation, med rådgivning till svenska företag kring EU:s biståndsprogram och strukturstöd. Aktiviteterna under 2008 omfattade bland annat ett stort antal möten och

52 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

informationsseminarier i Sverige och två sektorsinriktade seminarier i Bryssel. Vidare lämnades svar på ett 80-tal inkommande företagsförfrågningar. Regelbundna nyhetsbrev distribuerade till runt 800 prenumeranter. Verksamheten omfattade också kontaktförmedling och distribution av tidig projektinformation (jfr om Projektspaning ovan). Under året genomförde UD en organisationsförändring mellan EUrepresentationen och ambassaden vilket innebar en minskning av dedikerade resurser, med åtföljande ökade krav på Exportrådets engagemang och resursinsats.

Anbudskostnadsstöd

Exportrådet inrättade för ca tio år sedan ett riktat anbudskostnadsstöd för konsulter. Stöd i form av begränsad förlustgaranti har lämnats till svenska konsultföretag för att stimulera deras deltagande i anbudstävlingar inom EU:s biståndsprogram, FN, Världsbanken, regionala utvecklingsbanker, etc. Under första halvan av 2008 erbjöds sådant stöd med ett maximalt bidrag motsvarande 35 procent av anbudskostnaden, dock högst 60 000 kr. Konsultföretag som vunnit en anbudstävling har inte erhållit något stöd.

Efter en utvärdering och omprövning mot bakgrund av det aktuella resursläget beslutades att från halvårsskiftet fasa ut tjänsten, som nu helt upphört. Under 2008 utfärdares sammanlagt sex garantier om sammanlagt knappt 350 000 kr., en påtagligt mindre volym än under 2007. Under året har tre företag som fått garanti vunnit sina kontrakt. För förlorade anbud har totalt knappt 240 000 kr. utbetalats.

53

5¶Företagsspecifik affärsutveckling

Utöver de tjänster som helt eller delvis finansieras inom ramen för statens uppdrag, erbjuder Exportrådet företags- och situationsanpassad rådgivning till enskilda företag till stöd för deras internationella affärsutveckling. Verksamheten tar sikte på varje steg i ett företags internationaliseringsprocess, från att förstå förutsättningarna på den aktuella marknaden, ta det första steget ut, komma på plats med sin etablering, till att växa på marknaden.

När ett företag är moget för inträde på en ny marknad hjälper personalen på utlandskontoren till med t.ex. marknadskartläggning, partnersökning, bolagsbildning, rekrytering, säljstöd och marknadsföring av produkter och tjänster, m.m. För företag som inte anser sig mogna att inrätta egen närvaro erbjuder Exportrådet Business Support Office, ett inkubatorskoncept med allt från kontorsplatser och administrativa tjänster till att Exportrådets konsulter representerar företagen på marknaden, tillfälligt eller fortlöpande.

Alla tjänster inom området Företagsfinansierad affärsutveckling erbjuds till marknadspriser. Uppdragens omfattning och upplägg i övrigt bestäms tillsammans med kunden efter företagets behov och utvecklingsskede. Hit hör också uppdrag från ett antal andra uppdragsgivare inom näringslivet (företagssammanslutningar m.fl.). Därutöver har Exportrådet även bedrivit kurs- och publikationsverksamhet inom det exporttekniska området (se avsnitt 3.3).

Konsultverksamheten är helt företagsfinansierad. Den omsatte 2008 ca 309 milj. kr. jämfört med nära 272 milj. kr. under år 2007. Det motsvarar en ökning med ungefär 13 procent. Det totala antalet konsultuppdrag som utförts under 2008 gick upp – från drygt 2 500 till lite över 2 700, en ökning med ungefär 8 procent. Denna ökning ligger huvudsakligen på andra kunder än enskilda företag, vilka inte återspeglas i tabellen nedan som endast återger uppdrag från enskilda kundföretag. Kund- och uppdragsstocken rymmer, som tidigare år, alla storlekar och typer av företag:

Antal uppdrag 2008 2007 2006

Företag i Sverige

Närmare uppgifter om verksamhetens omfattning återfinns i Exportrådets årsredovisning för räkenskapsåret 2008.

54 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

6¶Marknadskommunikation

Arbetet med att göra Exportrådet och dess verksamhet mer känt hos företag och andra intressenter fördes under 2008 vidare. Grundvalen är vår vision att bli det självklara valet för varje svenskt företag som söker expertstöd för sin internationalisering. En särskild mätning genomfördes under våren 2008 som visade att spontan kännedom om Exportrådet nu ligger på 45 procent. När mätningarna – och vårt målmedvetna arbete för att öka kännedomen - startade år 2005 var motsvarande värde 25 procent. På frågan Om du skulle ha behov av hjälp eller ha frågor om internationella affärer, skulle du då kunna tänka dig att kontakta Exportrådet? svarar 93 procent ja.

Vi har under året fortsatt med ett målmedvetet kommunikationsarbete på flera plan. Satsningen har omfattat annonsering i riks- och lokalmedia, PR-aktiviteter över hela landet, en rad events samt en utökad satsning på Internet för att nå ut. Under hösten genomförde Exportrådet en annonskampanj i Dagens Industri med annonser som riktade sig till nytillträdda VD-ar och de utmaningar de står inför. Syftet med kampanjerna och kommunikationen var att på ett tydligare sätt beskriva vad Exportrådet praktiskt kan hjälpa företagen med.

Under 2008 fortsatte samarbetet med Dagens Industris s.k. Gasellprojekt. Gasellprojektet syftar till att uppmärksamma svenska företag som flera år i rad uppvisar en lönsam tillväxt. Exportrådet ser detta som en mycket lämplig arena att nå ut och öka kännedomen om Exportrådets verksamhet och vårt budskap. Under 2008 har Exportrådet deltagit med talare under vårens fyra Gasellträffar. Genom Gasellsamarbetet och andra insatser har vi strävat efter ett proaktivt samarbete med media, vilket resulterat i ca 1 000 artiklar i tryckta medier och över 1 500 inslag i eter- och nätmedier. Detta innebär en ökning på cirka tio procent sedan förra året. Riktad mediebearbetning har även gjorts till medier i utlandet i samband med våra främjandeaktiviteter.

I maj 2008 arrangerade Exportrådet åter Stora Exportdagen, som räknade in 900 deltagare från hela landet. På förmiddagen hölls närmare 30 marknadsspecifika seminarier där företrädare för Exportrådets organisation på samtliga utlandsmarknader fanns tillgängliga för samtal och rådgivning. Därefter hölls det nu sedvanliga plenararrangemanget där Stora Exportpriset för tredje gången delades ut av HM Konungen. Bland sex nominerade företag valdes mjukvaru- och logistikföretaget HMS Industrial Networks till årets exportföretag.

Som nämnts ovan (avsnitt 3.3) genomfördes under 2008 två regionala exportdagar för att illustrera internationella marknads- och affärsmöjligheter samt uppmärksamma de regionala exportrådgivarnas erbjudande. Exportdagarna ägde i år rum i Halmstad och Borås. Exportrådets VD deltog och två utlandsmarknader presenterades vid varje tillfälle.

55

Webbplatsen swedishtrade.se samlar Exportrådets Internet-baserade tjänster. Hemsidan har under året löpande utvecklats och förbättrats som navet i Exportrådets kommunikation. Ett hundratal medarbetare publicerar idag information i sitt dagliga arbete via Exportrådets webbplatser. Exportrelaterade nyheter publiceras fortlöpande på webbplatsens löpsedel, www.swedishtrade.se/dagensexportnyheter. Under 2008 har arbete påbörjats med att byta publiceringsverktyg för hela webben och även göra om innehållsstrukturen. En nylansering kommer att äga rum under våren 2009.

Under 2008 har intensivt arbetet pågått med att se över Exportrådets varumärke och att utveckla vårt budskap och tydliggöra våra målgrupper. Arbetet kommer att fortsätta under 2009 och integreras i Exportrådets affärsverksamhet.

56 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

7¶Övrig verksamhet

Exportrådet som remissinstans

Exportrådet har under 2008 beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett antal offentliga utredningar och i sex fall utnyttjat denna möjlighet:

Utrikesdepartementet: Betänkandet (SOU 2008:23) Konsulär katastrofinsats

Statsrådsberedningen Departementspromemoria (DS 2007:48) avseende Lissabon-

fördraget

Socialdepartementet EU-kommissionens direktivförslag om patienters rättigheter till

gränsöverskridande vård Kulturdepartementet: Betänkandet (SOU 2008:26) Värna språken – förslag till språklag

Stockholms läns Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

landsting

Sveriges Geologiska Internationellt utvecklingssamarbete inom mineralsektorn Undersökning

Corporate Social Responsibility (CSR); miljö-/klimatpolicy

Med utgångspunkt från de riktlinjer för Exportrådet avseende affärsetik etc., som Exportrådets styrelse beslutade år 2006 hölls en särskild CSRsession i samband med Exportrådets chefskonferens i juni 2008. Insatsen omfattade en genomgång av de internationellt vedertagna riktlinjer och överenskommelser som Sverige som nation anslutit sig till, primärt FN:s Global Compact och OECD:s Guidelines for multinational companies. En extern presentatör/företagare med särskilt profilerade ambitioner inom CSR-området delade med sig av visioner och erfarenheter i termer av praktisk handling. Vidare uppmärksammades värdet av den portal mot korruption (www.business-anti-corruption.com) som Exportrådet - tillsammans med EKN, SEK, Swedfund och Sida anslutit sig till som ett instrument i utlandskontorens rådgivning till företag.

Under 2008 har flera utlandskontor fortsatt att utveckla sin rådgivning inom CSR-området. Det har skett på grundval av erfarenheter från de verktyg för professionell rådgivning i CSR-relaterade frågor till företag som bl.a. kontoret i Beijing utvecklat med avseende på Kina-marknaden, liksom genomförda aktiviteter inom området ”good corporate governance”.

Under 2008 inleddes ett internt arbete med att utveckla en miljö- /klimatpolicy för Exportrådet. Arbetet har bidragit till att utveckla vår egen kunskap och förståelse i klimat- och miljöfrågor och lagt en grund för att lägga fast interna värderingar och mål. Den interna dimensionen av detta arbete inriktas på att genom hela verksamheten sträva efter minskad miljöpåverkan, inte minst genom minskat och smartare resande i tjänsten. Härigenom bör vi också kunna minska våra kostnader och stärka Exportrådets varumärke.

57

Parallellt kommer vi att söka utveckla vår rådgivning till företag, för att göra miljömässighet och hållbarhet till en tydligare dimension i vår rådgivning för kundernas affärsutveckling. Policy och handlingsplan skall läggas fast under våren 2009. Arbetet kommer också att omfatta förberedelser för att fr.o.m. 2009 kunna rapportera vår verksamhet enligt de riktlinjer och standards som följer av Global Reporting Initiative (GRI).

Risk Management

De senaste årens arbete på att lägga fast ambition, former och organisation för Exportrådets förmåga att identifiera och minimera risker för personal, egendom och information, och att hantera effekter av oönskade händelser (krisberedskap och krishantering) knöts samman under 2008.

Baserat på en analys under 2007 av risker och sårbarhet och en rad andra förberedelser, lanserades i början av året ett samlat paket av riktlinjer, verktyg och praktiska råd för säkerhetsarbetet på Exportrådets intranät. Paketet omfattar bl.a. ett system för dygnet runt-beredskap i nära samarbete med Utrikesdepartementets säkerhetsansvariga och UD:s Vakthavande.

Ytterligare säkerhetsutbildning genomfördes under året för personal som stationeras på platser med särskilda risker. Ett mindre antal incidenter av säkerhetshot mot Exportrådspersonal kunde registreras under året, men utan allvarligare konsekvenser.

Den särskilda översyn av våra system och vårt kunnande i att hantera information och risker inom IT och andra delar av verksamheten som initierade redan 2007 vidarefördes under 2008.

Språkfonder

Exportrådet förvaltar, på uppdrag av Utrikesdepartementet, Stiftelsen Svensk-franska Språkfonden, bildad genom regeringsbeslut 1979. Förvaltningen sker under överinseende av en särskild nämnd vars ledamöter utses av Regeringen, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Frankrikes ambassad i Stockholm och Exportrådet. Staten och näringslivet har gemensamt bidragit till stiftelsens kapital. I syfte att främja handeln mellan Sverige och Frankrike delar fonden ut stipendier till nyckelpersoner inom svensk-franska import- och exportföretag. Stipendierna ger tillträde till kurser i affärsfranska, säljträning, affärskultur och politisk, social och ekonomisk struktur i den franska affärsvärlden. Sedan starten har närmare 800 personer på ledande befattningar i över 500 företag deltagit i kurserna.

På liknande sätt är Exportrådet engagerat inom Stiftelsen Svensk-tyska Språkfonden, bildad 1987, bl.a. på uppdrag av svenska Regeringen för att möta behovet av tyskkunskaper inom svenskt näringsliv. Stipendier delas ut till anställda inom industrin och handeln för att främja de samhällsekonomiskt så betydande affärsrelationerna mellan Sverige och Tyskland. Språkfondens verksamhet leds av en styrelse som är utsedd av

58 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

svenska staten, Tysklands ambassad i Stockholm, Tysk-Svenska Handelskammaren och Exportrådet i samråd med Svenskt Näringsliv och Svensk Handel. Språkfondens administration sköts av Tysk-Svenska Handelskammaren. Årligen delar fonden ut ca 100 stipendier. Kurserna arrangeras i Tyskland, med syfte att på kort tid väsentligen förbättra deltagarnas kommunikationsförmåga och ge större självförtroende i språkanvändningen. Intensivkurser i konversation och grammatik blandas med föredrag och diskussion. Stor vikt läggs vid tysk affärskultur och förhandlingsteknik.

59

8 Personal

Antalet anställda inom Exportrådet var den 31 december 2008 (2007 års siffror inom parentes):

Totalt Kvinnor Män

Totalt 527 (521) 282 (279) 245 (242) Varav Sverige 118 (106) 67 ( 63) 51 ( 43) Varav i utlandet 409 (415) 209 (216) 200 (199)

Totala antalet anställda ökade under 2008 med sex personer (+1,2 %). Antalet anställda i utlandet har minskat med sex (-1,4 %), medan personalstyrkan i Sverige ökade med tolv personer (+11,3 %). Medelåldern var vid slutet av 2008 32,9 (33,5) år för utlandsorganisationen och 44,0 (45,4) år i Sverige.

Vid årsskiftet 2008-09 var 19 av totalt 74, eller 25,7 % (21,5 %), av Exportrådets chefer kvinnor. För chefer i utlandsorganisationen (handelssekreterare eller motsvarande) var andelen kvinnor 15 av 59, eller 25,4 % (20,0 %). Exportrådets ledningsgrupp bestod vid årsskiftet av sju män och två kvinnor vilket innebar oförändrat läge jämfört med föregående årsskifte.

Personalfunktionen inom Exportrådet (Human Resources - HR) har under 2008 fortsatt utvecklingen av det strategiska och operativa HR-arbetet. STC Talent och STC Academy är två långsiktiga och övergripande initiativ som syftar till att attrahera och rekrytera topptalanger samt utbilda, utveckla och skapa interna karriärmöjligheter för redan anställda. I det interna arbetet har nyckeltal tagits fram för att skapa generiska och hållfasta mätpunkter för verksamheten.

Inom STC Academy har drygt 200 medarbetare deltagit i olika utbildningsaktiviteter under året. HR har arrangerat fyra introduktionskurser, tre kurser i presentationsteknik och en säljutbildning. Dessutom har tre omgångar av det nya programmet för ledarskapsutveckling genomförts, liksom en utbildning i säkerhet/risk management. Programmet för ledarskapsutveckling är särskilt framtaget för Exportrådet för att ge våra chefer bästa förutsättningar att utvecklas som ledare.

Dessutom genomgår fem medarbetare Executive Global MBA-utbildningen på Handelshögskolan i Stockholm. Samtliga chefer och regionala exportrådgivare har, som nämnts i avsnitt 7, deltagit i ett gemensamt seminarium om Corporate Social Responsibility i samband med en chefskonferens våren 2008.

Exportrådet har vidare deltagit på arbetsmarknadsdagar vid Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms Universitet, Lunds

60 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Universitet och Handelshögskolan i Göteborg. Genom samarbete med nätverken Nova Pro och Nova 100 har vi också haft möjlighet att direkt träffa och rekrytera unga talanger. Exportrådet kunde även 2008 registrera en glädjande tredjeplats bland de mest populära arbetsgivarna bland yrkesverksamma ekonomer i Sverige, allt enligt företaget Universum och dess senaste mätning ”Karriärbarometern” från oktober 2008. Personalchefen har i flera externa sammanhang föreläst om Exportrådets employer branding /STC Talent, bl.a. i samband med Universum Awards i Stockholm, för SSAB och för Finlands exportrådsorganisation FINPRO.

