Årsredovisning för staten 2010

Regeringens skrivelse

2010/11:101 Årsredovisning för staten 2010

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Årsredovisning för staten 2010

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2011

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2010. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande avseende EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med reservation från Riksrevisionen och skälen för detta anges. En redovisning av åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen lämnas. Vidare lämnas en redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

Sammanfattning

Sammanfattning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Det ekonomiska utfallet för 2010

Miljarder kronor

Utfall Procent Utfall Procent Den svenska ekonomin uppvisar en stark 1 2

2010 av BNP 2009 av BNP återhämtning vilket har haft en positiv inverkan

Den offentliga på statens finansiella resultat och ekonomiska

sektorns ställning. finansiella

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande -11 -0,3 -29 -0,9 sparande är negativt även 2010 men det har Statens

budgetsaldo -1 0,0 -176 -5,7 förbättrats med 18 miljarder kronor jämfört med 2009. Utgiftstak 1 024 31,0 989 31,8

Utgiftstaket för 2010 klarades med en margi- Takbegränsade

utgifter 986 29,9 965 31,0 nal på 38 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 29,9 procent som andel av Statens netto-

förmögenhet -358 -10,8 -384 -12,4 bruttonationalprodukten (BNP). Underskottet i

Statsskuld 1 113 33,7 1 149 37,0 statens budget uppgick till 1 miljard kronor, vilket är en förbättring med 175 miljarder kronor Årets överskott i

resultaträkningen 53 1,6 27 0,9 jämfört med 2009.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på Garantiför-

3

bindelser 1 471 44,6 1 461 47,0 53 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har

4

EU-avgiften 30,4 0,9 19,2 0,6 resultatet förbättrats med 26 miljarder kronor.

4

Nettoflöde till EU 17,4 0,5 7,5 0,2 Statsskulden har minskat med 36 miljarder

1

Prel. BNP för 2010 uppgår till 3 301 miljarder kronor (löpande priser). kronor. Som andel av BNP har statsskulden 2

Rev. BNP för 2009 uppgår till 3 108 miljarder kronor (löpande priser).

3 minskat från 37,0 procent 2009 till 33,7 procent Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4

Kassamässiga uppgifter. 2010.

I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2010 jämfört med 2009.

Den offentliga sektorns finansiella skatter ökat i högre omfattning än

sparande inkomstskatterna. Skattereduktionerna ökade

med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna

Överskottsmålet innebär att den offentliga med 16 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna

sektorns finansiella sparande ska uppgå till ökade med 11 miljarder kronor till följd av

1 procent av BNP i genomsnitt över en lönesummans utveckling.

konjunkturcykel. Utfallet för 2010 blev Skatt på kapital ökade med 21 miljarder

-11 miljarder kronor, motsvarande kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med

-0,3 procent av BNP. Det genomsnittliga 4,8 miljarder kronor och skatt på företagsvinster

ökade med 16 miljarder kronor. Skatt på sparandet 2001–2010 motsvarade 0,8 procent

konsumtion och insatsvaror ökade med av BNP. Eftersom denna period kännetecknas

27 miljarder kronor, varav mervärdesskatt med av ett resursutnyttjande som var något svagare

23 miljarder kronor. än normalt bedöms det finansiella sparandet

Kostnaderna för transfereringar ökade med vara i linje med överskottsmålet.

42 miljarder kronor jämfört med 2009.

Transfereringar till hushåll ökade med

4 miljarder kronor netto. Transfereringar till

hushåll avseende socialförsäkringen minskade

Utgiftstaket klarades

med 5 miljarder kronor medan kostnaderna för

arbetsmarknadsrelaterade transfereringar ökade Utgiftstaket för staten har sedan det infördes

med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshetsbudgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket

ersättningen minskade med 1,7 miljarder kronor omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt

och aktivitetsstödet ökade med 5,9 miljarder ålderspensionssystemet vid sidan av statens

kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna

kronor. Kostnaden för sjukpenning minskade eftersom riksdagen och regeringen i mycket

med 2,4 miljarder kronor medan aktivitets- och begränsad utsträckning kan påverka dessa

sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder utgifter på kort sikt.

kronor. Transfereringarna till kommuner ökade Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstotalt med 26 miljarder kronor. De allmänna

taket för 2010 uppgick till 1 024 miljarder

bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget

kronor. Transfereringar till utlandet ökade med uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket

10 miljarder kronor. Avgiften till EU ökade med till 986 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades

11 miljarder kronor. Ökningen beror främst på därmed med en marginal på 38 miljarder kronor.

att Sverige 2009 hade en lägre avgift på grund av

en stor återbetalning.

Kostnaderna för statens egen verksamhet

ökade med 5,4 miljarder kronor jämfört med

Statens resultat- och balansräkningar

2009. Kostnader för personal minskade med

8,8 miljarder kronor, främst till följd av att av-

Resultaträkningen

sättningen för tjänstepensioner minskade. Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgioch kostnader i resultaträkningen, uppgick till

varavgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vil- 53 miljarder kronor, vilket var en ökning med

ket motsvarar en ökning med 4,3 procent. 26 miljarder kronor jämfört med 2009.

Resultat från andelar i dotter- och intressefö-

Förbättringen av resultatet beror framför allt

retag påverkade utfallet positivt med 46 miljarder på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder

kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till

kronor jämfört med 2009. Luossavaara- 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av de

Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med totala intäkterna.

8,4 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket Direkta skatter på arbete är nästan AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket

oförändrade jämfört med 2009. Den marginella

inkluderar realisationsvinst avseende försäljning förändringen förklaras av att skattereduk-

av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor. tionerna som minskar intäkterna från direkta

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till statens budget för 2010. På tilläggsbudget 12 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning anvisades 7,5 miljarder kronor, varav med 7 miljarder kronor jämfört med 2009, bl.a. 3,1 miljarder kronor avsåg kapitalinsatser i på grund av minskade orealiserade valutavinster. statliga bolag och 1,2 miljarder kronor tillskott

inom migrationsområdet. I förhållande till Balansräkningen statens budget och tilläggsbudget blev totala Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden utgifter m.m. 56 miljarder kronor lägre. Det mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda beror framför allt på att posten Myndigheters värde (motsvarande eget kapital i ett företag), m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev negativ och uppgick till -358 miljarder blev 30,8 miljarder kronor lägre än budget. kronor vid utgången av 2010, vilket motsvarar -10,8 procent av BNP. I förhållande till 2009 ökade nettoförmögenheten med 26 miljarder kronor. Den positiva förändringen i netto- Statliga garantier och krediter förmögenheten är hänförbar till årets överskott på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkades Statliga garantiåtaganden ökade med ca nettoförmögenheten negativt med 28 miljarder 10 miljarder kronor jämfört med 2009 och kronor till följd av enstaka transaktioner som uppgick till 1 471 miljarder kronor vid utgången förändrar tillgångars och skulders värde utan att av 2010. De statliga garantiåtagandena har som de redovisas över resultaträkningen. andel av BNP minskat från 47 procent 2009 till

Den konsoliderade statsskulden minskade 44,6 procent 2010. Störst är insättningsgarantin med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kro- med 948 miljarder kronor. Därefter kommer nor vid utgången av 2010. Lån i svenska kronor kreditgarantier inklusive exportgarantier med ökade med 22 miljarder kronor medan lånen i 415 miljarder kronor och garantier om tillförsel utländsk valuta minskade med 58 miljarder av kapital med 99 miljarder kronor. kronor. Som andel av den konsoliderade Statens externa utlåning med kreditrisk statsskulden minskade skulden i utländsk valuta uppgick till 217 miljarder kronor, varav från 29 till 24 procent. 186 miljarder kronor avser studielån. Drygt

26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som

osäkra fordringar varav 24 miljarder kronor är

hänförliga till studielån.

Utfallet för statens budget

Inkomster

Inkomsterna på statens budget uppgick till Nationellt intygande samt avgifter till 780 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget och bidrag från EU blev utfallet av inkomsterna 56,5 miljarder kronor högre. Intygandet grundas på ansvariga myndigheters

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till intyganden och bedömningar avseende hanter- 777 miljarder kronor, vilket är 55,3 miljarder ingen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets kronor högre än budget. revisionsutlåtanden och Riksrevisionens

De totala skatteintäkterna blev 1 507 miljarder uttalanden från granskningen om myndigkronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än heternas räkenskaper och deras interna styrning budget. De största skillnaderna finns under skatt och kontroll. Regeringen lämnar följande på arbete (10,2 miljarder kronor), skatt på intygande: kapital från hushåll (5,8 miljarder kronor), skatt på företagsvinster (20,9 miljarder kronor) samt Rättvisande räkenskaper skatt på konsumtion och insatsvaror Sammanställningen av EU-räkenskaperna, (31,8 miljarder kronor). omfattande resultat- och balansräkning samt en

kassamässig redovisning, har upprättats enligt Utgifter god redovisningssed. Regeringen bedömer att Utgifter m.m. på statens budget uppgick till räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 780,6 miljarder kronor, vilket är 48,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i

Betryggande intern styrning och kontroll Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna Det finns ett ramverk för staten som syftar till kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och att säkerställa en betryggande intern styrning skuldernas bokförda värde, efter elimineringar, och kontroll av EU-medlen. till 613 miljarder kronor, en ökning med

90 miljarder kronor jämfört med 2009. Redovisning av EU-medel AP-fondernas tillgångar ökade med Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick 89 miljarder kronor till 930 miljarder kronor. Sveriges avgift till EU till 30,4 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital ökade med Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder 68 miljarder kronor och uppgick till kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder 895 miljarder kronor i slutet av 2010. kronor. Det kassamässiga nettoflödet från Statens ägande avseende andelar i de statliga statens budget till EU ökade med ca 10 miljarder bolagens tillgångar uppgick till 1 694 miljarder kronor jämfört med 2009. kronor, en minskning med 46 miljarder kronor

jämfört med 2009. Statens andel av bolagens

skulder minskade med 57 miljarder kronor till

sammanlagt 1 345 miljarder kronor. Det egna Statliga sektorns tillgångar och skulder kapitalet ökade med 11 miljarder kronor och

uppgick till 349 miljarder kronor 2010. Utöver de myndigheter som konsolideras i Riksbankens tillgångar och skulder minskade statens resultat- och balansräkningar innefattar med 382 respektive 377 miljarder kronor. sammanställningen över den statliga sektorn Riksbankens eget kapital minskade därmed med även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår 5 miljarder kronor. statliga bolag, banker och finansinstitut där Premiepensionssystemets tillgångar, som statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. redovisas i anslutning till sammanställningen

Vid utgången av 2010 var den statliga sektorns över den statliga sektorn, har ökat med samlade tillgångar 3 728 miljarder kronor, vilket 73 miljarder kronor jämfört med 2009. innebär en minskning med 325 miljarder kronor Skulderna har ökat med motsvarande belopp, jämfört med 2009. vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat

De samlade skulderna uppgick till och uppgår till -1 miljard kronor. 3 115 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 415 miljarder kronor.

1¶Årsredovisningen för

staten 2010 – avgränsningar m.m.

1¶Årsredovisningen för staten 2010 – avgränsningar m.m.

Regeringen ska varje år senast den 15 april året sträckning som möjligt hålls oförändrade över efter budgetåret lämna en årsredovisning för tiden. En utveckling av den statliga redovisstaten till riksdagen. Årsredovisningen ska ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- tio år som årsredovisning för staten tagits fram nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på har redovisningsprinciperna i ökad grad tydligbudgetens inkomsttitlar och anslag. gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck-

Regeringen är vidare redovisningsskyldig inför ning invärderats och redovisats samt att redovisriksdagen för de tillgångar regeringen förvaltar ning enligt bokföringsmässiga principer vidareoch förfogar över. Redovisningsskyldigheten utvecklats. Gällande principer och förutsättomfattar även den verksamhet som bedrivs av ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinstaten samt statens skulder och övriga ekono- ciper och tilläggsupplysningar. miska åtaganden. Resultaträkningen ger underlag för bedöm-

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen ning av statens samlade inflöde och förbrukning av staten och former för uppställning av resultat- av resurser. Värdet av statens tillgångar och och balansräkningarna och finansieringsanalysen. skulder per den 31 december 2010 redovisas i Detta skedde senast den 16 december 2010 (dnr balansräkningen. Finansieringsanalysen visar Fi2010/5683). statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- utfallet för 2010 i resultat- och balansräkningvisningen omfattar myndigheterna, inklusive af- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för färsverken, under riksdagen och regeringen med 2009. undantag för Riksbanken och AP-fonderna samt Statens budget omfattar samtliga inkomster premiepensionssystemets tillgångar och skulder och utgifter som påverkar statens lånebehov. I inklusive avkastningen på dessa medel. skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de utfall för 2010 dels med de budgeterade fonder och andelar i bolag som redovisas av inkomsterna och utgifterna i budgetpropositiomyndigheterna. nen för 2010, dels med utfallet för 2009.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret ingående organisationerna oavsett finansiering och Pensionsmyndigheten har lämnat underlag och baseras på information som de statliga myn- till denna skrivelse (dnr Fi2011/1367). digheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- En samlad bild av statens ekonomi formationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- syftar till att ge en samlad bild av hur statens nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- finansiella resultat och ekonomiska ställning

utvecklats. Utöver den redovisning som krävs utgår från definitioner etc. som följer rekomenligt lag redovisar regeringen därför fler mendationer från Förenta Nationerna samt aspekter av det ekonomiska utfallet. EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro-

De budgetpolitiska målen följs upp och en peiska national- och regionalräkenskapssystemet översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avtens ekonomi lämnas för den senaste femårs- gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- annat genom att affärsverken inte ingår i dess avliga garantier och krediter, nationellt intygande gränsning av staten. och avgifter till EU och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett Förändringar i årets skrivelse väsentligt inflytande.

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av I årets skrivelse lämnas en redogörelse för de Riksrevisionens granskningsrapporter med åtgärder regeringen vidtagit eller avser att vidta anledning av effektivitetsrevisionen som har med anledning av granskningsrapporter från inkommit till regeringen t.o.m. den 31 december effektivitetsrevisionen som har kommit in till 2010 samt iakttagelser i revisionsberättelser över regeringen från det att budgetpropositionen för myndigheternas årsredovisningar. I skrivelsen 2011 lämnades till riksdagen fram t.o.m. den lämnas även en redogörelse för Europeiska 31 december 2010. I skrivelsen lämnas också en revisionsrättens granskning av EU-medel för sammanfattning och uppföljning av alla budgetåret 2009. granskningsrapporter överlämnade t.o.m. den

31 december 2010 som inte är slutbehandlade.

Olika avgränsningar av staten Kvalitetsgranskning

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen En granskning av kvaliteten i årsredovisningen har olika syften. Avgränsningen av staten kan för staten sker främst genom Riksrevisionens därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- årliga revision av myndigheterna och deras lan olika redovisningar är att olika principer till- årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- dvs. resultat- och balansräkningarna, finansiemisk händelse få delvis olika konsekvenser och ringsanalysen samt utfallet för statens budget. utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- En kvalitetskontroll sker även genom etableningarna. rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med

Den särskilda sammanställningen av verksam- Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete heter som staten har ett väsentligt inflytande och genom Finansdepartementets arbete med att över omfattar en vidare definition av staten än de producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innekonsoliderade resultat- och balansräkningarna fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas och statens budget. Syftet med den redovis- rapporterade finansiella information överensningen är att ge en samlad och översiktlig bild av stämmer med deras respektive årsredovisningar, samtliga verksamheter där staten har ett väsent- formella kontroller, rimlighetskontroller samt ligt inflytande och samtidigt en bild av statens analys av poster. samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel Granskning av årsredovisningen för staten 2009 på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av

Informationen om det ekonomiska utfallet i statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen staten utgör även underlag för nationalräkenska- granska årsredovisningen för staten. Riksreviperna som är en statistisk sammanställning i sionens bedömning avseende Årsredovisningen kontoform över den samlade svenska ekonomin. för staten 2009 var att redovisningen i allt Nationalräkenskapernas avgränsning av staten väsentligt var rättvisande.

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om budgetpolitiska målen för 2010, den offentliga 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål konjunkturen försvagas, och därmed bli för kommunsektorn i form av ett balanskrav procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet som inte följs upp i denna skrivelse, utan i uppnås. Det finns således goda skäl för att 2011 års ekonomiska vårproposition. formulera ett överskottsmål för det finansiella

sparandet som ett genomsnitt över en

konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen

gör det samtidigt svårare att löpande följa upp 2.1 Den offentliga sektorns om målet uppnås. Eftersom sparandet kan

finansiella sparande tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är

det viktigt att konjunkturläget beaktas när över- Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- skottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det proposition att ett överskottsmål för den offent- finansiella sparandet omfattar hela den offentliga liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionsöver konjunkturcykeln bör upprätthållas. I systemet samt den kommunala sektorn. regeringens skrivelse Ramverk för finans- Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas politiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare definition inte i den statliga sektorn utan räknas beskrivning av det finanspolitiska ramverket och till företagssektorn. hur regeringen tillämpar detta.

Det finansiella sparandet 2010

Definitioner av finansiellt sparande och Det offentliga finansiella sparande 2010 visade överskottsmålet ett underskott på 11 miljarder kronor, mot- Det finansiella sparandet för den offentliga svarande 0,3 procent av BNP. I prognosen i sektorn är resultatet av samtliga transaktioner budgetpropositionen för 2010 beräknades ett som påverkar den offentliga sektorns finansiella underskott på 107 miljarder kronor eller förmögenhet. Finansiella transaktioner som köp 3,4 procent av BNP. Det finansiella sparandet och försäljning av aktier och andra finansiella blev således 96 miljarder kronor högre än tillgångar påverkar således inte det finansiella beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar avsevärt bättre än väntat med en ökning av BNP på tillgångar och skulder. med 5,5 procent i stället för en förväntad ökning

Överskottsmålet är preciserat som att den med 0,6 procent. Arbetsmarknaden utvecklades offentliga sektorns faktiska finansiella sparande också bättre än väntat med högre sysselsättning ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt och lägre arbetslöshet. Detta medförde att den över en konjunkturcykel. Att målet är offentliga sektorns skatteintäkter blev formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för 75 miljarder kronor högre och utgifterna ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat 25 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet

för 2010 innebär att den offentliga sektorns sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i finanser förstärktes mellan 2009 och 2010, se framtiden. Vid tolkningen av detta tioårstabell 2.1. genomsnitt bör hänsyn även tas till det genom-

snittliga konjunkturläget under den aktuella

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

perioden. Därutöver redovisas även historiska

Miljarder kronor

värden för de två indikatorer regeringen

Utfall Utfall- Utfall

använder i den framåtblickande utformningen av BP2010 2010 BP2010 2009

finanspolitiken: ett sjuårigt centrerat glidande Inkomster 1 604 1 675 70 1 610

medelvärde för det finansiella sparandet och en

varav skatter

1 bedömning av det strukturella sparandet. Syftet

och avgifter 1 428 1 503 75 1 440

med den senare redovisningen är endast att visa Utgifter 1 711 1 686 -25 1 640

dessa indikatorers värden under utfallsåren. Finansiellt sparande -107 -11 95 -29 Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst Procent av BNP -3,4 -0,3 3,1 -0,9 angivet år omfattar sparandet justerat för större Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. engångseffekter det angivna året, samt tre år före 1 Drygt 40 procent av utfaller för skatter och avgifter för 2010 är baserat på

och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, Regeringens bedömning är medelvärdet för 2007 omfattar följaktligen att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till 1 500 miljarder kronor och är därmed drygt 2 miljarder kronor lägre än perioden 2003–2010. En fördel med sjuårspublicerade siffror i nationalräkenskaperna. Skillnaden beror på att direkta

indikatorn är att den är enkel att beräkna och skatter för hushåll och företag är 0,8 resp. 1,5 miljarder kronor högre i nationalräkenskapernas utfall. transparent. Den beaktar även konjunkturläget i

viss utsträckning eftersom den är beräknad Mer än hela den offentliga sektorns underskott utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör 2010 låg i statens finansiella sparande, som dock att den inte beaktar konjunkturläget på ett uppgick till -18 miljarder kronor. Det är dock mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen 92 miljarder kronor bättre än vad som bedömdes kommer att omfatta fler högkonjunkturår än i budgetpropositionen för 2010. Inkomsterna lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera blev högre och utgifterna lägre än beräknat. indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör Även ålderspensionssystemets och den därför hänsyn tas till konjunkturläget under den kommunala sektorns sparande blev högre än period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga beräknat. Jämfört med 2009 förstärktes statens glidande medelvärdet för det finansiella och den kommunala sektorns finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det sparande, medan ålderspensionssystemets sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet sparande var oförändrat, se tabell 2.2. ligger nära noll under samma tidsperiod,

indikerar detta att det finansiella sparandet ligger

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

i linje med överskottsmålet.

Miljarder kronor

Regeringen gör också en beräkning av det så

Utfall Utfall- Utfall

kallade strukturella sparandet, vilket direkt

BP2010 2010 BP2010 2009

justerar det faktiska finansiella sparandet för Staten -110 -18 92 -26

konjunkturläget. Det strukturella sparandet Ålderspensionssystemet 3 5 2 5

justerar även för större engångseffekter och Kommunala sektorn 0 2 2 -9

extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det strukturella sparandet syftar till att visa hur

stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett För att i efterhand avgöra om det finansiella

positivt strukturellt sparande att det finns ett sparandet i den offentliga sektorn varit i linje

underliggande överskott i de offentliga med överskottsmålet används ett genomsnitt för

finanserna, även om underskott tillfälligt uppdet finansiella sparandet under de tio senaste

stått till följd av ett svagt konjunkturläge. åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, för närvarande perioden 2001–2010. Syftet med denna redovisning är att bedöma i vilken utsträckning målet nåtts, och om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Finansiellt sparande 3,6 1,6 -1,5 -1,3 0,4 1,9 2,2 3,6 2,2 -0,9 -0,3

Bakåtblickande tioårssnitt 1,2 0,8 Konjunkturjusterat 1,5 1,3

Sjuårsindikatorn 0,8 0,9 0,9 1,0 1,1

1

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Beräkningen av det strukturella sparandet är 1,3 procent av BNP. Det strukturella sparandet förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen 2010 beräknas till 1,9 procent av BNP. baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i Ett problem vid bedömningen av hur form av ett BNP-gap, dvs. skillnaden mellan konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga faktisk BNP och potentiell BNP, och en sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna bedömning av hur de offentliga finanserna inte är symmetriska. Den nuvarande globala påverkas av variationer i resursutnyttjandet. För konjunkturavmattningen medförde exempelvis potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan negativa BNP-gap 2009 och 2010 som är mycket varje bedömare gör sin egen uppskattning av stora i ett historiskt perspektiv (se tabell 2.3). dess nuvarande och historiska värden. Ofta Det är osannolikt att dessa stora negativa gap revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som kommer att motsvaras av lika stora positiva gap bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en när konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNPförändrad syn på konjunkturläget utan också på gapen inte är noll i genomsnitt över en revideringar av utfallsstatistik. Även konjunkturcykel kan inte det bakåtblickande bedömningen av det offentliga sparandets tioårssnittet justeras fullt ut för det genomkonjunkturkänslighet är osäker. Den bygger snittliga BNP-gapet om den ska vara en god oftast på en empirisk skattning av ett indikator för överskottsmålet. Vid bedömningen genomsnittligt förhållande under en längre av om det finansiella sparandet varit förenligt tidsperiod, medan varje enskild konjunktur- med överskottsmålet bör därför vikt även läggas förändring har egenheter som gör att den avviker vid det ojusterade tioårssnittet. En samlad från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 2.3 bedömning av det ojusterade och justerade redovisas den bedömning av det strukturella tioårssnittet visar då att det finansiella sparandet sparandet som regeringen gör i 2011 års i genomsnitt var i linje med överskottsmålet ekonomiska vårproposition. 2001–2010.

Tabell 2.3 visar även hur det finansiella Avstämning av överskottsmålet t.o.m. 2010 sparandet och BNP-gapet utvecklas mätta som År 2010 uppgick det faktiska finansiella sjuåriga centrerade glidande medelvärden. För sparandet till -0,3 procent av BNP (se tabell 2.3). 2003–2007 visar tabellen att det genomsnittliga Det genomsnittliga finansiella sparandet under finansiella sparandet under perioderna 2000– 2001–2010 uppgick till 0,8 procent av BNP. 2006, 2001–2007, 2002–2008, 2003–2009 Under samma period var det genomsnittliga respektive 2004–2010, ligger nära 1 procent av resursutnyttjandet något lägre än normalt mätt BNP. Eftersom motsvarande sjuåriga medelmed BNP-gapet, -0,9 procent av potentiell BNP. värden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det är slutsatsen att det finansiella sparandet låg i finansiella sparandet 2001–2010 är därför linje med överskottsmålet under dessa perioder

också värderat med denna indikator.

Det finns dock en viss tendens till gradvis begränsas också möjligheterna att bedriva en växande negativa BNP-gap mot slutet av destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på perioden, vilket bidrar till att den budgetens utgiftssida. konjunkturjusterade sjuårsindikatorn ökar. Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt

Sammanfattningsvis pekar således både det budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetgenomsnittliga sparandet under den senaste disciplinen och stärker trovärdigheten i den ekotioårsperioden och sjuårsindikatorn på ett nomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftssparande som ligger i linje med överskottsmålet taket är att ge förutsättningar för att uppnå 2000–2010. överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar

för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut-

giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig

utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans 2.2 Utgiftstak för staten med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för

det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis Fastställda utgiftstak har klarats samtliga år (se måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. tabell 2.4). De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut-

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av giftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, över- Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. gripande restriktionen som begränsar budget- omfattas inte av de takbegränsade utgifterna processen i termer av totala utgifter. Under hela eftersom riksdagen och regeringen i begränsad perioden – från det att nivån på taket fastställs omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgiftill dess att budgetåret är slut – understryks ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fakdärmed behovet av prioriteringar mellan olika tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar även myndigheternas utnyttjande av ingående dessutom förutsättningar för att undvika att anslagssparande och anslagskredit ingår i de tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en takbegränsade utgifterna. god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 744 767 810 847 877 894 931 949 971 989 1 018 Tekniska justeringar 23 24 2 -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6

1 Reella justeringar -2 -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 765 791 812 822 858 870 907 938 957 989 1 024 Takbegränsade utgifter 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 985,9 Budgeteringsmarginal 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 38,1 Not: För åren 1997–1999 se Årsredovisning för staten 2009 1 Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket.

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

I budgetpropositionen för 2008 föreslog re-

2010

geringen att utgiftstakets nivå för 2010 skulle

Miljarder kronor

uppgå till 1 018 miljarder kronor. Riksdagen be-

2010 slutade i enlighet med förslaget.

Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008) 1 018

Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets

Tekniska justeringar i BP 2009

nivå. Tekniska justeringar syftar till att

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning

grundavdrag till pensionärer 1,95 för de offentliga utgifterna efter justeringen som

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för före de förändringar som föranleder justeringen. LSS kostnader 0,25 För att föranleda en teknisk justering av

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd utgiftstaket ska den förändring som ger upphov gräns för reseavdrag -0,29 till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den Ny nivå i BP 2009 1 020 konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller

Tekniska justeringar i BP 2010

det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt

särskilt grundavdrag till pensionärer 3,50 infördes 1997 har beslutade utgiftstak justerats

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. breddad tekniskt vid flera tillfällen.

bas kommunal fastighetsavgift -0,13

De tekniska justeringar som gjorts av

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt utgiftstaket för 2010, sedan det fastställdes,

utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,28 redovisas i tabell 2.5. Tekniska justeringar görs i

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för budgetpropositionen och det är praxis att de

LSS kostnader 0,53 årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder

Bruttobudgetering av stöd till idrotten 0,76 kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2010

Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av höjts med 6 miljarder kronor till följd av

kostnadsmässig budgetering -1,23 tekniska justeringar.

Ny nivå i BP 2010 1 024

Tekniska justeringar i BP 2011

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för

LSS kostnader 0,13

Slutligt utgiftstak 1 024

Enligt utfallet för statens budget uppgick de

utgifter som omfattas av utgiftstaket, de

takbegränsade utgifterna, 2010 till

985,9 miljarder kronor. Därmed underskred

utgifterna utgiftstaket med en marginal på

38,1 miljarder kronor (tabell 2.6).

De takbegränsade utgifterna blev 20,8 miljar-

der kronor lägre än den av riksdagen antagna

budgeten för 2010. Detta förklaras främst av

lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

1 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2010 i 2007 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i 2007 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.

Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast-

Inom några områden blev utgifterna högre än

ställandet av utgiftstaket för 2010 till utfallet för 2010

den av riksdagen antagna budgeten för 2010:

Miljarder kronor

2010

Utgiftsområde Mdkr Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

I kapitel 5, Utfallet för statens budget, redovisas

Volymförändringar 24,2 skillnader mellan utfall och budgeterade belopp

1

Övrigt 16,0 för utgiftsområden och vissa anslag.

Total förändring av budgeteringsmargi- Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter nalen 4,2

Miljarder kronor Budgeteringsmarginal i utfallet för

SB Utfall Utfall- Utfall 2010 38,1

1

2010 2010 SB 2010 2009 Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina-

len, alltså högre utgifter. Utgifter exkl. 1

Inklusive minskning av anslagsbehållningar statsskuldsräntor 783,2 763,0 -20,2 744,8

Ålderspensionssystemet

Sammantaget har 38,5 miljarder kronor av budvid sidan av budgeten 223,5 222,9 -0,6 219,8

geteringsmarginalen använts för reformer som Takbegränsade utgifter 1 006,7 985,9 -20,8 964,6

regeringen genomfört sedan utgiftstaket Budgeteringsmarginal 17,3 38,1 20,8 24,4

fastställdes. Majoriteten av dessa reformer

Utgiftstak för staten 1 024 989

syftade till att mildra effekterna av finanskrisen.

1 Den av riksdagen i december 2009 fastställda budgeten för 2010, dvs. exkl.

Redan i budgetpropositionen för 2009 riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2010.

presenterade regeringen åtgärder som omfattade

satsningar på infrastruktur, forskning och Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan

utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. av statens budget uppgick till 222,9 miljarder

Med anledning av den försämrade konjunkturen kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än

under senhösten 2008 presenterade regeringen den beräkning som redovisades i budgeten för

ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för 2010.

jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet.

2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009

års proposition om vårtilläggsbudget.

Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt

2.3¶Budgeteringsmarginalens

konjunkturstöd till kommuner och landsting

användning

samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års

proposition om hösttilläggsbudget föreslog

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2010 på

regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo-

kommuner och landsting som betalades ut i sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp-

december 2009. I budgetpropositionen för 2010 gick då till 33,9 miljarder kronor. I utfallet för

föreslog regeringen åtgärder i syfte att bromsa en 2010 uppgick budgeteringsmarginalen till

neddragning av offentligt finansierade jobb, så 38,1 miljarder kronor. Det betyder att

som ökade resurser till kommuner och landsting budgeteringsmarginalen har blivit 4,2 miljarder

samt satsningar på infrastrukturen, hälso- och kronor större sedan utgiftstaket för 2010

sjukvården, äldreomsorgen, rättsväsendet och fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd-

utbildningsområdet. ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på

Makroekonomiska förändringar har medfört effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne-

att budgeteringsmarginalen blivit 2,8 miljarder omräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, volymförändringar och övriga fakto-

rer.

2 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statens budget 2009. I

nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna

skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avsågs att användas då.

kronor större. I 2009 års ekonomiska En stor del av förändringen till följd av övriga vårproposition reviderades utgifterna upp faktorer härrör från budgetpropositionen för kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från och 2010 (prop. 2010/09:1). Bland annat bedömdes med budgetpropositionen för 2010 har utgifterna för ålderspensionssystemet bli utgifterna emellertid reviderats ner när det 3,2 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen gradvis blivit klart att de makroekonomiska för 2010, då de beräknades med balansering samt effekterna av finanskrisen skulle bli begränsade. treårs glidande medelvärde av AP-fondernas

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- värdetillgångar, än i 2009 års ekonomiska mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vårproposition där utgiftsprognosen baserades vit 24,2 miljarder kronor större. Det är främst på ett beräkningstekniskt antagande om ett inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid balanstal på 1,0000. Vidare bedömdes utgifterna sjukdom och handikapp som volymerna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska successivt har blivit lägre sedan bedömningen i gemenskapen bli 3,6 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för budgetpropositionen för 2010 än i 2009 års 2010 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar upp- ekonomiska vårproposition till följd av övriga gick till 31,7 miljoner 2010, vilket är 36 procent faktorer. Det berodde dels på att tullavgiften lägre än bedömningen i budgetpropositionen för bedömdes bli lägre till följd av lägre tullintäkter 2008. Antalet personer med sjukersättning från tredje land, dels på att Sveriges andel av uppgick 2010 till ca 442 000, vilket är ca EU:s samlade BNI minskade kraftigt, främst på 13 procent lägre än bedömningen i grund av kronförsvagningen. budgetpropositionen för 2008. Utöver detta har utfallet 2010 på vissa

Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- områden till följd av övriga faktorer blivit lägre rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- än i den ursprungliga beräkningen av statens steringar till följd av ny information, korriger- budget för 2010. Till exempel har utgifterna ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar blivit lägre p.g.a. att satsningar inom bl.a. utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- yrkeshögskolan och yrkesutbildning inte ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- genomförts som planerat, att färre lärare och geteringsmarginalen blivit 16,0 miljarder kronor förskolepersonal deltog i fortbildning än större till följd av övriga faktorer. beräknat samt att det uppstått förseningar i

väginvesteringsprojekt.

4 I tabell 8.8 i budgetpropositionen för 2010 beskrivs förändringen

jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition utifrån samma 3 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

kategorier som i tabell 2.7 i detta avsnitt.

3¶Utveckling av statens

ekonomi

3¶Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en Statens inkomster och utgifter är mycket femårsöversikt över utvecklingen av statens konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar budget. Därefter redovisas utvecklingen av bidrar de automatiska stabilisatorerna till vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens ökade skatteinkomster till följd av bl.a. hög resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en hushållskonsumtion. Samtidigt minskar de redovisning av oförbrukade bidrag. arbetsmarknadsrelaterade utgifterna. I

konjunkturnedgångar bidrar de automatiska

stabilisatorerna till att statens finanser

försämras. 3.1 Utvecklingen av statens budget Åren 2006–2008 stärktes budgetsaldot

snabbt från 18 miljarder kronor 2006 till ett 3.1.1 Statens budgetsaldo rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor

2008. Det goda ekonomiska läget förklarar en Statens budgetsaldo överensstämmer sedan stor del av budgetöverskottet 2008. En 1997 med statens lånebehov (med omvänt betydande del av överskottet förklaras även av tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- försäljningar av statliga aktieinnehav, främst gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket från Vin & Sprit AB och Vasakronan AB. På medför att staten har möjlighet att amortera på samma sätt förklarar den kraftiga och snabba statsskulden. konjunkturnedgången en stor del av

budgetunderskottet 2009. På bara ett år

Tabell 3.1 Utfall för statens budget 2006–2010

försämrades budgetsaldot med 311 miljarder

Miljarder kronor

kronor till ett underskott på 176 miljarder

2006 2007 2008 2009 2010

kronor. Drygt hälften av underskottet 2009 Inkomster 810,3 863,7 901,3 709,5 779,5 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp Statens skattein- 806,3 815,5 808,7 705,8 779,5 95 miljarder kronor för Riksbankens räkning komster för att förstärka valutareserven. Övriga inkomster 4,0 48,2 92,5 3,8 0,0 Statens finanser har hämtat sig snabbt från Utgifter m.m. 791,9 760,5 766,1 885,7 780,6 den finansiella och ekonomiska kris som UO 1–25 och 27 716,1 721,9 742,1 744,8 763,0 inleddes under hösten 2008. Statens budget

visade i stort sett balans 2010 då underskottet Statsskuldsräntor m.m. UO 26 49,5 47,3 48,2 36,5 23,4 uppgick till 1 miljard kronor. Konjunktur-

återhämtningen innebar bl.a. högre skatt på Kassamässig korri-

gering -1,1 -4,3 -27,9 -0,3 3,4 arbete och ökade inkomster från

Riksgäldskontorets mervärdesskatt. Samtidigt minskade utgifterna nettoutlåning 27,5 -4,3 3,7 104,7 -9,2 med ca 100 miljarder kronor i förhållande till Budgetsaldo 18,4 103,2 135,2 -176,1 -1,1 2009. I stort sett hela minskningen berodde

dock på den tillfälliga utgiftsökningen 2009 till

följd av upplåningen till Riksbanken. Att

utgifterna exklusive lånet till Riksbanken var i Statens övriga inkomster, dvs. inkomster på stort sett oförändrade i förhållande till 2009 statens budget exklusive statens skatteförklaras huvudsakligen av de låga statsskulds- inkomster, varierar kraftigt under perioden. I räntorna 2010. Räntenivåerna var mycket låga huvudsak förklaras variationen av tre och statsskuldsräntorna de lägsta sedan 1980. inkomsttyper; 2000, 3000 och 7000. Under

inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet

redovisas aktieutdelningar från statens aktier. 3.1.2 Inkomster på statens budget Förutom bolagens ordinarie utdelningar

påverkas inkomsterna av extrautdelningar av Mellan 2006 och 2008 ökade inkomsterna på engångskaraktär, främst beroende på statens budget med knappt 91 miljarder kronor. försäljningar av aktieinnehav i andra bolag. Den kraftiga konjunkturnedgången bidrog Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld däremot till ett dramatiskt fall av inkomsterna egendom redovisades 18 miljarder kronor 2007 med nästan 192 miljarder kronor 2009. År 2010 från försäljning av aktier i Telia Sonera AB. ökade inkomsterna med ca 70 miljarder kronor. Under 2008 sålde staten sitt innehav i OMX AB, Variationerna mellan åren är i första hand en V&S Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB, återspegling av makroekonomiska förändringar, där Vasakronan AB ingick, för 76,5 miljarder men de beror också på regeländringar, händelser kronor. av engångskaraktär samt periodiseringar. Inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i

I tabell 3.2 redovisas inkomsterna på statens anslutning till skattesystemet består av två delar: budget för 2006–2010 enligt den struktur som tillkommande skatter och avräkningar. Under gällde för den beslutade budgeten avseende 2010. tillkommande skatter redovisas bl.a. skatter som I tabell 3.2 visas även skillnaden mellan statens tillfaller EU såsom den momsbaserade EUskatteintäkter och statens skatteinkomster. avgiften och tullmedel. Sverige har från och med Skillnaden beror på att statens skatteintäkter 2007 rabatt på avgiften och betalar endast en redovisas periodiserat, dvs. under det år den tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att skattepliktiga händelsen ägde rum. avgiften blir ca 3 miljarder kronor lägre än Skatteintäkterna har en direkt koppling till det annars. Beslutet ratificerades 2009 och då gjordes aktuella årets skatteregler och makroekonomiska en retoraktiv återbetalning för 2007 och 2008, förutsättningar, medan statens skatteinkomster vilket medförde att avgiften blev ca 9 miljarder redovisas kassamässigt och i stället avser de kronor lägre 2009. skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Tabell 3.2 Inkomster på statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

Inom inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som flera steg. År 2008 slopades den särskilda lönekrediteringar på skattekonto redovisas stöd som skatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och ges som krediteringar på skattekonto och som egenavgifterna har, med undantag för ålderspenenligt nationalräkenskaperna är att likställa med sionsavgiften, halverats för personer i intervallet utgifter. Krediteringen för jämställdhetsbonus 18–24 år. År 2009 utökades nedsättningen av redovisas under denna inkomsttyp. arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och Jämställdhetsbonusen för 2010 uppgick till omfattar alla personer som vid årets början inte 27 miljoner kronor. Det stora flertalet skatte- har fyllt 26 år. Det sammanlagda uttaget av arkontokrediteringar som har funnits tidigare betsgivar- och egenavgifter generellt sänktes under denna inkomsttyp har upphört eller med 1 procentenhet fr.o.m. 2009. flyttats till utgiftssidan på statens budget. År 2010 förstärktes jobbskatteavdraget med

ett fjärde steg, vilket bedömdes minska intäk-

terna från skatt på arbete med 10 miljarder kro- Den offentliga sektorns skatteintäkter nor. Grundavdraget för pensionärer höjdes yt-

terligare, vilket förväntas minska intäkterna från I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatt på arbete med ytterligare 3,5 miljarder kroskatteintäkter mellan 2006 och 2010. Den nor. För kommunernas del kompenserades höjoffentliga sektorns skatteintäkter beräknas ningen genom en motsvarande höjning av statsuppgå till 1 500 miljarder kronor 2010, vilket är bidragen. År 2010 genomfördes även ytterligare 87 miljarder kronor högre än 2006. Det motsva- minskning av egenavgifterna för enskilda närrar en genomsnittlig utvecklingstakt på ingsidkare, vilket förväntas resultera i skatte- 1,5 procent per år. Under 2006–2010 har minskning motsvarande 1,6 miljarder kronor. regeländringarna på skatteområdet bidragit till Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna att sänka skatteintäkterna med ca 108 miljarder sänktes 2010 till 5,95 procent av avgiftsunderlakronor. Justerat för detta har skatteintäkterna get. Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifökat med i genomsnitt 3,2 procent per år. terna höjdes samtidigt till 4,65 procent av

avgiftsunderlaget. Eftersom justeringen av de Förändringar under skatt på arbete båda avgifterna skulle ske inom ramen för ett i Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete princip oförändrat avgiftsuttag sänktes den allpåverkas i huvudsak av skattebasens storlek, männa löneavgiften till 6,03 procent. skatteregler för de direkta och indirekta skat- Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för terna samt de skattereduktioner som dras från hushållstjänster, s.k. RUT-avdrag (prop. den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär 2006/07:181). Skattereduktionen utvidgades i att förändringen av antalet arbetade timmar och slutet av 2008 till att även omfatta reparation, timlön har störst betydelse för utvecklingen av underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa skatt på arbete. Den relativt snabba konjunktur- bostäder, ROT-avdrag (prop. 2008/09:178, bet. återhämtningen mellan 2009 och 2010 medför 2008/09:SkU32, rskr. 2008/09:246). Den att lönesumman bedöms öka med 3,0 procent. ekonomiska återhämtningen har lett till att Det kan jämföras med en utvecklingstakt på intresset för hushållstjänster har ökat successivt. 0,3 procent som låg till grund för prognosen till År 2010 beräknas skattereduktionen för statens budget för 2010. husarbete (ROT- och RUT-avdrag) uppgå till

Sedan 2007 har regeringen genomfört ett drygt 14 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder flertal förändringar som påverkar intäkterna från kronor högre än beräknat i statens budget för skatt på arbete. Till de mest betydelsefulla hör 2010. införandet av jobbskatteavdraget, skattereduktionen för hushållstjänster och sänkta ar- Förändringar under skatt på kapital betsgivar- och egenavgifter. År 2009 höjdes Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt dessutom skiktgränsen för statlig inkomstskatt på kapital beror främst på utvecklingen av skatt och en höjning av det särskilda grundavdraget på de taxerade kapitalvinsterna. År 2007 var de för pensionärer. taxerade kapitalvinsterna som högst och uppgick

Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och till 172 miljarder kronor. Den kraftiga nedungdomar har under de senaste åren sänkts i gången på börsen 2008, i kombination med den

finansiella oron under året, medförde att kapital- Från och med den 1 januari 2008 började nya vinsterna föll till 102 miljarder kronor 2008. regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt Kapitalvinsterna föll ytterligare under 2009, men vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. förväntas öka något 2010. År 2010 beräknas De nya reglerna innebär att skatten debiteras löintäkterna från skatt på kapital, hushåll uppgå till pande i stället för vid tidpunkten för färdigstälknappt 30 miljarder kronor. landet. Övergången till de nya reglerna innebar

Som en följd av konjunkturnedgången och att det under 2008 gjordes debiteringar både enden finansiell oron föll intäkterna från skatt på ligt det gamla och nya systemet. Den bedömdes företagsvinster kraftigt 2008. Intäkterna uppgick medföra en engångseffekt på 8 miljarder kronor i till 83 miljarder kronor, vilket är ca 22 miljarder högre intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009. kronor lägre än året innan. Men redan 2009 Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt unökade intäkterna igen och uppgick till ca der andra halvåret 2008, till följd av den globala 87 miljarder kronor. Vinsterna i verkstadssek- konjunkturnedgången. Som en följd av detta torn föll även 2009, men flera andra branscher dämpades även utvecklingen av intäkterna från återhämtade sig redan under 2009 och ökade sina mervärdesskatten. En svag konsumtionsutveckvinster. Under 2010 beräknas företagens intäkter ling under 2009 i kombination med minskade öka ytterligare vilket leder till högre vinster. In- investeringar och låg försäljning av bilar medtäkterna från skatt på företagsvinster beräknas förde att mervärdesskatteintäkterna i princip var uppgå till 102 miljarder kronor. oförändrade mellan 2008 och 2009.

