Ett nytt bilregister

_V)N©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

^•1 _ _

blI rii n •

•

i

bi1 !lj i stei i

•i

etänkande avgivet av Bilregisterutredningen tockholm 1971

Statens offentliga utredningar 1971:11 Kommunikationsdepartementet

Ett nytt bilregister

Betänkande avgivet av Bilregisterutredningen Stockholm 1971

Till Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

Bilregisterutredningen tillkallades av chefen för kommunikationsdepartementet enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 10 april 1964. Till utredningsman förordnades överdirektören Kjell Edström och därpå, sedan Edström den 15 mars 1966 på egen begäran entledigats, landssekreteraren Stig Swanstein. Utredningsmannen har vid utarbetandet av detta betänkande biträtts av experterna avdelningsdirektören Åke Dahlström, expeditionschefen Ingvar Gullnäs, hovrättsassessorn Jan Johnsson, t.f. expeditionschefen Böret Palm, direktören Åke Pernelid och ADB-direktören Hans Rällfors. Sekreterare åt utredningsmannen har varit organisationsdirektören Eino Röva och biträdande sekreterare hovrättsassessorn Agne Henry Olsson. Utredningen överlämnade med skrivelse i juni 1968 till chefen för kommunikationsdepartementet principbetänkandet Bilregistrering (SOU 1968:23) med förslag till riktlinjer angående utformning och användning av ett nytt bilregister. Statsmakterna har med anledning av betänkandet fattat beslut angående riktlinjer för den fortsatta utformningen av bilregisterorganisationen (prop. 1969:30, SU 42, BeU 32, 3LU 30, rskr 136, 133, 132). Utredningen har fortsatt arbetet med detaljutformning av det nya registreringssystemet. Kungl. Maj:t beslutade den 10 februari 1967 att statskontoret i samråd med utredSOU 1971:11

ningen skulle ansvara för det i samband med utredningsarbetet erforderliga systemutvecklingsarbetet. I slutet av år 1969 lämnade statskontoret systemutformningsuppdraget till Statskonsult AB. Uppdraget omfattar också vidareutveckling av systemet till program och rutiner för den datamaskinella bearbetningen. I anslutning till sitt tidigare uppdrag erhöll utredningen genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1969 uppdraget att närmare överväga frågan om de avgifter som i fortsättningen bör debiteras i anslutning till bilregistreringen. Genom beslut av chefen för kommunikationsdepartementet den 16 februari 1970 och den 19 augusti 1970 har utredningen bemyndigats att anlita Svenska utvecklingsaktiebolaget för att undersöka lämpliga tekniska specifikationer för registreringsskyltar och kontrollmärken i det nya registreringssystemet samt för att utföra undersökningar beträffande lämplig uppbyggnad av en tillverkningsenhet för skyltar. Utöver vad som nämnts i den skrivelse varmed utredningens principbetänkande överlämnades har till utredningen genom remisser från Kungl. Maj:t eller chefen för kommunikationsdepartementet för kännedom eller för att tas i övervägande vid uppdragets fullgörande överlämnats bl.a. 1) skrivelse den 4 mars 1969 från Stockholms stads gatukontor angående bilregistreringens statistikfunktion m.m. 3

2) rikspolisstyrelsens skrivelse den 2 augusti 1965 angående förenklat redovisningsförfarande vid utfärdande av interimslicens 3) riksdagens justitieombudsmans skrivelse den 22 mars 1961 angående utfärdande av anvisningar till ledning för beräkningen av vissa kommissionärsavgifter vid länsstyrelserna m.m. jämte i ärendet inkomna handlingar 4) riksrevisionsverkets skrivelse den 26 januari 1962 med utlåtande i nyssnämnda fråga 5) länsstyrelsens i Stockholms län skrivelse den 31 maj 1966 angående föreskrifter om lämnande av uppgifter ur bilregistret till allmänheten 6) skrivelse den 10 december 1969 från Bengt Pohl angående registreringsskyltar 7) skrivelse den 20 februari 1970 från Auto Skyltar angående registreringsskyltar 8) skrivelser den 8 september 1970 från L. Kjellson och den 16 november 1970 från Kungl. Automobilklubben angående årtalsbetecknad nummerplåt. Utredningen har med anledning av remisser avgett utlåtanden bl.a. den 12 september 1968 över bilskatteutredningens promemoria Anstånd med erläggande av automobilskatt (Stencil Fi 1968:4), den 23 december 1968 över bilskatteutredningens betänkande Traktorbeskattning (SOU 1968:50), den 6 oktober 1969 över kommitténs för ett renare samhälle betänkande Ett renare samhälle (SOU 1969:18), den 4 februari 1970 över bilskatteutredningens betänkande Fordonsbeskattningen (SOU 1969:45), den 12 juni 1970 över motorredskapsutredningens betänkande Snöskotern — fordonet och föraren (SOU 1970:9), den 24 juni 1970 över centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens förslag om inrättandet

av ett centralt personregister, den 31 augusti 1970 över bilskatteutredningens betänkande Kilometerbeskattning (SOU 1970:36), den 15 oktober 1970 över körkortsutredningens betänkande Körkort och körkortsregistrering (SOU 1970:26) och den 26 november 1970 över dataarkiveringskommitténs betänkande Förslag till gallringsbestämmelser om utgallring hos statliga myndigheter av information på elektromagnetiska databärare m.m. (Stencil U 1969:8). Studieresor har företagits till Danmark och USA. I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 23 februari 1970 föreslog utredningen att utredningens planeringsuppgifter inför upprättandet av det nya bilregistret skulle övertas av en för ändamålet särskilt inrättad nämnd. I prop. 1970:165 föreslog Kungl. Maj:t att en sådan nämnd skulle inrättas den 1 januari 1971 med uppgift att leda det återstående erforderliga planerings- och systemutvecklingsarbetet jämte idrifttagningen av bilregistret. Riksdagen biföll förslaget (SU 213, rskr 428). Nämnden har erhållit namnet bilregisternämnden. I detta betänkande ger utredningen flera exempel på detaljfrågor som inte kan lösas i nuvarande skede av planeringen men som det bör ankomma på bilregisternämnden att ta ställning till. Härmed överlämnas betänkandet Ett nytt bilregister. Experterna har till alla delar biträtt de i betänkandet framlagda förslagen. Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 15 december 1970. Stig

Swanstein JEino Röva Agne Henry Olsson

SOU 1971:11

Innehåll

Skrivelse till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

3 Inledning

1 Registrering 10 1.1 Gällande bestämmelser 10 1.2 Principbeslutet 12 1.3 Utredningens fortsatta överväganden och förslag 13 1.3.1 Registreringspliktens omfattning 13 1.3.2 Registreringspliktens innebörd 14 1.3.3 Registreringsansökningen . 15 1.3.4 Beslut och bevis om registrering, m.m 17 1.3.5 Instansning av registreringsnummer 19

Utredningens fortsatta överväganden och förslag 27 3.3.1 Avregistrering efter anmälan 27 3.3.2 Avregistrering utan anmälan 29

4 Kontrollen över fordonsbeståndet . . 31 4.1 Inledning 31 4.2 Förutsättningarna för att fordon skall få brukas 31 4.2.1 Utredningens principiella utgångspunkt 31 4.2.2 Registrering 31 4.2.3 Registreringsbesiktning och typbesiktning 31 4.2.4 Särskild kopplingsbesiktning 33 4.2.5 Automobilskatt och trak2 Reservregistrering och avställning . . . 21 torskatt 33 2.1 Gällande bestämmelser 21 4.2.6 Trafikförsäkring 34 2.2 Principbeslutet 21 4.2.7 Periodisk kontrollbesikt2.3 Utredningens fortsatta överning 35 väganden och förslag 21 4.2.8 Kontrollbesiktning och 2.3.1 "Obligatorisk" avställning körförbud i övrigt 38 vid registrering 21 4.3 Kontroll genom registret 38 2.3.2 Avställning efter särskild 4.3.1 Inledning 38 anmälan 23 4.3.2 Fordonsägarna 39 2.3.3 Förbud att bruka avställt 4.3.3 Fordons beskaffenhet . . . 41 fordon 25 4.3.4 Särskild kopplingsbesikt3 Avregistrering 27 ning 41 3.1 Gällande bestämmelser 27 4.3.5 Automobilskatt och trak3.2 Principbeslutet 27 torskatt 41 SOU 1971:11

4.3.6 Trafikförsäkring 4.3.7 Periodisk kontrollbesiktning 4.3.8 Kontrollbesiktning och körförbud i övrigt Kontroll på vägen 4.4.1 Gällande bestämmelser, principbeslutet 4.4.2 Förslag till kontrollmärkessystem 4.4.3 Distribution av kontrollmärken, uppbörd av skatt Översikt över hur kontrollen fungerar i normalfallen 4.5.1 Förfarandet när fordon första gången tas i bruk efter registrering 4.5.2 Den fortsatta kontrollen . 4.5.3 Begärd avställning 4.5.4 Avregistrering

42 42 44 44 44 46 52 54

54 54 55 56

7 Skyltar och kontrollmärken 7.1 Placeringen av registreringsskyltar och kontrollmärken 7.2 Utformningen av tecken och skyltar 7.2.1 Gällande bestämmelser . . . 7.2.2 Tidigare utredningar och förslag 7.2.3 Tecknens form och storlek 7.2.4 Skyltars och teckens färg 7.2.5 Skyltars form och storlek. Tecknens placering 7.2.6 Skyltarnas utförande . . . . 7.2.7 Reflekterande material . . . 7.2.8 Särskilda slag av skyltar. . . 7.3 Kontrollmärkets utformning.... 7.4 Tillverkning och distribution av registreringsskyltar 7.4.1 Principbeslutet 7.4.2 Utredningens fortsatta övervägande och förslag . .

5 Särskilda tillstånd att bruka fordon . 57 8 Registerinnehållet 5.1 Interimslicens och begränsat körtillstånd 57 9 Organisation 5.1.1 Gällande bestämmelser . . . 57 5.1.2 Principbeslutet 58 9.1 Allmänt 9.2 Regional organisation 5.1.3 Utredningens fortsatta överväganden och förslag. . 58 9.3 Central organisation 9.3.1 Trafiksäkerhetsverket. . . . 5.2 Saluvagnslicens och särskilt leve9.3.2 Lokaliseringsfrågans betyranstillstånd 60 delse för den centrala or5.2.1 Gällande bestämmelser . . . 60 ganisationen 5.2.2 Principbeslutet 61 9.3.3 Driftsorganisation 5.2.3 Utredningens överväganden och förslag 61 5.3 Exportvagnslicens 63 10 Kostnader 5.3.1 Gällande bestämmelser . . . 63 10.1 Allmänt 5.3.2 Principbeslutet 64 10.2 Engångskostnader utom skyltkostnader 5.3.3 Utredningens övervägan10.3 Kostnader för registreringsskyltar. den och förslag 64 10.4 Årliga driftskostnader utom 5.4 Turistvagnslicens 65 skyltkostnader 5.4.1 Gällande bestämmelser.. . 65 5.4.2 Principbeslutet 65 10.5 Årliga skyltkostnader 5.4.3 Utredningens överväganden och förslag 65 11 Avgifter 6 Påföljder och besvär 6.1 Påföljder 6.2 Besvär 6

66 66 69

11.1 Uppdraget 11.2 Gällande rätt m.m 11.3 Utredningens överväganden och förslag

71 71 73 73 74 75 75 76 77 78 79 80 80 80 81 83 85 85 86 88 88

90 94 95 95 95 96 97 97 98 98 98 99

SOU 1971:11

12 Övergängen till nytt registreringssystem 103 12.1 Förslag i principbetänkandet m.m. 103 12.2 Omläggningsförfarandet 103 12.3 Övergångsbestämmelser 106 12.4 Organisation under tiden för genomförandet 109 13 Sammanfattning

110 Bilagor 1 Författningsförslag 121 Bilregisterkungörelse 121 Kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen (1951:648) 131 Lag om ändring i lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon 143 Kungörelse om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m.. 145 Förordning om ändring i förordningen (1922:260) om automobilskatt 148 Förordning om ändring i traktorskatteförordningen (1969:297) . . 153 Förordning om ändring i förordningen (1961:653) om brännoljeskatt 155 Förordning om ändring i förordningen (1964:352) om gasolskatt . 156 Kungörelse om ändring i kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt 157 Förordning om ändring i förordningen (1956:545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall 159 2 Specialmotivering 162 3 Översiktlig systembeskrivning, utarbe-168 tad av Statskonsult AB 4 Förslag till teckenutformning m.m. . 188 5 Förslag till registerinnehåll 193 6 Förslag till rutin för registeromläggningen 199

SOU 1971:11

Förkortningar

Bilregisterkungörelsen BRK Vägtrafikförordningen (1951:648) VTF Vägtrafikkungörelsen (1951:743) VTK Lag (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon XFL Förordningen (1922:260) om automobilskatt ASF Traktorskatteförordningen (1969:297) TSF

8 SOU 1971:11

Inledning

Med utgångspunkt i 1969 års principbeslut samma gäller den revidering som, bl.a. på om riktlinjerna för den fortsatta utform- grund av utredningens i det följande redoningen av bilregisterorganisationen har utred- visade förslag om "individuell" uppbördsningen övervägt och tagit närmare ställning termin för varje fordon, måste ske av kungötill hur det nya registreringssystemet bör relsen (1924:513) angående uppbörd av autovara utformat. De förslag som motiveras och mobilskatt m.m. redovisas i det följande föranleder ett omfatAv de författningar som i övrigt berörs av tande författningsarbete. utredningsförslagen tas endast de av mera Utredningen har till en början utarbetat central betydelse upp i betänkandet (se bilaförslag till en ny bilregisterkungörelse ga 1). Utkast till en rad andra författnings(BRK). Den innehåller de grundläggande ändringar som behövs har upprättats och bestämmelserna om fordonsregistreringen kommer att överlämnas till bilregisternämnsamt vissa bestämmelser som inte direkt rör den. registret eller registreringen men som har I sina författningsförslag har utredningen nära samband med registreringsfrågorna. utgått från författningarnas lydelse den 1 Utredningen har framlagt en rad förslag december 1970. och väckt olika frågor av mera teknisk Under de olika avsnitten i betänkandet karaktär som måste beaktas i en till- har kortfattat - i packad text - angetts lämpningskungörelse till BRK. Innehållet i vilka paragrafer i förslagen till BRK och till denna kan inte bestämmas slutligt förrän ändringar i VTF som berörs i resp. avsnitt. systemarbetet utvecklats ytterligare. Utred- Med ledning av förteckningarna i bilaga 2 ningen förutsätter att det får ankomma på kan motiven till varje paragraf i dessa förslag bilregisternämnden att utarbeta tillämpnings- återfinnas. Beträffande övriga författningskungörelsen. förslag har särskild specialmotivering intagits Utredningen lägger också fram det förslag i bilaga 2. Den till betänkandet fogade till kungörelse om ändring i vägtrafikförord- bilagan 3 "Översiktlig systembeskrivning" ningen (1951:648) (VTF) som föranleds av har utarbetats av Statskonsult AB. bl.a. att samtliga registreringsbestämmelser enligt utredningens mening bör brytas ut till en separat kungörelse. Däremot har de nödvändiga förslagen till ändringar i vägtrafikkungörelsen (1951:743) (VTK) fått anstå eftersom de måste utarbetas samtidigt med tillämpningskungörelsen till BRK. DetSOU 1971:11

1 Registrering

1.1 Gällande bestämmelser De grundläggande bestämmelserna om registrering av fordon finns i VTF och VTK. Enligt 10 § 1 mom. VTF skall hos länsstyrelse föras bilregister och bilreservregister och hos myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, centralt bilregister. Enligt 36 § VTK skall centrala bilregistret föras hos statistiska centralbyrån. Fordon som är upptaget i bilregister kallas registrerat och fordon som är upptaget i bilreservregister kallas reservregistrerat. I VTF finns definitioner på olika fordonsslag. Man skiljer mellan motordrivna fordon och tillkopplade fordon. Motordrivet fordon är enligt 1 § 2 mom. VTF fordon som för framdrivande är försett med motor, dock ej luftfartyg. De motordrivna fordonen indelas i motorfordon, traktorer och motorredskap samt motorfordonen i sin tur i bilar och motorcyklar. Bilarna indelas i personbilar, bussar och lastbilar. De tillkopplade fordonen utgörs av släpfordon, efterfordon och sidvagnar. Släpfordonen kan vara antingen släpvagnar eller släpslädar. Registreringsplikten omfattar enligt 10 § 2 mom., jämfört med 11 § 1 mom. VTF, i princip alla motordrivna fordon och släpfordon. För andra fordon än motorfordon gäller dock vissa inskränkningar. Traktorer är inte registreringspliktiga om de ej är försedda med gummihjul eller band. Motorredskap skall vara registrerade endast om de används 10

på sådant sätt att de är hänförliga till klass I i traktorskatte förordningen (1969:297) (TSF). Vidare gäller registreringsplikten för släpvagnar bara i de fall fordonen dras av bil eller av traktor eller motorredskap, som hör till klass I enligt traktorskatteförordningen, samt för släpslädar bara när de dras av bil. Registreringsplikten innebär dels, i vissa fall som närmare anges i redogörelsen för 17 § VTF, en skyldighet att ansöka om registrering inom viss tidsfrist, dels att registreringen — och anbringandet av vederbörliga registreringsskyltar - är ett villkor för rätt att bruka fordonet resp., beträffande motorredskap och släpfordon, bruka det på förut angivet sätt. Som framgår av 11 § 2-4 mom. VTF gäller vissa undantag från registreringsplikten dels när fordon, som är reservregistrerat, är taget i anspråk enligt vissa speciallagar eller förhyrt av krigsmakten, dels i fråga om fordon som är registrerat utomlands eller ägs av utomlands bosatt person och dels för fordon som omfattas av interims- eller saluvagnslicens. Enligt 77 § VTF är vidare från bl.a. bestämmelserna om registrering undantagna motordrivna fordon eller släpfordon som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära ändamål eller som används uteslutande inom järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område. Detsamma gäller motordrivna fordon avsedda att föras av SOU 1971:11

gående eller släpfordon som kopplats till sådana fordon. Vidare kan enligt samma paragraf Konungen eller myndighet som Konungen förordnar meddela dispens från bl.a. registreringsplikten för visst fordon eller vissa slag av fordon. Någon delegation av dispensgivningen har inte skett annat än i fråga om vissa "snöbilar" i fjällräddningstjänst. Som villkor för att ett fordon skall tas upp i bilregister gäller enligt 10 § 4 mom. VTF att fordonet inom ett år före ingivandet av registreringsansökan antingen godkänts vid registreringsbesiktning enligt 14 § VTF eller upptagits i typintyg, som enligt bestämmelserna i 15 § VTF utfärdats på grundval av godkänd typbesiktning. För reservregistrerat fordon kan den erforderliga besiktningen även utgöras av kontrollbesiktning enligt reglerna i 24 § VTF. Fordon skall enligt 16 § VTF registreras hos länsstyrelsen i det län där fordonet har sin hemort. Som sådan skall anses den ort där ägaren är mantalsskriven. I vissa fall skall emellertid hemorten anses vara den där fordonet företrädesvis brukas. I 17 § VTF finns vissa bestämmelser angående ansökan om registrering. Skyldigheten att söka registrering åvilar fordonets ägare. Beträffande fordon som innehas på grund av avbetalningsköp skall enligt 1 § 8 mom. VTF vad som i förordningen stadgas om ägare av fordon i stället gälla innehavare, trots att äganderätten ännu inte övergått på honom. Ansökan om registrering av motorfordon eller registreringspliktig traktor, som inte registrerats tidigare, skall i princip göras inom tre veckor från det fordonet förvärvats och, i fråga om chassi, försetts med karossen. För motorredskap eller släpfordon som inte tidigare registrerats men som tagits i bruk enligt interimslicens är tidsfristen tre veckor från det fordonet tagits i bruk. Samma tidsfrist gäller för fordon som tidigare registrerats men avförts ur bilregistret och sedan tagits i bruk enligt interimslicens. Om fordon är registrerat i ett län och får hemort i ett annat län skall i princip ny SOU 1971:11

registrering sökas där inom tre veckor från det hemorten ändrats. Enligt 17 § 4 mom. VTF skall ansökan om registrering ske skriftligen och innehålla dels uppgift om ägarens fullständiga namn, yrke, hemvist och postadress, dels, i fråga om traktor, uppgift om användningen för bestämmande av skatteklass, dels i förekommande fall uppgift om fordonets tidigare registreringsnummer. Ansökan skall vara åtföljd av vederbörligt besiktningsinstrument eller typintyg, intyg om att fordonet inte undergått ändring i förhållande till uppgifterna i instrumentet eller intyget, bevis om trafikförsäkring när ansökan gäller trafikförsäkringspliktigt fordon samt stadgad registreringsavgift. Om interimslicens utfärdats för fordonet skall uppgift därjämte lämnas om datum för licensen, dess nummer och den myndighet som utfärdat den. Trafikförsäkringsplikt föreligger enligt 1 § lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon — TFL — för motorfordon som är registrerat här i riket eller utan registrering här brukas i trafik. Med motorfordon avses i lagrummet även gummihjulsförsedda traktorer. Enligt 1 § förordningen (1922:260) om automobilskatt — ASF - föreligger skyldighet att erlägga sådan skatt för motorfordon och släpvagn som registrerats här i landet. För registrerad traktor och registrerat motorredskap utgår traktorskatt enligt TSF. Enligt 3 § ASF inträder skatteplikt med den kalendermånad under vilken fordonet första gången införs i bilregister eller, om fordonet före registreringen tagits i bruk lika med registrerat fordon, från och med den kalendermånad under vilken det tagits i bruk. Enligt 5 § jämförd med 12 § kungörelsen angående uppbörd av automobilskatt m.m. skall, när motordrivet fordon eller släpvagn anmäls till registrering, den skatt betalas som belöper på tiden från skattepliktens inträdande till årets slut. Bevis om registrering får inte utlämnas förrän skatten betalts. Enligt förordningen (1956:545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall skall sådan skatt erläggas för vissa motor11

fordon. I fråga om skattepliktiga fordon som införts till landet skall till grund för bestämmandet av skatten läggas en deklaration beträffande fordonet. I vissa undantagsfall skall denna deklaration, försedd med tullmyndighets påteckning om erlagt skattebelopp, fogas vid ansökan om registrering av fordonet. Om de föreskrifter som meddelats för registreringsansökan inte iakttagits skall enligt 20 § 1 mom. VTF registrering vägras. Så skall också ske om fordonet inte är i föreskrivet skick. Om registreringsansökan godkänns skall fordonet införas i bilregistret. Närmare föreskrifter om förfarandet i samband härmed finns i 30 och 31 §§ VTK. Enligt dessa bestämmelser skall bl.a. sökanden erhålla ett exemplar av besiktningsintrumentet eller typintyget med bevis om registreringen och uppgift om det registreringsnummer som tilldelats fordonet. Vid behov kan duplett av besiktningsinstrument eller typintyg utfärdas enligt reglerna i 20 § 6 mom. VTF. Enligt 10 § 6 mom. VTF skall för fordon gällande besiktninginstrument eller typintyg medföras vid färd. Vad som sägs i samma moment om vagnbok är inte aktuellt eftersom bestämmelser om vagnbok ej utfärdats. Handlingen skall vara i sådant skick att den kan läsas utan svårighet. I 30-33 §§ VTK finns detaljerade bestämmelser om arbetet vid bilregistret. Det besiktningsinstrument eller typintyg som inges i samband med registreringsansökan förvaras i original vid registret och bildar fordonets registerkort. Korten är ordnade i särskilda grupper för personbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, släpfordon samt traktorer jämte motorredskap. Inom varje grupp ordnas korten i löpande följd efter registreringsnummer. Enligt 34 och 35 §§ VTK förs bilreservregistret efter samma principer. Närmare bestämmelser om centrala bilregistret finns i 36-38 §§ VTK. Detta får kontinuerligt uppgifter från länsstyrelserna om registreringar och om ändringar i vissa av de registrerade förhållandena. Dessa uppgifter överförs på magnetband och bearbetas 12

i datamaskin, ordnade efter fordonsslag och länsvis efter registreringsnummer. Vid arméförvaltningens biluttagningssektion - i det följande kallad biluttagningsmyndigheten — förs ett register över samtliga fordon som tillhör krigsmakten (militära fordonsregistret) och ett register över de motordrivna fordon som enligt gällande bestämmelser uttagits för militära och civila beredskapsbehov. Uppgifterna till sistnämnda register erhålls genom att de meddelanden som länsstyrelserna sänder till centrala bilregistret först passerar biluttagningsmyndigheten. Hos denna verkställs granskning från uttagningssynpunkt. Särskilda register för vissa beredskapsändamål finns även på länsplanet. Sålunda skall för varje län uppläggas ett transportberedskapsregister för länsstyrelsens transportberedskap. Detta skall uppta för civil transportverksamhet i krig disponibla personbilar i yrkesmässig trafik samt vissa lastbilar och släpfordon. Uppgifterna erhålls i huvudsak från bilregistret. 1.2 Principbeslutet Föredragande departementschefen har, med riksdagens godkännande, i prop. 1969:30 gjort i huvudsak följande ställningstagande och uttalande till utredningens principförslag såvitt rör registreringen. Själva registreringen skall i fortsättningen ges en ändrad innebörd såtillvida att den hålls skild från kontrollen över fordonsbeståndet. Den skall ske oberoende av om betingelserna för rätt att bruka ett fordon är uppfyllda, dvs. utan krav på att fordonet godkänts vid besiktning, att trafikförsäkring tecknats och att fordonsskatt erlagts. Den beteckning som tilldelas fordonet vid registreringen följer det under hela dess tid. Uppgifter om registreringspliktiga fordon skall så snart som möjligt införas i registret så att dessa blir underkastade den fortlöpande kontroll som avses utövad via registret. Registerföringen samordnas till ett centralt ADB-system, medan handläggningen av SOU 1971:11

registrerings- och anmälningsärenden förblir samtidigt som distributionen kan samordnas decentraliserad till länsstyrelserna. Statens med registrets rutiner i övrigt vid registretrafiksäkerhetsverk administrerar det cent- ringsförfarandet. Från servicesynpunkt berala registret och blir centralt ansvarig höver detta inte innebära några olägenheter, instans för registreringsverksamheten. I om exempelvis bilhandeln tillämpar en ordsådan egenskap har verket att på olika sätt ning, som innebär att fordonen normalt tillverka för en enhetlig tillämpning av författ- handahålls i registrerat skick. ningar angående bilregistrering, att i nära samråd med andra berörda myndigheter meddela anvisningar för registreringsarbetet, 1.3 Utredningens fortsatta överväganden att fastställa formulär och blanketter inom och förslag verksamhetsområdet etc. För utredningens förslag om slopande av 1.3.1 Registreringspliktens omfattning kravet på att besiktningshandlingar skall Utredningen utgår från att i samtliga fall när medföras vid färd kan vid ett införande av registrering för närvarande är ett villkor för det nya registreringssystemet vägande skäl brukande av fordon registrering skall krävas anföras, åtminstone såvitt avser personbilar. också i fortsättningen. Det slutliga ställningstagandet i denna fråga För närvarande finns en rad undantag från bör dock anstå till behandlingen av utred- grundbestämmelsen om registrering. Vilka de ningens slutbetänkande. är framgår — som närmare angetts under 1.1 Som ett led i strävandena att öka aktuali- - av 11 § 2 - 4 mom. och 77 § VTF. teten i de registrerade uppgifterna skall Bestämmelserna om rätt att bruka vissa fristen för registreringsansökningar förkortas fordon utan registrering, när de är reservfrån tre veckor till en vecka. Vidare skall - registrerade och försedda med registreringsmed hänsyn till den nya registreringsorga- skylt eller nummer, kan inte behållas i det nisationen och registreringens ändrade karak- nya systemet, eftersom reservregistreringen tär — ansökan om registrering få göras hos skall slopas (se avsnitt 2). Att bestämmelvalfri länsstyrelse. serna om registrering måste tillämpas på Interimsregistreringen skall på sikt slopas, fordonen i fortsättningen betyder inte att de om det påräknade snabbare handläggnings- skyldigheter som följer av registrering enligt förfarandet i registreringsärenden kan nås. nuvarande regler skall gälla för dem. UtredIntill dess det nya registreringssystemet visat ningen återkommer härtill i avsnitt 2. sig fungera på det sätt som förutsatts skall Rätten att bruka oregistrerat fordon på interimsregistreringen dock bibehållas över- grund av interimslicens skall enligt principgångsvis. beslutet finnas kvar övergångsvis. 1 det nya Registreringsbeteckningarna skall efter systemet kan interimsregistrering bli aktuell omläggningen till det nya registrerings- bara i fråga om nya fordon innan de systemet i princip bildas av tre bokstäver registreras, eftersom registreringen därefter åtföljda av tre siffror samt sakna hemortsan- blir beständig. Utredningen har i sina fortsatta överväganden utarbetat vissa förslag i anslutgivelse. Tillverkningen av registreringsskyltar skall ning till avställningsförfärandet (se avsnitt 2) ställas under statlig kontroll. Distributionen som torde göra behovet av interimsregistreav skyltarna skall handhas av statligt organ ring ännu mindre än vad som förutsattes i eller stå under statlig tillsyn. En ordning som principbetänkandet och ifrågasätter därför innebär att registreringsskyltarna distribueras om förfarandet behöver behållas ens under direkt från det centrala bilregistret bör över- en övergångstid. Utredningens författningsvägas. Därmed möjliggörs en centraliserad förslag bygger dock på principbeslutet. och från säkerhetssynpunkter tillfredsställan- Eftersom reglerna förutsätts bli upphävda i de lagerhållning och hantering av skyltarna varje fall efter en inte alltför lång tid, har de SOU 1971:11

inte införts i BRK utan fått stå kvar i VTF med de ändringar som framgår av avsnitt 5.1.3. Vad angår saluvagnarna föreslår utredningen som framgår av det följande (avsnitt 5.2.3) ett system som innebär att fordonen skall vara registrerade och förses med särskilda saluvagnsmärken på registreringsskyltarna i stället för att tilldelas saluvagnsskyltar enligt särskild förteckning. Undantaget för saluvagnar från registreringsplikten bortfaller alltså. För vissa transporter av nya fordon som nu utförs med stöd av saluvagnslicens bör emellertid dispens från registreringskravet kunna ges. Utredningen föreslår en sådan bestämmelse i 33 § BRK och återkommer härtill under avsnitt 5.2.3. Rätten att under vissa förutsättningar utan registrering använda fordon, som förvärvas här av utomlands bosatt person (exportvagnar), eller utländska fordon som körs tillfälligt i Sverige bör bibehållas. Frågan om exportvagnarna behandlar utredningen särskilt i avsnitt 5.3. Utredningen förutsätter där att den särskilda kungörelsen om exportvagnar skall finnas kvar. Om de utländska fordonen finns nu bestämmelser i 27 § VTF. Utredningen anser dessa undantagsbestämmelser så speciella att de inte hör hemma i BRK. De s.k. turistvagnslicenserna torde f.ö. vara så sällan förekommande att det kan övervägas om de längre behövs. Bestämmelserna har i utredningens förslag fått stå kvar i VTF med vissa ändringar som framgår av avsnitt 5.4.3. De kan om så befinns lämpligt vid en kommande allmän revision av vägtrafiklagstiftningen brytas ut till en särskild kungörelse eller sammanföras med andra bestämmelser som rör utländsk trafik i Sverige. Av de undantag från bestämmelserna om registrering som finns för närvarande återstår att nämna de i 77 § VTF, nämligen de som rör fordon tillhöriga staten och tillverkade för särskilda militära ändamål, fordon som förs av gående, fordon som används enbart inom inhägnade områden och fordon för vilka undantag från registreringsplikten meddelas särskilt. Det kan ifrågasättas om, efter 14

den kommande förändringen av registreringens innebörd, de båda sistnämnda kategorierna - fordonen inom inhägnat område och dispensfordonen - bör vara undantagna också i fortsättningen. Registreringen behöver, som utvecklas i det följande, inte leda till några förpliktelser om fordonet avställs samtidigt. Den skulle enbart innebära att fordonet noteras i registret och får igenkänningsmärke i form av registreringsskyltar. Motsvarande undantag skulle då i stället göras från det förbud utredningen uppställer att bruka avställt fordon. Utredningen har stannat för att inte lägga fram något förslag i enlighet med det nu sagda men har ändå velat anvisa att det nya systemet erbjuder möjlighet till en ny lösning i fråga om dessa fordon. Bestämmelserna i 11 § 1 mom. VTF har i sak oförändrade överförts till 4 § BRK. Beträffande definitionen av registreringskylt se dock under 1.3.2. I 5 § BRK har utredningen sammanställt samtliga undantag från registreringsbestämmelserna i 4 § BRK som skall gälla enligt vad här förut angetts. Undantagen för exportvagnar, interimsregistrerade fordon och fordon som införs hit från utlandet för tillfälligt bruk skall enligt det föregående regleras utom ramen för BRK och innefattas därmed i 5 § punkt 5, som i övrigt avser de undantag från registreringsbestämmelserna som meddelas särskilt bl.a. i form av dispenser. I I § VTF kan upphävas helt. 77 § VTF måste däremot stå kvar oförändrad med hänsyn till att paragrafen anger även andra undantag än dem från registreringsreglerna.

1.3.2 Registreringspliktens innebörd Begreppet registrering skall även i det nya systemet innebära att ett fordon tas upp i ett register över fordon som omfattas av registreringsplikten. I samband med registreringen skall det tilldelas en registreringsbeteckning. Beteckningen skall, som framgår av 1.2, bestå av tre bokstäver och tre siffror och kan lämpligen alltjämt tekniskt kallas registreringsnummer. Någon uppdelning av nummerserien på fordonsslag finns inte anledning att göra i det nya, maskinella registret. När ett fordon förs in i registret bör det därför i princip tilldelas registreringsnummer i en löpande serie oavsett fordonsslag, hemortsSOU 1971:11

anknytning e.d. Som redogörs för i avsnitt 4 föreskrift om skyldighet att inom viss tid bör emellertid ett samband finnas mellan från förvärvet ansöka om registrering inte den tid under året då ett fordon registreras längre är behövlig eller lämplig. Detta är alltså ett frångående av utredningens tidigare, och sista siffran i registreringsnumret. Benämningen bilregister bör också bibe- av statsmakterna accepterade förslag som hållas och i fortsättningen avse det centrala innebar att fristen för ansökan om registregistret hos trafiksäkerhetsverket. Det rering skulle behållas men förkortas till en nuvarande centrala bilregistret hos statistiska vecka. Också den tidsfrist för registreringsansöcentralbyrån avskaffas. kan som gäller i vissa fall när interimslicens Som framgår av det föregående innebär meddelats bör slopas enligt vad utredningen principbeslutet att registreringen som sådan anför under 5.1.3. frikopplas från all kontroll över att villkoren I det nya systemet skall alltså i fråga om för rätt att bruka fordonet är uppfyllda. Registreringen blir en ren notering av fordo- skyldigheten att söka registrering gälla nets existens och av vem som äger det. endast bestämmelserna i 4 § BRK som anger Registerföringen konstituerar inte någon rätt i vilka fall registreringen är ett villkor för att använda fordonet men blir en av förut- brukande av fordon. Denna regel i förening sättningarna för brukandet vid sidan av med den enkla form för registreringsansökan villkoren om besiktning, försäkring, skatt som utredningen förordar i det följande samt det förhållandet att saluvagnssystemet i etc. En annan grundläggande nyhet som följer fortsättningen skall förutsätta registrering av av principbeslutet är att registreringen blir en fordonen kommer med all sannolikhet att engångsåtgärd för varje fordon. Den lokala leda till att alla fordon som går genom anknytningen upphör och någon ny registre- bilhandeln kommer att vara registrerade vid ring skall inte ske när fordonet stationeras i försäljningen. Inte heller i de undantagsfall annat län. Reservregistreringen avskaffas och när fordon direktimporteras av enskild bilköersätts som framgår av avsnitt 2 med pare finns någon anledning att befara att institutet avställning. Avställt fordon skall slopandet av fristen för registreringsansökan stå kvar i bilregistret och någon nyregistre- kan leda till att registreringen fördröjs ring motsvarande den efter reservregistrering obehörigen, eftersom det i hög grad är ett bilägarens eget intresse att så snart som blir därför inte heller aktuell. möjligt kunna använda fordonet. Eftersom registreringen blir en utgångs10 § 1-3 mom. VTF ersätts av bestämmelserna i punkt för kontroll av att fordonsägarens 1 § och 2 § första-tredje styckena BRK, där det skyldigheter i olika hänseenden uppfylls är också har funnits lämpligt att ta in en definition, det ett intresse för det allmänna att den sker motsvarande den i 11 § 1 mom. VTF, av registrepå ett så tidigt stadium som möjligt och helst ringsskylt. Som nämnts i det föregående bortfaller i nya systemet de särskilda nummerserier för innan den första transaktionen från försälja- det olika grupper av fordon som nu föreskrivs i 10 § 3 re till köpare äger rum. mom. VTF. Samtliga bestämmelser om hur det nya Det nu anförda innebär alltså att inga registret skall föras är av den karaktären att de inte bör ingå i BRK utan i den tillämpningskungörelse åtgärder i form av besiktning, tecknande av till BRK som återstår att utarbeta. Någon erinran i försäkring osv. behöver föregå registreringen, BRK om tillämpningsbestämmelserna, motsvarande att någon nyregistrering på grund av förvärv den i 20 § 5 mom. VTF behövs inte. 20 § 5 mom. bör givetvis upphävas. Vidare upphävs med de sedan fordonet en gång registrerats inte blir VTF ställningstaganden utredningen redovisat i detta aktuell samt att registrering av det nya avsnitt 17 § 1-3 mom. VTF utan att erhålla någon fordonet i allmänhet bör ske hos bilhandla- direkt motsvarighet i BRK. ren redan innan något förvärv i den mening som avses i 17 § VTF förekommit. Mot 1.3.3 Registreringsansökningen denna bakgrund har utredningen vid sina Registrering skall enligt nuvarande regler fortsatta överväganden funnit att någon sökas hos länsstyrelsen i det län där fordonet SOU 1971:11

har sin hemort (16 § VTF). Av principbeslutet följer att ansökan i det nya systemet skall kunna inges till valfri länsstyrelse. Som tidigare nämnts skall inga andra uppgifter behövas för registrering av ett fordon än sådana som tjänar till identifiering av fordonet och dess ägare. Enligt 74 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) för länsstyrelse på magnetband register över befolkningen i länet (personband). Samtliga i Sverige kyrkobokförda personer är registrerade med personnummer på personbandet. Enligt 3 § kungörelsen (1967:497) om vissa register hos folkbokföringsmyndighet över fastigheter och skattskyldiga förs vidare på magnetband hos länsstyrelse register över skattskyldiga i länet (skatteband). Fysisk person som inte är kyrkobokförd här upptas i sin egenskap av skattskyldig med särskilt registreringsnummer på skattebandet. Skattskyldiga juridiska personer är också redovisade på skattebandet med registreringsnummer. För fastställande av fordonsägarens identitet är det i och för sig tillräckligt att uppgift om angivna nummer lämnas till registret. Från person- eller skatteband - i fortsättningen kallade länsstyrelsernas personregister - kan därmed närmare uppgifter om namn och adress erhållas. För att misstag och förväxlingar skall undvikas och från kontrollsynpunkt bör dock krävas att också ägarens namn och stadigvarande adress anges. Det bör räcka med tilltals- och efternamn. Nuvarande krav på angivande av yrke kan slopas. Uttrycket stadigvarande adress behöver inte nödvändigtvis betyda kyrkobokföringsadressen eller unnan i personregister upptagen adress. Om ägaren önskar att försändelser från registreringsmyndigheterna tillställs honom på annan adress där han kan nås stadigvarande, kan den adressen i stället anges. I registret bör sådan adress intas förutom den som framgår av personregister. Nu angivet minimum av uppgifter om ägaren bör vara ett absolut villkor för att registrering skall meddelas, givetvis med den 16

inskränkningen att person- eller registreringsnummer inte kan krävas i de undantagsfall vederbörande ej är upptagen i länsstyrelses personregister. I sådant fall kan en viss undersökning behöva göras för att fastställa att det inte rör sig om en fingerad person som avser att obehörigen skaffa registreringsskyltar. Det bör ligga i sökandens intresse att när han inte kan hänvisa till personnummer eller annat nummer i personregister, lämna så fullständiga uppgifter i övrigt att registreringsärendet inte fördröjs av en sådan undersökning. I fråga om fordonet måste man vid registreringen ha tillgång till sådana data att en registerpost kan läggas upp. För detta behövs att fordonsägaren, i de fall besiktningsinstrument eller typintyg inte fogas vid ansökningen, lämnar särskilda uppgifter om fordonsslag, fabrikat och typ. Även årsmodell bör anges om den är känd och annars tillverkningsår. Det är också nödvändigt med en för fordonet unik beteckning som kan verifieras på fordonet. Enligt 21 § 2 mom. tredje stycket VTF skall registrerat fordon vara försett med tydlig och pä varaktigt sätt anbringad märkning för fordonets identifiering. Det ankommer enligt 1 § VTK på trafiksäkerhetsverket att meddela närmare anvisningar om sådan märkning. Utredningen förutsätter att dessa anvisningar kan utformas så att varje fordon när registrering blir aktuell kan vara på ett betryggande sätt försett med en för fordonet speciell beteckning i form av chassinummer eller motsvarande. Därvid inbegriper utredningen också släpfordon. Eftersom registrering inte behöver föregås av besiktning i det nya systemet kan inte identifieringskravet vid registreringen tillgodoses genom de nuvarande bestämmelserna om att besiktningsmannen skall anbringa identifieringsmärke på släpfordon som inte åsatts tillverkningsnummer på godtagbart sätt. Bestämmelserna om identifieringsmärke på släpfordon bör därför upphävas. Utredningen har övervägt om man bör bibehålla någon form av hemortsbegrepp också för fordonen i det nya registret och i SOU 1971:11

så fall infordra uppgift härom vid sidan av de angivna uppgifterna om fordonsägaren och fordonet. Uppgifter om fordonens hemort kan tjäna som underlag bl.a. för statistiska bearbetningar och för försäkringsbolagens premieberäkningar. Begreppet ligger också f.n. till grund för vissa forumbestämmelser i vägtrafiklagstiftningen. Den nu gällande skyldigheten att anmäla när fordons hemort har ändrats försummas ofta och fordrar avsevärt arbete om den skall övervakas effektivt. För statistiska ändamål och i försäkringshänseende kan säkrare material erhållas genom enkäter till fordonsägarna, om inte ägaradresserna i registret anses tillfyllest. Biluttagningsmyndigheten har vid förfrågan från utredningen meddelat att från de synpunkter myndigheten företräder hemortsuppgift i registret inte är påkallad och även företrädare för försäkringsbolag som tillfrågats har förklarat sig kunna inhämta de motsvarande uppgifter som behövs på annat sätt. Såvitt avser forumbestämmelserna kan dessa knytas till annat faktum än hemortsbegreppet. Utredningen föreslår alltså att fordonets hemort inte behöver uppges i registreringsansökan. De uppgifter om ägaren och fordonet som angetts i det föregående blir alltså det enda som skall krävas för bifall till en ansökan om registrering. Hur de uppgifter i övrigt som nu måste lämnas i samband med registreringsansökningen skall tillföras registret återkommer utredningen till i det följande. Utredningen hänvisar här beträffande de villkor som rör besiktningsförhållanden, trafikförsäkring och, i fråga om traktor, anmälan om användningen till avsnitt 2.3.1. Villkoret om uppgift rörande beviljad interimslicens behandlas under 5.1.3 och villkoret om registreringsavgift i avsnitt 11.3. I sitt principbetänkande har utredningen varit inne på tanken att för registreringsansökningen bör tillhandahållas en blankett avsedd även för de data om fordonet som nu finns upptagna i typintyg och besiktningsinstrument. Med hänsyn till att ansökan beträffande fordon som skall registreringsSOU 1971:11 2

besiktigas i många fall kan väntas ske innan besiktningen fullgjorts och även av systemtekniska skäl har utredningen emellertid funnit att besiktningsinstrumentet även i fortsättningen bör utgöras av en särskild handling (se närmare bilaga 3). Att registreringsansökan skall kunna inges till valfri länsstyrelse framgår av 6 § BRK. Nuvarande bestämmelser i 16 § VTF om var registrering skall ske och om det särskilda begreppet "hemort" utgår. Föreskrifterna om vad registreringsansökningen skall innehålla har intagits i 7 § BRK som således ersätter 17 § 4 mom. VTF. Att registrering skall vägras om föreskrifterna i 7 § BRK inte iakttas måste anses självklart. Utredningen föreslår därför och med hänsyn till att någon kontroll av fordonets skick inte behöver ske vid registrering enligt det nya systemet, att 20 § 1 mom. VTF upphävs utan att erhålla någon motsvarighet i BRK. Eftersom hemortbegreppet slopas bör endast ägarens namn och hemvist krävas på skylt som sägs i 21 § 2 mom. a VTF. Bestämmelsen har ändrats i enlighet härmed. 14 § 2 mom. VTF (och bestämmelserna i VTK) om identifieringsrmirke på släpfordon föreslås utgå.