För att höja effektivitet och kvalitet i verksamheten har vi under året, i en omfattande process som engagerat hela organisationen, arbetat fram nya kärnvärderingar som vi uppfattar väl speglar Exportrådets företagskultur och uttrycker den identitet vi eftersträvar. Våra nya kärnvärderingar betonar vikten av att uppnå resultat genom att alla anställda arbetar tillsammans, litar på och bryr sig om varandra och delar med sig av goda lösningar – både externt för kunderna och internt. Kärnvärdena sammanfattas i akronymen A STC, vilket står för Achieving, Sharing, Trusting och Caring.

Under året har ett större projekt genomförts för att skapa effektiva instrument för arbetsutvärdering/performance management. Ett nytt upplägg och nya verktyg lanserades i december 2008. Målet är att alla anställda ska ha årliga utvecklingssamtal som resulterar i tydliga personliga mål och en handlingsplan. Genom att uppmuntra chefer att aktivt arbeta med coachning och utveckling av de anställda är målsättningen att arbetsprestationen systematiskt skall kunna förbättras. Hur vi efterlever våra överenskomna kärnvärderingar ingår som kriterium för utvärderingen av personalens prestationer.

Årets medarbetarundersökning gav ett mycket högt deltagande på 85 procent och ett Nöjd Medarbetar Index-resultat på 72 procent. Över 60 procent ansåg att Exportrådet är ”den perfekta arbetsgivaren”. Det innebär att NMI ligger kvar på samma höga nivå som tidigare. Undersökningen har gett intressant och värdefull information till alla chefer i organisationen för aktiv uppföljning och förbättring både lokalt och globalt, bl.a. avseende gemensam företagskultur, utvecklingsmöjligheter och samarbete på olika nivåer.

Som en del av det administrativa utvecklingsarbetet under 2008 har HRfunktionen arbetat med att utnyttja och dra fördelar av nuvarande affärssystem Agresso. Efter att ha kartlagt alla processer och tagit fram kravspecifikationer har modulen för löneadministration utvecklats och introducerats under hösten.

61

9 Ekonomi; fördelning/allokering av medel

Exportrådets omsättning under 2008 uppgick till 629 milj. kr., jämfört med 566 milj. kr. under 2007. Fördelningen över de senaste tre åren mellan olika kategorier av intäkter – enskilda uppdrag från företag och andra uppdragsgivare, statens årsuppdrag och Svenskt Näringsliv – framgår av tabellen nedan (belopp i milj. kr.).

2008 2007 2006

Det statliga årsuppdraget för 2008 och har allokerats/specificeras per verksamhet och marknad enligt bilaga 4. Exportrådets resultat för 2008 och ställning per bokslutsdagen den 31 december 200 återfinns i Exportrådets årsredovisning.

* * * *

Denna redogörelse har behandlats och godkänts av Exportrådets styrelse. Februari 2009 Sveriges Exportråd Ulf Berg Anders Wenström Verkställande direktör Chef, Public Affairs

62 Redovisning av statens uppdrag till Exportrådet 2008

Bilaga 1 – OrganisationsöversiktBilaga 1 – Organisationsöversikt

Organisationsöversikt

Ulf Berg

CEO

Public Affairs IT & Finance

Anders Wenström Håkan Persson

Human Resources Chief Economist

Helen Borg Mauro Gozzo

Americas West Europe Central-, Eastern Southern Europe, Asia Stefan Bergström &AU/NZ Europe & Middle East & Mattias Bergman

Fredrik Lindén Southern Africa Northern Africa

Andreas Skinnars Aysen Savci

• Argentina • Australia • Angola • China – South

• Egypt Brazil • Austria • Bulgaria • China – North • • France Canada • Belgium • Botswana • China – East • • Greece Chile • Denmark • Czech Republic • Hong Kong • • Italy Mexico • Finland • Estonia • India – New Delhi • • Kazakhstan • USA – Chicago • Germany • Hungary • India – Bangalore

• Morocco USA – New York • Ireland • Kenya • India – Mumbai • • Portugal USA –San Francisco • Netherlands • Latvia • Japan • • Saudi Arabia

• New Zealand • Lithuania • Malaysia

• Serbia

• Norway • Namibia • South Korea

• Spain

• Switzerland • Nigeria • Singapore

• Tunisia

• UK • Poland • Taiwan

• Turkey

• Romania • Thailand

• UAE

• Russia (Mow + St P) • Vietnam

• Slovakia

• South Africa

• Ukraine

Marketing Corporate Communication

Aysen Savci + team Event & Activity Management

Sales Regional Export Advisors

Co-Chair: Fredrik Lindén & Andreas Skinnars + team

Delivery Business Analysis & Information

Co-Chair: Mattias Bergman & Stefan Bergström + team

Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag

Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag

Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag

I denna översikt redovisas de särskilda regerings- eller departementsuppdrag som Exportrådet erhållit utöver basuppdraget via UD. Dessa uppdrag redovisas i vissa fall separat till respektive uppdragsgivare och beskrivs därför endast kortfattat i denna redovisning. Delaktiviteter i ett uppdrag (som exportfrämjande aktiviteter, events, analysuppdrag m.m.) återfinns i bilaga 3. Mer detaljerad information om enskilda uppdrag kan tillhandahållas särskilt om intresse finns.

Datum Beskrivning Summa

2006-12-08 Främjande av projektexport, Sustainable City 3 000 tkr

Insatsen har under hand avrapporterats (lägesrapporter) till UD under 2007-08. Slutrapport om insatsens utfall (kommunikationsplattform) har nyligen särrapporterats.

2006-12-08 Särskilda projektexportfrämjande insatser 2006-07 3 000 tkr

Uppdraget har avrapporterats i särskild form under 2008. Se beskrivning

av insatsen i avsnitt 4.5 Internationellt upphandlade/finansierade affärer.

2007-08-22 Uppdrag inför svenskt deltagande i världsutställningen EXPO 2010 i 250 tkr

Shanghai

Insats inför Expo 2010. Har rapporterats i särskild ordning mars 2008.

2007-10-25 Uppdrag avseende insatser för främjande av svensk 30 000 tkr

miljöteknikexport

Uppdrag att 2007-2009 främja svensk miljöteknikexport med primärt fokus på SME-företag. Uppdraget avrapporteras årligen till Näringsdepartementet.

2007-11-26 Nätverksbildning för företagare med utländsk bakgrund 1 100 tkr

Uppdraget har avrapporterats i särskild form dec 2008. Se beskrivning av insatsen i avsnitt 3.1 Särskilda insatser för företagare med utländsk bakgrund.

2007-11-26 Exportfrämjande insatser avseende Ukraina och Kazakstan 800 tkr

Förstärkning på marknaderna genom att bygga upp lokala nätverk, identifiera nyckelindustrier och projekt samt matchmaking.

2007-11-26 Exportfrämjande insatser på Västra Balkan 500 tkr

Uppdraget har avrapporterats i särskild form dec 2008.

2007-11-28 Internationellt upphandlade projekt – projektspaning på prioriterade 2 600 tkr

marknader 2007-09

Avrapporteras i årsredovisning för 2009. Se beskrivning av insatsen i

avsnitt 4.5 Internationellt upphandlade/finansierade affärer.

2007-11-28 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora 1 200 tkr

företag i Frankrike, Italien och Spanien

Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1

Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).

2007-12-06 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora 1 800 tkr

företag i Tyskland, USA och Ryssland

Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1

Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).

Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag

2007-12-06 Särskilda marknadsföringsaktiviteter avseende svensk industriell 1 100 tkr

spjutspetskompetens inom informations- och kommunikationsteknologi samt bioteknik i USA

2007-12-11 Exportfrämjande insatser avseende länderna söder om Sahara 600 tkr

2007-12-11 Bidrag till svenskt deltagande i BIO 2008, San Diego, USA 450 tkr

Exportrådet projektledde en samlingspaviljong med 70 skandinaviska

företag, samt ett seminarium om svensk Life Science med bl a

Handelsminister Björling som talare.

2007-12-19 Exportfrämjande insatser för små och medelstora företag inom 95 tkr

säkerhets- och försvarssektorn

Uppdraget har avrapporterats i särskild form. Se beskrivning av insatsen i avsnitt 4.4 Övriga branschaktiviteter.

2007-12-19 Marknadsanalys avseende exportfrämjande insatser inom 95 tkr

skogssektorn i Chile

2007-12-19 Marknadsanalys avseende exportfrämjande insatser inom 98 tkr

verkstadsindustri i Argentina

2008-05-06 Särskilda exportfrämjande insatser i anslutning till Expo 2008 i 1000 tkr

Zaragoza, Spanien

Projektledning av Sveriges deltagande i världsutställningen, med bl a Sverigepaviljong och handelsminister Ewa Björlings närvaro. Uppdraget

har avrapporterats i särskild form.

2008-05-06 Projektfrämjande gentemot Asiatiska Utvecklingsbanken (ADB) 300 tkr

Se beskrivning av insatsen i avsnitt 4.5 Internationellt

upphandlade/finansierade affärer.

2008-05-15 Strategisk analys av affärsmöjligheter för små och medelstora 1 800 tkr

företag i länder på Västra Balkan, Turkiet, Irak och Chile

Uppdraget avrapporteras i särskild form mars 2009. Se vidare i avsnitt 2.1

Förfrågningar, information och analys (s.k. Tokyo-analyser).

2008-05-15 Särskilda exportfrämjande insatser avseende life science-sektorn, 1500 tkr

särskilt bioteknik och medicinteknik samt läkemedel, hälso- och sjukvårdstjänster

Uppdraget fortsätter under 2009.

2008-09-30 Marknadsföring av svensk spjutspetskompetens inom 300 tkr

infektionskontroll och hållbar hantering av sjukhusavfall (Sustainable Hospital Waste Management) i USA år 2008-2009 Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.

2008-09-30 Bidrag till svenskt deltagande i BIO2009 i Atlanta, USA 500 tkr

Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.

2008-11-11 Utveckling och förvaltning av kommunikationsplattformen 2 000 tkr

SymbioCity

Ett uppdrag för förvaltning och utveckling av kommunikationsplattformen SymbioCity. Arbetet har nyligen inletts och kommer att avrapporteras i

årsredovisningen för 2009.

2008-12-11 Särskilda exportfrämjande insatser avseende Mellanöstern och 1 250 tkr

Nordafrika år 2008-2009 Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.

Bilaga 2 – Aktuella särskilda regerings- eller departementsuppdrag

2008-12-16 Särskilda exportfrämjande insatser avseende svensk miljöteknik i 1 500 tkr

USA år 2008-2009, med särskilt fokus på Kalifornien Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.

2008-12-18 Uppdrag avseende särskilda insatser för ökad export från små 14 500 tkr

svenska miljöteknikföretag

Ett uppdrag inom området miljöteknik, med inriktning på att stödja svenska företags val av lämpliga internationella avsättningsmarknader och riktat stöd vid etablering och start av verksamhet på utvalda marknader. Arbetet har nyligen inletts och kommer senare att avrapporteras i särskild ordning

till Näringsdepartementet.

2008-12-18 Särskild analys avseende exportmöjligheter inom tjänstesektorn 500 tkr

Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.

2008-12-18 Uppdrag avseende nätverksbildning för företagare med utländsk 1 500 tkr

bakgrund år 2008-2009 Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.

2008-12-18 Riktad satsning avseende främjande av internationellt upphandlade 1 100 tkr

och finansierade affärer år 2008-2009 Avrapporteras i årsredovisningen för 2009.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

I översikten redovisas de större exportfrämjande aktiviteter, events, analysuppdrag m.m. under 2008 som Exportrådet arrangerat och/eller medverkat i, med finansiering - helt eller delvis - ur statens årsuppdrag/tilläggsuppdrag/branschuppdrag (anges i bilagan med förkortningen DSU, Det Statliga Uppdraget, respektive bransch). Aktiviteterna förtecknas per region och land.

För varje aktivitet anges mycket kortfattade uppgifter för att i möjligaste mån spegla inriktning och omfattning i ett hanterligt format. Där det har varit möjligt anges projektets omfattning och andel statlig finansiering samt antal deltagande företag och deltagare i aktiviteter. För vissa av aktiviteterna kan den totala utgiften vara något underskattad p.g.a. vissa eftersläpningar i tidredovisning m.m. Mer detaljerad information om enskilda aktiviteter kan tillhandahållas särskilt om intresse finns.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

AMERIKA

Argentina SymbioCity Argentina Plats: Buenos Aires Presentation av det svenska SymbioCity-konceptet i ett Deltagare: 7 företag symposium. Dessutom genomfördes studiebesök och Kostnad: 305 000 SEK arbetsmöten med nyckelbeslutsfattare i Argentina. Det DSU: 150 000 SEK övergripande syftet med satsningen var att öka kunskapen om svensk miljöteknik och svenskt miljötänkande bland de argentinska motparterna. Satsningen var ett första steg i en långsiktig främjandesatsning.

Fact pack Skogsektor Chile Plats: Buenos Aires, - 08 Särskilt finansierat uppdrag. Kostnad: 95 000 SEK

DSU: 95 000 SEK

Fact pack Verkstadsindustri Argentina Plats: Buenos Aires, - 08 Särskilt finansierat uppdrag. Kostnad: 98 000 SEK

DSU: 98 000 SEK

Pulp & Paper Technology Tour South America Plats: Concepcion, Chile. Delegationsresa till Chile, Argentina, Uruguay och Brasilien Buenos Aires, för underleverantörer till pappers- och massaindustrin. Argentina. Fray Bentos Under delegationsresan genomfördes tekniska seminarier, och Montevideo, matchmaking och studiebesök på de fyra marknaderna. Uruguay. (Brasilien), Det övergripande syftet var att för strategiska målgrupper Deltagare: okt - 08 presentera svensk kompetens och svenska lösningar inom Kostnad: 10 företag, 90 deltagare pappers- och pappersmassasektorn samt att erbjuda DSU: 1 256 000 SEK svenska små och medelstora företag möjlighet att 500 000 marknadsföra sig på de sydamerikanska marknaderna.

Argentina Southern Cone Telecom Plats: Buenos Aires, (Brasilien) Telekomdelegation till Rio de Janeiro, Sao Paolo och Argentina Sao Paulo Buenos Aires. Syftet var att sprida kunskap om svensk IT- och Rio de Janeiro, och telekomteknologi i Argentina och Brasilien och att Deltagare: Brasilien, maj- 08 stimulera till nya affärsmöjligheter inom området genom att Kostnad: 10 företag, 80 erbjuda en unik plattform för deltagande svenska företag DSU: deltagare att presentera sina lösningar för relevanta målgrupper. 561 000 SEK

450 000 SEK

Brasilien ICT-delegation Plats: Sao Paolo och Rio de (Argentina) 12 IT- och telekomföretag besökte Sao Paolo och Rio de Janeiro, sept - 08 Janeiro för att studera och samla information om den Deltagare: 12 företag brasilianska marknaden. Kostnad: 179 000 SEK

DSU: 60 000 SEK

Medicinteknikseminarium Plats: Sao Paulo, nov - 08 Svenska medicinteknikföretag träffade beslutsfattare från Partners: Swecare sjukhus i Sao Paolo samt från lokala myndigheter och Deltagare: 5 företag regering i samband med socialministerns besök till landet. Kostnad: 240 000SEK

DSU: 150 000 SEK

Kanada Central District Heating Fair i Calgary Plats: Calgary, maj - 08 För fjärde året i rad anordnades svenskt deltagande vid Deltagare: 4 företag CDEA:s (kanadensiska fjärrvärmeföreningens) årliga Kostnad: 119 000 SEK konferens, denna gång i Calgary. Syftet var att främja DSU: 100 000 SEK svenskt miljökunnande och miljötänkande i Kanada.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Swedish Canadian Business Forum , Ice Hockey World Plats: Quebec City, maj - 08 Championships 2008 Deltagare: 58 deltagare I samband med att ishockey-VM arrangerades i Kanada för Kostnad: 154 000 SEK första gången, anordnades en affärskonferens. Syftet var DSU: 90 000 SEK att ta vara på alla affärsmäns närvaro, skapa nätverk och utbyta erfarenheter mellan Kanada och Sverige.

Swedish Oil and Gas Technology Mission to Canada - Plats: Calgary, juni - 08 Global Petroleum Show Deltagare: 6 företag Exportrådet i Toronto och ambassaden i Ottawa Kostnad: 465 156 SEK arrangerade ett svenskt deltagande vid Global Petroleum DSU: 150 000 SEK Show. Syftet med projektet var att, vid detta Kanadas största olje- och gasmässa, marknadsföra svensk teknik och svenska företag till kunder i oljesektorn, samt bygga vidare på de värdefulla kontakter med Kanadas olje- och gasindustri som etablerads vid The Swedish Oil & Gas Technology Mission to Canada den 11-15 juni 2007.