Förändringen av intäkterna från År 2010 tog hushållens konsumtion åter fart. fastighetsskatten förklaras huvudsakligen av de Bland annat ökade konsumtionen av bilar starkt. regeländringar som gjorts mellan 2006–2008. År Samtidigt ökade investeringarna, särskilt byggin- 2006 infördes en begränsning av skatteuttaget på vesteringarna, igen. Sammantaget har detta markvärdet, vilket medförde att intäkterna från medfört att intäkterna från mervärdesskatten befastighetsskatten minskade trots den allmänna räknas uppgå till 324 miljarder kronor, vilket är fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på 23 miljarder kronor högre än 2009. vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga Punktskatterna skiljer sig från fastighetsskatten på bostäder och ersattes med mervärdesskatten i det avseende att de oftast är en kommunal fastighetsavgift. Övergången baserade på konsumerad kvantitet i stället för på medförde att intäkterna från fastighetsskatten marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna och fastighetsavgiften blev lägre 2008 än 2007. för skatt på tobak samt energi- och År 2009 ökade intäkterna till följd av koldioxidskatten med konsumentprisindex. fastighetstaxeringen och 2010 beräknas Intäkterna från punktskatterna uppgick 2006 intäkterna uppgå till drygt 25 miljarder kronor. till drygt 110 miljarder kronor och har sedan

dess ökat successivt till 125 miljarder kronor Förändringar under skatt på konsumtion och in- 2010. Åren 2007 och 2008 ökade punktskatterna satsvaror relativt mycket, med 3,7 procent respektive år. Den största delen av intäkterna från skatt på Den svaga utvecklingen i ekonomin påverkade konsumtion och insatsvaror kommer från mer- intäkterna från punktskatterna, men i mindre värdesskatt. Intäkternas utveckling påverkas grad än många andra skatter. År 2009 ökade framförallt av utvecklingen av hushållens kon- intäkterna från punktskatterna med 2,4 procent. sumtion. Utvecklingen av intäkter från punktskatter

Åren 2006 och 2007 ökade de underliggande förklaras även i hög grad av skattesatsjusteringar. skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snab- Exempelvis beror den positiva utvecklingen av bare takt än hushållens konsumtionsutgifter. En intäkterna från skatt på tobak till stor del på förklaring till detta var en relativt snabb ökning regeländringar och då i huvudsak de av hushållens konsumtion av bilar och andra säl- skattesatshöjningar som infördes den 1 januari lanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den 2007. År 2008 höjdes koldioxidskatten, vilket högsta skattesatsen. En annan förklaring till den ledde till högre skatteintäkter. Införandet och snabba ökningen i mervärdesskatteintäkterna återinförandet av trängselskatt i Stockholms under perioden var att investeringarna ökade re- innerstad samt införandet av skatt på lativt mycket. trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från

skatt på vägtrafik med knappt 4 miljarder kronor den starka konjunkturåterhämtningen och det 2006–2010. ovanligt kalla vädret ökade skatteintäkterna 2010

Intäkterna från energi- och koldioxidskatten relativt mycket och intäkterna från energiskatten utgör ca 55 procent av intäkterna från ökade med 2,7 procent, medan intäkterna från punktskatter. År 2006 uppgick intäkterna från koldioxidskatten ökade med så mycket som energi- och koldioxidskatten till drygt 4,8 procent. 38 respektive knappt 25 miljarder kronor och Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick 2010 till 41 respektive 27 miljarder uppgick 2006 till 8,6 respektive 10,7 miljarder kronor. kronor och har fram till och med 2009 ökat

Energi- och koldioxidskatterna påverkas i stadigt till 10,6 respektive 12,1 miljarder kronor. relativt hög grad av konjunkturen. År 2009 År 2010 blev intäkterna från skatt på såväl ökade energi- och koldioxidskatten med alkohol som tobak marginellt lägre än 2009. 3,3 procent respektive 1,3 procent. Till följd av

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010

Miljarder kronor

Uppskjuten beskattning För att ändå ge en grov uppskattning av

storleken på de skattekrav som den offentliga

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på

möjligheter att i vissa fall skjuta upp uppskjutna skattepliktiga belopp

beskattningen av olika typer av inkomster.

Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning

Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta

(skattepliktiga belopp) avseende 2009 och tidigare år

upp beskattningen av en kapitalvinst som

Miljarder kronor

uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De

stora beloppen för uppskjuten beskattning för Uppskjuten beskattning för

fysiska personer avser emellertid pensionerna, avtalspensioner 1 295

eftersom de beskattas när pensionen faller ut och Uppskjuten beskattning för

inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller individuellt pensionssparande 336

både det egna privata pensionssparandet, men Uppskjuten beskattning vid

2

försäljning av privatbostad 242 framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp Periodiseringsfonder 204

1 2 3

Källor: Försäkringsförbundet, Skatteverket, egna beräkningar utifrån beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av

databasen FRIDA. delar av sin vinst i periodiseringsfonder.

Dessutom kan företag göra skattemässiga

avskrivningar som är större än den beräknade

3.1.3¶Utgifter på statens budget

ekonomiska värdeminskningen (s.k. över-

avskrivningar).

För att möjliggöra jämförelser av utgifterna på

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs

statens budget över tid redovisas i detta avsnitt av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av-

utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259)

och som andel av de totala utgifterna under bör detta slag av uppskjuten beskattning

utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) 2006– undvikas.

2010. Tidsserierna är angivna i 2010 års an- De fordringar som är kopplade till olika forslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo-

mer av uppskjuten beskattning borde egentligen

visas i en och samma struktur 2006–2010 påverka redovisningen av den offentliga sektorns

elimineras de skillnader som beror på att anslag nettoförmögenhet. Anledningen till att detta

före 2010 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde. inte görs är att det inte finns någon samlad

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utredovisning av den uppskjutna beskattningen.

giftsområde 2006–2010. Skillnader i fördel- Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att

ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer ändå få en uppfattning om avtalspensionernas

och besparingar, förändrade makroekonomiska betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som

förutsättningar, förändrade volymer inom regelarbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till

styrda transfereringssystem, engångshändelser detta belopp ska läggas kreditförsäkrade

och tekniska förändringar. pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i

Ett exempel på en teknisk justering är den balansräkning, pensionsstiftelser och pensions-

förändring av avdragsrätten för den allmänna kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.

pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- Ett ytterligare skäl att inte redovisa ändringen beräknades öka de kommunala skat-

skattefordringar är att det är mycket svårt att

teintäkterna med 3,1 miljarder kronor 2006, beräkna den fordran som den offentliga sektorn

vilket medförde att statsbidragen till har. Även om det för ett visst år t.ex. finns

kommunerna minskade med motsvarande uppgift om företagens avsatta medel till

belopp. Effekten på statens budget är därför periodiseringsfonder vet man inte i vilken

saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar utsträckning dessa återföringar kommer att

således att utgifterna på statens budget minskade påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker

av tekniska skäl med 3,1 miljarder kronor 2006 under år som företagen har förluster bidrar inte

(och med 2,9 miljarder kronor 2005). Sådana återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man

förändringar ger upphov till brott i tidsserien. måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran

För att underlätta jämförelser över tiden vilket gör skattningen än mer osäker.

redovisas därför även ett utfall som rensats för

större tekniska förändringar . De är kursiverade i 2010. De minskade utgifterna beror främst på ett tabell 3.5. kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgifternas fördelning mellan olika utgiftsområden kan ses som ett uttryck för politiska Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv prioriteringar 2006–2010. Flera utgiftsområden Justerat för tekniska förändringar minskade utuppvisar en betydande förändring under giftsområdets andel av de takbegränsade utgifperioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de terna med 1 procentenhet under perioden 2006– takbegränsade utgifterna. 2010. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till

Under 2006–2010 varierade de makro- arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. ekonomiska förutsättningarna. Till exempel har minskade från knappt 44 miljarder kronor 2006 bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst perioden, vilket har bidragit till att utgifterna förklaras av en minskning av antalet arbetslösa, inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- reformer som genomförts inom arbetslösnellt bistånd har ökat mellan 2006–2010. hetsförsäkringen och färre antalet personer i

Utgifterna kan också förändras mellan åren arbetsmarknadspolitiska program. År 2010 är till följd av förändrade volymer inom regelstyrda utgifterna ca 37,5 miljarder kronor, vilket beror system. Några av de största volymförändring- på att antalet arbetslösa ökat. Arbetslösheten arna 2006–2010 återfinns inom utgiftsområde vände dock nedåt under loppet av 2010. 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal Utgiftsområde 22 Kommunikationer sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade inom utgiftsområdet. utgifterna med 0,5 procentenheter under perio-

Ett exempel på en engångshändelse som på- den 2006–2010. Ökningen mellan 2006 och 2010 verkar de takbegränsade utgifterna återfinns un- är inte anmärkningsvärt stor men variationen der utgiftsområde 22 Kommunikationer i och mellan åren inom perioden är det. Variationerna med att en extra amortering på infrastrukturlån beror i huvudsak på de extra amorteringarna på gjordes under 2007 och 2008. infrastrukturlån om 10 respektive 25 miljarder

Nedan kommenteras några av de utgifts- kronor som genomfördes 2007 och 2008. områden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2006 och 2010.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1 procentenhet under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsökningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 3,9 procentenheter mellan 2006 och

5 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2010. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.

1

16 Justerat för teknisk förändring 4,6 4,6 4,7 5,1 5,4 41,3 41,7 44,1 48,9 53,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 9,6 10,1 10,1 10,3 11,3 17 Justerat för teknisk förändring 1,1 1,2 1,1 1,1 1,1 10,3 10,8 10,8 11,0 11,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 2,9 2,4 2,1 1,9 1,6

samt konsumentpolitik

1

25 Justerat för teknisk förändring 7,2 7,2 7,5 8,9 7,7 64,8 65,5 70,3 85,7 75,7

2

budget

Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 895,2 910,1 943,4 964,6 985,9

Budgeteringsmarginal 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 11,8 27,9 13,6 24,4 38,1

Utgiftstak för staten 907,0 938,0 957,0 989,0 1024,0

De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i budgetpropositionen, se bl.a. prop. 2009/10:1, Budgetpropositionen för 2010 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 4.6. Ingår inte i takbegränsade utgifter. Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Diagram 3.1 Statens nettoförmögenhet och statsskuld

3.2¶Nyckeluppgifter i balans- och

2006–2010

resultaträkningarna

Miljarder kronor

2006 2007 2008 2009 2010 I tabell 3.6 visas utvecklingen av ett antal 0 nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och

-200 balansräkningar.

-400 Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och -600

balansräkningarna 2006–2010

-800

Miljarder kronor

-1000

2006 2007 2008 2009 2010

-1200 Statens nettoförmögenhet -635 -499 -410 -384 -358 -1400 Statsskulden 1 220 1 115 1 062 1 149 1 113

Nettoförmögenhet Statsskuld

Transfereringar exkl. avsättningar 759 762 768 789 831 Kostnader för

Statsskulden

statens egen verksamhet 202 195 210 217 223

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Skatteintäkter 964 990 968 903 965 Årets överskott enl. resultat- Statens budgetsaldo visade ett underskott på räkningen 104 127 92 27 53 1,1 miljarder kronor 2010. Statens lånebehov är

definitionsmässigt lika med saldot på statens

budget fast med omvänt tecken.

Inga väsentliga förändringar av redovisningsprinciper som påverkar denna tabell har skett Den konsoliderade statsskulden minskade

med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder under perioden.

kronor 2010. Detta trots att budgeten i princip

var i balans. Statens nettoförmögenhet Att statskulden minskade beror på

skuldkorrigeringar, vilka minskade statsskulden I diagram 3.1 redovisas utvecklingen av statens med 35 miljarder kronor. Den viktigaste

korrigeringen var omvärderingar av totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. valutaskulden, inte minst beroende på att kronan

stärktes markant under 2010. Statsskulden Nettoförmögenheten är negativ, men har förbättrats med 277 miljarder kronor mellan minskade med 25 miljarder kronor beroende på

omvärdering av valutaskulden. Även 2006 och 2010. Resultaträkningens överskott, som ackumulerat uppgår till 403 miljarder Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar

spelar roll. De var nära noll vid slutet av 2010, en kronor åren 2006–2010, är den huvudsakliga förklaringen till nettoförmögenhetens minskning med 4 miljarder kronor sedan årets

början. förbättring. Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade Den statsskuld som redovisas i

Årsredovisningen för staten (konsoliderad) värden av resultatandelar i dotter och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. skiljer sig från den som Riksgäldskontoret

redovisar (okonsoliderad) på grund av Under motsvarande period har statsskulden minskat med 107 miljarder kronor. elimineringar för myndigheters innehav av

statsobligationer. Vissa myndigheter som

bedriver en omfattande tillgångshantering av

medel avsatta för ändamål vid sidan av statens

budget har rätt att placera på den svenska

statspappersmarknaden och de räknas bort vid

beräkningen av den konsoliderade statsskulden.

Därigenom påverkar även förändringar i

myndigheters innehav av statspapper Statsskuldens sammansättning och löptid

statsskulden enligt årsredovisningen.

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper

är att långsiktigt minimera kostnaden för

2010

statsskulden utan att ta för stora risker.

Miljarder kronor

Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för

Övriga Elimineras i

RGK RGK, myndig- balansräk- de krav som penningpolitiken ställer.

(IG) KAF övrig heter ningen

Det övergripande målet med

Premieobliga- statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de

tioner 0,4 0,4

riktlinjer som regeringen årligen lägger fast efter

Nominella förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna

Stats-

anger i huvuddrag hur skulden ska fördelas obligationer 20,7 8,6 0,2 29,5

mellan skuldslag och löptiden i respektive

Reala

skuldslag. statsobliga-

tioner 8,2 8,2 Följande riktlinjer gällde för statsskuldens

Totalt 20,7 16,8 0,4 0,2 38,1 förvaltning 2010 enligt regeringsbeslut den 12

november 2009.

Elimineringen av statliga myndigheters innehav

Löptiden för de tre skuldslagen skulle styras av statspapper uppgick till 38,1 miljarder kronor

mot: 2010. Nästan hela beloppet avser Kärnavfalls-

- Valutaskulden: räntebindningstid 0,125 år fondens och Insättningsgarantifondens innehav.

Övriga myndigheters innehav har varit mindre - Realskulden: räntebindningstid 9,4 år

än 1 miljard kronor de senaste åren.

- Nominell kronskuld: Pensionsmyndighetens innehav av statspapper

instrument med löptid upp till 12 år: för premiepensionssystemet elimineras inte

räntebindningstid 3,2 år eftersom dessa tillgångar inte ingår i den

instrument med löptid över 12 år: konsoliderade årsredovisningen för staten.

max volym 60 mdkr Sammantaget innebär detta att den

okonsoliderade statsskulden som Riksgälds-

Statsskuldens sammansättning skulle styras mot: kontoret redovisar är 38,1 miljarder kronor

- Valutaskulden: 15 procent högre än vad som redovisas i balansräkningen i

årsredovisning för staten. - Realskulden: 25 procent

- Nominell kronskuld: 60 procent

Definition av statsskulden

Andelen valutaskuld uppgick till 14 procent i

genomsnitt under 2010. Den viktigaste orsaken Statsskulden redovisas till nominellt belopp

till att andelen låg under riktvärdet var den inklusive upplupen inflationskompensation för

kraftiga kronförstärkningen under året. realobligationer till och med bokslutsdagen. Att

Realskuldens andel var däremot större än statsskulden redovisas till nominellt belopp

riktvärdet, i genomsnitt 26 procent under 2010. betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar

Riksgäldskontoret har möjlighet att avvika från tas upp till det belopp som kommer att betalas ut

riktvärdena i riktlinjerna inom angivna ramar. på förfallodagen och inte till det belopp som

Riksgäldskontorets vidareutlåning i utländsk betalats in.

valuta, som uppgick till 86 miljarder kronor,

Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de

ingår i den redovisade konsoliderade skuldbytesavtal (swappar) som Riksgälds-

statsskulden men inte i valutaskulden som den kontoret ingår för att påverka sammansättningen

mäts i riktlinjerna från regeringen. En anledning och löptiden i statsskulden. Instrumenten i

är att det vore orimligt kostsamt att snabbt utländska valutor är värderade till de valutakurser

som gällde på bokslutsdagen. Nuvarande mått

överensstämmer med hur skulden mäts i EU-

sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren

6 Enligt regeringens riktlinjer mäts valutaskulden bl.a. exklusive lånet till mot för stora underskott (EDP).

Riksbanken i utländsk valuta, vilket förklarar skillnaden mot tabell 3.8.

minska den övriga valutaskulden för att hantera Nyckeltalet för jämförelser av detta slag är extra valutalån som de till Riksbanken. skillnaden mellan den reala räntan vid Dessutom påverkar vidareutlåning i utländsk emissionstidpunkten och räntan vid samma valuta inte statsskuldens kostnader och tidpunkt på en nominell obligation med valutarisker, eftersom de räntor låntagarna motsvarande löptid. Sammanlagt sedan reallån betalar (minst) täcker statens lånekostnader och infördes 1994 är besparingen 31 miljarder fordringarna är i samma valuta som skulderna. kronor, varav 26 miljarder kronor är ännu inte Vidareutlåningen till Riksbanken och till Island realiserad vinst. En stor del av det ackumulerade uppgick till 84 miljarder kronor respektive orealiserade resultatet kommer från låga 2 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken inflationstal under tidigare år. gjordes under 2009 för att förstärka Upplåningen i utländsk valuta minskade valutareserven. Lånet till Island ska bidra till att markant under 2010. Riksgäldskontoret gav ut landet tar sig ur sin kris. obligationer i utländsk valuta för motsvarande

Den nominella kronskuldens löptid varierar 31 miljarder kronor, vilket kan jämföras med kring riktvärdet under året, bl.a. beroende på att 130 miljarder kronor under 2009. Riksgäldsstatsskuldens storlek följer ett visst kontoret kan även skapa valutaskuld med hjälp säsongsmönster. Under 2010 var löptiden i av valutaswappar. Det innebär att Riksgäldsgenomsnitt 3,2 år för lån med löptid under 12 år. kontoret ingår avtal om att byta åtaganden i

Den reala kronskuldens löptid minskade från kronor mot åtaganden i utländsk valuta. 10,1 år i början av 2010 till 9,1 år vid årets slut. Omkring hälften av valutaskulden är exempelvis Emissionerna var små i förhållande till den finansierad i kronor som sedan omvandlats till utestående skulden och inget reallån löpte ut. åtaganden i valuta med valutaswappar. Förkortningen av löptiden avspeglar därför Valutaskuldens bokförda värde minskade med främst att utestående lån kom ett år närmare 58 miljarder kronor under 2010, varav förfall. Under hela året låg valutaskuldens orealiserade valutakursvinster svarade för räntebindningstid på riktvärdet 0,125 år 26 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen (motsvarande ett halvt kvartal). Eftersom var att kronans värde ökade markant under året. valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, Det minskar värdet av valutaskulden uttryckt i varierar löptiden inte nämnvärt över året. kronor.

Orealiserade valutakursförändringar ingår i

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning

valutaskulden och kan variera kraftigt mellan

2006–2010

åren. År 2010 uppgick de orealiserade

Miljarder kronor

valutavinsterna till 26 miljarder kronor. År 2009

2006 2007 2008 2009 2010

ingick orealiserade valutavinster som minskade Nominella lån i

statsskuldens värde med 0,9 miljarder kronor. svenska kronor 754 683 651 631 632

Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade Reala lån i

valutaförlusterna uppgick till 30 miljarder

svenska kronor 200 199 186 190 211

kronor. Nominella lån i

266 233 225 328 270 Valutaskulden bidrar på samma sätt som utländsk valuta

realobligationer till att diversifiera statsskulden,

Summa konsoli-

derad statsskuld 1 220 1 115 1 062 1 149 1 113 eftersom den minskar exponeringen mot

svenska räntor. Genom att sprida skulden över

flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha Den reala lånestocken uppgick till 211 miljarder

en kortare löptid vilket ger lägre förväntade kronor i slutet av 2010, vilket är en ökning med

lånekostnader. 21 miljarder kronor jämfört med 2009.

I nominella lån i svenska kronor ingår Huvudsyftet med reala lån är att minska risken.

privatmarknadslån. Privatmarknadslån består Genom att komplettera statsskulden med ett

dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. ytterligare skuldslag är staten mindre utsatt för

Under 2010 minskade privatmarknadsvad som händer med de nominella räntorna.

upplåningen med 8 miljarder kronor och var vid Genom att Riksgäldskontoret gett ut reallån i årets slut 62 miljarder kronor eller 5,6 procent av

stället för nominell kronskuld med motsvarande

statsskulden. löptider har också en besparing gjorts med uppskattningsvis 3 miljarder kronor under 2010.

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2006–2010

tioner via aktiv förvaltning. En position innebär

Miljarder kronor

att exponeringen ökas eller minskas i ett till-

2006 2007 2008 2009 2010

gångsslag utifrån hur Riksgäldskontoret bedö- Nominella mer att värdet kommer att utvecklas. Ränte- och statsobligationer 525 478 473 475 518

valutapositioner tas på de internationella mark- Ränte- och valuta- naderna. En vinst i den aktiva förvaltningen

swappar -239 -226 -228 -249 -256

minskar statens räntekostnader med samma be- Statsskuldväxlar 252 170 139 115 85

lopp. Utrymmet för risktagande styrs av reger- Ränteswappar 94 112 134 121 126 ingens årliga riktlinjer. Privatmarknadslån 63 63 81 70 62 I september 2010 började Riksgäldskontoret Likviditetsförvalt- en gradvis och förannonserad avveckling av en ningsinstrument 45 69 50 108 45 långsiktig position för en starkare krona. Posi- Valutaterminer i tionen byggdes upp under 2009 då den svenska svenska kronor 14 17 2 -9 52 kronan bedömdes som allt för svag. Bedöm- Nominella lån i ningen var att kronan skulle stärkas när den fisvenska kronor 754 683 651 631 632

nansiella oron ebbat ut. Vid årsskiftet hade posi-

tionen minskats från motsvarande 50 till Den totala volymen premieobligationer 27 miljarder kronor. Den totala vinsten på posiminskade under året med knappt 3 miljarder tionen, inklusive den orealiserade delen, uppgick kronor och var vid årets slut 34 miljarder kronor. då till 7,8 miljarder kronor. Hur stor den slutliga Riksgäldsspar minskade med ca 6 miljarder vinsten blir kan redovisas först när hela positiokronor till totalt 28 miljarder kronor 2010. nen är stängd. Avvecklingen kan komma att ta Förklaring till minskningen är de låga räntorna. uppemot ett år i anspråk. Under hösten 2008 gjordes dessutom väldigt Vid sidan av strategiska positioner bedriver stora insättningar på grund av den senaste Riksgäldskontoret löpande aktiv förvaltning i finanskrisen. Volymen är nu tillbaka till de nivåer utländsk valuta. Under 2010 gav den verksamsom rådde före den perioden. heten en förlust på 0,3 miljarder kronor. Under

Upplåningen på privatmarknaden minskade åren 2006–2010 var resultatet i genomsnitt kostnaderna för statsskulden med drygt knappt 0,2 miljarder kronor per år. Riksgälds- 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ kontoret anlitar även externa förvaltare med upplåning på kapitalmarknaden under 2010. För uppdrag att ta löpande aktiva positioner. Under femårsperioden 2006–2010 var den sammanlagda 2010 gav den externa förvaltningen en vinst på kostnadsbesparingen 0,9 miljarder kronor, varav 0,3 miljarder kronor och bidrog således till att resultatet för premieobligationer uppgick till minska den samlade förlusten. nästan 0,8 miljarder kronor.

Upplåningen i statsskuldväxlar fortsatte att minska. Statsskuldväxlar emitteras varannan Statsskuldens kostnader vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Den Utgifterna för statsskulden uppgick till ca utestående stocken statsskuldväxlar minskade 23 miljarder kronor 2010. Det är en minskning från 115 miljarder kronor i början av 2010 till med 8 miljarder kronor jämfört med 2009. 85 miljarder kronor i december. Det avspeglar Belastningen i statens budget redovisas enligt dels det låga lånebehovet, dels att utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av Riksgäldskontoret prioriterar obligations- inkomster och utgifter i upplåningsverksammarknaden som den viktigaste marknaden på heten. Den utgiftsmässiga redovisningen innelängre sikt. Växelstocken var i genomsnitt håller dock svagheter när det gäller att beskriva 99 miljarder kronor under 2010. Växelstockens statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exstorlek varierar över året. empelvis har valet av upplåningsteknik stor på-

verkan på anslagsbelastningen ett visst år. En

kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre Aktiv förvaltning beskrivning av hur räntekostnaderna under en

viss period påverkas av underliggande skuld-, För att kunna minska kostnaderna för statsskul- ränte- och valutautveckling. den har Riksgäldskontoret möjlighet att ta posi-

I resultaträkningen för staten redovisas räntor 7 miljarder kronor. Minskningen av enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- räntekostnaderna förklaras av de låga ring av räntor till/från statliga myndigheter. I marknadsräntorna under 2010. kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- Realiserade valutakursdifferenser påverkas den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår framför allt av kronans växelkurs mot andra statsskuldens kostnader, vilket utgör en sam- valutor när ett lån förfaller, men också av manfattning och specificering av uppgifterna i inbördes förändringar mellan andra valutors resultaträkningen (se not 12 till resultaträk- växelkurser genom olika derivatinstrument som ningen, Nettokostnad för statsskulden). används i förvaltningen av valutaskulden.

Enligt resultaträkningen för 2010 uppgick Utfallet för de realiserade valutakursnettokostnaden för statsskulden (räntor, över- differenserna uppgick till 8 miljarder kronor och underkurser, valutakursförändringar m.m.) 2010 och minskade därmed kostnaderna med till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6 miljarder kronor jämfört med utfallet 2009 7 miljarder kronor jämfört med 2009. Ökningen som uppgick till 14 miljarder kronor. beror delvis på att redovisade orealiserade valu- Minskningen av valutakursförlusterna beror på takursdifferenser och att realiserade kursdiffe- den starkare kronan. renser samt ränteintäkter i upplåningsverksam- Under 2010 ökade kostnaderna för de heten sammantaget ökade nettokostnaderna realiserade kursdifferenserna med 6 miljarder med 18 miljarder kronor jämfört med 2009. kronor, från 2 till 8 miljarder kronor. Räntekostnader på lån i utländsk valuta och rea- De totala orealiserade valutakursdifferenserna, liserade kursdifferenser gick dock åt motsatt håll inklusive de orealiserade valutadifferenserna för och minskade i stället kostnaderna med 11 mil- skuldskötselinstrument, uppgick 2010 till totalt jarder kronor jämfört med 2009. 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med

8 miljarder kronor jämfört med 2009 då

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2006–2010

motsvarande siffra var 30 miljarder kronor i

Miljarder kronor

orealiserad valutakursvinst. Att de orealiserade 2006 2007 2008 2009 2010 valutakursvinsterna fortsatt att öka beror på att

tidigare år, och medförde att kostnaderna Realiserade valutakurs-

minskade med 7 miljarder kronor 2010. differenser 6 2 -6 14 8

Tillsammans med ränteintäkter i Realiserade kursdifferenser 6 4 5 2 8

upplåningsverksamheten på 20 miljarder kronor Orealiserade valutakurs-

uppgick årets nettokostnad för statsskulden, differenser -15 0 17 -16 -8

exklusive skuldskötselåtgärder, till 26 miljarder Över- /underkurs vid emis-

kronor 2010. sion m.m. -7 -6 -7 -6 -7

Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga

Summa kostnader 65 81 85 43 46

räntekostnader på 23 miljarder kronor och Ränteintäkter i upplå-

nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder på ningsverksamheten -28 -31 -28 -24 -20

12 miljarder kronor förklaras av olika principer

Nettokostnader efter in-

för redovisning mot anslag respektive den

täkter, exklusive skuld-

skötselåtgärder 37 50 57 19 26 kostnadsmässiga redovisningen i resultat-

räkningen. Exempelvis att nollkupongräntor och Orealiserade valutavinster (-) / förluster (+) exklusive andra upplupna räntor och orealiserade skuldskötselåtgärder -9 4 19 -14 -14 valutakursförändringar redovisas på olika sätt i Nettokostnader inklusive statens budget och i resultaträkningen.

skuldskötselåtgärder 28 54 76 5 12

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är i nivå med 2009. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 5 miljarder kronor till

Tabell 3.11 Transfereringar 2006–2010

Transfereringar

Miljoner kronor

2006 2007 2008 2009 2010 I diagram 3.2 visas transfereringarna per sektor 2006–2010. De totala kostnaderna för Socialförsäkring 419 618 427 972 438 751 457 535 453 656 transfereringar har ökat med 72 miljarder kronor Allmänna bidrag eller 10 procent under perioden. Den största till kommuner 109 359 123 709 120 734 124 824 147 434 delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna Arbetsmarknad 68 169 48 786 40 106 49 993 55 610 går till hushållen, inklusive hushållens övriga Nettoöverföring organisationer. Transfereringarna till hushålls- till premiepen-

sionssystemet 25 920 26 387 27 546 27 138 28 524 sektorn har ökat med 37 miljarder kronor eller 7 procent mellan 2006 och 2010. Från 2007 räknas Avgiften till

Europeiska geinte nettoöverföringen till premiepensions-

menskapen 26 066 26 498 31 080 18 820 30 108 systemet med i transfereringar till ålders-

Bistånd m.m., pensionssystemet utan redovisas som migration och transferering till hushållen. Tabellen är justerad integration 29 262 29 880 33 769 35 214 33 384 med dessa värden för 2006. Utbildning, stu-

diestöd 26 838 22 581 22 130 22 388 26 643

Diagram 3.2 Transfereringar 2006–2010

Nettoöverföring Miljoner kronor till ålderspen-

600 000

500 000 Summa 759 155 761 746 767 539 789 136 831 426

400 000

Socialförsäkring

300 000

200 000 Diagram 3.3 Socialförsäkringar 2006–2010

100 000 Miljoner kronor

500 000

0

2006 2007 2008 2009 2010 450 000

400 000

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till hushåll

200 000 I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika 150 000 transfereringar under den senaste 100 000

50 000 femårsperioden. Som en följd av att utbetalda ålderspensioner överstiger de socialavgifter m.m. 2006 2007 2008 2009 2010 som inbetalas till pensionssystemet, är

Läkemedelsförmånerna nettoöverföringen till ålderspensionssystemet Ersättning vid sjukdom och handikapp m.m. (AP-fonderna) negativ fr.o.m. 2009, vilket Handikappolitik

Ekonomisk trygghet för familjer och barn redovisas som att AP-fonderna lämnar ett bidrag

Ålderspensioner m.m. till staten (se Intäkter av bidrag). Nedan lämnas

Kostnaderna för socialförsäkringar minskade en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. 2010, för första gången under femårsperioden,

med 3,9 miljarder kronor eller 1 procent jämfört samt utbildning och studiestöd.

med 2009. Under hela femårsperioden var

ökningen totalt 34 miljarder kronor eller

8 procent.

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2006–2010

I tabellerna visas antalet pensionstagare med

Miljoner kronor

ålderspension och utbetald ålderspension under

2006 2007 2008 2009 2010

perioden.

Ålderspensioner m.m. 221 232 229 915 242 665 261 428 262 562 Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2006–2010

Ekonomisk trygghet för familjer och barn 58 415 59 335 60 409 61 597 63 457 Kvinnor Kvinnor Män Män

Antal Procent Antal Procent Summa

Handikappolitik 16 338 18 416 20 058 21 975 23 447

2006 955 994 56 764 622 44 1 720 616 Ersättning vid sjukdom och 2007 971 518 55 788 215 45 1 759 733 handikapp m.m. 102 841 98 939 94 035 90 268 81 123 2008 975 687 55 802 128 45 1 777 815 Läkemedelsförmå- 2009 1 014 629 55 843 501 45 1 858 130 nerna 20 792 21 367 21 584 22 267 23 067 2010 1 038 037 54 873 172 46 1 911 209

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

Summa transfereringar 419 618 427 972 438 751 457 535 453 656

År 2010 var drygt 1,9 miljoner personer

pensionstagare med ålderspension, av dessa var Kostnaderna för ersättning vid sjukdom och

54 procent kvinnor och 46 procent män. Antalet handikapp m.m. minskade med sammanlagt pensionstagare har ökat med 11 procent sedan 22 miljarder kronor eller 21,1 procent under

2006. perioden 2006–2010. Området omfattar aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning och Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2006–2010

rehabilitering m.m. Från 2005 bröts den tidigare Miljoner kronor uppgången av kostnaderna inom ohälsoområdet Medel Medel

ersätt- ersättoch de sammanlagda kostnaderna för Kvinnor ning per Män ning per

kronor månad kronor månad Summa1 sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar har

därefter minskat för varje år. År 2010 minskade 2006 92 053 8 024 107 609 11 728 199 662 kostnaden med 9,1 miljarder kronor eller 2007 96 405 8 269 112 424 11 886 208 829

10,1 procent. Det förklaras av att antalet ersatta

2008 102 011 8 713 119 672 12 433 221 683 dagar fortsatt sjunka.

2009 111 032 9 119 130 318 12 875 241 350 På övriga områden inom socialförsäkringen 2010 112 497 9 031 131 279 12 529 243 776

har kostnaderna ökat. Nominellt sett är den 1

December månads utbetalningar omräknade till årsbelopp. största ökningen på Ålderspensioner m.m. Detta Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten. område omfattar ålderspensioner vid sidan av

Utbetalningarna av ålderspension uppgår för statens budget, premiepensioner samt övrig

2010 (i december månads nivå) till nästan ersättning vid ålderdom i form av

244 miljarder kronor. Pensionerna omfattar garantipension, efterlevandepension till vuxna,

inkomstpension, premiepension, tilläggspension bostadstillägg till pensionärer och äldre-

och garantipension. Kvinnornas medelersättning försörjningsstöd (jfr. utg.omr. 11 Ekonomisk

per månad var 9 031 kronor och männens var trygghet vid ålderdom). Ökningen av

12 529 kronor, vilket är en sänkning av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt

medelersättningen per månad för såväl kvinnor fördelad mellan åren. De ökade pensions-

som män för första gången under perioden. kostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer,

Kvinnornas medelersättning per månad var att en allt större andel av dessa har

72 procent av männens medelersättning 2010. inkomstpension och att nya ålderspensionärer

Det innebär dock att kvinnornas har en högre genomsnittlig inkomstgrundad

medelersättning som andel av männens har ökat pension, men även på indexomräkning av

med 4 procentenheter från 2006 till 2010. pensionsbelopp. För 2010 var ökningen relativt

liten, på grund av en negativ indexuppräkning, svag inkomstutveckling och balanseringen inom

pensionssystemet. Procentuellt har kostnaderna för handikappolitiken, med framför allt

kostnader för statlig assistansersättning, ökat mest med 43,5 procent under perioden 2006–

2010 (se även not 4 till resultaträkningen).

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning Tabell 3.16 Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010 2006–2010

Kvinnor Kvinnor Män Män Kvinnor Kvinnor Män Män

Antal Procent Antal Procent Summa Antal Procent Antal Procent Summa 2006 34 524 796 79 8 957 898 21 43 482 694 2006 114 300 47 131 300 53 245 600 2007 35 856 090 79 9 434 538 21 45 290 628 2007 104 400 48 111 400 52 215 800

1 2008 37 117 288 79 10 143 062 21 47 260 350 2007 148 400 50 149 200 50 297 600 2009 37 169 343 78 10 669 822 22 47 839 165 2008 152 400 50 152 300 50 304 700 2010 38 228 681 77 11 489 945 23 49 718 626 2009 185 800 46 222 400 54 408 200 Källa: Försäkringskassan

2010 192 775 46 222 850 54 415 625

Källa: AKU, SCB

1

Omräknad statistik för 2007, avser personer i åldersintervallet 15-74 år Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 49,7 miljoner 2010, varav 77 procent uttagna av

Tabell 3.16 visar antalet kvinnor och män som kvinnor och 23 procent uttagna av män. Andelen

var arbetslösa i genomsnitt under 2006 till 2010. dagar uttagna av kvinnor har sjunkit med

I oktober 2007 gjordes statistiken om enligt 1 procentenhet medan andelen som tas ut av

internationella rekommendationer och den män har ökat med 1 procentenhet mellan 2008

omfattar nu personer i åldern 15–74 år. Tidigare och 2009, och ytterligare 1 procentenhet mellan

var åldersintervallet 16–64 år. På grund av detta 2009 och 2010, efter att ha legat på en konstant

är statistiken jämförbar från och med den nivå tre år i rad.

justerade raden för 2007. (Den markerade raden Arbetsmarknad för 2007 visar jämförbar statistik med 2008 och

framåt.) Diagram 3.4 Arbetsmarknad 2006–2010 Antalet arbetslösa var i genomsnitt 415 625 Miljoner kronor under 2010. Arbetslösheten fortsatte att öka 80 000

under de två första kvartalen 2010 men vände 70 000

därefter och var vid årsskiftet 2010/2011 nere på 60 000 nivåer som motsvarar det första kvartalet 2009. 50 000 Andelen arbetslösa män ligger kvar på knappt 40 000 54 procent av andelen arbetslösa personer.

