Polisutbildningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965:53 .ggg

Ssb

Inrikesdepartementet

POLISUTBILDNINGEN

B ETÄNKANDE AV 1962 ÅRS POLISUTBILDNINGS KOMMITTE

Stockholm 1965

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965

Kronologisk förteckning

Sveriges sjöterritorium. Kihlström. 185 s. +1 ut- 28 Uppbördsfragor. Esselte. 228 s. Fi.

viksblad. U. 24. Institutet för arbetshygien och arbetsfyvsiologi

Sammanställning av remissyttranden över för- Kihlström. 88 s. S.

Iattningsutredningens förslag till ny författning. 25. Studieplaner för lärarutbildning. Esselte. 4190 s.

Del 1: Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. i 26. Ändringar i ensittarlagen m. m. Esselte. 631 s. Ju

fäslaâet till regeringsform. Norstedt Söner. 27. De svenska jordbruksprodukternas distrlboutions

1 s. u. och marginalförhållanden. Esselte. 192 s. .J0.

Sammanställning av remissyttranden över för- 28. gått sllsattesystem. Remissyttranden. Essselte.

. fattningsutredningens förslag till ny författning. s. 1.

Del 2: Kap. 4 och 5 i förslaget till regerings- 29. Lärarutbildningen IV: 1. Esselte. 714 s. EE.

form. Norstedt Söner. 120 s. Ju 80. Lärarutbildningen IV: 2. Esselte. 92 s. E. Tandvardsförsäkring. Kxmströmfms 31. Specialundersökningar om lärarutbildning; V. s. s. . Esselte. 441 s. E. Måttenheter. Kihlström. 47 s. Fi. 32. Höjd bostadsstandard. Esselte. 569 s. I. Om den kommunala självstyrelsens lokala för- 83. Vägmärken. Kungl. Luftfartsstyrelsen. 2996 K ankring. Esselte. 100 I. s. s. 34. Sammanställning av remissyttranden öveer för

. Prgktik- och teriearbetstörmedling. Esselte. 177 fattningsutredningens förslag till ny förtaattning

s. . Del 4. Kap. 7. 9 och 10 i förslaget tilll rege Skånes och Hallands Vattenförsörjning. Esselte. ringsform samt övergångsbestämmelsernal. . 513 s. + 5 st. kartbilagor. K. Esselte. 103 s. Ju.

Arbetsmarknadspolitik. Esselte. 567 s. 35. Nykterhet i trafik. Esselte. 91 s. K.

Antikvitetskollegiet. Esselte. 281 s. E. 36. Sveriges släktnamn 1965.AB E G JohanssomsBok . Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lo- tryckeri, Karlshamn. 485 H. . kalisering och kostnader s. Esselte. 280 s. E. 37. Sammanställning av remissyttranden över fförfatt Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lo- ningsutredningens förslag till förfaattning ny . kalisering och kostnader II. Specialutredningar. Del 5. Förslaget till riksdagsordning. Norsstedt 4

Esselte. 741 s. E. Söner. 46 Ju. s. Rättegångshjälp. Norstedt Söner. 166 s. Ju. Affärstiderna. Del I. Motiv och lagförslag. . Godtrosförvärv . av lösöre. Norstedt Söner. 241 Esselte. 151 s. I. s. Ju. Aftärstiderna. Del II. Konsumentundersökming. De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi. . Esselte. 115s. . Esselte. 129 E. s. Kommunala bolag. Esselte. 345 s. I.

Ny jordförvärvslag. Haeggström. 193 Jo. . . s. Pensionsstittelser II. Esselte. 302 s. Ju. Fastställande av faderskapet till barn utom äk- . Körkortet . och tratikutblldningen. Esseltte. 29: tenskap. Beckman. 94 s. Ju. . K. s. . Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dis- Statens trafikverk. Esselte. 196 s. K.

pasIch. Ansvarsbestâmmelser Esselte. 221 . Stöd at hästaveln. Kihlström.

m. m. 193 s. Jo. s. u. . Beredskap oljeskador. . mot Kihlström. 96 s.s. H. Friluftslivet i Sverige. Del II. Friluftslivet i sam- Radiolag. Kihlström. 55 K. . . s. hällsplaneringen. Svenska Reproduktions AB. Statens vägverk. Kihlström. 135 K. 383 1 . s. s. + st. kartbilaga. K. Arbetstid och arbetsinspektion för vägtrratiken Radions och televisionens framtid i Sverige. . Esselte. 324 s. K. Bakgrund och förutsättningar. programfrågor. Hälso- och socialvårdens centrala administtration Organisations- och finansieringstrågor. Hagg- . Berlingske. Boktryckeriet, Lund. 388 s. S ström. 530 s. K. Mentalsjukhusens personalorganisation.. EDel II 21. Radions och televisionens framtid i Sverige. II. . Målsättning och utformning. Esselte. 810 s.. S. Bildnings- och undervisningsverksamhet. Forsk- Gemensammabostadsförmedlingar. Hseggsström. ningsfragor. Haaggström.227 K . 64 I. s. villkor. s. Dagstidningarnas ekonomiska Esselte. 52. Soldathemsverksamheten. Haaggström. 167 Fö . 212 s. s. + 1 st. kartbilaga. Ju. 53. Polisutbildningen. Hmggström. 322s.

Anm. Om särskild tryckort angives. är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLICA UTREDNINGAR 1965:53 Inrikesdepartementet

POLISUTBILDNINGEN

BETÄNKAN DE AV 1962 ÅRS POLISUTBILDNINGS KOMMITTE

IVAR H/EGGSTRÖMS TRYCKERI AB STOCKHOLM 1965

Innehåll

Kap. l. Utredningsuppdraget och dess fullgörande . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1. Utredningsuppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Utredningsarbetet 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Kap. 2. Nuvarande förhållanden på polisutbildningens område 14 . . . . . ..

Kap. 3. Synpunkter och förslag i utbildningsfrågor som framkommit un-

under de senaste årens utredningsarbete på polisväsendets om-

område 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1958 års utredning angående arbetsförhållandena vid polisväsendet 21 . . . . 2. P0lisverksamhetsutredningen 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 3. Utredningen angående statens kriminaltekniska anstalt 31 . . . . . . . . . . . . . . 4. Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 32 . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . 5. Trafikmålskommittén 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Kap. 4. Polisutbildningskommitténs synpunkter och förslag 35 . . . . . . . . . . . .

Polisutbildning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

A. Målsättning och utformning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

B. Grundutbildning 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . Brister i den nuvarande konstapelsutbildningen 43 . . . . . . . . . . . . 2. Målsättning och struktur 4:6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Lärostoff och kursplaner 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Inträdesfordringar 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..; . . . . . Dimensionering och tidsmässig förläggning 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6. Utbildningsorganisation 64: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Kvinnliga polisaspiranters utbildningsgång 68 . . . . . . . . . . . . . . . ..

C. Högre utbildning 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . Målsättning och struktur 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Högre poliskurs 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Befälskurs 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 4. Kommissariekurs 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

D. Utbildning av befattningshavare i polischefskarriären 93 . . . . . . . . . . Juridisk grundutbildning för inomverksrekryterade 95 . . . . . . .. 2. Polischefsutbildning 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

E. Specialutbildning 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hästtjänst 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Hundtjänst 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 3. Förande och kontroll av motorfordon 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Kriminalteknik 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5. Utredning av vissa ekonomiska brott 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6. Sjötrafikfrågor 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Övergångsvis anordnad specialutbildning

a. Arbetsledning 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . b. Socialpolistjänst 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

F. Fortbildning 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Information 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Fysisk träning och skytte 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

G. Betygsättning 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förekomsten av betyg i olika kurser 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Allmänna synpunkter på betygsättningen och betygsskalans

utformning 144 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Betygsättningen i de olika kurserna 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

II. Polisskoleverksamhetens organisation m. m. 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A. Polisskoleorganisationen 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polisskolans kansli 149 m. rn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Polisskoleavdelningarna 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . B. Lärarfrågan 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

III. Utbildning av vissa ordningsvakter 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . A. Nuvarande förhållanden 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ordningsvaktsinstitutet och dess tillämpning enligt gällande

föreskrifter 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Utbildningsverksamhet för ordningsvakter 162 . . . . . . . . . . . . . . . . .

B. Synpunkter och förslag 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motiv och mål för särskild utbildning ordningsvakter 166 av . 2. Utbildningens innehåll och utformning; kostnader 167 . . . . . . . . ..

IV. Utbildning trafikövervakare av 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .

V. Kostnadsberäkningar

Allmänt 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 2. Anskaffning fordon av m. m. 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

VI. Sammanfattning 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

BILAGOR

Serie A

Nuvarande kursplan för den grundläggande teoretiska fackutbild-

ningen 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Nuvarande kursplan för konstapelsklassen 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3. Nuvarande kursplan för assistentklassen 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44. Nuvarande kursplan för kommissarieklassen 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5. Nuvarande kursplan för polischefskursen 204 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanställning antalet undervisningstimmar i nuvarande regulav

jära kurser 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7. Antalet elever och klassavdelningar läsåren 1956/57--1964/65 210 . . . . .. 8. Jämförelse mellan nuvarande konstapelsutbildning och föreslagen poli-

siär grundutbildning med avseende på antalet undervisningstimmar 212 . . 9. Förslag till lydelse bestämmelserna angående fordringar i allny av

mänbildningshänseende för antagning till polisaspirant 213 . . . . . . . . . . . . . . 10. Jämförelse mellan nuvarande och föreslagen högre polisutbildning med

avseende på antalet undervisningstimmar 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11. PlW angående polisrytteriets rekrytering, utbildning och remontering

m. m. 218 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. PM angående polisväsendets hundorganisation m.m. 232 . . . . . . . . . . . . .. 13. Tablåer rörande utbildning personal i kundtjänst av 239 . . . . . . . . . . . . . . . .

Serie B

till kursplaner för den polisiära grundutbildningen 244 Förslag . . .. . . . .

Förslag till kursplan för högre poliskurs 259 2. . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .

Förslag till kursplan för befälskurs 265 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . .

till kursplan för kommissariekurs 268 4. Förslag . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till kursplan för juridisk grundutbildning 273 5. . . . . . . . . . . . . . .. .

Förslag till kursplaner för polischefsutbildning 276 6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Förslag till kursplan för polisridskolekurs 287 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Förslag till kursplaner för specialkurser för hundförare 294 8. . . . . . . . . .. . .

Förslag till kursplaner för specialkurser för befäl i hundtjänst 300 9. . . . . . .

till kursplan för specialkurs för förare utryckningsbilar 303 10. Förslag av .

Förslag till kursplan för specialkurs för förare motorcyklar 305 11. av

Förslag till kursplan för specialkurs i flygande inspektion 307 12. . . . . . . . ..

Förslag till kursplan för specialkurs i kriminalteknik 309 13. . . . . . . . . . . . ..

Förslag till kursplan för specialkurs i utredning vissa förmögen- 14. av

hetsbrott 316 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till kursplan för specialkurs i utredning gäldenärs- och 15. av

skattebrott 318 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till kursplan för grundläggande ordningsvaktsutbildning 319 16. .

Förslag till kursplan för utbildning trafikövervakare 321 17. av . . . . . . . . . ..

Till

Herr Statsrådet och för

Chefen Kungl. Inrikesdepartementet

Genom beslut den 29 december 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för inrikesdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att verkställa en översyn av polisutbildningen mm. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 13 februari 1962 såsom sakkunniga landshövdingen Thure Andersson, åt vilken tillika uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete, polismästaren i Malmö, Bertil Finnberg, dåvarande rektorn och chefen för statens polisskola, Gunnar Biörklund, folkhögskolinspektören Gösta Vestlund och numera ombudsmannen i Svenska Polisförbundet, Sture Wendin. Till sekreterare åt de sakkunniga förordnade departementschefen den 26 rektorn för polisskolan, mars 1962 numera Erik Wångstedt. Den 18 september 1964: förordnades till biträdande sekreterare lektorn vid polisskolan, Greger Thornell. From den 3 juni 1965 entledigades Thornell på egen begäran från nämnda uppdrag. Efter framställning de sakkunniga tillkallade departementschefen den av 6 oktober 1962 numera avdelningschefen i rikspolisstyrelsen, Håkan Djurberg, den 5 november 1962 överstelöjtnanten Sven Kzson Blomquist, den 7 december 1962 numera förbundssekreteraren Thage Pettersson samt den 6 oktober 1964 förste polisassistenten Eric Egermalm att såsom experter biträda de sakkunniga vid fullgörande deras uppdrag. av De sakkunniga har antagit benämningen 1962 års polisutbildningskommitté. Sedan utredningsuppdraget nu slutförts, får kommittén härmed vördsamt överlämna förevarande betänkande.

Stockholm den 21 juli 1965.

Thure Andersson

Bertil Finnberg Gunnar Biörklund

Gösta Vestlund Sture Wenclin

/ Erik Wångstedt

Ya. 11231515 baM "

ábus-xögüxtâ b v

KAPITEL 1

Utredningsuppdraget och dess fullgörande

l. Utredningsuppdraget

Direktiven för 1962 års polisutbildningskommitté återfinns i statsrådsprotokollet

den 29 december 1961. I ett anförande till detta protokoll redogjorde chefen för

inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, inledningsvis i korthet för det nu-

varande polisutbildningssystemet och framhöll därefter, att frågan om polis-

männens utbildning under år aktualiserats i olika sammanhang. Statsrådet senare erinrade därvid särskilt vad rörande polisutbildningen uttalats av den om som k trivselutredningen samt polisverksamhetsutredningen ävensom de s av av remissinstanser vilka avgett yttranden över nämnda utredningars betänkanden.

Mot bakgrunden de förslag och synpunkter i utbildningsfrågor som sålunda av framkommit under de senaste årens utredningsarbete på polisväsendets område

förordade statsrådet översyn polisutbildningen, därvid behovet utbilden av av ning i polisverksamheten borde närmare granskas och undervisningens innehåll

och omfattning prövas. Beträffande de förhållanden som vid en sådan översyn

borde särskilt uppmärksammas framhöll statsrådet följande.

Som allmän anmärkning mot den nuvarande utbildningen i statens polisen skola har gjorts gällande att i vissa ämnen meddelar relativt omfattande man undervisning i frågor, har underordnad betydelse för polismännens verksom samhet, medan däremot polisiär synpunkt väsentliga kunskapsområden ges ur summarisk behandling. Anmärkningar detta slag har särskilt gällt en mera av undervisningen i polischefsklassen. Utredningen bör därför undersöka, huruvida

kunskapsmomenten i skilda ämnen givits med hänsyn till det praktiska behoen ändamålsenlig avvägning för den polismän, undervisningen vet grupp av som

avser. Vidare har framhållits, att undervisningen i polisskolan är alltför teoretiskt

inriktad. En sådan anmärkning riktar trivselutredningen mot undervisningen i

psykologi, enligt utredningens uppfattning bör syfta till att genom praktiska som råd och anvisningar lära polismännen ett korrekt uppträdande i olika situationer.

Även i fråga andra ämnen undervisningen böra erhålla en mera prakom anses tisk inriktning med studiebesök, demonstrationer och liknande praktiska inslag.

Utredningen bör närmare undersöka, i vilken omfattning och på vad sätt under-

visningen lämpligen bör den praktiska inriktning, som sålunda förordats. ges

Statsrådet framhöll vidare, att uppmärksamhet i olika sammanhang fästs på.

kunskapsbehov hittills icke alls eller endast i ringa grad blivit tillgodosedda, som och framhöll därvid, att trivselutredningen förordat införande personalledning av fast undervisningsämne vid polisskolan och polisverksamhetsutredningen som

föreslagit vidgad utbildning brottsplatsundersökare regelbundna inforav samt mationskurser för polischefer, varjämte båda dessa utredningar funnit det angeläget att särskilda åtgärder vidtas för att tillgodose polismännens behov fortav löpande utbildning.

Statsrådet erinrade också vad polisverksamhetsutredningen anfört beom träffande förbättrad planering patrulleringstjänsten, tillämpningen olika av av bevakningsmetoder och intensifiering den brottsbekämpande verksamheten av samt framhöll, att undervisning i dessa stycken borde ingå betydelsefulla som moment i polisutbildningen. Vidare borde utredningen upptas frågor rörande av ridutbildning för polispersonal samt utbildning hundförare och dressyr av av hundar.

Vad gäller motorfordonsutbildning för polismän fann statsrådet med hänsyn till dels den kritik riktats mot det organisationskommittén för som av trafiksäkerhet i juli 1960 framlagda förslaget i ärendet, dels statsmakternas

ställningstagande rörande huvudmannaskapet för polisväsendet att detta spörsmål borde upptas till förnyat övervägande i förevarande sammanhang, varvid frågan om samordning med den militära motorfordonsutbildningen borde

beaktas.

Med utgångspunkt i den organisation för ett statligt polisväsende som statsmakterna kunde komma att besluta borde vidare undersökas vilken komplet-

terande utbildning som borde uppställas kompetenskrav för egentlig polissom personals befordran till sådana polischefs- och polisintendentsbefattningar, som vore att anse som renodlade drifts- och personalledarebefattningar, samt hur en dylik utbildning lämpligen borde anordnas.

Med beaktande de förslag den högre polisutbildningen den förav om som ordade utredningen kunde komma att lägga fram borde även övervägas sättet

för uttagning av elever till dylik utbildning. Därvid borde med förtur behandlas

den i statsutskottets utlåtande 1960:11, punkt 150, berörda frågan uttagning om av elever till kommissarieklassen.

Bland övriga förslag och synpunkter i utbildningsfrågor, vilka framkommit

under de senaste årens utredningsarbete på polisområdet och vilka statsrådet av ansågs böra upptas till behandling i förekommande sammanhang, nämndes

undervisning i främmande språk, anordnandet korrespondensundervisning, av utnyttjandet filmer, filmband och andra hjälpmedel i undervisningen av samt en bedömning behovet lämpliga läroböcker. av av Härutöver ansågs utredningen böra undersöka behovet utbildning av av ordningsvakter. Statsrådet anförde härom följande.

Det har påtalats, att förordnats att tjänstgöra ordningspersoner, som som vakter, ofta saknar de kunskaper, erfordras för att de på ett tillfredsställande som sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Frågan ordningsvakternas utbildom ning har aktualiserats bl i två skrivelser till inrikesdepartementet, den från a ena folkets husföreningarnas riksförbund med begäran statsbidrag till anordnande om av kurser för ordningsvakter och den andra från svenska musikerförbundet med

måtte anordnas för ordningsvakter. Jag finhemställan, att informationskurser

utredningen undersöker det utbildningsbehov, varom här är det lämpligt, att ner behov utbildning föreligga framlägger förslag fråga, och därest av anses - hur det bör tillgodoses. om

enligt statsrådet åtskilliga andra spörsmål Utöver vad anförts kunde ovan

polismän och därmed sammanhängande frågor vara att angående utbildning av

oförhindrad att efter eget bedömande beakta. Utredningen borde därför vara

uppta sådana frågor till behandling.

statsrådet avslutningsvis, att effek- Vad gällde polisutbildningen erinrade en

och bättre lokalutrymmen för utbildtivisering densamma förutsätter ökade av komma stå polisskolan till buds, när den ningsverksamheten. Dylika torde att

i bruk och utredningen borde därför bedrivas planerade huvudskolan tas nya

under beaktande byggnadsprogrammet för den nya skolan. av förordade utredningen borde överta sådana från Slutligen föreslogs, att den

återstående uppgifter, vilkas slutförande ansetts den sk polislärarutredningen

polisskolans verksamhet kom till stånd. böra anstå till dess en allmän översyn av

utfärdandc har beslut fattats bl polis- Efter tidpunkten för direktivens om a

polisskolverksamhetens inordnande i rikspolisstyrelsen,

väsendets förstatligande,

utbildning polischefer samt grunderna för principerna för rekrytering och av

Besluten har i flera avseenden påverkat

delegation polismyndighetsärenden.

av

polisutbildningskommitténs arbete. Dessutom har genom

förutsättningarna för

propositioner legat till grund för stats-

departementschefsuttalanden i de som

i berörda frågor ävensom departementsmakternas ställningstaganden genom av

utsprungliga direktiven för kommittén chefen meddelade särskilda uppdrag de

kompletterats och närmare specificerats.

har departementschefen s 171 betonat, att ställnings-

I proposition nr 1964:100

kompetenskraven för polischefer

tagandena rörande polischefsutbildningen och

principiellt betydelsefulla spörsmål. Åtskilliga detaljfrågor endast vissa avser

olösta, uttagningen sökande till polischefsutbildningen,

kvarstod alltjämt t ex av

teoretiska och praktiska polischefsutbildningen samt formerna innehållet i den

för inomverksrekryterade. Departements-

för den juridiska grundutbildningen

förutskickade, dessa och andra liknande spörsmål skulle komma att chefen att

behandlas kommittén. av

proposition har departementschefen i samband med behandlingen I samma

kriminaltekniska laboratorieverksamheten berört frågan polispersoden om av kriminalteknik och därvid framhållit, att vid sidan den nalens utbildning i av

kriminaltekniska undervisningen personalen vid främst de tekniska egentliga

polisdistrikten borde fortlöpande information krimiarbetsenheterna i ges en om

och utveckling och att dylik information lämpligen nalteknikens möjligheter

personal vid statens kriminaltekniska laboratorium borde ske på det sättet, att

arbetsenheterna i polisdistrikten tillfälle att regelbundet och de tekniska gavs

principiella och praktiska spörsmål på kriminalteknikens utbyta synpunkter på

område.

Med anledning polisberedningens förslag delegation

av om av polismyndighets-

ärenden till polisman ån polischef annan uppdrog Kungl. Majzt den 11 oktober

1963 åt kommittén att vid fullgörandet av sitt uppdrag beakta vad beredningen

anfört behovet utbildning om av för polismän som i polischefs ställe skulle ha

att fatta beslut i polismyndighetsärenden skyndsamt samt framlägga förslag

angående anordnande kompletterande utbildning av redan före förstatligande-

reformens ikraftträdande. Uppdraget har fullgjorts.

Till komplettering de ursprungliga direktiven av i vad dessa avsåg utbildning

av hundförare och dressyr hundar anbefallde Kungl. av Majzt den 6 september

1962 kommittén, i samband med ett uppdrag åt civilförsvarsstyrelsen att utreda

den statsutskottet i dess utlåtande av nr 1962:115 upptagna frågan förläggning om till arméns hundskola hundutbildning av och utbildning instruktörer i hundav tjänst för civilförsvarets behov, särskilt att beakta motsvarande spörsmål såvitt

angick polisväsendets behov.

Beträffande hundförarutbildningen och

därmed sammanhängande spörsmål

framhölls dessutom i statsverkspropositionen år 1965 Bil. 13: Inrikesdeparte-

mentet s 149, att förslag rörande polishundorganisationen avvaktades från

polisutbildningskommittén. Kommittén har uppfattat

uttalandet såsom uten vidgning de tidigare direktiven till av att gälla jämväl utredning polisen av hundväsendets organisatoriska utformning.

Slutligen har Kungl. Maj den 19 april 1963 till kommittén överlämnat

handlingarna i ärende angående framställning från poliskammaren i Stockholm

rörande särskild sjöfartsutbildning för polismän

att tas i övervägande av kommittén, varvid samråd borde ske med polisberedningen och den sakkunnige

för utredning möjligheterna till förbättrad övervakning av av sjötrafik m m.

2. Utredningsarbetet

Kommitténs verksamhet har i hög grad påverkats av det arbete bedrivits som av andra utredningar med anknytning till polisväsendets område. Sålunda har

en ständig kontakt upprätthållits med polisberedningen. Kommittén har där-

igenom kunnat successivt utarbeta och anpassa sina förslag efter de arbetsorga-

nisatoriska riktlinjer för polisverksamheten som beredningen uppdrog och vilka

kom att i allt väsentligt ligga till grund för den förstatligade polisorganisationen.

Vidare har samråd ägt med bilförarutredningen i frågor rum om polispersonalens

motorfordonsutbildning och med den sakkunnige för sjötrafikfrågor

i spörsmål

rörande utbildning polismän för övervakningsuppgifter till av sjöss och för

utredningar i sjöfartsärenden. Studiebesök har avlagts vid arméns motorskola

i Strängnäs och kommitténs överstelöjtnant genom expert, Blomquist, har i

frågor rörande häst- och hundtjänsten kontakt upprätthållits med 1960 års

hästutredning, arméns hundskola, civilförsvarsstyrelsen, Statskontoret m myn

digheter. I syfte att erhålla så ingående information möjligt en som om det mått

av kunskaper och färdigheter, kan erfordras för fullgörandet olika slag som av av polistjänst, har kommittén dels haft överläggningar med representanter för den inom respektive verksamhetsområden engagerade personalen, dels företagit vissa enkäter. Slutligen må framhållas, att polisskolans lärare fortlöpande stått kommittén till tjänst med informationer samt biträtt med detaljbearbetningar av kursplaner mm.

Kommittén har avgett följande remissutlåtanden: den 5 september 1962 länsstyrelsernas utbildningsnämnd utarbetat över ett av förslag angående utbildning exekutionsbiträdespersonal; av den 18 oktober 1962 över framställning från Sveriges polistekniska förbund om visst statsbidrag; den 17 oktober 1963 över polisberedningens betänkande 3 angående riksnr polisstyrelsens organisation; den 17 oktober 1963 över polisberedningens betänkande 9 angående nr exekutionsväsendet; den 17 oktober 1963 över polisberedningens betänkande 14 angående komnr petenskrav m m för polischefer; den 15 januari 1964 över utredning och förslag angående statens kriminaltekniska laboratorium; den 15 januari 1964 över fackskolutredningens betänkande; den 3 november 1964 över rikspolisstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1965-66; den 30 juni 1965 över framställning från svenska föreningen för psykisk en hälsovård angående utarbetande handledning för polisen rörande omhänderav tagande av psykiskt sjuka människor m m.

Dessutom har kommittén den december 1963 avgett yttrande över en utredning angående folkhögskolans studieomdömen och kompetensvärde. På grund särskilt uppdrag har kommittén den 29 januari 1964 till Kungl. av Majct överlämnat promemoria med förslag rörande kompletterande utbildning en av polismän för handläggning av polismyndighetsärenden.

KAPITEL 2

Nuvarande förhållanden område

polisutbildningens

Den polisiära fackutbildningen ombesörjs till största delen polisskolan. Såav ledes ankommer det på denna att dels meddela den utbildning som stadgats för erhållande olika slag tjänster inom polisväsendet, dels i mån av behov av av anordna specialutbildning i brottsplatsundersökning, brandundersökning, fotografering mfl ämnen, och dels främja polispersonalens yrkesskicklighet genom anordnande fortbildningskurser i polistjänst. av Vid sidan den fackutbildning bedrivs vid polisskolan utvecklades av som inom den tidigare statspolisorganisationen utbildningsverksamhet inriktad på en att tillgodose de särskilda behov kunskaper och färdigheter ansågs föreav som ligga för den till statspolisen kommenderade personalen. Ifrågavarande utbildning hade helt karaktär specialutbildning och omfattade t motorfordonsutbildav ex ning, ridutbildning och hundförarutbildning. I polisdistrikten har polischeferna, jämlikt sina åligganden enligt det till som och med utgången av år 1964 gällande polisreglementet haft att sörja för att polispersonalen meddelades erforderlig vägledning och undervisning, sökt att alltefter de lokala bereda polispersonalen möjlighet att utvidga och resurserna fördjupa sina kunskaper i såväl polisiära som allmänbildande ämnen. Där så varit möjligt detta gäller främst de större poliskårerna har dylik fortbild- -- -ning i polisiära ämnen anordnats tjänstemässigt i polisdistriktens regi. På andra håll har polisens personalorganisationer, de polistekniska föreningarna m sökt möta fortbildningsbehovet genom anordnande av kurser, föreläsningar eller anstudieverksamhet för polispersonalen på dess fritid. nan Då de nuvarande förhållandena i vad gäller såväl specialutbildning som fortbildning närmare belyses nedan i samband med kommitténs redovisning av sina synpunkter och förslag på dessa utbildningsområden, har kommittén ansett sig böra begränsa den följande nulägesbeskrivningen till att främst avse innehållet i och omfattningen samt de administrativa betingelserna för den undervisning, av åsyftar att bibringa personalen föreskriven kunskapsmässig kompetens för som olika kategorier tjänster inom polisväsendet och meddelas polisskolan. som av För att erhålla tjänst poliskonstapel krävs genomgång fullständig som av konstapelsutbildning. Denna omfattar sedan den 1 januari 1962 två huvudskeden, nämligen dels grundläggande utbildning, bestående ett teoretiskt och ett en av praktiskt avsnitt, dels huvudkurs, benämnd konstapelsklassen. en Enligt Kungl. Majzt den 30 juni 1961 fastställda anvisningar angående av rekrytering och grundläggande utbildning polispersonal skall varje polisav aspirant i så nära anslutning möjligt till anställningsdagen påbörja en 8 som

veckors grundläggande teoretisk fackutbildning, förlagd till polisskolan. Dylik utbildning meddelas för närvarande vid huvudskolan i Solna samt avdelningsskolorna i Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Gävle och Luleå samt en tillfälligt anordnad skola i Karlstad. Undervisningen anordnas i regel två gånger året med början omkring den 15 februari och den 15 augusti. På grund av om under år intensifierad rekrytering till polisyrket har emellertid extra en senare kurser måst anordnas och förläggas till andra tider på året. Den teoretiska undervisningen syftar till att introducera de nyanställda polisaspiranterna i yrket, att tjäna förberedelse till konstapelsklassen samt att förmedla sådana elemensom kunskaper, utgör förutsättning för att aspiranterna skall kunna fullgöra tära som enklare polistjänst under det praktiska utbildningsavsnitt följer på den som grundläggande teoretiska fackutbildningen. Teoriundervisningen omfattar sammanlagt 225 timmar med den fördelning på olika undervisningsämnen som ca framgår kursplanen i bilaga A 1. av Efter den grundläggande teoretiska fackutbildningen skall polisaspirant enligt ovannämnda anvisningar undergå grundläggande praktisk utbildning vid viss kår inom det rekryteringsområde, där aspiranten vunnit anställning. Som utbildningskår i varje län fungerar i princip den kår, i Vilken residensstadens polis-

styrka ingår. Beträffande Södermanlands län, Malmöhus län utom Malmö stad, Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Älvsborgs, Skaraborgs samt

Västernorrlands län, gäller emellertid, att den praktiska utbildningen äger rum vid kårerna i respektive Eskilstuna, Lund, Uddevalla, Borås, Skövde och Sundsvall. I Stockholms län är poliskåren i Solna utbildningskår. För Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt, vilka utgör egna rekryteringsområden, fungerar poliskårerna i respektive distrikt såsom utbildningskårer. Det totala antalet utbildningskårer uppgår därmed till 27. Längden den grundläggande praktiska fackutbildningen kan variera med av hänsyn till tidpunkten för polisaspiranternas inträde i den på grundläggande fackutbildning följande konstapelsklassen har föreskrivits böra i regel icke men understiga 3 månader. Beträffande sättet för anordnandet den praktiska av fackutbildningen och denna utbildnings innehåll har icke utfärdats andra föreskrifter än de allmänna riktlinjer uppdragits i de ovannämnda rekrytemera som ringsanvisningarna. Enligt dessa bör aspiranterna i möjligaste mån lämnas tillfälle att aktivt delta i förekommande göromål. Utbildningen bör huvudsakligen bevakningstjänst, yttre trafikpolistjänst och utredningstjänst. Under utavse bildningen i övervaknings-, skydds- och trafikpolistjänst bör aspiranterna delta i bla vakt- och expeditionstjänst, fot- och bilpatrullering, trafikkontroller och trafikdirigering. Utbildningen i utredningstjänst bör syfta till att bibringa aspiranterna förmåga att utföra vanligen förekommande enkla utredningar. Aspiranterna bör dessutom informeras skydds- och spaningsverksamhet, om brottsförebyggande verksamhet etc. För praktikens planläggning och aspiranomhändertagande i utbildningsavseende utses härför lämpliga polismän ternas vid respektive utbildningskår till handledare.

Över den grundläggande teoretiska och praktiska utbildningen utfärdzass-.s icke betyg i olika ämnen utan endast ett intyg med uppgift, huruvida aspiranittcten på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen och lämjnllidig för anses polisyrket. I fråga den teoretiska delen utfärdas intyget rektcurirn för om av polisskolan eller föreståndare för avdelningsskola och ifråga den pratlkktiska om delen av polischefen vid utbildningskåren. Sedan polisaspiranten erhållit grundläggande teoretisk och praktisk 1 facken utbildning om sammanlagt 5 månader, följer genomgång konstapelskllzlassen ca av vid polisskolan. Denna utbildning sträcker sig över tidrymd 21 som en av -c ca veckor, anordnas vid samtliga ovannämnda anstalter för polisskolunderwiisisning i regel två gånger om året med början omkring den 7 januari och den 1 aiuiglgusti. Till följd av den vidgade nyrekryteringen till polisyrket har emellertidi extra c kurser på sätt beträffande den grundläggande teoretiska fackluttltbildsamma som ningen måst anordnas och förläggas till andra tider på året. Omfattningen av undervisningen i konstapelsklassen i vad läroâämmnen avser och timantal för dessa framgår kursplanen i bilaga A 2. av Elevernas kunskaper och färdigheter i de i konstapelsklassen ingående äirimnena, med undantag för vapnens bruk och stridstaktik samt civilförsvarstjjêjänst, bedöms vitsord med följande beteckningar: berömlig A, medd genom utmärkt beröm godkänd a, med beröm godkänd AB, icke utan beeröm godkänd Ba, godkänd B, med tvekan godkänd B-, icke fullt god- ; känd BC, samt otillräcklig C. Elevernas uppförande bedöms g-eienom vitsorden mycket gott, goth och ej gott Den som deltagit i undervisningen i konstapelsklassen tilldelas dessutom vits I ord, huruvida hans genomgång klassen blivit godkänd eller icke. För att med av 1 vitsordet godkänd ha genomgått kostapelsklassen erfordras lägst vitisonrdet gott för uppförande och lägst vitsordet godkänd i ämnena ordningsppolistjänst, kriminalpolistjänst, Straffrätt, specialstraffrätt och svenska lålägst samt vitsordet med tvekan godkänd i övriga ämnen. Polisman som önskar ifrågakomma för befordran till polis- eller krimiiinalassistent eller förste polis- eller kriminalassistent skall ha genomgått assistztentklassen vid polisskolan. Uttagningen till denna klass baserar sig på ett anslsökningsförfarande. För att vinna inträde i klassen erfordras bl att sökande irinnea, har ordinarie eller extra ordinarie polismanstjänst, har genomgått konstappelsklassen eller därmed likvärdig utbildning samt med intyg styrker sig äga dels sådan färdighet att behandla svenska språket motsvarar fordringarnna i som realexamen, dels sådana kunskaper i bokföring enligt skolmyndighetrtens som bestämmande är erforderliga. Sökande skall dessutom befinnas lämplig för befälsställning eller kriminalpolisverksamhet och vid ansökningstidens utggång icke vara äldre än 35 år. Möjligheter till dispens vad gäller åldersgräns sasamt föregående skolutbildning föreligger. Till grund för uttagningen ligger dels vederbörande polischef utfäradat av betyg över sökandens föregående polistjänstgöring, dels yttrande från länspoolis-

chef och länsstyrelse. Tjänstgöringsbetyget skall sökandens uppförande

avse samt hans insikter i praktisk polistjänst, varvid bedömningen skall ske med tillämpning av samma vitsord, angetts för konstapelsklassen. Desssom ovan utom skall betyget i fråga innehålla uppgift, huruvida sökanden lämplig anses för befälsställning eller kriminalpolisverksamhet.

Vid prövning inträdesansökningen skall, därest sökanden befinns lämplig

av i förenämnda avseenden, hänsyn tas i första hand till den tid han tjänstgjort vid polisväsendet samt därefter till hans betyg över tidigare genomgången polisutbildning. Undervisningen i assistentklassen är centraliserad till huvudskolan och omfattar 28 veckor. Den anordnas gång årligen med början omkring ca en den 1 oktober. Undervisningens innehåll och fördelning på läroämnen framgår av kursplanen i bilaga A 3. Elevernas kunskaper och färdigheter uppförande besamt döms genom vitsord på sätt i konstapelsklassen. Från betygsättning samma som är undantagna fysisk träning, bruk och stridstaktik samt civilförsvarsvapnens tjänst. För att med vitsordet godkänd ha genomgått assistentklassen erfordras lägst vitsordet gott för uppförande och lägst vitsordet godkänd i ämnena ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst, Straffrätt med straffprocessrätt och specialstraffrätt samt lägst vitsordet med tvekan godkänd i övriga ämnen. För att kunna erhålla tjäna såsom polis- eller kriminalkommissarie eller biträdande polis- eller kriminalkommissarie skall polisman bla ha genomgått lcommissarieklassen vid polisskolan. Även beträffande denna kurs grundar sig deltagandet på ett ansökningsförfarande, där på motsvarande sätt som gäller för sökande till assistentklassen uttagningen baseras på tjänstgöringsbetyg samt länspolischefs och länsstyrelses yttrande. Då fråga är ansökan till kommissaom rieklassen skall tjänstgöringsbetyget innehålla utöver vitsord för uppförande och insikter i praktisk polistjänst uppgift, huruvida sökanden lämplig - anses för kommissarietjänst. Vid uttagning sökande beaktas vederbörandes lämpav lighet för kommissarietjänst, den tid han tjänstgjort i befattning såsom befäl eller kriminalpolisman samt hans betyg över tidigare genomgången polisutbildning. Kommissarieklassen anordnas gång årligen med början omkring den 15 en februari. Undervisningen är förlagd till huvudskolan och omfattar 15 veckor. ca Dess innehåll och fördelning på olika undervisningsämnen framgår kursplanen av i bilaga A I kommissarieklassen utfärdas icke vitsord i enskilda ämnen. I stället lämnas ett sammanfattande vitsord över resultatet den genomgångna utbildningen. av Dessa vitsord betecknas berömlig, med beröm godkändxs, godkänd och icke godkänd. Som ett led i den för blivande polischefer fastställda utbildningsordningen anordnas vid huvudskolan en gång årligen med början omkring den 1 september en 22 veckors polischefskurs. Uttagningen elever till denna kurs har hittills av ombesörjts i särskild ordning Kungl. Maj samt nämnden för antagning av av landsfiskalsaspiranter. Utbildningens innehåll framgår kursplanen av i bilaga A 5.

2 1962 års polisutbildningskommitté

Elevernas kunskaper och färdigheter samt uppförande bedöms genom vitscsord på sätt som vid genomgång konstapelsklass, dock att betyget mmed samma av tvekan godkänd icke förekommer. Från betygsättning undantas ämnena mototorfordonskunskap, bruk och stridstaktik samt civilförsvarstjänst. vapnens En sammanställning, utvisande undervisningens omfattning med avseerende på timantalet i olika ämnen i ovannämnda klasser och kurser, har intagitçits i bilaga A 6. Av bilaga A 7 framgår antalet elever och klassavdelningar i samtltliga kurser vid polisskolan under läsåren 1956/ 57-1964/ 65. Fram till den 1 juli 1964 har polisskolan jämlikt av Kungl. Maj den 26 n maj 1954 utfärdad stadga för skolan varit en fristående institution, ledd av en s särskild styrelse, pä vilken det ankommit att bla bestämma undervisningens 0 omfattning, pröva ansökningar om inträde vid skolan och om dispens från bestätämmelser om inträdesfordringar -utom i vad avser ovannämnd polischefskuiurs, bestämma läroböcker och undervisningsmateriel rn m. Närmast under styrelelsen har ledningen av skolverksamheten såväl vid huvudskolan som vid avcvdel- ningsskolorna utövats rektor och chef för statens polisskolan För - av en varje avdelningsskola finns förordnad föreståndare vederbörande länspmolisen chef eller polischefen på skolorten. Genom riksdagens bifall till propositition nr 1964:100 angående organisation av polis-, åklagar- och exekutionsväsencndet i samband med dessa verksamheters förstaligande har emellertid från c den m m 1 juli 1964 den polisiära utbildningsverksamheten inordnats under det centrtrala organet på polisområdet. Detta innebär, att de funktioner tidigare ankom.mmit som på polisskolans styrelse nämnda tidpunkt överförts till rikspolisstyrelslsen. o m Denna beslutar utbildningens dimensionering och i frågågor således numera om rörande uttagning elever till skolans kurser samt handhar skolans ekonomiaiska av förvaltning. Enligt föreskrift i 2 § i förenämnda skolstadga, vilken i tillämpliga delar tozorde få gälla intill dess ändrade föreskrifter utfärdas rikspolisstyrelsen, haiandanses av has undervisningen vid huvudskolan rektor, heltidsanställda lärare och timav lärare samt vid avdelningsskolorna dessas föreståndare jämte timlärare. Vid av huvudskolan finns för närvarande, förutom rektorstjänsten, 3 tjänster för lektotorer i juridiska ämnen tjänst för idrottslärare. Lektorstjänsterna är inrättatade samt en utan särskild ämnesspecialisering. I praktiken har emellertid en viss ämnesförcrdelning ägt efter de olika tjänstinnehavarnas intresseinriktning, så att enn av rum lektorerna undervisar huvudsakligen i civilrätt, en i Straffrätt och en i spec3cial- Straffrätt. Lektorstjänsternas innehavare skall ha avlagt för behörighet : till domarämbete föreskrivna kunskapsprov och bör ha fullgjort tingstjänstgörjring eller därmed i behörighetshänseende likvärdig tjänstgöring samt vunnit viss x erfarenhet från tjänstgöring vid hovrätt eller på åklagarbanan. För heltitidsanställda lärare i polisiära ämnen finns fyra arvodesbefattningar. Av innehavaiarna dessa befattningar två meddela undervisning i ordningspolistjänst c och av avses två i kriminalpolistjänst. I allmänhet brukar skifte av innehavare av heltitidsbefattningarna för lärare i polisiära ämnen, för vilka några kompetenskrav icke

finns angivna, äga rum vart femte, sjätte år. Det ringa antalet heltidslärare vid skolan har medfört, att huvuddelen undervisningen kommit att handhas av av timlärare, vilka åtagit sig undervisningen vid polisskolan såsom extrauppdrag vid sidan ordinarie förvärvsverksamhet. Under läsåret 1964/65 uppgick det av totala antalet personer som anlitats som timlärare vid huvudskolan jämte avdelningsskolorna till ca 550. Beträffande tjånstgöringsförhållandena för den heltidsanställda lårarpersonalen må nämnas, att Kungl. Maj på grundval de förslag, i promemoria av som en den 21 juni 1961 framlagts polislärarutredningen, i regleringsbrevet för polisav skolan avseende budgetåret 1962/63 föreskrivit sådan ändring skolstadgans av bestämmelser angående undervisningsskyldigheten, och de heltidsatt var en av anställda lärarna i juridiska och polisiåra ämnen är skyldig meddela undervisning under sammanlagt 880 undervisningstimmar varje läsår. Undervisningen skall för sådan lärare förläggas så att den överstiger 30 undervisningstimmar per vecka. Till heltidsanställd lärares åliggande hör granskning elevernas av skriftliga arbeten, skyldighet att åtaga sig uppdrag såsom klassföreståndare samt såsom huvudlärare. Dylik lärare äger åtnjuta ferier under de delar året av som år betecknade ferier. som Enligt föreskrifterna i ovannämnda regleringsbrev omfattar läsåret 42 veckor, börjar i augusti månad och slutar i juni. I läsåret inräknas uppehåll i undervisningen i samband med påsk,- pingst- och midsommarhelgerna samt i anledning av för den heltidsanställda lärarpersonalen anordnade informations- eller instruktionsdagar eller rektor medgiven inställelse undervisningen. Övriga annan av av delar av året utgörs av ferier, därav omkring tre veckor vid jul- och nyårshelgerna.

KAPITEL 3

Synpunkter och förslag i utbildningsfrågor som

framkommit under de senaste årens utredningsarbete

område

polisväsendets

år har polisverksamheten varit föremål för ett intensivt uitred- Under senare ningsarbete. Sålunda har polisverksamhetsutredningen utrett frågan om scocialpolis och kvinnlig polis SOU 1958:34, bruket skjutvapen i polistjxärnsten om av stencil, april 1960, rekrytering och grundläggande utbildning ;polisom av stencil, september 1960, behovet revisionsteknissk. sakpersonal mm om av

kunskap vid utredning korruptionsbrott stencilerad promemoria. den

av mm januari 1961 polisens brottsbekämpande verksamhet SOU 19I611:15. 14 samt om års utredning angående arbetsförhållanden vid polisväsendet, den k ttriivsel- 1958 s har behandlat spörsmålen kring polispersonalens arbetsförhållanden utredningen, arbetsvillkor stencil, 1960. Huvudmannaskapet för polisvätseendet och mars års polisutredning SOU 1961:34 och p0lisbered:niingen m m har utretts av 1957 har i flertal betänkanden stencilerade, 1963 avgett förslag röranidee det ett förstatligade polisväsendets organisation och arbetsuppgifter. nämnda utredningarnas arbete har i flera sammanhang kommit att boeröra De polisutbildningens innehåll och utformning. Vissa utbildningsspöxrsmål frågor om behandlats organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958 stcencil, har vidare av trafikmålskommittén SOU 1963:27 samt utredningen beträifffande juli 1960, kriminaltekniska laboratorium stencil, november 1963. Vad ;gäller statens polisskolverksamheten har polislärarutredningen den 21 juli 19651 i en själva promemoria framlagt vissa förslag beträffande lärarpersonalens tjänstgtöirings-

förhållanden. Vissa de förslag berörande utbildningsverksamheten inom polisväsezndet, av vilka framförts nämnda utredningar, har numera realiserats eller föranlett av beslut förverkligande. Sålunda baseras tex den nu gällande ordningem för om den grundläggande utbildningen polispersonal på polisverksamhetsutredlningav förslag i dessa hänseenden. Samma utrednings synpunkter på bruktet av ens skjutvapen i polistjänsten har legat till grund för av Kungl. Maj utfärdadxe nya anvisningar i SFS 1961:162 och dess förslag rörande utbildninig ämnet av polispersonal för sk socialpolisverksamhet har bla föranlett anordnanndeet av specialkurser i detta ämne vid polisskolan. Vidare har polislärarutrednimgens beträffande undervisningen vid polisskolan samt lärarnas arbeztsförförslag föranlett vissa ändringar i stadgan för poliskolan. Polisberedmimgens hållanden

rörande polischefsutbildningen samt kompletterande utbildniimg

förslag om av

polismän för handhavandet polismyndighetsärenden, ävensom utredningens av om statens kriminaltekniska laboratorium synpunkter på frågan om polisper-

sonalens kriminaltekniska utbildning har blivit föremål för positivt ställnings-

tagande från statsmakternas sida genom riksdagens bifall till propositionerna nr 1964:2100 och 101. Andra synpunkter och förslag iutbildningsfrågor har i viss utsträckning byggt på polisväsendets dåvarande organisation och huvudmannaskapsförhållanden eller grundat sig på förhållanden i övrigt, vilka genom riksdagens beslut våren 1964 det förstatligade polisväsendets utformning mm om förlorat sin aktualitet. Som exempel härpå må nämnas organisationskommitténs för trafiksäkerhet förslag om en med avseende på statspolis och kommunal polis differentierad motorfordonsutbildning samt vad som i olika sammanhang anförts rörande polisskolans organisation. Flera de i nämnda utredningar framförda av Synpunkterna och förslagen berörs emellertid icke av förstatligandereformen och har i avvaktan på resultatet av förevarande utrednings arbete hittills icke föranlett åtgärder eller slutliga ställningstaganden. Då kommittén enligt sina direktiv har att särskilt beakta de förslag och synpunkter i utbildningsfrågor, framkommit under de senaste årens utredningsarbete på polisväsendets som område, har kommittén för att underlätta överblick vad tidigare anförts en av funnit sig böra lämna kortfattad sammanställning de föregående utreden av ningarnas uttalanden i alltjämt aktuella utbildningsfrågor samt av de genom remissinstanserna framförda synpunkterna.

1958 års utredning angående arbetsförhållandena vid polisväsendet

På basis av bl en omfattande enkät bland polischefer och polispersonal ansåg a utredningen sig kunna konstatera, att psykologiundervisningen vid polisskolan, i Varje fall i konstapels- och assistentklasserna, alltför teoretisk och i otillvar räcklig grad inriktad på de problem en polisman möter i sin dagliga gärning. I konstapelsklassen borde enligt utredningens mening undervisningen i psykologi främst syfta till att genom instruktioner, råd, anvisningar och demonstrationer lära och träna polismannen till ett korrekt uppträdande i olika situationer samt att hos varje enskild polisman söka skapa sådan stil och hållning, att allmänen heten stärks i sitt förtroende för honom och den samhälleliga verksamhet han representerar. Den teoretiska psykologiundervisningen borde i konstapelsklassen begränsas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt som bakgrund till den praktiska yrkesutövningen. På de högre utbildningsstadierna föreslogs den teoretiska psykologiundervisningen koncentreras på ett fördjupande av kunskai de avsnitt ämnet, direkt anknyter till tjänstutövningen, tex perna av som och abnormpsykologi. I övrigt borde psykologiundervisningen mass-, gruppäven på dessa utbildningsplan främst ta sikte på den praktiska tillämpningen, varvid undervisningsmetodiken borde inriktas på grupparbete med diskussioner kring analys av praktikfall.

I remissyttrandena framhölls av styrelsen för statens polisskola, att ämnet psykologi skulle kunna ges betydligt mera praktisk inriktning, om i samband en med den teoretiska undervisningen gruppverksamhet med diskussioner och enskilda arbeten kunde anordnas. Med dåvarande bristande lokalutrymmen och alltför korta kurstider syntes emellertid någon förbättring i detta hänseende knappast kunna åstadkommas. Styrelsen framhöll dessutom, att det förenat var med stora svårigheter att som lärare i detta ämne finna goda psykologer med erforderlig kännedom om polisiära förhållanden. Beträffande befälsutbildningen framhöll utredningen, att denna för närvarande först och främst inriktad på att meddela ett vidgat mått rent paolisiära var av yrkeskunskaper. Med de ökade krav som numera allmänt ställs på personal av alla kategorier i ledarställning fann utredningen det nödvändigt, att de som avsågs skola bli kvalificerade till befälsposter bereddes en utbildning som inte blott omfattade yrkestekniska frågor utan även i väsentlig grad inriktades på personalledningens psykologi, personalbehandling, personbedömning, samrådsfrågor od. Utredningen förordade därför, att personalledning skulle göras till fast undervisningsämne i polischefskurs, kommissarieklass och assistentklass och framlade även förslag till kursplan för dylik undervisning. Vidare ansåg utredningen det behövligt med specialkurser i personalledning för de polischefer, kommissarier och högre polisbefäl i övrigt, vilka inte tidigare beretts dylik undervisning. Att det blivande polisbefälet erhöll undervisning i personalledning ansågs av remissinstanserna ett angeläget önskemål. Länsstyrelsen i Stockholms län som ifrågasatte dock ämnet borde upptas som fast undervisningsämne i assistentom klassen. I stället syntes specialkurser i erforderlig omfattning kunna anordnas. Landsfogden i Stockholms län mening och framhöll, att. större var av samma delen eleverna i assistentklassen, dvs de stannade polisassistenter, av som som flertalet kriminalassistenter samt de vilka icke befordrades knappast torde vara i behov omfattande utbildning i personalledning. av någon mera I frågan rörande polispersonalens vidareutbildning ansåg utredningen, att de fortbildningskurser anordnats polisskolan varit alltför begränsad som av av omfattning. Utredningen framhöll, att polismännen i de större polisdistrikten på grund dessas bättre resurser att själva bedriva viss utbildningsverksamhet av varit förmånligare ställda än kollegerna i mindre distrikt då det gällt möjligheterna att fördjupa och vidga yrkeskunskaperna. Behovet av fortbildning var emellertid ingalunda mindre för personalen i de små distrikten. Även för personal i befälsställning fann utredningen det önskvärt med någon form komplettering av och aktualisering tidigare förvärvade kunskaper. Det borde enligt utredav ningen eftersträvas att bereda varje polisman tillfälle att i genomsnitt en gång vart åttonde, tionde år erhålla någon form kompletterande utbildning. av Beträffande vidareutbildningen förordade stockholmspolisens överkonstapelsförening samt Östergötlands läns avdelning föreningen Sveriges landsjfiskaler av kortare tidsintervaller för deltagande i fortbildningskurser o d än vad utred-

ningen föreslagit. Även polislcammaren i Malmö fann det otillräckligt med fortbildningskurser vart åttonde, tionde år. Då. de lagar och författningar, över vilkas efterlevnad polismännen har att vaka, snabbt förändras till sitt innehåll, borde polismannen varje år beredas tillfälle att genomgå någon veckas repetitions- och fortbildningskurs. Dylik fortbildningsverksamhet borde bedrivas av vederbörande polischef dels kostnadsskäl, dels med hänsyn till att utbildav ningen till väsentlig del avsåg lokala föreskrifter och förhållanden. Till stöd för polischefernas verksamhet i detta avseende föreslogs, att inom polisskolan

skulle utarbetas lämpliga kompendier. Landsfiskalen i Mölndal ansåg, att den

fortlöpande utbildningen borde bedrivas länsvis i form 3-6 dagars kurser av med ledning centralt utarbetade kursplaner. Styrelsen för statens polisskola av fann att det skulle stort värde med repetitionskurser, förslagsvis vart vara av tredje år, där polispersonalen skulle meddelas innehållet i nya lagar och författningar och tillfälle att ta del kriminaltekniska rön och erfarenges av nya heter. Av tjänstens intresse betingad träning i idrott och skytte föreslog utredningen böra samordnas för all personal inom poliskår och del tjänsten som en av göringen inläggas på av polischefen fastställd tid.

Enligt föreningen Uppsala läns landsfiskaler borde skytteutbildning och fysisk

träning i princip inte förläggas till arbetstid med undantag för sådan utbildning och träning i skytte, kunde äga på inomhusbana inom polisens lokaler. som rum

Landsfogden z Gävleborgs län och landsfiskalen i Torps distrikt förordade ut-

arbetande av enhetliga riktlinjer för den skytteutbildning och fysiska träning, som borde äga rum på tjänstetid. Idrotts- och skytteträningen kunde lämpligen samordnas med lokalt bedriven utbildning i vapnens bruk och stridstaktik. en Trivselutredningen behandlade dessutom spörsmål kring uttagning av elever till olika klasser och kurser. Därvid framhölls beträffande assistentklassen, att en polismans ålder i princip icke borde vara utslagsgivande för hans möjligheter att erhålla en utbildning som kvalificerade honom för högre tjänster. Utred-

ningen föreslog därför avskaffande av nuvarande högsta åldersgräns, vilket inte

ansågs utesluta att i såväl tjänstemässigt som personalvårdande intresse restriktivitet borde iakttas vid uttagningen äldre elever. Vidare föreslogs totalantalet av deltagare i assistentklassen skola grundas på prognos för landet i dess helhet en avseende behovet polispersonal med högre utbildning. I samband därmed av förordades tillämpning av ett kvoteringssystem, innebärande en sådan fördelning elevplatserna att ett visst antal skulle avses för personal från de största av kårerna, ett antal för personal från medelstora kårer och ett antal för personal från mindre kårer. Elevuttagningen inom respektive kvoteringsdel skulle ske med hänsynstagande till åldersfördelningen bland samtliga sökande, så att elevmaterialet blev åldersmässigt i stort sett homogent. För åstadkommande större enhetlighet och objektivitet vid bedömning av av kvalifikationer hos sökande till olika kurser vid polisskolan föreslog utredningen dels utnyttjande det meritvärderingssystem, som tillämpas för befordran till av

24:

tjänst inom polismanskarriären, dels införandet motsvarighet till den av en

förordsfullmäktigeinstitution, finns inom kommunikationsverken.

som Förslaget slopande åldersgräns för inträde i assistentklassen om av rönte kritik endast ett remissinstanser. Sålunda ifrågasatte landsfogden i Västerav par norrlands län, huruvida icke ett avskaffande åldersgränsen med bibeav hållande viss restriktivitet vid uttagningen äldre sökande skulle komma av av att få verkan motsatt den avsedda. Det torde nämligen väsentligt svårare en vara för en sökande att acceptera ett hans ålder betingat avslag på inträdesansöav kan, i det fall föreskrift rörande åldern saknas. Länsstyrelsen i Östergötlands län ansåg, att högsta åldersgräns borde gälla även i fortsättningen hade intet en men att erinra mot att den höjdes till exempelvis 40 år. Styrelsen för polisstatens slcola syntes vilja behålla nuvarande åldersgräns. Principerna för uttagningen till assistentklassen tillstyrktes eller lämnades

utan erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget ett kvoteringssystem om kritiserades dock i många fall starkt. Följande yttranden torde vara representativa för denna kritik.

Länsstyrelsen i Gotlands län fann det rättvist att utesluta förtjänt vara en sökande tillhörande viss polisdistriktsgrupp, för att tillgodose behovet en av utbildning för mindre förtjänt sökande endast därför denne tillhörde en att en annan grupp av polisdistrikt. Varje sökande borde såvitt möjligt bedömas endast efter sina kvalifikationer. Då åtgärder vidtagits för att underlätta numera personalcirkulationen mellan olika poliskårer, framstod enligt landsfogden i

Norrbottens län och stadsfiskalen i Luleå föreslaget kvoteringsförfarande

som en återgång till tidigare lokalen tänkande. Uttagningen till assistentklassen borde

ske uteslutande på grundval varje sökandes förtjänst och skicklighet. Styav relsen för statens polisskola anslöt sig till utredningens förslag att vid uttag-

ningen av elever till de högre kurserna totalantalet deltagare borde grundas på

en prognos för landet i dess helhet, avseende behovet polispersonal med av högre utbildning. Däremot kunde styrelsen icke dela uppfattningen förom delarna med det föreslagna kvoteringssystemet. Den ojämnhet i uttagningen,

som utredningen påpekat, torde nämligen övergående karaktär och i vara av huvudsak bero på tidigare fackliga konflikter bland polispersonalen i Stockholm

och Göteborg och därmed sammanhängande rekryteringsavmattning. Föreningen

Uppsala läns landsfiskaler framhöll, att landsortens behov personal med assis-

av tentutbildning inte helt kunde utläsas antalet ordinarie tjänster för sådan av personal. Procentuellt nämligen behovet kvalificerade vikarier större i var av

polisdistrikt med få befälstjänster än i storstadsdistrikt. Landsfiskalen i Älv-

karleby distrikt framhöll, att tyngdpunkten lades på personalnumerär och om befordringsbehov i stället för på angelägenheten att tillräckligt antal utredav ningsmän fanns tillgängligt på landsbygden för kvalificerade utredningar, före-

låg risk för att städernas personal skulle favoriseras vid tillträdet till högre

utbildningskurser.

Utredningens förslag om utnyttjande det för befordran tillämpade meritav värderingssystemet även vid ansökan inträde i kurs vid polisskolan tillom styrktes eller lämnades utan erinran remissinstanserna. I samband därmed av kritiserades dock själva meritvärderingssystemet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhöll, att de tjänstevitsord polismän erhåller sina respektive av polischefer tillmättes stor betydelse såväl i befordringsärenden som vid prövning av ansökningar till kurser vid polisskolan och att det därför ett oeftergivligt var krav att polischeferna så långt möjligt tillämpade enhetliga principer för vitsordsgivningen. Erfarenheterna visade emellertid avsevärda brister härvidlag. Länsstyrelsen ansåg det närmare böra övervägas, inte betygsättningen för om polispersonal från mindre distrikt borde ske i samverkan mellan landsfogde och polischef. Fullmäktigeinstitutionen tillstyrktes blott ett mindre antal remissinstanser, av bl a länsstyrelsen i Gävleborgs län, polisväsendets organisationsmimnd, föreningen Sveriges landsfiskaler, tjänstemännens centralorganisation, svenska polisförbundet och riksförbundet Sveriges polismän. övervägande antalet remissinstanser ansåg sig inte kunna biträda förslaget. Bland övriga synpunkter på undervisningen vid polisskolan, vilka framförts av remissinstanserna må framhållas följande.

Landsfiskalen i Svartlösa. distrikt fann den nuvarande utbildningen alltför

splittrad på ett stort antal ämnen eller ämnesgrupper, av vilka en del ansågs sakna större betydelse för polismännens praktiska verksamhet. I konstapelsklassen var utbildningen enligt landsfogclen i Norrbottens län alltför komprimerad. En viss, ehuru otillräcklig lättnad skulle kunna vinnas att utegenom sluta den nuvarande utbildningen i vapnens bruk och stridstaktik, vilken icke torde tillföra de i regel värnpliktsutbildade eleverna något nytt. En polisnyss kommissarie i Jönköping fann det önskvärt, att man i polisskolan meddelade undervisning i åtminstone ett främmande språk. Inom några få år torde det vara

ett oeftergivligt krav att polismannen behärskar något av världsspråken. Här-

emot torde kunna invändas, att polisen inom en snar framtid skulle komma att rekryteras ungdom, som i grundskolan erhållit undervisning i främmande av språk. En påbyggnadskurs i konstapels- och assistentklasserna skulle återuppväcka intresset för språk och stimulera till fortsatta studier. Landsfogden i Älvsborgs län förordade en sådan revidering av kursplanen för polischefskursen, att undervisningen rörande polislagstiftning od utvidgades på bekostnad av vissa avsnitt undervisningen i t ordningspolistjänst, motorfordonskunskap, av ex laboratoriemetoder och spårlära, fotografering samt vapnens bruk och strids-

taktik. Landsfiskalen i Alvesta kritiserade villkoren för deltagande i specialkurs

rörande utredning av vissa kvalificerade förmögenhetsbrott och skattebrott. Då sådan kurs avsedd för personer som genomgått specialkurs i utredning var angående gäldenärsbrott mm och då åtalsrätten beträffande gäldenärsbrott tillkom statsåklagare, torde hittills vad landsbygden beträffar endast statskriminalpolispersonal ha beretts tillfälle att genomgå denna kurs.

2. Polisverksamhetsutredningen

Den intensifiering det brottsförhindrande arbetet, utredningen ansåg av som böra komma till stånd, förutsatte enligt utredningens mening, att polispersonalen informerades om dettas innebörd, tillvägagångssättet vid förövandet av olika brott, möjligheten att förhindra brott Kunskaper detta slag borde m m. av därför ingå som ett betydelsefullt moment i den undervisning, lämnades som vid polisskolan. Skolan borde också anordna specialkurser för de polismän, vilka avdelats att helt eller delvis ägna sig åt brottsförhindrande verksamhet. Vidare borde bilbrottsligheten och åtgärder för dess bekämpande ägnas ökad uppmärksamhet i samband med polisskolundervisningen. Utredningen betonade angelägenheten att för upprätthållande ett gott förhållande mellan allmänav - av heten och polisen polispersonalen i den grundläggande utbildningen bibringa- des en sund inställning till polisyrket och erhöll praktiska anvisningar om lämpligt beteende i olika situationer. I sitt remissvar upplyste styrelsen för statens polisskola i anslutning till förslagen undervisning angående brottsförhindrande verksamhet, att om man sedan några år tillbaka bedrev sådan undervisning i skolans ordinarie klasser men att det sannolikt skulle innebära vissa fördelar med en koncentration av undervisningen i hithörande frågor, vilken uppdelad på skilda läronu var ämnen. Svenska polisförbundet uttalade i detta sammanhang önskemål om att polispersonalen erhöll undervisning rörande konstruktionen förekommande av larmapparater. Länsstyrelsen i Älvsborgs län underströk vikten att varje av polisman eller skulle delta i radiotrafik dessförinnan utbildades och annan som

tränades i samtalsmetodik och trafikdisciplin. Stadsfiskalevz i Skövde förordade

genomgång av kurser i radioteknik, innan polismannen tilläts använda materielen. Om ett gott arbetsresultat skulle kunna uppnås i den polisiära verksamheten,

fann utredningen det väsentligt bla med ett gott samarbete mellan ordnings-

polis och kriminalpolis. Ett besvärande hinder för ett dylikt samarbete ansågs ligga i bristande kännedom hos den patrullerande personalen hur kriminalen om polisen arbetade. Ordningspolisbefälet ansågs heller alltid ha den erfarenhet av kriminalpolistjänst, som var önskvärd. Utredningen fann det därför vikt, av att ordningspolispersonal fick praktiska erfarenheter kriminalpolisarbete och av förordade, att varje polisman skulle beredas tillfälle till minst månads utbilden ningstjánstgöring vid kriminalavdelning för deltagande i bl brottsplatsundera sökningar. Dylik tjänstgöring borde dock inte fullgöras, förrän polismannen vunnit ett visst mått kunskap och erfarenhet polistjänst. Utredningen av om av förordade för sin del genomgång konstapelsklass och minst månaders av sex tjänstgöring vid ordningspolisen före tjänstgöringen vid kriminalavdelningen. Erfarenhet från tjänstgöring vid kriminalavdelning framhölls värde vara av för varje polisman, då det gällde att vidta åtgärder på brottsplats. Utreden ningen förutsatte, att man vid undervisningen i polisskolans konstapelsklass

skulle komma att polismännen erforderliga kunskaper i dessa hänseenden. ge Härutöver måste emellertid särskilt utvalda polismän i tillräckligt antal erhålla utbildning i brottsplatsundersökning. Enligt utredningen borde det praktiskt taget i varje polisdistrikt finnas en eller flera för egentliga brottsplatsundersökningar särskilt utbildade polismän. Utredningen föreslog därför, att den vid polisskolan bedrivna kursverksamheten för brottsplatsundersökare skulle väsentligt utökas. Den utredningen föreslagna utbildningstjänstgöringen vid kriminalavdelav ning ansågs följande remissinstanser för kort: landsfogden i Uppsala län, av vara länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen i Östergötlands län, länsstyrelsen i Gotlands län, länsstyrelsen i Kristianstads län, poliskammaren i Hälsingborg,

länsstyrelsen i Älvsborgs län, stadsfiskalen i Skövde, stadsfiskalen i Lidköping,

länsstyrelsen i Örebro län, länsstyrelsen i Västmanlands län, Västernorrlands läns avdelning föreningen Sveriges landsfiskaler, länsstyrelsen i Jämtlands län, av länsstyrelsen i Västerbottens län och Jönköpings polisbefälförening. Flera av de angivna remissinstanserna uttalade sig för utbildningstjänstgöring om två en

eller tre månader. Länsstyrelsen i Kristianstads län och stadsfiskalen i Skövde

ansåg därjämte, att utbildningstjänstgöringen borde ta sin början, först sedan ett år förflutit från den dag polismannen slutade konstapelsklassen. Polisväsendets organisationsnämnd och Svenska polisförbundet förordade, att utbildningstjänstgöring borde anordnas även för de polismän vilka tillhörde kårer som saknade kriminalavdelning. Statspolisintendenten fann det angeläget, att de polisverksamhetsutredav ningen uppdragna riktlinjerna för tjänstens bedrivande snarast måtte vinna beaktande i de olika polisdistrikten. För att underlätta detta föreslogs anordnande för ordningspolisbefäl någon kortare kurs vid polisskolan, där eleverna av så långt möjligt bibringades insikter, Vilja och förmåga att inom sina respektive

distrikt omsätta dessa riktlinjer i praktiken. Stadsfiskalen i Kristianstad ansåg,

att kriminalpolispersonalen borde beredas ökade möjligheter till specialutbildning. Landsfiskalen i Karlskoga ifrågasatte om inte bandspelare borde komma till användning för att snabbt polismän på olika orter möjlighet att ta del av ge rön i polisarbetet, få kommentarer till författningar etc. Personal exemnya nya pelvis från polisskolan skulle kunna tala in föredrag på band, vilka sedan skicka-

des ut till polisdistrikten och uppspelades för personalen. Landsfiskalen i Hallsta-

hammar framhöll, att försvarets brevskola visat exempel på möjligheten att korrespondenskurser bedriva framgångsrik undervisning i ämnen rörande genom försvaret. Korrespondensundervisningen skulle lämpligen handhas av polisskolan och bedrivas med inom varje polisdistrikt organiserade studiegrupper, bestående

olika kategorier polismän. Landsfiskalen i Bispgården ansåg, att större ut-

av borde åt den praktiska utbildningen övningar i brottsplatsrymme ges genom undersökning och användande tekniska hjälpmedel. Den teoretiska av nya utbildningen borde kunna delges polismännen genom facktidningar. Landsfogden i Västerbottens län framhöll, att i vissa län jaktövervakningen måste ägnas

särskild uppmärksamhet och att därför särskild utbildning häri borde meddelas för denna verksamhet lämpliga polismän. Malmö polismäns representantskap föreslog, att i polisskolutbildningen skulle ökat utrymme åt underman ge visning rörande patrulleringstjänstens fullgörande polismannens och om uppträdande på brottsplats. Luleå polisförening ansåg, att de polismän återkom som från speeialkurser vid polisskolan borde få i uppdrag att instruera övrig personal.

Jönköpings läns avdelning av föreningen Sveriges landsfislcaler riktade uppmärk-

samheten på behovet av repetitionskurser för brottsplatsundersökare i syfte att ge dem kunskaper om nya rön och erfarenheter och polislcammaren i IIälsingborg förordade vidgad undervisning i konstapelsklassen beträffande brottsplatsundersökning. Ett av de huvudsakliga skälen för den brist på aktivitet, sällan ansågs som råda i polisverksamheten, fann utredningen utgöras bristande kunskap hos av polispersonal de lagar och författningar, vilkas efterlevnad polisen är satt om att övervaka, osäkerhet rörande de befogenheter tillkommer polisen i som samband med olika slag ingripanden, samt otillräcklig information rutinav om mässiga arbetsuppgifter, riktig patrulleringstaktik d. Då de i grundutbildom 0 ningen bibringade kunskaperna förflyktigadees de inte underhölls och då de om dessutom så småningom delvis blev inaktuella till följd ändringar och tillägg av i lagstiftningen, ansåg utredningen, att särskilda åtgärder måste komma till stånd för att i möjligaste mån tillgodose behovet fortlöpande utbildning för av polismän. Detta behov fann utredningen störst för den patrullerande personalen. Skyldigheten att sörja för dylik fortbildning borde praktiska skäl alltjämt en av åvila polischeferna, bl den anledningen, att undervisningen i viss omfattning a av måste ta sikte på lokala förhållanden skilda slag. Polischeferna borde dock av lämnas stöd i sitt undervisningsarbete och utredningen förordade därför centralt utarbetade undervisningsplaner med rekommendationer undervisningens om anordnande i distrikt av olika storlek, valet lärare och studielitteratur om av m m. Polischeferna föreslogs dessutom böra från centralt håll erhålla redogörelser angående den närmare innebörden ändringar i lagstiftningen, tex i form av av inom polisskolan utarbetade redogörelser. Överhuvudtaget borde inom polisskolan framställda redogörelser i skilda frågor göras tillgängliga för samtliga polismän. Dessutom föreslog utredningen anordnande regelbundna informaav tionskurser för polischefer veckas längd, förlagda till Stockholm. Varje om en polischef borde åtminstone vart femte år beredas tillfälle delta i sådan kurs. I anslutning till ett av svenska polisförbundet väckt förslag förordade utredningen, att det i varje län skulle finnas länsinstruktör med uppgift att besöka en olika platser i länet och där föreläsa innehållet i de lagar och författningar om som hade betydelse för polisverksamheten, anordna övningar i brottsplatsundersökning, demonstrera nya tekniska hjälpmedel, lämna anvisningar och råd beträffande trafikundervisningen i skolorna m m. Den fortlöpande utbildningen av polispersonal borde inte ombesörjas av polischeferna, eftersom dessa saknade tid för uppgiften och inte alltid var

lämpliga undervisare, ansåg Hallands läns avdelning föreningen Sveriges av

landsfiskaler, landsfiskalen i Bollebygd, landsfiskalen i Hallstahammar, Västerbottens läns avdelning föreningen Sveriges landsfiskaler, stadsfiskalen i Öster-

av

sund, Södermanlands läns avdelning av föreningen Sveriges landsfiskaler samt

Södermanlands läns polisförening. Vissa remissinstanser ifrågasatte, om inte den fortlöpande utbildningen lämpligen borde bedrivas länsvis. Denna tanke framfördes bla länsstyrelsen i Hallands län, ansåg, att utbildningen skulle av som kunna bedrivas under länsstyrelsens ledning. Härigenom skulle större garantier skapas för enhetlig utbildning, varjämte möjligheterna att erhålla goda läraren krafter skulle komma att öka betydligt. Även Stockholms läns avdelning av

föreningen Sveriges landsfiskaler förordade, att den fortlöpande utbildningen

borde bedrivas länsvis. Särskild personal borde avdelas för undervisningsarbetet.

Landsfiskalen i Solna framhöll svårigheten att på grund personalens skift-

av tjänstgöring och bestämmelserna arbetstiden samla tillräckligt många beom

fattningshavare till viss lektion. Landsfiskalen i Avesta ansåg det önskvärt,

en att polischefen i sitt undervisningsarbete hade tillgång till föreläsare. Länsstyrelsen i Västerbottens län förordade, att det lokala undervisningsarbetet ställdes under kontroll. Polisväsendets organisationsnämnd underströk vikten att även den utredande polispersonalen och framför allt befälet gavs möjligav heter att fortlöpande fördjupa och aktualisera sina yrkeskunskaper. Stockholms stads rätts- och polisdirektion påtalade nödvändigheten en fortgående varav dagsundervisning, där den enskilde polismannen ständigt förnyade imgavs pulser för fullgörande sina arbetsuppgifter. Stockholms kriminalpolisförening av ansåg det nödvändigt att tillskapa utbildningsrotlar i storstäderna och Jönköpings polisbefälsförening menade, att det borde finnas särskilt utbildnings-

befäl i polisdistrikten. Förslaget länsinstruktörer avvisades landsfogden i Norrbottens län, om av poliskammaren i Luleå och Norrbottens läns avdelning föreningen Sveriges av landsfiskaler, vilka remissinstanser ansåg det svårt för enda person att tillen räckligt behärska alla aktuella arbetsområden inom polisverksamheten. Det skulle bättre polischeferna beviljades anslag för att engagera flera vara om

olika lärare. Förslaget avvisades även stadsfiskalen i Kristian-

personer som av stad och poliskammaren i Borås, vilka menade, att länsinstruktör snart skulle en förlora kontakten med det praktiska polisarbetet och därigenom förlora sin auktoritet hos personalen. Poliskammaren ifrågasatte, huruvida det inte var lämpligare koncentrera vidareutbildningen till större polisdistrikt, vilka i att samband med utbildningen den personalen utan större olägenhet skulle av egna kunna utbilda polismän även från andra distrikt, i den mån utbildningen icke gällde rent lokala uppgifter. Länsstyrelsen i Norrbottens län ansåg, att det av landsfogden i länet väckta förslaget borde upptas till prövning. Länsstyrelsen i Älvsborgs län fann det tveksamt, huruvida tjänster som länsinstruktörer borde tillskapas och åberopade skäl för sin tvekan vad poliskammaren i Borås som anfört. Styrelsen för statens polisskola förordade kurser för dem som skulle

fungera länsinstruktörer. Länsstyrelsen i Värmlands län menade, varje som att instruktör regel borde ha möjlighet att sköta utbildningsverksamheten i fler som än ett län. Polisman från två eller flera distrikt kunde därvid lämpligen sammandras till centralort för kurser under några dagar. Om länsinstruktörer skulle en tillsättas, ansåg landsfogden i Norrbottens län, att de borde underställas länspolischefen. Beträffande regelbundna informationskurser för polischefer ansåg landsfogden i Skaraborgs län behovet diskutabelt, så länge det fanns polischefer, vilka på grund av sin arbetsbörda inte hann leda polisens fortlöpande utbildning eller

som saknade fallenhet och intresse för dessa frågor. Landsfiskalen i Svartlösa

menade, att de föreslagna kurserna borde omfatta del högre polisbefäl, även en eftersom polischefens arbetsbörda ofta tvingade honom att delegera undervis-

ningsarbetet. Stadsfiskalen i Skövde och stadsfiskalen i Lidköping förordade, att

kurserna borde återkomma oftare än vart femte år. g En erinran polistekniska om de föreningarnas betydelse -utbildningssynpunkt ur gjordes av statsåklagaren i Göteborg, landsfogden i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs läns polisförening, läns-

styrelsen i Gävleborgs län, landsfiskalen i Skellefteå södra distrikt, föreningen Sveriges landsfiskaler och svenska polisförbundet. Polisväsendets organisations-

nämnd underströk betydelsen att den frivilliga utbildningen stimulerades. av I samband med sina förslag rörande k socialpolisverksamhet förordade poliss verksamhetsutredningen, att ämnet socialkunskap i polisskolans konstapelsklass borde uppdelas i ämnena socialkunskap och socialpolislära. Såsom undervisningsmoment under sistnämnda ämne föreslogs ingå bl genomgång socialvårdsa en av organens organisation och arbetsuppgifter. Dessutom framhölls önskvärdheten av att polismannen bereddes tillfälle att i nära anslutning till konstapelsklassens avslutning auskultera under 1-2 veckor på socialbyrå i hemorten. Utöver anordnandet av specialutbildning för polismän med tjänstgöring socialpoliser som föreslogs, att frågor avsåg socialpolisens arbete borde upptas till behandling som i polischefskursen. I frågan om utbildningen kvinnliga polismän framhöll utredningen, att i av princip samma utbildning borde lämnas alla befattningshavare oavsett kön. För de kvinnliga eleverna i konstapelsklassen borde emellertid undervisningen i sjukvård kompletteras med någon tids praktik på sjukhus, företrädesvis vid kirurgisk avdelning för olycksfall. Tid härför ansågs kunna beredas under den period, då de manliga eleverna genomgick militärövningar. De kvinnliga eleverna borde emellertid icke undantas från övning i bruket tjänstepistol och kulav sprutepistol. Som skäl härför åberopades de situationer, för vilka även den kvinnliga polispersonalen kunde utsättas under vanlig tjänstgöring, samt i främsta rummet hänsynen till förhållandena under krigstillstånd. -

3. Utredningen angående statens kriminaltekniska anstalt

I sin redogörelse för de svårigheter, hittills varit förknippade med arbetet som vid statens kriminaltekniska anstalts laboratorieavdelning, framhöll utredningen bl att i de uppdrag, överlämnats till anstalten, det icke sällan förekommit, a, som att frågeställningarna varit oklara eller irrelevanta, undersökningsmaterialet dåligt säkrat och förpackat samt jämförelseprover otillfredsställande eller direkt felaktiga. Då det kriminaltekniska fältarbetet dvs brottsplatsundersökningar och därmed sammanhängande säkring, tillvaratagande och viss bearbetning av undersökningsmaterial även framgent avsågs komma att åvila den lokala polisen, poängterade utredningen angelägenheten att undervisningen i krimiav nalteknik intensifierades för polismännen. Särskilt framhölls, att specialkurserna vid polisskolan för brottsplatsutredare och brandorsaksutredare borde göras mer omfattande. Vid sidan teoretisk undervisning borde praktiskt fält- och av mera laboratoriearbete på kursprogrammet. Det framhölls, att brottsplatssättas upp och brandorsaksutredare måste bibringas goda kunskaper i moderna spårsäkringsmetoder och även tillfälle att följa teknikens utveckling på området. ges Av väsentlig betydelse fann utredningen vidare att dessa utredare ägde vara, kännedom de tekniska och möjligheterna för kriminaltekniska om resurserna undersökningar vid det centrala laboratoriet. Vid sidan denna utbildningsav verksamhet ansåg utredningen det angeläget, att rikspolisstyrelsen och laboratoriets ledning minst varje år samlade företrädare för laboratoriet och främst chefer för tekniska arbetsenheter i polisdistrikten för ömsesidigt utbyte av synpunkter på principiella och praktiska spörsmål, såsom metodfrågor och nya rön på kriminalteknikens område. Vidare borde bl sådana chefer få möjlighet att a under någon tid tjänstgöra vid laboratoriet för närmare praktisk orientering en dettas arbetsmetoder. om Av remissinstanserna ansåg statskontoret, att det centrala kriminaltekniska laboratoriet borde kunna verka utbildningsanstalt, så att polispersonal som en från de lokala tekniska enheterna under längre eller kortare tid kunde få tjänstgöra vid laboratoriet. På motsvarande sätt borde personal vid laboratoriet beredas tillfälle till tjänstgöring i polisdistrikt. Polismästaren i Stockholm underströk vikten polisens tekniska personal fick möjlighet att tjänstgöra vid av att laboratoriet. Även polismästamw i Göteborg och HäLsingborg betonade betydelutbildning polisens kriminaltekniska personal. Landsfogden i Kopparsen av av bergs län fann det otillräckligt med årliga konferenser för föreståndarna för polisdistriktens tekniska sektioner och föreslog, att rikspolisstyrelsen borde lämna fortlöpande informationer till de lokala brottsutredarna. Statens tekniska forskningsråd hävdade, att all personal vid laboratoriet skulle ha skyldighet att undervisa vid lämplig läroanstalt i den omfattning som påkallades. I proposition 1964:100 ansåg föredragande departementschefen i avvaktan nr polisutbildningskommittén fullgjort sitt arbete sig inte kunna ta ställning på att till i vad mån personal vid laboratoriet än dess chef borde åläggas underannan

visningsskyldighet framhöll, att personalen vid laboratoriet men och de tekniska arbetsenheterna i polisdistrikten borde tillfälle regelbundet ges att utbyta synpunkter på principiella och praktiska spörsmål på kriminalteknikens område.

4. Organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958

För att polismännen skall kunna effektivt utöva trafikövervakning framhöll kommittén vikten att de äger stort fordonstekniskt kunnande av och god körförmåga. Insikter i fordonsteknik fann kommittén behövas främst för uppgiften att förrätta flygande inspektion. Kommittén uttalade sig i princip för central samordning motorfordonsen av utbildningen ansåg sig praktiska skäl böra föreslå såväl centrala men av som lokala kurser. Centrala kurser borde ifrågakomma för bla statspolisen, medan den lokala polispersonalen borde utbildas lokalt. Vid centrala kurser föreslogs dock beredas plats för kommunala polismän, vilka sedan kunde tjänstgöra som

instruktörer och lärare handledare vid lokalt bedriven utbildningsverksamhet.

Kommunal polispersonal med motorcykeltjänst borde ävenledes få tillfälle till central utbildning. Den centrala utbildningen föreslogs äga vid arméns motorskola i Strängrum näs och planeras i samråd mellan skolans militära ledning och vederbörande polisiära myndigheter. För statspolispersonal föreslogs kurser i nio Veckor, eller 378 timmar, för allmän utbildning i trafikövervakning fordonsk-unskap mm 103, trafikövervakning 105, körning med personbil 80, allmän körkunskap 60, bärgning 17 timmar. För utbildning handledare vid kommunal poliskår förav ordades centrala kurser sju veckor, eller 280 timmar, innebärande i om stort sett en avkortad version utbildningen för statspolispersonal. Var och de av en av nämnda kurserna föreslogs kompletterad med särskild vinterutbildning om en vecka. Motorcykelutbildningen föreslogs omfatta fem veckor, eller 210 timmar motorcykelns konstruktion och vård 60, mopedlära 10, trafikövervakning 35, körning 90 timmar. De lokala kurserna föreslogs omfatta veckor, därav tre veckor för körning, sex främst personbil, och lika lång tid för trafikövervakning, inklusive flygande av inspektion. Av remissinstanserna ansåg flertalet, att hela den polisiära motorfordonsutbildningen, allså även den avsågs skola bedrivas lokalt, borde stå under som ledning av polisskolan. Denna uppfattning redovisades polislcammaren i Uppav sala, poliskommissarien vid statspolisen i Linköping, poliskarnmaren i Göteborg, länsstyrelsen i Örebro län, landsfogden i Örebro län, drätselkammaren i Örebro, polislcammaren i Örebro, Örebro läns avdelning landskommunernas förbund, av föreningen Norrbottens läns landsfiskaler, polisväsendets organisationsnämnd, polisverksamhetsutredningen, landslcomrnunernas förbund, föreningen Sveriges

landsfiskaler och svenska polisförbundet. Ytterligare några remissinstanser menade, att i varje fall den lokala utbildningen borde anförtros åt polisskolan. Denna uppfattning hävdades länsstyrelsen i Stockholms län, landsfogden i av Stockholms län, landsfogden i Östergötlands län och Jönköpings länsavdelning av svenska landskommunernas förbund. Några av de remissinstanser, vilka anslöt sig till förslaget att ledningen av utbildningen skulle utövas av militär personal, ansåg dock att uttagningen till kurserna borde ombesörjas av polisskolan. Denna uppfattning framfördes av länsstyrelsen i Hallands län, landsfogden i Gävleborgs län, statspolisintendenten och riksförbundet Sveriges polismän. Landsfogden i Blekinge län, länsstyrelsen i Västernorrlands län och landsfogden i Västernorrlands län ansåg, att ansvaret för den lokala utbildningen av polispersonal borde läggas på landsfogdarna. Länsstyrelsen i Kopparbergs län föreslog, att hela den lokala utbildningen skulle anförtros åt de inom länen verksamma trafiksäkerhetsråden, medan landsfogden i Jämtlands län förordade, att den lokala utbildningen borde ledas centralt. Mot förslaget olika utbildning för med trafiksäkerhetsarbete sysselsatt om statspolis respektive lokal polispersonal framförde flertalet remissinstanser stark kritik. Med hänsyn till polisverksamhetens omorganisation, innebärande bla upplösande av statspolisen såsom särskild organisatorisk enhet, har remissinstansernas uttalanden i förenämnda spörsmål utelämnats här. Synpunkter anfördes remissinstanserna även beträffande de föreslagna av kursplanerna. Förste bilinspektören i Gävle hävdade, att nuvarande utbildning för polismän i flygande inspektion var tillfyllest och att nya organisatoriska åtgärder för sådan utbildning inte behövdes. Förste bilinspektöremza i Stockholm och Malmö däremot ansåg utbildningen i den föreslagna nioveckorskursen otillräcklig med avseende på den flygande inspektionen. Färste bilinspektören i

Jönköping och landsfiskalen i Ludvika distrikt fann 80 timmars övningskörning

med personbil alltför omfattande, medan förste bilinspektören i Malmö ansåg, att ämnet chassilära erhållit otillräckligt utrymme. Landsfogden i Västmanlands län var den uppfattningen, att alltför stort timantal anslagits för fordonsav teknik och trafikövervakning, och länsstyrelsen i Norrbottens län samt landsfogden i län ansåg, att polismännens utbildning i praktisk och teoretisk samma motorfordonskunskap tillmätts alltför stor betydelse. Kungl. automobilklubben fann det anmärkningsvärt, att undervisningen i trafikövervakning, vilken i sig inkluderade bl a övervakningsmaterielens handhavande och vård samt flygande inspektion, ansetts böra omfatta 105 timmar, medan den nuvarande undervisningen i flygande inspektion omfattade 168 timmar. Motorförarnas helnykterhetsförbund menade, att ämnet trafikövervakning getts ett alltför ringa antal timmar. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen ifråga om motorfordonens konstruktion ansåg länsstyrelsen i Kopparbergs län, kommissarien vid mm statspolisavdelningen i Växjö samt riksförbundet Sveriges polismän, att behovet

3 1962 års polisutbildningskommitté

av fortbildningskurser för dem som förordnats att förrätta flygande inspektion borde uppmärksammas. Riksförbundet Sveriges polismän önskade en förlängning kurstiden, så att av plats kunde ges för undervisning rörande de psykologiska faktorer som påverkar människan i trafiken. Fil. dr. Jon Naeslund ansåg, att de psykologiska och pedagogiska kunskaperna undervärderats och framhöll, att de blivande handledarna borde bibringas kunskaper i inlärningspsykologi, didaktik och personlighetspsykologi. I åtskilliga remissyttranden framhölls för övrigt såsom ett allmänt omdöme, att kommittén överbetonat betydelsen tekniskt kunnande och av förbisett behovet av kunskaper beträffande trafikövervakningens taktik, författningskännedom, allmän trafiksäkerhetskännedom, psykologi och pedagogik.

5. Trafikmålskommittén

Den snabba utvecklingen inom trafiken ställer särskilda krav på. dem som handlägger frågor inom detta område av samhällslivet. En fortlöpande information förändringar och utvecklingstendenser får här sin speciella betydelse. Komom mittén föreslog därför särskilda vidareutbildningskurser för bla domare, åklagare och advokater och framhöll, att det även inom polisen torde föreligga ett stort behov av vidareutbildning, inte minst med hänsyn till kommitténs förslag ordningsföreläggande. Det polisiära utbildningsbehovet torde dock enligt om kommitténs mening åtminstone till Viss del kunna tillgodoses inom ramen för de utbildningsorgan som redan fanns tillgängliga. Det borde ankomma pä den centrala polisledningen att närmare bestämma hur behovet skulle tillgodoses. Den av kommittén förordade vidareutbildningen borde äga rum i justitiedepartementets regi. I den mån utbildningen avsåg trafiksäkerhetsfrågor, borde dessa behandlas i nära samarbete med nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande och statens trafiksäkerhetsråd, varvid bl a representanter för polisen borde delta.

KAPITEL 4

Polisuthildningskommitténs synpunkter och förslag

l. Polisuthildning

A. Målsättning och utformning

Polisutbildningen kan allmänt sägas syfta till att göra alla de befattningshavare, vilka på skilda poster inom polisväsendet har att utöva polisverksamhet i eller en annan form, så väl skickade möjligt för sina uppgifter. För att utbildningen som skall kunna ges en från administrativa, ekonomiska och pedagogiska synpunkter sett ändamålsenligt utformning, torde den till sitt innehåll och i fråga fördelom ning på kurser skilda slag få efter de arbetsorganisationen beav anpassas av tingade kraven på kunskaper och färdigheter hos polismännen. Utbildningen bör dessutom meddelas på sådant sätt, att kunskapsinhämtandet så långt möjligt följer en logisk utvecklingsgång. Under sådana förhållanden bör olika slag av polisiära yrkeskunskaper icke betraktas såsom för sig självständiga var utbildningsmål. I stället torde alla insatser på utbildningsområdet böra samordnas i ett utbildningssystem, inom vilket de olika avsnitten erhåller följden riktig anpassning till varandra och till systemet i dess helhet. De brister som idag vidlåder polisutbildningen torde till icke obetydlig del ha sin grund just i avsaknaden av en dylik samordning olika aktiviteter på utbildningsområdet. av En väsentlig orsak till denna bristande samordning är att finna i polisväsendets tidigare kommunala förankring, vilken medfört att utbildningen i betydande utsträckning kommit att influeras lokala hänsynstaganden och bedömanden. av Sålunda har t ex den grundläggande praktiska fackutbildningen, för vilken det huvudsakliga ansvaret fördelats på för närvarande 27 utbildningskårer, kommit att betraktas i första hand som en lokal angelägenhet. Till följd härav samt på grund av de berörda utbildningskårernas sinsemellan olika och förutresurser sättningar har denna utbildningsverksamhet kommit att erhålla påfallande en oenhetlig karaktär. Som framgått tidigare referat innehållet i den k av av s trivselutredningens betänkande och ytterligare belyses i det följande har som lokala förhållanden kommit att spela väsentlig roll även i samband med uten bildningen polispersonal på högre nivåer. Detta har medfört bl att polismän av a, från vissa distrikt haft lättare än polismän från andra distrikt att vinna inträde i högre utbildningskurser och bättre förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i desamma. Vidare har polisiär yrkesutbildning kommit att i viss utsträckning bedrivas utanför polisskolans Som exempel härpå må erinras ram. om den utbildningsverksamhet av icke obetydlig omfattning, bedrivits inom som

till statspolisavdelningarna kommendestatspolisorganisationen i syfte att göra

polismän kvalificerade för olika arbetsuppgifter. Med inrättandet av statsrade emellertid ha avsetts att densamma skulle och reservpolisorganisationen torde

förekommande arbetsuppgifter fullt utbildade och kompetenta tillföras för där

polismän.

Sedan polisväsendet från den 1 januari 1965 förstatligats, torde lokala syn-

längre på sätt tidigare kunna i här berörda avseenden punkter samma som

polisorganisationen. Den arbetsorganisationen förutsätter nämligen påverka nya

enhetlighet vad gäller den organisatoriska utformningen av arbetsen hög grad av

tillämpade arbetsrutiner ävensom beträffande utbildningen av enheter och där

principerna för göromålens fördelning på olika arbetspersonalen. Vidare har

befattningshavarna inom dessa i väsentliga stycken ändrats. Polisenheter och

omorganisation har därmed ställt andra krav på personalens utbildning väsendets bättre förutsättningar för ändamålsenligt ordnad erbjuder i sig själv en men Rikspolisstyrelsens roll central instans för de polisiära utbildutbildning. som

handläggning ökade möjligheter till samordning och kontroll ningsfrågornas ger

på utbildningsområdet, ävensom till likformighet och kontiolika aktiviteter av utbildningens innehåll och omfattning till inträffade förnuerlig anpassning av

polisens organisation, funktioner och arbetsmetoder. Förstatligandeändringar i

tillskapandet nämnda centrala på utbildningsområdet reformen jämte av organ

medföra garantier för att såväl rekrytering som utbildning torde dessutom kunna

inriktas med hänsyn till verksamhetens rikskaraktär.

sina i det följande redovisade förslag har kommittén Vid framläggandet av

utbildningsbehov kan förväntas komma att föreligga i dels utgått från det som

polisväsendet, dels förutsatt att all polisiär yrkesutbildning det omorganiserade

under central administrativ ledning. sistnämnda förutsamordnas och ställs

givetvis själva utbildningen i vissa stycken förläggs sättning utesluter icke, att

till icke polisiär utbildningsanstalt.

utbildningssystem efter nämnda premisser ha.r Vid uppbyggnaden av ett

vidare det böra klart skiljas mellan dels sådan utbildning som kommittén ansett

polismännen de kunskaper och färdigheter normalt eratt bibringa som avser för uppnående viss tjänsteställning reguljär utbildning fördelad fordras av -

grundutbildning högre utbildning, dels sådan utbildning, varigenom på samt

speciella kunskaper åt personal, avdelats för eller avses böra tillmeddelas som

arbetsuppgifter, för vilkas fullgörande den reguljära utbildningen delas sådana

specialutbildning, och dels sådan utbildning syftar till att

icke är tillfyllest som

vidmakthålla, stärka och aktualisera tidigare förvärvade kunskaper rent allmänt

färdigheter fortbildning. och vunna

till polismännen i sin yrkesutövning kommer i kontakt med Med hänsyn att

de skiftande slag och allmänheten förväntas samhällsföreteelser av mest av

råd, anvisningar, förklaringar och hjälp i mångfald olika sammankunna ge en all gällande, att polisman bör ha så allsidig hang kan det med rätt göras en en

möjligt. Från dylik allmän utgångspunkt ligger det nära till utbildning som en

hands att hävda att den utbildning meddelas polisman i tjänsten och för som en tjänsten bör inriktas på att i möjligaste mån täcka alla de skiftande kunskaps-områden som kan vara aktuella. Därvid torde emellertid utbildningen lätt komma att innehållsmässigt utvecklas att bli alltför o.mfattande. Enligt kommitténs uppfattning måste den tjänstemässigt bedrivna utbildningsverksamheten alltid ges en klar karaktär yrkesutbildning. Med hänsyn till angelägenheten av av att hålla utbildningen inom rimlig tids- och kostnadsram måste den koncenen treras på för tjänsteutövningen centrala ämnesområden och inom vart och ett av dessa intensifieras på sådana avsnitt är särskild betydelse. Den tjänstesom av mässiga utbildningen polispersonal bör sålunda bygga på den förutsättningen, av att polismannen redan vid inträdet på polismannabanan äger den allmänbildning, som är erforderlig för tjänsten i allmänhet och för fackutbildningen inom yrket, samt att polismannen därefter i princip på eget initiativ än med stöd i - om lämpliga former från det polisiära utbildningsorganets sida förskaffar sig de vidgade kunskaper och färdigheter allmänbildningskaraktär, av som kan anses berikande för yrkesutövningen eller bedömas böra utgöra villkor för tillträde till viss speciell fackutbildning. Utifrån denna allmänna målsättning har kommittén sökt fastställa det kunskapsstoff som bör ingå i olika kurser och ämnen och därvid detsamma gruppera så, att i möjligaste mån åstadkoms logisk utbildningsgång beträffande såväl en utbildningen i stort som inom enskilda kurser och ämnen. Bla till följd härav har förslagen till kursplaner försatts med ingående redogörelser rörande kunskapsstoffet och dettas disposition. Här må särskilt framhållas, att de timangivelser i kursplanerna föresom kommer beträffande olika ämnen eller, där så befunnits påkallat, lämnats beträffande enskilda ämnesmoment icke får betraktas bindande. De är avsedda som såsom en vägledning beträffande lämplig avvägning det utrymme inom av som en kurs bör ägnas visst ämne eller däri ingående kunskapsavsnitt. Vad angår själva kunskapsstoffet måste motsvarande reservation göras. en Förslagen utgår nämligen från vad i dagens läge kan böra krävas i som anses fråga kunskaper och färdigheter hos polismän på olika nivåer i karriären och om i olika befattningar. Polisverksamheten är emellertid underkastad ständig uten veckling och det är synnerlig vikt, att polisutbildningen följsamt av anpassas härtill. Tillkomsten ytterligare arbetsuppgifter, förbättring tekniska hjälpav av medel, rationalisering av arbetsmetoder torde sålunda kräva modifieringar m m både av utbildningens innehåll och dess struktur. Kommittén förutsätter därav för, att utbildningsfrågorna måste bli föremål för fortlöpande Översyn det en av centrala organet på polisutbildningsområdet. För att polisman skall bli i stånd att på ett tillfredsställande sätt fullgöra en sina arbetsuppgifter måste han äga utöver vissa i trängre mening polisiära yrkeskunskaper en klar insikt polisens funktion i det moderna samhället, - om om de psykologiska orsakerna till individers och beteenden i olika gruppers situationer, förutsättningarna för den enskilde polismannens möjligheter att om

för de åtgärder han i tjänsten har att vidta etc. Icke minst måste vinna respekt

han väl kunnig de faktorer påverkar relationerna i stort mellan vara om som allmänheten och polisen. Även dessa relationer på tid förbättrats och om senare

allmänheten i inser betydelsen polisens insatser och oftast även stöder stort av

polisen vid bekämpandet grövre brott, kvarstår dock utbredd brist på av en

för de rutinmässiga inslag i polismännens yrkesutövning, vilka förståelse mera

polisens samhälleliga kontrollfunktion. Enligt trivselutredhar samband med

bristande förståelse från allmänhetens sida i icke obetydlig ningen torde denna

utsträckning bero på allmänhetens kännedom innebörden det polisiära att om av

mycket begränsad. Den information polisens uppgifter wardagsarbetet är om

förmedlas radio, film och TV nämligen och arbetsmetoder son1 genom press, syns

kommit beröra de polisiära insatserna i samband med huvudsakligen ha att

publikt intresse. Det kan emellertid knappast bestridas, att händelser av större

begränsade kännedom polisverksamheten i övrigt till viss del allmänhetens om

hänföra till brister i de informativa kontakterna mellan polisen torde vara att

massmedia. I den mån detta förorsakas bristande intresse eller och nämnda av

sida det angeläget, att i samband med utbildningen oförmåga från polisens är man

söker i möjligaste mån visa vägen till undanröjande av dessa av polispersonal att

Det gäller därvid i första hand att klargöra för varje polisman missförhållanden.

sitt kunnande och beteende påverkar kontakterna det faktum, att han genom

i mellan allmänheten och polisen och att det därmed och förhållandena stort

huruvida den förståelse han eftersträvar från allytterst ankommer på honom,

och dess utövare skall bli möjlig att uppnå. I det mänhetens sida för polisyrket

rörande kursinnehåll på olika utbildningsstadier följande framlagda förslagen m m

hithörande spörsmål tillmätts väsentlig betydelse. har därför undervisning om en

innehållet i den polisiära fackutbildningen i under- Då det gäller att gruppera

visningsämnen och närmare överväga uppläggningen undervisningen inom av

dessa, kan i sett särskiljas tre olika ämnesgrupper. I första vart och ett av stort

därvid innefattar de i egentlig mening polisiära hand kommer de ämnen som

dvs allt rörande formerna och sättet för polistjänstens utyrkeskunskaperna,

innehållet i de lagar, författningar och föreskrifter, son1 bildar övande jämte

för och reglerar polisverksamheten. Hit är främst att hänföra de nugrundvalen

undervisningsämnena ordningspolistjänst och kriminalpolistjånst samvarande -

enligt vad i det följande föreslås i ett gemensamt ämne, benämnt allmanfattade

Straffrätt, specialstraffrätt och i viss utsträckning civilrätt. män polislära samt - Den andra utgörs huvudsakligen ämnen i sig själv icke är av gruppen av som

polisiär karaktär utan har till uppgift att skapa underlag för bl a polisdirekt

möjligheter bilda sig korrekt uppfattning polisens samhällemannens att en om

liga funktion, uppnå förståelse för såväl sin uppgift och de krav denna att egen

ställer på honom attityder och handlingar hos de individer eller grupper son1 med vilka han kommer i kontakt under sin tjänsteutövning. Till denna typ av

hänföras exempelvis samhällslära, socialkunskap, psykologi, språk, ämnen kan

social- och rättsmedicin samt psykiatri.

Till tredje kan sammanföras de ämnen där undervisningen till en grupp har huvudsakligt syfte att bibringa polismännen vissa för utövandet av yrket nödvändiga färdigheter eller att vidmakthålla och främja tidigare dylika vunna färdigheter, t fysisk träning, simning, bruket tjänstevapen kontorsex av samt av tekniska hjälpmedel.

Några fixerade gränser mellan ovannämnda ämnesgrupper kan emellertid icke uppställas. Ej heller kan någon åtskillnad ämnena emellan göras med avseende på dessas vikt och betydelse, enär innehållet i t de ämnen icke är direkt ex som av polisiär karaktär så avgränsats, att de koncentrerats på de avsnitt av ämnesområdet vilka för polisman äger särskild relevans. en I det föregående har framhållits vikten ändamålsenlig av en avvägning av kunskapsstoffets omfattning, inriktning och fördelning. Det är emellertid minst lika viktigt, att själva undervisningen bedrivs på ett sådant sätt, maximalt att ett resultat utvinns densamma och att den samtidigt kan hållas inom rimliga av tids- och kostnadsgränser. Då kunskapsinnehållet i kurserna skilda på nivåer måste bli betydande omfattning och ofta svårtillgängligt detta gäller av samt framför allt grundutbildningen för eleverna stundom tidigare okänt - är av slag, måste undervisningen meddelas på ett sådant sätt, att elevernas intresse stimule-

ras och att det så långt möjligt underlättas för dem att tillgodogöra sig kursernas innehåll. Den nuvarande polisiära utbildningen har kritiserats för icke att ge utrymme för en mera personlig handledning från lärarpersonalens sida eller ett aktivt deltagande av eleverna i undervisningen. Detta förhållande får emellertid huvudsakligen anses förorsakat att de olika kurserna successivt kommit tillföras av att nya kunskapsmoment utan att samtidigt någon förlängning kurstiderna av ägt rum eller någon systematisk gallring kunskapsstoffet vidtagits. mera av Genom en lämplig avvägning timantalet i förhållande till ämnesinnehållet av samt genom nedskärning det nuvarande totala antalet undervisningstimmar av per vecka torde möjligheter skapas för modernisering undervisningsformerna. en av Att ge mera detaljerade anvisningar rörande undervisningsformer och studiemetoder inom polisutbildningen framstår emellertid mindre som lämpligt. Med de förändrade förutsättningar kommer föreligga för som att densamma, därest kommitténs förslag vinner bifall, torde böra sig fram man pröva till de mest ändamålsenliga arbetsformerna och den lämpliga avvägningen mellan dessa. Det torde böra ankomma på rikspolisstyrelsen att med uppmärksamhet följa dessa spörsmål. Det måste vidare vad undervisningsmetoderna beträffar beaktas, att dessa dels efter varje läroämnes särart, dels efter elevernas anpassas, genomsnittliga kunskaps- och erfarenhetsstatus samt allmänna mognadsnivå. En viss skillnad i arbetsmetodiken torde således bli ofrånkomlig i vad avser å ena sidan undervisningen i den grundläggande polisutbildningen, där elever med olikartad bakgrund i fråga skolunderbyggnad, tidigare förvärvsarbete konfronom mm teras med för dem oftast helt okända, till svårtillgängliga kunskapsområsynes den och med en helt ny studie- och yrkesmiljö, samt å andra sidan undervisningen

på de högre utbildningsstadierna. Eleverna på dessa stadier kan nämligen på

grund ett noggrant urval förutsättas relativt homogena med avseende av vara på kunskapsnivå., yrkeserfarenheter, studieförmåga och mognadsgrad. Kommittén får därför beträffande metoderna för undervisningens bedrivande hänvisa till de

preciserade uttalanden i förekommande fall görs i det följande i sammera som band med redovisningen förslag till utbildningskurser och till kursplaner m m av i respektive läroämnen. I fråga undervisningsmetoderna i allmänhet vill om kommittén emellertid i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att elei största möjliga utsträckning deltar aktivt i undervisningen. Så kan ske verna eleverna i grupparbeten, diskussioner, frågestunder, självgenom att engageras studier od. Vid sidan härav bör understrykas angelägenheten av att undervisningen stimulerande och intresseväckande samt att lärarens framställgörs ning blir åskådlig och informationen allsidig. I detta syfte torde efter mönster av undervisningen inom det allmänna skolväsendet olika tekniska hjälpmedel kunna utnyttjas i betydande utsträckning. Enligt kommitténs bedömande torde i praktiskt varje något slag audivisuella hjälpmedel bild- och filmtaget ämne av projektorer, skriftprojektorer, bandspelare, magnettavlor, flanellografer etc kunna användas. Kommittén erinrar att den nybyggda polisskolan i Solna om rikligt urval dylika hjälpmedel. Det undervisningsmaterial utrustats med ett av erfordras för denna apparatur torde böra framställas rikspolisstyrelsen i som av samverkan med skolan och de enskilda lärarna. Vad beträffar främst utbildningen på lägre stadier torde det icke uteslutet vara visst kunskapsstoff till ett självinstruerande undervisningsatt programmera material. De erfarenheter hittills vunnits k programmerad undervisning som av s torde emellertid icke utgöra tillräckligt underlag för att här närmare ingå på i

vilken utsträckning dylik undervisningsmetod lämpligen kan komma till anen vändning. Kommittén vill för sin del endast tillråda, att frågan uppmärksammas det centrala utbildningsorganet och att detta låter sig angeläget vara att vid av försök med ifrågavarande undervisningsmetod framställa material god kvalitet av och med studiestimulerande effekt. Beträffande undervisningsmetodiken må slutligen framhållas, att det sätt, på vilket utbildningen i olika kurser föreslagits anordnad, förutsätter en integration undervisningen i skilda ämnen, vilken kräver dels ingående planering i av en samband med kursuppläggningen, dels ett fortlöpande samarbete och samråd mellan de i utbildningen engagerade lärarna i form ämneskonferenser, kollegieav sammankomster od, och dels från centralt håll bedriven rådgivnings- och en informationsverksamhet. heltidslärare fungerar såsom huvudlärare i olika ämnen. Vissa av polisskolans De ämnen, för vilka sådant huvudlärarskap finns, är Straffrätt, specialstraffrätt, civilrätt, ordningspolistjänst och kriminalpolistjänst. Huvudläraren har främst till uppgift att dels lämna sina lärarkolleger vid huvudskolan erforderliga råd

och anvisningar angående undervisningens bedrivande, kunskapsprov, betygsfrågor dels uppmärksamma frågor rörande undervisningens omfattning och o

I sistnämnda hänseende har exempelvis ändringar i lagstiftämnesinnehållet.

tekniska nyheter föranlett påpekanden från huvudlärarnas sida. ningen samt hittillsvarande undervisningen vid huvudskolan fortlöpande Sålunda har i den en

kunnat ske innehållet i de angivna ämnena, samtidigt som underöversyn av vissa observationer. Enligt kommitténs mening är visningen varit föremål för

huvudlärarskapet viktigt medel endast för åstadkommande av en samett undervisningen i olika skolor och klasser utan även för själva kursordning av

förberedande ämneskonferenser d. Det nuvarande huvuduppläggningen, för av 0

utvidgas omfatta fler ämnen och att underlärarinstitutet torde böra att avse

vid andra polisskolenheter än huvudskolan. Uppenbart är, att visningen även

varaktigt knutna till polisskolan, kan fungera endast sådana lärare, som är .mera

Uppdraget torde därför böra uteslutande åt heltidssåsom huvudlärare. ges

genomförande kommitténs förslag till utbildningsprogram anställd lärare. Ett av

heltidslärartjänster kan inrättas jämväl i andra ämnen än de torde medföra, att förutsättningar bör föreligga för införande huvuduppräknade, varför av ovan Huvudläraren bör enligt kommitténs mening ha till lärarskap i ett flertal ämnen.

vid utarbetande kursplaner, föreslå önskvärda uppgift att aktivt medverka av

förbereda och leda ämneskonferenser samt följa upp justeringar av desamma,

fortlöpande kontakter med lärare och resultatet sådana konferenser genom av skall vidare föreslå och medverka vid utarbetandet av kursskolledning. Han

undervisningsmateriel, delta i planläggningen av litteratur, filmer och annan

utarbetandet kunskapsprov och bedömningsprinciper för studiebesök samt i av skolledningen bör han fungera kontaktman i dessa. Mellan övriga lärare och som

Han bör även samråda med övriga lärare i ämsamtliga frågor rörande ämnet.

betygssättning. Huvudlärarskap torde inrättas vid polisskolan i net angående bör emellertid också undervisningen vid Solna. Vederbörandes verksamhet avse

övriga skolenheter.