Svensk miljö- och SymbioCity-delegation till Kanada - Plats: Toronto, okt - 08 Brownfields 2008 Deltagare: 2 företag samt Exportrådet i Toronto och ambassaden i Ottawa SymbioCity arrangerade ett svenskt deltagande vid Hot Properties @ Kostnad: 150 000 SEK Canadian Brownfields 2008. Syftet med projektet var att DSU: 76 400 SEK marknadsföra svenskt kunnande inom miljöteknik genom att ha en gemensam svensk monter samt bygga vidare på de värdefulla kontakter som etablerats vid tidigare miljösatsningar och delegationer inom Kanada.

Sweden-Canada Defence Technology Day 2008 Plats: Ottawa, nov - 08 Ambassaden och Exportrådet tog initiativet till att arrangera Deltagare: 5 företag, 150 deltagare Canada Defence Technology Day i Kanada. Kostnad: 441 000 SEK Heldagsseminarium med föredrag och nätverksaktiviteter DSU: 55 000 SEK med kanadensiska företag och beslutsfattare vid myndigheter inom föresvarsmaterielområdet som målgrupp. Bakgrunden var att den kanadensiska försvarsmakten står inför ett antal större upphandlingar och det hade noterats ett ökat intresse från svenska försvarsoch säkerhetsföretag för den kanadensiska marknaden.

Mexico Civil säkerhetsseminarium Plats: Mexico City, nov - 08 Med anledning av statssekreterare Gunnar Wieslanders Deltagare: 4 företag, 60 deltagare besök till Mexiko anordnades ett endagsseminarium kring Kostnad: 145 000 SEK civil säkerhet. DSU: 145 000 SEK

Svensk affärsdelegation till Kuba Plats: Havanna, Kuba, nov - Företagsdelegation för svenska företag intresserade av att Deltagare: 08 etablera sig på Kuba. Syftet var att skapa affärsrelationer Kostnad: 4 företag mellan svenska och kubanska företag. DSU: 725 000 SEK

250 000 SEK

Svensk affärsdelegation till Panama Plats: Panama City, Panama, Företagsdelegation för svenska företag intresserade av att nov - 08 lära sig mer om Panama, skapa affärskontakter och Deltagare: 7 företag etablera sig i landet. Kostnad: 234 000 SEK

DSU: 234 000 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

SymbioCity - miljöministerbesök i Mexiko

I samband med miljöminister Carlgrens besök i Mexiko anordnades ett seminarium för att presentera svenska Plats: Mexico City, nov - 08 företags lösningar inom miljöområdet. Seminariet Deltagare: 4 företag innefattade presentationer av svenska miljöministern, Kostnad: 316 000 SEK mexikanska miljöministeriet SEMARNAT, Exportrådet Bransch: 153 400 SEK Mexiko samt de svenska företagen ITT Waste & Wastewater och Envac AB.

Environment Fact pack Kostnad: 100 000 SEK En studie som presenterar affärsmöjligheter inom DSU: 100 000 SEK miljöteknik i Mexiko, inom vind- och solenergi, waste to energy, återvinning, hantering av sopor och avfallsvatten, etc.

Luxury Fact pack Plats: Mexico City, - 08 En studie som presenterar affärsmöjligheter inom Kostnad: 150 000 SEK lyxvaruindustrin i Mexiko, med särskilt fokus på kläder, DSU: 150 000 SEK klockor, smycken, smink, bilar, yachter.

Mining Fact pack Kostnad: 103 000 SEK En studie som presenterar affärsmöjligheter inom DSU: 103 000 SEK gruvindustrin i Mexiko.

USA WIREC Plats: Washington D.C, mars Exportrådet arrangerade en svensk miljöteknikpaviljong - 08 samt seminarium på Washington International Renewable Deltagare: 3 företag Energy Conference (WIREC). I anslutning till mässan Kostnad: 369 000 SEK arrangerades även en nätverksträff på ambassadörens DSU 268 000 SEK residens med deltagare på hög nivå.

Matchmaking medicinteknik, House of Sweden Plats: Washington D.C, mars Seminarium på House of Sweden där Exportrådets studie - 08 av affärsmöjligheter inom medicinteknikbranschen Deltagare: 7 företag presenterades. Presentationen efterföljdes av Kostnad: 241 000 SEK matchmaking där deltagande svenska företag träffade DSU: 200 000 SEK nyckelpersoner från amerikanska myndigheter och företag. Särskilt finansierat uppdrag.

Exportmanual för miljöföretag Kostnad: 197 000 SEK Exportrådet och generalkonsulatet i New York tog fram en DSU: 75 000 SEK exportmanual för export av miljöteknikprodukter till USA: identifiering av de vanligaste produktcertifieringarna, viktiga kontaktinstanser, beskrivning av godkännande- och certifieringsprocess, test- och demoutrustning, tulltekniska frågor.

2008 Offshore Technology Conference (OTC) Plats: Houston, maj - 08 Exportrådet anordnade en svensk paviljong på världens Deltagare: 12 företag största offshore-mässa. Med över 75 000 deltagare från Kostnad: 1 048 000 SEK mer än 110 länder är OTC den främsta mötesplatsen för DSU: 150 000 SEK aktörer inom offshoreindustrin.

Handelsminister Ewa Björling till Kalfornien Plats: San Francisco och San Besöket påbörjades i San Francisco med företagsbesök vid Diego, juli - 08 Genentech och Google, invigning av Exportrådet USA:s Kostnad: 206 000 SEK nya kontor i San Francisco samt en mottagning vid DSU: 195 000 SEK generalkonsul Barbro Oshers residens. Resan avslutades i San Diego med besök och deltagande vid BIO2008.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Serious Games Plats: Washington D.C, mars Halvdagskonferens med syfte att visa upp ledande svenska - 08 företag och initiativ inom området ”serious games” för Deltagare: 6 företag nyckelaktörer i Washington D.C. Seminariet efterföljdes av Kostnad: 374 000 SEK en nätverksträff där talare och publik fick möjlighet att DSU 359 000 SEK diskutera och utbyta kontakter. Särskilt finansierat uppdrag.

Studie av affärsmöjligheter, miljöteknik Sverige-Kalifornien Kostnad: 675 000 SEK Studie för att undersöka vilka sektorer inom miljöteknik där DSU: 525 000 SEK svenska företag har störst affärspotential, och inom vilka områden kunskapsutbyte skulle göra mest nytta i Kalifornien. Bidrag till att förverkliga överenskommelsen om miljöteknologiskt samarbete Sverige-Kalifornien.

Studie av affärsmöjligheter, mobilteknologi, fas 1 Kostnad: 150 000 SEK Förstudie av marknaden för mobilteknologi i USA med DSU: 150 000 SEK avsikt att identifiera de områden som kan utgöra potentiella affärsmöjligheter för svenska företag. Studien hade även för avsikt att identifiera de aktiviteter i form av mässor och dylikt som är mest intressanta för svenska företag i deras försök att nå ut på den amerikanska marknaden.

U.S. Environmental Technology, fas 1 Kostnad: 300 000 SEK Studie och nätverkande som inledande fas i ett längre DSU: 300 000 SEK arbete med att främja svensk miljöteknik i USA. Fas 1 hade som syfte att identifiera svenska miljöteknikföretag, analysera deras behov på den amerikanska marknaden, knyta kontakter med amerikanska aktörer samt lägga upp en flerårsplan för miljöteknikfrämjande i USA.

Game Development, House of Sweden Plats: Washington D.C., nov - Halvdagskonferens med syfte att visa upp ledande svenska 08 företag inom visualisering och simulering för nyckelaktörer i Deltagare: 3 företag, 1 Washington D.C. Seminariet efterföljdes av ett branschorganisation nätverksevenemang där talare och publik fick möjlighet att Kostnad: 356 000 SEK diskutera och utbyta kontakter. Särskilt finansierat uppdrag. DSU: 345 000 SEK

Cutting Edge Creative Plats: New York, okt - 08 Halvdagsseminarium i New York om svensk reklam och Deltagare: 6 företag, marknadskommunikation med syfte att främja fortsatt reklamförbundet & ca internationalisering av svenska reklambyråer i USA. En 200 deltagare workshop organiserades samma dag för några företag, GK Kostnad: 112 000 SEK NY, Reklamförbundet samt Exportrådet för att diskutera DSU: 95 000 SEK ytterligare främjande av branschen.

GDC 2008 Plats: San Francisco, feb – 08 Arrangemang av nätverksaktivitet i samarbete med Deltagare: 20 företag Svenska Dataspelsbranschen samt Spelplan i samband Kostnad: 150 000 SEK med the Game Developers Conference i San Francisco. DSU: 150 000 SEK Särskilt finansierat uppdrag.

Sustainable Hospital Waste Management Plats: New York, - 08 En studie om vårdspecifik avfallhantering på sjukhus för att Kostnad: 547 000 SEK hitta affärspotential på USA-marknaden, parallellt med en DSU: 547 000 SEK studie av svenska företag inom branschen för att matcha dessa.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

USA Cleantech Web Portal Kostnad: 100 000 SEK

Syftet är att öka kunskapen om USA-marknaden samt DSU: 100 000 SEK

presentera fakta för marknadsexpansion för svenska miljöteknikföretag.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

ASIEN

Japan Turismprojekt Plats: Tokyo Analys av möjligheter att öka turismen från Japan till Partner: Sveriges Ambassad Sverige. Projektet initierades och finansierades till 50% av Kostnad: 180 846 SEK ambassaden i Tokyo. Scandinavian Tourist Board och SAS DSU: 53 316 SEK medverkade även i projektet. Slutsatserna presenterades för VisitSweden som meddelade att man skulle se över sin Asien- och Japanstrategi.

Delegation i samband med statsministerbesöket Plats: Tokyo, april - 08 Planering och genomförande av programmet för den Deltagare: 11 företag medföljande företagsdelegationen. Kostnad: 574 924 SEK

DSU: 390 000 SEK

Miljösymposium i samband med statsministerbesöket Plats: Tokyo, april - 08 Tillsammans med ambassaden i Tokyo planerade och Deltagare: Volvo, 350 deltagare genomförde Exportrådet ett stort miljösymposium med 350 Kostnad: 151 000 SEK åhörare. Huvudsponsor var AB Volvo. DSU: 95 000 SEK

Cleantech-seminarium Plats: Tokyo, april - 08 Ett seminarium för att främja svensk miljöteknik i samband Deltagare: 4 företag med statsministerbesöket. SymbioCity presenterades och Kostnad: 161 888 SEK fyra svenska företag presenterade sina lösningar inför DSU: 132 000 SEK potentiella kunder och partners.

Modell för utvärdering av exportfrämjande (Tokyo 2) Plats: Tokyo, - 08 Ett utkast på uppföljning av den s.k. Tokyoanalysen, som Kostnad: 78 378 SEK används för att bestämma inom vilka branscher det finns DSU: 40 000 SEK störst potential för exportfrämjande.

Swedish Technology Conference 2008 Plats: Tokyo, nov - 08 För fjärde året i rad ordnade ISA och Exportrådet "Swedish Deltagare: 5 företag Technology conference" med syfte att låta mindre svenska Kostnad: 373 824 SEK spjutspetsföretag presentera sig inför en relevant publik av DSU: 100 000 SEK potentiella kunder och partners tillsammans med Ericsson. I tillägg till själva seminariet ordnade Exportrådet även matchmaking åt de deltagande företagen.

Malaysia ASEAN-distributörstudie Plats: Singapore, - 08 Syftet med studien var att bygga upp och dela erfarenheter Kostnad: 198 875 SEK mellan svenska företag om att sälja och utveckla kontakter DSU: 198 875 SEK med partners i ASEAN-regionen.

CommunicAsia 2008 Plats: Singapore, juli - 08 Sverigepaviljong på en av världens viktigaste ICT-mässor, i Deltagare: 3 företag syfte att främja svenska ICT-företag och Exportrådets nya Kostnad: 414 478 SEK kontor i Singapore. DSU: 333 950 SEK

Delegationsresa till Thailand och Vietnam Plats: Thailand & Vietnam, Särskilt fokus på möjligheter för svensk sjukvård i samband nov - 08 med statssekreterarens Karin Johanssons delegation. Partners: Swecare Delegationen planerades i samråd med Swecare och Kostnad: 903 000 SEK socialministeriet. Särskild exportfrämjande insats. DSU: 368 107 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Medical tourism, Fact pack Kostnad: 64 625 SEK En studie för att visa svenska företag inom medicinteknik DSU: 64 625 SEK affärsmöjligheter i Malaysia, Singapore och Thailand.

ASEAN sourcinganalys och -seminarier Kostnad: 40 400 SEK Analyser av möjligheterna för svenska företag att sourca till DSU: 40 400 SEK ASEAN-regionen, följt av seminarier.

Filippinsk delegation och seminarium Plats: Stockholm, okt - 08 I samband med ministerdelegation från Filippinerna samt Kostnad: 229 502 SEK besök av representanter från ADB anordnades ett DSU: 100 000 SEK seminarium i Stockholm om ADB och hur de kan vara partners för svenska företag.

Thailand Invigning av Exportrådets Bangkokkontor Plats: Bangkok, nov - 08 Det nya kontoret öppnades i november och kommer i nära Deltagare 25 företag samverkan med ambassaden i Thailand att arbeta för att Kostnad: 150 585 SEK främja svensk export. DSU: 80 000 SEK

Taiwan Joint Business Council Meeting 2008 Plats: Taipei, okt - 08 Årligt möte mellan Sverige och Taiwan, där Deltagare: 7 företag statssekreterare Gunnar Wieslander deltog med 20-talet Kostnad: 350 300 SEK delegater från Sverige som representerade företag, DSU: 200 000 SEK universitet och Regeringskansliet.

Affärsmöjligheter inom energi och miljö Plats: Taipei, - 08 Identifiering av affärsmöjligheter inom energi- och Kostnad: 250 380 SEK miljöområdet med syfte att ta fram ett större material inom DSU: 200 000 SEK området för svenska företag att använda vid företagsbesök, seminarier och i nyhetsbrev.

Kina Försäljning av miljöteknik i Kina Plats: Peking, - 08 Rapport om miljöteknikförsäljning i Kina för att skapa Kostnad: 150 000 SEK kunskap och förståelse för hur miljöteknik säljs där. DSU: 150 000 SEK

Stora projekt och offentlig upphandling i Kina Plats: Peking, - 08 Rapporten ger en sammanfattning av svenska sektorer och Kostnad: 140 000 SEK företag med potential för export av större projekt till Kina. DSU: 140 000 SEK Rapporten kartlägger även hur offentlig upphandling går till i Kina.

Ministerbesök och Sino-Swedish Symposium on Plats: Peking, april - 08 Sustainable Development Kostnad: 1 834 000 SEK Statsminister Fredrik Reinfeldt, Anders Carlgren och Ewa DSU: 802 250 SEK Björling besökte Peking. Exportrådet arrangerade delegationen och ett Sino-Swedish Symposium on Sustainable Development, samt en resa för svenska företag till Tangshan.

World Urban Forum Plats: Peking, nov - 08 Representation av SymbioCity på UN-HABITATs World Deltagare: 15 företag & Urban Forum (WUF) 4 i Nanjing. WUF är FN-programmet organisationer UN-HABITAT:s internationella mötesplats för hållbar Kostnad: 215 000 SEK stadsutveckling som hålls vartannat år. Bransch: 213 000 SEK

Donation av Non-violencestatyn till Peking stad Plats: Peking, dec - 08 Exportrådet koordinerade installationen av statyn i Kostnad: 90 000 SEK Choayang Park, en av de största parkerna i Peking. DSU: 90 000 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

72 Hour Race to Innovation Plats: Shanghai, maj - 08 GK Shanghai organiserade i maj ”72 Hour Race To Kostnad: 120 000 SEK Innovation” - ett svenskt innovationsrace för kineser. Tre DSU: 120 000 SEK team om fem kinesiska studenter arbetade non-stop i 72 timmar, vilket gav 16 innovationer. Exportrådet ledde ett av teamen.

Sveriges deltagande i World Expo 2010 i Shanghai Plats: Shanghai, - 08 Exportrådet Shanghai har bistått med Kostnad: 216 000 SEK informationsinsamling, partnersökning och bokning av DSU: 216 000 SEK möten för att understödja etableringen av Sveriges deltagande i World Expo 2010 i Shanghai.