30 000

Bistånd m.m., migration och integration

20 000 10 000 Diagram 3.5 Bistånd m.m., migration och integration

0 2006–2010

2006 2007 2008 2009 2010 Miljoner kronor

40000

Arbetslöshetsersättning Aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m. Övrigt

35000

30000 Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken

25000 minskade 2006–2010 med 12,6 miljarder kronor.

20000 Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken gick ned fram till 2008, men under 2009 och 2010 har 15000 de åter ökat. Minskningen 2006–2008 10000 förklarades av minskad arbetslöshet. På grund av 5000 lågkonjunkturen som inleddes hösten 2008 och

0 som förstärktes 2009, har arbetslösheten åter 2006 2007 2008 2009 2010 ökat. Under 2010 minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning med nästan 1,7 miljarder Bidrag via Sida Bidrag via RK Bidrag till migration och integration kronor, men samtidigt ökade utgifterna för aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m.

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, med 8,3 miljarder kronor.

migration och integration ökade med

4,1 miljarder kronor eller 14 procent 2006–2010.

I kostnaderna ingår utöver bistånd även folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller samarbete med Central- och Östeuropa och vissa andra utbildningar. bidrag till utlandet. Den största procentuella

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2006–2010

ökningen under femårsperioden har skett för bidrag till migration och integration som ökat

Kvinnor Kvinnor Män Män med 60,5 procent mellan 2006 och 2010. Under

Antal Procent Antal Procnt Summa 2009 inträffade dock ett trendbrott och bidrag

2006 250 952 61 163 743 39 414 695 till migration och integration minskade med

2007 252 363 61 159 923 39 412 286 4,4 procent, för att 2010 åter öka till samma nivå som 2008. De övriga biståndsposterna har 2008 250 302 61 157 514 39 407 816 minskat något 2010. 2009 266 810 60 177 132 40 443 942

2010 277 610 60 188 702 40 466 312 Utbildning och studiestöd Källa: Centrala studiestödsnämnden

Diagram 3.6 Utbildning och studiestöd 2006–2010 Tabell 3.18 Studerande med studielån 2006–2010

Miljoner kronor

30 000

Kvinnor Kvinnor Män Män

Antal Procent Antal Procent Summa 25 000

2006 178 842 60 117 216 40 296 058 20 000

2007 173 311 61 111 339 39 284 650 15 000 2008

169 776 61 108 648 39 278 424

2009 179 016 60 120 725 40 299 741 10 000

2010 185 386 59 128 304 41 313 690

5 000

Källa: Centrala studiestödsnämnden

0

2006 2007 2008 2009 2010 Tabell 3.17 visar studerande med studiemedel

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 2006 till 2010. Studiemedel lämnas till

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer) studerande vid universitet och högskolor, vid

Utbildningspolitik vid Skolverket

godkända utbildningar utomlands och till

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

studerande äldre än 20 år i gymnasiala

utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag Kostnaden för utbildning och studiestöd har och lån. Totalt fick 466 312 studerande minskat något under perioden. Kostnaden för studiemedel under 2010, vilket är en ökning med studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har 22 370 studerande jämfört med 2009. Av dessa ökat med närmare 1 miljard kronor eller hade 313 690 studielån medan 152 622 7,3 procent under femårsperioden. Kostnaden studerande endast utnyttjade studiebidrag. för utbetalda studiestöd ökade med 2,7 miljarder Lånebenägenheten hos de studerande med kronor mellan 2009 och 2010. studiemedel har minskat stadigt under den

De studiestöd som når flest personer är senaste femårsperioden. År 2010 fick fortfarande studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är 60 procent eller 277 610 kvinnor och 40 procent generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan eller 188 702 män studiemedel. Det är andra året dock lämnas med en högre bidragsdel, men i i rad som andelen studerande med studiemedel detta avseende är studiemedlet inte ökar. Andelen har ökat kraftigt och är den allra rättighetsstyrt. högsta under hela perioden.

Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, Statens egen verksamhet inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt Statens egen verksamhet avser främst med 1 050 kronor per studiemånad för den som kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, är mellan 16 och 20 år och studerar i en dvs. personalkostnader, lokalkostnader, gymnasial utbildning inom gymnasieskola, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga

driftkostnader. Kostnaderna för statens egen

verksamhet den senaste femårsperioden framgår åldersgrupper och sektorer. Avgränsningen av

av diagram 3.7. staten är densamma som i resultaträkningen. I

bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas

Diagram 3.7 Statens egen verksamhet 2006–2010

vilka myndigheter som omfattas av

Miljoner kronor

redovisningen nedan samt vilka myndigheter

250 000

som hör till respektive sektor.

200 000 Till riksdagen lämnas varje år, senast i

budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1,

150 000 utg.omr. 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av

statsförvaltningens utveckling, bl.a.

100 000 bedömningen av framtida personalkonsekvenser

som följer av regeringens förslag till riksdagen.

50 000

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor

0 respektive män

2006 2007 2008 2009 2010

Avskrivningar och nedskrivningar

1 2

Övriga driftkostnader Antal 2006 2007 2008 2009 2010

Kostnader för lokaler

Kvinnor 109 678 109 357 107 601 108 545 110 032

Kostnader för personal

Män 110 727 109 460 106 336 106 336 102 744

Summa 220 405 218 817 213 937 213 107 212 776

Kostnaderna har ökat totalt med knappt 1 Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År

30 miljarder kronor eller 16 procent under 2010 utgjorde de knappt 5 400 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl.

ingår inte heller. De utgjorde knappt 16 800 personer 2010. perioden. 2

I redovisningarna t.o.m. 2009 var Premiepensionsmyndigheten (med ca 200

anställda) undantagen. Dessa ingår nu i Pensionsmyndigheten, som i sin helhet

För att öka jämförbarheten mellan åren har

ingår i underlaget. personalkostnaderna rensats för förändring av Källa: Arbetsgivarverket

statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk

avsättning hos Statens tjänstepensionsverk).

Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det

De högsta personalkostnaderna (se även not

totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. 6, Kostnader för personal) finns hos

Under 1990-talets första hälft minskade antalet Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och

statsanställda. Därefter var det totala antalet Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen

statligt anställda relativt stabilt. Sedan 2007 har Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat

antalet anställda åter börjat att minska. Denna med 21,6 procent vid Rikspolisstyrelsen och

utveckling har fortsatt fram till och med 2010. lönekostnaderna för Försvarsmakten har ökat

Antalet anställda (med månadslön) har med 8,6 procent, Försäkringskassans

minskat med drygt 300 under 2010. Detta beror lönekostnader har minskat med 12,3 procent i

främst på att f.d. Banverket Produktion med ca samband med bildandet av Pensions-

3 000 anställda, brutits ut ur Banverket och inte myndigheten medan Arbetsförmedlingen

längre ingår i underlaget (ingår numera i lönekostnader har ökat med 24,6 procent.

Infranord AB). Övriga delar av f.d. Banverket

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga

ingår i Trafikverket. Bolaget InfraNord AB ingår myndigheternas lokaler. De högsta

som frivillig medlem i Arbetsgivarverket. I övrigt lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten,

har Försäkringskassan minskat antalet anställda Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se

med omkring 1 000 personer. även not 7, Kostnader för lokaler).

Några myndigheter uppvisar i gengäld stora

Övriga driftkostnader avser omkostnader för

ökningar av antalet anställda; Arbetsförmedde statliga myndigheternas verksamhet. Köpta

lingen med ca 1 800 och polisväsendet med ca varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a.

1 200. Försvaret har ökat med nästan Trafikverket som har omfattande köp av

900 anställda. entreprenader, men också vid Försvarsmakten

(se även not 9 Övriga driftkostnader).

Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens

7 Antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Antalet personal avseende antal anställda fördelat på kön,

årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

Tabell 3.21 Antal anställda 2006–2010 fördelade på

Staten är den sektor som har jämnast köns-

sektorer

fördelning på arbetsmarknaden. Den gradvisa

Sektor

utvecklingen mot fler kvinnor än män i staten

Kön 2006 2007 2008 2009 2010

har fortsatt. Kvinnornas andel närmar sig nu

Affärsverk 18 943 19 124 18 892 14 501 9 288

52 procent. De könsmässiga skillnaderna mellan

Kvinnor 25 26 27 29 35

olika åldersgrupper är fortfarande marginell (se

Män 75 74 73 71 65

tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer.

Universitet 52 366 52 266 51 456 52 135 54 056 Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade Kvinnor 53 53 54 54 53

på åldersgrupper

Män 47 47 46 46 47

Antal och procentuell fördelning

Försvar 16 599 16 138 15 181 15 509 16 410 Ålder och kön 2006 2007 2008 2009 2010 Kvinnor 21 21 19 19 19

Män 79 79 81 81 81

–34 45 704 44 788 43 499 43 804 45 622 Kvinnor 51 51 52 52 51 Övrig verk-

Män 49 49 48 48 49 samhet 132 497 131 289 128 408 130 962 133 022

Kvinnor 56 56 56 56 56 –35–44 55 673 56 280 55 913 56 142 56 662

Män 44 44 44 44 44 Kvinnor 50 50 51 52 53 1

Affärsverk och infrastruktur. Män 50 50 49 48 47 2

Universitet och högskolor.

Försvarsmakten. 45–54 57 113 56 052 54 311 53 376 52 917 4

Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och

utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter.

Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar Utmärkande för staten är att andelen äldre är

vid någon av de 60 myndigheter som har färre än högre samtidigt som andelen i de yngsta

50 anställda. åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2010 var ungefär densamma som 2009. Genomsnittsåldern har

Statens intäkter

sjunkit marginellt och uppgår till 45,4 år (45,7 år 2009). År 2010 var ca 27 procent av de

Statens totala intäkter i resultaträkningen har statanställda 55 år eller äldre, medan 22 procent

ökat med 30 miljarder kronor (2,8 procent) var 34 år eller yngre. Det bör observeras att

sedan 2006. Efter nedgången mellan 2008 och åldersstrukturen skiljer sig avsevärt mellan olika

2009 ökade intäkterna med 84 miljarder kronor myndigheter.

mellan 2009 och 2010 (8,2 procent). I absoluta

Antalet anställda redovisas på sektorerna

tal har skatteintäkterna ökat mest. Procentuellt Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor

har intäkter av bidrag ökat mest som följd av att samt Övrig verksamhet.

AP-fonderna sedan 2009 lämnar ett nettobidrag

till staten för ålderspensionerna. De finansiella

intäkterna som inkluderar resultatandelar och

realisationsvinster vid försäljning av statligt ägda

aktier har minskat med drygt 2 procent.

Intäkter av bidrag innefattar framför allt

bidrag från EU, med en stor andel för

finansiering av olika utbetalningar av bidrag på

jordbruksområdet, samt bidrag till universitet

och högskolor.

Diagram 3.8 Statens intäkter 2006–2010

överskottet med 70 procent, eller med

Miljoner kronor

65 miljarder kronor, till 27 miljarder kronor.

1 400 000

Diagram 3.10 Statens över- /underskott 2006–2010

1 200 000

Miljoner kronor

1 000 000 140 000

120 000

800 000

100 000

600 000

80 000

400 000

60 000

200 000 40 000

0 20 000

2006 2007 2008 2009 2010

0

Finansiella intäkter inkl. resultatandelar 2006 2007 2008 2009 2010

Intäkter av bidrag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Över/-underskott

Skatteintäkter

Oförbrukade bidrag Skatteintäkter

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar Skatteintäkterna i resultaträkningen ligger på

mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida ungefär samma nivå i början och slutet av

kostnader. I tabell 3.22 redovisas både utom- och femårsperioden. Skatteintäkterna visade en stark

inomstatliga oförbrukade bidrag 2006–2010. ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter minskade

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag 2006–2010

skatteintäkterna och mellan 2008 och 2009 var

Miljoner kronor

minskningen 64 miljarder kronor. Mellan 2009

2006 2007 2008 2009 2010 och 2010 ökade skatteintäkterna återigen med

Universitet och 61 miljarder kronor.

högskolor 7 925 8 858 10 069 11 871 13 312 Diagram 3.9 Skatteintäkter 2006–2010 - inomstatliga 3 200 3 848 4 812 5 942 6 795 Miljoner kronor - utomstatliga 4 725 5 010 5 257 5 929 6 517 1 000 000 Länsstyrelser 2 216 2 553 2 253 2 186 2 107

980 000 - inomstatliga 2 128 2 496 2 190 2 085 2 010

- utomstatliga 88 57 63 101 97

960 000

Övriga 3 740 3 629 3 548 3 984 4 011

940 000

- inomstatliga 1 155 1 267 1 133 1 633 2 116

920 000

- utomstatliga 2 585 2 362 2 415 2 351 1 895

900 000

Summa 13 881 15 040 15 870 18 041 19 430

880 000

- inomstatliga 6 483 7 611 8 135 9 660 10 921

860 000 - utomstatliga 7 398 7 429 7 735 8 381 8 509

2006 2007 2008 2009 2010

Skatteintäkter 2006-2010 Tabell 3.22 visar att de oförbrukade bidragen

totalt ökade med 5,5 miljarder kronor eller med

40 procent 2006–2010.

De inomstatliga bidragen är medel som Resultaträkningens över-/underskott betalats från en annan statlig myndighet och i

många fall redovisats mot anslag hos den Av diagrammet framgår att den konsoliderade betalande myndigheten, trots att de ännu inte resultaträkningen har genererat överskott under förbrukats hos den mottagande myndigheten hela perioden, med som mest drygt 127 miljarder eller utbetalats till slutanvändare. Denna post kronor 2007. Mellan 2008 och 2009 minskade ökade med 4,4 miljarder kronor eller 68 procent

under perioden och uppgår vid utgången av 2010 Länsstyrelserna står för drygt 18 procent av de till 10,9 miljarder kronor. Under 2010 har posten inomstatliga oförbrukade bidragen. Hos ökat med 1,3 miljarder kronor eller 13 procent. länsstyrelserna är det ofta fråga om medel som Huvuddelen, 62 procent, av de inomstatliga ska förmedlas som bidrag till olika regionala bidragen tas emot av universitet och högskolor. projekt. Övriga myndigheter redovisar För universitet och högskolor är bidragen en del 2,1 miljarder kronor av de inomstatliga av finansieringen av forskning och utbildning. oförbrukade bidragen, vilket motsvarar drygt De lärosäten som redovisar störst belopp är 19 procent av de totala inomstatliga bidragen för Lunds universitet, Uppsala universitet, 2010. Regeringen har beslutat om en ny Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. bestämmelse i 11 § anslagsförordningen

De största ökningarna av inomstatliga (2011:223) som anger att utbetalning av bidrag oförbrukade bidrag under 2010 finns hos Lunds från anslag ska göras i nära anslutning till att universitet (286 miljoner kronor), Vetenskaps- bidraget ska användas av mottagaren. rådet (148 miljoner kronor), Karolinska Bestämmelsen trädde ikraft den 1 april 2011 och institutet (99 miljoner kronor) och Uppsala syftar bl.a. till att minska omfattningen av universitet (87 miljoner kronor). Universiteten oförbrukade inomstatliga bidrag. får ofta sina bidrag från Vetenskapsrådet eller I årsredovisningen för staten elimineras de andra forskningsråd. inomstatliga bidragen när balansräkningen

Vetenskapsrådet har framför allt mottagit konsolideras, eftersom de inte motsvaras av bidrag från Kammarkollegiet för olika projekt någon förpliktelse i relation till någon inom internationellt samarbete. Skäl som nämns utomstående motpart. för ökningen hos universitet och högskolor, som Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare kan avse både bidrag från andra myndigheter och har ökat med 1,1 miljarder kronor eller från externa finansiärer, är bl.a. att bidrag erhålls 15 procent mellan 2006 och 2010 och uppgår till för verksamheter som pågår under flera år och 8,5 miljarder kronor. Universitet och högskolor att det tar tid att bygga upp nya står för en större andel av mottagna utomstatliga forskningsmiljöer med rekrytering och medel, 77 procent. Det är exempelvis fråga om upphandling av utrustning när projekt startas. medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas Ökningen av de oförbrukade bidragen måste oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är också ses i ljuset av att de totala bidragen till förhållandevis obetydliga, medan övriga forskning ökat. myndigheter redovisar 22 procent av de under

året mottagna medlen. Bland dessa kan nämnas

Statens jordbruksverk och Ungdomsstyrelsen.

8 I not 51 till balansräkningen specificeras de utomstatliga oförbrukade

bidragen uppdelat per myndighet med kommentarer om ändamål.

4¶Resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys

4¶Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, fordringar och skulder mellan myndigheter inklusive affärsverken, under riksdagen och elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en regeringen. Riksbankens grundfond omfattas konsoliderad redovisning för staten. också eftersom den utgörs av kapital som Gällande principer och förutsättningar ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och omfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och tilläggsupplysningar. premiepensionssystemet. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

I resultaträkningen redovisas de totala 4.1 Resultaträkning konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Resultaträkningen för 2010 visar ett överskott på

Konsolideringen innebär att transaktioner 53 miljarder kronor, vilket är en ökning med mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för 26 miljarder kronor jämfört med föregående år statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, (se tabell 4.1).

Tabell 4.1 Resultaträkning

statsskulden ökade med 7 miljarder kronor och

Miljoner kronor

uppgick till 12 miljarder kronor. Kostnaden för Not 2010 2009 personal minskade med nästan 9 miljarder kronor till följd av minskade kostnader för

Intäkter

statens tjänstepensioner. Övriga driftkostnader

Skatteintäkter 1 964 899 903 454

ökade med 12 miljarder kronor.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 58 351 55 716 Intäkter av bidrag 3 43 073 39 365

4.1.1¶Intäkter

Summa intäkter 1 066 323 998 535

Diagram 4.1 Statens intäkter Kostnader

Finansiella Transfereringar m.m. Intäkter av

intäkter

ersättningar Transfereringar till kommuner 4 -201 174 -175 183

5% Transfereringar till utlandet 4 -54 682 -44 700 Avsättningar till/upplösning av fonder 4 -7 802 -4 091 Summa transfereringar m.m. 5 -839 228 -793 227

Skatteintäkter

89%

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal 6 -95 565 -104 410 Kostnader för lokaler 7 -16 778 -16 334 Skatteintäkterna uppgick till 965 miljarder Vissa garanti- och kronor och utgör 89 procent av statens totala kreditkostnader 8 -3 490 -1 433 intäkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter Övriga driftkostnader 9 -84 606 -72 737 ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) Avskrivningar och jämfört med 2009. nedskrivningar 10 -22 339 -22 464 Skatt på kapital ökade med 21 miljarder Summa statens egen kronor (13 procent) jämfört med 2009. Skatt på verksamhet -222 778 -217 378

kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder

Summa kostnader -1 062 006 -1 010 605

kronor (19 procent). Ökningen förklaras Saldo före resultat från andelar framför allt av ökade vinster från aktie- och och finansiella poster 4 317 -12 070 bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster Resultat från andelar i dotter- ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på och intresseföretag 11 46 106 29 009 grund av företagens högre vinster.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade Finansiella intäkter och med 27 miljarder kronor (6 procent). Av detta kostnader ökade intäkter av mervärdesskatt med

Jämfört med 2009 är direkta skatter på arbete

nästan oförändrade. Den marginella Förbättringen av resultatet beror framför allt på

förändringen förklaras av att skatteatt skatteintäkterna ökade med 61 miljarder

reduktionerna som minskar intäkterna från kronor. Samtidigt ökade kostnaden för

direkta skatter ökat i ungefär samma omfattning transfereringar (exklusive avsättningar till

än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna fonder) med 42 miljarder kronor. Resultatet från

ökade med 19 miljarder kronor och andelar i dotter- och intresseföretag förbättrades

inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. med 17 miljarder kronor. Nettokostnaden för

Bland annat har avdragen för husarbete (ROT-

och RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat. Realekonomisk fördelning av anslagen på statens Indirekta skatter på arbete ökade med budget). 7,9 miljarder kronor mellan åren.

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.

Transfereringar till Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av utlandet

7% avgiftssatsen i procent av lönesumman. Enligt preliminära beräkningar ökade lönesumman med Transfereringar till

kommuner knappt 3 procent. 24%

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor. Mest ökade Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter till följd av

Transfereringar till Transfereringar till höjda tariffer och ökad överföringsvolym på

företag hushåll nätsidan. Bidragsintäkter har ökat med 5% 64% 3,7 miljarder kronor. Den största ökningen avser ökade intäkter av AP-fondsmedel, som avser AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året. Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är

den dominerande mottagaren av statliga

transfereringar. Transfereringarna till hushåll 4.1.2 Kostnader innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning,

föräldrapenning, barnbidrag och arbetslös- Diagram 4.2 Statens kostnader hetsersättning, men även bidrag till

organisationer inom t.ex. utbildningsområdet

Finansiella

kostnader eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot

1% 24 procent av transfereringarna i olika former av

Kostnader för statsbidrag, företagssektorn 5 procent och

statens egen utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar

verksamhet

emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

21%

Kostnaderna för transfereringar, exklusive

avsättningar till fonder, uppgick till 831 miljarder

kronor. De ökade därmed med 42 miljarder

Transfereringar kronor mellan 2009 och 2010.

78% Transfereringar till hushåll har ökat med

4 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll

avseende socialförsäkringen minskade med Av statens kostnader utgjorde 78 procent

5 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet har de transfereringar, varav transfereringar till hushåll

sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, var den största delen (se diagram 4.2).

aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaderna för statens egen verksamhet

Kostnaden för sjukpenning minskade med utgjorde 21 procent och nettokostnaden för

2,4 miljarder kronor (12 procent), vilket statsskulden och övriga finansiella kostnader

förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre 1 procent.

personer och för färre dagar per person. Antalet

sjukpenningdagar fortsätter att minska, vilket

beror på att fler ärenden med sjukersättning

4.1.3¶Transfereringar

avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas

sjukersättning. Sjukfallen har också blivit kortare Diagram 4.3 visar transfereringar i form av

än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna lämnade bidrag och andra överföringar fördelade

för sjukfall kortare än två år börjat öka eftersom på mottagarsektorer enligt

många som utförsäkrats kommer tillbaka till nationalräkenskapernas indelning. Den

sjukförsäkringen igen. Jämfört med 2009 realekonomiska indelningen redovisas även

minskade aktivitets- och sjukersättningen med utifrån anslagen på budgeten (se avsnitt 5.6

5,8 miljarder kronor (9,6 procent). Minskningen

förklaras främst av låga inflöden av nybeviljade

sjukpensionärer samtidigt som många lämnar kommun- och landstingsskatteintäkterna med sjukersättningen för att bli ålderspensionärer. 3,5 miljarder kronor. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat Bland transfereringar till utlandet har avgiften kraftigt, huvudsakligen till följd av striktare till Europeiska unionen ökat med 11 miljarder regler. Ålderspensionerna vid sidan av statens kronor. Det beror på att den del av avgiften som budget har ökat med 3 miljarder kronor. baseras på bruttonationalinkomst (BNI) och

Stöd till personer med funktionsnedsättning den mervärdesskattebaserade avgiften inkluderar även kommunernas andel av reducerades 2009 till följd av återbetalningar av kostnader för assistansersättning och ökade med för mycket inbetalda avgifter under 2007 och 1,5 miljarder kronor (6,7 procent). De ökade 2008. kostnaderna för assistansersättning beror på Kostnaden för bistånd och andra ökade timkostnader, att fler personer får internationella bidrag genom Sida och assistansersättning samt att fler timmar per Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive person och vecka beviljas. 0,9 miljarder kronor.

Inom arbetsmarknadspolitiken har kostnaderna för arbetslöshetsersättningen minskat med 1,7 miljarder kronor och aktivitets- Avsättning till fonder stödet ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten under 2010 var i genomsnitt Avsättningen till fonder ökade med 3,7 miljarder 8,4 procent, en ökning med 0,1 procentenheter kronor. Stabilitetsfonden har tillförts bankjämfört med 2009 . Inom området ekonomisk garantiavgifter med 2,0 miljarder kronor och trygghet för familjer och barn ökade stabilitetsavgifter med 1,3 miljarder kronor. kostnaderna för föräldraförsäkringen med 1,5 miljarder kronor och kostnaderna för barnbidragen med 0,4 miljarder kronor. Antal 4.1.4 Kostnader för statens egen uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat verksamhet med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till Kostnaderna för statens egen verksamhet 23 procent 2010 och detta har bidragit till att (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) medelersättningen per dag är högre än 2009. uppgick till 223 miljarder kronor 2010, vilket är

Kostnader för transfereringar till kommuner en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med ökade totalt med 26 miljarder kronor. De 2009. allmänna bidragen till kommuner ökade med Statens personalkostnader minskade med 23 miljarder kronor. Kommunerna fick 8,8 miljarder kronor. Löner och pensions- 9,1 miljarder kronor och landstingen utbetalningar ökade, men kostnaderna för 3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd statliga tjänstepensionsförmåner m.m. minskade 2010 för att upprätthålla de grundläggande till följd av lägre kostnader för välfärdstjänsterna som kommunsektorn försäkringstekniska avsättningar hos Statens tillhandahåller och för att dämpa nedgången i tjänstepensionsverk. Lönekostnader inklusive sysselsättningen i kommunsektorn. Den lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med kommunalekonomiska utjämningen till 4,4 miljarder kronor (4,3 procent). Övriga kommuner och landsting har därutöver ökat driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor. med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de Mest ökade Trafikverkets driftkostnader för köp ökade statsbidragen för kommunalekonomisk av entreprenadtjänster efter bolagisering av utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med tidigare produktionsenheter. 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ökningen avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas minska

9 Arbetslöshet i procent, årsgenomsnitt, av arbetskraften i åldersgruppen 10 Kostnaderna för statens verksamhet inklusive arbetsgivaravgifter 15-75 år. uppgår till 248 miljarder kronor.

4.1.5¶Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 17 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

LKAB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och volymer för järnmalm. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

4.1.6¶Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 6,6 miljarder kronor, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

4.2¶Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2010. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

Tabell 4.2 Balansräkning Periodavgränsningsposter

Miljoner kronor

Immateriella anläggnings-

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 2 0

Summa immateriella an- KAPITAL OCH SKULDER läggningstillgångar 7 145 6 918

Not

Materiella anläggningstill-

Nettoförmögenhet 41 -358 432 -383 709

gångar

Fonder 42 89 220 81 418 Statliga väganläggningar 18 102 667 102 994

Avsättningar

Statliga järnvägsanläggningar 19 95 053 79 051 Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser 43 185 088 188 710 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 33 433 41 969 Övriga avsättningar 44 21 008 18 195 Förbättringsutgifter på an- Summa avsättningar 206 096 206 905 nans fastighet 21 3 637 3 552

Statsskulden

Maskiner, inventarier, in-

Skulder m.m.

Förskott avseende materiella

seföretag 26 346 526 336 268

Periodavgränsningsposter

Andra långfristiga värdepap-

Summa finansiella anläggningstillgångar 395 927 381 252 Summa periodavgränsningsposter 81 365 70 487 Summa anläggningstillgångar 846 225 816 344 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 246 092 1 218 998

Utlåning 29 275 931 276 893

Garantiförbindelser 53 1 221 219 1 264 341

Varulager m.m.

mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda

Fordringar

värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar Kundfordringar 34 10 220 8 155 det ackumulerade underskottet i statens budget Övriga fordringar 35 78 058 55 677 över åren, svarar för den övervägande delen av Summa fordringar 88 278 63 832 skulderna och därmed den negativa

nettoförmögenheten. Vid utgången av 2010 var utgången av 2009 på -384 miljarder kronor och nettoförmögenheten -358 miljarder kronor, dvs. den beräkning i anslutning till NR som gjorts i staten hade en nettoskuld på motsvarande 2011 års ekonomiska vårproposition på belopp. Det är en förbättring med drygt 183 miljarder kronor innebär att NR-beräk- 25 miljarder kronor jämfört med 2009 då ningen visar en positiv nettoförmögenhet som är nettoförmögenheten var -384 miljarder kronor. 567 miljarder kronor högre än vad som redovisas

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på i balansräkningen. balansräkningens olika delar kan sammanfattas Skillnaderna beror dels på olika värderingsenligt nedan: principer, dels på olika avgränsning av staten.

Den enskilt största skillnaden beror på att fasta

Mdkr

realtillgångar i NR värderas till åter-

Summa 25 anskaffningsvärde. Detta står för 55 procent av

skillnaden i förmögenheten. En annan stor del Förändringen av nettoförmögenheten kan även beror på att NR använder marknadsprisvär-

beskrivas på följande sätt: dering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa

aktieinnehav och för skulder i form av bl.a.

Mdkr

statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår en- Årets överskott enligt

dast till den del det inte avser s.k. förstörelseresultaträkningen 53 11

materiel . I fråga om avgränsning ingår Riksban- Värdeförändringar av aktier och andelar -28

ken som kapitalandel i NR och inte endast med Övriga direkta förändringar av

grundfonden. Dessutom finns andra mindre nettoförmögenheten 0

skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas

Summa 25

främst vissa stora myndigheter med omfattande

finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och Förändringen av nettoförmögenheten är i första

skulder av löpande karaktär är till största delen hand hänförbar till årets överskott i

inte med i NR. I anslutning till not 41 visas de resultaträkningen på 53 miljarder kronor.

viktigaste skillnaderna för 2009 och 2008. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars

eller skulders värde utan att de redovisas över

4.2.2¶Övriga förändringar i

resultaträkningen. En återkommande

balansräkningen

förklaringspost är förändringar av aktier och

andelar som redovisas direkt i balansräkningen,

Under räkenskapsåret 2010 ökade de totala t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna

tillgångarna med 27 miljarder kronor till kapital som inte är hänförbart till periodens

1 246 miljarder kronor. resultat. Under 2010 uppgick dessa effekter till

De materiella anläggningstillgångarna ökade -28 miljarder kronor. Andra direkta förändringar

med 15 miljarder kronor. Statliga järnvägsanvar netto betydligt under 1 miljard kronor.

läggningar ökade med 16 miljarder kronor. An-

skaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till

Jämförelse med nettoförmögenheten enligt

17 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor har

definitionen i nationalräkenskaperna

tagits upp bland tillgångarna under året. För att belysa sambandet mellan olika sätt att re-

Pågående nyanläggningar har ökat med dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö-

7,5 miljarder kronor, varav Trafikverket står för relse mellan nettoförmögenheten i balans-

den största delen. Trafikverkets pågående större räkningen och nationalräkenskaperna (NR).

NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2010 och jämförelsen görs därför för 2009. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några

11 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden

använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering.

investeringsprojekt avser citytunneln och följd av att de betalda skatterna översteg de ombyggnad av Malmö bangård, Citybanan i beräknade intäkterna 2010. Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Värdepapper och andelar har minskat med Haparandabanan och Pajalaprojektet. 4,8 miljarder kronor eftersom Riksgäldskontoret Byggnader, mark och annan fast egendom har inte hade några kortfristiga placeringar detta år. minskat med 8,5 miljarder kronor. Minskningen Fonder ökade med 7,8 miljarder kronor under avser huvudsakligen Luftfartsverket som delades året och mest ökade Stabilitetsfondens den 1 april 2010. De flygplatser som staten ägde behållning, 4 miljarder kronor. Avsättningar för med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar pensioner minskade med 3,6 miljarder kronor och teleanläggningar övergick då till det nya främst hos Statens tjänstepensionsverk. statligt ägda bolaget Swedavia AB. Avsättningen för statens tjänstepensions-

De finansiella anläggningstillgångarna ökade åtagande minskade beroende på att basbeloppsmed 15 miljarder kronor. Andelar i dotter- och indexeringen var negativ och att den s.k. intresseföretag ökade med 10 miljarder kronor. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes. Bland dotterföretagen har LKAB:s andelsvärde Även pensionsavsättningen hos Luftfartsverket ökat med 8,0 miljarder kronor, vilket förklaras av sjönk som en följd av överföring av verksamhet årets vinst. Vattenfall AB:s andelsvärde har till Swedavia AB. Övriga avsättningar ökade med minskat med 8,9 miljarder kronor. Förändringen 3 miljarder kronor. Det avser Exportkreditutgörs främst av negativa omräkningsdifferenser nämndens avsättningar för risker i garantiför verksamhet i utlandet på 30 miljarder kronor, engagemang som ökade som en följd av större som delvis har utjämnats av positiv påverkan från volymer. valutasäkring av utländskt eget kapital. Apoteket Statsskulden minskade med 36 miljarder kro- AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen nor och uppgick vid 2010 års utgång till i Sverige Holding AB och andelsvärdet uppgår 1 113 miljarder kronor. Lån i svenska kronor till 7,7 miljarder kronor. Apoteksgruppen i ökade med 22 miljarder kronor och lån i Sverige Holding AB har däremot minskat med utländsk valuta minskade med 58 miljarder kro- 3,4 miljarder kronor främst till följd av utdel- nor. Den andel av statsskulden som upptas i ningen till staten. Andelar i intresseföretaget utländsk valuta minskade från 29 till 24 procent. TeliaSonera har minskat i värde med 3,5 miljar- För en närmare beskrivning av statsskuldens der kronor efter utdelning av 3,8 miljarder utveckling, se avsnitt 3.2 Lånebehovet och statskronor till staten. skuldens utveckling.

Andra långfristiga värdepappersinnehav har Övriga skulder ökade med 17 miljarder ökat med 6 miljarder kronor. Den största för- kronor främst vid Riksgäldskontoret, där ändringen avser Kärnavfallsfonden som ytterli- skuldposter knutna till statsskuldförvaltningen gare ökat andelen fondmedel placerade i ökade. Dessutom sattes försäljningslikviden för bostadsobligationer. Apoteket AB in på konto i Riksgäldskontoret

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder och redovisas i balansräkningen under övriga kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets skulder. fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redovisar också en fordran på 17 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutreglering av kommu- 4.3 Finansieringsanalys nalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkningen av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren. Finansieringsanalysen visar statens betalningar

Periodavgränsningsposterna minskade med fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. minskat med 14 miljarder kronor, vilket Finansieringsanalysen visar även statens förklaras av att Skatteverkets utbetalning i nettoupplåning under redovisningsperioden. december 2009 redovisas som en transfererings- Statens nettoupplåning definieras som förändkostnad i årsredovisningen för 2010. Övriga ringen av statsskulden justerad för orealiserade upplupna intäkter har minskat med 10 miljarder valutakursförändringar. kronor, vilket avser periodisering av skatter till Uppgifterna avseende finansieringsanalysen

har hämtats från resultat- och balansräkningarna

samt från den information som myndigheterna 4.3.1 Statens verksamhet rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med Kassaflödet i den del som avser statens eventuella kompletteringar. verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och

statens egen verksamhet enligt resultat-

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

räkningen, uppgick 2010 till 80 miljarder kronor,

Miljoner kronor

vilket netto är marginellt högre än föregående år. Not 2010 2009 Inbetalningarna avseende skatter m.m. har ökat

med 80 miljarder kronor medan transfereringar

Statens verksamhet

och statens egen verksamhet är 55 miljarder

Skatter 55 955 670 876 003

kronor högre än föregående år. Sammantaget Avgifter och andra ersättningar 56 74 939 76 144

ökar kassaflödet efter att hänsyn tagits till

Justeringar till betalningar 59 39 058 61 678

5,6 miljarder kronor. Under 2010 har Försäljning av anläggnings-

Kärnavfallsfonden fortsatt placera i bostadstillgångar 11 365 1 512

obligationer, men ökningen är inte så stor.

Summa investeringsverk-

samhet -50 330 -78 223 Övriga finansiella investeringar 2010 avser

främst aktier i Swedavia AB med 3,6 miljarder

kronor i samband med bolagiseringen av delar av Utlåning 61

Luftfartsverket samt kapitalinsatser i SAS AB Nyutlåning -14 904 -119 072

och Inlandsinnovation AB med sammanlagt Amorteringar 15 395 21 152

3,1 miljarder kronor.

Summa nettoutlåning 491 -97 920

De materiella investeringarna ligger kvar på en

jämförelsevis hög nivå. Framför allt är

Finansiella aktiviteter

investeringarna i bananläggningar jämförelsevis

försäljning av anläggningstillgångar, där nära

Statens nettoupplåning

10 miljarder kronor avser inkomster vid Förändring av statsskulden -36 033 87 620

bolagiseringen av delar av Luftfartsverket. Orealiserade valutakursför- 21 553 30 088 ändringar

Totalt -14 480 117 708

4.3.3¶Utlåning

Statens nettoutlåning visar en mycket kraftig

minskning, och är i det närmaste noll. Även här

beror skillnaden mellan åren på engångs-

Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott

händelser 2009. Framför allt var det ett lån till

och utfallet för statens budget 2010

Riksbanken med 92,5 miljarder kronor för att

Miljoner kronor

förstärka valutareserven som gjorde nettoutlåningen exceptionellt stor. Under 2010 är Resultaträkningens överskott 52 706 både nyutlåning och amorteringar på en mer

Justeringar för poster som ej medför normal nivå. betalningar -38 331

Justeringar för förändringar av ford-

ringar och skulder 33 356 4.3.4 Finansiella aktiviteter Övriga transaktioner som påverkar

betalningar -33 251 Nettobetalningar för finansiella aktiviteter under Finansieringsanalysens saldo 14 480 2010 uppgick till -16 miljarder kronor, vilket innebär att de negativa nettobetalningarna Justeringar hänförbara till statsskulminskade med 2 miljarder kronor jämfört med den -15 532 2009. Ingen av delposterna visar stora Förändring av Riksgäldskontorets

kortfristiga placeringar -4 179 förändringar.

Förändring av inomstatliga innehav av

värdepapper, skuldkorrigeringar samt

övriga poster -11 353

4.3.5¶Statens nettoupplåning

Statens budgetsaldo -1 052

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- Transaktioner som ingår i resultaträkningen men

inte medför betalningar kan delas upp i tre delar. förändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning under 2010 var åter negativ, dvs. Den första är resultatandelar i dotter- och

intresseföretag som är intäkter som inte betalats, staten har minskat sina lån trots det negativa budgetsaldot. Statsskulden minskade med och som för 2010 uppgår till 46 miljarder

kronor. Den andra delen är kostnader som inte 36 miljarder kronor men orealiserade valutakursförändringar påverkade nettoupplåningen åt medför betalningar. Den omfattar avskrivningar,

nedskrivningar, avsättningar och fondering motsatt håll.

(28 miljarder kronor åt motsatt håll). Den tredje

delen är orealiserade valutavinster på 21 miljarder 4.3.6 Samband mellan resultaträkningen kronor.

och utfallet för statens budget Förändringar av fordringar och skulder har

medfört betalningar, men inte påverkat I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningen. Skulderna har ökat, främst resultaträkningens överskott och saldot i statens hos Skatteverket, vilket ger en positiv påverkan

på likvida medel. Nettoförändringen av budget 2010. Tabellen visar de delar som skiljer resultaträkningen från statens budget, dvs. fordringar och skulder ger därför en positiv

påverkan på likvida medel med 33 miljarder poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av kronor. fordringar och skulder samt övriga transaktioner Övriga transaktioner som påverkar som medfört betalningar. Posterna finns med i betalningar är investeringar som gav ett utflöde

av likvida medel netto, med hänsyn till sålda finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från tillgångar, med 50 miljarder kronor.

Nettoutlåningen påverkade inte kassaflödet mer resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter än marginellt detta år, medan utdelningar från hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden statliga bolag gav ett inflöde på 17 miljarder mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i kronor. statens budget.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo var positivt och

drygt 15 miljarder kronor högre än det negativa

saldot i statens budget på 1 miljard kronor. Att De konsoliderade resultat- och balansnettoupplåningen därmed är negativ innebär att räkningarna och finansieringsanalysen är staten amorterat på sina lån. Skillnaden mellan uppställda enligt regeringens beslut den statens nettoupplåning och saldot på statens 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683) om budget beror på att det finns transaktioner som normering av avgränsning och uppställningspåverkar statsskulden men som inte påverkar former som grund för Ekonomistyrningsverkets budgetens saldo. Å andra sidan finns underlag till årsredovisningen för staten 2010. transaktioner som påverkar budgetens saldo men De uppställningsformer som föreskrivs där, som påverkar statsskulden först i efterföljande bygger på de uppställningsformer som föreperioder, t.ex. kortfristiga placeringar. skrivits för myndigheterna med vissa anpass-

Minskningar av Riksgäldskontorets kort- ningar för årsredovisningen för staten. fristiga placeringar medför att statsskulden har minskat med 4 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Förändringar av Grundläggande principer myndigheters innehav av statspapper har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Genom att redovisningen grundas på Innehavet har minskat med 2 miljarder kronor myndigheternas årsredovisningar, kommer även 2010 eftersom Kärnavfallsfonden har fortsatt att årsredovisningen för staten att följa de principer placera om medel till bostadsobligationer. Den som följer av förordningen om årsredovisning största förändringen är Riksgäldskontorets och budgetunderlag. Riksdagen har beslutat om ökade skulder för CSA-avtal som påverkat en utvidgad reglering i budgetlag av de principer statens nettoupplåning, men inte statens budget, som ska gälla för årsredovisningen för staten med 9 miljarder kronor. (prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr.