Kommittén har inte ansett det ligga inom för sin uppgit att utreda ramen

utbildning och fortbildning lärare i polisundervisningen men utgår frågan om av erhåller för att bedriva utbildningsverksamhet från att rikspolisstyrelsen resurser

inom området.

Möjligheterna meddela effektiv undervisning är i hög grad beroende av att en

eller studiegruppernas storlek. Önskvärt att kunna anpassa elevklassernas vore

omfattning alltefter den specifika undervisningssituationens krav. materialets

Sammanfattningar och Översikter torde sålunda i viss utsträckning med fördel

föreläsningsvis inför ett större antal elever, medan undervisning kunna lämnas

ofta kräver, att eleverna i smärre arbetsenheter. av annat slag däremot grupperas

torde den polisiära utbildningen emellertid få anses fordra en nära Allmänt sett

mellan lärare och elever även i de fall gruppundervisning icke tillämpas. kontakt

i klass måste därför så, att det icke blott ger tillfälle till Elevantalet en anpassas

klassen i lämpligt antal sinsemellan lämplig storlek, då uppdelning av grupper av

undervisningssituationen det påkallar, utan även möjligheter för läraren att ger individuell handledning åt eleverna. Erfarenhetsmässigt har vid full klass lämna

det vid polisskolundervisningen konstaterats,

att antalet elever i olika klasser

eller kurser icke bör överstiga 20. Det har nämligen visat sig, att ett högre elev-

antal försvårar för eleverna tillgodogöra sig att undervisningen och medför att

undervisningsresultatet blir mindre tillfredsställande. Som jämförelse kan näm-

nas, att man vid polisskolundervisningen i Danmark har högst

16 deltagare per

klassavdelning. På grund nämnda erfarenheter

av har i den nya huvudskolan i

Solna klassrummen dimensionerats efter detta elevantal. Kommittén har därför

i det följande utgått ifrån, att antalet elever i klass vid polisskolan icke skall

överstiga 20.

Utbildningsresultatet sammanhänger vidare med storleken av den arbetsbörda

som påläggs eleverna. Begreppet arbetsbörda därvid avses innefatta dels den tid

eleven har att ägna sina studier antingen genom deltagande i skolundervisning

eller vid fullgörande hemuppgifter, dels de kvalitativa av krav studierna ställer

på eleverna. Med hänsyn till självverksamhet att från elevernas sida bör utgöra

ett väsentligt inslag i utbildningen torde det nuvarande genomsnittliga antalet

undervisningstimmar vecka, 40, få alltför högt. per ca anses Ett mindre antal

schemabundna undervisningstimmar vecka bättre per ger möjligheter till en rationell arbetsmetodik och befrämjar därmed studieresultaten. För elev att en

skall erhålla största utbyte undervisningen, torde densamma av i kurser eller

kursavsnitt med till övervägande del teoretiskt innehåll icke böra överstiga 32

timmar vecka, däri inräknat minst två timmar för motionsgymnastik per eller

annan fysisk träning. I ett inledande skede grundutbildningen, av där undervis-

ningen enligt vad nedan föreslås torde komma att domineras av introducerande

och praktiska inslag, kan ett något högre veckotimtal ifrågakomma. Det totala

antalet timmar vecka, då eleverna i detta utbildningsskede förutsätts per delta

i skolmässigt ordnad undervisning, bör dock icke överstiga 35.

Polisutbildningen har tidigare i icke obetydlig mån försvårats genom bristen

på lämpliga läroböcker. Under år har emellertid senare situationen avsevärt för-

bättrats. Ett flertal böcker har sålunda vilka utgetts, änskönt de i del fall -- en

avsetts fylla ett vidare ändamål än undervisningsmaterial vid som polisskolan

genom att ha utarbetats eller i samråd med skolans lärare - av getts ett sådant

innehåll, att de med fördel kunnat användas vid den polisiära undervisningen.

Dessa läroböcker torde även framdeles helt eller delvis kunna utnyttjas i under-

visningen, även dennas utformning ändras i enlighet om med kommitténs förslag.

Inom områden icke täcks tillgänglig litteratur som av är det nödvändigt att

disponera undervisningslitteratur, är direkt anpassad efter som polisutbildningens

på olika stadier innehåll och struktur. Därest kommitténs förslag rörande polis-

utbildningen kommer att genomföras, föreslås därför läroböcker att och kom-

pendier i möjligaste mån utarbetas i anslutning till kursplanerna. Kommittén

finner det angeläget, att innehållet i läroböckerna erhåller en modern pedagogisk

utformning.

Beträffande de läroböcker och kompendier används vid

som undervisningen i

viss kurs vill kommittén framhålla Vikten att dessa tillhandahålls av kostnads-

fritt och blir varje i kursen deltagande elevs egendom för att av denne kunna

utnyttjas dels referensmaterial i yrkesutövningen, dels underlag för de som som repetitoriska självstudier, vilka nedan föreslås böra föregå polismannens inträde

i viss högre utbildning.

B. Grundutbildning

1. Brister i den nuvarande konstapelsutbildningen

framgått den i kap. lämnade redogörelsen rörande gällande ordning Såsom av 2 för konstapelsutbildningen är dennas grundläggande teoretiska och praktiska

utbildningsavsnitt helt åtskilda. Detta förhållande har medfört vissa numera nackdelar. Sålunda har det visat sig svårt att så avväga kunskapsstoffet i nämn-

kortvariga teoretiska grundutbildningsavsnitt, att det utgör ett både lämpligt da tillräckligt underlag för den grundläggande praktiska fackutbildningen, viloch ken enligt gällande anvisningar i möjligaste mån skall innebära ett aktivt delta-

gande i polisarbete olika slag. Till följd dylika brister i vad avser kunskapav av i den grundläggande teoretiska fackutbildningen har vissa utbildinhämtandet sig böra meddela viss repetitorisk och kompletterande teoriningskårer ansett undervisning i samband med den grundläggande praktiska fackutbildningens

påbörjande. Vid polismännens återkomst till polisskolan för genomgång av

konstapelklassen har det således kunnat förekomma vissa låt vara smärre - olikheter beträffande nivån deras teorikunskaper. För flertalet aspiranter har av tid de varit borta från teoretisk undervisning kommit att medföra dessutom den visst kunskapsbortfall, vilket föranlett, att studierna i konstapelsklassen ett måst inledas med ingående repetition den grundläggande teoretiska facken av kunskapsstoff. Den nuvarande avgränsningen den teoretiska utbildningens av utbildningen den praktiska innebär följaktligen bortsett från de gentemot förknippade med åstadkommandet lämplig avvägning svårigheter som är av en kunskapsstoffet mellan respektive utbildningsavsnitt viss tidsförlust av - en och därmed merkostnad för samhället. en Genom införandet nuvarande ordning för konstapelutbildningen avsågs de av grundläggande erhålla större likformighet än tidigare. Strävan efter momenten enhetlighet torde således ha varit det främsta motivet för förläggning av det en grundläggande teoretiska avsnittet till polisskolan. grundläggande praktiska fackutbildningen däremot ansågs icke kräva Den lika likformighet och blev med hänsyn till att den bedömdes huvudsakstor ligen böra anordnas utbildningstjänstgöring fördelad på ett flertal utsom -

bildningskårer. I polisverksamhetsutredningens betänkande Rekrytering och

grundläggande utbildning polispersonal framhölls sålunda s 70, att det

av m m kunde fördel att den praktiska utbildningen i vissa delar anpassarentav vara en lokala förhållanden, varunder aspiranterna skulle ko.mma att tjänstdes efter de Vari dessa fördelar skulle bestå har dock icke närmare klarlagts. göra.

Vad den teoretiska undervisningen beträffar torde ha uppnåtts en så stor likformighet möjligt under nuvarande organisatoriska förhållanden på som polisskolomrädet. Någon fullständig enhetlighet råder dock icke till följd av svårigheter att på vissa skolorter dels finna lärare är kompetenta och villiga som att åta sig undervisning i den omfattning och med det innehåll kursplanen som föreskriver, dels att utöva kontroll över undervisningens bedrivande. Ãn väsentligare för det slutliga resultatet konstapelsutbildningen än nämnav da divergenser i den teoretiska utbildningen är emellertid de skiljaktigheter med

avseeende på praktisk erfarenhetsbakg-rund förekommer bland polismannen som efter genomgången av den grundläggande praktiska fackutbildningen. Skiljaktigheter i detta hänseende medför nämligen dels olika förutsättningar bland aspi-

ranterna att tillgodogöra sig den fortsatta utbildningen i konstapelsklassen, dels kompetensolikheter vid deras inträde i aktiv polistjänst. Någon ytterligare träning i praktiskt polisarbete erbjuds nämligen icke aspiranterna, innan dessa i det närmaste omedelbart efter genomgången konstapelsklassen förutsätts. av -

skola ianspråktas för vikariats- och förstärkningstjänstgöring och därmed

vara kompetenta att självständigt förrätta polistjänst olika slag. av Att det beträffande såväl innehållet i utformningen den grundläggande som av praktiska fackutbildningen kommit att råda markanta skiljaktigheter olika utbildningskårer emellan torde till viss del få tillskrivas den omständigheten, att några mera detaljerade och bindande direktiv icke utfärdats för denna utbildningsverksamhet. De enda bestämmelser reglerar denna utgörs nämligen som av de allmänna riktlinjer intagits i ovannämnda Kungl. Maj:t fastställda som av anvisningar angående rekrytering och grundläggande utbildning polispersonal. av Från polisskolans sida har på grund innehållet i nämnda anvisningar man av ansett sig sakna behörighet att genom utfärdande anvisningar eller rekommenav dationer styra utformningen verksamhet, förlagts utanför skolans av en som ram och som inordnats i rekryteringsmyndigheternas kompetensområde. Polisskolan har emellertid såtillvida medverkat till den grundläggande praktiska fackutbildningens utformning det vid huvudskolan i Stockholm under våren som 1962 anordnats en kortare kurs för sådana polismän, vilka vid utbildningskårerna tillagts uppgiften att handledare för polisaspiranter under dessas utbildvara ningstjänstgöring. Otvivelaktigt har impulserna från denna kurs kommit att påverka uppläggningen den praktiska utbildningen vid flera utbildningskårer. av Även det skulle möjligt att centralt utfärdade direktiv i viss om vara genom mån komma till rätta med den oenhetlighet hittills utmärkt den grundsom läggande praktiska fackutbildningen, torde emellertid även framgent olikheter mellan utbildningskårerna i fråga och utbildningsförutsättningar om resurser lägga hinder i vägen för åstadkommande för alla aspiranter likvärdig av en praktisk skolning. Det förtjänar i detta sammanhang nämnas, att inom flertalet utbildningskårer kommit att tillämpas den principen, att aspiranterna under första tiden sammanhållits för genomgångar, övningar, studiebesök och gemensamma .mm

de först därefter enskilt eller i mindre fått delta i egentlig utbildatt grupper ningstjänstgöring vid olika arbetsenheter. Vid utbildningskårer med större antal aspiranter har dylik seminariebetonad undervisning kommit att gemensam, utgöra ett dominerande inslag i utbildningen och i vissa fall tagit upp till 2/3 av praktiktiden i anspråk. Härigenom har utbildningstjänstgöring av det slag, som enligt rekryteringsanvisningarna bör utgöra huvuddelen den praktiska fackav utbildningen, kommit att begränsas till sammanlagt någon månads auskultation vid skilda arbetsenheter. Som motiv för dylik omfattande underen gemensam visning under praktiktiden har uppgetts dels olämpligheten att låta helt av oerfarna aspiranter i utbildningssyfte träna på allmänhetem, dels att utbildningen därigenom kunde göras allsidig, dels ock att aspiranterna visat sig mer på det elementära stadium, här år fråga, bäst tillgodogöra sig undervisvarom ningen denna beträffande olika göromålskategorier meddelas i form av om genomgångar, direkt följda applikatoriska exempel och övningsinledande av uppgifter. Vad beträffar den nuvarande konstapelsutbildningens innehåll och utformning torde kritik med rätta kunna riktas mot att vissa kunskapsbehov icke tillgodoses i tillräcklig grad och att de praktiska erfarenheter och färdigheter som bibringas polismannen är alltför ringa för att polismännen efter genomgången av konstapelsklassen skall kunna fullt kompetenta att fullgöra alla på polisanses konstapel/ förste poliskonstapel ankommande göromål. Att med nuvarande uppbyggnad konstapelsutbildningen och inom de tidsav anslagits för de olika utbildningsavsnitten i erforderlig utsträckning ramar som bereda utrymme för ytterligare teoretiskt kunskapsstoff eller vidgad praktisk utbildning har emellertid visat sig icke möjligt. Den teoretiska undervisvara ningen är nämligen redan sådan omfattning, att det genomsnittliga antalet nu av undervisningstimmar vecka i konstapelsklassen såsom tidigare nämnts uppper går till ca 40. olägenhet med konstapelsutbildningens nuvarande form ligger i det En annan förhållandet, att den teoretiska utbildningen nästan helt baseras på ett timlärarsystem. Under läsåret 1964/65 fullgjordes sålunda i de skolmässigt anordnade avsnitten konstapelsutbildningen, 36 000 undervisningstimmar av av ca timlärare, medan undervisningen under blott 3500 timmar handhades av ca heltidsanställda lärare. Det måste mindre rationellt och föga ägnat att anses befrämja likformighet i utbildningen ävensom från pedagogisk synpunkt sett olyckligt ifrågavarande undervisning ombesörjs till så stor del av timlärare, att kännedom polisväsendet och därför utan större möjligmånga utan närmare om i sin undervisning med exempel anknyta till elevernas yrkesområde. Härhet att kommer flertalet timlärarna helt saknar pedagogisk utbildning. till att av Det anförda utgör enligt kommitténs mening skål för omprövning ovan en hela grundutbildningen. Därvid bör upptas till behandling spörsmål rörande av såväl utbildningens innehåll och sättet för dess meddelande som utbildningens

organisatoriska utformning. Kommitténs ställningstaganden i hithörande frågeställningar redovisas i det följande.

2. Målsättning och struktur

I det förstatligade polisväsendet med där rådande personell mobilitet torde det vara angeläget, att blott den teoretiska utan även den praktiska yrkesutbildningen ges en så enhetlig prägel möjligt. Betydelsen på längre sikt att som av polisaspirant i samband med den grundläggande utbildningen ingående mera görs förtrogen med de omständigheter vilka lokalt betingar polisverksamheten vid de nuvarande utbildningskårerna samt att han att där fullgöra genom utbildningstjänstgöring upprätthåller personlig kontakt med kåren i fråga en syns icke böra överskattas. Med hänsyn till att rekryteringspersonalen är avsedd för hela rekryteringsområdets behov, kommer nämligen endast del aspien av ranterna att efter avslutad grundutbildning få sin tjänstgöring förlagd till utbildningskåren eller där framdeles erhålla ordinarie tjänst. Endast beträffande de polisdistrikt, Vilka bildar rekryteringsområden, kan rekryteringspersonalen i egna allmänhet förutsättas komma att få sin verksamhet huvudsakligen förlagd till respektive distrikts poliskår. Det bör även observeras, att i det förstatligade polisväsendet polisman kommer att i betydande utsträckning rekryteras inom ett område för slutlig anställning inom ett annat. Erfarenheterna från den praktiska tjänstgöringen i det förstnämnda områdets utbildningskår kan icke tillgodose eventuella behov av förtrogenhet med det områdets speciella senare arbetsbetingelser. En anpassning polismännens praktiska utbildning efter de av lokala förhållandena vid viss poliskår följaktligen regel motiverad syns som vara endast i den mån det är oundgängligen nödvändigt för att möjliggöra en polismans tjänstgöring vid kåren i fråga. I princip finner kommittén emellertid en sådan anpassning icke böra inkräkta på eller förskjuta innehållet i den polisiära grundutbildningen, vilken i allt väsentligt bör innebära samma möjligheter för alla polismän att få en allsidig och likformig introduktion i polistjänstens praktiska utövande. För att detta mål skall uppnås måste för den praktiska delen av grundutbildningen likvärdiga kunna ställas till förfogande och enhetliga resurser betingelser erbjudas på de orter där sådan utbildning skall äga rum. Den praktiska utbildningen måste vidare följa en bestämd plan och stå under sådan fortlöpande kontroll att garantier skapas för en planenligt bedriven utbildning. Med hänsyn till att de praktiska utbildningsmomenten syftar till innötning en och tillämpning av det kunskapsstoff, som meddelas eleverna i teoriundervisningen, finner kommittén det naturligt och från pedagogiska synpunkter sett mest ändamålsenligt, att den teoretiska och praktiska utbildningen samordnas och ställs under gemensam ledning. När aspirant anställes och därmed påbörjar sin fackutbildning konfronteras en han med för honom okända kunskapsområden och en främmande yrkesmiljö. Det är naturligt att han både känner osäkerhet och kan få vissa svårigheter att

anpassa sig till utbildningen och dess krav. Första delen utbildningstiden av syns därför vad gäller den i trängre mening polisiära undervisningen böra ges en introducerande karaktär. Den bör huvudsakligen ta sikte på att bibringa aspiranterna en allmän orintering om polisverksamhetens innebörd och arbetsformer samt dess krav på yrkesutövaren, att bibringa vederbörande det mått av teoretiska insikter vilka dels erfordras för att han skall rätt förstå förutsättningarna för och anledningarna till vanligare polisiära ingripanden, dels utgör ett nödvändigt underlag för mera inträngande studier. Härjämte bör polismannen under denna tid tränas i att utföra främst i den yttre verksamheten förekommande enklare göromål. På grundval relaterade erfarenheter det nuvarande utbildningsav ovan av systemet samt med beaktande av allmänt vedertagna pedagogiska principer för undervisning på ett så elementärt stadium det här är fråga förordar som varom kommittén en sådan samordning och integrering de teoretiska och praktiska av kunskapsmomenten, att teoretisk genomgång ett ämnesområde direkt följs av av demonstrationer och praktiska övningar i detsamma. Sistnämnda praktiska övningar med huvudsakligt syfte att inöva formerna och sättet för olika ingripanden och åtgärder bör ges karaktär systematisk och allsidig träning och av får därför icke, som för närvarande i stor utsträckning är fallet, begränsas till viss medverkan i de situationer som sporadiskt uppträder under deltagande i ordinär polisverksamhet. Övningarna bör i stället inriktas sä att varje aspirant bereds tillfälle att noggrant genomgå och träna samtliga med olika typer av polisiära ingripanden förknippade moment, så att han till fullo behärskar rutinerna. En dylik intensifierad och systematiserad praktisk utbildning, vilken givetvis kräver avsevärda insatser av handledare, torde icke lämpligen kunna förläggas till lokal poliskårs arbetsenheter bl a av det skälet, att dessas ordinarie arbete därigenom skulle komma att i hög grad störas. På sätt vanligen sker i annan verksamhet bör inom polisväsendet den elementära yrkesutbildningen hållas utanför den egentliga verksamhetsramen. Följaktligen bör eleverna icke få utöva polistjänst förrän de besitter sådana grundläggande insikter och färdigheter att de kan förutsättas vara i stånd att lämna viss aktiv medverkan i polisarbete. Till följd härav och med hänvisning till vad ovan anförts beträffande den grundläggande praktiska utbildningens integration med teoriundervisningen vill kommittén därför föreslå, att den mera elementära praktiska polisiära skolningen i princip förläggs till särskilda övningsgårdar och speciella övningsstationer och där arrangeras under så realistiska former möjligt under ledning som av samma personer som meddelar den teoretiska undervisningen. Detta utesluter givetvis icke att kompletterande demonstrationer och övningar främst på ett senare stadium i grundutbildningen till viss del bör ske i direkt anknytning till ar- betet vid poliskår och där under viss samverkan med dennas personal. Detta en förutsätter att utbildningen överhuvudtaget måste bedrivas i nära kontakt med poliskåren på utbildningsorten.

Enligt nu gällande anvisningar finns vid utbildningskår särskilda handledare av aspiranternas praktiska utbildning med uppgift jämväl att bistå aspiranterna under utbildningstiden med råd och anvisningar i skilda spörsmål. Även under aspiranternas genomgång av den grundläggande teoretiska fackutbildningen har det visat sig föreligga behov av någon som på ett personligt sätt kan ägna mera sig åt elevernas problem. Detta behov har polisskolan mötts på sådant sätt, av att undervisningen i så stor utsträckning möjligt lagts i händerna på särsom skilda lärare, vilka i varje klass undervisar under ett så stort antal timmar att de upprätthåller en god kontakt med eleverna. Det framstår enligt kommitténs mening såsom värdefullt både för aspiranten och för utbildningsresultatet, om en och samme lärare med handledarfunktion bereds tillfälle att följa aspiranten under större delen grundutbildningen. Genom att handleda aspiranten i vad av gäller såväl inhämtandet grundläggande polisiära teorikunskaper inav som övandet i anslutning härtill praktiska färdigheter torde bla skapas bättre av underlag för en rättvis bedömning av aspirantens lämplighet för polisyrket överhuvudtaget och möjligheter att tillgodogöra sig utbildning. Ovannämnda demonstrationer och praktiska övningar i anslutning till en grundläggande teoriundervisning torde emellertid icke utgöra tillräckligt underlag för att en polisman skall kunna självständigt utöva polistjänst. Ifrågavarande praktiska skolning föreslås därför böra kompletteras viss tids delgenom en tagande i aktiv polistjänst inom olika slag av arbetsenheter, varvid polismannen under kompetent och erfaren ledning ges tillfälle att skaffa sig praktisk erfarenhet av samtliga de göromål som vanligtvis förenas med poliskonstapels tjänst. En sådan praktiktjänstgöring bör emellertid enligt kommitténs uppfattning komma till stånd, först när det teoretiska kunskapsstoff ingå i utbildsom avses ningen dylik polisman till fullo inhämtats och han dessutom skolav genom mässigt ordnade praktiska övningar blivit förtrogen med de för utförandet av mera elementära polisgöromål tillämpliga arbetsrutinerna. Det framstår därvid som mest ändamålsenligt, att denna uppföljning den teoretiska och praktiska av skolutbildningen äger rum vid den poliskår med vilken aspiranterna tidigare under utbildningen kommit i kontakt och med vilken de följaktligen kan anses vara relativt väl förtrogna. Genom att under längre tid ha vistats på orten i fråga torde de dessutom vara tillräckligt orienterade om de geografiska förhållanden och övriga lokala betingelser som påverkar polisarbetet inom distriktet för att utan vidlyftigare introduktion kunna påbörja praktiktjänstgöringen. Beträffande innehållet i den polisiära grundutbildningen må vidare framhållas, att vissa avsnitt är av sådan art att ett mera djupgående studium av desamma icke lämpligen kan komma ifråga, förrän aspiranterna vunnit viss erfarenhet av praktiskt polisarbete. Med anledning härav syns skäl föreligga att efter praktiktjänstgöringen åter samla aspiranterna till viss kompletteen rande, skolmässigt ordnad undervisning. Härtill kommer att aspiranterna under den tid de fullgör praktiktjänstgöring kan komma att konfronteras med för dem tidigare okända arbetsrutiner eller handläggningsförfaranden, som till del en av-

viker från vad rekommenderats vid den tidigare skolundervisningen. Vidare som kan under praktiktiden sådana situationer uppträda kräver förtydligande som och kompletteringar tidigare meddelade kunskaper. För att undvika att det av hos polismännen vid deras utträde i yrkeslivet råder tveksamhet och oklarhet i vissa stycken kring sättet för arbetsuppgifternas fullgörande framstår det även från pedagogisk synpunkt sett värdefullt att aspiranterna efter praktiksom tjänstgöringen bereds tillfälle till kortare tids sammanfattning och ytterligare en belysning av de under praktiken erfarenheterna. vunna Med utgångspunkt i vad tidigare anförts beträffande meddelandet rent som av polisiära kunskaper och färdigheter vill kommittén förorda, att varje polisaspirant erhåller hela sin grundutbildning på och ort samt att denna en samma utbildning äger rum i nära samverkan med poliskåren på utbildningsorten. Vidare bör det egentliga praktikavsnittet tidsmässigt förläggas efter en samordnad teoretisk och praktisk polisiär skolutbildning. En dylik sammanhållen skolundervisning torde icke blott främja inhämtandet av grundläggande och i trängre mening polisiärt kunskapsstoff utan även vara gynnsam med hänsyn till undervisningen i sådana icke-polisiära ämnen, vilka måste ingå i den polisiära grundutbildningen. I vissa dylika ämnen har enligt de framlagda kursplanerna undervisningen föreslagits skola äga rum fortlöpande, alltifrån det aspiranten påbörjar sin utbildning intill dess han är klar att fullgöra praktiktjänstgöringen. Härigenom torde dels kontinuiteten i undervisningen främjas, dels utnyttjandet heltidsanställda lärare underlättas. av Enligt nuvarande regler för polismans möjligheter att vinna anställning som extra ordinarie poliskonstapel eller att antas till extra poliskonstapel i motsvarande lönegrad, dvs befordras till sådan lägsta polismanstjänst, vilkens innehavare skall ha genomgått fullständig konstapelsutbildning, skall dylik befordran kunna ske efter ett års tjänstgöring polisman, däri inräknat tiden för utbildsom ning vid polisskolan. Kommittén har utgått från ett bibehållande nämnda av ordning och har därför utformat sina förslag rörande den polisiära grundutbildningen så att denna skall kunna avslutas inom ett år, räknat från tidpunkten för aspirantens anställning inom polisväsendet. Med hänvisning till dels i det föregående anförda uppfattningar beträffande målsättning för grundutbildningen, dels i det följande redovisade mm synpunkter rörande innehåll rn rn i olika utbildningsavsnitt kan kommitténs förslag rörande grundutbildningen sammanfattas sålunda: Konstapelskurs I: 39 veckors skolmässigt ordnad teoretisk och praktisk en ca utbildning, vilkens direkt polisiära innehåll under den första tiden ges en huvudsakligen introducerande karaktär och under ett skede koncensenare treras på ett mera ingående studium de polisiära funktionerna samt de av rättsförhållanden som betingar polisverksamheten. 2. Praktilctjánstgöring under 8 veckor, fördelad på olika enheter vid skolca stadens poliskår eller vid poliskår i skolstadens omedelbara närhet och med tyngdpunkten förlagd till skydds- och övervakningsverksamheten.

4 1.962 års polisutbildningskommitté

3. Konstapelskurs II: en ca 2 veckor lång repetitorisk genomgång och komplettering av de under konstapelkurs I meddelande kunskaperna i polistjänst mot bakgrunden polismännens under praktiktjänstgöringen förvärvade erfarenav heter.

Efter genomgången grundutbildning avses polismannen fullgöra Vikariatsoch förstärkningstjänstgöring företrädesvis inom det rekryteringsområde, där han vunnit anställning, intill dess han erhåller extraordinarie eller ordinarie tjänst.

3. Lärostoff och kursplaner

Det är enligt kommitténs mening angeläget, att aspiranterna vid påbörjandet av yrkesutbildningen orienteras utbildningens innebörd och formerna för dess om

meddelande samt att de erhåller studleteknislc information för att bli i stånd

en att bedriva sina studier på ett så ändamålsenligt sätt möjligt. Utöver denna som orientering, vilken till huvudsaklig del torde böra meddelas psykologiskav pedagogisk expertis, förutsätts varje lärare för sitt ämnesområde lämna de ytterligare anvisningar och den praktiska handledning som ämnets speciella karaktär kan påfordra. Utbildningen i polistjänst är för närvarande såväl på det grundläggande stadiet i konstapelsklassen fördelad på två skilda ämnen, ordningspolistjänst som och kriminalpolistjänst. I syfte att bibringa förståelse för all polisverksamhets gemensamma syfte och erforderligt samarbete mellan olika polisiära arbetsenheter torde den rent polisiära informationen emellertid böra lämnas inom för ett enda läroämne. Den nuvarande uppdelningen har givetvis beramen tingats polisverksamhetens traditionella organisatoriska indelning i ordningsav och kriminalpolistjänst För polisverksamheten tillämpas emellertid från tidpunktför polisväsendets förstatligande indelningsgrund byggd på polisverksamheten en ens grundelement, nämligen skydds- och övervakningsverksamhet samt utredningsverksamhet. Mot bakgrunden de motiv, närmare red0visadei1957 års av polisutrednings principbetänkande, vilka föranlett denna ändring i polisverksamhetens organisatoriska utformning, det angeläget, att icke på utbildsyns man ningsstadiet läroämnenas benämning och undervisningens inrikt- - t ex genom ning i desamma-motverkar polismännens anpassning till de riktlinjerna nya för polisverksamheten. Undervisningen i polistjänst föreslås därför under hela grundutbildningen sammanförd till ett enda läroämne, benämnt allmän polislära. Samtidigt föreslås utökning kunskapsstoffet samt vidgade möjligheter en av till demonstrationer och praktiska övningar i direkt anslutning till den teoretiska genomgången olika ämnesavsnitt. Beträffande innehållet i de juridiska ämav har några större förändringar i förhållande till den nuvarande konstapelsnena utbildningen icke befunnits påkallade. Undervisningen i dessa ämnen föreslås emellertid icke påbörjas, förrän polismännen i samband med undervisningen i allmän polislära bibringats elementära insikter rörande polisverksamheten.

Härigenom kan nämligen den juridiska undervisningen bättre anknyta till elevernas insikter om polisarbetet och därmed även stimulera eleverna till att själva ta aktiv del i undervisningen. Med hänsyn till såväl kvantiteten kvaliteten det allmänbildande som av kunskapsstoff, som polismannen förutsätts skola ha inhämtat före inträdet på polismannabanan, kan det undervisningen i svenska knappast synas, som om borde erfordras vid polisskolan. Erfarenheten har dock visat, att aspiranterna, trots realexamens- eller motsvarande kunskaper i ämnet, icke besitter den färdighet i rättstavning eller de insikter i språkbehandling utgör ett nödvändigt som underlag för undervisningen i t anmälningsupptagning och protokollering. En ex bidragande orsak härtill torde att för många aspiranter relativt lång tid vara en förflutit, sedan de avslutat sina allmänna skolstudier. Till följd härav har under den nuvarande konstapelsutbildningen måst meddelas relativt omfattande en undervisning i svenska. Även om polisaspiranterna framdeles i större utsträckning torde komma att rekryteras i närmare anslutning till de allmänna skolstudiernas avslutande, det icke realistiskt anta att aspiranternas färdigheter syns i svenska skulle komma att sådan omfattning, att undervisning i ämnet vara av skulle bli överflödig eller kunna minskas. Goda kunskaper i svenska torde få ens anses såsom ett oeftergivligt villkor för polisman. Med dylika kunskaper en avses därvid icke blott insikter i språkets skriftliga behandling utan i lika hög grad färdigheter i muntlig framställning. Det är största vikt, att polisman av en besitter förmåga att enkelt och klart skriftligen återge ett händelseförlopp, en vittnesutsaga d. Minst lika angeläget är det, att han muntligen för överordnade 0 och kolleger kan lämna klara och rediga redogörelser för vidtagna åtgärder och att han genom ett tydligt och lättfattligt uttryckssätt kan meddela informationer, anvisningar och tillrättavisningar åt allmänheten. Det torde därför stå klart att undervisning i svenska även i fortsättningen torde ofrånkomlig i vara grundutbildningen. Med hänvisning till denna utbildnings allmänna målsättning syns undervisningen i svenska böra så långt möjligt inriktas på de behov som möter polismannen i hans yrkesutövning och därvid till sitt innehåll samordnas med den undervisning i förande anteckningar, upptagning anmälningar av av och upprättande protokoll meddelas i ämnet allmän polislära. Även av m m, som om undervisningen sålunda till sitt innehåll begränsas, torde emellertid det nuvarande timantalet få anses alltför ringa för att eleverna skall bli i tillfälle att utföra övningsuppgifter i tillräcklig omfattning och läraren möjlighet till ges mera individuell handledning vid tex övningar i muntlig framställning och genomgång skriftliga uppgifter. En mindre utökning timantalet föreslås av av därför. Bland de förslag och synpunkter som framkommit under de senaste årens utredningsarbete på polisväsendets område har från flera håll uttalats önskemål om att polismännen bibringas för polistjänsten anpassade kunskaper i främmande språk. Kommittén har för sin del funnit skäl föreligga att föreslå införandet av undervisning i engelska i den polisiära grundutbildningen. Utlänningar be-

söker i allt större omfattning vårt land. Deras besök gäller inte blott större städer kända turistorter. Ett icke ringa antal utlänningar vistas i riket eller mera under längre tidsperioder och innehar ofta därunder anställning, bedriver studier d. Det är under sådana förhållanden naturligt, att de tillfällen, då polisen vidtar e ingripanden i händelser, där utlänningar är inblandade, blir allt talrikare och fördelade över hela riket. De många utlänningar det här gäller ställer naturligen anspråk på att bli åtminstone till nöds förstådda den polisman de kontaktar, av samtidigt det från polisens sida måste angeläget att kunna lämna uppsom vara lysningar och anvisningar på ett sådant sätt att de uppfattas korrekt. I umgänget med besökande utlänningar torde kunskaper i engelska språket obestridligen de flesta tillfällena att överbrygga de kontaktsvårigheter beror på ge som språkolikheter. Svenskens möjligheter att förstå och själv göra sig förstådd i umgänget med utlänningar torde framdeles komma att avsevärt vidgas genom att engelska införts undervisningsämne redan i grundskolans .mellanstadium. som De kunskaper därvid inhämtas fördjupas och kompletteras sedan under som högstadiet. Den framdeles vinner anställning i polisväsendet torde sålunda som vid inträdet på polismannabanan besitta tämligen god grund i vad gäller en kunskaper i engelska. Kommittén finner det naturligt, att polismannen bereds tillfälle att utveckla sina tidigare kunskaper och färdigheter i engelska och komplettera dem med ett särskilt för hans yrkesutövning aktuellt ordförråd. Varje polisman strukturen och funktionerna hos det bör äga en god inblick i samhälle, medborgares säkerhet till liv och egendom anförtrotts polisvars väsendet. Särskilt bör han väl förtrogen med de den samhälleliga vara grenar av verksamheten vilkas främsta uppgift är att verka för trygghet, stöd och hjälp åt de enskilda individerna, dvs sådana samhälleliga funktioner med vilkas organ polismannen ofta kommer i kontakt eller har att direkt samarbeta. Undervisning samhällets socialpolitik, dess mål och medel måste därför inta framom en skjuten plats i polisutbildningen och där sättas in redan från början för att utbyggas och fördjupas under studierna på högre utbildningsnivåer. För att polisi grundutbildningen skall kunna tillägna sig avsedda insikter om sammannen hällets sociala funktioner, bör han emellertid besitta allmän kännedom om det en svenska samhällets struktur och arbetsformer. Undervisningen i socialpolitiska spörsmål måste följaktligen underbyggd med tillräckliga kunskaper om vara stats- och kommunalförvaltningen. Erfarenheten har emellertid visat, att eleverna vid påbörjandet sin polisutbildning ofta icke haft en tillräckligt omfattande av allmänt samhällsorienterad bakgrund för att kunna med önskvärt utbyte följa även elementärt utformad undervisning socialpolitiken. I konstapelsen om utbildningen har därför måst inläggas särskild undervisning i samhällslära, en vilken hittills på grund sin omfattning getts ställningen att gentemot socialav av kunskapen fristående undervisningsämne. Under år har inom det allmänna skolväsendet undervisningen i senare Samhällsorienterande ämnen effektiviserats. En ytterligare förbättring torde för ifrågavarande ämnesområdens del att vänta till följd genomförandet vara av av

grundskolan, där i vardera årskurs 8 respektive 9 och ämnet av g, m s samhällskunskap beretts 2 veckotimmar och ämnena historia och geografi 3 respektive 2 veckotimmar och där målsättningen angetts dels att vara genom samordning mellan närbesläktade moment inom nämnda undervisningsämnen få samhällsfunktionerna mångsidigt belysta, dels att i årskurs till särskild 9 behandling uppta vissa speciella samhälleliga spörsmål, såsom demokratin, rättsordningen, socialpolitiken, samhällsekonomin och befolkningsutvecklingen. Då framdeles polisaspiranterna således redan vid inträdet i grundutbildningen kan förväntas ha en icke obetydligt vidgad samhällsorienterad bakgrund, det syns icke längre motiverat att undervisningen i samhällslära ställning i ge samma polisutbildningen som för närvarande. Undervisningen i dessa stycken torde enligt kommitténs mening kunna begränsas till repetition tidigare inhämtade en av kunskaper och förläggas såsom inledning till studierna i socialkunskap. Dären igenom kan dessutom den repetitoriska genomgången statskunskapen och av förvaltningsläran helt efter dispositionen och innehållet i socialanpassas av kunskapen. De nuvarande ämnena samhällslära och socialkunskap föreslås därför sammanslagna till ett enda ämne, socialkunskap med samhällslära. För det nya läroämnet har i kursplanen anslagits ett större antal timmar än vad för som närvarande upptagits för ämnena samhällslära och socialkunskap tillsamman. Ökningen hänför sig helt till ämnesavsnitt med särskild relevans för polismän. Som exempel härpå må nämnas information om sådana föreningar, ungdomsorganisationer med vilka det är vikt att polisen upprätthåller kontakter o av bl för spridande information polisarbetet och för bedrivande brottsa av om av preventiv upplysningsverksamhet. Dessutom har i ämnet föreslagits ingå en orientering om press, radio och TV samt dessas funktioner och arbetsformer. Såsom framgår redogörelsen i kap. 2 erhåller aspiranterna i den nuvarande av konstapelsutbildningen viss undervisning i psykologi. Ãmnesinnehållet har emellertid varit övervägande teoretisk karaktär och måhända i erforderlig av utsträckning inriktat på den praktiska yrkesutövningen. Enligt kommitténs mening är det av synnerlig vikt, att polismannen besitter sådana kunskaper om olika personlighetstyper och mänskliga beteendemönster, att han kan anpassa sitt beteende och sina åtgärder efter de individuella särdragen hos dem han möter i sin dagliga gärning, antingen det gäller att ge råd och hjälp, att inhämta upplysningar från, verkställa förhör med eller att ingripa mot olika De personer. teoretiska momenten i psykologiundervisningen bör därför i huvudsak inriktas på nämnda kunskapsområden. I övrigt bör undervisningen, ehuru i betydligt större omfattning än vad som nu är fallet, innefatta praktiska övningar, samtal och diskussioner. Därvid bör uppmärksammas de reaktioner kan uppstå som hos allmänheten till följd av en opersonlig, ovänlig eller avvisande attityd från polispersonalens sida, då denna i samband med utredningar d kontaktas för e delgivning iakttagelser och upplysningar. Även andra situationer föreligger, av då polismannens uppträdande gärna blir föremål för kritik från allmänhetens sida. Kommittén syftar närmast på de fall, då polismannen meddelar anvisningar

eller ingriper på sådant sätt, att vederbörande känner sig kränkt. Särskilt bör uppmärksammas, att polisen ofta har att företa åtgärder gentemot personer, vilka i större eller mindre grad lider av psykiska defekter eller sjukdomar. Sådana åtgärder kan exempelvis omhändertaganden, förpassningar och utavse redningar. För dessa uppgifter krävs vissa insikter i psykiatri, främst rörande de psykiska sjukdomstillstånden, samt reaktioner och beteenden hos psykiskt om sjuka. Även här är det angeläget att polismannen praktiska råd och anvisge ningar för deras handlande. De kunskapsområden varom här talats har det gemensamt, att de det mänskliga psyket och dettas yttringar. Kommittén avser har därför funnit det lämpligt att sammanföra dem i ett undervisningsämne. I sina försök att finna lämplig benämning på detta ämne har kommittén stannat en för beteckningen människokumlcap. Det förutsätts, att undervisningen i detta ämne bedrivs i nära samverkan med undervisningen i allmän polislära. Bland vanligen förekommande arbetsuppgifter för en polisman i yttre tjänst hör ingripanden vid olyckor olika slag samt omhändertagande av skadade av och sjuka Det rör sig därvid i allmänhet om situationer, då det av personer. polismannen krävs icke blott att han korrekt och effektivt skall kunna utöva rent polisiära funktioner, tex att hålla tillskyndande allmänhet på avstånd, tillkalla ambulans, anteckna vittnen utan även att han skall besitta tillräck- 0 liga insikter i sjukvård för att kunna lämna skadade eller sjuka lämplig en första hjälp. Undervisning i dessa stycken akutsjukvård bör i möjligaste - mån ansluta till eller föregå genomgången i ämnet allmän polislära av de avsnitt direkt behandlar polismannens ingripanden i nämnda situationer. I undersom visningen måste dessutom tillräckligt utrymme för demonstrationer av och ges praktiska övningar i förbandsläggning samt lyftande och transport skadade av eller sjuka. Dylika övningar äger för närvarande rum i mycket begränsad omfattning. Med hänvisning till behov för polisman avgedigna praktiska kunskaper en rörande första hjälpen vid olycksfall d föreslås avsevärd utökning av tiden o en för övningar och demonstrationer. Efter sålunda vidgad allmänmedicinsk en orintering, innefattande blaintroduktion i medicinsk terminologi, torde polismännen böra bibringas insikter i sådana socialmedicinska frågor, vilka har samband med polisens allmänpreventiva verksamhet och den enskilde polismannens uppgifter direkt socialpoliskaraktär eller berör den polisiära utredav mera som ningsverksamheten, t handläggningen ärenden rörande alkoholister, narkoex av och mentalsjuka. Vidare har kommittén bedömt det vikt, att varje maner vara av polisman meddelas översikt rättsmedicinska elementa, däri inbegripet en om såväl teoretisk praktisk orientering tillvaratagande, preparation och en som om transport material för vidare undersökning. Även flertalet polisdistrikt av om i det förstatligade polisväsendet erhållit helt andra personella och tekniska än tidigare för kriminaltekniska göromål, varigenom specialutbildad resurser personal snabbt kan avdelas för undersökning omständigheterna kring ett av brott, torde detta förhållande icke utesluta, att den patrullerande polismannen ofta blir den förste på brottsplats har att vidta vissa åtgärder låt som en -

vara av rent förberedande slag-för skyddande och omhändertagande av undersökningsmaterial 0 d. Det framstår därför angeläget, att varje polisman som blott har tillräcklig insikt vilka åtgärder bör vidtas och besitter om som erforderlig praktisk erfarenhet tillvägagångssättet utan även klart inser beav tydelsen av att åtgärderna utformas så, att de inte äventyrar möjligheterna att verkställa en följande rättsmedicinsk, rättskemisk eller motsvarande undersökning. Hela det här berörda medicinska kunskapsstoffet föreslås innefattas i ett undervisningsämne, benämnt medicin. Motorfordonstrafikens expansion har medfört ett ökat antal trafikolyckor. Erfarenheten och gjorda undersökningar visar, att effektiv övervakning en av trafiken leder till ökad respekt hos trafikanterna för trafikens regler och till en nedgång i antalet trafikolyckor. Trafikövervakningen får således utgöra anses en synnerligen betydelsefull del polisens verksamhet. Det övervägande antalet av polismän medverkar på ett eller annat sätt i fullgörandet denna övervakningsav verksamhet. Därvid kommer polismännen i kontakt med allmänheten i särskilt hög grad, varför det måste betydelsefullt, att de sitt kunnande och anses genom uppträdande tillvinner sig allmänhetens aktning och förtroende. Detta gäller icke blott i situationer, då polismännen har att utföra direkt kontrollerande och en övervakande funktion eller då de har att meddela råd och anvisningar åt trafikanten. Det bör nämligen beaktas, att polismännens eget beteende i trafiken vid framförandet tjänstefordon i särskilt hög grad är föremål för allmänhetens av uppmärksamhet och värdering. Framförandet av polisverkets fordon måste därför ske på ett föredömligt sätt. Ej sällan händer det, att polismän i sin tjänstgöring, exempelvis vid inträffad tafikolycka, måste provköra eller någon av anledning omhänderta motorfordon. Det är då vikt, att fordonen handhas och av behandlas så, att den ofta kritiskt inställde bilägaren icke finner saklig anledning till anmärkning. För åstadkommande av bästa möjliga resultat polisens trafikav övervakande och trafikuppfostrande insatser måste följaktligen de anspråken kunna ställas på polismännen, att dessa icke blott förmår upprätta korrekta rapporter utan jämväl äger gedigna kunskaper trafiklagstiftningen och vet om att på ett korrekt sätt meddela allmänheten råd, hjälp och anvisningar. Dessutom måste de vara väl förtrogna med det praktiska handhavandet gängse av typer av motorfordon samt kunna behärska de tekniska hjälpmedel, som står till förfogande för övervakningsarbetet. Goda kunskaper bidrar dessutom till ökad aktivitet i detta arbete. Härtill kommer att den ökade motoriseringen av polisverksamheten ställer allt större krav på polismännens kunskaper motorom fordon samt dessas förande och skötsel. Goda körkunskaper är således stor av betydelse för att minska antalet trafikolyckor med polisens egna fordon. Polisväsendets tjänstefordon och tillhörande teknisk utrustning representerar stora värden. God skötsel och vård denna utrustning kan på längre sikt betydligt av nedbringa materielkostnaderna. Utifrån de anförda Synpunkterna finner kommittén starka skäl tala för att varje polisman besitter betydligt mera omfattande kunskaper motorfordon om

samt bättre färdigheter i körning med sådana än uppnås i samband med den som vanliga körkortsutbildningen. En kompletterande utbildning bör därför komma till stånd. För att alla polismän skall komma i åtnjutande därav bör en dylik utbildning inlemmas i den polisiära grundutbildningen och där lämpligen samordnas med den undervisning rörande trafiklagstiftning, trafiksäkerhet mm föreslagits skola meddelas i ämnena allmän polislära och specialstraffrätt. som Kommittén föreslår därför införandet motorfordonskuøzskap såsom särskilt av undervisningsämne i grundutbildningen. För inträde i konstapelsklassen fordras för närvarande bl a, att sökande genom intyg någon som yrkesmässigt undervisar i maskinskrivning styrker, att han av äger minst för godkänt betyg erforderlig färdighet i sådan skrivning. I praktiken har systemet kommit att tillämpas så att elev, vid inträdet i konstapelssom klassen icke innehar intyg om färdighet i maskinskrivning, åläggs att under studietiden skaffa sig ett dylikt och att betyg över genomgången konstapelsklass icke utlämnas, förrän eleven företett sådant intyg. Erfarenheten har det oaktat visat, att polismännens förmåga att skriva maskin ofta är alltför begränsad och därmed försvårar deras arbete och gör det tidsödande. Även utbildningsverksamheten påverkas. Sålunda kompliceras undervisningen i protokollering av att eleicke har tillräckliga och likvärdiga förutsättningar med avseende på verna maskinskrivning. Såvitt kommittén kan bedöma, torde polismännen även framdeles ha behov att kunna snabbt och korrekt skriva maskin. I den statliga av polisorganisationen anlitas visserligen kvinnlig kontorspersonal i avsevärt större utsträckning än tidigare, vilket dock icke torde medföra, att polispersonalen kan befrias från maskinskrivning. Övergången till alltmer standardiserade arbetsrutiner, innebärande bla ett ökat användande av blanketter för rapporter torde således kräva maskinskrivningsfärdighet hos polismännen. Förutom m m maskinskrivning torde dessa böra behärska användandet diktafoner, bandav spelare, fotokopieringsapparater, räknemaskiner och andra kontorstekniska hjälpmedel. Att uppställa krav på dylika färdigheter redan vid vederbörandes inträde i polisväsendet finner kommittén icke tillrådligt med hänsyn till dylika fordringars rekryteringshämmande effekt. Härtill kommer att dylika, före inträdet i polisyrket förvärvade färdigheter måste under utbildningstiden vidmakthållas. Utifrån de anförda Synpunkterna har kommittén ansett sig böra i grundutbildningen uppta kontorstekniska hjälpmedel såsom ett särskilt undervisningsämne. För att inom den tidsram beräknats för grundutbildningen kunna ge som vidgat utrymme åt vissa de nuvarande undervisningsämnena samt bereda av plats för meddelandet för polismännen väsentliga kunskaper och färdigheter av på hittills icke tillgodosedda ämnesområden har kommittén undersökt möjligheterna att från grundutbildningen avföra vissa nuvarande ämnen eller kunskapsavsnitt. Därvid har kommittén funnit att två av de nuvarande undervisningsämnena, nämligen bruk och, stridstaktik samt civilförsvarstjänst lämpvapnens ligen bör utgå. Vapenövningarna, vilka i koncentrerad form under cirka en veckas tid anordnas för elever i samtliga reguljära kurser vid polisskolan och

innefattar handhavandet pistol, kulsprutepistol, handgranater m m samt av deltagande i språng- och mintjänst, husstrider står under militär ledning och 0 torde främst betingas polisens uppgifter i händelse krig. De har därför av av endast ett begränsat värde för polismans tjänsteutövning under normala och en fredliga förhållanden. Syftet med samt de taktiska spörsmål vilka sammanhänger med dylika militärt inriktade aktioner torde nämligen principiellt avvika från vad gäller inom den polisiära verksamheten i allmänhet. De militära vapenövningarna torde sålunda bortsett från uppövandet skjutskickligheten i av och för sig i första hand gå ut på att träna deltagarna att med hjälp - vapnens oskadliggöra motståndare. Stridstaktik torde i det hänseendet innebära en konsten att på mest ändamålsenliga och rationella sätt uppnå nämnda effekt. För den normala polisverksamheten gäller självfallet helt andra syften och därmed också andra för taktik och arbetsmetoder. Polismannen har sålunda normer dels sina åtgärder efter den förhandenvarande situationen, så att han att anpassa icke brukar större våld än nöden kräver, dels att i viss situation beakta och en vidta åtgärder beträffande andra med situationen förknippade omständigheter av polisiär vikt än dem som primärt utlöst ingripandet. Då de nuvarande övningarna i bruk och stridstaktik enligt kommitvapnens téns mening icke fyller ett i första hand normalt polisiärt ändamål och då dessutom här är fråga utbildning polismän, vilka nyligen fullgjort sin första om av värnpliktstjänstgöring och därunder förskaffat sig de färdigheter nämnda övningar har till huvudsakligt syfte att bibringa eller stärka, finner kommittén ämnet böra utgå läroplanen för den polisiära grundutbildningen. Erforderlig ur träning i bruket pistol såsom tjänstevapen torde i stället böra tillgodoses i av den ordning nedan föreslås. Vad gäller civilförsvarstjänsten bör bemärkas att de uppgifter av bevakningskaraktär för närvarande åvilar civilförsvaret avses skola överföras till polissom väsendet. Sedan dylik renodling civilförsvarets uppgifter ägt rum, syns en av skäl längre föreligga att i den polisiära yrkesutbildningen uppta särskild undervisning i civilförsvarstjänst. I den mån specialutbildning i egentlig civilförsvarstjänst kan komma att erfordras för polispersonal, bör sådan utbildning meddelas genom civilförsvarets försorg. Under genomgången av den grundläggande teoretiska fackutbildningen erhåller aspiranterna för närvarande en allmän orientering om innehållet i Kungl. Maj :ts cirkulär till länsstyrelserna och polismyndigheterna angående bruket av skjutvapen i polistjänsten SFS 1961:162. Övning i praktiskt handhavande av pistol inträder därefter i allmänhet under aspiranternas genomgång av den grundläggande praktiska fackutbildningen, i det att flertalet utbildningskårer arrangerar övningsskjutning med vapnet i fråga, dock i högst varierande omfattning. Vid den därpå följande genomgången av konstapelsklassen sker i ämnet ordningspolistjänst repetition och komplettering informationen kring bruen av ket skjutvapen i polistjänsten och dessutom bereds eleverna tillfälle att av avlossa ett ISO-tal skott med pistol.

Då det gäller att icke bruka större våld än nödvändigt, att icke utnyttja tjänstevapen i andra fall än då så är oundgängligen erforderligt samt att ha såväl laglig moralisk täckning för bruket tjänstevapen vilar ett stort som av ansvar på den enskilde polismannen. I särskilt hög grad gäller detta bruket skjutav vapen. Ehuru noga övervägda instruktioner finns utfärdade för polismännens handlande i de fall där bruk skjutvapen kan bli aktuellt, blir den enskilde av polismannens bedömande avgörande för hans handlande. Hans ställningstagande måste dessutom i regel fattas mycket snabbt och ofta under yttre ogynnsamma betingelser. Dess verkningar och riktighet kan däremot komma att bli senare föremål för ingående granskning och överväganden i skilda instanser. Det torde följaktligen stå klart, att varje polisman redan i samband med grundutbildningen bör ges en fyllig orientering i alla spörsmål, berör bruket tjänstevapen, som av och ävenledes erhålla en grundlig färdighet i praktiska handhavande. vapnens Dylika insikter och färdigheter torde bäst uppnås under längre tidsgenom en period kontinuerligt bedriven samordnad teoretisk och praktisk utbildning. Undervisningen i hithörande spörsmål ävensom beträffande de övriga och vapen hjälpmedel som normalt står till en polismans förfogande för allmänhetens och eget skydd föreslås sammanföras till ett särskilt ämne, tjänstevapnens bruk. Ämnet fysisk träning föreslås omfatta undervisning i självförsvar utan tekniska hjälpmedel, simning, livräddning, idrott och motionsgymnastik. Härutöver bör i den fysiska träningen inbegripas undervisning i kartläsning med orienteringsövningar. Med hänsyn till att polismännen ofta tjänstgör inom stora områden och på grund av den personella mobiliteten inom polisväsendet torde det vara av Vikt, att polismännen har förmåga att på lämpligaste och snabbast möjliga sätt ta sig fram till för dem obekanta platser, där deras ingripande påkallas. Kommitténs i det föregående framlagda förslag rörande undervisningens innehåll och fördelning på olika ämnen innebär sammanfattningsvis, att den polisiära grundutbildningen skulle komma att, förutom studieorientering, omfatta 14 undervisningsämnen, nämligen

Allmän polislära 8. Socialkunskap med samhällslära 2. Straffrätt 9. Människokunskap 3. Specialstraffrätt 10. Medicin 4. Civilrätt 11. Motorfordonskunskap 5. Processrätt 12. Kontorstekniska hjälpmedel 6. Svenska 13. Tjänstevapnens bruk Engelska 14:. Fysisk träning

Beträffande detaljer kring utbildningens innehåll hänvisas till de i bilaga B 1 intagna kursplanerna samt i anslutning därtill lämnade kommentarer rörande undervisningen i enskilda ämnen. Bilaga A 8 redovisar en jämförelse mellan nuvarande konstapelsutbildning och föreslagen grundutbildning med avseende på antalet undervisningstimmar.

I nträdesfordringar

För att vinna anställning såsom polisaspirant eller därmed jämförlig polisman erfordras, utom viss allmänbildning, att sökanden tidigast det år han antas fyller minst 19 år, har fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring, är i fysiskt avseende lämplig samt besitter sådana personliga egenskaper, att han kan förväntas tillfredsställande fullgöra uppgifter polisman. Enligt gällande anvisningar ansom gående rekrytering och grundläggande utbildning polispersonal skall sökande av ha förvärvat för polistjänst erforderlig allmänbildning, därest han avlagt anses realexamen, erhållit slutbetyg från enhetsskolans årskurs 9 g eller på annat sätt, t genomgång vissa folkhögskolekurser, förskaffat sig en därmed i stort sett ex av likvärdig utbildning. Ifrågavarande allmänbildningskrav, vilka började tillämpas med ingången år 1962, innebar viss skärpning i jämförelse med tidigare av en bestämmelser. Även höjning allmänbildningskraven till att omfatta exempelvis viss om en av utbildning gymnasial karaktär i och för sig skulle önskvärd, måste beakav vara t.as att dylik höjning för närvarande skulle verka rekryteringshämmande. en De ändrade förhållanden kommer att råda på det gymnasiala planet genom som införandet fackskolor skulle kunna tänkas föranleda skärpning ifrågaav en av varande allmänbildningskrav. Det torde emellertid enligt kommitténs mening ännu alltför tidigt att ta ställning till detta spörsmål, enär fackskolutbildvara ningens kompetensvärde ännu icke är slutligt fastställt och fackskolans inriktning på speciella yrkesområden kan väntas endast i begränsad omfattning komma att bidra till polisrekryteringen. Vad gäller kravet på allmänbildning för anställning inom polisväsendet vill kommittén följaktligen icke föreslå några principiella ändringar. En översyn främst formell karaktär gällande regler torde emellertid böra komma av - av till stånd för att komplettera desamma med bestämmelser avseende inträdessökande med genomgången grundskola allmänbildningsbakgrund samt för som att bestämmelserna efter de erfarenheter vunnits under den tid anpassa som nuvarande allmänbildningskrav varit rådande. Kommitténs förslag i dessa avseenden har sammanfattats i bilaga A Det bör här framhållas, att bestämmelserna rörande inträdesfordringar självfallet måste bli föremål för fortlöpande översyn och justeringar med hänsyn till bl erfarenheterna den inom det allmänna skolväsendet tillämpade relativa a av betygsättningens konsekvenser samt den utveckling som värt lands skolväsende för närvarande undergår.

5. Dimensionering och tidsmässig förläggning

Grundutbildningens dimensionering sammanhänger direkt med nyrekryteringsbehovet, vilket i sin tur är beroende huvudsakligen av personalavgången inom

polismanskarriären ca 4-00 befattningshavare år och de antalsmässiga

per

förändringarna i polisdistriktens personalstyrkor. Mot bakgrunden de av synpunkter som beträffande personalstatsökningarna inom polisväsendet redovisas i bihang E till propositionen 1965:125 angående komplettering riksstatsnr av förslaget för budgetåret 1965/66 är det vanskligt att för närvarande bemm, räkna de årliga personalstatsförändringar kan bli möjliga att genomföra som under de närmaste åren. När i den polisorganisationen balans åstadkommits nya mellan arbetsvolym och personalstyrka renodling de egentliga polissamt en av uppgifterna skett, torde några större svårigheter däremot inte komma att föreligga att ganska noggrant beräkna det årliga rekryteringsbehovet. Även andra omständigheter än de nämnda bör beaktas vid beräkningen nyss

av rekryteringsbehovet. Såsom framgår propositionen 1965:100 s 56 f

av nr fann föredragande departementschefen i likhet med polisberedningen det önskvärt, att förhållandet mellan extra ordinarie och ordinarie polismanstjänster i polisdistrikten utgjorde 1:6. Med hänsyn till att omorganisationen polisav väsendet skulle åstadkommas inom gällande arbetskraftsram ansåg departementschefen sig dock endast kunna tillstyrka inrättandet extra ordinarie av poliskonstapelstjänster till ett antal som kom nyssnämnda relation att bli 1:7.

Den härigenom uppkomna eftersläpningem ca 300 extra ordinarie poliskon-

stapelstjänster torde för att stadga i polisdistriktens arbete skall ernås, successivt böra elimineras nyrekrytering i sådan omfattning att färdigutbildade genom polisaspiranter och extra poliskonstaplar kommer att stå till förfogande i ett mot eftersläpningen svarande antal. Den intensifierade utbildning ovanpå grundutbildningen kommittén föresom slår kommer att medföra ett jämfört med nuvarande förhållanden ökat bortfall av effektiva tjänstgöringsdagar och därmed ökat vikariebehov. Så länge detta behov inte böra tillgodoses ökning antalet extra ordinarie polisanses genom av konstapelstjänster, torde viss ökning rekryteringspersonalen böra ske. av Vid ett samtidigt beaktande de i sammanhanget relevanta faktorerna kan av enligt kommitténs beräkningar det årliga nyrekryteringsbehovet polismän av för de närmaste åren uppskattas till 750. ca Detta antal kunna godtas förutsättning för grundutbildningens syns som dimensionering och organisation. Det bör observeras, att hänsyn inte har tagits till de speciella åtgärder beträffande både rekrytering och grundutbildning som blir erforderliga, därest det kommer att bli nödvändigt att i särskilt hög grad ta i anspråk rekryteringspersonal i samband med övergången till högertrafik. Enligt nuvarande ordning skall polisaspirant påbörja teoretisk fackutbildning i så nära anslutning möjligt till anställningsdagen. Även framgent som syns aspiranterna böra påbörja utbildning i direkt anslutning till de tidpunkter, då de anställs vid polisväsendet. Därigenom blir de olika grundutbildningsavsnittens tidsmässiga förläggning under året främst beroende hur många gånger år av per och vid Vilka tidpunkter antagning polisaspiranter kan böra äga av anses rum. Härtill kommer emellertid, att undervisningen måste organiseras utifrån vissa av pedagogiska, ekonomiska och schematekniska faktorer betingade förutsätt-

ningar. Att därvid åstadkomma utbildningsgång, som helt tillgodoser såväl en skoladministrativa krav angelägenheten anslutning till ur rekryteringssom av synpunkt lämpliga tidpunkter för aspirantantagning, torde emellertid icke vara möjligt. Den tidsmässiga förläggningen utbildningsverksamheten måste därför av bli resultatet kompromiss, där utifrån rekryteringsförutsättningarna utav en bildningsgången så långt möjligt till de skoladministrativa omständiganpassas heter vilka främst påverkar utbildningens utformning. Såsom tidigare anförts torde för polisverksamheten heltidsanställd lärarpersonal böra anlitas i större utsträckning än för närvarande. För ett rätt utnyttjande dylik personal måste elevmaterialet kunna fördelas så jämnt som möjligt av under året och undervisningen samtidigt organiseras så, att tjänstgöringsskyldigheten för berörd lärarpersonal i möjligaste mån kommer att överensstämma med vad som gäller för motsvarande lärarkategorier vid andra utbildningsanstalter. Kravet på jämnhet i elevbeläggningen betingas också av angelägenheten att söka göra utbildningen så litet utrymmeskrävande som möjligt. För poliskårernas på skolorterna möjligheter att motta aspiranterna för praktiktjänstgöring är det dessutom angeläget, att praktikavsnitten icke kommer att till någon del täcka varandra. Slutligen bör grundutbildningen organiseras med beaktande av att den kan slutföras inom ett år från den tidpunkt, då aspirant anställts vid polisväsendet. Därest de olika utbildningsavsnitten föreslagen omfattning och struktur, ges är det anförda skoladministrativa skäl fördelaktigast, att grundutbildning av anordnas endast 2 gånger årligen och med ca 6 månaders intervall. Fråga uppstår då, vilka begynnelsetidpunkter som kan anses lämpliga från rekryteringssynpunkt sett. Utifrån sistnämnda synpunkter syns grundutbildningen böra kunna påbörjas vid de tider på året, då största antalet lämpliga sökande till polisyrket kan påräknas. I första hand bör därvid närmare beaktas, inom vilka kategorier kan finnas för inträde i polistjänst kvalificerade och intresserade Med hånpersoner. syn till att manliga sökande till polistjänst skall ha fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring, kan sökandena förväntas från någon av följande tre huvudgrupper, nämligen 1 personer med för polisyrket erforderlig allmänbildning, vilka i anslutning till värnpliktstjänstgöringens slut önskar inträda i polistjänst, 2 de efter fullgjord första värnplikt bedriver sådana studier den som som ger för polisyrket erforderliga allmänbildningskompetensen samt slutligen 3 personer med eller utan för polistjänst tillräcklig allmän skolunderbyggnad, vilka efter fullgjord värnpliktstjänstgöring är verksamma i förvärvslivet och av olika skäl önskar övergå till polisyrket. I väsentlig grad vägledande för bestämmandet de ur rekryteringssynpunkt av mest antagningstidpunkterna torde vara i vad mån de gynnsamma personer ur båda förstnämnda kategorierna, dvs personer vars uppträdande såsom sökande på arbetsmarknaden huvudsakligen koncentreras till vissa tider på året, kan förväntas söka sig till polisyrket. j

Vad först gäller frågan, i vilken utsträckning ungdom söker sig till polisyrket i anslutning till fullgjord första värnpliktstjänstgöring, föreligger ännu icke underlag för preciserad bedömning. Det bör i detta sammanhang observeen mera att intill den 1 jan-uari 1962 åldersgränsen för inträde i polisyrket var satt ras, till lägst 21 år, vilket i allmänhet omöjliggjorde för ungdomar att söka inträde i polistjänst omedelbart efter den första värnpliktstjänstgöringen. Den omständigheten, att minimiåldern för antagning till polisaspirant numera sänkts till 19 år, innebär förändrade förutsättningar för rekrytering till polisyrket i anslutning till utryckning från militärtjänst. Fro m år 1962 föreligger dessutom möjligheter till förtidsinskrivning för värnpliktstjänstgöring för den som önskar anställning vid polisväsendet och som av rekryteringsmyndighet bedöms kunna komma i fråga härför. Allteftersom dessa möjligheter blir mera allmänt kända, kan det förväntas, att ungdomar som efter genomgången grundskola äger erforderlig allmänbildning och olika rekryteringsstimulerande åtgärder som genom eller annorledes bibringats intresse för polisyrket, kommer att i ökat antal utnyttja möjligheterna till förtidsinskrivning för att efter avslutad första värnpliktstjänstgöring kunna inträda i polistjänst. Genom fack- och yrkesskolväsendets utbyggnad kommer vidare ett flertal ungdomar, vilka i grundskolan icke förvärvat för polisyrket tillräcklig allmänbildningskompetens, att i fackskola, polisiär yrkesskola od skaffa sig sådan och efter dylik utbildning omedelbart fullgöra sin första värnpliktstjänstgöring. I detta sammanhang bör även beaktas, att de värnpliktiga under sin tjänstgöringstid genom arbetsmarknadsmyndigheterna och de militära personalvårdsorganen orienteras om sysselsättningsmöjligheterna efter utryckningen, varvid information lämnas om bl a polisyrket. Det intresse för polisyrket, därvid kan väckas eller förstärkas, bör vilket som även framhållits flera rekryteringsmyndigheter uppföljas på sådant sätt, av att värnpliktiga, i övrigt besitter erforderliga kvalifikationer, bereds tillfälle som att i anslutning till värnpliktstjänstgöringens slut påbörja anställning vid polisväsendet. Ett dylikt uppföljande tidigare bedriven information kring polisav yrket ter sig desto naturlig ett .motsvarande tillvägagångssätt praktimer som inom andra arbetslivet och där erfarenhetsmässigt bedömts ge seras grenar av positiva resultat. Det finns således all anledning att söka antagningsanpassa tillfällena till de tidpunkter, då huvudparten de värnpliktiga rycker ut från av

sin första militärtjänstgöring, dvs för närvarande i slutet av mars huvuddelen arméns värnpliktiga och omkring den l september vid armén underofficers-

av utbildade. Den andra sökandekategorien utgörs huvudsakligen av folkhögskolstuderande. Att denna kategori är en betydande faktor från rekryteringssynpunkt sett visar bl den omständigheten, att under år 1964 icke mindre än ca 34 % de antagna a av polisaspiranterna genomgått minst två årskurser vid folkhögskola. Det förtjänar även bemärkas, att enligt uppgifter från yrkesvägledningen vid arbetsmarknadsverket och från vissa rekryteringsmyndigheter åtskilliga ungdomar, varav en icke ringa del fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring, sökt sig till folkhögskola

i syfte att skaffa sig den allmänbildningskompetens erfordras för inträde som på polismannabanan. De tidpunkter, då ungdomar lämnar folkhögskolorna framför allt tidpunkterna för vinterkursernas slut torde följaktligen böra tillmätas stor betydelse för valet antagningstillfällen inom polisyrket. Ett av studium av tillgängligt material beträffande folkhögskolornas kurstider ger vid handen, att flertalet för polisaspirantanställning kvalificerade elever inte torde bli klara med sin utbildning förrän under hälften maj månad. senare av Från ovannämnda rekryteringssynpunktcr sett skulle antagning aspiranter av således böra ske en gång på våren och en gång på hösten, tidigast omkring den 1 juni respektive den 1 september. Med det kravet att aspiranterna skall påbörja sin utbildning i så nära anslutning möjligt till anställningsdagen, som skulle således grundutbildningen böra anordnas med början vid nämnda tidpunkter. Detta låter sig emellertid knappast göra av skoladministrativa skäl. Från polisskolans synpunkt torde den 20 april och den 1 september lämpvara ligare tidpunkter för grundutbildningens påbörjande. Då dessa data tillgodoser en betydande del av nämnda två rekryteringskategorier, syns de böra kunna godtas jämväl från rekryteringssynpunkt sett. Beträffande den tredje huvudgruppen sökande till polisyrket torde några motsvarande spörsmål angående särskilt lämpade tidpunkter för aspirantantagning icke göra sig gällande. De sökande som här ifrågakommer torde i likhet med vissa elever från folkhögskola på grund erfarenheterna i sitt förvärvs- - av arbete förskaffat sig en större mognad för polisyrket än de vid anställning som polisaspiranter erhåller sin första kontakt med arbetslivet. Med hänsyn som härtill bör det självfallet eftersträvas att söka tillföra polisväsendet aspiranter ur denna sökandekategori. Delvis i detta syfte har vissa större rekryteringsmyndigheter uttalat sig för fler antagningstillfällen årligen, föreslagsvis 3-4. Enligt kommitténs mening torde emellertid personer, vilka mera allvarligt överväger att söka sig till polisväsendet, knappast låta sig hindras den något av längre väntetid som kommer att råda, därest antagningstillfällena begränsas till två per år. En dylik längre väntetid torde för övrigt för ifrågavarande sökande innebära den fördelen, att vederbörande sökande får tillfälle både att avveckla innehavd anställning och skaffa sig eventuellt erforderlig kompletterande utbildning. Det förtjänar jämväl beaktas, att det erfarenhetsmässigt visat sig, att här ifrågavarande sökande icke uppträder vid speciella tidpunkter under året, försåvitt de icke attraherats till följd av särskilda rekryteringsåtgärder i form av annonsering d. Då dylika rekryteringsstimulerande åtgärder på sina håll visat o sig betydelse för frekvensen hos sistnämnda sökandekategori, åtvara av syns gärderna lämpligen böra tidsmässigt anslutas till den rekryteringsverksamhet som bedrivs med avseende på värnpliktiga och folkhögskolstluderande. I detta sammanhang vill kommitten understryka möjligheten att, för att kunna till polisväsendet knyta särskilt lämpade sökande, disponera medel rekryteringsur anslaget för att mot arvode anställa vederbörande i expeditions- eller kontorskarriären eller på annat sätt, intill dess de kan antas såsom aspiranter. På grund

av det anförda torde två rekryteringstillfällen per år få anses vara tillfyllest. Det förutsätts jämväl härvid, att rekryteringsbehovet framdeles kommer att normaliseras och att det icke på sätt varit fallet under de senaste åren till följd av bl periodiska större personalökningar kommer att föreligga acckua mulerade rekryteringsbehov, snabbt önskas tillgodosedda. som Med hänvisning till det ovan anförda föreslås följande tidsmässiga förläggning av de olika utbildningsavsnitten inom grundutbildningen:

År Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

1 1 2 UMJOOOOOOOOOOOOOO-

2 I O0O000O00OOOOO-

Konstapelskurs I ooooooo Praktikanttjänstgöring vid skolstadenspoliskår Konstapelskurs II l Semester

6. Utbildningsorganisation I det föregående har föreslagits, att grundutbildningens såväl teoretiska som praktiska avsnitt skall förläggas till och ort. Med hänsyn till innehållet en samma i och utformningen av grundutbildningen torde den icke kunna anordnas lokalt vid var och en av de nuvarande utbildningskårerna. Även polisväsendets om omorganisation torde innebära förbättrade lokala vutbildningsresurser, kan dessa kårer likväl förutsättas erbjuda den såväl till form till innehåll enhetliga som utbildning som erfordras på polisområdet. En spridning grundutbildningen av till ett så stort antal orter som de nuvarande 27 torde för övrigt i sig själv innebära risker för att utbildningen även framdeles kan komma att i alltför hög grad influeras av lokala synpunkter och bedömanden. Vidare kan i sådant fall betydande svårigheter uppstå för den nödvändiga kontrollen över utbildningen. Eftersom ledningen av och överinseendet över grundutbildningen i dess helhet föreslagits skola tillkomma det centrala organet på polisutbildningsområdet, kunde det måhända synas mest ändamålsenligt att bedriva utbildningen på de orter, där för närvarande polisskolundervisning anordnas. Även på dessa platser torde emellertid utbildningskårernas storlek och resurser så skiftande, att den vara eftersträvade enhetligheten i grundutbildningens både teoretiska och praktiska avsnitt endast med svårighet kan tillgodoses. Genom en koncentration av .utbildningen till ännu färre orter syns emellertid dessa olägenheter kunna elimineras.

Ett ytterligare skäl för längre gående koncentration utbildningen utgör en av den omständigheten, att det från såväl ekonomiska och administrativa som pedagogiska synpunkter är angeläget, att undervisningen i största möjliga utsträckning ombesörjs av heltidsanställda lärare. Detta önskemål kan emellertid icke tillgodoses med mindre varje utbildningsort tillförs ett relativt stort antal elever med en tämligen jämn fördelning såväl under läsåret på längre sikt. som Särskilt för grundutbildningen torde undervisning heltidslärare av genom vara stort pedagogiskt värde. Först därigenom blir det nämligen möjligt att dels åstadkomma den erforderliga samordningen mellan olika ämnen, dels bibringa lärarna i icke-polisiära ämnen kontakter med och insikter om polisarbetet, utan vilka deras undervisning knappast kan ges avsedd inriktning på det för polisaspiranternas framtida yrkesutövning väsentliga kunskapsstoffet. Även heltidsom lärarsystemet således väsentligt utbyggs, kan timlärare självfallet icke undvaras. Sådana lärare torde komma att användas dels för viss specialundervisning, dels då fråga är om undervisning så begränsad omfattning att heltidsengagemang av är uteslutet. Av detta följer, att aspirantutbildningen måste förläggas till orter, där timlärare kan påräknas i erforderlig omfattning. Den omständigheten att man på vissa av de nuvarande polisskolorterna har svårigheter att finna personer, vilka både besitter erforderlig kompetens och är villiga att såsom bisyssla åta sig undervisning vid polisskolan, torde vara en ytterligare anledning att begränsa antalet nuvarande utbildningsorter. Utöver vad här anförts föreligger andra skäl, talar för önskvärdheten som av koncentration utbildningen till ett fåtal orter. Det bör således uppmärksamav mas, att viss undervisningsmateriel tex den fordonspark som erfordras för undervisningen i motorfordonskunskap är så dyrbar i inköp, att ett rationellt utnyttjande av densamma måste kunna förutsättas. Ett sådant kan åstadkommas, därest eleverna fördelas på så många orter, att elevantalet på varje plats blir tämligen ringa. En sammandragning grundutbildningen till färre av orter än de nuvarande, de ökade kraven på enhetlighet och allsidighet i utbildningen samt den föreslagna innehållsmässiga utvidgningen ävensom den omständigheten, att aspiranterna kan väntas årligen uppgå till ca 750, medför dessutom, att jämfört med nuvarande förhållanden avsevärt större anspråk - kommer att ställas på polisskolorternas poliskårer i vad gäller dessas medverkan vid den praktiska utbildningen. För att dessa anspråk skall tillgodoses, måste de poliskårer till vilka praktiktjänstgöring förläggs vara både tillräckligt stora och arbetsorganisatoriskt väl differentierade. De enda orter, där ovan framförda synpunkter beträffande lärartillgången, de lokala poliskårernas kapacitet mm kan helt tillgodoses, torde vara Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta leder till slutsatsen, att grundutbildningen skulle förläggas på eller i anslutning till endast dessa orter. En sådan organisation skulle emellertid medföra olägenheter från andra synpunkter sett. Således skulle därigenom Norrland komma att helt sakna möjligheter till grundutbildning, varför där antagna aspiranter skulle genomgå sin utbildning vid den

51.962 års polisutbildningskommitté

närmast belägna utbildningsorten, dvs Stockholm. Av olika skäl bl de långa -- a resorna under utbildningstiden torde ett dylikt kunna komma -- arrangemang att verka hämmande på rekryteringen, i synnerhet i övre Norrland, som hittills visat sig ett gott rekryteringsområde. Härjämte bör uppmärksammas de vara speciella problem på polisverksamhetens område som erbjuder sig i övre Norrland. På grund härav har kommittén ansett sig böra föreslå, att polisiär grundutbildning skall äga även på någon ort i övre Norrland. Såvitt kommittén rum kunnat finna, torde Luleå den ort därvidlag närmast bör komma ifråga. vara som Kommittén föreslår således, att den polisiära grundutbildningen anordnas i eller i nära anslutning till Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Fördelningen av elever mellan orterna bör ske med hänsyn till dels de berörda lokala poliskårernas dels vid den polisskolan i Solna för grundutresurser, nya bildning disponibla lokaliteter. Av varje årskull 750 aspiranter föreslås till om ca Stockholm hänföras ca 280, till Göteborg ca 200, till Malmö likaledes 200 och ca till Luleå ca 80. Med utgångspunkt i det förhållandet, att 20 elever utgöra lämplig anses storlek för klass, skulle i Stockholm komma att årligen behöva anordnas en grundutbildning i 14, i Göteborg i 10, i Malmö i 10 och i Luleå i 4 klasser. Utbildningen har ovan föreslagits skola med hänsyn till de praktiska inslagen i undervisningen anknytas till de lokala poliskårerna på utbildningsorterna och bedrivas under det centrala utbildningsorganets ledning och kontroll. Grundutbildningen bör därför administrativt anslutas till poliskårerna på utbildningsorterna och ställas under vederbörande polischefs föreståndarskap. Det centrala utbildningsorganet bör fungera såsom direktivgivande och kontrollerande myndighet i vad avser undervisningens innehåll, planering och metodiska uppläggning. Ett undantag från denna princip angående utbildningens lokala anknytning i administrativt hänseende har dock ansetts påkallat för Stockholms vidkommande. Med hänsyn till stockholmskårens storlek och det i övrigt ansvar som åvilar polisledningen i Stockholm, syns det nämligen mindre välbetänkt att tillföra detta distrikt så svårbemästrade och betungande administrativa göromål årlig utbildning av ca 280 polisaspiranter skulle medföra. Härtill kommer som en att för Stockholms del i motsats till vad som är fallet pä övriga föreslagna utbildningsorter finns goda möjligheter att ansluta administrationen till den polisskolan i Solna. Om grundutbildningen görs administrativt fristående nya från Stockholms polisdistrikt och i stället förläggs i Stockholms omedelbara närhet, exempelvis i Solna, kan dessutom för polisaspiranternas praktiska utbildning anlitas ett flertal stora och välutrustade kårer inom storstockholmsregionen. Därest så sker, måste visserligen det omedelbara ansvaret för aspiranternas praktiktjänstgöring delas av flera polischefer. Genom lämpliga samarbetsformer syns emellertid några större olägenheter icke böra uppstå på grund därav. Den ifrågasätta ordningen för en till storstockholmsområdet förlagd grundutbildning torde också bättre ansluta till den utveckling i övrigt inom regionen kan som

förväntas ske på längre sikt. Under hänvisning till anförda omständigheter vill kommittén för sin del förorda, att grundutbildningen i storstockholmsområdet administrativt ansluts till polisskolan i Solna och förläggs i dennas närhet. En dylik ordning torde för övrigt underlätta utnyttjandet heltidslärare, i det att av samma lärarkrafter kan i princip disponeras för både den högre undervisningen och grundutbildningen. Därjämte torde den fördelen uppnås, att polisskolans specialsalar, övningsområden m m kan användas även för grundutbildningens del. Därest det emellertid genom ett dylikt skulle komma att uppstå arrangemang svårigheter med anskaffningen lärare i polisiära ämnen, får kommittén erinra av om möjligheten att knyta grundutbildningen till Stockholms polisdistrikt. Vad angår grundutbildningens föreslagna förläggning till Luleå må följande anmärkas med avseende på utbildningen i motorfordonskunskap. Med hänsyn till de resurser i fråga lärarpersonal, övningsfordon och undervisningsom annan materiel som erfordras för undervisningen i detta ämne, är det, såsom kommittén framhållit, icke försvarligt ur kostnadssynpunkt att bedriva sådan undervisning på platser med förhållandevis litet elevunderlag. Antalet elever i Luleå blir alltför ringa för att motivera anskaffandet särskilda för utbildningen i av resurser motorfordonskunskap. Utbildningen torde enligt kommitténs mening, i stället kunna ombesörjas av den i Luleå stationerade länstrafikgruppen, varvid personal i första hand ur denna grupp skulle fungera lärare i såväl teoretiska som som praktiska undervisningsmoment. Med hänsyn till att fordon måste tas gruppens i anspråk för det reguljära trafikövervakningsarbetet, bör utbildningsverksamav heten betingat fordonsbehov tillgodoses på så sätt att erforderligt antal fordon anskaffas för utnyttjande i polisverksamheten inom hela Norrbottens län men under motorfordonsutbildningen vid polisskoleavdelningen i Luleå ställs till dennas förfogande. I detta sammanhang får kommittén slutligen beröra några frågor rörande elevernas anställningsförhållanden. Kommittén förutsätter, att rekryteringsav myndighet godkända sökande till polisväsendet antas till polisaspiranter först från och med den dag de har att påbörja grundutbildningen. Från sina hemorter skall därmed vederbörande på egen bekostnad bege sig direkt till utbildningsorten. I samband med uppehåll i undervisningen under jul- och nyårshelgerna, under påsklov samt i de övriga fall undervisningen kan komma att inställas under minst tre läsdagar i följd bör elev tillerkännas tur och returresa mellan utbildningsorten och hemorten. Till följd härav bör redan i samband med vederbörandes antagning till polisaspirant dennes hemort fixeras. Aspiranterna bör under utbildningstiden anses stationerade på utbildningsorten, varav följer att de åtnjuter lön efter den ortsgrupp, till vilken utbildningsorten hänförs. Under utbildningstiden förutsätts personalbokföring, Iönerapportering och övriga administrativa uppgifter rörande aspiranterna böra handhas av skolstadens polisdistrikt. Beträffande de aspiranter som är elever vid polisskolan i Solna torde emellertid ifrågavarande administrativa göromål få ankomma på polisskolan.

7. Kvinnliga polisaspiranters utbildningsgång

I det föregående har framhållits, att den polisiära utbildningen till sitt innehåll och i fråga sin fördelning på kurser skilda slag måste efter de om av anpassas krav på kunskaper och färdigheter hos polispersonal olika kategorier, vilka av betingas tillämpad arbetsorganisation. Det sagda äger giltighet även då fråga av är för manlig och kvinnlig polispersonal eventuellt differentierad utbildom en ning. I första hand bör det därför klarläggas, dels huruvida de arbetsuppgifter kan ankomma på eller vanligtvis tilldelas kvinnlig polispersonal skiljer sig som från dem normalt åvilar den manliga personalen, dels i vad mån en eventuell som sådan skillnad påfordrar, att kvinnlig polispersonal utbildning med delvis ges en annat innehåll än den manlig polispersonal erhåller. som Inledningsvis kan konstateras, att män och kvinnor i princip är lika behöriga erhålla statstjänst. Statsmyndighet äger således jämlikt föreskrifterna i att kungörelse den 15 juni 1945 SFS 1945:424 icke utan Kungl. Maj:ts medgivande förbehålla viss statstjänst eller annat allmänt uppdrag för endast män eller endast kvinnor. Något sådant medgivande har hittills icke begärts.

Utan att göra avkall på principen lika behörighet kan emellertid konstaom teras, att vissa befattningar sina innehavare kräver särskilda för män respekav tive kvinnor utmärkande egenskaper och att vid prövning av olika sökandes lämplighet för viss befattning detta förhållande icke torde kunna förbises. Inom polisyrket förekommer dels arbetsuppgifter bäst lämpar sig för män, dels som uppgifter med fördel kan anförtros kvinnliga befattningshavare, och dels som göromål kan lika väl fullgöras såväl manlig som kvinnlig personal. som av Arbetsuppgifter förstnämnda slag utgörs främst av ingripanden i situationer, av där våld eller större motstånd kan förväntas eller där överhuvudtaget ett större mått fysisk kraft erfordras, dvs uppgifter innefattas i begreppet allmän av som bevakningstjänst. Det är under sådana förhållanden naturligt att i mindre polisdistrikt, där i den relativt fåtaliga polisstyrkan varje befattningshavare måste kunna nyttjas för allt slags polisarbete, kvinnlig polispersonal ansetts mindre användbar. I större polisdistrikt har förutsättningarna att anlita kvinnliga poliser däremot varit i det att där kunnat bereda kvinngynnsammare, man liga polismän full sysselsättning med i första hand sådana göromål, som ansetts med fördel kunna utföras kvinnliga befattningshavare, och i övrigt med av arbetsuppgifter, för fullgörande vederbörandes kön saknar betydelse. vars Genom den polisdistriktsindelning genomförts i samband med polisnya som väsendets förstatligande har de organisatoriska förutsättningarna att anlita kvinnlig polispersonal väsentligen förändrats. I allt fler polisdistrikt torde nämligen omfattningen de arbetsuppgifter vilka lämpar sig bäst för kvinnor, av komma att bli tillräcklig för att möjliggöra full sysselsättning åt en eller flera kvinnliga befattningshavare. Med hänsyn till ovannämnda behörighetsprinciper torde emellertid speciella tjänster för kvinnlig polispersonal icke kunna inrättas. Varje polismanstjänst förutsätts sålunda även framdeles komma att stå öppen

för såväl manliga kvinnliga sökande, ehuru vid urvalet i samband med som skicklighetsbedömningen hänsyn kan tas till den omständigheten, att med viss tjänst förenas sådana göromål, bäst lämpar sig för kvinnlig befattningssom havare. Detta hindrar emellertid icke, att kvinnor till följd den allmänna av behörighetsprincipen skall kunna i mån skicklighet och förtjänst erhålla av polismanstjänst i allmänhet. I avsaknad av särskilda tjänster för kvinnlig polispersonal måste kvinnlig en befattningshavare oaktat hon i möjligaste mån tilldelas sådana uppgifter - som särskilt väl lämpar sig för kvinnor kunna nyttjas för polisiära göromål i -allmänhet. Detta villkor torde ofrånkomligt, enär för åstadkommande vara av en rationell arbetsorganisation arbetskraften självfallet utan inskränkningar måste kunna utnyttjas varhelst behov föreligger. Likställigheten mellan män och kvinnor i behörighetshänseende innebär även, att kvinnorna skall ha samma förutsättningar männen att få tillträde till högre utbildning och att vinna som befordran till högre tjänster. Det anförda ger enligt kommitténs mening klar anvisning att den en om kvinnliga polispersonalens grundutbildning icke bör till sitt innehåll skilja sig från de manliga polisaspiranternas. Vad beträffar den högre utbildningen och specialutbildningen inga omständigheter tala för differentiering utsyns en av bildningen för män och kvinnor. Kommittén, således icke sig böra som anser föreslå en för kvinnliga aspiranter särskilt avpassad utbildningsgång, vill emellertid i detta sammanhang rikta uppmärksamheten på de komplikationer som uppstår till följd av att undervisningen i bla fysisk träning bör göras åtskild för manliga och kvinnliga elever. I syfte att i mesta möjliga mån undanröja dessa olägenheter föreslår kommittén, att samtliga vid visst rekryteringstillfälle antagna kvinnliga aspiranter hänvisas att oavsett tillhörighet till rekryterings- område genomgå sin grundutbildning vid polisskolan i Solna. -

C. Högre utbildning

1. Målsättning och struktur

De gällande fordringarna för tillträde till den högre polisutbildningen, dvs assistent- och kommissarieklasserna, samt den kompetens genomgång som av nämnda kurser avser att bibringa, torde icke motsvara det utbildningsbehov, som numera får föreligga till följd den organisatoriska utveckling anses av som polisväsendet undergått. Bland bristerna i det nuvarande utbildningssystemet märks särskilt den, att undervisningen på de högre stadierna icke differentierats efter de vitt skilda typer polismanstjänster, står öppna för dem av som som genomgått assistentklassen. Sålunda genomgång assistentklassen behörigger av het att erhålla tjänst såsom förste polisassistent eller polisassistent, förste kriminalassistent eller kriminalassistent, dvs tjänster, vilkas innehavare antingen till övervägande del avses för befäls- och arbetsledande funktioner eller har att

under särskilda arbetsledare uteslutande fullgöra utredningsuppdrag. Denna brist på differentiering framträder redan vid elevurvalet. Enligt nuvarande bestämmelser skall nämligen sökande till assistentklassen motsvarande gäller för kommissarieklassen i sin tidigare tjänstgöring ha ådagalagt lämplighet för befälsställning eller kriminalpolisverksamhet. En polisman kan således

tänkas vinna inträde i assistentklassen på grund påfallande lämplighet av en såsom utredningsman, oaktat han på grund personliga egenskaper visat sig av mindre lämplig för personal- och arbetsledande uppgifter. Efter genomvara assistentklassen kan han emellertid för att uppnå den tjänsteställning, gång av vartill hans utbildning gett honom formell kunskapsmässig kompetens, komma uppehålla eller bli innehavare tjänst vilken huvudsakligen är förenad med att av administrativa och arbetsledande funktioner. I fråga de nuvarande formerna för bedömningen polismannens lämpligom av het för befälsfunktioner respektive utredningsverksamhet i samband med hans ansökan inträde i assistentklassen har starkt kritiska synpunkter framom kommit. Då dessa närmare refererats trivselutredningen, må i detta sammanav hang endast framhållas, att i mindre polisdistrikt ifrågavarande bedömning kan komma baseras på enda stundom ganska begränsade personliga att en persons kännedom vederbörande polismans egenskaper och arbetsprestationer, meom dan i större distrikt tillgång på vitsord från ett flertal överordnade möjgenom ligheter föreligger att erhålla objektiv och nyanserad bild polisen mera av kapacitet. I vissa polisdistrikt har dessutom polismän som önskat söka mannens inträde i assistentklassen, beretts tillfälle fullgöra särskild provtjänstgöring vid

olika arbetsenheter, varigenom deras lämplighet i olika avseenden kunnat närutrönas. I andra distrikt har ansett sig sakna befogenhet att anordna mare man dylik tjänstgöring, enär därmed skulle följa personaldispositioner utom ramen i personal- och driftskostnadsstater. Härjämte har uttagför vad som fastställts ningen elever till högre polisutbildning i icke obetydlig utsträckning kommit av betingas lokala utbildningsbehov, varigenom polismän i vissa distrikt att av haft lättare att vinna inträde än befattningshavare i andra distrikt. Till följd därav har bland eleverna kommit att råda påtagliga skillnader i fråga ålder om och studieförutsättningar. Med polisväsendets omorganisation har följt ökade anspråk på den arbetsledande personalens kunnighet och lämplighet för sina uppgifter, samtidigt som det utvidgade delegationsförfarandet medfört ökat för viss personal i ansvar befälsställning. Urvalet befälspersonal måste följaktligen göras så noggrant av möjligt med särskilt beaktande vederbörandes personliga förutsättningar som av för personal- och arbetsledning. Härjämte måste denna personals utbildning i möjligaste mån inriktas på sistnämnda funktioner. Under sådana förhållanden

framstår de för assistentklassen gällande inträdesvillkoren liksom även själva kursinnehållet mindre tillfredsställande. Enär endast ett begränsat antal som polismän kan beräknas komma ifråga för befälsställning samtidigt ett vidgat men behov polisiärt yrkeskunnande utöver vad grundutbildningen avses ge av - --

torde komma att erfordras allt fler polismän, föreslår kommittén sådan av en principiell uppdelning den högre polisutbildningen, att denna kommer av att omfatta dels allmänt yrkesinriktad skolning, dels på befälsfunken mera en tionen direkt inriktad utbildning. Därigenom skulle polisman efter en genomgången högre allmänpolisiär utbildning få tillfälle under antal år att ett omsätta sina förvärvade högre kunskaper i praktisk polistjänst och därunder på ge prov fallenhet och lämplighet för olika arbetsuppgifter. Härigenom erhålls bättre ett underlag för bedömning vederbörandes förutsättningar för vidare en av avancemang antingen som befäl eller inom viss verksamhetsspecialitet. lWed föreslagen uppdelning den högre polisutbildningen ovan av i dels befälsutbildning, dels fackinriktad högre utbildning uppkommer spörsmålen huruvida

sistnämnda utbildning bör utformas så, att genomgång densamma eller del av därav skall medföra kunskapsmässig kompetens till vissa tjänster anses samt huruvida tillträde till utbildningen ifråga skall på gäller den sätt nuvarande assistentklassen begränsas eller stå öppen för samtliga polismän önskar - som genomgå densamma. Till belysning dessa frågeställningar må följande anföras. av Under de närmaste åren efter genomgången grundutbildning torde flertalet

polismän komma att huvudsakligen utnyttjas för patrulleringsverksamhet med tjänstgöringen förlagd till huvudstyrkas övervakningssektion. Under denna tid

blir därmed deltagandet i arbetsuppgifter specialinriktat slag, av mera tex socialpolisgöromål, kvarterspolisverksamhet, trafiksäkerhetsarbete och utredningar, tämligen begränsad omfattning. Vad sistnämnda uppgifter beträffar av torde polismännen under sina första år i yrket i regel komma självständigt att handlägga endast vissa enklare förseelse- och anmälningsärenden, medan deras

befattning med utredningsverksamheten i övrigt inskränks till biträda att den härför särskilt avdelade personalen. Då det blir aktuellt senare att närmare bestämma den enskilde befattningshavarens huvudsakliga arbetsuppgifter, torde de kunskaper på ifrågavarande områden inhämtats under grundutbildsom ningen, ha förflyktigats. Detta antagande vinner stöd de erfarenheter av som gjorts i samband med undervisningen i assistentklassen, där ansenlig del en av kurstiden måste anslås till repetitorisk genomgång konstapelsutbildningens av innehåll, innan det är möjligt att med framgång börja meddelandet de högre av kunskaper, till vilka kursen syftar.

För att göra polisman skickad att efter några år patrulleringsverksamhet en av dominerad tjänstgöring övergå till andra och kanske i olika avseenden special-

betonade aktiviteter är emellertid enbart repetition vissa avsnitt konen av av stapels-utbildningen icke tillfyllest. Det bör nämligen observeras, vissa för att dessa olika former specialinriktad Verksamhet erforderliga kunskaper av är av sådan art, att de icke kan med tillfredsställande resultat inhämtas, förrän

polismannen vunnit relativt omfattande erfarenhet praktiskt polisarbete i en av allmänhet. Hit hör framför allt insikter rörande skyddsverksamheten, trafik-

säkerhetsarbetet samt det egentliga utredningsarbetet. Självfallet bör polis-

männen redan i grundutbildningen orienteras dessa verksamhetsområden, om

vilket beaktats i kommitténs förslag till kursplaner för grundutbildningen. Ett djupare inträngande i dessa arbetsavsnitt kan emellertid knappast förutsättas ske, förrän polismännen under några års tjänstgöring skaffat sig personlig erfarenhet av polisverksamhetens olika mål och medel. Det kan således konstateras, att polismannen efter några års tjänstgöring är i behov repetitorisk genomgång jämte viss komplettering grundutbildav en av ningens kunskapsstoff för att tillredsställande kunna utnyttjas för samtliga de olika göromål, vilka kan åläggas innehavare ordinarie tjänst i konstapelsav graderna. En dylik utbildning bör följaktligen komma varje polisman till del. Men hänsyn till utbildningens innehåll och syfte skulle den till stor del kunna meddelas korrespondensundervisning, åtföljd tids undervisning genom av en vid polisiär utbildningsanstalt. Det torde emellertid tveksamt om det vara önskade resultatet skulle uppnås på sådant sätt. Det bör nämligen beaktas, att här är fråga polisman, vilka redan grundutbildningen vunnit formell om genom kompetens för och regelmässigt även torde innehavare av ordinarie tjänster vara i konstapelsgraderna, liksom att den utbildning vilken här övervägs icke kan tillfyllest för befordran till tjänst över konstapelsgraderna. Under sådana anses omständigheter det icke realistiskt att påräkna ett aktivt delsyns vara mera tagande sig i korrespondensundervisningen eller i den därpå följande skolvare kursen. En sålunda vuttunnad vidareutbildning, i tiden förlagd endast kort tid efter det att polismannen erhållit sin första ordinarie anställning, skulle dessutom kunna komma att försena genomgången för befordran nödvändig av ytterligare utbildning. Annorlunda torde förhållandet emellertid bli, om ifrågavarande utbildning utbyggs till att omfatta det för innehav assistenttjänst av erforderliga kunskapsstoffet och därmed karaktär av högre utbildning. ges Möjligheten för och att skaffa sig det kunskapsmässiga underlaget för var en befordran till assistentgraden samt att i det dagliga arbetet så utnyttjas, att han får tillfälle att visa fallenhet och intresse för olika göromål .mera kvalificerat av slag, torde blott verka för ökad trivsel i arbetet utan även stimulera till ett aktivt deltagande i studierna. Även från arbetsorganisatoriska synpunkter sett torde sådan ordning medföra fördelar, i det att all polispersonal efter några en års tjänst kan nyttjas för uppgifter skiftande slag inom olika led i polisorgaav nisationen. Av dessa skäl föreslås anordnandet allmänt yrkesinriktad högav en utbildning, ledande till kunskapsmässig kompetens att uppehålla tjänst i re assistentgraden och öppen för alla polismän, som önskar genomgå densamma. Inträde i kursen böra erbjudas befattningshavarna efter ca sex års ansyns ställning inom polisväsendet. Vad angår kursens benämning kan konstateras, att de kunskaper kursen meddela icke hänför sig till viss nuvarande tjänstavser kategori. Kommittén föreslår därför, att kursen benämns högre poliskurs. En tid efter genomgången högre poliskurs torde flertalet polismän komma att få ägna sig huvudsakligen åt endera de båda verksamhetsgrenarna, skyddsav och övervakningsverksamhet respektive utredningsverksamhet. Resultatet av polismännens prestationer i den högre poliskursen torde därvid tjäna till ledning

för bedömning vederbörandes lämplighet för viss verksamhet. En dylik en av fördelning befattningshavarna, grundad på intresseinriktning och lämplighet, av utesluter självfallet icke den personella mobilitet, erfordras för ett rationellt som utnyttjande den samlade polisiära arbetskraften inom ett polisdistrikt. För av övrigt torde genomförandet sådan mobilitet förutsätta, att större delen av av polisstyrkan besitter kunskapsmässigt underlag för fullgörande olika slags av göromål. Endast för självständig handläggning kriminalutredningar av en av komplicerad eller speciell natur, omhänderhavande brottsplatsundermera av sökningar, brandorsaksutredningar od torde de genom den högre poliskursen förvärvade fackkunskaperna otillräckliga. Den relativt begränsade personalvara kategori krävs för dylika arbetsuppgifter lämpligen böra meddelas som syns erforderlig kompletterande utbildning i specialkurser den typ, för närav som varande förekommer vid polisskolan. Sedan polisman med godkända betyg genomgått den högre poliskursen, en torde det bero på hans duglighet, lämplighet och meriter i övrigt huruvida eller när han kan befordras till assistenttjånst, uttas till specialutbildning av nyssnämnt slag och/eller komma i fråga för befälsutbildning. senare Medan utbildningsgången fram till assistentgraden föreslagits böra stå öppen för alla polismän, önskar följa densamma, måste befälsutbildningen besom gränsas, så att endast de polismän vinner inträde vilka kan bedömas ha personliga förutsättningar att utöva personal- och arbetsledande funktioner och samtidigt är bäst meriterade i fråga yrkeskunskaper. Detta kräver ett urvalsom system, garanterar största möjliga rättvisa och objektivitet. Den ovan föresom slagna utbildningsgången fram till befälsutbildningen i hög grad underlätta syns åstadkommandet ett tillfredsställande urvalssystem än det gäller av mer som nu för uttagningen sökande till assistentklassen. Genom den omorganisation av av polisväsendet kan dessutom rekryteringen till befälsutbildningen som ägt rum på ett helt annat sätt än tidigare ske utifrån för hela riket enhetliga bedömanden rörande såväl behovet befälsutbildad personal som de sökandes kvalifikaav tioner. Härigenom bör skiljaktigheter med avseende på möjligheterna för befattningshavare inom olika polisdistrikt att vinna inträde i befälsutbildningen kunna elimineras. Då polismännen efter genomgången högre poliskurs torde

komma att i sin normala tjänstgöring under längre tid prövas i fråga om uppgifter, ankommer på befordrad personal, ges dessutom förutsättningar för som ett mångsidigt och nyanserat samt därmed rättvisande underlag mera mera för tjänstgöringsvitsord i samband med ansökan till befälsutbildning.

Med hänsyn till svårigheterna att åstadkomma ett lämpligt system för elevuttagningen har kommittén övervägt, huruvida icke enligt utländskt mönster till

befälsutbildning bör antas endast polismän, vilka redan vunnit befordran till befälstjänst. En sådan ordning förutsätter, att lämplighetsbedömning skett en redan vid vederbörandes ansökan till befälstjänst. Därvid torde emellertid knap-

past kunna undvikas, att lokala synpunkter och bedömanden gör sig gällande vid förordsgivning och tjänsttillsättning. Principiellt sett förefaller det vidare

mindre lämpligt att till befälstjänst utse vilken icke med been person, om stämdhet kan konstateras, huruvida han har förmåga att tillgodogöra sig den för befälstjänsten erforderliga högre utbildningen. Vidare kommer till följd av en dylik uttagningsprincip föreliggande behov befälsutbildad personal för av vikariatstjänstgöring icke att kunna tillgodoses. De nämnda omständigheterna

talar enligt kommittén för ett bibehållande i princip det nuvarande uttagav ningssystemet.

Med hänsyn till att polismän med personal- och arbetsledande funktioner även framdeles torde komma att återfinnas på två i befogenhets- och ansvarshän-

seende skilda plan, det omfattande försteassistenttjänster och det andra ena kommissarietjänster, föreslås införande dels lägre, dels högre befälsav en en utbildning. De tjänster enligt polisdistriktens organisationsplaner, vilkas innehavare bör besitta sådan utbildning den kommittén skisserade lägre som av kursen att bibringa, utgörs förutom kommissarietjänster, vilkas avser av innehavare jämväl skall ha genomgått den högre befälsutbildningen i första hand av förste poliskriminalassistenttjänster för vakthavande befäl vid övervakningssektion, för avdelnings-, sektions- och rotelföreståndare samt för före-

ståndare för sådan arbetsgrupp till vilken är knuten handläggning polisav myndighetsärenden. Härtill kommer vid de tre största poliskårerna ett visst behov av kriminalpolispersonal med motsvarande utbildning för tjänstgöring tex såsom jourhavande befäl inom utredningsavdelning eller såsom ledare av sådana arbetsgrupper inom rotel eller sektion, vilka tillfälligt inrättas för handhavandet av särskilda utredningsuppdrag. I likhet med vad anförts rörande som den högre poliskursen kan beträffande här ifrågavarande kurs benämningen inte anknytas till viss tjänstekategori. Då emellertid i denna kurs skulle komma att skolas huvudparten befattningshavarna med direkt arbetsledande uppgifter av och befälsfunktioner, föreslås den tills vidare i avvaktan på anpassning -- en av tjänstebenämningarna till den arbetsorganisationen erhålla benämningen nya befälskurs. Den högre befälsutbildningen skulle den personal erfordras avse som för uppehållande tjänster, med vilka förenas uppgift att föreståndare av vara för större avdelning, sektion eller arbetsgrupp eller att direkt biträda polisledningen inom ett distrikt, dvs i huvudsak innehavare kommissarietjänster. av Ifrågavarande kurs föreslås därför benämnas kommissarielcurs.

2. Högre poliskurs

Med den målsättning som uppställts för den högre poliskursen måste denna komma att innehållsmässigt få tämligen vid omfattning. En fördjupning en av de juridiska kunskaperna är ofrånkomlig. Vidare erfordras relativt fyllig en undervisning i kriminalteknik och utredningsarbete, innefattande demonstrationer och praktiska övningar. Kunskapsstoffet bör i stort motsvara det som för närvarande ingår i assistentklassen utom vad moment befäls- - avser av

utbildningskaraktär kompletterat med vissa avsnitt polisskolans nuvarande - ur specialkurser. En dylik undervisning måste självfallet i huvudsak äga vid rum polisiär utbildningsanstalt med tillgång till dels laboratorie- och teknisk annan utrustning, dels speciallärare på skilda områden. Den bör därför förläggas till den polisskolan i Solna. Vissa delar utbildningen kan emellertid med fördel nya av delges eleverna i form korrespondensundervisning före påbörjandet av den av skolmässiga undervisningen. Hit hör framför allt huvudparten de repetitoriska av momenten. Det torde även lämpligt att låta korrespondensundervisningen vara innefatta allmän orientering studierna i de olika ämnen som ingår i den en om högre poliskursen. Vidare bör korrespondensstudierna inhämtande av såavse dana kunskaper i bokföring, utgör nödvändigt underlag för utvidgade som studier i polisiära och juridiska ämnen. Enligt nu gällande ordning förutsätts eleverna ha inhämtat sådana bokföringskunskaper på hand före inträdet i egen assistentklassen. Därest utbildningen inleds med korrespondensstudier på sätt här föreslagits, kan den skolmässiga undervisningen direkt anknytas till ett inhämtat kunskapsmaterial och därigenom omedelbart inriktas på fördjupade

studier med behandling komplicerade problemställningar. På så sätt är av mera det möjligt att tidsmässigt väsentligen inskränka själva skolutbildningen. Efter-

elevens förutsättningar att tillgodogöra sig skolundervisningen till stor del som blir beroende i vad mån han ägnat den inledande korrespondensundervisav ningen tillbörligt intresse, kan det med hänsyn till att studieresultatet får avgörande betydelse för vederbörandes framtida befordringsmöjligheter sannolikt, att flertalet polismän kommer att omfatta korrespondensstuanses dierna med uppmärksamhet och energi. Då dessa studier till huvudsaklig del syftar till att aktualisera tidigare förvärvade kunskaper, förutsätts de i princip skola bedrivas på fritid. Studiearbetet bör påbörjas i god tid före kursens början och i varje fall senast i samband med att polismannen ansöker inträde i om kursen. Omfattningen korrespondensstudierna har så avvägts, att de av av polismannen under förutsättning normal arbetsbörda bör kunna med- - av hinnas inom loppet av ca 3 månader. Den skolmässiga utbildningen föreslås omfatta undervisningsämnena allmän polislära, Straffrätt med straffprocessrätt, specialstraffrätt, civilrätt, socialkunskap, människokunskap, rättsmedicin och fysisk träning. Kommitténs för-

slag till innehåll i och tidsmässig omfattning de olika undervisningsämnena av redovisas de i bilaga B Q intagna kursplanerna. Beträffande dessa må genom följande anföras. I likhet med vad föreslagits för grundutbildningen har meddelandet av ovan polisiära fackkunskaper ansetts böra sammanföras till undervisningsämnet rent allmän polislára. För ämnet har anslagits sammanlagt 300 timmar. Tidsca mässigt innebär detta reducering jämfört med assistentklassens undervisning en i ordnings- och kriminalpolistjänst. Reduceringen är följd att diverse kunen av skapsavsnitt i assistentklassen överförts till grundutbildningen samt att vissa mo-

ment befälsutbildningskaraktär taktik, arbetsledning m m ansetts böra hän-

av

föras till den föreslagna befälskursen. Tyngdpunkten har lagts på undervisning i kriminalteknik och utredningsverksamhet, dvs de arbetsområden, inom vilka polismannen under sin tidigare tjänstgöring i regel vunnit endast tämligen begränsade erfarenheter och där fördjupade insikter är erforderliga för ett allsidigt och rationellt ianspråktagande personalen. I fråga övervakningsverksamav om heten avses behandlas främst socialpolisverksamhetens praktiska bedrivande, kvarterspolisverksamhet och brottsprevention. Dessutom bör kompletterande en undervisning i allmän spaningslära äga rum. Kursplanerna för de juridiska ämnena har getts i stort innehållssett samma mässiga utformning i assistentklassen. Någon utökning kunskapsstoffet som av har således icke befunnits motiverad. Däremot framstår ett klart behov att av erhålla ökad tid för samtal kring de olika författningskomplexen, studier av lärorika rättsfall samt bedömningsövningar rörande olika författningars tilllämpning. Först genom aktiv medverkan från elevernas sida kan dessa förväntas bli tillräckligt förtrogna med kursinnehållet för att i sin praktiska yrkesutövning så kunna utnyttja sina kunskaper samarbetet med åklagare eller att t ex annan förundersökningsledare underlättas. Genom att repetition grundutbilden av ningens juridik sker i form inledande korrespondensstudier, har timantalet i av högre poliskursen, jämfört med assistentklassen, ansetts kunna vad gäller straffrätt och specialstraffrätt bibehållas i stort sett oförändrat och beträffande civilrätt någon sänkas och ändock innefatta möjligheter till eftersträvad individualiserad och gruppbetonad undervisning. Ämnet socialkunskap föreslås innefatta redovisning rörande i första hand en de förändringar, under tiden efter elevernas genomgång grundutbildsom av ningen inträffat på det sociala området. Dessutom bör tid anslås till studiebesök på socialvårdsinstitutioner och redogörelser i anslutning därtill för dessa institutioners verksamhet. På motsvarande sätt som föreslagits för grundutbildningen finner kommittén beträffande den högre poliskursen, att kunskapsstoffet i psykologi och psykiatri bör sammanföras i ett ämneskomplex, benämnt människokunskap och inriktas på meddelandet av för polismannens praktiska yrkesutövning väsentliga insikter och färdigheter på dessa områden. Vad gäller de psykologiska avsnitten bör tyngdpunkten läggas på dels fördjupade kunskaper i personlighetslära, gruppoch masspsykologi med orientering i arbetsledarfrågor samt vittnes- och förhörspsykologi, dels polisens roll och uppträdande i olika kontaktsituationer. De psykiatriska momenten bör innefatta systematisk och fördjupad undervisen mera ning om de psykiska abnormtillstånden och dessas betydelse för kriminaliteten, om sinnesundersökningar i brottmål mm. Genom att undervisning i rätta-medicin föreslagits redan i grundutbildningen har ämnet ansetts kunna ges en något reducerad omfattning jämfört med assistentklassen. Fysisk träning bör ingå med två timmar per vecka, i huvudsakligt syfte att bereda eleverna möjligheter till motionsgymnastik och konditionsträning.