1.3.4 Beslut och bevis om registrering, m.m. Sedan länsstyrelsen konstaterat att föreskrivna uppgifter finns i ansökningen och gjort den kontroll av uppgifterna som befinnes påkallad (jfr vad som anförts under 1.3.3 om kollationering med länsstyrelses personregister och om ev. särskild undersökning när personnummer eller annat nummer på skatteband inte finns i personregister) har länsstyrelsen att fatta beslut i registreringsärendet. Beslutet bör vid bifall till ansökningen meddelas genom att uppgifterna matas in i registret från terminalen. Avslås ansökningen bör fordonsägaren få skriftligt beslut om detta. Om inte vissa handlingar rörande besiktning, försäkring m.m. ingetts i registreringsärendet skall länsstyrelsen samtidigt med beslut om registrering meddela beslut om avställning av fordonet. Härtill återkommer utredningen i avsnitt 2.3.1. När registrering sker skall sökanden tillställas erforderligt antal registreringsskyltar. I enlighet med de under 1.2 redovisade uttalandena i principbeslutet har utred17

ningen stannat för att skyltarna skall lämnas ut centralt av trafiksäkerhetsverket. Samtliga frågor rörande registreringsskyltar behandlas i avsnitt 7. Fordonsägaren bör från registret få en handling som visar att fordonet är registrerat och vilka uppgifter som tagits in i registret. Utredningen föreslår därför att trafiksäkerhetsverket vid registrering skall tillställa fordonsägaren ett registreringsbevis. Handlingen bör lämpligen utformas så att den kan användas för vissa ansökningar och anmälningar till registret. Den närmare utformningen av beviset beror bl.a. på frågor som hör samman med det fortsatta systemarbetet. Närmare bestämmelser om bevisen får tas in i den tillämpningskungörelse till BRK som återstår att utarbeta. Enligt de överväganden som hittills gjorts bör beviset bestå av två delar, en fordonsdel och en rapportdel. Fordonsdelen skall innehålla de tekniska uppgifter om fordonet som införts i registret. Rapportdelen skall innehålla bl.a. fordonsägarens namn, adress och personnummer eller motsvarande beteckning samt uppgift om fordonsslag och fordonets registreringsnummer. På denna del bör finnas plats för föreskrivna anmälningar till registret om ägarbyte, avställning etc. Registreringsnummer och kryssrutor för anmälningar bör vara optiskt läsbara. Genom att registreringsnumret från början finns på den blankett som avses komma till användning vid anmälan undviks merarbete och förväxlingar på grund av felskrivningar av anmälaren. Nytt registreringsbevis bör utfärdas för varje ansökan, anmälan eller rapport som orsakar väsentlig ändring i de uppgifter som tagits in i registret, dock inte vid adressändring. Bilregisternämnden bör under sitt arbete utforma närmare regler i detta hänseende. Frågan om skyldighet att medföra registreringsbeviset vid färd har som framgått av avsnitt 1.2 lämnats öppen i principbeslutet. Innan systemet för årlig kontrollbesikt18

ning infördes gällde skyldigheten att medföra besiktningshandling bara lastbilar. Samtidigt som den årliga besiktningen tillkom utvidgades skyldigheten till alla fordon eftersom kontrollsystemet för besiktningen delvis byggde på anteckningar på besiktningsinstrument och typintyg. Genom en senare ändring i den aktuella bestämmelsen (10 § 6 mom. VTF) har gjorts undantag för traktor och motorredskap samt släpvagn som dras av sådant fordon. Som utredningen förutskickade i principbetänkandet kan kontrollen genom anteckningar på besiktningshandlingarna i det nya systemet ersättas med övervakning via registret och med hjälp av kontrollmärkessystemet (jfr under 4.4.2). Utredningen vill nämna att man i USA, även i stater med avancerat ADB-system för fordonsregistrering och med goda kommunikationsmöjligheter mellan trafikövervakande organ och registret, har regler om att registreringshandling skall medföras vid färd. Enligt vad utredningen inhämtade vid sitt studiebesök i USA var skälet härtill att, även om reglerna inte är nödvändiga för kontrollen, arbetet för polisen ändå underlättas om registeruppgifterna kan utläsas direkt av medförda handlingar. Med beaktande av innehållet i remissyttrandena över utredningens uttalanden i principbetänkandet om att bestämmelser motsvarande dem i 10 § 6 mom. VTF i princip bör kunna slopas i det nya systemet men ev. behållas för vissa fordonskategorier har utredningen i sina fortsatta överväganden stannat för att registreringsbeviset — vars fordonsdel som ovan sagts innehåller alla registrerade tekniska data om fordonet - i fortsättningen bör medföras endast där den tekniska kontrollen i trafiken kräver tillgång till mera omfattande eller speciella grunduppgifter om fordonen. I enlighet härmed föreslår utredningen att 10 § 6 mom. VTF upphävs och ersätts med en föreskrift i 9 § andra stycket i BRK av innebörd att senast utfärdat registreringsbevis eller bestyrkt avskrift av beviset skall medföras vid färd med lastbil eller med bil jämte släpvagn. I senare fallet skall bevis medföras också för SOU 1971:11

bilen även om den är personbil eller buss. Liksom tidigare bör också föreskrivas att handlingen skall vara i läsbart skick. Den s.k. fordonsdelen av beviset blir därmed i och för sig inte nödvändig för alla fordonsägare. Handlingen är emellertid enkel och billig att framställa och fordonsägarnas intresse av att kunna kontrollera de uppgifter som registrerats om deras fordon bör tillgodoses genom att handlingen alltid skickas till dem. Eftersom beviset, sedan besiktningsinstrument eller typintyg ingetts, kommer att innehålla uppgifterna i instrumentet resp. intyget, behöver fordonsägaren i det nya systemet inte något exemplar av dessa handlingar. Registreringsbevisen bör förses med optiskt läsbara löpande nummer i en serie för varje fordon och numren bör lagras i registret. I de fall handlingen skall medföras vid färd kan den som företar kontroll av fordonet med ledning av numret på beviset försäkra sig om, exempelvis per telefon via terminal hos länsstyrelse, att det är det senast utfärdade beviset som företetts. Man kan också genom numreringen kontrollera om en anmälan är skriven på den sist utsända rapportdelen. Vidare kan det finnas visst intresse av att kunna konstatera hur många ändringar som gjorts i de registrerade uppgifterna om fordonet. Har handlingen förstörts eller förkommit eller vill fordonsägaren av annat skäl få ett nytt bevis bör han kunna få duplett efter ansökan till länsstyrelse. Förslag till utformning av registreringsbevis finns i bifogade översiktliga systembeskrivning (bilaga 3). Enligt 30 § första stycket 4 VTK skall länsstyrelsen, när registrering skett, sända ett exemplar av besiktningsinstrumentet eller typintyget till biluttagningsmyndigheten. Länsstyrelsen är också enligt sista stycket samma paragraf skyldig att skyndsamt underrätta biluttagningsmyndigheten vid registrering av fordon som är upptaget i det militära fordonsregistret. Uppgift huruvida ett fordon som skall registreras är intaget i det militära fordonsregistret bör i det nya SOU 1971:11

systemet — utan att vara ett villkor för registreringen — lämnas i registreringsansökan. En föreskrift härom bör tas in i kungörelsen (1945:625) med vissa föreskrifter angående registrering m.m. av motorfordon och släpfordon, som förvärvas från krigsmakten. I den nya organisationen bör trafiksäkerhetsverket svara för att biluttagningsmyndigheten får nödvändiga uppgifter. Dessa kan lämnas exempelvis i form av registerutdrag, som bör kompletteras om de tekniska uppgifterna inte är fullständiga vid registreringen. Dessa och övriga frågor om myndigheternas åtgärder i samband med registrering får regleras närmare i tillämpningskungörelsen till BRK mot bakgrund av innehållet i de bestämmelser i VTK om registreringsförfarandet som samtidigt skall upphävas. Att trafiksäkerhetsverket skall utfärda registreringsbevis och tillhandahålla registreringsskyltarna framgår av 9 § första stycket BRK. Till andra stycket samma paragraf har överförts bestämmelserna i 10 § 6 mom. VTF i den mån de skall kvarstå enligt det ovan sagda. I paragrafens tredje stycke har slutligen inskrivits vad fordonsägaren har att iaktta för att få duplett av registreringsbeviset. Den nya möjlighet, som erbjuds genom numrering av bevisen, att kunna kontrollera om ett företett bevis är det som utfärdats senast, och det förhållandet (se under 4.4.2) att alla uppgifter som rör besiktning av fordon i fortsättningen skall vara intagna i bilregistret gör att några särskilda restriktioner för utfärdande av dupletter av registreringsbevis inte behövs. Möjligheten att erhålla dupletter av besiktningsinstrument och typintyg bör också vara obegränsad och kan regleras i tillämpningskungörelsen till BRK, om någon särskild föreskrift ens behövs. 20 § 6 mom. VTF ersätts i utredningens förslag helt av 9 § tredje stycket BRK.

1.3.5 Instansning av registreringsnummer Eftersom i det nya systemet registreringsnummer skall vara beständigt under fordonets "livstid" ligger det nära till hands att överväga möjligheterna att införa en ordning som innebär att registreringsnumret alltid skall finnas instansat på fordonets karossen på sådant sätt och i sådan omfattning att falskskyltning av fordon lätt kan upptäckas. Även om registreringsskyltar i fortsättningen 19

skall tillverkas och lämnas ut på sådant sätt att det blir svårt att komma över skyltar obehörigen är det omöjligt att härigenom skapa full garanti mot falskskyltning. Instansningen skulle därför vara av betydande värde från kontrollsynpunkt och även för identifiering av fordon - exempelvis övergivna bilvrak - från vilka skyltarna avlägsnats. Att föreskriva en skyldighet att inställa fordon, som registreras, hos myndighet för instansning av registreringsnummer skulle motverka den förenkling av registreringsförfarandet som utredningens förslag i övrigt syftar till. Mot ett åläggande för bilhandlarna att ombesörja sådan instansning innan bilarna säljs talar såväl praktiska svårigheter som kontrollsynpunkter. Härtill kommer att i undantagsfall nya fordon kan förvärvas utan att gå via bilhandlare och att systemet inte i och för sig ovillkorligt kräver registrering före försäljningen ens av övriga fordon. Utredningen har därför inte kunnat föreslå instansning av registreringsnummer som villkor för brukande på samma sätt som anbringande av registreringsskylt och inte heller någon annan föreskrift som gör instansningen obligatorisk. Av avsnitt 8 om registerinnehållet och systembeskrivningen i bilaga 3 framgår att det med utredningens förslag alltid skall bli möjligt att återfinna ett fordon i registret om chassinummer eller motsvarande identitetsmärkning uppges - i vissa fall visserligen efter kombinerad sökning med hjälp av uppgift om fabrikat. Utredningen har undersökt möjligheterna att instansa chassinummer eller motsvarande - eller åtminstone en del av numret - på registreringsskyltarna i samband med att de tillverkas. Undersökningen har visat att detta skulle vara förhållandevis enkelt och billigt att genomföra och utredningen förordar därför att förfarandet tillämpas. Härigenom tillgodoses i viss mån de syften en instansning av registreringsnumret skulle tjäna. Med hänsyn härtill har utredningen inte undersökt den i och för sig tänkbara lösningen att registreringsnumret instansas hos bilprov20

ningsbolaget när fordonet första gången efter registrering inställs för besiktning. Den dubbla kontrollmöjlighet som skulle erhållas om så skedde kan vara motiverad om åtgärden inte skulle medföra nämnvärd kostnad eller praktiska svårigheter. Utredningen har därför velat fästa uppmärksamheten på frågan för ett närmare övervägande av bilregisternämnden om så skulle befinnas lämpligt.

SOU 1971:11

2 Reservregistrering och avställning

2.1 Gällande bestämmelser

Reservregistrering i dess nuvarande form kan ej behållas vid ett införande av det nya registreringssystemet. Utredningen har i stället föreslagit ett motsvarande arrangemang, som innebär att beslut fattas - och noteras i det centrala registret - om befrielse under viss tid från skyldighet att verkställa kontrollbesiktning, erlägga fordonsskatt och hålla trafikförsäkring. Utan att i detta sammmanhang ta ställning till frågan i vad mån ett verkligt behov föreligger av arrangemang innefattande temporär befrielse från bl.a. fordonsskatt kan förslaget preliminärt godtas som teknisk lösning.

Har ägare av registrerat motorfordon eller registrerad traktor för avsikt att under viss tid eller tills vidare inte bruka fordonet får enligt 19 § 1 mom. VTF anmälan om detta göras till länsstyrelsen för överförande av fordonet från bilregistret till bilreservregistret. Detsamma gäller om ägare av registrerat motorredskap eller registrerat släpfordon inte längre ämnar bruka fordonet på sådant sätt att registreringsplikt föreligger. Anmälan skall vara skriftlig och åtföljas av föreskriven avgift. Som i viss mån framgår av redogörelsen för olika registreringsbestämmelser under 1.1 är reservregistrerat fordon i huvudsak likställt med fordon som ej registrerats. Skyldighet att betala skatt och hålla försäkring 2.3 Utredningens fortsatta överväganden gäller inte och inte heller den besiktnings- och förslag skyldighet som är föreskriven för registrerat fordon. Fordonet får — med vissa undantag 2.3.1 "Obligatorisk" avställning vid som framgår av 11 § 2 och 4 mom. VTF och registrering för vilka redogjorts under 1.1 — inte brukas. En fordonsägares skyldigheter när det gäller När fordonet på nytt skall registreras gäller besiktning i olika former, betalning av skatt motsvarande villkor som vid nyregistrering och vidmakthållande av trafikförsäkring frånsett att kontrollbesiktning kan ersätta består i princip och aktualiseras under registreringsbesiktning eller upptagande i fordonets hela livstid. Det nya bilregistret typintyg. skall innehålla alla uppgifter som behövs för 2.2 Principbeslutet I prop. 1969:30 uttalade föredragande departementschefen, utan erinran från riksdagens sida, i denna del följande. SOU 1971:11

att dessa skyldigheter skall kunna övervakas fortlöpande. Vari skyldigheterna närmare består, hur uppgifterna i fråga skall tillföras registret och hur kontrollen via registret skall gå till behandlas i avsnitt 4. 21

De krav på ingivande av besiktningshandDet skall givetvis inte möta något hinder lingar jämte intyg att fordonet ej ändrats, att bifoga besiktningshandlingen till registretrafikförsäkringsbevis samt, beträffande trak- ringsansökningen även om trafikförsäkringstor, anmälan om användningen, vilka i bevis inte inges och fordonet således skall dagens system måste uppfyllas för att regist- avställas vid registreringen. 1 vart fall i fråga rering skall fä ske (se under 1.1) men som i om fordon som kan upptas i typintyg kan fortsättningen inte skall kontrolleras genom handlingen väntas vara upprättad vid registregistreringen, bör i det nya systemet i stället reringen. Besiktningshandlingen kan också gälla som villkor för att registrerat fordon när som helst under avställningsperioden skall få tas i bruk. 1 och för sig skulle dessa skickas in till länsstyrelse för notering i villkor kunna övervakas helt inom ramen för registret. Ny sådan handling bör i dessa fall det kontrollsystem som beskrivs i avsnitt 4. inte krävas då avställningen skall upphöra. Utredningen har emellertid av andra skäl Däremot måste övriga ifrågavarande handfunnit det nödvändigt att införa en ordning lingar vara upprättade i anslutning till anmälsom innebär att, när de i föregående stycke ningen om att avställningen skall upphöra. angivna förutsättningarna inte är uppfyllda Frågan vilka närmare krav som skall ställas vid registreringen, beslut skall meddelas om på de handlingar som måste ges in för att fordonets avställning. Att därtill kommer en obligatorisk avställning inte skall ske resp. ytterligare förutsättning rörande anmälan för att sådan avställning skall upphöra om användningen av fordonet framgår av behandlas i avsnitt 4.2. avsnitt 4.2.7. Avställningen skall innebära å Vid ansökan om registrering av fordon ena sidan att fordonet i princip inte får som är upptaget i det militära fordonsreanvändas, ä andra sidan att den skatte- och gistret gäller att utdrag ur detta register skall försäkringsplikt, som eljest normalt skulle företes i stället för besiktningsinstrument följa av registreringen som sådan, inte skall eller typintyg (2 § kungörelsen (1945:625) gälla. Avställningen motsvarar alltså i dessa med vissa föreskrifter angående registrering hänseenden den nuvarande reservregistre- m.m. av motorfordon och släpfordon, som ringen men skiljer sig från denna såtillvida förvärvas från krigsmakten). Denna bestämsom att avställt fordon skall stå kvar som melse bör i princip gälla även i den nya registrerat i det "ordinarie" bilregistret. I organisationen. Uppgift om den militära fråga om tillämpningen på avställt fordon av registreringen behövs bl.a. med hänsyn till eljest gällande föreskrifter om besiktning i att rapport om införandet i bilregistret skall olika former hänvisas till avsnitt 4. lämnas till det militära registret. Utredningen En sådan obligatorisk avställning är påkallad av syftet att få till stånd registrering av fordonen redan innan de lämnat bilhandeln. Registreringen skall då kunna ske vid en tidpunkt när det ännu inte är aktuellt att fordonet försäljs och tas i bruk. Skulle skatte- och försäkringsplikt inträda med registreringen skulle givetvis denna grundtanke i det nya systemet förfelas. Ingivandet av de handlingar om besiktning m.m., som enligt det ovan sagda skall övergå från att vara förutsättning för registrering till att vara villkor för ibruktagande av registrerat fordon, kan säkras genom en föreskrift att obligatorisk avställning inte får upphöra förrän samtliga dessa handlingar lämnas in. 22

har funnit det lämpligt att en erinran härom tas in i BRK. Vissa särbestämmelser rörande besiktningshandlingar för de s.k. exportvagnarna finns för närvarande och bör, som anges under 5.3.3, bibehållas. I utredningens förslag till BRK och till ändringar i VTF har det föreslagna obligatoriska avställningsförfarandet vid registrering infogats enligt följande. Grundbestämmelserna har tagits upp i 8 och 16 §§ BRK. Bestämmelserna i 8 § första och andra styckena BRK bygger på 17 § 4 mom. första stycket andra delssatsen VTF samt andra stycket i samma moment, jämfört med 10 § 4 mom. första och tredje styckena VTF (se även under 4.2.3). Att hänvisningen i 8 § första stycket 2 BRK skett till 14 § 2 mom. VTF i stället för till 10 § 4 mom. VTF beror på de ändringar utredningen samtidigt föreslår i VTF. 10 § 4 mom. första och

SOU 1971:11

andra styckena VTF bör av given anledning upphävas. Tredje stycket samma moment måste därmed inarbetas i de bestämmelser som nu är intagna i 10 § 5 mom. VTF. Eftersom de ändringar utredningen i olika sammanhang hittills föreslagit innebär, att av nuvarande innehåll i 10 § VTF endast 5 mom. skall stå kvar, har dessa återstående bestämmelser befunnits med fördel kunna flyttas till 14 § 2 mom. VTF, vars nuvarande föreskrifter skall upphävas enligt vad utredningen anfört under 1.3.3. Undantaget i 17 § 4 mom. andra stycket VTF från skyldighet att förete trafikförsäkringsbevis i vissa fall när bevis om flytande trafikförsäkring givits in förut har inte fått någon motsvarighet i 8 § 3 BRK. När försäkringsbevis krävs enligt 8 eller 16 § BRK torde det alltid bli fråga om fordon som sålts av bilhandlaren och beviset gäller då förvärvarens försäkring. I 17 § BRK har erinrats om att särskilda bestämmelser gäller om befrielse från skatte- och försäkringsplikt för avställt fordon. De i 21 § 2 mom. första, andra och fjärde styckena samt 3 mom. VTF upptagna föreskrifterna om vissa skyltar m.m. på registrerade fordon bör inte gälla förrän obligatorisk avställning upphör. 1 21 § 4 mom. VTF - vars nuvarande innehåll utgår enligt vad som sägs under 4.4.2 - har intagits en bestämmelse härom.

2.3.2 Avställning efter särskild anmälan I principbeslutet har frågan, om något institut motsvarande reservregistreringen skall finnas kvar i det nya registreringssystemet, lämnats öppen. Utredningen har i föregående avsnitt visat att behov av en sådan anordning föreligger i vart fall för fordon när de registreras för att tas i bruk först vid ett senare tillfälle. Det huvudsakliga ändamålet med reservregistreringen, nämligen befrielse från skatteoch försäkringsplikten under tid då fordonet inte brukas, skulle i och för sig kunna nås genom att länsstyrelse, när så anses befogat, efter ansökan meddelar beslut om sådan befrielse med samtidigt förbud att använda fordonet. Ett sådant förbud måste emellertid ha vissa generella undantag (jfr under 2.3.3) och ett särskilt system för kontroll. Utredningen anser att, om en möjlighet motsvarande reservregistreringen skall finnas kvar, det är lämpligt att ett särskilt sammanfattande begrepp införs för de förmåner och skyldigheter som därvid skall gälla och de åtgärder som ankommer på myndigheterna i £OU 1971:11

sådana fall. Det under 2.3.1 föreslagna avställningsinstitutet kan fylla även denna funktion. Utredningen övergår därmed till frågan om det är påkallat att tillåta avställning vid sidan av den obligatoriska avställningen vid registrering. Fordon vilkas användningssätt är bestämmande för om de måste vara registrerade eller ej - dvs. motorredskap och släpfordon (jfr 4 § BRK) - kan givetvis ha ett växlande användningssätt. Från kontrollsynpunkt och administrativ synpunkt måste det enligt utredningens uppfattning vara till fördel för det allmänna om dessa fordon kan avställas när en i och för sig "registreringsfri" användningsperiod inträder i stället för att avregistreras och därmed få registreras på nytt när användningen åter ändras. Avregistrering i dessa fall skulle också strida mot den grundtanke på vilken det nya systemet och dess olika detaljer bygger, nämligen att registreringen, när den en gång skett, skall vara beständig under fordonets livstid. Med den periodiska förnyelse av avställningsbeslut utredningen föreslår i det följande åläggs också, i motsats till om fordonet är avregistrerat, ägaren av ett avställt motorredskap eller släpfordon att vid återkommande tillfällen bekräfta att han fortfarande nyttjar fordonet på ett "skattefritt" sätt. Utredningen finner alltså att institutet avställning bör användas i nu angivna fall. Ett annat fall för vilket avställningsmöjligheten behövs är i fråga om fordon som nu används med stöd av saluvagnslicens. Nya fordon får som förut nämnts i fortsättningen köras som saluvagnar först sedan de registrerats och då givetvis avställts vid registreringen enligt vad som sägs under 2.3.1. 1 fråga om fordon hos försäljare av begagnade bilar, som med nuvarande regler reservregistrerar fordonen för att därefter använda dem med stöd av saluvagnslicens, bör också möjligheten till avställning finnas i stället för reservregistreringen. De nya bestämmelser om möjlighet till skattebefrielse som tillkommit i samband med nyligen genomförda ändringar i fordonsbeskattningen och de uttalanden som gjorts 23

av statsmakterna under senare tid (jfr bl. a. sluter inte att i enstaka fall avställning kan prop. 1970:192) visar att det måste anses vara skälig och lämplig. Mot bakgrund av de vara ett rimligt krav från ägare till framför nyss angivna möjligheterna att förebygga allt de tyngre och högre beskattade fordo- missbruk och med hänsyn till att reservrenen att skatt inte skall utgå eller skall ned- gistreringen ändå i betydande utsträckning sättas, om fordonen inte används på sådant måste ersättas av möjlighet till avställning, sätt som motiverat beskattningen. Att av- om utredningens överväganden godtas, föreskaffa möjligheten till reservregistrering utan slås att något undantag inte görs för personatt ersätta den med ett motsvarande institut bilarna. förefaller därför inte ligga i linje med nu tillAvställning som nu är i fråga bör få ske lämpade principer i fråga om dessa fordon. efter anmälan motsvarande den som nu Avställning är ett sätt att åstadkomma skat- enligt 19 § 1 mom. VTF skall göras för tebefrielse som med utredningens förslag reservregistrering med den modifiering som till kontrollsystem ger goda möjligheter att följer av de undantag utredningen under övervaka att fordonet inte används och 2.3.3 föreslår från förbudet att bruka avställt som också tillgodoser den berättigade syn- fordon. Anmälan - som lämpligen bör göras punkten att försäkringsplikten upphör under på registreringsbevisets rapportdel (se avsnitt den tid fordonet är taget ur trafik. 1.3.3 och bilaga 3) - skall med de principer Kritiken mot det nuvarande systemet som gäller i det nya systemet kunna göras med reservregistrering har främst tagit sikte hos vilken länsstyrelse som helst. Om anmäpå personbilarna och haft sin grund i att lan sker samtidigt med registreringsansöksystemet ofta med framgång kunnat utnytt- ningen skall om avställningen gälla samma jas av fordonsägare, som velat undandra sig regler som när anmälan gjorts senare och den de förpliktelser och den övervakning som får således inte samma karaktär som obligaregistreringen inneburit. När en viss tid av torisk avställning enligt 2.3.1. Det torde reservregistreringen förflutit har det i sådana emellertid inte vara ett praktiskt fall att alla fall många gånger visat sig vid myndig- handlingar ingetts som förutsätts för brukanheternas efterforskningar att fordonet "för- de men ägaren ändå önskar avställning. svunnit" till okänd ägare. Förfaringssättet Utredningen har ansett vissa särskilda har i hög grad medverkat till det vanliga föreskrifter om anmälningen påkallade för förhållandet att ägare till fordon som i att underlätta kontrollen över att avställt skrotfärdigt skick övergivits i naturen inte fordon inte brukas. Dessa kommenteras har kunnat spåras. närmare i avsnitt 4.4.2. Föreskrifterna inneOm avställning tidsbegränsas så att den bär bl.a. att registreringsskylt måste fogas vid inte kan meddelas för mer än viss kortare tid anmälan, när det inte är fråga om förlängutan att ägaren begär förlängning, motverkas ning av tidigare avställning. det nyss angivna förfarandet. Vidare kan en Som förut sagts bör beslut om avställning bestämmelse införas som innebär att särskild efter särskild anmälan få meddelas endast för kontroll kan företas när förlängning begärs viss kortare tid, förslagsvis sex månader. och förlängning vägras, om kontrollen inte Avställningen bör dock efter ny anmälan få visar att begäran är behörig. Härtill kommer förlängas med för varje gång högst sex att det kontrollsystem utredningen beskriver månader. i avsnitt 4 är avsett att säkra eller i vart fall Mot bakgrund av erfarenheter från den avsevärt försvåra att avställt fordon brukas i nuvarande reservregistreringen bör som ocktrafik utan att detta upptäcks. så nämnts förut införas en möjlighet för Behovet av att kunna avställa personbilar länsstyrelsen att, när förlängning av avställsom tas ur bruk tillfälligt torde vara förhål- ning begärs, företa en viss kontroll. Genom landevis ringa. Det berättigade i att medge kontrollen skall förebyggas att avställning sådan avställning kan diskuteras. Detta ute- används för att dölja att fordonet överlåtits 24

SOU 1971.il

eller övergivits (jfr avsnitt 3.3.1) så att fordonet efter en tid "tappas bort" av myndigheterna. Kontrollen bör givetvis inte tillgripas annat än när omständigheterna ger särskild anledning till det. Den bör gå till så att anmälaren föreläggs att inom viss tid styrka att han inte överlåtit eller övergivit fordonet. Kan han inte genom intyg eller på annat sätt visa att han har det i behåll skall avställningen upphöra. Med hänsyn till att anmälan, när den inte avser begäran om förlängning av tidigare beslutad avställning, skall åtföljas av registreringsskylt, medför den att fordonsägaren inte kan använda fordonet. Sådan anmälan bör därför leda till omedelbar avställning, dvs. länsstyrelsens beslut bör meddelas att gälla från och med den dag vederbörlig anmälan inkommit. Samma skäl för omedelbar avställning föreligger inte när det är fråga om förlängning av avställning. Beslutet bör ändå även i dessa fall gälla från och med den dag anmälningen kommer in. Härigenom uppstår inte något "uppehåll" i avställningen, om anmälan kommer in sista dagen under en avställningsperiod. Vidare skulle syftet med tidsbegränsningen motverkas om begäran kunde avse förlängning från en framtida tidpunkt. En begäran som kommer in under avställningsperioden bör alltså beviljas för tiden från och med den dag den kommer in och högst sex månader framåt, utan hänsyn till när den tidigare avställningsperioden skulle ha gått ut.

pet ut automatiskt. Innan den beslutade avställningstiden utgår bör en påminnelse gå ut från registret till fordonsägaren så att denne inte försummar att i tid skicka in ev. begäran om förlängning av avställningen. I påminnelsen bör erinras om vad fordonsägaren har att iaktta för att fordonet skall få tas i bruk efter avställningen. Det bör givetvis inte möta något hinder att förkorta avställningstiden om fordonsägaren vill ta fordonet i bruk innan den beslutade tiden utgår. För detta behövs bara en anmälan — lämpligen tecknad pä registreringsbevisets rapportdel — till valfri länsstyrelse, som via terminalen har att meddela till registret den ändrade tidpunkt dä avställningen skall upphöra. De grundläggande bestämmelserna om avställning efter särskild anmälan har utredningen fört in i 14 och 15 §§ BRK. De föreskrifter som behövs i övrigt om förfarandet kan inarbetas i tillämpningskungörelsen till BRK. Bestämmelserna i 18 § 3 mom., 19 § 1 mom. och 20 § 3 mom. VTF rörande reservregistrerade fordon skall upphävas, liksom en hänvisning till bilreservregistcr i 14 § 1 mom. första stycket VTF. Hänvisningen i 17 § BRK till bestämmelserna om befrielse från skatte- och försäkringsplikt gäller även när fordon är avställt på grund av anmälan.

2.3.3 Förbud att bruka avställt fordon

Enligt de bestämmelser som nu gäller är det förbjudet att använda reservregistrerat fordon på sådant sätt som förutsätter registrering. Detta följer av att reservregistreringen Om länsstyrelse, som mottagit begäran om inte är att anse som registrering i nyss förlängd avställning, beslutar att förelägga angiven mening. anmälaren att styrka att han har fordonet i Avställt fordon är däremot fortfarande behåll måste, med hänsyn till det nyss registrerat. Eftersom avställning dessutom anförda, avställningen samtidigt förlängas så innebär, att eljest gällande skatte- och lång tid som utsatts för föreläggandet. försäkringsplikt bortfaller under avställningsBeslut om avställning meddelas på samma tiden, måste ett uttryckligt förbud att sätt som vid registrering genom att länssty- använda fordonet följa av avställningen som relsen sänder uppgifter med hjälp av terminal sådan. Utan hinder av förbudet bör givetvis till registret. I registret skall tas in uppgift om när avställningen börjar och skall upp- fordonet få användas på samma sätt som det höra. Nytt registreringsbevis varav avställ- hade fått användas om det inte varit registreningstidens längd framgår skall tillställas rat. Dessutom bör undantag göras för fordon ägaren. Om avställningen föranleder att skatt som tas.i anspråk med nyttjanderätt enligt skall restitueras (jfr 13 § ASF) räknas belop- rekvisitions- och förfogandelagstiftningen SOU 1971:11

och fordon som förhyrs av krigsmakten, dvs. undantag motsvarande dem i 11 § 2 mom. VTF. Saluvagnarna förutsätts i det nya systemet vara registrerade och avställda. Rätten att bruka fordon enligt saluvagnslicens skall därför i fortsättningen utgöra ett undantag från förbudet att bruka avställt fordon och inte som nu ett undantag från förbudet att bruka fordon som ej registrerats. Som anförts under 1.3.1 utgår utredningen från att interimsregistreringen i dess nuvarande form skall behållas t.v. för nya fordon så att de kan utnyttjas i avvaktan på registrering. Däremot skall enligt vad utredningen återkommer till under 5.3.3 systemet med interimslicens inte användas för avställda fordon, eftersom de står kvar som registrerade. 1 vissa fall skall dock enligt förslagen i avsnitt 5.3.3 kunna meddelas begränsat körtillstånd - som ger samma rätt att bruka fordonet som finns när det gäller interimsregistrerade fordon enligt 12 § I mom. andra stycket a-d VTF - för fordon som enligt 8 § sista stycket BRK avställts i samband med registreringen. I 18 § BRK har utredningen tagit in de huvudbestämmelser som enligt det anförda bör gälla om förbud mot att använda avställt fordon och om undantagen från förbudet. Undantagen i 18 § 2 och 3 BRK motsvarar som nämnts de undantag från registreringsplikten som nu finns i I I § 2 mom. VTK. I punkt 3 har en viss ändring skett när det gäller besiktningskravet. Denna ändring kommenteras närmare i avsnitt 4.2.7.

3 Avregistrering

3.1 Gällande bestämmelser Bestämmelserna om definitiv avregistrering finns i huvudsak i 19 § 2 mom. VTF. Om registrerat eller reservregistrerat fordon förstörts eller eljest med fordonet vidtagits åtgärd, på grund av vilken det kan antas att det inte kommer att vidare brukas här i landet som registreringspliktigt fordon, skall ägaren göra anmälan härom till registret resp. reservregistret. Fordonet skall då avföras ur vederbörande register. Enligt 20 § 2 och 3 mom. VTF får så också ske om anmälan visserligen inte har kommit in men registreringsmyndigheten ändå fått kännedom om att nu nämnd omständighet inträffat i fråga om fordonet. För registrerat fordon gäller att det skall avföras ur registret när det överförs till reservregistret. Enligt 20 § 2 mom. VTF kan fordon även avföras ur registret om den som är eller bör vara antecknad som ägare inte kunnat under två på varandra följande kalenderår anträffas för uttagande av den fordonsskatt som påförts fordonet för de nämnda åren. Reservregistrerat fordon skall avföras ur reservregistret när det åter registreras. Enligt 20 § 3 mom. VTF skall fordon som under tre år i följd har varit reservregistrerat avföras ur reservregistret om inte särskilda omständigheter föranleder till annat. 3.2 Principbeslutet Utredningens förslag i principbetänkandet innebär sammanfattningsvis följande. SOU 1971:11

Registreringsskyltarna skall återlämnas till myndighet när fordon skall avföras ur registret. Om skyltarna förstörts eller förkommit lämnas i stället ett intyg eller en försäkran om förlusten. Skrotningsintyg eller motsvarande handling behöver inte åtfölja anmälan. Möjligheter måste finnas att utan anmälan ur registret avföra fordon som enligt vad registreringsmyndigheten fått veta har skrotats eller eljest bör avregistreras. Vidare bör man ur registret kunna avföra fordon som under längre tid inte har kunnat anträffas för utfående av skatt. Uppgifter om sådana fordon som avregistrerats bör ändå behållas i registret under viss tid. I prop. 1969:30 biträds i princip utredningens förslag i fråga om förfarandet vid avregistrering. Det uttalas att utredningen vid det fortsatta arbetet på denna fråga bör ägna uppmärksamhet åt möjligheterna att skapa tillräckligt verksamma incitament för att få fordonsägarna att anmäla fordon för avregistrering. 3.3 Utredningens fortsatta överväganden och förslag 3.3.1 Avregistrering efter anmälan En av bilregistrets viktigaste uppgifter är att bilda grund för en effektiv kontroll av fordonsbeståndet. Det är därför angeläget att registrerade fordon finns kvar i registret så länge det finns anledning att underkasta dem denna kontroll. Avregistrering bör därför få 27

ske bara under vissa bestämda förutsättningar. I princip bör dessa begränsas till fyra fall, nämligen när fordon blivit varaktigt obrukbart, när det ändrats till fordon för vilket registreringsplikt inte i något avseende gäller, när det registrerats i det militära fordonsregistret och när det varaktigt utförts ur riket. I förstnämnda fall bör det inte som med nuvarande bestämmelser räcka med exempelvis intyg att fordonet är så förstört att det inte går att reparera. Under utredningsarbetets gång har det kommit att framstå som alltmer angeläget att garantier så långt möjligt skapas för att fordon inte avförs ur registret så länge det inte är uteslutet att det kommer att brukas mer här i landet. Detta kan givetvis ske genom att kraven på intygen om att fordonet är obrukbart skärps ytterligare. Den sedan lång tid diskuterade frågan hur man på ett effektivt sätt skall förmå fordonsägare att låta skrota ett uttjänt fordon kan emellertid bringas närmare sin lösning om man i det fall som nu är i fråga för avregistrering - och därmed skattebefrielse — ovillkorligen kräver intyg om att fordonet skrotats. Med frångående av sitt förslag i principbetänkandet vill utredningen därför nu föreslå en sådan föreskrift. Effekten av föreskriften försvagas emellertid inte om länsstyrelse får befogenhet att, när särskilda skäl föreligger, medge att skrotningsintyg ej behöver företes. Med hänsyn till syftet med bestämmelsen bör givetvis sådant medgivande ej lämnas när det visserligen är uppenbart att fordonet är obrukbart för all framtid men regelrätt skrotning kan och bör ske. Däremot avser utredningen med sitt förslag till undantag exempelvis sådana fall när ett fordon skall omhändertas som museiföremål eller när en buss byggts om till sommarstuga på ett sätt som gör att den inte på nytt kan omvandlas till fordon. Möjligheten att kringgå en bestämmelse av nu föreslaget innehåll genom att avställa fordonet, så att försäkrings- och skatteplikt och därmed behov av avregistrering bortfaller, motverkas av utredningens förslag under 2.3.2. Enligt dessa måste ägaren minst var sjätte månad inkomma med skriftlig anmälan 28

om förlängning av tiden för att avställningen inte skall upphöra. Vidare kan länsstyrelsen när förlängning anmäls kräva utredning om att fordonet inte överlåtits eller övergivits och avvisa fortsatt förlängning om utredning inte kommer in eller om utredningen inte klart visar att anmälaren har fordonet i behåll. Kraven på utredningen får länsstyrelsen ställa efter omständigheterna. Godtas den inte skall avställningen upphöra, varvid försäkrings- och skatteplikt inträder. För att denna regel skall få avsedd effekt måste det vara möjligt att kunna debitera skatt om en undersökning ger vid handen att fordonet har övergivits så att någon äganderätt i civilrättslig mening inte längre kan anses föreligga. Utredningen föreslår att ägarbegreppet i bilregisterkungörelsen utformas så att den som övergivit ett fordon ändå skall anses som ägare till det. Det andra av de inledningsvis nämnda fall när avregistrering bör beviljas avser fordon som ändrats så att det inte längre är att hänföra till fordonsslag för vilket registreringsplikt föreligger. Som redan berörts under 2.3.2 anser utredningen däremot inte att avregistrering bör ske när inte fordonet som sådant men dess användning ändras så att registreringsplikt inte längre föreligger. I sådana fall bör i stället avställning ske när anmälan görs om den ändrade användningen. Det kan i sådana fall inte förutses om fordonets användning framdeles kommer att ändras på nytt så att användningen förutsätter registrering. Det sagda gäller registrerade motorredskap och släpfordon (jfr 4 § BRK). Det gäller också fordon, som sedan de registrerats, tas i bruk inom inhägnat område (jfr 5 § BRK). Den enda nackdel för fordonsägaren som följer av att fordonet avställs i stället för att avregistreras blir att han, för att avställningen inte skall upphöra, en gång varje halvår måste inkomma med anmälan om att fordonet alltjämt inte skall användas på annat sätt än som är tillåtet för avställt fordon och begära fortsatt avställning. Utredningen finner en sådan skyldighet skälig med hänsyn till de särskilda svårigheterna att övervaka efterlevnaden av SOU 1971:11

gällande bestämmelser i dessa fall. En fördel för fordonets ägare med avställning i förhållande till avregistrering är att ny registrering och därmed krav på ny registreringsbesiktning inte blir aktuell om han åter vill ta fordonet i bruk på "registreringspliktigt" sätt. Att avregistrering skall ske när det anmäls att registrerat fordon upptagits i det militära fordonsregistret bör uttryckligen anges i bestämmelserna om avregistrering. Vad slutligen avser avregistrering efter anmälan att fordonet varaktigt utförts ur riket bör bevis krävas om registrering av fordonet utomlands eller om att fordonet förtullats i samband med införsel i annat land. Anmälan för avregistrering görs lämpligen på registreringsbevisets rapportdel (se 1.3.4 och bilaga 3). Anmälan skall kunna ges in till valfri länsstyrelse. På grund av att registreringsskyltarna i fortsättningen kommer att få en officiell prägel ligger det i sakens natur att de måste återlämnas i samband med avregistrering. Anmälan för avregistrering bör inte anses vederbörligen gjord om inte utlämnade registreringsskyltar - eller anmälan om förlust av dem - ges in. Utredningen återkommer härtill i avsnitt 4.4.2 och 7.4.2. Beslut meddelas genom att uppgifter om avregistreringen vidarebefordras till registret via länsstyrelsens terminal. Avslagsbeslut bör som förordats i andra sammanhang delges sökanden skriftligen. I registret bör införas uppgift även om anledningen till avregistreringen. Trafiksäkerhetsverket bör liksom vid registrering svara för nödvändiga underrättelser till biluttagningsmyndigheten. Om ev. skatt skall restitueras (jfr 13 § ASF) uträknas beloppet automatiskt. Från registret bör fordonsägaren få bevis om avregistreringen. Uppgifterna om fordonet bör behållas i registret under viss tid, förslagsvis fem år. Förutsättningarna för avregistrering efter anmälan har angetts i 25 § andra stycket och 27 § första stycket BRK. 19 § 2 mom. VTK skall upphävas. Den föreslagna utvidgningen av ägarbegreppet har angetts i 2 § sista stycket BRK. Där har samtidigt upptagits den särskilda bestämning av ägarbe-

SOU 1971:11

greppet enligt 1 § 8 mom. VTF, även om denna i och för sig innefattas i den allmänna hänvisningen i 3 § BRK till VTF:s begreppsbestämningar.