2010/11:177). De nya bestämmelserna innebär

att regleringen i större utsträckning blir lagfäst.

Redovisningsprinciperna blir dock i huvudsak 4.4 Redovisningsprinciper och oförändrade och ska tillämpas från och med

tilläggsupplysningar årsredovisningen för staten för 2011.

De principer som lagts fast i den nya Årsredovisningen för staten grundas på de budgetlagen (2011:203) överensstämmer med de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka som finns i förordningen om årsredovisning och upprättas enligt förordningen (2000:605) om budgetunderlag och därmed med den praxis som årsredovisning och budgetunderlag. finns för årsredovisningen för staten sedan

I detta avsnitt beskrivs i en första del tidigare. De tillämpas därmed till sitt innehåll redovisningsprinciperna för resultat- och balans- redan detta år. De viktigaste grundläggande räkning, i några fall med koppling även till principerna är: statens budget. Den första delen innehåller även kommentarer till vissa särskilda poster och

- Samma principer för värdering, förändrade principer för resultat- och balans-

klassificering och indelning av de olika räkning. Därefter görs en kort beskrivning av

posterna i årsredovisningen ska tillämpas principerna för redovisningen av utfallet på

från ett budgetår till ett annat. statens budget. Slutligen belyses några viktiga

- Värderingen av de olika posterna ska göras skillnader och samband mellan de olika

med rimlig försiktighet. redovisningsmetoderna.

- Intäkter och kostnader som är hänförliga

till budgetåret ska tas med oavsett 4.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och tidpunkten för betalningen.

balansräkning - De olika beståndsdelar som balansräkningen består av ska värderas var för sig.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redo-

- Tillgångar och skulder eller intäkter och visning av kostnader och intäkter sker enligt

kostnader ska inte kvittas mot varandra. bokföringsmässiga grunder.

- Den ingående balansen för ett budgetår ska riksdagens beslut om principer för redovisning

överensstämma med den utgående balansen av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till för det närmast föregående budgetåret. statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 6.2.2, bet.

2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband

Om det finns skäl till det och det är förenligt med detta beslutade regeringen att samma med god redovisningssed får avvikelse göras från principer ska gälla även för resultaträkningen i de ovan angivna punkterna. Om detta sker ska årsredovisningen för staten. Principerna innebär upplysningar lämnas om skälen för avvikelsen främst att skatteinkomsterna redovisas enligt och en bedömning av dess effekt på den fullt periodiserade principer, dvs. det år som ekonomiska ställningen och resultatet redovisas. intäkterna hänför sig till. Eftersom många

Genom tillämpning av god redovisningssed skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga och genom den praxis som utvecklats i utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt årsredovisningen för staten och genom förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. riksdagens beslut om statens budget har utöver Redovisningen av skatter i årsredovisningen för dessa grundläggande principer bildats en helhet staten grundas därför till viss del på utifrån vilken de praktiska ställningstaganden bedömningar av förväntat taxeringsutfall och som blir nödvändiga när årsredovisningen inbetalningar. upprättas kan lösas. Många frågor är specifika för En relativt utförlig beskrivning av metoderna statlig verksamhet och man måste därför ta gjordes i årsredovisningen för staten för 2006. ställning i enskilda fall och lösa frågan mot Skatteverket och andra berörda myndigheter bakgrund av denna helhet. Många frågor och redovisar löpande debiterade och betalda skatter. system i staten är dessutom komplexa och det Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. finns anledning att därför beskriva de metoder Den första är skatter som hänförs till period och lösningar som tillämpas. I det följande (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller lämnas mot den bakgrunden upplysningar om deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, vilka principer som tillämpas för specifika poster socialavgifter och de flesta punktskatter. Den eller områden, vissa lösningar förklaras och andra är skatter som beslutas vid taxeringen som andra särskilda upplysningar lämnas. sker årsvis och där den löpande inbetalningen

endast är preliminär. Det gäller hushållens och

företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt Transfereringar m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för

staten för ett visst år tas fram, finns ett i det Principen för redovisning av transfereringar är närmaste korrekt slutligt utfall för många att de redovisas enligt bokföringsmässiga skatter, medan det redovisade utfallet för grunder. Det innebär att de redovisas det år till inkomstskatterna m.m. utgör en beräkning vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av grundad på redovisade preliminärskatter, den denna princip för transfereringar är inte klarlagd ekonomiska utvecklingen och annan i alla detaljer och Sverige deltar i ett information. Här är osäkerheten större än för de internationellt utvecklingsarbete i syfte att skatter som debiteras månadsvis. klargöra principerna. Metoden för beräkning av periodiserade

Transfereringar periodiseras endast när skatter på detta sätt bygger på modeller för olika kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. skatteslag och för totalsammanställningar som är Exempel på detta är Sveriges avgift till EU och uppbyggda inom Finansdepartementet och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet Ekonomistyrningsverket under lång tid och har som uttryckligen avser ett visst år. I fall där utvecklats och anpassats successivt. Denna något annat inte är tydligt bedöms kostnaden struktur ger bättre information om skatterna för sammanfalla med betalningen. året än årets skatteinbetalningar, eftersom

informationen beaktar den makroekonomiska

utvecklingen och förändringar i skattereglerna Skatter redan det år dessa avser och inte först när

betalning sker. Metoden får därför anses väl Sedan 2006 redovisas statens inkomster från etablerad och prövad. skatter enligt nya principer, i enlighet med

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 från de periodiserade skatterna i statens budget Statliga myndigheter m.m. för det aktuella året på några punkter. En avser skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det helt eller nästan helt Metoder för konsolidering slutliga utfall som nu finns tillgängligt. I resultaträkningen hänförs den till det senaste Gemensam brytdag året, eftersom principen innebär att intäkten i Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag resultaträkningen inte revideras så som sker i för samtliga myndigheters räkenskaper. Med budgetens utfall för de periodiserade skatterna. begreppet brytdag avses den dag då den löpande För varje skatteslag redovisas dock den senaste bokföringen av händelser som berör den beräkningen. En annan skillnad är att avgifterna avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till till ålderspensionssystemet och premiepensions- och med brytdagen bokförs leverantörsskulder systemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i och kundfordringar, efter brytdagen redovisas skatterna så som de avgränsas i händelser som härrör från den avslutade resultaträkningen. Kommunala utjämnings- perioden som upplupna kostnader respektive avgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). som en följd av principen att bruttoredovisa Den gemensamma brytdagen är en förutsättning dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen för att fordringar och skulder mellan avgår de elimineringar som görs i myndigheterna ska kunna stämma överens. årsredovisningen för staten. Dessa avser myndigheternas erhållna kompensation för Principer för konsolidering ingående moms, särskild löneskatt och vissa Konsolidering sker genom en sammanläggning punktskatter som myndigheterna betalar samt av myndigheternas balansräkningar och myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter m.m. resultaträkningar efter det att interna som till en del avser skatt som staten betalar till mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, sig själv. skulder, intäkter och kostnader mellan

myndigheterna eliminerats. Informationen från

myndigheterna har hämtats både från Avgränsning av redovisningsenheten statsredovisningen och ur myndigheternas

årsredovisningar. Utöver elimineringar av Balans- och resultaträkningarna samt transaktioner mellan myndigheter har även finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad transaktioner som varken är intäkter eller i enlighet med regeringens normeringsbeslut för kostnader respektive fordringar eller skulder för Årsredovisningen för staten 2010 (dnr staten som helhet eliminerats. Exempel är Fi2010/5683). Detta innebär att dessa dokument statens arbetsgivaravgifter för egen personal som omfattar myndigheter under riksdag och före eliminering redovisas som personalkostnad regering, med undantag för Riksbanken som hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd med hänsyn till dess speciella ställning inte ingår. hos Skatteverket. AP-fonderna och premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på Omklassificeringar av poster dessa medel ingår inte heller på grund av att Vissa typer av transaktioner omklassificeras i ålderspensionssystemet bör hanteras och årsredovisningen för staten i förhållande till redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt och myndigheternas redovisning. Anledningen till att fondernas tillgångar har en annan karaktär än detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. statens övriga tillgångar. Riksbankens grundfond kostnader för verksamheten och inte ingår dock, då detta kapital ursprungligen transfereringar. Ett exempel är omklassificering tillskjutits av staten och därför kan ses som av statens tjänstepensioner som redovisas som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning personalkostnad i statens årsredovisning men över vilka organisationer som omfattas av staten skilt från verksamhetens kostnader i Statens med denna avgränsning, och som ingår i de tjänstepensionsverks årsredovisning. I några fall konsoliderade resultat- och balansräkningarna följer inte myndigheterna de scheman för

resultat- och balansräkning som är generellt

föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom

särskilda uppställningsformer. Detta medför att helhet i årsredovisningen för staten. De vissa resultat- och/eller balansposter måste förvaltade pensionsmedlen, inklusive de omklassificeras innan konsolidering görs. preliminärt redovisade medlen för vilka

pensionsrätter ännu inte fastställts, ingår Motpartsavstämning däremot inte. Det gäller även motsvarande För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. avsättning på skuldsidan samt vissa fordringsinomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, och skuldposter med direkt koppling till dessa fordringar och skulder mellan myndigheter, medel. I resultaträkningen undantas används rutiner för s.k. motpartsavstämning avkastningen på dessa medel och den kostnad mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- för administrativ ersättning som lämnas till avstämningen, som infördes 2000, förbättrades staten och olika förvaltare. Liksom tidigare ingår successivt under åren därefter och antalet kostnaderna för utbetald pension från differenser över angivna beloppsgränser är sedan premiepensionssystemet bland transfereringarna några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är till hushåll. differenserna också beloppsmässigt nu så Genom denna metod har regeringen bedömt begränsade i relation till helheten att de inte kan att man dels får den lösning som mot bakgrund anses påverka resultat- eller balansräkningen i av informationsbehovet och den organisatoriska någon utsträckning som har materiell betydelse. lösningen ger det mest jämförbara resultatet i

förhållande till tidigare år, dels följer de principer

som gäller för andra verksamheter i statliga Ändrade redovisningsprinciper myndigheter där det skulle kunna ifrågasättas

om verksamheten är en del av staten. Samtidigt Pensionsmyndigheten behandlas premiepensionssystemets förvaltade Fram till 2009 ingick Premiepensions- tillgångar som en utanför staten stående enhet. myndigheten (PPM) och dess verksamhet inte i Det ligger nära sättet att hantera AP-fondernas årsredovisningen för staten. Detsamma gällde tillgångar och möjliggör den enhetliga och gäller fortfarande AP-fonderna. Premie- hanteringen av skillnaden mellan årets inbetalda pensionssystemet låg utanför årsredovisningen avgifter och utbetalda pensioner som en som en följd av regeringens bedömning att de transferering till eller från staten. förvaltade medlen för ålderspensionssystemet hade en annan karaktär än statens tillgångar i Övriga generella förändringar övrigt. Dessutom innebar ställningstagandet i I övrigt har inga förändringar av generella nationalräkenskaperna att premiepensions- redovisningsprinciper gjorts i årsredovisningen systemet skulle höra till hushållssektorn ett för staten som helhet för 2010. ytterligare argument för detta. Administrationen i myndigheten PPM sågs som en begränsad del Ändrade redovisningsprinciper hos vissa som därför inte heller redovisades i staten. Den 1 myndigheter januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten som Utöver ändringar i principerna för övertog både PPM:s uppgifter och uppgifter årsredovisningen för staten som sådan, som rör både inkomstgrundad pension och förekommer att ändrade principer hos vissa garantipension m.fl. anslagsfinansierade myndigheter påverkar årsredovisningen för pensionsförmåner vilka tidigare administrerades staten i mindre omfattning. I de fall berörd av Försäkringskassan. En stor del av Pensions- myndighet ändrat jämförelsetal, ändras myndighetens verksamhet ska därmed ingå i jämförelsetalen även i årsredovisningen för årsredovisningen för staten, eftersom det utgör staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har statens ansvar och verksamhet. I andra myndigheten inte ansett detta möjligt har inte sammanhang tillämpas principen att alla statliga heller jämförelsetalen i årsredovisningen för myndigheter ingår i årsredovisningen för staten staten ändrats. även om de sysslar med verksamheter som är helt avgiftsfinansierade, om inte särskilda skäl Ändrade principer för kompetensutvecklings- och finns. Därför ingår nu Pensionsmyndighetens kompetensväxlingsmedel verksamhetskostnader – personalkostnader, Under 2010 har Ekonomistyrningsverket lokalkostnader och övriga driftkostnader – i sin rekommenderat myndigheterna att redovisa

medel som reserverats för kompetens-

utvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder för men den bedöms vara av så begränsad personal enligt avtal, som en avsättning. omfattning att jämförelsen ändå är rättvisande. Förändringen gäller de situationer där osäkerhet föreligger om belopp och tidpunkt för Jämförelsetal för Pensionsmyndigheten och utbetalning. Tidigare har medlen i de flesta fall Försäkringskassan redovisats som upplupen kostnad. Det har inte Pensionsmyndigheten övertog den 1 januari bedömts möjligt att räkna om jämförelsetalen 2010 ansvaret för dels den tidigare Premiepenför 2009 generellt, men förändringen uppskattas sionsmyndighetens verksamhet, dels den del av ha ökat posten Övriga avsättningar och i Försäkringskassans verksamhet som avsåg penmotsvarande grad minskat posten Upplupna sion. Det har inte bedömts möjligt att ta fram kostnader med mellan 500 och 1 000 miljoner uppgifter om balansposter eller resultatposter kronor. för den del av Försäkringskassans verksamhet

som förts över eftersom de inte fanns specifice- Ändringar av jämförelsetal rade på det sättet och det dessutom skett föränd- Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen ringar i organisation och arbetssätt. För Premieför 2009 har förbättrats med 437 miljoner pensionsmyndighetens verksamhet, som tidigare kronor med anledning av en rättelse av lämnade inte ingick i årsredovisningen för staten, finns bidrag hos Statens energimyndighet. dessutom problemet att redovisningsprinciperna

enligt reglerna för försäkringsföretag inte i alla Resultaträkningens saldo enligt delar överensstämmer med statens. Därför anges Årsredovisningen för staten 2009 26 253 i noterna jämförelsetal för Försäkringskassans Justering 437 poster så som de fanns angivna föregående år Resultaträkningens saldo enligt och för Pensionsmyndigheten anges inga jämföjämförelsekolumnen i Årsredovisningen relsetal. Undantag från denna princip har gjorts i för staten 2010 26 690 not 5, 42 och 44 som innehåller fonder hos de

båda myndigheterna och den särskilda avsätt-

I balansräkningens jämförelsekolumn har Kassa, ningen för frivillig pensionsförsäkring. Dessa bank med anledning av samma rättelse hos medel förvaltas avskilt från myndigheternas till- Statens energimyndighet ökat med 437 miljoner gångar och skulder i övrigt och därför har fonkronor och nettoförmögenheten ökat med dernas och avsättningens behållning och förändsamma belopp. ring jämförts per fond i noterna.

Jämförelsetal för Trafikverket

Den 1 april 2010 bildades Trafikverket och sam- Undantag från generella principer tidigt lades Vägverket och Banverket ned. Förutom verksamheten från de båda nedlagda myn- För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämdigheterna har viss verksamhet även från Sjö- pade principer i årsredovisningen för staten, befartsverket och Statens institut för kommunika- skrivs här undantag som förekommer från de tionsanalys förts till Trafikverket. För att uppnå generella ekonomiadministrativa reglerna och bästa möjliga information i noterna har jämförel- principerna eller från den praxis som vanligen setalen för poster i balansräkningen gjorts mellan gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag Trafikverkets poster den 31 december 2010 och både för en enskild myndighet och för statens Vägverkets och Banverkets sammanlagda poster redovisning eller statens budget som helhet. den 31 december 2009. För resultaträkningens poster jämförs summan av posterna för Trafik- Engångseffekter verkets verksamhet för perioden 1 april – Engångseffekterna på statens budget (se särskild 31 december och Vägverkets och Banverkets sammanställning i Utfallet för statens budget) verksamhet för perioden 1 januari – 31 mars påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- 2010 med summan av posterna för Vägverkets visningen för staten, eftersom redovisningen där och Banverkets verksamhet under 2009. Med görs på bokföringsmässiga grunder med periodidenna metod för jämförelse bortses från den sering av intäkter och kostnader. Balansräkverksamhet som inte ingick i Vägverket eller ningen påverkas för belopp som redovisas som Banverket och som har förts till Trafikverket, periodavgränsningsposter och när likviditeten

påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora

engångshändelser, exempelvis intäkter från för- inom ramen för sin styrning av de statliga mynsäljning av statliga bolag, kommer även resultat- digheterna. Det förekommer även mer omfaträkningen att påverkas av t.ex. realisationsvins- tande undantag som har direkt koppling till en ter. myndighets uppgift och som därför följer av

myndighetens instruktion samt i vissa fall av lag. Undantag hos vissa myndigheter I fall där regeringen bedömt att den aktuella Den nybildade Pensionsmyndigheten redovisar omständigheten är betydelsefull har riksdagen marknadsvärden för sina tillgångar i premiepen- informerats tidigare i samband med beslut om sionssystemet (s.k. placeringstillgångar) enligt de anslag eller låne- och bemyndiganderamar. regler som gäller för försäkringsföretag. Dessa tillgångar finns inte med i årsredovisningen för Undantag i fråga om utformning av myndighetens staten. För att kunna tillämpa enhetliga redovis- årsredovisning eller finansiella rapportering ningsprinciper i hela myndighetens verksamhet, Viss verksamhet eller vissa balansposter hos redovisas marknadsvärden även för de medel myndigheter med koppling till det försvars- och som finns med i årsredovisningen för staten säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- (främst obligationer som tillhör den frivilliga visas därför på ett förenklat sätt i årsredovispensionsförsäkringen och sjömanspensionsfon- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs den), i enlighet med undantag i myndighetens dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är regleringsbrev. Dessutom räknas upplupna rän- jämförbart med redovisningen i övrigt, och på teintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms årsredovisningen för staten har dessa tillgångar påverka årsredovisningen för staten i någon vävärderats till upplupet anskaffningsvärde samti- sentlig grad. digt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller för tillgångar av detta slag som redovisas av andra myndigheter. Årsre- Värderingsprinciper dovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt. Myndigheter följer normalt generella värde-

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet 10 december 1998 dispens från kravet att redo- med förordningen om årsredovisning och visa fordringar och skulder avseende uppbörd budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som redovisas på annat sätt än via skattekontot. som på grund av verksamhetens särart, genom Den utnyttjas för närvarande för ej restförda dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat uppbördsfordringar redovisade genom de gamla särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt förekommer dock i mycket liten omfattning (jfr för systemet för punktskatter m.m. Undantag hos vissa myndigheter ovan).

Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler vilka innebär att ka- Omsättningstillgångar pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värtraktas som anläggningstillgång. dets princip. Detta innebär att de tas upp till an-

Undantag från regler på finansieringsområdet skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om förekommer för ett relativt stort antal myndig- detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljheter. Undantagen kan exempelvis avse regler ningsvärde med avdrag för beräknad försäljsom rör rätten eller formerna för att ta ut avgif- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskafter eller ta emot bidrag och donationer, finansie- fenhet eller andra omständigheter ger anledning ring av anläggningstillgångar, hur lån ska tas upp till detta får det verkliga värdet bestämmas till eller amorteras, hur anslag får utnyttjas eller hur återanskaffningsvärdet eller annat värde som är redovisning mot anslag ska göras. Dessa påver- förenligt med god redovisningssed. Vidare får kar i de flesta fall inte årsredovisningen och re- omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsdovisas därför inte här. värdet om det föreligger särskilda omständighe-

De olika typerna av beslut är i första hand inte ter och det samtidigt är förenligt med god redoatt se som undantag, utan som finansiella villkor visningssed. Osäkra fordringar redovisas med för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordinom detta område årligen ett stort antal beslut ringar och skulder i främmande valuta värderas

till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar bort i årsredovisningen för staten eftersom de är Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- interna i staten samtidigt som Rundradiorörelvärde med avdrag för ackumulerade avskriv- sens redovisning inte ingår i någon statlig redoningar. Avskrivningstider anpassas till respektive visningsenhet som redovisas som motpart till tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. Riksgäldskontoret.

Aktier och andelar Statsskulden

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag Statsskulden värderas i den statliga redovishar värderats enligt kapitalandelsmetoden. ningen till det belopp som kommer att betalas ut Metoden innebär att statens andel av företagens på förfallodagen och inte till det belopp som beegna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- talats in (nominellt slutvärde). Dessutom värdeningen. Årets andel av företagens resultat redo- ras den inklusive derivatinstrument, som skuldvisas i resultaträkningen. Även affärsverkens bytesavtal och valutaterminer. Måttet dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- överensstämmer med hur skulden mäts i EUpitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag, re- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de mot för stora underskott. I balansräkningen refall staten innehar aktier i börsnoterade företag dovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efpresenteras även marknadsvärdet för dessa aktier ter avdrag för statliga myndigheters innehav av i bilagan. statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets

redovisning av den okonsoliderade statsskulden

(se även avsnitt 3.2 Statsskulden). Den konsoli- Kommentarer till särskilda poster derade statsskulden uppgick den 31 december

2010 till 1 113 miljarder kronor, medan den Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos okonsoliderade statsskulden uppgick till Riksgäldskontoret 1 151 miljarder kronor. De TV-avgifter som riksdagen beslutar om sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de Transfereringar via skattekonto betalas till de tre public service-företagen Sveri- I ett antal fall görs transfereringar genom krediges Television AB, Sveriges Radio AB och Ut- tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) bildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens skattekonto hos Skatteverket i stället för att göräkning av Radiotjänst i Kiruna AB. Övergångs- ras i form av utbetalda bidrag. Den skattskyldige vis tillförs extrapengar till Radiotjänst genom ett får således en skattereduktion. Denna subvensärskilt lån i Riksgäldskontoret, det s.k. distribu- tion redovisas bland transfereringarna i resultattionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt räkningen, för att på ett transparent sätt visa ökade kostnaderna för samtidig distribution av statens stöd till olika verksamheter i samhället. TV-utsändningar i analog och digital form som Dessa transfereringar redovisas således brutto i krävs för att det ska vara möjligt att gradvis resultaträkningen och samtidigt redovisas även övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subatt distributionskostnaderna efter omläggningen ventionen. Det bakomliggande synsättet är att ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för om tekniken med skattekonto inte använts, analoga utsändningar. skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in

Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis- med motsvarande belopp. Metoden är endast en ning en fordran för TV-licensmedel uppgående teknisk lösning. Den generella redovisningsprintill 582 miljoner kronor och en skuld avseende cipen Innehåll före form (Substance over form) s.k. distributionsmedel på 1 455 miljoner kronor, leder till slutsatsen att transfereringen och skatnetto en skuld på 872 miljoner kronor, till den ten ska redovisas brutto. s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit De transfereringar som omfattas är de som upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, redovisas under inkomsttitelgrupp 8100 på staeftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tens budget, Utgifter som redovisas som kreditillgång och skuld för egen räkning. Medlen teringar på skattekonto. I statens budget har avkommer att tas i anspråk respektive återbetalas i gränsningen gjorts utifrån kopplingen till den ordning som riksdagen beslutar särskilt. skattelagstiftningen, så att nedsätt- Riksgäldskontorets fordran och skuld har tagits ningar/subventioner som saknar koppling till

skattelagstiftningen redovisas som transfere-

ringar. Nedsättningar med koppling till skatte- gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvirelagstiftningen men där det av administrativa skäl rar medlen från Skatteverket och i statens budget är enklare med nedsättning jämfört med ändrad redovisas kompensationen som debitering (neskattelagstiftning, räknas av mot skatterna och gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad redovisas inte som transfereringar. De redovisas mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebeockså i anslutning till respektive skatt i den nya greppet som ansluter till nationalräkenskaperna budgetstrukturen i stället för som tidigare i en ingår denna skatt brutto som en del av den ofsärskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det grupp. Den avgränsning av transfereringar som är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i tillämpas överensstämmer med nationalräken- myndigheternas konsumtionsutgifter i nationalskaperna. Enligt ESA-95, European System of räkenskaperna – där får man således en bruttore- Accounts, ska endast skatterabatter som är ett dovisning. I resultaträkningen i årsredovisningen led i den ekonomiska politiken nettoredovisas. för staten, liksom i myndigheternas redovisning,

nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför re- Transfereringar till kommuner och landsting i dovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna form av momskompensation kompensation. Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget samtidigt som det generella stats- Resultatandelar i dotter- och intresseföretag bidraget till kommuner som tidigare redovisades De av Kammarkollegiet (tidigare Regeringsöver anslag justerats ned med motsvarande be- kansliet) redovisade resultatandelarna i dotterlopp. Kommunernas kompensation för ingående och intresseföretag redovisas till stor del endast mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet för tid fram till tredje kvartalet 2010, beroende redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation på att bolagens rapporteringstidpunkter inte för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar möjliggör för Kammarkollegiet att ta med uppinkomsterna i statens budget. För årsredovis- gifter för fjärde kvartalet. I årsredovisningen för ningen för staten har det dock bedömts mest staten justeras detta, så att hela 2010 års resultat rättvisande att bruttoredovisa som lämnade bi- och värdet vid utgången av 2010 enligt kapitaldrag och skatteintäkter i den konsoliderade re- andelsmetoden redovisas. I enstaka fall används i sultaträkningen. Det innebär att både skattein- stället den senaste delårsrapporten. Det innebär täkter och lämnade bidrag är drygt 45 miljarder att årsredovisningen för staten på denna punkt kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar avviker från Kammarkollegiets årsredovisning. respektive anslag i statens budget.

Överföringar till och från pensionssystemet

Transfereringar i det kommunala utjämningssy- Eftersom AP-fonderna och premiepensionsstemet systemet i övrigt inte konsolideras i årsredovis- Den kommunalekonomiska utjämningen netto- ningen för staten, kommer de överföringar som redovisas på statens budget varvid det generella görs mellan dessa fonder och staten i övrigt att statsbidraget sammanförts med utjämningssy- behandlas som externa transaktioner. stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- Under året inbetalas socialavgifter och allutjämningsavgift från kommuner och landsting männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egenpå sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- som intäkter under posten Skatteintäkter. Dessräkningen i årsredovisningen för staten har det utom tillförs Statliga ålderspensionsavgifter från bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den vissa anslag för bl.a. transfereringar. Därefter kommunalekonomiska utjämningen. Det inne- görs löpande överföringar av den andel som är bär att både transfereringar och skatteintäkter är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- 13 miljarder kronor högre än i statens budget för fonderna och premiepensionssystemet. Löpande 2010. rekvirerar Pensionsmyndigheten, som betalar ut

pensionerna, medel från AP-fonderna och pre- Momskompensation till statliga myndigheter miepensionssystemet för de månatliga utbetal- Statliga myndigheter har rätt till kompensation ningarna av pension. Efter utgången av ett taxeför ingående mervärdesskatt i sin verksamhet ringsår görs slutjusteringar av de medel som enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) löpande överförts till AP-fonderna och premieom myndigheters rätt till kompensation för in-

pensionssystemet, i samband med att pensions- dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 rätter fastställs. Skatteintäkter har sambandet med motsvarande

För 2010 har de socialavgifter m.m. som in- belopp i statens budget tydliggjorts. betalats och överförts till AP-fonderna understigit de pensionsmedel som rekvirerats från AP- Systembolagets inlevererade överskott fonderna för utbetalning av pension. De löpande Systembolagets inlevererade överskott ingår överföringarna till och från AP-fonderna elimi- bland skatteintäkterna i den konsoliderade redoneras i årsredovisningen för staten och endast visningen enligt den avgränsning som gäller (se nettoöverföringen från AP-fonderna kvarstår ovan). Hos den myndighet som redovisar aktidärför. Den blir därmed en transferering från ål- erna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i Resulderspensionssystemet, den s.k. socialförsäk- tatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklasringssektorn (Intäkt av bidrag, se not 3). För sificering i årsredovisningen för staten görs premiepensionssystemet gäller att inbetalda av- genom att posten Resultatandelar minskas och gifter överstiger utbetalda pensioner med bety- posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen dande belopp och detta redovisas som en trans- utdelning under året (345 miljoner kronor under ferering till hushåll eftersom 2010). premiepensionssystemet hänförs till hushållssektorn (se nedan). Stabilitetsfonden

Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in- Särskilt om premiepensionssystemet rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från premiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl- fonden ska det stödsystem finansieras som inlet för som tidigare socialförsäkringssektorn, i förts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut. enlighet med principer för denna typ av system Fonden är avsedd att tillföras en särskild stabilisom fastställts inom EU. I årsredovisningen för tetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i fistaten har viss anpassning gjorts till detta. nansieringen. Avsikten är att fonden ska använ-

I redovisningen av utfallet för statens budget das för olika åtgärder som kapitaltillskott och dras den del av arbetsgivaravgifter och egenav- köp av bolag, men även direkta kostnader. Ingifter som förs till premiepensionssystemet av ledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor från från intäkterna, så att skatterna redovisas exklu- anslag på statens budget. Då fonden tillförs även sive de avgifter som avser premiepensionssyste- andra medel och mot bakgrund av att medlen i met. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet betydande grad kan bedömas komma att använsom redovisas utanför men i anslutning till bud- das inte för kostnader utan för olika slag av figeten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda nansiella tillgångar bedömdes det lämpligt att pensioner exklusive premiepensioner. inte redovisa överföringen från anslag som en

I resultaträkning, balansräkning och finansie- kostnad i statens resultaträkning. I stället fördes ringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna medlen direkt från nettoförmögenheten i balansi sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis- räkningen till balansposten Fonder. De avgifter ning, som en del av statens transfereringar och som tas in redovisas som intäkter i resultaträkavgifterna redovisas som en del av intäkterna av ningen och som avsättningar till fonder. De skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar kostnader som uppkommer avses i första hand denna redovisning av totala pensionsutbetal- avräknas mot de avgifter som kommit in, och då ningar från staten och motsvarande avgifter både med upplösning av fond som motsvarande tillpå kostnads- och intäktssidan. Det har även ett försel av medel. Om däremot fondens kapital går värde att se överföringen till premiepensionssy- under 15 miljarder kronor är avsikten att resulstemet brutto, samtidigt som det kan finnas de- taträkningens saldo ska påverkas. Metoderna kan finitionsmässiga problem med att bestämma vil- kompliceras om fonden slås ihop med insättken del av avgifterna och medel tillförda från ningsgarantifonden. Regeringen kommer att beanslag som egentligen ska ses som transferering vaka utvecklingen, så att redovisningsmetoderna till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna och rekvisition av pensionsmedel delas upp på på detta område. Under 2010 har fonden ökat transfereringar till/från ålderspensionssystemet med bankgarantiavgifter och den nya stabilitetssom nu omfattar endast AP-fonderna å ena si- avgiften samt med finansiella intäkter och det är

således för närvarande ingen oklarhet i denna Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter

fråga.

Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkon-

Kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation ventionens Kyotoprotokoll har tillgodoskrivits

AB en tilldelad mängd utsläppsutrymme s.k. Assig-

Staten har gjort kapitalinsatser i SAS AB och

ned Amount Units (AAU). Sverige har för den Inlandsinnovation AB, finansierade med anslag,

första åtagandeperioden 2008–2012 tilldelats på sammanlagt 3,1 miljarder kronor. Hos Kam-

375 864 317 AAU. För att Sverige ska uppfylla markollegiet som redovisar aktierna är detta re-

sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008– dovisat som Lämnat bidrag. I årsredovisningen

2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte för staten redovisas beloppet i stället som inve-

överstiga den tilldelade mängden, när denna stering. Årsredovisningen för staten avviker så-

justerats i enlighet med protokollets artikel 3. ledes från myndighetens redovisning på denna

Aktuella beräkningar tyder på att Sverige punkt.

kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad

mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Det är

dock inte möjligt att exakt uppge hur stort över-

Händelser efter räkenskapsårets utgång – statens

skottet kommer att bli. Orsaken är att utsläppen

aktier i Nordea Bank AB

för 2010, 2011 och 2012 ännu inte är kända.

Även i jämförelse med målnivån för det av Riksdagen har bemyndigat regeringen att sälja

riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella bl.a. statens aktier i Nordea Bank AB. Statens

målet om en utsläppsminskning på 4 procent aktier i Nordea består dels av aktier förvaltade av

under perioden 2008–2012 jämfört med nivån Regeringskansliet som redovisas av Kammar-

1990, förväntas det uppstå ett överskott. Det kollegiet, dels av aktier i Stabilitetsfonden som

samlade svenska överskottet eller reserven av redovisas av Riksgäldskontoret. Med anledning

AAU bedöms nu kunna komma att uppgå till ca av riksdagens bemyndigande har Kammarkolle-

60 miljoner i förhållande till åtagandet enligt giet klassificerat sin del av statens innehav som

Kyotoprotokollet och ca 30 miljoner i förhålomsättningstillgångar, under posten Värdepap-

lande till det nationella svenska delmålet. Av per och andelar, med 4,4 miljarder kronor. I års-

dessa uppskattade överskott är en del kopplad redovisningen för staten redovisas dock statens

till innehavet av utsläppsrätter hos de företag hela innehav den 31 december 2010, i likhet med

som är anslutna till EU:s utsläppshandelssystem. föregående år, som anläggningstillgångar under

Denna del förfogar inte staten över. Det förposten Övriga långfristiga värdepappersinnehav

väntade överskottet för staten att hantera uppmed 10,0 miljarder kronor (se not 27). Enligt

skattas nu uppgå till ca 45 miljoner AAU i förpraxis omklassificeras inte en kortfristig del av

hållande till Kyotoåtagandet och ca 15 miljoner en långfristig tillgång eller skuld. Årsredovis-

AAU i förhållande till det nationella delmålet. ningen för staten avviker således från myndig-

Det uppskattade svenska överskottet utgör en hetens redovisning på denna punkt. Det kan

liten del av det förväntade sammanlagda internaäven noteras att det per bokslutsdagen inte fanns

tionella överskottet som har kalkylerats till uppnågot beslut om verkställande av försäljnings-

emot 10 miljarder AAU, främst i Ryssland och bemyndigandet och att det fortfarande inte finns

Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel någon beslutad tidpunkt för en eventuell försälj-

med AAU mellan parter med åtaganden under ning av övriga aktier som omfattas av bemyndi-

Kyotoprotokollet. Handeln har dock än så länge gandet.

varit begränsad och överlåtelsepriserna vid trans-

I början av februari 2011 såldes efter regering-

aktionerna är inte offentliga. Dessa förhållanden ens beslut 255 miljoner aktier till ett marknads-

gör att en värdering av ett förväntat överskott av värde av 18,9 miljarder kronor. De sålda aktierna

AAU är högst osäker. En tendens till fallande utgjorde en del av det innehav som redovisades

priser förväntas allmänt mot bakgrund av det av Kammarkollegiet och hade ett bokfört värde

stora potentiella utbudsöverskottet. En aktuell på 2,2 miljarder kronor. Statens totala innehav

prisnotering är euro 5 per AAU. efter försäljningen motsvarar 13,52 procent av

Någon värdering av överskottet har således aktierna i bolaget. Tidigare utgjorde statens in-

inte kunnat göras och därmed har inte någon nehav 19,86 procent av aktierna.

tillgång redovisats i balansräkningen.

4.4.2 Redovisningsprinciper, utfallet på årets slut en slutlig anslagsavräkning görs som är

statens budget beroende av volymen studieprestationer upp till

ett visst belopp. Sveriges lantbruksuniversitet är Redovisningen mot statens budget sker enligt de ett undantag från denna modell och i stället är principer som följer av lagen (1996:1059) om där den löpande avräkningen densamma som statsbudgeten och riksdagens beslut om budget. den slutliga.

Avgränsningen är den som följer av riksda- En viktig punkt i redovisningen mot statens gens budgetbeslut. Alla inkomster och utgifter budget är preciseringen av skattebegreppet som samt andra betalningar som påverkar statens lå- ges uttryck i budgetens indelning och som även nebehov, med undantag för vissa verksamheter utgår från nationalräkenskapernas klassificering där inkomster endast ska bidra till att täcka verk- av olika typer av transaktioner, där socialavgifter samhetens kostnader och verksamheter där och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna. kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens Till skillnad från vad som gäller för resultatintäkter omfattas. I praktiken innebär detta i allt och balansräkningen, där olika redovisningsmeväsentligt samma avgränsning som den som toder och principer för ett antal specifika poster gäller för resultat- och balansräkningen. Om en förklaras ovan, finns för anslag och inkomsttitlar myndighet eller en del av en myndighets verk- på statens budget riksdagsbeslut och motiversamhet varken har anslag på budgeten, redovisar ingar vilka har redovisats för riksdagen i budgetinkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar propositionen eller andra propositioner. Därför via de statliga betalningssystem som har kopp- redovisas inte den typen av specifik information ling till statens centralkonto i Riksbanken, här. Även förändringar av struktur och innehåll kommer dock myndigheten inte att påverka ut- för anslag och inkomsttitlar har redovisats i budfallet på statens budget. getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.

Utgifterna på statens budget redovisas mot Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehålanslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. ler statens budget en post för Riksgäldskonto- Avräkning mot anslag för transfereringar ska gö- rets nettoutlåning och en kassamässig korrigerras det år då betalning sker medan avräkning mot ingspost. Dessa kassamässiga korrigeringsposter inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning på utgiftssidan är nödvändiga för att budgetens sker respektive erhålls. Övriga utgifter och in- saldo ska visa statens lånebehov med omvänt komster avräknas det år till vilket utgiften re- tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett nespektive inkomsten hänför sig. Riksdagen be- gativt lånebehov. slutade hösten 2008 om ändrad grund för avräkning av myndigheternas förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008/09:1, bet. 4.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen och statens budget innebär att för de flesta myndigheter avräknas poster som förändring av semesterlöneskuld, Statens budget och resultaträkningen skiljer sig upplupna kostnader i övrigt, förändring av av- som nämnts åt avseende såväl avgränsning och sättningar samt andra periodiseringar mot anslag struktur som redovisningsprinciper. redan när kostnaden identifieras, i stället för att Ett exempel på skillnader i avgränsningen är som tidigare avräknas när faktura kom in till affärsverken som ingår i resultaträkningen men myndigheten eller i vissa fall när betalningen som till helt övervägande del ligger utanför stagjordes. För Vägverket och Banverket (nu i hu- tens budget. Ett annat exempel är att avgifter vudsak Trafikverket) som redan tidigare tilläm- och bidrag som myndigheterna får disponera repade kostnadsmässig anslagsavräkning, liksom dovisas i resultaträkningen medan de endast påför universitet och högskolor som har en egen verkar budgeten i den mån dessa verksamheter modell för anslagsavräkning, skedde i princip har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma ingen förändring. gäller affärsverkens verksamheter.

Universitet och högskolor tillämpar för en När det gäller redovisningsprinciper innefattar stor mängd anslag inom grundutbildningsområ- statens budget redovisning av in- och utbetaldet en anslagsavräkningsmodell som innebär att ningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller löpande under året avräknas en tolftedel av års- inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgifbeloppet oavsett verklig förbrukning, medan vid ter och inkomster. I resultaträkningen görs re-

Tabell 4.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens

dovisningen i sin helhet enligt bokföringsmäs-

budget

siga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.

Resultaträkningen Statens budget

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och in- Skatt Intäkt Intäkt och be-

talning komsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Offentligrättsliga av- Intäkt Inkomst

gifter på inkomsttitel

Jämförelser av poster i resultaträkningen och

Avgift av tillfällig natur Intäkt Kostnadsredukstatens budget låter sig därmed ofta inte göras,

eller mindre omfatt- tion på anslag utan dokumenten kompletterar i stället varandra.

ning

Resultaträkningen visar verksamhetens totala

Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan kostnader och intäkter under året. Balansräk-

på anslag eller ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. inkomsttitlar tillgångar och skulder per den 31 december. Erhållna bidrag som Intäkt Ingen påverkan Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa används i verksamhe- på anslag eller

ten inkomsttitlar händelser i statens budget medan resultaträkningen är oförändrad. Transfereringar (läm- Kostnad Utbetalning

nade bidrag m.m.)