Av de föreslagna kursplanerna i bilaga B 2 framgår, att undervisningen till stor del är av teoretisk karaktär och innefattar ett ofta tämligen komplicerat kunskapsstoff. För ett tillfredsställande resultat krävs eleverna hög grad av en av koncentration och anspänning under själva skolundervisningen ävensom ett betydande mått av självverksamhet. Det genomsnittliga antalet undervisningstimmar per vecka måste bedömas utifrån dessa förutsättningar. Kommittén har för sin del ansett, att veckotimtalet icke bör överstiga två timmar 32, varav fysisk träning. Med 30 timmars teoretisk undervisning och vid eventuell en framtida tillämpning femdagars arbetsvecka inom skolväsendet skulle eleav verna i den högre poliskursen komma att ha i medeltal lektioner arbetssex per dag, vilket enligt kommitténs uppfattning torde få maximum på detta anses vara utbildningsstadium. Med hänsyn till det sammanlagda antalet undervisningstimmar i kursen kommer denna att omspänna 22 veckor. ca Den högre poliskursen har föreslagits stå öppen för alla polismän, önskar som genomgå densamma. Tillträde till kursen har förordats böra komma ifråga efter ca sex års anställning vid polisväsendet. Elevantalet blir därmed beroende i av vilken utsträckning polismännen under tiden mellan grundutbildningen och den högre poliskursen lämnar polisyrket, samt i vilken omfattning de äger intresse av att genomgå en ytterligare utbildning. Avgången ur polisyrket för denna personalkategori beror så gott utesom slutande på övergång till andra yrkesområden. Enligt av statistiska centralbyrån redovisat material för åren 1956-1961 uppvisar avgången -ur tjänst i kategorin polisaspiranter och eo poliskonstaplar högst varierande tal. Som sannolik medelvärdessiffra kan anges ca 10 %. För ordinarie poliskonstaplar utgjorde sådan avgång, som skedde andra anledningar än ålderspension, genomsnittligt något av över 3 %. På grundval härav kan årskull aspiranter fram till tidpunkten för en genomgång av den högre poliskursen beräknas bli reducerad med ca 30 %. En bedömning av i vad mån de i yrket kvarstående kan komma att avstå från den ytterligare fackutbildning som erbjuds genom den högre poliskursen, måste självfallet bli synnerligen godtycklig. Med hänsyn till att godkänt vitsord i denna kurs ger kunskapsmässig kompetens för befordran till assistentgraden och eftersom polispersonalen i regel visat mycket stort intresse för vidareutbildning och möjligheter till befordran, kan det hållas för sannolikt, att endast en mycket ringa del avstår från att söka inträde i den högre poliskursen. Med det antagandet att ca 35 % av en årskull aspiranter av olika skäl icke kommer ifråga för den högre poliskursen, kan det årliga deltagarantalet i denna följaktligen beräknas till 65 % årskull 750 dvs 500 elever. ca av en om man, ca Med hänsyn till angelägenheten att i största möjliga utsträckning anlita heltidsanställda lärare i undervisningen och jämväl med beaktande av övriga skoladministrativa spörsmål måste elevtillflödet vara tämligen jämnt. Antagningen bör därför fördelas på flera tillfällen år, förslagsvis fem. Den tidsmässiga per förläggningen den högre poliskursen skulle därmed komma att gestalta sig av ungefärligen så, som framgår av nedanstående tablå.

Kurs Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

| | l 10/1 I I | 1/8 uppehåll | I | 25/4 uppehåll I | I I I I

Det bör här uppmärksammas, att de anställts inom polisväsendet, innan som kommitténs förslag till utbildningssystem kan ha blivit genomfört, icke i jämförelse .med anställda får bli sämre ställda i fråga om möjligheterna senare erhålla högre utbildning. På grund härav bör under de år, som beräkatt ca sex förflyta mellan den utbildningsordningens införande och anordnandet nats nya den första reguljäranv högre poliskursen, flertalet ifrågavarande befattningsav av havare möjligt få tillfälle genomgå särskilt anordnade kurser av detta slag. om Antalet ordinarie och extraordinarie polismanstjänster uppgår fr m den 1.7 .1965 0 till 11 800. Från rådande vakansläge kan bortses, eftersom vakanserna uppca vägs förekomsten färdigutbildade polisaspiranter och extra poliskonstapav av lar. Enligt kommittén verkställd undersökning torde för närvarande en av finnas 4 900 polismän .med lägst assistentklassutbildning. Ca 6 900 polismän ca aspiranter och poliskonstaplar kan således beräknas sakna högre

utom extra

polisutbildning. Att under period år bereda samtliga dessa tillfälle till en om sex genomgång den högre poliskursen torde emellertid icke möjligt. Även av vara kommittén delar trivselutredningens uppfattning att en polismans ålder i om princip icke bör utslagsgivande för hans möjligheter till sådan utbildning vara kvalificerar honom för högre tjänster inom polisväsendet, och kommittén som understrukit detta sitt förslag angående tillträdet till den högre polisgenom kursen, måste vid uttagning äldre elever i varje fall under här ifrågavaranav de övergångstid iakttas viss restriktivitet. Som trivselutredningen påpekat, torde nämligen inom polisväsendet liksom inom andra verksamhetsområden en

möjligheter att vinna befordran till högre tjänst stå i viss relation till persons hans ålder. För befattningshavare, åldersskäl icke lämpligen bör komma som av ifråga för eller Vilka skilda anledningar finner sig vilja avstå från den högre av poliskursen, bör andra möjligheter öppnas till kompletterande utbildning. en Kommittén har därvid funnit fortbildningskurser det slag som för närvarande av anordnas vid polisskolan, lämplig lösning och föreslår, att dylik fortvara en bildningsverksamhet får sådan omfattning, att den under övergångstid en en kan täcka nämnda behov kompletterande utbildning för den personal i av konstapelsgraderna icke blir i tillfälle att genomgå den högre poliskursen. som Av statistiska centralbyråns publicerade uppgifter rörande bla antalet an-

ställningsår för polismän i olika befattningar framgår, att i genomsnitt 50 % av

befattningshavarna i konstapelsgraderna har minst 10 tjänsteår och % ca 30 minst 15 tjänsteår. Då redovisningsmaterialet hänför sig till den tid, då ålders-

gränsen för vinnande ordinarie poliskonstapels- respektive förste poliskonstaav pelstjänst var satt till lägst 23 år, kan inemot 45 % polismännen i konstapelsav graden beräknas ha uppnått 35-årsåldern, dvs den ålder för närvarande som utgör gräns för antagning till assistentklassen. Av de redovisade 6 900 ovan ca polismännen utan högre polisutbildning skulle således 3 800 under år ca vara 35 och i första hand böra komma ifråga för utbildning i den föreslagna högre poliskursen. Med hänsyn till de ansträngningar studierna i denna innebär och till

vad som ovan anförts befordringsutsikterna samt rent personliga skål kan om av emellertid alla dessa polismän icke förväntas önska komma ifråga för genomgång av den högre poliskursen. Å andra sidan kan vissa äldre befattningshavare anses böra beredas tillfälle till genomgång den högre poliskursen. Sammanav lagt torde därmed utbildningen i denna kurs under övergångstiden kunna uppskattas komma att omfatta 3000 polismän. Detta innebär 500 elever ca ca årligen eller i stort sett antal, enligt ovanstående bedömanden kan samma som förväntas bli normalt efter det att det utbildningssystemet är helt nya genomfört. Den högre poliskursen därför böra d-imensioneras efter detta antal syns redan från tidpunkten för det föreslagna utbildningssystemets genomförande.

3. B efälskurs

Enligt uppdragna riktlinjer för- den högre polisutbildningen har denna kurs ovan utformats som en renodlad arbetsledarutbildning för sådana förste assistenter som i egenskap av vakthavande befäl vid övervakningssektion, föreståndare för avdelning, sektion, rotel eller eljest har att utöva arbets- och personalledning. Det förutsätts sålunda, att de för ifrågavarande tjänstutövning erforderliga

allmänpolisiära teoretiska kunskaperna inhämtats i grundutbildning och högre poliskurs. Erforderliga praktiska insikter och färdigheter i yrket bör ha förvär-

vats under sammanlagt minst nio års polistjänst med växlande arbetsuppca gifter och vid skilda typer arbetsenheter. Undervisningen i befälskursen torde av därmed kunna koncentreras till de kunskapsområden, vilka direkt berör befälsfunktionen i den tjänsteställning till vilken kursen kompetens. Kursen avses ge bör därför förmedla ingående kunskap polistaktiska spörsmål, fören mera om trogenhet med den administrativa och förvaltningsmässiga sidan polisverkav samheten, kunskaper och färdigheter i handläggning polismyndighetsärenden av samt insikter i de psykologiska förutsättningarna för utövandet modern av arbetsledning i allmänhet och inom polisväsendet i synnerhet. Med hänsyn till utbildningens syfte och innehåll är det stor vikt, att undervisningen även av om den av skoladministrativa skäl bör uppdelas på skilda undervisningsämnen

samordnas och ger möjligheter till samtidig belysning från skilda utgångs- punkter av olika frågeställningar. Vidare måste den så långt möjligt inriktas

på befälsutövningens praktiska sidor, så att polismännen efter genomgången kurs icke blott besitter teoretiska insikter i den polisiära arbets- och personal-

ledningens problematik utan verkligen är skickade att i praktisk verksamhet som arbetsledare fatta beslut, order, instruera, korrigera mm. Ett i detta hänge seende tillfredsställande resultat undervisningen torde bäst uppnås, om av eleverna tillfälle att aktivt medverka i diskussioner kring konkreta praktikges fall, i situationsspel etc. Huvuddelen undervisningen bör därför ges formen av fortlöpande samverkan mellan lärare och elever. En dylik undervisningsav en metodik torde för övrigt den omständigheten att elevmaterialet till gynnas av följd förutsatt noggrant urvalsförfarande kan förväntas kunskapsav vara mässigt tämligen homogent och med mångsidig erfarenhet från praktiskt en polisarbete. För att möjliggöra sådan uppläggning undervisningen och en av samtidigt hålla kursen inom rimlig tidsram, föreslås introducerande Översikter en och sammanfattningar kursinnehållet samt viss repetition sådant i tidigare av av kurser meddelat kunskapsstoff, är särskilt relevant underlag för befälssom som utbildningen, kunna lämnas i form förberedande korrespondensundervisav en ning på motsvarande sätt föreslagits beträffande den högre poliskursen. som Vad angår kursinnehållet må följande anföras. I ämnet allmän polislära föreslås inledningsvis böra äga rum en noggrann genomgång polismans befogenheter, förutsättningarna för frihetsberövanden, av bruka våld samt bruket skjutvapen, kompletterad med diskussioner rätten att av kring praktikfall. Mot denna bakgrund bör i undervisningen tyngdpunkten läg-

på taktiska spörsmål. Därvid icke blott de problem som uppkommer gas avses i samband med ingripanden större omfattning utan överhuvudtaget metoder, av hjälpmedel och former för genomförande skilda polisiära uppgifter, däri inav begripet individuella insatser. Sålunda bör behandlas olika övervakningsrent metoder jämte individuella taktiska spörsmål i samband med utövandet av bevakning i allmänhet ävensom särskilda objekt eller områden under normala av förhållanden, taktikspörsmål vid speciella tillfällen, trafikövervakningens planering och ledning, skyddsverksamhetens speciella metodik och problemställningar

kvarterspolis- och socialpolisverksamhet m samt taktiska frågor i samband

m med utredningsverksamheten. Härutöver bör i ämnet lämnas en utvidgad undervisning i allmän spaningslära. Eleverna bör vidare informeras om nya polistekniska hjälpmedel och instrueras rörande dessas utnyttjande. Den speciella brottspreventionen bör särskilt uppmärksammas. Slutligen föreslås böra ingå

avsnitt polisens uppgifter i krig samt polisens och civilförsvaret. ett om om Undervisningen polisiär administration och förvaltning föreslås sammanom förd till ett särskilt ämne, administrations- och förvaltningslcunskap. I detta bör ingå information rörande personaladministrativa frågor med tyngdpunkt på spörsmål rörande tjänstgöringsplanering, arbetstid, övertid, praktiska arbets-

redovisningar, diarieföring och registrering samt personalredovisning. En grundläggande kunskap de på dessa områden gällande författningarna torde kunna om meddelas den förberedande korrespondensundervisningen. Härutöver bör genom

i ämnet innefattas viss orientering beträffande lokal- och utrustningsfrågor, planering och rationalisering kontorsarbete, arbetarskydd och personalvård. av I det förstatligade polisväsendet har med vissa tjänster för polismän i lägst försteassistentgraden förenats uppgiften att i polischefs ställe fatta beslut i polismyndighetsärenden. Detta föranleder, att i befälskursen särskild uppmärksamhet ägnas åt delegationsförfarandets förutsättningar och innebörd samt det praktiska utövandet av polismyndighetsfunktionen. I viss utsträckning torde undervisningen i hithörande frågor kunna följa de riktlinjer som av kommittén föreslagits i en den 29 januari 1964 överlämnad PM med förslag rörande kompletterande utbildning polismän för handläggning polismyndighetsärenav av den. I denna promemoria, vilken avsåg utbildning den polispersonal i av som samband med polisväsendets förstatligande eller den närmaste tiden därefter skulle komma att tilläggas uppgiften att besluta i polismyndighetsärenden, framhölls, att ifrågavarande polismän dels genom sin tidigare fackutbildning bibringats relativt ingående teoretiska kunskaper på de områden som berördes av delegationsförfarandet, dels i sin yrkesutövning genom att delta i beredningen och verkställandet av polismyndighetsärenden ofta förskaffat sig en icke obetydlig praktisk kännedom om dylika ärenden. Därmed fann kommittén goda förutsättningar föreligga för att berörda polismän skulle kunna under förut- sättning att lämpligt studiematerial ställdes till deras förfogande huvudsak- -ligen genom självstudier aktualisera och i erforderlig utsträckning fördjupa och komplettera sina tidigare förvärvade kunskaper på de relevanta ämnesområdena. Kommittén förslog därför, att ifrågavarande kompletterande utbildning borde så utformas, att polismännen ålades att på egen hand tillgodogöra sig innehållet i ett härför särskilt sammanställt kompendium och att de därefter bereddes tillfälle till en kortare tids muntlig handledning i polismyndighetsärenden. Dä emellertid eleverna i befälskursen inte i lika hög grad som de polismän, vilka avsågs i den nämnda promemorian, torde äga insikter om polismyndighetsärendena och dessas handläggning, föreligger för dem icke samma möjligheter att genom självstudier aktualisera och komplettera sitt kunskapsförråd i berörda avseenden. Eleverna kan således på egen hand tillgodogöra sig endast en del av innehållet i ovannämnda kompendium. Huvudparten av kunskaperna rörande delegationsförfarandet måste därför meddelas i skolmässig undervisning. Ifrågavarande kunskapsområde föreslås behandlas inom för ämnet administraramen tions- och förvaltningskunskap. Med hänsyn till att endast en mindre del av befälskursens elever torde komma att fullgöra sådana uppgifter som innebär att fatta beslut i polismyndighetsärenden har ämnesavsnittet i kursplanen ansetts icke böra tilldelas ett större timantal än bedömts oundgängligen nödvändigt som för information begreppet polismyndighet samt för vissa demonstrationer o.m och övningar rörande handläggningen polismyndighetsärenden. Därest det i av kursplanen upptagna timantalet skulle visa sig otillräckligt, torde en kompletterande undervisning böra i eller annan form ges dem som efter genomgången en befälskurs kommer att uppehålla tjänst, med vilken förenas delegationsgöromål.

6 1962 års polisutbildningskommitté

De psykologiska förutsättningarna för utövandet modern arbetsledning av föreslås delges kursdeltagarna i ett särskilt läroämne, psykologi, där undervisningen i huvudsak bör omfatta personalledningspsykologi med direkt inriktning på det polisiära yrkesområdet. Då här är fråga utbildning vilka om av personer, i sin framtida funktion arbetsledare kommer att i betydande grad ha att som instruera underlydande personal, måste dessutom bibringandet pedagogiska av kunskaper och färdigheter tillmätas avsevärd betydelse. övervägande delen en av undervisningstiden föreslås disponeras för grupparbete, med åtföljande redovisningar och diskussioner, situationsspel samt övningar. Utöver de nämnda ämnena bör fysisk träning förekomma med två timmar per undervisningsvecka. En detaljerad redovisning kommitténs förslag beträffande innehållet och av dettas disposition inom vart och ett de ifrågasätta undervisningsämnena av lämnas i bilaga B 3. Med föreslaget timantal i olika ämnen och med genomsnittligt 32 undervisningstimmar per vecka kommer den skolmässiga undervisningen i befälskursen att sträcka sig över en tidsrymd 8 veckor. av ca De förberedande korrespondensstudierna avses skola kunna medhinnas under den tid står till buds mellan antagning till kurs och den skolmässigt ordnade som undervisningens början. Det bör därvid ankomma på vederbörande polisledning att beträffande de polismän som antagits till kursen i möjligaste mån följa deras

studiegång och underlätta deras kunskapsinhämtande att lämna förkla-

genom ringar, råd och anvisningar. I den utsträckning tjänsten så medger bör dylik vägledning ges under tjänstetid. I distrikt, där flera polismän samtidigt antagits till genomgång av befälskurs, kan ifrågavarande studievägledning lämpligen ordnas i form av studiecirkelsammanträden ed. De enskilda studierna däremot bör i princip bedrivas på fritid och endast i undantagsfall och då för tid en av högst 14 dagar föranleda tjänstledighet. Då här torde bli fråga inhämtande om ett till stor del nytt kunskapsstoff, förutsätts de med befälsutbildningen förav knippade korrespondensstudierna böra avslutas med kunskapsprov. Den i som dessa icke visar nöjaktiga resultat bör kunna avstängas från deltagande i prov den skolmässiga undervisningen.

I det följande förutsätter kommittén, att assistentklass eller överkonstapelsklass behörighetssynpunkt anses likvärdig med här föreslagen högre poliskurs

ur jämte befälskurs. På grundval av organisationsplanerna för de nya polisdistrikten kan det antal förste polisassistenttjänster, vilkas innehavare torde böra ha genomgått befälskursen, beräknas till totalt cirka 1 300. Motsvarande antal förste kriminalassistenttjänster, däri inbegripet tjänster för den särskilda polisverksamheten samt för sådan personal i Stockholm, Göteborg och Malmö vilken det åvilar att tillfälligt utöva mera kvalificerad arbets- och personalledning, kan uppskattas till sammanlagt cirka 250. Behovet av ersättare vid olika slag av ledigheter för innehavarna av förstnämnda försteassistenttjänster måste beräknas relativt högt med hänsyn till svårigheterna och olämpligheten att för kortare vikariat omdis-

ponera personal mellan olika polisdistrikt eller mellan olika enheter inom ett och samma distrikt. För de nämnda 1 550 tjänsternas innehavare torde således få beräknas cirka 500 ersättare med genomgången befälskurs. Eftersom genomgången befälskurs förutsatts l utgöra ett av villkoren för tillträde till kommissariekursen, måste vid bedömningen befälskursens dimenav sionering räknas jämväl med den personal innehar kommissarietjänst eller som har att verka som ersättare för sådana polismän. Det totala antalet kommissarie-

tjänster inklusive inom den särskilda polisverksamheten uppgår till cirka 365.

Behovet ersättare är här större än beträffande personalen i försteassistentav graden. För kommissariernas vidkommande för landet i dess helhet böra syns i genomsnitt räknas med cirka 50-procentig kommissarieutbildad ersättaren kader. Denna 50-procentsregel bör gälla för de tre största städerna tagna för var sig och i övrigt med länen beräkningsunderlag. Det totala antalet kommissom sarieutbildade befattningshavare skulle därmed uppgå till cirka 550. Det sammanlagda behovet polismän med genomgången befälskurs skulle av sålunda uppgå till 1 550+500+5502 600. Därvid har emellertid icke räknats med det förhållandet, att polismän med kommissarie- eller befälskurs i viss utsträckning kan komma att av olika anledningar icke uppnå sådana tjänster för vilka utbildningen i och för sig gör dem kunskapsmässigt kvalificerade eller ock visa sig ovilliga att söka förflyttning eller befordran till dylik tjänst. En -uppräkning antalet polismän med kommissarie- respektive befälskurs med cirka av 10 procent syns därför befogad. Det totala behovet polismän med av genomgången befälskurs skulle sålunda uppgå till cirka 2 860. På grundval dels den av genomsnittliga avgångsfrekvensen bland de personalkategorier vilka förutsatts äga befälsutbildning, dels den förutsebara ökningen antalet tjänster för dylik av personal torde rekryteringen till befälskursen kunna uppskattas till i medeltal cirka år. 180 per För ett rationellt utnyttjande lokaler och lärarkrafter bör eleverna fördelas av på flera antagningstillfällen, förslagsvis fyra, varigenom befälskursen skulle komma att få följande ungefärliga tidsmässiga förläggning

Kurs Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

1/9

1/11 1051

15/3 I I

Såsom i det föregående framhållits är det största vikt att urvalet polisav av män för genomgång befälskursen sker på ett så rättvist och objektivt sätt av som möjligt. För att åstadkomma detta måste dels de faktorer bedöms skola som vara utslagsgivande för urvalet klart definieras, dels de vitsord i olika som av-

i

F

L

seenden graderar de sökandes meriter enhetlig och tillräckligt differenges en tierad utformning. Intagningen bör enligt kommitténs uppfattning grundas på dels sökandenas personliga lämplighet för de arbetsuppgifter, vartill befälskursen tänkts ge komdels sökandenas förmåga att inhämta det kunskapsstoff innefattas petens, som i kursen och vilket befunnits utgöra ett nödvändigt underlag för utövandet av befälsfunktioner. Fråga uppkommer då, hur dessa faktorer närmare skall vär-

deras såväl för sig i förhållande till varandra. var som Enligt gällande regler för uttagning elever till assistent- och kommissarieav klasserna skall sökande vederbörande polischef ha förklarats lämplig att av genomgå utbildningen i fråga. Någon definition begreppet lämplighet har av emellertid icke fastställts. Ej heller har någon gradering lämpligheten föreav skrivits, Detta har haft till följd, att vissa polischefer begränsat sina uttalanden "lämplig respektive "icke lämplig", medan andra polischefer beträfatt avse fande lämpligheten tillämpat gradering motsvarande den i Kungl. Maj :ts en som anvisningar angående tjänstålders- och poängberäkning för befordran m.m. inom polismanskarriären föreskrivits för vitsord till polismanstjänst. Kommittén, finner det synnerligen angeläget att innebörden begreppet lämplighet som av klargörs att enhetligt vitsordsförfarande tillämpas, vill för sin närmare samt ett del föreslå ordning så nära möjligt ansluter till de värderingsnormer, en som som vilka redan finns i de nämnda anvisningarna. Enligt dessa skall vid tillsättande ledigförklarad polismanstjänst tillämpas ett vitsordsförfarande, där vederav börandes yrkesskicklighet, förmåga att utöva befäl, pålitlighet, arbetsförmåga, förmåga samarbeta med över-, sido- och underordnad, omdöme, uppförande att lämplighet för sökt tjänst bedöms efter vissa regler. I anvisningar till föresamt skriven blankett för vitsord till polismanstjänst har lämnats detaljerade föreskrifter rörande såväl vitsordsgrunderna de olika bedömningsfaktorernas som innebörd. Vid ansökan till befälskursen torde de nämnda bedömningsfaktorerna

med undantag för förmåga att utöva befälnv, vilken icke kan förutsättas prövad för samtliga sökande, samt lämplighet för sökt tjänst tillsamman- få konstituera sökandens lämplighet. Därest dessa faktorer bedöms tagna anses efter grunder gäller i det nuvarande meritvärderingssystemet och samma som vitsorden poängsätts med tillämpning femgradig skala på motsvarande av en i det följande föreslås för betyg i utbildningskurs, erhålls genom addition sätt som poängen för delvitsorden ett sammanfattande numeriskt uttryck för lämpav ligheten. Lämplighetsbegreppet föreslås således böra omfatta yrkesskicklighet, pålitlighet, arbetsförmåga, förmåga att samarbeta med över-, sido- och under-

ordnad, omdöme samt uppförande. Beträffande dessa bedömningsfaktorer

föreslås begagnas vitsorden

synnerligen god gott eller stor stort 5 poäng

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

mycket god gott eller stor stort 4

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

god gott eller stor stort 3 poäng

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . godtagbar godtagbart 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . otillräcklig otillräckligt 1 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

För uppförande bör tillämpas vitsorden hedrande, gotta mindre gotta De å blankett för Vitsord till polismanstjänst lämnade anvisningarna rörande

bedömningsfaktorernas innebörd samt användningen olika vitsordsgrunder av bör äga tillämpning jämväl vid ansökan till befälskurs.

Tillämpningen föreslaget system för vitsordsgivningen skulle otvivelaktigt av minska riskema för olikheter i grunderna för bedömningen polismans lämpav en lighet för befälsutbildning. Eftersom systemet ansluter till gällande ordning för

polischefs vitsordsgivning vid befattningshavares ansökan till polismanstjänst,

torde det emellertid komma att uppvisa brister vidlåda sistsamma som anses nämnda vitsordsförfarande.

En så rättvisande bedömning möjligt såväl de personliga egenskaper som av som av de insikter och färdigheter i praktisk polistjänst vilka beär av avgörande tydelse blott vid urval elever till befälsutbildning då fråga av utan även är om befordran inom polismanskarriären, torde enligt kommitténs mening icke

kunna åstadkommas med mindre den omspänner längre tidsperiod en samt vägleds flera överordnades uttalanden vederbörandes prestationer i tjänsten. av om I det föregående har framhållits, att förbättrade möjligheter öppnas till dylik en mera nyanserad bedömning bl. att polismännen till följd den förea. genom av slagna utbildningsgången torde komma att före ansökan inträde i befälsom utbildningen ha utnyttjats i polisarbete skiftande och svårighetsgrad och av art därmed under avsevärd tid kommit att stå under flera överordnades befäl. Polis-

chefs Vitsord polismans yrkesutövning och personliga egenskaper bör om en därför enligt kommitténs mening kunna baseras på kontinuerligt bedömett ningsförfarande. Ett dylikt innebär, att vederbörande överordnad har med att vissa tidsintervaller exempelvis gång årligen och i övrigt då underställd - en befattningshavare förflyttas till arbetsenhet under befäl till annan annat polischef utlåtande över underställd personal enligt för hela riket avge en enhetlig mall. Denna bör så utformad, att den innefattar möjligheter till vara graderade värdeomdömen rörande de egenskaper, insikter och färdigheter, beträf-

fande vilka polischef i olika sammanhang har att utfärda vitsord. Som underlag

för vitsordsgivningen vid ansökan till befälsutbildning framstår dylik forten löpande bedömning polismännen önskvärd främst med avseende på tiden av efter genomgången den högre poliskursen. Tiden från grundutbildningens av slut fram till inträdet i den högre poliskursen icke på sätt möjligger samma heter till bedömningar vederbörandes förmåga och förutsättningar för av mera kvalificerade eller specialbetonade uppgifter. Den torde fastmer vara att anse som ett avslutande led i polismännens praktiska utbildning och anpassning i

yrket. Därmed den från de synpunkter kommittén har företräda icke syns att behöva omfattas föreslaget systematiskt bedömningsförfarande. Huruvida av ett

dylikt emellertid andra böra tillämpas jämväl under ifrågaav skäl kan anses varande tidsperiod har kommittén icke funnit sig böra ta ställning till. Mot en generell tillämpning föreslagen kontinuerlig personbedömning kan anmera av föras, att den icke garanterar fullständig objektivitet och att det merarbete den kräver därför icke står i proportion till dess värde. subjektiva inflytanden kan självfallet aldrig helt undvikas vid personbedömningar. Denna omständighet dock kommittén icke ett tillräckligt bärande motiv för att icke alla syns vara rimliga ansträngningar skall vidtas för åstadkommande ett sådant underlag av för vitsordsgivningen inom polisväsendet att denna så långt det är möjligt tillfredsställer kraven på saklighet och objektivitet. Det må i detta sammanhang framhållas, att kommittén övervägt möjligheterna att uttnyttja psykologiska test för kompletterande bedömning av polismännens en lämplighet för befälsutövning och därmed också befälsutbildning. Ett psykologiskt personlighetstest, där egenskaper underkastas bedömning vid en persons ett enda tillfälle, torde emellertid icke erbjuda säkrare underlag för ett ställningstagande till vederbörandes lämplighet i befälsavseende än ett med resultatet föreslaget systematiskt personbedömningsförfarande underbyggt av ovan lämplighetsvitsord. Kommittén har därför icke funnit sig böra föreslå införandet av personlighetstest för urvalet av sökande till befälskursen. Även för bedömningen polismans förutsättningar att tillgodogöra sig av en innehållet i befälskursen har kommittén övervägt tillämpning psykologiska av Då emellertid samtliga sökande till befälskursen har utbildningstest. gemensam bakgrund, i det att de alla genomgått den högre poliskursen och därvid erhållit vitsord, baserade på längre tids observationer vederbörande och icke blott en av angivande graden direkt kunskapsinhämtande utan även i viss mån återav speglande sådana egenskaper studiebegåvning, flit och ambition, torde ett som psykologiskt test icke kunna ersätta utan endast i begränsad utsträckning komplettera den bild de polisiära skolbetygen polismännens studieförmåga. ger av På grund härav samt då det torde förenat med stora svårigheter och kostvara nader att utarbeta ett för här ifrågavarande urvalssituation lämpat begåvningstest, har kommittén icke ansett sig böra förorda införandet av ett testförfarande. Betygen från genomgången högre poliskurs framstår följaktligen såsom den säkraste grunden för bedömning polismännens förutsättningar att tillgodoen av göra sig undervisningen i befälskursen. I frågan huruvida därvid betyg i vissa i allmän polislära och juridiska ämnen, skall medges större inflyämnen, ex. tande än vitsord i andra ämnen har kommittén kommit till den uppfattningen, att någon åtskillnad vad gäller vitsordens i olika ämnen vikt icke bör göras. Vetenskapliga undersökningar rörande skolbetygs prognosvärde tyder på, att betyg i enskilda ämnen icke kan tillmätas någon avgörande betydelse då det gäller att söka förutsäga resultatet högre studier. I allmänhet torde medelav värdet för samtliga i ett slutbetyg ingående delvitsord oavsett ämnen eller ämneskategori bilda ett i varje fall lika gott utgångsläge för bedömning en förutsättningar för fortsatt eller högre utbildning. Motsvarande av en persons

erfarenheter har gjorts vad beträffar polisutbildningen. Vid värdering polisav männens prestationer i den högre poliskursen har kommittén därför inte ansett sig böra förorda någon prioritering enskilda ämnen tillämpning av genom av

koefficientberäkningar e.d. Det sammanlagda poängvärdet vitsorden i den

av högre poliskursen föreslås sålunda böra läggas till grund för den kunskapsoch

begåvningsmässiga prövningen sökande till befälskursen.

av Även den föreslagna ordningen för vitsordsgivningen jämte om ovan tillämpningen av ett systematiskt personbedömningsförfarande verksamt torde bidra

till ökad likformighet i lämplighetsbedömningen, framstår det orealistiskt som att därav förvänta sådan objektivitet i vitsordsgivningen de sökande till att befälskursen alltefter sina vitsordspoäng för lämplighet skall kunna inplaceras

i en fullt rättvis turordning. Vad gäller på tjänstutövningen baserade Vitsord

torde sålunda subjektiviteten i omdömena, förfinade bedömningsmetoder, trots ofta alltför stor för att omdömena skall kunna medge vara mer än en grovgallring bland de sökande. Lika litet kan det med ledning de sökandes betygspoäng av från den högre poliskursen utformas någon preciserad ordning mellan de sökande

med avseende på dessas kunskaps- och begåvningsförutsättningar. Härav följer

att det icke torde möjligt att väga betygspoäng och lämplighetsvara samman poäng till något rättvisande, gemensamt och absolut uttryck för i vilken ordning

de sökande på grund lämplighet och kunskaper bör komma i fråga för inträde av i befälskursen. Då ifrågavarande poängtal icke med säkerhet kan utnyttjas för

någon mera preciserad gallring bland de sökande, förordar kommittén det att beträffande vitsord för lämplighet samt beträffande betyg från den högre polis-

kursen fastställs minimipoängtal och att dessa så avvägs, de i möjligaste mån att tillförsäkrar ett gott elevmaterial. Kommittén vill för sin del föreslå med att tillämpning i det följande föreslagna vitsordsgrunder det för inträde av i -befälskursen bör krävas sammanlagt lägst 20 betygspoäng från genomgång av den högre poliskursen och sammanlagt lägst 18 poäng för lämplighet jämte vits-

ordet hedrandeuw i uppförande såväl i betyget från den högre poliskursen som i lämplighetsvitsordet.

K ommissariekurs

Genom sin tidigare utbildning förutsätts den antas till kommissariekurs som ha dels inhämtat det polisiära teoretiska kunskapsstoff erfordras för fullsom görandet av polistjänst i allmänhet, dels bibringats de teoretiska insikter i arbets-

och personalledning som krävs av befäl iförsteassistentgraden. Under mången årig tjänstgöring torde polismannen ävenledes ha förskaffat sig praktisk erfaren-

het av alla gängse förekommande polisiära arbetsuppgifter. Som försteassistent

i befälsställning har han även vunnit färdighet i utövandet direkt arbetsledav ning över mindre personalgrupper. Utbildningen i kommissariekursen bör därför

i princip kunna inskränkas till att omfatta det ytterligare kunskapsstoff som erfordras för att utöva ledningen större avdelning eller sektion inom poliskår av en eller biträda vid fullgörandet göromål på polischefsplanet. Tyngdpunkten i av

undervisningen torde därmed böra läggas på meddelandet de särskilda kunav skaper och färdigheter betingas de arbetsuppgifter vilka ankommer på som av kommissarie i dennes egenskap närmast under polischefen ansvarig för polisav arbetets bedrivande i dess helhet i ett distrikt eller inom viss Verksamhetsgren eller äger samband med honom eventuellt åvilande uppgifter förundersöksom ningsledare eller befogenheter i övrigt att i polischefs ställe utöva polismyndighetsfunktion. I första hand blir härvid fråga meddelande fördjupade inom av sikter i vissa juridiska ämnesavsnitt, i polistaktikens problematik samt i frågor

rörande polisiär arbets- och personalorganisation, ekonomisk förvaltning, personalvård d. Härutöver torde det erforderligt att inledningsvis genom o. vara repetition Vissa i tidigare kurser behandlade ämnesområden aktualisera sådant av kunskapsstoff har särskild anknytning till den högre befälsutövningen. som Sistnämnda repetitoriska utbildningsavsnitt bör lämpligen förläggas till fören beredande korrespondenskurs på motsvarande sätt föreslagits beträffande som den högre poliskursen och befälskursen. Vid planeringen kommissariekursens innehåll bör observeras att kursdeltaav under övergångstid icke kommer att besitta den polisiåra utbildningsgarna en bakgrund det kommittén föreslagna utbildningssystemet i fullt utbyggt som av skick erbjuder. Därest kommitténs förslag till polisutbildningens ordnande godtas statsmakterna, kommer sålunda under 8-10 år efter det utbildningssysteav nya mets införande eleverna i kommissariekursen att utgöras av polismän med nuvarande assistentutbildning. Denna är emellertid i vad meddelandet av avser kunskaper och färdigheter för utövandet arbets- och personalledning icke järnav förbar med den kommittén föreslagna befälskursen. Undervisningen i persoav nalledarpsykologi samt polisväsendets administration och förvaltning är om således i assistentklassen blygsam omfattning. Ej heller kan flertalet assistentav klassutbildade sökande till kommissarieutbildning förutsättas ha förvärvat erforderlig kompletterande utbildning rörande handläggningen polismyndigav hetsärenden. Intill dess samtliga sökande till kommissariekuren följt den av kommittén föreslagna gången den högre polisutbildningen, måste följaktligen av kommissariekursen ett vidare innehåll än vad påkallas. lIed hänsyn ges senare till att relativt lång tid kommer att förflyta till dess kommissariekursens innehåll kan helt till uppläggningen den högre poliskursen och befälskursen, anpassas av har de i det följande framlagda förslagen till kursplaner för kommissariekursen utarbetats med den nuvarande assistentutbildningen kunskapsbas. Det som torde få ankomma på rikspolisstyrelsen att vidta de modifieringar i kursplanerna för kommissariekursen framdeles blir erforderliga genom inträffade försom ändringar i sökandeklientelets fackutbildningsbakgrund. För undervisningens i kommissariekursen metodiska uppläggning gäller i högre

grad än vad framhållits i samband med befälskursen att eleverna bör engaovan ta aktiv del i undervisningsarbetet. Mot bakgrunden av kursdeltagarnas geras att långa och mångsidiga yrkeserfarenhet torde det finnas goda förutsättningar att grupparbete samt diskussioner och samverkan i Övrigt mellan lärare och genom

elever ingående analysera och belysa för befälsutövandet relevanta frågeställningar såväl teoretisk praktisk art. En dylik undervisningsmetodik av som underlättar dessutom kunskapsmeddelandet och gör undervisningen mera stimulerande för både lärare och elever. Beträffande undervisningsämnena och dessas innehåll i nuvarande och föreslagen kommissarieutbildning må följande anföras. Den rent polisiära undervisningen är för närvarande fördelad på två separata ämnen, nämligen ordningspolistaktik och kriminalpolistjänst. Med hänvisning till vad i det föregående anförts angelägenheten att anpassa undervisningen om efter de riktlinjer fastställts för polisverksamhetens framtida bedrivande som föreslås, att den i egentlig mening polisiära undervisningen även i kommissariekursen meddelas inom för ett enda läroämne och att detta erhåller samma ramen benämning i övriga kurser, nämligen allmän polislära. Att detta ämne i föresom varande kurs kommer att i större omfattning än i andra kurser innefatta undervisning i polistaktik icke böra föranleda att ämnet någon särskiljande syns ges benämning. I ämnet bör äga genomgång olika spörsmål berum en noggrann av rörande polistaktikens både teoretiska och praktiska sida med avseende på såväl skydds- och övervakningsverksamhet utredningsverksamhet. I den mån som undervisningen repetitorisk karaktär, bör kunskaperna kunna inhämtas är av korrespondensstudier före den skolmässiga undervisningens påbörjande. genom Särskild vikt bör vidare fästas vid meddelandet ingående kunskaper om de av befogenheter och arbetsuppgifter ankommer på förundersöknings-, förhörssom och spaningsledare. I allmän spaningslära samt i spårlära torde därvid fördjupade insikter erfordras. Så länge kursdeltagarna icke genomgått i det föregående föreslagen befälskurs torde kommissariekursens muntliga avsnitt dessutom böra omfatta undervisning speciell brottsprevention samt polisens uppgifter om om i krig. När samtliga elever har befälskursen kunskapsmässig bakgrund, som torde sistnämnda ämnesavsnitt närmast få karaktär repetition och kan därav med till betydande del överföras till den förberedande korrespondenskursen. Undervisning polisens uppgifter, polisväsendets organisation, rekryteringen om till polisyrket, tjänsttillsättningsförfarande meddelas i den nuvarande m. m. kommissarieklassen under sammanlagt 20 timmar inom för ett särskilt ramen juridiskt läroämne, polislagstiftning. För fullgörandet av de arbets- och personalledande funktionerna i kommissariegraden torde erfordras en betydligt mera ingående kännedom polisväsendets organisation och arbetsformer samt om de om såväl författningsmässiga praktiska förutsättningarna för den polisiära adsom ministrationen och förvaltningen. Ifrågavarande kunskaper är icke av enbart juridisk karaktär och kan knappast sammanfattas under begreppet polislagstiftning, vilket närmast för tanken till de bestämmelser i olika avseenden som reglerar polisens befogenheter och skyldigheter vad gäller tillämpning och efterlevnadskontroll samhällets rättsregler och vilka kunskaper huvudsakligen av meddelas i andra läroämnen, Straffrätt, specialstraffrätt och allmän polisex. lära. På motsvarande sätt föreslagits beträffande befälskursen bör den som

undervisning rörande polisiär administration och förvaltning som kan anses erforderlig för kommissariepersonal meddelas inom för ramen ett nytt läroämne, benämnt administrations- och förvaltningskunskap. Innehållsmässigt bör undervisningen i detta ämne i kommissariekursen anknyta till i befälskursen meddelade kunskaper och inriktas på utvidgning och fördjupning en av desamma. Så länge flertalet kommissariekursens elever rekryteras bland av polismän med nuvarande assistentutbildning, måste emellertid undervisningen i i komämnet missariekursen innefatta jämväl huvuddelen det för befälskursen av planerade kunskapsstoffet.

I det föregående har framhållits, att under följd år sökande till kommisen av sariekursen i allmänhet icke kan förväntas besitta tillräcklig utbildning för handläggning polismyndighetsärenden. Under övergångstid torde därför i av en kommissariekursen böra beredas utrymme för undervisning i dessa stycken. Kommittén förordar att denna undervisning inordnas i ämnet administrations- och förvaltningskunskap och där tills vidare omfattning och innehåll ges samma som föreslagits för befälskursen. Det nuvarande läroämnet Straffrätt med straffprocessrátt domineras föreav läsningar över den brottsbalken samt diskussioner speciella straffrättsliga nya om problem. Orientering lagstiftning och praxis jämte diskussioner kring om ny mera komplicerade straffrättsliga spörsmål med anknyning till den praktiska polistjänsten torde även framdeles böra utgöra ett väsentligt inslag i den juridiska utbildningen kommissariepersonal. Härutöver bör emellertid, med hänsyn till av att kommissariers uppgifter förundersökningsledare, förundersökningsförsom farandet och tvångsmedlen bli föremål för inträngande analys. Likaledes en bör i ämnet ingå den orientering kriminologi och kriminalpolitik om som för närvarande meddelas kommissarieklassens elever specialföreläsningar utanför genom ramen för i stadgan fastställda läroämnen. I specialstraffrätt torde böra ifrågakomma undervisning en av i stort sett samma omfattning och innehåll den vilken för närvarande lämnas i komsom missarieklassen. Nyheter inom den sociala lagstiftningen ävensom allmän översikt en över socialpolitiken lämnas i ämnet sociallcunslcap. Även i fortsättningen bör i nu kommissarieutbildningen dylik undervisning ingå. Kompletterad med orienen tering rörande samhällsutvecklingen i stort bör den särskilt inriktas på att ge kursdeltagarna ett vidgat perspektiv på polisens roll i samhället och dess för-

hållande till civil samhällsverksamhet i allmänhet. Den bör därför särskilt uppmärksama sådana samhälleliga förhållanden har eller mindre direkt som en mer anknytning till polisens funktioner.

Polismän vid inträdet i kommissariekursen icke följt den kommittén som av skisserade utbildningsgången har erhållit endast ringa kunskaper i ledarskapets

psykologi och om arbets- och personalledningens praktiska utövande. För fullgörandet av en kommissaries befälsfunktioner bör dennes psykologiska skolning självfallet icke mindre än vad kommittén funnit böra krävas arbetsvara av

ledande personal i lägre grader. Intill dess samtliga sökande till kommissariekursen genomgått kommittén föreslagen befälskurs, torde kommissariek-ursen av därför böra innefatta psykologiundervisning samma omfattning och inneen av håll förordats beträffande befälskursen. Med hänsyn till de funktioner som som ankommer på kommissarie bör jämväl en fördjupad undervisning äga rum rörande spörsmål med psykiatriska aspekter, såsom alkoholism, narkomani, lösdriveri och prostitution. De psykologiska och psykiatriska kunskapsområdena föreslås på motsvarande sätt i grundutbildning och högre poliskurs innesom fattas i undervisningsämnet ntänniskolcunskap. Huvuddelen innehållet i den nuvarande undervisningen i rättsmedicini av kommissarieklassen har, därest den icke är repetitorisk karaktär, av komav mittén föreslagits fördelad på dels grundutbildningen, dels den högre poliskur- I omdanad kommissarieutbildning därför undervisningen i rättssen. en syns medicin kunna begränsas till en översiktlig repetition av rättsmedicinens metoder och möjligheter jämte sammanfattande redogörelse för rättsläkarens synen punkter på det samarbete utvecklas mellan denne och polisen vid utredsom ningen dödsfall och personskador samt vid frågeställningar laboratorieav av mässig karaktär. Då aktualiserandet av tidigare meddelade kunskaper huvudsakligen kan hänföras till den förberedande korrespondensundervisningen, torde den muntliga undervisningen i ämnet även med hänsyn tagen till elever med -nuvarande konstapels- och assistentutbildning kunna medhinnas på ca 15 lektionstimmar. I den nuvarande kommissarieutbildningen ingår särskilda undervisningssom ämnen bruk och stridstaktilø samt civilförsvarstjänst. Med hänvisning vapnens till den ståndpunkt kommittén i det följande redovisar vad gäller utbildning i bruk och stridstaktik samt tjänstevapnens bruk finner kommittén vapnens ämnet böra utgå kommissarieutbildningen. En allmän försvarsorientering inneur fattande bla stridsmetoder, m m har i stället inlagts i ämnet allmän nya vapen polislära. Inom för detta ämne föreslås dessutom behandlas polisen och ramen civilförsvaret, varför anledning finns att uppta civilförsvarstjänst såsom separat sundervisningsämne. Härtill kommer att. den särskilda civilförsvarsutbildning erfordras för de polismän oftast i kommissarieställning vilka uttas till som - kårinspektörer inom civilförsvaret meddelas vederbörande genom civilförsvarets egen försorg. Fysisk träning förekommer för närvarande icke i kommissarieutbildningen. Kommittén är den uppfattningen, att deltagarna i kommissariekursen, likaav väl elever i övriga kurser längre varaktighet, bör beredas tillfälle att vidsom av makthålla och möjligt förbättra sin fysiska spänst. Ett inslag motionsom av gymnastik torde dessutom gynnsamt påverka konditionen för bedrivandet av sådant tämligen påfrestande studiearbete varom här är fråga. Kommittén föreslår därför, att kursdeltagarna bereds tillfälle till fysisk träning under två timmar per undervisningsvecka. Sammanfattningsvis föreslås kommissarieutbildningen sålunda böra omfatta

ämnena allmän polislära, administrations- och förvaltningskunskap, Straffrätt med straffprocessrätt, specialstraffrätt, socialkunskap, människokunskap, rättsmedicin samt fysisk träning. För detaljer rörande innehållet och dettas disposition inom de olika ämnena hänvisas till i bilaga B 4 intagna kursplaner. Med föreslaget kursinnehäll och med genomsnittligt 30 lektionstimmar Vecka högre per timantal bedöms icke lämpligt med hänsyn till kursens karaktär och deltagarnas ålder kommer den skolmässiga undervisningen i kommissariekursen - att omfatta cirka 15 veckor. Det totala behovet polismän med kommissarieutbildning har beräkav ovan nats till cirka 550+ 10 procentcirka 600. Med hänsyn till avgångsfrekvenatt sen för kommissarier ligger något högre än för befattningshavare i försteassistentgraderna kan det årliga rekryteringsbehovet till kommissariekursen uppskattas till cirka 7 procent den till cirka 600 befattningshavare beräknade kommisav sarieutbildade personalkadern. Detta motsvarar årlig intagning i kommissarieen kursen av cirka 40 elever. a Vad gäller uttagningen elever till kommissariekursen får kommittén hänav visa till vad anförts beträffande uttagningen elever till befälskursen, ovan av enär de synpunkter och förslag där redovisats torde äga principiell giltighet som även för kommissariekursen. Sålunda föreslår kommittén, vid ansökan till att kommissariekursen avseende bör fästas vid lämpligheten, såsom denna bedömts i polischefens tjänstgöringsvitsord, samt vid de vitsord erhållits i tidigare som genomgångna kompetensgivande kurser. Lämplighetsvitsordet bör utöver vad föreslagits för inträde i befäls- - som kusen innehålla vitsord rörande sökandens förmåga utöva befäl utfärdat - att enligt samma grunder gäller vid vitsord till polismanstjänst. För inträde som i kommissariekursen föreslås lämplighetsvitsordet böra omfatta sammanlagt lägst 22 poäng samt omdömet hedrande i uppförande. I detta sammanhang mä slutligen framhållas, att kommittén beträffande inträdessökande till kommissariekursen övervägt skärpning allmänbildningsen av kravet, innebärande studentexamenskompetens eller motsvarande i vissa ämnen. En dylik högre skolunderbyggnad i enstaka ämnen har emellertid bedömts icke påverka vederbörandes förutsättningar att sig på ett bättre sätt vare utöva arbets- och personalledning eller tillgodogöra sig de teoretiska kunskaper kommissariekursen skola meddela. Gymnasiala studier heller något avses utgör oundgängligt kunskapsunderlag för inhämtandet kommissarieutbildningens av kursinnehåll. Studentexamensbetyg eller motsvarande, utfärdade före inträdet i polisyrket eller i varje fall längre tid före inträdet i kommissariekursen, torde en dessutom icke utgöra något tillförlitligt mätt på vederbörandes aktuella kunskapsnivå i berörda ämnen. För bedömning huruvida denna vid ansökningsen tillfället motsvarar kraven t i studentexamen torde sålunda särskild prövning ex erfordras. Kommittén har för sin del icke funnit utbildning eller befordran till kommissarie i sig själv för närvarande motivera krav på ytterligare skolunderbyggnad utöver vad gäller för inträde i polisyrket. Annorlunda hade försom

hållandet varit, kommissarieutbildning erfordrats för polismans möjligheter o.m att uppnå polischefskompetens. De teoretiska studier på akademisk nivå som krävs härför förutsätter nämligen studentexamensbetyg i viss utsträckning. Med de riktlinjer som numera getts för polischefskompetensen och utbildningen av polischefer har emellertid polismans möjligheter att uppnå denna kompetens kommit att utformning, innebärande att polisman besitter ges en annan som den fastställda allmänbildningsbakgrunden normalt skall på ett avsevärt tidigare stadium kunna vinna inträde i på polischefsfunktionen speciellt inriktad en studiegång. En sammanfattande jämförelse med avseende på antalet undervisningstimmar i olika ämnen mellan å sidan nuvarande assistent- och kommissarieutbildena ning och å andra sidan kommittén föreslagen högre polisutbildning lämnas av i bilaga A 10.

D. Utbildning av befattningshavare i polischefskarriären

Efter polisväsendets omorganisation har polischeferna helt befriats från åklagaroch exekutiva göromål men samtidigt tillagts vissa arbetsuppgifter. Detta nya har föranlett en omprövning för befattningshavarna gällande kompetensav och utbildningskrav. Därvid har för erhållande tjänst såsom länspolischef av ävensom av vissa i polisinstruktionen närmare angivna tjänster inom den lokala polisorganisationen krav uppställts på. juris kandidatexamen jämte minst ett års tingstjänstgöring. För övriga tjänster inom polischefskarriären har emellertid de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna juridisk karaktär ansetts icke av kräva. juris kandidatexamen tjänsteinnehavarna. De begränsade kraven på av juridiska insikter för sistnämnda tjänstinnehavare har lett till att andra vägar än en renodlad juridisk akademisk utbildning bedömts böra ge tillträde till polischefskarriären. I samband därmed har möjligheter ansetts böra beredas även innehavare av polismanstjänst att efter inhämtande erforderliga juridiska och av samhällsvetenskapliga kunskaper få, tillträde till polischefskarriären. Denna öppnas därigenom för såväl direkt- som inomverksrekrytering. I enlighet med Kungl. lVlaj :ts proposition 1964:100, vilken bifallits riksdagen, samt polisinstruknr av tionen av den 13 november 1964 kan villkoren för tillträde till polischefsutbildningen sammanfattas sålunda:

Direktrekryterade sökande skall antingen ha avlagt juris kandidatexamen samt fullgjort tingstjänstgöring under minst ett år eller därmed jämförbar tjänstgöring hos polismyndighet eller länsstyrelse under motsvarande tid eller ha avlagt samhällsvetenskaplig juridisk examen jämte betyg för juris kandidatexamen i Straffrätt ävensom fullgjort sådan tjänstgöring hos polismyndighet eller länsstyrelse som nyss sagts. Inomverksrelcryteracle sökande skall dels med goda betyg ha genomgått konstapelsutbildning, dels förvärvat studentexamenskompetens i ämnena moders-

målet, matematik, historia med samhällslära alternativt samhällskunskap eller

historia, engelska samt ettdera fysik, kemi och biologi. Det har förutsätts att sistnämnda kompetens skall kunna förvärvas självstudier. De inomverksgenom rekryterade sökande skall vidare ha genomgått för dem särskilt anordnad en juridisk grundutbildning samt ha fullgjort sådan tjänstgöring hos polismyndighet eller länsstyrelse, stadgats för de direktrekryterade. som

Med utgångspunkt i polischefsfunktionens innehåll har härutöver vissa nya förändringar ansetts påkallade i fråga den egentliga yrkesutbildningen. Såom lunda har i förutnämnda proposition konstaterats, att den hittillsvarande utbildningen inom det rent polisiära kunskapsområdet måste ökad omfattning ges och delvis annat innehåll. Denna polischefsutbildning har förutsätts skola innefatta en vid polisiär Iutbildningsanstalt anordnad teoretisk och praktisk utbildning, den sistnämnda bestående cirka ett års reguljär polistjänst, övningsav tjänstgöring vid större polischefskansli under någon månad samt studier av åklagarmyndigheternas verksamhet. Polischefsutbildningen är för gemensam direkt- och inomverksrekryterade. Sökande skall, då han beviljas tillträde till utbildningen, antas till polissekreteraraspirant. I direktiven för polisutbildningskommittén har åt denna uppdragits att med utgångspunkt från den organisation för det statliga polisväsendet kan som komma att beslutas statsmakterna undersöka, dels vilken kompletterande av utbildning som bör uppställas kompetenskrav för befordran egentlig polissom av personal till renodlade drifts- och personalledarbefattningar inom polisväsendet, dels hur denna utbildning lämpligen bör anordnas. Genom statsmakternas ovannämnda beslut i kompetens- och utbildningsfrågorna har principiella riktlinjer uppdragits för lösningen de till kommittén jämlikt direktiven hänförda spörsav

målen. Detta poängteras i propositionen s 171, där departementschefen fram-

hållit, att det bör ankomma på kommittén att lösa återstående detaljfrågor angående bl. a. uttagningen till polischefsutbildningen, formerna för den juridiska grundutbildningen samt innehållet i den teoretiska och praktiska polischefsutbildningen. Innan i det följande spörsmålen rörande den juridiska grundutbildningen och polischefsutbildningen behandlas, finner kommittén anledning att ingå på de kompetenskrav som uppställts för sökande till polischefsutbildning. I propositionen har förutsätts, att direktrekryterade sökande skall efter avlagd akademisk examen ha fullgjort antingen minst ett års tingstjänstgöring eller en därmed jämförbar tjänstgöring vid polismyndighet större polischefskansli eller länspolischefskansli eller vid länsstyrelse. Däremot har icke förutsatts, att inomverksrekryterade sökande skall fullgöra motsvarande tjänstgöring. I den nya polisinstruktionen har emellertid dylik tjänstgöring angetts som behörighetskrav för båda rekryteringskategoriema. Kommittén delar den uppfattning om enhetlighet i kraven på praktisk erfarenhet från förvaltningstjänst kommit till uttryck i den polisinstruksom nya tionen men vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke formerna för den föreslagna tjänstgöringen bör undergå vissa ändringar. Med hänsyn till sökandenas fram-

tida verksamhet inom polisväsendet det ändamålsenligt, syns mest att ifrågavarande praktiktjänstgöring i möjligaste mån inriktas på förvaltningsområden med huvudsaklig anknytning till polisverksamheten. Så torde icke i önskvärd omfattning kunna ske, sig då fråga är tingstjänstgöring vare om eller då det gäller tjänstgöring hos länsstyrelse. Kommittén föreslår därför, att praktiktjänstgöringen skall fullgöras uteslutande hos polismyndighet. För att den skall erhålla karaktär och ett enhetligt innehåll föreslås samma ges vidare, att den skall äga enbart vid lokalt polischefskansli. Härutöver ifrågasätter rum kommittén, huruvida icke praktiktiden vid polischefskansli skulle rikare ge utbyte, om den förlades som ett led i själva polischefsutbildningen och därvid uppgick i den övningstjänstgöring vid polischefskansli beredningen som av föreslagits skola ingå i polischefsutbildningen. Såsom framgår kommitténs förslag nedan av angående den sistnämnda utbildningens närmare utformning har kommittén funnit lämpligt uppdela den till polisskolan förlagda teoretiska utbildningen i två avsnitt, åtskilda längre tids praktikutbildning. Det första avsnittet av en skulle omfatta huvudsakligen sådant kunskapsstoff erfordras för fullgörandet som av polistjänst i allmänhet och dct andra främst utbildning i olika avse polischefsfunktioner. Därest tjänstgöringen hos polischefskansli samordnas med den övriga praktikutbildningen och förläggs i dennas slutskede, vinns bl.a. den fördelen, att eleverna vid påbörjandet kanslipraktiken besitter sådana teoretiska och av praktiska kunskaper polisiär verksamhet, är ägnade i väsentlig om som att grad öka deras utbyte av praktiken i fråga och därmed göra denna meningsmera fylld. På grund härav och jämväl kostnadsskäl torde enligt kommitténs av mening tjänstgöringen vid polischefskansli kunna begränsas till cirka tre månader. På grundval av det anförda föreslår kommittén, att kravet på minst års ett tingstjänstgöring eller därmed jämförbar tjänstgöring under motsvarande tid vid polismyndighet eller länsstyrelse utgår, såvitt sökandes behörighet avser att antas till polissekreteraraspirant. De sålunda föreslagna ändringarna avser endast behörigheten att vinna inträde i polischefsutbildningen och berör följaktligen icke det särskilda kompetenskrav, för länspolischefer m.fl. som befattningshavare uppställts med avseende på tingstjänstgöring. Även om kommittén icke haft att ta ställning i sistnämnda spörsmål, vill kommittén dock ifrågasätta, huruvida icke beträffande dessa befattningshavare kravet på tingstjänstgöring, för att syftet med denna tillfredsställande skall uppnås, borde avse fullständig sådan tjänstgöring.

1. Juridisk grundutbildning för inomverksrekryterade

För att kunna utöva tillsyn över att lagar och författningar samt andra föreskrifter rörande ordning och säkerhet efterlevs krävs polischefen av att denne besitter kunskap såväl innehållet i ifrågavarande lagstiftning om som om därtill anslutande rättspraxis och rättstillämpning. För de inomverksrekryterade skall enligt propositionen erforderliga kunskaper i berört avseende utom såvitt -

gäller de särskilda polisförfattningarna kunna inhämtas särskild - genom en avpassad juridisk grundutbildning, omfattande följande juridiska och samhällsvetenskapliga ämnen eller ämnesavsnitt och med beräknad normalstudietid en av cirka 20 månader:

Propedeutisk kurs i juridik för juris kandidatexamen cirka 2% mån.

a

Civilrätt, huvudsakligen bestående dels det till politices magisterexamen

b av

hörande ämnet civilrätt IV, dels vissa avsnitt ämnet civilrätt I i juris av

kandidatexamen cirka 41/2 mån.

Offentlig med studierna koncentrerade till statsrätt och förvaltningsrätt

c rätt

cirka 4 mån.

d Straffrätt för juris kandidatexamen cirka 2% mån.

för politices magisterexamen måhända med fram-

e Processrätt - en mera

trädande inriktning på straffprocessrätten cirka 21/2 mån.

innefattande översiktliga studier i Skatterätt och finansvetenskap

f Finansrätt,

cirka 1 mån. g Nationalekonomi med företagsekonomi i mindre omfattning än i juris kan-

didatexamen cirka 1 mån. h Sociologi i särskild kurs cirka 1 mån.

På grund vad departementschefen i propositionen uttalat angående komav mitténs uppdrag i förevarande avseende har kommittén vid upprättande av förslag till kursplan ansett sig förhindrad att företa några större avvikelser från de riktlinjer polisberedningen angett såväl i fråga grundutbildningens som om innehåll angående dess tidsmässiga omfattning. som Vad först angår studietidens längd har kommittén således anslutit sig till polisberedningens förslag, varigenom studietiden skulle omfatta ungefär 20 månader, dvs. två studieår. Vid granskning innehållet i det föreslagna åmneskomplexet har komen av mittén emellertid funnit vissa smärre ändringar motiverade. Sålunda har kommittén beträffande ämnet sociologi ansett sig böra föreslå, att undervisningen helt överförs till den egentliga polischefsutbildningen. Enär ämnet endast undantagsvis torde ingå i de direktrekryterades examina, kommittén icke lämpanser ligt, att endast de inomverksrekryterade bibringas kunskaper i ämnet. Vad angår ämnet nationalekonomi med företagsekonomi, är kommittén av den uppfattningen, att studietiden i polisberedningens förslag tillmätts alltför knappt. Kommittén föreslår, att undervisningen i de elementära avsnitt av nationalekonomin, här kan bli fråga, i stället lämnas i polischefsutbildningen varom särskilda föreläsningar för de inomverksrekryterade polissekreteraraspigenom För de direktrekryterade aspiranterna kan jämsides härmed anordnas ranterna. orienterande undervisning rörande sådana viktigare polisiära författningar m m, de inomverksrekryterade får förutsättas äga kännedom. Enligt kommitvarom téns förslag bör således undervisningen i ämnet utgå grundutbildningen. För ur finansrätt har polisberedningen föreslagit studietid av en månad. Med ämnet en

hänsyn till ämnets beskaffenhet finner kommittén lämpligt, studietiden föratt längs med ett veckor och följaktligen får omfattning par en av ca 1% månad. Enär undervisningen i ämnet förutsätter kunskaper i bokföring, bör en särskild kurs här anordnas. Kursen bör få längd högst månad. Ämnet offentlig en av en rätt har visat sig erfarenhetsmässigt icke kräva studietid 4 månader, en av om, såsom polisberedningen förutsatt, delämnet folkrätt icke skall ingå. Kommittén

anser, att tiden kan förkortas till 3 månader. Beträffande ämnena civilrätt och ca processrätt förslås i gengäld mindre utökning kunskapsstoffet. en av Med de ändringar föreslagits kommer grundutbildningen som ovan att till sitt innehåll endast i smärre avseenden skilja sig från den distriktsåklagarut-

bildning, förut anordnats vid Stockholms universitet och vilken avsåg jämsom Väl utbildning av polischefer. INIed hänsyn härtill har kommittén sig ansett kunna utforma den juridiska grundutbildningens kursplan inära anslutning till

den gällt för distriktsåklagarutbildningen.

som Studiegången i den juridiska grundutbildningen föreslås kommittén av få det utseende, som framgår nedanstående tablå, däri dels av angetts ämnena i den ordning, de skall studeras under och de fyra terminerna, var en av dels antalet studiemånader för varje särskilt ämne. För jämförelse med

en distriktsåklagar-

utbildningens studiegâng har jämväl denna intagits i uppställningen.

JURIDISK GRUNDUTBILDNING DISTRIKTSÃKLAGARUTBILDNING

när Antal Antal mm Ämne studie- Ämne studiemånader månader

1 Propedeutisk kurs utbyggd med Propedeutisk kurs utbyggd med rättsvetenskapliga och samhälls- rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga föreläsningar 2% vetenskapliga föreläsningar 2% . . . . . . . . Civilrätt början 2% Civilrätt början 2% . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Civilrätt avslutning 2% Civilrätt avslutning . . . . . . . . . 2 . . . . . . . . . Offentlig rätt 3 Offentlig rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .

3 Kurs i bokföring 1 . . . . . . . . . . . . . Finansrätt 1% F inansrätt 2% . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Straffrätt med kurser i hjälp- Straffrätt med kurser i hjälpvetenskaper början 2% vetenskaper början . 2% . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Straffrätt med kurser i hjälp- Straffrätt med kurser i hjälpvetenskaper avslutning 1% vetenskaper avslutning 1% . . . . . . . . . . . . Processrätt med kurser i hjälp- Processrätt med kurser i hjälpvetenskaper 3% vetenskaper 3% . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

De avvikelser den föreslagna studiegängen för grundutbildningen företer

som

i förhållande till den studiegång tillämpats för distriktsåklagarutbildningen,

som

7 1982 drs polisutbildningskommiié

är betingade skiljaktigheter i fråga innehållet i vissa ämnen. Avvikelserna av om innebär följande:

Ämnet civilrätt erhåller studietid 5 månader i stället för, såsom i en av ca distriktsåklagarutbildningen, 41/2 månader, enär omfattningen studierna av i ämnets familjerättsliga avsnitt ansetts böra något ökas. På grund förlängningen studietiden i ämnet civilrätt kan studierna i 2. av av offentlig Tätt, i motsats till vad gällt för distriktsåklagarutbildämnet som ningen, icke slutföras under den andra terminen. Tentamen i ämnet kan därför förrän vid den tredje terminens början. Det förutsätts äga rum därvid eleverna, bevistar undervisningen i ämnet under den andra att som terminen, del tiden mellan ifrågavarande terminer åt studier ägnar en av iämnet. Studietiden för finansrätt, såsom detta ämne utformats i distriktsåklagar- 3. utbildningen, förkortas från 21/2 månader till 11/2 månad genom att kravet ca på kunskaper i finansvetenskap utgår och studierna följaktligen ägnas uteslutande skatterätten, samtidigt vissa, speciella avsnitt av densom mera tex den internationella dubbelbeskattningen, utesluts. Som ovan samma, bör i anslutning till undervisningen i detta ämne anordnas särskild nämnts, en bokföringskurs. För processrätt har föreslagits studietid 314 månader. I di- 4a. ämnet en av ca striktsåklagarutbildningen har för processrätt åtgått 3% månaders studier. Förkortningen har föranletts att studierna i exekutionsrätt för grundav utbildningens del ansetts kunna inskränkas till huvuddragen av ämnesom-

rådet.

Kommitténs förslag till kursplan för den juridiska grundutbildningen åter-

finns i bilaga B 5. juridiska grundutbildningen måste självfallet kvalitativa Den ges samma standard universitetsutbildningen för de direktrekryterade. Detta innebär som emellertid icke, utbildningen med nödvändighet måste försiggå vid univeratt Den kan enligt kommitténs mening förläggas till polisskolan, under försitet. utsättning studierna där enahanda utformning vid universitet och att ges som för undervisningen anlitas lärare med kompetens som de vilka handatt samma har motsvarande universitetsundervisning. Möjligheterna att för den tämligen omfattande undervisning, här är fråga, anskaffa sådana timlärare torde varom emellertid för polisskolans del mindre goda, varför utsikterna att där kunna vara störningar upprätthålla dylik kursverksamhet får bedömas såsom tämutan en ligen osäkra. Härtill kommer att antalet deltagare i den juridiska grundutbildningen torde komma att bli relativt ringa och utbildningen följaktligen opropotionerligt kostsam. Vidare kan ifrågasättas, huruvida icke inomverks- och direktrekryterade såvitt möjligt till undvikande onödiga motsatsförhållanden i - av fortsatta utbildningen och karriären bör erhålla sin juriden gemensamma --

diska och samhällsvetenskapliga skolning under lika utbildningsformer

och vid samma typ av undervisningsanstalt. Mot bakgrunden härav har kommittén funnit fördelarna med universitetsutbildning i förevarande en sammanhang vara uppenbara. Ifrågavarande utbildning bör anordnas vid endast rikets ett av universitet. Med hänsyn dels till att polischefsutbildningen idet följande föreslås till största delen skola försiggå i Stockholmsområdet, dels till det förhållandet, Stockatt holms universitet är den enda -undervisningsanstalt tidigare handhaft som di-

striktsåklagarutbildning finner kommittén lämpligt, den juridiska grund-

att utbildningen förläggs till detta universitet, där den på sätt som skett i fråga om

distriktsåklagarutbildningen bör kunna anslutas till den ordinarie undervis-

ningen vid den juridiska fakulteten. Undervisningen i bokföring torde emellertid icke kunna samordnas med den kurs, hålls för juris som studerande, varför en extra kurs måste anordnas för grundutbildningens elever. Kurstiden utgör ungefär 35 timmar. Eventuellt kan även vissa kompletterande föreläsningar erfordras i ämnet finansrätt. Det antal extra timmar, som här kan bli erforderligt, torde icke överstiga 10. Kostnaderna för de undervisningstimmar, extra varom här kan bli fråga, får givetvis bestridas polisväsendet. av Till grund för bestämmandet den juridiska grundutbildningens av dimensionering kan icke läggas några exakta beräkningar. En polisberedningen mera av verkställd undersökning har visat, att antalet tjänster för polischefsutbildad personal, utom såvitt länspolischefer, kan uppskattas till avser ca 250 med -viss vikariereserv ca 275 samt att det årliga tillskottsbehovet på grund härav beräknas till i medeltal 7-10 Sedan polisväsendets personer. omorganisation genomförts, har inom rikspolisstyrelsen företagna beräkningar vid handen, gett att det totala antalet för den fasta arbetsorganisationen disponibla tjänster

inom polischefskarriären får utgöra 255 med vikariereserv

anses ca ca 290. Det årliga behovet av tillskott till karriären torde enligt sistnämnda beräkningar

uppgå till i genomsnitt 12 Med hänsyn till rådande åldersfördelning personer. inom polischefskarriären torde emellertid i initialskedet behovet av nyrekrytering uppgå till 20 årligen. Bl ca personer a på grund härav har kommittén, såsom i det följande framgår, icke funnit lämpligt anordna polischefsutbildning med längre intervall mellan varje kurs än ett år och därför föreslagit, att sådan utbildning i princip skall komma till stånd årligen. Deltagarna i denna utbildning torde kunna inrymmas i klassavdelning. Därest för undvikande onödigt en av ett och relativt långt studieuppehåll den juridiska grundutbildningen skall tidsmässigt anpassas till polischefsutbildningen, måste även den förstnämnda anordnas med början en gång årligen. Enligt kommitténs mening får det uppenbart, anses att en årlig grundutbildning i förhållande till sällan återkommande - en mera ur rekryteringssynpunkt endast medför fördelar. För universitetets - vidkommande torde det icke innebära någon skillnad, utbildningen om anordnas årligen eller med längre mellanrum. Genom den kommittén föreslagna samordningen av med övrig undervisning vid universitetet torde merkostnaderna för undervis-

ningen i varje utbildningsomgång uppgå till ett så ringa belopp, att några betänkligheter heller föreligger från kostnadssynpunkt. Kommittén förordar därför årligen återkommande grundutbildning. en Vad härefter angår elevantalet i varje utbildningsomgång måste konstateras, att någon exakt uppskattning utbildningsbehovet icke kan ske, enär alltför av svårbedömbara faktorer här påverkar beräkningarna. Av denna anledning har kommittén övervägt, huruvida tillträdet till utbildningen måhända borde vara obegränsat. Ehuru ett fritt tillträde till denna utbildningsgång skulle ge ett bredare underlag för urvalet polissekreteraraspiranter, är emellertid betydande av nackdelar förbundna med ett sådant Om alla som uppfyller inarrangemang. trädesvillkoren bereds tillträde till utbildningen, kommer åtskilliga studerande förmodligen icke att kunna antas till polissekreteraraspiranter. Detta innebär att det allmänna, med hänsyn till de ekonomiska förmåner som i en eller annan form måste tillkomma de studerande, åsamkas kostnader, vilka icke står i rimlig proportion till utbildningsmålet. Kommittén har därför kommit till den uppfattningen, att tillträdet till utbildningen måste begränsas. Antalet elevplatser i varje kurs bör på grundval för ändamålet verkställda prognoser bestämmas av med utgångspunkt i rekryteringsbehovet för det år, varunder den anslutande polischefsutbildningen kommer att slutföras. Det måste därvid givetvis obseratt rekryteringen jämväl akademiker, varav måhända ett visst antal veras, avser med hänsyn till för vissa tjänster gällande kompetenskrav måste ha juris kandidatexamen. Elevuttagningen torde böra ankomma på rikspolisstyrelsen. För att sökande skall vinna tillträde till utbildningen bör krävas, dels att vederbörande innehar ordinarie polismanstjänst, dels att hans tjänstgöring inom polisväsendet är synnerligen väl vitsordad. Härutöver har kommittén övervägt att såsom särskilt inträdesvillkor uppställa krav på lämplighet för sådana polisledningsfunktioner, till vilka den juridiska grundutbildningen syftar att bereda vederbörande. Då emellertid sökandenas tjänstgöring till sin karaktär och inriktning oftast i väsentlig mån skiljer sig från de göromål som ankommer på befattningshavare i polischefskarriären, torde den icke kunna tjäna som runderlag för prövning sökandenas lämplighet i här berört avseende. På grund en av härav kan tillfredsställande lämplighetsbedömning uppenbarligen icke ske. en Därav följer enligt kommitténs mening, att särskilda krav på sådan lämplighet icke bör intas bland villkoren för inträde i den juridiska grundutbildningen. Däremot måste sökande självfallet kunna förväntas äga förutsättningar att med tillfredsställande resultat genomgå den ifrågavarande utbildningen. Endast sådan sökande, styrker sig besitta en mycket god studieförmåga, bör såsom ledes uttas till utbildningen. Studieförmågan bör styrkas genom de vitsord sökanden erhållit dels i studentexamen fullständig eller begränsad, dels i vid polisskolan genomgången utbildning. Vid fördelningen elevplatserna bör enligt kommitténs mening beaktas två av faktorer, nämligen dels sökandenas studieförmåga, dels deras tjänstålder. Detta förutsätter, att riktlinjer uppdras för de jämförelser, som måste ske-mellan olika

sökande med avseende på både erhållna kunskapsvitsord och antalet tjänstår. Grundvalen för dessa jämförelser bör ett sammanfattande numeriskt uttryck vara för sökandens genomsnittsbetyg i studentexamen, hans genomsnittsbetyg i polisiär utbildningskurs samt hans tjänstålder, uttryckt ipoäng. Genomsnittsbetyget i viss utbildning framräknas på sådant sätt, att summan av vitsorden divideras med antalet betygsatta ämnen. I de fall ämnesvitsordet uttryckts verbalt, torde det kunna för ändamålet åsättas visst siffervärde. För den polisiära utbildningens del bör hänsyn tas endast till de vitsord sökanden erhållit i av honom senast genomgången reguljär polisutbildning. Därigenom undviks de svårigheter, som eljest skulle uppstå på grund av det förhållandet, att sökandena befinner sig på olika och ojämförbara utbildningsstadier. Tjänstålderns poängvärde utgör summan av delpoängen för varje helt år, varunder vederbörande innehaft polismanstjänst. För att undvika att tjänstäldern blir den dominerande uttagningsfaktorn, föreslås dels att ifrågavarande poängvärde på lämpligt sätt avvägs i förhållande till de poängvärden som framkommer vid beräkningen av genomsnittsbetyget, dels att antalet tillgodoräkningsbara tjänstår maximeras. Såsom framgår av kommitténs förslag i det följande har för polissekreteraraspiranter i fråga om hälsotillstånd och kroppsstatus ansetts böra gälla samma krav som för polisaspiranter. För de inomverksrekryterades del bör enligt kommitténs mening den härför erforderliga läkarundersökningen äga rum i samband med uttagningen till den juridiska grundutbildningen. Kommittén vill slutligen understryka vikten av att den angivna studiegången följs av eleverna och får därför föreslå, att rikspolisstyrelsen utövar kontroll häröver samt i förekommande fall vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga.

2. Polischefsutbildning Polischefsutbildningens målsättning och struktur måste självfallet grundas på polischefsfunktionens innehåll. Genom polisväsendets omorganisation har denna funktion undergått väsentliga förändringar i förhållande till vad som som tidigare gällt. Bedömningar och ställningstaganden i frågor rörande polischefsutbildningens utformning förutsätter därför en kartläggning av de arbetsuppgifter som numera tillkommer polischefen. En sådan undersökning har företagits av polisberedningen, som i sitt betänkande nr 14: lämnat en redogörelse för dels de ifrågakommande göromålen, dels de kunskaper som kan bedömas vara i huvudsak erforderliga för fullgörandet av desamma. I undersökningen, vilken här sammanfattningsvis refereras, indelas arbetsuppgifterna i följande huvudgrupper:

a Tillsyn av att lagar och författningar samt andra föreskrifter rörande ordning

och säkerhet efterlevs

Denna arbetsuppgift består huvudsakligen i att organisera och leda polisverksamheten inom distriktet. Fullgörandet därmed förknippade göromål kräver av

dels juridiska och samhällsvetenskapliga insikter i enlighet med vad tidigare angetts, dels kunskaper de särskilda föreskrifter uppställts för polisom som chefens myndighetsutövning.

b Handläggning av polismyndighetsärenden

Enligt ett flertal speciella författningar har på polismyndigheten lagts vissa administrativa tillstånds-, intygs- och inspektionsbefogenheter. Handläggningen av dylika ärenden kräver endast sådan författningskännedom talats varom under föregående punkt utan även specialkunskaper inom de områden där polischefen är tillstånds- och intygsmyndighet.

c Arbetsledning, planering och kontroll

Dessa funktioner innebär självständiga ställningstaganden i alla de fall då i frågor om polisverksamhetens utövande och polispersonalens uppträdande såväl principiellt som i det enskilda fallet krävs beslut från arbetsledningens sida. Av polischefen fordras därmed kännedom polisarbetets förutsättningar, kunskaper om i polisteknik och polistaktik samt förmåga att utöva ett föredömligt arbetsledarskap.

d Personaladministrativa göromål

Ifrågavarande göromål omfattar enligt polisberedningen disciplinära ärenden och allmän personaladministration. Därvid är att märka, att handläggningen av disciplinärenden enligt den polisinstruktionen ankommer uteslutande nya på länsstyrelserna länspolischeferna.

e Representations- och PR-uppgifter

En icke ringa del polischefens arbetsuppgifter innebär samarbete och samråd av

med företrädare för statliga och kommunala myndigheter samt kontakter med

företag och sammanslutningar av olika slag ävensom med och andra pressen massmedia. Polischefens funktioner i dessa sammanhang kräver dels att han äger kännedom om organisationen av och arbetssättet inom olika och organ institutioner, dels att han behärskar de allmänna grunderna för PR-arbete.

f Göromål som förundersökningsledare

Även efter polisväsendets omorganisation kommer polischefen att fungera som förundersökningsledare. Enligt beredningens mening torde de kunskaper som ovan angetts såsom erforderliga i andra sammanhang tillfyllest för fullvara görandet även av här berörda uppgifter.

Polischefsutbildningens allmänna målsättning måste i likhet med annan yrkesutbildning att göra eleven väl skickad att fullgöra samtliga de arbetsvara uppgifter som kommer att åvila honom i hans framtida befattning. För polis-

chefens del kan, såsom torde ha framgått vad sagts, arbetsuppgifterna av ovan anses omspänna ett stort och skiftande område, där de olika arbetsmomenten kräver icke endast teoretiska utan även praktiska insikter. För att polischefsfunktionerna skall kunna utövas på ett tillfredsställande sätt måste således polischefsutbildningen omfatta både allsidig teoretisk undervisning och en en grundlig praktisk utbildning. Utbildningens teoretiska avsnitt bör med hänsyn till de ifrågavarande polisledningsfunktionerna inriktas på att dels meddela eleven de kunskaper om själva polisverksamheten erforderliga för handhavandet densamma, dels som anses av göra honom förtrogen med såväl förvaltningsgöromål arbetsledaruppgifter, som PR-sysslor 0 d. Den praktiska utbildningen har polisberedningen, såsom ovan inledningsav vis refererats, föreslagits skola omfatta reguljär polistjänst, övningstjänstgöring vid polischefskansli samt studier åklagarmyndigheternas verksamhet. Komav mittén delar denna uppfattning och jämväl i likhet med beredningen, att anser den teoretiska och praktiska utbildningen bör samordnas. De i polischefsutbildningen ingående kunskapselementen bör därvid sammanfogas så, att utbildningen i möjligaste mån i mognadshänseende logisk och ändamålsenlig ges en utformning. Med denna målsättning torde sådan teoretisk undervisning, som i huvudsak polisverksamhetens elementa, böra förläggas till ett inledande avser skede för att eleven därigenom skall ges kunskapsmässiga förutsättningar att kunna tillgodogöra sig den praktiska utbildningen. De praktiska utbildningsavsnitten bör enligt kommitténs mening förläggas till ett därpå följande, sammanhängande skede och ges den inbördes ordning som ovan nämnts. Studierna verksamheten vid polischefskansli och åklagarmyndighet torde nämligen av kunna önskvärt utbyte, därest eleven icke först bibringats erfarenheter av ge praktisk polistjänst. Eftersom den praktiska utbildningen får anses utgöra en väsentlig förutsättning för att eleven skall kunna bedriva avancerade studier rörande polistaktik, administration, förvaltning, arbetsledningsmetodik m m, föreslås, att undervisningen i dessa hänseenden tidsmässigt förläggs efter den praktiska utbildningen för att därmed bilda ett avslutande utbildningsavsnitt. Därjämte torde det värdefullt, att eleverna i ett avslutande teoretiskt vara utbildningsavsnitt tillfälle till kompletterande upplysningar och förklaringar ges rörande sådana i det praktiska polisarbetet tillämpade arbetsmetoder och handläggningsrutiner med vilka eleverna kommit ikontakt under sin praktiktid. På grund vad sålunda anförts och med hänvisning till innehållet i de kursplaner, av redovisas i bilaga B föreslår kommittén, att polischefsutbildningen uppsom delas i följande avsnitt:

Polischefskurs bestående 5 månader lång, skolmässigt anordnad

av en ca teoretisk undervisning med huvudsakligt syfte att i koncentrerad form meddela viss del det kunskapsstoff, inryms i polisiär grundutbildning, av som högre poliskurs och befälskurs.

Praktikutbildning under sammanlagd tid 17 månader och bestående en av ca av:

polistjänstgöring under ca 13 månader, ägnad att eleven praktiska ge erfarenheter av polisverksamhetens olika former;

övningstjänstgöring vid polischefskansli, tre månader, varunder eleven ca avses skola erhålla orienterande överblick över samtliga vid ett dylikt en kansli förekommande göromål; samt

övningstjänstgöring hos åklagarmyndighet under månad. Tjänstgöca en ringen skall ge en inblick i arbetsrutinen vid myndigheten.

Polischefskurs II med en kurstid om ca två månader anordnas i skolmässig

form och består teoretisk undervisningi högre polistaktik samt i administav rations- och förvaltningsgöromål. Undervisningen inriktas helt på att utbilda eleven i de funktioner åvilar polisledningen i ett polisdistrikt. som

Med avseende på kursplanernas innehåll må följande anföras. Det kunskapsstoff som avser det egentliga polisiära ämnesområdet har i likhet med vad som skett i övriga kurser i sin ämnesmässiga utformning erhållit benämningen allmän polislära. I polischefsutbildningen har detta ämneskomplex fördelats på två avsnitt, det första ingående i polischefskurs I och det andra i polischefskurs II. Beträffande innehållet anknyter allmän polislära I huvudsakligen till de kunskaper polisverksamhetens bedrivande, meddelas i konstapelskurs I och om som II, den högre poliskursen och befälskursen. Emellertid har viss beskärning av ifrågavarande kunskapsstoff företagits, enär undervisningen ansetts kunna i princip koncentreras till de kunskapsområden är primär betydelse för som av polissekreteraraspiranterna. Sålunda har det kommittén icke bedömts av erforderligt, att aspiranterna lika omfattande utbildning och träning i sådana ges en arbetsrutiner av praktisk karaktär, helt torde ankomma på underställd som personal. Kommittén har dock beaktat angelägenheten att polischefen beav sitter sådana kunskaper, att han är i tillfredsställande mån förtrogen med alla den underlydande personalens sysslor. Undervisningen i allmän polislära II, som utgör en påbyggnad av allmän polislära har direkt inriktning på leden mera ningen polisverksamheten. Undervisningen syftar följaktligen främst till av en utbildning i dels avancerad polistaktik, dels de arbetsuppgifter som sammanhänger med polischefens ställning som förundersökningsledare. Såsom anförts i avsnittet angående den juridiska grundutbildningen har förutsatts, att de inomverksrekryterade aspiranterna i polischefsutbildningen skall erhålla undervisning i nationalekonomi. Ämnet är ägnat att bilda allmänen orienterande bakgrund till främst undervisningen i administrations- och förvaltningskunskap. Undervisningen i nationalekonomi bör bl de viktigare avse a nationalekonomiska och företagsekonomiska teorierna och metoderna, konjunkt-ur-

frågorna och den ekonomiska politiken. Härutöver bör det svenska näringslivets struktur översiktligt behandlas. För de direktrekryterade aspiranterna, vilka redan vid sitt inträde i polischefsutbildningen besitter kunskaper i nationalekonomi helt saknar erfarenmen het polisverksamheten, föreslås, att parallellt med förenämnda undervisav ning i nationalekonomi anordnas orienterande föreläsningar angående sådana polisiära förhållanden, torde alltför välbekanta för de inomverkssom vara rekryterade för att motivera dessas deltagande i dylik undervisning. Hit hör bla polisväsendets organisation, polisverksamhetens innehåll och funktionella indelning, de polistekniska hjälpmedlen och polispersonalens anställningsförhållanden. Undervisningen föreslås få benämningen introduktion i allmän polis-

lära. Universitetsstudierna i fråga de områden juridiken, vartill trafik-, ordom av nings-, närings-, alkohol- och utlånningslagstiftning hänför sig, äger rum inom de båda ämnena Straffrätt specialstraffrätt och offentlig rätt förvaltningsrätt. Enär polisverksamheten i hög grad berörs denna lagstiftning, måste av det angeläget, att polischeferna besitter ingående kunskaper om denanses Universitetsstudierna i de två ämnena är emellertid huvudsakligen inriksamma. tade på andra avsnitt, varför de icke kan anses ägnade att i här berörda avseenden det mått kunskaper erfordras för befattningshavarna i polisge av som chefskarriären. Av denna anledning måste särskild undervisning anordnas i polischefskursen, förslagsvis under ämnesbeteckningen specialstraffrätt. Vid bestämmandet antalet lektionstimmar har beaktats å sidan nödvändigav ena heten mycket genomgång dels själva lärostoffet, dels vissa av en noggrann av komplicerade frågeställningar, å andra sidan det förhållandet att aspiranterna redan besitter omfattande allmänjuridiska kunskaper. Ämnet föreslås skola ingå

i polischefskurs En översikt över den sociala lagstiftningen och socialpolitiken bör enligt kommotténs mening ingå i undervisningen i polischefskurs I såsom ett särskilt ämne, socialkunskap. Undervisningen i ämnet får syfta till väsentlig påbygganses en nad och fördjupning de kunskaper sociallagstiftningen som aspiranten kan av om ha inhämtat under sina studier i offentlig rätt. Av de kursplaner i det föregående framlagts beträffande den reguljära som polisutbildningen i övrigt, framgår att kommittén fäster stor vikt vid att polispersonalen gedigen teoretisk och praktisk psykologisk skolning, direkt inges en riktad på tjänstutövningen. För polischeferna gäller i lika hög grad kravet på goda insikter i vad gäller tex och masspykologi, vittnes- och förhörsgrupppsykologi samt personlighetslära. Härtill kommer att polischefens funktion som högste arbetsledare inom ett polisdistrikt fordrar betydande kunskaper i personalledningspsykologi, instruktionsmetodik d. Till följd härav och för att ge o utrymme åt grupparbeten, situationsspel och diskussioner torde i polischefskurs I för undervisning i psykologi böra anslås ett förhållandevis stort antal timmar. Samma synpunkter gäller insikterna i psykiatri. I kursplanen har kunskaps-

stoffet i psykologi och psykiatri sammanförts till undervisningsämnet människokunskap. Såsom i det föregående anförts har kommittén funnit lämpligt, den underatt visning i sociologi, polisberedningen föreslagits skola ingå i den juridiska som av grundutbildningen, i stället förläggs till polischefsutbildningen. Kunskaper i sociologi torde värde i samband med studierna såväl människokunvara av av skap som administrations- och förvaltningskunskap. I sistnämnda hänseende kan ämnet i likhet med nationalekonomin bilda allmänt orienterande bakanses en grund. Undervisningen, vilken bör äga i polischefskurs torde böra rum avse främst studiet de viktigaste sociala institutionerna och gruppbildningarna av samt den påverkan, samhällsindividerna utövar på varandras handlande som och tänkande. Enligt kommitténs uppfattning är det önskvärt, polischeferna likhet att i med underställd personal bibringas kunskaper i akutsjukvård, ehuru undervisningen härvidlag torde kunna få orienterande karaktär. Ett mindre en mera antal undervisningstimmar har föreslagits skola för ändamålet avsättas i polischefskurs Vad anförts akutsjukvård får gälla som om anses även social- och rättsmedicin. I likhet med vad föreslagits gälla för andra polisiära kurser som finner kommittén lämpligt att undervisningen i dessa discipliner hänförs till ett ämne, benämnt medicin. I kursplanen för polischefskurs I har ett mindre antal lektionstimmar anslagits för undervisning i tjänstevapnens bruk. Utöver orienteringar om användandet skjutvapen och tårgas i polistjänsten föreslår kommittén, av mm att skjutövningar och vissa andra praktiska övningar skall ingå i utbildningen, eftersom det måste vikt, att även polischefen i förekommande situaanses vara av tioner behärskar ifrågavarande vapen. Med hänsyn till kurstidens längd kommittén påkallat i såväl arbetsstianser mulerande som konditionsbefrämjande syfte, att eleverna i polischefskurs I bereds tillfälle till regelbunden fysisk träning huvudsakligen i form - av motionsgymnastik.

Vad gäller ämnet ad-ministrations- och, förvaltningslcunskap bör eleverna.,

innan de mera speciella frågorna rörande polisväsendet upptas till behandling, ges en sammanfattande översikt över den samhälleliga förvaltningens uttrycks-

och verksamhetsformer. På grund härav har såsom inledning anslagits ett en antal timmar för genomgång bl den statliga och kommunala förvaltningens av a organisatoriska uppbyggnad, de olika arbetsformer och arbetsrutiner organens samt statlig personaladministration i allmänhet. Ämnets innehåll iövrigt för-

delar sig på dels polislagstiftning med särskilt ingående behandling polisav instruktionen och handläggningen polismyndighetsärenden, dels frågor av av såväl personaladministrativ karaktär personalredovisning, personalplanering,

rekrytering och utbildning, disciplinära åtgärder personalvårdande slag som arbetarskydd, förhandlings- och samrådsverksamhet, information mm., och dels ekonomisk förvaltning utrustningsfrågor, budgetarbete, bokföringsgöromål,

kontorsteknik. Härutöver har visst utrymme anslagits för undervisning rörande den för polischefsverksamheten så betydelsefulla externa upplysningsverksam-

heten. Polischefsutbildningens teoretiska avsnitt, polischefskurserna I och II, bör med hänsyn till tillgången på lärarpersonal samt förekomsten tekniska resurav och disponibla utrymmen förläggas till huvudskolan i Solna. Den praktiska ser utbildningen bör äga på ort, där de olika arbetsuppgifterna har tillräcklig rum frekvens för att deltagarna så grundlig och allsidig erfarenhet möjligt. ge en som Med hänsyn härtill samt till polissekreteraraspiranternas intresse av en viss stabilitet i bosättningsförhållandena framstår det mest lämpligt att i största möjliga utsträckning söka förlägga den praktiska utbildningen till Stockholm eller i varje fall till stockholmsområdet. Kommittén är den uppfattningen, att av möjligheter torde föreligga att i Stockholm bereda aspiranterna tillfälle till sådan praktiktjänstgöring vid poliskår och åklagarmyndighet, avsetts i de föresom slagna kursplanerna. Hos åklagarmyndigheten skulle därvid närmast ifrågakomma de fyra allmänna åklagarkamrarna samt kammaren för ungdomsbrott. Varje kammare torde kunna omhänderha 3-4 aspiranter samtidigt. Därest i viss utbildningsomgång antalet aspiranter skulle tillfälligt överstiga det normala torde hinder emellertid möta mot att övningstjänstgöring fullgörs även hos åklagare i något de större distrikten i Stockholms omgivningar. Vad av däremot angår övningstjänstgöringen vid polischefskansli hyser kommittén den uppfattningen, att det utbildningssynpunkt skulle mindre lämpligt att ur vara låta aspiranterna praktisera vid ett polischefskansli den storlek som föreav kommer i Stockholm. Till följd den organisatoriska uppbyggnaden av ett av dylikt kansli torde det nämligen med den tidsrymd här kommer i fråga -- som uppstå svårigheter då det gäller att erbjuda aspiranterna erforderlig samlad -överblick polischefs arbetsuppgifter samt att undvika att övningstjänstöver en göringen inriktas på enstaka avsnitt inom polischefens verksamhetsområde. Samma synpunkter kan för övrigt anläggas på eventuell tjänstgöring vid polisen chefskanslierna i Göteborg och Malmö. Det framstår därför såsom mera ändamålsenligt att bereda aspiranterna möjligheter att följa arbetet vid ett medelstort polischefskansli. Enär ett dylikt icke torde kunna motta fler än 1-2 aspiranter samtidigt, måste flera kanslier anlitas för ändamålet. Som exempel på lämpliga dylika kan nämnas polischefskanslierna i Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Hälsingborg, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås

och Gävle. Kommittén föreslår följaktligen med avseende på den praktiska utbildningen, polistjänstgöringen fullgörs i Stockholms polisdistrikt, att övningstjänstatt göringen vid polischefskansli förläggs till uppräknade, medelstora kanslier ovan att övningstjänstgöringen hos åklagarmyndighet äger rum i första hand vid samt angivna fem åklagarkammare vid åklagarmyndigheten i Stockholm och i mån behov hos större åklagarmyndighet i stockholmsregionen. av annan Polischefsutbildningens dimensionering måste i likhet med vad gäller all

övrig utbildning, anordnas vid polisskolan bestämmas på grundval besom av räknat behov rekrytering till de befattningar, för vilka utbildningen av avses.

För polischefsutbildningens vidkommande bör såsom utgångspunkt i detta

avseende gälla de av rikspolisstyrelsen verkställda beräkningar redovisats som ovan i avsnittet om den juridiska grundutbildningen och vilka påvisat årligt rekryett teringsbehov i medeltal 12 befattningshavare i polischefskarriären. Med av nya hänsynstagande till viss avgång under utbildningstiden kommittén, anser att utbildningsbehovet för år räknat får normalt utgöra i genomsnitt anses 15 personer. En årlig återkommande polischefsutbildning skulle följaktligen omfatta i det närmaste det antal elever lämpligen inryms i klass. som en För frågan huruvida utbildningen skall anordnas årligen eller med längre inter-

valler är det mot bakgrunden detta konstaterande lämpligt att här något av beröra kostnadsfrågan. I motsats till vad är fallet beträffande den juridiska som grundutbildningen kommer undervisningskostnaderna för utbildningens teoretiska avsnitt, såsom framgår i kapitel 41V redovisade kostnadsberäkningar, av att bli betyande. En besparing torde kunna åstadkommas endast därigenom att utbildningen anordnas sällan, exempelvis vartannat år. Förutsättningen mera härför är emellertid, att utbildningsbehovet under dessa två på varandra följande år är så ringa, att elevantalet i den kurs sålunda anordnas icke föransom leder inrättande än klass. Då det årliga utbildningsbehovet beräknats av mer en under normala förhållanden väsentligt överstiga 10 kan någon kostpersoner, nadsbesparing uppenbarligen icke uppnås ett dylikt förfarande. Kostgenom naderna för undervisning i samband med praktiktjänstgöringen torde bli så av obetydlig omfattning att de saknar betydelse i detta sammanhang. På grund av det anförda torde således kunna konstateras, att kostnadssynpunkt hinder ur möter mot att anordna en årlig polischefsutbildning. En sådan skulle för övrigt innebära betydande fördelar. Kommittén syftar här främst på angelägenheten

av att trygga en både önskvärd och nödvändig direktrekrytering. Det torde nämligen få sannolikt att nyutexaminerade akademiker, vilka icke i anses nära anslutning till kan beredas tillträde till polischefsutbildningen, inträder på examen andra verksamhetsområden än det polisiära och därmed går förlorade rekrysom teringsunderlag till polischefskarriären. Härtill kommer, att det för polisväsen-

dets del måste innebära väsentlig fördel att tillförsel polischefsutbildad en av personal kan ske varje år. Beträffande polisskolan medför årliga polischefskurser naturligtvis större belastning i administrativt hänseende än kurserna en om skulle återkomma sällan. Denna nackdel torde emellertid i viss mån mera uppvägas av det förhållandet, att den berörda lärarpersonalen kan fastare knytas till skolan. Polischefsutbildningens början bör med hänsyn till rekryteringen tidsmässigt förläggas i så nära anslutning möjligt till det akademiska läsårets slut. På som grund av den tid som kan beräknas åtgå för förfarandet i samband med antagningen av polissekreteraraspiranterna torde emellertid utbildningen icke kunna ta sin början tidigare än i mitten augusti månad. av

På grund de överväganden sålunda redovisats föreslår kommittén, att av som polischefsutbildningen, omfattande klass, anordnas med början i mitten av en varje år antalet elevplatser fastställs med hänsyn till augusti månad samt att

personalbehovet. Behörighetsvillkoren för antagning till polissekreteraraspirant och för tillträde

polischefsutbildning har i det föregående behandlats. I enlighet med vad till polisberedningen framhållit föreslår kommittén härjämte, att i fråga om hälsotill-

de krav uppställts för polisaspirant skall gälla jämstånd och kroppsstatus som väl för polissekreteraraspirant. Vid fördelning elevplatserna bör enligt komav dels till de studieresultat sökande uppnått i sin mitténs mening hänsyn tas som akademiska eller vid genomgång juridisk grundutbildning, dels till examen av tjänstgöring sökande önskar åberopa. I fråga den nyssnämnda den tidigare om teoretiska utbildningen torde med hänsyn till den principiella ståndpunkt, som

Kungl. Maj och riksdagen, de olika utbildningsalternativen böra intagits av likvärdiga för tillträde till polischefsutbildningen. En betygsjämförelse anses skulle således kunna äga sedan genomsnittlig betygspoäng framråknats rum, en beskrivits i avsnittet den juridiska grundutbildningen. Då i på sätt ovan om fråga jämförelser mellan sökandenas meriter, är det icke möjligt övrigt är om några riktlinjer med hänsyn till de betydande variationer som kan att uppdra tänkas förekomma i detta hänseende. Av denna anledning och då enligt kom-

mening skäl talar för att viss bedömning sökandenas personliga mitténs en av bör komma till stånd, föreslås att särskild antagningsnämnd eregenskaper en uppdrag ansökningarna. Nämnden föreslås bestå chefen håller i att pröva av rikspolisstyrelsens personalbyrå och rektorn för polisskolan såsom självför ledamöter vidare fyra Kungl. Maj utsedda ledamöter. Dessa skrivna samt av länspolischef, polismästare, psykolog samt i allmänna bör utgöras av en en en en förfaren Av nämndens ledamöter bör Kungl. Maj värv väl person. sex en av ordförande. Sekreterare torde böra förordnas Kungl. Majzt. förordnas vara av företagen prövning skall nämnden till rikspolisstyrelsen avge yttrande, Efter huruvida sökandena bör till polissekreteraraspiranter samt i fråga om den antas ordning, vari de härvid bör ifrågakomma. till den struktur och omfattning polischefsutbildningen före- Med hänsyn som slagits erhålla finner kommittén önskvärt, att frågan aspirantens fortsatta om deltagande i utbildningen görs till föremål för prövning vid åtminstone ett par

under utbildningstiden. Kommittén föreslår därför att såsom Villkor för tillfällen praktiska utbildningen skall gälla att aspiranten med tillfredstillträde till den genomgått polischefskurs I samt att han må vinna inträde i ställande resultat polischefskurs II, endast han nöjaktigt fullgjort hela den ifrågavarande prakom Det bör ankomma på rikspolisstyrelsen att besluta i dessa häntikutbildningen. grundval de betyg och intyg enligt vad kommittén i det fölseenden på av som jande föreslår skall utfärdas vid de olika utbildningsavsnittens slut.

I 10

E. Specialutbildning

Med specialutbildning såsom i det föregående

avses, framhållits, meddelandet

av speciella kunskaper åt avdelats för eller personer som avses böra tilldelas sådana arbetsuppgifter, för vilkas fullgörande den reguljära utbildningen icke

är tillfyllest. Kommittén har här nedan behandlat de huvudsakliga områden av polisverksamheten, för vilka dylik specialutbildning mera fortlöpande måste

anordnas. Utöver i det följande redovisade specialkurser får kommittén framhålla nödvändigheten kompletterande av en utbildning för den personal är som verksam inom den särskilda polisverksamheten. Även denna utbildning bör ges formen specialkurs. Innehållet i dylik kurs, av en en som torde omspänna 6 ca veckor, har här ansetts icke böra Härutöver torde tillfälligtvis anges. uppkomma behov av viss specialutbildning för mindre befattningshavare. grupper Vilka områden som därvid kan bli aktuella låter sig emellertid svårligen överblicka. Det

torde få bli rikspolisstyrelsens sak att fortlöpande uppmärksamma frågan om

eventuellt ytterligare behov specialutbildning. av

1. Hästtjänst

De med polisrytteriet förknippade spörsmålen rörande rekrytering och utbild-

ning är för sin lösning beroende den för rytteriet avsedda av arbetsorganisa-

tionen. Som underlag för sina överväganden kring utbildningsfrågorna har kom-

mittén därför låtit sin expert överstelöjtnant Blomquist verkställa en analys

av formerna för polisrytteriets verksamhet. Resultatet undersökningen av har

redovisats i särskild PM angående polisrytteriets rekrytering, en utbildning och

remontering", vilken promemoria såsom bilaga A fogats till 11 detta betänkande.

Kommittén ansluter sig till vad i promemorian anförts rörande polisrytteriets

organisation och bygger därmed sina ställningstaganden i utbildningsfrågorna

på de organisatoriska förutsättningar angetts i promemorian. sam Flertalet de nuvarande polisryttarna har erhållit sin av grundläggande rid-

utbildning inom armén. Inom polisrytteriet har utbildningsverksamheten därför

kunnat inriktas i huvudsak på de särskilda uppgifter åvilar beridna som polis-

män. Dylik speciell polisryttarutbildning har bedrivits vid och var en av de tidi-

gare polisryttaravdelningarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och

Norrköping. Viss instruktörsutbildning har emellertid ägt vid rum arméns rid-

och körskola på Strömsholm.

Under senare år har det rått påtagliga svårigheter rekrytera att polisman

med grundläggande ridutbildning. Till följd pågående avhästning av inom armén

torde dessa svårigheter komma att framdeles ytterligare accentueras. Ridutbil-

dad för polistjänst lämpad fd fast anställd militärpersonal torde sålunda kunna

påräknas endast i obetydlig omfattning och antalet ridutbildade värnpliktiga

torde inte komma att utgöra tillräckligt rekryteringsunderlag för polisrytteriet.

Ej heller är den ridutbildning meddelas de värnpliktiga av samma som numera omfattning tidigare. Den minskade militära ridutbildningen kompenseras som för närvarande i viss mån ett ökande intresse för civil ridsport. Då den civila av ridsportens utveckling till betydande del varit beroende tillgången på inom av armén instruktörsutbildad personal samt utlåning kronans hästar för civilt av bruk, ter sig emellertid dess möjligheter på längre sikt att för rekryteringen till polisrytteriet ersätta den militära grundläggande ridutbildningen såsom ovissa. En föregående ridutbildning innebär för övrigt icke att vederbörade efter genomgången polisiär grundutbildning vill eller bör ägna sig åt polisryttartjänst. Ej heller kan personal för polisrytteriet rekryteras uteslutande med hänsyn till graden tidigare förvärvad ridkunnighet. I första hand måste vid rekrytering av till polisyrket hänsyn tas till de sökandes allmänna förutsättningar för detsamma. En polismans avdelande för speciell Verksamhetsgren kan icke bestämmas förrän efter genomgången polisiär grundutbildning och på grundval de erfarenheter av vederbörandes lämplighet i olika avseenden kan ha vunnits under viss om som tids verksamhet i praktiskt polisarbete. Mot bakgrunden det anförda icke kunna lita till att tillav ovan syns man räckligt antal rekryteras till polisväsendet besitter erforderliga kvaav dem som lifikationer i ridkunnighet för att efter genomgången grundutbildning kunna överföras till polisryttartjänst eller meddelas speciell polisryttarutbildning. För att garantera att polisväsendets behov ridkunnig personal tillgodoses av följaktligen såväl grundläggande ridutbildning polispersonal som den syns av speciella polisryttarutbildningen böra äga i polisväsendets egen regi. En rum dylik ordning torde dessutom främja utbildningsverksamheten, i det att denna kan enhetlig utformning samt inpassas i polisutbildningssystemet. ges en I det förstatligade polisväsendet, där beriden polispersonal finns stationerad endast i Stockholm, Göteborg och Malmö, beräknas regelbundet erfordras tillgång till sammanlagt 75 för polisryttartjänst utbildade polismän. Ett vidca makthållande denna ryttarkader kräver årlig rekrytering av ca 10 polisav en Med hänsyn till det ringa rekryteringsbehovet samt till de anordningar ryttare. erfordras för utbildningen ridhus, utomhusridbanor, övningsterräng, skolsom hästar, instruktörer, framstår det mest ändamålsenligt, att utbildningen som centraliseras till en ort. Även omhändertagandet remonter och inridningen polishästar bör enav av ligt kommitténs mening centraliseras. Enligt hittillsvarande ordning dresseras remonter och polishästar vid de polisryttaravdelningar, där remonteringsyngre behov föreligger. Härigenom har för sådan dressyr särskilt lämpat befäl och poliskommit att eller mindre stadigvarande avdelade. Kommittén ryttare vara mer finner det rationellt att förlägga huvuddelen polishästdressyren till en ort mer av och därifrån tillhandahålla rytterisektionernas hästar, som direkt är tjänstdugliga i patrulltjänst. Då i ridutbildningen bör ingå grundläggande kunskaper i hästdressyr, innefattande främst färdighet att vidmakthålla dressyr men även viss erfarenhet tämjning och ridning remonter, bör hästdressyren i möjav av

ligaste mån samordnas med ridutbildningen och förläggas till samma ort som denna. Den samlade ridutbildningen jämte hästdressyrverksamheten bör äga rum i anslutning till poliskär med rytterisektion. Härigenom blir det bl tillfälle till a övningar med reguljärt polisrytteri samt möjligt använda de i ridutbildatt ningen deltagande polismännen i sedvanligt polisarbete under den tid icke de är upptagna av ridutbildning. Därvid uppkommer frågan, till vilken de tre av polisrytteristäderna utbildningsverksamheten bör förläggas. Möjligheterna att i relativt nära anslutning till såväl ridhus utomhussom ridbanor samt till lämplig övningsterräng uppstalla de för ridutbildningen erforderliga skolhästarna jämte remonter är begränsade i både Stockholm och Göteborg. Omhändertagande remonterna, innebärande bla utomhusmotioav nering och betesgång, är för övrigt praktiskt uteslutet taget inom Storstockholmsområdet. Möjligheterna till praktiska tillämpningsövningar i storstadssammanhang torde visserligen större i Stockholm än i de båda andra polisrytterivara städerna men fördelarna torde icke utgöra tillräckligt skäl för förläggning en av ridutbildning och hästdressyr till Stockholm. De bästa förutsättningarna att utan större och kostnadskrävande nyinvesteringar ordna för ridutbildningen jämte hästdressyren torde erbjudas administrativ anslutning utbildgenom av ningen till Malmö polisdistrikt och utnyttjandet den statliga hästdepåns i av Flyinge resurser vad gäller uppstallnings- och ridmöjligheter omhändersamt tagandet remonterna. Depåns hästar torde vidare med fördel kunna i av egna viss utsträckning utnyttjas i ridundervisningen. Grundläggande kunskaper om hästens hälso- och sjukvård samt vissa färdigheter i hovslagning torde med fördel kunna meddelas vid Flyinge där anställd personal. Kommittén förordar av därför, att centraliserad rid- och hästutbildning administrativt ansluts till en poliskåren i Malmö med polischefen därstädes föreståndare. som Vad gäller själva utbildningen polisryttare får kommittén anföra följande. av Ju yngre en polisman är vid intagningen till ridutbildning desto torde större utsikterna vara att göra honom till god polisryttare, han i övrigt har en om psykiska och fysiska förutsättningar för ryttartjänst. Med hänsyn till de kostnader

som är förenade med ryttarutbildningen är det dessutom angeläget kunna att utnyttja en ridutbildad polisman så länge möjligt i ryttartjänst. Rid-utsom bildningen bör därför sättas in på ett tidigt stadium i polismanskarriären. Som

ovan framhållits bör emellertid polismannen, innan han uttas .till polisryttarutbildning, dels ha genomgått den polisiära grundutbildningen, dels under någon tids tjänstgöring i polisdistrikt ha skaffat sig erfarenhet polistjänst i allen av mänhet. Utbildningen till polisryttare bör därför inte påbörjas, förrän vederbörande vunnit ordinarie anställning, dvs tidigast 11/2-2 år efter ca avslutad polisiär grundutbildning.