Marknadsanalys av återvinningsmarknaden Plats: Södra Kina, - 08 Analys av huruvida återvinningsmarknaden i Kina är Kostnad: 130 000 intressant för svenska företag. DSU: 90 000

Sourcing; vad, var, hur Plats: Södra Kina, dec - 08 Seminarium om sourcing och dess möjligheter för svenska Kostnad: 140 000 SEK företag i Kina. DSU: 140 000 SEK

Sydkorea Rundabordetmöten Plats: Seoul, - 08 Kvartalsvisa möten med svenskt näringsliv. Deltagare: 54 880 SEK

Kostnad: 49 400 SEK

DSU:

Affärsdelegation till Nordkorea Plats: Seoul, - 08 Företagsdelegation till Nordkorea som efter lång tids Kostnad: 189 297 SEK förberedande arbete blev avbruten pga. ändrade relationer DSU: 170 368 SEK mellan Nordkorea och Sydkorea.

Swedish Ageing Well Center Plats: Seoul, - 08 Kontoret arbetade under året med att säkra leverantörer till Kostnad: 111 610 SEK centret. DSU: 52 420 SEK

Fashion Market Research Plats: Seoul, dec - 08 Analys av modemarknaden i Sydkorea. Kostnad: 105 224 SEK

DSU: 90 000 SEK

Client Development Asia Plats: Seoul, - 08 Utvecklandet av metod, material och ramverk för att hjälpa Kostnad: 422 576 SEK svenska företag med affärer i Asien. DSU: 150 920 SEK

Indien LFV Group Plats: Bangalore, - 08 Besöksprogram i samarbete med LFV Group, Arlanda Kostnad: 62 000 SEK Airport, ISA och Stockholm Business Region med syfte att DSU: 62 000 SEK marknadsföra Arlanda/Sverige som destination.

Telecom Supplier Project Plats: Bangalore, - 08 Marknadsrapport om telekomsektorn i Indien samt tre Kostnad: 143 000 SEK efterföljande seminarier i Sverige. DSU: 130 860 SEK

Hälsodelegation Plats: Bangalore, juni - 08 Företagsdelegation i samband med hälsoministerns besök Partners: Swecare till Indien. Särskild exportfrämjande insats. Deltagare: 10 företag

Kostnad: 556 000 SEK

DSU: 281 990 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA, SÖDRA AFRIKA

Estland Food From Sweden - Baltic Horeca Market Survey Plats: Tallinn, Vilnius, Riga, - (Litauen, En marknadsundersökning om storköksmarknaden i Kostnad: 08 Lettland) Estland, Lettland och Litauen. Syftet med undersökningen Bransch: 390 000 SEK var att bättre förstå förutsättningar och affärsmöjligheter för 390 000 SEK svenska livsmedelsföretag på de baltiska marknaderna.

Bioenergikonferens och studieresa till Sverige Plats: Tallinn och Sverige Bioenergimässa i Tallinn, Biomass and Bioenergy 2008, Deltagare: 6 företag på mässan, samt en bioenergikonferens. Därefter anordnade 10 företag på resan Exportrådet en studieresa till Sverige för estniska Kostnad: 238 685 SEK bioenergispecialister där svenska företag som arbetar med DSU: 86 190 SEK förnyelsebar energi, samt jordbruksministeriet och Energikontoret i Mälardalen besöktes.

Trafiksäkerhet Plats: Tallinn och Sverige, Exportrådet arrangerade en studieresa till Sverige för maj -08 deltagare från estniska vägverket och polisen. Syftet var att Deltagare: 8 representanter från visa hur Sverige och svenska myndigheter arbetar med estniska vägverket och trafiksäkerhet, samt att träffa företag som arbetar med Kostnad: polisen trafiksäkerhetsutrustning. DSU: 160 400 SEK

72 929 SEK

Business Climate Survey Plats: Tallinn, - 08 Studie av affärsklimatet i åtta länder i Central- och Kostnad: 75 000 SEK Östeuropa. DSU 75 000 SEK

Litauen Swedish Business Awards 2008 Plats: Vilnius, - 08 Årlig konferens och prisceremoni, Swedish Business Deltagare: 150 deltagare Awards 2008. Kostnad: 450 000 SEK

DSU: 450 000 SEK

Lettland EU-fonder i Baltikum Plats: Göteborg och Malmö, - Seminarier i Göteborg och Malmö om EU:s Kostnad: 08 sammanhållningsfonder i Baltikum. DSU: 30 000 SEK

30 000 SEK

EU-fonder i Lettland Plats: Riga, april - 08 Seminarier om EU:s sammanhållningsfonder i Lettland. Kostnad: 20 000 SEK

DSU: 20 000 SEK

Polen EURO 2012 Plats: Polen och Ukraina, - 08 Aktiviteter i samband med fotbolls-EM 2012 i Polen och Kostnad: 250 000 SEK Ukraina. Framtagning av fact-packs kring affärsmöjligheter DSU: 250 000 SEK samt informationsseminarier i Sverige för svenska företag.

IT-delegation Kostnad: 175 000 SEK IT-delegationsresa för svenska företag till Polen och DSU: 175 000 SEK Tjeckien med syfte att knyta affärskontakter inom försäljning och outsourcing. Informationsseminarium i Sverige. Delegationsresan inställd pga. för få deltagare.

Fordonsindustridelegation Plats: Polen - 08 Delegationsresa till Polen och Slovakien för svenska Deltagare: 9 företag företag inom fordonsindustrin. Evenemanget täckte Polen, Kostnad: 382 508 SEK Tjeckien, Slovakien och innehöll seminarier samt DSU: 200 000 SEK

matchmaking

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Miljöteknik-BSO Plats: Warszawa, - 08 Planering av Business Support Office-koncept i Polen med Kostnad: 200 000 SEK syfte att anställa en teknisk marknadsförare som ska stödja DSU: 200 000 SEK svenska bolag på den polska marknaden för EUfinansierade upphandlingar inom miljöteknikområdet.

Affärsklimatstudie Plats: Warszawa, - 08 Genomförande av affärsklimatstudie i Polen med syfte att Kostnad: 75 450 SEK utreda vad svenska företagare i Polen har för bild av det DSU: 75 000 SEK polska affärsklimatet. Målet är att sprida denna information till svenska företag för att underlätta för dessa att göra affärer i Polen.

Poleko 2008 Plats: Poleko, - 08 Arrangemang av svensk samlingsmonter på Deltagare: 14 företag miljöteknikmässan Poleko i Polen. I anslutning till mässan Kostnad: 586 194 SEK arrangerades också seminarium om svensk miljöteknik Bransch: 539 000 SEK samt affärsmingel för polska företag/myndigheter. Huvudsyfte var att knyta affärskontakter, finna partners och generera affärer i Polen för de deltagande företagen.

Food from Sweden 2009 Plats: Warszawa, - 08 Seminarier i Sverige ang livsmedelsmarknaderna i Polen Deltagare: 4 företag och Tyskland. Besöksresa till Warszawa för svenska Kostnad: 162 000 SEK livsmedelsföretag med syfte att lära känna den polska Bransch: 148 000 SEK livsmedelsmarknaden och knyta första kontakter.

Rumänien Transportinfrastruktur Plats: Bukarest, nov - 07 Seminarium om Rumäniens och Bulgariens Deltagare: 10 företag infrastruktursektor och framtida investeringar inom denna. Kostnad: 234 000 SEK

DSU: 234 000 SEK

Energiseminarium Plats: Bukarest, sep - 08 Seminarium om Rumäniens behov av förnyelsebar energi Deltagare: 19 företag från avfall och återvinningsbara naturresurser. Vid Kostnad: 316 200 SEK seminariet gavs svenska företag en möjlighet att träffa DSU: 285 000 SEK viktiga kontakter från Rumäniens offentliga sektor coh Bransch: 31 200 SEK näringsliv.

Energidelegation Plats: Bukarest & Sverige, Syftet var att följa upp kontakter och affärsmöjligheter efter dec - 08 energiseminariet (se ovan). Den inkommande delegationen Deltagare: 19 deltagare med borgmästare och beslutsfattare från rumänska Kostnad: 258 000 SEK kommuner deltog för att se svenska lösningar på plats. Bransch: 222 100 SEK

DSU: 35 000 SEK

Affärsforum Plats: Stockholm, mars - 08 Ett affärsforum anordnades för svenska företag i anslutning Kostnad: 191 000 SEK till den rumänske presidentens besök i Sverige. DSU: 191 000 SEK

Bulgarien Affärsforum Plats: Stockholm, sept - 08 Seminarium om affärsmöjligheterna mellan Sverige och Deltagare: Ca 40 företag Bulgarien. Kostnad: 100 000 SEK

DSU: 100 000 SEK

Invigning av Exportrådets kontor i Sofia Plats: Sofia, nov - 08

Deltagare: 80 besökare

Kostnad: 100 000 SEK

DSU: 100 000 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Bulgarien Build, Rehabilitate & Secure Seminar Plats: Bukarest, nov - 08 (Rumänien) Syftet med seminariet var att visa för svenska företag vilka Deltagare: 8 svenska företag (25 möjligheter som finns inom transportinfrastruktur genom att från Bulgarien och bjuda in talare från Transportdepartementet i Rumänien Kostnad: Rumänien) samt Bulgarien. I seminariet ingick det även matchmaking- DSU: 100 000 SEK sessioner mellan de svenska företagen och deras 100 000 SEK potentiella partners från Bulgarien och Rumänien.

Ryssland Shvedskiy Stol (Svenskt Smörgåsbord) Plats: Moskva, okt - 08 Marknadsförings- och PR-kampanj av svenska livsmedel i Deltagare: 10 företag, 5 sponsorer Moskva. Kampanjen genomfördes på kedjan Seventh Kostnad: 1 750 000 SEK Continent som är en av de större i Moskva. Det Bransch: 1 400 000 SEK huvudsakliga syftet var att lyfta fram butikskedjans svenska produktsortiment samt attrahera nya företag och produkter.

Svenska dagar på Mega köpcentrum i Moskva Plats: Moskva, feb - 08 3-dagars event för att marknadsföra svensk detaljhandel på Deltagare: 14 företag, 4 sponsorer Rysslands största varuhus MEGA, Khimki, inkl en konsert Kostnad: 350 000 SEK med svenska Rednex. DSU: 200 000 SEK

Export av svensk miljöteknik inom avfallshantering till S:t Plats: St Petersburg, - 08 Petersburg och Leningrads län Kostnad: 160 000 SEK I samarbete med Sida Östersjöenheten genomfördes en DSU: 96 000 SEK förstudie dels med syfte att undersöka de sektorer av Bransch: 96 000 SEK avfallshantering som bedöms ha störst potential för grannsamverkan och kunskapsöverföring mellan Sverige och Ryssland, dels för att identifiera lämpliga svenska resp ryska samarbetspartners på avfallsområdet.

Sweden Business Days in Nizhniy Novgorod Plats: Nizhnij Novgorod I samarbete med svenska ambassaden i Moskva (Moskva), april - 08 genomfördes svenska affärsdagar i Nizhnij Novgorod för att Deltagare: 10 delegater att främja svensk export till Ryssland via de deltagande Kostnad: 250 000 SEK företagen. DSU: 150 000 SEK

Sweden Business Days in Ekaterinburg Plats: Ekaterinburg (Moskva), I samarbete med svenska ambassaden i Moskva nov - 08 genomfördes svenska affärsdagar i Ekaterinburg för att Delegater: 15 delegater främja svensk export till Ryssland via de deltagande Kostnad: 320 000 SEK företagen. DSU: 200 000 SEK

Slovakien Järnvägsseminarium Plats: Bratislava, feb - 08 Syftet med seminariet var att ge en samlad bild av den 11 företag svenska och slovakiska utvecklingen inom järnvägssektorn, Kostnad: 257 061 SEK samt att skapa en möjlighet för svenska företag att DSU: 170 000 SEK presentera sitt kunnande och utveckla nya affärsrelationer på den slovakiska marknaden.

Fordonsindustridelegation Plats: Bratislava, Warszawa & Syftet med delegationsresan var att skapa en möjlighet för Prag, okt - 08 svenska företag inom fordonsindustrin att presentera sitt Deltagare: 9 svenska företag kunnande och utveckla nya affärsrelationer på den polska, Kostnad 354 298 SEK tjeckiska och slovakiska marknaden. DSU: 100 000 SEK

Sourcing-forum Plats: Bratislava & Kiev, Forumet gav en bakgrund till hur det är att producera och dec - 08 göra affärer i Slovakien och Ukraina, de två länder i Europa Deltagare: 7 svenska företag med närområden som uppvisar de bästa förutsättningarna för Kostnad: 324 877 SEK sourcing av komponenter inom maskin- och metallindustrin. DSU: 163 000 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Swedish export opportunities to Slovakia Plats: Bratislava, - 08 En studie för att identifiera och analysera affärsmöjligheter i Deltagare: 500 deltagare Slovakien för svenska företag och vilka industrier och Kostnad: 150 000 SEK sektorer som skall prioriteras för riktade insatser för DSU: 150 000 SEK internationellt affärsfrämjande.

Ungern Sweden for children Plats: Budapest, - 08 Ett event som Exportrådet och Ambassaden anordnade i Deltagare: 8 företag, över 55 000 samarbete med Volvo, Libero, Oriflame och IKEA i besökare Ungerns största köpcentrum. Kostnad: 794 000 SEK

DSU: 554 162 SEK

CEE Strategy Plats: Budapest, - 08 Intervjuer och analys för att få förståelse för hur Kostnad: 66 326 SEK beslutsfattare i Sverige ser på Centraleuropa, hur de tror DSU: 66 326 SEK regionen kommer att utvecklas och vad de har för planer i regionen för framtiden.

Workplace Safety Plats: Budapest, nov - 08 En satsning med syfte att sprida den svenska synen på Deltagare: 4 företag arbetsplatssäkerhet och stödja svenska företag verksamma Kostnad: 469 794 SEK inom detta område på den ungerska marknaden. DSU: 200 000 SEK

Serbien EU-finansierade affärsprojekt i sydöstra Europa Plats: Belgrad, Skopje & Seminarier för att hjälpa svenska företag att bättre ta Zagreb, - 08 tillvara på de möjligheter som finns inom de EU- Deltagare: 15 företag finansierade affärsprojekten i Serbien, Kroatien och Kostnad: 270 000 SEK Makedonien. DSU: 215 000 SEK

Affärsmöjligheter i Kosovo – seminarium och studieresa Plats: Pristina, - 08 Delegationsresa till Kosovo för att presentera Deltagare: 11 företag affärsmöjligheter i landet samt träffa potentiella partners. Kostnad: 149 000 SEK

DSU: 130 000 SEK

Sida/UD/STC-seminarium i Belgrad Plats: Belgrad, maj – 08 Arbete för att stärka samverkan för utvecklingsfrågor Deltagare: Sida & UD mellan nämnda aktörer inom ramen för aktörssamverkan. Kostnad: 131 000 SEK

DSU: 105 000 SEK

Barntåget Plats: Belgrad, - 08 Rapport om hjälpmedel för funktionshindrade i Serbien. Kostnad: 180 000 SEK

DSU: 180 000 SEK

Western Balkans 2008 Plats: Serbien, Kroatien, Syfte att öka svenska företags affärsmöjligheter i västra Bosnien & Balkan, samt stärka samarbetet mellan ambassaderna i Hercegovina, regionen. Makedonien,

Montenegro, Kosovo

och Albanien,

Kostnad: 489 000 SEK

DSU: 487 000 SEK

Ukraina Delegation i samband med handelsminister Ewa Björlings Plats: Kiev, jan – 08 besök Deltagare: 35 företag Exportrådet arrangerar ett handelsseminarium inriktat på Kostnad: 740 000 energi, IT/telekom, produktion och hälsosektorn i samband DSU: 433 000 med handelsministerns besök.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Statsbesök med näringsdelegation Plats: Kiev, sept – 08 I september besökte det svenska kungaparet Ukraina. Deltagare: Ca 30 företag Exportrådet arrangerade näringsdelegationen som följde Kostnad: 1 540 000 SEK den officiella delegationen. DSU: 658 000 SEK

Defense study Plats: Kiev, - 08 Försvarsindustrin är komplicerad och intressant för Kostnad: 100 000 SEK svenska företag. Studien gör en spotting av den rådande DSU: 100 000 SEK situationen och hur framtiden ser ut. Studien är en delaktivitet i exportfrämjandet avseende Ukraina och Kazakstan.

Textile study Plats: Kiev, - 08 En studie av leverantörer, kvalitet, mm, inom Kostnad: 100 000 SEK textilbranschen i Ukraina. Studien är en delaktivitet i DSU: 100 000 SEK exportfrämjandet avseende Ukraina och Kazakstan.

Metal Study Plats: Kiev, - 08 Stål är en gammal och delvis omodern grundpelare i den Kostnad: 100 000 SEK ukrainska ekonomin. Studien visar på styrkor och DSU: 100 000 SEK möjligheter i den ukrainska stålindustrin. Studien är en delaktivitet i exportfrämjandet avseende Ukraina och Kazakstan.