En stor principiell skillnad är att i resultaträk- Avsättningar för fram- Kostnad (intäkt) Kostnad

ningen elimineras alla poster som avser transak-

tida åtaganden

tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och

Löner, varor och Kostnad Kostnad försäljning av tjänster eller varor mellan myndig-

tjänster

heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga

Andel av företags- Intäkt/kostnad en- Inkomst vid elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och

vinst/förlust ligt kapitalandels- utdelning skatter som statliga myndigheter betalat och metoden premier för det statliga tjänstepensionssystemet

Orealiserad valuta- Intäkt/kostnad Ingen påverkan som statliga myndigheter betalat till Statens vinst/förlust och upp- på anslag eller tjänstepensionsverk. I statens budget bruttore- lupen ränta inkomsttitlar dovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. Skatter redovisas som intäkter i resultaträk-

En annan stor skillnad är att ålderspensions- ningen, medan i statens budget redovisas intäkavgifterna från andra än statliga myndigheter ter som är hänförliga till det aktuella året med bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen korrigeringsposter för betalda skatter så att slutsamtidigt som de faktiska utbetalningarna av summan blir kassamässig. Även intäktsdefinitiopensioner i ålderspensionssystemet redovisas nen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som som kostnader. I statens budget däremot netto- inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag terna i resultaträkningen, medan de i budgeten för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- för det aktuella året hänförs till korrigeringssive premiepensionssystemet, medan utbetal- posterna för uppbörds- och betalningsförskjutningarna av pensioner inte framgår av budgeten, ningar. Skatterna är den viktigaste inkomstposutan redovisas i anslutning till budgeten som ål- ten både i resultaträkningen och statens budget derspensionssystemet utanför statens budget. och principerna och redovisningssättet sam-

I nedanstående tabell sammanfattas några manfattas närmare ovan. skillnader mellan resultaträkningen och statens För olika typer av avgifter och bidrag redovibudget. sas intäkter i resultaträkningen, medan inkoms-

ter redovisas för avgifter som förs till inkomst-

titel. Med inkomster avses här vanligen de in-

komster där faktura utfärdats under året eller i

omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt-

dagen. Avgifter som disponeras av en myndighet

påverkar statens budget endast som betalningar,

medan de normalt inte berör anslag eller in-

komsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kas-

samässigt på statens budget, främst bidrag från

EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot

inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar Löner, lokalhyror och köp av varor och budgeten som betalningar. Nettobetalningar tjänster i övrigt, redovisas med kostnader i refrån avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet sultaträkningen, och i de allra flesta fall även med påverkar dock vanligen saldot på myndigheter- kostnader i statens budget. Däremot redovisas nas räntekonton i Riksgäldskontoret och där- vissa stora investeringar i infrastruktur och för med Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i försvarets räkning fortfarande på statens budget sin tur påverkar statens budget och statens låne- i sin helhet i samband med att anskaffningen behov. görs.

Transfereringar i form av lämnade bidrag och Skillnader gäller även för ett antal andra transandra omfördelningstransaktioner redovisas som aktioner av särskild art. Orealiserade vinster, kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida sas vid utbetalningen i statens budget. Till åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som största delen sammanfaller dock dessa begrepp, staten äger, redovisas som intäkter eller kostnaberoende på hur kostnaderna för transfereringar der i resultaträkningen, medan de inte påverkar fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i statens budget förrän i samband med eventuell resultaträkningen endast i de fall de är tydligt betalning. hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.

4.5 Noter Avgår: Kommunala inkomstskatter -539 546 -524 834

Avgår: Avgifter till 4.5.1 Noter till resultaträkningen ålderspensionssystemet -183 759 -178 793

Avgår: EU-skatter -7 118 -6 791 Not 1 summa Statens skatteintäkter före Skatteintäkter justering 776 986 726 156

Miljoner kronor Justering till belopp enligt ÅRS 2009 1 579 2010 2009 Statens skatteintäkter enligt

avgränsningen av statens budget 776 986 727 735

Direkta skatter på arbete

Tillkommer, avgränsningsskillnader

Indirekta skatter på arbete

Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 29 756 24 921 Elimineringar Skatt på företagsvinster 102 249 86 519 Eliminering av statliga myndigheters

avräknade moms -25 965 -24 235 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 25 326 25 327

Eliminering av statens Övriga skatter på kapital 23 575 23 470

arbetsgivaravgifter -24 822 -23 874

Summa Skatt på kapital 180 906 160 237

Eliminering av särskild löneskatt på

pensionskostnader -3 462 -3 236 Skatt på konsumtion och insatsvaror Eliminering av myndigheters skatter och Mervärdesskatt 324 409 301 550 nystartstöd -48 -103

december året efter det aktuella årets utgång.

Summa Skatt på konsumtion och insats-

Redovisningen av skatteintäkter grundas därför

varor 449 426 422 868

till viss del på bedömningar. Även om man vid

tidpunkten för årsredovisningen kan göra en Restförda och övriga skatter

någorlunda säker bedömning av intäkterna från Restförda skatter m.m. -1 818 -5 672

skatt på arbete och skatt på konsumtion är osä- Intäkter som förs till fonder 4 031 2 412

kerheten fortfarande stor vad gäller skatt på ka- Summa Restförda och övriga skatter 2 213 -3 260 pital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den be-

dömning som redovisas i årsredovisningen och summa Totala skatteintäkter före de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till justering 1 507 409 1 446 922

1 procent av de totala skatteintäkterna. Justering till belopp enligt ÅRS 2009 -10 348 Direkta skatter på arbete är nästan oföränd- Totala skatteintäkter 1 507 409 1 436 574 rade jämfört med 2009. Den marginella föränd-

ringen förklaras av att skattereduktionerna som sas både i statens resultaträkning och i statens minskar intäkterna från direkta skatter ökat i budget. De skatter och avgifter som avser komhögre omfattning än inkomstskatterna ökat. munsektorn och ålderspensionssystemet utbe- Skattereduktionerna ökade med 19 och in- talas av staten löpande för att sedan regleras när komstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland slutlig taxering är fastställd. Den redovisning av annat har avdragen för husarbete (ROT- och skatteintäkter som görs i resultaträkningen avvi- RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat. In- ker på några punkter från den som görs på indirekta skatter på arbete ökade med 7,9 miljarder komstsidan i statens budget. I budgeten görs kronor mellan åren. Arbetsgivaravgifterna ökade omföringar och en finare indelning av vissa posmed 11 miljarder kronor till följd av lönesum- ter för att tydligare redovisa fördelningen mellan mans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i olika skatteslag etc. Den del av ålderspensionsprincip av avgiftssatsen i procent av lönesum- avgiften som går till premiepensionssystemet man. Preliminärt ökade lönesumman med nästan läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna 3 procent. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är trots att systemet numera ses som en del av husinomstatliga och har eliminerats vid beräkning av hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplystabellen ovan. ningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med

Jämfört med 2009 ökade skatt på kapital med statens budget är att arbetsgivaravgifter avseende 21 miljarder kronor (13 procent). Skatt på kapi- statligt anställda elimineras i resultaträkningen. tal från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor I resultaträkningens skatteintäkter ingår den (19 procent) framför allt till följd av ökade vins- kommunalekonomiska utjämningen som nettoter från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på redovisas på utgiftssidan i statens budget. Införetagsvinster ökade med 16 miljarder kronor komstutjämningsavgift och kostnadsutjämnings- (18 procent) på grund av företagens högre vins- avgift från kommuner och landsting på samter. manlagt 13 miljarder kronor redovisas under an-

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade slaget för kommunalekonomisk utjämning varmed 27 miljarder kronor (6 procent). Av detta för statsbidragen till kommunerna minskats med ökade intäkter av mervärdesskatt med motsvarande belopp på statens budget. I resul- 23 miljarder kronor. Hushållens konsumtions- taträkningens skatteintäkter ingår också mervärutgifter i löpande priser ökade med 5 procent. desskatt med 45 miljarder kronor för kommuner Även ökade investeringar, framför allt bostads- och landsting som nettoredovisas på inkomstsiinvesteringar, bidrar till ökade momsintäkter. dan i statens budget (nettoredovisningen går Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och mot en inkomsttitel som inte ingår i statens Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 324 mil- skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträkjarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt ningen har den kommunalekonomiska utjämtill statliga myndigheter med 26 miljarder kro- ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, nor. Det beloppet utgör en inomstatlig transak- vilket innebär att både inkomster och transferetion som elimineras för att inte påverka det kon- ringar till kommuner är 59 miljarder kronor soliderade utfallet. högre än i statens budget för 2010.

Skatt på alkohol och tobak minskade margi- I kolumnen för jämförelsetalen från 2009 renellt. Skatt på energi och miljö ökade med dovisas för varje skatteslag de utfall för 2009 som 2,9 miljarder kronor. Intäkterna av skatt på beräknats under våren 2011 efter 2009 års taxeelektrisk kraft ökade på grund av ökad försälj- ring och som överensstämmer med motsvarande ning i samband med den kalla vintern i början uppgifter i redovisningen av utfallet på statens och slutet av 2010. Intäkter till fonder ökade på budget. Dessa avviker något för varje enskilt grund av stabilitetsavgiften. skatteslag från de belopp som beräknades när re-

Den del av skatteintäkterna som avser kom- sultaträkningen för 2009 togs fram eftersom de munala inkomstskatter och går till kommunerna baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre justerökade med 15 miljarder kronor. Även de avgifter ingsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så som går till ålderspensionssystemet ökade, med att överensstämmelse även uppnås med de peri- 4,9 miljarder kronor. odiserade skatter som redovisades i årsredovis-

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in ningen för staten 2009. till staten främst genom Skatteverket och redovi-

Skatteintäkterna 2009 är 9,0 miljarder kronor Affärsverk högre jämfört med den beräkning av 2009 års Svenska kraftnät 9 973 6 402 skatt som gjordes våren 2010. Skatt på företags- Luftfartsverket 810 2 187 vinster och skatt på kapital för hushåll blev Sjöfartsverket 173 62

11 respektive 1,8 miljarder kronor högre än

Statens järnvägar 116 125

beräkningen våren 2010. Skattereduktionerna blev 3,4 miljarder kronor högre.

Övriga 5 139 4 955

Summa uppdragsverksamhet 34 198 31 019

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Andra ersättningar

Miljoner kronor Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen 6 242 7 466 2010 2009

Rikspolisstyrelsen 914 889

Offentligrättslig verksamhet

Trafikverket 194 218 Trafikverket 907 821

Fortifikationsverket 169 110 Lantmäteriet 842 849

Konkurrensverket 0 279 Rikspolisstyrelsen 567 481

Centrala studiestödsnämnden 567 404

Affärsverk Läkemedelsverket 507 329

Luftfartsverket 989 - Bolagsverket 421 389

Elsäkerhetsverket 313 311

Övriga 1 216 1 578 Strålsäkerhetsmyndigheten 313 282

Summa andra ersättningar 10 408 11 236

Patent- och registreringsverket 278 264

Total summa 58 351 55 716

Finansinspektionen 278 266

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har

Affärsverk

ökat med 2,6 miljarder kronor eller 4,7 procent.

arbetslöshetsförsäkringens intäkter minskade

däremot på grund av att arbetslöshetsavgiften Övriga 1 412 1 469

reducerades och att utbetalningarna av arbets- Summa offentligrättslig verksamhet 13 745 13 461 löshetsersättning var lägre jämfört med

föregående år. Uppdragsverksamhet Intäkter av avgifter utgör ersättning som Trafikverket 4 880 4 697 betalas till staten för en motprestation.

betraktas som avgifter. Pensionsmyndigheten 915 -

I noten delas intäkterna upp beroende på om Lantmäteriet 561 545

de genererats i offentligrättslig verksamhet, Statens fastighetsverk 556 536

uppdragsverksamhet eller är att betrakta som Karolinska institutet 463 570

annan ersättning. Skatteverket 454 426 Statens jordbruksverk 424 405 Offentligrättsliga avgifter Lunds universitet 402 433 Med offentligrättsliga avgifterna avses dels s.k. Försäkringskassan 66 619 belastande avgifter där den enskilde rättsligt eller

faktiskt kan anses tvingad att betala avgiften, dels Polisen tar ut offentligrättsliga avgifter för sådana avgifter som är frivilliga för den enskilde i stämningsmannadelgivning, passhantering, naden mening att de avser t.ex. betalning för en tionella ID-kort och ansökan om prövning av efterfrågad vara eller tjänst. olika ärenden.

En avgift anses betungande om den innebär Centrala studiestödsnämnden tar ut avgift ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. bl.a. för att bevilja studiestöd och för att admini- Sådana avgifter tas ut i en verksamhet som riks- strera återbetalningen av studielånen. dagen beslutar ska bedrivas och som ska vara av- Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll giftsbelagd. Frivilliga avgifter tas ut med stöd av och tillsyn av läkemedel, medicintekniska proföreskrifter som meddelats med stöd av reger- dukter och vissa andra produkter som med häningens s.k. restkompetens. syn till egenskaper eller användning står läkeme-

I det följande används dock uttrycket offent- del nära. ligrättsliga avgifter för att beteckna endast be- Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistretungande avgifter. ringar.

Under 2010 uppgick dessa intäkter till Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter 13,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar Totalt redovisar omkring 130 myndigheter of- myndigheten emot avgifter på elområdet, t.ex. fentligrättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd behörighetsavgifter och ersättning för provade verksamheter. produkter s.k. provningsavgifter.

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga omfattar avgifter inom normerings- avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar /regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksam- som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verkheten inom sjöfarts- och luftfartsområdet. Av- samhet och dels avgifter från de som i sin yrkesgifter tas också ut för registerhållningsverksam- verksamhet använder utrustning med icke-jonihet inom vägtrafikområdet och avgifter för serande strålning bl.a. för lasrar och undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtra- röntgenutrustning. fiktjänstverksamhet (ANS) och gemensam av- Patent- och registreringsverket tar ut avgifter gift för säkerhetskontroll (GAS) inom luftfarts- för patent- och varumärkesregistreringar. området. Därtill kommer uppbörd av Finansinspektionens (FI:s) offentligrättsliga trängselskatt, felparkeringsavgifter m.m. inom avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anvägtrafikområdet. Även registerhållningsavgifter, mälningar, exempelvis auktorisationer, ägarkörkortsavgifter och avgifter för registrerings- prövningar, bolagsordningsändringar, ledningsskyltar redovisas av Transportstyrelsen. Ök- prövningar, prospektgranskning och ningen med 0,5 miljarder kronor beror huvud- gränsöverskridande verksamhet. Finansinspeksakligen på att Transportstyrelsen övertagit kör- tionen tar även ut årliga avgifter från alla som kortsverksamheten från länsstyrelserna den står under FI:s tillsyn eller är registrerade hos FI. 1 januari 2010 och på ökad försäljning av Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter uppgifter ur vägtrafikregister. omfattar i huvudsak undervägsavgifter. Minsk-

Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga ningen med 1,0 miljard kronor beror på att avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i Luftfartsverket delades den 1 april 2010 och att allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om flygplatsverksamheten bolagiserades. betalningsföreläggande m.m. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far-

Trafikverkets offentligrättsliga avgifter om- leds- och lotsavgifter. fattar huvudsakligen banavgifter för trafik på Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifistatens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter kat som offentligrättslig avgift. och ansökningsavgifter.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- Uppdragsverksamhet gifter inom fastighetsbildningsområdet och ex- Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter peditionsavgifter som ska finansiera inskriv- som inte är tvingande, i regel försäljning av såningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid dana varor och tjänster som är frivilligt efterfråköp av fastighet. gade. Till uppdragsverksamhet räknas också den

verksamhet som avses i det generella bemyndi-

gandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). En- Pensionsmyndighetens intäkter från uppligt paragrafen får myndigheten själv besluta om dragsverksamhet omfattar till största delen eratt ta ut en avgift för t.ex. publikationer, uthyr- sättning från AP-fonderna för administration av ning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. inkomstpensionssystemet. Dessa inkomster re- Under 2010 ökade intäkterna av uppdragsverk- dovisades tidigare av Försäkringskassan. samhet med 3,2 miljarder kronor och det är 0,3 miljarder kronor avser ersättning från preca 200 myndigheter som redovisar sådan miepensionssystemet som tidigare redovisades avgiftsbelagd verksamhet. av Premiepensionsmyndigheten som inte ingick

Trafikverkets uppdragsverksamhet består hu- i avgränsningen av staten i årsredovisningen för vudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till staten 2009. de entreprenörer som bygger och underhåller de Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet omstatliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el fattar bl.a. grundläggande geografisk information till de olika bolag som bedriver tågtrafik. och fastighetsinformation.

Vid de stora järnvägs- och vägprojekten, så- Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut som t.ex. Citytunneln i Malmö och Citybanan hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster samt Norra länken i Stockholm bygger Trafik- men bedriver även annan uppdragsverksamhet, verket stationer och tunnlar som säljs till Malmö såsom konsultverksamhet inom byggenheten. stad och Stockholms stad. De ökade avgiftsin- Karolinska institutet bedriver huvudsakligen täkterna beror i huvudsak på försäljning av järn- uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning vägsmaterial. och forskning.

Exportkreditnämnden har till uppgift att Skatteverkets uppdragsintäkter avser ersättstödja svensk export och utveckla svenskt när- ning från AP-fonderna och premiepensionsingsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga systemet för arbete med uppbörd av ålderspenexportkreditgarantier och investeringsgarantier. sionsavgifter m.m. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisarantin är frivillig för företagen och premiens tionen. storlek sätts på marknadsmässiga grunder. In- Lunds universitet redovisar intäkter avseende täkterna ökade med 0,3 miljarder kronor på uppdragsverksamhet i samband med uppdragsgrund av ökad garantigivning i spåren av finans- utbildning och forskning, tidskrifter och publikrisen. kationer samt rådgivning och annan liknande

Försvarets materielverks (FMV) uppdrags- service. verksamhet omfattar försäljning av materiel, ut- I Svenska Kraftnäts nätverksamhet säljs bildning, sålda tjänster samt försäljning av prov- överföringskapacitet för transport av elektricitet verksamhet. FMV:s externa uppdragsintäkter via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska har minskat med 0,8 miljarder kronor, beroende Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera bl.a. på att Försvarsmaktens andel av leveran- den nationella produktionen och förbrukningen serna har ökat medan övriga kunder har minskat. av el. Detta sker genom att ett antal företag (ba- Bland större uppdrag till andra kunder domine- lansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel rar export av Jas Gripen till Ungern och Tjeck- av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förien. brukning) så att dessa balanserar varandra.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk i huvudsak bankgarantiavgifter. Ökningen med reglering av obalanserna vilka redovisas som 0,6 miljarder kronor beror på längre löptider på köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftåtagandena under 2010 jämfört med 2009. Detta näts resultaträkning. Balanskraft redovisas under ger en högre avgift för instituten. verksamhetsgrenen Systemansvar för el hos

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård Svenska kraftnät. Uppdragsintäkterna ökade och behandling på landets LVM-hem (lagen totalt med 3,6 miljarder kronor vilket främst (1988:870) om vård av missbrukare) och sär- förklaras av höjda tariffer och ökad överföringsskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens volym på nätsidan samt på ökade elpriser på sykostnader som inte täcks av myndighetens an- stemansvarssidan. slag ska finansieras med avgifter från kommuner. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam-

het består i huvudsak av hyror och arrenden

samt konsulttjänster. Minskningen med 1,4 mil- gångar i samband med bildandet av Swedavia jarder kronor beror på att Luftfartsverket dela- AB. des den 1 april 2010 och att flygplatsverksamheten bolagiserades. Not 3

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består Intäkter av bidrag i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg

Miljoner kronor

och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- 2010 2009 samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af-

AP-fondsmedel 16 190 13 466 färsverkets kompetensområde.

EU-bidrag

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- Statens jordbruksverk

sorna. Minskningen med 1,2 miljarder kronor kan förklaras, dels av att arbetslöshetsavgiften

Tillväxtverket reducerades med 50 kronor per icke arbetslös

- bidrag från Europeiska regionala medlem fr.o.m. 1 juli 2009, dels av att utbetal- utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 197 1 340 ningar av arbetslöshetsersättningar var lägre 2010 än 2009.

Rådet för Europeiska Socialfonden i

Polisens andra ersättningar avser i huvudsak Sverige böter. - bidrag från Europeiska socialfonden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovi- period 2007-2013 m.m. 857 270 sar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en Trafikverket högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, - bidrag till transeuropeiska nätverk 386 332 skapas ett återkrav.

Karolinska institutets andra ersättningar avser

Övriga EU-bidrag 1 731 1 442 intäkter för fakturerade pensionskostnader och

Summa EU-bidrag 12 969 12 813

lönekostnader mellan Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset.

Erhållna bidrag vid universitet och Exportkreditnämndens andra ersättningar avhögskolor

ser återvunna skadebelopp i form av kapital och

(exklusive EU-bidrag) 5 409 5 084 räntor.

Trafikverkets andra ersättningar avser i hu-

Försäkringskassan vudsak fordran gentemot försäkringsbolag avse-

- assistansersättning 4 309 4 186 ende skadeersättningar på väganläggningar.

- underhållsstöd 1 499 1 599

Fortifikationsverkets andra ersättningar består huvudsakligen av intäkter för försäljningar av fastigheter. Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 697 2 217

Konkurrensverkets andra ersättningar består Total summa 43 073 39 365 av konkurrensskadeavgifter. Minskningen med 0,3 miljarder kronor beror på att böterna 2009

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är var höga på grund av en dom i ett stort kartell-

relaterade till utförda prestationer. Bidragsmål.

intäkterna har totalt sett ökat med 3,7 miljarder Under Luftfartsverket redovisas statens realikronor.

sationsvinst vid försäljning av materiella till-

Den största ökningen återfinns under posten

AP-fondsmedel där intäkten ökat med

2,7 miljarder kronor sedan föregående år. Posten belopp för universitet och högskolor utgör AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs av nästan 0,9 miljarder kronor av övriga EU-bidrag skillnaden mellan de medel som löpande erhålls i sammanställningen bidrag till universitet och från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning högskolor. av ålderspensioner och inbetalda ålderspensionsavgifter som överförts till AP-fonden (se avsnitt Not 4 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- Transfereringar upplysningar). Ålderspensionssystemet

Miljoner kronor

finansieras med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare och egna företagare, allmänna 2010 2009 pensionsavgifter samt statlig ålderspensions-

Socialförsäkring 453 656 457 535 avgift. Utbetalda pensioner är för närvarande

Allmänna bidrag till kommuner 147 434 124 824 högre än inbetalda ålderspensionsavgifter m.m.

Arbetsmarknad 55 610 49 993 och därför är nettot positivt. Det innebär att

Överföring till premiepensionssystemet 28 524 27 138 staten får ett nettobidrag från AP-fonderna för

Avgiften till Europeiska gemenskapen 30 108 18 820 att betala ut pensioner.

Intäkter av bidrag från EU har totalt ökat med Bistånd och andra internationella 33 384 35 214

bidrag, migration nästan 0,2 miljarder koronor. Statens jordbruks-

Utbildning, studiestöd 26 643 22 388 verk redovisar en stor del av bidragen från EU

Övrigt 56 067 53 224 och dessa intäkter minskade totalt med 0,6 miljarder kronor. Minskningen beror på att Summa 831 426 789 136 kommissionen har beslutat om finansiella korrigeringar avseende tillämpningen av de olika

Transfereringar 2010 2009 systemen för bidrag och stöd som administreras

Transfereringar till hushåll

av Statens jordbruksverk. Den del av intäkten

inkl. hushållens övriga organisationer

som avser miljöstöd m.m. har ökat med 0,7 miljarder kronor. Rådet för Europeiska

Socialförsäkring

socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) administrerar bidrag från den Europeiska Pensioner (Pensionsmyndigheten från

2010)

socialfonden period 2007–2013, vilka i år

Ålderspensioner vid sidan av statens 220 224 217 441 redovisar en intäkt på nära 0,9 miljarder kronor.

budget Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor

Premiepensioner 1 412 1 682 jämfört med 2009. Posten finansiell korrigering

Ersättning vid ålderdom 40 928 42 304 (återbetalningar av EU-bidrag) gäller olika

Övrig Socialförsäkring stödår och bidrag.

(Försäkringskassan) Av bidragsintäkterna från EU är Ersättning vid sjukdom och handikapp 81 123 90 268

11,1 miljarder kronor sådana medel som i allt

m.m. väsentligt bruttoredovisas på statens budget och

varav sjukpenning och rehabilitering 17 369 19 790 är hänförliga till den fleråriga budgetramen m.m. 2007–2013. En mer utförlig beskrivning lämnas i varav aktivitets- och sjukersättning 54 834 60 634 räkenskapssammanställningen i avsnitt 7

Stöd till personer med 23 447 21 975 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag funktionsnedsättning från EU. Ekonomisk trygghet för familjer och barn 62 491 61 598

Försäkringskassan redovisar intäkter från Summa socialförsäkring till hushåll 430 591 435 268 kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt

Arbetsmarknadspolitik

intäkter avseende underhållsstöd från

Arbetslöshetsersättning och bidragsskyldiga. aktivitetsstöd 33 803 29 597

Bidragen till universitet och högskolor avser

varav arbetslöshetsersättning, huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. Arbetsförmedlingen 17 645 19 304 företag inom och utom Sverige samt från olika varav aktivitetsstöd, forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. Försäkringskassan 16 157 10 293 forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna Arbetsmarknadspolitiska program och

insatser, Arbetsförmedlingen 4 482 2 521

Övrigt arbetsmarknad, Mediefrågor, Presstödsnämnden 659 678 Arbetsförmedlingen 2 120 2 139

Transportpolitik, Trafikverket 92 197 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 1 358 2 850

Övrigt 5 709 4 974

Summa arbetsmarknad till hushåll 41 763 37 107

Summa transfereringar till företag 38 977 36 803

Utbildningspolitik

Transfereringar till kommuner

Studiestöd, Centrala

Allmänna bidrag till kommuner

studiestödsnämnden 14 626 14 298

Kommun- och landstingsmoms, Återföring av reservation för förluster i

Skatteverket 45 469 44 008 utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden -107 -2 441 Utjämningsbidrag LSS, kommuner,

Skatteverket 2 933 2 808 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 3 260 3 166 Kommunalekonomisk utjämning till

kommuner, Skatteverket 62 553 57 101

Kommunalekonomisk utjämning till

Bistånd m.m., migration och integration

landsting, Skatteverket 23 479 20 907 Bistånd och andra internationella bidrag

Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner 9 100 - (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 2 746 2 996 Tillfälligt konjunkturstöd till landsting 3 900 - Migrationsverket 1 105 1 148 Summa allmänna bidrag till kommuner 147 434 124 824

Nettoöverföring till Bidrag till landsting för premiepensionssystemet 28 524 27 138 influensapandemin, Skatteverket - 1 000

Socialförsäkring (Hälso- och

sjukvårdspolitik), Bidrag till Övrigt 14 085 13 770

läkemedelsförmånerna m.m., Summa transfereringar till hushåll 536 593 532 450 Socialstyrelsen 23 067 22 267

Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och

sjukvårdspolitik), Försäkringskassan 1 519 1 506

Transfereringar till företag

Arbetsmarknad Arbetsmarknadspolitik

Kammarkollegiet Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., 1 043 908

Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning, Arbetsförmedlingen

Skolverket

Anställningsstöd, Skatteverket 42 14

Maxtaxa i barnomsorgen 3 657 3 657

Summa arbetsmarknad till företag 10 854 10 295

Statligt stöd till vuxenutbildning 1 205 341

Fortbildning av lärare och Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m., 12 463 11 610 förskolepersonal 512 530 Statens jordbruksverk

Övrigt, Skolverket 1 097 744 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda 2 393 2 093

Summa Skolverket till kommuner 6 471 5 272

utbildningssamordnare, Kammarkollegiet Räntebidrag m.m., Boverket 834 1 154 Migration, Migrationsverket 7 310 6 953 Forskning och utveckling m.m., Verket 1 135 1 007 Ersättning vid sjukdom och handikapp, för innovationssystem Försäkringskassan 1 997 1 808 Regionala tillväxtåtgärder, 1 457 1 441 Övrigt 10 383 8 962 transportbidrag m.m., Tillväxtverket

Summa transfereringar till kommuner 201 174 175 183

Regionala tillväxtåtgärder m.m., 518 534 Länsstyrelserna

Transfereringar till utlandet

Storbritanniens budgetreduktion, Myndigheten för yrkeshögskolan

Kammarkollegiet 349 481 (/kvalificerad yrkesutbildning)

Tullavgift, Tullverket 4 103 3 791 De transfereringar som redovisas avser utbe- Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket talningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. (2009 även Tullverket) (2010 Den del av den statliga ålderspensionsavgiften periodiserad sockeravgift) -111 112

som går till premiepensionssystemet (14,1 pro-

cent 2010) finns med bland transfereringar till

Summa Avgiften till Europeiska

hushållssektorn men redovisas separat. Statlig

gemenskapen 30 108 18 820

ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter

för t.ex. sjukpenning och är en betalning från an- Bistånd och andra internationella

slag till pensionssystemet för att finansiera penbidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 11 517 12 502 sionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär

sjukpenning och andra sociala förmåner. Netto- Bistånd och andra internationella

Transfereringar till hushåll avseende socialför-

säkringen minskade med 5 miljarder kronor Transfereringar utgörs av medel som staten via netto. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I

kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och huvudsak sker transfereringar från anslag på sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för statens budget. Transfereringar kännetecknas av

sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor att staten inte erhåller någon motprestation. (12 procent), vilket förklaras av att sjukpenning

Många transfereringar är dock förknippade

betalades ut till färre personer. Antalet sjukpenmed någon form av villkor. Ett exempel är akti- ningdagar fortsätter att minska vilket beror på vitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där

att fler ärenden med sjukersättning avslutas kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- samtidigt som färre personer nybeviljas sjukernadspolitiskt program.

sättning. Sjukfallen har också blivit kortare än

Noten inleds med en sammanfattande tabell tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för med transfereringar uppdelade i delområden.

sjukfall kortare än två år nu börjat öka då många Därefter specificeras transfereringarna utifrån som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukförmottagarkategori, syfte och utbetalande myn-

säkringen igen. Aktivitets­ och sjukersättningen dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer minskade med 5,8 miljarder kronor (9,6 prosom erhållit transfereringen och är hushåll, fö-

cent). Minskningen förklaras främst av låga inretag, kommuner och utlandet. Hushåll innefat- flöden samtidigt som många nu lämnar sjukertar enskilda personer, ideella organisationer och

sättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet föreningar tillhörande hushållssektorn samt till sjukförsäkringen har minskat kraftigt huvudpremiepensionssystemet.

sakligen till följd av striktare regler.

Till socialförsäkring har hänförts transfere- Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av ringar som under 2010 hanterades av Pensions-

statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor, myndigheten och Försäkringskassan. Utöver ål- vilket beror på att antalet ålderspensionärer ökar. derspensioner ingår bl.a. ekonomisk trygghet för

Däremot minskar utgifterna för pensioner till familjer och barn, ersättning vid sjukdom och följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling handikapp som sjukpenning, aktivitets- och

och balanseringen inom pensionssystemet. Ersjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa sättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansiestöd till personer med funktionsnedsättning.

rade pensioner och stöd, har minskat med Dessutom ingår bidrag till landsting för läkeme- 1,4 miljarder kronor främst till följd av att antalet delsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

personer med garantipension minskar och att

De totala kostnaderna för transfereringar i antalet personer med inkomstgrundad åldersform av lämnade bidrag m.m. ökade med

pension ökar. 42 miljarder kronor mellan 2009 och 2010. Stöd till personer med funktionsnedsättning

inkluderar även kommunernas andel av kostnad

Transfereringar till hushåll

för assistansersättning och ökade med Transfereringar till hushåll har under 2010 ökat

1,5 miljarder kronor (6,7 procent), se vidare avmed 4,1 miljarder kronor netto.

snitt 5.6 Realekonomisk fördelning av statens varvid det generella statsbidraget sammanförts budget. De ökade kostnaderna för assistanser- med utjämningssystemet. Inkomstutjämningssättning beror på ökade timkostnader men även avgift och kostnadsutjämningsavgift från kompå att antalet personer som får assistansersätt- muner och landsting på sammanlagt 13 miljarder ning ökar. Dessutom ökar antalet timmar per kronor redovisas under anslaget för kommunalperson och vecka. ekonomisk utjämning varför statsbidragen till

Bland transfereringarna till hushåll har kost- kommunerna minskat med motsvarande belopp naderna för arbetsmarknad ökat med i statens budget. I de allmänna bidragen till 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen kommuner ingår också mervärdesskatt för har minskat med 1,7 miljarder kronor och akti- kommuner och landsting som nettoredovisas på vitetsstöd har ökat med 5,9 miljarder kronor. statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras Arbetslösheten i december 2010 var 8,5 procent, statsbidragen till kommuner ned med motsvaen minskning med 0,1 procentenheter jämfört rande belopp. Kommunernas kompensation för med december 2009. Inom området ekonomisk ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig trygghet för familjer och barn ökade föräldraför- verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket säkringen med 1,5 miljarder kronor och kostna- minskar kommunbidragen och skatteintäkterna derna för barnbidragen med 0,4 miljarder kro- på statens budget med drygt 45 miljarder kronor. Antal uttagna dagar i föräldraförsäkringen nor. I resultaträkningen har den kommunalekohar ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. nomiska utjämningen och kommunmomsen Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat bruttoredovisats, vilket innebär att både transfrån 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit fereringar till kommuner och skatteintäkter är till att medelersättningen per dag är högre än 59 miljarder kronor högre än i utfallet på statens 2009. budget.

Nettoöverföring till premiepensionssystemet Primärkommunerna fick 9,1 miljarder kronor redovisas som en transferering till hushåll mot och landstingskommunerna 3,9 miljarder kronor bakgrund av att systemet numera i nationalrä- i tillfälligt konjunkturstöd 2010 för att upprättkenskaperna ses som en del av hushållssektorn hålla de grundläggande välfärdstjänster som (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och kommunsektorn tillhandahåller och till att tilläggsupplysningar). Beloppet avser de social- dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga sektorn. Utbetalningen gjordes däremot i deålderspensionsavgifter som överförts till premie- cember 2009 och redovisades då på statens budpensionssystemet, med avdrag för utbetalda get. Den kommunalekonomiska utjämningen till premiepensioner (1,4 miljarder kronor), vilka kommuner och landsting har därutöver ökat ingår i utbetalda ålderspensioner. med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de

ökade statsbidragen för kommunalekonomisk Transfereringar till företag utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med Transfereringar till företag har ökat med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ök- 2,2 miljarder kronor. Transfereringar finansie- ningen avsåg också kompensation för inkomstrade med EU-medel som avser programperioden bortfall till följd av det förhöjda grundavdraget 2007–2013 uppgick till 12 miljarder kronor 2010. för pensionärer som beräknas medföra minsk- Dessa avser till allra största delen transfereringar ning av kommun- och landstingsskatt med till företag men även till hushåll och kommuner. 3,5 miljarder kronor. Av beloppet avser 10 miljarder kronor gårdsstöd, Bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat landsbygdsåtgärder m.m. där medlen betalas ut med 0,8 miljarder kronor. av Statens jordbruksverk, och 1,4 miljarder kro- Bidrag till kommunerna inom Skolverkets nor regional utveckling som betalas ut av Till- område ökade med 1,2 miljarder kronor bl.a. avväxtverket. seende stöd till vuxenutbildningen.

Transfereringar till kommuner Transfereringar till utlandet

Transfereringarna till kommuner ökade totalt Bland transfereringar till utlandet har avgiften till med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen EU ökat med 11 miljarder kronor. Avgiften retill kommuner ökade med 23 miljarder kronor. dovisas här periodiserad till skillnad mot redo- De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- visningen på statens budget. Den mervärdesningen som nettoredovisas på statens budget

skattebaserade avgiften är 5,7 miljarder kronor reaktorinnehavarna, som bestäms årligen av rehögre och den BNI-baserade avgiften är 5,6 mil- geringen, ökade med ca 200 miljoner kronor jarder kronor högre än 2009. Den låga avgiften jämfört med föregående år. Nettot av de finansi- 2009 förklaras främst med att Sverige fick till- ella intäkterna och kostnaderna uppgick till baka för mycket inbetalda medel för 2007 och 2 100 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2008 när ett nytt system för beräkning av med- ca 500 miljoner kronor. Den viktigaste förklarlemsländernas avgifter började gälla med retro- ingen är att ränteintäkterna på nominella placeraktiv verkan från 2007. ingar ökat kraftigt.

Kostnaden för bistånd och andra internatio- Fondernas ändamål och vilka myndigheter nella bidrag genom Sida och Regeringskansliet som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kro- not 42. nor.

Not 6 Not 5 Kostnader för personal Avsättning till/upplösning av fonder

Miljoner kronor

Miljoner kronor 2010 2009

2010 2009

Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter

Batterifonden 11 29

uppgick till 4 044 miljoner kronor, vilket är mer

Umeå universitet 1 854 1 694 än hälften av avsättningen till fonder under året.

Kungl. Tekniska högskolan 1 688 1 560 Under 2010 har garantiavgifter tillförts fonden

Linköpings universitet 1 617 1 462 med 1 979 miljoner kronor. Den nya stabilitets-

Sveriges lantbruksuniversitet 1 498 1 414 avgiften har tillförts fonden med 1 314 miljoner

Statens institutionsstyrelse 1 370 1 332 kronor. Fondens finansiella intäkter under året

Migrationsverket 1 318 1 236 uppgår till 766 miljoner kronor. Utbetalda bi-

Lantmäteriet 1 097 1 073 drag är marginella. Fonden förvaltas av Riksgäldskontoret. Riksdagsförvaltningen 1 034 712

Avsättningen till Insättningsgarantifonden är Tullverket 991 941 direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten och har ökat med nära Affärsverk 200 miljoner kronor under året. Intäkterna från Luftfartsverket 1 285 1 947 bankernas avgifter uppgick till 946 miljoner kro- Sjöfartsverket 633 630 nor, vilket är en ökning med 46 miljoner kronor.

Svenska kraftnät 185 178 Det finansiella nettot ökade med drygt 170 mil-

Statens järnvägar 4 4 joner kronor till något över 900 miljoner kronor. Fonden förvaltas av Riksgäldskontoret.

Övriga myndigheter 28 807 27 110 Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat

Summa lönekostnader inklusive

med drygt 700 miljoner kronor. Avgifterna från

Skatteverket 612 660 Försäkringskassan 597 690 Affärsverk Regeringskansliet 590 562 Luftfartsverket 64 85 Arbetsförmedlingen 544 504 Sjöfartsverket 20 22 Trafikverket 529 617 Svenska kraftnät 18 16 Lunds universitet 418 452 Statens järnvägar 0 0 Domstolsverket 418 422

minskat med 12,3 miljarder kronor. Lantmäteriet 150 144

Löner

Affärsverk

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar- Luftfartsverket 394 308

avgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vilket Sjöfartsverket 220 120

motsvarar 4,3 procent. Lagstadgade arbetsgivar- Svenska kraftnät 35 40 avgifter uppgick under 2010 till 31,42 procent av Statens järnvägar 4 4 lönesumman, vilket är samma procentsats som

för 2009. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- Övriga myndigheter 3 974 3 826 avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans-

aktioner och således inga kostnader för staten Statliga tjänstepensionsförmåner m.m.: och har därför eliminerats.

Försvarsmaktens lönekostnader ökade med ca Utbetalda pensioner m.m. 8 199 8 093

11 procent jämfört med 2009. Under 2010 har Förändring av försäkringstekniska

svarsmakten redovisar cirka 2 000 fler årsarbets-

krafter än under 2009. Myndigheten har även

Övriga personalkostnader

infört internationell arbetsskyldighet under Försvarsmakten 380 338

2010, vilket har ökat personalkostnaderna ytter- Regeringskansliet 320 362

ligare. Rikspolisstyrelsen 219 192

Trafikverkets lönekostnad minskade med ca Trafikverket 177 231

26 procent i förhållande till Vägverkets och Ban- Kriminalvården 151 150

verkets lönekostnad 2009. Minskningen mellan

åren beror på att enheten Banverket Produktion nettoränta och medförde en lägre avsättning. En ombildades den 1 januari 2010 till det statliga mer detaljerad beskrivning av de faktorer som bolaget Infranord AB som även tog över an- ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i ställda. När Trafikverket bildades den 1 april not 43. 2010 erbjöds samtliga anställda i Banverket och Myndigheternas pensionskostnader utgörs Vägverket att gå med in i den nya myndigheten. främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- Myndigheten inledde ett omfattande omställ- tepensioner vilka utöver premien till SPV inneningsarbete med anledning av effektiviseringsar- fattar avgifter till kompletterande ålderspension betet för att bl.a. möjliggöra matchningar mellan (Kåpan) och den individuella ålderspensionen. de resurser som finns inom verket. Antalet ny- Pensionspremierna påverkas av åldersfördelanställningar sedan myndigheten bildades är 241 ningen och löneläget hos personalen vid respekstycken. Den största avgångsorsaken har varit tive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar pension. På Trafikverket har det genomsnittliga betalas till och hanteras till största delen av SPV antalet tillsvidareanställda för året varit och har därför eliminerats i resultaträkningen. 6 272 personer. Däremot hanteras den kompletterande och indi-

Polisens lönekostnad ökade med ca 6 procent. viduella ålderspensionen av särskilda organ som Under 2010 uppfylldes satsningen för att öka inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras antalet poliser till minst 20 000 och i december därför inte. Detsamma gäller också för några var 20 292 poliser anställda, vilket är 1 148 fler än myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. motsvarande tidpunkt 2009. Antalet civilan- Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras ställda minskade med 22 personer. Nettoök- inte. ningen av anställda är därmed 1 126. På myndighetsnivån är det främst Försvars-

Vid Försäkringskassan minskade lönekostna- maktens pensionskostnader som har ökat. Unden, vilket till största delen beror på att vissa an- der året gick 44 yrkesofficerare och 143 civila i ställda gick över till den nybildade Pensions- ålderspension. Det är betydligt färre yrkesofficemyndigheten. rare än vad myndigheten prognostiserat, medan

Hos Arbetsförmedlingen har antalet anställda antalet civila som valde att gå i ålderspension var fortsatt att ökat till följd av fortsatt hög arbets- något högre. löshet och de nya uppdragen från regeringen, Även affärsverket Sjöfartsverket ökade sina främst Arbetslivsintroduktion och Integration pensionskostnader främst på grund av ändrade och etablering, som har gjort att kompetensför- beräkningsgrunder för pensionsskulden. sörjningen även under 2010 fokuserats på att stärka förmedlingsverksamheten med personal- Övriga personalkostnader resurser och kompetens. Antalet årsarbetskrafter Övriga personalkostnader utgörs av kostnader har ökat med ca 1 000 jämfört med 2009. för personalutbildning, traktamenten m.m. De

Skatteverkets lönekostnader har ökat något. har sammantaget ökat marginellt. Vid utgången av 2010 hade Skatteverket I nedanstående tabell visas antalet årsarbetsca 9 900 anställda. krafter vid de statliga myndigheterna under 2010

och 2009.