3.3.2 Avregistrering utan anmälan Utredningen räknar med att dess olika förslag kommer att minska antalet fall när någon ägare till fordon som står kvar i registret inte längre kan spåras. Att helt förebygga att detta inträffar torde inte vara möjligt. Det behövs även i det nya systemet en regel om att fordon kan avföras ur registret om ägaren under viss tid inte kunnat anträffas för uttagande av fordonsskatten. Utredningen föreslår emellertid att denna tid, som nu enligt 20 § 2 mom. VTF är två år, utsträcks till fem år. Om det på annat sätt än genom anmälan blir känt att förhållande som avses i 25 § 1, 4 eller 5 BRK - dvs. att registrerat fordon skrotats, intagits i det militära fordonsregistret eller varaktigt utförts ur riket - föreligger bör avregistrering ske trots att anmälan underlåtits. Däremot bör anmälan alltid krävas för att fordon som avses i 25 § 2 eller 3 BRK skall avföras ur registret. Uppgift om de förhållanden som enligt vad nu sagts skall föranleda avregistrering utan anmälan kommer ofta in direkt till bilregistret. För att man skall kunna få till stånd en prövning i de enskilda fallen av förutsättningarna för avregistrering och för att man skall få enhetliga rutiner bör beslut om avregistrering även i dessa fall meddelas av länsstyrelse. Från bilregistret bör därför lämnas besked om förhållandet till länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. Som utredningen nämnt i avsnitt 9.2.2 i principbetänkandet har riksräkenskapsverket i skrivelse den 21 juni 1960 rekommenderat länsstyrelserna att tillämpa avregistreringsbestämmelserna i 20 § 2 mom. VTF så att avregistrering av bevisligen nedskrotat eller exporterat fordon sker retroaktivt med verkan från och med tidpunkten för skrotningen resp. utförseln. En tillämpning av avregjstreringsbestämmelserna på det sätt 29

som förutsätts i skrivelsen leder till att benägenheten att göra anmälan för avregistrering minskar, eftersom fordonsägaren kan räkna med att ändå få fordon avförda ur registret med retroaktiv verkan. Detta strider mot önskemålet om verksamma incitament för att anmälningsskyldigheten fullgörs. Utredningen vill för sin del förorda att avregistrering i det framtida systemet sker med verkan från beslutets dag. Detta medför om beslut om avställning inte gäller - bl.a. att skatteplikten består ända till avregistreringen. Även för de fall avregis tre ring sker utan anmälan bör gälla att registreringsskyltar skall återlämnas. Utredningen har i avsnitt 9.2.2 i principbetänkandet också berört frågan om möjligheterna att genom ömsesidig rapportering mellan bilregistren i Sverige och andra länder undvika de olägenheter som följer när fordonsägare underlåter att anmäla definitiv utförsel av fordon. Särskilt när det gäller de nordiska länderna skulle en ömsesidig rapporteringsskyldighet vara till stor hjälp för att hålla de olika registren aktuella. En sådan ordning får självfallet allt större betydelse ju mera förbindelserna mellan länderna utvecklas. I den danska "Bekendtgorelse om registrering af motorkoretojer m.v." den 24 mars 1966 finns i § 9 stk 3 en bestämmelse i fråga om fordon som senast har varit registrerat i Finland, Norge, Sverige eller Tyskland att ifrågavarande myndighet skall underrättas om registrering i Danmark. Utredningen förordar att förhandlingar tas upp med berörda länder om införande av ömsesidig rapporteringsskyldighet i de hänseenden som det här gäller. I de svenska bestämmelserna bör givetvis föreskrivas skyldighet att underrätta registret i land, med vilket sådan överenskommelse träffats, om svensk registrering av fordon som senast varit infört i register i landet i fråga. Kännedom om att fordon varaktigt utförts skulle också kunna fås genom rapport från utländsk tullmyndighet om förtullning i samband med införsel. Det skulle vara av 30

värde om man kunde träffa ömsesidiga överenskommelser med andra länder om att sådan rapport skall lämnas till bilregistret i utförsellandet. Generaltullstyrelsen har i yttrande över utredningens principbetänkande uttalat att hinder inte föreligger mot att svensk tulltaxeringsförrättare till vederbörande utländska registreringsmyndighet lämnar uppgift om förtullning av fordon som definitivt införts hit. Om avregistrering utan att anmälan från fordonsägaren erhållits finns bestämmelser i 25 § första stycket, 26 § och 27 § andra stycket BRK. Bestämmelserna ersätter 20 § 2 mom. VTF.

SOU 1971:11

4.1 Inledning

Kontrollen över fordonsbeståndet

4.2 Förutsättningarna för att fordon skall få brukas

En väsentlig uppgift för utredningen har varit att utforma registreringssystemet så att 4.2 A Utredningens principiella utgångspunkt möjligheter skapas för en effektiv kontroll i olika avseenden över fordonsbeståndet. Den Fordonsregistret och fordonsregistreringen grundläggande förutsättningen för detta är är hjälpmedel för kontrollen över fordonsbeett effektivt register, som innehåller aktuella ståndet. Därav följer att registreringssysteoch tillförlitliga data om fordonen och deras met skall anpassas efter de skilda krav som ägare. Genom att registret byggs upp med kan ställas från olika utgångspunkter. I fråga utnyttjande av modern datateknik blir det om förutsättningarna för att olika fordon möjligt att för varje fordon få en uttömman- skall få brukas har utredningen principiellt de och lättillgänglig registerpost. Ett nästa arbetat med sikte på att reglernas materiella steg blir då att i görligaste mån säkra innehåll inte bör ändras. I de fall utredningaktualiteten och tillförlitligheten i de regist- en trots detta föreslår materiella ändringar rerade uppgifterna. Utredningens övervägan- gäller det vissa inkonsekvenser eller oformligden i detta avseende redovisas nedan under heter, där justeringar ansetts påkallade för att få enklare rutiner och effektivare kon4.3. Som ett led i strävandena att förbättra troll. kontrollen över fordonsbeståndet drogs redan i principbeslutet upp konturerna till ett 4.2.2 Registrering kontrollmärkessystem och det angavs att ett sådant system, rätt utformat, skulle kunna Utredningens överväganden när det gäller vara ett verksamt hjälpmedel. Utredningens registrering som förutsättning för fordons överväganden och förslag i fråga om kon- brukande redovisas i avsnitt 1. trollmärkessystemet redovisas under 4.4. Såsom framgår av denna redovisning föreslår 4.2.3 Registreringsbesiktning och utredningen vissa betydelsefulla förändringar typbesiktning jämfört med principbetänkandet. Det allmännas kostnader för kontrollen För att ett fordon skall få tas i bruk krävs en Över fordonsbeståndet täcks enligt nuvaran- teknisk kontroll och en rad tekniska uppgifde regler genom ett system av avgifter i ter om fordonet utöver vad som behövs för anslutning till olika åtgärder. Även härvidlag dess identifiering. Kontrollen sker och erforföreslås väsentliga ändringar. Utredningens derliga data fastställs genom registreringsbeöverväganden redovisas under 11.3. siktning eller typbesiktning enligt 14 och SOU 1971:11

15 §§ VTF. Genom sådan besiktning klar- ställt fordon, såsom framgår av avsnitt 2, i görs bl.a. att fordonet är i trafiksäkert skick, princip inte får brukas, uppnår man med den när det tas i bruk, och hur fordonet med av utredningen förordade lösningen mateavseende på last, axeltryck och boggitryck riellt samma resultat som med nuvarande får brukas i trafik. Vidare fastställs de regler. fordonsvikter och övriga data som läggs till Hur gällande besiktningskrav med avsegrund för bestämmande av automobilskatt ende på reservregistrerade fordon skall fogas eller traktorskatt för fordonet. in i det nya registreringssystemet behandlas Registreringsbesiktning resp. upptagande under 4.2.7. i typintyg utgör enligt gällande regler i Den registreringsbesiktning eller det uppprincip förutsättningar för att ett fordon tagande i typintyg som krävs för att ett skall få tas i bruk. I 10 § 4 mom. VTF fordon inte skall avställas vid registreringen stadgas som villkor för fordons upptagande i eller för att en obligatorisk avställning skall bilregister, att fordonet inom ett år före upphöra får inte ligga alltför långt tillbaka i ingivandet av registreringsansökan antingen tiden. I det förra fallet är det naturligt att godkänts vid registreringsbesiktning enligt bibehålla nuvarande ettårsgräns, räknat från 14 §, upptagits i typintyg enligt 15 § eller, ingivande av registreringsansökan. När det om det gäller reservregistrerat fordon, god- gäller upphörande av avställning kan det känts vid kontrollbesiktning enligt 24 § samt övervägas att i stället föreskriva att handlingatt fordonet inte därefter underkastats sådan arna skall ha ingivits tidigast ett år innan ändring, att det inte längre överensstämmer avställningen upphör. Detta skulle överensmed uppgifterna i utfärdat besiktningsinstru- stämma med gällande bestämmelser såtillvida ment eller typintyg. Som sådan ändring som fordonet då skall ha besiktigats eller anses dock inte avvikelse, som är att hänföra upptagits i typintyg inom ett år innan det tas till fordonets utstyrsel och inte påverkar dess i bruk. Det finns å andra sidan föga skäl att beskattningsförhållande, utbyte av motor till göra skillnad mellan t.ex. de fall då fordonet en annan med denna helt överensstämmande efter registreringen tas i bruk en månad och motor eller användning av ringar av andra sedan avställs och dem då fordonet avställs dimensioner än förut. Beträffande export- omedelbart. För de förra föreslås som vagn föreskrivs i samma stadgande att regist- framgår av det följande inte några särskilda rering inte får ske på grund av typintyg och krav på registreringsbesiktning för att fordointe heller på grund av registreringsbesikt- net skall få tas i bruk efter avställningen. ning som ägt rum innan fordonet infördes i Några speciella skäl från trafiksäkerhetssynexportvagnsförteckningen. punkt etc. finns inte att i fråga om fordon De skäl som ligger bakom uppställandet av som avställts vid registreringen kräva att reregistreringsbesiktning eller typintyg såsom gistreringsbesiktning resp. upptagande i typförutsättning för att ett fordon skall få tas intyg skall ha skett inom ett år innan avställi bruk gäller även inom det nya registrerings- ningen upphör. Utredningen föreslår därför systemet. Genom att själva registreringen att registreringsbesiktningen resp. upptaganfått en ändrad innebörd kopplas prövningen det i typintyg skall ha skett tidigast ett år av dessa förutsättningar i stället samman innan registreringsansökan ingetts för att med avställningsförfarandet. Om ett fordon obligatorisk avställning skall upphöra. Utregistreras utan att vederbörligt bevis om re- redningen vill här framhålla att den kontrollgistreringsbesiktning eller typintyg företes besiktningsplikt som är föreskriven för regiskall fordonet enligt utredningens förslag ob- strerade fordon, såsom framgår av det följanligatoriskt avställas (se under 2.3.1). För att de, skall gälla även under avställningstiden. en avställning som beslutats i denna ordning Skulle i undantagsfall en obligatorisk avställskall upphöra, bör krävas bl.a . att angivna ning vara under så lång tid att en inställelsebesiktningshandlingar ges in. Eftersom av- termin eller frist för kontrollbesiktning av 32

SOU 1971:11

fordonet löper ut, gäller tills besiktningen skett körförbud för fordonet, även om avställningen upphör. Liksom för närvarande skall vid besiktningsinstrument eller typintyg fogas intyg om att fordonet inte efter registreringsbesiktningen resp. efter typintygets utfärdande ändrats på sådant sätt att det inte längre överensstämmer med uppgifterna i intyget.

ägare. Bestämmelser om skattskyldighet fmns i 4 § ASF. Om fordonet är skattepliktigt under endast en del av ett kalenderår nedsätts skatten för året i motsvarande mån (6 § ASF). Ändras fordonets beskaffenhet under löpande kalenderår skall enligt samma paragraf därav föranledd höjning av skatten beräknas fr.o.m. den månad under vilken ändringen skett. Av samma anledning föranUtredningens förslag i detta avsnitt har legat till ledd sänkning beräknas fr.o.m. nästföljande grund för utformningen av bestämmelserna i 8 § 1 kalendermånad. och 2 BRK (jämförda med 10 § 4 mom. VTF - se Anteckning om skattskyldighet för visst även under 2.3.1) och har därmed även betydelse för innebörden av 16 § BRK. fordon görs i bilregistret av tjänsteman, som Den ovan refererade särregeln i 10 § 4 mom. särskilt förordnats därtill av länsstyrelsen. VTF beträffande exportvagnar behandlar utredLänsstyrelsen meddelar särskilt beslut om ningen under 5.3. automobilskatt dels när fråga uppstår om 4.2.4 Särskild kopplingsbesiktning frihet från skatt, dels när någon begär beslut under påstående att han påförts skatt orikEnligt 24 a § VTF och kungörelsen tigt. Ifrågavarande bestämmelser finns i (1961:445) om särskild kopplingsbesiktning 7 § ASF. får släpvagn - utom påhängsvagn - med Särskilt kvitto lämnas på betalad skatt. totalvikt över tre ton inte dras av bil utan att både bil och släpvagn samtidigt inställts till Detta kvitto skall medföras vid färd besiktning och släpvagnen godkänts för (9 § ASF). Enligt 10 § ASF får fordon, för vilket koppling till bilen. debiterad skatt inte erlagts, ej brukas förrän Kontrollen av det villkor som gäller enligt skatten betalats. Eftersom skatt ej påförs för dessa bestämmelser är inte knuten till registoregistrerat fordon innehåller ASF inte nåreringen och kan inte heller i det nya got förbud mot att använda sådant fordon. I systemet kopplas samman med registrerings14 § föreskrivs emellertid att den som döms eller avställningsförfarandena. för att ha brukat oregistrerat fordon skall 4.2.5 Automobilskatt och traktorskatt förpliktas utge undandragen skatt. DetsamEnligt 1 § ASF utgår automobilskatt - med ma gäller om ägaren döms för att han inte vissa i 2 § angivna undantag — för registrerat lämnat uppgift till bilregistret om ändring av motorfordon och registrerad släpvagn. Skatte- fordonets beskaffenhet. Om skatteplikt upphör eller skatten sänks plikten inträder med ingången av den månad under vilken fordonet registreras och upphör under löpande kalenderår skall enligt med utgången av den månad under vilken det 13 § ASF eventuellt överskjutande skatt reservregjstreras eller avregistreras (3 § ASF). återbetalas till fordonets ägare efter ansökan Om fordonet före registreringen brukats på av denne. Enligt TSF utgår traktorskatt för registregrund av interimslicens utgår skatten dock redan från och med den månad då fordonet rad traktor och registrerat motorredskap. I togs i bruk. Skatt utgår enligt huvudregeln skattehänseenden indelas fordonen i två för helt kalenderår med belopp som varierar klasser. Till klass I hör enligt huvudregeln efter fordonsslag och fordonsvikt (5 § ASF). traktor och motorredskap som används för Skattskyldig är den som vid årets början är transport på allmän väg. Till klass II hör eller bort vara antecknad i bilregistret som andra traktorer. Uppgift om användningen ägare av fordonet. Om fordonet registrerats av traktor skall lämnas vid registreringen första gången under året är dock den (17 § 4 mom. VTF). I övrigt gäller i princip skattskyldig som därvid antecknats som samma bestämmelser för traktorskatt som SOU 1971:11 3

för automobilskatt. registrering) till det moment då förutsättning Om uppbörden av fordonsskatt (dvs. för skatteplikt upphör (t.ex. genom reservreautomobilskatt och traktorskatt) finns be- gistrering) även de kalendermånader då förstämmelser i kungörelsen angående uppbörd utsättningen inträder resp. upphör. En direkt av automobilskatt m.m. tillämpning av denna metod i det nya När skattepliktigt fordon registreras tas registreringssystemet borde innebära att man fordonsskatt ut i samband med registrering- kompletterade begreppen införande i register en. Erläggande av skatt är en förutsättning och avförande ur register med upphörande för att registreringsbevis skall lämnas ut. av avställning resp. avställning. Metoden Ordinarie uppbörd äger rum under tiden leder emellertid till en alltför komplicerad den 10 februari - den 4 mars varje år. författningstext. Utredningen har funnit att Uppbörden sker med postförskott så att det angivna syftet med 3 § ASF uppnås skattekvitto erhålls mot erläggande av skat- genom den enkla regeln att skatt skall utgå ten. Skatten kan också betalas via postgiro, i för hel kalendermånad om fordonet varit vilket fall skattekvittot skickas till fordons- skattepliktigt under en del av månaden. En sådan lösning har vissa följdverkningar i fråga ägaren i vanligt brev. Anstånd kan åtnjutas enligt kungörelsen om bestämningen av den person som är (1956:556) om anstånd i vissa fall med skattskyldig för ett visst fordon. Utrederlägganae av automobilskatt och traktor- ningen återkommer till detta i specialmotiveskatt. Bestämmelserna innebär att skatten, ringen till 4 § ASF (bilaga 2). när den överstiger 1 500 kronor per år, kan Uppgift om användning av traktor får i få betalas vid högst fyra tillfällen. Skatten det nya systemet gälla som förutsättning för erläggs för de tyngsta fordonen kvartalsvis. att beslut om obligatorisk avställning inte Såsom framgår av den föregående redogö- skall meddelas och för att sådan avställning relsen gäller skatteplikten registrerade for- skall upphöra (se avsnitt 2.3.1). don. Erläggande av skatt utgör en förutsättning för brukande av sådana fordon. Det är inte utredningens uppgift att föreslå mate- 4.2.6 Trafikförsäkring riella ändringar av dessa regler. Genom Enligt 1 § TFL skall trafikförsäkring finnas utredningens förslag i fråga om registrering för motorfordon - varmed i TFL förstås och avställning får registreringsbegreppet även gummihjulsförsedd traktor - som är emellertid en ny innebörd. På grund härav registrerat här i landet eller utan registrering måste skatteplikten bestämmas att gälla brukas i trafik här. Vissa fordon, t.ex. sådana registrerade fordon, som inte är avställda. som tillhör staten, är undantagna från Ändring görs i 1 § ASF och 1 § TSF, där försäkringsplikt. Enligt lagen (1939:776) reglerna finns om vilka fordon som är med vissa bestämmelser rörande trafikförsäkskattepliktiga. De i 2 § ASF angivna undan- ring å motorfordon, som nyttjas av staten, tagen berörs inte av förslaget. m.m. föreligger inte försäkringsplikt för Även i 3 § ASF behandlas skattepliktens fordon under tid då det är taget i anspråk omfattning. Inträdandet och upphörandet av enligt viss rekvisitions- eller förfogandelagskatteplikt är knutna till registreringen resp. stiftning eller under tid då det brukas av reserv- eller avregistreringen. Redan av 1 och krigsmakten enligt skriftligt avtal. Enligt 2 §§ framgår i och för sig de tidpunkter då 18 § TFL är försäkringsgivare, trots att förskatteplikt skulle inträda eller upphöra. För säkringsavtal för registrerat fordon upphört, att undvika att skatteplikt och undantag från ändå ansvarig för skada som inträffat innan skatteplikt gäller alltför korta perioder utvid- 30 dagar gått från det anmälan kom in till gas i 3 § ASF skatteplikten till att omfatta registreringsmyndigheten om avtalets uppförutom tiden från det moment då förutsätt- hörande. Underlåter den som är försäkringsning för skatteplikt inträder (t.ex. genom skyldig för registrerat fordon att fullgöra 34

SOU 1971:11

skyldigheten straffas han enligt 24 § första övervakningen betydelsefullt instrument är stycket TFL med dagsböter. Samma straff den periodiska kontrollbesiktningen. Konkan enligt 24 § andra och tredje styckena trollbesiktningsplikten omfattar registrerade TFL ådömas den som brukar oförsäkrat fordon, när det gäller släpvagnar dock endast fordon som inte är registrerat här i landet om de dras av bil (24 § 1 mom. VTF och resp. den som brukar försäkringspliktigt 54 a § 1 mom. VTK). fordon med kännedom om att försäkring Enligt 24 § 1 mom. första och andra inte finns. Har någon gjort sig skyldig till styckena skall vissa fordonsslag undergå förseelse mot 24 § första stycket TFL kan särskild periodisk kontrollbesiktning. Motordomstol enligt 25 § TFL vid vite förelägga fordon och släpfordon som är inrättat honom att fullgöra sin försäkringsskyldighet. uteslutande som brandfordon eller ambulans Enligt 17 § 4 mom. VTF skall bevis om eller som används uteslutande som brandforgällande trafikförsäkring ges in vid ansökan don och är försett med beteckning därom, om registrering. Om så inte sker vägras vilka samtliga klassificeras som utryckningsfordon, skall kontrollbesiktigas inom sex registrering. månader från föregående besiktning. Samma Beträffande registrerade fordon gäller trafikförsäkringsplikt oavsett om fordonen bru- tidsfrist gäller för bil som används i uthyrkas eller ej. I övrigt utgör trafikförsäkring ningsrörelse. I fråga om motorfordon, som förutsättning för brukande av fordon (att används för övningskörning i trafikskola, fordon i vissa fall får brukas utan trafikför- motorfordon som drivs med acetylen- eller säkring framgår av det föregående). För att gengas, bil eller släpfordon, som används för inom det nya registreringssystemet bibehålla yrkesmässig personbefordran, och bussar, samma materiella regler bör gälla att försäk- som används vid skolskjutsning, gäller en på ringsplikten omfattar dels här i riket registre- motsvarande sätt bestämd ettårsfrist. rade fordon, som inte är avställda, dels Den allmänna periodiska kontrollbesiktavställda och icke registrerade fordon som ningen enligt 24 § 1 mom. tredje stycket brukas här i riket (1 § TFL). De undantag VTF omfattar övriga registrerade motorforfrån försäkringsplikten som nu gäller — don och släpvagnar, dragna av bil, som är två främst avseende fordon som tillhör staten år gamla. Motorfordon skall enligt 54 a § 2 eller nyttjas av krigsmakten — bör bibehållas. mom. VTK besiktigas under en inställelseI fråga om förfarandet bör föreskrivas att termin, som gäller för fordonet. En särskild företeende av försäkringsbevis utgör villkor inställelsemånad bestäms av sista siffran i för att fordon skall registreras utan obligato- fordonets registreringsnummer, så att 1 risk avställning och för att sådan avställning motsvarar januari, 2 februari, 3 mars, 4 april, skall upphöra (jfr avsnitt 2.3.1). Företeende 5 maj, 6 augusti, 7 september, 8 oktober, 9 av försäkringsbevis torde i övrigt inte anges november och 0 december. Inställelsetermisom förutsättning för att avställning skall nen omfattar förutom inställelsemånaden de upphöra. Förbudet att bruka oförsäkrat två närmast föregående och de två närmast fordon gäller när avställningen upphör och efterföljande kalendermånaderna. I fråga om utredningen anvisar nedan under 4.4 ett släpvagn gäller att besiktningen skall ske före effektivt medel för kontroll av att förbudet varje kalenderårs utgång. efterlevs. Skyldigheten att låta kontrollbesiktiga fordon är inte i sig straffsanktionerad. I stället inträder enligt 24 § 4 mom. jämfört 4.2.7 Periodisk kontrollbesiktning med 22 § andra stycket VTF körförbud i Reglerna om registreringsbesiktning och typ- fråga om fordonet tills besiktningen sker. besiktning syftar som nämnts till bl.a. en Utan hinder av sådant körförbud får fordokontroll av att fordonen är i trafiksäkert net dock brukas vid provkörning i samband skick, när de tas i bruk. Ett för den fortsatta med reparation och för färd vid provkörning SOU 1971:11

i samband med reparation och för färd avställningstiden, men detta får mindre prakkortast lämpliga väg till. reparationsverkstad tisk betydelse eftersom redan själva avställför reparation och till besiktningsman för ningen medför förbud att bruka fordonet. besiktning. Körförbudet i anslutning till kontrollbesiktEn direkt översättning av nuvarande regler ningsreglerna aktualiseras först när avställtill det nya systemet med registrering och ningen upphör, dvs. i det moment när avställning skulle innebära att reglerna om kontrollbesiktningskravet sätts in enligt nukontrollbesiktning skulle gälla registrerade, varande regler. Här bör påpekas att den icke avställda fordon. Härvid måste man särskilda periodiska kontrollbesiktningsplikemellertid beakta att reservregistrering, som i ten enligt 24 § 1 mom. första och andra gällande regelsystem närmast motsvarar den styckena inte aktualiseras första gången av utredningen föreslagna avställningen, inte förrän registreringsbesiktning skett, eftersom innebär att fordon dras undan från löpande fristen räknas från föregående besiktning. kontroll. Enligt 10 § 4 mom. VTF gäller när Att registreringsbesiktning kan ersätta fordonet åter skall registreras den allmänna kontrollbesiktning framgår av 14 § 1 mom. förutsättningen att det skall ha godkänts vid andra stycket VTF. registreringsbesiktning eller upptagits i typinI vissa fall kommer det av utredningen tyg inom ett år före registreringsansökans förordade systemet att medföra avvikelser ingivande med det för reservregistrerade jämfört med vad som skulle ha gällt om fordon speciella undantaget att godkännande avställda fordon undantagits från kontrollbevid kontrollbesiktning kan ersätta registre- siktningsplikt enligt 24 § 1 mom. VTF. Desringsbesiktning och typintyg. De nuvarande sa avvikelser beror på att undantagen i föreskrifterna innebär på grund av den 18 § BRK från förbud att bruka avställt angivna ettårsregeln att man för reservregist- fordon (jfr avsnitt 2.3.3) inte motsvaras av rerade fordon i vissa fall ställer strängare undantag från det körförbud som gäller på krav än för andra fordon, eftersom kontroll- grund av underlåten besiktning. Detta betybesiktningsplikt eljest inträder först när der, om besiktningsskyldighet inträder under fordonen är två år gamla. De allmänna avställningen, att rätten att bruka fordon kraven om kontrollbesiktning torde emeller- med stöd av 18 § upphör, om besiktningstid vara tillfyllest från trafiksäkerhetssyn- skyldigheten inte fullgörs. punkt även i fråga om fordon som reservreGenom det av utredningen föreslagna gistrerats eller, inom det nya systemet, systemet kommer således i vissa fall kontrollavställts. Såväl författningsteknisk t som adbesiktningsplikt och i förekommande fall ministrativt når man enklast syftet att körförbud på grund av underlåten besiktning kontrollbesiktningsplikten enligt 24 § 1 mom. — i motsats till vad som nu gäller - att avse VTF skall omfatta avställda fordon genom även fordon som anges i 18 § första stycket att man även i det nya systemet låter kon2 och 3 BRK - dvs. fordon som är taget i trollbesiktningsplikten gälla registrerade foranspråk enligt rekvisitions- eller förfogandedon. lagstiftning eller innehas av krigsmakten För fordonsägarna innebär det sagda ingen enligt skriftligt avtal — ävensom saluvagnar. större förändring. I nuvarande system aktua- Såvitt utredningen kan bedöma torde en liseras kontrollbesiktningskravet enligt 10 § sådan konsekvens överensstämma med kon4 mom. VTF vid registrering efter reservre- trollbesiktningens syften. gistrering och kontrollbesiktningen utgör I de nu angivna fallen kan inställelse till därigenom förutsättning för att fordonet besiktning ske - och därmed körförbudet skall få brukas. Enligt det nya systemet be- hävas — utan att avställningen upphör. När står kontrollbesiktningsplikten enligt 24 § det gäller vissa av undantagen i 18 § 1, 1 mom. VTF och inträder körförbud på jämförd med 5 § BRK - exempelvis angrund av underlåten besiktning under själva vändning inom inhägnat område — är däre36

SOU 1971:11

mot rätten att bruka det avställda fordonet ställas till allmän periodisk kontrollbesiktinte sådan att det kan köras till besiktningen ning endast om de dras av bil. Det torde inte utan att avställningen upphör och skatt och vara möjligt att på annat sätt än genom försäkring betalas. Om ett undantag från uppgift från fordonsägarna få användningsde "normala" besiktningsreglerna skulle an- området klarlagt. Visserligen inflyter vissa ses påkallat för dessa fall kan i 24 § 4 mom. uppgifter i bilregistret dels om vilken typ av VTF föreskrivas, att utan hinder av där avsett dragfordon som varje släpfordon får kopplas körförbud fordon får brukas på sätt som det till (12 § VTK), dels, i fråga om kopplingsbeenligt 4 och 5 §§ BRK kunnat brukas, om siktningspliktiga släpvagnar (se ovan under 4.2.4), vilken eller vilka bilar som varje sådan det ej varit registrerat. Vad slutligen gäller de i 19 § BRK släpvagn får dragas av, men därmed får man upptagna undantagen från förbudet att bru- inga fullständiga uppgifter om hur alla ka avställt fordon (jfr under 5.1.3) kan släpvagnar faktiskt används. En särskild påpekas att de i huvudsak kommer att gälla anmälningsskyldighet för fordonsägaren inendast nya fordon som över huvud inte är nebär inte någon idealisk lösning i förevarankontrollbesiktningspliktiga. Dessutom över- de sammanhang, eftersom det inte är lättare ensstämmer undantagen i stort med de i att kontrollera efterlevnaden av en sådan 22 § andra stycket VTF angivna undantagen skyldighet än att utan uppgift i bilregistret i fråga om fordon som inte undergått om användningsområdet övervaka kontrollbesiktningspliktens fullgörande. Den enda föreskriven kontrollbesiktning. helt effektiva lösningen synes vara att utGenom att kontrollbesiktningsplikt enligt sträcka kontrollbesiktningsplikten till att 24 § 1 mom. VTF föreskrivs omfatta även avställda fordon bör den i 11 § 2 mom. b omfatta alla registreringspliktiga släpvagnar, VTF angivna förutsättningen för brukande dvs. släpvagnar som dras av bil eller av av fordon som innehas av krigsmakten enligt traktor eller motorredskap som enligt trakskriftligt avtal ändras. Som villkor bör i torskatteförordningen tillhör klass I. Besiktstället gälla att fordonet tidigast ett år innan ningsplikten för släpvagnar skulle då med ansökan om registrering gjordes godkänts vid anknytning till registrerade förhållanden registreringsbesiktning eller upptagits i typin- (men med avvikelse från den ovan förordade tyg och ej därefter undergått sådan ändring huvudregeln) kunna bestämmas till att avse som avses i 14 § 2 mom. VTF enligt utred- registrerade, icke avställda släpvagnar. Det ningens författningsförslag (nuvarande 10 § nu angivna problemet har betydelse även för den fortsatta kontrollen i registret och för 4 mom. VTF). De uppgifter som behövs för att fastställa övervakningen ute på vägen. Till dessa frågor om ett fordon är kontrollbesiktningspliktigt återkommer utredningen under 4.3.7 och måste hämtas från olika håll. Vad först gäller 4.4.2. Även om en utvidgning av kontrollbesiktden allmänna periodiska kontrollbesiktningen av motorfordon bestäms första inställelse- ningspliktens omfattning skulle ha fördelar året genom fordonets ålder och inställelse- från övervakningssynpunkt, måste möjligheterminen genom sista siffran i registrerings- ten och behovet av en sådan utvidgning numret. Uppgifter i dessa avseenden in- bedömas främst från andra utgångspunkter, flyter automatiskt till registret genom re- som faller utanför bilregisterutredningens gistreringen och genom det bevis om re- kompetensområde. Utredningen anser sig gistreringsbesiktning eller det typintyg som därför inte kunna lägga fram något förslag i skall företes innan fordonet får tas i bruk. ämnet men har ändå velat belysa frågeställNär det gäller släpvagnar är kontrollbe- ningen. Trots att man inte genom att lita till siktningspliktens omfattning beroende av hur fordonen används. Såsom framgår av den fordonsägarnas uppgifter om användningsföregående redogörelsen skall släpvagnar in- området får en helt idealisk lösning, bl.a. SOU 1971:11

med hänsyn till kontrollsvårigheterna, vill tid efter registreringen. Hur sambandet bör utredningen förorda att en uppgiftsskyldig- utformas redovisas utförligare under 4.4.2 het införs. Man bör inte bortse från den nedan. psykologiska effekten av en sådan regel. Det Syftet att kontrollbesiktningsplikten enligt torde för flertalet fordonsägare vara en 24 § 1 mom. VTF skall omfatta även avställda avsevärd skillnad mellan att genom ren fordon når man som nämnts om bestämmelserna i detta moment får stå kvar oförändrade. Det passivitet underlåta att fullgöra en kontroll- alternativa kravet i 10 § 4 mom. VTF på kontrollbesiktningsskyldighet, som inte kan överva- besiktning för reservregistrerade fordon när de kas effektivt, och att söka undandra sig registreras får alltså inte någon direkt motsvarighet när det gäller avställda fordon som skall tas i bruk. skyldigheten genom att lämna en oriktig Den i sammanhanget föreslagna ändringen när det gäller besiktning som förutsättning för brukande av uppgift till registret. avställda fordon som förhyrts av krigsmakten När det gäller den särskilda, periodiska (18 § BRK jämförd med nuvarande 11 § 2 mom. b kontrollbesiktningen får bilregistret genom VTF) har kommenterats ovan. Den föreslagna skyldigheten att göra anmälan registreringsbesiktningen erforderliga uppgifom användningen av fordon så att kontrollbesiktter om brandfordon, ambulanser och fordon, ningspliktens omfattning kan bedömas har inskrisom drivs med acetylen- eller gengas. Även i vits i 8 § 5 BRK som skall jämföras med 16 § BRK. fråga om den särskilda periodiska kontrollbesiktningen har emellertid användningsområdet i vissa fall betydelse för besiktningsplik- 4.2.8 Kontrollbesiktning och körförbud i tens bestämmande. Uppgift behövs här från övrigt resp. fordonsägare om fordonet skall använ- Kontrollbesiktning kan vara föranledd av das i trafikskola för övningskörning, i uthyr- särskilt beslut av länsstyrelse enligt ningsrörelse eller i yrkesmässig trafik för 22 § VTF, av förrättningsman vid flygande personbefordran. inspektion enligt 23 § VTF eller av besiktPraktiskt torde uppgiftslämnandet kunna ningsman enligt 24 § 3 mom. tredje stycket ske så att fordonsägaren i ansökan om VTF. Underlåtenhet att fullgöra sådan konregistrering eller om upphörande av obligato- trollbesiktning medför körförbud. Direkt risk avställning genom kryssmarkering svarar körförbud kan också meddelas enligt de två ja eller nej på frågorna om fordonet skall sistnämnda författningsrummen eller i samanvändas i trafikskola för övningskörning, i band med inspektion hos försäljare enligt uthyrningsrörelse eller i yrkesmässig trafik 23 a § VTF. för personbefordran och, beträffande släpDe nu redovisade reglerna har inget vagn, om fordonet skall dras av bil eller samband med frågor om registrering och endast av traktor eller motorredskap. avställning. Några ändringar på grund av I detta sammanhang vill utredningen slut- utredningens förslag i avsnitten 1 och 2 ligen peka på en möjlighet till förbättring av behövs alltså inte. kontrollbesiktningsreglerna som ryms inom det nya registreringssystemet. Eftersom inställelsemånaden när det gäller allmän pe- 4.3 Kontroll genom registret riodisk kontrollbesiktning för motorfordon bestäms genom sista siffran i fordonens 4.3.1 Inledning registreringsnummer men dessa nummer till- För att det nya bilregistret skall fungera delas helt slumpmässigt kan i det närmaste tillfredsställande från kontrollsynpunkt ett helt år komma att skilja när det gäller krävs att man ur registret kan få alla tidpunkten för första inställelse av fordon erforderliga upplysningar om fordonen. Uppsom registreras samtidigt och är lika gamla. I gifter behövs i en rad olika avseenden som det maskinella systemet kan man styra rör ägarna, fordonens beskaffenhet, besikttilldelningen av registreringsnummer så att ning, skatt och försäkring. Vidare måste man första inställelsemånaden alltid inträffar viss sträva efter att ha så aktuella uppgifter som 38

SOU 1971:11

nas personregister upptar personnummer eller annat nummer för fysisk eller juridisk person är det lätt att överföra information mellan de olika registren. Det ligger alltså nära till hands att söka utnyttja länsstyrelsernas personregister för rapportering till bilregistret om inträffade ändringar av fordonsägarnas namn och adress. Trots att en sådan rapportering kommer att ta en viss tid - i genomsnitt två till tre veckor - bör man enligt utredningens mening få säkrare resultat med denna metod än genom att lita till anmälningar från fordonsägarna. I princip innebär det förfarande som utredningen förordar att bilregistret till länsstyrelsernas personregister rapporterar vilka fysiska och juridiska personer som äger registrerade fordon - även avställda sådana - och att markeringar härom görs i personregistren. Därifrån rapporteras sedan till bilregistret för de fysiska personerna ändringar i personnummer eller annat nummer i personregistret, namn, bostadsadress, adresspostanstalt, postnummer, församlingskod, dödsfall, 4.3.2 Fordonsägarna utvandring och obefintlighet. För de juridisRedan vid registreringen tillförs registret de ka personerna lämnas i tillämpliga delar uppgifter som behövs för identifiering av motsvarande uppgifter. I vissa undantagsfall, t.ex. när det gäller fordonsägaren. De avvikelser från nuvarande icke skattskyldiga ideella föreningar, kan det regler som utredningen föreslår i detta inträffa att fordonsägarna inte är upptagna avseende framgår av avsnitt 1. Efter registrei länsstyrelses personregister. Anmälningsringen kan ändringar inträffa dels genom att skyldighet måste därför finnas kvar i de fall ägaren byter namn eller adress, dels genom personnummer eller nummer i länsstyrelses att fordonet överlåts. Uppgifter om ändring av fordonsägarens register över skattskyldiga ej anmälts till namn eller adress kommer enligt nuvarande bilregistret. Fordonsägaren bör särskilt unregler in till bilregister genom anmälan av derrättas om sin anmälningsskyldighet, när fordonsägaren (18 § 2 mom. c VTF). Sådan man i samband med registrering av fordon anmälan skall göras inom tre veckor. Utred- konstaterar att han inte är upptagen i ningen uttalade i principbetänkandet att personregister. Anmälningsskyldighet bör avdetta system inte fungerar tillfredsställande se även avställt fordon. För de få fall och redovisade vissa undersökningar om anmälningsskyldighet kommer att finnas möjligheterna att få in erforderliga uppgifter kvar bör fristen minskas till en vecka. Anmälan får göras hos valfri länsstyrelse. på andra vägar. Eftersom utbyte av information skall ske Uppgifter om namn och adress för praktiskt taget alla fysiska och juridiska personer i mellan länsstyrelsernas personregister och landet finns — såsom redovisats i avsnitt 1 - bilregistret bör ägarbeteckningarna i registi länsstyrelsernas personregister. Dessa upp- ren stämma överens. För fysiska personer gifter är i hög grad fullständiga och korrekta. och de flesta juridiska personer erbjuder Eftersom både bilregistret och länsstyrelser- detta inte några problem. Svårigheter kan

möjligt. Utredningen diskuterade dessa frågor i principbetänkandet och lade fram förslag i vissa delar. Uttalandena accepterades i huvudsak i principbeslutet. Rapporteringen till registret sker enligt nuvarande regler i stor utsträckning genom anmälningar från fordonsägarna. Fristerna för sådana anmälningar är tre veckor och utredningen föreslog i det tidigare betänkandet att dessa tider genomgående skulle förkortas till en vecka. Förslaget accepterades i princip men skall enligt propositionen inte genomföras förrän i samband med införandet av det nya registreringssystemet. Utredningens överväganden och förslag här nedan innebär inga egentliga nyheter jämfört med principbetänkandet utan endast en utveckling och ett fullföljande av de där uppdragna riktlinjerna. En detaljerad redovisning av registerinnehållet lämnas i avsnitt 8 och bil. 5. Frågor om avgiftssystemets utformning behandlas i avsnitt 11.

SOU 1971:11

däremot uppstå exempelvis när fordon an- hos valfri länsstyrelse och bör göras på vänds i rörelse som drivs av fysisk person registreringsbevisets rapportdel. Om denna under särskild firma. En sådan rörelse är inte utformas så att gemensam anmälan underlätjuridisk person. Ofta registreras emellertid tas, bör man kunna räkna med att de båda fordon på rörelsens firma trots att fordonet i parterna anmäler överlåtelsen samtidigt i de verkligheten ägs av den person som driver allra flesta fall. verksamheten. I många fall är firman inte Uppgifterna i anmälan, vare sig den gjorts upptagen i länsstyrelsens personregister och av endera eller båda parterna, kontrolleras där finns då inte någon motsvarighet till beträffande överlåtaren i bilregistret och ägarangivelsen i bilregistret. Vad nu sagts beträffande förvärvaren i länsstyrelsens pervisar att det är synnerligen viktigt att sonregister, om han inte redan finns i nuvarande bilregister rensas från felaktiga bilregistret. Om så behövs kompletteras ägarbeteckningar i samband med övergången uppgifterna. Härefter kan uppgifterna matas till den nya organisationen och att man vid in i registret med hjälp av terminal. Nytt registrering för in endast korrekta ägarangi- registreringsbevis sänds till förvärvaren. Av velser. beviset framgår att denne är upptagen som Utredningen har under 1.3.3 föreslagit att fordonets ägare i registret. Förvärvaren uppfordonsägare kan få en särskild kontaktad- manas att genast göra anmärkning mot den ress införd i bilregistret om han önskar att registrerade uppgiften om han anser den försändelser från registret skall gå till annan felaktig. Likaså underrättas han om körföradress än den i länsstyrelsens personregister bud eller föreläggande om kontrollbesiktning upptagna. Detta är frän bilregistersynpunkt som gäller i fråga om fordonet (jfr 33 § trednärmast en servicefråga och det torde vara je stycket VTK). För kontrollens skull sänds fordonsägarens ensak att bestämma om och vidare från registret - oavsett vem som gjort när han vill anmäla ändring av sådan adress. anmälan - ett meddelande till överlåtaren. I Fordonsägarnas intresse av att genom kon- detta anges att uppgift om överlåtelsen tagits trollmärke erhålla bevis om att fordonet får in i registret och överlåtaren uppmanas att brukas (se vidare under 4.4) torde medföra genast göra anmärkning mot den registrerade att den särskilda kontaktadressen hålls ak- uppgiften om han anser den oriktig. tuell. Givetvis får anmälan om adressändring Om invändning görs mot uppgift som även i dessa fall göras hos valfri länsstyrelse. tagits in i registret skall man i första hand Den i länsstyrelsens personregister intagna söka rätta uppgiften. Kan detta inte ske adressen, varom bilregistret kontinuerligt måste uppgiften tillsvidare utgå. Överlåtaren hålls underrättat, får anses som den från och förvärvaren underrättas härom. Utredrättslig synpunkt relevanta och fordonsäga- ning måste sedan ske. Denna bör lämpligen ren torde alltid kunna nås via denna adress. göras av den länsstyrelse som tagit emot I fråga om överlåtelse av registrerat fordon anmälan. gäller enligt 18 § 1 mom. VTF anmälningsOm uppgifterna i anmälan är ofullständiga skyldighet för både överlåtare och förvärvaeller oriktiga i så väsentlig mån att den nye re. Anmälningsfristen är även här tre veckor. ägaren inte kan identifieras noteras ägandeAnmälan skall beträffande den nye ägaren rättsövergången inte i registret. Anmälan har innehålla samma uppgifter som lämnas om då inte skett på föreskrivet sätt. ägaren vid registrering. Dessutom krävs bevis Bestämmelser om anmälan av ägarbyte har tagits om trafikförsäkring. in i 20 och 21 §§ BRK som ersätter 18 § 1 mom. Anmälningsskyldigheten bör behållas i princip oförändrad med en till en vecka förkortad anmälningsfrist. Skyldigheten att förete bevis om trafikförsäkring ändras på sätt som anges under 4.3.6. Anmälan får ske 40

VTF. ^ Den anmälningsskyldighet som skall stå kvar i fråga om ändringar av fordonsägarens namn och adress framgår av 23 § BRK som ersätter 18 § 2 mom. c VTF. Vad som sägs i sistnämnda bestämmelse om skyldighet att anmäla ändrad hemort för fordonet skall givetvis inte gälla med

SOU 1971:11

utredningens förslag att slopa hemortsbegreppet Bestämmelsen i 20 § 4 mom. VTF om att förre ägaren skall avföras ur registret om han gör vederbörlig anmälan om äganderättsövergången och ger in bevis som styrker denna fyller i detta system ingen funktion och bör därför slopas. Den straffrättsliga bedömningen av de fall då anmälan om överlåtelse av fordon görs av endast en av parterna behandlas i avsnitt 6.1.