Border Study Plats: Kiev, - 08 En studie för företag som ska välja marknad för att Kostnad: 100 000 SEK internationalisera t ex sin produktion. Vad är fördelaktigast, DSU: 100 000 SEK ett EU-land med högre löner men enklare gränsförfarande, eller ett icke EU-land, som Ukraina, som har lägre löner men en tuffare gränsövergång. Studien är en delaktivitet i exportfrämjandet avseende Ukraina och Kazakstan.

Sydafrika Green Business Seminar och handelsdelegation Plats: Pretoria, okt - 08 Heldagsseminariet anordnades i samband med Deltagare: 25 företag handelsdelegationen till Angola, Zambia, Botswana samt Kostnad: 720 000 SEK Sydafrika, och hade fokus på att öka ”gröna” DSU: 525 000 SEK handelsrelationer mellan Sydafrika och Sverige. Bakgrunden till seminariet var de diskussioner som den Binationella kommissionen (mellan Sydafrika och Sverige) hade i oktober 2007, där ett beslut togs om att skapa ett forum för att främja relationerna mellan länderna inom områdena kunskapsutveckling, teknologiöverföring, infrastruktur och handel.

Kenya Projektspaning Plats: Nairobi, - 08 Exportrådets Kenyakontor har varit ansvariga för Partners: Sida, UD Exportrådets, UD:s och Sida:s gemensamma satsning Kostnad: 670 000 SEK "projektspaning". Målet är att hitta tidig information om DSU: 667 000 SEK kommande upphandlingar och projekt som sedan vidarebefordras till svenska företag för att öka deras medverkan i internationella upphandlingar. Projektet är aktivt i Kenya, Uganda, Tanzania, Serbien, Kosovo och Ukraina. Under 2009 förväntas fler länder ansluta.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Angola Handelsdelegation Plats: Luanda, okt - 08 Syftet med delegationen var att låta svenska företag ta del Deltagare: 9 företag av utvecklingen i landet, känna på investeringsklimatet, lära Kostnad: 574 000 SEK sig mer om landets ekonomiska strukturer, träffa DSU: 400 000 SEK beslutsfattare och ha direkta kontakter med angolanska företag vilket förhoppningsvis skall leda till ökad handel mellan Sverige och Angola. Delegation leddes av handelsminister Ewa Björling.

Botswana Botswana Business Development Plats: Gaborone, mars - 08 Exportrådet och svenska ambassaden i Botswana Partners: Svenska ambassaden genomförde ett heldagsseminarium i Gaborone på temat Deltagare: Ca 80 deltagare ekonomisk utveckling. Syftet med seminariet var att ge en Kostnad: 350 000 SEK bred bild av ekonomisk utveckling på både mikro- och DSU: 350 000 SEK makronivå. Forskningsresultat redovisades liksom praktiska exempel från Sverige. Ambitionen var att dra nytta av erfarenheter från Sverige och överväga hur dessa kan användas i Botswana.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

SYDEUROPA, MELLANÖSTERN, NORRA AFRIKA

Frankrike Wood France 07/08 Plats: Paris, - 08 Genomförande av matchmaking-seminarium i Stockholm i Deltagare: Totalt 23 företag januari och trävarumässa i Frankrike i maj, inom ramen för Kostnad: 647 200 SEK Näringsdepartementets strategiprogram för svensk DSU: 210 000 SEK träindustri. Bransch: 140 000 SEK

Pollutec - Exhibition Environtech Plats: Lyon, december - 08 Svenskt deltagande på en av världens största Deltagare: Ca 20 företag miljöteknikmässor. Exportrådet och Ecoex-West Swedish Kostnad: 1 527 588 SEK Environmental Export organiserade en SymbioCity Bransch: 714 602 SEK paviljong och konferenser.

SIAL 2009 Plats: Paris, okt - 08 Världens ledande mässa inom livsmedel där Exportrådet Deltagare: 12 företag anordnade en Sverigemonter för att presentera svenska Kostnad: 503 900 SEK företag och deras produkter. Bransch: 503 900 SEK

Grekland Inkommande statsbesök, Greklands president Plats: Stockholm, maj - 08 Den grekiska presidenten besökte tillsammans med en Deltagare: 18 grekiska företag och företagsdelegation Sverige. 60 svenska besökare

Kostnad: 254 000 SEK

DSU: 200 000 SEK

Besöksresa till Sverige av borgmästare från Kreta Plats: Stockholm, juni - 08 Syftet med delegationen var att visa på praktiska exempel Deltagare: 17 grekiska företag på hur man löser avfallshanteringen i en svenska kommun. besökte 3 Den grekiska borgmästaren ska t o m 2010 ha moderniserat avfallsanläggningar sina befintliga system. Kostnad: 130 000 SEK

Bransch: 130 000 SEK

Roadshow Plats: Grekland, - 08 Besök till svenska dotterbolag i Grekland. Kostnad: 227 000 SEK

DSU: 150 000 SEK

Italien Città Sostenibile Plats: Rom och Milano, okt - Två endagsseminarier i Rom och Milano med syfte att Deltagare: 08 marknadsföra svenskt kunnande inom transport, Kostnad: 7 företag energieffektivitet och avfallshantering för att öka DSU: 752 000 SEK affärsmöjligheterna för svenska företag i Italien. Bransch: 180 000 SEK

100 000 SEK

Industrisektoranalys Plats: Se bilaga 2 Tokyoanalys- se bilaga 2. Kostnad:

DSU:

Italien Fact-finding och workshop Plats: Albanien. - 08 (Albanien) Fac- findingresa för att utöka kontaktbasen i Albanien, en Kostnad: 214 000 SEK gemensam satsning med övriga Exportrådskontor på DSU: 79 000 SEK Balkan.

Salone del Gusto Plats: Turin, okt - 08 Svensk monter och assistans till 12 svenska producenter av Deltagare: 12 företag hantverksmässigt producerad mat inför, under och efter Kostnad: 150 000 SEK internationella matmässan Salone del Gusto i Turino med DSU: 150 000 SEK 120 000 besökare.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Milan EXPO 2015 Plats: Milano, - 08 Stor fact-pack till Exportrådets hemsida för att svenska Kostnad: 310 000 SEK företag skulle kunna ta del av affärschanser som uppstår i DSU: 310 000 SEK och med Milanos förberedelser inför Expo 2015. Identifiering och kontakt med nyckelpersoner inom Expoorganisationen och Milanos kommun.

Portugal Företagsdelegation i samband med statsbesök i Portugal Plats: Lissabon, maj - 08 Delegationens syfte var att främja svenska företags affärer Deltagare: 18 företag i Portugal, med inriktning på miljöteknik och förnybar Kostnad: 1 551 000 SEK energi. DSU: 1 000 000 SEK

Branschanalys Plats: Lissabon, - 08 Målet i projektet var att identifiera möjligheter för Kostnad: 200 000 SEK exportfrämjande genom en djupanalys av ett antal DSU: 200 000 SEK

branscher och deras potential för svensk export

Spanien Expo Zaragoza Plats: Zaragoza, - 08 Svensk medverkan i World Expo Zaragoza 2008 med en Deltagare: 32 företag paviljong på ca 700 kvm. Det övergripande syftet med Kostnad: 19 258 000 SEK svensk närvaro var att främja Sverige inom ramverket av DSU: 3 000 000 SEK temat för Expo 2008 i Zaragoza. Särskild finansiering, för mer information se bilaga 2.

Internationaliseringsprocess Plats: Madrid - 08 Arbete med att skapa material till Exportrådets anställda Kostnad: 142 000 SEK som kan användas i seminarier och föreläsningar i syfte att DSU: 300 000 SEK hjälpa svenska företag med sin internationalisering.

Industrisektoranalys Plats: Se bilaga 2 Tokyoanalys- se bilaga 2. Kostnad:

DSU:

Turkiet Energiseminarium i Ankara Plats: Ankara, nov - 08 Seminarium och delegation i syfte att marknadsföra Deltagare: 5 svenska företag, 150 svenska företag inom energisektorn samt ha deltagare på seminariet kunskapsutbyte om hållbar utveckling med turkiska företag. Kostnad: 186 000 SEK

DSU: 100 000 SEK

Turkiska statsministerns besök i Sverige Plats: Stockholm Turkiska statsministern Erdigan besökte tillsammans med Deltagare: 25 turkiska företag, 100 25 turkiska företag Sverige. Exportrådet anordade match deltagare på making, seminarium och en middag där statsminister Kostnad: seminarium Fredrik Reinfeldt var värd. DSU: 265 000 SEK

200 000 SEK

Turkiet Statssekreterare Gunnar Wieslander, resa till Kazakstan Plats: Almaty, Astana, juni- 08 (Kazakstan) Delegationsresa till Kazakstan för att marknadsföra Deltagare: 15 företag, 100 svenska företag, under resan anordnades ett seminarium deltagare på samt affärsmöten. Resan är en delaktivitet av Kostnad: seminarium exportfrämjandet avseende Kazakstan, för mer se bil. 2. DSU: 258 000 SEK

150 000 SEK

Turkiet Finansminister Anders Borg, resa till Tel- Aviv Plats: Tel-Aviv, maj - 08 (Israel) Delegation till Israel för att marknadsföra svenska företag, Deltagare: 10 företag under resan anordnades ett seminarium samt affärsmöten. Kostnad: 369 000 SEK

DSU: 342 000 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Turkiet Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, resa till Plats: Baku, nov - 08 (Azerbadjan) Azerbadjan Delegation till Azerbadjan för att marknadsföra Deltagare: 15 företag svenska företag, under resan anordnadesett seminarium Kostnad: 405 000 SEK samt affärsmöten. DSU: 150 000 SEK

Marocko Internationella mässan i Alger Plats: Alger, juni - 08 Internationell mässa med fokus på business-to-business Deltagare: 4 företag där Exportrådet tillsammans med ambassaden Kostnad: 470 000 SEK arrangerade en svensk paviljong. DSU: 250 000 SEK

Nordafrikaseminarium Plats: Stockholm, maj - 08 Seminarium för att informera om affärsmöjligheter i Deltagare: 25 deltagare Marocko, Tunisien, Senegal och Madagaskar. Kostnad: 150 000 SEK Presentatörer från de respektive länderna bjöds in för DSU: 150 000 SEK diskussioner och föreläsningar.

King Abdullah Economic City Delegation Plats: Riyadh, nov – 08 Handelsdelegation ledd av Stockholms landshövding Per Deltagare: 8 företag Saudiarabien Unckel för att introducera och stödja svenskrelaterade Kostnad: 270 000 SEK företag till byggnationen av de nya ekonomiska städerna i DSU: 70 000 SEK Saudiarabien.

Dubai Business Case Iran Plats: Teheran, Dubai, En studie, analys och seminarium om Iran och hur företag Stockholm, dec – 08 kan hantera finansiering och betalning vid affärer där. Deltagare: Ca 30 företag på

seminarium

Kostnad: 202 000 SEK

DSU: 160 000 SEK

Dubai Exportmentorföretagen Plats: Dubai, okt – 08 Besöksprogram för Exportrådets exportmentorföretag Deltagare: 8 företag

Kostnad: 210 000 SEK

DSU: 210 000 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

VÄSTEUROPA, AUSTRALIEN & NYA ZEELAND

Australien Försvarsseminarium Plats: Stockholm, sept - 08 Seminarium organiserat i Stockholm för att diskutera Deltagare: Ca 40 företag möjligheter för små och medelstora svenska företag inom Kostnad: 345 000 SEK försvarsindustrin att exportera till Australiens försvar. DSU: 265 000 SEK Efteråt ordnades en mottagning på Australiens ambassadörsresidens.

Främjandeaktiviteter i samarbete med Swedish Australian Plats: Sydney, Melbourne - 08 Chamber of Commerce Kostnad: 1 200 000 SEK Exportrådet har under året arbetat nära svensk-australiska DSU: 400 000 SEK handelskammaren med seminarier, mm, för att främja svensk affärsverksamhet i Australien.

Telecom Business Opportunity Plats: Bryssel, sept - 08 Belgien Ett event som syftade till att delge svenska ICT företag Kostnad: 315 000 SEK affärsmöjligheter gentemot Telecom-marknaden i DSU: 248 000 SEK Beneluxregionen. Se även Nederländerna.

Inkommande Statsbesök från Luxemburg Plats: Bryssel, - 08 Då Luxemburg inte har representation i Sverige var Kostnad: 103 000 SEK Exportrådet involverat i arrangemanget av ett inkommande DSU: 100 000 SEK statsbesök från Luxemburg, delvis allmänt Sverigefrämjande, genom mötesbokning och studiebesök hos svenska företag för politiker samt beslutsfattare från företag från Luxemburg.

EU-relaterad rådgivning Plats: Bryssel - 08 Utveckling av nya EU-tjänster gentemot svenska företag. Kostnad: 300 000 SEK

DSU: 217 000 SEK

Nederländerna Telecom Business Opportunity Plats: Haag, Rijen, Bryssel, Syftet med projektet var att generera affärsmöjligheter för sept - 08 svenska och nederländska företag inom telecom. Deltagare: 16 svenska företag Statssekreterare Gunnar Wieslander medverkade den Kostnad: 932 000 SEK första dagen. DSU: 348 000 SEK

Uppföljning på Telecom Business Opportunity Plats: Haag, sept - 08 Business- to- business möten mellan svenska företag och Deltagare: 5 svenska företag nederländska inköpare. Kostnad: 83 000 SEK

DSU: 50 000 SEK

Möbelsatsning Plats: Haag, - 08 Ett samarbete med 3 av Nederländernas största Deltagare: 15 företag möbelinköpare, där 15 svenska företags produkter Kostnad: 162 000 SEK presenterades. DSU: 60 000 SEK

PLMA 2008 Plats: Amsterdam, maj - 08 Världens största mässa för private label där Exportrådet Deltagare: 10 företag hade en Sverigemonter för att visa upp svenska Kostnad: 453 000 SEK livsmedelsproducenter av private label. Bransch: 453 000 SEK

Danmark Undersökning av kulturella skillnader i förhandlingar Plats: Köpenhamn, - 08 Detaljerad undersökning och intervjuer med 125 VD:ar för Kostnad: 115 000 SEK svenska dotterbolag i Danmark med fokus på att förstå DSU: 113 000 SEK vilka kulturella skillnader som finns i förhandlingsstil mellan Sverige och Danmark.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Trängselavgifter - så kan det göras! Plats: Köpenhamn, feb - 08 Seminarium för att presentera "Stockholmslösningen" inför Deltagare: 8 svenska företag, kommande upphandling av system för införande av vägverket & 19 danska trängselavgifter i Köpenhamn. kommunborgmästare,

Kostnad: 111 000 SEK

DSU: 110 000 SEK

Seminarium om trafiksäkerhet Plats: Köpenhamn, nov - 08 Seminarium med efterföljande matchmaking mellan danska Deltagare: 11 svenska företag inköpare av trafiksäkerhetsprodukter och svenska Kostnad: 458 000 SEK leverantörer. DSU 373 000 SEK

Projektledning och koordinering av SWEUNB - Swedish Plats: Köpenhamn, - 08 Association for UN Business Kostnad: 1 293 000 SEK Exportrådet i Köpenhamn har under året ansvarat för DSU: 790 000 SEK föreningens operativa drift vilket har inneburit lobbying, informationsspridning, anordnande av seminarium och möten samt uppbyggande av hemsida. Särskild finansiering, för mer information se bilaga 2.

FN- seminarium Plats: Köpenhamn, okt - 08 Seminarium med föreläsningar av inköpare från tre stora Deltagare: 22 företag FN-organ med inköpshuvudkontor i Köpenhamn; UNOPS, Kostnad: 110 000SEK IAPSO och UNICEF. Fokus för föreläsningarna var hur DSU: 84 000 SEK man på bästa sätt gör affärer med FN. Programmet kompletterades med ett studiebesök på UNICEF:s lager i Köpenhamn samt en föreläsning om Global Compact.

Norge Arbetsrättsseminarium Plats: Oslo,- 08 Föredrag kring bolagsformer, anställningsregler och Deltagare: 19 företag anställningsavtal för svenska tjänsteföretag som har Kostnad: 51 000 SEK intresse av att expandera sin verksamhet till Norge. DSU: 50 000 SEK

Delegationsresa Sörlandet Plats:Oslo, april - 08 Offshore-delegationsresa som fokuserar på att introducera Deltagare:11 företag svenska underleverantörer inom metall- och processindustrin Kostnad:199 000 SEK för norska leverantörer inom olje- och gasindustrin i regionen DSU:150 000 SEK Sörlandet.

Scan-REF Plats: Oslo & Stockholm, - 08 Scan-REF är ett återkommande seminarium, forum och Deltagare: 16 företag mässa inom förnyelsebar energi. Syftet med projektet är att Kostnad: 181 000 SEK öka kunskapsutbytet mellan norska och svenska aktörer DSU: 75 000 SEK inom förnyelsebar energi.