Pensionskostnader

Kostnaderna för pensioner har minskat med Årsarbetskrafter 12,3 miljarder kronor, varav pensionsrörelsen hos Statens tjänstepensionsverk (SPV) står för 2010 2009 minskningen medan de pensionskostnader som Rikspolisstyrelsen 25 044 23 839 redovisas av myndigheterna ökat något. I SPV:s

Försvarsmakten 17 297 15 240 pensionsrörelse är förändringen av försäkrings-

Försäkringskassan 11 653 12 322 tekniska avsättningar -3,1 miljarder kronor, vil-

Arbetsförmedlingen 10 826 9 745 ket är 13,3 miljarder kronor lägre än 2009.

Skatteverket 9 149 9 527 Minskningen beror på att beräkningsgrunderna

Kriminalvården 9 020 8 980 för avsättningar i de försäkringstekniska riktlin-

Lunds universitet 5 814 5 444 jerna ändrades den 1 januari 2010 enligt beslut av

Trafikverket 5 795 8 811 SPV:s styrelse. Det innebar att omkostnadsbelastningen sänktes vilket i sin tur ledde höjd Domstolsverket 5 262 5 209

Göteborgs universitet 4 978 4 763 Lunds universitet 826 827 Uppsala universitet 4 661 4 451 Domstolsverket 699 696 Regeringskansliet 4 420 4 693 Försäkringskassan 665 736 Stockholms universitet 4 395 4 263 Stockholms universitet 658 667 Karolinska institutet 3 944 3 875 Uppsala universitet 611 597 Umeå universitet 3 714 3 560 Göteborgs universitet 606 616 Linköpings universitet 3 469 3 284 Karolinska institutet 565 553 Luftfartsverket 3 285 3 374 Skatteverket 562 544

Linnéuniversitetet 182 193

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas ar- Myndigheten för samhällsskydd och

ställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas Tullverket 146 149 med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.

Affärsverk Den arbetstid som inräknas ska vara den tid Sjöfartsverket 40 40

som myndigheten utbetalt lön eller annan er-

Luftfartsverket 34 46 sättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till

Svenska kraftnät 27 31 heltidstjänster innebär att deltidsanställd perso-

Statens järnvägar 2 2 nal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgö-

Övriga myndigheter 4 601 4 493 ring utgör.

Under 2010 har antalet årsarbetskrafter ökat Eliminering av inomstatliga med drygt 2 000. Det är främst på Försvars- lokalkostnader - 4 406 - 4 385 makten, Polisen och Arbetsförmedlingen som Summa 16 778 16 334 antalet anställda har ökat. Bolagiseringen av den tidigare enheten Banverket Produktion, inom Som kostnader för lokaler redovisas myndighedåvarande Banverket, innebar däremot en ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning minskning mellan åren med ca 3 000 personer görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga som syns för Trafikverket i tabellen. myndigheter. Elimineringarna utgörs av myn-

digheternas lokalkostnader som betalas till For- Not 7 tifikationsverket och Statens fastighetsverk. Kostnader för lokaler Regeringskansliets lokalkostnader har minskat

med 44 miljoner kronor medan Kriminalvårdens Miljoner kronor lokalkostnader har ökat med 232 miljoner kro- 2010 2009 nor. Ökningen beror delvis på nya anstalter,

Not 8 Not 9 Vissa garanti- och kreditkostnader Övriga driftkostnader

Miljoner kronor Miljoner kronor

2010 2009 2010 2009

Exportkreditnämnden Övriga driftkostnader - tjänster

Förändring i avsättningar för Trafikverket 37 394 31 011 försäkringstekniskt beräknad risk i

Försvarsmakten 13 233 11 694 engagemang 2 419 1 529

Försvarets materielverk 4 820 4 306 Skadekostnader 400 275

Rikspolisstyrelsen 1 733 1 632 Förändring av försäkringstekniskt

redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå-

Naturvårdsverket 860 842 ningsverksamhet som inte redovisas bland

Pensionsmyndigheten 822 transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga

Regeringskansliet 796 1 437 driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt

Kriminalvården 795 786 mellan åren och därför stör jämförelser mellan

Arbetsförmedlingen 777 609 åren samtidigt som de har en annan karaktär än

Umeå universitet 695 694 de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt.

Uppsala universitet 647 595

Exportkreditnämndens kostnader för Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräk- Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete 605 663 nad risk i engagemanget har ökat med

Domstolsverket 536 483 890 miljoner kronor medan förändring av för-

Kronofogdemyndigheten 512 457 säkringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 57 miljoner kronor sedan före- Exportkreditnämnden 506 404 gående år. Skadekostnaderna har ökat med Övriga myndigheter 13 302 12 966 125 miljoner kronor. Summa tjänster 88 179 78 768

Riksgäldskontoret redovisar kostnader för reservering för förväntade garantiförluster inklu- Övriga driftkostnader - varor sive omvärdering av garantifordringar med Försvarsmakten 11 482 8 060 542 miljoner kronor. Kostnaderna avser främst

Försvarets materielverk 11 056 10 952 ökade garantiåtaganden för Saab och Volvo.

Trafikverket 4 831 5 041

Statens bostadskreditnämnd redovisar en liten

Rikspolisstyrelsen 734 649 kostnadsreduktion avseende förändring av av-

Fortifikationsverket 552 546 sättningar för garantier. Skillnaden mot år 2009

Kriminalvården 409 405 beror i huvudsak på att bedömningen av mark-

Karolinska institutet 359 328 nadsvärdena fluktuerade mer 2008–2009 än

Uppsala universitet 345 297 2009–2010.

Arbetsförmedlingen 127 85

Regeringskansliet 134 141 Summa övriga driftkostnader - Umeå universitet 127 142 reparationer, diverse m.m. 7 566 11 606 Skatteverket 169 144 Statens jordbruksverk 114 116 Aktivering utveckling av anläggnings-

tillgångar i egen regi

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 106 107 Trafikverket -24 874 -24 101 Övriga myndigheter 2 410 2 182 Myndigheter i försvarssektorn -3 216 -5 302 Summa varor 34 266 30 396 Sjöfartsverket -298 -122

Försäkringskassan -288 -372 Affärsverk, övrig drift – varor och Transportstyrelsen -130 -97

tjänster

Kronofogdemyndigheten -95 -72 Svenska kraftnät 8 315 5 117

Skatteverket -57 -276 Sjöfartsverket 1 139 914 Luftfartsverket 822 1 965

Övriga myndigheter -367 -481 Statens järnvägar 54 13

Aktivering utveckling av anläggnings-

Summa affärsverk, övrig drift – varor

tillgångar i egen regi -29 325 -30 823

och tjänster 10 330 8 009

Eliminering av inomstatliga

transaktioner -26 410 -25 219 Övriga driftkostnader - reparationer,

Total summa övriga driftkostnader 84 606 72 737

diverse m.m. Försvarsmakten 2 471 2 472

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas

Trafikverket 726 4 517

köp av tjänster, varor, reparationer och diverse

Kriminalvården 272 309

andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp

Rikspolisstyrelsen 242 232

av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Regeringskansliet 216 301

Trafikverkets ökade driftkostnader beror till Myndigheten för samhällsskydd och största del på en ökning av entreprenadtjänster i

beredskap 194 165

och med bolagisering av tidigare produktions-

Försvarets materielverk 144 144

enheter. Däremot har övriga driftkostnader i

Lunds universitet 127 121

form av reparationer m.m. minskat sedan föregå-

Arbetsförmedlingen 117 105 ende år.

Sveriges lantbruksuniversitet 111 112 Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster Kustbevakningen 104 93 avser främst ökade kostnader för materielkon- Stockholms universitet 100 92 sulter och övriga externa tjänster. Försvarsmak- Riksdagsförvaltningen 99 98 tens ökade kostnader för varor beror i huvudsak Karolinska institutet 98 94 på en korrigering av värderingspriset för en viss typ av ammunition mellan åren med 2 882 mil-

Försäkringskassan 92 94

joner kronor.

Uppsala universitet 88 83

Försvarets materielverks ökade kostnader för

Umeå universitet 88 88

varor består till stor del av ökade kostnader för

Migrationsverket 85 82

krigsmateriel inom flygområdet. Försvarets ma-

Polisens driftskostnader har ökat främst på Domstolsverket 74 64 grund av fler anställda poliser, vilket medfört

ökade kostnader för bl.a. drivmedel för motor- Affärsverk fordon. Även kostnader för tjänster i form av Svenska kraftnät 231 280 datatjänster har ökat jämfört med föregående år. Luftfartsverket 157 250 Trafikverket har aktiverat något mer än före- Sjöfartsverket 66 56 gående år för investeringar i anläggningstill-

gångar i egen regi. De ökade aktiveringarna avser Statens järnvägar 10 11

järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar

samt väganläggningar. Aktiveringarna för Tra- Övriga myndigheter 1 421 1 507

fikverket innebär att kostnader för köp av varor

torn har minskat något jämfört med föregående

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 804 300

år.

Posten Norden AB 625 1 039

SBAB Bank AB 577 951

Not 10

Jernhusen AB (AB Swedcarrier) 492 45

Avskrivningar och nedskrivningar

Vasallen AB 472 -26 Miljoner kronor SJ AB 294 460 2010 2009 Apoteksgruppen i Sverige Holding AB

Rikspolisstyrelsen 779 797

Samhall Aktiebolag 156 -25

Försäkringskassan 701 651

Lernia AB 96 -27

Fortifikationsverket 640 662

Arbetslivsresurs AR AB 65 34

Statens fastighetsverk 380 337

Svenska rymdaktiebolaget 62 -6

Skatteverket 366 284

RISE Reasarch Institutes of Sweden

redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- Svensk-Danska Broförbindelsen AB

(SVEDAB AB) - ende pjäser, fartyg och båtar. Avskrivningarna

Posten Norden AB - 344 har ökat med nära 0,2 miljarder kronor under året. Kasernen Fastighets AB (Vasallen AB) - 8

Luftfartsverkets avskrivningar har minskat Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

(RISE) - 8 med 0,7 miljarder kronor, vilket beror på att

Exstattum AB - 2 Swedavia AB tagit över flygplatsverksamheten

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

European Spallation Source ESS AB -48 -

Systembolaget Aktiebolag -43 144

Miljoner kronor

Swedfund International AB -64 -92 2010 2009

AlLMI Företagspartner AB -75 -81

Resultat från andelar i dotterföretag

Innovationsbron AB -136 -413 Vattenfall Aktiebolag 12 997 12 896

Green Cargo AB -140 -174 Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) 9 083 719

Övriga dotterföretag inom Kammarkolle- Resultatet för Apoteket AB uppgick till giet -1 -1

4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisa- Summa Kammarkollegiet 37 552 21 572 tionsvinst avseende försäljning av dotterbolag på

4,4 miljarder kronor. Apoteket AB ingick under Affärsverk föregående år i koncernen Apoteket Omstruk- Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 24 17 turering. Luftfartsverket - LFV Holding AB 152 21 AB Svensk Exportkredit har förbättrat resul-

tatet med 1,1 miljarder kronor. Bland annat ingår

realiserad vinst på 2,6 miljarder kronor från för- Övriga myndigheter -22 -6

säljning av aktieinnehav i Swedbank AB. De ore-

Summa resultat från andelar i

dotterföretag 37 706 21 604 aliserade värdeförändringarna på finansiella till-

gångar har försämrats med 0,9 miljarder kronor.

Akademiska hus AB visar 1,2 miljarder kronor

Resultat från andelar i intresseföretag

högre resultat än föregående år. Värdeföränd-

ring i säkrade poster i säkringsredovisning. Affärsverk Specialfastigheter Sverige AB har ökat resul- Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 20 31 tatet med 0,5 miljarder kronor främst hänförligt Summa resultat från andelar i till att värdeförändring på förvaltningsfastigheter intresseföretag 8 400 7 405 åter är positivt.

Resultatet från Posten Norden AB har för- Resultat från andelar i dotter- och sämrats med 0,4 miljarder kronor. Föregående intresseföretag - totalt års resultat inkluderar vinstandelar och realisa- Resultat från andelar i dotterföretag 37 706 21 604 tionsresultat vid försäljning av andelar i ett bel- Resultat från andelar i intresseföretag 8 400 7 405 giskt bolag på 1,2 miljarder kronor.

Total summa 46 106 29 009 Jernhusen AB har förbättrat resultatet med Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. 0,4 miljarder kronor, främst avseende positiva Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50

värdeförändringar på fastigheter. och lägst 20 procent.

Vasallen AB har ökat resultatet med Det resultat som redovisas ovan baseras på det 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt värdeförändringar på fastigheter. årsbokslut för respektive år, utom i några fall då SVEDAB redovisar en förlust på 0,1 miljarder ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande- kronor, vilket dock inte redovisas som resultatlarna har ökat med 17,1 miljarder kronor. andel så länge det egna kapitalet är negativt.

Vattenfalls resultat har minskat med Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte 0,1 miljarder kronor. Positiva effekter av ökade som resultat från andelar utan redovisas som produktionsvolymer och kostnadsbesparingar skatteintäkt i samband med utdelning till staten. utjämnas av ökade nedskrivningar av goodwill Resultatandelen från Systembolaget har minsrelaterad till verksamhet i utlandet på kat med 0,2 miljarder kronor. Andelen har redu- 11,2 miljarder kronor. cerats med respektive års betalda utdelning på

Resultatet för LKAB har förbättrats med 0,3 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av kronor, som istället betraktas som skatteintäkt. ökade intäkter på grund av högre priser och vo- Resultatet före denna omföring har oförändrat lymer för järnmalm. Resultatet inkluderar kost- varit 0,3 miljarder kronor. nader på 3,0 miljarder kronor relaterade till på- Resultatet från TeliaSonera AB har ökat med verkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna 0,9 miljarder till 7,9 miljarder kronor. Den och Malmberget. främsta förklaringen utgörs av förbättrat resultat

från engångsposter, som bl.a. innefattar realise- Under 2010 uppgick nettokostnaden för rade vinster vid avyttring av bolag och nedskriv- statsskulden (räntor, över- och underkurser och ning av goodwill. valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder

Nordiska Investeringsbanken (NIB) har för- kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökat sämrat sitt resultat med 0,1 miljarder kronor. med 7 miljarder kronor. Det är främst resultatet från finansiella instru- Intäkterna minskade med 11 miljarder kronor ment som försämrats. Årets resultat avser sep- vilket i huvudsak beror på att de orealiserade vatember t.o.m. augusti och jämförelseårets resul- lutavinsterna minskat med 8 miljarder kronor tat avser endast januari t.o.m. augusti. och att ränteintäkterna i utländsk valuta minskat

SAS har minskat sitt förlustresultat med med 3 miljarder kronor. 0,2 miljarder kronor. Förändringen förklaras Kostnaderna minskade med 4 miljarder krofrämst av ett förbättrat rörelseresultat genom nor. De realiserade kursförlusterna ökade med kostnadsbesparingar, men även bättre finans- 7 miljarder kronor. Detta uppvägs dock nästen netto och resultat från avvecklade verksamheter helt av att de realiserade valutaförlusterna minshar bidragit. kade med 6 miljarder kronor. Samtidigt har rän-

tekostnader avseende upplåning i utländsk valuta Not 12 minskat med 5 miljarder kronor. Nettokostnad för statsskulden Riksbankens lån i Riksgäldskontoret i euro

och dollar har medfört ökade ränteintäkter i ut- Miljoner kronor ländsk valuta med drygt 1 miljard kronor och

2010 2009 motsvarande högre räntekostnader.

Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden Not 13

2010 2009 Intäktsförda, preskriberade obligationer

Summa finansiella intäkter för förvalt-

ning av statsskulden 48 739 59 386 Riksgäldskontoret 712 -

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 704 37

Finansiella kostnader för förvaltning

av statsskulden Exportkreditnämnden 221 127 Räntekostnader avseende upplåning i Försäkringskassan 89 135 svenska kronor 37 556 36 986

Regeringskansliet 64 422 Räntekostnader avseende upplåning i

Trafikverket 57 709

Summa finansiella kostnader för

förvaltning av statsskulden 60 880 64 881 Sjöfartsverket 1 0

Nettokostnad för förvaltning av

statsskulden 12 141 5 495 Övriga myndigheter 204 129

Summa 16 496 17 152

Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden redovisas av Riksgäldskon- De finansiella intäkterna och kostnaderna för toret. De innefattar även intäkter respektive

förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 kostnader för skuldskötselåtgärder.

Nettokostnader för statsskulden.

Finansiella intäkter redovisade av Kammar- Trafikverkets kostnader avser huvudsakligen kollegiet avser Riksbankens inlevererade över- finansiella avgifter för Botniabanan. skott på 5,8 miljarder kronor samt 1,2 miljarder Kärnavfallsfonden redovisar realisationsförkronor avseende utdelning från Nordea Bank. luster vid avyttring av bostadsobligationer.

Centrala studiestödsnämndens finansiella in- Luftfartsverkets finansiella kostnader avser täkter avser bl.a. räntor på studielån. ränteandel av pensionskostnader.

Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- I noten redovisas finansiella kostnader brutto. sakligen ränteintäkter för nominella placeringar. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader

Skatteverket redovisar räntor i skattekontosy- i samband med anläggningsprojekt, eftersom stemet. Minskningen beror på lägre räntesats på räntan är en del av de utgifter för att bygga anskattekontot. läggningen som tas upp som tillgång.

Riksgäldskontoret redovisar utdelning från Nordeaaktierna som ingår i stabilitetsfonden med 0,7 miljarder kronor. Vidare redovisar Riks- 4.5.2 Noter till balansräkningen gäldskontoret intäkter kopplade till repor i insättningsgarantin. Not 15

Sida redovisar bl.a. överskott från det äldre sy- Balanserade utgifter för utveckling stemet för U-krediter som levererats mot inkomsttitel (0,7 miljarder kronor). Miljoner kronor

Trafikverket (Vägverket) redovisade föregå- 2010 2009 ende år en realisationsvinst i samband med bola- Försäkringskassan 1 439 1 564 gisering av Vägverket produktion och Vägverket

Försvarsmakten 1 213 992 konsult.

Skatteverket 603 676

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar

Rikspolisstyrelsen 313 327 utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär-

Kronofogdemyndigheten 222 155 depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok,

Trafikverket 168 128 färjor och fordon i egen förvaltning).

Verket för högskoleservice 157 157 Not 14 Migrationsverket 150 100 Övriga finansiella kostnader Lantmäteriet 113 108

Transportstyrelsen 103 78

Miljoner kronor

2010 2009 Affärsverk Exportkreditnämnden 613 517 Svenska kraftnät 190 186

Trafikverket 553 219 Sjöfartsverket 19 11

Kärnavfallsfonden 194 271 Regeringskansliet 55 51 Övriga myndigheter 1 446 1 498

Summa 6 136 5 980

Affärsverk Luftfartsverket 245 261 Under posten Balanserade utgifter för utveck- Statens järnvägar 162 197 ling redovisas främst egenutvecklade IT-system

reformer till dessa, IT-stöd för ärendehantering

inom andra försäkringsområden samt ny infra- Aktivering av finansiella kostnader -30 -41

struktur för IT. Försäkringskassan har kvar IT-

Summa 2 072 1 906

systemen för pensionshantering i sin balansräk-

ning även efter Pensionsmyndighetens bildande Exportkreditnämndens finansiella kostnader av- och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyutser huvudsakligen kursdifferenser och beräknade veckling enligt uppdrag från Pensionsmyndigkursförluster för premier. heten. Försäkringskassan fakturerar Pensions-

myndigheten för de avskrivningar som avser växlar och licenser för det nationella radiokomdessa investeringar. munikationssystemet Rakel. Ökningen mellan

Försvarsmaktens post avser i huvudsak ut- åren beror på att myndigheten har investerat i en veckling av ett integrerat resurs- och ekonomi- ny växelplats för etapp 1 under året, samt att ledningssystem (PRIO), där införande 1-2 avser tilläggsinvesteringar har gjorts i övriga etappers personaladministration och strategisk personal- växelplatser. planering. I april 2010 infördes delar av systemet Posterna för Transportstyrelsen, Försäkringsinnefattande bland annat tidsredovisning och re- kassan och Polisen består till största delen av liseadministration. Vidare startade förberedelserna censer inom IT-verksamheten. för av införande av stöd till materiel- och förnö- Bolagsverkets ökning mellan åren beror på att denhetsförsörjning. Parallellt pågår ett arbete myndigheten tecknat ett nytt avtal gällande kamed att utveckla en IT-infrastruktur som kan pacitetsutnyttjande av stordatorn som medfört hantera information klassad upp t.o.m. H/R en investering på 29 miljoner kronor. Avtalet (Hemlig/Restricted). sträcker sig över fyra år.

Skatteverkets post avser utgifter för utveck- Affärsverket Svenska kraftnäts post består av ling av IT-system. Under 2009 färdigställdes och markrättigheter i form av servitut och ledningssattes flera stora utvecklingsprojekt i drift för rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbinbl.a. taxeringsförnyelse och folkbokföring. Un- delser. der 2010 har utvecklingsinsatserna dragits ned och Skatteverket har satsat på att vidareutveckla Not 17 sitt interna taxeringssystem, TINA. Förskott avseende immateriella

anläggningstillgångar Not 16

Rättigheter och andra immateriella Miljoner kronor anläggningstillgångar 2010 2009

Övriga myndigheter 2 0

Miljoner kronor

Summa 2 0

2010 2009 Myndigheten för samhällsskydd och För 2010 förekommer förskott i samband beredskap 195 146

med investeringar i immateriella anläggnings- Transportstyrelsen 151 98

tillgångar endast redovisade hos Svenska insti- Försäkringskassan 62 74

tutet och avser arbete med ett nytt ärendehan- Rikspolisstyrelsen 38 59 teringssystem. Bolagsverket 33 7 Fortifikationsverket 24 28 Not 18 Skatteverket 22 22 Statliga väganläggningar Domstolsverket 19 22

Miljoner kronor

2010 2009

Affärsverk

Svenska kraftnät 92 98 Trafikverket 102 667 102 994 Sjöfartsverket 13 13 Summa 102 667 102 994 Luftfartsverket 2 12 Statens järnvägar Trafikverket redovisar investeringar i statliga

väganläggningar. Redovisade belopp är nettovär- Övriga myndigheter 356 359 den efter avskrivning och avskrivningstiden är

normalt 40 år.

Summa 1 007 938

Väganläggningar har under året invärderats

som färdigställda till ett värde drygt

Under posten Rättigheter och andra immateri-

3 500 miljoner kronor. Under året har fem obella anläggningstillgångar redovisas i första hand

jekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor köpta IT-system och program.

vardera öppnats för trafik, bl.a. riksväg 73 mellan Tillgångarna hos Myndigheten för samhälls- Stockholm och Nynäshamn samt motorväg E18

skydd och beredskap avser främst investeringar i

mellan Sagån och Enköping. Dessa objekt repre- visas av Statens fastighetsverk består till stora

senterar en investeringsvolym på sammanlagt delar av markområden väster om odlingsgränsen

4 693 miljoner kronor. i Västerbottens och Norrbottens län samt ren-

betesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra

Not 19 Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av

Statliga järnvägsanläggningar kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets inve-

steringar uppgår till 434 miljoner kronor. Om-

Miljoner kronor och tillbyggnader har genomförts till ett värde av

2010 2009 427 miljoner kronor, där de största projekten av-

Banverket 95 053 79 051 ser om- och tillbyggnad av Loen (del av reger-

ingskvarteren) och ombyggnad av gamla Riksar-

Summa 95 053 79 051

kivet i Stockholm.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs-

sedda för försvarsändamål. Utgifter för inveanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för

steringar avseende ny- och ombyggnader samt järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för

markinköp uppgick till 896 miljoner kronor. järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar

Jämfört med 2009 har nybyggnadernas andel av differentierade avskrivningstider på samtliga

utgifterna ökat. Detta beror bl.a. på start av järnvägsanläggningar, dvs. mellan 25 och 110 år.

större byggprojekt, t.ex. motorskola i Skövde Värdet av järnvägsanläggningar som färdigoch beredskapsbyggnad i Ronneby.

ställts under året uppgår till 17 612 miljoner kro-

Naturvårdsverket redovisar främst nationalnor. Anskaffningsvärdet för Botniabanan uppgår

parker och naturreservat. Dessa är dock i många till 16 826 miljoner kronor.

fall upptagna till ett lågt värde. Under 2010 har Pågående större investeringsprojekt avser bl.a. värdet av marken ökat med 448 miljoner kronor,

citybanan, citytunneln, Kirunaprojektet och

vilket främst avser investeringar i markinköp för Ådalsbanan.

bildande av naturreservat och nationalparker.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags-

Not 20

byggnaderna och ombyggnader och förbätt-

Byggnader, mark och annan fast egendom

ringar under året är förhållandevis små.

Luftfartsverket delades den 1 april 2010 och

Miljoner kronor

de flygplatser som staten äger med byggnader, 2009 2008

fältanläggningar, elanläggningar och teleanlägg-

Statens fastighetsverk 13 320 13 521 ningar, som var de viktigaste delarna som Luft-

Fortifikationsverket 9 064 9 243 fartsverket redovisade, övergick då till det nya

Naturvårdsverket 6 497 6 023 bolaget Swedavia AB. Luftfartsverkets verksam-

Riksdagsförvaltningen 1 005 1 036 het är nu helt inriktad på flygtrafiktjänst. Det

som återstår är i huvudsak teleutrustning.

Affärsverk

Not 21

Luftfartsverket 1 053 9 867

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Sjöfartsverket 994 1 025

Svenska Kraftnät 196 201

Miljoner kronor

2010 2009

Övriga myndigheter 1 304 1 053 Rikspolisstyrelsen 768 773

Summa 33 433 41 969

Försvarsmakten 279 304

Regeringskansliet 278 232

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens

Kungl. Tekniska högskolan 159 173 fasta egendom som regeringen bestämmer.

Göteborgs universitet 140 144 Större delen av fastigheterna tillhör det natio-

nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de Stockholms universitet 128 141

kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, natio- Lunds universitet 107 91

nalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, Kriminalvården 97 103

landshövdingarnas residens och ambassadbygg- Domstolsverket 96 84

nader i utlandet. De markegendomar som redo-

Övriga myndigheter 1 585 1 507 fattar i huvudsak två större kombinationsfartyg

Summa 3 637 3 552 som togs i produktion under 2010. Fartygen är

byggda särskilt för storskalig oljeupptagning,

brandbekämpning och nödbogsering till sjöss Förbättringsutgifter på annans fastighet avser

och det ena av fartygen är dessutom byggt för sådana utgifter som myndigheten har haft för att

kemikaliehantering. anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten,

Myndigheten för samhällsskydd och beredexempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag-

skap (MSB) bildades 2009 och övertog då tillningar för nätverk, larmanordningar samt repa-

gångar från bl.a. Statens räddningsverk och Krisrationer och underhåll om utgifterna uppgått till

beredskapsmyndigheten. Under året har det väsentliga belopp.

skett en ökning av tillgångarna med 516 miljoner

Polisens förbättringsutgifter avser diverse om-

kronor som beror på att investeringar i basstaoch tillbyggnationer av polislokaler runt om i

tioner och övrig materiell radiokommunikalandet.

tionsutrustning avseende Rakel inneburit att

etapp 6 och 7 driftsatts. Rakel är Sveriges natio-

Not 22

nella kommunikationssystem för samverkan och

Maskiner, inventarier, installationer m. m.

ledning vars syfte är att bl.a. stärka samhällets

krishanteringsförmåga.

Miljoner kronor

Minskningen för Trafikverket beror på att en 2010 2009

enhet inom dåvarande Banverket, Banverket

Kustbevakningen 2 160 1 415

Produktion, ombildades den 1 januari 2010 och

Myndigheten för samhällsskydd och

bildade det statliga bolaget Infranord AB som

delen av ställverksutrustningar, kraftledningar,

Trafikverket 871 1 545

sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- Domstolsverket 687 695 samhet och tele- och informationssystem. Lunds universitet 600 567 Luftfartsverkets anläggningstillgångar har till Karolinska institutet 593 507 viss del tagits över av Swedavia AB i och med att Uppsala universitet 588 530 Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser un- Regeringskansliet 515 580 der 2010. Det förklarar att posten minskat med Kriminalvården 432 427 970 miljoner kronor jämfört med 2009.

Moderna Museet 409 391

Not 23

Göteborgs universitet 366 332

Pågående nyanläggningar

Skatteverket 309 309

Miljoner kronor

Affärsverk

2010 2009 Svenska kraftnät 6 221 5 644

Trafikverket 77 532 68 943 Sjöfartsverket 599 635

Fortifikationsverket 1 012 632 Statens järnvägar 175 241

Kriminalvården 706 380 Luftfartsverket 39 1 009

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans- Affärsverk

portmedel är exempel på tillgångar som redovi-

Svenska kraftnät 2 516 2 341 sas under denna post. Även tillgångar som inne-

Luftfartsverket 504 738 has genom finansiell leasing ingår.

Sjöfartsverket 203 53

Kustbevakningens tillgångar har ökat med

746 miljoner kronor. Årets anskaffningar om-

Övriga myndigheter 652 2 674 riel för räddningstjänst, andningsskydd och an- Summa 84 173 76 642 läggningar för varningssignaler.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä-

Trafikverkets pågående större investeringspro- kemedel och sjukvårdsförnödenheter. jekt omfattar bl.a. utbyggnad av Malmö central och Uppsala station, citybanan i Stockholm, för- Not 25 bifart Stockholm, E20 Norra Länken, ny järnväg Förskott avseende materiella förbi Kiruna, projekten BanaVäg avseende Mo- anläggningstillgångar tala - Mjölby samt Väst, Ådalsbanan och Parti-

Miljoner kronor

hallsförbindelsen.

Kriminalvårdens pågående större investerings- 2010 2009 projekt avser säkerhetsinstallationer. Trafikverket 1 533 1 577

Försvarets materielverk 1 073 877

Not 24

Kustbevakningen 157 424

Beredskapstillgångar

Övriga myndigheter 19 20

Miljoner kronor

Summa 2 782 2 898

2010 2009 Försvarsmakten 97 521 97 552

Under denna post redovisas förskott som myn- Myndigheten för samhällsskydd och

digheten lämnat vid anskaffning av materiella beredskap, räddningstjänst- och var-

anläggningstillgångar. ningsmateriel m.m. 424 492

Trafikverkets post avser förskott vid byggan- Socialstyrelsen, läkemedel och

det av järnvägsanläggningar och väganläggningar. sjukvårdsförnödenheter 231 277

Försvarets materielverks post avser förskott Övriga myndigheter 29 31

för försvarsmateriel till bl.a. FMS (Foreign Mili-

tary Sales) och till BEA Systems Bofors AB. Det

Summa 98 205 98 352

senare förskottet är också anledningen till ök-

ningen mellan åren. Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- Kustbevakningens post avser förskott för vil och militär beredskap. fartygsprojekt. Minskningen mellan åren beror

Posten omfattar främst Försvarsmaktens till- på att två större kombinationsfartyg har tagits i gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil bruk under 2010 och därmed aktiverats som anberedskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt läggningstillgång. medicinsk utrustning.

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels Not 26 beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, Andelar i dotter- och intresseföretag vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 81,8 miljarder Andelar i dotterföretag kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammu- Miljoner kronor nition, reservmateriel och beklädnadsmateriel 2010 2009 uppgår till 15,7 miljarder kronor. Vattenfall AB 126 704 135 620

Nyanskaffning av militära beredskapsinventa-

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 33 419 25 375 rier uppgår till 6,6 miljarder kronor och av- och

Akademiska Hus AB 25 406 24 477 nedskrivningar uppgår till 6,5 miljarder kronor

Sveaskog AB 19 516 17 898 under 2010. Anskaffningen innefattar bl.a. mo-

AB Svensk Exportkredit 12 497 13 455 difiering av och kringutrustning till JAS 39 Gri-

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag pen. Under året har försäljningar och utrange-

SBAB 8 014 7 377 ringar genomförts för 0,2 miljarder kronor. Be-

Apoteket AB 7 665 redskapslagrets värde har varit i stort sett oför-

Posten Norden AB 7 128 8 052 ändrat under året.

Almi Företagspartner AB 6 095 6 170 Myndigheten för samhällsskydd och bered- Specialfastigheter Sverige AB 5 266 4 772

skap har beredskapstillgångar bestående av mate-

Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har SweRoad (Swedish National Road Con-

ökat med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Årets

Posten Norden har delat ut 0,9 miljarder kro- Affärsverk nor till staten vilket förklarar minskningen av Luftfartsverket - LFV Holding AB 357 187 kapitalandelen med samma belopp. Andelen i Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 162 138 årets resultat uppgår till 0,6 miljarder kronor vil-

ket utjämnats av negativa omräkningsdifferenser

på 0,7 miljarder kronor. Övriga andelar 309 293

SBAB har ökat i värde med 0,6 miljarder kro-

Summa 287 635 274 128

nor, främst som en följd av årets resultat. Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Swedavia har tillförts flygplatsverksamheten

Dom Shvetsii 0 0 från Luftfartsverket och i samband därmed erhållit ett andelsvärde på 3,6 miljarder kronor.

Affärsverk Inlandsinnovation AB är under bildande och Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As

har fått ett aktiekapital på 2,0 miljarder kronor

m.fl. 84 276 och motsvarande andelsvärde. Verksamheten i

Luftfartsverket - Entry Point North AB bolaget har ännu inte inletts i linje med riksda- m.fl. 10 30 gens ställningstagande i Hösttilläggsbudgeten

Summa 57 891 61 140

för 2010 (bet. 2010/11:FiU11). Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och

Apoteket AB har delats ut till staten från lägst 20 procent. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och andelsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Årets Andelar i intresseföretag är 3,2 miljarder kronor resultat har påverkat andelsvärdet positivt med lägre än föregående år främst på grund av att an- 4,5 miljarder kronor. delen i TeliaSonera minskat i värde med

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har 3,5 miljarder kronor. Utdelning av 3,8 miljarder minskat med 3,4 miljarder kronor. Främsta för- kronor till staten har minskat värdet med motklaring är utdelningen till staten dels av svarande belopp. Andelsvärdet i TeliaSonera har 0,2 miljarder kronor och dels aktierna i Apoteket påverkats positivt med 7,9 miljarder kronor av AB som medfört en minskning av kapitalet med andelen i årets resultat och negativt av 3,6 miljarder kronor. Årets resultat har påverkat 7,7 miljarder kronor i valutakursdifferenser. andelsvärdet positivt med 0,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera

Jernhusen AB har ökat med 0,4 miljarder kro- uppgick vid årsskiftet till 89,2 miljarder kronor. nor, vilket beror på årets resultat på 0,5 miljarder Nordiska Investeringsbanken har minskat kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor. med 0,2 miljarder kronor främst av en negativ

Swedfund International AB har erhållit ett påverkan på 1,0 miljarder kronor hänförligt till aktieägartillskott på 0,1 miljarder kronor, vilket lägre valutakurs för redovisningsvalutan mot utjämnats av årets resultat på -0,1 miljarder kro- svenska kronor. Periodens resultat uppgår till nor. 0,8 miljarder kronor.

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i SAS har ökat i värde med 0,7 miljarder kronor enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom till 3,1 miljarder kronor, vilket till största delen SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till beror på 1,1 miljarder kronor i nyemission samt minus 1,3 miljarder kronor. Efter övergång till minskning med 0,4 miljarder kronor avseende redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget periodens resultatandel. Marknadsvärdet på sta- SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel tens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till och bolaget behöver därför inte något aktieägar- 1,6 miljarder kronor. tillskott. Svenska kraftnäts intressebolag har minskat

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- med 0,2 miljarder kronor, främst avseende förkapital och reservfond (värdet uppgår till säljning av aktier i Nord Pool ASA. 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatte- Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt intäkt när utdelning betalas till staten.

Miljoner kronor

Andelar i intresseföretag 2010 2009

Summa andelar i dotterföretag 287 635 274 128

Miljoner kronor

Summa andelar i intresseföretag 57 891 61 140 2010 2009

Förutom de ovan nämnda förändringarna är lanserande innehav för åtaganden i respektive postens totala förändring en följd av föränd- valuta. ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- Statens Järnvägars innehav avser till största talda utdelningar samt förvärv och avyttringar. delen nollkupongobligationer i syfte att möta

betalningsströmmar vid förfall av leasing- och Not 27 leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Miljoner kronor Not 28

2010 2009 Långfristiga fordringar

Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer 23 222 18 103

Miljoner kronor

Statens aktier i Nordea Bank AB 10 029 10 029

2010 2009 Exportkreditnämnden, obligationer 4 347 3 212

Karolinska institutet, aktier,

Styrelsen för internationellt andelar och obligationer 259 277

utvecklingssamarbete 134 191 Kammarkollegiet, Europarådets

Göteborgs universitet 125 130 utvecklingsbank CEB 34 34

Fiskeriverket 89 92

Statens bostadskreditnämnd 43 55 Affärsverk

Regeringskansliet 19 21

Den största förändringen av värdepappersinne-

Sjöfartsverket 54 67 haven avser Kärnavfallsfonden, som ytterligare

ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobli-

Övriga myndigheter 5 10 gationer.

Summa 4 168 5 765

Statens aktier i Nordea redovisas dels av

Kammarkollegiet som en del av statens aktieför-

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkvaltning med 4,4 miljarder kronor, dels av Riks-

ringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordgäldskontoret som deltog i Nordeas nyemission

ringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp under föregående år genom stabilitetsfonden

som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller med 5,6 miljarder kronor. Staten sålde

avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade 255 miljoner av de aktier som redovisades av

räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej Kammarkollegiet i början av februari 2011 för

förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s 18,9 miljarder kronor, vilket medförde en rea-

fordringar görs utifrån olika kriterier. En utvinst på 16,8 miljarder kronor. Statens ägarandel

gångspunkt vid bedömning av fordringar på i Nordea minskade därmed från 19,9 procent till

andra länder är det aktuella landets skuldsättning 13,5 procent.

och inkomstnivå samt hur landet skött sina

Exportkreditnämndens innehav av obligatio-

skuldbetalningar. Detta kompletteras med det ner har ökat med 1,1 miljarder kronor. Som ett

allmänna riskläget på landet vad gäller krediter led i garantiverksamheten placerar Exportkredit-

och på den återstående löptiden av EKN:s utenämnden erhållna premier i olika finansiella till-

stående fordran. gångar och har under året ökat innehavet av ob-

Riskexponeringen på företag i Sverige har mer ligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en

än fördubblats under året och uppgick vid årsdel av likvid buffert för riskexponering och ba-

skiftet till totalt drygt 78 532 miljoner kronor. Not 29 Den mycket stora ökningen beror på de rörelse- Utlåning kreditgarantier till stora svenska företag som EKN ställt ut under året. Rörelsekreditgaranti- Miljoner kronor erna innebär att EKN delar risk med utlånande 2010 2009 bank på stora svenska exportföretag med hög Centrala studiestödsnämnden kreditvärdighet. Nytt för året är att företag i

Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni Ryssland svarar för den näst största riskexpone- 2001) 94 680 85 334 ringen. I likhet med tidigare år är Pakistan och Studielån (lån med villkorad Sydafrika bland de allra största länderna med återbetalning, beviljade mellan den 1

januari 1989 och den 30 juni 2001 62 287 66 764 anledning av en mycket stor affär i respektive

Studiemedel (beviljade före 1989 och land.