Innan polisman, helt saknar ridkunnighet, uttas till polisryttarutbildsom ning, bör hans förutsättningar att tillgodogöra sig dylik utbildning närmare en

utrönas. I detta syfte föreslås han jämsides med sin ordinarie tjänstgöring be-

redas tillfälle att undergå förberedande ridutbildning antingen vid civil riden skola eller, i det fall han har sin tjänstgöring förlagd till poliskår med polisrytteri, vid dennas rytterisektion. Efter ca 20 timars ridlektioner torde det kunna avgöras, huruvida polismannen överhuvudtaget lämpar sig för vidare utbildning. För den godkänns vid dylik test bör den förberedande ridutbildningen fortsom sätta till dess vederbörande kan äga nöjaktig sadelfasthet och någon föranses måga att utomhus och under lätta förhållanden enskilt styra lättriden häst. en Härför torde sammanlagt 40-50 timmars utbildning tillfyllest. Den som vara sådan förberedande ridutbildning eller på annat sätt dokumenterat sig genom ha inhämtat grunderna i ridning samt i övrigt bedöms lämplig för ryttartjänst bereds möjlighet att i Malmö-Flyinge genomgå egentlig polisryttarutbildning deltagande i särskilt anordnad polisrids/cole/curs. Under förutsättning av genom goda instruktörer, modern utbildningsmetodik och gynnsamma utbildningsbetingelser i övrigt kan sistnämnda ridutbildning beräknas ta ca sju månader i anspråk. Under den första delen utbildningstiden bör undervisningen inte av omfatta än 1-3 timmar dag för att ökas till ca 4 timmar dagmer per senare ligen. I det skedet bör eleverna bl delta i patrulleringsövningar tillsamsenare a med polisrytteriet i Malmö. Dessutom bör förekomma vissa heldagsövmans ningar. Förslag till plan för utbildningen redovisas i bilaga B 7. Under de delar dagen då ridutbildning icke pågår, förutsätts polismännen av stå till polischefens iMalmö förfogande för tjänstgöring inom Malmökåren. I viss utsträckning torde dylik deltidstjänstgöring kunna förekomma även inom Lunds polisdistrikt. Polisridskolekursen, i regel bör avslutad under femte anställningssom vara året, föreslås under tiden april-oktober, enär denna erbjuder de föräga rum månligaste betingelserna för utbildningen med hänsyn till hästtillgång samt tillfällen till praktiska tillämpningsövningar. Den ovannämnda förberedande ridutbildningen bör lämpligen avslutad på senhösten året före eller i januarivara februari det år, då ridkursen i Malmö skall genomgås. Den föreslagna centrala ridutbildningen kan tidsskäl icke göras så fullav ständig, att polismännen när de lämnar densamma kan anses vara helt färdigutbildade för polisrytteriets alla olika arbetsuppgifter. En fortlöpande utbildning särskilt anordnade övningar och under praktisk tjänstgöring är därgenom för nödvändig, sedan vederbörande tjänstgöringsplacerats vid rytterisektion. Sålunda erfordras bl att polismännen erhåller vana vid ryttartjänst under a, vinterförhållanden. En kompletterande vinterutbildning erhålls lämpligen genom att polismännen i så nära anslutning möjligt till den centrala ridutbildsom ningens slut bereds tillfälle att under ca tre veckors tid delta i kommenderingar ryttargrupper exempelvis till större, årligen återkommande vintersporteveneav mang i Dalarna och Norrland. Utbildningen hästarna för polisrytteriet föreslås erhålla följande förlopp. av Remonterna inköps från uppfödare eller avelsförening i maj månad det år unghästarna blir tre år. Under tiden maj-augusti, då remont i huvudsak är upp-

81962års palisutbildningskommitté

stallad för betesgång, undergår den vissa tämjnings- och förberedande dressyrövningar. På hösten under remontens fjärde levnadsår påbörjas dressyren första dressyråret vid Flyinge. Beroende på hästens utveckling överförs den efter första dressyråret eller under andra dressyråret till poliskår för Vidare tillämpad dressyr vid rytterisektion. Då remonterna kommer från remontdepån i Flyinge, förutsätts de vara så dresserade och stadgade, att de kan ingå i patrull tillsammans med färdigdresserade polishästar. Under första året vid poliskår bör unghästarna, alltefter dressyrstadiet, vidaredresseras sådana till rytterisektionen knutna av polismän, som visat sig äga särskild fallenhet för denna uppgift. Från remonteringssynpunkt hästen tjänstduglig sjätte sett anses vara om t o m femtonde levnadsåret, dvs under 10 tjänstår. Med föreslagen organisation polisrytteriet och den polisiära ridutbildningen torde erfordras årlig av en anskaffning av sammanlagt ca 10 remonter.

2. Hundtjänst

Såsom framgår utredningsdirektiven har kommittén att framlägga förslag av angående utbildning polishundförare och dressyr polishundar samt att av av därvid överväga frågan eventuell förläggning dylik utbildning och om en av dressyr till arméns hundskola. I 1965 års statsverksproposition Bil. 148 13, s har vidare uttalats, att förslag rörande polishundorganisation avvaktades ny från polisutbildningskommittén. Uttalandet torde få fattas ett uppdrag som att jämväl utreda de organisatoriska spörsmål sammanhänger med hundens som inpassning i det polisiära systemet. I förevarande avsnitt behandlas endast utbildningen av personal i hundtjänst. Kommitténs förslag angående polishundorganisationen återfinns i bilaga A 12, vilken sammanställts på grundval av en av kommitténs expert, överstelöjtnant Sven Kzson Blomquist, utarbetad promemoria, vilken i stencil överlämnats till inrikesdepartementet. I nämnda bilaga har under hänsynstagande till det förstatligade polisväsendets struktur och arbetsformer övervägts, i vilken omfattning polishundar lämpligen bör ingå i polisorganisationen för att regelmässigt användas som hjälpmedel vid fullgörandet av olika polisiära arbetsuppgifter. Därvid har jämväl beaktats den utvidgning av polishundtjänsten som torde erfordras enligt gällande och under överarbetning varande beredskapsplaner. Mot bakgrunden erfarenheter av som vunnits i Sverige och i utlandet har vidare övervägts olika organisatoriska former för polishundtjänsten samt frågor rörande densammas uppbyggnad och vidmakthållande på längre sikt. Slutligen har i bilagan förslag framlagts angående anskaffning och dressyr polishundar. I sina väsentligare delar är komav mitténs i det följande framlagda förslag rörande personalutbildningen avhängigt av de orginastionsförslag som redovisats i bilaga A 12. Utbildningen av personal i hundtjänst liksom dressyren hundar har fram av till tidpunkten för polisväsendets förstatligande anordnats statspolisintendenav

ten och cheferna för de polisdistrikt där behov utbildning och dressyr förelegat. av Härjämte har vissa fortbildningskurser anordnats landsfogdarna. Med hänav syn minst till polisdistriktens strukturella skillnader har utbildningen varierat i betydande mån alltifrån tjänstemässigt organiserad utbildning och dressyr i polisdistrikt med större antal hundar till frivillig utbildning i distrikt med ett fåtal hundar. Resultatet av utbildningen har därigenom inte alltid blivit det önskade. Dessutom har utbildningen varit förhållandevis kostnadskrävande, främst på grund utbildningstidens längd. Såsom otillfredsställande måste även av betraktas det förhållandet, betydande del polismännens tjänstgöringstid att en av måst ägnas åt nydressyr hundar. Om anskaffningen och dressyren hundarna av av såsom kommittén föreslagit centraliseras, bortfaller i huvudsak dessa olägenheter. De färdigdresserade hundarna bör efter fördelning på de olika polisdistrikten tilldelas speciella hundförare dessa användas att av i tjänsten. Det förutsätts därvid, i motsats till vad som nu gäller, att varje hund skall kunna utnyttjas av flera förare. Hundförarna bör jämväl ha att för hundarnas skötsel och svara vård. Hundföraren bör meddelas sådana kunskaper och färdigheter, att han med hjälp polishunden självständigt eller i samverkan med personal kan av annan för bevaknings- och ordningstjänst samt inom spaningsverksamheten lösa olikartade polisiära arbetsuppgifter. Härutöver bör polisbefäl, har att leda som polishundverksamhet, ges utbildning i hundtjänst. Denna utbildning bör inriktas på att meddela sådana kunskaper, att vederbörande befäl i lokal eller regional instans kan företräda hundtjänsten och därvid i taktiskt och tekniskt hänseende planlägga, leda och samordna hundpatrullernas arbete samt enligt polischefens närmare bestämmande utöva kontroll över hundarnas handhavande, vård m m. För kommittén framstår det såsom betydelsefullt, såväl vid hundförarutbildningen vid utbildningen polisbefäl i hundtjänst, att lägesbesom av dömning, planläggning och genomförande polishundaktiviteter görs till föreav mål för ingående studier, exempelvis med hjälp centralt utarbetade applikaav toriska exempel och praktiska tillämpningsövningar. Utbildningen kan på sådant sätt tydligt klargöra hundpatrullernas funktioner och prestanda i skilda polistaktiska lägen. För att hundtjänsten skall komma att betraktas fristående som en gren inom den polisiära verksamheten bör emellertid alla polismän orienterande ges en undervisning i hundtjänst främst rörande hundpatrullernas taktiska och tek- -

niska användande. I enlighet härmed har i förslagen till kursplaner för den regul-

jära utbildningen tid reserverats för viss information hundtjänsten. om Kommittén finner det i och för sig önskvärt, att utbildningen för polismän i hundtjänst omfattade förutom utbildning under barmarksförhållanden -- en för alla befattningshavare mer eller mindre ingående vinterutbildning. Med hänsyn till de betydande strukturella och klimatiska skillnader råder i olika som delar landet torde en så omfattande och kostnadskrävande hundtjänstutbildav ning emellertid icke vara motiverad. Kommittén föreslår därför, att de kunskaper och färdigheter, som samtliga hundförare och befäl i hundtjänst måste

besitta, meddelas under sommarutbildning samt att härutöver för vissa hunden förare främst sådana tjänstgör i norrlandslänen anordnas en allmän - som -vinterutbildning i hundtjänst. En speciell vinterutbildning för fjäll- och ödemarksförhållanden torde därjämte erfordras för Vissa kategorier hundförare. av För befälets vidkommande har prövats erforderligt, att samtliga befäl i hundtjänst utöver sommarutbildning genomgår för dem särskilt avpassad vinteren utbildning. All här ifrågakommande utbildning bör i form specialäga rum av kurser. I syfte att ytterligare begränsa omfattningen specialutbildningen av hundav förare föreslår kommittén, att vissa grundläggande kunskaper, huvudsakligen teoretiskt slag, inhämtas före elevernas tillträde till sommarutbildningen. av För sådan befälspersonal, uttas till utbildning i hundtjänst sommarutbildsom ning utan att tidigare ha genomgått sommarutbildningen för hundförare, bör likaledes viss förberedande utbildning äga rum. För polishundförarnas del torde gälla, att de kunskaper och färdigheter, som de inhämtat under sin specialutbildning, måste vidareutvecklas och vidmakthållas, samtidigt hundarnas dressyr torde böra kontinuerligt underhållas som och kontrolleras. På grund härav bör för denna personalkategori visst fortbildningsverksamhet komma till stånd. Utbildningen i polishundtjänst föreslås på grund av vad här anförts böra meddelas i följande former:

Utbildning hundförare: av Förberedande utbildning 2. Specialutbildning

a Specialkurs I sommarutbildning

b Specialkurs II allmän vinterutbildning

c Specialkurs III speciell vinterutbildning

3. Fortbildning

Utbildning befäl i hundtjänst: av Förberedande utbildning 2. Specialutbildning Specialkurs I sommarutbildning

a

b Specialkurs II vinterutbildning

Polisverksamhetsutredningen har i sitt betänkande rörande polisens brottsbekämpande verksamhet anfört, att Svenska Brukshundklubbens kurser bedrivs på i huvudsak sätt hittillsvarande polisiära hundförarutbildsamma som ning samt att polismän i viss utsträckning borde kunna erhålla sin hundutbildning i klubbens kurser. Kommittén har prövat dessa frågor och därvid funnit, att klubbens tjänster lämpligen bör tas i anspråk dels för förberedande utbildning, dels för fortbildning.

Utbildning hundförare av Förberedande utbildning i polishundtjänst är enligt kommitténs mening ägnad att leda till ett förbättrat rekryteringsurval, då fråga uttagning till är om specialutbildning. En dylik förberedande utbildning bör huvudsakligen äga rum i form korrespondens- och/eller studiecirkelverksamhet i förekommande av fall även genom deltagande i brukshundklubbens allmänna dressyrkurser. Utbildningen bör omfatta allmän hundkunskap, hundtjänstlära, hälso- och hundsjukvårdslära, grunderna för tjänstehundverksamhetens uppbyggnad och funktion samt dressyrlärans grunder. Om dylik förberedande utbildning icke en kommer till stånd, erfordras förlängning den i det följande föreslagna en av specialutbildningen med uppskattningsvis 1-11/2 utbildningsvecka eller omkring 60 utbildningstimmar. Det torde få ankomma på rikspolisstyrelsen att söka få till stånd en sådan anpassning brukshundklubbens korrespondens- och stuav cirkelverksamhet, att denna bättre än hittills kan tjäna polisväsendets syften. Mot bakgrunden av föreslaget innehåll i en förberedande utbildning bör specialutbildningen av hundförare meddela sådana kunskaper och färdigheter, att hundföraren och hans hund enskilt eller i samverkan med andra hundpatruller och polisenheter kan lösa polisiära uppgifter, där deltagande hundpatrull av överhuvudtaget anses motiverat. Kommittén vill härvidlag särskilt framhålla vikten att utbildningen utöver meddelanet erforderliga hundtekniska av - av kunskaper och färdigheter väsentligen inriktas på det polistaktisk - ur synpunkt praktiska handhavandet polishundar under skilda polisiära förhållanav den och olikartade yttre betingelser. Enligt kommitténs mening är det vidare av stor betydelse, att hundförarna bibringas en klar uppfattning att hunden om är att betrakta enbart såsom ett hjälpmedel, vars förtjänster och brister måste kunna bedömas och beaktas. Hundförarna bör därför läras att i varje situation så långt möjligt utnyttja hundarnas kapacitet också göras medvetna men om att hundförarna själva bär ansvaret för de polisiära uppgifternas fullföljande. Specialkurs är att betrakta såsom huvudkursen i hundförarnas specialsom utbildning, avser att ge eleverna kunskaper och färdigheter polishundtjänsom tens organisation samt polishundens egenskaper, dessyr, vård och använom dande i polisverksamheten. Det polistaktiska handlandet kräver utbildning med hund i bevaknings-, spanings-, skydds- och angreppstjänst. Utbildning idressyrlära och dressyr bör ge förmåga att vidmakthålla dressyren och konditionen hos den i tjänsten tilldelade hunden. Utöver föreläsningar och demonstrationer bör utbildningen meddelas i form av olika slags praktiska övningar. Kursen föreslås omfatta utbildningsveckor tillhopa 240 utbildningstimmar. Timplan sex om ca och kursplan framgår bilaga B 8. Vid fullt utbyggd hundorganisation torde av kurser böra anordnas årligen i sju klasser om vardera högst 20 deltagare. Godtagbara utbildningsbetingelser med hänsyn till mark-, väderleksförhållanden m m samt möjligheter till erforderlig mörkerutbildning föreligger i regel under tiden mitten mars-mitten november. Av organisatoriska skäl och med av av hänsyn till semestrarna bör kurserna i första hand förläggas till våren och hösten.

Specialkurs II att meddela färdigheter i att föra polishund i bevakningsavser och spaningstjänst under vinterförhällanden med snö och kyla. Kursen bör behandla draghundtjänst samt marsch-, transport- och förläggningsfrågor samt orienterande utbildning polishundars användande för räddningstjänst ge om lavinhundtjänst. Utbildning i omhändertagande nerkylda och/eller skadade av bör ingå liksom undervisning de särskilda åtgärder som handhavanpersoner om det och vården hundarna kräver vintertid. Kursen bör anordnas för polismän av från norrlandslänen vid behov även för polismän med tjänstgöring inom men Värmlands och Kopparbergs län samt delar Örebro och Västmanlands län. av Såsom villkor för inträde i kursen bör krävas tidigare genomgång av specialkurs Specialkurs II föreslås omfatta två -utbildningsveckor om tillhopa 80 utbildningstimmar. Timplan och kursplan återfinns i bilaga B 8. Kursen bör anordnas årligen i två klasser vardera högst 20 deltagare under tiden mitten om av januari--mitten av mars. Specialkurs III syftar till deltagarna de färdigheter krävs hundatt ge som av förare för tjänstgöring under de speciella snö-, ljus- och väderleksförhållanden, som råder inom fjäll- och ödemarksområden. Kursen, omfattande tre utbild-

ningsveckor 120 utbildningstimmar, föreslås anordnas vid behov i regel

om ca en gång årligen i en klass om högst 20 elever. Innehållet i kurs- och timplaner framgår bilaga B 8. Kursen är avsedd för polismän från län med fjäll- och av ödemarksregioner, dvs Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. För tillträde till kursen förutsätts, att vederbörande genomgått specialkurs II. Till kursen bör även kunna anslutas sådana i fjällräddningstjänsten ingående civila hundförare, som besitter allmänna kunskaper och färdigheter i bruksh-undtjänst under vinterförhållanden. Utbildningen bör äga rum under tiden mitten av januari-mitten av mars. Avgörande för valet av kurstid inom nämnda tidsperiod är dels behovet skärpt fjällräddningsberedskap under vinav tersportsäsongen, dels de ifrågakommande förläggningsorternas belägenhet. För att kunna vidmakthålla personliga färdigheter i hundtjänst samt underhålla och kontrollera hundarnas dressyr bör särskilt på orter med ett fåtal hundar polishundförare i och för fortbildning delta tillsammans med till- delad tjänstehund i brukshundklubbens verksamhet. Såsom ett led i fortbildningsverksamheten är det önskvärt, att polishundförare bereds tillfälle till deltagande också i klubbens bruksprov och tävlingar. Kostnaderna härför torde till viss del böra åvila polisväsendet.

Utbildning befäl i hundtjänst av

Polishundtjänsten kan inte fungera tillfredsställande, om den inte leds och kontrolleras i hundtjänst särskilt utbildat befäl. Även för undervisning och inav struktion vid specialkurser för hundförare erfordras tillgång till dylikt befäl. En specialutbildning för befäl i hundtjänst måste sålunda komma till stånd.

Kommittén vill här särskilt peka på betydelsen att befälsutbildningen beav drivs i relativt snabb takt i samband med polishundorganisationens utbyggnad, så att befäl och lärare polisväsendet kan stå till förfogande för genomförandet ur av organisationen. Befälsutbildningen bör lämpligen anslutas till och samordnas med kurserna för hundförare, varigenom vinns möjligheter till praktiska studier och tillämpningsövningar. Utbildningen befäl i hundtjänst bör i likhet med hundförarutbildningen av kunna effektiviseras förberedande utbildning, bedriven i former genom en samma som föreslagits för hundförarnas förberedande utbildning. Den förberedande utbildningen bör givetvis begränsas att sådan personal, icke tidigare avse som genomgått hundförarutbildningens specialkurs Utbildningen torde böra ges samma innehåll den förberedande hundförarutbildningen. Härutöver bör som undervisningen äga i polishundtaktik och författningskunskap. rum I specialkurs I bör utbildningsomfânget med beaktande att eleveravpassas av na genomgått antingen eller mindre fullständig hundförarutbildning eller mer nyssnämnd förberedande utbildning. Kursen bör omfatta hundtjänstlära med bla exempel pä upprättande tjänstgörings- och personalplaner, anslagsbeav räkningar, kontroll och ledning hundförare och polishundar, grunder för av dressyr, hundpatrullers tekniska och praktiska utnyttjande vid bevakningsoch spaningstjänst, skydds- och angreppstjänst samt författningskunskap rörande hundtjänst. Dessutom bör exempel på förekommande former av sambands-, transport- och förläggningstjänst ingå i undervisningen. Utöver föreläsningar i anslutning till särskilt utarbetade kompendier bör utbildningen innefatta applikatoriska exempel och praktiska tillämpningsövningar i samband med hundförarnas utbildning. Utbildningen föreslås anordnas årligen i kurs en om 16 dagar med ca 95 utbildningstimmar för ca 15 deltagare. Timplan och kursplan har intagits i bilaga B 9. I motsats till vad som föreslagits beträffande polishundförarna har kommittén funnit viss vinterutbildning erforderlig för samtliga befäl i polishundtjänst. Kommittén föreslår således införande av sådan utbildning i form specialkurs II. av en Kursen, till vilken tillträde bör beredas endast sådan sökande förut som genomgått specialkurs bör anordnas under 10 dagar. Kursen bör anordnas gång en årligen för 10-15 elever. Huvudvikten i utbildningen bör läggas på de speciella krav, som ställs på befäl vid ledning och kontroll polishundtjänst under vinav terförhållanden. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas spaningsledares räddningsledares uppgift i lavinfarlig terräng och i rasområden. Timplan och kursplan återfinns i bilaga B 9.

Specialutbildningens organisation

Enligt den plan över utbildningsbehovet under polishundorganisationens uppbyggnad, som intagits i bilaga A 13, föreligger vid genomförd organisation ett

behov av omkring 1 400 polishundförare och 150 befäl i polishundtjänst, vilca ket beräknas medföra ett årligt utbildningsbehov omkring 140 hundförare av och ca 15 befäl i polishundtjänst. Såsom ovan anförts, avses samtliga hundförare skola genomgå sommarutbildning specialkurs I. Av de sålunda utbildade hundförarna torde 4:0 böra ca årligen genomgå allmän vinterutbildning i specialkurs II och av dessa ungefär hälften därjämte den särskilda vinterutbildningen i specialkurs III. Befäl i hundtjänst avses erhålla både sommarutbildning och vinterutbildning specialkurserna I och II. Det hade varit önskvärt att kunna förlägga hela den ifrågavarande specialutbildningen i kundtjänst till arméns hundskola i Sollefteå. överväganden och samråd med de militära myndigheterna har emellertid gett vid handen, att utbildningskapaciteten jämte uppstallningsmöjligheterna för hundar vid skolan icke medger detta. I sin bedömning vilken utbildning, som lämpligen skulle av kunna förläggas till hundskolan, har kommittén i samråd med skolledningen stannat för att föreslå i första hand befälsutbildningen samt vinterutbildningen för hundförare. Vissa avsnitt sistnämnda utbildning torde dock komma att av förläggas till fjäll- och ödemarksten-äng. Om befäls- och vinterutbildningen på föreslaget sätt förläggs till hundskolan, förmår denna ombesörja endast en mindre del av sommarutbildningen för hundförare. Till följd härav måste sistnämnda utbildning i huvudsak äga på ort. För detta ändamål militära rum annan syns truppförbandshundgårdar kunna tas i anspråk. Kommittén föreslår, att två klasser av specialkurs I för hundförare anordnas vid hundskolan samt att de övriga klasserna av kursen förläggs till lämpliga truppförbandshundgårdar. Det torde därvid få ankomma på vederbörande militära myndigheter att i samråd med rikspolisstyrelsen besluta, vilka förband som bör ifrågakomma. Kommittén vill för sin del framhålla flygflottiljerna i Tullinge F 18 och i Säve F 9 samt arméförbandet i Revinge P 7 såsom särskilt lämpliga. Ledningen av den egentliga utbildningsverksamheten torde böra handhas av chefen för hundskolan, även då utbildningen är förlagd till platser utanför skolorten. Kommittén förutsätter, att rikspolisstyrelsen skall ha att beträffande hundtjänstutbildningen, liksom i fråga om all övrig polisutbildning, fastställa dess innehåll och omfattning ävenom att verkställa uttagningen elever. Uppställningar över utbildav ningsbehovet och kursverksamheten återfinns i bilaga A 13. Befälsutbildningen bör samordnas med specialutbildningen hundförare för av att eleverna skall få tillfälle till praktiska studier samt lära sig i samband med hundförarnas övningar att föra befäl. Tablåer utvisande denna samordning har intagits i bilaga A 13. Kommittén föreslår på grundval det anförda, att specialkurser anordnas av årligen för sammanlagt omkring 215 deltagare i enlighet med nedanstående uppställning:

Utbildning hundförare av

Vid arméns hundskola:

Specialkurs I sommarutbildning 2 klasser

Specialkurs II allmän vinterutbildning 2 Specialkurs III speciell vinterutbildning 1 klass

Vid truppförband utom arméns hundskola:

Specialkurs I sommarutbildning 5 klasser

Utbildning befäl i kundtjänst av

Vid arméns h-undskola:

Specialkurs I sommarutbildning 1 klass

Specialkurs II vinterutbildning 1

rikspolisstyrelsen att till chefen för arméns h11nd- Det torde få ankomma på nästpåföljande årets utbildningsbehov. Behovet av skola årligen anmäla det utbildningsmateriel, transportmedel torde få hundar, övrig utrustning, mm samråd mellan hundskolans chef och rikspolisstyrelsen. tillgodoses efter för den föreslagna utbildningen torde få Behovet lärare, instruktörer m av hundskolan, dels med personal ställs till tillgodoses dels med personal från som hundsektionerna i Stockholms, Göteborgs förfogande rikspolisstyrelsen ur av vilka förutsatts i personellt avseende dimensionerade och Malmö polisdistrikt, räknar kommittén med att hundskolan för ändamed hänsyn härtill. Härutöver personal, nämligen 1 förste byråinspektör, 1 poliskommålet tillförs ytterligare

polisassistenter/polisassistenter, 2 truppförvaltare, 2 rustmäs-

missarie, 2 förste hunddressörer, samtliga med Sollefteå statiotare/överfurirer och 2 förste som

neringsort.

Övergångsanordningar

redogörelser och förslag beträffande utbildningens I det föregående har lämnats bedrivande vid genomförd polishundorganisation. För att nå omfattning och

normal utbildningsgång krävs vissa övergångsanordningar. Kommittén

fram till de förberedande åtgärder ske under budgethar med beaktande av som avses med i organisationen den 1 juli 1966 skall finnas året 1965/66 räknat att per polishundar med förare samt omkring 55 befäl i hundtjänst. Kommittén ca 200 förslag i utbildningsfrågorna bl på att huundorganisationen under har byggt sina a 1970/71 skall omfatta 550 polishundar. Vidare har förutsatts 2--3 budgetåret ca hund. Kommittén har, tidigare anförts, ansett väsentligt hundförare per som befälsutbildningen bedrivs i sådan takt, att den i huvudsak är uppbyggd, att hundbeståndet uppnått f-ull styrka. Utbildningen hundförare redan innan av

för organisationens uppbyggnad har beräknats ske under 7-8 år för att dels

åstadkomma jämn åldersfördelning,

en dels i möjligaste mån begränsa det årliga

utbildningsbehovet och därav följande kursverksamhet. Utbildningens organisa-

tion under uppbyggnadsperioderna framgår uppställning ibilaga A 13. av en

3. Förande och kontroll motorfordon av

Den trafikövervakande och trafikfostrande verksamheten kräver, att polisper-

sonalen icke blott äger gedigna kunskaper trafiklagstiftningen om och trafik-

säkerhetsarbetet utan också är väl förtrogen med det praktiska handhavandet

av gängse typer motorfordon samt behärskar de tekniska hjälpmedel av som

står till förfogande för trafikarbetet. Bristande kunskaper om och färdigheter i

handhavandet motorfordon torde av hos polismännen lätt leda till passivitet i

trafikarbetet och därmed underlåtenhet ingripa att med kontrollåtgärder eller

meddelande anvisningar. Då Varje polisman kommer av att i varje fall under någon period sin karriär delta i trafikarbetet, av är följaktligen alla polismän i behov utbildning, stimulerar av en som dem till aktiva trafiksäkerhetsfräm-

jande insatser. I sitt förslag till polisiär grundutbildning har kommittén därför

föreslagit bl införandet motorfordonskunskap a av såsom särskilt undervisnings-

ämne.

I ämnet motorfordonskunskap i grundutbildningen ingår såsom ett väsentligt

inslag undervisning och träning i körteknik. Denna körutbildning är emellertid

icke avsedd att bilda tillräckligt underlag för behörighet framföra att polisväsen-

dets bilar och motorcyklar i utryckningstjänst. För vinnande av sådan behörig-

het torde fordras avsevärt omfattande utbildning en mera och träning. Såväl

i trafikövervakningen i polistjänst blir

som annan det sällan nödvändigt att

framföra utryckningsbilar och motorcyklar hög med hastighet under påkallande

av fri väg såsom vid olyckor, katastrofer eller andra trängande fall, då räddande

åtgärder är erforderliga. Sådan körning måste ske oavsett rådande väderleksför-

hållanden och väglag och det är väsentligt, att polismännen säkert och snabbt

når målet för sitt uppdrag. Förarna dessa fordon behöver av därför besitta en mycket stor körskicklighet. Lagstiftningen förare ger av utryckningsfordon

vissa företräden i trafiken framför andra trafikanter. Därför fordras även ansvar

och mycket gott omdöme hos förarna. Det gäller för dem att rätt bedöma möj-

ligheterna till företräden kan ske olycksrisk som utan samt att bedöma brådskan

i ärendet och behovet skyndsamhet. Kravet av på säkerhet i trafiken får icke

åsidosättas under någon form körning. av

Med hänsyn till de fordringar körskicklighet om samt omdöme och ansvar, som måste ställas på förare utryckningsbilar av och motorcyklar, bör, i likhet

med vad som tidigare varit fallet i vissa polisdistrikt, särskild behörighet krävas

för framförandet dessa fordon. Enhetlig och effektiv av utbildning bör därför

anordnas för förare polisväsendets utryckningsbilar och av motorcyklar.

I polisens trafikövervakande verksamhet utgör fordonskontrollen betydelseen full arbetsuppgift. Förutom allmänna bestämmelser polismans rätt till konom troll fordon enligt § VTF stadgas i 23 § VTF, att länsstyrelse därtill förav 9 av ordnad polisman bilinspektör äger, i den omfattning Kungl. Maj:t besamt undersöka och provköra motordrivet fordon eller släpfordon för konstämmer, troll fordonets beskaffenhet och utrustning flygande inspektion. För att av polisman skall kunna erhålla sådant förordnande krävs, att han styrker sig ha

erforderlig kompetens för uppgiften, innebärande att han med godkänt resultat

genomgått särskild för ändamålet statens bilinspektion anordnad utbildning av i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställd plan. På grund av arbetsuppgifter har emellertid statens bilinspektion under senare år av andra icke kunnat anordna dylika kurser för polismän i tillräcklig omfattning.

För inträde i kurs i flygande inspektion har uppställts bl krav på, förutom a tids vid framförandet motorfordon, förmåga att tillfredsställande längre vana av köra lastbil, buss och motorcykel. Till följd härav har såsom förtyngre beredelse till dylik kurs del polisdistrikt i regi för polismännen anordnat en egen viss körutbildning sistnämnda slag, medan i andra distrikt polismännen varit av hänvisade att på hand förskaffa sig motsvarande färdighet. egen de polismän har verkställa flygande inspektion krävs således Av som att mycket goda kunskaper i handhavandet alla förekommande fordonstyper av konstruktion och verkningssätt med tillhörande anordningar för samt dessas lastning och lossning Bristande kunnighet i dessa hänseenden kan medmm. föra, polismännen vid kontroll fordon förorsakar skada på detsamma. att av Enbart det förhållandet, polismän vid utförande flygande inspektion på att av okunnighet eller bristande erfarenhet kan förorsaka skada på inspekgrund av fordon kan anledning till misstroende mot polismännen samt bibringa terat ge allmänheten den uppfattningen, att polismännen saknar kompetens för upp-

giften. uppnående bästa utbildningsresultat finner kommittén det önskvärt, För av förarutbildningen den statens bilinspektion bedrivna utbildatt såväl som av flygande inspektion samordnas, effektiviseras och görs enhetlig. ningen i Utbildning för behörighet att framföra utryckningsbilar och motorcyklar samt

utföra flygande inspektion är behövlig för alla polismän och kompetens att lämpligen meddelas i form specialkurser. Med hänsyn till den snabba kan av utvecklingen på området och tillkomsten och förbättrade fortekniska av nya i mån behov dessutom viss vidareutbildning förekomma, fördonstyper bör av slagsvis i form 3-dagarskurser vart tredje år. av ca

ovannämnda personalkategorier utgör förarna utryckningsbilar den

Av av Motorcykelförarna och den för flygande inspektion avsedda största gruppen. till antalet betydligt mindre. Då emellertid motorcyklarna i viss personalen är komplement till bilarna och då vid t otjänlig väderlek vintermån utgör ett ex alltid motorcyklarna ersätts ,med bilar, behöver motorcykeltid så gott som jämväl behörighet att föra utryckningsbilar. På grund härav föreslår förarna

kommittén att utbildning för behörighet att föra polisväsendets utryckningsbilar

och motorcyklar karaktär stegvis påbyggnad ges av en av undervisningen i mo-

torfordonskunskap i grundutbildningen. Av organisatoriska skäl bör

därvid

specialkurs för förare utryckningsbilar av genomgås först. För motorcykeltjänst

lämplig personal bör snarast därefter uttas och genomgå specialkurs för förare

av motorcyklar. För inträde i den förstnämnda kursen bör fordras, att veder-

börande erhållit praktisk erfarenhet polistjänst av under minst ett år samt att

han visar sig uppfylla de krav i fråga hälsotillstånd om och kroppsstatus som kan erforderliga för den ifrågavarande tjänstgöringen. anses

Kommittén finner det önskvärt, den att personal som skall utbildas för erhål-

lande förordnande att utföra flygande inspektion, av först genomgått specialkurs

för såväl förare utryckningsbilar av som motorcyklar, då den därigenom bi-

bringats för genomgång specialkurs flygande av i inspektion erforderliga grund-

läggande kunskaper fordonens verkningssätt om samt vana vid deras fram-

förande. Detta utesluter emellertid icke att, därest ett ökat behov personal av för flygande inspektion skulle komma att uppstå, polismän genomgått som en-

dast specialkurs för förare utryckningsbilar av uttas för utbildning i flygande

inspektion. För sådana polismän bör viss utbildning i förande motorcykel av an-

ordnas omedelbart före kursens början.

Specialkurserna bör omfatta både teoretisk och praktisk undervisning. Teori-

utbildningen jämte vissa förevisningsövningar

kan lämpligen genomföras med

eleverna sammanförda i större enheter. Film, filmband och annat åskådnings-

material bör så långt möjligt användas. Vid de praktiska körövningarna med ut-

ryckningsbilar och motorcyklar bör eleverna indelas i grupper högst delom sex

tagare med en instruktör för varje Gruppen disponerar grupp. vid bilutbild-

ningen tre övningsbilar och vid motorcykelutbildning sju övningsmotorcyklar,

samtliga övningsfordon försedda med radio för kommunikation mellan instruk-

tören och eleverna. Därigenom blir det möjligt för instruktör en att undervisa

ett större antal elever samtidigt. Vid bilutbildningen böri varje fordon medfölja

två elever, vilka och framför fordonet under ungefär var en halva körtiden.

Med hänsyn till angelägenheten att aktualisera särskilt av relevanta avsnitt

av trafiklagstiftningen, vilka eleverna under den polisiära grundutbildningen om

inhämtat kunskaper, har, såsom framgår respektive av kursplaner för special-

kurserna för förare utryckningsbilar och i flygande inspektion, av viss kortare

tid anslagits för repetition dylika kunskapsområden. av

Vid utbildningens slut bör eleverna avlägga såväl teoretiska som praktiska

prov. Elev som godkänts i specialkurs för förare utryckningsbilar av respektive

motorcyklar skall kunna erhålla bevis behörighet om att föra det slag av polis-

väsendets motorfordon, för vilka han godkänts. I specialkursen i flygande in-

spektion godkänd elev bör erhålla vederbörligt kompetensbevis.

Förslag till kursplaner framgår bilaga B 10-12. av

På grundval av det beräknade totala nyrekryteringsbehovet till polisväsendet,

dvs ca 750 befattningshavare årligen, bedömer kommittén, med hänsynstagande

till avgångsfrekvensen bland rekryteringspersonalen och till att all personal behöver i anspråk förare utryckningsfordon, att omkring 550 befatttas som av ningshavare årligen behöver utbildas för erhållande behörighet att föra polisav väsendets utryckningsbilar. För erhållande behörighet att föra polisväsendets motorcyklar beräknas av utbildning erfordras för 100-150 befattningshavare år. Utbildning för erper hållande förordnande att utföra flygande inspektion bedöms erforderlig för av ungefär antal befattningshavare. samma Vad härefter angår frågan kursernas lokalisering må följande anföras. om Såsom framgått kommitténs förslag polisiär grundutbildning har förutav om satts, undervisning i motorfordonskunskap skall ingå integrerande att som en den polisiära grundutbildningen och därmed förläggas till polisskolorna del av i Solna, Göteborg, Malmö och Luleå. Undervisningen på sistnämnda ort har emellertid föreslagits skola under polisskolans ledning ombesörjas av därvarande länstrafikgrupp. För åstadkommande ett kontinuerligt utnyttjande av de av tekniska för nämnda undervisning måste tillföras polisskolorna resurser m m, som i Solna, Göteborg och Malmö, kommittén det ändamålsenligt att i största anser möjliga utsträckning förlägga den speciella fordonsutbildning, Varom här är fråga, till de föreslagna polisskolorna. Genom ett sådant arrangemang skulle

dessutom den fördelen vinnas, att utbildningen i administrativt hänseende kan samordnas med övrig polisutbildning och göras enhetlig än vad tidigare mera varit fallet. Enär skolorna i Solna, Göteborg och Malmö samtliga besitter tekniska resurvilka icke till fullo kan utnyttjas för grundutbildningen, föreslår kommittén, ser, specialkurserna för förare utryckningsbilar i princip fördelas mellan skoatt av lorna alltefter dessas utbildningskapacitet, beräknad på grundval den poliav siära grundutbildningens föreslagna dimensionering. Specialkurserna för motorcykelförare bör däremot koncentreras till skolorna med hänsyn till att dessa en av kurser dels kräver tekniska utöver vad fordras för bilförarutbildresurser som ningen, dels kommer att omfatta ett förhållandevis ringa elevantal. Kommittén

finner polisskolan i Göteborg mest lämpad för sistnämnda utbildning både ur administrativ synpunkt och då fråga är disposition lärarkrafter. om av Vad slutligen gäller utbildningen i flygande inspektion står det klart, att denna i helt utsträckning än vad gäller utbildningen förare av utryckningsannan av fordon kräver tillgång till tekniska omfattande bla rikhaltigt urval resurser, undervisnings- och demonstrationsmateriel samt olika fordonstyper. För av utbildningen erforderlig materiel kan icke utan avsevärda kostnader ställas till

förfogande på polisskolorterna. Kommittén har därför undersökt vilka andra möjligheter står till buds för polismännens utbildning i flygande inspektion. som Det bör här erinras att framdeles helt vägar kan komma att öppnas om, nya för bl dylik utbildning till följd bilförarutredningens förslag om utbildning a av besiktnings- och bilskolpersonal. Då utbildningen sistnämnda kategorier av av till betydande del torde slag den vilken för polisvara av samma som avses

män, som skall ha att uträtta flygande inspektion, framstår det för kommittén naturligt, att all dylik utbildningsverksamhet i framtiden samordnas. Intill dess av bilförarutredningen avsedd utbildningsorganisation kan komma bli föratt verkligad, torde för polismäns utbildning i flygande inspektion endast två institutioner kunna komma i fråga, nämligen arméns motorskola i Strängnäs och AB Svensk Bilprovnings besiktningsskola i Västerås. En förläggning utbildningen i flygande inspektion av till motorskolan i Sträng-

näs skulle emellertid kräva väsentlig komplettering skolans fordonsbestånd

en av och eventuellt även en utökning dess nuvarande lokalresurser, vilket torde av medföra betydande investeringskostnader. Vid AB Svensk Bilprovnings besiktningsskola i Västerås, där utbildning sker besiktningsmän av och bilprovare för företagets eget behov, är möjligheterna däremot Genom bilhangynnsammare. deln ställs där begagnade fordon till förfogande för körutbildning och besiktning, varjämte övrig undervisningsmateriel för demonstrationsändamål finns tillgå. att Vid skolan torde polisväsendets hela behov utbildning i flygande inspektion av kunna tillgodoses utan att ytterligare undervisningslokaler behöver anskaffas. Erforderliga lärarkrafter torde jämväl kunna ställas till förfogande. Den praktiska övning som utgjort avslutning på den hittillsvarande kursen i flygande inspektion, har ägt på våg i form kontroll allmänhetens fordon. rum av av Det har därvid inte kunnat undvikas, att allmänheten åsamkats vissa olägenheter. Om utbildningen förläggs till besiktningsskolan, kan ifrågavarande praktiska övningar i varje fall till del äga vid skolan, där fordon en rum ett stort antal av olika typer och fabrikat står till förfogande. Utifrån de anförda Synpunkterna finner kommittén övervägande skäl tala för att utbildningen i flygande inspektion tills vidare bör förläggas till AB Svensk Bilprovnings besiktningsskola i Västerås. Kontrollen över utbildningen förutsätts böra utföras statens bilinspektion. Genom ett dylikt av arrangemang uppnås även den fördelen, att redan under utbildningstiden grunden läggs till ett gott och givande samarbete mellan statens bilinspektion och de polismän som har att förrätta flygande inspektion. Enligt kommitténs mening bör här berörd specialutbildning så vitt möjligt äga rum under vår, höst och vinter, eftersom polismännen sommartid, då vägtrafiken kulminerar, bör tillgängliga för aktiv tjänstgöring. Detta emellertid vara är möjligt endast vad beträffar utbildningen i flygande inspektion. Utbildningen av förare av utryckningsbilar och motorcyklar, vilken förutsätts bedrivas i anslutning till polisskolorna i Solna, Göteborg och Malmö, måste för rationellt ett utnyttjande av lärarkrafter och undervisningsmateriel samordnas med utbildningen i motorfordonskunskap i grundutbildningen och därmed pågå även under tiden maj-september. Specialkurserna samt undervisningen i motorfordonskunskap i grundutbildningen får därmed följande ungefärliga tidsmässiga förläggning.

Skol- Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec on

Solna

Göteborg -Ã- ------------------------------------------------------ --

Malmö

tgrås

Ii Grundutbildning Specialkurser för förare av utryckningsbilar -t i ---------- Specialkurserför förare av motorcyklar Specialkurseri flygande inspektion ------------ --

Kriminalteknilc

Genom riksdagens bifall till propositionen nr 1964:100 har det fastslagits, att brottsplatsundersökningar framdeles liksom hittills skall handhas av polisdistriktens personal samt att identitetsbestämning av fingeravtryck i allmänhet kommer att åvila den lokala polisorganisationen. Det polistekniska fältarbetet har således avsetts skola i princip helt omhänderhas av den lokala polisen, medan laboratoriemässiga undersökningar främst sådana av mera ovanlig eller kom- plicerad hänförs till kriminaltekniska laboratorium SKL. I den art -statens utredning som legat till grund för statsmakternas ställningstagande rörande den kriminaltekniska laboratorieverksamheten, har betonats angelägenheten av att allt inom polisdistrikten säkrat material, skall vidarebefordras till det krisom minaltekniska laboratoriet för undersökning, dessförinnan underkastas viss sortering och enklare bearbetning samt att denna bearbetning främst bör syfta till att få fram relevanta frågeställningar och bringa reda i det insamlade materialet. Hur långt den lokala bearbetningen bör gå, har ansetts böra bli beroende de av med avseende på personal och utrustning vederbörande polisdistrikt resurser som förfogar över. För att kunna korrekt utföra de fältmässiga brottsundersökningarna och bedöma förutsättningarna för vidare bearbetning insamlat material utöver en av vad är möjligt att utföra lokalt måste den polispersonal, som får dylika som arbetsuppgifter sig förelagd vara väl insatt i moderna metoder för spårsökning och spårsäkring, ha ingående såväl teoretisk som praktisk erfarenhet av olika

tekniska hjälpmedel och arbetsmetoder samt äga god kännedom det centrala om laboratoriets möjligheter att självt eller med anlitande andra expertorgan av lösa uppkommande problem. Enligt de i det föregående framlagda förslagen till grundutbildning och högre poliskurs skall i princip varje polisman som så önskar komma i åtnjutande av en kriminalteknisk skolning som i stort sett motsvarar den för närvarande som erbjuds deltagarna i assistentklassen. Även sålunda bland polispersonalen om en avsevärd förstärkning och breddning av det kriminaltekniska kunnandet kommer till stånd, torde för de mera direkt tekniskt inriktade arbetsuppgifter, varom här är fråga, erfordras betydligt djupare kunskaper än de meddelas som i de reguljära utbildningskurserna. Dylika kunskaper och färdigheter bör därför liksom hittills genom specialkurser bibringas den polispersonal som dels ådagalagt särskild lämplighet och visat speciellt intresse för ifrågavarande göromål,

dels är knutna till tekniska sektioner grupper eller i övrigt har att inom polis-

distrikten huvudsakligen ägna sig åt kriminaltekniskt betonade arbetsuppgifter. Numera meddelas undervisning i hithörande ting i två separata specialkurser, den avseende brottsplatsundersökning i

ena ca 4 veckor och den andra brandorsaksutredningar ca 21/2 vecka. Särskilt vad gäller kursen i brottsplatsunder-

sökning har den hittillsvarande undervisningen visat sig böra utökas. Främst gäller detta spärläran, där väsentliga avsnitt saknas i den nuvarande kursplanen

t ex tandspår, spår av utsöndringsprodukter, spår på gärningsman. Mot kur-

sens utformning kan vidare anföras, att den i alltför hög grad är byggd på föreläsningar och demonstrationer. Praktiska övningar har med undantag för -fotografering förekommit endast i mycket begränsad omfattning och alltför ringa utrymme har ägnats upprättande av protokoll och liknande redovisningar av verkställda undersökningar. Med hänsyn till hittills rådande begränsning i tids- och lokalresurser har en utökning den praktiska undervisningen emelav lertid icke kunnat Nackdelarna härav har visat sig särskilt framträäga rum. dande, eftersom kursdeltagarna i många fall isin tidigare verksamhet icke erhållit någon närmare inblick i eller varit i tillfälle att praktiskt delta i kriminaltekniskt fältarbete. Enligt kommitténs mening är det av vikt, att utbildningen innefattar samtliga de områden, med vilka polismännen kommer i beröring i samband med undersökningar brotts- och brandplatser, samt att den praktiska sidan av av utbildningen ägnas stor uppmärksamhet. Varje kursdeltagare bör således under kursens lopp och under lärares överinseende och ledning få tillfälle att omsätta sina under föreläsningar och genom demonstrationer inhämtade kunskaper i praktiken under så verklighetsbetonade förhållanden som möjligt och i samband därmed öva sig i att upprätta protokoll, redovisa insamlat material samt motisina åtgärder. Att varje elev bereds tillfälle att följa och öva alla stadier vera brottsplatsundersökares verksamhet, dvs från planläggningen av en av uppdraget till det färdiga protokollet med skiss och fotobilaga, torde få anses betydelsefullt för uppbyggandet av det självförtroende som erfordras, när skol-

mässigt inhämtade kunskaper skall omsättas i praktiskt arbete. Med hänsyn härtill bör vid undervisningen tillämpas grupparbete inom skilda avsnitt samt seminarieövningar dels för att stimulera kursdeltagarna till självverksamhet, dels för att ge dem tillfälle att ta del såväl inhemska som utländska kriminalav fall samt bli förtrogna med facklitteraturen inom olika kriminaltekniska specialområden. Den nuvarande uppdelningen det kriminaltekniska kunskapsstoffet på av ovannämnda två separata specialkurser framstår enligt kommitténs mening såsom mindre lämplig. Bortsett från de större polisdistrikten, torde någon uppdelning på olika befattningshavare ifrågavarande ärendekategorier icke föreav

komma. I de polisdistrikt, där särskilda tekniska sektioner grupper finns in-

rättade, år dessa i flertalet fall personellt sett så begränsade 2-3 man, att någon specialisering befattningshavarna emellan inom sektionens icke kan ram förekomma. I övriga distrikt föreligger än mindre förutsättningar för en arbetsdifferentiering. Det må här erinras att det beträffande specialutbildning av om polismän från flertalet polisdistrikt varit vanligt, att polismannen först genomgått kursen i brottsplatsundersökning och efter något år återkommit till polisskolan för genomgång kursen i brandorsaksutredningar. Härtill kommer att av undersökningsmetodiken vid brottsplatsundersökningar är likartad den vid brandorsaksutredningar och att brandplats ofta tillika utgör brottsplats. Som exempel härpå må endast anföras mordbrand, självmord och dödsfall i samband med brand d. 0 Det kommittén av anförda skäl mest ändamålsenligt, att sammanföra syns de båda nuvarande specialkurserna till en enda kurs, benämnd specialkurs z kriminalteknik. Förslag till kursplan för dylik utbildning återfinns i bilaga en B 13. Eftersom genomförandet av kursen torde kräva medverkan av ett flertal lärare/specialister, har för att underlätta undervisningsstoffets fördelning -lärarna emellan kursplanens olika avsnitt till sitt innehåll specificerats så fullständigt möjligt. Med i genomsnitt 32 timmars undervisning vecka som per kommer den föreslagna specialkursen att omspänna en tidrymd av ca 12 veckor. På grundval av organisationsplanerna för de nya polisdistrikten har antalet befattningshavare, för vilka genomgång specialkursen i kriminalteknik syns av erforderlig, beräknats till totalt 340. Därvid har förutsatts att samtliga inneca

havare av till tekniska sektioner grupper hänförda tjänster jämte ersättare för

dessa befattningshavare beräknade till 50 % antalet tjänster vid teknisk av sektion, dock lägst två skall ha den föreslagna specialutbildningen. I polisdistrikt utan teknisk sektion men ,med kriminalsektion har antalet polismän med kriminalteknisk specialkurs beräknats sålunda:

kriminalsektion med 5- 6 tjänster: 2 7-10 3 . 11-15 Z 4 16-20 5 :v

9 1962 års palisutbildninaskommitté

För vart och ett polisdistrikt utan kriminalsektion har tills vidare beräknats en befattningshavare med specialutbildning i kriminalteknik. Behovet av specialutbildning i kriminalteknik torde kunna tillgodoses genom anordnande av två kurser årligen. Med hänsyn till kursens metodiska uppläggning, elevernas fördelning på arbetsgrupper lämplig storlek 2-3 man, möjav ligheterna att äga tillgång till erforderlig övningsmateriel, litteratur mm syns deltagarantalet per kurstillfälle icke lämpligen böra överstiga 18. Vissa av polisdistrikten är sådan storlek, att de förfogar över såväl av personella som instrumentella för vidare bearbetning material från resurser en av brotts- och brandplatser än som normalt kan förväntas inom övriga distrikt. Därmed åsyftas bl jämförande undersökningar beträffande fotspår, olika typer a av verktygsspår, avskjutna kulor och hylsor etc. För att på ett ändamålsenligt sätt tillvarata och utnyttja dylika bör personal vid sådana kårers tekresurser niska sektioner ges en kompletterande utbildning med särskild inriktning på den laboratoriemässiga verksamheten. Sådan utbildning föreslås meddelas vid statens kriminaltekniska laboratorium och omfatta ämnen instrumentlära, mikrosom skoperingsteknik, speciell fotograferingsteknik, spåridentifiering fotspår, verktygsspår, avskjutna kulor och hylsor, andra spår, kriminaltekniska undersökningar skottskador samt klädundersökningar och klädrekonstruktioner. Speav ciell vikt bör läggas vid värderingen överensstämmelser i samband med spårav identifiering och vad skall krävas för fastställandet identitet i olika som av sammanhang. Undervisningen bör bedrivas föreläsningar, praktiska övningar, genom demonstrationer samt deltagande i förekommande undersökningar vid det centrala laboratoriet och detaljplaneras laboratoriet i samråd med rikspolisav styrelsen. Utbildningen, längd kan beräknas till 3-5 månader, bör avslutas vars med såväl praktiska teoretiska Efter genomgången godkänd som examensprov. utbildning bör deltagarna erhålla intyg att i förekommande fall företes inför rätta för styrkande av deras kompetens. En utbildning av sistnämnda slag torde enligt kommitténs mening icke endast innebära en effektivisering de tekniska sektionernas insatser i den brottsuppav dagande verksamheten utan också ett stärkande kontakterna mellan sekav tionerna och det centrala laboratoriet. Dessutom torde dylik utbildningsen verksamhet öppna vägar för sådan fortlöpande information rörande kriminalteknikens möjligheter och utveckling, förordats i departementschefsuttalansom

de i proposition nr 100 år 1964 s 391.

5. Utredning av vissa ekonomiska brott

För närvarande anordnas vid polisskolan två separata kurser, vardera om ca en månad, för polispersonal som har att verkställa utredningari vissa ekonomiska brott. Den ena kursen specialkurs i utredning angående gäldenärs- brott m m behandlar dels gäldenärsbrott, innefattande undervisning i kon- kursrätt, bokföring och revision, Straffrätt och utredningsteknik, dels valuta-

brott, varvid genomgås valutalagstiftningen, frågor rörande handels- och betalningsavtal samt förhållandet mellan penningvärde och sysselsättning och dels mut- och bestickningsbrott. Den andra kursen specialkurs i utredning - av vissa kvalificerade förmögenhetsbrott och skattebrott dels vidgad -- ger en straffrättslig bakgrund till, dels kriminaltaktiska och utredningstekniska synpunkter på förfalsknings-, bedrägeri-, förskingrings- och skattebrotten. Dessutom lämnas i sistnämnda kurs en kortare orientering rörande sekretesslagstiftningen. För att vinna tillträde till kursen angående förmögenhetsbrott erfordras att tidigare ha genomgått kursen rörande gäldenärsbrott. Denna ordning motiveras huvudsakligen att kursplanen för kursen angående gäldenärsbrott omfattar av meddelandet av sådana grundläggande kunskaper i bokföring, förutom som att bilda underlag för övrig undervisning i kursen i fråga utgör för-ut- -- en sättning för inhämtandet av kunskapsstoffet i kursen rörande förmögenhetsbrott. Kursen angående gäldenärsbrott anordnas i regel under september månad och kursen rörande förmögenhetsbrott i maj. Uttagningen till kursen angående förmögenhetsbrott brukar oftast ske bland de polismän i september året som före genomgått kursen rörande gäldenärsbrott. Under läsåren 1956/ 57-1964/ 65 har 231 elever deltagit i kurs angående gäldenärsbrott och 187 i kurs rörande förmögenhetsbrott. Att låta de i det föregående föreslagna reguljära kurserna innefatta undervisning i så speciella ting, varom här är fråga, torde icke vara lämpligt med hänsyn till det begränsade antal polismän kan beräknas bli sysselsatta därmed. som Den kompletterande utbildning erfordras för handläggningen ärenden som av angående ekonomiska brott komplicerat slag, bör i stället bibringas av mera berörd polispersonal i specialkurser i stort sett slag för närvarande av samma som anordnas vid polisskolan. Erfarenheterna av den hittills bedrivna undervisningen i specialkurserna rörande gäldenärs- respektive förmögenhetsbrott samt det antal polismän som för sin verksamhet kan i behov komplettevara av en rande utbildning det eller andra slaget talar emellertid för viss av ena en omdisposition kursinnehållet samt ändring den inbördes ordningen mellan av av kurserna. För att kunna tillgodogöra sig innehållet i såväl kursen angående gäldenärsbrott som kursen rörande förmögenhetsbrott är goda kunskaper i bokföring nödvändiga. Såsom ovan framhållits har undervisningen i bokföring hittills koncentrerats till kursen rörande gäldenärsbrott, där tyngdpunkten avsetts skola läggas på balans- och revisionsteknik. Därvid har förutsatts, att samtliga elever vid inträdet i kursen har likvärdiga kunskaper i bokföringens elementära mera avsnitt. Vissa elever har emellertid vad bokföring beträffar endast den kunskapsmässiga bakgrund, som föreskrivits som villkor för inträde i assistentklassen, medan andra elever dels på egen hand utvidgat sitt teoretiska kunnande i bokföring, dels under sin tjänstgöring blivit i tillfälle utveckla dessa kunskaper i

praktiskt utredningsarbete. Eleverna i gäldenärsbrottskursen har sålunda företett betydande variationer med avseende på förutsättningarna att tillgodogöra sig avancerad undervisning i bokföring, varför undervisningen i detta ämne en för att tillgodose även de mindre försigkomna kursdeltagana måst hållas på en mera elementär nivå än vad avsetts, vilket i sin tur varit till förfång för so.m övrig undervisning i kursen. En förstärkning kursdeltagarnas underbyggnad av vad gäller bokföring är därför i hög grad påkallad. Denna förstärkning bör enligt kommitténs mening förläggas till tiden omedelbart före samt i början den av specialkurs rörande ekonomiska brott, bör grundläggande som vara av mera karaktär. Bedrägerier, förfalskningar och förskingringar är betydligt vanligare än gäldenärs- och skattebrott. Följaktligen kommer ett avsevärt större antal polismän att vara sysselsatta med handläggningen av dylika förmögenhetsbrott än med utredningar beträffande gäldenärs- och skattebrott. Det framstår då mest ändamålsenligt, att den specialutbildning som bör komma ett större antal polismän till del, görs oberoende övrig specialutbildning på hithörande områden och av får bilda grunden för den ytterligare utbildning, som kan erfordras för sådana till sin omfattning mera begränsade specialiteter som utredningar rörande gäldenärs- och skattebrott. Beträffande innehåll mm i här åsyftade specialkurser må följande anföras. Special/cars z utredning av vissa förmögenhetsbrott. Aktualiseringen av den högre poliskursens elementära kunskapsstoff i bokföring bör i princip ske genom korrespondensstudier under tiden mellan antagning till kurs och kursens påbörjande. Inhämtandet de ytterligare kunskaper i bokföring, erfordras av som som underlag för övriga avsnitt i förevarande specialkurs, bör enligt kommitténs mening inläggas i den skolmässiga undervisningen och därvid tidsmässigt placeras som en inledning till övriga studier. Denna kompletterande utbildning i bokföring bör främst inriktas på att bibringa kursdeltagarna fördjupade insikter i bokföringens teori samt meddela en orienterande och översiktlig undervisning om bokföringslagen, aktiebolagens bokförings- och redovisningssystem samt om balans- och revisionstekniken. Dessutom bör ges någon information vanom ligen förekommande maskinella bokföringssystem. Härefter bör följa meddelandet av fördjupade kunskaper i de avsnitt av civilrätten och straffrätten som är särskilt relevanta vid utredningar rörande förmögenhetsbrott. I civilrätten bör därvid framför allt uppmärksammas spörsmål rörande ägande- och besittningsrätten, skuldebrevslagen samt växel- och checkläran. Frågor rörande ekonomiska föreningar, förmynde- och godmansskap torde kunna behandlas mera översiktligt än som för närvarande sker i motsvarande kurs. Till förmögenhetsbrottskursen syns vidare böra överföras den undervisning rörande valutabrott samt mut- och bestickningsbrott, som nu meddelas i gäldenärsbrottskursen. För detaljerade uppgifter innehållet i denna specialkurs hänvisas till i om bilaga B 14 intaget förslag till kursplan. Med ifrågasatt uppläggning av kursen torde denna komma att omfatta ca sex veckor.

Antalet befattningshavare, som för sin verksamhet har behov av speciell utbildning för utredning berörda förmögenhetsbrott, kan för närvarande uppav skattas till totalt ca 350. Därvid har i polisdistrikt med kriminalsektion antalet specialutbildade i förhållande till totala antalet polismän vid respektive sektion beräknats till i genomsnitt 1:3. För polisdistrikt utan kriminalsektion har tills vidare icke beräknats polismän med genomgången specialkurs rörande förmögenhetsbrott. Normalt torde det sålunda uppskattade utbildningsbehovet kunna tillgodoses genom specialkurs med två klasser årligen om vardera 18-20 deltagare. Specialkurs i utredning av gäldenärs- och skattebrott. Med ovan föreslagen uppläggning specialkursen rörande förmögenhetsbrott undervisningen av syns beträffande utredningar i gäldenärs- och skattebrott lämpligen kunna sammanföras till en separat påbyggnadskurs för det relativt ringa antal polismän som kan komma att vara sysselsatta med dylika ärenden. Då utredningar av såväl gäldenärs- som skattebrott förutsätter ett än större mått av kunskaper i bokföring än vad kursen rörande förmögenhetsbrott avser att skänka, föreslås förevarande kurs inledas med utvidgad undervisning i en bokföring med tyngdpunkten lagd på balansteknik och revisionsteknik. Vad gäller undervisningen i övrigt rörande gäldenärs- och skattebrott bör med hänsyn till polismännens brist på erfarenhet, då det gäller behandlingen rekvisiten, särskild upmärksamhet ägnas dessa, varvid det är vikt, att de av av belyses i samband med genomgång av praktikfall. Det är därvid angeläget att de rent juridiska aspekterna kompletteras med den i praktiskt utredningsarbete verksamme polismannen/lärarens synpunkter på handlingsprogram och arbetshypoteser. En utförligare redogörelse för innehållet i kursen framgår av förslaget till kursplan i bilaga B 15. Kursen beräknas omspänna en tid ca 5 veckor. av Utbildningsbehovet rörande gäldenärs- och skattebrott kan uppskattas beröra sammanlagt ca 150 man. Därvid hari polisdistrikt med kriminalsektion i genomsnitt beräknats en specialutbildad polisman på sju befattningshavare. Utbildningsbehovet syns kunna tillgodoses genom anordnande specialkurs av i genomsnitt gång årligen med 20 deltagare. en Vid undervisningen i ovannämnda specialkurser framstår det som ett generellt önskemål, att denna anknyter till det praktiska arbetet. Föreläsningarna bör därför kompletteras med övningsuppgifter, där kursdeltagarna presenteras vissa förutsättningar kring fingerade brott, varefter de i eller gemensamt grupper under vederbörande lärares ledning får diskutera igenom och söka lösa problemen kring brotten i fråga. För undervisningsresulatet är det vidare av vikt, att samråd kommer till stånd såväl före under kursens lopp mellan de olika som lärare, som engageras i undervisningen, beträffande dennas utformning och detaljplanering.

134:

6. Sjötrafikfrågor

Trafiken i de inre delarna kustbandet och på insjöarna har under år av senare undergått en markant ökning, särskilt vad gäller småbåtstrafiken. Därigenom har behovet av polisiär övervakning denna trafik kommit att framstå av som alltmer angeläget. För att möta detta övervakningsbehov har rikspolisstyrelsen i maj 1965 lagt grunden till helt sjöpolisorganisation. I avsaknad nären ny av mare erfarenheter polisiär organisation till sjöss och användandet av en av en dylik i operativt hänseende har insatsen tills vidare ansetts böra koncentreras till de sjö- och skärgårdsområden, där erfarenhetsmässigt de största övervakningsproblemen uppträder. Verksamheten, för vilken för närvarande disponeras ett 10-tal båtar, har således i begynnelseskedet inriktats på Stockholmsregionen Mälaren, Stockholms hamnområde samt inre och yttre skärgården från gränsen mot Uppsala län inorr till gränsen mot Östergötlands län i söder, göteborgsregionen Göteborgs hamn samt Göteborgs och Bohus läns inre och yttre skärgård samt karlskronaregionen Blekinge skärgård. Regionindelningen är preliminär och kan komma att ändras i den mån erfarenheterna verksamheten av ger anledning därtill. Stockholmsregionen indelas i fem och göteborgsregionen i tre övervakningsområden med gränserna imöjligaste mån sammanfallande med polisdistriktsgränserna. Varje övervakningsområde är tilldelat båt. Karlsen kronaregionen utgör ett övervakningsområde. Verksamheten är samordnad med den övervakning bedrivs kustbevakningen, därvid erforderligt samband som av upprätthålls genom de i tullsambandstjänsten verksamma polismännen. Arbetsuppgifterna för sjöpolisen omfattar i princip samtliga polisiära göromål försom utsätter tillgång till båt antingen hjälpmedel vid uppgifternas fullgörande som eller som transportmedel vid förflyttning till arbetsstället. En viss specialisering blir dock naturlig följd de förhållanden under vilka tjänsten fullgörs. De en av sjöpolisiära arbetsenheterna har därför i första hand ålagts sjötrafikövervakning, övervakning efterlevnaden föreskrifter beträffande naturvård samt av av jakt och fiske, allmän övervakning ordningen till sjöss samt utmed stränder av och kajer samt vid särskilda tillfällen såsom regattor, vattenfester spaning o efter omkomna, försvunna och rymda ävensom allmän brottsspaning, personer gränsbevakning, skyddsområdesbevakning, övervakning efterlevnaden beav av stämmelserna beträffande utförsel och införsel smärre utredningar i av varor, följd av förenämnda arbetsuppgifter, visst biträde med delgivningar, förpassningar och personaltransporter samt åtgärder att åt allmänheten lämna som avser skydd, upplysningar och hjälp, särskilt till förekommande sjöolyckor, ävenav som att lämna biträde vid sjöräddning. En polisman torde icke kunna anförtros här nämnda arbetsuppgifter utan att han först erhåller viss utbildning härför. Självfallet måste befattningshavaren till en början lära sig manövrera den eller de typer båtar, används för av som ändamålet. Dessa praktiska färdigheter kan enligt kommitténs mening bäst inhämtas genom att vederbörande under befattningshavares överinseende annan

får under kortare tid öva sig i att framföra den eller de båtar, som disponeras en av distriktet. Det torde vidare fordras, att han besitter goda kunskaper om gällande sjötrafikföreskrifter, främst de internationella sjövägsreglerna och sjötrafikförordningen. En visst mått insikter i navigering bör härjämte krävas. av Kraven på teoretiska kunskaper kommittén böra motsvara dem som anser gäller för erhållande k förarintyg för segel- och motorbåtar. Enligt sjöfartsav s styrelsens kungörelse den 21 mars 1961 fordras därvidlag kunskaper om de internationella sjövägsreglerna samt de särskilda bestämmelserna för sjöfarten i svenska inre farvatten, svenska sjökort jämte fyr-, belysnings- och utprickningsom system och olika slag sjömärken, om magnetkompassens användning vid naviav gering mindre båtar samt vidare kunskaper om metoderna för navigering inomav skärs, det svenska sjöräddningsväsendet säkerhetsutrustningen för om samt om segel- och motorbåtar. För behörighet att framföra polisväsendets båtar bör lämpligen krävas innehav dylikt förarintyg. De för förarintyget erforderliga av kunskaperna kan inhämtas genom självstudier med tillhjälp av förekommande korrespondenskurser jämte tillhörande litteratur. Vederbörande befattningshavare torde härjämte böra skaffa sig kännedom om för lokala vattenområden gällande särskilda bestämmelser fartbegränsning, förbud mot vattenskidom åkning samt kanal- och hamnföreskrifter. Ett erforderligt antal polisman bör beredas tillfälle genomgå dylik utbildning, för vilken kostnaderna torde bestridas statsverket. Det förutsätts, att berörda polischefer så långt möjligt underav lättar för polismännen att skaffa sig den utbildning det här gäller bla genom att i den mån tjänsten det medger låta utbildningen äga rum under tjänstetid. Vid sidan den övervakningsverksamhet, varom här talas, har polisen att av företa utredningar sjöolyckor Ehuru utredningsverksamheten därvid av mm. mestadels sker i samråd med sjöåklagaren eller sjöfartsstyrelsens experter, torde det önskvärt, att polispersonal, som handhar dylika utredningar, besitter vara kännedom åtminstone de viktigaste delarna av den lagstiftning som direkt om eller indirekt berör sjötrafiken. Kommittén föreslår därför anordnandet av en speciallcurs i sjöförfattningskumkap för befattningshavare i sin tjänst husom vudsakligen har att verkställa sjöutredningar. Kursen bör stå öppen även för sådana befattningshavare som regelbundet fullgör övervakningstjänst i hamnstäderna. För att vinna inträde i kursen bör jämväl fordras, att vederbörande innehar ovan omförmält förarintyg. Kursen kan anses ha till syfte att ge eleverna en översikt över hela det förekommande regelsystemet och klargöra hur detsamma är uppbyggt. I-Iärjämte bör eftersträvas att göra kursdeltagarna förtrogna med vanligen förekommande terminologiska begrepp. Vidare bör viss påbyggnad av tidigare inhämtade kunskaper i navigering äga rum. Huvudparten undervisningen torde ägnas sjölagen och sjötrafikförordningen, vilka av utgör de centrala delarna lagstiftningen. I fråga sjölagen bör särskilt beav om aktas 12 och 13 kap. Med avseende på sjötrafikförordningen gäller, att vissa avsnitt av densamma torde ha inhämtats i samband med avläggandet av för förarintyg. Övriga bestämmelser bör behandlas i denna kurs i den mån prov

de kan särskild betydelse. Speciellt avseende torde därvid fästas anses vara av vid sjövägsreglerna. Den övriga lagstiftning berör sjötrafikens område är som så omfattande, att undervisningen måste i huvudsak orienterande karakges en tär. Således bör endast de stora linjerna i lagstiftningen genomgås. Vissa enskilda stadganden kan emellertid upptas till behandling och föreläggas eleverna såsom exempel. Allmänt gäller, att ansvarsbestämmelserna bör ägnas särskild upp.märksamhet. Bland författningar särskilt intresse må nämnas sjömanslagen, av sjöarbetstidslagen, sjöbefälskungörelsen, mönstringsförordningen, tillsynslagen, tillsynsförordningen, nyttjandeförordningen, nyttjandereglementet, karantänkungörelsen, sjönödskungörelsen, lastlinjekonventionen, reglerna internatioom nellt fribordscertifikat, lagen vattenföroreningar och förordningen angående om lots- och fyrväsendet. Kursen bör omfatta jämväl utbildning i jakt- och fiskeövervakning samt skyddsområdes- och gränsbevakning. Delar sjölagstiftav ningen är för närvarande föremål för omarbetning. Med hänsyn härtill bör enligt kommitténs mening något detaljerat förslag till kursplan icke upprättas för närvarande. Det torde för övrigt nödvändigt, att kursen till början vara en anordnas pä försök samt att kursplanen får sin närmare utformning först sedan viss erfarenhet vunnits undervisningen. Kursen icke torde komma att av som överstiga 10 dagar, bör förläggas till polisskolan i Solna och hållas imån behov. av

7. Övergångsvis anordnad specialutbildning

a Arbeta-ledning

Undervisning i arbetsledning infördes vid polisskolan läsåret 1958/59 i kommissarieklassen och polischefskursen. Undervisningen, närmast kan besom traktas som en försöksvis anordnad verksamhet, omfattar i och dessa var en av båda kurser ca 50 lektionstimmar, ungefär lika fördelade på personalledarpsykologi och personaladministration. Vid sidan den utbildning i förevarande av avseende, som sålunda äger rum inom ramen för det reguljära utbildningsprogrammet, har med början läsåret 1959/60 årligen anordnats specialkurser i arbetsledning med i stort sett innehåll. Dessa specialkurser är avsedda samma för i första hand sådana polischefer och kommissarier, vilka vid sin genomgång av polischefskursen respektive kommissarieklassen icke kommit i åtnjutande av undervisning i arbetsledarkunskap. Härjämte har inträde i kursen kunnat beviljas andra befattningshavare i befälsställning, för vilka ett dylikt utbildningsbehov bedömts föreligga. I kommitténs förslag till kursprogram för den reguljära polisutbildningen har beaktats angelägenheten att all polispersonal i befälsställning utbildas i av arbetsledning. Detta har skett därigenom, att dylik utbildning föreslagits skola äga rum i befälskursen, kommissariekursen och de båda polischefskurserna. Den förstnämnda kursen har i betydande utsträckning inriktats på hithörande frågor. Sålunda har i denna kurs undervisningen i psykologi, omfattande 50 lektionsca timmar, ansetts böra praktiskt taget helt avse arbetsledarpsykologi, varjämte

30-tal timmar i ämnet administrations- och förvaltningskunskap föreslagits ett skola ägnas personaladministrativa spörsmål. Vad beträffar kommissariekursen skall enligt kommitténs förslag under övergångstid intill dess samtliga en -elever i densamma förut genomgått befälskursen meddelas undervisning - en i psykologi, vilken motsvarar den för befälskursen föreslagna. De avsnitt av ämnet administrations- och förvaltningskunskap, i kommissariekursen föresom slagits skola ägnas åt personaladministration, har beräknats omfatta ett 50-tal

lektionstimmar, vilket innebär väsentlig utvidgning och fördjupning i förhålen lande till motsvarande undervisning i befälskursen. För polischefsutbildningens del har på enahanda sätt undervisningen i arbetsledning fördelats mellan ämnena människokunskap i polischefskurs I samt administrations- och förvaltnings-

kunskap i polischefskurs II. I jämförelse med kommissariekursen innebär kommitténs förslag, att utbildningen i polischefskurserna såvitt gäller personalledarpsykologi skall få ungefär omfattning, medan däremot utökning samma en med 40 % skett i fråga det antal undervisningstimmar som ansetts böra ca om behandlingen personaladministrativa frågor. avse av Genom förenämnda förslag kommittén sig ha i tillfredsställande mån anser tillgodosett polispersonalens behov arbetsledarutbildning. Med ett fullstänav digt genomfört reguljärt utbildningsprogram det innehåll kommittén förav ordat torde därför specialkurser i arbetsledning icke erfordras. Emellertid föreligger alltjämt behov kompletterande utbildning i arbetsledning för beett av fattningshavare genomgått kommissarieklassen eller polischefskursen före som läsåret 1958/59. Även för andra befattningshavare i arbetsledande ställning än

de nämnda torde behov motsvarande utbildning föreligga. Kommittén nu av en får därför understryka nödvändigheten att övergångsvis specialkurser i arav betsledning anordnas i erforderlig omfattning. Innehållet i dylika kurser bör bestå dels psykologi i den omfattning föreslagits för befälskursen, dels av som de delar ämnet administrations- och förvaltningskunskap i kommissarieav kursen, i kursplanen upptagits under rubrikerna personaladministration, som personalvårdsverksamhet, ekonomisk förvaltning samt informationsverksamhet.

b Socialpolistjänst

Den socialpolisiära verksamhetens innehåll och arbetsformer har i polisskolans

hittillsvarande reguljära utbildning kunnat ägnas endast ett tämligen begränsat För sådana befattningshavare, vilka haft att i sin tjänst huvudsakutrymme. ligen sig åt dylik verksamhet, har emellertid sedan läsåret 1960/61 varje ägna termin anordnats fyra veckors specialkurs i socialpolislära, i huvudsak uten ca formad enligt de riktlinjer polisverksamhetsutredningen uppdragits i besom av tänkandet Socialpolis och kvinnlig polis SOU 1958:34. Då de funktioner innefattas i begreppet socialpolis i betydande utsträcksom ning torde åvila varje polisman, har undervisning i dessa stycken kommittén av ansetts böra ingå ett väsentligt led i samtliga reguljära kurser. Av de framsom

lagda förslagen till planer för ifrågavarande kurser framgår, att de speciella socialpolisiära frågorna förutsatts ägnas ett betydande antal undervisningstimmar främst inom ämnet allmän polislära även vid undervisningen i men

människokunskap, socialkunskap med samhällslära, medicin Där-

m ämnen. igenom har icke blott de kunskapsområden hittills behandlats som i specialkursen i socialpolislära täckts in ide reguljära utbildningskurserna utan även en ansenlig utökning ägt ifrågavarande specialundervisnings innehåll. Det rum av kan därför förutsättas, att flertalet polismän kommer besitta att goda kunskaper inom det socialpolisiära verksamhetsområdet. Under sådana förhållanden torde ytterligare utbildning i form specialkurser på området icke erfordras. av Kommittén anser emellertid att under övergångstid viss specialutbildning en i socialpolistjänst bör anordnas för befattningshavare genomgått den som nu-

varande konstapelsutbildningen och vilka är knutna till skyddssektioner eller

i övrigt har att huvudsakligen ägna sig åt socialpolisiära arbetsuppgifter. Innehållet i sådan specialkurs bör i stort utformas i en sett överensstämmelse med polisskolans nuvarande specialkurs i socialpolislära.

F. Fortbildning

1. Information

I det föregående har i olika sammanhang framhållits nödvändigheten av att en polisman besitter goda praktiska och teoretiska insikter inom området för sina arbetsuppgifter. Under genomgång polisskolans reguljära av utbildning och specialkurser har polismannen erhållit kännedom innehållet i tämligen om ett stort antal lagar, författningar, kungörelser d. Dessutom o har han i såväl praktiskt teoretiskt hänseende utbildats och övats i de olikartade förfaranden som som kommer i fråga i skilda situationer. Han har även erhållit information om och anvisningar i användningen de tekniska hjälpmedel står till buds i polisav som arbetet. De inhämtade kunskaperna är tillräckliga för polismannen skall att kunna fullgöra sina sysslor på ett tillfredsställande Det torde sätt. emellertid stå klart, att kunskaperna så småningom förflyktigas eller förlorar i aktualitet bla till följd ändringar och tillägg i lagstiftningen och arbetsrutiner, av nya vetenskapliga rön eller tekniska hjälpmedel. Med hänsyn till detta nya är det angeläget, att de en gång inhämtade kunskaperna underhålls och kompletteras. Behovet av fortbildning har vid polisskolan hittills tillgodosetts därigenom, att en särskild fortbildningskurs fem veckors längd årligen anordnats i om ca en eller två klasser. Kursen är dock endast avsedd för befattningshavare fyllt som 35 år och icke genomgått assistentklassen. Kursen meddelar utbildning huvudsakligen i utredningstjänst och omfattar undervisning i bla Straffrätt, specialstraffrätt, protokollering, brottsplats- och brandundersökning fotografesamt ring. Med det syfte fortbildningskursen har att erbjuda viss kategori - en be-

fattningshavare påbyggnad delar det kunskapsstoff som inhämtats en av av under konstapelsutbildningen kan självfallet endast ringa del av fort- - en bildningsbehovet täckas. I den reguljära kursverksamhet kommittén föresom slagit har den högre poliskursen möjligheter skapats för alla polismän genom att vidga och fördjupa i grundutbildningen förvärvade kunskaper. På grund härav torde för framtiden något behov fortbildningskurser hittillsvarande av av slag icke föreligga. Kommittén vill emellertid i detta sammanhang erinra om

vad i det föregående sagts beträffande anordnandet dylika kurser under som av övergångsperiod för den polispersonal icke blir i tillfälle genomgå föreen som slagen högre poliskurs. Av skäl inledningsvis anförts föreligger emellertid enligt kommitténs som mening för samtliga befattningshavare oavsett tidigare utbildning ett behov av kontinuerlig komplettering det kunskapsstoff berör vederbörandes arav som betsområde. En sådan komplettering kan endast ske regelbunden inforgenom mation nyheter och förändringar inom den aktuella lagstiftningen, den poliom siära arbetsmetodiken d. En förutsättning för genomförandet dylik ino av en formationsverksamhet är att erforderligt informationsmateriel kan tillhandahållas. För att befattningshavarna skall kunna tillgodogöra sig detta fordras emellertid viss undervisning och handledning i såväl teoretiska praktiska som spörsmål. Med hänsyn till att informationsverksamheten enligt kommitténs mening bör bedrivas kontinuerligt och omfatta samtliga befattningshavare, kan i form vid polisskolan anordnade kurser. Kommittén finner den icke äga rum av i likhet med polisverksamhetsberedningen lämpligt, att fortbildningen i stället på det lokala planet. Informationsmateriel kommer, enligt vad komäger rum mittén erfarit, att tillhandahållas rikspolisstyrelsen, vilken såsom ett led i sin av informationsverksamhet att till polisdistrikten utsända föreskrifter, råd, avser anvisningar särskild betydelse för polistjänsten, författningstolkningar, mm av prejudikat, utredningar, statistiska Översikter Enbart tillhandahållandet mm. informationsmateriel är emellertid, kommittén påpekat, icke tillfyllest av som för fortbildning det slag åysftas. En fortlöpande informationsverken av som samhet bör på det lokala planet genomföras med sammankomster under polis-

chefens överinseende. Denne eller honom utsedd befattningshavare

annan av bör informera aktuella förändringar, nyheter och problem inom arbetso.mom rådet. I speciella frågor bör sakkunniga anlitas, då så anses erforderligt.

I vissa fall kan informationen med fördel genomföras i samverkan mellan två eller flera distrikt inom länet. Detta gäller särskilt frågor regional eller lokal av karaktär, tex åtgärder vid större bränder, flyghaverier och översvämningar,

efterspaningar, trafikundervisning i skolor och annan undervisgemensamma ning i brottsförebyggande syfte. För denna information samt planerings- och samordningsuppgifter i samband därmed bör länspolischefen i Stockholm, - Göteborg och Malmö polismästaren bära ansvaret. Denne bör därvid ha till- gång till personal, efter hans riktlinjer kan planera och genomföra informasom tionen. Även i detta sammanhang förutsätts, att expertis vid behov anlitas.

För informationsverksamheten torde anvisningar och materiel

böra utarbetas av rikspolisstyrelsen.

Med hänsyn till de uppgifter enligt ovannämnda förslag bör tillkomma som polischeferna föreslår kommittén, att vid rikspolisstyrelsen anordnade polisav chefssammankomster, vilka förutsätts få viss periodicitet, behandlas dels rikt-

linjer för fortbildningsverksamheten, dels materiel- och metodfrågor.

I detta sammanhang vill kommittén dessutom framföra följande synpunkter

på introduktionen nyanställda. av Som tidigare framhållits grundutbildningen meddela k-unavses genom att skaper som är allmängiltiga för polistjänsten. Kursplanerna således litet ger eller inget utrymme för upplysningar rent lokala eller regionala förhållanden. om Utöver utbildningen vid polisskolan är det därför betydelse för den av nyanställde polismannen, att han vid påbörjande tjänstgöring blir informerad av om de särskilda betingelser gäller för polisverksamheten inom tjänstgöringssom området. Det är därvid särskild betydelse, att polismannen får upplysningar av om den lokala organisationen, gällande arbetsordning och tjänsteföreskrifter

samt övriga interna förhållanden betydelse för arbetet. Vidare bör polisav mannen erhålla kännedom geografiska och andra yttre förutsättningar för om tjänstgöringen inom arbetsområdet. Liknande informationsbehov föreligger

även för inflyttad polispersonal. annan Det kommittén lämpligt, att rekryteringsmyndigheten för sådan syns svarar introduktion förhållandena inom hela rekryteringsområdet, som avser medan polischefen i tjänstgöringsdistriktet lämnar motsvarande informationer beom tingelserna inom distriktet. Introduktionen bör kunna ges i såväl muntlig som skriftlig form. Omfattningen denna information bör efter behoven av anpassas inom respektive rekryteringsområde och polisdistrikt.

2. Fysisk träning och skytte

För utövandet polisyrket är det inte bara önskvärt ofta av utan nödvändigt, att polismännen besitter god fysisk kondition. Kraven på fysisk måste en spänst ställas särskilt högt i fråga polismän är verksamma i tjänst. I om som yttre synnerhet patrullerings- och radiobiltjänst är till sin karaktär mycket kondiditionskrävande, vartill kommer att vid dylik tjänstgöring tjänståtgärder stundom måste genomföras under utvecklande betydande fysisk styrka. av Redan vid anställningen såsom polisaspirant gäller, sökande skall att uppfylla Vissa krav i avseende på kroppsstatus. Under den efterföljande konstapels-

utbildningen vid polisskolan har hittills stor vikt fästs vid regelbunden fysisk

träning i form gymnastik, bollspel, simning och andra konditionsbefrämjande av övningar. Gymnastik och idrott har även bedrivits ehuru i mindre utsträck- ning assistentklassens elever. Kommittén har i sitt förslag till -- av framtida utbildningsprogram beaktat angelägenheten att motionsgymnastik och konav ditionsträning regelbundet förekommer i samtliga kurser längre varaktighet. av

Genom att fysisk träning sålunda upptagits i planerna för dylika kurser, anser kommittén sig ha sörjt för att polismännen under de perioder de genomgår utbildning vid polisskolan bereds tillfälle till erforderlig motion och konditionsträning. Detta kan emellertid icke tillfyllest för ett kontinuerligt bibehålanses lande den fysiska spänsten. Ett sådant mål förutsätter deltagande i regelav bundna övningar jämväl under tid, då vederbörande icke vistas vid polisskolan. Av denna anledning bedrivs i polisdistrikten viss frivillig idrottsverksamhet i varierande utsträckning. Den omständigheten att deltagandet är frivilligt innebär emellertid att denna verksamhet omfattas endast av de befattningshavare hyser särskilt intresse för densamma. Enligt kommitténs mening är den som fysiska konditionen tjänstesynpunkt så vitalt intresse, att fysisk träning ett ur bör göras till obligatorium och betraktas form fortbildning. ett som en av Träningsprogrammet bör i huvudsak innehåll som föreslagits gälla ges samma för utbildningen vid polisskolan. Tyngdpunkten bör följaktligen läggas på allmän konditions- och styrketräning, syftande till att bygga bibehålla och i upp, största möjliga utsträckning förbättra befattningshavarnas styrka och kondition. Träningen bör kontrolleras regelbundna konditionstester exempelvis genom med tillhjälp sk ergometercyklar. Härigenom erhålls uppgifter, vilka kan av tjäna till ledning för träningsprogrammets vidare utformning, varjämte den enskilde befattningshavaren kan tänkas bli stimulerad till konditionsbefrämjande åtgärder på sin fritid. Inom för träningsprogrammet bör vidare ramen förekomma viss specialträning. Härvidlag torde det vara önskvärt, att polismännen Vidmakthåller och vidareutvecklar de färdigheter de förvärvat i simning och livräddning. Vad angår livräddningen bör särskilt tränas de olika förfaranden, allmänt kommer till användning, främst den k mun-mot-mun-metosom s den, samt den speciella metod på tid utexperimenterats vid polisen som senare för användande tjänstefordonets reservhjul vid räddning av drunknande. av Andra former specialträning, torde böra upptas i programmet, är övav som ningar i självförsvar. Såsom redan framgått kommitténs förslag till kursav planer har kommittén ansett lämpligt att bibringa eleverna kunskaper i för polisiärt bruk anpassad aikido. Det därför lämpligt, att Viss fortlöpande syns träning i polisaikido äger såsom ett led i den ifrågavarande fortbildningsrum verksamheten. Kommittén föreslår, att tills vidare minst timma per vecka anslås för en fysisk träning. Deltagandet bör obligatoriskt för samtliga polismän som vara uppnått 45 års ålder. Det är självfallet vikt, att träningen anpassas till av noga deltagarnas ålder och allmänna fysiska förutsättningar. Träningen torde böra bedrivas enligt särskilda rikspolisstyrelsen utformade program under ledning av kompetenta instruktörer. I likhet med vad föreslagits beträffande den av som fortlöpande informationsverksamheten kommittén, att anordnandet av anser den fysiska träningen bör ankomma på vederbörande polischef. Denne torde således ha att för anskaffandet instruktörer, lokaler och materiel samt svara av att i övrigt tillse att Verksamheten bedrivs iföreskriven ordning. Såsom instruk-

törer torde kunna anlitas i första hand gymnastik- och idrottslärare vid de allmänna skolorna. Jämväl särskilt lämpade polismän bör efter utbildning kunna ifrågakomma instruktörer. Genom länspolischefens försorg bör överinseende som ske över den lokala verksamheten. Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas eventuellt förekommande behov utbildning instruktörer. Under medav av verkan av rikspolisstyrelsen torde sådan utbildning i erforderlig mån kunna anordnas länsvis i form korta kurser. I Stockholm, Göteborg och Malmö bör av anordnandet av träningsverksamheten ankomma på särskild idrottskonsulent, medan överinseendet över densamma torde åvila vederbörande polischef. De informationskurser för polischefer talats bör behandla jämvarom ovan väl frågor rörande den fysiska träningen. Såsom ett ytterligare led i fortbildningsverksamheten betraktar kommittén vidmakthållandet kunskaper i bruket tjänstevapen. Det av av syns önskvärt, att en fortlöpande träning i skjutning med sådana kommer till stånd. vapen Denna träning bör bedrivas lokalt under vederbörande polischefs överinseende och med tillhjälp lämpliga handledare inom någon eller några länets polisav av kårer. Träningen, i vilken torde böra delta samtliga befattningshavare, föreslås äga rum minst två gånger årligen. Den fortlöpande utbildningen i stridstaktik och bruket andra av vapen än tjänstevapen regleras för närvarande särskilda föreskrifter, utfärdade av av Kungl. Majzt. Enär dylik utbildning sammanhänger med polisens särskilda verksamhet i krig, faller den enligt kommitténs bedömande för utom ramen den polisiära utbildningen i egentlig mening och har därför icke här upptagits till behandling. Enligt kommitténs mening torde eventuell översyn ifrågaen av varande utbildningsverksamhet böra ankomma på rikspolisstyrelsen företa att i samråd med militära myndigheter.

G. Betygsättning

1. Förekomsten av betyg i olika kurser

Såsom framgått av den i kapitel 2 lämnade redogörelsen utfärdas för närvarande kunskapsbetyg i konstapels-, assistent- och kommissarieklassema samt i polischefskursen. I de två förstnämnda kurserna sker betygsättning i praktiskt taget samtliga ämnen. Därvid används åttagradig, verbal skala. Beträffande en elev i konstapels- eller assistentklassen görs jämväl ett uttalande i frågan, huruvida hans genomgång klassen godkänd eller ej. I kommissarieklassen av anses utfärdas icke betyg i enskilda ämnen. I stället lämnas ett sammanfattande vitsord över den genomgångna utbildningen, varvid tillämpas fyragradig, verbal en skala. Elevernas kunskaper i polischefskursens samtliga ämnen utom tre vitsordas enligt sjugradig, verbal skala. I samtliga här nämnda kurser med undanen tag av kommissarieklassen lämnas jämväl vitsord i fråga uppförande. Den om därvid tillämpade betygsskalan är tregradig och verbal. Över genomgången grund-

läggande teoretisk fackutbildning utfärdas icke betyg. Eleven erhåller i stället ett intyg med uppgift, huruvida han på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen samt lämplig för polisyrket. I skolans övriga kurser, anses dvs special- och fortbildningslcurser, utfärdas icke betyg utan endast intyg om genomgången utbildning. Vitsordsgivningen har flera syften. För den enskilde elevens del medför den otvivelaktigt icke ringa studiestimulerande effekt. I vetskap om att studieen resultatet blir föremål för med största möjliga objektivitet företagen värdeen ring och åsätts ett direkt uttydbart omdöme påverkas eleven icke minst mot bakgrunden naturlig självkänsla och allmän ambition att eftersträva av en en ett så gott resultat möjligt. Härjämte utgör betyget ett urvalsinstrument, som då fråga är såväl vinnande viss anställning tillträde till högre utbildom av som ning. Vid utformningen betygssystemet i den polisiära utbildningen bör dessa av synpunkter tas i beaktande. Vad angår den föreslagna grundutbildningen, den högre poliskursen och befälskursen måste ovannämnda synpunkter på vitsordsgivningens syfte anses väl motivera bedömning elevernas studieresultat i form av ett betygsmässigt en av omdöme. Jämväl betyg i uppförande bör enligt kommitténs mening förekomma i nämnda tre kurser. Ehuru erfarenheterna den nuvarande polisskolutbildav ningen gett vid handen, att annat än högsta betyg iuppförande i praktiken kommit att utfärdas i ytterst obetydlig omfattning samt att några egentliga disciplinsvårigheter knappast förekommer vid skolan, kommittén det från anser preventiv synpunkt sett lämpligt att detta korrektionsmedel finns. Beträffande kommissariekursen är kommittén den uppfattningen, att av betygsättning icke torde erfordras. I likhet med vad som nedan framhålls beträffande polischefskursen kan betygets roll som urvalsinstrument för tillträde till högre utbildning uteslutas. Vad gäller vitsordens betydelse som studiestimulerande faktor och värdemätare vid tillsättande tjänst vill kommittén som av understryka det förhållandet, att med föreslagna principer för elevuttagningen uteslutande sådana elever, besitter stor studieambition och utpräglad lämpsom lighet för kommissarietjänst, kommer att beredas tillträde till kursen. Under sådana omständigheter finner kommittén motiv icke föreligga för betygsgivning i denna kurs. I stället för betyg bör för eleverna utfärdas intyg motsvarande dem, nedan föreslås för deltagare i fortbildnings- och specialkurser. Betyg som i uppförande torde icke erfordras i kommissariekursen. I fråga polischefsutbildningen är motiven för ett vitsordsgivande i avseende om på kunskaperna icke desamma beträffande förutnämnda kurser. Betygsom sättningens effekt på den individuelle elevens studieprestation torde här anses tämligen ringa med hänsyn till den studieinriktning som eleven kan förväntas ha i detta skede sin utbildning. Enär här är fråga om en sista fas i utbildav ningsgången, kan vad tidigare anförts betygens roll som urvalsinstrument om för fortsatt utbildning heller äga tillämpning. Med hänsyn emellertid till det förhållandet att vid tillsättande sådan tjänst, till vilken utbildningen avser av

att ge kompetens, betyg över tidigare tjänstgöring icke alltid finns tillgå att eller, därest det ändå förekommer, i varje fall kan endast i ringa grad påanses verka meritvärderingen, får betygens roll urvalsinstrument i detta som sammanhang en stor betydelse. Kommittén således starka skäl tala för att anser betygsgivning i undervisningsämnen måste förekomma. I likhet med vad som varit fallet beträffande den hittillsvarande polischefskursen bör även vitsord i uppförande i polischefsutbildningen. ges Special- och fortbildningskurserna är i allmänhet sådan karaktär att betygsav sättning i likhet med vad hittills varit fallet bör förekomma. Det bör - i avseende på dessa kurser i princip vara tillräckligt med intyg genomgången om kurs med angivande elevens fullständiga tjänstetitel, födelsedatum av namn, och tillhörighet till polisdistrikt samt tid och plats för kursen. Sådant intyg bör

utfärdas på särskild blankett och undertecknas skolans rektor eller i förekomav mande fall av polischefen. Undantag från denna regel dock böra göras för syns polisridskolekurs samt specialkurs I för hundförare. För dem med godkänt som resultat genomgått specialkurs för förare utryckningsbilar eller motorcyklar av har förutsatts skola utfärdas speciella behörighetsbevis och för dem godsom känts i specialkurs i flygande inspektion särskilt kompetensbevis.

52. Allmänna synpunkter på betygsättningen och betygsskalans utformning

I de fall betygsättning föreslagits skola förekomma torde betygen böra utformas

så, att de underlättar jämförelser mellan de olika elevernas prestationer såväl i enskilda ämnen beträffande den ifrågavarande kursen helhet. Därsom som jämte måste betygen i möjligaste mån jämförbara med avseende på olika vara utbildningsorter och årskullar. En numerisk skala, där vitsord med ett visst ges poängvärde och ett sammanfattande slutbetyg erhåller formen poängav en summa, syns därvid att föredra framför uteslutande verbal skala. Som vara en ovan redovisats, tillämpas för närvarande i konstapels- och assistentklasserna samt i polischefskursen beträffande de undervisningsämnen i vilka vitsord ges en åttagradig respektive sjugradig, verbal skala. Det torde emellertid förvara enat med avsevärda svårigheter att så noggrant bedöma elevernas kunskaper och färdigheter, att dessa skalors alla möjligheter till differentiering omdöav mena tillvaratas. Särskilt gäller detta ämnen mindre omfattning, där det ofta av icke ges tillfälle att kontinuerligt följa elevernas kunskapsinhämtande och betygen därför till övervägande del blir beroende prestationerna i ett enda slutav prov. Denna omständighet i förening med det förhållandet att även ringa skillnader i slutbetyg kan ha betydelse vid tjänsttillsättning torde ha bidragit till den tendens till glidning uppåt mot allt högre genomsnittliga vitsord en som gjort sig märkbar framför allt vid betygsättningen i assistentklassen.

För de fall där betygsgivning föreslagits skola förekomma rekommenderar kommittén införandet betygsskala med udda antal och jämav en gemensam -

fört med nuvarande förhållanden färre vitsordsgrader. Beträffande antalet dylika grader syns en anslutning till vad som förekommer inom grundskolan och som beslutats även för gymnasium och fackskola mest ändamålsenlig. Komvara mittén föreslår således, att betygsättningen sker efter femgradig, numerisk en skala, där högsta betyg är siffran 5 och .medelbetyget i regel siffran 3 samt siffran 1 såsom lägsta vitsord innebär icke godkändi Som underlag för betygsättningen i läroämne förutsätts, att provuppgifter kontinuerligt lämnas eleverna. Till ytterligare ledning för bedömningen av den enskilde elevens kunskapsnivå bör genom den centrala utbildningsledningens försorg utarbetas enhetliga provuppgifter. Det bör vidare åligga den centrala utbildningsledningen att följa utvecklingen i fråga betygsättningen och tillse om att för densamma angivna principer följs. Vad gäller ämnen, där varje klass meddelas undervisning flera olika lärare, av bör de slutliga ämnesbetygen sättas samtliga dessa lärare i samråd. av Elevernas uppförande bedöms för närvarande genom vitsorden mycket gott, gott och gott. Vitsord föreslås även i fortsättningen skola ges enligt treen gradig skala, dock att med avseende på vitsordens formulering överensstämmelse syns böra råda mellan å ena sidan betyg vid genomgång av polisskolans kurser och å andra sidan de Vitsord, enligt Kungl. Maj fastställda anvisningar som av angående tjänstålders- och poängberäkning m m för befordran inom polismanskarriären skall gälla vid tillsättning av eller besvär över beslut om tillsättning av viss tjänst. Vitsorden över uppförande vid genomgång kurs vid polisskolan av föreslås därför omfatta hedrande, gott och mindre gott. Utfärdade betygshandlingar föreslås liksom hittills innehålla uppgifter om vederbörandes tjänstetitel, fullständiga namn, födelsedatum och tillhörighet till polisdistrikt ävensom uppgift tid och plats för genomgången kurs. I handom lingarna torde vidare intas jämförande sammanställning över inom klassen en meddelade Vitsord i de olika ämnena samt uppgift om under utbildningstiden avlagda prov för pistolskyttemärke, riksidrottsmärke, livräddarmärke, simmagistermärke 0 d. Betyg bör utfärdas på särskild blankett och undertecknas av skolans rektor eller i förekommande polischefen. fall av

3. Betygsättningen i de olika kurserna

Beträffande grundutbildningen bör betygen i undervisningsämnena utfärdas vid grundutbildningens slut och avse studieresultat i konstapelskurs Studieprestationerna under konstapelskurs II bör sålunda göras till föremål för bedömning. Betyget över genomgången grundutbildning skall enligt kommitténs mening även innehålla uppgift om huruvida aspiranten anses ha på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig utbildningen under praktiktjänstgöringen. Upplysning härom skall vid början konstapelskurs II skriftligen lämnas polisav skolan chefen för den poliskår, där aspiranten fullgjort sin praktiktjänstav goring.

10 1962 års polisutbildningskommitté

Betyg i uppförande föreslås hela den tid, Varunder aspirant genomgått avse grundutbildning. Ovannämnda skriftliga uppgift avseende praktiktjänstgöringen skall följaktligen även omfatta elevens uppförande under praktiktiden. Polisaspirantens genomgång föreslagen grundutbildning förutsätts på likav nande sätt för närvarande sker i konstapelsklassen bli föremål för som en sammanfattande bedömning, huruvida den godkänts eller icke med avseende på inhämtade kunskaper. Kommittén har emellertid i detta hänseende funnit sig böra förorda sådan modifiering gällande principer, att det blir möjligt en av nu för polisaspirant att i viss utsträckning kompensera lägre vitsord än siffran 2 i visst ämne med högre betyg i andra ämnen. Sålunda föreslås att för erhållande av godkänt slutbetyg i grundutbildningen lägre betyg än 2 må medges i tt e ämne under förutsättning att vederbörande i f andra ämnen erhållit lägst y r a vitsordet dock att i ämnet allmän polislära lägre betyg än 2 icke må tillåtas. Härjämte bör fordras, att eleven på ett tillfredsställande sätt tillgodogjort sig utbildningen under praktiktjänstgöringen. Enligt kommitténs mening bör grundutbildningen ha till ändamål endast att ge polisaspiranten de kunskaper och färdigheter utgör förutsättning som en för ett tillfredsställande utövande polistjänsten, utan även och icke minst av att grundlägga och utveckla sådana personliga egenskaper, danar god -- som en polisman. Kommittén vill understryka angelägenheten att polismannen i sin av ofta påfrestande och grannlaga tjänsteutövning ådagalägger ett oklanderligt uppträdande gentemot de personer med vilka han därunder kommer i kontakt. Det torde icke framstå såsom någon överdrift att hävda, polisman under att en fullgörandet sina uppdrag ständigt är föremål för omgivningens uppmärkav samhet. För att polisen skall kunna skapa och vidmakthålla ett gott förhållande till allmänheten, vilket bidrar till att underlätta polisens verksamhet, är det givetvis av synnerlig vikt att för polismannayrket olämpliga eller mindre lämpliga personer icke bereds tillträde till detsamma. Det har emellertid hittills icke kunnat undvikas, att bland konstapelsklassens elever stundom påträffas sådana, vilka icke torde helt uppfylla kravet på lämplighet. För att i möjligaste mån söka förhindra att så sker, anser kommittén önskvärt att rekryteringsmyndigheterna ägnar större uppmärksamhet åt de anställningssökandes lämplighet för yrket. Kommittén är nämligen av den uppfattningen att för närvarande sökandenas tidigare skolutbildning, status i fysiskt hänseende, laglydnad, medborgaranda m m på många håll kommit att dominera urvalsprinciperna. Härutöver finner kommittén påkallat att så viktig fråga polisaspien som rantens lämplighet för sitt framtida yrke ägnas en kontinuerlig uppmärksamhet under hela den tid grundutbildningen pågår. Såsom framgått tidigare redoav görelse sker för närvarande i den grundläggande teoretiska fackutbildningen från skolans sida en lämplighetsprövning av aspiranterna. Denna prövning har hittills resulterat i att ett mindre antal elever erhållit ett negativt lämplighetsomdöme. Även under det förekommande praktiska utbildningsavsnittet skall nu

enligt gällande rekryteringsanvisningar sådan bedömning ske. Denna har emellertid, såvitt känt, icke i något fall föranlett negativt omdöme. Någon ytterligare prövning av lämpligheten har enligt skolans stadga icke kunnat äga enär rum, vitsordsgivningen i konstapelsklassen endast medger omdöme elevens kunom skapsmässiga färdigheter samt hans uppförande i disciplinärt avseende. Detta förhållande finner kommittén mindre tillfredsställande. Till ledning för bedömningen vederbörandes lämplighet för polisyrket av torde kunna tjäna en av chefen för inrikesdepartementet meddelad kommentar till den före polisväsendets förstatligande gällande allmänna polisinstruktionen, vari bland annat redogjordes för de krav, borde ställas på polismans som en allmänna uppträdande. På grundval av vad uttalats i förenämnda komsom mentar kan de för en polisman viktigaste personliga egenskaperna sammanfattas i 1 gott omdöme, 2 hövlighet, takt och hänsyn, 3 lugnt sinnelag och självbehårskning, 4 vänlighet och hjälpsamhet, 5 redbarhet, rättrådighet och pålitlighet samt 6 smidighet, anpassningsförmåga och förmåga till samarbete. Av det sagda torde framgå, att vid lämplighetsbedömningen måste särskilt beaktas vederbörandes omdöme och kynne, hans allmänna uppträdande och inställning till sina medmänniskor samt vidare hans förmåga till initiativ och självständigt handlande. Under åberopande vad här anförts föreslår kommittén dels att i rekryav teringsanvisningarna intas utförliga regler för personutredningens bedrivande, dels att betyget över avslutad grundutbildning kompletteras med ett omdöme om elevens lämplighet för polisyrket. Detta omdöme bör grundas på de intryck, som erhållits av eleven såväl under utbildningen vid polisskolan vid fullsom görandet av praktiktjänstgöringen. Vitsordet skall bestämmas skolans lärarav kollegium och föreslås omfatta vitsordsgraderna °lämplig°, med tvekan lämplig och mindre lämplig. Enär omdömet förutsätts avse även praktiktjänstgöringen, måste lärarkollegiet till grund för sitt beslut lägga jämväl det vitsord eleven erhållit under sagda tjänstgöring. Det skall därför åligga polischefen vid den poliskår, där vederbörande fullgjort praktiktjänstgöringen, att efter samråd med berörda utbildningsledare inom kåren ett på enahanda sätt utformat avge vitsord angående aspirantens under praktiktiden ådagalagda lämplighet för polisyrket. Detta vitsord skall delges polisskolan i den skriftliga uppgift, som enligt ovan föreslagits av polischefen skola översändas till skolan vid början av konstapelskurs II. Kommittén vill vidare förutsätta, att polisskolan och ifrågavarande polischef, då redan under pågående utbildning anledning härtill föreligger, med vederbörande rekryteringsmyndighet upptar frågan huruvida aspirant bör skiljas från utbildningen. I den högre poliskursen samt befälslcursen bör betyg i undervisningsämnen och vitsord i uppförande utfärdas enligt samma regler som ovan föreslagits böra gälla Vitsordgivningen i grundutbildningen, dock med det undantaget, att betyg icke skall utfärdas i ämnet fysisk träning.