4.3.3 Fordons beskaffenhet Har registrerat fordon efter utfärdandet av gällande besiktningsinstrument eller typintyg ändrats så att det inte längre stämmer med instrumentet eller intyget skall det enligt 10 § 5 mom., jämfört med 10 § 4 mom., VTF inom tre veckor från det ändringen skedde registreringsbesiktigas. Inom tre veckor från besiktningen skall enligt 18 § 2 mom. VTF ägaren anmäla denna till bilregistret. Vid anmälan skall fogas besiktningsinstrument och stadgad avgift. Har vid besiktningen framkommit att fordonet byggts om till annat slag än det, till vilket det tidigare hänförts, skall vid anmälan även i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs beträffande ansökan om registrering. Något behov av att få besiktning enligt 10 § 5 mom. VTF utförd beträffande avställt fordon finns inte förrän i samband med att avställningen upphör. För att inte onödigtvis luckra upp förbudet att bruka avställt fordon, bör regeln i det nya systemet utformas så att registreringsbesiktning i anledning av att fordonet ändras skall ske normalt inom tre veckor från det ändringen gjordes men i fråga om avställt fordon inom en vecka från det avställningen upphör. Den nuvarande anmälan från fordonsägaren bör ersättas med en rapport direkt från besiktningsmannen till bilregistret, vilket är en både säkrare och snabbare metod. Detta kan tillämpas även om fordonet byggts om till annat fordonsslag. De krav som med nuvarande regler ställs på anmälningen i sådana fall behöver inte föreskrivas särskilt i det nya systemet. Att nytt trafikförsäkringsbevis skall ges in följer av den allmänna regeln i 22 § BRK. Någon avgift SOU 1971:11

skall inte tas ut enligt förslagen under avsnitt 11. I ett avseende behövs dock en särskild anmälan från fordonsägaren, nämligen i fråga om fordons användning. Den anmälningsskyldighet utredningen föreslagit under 4.2.5 och 4.2.7 (jfr 8 § 4 och 5 samt 24 § BRK) är olika beträffande å ena sidan traktor, å andra sidan motorfordon och släpfordon. Om vid registreringsbesiktning av det slag som avses här utrönts att fordon ändrats så att sagda anmälningsskyldighet påverkas, måste ny anmälan fordras in om användningen. Som anmärkts under 2.3.1 har bestämmelserna i 10 § 5 mom. med nödvändiga ändringar överförts tiU 14 § 2 mom. VTF. Bestämmelserna i 18 § 2 mom. första stycket a samt andra och tredje styckena kan upphävas. Den särskilda anmälan som enligt det ovan sagda i vissa fall måste åligga fordonsägaren när här avsedd registreringsbesiktning skett är föreskriven i 24 § tredje stycket BRK, där anmälningstiden satts till en vecka efter besiktningen.

4.3.4 Särskild kopplingsbesiktning Särskild kopplingsbesiktning rapporteras enligt gällande regler inte till bilregistret. I enlighet med den i principbeslutet accepterade uppfattningen föreslår utredningen att besiktningsmannen lämnar uppgift om särskild kopplingsbesiktning till bilregistret och att uppgiften tas in i registret under resp. fordons registerpost. 4.3.5 Automobilskatt och traktorskatt De för debitering och uppbörd av fordonsskatt viktigaste uppgifterna kommer enligt utredningens föregående förslag in i bilregistret genom besiktningsinstrument och typintyg, genom rapporter från länsstyrelsernas personregister, genom anmälningar från fordonsägarna om överlåtelser och genom rapporter från besiktningsmännen om registreringsbesiktningar enligt 14 § 2 mom. VTF i dess föreslagna nya lydelse. I fråga om sådan ändring i användningen av traktor som påverkar beskattningsförhållandena får anmälningsskyldigheten finnas kvar. Föreskrifterna i 18 § 4 mom. VTF om anmälan av viss ändrad skatteklass för traktor har fått sin motsvarighet i 24 § första stycket BRK.

4!

4.3.6 Trafikförsäkring Föreskriften att försäkringsgivaren svarar för skada intill 30 dagar efter det att anmälan om avtalets upphörande inkommit till bilregistret medför en i huvudsak tillfredsställande rapportering med avseende på försäkringsavtals varaktighet. Ägare av registrerat fordon är enligt 18 § 2 mom. VTF skyldig att anmäla ny trafikförsäkring inom tre veckor från det den tecknades. Att bevis om trafikförsäkring skall företes i samband med överlåtelse framgår av 17 § 4 mom. VTF, vari bevis om försäkring anges som förutsättning för registrering i annat län, och 18 § 1 mom. VTF, vari föreskrivs att försäkringsbevis skall bifogas överlåtelseanmälan. I principbetänkandet diskuterade utredningen möjligheterna att få uppgifter till bilregistret om nytecknade försäkringar direkt från försäkringsbolagen. De fortsatta undersökningarna har visat att denna lösning ännu inte är möjlig, eftersom rapporteringen från bolagen inte kan ske med önskvärd snabbhet. Man tvingas därför att tills vidare lita till fordonsägarnas uppgifter. Skyldigheten att lämna uppgift om ny trafikförsäkring bör alltså fortfarande finnas kvar och gälla ägare av registrerat fordon, oavsett om fordonet är avställt. Anmälningsfristen bör i enlighet med den tidigare redovisade huvudprincipen vara en vecka. Villkoret att trafikförsäkringsbevis skall bifogas anmälan om överlåtelse synes inte fylla något syfte. Med ett sådant villkor för att anmälan skall godtas motverkar man önskemålen om en riktig ägarredovisning i registret utan att främja företeendet av försäkringsbevis. Genom den av utredningen föreslagna regeln kommer uppgifter om flytande trafikförsäkringar inte in till registret utan särskild föreskrift därom. När försäkringsavtal upphört och uppgift härom inkommit till bilregistret undersöks om ny försäkring finns antecknad för fordonet eller om försäkringsplikten upphört. Ger denna undersökning negativt resultat påminns fordonsägaren om sin skyldighet att 42

hålla fordonet försäkrat och att förete bevis härom. Eftersom man har anledning anta att brott mot TFL föreligger bör polismyndighet underrättas om det inträffade. Den utformning av registreringsorganisationen som utredningen förordar gör att man får möjligheter att vidta även andra åtgärder än de nu nämnda mot fordonsägare som försummar sin försäkringsskyldighet. Det torde emellertid inte ankomma på utredningen att lägga fram något förslag i denna fråga. Skyldigheten att lämna uppgift om ny trafikförsäkring och om flytande trafikförsäkring framgår av 22 § BRK, som ersätter bestämmelserna om trafikförsäkring i 18 § VTF. Någon skyldighet att utöver vad som följer i 22 § göra anmälan om trafikförsäkring i samband med överlåtelse motsvarande den som nu finns enligt 18 § 1 mom. fjärde stycket VTF - skall enligt vad ovan sagts inte föreligga.

4.3.7 Periodisk kontrollbesiktning Meddelas körförbud vid kontrollbesiktning lämnas underrättelse härom till vederbörande länsstyrelse enligt 55 § VTK. Likaså rapporteras i vissa fall föreläggande om ny besiktning. I övrigt innehåller de nuvarande bilregistren inte några uppgifter om kontrollbesiktning och används på grund härav inte för övervakning av att besiktningsplikten efterlevs. Utredningen förutskickade i principbetänkandet att man inom det nya bilregistrets ram skulle kunna vidta olika åtgärder för att få en effektiv övervakning. Det här nedan angivna systemet innebär ett fullföljande av dessa tankegångar. Såsom framgår av redogörelsen ovan under 4.2.7 har man genom själva registreringen, genom uppgifter i besiktningsinstrument eller typintyg och genom uppgifter från fordonsägarna om det tilltänkta användningsområdet fått en grund för bestämmande av kontrollbesiktningspliktens inträdande. Eftersom användningsområdet inte är för all framtid givet, måste fordonsägarna vara skyldiga att anmäla sådana ändringar som inverkar på frågan om skyldighet att inställa fordonen till kontrollbesiktning enligt 24 § 1 mom. VTF. Föreskrift härom har tagits in i 24 § andra stycket BRK. Anmälan får göras SOU 1971:11

hos valfri länsstyrelse. Den praktiska innebörden av denna anmälningsskyldighet blir följande. Om fordonsägaren uppgivit att fordonet inte avsetts bli använt i trafikskola för övningskörning, i uthyrningsrörelse eller i yrkesmässig trafik för personbefordran skall han, om fordonet ändå börjat användas på sådant sätt, anmäla förhållandet till bilregistret innan kontrollbesiktningsfristen för fordonet utlöper. Är i registret i stället antecknat att fordonet kommer att användas på angivna sätt men blir så ej fallet, skall detta anmälas, när kontrollbesiktningsfristen skulle ha utgått om anteckningen i registret varit riktig. Det är ju först i detta ögonblick det står klart, att den särskilda fristen inte skall tillämpas. Anmälan skall ske inom en vecka från fristens utgång. När det gäller den allmänna periodiska kontrollbesiktningen av släpvagnar blir motsvarande system tillämpligt. Är i registret antecknat att släpvagnen dras endast av traktor eller motorredskap, skall ägaren, om släpvagnen dragits av bil, anmäla detta till bilregistret före utgången av det kalenderår då besiktning skall ske. Om i registret antecknats att släpvagnen dras av bil, skall ägaren inom en vecka från det kontrollbesiktningsfristen skulle ha löpt ut om anteckningen varit riktig anmäla att släpvagnen under det senaste kalenderåret ej dragits av bil. Utredningen vill här erinra om de övervakningsmöjligheter som också finns genom de ovan under 4.2.7 redovisade föreskrifterna om angivande i vissa fall av vad slags eller vilket dragfordon som får användas till en viss släpvagn. En motsvarande övervakningsmöjlighet står också till buds när det gäller den särskilda periodiska kontrollbesiktningen genom att användningen av ett fordon i uthyrningsrörelse eller för personbefordran i yrkesmässig trafik är underkastad tillståndstvång. Uppgift om godkännande av vissa fordon för användning i sådan rörelse eller för sådan befordran bör i enlighet härmed tas in i registret, vilket angivits i den som bilaga 5 till betänkandet fogade förteckningSOU 1971:11

en över registerinnehållet. Någon ytterligare föreskrift i ämnet torde inte erfordras, eftersom länsstyrelsen antingen själv lämnar godkännandet eller erhåller uppgift därom från vederbörande trafiknämnd enligt 25 § 5 mom. YTF. Den maskinella bearbetningstekniken medger att man framställer och skickar en särskild anmodan till varje enskild fordonsägare i anslutning till att kontrollbesiktningsplikten aktualiseras för hans fordon. En sådan åtgärd bör ha en bättre effekt än det nuvarande systemet med enbart påminnelser i massmedia. Sedan man vid genomgången i bilregistret klarlagt, vilka fordon som skall undergå besiktning under en viss inställelsetermin eller inom en viss besiktningsfrist, och sänt ut anmaningar till fordonsägarna i enlighet härmed, fordras underrättelser till registret om utförda besiktningar för att kontrollen skall kunna följas upp. Utfallet av besiktningarna bör lämpligen rapporteras direkt från besiktningsmännen till registret. Det är från administrativ synpunkt en avsevärd fördel om rapporterna sker på prefabricerade blanketter som är maskinellt läsbara. De till fordonsägarna utsända anmaningarna kan utformas så att de fyller dessa krav. Principiellt bör alltså gälla att den från registret utsända anmaningen skall medföras vid besiktningen. Detta torde dock inte kunna uppställas som ett direkt villkor. Enligt 55 § VTK skall besiktningsinstrument eller typintyg företes vid kontrollbesiktning. Den anmodan som enligt förslaget i föregående stycke skall medföras vid besiktning torde regelmässigt kunna utformas så att den i nu angivna avseende kan ersätta instrumentet eller intyget. Härigenom behöver i de flesta fall endast en handling företes vid besiktningen. Endast i fråga om vissa fordon är omfattningen av de data som behöver vara tillgängliga för besiktningsmannen så stor att registreringsbevisets rapportdel (jfr under 1.3.4) måste företes. VTK bör ändras i enlighet härmed. I fråga om tiden för utsändande av anmodan gäller att fordonsägaren bör erhålla 43

handlingen i så nära anslutning till besikt- (jfr ovan under 4.2.8) finns i 52-54 §§ VTK ningen som möjligt. Beträffande motorfor- regler om rapportering av olika slag mellan don som skall besiktigas under viss instäl- berörda myndigheter. Detta system kan lelsetermin kan detta tillgodoses genom att ersättas med regler om att den som meddelar anmodan sänds ut någon vecka före termi- körförbud eller föreläggande om kontrollbenens början. Besiktningen av släpvagnar kan siktning eller som utför kontrollbesiktning ske under helt kalenderår. För att anmaning- enligt förevarande regelkomplex skall lämna en skall finnas tillgänglig vid besiktningen underrättelse härom till bilregistret. Härigemåste den sändas ut strax före årets början. nom kan en övervakning av samma karaktär Under den rätt långa tid som kan gå innan som den under 4.3.7 beskrivna utföras besiktningen utförs kan handlingen förstöras genom bilregistret även i dessa fall. eller förkomma. Med hänsyn härtill och till I ett fall synes det dock onödigt att att anmodan skall fylla uppgiften att tjäna koppla in bilregistret. Vid flygande inspeksom påminnelse för fordonsägaren, bör den tion enligt 23 § VTF kan fordonsägaren förnyas sedan en del av året gått, om föreläggas att inom viss tid visa upp intyg besiktningen dä ej skett. Sådan anmodan kan från polisman eller reparatör eller eljest på lämpligen skickas ut kring halvårsskiftet. tillförlitligt sätt styrka att visst eller vissa fel De föregående övervägandena har främst avhjälpts. Det gäller här fel som är av mindre tagit sikte på den majoritet av fordonen som omfattning och har ringa betydelse från skall genomgå allmän, periodisk kontrollbe- trafiksäkerhetssynpunkt. Besiktningsmannen siktning. Motsvarande tillvägagångssätt torde lämnar fordonsägaren dels originalet av beemellertid kunna användas även i fråga om siktningsprotokollet, dels en kopia. Kopian fordon som är underkastade reglerna om skall sedan återställas med ovannämnda särskild, periodisk kontrollbesiktning. Tiden intyg. Någon rapportering till bilregistret för utsändande av anmodan kan förslagsvis förekommer inte och någon anledning att i bestämmas till åtta månader efter föregående framtiden låta kontrollen ske genom det nya besiktning, när det gäller fordon med ettårs- bilregistret finns inte. frist, och till fyra månader efter föregående besiktning, när det gäller fordon med sex4.4 Kontroll på vägen månadersfrist. De av utredningen föreslagna reglerna torde komma att innebära att man genom 4.4.1 Gällande bestämmelser, principbilregistret ständigt har uppgifter om tiderna beslutet för inställelse till besiktning och vilka besikt- Svårigheterna att vid kontroll av fordonen ningar som utförs. Sammanställningen av ute i trafiken få uppgifter direkt från det dessa uppgifter utvisar för vilka fordon nuvarande, manuellt betjänade och på olika körförbud gäller på grund av underlåten länsstyrelser splittrade bilregistret har gjort besiktning. I de fall körförbud föreligger att kontrollen i stor utsträckning måste ske underrättas vederbörande fordonsägare om med utnyttjande av handlingar, som fordonsdetta. ägarna är skyldiga att medföra vid färd. Den föreslagna regeln om skyldighet att anmäla, när fordon används på annat sätt än som förut uppgivits till registret, har införts i 24 § andra stycket BRK.

4.3.8 Kontrollbesiktning och körförbud i övrigt För övervakningen genom bilregistret av kontrollbesiktning och körförbud i övrigt 44

Detta gäller bl.a. besiktningsinstrument och typintyg (10 § 6 mom. VTF), intyg om särskild kopplingsbesiktning (24 a § VTF) samt skattekvitto (9 § ASF). Vid flygande inspektion eller inspektion hos försäljare meddelat körförbud eller föreläggande om besiktning antecknas i besiktningsinstrument eller typintyg och dessutom förses fordonet med särskilt körförbudsmärke (53 § VTK). SOU 1971:11

I början av varje kontrollperiod, som Motsvarande gäller i fråga om körförbud och — i vissa fall — föreläggande som meddelas föreslogs omfatta ett kalenderår, skulle ordivid kontrollbesiktning (55 § VTK). Fordon narie märke sändas ut till ägarna av de som godkänns vid kontrollbesiktning förses fordon för vilka registret visade att fordonsmed särskilt kontrollbesiktningsmärke (24 § skatten erlagts och att besiktnings- och 3 mom. VTF). Som en följd av bl.a. trafikförsäkringsplikt fullgjorts. En förutsättsystemet med anteckningar på besiktningsin- ning skulle vidare vara att ingen anteckning strument och typintyg gäller enligt 20 § 6 fanns om att körförbud meddelats eller eljest mom. VTF att duplett av sådan handling, inträtt. som förstörts eller förkommit, kan erhållas Under löpande kalenderår kan olika hänendast mot försäkran om förlusten. delser inträffa som berör rätten att bruka Införandet av ett centralt, lättillgängligt fordon. Märkessystemet avsågs såvitt möjligt bilregister innebär att skyldigheten att med- spegla ändringarna i denna rätt. Detta inneföra besiktningsinstrument eller typintyg i bar i huvudsak att märket skulle avlägsnas stor utsträckning kan slopas (se ovan under från fordon som belades med körförbud. Om 1.3.4). Föreskriften att intyg om kopplings- körförbud eljest inträdde skulle uppgift besiktning skall medföras vid färd bör härom lämnas till polisen som, när sådant behållas för att underlätta övervakningen. fordon påträffades i bruk, efter kontroll i När det gäller övervakningen i övrigt på registret skulle avlägsna märket. Enligt prinvägen av att legala hinder mot fordonens cipbetänkandet skulle senare övervägas om brukande inte föreligger, erbjuder givetvis inte märket borde avlägsnas från fordon för det nya bilregistret i sig bättre möjligheter än vilka trafikförsäkringsavtal upphört att gälla, det nuvarande. I syfte att få till stånd en skattskyldighet inte fullgjorts eller förelägytterligare kontroll föreslog utredningen i gande om besiktning meddelats. principbetänkandet ett system med kontrollFörslaget innebar att kontrollmärken skulmärken såsom ett hjälpmedel i övervak- le tillhandahållas främst av länsstyrelserna ningen av att fordonsägarna fullgör skyldig- och den centrala registreringsmyndigheten. heterna att låta verkställa besiktning, hålla Det kunde dock övervägas att därutöver låta trafikförsäkring och betala fordonsskatt. AB Svensk Bilprovning lämna ut märken i Med kontrollmärke avsågs ett av vederbörlig vissa fall. myndighet utfärdat bevis, som skulle fästas En av fördelarna med kontrollmärken på fordonet på en utifrån väl synlig plats. angavs vara att skyldigheten att medföra Märke skulle gälla viss kontrollperiod. Syste- skattekvitto vid färd borde kunna slopas. met skulle främst bygga på s.k. ordinarie I prop. 1969:30 biträddes i stort tanken kontrollmärken men även interimistiska mär- på ett kontrollmärkessystem av angivet slag. ken skulle finnas för vissa undantagsfall, Beträffande de fortsatta övervägandena av t.ex. när fordon registreras utan att vara märkessystemet framhölls följande. besiktigat. Utredningen angav vissa grundVad först angår kontrollmärkesperioden principer för användningen av kontrollmäransågs kopplingen till kalenderåret mindre ken. Dessa principer innebar väsentligen lämplig, eftersom detta inte har ett naturligt följande. samband med vare sig skatt-, försäkringsVid registreringen skulle ordinarie märke, eller besiktningsskyldigheten. En bättre lösgällande återstoden av löpande kontroll- ning syntes vara att knyta den årliga distribuperiod, lämnas ut för fordon som var typ- tionen av märken till tiden för den ordinarie eller registreringsbesiktigat och för vilket fordonsskatteuppbörden. Därmed skulle gällande avtal om trafikförsäkring fanns. uppnås att märkena för det stora flertalet Fordonsskatten behövde inte ha betalats. fordon blev ett tecken på att fordonsskatten För obesiktigat fordon kunde interimistiskt verkligen erlagts. Skatteavier och märken skulle kunna framställas och distribueras i ett märke lämnas ut. SOU 1971:11

sammanhang. En förutsättning för distributionen av märken borde vara att en maskinell genomgång av registret visat att försäkringsoch besiktningsskyldigheten fullgjorts och att körförbud inte gällde. Om det visade sig brista härvidlag skulle skatteavi kunna sändas ut tillsammans med ett meddelande om att märke kom att distribueras sedan ifrågavarande skyldighet fullgjorts. Under löpande märkesperiod kan inträffa att fordonsägare underlåter att inställa fordonet till föreskriven besiktning eller att teckna en ny försäkring, sedan den gamla upphört att gälla. I sådana fall skulle från registret utgå anmaningar enligt viss fastställd ordning. Ett sådant anmaningsförfarande antogs i flertalet fall bli verksamt. I sista hand skulle den påföljden inträda att man vid ingången av nästa märkesperiod hade möjlighet att hålla inne märke vid försummelse i något hänseende. Det framhölls att den angivna skissen, som inte beaktade alla de tekniska och administrativa problem som måste lösas vid den närmare utformningen av märkessystemet, närmast illustrerade en grundsyn, nämligen att utformningen av systemet bör ske med sikte på att fånga in så stora delar av fordonsbeståndet som möjligt i ensartade och automatiskt verkande förfaranden. Speciallösningar avpassade för särskilda fordonskategorier och speciella situationer borde om möjligt undvikas eftersom systemet annars skulle bli svårare att administrera och mindre effektivt. I sitt betänkande (BeU 1969:32) i anledning av propositionen framhöll bevillningsutskottet att skyldigheten att medföra skattekvitto under färd borde bibehållas, om inte sambandet mellan skattens erläggande och kontrollmärket blev tillfredsställande.

4.4.2 Förslag till kontrollmärkessystem

Utredningen har under sina fortsatta överväganden utgått från att ett kontrollmärkessystem skall införas och främst sökt åstadkomma ett bättre samband mellan den period kontrollmärkena skall avse å ena sidan och den period för vilken skatt betalas, trafikför46

säkring tecknas och kontrollbesiktning verkställs å andra sidan. När det gäller fordon som tas i bruk första gången efter registrering är lösningen i flertalet fall enkel. Fordonet får tas i bruk endast om vederbörligt besiktningsinstrument eller typintyg ingetts. Skatte- och försäkringsplikt uppkommer samtidigt som registreringen sker eller den obligatoriska avställningen upphör och kontrollbesiktningsplikten inträder i allmänhet först efter ett par år. Utredningen har kommit fram till att kontrollmärket med önskvärd snabbhet kan utfärdas och distribueras centralt, sedan man konstaterat att de i 8 § BRK angivna förutsättningarna är uppfyllda, och att man genom postförskottsförfarande kan uppbära skatten när märket lämnas ut (se vidare under 4.4.3). I dessa fall utgör alltså kontrollmärket ett tecken på att fordonet med avseende på besiktning, skatt och försäkring får användas. Det skall dock framhållas att innehav av kontrollmärke aldrig konstituerar en rätt att bruka ett fordon och inte heller utgör en förutsättning för att fordon skall få brukas. Sedan fordonet tagits i bruk kan legala hinder för dess användning i trafik uppkomma a. genom att debiterad skatt inte erläggs, b. genom att fordonet inte hålls trafikförsäkrat, c. genom att inställelse till periodisk kontrollbesiktning försummas, d. genom att särskilt föreläggande om kontrollbesiktning inte efterföljs eller genom särskilt meddelat körförbud, e. genom avställning eller avregistrering. Det är dessa fem kontrollpunkter som särskilt måste beaktas vid utformningen av kontrollmärkessystemet. Av dessa hinder kan de under a och c angivna — utom i undantagsfall - uppkomma endast vid bestämda, förutsebara tidpunkter, dvs. när uppbördsterminen resp. inställelseterminen löper ut. Dessa tidpunkter sammanfaller inte i fråga om det enskilda fordonet, vilket gör att kontrollmärkessystemet enligt de i principbeslutet skisserade SOU 1971:11

riktlinjerna inte kan anses helt effektivt. Om tidpunkterna kunde fås att nära sammanfalla skulle däremot kontrollmärket kunna sägas utgöra ett mera adekvat tecken i fråga om förutsättningarna för det enskilda fordonets brukande. Skyldigheten att låta verkställa kontrollbesiktning kan av naturliga skäl inte koncentreras till en kort period av året. Däremot kan man mycket väl sprida skatteuppbörden över hela året genom ett system med rullande uppbörd, för vilken tidpunkterna bestäms, liksom när det gäller inställelse till allmän periodisk kontrollbesiktning, enligt sista siffran i fordonets registreringsnummer. En sådan spridning har också den fördelen att man får en jämnare belastning på postverket och indrivningsmyndigheterna. Det torde i och för sig inte ankomma på bilregisterutredningen att föreslå ändringar i beskattningsreglerna. Frågan om hur fordonsskattedebiteringen skall fogas in i kontrollmärkessystemet har därför diskuterats med bilskatteutredningen. Det förslag till övergång till rullande uppbörd som förordas i det följande har utarbetats i samråd med bilskatteutredningen. Utredningen har funnit att en fullständig rapportering av kontrollbesiktningar avseende en besiktningstermin kan beräknas föreligga några dagar efter terminens slut. Genomgång av registret beträffande de fordon som skolat besiktigas under terminen, uträkning av skatt, utskrift och utsändning av postförskottsförsändelser tar ytterligare ett par dagar. Uppbördsterminen beträffande de fordon som skolat kontrollbesiktigas under den ifrågavarande inställelseterminen kan med hänsyn härtill bestämmas till de sista tre veckorna i den påföljande kalendermånaden (uppbördsmånaden). Såsom framgår av redogörelsen under 4.2.7 är juni och juli inte inställelsemånader för kontrollbesiktning. Sambandet mellan kontrollbesiktning och skatteuppbörd måste då konstrueras så att minst två månader också blir uppbördsfria. Utredningen har förslagsvis valt att göra juli månad uppbördsfri med hänsyn till att denna är den vanligaste semestermånaden. Detta leder till SOU 1971:11

att man för fordon med 4 som sista siffra i registreringsnumret får uppbördsterminen en månad senare än vad som är lämpligt med hänsyn till inställelseterminen för kontrollbesiktning. För att undvika sådana konsekvenser i ytterligare fall blir av tekniska skäl även september och oktober månader uppbördsfria. Det finns emellertid här möjligheter till jämkningar beträffande såväl besiktningsfria månader som uppbördsfria månader. Utredningen har ovan under 4.2.7 anvisat en möjlighet att styra tilldelningen av registreringsnummer med avseende på sista siffran. Med utnyttjande av denna möjlighet kan man i överensstämmelse med de ovan redovisade synpunkterna fastställa de i tabell 1 förslagsvis angivna sambanden mellan registreringsvecka, uppbördstermin och kontrollbesiktningstermin för normalfallen. Vid registrering utan obligatorisk avställning och vid upphörande av avställning utfärdas ett kontrollmärke, som avser tiden till och med nästkommande för fordonet enligt tabell 1 bestämda uppbördsmånad. Samtidigt debiteras skatt till och med denna månad. Skatten tas ut genom att kontrollmärket skickas till fordonsägaren i postförskottsförsändelse. I övrigt utfärdas kontrollmärke i samband med varje skatteuppbörd, vilken som regel skall avse en tolvmånadersperiod. Märket avser även i dessa fall tiden till och med nästkommande uppbördsmånad, dvs. vanligtvis tolv månader. Märket utfärdas under förutsättning att förbud mot fordonets brukande i de ovan under b - e angivna avseendena inte föreligger. Kontrollmärke skickas till fordonsägaren med postförskottsförsändelse och lämnas ut mot erläggande av den debiterade skatten för kommande period. De i tabell 1 beskrivna fallen avser motorfordon, för vilka skatt uppbärs en gång om året. Såsom framgått av redovisningen under 4.2.5 kan betalningen av fordonsskatt i vissa fall delas upp på flera terminer. Fordonsägaren är inte tvingad att utnyttja anståndsmöjligheten men systemet är konstruerat så att man presumerar att uppdel47

Tabell 1. Samband mellan registreringsvecka, besiktning och skatteperiod

Registreringsvecka

Sista siffra i regnr

Sista månad i inställelsetermin för kontrollbesiktning

1- 6 7-11 1 2 - 17 1 8 - 22 23 - 28 2 9 - 33 34 - 3 9 40 - 43 44 - 4 7 48 - 5 3

7 8 9 0 1 2 3 4 5 6

November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Oktober

ning skall ske. Möjligheten till omedelbar betalning av hela årsskatten är av ringa värde både för det allmänna och för den enskilde. Däremot medför den från kontrollsynpunkt och från administrativa synpunkter avsevärda nackdelar. Utredningen föreslår därför att skatten enligt de i anståndskungörelsen angivna principerna obligatoriskt skall fördelas på flera terminer. När skatten skall delas upp på flera betalningar, skjuts extra uppbördsterminer in och kontrollmärkenas giltighetstid förkortas i samma mån. Dessa samband beskrivs i tabell 2. De angivna huvudprinciperna bör kunna tillämpas även i fråga om fordon som skall undergå särskild, periodisk kontrollbesiktning. Detta innebär att kontrollmärke vid varje tillfälle utfärdas för tiden fram till och med nästkommande uppbördsmånad eller till och med sista månaden i den löpande kontrollbesiktningsfristen, om denna månad infaller tidigare. Beträffande ifrågavarande fordon är utredningen dock inte beredd att redovisa detaljlösningar utan dessa torde få utarbetas av bilregisternämnden i samband med utformandet av administrativa rutiner. Även för släpvagnar torde riktlinjerna gälla. Beträffande kontrollbesiktningen synes granskningen dock få avse endast att föregående kalenderårs besiktningsplikt fullgjorts med utgångspunkt från de uppgifter om släpvagnens användning som i enlighet med 48

Uppbördsmånad

Kontrollmärkets giltighetstid = skatte period

December Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti Augusti November

Jan. Feb. Mars April Maj Juni Juli Sept. Sept. Dec.

år 1 - Dec. år 1 - Jan. år 1 - Feb. år 1 - Mars år 1 - April år 1 - Maj år 1 - Juni år 1 - Aug. år 1 - Aug. år 1 - Nov.

Siffra i kontrollmärke årl år 2 år 2 år 2 år 2 år 2 år 2 år 2 år 2 år 2

12 1 2 3 4 5 6 8 8 11

utredningens förslag under 4.2.7 och 4.3.7 skall lämnas av fordonsägarna. Även om det är den faktiska användningen och inte den i registret intagna uppgiften som är avgörande för om kontrollbesiktningsplikt föreligger, torde man genom det föreslagna systemet få ett i huvudsak riktigt samband mellan kontrollmärke och kontrollbesiktning, eftersom man bör kunna utgå från att de införda uppgifterna i allmänhet är korrekta. En väsentlig förutsättning för att det nu beskrivna kontrollmärkessystemet skall få en tillfredsställande signaleffekt är att varje märkes giltighetstid kan iakttas lätt och utan närmare granskning av märket. Frågorna om kontrollmärkenas utformning och placering redovisas utförligt i avsnitt 7. Här skall endast beskrivas huvudprincipen för angivande av märkenas giltighetstid. Märkena ges olika färg för olika kalenderår. Färgen gäller det kalenderår då märkets giltighetstid löper ut. Sista giltighetsmånad anges genom den siffra som motsvarar månadens nummer. Detta innebär om gult är färgen för år 1974 att ett gult kontrollmärke med siffran 3 gäller till och med mars månad 1974. Det skisserade systemet medför ett så nära samband mellan kontrollmärke och skatteplikt, att skyldigheten att medföra särskilt skattekvitto bör kunna slopas. De enda fall då skatt kan utestå ogulden trots att giltigt kontrollmärke finns torde vara dels när SOU 1971:11

Tabell 2. Samband mellan registreringsvecka, besiktning och skatteperiod. Uppbörden fördelad på fyra perioder (juli uppbördsfri)

Registreringsvecka

Sista siffra iregnr

Sista månad i inställelsetermin för kontrollbesiktning

1-

7-11

Siffra i kontrollmärke

Uppbördsmånad

Kontrollmärkets giltighetstid = skatteperiod

November

Mars Juni September December

April Juli Oktober Januari

- Juni - September - December - Mars

6 9 12 3

8 December

April Augusti Oktober Januari

Maj September November Februari

- Augusti - Oktober - Januari - April

8 10 1 4

1 2 - 17

9 Januari

Maj Augusti November Februari

Juni September December Mars

-

Augusti November Februari Maj

8 11 2 5

1 8 - 22

0 Februari

Juni September December Mars

Juli Oktober Januari April

- September - December - Mars - Juni

9 12 3 6

23 - 28

1 Mars

Augusti Oktober Januari April

September November Februari Maj

- Oktober - Januari - April - Augusti

10 1 4 8

2 9 - 33

2 April

Augusti November Februari Maj

September December Mars Juni

- November - Februari - Maj - Augusti

11 2 5 8

34 - 3 9

3 Maj

September December Mars Juni

Oktober Januari April Juli

- December - Mars - Juni - September

12 3 6 9

40-43

4 Juni

Oktober Januari April Augusti

November Februari Maj September

- Januari - April - Augusti - Oktober

1 4 8 10

44-47

5 Juli

November Februari Maj Augusti

December Mars Juni September

-

Februari Maj Augusti November

2 5 8 11

48-53

6 Oktober

Februari Maj Augusti November

Mars Juni September December

- Maj - Augusti - November - Februari

5 8 11 2

SOU 1971:11 4

fordon under löpande kontrollmärkesperiod övergått från att vara skattefritt på grund av stadgandena i 2 § ASF till att bli skattepliktigt, dels när fordonets beskaffenhet under kontrollmärkesperioden ändrats så att högre skatt skall utgå. I det senare fallet fyller ett särskilt skattekvitto ingen funktion. För de förra fallen skulle en generell skyldighet att medföra skattekvitto kunna ha betydelse, men det kan knappast vara rimligt att för sådana undantagssituationer behålla regeln om särskilt skattekvitto. Utredningen föreslår därför att 9 § ASF utgår. Försäkringsförhållandena täcks inte automatiskt lika väl av det föreslagna kontrollmärkessystemet, men trafikförsäkringsanstalterna har förklarat sig intresserade av att söka ordna uppbörd av försäkringspremier på ett sätt som stämmer med kontrollmärkenas giltighetstid. Eftersom det främst är på grund av utebliven premiebetalning som trafikförsäkring upphör att gälla skulle på detta sätt även trafikförsäkringsplikten effektivt fogas in i kontrollmärkessystemet. Under alla förhållanden kommer försäkringsförhållandet att prövas i samband med att kontrollmärke utfärdas. Det nuvprande systemet för övervakning av att kontrollbesiktningsplikten fullgörs bygger i stor utsträckning på de s.k. kontrollbesiktningsmärkena. Dessa märken har emellertid erfarenhetsmässigt en dålig signaleffekt. Trots att kontrollmärkena enligt det föreslagna systemet får en giltighetstid, som sträcker sig en månad utöver inställelseterminen för kontrollbesiktning, torde det inte finnas anledning att behålla de nuvarande kontrollbesiktningsmärkena. De nya kontrollmärkena kommer med säkerhet att få en avsevärt bättre effekt trots det angivna glappet på en månad. De nu använda körförbudsmärkena brukas i fall då fordon på grund av allvarliga brister från trafiksäkerhetssynpunkt beläggs med körförbud antingen vid flygande inspektion, vid inspektion hos försäljare eller vid kontrollbesiktning. Enligt utredningens mening bör dessa märken behållas och i förekommande fall placeras ovanpå kontrollmärke. 50

Detta bör ske så att förbudsmärket, efter det att fordonet reparerats och besiktigats utan att nytt körförbud meddelats, kan avlägsnas utan att kontrollmärket skadas. Härigenom behöver nytt kontrollmärke i dessa fall inte utfärdas under löpande kontrollmärkesperiod. Hur körförbudsmärket bör utformas med angivna utgångspunkter får bestämmas under det fortsatta utvecklingsarbete som skall ledas av bilregisternämnden. Föreläggande om kontrollbesiktning och därav följande körförbud vid underlåten besiktning kommer i de fall när den utsatta fristen löper ut under en kontrollmärkesperiod att kunna beaktas, när nytt kontrollmärke skall utfärdas. Någon försämring jämfört med de kontrollmöjligheter som finns i dag innebär detta inte. Om fristen för särskilt förelagd kontrollbesiktning sträcker sig över den tidpunkt, när nytt kontrollmärke skall utfärdas, kan detta beaktas genom att det nya kontrollmärkets giltighetstid begränsas i motsvarande mån. Utredningen har ovan under 1.3.4 förordat, att skyldighet att vid färd medföra registreringsbevis skall gälla endast för färd med lastbil eller med bil jämte släpvagn. Detta innebär emellertid inte någon försämring av kontrollen, eftersom man dels genom frånvaron av kontrollmärke får en effektiv markering — om än i vissa fall med någon fördröjning - av fordon som inte får framföras, dels genom det nya registrets lättillgänglighet och fullständighet omedelbart kan få erforderliga uppgifter därur. För att även de hinder för brukande som uppkommer genom avställning på ett effektivt sätt skall fogas in i kontrollmärkessystemet fordras att det för ifrågavarande fordon i förekommande fall gällande kontrollmärket lämnas tillbaka innan avställning medges. Såsom närmare utvecklas under 7.1 skall kontrollmärket vara anbringat på fordonets registreringsskylt eller, om fordonet har två skyltar, på den bakre. Kontrollmärket är så konstruerat att det inte kan avlägsnas från skylten utan att förstöras. Med hänsyn härtill och då registreringsskyltarna är billiga att tillverka och distribuera, är den enklaste lösningen att fordonsägaren tillsammans med SOU 1971:11

I principbetänkandet tog utredningen inte sin anmälan skickar in den registreringsskylt på vilken kontrollmärket är anbringat och ställning till frågan om ett särskilt, interimisatt skylten därefter makuleras av länsstyrel- tiskt kontrollmärke erfordras i vissa situasen. Om märket eller skylten förstörts eller tioner. Enligt utredningens uppfattning kan förkommit skall detta i stället särskilt anmä- man nu fastslå att det inte behövs någon form av särskilda interimistiska märken. las. Utredningen har övervägt om ny skylt för Eftersom kontrollmärkes giltighet genom avställt fordon bör lämnas ut innan avställ- färg och månadssiffra kan begränsas i tiden ningen upphör. Mot ett utlämnande talar bör, om behov av märken för kortare den omständigheten att fordonet i princip perioder skulle uppstå framdeles i andra fall inte får brukas och att olovligt brukande än utredningen redovisat, behovet kunna upptäcks lättare om fordonet saknar registre- tillgodoses inom ramen för det föreslagna ringsskylt eller en av registreringsskyltarna. systemet. Däremot avvisar alltså utredningen Att inte lämna ut ny skylt skulle emellertid i sitt slutliga ställningstagande den i principstrida mot den redan i avsnitt 1 deklarerade betänkandet framförda tanken på kontrollgrundläggande principen att så många fordon märken med speciell betydelse. Det system som nu redovisats innebär att som möjligt bör fångas in i registreringssysteförefintligheten av giltigt kontrollmärke på met och förses med registreringsnummer och ett fordon utom i undantagsfall - betyder skyltar oberoende av rätten att bruka fordoatt legala hinder för fordonets brukande inte nen. Avsaknaden av kontrollmärke är i föreligger, medan frånvaron av kontrollstället det tecken som anger att hinder mot märke med stor säkerhet innebär att forfordonets brukande föreligger. I enlighet donet inte får användas (jfr de ovan s. 46 härmed lämnas skyltar ut redan vid registreangivna fem kontrollpunkterna) eller, i vissa ringen även för fordon som obligatoriskt fall, att det får användas endast på speciellt avställs. Inte minst beträffande fordon, som brukas olovligt, är det väsentligt att för sätt (undantagen i 18 och 19 §§ BRK). identifieringen erforderliga registreringsskyl- Värdet av att man genom närvaron eller frånvaron av ett utifrån väl synligt märke tar finns anbringade. Vidare måste man kan utläsa dessa fakta torde inte behöva beakta att förbudet att bruka avställda utvecklas vidare. Utredningen vill emellertid fordon inte är totalt. Sådana fordon får i detta sammanhang framhålla att kontrollanvändas enligt saluvagnslicens och vidare märkessystemet är endast ett signalsystem. brukas under tid då de innehas av krigsmakRätten att använda ett fordon i trafik blir ten på grund av skriftligt avtal. Även andra alltså aldrig beroende av om kontrollmärke undantag finns enligt 18 § BRK. Det skulle finns eller ej. Avgörande är självfallet bakomvara olämpligt att låta fordonen i dessa liggande fakta. sammanhang användas utan registreringsÄven om ett kontrollmärke i det beskrivskylt baktill. Att utforma särskilda rutiner för fordon som skulle kunna tänkas bli na systemet inte har någon självständig använda under avställningstiden är inte hel- rättsverkan utan endast utgör en signal ler en lycklig lösning. Slutsatsen blir att man beträffande rätten att bruka fordonet i från bilregistret snarast skall tillsända for- trafik, är det uppenbarligen av stor betydelse donsägaren en ny registreringsskylt i stället att kontrollmärket verkligen finns på alla för den som getts in och makulerats vid fordon för vilka märke lämnats ut. Fordonsägaren bör därför vara skyldig att utan anmälan om avställning. Avregistreringsförfarandet fogas automa- dröjsmål anbringa märket på därför avsedd tiskt in i systemet genom att registrerings- plats (se avsnitt 7.1). Har kontrollmärke skyltar - såsom angetts under 3.3 - enligt förstörts eller förkommit, skall fordonsägaren utan dröjsmål ansöka om duplettmärke. huvudregeln skall återställas vid avregistreAnsökan, görs under uppgift att det tidigare ring. SOU 1971:11

utfärdade märket förstörts eller förkommit. Lämnande av oriktig uppgift i detta avseende är, såsom framgår under 6.1, belagt med straff. Ansökan får göras hos valfri länsstyrelse. Innan duplettmärke utfärdas skall undersökning i vanlig ordning ske beträffande förutsättningarna för fordonets brukande. Att 9 § ASF upphävs medför att den särskilda hänvisningen i 26 § VTF om skyldighet att medföra skattekvitto vid färd utgår. Utredningens förslag om slopande av det särskilda märke på fordon som nu anbringas när det godkänns vid kontrollbesiktning föranleder ändringar i 24 § 3 och 5 mom. VTF samt i 14 § 1 mom. andra stycket VTF. Vidare utgår nuvarande hänvisning om märket i 21 § 4 mom. VTF. De bestämmelser om kontrollmärken utredningen funnit böra ha sin plats i BRK återfinns i 10-13 §§. De särskilda reglerna om skyldighet att återställa kontrollmärke vid avställning och avregistrering återfinns i 14 och 27 §§ BRK.