äldre lån) 5 308 6 436 Värdet före reservering av förlustrisker m.m. Hemutrustningslån 1 029 1 115

på EKN:s fordringar uppgår till 6 526 miljoner

Summa Centrala studiestödsnämnden 163 304 159 649

kronor. Reserveringen uppgår till 5 327 miljoner kronor. De största fordringarna finns på Nordkorea, Demokratiska Republiken Kongo, Riksgäldskontoret

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Island 2 229 861 arbete (Sida) garanterar och subventionerar u-

Premiepensionssystemet 1 215 1 450 landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få

A-train AB 800 800 betydande utvecklingseffekter i landet. Posten

Övrigt 492 539 utgörs till största delen (93 miljoner kronor) av

7:e AP-fonden 158 157 nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av

Summa Riksgäldskontoret 112 196 116 846

EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avse-

Styrelsen för internationellt ende villkorslån.

utvecklingssamarbete 278 263

Göteborgs universitets fordringar avser utlå-

Statens energimyndighet 101 75 ning av donationsmedel till Akademiska Hus.

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av

Övriga myndigheter 52 60 Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeavgifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen består Summa 275 931 276 893 av 25 fonder.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford-

Centrala studiestödsnämnden (CSN) adminiringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ

strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till

huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- 954 miljoner kronor 2010 av totalt

rade med lån hos Riksgäldskontoret vilket är de 1 021 miljoner kronor avseende långfristiga

lån som går under benämningen studielån. Den fordringar.

andra kategorin är lån som ursprungligen finan-

Luftfartsverket fordringar uppgick till

sierades via anslag på statens budget och be- 468 miljoner kronor. Luftfartsverket redovisar

nämns som studiemedel i sammanställningen. fordringar avseende bl.a. Eurocontrol som upp-

CSN:s fordringar har ökat med 3,7 miljarder gick till 197 miljoner kronor.

kronor och uppgår till 163 miljarder kronor, ef-

ter att hänsyn tagits till reservationerna för

osäkra fordringar.

CSN:s modell för att beräkna de osäkra ford-

ringarna och nedskrivningarna utgår ifrån tre

värderingsprinciper. Dessa principer är betal-

ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg-

hetsregler som finns vid återbetalning och fram-

tida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga Affärsverk eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren Sjöfartsverket 63 62 trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reserva- Svenska kraftnät 5 4 tion enligt trygghetsreglerna görs en bedömning

Luftfartsverket 1 46 av möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån individens ekonomiska förutsättningar i förhål-

Övriga myndigheter 185 193 lande till skuldens storlek. Den tredje värde-

Summa 1 569 1 574

ringsprincipen beräknas slumpmässigt utifrån kön- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Sta-

Med varulager och förråd avses råmaterial, råvatistiska centralbyrån.

ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- Den totala lånefordran uppgår till nästan nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate-

188 miljarder kronor och vid utgången av 2010

rial. var den totala reserveringen 24,6 miljarder kro-

I samband med bolagisering av flygplatsverknor. Det är en minskning netto med

samheten har Luftfartsverket överfört omsätt- 0,1 miljarder kronor jämfört med föregående år.

ningstillgångar till det statliga helägda bolaget Riksgäldskontorets utlåning minskade totalt Swedavia AB. Därför har varulagret minskat

sett med 4,6 miljarder kronor. Det beror på att

jämfört med föregående år. utlåningen till Riksbanken minskade med

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i 8,8 miljarder kronor. Lånet är upptaget i ut-

huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager. ländsk valuta för att förstärka valutareserven i samband med lågkonjunkturen och finanskrisen.

Not 31

Ett nytt lån ingår i Riksgäldskontorets utlåning,

Pågående arbeten

det är utlåningen till Swedavia AB med 2,3 miljarder kronor. Swedavia AB är ett statligt

Miljoner kronor

bolag som tagit över flygplatsverksamheten efter

2010 2009 Luftfartsverket. Till följd av den ekonomiska krisen beviljade de nordiska länderna lån till Is- Lantmäteriet 220 244 land 2009. Ytterligare utbetalning på Försvarsmakten 29 50 1,4 miljarder kronor och är nu totalt Fortifikationsverket 18 11 2,2 miljarder kronor. Utlåningen till Botniaba- Statens väg- och nan AB ökade med nästan 0,6 miljarder kronor. transportforskningsinstitut 13 15

I Riksgäldskontorets utlåning ingår också ut- Trafikverket 11 65 låning till premiepensionssystemet och AP-fonderna, eftersom pensionssystemets tillgångar Övriga myndigheter 22 20 och skulder inte konsolideras i årsredovisningen Summa 313 405 för staten.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huarbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter vudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. avoch villkorslån. styckning och reglering med gränsdragning

mellan fastigheter. Minskningen jämfört med

Not 30

föregående år beror främst på en ökad delfaktu-

Varulager och förråd

rering inom förrättningsverksamheten.

Försvarsmaktens pågående arbeten består

Miljoner kronor

främst av verksamheten hos Försvarsmakten lo- 2010 2009

gistik (FMLOG) som är redovisade som pågå- Trafikverket 574 586 ende arbeten.

Försvarsmakten 320 271 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 136 132 Rikspolisstyrelsen 116 123 Försvarets materielverk 95 86 Kriminalvården 74 71

Not 32 Affärsverk Fastigheter Svenska kraftnät 686 344

Sjöfartsverket 189 134

Miljoner kronor

Luftfartsverket 42 374 2010 2009

avser främst försäljning av tjänster. Exportkreditnämndens fordringar utgörs av

Övriga länsstyrelser 1 2

fordringar på garantitagare avseende förskotts- Summa 168 172 och efterskottspremier. Ökningen mellan åren avser i huvudsak fordringar avseende efter- Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort skottspremie, nominellt värde. antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 35

Övriga fordringar Not 33

Förskott till leverantörer Miljoner kronor

Miljoner kronor 2010 2009

2010 2009

Skatteverket

Trafikverket 33 36 - Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering 45 068 36 157 Affärsverk - Fordran kommuner och landsting avseende slutreglering av Luftfartsverket 0 56 kommunalskatt för inkomståret 2009 16 502 2 623 - Övriga fordringar 13 13 Övriga myndigheter 0 3 Summa Skatteverket 61 583 38 793

Summa 33 95

Riksgäldskontoret

Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran-

- Depositioner för handel med futures 396 331

ser. Luftfartsverket har minskat sina förskott till

- Fordran finansiella institut 313 1 044

leverantörer bl.a. som en följd av bolagiseringen

- Terminskontrakt statens internbank - 155

av flygplatsverksamheten.

- Övriga fordringar 164 13

Summa Riksgäldskontoret 873 1 543

Not 34 Kundfordringar

2010 2009

Transportstyrelsen 276 142

Lantmäteriet 175 159

Affärsverk Statens institutionsstyrelse 162 158

Luftfartsverket 149 138 Försvarsmakten 139 97

Övriga myndigheter 1 278 1 307 Not 36

Summa 78 058 55 677 Periodavgränsningsposter – förutbetalda kostnader

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder

Miljoner kronor

kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot har

2010 2009 ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redo-

Riksgäldskontoret

visar också en fordran på 16,5 miljarder kronor

- underkurser, upplåning i svenska på kommuner och landsting avseende slutre-

kronor 4 628 5 240 glering av kommunalskatt för inkomståret 2009.

- underkurser, upplåning i utländsk Slutavräkning av kommunalskatt kan variera

valuta 115 198 starkt mellan åren. Slutavräkningen görs i januari

- underkurser, statsskulden till månad andra året efter inkomståret. Då justeras nominellt belopp i svenska kronor 486 680 de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de

- underkurser, statsskulden till

största delen av en fordran avseende depositio-

Summa Riksgäldskontoret 5 438 6 157 ner för handel med futures samt av en fordran på finansiella institut. I posten fordran finansiella

Rikspolisstyrelsen 463 429 institut ingår en säker fordran för den del av för-

Trafikverket 361 308 säljningen av Carnegie Investment Bank och

Kriminalvården 324 278 Max Matthiessen som ännu inte är reglerad.

Lunds universitet 247 239

Statens jordbruksverk redovisar huvudsakli-

Skatteverket 186 13 146 gen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt bundet ka- Försäkringskassan 185 209 pital i offentliga lager till följd av inköp- och för- Transportstyrelsen 149 172 säljningsverksamhet för EU:s räkning. Fordran Domstolsverket 172 168 på EU uppgår till totalt 6 944 miljoner kronor Arbetsförmedlingen 154 137 (7 397 miljoner kronor föregående år). Övriga Göteborgs universitet 153 130 fordringar på knappt 107 miljoner kronor utgörs Uppsala universitet 137 133 av bl.a. av en produktionsavgift för socker på

Stockholms universitet 128 141 75 miljoner kronor.

Karolinska institutet 114 121 Försäkringskassans fordringar utgörs till Kungl. Tekniska högskolan 112 111

största delen av fordringar på bidragsskyldiga av-

Myndigheten för samhällsskydd och seende underhållsstöd, 870 (1 015 miljoner kro-

beredskap 104 93 nor föregående år) miljoner kronor, återkravsfordringar 1 298 (918) miljoner kronor,

Affärsverk fordringar för EU-vård 229 (184) miljoner kro-

Sjöfartsverket 71 76 nor och fordringar hos kommuner för assistans-

Luftfartsverket 62 48 ersättning 98 (141) miljoner kronor. Samtliga

Svenska kraftnät 24 2 fordringar äldre än fyra år bedöms som osäkra

Statens Järnvägar 1 1 och har skrivits ned till noll.

Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende upp- Övriga myndigheter 1 966 1 970 börd. Summa 10 551 24 069

En förutbetald kostnad avser en utgift som har

betalats ut under året och som avser ej förbru-

kade resurser eller ej utnyttjade tjänster som

normalt kommer att omvandlas till en kostnad

kommande år. Syftet med att periodisera förut-

betalda kostnader är att resultaträkningen enbart Det är främst universitet och högskolor som reska visa årets kostnader för förbrukade resurser dovisar upplupna bidragsintäkter i t.ex. pågående och utnyttjade tjänster. En förutbetald kostnad forskningsprojekt. kostnadsförs när resurser har förbrukats eller tjänster har utnyttjats och då reduceras posten Not 38 förutbetalda kostnaden. Periodavgränsningsposter – övriga upplupna

Posten har minskat väsentligt jämfört med fö- intäkter regående år. Den främsta förklaringen till att

Miljoner kronor

posten förutbetalda kostnader minskat är att Skatteverkets utbetalningar av tillfälligt kon- 2010 2009 junkturstöd till kommuner och landsting i de-

Riksgäldskontoret

cember 2009, redovisats som en kostnad för

Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 5 719 5 753 transfereringar i årsredovisningen för 2010. Den

Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 2 482 3 295 utgjorde därför en förutbetald kostnad vid års-

Övriga upplupna intäkter 735 799 skiftet 2009–2010. Stödet var avsett att användas

Summa Riksgäldskontoret 8 936 9 847

för verksamhet under 2010.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden Kärnavfallsfonden 769 548 utgör underkurser och bokförs som en förutbe- Inspektionen för tald kostnad som periodiseras över lånets löptid. arbetslöshetsförsäkringen 482 622

Förutbetalda kostnader i övrigt avser exem- Trafikverket 319 325 pelvis hyror eller licensavgifter för kommande Exportkreditnämnden 290 85 kvartal eller år. Tillväxtverket 190 0

Försäkringskassan 159 169

Not 37

Periodisering av skatter – 10 447

Periodavgränsningsposter – upplupna bidragsintäkter

Affärsverk

Svenska kraftnät 1 128 597

Miljoner kronor

Luftfartsverket 192 215

Sjöfartsverket 38 86 2010 2009

Statens järnvägar 3 5 Karolinska institutet 179 145 Tillväxtverket 149 110

Som upplupna intäkter redovisas räntor och Försäkringskassan 107 81

andra intäkter som upparbetats, men där faktu- Göteborgs universitet 98 100

rering eller betalning inte skett till och med Uppsala universitet 61 70 brytdagen. Sveriges lantbruksuniversitet 56 44 Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter Luleå tekniska universitet 44 34 avseende skuldskötselinstrument avser räntein- Linköpings universitet 36 32 täkter förknippade med statsskulden som är in- Umeå universitet 36 21 tjänade under året men som ännu inte är inbe- Linnéuniversitetet 34 - talda till Riksgäldskontoret.

Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser

främst avgifter för producerad el som kärn- Övriga myndigheter 337 308

kraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnav-

Summa 1 517 1 318

fallsfonden. Av beloppet avser 227 miljoner kro-

nor upplupna avgifter från kraftbolagen och Som upplupna bidragsintäkter redovisas över-

542 miljoner kronor upplupna ränteintäkter på enskommen ersättning för genomförd verksam-

placeringar. het som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens Stockholms universitets innehav avser ränteupplupna intäkter består av finansieringsavgifter fonder, aktier och aktiefonder. från arbetslöshetskassor och arbetslöshetsavgifter. Minskningen på cirka 140 miljoner kronor Not 40 beror på att utbetalningarna av arbetslöshetser- Kassa, bank m.m. sättning varit lägre vilket också innebär att arbetslöshetsavgiften blev lägre. Miljoner kronor Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst 2010 2009 Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas Exportkreditnämnden 605 165 i samband med upprättandet av årsredovisningen

Kronofogdemyndigheten 441 657

för staten. Beloppet redovisas inte av någon

Statens energimyndighet 372 436

myndighet utan endast i årsredovisningen för

Styrelsen för internationellt

staten. För 2010 understiger de beräknade in- utvecklingssamarbete 307 58 täkterna de betalda skatterna och därför redovi-

Länsstyrelsen i Norrbottens län 146 161

sas för 2010 i stället en förutbetald intäkt (se not

Kungl. Tekniska högskolan 139 91

52 Övriga förutbetalda intäkter, se även not 1,

Internationella programkontoret för Skatteintäkter). utbildningsområdet 132 95

Regeringskansliet 131 184

Not 39

Lunds universitet 125 149

Värdepapper och andelar

Karolinska institutet 123 106 Kustbevakningen 118 132

Miljoner kronor

Länsstyrelsen i Västerbottens län 111 114

Riksgäldskontoret 14 437 2010 2009

Försäkringskassan, hypoteksobligationer m.m. 912 1 391 Affärsverk Pensionsmyndigheten 505 - Luftfartsverket 2 721 152

Affärsverk - -

Summa 6 438 3 990

Övriga myndigheter 1 2 Kassa, bank hos Exportkreditnämnden avser

Summa 1 942 6 732 banktillgodohavanden i valuta till motvärdet av

545 miljoner kronor samt placeringar i svenska

affärsbanker om 60 miljoner kronor. Försäkringskassans värdepapper och andelar av-

Kassa, bank hos Kronofogdemyndigheten avser huvudsakligen hypoteksobligationer i fonder

ser till största delen klienters bankmedel (depoför socialförsäkringsändamål.

nerade medel samt ansökningsavgifter som in-

Pensionsmyndigheten redovisar hypoteksob-

betalats men ännu ej redovisats mot inkomsttiligationer som hör till den frivilliga pensionsför-

tel). säkringen och Fonden för sjömanspension.

Bankmedel hos Statens energimyndighet avser

Exportkreditnämnden redovisar fasträntepla-

belopp för miljöåtgärder på konto hos en ficeringar i utländsk valuta i form av valutadeposi-

nansinstitution i Finland. tioner i svenska banker.

Sida redovisar likvida medel avseende säker-

Riksgäldskontorets innehav avser köpta köp-

hetsreserven samt tillgodohavanden vid utoptioner, premier. Riksgäldskontoret redovisar

landsmyndigheterna. Ökningen avseende säkeringa kortfristiga placeringar detta år, varför pos-

hetsreserven uppgår till 232 miljoner kronor och ten har minskat med 4 miljarder kronor sedan

förklaras av att värdepapper har förfallit och att föregående år

nuvarande ränteläge gör att Exportkreditnämn-

den som administrerar denna verksamhet för Si- delen på att Moderna museet har erhållit donadas räkning avvaktar med nya placeringar. tioner i form av konstverk och likvida medel

Riksgäldskontoret redovisar medel på valuta- samt att gåvor av kulturtillgångar mottagits av konton i Nordea, Euroclear och Clearstream. Nationalmuseet.

Luftfartsverkets likvida medel har ökat som ett resultat av bolagiseringen av flygplatsverk- Resultatandelar i dotterbolag samheten. Luftfartsverket erhöll i samband med Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. detta 3 miljarder kronor kontant. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största

delen baserat på bolagens egna kapital enligt års- Not 41 bokslut. Minskningen på 14,6 miljarder kronor Nettoförmögenhet under året består av föregående års resultatande-

lar (29,0 miljarder kronor), utdelningar betalda Miljoner kronor under 2010 (-16,1 miljarder kronor) samt övriga

förändringar av eget kapital i dotterbolagen 2010 2009

(-27,7 miljarder kronor). Den del av Systembola- Uppskrivningskapital 106 107

get AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, Donationskapital 462 442

och som redovisas som skatteintäkt omförs från Resultatandelar i dotterföretag 218 742 233 364 balanserad kapitalförändring till resultatandel Balanserad kapitalförändring -630 448 -644 312 påföljande år (0,2 miljarder kronor). Årets över-/underskott enligt Vattenfall AB redovisar en minskning av det resultaträkningen 52 706 26 690

egna kapitalet vid sidan av resultatet. Föränd- Summa -358 432 -383 709 ringen uppgår till -16,7 miljarder kronor och be-

står till största delen av omräkningsdifferenser

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- vid konsolidering av verksamhet i utlandet gångar och skulder. Eftersom statens skulder är (-30,3 miljarder kronor), valutasäkring av större än tillgångarna är statens nettoförmögen- utländskt eget kapital (14,6 miljarder kronor),

kassaflödessäkring (-1,1 miljarder kronor). het negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med TeliaSonera AB har en direkt minskning av

eget kapital med 7,7 miljarder kronor avseende statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens främst valutakursdifferenser. överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- Svensk Exportkredit AB har en negativ värheten av andra transaktioner som förändrar till- deförändring av reserver och upplösning av re-

server för resultatförda poster på 1,4 miljarder gångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2010 ökade kronor, vilket direkt påverkat eget kapital.

LKAB redovisar en direkt minskning av eget nettoförmögenheten med 25 miljarder kronor främst som en följd av årets överskott reducerat kapital med 0,5 miljarder kronor avseende kasmed transaktioner redovisade direkt mot resul- saflödessäkringar och marknadsvärdering av fitatandelar i dotterföretag. Nedan redogörs för nansiella instrument i säkringsreserv och reserv

för verkligt värde. förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär

Balanserad kapitalförändring

att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå

Den balanserade kapitalförändringen har ökat förklaringar till förändringar av ingående del-

med 16,5 miljarder kronor under året. Den del av poster.

föregående års överskott som ej är hänförligt till Uppskrivningskapital resultatandelar har minskat kapitalförändringen

med 2,8 miljarder kronor. Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett

Utdelningar från dotterbolag enligt föregåoförändrat under året. Kapitalet minskar med

ende stycke ökar denna delpost med motsvaavskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg-

rande belopp dvs. 17,9 miljarder kronor. ningar.

Systembolaget AB:s resultat förs till en del

som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till

Donationskapital

resultatandel från kapitalförändring Donationskapitalet har ökat med 20 miljoner

(-0,2 miljarder kronor). kronor under året. Ökningen beror till största

Sida har intäktsfört överskott från äldre sy- Lantmäteriet redovisar fakturerad men obestem för U-krediter i samband med inleverans på tald stämpelskatt som kostnad för inleverans till inkomsttitel, vilket har medfört en minskning av statens budget, men utan att någon inleverans balanserat kapital med 0,7 miljarder kronor. skett, vilket medför en minskning av balanserat

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- kapital med 0,2 miljarder kronor. seringar samt diverse fordringar och skulder Saldot vid avräkning av inomstatliga betalmedför ett saldo på 0,5 miljarder kronor som ningar avseende anslag och inkomsttitlar uppökar nettoförmögenheten. gick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och

Skilda principer vid värdering av inomstatliga redovisas som en minskning av nettoförmögenvärdepapper har medfört en utjämningspost på heten. Summan av statens interna fordringar och 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanse- skulder avseende moms har minskat nettoförrad kapitalökning. mögenheten med 0,1 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets konton för hantering av Nedanstående tabell visar de poster som lett TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras fram till nettoförmögenhetens förändring. Se som en del av statsverket, vilket har inneburit en även avsnitt 4.2.1. ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor

Uppskriv- Donations- Resultatandelar i Balanserad Årets över-

ningskapital kapital dotterföretag kapitalförändring /underskott Summa

Utdelning från dotter- och intresseföretag -16 146 16 146 0 Förändring av eget kapital hos dotteroch intresseföretag -27 656 -27 656 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 201 -201 0 Inleverans av tidigare överskott i kreditsystem, Sida -687 -687 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 513 513 Utjämningspost avseende eliminering av statspapper 503 503 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret 219 219 Fakturerad ej inbetald stämpelskatt, Lantmäteriet -160 -160 Saldo inomstatlig betalningsavräkning -137 -137 Eliminering av inomstatliga

(Fiskeriverket) I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2009 och 2008 jämfört med statens Övriga 166 160 förmögenhet beräknad i anslutning till national- Total summa 89 220 81 418 räkenskapernas principer.

Som fonder i staten redovisas medel som reser- Miljarder kronor 2009 2008

verats för särskilda ändamål, men där det reser-

Statens nettoförmögenhet enligt

verade beloppet inte bestäms av en fastställd

årsredovisningen för staten -384 -410

skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.

Avgående poster ur Nettoförmögenheten

De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be- Beredskapstillgångar -97 -95

skrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fon- Affärsverkens anläggningstillgångar -22 -22

der. Fordringar och skulder hos andra myndigheter än

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden

Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkolm.fl. 90 120

legiet. Fonden består av avgifter från kärn- Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden och Exportkreditnämnden 22 32 kraftsföretagen, baserade på produktionen av

elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kost-

nader nu och i framtiden för hantering och

Tillkommande poster i Statens förmögenhet en-

ligt NR-principer slutförvaring av använt kärnbränsle och annat Uppvärdering av börsnoterade aktier till mark- avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under nadsvärde 84 40 ett antal år. Fondmedlen är sedan 2009 till stor Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell del placerade i s.k. säkerställda obligationer utprisnivå av anläggningstillgångar/förbruknings-

givna av bostadsfinansieringsinstitut och i övrigt inventarier samt utökad aktivering av mjukvaru-

liksom tidigare i statspapper och till en mindre utveckling 316 346

del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -20 -34 av 2010 är ca 45 procent av tillgångarna placerade Riksbankens egna kapital utöver grundfond 77 69 i säkerställda obligationer.

Insättningsgarantifonden förvaltas av Riks- Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl. 30 26 gäldskontoret och utgörs av avgifter från institut Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld 81 76 som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som Övrigt 6 -16 baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, an-

vänds till att bygga upp en fond varifrån ersätt-

Statens förmögenhet enligt NR-principer 183 132

ning betalas ut till institut som försatts i konkurs

och som omfattas av garantin. Insättningsgaran-

Not 42

tin gäller för såväl privatpersoner som företag

Fonder

och andra juridiska personer. Även insättnings-

garantimedlen är placerade i statspapper och på

Miljoner kronor

konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti-

fonden har ökat med 1,9 miljarder kronor under 2010 2009

året. Kärnavfallsfonden 43 213 41 393 Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens Insättningsgarantifonden beslut I samband med finanskrisen under hösten (Riksgäldskontoret) 22 599 20 747 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 20 531 16 487 Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor ge-

nom särskilt anslag på statens budget. Avsikten Trafiklivräntefonden är att banker och andra institut framöver ska (Försäkringskassan) 807 778 betala en årlig stabilitetsavgift, så att fonden Batterifonden (Naturvårdsverket) 801 790 inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent Kammarkollegiets av BNP. Under året har fondens behållning ökat försäkringsverksamhet m.m. 401 369

med 4 miljarder kronor till 20,5 miljarder kro- Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 310 296 nor. Fondens tillgångar innefattar aktier i Nor- Försäkringskassans övriga fonder 293 298 dea AB som är värderade till anskaffningsvärde. Medel från vattendomar m.m. 99 100 Om dessa värderas till marknadsvärde blir stabi-

litetsfondens totala behållning 35,7 miljarder Den av SPV redovisade pensionsskulden har kronor. minskat med drygt 3 miljarder kronor (föregå-

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder ende år en ökning med 10,2). De viktigaste faksom förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka torerna som påverkade avsättningen var basbebl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser loppsindexering (värdesäkring) -1,5 miljarder betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden kronor, nyintjänad pension 4,8 miljarder kronor och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- samt grundränta (uppräkning enligt de försäkfonden och Affärsverksfonden. ringstekniska riktlinjerna), netto, 3,1 miljarder

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket kronor medan avsättningen minskade på grund och används för bl.a. omhändertagande av mil- av utbetalade förmåner med 7,7 miljarder krojöfarliga batterier. nor. Det som gjort att avsättningen minskat är

Kammarkollegiets fonder avser kollegiets för- dels att basbeloppsindexeringen var negativ efsäkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårds- tersom prisbasbeloppet sänktes 2010, dels förfonden, Kulturfonden för Sverige och Finland ändring av de försäkringstekniska beräkningssamt Författarfonden. grunderna som innebar att den s.k.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel omkostnadsbelastningen på räntan sänktes från (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. 0,2 till 0,1 procent vilket förändrade skulden så Cirka 45 procent av beloppet redovisas av Läns- att avsättningen minskade med 2,5 miljarder styrelsen i Norrbottens län. kronor.

Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för Not 43 pensioner och inkomstgarantier till förutvarande Avsättningar för pensioner och liknande och nuvarande ledamöter. Drygt 75 procent av förpliktelser avsättningen avser avgångna ledamöter samt be-

lopp som upparbetats i Europaparlamentet, me- Miljoner kronor dan återstoden avser ledamöter som tjänstgör i

riksdagen. Årets ökning avser avgångna leda- 2010 2009 möter. Statens tjänstepensionsverk 175 294 178 399 Försvarsmaktens avsättningar har fortsatt

minska eftersom utbetalningarna varit betydligt Riksdagsförvaltningen 2 190 1 836

högre än årets kostnader. Försvarsmakten 324 511

Luftfartsverkets pensionsavsättningar har

Rikspolisstyrelsen 208 293

minskat med anledning av delning av verksam- Skatteverket 136 150

heten, då flygplatsverksamheten fördes över till Försäkringskassan 92 108

det av staten helägda bolaget Swedavia AB.

Affärsverk Not 44

Det stora flertalet myndigheter betalar pen- Trafikverket 694 649 sionspremier till Statens tjänstepensionsverk Pensionsmyndigheten, frivillig (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för pensionsförsäkring 502 522 merparten av statens tjänstepensionsåtagande Styrelsen för internationellt inom ramen för en statlig försäkringsmodell. utvecklingssamarbete 435 483 Undantag från denna försäkringslösning är de Bostadskreditnämnden 279 356 myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvä-

Affärsverk gar.

Luftfartsverket 43 265

Statens järnvägar 260 242 Avsättningar hos Trafikverket avser i Sjöfartsverket 7 9 huvudsak avsättningar för miljöåtgärder. Svenska kraftnät - 8 Statens Bostadskreditnämnd avsättning för

förluster i garantiverksamheten har minskat

kraftigt under året beroende på lägre marknads- Övriga myndigheter 907 464

värden och att garantistocken minskat.

Summa 21 008 18 195

Pensionsmyndighetens avsättning för frivillig

pensionsförsäkring avser verksamhet enligt äldre Balansposten Övriga avsättningar består till

lagstiftning som tidigare redovisades av Försäkstörsta delen av Exportkreditnämndens (EKN)

ringskassan. Nyteckning till försäkringen uppavsättningar för risker i garantiengagemang. Re-

hörde i början av 1980-talet och avsättningen serveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i

minskar successivt, eftersom inga premier inbeaffärerna och för riskkoncentration i portföljen

talas, med skillnaden mellan kapitalavkastning (s.k. oförväntade förluster). Den totala reserve-

och pensionsutbetalningar. ringen vid utgången av 2010 uppgår till

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- 15 151 miljoner kronor vilket innebär en ökning

arbete (Sida) avsättningar för risker i engagemed 2 419 miljoner kronor under året. Både av-

mang avser garantier som Exportkreditnämnden sättningen för förväntade och oförväntade för-

administrerar för Sidas räkning avseende U-kreluster har ökat. Samtidigt har återförsäkrares an-

diter. U-krediterna avser för närvarande 14 ländel av risken, som redovisas bland Långfristiga

der för export som av Sida bedöms få betydande fordringar på balansräkningens tillgångssida,

utvecklingseffekter i länder som inte själva kan minskat med 463 miljoner kronor. Nettoök-

bära kostnaden för normal finansiering på komningen av avsättning för risk är 2 882 miljoner

mersiella villkor. Till följd av nya regler har inga kronor. Reserveringen netto för förväntade för-

nya utfästelser utfärdats under 2010. Engageluster ökade med 1 285 miljoner kronor. Reser-

manget har minskat under året från drygt 1 500 veringen för oförväntade förluster, som görs

till ca 1 300 miljoner kronor. Av avsättningen för med hänsyn till koncentrationsrisken i portföl-

U-krediter på 399 miljoner kronor avser nära jen, ökade med 1 330 miljoner kronor. Eftersom

65 procent reservation för s.k. oförväntade församtidigt engagemangsvolymerna ökat kraftigt,

luster (riskkoncentration) på grund av den krafminskade ändå avsättningen efter avdrag för

tiga koncentrationen av engagemanget på Sri återförsäkrares andel som andel av engage-

Lanka, som berörs av 63 procent av engagemanget, till 6,4 procent av engagemanget vid

manget. Under året har avsättningen totalt sett slutet av 2010, jämfört med 7,2 procent vid ut-

minskat beroende på amorteringar samtidigt gången av 2009. Den minskade reserveringen i

som inga nya stora engagemang tillkommit. förhållande till engagemanget är en följd av lägre

Dessutom bidrar dollarutvecklingen till den lägre genomsnittlig risknivå och en något mer diversi-

avsättningen. Förutom U-krediter ingår i avsättfierad portfölj.

ningen även en mindre del som avser s.k. fristå-

Riksgäldskontoret reserverar medel för fram-

ende garantier samt en del som avser uppsagd tida garantiförluster i garantiverksamhet enligt

personal. den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen av-

Luftfartsverkets avsättningar för omstruktuser till största delen garantin avseende Öre-

reringskostnader har i huvudsak reglerats under sundsbron. Ökningen av avsättningen med drygt

året. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar 500 miljoner kronor avser i huvudsak nya garan-

avser främst riskreserv för leasing. tier för Saab och Volvo.

Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslut 2004 har fortsatt minska under 2010. Minskningen avser framför allt avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna avser till nära 75 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna bl.a. avser avsättningar för sanering, uppsagd personal, hyra och rivning

Not 45 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen Statsskulden till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de

valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till Lån i Sverige skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi-

sade lånen i utländsk valuta minskade med Miljoner kronor 58 miljarder kronor.

2010 2009 Statsskulden totalt

Nominella statsobligationer 556 918 504 768

Miljoner kronor

Ränte- och valutaswappar -256 350 -248 950 Statsskuldväxlar 84 744 114 816

2010 2009

Likviditetsförvaltningsinstrument 45 023 107 856

2010 2009

I Riksgäldskontorets definition av den svenska

principer). Lån i Sverige redovisas till nominellt Arbetsförmedlingen 572 485

slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med av- Rikspolisstyrelsen 495 439

seende på förändringar i marknadsräntorna. Försäkringskassan 400 496

I årsredovisningen för staten används Riks-

Myndigheten för samhällsskydd och gäldskontorets definition av statsskulden mins- beredskap 368 305 kat med elimineringar av de statliga myndighe- Fortifikationsverket 345 302 ternas innehav av statliga obligationer.

Domstolsverket 340 132 Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar

Kriminalvården 331 291 statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var

Statens fastighetsverk 318 290 vid årsskiftet 16,9 miljarder kronor och Riks-

Skatteverket 207 156 gäldskontoret innehav för insättningsgaranti-

Karolinska institutet 193 175 fonden var 20,7 miljarder kronor. Övriga myn-

Regeringskansliet 189 364 digheters innehav avser främst

Sveriges lantbruksuniversitet 175 108 Riksgäldskontorets eget innehav av premieobli-

Transportstyrelsen 170 290 gationer.

2010 2009

Kungl. Tekniska högskolan 107 80 Obligationer m.m. i utländsk valuta 197 985 185 160 Valutaswappar 119 809 134 475 Affärsverk Terminskontrakt m.m. -47 711 8 829 Svenska kraftnät 459 347 Summa 270 083 328 464 Luftfartsverket 112 342

Sjöfartsverket 95 80

Statens järnvägar 7 22 valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår

en kreditrisk och för att hantera denna ingår man Övriga myndigheter 2 889 2 837 s.k. CSA-avtal. Storleken på säkerheterna beror

på marknadsvärderingen på de underliggande

Summa 19 302 16 999

derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt

över tid. Vid utgången av 2010 var de betydligt Leverantörsskulder avser skulder som uppkom-

högre än föregående år. mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan

Riksgäldskontorets skuld till premiepensionsvisa stora variationer på grund av skuldernas

systemet avser huvudsakligen inbetalda ålderskortfristiga karaktär.

pensionsavgifter som övergångsvis placerats på

konto i Riksgäldskontoret för finansiering av

Not 47

framtida pensioner.

Övriga skulder

Avistamedel avser inlåning i Statens intern- Miljoner kronor bank. Den del som avses här gäller inlåning från

statliga bolag och andra organ som inte ingår i

den konsoliderade balansräkningen och därför 2010 2009

inte elimineras. Ökningen med 5 923 miljoner

Riksgäldskontoret

kronor beror på att försäljningslikviden för Skuld CSA-avtal 18 502 9 393

Apoteket har satts in på avistakonto hos Riks- Skuld till premiepensionssystemet 9 125 8 417

gälden. Resterande belopp avser främst Europe- Avistamedel 5 945 22

iska utvecklingsbanken. EU-avgifter 2 374 4 439 Medel för EU-avgiften avser medel som har Obligationer som förfallit, vinster, räntor 93 177 skuldförts på Europeiska kommissionens konto Övrigt, Riksgäldskontoret 32 578 i Riksgäldskontoret, men ännu inte betalats från Summa Riksgäldskontoret 36 071 23 026 statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet va-

rierar över tid beroende på kommissionens aktu- Trafikverket 22 369 15 591 ella likviditetsbehov.

I Trafikverkets övriga skulder ingår leasing-

skulder med 16 941 miljoner kronor. Leasing-

Skatteverket

skulderna har ökat kraftigt och avser finansiering

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott

på skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt- Försäkringskassan 8 502 10 106

skyldigas kompletteringsinbetalningar för att Statens tjänstepensionsverk 350 344 täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först Rikspolisstyrelsen 298 307 2011. Till viss del utgörs överskotten också av Exportkreditnämnden 283 344 oreglerade skulder avseende överskjutande ingå- Försvarsmakten 246 234 ende mervärdesskatt eller andra återbetalningar

som inte hunnit effektueras på balansdagen. Det

betalning av moms till utländska företag inom Sjöfartsverket 13 13

EU, vilket har tagits i drift första halvåret 2010. Luftfartsverket 8 112

Tidigare hade Skatteverket dispens från att

skuldredovisa dessa utbetalningar. Övriga myndigheter 2 608 2 622

Försäkringskassans övriga skulder avser Summa 93 546 76 091 främst innehållen skatt på sjukpenning, sjuk-

och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Minskoch genom skuldbytesavtal (kron/valuta- ningen jämfört med 2009 beror till största delen swappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk på att en skuld föregående år till Första till

Fjärde AP-fonden avseende socialavgifter mot- talstiden varierar mellan 15 och 25 år och försvaras av en fordran vid detta årsskifte. skotten intäktsförs under denna tid. Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med 919 miljoner kronor, Not 50 vilket till övervägande del avser lösen av lån i en Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader schweizisk järnvägsbank.

Miljoner kronor

Not 48

Depositioner 2010 2009

Riksgäldskontoret 16 665 16 943

Miljoner kronor

Trafikverket 2 444 2 397 Migrationsverket 1 431 1 290 2010 2009 Försäkringskassan 1 106 1 120 Kronofogdemyndigheten 702 608 Försvarsmakten 1 062 991

Skatteverket 324 364

Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kriminalvården 306 262 Kronofogdemyndigheten och av hyror som de- Göteborgs universitet 256 209 ponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i Regeringskansliet 234 319 samband med tvist med fastighetsägare.

Lunds universitet 206 190

Domstolsverket 197 226

Not 49

Statens fastighetsverk 163 75

Förskott från uppdragsgivare och kunder

Kammarkollegiet 139 219 Uppsala universitet 136 126

Miljoner kronor

Trafikverket 176 184

Fortifikationsverket 113 83 Patent- och registreringsverket 21 18

Umeå universitet 111 126 Kemikalieinspektionen 18 12

Försvarets materielverk 97 536 Försvarets materielverk - 24

Affärsverk Affärsverk

Svenska kraftnät 1 032 698 Svenska kraftnät 86 96

Sjöfartsverket 119 124

Luftfartsverket 96 333 Övriga myndigheter 26 21

Statens järnvägar 6 5

Summa 327 355

Övriga myndigheter 2 451 2 336

Förskott från uppdragsgivare och kunder består

Summa: 31 643 30 890

av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid Upplupna kostnader redovisas för under redooch där arbetet ej har avslutats eller slutavräkvisningsperioden utförda tjänster och levererade nats. varor som faktureras eller betalas först under Svenska kraftnäts förskott består av avtal med nästkommande räkenskapsår. kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Av-

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel räntekostnader för upplåning i svenska kronor som erhållits, men som ännu inte förbrukats för och utländsk valuta samt skuldskötselåtgärder. sitt ändamål. De oförbrukade bidragsmedlen

Trafikverket redovisar upparbetade kostnader som redovisas hos universitet och högskolor avuppgående till 800 miljoner kronor avseende in- ser finansiering av olika forskningsprojekt. De vesteringsprojekt såsom Citybanan, Ådalsbanan, 1,2 miljarder kronor som redovisas hos Statens Haparandabanan och Norra länken. Därutöver jordbruksverk avser förskott från Europeiska redovisar verket upplupna kostnader uppgående jordbruksfonden för landskapsutveckling. till 667 miljoner kronor för bidrag till enskilda vägar och ytterligare 448 miljoner kronor avse- Not 52 ende markinlösen. Periodiseringsposter – övriga förutbetalda intäkter

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med Miljoner kronor 653 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 243 miljoner kronor samt schablonersättningar 2010 2009 vid flyktingmottagande med 280 miljoner kro- Riksgäldskontoret, nor.

förutbetalda överkurser vid upplåning

Försäkringskassan redovisas bl.a. upplupna m.m. 30 706 27 256 kostnader för EU-vård, tandvård och andra försäkringskostnader uppgående till 708 miljoner Försvarets materielverk 4 447 1 579 kronor.

Periodisering av skatter 3 642 – Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna Trafikverket 484 578

kostnader för balanskraft, överföringsförluster,

Rådet för Europeiska socialfonden i beredskapskostnader, transitkompensation och Sverige 400 0 underhåll.

Karolinska institutet 310 298 I övrigt består upplupna kostnader även av Lunds universitet 209 194

semester och löneskulder, och konsult- och revi-

Göteborgs universitet 126 134 sionsarvoden m.m.

Statens fastighetsverk 121 115

Not 51

Affärsverk

Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag

Svenska kraftnät 28 23 Miljoner kronor Sjöfartsverket 11 21

Luftfartsverket 2 140 2010 2009

från Stockholms stad avseende byggande av station vid Odenplan.

Försvarets materielverk redovisade förutbe- Kreditgarantier talda intäkter avser exportverksamheten. Infrastruktur, RGK 25 265 27 011

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden Bostadskrediter, Statens mellan de skatter som inbetalats och de skatte- bostadskreditnämnd 2 366 2 380 intäkter som beräknas i samband med upprät- Internationella åtaganden, RGK 6 372 7 373 tandet av årsredovisningen för staten. Att en fö- Fordonsindustri 1 953 rutbetald intäkt redovisas innebär att de Övrigt, RGK 28 36 periodiserade intäkterna är lägre än de betalda Övriga garantier skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter

Pensionsgarantier, RGK 8 440 7 788 redovisat. Föregående år redovisades periodise-

Summa 250 098 197 099

ringsskillnaden under not 38 Övriga upplupna

Total summa 1 471 317 1 461 440

intäkter.