I fråga polischefsutbildningen måste åtskillnad göras mellan å ena sidan om polischefskurserna I och II samt å andra sidan de praktiska utbildningsavsnitten. För och de båda polischefskurserna bör vitsord i kunskaper och uppvar en av förande på sätt föreslagits för övriga reguljära kurser. Enligt kommitges som téns mening bör betygsättning icke lämpligen ske i sådana ämnen, som är för alla eleverna. På grund härav torde såväl nationalekonomin gemensamma introduktionen i allmän polislära undantas från betygsättning. Såvitt gäller som ämnena fysisk träning och tjänstevapnens bruk bör betyg förekomma. Vad härefter angår den praktiska utbildningen, finner kommittén lämpligt att tilllämpa det förfarande föreslagits i avseende på den polisiära grundsom ovan utbildningens praktikskede. Sålunda bör för varje tjänstgöringsavsnitt i särskilt intyg meddelas, huruvida aspiranten anses på ett tillfredsställande sätt ha tillgodogjort sig utbildningen. Intyget bör jämväl innehålla uppgift om aspirantens uppförande under tiden. Sådant intyg bör utfärdas vederbörande polischef, av så vitt angår polistjänstgöringen och övningstjänstgöringen vid polischefskansli, samt beträffande övningstjänstgöringen hos åklagarmyndighet vederbörande av

chefsåklagare eller vid tjänstgöring ino.m Stockholm, överåklagare. Med

av hänsyn till att polischefsutbildningen är sammansatt ett flertal olika utbildav ningsavsnitt, föreslår kommittén införandet motsvarighet till universiav en tetens tentamensböcker. I dylik betygsbok, vilken omhänderhas aspiranen av ten, kan nämnda betyg och intyg införas under hand de utfärdas. Då aspisom rant avslutat polischefsutbildningen, bör för honom utfärdas en handling, upptagande sammanfattning utfärdade betyg och intyg. en av Efter genomgången polisridskolekurs samt specialkurs I för hundförare föreslås utfärdas vitsord, angivande i vilken grad polismannen tillgodogjort sig utbildningen. Vitsorden föreslås erhålla följande beteckningar: mycket tillfredsställande, tillfredsställandeä icke tillfredsställande. Vad gäller betyg över genomgången polisridskolekurs bör dessutom i förekommande fall anteckning kursdeltagaren visat sig äga särskilda förutsättningar för remontdressyr göras om eller bedöms lämplig för vidareutbildning till instruktör i polisrytteritjänst. I detta sammanhang må slutligen framhållas, att kommittén vad gäller de föreslagna reguljära utbildningskurserna förutsätter, att elev bör kunna befrias från deltagande i undervisningen i visst ämne eller ämnesavsnitt i det fall vederbörande styrker sig redan vid inträdet i kursen äga sådana insikter på ifrågavarande område att de helt intäcker de kunskaper kursen avser att förmedla. Elev denna anledning befrias från undervisningen i visst ämne må utan som av särskild prövning i ämnet tilldelas betyget 3. För erhållande av högre betyg skall eleven ha att delta i de som anordnas i samband med undervisningen i prov ämnet. Likaså bör vid prövning ansökan för inträde i viss högre utbildning av i tidigare polisiär utbildning erhållet underbetyg i visst ämne kunna uppvägas, sökanden på ett godtagbart sätt styrker sig ha i erforderlig omfattning komom pletterat sina kunskaper i ämnet. Vidare bör inomverksrekryterade elever i polischefsutbildning med hänsyn till sina erfarenheter från praktiskt polisarbete

kunna helt eller delvis befrias från deltagande i praktikutbildningens polistjänstgöringsavsnitt och i stället under ifrågavarande utbildningstid återgå till ordinarie tjånstuppgifter i hemdistriktet.

II. Polisskoleverksamhetens organisation m. m.

Den utökade och effektiviserade polisutbildningen kräver ändringar i fråga om skolverksamhetens organisation Kommitténs i det föregående framlagda mm. förslag innebär nämligen, att de nuvarande avdelningsskolorna försvinner och att grundutbildningen polismän på ett annat sätt än nu är fallet i prinav som cip ansluts till den lokala polisorganisationen. Den föreslagna koncentrationen hela grundutbildningen till ett fåtal orter medför också att de nuvarande av 27 utbildningskårerna befrias från uppgiften att sörja för rekryteringspersonalens grundläggande praktiska utbildning Enär polisaspiranterna framdeles m m. förutsätts under hela sin utbildningstid i administrativt hänseende i princip hänförliga till skolstadens polisdistrikt, kommer de polisdistrikt utom vara --

Göteborgs, Malmö och Luleå inom vilka residensstäder är belägna i Stock-

-

holms län Solna endast att få administrera kadrar sådana polismän extra

av poliskonstaplar, vilka genomgått fullständig grundutbildning men ännu erhållit fast tjänst med placering i visst polisdistrikt. Genom att all utbildning med undantag viss specialutbildning förläggs till ett fåtal skolorter bör -- av de nuvarande olägenheterna med ett alltför omfattande timlärarsystem i väsentlig omfattning kunna begränsas och ett större antal tjänster för heltidslärare inrättas.

A. Polisskoleorganisationen

Den centrala utbildningsanstalten utgörs av polisskolan Ekelundsvägen

Solna med Englundavägen Solna, i fortsättningen benämnt polis-

annex slcoleanneret. Den grundutbildning polisaspiranter i enlighet med huvudav som principen rörande denna utbildnings anslutning skulle komma att meddelas vid poliskåren i Stockholm föreslås i stället förlagd till polisskoleannexet. Utbildningen där bör ledas och administreras polisskolan. Grundutbildningen i av övrigt ansluts till Göteborgs, Malmö och Luleå polisdistrikt, inom vilka organiseras- polisskoleavdelningar direkt underställda vederbörande polischefer. Den föreslagna organisationen framgår nedanstående principskiss. av

1. Polisskolans kansli m m

Vid polisskolans huvudskolans kansli biträds för närvarande rektor med ad-

ministrativa göromål polisman med arvode enligt löneklass 20 och i konav en torsarbetet kontorist. Den sk. schemaavdelningen 1 kansliskrivare och av en

Rikspolisstyrelsen

Polisskolan

Ponsskole Polischef Pohschef Polischef

Onnexet Göteborgs Malma tulee polisdistnkf pclisdisfnkf polisdistrikf

Polisskole- Polisskole- Polisskoleavd. avd. avd.

direktiv för utbildningen -------------------

1 kanslibiträde upprättar kursplaner och utför schemaläggning avseende huvudskolans samtliga kurser och för att det till följd timlärarsystemet svarar av omfattande utbytet lektioner ofta med kort varsel mellan olika lärare går av - att genomföra. Avdelningen svarar också för sammanräkning och kontroll av fullgjorda lektionstimmar, uträkning arvoden till timlärare, upprättande av av taxeringsuppgifter för timlärare mfl kamerala arbetsuppgifter. Arbetet är av sådan omfattning att avdelningen fortlöpande måste biträdas av den personal 1 kontorist och 3 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång som har till hu-

vudsaklig uppgift att svara för skolans expedition och bibliotek det för under-

visningen så betydelsefulla biblioteksarbetet år för närvarande på grund av personalbrist i hög grad eftersatt. Inom skolexpeditionen upprättas klasslistor och betygsuppställningar samt förs betygsjournaler. Expeditionens personal svarar dessutom för ett omfattande utskriftsarbete korrespondens, kompendier, provuppgifter mm, kollationering, fotokopiering och övriga allmänna expeditionsgöromål. Vid skolan finns vidare anställda laboratorieassistent lgr 12 en samt två Vaktmästare. Ytterligare en tjänst såsom laboratorieassistent finns inrättad o m 1 juli 1965. För schema- och expeditionsarbetet vid huvudskolans annex, dit konstapelsutbildningen är förlagd, svarar en polislärare tillika klassföreståndare samt - ett kanslibiträde. Ett genomförande av såväl förslaget om ökad undervisningsverksamhet vid polisskolan .med annex som vad kommittén föreslagit i fråga om polisskolans

befattning med personaladministrativa och kamerala göromål avseende de aspiranter vilka är elever vid polisskoleannexet medför behov personalförav en stärkning vid polisskolans kansli. Enligt kommitténs uppfattning torde de administrativa arbetsuppgifterna vid polisskolan bli av den omfattningen, att det icke är möjligt att låta rektor härutinnan biträdas heltidslärare med begränsat antal undervisningsav en timmar. Systemet har tidigare prövats vid skolan, på grund dess olämpmen av lighet frångåtts. Kommittén föreslår, att nuvarande anordning med kvalificerat biträde åt rektor bibehålles och att tjänst såsom byråassistent inrättas i uten byte mot den nuvarande arvodesbefattningen. Såsom rektorsbiträde bör liksom hittills finnas anställd en befattningshavare i kontorskarriären. Vid polisskoleannexet föreslås den administrativa ledningen närmast under rektor böra utövas befattningshavare på kommissarienivå med viss underav en visningsskyldighet, förslagsvis 6-8 timmar vecka. per Polisskolans kansli syns i övrigt böra uppdelas på skolexpedition och en en schemagrupp, båda med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter, med samt förläggning till polisskoleannexet lcansligmpp. -- en Den föreslagna ökningen antalet elever i den högre utbildningen ävensom av det ökade biblioteksarbetet torde medföra behov förstärkning skolexpeav av ditionens personal. Svårigheter föreligger emellertid att beräkna, i vilken nu omfattning det relativt betungande maskinskrivningsarbetet avseende utskrift av kompendier och annat underlag för undervisningen kan komma att minska genom att rikspolisstyrelsens utbildningsavdelning i framtiden kommer att tillhandahålla dylik materiel. Kommittén vill därför föreslå, att expeditionen tills vidare endast tillförs ytterligare befattningshavare i kontorskarriären. Expeen ditionen skulle därmed komma att omfatta totalt 5 tjänster. Den ökade utbildningsverksamheten vid polisskolan torde i princip kräva en proportionell utökning den personal för närvarande har att fullgöra av som på schemaavdelningen ankommande arbetsuppgifter. Förstärkningsbehovet torde dock i viss omfattning komma att begränsas genom förutsatt väsentlig ökning av antalet heltidslärare, vilket bör medföra viss minskning den kamerala en av delen schemaavdelningens arbete. Antalet befattningshavare vid denna arbetsav grupp torde därför kunna begränsas till tre. Med hänsyn såväl till arbetsuppgifternas kvalitet till kravet på självständigt handlande och initiativförsom måga syns den främsta biträdestjänsten böra placeras i högre lönegrad än vad som för närvarande är fallet. Kommittén har i det föregående förutsatt, att personalbokföring, lönerapportering och övriga administrativa uppgifter rörande de polisaspiranter vilka är elever vid polisskoleannexet skall ankomma på polisskolan. Vissa skäl torde tala för att nämnda arbetsuppgifter fullgörs vederbörande arbetsenheter inom av rikspolisstyrelsen. övervägande skäl framför allt polisskolans lokalisering -föranleder dock kommittén att föreslå att nämnda arbetsuppgifter liksom även skolexpeditions- och schemaarbetet vid polisskoleannexet fullgörs personal av

vid polisskolans kansli. För personalbokföring, lönekassegöromål aveende m m

det antal aspiranter ca 280 vilka årligen förutsätts genomgå utbildning vid

polisskoleannexet torde kunna beräknas icke fullt två arbetskrafter samt för expeditions- och schemaarbete drygt arbetskraft. Kommittén föreslår därför en inrättandet kansligrupp med tre tjänster i kontorskarriären, för vilkas av en innehavare polisskoleannexet skall tjänsteställe. Härjämte erfordras vid vara annexet en vaktmästare.

2. Polisskoleavdelningarna

Den administrativa ledningen vid polisskoleavdelningarna i Göteborg, Malmö

respektive Luleå bör närmast under vederbörande polischef utövas befattav en ningshavare på kommissarienivå motsvarande. Befattningarna bör förvara enade med viss undervisningsskyldighet; i Göteborg och Malmö förslagsvis 6-8 timmar och i Luleå förslagsvis 12-15 timmar vecka. per För skolexpeditions- och schemaarbete samt för personalbokföring och kame-

rala arbetsuppgifter mm avseende aspiranterna torde i Göteborg och Malmö erfordras två och i Luleå ett biträde i kontorskarriären utöver den personal i Göteborg respektive Malmö sammanlagt högst arbetskraft och i Luleå en en halv som för närvarande disponeras för dessa arbetsuppgifter inom veder- -börande poliskårer. Med hänsyn till att aspiranterna i föreliggande fall administrativt ansluts till vederbörande poliskår personalbokföring, lönekassesyns göromål mm beträffande dessa böra fullgöras inom arbetsenheter samma som har att handlägga dylika arbetsuppgifter avseende polisdistriktets personal i övrigt. Kommittén föreslår därför att i Göteborgs respektive Malmö polisdistrikt

inrättas två tjänster i kontorskarriären, den med vilken förutsätts förena enad skolexpeditions- och schemaarbete vid respektive polisskoleavdelning -och den andra inom respektive kamerala och/ eller personaladministrativa arbets-

enhet. Den för Luleå erforderliga biträdestjänsten föreslås inrättad vid polisskoleavdelningen, varvid dock intern omfördelning kontorsgöromålen inom en av kåren förutsätts komma att ske på sådant sätt att innehavaren den föreav slagna tjänsten förutom schema- och expeditionsarbete tillförs ytterligare lämpliga arbetsuppgifter, samtidigt den personaladministrativa arbetsenheten som erhåller viss förstärkning. Den beräknade Ökningen arbetsuppgifterna vid polisskoleannexet och inom av poliskårerna i förenämnda tre städer, Vilken föranlett kommittén att föreslå

nyinrättande därstädes tillhopa sju tjänster i kontorskarriären, torde än av mer väl motsvaras av den sammanlagda minskning dessa arbetsuppgifter av som

kommer att ske vid de nuvarande utbildningskårerna utom Göteborg, Malmö

och Luleå framför allt i Stockholm och på de orter där de nuvarande avdel- ningsskolorna föreslås nedlagda. Med undantag Stockholm torde emellertid av för dessa arbetsuppgifter icke i något polisdistrikt disponeras sammanlagt en hel arbetskraft. Med hänsyn härtill och med kännedom om att ett visst förstärkningsbehov ifråga om kontorspersonal allmänt torde föreligga inom polis-

distrikten kommittén, att den nämnda minskningen arbetsuppgifterna anser av icke bör föranleda någon ändring personaluppsättningen inom de berörda av polisdistrikten. I stället förhållandet böra beaktas rikspolisstyrelsen vid syns av kommande utöknings- och förstärkningsanspråk från vederbörande polisdistrikt.

B. Lärarfrågan

Det totala antalet undervisningstimmar vid huvudskolan och avdelningsskolorna har under läsåret budgetåret 1964/65 utgjort 52 731. Härav har för specialkurser vid huvudskolan åtgått 1 717 och för fortbildningskursen i Malmö 320 timmar. Antalet undervisningstimmar i de reguljära kurserna redovisas i följande tabell med fördelning dels på de olika skolorterna, dels i visst sammandrag på undervisningsämnen.

Antal undervisningstimmar

Undervis- I grundl. teor. fa/ckutb. samt konst. klass i assistentningsämne och högre sa klasser Solna Gbg M0 Nk Or Gl Ll Ks solna tim

Polisiära ämnen 3 660 1 220 1 708 976 976 732 976 668 10 916 4 784 Juridiska ämnen 3 435 1 145 1 603 916 916 687 916 657 10 275 2 922 Socialkunskap 0.

Fysisk träning 2 370 790 1 106 632 632 474 632 442 7 078 280 Övriga ämnen 1 650 550 770 440 440 330 440 292 4 912 1 966

Sa.tim. 13 305 4 435 6 209 3 548 3 548 2 661 3 548 2 436 39 690 11 004

Vid huvudskolan finns anställda tre lektorer A 25 i juridiska ämnen och fyra heltidsanställda lärare i polisiära ämnen ersättning för mistad lön jämte arvode 3 000 kronor, samtliga med 880 undervisningstimmar per läsår, samt om idrottslärare med undervisningsskyldighet 27 timmar per Vecka under en en om

läsåret ca 1 140 timmar/år. Samtliga lärare åtnjuter ferier.

De heltidsanställda lärarna har svarat för drygt 40 % av det totala antalet undervisningstimmar inom och de tre förenämnda grupperna undervar en av visningsämnen vid huvudskolan. Tillsammans har knappast 3 500 timmar fullgjorts i konstapelsklassen och knappt 4 000 iassistentklassen och högre kurser. Av det totala antalet undervisningstimmar för hela landet har ca 45 400 drygt 86 % fullgjorts timlärare för närvarande ca 550. av Jämlikt Kungl. Majzts beslut 21 december 1962 utgår arvode för tillfälliga

lärare i assistentklass, konstapelsklass och förberedande kurs för polisaspiranter

med 50 kronor timme till akademiker och med 40 kronor timme till ickeper per akademiker. I högre kurser och vissa specialkurser utgår i vissa fall arvoden

med högre belopp. Således arvoderas tex professors-, docent- och universitets-

lektorsundervisning på sätt stadgats för universitetens vidkommande. som Den föreslagna koncentrationen undervisningen till fåtal möjligav ett orter gör i mycket hög grad ett nyttjande heltidslärare. Det är emellertid av uppenbart att antalet undervisningstimmar i vissa ämnen vilka heller kan kom- bineras med andra ämnen icke utgör tillräckligt underlag för inrättande - av heltidslärartjänst. Även i övrigt måste emellertid timlärarsystemet i viss omfattning bibehållas och utnyttjas såsom regulator, sedan heltidslärarsystemet en utbyggts i den omfattning från schematisk synpunkt möjlig. Såsom som är närmare redovisas nedan har kommittén räknat med i det % att närmaste 70 av det totala antalet undervisningstimmar skall kunna fullgöras heltidslärare av mot för närvarande knappt 14 %.

För undervisningen i vissa icke-polisiära ämnen torde såväl i grundutbild-

ningen i den högre utbildningen böra inrättas heltidslärartjänster såsom som lektorer och/eller adjunkter eller i vad den fysiska träningen - avser såsom idrottslärare. Dessa lärare förutsätts fullgöra sedvanlig läsårstjänstgöring och således åtnjuta ferier.

För undervisningen i polisiära ämnen föreslås inrättade tjänster

extra eller arvodesbefattningar såsom polislärare, vilkas innehavare alltid är polismän

jfr 6 § Saar. Beroende på undervisningsstadium torde olika

lönegrader eller

olika arvodesgrupper anslutna till vissa löneklasser kunna komma ifråga. I den

praktiska undervisningen i motorfordonskunskap och i specialkurserna för förare

av utryckningsbilar och motorcyklar föreslås anlitande biträdande polislärare. av Antalet undervisningstimmar för polislärare vid polisskolan föreslås i likhet

med vad för närvarande är fallet utgöra 880 läsår i medeltal timmar

per ca 23 per vecka. Dessa lärare förutsätts i sedvanlig ordning åtnjuta ferier.

1rIed hänsyn till att grundutbildningen förutsätts pågå året runt med vissa helguppehåll har kommittén funnit sig böra föreslå att vid polisskoleannexet -och polisskoleavdelningarna anlitade polislärare icke skall åtnjuta ferier utan

semester jämte helguppehåll. Antalet undervisningstimmar för dessa polislärare

föreslås utgöra 1 200 år i .medeltal 27 timmar avecka vid beräknad

per ca per en undervisning 44 veckor år. Antalet undervisningstimmar för biträdande om per

polislärare föreslås utgöra 1 500 år i medeltal 34 timmar vecka.

per ca per Ett större antal undervisningstimmar vecka för polislärare respektive per biträdande polislärare i grundutbildningen och specialkurserna för fordonsförare

syns motiverat med hänsyn till att förberedelsearbetet torde mindre m m vara av omfattning än i den högre utbildningen. Den gjorda preciseringen antalet av undervisningstimmar ävensom de uttalanden kommittén gjort i fråga om anställningsvillkoren i övrigt har skett endast såsom underlag för i det följande

redovisade kostnadsberäkningar.

H H m

H m

o

m.

m m m m H

m H H

w

m. m m m H

m. H H

N. E

E w m H H HH H H

H. m H

v

H m

v

m H H

.H

w N. H

H H.

. . . . . . . . . . . . . . . . m . . d . . . . . . . . . . . . . . . . H d

I förestående tablå s 155 har, med utgångspunkt från det föreslagna antalet

klasser i de olika utbildningskurserna, redovisats det totala antalet undervis-

ningstimmar i olika ämnen, med fördelning dels på polisskolan, dels för - var sig på polisskoleannexet och polisskoleavdelningarna, samt den beräknade fördelningen dessa timmar mellan heltidslärare och timlärare ävensom det av antal tjänster för heltidslärare kommittén finner sig böra föreslå inrättade. Vid

beräkningen antalet heltidslärare i vissa civila läroämnen har kommittén av utgått från att vissa ämneskombinationer förutom i de juridiska ämnena i alla kurser kan göras i grundutbildningen svenska, engelska, socialkun- - ev. skap med samhällslära, psykologi. Antalet polislärare har beräknats med ev. utgångspunkt från det totala antalet undervisningstimmar i allmän polislära

på varje skolort. I realiteten torde antalet helårsanstállda polislärare innehavare

av extra tjänster komma att bli väsentligt lägre med hänsyn såväl till att olika

polislärare måste komma att för olika delar detta omfattande ämne, svara av som till antalet undervisningstimmar vecka i grundutbildningen icke kan förper delas relativt jämnt över hela året utan måste såväl till det förehållananpassas det att de civila lärarna åtnjuter ferier, till aspiranternas praktiktjänstsom göring. Kommittén har emellertid funnit det angeläget att i möjligaste mån

reducera antalet timlärartimmar och anser, att polislärarbefattning mycket väl en kan delas mellan flera innehavare, vilka och under viss del året fullgör var en av heltidsundervisning dock .minst under månads tid och härvid erhåller - en arvodesanställning. Vad slutligen beträffar befattningarna såsom biträdande polislärare har kommittén med hänsyn till de förutsedda, kontinuerliga varia- tionema i behovet av lärare icke kunnat föreslå det större antal eljest - som matematiskt sett skulle möjligt. vara En sammanfattning vad i förenämnda tablå redovisats innebär, att fölav jande heltidslärartjänster enligt kommitténs uppfattning bör finnas inrättade:

Polis- .

ååh; ägt:

.. Antal tjänster för skole- Malmö Luleå Tillhopa annexet

Civila heltidslärare 10 6 4 4 1 25 . . . . . . . . . . Idrottslärare 1 1 1 1 4 . . . . . . . . . . . . . . . - Polislärare 10 4 3 3 1 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . Biträdande polislärare 4 5 2 11 . . . . . . -- -

Tillhopa 21 15 13 10 2 61

Vid ett genomförande vad föreslagits kommer totalt i det närav ovan av maste 95 000 undervisningstimmar 63 970 att fullgöras heltidslärare. Av övav riga ca 31 000 timmar har ca 1 500 förutsätts komma att fullgöras de biträav dande administratörerna vid polisskoleannexet respektive polisskoleavdelning-

varför antalet timlärartimmar endast kommer att uppgå till ca 29 500 arna, 31 %. I anslutning till detta avsnitt vill kommittén slutligen framhålla, att den under sitt utredningsarbete erfarit, att tjänstgöringen såsom lärare vid polisskolan i vissa fall inverkat menligt på vederbörandes möjligheter att vinna besenare fordran i polismannakarriären. Detta torde främst ha sin grund däri att dylik tjänstgöring icke på sätt tjänstgöringen såsom polisman kunnat samma som beaktas imerithänseende och vid vitsordsgivningen i det kommunala polisväsendet. Kommittén förutsätter emellertid att i fortsättningen tjänstgöringen såsom polislärare i merithänseende helt jämställs med tjänstgöringen såsom polisman vid befordran inom polismanskarriären.

III. Utbildning vissa ordningsvakter av

I direktiven för polisutbildningskommittén har påtalats, att förpersoner som ordnats att tjänstgöra ordningsvakter ofta saknar de kunskaper som ersom fordras för att de på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. Frågan ordningsvakternas utbildning har vidare aktualiserats bla i två om skrivelser till inrikesdepartementet, den från folkets-husföreningarnas riksena organisation med begäran statsbidrag till anordnande av kurser för ordom ningsvakter och den andra från svenska musikerförbundet med hemställan, att informationskurser måtte anordnas för ordningsvakter. Med anledning härav har det enligt direktiven befunnits lämpligt att uppdra åt kommittén att undersöka de utbildningsbehov här är fråga. varom Med hänvisning till vad anförts i direktiven och till att de åberopade som framställningarna endast ordningsvakter vid offentliga tillställningar har avser kommittén ansett sig böra begränsa sin utredning vad gäller ordningsvaktsutbildningen till att omfatta blott sådana på enskild bekostnad anpersoner som litas för polisbevakning vid viss tillställning. Härmed emellertid icke blott avses ordningsvakter vid offentliga nöjes- och idrottstillställningar utan jämväl ordningsvakter vid restauranger, kaféer och övriga näringsställen, till vilka allmänheten äger tillträde. Undantag har däremot gjorts för personer, som direkt eller olika vaktbolag meddelats bevakningsuppdrag vid industrier, miligenom tära anläggningar, affärsområden 0 d. Frågan utbildning ordningsvakter har icke tidigare utretts. Ej heller om av har omfattningen ordningsvaktsinstitutets tillämpning blivit klarlagd. Med av anledning härav har kommittén ansett sig böra i det följande lämna kortfattad en redogörelse för de regler för närvarande gäller för anlitande av ordningssom vakter samt redovisa det uppgiftsunderlag kommittén för sina bedömningar som rörande utbildningsbehovet och dettas täckande funnit sig böra inhämta från

rikets polischefer.

A. Nuvarande förhållanden

1. Ordningsvaktsirzstitutet och dess tillämpning enligt gällande föreskrifter

Intill den 1 januari 1965 kunde polisbevakning i ordning än stadgaannan som des i 1925 års lag polisväsendet i riket jämlikt 18 § i lagen på enskild bekostom nad anordnas medelst ordningsvakter vid visst företag, vid viss tillställning eller eljest i särskilt fall. Närmare bestämmelser härom fanns intagna i 29 § i då gällande polisreglemente. Vid förstatligandet polisväsendet sammanfördes bestämmelserna polisav om bevakning ordningsvakter till 94 § polisinstruktionen den 13 november genom

1964 nr 764. Enligt instruktionen meddelas ordningsvaktsförordnande polis-

av chefen eller, bevakningen berör flera polisdistrikt, länsstyrelsen. Förordom av nande må meddelas endast den prövats lämplig att utöva polisverksamhet som som förordnandet och kan när helst återkallas. Rikspolisstyrelsen avser som äger utfärda närmare föreskrifter prövningen. Genom förordnandet erhåller om ordningsvakten rättsligt skydd enligt 17 kap. brottsbalken. Föreskrifter till 94: § polisinstruktionen har meddelats rikspolisstyrelsen av den 23 december 1964. Av dessa framgår bla, att förordnande såsom ordningsvakt må meddelas endast den fyllt 20 år, gjort sig känd för ordentlighet samt som i övrigt anses lämplig för det bevakningsuppdrag förordnandet I särskilda avser. anvisningar anges, att rikspolisstyrelsen att framdeles meddela föreskrifter avser och anvisningar beträffande utbildning ordningsvakter och att i avvaktan av

härpå ordningsvaktsförordnande inte bör meddelas än den erhållit

annan som en för bevakningsuppgiften avpassad utbildning. Gäller förordnandet endast enstaka tillfällen, kan tills vidare godtas information de skylen noggrann om digheter och befogenheter följer med förordnandet samt vad ordsom om en ningsvakt i övrigt skall iaktta. Även om ordningsvakts uppgifter är polisiär natur är ordningsvakten inte av att anse såsom polisman. Polisinstruktionen och övriga föreskrifter inom polisväsendet är sålunda tillämpliga på ordningsvakt endast i de delar särskilt som anges. Så är fallet beträffande instruktionens bestämmelser angående polismans allmänna åligganden 10-13 §§, 14 § första stycket och 15 § och polismans maktbefogenheter, dock inte i vad de gäller omhändertagande enligt särskilda bestämmelser 18, 19 och 21 §§. Ordningsvakt har därjämte att iaktta de föreskrifter som kan finnas meddelade länsstyrelsen i särskild instruktion för av ordningsvakter eller eljest meddelas honom i samband med förordnandet. som Nämnas bör att ordningsvakt till skillnad från trafikvakt inte har befogenhet

att meddela s k. rapporteringseftergift. Föreskrifter rörande utrustning för ordningsvakt har meddelats rikspolisav styrelsen den 28 december 1964. Polisinstruktionens disciplinära bestraffningsregler gäller inte för ordnings-

vakt. Däremot anses ordningsvakt i sin verksamhet underkastad ämbetsvara ansvar enligt 20 kap. brottsbalken. Ansvaret för allmän ordning och säkerhet åvilar efter polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965 helt staten. Uppgiften fullgörs i princip genom polisen, men vissa polisiära uppgifter har uppdragits åt andra statliga organ, t ex tullväsendet. Staten anlitar i inte ringa omfattning även ordningsvakter för bevakning av framför allt militära förråd och anläggningar. I vissa särskilt reglerade fall har emellertid ansvaret för ordning och säkerhet tillagts kommun eller enskild. När ansvaret ordningshållning i samband avser med offentlig tillställning har därvid angetts, att anordnaren av dylik tillställning av polismyndigheten må åläggas att bekosta ordningshållningen genom polispersonal eller förordnade ordningsvakter 16 och 17 allmänna ordningsstadgan. Även eljest torde polismyndighet i samband med meddelande ordav ningsföreskrifter, tex beträffande användande av badplats eller lägerområde, kunna föreskriva anlitande ordningsvakter 8 § stadgan. av Nämnas bör också att enskild eller kommun som, utöver den ordning och säkerhet för vilken staten är ansvarig, vill skaffa sig ytterligare trygghet eller garantier för ordningens upprätthållande har möjlighet att göra detta i former sanktioneras och underlättas särskilda föreskrifter, exempelvis kunsom genom

görelsen den 28 september 1961 nr 640 om auktorisation av enskilda bevak-

ningsföretag samt 94.4 § polisinstruktionen. Denna möjlighet utnyttjas i stor utsträckning. De anlitas för övervakningsuppdragen meddelas i personer som regel förordnanden som ordningsvakter. Genom rikets polischefer har inhämtats uppgifter rörande de personer som

under tiden 1 januari-SO juni 1963 innehaft förordnanden ordningsvakter

som vid viss tillställning jämlikt 18 § första stycket i den då gällande polislagen. Uppgifterna har innefattat Vederbörandes ålder, yrkestillhörighet och förordnandetid ävensom förordnandenas geografiska omfattning. Dessutom har uppgift införskaffats rörande antalet under tiden 1 januari 1960-30 juni ordnings- 1963 som vakter nyförordnade samt antalet under samma tid återkallade ordpersoner ningsvaktsförordnande jämte anledningen till återkallandet. Det införskaffade uppgiftsmaterialet presenteras i följande sammanställningar. Beträffande tab. 7 må observeras, att där angivna tal icke uttrycker det årliga nytillskottet av ordningsvakter. Flertalet av de i tabellen upptagna förordnandena avser nämligen ordningsvakter, för vilka giltighetstiden kalenderår, säsong,

månad etc av tidigare erhållna förordnanden utgått och vilka meddelats för-

nyade förordnanden. Det stora antalet nyförordnanden årligen sammanhänger följaktligen med förordnandenas bundenhet till kalenderår eller Viss tid under kalenderår.

n

I ä m l E H. H å H ä I 5 m ä ä å H m m m H m o å

.v m N. I m H H. m N. m. m m

l m 1 m | m m H I IIDHICNWCN|HICNHHlHI H 3 l m m 3 H m H LO 3 E m S I d m H. m m m IOIOINWOIOICOCGED- .m m w m. m v-uv-u m s S E ä H . 8 l E 5 m ä å m E s H ä H 8 H. m E å s S I m m m m m m m w E

H

monmmømHMA2zommmsDBNN o

I .

Tab. 2. Ålder på dem under tiden 1.1-30.6. 1963

som inne/Luft

ordningsvaktsförordnanden.

I % av Ålder/år Antal totala

antalet

21-24 462 3,35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25-29 1 115 8,07 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30-34 1 518 10,99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35-39 2 061 14,93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40-44 2 544 18,42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45-49 2 291 16.59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 50-67 3 667 26,56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . över 67 151 1,09 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Totalt 13 809 100,00

Tab. 3. Y rkestillhörigket för dem

som under tiden 1 .1-30.6. 1963 innehaft

ordningsvalctsförordnanden.

I % av Yrkestillhörighet Antal totala

antalet

Polismän i aktiv tjänst 726 5,26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . Pensioneradepolismän 33 0,24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Vaktpersonal personal vid vaktbolag, fângvårdspersonal m. fl. 1 280 9,27 .. Övriga . . . . . . . . 11 770 85,23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Totalt 13.809 100,00

Tab. Färordnandenas geografiska omfattning för dem som under tiden

11-306. 1.963 inne/Luft ordningsvaktsförordnanden.

I % av Förordnandets omfattning Antal totala.

antalet

Hela polisdistrikbet 2 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15,39 . . . . . . . . . . . . . . Vissa kommuner 2 351 . . . . . . . . 17,03 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Visst Vissa tjänstgöringsställem, ex. Folkets Hus, Folkets Park

m. fl. 9 333 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67,58 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Totalt 13 809 100,00

11 1.962 års polisutbildningskommitté

Förordnandenas tidsmässiga omfattning för dem under tiden Tab. 5. som

1.1-30.6. 1963 inne/Luft ordningsvaktsförordnanden.

I % av Förordnandets längd Antal totala antalet

tid 7 401 53,60 Tills vidare utan angiven . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vissa angivenna tidsperioder om minst en veckas längd, ex. kalenderår, 4 353 31,52 ett en säsongetc. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vissa enstaka dagar, för viss föreställning 2 055 14,88 ex. . . . . . . . . . . . . ..

Totalt 13 809 100,00

Tab. Återkallade förordnanden under tiden 1.1. 1960-306. 1963 6.

Orsak Antal

Egen begäran avflyttning, bristande tid etc. 954

Olämplighet: olämpligt uppträdande 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . spritmissbruk 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . andra orsaker 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . utan angiven orsak 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Totalt 1 v93

Tab. 7. Årligen meddelade nyförordnanden

Tidsperiod Antal

Är 1960 5 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Är 1961 4936 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. År 1962 4 915 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1963 3 731 1.1-30.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Utbildnings-verksamhet för ordningsvakter

inhämtandet redovisade uppgifter rörande omfattningen I samband med av ovan

ordningsvaktsinstitutets tillämpning införskaffades jämväl uppgifter om den v av utbildningsverksamhet för ordningsvakter polischef eller annan lokalt som av samt bedrevs eller planerats äga under . anordnats under åren 1958-1962 rum

utbildningsverksamhet avsågs därvid inte blott kursverksamhet år 1963. Med

i egentlig mening utan även de allmänna åtgärder i vägledningsoch instruktionssyfte haft sådan karaktär och omfattning som att en form utbildning av kan ha förelegat. anses

Vad gäller av polischefer under tidsperioden 1958-1962 anordnad utbildning

meddelade ett 30-tal polischefer, att de för ordningsvakter arrangerat kortare informationskonferenser 1-4 timmar. om Nämnas bör att antalet polischefs- distrikt under de aktuella åren omkring för var 380 mot närvarande I de 119. flesta fall hade konferenserna ägt i samband rum med ordningsvakternas instäl-

lelse hos polischefen för att motta sina förordnanden. Därvid hade länsstyrelsens

normalinstruktion överlämnats och kommenterats samt råd och anvisningar

om tjänstgöringen lämnats. I enstaka fall hade ordningsvakterna inför större tillställningar, t midsommarfester, kallats till ex speciella genomgångar hos polis-

chefen.

Utöver nämnda informationsverksamhet förekom under samma tid sporadiskt

kortare kurser, flertalet endagskurser. I Stockholm och Västerås bedrev polis-

ledningen reguljär utbildningsverksamhet. Under en mera den nämnda tidsperio-

den anordnades i Stockholm 16 ordningsvaktskurser om tillsammans 320 del-

tagare och i Västerås 10 kurser med sammanlagt deltagare. 322 Deltagarna isist-

nämnda kurser utgjordes emellertid endast till en viss del av personer för ord-

ningshållning vid tillställningar här är fråga. Flertalet varom var anställda i vaktbolag och avsedda för annat slag Vakttjänst. av Av än polischef ordnad utbildning för ordningsvakter annan förekom under åren

1958-1962 i viss utsträckning. Sålunda hade vaktbolag i Göteborg - i samarbete med polischefen i staden kurser - arrangerat 7 för sammanlagt 100 del-

tagare. I Malmö hade föreningen Skånes förenade ordningsvakter under 1962

för sina medlemmar anordnat 54 timmars utbildningskurs under överinseende en av polismästaren i Malmö. Andra sammanslutningar av ordningsvakter hade

på liknande sätt verkat för sina medlemmars utbildning i det att polischefer

anlitats föreläsare ordningsvakts skyldigheter som om och åligganden vid för-

eningarnas sammankomster. I Västerbotten anordnade länsnykterhetsnämnden

i samarbete med berörda polischefer och lokala nykterhetsnämnder under åren

1959-1962 14 endagskurser, ägnade främst genomgång och kommentarer av till länsstyrelsernas normalinstruktion för ordningsvakter med speciell uppmärk-

samhet på ordningsvakts befogenheter och skyldigheter.

Till flera de nämnda kurserna hade kompendier, av ovan promemorior och

speciella anvisningar utarbetats eller sammanställts i syfte att underlätta under-

visningen.

Med avseende på år 1963 redovisade 63 polischefer, att någon form av ord--

ningsvaktsutbildning bedrivits eller planerats. I 42 distrikt hade denna utbild-

ning getts form längre kurser. Med några få undantag polischefen av var huvud-

man för utbildningsverksamheten. En sammanfattning antalet polischefsav distrikt, där under år 1963 utbildningsverksamhet förekommit eller planerats,

lämnas i nedanstående tabell.

164:

Tab. Utbildnéngsverksamheten för ordningsvakter under år 1963. 8.

Utbildningens art och omfattning

A. Kursverksamhet

En kväll 2-4 tim 22 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . En dag 4-8 tim 11 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . Veckoslutet 8-12 tim 2 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . Längre tid 16--54 tim 7 4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . 42

B. Vägledning/instmktion

Skriftlig PM utan kursanknytning 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Rådgivning på tjänstgöringsstället 5 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Orientering vid förordnande ca 2 tim 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

I detta sammanhang må även redovisas två TBV i Eksjö under studieav

säsongen 1963/64 anordnade studiecirklar för ordningsvakter. Kurstiden om-

fattade 20 timmar, fördelade på 10 kvällar. I kurserna deltog 22 ordningsvakter.

För deltagande i kursen erlades avgift 25 kronor. För kursernas anordnande en av

utgick statsbidrag. Utbildningen omfattade bla genomgång av och kommen-

till relevant lagtext länsstyrelsens normalinstruktion, teoretisk och tarer samt

praktisk undervisning upptagande personuppgifter samt praktisk övning om av

i omhändertagande användande handfängsel, inlärning av grepp av person, av

Som underlag för undervisningen hade iordningställts promemoria innem m. en

fattande dels lagtext, dels kommentarer till denna, och dels vissa instruktiva ex-

empel på lagens tillämpning. I promemorian behandlades bl fylleri, förargelsea

väckande beteende, våldsamt motstånd, fritagning främjande flykt, missav

handel, resande livsfarligt olaga hot, våld mot tjänsteman samt beav vapen

drägligt beteende.

sin redovisning förekommande utbildningsverksamhet för ordnings- Vid av

polischeferna ävenledes, i vilken utsträckning ordningsvakt tillvakter uppgav

reglementen och andra skriftliga instruktioner och anvisningar. Därvid delades

polischefer eller 66 %, att länsstyrelsens normalinstruktion

meddelade 251 ca

tilldelas ordningsvakten vid förordnandet. I tre län saknades emellertid brukade

fastställd normalinstruktion. 62 polischefer eller 16 % bilade allmänna polis-

ca

instruktionen med anvisningar till förordnandet och 45 polischefer ca 12 %

hade för ordningsvakterna utfärdat särskilda skriftliga anvisningar. sistnämnda

information vanligast förekommande i de län, där normalinstruktion typ av var

och i många fall överensstämde de särskilda anvisningarna med innesaknades

hållet i förekommade normalinstruktioner. Det bör här även noteras att ett

flertal polischefer sig till ordningsvakterna utdela såväl länsstyrelsens uppgav

normalinstruktion allmänna polisinstruktionen och egna anvisningar. som

.

efter företagen lämplighetsprövning meddela förord- Polischeferna har att nande för ordningsvakt att när ordningsvakten inte längre är i stånd att samt omhänderha sitt uppdrag dra in det utfärdade förordnandet. Därtill kommer

polischef följa ordningsvakternas utövande uppdraget bättre att genom att av någon kan skaffa sig tillförlitlig bild deras tjänstgöring och de än annan en av på Kommittén fann sig därför böra inhämta poliskrav denna ställer utövaren. chefernas synpunkter på såväl utbildningsbehovet i allmänhet utbildningens som innehåll.

Av polischeferna ansåg 3244 eller 85 % att behov förelåg särskild ord-

ca av

ningsvaktsutbildning, medan 46 eller 12 % fann dylikt behov icke föreligga

ca icke uttalade sig i frågan. I de fall ordningsvaktsutbildningen avstyrktes och 10 skäl härför oftast, ordningsvakterna hittills kunnat fullgöra sina uppgavs som att åligganden på tillfredsställande sätt utan särskild utbildning. I några fall ett åberopades den omständigheten att ordningsvaktsförordnanden inom polischefs-

distriktet förekom mycket sparsamt eller att utbildningsverksamhet var svår en genomföra på grund det stora antalet såsom ordningsvakter förordnade att av I flera fall uteslöts dock icke möjligheten att det i framtiden kunde personer. av visa sig nödvändigt med speciell utbildning ordningsvakter. av Genomgående för från de polischefer förordade särskild utbildning svaren som för ordningsvakter att dylik utbildning i första hand borde omfatta genomvar, för ordningsvakter tillämpliga lagar och författningar med tyngdpunkt gång av på innebörden begreppet polismans skydd och befogenhet, reglerna för griav och omhändertagande användande våld och rätt till pande av person, om av nödvärn, sättet för upptagande anteckningar och verkställande av rapporav tering frågor rörande uppträdande, klädsel, förmanskap d. I många fall samt 0 uttalades dessutom önskemål att ordningsvakterna gjordes bättre lämpade om hand fyllerister och andra fridstörare. Inte minst för ordningsvakatt ta om del skulle undervisning i omhändertagande i förening med prakternas egen en tiska övningar vakterna större säkehet vid uppdragets utförande. Det erge en inrades sålunda fall, där ordningsvakter vid omhändertagande fyllerister om av tillfogats onödiga slag och skador på grund att de saknat erforderlig rutin för av dylikt ingripande. Beträffande omfattningen och sättet för utbildningens meddelande rådde av däremot högst divergerande uppfattningar bland polischeferna.

Detta sammanhänger med att de lokala förhållandena utgjort underlag för

bedömningarna. Sålunda förordade vissa polischefer utbildning omfattande en minst veckas kurs, under det att andra fann det tillräckligt med skriftliga en anvisningar åtföljda förhör inför polischefen. av

B. Synpunkter och förslag

1. Motiv och mål för särskild utbildning ordningsvakter av

Det förhållandet att två riksomfattande organisationer den med med- - ena lemmar som fortlöpande anställer ordningsvakter i antal och den andra stort utgörande facklig samanslutning för många ordningsvakter % samt ca 85 -

av rikets polischefer begärt eller tillstyrkt att särskild utbildningsverksamhet

anordnas för ordningsvakter vid offentliga tillställningar måste i och för sig till-

mätas stor betydelse. Till detta bör vidare läggas det stora intresse ordningssom vakterna själva, enligt vad kommittén inhämtat visat för redan förekomnu mande utbildning.

För särskild utbildning ordningsvakter talar dessutom den omständigav

heten att ordningshållningen vid offentliga tillställningar,

till följd att dylik av övervakning icke kan tillgodoses med polispersonal till följd brist på dylik av samt till att övervakning polispersonal åsamkar anordnaren större kostgenom nader, kan förväntas komma att i större utsträckning än hittills 0rdutövas av ningsvakter, vilket föranleder ökade krav på dessas lämplighet, kunskaper och

färdigheter vad gäller fullgörandet polisiär övervakningstjänst. Genom av sin centrala position vid olika utövar ordningsvakten inflytande på arrangemang ungdomens beteende samt påverkar stämningen och trivseln överhuvudtaget på

en offentlig tillställning. Det är därför angeläget, han kan bemästra att uppkommande situationer samt att han uppträder på ett sådant han vinner sätt att respekt för sina funktioner.

Enligt kommitténs mening det anförda motivera, att de anlitas syns som som

ordningsvakter vid tillställningar, dit allmänheten äger tillträde, erhåller här-

en för anpassad utbildning. Från principiell synpunkt sett ter det sig emellertid

mindre lyckligt att arrangörerna dessa tillställningar, fackliga organisationer av

eller ordningsvaktssammanslutningar, åläggs att för dylikt polisiärt in-

svara riktad utbildning. Om dessutom utbildningen skall få önskvärd omfattning och

bli så effektiv och enhetlig möjligt, får det ofrånkomligt samhället som anses att svarar för densamma. Sådan utbildning lämpligen böra organisatoriskt syns ansluta sig till övrig polisiär utbildning och ledas centralt från rikspolisstyrelsen.

Det är därvid emellertid vikt, att ett nära samarbete kommer till stånd mellan av å ena sidan utbildningsorganet och å andra sidan ordningsvakternas egna organisationer och de riksorganisationer, vilkas medlemmar ordningsengagerar vakter för vissa offentliga tillställningar.

Att bereda samtliga förordnade ordningsvakter tillfälle till utbildning nu torde såväl kostnadssynpunkt administrativa skäl inte möjligt. ur som av vara En begränsning vad gäller deltagarna måste därför komma till stånd. I första

hand bör för sådan utbildning ifrågakomma de är eller personer som väntas bli mera kontinuerligt anlitade ordningsvakter och därmed bildar som som en mera fast ordningsvaktskader. Då enligt kommitténs mening tillräcklig rutin

uppgiften ordningsvakt knappast kan uppnås för att tillfredsställande klara som

tjänstgöringstillfällena för vederbörande blir relativt talrika, bör med mindre

få fram fast och aktiv ordningsvaktskader. det nämligen eftersträvas att en

bör polischeferna, och inom sitt distrikt, Med sådan utgångspunkt var en en uppskattning det föreliggande fasta ordningsvaktsbehovet jämte göra en av dylik behovsberäkning förutsätter på längre sikt tämviss reservstyrka. En en

Vittgående gallring i det nuvarande ordningsvaktsbeståndet, där ett stort ligen

antal bereds endast mycket få tjänstgöringstillfällen. personer auktoriserade vaktbolag, erhåller bolagens för- Personer, anställda hos genom

omfattande utbildning än den samhället eventuellt redan nu i regel en mer sorg Vaktbolagens verksamhet ligger dessutom med kan komma att bekosta. Bakom

vinstintressen, varför bolagens personal icke syns böra något undantag privata

antalet bör genomgå utbildning på medtas vid beräkningen av personer som

samhällets bekostnad.

2. Utbildningens innehåll och utformning; kostnader

fritidssyssla, ordningsvakternas spridda bostads- Ordningsvaktsuppdraget som

relativt höga medelålder samt de lokalt betingade variationerna i upporter och

omfattning omständigheter till vilka särskild hänsyn måste dragens art och är

vid utbildningens planering. Utbildningen måste dessutom så utformas, att tas rekryteringshämmande utan stimulerar lämpade perden icke verkar snarare

åta sig förordnande ordningsvakt. Likaså måste beaktas, att en soner att som berörande så stort antal här kan bli utbildningsverksamhet ett personer varom

fråga drar avsevärda kostnader.

talar enligt kommitténs uppfattning för att i De anförda Synpunkterna en

bedriven utbildning ordningsvakter bör i varje fall till dess samhällets regi av -

densamma i princip begränsas till att grunderfarenheter vunnits av vara av och innefatta bibringandet sådana kunskaper och färdigheter läggande slag av

praktisk tillämpning i Varje ordningsvakts fullgörande av sitt som äger direkt

teoretiska insikterna beträffar bör dessa i dylik grundutuppdrag. Vad de en

omfatta vad är väsentligast för varje ordningsbildning inskränkas till att som

till med avseende på dels befogenheter och skyldigheter, vakt att känna egna

bildar underlag för ordningsvaktens handlande. I dels de bestämmelser som

övrigt bör utbildningen huvudsakligen innefatta meddelande av kommentarer,

anvisningar rörande tillämpningen ifrågavarande föreskrifter samt råd och av

demonstrationer och praktiska övningar skapa förutsättningar till att genom

för korrekt uppträdande och ändamålsenligt handlande i hos vederbörande ett

emellertid ofrånkomligt att det på sina håll med särskilt olika situationer. Det är

ordningshållning, vid större publikevenemang eller där speciella krävande tex

avseenden ställs på. ordningsvakterna, kan föreligga behov av en krav i vissa

ordningsvaktsutbildning djup och bredd än vad kommittén nedan föreav större

utbildningsförslag får självfallet icke utgöra hinder att i dylika slår. Kommitténs

fall anordna omfattande grundutbildning en mera för ordningsvakterna. Tvärt-

om torde det finnas all anledning att t i Stockholm, Göteborg ex och Bialmö

fortsätta med den längre utbildning för ordningsvakter som redan finns etable-

rad där.

En grundläggande utbildning det slag kommittén av anser tills vidare böra

prövas torde till en väsentlig del kunna ske självstudier. En förutsättning genom

härför är att lämpligt studiemateriel tillhandahålls och viss studiehandledning

arrangeras. Med hänsyn till föreslagen inriktning undervisningen av och till att

i många fall självstudier eller korrespondensundervisning torde

utgöra en myc-

ket krävande och arbetsam studieform måste emellertid självstudierna komplet-

teras med annan undervisning. Därest de inledande studierna kan bedrivas på

basis ett ändamålsenligt och lättillgängligt studiematerial av och under kompetent

handledning, bör dock den övriga undervisningen kunna ges formen korta, av koncentrerade kurser eller serie sammankomster en i studiegrupper. En dylik

på självstudier i kombination med undervisning baserad annan grundutbildning

bör följas kompletterande personlig instruktion upp av en och orientering genom polischefens försorg i samband med att ordningsvakten erhåller sitt förordnande.

För den genomgått grundutbildningen som och under längre tid förvärvat en praktisk erfarenhet ordningsvaktssysslan bör av ges möjlighet till viss fort-

bildning innebärande aktualisering och komplettering av tidigare inhämtade

kunskaper. I fullt utbyggt skick skulle sålunda skisserad en ordningsvaktsut-

bildning omfatta fyra skeden enligt följande.

De erhållit eller efter ansökan som avses komma i fråga för ordningsvakts-

förordnande tilldelas förordningsmyndighetens

genom försorg för studium ävensom för senare bruk referensmaterial särskild som en handbok för ord- ningsvakt, innehåll ansluter till vars den i det följande föreslagna kursplanen

för ordningsvakters grundutbildning. Det är angeläget innehållet att i dylik en handbok blir så lättillgängligt möjligt. Bokens som textmaterial förutsätts därför

erhålla pedagogiskt lämplig utformning och kompletteras en med talrika och

instruktiva illustrationer. Boken bör på lämpligt sätt introduceras för ordnings-

vakten genom polischefen därtill beordrad polisman. Introduktionen av bör inne-

fatta några timmars genomgång och kommentar till handbokens innehåll samt

råd om lämplig studiegång. Polismannen i fråga bör därefter under den tid ord-

ningsvakten ägnar sig åt studier handboken av stå i kontinuerlig kontakt med

denne för att överlämna kompletterande upplysningar, besvara förfrågningar

och i övrigt söka underlätta ordningsvaktens inhämtande av de kunskaper hand-

boken att förmedla. avser

II. Efter ett dylikt inledande studiu.m i huvudsak på egen hand äger den övriga

utbildningen i form antingen kvållssammankomster rum av ca 10 ä två timmar

i lokal studiegrupp 10-12 deltagare och ledd om av därtill lämpad samt av polischefen utsedd polispersonal eller veckoslutskurs om ca 12 timmar med 20

-25 elever, anordnad polischefens försorg genom på centralorten och med i

första hand polisdistriktets personal föreläsare egen som och instruktörer. Vilken

undervisningsform bör väljas får bli beroende som av de lokala förutsättning-

arna inom polisdistriktet. I flera distrikt torde saknas tillräckligt underlag för

anordnande av studiegrupper. Att i glesbygder räkna med att en ordningsvakt

eller aspirerar på ordningsvaktsförordnande person som reser någon längre

sträcka för att delta i studiegrupp med 10-tal en ett sammankomster torde icke

vara realistiskt. I dylika fall torde intresset för undergå utbildningen att lättare

stimuleras, därest densamma äger rum som en koncentrerad veckoslutskurs.

Med hänsyn till deltagarunderlaget kan emellertid dylika kurser inte alltid bin-

das till polisdistriktet. Rekryteringsområdet för veckoslutskurs torde därför -med undantag för de nordligaste länen med stora avstånd få omfatta - mer än

ett distrikt.

Utbildningen antingen den sker i studiegrupper - eller äger rum i form av kurser böra förläggas till vinterhalvåret, eftersom - syns det då torde lätvara

tare än under sommartid både att vinna anslutning till utbildningen och att få

tillgång till lämplig lärarpersonal.

Vad formerna för undervisningen beträffar vill kommittén betona vikten av att deltagarnas kunskapstillägnande underlättas så mycket som möjligt. Prak-

tiska övningar, demonstrationer och grupparbete bör därför uppta större delen

av utbildningstiden. Det bör vidare prövas, huruvida icke filmen kan utnyttjas

i undervisningen. En film med ett antal arbetssituationer för ordningsvakt torde

nämligen avsevärt öka möjligheterna för kursdeltagarna att sätta sig in i vad

olika uppgifter kräver dem underlätta av samt för studiegruppledaren/läraren

att kommentera olika former för ingripanden. För redogörelse om polisväsendets

organisation, ordningsvakts klädsel om och utrustning m m bör lämpligen bild-

band och annat åskådningsmaterial kunna iordningställas.

I studiegrupp eller veckoslutskurs bör meddelas i stort sett samma kunskaps-

stoff. Dettas omfattning och disposition framgår i bilaga B intaget av 16 förslag

till kursplan för grundläggande ordningsvaktsutbildning. Den

övriga undervis-

ningen beträffande flertalet de i kursplanen intagna av avsnitten endast avser orienterande genomgångar samt kortare kommentarer och eventuella förtyd-

liganden kring handbokens innehåll. Huvudvikten i undervisningen förutsätts

läggas vid demonstrationer och övningar i praktiskt utförande av olika arbets-

moment.

Den framlagda kursplanen gör icke anspråk på någon att vara slutlig lösning

på frågan grundutbildningens innehåll. I avsaknad om av mera ingående erfaren-

heter utbildningsverksamheten för ordningsvakter av torde den under de när-

maste åren få tillämpas på försök och revideras allteftersom erfarenheter av dess

tillämpning vinns. En dylik kontinuerlig översyn bör ankomma på rikspolis-

styrelsen i samråd med ovannämnda organisationer.

instruktion många polischefer redan den blivande ord- III. Den som nu ger

ordningsvaktsförordnande överlämnas har visat

ningsvakten i samband med att

rutin efter det föreslagen grundutbildsig värdefull och bör göras till även ovan

ordningsvakt erhåller sitt förordnande, bör han således anning införts. När en

polischefen personligen eller lämplig polisman informeras om tingen av genom

dylik kontakt torde dessutom stort värde förordnandets innebörd. En vara av

förtroendefullt samarbete mellan ordningsvakten och polisen. för ett fortlöpande

samarbetsrutin mellan polismyndigheten och ordningsvakten torde näm- En god

förutsättning för sådana polisiära övervakningsuppdrag, vilka ligen en att vara komma åvila ordningsvakter, blir utförda på ett i allt större omfattning torde att

smidigt möjligt. I denna samarbetsrutin bör dessutom så effektivt och sätt som

besöker vederbörande ordningsvakt på hans tjänstgöringsingå att polisbefälet

honom ytterligare instruktioner och råd men även för att utöva plats för att ge

kontroll med avseende på hans verksamhet.

ordningsvakterna orienterade t förändringar IV. För att fortlöpande hålla om ex

lagstiftning ligger till grund för deras verksamhet bör det prövas att i den som

någon form årlig aktuell information. rikspolisstyrelsens försorg utge av genom

grundutbildningen och under längre tids tjänst-

För dem genomgått en som

ordningsvaktsskapets praktiska utövande torde det göring Vunnit erfarenhet av

möjligheter till genomgång repetitionsdessutom böra övervägas att öppna av

komplettering och aktualisering tidigare förvärvade och fortbildningskurs för av

erfarenheter föreslagen grundutbildning samt förkunskaper. I avvaktan på av

ordningsvaktsbeståndet har kommittén emellertid ordad omstrukturering av

specificerade förslag i detta hänseende. Det funnit sig icke böra framlägga mera

följer fortbildningsfrågorna rörande ordningsförutsätts, att rikspolisstyrelsen

vakterna med uppmärksamhet.

får kommittén i detta sammanhang framhålla att det övervägts, Slutligen

på viss utbildning borde införas för erhållande av huruvida icke formellt krav

En sådan skärpning kompetenskraven, innan en

ordningsvaktsförordnande. av

utbildningsverksamhet kommit till stånd, skulle emellertid omfattande mera innebära ökade svårigheter att rekrytera ordningsvakter. med all sannolikhet

därför inte för närvarande böra aktualiseras. Ett formellt utbildningskrav syns

grundläggande ordningsvaktsutbildning det slag kom- Kostnaderna för en av

omfattande 5 000 kan beräknas enligt följande: mittén förordat och ca personer

Grundkostnader

75 000 Handbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bildband 5 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 000 Filmer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . åskådningsmaterial 25 000 Diverse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studiegruppsmaterial 10 000 160 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kurskostnader

Tvidågsars sååå:

Lokalhyra 300 250 Kursmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . beräknat för 25 respektive 10 deltagare 125 250 . . . . . . . Deltagarna

resor 25X25 625 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. traktamenten 25X75 1 875 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . förlorad arbetsförtjänst 25X50 1 250 Kursföreläsare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . 1 000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . arvoden . . . . . 700 traktamenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

150 Kursledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . 150 200 Diverse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

325 300 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 500 2 000

Tvådagarskurseøz-l kurs polisdistrikt 119X5 500 per 654 500 . . . . . . . . . . . . . . .

antal deltagare ca 3000; kostnad deltagare:

per

218 kronor

Studiegrupper: 2 polisdistrikt 238X2 grupper per 000 476 000 . . . . . . . . . . . .

antal deltagare ca 2 300; kostnad deltagare

per

207 kronor

Oförutsett . . . . 59 500 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kr 1 350 000

IV. Utbildning trafikövervakare av

Bilismens snabba tillväxt efter det andra världskriget har medfört, att rikets

städer ställts inför stora problem i fråga motorfordonens om parkering och övriga

uppställning. Till följd härav har med början - i de större städerna de lokala -trafikföreskrifternas bestämmelser parkering om och uppställning under hand

måst skärpas. För att få till stånd nödvändig en omsättning av fordon på stä-

dernas centralt belägna parkeringsplatser har mera parkering på sådana områden

belagts med avgift. Eftersom övervakningen av parkeringsbestämmelserna åt-

minstone i de större städerna med tiden kommit att kräva större personalresur-

ser än vad polisen kunnat ställa till förfogande för ändamålet, har ifrågasatts,

huruvida icke övervakningen borde kunna ombesörjas av personal med begrän-

sad polisiär utbildning och funktion. På framställning Stockholms

av stad och

efter därom verkställd utredning bemyndigades Kungl. Maj sedermera genom lag den 31 maj 1957 SFS 258 angående ändrad nr lydelse av 18 § lagen polisom väsendet i riket att för Visst polisdistrikt medge, särskilda att med trafiköver-

vakning sammanhängande uppgifter enklare beskaffenhet av ombesörjdes i

annan ordning än polislagen stadgade. Genom samtidig ändring i polisregle-

mentet föreskrevs, att polischef har att meddela ordningsvaktsförordnande för

den skola ombesörja dylik trafikövervakning. Vidare har i 44 § 2 mom. som avses vägtrafikförordningen gjorts ett tillägg med den innebörden, att vägtrafikants skyldighet efterkomma polismans anvisningar till trafikens ordnande skall avse

jämväl sådana anvisningar, lämnas vederbörligen förordnad trafiköversom av vakare. Med stöd förenämnda 18 § polislagen har Kungl. Maj för vissa av polisdistrikt lämnat sådant medgivande, i stadgandet. Medgivandet som avses i allmänhet övervakning parkerings- och stoppförbudsbestämmelsernas avser av efterlevnad, rapportering överträdelser dylika föreskrifter samt lämnandet om av upplysningar till allmänheten dels gällande bestämmelser, dels förefintav om liga parkeringsutrymmen. Jämlikt 3 § lagen parkeringsbot, trätt i kraft om som den l januari 1961, äger förutom polisman jämväl särskild trafikövervakare att vid överträdelse föreskrift, omfattas denna lag, till fordonets förare av som av överlämna eller å fordonet fästa skriftlig anmaning att inom viss tid betala par-

keringsbot. Enligt 14 § andra stycket i polisinstruktionen den 13 november 1964 har trafikövervakare vidare i likhet med polisman behörighet att med- - rapporteftergift. I samband med polisväsendets förstatligande har polisdela s k lagen upphävts, varför bestämmelserna förordnanden för kommunerna att om med anlitande särskilda övervakare ombesörja trafikövervakning numera av återfinns i lagen kommunal trafikövervakning SFS 1964:321. Häri anges, om nr utöver förutsättningar för förordnandets meddelande, föreskrifter om den särskilda övervakningspersonalens utbildning och förordnande samt ledningen om övervakningsverksamheten. Sålunda stadgas, att övervakningen skall handav has personal, erhållit härför lämpad utbildning och polischefen av som som av förordnats att fullgöra sådana arbetsuppgifter. Med avseende på utbildningens

innehåll och formerna för densamma att närmare föreskrifter därom utfäranges, rikspolisstyrelsen. das av Med ifrågavarande lag har Kungl. Maj förordnat städerna Stockstöd av att holm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Borås, Eskilstuna, Jönköping och Umeå

skall i den särskilda ordning, här talats övervaka parkering, annan uppvarom ställning och stannande fordon. Det finns skälig anledning anta, att fler stäav der framdeles kommer att erhålla dylika förordnanden. Trafikövervakarna är i sitt arbete underställda vederbörande polismyndighet hör i administrativt .men hänseende till kommunal myndighet. I fråga befattningshavarnas kompetens och utbildning uttalas i Kungl. om proposition 1964:101 111, utgångspunkten för den särskilda

Majzts nr s att

trafikövervakningspersonalens befogenheter bör att personalen skall fullvara, göra endast sådana uppgifter, ställer väsentligt lägre krav på personliga som förutsättningar och utbildning än vad erfordras för övrig polisverksamhet. som Det framhålls Vidare, att, medan det polismän krävs god skolunderbyggnad av teoretisk och praktisk utbildning under omkring ett års tid, det för särsamt skilda trafikövervakare inte har uppställts enhetliga kompetenskrav. I regel fordras inga speciella förkunskaper och utbildningen i allmänhet vid en kurs, ges

som fyra-fem veckor. Dessa kompetenskrav för särskilda trafikövervarar vakare befanns böra i huvudsak gälla även efter förstatligandet. För antagning till särskild trafikövervakare krävs således inga förkunskaper utöver den obligatoriska skolutbildningen. Den speciella utbildningen är icke enhetligt reglerad. I Stockholm genomgår trafikvakterna en kurs om cirka 200 timmar. Ungefär hälften undervisningen bedrivs i polisledningens regi och omfattar främst av delar polislagstiftningen och för övervakarna aktuella avsnitt av bland annat av vägtrafikförordningen. Återstoden av kursen äger rum i gatukontorets regi. Denna andra hälft utbildningen avser meddelande av kunskaper om vägav märkeskungörelsen, orientering I Göteborg ombesörjs utbildningen i en mm. kurs cirka 160 timmar. Kursplanen överensstämmer med den tillämpas om som i Stockholm. Det förhållandet att utbildningen är kortare varaktighet i Göteav borg beror huvudsakligen på att den undervisning, syftar till lokalkännedom, som därstädes kunnat betydligt mindre omfattning, eftersom till trafiköverges en vakare hitintills i huvudsak antagits personal, tidigare innehaft anställning som i stadens olika verk och följaktligen besitter mycket god lokalkännedom. I en Stockholm har däremot rekryteringen till stor del avsett personer från annan ort, vilka icke haft kunskaper lokala förhållanden. I Malmö har för blivande om trafikövervakare planerats kursverksamhet, omfattande omkring 175 timmar. en I de övriga städer, som anlitar särskilda trafikövervakare, varierar utbildningstiden högst väsentligt. Enligt kommitténs uppfattning bör enhetliga krav i fråga författningskunom skap o d ställas på samtliga trafikövervakare. Utbildningen bör ha till syfte att bibringa vederbörande erforderliga kunskaper i gällande bestämmelser samt i övrigt göra honom lämplig för arbetsuppgifterna. Det är angeläget, att trafikövervakaren utbildas på sådant sätt, att han dels förmår företa korrekta bedömningar de överträdelser av olika slag som han har att beivra, dels blir av i stånd att lämna allmänheten önskvärd service i form av upplysningar, anvisningar och annan hjälp. Eftersom erfarenheterna från Stockholm och Göteborg ger vid handen, att trafikövervakarna med den utbildning de hittills erhållit i allmänhet kunnat rutföra de arbetsuppgifter enligt gällande bestämmelser kunnat åläggas dem, som torde det ifrågavarande utbildningsprogrammet enligt kommitténs mening i huvudsak kunna läggas till grund för kommitténs förslag angående en särskild utbildning trafikövervakare. Programmet bör emellertid kompletteras med av genomgång reglerna för rapporteftergift. De särskilda trafikövervakarna en av i storstäderna bör enligt kommitténs mening meddelas undervisning i den omfattning för närvarande äger rum i Stockholm, således ca 200 timmar. För som storstädernas del torde gälla, att den undervisning som berör lokalkännedom samt meddelandet kunskaper vissa lokala föreskrifter på grund sin av om av omfattning tarvar längre tid än vad torde bli fallet beträffande andra stäsom der. Beroende på de lokala förhållandena bör därför viss minskning av det angivna timantalet ske ide kurser hålls i mindre städer. I intet fall bör emellersom

tid utbildningstiden understiga 150 timmar. Vad angår lämpligt kursinnehåll

hänvisas till förslaget till kursplan i bilaga B Med hänsyn 17. till att den särskilda

trafikövervakningen i förekommande fall år kommunal angelägenhet

en torde det böra ankomma på vederbörande kommun att anordna den utbildning som här avses.

V. Kostnadsheräkningar

1. Allmänt

I efterföljande Tablå över kostnadsberäkningar

har gjorts en sammanställning

över bl a dels årskostnaderna vid genomförd utbildningsorganisation, dels kostnadsutfallet under budgetåren 1966/67-1968/69. Skillnaderna i kostnadshän-

seende mellan de olika bvudgetåren beror på att utbildningens omfattning varierar

ävensom på att anskaffningskostnaderna för fordon och viss annan utrustning uteslutande belöper på första budgetåret.

Vad gäller lön till elever har sådan medtagits i sin helhet i fråga polisom aspiranter och direktrekryterade polissekreteraraspiranter och eljest beräknats

till den merkostnad uppstår till följd som av sådana inom polisdistrikten uppkommande vikariatsförordnanden direkt som är en följd av utbildningen. På

grund av kommitténs förslag rörande polisaspiranternas anställningsförhållanden

under tiden för den polisiära grundutbildningen har beträffande nämnda kategori traktamente inte beräknats för vistelsen på utbildningsorten. Ej heller har traktamente beräknats för direktrekryterade polissekreteraraspiranter under

polischefsutbildningen i Solna och Stockholm. I övrigt har beräkning

av trak-

tamente, såvitt gäller polismän, skett enligt de bestämmelser som för närvarande

gäller för polisman genomgår utbildningskurs som vid polisskolan.

Den föreslagna organisationen polisskolan av har beräknats medföra följande

årskostnader vad gäller lön och arvoden:

rektor och kanslipersonal 600.000 kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . lärarpersonal såväl heltidsanställd timavlönad som 3 865 000 " . . . . . . . .

Omkostnader inköp undervisningslitteratur, av kostnader för simträning,

transporter m m sammanhängande med undervisningen i polisskolan

har upp-

skattats med ledning nuvarande kostnader av och med hänsyn tagen till den

intensifierade utbildning föreslås. Så långt möjligt som har eftersträvats att i

kostnadstablån påföra varje kurs dess kostnader i fråga om både lärarlöner och

omkostnader. Återstående kostnader för polisskolan

t ex löner åt rektor och

kanslipersonal, ersättning åt författare läroböcker för av polisskolans behov,

premier, expenser den art för närvarande kostnadsmässigt av som påförs polis-

skoleverksamheten är i tablån upptagna under rubriken Polisskolans administ-

ration

55 ä

2 m 5

2 | m 5

i

z l

m m 5 5

55m.. 3 I I | l I I I I l I | l l I E 5 m

8 mi I a m 5

.m

E o E I l | | | | I I I I | l m d 5

a m w m w m m w w w m . m m 5 0 5

ä m e 5 w E m m m m l | l l I I m Z 5o ä

5 m C | 1 E w m w

o m o n o

m m 5 m m m 5 m m m 5 m l I N

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . % . . . . . . . . S . . . . . . . . . 5 .. ä .. a . å

5 n

Den ökning i utbildningens omfattning blir följden, kommitténs försom om slag genomförs, kommer att medföra behov ytterligare lokalutrymmen. Såav lunda krävs bla körgårdar samt garageutrymmen för de fordon föreslås som anskaffas för motorfordonsutbildningen. Kostnader för lokalhyror eller för eventuell erforderlig eller ombyggnad lokaler liksom för den utrustning ny- av som krävs i samband med tillkomsten lokaler har medtagits i kostnadsbeav nya räkningarna.

2. Anskaffning fordon

av rn m

Beträffande anskaffning fordon erforderliga i samband med utbildav mm ningen av polisryttare, hundförare och befäl i hundtjänst hänvisas till vad som härom sägs i dels den i bilaga A 11 intagna PM angående polisrytteriets rekry-

tering, utbildning och remontering dels särskild till inrikesdepartemm, en mentet ingiven promemoria Hunden såsom hjälpmedel i polistjänsten, förslag till ny polish-undorganisation m m. För motorfordonsutbildning erfordras kontinuerligt 24 bilar i Solna, i Göte- 24 borg och 12 i Malmö samt i Göteborg dessutom 28 motorcyklar. Anskaffnings-

kostnaderna har beräknats till 23 000 kronor bil totalt 1 380 000 per kronor och 9 000 kronor motorcykel totalt 252 000 kronor, i båda fallen inklusive

per utrustning. För motorfordonsutbildningen i Luleå beräknas erfordras 10 bilar under 16 veckor av året. Kostnader har medtagits här för dessa fordon. Enligt kommitténs mening bör nämnda antal fordon i stället anskaffas för utnyttjande i

polisverksamheten inom hela Norrbottens län och under motorfordonsutbildningen vid polisskoleavdelningen i Luleå ställas till skolans förfogande.

VI. Sammanfattning

Som allmänna riktlinjer för polisutbildningen framhåller kommittén, denna att måste till sitt innehåll och fördelning på kurser avolika slag efter de anpassas krav på kunskaper och färdigheter betingas den arbetsorganisasom av nya tionen inom polisväsendet samt så utformas, att kunskapsinhämtandet så långt

möjligt följer logisk utvecklingsgång. Alla insatser på utbildningsområdet en bör samordnas i ett utbildningssystem, inom vilket de olika avsnitten erhåller

en följdriktig anslutning till varandra och till systemet i dess helhet. Den tjänstemässigt bedrivna utbildningsverksamheten måste vidare klar karaktär ges en av yrkesutbildning och bygga på den förutsättningen, att polismannen redan vid inträdet på polismannabanan äger den allmänbildning är erforderlig för som tjänsten i allmänhet och för fackutbildningen inom yrket. Åtskillnad bör göras mellan dels sådan utbildning, att bibringa polismännen de kunskaper som avser och färdigheter normalt erfordras för uppnående viss tjänsteställning som av reguljär utbildning fördelad på grundutbildning och högre utbildning, dels -

sådan utbildning, för vilkens fullgörande den reguljära utbildningen icke är tillfyllest specialutbildning, och dels sådan utbildning syftar till att stärka som och aktualisera tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter fortbildning. Beträffande undervisningsformer och studiemetoder erinrar kommittén att dessa måste anpassas efter varje läroämnes karaktär samt elevernas genomsnittliga kunskaps- och erfarenhetsstatus samt allmänna mognadsnivå på olika utbildningsstadier. I anslutning till förslagen till kursplaner har därför lämnats anvisningar för undervisningens bedrivande. Kommittén betonar vikten att av eleverna i största möjliga utsträckning bringas att aktivt delta i undervisningen genom att engageras i grupparbeten, diskussioner, seminarieövningar etc. Tekniska hjälpmedel av skilda slag rekommenderas för utnyttjande i undervisningen. Frågan om möjligheterna till sk. programmerad undervisning bör uppmärksammas. Vidare förutsätts integration undervisningen i skilda ämnen, en av innefattande samordnad planering av kurserna, kontinuerliga ämnes- och klasskonferenser samt från centralt håll bedriven rådgivnings- och informationsverksamhet. Läroböcker och kompendier föreslås böra utarbetas i anslutning till kursplanerna och ställas till elevernas förfogande deras personliga egendom att som efter skolutbildningen nyttjas dels som referensmaterial i yrkesutövningen, dels som underlag för repetitoriska självstudier. Det nuvarande huvudlärarsystemet föreslås utbyggt att omfatta fler ämnen än för närvarande och att avse samtliga skolenheter. Elevantalet klass bör uppgå till högst 20. Undervisningstiden bör per i kurser eller kursavsnitt med till övervägande del teoretiskt innehåll icke överstiga 32 timmar i veckan, däri inräknat minst två timmar för motionsgymnastik eller annan fysisk träning. Den polisiära grundutbildningen har av kommittén ansetts böra erhålla en för alla polisaspiranter likartad utformning i vad gäller både de teoretiska och de praktiska avsnitten. Den praktiska utbildningen bör således, till skillnad från vad är fallet, på sätt teoriundervisningen följa som nu samma som en bestämd plan och stå under fortlöpande kontroll. Kommittén förordar en sådan samordning av de teoretiska och praktiska kunskapsmomenten att teoretisk genomgång av ett ämnesområde direkt följas av demonstration och praktiska övningar i detsamma. Dylika övningar bör förläggas till särskilda övningsgårdar och övningsstationer. Härutöver föreslås eleverna ges tillfälle till en tids deltagande i aktiv polistjänst inom olika slags arbetsenheter vid skolstadens poliskår eller vid poliskår i skolstadens omedelbara närhet. En sådan praktiktjänstgöring bör emellertid icke komma till stånd, förrän det teoretiska kunskapsstoffet till fullo inhämtats och aspiranten genom de skolmässigt ordnade praktiska övningarna blivit förtrogen med vanligen förekommande arbetsrutiner. Under praktiktjänstgöringen kan bla situationer uppträda, som kräver förtydliganden och kompletteringar av tidigare meddelade kunskaper. För att vid polismännens utträde i yrkeslivet undvika oklarhet i vissa avseenden kring sättet för arbetsuppgifternas fullgörande föreslås, att aspiranterna efter praktiktjänstgöringen

121.962 års polisutbildningskommitté

åter samlas vid polisskolan för kortare sammanfattning och ytterligare belysen ning de under praktiken erfarenheterna. av vunna Grundutbildningen, vilken förutsätts kunna avslutas inom ett år, räknat från tidpunkten för antagning till polisaspirant, föreslås omfatta 1 konstapelskurs innebärande en 39 veckors skolmässigt ordnad teoretisk och praktisk utbildning, 2 praktiktjänstgöring vid skolstadens poliskår under 8 veckor 3 konca samt stapelskurs II med 2 veckors repetitorisk och kompletterande genomgång en ca av vissa tidigare meddelade kunskaper i polistjänst, främst på områden där ett mera djupgående studium icke lämpligen kan komma i fråga, förrän viss erfarenhet vunnits av praktiskt polisarbete. Beträffande lärostoffet i grundutbildningen föreslås dels införandet av nya läroämnen, dels avskaffande vissa de nuvarande och dels förändringar av av med avseende på innehållet i och omfattning olika ämnen. Vid påbörjandet av av studierna föreslås aspiranterna böra psykologisk-pedagogisk expertis medav delas en studieteknisk information. Undervisningen i polistjänst utökas och innefattas i ett enda undervisningsämne, benämnt allmän polislära. Innehållet i de juridiska ämnena Straffrätt, specialstraffrätt, civilrätt och processrått har förutsatts bibehållas i stort sett oförändrat i jämförelse med den hittillsvarande konstapelsutbildningen, medan undervisningen i svenska ansetts böra något utökas. Obligatorisk undervisning i engelska föreslås införas. Undervisningen i samhällslära sammanförs med undervisningen i socialkunskap till ett gemensamt ämne, socialkunskap med samhällslära. En i huvudsak på den praktiska yrkesutövningen inriktad undervisning i psykologi och beteende hos om psykiskt sjuka personer föreslås innefattas under ämnesbeteckningen människokunskap. Akutsjukvård första hjälpen vid olycksfall, omhändertagande och

transport av sjuka eller skadade personer In m även viss inblick i social-

som en medicinska spörsmål samt undervisning i rättsmedicinska elementa har sammanförts till ett undervisningsämne, benämnt medicin. Med hänvisning till den vikt som torde böra fästas vid att alla polismän i samband med trafikarbetet bla på ett korrekt sätt kan provköra eller omhänderta fordon samt själva på ett föredömligt sätt framföra polisverkets egna fordon har kommittén föreslagit införande av motorforclonskunskap som särskilt undervisningsämne. Behovet för polismän att i tjänsten kunna skriva maskin, använda diktafoner, bandspelare, räknemaskiner od har föranlett förslag införande undervisningsämnet om av kontorstekniska hjälpmedel. Det nuvarande ämnet civilförsvarstjänst föreslås utgå från kursplanen. I den mån specialutbildning i egentlig civilförsvarstjänst kan erfordras för polispersonal, har sådan utbildning förutsätts meddelas genom civilförsvarets försorg. Den nuvarande undervisningen i bruk och stridsvapnens taktik, vilken främst betingas av polisens uppgifter i händelse krig, har icke av ansetts fylla ett i första hand polisiärt ändamål och föreslås utgå grundutbildur ningen. I stället förordar kommittén genom införandet undervisningsämnet av tjänstevapnens bruk omfattande utbildning i bruket skjutvapen samt en mera av av övriga vapen och hjälpmedel, so.m normalt står till polismans förfogande en

för allmänhetens och eget skydd. Fysisk träning har bedömts böra förekomma

i ungefär omfattning i nuvarande konstapelsklass. samma som Vad gäller kraven på allmänbildning för antagning till polisaspirant har kommittén ansett sig icke böra föreslå några principiella ändringar. Kommittén har begränsat sig till översyn främst formell karaktär gällande be en - av av stämmelser.

Vid ett samtidigt beaktande de för grundutbildningens dimensionering releav vanta faktorerna har det årliga nyrekryteringsbehovet polisaspiranter av uppskattats till 750. Rekrytering och därmed påbörjande grundutbildning ca av föreslås skoladministrativa skäl äga endast av rum två gånger årligen. Med beaktande av angelägenheten att rekryteringstillfällena till de tidpunkter, anpassa då största antalet lämpliga sökande till polisyrket kan påräknas, har den april 20 och den 1 september bedömts mest lämpliga ungefärliga tidpunkter för som grundutbildningens påbörjande.

En koncentration grundutbildningen till avsevärt färre för av orter än närvarande har föreslagits. Med kraven på enhetlighet och allsidighet i utbildningen,

tillgången på lärarkrafter, poliskårens på skolorten för medverkan i den resurser praktiska utbildningen, ett rationellt utnyttjande erforderlig undervisningsav materiel m m har kommittén funnit grundutbildningen böra meddelas, förutom

vid polisskolan i Solna, vid skolenheter i Göteborg och Malmö. Rekryteringsas-

pekter, övre Norrlands speciella problem på polisverksamhetens område har m m emellertid föranlett kommittén föreslå att grundutbildning skall anordnas jämväl

i Luleå. Av varje årskull aspiranter har 280 beräknats hänföras ca till polisskolan i Solna, ca 200 till vardera skolenheterna i Göteborg och Malmö och ett 80-tal till Luleå. Grundutbildningen föreslås administrativt anslutas till poliskårerna

i utbildningsorterna och ställas under vederbörande polischefs föreståndarskap.

Den till Solna förlagda grundutbildningen har dock böra administreras ansetts av polisskolan.

Kommittén har vidare upptagit frågan för kvinnlig polispersonal om en särskilt tillrättalagd grundutbildning. Med utgångspunkt i bla gällande bestämmelser om mäns och kvinnors lika behörighet att erhålla statstjänst, avsaknaden särav skilda tjänster för kvinnlig polispersonal, kvinnors möjligheter under att samma förutsättningar män få tillträde till högre utbildning och vinna befordran som till högre tjänster har kommittén icke ansett sig böra föreslå för kvinnliga aspien ranter särskilt avpassad utbildningsgâng. Gällande fordringar för tillträde till den högre polisutbildningen, dvs de nuvarande assistent- och kommissarieklasserna, samt den kompetens son1 genomgång av nämnda kurser att bibringa motsvarar enligt kommitténs avser mening icke det utbildningsbehov blivit följd polisväsendets organisatoriska som en av omdaning. Bristen på differentiering utbildningen, svagheter i principerna av för lämplighetsbedömningen av sökande samt för uttagningen elever till högre av utbildning, det delegation polismyndighetsärenden ökade genom av ansvaret för viss personal ibefälsställning, de vidgade kraven på yrkeskunnande hos polis-

personalen överhuvudtaget, behovet grundlig arbetsledarutbildning för av en polisbefäl m m har föranlett kommittén att föreslå en uppdelning av den högre polisutbildningen i dels mera allmänt yrkesinriktad skolning, dels en på befälsen funktionen direkt inriktad utbildning. Den förstnämnda utbildningen har getts formen 22 veckors högre poliskurs, öppen för alla polismän efter 6 års av en ca ca anställning inom polisväsendet och ledande till kunskapsmässig kompetens att uppehålla tjänst i assistentgraden. Befälsutbildningen har, med hänsyn till de skilda plan där personal med arbetsledande funktioner återfinns, fördelats på en 8 veckor lång befälskurs och en ca 15 veckors kommissariekurs. Befälskursen är ca avsedd kompetens för i första hand förste poliskriminalassistenttjänster för ge vakthavande befäl vid övervakningssektion, för avdelnings-, sektions- och rotelföreståndare samt för föreståndare för sådan arbetsgrupp, till vilken är knuten handläggning polismyndighetsärenden. Kursen är tänkt att täcka även beav hovet arbetsledarutbildning för sådan kriminalpolispersonal i de tre största av poliskårerna tjänstgör jourhavande befäl inom utredningsavdelning som som eller såsom ledare vissa tillfälligt inrättade arbetsgrupper. av Den högre poliskursen innefattar allmän polislära med undervisning främst en ikriminalteknik och utredningsverksamhet men även om socialpolis- och kvarterspolisverksamhet samt brottsprevention, juridik ungefär samma omfattav ning i den nuvarande assistentklassen, sociallcunskap med nyheter inom som socialpolitiken, fördjupad undervisning i människokunskap samt en kortare en kurs i rättsmedicin. Kursinnehållet i befälskursen utgörs allmän polis-lära med tyngdpunkten av på taktiska spörsmål, administrations- och förvaltningslcunskap med huvudvikten lagd på personaladministrativa frågor samt psykologi omfattande främst personalledningspsykologi med direkt anknytning till det polisiära yrkesområdet. Kommissariekursen ett vidgat .mätt fackkunskaper samt fördjupade ger av insikter i personal- och arbetsledning. Kursplanen innefattar undervisning om högre polistaktik i ämnet allmän polislära, polislagstiftning samt polisväsenom dets organisation och arbetsformer i ämnet administrations- och förvaltningskunskap samt orientering lagstiftning och praxis i ämnet straffrätt med om ny straffprocessrätt. I specialstraffrätt diskuteras mera svårbedömbara frågor inom vägtrafiklagstiftningen och allmänna ordningsstadgan och i socialkunslcap ges ett vidgat perspektiv på polisens roll i samhället och i förhållandet till civil verksamhet i allmänhet. Ämnet människokunskap föreslås tills vidare innefatta befälskursens psykologiavsnitt jämte Viss undervisning ipsykiatri. Vidare har inlagts kortare kurs i rättsmedicin. För såväl befälskursen som kommissarieen kursen har tid anslagits för fysisk träning. För inträde i både befäls- och kommissariekurs har föreslagits att sökande på ett tillfredsställande sätt skall ha tillgodogjort sig innehållet i en kortare förberedande korrespondenskus, omfattande främst en repetitorisk genomgång jämte övningar visst i tidigare reguljära kurser ingående kunskapsstoff men även en av

introduktion till de högre studier befäls- och kommissariekurserna innesom fattar. Tillträdet till sistnämnda kurser är begränsat och elevantalet beräknas på grundval av det för riket i dess helhet föreliggande behovet av befälsutbildad polispersonal. Behörig att söka inträde i dessa kurser skall den från vara som

föregående kurser inom den högre polisutbildningen uppnått viss betygspoäng

och i utfärdat tjänstgöringsvitsord erhållit visst poängtal för lämpligheten. För lämplighetsbedömningen föreslår kommittén dels normering vitsordsen av givningen så att denna ansluter så nära möjligt till de värderingsnormer som som redan finns för vitsord till polismanstjänst, dels införandet ett kontinuerav ligt personbedömningsförfarande. Psykologiska personlighetstest för sökandeurvalet förordas icke, eftersom dylika test icke erbjuda säkrare bedömsyns ningsunderlag än ett med resultatet föreslaget systematiskt personbedömav ningsförfarande underbyggt lämplighetsvitsord. Den ärliga intagningen i de olika kurserna inom den högre polisutbildningen har beräknats sålunda: den högre poliskursen 500, befälskursen 180 och ca ca kommissariekursen 4:0. Samtlig högre polisutbildning har förutsätts skola medca delas vid den nya polisskolan i Solna. Den personal i konstapelsgraderna anställts inom polisväsendet, innan som kommitténs förslag till utbildningsystem kan ha blivit genomfört, och saksom nar högre polisutbildning föreslås beredas tillfälle genomgå högre poliskurs under den tid av ca sex år som beräknas förflyta, intill dess platserna i högre poliskursen måste reserveras för dem genomgått den kommittén föreslagna grundsom av utbildningen. Dessutom föreslås utökning nuvarande fortbildningskurser, en av så. att dessa under en övergångstid kan täcka behovet kompletterande utbildav ning för den personal i konstapelsgraderna, icke önskar eller blir i tillfälle som att genomgå högre poliskurs. Beträffande utbildningen av befattningshavare i polischefskarriären har kommittén först framlagt detaljerade förslag rörande utformningen och innehållet av i den juridiska grundutbildning, riksdagens bifall till proposition som genom nr 1964:100 skall utgöra förutsättning för inomverksrekryterades tillträde till denna karriär. Den juridiska grundutbildningen, enligt kommitténs förslag skiljer som sig endast i smärre avseenden från hittillsvarande distriktsåklagarutbildning, vilken avsåg jämväl utbildning polischefer, föreslås anordnas gång årligen av en och av organisatoriska och ekonomiska skäl förläggas till Stockholms universitet. Antalet elevplatser bestäms med utgångspunkt i rekryteringsbehovet för det år, varunder den anslutande egentliga polischefsutbildningen kommer att slutföras. För tillträde till den juridiska grundutbildningen bör krävas att sökande innehar ordinarie polismanstjänst och att hans tjänstgöring inom polisväsendet är synnerligen väl vitsordad samt att han vitsord i fullständig eller begränsad - genom studentexamen samt i vid polisskolan genomgången utbildning styrker sig besitta mycket god studieförmåga. en Den egentliga polischefsutbildningen, för inomverks- och direktgemensam rekryterade polissekreteraraspiranter, föreslås omfatta 1 polischefskurs be-

stående av en ca 5 månaders undervisning med huvudsakligt syfte att i koncentrerad form meddela viss del det kunskapsstoff inryms i polisiär av som grundutbildning, högre poliskurs och befälskurs; 2 pralctikutbildning under ca 17 månader, polistjänstgöring 13 månader, övningstjänstgöring vid varav ca polischefskansli ca 3 månader och hos åklagarmyndighet 1 månad; samt 3 ca polischefslcurs II, omfattande 2 månaders undervisning i högre polistaktik en ca samt i administrations- och förvaltningsgöromål och helt inriktad på de funktioner som åvilar polisledningen i ett distrikt. Polischefskurserna anordnas vid polisskolan i Solna, polistjänstgöringen förläggs till Stockholms polisdistrikt, övningstjånstgöringen hos åklagarmyndighet till åklagarkammare i Stockholm eller annan större åklagarmyndighet i Stockholmsregionen samt övningstjänstgöring vid polischefskansli till medelstort sådant. Polischefsutbildningen föreslås anordnas årligen med början imitten augusti av månad. En särskild antagningsnåmnd bör pröva ansökningarna och yttavge rande över desamma till rikspolisstyrelsen. Beträffande de områden av polisverksamheten, där utbildningen i de reguljära kurserna icke är tillfyllest, har kommittén föreslagit anordnande specialav kurser. Utbildningen av polisryttare ca 10 årligen förordas centraliseras, - - samordnas med hästdressyrverksamheten och såsom 7 månaders arrangeras en ca polisridskolekurs, administrativt ansluten till Malmö polisdistrikt med utnyttjande den statliga håstdepåns i Flyinge av resurser. För hundförare föreslås anordnande tre olika specialkurser, den av ena avseende grundläggande utbildning sommartid, omfattande 6 veckor och förlagd ca till dels arméns hundskola i Sollefteå, dels till militära truppförband i närheten av Stockholm, Göteborg och Malmö, den andra avseende allmän vinterutbildning under 2 veckor i arméns hundskola och den tredje meddelande speciell av vinterutbildning under 3 veckor och med utbildningstiden fördelad mellan hundskolan och lämplig ort i fjällvärlden. För befäl z kundtjänst föreslås två typer av specialkurser, förlagda till hundskolan, den ena avseende sommarutbildning under ca 21/2 vecka och den andra vinterutbildning inkl. fjällövningar under ca 11/2 vecka. En intensifiering av polisens utbildning i vad gäller förande och kontroll av motorfordon har befunnits angelägen. För att erhålla behörighet att framföra polisväsendets motorfordon bör polisman genomgå specialkurs för förare utav

ryckningsbilar ca 5 veckor respektive specialkurs för förare av motorcyklar ca 5 veckor. För ett rationellt utnyttjande av undervisningsmateriel och lärar-

krafter förläggs denna specialutbildning till Solna, Göteborg och Malmö och samordnas där med undervisningen i motorfordonskunskap i grundutbildningen.

Undervisningen i specialkurs i flygande inspektion ca 6 veckor föreslås för-

läggas till AB Svensk Bilprovnings besiktningsskola i Västerås och stå under kontroll statens bilinspektion. av De nuvarande specialkurserna i brottsplatsundersökning och brandorsaks-

utredning föreslås med hänvisning till bl den likartade undersökningsmeto- -- a diken vid brotts- och brandplatser till den omständigheten samt att brandplats ofta är brottsplats sammanföras i special/cars i Icriminalteknik - en om ca 12 veckor med ökat innehåll främst vad gäller spårläran och med avsevärt större utrymme för praktiska övningar än i de hittillsvarande kurserna. Personal vid

de större polisdistriktens tekniska sektioner bör dessutom tillfälle ges till 3-5 månaders studier vid kriminaltekniska laboratoriet i Solna.

Två specialkurser föreslås för personal har vissa som att utreda ekonomiska brott, nämligen 6 veckors specialkurs i utredningar en av vissa förmögenhetsbrott och 5 veckors special/kurs i utredning gäldenärs- och skattebrott. en av De ökande arbetsuppgifterna för polisen med avseende på kontrollen av trafiken i de inre delarna kustbandet och på insjöarna därav föranledd av samt utredningsverksamhet i sjöfartsärenden enligt kommittén anledning till bl ger a anordnande

av speciallcurs i sjöförfattningslcunskap. Intill dess det utbildningssystem kom-

mittén skisserat hunnit helt genomföras bör dessutom specialkurser i arbetsled-

ning och socialpolislära anordnas på sätt hittills. samma som Behovet fortbildning i vad lagstiftning, arbetsmetoder av avser etc vill kommittén skall mötas på det lokala planet sammankomster genom kring studiet av det informationsmaterial rikspolisstyrelsen såsom

som ett led i sin informations-

verksamhet kommer att distribuera. Planerings- och samordningsuppgifter i samband med denna verksamhet bör ankomma på länspolischeferna. För upprätthållande personalens fysiska spänst föreslås alla polismän under av 45 år skola delta i konditions- och styrketräning, simning och livräddning. Ansvaret för även denna verksamhet bör åvila de lokala polischeferna under länspolischefer-

nas överinseende. Särskilda instruktörer bör utbildas och i Stockholm, Göteborg

och Malmö bör träningsverksamheten handhas särskild idrottskonsulent. av en Beträffande vitsordsgivningen föreslås betyg i undervisningsämnen böra utfärdas i konstapelskurs högre poliskurs, befälskurs polischefskurs I och samt II, medan i kommissariekursen betygsättning icke böra ifrågakomma. ansetts För elev i kommissariekurs, ävensom för deltagare i special- och fortbildnings-

kurser bör utfärdas intyg över genomgången kurs. För de fall där betygsgivning

föreslagits förekomma rekommenderar kommittén införandet av en gemensam numerisk femgradig betygsskala. Polisaspiranternas personliga lämplighet för

yrket bör ägnas fortlöpande uppmärksamhet under genomgången grundav

utbildningen och efter dennas slut resultera i ett särskilt vitsord. I de reguljära

utbildningskurserna bör elev kunna befrias från deltagande i undervisningen

i visst ämne eller ämnesavsnitt, vederbörande styrker sig redan vid inträdet om i kursen äga sådana insikter på ifrågavarande område de helt intäcker att de kunskaper kursen avser att förmedla. Motsvarande har förutsätts gälla det prak-

tiska polistjänstavsnittet för inomverksrekryterade elever i polischefsutbild-

ningen.

Kommitténs förslag rörande polisutbildningen kräver ändringar i fråga om bla skolverksamhetens organisation. Denna föreslås utgöras polisskolan i av

184:

Solna med samt polisskoleavdelningar anslutna till Göteborgs, Malmö annex och Luleå polisdistrikt och i administrativt hänseende underställda vederbörande polischefer. Den vidgade undervisningsverksamheten vid polisskolan med annex kräver viss utökning kanslipersonalen. Sammanlagt föreslås skolans kansli av tillföras ytterligare fyra tjänster i kontorskarriären, vaktmästartjänst, en en byråassistenttjänst samt befattning på kommissarienivå för administrativt en biträde vid polisskoleannexet. Den administrativa ledningen polisskoleavav delningarna bör på likartat sätt närmast under vederbörande polischef utövas befattningshavare på kommissarienivå motsvarande. I vardera Göteav en borgs och Malmö polisdistrikt föreslås inrättas två och i Luleå tjänst i konen torskarriären för göromål betingas polisskoleverksamheten på respeksom av tive ort. Det ökade behovet arbetskraft i kontorskarriären vid polisskolenav heterna uppvägs motsvarande minskning vid utbildningskårerna främst av en på de orter där nuvarande avdelningsskolor föreslås nedlagda. Den föreslagna koncentrationen undervisningen till ett fåtal orter möjliggör av i betydligt högre grad än för närvarande utnyttjande heltidslärare. Kommitav tén räknar med att inemot 70 % totala antalet undervisningstimmar skall av kunna fullgöras heltidslärare knappt 14 %. Utöver lektors- och/ av mot numera eller adjunktstjänster i icke-polisiära ämnen föreslås inrättade extra tjänster

eller arvodesbefattningar för polismän såsom polislärare. En dylikt befattning

skall kunna delas mellan flera innehavare, vilka var och en under Viss del av året fullgör heltidsundervisning och härvid erhåller arvodesanställning. Härutöver föreslås anlitande biträdande polislärare för den praktiska undervisav ningen i motorfordonskunskap och specialkurserna för fordonsförare. Kommittén förutsätter att tjänstgöring såsom polislärare i merithänseende helt jämställs med tjänstgöringen såsom polisman vid befordran inom polismanskarriären. Den föreslagna organisationen polisskolverksamheten har beräknats medav föra årlig kostnad vad gäller löner och arvoden till lärare 4,9 milj. kronor. en av Omkostnader för undervisningsmateriel, underhåll och drift av fordon mm beräknas till 1,8 milj. kronor. Härtill kommer kostnader för nyanskaffning av fordon och viss utrustning. Inberäknat löner, resekostnadsersättningar annan och traktamenten till elever har de totala kostnaderna för polisskolundervisningen under budgetåret 1966/67 uppskattats till 17,6 milj. kronor. Kommittén har vidare behandlat frågan utbildning vissa ordningsom av vakter samt trafikövervakare. Antalet ordningsvakter är för närvarande mycket stort och flertalet sådana vakter har endast kortvariga och fåtaliga uppdrag. Att bereda samtliga dessa tillfälle till särskild utbildning finner kommittén såväl kostnadssynpunkt administrativa skäl inte vara möjligt. Enligt ur som av kommitténs mening bör det eftersträvas att få fram begränsad och en mera fast ordningsvaktskader, vilken kan beredas lämplig utbildning. Denna utbildning måste utformas så att den icke verkar rekryteringshämmande utan stimulerar lämpade att åta sig förordnanden som ordningssnarare personer vakter. Den bör därför i princip begänsas till bibringandet av sådana kunskaper

och färdigheter äger direkt praktisk tillämpning i ordningsvakternas arbete. som Dessa föreslås till huvudsaklig del inhämtas självstudier av en särskild genom för ändamålet utarbetad enkel, instruktiv handbok, varefter ytterligare under-

visning inriktad främst på demonstrationer och praktiska övningar äger - i form veckoslutskurs eller 10-tal studiecirkelsam.mankomster. Till rum av en ledning för utbildningen har framlagts förslag till kursplan. För orientering om ändringar i lagstiftning ifrågasätts införandet årlig aktuell information m m av rikspolisstyrelsens försorg. Dessutom bör möjligheterna till viss fortbildgenom ning övervägas. Vad gäller trafikövervalcare förordar kommittén enhetliga krav i fråga om författningskunskap d. T rafikövervakarna bör sådan utbildning att de dels o ges förmår företa korrekta bedömningar de överträdelser olika slag som de av av har beivra, dels bli i stånd att lämna allmänheten önskvärd service i form att upplysningar, anvisningar och hjälp. På grundval av erfarenheterna av annan från Stockholm och Göteborg där viss utbildning sådan personal förekommit, av framlägger kommittén förslag till kursplan omfattande 200 timmars underen ca visning. Beroende på lokala förhållanden kan minskning av antalet underen visningstimmar till lägst 150 förekomma. Med hänsyn till att den särskilda trafikövervakningen är kommunal angelägenhet bör det enligt kommittén anen komma på vederbörande kommun att anordna den utbildning som här avses.

via Larm l

7311.. m guisB-Jk

:awdqqu

, gm w:

.mâårráui

BILAGOR

Bilaga A 1

Nuvarande kursplan för den grundläggande teoretiska fackutbildningen

Ordningspolistjänst 48 tim. l. Orientering polisväsendet samt polispersonalens tjänstgöringsförhållanden: ledom ningen av polisverksamheten; befälsförhållanden; tjänstgöringsföreskrifter; sjukledighet; entledigande; tjänstefel, disciplinär bestraffning. 2. Polismans uppträdande: post- och patrulltjänst; expeditionstjänst; förhållandet mellan över- och underordnade. 3. Polisen och allmänheten. 4. Ordningspolisens uppgifter: rapporteringsskyldighet; upptagande av anteckningar vid begångna förseelser, inträffade trafikhändelser 0 d. 5. Frihetsberövande enl. polisinstruktionen; åtalsrättens betydelse för polismannens befogenhet. 6. Polismans rätt att bruka våld. Bruket av skjutvapen i polistjänsten. 1 Åtgärder ang. hittegods och tillvaratagna föremål. . 8. Teckengivning vid trafikdirigering.

Kriminalpolistjänst 16 tim. 1. Kriminalpolistjänstens allmänna grunder: verksamhetens innehåll, bevismedlen; arbetsmetoder, regler för polisman som kommer först till brottsplats. 2. Orientering om förundersökningsförfarandet: regler för inledande av förundersökning, den misstänktes rätt att anlita försvarare, den misstänktes rättigheter under förundersökningen. 3. Orientering anlitande olika tvångsmedel: tvångsmedel i samband med förhör, om av häktning; anhållande, gripande; husrannsakan, kroppsrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiktning, fingeravtrycksupptagning och fotografering, kvarstad och skingringsförbud, beslag. Avspärrning av brottsplats. b Orientering om elementär förhörsteknik. . 5. Inre spaning och registerslagning: Polisunderrättelser, RPS:s registraturer, ingivande av uppgifter till polisiära register.

Straffrätt 15 tim. Straffrättens innebörd. . Påföljder enl brottsbalken. . Särskilda grunder, som utesluter, minskar eller upphäver straffbarhet. . Brott mot allmän verksamhet. . Mord, dråp och annan misshandel. . Brott mot annans frihet och frid. Stöld och rån; egenmäktigt förfarande. . Skadegörelse; tagande av olovlig väg. .

Specialstraffrätt 15 tim. Huvuddragen av vägtrafiklagstiftningen: allmänna körregler, hastighetsbestämmelser, omkörning, filkörning, motorvägen och dess trafikregler, belysning, last, vägmärken, trafiksignaler m m.

Svenska 30 tim.

Skriftlig framställning: uppsatsskrivning, rättskrivning; stilarter, ordval. . Muntlig framställning: sprâkbehandling, talteknik, rikssprâk och dialekter, uttal, ord- . val; föredrag, diskussioner.

Språklära och språkhistoria: språklärans grunder, orientering i språkhistoria. .

Samhällslära 21 tim.

Demokrati och diktatur. . Befolkningsutveckling. Yrkesfördelning. Samhållsklasser. . . De politiska partierna: kort historik och aktuella program.

Vårt nuvarande statsskick. Grundlagar. Konung och regering. . Riksdagens sammansättning, arbetsformer och befogenheter. . Statsförvaltning och kommunal förvaltning. . Skolväsende. . Sverige och utlandet. De internationella organisationerna. .

Socialkunskap 10 tim.

Socialpolitikens uppkomst och anpassning till samhällsutvecklingen med tyngdpunkten

lagd på industri- och servicesamhällets behov socialt trygghetssystem socialförsäkav ringarna och enskilt omhändertagande. Undervisningen inriktas främst mot de områden,

där nära samverkan bör föreligga mellan polisen och socialvården.

Akutsjukvård och socialmedicin 22 tim.

Människokroppens byggnad; nervsystemet, medvetanderubbningar, svimning; and- . ning och blodomlopp; åtgärder vid andnings- och hjärtstillestånd.

Sår och sårinfektioner. . Blödning, blödningschock och annan skadechock. Chockåtgärder. . Brännskador. Elskador. Köldskador.

Ben- och ledskador. . Luftvägshinder och kvävningstillbud. Främmande föremål i luftvägar, öga, öra. . Akuta buk-, hjärt- och infektionssjukdomar. Sammanfattning observationen . av av den sjuke eller skadade.

Skallskador och hjämblödning. Psykiska orostillstånd. Epilepsi. Något missfall . om och förlossning.

Övningar bla med övningsdocka: lämpligt läge för medvetslös; konstgjord andning; . yttre hjärttryck; tryckförband vid blödning; stödförband vid ben- och ledskador;

lyftande och transport av skadad.

Fysisk träning 4 tim/vecka

Motionsgymnastik och bollspel; jiujitsu; grundläggande Simundervisning samt provtagning

för livräddarmärket.

Tjänstevapnens bruk 16 tim.

Övningsskjutning med pistol på inomhusbana.

Bilaga A 2

Nuvarande kursplan för konstapelsklassen

Ordningspolistjänst 100 tim.

Repetition av de i den grundläggande teoretiska fackutbildningen genomgångna . avsnitten av polisinstruktionen samt inlärande tillämpliga återstående avsnitt. av

Frihetsberövande enl. polisinstruktionen mera detaljerad genomgång än i den grund-

. läggande teoretiska fackutbildningen samt med praktiska anvisningar rörande ingri-

pande vid t ex fylleri, förargelseväckande beteende, rattfylleri.

Polismans uppträdande. . Repetition och komplettering tidigare undervisning rörande upptagande . av av anteckningar.

Upptagande anmälan brott. . av om Rapporteringsskyldighet och rapporteftergift. . Polismans rätt att bruka våld. Bruket skjutvapen. . av Praktiska synpunkter på sinnessjuklagen, lagen nykterhetsvård, barnavårdslagen . om samt lagen om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet.

Tjänst som utredningsman; protokollering. . Trafikdirigering. . Formeringar och uppträdande i övrigt polismän i . av grupp.

Kriminalpolástjänst 80 tim.

Repetition och viss komplettering undervisningen i den grundläggande teoretiska . av fackutbildningen.

Signalementslära. . Vapenlära: eldhandvapen; jämförelse mellan vissa svenska, amerikanska och engelska . kalibrar; ammunition till hagelbössor; tillvaratagande skjutvapen av och ammunition

på brottsplats; jämförelsevapen och ammunition; särskilda bestämmelser jaktom

vapen.

Misstänkta dödsfall samt förberedande undersökningar vid dylika. . Brandorsaksutredningar. . Fotografering.

Skissering. . Spårlära. . Kriminaltekniska problem i samband med trafikolyckor. . Inbrottsteknik. .

Straffrätt 70 tim.

Straffrättens allmänna del

Straffrättens innebörd; straffteorier; begreppet brott samt de objektiva straffrihets-

grunderna.

2. Allmänt uppsåt och oaktsamhet. om 3. Allmänt försök, förberedelse, tillbakaträdande och medverkan. om 4. Brottspåföljder: allmänna straffarter, ämbetsstraff, disciplinstraff, straffmätning, vill-

korlig dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, internering, behandling kriminell av ungdom och psykiskt abnorma lagöverträdare, förverkande.

Allmänt straffs bortfallande preskription. . om genom Allmänt brottsbalkens tillämplighet i rummet. . om

Straffrättens speciella del 7. Stöld, rån, egenmäktigt förfarande. 8. Bedrägeri, utpressning, ocker och häleri. 9. Allmänt förskingring och annan trolöshet. om 10. Allmänt skadegörelse samt tagande av olovlig väg. om 11. Orientering kring brott mot allmän verksamhet. 12. Brott mot allmän ordning. 13. Ämbetsbrott. 14. Allmänt mord, dråp och annan misshandel. om 15. Allmänt brott frihet eller frid. om mot annans 16. Allmänt om sedlighetsbrott.

Specialstraffrátt 63 tim. Trafiklagstiftning §§ VTF i den utsträckning krävs för att polismannen möjlighet att be- 1. 1-8 som ge döma och ingripa i de fall, dä förseelse mot utrustningsbestämmelserna kan misstänkas föreligga. 28, 52 och 57 studeras samtidigt med hänvisning till polismanbefogenheter enl. polisinstruktionen att undersöka bristfälliga fordon och förnens bjuda fortsatt färd. 2. Registreringsbestämmelserna genomgås i stora drag. Bestämmelserna i 10 § 4 mom., 11 12 § 1 och 4 13 § 1 och 4 samt 21 § VTF genomgås dock noggrant. mom., mom., Trafikförsäkringsbestämmelserna studeras i 1 och 24 trafikförsäkringslagen. . 4. Bestämmelserna förare fordon enl. 28 29 § körkortsbestämmelsema, 30 § om av övningskörning och 35 § VTF. I övrigt genomgås VTF:s tredje avdelning i stora

drag. 5. Trafikreglerna genomgäs noggrant i de delar, kan bli aktuella i den praktiska som polisverksamheten. Trafikbrottslagens bestämmelser studeras i samband med trafikreglerna. 61-64 VTF berörs. Vägmärkena förutsätts vara kända. Ansvarsbestämmelser. 74 och 77 VTF. Orientering vägtrafikkungörelsen och vägmärkeskunom görelsen. 6. Mopedförordningens 1-4 samt 8-11 inpräntas. Övriga paragrafer i förordningen

genomgås kursivt. 7. I förordningen yrkesmässig trafik studeras 1-2, 21, 26 samt 27 § 1 och 6 om 29 § 8 och 32 § 6 ävensom ansvarsbestämmelsema i tillämpliga mom., mom. mom. delar. Övriga bestämmelser kursivt.