4.4.3 Distribution av kontrollmärken, uppbörd av skatt Utredningen utgick i principbetänkandet från att den löpande distributionen av kontrollmärken skulle ske genom bilregistret men att länsstyrelserna skulle kunna lämna ut kontrollmärken för fordon som tas i bruk efter registrering eller när avställning upphör. Grunden till förslaget att även länsstyrelserna skulle tillhandahålla kontrollmärker) var behovet av en snabbare distribution än som ansågs möjlig med en fullständig centralisering. Som en följd av detta ställningstagande och önskemålet att undvika skatteuppbörd vid länsstyrelserna förordade utredningen också att erläggande av skatt inte skulle utgöra förutsättning för utlämnande av kontrollmärke i samband med registrering eller upphörande av avställning. I principbetänkandet anförde utredningen att man borde söka undvika det nuvarande uppbördssystemet med postförskottsförfarande, som bedömdes vara både dyrbart och otympligt. Utredningen tänkte sig i stället att betalningen skulle ske med användande av särskilda, optiskt läsbara postgiroinbetalningskort, som skickades ut till fordonsägarna från bilregistret. 52

Utredningens ställningstaganden accepterades i stora drag av statsmakterna i principbeslutet. Utredningen har emellertid under det fortsatta arbetet kommit fram till att det i principbetänkandet skisserade systemet för uppbörd av skatt och distribution av kontrollmärken i vissa avseenden bör modifieras. Innehav av kontrollmärke skall som nämnts aldrig i sig utgöra förutsättning för brukande av ett fordon. Å andra sidan är det givetvis med hänsyn till hela kontrollsystemets tillförlitlighet önskvärt att kontrollmärken verkligen finns för varje fordon som får användas. De vidare undersökningarna har gett vid handen att även en till bilregistret helt centraliserad distribution av märken tillgodoser mycket höga krav på snabbhet. Redan andra dagen efter det att fordonsägaren anmält att han önskar ta fordonet i bruk bör han normalt kunna få försändelsen med kontrollmärke. I de allra flesta fall kan man räkna med att fordonsägaren i förväg vet om att han behöver ta fordonet i bruk. Att endast för några få undantagsfall hålla lager av kontrollmärken hos länsstyrelserna och låta dessa lämna ut märken synes inte lämpligt med hänsyn till de nackdelar som ett sådant system för med sig från kontrollsynpunkt och i fråga om de administrativa rutinerna. Kontrollmärket kommer, såsom framgått av det föregående, att bli en för heLa kontrollsystemet viktig handling. Säkerhetsskäl gör att märket inte kan skickas till fordonsägaren i vanligt brev. Eftersom man med hänsyn härtill måste kräva att fordonsägaren kvitterar ut försändelsen på posten, synes det lämpligt att han samtidigt får erlägga skatten, så att han slipper att besöka postanstalt två gånger. Postförskottsförfarandet blir med dessa överväganden det for fordonsägaren enklaste och mest naturliga. Tiden mellan skatteuppbördens början och kontrollmärkets utlämnande kan också förkortas på detta sätt, vilket är en avgjord fördel i ett system där man vill ha e:n tidsmässigt så god sammankoppling soim möjligt mellan olika kontrollpunkte^r. SOU 1971:11

Genom en lämplig utformning av postför- avställning görs eller innan avställning eljest skottsförsändelserna och av utsändnings- och upphör. Via terminalen får bilregistret beredovisningsrutinerna torde en del av nack- sked om betalningen och kontrollmärket delarna med postförskottsförfarandet kunna sänds till fordonsägaren i vanlig, rekommenelimineras. Utredningen föreslår med hänvis- derad försändelse. I fråga om den ordinarie uppbörden ning till dessa överväganden att skatt enligt huvudregeln skall uppbäras genom att den innebär nu gällande bestämmelser att forskattskyldige löser postförskottsförsändelse donsskatt enligt huvudregeln uppbärs genom med kontrollmärke. Däremot skall givetvis postförskottsförsändelse. Möjlighet finns kontrollmärke för icke skattepliktigt fordon dock att betala skatten genom insättning på (2 § ASF) alltid sändas i rekommenderat ett härför avdelat postgirokonto. Insättbrev. Från dessa tämligen sällsynta fall ningen kan göras under hela uppbördstiden. Som förfarandet är utformat får fordonsägabortses i det följande. ren i dessa fall sitt skattekvitto först någon Det nu beskrivna förfarandet torde kunna tid efter uppbördsterminens slut. Detta har tillämpas även i fråga om uppbörd av skatt i medfört att någon kontroll från polisens sida samband med registrering eller upphörande av att fordonsskatt erlagts inte sker under de av avställning. Skatteplikt för fordonet gäller första veckorna efter uppbördsterminen. från och med registreringsdagen eller dagen Möjligheten att använda postgiroinbetalför avställningens upphörande (se ovan 4.2.5). Det är från kontrollsynpunkt ett ning av skatten är uppenbarligen av värde, önskemål att skatten är erlagd när kontroll- särskilt för företag med en stor fordonspark. märket lämnas ut. Eftersom skatten erläggs Det nya systemet innebär en klar försämring genom att kontrollmärket löses ut på posten om inte samma möjlighet lämnas öppen. Det kommer det beskrivna förfarandet normalt är emellertid nödvändigt att foga in postgiroatt innebära att fordonet ej får brukas innan betalningarna i systemet på ett smidigt sätt. ägaren erhållit kontrollmärke. Med hänsyn En förutsättning för detta är att fordonsägatill snabbheten i förfarandet torde det inte re, som önskar betala via postgiro, före vara en olägenhet att som huvudregel an- uppbördsmånaden lämnar besked härom till registret. På detta sätt kan man till fordonsvända en sådan rutin. Det finns emellertid fall då betalning på ägaren, i stället för en postförskottsförsänannat sätt än genom lösen av postförskotts- delse som han inte kommer att lösa ut, försändelse bör tillåtas. Om en fordonsägare skicka ett maskinellt läsbart postgiroinbetalhar behov av att omedelbart när avställning ningskort. För att uppbörden i dessa fall upphör ta fordonet i bruk, bör han kunna få skall vara klar i sådan tid att fordonsägaren erlägga skatten utan att avvakta kontrollmär- kan få sitt nya kontrollmärke innan giltigket. Detta kan ske genom att han betalar in hetstiden för det gamla löpt ut, bör betalskatten — vars storlek han kan få uppgift om ningsperioden förkortas med en vecka och hos länsstyrelsen — på ett för ändamålet omfatta de två första veckorna av ordinarie avsett postgirokonto. Om förutsättningarna i uppbördstermin. Liksom för närvarande bör möjlighet övrigt för brukande är uppfyllda, blir fordonet härigenom omedelbart körklart. Av finnas att under en kort tid efter uppbördsadministrativa och systemtekniska skäl kan terminens slut betala skatten utan förmeddock en sådan skatteinbetalning via postgiro ling av indrivningsmyndighet. Betalning sker inte tas emot av bilregistret, om inte i dessa fall till särskilt postgirokonto. Även upplysning om betalningen lämnats i förväg. restavgift skall erläggas. I de fall som avses i föregående stycke Det kravet måste därför ställas för att liksom när skatt uttagits genom indrivningsbetalningen skall anses gjord i vederbörlig myndighet bör fordonsägaren så snabbt som ordning, att inbetalningskvittot företes för möjligt kunna få kontrollmärke, om övriga länsstyrelsen när anmälan om upphörande av SOU 1971:11

villkor för fordonets brukande är uppfyllda. Även om kontrollmärket inte är en förutsättning för rätten att bruka fordonet, är det från såväl den enskilde fordonsägarens som det allmännas synpunkt av intresse att ett fordon som får brukas också är försett med kontrollmärke. Den lämpligaste lösningen synes vara att öppna möjlighet för fordonsägaren att genom företeende av postkvitto eller indrivningskvitto hos länsstyrelse rapportera till bilregistret att skatten erlagts. Efter sedvanlig kontroll beträffande övriga förutsättningar för brukandet utfärdar bilregistret vederbörligt kontrollmärke som tillställs fordonsägaren genom rekommenderat brev. I de nu beskrivna fallen har kontrollmärke kunnat utfärdas. Uppenbarligen kan man i samband med debiteringen finna att ett fordon är skattepliktigt men att hinder för dess brukande föreligger t. ex. på grund av att vederbörlig kontrollbesiktning inte fullgjorts eller därför att giltig trafikförsäkring inte finns. I sådana fall debiteras skjtt i vanlig ordning och postgiroinbetalningskort sänds till den skattskyldige. På inbetalningskortets avidel anges anledningen till att kontrollmärke inte utfärdats. De betalningsrutiner som nyss beskrivits överensstämmer i stora stycken med vad som nu gäller. Däremot innebär den under 4.4.2 föreslagna rullande uppbörden i vissa avseenden en genomgripande nyhet. Systemet påkallar bl. a. ändring av 5 och 6 §§ ASF och 3 § TSF, vilka stadganden bygger på förutsättningen att skatt i princip beräknas per kalenderår. Vidare fordras uppenbarligen en rad ändringar av uppbördskungörelsen. Detaljerna i dessa är emellertid i hög grad beroende av den fortsatta systemutformningen och måste därför utarbetas av bilregisternämnden. Samma är förhållandet med redovisningsreglerna. Utredningen vill emellertid redan nu förutskicka att rutinerna för redovisning kommer att kunna göras mycket enklare och snabbare än de som finns nu. I ett system där uträkning av skatt sker helt maskinellt enligt ett i förväg utarbetat program (se nedan bilaga 3) finns det 54

uppenbarligen inget behov av bestämmelsen i 7 § första stycket ASF om att anteckning om skattskyldighet skall verkställas av därtill särskilt förordnad tjänsteman. Bestämmelsen därom bör utgå. Sådana beslut i enskilda fall som gäller fråga om frihet från skatt eller som påkallas av skattskyldig bör fortsättningsvis meddelas av länsstyrelsen i det län där fordonsägaren har sin stadigvarande adress enligt bilregistret (se 7 § ASF). Det i kungörelsen angående uppbörd av automobilskatt, m. m. angivna villkoret att skatt skall ha erlagts innan registreringsbevis lämnas ut synes inte fylla någon funktion i det nya systemet. 4.5 Översikt över hur kontrollen fungerar i normalfallen 4.5.1 Förfarandet när fordon första gången tas i bruk efter registrering För att fordon skall få tas i bruk, antingen detta skall ske omedelbart vid registreringen eller efter obligatorisk avställning, prövar den länsstyrelse som mottagit registreringsansökan eller anmälan om avställningens upphörande, om de i 8 § BRK angivna förutsättningarna föreligger. Om så är fallet förs erforderliga data via terminalen in i bilregistret. Detta leder i sin tur automatiskt till att kontrollmärke utfärdas och postförskottsförsändelse rörande fordonsskatten skrivs ut. Med normal postgång kan försändelse i allmänhet lösas ut av fordonsägaren andra dagen efter det att registreringen gjordes eller anmälan skedde om att fordonet skulle tas i bruk. Utredningen har under 4.4.3 redovisat vissa specialrutiner när skatten betalas via postgiro. 4.5.2 Den fortsatta kontrollen Giltighetstiden för det kontrollmärke som utfärdades när fordonet togs i bruk är bestämd med ledning av sista siffran i fordonets registreringsnummer enligt det i tabellerna 1 och 2 ovan angivna systemet. Den erlagda skatten täcker normalt hela SOU 1971:11

giltighetstiden. De hinder för fordonets brukande som kan inträffa under denna tid är - bortsett från förändringar i skatteplikten samt avställning och avregistrering - att trafikförsäkringsplikten eller ev. inträffad kontrollbesiktningsplikt inte fullgjorts eller att körförbud meddelats för fordonet. Förutsättningarna i dessa avseenden framgår av de rapporter som i förekommande fall lämnats till registret av fordonsägaren, försäkringsbolag, förrättningsman, besiktningsman eller länstyrelse (jfr under 4.3). Några dagar in i sista månaden av kontrollmärkets giltighetstid (uppbördsmånaden) kontrolleras i registret om hinder för fortsatt brukande föreligger beträffande de fordon, som är aktuella den månaden. Om så ej är fallet debiteras skatt och utfärdas kontrollmärket för kommande period, varefter postförskottsförsändelserna (eller i förekommande fall postgiroinbetalningskorten) görs i ordning och skickas ut till de i registret antecknade fordonsägarna. Utsändningen är klar under den första veckan av uppbördsmånaden. Postförskottsförsändelsen finns sedan tillgänglig för lösen på resp. postanstal ter under uppbördsmånadens tre sista veckor (uppbördsterminen). För de fall betalningen skall ske via postgiro är uppbördsterminen endast två veckor medan under tredje veckan betald skatt redovisas och kontrollmärken sänds ut i rekommenderade brev. Giltighetstiden för kontrollmärken som sänds ut i de nu beskrivna fallen framgår av tabellerna 1 och 2 ovan. Om föreläggande om kontrollbesiktning utfärdats för fordonet (vanligen under ordinarie inställelsetermin) och denna tid utlöper efter uppbördsmånadens utgång anpassas kontrollmärkets giltighetstid i enlighet härmed. När den förelagda kontrollbesiktningen fullgjorts utfärdas nytt kontrollmärke för återstående tiden fram till och med nästkommande uppbördsmånad. I fråga om fordon för vilket anteckning om giltig trafikförsäkring saknas i registret eller för vilket körförbud gäller utfärdas inte kontrollmärke (liksom inte heller för avställt fordon). Om fordonet trots hindret mot brukande inte är avställt, är fordonet fortSOU 1971:11

farande skattepliktigt. Skatt påförs alltså i dessa fall för fordonet men kontrollmärke sänds inte ut. I stället skickas till fordonsägaren postgiroinbetalningskort med uppgift om anledningen till att kontrollmärke inte utfärdats. Det nu beskrivna förfarandet tillämpas också när föreläggande om kontrollbesiktning utfärdats och tiden för besiktningen löper ut under uppbördsmånaden. 4.5.3 Begärd avställning Som förutsättning för att avställning skall beviljas gäller enligt huvudregeln att registreringsskylt med senast utfärdade kontrollmärke för fordonet lämnas in till länsstyrelsen. Skylten makuleras hos länsstyrelsen och samtidigt sänds från bilregistret till fordonsägaren en ny skylt utan kontrollmärke. Avställda fordon hålls utanför rutinerna för skatteuppbörd och utfärdande av kontrollmärke. Däremot övervakas fortfarande i registret om körförbud inträder på grund av i första hand utebliven kontrollbesiktning. Vidare kontrolleras sexmånadersfristerna för avställning, varvid fordonsägare i anslutning till utgången av en sådan frist erinras om att avställningen kommer att upphöra om han inte begär förlängning. Avställning upphör i princip antingen på begäran av ägaren eller genom att den beslutade avställningstiden utgår utan att förlängning begärts. När avställningen upphör debiteras skatt för tiden t.o.m. nästkommande uppbördsmånad för fordonet. Om hinder för fordonets brukande inte föreligger, utfärdas samtidigt kontrollmärke för samma tid. Märket skickas i vanlig ordning till ägaren i postförskottsförsändelse, som löses ut mot betalning av skatten. Även när fordonet inte är körklart, t.ex. därför att vederbörlig kontrollbesiktning inte fullgjorts eller försäkringsbevis inte företetts, betalas skatten genom postgiro. Kontrollmärke utfärdas i dessa fall först sedan hindren mot brukandet undanröjts. Att skatten även i andra fall under vissa förutsättningar kan betalas via postgiro framgår av 4.4.3. Om ägaren, efter en avställning under 55

vilken inställelse termin för kontrollbesiktning infallit, så snabbt som möjligt önskar kunna ta sitt fordon i bruk, bör han senast samma dag som besiktning skall ske via postgiro betala skatten för fordonet. Att skatt betalats utgör förutsättning för att fordonet skall få brukas för färd till besiktningsman. Postkvittot och bevis om trafikförsäkring inges därefter till länsstyrelse samtidigt med begäran om upphörande av avställningen. Sedan fordonet godkänts vid kontrollbesiktning, föreligger normalt inga legala hinder mot att det brukas. Kontrollmärket utfärdas påföljande dag efter rapport från besiktningsman om godkännandet och sänds omedelbart till ägaren i rekommenderat brev. 4.5.4 Avregistrering För att avregistrering skall beslutas fordras normalt att fordonets registreringsskyltar ges in. Så länge det inte skett beviljas inte avregistrering och skatteplikten fortfar. I vissa fall kan länsstyrelse på eget initiativ besluta om avregistrering. I sådant fall är enligt huvudregeln ägaren vid straffansvar skyldig att återställa utlämnade skyltar.

56 SOU 1971:11

5 Särskilda tillstånd att bruka fordon

5.1 Interimslicens och begränsat kör tillc) för färd kortaste lämpliga väg till och stånd från besiktningsman för besiktning, eller d) för provkörning vid besiktning. Som villkor för brukandet gäller bl. a. att 5.1.1 Gällande bestämmelser fordonet, om det inte är reservregistrerat och Rätten att ta fordon i bruk med stöd av har registreringsskylt, skall vara försett med interimslicens utan hinder av att det ej är särskild interimsskylt på sätt som anges närregistrerat regleras i 12 § VTF. Interims- mare i 21 § 1 mom. VTF. Varje skylt är belicens kan utfärdas såväl för fordon innan lagd med avgift och lämnas ut mot ett depodet registrerats som därefter när fordonet är sitionsbelopp, som återfås när skylten lämreservregistrerat. nas tillbaka. Licensen utfärdas av polismyndighet efter Interimslicensen och i förekommande fall ansökan och gäller för en månad. För att den bevis om att det särskilda besiktningsvillkoret skall beviljas i fråga om motorfordon eller är uppfyllt skall medföras vid färd. gummihjulsförsedd traktor krävs att trafikNär motorredskap eller släpfordon som försäkringsbevis inges. inte registrerats förut tagits i bruk enligt inOm fordonet inom ett år före brukandet terimslicens skall registrering sökas inom tre godkänts vid registreringsbesiktning eller veckor. Detsamma gäller om fordon, som upptagits i typintyg eller - om det är efter tidigare registrering avförts ur bilregistreservregistrerat - godkänts vid kontrollbe- ret, tagits i bruk enligt interimslicens. Besiktning, gäller ingen begränsning i rätten att stämmelserna härom finns i 17 § 1 och 2 använda det med stöd av licensen. Är detta mom. VTF. Enligt 17 § 4 mom. VTF skall villkor inte uppfyllt ger licensen endast rätt registreringsansökan innehålla uppgifter om att använda det på vissa i 12 § 1 mom. andra ev. interimslicens som utfärdats för fordonet. stycket a-d angivna sätt, nämligen Närmare bestämmelser finns om interimsa) av den, som yrkesmässigt eller i företag licens i 3—7 §§ VTK och om interimsskylt i med egen verkstad tillverkar eller reparerar 44-46 §§ VTK. fordon, för provkörning av fordon i samband Som framgått av redovisningen ovan med tillverkningen eller reparationen, under 4.2.5 är i princip endast registrerade b) för färd kortaste lämpliga väg från fordon skattepliktiga. Skatteplikten inträder hamn, järnvägsstation, fabrik, reparations- enligt huvudregeln i 3 § ASF med ingången verkstad, förvaringslokal eller liknande till av den månad under vilken fordonet registresådan plats eller lokal eller till garage, rats. Om fordonet i avbidan på registrering SOU 1971:11

används i trafik lika med registrerat fordon utgår skatten dock fr.o.m. den månad under vilken fordonet togs i bruk. Ansöks inte inom föreskriven tid om fordonets registrering uppdebiteras "oguldet skattebelopp" enligt 5 § första stycket kungörelsen angående uppbörd av automobilskatt m. m. 5.1.2 Principbeslutet I prop. 1969:30 uttalar departementschefen att han i princip kan ansluta sig till utredningens förslag att slopa interimsregistreringen. Med hänsyn till bl.a. den oro för en inträdande mera påtaglig serviceförsämring som vissa remissinstanser gett uttryck åt förordas emellertid att interimsregistreringen övergångsvis bibehålls till dess det nya registreringssystemet varit i tillämpning under någon tid och visat sig fungera på det sätt som förutsatts. 5.1.3 Utredningens fortsatta överväganden och förslag Den nuvarande reservregistreringen ersätts enligt utredningens förut redovisade förslag av ett avställningsförfarande. Avställt fordon står i motsats till reservregistrerat kvar i bilregistret. Ny registrering behövs därför inte när avställning skall upphöra. Något behov av interimsregistrering finns därför inte i fråga om avställda fordon. Däremot skall, som anmärkts redan under 1.3.1, i enlighet med principbeslutet förfarandet övergångsvis behållas för att kunna utnyttjas i fråga om fordon som första gången skall tas i bruk på sådant sätt att de måste registreras. Förfarandet med interimsregistrering bör givetvis också vara tillämpligt, om det skulle inträffa, trots utredningens förslag för att motverka detta, att fordon som avregistrerats ändå skall tas i bruk här på nytt på sätt som förutsätter registrering. Eftersom bestämmelserna om interimsregistrering alltså är avsedda att vara ett kortvarigt provisorium har utredningen inte funnit anledning att föreslå några väsentliga ändringar i dem. Interimsregistreringen bör 58

ha i stort sett samma form som i dag. De modifieringar som föreslås betingas främst av att förfarandet skall anslutas till ett registreringssystem av annan typ än det nuvarande. Som också anmärkts under 1.3.1 bör bestämmelserna få stå kvar i VTF resp. VTK. De ändringar som föreslås inskränker sig, frånsett att bestämmelser som rör reservregistrerade fordon skall utgå, till följande. Av redogörelsen för gällande bestämmelser framgår att särskilda föreskrifter om skyldighet att ansöka om registrering gäller i vissa fall när fordon tagits i bruk enligt interimslicens. Enligt 3 § ASF utgår, om fordon tas i bruk innan det registrerats, skatt från och med den månad under vilken fordonet togs i bruk. Nyssnämnda bestämmelser om tidsfrist för registreringsansökan ger bl.a. vissa garantier för att uppgifter till grund för debitering av skatten erhålls. Enligt vad utredningen inhämtat under hand fungerar inte de angivna bestämmelserna alltid så som avsetts. Registreringsansökan inom den angivna tiden underlåts i många fall och i andra hinner inte, när vederbörlig ansökan gjorts, registreringsärendet behandlas i sådan tid att interimslicensen - som utfärdas för en månad — fortfarande är giltig. Det är därför inte ovanligt att interimslicens, med eller utan beslut av polismyndighet om förlängning, utnyttjas utöver avsedd tid. Utredningen finner det påkallat med en uttrycklig föreskrift om att tiden en månad är maximum för brukande av fordon enligt interimslicens. Den tidsfrist som enligt det ovan sagda gäller för ingivande av registreringsansökan beträffande interimsregistrerat fordon kan slopas. Det ligger i fordonsägarens eget intresse att ordna registreringsfrågan under "interimsmånaden" om han vill fortsätta att bruka fordonet. Någon försämring av förutsättningarna för debitering av skatt för denna månad torde inte inträffa, om fristen borttages, i vart fall inte i förhållande till hur övergången från interimsregistrering till "ordinarie" registrering praktiskt fungerar för närvarande. Med detta förslag kan, i vart fall teoreSOU 1971:11

tiskt, ett uppehåll inträffa under vilket fordonet inte kan användas, nämligen om licensen löpt ut utan att registrering skett. Risken för att fordonet ändå brukas motverkas av den nya form för bevakning över att interimsskyltarna återlämnas som föreslås i det följande och genom att registreringsskyltar inte kan erhållas annat än från registreringsmyndigheten. Skatt bör inte utgå för "mellantiden". Vissa ändringar bör därför ske i ASF där det nu i 3 § sägs att skatt beräknas "från och med" den kalendermånad under vilken fordonet togs i bruk. Interimsregistreringen skall pä något sätt kopplas samman med den följande slutliga registreringen. Detta sker i dag genom att länsstyrelsen i fordonets hemort får två exemplar av licensen. På ansökan om registrering skall anges vilken myndighet som utfärdat licensen, datum för utfärdandet och licensens nummer. När registreringsansökan bifalls antecknar länsstyrelsen registreringsnummer och dag för registreringen på sina exemplar av interimslicensen och sänder det ena av dessa till den polismyndighet som utfärdat den. I det nya systemet bör det åligga polismyndigheten att sända ett exemplar av interimslicensen till trafiksäkerhetsverket. Uppgift om interimsregistreringen kan lagras i ett särskilt bevakningsregister, där interimsnummer och vissa uppgifter som gör det möjligt att säkert identifiera fordonet — chassinummer, fordonsslag, märke, typ och årsmodell — tas in. Skatt för den kalendermånad eller — om "interimsmånaden" går över månadsskifte — de två kalendermånader, varunder licensen gäller, debiteras när uppgiften tas in eller vid det senare tillfälle, när för debiteringen erforderliga data kommit in genom besiktningsinstrument eller typintyg. Att uppgifter om interimslicens tas in i registreringsansökan bör givetvis inte vara en förutsättning för registrering i det nya systemet. En straffbelagd föreskrift att lämna motsvarande uppgifter måste i stället införas i 12 § VTF. Länsstyrelsen kan när uppgifterna kommer in göra en kontroll i SOU 1971:11

bevakningsregistret. I samband med registreringen avförs interimsregistreringen ur bevakningsregistret och uppgift härom sänds till vederbörande polismyndighet. Trafiksäkerhetsverket kan göra regelbundna genomgångar av inneliggande uppgifter om interimsregistreringar och, om giltighetstid för licens löpt ut, sända meddelande till fordonsägaren och till den polismyndighet som utfärdat licensen. Eftersom interimsregistrering av avställt fordon inte kan förekomma, uppstår frågan om det behövs något motsvarande undantag i annan form från förbudet att bruka avställt fordon. Denna fråga måste bedömas olika i fråga om fordon som avställs vid registreringen (se 2.3.1) och fordon som avställs efter särskild anmälan (se 2.3.2). Interimsregistreringen i dess nuvarande form gör det möjligt att använda icke registrerat fordon innan det godkänts vid registreringsbesiktning (eller upptagits i typintyg) i de fall som anges i 12 § 1 mom. andra stycket a-d VTF (se 5.1.1). Dessa fall avser användning i samband med tillverkning, import och reparation liksom vid besiktningstillfället. Registrering skall i det nya systemet kunna ske på ett så tidigt stadium att registreringsbesiktning blir aktuell först senare. Fordonet blir då avställt enligt 8 § sista stycket BRK och avställningen kan inte upphöra förrän besiktningen skett. Under avställningen måste fordonet därför få brukas för besiktningen och ev. också för de övriga nyss angivna ändamålen. Utredningen föreslår därför att i fråga om fordon, som avställs i samband med registreringen enligt 8 § sista stycket BRK, länsstyrelse på begäran av fordonets ägare skall kunna medge särskilt begränsat körtillstånd. Tillståndet skall ge den rätt att använda fordonet som nu är medgiven för interimsregistrerat fordon enligt 12 § a-d VTF. Tillståndet bör liksom interimslicens gälla en månad från beslutets dag. Begäran bör kunna göras när som helst under avställningstiden och ställas till valfri länsstyrelse. Som förutsättning för tillstånd skall i fråga om motorfordon och gummihjulsförsedd traktor 59

gälla att bevis om föreskriven trafikförsäkring inges. De begränsade körningar som det här kan bli fråga om bör inte föranleda beskattning. I stället bör tillståndet beläggas med en lämpligt avvägd avgift som kan differentieras för olika fordonsslag. Avgiften kan tas ut genom att trafiksäkerhetsverket, som lämpligen bör expediera alla tillstånd av detta slag, skickar tillståndet mot postförskott. Uppgift om tillståndet bör tillföras registret. Något behov av ett tillstånd som i likhet med interimslicens ger obegränsad rätt att framföra nu ifrågavarande fordon om nödvändiga besiktningshandlingar finns (jfr 5.1.1) behövs inte. I och med att besiktningshandlingarna är klara kan fordonsägaren enkelt och snabbt få fordonet körklart genom anmälan om avställningens upphörande enligt 16 § BRK och betalning av skatten. När det gäller den form av avställning som sker efter särskild anmälan av fordonsägaren anser utredningen några undantag, motsvarande dem reservregistrerade fordon kan erhålla genom interimslicens, över huvud taget inte påkallade. Avställningen kan upphöra när som helst om ägaren begär det. För att fordonet skall bli körklart krävs i övrigt att försäkring tecknas och skatt betalas. Någon registreringsbesiktning för nyregistrering är inte aktuell. Visserligen måste, som framgår av avsnitt 4.2.7, kontrollbesiktningsskyldighet som inträtt under avställningstiden fullgöras, men det körförbud som råder innan besiktningen skett hindrar inte att fordonet — när avställningen upphört och skatt och försäkring betalats — körs såväl till besiktningsstället som i anslutning till ev. föregående reparation. Fordonsägaren kan, samtidigt som han anmäler att avställningen skall upphöra viss dag, skicka in trafikförsäkringsbevis och kvitto på i förväg betald skatt. Han kan också i god tid beställa tid för besiktningen till den dag avställningen skall upphöra. Det är varken behövligt eller lämpligt att den som innehar saluvagnslicens skall kunna meddelas förut angivna körtillstånd för fordon som kan brukas med stöd av licensen. 60

Utredningen har visserligen i olika sammanhang framhållit, med hänsyn till den effekt man vill nå med de föreslagna kontrollmärkena, att systemet så långt möjligt bör utformas så att fordon som behörigen brukas skall vara försedda med vederbörligt märke. Att utfärda ett märke för den begränsade tid och de begränsade körningar det blir fråga om när körtillstånd meddelas anser utredningen ändå inte lämpligt. Dessutom ger avsaknaden av märke särskild anledning att kontrollera fordonen. Detta bör minska risken för att fordonen används i andra fall än för de speciella ändamål som är tillåtna enligt tillståndet. Det bör föreskrivas att körtillstånd skall medföras vid färd. Utredningens förslag i avsnitt 5.1 berör 12 §, 17 § 4 mom. och 21 § 1 mom. VTF och 19 § BRK. Systemet med interimsregistrering är ett undantag från registreringsbestämmelserna i BRK och 12 § 1 mom. VTF har ändrats i enlighet härmed. Bestämmelserna om reservregistrerat fordon utgår ur 12 § VTF. För närvarande finns om anbringande av interimsskyltar med visst undantag samma föreskrifter som för registreringsskyltar i 21 § 1 mom. VTF. Bestämmelserna om registreringsskyltar överförs till BRK (se avsnitt 7) och i 12 § 1 mom. första stycket 2 hänvisas därför till dessa, varvid motsvarande undantag görs. I 12 § tredje stycket VTF upptas föreskriften i 21 § 1 mom. femte stycket VTF såvitt den angår interim ssky It. Slopandet av den frist för registreringsansökan som är föreskriven i vissa fall när interimslicens meddelats medför, som nämnts redan under 1.3.2, att 17 § 1 mom. sista stycket och 17 § 2 mom. VTF utgår. Bestämmelserna om skyldighet att lämna uppgift om interimslicens i samband med registreringsansökan - vilken bestämmelse alltså ersätter nuvarande 17 § 4 mom. första stycket sista dels-satsen - har fogats till 12 § VTF som ett nytt 5 mom. Hänvisningen i 12 § första stycket 3 VTF till 14 § 2 mom. i stället för 10 § 4 mom. förklaras av vad som anförs i avsnitt 2.3.1. Bestämmelserna om begränsat körtillstånd har tagits in i 19 § BRK.

5.2 Saluvagnslicens och särskilt leveranstillstånd 5.2.1 Gällande bestämmelser Den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motordrivna fordon eller SOU 1971:11

släpfordon kan enligt de regler som anges i 13 § VTF bruka av honom saluhållet fordon utan hinder av att det ej är registrerat. Användningen skall avse antingen ändamål som anges i 12 § 1 mom. a-d VTF (se under 5.1.1) eller också demonstration eller försäljning. Förutsättning för brukandet är att tillverkaren eller handlanden innehar saluvagnslicens och att fordonet, om det är motordrivet fordon eller släpvagn, är försett med saluvagnsskylt. Om färden sker i samband med demonstration eller försäljning krävs att fordonet inom ett år före brukandet godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg, eller, om fordonet är reservregistrerat, godkänts vid kontrollbesiktning. Saluvagnslicens söks hos länsstyrelsen i det län där rörelsen bedrivs. Licensen kan återkallas om den inte utnyttjats under 12 månader eller om eljest skälig anledning föreligger. Den länsstyrelse som utfärdat licensen lämnar ut saluvagnsskyltar till sökanden. Villkor härför är att s.k. saluvagnsskylt enligt kungörelsen (1951:750) om saluvagrisskatt erlagts, att trafikförsäkringsbevis företetts för varje försäkringspliktigt fordon på vilket skylt skall användas och att fem kronor betalats i avgift för varje skylt. Om innehavare av skylt varje år under december månad fullgör nämnda villkor får skylten användas även under det kommande året så länge saluvagnslicensen gäller. Skylt skall återställas om licensen återkallats eller eljest rätten att använda skylten upphört. Vid färd med fordon enligt saluvagnslicens i fall när besiktningskravet gäller skall bevis medföras om att kravet är uppfyllt. Närmare bestämmelser finns om saluvagnslicens i 8 § VTK och om saluvagnsskylt 147-50 §§ VTK. Enligt 8 § VTK skall länsstyrelse föra särskild förteckning över utfärdade saluvagnslicenser. Där skall antecknas licensinnehavarens namn, adress och firma, ort för rörelsen, dag för utfärdande av licensen, nummer på utfärdade skyltar och andra omständigheter som krävs för kontrollen SOU 1971:11

över licensinnehavarna. I 48 § VTK sägs bl.a. att länsstyrelse, när den lämnar ut saluvagnsskyltar för motorfordon och gummihjulsförsedd traktor, skall sända ett exemplar av ingivet försäkringsbevis till vederbörande försäkringsanstalt med anteckning om skyltens nummer. Enligt 49 § VTK skall länsstyrelse föra förteckning över utlämnade saluvagnsskyltar i särskilda serier för bilar, för motorcyklar, för traktorer och motorredskap och för släpvagnar. Förteckningen skall uppta skyltarnas nummer, namn och adress på den till vilken skylt lämnats ut, dag för utlämnande och, såvitt angår motorfordon och gummihjulsförsedd traktor, försäkringsanstaltens namn och försäkringsbevisets nummer. Om skylt återställts skall detta antecknas i registret. 5.2.2 Principbeslutet Systemet rörande saluvagnar är med nuvarande ordning helt frikopplat från registreringsorganisationen. Någon ändring i detta avseende har inte föreslagits i utredningens principbetänkande och ämnet har inte berörts i principbeslutet. 5.2.3 Utredningens överväganden och förslag För registrering i dess nya form skall inte krävas några uppgifter om fordonet utöver dem som behövs för att det skall kunna identifieras. Företeende av besiktningshandlingar skall inte vara något villkor för registrering. Om handlingarna inte fogas vid registreringsansökningen eller om försäkringsbevis saknas, avställs fordonet vid registreringen och undantas därmed från skatteoch försäkringsplikt. Någon avgift tas, enligt de förslag som redovisas i avsnitt 11, inte ut om fordonet avställs. Registreringsförfarandet måste med dessa förutsättningar och med det tekniska förfarande hos registreringsmyndigheterna som skall tillämpas bli en enkel och snabb procedur. Mot denna bakgrund och eftersom det är önskvärt att undvika speciella registreringsförfaranden och skyltar har utredningen 61

övervägt möjligheterna att foga in saluvagnarna i det "ordinarie" registreringssystemet. Utredningen konstaterar alltså till en början att några svårigheter för bilhandlarna knappast kan uppkomma om det skulle krävas att alla nya fordon som hålls till salu måste vara registrerade för att kunna brukas som saluvagnar. När det gäller begagnade fordon som återgår till bilhandeln för försäljning används för närvarande reservregistreringsförfarandet. I fortsättningen förutsätts att fordonen avställs och står kvar som registrerade. Registreringsskylt med kontrollmärke skall därvid skickas in och förstöras men ny skylt utan märke skall omedelbart tillställas fordonsägaren (jfr avsnitt 4.4.2). Om systemet med saluvagnsskyltar och särskilda förteckningar över dessa ersätts aned bestämmelser att saluvagnarna skall vara registrerade och försedda med ordinarie registreringsskyltar behövs någon ny form av utmärkning som kan fästas på fordon när det används med stöd av saluvagnslicens. Rätten att bruka fordon med stöd av sådan licens är inte knuten till bestämda fordon utan till de fordon som hålls till salu av licenshavaren. Saluvagnsskatt betalas för ett visst antal fordon och s.k. flytande trafikförsäkring tecknas. Saluvagnsskyltar lämnas ut för det antal fordon saluvagnsskatten avser och skyltarna flyttas mellan olika fordon hos försäljaren allteftersom det är aktuellt att använda dem med stöd av licensen. Det går därför inte att med det nya systemet lösa frågan om utmärkningen av saluvagnarna med att bilhandlaren i stället för saluvagnsskyltarna erhåller kontrollmärken för det antal fordon han får bruka som saluvagnar. Kontrollmärkena skall enligt utredningens förslag vara så beskaffade att de inte kan tas bort från registreringsskylten utan att förstöras och de kan alltså inte flyttas från ett fordon till ett annat. Dessutom bör utmärkningen på något sätt visa att rätten att använda fordonet är begränsad. Av märket bör också, som nu är fallet med saluvagnsskyltarna, framgå vilket slag av fordon det avser. 62

Det bör inte möta några större tekniska problem att framställa en särskild form av märken, speciella för saluvagnar, som fyller de angivna kraven. Märkena kan lämpligen utföras i metall eller annat liknande material och vara så beskaffade att de kan fästas på eller "knäppas" (ev. låsas) runt registreringsskylten på den plats som är avsedd för kontrollmärke. Utredningen föreslår att bestämmelserna som rör saluvagnar ändras sä att brukande av fordon enligt saluvagnslicens förutsätter att fordonet är registrerat och avställt samt att föreskrifterna om saluvagnsskylt ersätts av föreskrifter om särskilt saluvagnsmärke anbringat på registreringsskylt. Villkoren och reglerna i övrigt enligt 13 § VTF behöver inte ändras utom beträffande besiktningsvillkoret för rätt att använda saluvagn för demonstrations- och försäljningsändamål. Där gäller som nämnts nu att fordonet inom ett år före brukandet skall ha godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg eller, om fordonet reservregistrerats, godkänts vid kontrollbesiktning. Sistnämnda alternativ för reservregistrerat fordon blir inte aktuellt eftersom reservregistreringen slopas. I övrigt bör samma krav gälla som föreskrivits i 16 § BRK för att obligatorisk avställning skall upphöra, nämligen att besiktningen utförts resp. intyget utfärdats tidigast ett år innan registreringsansökan gavs in och att fordonet inte ändrats sedan dess. Om i enlighet med vad som anförts under 4.2.7 skyldighet att kontrollbesiktiga saluvagn enligt 24 § 1 mom. VTF inträtt fordras också att den fullgörs för att inte körförbud enligt 24 § 4 mom. VTF skall inträda. Det kan övervägas om saluvagnsmärken — såsom nu i vissa fall gäller om saluvagnsskyltar — skall behövas i mer än ett exemplar för varje fordon. Utredningen finner för sin del tillräckligt om märke anbringas på registreringsskylt i motsvarande utsträckning som föreslagits i fråga om kontrollmärke, dvs. om mer än en registreringsskylt finns på fordonet skall märket finnas på den bakre skylten. SOU 1971:11

Utredningen vill dessutom föreslå vissa ändringar av organisatorisk art som inte i och för sig påkallas av det nya systemet med registrering och saluvagnsmärken men som tillvaratar möjligheterna till rationalisering genom tillkomsten av en central registreringsmyndighet. Länsstyrelsen i det län där sökandens rörelse bedrivs bör alltjämt vara beslutande myndighet i ärenden som rör saluvagnslicens. De förteckningar över sådana licenser, som nu förs hos varje länsstyrelse särskilt, bör emellertid med fördel kunna föras centralt i anslutning till bilregistret med anknytning till ägarregistreringen där. Likaså bör utlämnandet av saluvagnsmärken centraliseras till trafiksäkerhetsverket och förteckning över utlämnade märken - motsvarande de förteckningar över saluvagnsskyltar som nu förs hos länsstyrelserna - föras centralt. Märke bör lämpligen vara försett med beteckning som anknyter det till viss licenshavare och med förut nämnd markering som visar för vilket slag av fordon det lämnas ut. Märkena kan sändas till licenshavaren som postförskott mot betalning av saluvagnsskatten och den avgift som skall utgå för varje märke (se avsnitt 11). Utredningen har i det föregående utgått från att inga olägenheter kan uppstå med ett registreringskrav i fråga om saluvagnarna. Det finns emellertid vissa specialfall där registrering kan vara svår eller omöjlig att ordna i tid trots det enkla förfarandet. Det gäller här transporter som egentligen faller utom ramen för saluvagnsbestämmelserna men som Kungl. Maj:t genom dispens medgivit får företas med stöd av saluvagnslicens. Transporterna avser inte "saluhållna" fordon utan fordon som förs exempelvis från frihamnslager till försäljaren eller som, när de fraktas på biltransportfordon från fabrik eller hamn, behöver föras kortare sträckor i samband med på- och avlastningen. Interimsregistrering, som bl.a. meddelas med anknytning till visst fordon, kan inte lämpligen användas för de här angivna fallen. De mycket få undantagsfall det är fråga om har utredningen inte ansett böra leda till SOU 1971:11

modifieringar i det system som föreslagits för saluvagnarna. I stället föreslås att trafiksäkerhetsverket får befogenhet att efter ansökan meddela särskilda tillstånd - kallade leveranstillstånd - att utan hinder av registreringsbestämmelserna använda fordon kortare sträckor i samband med att de transporteras från importör eller tillverkare. Det bör anges uttryckligen att tillstånd får ges bara om registrering av fordonen inte kan avvaktas utan avsevärd olägenhet. Vidare bör gälla villkor om trafikförsäkring. Det blir här fråga om flytande trafikförsäkring. Fordonen skall också vara försedda med skyltar av speciellt slag som det får ankomma på trafiksäkerhetsverket att bestämma om. Trafiksäkerhetsverket bör också ha att meddela övriga villkor som kan vara påkallade. Liksom vid begränsade körtillstånd enligt 19 § BRK torde några särskilda beskattningsregler inte behöva föreskrivas för dessa specialfall. I stället bör en lämpligt avpassad avgift uttas för varje tillstånd. Tillståndens giltighetstid bör vara begränsad till ett år. För varje ettårsperiod krävs nytt tillstånd och därmed nytt trafikförsäkringsbevis och ny avgift. Bestämmelserna i 13 § VTF har med de ändringar som påkallas av utredningens här redovisade förslag och med vissa redaktionella jämkningar överförts till 2 8 - 3 2 §§ BRK. I bestämmelserna har intagits vissa föreskrifter för det fall märke förlorats vilka inte har någon motsvarighet i 13 § VTF. Dessa innebär dels att duplett av saluvagnsmärke kan erhållas när märke förstörts eller förkommit, dels att om skyldigheten att återlämna märke inte kan iakttas för att märket förlorats särskild skriftlig anmälan skall göras om detta. Bestämmelserna om särskilt leveranstillstånd har upptagits i 33 § BRK.