Näringsdelegation till Tromsö Plats: Tromsö, sept - 08 Näringsdelegation till Tromsö ledd av Ewa Björling med Deltagare: 119 deltagare syfte att utvärdera möjligheterna att utveckla ett svenskt- Kostnad: 87 000 SEK norskt näringssamarbete i Nordenområdena. DSU: 75 000 SEK

Verkstadsseminarium Plats: Gardemoen, okt - 08 Seminarium i syfte att utbilda samt marknadsföra svenska Deltagare: 23 svenska deltagare aktörer gentemot den norska verkstadssektorn. Kostnad: 177 000 SEK

DSU: 177 000 SEK

Varvsresa Plats: Molde och Ålesund, - 08 Delegationsresa till norsk varvsindustri med syfte att Deltagare: 7 svenska företag marknadsföra svenska företags kompetens mot Kostnad: 224 000 SEK framgångsrika branschföreträdare. DSU: 150 000 SEK

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Finland Sverigedagen Plats: Jyväskylä, april - 08 Syftet med den årliga Sverigedagen är att skapa nya Deltagare: Ca 40 företag kontakter mellan Sverige och Finland genom att föra Kostnad: 130 000 SEK samman representanter för näringsliv, turism och kultur DSU: 130 000 SEK från båda länder.

Biotech Conference Anglo Nordic Plats: London, maj - 08 Storbritannien En konferens anordnad av en extern part där alla nordiska Deltagare: 5 svenska företag Exportråd är medarrangörer. Syftet är att skapa en Kostnad: 301 000 SEK plattform för svenska företag inom biotechsektorn och att DSU: 175 000 SEK skapa viktiga kontakter för fortsatt utveckling i Storbritannien.

A taste of Christmas Plats: London, dec - 08 Syftet var att marknadsföra svenska varor kopplade till Kostnad: 135 000 SEK julen. Exportrådet rekommenderade ett antal svenska DSU: 80 000 SEK företag som kunde vara aktuella att delta i eventet som genomfördes av Volvo Cars.

Miljömottagning Plats: London, mars - 08 Mottagning på residenset med Andreas Carlgren och ca Deltagare: Ca 100 gäster 100 inbjudna gäster inom ramen för SymbioCity. Kostnad: 114 000 SEK

DSU: 100 000 SEK

Irland Waste Management Seminar Plats: Dublin, maj - 08 Syftet med seminariet var att ta svensk expertis inom Deltagare: 4 företag, 40 deltagare området (miljödepartementet samt Svebio) samt svenska Kostnad: 310 000 SEK företag till Irland för att presentera "den svenska modellen" DSU: 190 000 SEK samt ge exempel på svenska lösningar. Efter seminariet genomfördes matchmaking mellan svenska företag och irländska företag, organisationer och myndigheter.

Public Transport Seminar Plats: Dublin, nov - 08 Syftet var att ta svenska företag och svensk expertis inom Deltagare: 6 företag, 85 deltagare området publika transporter till Irland för att presentera Kostnad: 310 000 SEK exempel på lösningar. Respektive företag en mindre DSU: 190 000 SEK monter för att under dagen också kunna marknadsföra sig gentemot dess besökare. Efter seminariet genomfördes matchmaking mellan svenska och irländska företag, organisationer och myndigheter.

Hälsodelegation Plats: Dublin, maj - 08 Hälsodelegation med deltagare från såväl Danmark som Deltagare: 4 svenska företag, 6 Sverige. Delegationen anordnades mot bakgrund av att danska företag stora investeringar kommer att ske inom en mängd Partners: Danska ambassaden områden i den irländska sjukvården. Syftet med Kostnad: 135 000 SEK delegationen var att ge svenska och danska företag DSU 105 000 SEK möjlighet att skapa kontakter och få en initial bild av möjligheterna på den irländska marknaden.

Tyskland Marknadsanalys: Marknadsprioritering inom vatten och Plats: Berlin, - 08 avloppsrening Kostnad: 682 000 SEK För att underlätta för svenska miljöteknikföretag inom VA Bransch: 670 000 SEK genomfördes en marknadsprioritering på 30 utvalda VAmarknader fördelade på alla världsdelar. Projektet leddes av Exportrådet Berlin.

Bilaga 3 – Översikt större främjandeaktiviteter under 2008

Exportpriset 2008 Plats: Berlin, - 08 Pris ges till bästa svenska dotterbolag i Tyskland i två Partners: Handelskammaren, kategorier, större och mindre bolag. ambassaden

Kostnad: 241 000 SEK

DSU: 241 000 SEK

ISM 2008 Plats: Köln, jan - 08 ISM är en av världens viktigaste och största sötsaksmässor Deltagare: 6 företag där en Sverigemonter arrangerades för att profilera Kostnad: 1 022 000 SEK svenska företag inom detta segment. Bransch: 1 022 000 SEK

BioFach 2008 Plats: Nürnberg, feb - 08 BioFach är världens största mässa för ekologiska Deltagare: 6 företag produkter, där Exportrådet ordnade en Sverigemonter för Kostnad: 341 000 SEK att profilera svenska ekologiska livsmedelsprodukter Bransch: 341 000 SEK tillsammans med företagen.

Retailkampanj på Edeka E-center Plats: Minden-Hannover, - 08 Sverigevecka på livsmedelskedjan Edeka för att Deltagare: 10 företag marknadsföra svenska livsmedelsprodukter. Kampanjen Kostnad: 797 000 SEK vände sig enbart till företag som har en befintlig distributör i Bransch: 797 000 SEK Tyskland.

Österrike The Security Challenge Plats: Wien, sept - 08 Arrangemanget var ett samarbete mellan Sveriges Deltagare: Ca 180 deltagare Ambassad, Exportrådet och Svenska Handelskammaren i Kostnad: 935 000 SEK Wien. Företag, politiker, myndigheter, ministerier och DSU: 270 000 SEK journalister bjöds in till det svenska residenset i Wien för att fokusera på området säkerhet och säkerhetsforskning i två dagar. Från svensk sida deltog statssekretare Gunnar Wieslander och även från österrikisk sida deltog en statssekretare.

Saab B2B Plats: Zürich & Lausanne, - Som en del av aktiviteterna i samband med Gripen Deltagare: 08 kampanjen i Schweiz arrangerades match making mellan Kostnad: Ca 20 företag ca 20 svenska företag och deras motparter i olika DSU: 244 000 SEK branscher under en dag i Zürich respektive Lausanne. 106 000 SEK

Globus Plats: Zürich, - 08 Inför jul lanserades en Nordic Christmas-kampanj på Deltagare: 10 företag samtliga 13 Globus Gourmet-varuhus i Schweiz för att Kostnad: 202 000 SEK marknadsföra svenska livsmedelsföretags produkter. Bransch: 130 000 SEK

Light.design event Plats: Wien, nov - 08 Eventet hölls på residenset där svenska företag med Deltagare: 200 besökare inriktning mot offentlig och professionell miljö fick möjlighet Kostnad: 243 000 SEK att visa sina produkter och profilera sig mot Bransch: 135 000 SEK nyckelmålgrupper, primärt arkitekter, byggplaneringskonsulter och större kunder.

Kroatien Abba EP-event plan Croatia Plats: Wien, Zagreb, - 08 Arbete med att identifiera olika events och aktiviteter där Kostnad: 134 000 SEK svenska företag kan marknadsföras gentemot den DSU: 60 000 SEK kroatiska marknaden.

Bilaga 4 – Disposition av det statliga uppdraget 2008Bilaga 4 – Disposition av det statliga uppdraget 2008

Disposition av det statliga uppdraget 2008

Sedan förra årets redovisning (verksamhetsåret 2007) har ett antal förändringar skett i fråga om intern organisation och redovisningsstruktur, vilket medfört att de angivna beloppen inte är omedelbart jämförbara år från år. Till detta bidrar också att vi inför 2008 allokerat en jämförelsevis större andel av medel från årsuppdraget till utlandskontorens verksamhet inom riktat affärsfrämjande, utan att den andelen kunnat tydligt särskiljas inför denna redovisning. De belopp som nedan anges fördelade till Grundläggande exportservice avser därför även annan verksamhet än traditionella insatser avseende ren exportinformation, svar på frågor etc. Tabellen nedan i det följande anger avrundade belopp.

GRUNDLÄGGANDE 2008 Kommentarer EXPORTSERVICE Utfall (tkr)

Region Västeuropa 20 000 Region Central/Östeuropa o 22 500 SubSahara Region Sydeuropa och MENA 18 500 Region Asien 20 000 Region Americas 9 000

Exportservice i Stockholm 13 000 Marknadsinformation, Exportteknik m.m. Public Affairs 6 500 Sverige-baserad funktion för kontakter

med staten som uppdragsgivare m.m.

Summa 109 500

KOMPETENSUTVECKLING FÖR FÖRETAG

Grundläggande rådgivning i 26 500

Sverige till småföretag

Bilaga 4 – Disposition av det statliga uppdraget 2008

RIKTADE SATSNINGAR FÖR INTER- NATIONELLT AFFÄRSFRÄMJANDE

AffärsChans-projekt 26 000 Satsningar på marknader 18 000

och branscher Internationellt upphandlade affärer 4 000

Summa 48 000

TOTAL 193 000

GRUNDLÄGGANDE EXPORTSERVICE 2008 (tkr) Region Västeuropa, Australien och Nya Zeeland 19 884

Australien 1 905 Belgien 1 625 Danmark 2 199 Finland 1 473

Irland 888

Island -

Nederländerna 1 938

Norge 1 920

Nya Zeeland 318

Schweiz 680

Storbritannien 2 425

Sverigeverksamhet 0

Tyskland 2 752

Litauen 1 505 Polen 1 765 Rumänien 1 270 Ryssland 4 158

Bilaga 4 – Disposition av det statliga uppdraget 2008

Serbien/Montenegro 1 328

Ukraina 2 014

Saudiarabien 1 275 Spanien 3 050 Sverigeverksamhet - Turkiet 1 772

Region Americas 9 142

Argentina 1 550 Brasilien 1 805 Kanada 1 087 Mexico 1 371 Sverigeverksamhet 650 USA 2 679

Region Asien 20 161

Japan 4 397 Indien 3 244 Kina 4 462 ASEAN 3 015 Sverigeverksamhet 2 481 Sydkorea 1 426 Taiwan 1 136

Sveriges förenade studentkårer, insänt den 22 september 2009

Hej,

Utöver skrivelsen om hur SFS har bidragit till genomförandet av Lissabonstrategin under 2008-2009 finns även bifogat två andra skrivelser, som SFS tidigare har bidragit med i detta sammanhang.

Vänliga hälsningar, --------------------------------------------- Flemming Kristensen Utredare Sveriges förenade studentkårer

+46(0)8-54570102 Klara Södra Kyrkogata 1 111 52 Stockholm www.sfs.se

Handläggare: Flemming Kristensen Datum: 2009-09-22 Dnr: PA3-1/0910

SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning

SFS har av regeringskansliet fått möjlighet att lämna bidrag om hur

organisationen har bidragit till genomförandet av Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning under 2008-2009.

SFS tackar för möjligheten, och lämnar nedanför sina synpunkter på

organisationens roll i arbetet med genomförandet av Lissabonstrategin.

Stockholm dag som ovan

Klas-Herman Lundgren Flemming Kristensen Ordförande Utredare

klas.herman.lundgren@sfs.se flemming.kristensen@sfs.se 08-54 57 01 00 08-54 57 01 02

SFS bidrag till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning

En av SFS huvuduppgifter är att påverka politiska beslutsfattare, när det gäller utbildnings- och forskningspolitiken i Sverige. Det är främst genom denna roll som SFS har bidragit till genomförandet av Lissabonstrategin under perioden 2008-2009.

Fokus har utifrån denna roll har för SFS varit att lyfta fram den högre utbildningens helt avgörande roll, när det övergripande målet är att främja en långsiktig utveckling med hållbar tillväxt och full sysselsättning . Den handlar om att stärka Europas konkurrenskraft i

en växande global ekonomi och ställa om till en klimat- och

miljömässigt hållbar utveckling .

Därför är det huvudsakligen med avseende på regeringens skrivelser i Sveriges handlingsprogram för 2008-2010 riktlinjerna 23 (Utöka och förbättra investeringarna i humankapital) samt 24 (Anpassa utbildningssystemet till nya kompetenskrav. Förbättra kvaliteten och öka måluppfyllelsen i utbildningssystemet) som SFS har försökt att påverka politiska beslutsfattare under 2008-2009.

Regeringen prioriterar i sina skrivelser inte i tillräcklig grad den högre utbildningen som ett av de viktigaste verktygen till att förverkliga ambitionen om Sverige som en kunskapsnation i världsklass. Samtidig måste SFS tyvärr också konstatera att den konkreta utbildningspolitiken lämnar mycket tillbaka att önska.

Främst tre huvudområden har varit centrala för SFS 2008-2009, eftersom de är viktiga för utbildningskvaliteten i stort, men även för att dessa har inverkan på vem som har möjlighet att ta sig till högskolan och tillgodogöra sig den högre utbildningen.

1) Resurser till kvalitet inom den högre utbildningen – SFS kan konstatera att regeringens kvalitetssatsningar har varit nästan obefintliga och motsvarar på inget sätt behoven hos

utbildningarna på grund- och avancerat nivå. SFS vill se minst

15 lärarledda timmar per vecka. Utan en rimlig nivå av lärarledd tid kommer inte studenterna att tränas i muntlig presentation, grupparbete eller andra viktiga generiska

1 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010 – se http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/36/57/21b78f4f.pdf

kunskaper. Även viktiga aspekter som kritisk tänkning och reflektion faller bort med för låga grundutbildningsresurser.

2) Studenters ekonomiska och sociala situation – SFS kan konstatera att regeringen nu kommer att genomföra en höjning av studiemedlet som i realiteten ger en ökning med

350 kronor. Svenska studenter går dock back 900 kronor varje,

vilket framgår av SFS studentbudget . Samtidig återstår det att se hur regeringen har tänkt sig att underlätta studenters möjlighet till inkluderande i de sociala trygghetssystemen på samma villkor som arbetstagare.

3) Studentinflytandet – SFS kan konstatera att regeringen inte

vill betala för den kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling som

ett välfungerande system för studentinflytande möjliggör. Detta när regeringen utan goda argument starkt frångått utredningens förslag på finansiering vid avskaffandet av kåroch nationsobligatoriet. Detta kommer i fortsättningen att försvåra svenska studenters möjlighet att påverka egen utbildningssituation, samt påverka utbildningskvaliteten i negativ riktning.

Konkret har SFS analyserat och påpekat ovanstående brister i förhållande till målen i Lissabonstrategin genom analyser och kontakter med politiska beslutsfattare under 2008-2009, samt via två skrivelser till regeringen i samband med Lissabonprocessen .

Dessutom har SFS presidium och tjänstemän genom åren medverkat vid en rad seminarium, hearings, konferenser och möten angående Lissabonstrategin, som anordnats av riksdag, regering och andra intressenter.

SFS kommer även i fortsättningen vara en samarbetspartner för regeringen, när det gäller att förverkliga de stora ambitionerna som finns i Lissabonstrategin. Framförallt när det gäller att lyfta den högre utbildningens avgörande roll för att realisera dessa mål. Vi ser fram emot en fortsatt dialog med regeringen om dessa för Sverige så viktiga frågor.

2 http://www.sfs.se/studentbudget 3 Skrivelserna finns bifogade i e-posten.

SFS kommenterar Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – Lissabonstrategin

Sveriges förenade studentkårer (SFS)

Wollmar Yxkullsgatan 16, 118 50 Stockholm

Tel: 08-5457 0100, www.sfs.se

Inledning

Den 12 juni är SFS inbjudna till samråd om den svenska uppföljningsrapporten 2007 om Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – Lissabonstrategin. I samband med samrådet inbjöds SFS att lämna skriftliga synpunkter. Därför presenterar vi här vårt perspektiv på Lissabonstrategin. Dokumentet är indelat i tre huvudavsnitt. Först presenteras SFS grundläggande syn på Lissabonstrategin och vilka sakfrågor som är avgörande i denna process. Därnäst framförs SFS specifika åsikter på hur Lissabonsstrategin i praktiken kan fullföljas med ett positivt resultat. Som det tredje beskrivs hur SFS under åren har jobbat med processen samt vilken roll SFS kan spela i denna under den närmaste framtiden.

Utbildning som grogrund för tillväxt och sysselsättning

Nytänkande och fortsatt utveckling av utbildningsområdet är avgörande för att förverkliga den strategi för tillväxt och sysselsättning som EU lade fram på toppmötet i Lissabon 2000: EU ska år 2010 vara världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättra arbetstillfällen och en hög grad av social sammanhållning. En välutbildad befolkning som oavsett bakgrund har tillgång till utbildning av hög internationell kvalitet genom hela livet är en förutsättning för att lyckas med Lissabonstrategin. Dessutom gäller det att utbildning och forskning av hög internationell kvalitet är grogrunden för att Sverige i framtiden kan lyckas med fortsatt tillväxt och sysselsättning i en stadig mer globaliserad ekonomi.