Ordningslagstiftning 8. Polismyndighetsbegreppet. 9. Allmänna ordningsstadgan och lagen allmänna sammankomster. om Bestämmelser hundar: lagen tillsyn över hundar, jaktlagen, jaktstadgan, 10. ang. om hundskatteförordningen samt lagen om djurskydd. Bestämmelser skjutvapen vapenförordningen, jaktstadgan, allmänna ord- 11. ang. mm: ningsstadgans 6 § samt KF förbud mot innehav av vissa stiletter m m. om 12. Bestämmelser radiomottagningsapparater mm: lagen om radioanläggning mm ang. och KK rätt att inneha radiomottagningsapparat. ang. 13. KF med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m m.

N äringslagstiftning 14. Näringsfrihetsförordningen, firmalagen och bokföringslagen. 15. Butikstängningslagen och bestämmelser försäljning av preventivmedel. ang. mm

16. Bestämmelser ang. kontroll svenska resande samt utlänningar: hotell- och av pensionatsstadgan, utlänningskungörelsen 47-50 samt skyddsområdeskungörelsen. 17. Lagen om pantlånerörelse samt förordningen handel med skrot, lump och beang. gagnat gods. 18. Lotteriförordningen. 19. Förordningen eldfarliga oljor. om Alkohollagstiftningen 20. Rusdrycksförsäljningsförordningen, förordningen tillverkning beskattning om o. av malt- och läskedrycker, ölförsäljningsförordningen, förordningen försäljning om av alkoholfria drycker, förordningen tillverkning sprit och vin, förordningen om av om försäljning teknisk sprit och alkoholhaltigt av preparat samt varusmugglingslagen.

Utlänningslagstiftningen 21. Utlänningslagen, utlänningskungörelsen samt passkungörelsen.

Sociallagstiftning 22. Lagen om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet.

Processrätt Q4 tim. Allmänt 1. Domstolsorganisation, rättegångens grundläggande principer, bevisregler, överklagande av dom.

Bro ttmål 2. Partsförhållanden, åtgärder före huvudförhandling, huvudförhandling, speciella förfaranden parkeringsbot, strafföreläggande, åtalseftergift m. m Civilmål 3. Partsförhållanden, förberedelse och huvudförhandling, speciella processformer lagsökning, betalningsföreläggande.

Civilrätt 42 tim. Familjerätt Äktenskapsrätt: trolovning, äktenskapshinder, makars inbördes underhâllsskyldighet, makars egendom, makars gäld, rättshandlingar mellan makar, boskillnad, hemskillnad, äktenskapsskillnad, bodelning. 2. Föräldrarätt: barns börd, talan ang. äktenskaplig börd, fastställande faderskap av till utomäktenskapligt barn, barns namn, vårdnaden barn, underhållsskyldighet, om underårigs omyndighet, omyndigförklaring, förmyndarskap. 3. Arvsrätt: släktingars arvsrätt, makes arvsrätt, utomäktenskapliga barns arvsrätt, allmänna arvsfonden, laglott, behörighet att upprätta testamente, testamentes form, bevakning, delgivning och klander av testamente, boutredning jämte bouppteckning, bodelning och arvskifte, dödförklaring.

Förmögenhetsrätt 4. Avtalsrätt: offert och accept, slutande avtal, utfärdande fullmakt, fullmäktigs av av befogenhet och behörighet, rättshandlingars ogiltighet. 5. Besittning: gemensam besittning och sambesittning, osjälvständig besittning, återställande av rubbad besittning, besittningsskydd, tillåtna besittningskränkningar.

131962drs polisutbildningskommitté

Fast egendom: begreppet fast egendom, allemansrätt, fastighetsindelning, köp, lagfart, . panträtt, nyttjanderätt hyreslagen, servitut.

Lös egendom: köp, godtrosförvärv, avbetalningsköp, hittegods, panträtt, retentions- . rätt, skuldebrev, borgen, preskription.

Skadestånd: culparegeln, strikt skadeståndsansvar, skadeståndets omfattning. . Bolag och föreningar: begreppet juridisk enkelt bolag, handelsbolag, kornperson, . manditbolag, aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar.

Socialkumkap 20 tim.

Socialpolitikens utveckling, omfattning samt beroende samhällsutveckursprung, av . lingen. Socialpolitikens former och organisation. Genomgången byggs i stor utsträckning . på praktiska exempel med anknytning till vederbörandes hemort, tjänstgöringsupp ort e d. Redogörelse för principerna och huvudreglema i föreningsväsende och rättsordning . på arbetsmarknaden, arbetarskydd, familjepolitiken och dess olika grenar, socialbal-

ken, socialvårdsverksamhet samt socialpolitikens kostnader. Ämnesavsnittet belyses

situationsspel avseende tex avtalsuppgörelse, ett olycksfall på en arbetsgenom en plats, ett barnavårdsfall, ogift moders situation, ett pensionärsärende. en

Svenska 40 tim.

Skriftlig framställning: genomgång uppsatsämnen av olika typer med dispositionsav . språkliga sidan upptagande övningar; språkriktighetsregler med exempel; den av av

anmälan med diskussion exempel; interpunktionsövningar; uppsatsskrivning. av Muntlig framställning: genomgång och diskussion den muntliga framställningens av . anföranden, användandet problem, planerande och framförande av olika typer av av

tillgängliga hjälpmedel od. Varje elev håller ett anförande om 10-15 min. över

valfritt ämne.

Språkhistoria: talspråk, skriftspråk, dialekter, stilarter. .

Akutsjukvård och socialmedicin 20 tim.

Repetitorium i andningsvård, konstgjord andning och hjärtkompression. Besök . brandstation; orientering sjuktransporttjänst och räddningstjänst, rök- och vattenom

dykare. rättsmedicinsk obduktion trafikolycka eller motsvarande. Bevistande av

Övning i förbandsläggning, stödjeförband och sjuktransport. . Sexualpsykologi, sexuella perversioner. . Veneriska sjukdomar och lex veneris. . Sinnessjukdomar, speciellt akuta psykoser. Sinnessjuklagen. . Medicinska och sociala synpunkter på epilepsi. . Tuberkulos och tuberkuloslagstiftning. . Hälsovårdsstadgan. . Epidemiska sjukdomar och epidemilagen. . Blodgrupper och deras rättsmedicinska behandling. . Alkoholsjukdomar och deras medicinska och sociala behandling. . Narkomanierna: medicinsk och social behandling. . Sjukkassebestämmelser. Lag om yrkesskada. . Medicinsk och social rehabilitering. . Förgiftningar speciellt polisiär och akutsjukvârdssynpunkt. Förgiftningsprofylax: ur . läkemedelslagstiftning, giftstadga etc.

Psykologi 25 tim.

Psykologins arbetsmaterial och forskningsmetoder: biografiskt material; direkt bete- . endestudium; det vetenskapliga experimentet. Demonstrationer och praktikfall.

Allmänt personlighetsbildningen. . om Några viktiga personlighetsegenskaper: allmänintelligens och specialbegåvningar; kort . översikt av intelligensmätningsmetoder; temperamentsegenskaper; sociala personlig-

hetsvariabler neurotiseringsbenägenhet, kontaktbehov, egocentricitet fl. m Arv och miljö: exempel bla från tvillingforskning; uppväxtåren allmän utvecklings- . psykologi; sociala och deras inflytande på personlighetsbildningar; grupper normer och värderingar; särskilt uppmärksammas sambandet mellan ungdomsbrottslighet och

miljöfaktorer hemmiljön, skolan, gänget mm.

O Abnormpsykologi. . . Polisen och allmänheten: individ och massa; hur massan påverkas; psykologiska kon-

taktproblem i patrulltjänst och trafikövervakning.

Om förhör av vittnen: elementär genomgång varseblivning och minnesverksamhet; . av allmänna regler; ljudbandsdemonstration.

Fysisk träning 6 tim/vecka

Motionsgymnastik samt bollspel. . Simning: grundläggande simundervisning; provtagning för livräddarmärket och magis- . tervärdigheten.

Idrott: provtagning för riksidrottsmärket. . Jiu-jitsu. . Fäktning och rodd mindre omfattning. .

Vapnens bruk och stridstaktik

Materielkännedom; vapenvård. . Skjutning med kulsprutepistol, kulsprutegevär, pistol, kulspruta . och automatgevär

skjutbana.

Fältskjutning med kulsprutepistol och pistol. . Kast med skarp handgranat. . Sprängtjänst. . Mintjänst. . Polisgrupp/ patrull: överfall och sabotage. . Husstrider. . Strid i ort. .

Civilförsvarstjänst 16 tim.

Nya stridsmedel. Total krigföring. Totalt försvar. Civilförsvarets uppgifter . och or-

ganisation.

.Observations- och förbindelsetjänst. Alarmering. Civilförsvarets beredskapsgrader.

Civilförsvarsplikt. Bestämmelser mörkläggning samt trafik. ang. Utrymning och inkvartering. . Skydd mot kärnvapen och radiakstrålning. Bestämmelser skyddsrum. . ang. Biologisk krigföring och skyddsmöjligheter. Stridsgaser och skyddsmöjlighetema . däremot.

Specialföreläsningar Alkohollagstiftningen 2 tim.. 2. Jaktvärd 6 tim.. 3. Utnyttjandet av hundar i polistjänsten 8 tim.. 4. Spioneri och sabotagebrott 2 tim.. 5. Ttafikundervisning i skolor 3 tim..

Bilaga A 3

Nuvarande kursplan för assistentklassen

Ordningspolistjänst 112 tim. Protokollering, omfattande upprättandet förundersökningsprotokoll, förundersök- . av ningsanteckningar och rapporter ärenden hänförliga till skydds- och övervakang. ningsverksamheten. Sinnessjukas behandling på polisstation jämte utredning och redovisning i ärenden . ang. sinnessjuka. Farliga alkoholister; genomgång nykterhetsvårdslagen; utredning och redovisning . av i ärende ang. alkoholister. Studiebesök på radioexpeditionen samt på. polisstation i Stockholm. . en Genomgång viktigare avsnitt författningar rörande polisverksamheten. . av av Polistaktikens grunder; begreppsförklaringar. Tillämpningsövningar "krigsspel". . -

Kriminalpolistjänst 270 tim. K riminaltaktik Allmän spaningslära. . Förhörslära med demonstrationer och övningar. . Förundersökningen. . Protokollering. . Studiebesök på kriminalavdelningen i Stockholm. . Film och bildbandsförevisning jämte kommentarer. . Kriminalteknik 7. Allmän spårlära; brottsplatsundersökningens teori. 8. Spårsökning och undersökningsteknik. 9. Spåravgjutning demonstrationer och övningar. 10. F ingeravtrycks- och signalementslära. 11. Fotografering. 12. Låskunskap. 13. Brottsplatsens skyddande samt teknik vid husrannsakan. 14. Vapenundersökningar. 15. Varukännedom. 16. Registerkunskap. 17. Trafikutredningsteknik. 18. Brandorsaksutredningar. 19. Bedrägeriutredningar. 20. Dödsfallsutredningar. 21. Skrift- och urkundsförfalskning. 22. Skatteärenden. 23. Gränsövervakning och utlänningskontroll. 24. Spioneri och sabotagebrott. 25. Valutabrott, narkotikabrott, olaga varuinförsel.

Straffrätt med straffprocessrätt 105 tim. Repetition och komplettering konstapelsklassens kurs i vad de straffrättsavsnitt, av avser som tidigare antingen behandlats översiktligt och orienterande eller utelämnats brott mera mot rikets säkerhet, högmâlsbrott, förfalskningsbrott, mened och falskt åtal, allmänfarliga brott m m.

Specialstraffrätt 105 tim. Trafiklagstiftning Fördjupning av konstapelsklassens kunskapsstoff på grundval av läroboken "Vår vägtrafiklagstiftning" av Biörklund-Berglund. Vägmärkes- och vägtrafikkungörelsema berörs dock endast i vissa delar.

Ordninga, närings- och alkohollagstiftning Ordningsstadgan och lagen allmänna sammankomster studeras grundligt. om Näringsfrihetsförordningens bestämmelser rätten att driva näring, kringföringshandel om och realisationshandel genomgås noggrant, varjämte vissa rättsfall diskuteras. Rusdrycksförsäljningsförordningen studeras ingående. De s k förtärings- och förvaringsförhuden görs till föremål för ett fördjupat studium.

Civilrätt 63 tim. Undervisningen är i princip inriktad på fördjupning det i konstapelsklassens kurs i en av civilrätt ingående kunskapsstoffet. Således belyses lagstiftningen med exempel och rättsfall, varjämte någon tid anslås för diskussioner. Undervisningen omfattar även en grundlig repetition konstapelsklassens kurs. I anslutning härtill genomgås vissa i nämnda av kurs icke behandlade lagstadganden och ämnesavsnitt, huvudsakligen i enlighet med följande uppställning:

Familjerätt Äktenskapsrätt: lysning, vigsel, återgång äktenskap, vissa stadganden ang. äktenav skapsskillnad, skadestånd vid äktenskapsskillnad, makes rätt till bostad vid äktenskapsskillnad. 2. Föräldrarätt: adoption, bamavårdsman, verkan omyndigas rättshandlingar. av 8. Arvsrätt: adoptivbarns arvsrätt, underhållsbidrag kvarlåtenskap, testamentes tolkur ning, testamentes ogiltighet, sammanlevnad i oskiftat bo.

Förmögenhetsrätt 4. Avtalsrätt: återkallelse fullmakt, verkan att fullmäktig eller huvudman avlider, av av rättshandlings ogiltighet på grund av befordringsfel och simulation. Fast egendom: vattenområden, inskränkningar i förvärvsrätten, kontraktsbrott od vid överlåtelse, gåva, dödande inteckning, exekutiv försäljning, nyttjanderätts beav stånd vid äganderättsövergång, bostadsrätt. Lös egendom: vissa stadganden i köplagen, lösöreköp, gåva, samäganderätt, panträtt, check, kallelse å okända borgenärer.

Socialkunskap 30 tim. Den sociala och ekonomiska utvecklingen i Sverige sedan början av 1800-talet. 2. Socialpolitiken och dess samhällsekonomiska aspekter: socialpolitikens målsättning och dess inverkan på olika samhällsgruppers levnadsstandard; organisationsväsendet bland arbetstagare och arbetsgivare och dess roll i dagens samhälle; rättsordningen på arbetsmarknaden. 8. Den sociala skyddslagstiftningen: arbetstidslagstiftning, lagstiftning om semester och skydd mot olycksfall och ohälsa i arbetet. . roll modernt samhälle. Yrkesväg- 4. Den moderna sysselsättningspolitiken och dess i ett ledningen och dess betydelse. . Familjepolitiken. Socialförsäkringarna. Socialhjälpen.

Psykologi 45 tim.

Kort repetitorisk genomgång av konstapelsklassens kurs. . Nervfysiologi med tyngdpunkten på det centrala nervsystemet och sinnesfysiologin, . allmänna funktioner hos cortex, motoriska och sensoriska centra och regioner i hjärnan. Varseblivningspsykologi med relativt utförlig beskrivning av våra sinnen, förnirnmel- . ser, stimulus-reaktionsmekanismema, organiserande varseblivningar, konstansuppav levelser, uppmärksamhetsstimuli; varseblivningens påverkan förhandsinställningar, av vanor, personliga intressen, behov och sociala faktorer. Inlärning och minnen: olika inlärningsexperiment, inlärningskurvor, organi- . typer av serandet av inlärningsstoff, faktorer inverkar på inlärningen, medövning, som memorering, retention, erinringsförändringar, glömskekurvor. Tankepsykologi; föreställning, illusion och hallucination, insikt, språksymboler. . Känsla, emotion och motivation. . Differentiell psykologi; psykologisk mätning särskilt intelligensmätning, grundläg- . gande personlighetspsykologi. Socialpsykologi; arv- och miljöproblem, gruppdifferenser, individ-massa. . Vittnes- och förhörspsykologi med anknytning särskilt till varseblivning och minne. . Experiment och ljudbandsdemonstrationer samt genomgång fall. av 10. Intervjuteknik med tillämpningsövningar och subjektiv bedömning. ll. Ledarskapets psykologi med diskussion fall. av 12. Psykologiska kontaktproblem med diskussion fall. av

Rättspsykiatri 20 tim.

Utbildningen syftar till att ge eleverna en god information om de psykiatriska spörsmål som i omedelbar och praktisk form möter polismannen i deras verksamhet.

1. Normalpsykologisk orientering med redogörelser för de psykiska fenomen, vilkas kvantitativt eller kvalitativt avvikande yttringar utgör väsentliga symptom i psyko-

patologin. Översikt och exemplifiering av viktigare symptom i psykopatologin med särskild hän- . syn till symptomens betydelse för eventuell farlighet och kriminalitet. Praktiska an-

visningar för polismännens handlande. Kortfattad översikt psykiatrins systematik och egentliga sjukdomslära. . av En mera detaljerad framställning vissa viktiga psykopatologiska typer och bilder: . av

a alkoholismen och dennas psykiska följdsjukdomar, olika typer av rus samt tillstånd

som simulerar alkoholrus, b läkemedels- och thinnermissbruk samt narkomani,

c sexuella abnormiteter, sexualbrottslingar och sexualbrott.

Medicinsk kriminologi i översikt med utgångspunkt från såväl psykopatologi . som socialkriminologi; återfallsbrottslingar, våldsbrott och trafikbrott; allmänna synpunk-

ter på behandling av brottslingar. Översikt av den egentliga rättspsykiatrins grundbegrepp jämte beskrivning till- . av vägagångssättet vid simiesundersökningar. Psykiatriska aspekter på sinnessjuklagens tillämpning; studiebesök på rättspsykiatrisk klinik.

Rättsmedicin 26 tim.

1 Genomgång av ämnet och dess hjälpvetenskaper. 2. Dödstecken och likomvandling. Naturlig död, dödfödsel. 3. Allmänt om skador på. levande och döda; vitalreaktionen.

Läkarens och polismannens arbete på brottsplats, vid liksyn samt vid obduktion. Un- . dersökning för påvisande av alkoholpåverkan.

Trubbigt våld, dess olika former och orsakande föremål. . Skär-, stick-, sk0tt-, el- och brännskador. . Hängning, strypning, drunkning etc.

Förgiftningar; sömnmedel, koloxid, insekticider. . cyan, Graviditet, abort, förlossning, barnamord. . Identifiering, skelettundersökning. Komplikationer och ofall, adekvat kausalitet, döds- . orsakskonkurrens. Föreskrifterna rättsmedicinsk obduktion. ang. Demonstrationer rörande dödstecken och likomvandling; människokroppens byggnad; . fall av strypning, kvävning, hängning, sömnmedelsförgiftning självmord, koloxid-

förgiftning och naturlig död; de anatomiska förhållandena vid kriminell abort.

Fysisk träning

För fysisk träning, omfattande motionsgymnastik, bollspel samt jiujitsu, anslås 1 timma

per vecka.

Vapnens bruk och stridstaktik

Ämnesplanen är identisk med konstapelsklassens.

Civilförsvarstjänst 16 tim.

Nya stridsmedel och stridsmetoder. Totalförsvar. Civilförsvarsplikt. Civilförsvarets . organisation. Beredskapsfrågor. Ordnings- och bevakningstjänst. Kärnvapnens olika verkningssätt; skyddsmöjligheter; olika stråldosers verkan vid . radiakstrålning. Stridsgaser och skyddsmedel. Skyddsrumsfrågor.

Larmsignaler och deras innebörd. Rapport- och ordergång under flyglarmtillstând. . Verksamhet i skadeområde.

å Utrymning och inkvartering. . Biologisk krigföring. .

Specialföreläsningar

Arbetsledning 9 tim.

Kriminalpolitik 4 tim..

Trafikövervakning 8 tim..

Utnyttjandet av hundar i polistjänsten 8 tim..

Bamavårdsnämndernas uppgifter 3 tim..

Ungdomsvårdsskolorna 3 tim.. Nykterhetslagstiftning 4 tim..

Bilaga A

Nuvarande kursplan för kommissarieklassen

Ordningspolistaktik 70 tim.

Återblick på den teoretiska polistaktiken med aktuella typexempel på organisationen . av större poliskommenderingar under olika förhållanden.

Planläggningen yttre bevakning. Trafikdirigering, punktbevakning, skyddspolis, . av kvarterspolis. Televisionens och teleprintems möjligheter.

Polistaktiska lärdomar från de krigförande länderna under andra världskriget. För- . svar av polisstationer under orostider.

Repetitorisk frihetsberövanden och Våldsanvändning . genomgång av föreskrifterna om

särskilt bruket av skjutvapen.

Förföljandet av för brott misstänkt person i motorfordon och i samband därmed . anordnandet vägspärrar. Spaning efter rymmare från fångvårdsanstalter. Användav ning av skjutvapen vid gripande.

Ingripanden mot desperados mentalsjuka. Användningen gas- och rökmaterial. . av Ingripanden under utomordentliga förhållanden.

Bestämmelserna äventyrligt spel. Organiserandet razzior mot spelhålor, natt- . om av klubbar, narkotikanästen. Husrannsakan. Ingripanden på in- och utländska fartyg i

svensk hamn.

Trafikövervakning och trafiksäkerhet. Tekniska hjälpmedel vid trafikövervakning. . Flygande inspektion. Trafikundervisning i skolor.

Utnyttjandet hundar i polistjänsten. . av Beredskapsplanläggning: författningsmässiga grunder; planläggningens omfattning och . hjälpmedel; polisens krigsmässiga utrustning samt fortlöpande utbildning i vapnens bruk och stridstaktik.

Kriminalpolistjänst 110 tim.

K riminaltaktik

Förundersökningen; förhörstaktik; protokollering; kriminaltaktiska synpunkter på.

brottsut.redningen. Organiserandet av kriminalutredningar med särskilt avseende vid

undersökningsledarens/spaningschefens uppgifter.

2. Internationella kriminalpoliskommissionen och samarbetet med utländska polismyn-

digheter.

Kriminalteknik

Allmän spårlära. och avbildningslära. . Varukännedom. . Vapenlära. . Trafikolycksutredning. . Registerkunskap. . Inbrott och inbrottsteknik. . Brandutredningar. . Husundersökning. . Skatteutredningar, deklarationsärenden. . Gränsövervakning och utlänningskontroll. . Spioneri och sabotagebrott; säkerhetstjänstens organisation. . Valuta, narkotika, smuggling. . Våldtäktsbrott. .

Polislagstiftning Q0 tim.

Instruktionen för rikspolisstyrelsen. Länsstyrelseinstruktionen. . Polisinstruktionen jämte rikspolisstyrelsens föreskrifter och anvisningar till densam- . ma. Rikets indelning i polisdistrikt.

Lagen om vad som avses med polismyndighet. Kungörelsen handläggning . om av vissa polischefsuppgifter jämte rikspolisstyrelsens beslut delegation. Rättegångsom balkens 7 kap. 9 Handläggningen polismyndighetsärenden: rutiner och arbetsav metoder.

Lagen om polisnämnder. Lagen kommunal trafikövervakning. Lagen trafik- . om om nämnder. Kungörelsen om förordnande för tullpersonal att ombesörja viss trafiköver-

vakning. Kungörelsen om ersättning till statsverket vid anlitande polisbevakning av på enskild bekostnad.

Diarieföring samt handläggning brottmål och ärenden. Personregistrering. . av Personalredovisning. Arbetstidsfrågor. Arbetarskydd. . Polisrekrytering. .

Straffrätt med straffprocessrätt 36 tim.

Orientering kring den brottsbalken främst i vad angår de särskilda brotten och . nya åtalsreglerna. Polischefens och åklagarens befattning med förundersökning i brottmål.

Kriminologi och kriminalpolitik. .

Specialstraffrätt 20 tim.

Seminariebetonad undervisning rörande svårbestämbara frågor inom vägtrafiklagmera stiftningen och allmänna ordningsstadgan.

Socialkunskap 30 tim.

Översikt över nyheter på socialpolitikens område samt rörande samhällets hjälp- . åtgärder.

Samhällets barnavärd. . Kriminalvården. . Hem och vårdformer för ungdom. . Nykterhetsvården. .

Studiebesök vid Lövsta skolhem och Högdalens ungdomshem.

.

Psykologi 40 tim.

Allmän psykologi: utvecklingspsykologi, differentialpsykologi, personlighetspsykologi; . behov och motivation; val, konflikt, missrâkning; affekt och emotion; abnormpsyko-

logi, socialpsykologi; vittnespsykologi och förhörsteknik.

Arbetsledarpsykologi och instruktionsmetodik. . Introduktion och utbildning nyanställda. . av

Rättspsykwtøi 16 tim.

Medicinsk kriminologi i översiktsform med utgångspunkt i såväl psykologi socialson1 kriminologi och med särskilt beaktande av återfallsbrottslingar, våldsbrott och trafikbrott.

Allmänna synpunkter på behandling brottslingar. Översikt den egentliga rättsav av psykiatrins grundbegrepp jämte beskrivning av tillvägagångssättet vid sinnesundersök-

ningar. Psykiatriska aspekter på sinnessjuklagens tillämpning. Studiebesök på-rättspsy-

kiatrisk klinik i .

Rättsmedicin 18 tim.

1. Genomgång de olika medicinska disciplinerna med exempel på när och hur de kan av utnyttjas inom rättsmedicinen. Hjälpvetenskaper. Något medicinsk terminologi. om Om bedömning läkarintyg. Obduktionsförfarandets formalia och realia; bilddeav monstration iakttagelser vid liksyn och skadetyper; demonstrationer av olika av obduktionsfall. Genomgång fall felbedömda skottskador. Rättsmedicinens möjav av ligheter; demonstration tillvaratagande preparat för rättskemisk undersökning. av av 2. Alkoholmissbruk och sömnmedelsförgiftning. Kriminella aborter. . Sexualpatologi. . Vapnens bruk och stridstaktik

Ämnesplanen är identisk med konstapelsklassens.

Civilförsvarstjänst 7 tim.

1. Nya stridsmedel. Luftbevakning och markbevakning. Civilförsvarets organisation. Beredskapsgrader. Alarmering. Verkskydd. 2. Utrymningsbestämmelser; inkvartering utrymda och hemlösa med särskild hänsyn av till ordningstjänstens medverkan. Kärnvapnens verkningssätt; skyddsmöjligheter. 3. Författningskunskap. 4. Ledningsverksamhet från civilförsvarets ledningscentral och från krigspolisstation. Civilförsvarets basstationer. Verksamhet i skadeområde.

Specialföreläsningar

Arbetsledarpsykologi och instruktionsmetodik 30 tim.. Organisation, planering, arbetstid, rekrytering, samrådsverksamhet 30 tim.. Kontorsbeknik 10 tim.. Allmän tilläggspension 3 tim.. Ungdomsvårdsskolor 2 tim.. Fiskerilagstiftning 6 tim..

Bilaga A 5

Nuvarande kursplan för polischefskursen

Ordningspolistjänst 82 tim. Återblick på den teoretiska polistaktiken med aktuella typexempel på organisationen . av större poliskommenderingar under olika förhållanden. Planläggningen av yttre bevakning. Trafikdirigering, punktbevakning, skyddspolis, . kvarterspolis. Televisionens och teleprinterns möjligheter. Polistaktiska lärdomar från de krigförande länderna under andra världskriget. Försvar . av polisstationer under orostider. Repetitorisk genomgång föreskrifterna frihetsberövanden och våldsanvändning . av om särskilt bruket skjutvapen. av Förföljandet av för brott misstänkt i motorfordon och i samband därmed . person anordnandet av vägspärrar. Spaning efter från fångvårdsanstalter. Användrymmare ning av skjutvapen vid gripande. Ingripanden mot desperados mentalsjuka. Användningen och rökmaterial. . av gas- Ingripanden under utomordentliga förhållanden. Bestämmelserna om äventyrligt spel. Organiserandet razzior mot spelhålor, natt- . av klubbar, narkotikanästen. Husrannsakan. Ingripanden på in- och utländska fartyg i svensk hamn. Trafikövervakning och trafiksäkerhet. Tekniska hjälpmedel vid trafikövervakning. . Flygande inspektion. Trafikundervisning i skolor. Utnyttjandet hundar i polistjänsten. . av Beredskapsplanläggning: författningsmässiga grunder; planläggningens omfattning och . hjälpmedel; polisens krigsmässiga utrustning samt fortlöpande utbildning i vapnens bruk och stridstaktik. ll. Expeditionstjänst.

Kriminalpolistjänst 220 tim. Kriminaltaktik Allmän spaningslära. Förundersökningen; förhörstaktiska frågor; protokollering; organiserandet av kriminalutredningar med särskilt avseende vid undersökningsledarens/ spaningschefens uppgifter. 2. Internationella kriminalpoliskommissionen och samarbete med utländska polismyndigheter.

Kriminalteknik 3. Allmän spärlära och avbildningslära; spåravgjutning demonstrationer och övningar; fingeravtrycks- och signalementslära. 4:. Fotografering; skissering. 5. Låskunskap. 6. Laboratoriemetoder; skriftförfalskningar. 7. Identifiering av lik. 8. Varukännedom. 9. Vapenlära. 10. Trafikolycksutredningar. 11. Registerkunskap. 12. Förfalskning. 13. Inbrottsutredningar. 14. Husrannsakan och kroppsvisitation.

15. Dödsfallsutredningar.

16. Brandutredningar och brandorsaksutredningar.

17. Gränsövervakning och utlänningskontroll.

18. Spioneri och sabotagebrott.

19. Valuta- och narkotikabrott samt olaga varuinförsel.

20. Deklarationsärenden.

Polislagstiftning 20 tim.

Ämnesplanen är identisk med kommissarieklassens.

Specialstraffrätt

Undervisning förekommer ej. Eleverna har att efter självstudier avseende främst trafik-

och ordningslagstiftningen tentera i ämnet för erhållande betyg. av

Åklagartjänst 20 tim.

Förhörsmetoder under förundersökningen och inför domstolen. Försvararens rättigheter . och skyldigheter. Samarbetet mellan åklagaren förundersökningsledaren och för-

svararen. Domstols medverkan vid förundersökningen i kontrollsyfte och för utredningens kom- . plettering.

Förhållandet mellan förundersökningsledaren och polispersonalen delegationsrätt . mm.

Nedläggande av förundersökning, beslut i åtalsfrågan, åtalseftergift, nedläggande av . åtal, stämningens innehåll.

Plädering inför rätta. . Fullföljd av talan med genomgång av anslutningsvad och procedurfrågor. . Tvångsmedlen. . Sekretesslagstiftningen; förhållandet till pressen. . Diskussion kring vissa bestämmelser, vilkas tillämpning visat sig bereda svårigheter. . Redogörelse för av riksåklagarämbetet anlagda synpunkter på vissa konkreta fall.

Socialkunskap

Eleverna har att på grundval självstudier avlägga tentamen för vinnande vitsord. av av Till ledning för självstudierna 5-6 timmars översiktlig genomgång ämnet. ges en av

Psykologi 75 tim.

Allmän psykologi; psykologin som vetenskap; psykologiska experiment. . Intelligensbedömning och begåvningsanalys: intelligensmätningsinstrumentens upp- . komst, korrelationer mellan tester, vanliga typer av test, olika funktionssidor hos

intelligensen.

Utvecklingspsykologi: utveckling från spädbarnsålder till pubertet. . Moderna personlighetsteorier; de viktigaste typlärorna, dimensionsanalys, försvars- . mekanismer och motivation.

Mass- och gruppsykologi: grundläggande behov, miljöns inverkan på behoven, roll- . begreppet, attitydundersökningar, propaganda, massfenomenen, olika slag av grupper,

samhällets institutioner.

Vittnespsykologi och psykologisk förhörsteknik. . Medicinsk kriminologi. .

Rättspsykmtri 20 tim.

Rättspsykiatrins utveckling, omfattning och praktiska arbetsuppgifter. . De psykiskt abnormas straffrättsliga bedömning enligt gällande svensk rätt. Kort . översikt av olika teorier rörande kriminalitetens uppkomst medicinsk-biologiska, sociologiska, endokrinologiska, psykoanalytiska fl. m Brottsbalkens bestämmelser avseende sinnessjukdom, sinnesslöhet och med sinnessjuk- . dom jämställda tillstånd. Allmän psykopatologi, tankelivets rubbningar; sinnes- och tankevillor; illusioner; paranoiska idéer och hänsyftningsidéer; associationsförloppen och deras störningar; idéflykt; manodepressiv sjukdom och reaktiva depressioner. Rättspsykiaterns ställning som sakkunnig i brottmål; jämförelse med förhållandet i andra länder. Den straffrättsliga bedömningen av rustillstånd. Internering ur rättspsykiatrisk syn- . punkt. Åklagarens roll vid försöksutskrivning av straffriförklarade. Om schizofreni och brott. Intellektuell efterblivenhet ur rättspsykiatrisk synpunkt. Den straffrättsliga behandlingen av vissa psykopater och sexuellt abnorma. Homo- . sexualitetens straffrättsliga ställning. Lagen om kastrering. Behandlingen av vissa alkoholistbrottslingar. Rättspsykiatriska synpunkter på behandlingen av lösdrivare. Bestämmelserna rättspsykiatriska undersökningar sinnesundersökningar; rätts- . om psykiatriska utlåtanden. Alkoholism ur rättspsykiatrisk synpunkt. Riktlinjerna för bedömning av brott under . alkoholpåverkan. Kvinnlig kriminalitet. Sexualbrotten och sexualbrottslingarnas straffrättsliga behandling.

Rättsmedicin 20 tim. Rättsmedicinens omfattning. Rättsmedicinalväsendets organisation. Samarbetet mel- . lan jurister, polismän och läkare. Rättsmedicinsk och medicinsk terminologi. Intygsskrivning och värdering av intyg. . Tystnadsplikten. Allmänt om skador, vitalreaktionen. . Förvaring och transport av lik. Liksyn. Olika obduktionsformer; tillvaratagande av . material för vidare undersökningar. Demonstration av dödstecken samt orsaker till plötslig naturlig död, sömnmedels- och andra förgiftningar, naturlig död samt dödsfall i anslutning till förlossningar; demonstration skadetyper med exempel på medicinsk av och juridisk bedömning. Exempel på och kommentarer till förhör med läkare inför domstol. . Utredningar vid abortfall och våldtäkt samt om faderskap. .

Bokföring med revisionslära 25 tim. Bokföring Balans-, vinst- och förlusträkningar: olika affärshändelsers inverkan på resultat och ställning. Bokslut direkt i balansräkning, på T-konton och på generalbalans. Bokföringsövning på T-konton med efterföljande bokslut. Samma bokslut i generalbalans. Vinstavstämning. Begreppen utgift-kostnad, inkomst-intäkt. 2. Avskrivningar: avskrivningens uppgift; konstant, degressiv och progressiv avskrivning; avskrivningarna ur skattesynpunkt, främst räkenskapsenlig avskrivning. 3. Bokföringslagen: viktigare formella och sakliga bestämmelser. 4. Värderingsregler: dolda reservers inverkan på resultaträkning civil- och skatterättsliga synpunkter; reglerna betr. värdering av varulager.

Revisionslära 5. Lagregler om revision. 6. Siffergranskning och intern kontroll. 7. Kontroll av intäkter och utgifter. 8. Årsredovisningen i aktiebolag.

Kameralkunskap 12 tim. 1. Spörsmål ur medelsförvaltningssynpunkt betr. indrivning av skatter och böter med anknytning till civilrättsliga spörsmål i samband med indrivningen. 2. Spörsmål i övrigt ur kameral synpunkt vid bevakning av statsverkets fordringar, i utmätningsmans eller exekutionsbiträdes uppgifter. den mån fråga är om 3. Synpunkter på vad en utmätningsman har att beakta vid sitt handhavande av värdeoch säkerhetshandlingar. 4. Genomgång av den interna kontroll som bör iakttas av utmätningsman i fråga om medelsförvaltningen. 5. Kontroll av medelsförvaltningen genom inventeringar. 6. Spörsmål rörande åtgärder till förhindrande och upptäckande av oegentligheter. 7. Vissa kontorstekniska frågor rörande förenklingar av kameralt och administrativt arbete. 8. Rationalisering, effektivitet och rättssäkerhet.

M otorfordonskunskap 12 tim. Allmän genomgång chassi: ramar, självbärande karosserier, massfördelningens inav verkan på, fordonets vägegenskaper, över- och understyrning, fjädrad och ofjädrad vikt, fram- och bakhjulsdrivning, motorplacering. 2. Motor och kraftöverföring: genomgång av olika motorer med hänsyn till arbetssättet; växellådor, frihjul, synkronisering, planetväxel; bakaxelväxlar, hypoidväxlar, snäckväxlar, dubbel bakaxelväxel, differential, differentialspärr; kardanknutar; kopplingar. 3. Styrinrâttning och hjulupphängning: styrgeometri, olika fram- och bakhjulsupphängningar; olika styrväxlar, Servostyrning; fjädrar och stötdämpare. 4. Bromsar: trycklufts-, vakuum-, hydrauliska, elektriska och mekaniska bromsar; trumbroms och skivbroms; tvåkretssystem; bromskraftfördelning; påskjutbromsar. 5. Belysnings- och strålkastarkonstruktioner. Färdskrivare. Mopeder. 6. Klassificeringsfrågor. Besiktningsinstrument. Tjänsteviktsproblem. Kopplingsanordningar. Vapnen.: bruk och stridstalctik Ämnesplanen är identisk med konstapelsklassens.

Civilförsvarstjänst 11 tim. ABC-stridsmedel. Robot- och raketvapen. Nya stridsmetoder. Totalt försvar. Civilförsvarets uppgifter och organisation. Förebyggande åtgärder. Polismäns skyldighet att åta sig uppdrag som civilförsvarsbefäl. Civilförsvarsplikt uttagning, inskrivning, utbildning, övning, krigsplacering. Be- . redskapstillstånd och beredskapsgrader. Observation och förbindelse; rapport- och ordervägar. Alarmering. Bestämmelser om trafikförhållanden vid mörkläggning och flyglarm. Författningskunskap förbud mot fotografering och innehav av sprängämnen; bevak- . ningskungörelsen; kommunerna och civilförsvaret; förfoganderätt; ansvarsbestämmelser. Polisens ställning i krig. Skyddsrum. Stridsgaser och skydd häremot.

4. Utrymning: beräkning av antalet utrymmande, utrymningskategorier, utrymningsområden, inkvarteringsområden, beredskapsutrymning, snabbutrymning, trafikreglering vid utrymning. 5. Inkvartering: registrering av inkvarterade. Röda-Kors-konventionerna.

Specialföreläsningar Jiujitsu 8 tim.. Arbetsledarpsykologi och instruktionsmetodik 30 tim.. Organisation, planering, arbetstid, rekrytering, samrâdsverksamhet 30 tim.. Kriminologi 20 tim.. Nykterhetsvård 6 tim.. Alkoholmissbruk och sömnmedelsförgiftning 6 tim.. Kriminella aborter 2 tim.. Samhällets barnavård 2 tim.. Fångvård 2 tim.. Jaktvård 8 tim.. Fiskerilagstiftning 4 tim..

Bilaga A 6

Sammanställning av antalet undervisningstimmar i nuvarande

reguljära kurser

Antal undervisningstimmar

ägg- 1:55" Plflês:

Undervisningsämne

Kcmlsta

mt :få: kiss ie- iår:

fackutb. klass

Ordningspolistjänst 48 100 112 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Ordningspolistaktilç 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - - Kriminalpolistjänst 16 80 270 110 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Straffrätt 15 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- -- - Straffrätt med straffprocessrätt 105 36 . . . . . . .. -- - - Specialstraffrätt 15 63 105 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Civilrätt 42 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - -- - Processrätt 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - - Polislagstiftning 20 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - Åklagartjänst 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - samhällslära, 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - -- - Socialkunskap 10 20 30 30 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svenska 30 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- -- - Akutsjukvård och socialmedicin 22 20 . . . . . . . . -- - - Psykologi 25 45 40 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- Rättspsykiatri 20 16 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - Rättsmedicin 26 18 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - Bokföring med revisionslära. 25 . . . . . . . . . .. - - - - Kameralkunskap 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- -- - - Motorfordonskunskap 12 . . . . . . . . . . . . . . . . -- - - - Fysisk träning 32 126 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - -- Vapnens bruk och stridstaktik, tjänste-

vapnens bruk 16 16 16 16 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Civilförsvarstjänst 16 16 7 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -

Specialföreläsningar ca, 20 40 80 120 . . . . . . . . . . . . . . . . --

.14 1962 års palisutbildningskommitté

Bilaga A 7

m m m m m H m m m m m m..

H å å o

H m m H m H H H m m m m w

å H. å ä ä 2 w s 2 w H m m H m H H m m m w m

E

. w m. w H m m H m H H m H H m

å ä ä ä ä a o H m H m H H m H H w w u d m H m z 4 H m H m H. H m w w

å S w E H

m H m H H H H m w w

ä 2

m. 2 m H H H H m w H w

m

u ä w 2 H ä

m. m H H H w w

å m å H . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . 3 8 . . . . . . . .e . . . . . . . . .a . H

... p u. u. w H. a. m m H. H. m m ä

ä ä m 8 S s å m m u m m m n m m m m m m m

å 8 3 å z 8 m o m. m m m m m m m m m m. m å

ä å ä å ä 3 E ä 8 m m N. m m m H m H m H m H 3

ä 5 5 m H H m m m m H m

ä s H m m m m m m

å ä H o m m m m m 3

5 ä H o m m m m m

å S H m m m m m m

3 3 S H . . . . . . . . . . . . . . . .e . . . . . . . . . w . .. . w . n . .s . . . . . . . . .. .. .. ..

Bilaga A 8

Jämförelse mellan nuvarande konstapelsutbildning och föreslagen

polisiär grundutbildning med avseende på antalet

undervisningstimmar

Nuvarande ordning

Konst + Undervisningsämne Gwndl- Förslag 5.8 teor. pels tån

fackutb. klass

Studieorientering 10 + 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ordningspolistjänst I 48 100 148

D

. . . . . . . . . . . . . . Kriminalpolistjänst 1 16 80 96 435 +191 . . . . . . . . . . . . . . Allmän polislära 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . Straffrätt 15 70 85 86 + 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Specialstraffrätt 15 63 78 86 + 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Civilrätt 42 42 50 + 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 24 20 4 Processrätt . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svenska 30 40 70 80 + 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 + 70 Engelska 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . samhällslära 1 21 21

I I

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 10 20 30 60 + 9 Socialkunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Socialkunskap med samhällslära 2 . . . 25 25

i

Psykologi 1 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . + Människokunskap 2 50 . . . . . . . . . . . . . . . 22 20 42

i

Akutsjukvård och socialmedicin 1 18 . . . . + Medicin 2 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motorfordonskunskap 70 + 70 . . . . . . . . . . . . . . . . Kontorstekniska hjälpmedel 2 60 + 60 . . . . . . Vapnens bruk och stridstaktik 1 . . . . bruk 2 1G 16 32 40 + 8 Tjänstevapnens . . . . . . . . . . . .. Civilförsvarstjänst 1 16 16 16 - . . . . . . . . . . . . . .. Fysisk träning 32 126 158 120 38 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Specialföreläsningar 20 20 20 .. - . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa timmar 225 662 887 1 297 + 410

Anm: 1 undervisningsämne enl. tidigare stadga för statens polisskola.

2 undervisningsämne enl. polisutbildningskommitténs förslag.

En veckas fältmässiga övningar.

Bilaga A 9

Förslag till lydelse bestämmelserna angående fordringar i ny av allmänbildningshänseende för antagning till polisaspirant

Gällande lydelse Föreslagenlydelse Kommentar För att sökande skall anses ha För att sökande skall ha anses förvärvat för polistjänst erfor- förvärvat för polistjänst erforderlig allmänbildning skall så- derlig allmänbildning skall såsom minimikrav gälla att han som minimikrav gälla att han a avlagt realexamen eller äger a avlagt realexamen eller äger normalskolekompetenseller normalskolekompetenseller b med godkända betyg genom- b med godkända betyg genomgått polisiär yrkesskola eller gått polisiär yrkesskollinje eller

c erhållit slutbetyg från enhets- e erhållit slutbetyg från för- Mellan slutbetyg från och 9 g skolans årskurs 9g eller söksskolans enhetsskolans 9a, alternativkurs föreligårskurs 9 g eller 9a alterna- i princip ingen skillnad, ger tivkurs 2 i engelska, tyska, betyget från 9 innehålom a matematik, fysik och kemi ler vitsord i franska. Alternaeller tivkurs är som en mera krävande kurs än alternativkurs 1 normalkursen, finns i engelska,tyska, matematik, fysik och kemi. d erhållit slutbetyg från årskurs i grundskolan med lägst betyget 3 i vart och ett av ämnena svenska och samhällslära samt betyget 2 i vart och ett av ämnena historia, geografi samt matematik eller engelskaeller

d genomgått teoretiska folk- 0 genomgått teoretiska folk- Andra kurskombinationer än högskolekurser, varav två högskolekurser, två de hittills stadgade torde varav vinterkurser, om sammanlagt årskurser, sammanlagt 60 böra tillåtas. Utsträckningen om 56 veckor och därvid erhållit veckor och därvid erhållit kurstiden från 56 till 60 av minst vitsordet Goda i fråga minst vitsordet God i fråga veckor är i överensstämmelse om studieförmåga, eller om studieförmåga eller med förslag Utredningen av om studieomdömenvid folkhögskolor.

e med godkända betyg i all- f med godkända betyg i allmänbildande ämnen genom- mänbildande ämnen genomgått militär instruktörsskola gått militär instruktörsskola I och II eller, såvitt gäller I och II eller, såvitt gäller personal vid flottan och flyg- personal vid flottan och flygvapnet, däremot svarande ut- vapnet, däremot svarande utbildning. bildning.

Gällande lydelse Föreslagen lydelse Kommentar

Sökande från någon ovanstå- slutbetyg har i försöksskolan av ende, allmänbildande skolformer kunnat erhållas utan god-

skall, där annat angives, ha känt vitsord i ex. moders-

lägst vitsordet Godkänd i vart målet. Det är heller nöd-

och svensk skriv- vändigt att ha godkänt ett av ämnena ex. ning, svenska språket och litte- i modersmålet för att få av-

historia med samhälls- lägga realexamen. Genom raturen, lära alternativt historia, sam- den föreslagna texten vinnes

hällskunskap, geografi likformighet med kraven i samt matematik eller engelska. fråga om särskild prövning i

realexamen.

Annan sökande med slutbetyg Ändring i konsekvens med Sökande med slutbetyg från enskall från försöksskalans enhetssko- ovanstående. hetsskolansårskurs 9 a anuppfylla fordringar i fråga lans årskurs 9a än vad som ses skolunderbyggnad,därest sö- sägs skall uppfylla om ovan anses kanden i slutbetyget erhållit fordringar i fråga om skolunderen minst 15 enhe- byggnad, därest sökanden i slutbetygssummaav ter i läroämnen och lägst vitsor- betyget erhållit en betygssumma

det godkänd i vart och ett av minst 15 enheter i läroämnen av svensk skrivning, och lägst vitsordet Godkänd i ämnena svenska språket och litteraturen, hi- vart och ett av ämnena svensk

storia, samhällskunskap, skrivning, svenska språket och geografi och matematik. litteraturen, historia, samhälls-

kunskap, geografi samt mate-

matik eller engelska.

skall också gälla Vad i föregående stycke sagts Det torde vara rimligt att Vad nyss sagts slutbe- skall också gälla i fråga sö- något skärpa kraven betr. i fråga om sökande med om kande med slutbetyg från för- sökande med slutbetyg från tyg från enhetsskolans årskurs sökanden i slutbety- söksslcolans enhetsskolans års- 9y. En lämplig skärpning 9y, därest kurs 9 därest sökanden i slut- kan ske, om man förfar på get erhållit en betygssumma av y, i läroämnen och betyget erhållit betygssumma det angivna sättet. Kravet minst 15 enheter en godkänd i minst 15 enheter i läroämnen på än högre vitsord kvarstår lägst vitsordet vart av skriv- och lägst vitsordet Godkänd i dock, eftersom ett slutbetyg och ett av ämnena svensk svenska språket och litte- vart och ett ämnena svensk med minimifordringarna enning, av samhällskunskap och skrivning, svenska språket och ligt vad som här angivits raturen, vid flyttning till litteraturen, samhällskunskap skulle ge 13 enheter: geografi samt högsta årskursen lägst vitsordet och geografi samt vid flyttning Kr Ba 1,5 med nöje godkänd i ämnena hi- till högsta årskursen lägst vits- Mo B 1,0 storia och matematik. Vid beräk- ordet Med nöje godkänd i de B 1,0 ningen betygssumman skall läroämnen, i vilka studierna avav Hi Ba 1,5 vitsord givet vid flyttning till slutats i årskurs 8. Vid beräk- Sa. B 1,0 högsta årskursen medräknas, ningen betygssumman skall av Ge B 1,0 därest icke vitsord i vitsord givet vid flyttning till samma Ma Ba 1,5 ämne givits jämväl för årskurs 9. högsta årskursen medräknas, Bi Ba 1,5 därest icke vitsord i samma Fy Ba 1,5 ämne givits jämväl för årskurs 9. Ke Ba 1,5

Sza 13,0

Önskvärt är att sökande från Önskvärt är att sökande från

enhetsskolans eller y-linje full- försöksskolans enhetsskolans aaföljt studierna i engelska till och eller y-linje fullföljt studierna i

med 9:e året. engelska till och med 9:e året.

Gällande lydelse Föreslagenlydelse Kommentar Sökande med slutbetyg från års- Även sökande med slutbetyg kurs 9pr, 9tp, 9ha och 9ht i från praktisk linje i grundgrundskolan skall anses uppfylla skolan bör kunna ifrågakomfordringarna i fråga om skolun- ma, dock i stort sett på samderbyggnad, därest han i fyll- ma villkor som sökandemed nadsprövning för årskurs 9 i betyg från teoretisk linje. grundskolan, teoretisk linje, er- F yllnadsprövning torde vara hållit lågst betyget 3 i svenska den enklaste möjligheten som samt lägst betyget 2 i historia står till buds se även nedan och ettdera av matematik eller betr. komplettering genom engelska. Dylik sökande skall folkhögskolestudier. därjämte ha lägst det betyg i övriga ämnen som ovan stadgats beträffande sökande med slutbetyg från 9g, 9h, 9t, 9m eller 9 s i grundskolan. Sökande med slutbetyg från en- Därest sökande med slutbetyg Anvisningarna ger klarhet hetsskolans årskurs 9a eller 9y, från årskurs 9 i försöksskola en- i frågan om första eller andra vilken erhållit ovan angivna hetsskola eller grundskola er- årskursen skall krävas. Det betygssumma, skall äga hållit vitsord i enlighet med vad har förekommit att sökande anses därmed jämförliga meriter, där- som ovan sagts, skall han anses med 9 a och 9 y utan stadgad est han genomgått Icomplette- äga tillräckliga meriter, om han betygssumma redovisat enrande utbildning vid folkhög- genomgått utbildning vid folk- dast första årskursen liksom skola under en vinterkurs om 30 högskola under en andra årskurs också att sökande redovisat veckor eller en kortare vinter- om 30 veckor eller en andra års- enbart andra årskursen. Enkurs jämte ämneskurs ämnes- kurs av kortare varaktighet jåm- ligt bestämmelsernaskall sökurser av sådan omfattning att te åmneskurs åmneskurser av kande till 2:a årskursenbl. a. den sammanlagda kurstiden sådan omfattning att den sam- ha genomgått 1:a årskursen uppgår till 30 veckor. Sökanden manlagda. kurstiden uppgår till eller på annat sätt ha förvärskall därvid ha ådagalagt god 30 veckor. Sökandenskall därvid vat motsvarande kunskaper. studieförmåga. ha ådagalagt god studieförmåga. Vid vissa folkhögskolor har det sålunda ansetts möjligt att mottaga elever från 9a och 9y i 2:a årskursen. Att kräva genomgången 2:a årskurs av sökande till polisyrket skulle därför inte vara orimligt. Vid folkhögskolor får graderade Vid folkhögskolor får graderade betyg inte utfärdas. Efter beslut betyg inte utfärdas. Efter beslut av styrelsen kan emellertid elev styrelsen kan emellertid elev av på begäran erhålla intyg, inne- på begäran erhålla intyg, innehållande omdöme om elevens hållande omdöme om elevensförförmåga att tillgodogöra sig un- måga att tillgodogöra sig underdervisningen. Sådant omdöme visningen. Sådant omdöme skall skall avse antingen undervis- antingen undervisningen i avse ningen desshelhet eller i var och dess helhet eller och var en av en av den humanistisk-samhälls- den humanistisk-samhällsvetenvetenskapliga ämnesgruppenden skapliga ämnesgruppen, den mamatematisk-naturvetenskapliga tematisk-naturvetenskapliga ämåmnesgruppen samt annan äm- nesgruppen samt annan ämnesnesgrupp, som förekommer vid grupp, som förekommer vid skoskolan. Endast omdömenamind- lan. Endast omdömena mindre re god, god, mycket god och ut- god, god, mycket god och utmärkt får användas. märkt får användas.

Sökande, inte äger den ut- Sökande, inte äger den ut- Åtminstone fram till läsåret som som bildning sålunda skall krä- bildning sålunda skall krä- 1972-73, då grundskolanbesom som och inte på annat sätt och inte på annat sätt räknas vara genomförd i hela vas som vas som kan visa att han uppfyller kan visa att han uppfyller upp- landet, kommer möjligheter uppställda villkor i fråga allmän- ställda villkor i fråga allmän- att finnas till särskild prövom om bildning, skall ha undergått k. bildning, skall ha undergått s. k. ning i realexamen. Prövning s. särskild prövning enligt fordring- särskild prövning enligt fordring- skall ske i realskola och i för realexamen i modersmå- för realexameni modersmå- grundskola. Där realskola arna arna let, historia, samhällskunskap, let, historia med samhälLelära, finns kan prövningen ske vid geografi samt matematik eller geografi samt matematik eller gymnasium. I varje fall gälengelskaoch därvid erhållit lägst engelskaoch därvid erhållit lägst ler detta muntlig prövning. betyget godkänd i de ämnen, betyget godkänd i de ämnen, Skolöverstyrelsen torde kunprövningen avsett. Anvis- prövningen avsett. Anvis- na förlägga det skriftliga prosom som ningar för denna prövning läm- ningar för denna prövning läm- vet till vilken allmän skola i skolöverstyrelsen ut- i Skol-Överstyrelsen ut- som helst. nas en av nas en av given PM angående realexa- given PM angående realexamen och praktisk realexamenför och praktisk realexamn för pri- Gällande skolstadga medger men privatisten. vatisterxø. rätt till genomgång av särskild prövning i enstaka ämnen enligt försökskolans enhetsskolans eller grundskolans läroplaner för årskurs om vederbörande genomgått endera skolformen. Skolöverstyrelsen avser att inge förslag om ändring av stadgorna för att dylik rätt skall erhållas.

Det är önskvärt att anställnings- Det är önskvärt att anställsökande till polistjänst är sim- ningssökande till polistjänst är kunnig, innehar körkort för bil simkunnig samt innehar körkort och besitter nöjaktig färdighet i för bil. maskinskñvning.

I allmänhet torde det icke be- I allmänhet torde det icke behöva föranleda några större svå- höva föranleda några större svårigheter att avgöra, huruvida righeter att avgöra, huruvida ananställningssökande i fråga om ställningssökandei fråga om åbeåberopad teoretisk förutbildning ropad teoretisk förutbildning uppfyller de stadgade minimi- uppfyller de stadgade minimifordringarna. I de fall, då tve- fordringarna. I fall av tveksamkan kan uppstå, synes frågan het hänskjutes frågan till rikslämpligen böra hänskjutas till polisstyrelsen för avgörande. avgörande av styrelsen för statens polisskola. Manlig sökande, vars kropps- Manlig sökande, vars kroppslängd understiger 175 och längd understiger 175 cm, och cm, kvinnlig sökande, som är kortare kvinnlig sökande, som är kortare än 165 bör godkännas en- än 165 cm, bör godkännas endast cm, dast sökanden har i öv- sökanden har en i övrigt om en om rigt för polisyrket särskilt läm- för polisyrket särskilt lämpad pad kroppskonstitution. kroppskonstitution.

Bilaga A 10

Jämförelse mellan nuvarande och föreslagen högre polisuthildning

med avseende på antalet undervisningstimmar

Nuvarande ordning Föreslagenordning

assi högre kfml + Undervisningsämne kflm befäls

5:a polls 5:a

Sáfnt 1.111559 tim. kurs 1.111553 tim.

ass rieklass kurs neklass

Ordningspolistjänst 1 112 . . . . . . . . . 182 Ordningspolistaktik l 70 . . . . . . . . . 22 Kriminalpolistjänst 1 270 110 380 "

Allmän polislära 2 300 120 120 540 . . . . . . . . . . . . Polislagstiftning 1 20 20 . . . . . . . . . . . . Administrations- och förvaltnings- +172

kunskap 2 72 120 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . Straffrätt med straffprocessrätt 105 36 141 110 60 170 + 29 .. Specialsttaffrätt 105 20 125 110 30 140 + 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . Civilrätt 63 63 56 56 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Socialkunskap 30 30 60 20 15 35 25 . . . . . . . . . . . . . . . .. . - Psykologi 45 40 85 48 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rättspsykiatri 1 20 16 36 + 38 . . . . . . . . . . . . . . Människokunskap 2 36 75 111 . . . . . . . . . . Rättsmedicin 26 18 44 20 15 35 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Civilförsvarstjänst 16 7 23 23 . . . . . . . . . . . .. - . . Vapnens bruk ocsh stridstaktik;

tjänstevapnens bruk 16 16 32 32 . . . . . . . . . .. -- Fysisk träning 28 28 44 16 30 90 + 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Specialförelâsningar ca 40 ca 80 ca120 -120 . . . . . . . . . . . . . .

Summa timmar 876 463 1 339 696 256 465 1 417 + 78

Anm.. 1 undervisningsämne enl. tidigare stadga för statens polisskola

2 undervisningsämne enl. polisutbildningskommitténs förslag

Bilaga A 11

PM angående polisrytteiiets rekrytering, utbildning

och remontering m. m.

upprättad av överstelöjtnant Sven Ksson Blomquist på uppdrag av 1962 års polisutbildningskommitté

Innehåll

A. Hittillsvarande rekrytering polisryttare och anskaffning polishästar 218 av av B. Vissa framställningar, utlåtanden angående utbildning och utnyttjande m m av polisryttare 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. C. Organisatoriskt underlag för polisrytteriet 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. D. Framtida rekryteringsmöjligheter för polisrytteriet 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . E. Allmän målsättning för polisryttarutbildning och polishästdressyr 222 . . . . . . . . . . . . . F. Utbildningens organisatoriska anslutning till poliskår med rytterisektion 222 . . . . . . G. Synpunkter på. den framtida polisrytteriorganisationen och därav betingat utbildningsbehov.

1. Organisatoriskt underlag 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Utbildningsbehovets omfattning 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. H. Utbildningens utformning.

Ryttarutbildningen 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Remontering och hästdressyr 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kostnadsberäkningar 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

A. Hittillsvarande rekrytering polisryttare och anskaffning polishästar av av Flertalet de nuvarande polisryttarna har erhållit grundläggande ridutbildning inom av armén antingen som fast anställda eller som värnpliktiga. Då denna ridutbildning tidigare varit mycket god, har inom polisrytteriet utbildningsverksamheten kunnat i huvudsak inriktas på. att bibringa polismannen de speciella insikter och färdigheter krävs för som ryttartjänst. Denna särskilda polisryttarutbildning har bortsett från viss instruktörs- utbildning, vilken ägt vid arméns rid- och körskola på Strömsholm varit decentrarum liserad till ryttaravdelningarna vid poliskårerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Norrköping. Vid dessa har därjämte ehuru i ringa omfattning förekommit - grundläggande ridutbildning av polispersonal. Nyrekryteringen av hästar har skett genom årliga remontköp. Remonterna och de yngre polishästarna har dresserats och vidareutbildats vid de ryttaravdelningar, där remonteringsbehov förelegat. För sådan dressyr har särskilt lämpat befäl och polisryttare varit avdelade mer eller mindre stadigvarande. För hästvård inklusive i viss omfattning hästsjukvård, utfodring, stalltjänst och viss stallvakttjänst samt materieltjänst har disponerats särskilda hästskötare.

B. Vissa framställningar, utlåtanden angående utbildning och mm utnyttjande av polisryttare

skrivelse den april 1959 till Kungl. Maj påtalat rådande Statspolisintendenten har i 16 svårigheter rekrytera polismän med grundläggande ridutbildning och hemställt, att att vidtas för säkerställa tillgången på ridkunnig polispersonal. särskilda åtgärder måtte att I skrivelsen framhölls, dels mindre antal polismän skulle kunna beredas tillfälle att ett undergå grundläggande ridutbildning vid polisrytteriavdelningen i Stockholm, dels att

det önskvärt den avancerade polisryttarutbildningen centraliserades till vore att mera Stockholm. För bibringa polisman tillfredsställande ridkunnighet beräknades att en därvid tid åtta månader förslagsvis från början september till slutet av april en av ca av erforderligt. Det emellertid märka, att denna åttamânaders utbildning avsåg vara är att sådana blivande polisryttare, vilka fullgjort värnplikt i ryttartjänst.

Antalet elever år i den statspolisintendenten föreslagna centraliserade utbildper av ningen begränsades emellertid i viss mån antalet disponibla Stallplatser och tillgången av till nridhustimmar vid statspolisavdelningen i Stockholm.

till inrikesdepartementet uttalade polismästaren i I skrivelse den 14 september 1959 verkställda utredningar vid handen att den polisiära ridutbild- Stockholm bla att gett framdeles bör ske i polisens regi, således icke vid militära ridskolor Strömsningen egen Det framhölls vidare, dylik ridutbildning helt eller delvis kunde holm eller Umeå. att förläggas till Stockholm, under dåvarande förhållanden högst 4 elever årligen men att

kunde mottas från andra polisdistrikt. skrivelse fogade utlåtanden anfördes bl att den erfarenhetsmässigt I till nyssnämnda a, avgångsfrekvensen från ryttartjänst samt behovet tillgång på ridutbildad konstaterade av beräknades kräva genomsnittlig rekrytering till polisrytteriet i dess helhet reservpersonal en Mot bakgrunden ovannämnda utbildningskapacitet vid rytav 10-12 man årligen. av Stockholm skulle sålunda högst omkring halva det totala behovet av taravdelningen i vidareutbildning kunna tillgodoses i Stockholm. Vid sådant förhållande nyutbildning och polisiära. ridutbildningen komma att erhålla dels centraliserad, dels decenskulle den en

traliserad utformning. remissinstanser uttalat sig över statspolisintendentens framställning om Av de som polisryttarutbildning, har bla statskontoret i utlåtande den 4 juni 1959 centraliserad något erinra att centraliserad utbildning ridande polisförklarat sig inte ha att mot av till statspolisavdelningen i Stockholm. Utbildningen borde dock enligt personal förläggs mening begränsas så, den kunde ske inom för avdelningens regul- Statskontorets att ramen

jära resurser. den april 1959 anförde polisväsendets organisationsnämnd bla att det I remissvar 16 bakgrunden svårigheterna att till polisväsendet rekrytera ridkunnig personal syntes mot av anordna centraliserad polisiär ridutbildning, samt att dylik fackutvara motiverat att bildning borde administrativt enhetlig och samordnad. vara framhöll vidare, principerna för urvalet polismän till utbildningen Nämnden att av övervägas. Polismän, för ridutbildning, borde sålunda syntes böra närmare som avses först ha förvärvat god och allsidig erfarenhet vanlig ordningspolismanstjänst yttre en av Nämnden berörde i detta sammanhang även frågan övre åldersgräns för tjänst. om en skulle komma i fråga till polisiär ryttarutbildning, och framhöll, att polisman, dem, som inom kort kunde förväntas bli befordrad eller eljest kunde förutsättas komma att som sådan tjänst, där ridkunnighet erfordras, icke borde medges genomgå ridövergå till

utbildning. Statspolisintendenten har i hemställan den 8 oktober 1962 tillägg till förslaget till om anslagsäskanden rörande statspolisorganisationen för budgetåret 1963/ 64 bla erinrat om

det efter särskilda överenskommelser mellan ridfrämjandet och statspolisintendenten att under år öppnats möjligheter för polismän statspolisorganisationen att bevista senare ur

av ridfrämjandet anordnade kurser för ridinstruktörer vid ridskolan på Strömsholm. Under 1961 hade 2 och under 1962 4 polismän deltagit i dylika kurser.

C. Organisatoriskt underlag för polisrytteriet

Polisberedningen har i sitt betänkande nr 1 angående den lokala polisorganisationen bla erinrat om de svårigheter under år förelegat erhålla ridkunnig personal, som senare att samt att man därför inom polisrytteriet måst anordna särskild ridutbildning, vilket inneburit en del olägenheter i synnerhet för de mindre ryttaravdelningarna. Beredningen uttalar därvid, att dessa olägenheter den tilltagande bristen på. ridkunnig personal genom sannolikt kommer att i framtiden öka och medföra, rekryteringsfrågan blir att ett framträdande problem. Skäl därför föreligga för sådan ändring polisrytteriets syns en av organisation, att de nämnda olägenheterna i möjligaste mån elimineras. Ett rationellt utnyttjande polisrytteriet förutsätter av enligt polisberedningen tillgång till hästtransportfordon varjämte i stationeringsorterna m m måste finnas ridhus och erforderlig utbildningsmateriel.

Lämpliga stallutrymmen måste stå till förfogande och särskilda hästskötare, helst med hovslagarutbildning, bör finnas anställda. Mot bakgrunden sina ställningstaganden av rörande det förstatligade polisrytteriets utnyttjande för olika ändamål har polisberedningen föreslagit, att beriden polis skall stationerad endast i Stockholm, Göteborg vara och Malmö. I samband därmed har totala antalet polismanstjänster för rytteriet föreslagits reduceras från 90 till 70 och antalet hästar från 111 till 85. För kontinuerligt ett uppehållande nämnda 70 polismanstjänster har beredningen räknat med av 11 ridutbildade ersättare. Den föreslagna minskningen det nuvarande antalet tjänster för beriden personal har av motiverats med att det på varje stationeringsort icke bör finnas fler beridna polismän än som vid normala förhållanden behövs för beriden tjänst. Vid beräkningen av personalbehovet i den fastam arbetsorganisationen har beredningen förutsatt, att liksom hittills huvuddelen - - av polispersonalen icke tas i anspråk för patrullering eller annan tjänst till häst än under hälften tjänstgöringstiden och mer av att återstående tid används för tjänst, tex patrullering medelst bil. En mindre del annan av personalstyrkan cirka 1/4 har beräknats skola fortfarande helt i anspråk för - - tas bl a remontridning och ridutbildning.

Främst med hänsyn till rekryterings- och utbildningsfrågorna kräver den föreslagna

organisationen, i jämförelse med nuvarande förhållanden och proportionellt viss sett, en utökning av antalet befälstjänster. Vad gäller antalet hästar anför beredningen att detta, eftersom det kan beräknas att icke alla hästar ständigt är tjänstdugliga, måste större än det antal polismän, vara som ingår i den fasta arbetsorganisationen. Därest centralisering en av remontdressyren kommer att ske, bör hästarna omfördelas något, så större överskott utbildatt uppstår på ningsorten. En viss mindre justering antalet tjänster på de olika stationeringsorterna av kan då även böra ske.

D. Framtida rekryteringsmöjligheter för polisrytteriet

Inom armén äger en successiv avhåstning rum inte minst ifråga ridhästar. Frågan -- om om avveckling av rid- och körskolan på Strömsholm har prövats i olika sammanhang. Enligt vad som underhand inhämtats från arméledningen kommer frågan huruvida beridna

förband framgent skall ingå i krigs- och fredsorganisationen att avgöras tidigast omkring årsskiftet 1965/66. I samband därmed kommer det även att klarläggas, huruvida Strömsholm skall bibehållas eller icke som militär institution för hästtjänst. Från den inom jordbruksdepartementet arbetande utredningen angående stöd statens åt ridhästavel och ridsport har inhämtats, att förutsättningar föreligger för att civil

ryttarutbildning inklusive sådan polisiära instruktörsutbildning som omförmälts i det föregående skall kunna bedrivas vid Strömsholm i varje fall under ytterligare två år räknat 0 m 1 juli 1965. De på år alltmera förbättrade anställningsförhållandena inom armén medför, senare så länge beridna förband finns kvar endast i mycket ringa omfattning kan att man - påräkna rekrytering till polisväsendet ridutbildad, för polistjänst lämpad, fd fast anav ställd personal. Även tillgången på ridutbildade värnpliktiga torde komma att vara mycket begränsad för att några år efter ett eventuellt beslut fullständig indragning av om ryttartjänsten inom armén helt upphöra. Med anledning härav har någon bedömning av antalet ridutbildade värnpliktiga rekryteringsunderlag för polisrytteriet under de som närmaste åren icke verkställts. Det bör i detta sammanhang också påpekas, att den ridutbildning som numera meddelas de värnpliktiga skilda skäl icke är samma omfattning som tidigare. av av Vid undersökning möjligheterna att rekrytera ridkunnig personal till polisen en av torde böra uppmärksammas det ridkunnande sprids i allt vidare kretsar genom som den civila ridsporten. Det bör dock därvid beaktas, att denna hittills i icke ringa mån kunnat utvecklas tillgången inom armén instruktörsutbildad personal, hästtack vare på dressörer mfl. Genomförd och pågående reducering ridhästantalet inom armén har av dessutom övergångsvis tillfört den civila ridsporten ett betydande antal hästar. Såväl inom armén utbildad instruktörspersonal mfl hästarna måste emellertid förr eller som senare av åldersskäl lämna den civila ridsporten. Intresset för uppfödning av för ridbruk lämpade hästar minskar naturligen i samma mån de hittillsvarande, under givna förutsättningar mer eller mindre statsgaranterasom de avsättningsmöjlighetema nedgår reducerade eller framdeles eventuellt redan genom i slutet 1960-talet helt inställda inköp av hästar till armén. Enligt vad som upplysts av från företrädare för uppfödningsorganisationerna kommer dock polisrytteriets behov av

hästar att kunna tillgodoses. Därest eller mindre total avveckling av hästbeståndet inom armén skulle komen mer till stånd beslut vid årsskiftet 1965/66 bör eftersom armén för närvarande ma genom -och i varje fall de närmaste åren inköper och dresserar förutsättningar finnas remonter för att föryngra hästbeståndet inom polisrytteriet genom att dit överföra hästar från

armén. En viss överremontering torde därvid vara utesluten. I detta sammanhang må erinras de spörsmål, för närvarande är under utredom som ning ovannämnda kommitté inom jordbruksdepartementet. genom Av utredningsdirektiven framgår bl att utöver anslag för hästavelsbefrämjande åta, gärder bidrag för närvarande utgår till ridhusanläggningar samt till att minska kostnaderför ridsportens organisationer för den civila verksamheten vid arméns rid- och körskola na på Strömsholm. Statens anskaffning och hållande hingstar samt viss uppfödning vid statens hingstav depå och stuteri i Flyinge innebär stöd åt hästaveln verksamhet som dock lämnar - en ekonomiskt underskott. Avelsverksamheten vid Flyinge är så gott som helt inriktad på halvblodsaveln, vilken i huvudsak uppfödning ridhästar. Av utredningsdirektiven avser av kan inhämtas, att i landet årligen uppföds i runt tal 360 fullt dugliga hästar, varav ca 12

säljs till polisväsendet. Vid utredningens överväganden rörande formerna för fortsatt stöd åt hästavel och

amatörridsport borde utredningen enligt direktiven i första hand inrikta sig på sådana stödformer, förutsätter att staten skall bedriva egen verksamhet inom hästaveln. som Med hänsyn härtill bör ingående prövas huruvida det är erforderligt, att i fortsättningen driva hingstdepån och stuteriet i Flyinge i statlig regi. Därest utredningen finner, att verksamheten bör nedläggas eller överföras till annan huvudman, bör förslag framläggas rörande bland annat den fortsatta dispositionen av Flyinge egendom Föredragande

statsrådet framhöll vidare, att ekonomiskt stöd till amatörridsporten från det allmännas sida allenast är motiverat av samma skäl som gäller ifråga om bidrag till idrott och friluftsliv. Härjämte borde utredningen överväga de frågor, som hänger samman med den civila verksamheten vid arméns rid- och körskola på Strömsholm. Det framhålles vidare, att statsmakterna bundit sig för sådan verksamhet vid rid- och körskolan på Strömsholm för längre tid än till den 1 juli 1965. Utredningsarbetet har anbefallts böra bedrivas i sådan takt, att förslag kan framläggas senast för 1965 års riksdag. Det förtjänar här bemärkas att enligt under hand inhämtade upplysningar det - med största sannolikhet kan göras gällande, att av de av staten nu ägda två hästinstitutionerna Strömsholm och Flyinge i varje fall den senare kommer att bestå i en eller annan form.

E. Allmän målsättning för polisrgttarutbildning och polishästdressyr I det följande gjorda bedömanden och framlagda förslag utgår från nedanstående allmänna målsättningar. 1. Rekryteringen till polisrytteriet bör äga bland dem efter genomgången grundrum som utbildning till polismän och viss tids polistjänst vid särskild testning befinns lämpade för mera avancerad ridutbildning. 2. Behovet lärare och instruktörer såväl vid centralt anordnad ridutbildning som i av förekommande fall vid polisrytterisektionerna vidareutbildning bör tillsvidare tillgodoses genom att avdela härför särskilt lämpade polismän med stor erfarenhet och pedagogiskt kunnande innehavare av befordringstjänster inom polisrytteriet. 3. Hästdressyren och remontridningen bör i möjligaste mån samordnas med central ridutbildning. 4. Såväl ridutbildningen som den grundläggande hästdressyren ävensom omhändertagandet av inköpta remonter före dressyr bör anslutas till någon av de tre poliskårer, där rytterisektion finns. Deltagarna i ridutbildningen bör under den del av dagen, då utbildning icke pågår, utnyttjas för polistjänst i allmänhet företrädesvis inom utbildningsortens poliskår. 5. Centralt utbildade polisryttare och grunddresserade hästar bör besitta sådan kompetens respektive vara av sådan kvalitet att de, när de överförs till rytterisektion direkt kan utnyttjas i patrulltjänst till en början dock i regel tillsammans med rutinerade ryttare och vana hästar. 6. Antalet polismanstjänster och hästar vid rytterisektionema bör successivt omfördelas så att den för ryttartjänst disponibla personalen skall kunna i största möjliga utsträckning utnyttjas för patrullering till häst. Polisrytterisektionernas verksamhet bör ininriktas på att inom och utom stationeringsorten lösa sådana bevaknings-, ordningshållnings-, - trafikreglerings- och parkeringsuppgifter, för vilka hästburna polismän särskilt lämpar sig, samt att samverka med polisstyrka till fots vid tillfällen, då större polisiära insatser erfordras. 7. Då tjänst till/med häst äger rum, bör polisryttare enligt vederbörande polischefs bestämmande vara inordnad i tjänstgöringsplanerna för den normala bevakningstjänsten.

F. Utbildningens organisatoriska anslutning till poliskår med rytterisektion Möjligheterna att i relativt nära anslutning till såväl ridhus som utomhusridbanor och till för grundläggande polisiär ridutbildning lämplig övningsterräng uppstalla de för utbildningen erforderliga skolhästarna och under dressyr varande andra årets remonter

liksom de remonter, vilka ännu icke satts in i dressyr, är begränsade både i Stockholm och Göteborg. Polisrytteriets i Stockholm nuvarande förläggning till militäretablissementet vid Lidingövägen kan icke anses vara fastställd för överskådlig framtid. Den fortgående bebyggelsen av norra djurgårdsområdet, utbyggnaden universitetsstadem och Järvaav fältet kommer ytterligare att begränsa terrängövningsmöjligheterna i Stockhohn. Omhändertagande av remonter, innefattande utomhusmotionering och betesgång, är praktiskt

taget uteslutet inom storstockholmsområdet. Tillsvidare torde remonterna kunna uppstallas exempelvis vid rid- och körskolan på Strömsholm. Därvid blir det emellertid icke möjligt att tillgodose önskemålet att polismännen i samband med ridutbildningen i viss utsträckning bör beredas tillfälle att rida

remonter. Möjligheterna till praktiska tillämpningsövningar i storstadssammanhang under utbildningstiden torde visserligen större i Stockholm än i Göteborg och Malmö. Skillnaden vara i detta avseende mellan orterna i fråga är dock icke så stor att utbildningen såväl av personal som hästar av detta skäl bör förläggas till Stockholm. Vid en jämförelse mellan Göteborg och Malmö i fråga utbildningsbetingelser för om polisrytteriet har övervägande skäl befunnits tala för Malmö. Polisrytteriet i Malmö disponerar sålunda för närvarande fullt tillfredsställande uppstallnings- och ridutbildningslokaler. Härtill kommer närheten till den statliga hästdepån i Flyinge, belägen 3 mil nordöst Malmö inom Lunds polisdistrikt, vilken förfogar ca om över goda uppstallnings- och ridmöjligheter och där betingelserna för omhändertagande av remontema är gynnsamma. Dessutom torde depåns hästar enligt depåchefens uppgift med fördel kunna i viss utsträckning utnyttjas vid polisiär ridutbildning. Avståndet mellan Malmö och Flyinge syns icke böra utgöra hinder för ett utnyttjande Flyinges av resurser, eftersom polisrytteriet förutsätts äga tillgång till såväl hästtransportperson- som fordon. Under förutsättning att Flyinge kommer att bibehållas statlig hästinstitution som syns följaktligen ett utnyttjande för polisiär ridutbildning de där befintliga lokalerna och av markområdena vara mest ekonomiskt och ändamålsenligt.

En centraliserad polisiär rid- och hästutbildning föreslås sålunda anslutas till Malmö polisdistrikt med utnyttjande i möjligaste mån hästdepåns i Flyinge Utbildav resurser. ningen bör ställas under polismästarens i Malmö föreståndarskap och bedrivas enligt av rikspolisstyrelsen utfärdade anvisningar. Polismän beordrats till dylik ridutbildning, som förutsätts stå till polischefens i Malmö förfogande för fullgörande polistjänst i allmänav het under den tid utbildning icke pågår. Eventuellt torde dylik deltidstjänstgöring kunna

ifrågakomma jämväl inom Lunds polisdistrikt.

G. Synpunkter på den framtida polisrytteriorganisationen och därav betingat utbild-

ningsbehov

Organisatoriskt underlag. Det ovan framförda förslaget centralisering ryttarutom av bildningen och remontdressyren till Malmö-Flyinge torde böra medföra vissa ändringar i

polisberedningens beräkningar rörande såväl antal som fördelning ryttare och hästar av på de olika stationeringsorterna. Genom att remontdressyren koncentreras till Flyinge och skötseln av rytterisektionernas hästar ansetts icke böra åvila sektionernas polispersonal kan antalet polisryttare förste poliskonstalpar/poliskonstaplar minskas på samtliga stationeringsorter. I stället föreslås att i personaltablån för Malmö polisdistrikt upptas

fler tjänster för civil stallpersonal och två befälstjänster för rid- och dressyrlärare. En mindre ökning av antalet befälstjänster i Göteborg och Malmö dessutom önskvärd syns för att under längre tid av dygnet äga tillgång till ryttare i befälsställning. Till följd härav och under beaktande av vad polisberedningen anfört behovet viss omfördelom av ning av personal och hästar föreslås, att polisrytteriet organiseras enligt följande.

Personal vid rytterisektioner och polisridskola

Fastn arbetsorganisation Ryttar- A t 1

Polisdistrikt Befäl motsm åâlâgâd härsltår

S:a .

Sektions- Jour- FPk/Pk päls prärslåâal

Rid su l flik/Fk

Stockholm 1 4 5 24 29 4 27 . . . . . . Göteborg 1 3 4 15 19 3 19 . . . . .. Malmö:

Enligt prop m 1964:100 Stockholm 5 30 35 6 45 . . . . . . Göteborg 3 17 20 3 25 . . . . . . -

Summa 10 60 70 11 85

Utredningens förslag i förhållande till prop nr 1964:100 +4 -9 -5 --1 +10

1 Uppförda på personalstaten för Malmö polisdistrikt som polislärare, tillika disponibla för administrativ tjänst av polischefen i Malmö. Därav 12 skolhästar samt 20 remonter, varav ca 10 förstaårsremonter under uppställning och betesgångvid polisridskolan samt ca 10 remonter under dressyr. Ökningen av antalet hästar hänför sig till det förhållandet, att en årskull remonter fallit bort i tidigare beräkningar. Under tid då skolutbildning inte pågår och om elevantalet visst år nedgår ka.n skolhästarna utnyttjas som reserv vid rytterisektionerna.

Den föreslagna organisationen ger möjlighet till uppehållande av patrullering till häst inklusive tillgång till befäl på samtliga rytterisektionsorter mellan kl. och t ex 8.00 24.00. Därvid har för ryttarpersonalen räknats med tjänstgöringspass 8 timmar, 4 timom varav mar till häst och 4 timmar för bilpatrullering eller annan polistjänst. För Stockholms vidkommande har kalkylerats med för Göteborg med 5 och för Malmö med 4 2-manspatruller, innebärande i Stockholm under nämnda tid dygnet har tillgång till att man av två, i Göteborg minst en och i Malmö en ryttarpatrull. Dessutom finns viss beräkreserv nad för särskilda insatser vid speciella tillfällen, för motionering av icke tjänstgörande hästar samt för övningar i vidareutbildningssyfte. Den fasta arbetsorganisationen i vad avser polispersonal beräknas sålunda totalt omfatta 65 tjänster. För att möjliggöra ett kontinuerligt uppehållande dessa tjänster torde av böra räknas med ca 10 ryttarutbildade ersättare. Den årliga utbildningen polisryttare av bör därför bestämmas utifrån det förhållandet att polisrytteriet regelmässigt skall kunna förfoga över sammanlagt ca 75 för polisrytteritjänst fullt utbildade polismän.

Beträffande tilldelningen hästar till rytterisektionerna har den principen varit vägav ledande att antalet hästar vid respektive sektion bör större än vad den aktiva vara polisryttartjänsten kräver. Beräkningen antalet hästar vid sektionerna har därvid utgått av från att befälet skall tilldelade tjänstehästar, under det flera i viss vara egna att ryttare utsträckning får rida samma häst. Det bör dock beaktas, att ett visst antal hästar måste

stå. till förfogande vid extraordinära tillfällen för att största möjliga personalstyrka skall kunna göras beriden. Ett mindre antal hästar åtgår dessutom för i det följande föreslagen

förberedande ridutbildning av polisryttaraspiranten och för personalens vidareutbildning

samt för vidmakthållande hästarnas dressyr. Härtill kommer att 5-10 % rytteriav av en sektions hästar för vila, eller på grund av hältor, sjukdom etc inte är disponibla för

tjänstgöring.

För att uppnå största möjliga effektivitet vid central ridutbildning bör deltagarna en under kurstiden tilldelade sin skolhäst. Härjämte bör de två förste remontdressövara var rema, tillika instruktörer vid ridutbildningen, tilldelas skolhästar. Med nedan beräknat

antal kursdeltagare skulle det totala antalet skolhästar därmed komma att uppgå till 12.

Dessa bör vara väl inridna, konditionsstarka medelålders hästar, är fullt dresserade som för polisrytteritjänst. Detta medför, att periodvis omfördelning hästar bör komma en av till stånd mellan rytterisektionerna och den polisiära ridskolan.

Skolhästarna disponeras april-oktober för central ridutbildning samt under tiden november-mars för dels förberedande ridutbildning polisryttaraspiranteim dels vinterav utbildning yngre polisryttare och dels för polisrytteriet i Malmö respektive av som reserv för förekommande behov tillfällig förstärkning rytterisektionerna i Stockholm och av av Göteborg. Enligt ovanstående beräkningar erfordras för polisrytteriet 63 patrullhästar och 12 skolhästar. Till detta kommer ett 20-tal remonter. Rytteriets totala hästbestând skulle

sålunda komma att genomsnittligt omfatta 95 hästar, vilket antal bör ligga till grund för

kostnadsberäkningar och redovisningar olika slag rörande polisrytteriet. av Bedömningen behovet ryttare och hästar vid rytterisektionerna har skett under av av den förutsättningen att ryttarpatruller grupper skall kunna transporteras till insatsplat-

serna med motor- och släpfordon. I nedanstående tablå lämnas preliminär beräkning en av behovet av dylika fordon.

Fordonsslag shtglcå. §23: Malmö Summa

Radiobilar med dragkrok för hästtransportkärra 10 6 12 28 .. Hästtransportbussar för 5 man+4 hästar+ ma-

teriel 4 3 5 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lastbilar 2 2 3 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hästtransportkärror vardera för 2 hästar 6 4 8 18 . . . . . . . .

Summa fordon 22 15 28 65

1 Jämväl för central ridutbildning och hästdressyr.

I det föregående har framhållits, att en minskning av antalet polismanstjänster vid

rytteriet ansetts kunna äga rum genom anlitande i högre grad än för närvarande civil av personal för uppgifter rörande remontdressyr, hästskötsel För ytterligare belysning mm. av dessa spörsmål må i detta sammanhang anföras följande.

15 1962 års pølisutbildningskommitté

I den nuvarande organisationen med decentraliserad remont- och unghästdressyr finns för sådan dressyr eller mindre fast avdelade polismän/dressörer. En icke oväsentlig mer del polisryttarnas tid till häst har åtgått för remont- och annan speciell hästdressyr av samt ridning fridygnspersonalens hästar. Uppskattningsvis har lägst åtgått för sådan av dressyr i Stockholm i Göteborg i Malmö 5 och i Norrköping Sundsvall 3 årsar- betskrafter, eller tillhopa omkring 22 polisarbetskrafter år. Detta innebär att årligen per något mera än 25 % den ridande personalen ägnat sig åt särskild hästdressyr. Denna av speciella dressyr att hänföra till vidmakthållande dressyr för patrullerings- - av tjänst d bör kunna väsentligt reduceras, remont- och unghästdressyren centralio - om seras och omhänderhas av särskilda remontdressörer. Detta innebär dock icke, att dressyrverksamheten vid rytterisektionerna helt kan avvecklas. Polisryttarna bör sålunda under tjänstetid i viss utsträckning beredas tillfälle att öva och befästa sin förmåga att dressera och korrigera patrullhästarna färdigheter, som kommer till direkt nytta vid hästarnas användning i polistjänsten. För dylikt vidmakthållande av dressyr torde även deltagande i tävlingar samt förberedelser för sådana få anses vara goda medel. Det bör emellertid observeras, att dylik individuell ridning och dressyr inte får leda till överdrifter till förfång för den egentliga polistjänsten. Vid uppskattningen erforderligt antal remontdressörer och hästskötare för polisrytav teriet har följande bedömningar varit vägledande. En remontdressör yrkesdressör beräknas inklusive viss hästskötsel kunna - mm handha 4 remonter/ dag, d v s att han ägnar i medeltal per dag 2 timmar åt varje remont. Under maj-augusti beräknas ca 30 remonter unghästar under dressyr befinna sig vid ridskolan/depån samt under återstoden av året i medeltal ungefär 20 remonter. Under perioden maj-augusti är 10 nyinköpta remonter på betesgång, varvid tillsyn, skötsel ca utövas ridskolans hästskötare. Behovet av remontdressörer, tillika instruktörer mm av vid ridutbildningen kan därför beräknas till 2014:5. En hästskötare med 8 timmars arbetsdag beräknas dagligen kunna sköta i medeltal 7-8 hästar inklusive viss motionsridning, innebärande att det för varje häst erfordras 8:7,51,06 hästskötartimman per dag eller ca 385 timmar per år. lüed ett genomsnittligt uttag l 800 arbetstimmar per år och hästskötare skulle behovet av dylik perav ca sonal vid de olika rytterisektionerna utgöra: Stockholm 27 hästarx 385 hästskötartim: 1.800:ca Göteborg 19 hästarx 385 hästskötartim.: 1800ca Malmö 29 patrulloch skolhästar385 hästskötartim: 1 800ca 6 jämte 10 rem0nter1385 hästskötar-

tim.: 1 800ca 2. Av hästskötarpersonalen bör i vardera Stockholms och Malmö polisdistrikt två och i Göteborgs polisdistrikt en vara hovslagarutbildade. Utöver remontdressörer och hästskötare bör beräknas ridkunniga stallförmän, tillika fodermarskar, till ett antal i Stockholms, i Göteborgs och två i Malmö polisav en en distrikt. Stallförmännen bör vara hovslagarutbildade samt kunniga i hästsjukvård. Behovet viss personal för hästdressyr, hästvård och stalltjänst har av utredningen av beräknats enligt vidstående. Förslaget innebär bl att fem tjänster för polismän omvanda lats till civila tjänster och att tre hästskötartjänster tillkommit.

2. Utbildningsbehovets omfattning: I vilken omfattning utbildning av polisryttare bör torde bero huvudsakligen på i vilken utsträckning polispersonal lämnar ryttaräga rum tjänsten för övergång till andra polisiära verksamhetsområden. Då uttagning polismän för ryttarutbildning icke lämpligen bör ske, förrän vederav börande genomgått polisiär gmndutbildning, vunnit ordinarie anställning eller fullgjort

1 Skötseln av återstående 10 remonter förutsätts ombesörjas av remontdressörerna.

Hästskötare Stallförmän/ Summa Remont Polisdistrikt stallföre- Hovslagar civil Ovnga ,, dressörer ståndare utbildade personal

Stockholm 1 2 4 7 . . . . . . . . . . . Göteborg 1 1 3 5 . . . . . . . . . . . . Malmö: rytterisektion 1 1 3 5 . . . . . . polisridskola 11 1 3 52 10 . . . . . . .

Summa 4 5 13 5 27

1 Stallföreståndare. 2 Därav 2 förste remontdressörer,tillika instruktörer.

polistjänst under minst 2 års tid, kan polismännen vid placering till tjänstgöring vid rytterisektion beräknas vara 24-25 år gamla. LIed hänsyn till de olikheter i individuella förutsättningar och de särskilda omständigheter försvårar möjligheterna att fastställa övre gräns för tjänstgöringsåldern har som en här ansetts lämpligt att beräkna utbildningsbehovet utifrån genomsnittlig tjänstgöring en av omkring 20 år. En mindre del uppskattningsvis ca 10 % eller 6 ä 7 övergår redan efter - man omkring halva den normala tiden till obefordrad tjänst inom annan gren av polisverksamheten eller vinner befordran inom polisrytteriet. Inom befälskategorin kan avgången normalt beräknas till 1-2 man per år. Oförutsedda avgångar, exempelvis till följd av inträdande för ryttartjänst mindre lämpad fysik, uppstående skador i ryttartjänst och därav betingad överflyttning till fysiskt mindre krävande tjänst kan uppskattas till m m 1-2 man per år. Tillhopa skulle det årliga rekryteringsbehovet till polisrytteriet sålunda kunna beräknas till 8-11 man. I det följande räknas med en årlig ryttarutbildning omfattande genomsnittligt 10 polismän. Antalet tjänstdugliga hästar, som skall remonteras uppgår enligt ovanstående sammanställning till 75 63 patrullhästar+12 skolhästar. Då en häst ur remonteringssynpunkt är tjänstduglig från och med sjätte till och med femtonde levnadsåret, dvs under 10 år, innebär det föreslagna hästbeståndet vid rytterisektioner och polisiär ridskola att ca 8

nya tjänstdugliga hästar årligen måste tillföras polisrytteriet. Då en viss avgång ca 10 %

under depå- och dressyrtid erfarenhetsmässigt äger rum, torde för remontering av polisrytteriets hästbestånd böra räknas med ett årligt inköp av omkring 10 remonter.

H. Utbildningens utformning l. Ryttamtbildningen. Ju yngre en polisman är, desto större torde hans förutsättningar

att lära sig rida väl och bli god polisryttare, han i övrigt har psykiska och

vara en om fysiska förutsättningar för ryttartjänst. Det gäller bla att komma överens med hästar med olika temperament och beteendemönster, så att hästen blir ett hjälpmedel och inte ett hinder. Det är därför önskvärt att ridutbildningen kan sättas in tidigt. Samtidigt måste emellertid ryttaraspirantemanø vara fullt utbildade polismän och äga viss erfarenhet prakav tisk polistjänst. Ridutbildningen kan därför inte fogas in i den polisiära utbildningsgången förrän tidigast under sista delen av den period av vikariats- och förstärkningstjänstgöring som följer efter grundutbildningen. Före påbörjandet av egentlig polisryttarutbildning bör polismannen dessutom med tillfredsställande resultat ha genomgått 40-50 timmars förberedande ridutbildning, en var-

under hans förutsättningar för polisryttartjänst blivit föremål för närmare bedömanden. En dylik testning bör kunna vid polisrytterisektion eller civil ridskola. äga rum Polisman efter förberedande ridutbildning visar sig lämplig för fortsatt ridutbildsom ning och äger nöjaktig sadelfasthet och någon förmåga att utomhus och under lätta förhållanden styra lättriden häst sänds till centralt i Flyinge anordnad polisridskolekurs. sistnämnda utbildnings längd har varit föremål för ingående överläggningar med erkänt skickliga ridlärare. Därvid har beroende på betingelserna för utbildningen åsyftat -- utbildningsmål bedömts kräva utbildningstid 6-12 månader. Kurstidens längd har en av särskilt ansetts påverkas graden ridlärares och instruktörers ridpedagogiska kunnanav av de, tillämpad undervisningsmetodik, hästmaterialets status samt tillgången till ridhus och lämpliga utomhusbanor. Med polisridskolekursen förlagd till Flyinge bedöms förutsättningarna för utbildningen med avseende på nyssnämnda faktorer mycket och kursen torde till som gynnsamma följd härav kunna slutföras inom ca 7 månader. Det bör ankomma på rikspolisstyrelsen att fastställa plan för utbildningen och utfärda utbildningsinnehållet och dettas disposition. detaljerade anvisningar om Polisridskolekursen föreslås under tiden april--oktoben Skälen härför är i äga rum huvudsak följande. Vid Flyinge pågår normalt viss kursverksamhet för jordbruksungdom m under januari och februari. I flyttas hingstar från depån till beskällarstationer ute i landet, varimars stallar, rastgårdar, ridhus vid Flyinge frigörs. genom m m Parallellt med inomhusutbildningen bedriven viss utomhusridning bör ske under lämpliga temperatur- och markförhållanden. Den delen den föreslagna kurstidens senare av första hälft torde därvid vara mest gynnsam. För sin vidare utbildning i sadelfasthet, samtrimning med skilda hästtyper och för att erhålla grundläggande kunskaper i hästdressyr färdighet i att vidmakthålla dressyr bör polismännen delta i tämjning och ridning remonter. Under tiden maj-oktober ges av härför vid Flyinge tillgång till remonter på olika utbildningsstadier. Mörkerutbildning kan bedrivas under höstmånaderna, då även större markområden står till förfogande med hänsyn tagen till skördeläget. Ur utbildningssynpunkt lämpliga tillfällen till praktisk polistjänst för kursdeltagarna föreligga under semestermånaderna på då även visst behov av semestersyns sommaren, vikarier torde uppstå inom rytterisektionen vid poliskåren i Malmö. Som ytterligare argument för ifrågasatt tidsmässig förläggning polisridskolekursen av må framhållas, densamma böra pågå kontinuerligt och icke splittras genom julatt syns och nyårshelger. Semester för kursdeltagarna förutsätts skola åtnjutas före eller efter

kursen. Slutligen må erinras att vissa skolhästarna vintertid icke är helt disponibla för om av ridutbildningen, eftersom de förutsatts skola utnyttjas för polisryttarnas vinterutbildning. Med föreslagen tidsförläggning för polisridskolekursen bör ovannämnd förberedande ridutbildning avslutad på senhösten året före eller i januari-februari det år polisvara ridskolekursen skall genomgås. Den särskilda vinterutbildning är nödvändig för både ryttare och unghästar bör som meddelas i samband med att konstaplar, genomgått polisridskolekursen, bereds yngre som tillfälle delta i kommenderingar ryttargrupper till större, årligen återkommande vinterav sportevenemang i tex Dalarna och Norrland. Dylik kompletterande vinterutbildning bör möjligt komma till stånd på vårvintern efter genomgången polisridskolekurs. om Polisridskolekursen bör regelmässigt i huvudsak avslutad under polismannens vara femte anställningsår. Härför talar önskvärdheten av att kunna utnyttja vederbörande så, länge möjligt i ryttartjänst, innan frågan om övergång till annan polisiär verksamsom hetsgren eller befordran till befälstjänst inom rytteriet kan komma att bli aktuell.

Den föreslagna utbildningsgången till polisryttare kommer därmed att te sig på följande sätt.

Anställningsår 0 1 2 3 4 5 I I I I l I Vikariats- och

Polisiär förstärknings- F Vm

Förb. tjänstgöring nd ter grund rid sme

utbildning utb. f

kurs bxldning

2. Remontering och hästdressyr. Remonterna köps uppfödare eventuellt avelsförav ening i maj månad det år unghästama fyller tre år. Under tiden maj-augusti är som remonten i huvudsak uppstallad betesgång och undergår därvid endast vissa tämjningsoch förberedande dressyrövningar. På hösten under remontens fjärde levnadsår sätts dressyren in första dressyråret vid depån/ ridskolan. Beroende på hur hästen utvecklar sig överförs den efter första dressyråret eller under andra dressyråret till rytterisektion för vidare tillämpad dressyr. Då remont kommer från depån, bör den så. dresserad en vara och stadgad, och den kan ingå i patrull tillsammans med färdigdresserad polishäst. Under första året vid rytterisektion bör unghästarna beroende på dressyrstadium vidare- -- dresseras vid sektionen tjänstgöringsplacerade av polismän med särskild fallenhet härför. Remontens fölets uppfödning och dressyr till fullt tjänstduglig polishäst framgår av nedanstående tablå.

M a n a d tens ålder år Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO00000000OOOOOCOOOOOOOOOOOOOOOO 45 OO000OOO0OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO I I l I I I I I I I I 5 3 I I I I I I I

I I I I I I I ------------- hos uppfödare eller avelsförening -oooooooo depåuppstallad betesgång 00000000 förberedandedressyr under depåuppstallning första dressyråret vid depå/ridskola andra dressyråret vid depå/ridskola och/eller rytterisektion

Vid depån kommer antalet remonter att variera något till följd avgångar under av depåtiden på grund av lynnesfel, skador samt beroende på vid vilken tidpunkt under m m andra dressyråret remonterna bedöms lämpliga att för tjänstgöring och fortsatt dressyr överföras till rytterisektion. Hästbestândet vid depån/ridskolan under olika delar året av kan uppskattas enligt följande.

Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec | I I | | | | 20-25 remonter - 4- 30-35 remonter - 4- 20-25 remonter -P | I | | I l I l | 1 12 skolhästar l I I I l l I I | l |

Även vid rytterisektionerna torde hästantalet komma att i viss utsträckning variera beroende på dels avgång hästar på. grund störtning eller fastställd kassationsdag, av av dels tidpunkt då unghästar kan överföras från depå till rytterisektion. Om vid viss rytterisektion icke finns för dressyrarbete särskilt lämpade polismän, kan vid inträffande hästavgång sektionen lämpligen tillföras erforderligt antal fullt utbildade hästar från annan sektion, vilken äger tillgång till lämpliga polismän/dressörer och sistnämnda sektion i sin tur från depån tillföras motsvarande antal eller mindre färdigutbildade unghästar. mer

Kostnadsberäkningar. i avvaktan på 1962 års hästutrednings förslag och resultat Statskontorets organisaav tionsundersökningar upptas endast vissa de kostnader, vid genomförande av utav som redningens förslag centraliserad polisryttarutbildning och dressyr av polishästar, beom döms komma att belasta polisväsendet.

Inköp av remonter 10 remonter/år till ett medelpris av 5500:-, inklusive inköpskostnader och transporter 55000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hästtjänstgöringsdagar för remonter och skolhästar vid Flyinge 15 000 dagar 10:- 150 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inköp av motorfordon m m Radiobilar med dragkrok för hästtransportsläpkärror 2 hästar: 28 X 25 000:- 700 000:- Hästtransportbussar: 12 X 60 000:- 720 000:- Lastbilar: 7X35 000:-245 000:-- Hästtransportsläpkärror: 18 X5 000:- 90 000:- 1 755 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Underhåll och drift motorfordon av Erfarenhetsunderlag beträffande antalet körmil år saknas. Uppskattat per belopp uppförs med 500 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utbildningsarvoden Lärare i polisrytteritjänst vid polisskolan beräknas erhålla utbildningsarvoden i likhet med övriga polislärare 2X3 000:- 6 000:- För biträdande lärare och instruktörer i skol- och remontridning beräknas ZX 200 X l5:- 6 000:- Undervisningsarvoden till veterinär och specialföreläsare uppskattas till 3 000:- Utbildningsarvode till stallföreståndare, hovslagare m 300X 15:- 500:- 19 500:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inköp och underhåll utbildnings- och dressyrmateriel 4 000:av . . . . . . . . . . . . . . . .

Elevers rese- och traktamentsersättning under polisridskolekursen

10 elever under 7 månader traktamentsklass C 90 000:- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vissa kostnadsjämfärelser

Vid genomförandet av utredningens förslag och därav betingad viss omdisponering av personaluppsättningen enligt följande tablå beräknas uppstå. en årlig kostnadsbesparing

bl a i fråga löner med 100 000:- kronor. om ca

Enligt per- .

Eálllgt

Personalkategori + sonaltablå. t e mg den 1.1. 1965

Befäl i rytteritjänst 10 14 + 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polisryttare 66 51 -15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 76 66 9 --

Civil personal 14 27 + 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga A 12

PM angående polisväsendets hundorganisation m m

sammanställd på grundval av en av kommitténs expert, överstelöjtnant Sven K:.90n Blomquist, utarbetad och till inrikesdepartementet överlämnad promemoria i ämnet

Innehåll

A. Inledning 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .

B. Tidigare utredningar, uttalanden och förslag tillgodoseendet behovet ang. av av hundar, mm i bla polistjänsten 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. C. Synpunkter på och förslag till hundorganisation inom polisväsendet ny 1. Möjligheter till hundanskaffning 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Grunder för fördelningen av polishundar 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Hundorganisationens uppbyggnad och vidmakthållande 236 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4. Personal- och utbildningsbehov 237 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

A. Inledning

Enligt de för 1962 års polisutbildningskommitté meddelade direktiven skall denna bla

utreda frågan om utbildning av hundförare och dressyr av hundar. I samband med att uppdrag den 6 september 1962 meddelades åt civilförsvarsstyrelsen att utreda den av statsutskottet i dess utlåtande 1962:115 upptagna frågan förläggning till arméns nr om hundskola av hundutbildning och utbildning instruktörer i hundtjänst för civilförsvarets av behov anbefallde Kungl. Maj kommittén att särskilt beakta motsvarande spörsmål såvitt angick polisväsendets behov. I 1965 års statsverksproposition Bil. 148 uttalas 13, s vidare, att förslag rörande polishundorganisation avvaktades från kommittén. Uttany landet har av denna uppfattats såsom ett uppdrag att jämväl utreda de organisatoriska spörsmål som sammanhänger med hundens inpassning i det polisiära systemet. I samband med planeringsarbetet för den polisorganisationen har i olika sammanhang förebådats nya en ökad användning av hunden i polistjänsten. En sådan utveckling medför betydande organisationsproblem. Kommittén har funnit sig icke kunna lösa sin egentliga utredningsuppgift utbildningen av hundförare och dressyr hundar med mindre organisations- - av frågan blir penetrerad. Tillkomsten denna promemoria bör mot bakgrunden av ses av den här lämnade redogörelsen.

B. Tidigare utredningar, uttalanden och förslag ang. tillgodoseende behovet hunav av dar m m, i bl a polistjänsten.

År 1954 uppdrog dåvarande chefen för försvarsdepartementet åt chefen för armén att med anledning av vissa överbefälhavaren framlagda förslag till riktlinjer för försvarsav maktens fortsatta utveckling närmare utreda frågan eventuell omorganisation det om av

dåvarande arméhundväsendet. Överbefälhavaren överlämnade påföljande år utrednings-

uppdraget till chefen för armén med närmare direktiv. Därvid framhölls bla följande:

Behovet hundar för bevakningsändamål föreligger tills vidare vid flera statliga av myndigheter. Det därför angeläget att den utredning rörande arméhundväsendets syns organisation, departementschefens skrivelse 30/11 1954 uppdragits åt chefen som genom för armén, bedrives på sådant sätt, att arméns möjligheter att även framdeles tillgodose behovet vid statliga myndigheter främst flygvapnet, marinen och civilförsvaret poli- -

sen utbildning hundar för bevakningsändamål och behovet av häremot svarande

- av av instruktörsutbildning, liksom uttagning i fred erforderligt antal hundar för att fylla av dessa myndigheters krigsbehov, klarläggas. I samråd med berörda intressenter och chefen för försvarsstaben bör härvid utredas

hur utbildningskostnaderna böra fördelas mellan armén och övriga myndigheten mm

Riksdagens revisorer anförde i sin berättelse över den år 1960 av dem verkställda

granskningen statsverket att de med anledning berörda utredningsuppdrag riktat av av förfrågningar till statspolisintendenten beträffande statspolisens hundar och till länsstyrel-

i fråga hundar tillhörande den statsunderstödda polisverksamheten i länen. Av serna om de i anledning härav lämnade uppgifterna framgick, att Statspolisens hundar som regel

inköptes hos privatpersoner i olika delar landet förutvarande polisman med av genom en ingående kännedom hundar. Statspolisens hundförare regel medlemmar i om var som någon lokalavdelning Svenska Brukshundklubben och bedrev egen utbildning av tillav delade hundar huvudsakligen i enlighet med gängse utbildningsnormer. Vid statspolisen

anordnades vartannat år fyraveckorskurs för hundförare och hundar under ledning av en den förut omnämnde fd polismannen. Enligt statspolisintendentens mening hade hun-

darna visat sig ett värdefullt hjälpmedel i statspolisens arbete. Erfarenheterna hade vara också gett vid handen att behov förelåg ytterligare hundar. Frågan om en utökning av hundbeståndet hängde emellertid med bl möjligheterna att erhålla lämpliga av samman a och kunniga hundförare. I stort sett samma synpunkter hade lämnats rörande hundars

användande i den statsunderstödda polisverksamheten. Revisorerna ansåg, att behovet hundar gjorde sig starkt gällande inom försvaret och av polisväsendet. Deras användningsområden omfattade därvid bla bevakningstjänst, spa- Iiingstjänst, dragtjänst, civilförsvarstjänst och fjällräddningstjänst. För att tillgodose be-

hovet tjänstehundar och hundförare inom försvaret fanns ett särskilt annéhundväsende av med därtill ansluten arméhundskola. Denna organisation hade till uppgift att i den en mån försvarets intressen därigenom inte åsidosattes bl medverka till anskaffande av -- a hundar och utbildning tjänstehundpersonal för andra statliga förvaltningsgrenar samt av för kommunala verk och vissa industriföretag fl. Revisorerna erinrade om att överbem fälhavarens utredningsdirektiv 1955 till chefen för armén innebar, att utredningen borde

bedrivas på sådant sätt att klarhet kunde vinnas om arméns möjligheter att fortsättnings-

vis tillgodose behovet av hundar och instruktörer vid andra statliga myndigheter.

En jämförelse mellan de utbildningsresurser som stod till statspolisens och den statsunderstödda polisverksamhetens förfogande och de fanns på motsvarande områden som enligt revisorernas mening till resultat, förhållandena inom polisväinom försvaret gav att sendet i dessa hänseenden inte kunde tillfredsställande. Revisorerna var av den anses uppfattningen, att inom skilda delar av landet förelåg ett starkt behov av utökning av

antalet polishundar och hundförare. Detta förutsatte emellertid också en väsentlig för-

bättring utbildningsresurserna. Polisen var på flera håll för bl a spaningsarbete nödsaav kad att anlita enskilda polismän till förfogande ställda privata hundar. Även ifråga av utbildningen hundarna måste polisen i stor utsträckning förlita sig till den dressyr om av kunde komma till stånd frivilligt åtagande av enskilda polismän. Ur effektivisom genom tetssynpunkt det självfallet av största vikt, att vården och dressyren av de bruksvar hundar, togs i anspråk, omhänderhades av utbildad personal, ävensom att det för att som

234:

få fram lämpliga hundar fanns ett fullgott utgångsmaterial. Betydelsen ett på bruksav hundar inriktat avelsarbete framhölls. Den uppfödningsverksamhet bedrevs vid armésom hundskolan måste i berört hänseende tillmätas stor vikt.