5.3 Exportvagnslicens 5.3.1 Gällande bestämmelser Om s.k. exportvagnar finns de grundläggande bestämmelserna i exportvagnskungörelsen (1964:39). Den som är bosatt i utlandet och här i landet förvärvat personbil eller motorcykel får under vissa förutsättningar bruka for63

donet här utan att det är infört i bilregistret. Som villkor gäller bl.a. att fordonet är infört i exportvagnsförteckning och försett med skyltar av visst utseende. Rätt att använda fordonet enligt de angivna villkoren upphör i vissa fall, t.ex. om fordonet överlåts. Exportvagnsförteckning förs i anslutning till bilregistret hos länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Förteckningen består av besiktningsinstrument eller typintyg för fordonen. Fordon som förs in i förteckningen tilldelas ett exporrvagnsnummer. Detta består av månadsbeteckning enligt vissa regler, första bokstaven för vederbörande län, ordningsnummer och årtalsbeteckning. Förutsättning för att fordon skall få föras in i exportvagnsförteckning är att det levereras i svensk frihamn, att det inte är, varit eller bort vara registrerat här och inte heller tidigare införts i exportvagnsförteckning samt att det inom ett år innan ansökan görs om införande i förteckningen upptagits i typintyg eller godkänts vid besiktning och sedan inte ändrats. Vidare skall försäkring ha tecknats för fordonet och ägaren skall enligt särskilt formulär försäkra att fordonet efter brukandet här inom angiven tid kommer att antingen utföras eller anmälas till förtullning. Typintyg för exportvagn fyller inte i alla avseenden kraven på typintyg för fordon som skall registreras i bilregistret och skall enligt 26 § VTK förses med tydlig påskrift i rött om att det bara gäller för exportvagn. Den besiktning som, om typintyg inte utfärdats, skall ha gjorts innan fordonet får föras in i exportvagnsförteckningen kallas exportvagnsbesiktning. Den skall i princip innebära en kontroll av att fordonet är i sådant skick som krävs för att det skall få upptas i bilregister. Vid besiktningen utfärdas besiktningsinstrument som också är speciellt för exportvagn. När fordon tagits in i förteckningen skall myndigheten lämna ut två skyltar med fordonets exportvagnsnummer. För varje par skyltar erläggs 30 kronor i avgift. 64

Sökandens exemplar av besiktningsinstrument eller typintyg, försett med vissa noteringar av den myndighet som för förteckningen, utgör exportvagnslicens. Denna skall medföras under färd. Fordon får stå kvar i exportvagnsförteckning längst till och med den månad då ett år gått från den dag då det fördes in i förteckningen. Fordon skall avföras ur förteckningen när den nyss angivna tiden gått till ända eller när fordonet dessförinnan förts in i bilregister eller vederbörande tullmyndighet beslutat att fordonet skall slutligt förtullas. Enligt 10 § 4 mom. första stycket sista punkten VTF får fordon som är eller varit infört i exportvagnsförteckning inte tas upp i bilregister på grund av typintyg och inte heller på grund av registreringsbesiktning som skett innan fordonet infördes i förteckningen. Typintyget får enligt 15 § VTF inte utfärdas bl.a. beträffande fordon som är eller varit infört i exportvagnsförteckning. Vidare sägs i 14 § VTF att besiktningsinstrument avseende registreringsbesiktning av fordon som är eller utan efterföljande registrering varit infört i exportvagnsförteckning får utfärdas endast under förutsättning att utredning föreligger om att fordonet förtullats för att stadigvarande brukas här. 5.3.2 Principbeslutet Frågan om ev. ändringar i bestämmelserna om exportvagnar i anslutning till reformen rörande bilregistreringen har inte tagits upp i principbeslutet. 5.3.3 Utredningens överväganden och förslag De särskilda exportvagnsförteckningarna bör slopas och en gemensam central förteckning läggas upp i datamaskin i anslutning till bilregistret. Man får härigenom vissa administrativa vinster och en rationellare arbetsgång. Det bör alltjämt ankomma på länsstyrelse att pröva ansökan om införande i förteckningen. Någon anledning att begränsa beSOU 1971:11

hörigheten till vissa länsstyrelser finns inte i den nya organisationen. Länsanknutna exportvagnsnummer fyller inte någon funktion i den framtida organisationen och bör därför slopas. I princip bör man använda nummer ur den vanliga nummerserien för registrerade fordon. Därigenom kan numret som sådant övergå till att bli registreringsnummer för fordonet, om det, sedan det upphört att vara exportvagn, skall registreras i vanlig ordning. Exportvagnsmarkeringen på skylt är internationellt vedertagen och skall bl.a. uppta årtalsangivelse. Den kan därför inte ersättas av kontrollmärke. Den nuvarande speciella exportvagnsmarkeringen bör bibehållas. Exportvagnsskyltar kan ändå framställas i den vanliga automatiserade serietillverkningen av skyltar (se avsnitt 7). Exportvagnsskyltar bör liksom vanliga registreringsskyltar distribueras centralt. När fordon införts i exportvagnsförteckningen bör det därför ankomma på trafiksäkerhetsverket att tillställa fordonsägaren två sådana skyltar. Avgift bör liksom i dag utgå för skyltar (se avsnitt 11). Exportvagnslicens kan framställas maskinellt av trafiksäkerhetsverket. De under 5.3.1 redovisade särskilda föreskrifterna i VTF har tillkommit för att säkra att de krav i fråga om fordons beskaffenhet, förtullning m.m. som allmänt gäller för fordon som registreras här upprätthålls också i fråga om fordon som varit infört i exportvagnsförteckning. Dessa föreskrifter måste givetvis i sak bibehållas. Bestämmelserna om typintyg och registreringsbesiktning står kvar i VTF. I 14 § 1 mom. och 15 § bör som nämnts inte någon ändring göras i de särskilda reglerna för exportvagnar. Vad som sägs i 10 § 4 mom. om dessa fordon rör emellertid förutsättningarna för registrering och bör med utredningens förslag i övrigt tas in i de bestämmelser som anger kraven för att fordon ej skall avställas vid registreringen, dvs. i 8 § BRK. I övrigt berör de föreslagna ändringarna i huvudsak endast exportvagnskungörelsen och den tillämpningskungörelse som skall utarbetas i anslutning till BRK.

5-SOU 1917:11

5.4 Turistv agnslicens

5.4.1 Gällande bestämmelser I 27 § 1 mom. VTF sägs att särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser gäller för rätt att — på grund av internationella överenskommelser eller eljest - här i landet tillfälligt bruka motorfordon eller släpfordon som är registrerat i utlandet. I 27 § 2 mom. VTF finns vissa bestämmelser om rätt att i annat fall än som nyss sagts bruka motorfordon eller låta släpfordon dras av bil utan hinder av registreringsbestämmelserna i 11 § VTF. Rätten gäller motorfordon eller släpfordon som införts till landet för tillfälligt bruk av person som endast tillfälligtvis skall vistas här. Förutsättning för brukandet är bl.a. att särskilt tillstånd, turistvagnslicens, utfärdats och att fordonet, om det är motorfordon, är försett med turistvagnsskylt. Polismyndighet utfärdar licens och lämnar ut skyltar. Polismyndigheterna skall föra särskilda register över fordon för vilka turistvagnslicens utfärdats. 5.4.2 Principbeslutet Frågan om ev. ändringar i bestämmelserna om de s.k. turistvagnarna har inte berörts i principbeslutet. 5.4.3 Utredningens överväganden och förslag Ärenden angående turistvagnslicens måste kunna handläggas på ett smidigt sätt i så nära anknytning till införseln av fordonet som möjligt. De bör därför ligga kvar hos polismyndigheterna. Man skulle inte göra några nämnvärda rationaliseringsvinster genom att lägga polismyndigheternas ifrågavarande register i en central datamaskin. Med hänsyn till vad som sagts föreslår utredningen inte någon ändring i det materiella innehållet i gällande föreskrifter för turistvagnar. Av skäl som redovisats under 1.3.1 anser utredningen att bestämmelserna i fråga inte bör intagas i BRK fastän de anger ett generellt undantag från registreringsbestämmelserna. Beträffande 27 § VTF har därför inte föreslagits annan ändring än såvitt avser hänvisningarna till de bestämmelser om registrering från vilka föreskrifterna i fråga utgör undantag.

6 Påföljder och besvär

6.1 Påföljder De ansvarsbestämmelser som i första hand berörs av utredningens förslag finns för närvarande i 65 § VTF. Utredningen har utgått från att påföljdsreglerna i sak bör behållas oförändrade. Om motordrivet fordon eller släpfordon brukas i strid mot registreringsbestämmelserna i 11 § VTF eller i strid mot de särskilda bestämmelserna i 13 § 1 mom. VTF om saluvagnar straffas ägaren enligt 65 § 2 mom. VTF med böter. Av 65 § 3 mom. VTF följer, dels att ägaren är fri från ansvar om han iakttagit vad på honom ankommit till förhindrande av fordonets brukande, dels att föraren kan fällas till ansvar om han ägde vetskap om hindret för brukandet, dels att brukaren i vissa fall är förfallen till ansvar i ägarens ställe. I motsvarande situationer skall enligt utredningens förslag dömas till böter för brukande av oregistrerat eller avställt fordon i strid mot 4 eller 18 §§ BRK eller av saluvagn i strid mot 28 § BRK. Straffbestämmelsen har tagits in i 38 § BRK. På samma sätt bör behandlas fall då fordon, för vilka meddelats särskilt begränsat körtillstånd enligt 19 § BRK eller särskilt leveranstillstånd enligt 33 § BRK, brukas i strid mot tillstånden. Även denna straffbestämmelse har tagits in i 38 § BRK. Enligt 77 § VTF kan Kungl. Maj:t i vissa fall medge undantag från bestämmelserna 66

om bl.a. registreringsplikt. Något stadgande i VTF om straff för de fall att fordon brukas i strid mot villkor som förbundits med sådant undantag finns inte. Utredningen har ansett detta vara en brist. Om föreskrift om undantag från registreringsplikt inte i det särskilda fallet kompletterats med straffbestämmelse bör de allmänna, i föregående stycke redovisade reglerna gälla. Detta framgår av 38 § jämfört med 5 § 5 BRK. Att brukaren i vissa fall skall dömas i ägarens ställe framgår av 39 § BRK. Såsom framgått av redogörelsen under 1.1 gäller för närvarande att fordonsägare är skyldig att inom viss tid söka registrering av fordonet (17 § VTF). Underlåtenhet att fullgöra denna skyldighet straffas enligt 65 § 4 mom. första stycket VTF med böter. Utredningen har under 1.3.2 föreslagit att bestämmelserna om särskilda frister för registreringsskyldigheten skall slopas. Kvar står endast det straffsanktionerade förbudet att bruka oregistrerat fordon. Någon motsvarighet till 65 § 4 mom. första stycket VTF finns därför inte i BRK. Den nuvarande registerföringen bygger i stor utsträckning på uppgifter, som fordonsägarna är skyldiga att lämna vederbörande länsstyrelse. Sådan uppgiftsskyldighet finns såvitt nu är av intresse i fråga om förvärv och försäljning av fordon (17 § 3 mom. andra stycket och 18 § 1 och 3 mom. VTF), i fråga om registreringsbesiktning enligt 10 § 5 SOU 1971:11

mom. VTF, nyteckning av trafikförsäkring och ändring av fordonets hemort eller ägarens namn, hemvist eller postadress (18 § 2 och 3 mom. VTF), i fråga om ändring i traktors användning (18 § 4 mom. VTF) och i fråga om skrotning eller liknande åtgärd (19 § 2 mom. VTF). Den som underlåter att lämna föreskriven uppgift straffas enligt 65 § 4 mom. andra stycket VTF med böter, högst 500 kr. Underlåter den förre ägaren att anmäla övergång av äganderätt till fordon, är han dock fri från ansvar, om riktig uppgift om den nye ägarens namn och adress inom föreskriven tid kommit in till bilregistret. Slutligen skall i detta sammanhang nämnas, att länsstyrelsen kan förelägga och utdöma vite för att framtvinga ett fullgörande av anmälningsskyldigheten, om den som fällts till ansvar för att ha underlåtit anmälan fortsätter att tredskas. Såsom framgått av utredningens tidigare redovisade förslag kommer uppgifterna från fordonsägarna i fortsättningen att i viss utsträckning ersättas med rapporter från besiktningsmännen och från länsstyrelsernas personregister. För att få till stånd avregistrering när fordon skrotats har utredningen under 3.3 anvisat en annan lösning än en straffsanktionerad anmälningsskyldighet. De fall då anmälningsskyldighet måste finnas gäller övergång av äganderätten till registrerat fordon (20 och 21 §§ BRK), nyteckning av trafikförsäkring (22 § BRK), ändring av fordonsägares namn eller adress i de fall ägaren inte finns upptagen i länsstyrelses personregister (23 § BRK), ändring av användningen i fråga om fordon i vissa fall (24 § BRK) samt förlust av registreringsskylt (27 § andra stycket och 37 § andra stycket BRK) eller saluvagnsmärke (32 § första stycket BRK). Straffet för underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet föreslås oförändrat bli böter, högst 500 kr. Även möjligheten att förelägga och utdöma vite bör bibehållas. Vitesfrågan bör, när det gäller saluvagnsmärke eller provisorisk registreringsskylt, handläggas av den länsstyrelse som lämnat ut märket eller skylten och i övrigt av länsstyrelsen i det län där fordonsägaren SOU 1971:11

har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. De nu redovisade bestämmelserna finns intagna i 41 § första och tredje styckena BRK. I fråga om skyldigheten att anmäla äganderättsövergång föreslog utredningen redan i principbetänkandet att om endast endera av förre eller nye ägaren gjort en anmälan till bilregistret, så att föreskrivna uppgifter kunnat tas in, skulle den andre bli fri från straff. Detta avvisades i prop. 1969:30 såvitt gäller den nye ägaren under hänvisning till att denne var skyldig att förete bevis om trafikförsäkring och att erlägga föreskriven avgift. Sedan utredningen funnit att båda dessa förpliktelser bör frikopplas från anmälan om äganderättsövergången (se ovan under 4.3.6 och nedan i avsnitt 11) föreslär utredningen att det i principbetänkandet framlagda förslaget genomförs. 41 § andra stycket BRK har utformats i enlighet härmed. Enligt utredningens förslag under 5.1.3 skall skyldighet föreligga att i ansökan om registrering av fordon, som tagits i bruk enligt interimslicens, lämna uppgift om den myndighet som utfärdat licensen, datum för utfärdandet och licensens nummer (12 § 5 mom. VTF enligt utredningens förslag). Att sådan uppgift lämnas utgör dock ej - som enligt gällande bestämmelser — förutsättning för registrering. I stället bör skyldigheten vara straffsanktionerad. Straffbestämmelsen har tagits in i 65 § 4 mom. VTF. I nuvarande 65 § 5 mom. första stycket VTF föreskrivs att den som vid ansökan om registrering eller i anmälan enligt 65 § 4 mom. VTF lämnar veterligen oriktig uppgift straffas med böter. Motsvarande bestämmelse har tagits in i 42 § BRK, som utformats så att den omfattar varje anmälan eller ansökan enligt BRK. Hit hör ansökan enligt 7 § om registrering, intyg enligt 8 § första stycket 2, ansökan enligt 13 § om duplett av kontrollmärke, anmälan enligt 14 § om avställning, anmälan enligt 20 och 21 §§ om övergång av äganderätt till fordon, anmälan enligt 23 § om ändring av ägares namn eller adress, anmälan enligt 24 § andra stycket om ändring i användningen av fordon, anmälan enligt 25 § om avregistrering, anmälan enligt 67

27 § om att registreringsskylt förstörts eller anbringa kontrollmärke på registreringsskylt, förkommit, ansökan enligt 29 § om salu- enligt 13 § att ansöka om duplettmärke, när vagnslicens, ansökan enligt 30 § andra styck- kontrollmärke förstörts eller förkommit, och et om duplett av saluvagnsmärke, anmälan enligt 19 § tredje stycket att medföra körtillenligt 32 § första stycket om att saluvagns- stånd vid färd. För underlåtenhet att återmärke förstörts eller förkommit samt an- ställa registreringsskylt enligt 27 § andra mälan enligt 37 § om att registreringsskylt stycket vid avregistrering i vissa fall (26 §) eller provisorisk skylt förstörts eller för- eller provisorisk skylt enligt 37 § andra kommit. I det nya stadgandet har inte stycket eller att i stället lämna anmälan angivits att den lämnade uppgiften skall vara enligt dessa författningsrum, när skylt förveterligen oriktig. Frågan om uppsåt torde få störts eller förkommit, stadgas straff i 41 § första stycket. Straff är enligt både 40 och bedömas efter allmänna regler. 41 §§ böter, högst 500 kr. Den nuvarande, i 65 § 5 mom. andra Eftersom 20 § 6 mom. av tidigare, under stycket intagna bestämmelsen om straff för lämnande av oriktig uppgift i ansökan om 1.3.4 och 1.1 angivna skäl utgått har den duplett av besiktningsinstrument, typintyg därtill anslutande straffbestämmelsen i 65 § eller vagnbok (20 § 6 mom. VTF) föreslås 6 mom. tredje stycket slopats. utgå på de skäl som redovisats under 4.4.2 På sådan skylt som avses i 21 § 2 mom. och 1.1. första stycket VTF skall såvitt gäller släpFöreskrifterna i 21 § 1 mom. tredje och fordon enligt utredningens förslag ej anges registreringsnummer. Hänvisfemte styckena och därtill anslutande straff- fordonets bestämmelse i 65 § 6 mom. andra stycket ningen i 65 § 6 mom. tredje stycket till 21 § VTF har — utom såvitt de gäller interims- 2 mom. kan då avse bl. a. hela första stycket. skylt — överförts till 35 och 36 §§ resp 40 § Eftersom det särskilda kontrollbesiktBRK. Med hänsyn till förseelsernas karaktär ningsmärket enligt utredningens förslag har utredningen ansett att straffet bör slopas, behövs inte längre föreskrifter i 24 § bestämmas till böter, högst 500 kr., i stället 3 mom. andra stycket VTF med förbud att för till dagsböter. Bestämmelsen i 65 § 6 avlägsna sådant märke och skyldighet att, mom. andra stycket har ändrats med hänsyn om märket förstörts eller förkommit, tillse till att den enligt utredningens förslag gäller att nytt märke sätts på fordonet. Hänvisendast i fråga om interimsskylt och turist- ningen i 65 § 6 mom. tredje stycket VTF till vagnsskylt. nämnda stadgande bör i enlighet härmed I 65 § 6 mom. tredje stycket stadgas utgå. böter, högst 500 kr., som straff för förseelser Den som ertappats med att vid färd inte mot en rad olika föreskrifter i VTF, bl. a. medföra vissa angivna handlingar blir enligt 10 § 6 mom. och 13 § 3 mom. fjärde stycket 69 § VTF fri från ansvar om han senast och 4 mom. Dessa sistnämnda stadganden tredje dagen efter ifrågavarande färd styrker, har — med vissa, i det föregående redovisade att han vid tiden för förseelsen innehaft jämkningar — överförts till 9 § andra styck- sådan handling, och om omständigheterna et, 32 § första stycket resp. 28 § sista ger vid handen, att förseelsen haft sin grund i stycket BRK, medan den däremot svarande ett tillfälligt förbiseende. De handlingar som straffbestämmelsen tagits in i 40 § och 41 § anges i stadgandet och som blir aktuella i första stycket BRK. I sistnämnda båda förevarande sammanhang är registreringsförfattningsrum har också straffbelagts vissa bevis, besiktningsinstrument, typintyg, interförseelser som systematiskt ligger nära de imslicens, saluvagnslicens, turistvagnslicens, nyss angivna men avser skyldigheter som inte intyg om kopplingsbesiktning och vissa har någon motsvarighet i gällande bestämm- andra intyg som rör fordons utrustning. elser. I 40 § BRK stadgas således straff för Enligt vad utredningen erfarit har stadgandet åsidosättande av skyldighet enligt 12 § att i 69 § VTF orsakat så stora kontrollproblem, 68

SOU 1971:11

Mot länsstyrelses beslut enligt 7 § andra stycket ASF om skattskyldighet (se ovan under 4.2.5) förs talan genom besvär hos kammarrätten. Från kammarrätten kan talan fullföljas till regeringsrätten. Frågan om en reform på förvaltningsrättskipningens område behandlas i ett den 20 mars 1970 till lagrådet remitterat förslag, Omorganisation av förvaltningsrättskipningen, m.m. I detta sammanhang är främst principerna för fördelningen av besvärsärenden mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och förvaltningsdomstol av intresse. Härvidlag föreslås i remissen att talan skall föras hos kammarrätten mot beslut, som länsstyrelse enligt VTF eller med stöd därav utfärdade föreskrifter meddelat rörande bl. a. avgift, anteckning i bilregister eller bilreservregister, rätt att bruka fordon utan hinder av 11 § VTF och föreläggande eller utdömande av vite. Talan mot annat beslut av länsstyrelse i fråga, som nu är av intresse, skall föras hos Kungl. Maj:t i statsrådet. När det gällt att utforma besvärsbestämmelser i anslutning till det nya bilregistersystemet har utredningen haft att beakta dels de principer som kommit till uttryck i lagrådsremissen, dels ändrade faktiska förhållanden som uppkommer genom att hanteringen av det nya systemet i stor utsträck6.2 Besvär ning sker maskinellt. I sistnämnda avseende Registerföringen i det nuvarande registre- måste man ta hänsyn till att en rad åtgärder ringssystemet bygger i huvudsak på beslut av inte längre är beroende av faktiska prövlänsstyrelserna. Enligt 76 § VTF förs talan ningar i enskilda fall utan av ett samspel mot beslut av länsstyrelse med stöd av mellan utifrån kommande impulser till dataförordningen hos Kungl. Maj :t genom besvär. maskinanläggningen och för denna på förAv dessa besvärsmål avgör regeringsrätten hand uppgjorda, mer eller mindre generella enligt 2 § 5:o tredje och sjätte leden lagen program. Impulsen till datamaskinen kan (1909:38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regerings- vara ett beslut av länsstyrelse i visst ärende, rätt mål om debitering och restitution m.m. inmatning av vissa data eller beslut av trafikav förekommande avgifter, enligt 2 § 14:o säkerhetsverket att utföra en av de regelåttonde ledet samma lag mål om anteckning bundet återkommande genomgångarna i rei bilregister och om meddelande eller åter- gistret, t.ex. för debitering av skatt och kallelse av tillstånd att föra automobil samt utfärdande av kontrollmärke. De nuvarande bestämmelserna i ASF om enligt 2 § 17 :o nionde ledet samma lag mål om föreläggande och utdömande av viten. beslut och fullföljd av talan synes vara i Övriga besvärsärenden om vilka i detta sam- princip användbara även i det nya systemet. manhang är fråga prövas av Kungl. Maj:t i Enligt gällande regler anses själva debiteringen av skatt inte som ett beslut av statsrådet.

att de angelägna syften som ligger bakom skyldigheten att medföra de angivna handlingarna inte kunnat tillgodoses i önskvärd utsträckning. Utredningen förslår därför att möjligheten till straffrihet enligt 69 § VTF, såvitt den gäller angivna handlingar, slopas. Att påföljd trots detta i undantagsfall kan efterges framgår av 33 kap 4 § tredje stycket brottsbalken. Bestämmelserna i 70 § VTF om ansvar för annan än ägaren i fråga om fordon som tillhör stat, kommun eller juridisk person kommer, genom hänvisning i 43 § BRK, att bli tillämpliga även beträffande förseelser mot BRK. I 71 § VTF stadgas att åtal för vissa förseelser mot VTF under särskilda förutsättningar kan tas upp av rätten i den ort där fordonet skall anses ha sin hemort. Genom att begreppet hemort för fordon inte kommer att finnas kvar i den nya registreringsorganisationen, kan bestämmelsen inte bibehållas oförändrad. Såvitt utredningen kan bedöma torde emellertid någon särskild forumbestämmelse över huvud taget inte behövas. Med den lydelse reglerna i 19 kap. rättegångsbalken numera har bör dessa vara tillfyllest, varför 71 § VTF kan utgå.

SOU 1971:11

länstyrelsen. I stället kan den som är missnöjd med debiteringen påkalla ett särskilt, länsstyrelsens beslut i skattefrågan. Inte heller i det nya systemet kan man betrakta skattedebitering som särskilt beslut, eftersom debitering sker i datamaskin enligt härför uppgjorda program. Den som anser att skatt påförts honom oriktigt för visst fordon bör påkalla särskilt beslut av länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. Mot länsstyrelsens beslut kan sedan föras talan i samma ordning som för närvarande. Utredningens förslag till ändring i 7 § andra stycket ASF har utformats i enlighet med det anförda. När det gäller olika åtgärder och förfaranden inom det område som regleras av BRK är det ofta klart att beslut fattas av myndighet efter en faktisk prövning i enskilt fall. Detta är förhållandet i fråga om beslut av trafiksäkerhetsverket enligt 33 § rörande särskilt leveranstillstånd samt i fråga om beslut av länsstyrelse enligt 6 § rörande registrering, enligt 8 § sista stycket rörande obligatorisk avställning, enligt 9 § sista stycket rörande duplett av registreringsbevis, enligt 13 § rörande duplett av kontrollmärke, enligt 14, 15 eller 16 § rörande avställning eller förlängning av avställning, enligt 19 § rörande särskilt begränsat körtillstånd, enligt 25 eller 26 § rörande avregistrering, enligt 29 § rörande saluvagnslicens, enligt 30 § andra stycket rörande duplett av saluvagnsmärke, enligt 37 § rörande duplett av registreringsskylt eller provisorisk skylt och enligt 41 § tredje stycket om föreläggande eller utdömande av vite. Däremot torde man inte kunna säga att utfärdandet av kontrollmärke sker enligt beslut av trafiksäkerhetsverket. Begreppet utfärda avser närmast det förhållandet att märke framställs och skickas ut genom processer i den centrala datamaskinanläggningen. Detta och andra förfaranden styrs i stor utsträckning av rapporter från besiktningsmän och försäkringsbolag, av besked från länsstyrelsernas personregister och av uppgifter från fordonsägarna, utan att man i något skede kan urskilja ett direkt 70

beslut av länsstyrelse eller bilregister. Det synes därför lämpligt att man, enligt det mönster som anges i ASF, ger den, som anser sig lida förfång, möjlighet att påkalla särskilt beslut i andra frågor än de som avgjorts genom regelrätta beslut. Sådant beslut bör för enhetlighetens skull fattas av länsstyrelsen i det län där det ifrågavarande fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. Talan mot länsstyrelses beslut bör föras hos trafiksäkerhetsverket. I enlighet med principerna i den förut redovisade lagrådsremissen bör talan mot trafiksäkerhetsverkets beslut föras hos kammarrätten, dels när beslut gäller fråga, vari länsstyrelse beslutat utan att detta särskilt påkallats, dels när beslut eljest i fråga om visst fordon avser registrering, avställning, anteckning i bilregistret, rätt att bruka fordon utan hinder av 4 eller 18 § eller föreläggande eller utdömande av vite. I övrigt förs talan mot trafiksäkerhetsverkets beslut genom besvär hos Kungl. Maj:t i statsrådet. Trafiksäkerhetsverkets och länsstyrelses beslut bör gälla utan hinder av förd talan. De redovisade övervägandena har kommit till uttryck i 44 § BRK.

SOU 1971:11

7 Skyltar och kontrollmärken

7.1 Placeringen av registreringsskyltar och kontrollmärken I 21 § 1 mom. VTF sägs bl.a. att registreringsskylt skall vara anbragt på motorfordon såväl framtill som baktill och på släpfordon baktill. Om släpfordon kopplas till bil och bilens skylt till följd härav inte med lätthet kan avläsas skall baktill på släpfordonet eller, om flera släpfordon tillkopplats, på det sista av dessa vara anbragt likadan skylt som skall föras på den dragande bilen. När det gäller motorfordon synes det inte finnas anledning att överge nuvarande principer. I fråga om släpfordon skulle en enkel lösning vara att alltid låta sådant fordon baktill föra sitt eget registreringsnummer. Detta överensstämmer också med den i Wien den 8 november 1968 undertecknade men av Sverige ännu inte biträdda konventionen rörande vägtrafik, vari sägs att släpfordon i internationell trafik baktill skall vara försedda med registreringsskylt med släpfordonets registreringsnummer. Den nuvarande bestämmelsen om att fordonskombination baktill skall föra det dragande fordonets registreringsnummer är emellertid väsentlig för möjligheterna att fastställa ägaransvar i olika sammanhang. Bl.a. bestämmelserna i lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automo bil trafik är härvid av intresse. Enligt huvudregeln i denna är ägare till automobil, även om han inte är vållande, ansvarig för SOU 1971:11

skada, som till följd av trafik med bilen tillfogas annan person än föraren eller sådan egendom som inte befordras med bilen. Automobil definieras i lagen så att den — med VTF:s terminologi - blir tillämplig på motorfordon och gummihjulsförsedda traktorer. Om en fordonskombination baktill för släpvagns registreringsnummer minskar möjligheterna att med hjälp av registret hitta den vid skadefall ansvarige ägaren. I många fall kommer visserligen de noteringar om utfallet av särskild kopplingsbesiktning, varmed registret bör kompletteras, att göra det möjligt att med hjälp av släpvagns registreringsnummer få upplysning om ägaren till dragande fordon i en fordonskombination. Det är emellertid endast en mindre del av hela antalet släpvagnar som är underkastad reglerna om särskild kopplingsbesiktning. Den minskade möjligheten till identifiering av dragfordonets ägare synes vara en så väsentlig nackdel att det inte är möjligt att låta släpfordon föra endast sitt eget registreringsnummer baktill. En fordonskombination bör därför liksom i dag baktill föra det dragande fordonets registreringsnummer. Beträffande släpfordonets eget registreringsnummer återkommer utredningen i det följande. Med hänsyn till kontrollmärkenas funktion är det av största vikt att de anbringas på fordon på sådant sätt att man lätt och snabbt kan uppmärksamma märkena. De bör 71

om möjligt ha en enhetlig placering på alla fordon. Det är självfallet en fördel om de sitter nära fordonets registreringsnummer. Märkena bör i görligaste mån vara skyddade mot yttre påverkan och inte kunna avlägsnas utan att de blir omöjliga att använda på nytt. De kontrollmärken som nu används för att visa att periodisk kontrollbesiktning skett placeras i vanliga fall på insidan av vindrutan. I vissa andra länder där man använder kontrollmärken har man samma placering. Denna har fördelen att märkena är tämligen väl skyddade mot stöld och yttre påverkan. Nackdelen är att märkena kan vara siktskymmande och att man inte kan anbringa dem på samma plats på alla fordon eftersom vissa saknar vindruta.

Kontrollmärkets funktion gör att det är viktigt att märket fästs på den av fordonets skyltar där det i olika situationer är lättast att uppmärksamma. Om märket placeras på den främre skylten är det i hög grad utsatt för nedsmutsning och stenskott. Under mörker kan märket vara svårt att se eftersom den främre skylten inte är belyst. Amerikanska erfarenheter visar att de trafikövervakande organen har ojämförligt störst nytta av kontrollmärke som sitter på den bakre skylten. En stor del av övervakningen på vägarna sker nämligen med hjälp av bil eller motorcykel och trafiken iakttas då vanligen bakifrån. Vid kontakter som utredningen haft med rikspolisstyrelsen har denna förklarat att man från polisens sida föredrar att märket placeras på den bakre skylten. Med hänsyn till vad som nu sagts förordas för fordon med två registreringsskyltar att märket placeras på den bakre.

I åtskilliga länder såsom Förbundsrepubliken Tyskland och i vissa stater i USA placeras kontrollmärken på en av registreringsskyltarna, vanligen den bakre. Systemet Att dragfordonets registreringsnummer har den fördelen att märkena kan fästas på skall anbringas baktill på släpfordon skapar samma plats på alla fordon. Märkena blir vissa problem. emellertid lätt åtkomliga för yttre påverkan. Registreringsskylt med kontrollmärke bör I viss mån kan denna olägenhet minskas vara anbragt på varaktigt sätt. Det är därför genom att distributionen av märkena ordnas olämpligt att låta fordonsägare vid användså att man inom en mycket kort tid kan få ning av släpfordon flytta bakre skylt, på nya märken i stället för förkomna. Risken vilken dragfordonets kontrollmärke alltså för att märkena skall tillgripas för att ansitter, från dragfordonet till släpfordonet för vändas på andra fordon kan radikalt minskas genom att märken tekniskt genom brottan- att senare flytta den tillbaka när endast visningar eller på annat sätt utformas så att dragfordonet skall användas. Dessutom talar de förstörs om man försöker avlägsna dem. psykologiska skäl mot en sådan lösning. Den skulle beröra även alla dem som äger endast Vid undersökningar som utredningen har ett släpfordon och som annars kunde låta låtit företa har det visat sig möjligt att dragande fordonets registreringsnummer vara framställa kontrollmärken i plastmaterial av stadigvarande anbragt på släpfordonet. Det sådant utförande att de är lätta att fästa på är troligt att fordonsägare i åtskilliga fall registreringsskyltar, svåra att avlägsna utan skulle glömma skylta om fordonen vid växatt de går sönder och har god hållfasthet och ling från färd med till färd utan släpvagn och beständighet. De kontrollmärken som an- omvänt. Släpfordon bör därför förses med vänds i USA är tillverkade av självhäftande en separat registreringsskylt som upptar det plastmaterial som i många stater gjorts re- dragande fordonets registreringsnummer. flekterande. Dessa märken fyller enligt vad Denna typ av skylt bör vara flyttbar för att utredningen erfarit alla rimliga krav i nyss- kunna användas av fordonsägare som brukar nämnda hänseenden. olika kombinationer av släp och dragande Med hänsyn till vad som nu sagts förordar fordon. utredningen att kontrollmärke placeras på Överenskommelserna i den tidigare nämnregistreringsskylt. da vägtrafikkonventionen måste emellertid 72

SOU 1971:11

så långt möjligt beaktas. Enligt denna skall som nämnts släpfordon i internationell trafik baktill föra sitt eget registreringsnummer. Det torde dock inte vara möjligt att låta ett släpfordon baktill vara försett med två skyltar med olika registreringsnummer, såvida inte skyltarna skiljer sig påfallande i utseende eller utformning. En lösning som innebär att släpfordons skylt ges en helt annan utformning än andra registreringsskyltar synes varken från tillverkningstekniska eller andra synpunkter vara tillfredsställande. Med hänsyn till att det också är angeläget att inte gå ifrån principen att kontrollmärket skall vara anbragt på registreringsskylt har utredningen funnit att följande lösning synes lämplig. Samma grundläggande regler om skyltar på fordon skall alltså tillämpas som nu med det undantaget att släpfordon skall ha egen registreringsskylt. (Beträffande skylt på motorcykel hänvisas till det följande.) Ägare av fordon med draganordning för släpfordon erhåller en extra skylt med dragande fordons registreringsnummer. Den är utförd som ordinarie registreringsskylt med det undantaget att en urstansning i storlek svarande mot kontrollmärket är gjord på platsen för kontrollmärket. Släpfordonets ordinarie skylt placeras i en skylthållare som är så konstruerad att man utanpå den ordinarie skylten kan anbringa och låsa den extra skylten med dragande fordons registreringsnummer. Sistnämnda skylt döljer sålunda släpfordonets registreringsnummer samtidigt som släpfordonets kontrollmärke är synligt. På detta sätt skyltas släpfordonet när det är kopplat till bil vid färd inom landet. Vid färd med släpfordonet utomlands avlägsnas tillfälligt skylten med det dragande fordonets nummer för att bestämmelserna i tidigare nämnda vägtrafikkonvention skall uppfyllas. I registret hålls kontroll över utlämnad extra skylt. Sådan skylt skall återlämnas till registreringsmyndighet samtidigt som ordinarie skylt vid avregjstrering. De registreringsskyltar utredningen föreslår under 7.2 kan i en del fall bli svåra att på ett lämpligt och säkert sätt anbringa framtill SOU 1971:11

på motorcyklar. För närvarande gäller att registreringsskylt, anbragt framtill på motorcykel, får ha särskilt utseende. Den nuvarande skylten har enligt bestämmelserna så förhållandevis små tecken att dess läsvärde i trafiken torde vara mycket begränsat. Det bör därför vara möjligt att utan att eftersätta trafiksäkerhetssynpunkterna bestämma att motorcykel behöver föra registreringsskylt endast baktill. Utredningen föreslår att en sådan regel införs. Även detta överenstämmer med den tidigare nämnda i Wien undertecknade vägtrafikkonventionen. Bestämmelserna i 21 § 1 mom. VTF har med de ändringar som följer av förslagen i detta avsnitt överförts till 3 4 - 3 6 §§ BRK såvitt de avser registreringsskyltar. Bestämmelserna i nämnda mom. om saluvagnsskyltar utgår enligt förslagen under 5.2.3 och bestämmelserna om interimsskylt har, på sätt som framgår av avsnitt 5.1.3 flyttats till 12 § 1 mom. VTF. I 21 § 1 mom. VTF har i stället intagits en erinran om de bestämmelser rörande interimsskyltar och turistvagnsskyltar som skall stå kvar i VTF ävensom om de särskilda bestämmelserna om skyltar utanför VTF:s ram (registreringsskyltar samt de speciella slagen av skyltar för exportvagnar och för fordon med tillstånd enligt 33 § BRK). Eftersom registrerat släpfordon enligt förslagen i fortsättningen alltid skall vara försett med egen registreringsskylt behövs inte föreskriften om uppgift angående registreringsnummer på den särskilda skylt som är föreskriven i 21 § 2 mom. e VTF.