Som företrädare för cirka 270 000 av Sveriges studenter har SFS en central roll att spela när Lissabonstrategin ska omsättas till praktisk politik. Denna roll utmynnar i två huvuduppgifter. För det första måste SFS vara med att säkra att processen fram emot 2010-målsättningen inte leder till att regering eller riksdag antar åtgärder som försämrar studenternas situation på nationell nivå. Därför prioriterar SFS följande sakfrågor i Lissabonstrategin (inte i prioriterad ordning):

- Samverkan mellan alla parter – aktivt deltagande - Kvalitet på utbildningen - Livslångt lärande - Förankring - inflytande - Hållbar utveckling - Mobilitet för alla - Tillgång och mångfald

För det andra innebär rollen också att SFS gärna tar på sig ett ansvar och bidrar till det nytänkande och den utveckling av högre utbildning som är nödvändig för att lyckas med Lissabonstrategin. För SFS utgör dessa två uppgifter inte mottsättningar. Tvärtom är förutsättningen för ett lyckat arbete med Lissabonstrategin att regeringen investerar ekonomiska resurser i hög internationell kvalitet inom den högre utbildningen och forskningen. Investeringar som också ska bidra till aktivt studentinflytande – inte bara i Lissabonstrategin – men i hela den högre utbildningen och forskningen. Dessutom bör investeringarna säkra att aktörer från olika sektorer av arbetslivet integreras i högskolans arbete. Integration betyder även att mångfald och tillgänglighet är naturliga aspekter av högre utbildning.

Investering, inflytande och integration - SFS åsikter kring Lissabonstrategin

I november 2006 presenterade den nya regeringen sitt reviderade handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2006-2008 inom ramarna för Lissabonstrategin. Det kan konstateras att regeringen och SFS delar syn på högre utbildning som en avgörande faktor för att lyckas med utvecklingen av välfärdsamhället i en mer integrerad global ekonomi. Dock måste SFS också konstatera att regeringens ekonomiska satsningar på den högre utbildningen inte är tillräckliga. Detta blev senast bekräftat i och med regeringens vårbudgetproposition 2007.

SFS har med avstamp i ovanstående handlingsprogram och processen hittills följande åsikter kring det fortsatta arbetet med Lissabonstrategin:

Investering:

- För att möta målen med Lissabonstrategin krävs i nuläget ökade satsningar på

kvalitet och inte kvantitet. - Det krävs ökade fakultetsanslag, ökade satsningar på forskning och goda

forskningsmiljöer för att nå målen med Lissabonstrategin. - Lissabonstrategin får inte leda till införandet av avgifter för högre utbildning.

- Ekonomiska mål eller arbetsmarknadens behov får inte vara de enda faktorer som

styr vilka satsningar och prioriteringar som görs inom den högre utbildningen. - En social dimension bör alltid finnas med vid utvecklandet av handlingsprogram och strategier.

- Långsiktiga lösningar, stabila strukturer och finansiering samt hållbar utvecklig är

grundprinciper för processen.

- Högre utbildning får inte förvandlas till en handelsvara och studenter får inte

förvandlas till konsumenter.

Inflytande:

- Studenter ska ha formellt inflytande över processen - Regeringens mål och handlingsprogram för Lissabonstrategin måste vara tydliga i

utbildningspolitiken. - Processen ska vara transparant för alla parter med tydliga mål och metoder som

går att följa upp och utvärdera. - System för förbättrad kvalitetssäkring, erkännandefrågor, validering, bedömning,

utvärdering måste komma på plats. - SFS anser att målen för Lissabonstrategin inte får överskugga eller inverka

negativt på målen för Bolognaprocessen när det gäller utvecklingen av den högre utbildningen i Europa. De två processerna ska komplettera varandra och dela samma mål.

- Svenska regeringen i första hand och sedan alla övriga involverade parter i

processen måste gemensamt arbeta för att sprida kunskap och förståelse för Lissabonstrategin. Idag finns många parter som berörs av processen men som inte har kunskap, informationen eller är delaktiga. Det måste skapas konkreta förslag på hur, var och vem som ska ansvara för informationsspridnings, utbildnings, nätverk och samverkan i frågan. Det kräver tydlig ansvarsfördelning i processen.

Integration:

- Anställningsbarhet och bildning kan och ska gå hand i hand. - Viktigt att alla studenter/akademiker lär sig förstå hur de kan använda sin

kunskap och hur arbetsmarknaden fungerar samt att arbetsmarknadens parter vet vad akademin är och vad kvalifikationerna innebär och kan användas.

- Samarbete och konkurrens ska gå hand i hand. Gott samarbete leder också till

god konkurrens. - Lissabonstrategin måste innefatta frågor om breddad rekrytering, ökad mångfald,

tillgänglighet. Högre utbildning ska vara en möjlighet för alla om målen med strategin ska bli verklighet.

- Strategin ska komma ska komma alla lärosätets parter till del. - Mobilitetsfrämjande åtgärder ska främja rörlighet bland både studenter, lärare och

forskare. - Behövs incitament och uppmuntran för att göra karriär inom akademin

Arbete med Lissabonstrategin – SFS framtida roll

SFS har bevakat processen sedan den startade men inte haft någon formell roll i arbetet i Sverige. Från SFS har presidium och tjänstemän har medverkat vid en rad seminarium, hearings, konferenser och möten angående Lissabonstrategin, som anordnats av riksdag, regering och andra intressenter. Syftet har varit att debattera vad strategin innebär på EU-nivå, hur den svenska regeringen arbetar och främst hur den påverkar svensk utbildningspolitik.

SFS har ofta återkommit eller hänvisat till Lissabonstrategin i frågor rörande studenter mobilitet, utbytesprogram, anställningsbarhet och främst Bolognaprocessen. SFS har under hela processen haft en grundbevakning i frågan både när det gäller omvärldsbevakning påverkan och för att kunna svara på frågor från våra medlemmar.

På den europeiska arenan har SFS arbetet med frågan genom medlemskapet i den europiska studentorganisationen ESU. ESU har aktivt arbetet med frågan från starten och har formellt och informellt inflytande över processen genom samråd med olika parter inom EU. ESU har ett pågående projekt om Lissabonstrategin och inom ramen för arbetet har ESU tagit fram ett åsiktsdokument och en handbok för att öka kunskapen om och förståelsen för processen bland studenter i Europa.

SFS har saknat ett mer formellt inflytande och roll i processen i Sverige. Det oroar SFS, att en strategi som är så pass viktig inte är ett känt och ämne för diskussion bland fler studenter och på fler lärosäten. Därför skulle SFS önska ett förtydligande av organisationens roll, ett mer regelbundet samråd och diskussion kring vad SFS kan och bör göra i den politiska processen kring Lissabonprocessen. Samtidigt som SFS alltid ska vara en oberoende part som, när det krävs, kan framföra kritik och företräda våra medlemmars åsikter.

Handläggare: Flemming Kristensen Datum: 2007-10-04 Dnr: PA3-4/0708

Synpunkter på regeringens skrivelse: Utkast till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – Uppföljningsrapport 2007

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet att kommentera utkast till Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – Uppföljningsrapport 2007.

SFS tackar för möjligheten och ska inledningsvis konstatera att de kommentarer som SFS lämnade in till statsrådsberedningen i juni 2007 i samband med samrådet kring uppföljningsrapport 2007 fortfarande är aktuella. Dessutom noterar SFS med belåtenhet att dessa synpunkter har vidarebefordrats till berörda departement och enheter.

SFS kommer i det följande ytterligare att ge synpunkter på uppföljningsrapporten 2007 med särskild fokus på riktlinjerna 7 och 8 Öka och förbättra investeringar i forsknings och utveckling och stödja alla former av innovation samt 23 och 24 Anpassa utbildningssystemet till nya kompetenskrav genom att utöka och förbättra investeringarna i humankapital.

Stockholm, dag som ovan

Elin Rosenberg Flemming Kristensen Ordförande Utredare

elin.rosenberg@sfs.se flemming.kristensen@sfs.se

08- 54 57 01 05 08- 54 57 01 02

Riktlinje 7 och 8 – Öka och förbättra investeringar i forskning och utveckling och stödja alla former av innovation

SFS vill att regeringen uppfyller målet att 1 procent av BNP ska avsättas för forskning från offentlig sektor. Regeringen hänvisar till den forskningspolitiska propositionen som kommer hösten 2008, och att den ska ge förslag på hur Sverige ska nå upp till 1-procentsmålet. En eventuell satsning för att uppnå målet kommer därmed att dra ut alldeles för länge på tiden, och Sverige riskerar att hamna i skymundan som forskningsnation.

SFS anser att alla doktorander ska vara anställda. Med de satsningar som görs idag, borde alla doktorander kunna anställas. Idag används både utbildningsbidrag för doktorander och stipendier, istället för anställningar. Dessa former av finansiering har flera nackdelar för den enskilde och gör samtidigt forskarutbildningen till ett mindre attraktivt karriärval. En förutsättning för att Sverige ska vara en ledande forskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet är att det finns bra forskande lärare vid våra universitet och högskolor.

SFS är positiva till att regeringen genomför de forskningssatsningarna som länge har varit aviserade. SFS ser gärna att dessa satsningar kommer doktoranderna tillgodo. Satsningar på kvalitet i forskarutbildningen och trygga anställningsformer anser SFS vara särskild nödvändiga.

SFS har med intresse konstaterat att arbetet med regeringens program Forska&Väx kommer att fortsätta år 2008. Hittills har regeringen beviljat sammanlagt cirka 256 miljoner kronor till 252 företag. SFS vill uppmana regeringen till att se över möjligheterna för att använda en del av dessa medel till att skapa bättre samverkan mellan den högre utbildningen och små och medelstora företag.

Konkret kan denna samverkan åstadkommas genom bland annat mer praktik under studietiden, där små och medelstora företag t.ex. kan ge en student i uppdrag att lösa konkreta projekt i företaget samtidig som studenten får den nödvändiga handledningen. Regeringen kan också med fördel främja incitament och strukturer som får fler akademiker ut i små och medelstora företag efter avslutade studier.

SFS anser att dessa åtgärder båda på kort och lång sikt även kommer att leda till en generell utveckling och tillväxt i små och medelstora företag. Bland annat visar erfarenheter från Danmark, att små och medelstora företag som anställer sin första akademiker har kraftigare tillväxt och anställer fler personer – även personer utan högre utbildning – samt är mer innovativa än små och medelstora företag, som inte har anställt personer med en akademisk bakgrund .

Højtuddannedes værdi for små og mellemstore virksomheder (Rambøll Management og Ingeniørforeningen i Danmark, 2004)

Riktlinje 23 och 24 – Anpassa utbildningssystemet till nya kompetenskrav genom att utöka och förbättra investeringarna i humankapital

Precis som regeringen anser SFS att livslångt lärande och effektivare investering i humankapital är nödvändigt om Sverige ska kunna klara den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökad välstånd. En god grundskoleutbildning, en väl utbyggd vuxenutbildning och en högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig kvalitet är en förutsättning för att åstadkomma detta och utgör också grunden för framtida forskning och utveckling

SFS saknar dock ett bättre samband mellan ord och handling. SFS menar att en resursförstärkning i 2008 med i praktiken 40 miljoner inte är en satsning på kvalitet. Dessutom är de aviserade satsningar för 2009 och 2010 alldeles för låga. Om regeringen vill satsa på kvalitet borde en långsiktig plan läggas fram, så att alla studenter har rätt till 15 timmar lärarledd undervisning i veckan.

Dessutom anser SFS att regeringen måste se över sitt sätt att pris- och löneomräkna ersättningsbeloppen till den högre utbildningen, i 2008 uppräknas dessa med 0,77 procent. Denna pris- och löneomräkning sammanhänger inte med den faktiska kostnadsutvecklingen inom högskolan. Därmed blir regeringens kvalitetssatsningar i bästa fall ett bevarande av status quo.

Regeringen bör investera mycket mer resurser än de aviserade 670 miljoner kronor under perioden 2008-2010 om utbildningskvaliteten ska höjas. SFS bedömer att satsningarna borde vara upp emot fyra-fem gånger så stora för att uppnå en positiv effekt. Samtidig måste regeringen skapa tydliga ekonomiska incitament för kvalitetsutveckling och lägga fram en långsiktig plan för sin kvalitetssatsning.

Regeringen har stora ambitioner när det gäller jobb, globalisering och välfärd. Budskapet, att det är dagens studenter som ska vara med och skapa framtiden, verkar ofta komma i skymundan. Hög kvalitet i utbildningen är något som gynnar alla – inte bara studenterna. Ska detta vara möjligt krävs större satsningar på kvalitet omedelbart.

SFS vill också att regeringen mer offensivt satsar på att utnyttja den kunskap som redan finns inom högskola och universitet till att förbättra investeringarna i humankapital. Det finns t.ex. behov att främja samverkan mellan högskolan och näringsliv och öka den pedagogiska kompetensen hos lärarna runt om på landets lärosäten.

Regeringen kan också med fördel inkludera den högre utbildningen inom ramen för det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning eftersom denna kan spela en huvudroll när det gäller att skapa regional konkurrenskraft, sysselsättning och kompetensutveckling.

Swentec, insänt den 18 september 2009

Härmed bifogas dokument från Swentecs verksamhet 2008-2009: Rapport till regeringen 2008, Rapport till regeringen maj 2009, Svenska strategier och initiativ för främjande av miljöteknik - en nationell översikt för genomförande av EU:s miljöteknikplan ETAP, samt Swentecs pågående projekt under 2009 som alla inlemmas i en handlingsplan för miljöteknik. Denna ska lämnas över till regeringen i december 2009 och förslagen i handlingsplanen ska sedan testas och implementeras under 2010.

Vänlig hälsning

Maria Delombre Kommunikationsansvarig _____________________________________________ Swentec, Sveriges miljöteknikråd the Swedish Environmental Technology Council Tel: 031 759 29 43 Mobil: 0708 83 55 99 E-post: maria.delombre@enterprise.ministry.se Webb: www.swentec.se

Postadress: Swentec, 412 96 Göteborg Besöksadress: Aschebergsgatan 44, 3 tr, Göteborg

Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens uppdrag att på nationell nivå utveckla en effektiv struktur som ökar tillväxten för svensk miljöteknik

Rapport till regeringen maj 2009

Vägen mot en effektiv struktur för svensk miljöteknik

Förord

Swentec tror på ett tydligt ledarskap – i företag och organisationer samt hos politiker och myndigheter. Det framkom bland annat i den debattartikel, signerad Swentecs styrelse, som publicerades i Dagens Industri den 18 december förra året. De företag och organisationer som kommer bäst rustade ur lågkonjunkturen är de som tar möjligheten att lyfta miljöfrågan till en strategisk fråga för företagets utveckling. Ett tydligt ledarskap bör alltjämt vara en ledstjärna, på alla nivåer, i den kris som världen befinner sig.

Swentec har tagit på sig detta tydliga ledarskap när det gäller miljöteknik. Efter att utredning efter utredning bekräftat rådande problembild, går vi nu till handling. Vi har tagit intryck från vår omvärld – tittat på hur andra länder arbetat med att lyfta miljötekniksektorn och sedan formaliserat en strategi och en process mot en handlingsplan, som nu är i full gång. Men det här är ingenting vi gör på egen hand utan gemensamt, tillsammans med de många miljöteknikaktörer – myndigheter, organisationer, nätverk och företagare runt om i landet.

Ett tydligt ledarskap och samverkan är nyckelord för framgång för Miljötekniksverige. Handlingsplanen som Swentec nu arbetar med, rymmer båda dessa delar. Viktigt är också ett utifrån- och - in -perspektiv – att inte bygga aktiviteter och engagemang utifrån olika främjaraktörers roller utan utifrån miljöteknikföretagens behov, vilket i många hänseenden inte är fallet i dag.

Båda de större projekt som Swentec arbetar med inom ramen för handlingsplanen har ett samverkansperspektiv. Att samla in och på nationell nivå synliggöra de många referensanläggningar som Sverige har, är ett efterfrågat och uppskattat arbete som har många synergieffekter och också förhoppningsvis kan underlätta det arbete som regionala organisationer, branschorganisationer och andra gör i dag. Ett kommande förslag till besöksorganisation fokuserar på en samverkan med alla aktörer där besökshanteringen effektiviseras och får ett större kommersiellt syfte.