Från angivna utgångspunkter ansåg sig revisorerna böra till behandling uppta frågan,

om nuvarande organisation av det statliga hundväsendet kunde anses så avpassad att den i ekonomiska och andra hänseenden bäst motsvarade samhällets krav. Till början en konstaterades härvid, att motsvarighet till de anordningar finns för utbildning som mm av hundar och hundförare i försvarets tjänst saknas i fråga brukshundars övriga om användningsområden. Visserligen har det i för arméhundväsendet och arméhundskolan fast-

ställda reglementen förutsätts, att nämnda institutioner skall medverka till anskaffande

av hundar och utbildning av hundskötare även för myndigheter, icke tillhör försvaret, som samt för kommunala verk och vissa industriföretag mfl. Då såsom villkor för denna medverkan emellertid uppsatts, att försvarets intressen därigenom icke får åsidosättas, har

de ifrågavarande utbildningsresurserna endast i förhållandevis ringa grad kunnat i tas anspråk för andra än militära uppgifter.

Med hänsyn till de här anförda omständigheterna ansåg sig revisorerna med fog kunna

ifrågasätta, icke sådan omorganisation hundtjänsten inom försvaret borde om en av komma till stånd, att där tillgängliga utbildningsresurser i fortsättningen gjordes mm gemensamma för samtliga aktuella statliga myndigheter och kommunala verk. Den kon-

centration av inköps-, uppfödnings-, dressyr och utbildningsverksamhet, därigenom som skulle bli möjlig, skulle enligt revisorernas mening icke blott medföra kostnadsminsk-

ningar för det allmänna utan även leda till genomgående höjning utbildningseffekten en av i fråga såväl hundar hundförare. Särskilt beträffande hundtjänsten inom polisen om som skulle det sistnämnda innebära betydande fördelar. Revisorerna ansåg, att här berörda

spörsmål snarast borde göras till föremål för allsidig prövning.

Statsutskottet anförde i utlåtande 1961:115 i anledning riksdagsrevisoremas föreav nämnda berättelse, att utskottet funnit skäl tala för att frågan prövades i vad mån de

militära utbildningsresurserna på hundtjänstens område i vidare mån än hittills kunde komma till gemensam användning för ifrågakommande statliga och kommunala myndig-

heter samt eventuellt skilda intressenter. För ett sådant utnyttjande ansågs såväl eko-

nomiska som praktiska synpunkter kunna anföras. Utskottet erinrade de om gynnsamma erfarenheter man redan då hade utbildningsanordningar från arméns av gemensamma motorskola, där kurser anordnats för att tillgodose exempelvis statspolisens behov av motorkunnig personal. Det torde enligt utskottets mening få ankomma på Kungl. Maj:t att i lämplig form utreda förevarande spörsmål, därvid givetvis även frågan om kostnaderna

för verksamheten och deras fördelning borde ägnas uppmärksamhet. års riksdag 1961 beslöt i enlighet med statsutskottets utlåtande.

I utlåtande 1962:115 över Kungl. Majzts framställning i proposition 1962:100 nr angående vissa anslagsfrågor inom försvarsdepartementets område framhöll statsutskotm m tet, att vissa undersökningar utöver redan verkställda rörande utökning verksam- - - av heten vid arméns hundskola syntes påkallade. Utskottet förutsatte, att hundskolans vara organisation och personaluppsättning skulle överses. Riksdagen beslöt i överensmm stämmelse med vad statsutskottet föreslagit.

Den 6 september 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att utreda den

av statsutskottet i ovannämnda utlåtande 1962:115 upptagna frågan förläggning om till arméns hundskola av hundutbildning och utbildning instruktörer i hundtjänst för av civilförsvarets behov. Samtidigt anbefallde Kungl. Maj:t polisutbildningskommittén att

vid fullgörandet av sitt uppdrag särskilt beakta motsvarande spörsmål såvitt angick polis-

väsendets behov.

I proposition 1964:100, Vilken vunnit riksdagens bifall, angående bl polisväsendets nr a

organisation har föredragande departementschefen s 53 uttalat, att ett ökat och

mera

rationellt utnyttjande hundar enligt hans mening borde leda till högre effektivitet i av

polistjänsten. Under avsnittet Anslagsberäkningan s 410 har framhållits, att polis-

hundorganisationen borde ökas, dock att resultatet polisutbildningskommitténs arbete av först borde avvaktas.

C. Synpunkter på och förslag till hundorganisation inom polisväsendet ny

Möjligheter till hundanskaffning

Antalet för polistjänst lämpliga hundar är bla beroende tillgången på ett fullgott av utgångsmaterial för dressyr, dressyrens mål och dressyrkapaciteten. Import av brukshun-

dar i nämnvärd omfattning är icke att räkna med under överskådlig tid, främst på grund

stor efterfrågan i uppfödarländerna. För avelsändamål måste emellertid viss import av äga bl för att bredda avelsbasen och i möjligaste mån undvika avelsdepressioner. rum, a Efter överläggningar med kennelorganisationer, brukshunduppfödare och arméns hund-

skola har konstaterats, att inom rimliga ekonomiska gränser i början av 1970-talet högst

omkring l 000 kvalificerade hundar kan disponeras för ständig tjänstgöring under normal-

förhållanden i olika statliga hundtjänstorganisationer. Ifrågavarande hundar kan under

normalförhållanden beräknas preliminärt fördelas enligt följande

polisväsendet 550 hundar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . krigsmakten samt allmänna bevakningsbolaget 400 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. civilförsvaret jämte vissa andra statliga myndigheter och företag 50 . . . . . . Summa 1 000 hundar

Avgångarna bland hundar år vid genomförd organisation på grund av ålder hunper dens tjänsteduglighet uppgår till 6-8 år, sjukdom och olycksfall varierar inom skilda

användningsområden. Tillsvidare bör för hundar det slag här är fråga normalt av varom räknas med % årlig remontering på grund avgångar. För att vidmakthålla en ca 20 av organisation 1 000 hundar erfordras således ersättning med totalt cirka 200 hundar om ca år, ungefär hälften eller omkring 110 hundar för polisväsendets del. per varav Genom ökad uppfödning i landet för polishunddressyr lämpliga brukshundar en av såväl vid arméns hundskola privata brukshunduppfödare, kommer förutsättsom genom finnas för skapandet polishundorganisation. Det förutsätts, att dressyningar att av en ny polishundar ävensom anskaffning lämpliga dressyrämnen uppfödning eller ren av av genom köp bör ankomma på arméns hundskola. Statskontoret har uppdrag från Kungl. genom Maj:t den 14 maj 1965 att klarlägga de åtgärder som krävs härför. Under angivna förutsättningar kan polishundorganisationen utökas till att omfatta

cirka 550 polishundar och uppbyggnaden äga under budgetåren 1966/67-1970/71, rum dvs under 4-5 år. För sådan uppbyggnad samt för att täcka beräknade avgångar en bland hundarna måste polisväsendet under denna tid tillföras totalt omkring 660 polis-

hundar.

2. Grunder för fördelningen polishundar av Behovet hundar inom de olika länen och polisdistrikten varierar alltefter distriktens av struktur, geografiska och klimatiska förhållanden och de på grund därav olikartade arbetsuppgifterna i skilda delar landet. Omdisponering hundar kan bli erforderlig av av vid sådana tider på året helger och turistsäsonger, då folk i större antal koncentreras t ex till eljest glesbefolkade områden. I de största städerna krävs hundar för kontinuerlig be-

vaknings- och ordningstjänst. I medelstora städer och tätorter råder mindre krav på

kontinuerlig bevakning med hund. Hundar bör dock även där finnas tillgängliga för

ingripande vid snabbt uppkommande behov. Stationering av hundar vid arbetsgrupper

torde i allmänhet erfordras endast i ringa utsträckning. I glesbefolkade distrikt i mera Götaland och Svealand med längre avstånd är emellertid viss stationering hundar vid av arbetsgrupper i vissa fall nödvändig. I Norrland med till ytinnehållet mycket polisstora distrikt och glest vägnät och där stor hänsyn måste tillmätas upprätthållandet erforav derlig beredskap för räddningstjänsten inom fjäll- och ödemarksterräng såväl vinter- som sommartid bör hundar i större utsträckning stationeras vid arbetsgrupper för att snabbt kunna insättas i spanings- eller räddningsarbete.

Med hänsynstagande till vad ovan anförts och förutsatt att organisationen görs rörlig

genom tilldelning av erforderligt antal motorfordon för transport hundar och personal av torde polishundarna alltefter utbildningsgrad böra erhålla nedanstående ungefärliga fördelning lånsvis. Det torde ankomma på rikspolisstyrelsen att i samråd med vederbörande

länspolischefer i Stockholm, Göteborg och Malmö polischeferna fördela hundarna - på polisdistrikten och inom dessa på olika orter.

Förslag till länsvis fördelning av polishundar

Antal hundar sm Antal hundar 5:a Län hun- Län hun-

I 1+n Lä dar Lä

. . . . . . . . . Uppsala 10 10 Skaraborgs 20 20 . . . . . . . . . . . Södermanlands 15 15 Värmlands 20 201 . . . . . . Östergötlands 20 20 Örebro 25 25 . . . . . . . . . . Jönköpings 20 20 Västmanlands 20 20 . . . . . . . Kronobergs 15 15 Kopparbergs 10 15 25 . . . . . . . Kalmar 20 20 Gävleborgs 20 20 . . . . . . . . . . . . Gotlands 5 5 Västernorrlands 15 5 20 . . . . . . Blekinge 10 10 Jämtlands 5 15 20 . . . . . . . . . . . . Kristianstads 15 15 Västerbottens 10 15 25 . . . . . Malmöhus 40 40 Norrbottens 40 40 . . . . . . . . Hallands 10 10 . . . . . . Summa 400 60 90 550

I normaldresserad

II : dresseradför allmän vintertjänst III dresseradför speciell vintertjänst fjäll- och ödemarkstjänst

1 För vissa hundar inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län torde erfordras även vinter-

utbildning.

3. Hundorganisationens uppbyggnad och vidmakthållande

Pâ grundval av inhämtade uppgifter nuvarande hundbestånd beräknas antalet hundar om i polisorganisationen den 1 juli 1966 uppgå till 200. Till följd dessa hundars relativt ca av höga ålder torde de ha utgått ur polisorganisationen i slutet 1960-talet eller i början av av 1970-talet. Uppbyggnadsperiodens längd och hundtillförseln bör så. långt möjligt avpassas så att balans snarast uppstår mellan beräknade avgångar och nytillskott. I nedan-

stående tabell lämnas plan över lämplig uppbyggnadstakt med avseende på hundanen skaffningen.

Hugd Berâlømad Uppbygg anslfaiffâfiliiigs-

Budgetår bestand avgang nadsbehov behov

1966/67 200 20 120 140 . . . . . . . . . . . . . 1967/68 320 40 100 140 . . . . . . . . . . . . . 1968/69 420 60 80 140 . . . . . . . . . . . . . 1969/70 500 80 50 130 . . . . . . . . . . . . . 1970/71 550 110 110 . . . . . . . . . . . . . - Vid genomförd organisation 550 110 110 . . . . . . . . . . . . . -

4. Personal- och utbildningsbehov För ett effektivt utnyttjande hundarna inom polisväsendet föreslås införande av flerav förarsystem, dvs att Varje färdigdresserad hund bör kunna föras av 2-3 förare. Detta innebär vid genomförd organisation ett totalt behov cirka 1.400 hundförare. För att av tekniskt och polistaktiskt leda hundtjänsten regionalt och lokalt beräknas ett behov av cirka 150 polismän i befälsställning för polishundtjänsten. Det framstår som angeläget att så snart möjligt uppnå ett läge med tillgång till minst två förare per hund. som Maximalt torde emellertid högst ca 260 hundförare kunna utbildas årligen. På grund härav och med beräknad årlig avgång med ca 10 % måste flerförarsystemet genomen föras successivt och kan beräknas vara helt utbyggt först under budgetåret 1973/74. Vid genomförd organisation beräknas årligen behöva utbildas ca 140 hundförare. Motsvarande siffra Vad gäller befäl i hundtjänst utgör ca 15. Antalet polisman i befälsställning inom polishundorganisationen har därvid beräknats totalt uppgå till ca 150, dvs minst en per polisdistrikt och flera i distrikt med större hundtilldelning. I nedanstående tabell redovisas lämplig uppbyggnadstakt med avseende på utbildningen av hundförare och befäl i hundtjänst.

Hundförare Befäl i hundtjänst

utbild- utbildningsbe- nings Budget antal vid hov för utbild- antal vid hov för utbild-

big

..

håg

genomförd organisation 1 400 140 140 150 15 15 . . - -

Med avseende på utbildningstyp och förekomst länsvis av hundförare torde vid genomförd organisation få räknas med följande ungefärliga fördelning

Antal hundförare 5:a Antal hundförare 5:a Län La "n hund-

lltiiaile

n -

. . . . . . . . . Uppsala 25 25 Skaraborgs 50 50 . . . . . . . . . . . Södermanlands 40 40 Värmlands 50 50 . . . . . . Östergötlands 55 55 Örebro 65 65 . . . . . . . . . . Jönköpings 50 50 Västmanlands 50 501 - - - . . . Kronobergs 35 35 Kopparbergs 30 35 65 . . . . . . . Kalmar 50 50 Gävleborgs 50 50 . . . . . . . . . . . . Gotlands 15 15 Västernorrlands 40 10 50 . . . . . . Blekinge 30 30 Jämtlands 20 25 45 . . . . . . . . . . . . Kristianstads 40 40 Västerbottens 25 35 60 . . . . . Malmöhus 95 95 Norrbottens 115 115 . . . . . . . . Hallands 30 30 . . . . . Summa 1 015 165 220 l 400

I : hundförare med normaluthildning sommarutbildning

II : hundförare med allmän vinterutbildning

III : hundförare med speciell vinterutbildning

1 För vissa hundförare inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län torde erfordras jämväl

allmän vinterutbildning.

Bilaga A 13

Tablåer rörande utbildning av personal i kundtjänst

Plan över utbildningsbehovet under hundorganisationens uppbyggnad 239 . . . . . . . .. 2. Beräknat utbildningsbehov samt kursverksamhet 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3. Normal kursbeläggning vid genomförd organisation 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 4. Samordning av specialkurs I för hundförare och specialkurs I för befäl i hundtjänst 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5. Samordning av specialkurs III för hundförare och specialkurs II för befäl i hundtjäilst 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1. Plan över utbildningsbehovet under hundorganisationens uppbyggnad

Genom- Uppbyggnadsperioder förd organi- 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 Sation

Polishundar Tillgång 200 320 420 500 MJ 550 550 550 550 Avgång 20 40 60 80 110 110 110 110 110 Uppbyggnad 120 100 80 50 -- - - - - . Anskaffas 140 140 140 130 110 110 110 110 110 . . . .

Polishuruiförare Tillgång 200 400 600 800 970 1 130 1 270 1 400 1 400 . . . . . Avgång 20 40 60 90 100 120 130 140 140 Uppbyggnad 200 200 200 170 160 140 130 - - Utbildas 220 240 260 260 260 260 260 140 140 . . . . . Befäl i polishundtjânst Tillgång 55 90 120 §0 150 150 150 150 150 Avgång 5 10 10 15 15 15 15 15 15 Uppbyggnad 35 30 30 - -- - - - -- Utbildas 40 40 40 15 15 15 15 15 15

3 m m m H H H

H

3 m m H H H

H H

m m H H H

H

m m H H H

H

m m H H H 2

m m H H H

m m m m m

3 3 8 å m m m m m

m m m m m m

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . | . I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . | . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . H . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . % . H . . . o . H H . H S S . H H H . H H

H H | | | m m m m | | .H .H H .H . H H H HH HH HH H H H H HH.m

w a s .a H H H H H H

o o o o o u o o HH HH .H HH m w m w

u n u W .W u .

Af

F

m.. a

w å

:Ivn

. u Au An n n u á .

:w m. 3 S 5

w

S

u u n . ü n á .

u v4 A| u W i

i v

j

m. w 2 a

+ i m.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . E . H H

H H m

16 1962 års polisutbildningskommitté

4. Samordning specialkurs I för hundföravre och specialkurs I av för befäl i kundtjänst sommarutbildning

Utbildnings- Utbildningsvecka Kund g nr timmar . Veckodag Anteckningar Huf Bef Huf Bef Huf Bef

1 1- 7 M-LS 40 Inr. för Huf till HS 2 8-14 M-LS 40 3 15-21 M-LS 40

22 M 23 Ti 24 O 25 1 T0 40 Inr. för Bef till HS

4 1 I

26 2 Fr 27 3 L 28 4 S 4 ;

29 5 M 30 6 Ti 31 7 O 5 2 32 8 T0 40 40 33 9 Fr 34 10 L 35 11 s 4 1 . 36 12 M

5. Samordning av specialkurs III för hundförare och special/cars II för befäl i kundtjänst speciell vinterutbildning

Utbud Kursdag Utbildningstinlmar nings- Veckodag Anteckningar HI II III II d Huf Bef Huf Bef

1 T0 Inr. för Huf till HS 2 F1 3 L HS 1 4 S 30 tim 5 M | 6 Ti .i 7 0 1 Tpdag för Huf till fjälloch ödemarksterräng Fiö 8 T0 9 Fr 2 10 L 11 S

12 1 M ; T Inr. för Bef till Fjö

13 2 Ti Fjö Fjö 14 3 O 72 tim 42 tim f 15 4 T0 16 5 Fr 3 17 6 L 4 ; 18 7 S """""""""""""""""" " Tpdag för Huf + Bef

T I un HS

19 8 M HS HS 20 9 Ti 18 tim 18 tim 21 10 O | Utr. för Huf + Bef från

4 i HS

Sta 21 10 120 60 -

Bilaga B 1

Förslag till kursplaner för den polisiära grundutbildningen

A. Konstapelskurs I

1. Studieorientering 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Allmän polislära 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3. Straffrätt 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4. Specialstraffrätt 248 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5. Civilrätt 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6. Processrätt 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 7. Svenska 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8. Engelska 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9. Socialkunskap med samhällslära 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10. Människokunskap 252 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11. Medicin 253 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12. Motorfordonskunskap 254 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 13. Kontorstekniska hjälpmedel 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14. Tjänstevapnens bruk 256 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15. Fysisk träning 256 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .

B. Praktiktjänstgäring 257 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

O. Konstapelskurs II Allmän polislära 258 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

A. Konstapelskurs I

Studieorientering 10 tim.

1. Orientering polisutbildningen. Grundutbildningens syfte, innehåll och uppläggning. om Ordningsföreskrifter för polisskolan. 1 tim. 2. Orientering Studieteknik: motivation, inlärning, minne, glömska mm. Gruppövom ningar. 9 tim.

Allmän polislära 375 tim.

Introduktion Polisens samhälleliga funktion förr och nu. 1 tim. 2. Polisarbetets karaktär preventiv, repressiv, hjälpande och informativ verksamhet samt funktionella indelning skydds- och övervakningsverksamhet samt utredningsverksamhet. 4 tim. 3. Polisväsendets organisatoriska uppbyggnad rikspolisstyrelse, länsstyrelser, polisdistrikt, huvudstyrkor, arbetsgrupper, vaktområden, verksamhet över polisdistriktsgränserna. 4 tim. Orientering organisationen poliskåren på skolorten. Besök hos olika arbetsom av . enheter. 3 tim.

5. Orientering om polispersonalens anställningsvillkor, tjänstgöringsförhållanden och fackliga organisationsförhållanden. 2 tim. 6. Polismännens uppträdande i och utom tjänsten. Polisen och allmänheten. 4 tim. 7. Yrkesetik. 2 tim.

Skydds- och övervakningsverksamhet i allmänhet 8. Allmänt om skydds- och övervakningstjänstens innebörd samt formerna för dess utövande person- och egendomsövervakning, trafikkontroll, service- och informationsverksamhet etc.. 4 tim. Tekniska hjälpmedel för skydds- och övervakningsverksamhetens bedrivande telefon, . radio, telex, larmanläggningar. 8 tim. 10. Legitimationshandlingar. Identifiering och signalement. 8 tim. 11. Vägtrafiklagstiftningens huvuddrag. Allmänt trafikövervakning, trafikplanering, om parkeringsproblem samt trafiksäkerhetsarbete. Besök hos trafikvaktkår. 24 tim. 12. Rapporteringsskyldighetens innehåll och omfattning. Allmänt om upptagande av anteckningar. 6 tim. 13. Elementärt skissering. 12 tim. om 14. Fotografering. 20 tim. 15. Patrulleringsteknik. Metodik, observationsobjekt d under patrullering till fots, i bil 0 och med motorcykel. 10 tim. 16. Polismans befogenhet. Frihetsberövande enligt rättegångsbalken, polisinstruktionen m källor. Tvångsmedel. Polismans rätt att bruka våld. Förutsättningar och sättet för ingripande och vidtagande av åtgärder meddelande av upplysningar och tillrättavisningar, gripande och omhändertagande, upptagande av anteckningar vid: 40 tim. fylleri, förargelseväckande beteende, misshandel; omhändertagande på grund bettleri, lösdriveri, kringföringshandel, av personer av olaga rusdrycksförsäljning o ordningsstörande händelser i övrigt; trafikförseelser; kontroll legitimationshandlingar polisering; av kontroll vissa författningars efterlevnad tillverkning och förvaring vissa av av varor m m; omhändertagande barn, kvinnor, åldringar, skadade, psykiskt sjuka, alkoholister; av lägenhetsbråk; trafikolyckor; dödsfall, drunkning och andra olyckshändelser; rattfylleri; bränder. 17. Vakttjänst på polisstation besvärande förfrågningar; mottagning ansökningar i av av tillståndsärenden d samt hittegods; utlämning blanketter, beslut i tillståndso av av ärenden; avvisitering och kroppsvisitation; tillsyn av Omhändertagna; arrestantbevakning m m. 12 tim. 18. Socialpolisverksamhetens elementa: verksamhetens syftemål, innebörden gällande av bestämmelser; kontakt med socialvårds- och motsvarande organ; praktiska synpunkter på tillämpningen i polisarbetet av barnavårdslagen, sinnessjuklagen och lösdrivarlagen. 10 tim. 19. Orientering om den speciella brottspreventionen. 4 tim. 20. Utlänningskontroll samt kust-, gräns- och skyddsområdesbevakning. Särskild poiisverksamhet. 3 tim.

21. Naturvård, djurskydd, jakt- och fiskekontroll. 3 tim. 22. Användandet hundar i polistjänsten. 4 tim. av 23. Uppträdande samlad polismansstyrka tex vid skallgång. Polistaktiska elementa. av 8 tim.

U tredningsverksamhet z allmänhet 24. Orientering den brottsutredande verksamhetens innebörd och arbetsmetoder. Regom ler för polisman som kommer först till brottsplats. Föruudersökningsförfarande och tvångsmedel. 15 tim. 25. Elementär förhörsteknik. 10 tim. 26. Anmälningsupptagning i allmänhet. Slagning i register. Efterspaning av personer, gods och fordon. Införskaffande uppgifter. Delgivningar. 30 tim. av 27. Handläggning av förseelseärenden samt utredningar i förekommande fall även platsundersökningar i tillstånds-, intygs- och anmälningsärenden t ex yrkesmässig trafik, fordons registrering, försäkring och skatt, ekonomiska resp. personliga förhållanden; mantals- och kyrkoskrivningsärenden, utlänningsärenden; vapenärenden. 30 tim. 28. Spårlärans grunder. 20 tim. 29. Speciell varukännedom. 6 tim. 30. Husrannsakan, kroppsbesiktning. 4 tim. 31. Polisunderrättelser. Rikspolisstyrelsens registraturer. Insändande uppgifter och av material till Polisunderrättelser och rikspolisstyrelsen. 6 tim.

Trafiksäkerhetsarbete 32. Fordonsteknik och fordonskontroll:

a bilens allmänna konstruktion 2 tim.

b styrinrättning och framvagn 3 tim.

c bromsar och kraftöverföring 4 tim.

d bilens utrustning ljuddämpare, signalhorn, belysnings- och reflexanordningar, färdskrivare etc 3 tim.

e släpfordon och kopplingsanordningar 2 tim.

f lasttaxering och lastfördelning 2 tim. g motorcyklar och mopeder 4 tim. h studiebesök vid testanstalt 3 tim. i övning i fordonskontroll 6 tim. 83. Teknisk utredning av trafikolyckor:

a undersökningsteknik 6 tim.

b bromsning; tolkning av spår på. vägbana; beskrivning av vägbanans beskaffenhet 2 tim.

c ljusbilder för exemplifiering 2 tim.

d självständigt lösande av en utredningsuppgift. 8 tim. Provuppgifter 12 tim.

Kommentar: I ovanstående kursplan har de olika avsnitten upptagits i den huvudsakliga ordning de bör förekomma för att utbildningen skall kunna ges en mognadsadekvat utformning. Timantalet inom kursens olika ämnesmoment har dimensionerats så, att tillfälle ges till praktiska övningar i direkt anslutning till den teoretiska genomgången. Dessa praktiska övningar avses i princip böra äga rum i skyddad miljö, dvs på. särskilda gårdar och övningsstationer. En klassavdelning bör därvid lämpligen indelas i grupper, i förekommande fall med var sin handledare.

Undervisningen bör bedrivas i nära samverkan med undervisningen i främst de juridiska ämnena samt svenska och psykologi. Detaljplaneringen av undervisningen bör därför äga i samråd mellan lärarna i respektive ämnen och förutsätter därmed en konrum tinuerlig kontakt dem emellan.

Straffrätt 86 tim. Straffrättens allmänna del Grundbegrepp: brott; straff och andra påföljder; kriminologi, kriminalpolitik, straffrättens olika delar, brottssystematiseringen. 2 tim. 2. Tillämpligheten svensk lag. Immunitet. Utlämning förbrytare. 2 tim. av av 3. Straffteorier: vedergällningsgrundsatsen, preventionsteorierna. Legalitetsgrundsatsen. 2 tim. 4. Allmänt brottet. Brottets objektiva sida: den brottsliga gärningen, handlingsom delikt, effektdelikt, kausalitet. Objektiva straffrihetsgrunder: nödvärn, laga befogenhet, nöd, förmans befallning, samtycke, excess m m. 8 tim. 5. Brottets subjektiva sida: uppsåt, oaktsamhet, täckningsprincipen. 4 tim. Försök, förberedelse. Stämpling. Tillbakaträdande. Medverkan. 6 tim. . 7. Påföljdssystemet: böter, fängelse, Villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, internering, ämbetsstraff, disciplinstraff för krigsmän, överlämnande till särskild vård; ungdomsbrottslighetens behandling, abnormbrottslighetens behandling; nedsättning, uteslutning och bortfallande påföljd, åtalspreslçription och förverkande. 6 tim. av

Straffrättens speciella del 8. Brott mot liv och hälsa. 4 tim. 9. Brott mot frihet och frid. 3 tim. 10. Sedlighetsbrott. 4 tim. 11. Brott mot familj: tvegifte, egenmäktighet med barn. 1 tim. 12. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott. 8 tim. 13. Bedrägeri och annan oredlighet utom svindleri och ockerpantning. 8 tim. 14. Förskingring och annan trolöshet utom trolöshet mot huvudman och behörighetsmissbruk. 4 tim. 15. Skadegörelsebrott. l tim. 16. Allmänfarliga brott: mordbrand, sabotage, allmänfarlig vårdslöshet. 1 tim. 17. Förfalskningsbrott: urkundsförfalskning, undertryckande av urkund, brukande av det förfalskade. 2 tim. 18. Mened, falsk angivelse och annan osann utsaga: mened, osann partutsaga, ovarsam utsaga. 2 tim. 19. Brott mot allmän ordning: upplopp, ohörsamhet mot ordningsmakten, uppvigling, sårande av tukt och sedlighet, förledande av ungdom, djurplågeri, dobbleri, fylleri, förargelseväckande beteende. 4 tim. 20. Brott mot allmän verksamhet: våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman, våldsamt motstånd, missfirmelse mot tjänsteman, bestickning, övergrepp i rättssak, skyddande brottsling, främjande av flykt. 4 tim. av 21. Brott mot rikets säkerhet: spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet. 2 tim. 22. Ämbetsbrott: tjänstemissbruk, tagande av muta eller av otillbörlig belöning, brott mot tystnadsplikt, tjänstefel. 2 tim. Provuppgifter. 6 tim.

Specialstraffrätt 86 tim. Trafiklagstiftning Vägtrafikförordningen: 28 tim.

a Vägbegreppet.

b Utryckningsfordon och undantagsbestämmelser för trafik med sådana fordon.

c Parkeringsbegreppet.

d Fordons beskaffenhet och utrustning inkl. moped. Begreppet taga i bruk

e Bestämmelser om kontroll över fordon. Polismans rätt enligt vägtrafikförordningen

att förbjuda och hindra fortsatt färd med fordon och relationen till bestämmelserna i polisinstruktionen om skyldighet för polisman att i förekommande fall hindra brott. f Registrering av fordon. Registreringsbesiktning. Typbesiktning. g Fordons brukande enligt interims- och saluvagnslicens. h Trafikförsäkringsplikt. i Automobilskatteplikt. k Utlännings rätt att under vistelse i riket bruka fordon, som icke är här vederbörligen registrerat. l Bestämmelser om förare av fordon. Övningsköming. Körkort.

m Bestämmelser angående körskolor. n Trafikregler.

Vägtrafikkungörelsen. 8 tim. . Vägmärkeskungörelsen. 4 tim. . Förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m m: 6 tim. .

a Begreppet yrkesmässig trafik. Undantag från bestämmelserna om sådan trafik.

b Linjetrafik och beställningstrafik. Trafiktillstând. Begreppen stationsort och lokalområde. Transportplikt.

c Något bilar i yrkesmässig trafik. Beteckningsmärken. Trafikkort.

om d Arbetstid för förare av bil vid yrkesmässig trafik.

e Uthyrningsrörelse.

Ordningslagstiftniny 5. Begreppet polismyndighet. l tim. 6. Allmänna ordningsstadgan: 4 tim.

a Begreppet allmän plats. Tillstånd som förutsättning att i vissa fall ta allmän plats

i anspråk för olika ändamål. Renhållningsskyldigheten i fråga om allmän plats. b Tillsynsskyldighet i fråga om byggnader m m.

c Tillstånd som förutsättning att spränga, anordna fyrverkeri, skjuta med luftgevär

eller eldvapen. d Lokala ordningsstadgor.

e Offentliga tillställningar: tillstånd, ordningshållning, förtäring och förvaring av

rusdrycker, polismans rätt till tillträde, befogenheten att inställa eller upplösa offentlig tillställning. Lagen om allmänna sammankomster: anordnande, förbud, ordningshâllning mm . 1 tim. Bestämmelser angående hundar: 2 tim. .

a Lagen om tillsyn över hundar: tillsynsskyldighet, begreppet bitsk hund

b Jaktlagens bestämmelser angående rätt att döda eller uppta annans hund. Jaktstadgans bestämmelser om förbud att låta hund löpa lös.

c Hundskatteförordningen.

Djurskyddslagen: polismyndighets rätt att omhänderta djur; dödande av sjukt eller . skadat djur. 1 tim.

10. Vapenförordningen: 2 tim.

a Begreppen skjutvapen och ammunition. Tillstånd.

b Omhändertagande och beslag vapen och ammunition. av c Förvaring av, handel med och införsel av vapen. 11. Förordningen förbud mot innehav vissa stiletter begreppen springstilett om av mm, och springkniv; bestämmelser angående förvärv, innehav, överlåtelse, import och tillverkning. 1 tim. 12. Bestämmelser radiomottagningsapparat och radioanläggning. l tim. om 13. Allmänt biografföreställningar: åldersgränser, förbuds- och tillståndskort. 1 tim. om

Näringslagstiftning 14. Näringsfrihetsförordningen: anmälnings- och tillståndsplikt, realisationshandel, gårdfarihandel, utlännings rätt att driva näring. 1 tim. 15. Butikstängningslagen. 1 tim. 16. Bestämmelser rörande drivandet hotell- och pensionatsrörelse. Begreppet resandem av Uppgiftsskyldighet. Kontroll svenska resande och utlänningar. Utlännings möjligav het att uppehålla sig inom militärt Skyddsområde. 2 tim. 17. Lagen om pantlånerörelse: tillstånd, kontroll. 1 tim. 18. Förordningen angående handel med skrot, lump och begagnat gods: tillstånd, kontroll. Förordningen om handel med preventivmedel. 1 tim. 19. Lotteriförordningen. 1 tim. 20. Bestämmelser angående eldfarliga oljor och explosiva varor: förvaring och transport. 1 tim.

Alkohollagstiftning 23. Rusdrycksförsäljningsförordningen: begreppet rusdrycker, försäljning, utminutering, utskänkning, k måltidstvång, förtärings- och förvaringsförbud. 4 tim. s 24. Ölförsäljningsförordningen: försäljning, utminutering, utskänkning. 2 tim. 25. Förordningen försäljning av alkoholfria drycker: begreppet alkoholfri dryck, förom säljning, utskänkning. l tim.

Utlänningslagstiftning 26. Orientering vilka myndigheter handlägger ärenden angående utlänningar. om som 1 tim. 27. Passkyldighet. Passmyndighet. Visering och viseringsmyndighet. 1 tim. 28. Begreppen avvisning, förpassning, förvisning och utvisning. l tim.

Sociallagstiftning 29. Lagen åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet. 2 tim. om Provuppgifter. 6 tim.

Civilrätt 50 tim. Familjerätt Ãktenskapsrätt: trolovning, äktenskapshinder, makars inbördes underhållsskyldighet, makars egendom, makars gäld, rättshandlingar mellan makar, boskillnad, hemskillnad, äktenskapsskillnad, bodelning. 6 tim. 2. Föräldrarätt: barns börd, talan ang. äktenskaplig börd, fastställande av faderskap till utomäktenskapligt barn, barns vårdnaden barn, underhållsskyldighet, namn, om underårigs omyndighet, omyndigförklaring, förmynderskap. 4 tim. 3. Arvsrätt: släktingars arvsrätt, makes arvsrätt, utomäktenskapliga barns arvsrätt, allmänna arvsfonden, laglott, behörighet att upprätta testamente, testamentes form, bevakning, delgivning och klander av testamente, boutredning jämte bouppteckning, bodelning och arvskifte, dödförklaring. 10 tim.

Förmögenhetsrätt 4. Avtalsrätt: offert och accept, slutande avtal, utfärdande fullmakt, fullmäktigs av av befogenhet och behörighet, rättshandlingars ogiltighet. 5 tim. 5. Besittning: gemensam besittning och sambesittning, osjälvständig besittning, äterställande av rubbad besittning, besittningsskydd, tillåtna besittningskränkningar. l tim. Fast egendom: begreppet fast egendom, allemansrätt, fastighetsindelning, köp, lag-fart, . panträtt, nyttjanderätt. 5 tim. Lös egendom: köp, godtrosförvärv, avbetalningsköp, hittegods, panträtt, retentionsrätt, . skuldebrev, borgen, preskription. 12 tim. Skadestånd: culparegeln, strikt skadeståndsansvar, skadeståndets omfattning. 2 tim. . Bolag och föreningar: begreppet juridisk person, enkelt bolag, handelsbolag, komman- . ditbolag, aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar. 1 tim. Provuppgifter. 4 tim.

Processrätt Q0 tim.

.Domstolsväsendetz domstolarna och deras sammansättning, måltyper, prejudikat. 1 tim. Parterna i brottmål: allmänna och särskilda åklagare, målsägande, tilltalad, försva- . rare. l tim. Parterna i familjerätts- och tvistemål: kärande, svarande, ombud, rättegångsbiträde; . familjerätts- och tvistemålens beskaffenhet. 1 tim. Grundprinciperna för rättegången: koncentration, offentlighet, muntlighet, omedel- . barhet, ackusatorisk processform. 1 tim. Åtgärder före huvudförhandling i brottmål: förundersökning, forumfrågor, stämnings- . ansökan och stämning, personundersökning, sinnesundersökning, läkarintyg och andra yttranden. 2 tim. Huvudförhandling i brottmål: den tilltalades utevaro, åklagarens yrkande, den tillta- . lades svaromål, sakframställning, förhör med målsägande och tilltalad, framläggande av bevisning, genomgång den tilltalades levnadsomständigheter, plädering, överav läggning, dom; skadeståndsfrågor. 2 tim. Förhandlingar i familjerättsmål och allmänna tvistemål: forumfrågor, stämningsan- . sökan, stämning, förberedelse, omedelbar huvudförhandling, huvudförhandling. Förlikning i dispositiva tvistemål. 2 tim. Bevisning: vittnesförhör, förhör med sakkunnig, skriftlig . bevisning, förhör under sanningsförsäkran, förhör med polisman; principen fri bevisprövning. 2 tim. om Överklagande: domens laga kraft, vad, besvär, revisionsansökan, prövningstillstånd, . nöjdförklaring; överprövning av åklagare, resning, nåd. 1 tim. 10. Särskilda förfaranden i brottmål; parkeringsbot, ordningsföreläggande, strafföreläggande, stämningsföreläggande, åtalseftergift, rapporteftergift. 2 tim. 11. Särskilda förfaranden i tvistemål: lagsökning, betalningsföreläggande. 1 tim. 12. Exekutionsrätt. 2 tim. Provuppgifter. 2 tim.

Svenska 80 tim.

Repetition av språklära. Språkriktighetsregler. Stilarter. 8 tim. . .Rättstavnings- och interpunktionsövningar huvudsakligen med stoff från polisiär verksamhet. 8 tim. Stilistik, dispositionsövningar. 8 tim. . Kortare uppsatser, reproduktioner och skriftliga redogörelser . i övrigt jämte genomgångar. 30 tim.

5. Muntliga sammanfattningar och redogörelser. 8 tim. 6. Föredrag och diskussionsövningar. 10 tim. 7. Litteraturläsning. 8 tim.

Kommentar: Undervisningen bör inledas med repetitorisk genomgång av språklärans elementa. En en dylik genomgång torde värde såsom underlag för undervisningen i dessutom vara av engelska. Undervisningen bör syfta till fördjupade insikter i språkets struktur, en nyanserad känsla för ordvalörer och stil samt ett koncist och korrekt uttryckssätt. Därvid bör särskild uppmärksamhet ägnas elevernas yrkesverksamhet, så att eleverna uppövar förmågan att självständigt tillgodogöra sig och på ett planmässigt och redigt sätt muntligen och skriftligen redovisa innehållet i en promemoria, en utsaga ed, gången av ett händelseförlopp, en arbetsuppgift m m.

Engelska 70 tim. Någon timvis uppspaltning undervisningsstoffet syns icke lämpligen böra göras. Det av torde få ankomma på läraren i ämnet att undervisningen efter elevernas genomanpassa snittliga kunskapsnivå. Undervisningen bör inriktas på att bibringa eleverna sådana praktiska färdigheter i språket, att de blir i stånd att besvara förfrågningar, motta anmälningar om förkomna tillhörigheter, meddela anvisningar och upplysningar, uppta vissa data i samband med olika händelser Till följd härav bör undervisningen huvudsakligen inriktas på konm m. versationsövningar för att aktualisera det centrala ordförråd, som eleverna tidigare tillägnat sig. Härutöver bör eleverna inöva det för polisyrket speciella ordförråd, som erfordras i situationer av ovan nämnt slag. För inlärande ett gott uttal och korrekt intonation bör tonband användas i stor av en omfattning såväl vid övningar i samband med elevernas självverksamgemensamma som het. Som underlag för muntliga redogörelser och samtal bör utnyttjas bildband över vanligen förekommande situationer, där polismannen har kontakt med utlänningar.

S ociallcunslcap med samhällslära 60 tim. 1. Demokrati och diktatur. Begreppet rättsstat. Medborgarens rättigheter och skyldigheter. Sveriges utveckling till parlamentarisk demokrati. De politiska partierna. en 4 tim. 2. Grunddragen det svenska samhällsskicket: 10 tim. av

a grundlagar, konung och regering

b riksdagen; hur författning kommer till en

c statlig förvaltning

d kommunal förvaltning 3. Utbildningsväsende. Folkrörelser. Föreningsväsende främst behandlas här sådana ideella föreningar, ungdomsorganisationer od med vilka det är särskilt värdefullt för polisen att upprätthålla kontakter för spridande av information om polisarbetet, för bedrivande brottspreventiv upplysningsverksamhet, socialt inriktad polisverksamav het mm. Orientering pressen, dess funktioner och arbetsformer. 8 tim. om 4. Den svenska socialpolitikens ursprung samt utveckling mot bakgrunden av den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige sedan början av 1800-talet. 2 tim. 5. Socialpolitikens samhällsekonomiska aspekter; socialpolitiken och levnadsstandarden. 2 tim. 6. Arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik: organisationsformer och rättsfrågor på arbetsmarknaden; åtgärder mot arbetslöshet och arbetskraftsbrist; hjälpformer för

partiellt arbetsföra; studiebesök på länsarbetsnämnd och yrkesvägledningsexpedition. 6 tim. Social skyddslagstiftning: arbetarskyddslagen, arbetstidslagarna, semesterlagen. 6 tim. Bostadspolitik: målsättning, hyreslagstiftning, ekonomiska stödåtgärder. 2 tim. . 9. Familjepolitik: barnavård och ungdomsskydd, barnbidrag, studiehjälp, bidragsförskott, underhållsbidrag, studiebesök vid barnavårdsnämnd; social hemhjälp; åldringsvård. 6 tim. 10. Hälso- och sjukvård: öppen och sluten kroppssjukvård; mentalsjukvård; nykterhetsvård; studiebesök vid nykterhetsnämnd. 6 tim. 11. De allmänna försäkringskassorna. 4 tim. 12. Socialhjälp. 2 tim. Provuppgifter. 2 tim.

Kommentar: Undervisningen, i stort bör följa den ordning i vilken de olika avsnitten upptagits i som kursplanen, bör äga i nära samverkan med undervisningen i allmän polislära, mänrum niskokunskap, specialstraffrätt sociallagstiftning, civilrätt medicin. En dylik samt samverkan torde motiveras av att undervisningen i förevarande ämne bör syfta till bredden ning av polisaspiranternas allmänna samhällsorientering. Som exempel härpå må framhållas, att undervisningen bla bakgrunden samhällets utveckling och avser att mot av nuvarande struktur komplettera den i allmän polislära presenterade bilden polisens av samhälleliga uppgifter samt att socialpolitisk bakgrund dels till den i ämnet mänge en niskokunskap meddelade undervisningen bla miljöer, och värdeom grupper, normer ringar, dels till vissa i ämnet medicin behandlade spörsmål. Vad angår sättet för undervisningens bedrivande kan några generella riktlinjer knappast anges. Det torde dock stå klart, att delar ämnets kunskapsstoff lämpligen bör bli av föremål för grupparbete eller genomgås i form av individuella, självständiga arbetsuppgifter, vilka eleven sedan har att behandla i föredragsform eller såsom inledare i disen kussion.

M ännisko/cunskap 50 tim. Psykologi

Olika åldrar, deras behov och beteende; barnets, ungdomens och den vuxnes viktigare utvecklingsfaser, tex trotsperioder, skolanpassning, pubertet, värnplikt, klimakterium, åldrande. 8 tim. 2. Olika personlighetstyper. Intellektuella begreppet intelligens, intelligensmätresurser; ning, intelligensens utveckling. Minnet. Vittnespsykologi. Emotionella känsloresurser; starka och känslosvaga, konstnärlig begåvning, känslolivets utveckling. 8 tim. 3. Olika miljöer och familjesituationer: skilsmässobarn, nyckelbarn, alkoholism, gängens roll, skolans och arbetsplatsens inverkan. Olika socialgrupper. Normer och värderingar. Arv och miljö. 10 tim. - 4. Polisens uppträdande i olika situationer. Behandlingen och bemötandet av olika människotyper. Grupper och 8 tim. massor.

Psykiatri 5. Psykiska sjukdomssymptom mot bakgrunden de normala funktioner drabbats. av som Den sinnessjukes värld. 4 tim. 6. Olika abnormgrupper, oligofreni, psykopatier, sinnessjukdomar. Behandlingsmöjligheter. tim.

7. Praktiska anvisningar för polismannen för igenkännandet av psykiska sjukdomar, bemötandet av sjuka m. 4 tim. m Provuppgifter. 4 tim.

Kommentar: I ämnet allmän polislära har aspiranterna redan i ett introducerande skede avsetts skola undervisas lämpligt uppträdande såväl i utom tjänsten, om yrkesetiska spörsmål om som förhållandet mellan polis och allmänhet. Därefter förutsätts de i samband med samt om både den teoretiska och den praktiska utbildningen i allmän polislära komma att kontinuerligt informeras och instrueras i vad korrekt beteende vid om som är att anse som olika former ingripanden Studierna i det särskilda läroämnet människokunskap av m m. syns icke böra påbörjas, förrän aspiranterna nämnda undervisning i allmän polisgenom lära vunnit viss insikt i och praktisk kännedom om polisarbetets innebörd och de krav yrket ställer på. sina utövare. Först eleverna besitter viss erfarenhet av polisverksamom heten torde det bli möjligt att mera aktivt engagera dem i undervisningen. Vad gäller ämnet människokunskap bör denna nämligen i hög grad baseras på medverkan från elevernas sida i form av samtal och diskussioner mellan läraren och eleverna kring de olika spörsmål som upptagits under respektive avsnitt av kursplanen. Som underlag för dylika samtal och diskussioner bör även kunna nyttjas i skönlitteratur, TV och film behandlade praktiskt psykologiska och psykiatriska problem med polisiär anknytning. Då samtalen berör polisens uppträdande i olika situationer, bör även lärare i allmän polislära delta för att ge den praktiskt verksamme polismannens syn på de aktuella frågeställningarna.

Medicin 60 tim. Akutsjukvård 1. Orientering om människokroppens byggnad. l tim. 2. Orientering i medicinsk terminologi. 1 tim. 3. Åtgärder vid medvetanderubbningar, svimning, andnings- och hjärtstillestånd, luftvägshinder, kvävningstillstånd, akuta buksjukdomar; konstgjord andning. 5 tim. 4. Blödning. Ben- och ledskador. Läggning första förband och provisoriska stödav förband. 5 tim. 5. Lyftande och skadad. 3 tim. transport av O Orientering om sjuktransport och räddningstjänst i allmänhet. Studiebesök på brand- . station. 3 tim. 7. Brännskador. Köldskador. EI-olyckor. Läggning av sårförband. 6 tim. 8. Förgiftningar. Infektioner. Chocker. Psykiska orostillstånd. 2 tim. 9. Skallskador. Hjärnblödning. Epilepsi. Förlossning. 4 tim. 10. Studiebesök på lasarett: ambulansmottagning och olycksfallsklinik. 2 tim.

Socialmedicin 11. Socialmedicinens syfte och verksamhetsformer. 1 tim. 12. Hälsovårdsstadgan. 1 tim. 13. Läkemedelslagstiftning, giftstadgan o d. 2 tim. 14. Alkoholsjukdomarnas medicinska och sociala behandling. 2 tim. 15. Narkomaniernas medicinska och sociala behandling. 2 tim. 16. Epilepsins medicinska och sociala behandling. 2 tim. 17. Veneriska sjukdomar och lex veneris. 2 tim. 18. Tuberkulos och tuberkuloslagstiftningen. 1 tim. 19. Epidemiska sjukdomar och epidemilagen. 1 tim.

Rättsmedicin 20. Rättsmedicinens innebörd. Rättsmedicinalväsendet. l tim. 21. Samarbetet mellan polis och läkare. Polismans uppträdande på brottsplats rättsur medicinsk synpunkt. Tillvaratagande material för rättskemisk undersökning. 2 av tim. 22. Blodgrupper och deras rättsmedicinska behandling. l tim. 23. Allmänt om skador på levande och döda; vitalreaktionen. 2 tim. 24. Dödstecken och likomvandling. Omhändertagande lik. 2 tim. av 25. Närvaro vid likbesiktning och obduktion. 2 tim. Provuppgifter. 4 tim.

M otorfordonskunskap 70 tim. Allmänt l. Polisväsendets motorfordon och för dessa gällande bestämmelser. Fordonens utrustning och tekniska materiel samt dennas användning, förvaring och vård. Radioutrustningen och dess användning. 5 tim. 2. Manöver-, start- och hjälporgan, deras användning samt instrumentering. Bilkörningens teori. Åtgärder före, efter och under körning. Körställning. Säkerhetsbåltets betydelse. 4 tim. 3. Bilens konstruktion och dess verkningssätt. Friktion och olika krafter rörelseenergi, centrifugalkraft m m, som inverkar på bilkömingen. Viktfördelning, över- och understyrning samt ringtryckets inverkan. 4 tim. Trafikpsykologi. 2 tim. . skyddsåtgärder och räddande åtgärder på olycksplats. 2 tim. . 6. Fordonets plats på väg och i vägkorsning samt vid möte och omkörning. Hastighetsanpassningar under olika förhållanden. Nödstopp. 2 tim. 7. Vård och kontroll eget fordon och materiel. Åtgärder vid inträffad skada. 1 tim. av

Körning i körgård 8. Igångsättning, bromsning och stannande. Upp- och nedväxlingar. Krypkörning och styrning. Backningsövningar under olika förhållanden backning på planka, serpentinbackning m m. Manöver och precisionskörning. 10 tim.

övningskörning i stad 9. Passerande av gatukorsning. Svängningsövningar. Möte och omkörning även spårvagn. Filkörning spontan och markerad, körning i rondeller och på större trafikplatser samt i signalreglerade korsningar. Vändningsövningar på gata och i gatukorsningar. Parkerings- och backningsövningar. Hastighetsanpassningar och nödstopp. 10 tim.

övningskörning på landsväg 10. Möte, omkörning och kurvtagning. Hastighetsanpassningar och nödstopp. Passerande av järnvägskorsningar, korsande vägar. Filkörning före och efter kursändring. 6 tim.

Körning i mörker och dimma 11. Forskningsresultat angående bilförarens mörkerproblem. Genomgång bilens belysav ning olika ljussystem, hjälpljus, glödlampor, spänningsfall, strålkastarnas rengöring etc. Teoretisk genomgång bilkörning i mörker och dimma. 5 tim. av

12. övningskörning i stad och på landsväg om möjligt under olika väderleksbetingelser

och ljusförhållanden. 4 tim.

Körning z halt och vått väglag 13. Genomgång av ringutrustning, skadade och slitna däck. Däckens betydelse och verkan mot hal och våt vägbana. Olika däckstyper samt slirskydd. Teoretisk genomgång av körning i vått och halt väglag. 4 tim. 14. övningskörning i stad och på landsväg igångsättning, bromsning, stannande, hastighetsanpassning, sladd, nödstopp. 6 tim.

Avslutningsprov 15. Skriftligt prov. 2 tim. 16. Prov i praktisk körning. 3 tim.

Kommentar: Utbildningen påbörjas först sedan undervisningen i allmän polislära och specialstraffrätt fortskridit så långt, att eleverna blivit förtrogna med trafiksäkerhetsarbetet och trafiklägstiftningen. Utbildningen skall omfatta såväl teori som praktik. Teoriutbildningen och vissa förevisningsövningar genomförs med eleverna sammanförda i större enheter, tex klassvis. Film, filmband och annat åskådningsmaterial bör så långt möjligt användas. För de praktiska körövningarna bör eleverna indelas i grupper, vardera om en instruktör, högst sex elever samt tre övningsbilar; två elever medföljer varje övningsbil. Växling av förare äger så att och tillfälle att föra fordonet under halva övningstiden. Instrukrum var en ges tören står genom radio i förbindelse med övningsbilarna. Den praktiska körutbildningen inleds med övningar i körgård. Därefter följer stadskörning, körning på landsvägar med om möjligt olika beläggningar samt körning på motorväg. övningskörning skall ske under såväl dagsljus skymning och mörker och om som möjligt under olika väderleksförhållanden. Körning på hal och våt vägbana halkkörning skall övas. Betydande vikt skall läggas vid de vanligaste olycksfaktorerna samt vid faromomenten under körning i mörker samt i halt och vått väglag. Därvid skall ljusets och ringutrustningens betydelse noga genomgås. Eleverna bör få tillfälle att övningsköra med olika personbilstyper fram- och bakhjulsdrivna, med olika växellådor etc samt med inom polisväsendet använda mindre busstyper. Vid utbildningens slut skall eleverna avlägga såväl skriftliga som praktiska prov. Den som med tillfredsställande resultat genomgått utbildningen skall erhålla bevis om behörighet att föra polisväsendets tjänstebilar i icke utryckningstjänst.

Kontorstelcniska hjälpmedel 60 tim. M askinskrivning Skrivmaskinens konstruktion och skötsel. Skrivställning. 1 tim. 2. Inlärande touchmetoden. Skrivövningar med såväl allmän som polisiär text. av 40 tim. Utskrift på origram. 1 tim. . Standardiseringsteknik. Uppställningsprinciper. 2 tim. . Blankettskrivning. 2 tim. .

M askinräkning 6. Additions- och kalkylationsmaskinens konstruktion och skötsel. l tim. 7. Anslag och fingersättning enl. touchmetoden. 1 tim. 8. Enklare räkneövningar. 2 tim.

Övrigt 9. Diktafoner och bandspelare. Intalsövningar. 2 tim. 10. Sprit- och färgduplicering. Stencilering. 2 tim. 11. Fotostatkopiering. 2 tim. Provuppgifter. 4 tim.

T jänstevapnens bruk 40 tim. Bruket av sabel, batong, handfängsel och handbojor. 8 tim. 2. Orientering angående användandet skjutvapen i polistjänsten. 6 tim. av Vapenlära. Övningsskjutning med pistol. 16 tim. . 4. Bruket av tårgas. Användning av gasmask, skottsäkra västar 0 d. 4 tim. 5. Fältmässig övning. 6 tim.

Kommentar: Undervisningen i detta ämne bör icke påbörjas, förrän aspiranterna genom undervisningen i ämnet allmän polislära dels orienterats polismans befogenheter och rätt att bruka om våld, dels erhållit viss information rörande förutsättningarna och sätten för ingripanden i olika situationer under fullgörande av skydds- och övervakningsverksamhet. Först torde bruket av batong och sabel inövas. Skjututbildningen syns icke böra inledas, förrän polisaspiranterna orienterats om innebörden av Kungl. Maj :ts cirkulär angående bruket av skjutvapen i polistjänsten. En mera inträngande analys av gällande föreskrifter för bruket av skjutvapen i polistjänsten bör samordnas med de praktiska skjutövningarna. Den praktiska utbildningen i användandet av pistol torde i första hand böra innefatta träning att uppnå en så god träffsäkerhet som möjligt, varvid efter grundläggande skjututbild- ning mot fast mål övningarna koncentreras på skjutning mot rörliga föremål. God skjutskicklighet är emellertid icke i sig själv tillräcklig. Under den fortsatta utbildningen bör således främjandet av skjutskickligheten förenas med ett fördjupande polisaspiranav ternas insikter i reglerna för skjutvapens användning i polistjänsten. Samtidigt bör eftersträvas att uppöva elevens omdöme såvitt gäller reglernas tillämpning. Undervisningen bör därför ges en så realistisk bakgrund möjligt. Detta torde kunna ske utsom genom nyttjande av sk filmskjutbana och för ändamålet speciellt inspelade filmer. I samband med uppdrag att inomhus gripa farliga brottslingar är det sällan nödvändigt för polismännen att tillgripa tårgas för att driva fram vederbörande. I en dylik situation torde tårgashandgranat få anses såsom ett polisiärt tjänstevapen. För att rätt kunna utnyttja tårgasmedlen bör polispersonalen utbildas i dessas användning ävensom i bruket av gasmasker. Viss utbildning rörande bruket andra skyddsmedel skottsäkra av västar m m torde också vara erforderlig. Den praktiska utbildningen i de olika tjänstevapnens bruk syns böra avslutas med en fältmässig övning så upplagd, att den dels presenterar realistiska situationer, i vilka polismännen har att bedöma, huruvida skjutvapen må eller bör begagnas, dels ger tillfälle till vidtagande av polisiära åtgärder i övrigt. En dylik övning bör inläggas först i slutskedet av grundkursen och samordnas med undervisningen i allmän polislära. Den bör ledas av polisbefäl.

Fysisk träning 120 tim. Självförsvar aikido, brottning samt applicering av grepp. 16 tim. 2. Simning: 40 tim.

a grundläggande undervisning i simning och livräddning

b provtagning för livräddarmärke

c provtagning för magistervärdigheten

3. Idrott: provtagning för riksidrottsmärket. 14 tim. 4. Kartläsning. Orienteringsövningar. 10 tim. 5. Motionsgymnastik samt bollspel. 40 tim.

Kommentar:

Undervisningen bör syfta till att dels meddela polisaspiranterna de speciella färdigheter

som erfordras för polistjänstens utövande, t ex förmåga att avväpna och omhänderta personer som bjuder polisman våldsamt motstånd vid dennes ingripande, dels främja och vidareutveckla sådana allmänna fysiska färdigheter är särskild betydelse mera som av för en polisman i hans tjänstutövning, dels ock stärka polismännens kondition och fysiska spänst i allmänhet samt bibringa dem god stil och hållning. en Den förstnämnda kategorin färdigheter bla att hjälpa polismannen i föreavser att kommande fall komplettera bristande kroppskrafter med viss greppteknik samt att göra det möjligt för honom att verkställa ingripanden åsyftat slag på av ett smidigt och så föga uppseendeväckande sätt möjligt. Att så sker är stor betydelse, eftersom som av ett oskickligt eller klumpigt förfaringssätt vid omhändertagande eller förande lätt av person ger dem som är vittne till ingripandet ett intryck polismannen visar brutalitet eller av att överhuvudtaget brukar större våld än nödvändigt. Bland de mera allmänna färdigheter, vilka polisman nödvändigtvis måste besitta i en särskilt hög grad, hör simning och livräddning. I de fall polisaspirant vid inträdet i grundutbildningen icke är simkunnig bör inledningsvis särskild omsorg ägnas åt att bibringa honom grundläggande simundervisning. I övrigt bör en undervisningen inriktas på ett stärkade av simförmågan i förening med provtagning för livräddarmärke och simmagistervärdighet. Inlärandet och uppövandet nämnda speciella och övriga färdigheter lika väl av som främjandet av allmänt sett god spänst förutsätter kontinuerlig övning och en träning. Undervisningen i fysisk träning bör därför bedrivas fortlöpande under hela utbildningstiden. För att utröna aspiranternas konditionsnivå vid inträdet i grundutbildningen och ge tillfälle till individuell handledning, då så kan erforderligt för önskvärd höjning anses en av den fysiska prestationsförmågan samt för att överhuvudtaget stimulera till ökad fysisk

spänst, bör aspiranterna vid utbildningens påbörjande underkastas konditionstest eren gometerprov, vilken sedan med lämpliga tidsintervaller följs under utbildningsupp tiden.

B. Praktiktjänstgöring

Praktiktjänstgöring vid poliskåren på skolorten

a vakt- och expeditionstjänst på polisstation. ca 1 vecka

b fotpatrullering i uniform. ca 2 veckor

c radiobiltjänst. ca l vecka d trafikpolistjänst. ca 1 vecka e civilpatrullering; asocialuppsökande verksamhet. ca l vecka f utredningsverksamhet. ca 1 vecka

Praktiktjänstgöring vid arbetsgrupp på landsbygden. ca 1 vecka

17 1.962 års polisutbildningskommitié

C. Konstapelskurs II

Allmän polislära 60 tim.

Polisen och allmänheten. Polismans uppträdande i och utom tjänsten samt inför rätta. . Synpunkter på grundval polismännens erfarenheter från praktiktjänstgöringen. av

10 tim.

Skydds- och övervakningsverksamhet i allmänhet. Patrulleringsmetoder och övervak- . ningstaktik. Socialpolisverksamhet. Diskussioner kring praktikfall. 24 tim.

Trafikövervakning och trafiksäkerhet. 4 tim. . Områdestjänstgöringens ändamål och arbetsformer. 8 tim. . Yttre verksamhet vid speciella tillfällen. 8 tim. . Polisens uppgift i krig. 2 tim. . Säkerhetstjänsten. 4 tim. .

Bilaga B 2

Förslag till kursplan för högre poliskurs

Förberedande korrespondenskurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmän polislära . . 260 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Straffrätt med straffprocessrätt 261 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 3. Specialstraffrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4. Civilrätt . . . . . . 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5. Socialkunskap . . . . . . . . . . . . . 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6. Människokunskap 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Rättsmedicin 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8. Fysisk träning . . 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Förberedande korrespondenskurs

Då grundutbildningens studiematerial förutsatts varje polismans egendom, kan den vara förberedande korrespondensundervisningen vad gäller de repetitoriska begränmomenten sas till dels en handledning rörande lämpligaste sättet för polismännen aktualisera att sina kunskaper på skilda ämnesområden, dels hänvisningar och kommentarer till särskilt

relevanta kunskapsavsnitt i förening med antal arbetsuppgifter jämte ett lösningar i anslutning till desamma. I begränsad omfattning torde lösningar böra för granskning in-

sändas till polisskolan.

Utöver en repetition de väsentligaste delarna grundutbildningens teoriinnehåll, av av berörande främst allmän polis-lära och juridik men innefattande även i viss utsträckning

socialkunskap, människokunskap samt medicin, bör korrespondensundervisningen lämna

en kortare allmän introduktion till den högre poliskursens fördjupade studier ävensom meddela de kunskaper i bokföring, vilka utgör ett nödvändigt underlag för den högre ut-

bildningen i allmän polislära och juridik. Med hänsyn till undervisningens huvudsakligen repetitoriska karaktär och då den högre poliskursen förutsatts i princip stå öppen för varje polisman utan särskilda inträdes-

prov, bör korrespondensundervisningen icke förenas med betygsättning. Det vilket sätt, på polismannen bedriver korrespondensstudierna och förbereder den efterföljande skolmässiga

undervisningen, torde för övrigt komma att återspeglas i de resultat han uppnår under

sistnämnda utbildning, där visst kunskapsstoff förutsätts inhämtat.

Korrespondensstudierna bör i princip bedrivas på fritid. De förutsätts kunna med-

hinnas under en tid av ca 3 månader. I distrikt, där flera polismän samtidigt bedriver ifrågavarande korrespondensstudier, torde ett organiserat samarbete dem emellan lämpligen böra komma till stånd i form av studiecirklar d. Därvid kan diskutera löse man ningar på arbetsuppgifterna samt beträffande sådana lösningar, för granskning skall som insändas till polisskolan, presentera gemensamma förslag.

Allmän polislära 300 tim.

Skydds- och övervakningsverksamhet övervakningsverksamhet i allmänhet och vid särskilda tillfällen. Patrulle- 1. Skydds- och ringsteknik. Diskussioner kring praktikfall. 10 tim. 2. Naturskydd. Jakt- och fiskekontroll. 3 tim. Gränsövervakning och utlänningskontroll. 4 tim. 3. 4. Trafiksäkerhetsverksamhet: fordonstekniska nyheter; gators och vägars kapacitet. 4 tim.

a trafik- och

b trafikolycksfallssituationen; typer, orsaker, frekvens. 4 tim. försäkringsfrågor i samband med trafikolyckor. 2 tim.

c skadestånds- och

trafikundervisning i skolor och skolsäkerhetspatruller inkl. typlektion. 8 tim. d 5. Allmän spaningslära. 12 tim. Registerkunskap. Besök på rikspolisstyrelsens registratur. Samarbete med utländska 6. polismyndigheten 6 tim. Socialpolisverksamhetens praktiska bedrivande: asocialuppsökande verksamhet, spe- 7. ciell hjälpverksamhet, kontakt med socialvårdsorganen. 8 tim. 8. Kvarberspolisverksamheten. 3 tim. Brottsprevention i allmänhet. Speciell brottsprevention upplysningar och information 9. till allmänheten. Undervisning i skolor, föreningar o d. 8 tim.

Kø-iminalteknik 10. Fotografering. 15 tim. 11. Spårlära jämte säkringsmetoder inkl. praktiska övningar: fingeravtryck identifieringsmedel och spår. 6 tim. som b och därmed sammanhängande spår; skottskador. 8 tim. vapen

c övriga spår. 10 tim.

12. Låskunskap. 6 tim. Brottsplatsundersökningens syfte och metodik inkl. spårsökning. 4 tim. 13. 14. Dödsfall och identifiering okända döda. 6 tim. av 15. Kassaskåpsinbrott. 2 tim. Husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. 4 tim. 16. 17. Speciell varukännedom. 4 tim. Brand- och katastrofplatsundersökning jämte brandorsakslära. 16 tim. 18. Teknisk utredning trafikolycka repetition och utveckling tidigare meddelat 19. av av kunskapsstoff. 6 tim. Skrift- och urkundsförfalskning; kriminaltekniska laboratoriemetoder. 6 tim. 20. 21. Studiebesök vid sKLzs laboratorium. 3 tim. 22. Tillämpningsövningar i brottsplatsundersökning. 8 tim.

U tredningsverksamhet 23. Förundersökningen. 12 tim. Allmän förhörsteknik inkl. demonstrationer och övningar. 12 tim. 24. Förhör med barn lagbestämmelser, metodik. 10 tim. 25. Upprättande förundersökningsanteckningar, protokoll och rapporter, genomgång 26. av fall angående: 70 tim. av

a förfalskningsbrott;

b mord, dråp, misshandel;

c våldtäkt, rättsstridigt hot och tvång;

d sedlighetsbrott;

e allmänfarlig vårdslöshet;

f stöld, rån, inbrott, egenmäktigt förfarande; g skadegörelse; h bedrägeri, ocker, häleri; mindre i gäldenärsbrott; komplicek brott mot skattestrafflag och uppbördsförordning; rade ärenden l dödsfall; olycksfall i arbete;

m bränder; n olaga jakt och fiske;

0 rattfylleri; p trafikolyckor; q socialpolisutredningar. 27. Valuta- och narkotikabrott; olaga varuinförsel. 6 tim. 28. Spioneri och sabotagebrott. Säkerhetstjänsten. 6 tim. Provuppgifter. 8 tim.

Straffrätt med straffprocessrätt 110 tim. Straffrättens allmänna del Begreppet Straffrätt. Straffrättens förhållande till kriminologi och kriminalpolitik. Straffrättens olika grenar. Indelning brotten. av 2. Källor och litteratur. 3. Kriminaliteten och dess orsaker. 4. Straffteorier och legalitetsprincipen. 1--4 6 tim. 5. Grundläggande regler brott och brottspåföljder. om 6. Tillämpligheten av svensk lag. Immunitet. Utlämning förbrytare. av Brottets objektiva sida: den brottsliga handlingen, kausalitet, adekvans, underlåtenhetsbrott. Objektiva straffrihetsgrunder: nödvärn, laga befogenhet, nöd, förexcess, mans befallning, samtycke, handlande mot eget intresse. 5-7 8 tim. 8. Brottets subjektiva sida: allmänna regler, uppsåt, oaktsamhet, villfarelse. 9. Försök, förberedelse, stämpling, tillbakaträdande, medverkan, underlåtenhet att avslöja brott, underlåtenhet att hindra brott, vinning brott. av 10. Påföljdssystemet: böter, fängelse, Villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, internering, överlämnande till särskild vård, ämbetsstraff, disciplinstraff för krigsmän, nedsättning och uteslutning av påföljd, preskription, förverkande. 11. Straffrättens tillämplighet i tiden. 8-11 20 tim.

Straffrättens speciella del 12. Brott mot liv och hälsa. 13. Brott mot frihet och frid. 14. Förtal och grovt förtal. 15. Sedlighetsbrott. 16. Brott mot familj. 12-16 15 tim. 17. Stöld, rån och andra tillgreppsbrott. 18. Bedrägeri och oredlighet. annan 19. Förskingring och annan trolöshet.

26 2

20. Oredlighet mot borgenärer, vårdslöshet mot borgenärer, bokföringsbrott. 21. Skadegörelsebrott. 17-21 30 tim. 22. Allmänfarliga brott. 23. F örfalskningsbrott. 24. Mened, falskt åtal och annan osann utsaga. 25. Brott mot allmän ordning. 26. Brott mot allmän verksamhet. 27. Olovlig kål-verksamhet, svikande av försvarsplikt. 28. Spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet. 29. Ämbetsbrott. 22-29 15 tim.

Straffprocessrätt 30. Åklagarväsendet. 31. Det allmänna åtalet. 32. Målsäganden och det enskilda åtalet. 33. Domstolarna i brottmål. 34. Domstolsförfarandet. 35. Domens juridiska betydelse. 36. strafföreläggande. 30-36 10 tim. Provuppgifter 6 tim.

Specialstraffrätt 110 tim. Vägtrafiklagstiftningen 1. Vägtrafikförordningens begreppsbestämningar. Genomgång av ansvarsbestämmelser i fordons beskaffenhet och utrustning; registrerings- och besiktningsföreskrifter. fråga om Körkorts utfärdande, återkallelse och omhändertagande. Trafikregler i den mån dessa tolkningssynpunkt erbjuder speciella svårigheter. 50 tim. ur Lagen straff för vissa trafikbrott särskilt olika former av vårdslöshet i trafik, . om olovlig körning, rattfylleri och rattonykterhet. 10 tim. Automobilskatteförordningen 1-5 samt 10-11 §§. 2 tim. . Trafikförsäkringslagen 1--2 och 24 2 tim. . Mopedförordningen med särskilt beaktande av mopedens inordnande i det trafik- . rättsliga systemet. 2 tim. Förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik: noggrann penetration av be- . greppet yrkesmässig trafik, huvudformerna av denna trafik. Retur- och hämtningsbestämmelserna. Bestämmelserna om kontrollbesiktning av fordon i yrkesmässig trafik. Föreskrifterna trafikkort. 4 tim. om

Allmänna ordningsstadgan och lagen om allmänna sammankomster 7. Begreppet allmän plats. Bestämmelserna om upplag. Ingående analys av åtskillnaden mellan offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Tillstånds- och anmälningsskyldighet vid offentliga tillställningar resp. allmänna sammankomster. Olika korrektiva åtgärder från polismyndighetens sida vid ovan angivna tillställningar eller sammankomster. 22 tim.

Nykterhctslagstiftningeøz 8. Rusdrycksförsäljningsförordningen, ölförsäljningsförordningen, förordningen alkoang. holfria drycker och varusmugglingslagen. Tolkning begreppen utminutering och av utskänkning, genomgång av de olika bestämmelserna i fråga dessa institut samt om tillämpliga ansvarsbestämmelser. 10 tim. Provuppgifter. 8 tim.

Kommentar: Undervisningen avser att skänka eleverna fördjupade kunskaper i vissa avsnitt beträffande den lagstiftning, som upptagits på läroplanen i detta ämne i den polisiära grundutbildningen. I undervisningen intar genomgången aktuella rättsfall framträdande av en plats. Härutöver läggs stor vikt vid diskussion de olika problem, eleverna mot av som bakgrunden sina erfarenheter från praktiskt polisarbete kan aktualisera. Krav på av redovisning av minneskunskaper uppställs däremot icke i större omfattning.

Civilrätt 56 tim. Familjerätt 1. Äktenskapsrätt: trolovning, äktenskapshinder, lysning, vigsel, makars inbördes underhållsskyldighet, makars egendom, makars gäld, rättshandlingar mellan makar, boskillnad, makes död, hemskillnad, äktenskapsskillnad, återgång, bodelning, makes rätt till bostad vid samlevnadens upphörande, skadeståndsfrågor. 8 tim. 2. Föräldrarätt: barns börd, talan äktenskaplig börd, fastställande faderskap ang. av till utomäktenskapligt barn, barns namn, barnavårdsman, vårdnaden barn, underom hållsskyldighet, underårigs omyndighet, verkan omyndigas rättshandlingar, av omyndigförklaring, förmynderskap, adoption. 4 tim. 3. Arvsrätt: släktingars arvsrätt, makes arvsrätt, utomäktenskapliga barns arvsrätt, adoptivbarns arvsrätt, underhållsbidrag kvarlåtenskap, allmänna arvsfonden, lagur brott, behörighet att upprätta testamente, testamentes form, tolkning, testamentes testamentes ogiltighet, bevakning, delgivning och klander testamente, boutredning av jämte bouppteckning, bodelning och arvskifte, sammanlevnad i oskiftat bo, dödförklaring. 12 tim.

Förmögenhetsrätt 4. Avtalsrätt: offert och accept, slutande av avtal, utfärdande fullmakt, återkallelse av av fullmakt, verkan av att fullmäktig eller huvudman avlider, fullmäktigs befogenhet och behörighet, rättshandlingars ogiltighet. 5 tim. 5. Besittning: gemensam besittning och sambesittning, osjälvständig besittning, återställande av rubbad besittning, besittningsskydd, tillåtna besittningskränkningar. 1 tim. 6. Fast egendom: begreppet fast egendom, allemansrätt, fastighetsindelning, vattenområden, köp, gåva, inskränkningar i förvärvsrätten, kontraktsbrott, lagfart, panträtt, nyttjanderätt, bostadsrätt. 8 tim. 7. Lös egendom: köp, godtrosförvärv, avbetalningsköp, lösöreköp, hittegods, panträtt, retensionsrätt, skuldebrev, borgen, preskription, checkrätt, kallelse å okända borgenärer. 13 tim. D Skadestånd: culparegeln, strikt skadeståndsansvar, skadeståndets omfattning. 2 tim. . 9. Bolag och föreningar: begreppet juridisk enkelt bolag, handelsbolag, kommanperson, ditbolag, aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar. 1 tim. Provuppgifter. 2 tim.

Socialkunskap 20 tim. 1. Den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen under senare år. 2 tim. 2. Genomgång av förändringar och nyheter på socialpolitikens område arbetarskydd, arbetstid, barnavård, nykterhetsvård m m. 6 tim. 3. Prostitution, kriminalitet och alkoholism bland ungdom. 2 tim. 4. Studiebesök vid ungdomsvårdsskola, vårdanstalt för alkoholmissbrukare samt vid fångvårdsinrättning. 8 tim. Provuppgifter. 2 tim.

M änniskokunskap 36 tim. Psykologi I. Fördjupade kunskaper i grupp- och masspsykologi; arbetsledarfrågor. 10 tim. 2. Vittnes- och förhörspsykologi. Intervjuteknik. 8 tim. 3. Polisen och allmänheten. Polisens uppträdande i olika situationer. Människan i trafiken. 4 tim. 4. Upplysnings- och rådgivningsverksamhet. Förhållandet till pressen. 2 tim.

Psykiatri 5. Repetition kunskapsstoffet i konstapelskurs I angående psykiska sjukdomssympav tom. 2 tim. 6. Den psykiatriska sjukdomsläran. 4 tim. 7. Alkoholism, narkomani, lösdriveri. 2 tim. 8. Lagstiftningen rörande psykiskt abnorma. Förhållandet mellan abnormitet och kriminalitet. 2 tim. Provuppgifter. 2 tim.

Rättsmedicin 20 tim. Samarbetet mellan läkare och polismän på brottsplats, vid Iiksyn och obduken en tion. 1 tim. 2. Trubbigt våld, dess olika former och orsakande föremål. Demonstrationer och bedömningsövningar. 3 tim. 3. Skär-, stick-, skott-, el- och brännskador. Demonstrationer och bedömningsövningar. 3 tim. 4. Hängning, strypning, drunkning d. Demonstrationer. 2 tim. 0 O Förgiftningar; sömnmedel, koloxid, insekticider. Rattfylleri och tablettfylleri. cyan, . Demonstrationer. 2 tim. Graviditet, abort, förlossning. Barnamord. Demonstrationer. 2 tim. . Utredningar angående abortfall och våldtäkt. Faderskapsärenden. 2 tim. . Identifiering. Skelettundersökning. Dödsorsakskonkurrens. 2 tim. . 1 tim. . Om bedömning av läkarintyg. Provuppgifter. 2 tim.

Fysisk träning För fysisk träning anslås 2 veckotimmar. Träningen bör i ungefärligen lika omfattning utnyttjas för övning i aikido och simning samt motionsgymnastik.

Bilaga B 3

Förslag till kursplan för befälskurs

Förberedande korrespondenskurs 265 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Allmän polislära 265 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Administrations- och förvaltningskunskap 266 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Psykologi 266 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysisk träning 267 4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förberedande lcorrespondenskurs

Såvitt gäller det polisiära kunskapsstoffet bör korrespondenskursen främst behandla polistaktikens polismyndighetsbegreppet och delegationsfärfarandet. Dessutom teori samt sammanfattande redogörelse för polisväsendets organisation. I psykologi bör bör lämnas en orienterande översikt rörande arbetsledningens mål och förutsättningar ävensom ges en inblick i pedagogiska arbetsmetoder. en studierna polismyndighetsfunktionen torde kunna utnyttjas det kompendium, För av utarbetats handledning för de polismän, vilka vid polisväsendets förstatligande som som tillades uppgiften i polischefs ställe besluta i polismyndighetsärenden. Det bör i övrigt att åvila rikspolisstyrelsen att detaljutforma och handha den förberedande korrespondensun-

dervisningen. Det torde ankomma på vederbörande polisledning att i möjligaste mån följa polismänstudiegång och underlätta deras kunskapsinhämtande att lämna förklaringar, nens genom råd och anvisningar. I den utsträckning tjänsten så medger bör dylik vägledning ges under tjänstetid. I distrikt, där flera polismän samtidigt bedriver korrespondensstudier förberedelse till befälskursen, kan ifrågavarande studievägledning lämpligen ordnas som studiecirkelsammanträden ed. De enskilda studierna däremot bör i princip i form av bedrivas på. fritid och endast i undantagsfall föranleda tjänstledighet. Tjänstledigheten

torde böra längre tid än högst 14 dagar. avse Då korrespondensundervisningen innefattar övervägande nytt kunskapsstoff, bör den avslutas med kunskapsprov. Polisman, därvid icke visar sig nöjaktigt ha tillgodosom gjort sig innehållet i kursen, bör beredas tillträde till befälskursens skolmässiga av-

snitt.

Allmän polislära 120 tim.

befogenheter. Frihetsberövande enligt rättegångsbalken, polisinstruktionen 1. Polismans stadganden. Rätten bruka våld. Bruket skjutvapen i polistjänsten. Gemfl att av diskussioner kring praktikfall. 14 tim. nomgångar samt 2. Polistaktik med tillämpningsövningar: syftet med viss polisiär insats och de förhållanden varunder insatsen

a bedömning av

beräkning erforderlig personalstyrka, beslut rörande insatsen, orderskall göras, av givning. 8 tim. b metodik och individuella taktiska spörsmål i övervakningsverksamheten under normala förhållanden; taktikproblem vid ingripanden större omfattning eller av vid utomordentliga förhållanden; trafikövervakningens ledning och planering; be-

objekt eller områden. 20 tim. vakning av särskilda

c kvarterspolisverksamhet; socialpolisverksamhet; skydd vid katastrofer;

naturskydd; jakt- och fiskekontroll. 12 tim.

d taktiska spörsmål i samband med utredningsverksamheten; allmän spaningslära med tillämpningsövningar. 24 tim.

Polisens förbindelsetjänst. 4 tim. . Polistekniska nyheter. 12 tim. . Speciell brottsprevention. 8 tim. . . Polisens uppgifter i krig: allmän försvarsorientering; nya stridsmedel och stridsmeto-

der; totalförsvar; skydd spioneri och sabotage. mot Polisen och civilförsvaret; beredskapstillstånd och beredskapsgrader; alarmering; observations- och förbindelsetjänst; samarbete med andra myndigheter; författningskunskap trafik- och säkerhetsföreskrifter under civilförsvarsberedskap, förbud mot fotografering, förfoganderätt, ansvarsbestämmelser, rödakorskonventionerna. 12 tim.

Provuppgifter. 6 tim.

Administrations- och förvaltningskunskap 72 tim.

Central, regional och lokal polisorganisation. Polisdistriktstyper. Arbetsorganisationen . inom polisdistrikten. Huvudstyrkor och arbetsgrupper. Vaktområden. Samarbete mellan olika polisdistrikt samt mellan olika arbetsenheter inom distrikt. Sambandsett centraler. Arbetsledarens ställning och funktioner inom olika led polisorganisaav tionen. 8 tim.

Orientering åklagar- och exekutionsväsendets arbetsuppgifter . om och verksamhetsformer. 4 tim.

Begreppet polismyndighet. Delegation och handläggning polismyndighetsärenden; . av diskussioner kring och analys bedömningsfråga; demonstrationer av och praktiska övningar. 24 tim.

Arbets- och personalorganisation: . a personalkategorier och anställningsfonner 2 tim.

b kompetensvillkor, meritvärdering, befordran 3 tim.

c rekrytering och utbildning 1 tim.

d disciplinär bestraffning 2 tim.

e tjänstgöringsplanering, arbetstid, övertid, semester 6 tim. f diarieföring och registrering; statistiska arbetsredovisningar 4 tim. g personalredovisning och personalbokföring 4 tim.

Ekonomisk förvaltning: lokal- och utrustningsfrågor; kontorsteknik, . planering och rationalisering kontorsarbetet. 4 tim. av O Personalvårdsverksamhet. Arbetarskydd. 4 tim. . Extern informations- och PR-verksamhet. 2 tim. . Provuppgifter. 4 tim.

Psykologi 48 tim.

Arbetsgrupp och ledarskap. Arbetsledningens målsättning, förutsättningar . och uppgifter. 8 tim.

Introduktion av nyanställda. 2 tim. . Instruktionsmetodik: undervisningsformer, Studieteknik, redovisning . av kunskaper. 12 tim.

Ordergivning och arbetskontroll: olika instrument för ordergivning; ordergivningens . psykologi; beröm, kritik; disciplinfrågor; korrektiva samtal. 6 tim.

U Anpassningsfrågor. 2 tim. . Trötthet och monotoni. Skifttjänstgöring. Yrkeshämningar. 2 tim. .

7. Kurativ verksamhet, de anställdas personliga problem. 2 tim. Personbedömning: praktisk bedömning psyke; logiska faktorer och deras risker; 8. av metoder för systematisk bedömning. Vitsordsgivning. 2 tim. 9. Information, samarbete, samråd. 2 tim. 10. Polisen och allmänheten: den historiska bakgrunden; den enskilde polismannens kontakt med allmänheten i och utanför tjänsten; polisen och ungdomen. 8 tim. Provuppgifter. 2 tim.

Kommentar: Introducerande och översiktliga framställningar kan lämpligen lämnas i föreläsningsform inför full klass. I övrigt bör undervisningen i huvudsak baseras på aktiv medverkan från elevernas sida i situationsspel, diskussioner och praktiska övningar med direkt anknytning till erfarenheterna från polistjänsten. För att stimulera till ett individuellt engagemang bör eleverna därvid fördelas på smärre Filmer och bildband bör användas för en grupper. konkretiserande belysning arbets- och personalledningens problematik. Övningar kring av det under punkt 3 i kursplanen upptagna pedagogiska avsnittet torde i viss utsträckning kunna bedrivas i samband med den polisiära grundutbildningen på sådant sätt, att deltatillfälle att på polisaspiranterna praktisera instruktion och undervisning. garna ges Den angivna metodiken vid undervisningen i psykologi förutsätter att läraren personligen är väl förtrogen med det polisiära yrkesområdet samt att han bedriver sin undervisning i nära samverkan med lärarna i allmän polislära.

Fysisk träning För fysisk träning bör anslås 2 timmar undervisningsvecka. Denna tid bör i ungefärper ligen lika omfattning disponeras för övning i jiujitsu och simning samt för motionsgymnastik.

Bilaga B 4

Förslag till kursplan för kommissariekurs

Förberedande korrespondenskurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

1. Allmän polislära 269 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Administrations- och förvaltningskunskap 269 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8. Straffrätt med straffprocessrätt 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Specialstraffrätt 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5. Socialkunskap 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6. Människokunskap 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . 7. Rättsmedicin 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8. Fysisk träning 272 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Förberedande korrespondenskurs

Genom förberedande korrespondensundervisning bör deltagarna i kommissariekursen en ges tillfälle att aktualisera sådant i tidigare genomgångna kompetensgivande kurser meddelat kunskapsstoff har särskild anknytning till befälsfunktionen pä kommissariesom planet. Inom ämnet allmän polislära bör repetitionen sålunda främst ägnas dels sådana allmänna betingelser för polisarbetets bedrivande polismans befogenheter, förutsättsom ningarna för frihetsberövanden samt rätten att bruka våld och använda skjutvapen, dels befälskursens avsnitt rörande polistaktik. Som underlag för den skolmässiga undervisningen i administrations- och förvaltningskunskap torde i korrespondenskursen böra läm-

nas en redogörelse för polisväsendets organisation jämte en översikt över de författningar som reglerar polisverksamheten. Som grund för ingående studier rörande utövandet mera av polismyndighetsfunktionen bör användas det särskilda kompendium, vilket utarbetats som handledning för de polismän vilka vid polisväsendets förstatligande tillades uppgiften att i polischefs ställe besluta i polismyndighetsärenden. I psykologi bör orienteranges en de översikt över arbetsledningens mål och. förutsättningar ävensom angående olika peda-

gogiska arbetsmetoder. Beträffande rättsmedicin och ntänniskokunskap bör korrespondenskursen ge repetitorisk sammanfattning den högre poliskursens innehåll. Detaljuten av formningen korrespondensundervisningen bör ankomma på rikspolisstyrelsen. av På. sätt föreslagits beträffande den högre poliskursen som och befälskursen bör korrespondensstudierna vad kommissariekursen bedrivas främst under tiden mellan avser antagningen till kursen och den skolmässiga undervisningens början. Vad i samband med befälskursen anförts beträffande polisledningarnas stöd åt polismannen under dessas själv-

studier ävensom beträffande polismännens möjlighet till tjänstledighet bör äga motsvarande tillämpning på dem antas till kommissarieutbildning. Självstudierna bör vidare som i likhet med vad ansetts böra gälla i samband med befälskursen avslutas - som med kunskapsprov, varvid de icke visar sig ha nöjaktigt tillgodogjort som sig korrespondenskursens innehåll icke bör beviljas tillträde till den skolmässiga utbildningen.

Allmän polislära 120 tim.

1. Polistaktikens teori. 5 tim. 2. Skydds- och övervakningstjänstens rationella bedrivande. Genomgångar jämte tillämpningsövningar rörande: 20 tim. a bedömning behovet övervakning och beredskap; av av b arbetsmetoder och hjälpmedel; patrullering till fots samt med fordon, utnyttjandet hundar och hästar i polistjänsten; områdes- och socialpolisverksamhet; av

c förbindelsetjänst;

d taktiska spörsmål vid olika ingripanden under såväl normala utomtyper av som ordentliga förhållanden;

e samarbete med andra polisdistrikt, tullverkets kust- och gränsbevakning, civilför-

svaret mfl. 3. Polisens insatser i trafiksäkerhetsfrämjande syfte: trafikdirigering, trafikövervakning, trafik- och fordonskontroll, trafikfostran; trafikplanering, trafikföreskrifter, orientering stads- och samhällsplanering med särskild hänsyn till kommunikationsledernas om utformning; samarbete med gatu- och vägmyndigheter. 10 tim. 4. Förundersökningsförfarandet med huvudvikt på undersökningsledarens och förhörsledarens befogenheter och uppgifter. 12 tim. 5. Spaningslära inkl. tillämpningsövningar med huvudvikt på spaningsledarens uppgifter: taktiska synpunkter vid spanings- och utredningsarbete, värdering av undersökningsmaterial, bevisvärdet kriminaltekniska fynd, fotografiska bilder mm. av 20 tim. 6. Spårlära. Laboratoriemetoder. Polistekniska nyheter. 10 tim. Q Genomgång lärorika utredningsfall. 10 tim. . av 8. Speciell brottsprevention; tekniska skyddsanordningar; råd och upplysningar till allmänheten. 8 tim. 9. Polisens uppgifter i krig: allmän försvarsorientering; stridsmedel och stridsmetonya der; totalförsvar; skydd mot spioneri och sabotage. Polisen och civilförsvaret; beredskapstillstånd och beredskapsgrader, alarmering, observations- och förbindelsetjänst; samarbete med andra myndigheter; författningskunskap trafik- och säkerhetsföreskrifter under civilförsvarsberedskap, förbud mot fotografering, förfoganderätt, ansvarsbestämmelser, rödakorskonventionerna. 10 tim. 10. Den särskilda polisverksamheten. 5 tim. Till disposition. 10 tim.

Administrations- och förvaltningskunskap 120 tim.

Polisväsendets organisation 1. Historik och allmän översikt polisorganisationen och lagstiftningen därom. 2 tim. av 2-. Organisationsprinciper i allmänhet och dessas tillämpning inom polisväsendet. Central, regional och lokal polisorganisation. Arbetsorganisationen inom polisdistrikten. 6 tim.

Pølislagstiftning mm 3. Instruktionen för rikspolisstyrelsen. Länsstyrelseinstruktionen. Polisinstruktionen jämte anvisningar. 12 tim. 4. Begreppet polismyndighet. Delegation och handläggning polismyndighetsärenden; av diskussioner kring och analys bedömningsfrågor; demonstrationer och praktiska av övningar. 24 tim.

Personaladministratiøn 5. Anställningsfrågor: personalkategorier; anställningsformer och dessas löne- och personalstatmässiga innebörd; kompetensvillkor; meritvärdering, befordran, avgivande av yttranden i personalärenden, tjänsttillsättningsförfarande; disciplinär bestraffning; arbetstidsbestämmelser, övertid. 10 tim. 6. Arbets- och personalplanering: arbetsfördelningsprinciper; rationalisering arbetsförav loPD; tjänstgöringsplanering, personalledarfunktionen och dess lokalisering, personalbehov, kostnadssamband, semester- och vikariefrågor; anlitande för polisiära uppgifter av hos andra myndigheter anställd personal, anlitande icke polisutbildad av arbetskraft i övrigt. 10 tim. 7. Rekrytering och utbildning: rekryteringsåtgärder, utbildning i samband med Vikariatsoch förstärkningstjänstgöring, övningstjänstgöring; uttagning till polisiära utbildningskurser; intern information bestämmelser på polislagstiftningens område om nya samt om tekniska hjälpmedel; facklitteratur; fysisk träning, skytte etc. 4 tim. 8. Personalredovisning och personalbokföring; upprättande och vidmakthållande av personalförteckningar samt poänglistor eller däremot svarande tjänsttursförteckningar; semester- och tjänstledighetsärenden samt löneavdragsfrågor i anslutning därtill. 6 tim. 9. Organisatorisk arbetskontroll: statistisk rapportering; diarieföring och registrering mm. 4 tim.

Ekonomisk förvaltning 10. Lokal- och utrustningsfrågor: anskaffning, vård, underhåll, förråd, fördelning, utrangering, omsättning. 4 tim. 11. Kassa- och bokföringsgöromål: stämpel- och lösenavgifter, deponerade medel, löpande utgifter; räkningsgranskning, inventeringar och granskningar avseende kassaverksamheten. 4 tim. 12. Budgetfrågor: kostnadsberäkningar, kostnadskontroll; drift- och personalstat. 4 tim. 13. Kontorstekniska frågor: rationalisering arbetsförlopp och arbetsrutiner; av användning av tekniska hjälpmedel, blanketter, bokföringsmetoder 4 tim. etc.

Persønalvårdsverksamhet 14. Arbetarskyddsfrågor. 2 tim. 15. Frivillig utbildnings- och träningsverksamhet. 2 tim. 16. Samrådsverksamhet. 4 tim. 17. Personalkonsulentverksamhet. 2 tim.

Extern informations- och PR-verksamhet 18. Verksamhetsberättelser, presskontakter; visnings- och uppvisningsverksamhet; broschyrer etc. 6 tim. Till disposition. 10 tim.

Straffrätt med straffprocessrätt 60 tim.

1. Orientering om ny lagstiftning och praxis. 10 tim. 2. Kriminologi och kriminalpolitik: de kriminologiska frågeställningarna, kriminologiska arbetsmetoder, de kriminalpolitiska faktorerna, förhållandet mellan kriminologi och kriminalpolitik, genomgång av brottsbalkens påföljdsdel med särskilt beaktande av de kriminologiska och kriminalpolitiska frågeställningarna. 20 tim. 3. Diskussioner kring komplicerade straffrättsliga spörsmål med anknytning till mera den praktiska polistjänsten. 12 tim.

4. Förundersökningen: förhörsmetoder; försvararens rättigheter och skyldigheter, samarbetet mellan förundersökningsledare och försvarare; domstols medverkan vid förundersökning; delegation; nedläggande av förundersökning, beslut i åtalsfrågan, åtalseftergift, sekretesslagstiftningens tillämpning. 10 tim. 5. Tvängsmedlen. 4 tim. Till disposition. 4 tim.

Specialstraffrätt 30 tim. Orientering lagstiftning och praxis. 10 tim. . om ny På grundval av erfarenheter från den praktiska polistjänsten diskussioner kring mera . komplicerade spörsmål rörande främst vägtrafiklagstiftningen och allmänna ordningsstadgan. 10 tim. 3. Övrig speciallagstiftning av betydelse för polisverksamheten genomgång, kommentarer och diskussioner. 8 tim. Till disposition. 2 tim.

Socialkunskap 15 tim. Undervisningen skall ge ett vidgat perspektiv på polisens roll i samhället och förhållandet till civil samhällsverksamhet i allmänhet. Den skall vidare informera nyheter i den om sociala lagstiftningen och samhällsutvecklingen i stort med särskild hänsyn till förom hållanden, som har anknytning till polisens funktioner. Utöver dylika allmänna övermera sikter och orienteringar bör mera ingående behandlas nykterhets- och barnavårdsnämndernas verksamhet. Någon preciserad kursplan kan icke anges. Undervisningen torde få meddelas i form av punktföreläsningar av specialister på skilda områden.

M änniskokunskap 75 tim. Psykologi Se kursplanen för befälskursen. 48 tim.

Psykiatri De psykiska abnormsymptomen och dessas samband med farlighet eller kriminalitet. Praktiska anvisningar. 4 tim. 2. Systematisk psykiatrisk sjukdomslära; behandlingsmöjligheter. 4 tim. 3. Alkoholism och dess följdsjukdomar; abnorma alkoholreaktioner; behandling av alkoholism. 3 tim. 4. Narkomanier och läkemedelsmissbruk; behandlingsmöjligheter. 2 tim. 5. Sexuella abnormiteter. 3 tim. 6. Brottslighet ur psykiatrisk synpunkt; ungdomsbrottslingar, brottslingstyper; trafikpsykiatri. 3 tim. 7. Intagning vid och utskrivning från mentalsjukhus enligt sinnessjuklagen. Rättspsykiatrins tillämpning enligt brottsbalken. Rättspsykiatriska underssökningar. 4 tim. Till disposition. 4 tim.

Rättsmedicin 15 tim. Rättsmedicinens uppgifter, arbetsmetoder och organisation repetitorisk genomgång. 1 tim. 2. Genomgång av organisatoriska och didaktiska problem, såsom förfarandet vid katastrofer, exhumering, uppträdande på brotts- eller fyndplats, möjligheterna till upplysningar från specialister kemister, serologer, entomologer, botanister, tekniker mfl. 4 tim.

3. Riktlinjer för utredningsarbetet vid förgiftningsfall, kriminella aborter, misstänkta barnamord, plötsliga dödsfall hos barn, skottskador. 4 tim. 4. Med utgångspunkt från aktuella fall, handlagda av medicinalstyrelsens rättsmedicinska nämnd, granskas förloppet av det polisiära och medicinska arbetet med exemplifiering av vilka uppgifter som nämnden behöver från polisen. 4 tim. Till disposition. 2 tim.

Fysisk träning För fysisk träning bör anslås 2 veckotimmar huvudsakligen för motionsgymnastik.

Bilaga B 5

Förslag till kursplan för juridisk grundutbildning

studietiden utgör 2 studieår, vart och ett omfattande 10 studiemånader. Studieåret är uppdelat på 2 terminer, den ena omfattande tiden september-januari, den andra februari-juni. Tentamina anordnas i januari, juni och september.

Studiegången har följande utseende:

Antal Tamm. Ämne studiemånader

1 Propedeutisk kurs, utbyggd med rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga föreläsningar 2 % . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Civilrätt början 2 1/2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Civilrätt avslutning 2 1/2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Offentlig rätt 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3 Kurs i bokföring 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansrätt 1 1%; . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Straffrätt med kurser i hjälpvetenskaper början 2 1;é . . . . . . . . . . . .

Straffrätt med kurser i hjälpvetenskaper avslutning l 1/1 . . . . . . .. Processrätt med kurser i hjälpvetenskaper 3 1A . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Det förutsätts, att utbildningen inleds vid höstterminens början och därefter bedrivs i ett sammanhang. Ämnena studeras i angiven ordningsföljd och tentamina avläggs sist å de tidpunkter, som angetts för respektive ämnen. Studerande skall ha godkänts vid prövning i den propedeutiska kursen, innan tentamen i något examensämne mä äga rum. I vad mån förvärvande av betyg i visst examensämne utgör förutsättning för tentamen i annat sådant, anges i studieplanen för respektive ämnen. För att genomgången av utbildningen skall anses godkänd, fordras, att den studerande godkänts vid prövning i den propedeutiska kursen och erhållit minst betyget Godkänd i samtliga examensämnen. Vid beräkningen av studietiden har förutsätts, att den studerande helt ägnar sig åt studierna och väl utnyttjar undervisningen samt att även tiden mellan terminerna till övervägande del används för studier. Undervisningen i visst ämne bör av den studerande bevistas jämsides med studiet av ämnet. Ämnenas innehåll och omfattning framgår av följande uppställning.

Propedeutisk kurs Kursen, vilken är identisk med den ingår i juris kandidatexamen, omfattar de som centrala delarna civilrätten samt de allmänna grunderna Straffrätt, processrätt och av av offentlig rätt ävensom några huvudpunkter allmän rättslära. Därjämte lämnas allav en män orientering om rätts- och samhällsvetenskapliga problem. Tentamen avläggs under höstterminen.

18 1962 drs polisutbildningskømmitté

ivilrätt Ämnet omfattar huvuddragen den kurs i civilrätt, studeras för juris kandidatav som I ämnet ingår allmän civilrätt och allmän förmögenhetsrätt, omfattande allmän examen. avtalsrätt, värdepappersrätt med växel- och checkrätt, allmän skadeståndsrätt, förmögenhetsrätt beträffande lös egendom, inbegripet reglerna köp och ett antal andra konom traktstyper, försäkringsrätt, fastighetsrätt, familjerätt samt någon associationsrätt, immaterialrätt och arbetsrätt. Huvudvikten ligger på avtalsrätten, köprätten, skadeståndsrätten och delar av familjerätten, medan övriga delar av privaträtten genomgås i huvuddrag. Särskild vikt ligger på studiet av lagtext, bla avtalslagen, köplagen jämte lagen om avbetalningsköp, skuldebrevslagen och de skaødeståndsrättsliga stadgandena, men den studerande bör göra sig förtrogen även med annan i ämnet ingående lagtext. Tentamen avläggs mot slutet vårterminen. Det förutsätts, att den studerande före av tentamen godkänts i den propedeutiska kursen.

Offentlig rätt g Ämnet ansluter i huvudsak till den förvaltningsrätt, ingår i ämnet offentlig rätt med som folkrätt för juris kandidatexamen. Ämnet omfattar allmän förvaltningsrätt, kommunalrätt, tjånstemannarätt samt rättsförhållandena inom ett flertal mera speciella förvaltningsgrenar. I den allmänna förvaltningsrätten studeras organisationen av och förfarandet hos statliga myndigheter, med inriktning på allmänna principer för förvaltningsverksamheten. De speciella förvaltningsgrenarna hänför sig huvudsakligen till politirätten, socialrätten och näringsrätten. Tentamen avläggs vid höstterminens början, därvid förutsätts, att den studerande tidigare med godkänt betyg tenterat i civilrätt.

Kurs i bokföring Enär kunskaper i affärsbokföring torde vara en förutsättning för att studierna i finansrätt skall kunna bedrivas tillfredsställande, fordras, att den studerande deltar i en kurs i bokföring, anordnas vid höstterminens början. Kursen bör ha samma innehåll och omsom fattning den vilken anordnas för juris studerande. Kursen torde omfatta ca 35 timsom och pågå ungefär månad. Den bör ta sin början 2-3 veckor före undervisningen i mar en finansrätt.

F inanarätt Ämnet omfattar skatterätt, bestående av allmän skatterätt, rättsreglerna angående de viktigaste skatteformerna samt förfarandet vid beskattningen. Inom den allmänna skatterätten studeras bla utformningen av skattesubjekt och skatteobjekt samt skatterättens samband med andra juridiska ämnesområden. De viktigaste skatteformema såsom skatterna å inkomst, förmögenhet, arv och gåva studeras ingående. Lagstiftning och rättspraxis är här föremål för studier. Förfarandet vid beskattningen behandlas jämväl med beaktande sambandet med den offentliga rätten och processrätten. Eleverna bör delav ta i 10 timmar lång kurs i deklaration inkomst av tjänst och jordbruk samt en ca av deklaration av förmögenhet. Det förutsätts, att den studerande tidigare förvärvat godkänt betyg i ämnet offentlig rätt samt genomgått bokföringskurs. Tentamen i ämnet avläggs i slutet av höstterminen.

Straffrätt Ämnet har samma innehåll och omfattning som i juris kandidatexamen och omfattar dels egentlig Straffrätt, nämligen den allmänna straffrättens allmänna och speciella delar jämte viktigare partier specialstraffrätten, dels huvudpunkterna kriminologi och av av

kriminalpolitik straffrättens sk hjälpvetenskaper. Studiet av den allmänna straffrätten och specialstraffrätten avser att skänka överblick över och förtrogenhet med den gällande straffrättens regelsystem samt metoderna för lagtolkning och rättstillämpning inom straffrätten. Studiet av kriminologi och kriminalpolitik syftar till att bibringa den studerande viss kännedom om brottsligheten som social företeelse och de sannolika orsakerna till brottsligheten samt om den moderna kriminalpolitikens principer. Tyngdpunkten i ämnet är förlagd till straffrättens speciella del och specialstraffrätten samt de viktigaste lagreglerna av alhnänstraffrättslig natur. Tentamen, som avläggs under första hälften av vårterminen, medges endast om den studerande erhållit godkänt betyg i finansrätt.

Processrätt Processrätten består av två. väsentligen fristående delar, den judiciella processrätten domstolsprocessen och exekutionsrätten. Inom ramen för ämnet studeras även huvudpunkterna av vittnespsykologi och kriminalteknik processrättens sk hjälpvetenskaper. Den judiciella processrätten omfattar främst rättegången vid de allmänna domstolarna i flertalet typer av tvistemål och brottmål. Härjämte märks extraordinär process, d vs rättegången vid de allmänna domstolarna i vissa slag av mål, för vilkas handläggning meddelats särskilda bestämmelser, och specialprocess, dvs rättegången vid specialdomstol. Exekutionsrätten omfattar utsökningsrätt och konkursrätt. Kunskapsfordringarna i processrätt motsvarar väsentligen fordringarna för ämnet i juris kandidatexamen. Huvudvikten ligger dock på straffprocessrätten, medan övriga delar av ämnet studeras mera översiktligt. Tentamen avläggs vid vårterminens slut. Det förutsätts, att den studerande med godkänt betyg tenterat i straffrätt.

Bilaga B 6

Förslag till kursplaner för polischefsutbildning

A. Polischefskur: I

Nationalekonomi för inomverksrekryterade 276 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Introduktion i allmän polislära för direktrekryterade 277 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3. Allmän polislära I 277 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Specialstraffrätt 278 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5. Socialkunskap 2,79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6. Människokunskap 280 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7. Sociologi 280 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8. Medicin 281 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . 9. Tjänstevapnens bruk 281 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . 10. Fysisk träning 282 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .

B. Praktikutbildning

Polistjänstgöring 282 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . II. Övningstjänstgöring vid polischefskansli 283 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. III. Övningstjänstgöring vid åklagarmyndighet 283 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

C. Polisckefskurs II

Allmän polislära II 284 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Administrations- och förvaltningskunskap 284 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 3. Fysisk träning 286 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

A. Polischefskurs I

Nationalekonomi 36 tim.

1. Det ekonomiska livet: produktion och konsumtion; hushållning; sparande. 4 tim.

Företagsekonomi: fasta och rörliga kostnader; företagens kostnadskalkyler; förhållande . mellan avsättning och pris;. hänsyn till konkurrens; prisdifferentiering; investeringars

ekonomiska livslängd och räntabilitet; marknad och marknadsformer; monopol och

konkurrens. 8 tim.

Nationalinkomst och nationalförmögenhet. 2 tim. . Ränteteori och kreditpolitik: kreditmarknaden; sparande och investering; lång och . kort ränta; kreditpolitikens medel. 4 tim. Prisnivå och penningvärde: den allmänna prisnivån; inkomstutveckling och inkomst- . fördelning. 2 tim. Konjunkturteori och konjunkturpolitik: konjunkturcyklar; löneniváns betydelse för . sysselsättningen; inflation och deflation; konjunkturpolitikens mål och medel; lång-

tidsplanering. 8 tim. Det svenska näringslivet: råvarutillgångar; de olika formerna industriell verksam- . av het; industriernas lokalisering; viktigare exportindustrier. 8 tim.

Introduktion i allmän polislära 36 tim.

Polisens samhälleliga funktion förr och Polisarbetets karaktär och funktionella . nu. indelning. 2 tim. Polisväsendets organisatoriska uppbyggnad. 2 tim. . Orientering polispersonalens anställningsvillkor, tjänstgöringsförhållanden och fack- . om liga organisationsförhållanden. 4 tim.

Allmänt om skydds-, övervaknings- och utredningsverksamhetens innebörd samt for- . merna för dess utövande. 6 tim. Tekniska hjälpmedel för skydds- och övervakningsverksamhetens bedrivande tele- . fon, radio, telex, larmanläggningar, polisbilar och dessas utrustning. 4 tim.

Elementärt om skissering och fotografering. 10 tim. . Rapporteringsskyldighetens innehåll och omfattning. Upptagande anteckningar. . av 4 tim.

Polismans uppträdande i och utom tjänsten. Polisen och allmänheten. Allmänt . om yrkesetik. 4 tim.

Allmän polislära I 300 tim.

Skydds- och övervakningsverksamhet

1. Legitimationshandlingar. Identifiering och signalement. 5 tim.

2. Allmänt trafiksäkerhet. Trafikövervakning, trafikplanering, parkeringsfrågor. Gaom tornas och vägarnas kapacitet. Trafikolycksfall typer, orsaker, frekvens. Skadestånds- och försäkringsfrågor i samband med trafikolyckor. Trafikundervisning i sko-

lor. Studier vid trafikvaktkår. 10 tim.

Fordonsteknik och fordonskontroll. Studiebesök vid testanstalt. 8 tim. . Patrulleringsteknik och patrulleringsmetodik. Observationsobjekt. Patrullering till fots, . i bil och med motorcykel. Skydds- och övervakningsverksamhet i allmänhet och vid

särskilda tillfällen. 10 tim.

Polismans befogenheter. Frihetsberövande enligt rättegångsbalken, polisinstruktionen . m stadganden. Tvångsmedel. Polismans rätt att bruka våld. Bruket skjutvapen. av Förutsättningarna och sättet för ingripande vid fylleri, förargelseväckande beteende, misshandel, bettleri, lösdriveri, olaga kringföringshandel, olaga rusdrycksförsäljning

och ordningsstörande händelser i övrigt, vid trafikförseelser, trafikolyckor, rattfylleri, lägenhetsbråk, dödsfall, olyckshändelser, bränder, vid omhändertagande barn, åldav ringar, alkoholister, psykiskt sjuka etc. Förutsättningarna och sättet för företagande av olika slags kontroller. 20 tim.

Vakttjänst på. polisstation. Besvarande förfrågningar. Mottagande ansökningar . av av av olika slag och av anmälan om hittegods. Utlämnande blanketter och beslut i av tillståndsärenden. Avvisitering och kroppsvisitering. Tillsyn omhändertagna. Arrestav bevakning. Studiebesök på polisstation i Stockholmsområdet. 10 tim.

Socialpolisverksamheten, dess elementa, syftemål och praktiska bedrivande. Inne- . börden av gällande bestämmelser. Kontakten med socialvårdande och dylika organ. Asocialuppsökande verksamhet. Speciell hjälpverksamhet. Kvarterspolisverksamhet.

10 tim. Allmän och speciell brottsprevention. Upplysning och information till allmänheten. . Kontakt med ungdoms- och vuxenorganisationer. Polisens medverkan vid laglydnads-

fostran i skolorna. 8 tim. Utlänningskontroll. Kust-, gräns- och skyddsområdesbevakning. Den särskilda polis- . verksamheten. 10 tim.