7.2 Utformningen av tecken och skyltar

7.2.1 Gällande bestämmelser Närmare bestämmelser om registreringsskyltar finns i 43 § VTK. Där stadgas att registreringsskylt skall vara av rektangulär form, att bokstäver och siffror på registreringsskylt för motorfordon skall ha en höjd av 75 mm och en stapelbredd av 15 mm och att avståndet mellan bokstav och siffra skall vara 20 mm samt mellan bokstäver och siffror inbördes 13 mm. I bilagor till VTK visas hur bokstäver och siffror i huvudsak skall se ut och hur de skall vara anbragta på en resp. två rader. Det senare är tillåtet när skylt upptar flera än fyra siffror eller två bokstäver och flera än tre siffror. På tvåradig skylt skall avståndet mellan raderna vara 15 mm men får på centralt belyst skylt ökas till 73

högst 50 mm. På registreringsskylt för traktor eller motorredskap skall bokstäver och siffror ha en höjd av 50 mm och en stapelbredd av 10 mm. Avståndet mellan bokstäver och siffror inbördes skall vara 8 mm. I bilagor till VTK visas hur bokstäver och siffror i huvudsak skall se ut och hur bokstavsbeteckningen skall vara anbragt 10 mm över siffrorna. 43 § VTK innehåller dessutom en särbestämmelse för registreringsskylt anbragt framtill på motorcykel, enligt vilken bokstäver och siffror samt inbördes avstånd mellan dem liksom avstånd mellan raderna på tvåradig skylt får vara av samma storlek som på registreringsskylt för traktor. Avståndet mellan bokstav och siffra skall därvid vara 15 mm. Bokstäver och siffror skall vara utförda i svart på vit botten eller vara utstansade ur vitt material mot svart bakgrund. 51 § VTK slutligen föreskriver att bl.a. registreringsskyltar skall vara förfärdigade av metallplåt eller av annat i fråga om hållbarhet därmed jämförligt material. I 44 § VTK sägs att interimsskylt som avses i 12 § 1 mom. VTF skall uppta bokstavsbeteckningen för det län där skylten lämnas ut samt ett ordningsnummer. Skylten skall ha samma utseende som registreringsskylt enligt 43 § VTK med den skillnaden att bokstäver och siffror skall vara utförda i vitt på röd botten. På baksidan av interimsskylt skall uppgift finnas om vilken polismyndighet som lämnat ut skylten. I 47 § VTK stadgas att saluvagnsskylt som avses i 13 § 1 mom. VTF skall vara av rektangulär form. Den skall i ordningsföljd uppta bokstavsbeteckningen för länet, ordningsnummer samt en bokstav angivande det slag av fordon som skylten avser. Därvid skall bokstaven B användas för bil, M för motorcykel, T för traktor eller motorredskap och S för släpvagn. I fråga om bokstäver och siffror på skylten skall gälla vad som sägs i 43 § om registreringsskylt med den skillnaden att tecknen skall tas upp i en rad och vara utförda i vitt på grön botten. Den bokstav som anger fordonsslaget skall vara 74

50 mm hög och ha en stapelbredd av 10 mm och i övrigt i huvudsak överensstämma med den bilaga som anger utformningen av tecken på registreringsskylt. I 60 § VTK sägs att turistvagnsskylt som avses i 27 § 5 mom. VTF skall uppta bokstavsbeteckningen för det län där skylten lämnas ut, ordningsnummer samt nationalitetsbeteckningen S. Skylten skall ha samma utseende som registreringsskylt enligt 43 § VTK med den skillnaden att bokstäver och siffror skall vara utförda i rött på vit botten. Enligt 9 § exportvagnskungörelsen skall länsbokstav och siffror i ordningsnumret på exportvagnsskylt vara utförda i svart på vit botten i en rad och i övrigt anbragta och utformade i överensstämmelse med vad som sägs i 43 § VTK om registreringsskylt. På exportvagnsskylten skall finnas två 50 mm breda lodräta, röda fält, det ena före länsbokstaven och det andra efter ordningsnumret. På fälten skall anges med vita siffor, på det förra den månad, på det senare det kalenderår till och med vilken bilen får stå kvar i exportvagnsförteckning enligt 6 § exportvagnskungörelsen. Siffrorna skall placeras i ordning uppifrån och ner 20 mm före länsbokstaven och efter ordningsnumret. De skall ha en höjd av 50 mm och en stapelbredd av 10 mm. Avståndet mellan dem skall vara 8 mm. 7.2.2 Tidigare utredningar och förslag Som nämnts i principbetänkandets avsnitt 10.2 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelser till Kungl. Maj:t den 27 januari 1956 och den 15 januari 1962 lagt fram förslag om registreringsskyltar. Den förstnämnda skrivelsen innehåller en rad synpunkter på skyltarnas och tecknens utformning. I anslutning till remissbehandling av skrivelsen utfördes under våren 1956 vid Stockholms högskolas psykotekniska institut en undersökning rörande utformningen av registreringsskyltar på bilar. År 1964 utfördes vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet en undersökning avseende en jämförelse av synbarhet SOU 1971:11

och läsbarhet mellan konventionella registreringsskyltar och registreringskyltar med reflekterande bakgrund. Undersökningsrapporten har överlämnats till utredningen. Inom Economic Commission for Europe (ECE) pågår inom olika arbetsgrupper arbete för att åstadkomma enhetliga regler för registreringsskyltars beskaffenhet och placering. Bilregisterutredningen har enligt särskilt medgivande av chefen för kommunikationsdepartementet anlitat Svenska utvecklingsaktiebolaget för att utföra en undersökning av lämpliga tekniska specifikationer för registreringsskyltar och kontrollmärken i det nya registreringssystemet. Utvecklingsbolaget har i sin tur för vissa moment i undersökningen anlitat psykologiska institutionen i Uppsala. I de följande delavsnitten hänvisas till nu nämnda skrivelser och undersökningar. Utöver vad som här särskilt nämnts har utredningen under sitt arbete mottagit och övervägt en rad förslag angående registreringsskyltar. I avsnitt 10.3 i principbetänkandet föreslog utredningen att registreringsbeteckningar i det nya registreringssystemet skall bildas av tre bokstäver och tre siffror utan hemortsanknytning. Förslaget biträds i prop. 1969:30. 7.2.3 Tecknens form och storlek Det synes vara en allmän uppfattning att den nuvarande utformningen av tecknen på registreringsskyltar är otillfredsställande. Vägoch vattenbyggnadsstyrelsen föreslår i sin skrivelse år 1956 att höjden på tecknen, 75 mm, bibehålies men att stapelbredden minskas från nu föreskrivna 15 mm till 11 mm vilken bredd enligt styrelsen visat sig vara lämpligast med hänsyn till läsbarheten. Styrelsen anser att vissa tecken lätt kan förväxlas med varandra och lägger fram förslag enligt vilket tecknen ges en rundare form. Psykotekniska institutet bekräftar i sin undersökning år 1956 att den nuvarande stapelbredden är för stor. Slutsatsen styrks med rikliga hänvisningar till tidigare utförda SOU 1971:11

vetenskapliga undersökningar. Samma slutsats drar psykologiska institutionen i Uppsala år 1970. Institutionen nämner också att tidigare prov tyder på att en stapelbredd på 10 mm är bäst för svarta tecken på vit bakgrund medan vita tecken på svart bakgrund skulle kräva mindre stapelbredd. I det nämnda inom ECE pågående arbetet har en sammanställning gjorts av mått på skyltar och tecken från ett stort antal länder. Sammanställningen visar att av 24 redovisade länder använder 17 länder tecken med en stapelbredd på 12 mm eller mindre. I detta sammanhang kan nämnas att inom ECE utförts vissa läsbarhetsprov gällande skyltar belagda med reflekterande material. Tecknen på dessa skyltar har varit 80 mm höga och 46 mm breda (avser de bredaste tecknen) och tecknens stapelbredd 10 mm. De gjorda undersökningarna ställer det enligt utredningens uppfattning utom allt tvivel att tecknens nuvarande stapelbredd måste minskas för att ge bästa möjliga läsbarhet. Utredningen förordar en stapelbredd på 10 mm. Tecknens höjd bör bibehållas vid nuvarande 75 mm. Större tecken skulle givetvis i och för sig ge bättre läsbarhet men nödvändiggör också ett större format på skyltarna vilket leder till bl.a. ökade risker för skador. Tecknens största bredd bör enligt psykologiska institutionen i Uppsala vara omkring 2/3 av teckenhöjden. Utredningen föreslår en teckenbredd (för bredaste tecken) av 50 mm. Utredningens förslag till formgivning av tecknen framgår av bilaga 4. 7.2.4 Skyltars och teckens färg Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordar i sin skrivelse 1956 en övergång till vita tecken på svart bakgrund. Styrelsen anser att de vita skyltarna ofta mörknar med tiden och är känsligare för nedsmutsning. Styrelsen säger också att de upphöjda tecken som idag används på skyltarna ger så stark skuggbildning på den vita botten vid belysning från skyltlyktan att registreringsnumret inte kan avläsas ens på nära håll. Styrelsen hänvisar 75

till i Amerika utförda undersökningar enligt vilka skylt med vit bakgrund och svarta tecken har ett något högre uppmärksamhetsvärde än svart skylt med vita tecken medan däremot den sistnämnda färgkombinationen visat sig ge betydligt större läsavstånd vid belysning i mörker. Psykotekniska institutet refererar till ett stort antal undersökningar vilkas resultat inte ger någon klar tendens. I sin sammanfattning uttrycker sig institutet försiktigt och säger att möjligen är en övergång till vita tecken på svart botten att rekommendera. Institutet tillfogar att tecknen härigenom kunde göras ytterligare något smalare vad streckvidden (stapelbredden) beträffar. En av arbetsgrupperna inom ECE säger i en rapport år 1964 om registreringsskyltars läsbarhet att kombinationen svart och vitt är bäst varvid läsbarheten är störst med svarta siffror på vit bakgrund. Psykologiska institutionens i Uppsala studie av problemet 1970 ger inte något utslag i frågan. Studier av tillgänglig litteratur visar att de forskningsresultat som presenterats är motsägelsefulla. I den i Sverige förda diskussionen i frågan är det genomgående kombinationerna av svart och vitt som har behandlats. Enligt uppgift från psykologiska institutionen i Uppsala är det också dessa färgkombinationer som allmänt ger den bästa kontrastverkan och därmed på registreringsskyltarna kan beräknas ge högsta läsvärdet. Enligt vad utredningen inhämtade under studiebesök i USA fmns olika meningar hos de amerikanska myndigheterna om lämpligaste färgsättning på registreringsskyltar. Stora skillnader föreligger också i detta hänseende mellan de olika staterna i USA. Utredningen anser att frågan kan begränsas till ett val mellan de två kombinationerna av svart och vitt. De invändningar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorde mot skyltar med vit bakgrund torde inte ha betydelse för val av färgkombination i det nya registreringssystemet. Skylten skall där tillverkas i enhetligt material och tecknen präglas i skyltämnet. 76

Ytbehandlingen kommer också att vara densamma när det gäller bakgrund och tecken. Det finns då ingen anledning att anta att exempelvis vit bakgrund med tiden skulle mörkna mer än vita tecken. Inte heller kan det förutsättas att vit bakgrund är mer smutssamlande än vita tecken. Tecknen kommer visserligen att vara reliefpräglade och ligga något över bakgrunden. Det kan då sägas att smuts lätt samlas mellan tecknen. Å andra sidan blir tecknen mer utsatta inte bara för nedsmutsning utan för repning o.d. mindre skador vid kontakter med fordon och andra föremål. Tecknen kommer att ligga högst 1,5 mm över bakgrunden. Prov har visat att skuggbildningseffekten då blir föga besvärande. När det vidare gäller att allmänt avgöra vilken av de båda svartvita kombinationerna som har den bästa läsbarheten synes utförda undersökningar och tillgänglig litteratur inte ge någon säker ledning. Närmast torde den slutsatsen ligga att de båda kombinationerna är i stort sett lika väl läsbara. Utvecklingsbolaget förordar vit bakgrund från tillverkningssynpunkt emedan svart färg har bättre täckförmåga vid färgsättning av texten. Om man i framtiden vill göra försök med skyltar med reflekterande bakgrundsmaterial (se avsnitt 7.2.7) kräver detta att skyltarna har ljus bakgrund. En väsentlig synpunkt i sammanhanget är att det kontrollmärke som enligt utredningens förslag skall anbringas på registreringsskylt är lättare att åstadkomma i färger som är väl synliga mot ljus bakgrund än mot mörk. Utredningen förordar att den nuvarande färgsammansättningen, svarta tecken på vit bakgrund, bibehålles. 7.2.5 Skyltars form och storlek. Tecknens placering Registreringsskyltarna bör även i fortsättningen vara rektangulära. När det gäller skyltarnas mått har arbetsgruppen för fordonskonstruktioner inom ECE beträffande bakre registreringsskylt SOU 1971:11

föreslagit att följande föreskrifter rekommenderas. Antingen får skyltens storlek inte överstiga 340 x 120 mm (breddmått anges först) eller också får ett val ske mellan breda skyltar och höga skyltar varvid maximimåtten för bred skylt skall vara 520 x 120 mm och för hög skylt 340 x 240 mm. Rekommendationen överensstämmer med nuvarande svenska bestämmelser. Att några förslag beträffande den främre registreringsskylten inte ingår i ECE-arbetena torde hänga samman med att den vid tidpunkten för framläggande av förslaget gällande internationella konventionen rörande vägtrafik inte ställde krav på annan skylt än bakre. Den nuvarande ordningen med en- och tvåradiga skyltar och särskilda föreskrifter om storlek på och avstånd mellan tecken på skyltar för traktor och motorcykel ger upphov till skyltar av flera olika format. Utvecklingsbolaget betonar de nackdelar detta skulle medföra i en automatiserad tillverknings- och distributionsprocess i ett nytt registreringssystem. Den enradiga skylten är lämpligast eftersom den är mindre utsatt för skador. Bolaget säger sig dock för närvarande inte se någon möjlighet att helt utesluta den tvåradiga registreringsskylten eftersom många bilar har särskilt utrymme för skylt i vilket enradig skylt inte får plats. Utredningen anser i likhet med utvecklingsbolaget att det tills vidare är nödvändigt att ha både en- och tvåradiga skyltar. Traktorskyltar av särskilt format torde däremot inte vara erforderliga. På motorcykel torde skylt behöva föras endast baktill i enlighet med vad som sägs i avsnitt 7.1. Sådan skylt bör vara av samma format som skyltar på andra fordon. Beträffande tecknens placering på en- resp. tvåradig skylt och det inbördes avståndet mellan tecken och rader lämnar utredningen förslag i det följande. Som framgår av avsnitt 7.1 föreslår utredningen att det kontrollmärke som skall finnas på varje fordon placeras på registreringsskylt. Om fordonet har två skyltar placeras märket på den bakre. Vissa förslag om märkets utformning finns i avsnitt 7.3. SOU 1971:11

På en enradig skylt placeras de tre bokstäverna först, därefter kontrollmärket och sist de tre siffrorna. Centrumavståndet mellan bokstäver och siffror inbördes liksom mellan sista bokstaven och utrymmet för kontrollmärket och mellan utrymmet för kontrollmärket och första siffran bör vara 65 mm. På en tvåradig skylt placeras bokstäverna överst och siffrorna rakt under dem. Kontrollmärket placeras till vänster om den första bokstaven. Avståndet mellan raderna bör vara 15 mm och centrumavståndet mellan tecknen inbördes och mellan utrymmet för kontrollmärket och första bokstaven 65 mm. Skyltarnas yttermått bör fastställas till (med breddmått angivet först) 485x120 mm resp. 290 x 210 mm. I bilaga 4 ges exempel på hur en- resp. tvåradiga registreringsskyltar kan se ut enligt utredningens förslag. Främre skylt på fordon som bär två skyltar har samma utseende frånsett att kontrollmärke saknas och att främre och bakre skylt kan ha olika format på samma fordon. 7.2.6 Skyltarnas utförande Registreringsskyltar finns för närvarande i ett stort antal utföranden, vilket hänger samman med att det står var och en fritt att tillverka, sälja och använda dem så länge de uppfyller de tämligen allmänt hållna kraven i författningsbestämmelserna. Dessa föreskriver som ovan nämnts att skyltarna skall vara förfärdigade av metallplåt eller annat i fråga om hållbarhet därmed jämförligt material. Bland de skyltar som förekommer i handeln kan nämnas skyltar av lackerad järnplåt med påmålade (screentryckta) tecken. Dessa kan vara tryckta på den plana plåten eller uppstansade ur plåten och målade eller tryckta. Även fastnitade, pressgjutna tecken används liksom kompletta pressgjutna skyltar. I stället för lackerad järnplåt används ibland eloxerad aluminiumplåt. På sista tiden har plast kommit till stor 77

användning. Sålunda finns hårdplastskyltar med tryckta tecken, med tecken av självhäftande plastfolie eller med fastnitade eller klistrade gjutna plasttecken med olika profiler. Även skyltar tryckta på självhäftande plastfolie, som kan fästas direkt på karosseriplåten eller lösa bokstäver eller siffror, som kan kombineras till önskade registreringsnummer och fästas på en slät skylt eller direkt på karosseriplåten, förekommer och används i stor omfattning. Nackdelar synes särskilt vara förknippade med de lösa, upphöjda tecknen. Dels har de ofta bristande formbeständighet, dels lossnar de och faller bort och dels blir de ofta genom skuggbildning från olämplig skyltbelysning svåravlästa i mörker. En måttlig upphöjning från bakgrunden t.ex. genom uppstansning av tecknen i skyltar av järnplåt anses inte försämra läsbarheten. I ett utkast till rekommendation som gjort i ECE-arbetet sägs att frånsett registreringsnumrets tecken, som får vara upphöjda, skall skyltarnas yta som uppbär tecknen vara slät. Vid läsbarhetsprov inom ECE har man bestämt att inte göra några försök med skyltar med försänkta tecken men att som normala skyltar godtaga sådana, där tecknen är något upphöjda dock högst 2 mm - utan skarpa kanter. Utvecklingsbolaget rekommenderar att skylt tillverkas i ett stycke och att tecknen reliefpräglas med en upphöjning över skyltens yta på högst 1,5 mm. Utrymme för kontrollmärke bör utmärkas i form av en lätt försänkning i skyltytan. Runt skyltens kanter präglas eventuellt en förstyvning. Som material i skyltarna förordar bolaget i första hand aluminiumplåt eller varmgalvaniserad glödgad stålplåt. I båda fallen kan plåten lackeras före textpräglingen. Termoplast kan enligt bolaget också tänkas användas men är inte lika hållfast och tillåter inte lika snabb präglingsprocess. När det gäller fastsättningsanordning för skyltarna förordar utvecklingsbolaget att självgängande eller annan skruvtyp med specialutformat huvud används så att fordonsägaren själv kan montera skyltarna. Utredningen ansluter sig till de synpunk78

ter som framförts av utvecklingsbolaget i fråga om val av material för skyltarna och utförandet av dessa. Det är emellertid ännu för tidigt att slutgiltigt avgöra materialvalet. Ytterligare undersökningar krävs för detta. Det exakta detaljutförandet av skyltarna med fastsättningsanordning får därmed också bero en tid. Utredningen förutsätter att det skall ankomma på bilregisternämnden att i fortsättningen handlägga dessa frågor. 7.2.7 Reflekterande material Under senare år har i olika sammanhang diskuterats i vilken utsträckning man kan öka möjligheterna att observera fordon i trafiken och att avläsa deras registreringsbeteckningar genom att i tillverkningsprocessen låta ytbelägga registreringsskyltarna med ett ljusreflekterande material. I åtskilliga stater i USA och i flera andra länder föreskrivs att reflekterande material skall användas i skyltarna. På en del håll har den enskilde fordonsägaren rätt att använda reflekterande material om han så önskar. Som tidigare nämnts gjordes år 1964 vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet en jämförande undersökning av synbarhet och läsbarhet hos konventionella registreringsskyltar och registreringsskyltar med reflekterande bakgrund. Undersökningen leddes av nuvarande fil. dr Kåre Rumar som senare anlitats av ECE för utförande av läsbarhetsprov med reflekterande registreringsskyltar. Rumars undersökning gav sammanfattningsvis följande resultat. I dagsljus ger skyltar med reflekterande och icke reflekterande material lika långa läsavstånd. I mörker ger de reflekterande skyltarna längre såväl läs- som upptäcktsavstånd, förutsatt att betraktaren har någon ljuskälla i sin omedelbara närhet (t.ex. sitter i en bil med tända strålkastare). En reflekterande skylt kan då läsas på ungefär dubbelt så långt avstånd som en icke reflekterande när skyltbilen inte för belysning och på ungefär tre gånger så långt avstånd när skylten är placerad mellan två strålkastare med halvljus påslaget. SOU 1971:11

Den reflekterande skylten upptäcks på fem gånger så långt avstånd som den icke reflekterande när skyltbilen inte för belysning och på ungefär sex gånger så långt avstånd när skylten är placerad vid endast en strålkastare med halvljus påslaget. Rumar säger att fördelarna erhålles utan att man kan upptäcka några direkta svagheter på andra områden. Den sistnämnda slutsatsen bekräftas av de undersökningar Rumar senare utfört för ECE. Den läsbarhetsstudie som utfördes vid psykologiska institutionen år 1970 på begäran av utvecklingsbolaget och redovisas i bolagets rapport till bilregisterutredningen var av mer begränsad omfattning och avsåg delvis andra frågor. Den synes emellertid delvis bekräfta de tidigare undersökningsresultaten. De väsentligt längre upptäcktsavstånden kan synas ge större möjlighet att i tid upptäcka fordon som placerats på vägbanan med släckt belysning. Fordon skall emellertid enligt 3—5 §§ VTF baktill föra särskilda reflexanordningar. Dessa är visserligen ofta betydligt mindre i omfång än en registreringsskylt men enligt av Rumar redovisade undersökningsresultat upptäcks även normala fordonsreflexer på ett sådant avstånd (> 250 m) att en bilförare kan väntas hinna vidta lämplig åtgärd. Detta förutsätter dock att fordonet i fråga är uppställt i stort sett i färdriktningen. Ett fordon som är uppställt på fel sida av vägen med släckt belysning bör kunna upptäckas tidigare i mörker om det bär reflekterande skylt. Likaså visar undersökningen att om man möter ett fordon med reflekterande skylt och endast en strålkastare tänd bör man tidigare kunna avgöra att det är ett brett fordon än om fordonet bär en icke reflekterande skylt. Vissa trafiksäkerhetssynpunkter talar alltså för användning av reflekterande material i skyltarna. Det förhållandet att läsbarhetsavståndet är större för reflekterande skylt innebär främst att polisen i sin trafikövervakning och spaningsverksamhet från bil i mörker lättare kan läsa registreringsnummer. Detta är givetvis värdefullt. SOU 1971:11

En väsentlig nackdel är att en skylt belagd med reflekterande material enligt utvecklingsbolagets beräkningar blir ungefär två och en halv gång så dyr att framställa som en värdig skylt. Tillverkaren av reflexmaterialet uppger att dess reflekterande verkan väsentligt avtagit efter fem år. Det innebär att en del fordonsägare efter en tid nödgas byta ut en i övrigt användbar skylt för att ha en skylt med tillfredsställande reflexverkan. Vad beträffar möjligheterna att utnyttja reflekterande skyltar som en extra reflexanordning för att med dess hjälp snabbare upptäcka fordon anser utredningen att synpunkterna väsentligt förlorar i värde om metoden medför nackdelar på annat område. Frågan om hur fordon skall vara utrustat med reflexanordningar bör enligt utredningens uppfattning lösas i ett sammanhang. Det ankommer inte på utredningen att lösa denna fråga. Det är i stället främst de nämnda trafikövervakningssynpunkterna som är av intresse. Man bör emellertid hålla i minnet att det här endast är vissa marginella förbättringar under vissa givna förutsättningar som kan ske. Härtill kommer, som nämnts, att registreringsskyltar med reflekterande material kan väntas bli avsevärt dyrare för den enskilde och att skyltens reflexverkan kan väntas avta efterhand. Med hänsyn till det anförda anser sig utredningen inte kunna förorda att skyltarna utförs i reflekterande material. Utredningen vill dock påpeka att förslagen i övrigt till skyltutformning gör det möjligt att använda skyltarna i det nya registreringssystemet för eventuella prov med reflekterande material. 7.2.8 Särskilda slag av skyltar Särskilda saluvagnsskyltar kommer enligt avsnitt 5.2.3 inte att behövas i det nya registreringssystemet. Däremot krävs fortfarande särskilda interims-, turistvagns- och expo rtvagnsskyl tar. Turistvagnsskyltar används i ringa omfattning. I det nya registreringssystemet kommer 79

enligt utredningens uppfattning inte heller interimsregistrering och interimsskyltar att behöva utnyttjas i nämnvärd utsträckning. Det skulle då medföra en förhållandevis dyrbar specialtillverkning att anpassa utformningen av dessa skyltar till de vanliga registreringsskyltarna. Samma bestämmelser bör därför gälla som hittills beträffande utformningen av turistvagns- och interimsskyltar. Interimsskylt bör alltså uppta i vita tecken på röd botten, en bokstavsbeteckning för det län där den lämnas ut, och ordningsnummer. Turistvagnsskylt bör uppta, i röda tecken på vit botten, en bokstavsbeteckning för det län där den lämnas ut, ordningsnummer och nationalitetsbeteckning. Inte heller teckenutformning och avstånd mellan tecken bör ändras på dessa slag av skyltar. Exportvagn bör som sägs i avsnitt 5.3.3 tilldelas ordningsnummer bestående av tre bokstäver och tre siffror ur den vanliga nummerserien. Utformning och framställning av exportvagnsskyltar och registreringsskyltar kan därmed i viss mån samordnas. Exportvagnsskylten bör utformas som en enradig skylt med svarta tecken på vit botten. Teckenutformning och avstånd mellan tecken bör överensstämma med vad som föreslås för registreringsskyltar. Den särskilda exportvagnsmarkeringen på exportvagnsskylten behövs fortfarande och bör i princip se ut som nu. 7.3 Kontrollmärkets utformning Kontrollmärke bör placeras på registreringsskylt på sätt som redogörs för i avsnitt 7.1. Märkets storlek bör ungefär svara mot storleken av tecknen på registreringsskyltarna. Bredden föreslås vara 40 mm och höjden 70 mm. Märket bör göras i plast och enligt någon metod som ökar synbarheten i mörker. Exakta materialspecifikationer kan emellertid inte göras på detta stadium. Bilregisternämnden bör i fortsättningen handlägga även dessa frågor. Ett exempel på kontrollmärkets utformning ges i bilaga 4. Utfärdat kontrollmärke bör vara individu80

aliserat på något sätt. I de amerikanska stater där kontrollmärken används görs detta vanligen genom att märkena förses med löpande nummer. För svenska förhållanden torde det dock vara lämpligare att man på märket anbringar registreringsnumret för det fordon på vilket märket skall placeras. Därigenom kan man bl.a. lättare kontrollera att märke inte används på obehörigt sätt. 7.4 Tillverkning och distribution av registreringsskyltar 7.4.1 Principbeslutet I principbetänkandets avsnitt 10.4 föreslår utredningen att tillverkningen av registreringsskyltar ställs under statlig kontroll och att skyltarna i den nya organisationen tillhandahålls endast genom myndighets försorg. Skyltarna kan tillverkas antingen av ett eller flera auktoriserade enskilda företag eller av statligt organ. Utredningen tar inte bestämd ställning i frågan men påpekar att kravet på att tillverkningen omges med vissa säkerhetsanordningar kan göra det lämpligt att förlägga den till något statligt företag som redan har att anlägga säkerhetsaspekter i sin verksamhet. Utredningen uttalar vidare att det är naturligt att länsstyrelserna i första hand får svara för utlämnandet av skyltar men att även bilhandeln bör kunna delta i skyltdistributionen. Ett särskilt problem utgör fordonsägarens möjligheter att få nya skyltar i stället för sådana som förstörts eller förkommit. Utredningen anger en möjlig lösning som innebär att fordonet förses med provisoriska skyltar till dess skyltar med fordonets registreringsbeteckning hunnit tillverkas och distribueras. I prop. 1969:30 biträds utredningens förslag. Departementschefen uttalar i fråga om distributionen av skyltar att den bör handhas av statligt organ eller stå under statlig tillsyn. Olika lösningar får närmare prövas under det fortsatta arbetet. Departementschefen pekar i sammanhanget på möjSOU 1971:11

ligheten att distribuera registreringsskyltarna direkt från det centrala bilregistret. Därmed möjliggörs enligt departementschefen en centraliserad och från säkerhetssynpunkter tillfredsställande lagerhållning och hantering av skyltarna samtidigt som distributionen kan samordnas med registrets rutiner i övrigt vid registreringsförfarandet. Från servicesynpunkt behöver detta inte innebära några olägenheter, om exempelvis bilhandeln tilllämpar en ordning, som innebär att fordonen normalt tillhandahålls i registrerat skick. 7.4.2 Utredningens fortsatta överväganden och förslag Det är i det nya registreringssystemet angeläget att hålla effektiv kontroll över registreringsskyltar. I enlighet med principbeslutet skall därför tillverkning och distribution av skyltar ställas under statlig kontroll. I linje med dessa tankegångar föreslår utredningen som tidigare nämnts att skyltar skall återlämnas till länsstyrelse i samband med avregistrering av fordon och att anmälan för avregistrering inte skall godkännas förrän skyltarna återlämnats eller anmälan ingivits om att de förlorats. Tillverkning, lagerhållning och distribution av registreringsskyltar måste ordnas så att både fordonsägarnas behov av service och kraven på säker och rationell hantering av skyltarna tillgodoses. Kraven är i viss mån motstridiga. Bäst service kan ges åt fordonsägarna om lager hålls på många platser och distribution kan ske genom många kanaler. Detta medför emellertid samtidigt en mindre ekonomisk hantering och risker för skyltstölder. Som utredningen återkommer till i detta avsnitt kan skylttillverkare inte utses ännu. Tillverkningen av registreringsskyltar torde emellertid komma att ske centralt. Från den utgångspunkten har utredningen efter undersökning av olika möjligheter funnit att den i prop. 1969:30 antydda ordningen som innebär att skyltar distribueras direkt från central instans bäst förenar de krav som ställs på distributionssystemet. Detta torde SOU 1971:11 6

också vara det bästa sättet att tillgodose det under 1.3.6 framförda önskemålet att fordons chassinummer eller motsvarande beteckning som avses i 7 § 2 e BRK präglas på registreringsskyltarna. Tillvägagångsättet är i korthet att det i samband med registrering av ett nytt fordon i den centrala datamaskinen stansas en hålremsa som innehåller uppgifter om registreringsnummer och ägarens namn och adress. Informationen i hålremsan förs över till en skylttillverkningsmaskin där skyltar framställs, förpackas och etiketteras i en automatisk process. Skyltarna distribueras omedelbart till fordonsägaren. Förfarandet medför väsentliga fördelar. Risken för fel och förväxlingar vid informationsöverföringen minskar. Man slipper kostnader för lagerlokal och personal liksom utlämningskontroll och revision. De flesta fordonen torde för att snabbt bli körklara vid försäljningen i praktiken registreras och utrustas med skyltar av bilhandlare redan medan fordonen hålls i lager. Behov uppstår i olika sammanhang av crsättningsskylt i stället för sådan som förkommit eller förstörts. Den av utredningen föreslagna ordningen för beställning och distribution av skyltar torde komma att fungera så snabbt att ersättningsbehovet i de allra flesta fall kan tillgodoses genom att ny skylt beställs och distribueras i enlighet med den nyss beskrivna rutinen. I undantagsfall kan emellertid olägenheter tänkas uppstå om inte skylt finns ännu snabbare tillgänglig. Utredningen förordar därför att länsstyrelserna ges möjlighet att snabbt framställa provisorisk skylt med fordons registreringsbeteckning exempelvis i form av självhäftande tecken av plast e.d. för anbringande på i övrigt färdigt skyltämne. Frågor om den närmare utformningen av sådan skylt bör handläggas av bilregisternämnden. Provisorisk skylt bör lämnas ut av länsstyrelse mot föreskriven avgift och efter anmälan från fordonsägaren med skriftlig försäkran om förlusten av den ordinarie skylten. Samtidigt som provisorisk skylt lämnas ut beställs duplett av ordinarie skylt 81

enligt tidigare beskrivna skyltbeställningsrutin. När fordonsägaren erhåller den ordinarie skylten skall den provisoriska återlämnas till länsstyrelsen. Har den provisoriska skylten förkommit skall detta anmälas till länsstyrelsen. Den automatiserade process för beställning, tillverkning och distribution av registreringsskyltar som i korthet beskrivits medför en rad tekniska problem. Lösningen av dessa hänger bl.a. samman med det slutliga tekniska utförandet av skyltarna. Under alla omständigheter måste man räkna med att en för ändamålet särskilt utvecklad maskinanläggning behövs för skyltframställningen. Utvecklingsbolaget har varit utredningen behjälplig med vissa undersökningar angående tekniska specifikationer för registreringsskyltar och kontrollmärken. Sedan dessa undersökningar slutförts har utvecklingsbolaget enligt Kungl. Maj.t medgivande den 19 augusti 1970 fått i uppdrag att utföra undersökningar beträffande lämplig uppbyggnad av en tillverkningsenhet för skyltar. Val av skylttillverkare kan inte göras förrän det tekniska utvecklingsarbetet framskridit längre. Allmänt sett vill utredningen betona det redan i principbetänkandet framförda kravet på hänsyn till säkerhetsaspekterna. De frågor som uppkommer under det fortsatta skyltutvecklingsarbetet bör handläggas av bilregisternämnden. För att duplett av registreringsskylt skall erhållas bör krävas ägarens skriftliga anmälan om förlusten. 37 § första stycket BRK har utformats i enlighet härmed. I andra stycket samma paragraf har det föreslagna förfarandet i fråga om provisorisk registreringsskylt reglerats. Om återlämnande av registreringsskylt vid avregistrering finns bestämmelser i 27 § BRK.

8 Registerinnehållet

Vid bedömningen av vilka uppgifter som bör ingå i det nya bilregistret har den vägledande synpunkten varit att den information som går att få ur nuvarande bilregister också bör kunna erhållas ur det kommande. Viss komplettering av nuvarande registerinnehåll bör ske. Som framhållits i avsnitt 1.3.3 bör i fortsättningen personnummer eller annat nummer i länsstyrelses personregister användas som identitetsbeteckning på bilägaren i bilregistret. Förutom en i många fall säkrare identifiering når man härigenom bättre möjligheter att samordna bilregistret med andra registersystem och att söka i registret efter viss ägare. Bilägarens uppgiftsskyldighet bör därför i enlighet med vad som sägs under 1.3.3 avse även nummer som nyss sagts. Registret bör vidare - som utförligt motiverats i principbetänkandet och i enlighet med vad som sägs under 4.3 — kompletteras med de uppgifter som angår fordonens ställning med avseende på kontrollbesiktning och särskild kopplingsbesiktning. Uppgift om fordons färg har av polisen bedömts vara av stort värde från spaningssynpunkt. Utredningen föreslår därför att uppgiften tas in i registret. Detta kan lämpligen ske genom anmälan från besiktningsman vid registreringsbesiktning eller från den som utfärdar typintyg. Ny uppgift bör lämpligen kunna lämnas vid varje tillfälle som fordon inställs för besiktning. Frågan torde kunna regleras genom utfärdande av SOU 1971:11

anvisningar och blanketter. Bilskatteutredningen har lagt fram betänkande (SOU 1970:36) om kilometerbeskattning avseende vissa fordon. Om utredningens förslag godkänns av statsmakterna måste uppgifter om de aktuella fordonens körsträckor tas in i bilregistret. De kompletteringar som föreslås i övrigt avser huvudsakligen fordonsdata som av olika skäl bör utvidgas till att avse fler fordonsslag än tidigare. Kompletteringarna framgår av lista över registerinnehållet i bilaga 5. När det gäller uppgifter om växellåda innebär kompletteringen en längre gående differentiering än nu. Vissa uppgifter som finns i nuvarande register har utredningen av olika skäl bedömt vara obehövliga i det nya. Som anges under 1.3.3 behövs inte uppgift om ägarens yrke när personnummer förs in i registret. Beträffande adressangivelse hänvisas också till 1.3.3. Nummer på försäkringsbevis antecknas för närvarande i registret. I det nya registreringssystemet kommer rapporteringsrutinerna mellan registret och försäkringsbolagen att utformas så att bevisnumret inte behöver registreras. Uppgift om plats för chassinummer eller motsvarande används huvudsakligen av polis och besiktningsmän. Trafiksäkerhetsverket tillhandahåller numera för erforderliga ändamål särskilda anvisningar med uppgifter om bl.a. chassinummers placering på olika fordon. Dessutom har nyligen av trafiksäker83

hetsverket utfärdade bestämmelser trätt i kraft om hur och var på fordonet chassinummer skall anbringas. Sådana bestämmelser har tidigare saknats. Uppgift om plats för chassinummer eller motsvarande behövs därför inte längre i registret. Vissa tekniska uppgifter om fordonet behöver enligt utredningens bedömning inte tas med i det nya registret. Det gäller lastutrymmets bredd, remskiveeffekt och spårvidd. De två senare uppgifterna förekommer endast beträffande traktor. I fråga om däckdimension torde endast uppgift avseende bakhjul behövas utom för hjultraktorer för vilka uppgifter krävs angående både fram- och bakhjul. Vidare kan, som framhållits i 1.3.3, det särskilda hemortsbegreppet för fordon avvaras i fortsättningen. Beträffande slopandet av de i detta stycke nämnda uppgifterna har utredningen haft kontakt med rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket och försvarets materielverk (biluttagningsmyndigheten). Myndigheterna har därvid inte haft något att erinra mot utredningens förslag. Förslaget till registerinnehåll framgår i detalj av bilaga 5. Bilregistret kommer i princip att visa det dagsaktuella läget i olika hänseenden. Av ekonomiska skäl kan endast en begränsad mängd information om äldre registertransaktioner bevaras i det snabbt åtkomliga, maskinella registret. Tillgång till sådan historisk information krävs emellertid bl.a. för utredningsändamål. Behovet av historisk information tillgodoses på så sätt att alla inkommande primärhandlingar mikrofilmas varpå filmen arkiveras. Sökning av arkivdata sker med hjälp av en datamaskinrutin. Historisk information kan beställas ur registrets arkivdel och normalt nå beställaren senast andra dagen efter beställningen. Utredningen hänvisar i detta hänseende till bilaga 3. I undantagsfall kan även aktuella registeruppgifter placeras i arkivdelen. Det gäller data som efterfrågas sällan och där man kan nöja sig med den längre åtkomsttiden. Som exempel på detta kan nämnas uppgifter för 84

buss om största antal sittande resp. stående passagerare samt motsvarande antal vid vissa givna axel- och boggitryck. Det förslag till registerinnehåll som läggs fram avser behovet — så som det nu kan överblickas — vid tidpunkten för upprättandet av det nya registret. Man kan givetvis räkna med att det i det nya registreringssystemet av skilda anledningar fortlöpande uppstår behov av att ändra och komplettera registerinnehållet.

SOU 1971:11

9 Organisation

9.1 Allmänt Enligt prop. 1969:30 skall handläggningen av registrerings- och anmälningsärenden även i fortsättningen knytas till länsstyrelserna. Statens trafiksäkerhetsverk skall vara centralt ansvarig instans för registreringsverksamheten. Datamaskindriften skall enligt propositionen tills vidare ankomma på statistiska centralbyrån. En grundläggande förutsättning för att den nya bilregisterorganisationen skall kunna fungera väl är att fördelningen av ansvar och befogenheter mellan de berörda myndigheterna är klar. En vägledande princip för arbetsfördelningen mellan regional och central instans har angetts i utredningens principbetänkande. Centralt bör frågor handläggas som rör regjsterföringen eller som på grund av dennas centralisering inte kan avgöras regionalt. Tillkomsten av en huvudman med uppgift att leda och övervaka hela verksamheten medför vissa angivna centrala ledningsuppgifter. Alla övriga frågor bör avgöras i regional instans. Detta bör tillämpas så att länsstyrelserna bär ansvaret för att materiella avgöranden i registrerings- och anmälningsärenden fattas i enlighet med gällande författningar eller trafiksäkerhetsverkets anvisningar. Trafiksäkerhetsverket har som huvudman ansvaret för att hela verksamheten drivs i enhetliga och rationella former och har att i det syftet öva tillsyn över länsstyrelsernas arbete, att SOU 1971:11

följa praxis vid handläggningen av olika slag av ärenden och vid behov ge råd eller utfärda för länsstyrelserna bindande anvisningar. I ett mindre antal fall har det befunnits lämpligt att till följd av registerföringens centralisering lägga ansvaret på huvudmannen. Som exempel kan anges att trafiksäkerhetsverket bör initiera avisering av skatt och avisering av kontrollbesiktning. När det gäller ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och driftmyndigheten står det klart att registerföringen rent tekniskt sett skall utföras av den senare myndigheten. Det är dock nödvändigt att huvudmannen ges ansvaret för att registerinnehållet är korrekt. För att det ansvaret skall vara meningsfullt måste huvudmannen också svara för att all information ur registret når avnämare vid överenskomna tidpunkter och i överenskommen form. Huvudmannen måste därmed ha ansvaret för alla bearbetningar av registret och övrig skötsel av registret, inbegripet utformningen av nya maskinella rutiner och programmering och idrifttagning av dessa. Detta innebär bl.a. att huvudmannen måste kunna utöva inflytande på driftmyndighetens driftplanering och ha kontroll över efterbehandlingen av material från de maskinella rutinerna. För driftmyndighetens del blir det här inte fråga om förvaltningsansvar utan servicebyråansvar. Det kan i detta sammanhang påpekas att eftersom många befattningshavare vid läns85

styrelserna och på andra håll i sitt arbete är beroende av att fortlöpande få uppgifter ur registret måste höga driftssäkerhetskrav ställas på det. Uppdateringen är mycket känslig för tidsförskjutningar då den skall ske i en daglig rutin och inbegriper fasta leveranstider till bl.a. postverket. För att tillgodose dessa driftsäkerhetskrav har datamaskinen dubblerats. Grundtanken i dubbleringen är att en reservenhet skall finnas omedelbart tillgänglig för bilregistreringen om en ordinarie enhet måste tas ur drift. I beräkningen av kostnader för bilregistreringen (avsnitt 10) inräknas i maskinkostnaderna alla kostnader för reserykapacitet. Man måste då utgå från att bilregistreringen och därmed sammanhängande rutiner har prioritet i anläggningen och vid behov kan ta en reservenhet i anspråk. En bearbetning som då råkar utföras i denna enhet kan behöva omedelbart avbrytas. Detta har betydelse med tanke på att det i anläggningen kommer att finnas viss överkapacitet. Vid planering av rutiner som denna överkapacitet kan användas för måste man se till att dessa inte är alltför tidskänsliga så att de kan avbrytas när bilregistret kräver ytterligare kapacitet eller behöver ta en reservenhet i anspråk. De här beskrivna principerna för ansvarsfördelningen mellan myndigheterna har varit vägledande vid utarbetande av detaljerade arbetsrutiner i det nya registreringssystemet. Rutinerna i sin tur har tillsammans med uppskattade arbetsmängder använts som underlag för beräkningar av personalbehov i förslag till ny organisation. 9.2 Regional organisation Det nya registreringssystemet kommer att föra med sig väsentliga förändringar i länsstyrelsernas göromål med bilregisterärenden. Det har främst samband med att en gemensam huvudman tillsätts och att verksamheten mekaniseras med en teknisk centralisering som följd. Tillkomsten av huvudmannen innebär att till denne överförs frågor som rör arbetsformerna inom organisationen i dess 86

helhet, t.ex. utarbetande av arbetsinstruktioner och blanketter. Mekaniseringen innebär att det registerkartotek som idag kan sägas vara medelpunkten i länsstyrelsernas bilregisterverksamhet försvinner. Därmed bortfaller nuvarande arbete med att skriva ut registerkorten och att föra in ändringar på dem liksom att manuellt göra utdrag ur eller ta kopior av registerkort. I stället skall information föras in i det maskinella registret med hjälp av terminaler. Detta innebär delvis en betydande reduktion av arbetet med dataregistreringen. Som exempel kan tas arbetsrutinen i samband med överlåtelse av fordon som hör till de vanligaste bilregisterärendena. Man kan i framtiden räkna med att vid åtminstone 95 % av alla fordonsöverlåtelser den nye ägaren redan finns upptagen i det maskinella registret. Hans namn och adress som är den kvantitativt mest betydande delen av informationen behöver då inte matas in av terminaloperatören vid länsstyrelsen. En del åtgärder automatiseras så gott som helt och avlastas på så sätt länsstyrelserna. Detta gäller aviseringen och andra delar av arbetet med bilskatten. Det gäller också rapportering till beredskapsplanläggande och andra myndigheter och bevakning av att försäkringsskyldigheten fullgörs, att anmälan om äganderättsövergång från överlåtare följs av motsvarande anmälan från förvärvare och av att den som förvärvar fordon underrättas om fordonet åliggande körförbud eller utfärdat föreläggande om kontrollbesiktning. Införandet av beständiga registreringsnummer utan ortsanknytning medför att omregistreringar ersätts av transaktioner som är enklare att handlägga — noteringar om överlåtelse eller flyttning. Det omfattande arbetet med att söka i kartoteket för att besvara frågor om registerinnehållet ersätts med automatisk sökning i det maskinella registret med hjälp av terminal. De olika åtgärder som vidtas för att det nya registret skall ge säkrare och aktuellare information — bl.a. genomförandet av en snabbare och säkrare handläggning av rutinSOU 1971:11

ärenden, anmälningsskyldighet vid äganderättsöverlåtelse för både överlåtare och förvärvare, kortare frister vid anmälan, skiljandet av registreringen från rätten att bruka fordonet — kan väntas medföra att antalet utredningsfall, beroende på ofullständigheter i registret, minskar. Erforderliga kompletteringar av ansökningar och anmälningar kommer att minska i och med att erläggande av avgift inte är en förutsättning för att ansökan eller anmälan skall godkännas. Med utredningens förslag följer också att vissa nya uppgifter tilläggs länsstyrelserna. Hit hör exempelvis att i vissa fall lämna ut provisoriska registreringsskyltar och att ta emot och redovisa skyltar från fordon som avregistreras och avställs. Länsstyrelsernas arbete med bilregisterärenden i den nya organisationen kan i stort delas i fyra funktioner. För det första skall ansökningar och anmälningar över disk eller med post tas emot, granskas och eventuellt kompletteras. Beslut meddelas i ärendena. För det andra skall förfrågningar från allmänhet och myndigheter rörande registerinnehållet besvaras. För det tredje skall fel och oklarheter i registrerade uppgifter utredas. Utredningsfallen kan uppstå antingen vid den egna handläggningen av ett ärende eller genom att utredningar överlämnas från trafiksäkerhetsverket. Slutligen uppstår givetvis ledningsuppgifter — arbetsledning och avgörande av svårare ärenden. Funktionsindelningen kan närmare beskrivas på följande sätt. Till ledningsfunktionen hör frågor som rör arbetsledning och planering. Följande ärenden som har direkt samband med bilregistret handläggs inom funktionen. Beslut eller föredragning i vissa frågor såsom besvär i skatteärenden, avkortning eller avskrivning av skatt, efterdebitering av skatt, skattebefrielse för invalidbilar, saluvagnslicenser, avregistrering av fordon jämlikt 26 § BRK, ansökan om införande i exportvagnsförteckning och godkännande av person som bärare av ägares ansvar jämlikt 70 § VTF. Inom funktionen torde dessutom liksom nu handläggas vissa ärenden som inte har direkt samband med bilregistret t.ex. angåSOU 1971:11

ende drivmedelsbidrag till invalider och föreläggande om kontrollbesiktning. Till registreringsfunktionen hör följande uppgifter. Ta emot och granska handlingar som kommer in över disk eller per post. Inhämta kompletteringar och - med hjälp av terminal — för beslut erforderliga registeruppgifter. I förekommande fall lämna ut registreringsskyltar. Ta emot och redovisa återlämnade registreringsskyltar. Lämna information om registreringsförfarandet o.d. Inom funktionen finns en arbetsledarefunktion och en skärmoperatörsfunktion. Till frågefunktionen hör att besvara förfrågningar från allmänhet och myndigheter angående registerinnehållet, att biträda med att ta fram registeruppgifter som behövs vid handläggningen av ärenden, att föra över transaktionsdata till registret med hjälp av terminaler och att sända in grundhandlingar till centralmyndigheten för mikrofilmning och arkivering. Inom funktionen finns enbart skärmoperatörsfunktioner. Till utredningsfunktionen hör att utreda oklara ärenden i de fall där utredningen inte naturligen faller under annan funktion, att bereda svårare ärenden och att handlägga övriga ärenden som inte hänförs till annan funktion. Inom funktionen finns en arbetsledarefunktion. Det torde vid de flesta länsstyrelser vara naturligt att låta funktionsindelningen motsvaras av en indelning i arbetsgrupper. Utredningen har beräknat personalbehovet för en länsstyrelse i ett län med genomsnittligt antal registrerade fordon. (Som genomsnittslän kan betraktas ett där det vid utgången av år 1969 fanns omkring 90 000 registrerade personbilar). Beräkningen erbjuder vissa svårigheter. Erfarenhet saknas inom statsförvaltningen av genomförandet av ett tekniskt avancerat kommunikationssystem av det slag som avses här. Utredningen har gjort vissa prov för att beräkna tidsåtgången i rutiner som innefattar terminalhantering. Trots dessa undersökningar torde man först efter praktisk försöksverk87

samhet i samband med systemets genomförande med säkerhet kunna bedöma hur mekaniseringen påverkar olika rutiner. Till detta kommer att effekten av det nya registreringssystemet i form av frågor till registret och erforderliga utredningar är oviss. Flera av förändringarna i systemet kommer att medföra ändringar i antalet registreringsärenden på ett sätt som för närvarande inte med säkerhet kan fastställas. De nämnda faktorerna gör att en personalberäkning på nuvarande stadium måste betraktas som preliminär. Utredningen förutsätter att systematiska studier av arbetskraftbehovet bedrivs under omläggningsskedet och att slutlig personalplan fastställs på basis därav. Det torde få ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag i detta hänseende. För ett län med genomsnittligt antal fordon har utredningen beräknat personalbehovet vid bilregisterdetaljen till elva personer inberäknat detaljchefen. Beräkningen kan användas vid en bedömning av det totala personalbehovet i den regionala organisationen. Därvid bör man dock ta hänsyn till att länen varierar mycket i storlek med avseende på antalet registrerade fordon. I de mindre länen kan det krävas förhållandevis mer personal än i genomsnittslänet på grund av svårigheterna att jämna ut arbetsuppgifterna mellan de olika funktionerna. I de största länen kan extra personal för arbetsledning krävas. Utredningen har beräknat det sammanlagda personalbehovet i länsstyrelsernas organisation till 280 personer varav 24 detaljchefer. Kostnaden för denna personal har beräknats enligt samma grunder som vid beräkningarna i utredningens principbetänkande. Uttryckt i 1970 års löner och inbegripet ett tillägg till lönen om 50% för lönebikostnader har kostnaden för länsstyrelsens personal beräknats till - i avrundat tal - tio milj. kr. Till jämförelse kan nämnas att utredningen i principbetänkandet beräknat den i nuvarande organisation vid länsstyrelserna sysselsatta personalen till drygt 600 personer. 88