Den statliga strukturen, med minst femton olika myndigheter som alla bidrar med olika aktiviteter inom miljöteknik, ställer krav på samverkan för att överlapp och glapp ska undvikas. För att få en tydlighet och konkretisering har den referensgrupp av myndigheter som Swentec har i uppdrag att samla, valt att arbeta gemensamt kring specifika projekt. Ett första sådant blir att titta på offentlig upphandling och hur den kan utvecklas till ett effektivt verktyg för miljötekniktillväxt. På samma tema anordnade Swentec i början av året ett

seminarium, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och Exportrådet, med fokus på hur kommun och näringsliv kan samarbeta i utvecklingen av ny miljöteknik och främjandet av svensk miljöteknikexport.

Swentec har också under årets första kvartal konkretiserat beskrivningen av Sveriges arbete inom ETAP där den stora aktivitet som pågår inom miljöteknik i Sverige tydliggörs och där det blir än mer klart att en strategi och handlingsplan behövs för att alla dessa resurser ska användas på bästa sätt.

Initieringen mot samverkan träder också bland annat fram i projektet Swedish Waste Offer där Swentec är koordinator av en arbetsgrupp bestående av branschorganisationerna Avfall Sverige och Återvinningsindustrierna, konsultföretag inom området samt miljöteknikföretag.

Swentecs arbete har under våren fortskridit mycket positivt och seminariet den 5 maj i Stockholm, visade på att det finns ett stort intresse av att vilja var med på resan mot en gemensam handlingsplan för Miljötekniksverige. Men då gäller det att vi samlar oss som ett team, lämnar invanda mönster och roller och slutar positionerna oss. Först då kan alla bidra fullt ut. Vi ser mycket fram emot det arbetet.

Maj 2009

Berit Gullbransson Verksamhetschef Swentec, Sveriges miljöteknikråd

1. En handlingsplan för svensk miljöteknik

Ur kommittédirektiv 2008:31: ”I sitt arbete med att stödja regeringens fortsatta arbete för att stärka svenska miljöteknikföretag, ska Swentec utarbeta underlag för regeringen. Underlaget ska inkludera förslag till insatser och åtgärder såväl för åren 2009 och 2010 som därefter, en beskrivning av motiven och grunden för dessa förslag samt en kostnadsberäkning och konsekvensanalys av förslagen. Slutligen ska det i underlaget specifikt föreslås hur de statliga myndigheterna ska samordnas samt framöver samverka

för att bäst stärka svensk miljöteknik.”

I samband med Swentecs nya uppdrag våren 2008 påbörjade Swentec ett arbete med en gemensam strategi och handlingsplan med syftet att öka tillväxten och exporten av svensk miljöteknik. Detta kommer att bli ett underlag för Swentecs uppdrag att på nationell nivå utveckla en effektiv struktur för svensk miljöteknik med samma syfte som ovan.

Den 21 augusti 2008 i Växjö bjöds över 200 nyckelpersoner från organisationer, myndigheter, företag, branschföreningar och forskarvärlden in för att delta i det gemensamma arbetet mot en vision för svensk miljöteknik: Sverige har en drivande roll och levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid. Swentecs råd presenterade fem strategiska områden som identifierats för att Sverige ska nå visionen. Under eftermiddagen arbetades kritiska framgångsfaktorer fram i nio mindre grupper, tillsammans med professionella diskussionsledare.

Arbetet från Växjö har sammanställts och kommunicerats både till deltagarna och till Swentecs målgrupper i stort, genom www.swentec.se, Swentecs nyhetsbrev och en dokumenterande film från konferensen.

Nedan en sammanfattning av de fem strategiska områdena för svensk miljöteknik:

Politisk styrning

Sverige behöver robusta regler över mandatperioder; drivande marknadsincitament och en tydlig rollfördelning inom det offentliga.

Kompetens för hållbar utveckling

Sverige har stor fördel i sin upparbetade kompetens inom området hållbar utveckling. Den behöver vidmakthållas och utvecklas.

Samverkan

Vi behöver i Sverige samverka genom att effektivisera och kraftsamla för att hitta slagkraftiga koncept.

Kommersialisering

Sverige har stor potential att generera företagande ur satsningar på forskning och utveckling inom både akademi och näringsliv. Verklig och potentiell efterfrågan är vägledande.

Affärsmodeller

Sverige behöver skräddarsydda affärsmodeller för att kunna hantera möjligheter på olika marknader.

Resultatet av mötet i Växjö kan sammanfattas i att problembilden gällande var Sverige står i dag när det gäller miljöteknik och vad som behöver göras i stort är samstämmig. Det här är frågor som diskuterats och utretts under lång tid. Det som krävs är därför handling och en tydlig plan för det.

Under hösten 2008 har Swentecs kansli ytterligare finslipat sammanställningen kopplat till de strategiska områdena, där respektive rådsledamot agerar sakkunnig inom sitt område. Kansliet har också genomfört ett studiebesök till Wien för möte med representanter för det österrikiska arbetet med den nationella handlingsplanen ”Master plan Environmental Technology”.

Som en start för det fortsatta arbetet med en gemensam handlingsplan för svensk miljöteknik anordnade Swentec den 5 maj i år ett seminarium i Stockholm. Även denna gången blev responsen mycket god. Förutom att starta upp och få med alla i processen så handlade seminariet också om att visa upp hur Österrike har arbetat med en handlingsplan och hur Danmark framgångsrikt jobbat kring partnerskap. Statssekretare Ola Alterå inledde dagen. Dagen avslutades med att samtliga deltagare gavs möjlighet att registrera sig som referensperson inom lämpligt strategiskt område samt att delta i en första ”idégenerering” på plats.

Swentec har anlitat Ramböll för att leda och hålla ihop den fortsatta processen med handlingsplanen. Under våren och hösten kommer gruppintervjuer med referenspersoner och analys av befintligt material att genomföras, samt ett antal workshops att hållas. Den färdiga handlingsplanen kommer att sammanställas och lanseras inför COP15.

2. Sammanställning svenska referensanläggningar för miljöteknik samt förslag till besöksorganisation

Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska medverka – vid behov tillsammans med andra myndigheter och aktörer – vid mottagande av utländska delegationer som vill besöka svenska miljöteknikanläggningar. För detta ändamål ska en nationell beskrivning av

lämpliga demonstrationsanläggningar utarbetas.”

”Swentec ska initiera och verka pådrivande för att samordning ska ske mellan de nätverk som finns inom miljöteknikområdet, de regionala nätverken och sektorsorganisationer. Detta innebär att delegationen ska underlätta erfarenhetsutbyte och information mellan

nätverken och organisationerna.”

Swentec har under våren arbetat med att ta fram en nationell, webbaserad karta över svenska demonstrations- och referensanläggningar inom miljöteknik. Kartan ska kunna användas för flera syften:

• Den ska vara ett underlag för att målgruppsanpassa utländska delegationers besök i

Sverige så att rätt koncept och system kan visas upp i förhållande till uttryckta behov.

• Den ska vara ett underlag för att inom Sverige kunna visa upp god miljöteknik och

koncept för intresserade aktörer inom både näringsliv och offentlig sektor.

Kartan kommer att innefatta både system och produkter. Framförallt ska den ha ett affärsfokus. Målet är att kartan ska ge en bättre kvalitet på besöken till svenska referensanläggningar och att fler besök ska leda till affärer för svenska miljöteknikföretag. Arbetet med den nationella referenskartan bygger på en samverkan med både regionala och statliga aktörer som i dag hanterar en stor mängd besök.

Det finns i dag ett stort intresse för att besöka svenska demonstrations- och referensanläggningar, men ingen organisation som har en sammanställning både på nationell nivå, för alla miljötekniksektorer, och med ett allmänt tillväxtfokus. Det finns många bra regionala initiativ där information och besöksorganisationer finns, men ingen samlad ”ingång”.

Arbetet är uppdelat i tre delprojekt; kriterier och urval, webblösning och besöksorganisation.

2.1¶Kriterier och urval

Det finns många goda exempel och projekt inom miljöteknik – flera finns sammanställda hos de regionala initiativen för miljöteknikexport, men också som goda exempel hos myndigheter och andra aktörer. Hur exemplen är sammanställda och vilken kvalitet de har varierar. Det måste därför ske en prioritering och kvalitetssäkring av vilka exempel som ska visas upp för att det ska vara hanterligt att administrera och ge ett bra utfall i form av affärer.

Kriterierna för vad som ska lyftas fram har fastställts av en arbetsgrupp bestående av representanter för Naturvårdsverket, Sustainable Business Hub i Skåne, Ecoplan och Swentec. Ecoplan arbetar på Swentecs uppdrag med att ge stöd och vägledning i projektet i stort. Naturvårdsverket och Sustainable Business Hub arbetar sedan tidigare med kriterier och bedömningar i sina verksamheter.

De fyra baskriterierna för urval som arbetsgruppen har enats om ser ut som följer:

1. Produkten, tjänsten eller konceptet ska definieras som miljöteknik enligt definitionen: ”Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer och tjänster som ger tydliga miljöfördelar i förhållande till befintliga eller alternativa lösningar sett ur ett livscykelperspektiv”.

2. Produkten, tjänsten eller konceptet ska generera arbetstillfällen i Sverige.

3. Om det är en enskild produkt eller tjänst ska den vara kommersiellt tillgänglig, det vill säga ha betalande kunder.

4. Om det är en anläggning eller större system ska den visa upp eller demonstrera produkter eller tjänster från leverantörer som är kommersiella, det vill säja säljer motsvarande produkt/tjänst.

Utöver baskriterierna finns det prioriterade egenskaper för att publicera en referens. Om produkten, tjänsten eller konceptet har nedanstående egenskaper som gör att den utgör en hävstång för andra produkter eller ut på andra marknader, kan den prioriteras för publicering:

• Produkten, tjänsten eller konceptet kan appliceras på andra marknader, för

export. (Bedömning: i låg grad/ medel / i hög grad)

• Produkten eller tjänsten är en del i ett större koncept eller system, med fler miljöteknikprodukter/tjänster. (Bedömning: i låg grad/medel/i hög grad)

• Produkten, tjänsten eller konceptet kan kommuniceras på ett tydligt sätt, exempelvis genom en demo- eller referensanläggning. (Bedömning: i låg grad/medel/i hög grad)

Kriterierna och bedömningarna har testats av arbetsgruppen på ett urval referensfall innan beslut har tagits om att arbeta efter dessa kriterier. Det kommer att ske en årlig revidering av kriterierna.

2.2¶Webblösning

Sammanställningen av svenska referensanläggningar för miljöteknik kommer i första hand att spridas genom en webbaserad karta. Utifrån denna ska det vara möjligt att både söka inom ett miljöteknikområde och inom en region i Sverige. Den ska också ha en tydlig koppling mellan exempel på flera olika nivåer; Hållbar samhällsbyggnad, Industriella lösningar, Anläggningar & produkter, samt Leverantörer.

Med syftet att skapa en så väl fungerande och kostnadseffektiv webblösning som möjligt, har Swentec valt att lägga denna webbaserade karta som en integrerad del på www.swentec.se med både en svensk och en engelskspråkig version. Den ska också gå att nå via www.visitcleantechsweden.se och blir således lätt att söka sig till för utländska intressenter samtidigt som den har en tydlig koppling från www.symbiocity.se. Valet av namnet Visit cleantech Sweden grundar sig dels på hur Visit Swedens webblösning ser ut i dag, dels genom en jämförelse med hur våra europeiska grannar samt USA, Kina och Japan har samlat sin information kring den inhemska miljötekniken. Resultatet av undersökningen visade att få har någon tydlig, samlad ”ingång”. Danmark är den nation som hittills har lyckats bäst med detta.

Motiveringen till att lägga sammanställningen på Swentecs webbplattform är att:

• Swentec i dag har ett väl fungerande nätverk av miljöteknikföretag, drygt 900, som finns sökbara via www.swentec.se. Genom att lägga sammanställningen av svenska referensanläggningar på samma plattform kan dessa leverantörer enkelt länkas till aktuell anläggning.

• Swentec har i dag ett väl fungerande kalendarium för miljöteknik. Detta kan också kopplas till sammanställningen av svenska referensanläggningar och kan på så sätt ge fördelaktiga synergieffekter.

• Swentecs webbredaktör kan underhålla sajten och se till att både teknik fungerar och

att innehåll är uppdaterat, vilket är mycket viktigt för att kunna upprätthålla kvaliteten.

Redan i planeringsstadiet av Visit cleantech Sweden har de aktörer involverats som i dag på något sätt arbetar med hantering av besök till svenska miljöteknikanläggningar. Exportrådet ansvarar i dag för marknadsföringskonceptet för svensk miljöteknik; SymbioCity, med syftet att öka exporten av svensk miljöteknik. SymbioCity innefattar också en webbplats. Visit cleantech Sweden kompletterar SymbioCity genom att de referensanläggningar som utländska besökare är intresserade av att besöka synliggörs på ett strukturerat sätt. Kopplingen från www.symbiocity.se till www.visitcleantechsweden.se måste därför vara tydlig och även vice versa. Sammanställningen Visit cleantech Sweden kan också vara en källa att plocka ur när nya exempel behöver plockas in till SymbioCity. Det material som publiceras på www.visitcleantechsweden.se kommer att innehålla objektivt granskade texter, godkända av leverantörer och respektive anläggnings kontaktperson.

2.3¶Förslag till besöksorganisation

Förfrågningarna varierar väldigt från de delegationer och andra intressenter som kontaktar olika organisationer i Sverige. Deras behov och intressen varierar från fall till fall och kan inte fullt ut förutses. Därför behöver produkterna, tjänsterna eller koncepten beskrivas på ett hanterligt sätt, så att de kan sorteras beroende på syftet. Det behövs då ett underlag för att kunna slussa intresserade potentiella kunder till ansvariga personer som håller i den fortsatta kontakten.

Det behövs en samverkan kring besöksverksamheten i Sverige. Projektet har identifierat några problem som behöver lösas:

• Regionala aktörer kan dela med sig av information om besök men inte alltid aktivt koordinera besök över regiongränserna för att få med företag som kan vara intressanta för just det besöket. (intressekonflikt).

• Mindre kluster får få besök, storstadsregionerna får många besök.

• Företag som inte är tillräckligt representerade i sin bransch i regionen kommer i dag

sällan med vid besök.

• Flera företag/anläggningar kommer inte att vilja ta emot generella besök men gärna

mer säljinriktade besök – en sluss behövs.

Det är också viktigt att se till vilka besökarna är, det vill säga målgrupperna och vad de efterfrågar. Besökarna kan delas in i tre grupper som har olika behov och mål med besöken. De tre besökskategorierna är:

• Samhällsbesök: Intresserade av svenska hållbarhetslösningar ur ett

samhällsperspektiv.

• Industribesök: Intresserade av vad som generellt finns att erbjuda inom en viss

bransch.

• Affärsbesök: Intresserade av kontakter med enskilda leverantörer och konkreta

referensanläggningar.

Det är framförallt samhällsbesöken och industribesöken som kommer via de offentliga kanalerna. Ett huvudproblem är att referensanläggningarna inte vill ta emot det som efterfrågas mest via de offentliga kanalerna. Nyckeln är att koppla ihop rätt besökare med rätt organisation. Att ta betalt är ett sätt att hantera detta. Det finns ett stort intresse från miljöteknikföretagen att visa upp sina anläggningar om de kan se en snar affärsnytta. Men svårigheten ligger i att matcha samhällsbesök med referensanläggningar då affärsnyttan är långsiktig och osäker.

I projektet har en större referensgrupp träffats ett antal gånger och i workshop-form arbetat fram ovanstående resonemang samt även godkänt följande förslag runt en nationell besökskoordinator. Referensgruppen består av representanter från branschföreningar (Svensk Fjärrvärme, Teknikföretagen, Svebio, Avfall Sverige, Svensk Gasförening, Miljöteknikcentrum i Östergötland), regioner (Sustainable Business Hub - Skåne, Ecoex - Göteborg, SMTC - Stockholm, Jämtlands landsting - Östersund, Växjö Kommun, Sustainable South East - Kalmar) samt nationella organ såsom Exportrådet, Energimyndigheten, Delegationen för hållbara städer och Sekretariatet för miljöteknikexport Kina.

Swentec, liksom andra statliga aktörer samt bransch- och regionala initiativ, ser ett behov av en nationell koordinator. Den nationella koordinatorn är ett sätt att hantera problemställningarna runt besökshanteringen i Sverige i dag. Tillsammans med viktiga aktörer runt delegationsverksamhet, arbetas nu ett förslag fram på hur ett sådant koncept skulle kunna fungera.

3. Arbetet i referensgruppen för statliga myndigheter

Ur kommittédirektiv 2008:31: ”Swentec ska sammankalla en referensgrupp med myndighetsrepresentanter, dels för att föra en aktiv dialog om samordning av pågående statliga insatser inom miljöteknikområdet, dels för att förankra förslag om framtida