10. Naturskydd. Jakt- och fiskekontroll. 2 tim.

11. Användandet hästar och hundar i polistjänsten. 4 tim. av 12. Elementär polistaktik och allmän spaningslära jämte tillämpningsövningar. Allmänt bedömningen syftet med vissa polisiära insatser och de förhållanden, under vilom av ka insatserna skall ske; beräkning erforderlig personalstyrka, beslut, ordergivning; av metodik och individuella taktiska spörsmål vid olika slags ingripanden. Användande

av hjälpmedel. 12 tim. 13. Yttre verksamhet vid speciella tillfällen. 4 tim. 14. Registerkunskap. Samarbete med utländska polismyndigheten Studiebesök på. riks-

polisstyrelsens registratur. 6 tim. 15. Polisens uppgifter i krig. Författningskunskap. Allmän försvarsorientering samt orientering stridsmedel och stridsmetoder. Totalförsvar. Skydd mot spioneri och saboom tage. Civilförsvarets uppgifter. Polisen och civilförsvaret. 8 tim.

Utredningsverksamhet

16. Spårlära och säkringsmetoder. Fingeravtryck identifieringsmedel och spår. Vapen som och deras betydelse i spårsammanhang. Övriga spår. Regler för polisman som kommer

först till brottsplats. Praktiska övningar och demonstrationer. 16 tim. 17. Brottsplatsundersökningen, dess syfte och metodik. Brand- och katastrofplatsunder-

sökning. Brandorsakslära. Praktiska övningar och demonstrationer. 16 tim.

18. Låskunskap. Kassaskåpsinbrott. 3 tim. 19. Varukännedom. 2 tim. 20. Förfalskningsmetoder. 3 tim. 21. Kriminaltekniska laboratoriemetoder. Studiebesök i SKL:s laboratorium. 5 tim. 22. Teknisk utredning trafikolycka. Undersökningsteknik spårsäkring, skissering, fotoav grafering och spårtolkning. Praktiska övningar och demonstrationer. 6 tim.

23. Anmälningsupptagning. Slagning i register. Efterspaning. 8 tim. 24. Förundersökningsförfarandet. Tvångsmedel. 6 tim. 25. Förhörsteknik. Praktiska övningar. 12 tim. 26. Upprättande förundersökningsprotokoll, rapporter och anteckningar i förekomav mande typer ärenden. Genomgång fall. Praktiska övningar. 70 tim. av av 27. Utredning speciella brott valuta- och narkotikabrott, olaga varuinförsel, spioneri, av sabotage m fl. 6 tim. 28. Utredning av militära brott. 2 tim. 29. Handläggning av förseelseärenden. 4 tim. 30. Utredning i tilIstânds-, intygs- och anmälningsärenden. 6 tim. Provuppgifter. 8 tim.

Specialstraffrätt 90 tim.

Trafiklagstiftning 60 tim.

1 Vägtrafikförordningen. . 2 Lagen om straff för vissa trafikbrott. . 3 Vägtrafikkungörelsen. . 4 KK ang. vägmärken m m. . 5 Lagen om trafikförsäkring å motorfordon. . 6. KF om automobilskatt. 7 KF om mopeder. . 8 KF om färdskrivare. . 9 KF om parkeringsbot. . 10 KF ang. yrkesmässig automobiltrafik. .

Ordningslagstiftning 10 tim. 11. Allmänna ordningsstadgan. 12. Lagen om allmänna sammankomster. 13. Lagen om tillsyn över hundar. 14. KF ang. skatt för hundar. 15. Jaktlagen bestämmelser ang. rätt att döda eller upptaga annans hund. 16. Jaktlagen bestämmelser ang. förbud att låta hund löpa lös. 17. Lagen om djurskydd bestämmelser ang. polismyndighetsrätt att omhänderta djur och att döda sjukt eller skadat djur. 18. Vapenförordningen. 19. KF om förbud mot innehav vissa stiletter av m m. 20. KF ang. rätt att inneha radiomottagningsapparat. 21. Lagen radioanläggningar. om 22. KF med särskilda bestämmelser biografföreställningar. om Näringslagstiftning 4 tim. 23. KF ang. utvidgad näringsfrihet. 24. Butiksstängningslagen. 25. KF och KK rörande handel med preventivmedel. 26. Stadga ang. hotellrörelse. 27. Stadga ang. pensionatsrörelse. 28. Lagen om pantlånerörelse. 29. KF ang. handel med skrot, lump och begagnat gods. 30. Lotteriförordningen. 31. KF om explosiva varor, oljor etc.

Alkohollagstiftning 6 tim. 32. Rusdrycksförsäljningsförordningen. 33. Ölförsäljningsförordningen. 34. Utskänkningsförordningen. 35. KF om försäljning av alkoholfria drycker. 36. Lagen om straff för varusmuggling.

Utlänningslagstiftning 4 tim. 37. Utlänningslagen. 38. Utlänningskungörelsen. Sociallagstiftning 2 tim. 39. Lagen ang. åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet. Provuppgifter. 4 tim. S ociallcunskap 1,4 tim. Den svenska socialpolitikens ursprung samt utveckling mot bakgrunden av den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige sedan början av 1800-talet. 2 tim. 2. Socialpolitikens samhällsekonomiska aspekter; socialpolitiken och levnadsstandarden. 2 tim. Arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik. 4 tim. . Den sociala skyddslagstiftningen: arbetarskyddslagen, arbetstidslagstiftningen, semes- . terlagen. 4 tim. i Bostadspolitik. 2 tim. . Familjepolitik. 4 tim. . Samhällets bamavârd. 2 tim. . Hem och vårdformer för ungdom. 2 tim. .

9. Kriminalvård. 2 tim. 10. Nykterhetsvård. 2 tim. 11. Kroppssjukvård och mentalsjukvârd. 2 tim. 12. De allmänna försäkringskassorna. 2 tim. 13. Socialhjälp. 2 tim. 14. Studiebesök på länsarbetsnämnd, arbetsförmedling, nykterhetsnämnd, ungdomsvårdsskola, vårdanstalt för alkoholmissbrukare samt vid kriminalvårdsinrättning. 10 tim. Provuppgifter. 2 tim.

Människokunskap 70 tim. Psykologi l. Översikt över utvecklingspsykologin, särskilt puberteten och de vuxnas viktigare utvecklingsfaser. 4 tim. 2. Intellektuella resurser; intelligensens och minnets utveckling och funktion; intelligensmätning. 3 tim. 3. Emotionella resurser; känslolivets utveckling. 3 tim. Intervjuteknik. Vittnespsykologi. 6 tim. . Ledarskap i det moderna samhället; olika ledartyper och ledarsituationer. Arbetsled- . ningens förutsättningar och uppgifter i polisarbetet. 5 tim. Introduktion av nyanställda. 2 tim. . Infomation, samråd, samarbete; informationsvägar och informationsformer; olika . former och organ för samarbete. 5 tim. 8. Beslut, ordergivning och delegering, instruktion. Uppföljning; beröm, kritik, disciplin. 8 tim. 9. Personbedömning; vitsord. 2 tim. 10. Arbetsmiljön ur trivselsynpunkt. 2 tim. 11. Polisen och allmänheten. 4 tim.

Psykiatri 12. Psykiska abnormsymptom mot bakgrunden av drabbade normala funktioner. Symptomens betydelse för bedömande av eventuell farlighet eller kriminalitet. 3 tim. 13. Översikt av abnorxngrupper och sjukdomstillstånd. Behandlingsmetoder. 3 tim. 14. Psykisk abnormitet och kriminalitet. Alkohol och brott; bedömning av rustillstånd; alkoholismen och dess följdtillstånd. 3 tim. 15. Narkomani och läkemedelsmissbruk och dessas kriminologiska betydelse. 2 tim. 16. Sexuella abnormiteter; sexualbrott och sexualbrottslingar. 2 tim. 17. Ungdomsbrottslighet. Återfallsbrottslingar. Kvinnlig kriminalitet. 3 tim. 18. Psykiatriska synpunkter på sinnessjuklagen. Sammanfattning av påföljderna beträffande psykiskt abnorma. Rättspsykiatriska utlåtanden. 6 tim. Provuppgifter. 4 tim.

Sociologi 30 tim. Arv och miljö. 4 tim. . 2. Olika typer av grupper t ex primär-, sekundär-, medlems- och referensgrupper; gruppens inverkan på individen; normer, värderingar, roller; gruppens utveckling; gruppledarskap. 5 tim. 3. Några viktigare miljöer och deras inverkan på individen t ex familjen, skolan, gänget, arbetsplatsen, föreningen. 8 tim. 4. Massans psykologi: olika typer av masspsykoser; faktorer påverkar suggestibilisom beten; polisens uppträdande i en massituation. 8 tim. 5. Propagandans och reklamens funktion. 3 tim. Provuppgifter. 2 tim.

Medicin 60 tim. Akutsjukvård l. Orientering människokroppens byggnad. 2 tim. om 2. Orientering i medicinsk terminologi. 1 tim. 3. Åtgärder vid medvetanderubbningar, svimning, andnings- och hjärtstillestånd, luftvägshinder, kvävningstillstånd, akuta buksjukdomar; konstgjord andning. 3 tim. 4. Blödning. Ben- och ledskador. 2 tim. 5. Lyftande och skadad. 1 tim. transport av 6. Orientering sjuktransport och räddningstjänst i allmänhet. Studiebesök på brandom station. 3 tim. 7. Brännskador. Köldskador. El-olyckor. 2 tim. 8. F örgiftningar. Infektioner. Chocker. Psykiska orostillstånd. 2 tim. 9. Skallskador. Hjärnblödning. Epilepsi. Förlossning. 2 tim. 10. Studiebesök på lasarett ambulansmottagning och olycksfallsklinik. 2 tim.

Socialmedicin 11. Socialmedicinens syfte och verksamhetsformer. 1 tim. 12. Hälsovårdslagstiftning. 1 tim. 13. Läkemedelslagstiftning. 1 tim. 14. Alkoholsjukdomar medicinsk och social behandling. 2 tim. 15. Narkomanier medicinsk och social behandling. l tim. 16. Epilepsi medicinsk och social behandling. 1 tim. 17. Psykiska sjukdoms- och abnormtillstånd. Sinnessjuklagstiftning. 2 tim. 18. Veneriska sjukdomar. Lex veneris. 1 tim. 19. Tuberkulos. Tuberkuloslagstiftning. 1 tim. 20. Epidemiska sjukdomar. Epidemilagstiftning. 1 tim.

Rättsmedicin 21. Rättsmedicinens innebörd. l tim. 22. Samarbetet mellan läkare och polis på brottsplats, vid liksyn och vid obduktion; polismans uppträdande på brottsplats ur rättsmedicinsk synpunkt. Tillvaratagande av material för rättskemisk undersökning. 3 tim. 23. Blodgrupper och deras rättsmedicinska behandling. 3 tim. 24. Skador på levande och döda personer skär-, stick-, skall- och brännskador. Demonstrationer och bedömningsövningar. 5 tim. 25. Dödstecken och likomvandling hängning, strypning, drunkning mm; förgiftningsfall. Omhändertagande av lik. Demonstrationer. 5 tim. 26. Graviditet, abort, förlossning. Barnamord. Våldtäkt. 3 tim. 27. Identifiering. Skelettundersökning. Dödsorsakskonkurrens. 3 tim. 28. Bedömning av läkarintyg. 1 tim. Provuppgifter. 4 tim.

Tjämtevapnens bruk 30 tim. 1. Orientering angående användandet skjutvapen i polistjänsten. 4 tim. av 2. Vapenlära. Övningsskjutning med pistol. 16 tim. 3. Bruket tårgas. Användning gasmask, skottsäkra västar m skyddsmedel. av av 4 tim.

Fältmässig övning. s tim.

.

Kommentar:

Undervisningen bör icke påbörjas, förrän aspiranterna undervisningen i allmän genom ämnet polislära orienterats polismans befogenheter och rätt bruka våld erhållit om att samt viss information rörande förutsättningarna för och sättet för ingripanden i förekommande situationer. Skjututbildningen bör inledas, först sedan eleverna erhållit orientering en om gällande bestämmelser angående bruket av skjutvapen i polistjänst. En inträngande mera analys av dylika föreskrifter kan samordnas med praktiska skjutövningar. Den praktiska utbildningen i skjutning med pistol torde i första hand kunna träning i träffsäkerhet, avse varvid efter grundläggande skjututbildning mot fast mål övningarna koncentreras - på skjutning mot rörliga föremål. Viss utbildning rörande bruket tårgas, skottsäkra av västar 0 som kan begagnas i vissa situationer, torde härjämte erforderlig. vara Den praktiska utbildningen i bruket olika tjänstevapen bör avslutas med fältav en mässig övning, där eleven får i realistiskt utformade situationer dels bedöma, huruvida skjutvapen får eller bör komma till användning, dels inöva andra polisiära åtgärder, såsom kroppsvisitation och gripande.

Fysisk träning

För fysisk träning bör anslås 2 lektionstimmar vecka att utnyttjas huvudsakligen per för motionsgymnastik. En mindre del undervisningen förslagsvis fjärdedel bör av - en användas för att bibringa eleverna kunskaper i självförsvarsteknik aikido, jiujitsu.

B. Praktikutbildning

Polistjänstgöring ca 13 mån.

1. Praktik som poliskonstapel:

a Tjänstgöring i vaktdistrikt. Bevakningstjänstgöring i uniform enligt turlista. Ca 2

mån. b Tjänstgöring inom civilpatrull- och skyddsverksamhet. Ca 1 mån.

c T jänstgöring som utredningsman. Ca 2 mån.

d Tjänstgöring vid radiopolisen. Ca 1 mån.

e Tjänstgöring vid trafikavdelningen sektionen för trafikövervakning. Ca 1 mån.

Tillsammans ca 7 mån.

2. Praktik som kriminalassistent:

Tjänstgöring vid olika spanings- och utredningsrotlar. Ca 3 mån.

3. Praktik som förste polisasszlstent och arbetsledare i vaktdistrikt: Tjänstgöringen fullgörs under ordinarie befattningshavares överinseende. Tjänstgöring på jouravdelning och i yttre tjänst. Ca 1,5 mån. b Tjänstgöring gruppledare vid utredningssektion. Ca mån. som 1,5 Tillsammans 3 mån. ca

Kommentar:

Under praktiken som förste polisassistent och arbetsledare i vaktdistrikt bör aspiranten få i möjligaste män följa distriktsledningens arbete med planering kommenderingar och av yttre tjänst, personalredovisning och personalvård, handläggning av tillstånds- och yttrandeärenden samt allmän inspektionsverksamhet.

II. Övningstjänstgöring vid polischefskarwli ca 3 mån.

Tillståndsärenden enligt allmänna ordningsstadgan, lagen ang. allmänna sammankomster, rusdryckslagstiftningen, lotteriförordningen, vapenförordningen, lagstiftningen explosiva gifter, trafiktillstånd, körkort, licenser, skyltar m. Ca 1,5 mån. ang. varor, m

Operativ verksamhet verksamhet förundersökningsledare, kommendering av per- 2. som sonal vid särskilda tillfällen, befattning med tjänstgöringsplaner m. Ca 0,5 mån. m

3. Övrig verksamhet:

a Personalärenden rekrytering, utbildning, befordran, semester m m.

b Ekonomiärenden löner, arvoden, inköp, inventarier, förskott m m.

c Diarieföring och registrering.

d Information. e Planläggning i anslutning till beredskap, civilförsvar, krigstillstând m m. f Trafiknämndsärenden. a-f ca 1 mån. Tillsammans ca 3 mån.

Kommentar: Utbildningen syftar till orienterande överblick över polischefens hela verksamatt ge en hetsområde. Detaljer rörande ärendenas handläggning bör ägnas uppmärksamhet, endast belyser förhållanden principiellt intresse, tex kompetens- och behörighetssåvitt de av frågor för polismyndighet och polischef. Övningstjänstgöringen bör icke endast informativ karaktär utan även, i den vara av möjligt, aspiranten möjlighet till aktiv övningsverksamhet. Därvid bör mån så är ge en han beredas tillfälle att sätta sig in i funktionen arbetsledare på ärendets förberesom dande stadium och övningsvis uppsatta förslag till beslut. Aspiranten bör, oberoende vilka arbetsuppgifter han för tillfället är sysselsatt med, av kunna del ärenden speciellt intresse inom andra hithörande utbildningsaw få ta av av snitt.

Övningstjänstgöring hos åklagarmyndighet ca 1 mån.

III. övningstjänstgöring bör aspiranten under chefsåklagarens överinseende följa verksam- I sin heten vid åklagarkammaren i följande avseenden: 1 Det expeditionella arbetet. 2 Åklagarens befattning med tvångsmedlen. 3 Åklagarens prövning och beslut i åtalsfrågan. av Aspiranten bör bevista några häktnings- och huvudförhandlingar i Stockholms rådäven husrätt. Ca 1 mån.

Kommentar: utsträckning bör aspiranten beredas tillfälle närvara vid föredragningar och för- I lämplig hör inför åklagare, studera brottsmålsakter särskilt intresse, iordningställa promemorior av biträda vid upprättande stämningsansökningar. Aspiranten bör, innan han besamt av vistar domstolsförhandling, enligt åklagarens anvisningar studera handlingarna i häktningsärendet eller brottmålet.

C. Polischefskurs II

Allmän polislära II 120 tim.

Polistaktikens teori. 6 tim. . Skydds- och övervakningstjänstens rationella bedrivande: 30 tim. . genomgång jämte tillämpningsövningar rörande

a bedömning behovet övervakning och beredskap;

av av b arbetsmetoder och hjälpmedel;

c förbindelsetjänst;

d taktiska spörsmål vid olika typer ingripanden av under såväl ordinära som extraordinära förhållanden;

e samarbete med andra polisdistrikt samt med tullverkets kust- och gränsbevakning

och med civilförsvaret m fl. Polisens insatser i trafiksäkerhetsfrämjande syfte: planläggning trafikdirigering, . av trafikövervakning samt trafik- och fordonskontroll; trafikföreskrifter; taktiska frågor rörande stads- och samhällsplanering; samarbete med gatu- och vägmyndigheter. 12 tim. Förundersökningsförfarandet med utgångspunkt i undersökningsledarens . och förhörsledarens befogenheter och uppgifter. Taktiska spörsmål angående användandet av tvångsmedel. 12 tim. Spaningslära med huvudvikt på spaningsledarens uppgifter: . taktiska synpunkter vid spanings- och utredningsarbete; värdering undersökningsmaterial; bevisvärdet av av kriminaltekniska fynd, fotografiska bilder Tillämpningsövningar. mm. 20 tim. Genomgång lärorika utredningsfall. 16 tim. . av Brottsprevention: verksamhetens praktiska bedrivande . centralt och lokalt; tekniska skyddsanvisningar, råd och upplysningar till allmänheten; laglydnadsfostran i skolor; förebyggande insatser mot check- och postbedrägerier, falska legitimationshandlingar, butiksstölder, bilstölder personövervakning mm; och kontaktverksamhet med sociala organ; samarbete med pressen. 12 tim. Beredskapsplanläggning: författningsmässiga . grunder; planläggningens omfattning och hjälpmedel; polisens krigsmässiga utrustning. 6 tim.

Provuppgifter. 6 tim.

Administrations- och förvaltningskunskap 150 tim.

Allmänt statlig och kommunal förvaltning om Statens funktioner i dagens samhälle. 2 tim.

2. Huvuddragen den statliga förvaltningens av organisation och arbetsformer: riksdagens arbetsformer; regeringens arbetssätt; departementens organisation och arbetsformer;

budgetarbetet; länsstyrelsernas och de centrala ämbetsverkens organisation och arbetsformer. 8 tim. Huvuddragen den kommunala förvaltningens . av organisation: arbetssättet inom olika kommunala organ; budgetfrågor; kommunerna och staten. 4 tim. Den statliga personaladministrationen: löne- och pensionsbestämmelserna i huvud- . drag; tjänstemännens rättigheter och skyldigheter. 4 tim.

Statlig medelsförvaltning. 2 tim. . Arbetsrutiner och hjälpmedel i förvaltningsverksamheten; orientering datamaski- . om ner och andra kontorstekniska hjälpmedel. 4 tim.

Statistik för administrativt vardagsbruk. 4 tim. .

Polisväsendets organisation och arbetsformer Polisväsendets organisation: 1. Organisationsprinciper i allmänhet och dessas tillämpning inom polisväsendet. Central, regional och lokal polisorganisation. Arbetsorganisationen inom polisdistrikten. 4 tim.

Polislagstiftning: 2. Instruktion för rikspolisstyrelsen. Länsstyrelseinstruktionen. 4 tim. 3. Polisinstruktionen jämte anvisningar. 10 tim. 4. Lagen om vad som avses med polismyndighet. Kungörelsen om handläggning av vissa polischefsuppgifter. Rutiner och arbetsmetoder vid handläggningen av polismyndighetsärenden. 16 tim. 5. Lagen om polisnämnder. Lagen om kommunal trafikövervakning. Lagen om trafiknämnder. Kungörelsen om förordnande för tullpersonal att ombesörja viss trafikövervakning. Kungörelsen om ersättning till statsverket vid anlitande av polisbevakning på enskild bekostnad. 2 tim.

Personaladministration: 6. Anställningsfrågor: personalkategorier; anställningsformerna och dessas löne- och personalstatmässiga innebörd; kompetensvillkor, meritvärdering, befordran; tjänsttillsättningsförfarande; arbetstidsbestämmelser; övertid; avgivande av yttrande i personalärenden. 10 tim. 7. Handläggning disciplinärenden. 4 tim. av 8. Arbets- och personalplanering: arbetsfördelningsprinciper; rationalisering arbetsförav lopp; tjänstgöringsplanering; personalledarfunktionen och dess lokalisering; personalbehov; kostnadssamband; semester- och vikariefrågor; anlitande ordningsvakter av och ordningsmän, anlitande för polisiära uppgifter av hos andra myndigheter anställd personal; anlitande av icke polisutbildad arbetskraft i övrigt. 10 tim. 9. Rekrytering och utbildning: rekryteringsåtgärder, utbildning i samband med Vikariatsoch förstärkningstjänstgöring; uttagning till polisiära utbildningskurser; intern information om nya författningar och tekniska hjälpmedel; facklitteratur; fysisk träning, skytte etc. 6 tim. 10. Personalredovisning och personalbokföring: upprättande och vidmakthållande av personalförteckningar samt poängliston eHer däremot svarande tjänsttursförteckningar; semester- och tjänstledighetsärenden samt löneavdragsfrågor i anslutning därtill. 6 tim. ll. Organisatorisk arbetskontroll: statistisk rapportering; diarieföring och registrering mm. 4 tim.

Ekonomisk förvaltning: 12. Lokal- och utrustningsfrågor: anskaffning, vård, underhåll, förråd, fördelning, utrangering, omsättning; polisutrustningsreglementet. 6 tim. 13. Kassa- och bokföringsgöromål: stämpel- och lösenavgifter, deponerade medel, löpande utgifter; räkningsgranskning; inventering och granskning av kassaverksamheten. 4 tim. 14. Budgetfrågor: kostnadsberäkningar, kostnadskontroll, drift- och personalstat. 4 tim. 15. Kontorstekniska frågor: rationalisering av arbetsförlopp och arbetsrutiner; användning av tekniska hjälpmedel, blanketter, bokföringsmetoder etc. 4 tim.

Personalvårdsverksamhet: 16. Arbetarskyddsfrågor. 4 tim. 17. Frivillig utbildnings- och träningsverksamhet. 4 tim.

18. Företagsnämndsverksamhet och samrådsverksamhet. F örhandlingsordning och annan förhandlingsteknik. 6 tim. 19. Personalkonsulentverksamhet. Kurativ verksamhet. 4 tim.

Extern informations- och PR-verksamhet: 20. Verksamhetsberättelser; kontakter med TV och andra massmedia; visnings- och press, uppvisningsverksamhet; broschyrer etc. 4 tim. Provuppgifter. 6 tim.

Fysisk träning Se polischefskurs

Bilaga B 7

Förslag till kursplaner för polisridskolekurs m. m.

A. Undervisningsplan 287 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

B. Timplaner 287 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

C. Kursplan 289 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l. Hästkunskap med rid- och dressyrlära 289 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . 2. Stall- och materieltjänst 289 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. Ridning och dressyr 290 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4. Polisrytteritjänst 291 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5. Tillämpningsövningar 292 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

A. Undervisningsplan

Utbildningsskede

I II HI IV Ämnen och april- mitten augusti- mitten av 5:a tim. övning grenar S mitten maj mitten september av av av maj -juli september -oktober 6 v 12 v 6 v 6 v

Hästkunskap med rid- och

dressyrlära 15 20 10 45 . . . . . . . . . . . - Stall- och materieltjänst 30 34 12 15 91 . Ridning och dressyr 53 160 58 35 306 . . . . . Polisrytteritjänst 10 60 23 50 143 . . . . . . . . Tillämpningsövningar 10 35 115 160 . . . . - Reservtid 12 16 12 25 65 . . . . . . . . . . . . . .

Summa 120 300 150 240 810

B. Timplaner

Utbildningsskede I april-mitten av maj; 6 veckor

Utbildningsvecka Ämnen och S .a tim. ovnmgsgrenar .. . 1 2 3 4 5 6

Hästkunskap med rid- och dressyrlära 1 2 4 4 2 2 15

Stall- och materieltjänst 5 5 5 5 5 5 30 . . . . . . . . . . .. Ridning och dressyr 7 8 10 10 9 9 53 . . . . . . . . . . . . . . .. Polisrytteritjänst 2 2 3 3 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - -- Tillämpningsövningar - -- - - - - - . . . . . . . . . . . . . . . Reservtid 5 3 l 1 1 1 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 20 20 20 20 20 20 120

Utbildningsskede II mitten av maj-juli; 12 veckor

Utbildningsvecka Ämnen och .. . 5:a tim. °"""g5°"°

7 8 9 10 11 12 13 14 15 16|17 18

Hästkunskap med rid- och dressyr-

lära 8 8 4 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - - - - - - - - Stall- och materieltjänst 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 34 . . . . . . . .. Ridning øch dressyr 13 13 15 15 15 12 12 10 10 15 15 15 160 . . . . . . . . . .. . . Polisrytteritjänst 2 6 8 9 11 11 6 7 60 . . . . . . . . . . . . . .. . - - - - Tillämpningsövningar 5 5 10 . . . . . . . . . . .. - - - - - - - - -- - Reservtid 1 1 1 l 2 2 1 1 1 1 1 3 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Summa 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 300

Utbildningsskede III augusti-mitten av september; veckor 6

Utbildningsvecka Ämnen och sia tim ö"i83° ° 19 20 21 22 23 24

Hästkunskap med rid- och dressyrlära 4 4 2 10 - - - Stall- och materieltjänst 2 2 2 2 2 2 12 . . . . . . . . . . .. Ridning och dressyr 9 10 7 14 16 12 58 . . . . . . . . . . . . . . .. Polisrytteritjänst 7 7 9 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - Tillämpningsövningar 8 12 15 35 . . . . . . . . . . . . . . . -- - - Reservtid 2 2 2 2 2 2 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 25 25 25 25 25 25 150

Utbildningsskede IV mitten av september-oktober; 6 veckor

Utbildningsvecka, Ançnen .. och 5:a tim. mmgsgmn 25 26 27 28 29 30

Hästkunskap med rid- och dressyrlära - - - - - - - Stall- och materieltjänst 2 2 2 2 2 5 15 . . . . . . . . . . . . Ridning och dressyr 5 5 5 5 5 10 35 . . . . . . . . . . . . . . . . Polisrytteritjänst 12 6 15 6 6 5 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillämpningsövningar 17 28 14 28 28 115

Reservtid 4 4 4 4 4 5 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 40 45 40 45 45 25 240

C. Kursplan

1. Hästkunskap med ñd- och dressyrlära

Utbildningsskede Ämnen och övningsgrenar S:a tim. I II III IV

a Hästars allmänna egenskaper 2 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Exteriör, kroppsbyggnad, inre organ 5 5 . . . . . . . . . . .. Rörelselära 3 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dressyrlära 2 2 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . b Foderämneslära med foderstater 2 2 . . . . . . . . . . . . . . .. Hästsjukvårdslära med Visitation och förbandsläggning 6 6 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hovbeslagslära med skoning 2 10 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . Kunskapsprov 1 1 1 3 Praktiska prov 1 1 2

Summa 15 20 10 45

Kommentar:

a Undervisningen att meddela sådant allmänt, teoretiskt underlag som krävs för

avser

att eleverna under den praktiska utbildningen i ridning och dressyr av skolhästar samt

och äldre remonter skall kunna tillgodogöra sig fortlöpande, samordnad underyngre visning i rid- och dressyrarbete. b Utbildningen leds av veterinär och hovslagarpersonal och avser att meddela sådana kunskaper och färdigheter att polisryttaren dels besitter erforderliga insikter rörande hästens kropps- och rörelsefunktioner av betydelse vid ridning och dressyr, dels självständigt kan vårda tilldelad häst, bedöma dess kondition och prestationsförmåga, ävensom fästa och skärpa hovbeslaget.

2. Stall- och materieltjänst

Utbildningsskede Övningsgrenar Szatim. I II III IV

Visitation av häst och materiel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avskötsel, rykt, hovvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppstallning i stall och bivack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sadelmundering och betsel, sadling och betsling . . . . . . Dressyrmateriel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 30 34 12 15 91

19 1962 drs polisutbildningskommitté

Kommentar: Under utbildningsskede I meddelas undervisning i stalltjänst grunderna för skötsamt om sel av remonter. Därefter ombesörjer eleverna i huvudsak stalltjänsten i vad som avser tilldelad skolhäst. Under följande skeden utför eleverna regel endast visitation, sadsom ling, avsadling och avskötsel. Stalltjänst ägnas särskild uppmärksamhet under tillämpningsövningar och tjänstgöring tillfällig uppställning utom ridskolan.

3. Ridning och dressyr

Utbildningsskede Övningsgrenar Szatim. II III

Skolhästridning Ryttarens ställning till häst och inverkan på hästen, skänklar, vikthjälpor ssitsenx, tyglar, röst, spö .. Hjälpernas användande vid ridning på ridbana och över hinder inom- och utomhus samt under fältridning; på stället, i skritt, trav och galopp-framåt, ökning och minskning av tempo, halt, ryggning vid nedsittning och lättridning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Hästens ställande och böjande, vändningar, sidvärtsrörelser. Ridning över hinder. Terräng- och jaktridning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Lydnadsprov. Ridning av hästar med ovanor korrigeting

53 120 38 15 226

Remontnkining och dressyr Yngre remonter Förberedande övningar, stall- och rastbanedressyr, sadeltämjande, uppsittning sadelfasthet, avsittning, remonter i rörelse, tämjningsövningar, ridning över hinder hoppning, utan och med ryttare. Fältridning, vänjning vid landsvägs- och gatutrafik, vänjande vid sabel och skott 10 10 10 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Äldre remonter Fullständigande och befästande av ridkunnighet och dressyr bl. a. vid ridning med kandar . . . . . . . . . .. . Grunderna för äldre remonters yngre polishästars vidaredressyr högre grad av dressyr och inhoppning på svårare hinder utan och med ryttare 30 10 10 50 . . . . . . . . .. Summa 40 20 20 80

Totalt 58 160 58 35 306

K ommentar: Under beaktande av att till polisridskolekurs beordrad polisman genomgått förberedande ridutbildning under 40-50 timmar vid polisrytteriavdelning eller eljest och därvid visat sig äga för genomgående av ridkursen erforderliga förkunskaper i ridning och hästtjänst avser utbildningen att meddela sådana kunskaper och färdigheter, att elev efter godkänd ridkursutbildning kan tjänstgöra polisryttare på såväl färdigutbildad polishäst som som yngre sådan under vidaredressyr. Under utbildningsskede I sker ridutbildning 1-2 timmar dag med skolhäst. Härper till kommer vissa förberedande övningar med till ridskolan i maj anländande nya remonter. Utbildningsskede II avser att till början meddela sådana ridfärdigheter att eleverna en under senare delen av skedet kan påbörja ridning dressyr äldre remonter, utföra korav tare marsch, delta i patrull-, trafik- och parkeringstjänst. Särskild polisryttarutbildning till häst skall kunna påbörjas under detta skede. Detta innebär tjänst till häst 2-3 timmar per dag, varav riddagövningar 1-2 timmar dag. per Skolridningen under tredje och fjärde utbildningsskedena sker i regel dagligen -- på skolhäst och/eller äldre remont. De äldre remonterna rids dresseras därjämte av remontdressörer i sådan omfattning, att polisryttareleverna tidvis kan göras beridna på sådana för patrulleringstjänst under i varje fall skede IV. m m Under tredje och fjärde skedet anordnas för ryttarmärke, dressyr- och hopprov. prov

Polisrytteritjänst

Utbildningsskede Ämnen och övningsgrenar Sra tim. I II III IV

Sambandstjänst Radiobilar, polisradionät inom tjänstgöringsorten 2 2 . - - - Tnmsportijävnst Hästtransportkärror-bilar, järnvägsvagnar för hästtransport, och urlastning, körning med släpfordon och hästtransportbilar 8 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - -- Vapentjänst Pistolskjutning till häst 10 10 - - - Sabelfäktning, användande ridav s p ö: sabel ut sabel in; parader kvart-, ters- och lågparad; hugg ters- och kvartshugg 10 10 . . - -- - M a r c s h t i ll h ä s t 10-30 km: åtgärder före, under och efter marsch; ledande av häst samt förande av handhäst o O 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - I Patrulleringstjänst m m Teori: patrullerings- spaning och ordningshållningstjänstens organisation, vägval och terrångbedömning, landsbygd, mindre och större tätorter, storstadsförhållanden med ytter- och hamnområden Ordergivning, sambandsteknik, samverkan med fotpolis spel och orderdrill . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

19 1.962 års polisutbildningskommitté

U tbildningsskede och övningsgrenar S:a tim. Amnen I II III IV

Polistaktik under lugna förhållanden sportevenemang, utställningar, marknader eller eljest vid större, på

förhand kända folksamlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utrymning och spärrar vid överraskande tilldragelser bränder, svåra trafikolyckor, spräng- och ex större rasolyckor eller eljest då. panik och ordningsstörande

situationer lätt kan uppstå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Särskilda beredskapsåtgärder och rensningsaktioner teknik 6 4 6 16 rstridstaktik och . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Praktiska övningar: Formella övningar inlärande kommandoord och av av tecken, uppställnings-, samlings- och marschformer front- och formförändringar, inbrytningsforme-

ringar i patrull, grupp och avdelning . . . . . . . . . . . . Sambandsteknik, samverkan med fotpolis; rutinmässiga växlingar mellan tjänst till fots, tjänst till häst och fordonstransport; patrullerings-, trafik- och parke- 13 3 10 26 ringstjänstövningar - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . poliskår 1b 8 32 56 Utbildningstjänstgöring vid - . . . . . . . . . . . . . . . . 3 3 Prov i vapentjänst - - - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 2 Kunskapsprov . . . . . . - -- - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa 10 60 Q3 50 143

Kommentar:

Vapentjänst till häst föregås träning och på elevernas skjutfärdighet till fots. Pistolskjutning av prov till häst förbereds drillmässiga övningar till fots. Vissa övningar Sabelfäktningen genom utförs i samband med remontdressyren.

Patralleringstjänst mm utbildningen teori och formella övningar att samordnad med Den skolmässiga avser remontdressyren förbereda eleverna för utbildningstjäustgöring ridutbildningen under särskilt planlagda pass vid rytterisektion. vissa övningspass förbereds och utförs i mörker. Övningarna bedrivs Väsentligt är att skolhästar därefter jämväl med äldre remonter i patrull tillsamtill en början med samt ordinarie polisryttare på störningsfri polishäst såväl under rusningstid i trafik mans med genomsökning område. Snabba förflyttningar och omgrupperingar urdragsom vid av skall övas samband, orientering, ordergivning, rapportering. ning för insats

5. Tillämpningsövningar Stockholm, Göteborg och Malmö stationerat polisrytteri är avsett för dessa storstads- Till behov med därav särskilt betingade krav, jämväl för tjänstgöring på regioners eget men andra orter i landet. eller stationeringsort kräver stor förflyttningsvana marsch och Insatser på utom egen

transport hos såväl personal som hästar. Vid planläggningen icke blott tillämp- - av ningsövningar utan även formella övningar förberedelser för övningar tillämpad av som av karaktär mäste mobiliteten särskilt uppmärksammas. - Längre förflyttningar är ofta krävande för såväl personal hästar. Tjänstgöringen som kan lätt bli monoton och förslöande. Av särskild betydelse är därför tillämpningsövatt ningarna läggs med hänsyn till elevernas och hästarnas utbildningsstatus, upp samt att eleverna fortlöpande och i takt med den formella tillämpade grundläggande utbildningen

ges ökade insikter polisrytteriets uppgifter och prestanda. I alla tillämpningsövningar om bör inläggas upprepade, korta moment avseende bedömande, beslut och order.

Tillämpningsövningarnas karaktär utbildningskontroll skall oavlåtligt beaktas. av Polisrytteriets effektiva inordnande i och samverkan med polistjänsten i övrigt skall vara målet för utbildningen.

Utbildningsskede Övningarnas omfattning exempel Szatim.

I II III IV

Orienteringsförflyttning i patrull om 2 ryttare

2 hästar + radiobil med hästsläpfordon med polis-

ryttarmomenh, ex terrängmarsch med skjutmoment, rapportering via radionätet, enklare motorfordonsreparation, förbandsläggning på häst, rid-

ning över kort lätt terrängbana med inlagda hin-

der 0 s v 11. veckan 5 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2. Marsch på dagen om möjligt under relativt hög

värme ca 5 mil omväxlande till fots, till häst ca 2 mil, varav 2--3 km i terräng med inlagt

genomkamningsmomentn 18. veckan 5 5 . . . . . . . .. 3. Motortransport utbildningstjänstgöring 19. veckan 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 4. Järnvägstransport framresa utbildningstjänst- göring återresa hästtransportbilar i 21. veckan 12 12 - 5. Dygnstjänstgöring lördag-söndag med sparsam nattvila på ort, där större folkanhopning väntas

23. veckan 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 6. Spärrar demonstration utrymning sär- - - skilda insatser i samverkan bl a med polisskolans

elever och militär personal 25. veckan 17 17 . . . . . . . . Samling, gruppering och tjänstgöring, snabba in- . satser, omgrupperingar över stora områden under länspolisledning 26. veckan 28 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8. Polisryttarfâilttâivlan 27. veckan 14 . . . . . . . . . . .. 14 9- Torsdag-måndag. Koncentration transport natte-

10. tid av största möjliga polisryttarstyrkor från

Stockholm, Göteborg och Malmö inklusive polis-

ridskolan till årligen skilda orter utanför de tre

storstäderna, samverkansövningar i större enheter polisrytteriets dag 28. och 29. veckan 56 56 - . . ..

Summa 10 35 115 160 -

Bilaga B 8

Förslag till kursplaner för specialkurser för hundförare

Specialkurs I sommarutbildning 294 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Specialkurs II allmän vinterutbildning 296 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Specialkurs III speciell vinterutbildning 298 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

T implaner

Specialkurs

Ämnen och övningsgrenar I II III

In- och utryckning, introduktion, 10 8 8 prov m m . . . . . . . . . . . . . . .. Hundvård 25 8 6 m In . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hälsolära och hundsjukvårdslära 12 2 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hundtjänstlära 10 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Dressyrlära och lydnadsdressyr 30 4 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Polishundtaktik 8 -- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Bevakningstjänst 20 6 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spaningstjänst 40 6 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skydds- och angreppstjänst 30 2 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sambands-, marsch-, transport- och förläggningstjänst 10 4 8 . . . . . . .. Allmän vintertjänst 2 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Draghundtjänst 12 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Räddningstjänst 6 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . Tillämpningsövningar 25 14 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reservtid 20 6 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa utbildningstimmar 240 80 120

Specialkurs I för hundförare

sommarutbildning

1. In- och utryckning, introduktion, prov m m

Kursutbildningens mål och medel. Ordnings- och utrustningsföreskrifter. Personal-

vårdsåtgärder. Materieltilldelxiing, -vård och inlämning. Hundtilldelning. 4 tim.

Utlämnande och genomgång studieuppgifter studiehandledning. Prov kontroll av förkunskaper, kunskapsprov. 4 tim. av Slutgenomgång diskussion. 2 tim.

2. Hundvård mm

Daglig tillsyn, rykt, stalltjänst, utfodring, motionering, ör0n-, päls- och tassvård.

25 tim.

3. Hälsoliira och hundsjukvårdslära jämväl berörande vissa tamdjur och villebråd Djurskyddsbestämmelser, tillämpning och övervakning. Epizooti lag mfl och dessas tillämpning. Foderämneslära fodrets sammansättning, foderstater. 1 tim. - Tillredning hundföda, utfodring tjänstehundar, Omhändertagna hundar och av av smådjur. Hundkroppens byggnad och funktion. Hundens vanligaste sjukdomar. Hundsjukvård i hemmet samt poliklinisk och stationär veterinärvård. Första hjälpen vid olycksfall och sjukdom hundsjukvårdsmateriel, förbandsläggning, ingivande av medicin, dietföreskrifter, vila, motionering. 3 tim. Omhändertagande och transport av trafik- skadad hund smådjur. Obduktion. Besök på slakthus. Besök på djursjukhus och orientering om djurambulanstjänst. Åt-

gärder vid skada i trafik osv på tamdjur och villebråd hygieniska åtgärder på.

platsen där skjutet eller skadat villebråd påträffas. 8 tim.

4. Hundtjänstlära Tjånstehundverksamhetens organisation inom polisen, civilförsvaret, krigsmakten, bevakningsföretag m fl. Beredskapsorganisation samverkan inom den statliga hund- tjänstsektorn. Kennelorganisationer. 1 tim. Registrering och redovisning hundar stam-, och uttagna hundar: av reserv- Stamhundar anskaffning, tilldelning, överflyttning, kassation, utackordering, fo- dervärdskap. Reservhundar avtal, dressyr, ianspråktagande. - Uttagna hundar uttagning prov, ianspråktagande, rekvisition. 1 tim. - Lagar, författningar rörande hundar. Ordningsstadgor, omhändertagande av m m hundar. 1 tim. Åtgärder då hund förorsakat skada förundersökning, domsexempel. Tjänstgöringsoch personalplaner, anslagsberäkningar. 1 tim. Vård och uppfostran hundar. Uppstallning hundar enskilt och i hundgård hundav av kojor, utfodring. Förvaltningsföreskrifter. 1 tim. Testning av hundar, anlagsprov, dressyrprov kontroll, tjänstehundcertifikat. Bruksprov och utställningar. Exteriörlära och rörelselära. 5 tim.

5. Dressyrlära och lydnadsdressyr:

a Dressyrlära

Hundens psykologi. Hundhjårnans funktion, nervsystemet. Sinnesorganen. Uppfattomvärlden. Förestållnings- och känsloliv. Minne och inlärning. Lust och olust. ning av Kommandoord, tecken och signaler. Instinkthandlingar. Styrda beteenden, miljö. Flykt undan fara. Hundpsykologiens praktiska tillämpning. Samarbete hund och förare. 2 tim. Bevaknings-, spanings-, skydds- och angreppstjänstens dressyrteoretiska underlag. 6 tim.

b Lydnadsdressyr Inlårningsmetodik. Linförighet. Vändningar. Förflyttningar. Sättande, läggande och platsliggning. Inkallning. Lösgående hund vid sida och framför-gående. Framåtsändande. Krypning. Apportering. Hopp och balansgång. Simning. 22 tim.

6. Polishundtaktilc Polishundars prestanda och utnyttjande. Bevaknings- och ordningstjänst. Spaning spårning, genomsökning av lokaler, terrängområde och transportmedel, skallgång. Gräns-, kust- och hamnbevakning. Kedja, spärr, avregling, avkamning mm. Ingripan-

de under särskilda förhållanden skingring, rensning. Bedömande, beslut, plan, samband, order och rapportering. 8 tim.

B evakningstjänst .

a Bevakningslära och ordningshållningslära.

Vänjningsprövningar, buller, trafik, skottfasthet. 2 tim.

b Dressyr i ljudmarkering.

Hörselprov markering och följning ljud på olika avstånd. Uppträdande - av mot synlig, smygande, dold person.

c Dressyr i vindmarkering.

Luktprov markering för direktlukt på stället och under rörelse. Successivt ökade avstånd till luktkällan. Olika vindstyrka och vindriktningar. Temperaturens inverkan. 10 tim.

d T i l l ä d ö i vid stationär och områdesbevakning, m p a e 1 n n g a r patrullering och genomsökning. Öppen och betäckt terräng med eller flera figuranter. 8 tim. en

Spaningstjänst .

a Spaningslära 2 tim.

b Spårdressyr Uppsökning och spårmarkering i olika slags terräng med enstaka och flera Påspår. visning. Hussespår och spårläggare. Spårupptag. Räta spår och spårvinklar. annan Korsande personspår och viltspår, spårvinklar och bakåtspår. Varierande spårlängder och spårålder. Åtgärder vid spårlut och förlorat spår. 28 tim.

c T i l l ä m p a d e ö v n n g a r i med olika spårålder, spårlängder och väderleksför-

hållanden i lätt, medelsvår och svår terräng. 10 tim.

Skydds- och angreppstjänst .

a Skydds- och angreppslära 2 tim.

b Skyddsdressyr.

Retnings-, skärpnings- och bettövningar. Angrepp och ställande Stillaav person. stående och rörlig figurant. Bevakning under stillastående eller rörelse. av person Hunden med och utan munkorg, kopplad i lina, koppel eller okopplad. Sändande av hund. Transport av person gripen, misstänkt, omhändertagen. 28 tim.

10. Sambands-, marsch, transport- och förläggningstjänst.

Radioförbindelser fasta nätet, bilradio, bärbar radiomateriel för samband, order och rapportering. Transport hund på fordon och reguljära transportmedel. Transav portplanläggning och genomförande förflyttningar. Övernattning utomhus. Hundav bivack. 10 tim. Tillämpningsövningar. 25 tim. Reservtid. 20 tim.

Specialkurs II för hundförare

allmän vinterutbildning

In- och utryckning, introduktion, prov m m: . Kursutbildningens mål och medel. Ordnings- och utrustningsföreskrifter. Personalvårdsåtgärder. Materieltilldelning, -vård och inlämning. Hundtilldelning. 8 tim.

Hundvård mm: . Daglig tillsyn, rykt och tassvård. Uppstallning hund vintertid. 8 tim. av

H älso- och hundsjukvårdslära: . Utfodring vintertid. Hygieniska krav med hänsyn till snö och kyla. Tryckskador mfl speciella åkommor vintertid. 2 tim.

Dressyrlära och lydnadsdressyr: . Dressyrlärans tillämpning under vinterförhållande. Korta moment av lydnadsdressyr i samband med andra övningar. 4 tim.

Bevakningstjänst: . Moment i lydnadsdressyr inläggs. Stationär och områdesbevakning. Patrullering, gränsövervakning, fiske- och jaktbevakning med och utan pulka. Applikatoriska exempel och praktiska övningar. 6 tim.

Spaningstjänst: . Förflyttningsteknik till fots, på skidor, med hunddragen pulka och vid motorfordons- Spårning och genomsökning. Hundens prestationsförmåga under olika förtransport. hållanden. Spaning efter för brott misstänkta, rymlingar, vilsegångna eller skadade

med särskilt beaktande bedömning av den eftersöktes sannolika hand-

personer av lande med hänsyn till vind, kyla, snödjup -konsistens och terrängförhållandena i stort. 6 tim.

Skydds- och angreppstjänst: . Moment inläggs i samband med övningar i bevaknings- och spaningstjänst. 2 tim.

Sambands-, marsch-, transport- och färläggningstjänst: . Radioförbindelser vintertid. Motorfordonstransport. Vindskydd, snögrop och annan nödbivack för förare och hund, nattvila under 4--5 timmar, tillredning av nödproviant. 4 tim.

Allmän vintertjänst: . Vinterförhållandens inverkan på lösandet polisiära uppgifter med hundpatrull. Utav rustning, hygien för personal och hundar. Omhändertagande och transport av nerkylda och/ eller skadade Föreläsningar och praktiska moment. 2 tim. personer.

10. Draghundtjänst: Draghunddressyrens grunder. Kommandoord och tecken. Draghundmaterielens utnyttjande och vård. Teknikkörning med och tillfälligt sammansatt tvåenspann spann. 12 tim.

11. Räddningstjänst: Orienteringsutbildning. Polishunds användande i räddningstjänst. Teoretiskt underlag. Luktmarkering med kopplad hund, fritt sök och punktsök. Dirigering, arbetssätt, rapportering markering i öppen och betäckt terräng med olika lutningsförhållanden och snödjup. Räddningspatrulls organisation, utrustning och arbetssätt. Omhändertim. tagande av eftersökt. 6 Tillämpningsövningar. 14 tim. Reservtid. 6 tim.

Specialkurs III för Izundförare

speciell Vinterutbildning

In- och utryckning, introduktion, . prov m m: Kursutbildningens mål och medel. Ordnings- och utrustningsföreskrifter. Personalvårdsåtgärder. Materieltilldelning, -vård och inlämning. Hundtilldelning. 8 tim.

Hundvård . mm: Daglig tillsyn, rykt och tassvård. Uppstallning av hund vintertid. 6 tim.

Hälso- och hundsjukvårdslära: . Utfodring vintertid. Hygieniska krav med hänsyn till snö och kyla. Tryckskador m speciella åkommor vintertid. 2 tim.

Dressyr-lära och lydnadsdressyr: . Dressyrlärans tillämpning under vinterförhållanden. Korta lydnadsdressyr moment av i samband med andra övningar. Dirigering i samband med lavinhundtjänst uppmärk-

sammas. 3 tim.

Bev akningstjänst: . Moment i lydnadsdressyren inläggs. Stationär och områdesbevakning. Patrullering,

gränsövervakning, fiske- och jaktbevakning med och utan pulka. Applikatoriska exempel och praktiska övningar. 4 tim.

Spaningstjänst: . Förflyttningsteknik till fots, på skidor, med hunddragen pulka och vid motorfordons-

transport. Spårning och genomsökning. Hundens prestationsförmåga under olika förhållanden. Spaning efter för brott misstänkta, rymlingar, vilsegångna eller skadade

personer med särskilt beaktande av bedömning av den eftersöktes sannolika hand-

lande med hänsyn till vind, kyla, snödjup -konsistens och terrängförhållandena i

stort. 4 tim.

Skydds- och angreppstjänst: . Moment inläggs i samband med övningar i bevaknings- och spaningstjänst. 2 tim.

Sambands-, marsch-, transport- och förläggningstjänst: . Radioförbindelser vintertid. Fjällräddningstjänstens sambandsorganisation. LIotorfordons- och Iufttransport. Vindskydd, snögrop och nödbivack för förare och hund, annan nattvila utomhus. Tillredning av nödproviant. 8 tim.

Allmän vintertjänst: . Vinterförhållandens inverkan på. lösandet polisiära uppgifter med hundpatrull. Utav rustning, hygien för personal och hundar. Omhändertagande och transport av nerkylda och/ eller skadade personer. Föreläsning och praktiska moment. 1 tim.

10. Draghundtjänst:

Draghunddressyrens grunder. Kommandoord och tecken. Draghundmaterielens utnyttjande och vård. Teknikkörning med enspann och tillfälligt sammansatt tvåspann.

10 tim.

11. Räddningstjänst:

a Fjällräddningstjänstens organisation, utrustning, alarmering mm. Polishundens

användning i fjäll- och ödemarksterräng. Applikatoriska exempel. b Räddningsdressyr. Teoretiskt underlag. Luktmarkering med kopplad hund. Olika snödjup. Fritt sök och punktsök. Dirigering, arbetssätt, rapportering markering i öppen och betäckt terräng med olika lutningsförhållanden och snödjup. Synlig, skyld, nedgrävd person. Stegringsföljd.

c Räddningspatrulls organisation, utrustning och arbetssätt. Lavinsond, lavinsnöre.

d Spaningens planläggning och insättande. Omhändertagande av eftersökt. Första behandling och transport av nerkyld och/ eller skadad person.

e Snö- och lavinkunskap.

Atmosfärisk inverkan, terräng- och lutningsförhâllanden. Snölaviners uppkomst. Snöns sammansättning och lagring. Snökonsistens. Temperatur och vindförhållanden. Olika slag av laviner och dessas utlösande. Skred- och lavinrörelser. Undersökning och utmärkande av lavinfarlig terräng. Spanings- och räddningsteknik -taktik. Lydnadsdressyr och dirigering. Lavinhunddressyr arbete i rasområde begränsat för en patrull, respektive sök med flera pa- truller inom samma område. Övningar under dager och mörker pannlampor, belysningsaggregat, vindskydd, värmemöjligheter. f Tillämpningsövningar. Förflyttning, spaning, betäckt och öppen terräng, spaning i lavinfarlig terräng, räddningstjänst i samband med utlösta snöskred och laviner, bevakning, nödbivack. 40 tim. Tillämpningsövningar. 22 tim. Reservtid. 10 tim.

Bilaga B 9

Förslag till kursplaner för specialkurser för befäl i kundtjänst

Specialkurs I sommarutbildning 300 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Specialkurs II vinterutbildning 301 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Timplaner

Specialkurs Ämnen och övningsgrenar

I II

In- och utryckning, introduktion, 6 4 prov m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Hundvård 2 1 m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hälsolära och hundsjukvårdslära 4 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Hundtjänstlära 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Dressyrlära och lydnadsdressyr 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . - Polishundtaktik 20 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bevakningstjänst 10 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spaningstjänst 10 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skydds- och angreppstjänst 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - Sambands-, marsch-, transport och förläggningstjänst 8 6 . . . . . . . . . . . . . . . .. . Allmän vintertjänst 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Draghundtjänst 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - Räddningstjänst 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- Tillämpningsövningar 10 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reservtid 8 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summa utbildningstimmar 95 60

Specialkurs I för befäl i Izundtjä-nst

sommarutbildning

In- och utryckning, introduktion, prov m m Kursutbildningens mål och medel. Ordnings- och utrustningsföreskrifter. Personalvårds-

åtgärder. Materieltilldelning, -vård och -inlämning. 2 tim.

Prov kontroll av förkunskaper, kunskapsprov, polistaktislça uppgifter med order- skrivning. Slutgenomgång diskussion. 4 tim.

2. Hundvård mm

Kontroll av hundvård. Uppstallning av hundar. Hundbesiktning. 2 tim.

3. Hälso- och hundsjukvårdslära

jämväl vissa tarndjur och villebråd

Djurskyddsbestämmelser, tillämpning och övervakning. Epizootilag fl. Foderämnesm

lära och foderstater. Åtgärder vid skada i trafik osv på tamdjur och villebråd. Jakt-

Vårdsbestämmelser. 4 tim.

H undtjänstlära . Tjänstehundverksamhet. Anskaffning, tilldelning, överflyttning och kassation av hundar. F örvaltningsföreskrifter. 2 tim. Lagar, författningar rörande hundar. Åtgärder då hund förorsakat skada förm m undersökning, domsexempel. 2 tim. Tjänstgörings- och personalplaner, hund- och anslagsberäkningar. Förberedande utbildning och fortbildning för polishundförare. Orienteringsutbildning för polisdistriktets personal. Testning av hundar. Dressyrkontroll. Tjänstehundcertifikat. Bruksprov och utställningar. 4 tim.

Drcssyrlära och lydnadsdressyr . Dressyrlärans grunder dressyrkontroll. Bevaknings-, spanings-, skydds- och an- -greppstjänstens dressyrteoretiska underlag. 4 tim.

Polishundtaktik . Polishundars prestanda och utnyttjande i olika lägen applikatoriska exempel, stu- dier och tjänstgöring befäl vid specialkurs I för polishundförare. Bedömande, som beslut, plan, order och kontroll inom olika grenar av polishundtjänsten. Tillämpade övningar som befäl. 20 tim.

Bevakn-ingstjänst . Bevaknings- och ordningshållningslära. Applikatoriska exempel. Tillämpade övningar befäl vid övningar i stationär och områdesbevakning, patrullering och genomsöksom ning. 10 tim.

Spaningstjänst . Spaningslära. Polishundens prestanda. Applikatoriska exempel på spaningens insättande och genomförande. Tillämpade övningar som befäl vid övningar i spärning, genomsökning av område, skallgång. 10 tim.

Skydds- och angreppstjänst . Skydds- och angreppslära. Polishundens användande vid våld, hot våld, vid sänom dande mot vid ordningshållning, skingTing Dressyrkontroll. Applikatoriska person m m. exempel och tjänstgöring befäl vid tillämpade övningar. 5 tim. som

10. Sambands-, marsch-, transport- och förläggningstjänst Radioförbindelser fasta nätet, bilradio, bärbar radiomateriel för samband, order och rapportering. Transportplanläggning och transporters genomförande. Förläggningstjänst. Applikatoriska exempel och tjänstgöring som befäl vid tillämpade övningar. 8 tim. Tillämpningsövningar 10 tim. Reservtid. 8 tim.

Speciallcurs II för befäl i kundtjänst

vinterutbildning

In- och utryckning, introduktion, prov m m . Kursutbildningens mål och medel. Personalvårdsâtgärder, utrustning, materieltjänst, sambandstjänst, genomgångar. 4 tim.

Hundvård . mm Särskilda krav på. hundvård vintertid. Uppstallning hundar. 1 tim. av

Hälso- och hundsjukvårdslära . Fodrets sammansättning vintertid. Inverkan kyla och snö. Tryckskador av m speciella åkommor vintertid. 1 tim.

Poliskundtaktik . Hundförares, hundars och hundpatrullers användningsområden och prestationsförmåga under normala och särskilda vinterförhällanden. Bedömningar, planläggning, be-

slut, order och kontroll. Applikatoriska exempel. 2 tim.

B evakningstjänst . Stationär bevakning. Patrullering till fots och på skidor med eller utan pulka. Patrullspårs uppläggande. Moment i skydds- och angreppstjänst inläggs. Applikatoriska

exempel. Tillämpade övningar som befäl. 6 tim.

Spaningstjänst . Temperaturens, vindens och inverkan snöns vid spårning och genomsökning - exempel på prestationskrav för hundpatrull med föraren till fots eller pä skidor. Tjänstgöring som befäl under tillämpade övningar. 6 tim.

Sambands-, marsch-, transport och förläggninystjänst . Radioförbindelser vintertid samt i fjäll- och ödemarksterräng. F jällräddningstjänstens sambandstjänst. Val transportsätt, av materiel- och utrustningsbehov för lösandet av olika uppgifter. Förflyttningsplanläggning jämväl i väglös terräng. Åtgärder under förflyttning, skydd mot vind och kyla. Motorfordonsoch lufttransport. Nödbivack. 6 tim.

Allmän vintertjänst . Hundpatrulls användande för bevaknings- och spaningstjänst med beaktande av ljusförhållanden, vind, kyla och förflyttningsmöjligheter på frusen barmark, isbelagda vägar och vattendrag, snödjup och terrängförhållanden. Jakt- och fiskeövervakning. Turism och gränstrafik. Hundtjänstorganisationens anpassande till och utnyttjande under vinterförhällanden. Omstationering, tjänstgöringsplaner. 6 tim.

Draghundtjänst . Draghundmaterielens utnyttjande. Prestationslçrav på hundpatrull med pulka. Tjänstgöring som befäl i draghundtjänst. 2 tim.

10. Räddningstjänst

Snö- och lavinkunskap. Dressyrmetodernas tillämpning. Räddningspatrulls organisa-

tion och arbetssätt. Normalutrustning. Spaningens planläggning, insättande och geomförande. Behandling och transport nerkyld och/eller av av skadad person. Spaningsledares räddningsledares transportplanläggning och arbetsplatsledning. Applika-

toriska exempel. Tjänstgöring som befäl vid tillämpade övningar. Säkerhetsåtgärder i lavinfarlig terräng och rasomräden. 18 tim.

Reservtid. 8 tim.

Bilaga B 10

Förslag till kursplan för specialkurs för förare utryckningsbilar av

Kursen omfattar ca 200 timmar

Repetition och nyheter inom trafiklagstiftningen 12 tim. av Vägtrafikförordningen och vägtrafikkungörelsen: definitioner, fordons beskaffenhet . och utrustning, bestämmelser kontroll fordon, polismans rätt att förbjuda anom av vändning fordon och förande fordon, flygande inspektion, registrering och beav av siktning samt interims- och saluvagnslicens, bestämmelser förare, övningskörning om och körkort, särskilda bestämmelser trafik med fordon, lokala trafikföreskrifter, om bestämmelser utryckningsfordon och förandet av dessa. om Vägmärkeskungörelsen. . Aktuellt i yrkestrafikförordningen. . Ansvarsbestämmelser för skada till följd biltrafik och bestämmelser om trafikav . försäkring. Bestämmelser automobilskatt, trafikomläggningsskatt och saluvagnsskatt. . om G Regleringen av den internationella trafiken. . Lag om straff för visssa trafikbrott. .

M otorfordonslära och materielvård 22 tim.

Polisväsendets motorfordon och för dessa gällande bestämmelser. . Fordonets konstruktion och verkningssätt: och fjädrar, olika motortyper tvåram . och fyrtakts samt diesel, kraftöverföring, bränslesystemet, smörj- och kylsystem,

styrinrättning, elektriska system, bromsar och bromssystem, värme och ventilation, hjul och ringar, verktygsutrustning, fordonsvård och åtgärder vid inträffad skada.

Teknisk utrustning tim.

10. I polisväsendets bilar medförd teknisk och annan utrustning, dennas användande, förvaring och vård samt åtgärder vid inträffad skada, radioutrustningen och dess användning, robotkamera, hastighetsmätare, ljusmätare, bilvågar.

Trafikkontroll m 6 tim.

m

11. Skyddsanordningar och avstängning vid samt uppträdande på. olycksplats och trafik-

kontrollplats. 12. Stannande fordon och undersökningsteknik ang. fordon. av 13. Serviceåtgärder åt allmänheten.

Allmänt bilkörning 12 tim. om

14. Manöver-, start- och hjälporgan samt deras användning och instrumentering. Kör-

ställning samt säkerhetsbältets betydelse. 15. Bilkörningens teori samt åtgärder före, under och efter körning. 16. Fordonsegenskaper och naturlagarnas inverkan på körningen. 17. Viktfördelning, över- och understyrning samt ringtryckets inverkan på bilkörningen.

18. Trafikpsykologi. 19. Faktorer nedsätter körförmågan. som

Körning i körgård 18 tim.

20. Igångsättning, bromsning och stanande, och nedväxlingsövningar. upp- Krypkörning och styrning samt Snabbstart och nödstopp. Backningsövningar. Manöver- och precisionskörning. Övning i bogsering.

övningskörning z stad 20 tim.

21. Passerande gatukorsning. Svängningsövningar. av Möte och omkörning även spårvagn. Filkörning spontan och markerad. Körning i rondeller och på större trafikplatser samt i signalreglerade korsningar. Vändningsövningar på gata och i gatukorsningar. Parkerings- och backningsövningar. Hastighetsanpassningar, Snabbstart och nödstopp.

övningskörning på landsväg 18 tim.

22. lWöte, omkörning och kurvtagning. Hastighetsanpassningar, Snabbstart och nödstopp. Passerande järnvägskorsningar, korsande av vägar. Filkörning före och efter kursändring. Förebyggande och havande av sladd.

Körning i mörker och dimma 20 tim.

23. Forskningsresultat bilförarens mörkerproblem. om Genomgång av bilens belysning olika ljussystem, hjälpljus, glödlampor, spänningsfall, strålkastarnas rengöring etc. Teoretisk genomgång av bilkörning i mörker och dimma.

övningskörning i stad och på landsväg

. om möjligt under olika väderleksbetingelser

och ljusförhållanden.

Körning i halt och vått väglag 28 tim.

25. Genomgång ringutrustning, skadade och slitna däck. Däckens av betydelse och verkan mot hal och våt vägbana. Olika däckstyper samt slirskydd. Teoretisk genomgång av körning i halt och vått väglag: igångsättning, bromsning och stannande, hastighets-

anpassningar, förebyggande och hävande sladd, hastighetsminskning och nödstopp. av 26. övningskörning i stad och på landsväg under olika ljusförhållanden.

Slutövningar och .40 tim. prov 27. Felsökning och övning i justering mindre fel. av 28. Förfarande vid stoppande fordon och vid av transport av gripna personer. 29. Avancerad körning på olika vägar och under olika förhållanden. 30. Skriftligt prov.

Bilaga 11

Förslag till kursplan för specialkurs för förare motorcyklar av Kursen omfattar 200 timmar ca

M otorcykellära och, materielvård 30 tim.

Polisväsendets motorcyklar och för dessa gällande bestämmelser. . Motorcykelns uppbyggnad, konstruktion och verkningssått: gaffel och stötdämram, . olika motortyper, kraftöverföring, bränslesystem, smörj- och kylsystem, elektriska pare, system, bromsar och bromssystem, hjul och ringar, verktygsutrustning, fordons vård

och åtgärder vid inträffad skada.

Allmänt motorcykelköming 8 tim. om Manöver-, och hjälporgan samt deras användning. Körstållning och justering av start- . reglage. Åtgärder före, under och efter körningen. . Fordonsegenskaper och naturlagarnas inverkan på körningen. .

Körning i körgård 28 tim.

Kickstartövningar. Igångsättning och stannande. Upp- och nedväxling samt broms- . ning. Krypkörning. Balans samt frigörelse från motorcykeln under körning. Serpentinkörning, stafettpinnar, kryphinder, vippbrådor, balansplankor, smala passa- . ger. Snabbstart, hastighetsminskning och nödstopp. Vändning. .

Öveningskörning i stad 20 tim.

Passerande atukorsnin Svän in sövnin Möte och omkörnin även sP årav g g g" g gar. . . vagn. Filkörning. Körning i rondeller och på större trafikplatser samt i signalreglerade korsningar. Hastighetsanpassningar, Snabbstart och nödstopp samt vändning.

övningskörning på landsväg 16 tim.

1VIöte, omkörning och kurvtagning. Hastighetsanpassningar, snabbfart och nödstopp 10. samt vändning. Körning vid sidan av vägbelåggning.

Körning i mörlcer och dimma 20 tim.

Forskningsresultat motorfordonsförarens mörkerproblem. Motorcykelns belysning 11. om olika Ijussystem, glödlampor mm. Teoretisk genomgång av motorcykelkörning i

mörker och dimma.

Övningskörning i stad och på landsväg om möjligt under olika Våderleksbetingelser

12. och ljusförhållanden.

Körning i halt och vått väglag 16 tim.

Genomgång ringutrustning, däckens betydelse och verkan mot hal och våt väg- 13. av bana. Teoretisk genomgång körning i halt och vått väglag: igångsättning, bromsav ning och stannande, hastighetsanpassningar och kurvtagning, förebyggande och hävansladd, frigörelse från motorcykeln vid sladd, hastighetsminskning och nödstopp. de av 14. övningskörning i stad och på landsväg under olika ljusförhållanden.

Trafikövervalcning från motorcykel 30 tim.

15. Stoppande av fordon under körning; stoppande smitande fordon; åtsidoförande av av hindrande fordon och upplösande fordonskolonn; kortegekörning eskort. av - 16. Skyddsanordningar samt uppträdande på olycks- och trafikkontrollplats. 17. Praktisk trafikkontroll.

Slutövningar och 32 tim. prov

18. Felsökning och övning i justering mindre fel. av 19. Avancerad körning på olika vägar och under olika förhållanden. 20. Skriftligt prov.

Bilaga B 12

Förslag till kursplan för specialkurs i flygande inspektion Kursen omfattar ca 240 timmar

Trafiklagstiftning 25 tim.

Vägtrafikförordningen och vägtrafikkungörelsen: definitioner, fordons beskaffenhet och . utrustning, bestämmelser kontroll av motordrivna fordon och släpvagnar, bestämom melser om förare, övningskörning och körkort, särskilda bestämmelser trafik med om fordon. Vägmärkeskungörelsen. . KF angående yrkesmässig automobiltrafik m m. . KF om mopeder. . KK om kontrollbesiktning av vissa motorfordon och släpvagnar. . KK om skyldighet att å vissa motorfordon föra färdskrivare. . Lag om straff för vissa trafikbrott. . Ansvarsbestämmelser för skada till följd av biltrafik och bestämmelser trafik- . om försäkring. 0 Bestämmelser om automobilskatt, trafikomläggningsskatt och saluvagnsskatt. . Regleringen av den internationella vägtrafiken. .

Förande av lastbil, lastbil med släpvagn samt buss 55 tim.

11. Teoretisk genomgång av grunderna för körning med lastbil, lastbil med släpvagn samt buss. 12. Fordonsegenskaper och naturlagarnas inverkan på körningen. 13. Lastfördelningens inverkan på axeltryck, styrförmåga och bromsning. 14. Teoretisk genomgång av körning i mörker och dimma samt på hal vägbana. 15. Manöver-, start- och hjälporgan samt deras användning. 1G. Kontroll före, under och efter körning; körställning och ratthållning. 17. Igångsättning, upp- och nedväxling, användande av parkeringsbroms kardansbroms, dubbeltrampning, start och stannande i backe. 18. Teoretisk genomgång av körteknik vid hackning med en- respektive tvåaxlad släpvagn. 19. Backningsövningar rakt bakåt, runt hörn och på planka. Övningsmoment 16-17 och 19 genomförs i körgård eller på annan sluten bana med olastat fordon. 20. Övningskörning på landsväg. Särskild vikt läggs vid dubbeltrampningar, hastighetsanpassning i kurvor samt uppträdande vid möte och omkörning och passerande av vägkorsning och korsning med järnväg. 21. Körning med övning i vändning på väg, snabbt nedbringande av hastigheten samt bromsövningar. Övningsmoment 21 genomförs på sluten bana. 22. Tillämpningskörning med lastat fordon på landsväg med livlig trafik. 23. Körning i stadstrafik med olastat fordon. Särskild vikt läggs vid fordonets plats i vägkorsning, vid filkörning, vid korsande möte samt vid körning på plats med cirkulationstrafik. 24. Körning i stadstrafik med lastat fordon. 25. Körning med buss på landsväg och i stad.

Fordonslära och fordonskontroll 80 tim.

26. Olika ramkonstruktioner, fjädersystem och stötdämpare. 27. Olika motortyper och deras funktion. 28. Bränslesystem; olika slag motorbränslen. av 29. Smörj- och kylsystem. 30. Elektriska system. 31. Belysningsanordningar, reflexer, körriktningsvisare och signal, kontroll med mätare. 32. Bromssystem och bromskonstruktioner, mekaniska och hydrauliska bromsar, servooch tryckluftbromsar samt släpvagnsbromsar, olika bromsoljor, kontroll bromsar. av 33. Kraftöverföring, koppling, växellådor, bakaxelväxlar och differentialspärrar. 34. Framvagn, styrsystem, hjul och hjulinställning, över- och understyming, servostyming, kontroll av styrsystem. 35. Olika däckskonstruktioner, däckslitage, slirskydd, kontroll däck. av 36. Värme och ventilation. 37. Avgassystem och ljuddämpning faran för förgiftning, koloxidprov med mätare. 38. Brandskydd i motorfordon. 39. Tippanordningar: konstruktion, verkningssätt och manövrering. 40. Lastningskranar: konstruktion, verkningssätt och manövrering. 41. Färdskrivare: konstruktion, verkningssätt och betydelse. 42. Olika typer av släpvagnskopplingar och deras konstruktion, vändskiva för påhängsvagn, kontroll av kopplingar. 43. Motorcyklar och mopeder samt kontroll dessa. av 44. Tekniska hjälpmedel vid flygande inspektion. 45. Undersökningsteknik vid flygande inspektion; olika bristfälligheters betydelse och inverkan, värdering av bristfälligheter och åtgärder med anledning därav.

Övning i flygande inspektion 80 tim. 46. Praktisk övning i flygande inspektion, såväl i dagsljus mörker, under sakkunnig som ledning.

Bilaga B 13

Förslag till kursplan för specialkurs i kriminalteknik Kursen omfattar ca 360 timmar

Introduktion 4 tim. 1. Genomgång av kursplan och redogörelse för undervisningens uppläggning, tillgänglig litteratur mm. Indelning eleverna i arbetsgrupper. Fördelning seminarieövav av ningar och andra uppgifter. 2 tim. 2. Allmänna synpunkter på brottsplatsundersökningar: syfte utomhus inomhus - - avspänning planläggning hjälpmedel samverkan med andra grupper läka- - - - rens medverkan förhållande till pressen genomförande av undersökningen i nor- -- malfallet litteraturanvisningar. 2 tim. -

Spårlära 90 tim. Spåren på brottsplatsen Allmänna synpunkter på förekomsten av spår samt spårens betydelse som bevismedel och som hjälpmedel vid brottsrekonstruktion. Tolkning av spår. Indelning av spår i huvudgrupper. Orientering om säkringsmetoder. Litteraturorientering. 3 tim.

2. F ingeravtryck och handflateavtryck Kortfattad historik m m. Systematik. F ingeravtrycksupptagning från misstänkta och behöriga personer. Praktiska övningar. Fingeravtrycksframkallning med olika pulvermetoder. Praktiska övningar i laboratorium. Kemiska framkallningsmetoder. Praktiska övningar i laboratorium. Säkring plastiska fingeravtryck, etsade avtryck rn m. av Hur länge är ett fingeravtryck framkallningsbart Från vilket finger härrör visst avtryck Vad krävs av ett avtryck för att det ska anses vara identifierbart Identifiering. Registerarbete. Handflateavtryck. 15 tim.

3. Avtryck handbeklädnad av Olika typer. Identifieringsmöjligheter. Praktisk övning i framkallning och säkring på olika underlag. 2 tim.

4. Fotspår, fordonsspår mm Fotintryck och fotavtryck. Spår efter nakna fötter, efter skodon och annan fotbeklädnad. Gångbilder. Spår av kläder. Fordonsspår. skidspår. Identifieringsmöjligheter. Avgjutningsmetoder och andra säkringsmetoder. Demonstration. Praktiska övningar. Grupparbete. 10 tim.

5. Verktygsspår Skär- och huggspår, skrapspår, stans- eller tryckspår, borrspår, sågspån Identifieringsmöjligheter. Bedömande av ansättningsvinklar m m. Avgjutningsmetoder. Andra säkringsmetoder. Demonstrationer. Praktiska övningar. Grupparbete. Avbrutna delar från verktyg. Eftersökningsmetoder. Identifieringsmöjligheter. Genomgång av fall. Ljusbilder. 10 tim.

20 1.962 års polisutbildningskommitté

6. Tandspår Bitmärken i olika material. Säkringsmetoder även avgjutning. Identifieringsmöjligheter. Genomgång av fall. Ljusbilder. Praktiska övningar i avgjutning. Grupparbete. 4 tim.

Blod . Olika typer blodspår och deras betydelse bevis- och rekonstruktionssynpunkt. av ur Sökning efter blodspår. Färgförändringar. Förprövningsmedel. Demonstration. Praktiska övningar i förprövning. Grupparbete. Bedömande fallhöjd och stänkriktning. av Rekonstruktion de olika faserna i en våldshandling. Säkring av blodspår. Tillvaraav tagande blod under olika förhållanden och för olika ändamål. Blindprov. av Människo- eller djurblod. Möjligheter till blodgruppsbestämning. Blodprov på offer för våldshandlingar. Genomgång av fall grupparbete. 8 tim.

Utsöndringsprodukter . Påvisande urin, saliv, svett etc samt möjligheter till blodgruppsbestämav sperma, ning på dylikt. Speciella synpunkter på tillvaratagande av dylika spår. 2 tim.

H år och fjädrar . Eftersökning och tillvaratagande på brottsplatser. Art- och typbestämning. Tagning av hårprov. 2 tim.

10. Glas Krossade glasrutor samt bestämning från vilken sida krossningen skett. Annan åver-

kan på glas diamant, värmekälla mm i samband med speciellt inbrott. Genom-

skjutna glasrutor projektilskadon skott eller stenkast. Ordningsföljdens bestämning i fall flera skador. Söndersprängning. Identifiering av glas. Studium av autentiskt av material. Litteraturanvisningar. 3 tim.

11. Vapen m m Skjutvapen. Huvudtyper, kaliber för kul- och hagelvapen. Kul- och hagelammunition. Skarp och lös ammunition. Tårgasammunition och annan speciell ammunition. Beskjutningsstämplar och code-beteckningar på skjutvapen och ammunition. Utnyttjankulor hylsor till omedelbar hjälp i spaningsarbetet. Identifieringsmöjligdet av och heter. Systembestämning. Genomgång fall ev. i form av grupparbete. Seminarieav övningar, varvid autentiskt material används. 10 tim.

12. Sprängämnen och tändmedel Olika Förpackningar. Rester efter sprängämnen och förpacktyper av sprängämnen. ningar på. brottsplatsen. Identifieringsmöjligheter. Krutstubin. Detonerande stubin. Sprängkapslar för krutstubin. Apteringssystem. Sprängkapslar för elektrisk tändning. Laddningssätt vid kassaskåpssprängning. Inre och yttre fördämning. Synpunkter på sprängmedel och tåndmedel i samband med sprängningsolyckor. Demonstration av sprängämnen och tändmedel. 4 tim.

13. Diverse spår Jord, färg, rost Tygfragment, tygfibrer, knappar etc. Snören, rep mm. Rester mm. efter cigarretter, tobak, aska. Tändstickor. Trä samhörighet mellan två. trästycken, bestämning av träslag, förkolnat trä mm. Bränt papper tillvaratagande fram- --

kallning skrift. På brottsplatsen kvarglömda föremål papper, spik, järntråd, kläav desplagg identifieringsmöjligheter codebeteckningar på sprit-, vin- och öletiketter - -m. Reliefskrift. Framkallning utplånade tillverkningsnummer i metall. Dammm av undersökning brottsplats. Betr. möjligheter till vetenskapliga analyser se p. 15. av 6 tim.

14. Förpackning spår och föremål skall transporteras eller sändas till sakkunnig av som för undersökning. Förpackningar för olika spårmaterial. Ytteremballage och typer av fyllnadsmaterial. Märkning, plombering, sigillering. 2 tim.

15. Spår på gärningsman

Spår på. gärningsmannens kläder och kropp. Eftersökning av olika typer av spår. Demonstration och praktisk övning i tillvaratagande av nagelavskrap, dammsugning och undersökning kläder. Möjligheter till vetenskapliga analyser av fibrer, annan av jord, kassaskåpsfyllnad etc kan finnas i tex damm. Anvisning om sakkunniga. som 6 tim.

16. Redovisning av seminarieövningar. 3 tim.

Fotografering. F ototeknik och övningar .42 tim.

Genomgång ämnets omfattning under kursen, indelning av deltagarna i grupper . av med hänsyn till deras förkunskaper; fördelning fotoutrustning samt genomgång och av kontroll denna; orientering arbetsrutinen i fotolaboratoriet. Övningsfotografeav om ring med svart-vit film, varvid enkla uppgifter skall lösas. Demonstration av dos-

framkallning. Framkallning av övningsfilmen. 4 tim. Genomgång resultatet övningsfotograferingen under p. 1. Demonstration av av av . interiörfotografering med olika belysningskällor. Speciella synpunkter på. fotografering vid brottsplats- och brandplatsundersökning. Övningsfotografering i lokaler med

varierande storlek och belysningsförhållanden. Filmframkallning. Demonstration av spårfotografering med närbildstillbehör samt negativmaterial. 4 tim. Demonstration kontakt- och förstoringsarbete i mörkrum. Fotografering av varieav . rande spâr. Filmframkallning och kopieringsarbete. 4 tim. Tillämpningsövningar utomhus i mörker samt inomhus under svåra belysningsför- . hållanden. 4 tim. Övningsfotografering med ultraviolett ljus och infraljus. Avhjälpande av felkällor på, . utrustningen. Filmframkallning och kopiering. Bildmontering. 4 tim. Färgfotografering. metoder för färgfilmsfotografering, framkallning och Genomgång av . kopiering samt färgfilmens användning inom polistjänsten. 4 tim. Övningsfotografering med negativ färgfilm med olika belysningskällor och motiv in- . teriörer, kroppsskador, närbilder med användning försättslinser samt utomhusuppav gifter. 4 tim. Övningsfotografering med positiv färgfilm under likartade förhållanden som i p. 7. . 4 tim. Framställning av svart-vita kopior från negativ färgfilm, montering av färgdiapositiv; . genomgång av resultatet från övningsfotograferingen med såväl svart-vit film som färgfilm; demonstration av nyheter inom fotobranschen med särskild hänsyn till po-

lisiär fotografering. 4 tim. 10. Mörkrumsarbeten med film från de praktiska tillämpningsövningarna på verklighets-

trogna brottsplatser och från brandavsnittet. 6 tim.

Undersökningsmetodik vid brottsplatser 50 tim.

Bilundersökningar . Olovligt tillgripna fordon dels fordon använts i samband med förövande av som brott, dels sådana i sig själva är den egentliga brottsplatsen vid rån, våldtäkt, som taximord etc. Allmänna synpunkter på undersökningens genomförande; påvisande av

olika möjligheter till fordons identifiering. 4 tim.

I nbrottsundersäkningar . Allmän orientering metodiken vid automat, kiosk-, bostads-, butiks-, kontors-, om kassaskåpsinbrott; påvisande varierande modus operandi vid inträngandet i av lokalerna. 4 tim. Demonstration på olika sätt forcerade kassaskåp; genomgång av tekniska termer av nomenklatur; demonstration gasskärningsangrepp på. kassaskåp. 4 tim. av

Rån- och våldtäktsundersökningar . Allmänna synpunkter och referat av speciella fall. 4 tim.

Dödsfallsundersäkningar: olika former av kvävning . Speciella synpunkter; förutsättningar för upprättande protokoll. Skissritning till av konstruerat fall anslutande fotografering utförs på fotolektion. Redovisning med

protokoll, skiss och foto. Kritik. 7 tim.

Dödsfallsundersökningar: förgiftningar spec. koloxid och tabletter . Speciella synpunkter. obduktionsrapportens syfte och allmänna inne- Genomgång av håll. Utskrift obduktionsrapport i speciellt fall t ex tablettförgiftning. Kritik. av 5 tim.

Dödsfallsundersökningar: tillhyggen och skjutvapen . Speciella synpunkter. Skjutvapen och andra vapen eller tillhyggen på brottsplatsen. Lägesbestämning. Upplyftande. Protokollförande av betydelsefulla iakttagelser. Spår på Hjälpmedel vid avfyrande vid självmord. Rekonstruktion av vapen. av vapen skyttens plats, skjutriktning etc. Rättsmedicinska synpunkter på skottskador. Kriminaltekniska synpunkter på kulskott påsittande skott, närskott och fjärrskott; möjligheter till skottavständsbestämning; rekonstruktion kroppsställning mm i av skottögonblicket; tillvaratagande och skyddande material för hithörande bestämav ningar och hagelskott möjligheter till skottavståndsbestämning; hagelspridning och

på denna inverkande faktorer; genomgång av fall med Ijusbilder; demonstration av autentiskt material; förutsättningar för upprättande av protokoll. Skissritning till konstruerat fall. Anslutande fotografering utförs under fotolektion.

Redovisning med protokoll, skiss och fotobilaga. Kritik. Rättsläkarens uppgifter i samband med brottsplatsundersökning. 20 tim.

seminarieövningar. 2 tim. Redovisning av .

Identifiering okända döda 34 tim. av

Döda undergått högre grad av omvandling som. . Upptagning fingeravtryck. Regler för fotografering och klädbeskrivning. Tatueav ringar, yrkesmärken, tvättmärken, urmakarmärken etc. Regler för upprättande av signalement. Liktoalett. Upptagning dödsmask. av

Genomgång fall. Praktisk övning i avgjutning såväl fingeravtryck som dödsav av mask. Tänderna. Rättsodontologens arbete. Rättsmedicinska synpunkter. 12 tim.

2. H öggradigt omvandlade döda. Likdelar och skelettrester Fyndplatsens undersökning. Förpackning och transport. Skelettrestemas undersökning för bestämmande kön, ålder, kroppslängd, hårfärg, dödssätt, tidpunkten för dödens av inträde etc. Undersökning av klädrester mm. Jämförelse mellan anträffat kranium och fotografi av ansikte. Osteologens arbete. 12 tim.

3. Identifieringsarbetet vid katastrofer Polisiära synpunkter. Rättsodontologiska synpunkter. Rättsmedicinska synpunkter. Genomgång av fall. 8 tim.

4. Redovisning seminarieövningar. 2 tim. av

Praktiska övningar i verklighetstrogna brottsplatsmiljöer 3 dagar Kursdeltagarna indelas i grupper 3 man. Varje grupp bereds tillfälle att utföra fullom ständig spårsökning och spårsäkring på. dels bil, dels inbrottsplats, dels plats för våldsbrott/ dödsfall. Spårsäkringen utgör en praktisk tillämpning av vad som genomgåtts och demonstrerats tidigare under kursen och skall därför omfatta hela den kriminaltekniska spårläran. Varje arbetsgrupp ges en tid av 4 timmar för själva spårsäkringen på respektive övningsplats. Omedelbart efter spårsäkringen sker genomgång och kritik inför hela kursen. Härefter redovisar varje arbetsgrupp resultatet sin undersökning i form protokoll, skiss och av av fotografier. Protokollen upprättas för varje grupp i tillräckligt antal exemplar för att varje gruppmedlem skall erhålla en kopia. För de praktiska övningarna anslås sammanlagt 3 dagar. Två. stationen inom och var en av de tre brottsplatstyperna ställs till förfogande. Arbetsgrupperna fördelas så att två grupper samtidigt sysselsätts inom varje typgrupp av brott. För varje dag växlar arbetsgrupperna mellan olika brottsplatstyper. Till ledning för övningarnas innehåll och uppläggning föreslås följande.

Bilundersäkningar

a Bil, som varit föremål för tillgrepp.

b Bil, som utgör plats för rån, våldtäkt, taximord e d. c Bil, som använts under inbrottsturné, narkotikasmuggling, guldsmuggling e d. Redovisning av bilundersökningen bör ske dels i förenklad form av blankett, dels med sedvanligt protokoll.

2. Inbrottsundersökningar

a Vanligt inbrott fullständig undersökning.

b Kassaskåpssprängning fullständig undersökning.

c Skärning av kassaskåp fullständig undersökning.

Undersökningen redovisas med protokoll och fotografier.

3. Undersökning av dödsfall och/ eller våldsbrott Sökning och säkring av de för dylika brottsfall speciella spårtyperna, innefattande blodspår, beskrivning av den dödes kroppsställning, klädsel, synliga skador, dödstecken m m. Undersökningen redovisas med protokoll, skiss och fotografier.

Brandundersökning. Brandorsaksutredningem metodik och taktik 80 tim.

Allmänna synpunkter på brandutredning. Brandtekniska grundbegrepp. 3 tim. . 2. Brännbara vätskors och fysikaliska egenskaper. Brandrisker genom vätske- och gasers gasdrivna apparater. 2 tim. 3. Elementär brandkemi. Problem beträffande påvisande brännbar vätska i brandav rester. Självantändningar kemisk art. Brandfarliga kemikalier. Tillämpningsövav ningar med brännbara vätskor och rörande kemiska brandproblem i övrigt SKL. 8 tim. 4. Självantändningar biologisk och fysikalisk natur. Brandfarliga arbetstempon. av 2 tim. 5. Elektricitetslära. Brandrisker elektricitet. Tillämpningsövningar beträffande genom elektriska brandproblem SKL. 8 tim. Identifiering av brandrester. Diskussion. 2 tim. 7. Taktik för brandutredare. Utrustning för brandutredare. Protokollering. 4 tim. 8. Mordbrandspsykologi. 2 tim. 9 Instruktiva brandutredningar. Ljusbilder och filmer. 10 tim. . 0 Instruktion och tillämpning beträffande brandrisker vid svetsning och oljeeldning. . 4 tim. 11. Eldsläckningslära med tillämpningsövning. Brandskyddsverksamhet. 6 tim. 12. Byggnadsteknisk information. 3 tim. 13. Brandrisker genom eldstäder och rökgångar. Tillämpningsövningar. 8 tim. 14. Brandriskerna hos motorfordon. T illämpningsövningar. 6 tim. 15. Brandriskema inom lantbruket. 4 tim. 16. Död kropp på brandplatsen, har döden inträffat före eller under branden Brand anlagd för att dölja våldsbrott. Genomgång fall med ljusbilder. Polisiära synpunkter. av 6 tim. 17. Rättsmedicinska synpunkter. 2 tim.

Praktiska övningar på arrangerade brandplatser 2 dagar I lämpligt övningshus rivningshus arrangeras partiella bränder dels som vådabränder och dels anlagda bränder. Eleverna indelas i med högst 6 deltagare i vardera, som grupper vilka under instruktörers överinseende får utföra brandarrangemangen. Bränderna får utvecklas till normal omfattning, innan släckning företas. Varje arbetsgrupp får därefter på de brandplatser där den icke medverkat vid arrangemangen, utföra platsundersökning samt inför den samlade kursen redovisa slutsatserna beträffande spårtydning och brandorsak. Varje avsnitt åtföljs kritik och diskussion. Övningarna avslutas med att byggav naden påtänds, varvid elden får fritt utvecklas. Eleverna får därigenom tillfälle att studera eldens utvecklingshastighet och utvecklingsvägar, varvid logiken i på förhand gjorda bedömningar kontrolleras.

Övrigt 14 tim.

Om explosioner och sabotage. 4 tim. 2. Kontakt med spanande personal. 2 tim. 3. Studiebesök. 8 tim.

Kommentar: De olika utbildningsavsnitten har i möjligaste mån upptagits i den ordning de bör förekomma för att utbildningsgången skall erhålla en så adekvat utformning som möjligt. Därest det från skoladministrativa synpunkter sett befinns lämpligt, kan emellertid undervisningen rörande avsnitten spårlära och fotografering med fördel bedrivas parallellt. Det-

samma gäller avsnitten undersökningsmetodik vid brottsplatser och identifiering av okända döda. Kursplanen utgår från att det för undervisningen finns tillgång till verklighetstrogna brottsplatsmiljöer i tillräcklig omfattning. Kolonistugor, gatukontorets beredskapsvagnar, verktygsbodar ed samt ett antal gamla bilar bör därför ställas till förfogande stasom tioner för demonstrationer och övningar. Vidare bör facklitteratur i erforderlig omfattning finnas tillgänglig. Om möjligt bör kursdeltagarna tillställas förteckning över i polisskolans bibliotek disponibel litteratur inom de områden kursen omspänner. Vid kursdeltagarnas indelning i grupper bör med hänsyn till att förekommande re- ferenslitteratur i stor utsträckning är skriven på engelska eller tyska elevernas språk- kunskaper beaktas så möjligt i varje arbetsgrupp ingår någon deltagare med relaatt om tivt goda kunskaper i nämnda språk. Seminarieövningarna bör omfatta inläsning, bearbetning och redovisning av brottsfall eller andra uppgifter som kräver sammanställningar av data ur facklitteratur. Som exempel på sistnämnda slag av uppgifter må framhållas identifiering av skelettrester, bloddroppars fallhöjd, stänkriktning hos blod, lämpliga utrustningar för brottsplatsundersökare m m. Redovisning av fullgjord övningsuppgift bör ske inför den samlade klassen och vara kortfattad, åskådlig samt beröra från kriminalteknisk synpunkt intressanta förhållanden. I de fall där redovisningen innefattar sammanställningar uppgifter facklitteratur av ur e bör redovisningen ske skriftligt. Om vid granskningen av fullgjord sådan uppgift det bedöms lämpligt, bör redovisningen genom skolans försorg mångfaldigas och tillställas varje kursdeltagare. Så kan vara fallet t ex vid sammanställningar av material som är svåråtkomligt för de polismän, vilka på sina hemorter icke har tillgång till rikhaltigare facklitteratur.

Bilaga B 14

Förslag till kursplan för specialkurs i utredning av vissa

förmögenhetsbrott

Kursen omfattar ca 180 timmar

Bokföring 45 tim.

Repetitorisk genomgång och komplettering tidigare förvärvade kunskaper rörande . av bokföringens teori. 10 tim.

Orientering om bokföringslagen samt aktiebolagens bokföring och redovisning. . 10 tim.

Orientering rörande föreskrifterna i lagen ekonomiska föreningar angående redo- . om visning och värdering. 10 tim.

Översiktlig framställning balans- och revisionstekniken. 10 tim. . om Något om maskinella bokföringssysbem. 5 tim. .

Civilrätt 30 tim.

Äganderätt och besittning. Samäganderätt. 2 tim. . Pant- och retentionsrätt. 2 tim.

Avtalslagen. Kommissionslagen. 2 tim. . Köplagen. 2 tim. . Lösöreköpsförordningen. 1 tim. . Skuldebrevslagen. 3 tim. . Växel- och checkrätt. 4 tim. . Aktiebolagslagen och lagen om ekenomiska föreningar. 8 tim. . Makars ekonomiska förhållanden inbördes och gentemot tredje 2 tim. . man. Förmynderskap och godmanskap rörande omyndiga. 2 tim. . Bouppteckning och arvskifte. 1 tim. . Lagen om upphovsrätt. 1 tim. .

Straffrätt 30 tim.

Förfalskningsbrott 14 kap. brottsbalken. 8 tim. . Osann utsaga, bevisförvanskning, osant intygande, missbruk av urkund m 15 kap. . m brottsbalken. 4 tim.

Bedrägeri och annan oredlighet 9 kap. brottsbalken. 8 tim. . ä Förskingring och annan trolöshet 10 kap. brottsbalken. 6 tim. . Lagen om illojal konkurrens och illojal reklam. 4 tim. .

Specialföreläsningar 40 tim.

Internationella bedragare och förfalskare: identitetsfrågor, samarbete med Interpol, . utlämning av förbrytare. 4 tim.

Rön inom skriftexpertisen: åldersbestämning av bläck och papper, skrivmaskinstext, . fingeravtryck på papper etc. 4 tim.

Bekämpandet av brott mot postverket: postverkets organisation och verksamhets- . grenar; samarbetet mellan reklamationskontorets undersökningssektion och polisen.

6 tim.

Bankernas skydd mot oegentligheter. 6 tim. . Sveriges och andra länders penningsedlar. 2 tim. .

Valutabrott: valutalagstiftningen, handels- och betalningsavtal, penningvärde och sys- . selsättning. 10 tim. Mut- och bestickningsbrott: strafflagens bestämmelser mutor och bestickning; om . genomgång av rättsfall. 4 tim.

Sekretesslagstiftningen. 4 tim. .

Utredningstalctiska spörsmål 35 tim.

Förfalskning konst och antikviteter; sedlar, mynt, checkar och andra värdehand- . av lingar; legitimations- och andra handlingar. 10 tim.

Bedrägeri banker, postverket, fastighetsköpare, försäkringsgivare och allmänna mot . fl. 10 tim. försäkringskassor m Förskingring mot banker, företag och enskilda. 10 tim. . Valutabrott. 3 tim. . Mut- och bestickningsbrott. 2 tim. .

Bilaga B 15

Förslag till kursplan för specialkurs i utredning gäldenärsav

och skattebrott

Kursen omfattar 150 timmar ca

Bokföring och revision 40 tim.

Grundlig genomgång bokföringslagen olika former för aktiebolags bokföring . av samt och redovisning. 12 tim.

N Redovisning och värdering enligt lagen ekonomiska föreningar. 6 tim. . om Ingående redogörelse för och demonstration av olika typer maskinella bokförings- . av -system. 4 tim.

Balansteknik. 8 tim. . Revisionsteknik. 10 tim. .

Den ekonomiska utvecklingen under år 4 tim. senare

Utvecklingens inverkan på företagens solvens export, import, lagerhållning, statliga ingripanden, avsättningsproblem, Korea- och Suezkrisernas inverkan etc.

Bolagsrätt och konkursrätt 18 tim.

Olika former för drivande av rörelse. 1 tim. . Aktiebolagets förvaltningsorgan och arbetsfördelningen dem emellan. . 1 tim. Likvidationsplikten för aktiebolag och föreningar. 1 tim. . Handelsbalkens stadganden om förmånsrätt. 2 tim. . Konkurs- och ackordslagarna. 12 tim. . Sekretessbestämmelser. 1 tim. .

Straffrätt 12 tim.

Gäldenärsbrotten 11 kap. brottsbalken behandlas av dels straffrättsexpert, dels affärsjurist.

Skattebrott 36 tim.

Taxeringsorganisationen. 2 tim. . Taxeringsförordningen samt kommunalskattelagen ang. jordbruk, . rörelse, eftertaxering m m. Genomgång rättsfall. 20 tim. av Taxeringsrevision. 6 tim. . Förmögenhetsskatt, kupongskatt, ackumulerad inkomst. 2 tim. . Uppbördsförordningen. Skattestrafflagen. Genomgång rättsfall. . av 6 tim.

U tredningstaktiska spörsmål 40 tim.

Genomgång jämte demonstrationer rörande

Gäldenärsbrott: kontakten med förvaltare och god konkursakten; . man; åtgärder för att bedöma ansvarigheten; omhändertagande av räkenskaper; kontakten med under-

sökningsledaren; åtgärder för att fastställa obeståndets inträde; upplysningsbyråernas

verksamhet; anlitande av sakkunnig; arkivering. 25 tim.

Skattebrott: blankettmaterial; utredningsrutiner. 15 tim. .

Bilaga B 16

till kursplan för grundläggande ordningsvaktsutbildning Förslag

Ordningsvakts uppgifter och befogenheter: polisens samhälleliga funktion, polisväsen-

organisation; polisövervakning ordningsvakter; polisinstruktionen och regdets genom lementen äger tillämpning på. ordningsvakt rätten till frihetsberövanden, rätten som att bruka våld 0 d.

2. Ordningsvakts klädsel och utrustning. misshandel, olaga hot, ofredande, otuktigt beteende, förförelse av 3. Brott mot person:

ungdom. stöld, snatteri, bedrägligt beteende, skadegörelse, åverkan. 4. Förmögenhetsbrott: ordning: ohörsamhet mot ordningsmakten, sårande av tukt och 5. Brott mot allmän ungdom, dobbleri, fylleri, förargelseväckande beteende. sedlighet, förledande av allmän verksamhet: våld, hot eller missfirmelse mot tjänsteman, våldsamt 6. Brott mot motstånd, främjande flykt. av allmän och enskild väg, parkeringsbestämmelser, trafik- Trafiklagstiftning: begreppen parkeringsdirigeringsuppgifter vid tillställning, framkomstmöjligheter för utryckoch

ningsfordon. begreppet allmän plats; bestämmelser angående fyrverkeri och 8. Ordningslagstiftning: luftgevärsskjutning; begreppet offentlig tillställning; lokala ordningsföreskrifter; tillsyn

omhändertagande och beslag drycker, ammunition, på campingplats od; av vapen, stiletter tillvaratagande hittegods; lotteriförordningen. m m; av försäljning, förtäring och förvaring rusdrycker; försäljning av 9. Alkohollagstiftning: av

öl och alkoholfria drycker. förhållande till allmänheten: ordningsvaktens uppträdande i olika 10. Ordningsvaktens olika människotyper; ungdomens speciella beteenden och anpasssituationer och mot ningsproblem; orientering och masspsykologi. om grupp- Demonstrationer och praktiska övningar grupparbete i anslutning till p. 3--10 ovan 11. upplysningar och tillrättavisningar; gripande och omhänderrörande meddelande av fall fylleri, medförda spritdrycker, förargelseväckande betagande; åtgärder vid av förberedande åtgärder på brottsplats; upptagande av anteckteenden, misshandel etc; vittnen, identitetskontroll etc; kontrollåtgärder före tillställningar anteckning av början och efter dess slut tjänstgöringsområdets omfattning, förekomsten av ningens brandsläckningsmateriel, kontroll tivolianordningar, tillgång till telefoner mm; av befäl; självförsvar, träning applicering av handbojor; avrapportering till av grepp, olycksfall åtgärder vid medvetanderubbningar, konstgjord andförsta hjälpen vid ning, läggande första förband etc. av

Kommentar: utbildningen för ordningsvakter att meddela endast sådana kun- Den grundläggande avser varje ordningsvakt har ett direkt behov vid utövandet av skaper och färdigheter varav måste därför vad de teoretiskt betonade inslagen beträffar sitt uppdrag. Undervisningen vad väsentligt för ordningsvakten att känna till med avseende på koncentreras på som är skyldigheter, dels de bestämmelser bildar underlag för befogenheter och som dels egna handlande. Huvuddelen undervisningen bör inriktas på att meddela råd och anhans av ordningsvaktens uppträdande och handlande i olika vanligen förekommande visningar för

situationer. kunskapsinhämtandet förutsätts ligga särskilt för ändamålet utar- Som underlag för en instruktiv handbok, innehåll ansluter till ovanstående kursplan. Den betad enkel, vars komma i fråga för ordningsvaktsförordnande har att på egen hand som erhållit eller avses

men med bistånd från polisen tillgodogöra sig handbokens innehåll. Den därpå följande muntliga undervisningen, antingen denna äger i rum studiegrupp eller veckoslutskurs, kan därmed vad angår de teoretiska momenten begränsas till korta, orienberande genomgångar

samt meddelande av de kompletterande informationer och kommentarer som eventuellt kan visa sig erforderliga. Större delen den muntliga undervisningen bör inriktas av på. demonstrationer och praktiska övningar. Av den tid som beräknas för den muntliga undervisningen, dvs 20 timmar i studiegrupp eller 12 timmar i veckoslutskurs, bör sålunda i varje fall hälften ägnas sistnämnda kursmoment p. 11 i kursplanen. Film, bildband, planscher och övrigt åskådningsmaterial bör därvid komma till användning. Kursplanen

är anpassad efter kraven på elasticitet beträffande undervisningens omfattning och fri fördelning av kursens olika avsnitt.

Bilaga B 17

Förslag till kursplan för utbildning trafikövervakare av Förslaget utgår från en utbildningstid om ca 200 timmar

1. Allmänt 8 tim. Kårens tillkomst, organisation, uppgifter, utrustning, anställningsförhållanden mm. Polisväsendets organisation. Åklagarväsendets organisation. Gatunämnden eller motsvarande organ på orten: uppgifter, förvaltning, organisation m m.

2. Allmän polistjänst 12 tim. Polisens uppgifter, tjänsteplikter och maktbefogenheter, speciellt i för trafikövervakare aktuella delar. Polisbevaknjng andra än polismän. Förhållande till allmänheten: obeav roendeplikt och skyldigheter. Polislagstiftningen i för trafikövervakare aktuella delar.

3. Trafikpolistjärzst utom parkering 60 tim. Trafiklagstiftningen. För trafikövervakare aktuella delar vägtrafikförordningen, vägav märkeskungörelsen, KK angående kryssmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg, lagen straff för vissa trafikbrott, KF om mopeder, KF om automobilskatt, lagen trafikförsäkring å motorfordon. Lokala trafikföreskrifter i om om den mån de icke blir föremål för särskilt studium under punkt 4 nedan. Trafiknämnderna och deras verksamhet. Trafiksäkerhetsarbetet. Den lokala trafikorganisationen. Vägmärkes- och vägvisningssystemet; markering på väg. Avstängning av väg, anordningar och föreskrifter därom. Fordon i Vägarbete. Åtgärder vid inträffad trafikolycka. Rattfylleri åtgärder vid misstanke därom. Något förundersökning, bevisning om m m samt rättegångsförfarandet.

Parkering och uppställning fordon samt övervakning därav .45 tim.

annan av Lagen kommunal trafikövervakning. Lagen om parkeringsbot. Parkeringsplanering; om synpunkter på de lokala parkeringsproblemen; avgiftsbelagd parkering. Parkering och uppställning, parkeringsförbud och stoppförbud, bestämmelser enligt VTF och annan enligt lokala trafikföreskrifter. Genomgång aktuella rättsfall. Övervakning av parkeav rings- och stoppförbud, allmänna bestämmelser och på orten gällande kommunala anvisningar. Praktiska övningar i övervakning och i rapportskrivning, blindrapporteringar etc.

5. Straffrätt 15 tim. Information vissa avsnitt i brottsbalken: brott och brottspåföljder; försök, förom om beredelse, stämpling och medverkan till brott; nödvärn och annan nödhandling; stöld, rån och andra tillgreppsbrott; olovligt förfogande, olovligt brukande och fyndförseelse; brott mot allmän ordning; brott mot allmän verksamhet samt om ämbetsbrott.

6. Specialstraffrätt 6 tim. Orientering allmänna ordningsstadgan, lokala ordningsstadgor och ev. kommunala om reglementen och bestämmelser.

7. Psykologi 12 tim. Trafikvakts uppträdande; vittnespsykologi m m.

8. Akutsjukvård 8 tim.

Första hjälpen vid olycksfall; åtgärder vid medvetanderubbningar, konstgjord andning.

9. Fysisk träning 8 tim.

Avvärjande våld, betvingande våldsamt motstånd, medförande gripen eller av av av omhändertagen person.

10. Lokalkännedom och kännedom ortens allmänna kommunikationer om 25 tim.

NORDISK UDREDNINGSSERIE NU 1965

Transportekonomisk forskning i Norden. . Enkelte mellomriksveger mellom Norge og Sve- . rige. 6. Utbildning av sjukhusadministratörer i Norden.

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1965

Systematisk förteckning

Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Justitiedepartementet Statens trafikverk. 43 Radiolag. 46 Sammanställning av remissyttranden över författ- Statens vägverk. 47 ningsutredningens förslag till ny författning. Del 1. Arbetstid och arbetsinspektion för vägtrafiken. 45 Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. i förslaget till regeringsfonn. 2 Del 2. Kap. 3. 4 och 5 i Finansdepartementet förslaget till regeringsform. 3 Del 4. Kap. 9 och 10 i förslaget till regeringsform samt över- Mattenheter. 5 gangsbestämmelserna. Del 5. Förslaget till Uppbördsfragor. 23 riksdagsordning. 37 Nytt skattesystem. Remissyttranden. 28 Rättegangshjälp. 13 Godtrosförvärv av lösöre. 14 Ecklesiastikdepartementet Fastställande av fader-skapat till barn utom äkten- Antikvitetskollegiet. 10 skap. 17 Gemensamt haveri och dispasch. 1963 Ars universitets- och högskolekommitté U1 Fartygs befälhavare. byggnaden av universitet och högskolor. Lokalis Ansvarsbestämmelserm. m. 18 ring och kostnader I. 11 2. Utbyggnaden Dagstidningarnas ekonomiska villkor. 22 av i ensittarlagen 26 versitet och högskolor. Lokalisering och kostn Ändringar m. m. Speciaiutredningar. Pensionsstittelser II. 41 der II. 12 De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi. 15 .

1960 Ars lärarutbildningssakkunniga III. 1. Studie Utrikesdepartementet planer för lärarutbildning. 25 2.

Lärarutbildning

sjöterritorium. 1 en IV: 29 Lärarutbildningen IV: 30 Sveriges Specialundersökningar om lärarutbildning V. 31

Försvarsdepartementet Jordbruksdepartementet

Soldathemsverksamheten. 52 Ny jordtörväxvslag. 16 1960 års jordbruksutredning. 1. De svenska jord- Socialdepartementet bruksprodukternas distributions- och marginalförhållanden. 27 Tandvårdsförsäkring. 4 Stöd at hästaveln. 44 Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi. 24 Hälso- och socialvardens centrala administration. 49 Handelsdepartementet Mentalsjukhusens personalorganisation. Del II. Målsättning och utformning. 50 Sveriges släktnamn 1965.36 Beredskap mot oljeskador. 45 Kommunikationsdepartementet Inrikesdepartementet Skånesoch Hallands Vattenförsörjning. 8 , Friluftslivet i Sverige. Del II. Friluftslivet i sam- Kommunalrättskommittén VI. Om den kommunal hällsplaneringen. 19| självstyrelsens lokala förankring. 6 VII. Kommu 1960Ars radioutredning. 1. Radions och televisionens nala bolag. 40 framtid i Sverige Bakgrund och förutsättningar. Praktik- och feriearbetsförmedllng. 7 programfrågor. Organisations- och finansierings- Arbetsmarknadspolitik. 9 fragor. 20 2. Radions och televisionens framtid i Höjd bostadsstandard. 82 Sverige II. Bildnings- och undervisningsverksam- Affärstidsutredningen. Affärstidema. Del Moti het. Forskningsfrågor. 21 och lagförslag. 38 Affärstiderna. Del II. Kon Vligmärken. 33 sumentundersökning. 39 Nykterhet i trafik. 35 Gemensammabostadstörmedlingar. 51 Körkortet och trafikutbildningen. 42 Polisutbildningen. 53

IVAR HEGGSTRÖMS TRYCKERI AB M 1966w

.