Bland de förutbetalda intäkterna ingår 446 miljoner kronor medel från EU som avser De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013. myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Ex-

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra portkreditnämnden (EKN), Sida och Statens bomyndigheter redovisas främst avgiftsintäkter stadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten som betalats före årsskiftet, men som är hänför- beskrivs närmare av Riksgäldskontoret i särskilt liga till kommande år. underlag.

I noten har garantiåtagandena delats upp i ga- Not 53 rantier för vilka ingen avsättning för förluster Garantiförbindelser görs och garantier för vilka avsättning görs.

Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen Miljoner kronor avsättning görs (se även Redovisningsprinciper

och tilläggsupplysningar samt avsnitt 6 Statliga 2010 2009 garantier och krediter).

Under 2010 har åtagandet i insättningsgaran-

Garantier för vilka avsättning ej görs

tin ökat, men samtidigt har bankgarantierna Insättningsgarantin och

minskat. Exportkreditnämndens garantiåtaganinvesterarskyddet 947 646 886 371

den har fortsatt öka.

Garantiförbindelser avseende insättningsga-

Kreditgarantier

rantin avser förhållandet den 31 december 2009. Bankgarantier 176 347 270 716

Beloppet avser insättningsgarantin. För investe-

rarskyddet saknas uppgift om storleken på de

Garantier om tillförsel av kapital

skyddade tillgångarna. Garantikapital, RGK 95 604 105 615

Not 54

Övriga garantier Övriga ansvarsförbindelser Affärsverk m.fl., RGK 1 622 1 639 Summa 1 221 219 1 264 341 Miljoner kronor

Garantier för vilka avsättning görs 2010 2009

Garantier om tillförsel av kapital Riksgäldskontoret 7 600 7 050 Grundfondsförbindelser 1 005 1 005 Statens kulturråd 3 073 3 445 Övrigt 2 000 3 000 Statens tjänstepensionsverk 2 622 2 881

Kriminalvården 1 288 1 177 Exportgarantier m.m. Trafikverket 1 108 1 111

Exportgarantier, EKN 201 448 147 151 Rikspolisstyrelsen 195 206 U-kreditgarantier (Sida) 1 048 1 143 Totalförsvarets forskningsintitut 179 179 Fristående krediter (Sida) 173 212 Försäkringskassan 35 35

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap 17 32

Affärsverk Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för

Sjöfartsverket 92 96 bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44

Luftfartsverket 25 17 Övriga avsättningar, där denna del uppgår till

Svenska kraftnät - 4 145 miljoner kronor). Utöver detta kommer

Försvarsmakten efter 2018 att ha ytterligare

utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är Övriga myndigheter 38 42

dock osäkra både till tidpunkt och belopp och

Summa 16 272 16 275

har därför inte angivits med något belopp här.

Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pen-

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re-

sionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat dovisas som skuld eller avsättning i balansräk-

borgen för lån avseende förvärv av fastighet och ningen på grund av att det inte är troligt att de

Luftfartsverkets belopp avser borgensåtagande kommer att regleras eller på grund av att deras

till dotterföretag och pensionsåtaganden till storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför-

dotter- och intresseföretag. litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel-

ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en

förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbin-

4.5.3¶Noter till finansieringsanalysen

delser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är

garantiförbindelser.

Not 55

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gent-

Skatter

emot internationella finansieringsinstitutioner.

Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

avseende statliga utställningsgarantier. Statens

tjänstepensionsverk redovisar antastbara förmå-

2010 2009 ner. Trafikverket redovisar den uppskattade

Enligt resultaträkningen 964 899 903 454 kostnaden för avhjälpande av miljöskada på 495

stycken f.d. Vägverket Produktions fastigheter i

Sverige. Trafikverket genomför årligen ett antal Tillkommer/avgår:

miljösaneringar på sina fastigheter. Den genom- Förändring av fordringar och skulder -9 229 -27 451

snittliga kostnaden för miljösanering de senaste Summa 955 670 876 003

fem åren uppgår till ca 17 miljoner kronor per år.

Trafikverket redovisar även ansvarsförbindelser

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna avseende hyrda lokaler. För trafikverkets del

eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen finns utöver angivet belopp ett ansvar för vissa

för staten avseende de skatter som är hänförliga miljöskador i vissa fall till följd av dels flygplats-

till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skatverksamheten som bedrivits av Luftfartsverket,

teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dels verksamheter som bedrivits av Vägverket

dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder och Banverket. Trafikverket ska även i vissa fall

avseende skatter som tas upp av Skatteverket. svara för kostnader för åtgärder förknippade

För 2010 överstiger de beräknade intäkterna de med miljögaranti i avtalet om bolagisering av

betalda skatterna och därför redovisas en minsk- Statens järnvägar och tillägg till detta. Till viss del

ning av kassaflödet. I detta justeringsbelopp inkan ansvarsfördelningen mellan Trafikverket,

går även fordran på kommuner avseende re- Luftfartsverket och Statens järnvägar behöva

glering av kommunalskattemedel. klarläggas i dessa frågor. De kostnader som kan

bli följden av angivna åtaganden finns för närva-

Not 56

rande inte beräknade med belopp.

Avgifter och andra ersättningar

Polisen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt

vid förtida avflyttning. Totalförsvarets forsk-

Miljoner kronor

ningsinstitut, Kriminalvården och Försäkrings-

kassan samt Myndigheten för samhällsskydd och

2010 2009 beredskap redovisar ansvarsförbindelser gällande

Enligt resultaträkningen 58 351 55 716 hyrda lokaler. I Kriminalvårdens belopp ingår

även projekteringsgarantier.

Tillkommer: Utdelningar 17 577 20 428

Avgår: realisationsvinster -989 Not 58

Summa 74 939 76 144 Statens egen verksamhet

Miljoner kronor

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut-

2010 2009 delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intres- Enligt resultaträkningen 222 778 217 378 seföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar re- Avgår: dovisas i huvudsak av Kammarkollegiet. Under Avskrivningar -22 339 -22 464 året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 5,2 miljarder Avsättningar (se not 43 och 44) 789 -11 217 kronor, TeliaSonera AB 3,8 miljarder kronor och Justering av kostnader Svensk Exportkredit 2,4 miljarder kronor. Av de Sida/Försvarsmakten 687 2 882 2,4 miljarder kronor som Svensk Exportkredit Realisationsförluster -54 -156 delar ut är 1,9 miljarder kronor reavinst från för- Summa 201 861 186 423 säljningen av bolagets aktier i Swedbank AB.

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och Not 57 nedskrivning av lån medför inte några betal-

Transfereringar

ningar och tas därför bort.

Avsättningarna för statens tjänstepensioner

Miljoner kronor

har minskat under 2010 och det totala avsätt-

ningsbeloppet är därför negativt. Förändringar 2010 2009 av avsättningar beskrivs i not 43 och 44. Enligt resultaträkningen 839 228 793 227 Kostnaderna för statens verksamhet justeras

även för realisationsförluster vid försäljning av Avgår: egendom som redovisats som kostnad utan att

medföra någon betalning. Avsättningar till fonder -7 802 -4 091 Nedskrivning och avskrivning av lån, CSN m.fl. -609 1 594 Not 59

Justeringar till betalningar

Förändring av fordringar, socialförsäkring -235 -66

Miljoner kronor

Summa 830 582 790 664

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av 2010 2009 lån medför inte några betalningar och dessa Förändring av långfristiga fordringar 1 711 1 179 kostnader tas därför bort. Förändring av omsättningstillgångar 15 217 52 876

Avsättning till fonder i staten för 2010 avser

Förändring av kassa och bank -2 448 -470 främst Insättningsgarantifonden, Stabilitetsfon-

Förändring av skulder 24 578 8 093 den och Kärnavfallsfonden (se not 5).

Summa 39 058 61 678

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är ett netto av avskrivningar på grund av

Förändringar av långfristiga fordringar avser ålder och andra orsaker och återföring av tidigare

främst Exportkreditnämndens skadefordringar reservering för osäkra fordringar. Nettoföränd-

och återförsäkrares försäkringstekniska avsättringen under året är en återföring av tidigare re-

ningar minskar med drygt 600 miljoner kronor. servationer, vilket innebär att transfererings-

(Se not 28) kostnaderna har minskat utan påverkan på kas-

Minskningen av omsättningstillgångar beror saflödena.

till stor del på att den upplupna intäkten vid pe- Till transfereringar hänförs även förändringar i riodisering av skatter minskat (se not 38). Fö-

återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

rutbetalda kostnader minskar också vilket för-

klaras av statens transfereringar till kommuner

och landsting som utbetalades 2009 men avsåg

verksamhet under 2010 (se not 36).

Skulderna har ökat med nästan 25 miljarder Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick kronor under året, vilket medför att statens till 20,6 miljarder kronor, vilket är en ökning nettoupplåning minskat. Ökningen avser främst med 0,7 miljarder kronor från föregående år. skulder avseende CSA-avtal som används av Järnvägsanläggningar har färdigställts med näs- Riksgäldskontoret för att minska risken i skuld- tan 11 miljarder kronor under året. Botniabanans bytesavtal, s.k. swapptransaktioner (se not 47). etapp 3 har tagits upp som investering med

6,4 miljarder kronor. Not 60 Investeringar i maskiner och inventarier upp- Investeringar gick till 5,4 miljarder kronor vilket är en ökning

med drygt 0,8 miljarder kronor mot föregående Miljoner kronor år.

Investeringar i fastigheter och markanlägg- 2010 2009 ningar uppgick till strax över 1 miljard kronor, Finansiella investeringar och minskar jämfört med föregående år med

nästan 2 miljard kronor. Fortifikationsverket Aktier och andra värdepapper 11 910 30 197

och Naturvårdsverket står för nästan hela belop-

pet av nyinvesteringarna i fastigheter och mark.

Materiella investeringar

Statens Fastighetsverk har minskat sina inve- Beredskapstillgångar 4 969 6 413

steringar under året med drygt 0,6 miljarder. Väganläggningar 11 288 11 054

Övriga investeringar ökar med 1,0 miljard Järnvägsanläggningar 20 575 19 794

kronor. Här ingår investeringar vid större myn- Maskiner och inventarier 5 426 4 579

digheter och affärsverk såsom Statens Fastig- Fastigheter och markanläggningar 1 032 1 827 hetsverk, Fortifikationsverket, Svenska Kraftnät, Övriga investeringar 4 214 3 292 Domstolsverket, Polisen osv. Summa materiella investeringar 47 504 46 959 Investeringar i immateriella tillgångar som i

huvudsak avser IT-system uppgick till nästan Immateriella investeringar 2,3 miljarder kronor 2010, vilket är en minskning

Datasystem, rättigheter m.m. 2 281 2 579 med nästan 0,3 miljard kronor jämfört med fö-

regående år. De största investeringarna i immate-

Total summa 61 695 79 735

riella tillgångar finns hos Försäkringskassan med

0,4 miljarder kronor och Försvarsmakten med De finansiella investeringarna uppgick till

0,4 miljarder kronor. Försvarsmaktens invester- 11,9 miljarder kronor under 2010.

ingar avser till största delen verksamhetsstödet

Kärnavfallsfonden har ökat sitt innehav av bo-

Prio. Även Skatteverket och Kronofogdemynstadsobligationer med drygt 5 miljarder kronor.

digheten har en del immateriella investeringar. Det nya bolaget Swedavia AB, som tidigare var en del av Luftfartsverket, redovisas som inve-

Not 61

stering med 3,6 miljarder kronor. Statens kapi-

Utlåning

talinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB redovisas som investeringar med 3,1 miljarder

Nyutlåning

kronor. Miljoner kronor

Materiella investeringar uppgick till 47 miljarder kronor vilket är en liten ökning

2010 2009 jämfört med föregående år.

Centrala studiestödsnämnden, Investeringar i beredskapstillgångar uppgick studielån och hemutrustningslån 12 706 11 745

till 5,0 miljarder kronor, vilket är en minskning

Riksgäldskontoret 2 115 107 175 med 1,4 miljarder kronor från föregående år (se

Övriga myndigheter 83 152 not 24).

Investeringar i väganläggningar uppgick till Summa nyutlåning 14 904 119 072 11,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Vägprojekt för 3,3 miljarder har färdigställts under året.

Amorteringar Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor Miljoner kronor

2010 2009

Centrala studiestödsnämnden 9 841 9 250 2010 2009

Riksgäldskontoret 5 467 11 870

Finansiella intäkter enligt Övriga myndigheter 87 32 resultaträkningen 16 496 17 152 Summa amorteringar 15 395 21 152 Finansiella kostnader enligt

resultaträkningen -2 072 -1 906

Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som Avgår: till största delen består av studielån, uppgick till Kapitaliserade räntor på utlåning -1 591 -1 501 12,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med Finansiella intäkter vid Vägverket - -597 drygt 1 miljard kronor. Amorteringarna ökade Avgår reavinster vid försäljning av med 0,6 miljarder kronor. aktier m.m. 81 -60

Riksgäldskontorets nyutlåning minskade Summa 12 914 13 088 kraftigt, beroende på utlåningen till Riksbanken föregående år med 92,5 miljarder kronor. Under Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor 2010 avser nyutlåningen främst lån till Island och andra finansiella transaktioner som inte är med 1,5 miljarder kronor. Amorteringarna avser hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 framför allt valutaförändringar vid omsättning av och 14). lånet till Riksbanken i utländsk valuta. Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte-

intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En Not 62 stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till Finansiellt netto för statens upplåning staten utan bokförs i balansräkningen som en

ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k. Miljoner kronor kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten

och den påverkar således inte statens nettoupp- 2010 2009 låning.

Realisationsvinster vid försäljning av aktier in- Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 48 739 59 386 går i finansieringsanalysens post Försäljning av Finansiella kostnader enligt anläggningstillgångar och dras därför av från de resultaträkningen -60 880 -64 881 finansiella intäkterna.

Not 64

Avgår:

Justeringar till betalningar

Orealiserade valutadifferenser -21 553 -30 088 Summa -33 694 -35 583 Miljoner kronor

2010 2009 Det finansiella nettot som är hänförbart till sta-

Förändring av tillgångar hänförbara till tens upplåning har förbättrats med nästan

statens upplåning 1 630 2 025 2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Förändring av skulder hänförbara till Intäkter som hänförs till orealiserade valutastatens upplåning 3 172 2 802

kursdifferenser (skulder och fordringar i ut-

Summa 4 802 4 827

ländsk valuta värderade till bokslutsdagens kurser) uppgick till 21,6 miljarder kronor, vilket ökat upplåningsbehovet. Orealiserade poster på- Upplupna och förutbetalda räntor som är hänverkar inte statens nettoupplåning. De orealise- förbara till statens upplåning redovisas i balansrade valutakursvinsterna ökar därför det negativa räkningen under periodavgränsningsposter och beloppet. påverkar således inte statsskulden. Förändringar

av tillgångar och skulder som är hänförbara till

statens upplåning har påverkat statens netto-

upplåning med 1,6 respektive 3,2 miljarder kro-

nor under året.

5 Utfallet för statens budget

5 Utfallet för statens budget

I 2011 års ekonomiska vårproposition redovisar Avvikelsen förklaras främst av att statens skatregeringen en kort sammanfattning av utfallet teinkomster översteg beräkningen i budgeten för statens budget 2010. I detta kapitel lämnar med 58 miljarder kronor. Skatt på konsumtion regeringen en utförligare beskrivning av utfallet och insatsvaror blev 31 miljarder kronor högre för statens budget 2010, som också jämförs med än beräknat. Skatt på kapital blev 24 miljarder de beräknade inkomsterna och budgeterade ut- kronor högre än beräknat. Övriga inkomster gifterna i statens budget. Med statens budget av- blev 1,6 miljarder kronor lägre än beräknat i ses i det följande den ursprungliga budgeten an- budgeten. tagen av riksdagen i december 2009 (prop.

Tabell 5.1 Utfallet för statens budget 2010

2009/10:1, bet. 2009/10:FiU10, rskr.

Miljoner kronor

2009/10:42). När jämförelse görs mot totalt an-

Skillnad mot visade medel avses såväl statens ursprungliga

Statens Tilläggs Utfall statens

1 budget 2010 budget som de tilläggsbudgetar som beslutats budget budget under året. Indrag av anslagsbelopp framgår inte Totala i detta avsnitt. En mer utförlig redovisning finns inkomster 723 029 779 521 56 492 i bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens Statens budget och bilaga 6 Specifikation av utgifter på skatteinkomster 721 367 779 473 58 106 statens budget. Övriga inkomster 1 662 48 -1 614

Totala utgifter m.m. 829 143 7 487 780 573 -48 570

Utgiftsområden

5.1¶Statens budgetsaldo 2010 exkl.

statsskulds-

räntor m.m. 787 451 7 487 763 028 -24 424 Statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa undantag, samt andra Statsskulds-

räntor m.m. 23 170 23 361 191 betalningar som påverkar statens lånebehov.

Minskning av Statens budgetsaldo är därmed detsamma som

anslagsstatens lånebehov (med omvänt tecken). Ett

behållningar -4 305 4 305 positivt saldo innebär att staten har möjlighet att

Myndigheters amortera på statsskulden. Ett negativt saldo m.fl. in- och innebär att staten behöver låna. utlåning i

Riksgälds- Budgetsaldot uppgick 2010 till -1 miljard kontoret, netto 21 565 -9 225 -30 790

kronor (tabell 5.1). I budgeten beräknades saldot

Kassamässig till -106 miljarder kronor. Utfallet blev därmed

korrigering 1 261 3 409 2 148 105 miljarder kronor bättre än beräknat.

Budgetsaldo -106 114 -1 052 105 062

Inkomsterna beräknades uppgå till 723 miljarder kronor i statens budget. Det slutliga utfallet blev knappt 780 miljarder kronor, således 56 miljarder kronor högre än beräknat.

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter 2011 har ett belopp om 5,9 miljarder kronor som är hänförliga till 2010, beräknas bli tillfälligt placerats på konto i Riksgäldskontoret 55 miljarder kronor högre än beräknat i och blir därmed en positiv engångseffekt 2010. budgeten. Riksbanken tog under 2009 ett lån i

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. blev Riksgäldskontoret för att återställa valuta- 781 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder reserven efter olika insatser under den finansiella kronor lägre än den ursprungligen fastställda krisen. Lånet togs i euro och dollar motsvarande budgeten. Det beror främst på att posten ursprungligen 97,0 miljarder kronor. Under 2010 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i minskade det totala lånet med 4,3 miljarder Riksgäldskontoret, netto blev 31 miljarder kronor till följd av valutavinster vid omsättning kronor lägre än beräknat. Utgifterna för utgifts- av lån, då den svenska kronan stärkts. Det område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev innebär en positiv engångseffekt på 4,3 miljarder 20 miljarder kronor lägre än i statens budget kronor 2010. I avsnitt 5.5 beskrivs underliggande eftersom arbetslösheten blev lägre än beräknat. saldo och engångseffekter detaljerat.

På tilläggsbudget anvisades 7 miljarder kronor. Anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv 5.1.1 Statens budget 2009 och 2010 tillfördes 3 miljarder kronor, dels för att delta i nyemission i SAS AB med 1 miljard kronor, dels I tabell 5.2 redovisas utfallet för statens budget för att tillföra det nybildade riskkapitalbolaget för 2009 och 2010. Utfallet blev 2010 ett Inlandsinnovation AB 2 miljarder kronor. underskott på 1 miljard kronor jämfört med ett Utgiftsområde 8 Migration tillfördes 1 miljard underskott på 176 miljarder kronor 2009, en kronor med anledning av att antalet asylsökande förbättring med 175 miljarder kronor. var högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Tabell 5.2 Utfallet för statens budget 2009 och 2010

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, Miljoner kronor exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor Skillnad m.m., blev 24 miljarder kronor lägre än Utfall 2010 Utfall 2009 mot 2009 beräkningen i statens budget. Det beror, som Totala inkomster 779 521 709 536 69 984 beskrivs ovan, framför allt på att utfallet på Statens skatteinkomster 779 473 705 783 73 690 utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Övriga inkomster 48 3 753 -3 705 blev 20 miljarder kronor lägre än anvisat på

Totala utgifter m.m. 780 573 885 673 -105 100

budgeten. Även utfallet på utgiftsområde

Utgiftsområden exkl. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev

statsskuldsräntor m.m. 763 028 744 807 18 220 3 miljarder kronor lägre än anvisat då utgifterna

Statsskuldsräntor m.m. 23 361 36 463 -13 101 för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. blev

Myndigheters m.fl. in- 2 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten.

och utlåning i Högre utgifter än ursprungligen anvisat blev det Riksgäldskontoret, netto -9 225 104 674 -113 898 främst på utgiftsområde 24 Näringsliv med Kassamässig 3 miljarder kronor och utgiftsområde korrigering 3 409 -270 3 679 8 Migration med 1 miljard kronor. Dessa Budgetsaldo -1 052 -176 137 175 085 utgiftsområden fick medel på tilläggsbudget.

De totala utgifterna m.m. blev 49 miljarder

De totala inkomsterna ökade med 70 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. I

kronor (9,9 procent) mellan 2009 och 2010. förhållande till totalt anvisat (statens budget och

Statens skatteinkomster ökade med tilläggsbudget) blev de totala utgifterna m.m.

74 miljarder kronor (10,4 procent). Indirekta 56 miljarder kronor lägre.

skatter på arbete väntas öka med 8 miljarder Utfallet för statens budget 2010 påverkades av kronor (2,0 procent), inkomster av skatt på

engångseffekter som totalt beräknas påverka

kapital beräknas öka med 21 miljarder kronor saldot positivt med 11,4 miljarder kronor.

(12,9 procent) samt skatt på konsumtion och Apoteket AB väntas göra en extrautdelning till

insatsvaror beräknas öka med drygt 26 miljarder följd av försäljningen av 465 apotek 2009. I

kronor (6,3 procent). avvaktan på beslut om denna utdelning under

Övriga inkomster minskade med knappt 5.2.1 Prognosförutsättningar 4 miljarder kronor jämfört med 2009.

De totala utgifterna m.m. minskade med Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal 105 miljarder kronor (11,8 procent) mellan 2009 skatter på löpande debiteringar av skatter som och 2010. avser flera inkomstår. En analys av hur

Utgifterna för utgiftsområden, exklusive inkomsterna har utvecklats jämfört med utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade budgeten bör beakta utvecklingen av med drygt 18 miljarder kronor (2,4 procent). makroekonomin och förändringar i regelverken. Den största ökningen var inom utgiftsområde 27 Regeringen föreslog och aviserade i budget- Avgiften till Europeiska unionen som ökade propositionen för 2010 skattereformer som med 11 miljarder kronor (58,4 procent). Inom sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna utgiftsområde Arbetsmarknad och arbetsliv med ca 14 miljarder kronor. ökade utgifterna med knappt 8 miljarder kronor

Tabell 5.3 Skattereformer 2010

(13,1 procent). Utgifterna under utgiftsområde

Miljarder kronor

6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med nästan 4 miljarder kronor (8,5 procent). Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna Utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna

Skatt på arbete -15 bidrag till kommuner minskade med knappt

Skatt på kapital 1 6 miljarder kronor (7,2 procent).

Skatt på konsumtion och insatsvaror 0

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto minskade med Summa skattebeslut -14 114 miljarder kronor samtidigt som utfallet för posten Kassamässig korrigering ökade med Intäkterna från skatt på arbete bedömdes minska nästan 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen med 15 miljarder kronor till följd av minskade framför allt till följd av att Riksbanken skattereformer, varav det fjärde steget i tog lån i Riksgäldskontoret med 95 miljarder jobbskatteavdraget stod för 10 miljarder kronor, kronor 2009. Utgifterna under utgiftsområde 26 sänkningen av det förhöjda grundavdraget för Statsskuldsräntor m.m. minskade med pensionärer för 3,5 miljarder kronor och 13 miljarder kronor (35,9 procent). Minskningen nedsatta egenavgifter för enskilda näringsidkare förklaras främst av att räntorna på statsskulden för 1,6 miljarder kronor. blev nästan 8 miljarder kronor lägre än 2009. Reformer inom skatt på kapital bedömdes öka Dessutom redovisades under utgiftsområdet intäkterna med 1 miljard kronor till följd av de föregående år, det tillfälliga anslaget Övergångs- aviserade förslagen att förebygga otillbörlig effekter av kostnadsmässig avräkning under skatteplanering. För skatt på konsumtion utgiftsområdet med 5 miljarder kronor. aviserades en rad förändringar. Nettoeffekten på

intäkterna bedömdes dock vara mycket liten.

5.2¶Inkomster på statens budget Makroekonomiska förutsättningar

2010

Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor Inkomsterna på statens budget 2010 blev knappt utsträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 780 miljarder kronor, vilket är 56 miljarder 5.4 redovisas några av de makroekonomiska kronor högre än budget. Statens skatte- förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. inkomster uppgick 2010 till drygt 779 miljarder De ekonomiska antaganden som redovisas är kronor och övriga inkomster var försumbara. desamma som i 2011 års ekonomiska

I tabell 5.5 redovisas totala skatteintäkter och vårproposition. I tabellen jämförs dessa med inkomster för 2009 och 2010. I tabellen antagandena i budgetpropositionen för 2010. redovisas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2010 baserades på de prognoser som redovisades i budgetpropositionen för 2010.

Tabell 5.4 Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposi-

hamnar en större andel av inkomsterna över

tion jämfört med budgetpropositionen för 2010

skiktgränsen, vilket leder till högre Procentuell utveckling om inget annat anges.

skatteintäkter.

2009 2010 Skatt på energi påverkas av KPI eftersom

1 13 BNP, marknadspris -3,6 6,9 skattesatserna omräknas med KPI. Hushållens

utgifter blev 2010 väsentligt högre än prognosen

2 Timlön 3,0 0,9

i budgetpropositionen för 2010. Även löne-

3 Arbetslöshet 6,5 6,0 Diff. BP10 -0,6 -2,4 Bedömningar om utfallet för 2010

4 Arbetsmarknadspolitiska program 2,7 3,9

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen

Diff. BP10 -0,1 -1,4

1 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade

Hushållens konsumtionsutgifter 1,5 4,9

beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är

Diff. BP10 1,0 3,1

kända vid tidpunkten för publicering av denna

5 Kommunal medelutdebitering 31,52 31,56

årsredovisning. Däremot är det totala beloppet

Diff. BP10 0,0 0,0

för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster Statslåneränta 3,1 2,8 ett fastställt utfall 2010, eftersom det avser de Diff. BP10 -0,1 -0,9 belopp som har betalats in till staten.

6

KPI juni-juni -0,8 0,9 Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och Diff. BP10 0,0 0,8 tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat an-

7 ges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel-

Inkomstbasbelopp 50,9 51,1

gruppen:

Diff. BP10 0,0 0,0

7 Prisbasbelopp 42,8 42,4

1100 Direkta skatter på arbete

Diff. BP10 0,0 0,0

1110 Inkomstskatter nov 2011 Inkomstindex 139,26 139,74

1120 Allmän pensionsavgift nov 2011

Diff. BP10 0,00 0,00

1140 Skattereduktioner nov 2011

Skiktgräns 367,6 372,1 1200 Indirekta skatter på arbete

Diff. BP10 0,0 0,0 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2011

7 1240 Egenavgifter nov 2011 Övre skiktgräns 526,2 532,7 Diff. BP10 0,0 0,0 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2011

1 Löpande priser, procentuell förändring 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2011 2 Enligt nationalräkenskapernas definition 3 1300 Skatt på kapital Arbetslöshet 16–64 år enligt tidigare definition, s.k. öppen arbetslöshet. 4 Procent av arbetskraften enligt tidigare definition (exkl. heltidsstuderande 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2011 arbetssökande) 5 1320 Skatt på företagsvinster nov 2011 Procent 6 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år 7 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2011 Tusentals kronor

1350 Fastighetsskatt nov 2011

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

En viktig variabel för prognosen av skatt på ar-

1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2011

bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin.

1600 Restförda och övriga skatter

Intäkterna påverkas också av KPI, som används

12 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2012

för att justera skiktgränserna i skattesystemet .

1630 Övriga skatter, företag maj 2012

Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, så

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

12 För skatt på arbete avseende 2010 används förändringen av KPI under 13 2010 års skattesatser ökade med förändringen av KPI under perioden perioden juni 2008–juni 2009. juni 2008–juni 2009.

1810 Skatter till andra sektorer nov 2011 dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- 1900 Periodiseringar skatter, kommunalskatt och avgifter till 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2012 ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 1920 Betalningsförskjutningar nov 2011 777 miljarder kronor, vilket är 55 miljarder

kronor högre än i budgeten. För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar Främst är det högre intäkter från skatt på fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet arbete, skatt på företagsvinster och mervärdesför 2010, vilket blir känt i november 2011. skatt som förklarar de stora avvikelserna

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) gentemot budget. I avsnitten som följer och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs förklaras avvikelserna mer utförligt. utfallet i augusti 2011, när skattedeklarationerna I tabell 5.5 nedan redovisas såväl för juli är kända. skatteintäkter som inkomster samt avvikelser

För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) maj 2012, beroende på omprövningar för hushåll redovisas prognoser för 2010. (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel Skatteintäkter är periodiserade skatter och 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjut- skatterna har en direkt koppling till den ningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. ekonomiska utveckling och de skatteregler som Beloppen för 2009 och 2010 på inkomsttitlarna gäller för det aktuella året. Redovisningen är 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande be- uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på dömningar vid tidpunkten för publicering av arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och denna årsredovisning. insatsvaror samt restförda och övriga skatter.

Summan av dessa skatter utgör de totala

skatteintäkterna. 5.2.2 Totala skatteintäkter Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för

de skatter som tillhör EU. Det kvarstående De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till beloppet är den offentliga sektorns skatte- 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder intäkter, som i sin tur särredovisas på kommunkronor högre än budget. Statens skatteintäkter, sektorn, ålderspensionssystemet och staten.

Tabell 5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009 och 2010

Miljarder kronor

Beräknat utfall Beräknat utfall Skillnad mot statens budget Inkomstår 2010 2009 2010 2009

Skatt på arbete Kommunal inkomstskatt

År 2010 beräknas intäkterna från den kommu- Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala nala inkomstskatten uppgå till 526 miljarder skatteintäkterna och kan delas in i direkta och kronor. Jämfört med budget har intäkterna för indirekta skatter. Löner och andra ersättningar 2010 reviderats upp med 12 miljarder kronor. för arbete är underlag för både direkta och indi- Detta förklaras framförallt av det förbättrade rekta skatter, medan transfereringsinkomster, konjunkturläget med fler arbetade timmar som såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- konsekvens. ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- Statlig inkomstskatt står till största delen av kommunal och statlig Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- uppgå till 42 miljarder kronor 2010. I jämförelse bete redovisas också skattereduktionerna. med 2009 ökar den statliga inkomstskatten med

Gemensamt för merparten av de skatter som 1,6 miljarder kronor. Prognosen för 2010 är ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- 0,4 miljarder kronor lägre än budget, vilket lingen av utbetalda löner och transfereringar. förklaras av att timlöneökningen 2010 blev lägre

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- än väntat. ringen 2011 och uppgifterna för 2010 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos. Allmän pensionsavgift

År 2010 beräknas skatt på arbete uppgå till Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- 875 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs intäkterna reviderats upp med 10 miljarder av pensionsgrundande ersättningar och intäkkronor. terna följer därför utvecklingen av skatteunder-

Den relativt snabba återhämtningen i svensk laget för direkta skatter. På grund av en starkare ekonomi har medfört att skatteintäkterna från ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen direkta och indirekta skatter (exklusive för 2010 uppreviderad med ca 2 miljarder skattereduktioner) blev 11 respektive kronor jämfört med budgeten och beräknas 12 miljarder kronor högre än budget. Samtidigt därmed uppgå till 89 miljarder kronor. blev skattereduktionen för jobbskatteavdrag 3 miljarder kronor högre och skattereduktionen Skattereduktioner

År 2010 utgör den totala skattereduktionen för husarbeten ca 10 miljarder högre än budget,

181 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder vilket drar ner intäkterna från skatt på arbete

kronor högre än budget. Avvikelsen beror dels med samma belopp.

på högre skattereduktion för husarbeten (ROT-

och RUT-avdrag), dels på högre Direkta skatter jobbskatteavdrag än vad som beräknades i

budgeten.

I jämförelse med 2009 ökar de totala skattere- De direkta skatterna på arbete består av

duktionerna med 19 miljarder kronor. Ökningen inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2009 förklaras framförallt av det fjärde steget i jobbblev utfallet för de direkta skatterna skatteavdraget samt högre skattereduktion för 476 miljarder kronor. År 2010 beräknas husarbeten. Skattereduktionen för jobbskatte-

avdrag uppgår 2010 till 77 miljarder kronor, intäkterna vara oförändrade. Att utvecklings-

vilket är 12 miljarder kronor högre än 2009. takten för de direkta skatterna inte följer

Skattereduktionen för husarbeten uppgår till lönesummans ökningstakt beror på regeländringar i form av fjärde steget av jobbskatte- 14 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor avdraget samt ökat grundavdrag för pensionärer. högre än 2009.

Sammantaget har de direkta skatterna 2010 Alla skattskyldiga som betalar allmän

pensionsavgift får en skattereduktion med reviderats ned med ca 1,6 miljarder kronor jämfört med budget, vilket beror på att 100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär

att skattereduktion för allmän pensionsavgift skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) blev högre än vad som beräknades beräknas uppgå till 89 miljarder kronor. i budgeten.

Indirekta skatter Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är De indirekta skatterna på arbete utgör drygt nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2010 Den största delen av kapitalskatten kommer från uppgå till 399 miljarder kronor. Jämfört med realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan föregående inkomstår ökar intäkterna med variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att 2,0 procent. Till skillnad från de direkta även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalskatterna, där merparten av intäkterna överförs vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna olika tillgångar samt när de ackumulerade vinshuvudsakligen staten och ålderspensions- terna realiseras. systemet. Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk-

nas bli 30 miljarder kronor 2010. Det är Arbetsgivaravgifter 5,8 miljarder kronor högre än budget. Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av Revideringen beror dels på att hushållens arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2010 är kapitalvinster har reviderats upp, dels på att 12 miljarder kronor högre än budget. Det hushållens ränteinkomster blev högre än väntat. huvudsakliga skälet till de högre intäkterna är en högre lönesumma till följd av att återhämtningen Skatt på företagsvinster i konjunkturen kom snabbare och kraftfullare än Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, väntat. föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in-

Jämfört med 2009 är utfallet 11 miljarder komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Bekronor högre, vilket motsvarar en ökning med skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs- 2,9 procent. siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar

görs för att få fram den beskattningsmässiga Särskild löneskatt inkomsten. År 2010 beräknas den särskilda löneskatten bli Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms 34 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har bli drygt 102 miljarder kronor 2010. Jämfört intäkterna reviderats upp med 1,9 miljarder med budget har prognosen reviderats ned med kronor. knappt 21 miljarder kronor. Intäkterna från

bolagsskatt har återhämtat sig betydligt snabbare Nedsättningar än i beräknat i statens budget för 2010. Jämfört med budgeten för 2010 beräknas Intäkterna föll 2008, men ökade igen redan 2009. nedsättningarna bli 2 miljarder kronor högre. I Flera indikatorer, t.ex. företagens bokslutshuvudsak är det nedsatta socialavgifter för unga rapporter och kompletteringsbetalningar, tyder som antogs vara lägre i budgeten för 2010. på att intäktsökningen fortsätter 2010.

Nedsättningarna beräknas bli 4,5 miljarder kronor högre jämfört med 2009. Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i

svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatt på kapital Skatten betalas av personer som är bosatta

utomlands och som fått utdelning från svenskt Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på aktiebolag. hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- Kupongskatten uppgick till 3,1 miljarder krovinster samt kommunal fastighetsavgift och nor 2010, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i statlig fastighetsskatt. År 2010 beräknas skatt på budget. kapital utgöra ca 12 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör drygt Avkastningsskatt hälften av skatt på kapital. Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions-

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillpå företagsvinster är de skatter som uppvisar gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen bestörst variationer över åren. Det är också för ror avkastningsskatten på statslåneräntan året dessa skatter som prognososäkerheten är störst. före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent

på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapi-

talförsäkringar.

Intäkterna från avkastningsskatten beräknas Mervärdesskatt bli knappt 11,5 miljarder kronor 2010, vilket är Intäkterna från mervärdesskatten påverkas 2,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. De främst av hushållens konsumtion. Eftersom lägre intäkterna är en följd av att statslåneräntan olika varu- och tjänstegrupper beskattas med och avkastningen på börsen 2009 blev lägre än olika mervärdesskattesatser beror intäkterna prognos. både på den totala konsumtionen och på

sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, skatt vilket medför att intäkterna är starkt kopplade År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- till prisökningstakten i ekonomin. Utöver ten på bostäder och ersattes av en kommunal hushållens konsumtion består skattebasen för fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, 2010 till 6 387 kronor, dock högst 0,75 procent samt förbrukning och investeringar i både privat av taxeringsvärdet, medan avgiften för och offentlig sektor. bostadsdelen i hyreshus uppgick till Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 1 277 kronor per lägenhet, dock högst drygt 324 miljarder kronor 2010, vilket är 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften 29 miljarder kronor högre än budget. Prognosindexeras genom att knytas till inkomstbas- revideringen är framförallt en följd av att beloppet. hushållens konsumtion och bostads-

Intäkterna från den kommunala fastighetsav- investeringarna utvecklades starkare än förväntat giften 2010 beräknas uppgå till 14 miljarder under 2010. kronor, varav knappt 12 miljarder kronor för småhus och knappt 3 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med budget har Punktskatter prognosen reviderats ned med 0,1 miljarder kronor. Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- kompensera för de negativa externa effekter för reshus som avser lokaler samt på industrifastig- samhället som uppstår i samband med heter. Det statliga fastighetsskatten för 2010 be- förbrukning av vissa varor och tjänster. Punkträknas uppgå till 11 miljarder kronor, vilket är beskattning används för att påverka 0,5 miljarder kronor lägre än budget. konsumtionen i en för samhället önskvärd

riktning, även om de också har en klar Stämpelskatt offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och på bl.a. tobak, alkohol och energi. tomrätter och vid beviljande av inteckningar. Punktskatterna skiljer sig från exempelvis Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för mervärdesskatten i det avseende att de oftast är 2010 blev 9,0 miljarder kronor, vilket är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på 0,8 miljarder kronor högre än budget. marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna

för skatt på tobak, energi- och koldioxid-

skatterna med KPI. Skatt på konsumtion och insatsvaror Intäkterna från punktskatterna uppgick 2010

till 125 miljarder kronor och blev 2,8 miljarder Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på kronor högre än budget. import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2010 uppgick skatte- Skatt på tobak intäkterna från skatt på konsumtion och insats- Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2010 till varor till 449 miljarder kronor, vilket är 10,6 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder 32 miljarder kronor högre än budget. Den kronor lägre än budget. Förklaringen är en lägre främsta anledningen till att intäkterna blev högre försäljning av cigaretter och snus än beräknat. var den snabba konjunkturåterhämtningen under 2010, vilket främst ledde till betydligt Skatt på alkohol högre skatteintäkter från mervärdesskatten. Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2010 till

drygt 12 miljarder kronor, vilket överens-

stämmer med budgeten för 2010.

Energi- och koldioxidsskatt 1 614 miljoner kronor lägre än vad som Intäkterna från energiskatten uppgick 2010 till beräknades i den ursprungliga budgeten som drygt 41 miljarder kronor och intäkterna från beslutades av riksdagen i december 2009. koldioxidsskatten till drygt 27 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att Avräkningar

Jämfört med budgeten för 2010 blev m.m. i anslutning till skattesystemet blev intäkterna från energi- och koldioxidskatten 2 052 miljoner kronor högre än beräknat. 1,0 miljard kronor respektive 1,2 miljarder

Tabell 5.6 Övriga inkomster, sammanfattning

kronor högre än budget. Skillnaden berodde

Miljoner kronor

främst på den snabba återhämtningen av

SB Utfall Utfall-SB Utfall ekonomin och på en högre energianvändning i

2010 2010 2010 2009 bostadssektorn, eftersom det var ovanligt kallt

Inkomster av statens under vintern 2010.

verksamhet 40 825 41 783 958 48 115

Inkomster av försåld

Skatt på import

egendom 0 167 167 102 Skatt på import blev 0,9 miljarder kronor högre

Återbetalning av lån 1 674 1 687 14 1 736 än budgeten för 2010.

Kalkylmässiga

inkomster 8 883 8 940 57 8 912

Övriga skatter

Bidrag m.m. från EU 13 881 12 978 -904 11 682 År 2009 uppgick utfallet för övriga skatter till

Avräkningar m.m. i 6,7 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder

anslutning till kronor högre än budget. Övriga skatter beräknas skattesystemet -63 477 -65 528 -2 052 -66 808 år 2010 bli 0,7 miljarder kronor högre än budget,

Utgifter som främst eftersom det inlevererade överskottet redovisas som från Svenska Spel AB bedöms bli högre än krediteringar på

skattekonto -125 21 146 13 väntat.

Övriga inkomster 1 662 48 -1 614 3 753