Länsstyrelsernas organisation är föremål för översyn och en av Kungl. Maj:t utsedd organisationskommitté förbereder för närvarande detaljerade organisationsförslag. Utredningen har därför inte funnit anledning att lägga fram förslag beträffande bilregistrets inplacering i länsstyrelseorganisationen. 9.3

Central organisation

9.3.1 Trafiksäkerhetsverket Trafiksäkerhetsverkets göromål med bilregistrering kan sammanfattas i följande huvudgrupper. 1 Ledning och administration. Hit hör planering, ledning och övervakning av verksamheten i stort, utbildning och fortbildning av personal och andra personaladministrativa uppgifter, spridning av information till allmänhet och myndigheter, budgetering, anslagsäskanden, redovisning, remissverksamhet, arkivering av handlingar etc. 2 Samordning. Hit hör att följa verksamheten hos länsstyrelserna i syfte att åstadkomma en enhetlig tillämpning av registreringsbestämmelserna, att utfärda föreskrifter och anvisningar till ledning för länsstyrelserna och att fastställa blanketter och formulär. En närliggande uppgift är att utreda och rätta till fel som uppstår i registreringsverksamheten och som är av den naturen att länsstyrelserna av olika skäl inte kan utreda dem. 3 Registerverksamhet. Hit hör att svara för vissa rutiner i registreringsarbetet såsom avisering av skatt och kontrollbesiktning, kontroll av att fordonsägaren fullgör sina skyldigheter samt för- och efterbehandling av material ingående i de maskinella rutinerna. Hit kan också hänföras vissa centrala uppgifter av uppbördsteknisk natur på bilskatteområdet som idag åvilar riksrevisionsverket men som i fortsättningen bör handläggas av trafiksäkerhetsverket. 4 Systemunderhåll och systemutveckling. Hit hör att i rationaliseringssyfte följa verksamheten, ta initiativ till förenklingar och utföra erforderligt systemarbete och programmering. SOU 1971:11

Inom trafiksäkerhetsverket finns fyra Utvecklingen och personalbehovet när det byråer, trafik- och informationsbyrån, for- gäller systemunderhåll och systemutveckling donsbyrån, körkortsbyrån och kanslibyrån. är överhuvudtaget svårbedömd. Även här En del av de administrativa uppgifterna kan man vänta sig ett särskilt stort behov rörande bilregistreringen är av typen all- under de första åren medan den nya organimänna kansligöromål och bör lämpligen sationen befinner sig i intrimningsskedet. handläggas vid kanslibyrån. I övrigt bör Den fortsatta utvecklingen beror i hög grad arbetsuppgifterna handläggas vid en nyin- på vilka initiativ som tas för att införa rättad enhet för centrala registreringsärenden. ändringar i systemet. Det är rimligt att vänta Registreringsenheten delas lämpligen i en sig att ju bättre det nya registret fungerar samordningsenhet, en registerenhet och en desto mer angelägen kommer man att vara systemenhet för handläggning av de huvud- att komplettera det och att integrera systegrupper av ärenden som tidigare nämnts. De met med annan verksamhet. administrativa uppgifter som inte handläggs Med hänsyn till det sagda anser sig vid kanslibyrån hänförs lämpligen till sam- utredningen inte kunna på detta stadium ordningsenheten. föreslå en fast personalorganisation för Personalberäkningar måste när det gäller trafiksäkerhetsverkets göromål med bilregisttrafiksäkerhetsverket bli lika osäkra som när reringen. Endast chefstjänsten bör uppföras det gäller länsstyrelserna. Det rör sig här om på personalförteckning. I övrigt bör personal arbetsuppgifter och rutiner som saknar mot- få anställas i mån av behov och tillgång på svarigheter i nuvarande organisation. Antalet medel. Det bör även i detta fall ankomma på ärenden kan i många fall endast grovt bilregisternämnden att lägga fram preciuppskattas. serade förslag till personalorganisation. Som Till detta kommer ett par särskilda om- underlag för bedömning av medelsbehovet ständigheter. Övergången till ny organisa- har utredningen gjort vissa överslagsberäktion, överföringen av det omfattande regis- ningar av personalbehovet inom respektive termaterialet i ny form kommer att medföra enheter. stora tekniska och organisatoriska problem. En särskild personalorganisation behövs för Chef 1 att sköta övergången. Trots detta kommer Samordningsenheten det med säkerhet efter övergången och sedan Chef 1 den särskilda personalorganisationen avveck- Övrig handläggande personal 8 lats att märkas återverkningar av register- Biträdespersonal 8 omläggningen i den nya organisationen. Det Enheten har att följa verksamheten hos kommer då att finnas behov av kapacitet för länsstyrelserna och på eget initiativ eller på exempelvis utredning av fel i registret. Det begäran av länsstyrelse eller annan ta upp kan uttryckas så att även sedan den nya och utreda olika frågor i syfte att få till organisationen börjat sin ordinarie verksam- stånd en enhetlig arbetsgång eller tillämpning het kommer det att gå en tid innan den av gällande bestämmelser. Bl.a. kommer fungerar så som det är tänkt. följande arbetsuppgifter att åligga samordVidare kan man vänta sig att de två ningsenheten. väsentliga huvudmannauppgifterna — att 1 Utarbeta arbetsföreskrifter och anvisfölja länsstyrelsernas verksamhet i rationali- ningar för länsstyrelserna, förslag till bestämseringssyfte och i syfte att åstadkomma en melser ang. samarbetet med andra centrala enhetlig tillämpning av författningar — till myndigheter, författningsförslag avseende följd av ett visst uppdämt behov kommer att registreringsverksamheten etc. kräva särskilda personalinsatser under den 2 Tillsammans med systemenheten utförsta tiden av den nya organisationens arbeta blanketter och formulär för länsverksamhet. styrelsernas verksamhet. SOU 1971:11

3 Utreda och rätta till fel som uppstår i den löpande registreringsverksamheten men som inte kan hänföras till viss länsstyrelse eller där flera länsstyrelser är inblandade eller där länsstyrelsen ifråga av olika skäl inte är i stånd att själv avhjälpa felet. 4 Svara för kontakt och samordning gentemot andra myndigheter som i egenskap av leverantörer eller avnämare av registerinformation medverkar i registreringssystemet. 5 Handlägga de allmänt administrativa uppgifter som inte lämpligen handläggs vid trafiksäkerhetsverkets kanslibyrå. Till de mer betydelsefulla av dessa hör utbildning och fortbildning av länsstyrelsernas personal och informationsverksamhet. Omfattningen av allmänna kansligöromål påverkas av att registreringsenheten som framgår av det följande föreslås bli lokaliserad till annan ort än trafiksäkerhetsverket i övrigt. Registerenheten Chef Övrig handläggande personal Biträdespersonal

1 4 12

Enheten har att övervaka in- och utmatning av registerinformation samt svarar för den del av det löpande registreringsarbetet som ankommer på den centrala chefsmyndigheten. Bl.a. följande arbetsuppgifter kommer att åvila registerenheten. 1 Ansvara för den fortlöpande kontakten med driftmyndigheten och initiera och övervaka olika centralt styrda rutiner såsom avisering av skatt och kontrollbesiktning, kontroll av att fordonsägaren fullgör sina skyldigheter m.m. 2 Svara för inmatning av uppgifter som lämnas till den centrala myndigheten eller som uppstår där. 3 Svara för för- och efterbehandling av material som ingår i de maskinella rutinerna. 4 Ta initiativ, utreda och komma med förslag i frågor som rör registerinnehåll och kodsättning av detta. 5 Besvara frågor angående registerinnehållet i den mån de uppstår under arbetet vid 90

registreringsenheten eller av annat skäl inte lämpligen hänskjuts till länsstyrelse. 6 Utföra mikrofilmning och arkivering och framsökning av arkiverad information. 7 Svara för de centrala uppbördstekniska uppgifter på bilskatteområdet som idag åvilar riksrevisionsverket. Systemenheten Chef Övrig handläggande personal Biträdespersonal

1 8 2

Enheten har till uppgift att följa registreringsverksamheten i syfte att åstadkomma kontorstekniska förenklingar och förbättringar i arbetsrutiner och arbetsmiljö och att fortlöpande anpassa registreringssystemet till ändrade förutsättningar. Bl.a. följande arbetsuppgifter kommer att åvila systemenheten. 1 Utföra för ändamålet erforderliga rationaliseringsundersökningar jämte systemarbete och programmering. 2 Svara för att alla program är korrekta och rätta programfel. 3 Hålla ständig beredskap för programrättning. 4 Svara för att beredskapen för driftavbrott ständigt upprätthålls. 5 Svara för fortlöpande effektivisering av redan upprättade program. 6 Svara för programdokumentationen och övrig dokumentation inom systemet. 7 Utarbeta förslag till blanketter. Vid bedömningen av kostnaderna har utredningen på grund av beräkningarnas osäkerhet utöver dessa 46 befattningshavare räknat in en allmän reserv om fem tjänster. Kostnaderna för registreringsenhetens personal har under den förutsättningen uppskattats till 2,7 milj. kr. lönebikostnader inräknade. 9.3.2 Lokaliseringsfrågans betydelse för den centrala organisationen I prop. 1969:30 uttalade departementschefen att bilregisterutredningen i samband med övervägandena angående registreringsSOU 1971:11

organisationen borde ägna uppmärksamhet även åt frågan om den lämpliga lokaliseringen av dataanläggningen. En utgångspunkt borde därvid vara att anläggningen om särskilda skäl inte talade emot en sådan lösning — borde förläggas utanför Stockholmsområdet. Den 28 maj 1970 inlämnade utredningen till Kungl. Maj:t en skrivelse av följande lydelse. Härmed överlämnar bilregisterutredningen promemorior upprättade inom utredningen 28.2.1970, inom Statskonsult AB 20.5.1970 och inom statskontoret 26.5.1970. Promemoriorna behandlar de frågor, som sammanhänger med lokaliseringen av datamaskinanläggningen för det blivande centrala bilregistret. I proposition 1969:30 med riktlinjer för den fortsatta utformningen av bilregisterorganisationen uttalade departementschefen att det bör ankomma på bilregisterutredningen att i sitt fortsatta arbete överväga den närmare utformningen av registreringsorganisationen. I sammanhanget bör enligt departementschefen uppmärksamhet ägnas även frågan om den lämpliga lokaliseringen av dataanläggningen, varvid en utgångspunkt bör vara att anläggningen - om särskilda skäl inte talar emot en sådan lösning - bör förläggas utanför Stockholmsområdet. De skäl som från bilregisterutredningens utgångspunkter talar mot en lokalisering av bilregistrets datamaskin utanför Stockholmsområdet har sammanfattats i den promemoria som utredningen upprättat. De i promemorian anförda skälen talar enligt utredningens mening för att det är lämpligt att lokalisera maskinen till Stockholm. Utredningen anser sig inte kunna bedöma om skälen skall anses så starka, att de väger upp de lokaliseringspolitiska fördelar som man anser sig kunna få genom en lokalisering utanför Stockholmsområdet. Enligt bilregisterutredningens mening är det emellertid inte lämpligt att avgöra lokaliseringsfrågan i detta tidiga skede. Om de tidsplaner som upprättats och godkänts av statsmakterna skall kunna hållas, är det nämligen inte möjligt att lokalisera maskinen utanför Stockholm under den tid när programutveckling och systemuppläggning pågår. Med tanke bl.a. på de växande krav som från polismyndigheter och andra håll ställs på ett effektivt fungerande bilregister skulle en senareläggning av tidsplanerna vara synnerligen olycklig. Även med hänsyn till maskinanskaffningen medför en senareläggning problem. Som närmare utvecklas i statskontorets och Statskonsult AB:s promemorior måste man under tiden för programutveckling och systemuppläggning ha så nära kontakt mellan personal och maskiner som möjligt och effektiv planering med stort avstånd mellan dessa är inte genomförbar. Riskerna för fel och misstag ökar väsentligt om en sådan lösning väljs.

SOU 1971:11

Om den slutgiltiga prövningen av lokaliseringsfrågan senareläggs uppnår man den fördelen att man får större handlingsfrihet vid frågans avgörande än man har nu. Idag står nämligen ett mycket begränsat antal lokaliseringsalternativ till förfogande. Avgörs frågan senare finns från teknisk och administrativ synpunkt ett betydligt större antal orter att välja på. Lokaliseringspolitiskt sett får statsmakterna således större handlingsfrihet.

Sammanfattningsvis hemställde bilregisterutredningen "att beslut snarast möjligt fattas att bilregisteranläggningen tills vidare under den tid programutveckling och systemuppläggning pågår ställs upp i Stockholmsområdet, samt att det uppdras åt bilregisterutredningen att tillsammans med Statskonsult AB och andra berörda parter planera för lokaler under den aktuella tiden. Den slutliga bedömningen av lokaliseringsfrågan synes enligt bilregisterutredningens mening böra undersökas i särskild ordning. En sådan undersökning bör lämpligen sättas i gång under år 1972." Till skrivelsen fogade utredningen en promemoria Placering av datamaskin för bilregistret av följande lydelse. Enligt gällande tidsplan som grundar sig på statsmakternas principbeslut skall en länsvis övergång till nytt bilregistreringssystem inledas senast i början av år 1972. Bilregisterutredningen räknar med att under år 1970 avlämna betänkande med detaljerade förslag till det nya registreringssystemet. Innan övergången kan ske skall den erforderliga centrala datamaskinen ha installerats och trimmats in och samdiga i både registeromläggningen och den ordinarie registreringsverksamheten erforderliga program ha slutgiltigt provats ut. Med hänsyn till detta behöver datamaskinen levereras i sådan tid att leveransprov kan vara avslutade omkring 1.7.1971. Departementschefen uttalar i proposition 1969:30 att det bör ankomma på bilregisterutredningen att i sitt fortsatta arbete överväga den närmare utformningen av registreringsorganisationen, varvid uppmärksamhet bör ägnas även frågan om den lämpliga lokaliseringen av dataanläggningen. Vissa skäl gör det nödvändigt att beslut i lokaliseringsfrågan fattas senast under våren 1970, dvs innan utredningens detaljbetänkande kunnat behandlas. Enligt uppgift från televerket till utredningen bör erforderliga teleförbindelser reserveras 1,5 år före inkopplingstidpunkten. Det är emellertid inte möjligt att avgöra behovet av teleförbindelser förrän platsen för maskinanläggningen är bestämd. De byggnadstekniska förbere-

delserna på installationsplatsen måste påbörjas minst ett år innan maskinen levereras. Om maskinen skall placeras utanför Stockholm, dvs på annan ort än där huvudmannen, trafiksäkerhetsverket, finns, krävs eventuellt - beroende på vilken organisatorisk lösning som väljs - viss extra kommunikationsutrustning hos trafiksäkerhetsverket. Även sådan utrustning måste beställas snart. Lokaliseringsfrågan står i samband med vissa ännu inte helt klarlagda organisatoriska frågor. Enligt proposition 1969:30 bör driften av maskinanläggningen ankomma på statistiska centralbyrån. Departementschefen anförde som motiv för detta: "I varje fall till en början torde nämligen fördelar stå att vinna om ansvaret för anläggningen kan åläggas en myndighet som redan tidigare driver dataanläggningar och som med hänsyn till verksamhetens inriktning har möjligheter att samordna handhavandet av ifrågavarande anläggning med driften av maskinparken i övrigt. Med en sådan lösning skapas också förutsättningar för att mera effektivt utnyttja den reservkapacitet, som anläggningen kan rymma." Uttalandet syftar på statistiska centralbyråns nuvarande datamaskincentral. Sedan propositionen skrevs har en kommitté", kallad organisationskommittén för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån, till Kungl Maj:t avlämnat ett betänkande med förslag om delning av datamaskincentralen. Kommitténs förslag har godtagits och redovisas av chefen för finansdepartementet i prop 1970:1. Departementschefen anför bl.a. "Kommittén föreslår att den nuvarande datamaskincentralen delas upp i två datamaskincentraler, en för i huvudsak statistisk databehandling och en för administrativ databehandling. Jag finner denna uppdelning ändamålsenlig och förordar att den genomförs." Departementschefen uttalar vidare att det ankommer på Kungl Maj:t att fastställa arbetsuppgifterna för datamaskinccntralerna. Till maskincentralen för statistisk databehandling förs nuvarande driftenhet i Örebro och till maskinccntralen för administrativ databehandling nuvarande driftenhet i Stockholm. I prop 1969:30 uttalade departementschefen att det nya bilregistret i första hand är ett administrativt register. Den nya maskinanläggningen skall primärt tas i anspråk för administrativa rutiner och register. Enligt nu aktuella planer avses anläggningen främst för de centrala bil- och körkortsregistren. Andra administrativa rutiner som maskinen på grund av sin utformning är lämplig för finns. Således pågår inom statskontoret undersökningar om handels- och föreningsregistreringen kan mekaniseras med användande av anläggningen. Andra rutiner på samhällsplaneringens område kan ifrågakomma. Maskinanläggningen är således till sin användning sådan att den hör samman med den datamaskincentral för administrativ databehandling, som enligt uttalanden i prop 1970:1 skall börja verka fr.o.m. 1.7.1970. Som tidigare nämnts har den blivande maskincentralen för administrativ databehandling sin driftenhet förlagd till Stockholm. I prop 1969:30 uttalade emellertid departementschefen att en utgångspunkt vid behandlingen av frågan om den 92

lämpliga lokaliseringen av datamaskinanläggningen för bilregistrering torde vara att denna - om särskilda skäl inte talar mot en sådan lösning - bör förläggas utanför Stockholmsområdet. Med hänsyn till den inledningsvis berörda tidsfaktorn - teletekniska förbindelser och lokalproblem - torde en lokalisering utanför Stockholmsområdet endast kunna åstadkommas på så sätt, att den nya maskinanläggningen knyts till maskincentralen för statistisk databehandling i Örebro. Utredningen har undersökt vilka faktorer som allmänt kan tänkas påverka en maskinlokalisering utanför Stockholmsområdet. Teletekniska skäl begränsar i viss mån lokaliseringsmöjligheterna. Anläggningen blir centrum i ett kommunikationsnät av fast uppkopplade telelinjer. För att det befintliga telenätet skall kunna användas utan kostnadskrävande utbyggnad är det nödvändigt att maskinanläggningen placeras på ort som teletekniskt har god linjeförsörjning och goda anslutningsmöjligheter i olika riktningar. I första hand kommer därvid sådana orter i fråga som av televerket betecknas som fjärrförmedlingsstationer. Utom Stockholm finns tolv sådana stationer fördelade över hela landet, nämligen Malmö, Göteborg, Jönköping, Norrköping, Örebro, Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå, Skellefteå, Luleå och Gällivare. I andra hand kan vissa av de 31 s k närförmedlingsstationerna komma i fråga. Vid val av annan ort måste man räkna med att investeringar i ny linjeutrustning behöver göras. Den kostnad för hyra av kommunikationsnät som ingår i de i utredningens principbetänkande beräknade driftskostnaderna grundar sig på förutsättningen att någon särskild utbyggnad eller komplettering av linjenätet inte skall behövas. Om kostnaderna för linjenätet skall kunna hållas låga krävs att anläggningen inte placeras långt från landets bilrikaste del, dvs i stort sett befolkningscentrum. En bidragande orsak till detta är att förbindelsen mellan länsstyrelsen i Stockholm och en central anläggning på annan ort - så länge nätets överföringskapacitet begränsas till 1 200 baud - till skillnad trän övriga måste utgöras av dubbla linjer. Detta förhållande kan samtidigt anföras som argument mot att förlägga den centrala maskinen utanför Stockholmsområdet. Beräkningar utförda av televerket visar emellertid att kvartalshyran för hela linjenätet endast blir omkring 11 000 kronor högre om maskinanläggningen placeras i Jönköping i stället för i Stockholm. Om maskinen placeras i Norrköping blir nätet drygt 5 000 kronor dyrare i kvartalet än om maskinen står i Stockholm. Kostnaderna torde bli av ungefär samma storlek vid placering av maskinen i Örebro eller Gävle. Andra faktorer begränsar maskinlokaliseringen till orter av viss storlek. Sålunda ställs exempelvis vissa minimikrav på elkraftförsörjning. Vidare krävs specialutbildad personal för maskindriften. I den mån denna inte kan rekryteras på platsen måste lokaliseringsorten vara tillräckligt attraktiv i fråga om skolor, serviceinrättningar etc för att dra den till sig. Teknisk service på maskinanläggningen måste gå att få på platsen. SOU 1971:11

En fråga som har större betydelse i sammanhanget gäller samverkan mellan huvudmannen för verksamheten, trafiksäkerhetsverket, och driftsorganisationen. Trafiksäkerhetsverket måste ha ansvaret för att registerinnehållet är korrekt och i det syftet bl.a. övervaka in- och utmatning av registerinformation. Det är därvid nödvändigt att personal från trafiksäkerhetsverket åtminstone i viss omfattning utför för- och efterbehandling (inbegripet granskning) av material som går in i respektive kommer ut ur de maskinella rutinerna. Detta kan lösas antingen så att material till och från centralbyrån sänds över trafiksäkerhetsverket eller så att personal från trafiksäkerhetsverket lokalt placeras tillsammans med driftsorganisationen, dvs på den ort där maskinanläggningen lokaliseras. Den tekniska lösningen av det första alternativet beror på flera omständigheter - avståndet mellan de två myndigheterna, mängden information som anses behöva föras över, erforderlig snabbhet i överföringen. Man kan göra vissa antaganden om dessa förhållanden och beräkna kostnaderna för den resulterande lösningen. Trafiksäkerhetsverket måste för sin centrala registreringsverksamhet och andra uppgifter som åvilar registreringsbyrån ha direktkontakt med det maskinella registret med hjälp av terminalutrustning och det fast uppkopplade linjenätet. Kraven på snabbhet i distributionen av utmatad information är så gott som genomgående mycket höga. Det är därför rimligt att undersöka om informationsöverföringen kan ske på grundval av en utbyggnad av telekommunikationerna. Om utmatad information i större omfattning skall föras över direkt från en utanför Stockholm lokaliserad datamaskin till trafiksäkerhetsverket via telenätet kräver detta en särskild fast uppkopplad linje och en för ändamålet särskild avsedd utskriftsterminal hos trafiksäkerhetsverket. För inmatning av sådan information som skall föras över från trafiksäkerhetsverket till maskinanläggningen gäller lägre krav på snabbhet och man torde i det fallet överhuvudtaget inte behöva överväga att anlita teleöverföring utom för ett särskilt ändamål. Systempersonalen måste nämligen i vissa fall snabbt kunna utföra programtester och liknande arbeten. Utskriftsterminalen måste fördenskull kompletteras med en hålkortsläsare likaledes ansluten till den uppkopplade linjen. Behovet av ytterligare en fast uppkopplad linje mellan Stockholmsområdet och den ort där maskinen placeras förstärks av det förhållandet att information behöver utbytas mellan bilregistret och centrala register, exempelvis inom rättsväsendets informationssystem. Även icke offentliga register såsom försäkringsbolagens bilregister kan komma att beröras. Kostnaden för den tillkommande centrala terminalutrustningen kan under dessa förutsättningar uppskattas till omkring 600 000 kronor. Hyreskostnaden för telelinjen är med nuvarande taxa 128 kronor per kilometer och år. Det andra alternativet innebär att personal från trafiksäkerhetsverket lokalt placeras i anslutning till maskinanläggningen för att utföra nödvändig

SOU 1971:11

för- och efterbehandling av material som ingår i de maskinella rutinerna. Den personal som i första hand kommer i fråga är de flesta tjänstemän, som arbetar med egentlig registreringsverksamhet. Utredningspersonalen behöver emellertid fortlöpande kontakter med företrädarna för den centrala registreringsverksamheten. Detsamma gäller systempersonalen. Hela den centrala registreringsorganisationen bör därför i detta alternativ placeras i anslutning till maskinen.

Som nämns i utredningens skrivelse var dessutom till denna fogade promemorior upprättade inom statskontoret och inom Statskonsult AB. Kungl. Maj:t förordnade genom beslut den 29 juni 1970 att datamaskinanläggningen för centrala bilregistret skall förläggas till Stockholm under tiden för leveranskontroll och avveckling av nuvarande manuella länsregister och att anläggningen därefter snarast skall föras över till statistiska centralbyråns produktionsfilial i Örebro. I fråga om tidpunkten för överföringen skall en riktpunkt vara den 1 april 1973. Beslutet i lokaliseringsfrågan ställer särskilda krav på smidig samverkan mellan huvudmannen och driftmyndigheten. Trafiksäkerhetsverket skall som tidigare sagts ha ansvaret för att registerinnehållet är korrekt och måste i det syftet bl.a. kunna övervaka in- och utmatning av registerinformation. Det är därvid nödvändigt att personal från trafiksäkerhetsverket åtminstone i viss omfattning utför för- och efterbehandling av material som ingår i de maskinella rutinerna. Detta kan lösas antingen så att material till och från driftmyndigheten sänds över trafiksäkerhetsverket eller så att personal från trafiksäkerhetsverket lokalt placeras tillsammans med driftmyndigheten i Örebro. Den första lösningen medför att i många fall en trögare handläggning av ärenden inte kan undvikas. Tekniska störningar av informationsöverföringen kan givetvis uppstå. Vissa investerings- och driftskostnader avseende särskild teknisk utrustning krävs. Investeringskostnaderna har beräknats till omkring 600 000 kr. En särskild, fast uppkopplad telelinje mellan Stockholm och Örebro erfordras. Utredningen har bedömt nackdelarna vara så stora att denna lösning 93

inte bör väljas. Beslutet att lokalisera bilregisteranläggningen i Örebro leder således enligt utredningens mening till att det blir nödvändigt att placera personal ur registreringsenheten i Örebro. I och för sig skulle det inte - för att utföra de nödvändiga arbetsuppgifterna — krävas att hela registreringsenheten placerades i anslutning till driftmyndigheten. Det är emellertid olämpligt att dela registreringsenheten vars personal sinsemellan behöver fortlöpande kontakter. Hela den centrala registreringsenheten bör därför placeras i Örebro. Visserligen delas härigenom trafiksäkerhetsverket. Inte heller denna lösning är därför bra. Den medför emellertid enligt utredningens uppfattning mindre olägenheter än en delning av registreringsenheten på två olika orter. Hänsyn har tagits till den här föreslagna placeringen av registreringsenheten i Örebro vid beräkningarna av personalbehovet.

förhållande till uppskattat maskinutnyttjande kan de på bilregistreringen fallande kostnaderna för driftsorganisationen beräknas till omkring 900 000 kr.

9.3.3 Driftsorganisation Driftmyndigheten skall som tidigare nämnts under servicebyråansvar föra registret för huvudmannens räkning. En särskild driftsorganisation för bilregistret kommer inte att finnas. Driftmyndigheten kommer att med den datamaskin som anskaffas för bilregistreringen kunna betjäna även andra myndigheter och enskilda. Bilregisterutredningen räknar med att överskottskapaciteten i första hand kommer att utnyttjas för med bilregistreringen samordnad körkortsregistrering enligt de riktlinjer körkortsutredningen angett i sitt principbetänkande (SOU 1970:26). För att kunna uppskatta bilregistreringens del i driftmyndighetens driftskostnader har utredningen beräknat hur stor driftsorganisation som skulle behövas för att på anläggningen utföra enbart samordnad bil- och körkortsregistrering. Utredningen räknar med att det för ändamålet krävs omkring 20 personer. De årliga kostnaderna inberäknat kostnader för lokaler, inventarier etc. kan uppskattas till omkring 1,4 milj. kr. Om kostnaderna fördelas på bil- resp. körkortsregistrering i 94

SOU 1971:11

10 Kostnader

statskontoret hemställt om Kungl. Maj:ts bemyndigande att med Stansaab Elektronik Även om kostnaderna för det nya regist- AB ingå avtal om köp av terminalutrustning reringssystemet ännu inte i alla avseenden för bilregistret inom en kostnadsram av fyra kan preciseras är det dock möjligt att göra milj. kr. exkl. mervärdeskatt. Sammanlagt säkrare beräkningar än i principtänkandet. beräknar utredningen kostnaderna för maskiEn del nya omständigheter har tillkommit. nell utrustning, inberäknat maskininstallaTidpunkten för övergången till den nya tion, tull och import, till omkring 25,5 milj. registreringsorganisationen har senarelagts i kr. På detta belopp utgår mervärdeskatt förhållande till förslaget i principbetänkan- som beräknats till 4,2 milj. kr. De totala det. Delvis nya förslag läggs fram bl.a. kostnaderna för maskinutrustning kan alltså gällande metodiken vid övergången till det beräknas till 29,7 milj. kr. I principbetänknya registreringssystemet och distributionen andet beräknades dessa kostnader till 27 av registreringsskyltar. Samtidigt innebär milj. kr. Skillnaden beror huvudsakligen på vissa förslag att arbetsuppgifter skall utföras att varuskatt inte inräknats i sistnämnda som på en gång avser det nya bilregistret och belopp och på vidtagna skattehöjningar. det av körkortsutredningen föreslagna (SOU Kostnaderna för registeromläggningen i 1970:26) körkortsregistret. Under förutsätt- samband med övergången till det nya registning att statsmakterna godkänner inrät- reringssystemet beräknas enligt avsnitt 12.2 tandet även av körkortsregistret bör en viss till omkring 6,5 milj. kr. Häri är kostnaderna fördelning av engångskostnaderna mellan de för framställning och utsändning av ny två huvudintressenterna i det nya maskinella registreringshandling till bilägarna inräknade. systemet ske. Slutligen påverkas kostnaderna Som framgår av avsnitt 12 gäller en del av av att den indirekta beskattningen på bl.a. kostnaderna inhämtande av uppgifter från maskinutrustning ökat sedan den förra be- körkortsinnehavare. räkningen gjordes. De beräknade kostnaderna för systemoch programutveckling har ökat väsentligt. Enligt en promemoria uppgjord inom Stats10.2 Engångskostnader utom skyltkostnader konsult AB som biträder utredningen med Upphandlingen av datamaskin är slutförd. systemarbetet beräknas dessa kostnader till Kungl. Maj:t har bemyndigat statskontoret sammanlagt omkring 10,5 milj. kr. I principbetänkandet beräknades kostatt ingå avtal om inköp av maskinsystem av typ Univac 1 106 till ett pris av 18,5 milj. nader för systemutveckling, programmering kr. exklusive importkostnader. Vidare har m.m. till sex milj. kr., varav för system10.1

Allmänt

SOU 1971:11

och programutveckling avsågs ett delbelopp torde under alla omständigheter få göras om ungefär tre milj. kr. tämligen schablonmässigt. Bakgrunden till kostnadsökningen är att Körkortsutredningen beräknar enligt den erfarenhet av realtidssystem av större om- nyss angivna grunden att av de i bilregisterfattning saknades inom landet vid tiden för utredningens och körkortsutredningens prinutarbetandet av principbetänkandet. Det har cipbetänkanden redovisade engångskostnanumera ansetts befogat att justera det derna 32 milj. kr. bör belasta bilregistret tidigare beräknade behovet av system- och 20 milj. kr. körkortsregistret. De kostinsatser. En allmän uppräkning av kost- nadsökningar om 12 milj. kr. som nyss naderna har därför gjorts. Som ett uttryck redovisats avser indirekt skatt på maskinför den osäkerhet varmed beräkningarna utrustning, systemutveckling samt gemenfortfarande måste göras har en allmän reserv samt inhämtande av uppgifter från bil- och om 20 % räknats in i de angivna system- körkortsinnehavare. Det är rimligt att beutvecklingskostnaderna. träffande kostnadsökningen göra samma förKostnader för utbildning och information delning mellan registreringssystemen som beoch för personal som kommer att finnas kvar träffande tidigare redovisade kostnader. under en del av övergångstiden har utredAv de sammanlagda engångskostnaderna ningen beräknat till oförändrat 5,2 milj. kr. utom skyltkostnader, eller 64 milj. kr. bör Sammanlagt beräknar utredningen en- enligt dessa grunder 40 milj. kr. belasta gångskostnaderna utom skyltkostnader till bilregistreringssystemet. omkring 52 milj. kr. dvs. omkring 12 milj. kr. mer än i principbetänkandet. Av detta utgör som nämnts 4,2 milj. kr. mervärdeskatt. 10.3 Kostnader för registreringsskyltar Av kostnadsökningen, utom ökningen av Det nya förslaget beträffande distribution av den indirekta skatten, hänför sig större delen registreringsskyltar i samband med övertill ovan nämnda systemutveckling och en gången medför, som framgår av avsnitt 12.2, mindre del till för bilregistrering och kör- högre distributionskostnader än tidigare förkortsregistrering gemensam registeromlägg- slag. Hänsyn har härvid inte tagits till de i ning. avsnitt 12.2 uppskattade kostnaderna för Även en inte obetydlig del av systemkost- fordonsägarna. Framställningskostnaderna naderna avser i verkligheten utveckling av för skyltarna kan ännu inte preciseras. Som registreringsorganisation också för körkort. framgår av avsnitt 7.2 återstår ännu underEnligt vad som tidigare sagts bör en viss sökningar beträffande skyltarnas tekniska fördelning av kostnaderna för det nya utförande och skylttillverkare kan ännu inte registreringssystemet ske mellan bilregister utses. De undersökningar som hittills utförts och körkortsregister. Härvid bör givetvis genom utvecklingsbolagets försorg visar dock bland kostnaderna tas med de av körkorts- att framställningskostnaderna kan väntas utredningen i dess principbetänkande beräk- ligga på en sådan nivå att beräkningen i nade engångskostnaderna för utbyggnad av principbetänkandet av de sammanlagda kostsystemet för körkortsregistrets räkning. naderna för registreringsskyltar förfarande är Kostnaderna har av körkortsutredningen be- hållbar. räknats till 12 milj. kr. Körkortsutredningen Av kostnaderna för skyltar är den större har i sitt principbetänkande föreslagit att delen material-, arbets- och distributionsfördelningen av gemensamma kostnader sker kostnader. En mindre del är konstruktionsi förhållande till hur mycket respektive och maskinkostnader. Val av skylttillverkare registreringssystem väntas utnyttja den är ännu inte träffat. Frågor om Finansieringmaskinella utrustningen. Bilregisterutred- en av skyltframställningen kan därför inte ningen har inget att invända mot den slutgiltigt lösas nu. föreslagna beräkningsgrunden. Fördelningen Av de sammanlagda kostnaderna, 25 milj. 96

SOU 1971:11

kr., torde emellertid endast omkring en milj. kr., avseende konstruktion av tillverkningsenhet för skyltarna, behöva belasta statsbudgeten. Sistnämnda kostnad har i följande beräkning (i avsnitt 10.4) av registreringssystemets årliga driftskostnader skrivits av på samma sätt som engångskostnaderna enligt avsnitt 10.2. Huvudparten av kostnaderna för skyltar, 24 milj. kr., dvs. omkring åtta kronor per fordon, förutsätts i någon form tas ut av fordonsägarna i samband med övergången till det nya registreringssystemet. 10.4 Årliga driftskostnader kostnader

utom

skylt-

Utredningens förslag till organisation i avsnitt 9 innebär en viss personalminskning i förhållande till förslagen i principbetänkandet. Trots detta har de beräknade lönekostnaderna stigit på grund av höjda löner. Statsmakternas beslut om att interimsregistreringen tills vidare skall behållas medför också högre personalkostnader. Registreringsorganisationens sammanlagda lönekostnader jämte pensions- och omkostnadspålägg har, i 1970 års löner, beräknats till omkring 14,1 milj. kr. Med en antagen fortsatt lönestegring om 10 % fram till år 1973 kan de sammanlagda lönekostnaderna vid den tid då det nya registreringssystemet träder i funktion beräknas till omkring 15,5 milj. kr. Avskrivningar av engångskostnader utom skyltkostnader jämte räntor har beräknats till omkring 5,5 milj. kr. Omkostnader i samband med datamaskindriften har beräknats till 2,6 milj. kr. Även i detta fall bidrar höjningen av den indirekta beskattningen till en viss, mindre kostnadsökning. Övriga driftskostnader, avseende framställning och distribution av kontrollmärken, har beräknats till samma belopp som i principbetänkandet dvs. omkring 6.5 milj. kr. De sammanlagda årliga driftskostnaderna för registreringssystemet år 1973 utom skyltkostnader kan därmed uppskattas till 30 milj. kr. Driftskostnaderna bör täckas av fordonsSOU 1971:11 7

ägare och registeranvändare med avgifter så som sägs i avsnitt 11.

10.5 Årliga skyltkos tnader Kostnaderna för årlig nyanskaffning av skyltar i samband med nyregistrering har utredningen beräknat till 2,8 milj. kr. Dessa kostnader bör tas ut av fordonsägarna.

11 Avgifter

11.1 Uppdraget Den 29 maj 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt bilregisterutredningen att med hänsyn till den förestående omläggningen av bilregistreringen vid fullgörandet av sitt uppdrag i övrigt närmare överväga frågan om de avgifter som i fortsättningen bör debiteras i anslutning till denna. 1 direktiven sägs att utformningen av avgiftssystemet bör ske med sikte på att nyttjama debiteras alla de kostnader som är förenade med bilregistreringen, inklusive avskrivning och ränta på de medel som investerats i maskinutrustning och nedlagts i programmeringsarbete. 11.2 Gällande rätt m. m Enligt 39 § VTK skall avgifter utgå för vissa ansökningar och anmälningar till registret. För ansökan om registrering är avgiften 20 kr. för bil, 10 kr. för motorcykel och släpfordon och 7 kr. för traktor eller motorredskap. Anmälan av förre ägaren om äganderättsövergång samt anmälan om ny trafikförsäkring, om ändring av fordonets hemort eller ägarens namn, yrke, hemvist eller postadress och om avregistrering är fria från avgift. Likaså är anmälan, för bestämmande av klass enligt traktorskatteförordningen, rörande traktors användning fri från avgift. För anmälan om äganderättsövergång av nye ägaren samt för annan anmälan än vad som nyss sagts, om den görs av annan än läns98

styrelse, polisman, trafikinspektör, bilinspektör eller besiktningsman, är avgiften 5 kr. för bil, 3 kr. för motorcykel och släpfordon och 2 kr. för traktor eller motorredskap. Ansökningar och anmälningar till registret skall åtföljas av stadgad avgift. Enligt 20 § 1 mom. VTF skall registrering eller anteckning till registret vägras om vid ansökan eller anmälan de föreskrifter inte iakttagits som gäller för varje fall. I 39 § VTK sägs att erlagd avgift på begäran skall betalas tillbaka om registrering vägrats och beslutet därom vunnit laga kraft. Anmälningar till bilreservregistret är fria från avgift. Informationen i bilregistret är i princip offentlig. Det innebär att var och en har rätt att ta del av registerinnehållet antingen på stället eller genom avskrift. Om avskrift begärs utgår avgift enligt expeditionskungörelsen. Utdrag och sammanställningar av uppgifter ur bilregistret kan också erhållas genom de enligt kungörelsen den 18 oktober 1946 hos länsstyrelserna anställda kornmissionärerna vilka har skyldighet att under tjänstemannaansvar tillhandagå allmänheten i vissa i kungörelsen närmare angivna hänseenden. För utfört uppdrag utgår arvode till kommissionären. Riksdagens justitieombudsman har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 mars 1961 påtalat väsentliga brister i gällande regler för SOU 1971:11

princip är emellertid mycket ofullständigt genomförd i dagens registreringssystem och kommer att äga liten giltighet i det kommande. En väsentlig del av kostnaderna i det nya registreringssystemet utgörs av kostnader för maskinell utrustning. Dessa bestäms väsentligen av två faktorer - mängden registrerade fordon och mängden frågor som ställs till registret. Antalet registertransaktioner är kostnadsmässigt av mindre vikt eftersom de maskinellt behandlas under den tid då utrustningen är lågt belastad. En annan väsentlig del av kostnaderna är de som avser registreringsskyltar och kontrollmärken. De beror huvudsakligen på antalet registrerade fordon och endast till en obetydlig del på antalet registertransaktioner. Den tredje större delen av kostnaderna är personalkostnader, regionalt och centralt. Av dessa är de kostnader som uppstår regionalt i den verksamhet som i avsnitt 9.2 kallats registreringsfunktionen i stort proportionella mot antalet registertransaktioner, däremot inte övriga personalkostnader. 11.3 Utredningens överväganden och förslag Ytterligare ett par omständigheter gör att Kostnaderna för bilregisterverksamheten bör det synes olämpligt att i det nya registi princip betalas av bilägarna. När registret reringssystemet debitera avgift efter transakutnyttjas för särskilda ändamål bör dessutom tion. Bearbetningen kommer att försiggå i varje användare i princip betala sin del av ett maskinsystem av en typ som tillåter att flera transaktioner eller frågor till registret nyttjandekostnaden. De årliga driftskostnader som avser bil- behandlas samtidigt i maskinen. Det är i registerverksamheten och som enligt avsnitt sådana fall ytterst besvärligt att klarlägga hur 11 bör täckas med avgifter uppgår till mycket av maskinkapaciteten som tas i ungefär 30 milj. kr. Detta motsvarar mellan anspråk av en viss transaktion eller fråga. Att tio och elva kronor för varje i bilregistret vid avgiftsbelägga varje transaktion skulle dessutgången av år 1969 upptaget fordon eller utom medföra en dyr och otymplig adminiomkring fyra kronor för varje transaktion i stration. Schablonmässigt torde det nya registredet nya registret, frågor angående registerringssystemets kostnader på lång sikt väsentinnehållet oräknade. ligen bero på antalet registrerade fordon och För närvarande utgår som tidigare nämnts antalet frågor som med hjälp av terminal avgifter för vissa ansökningar och anmälställs till registret. Det finns då inte heller ningar till registret. Det kan diskuteras om fordonsägarnas bidrag till kostnadstäck- något skäl att avgiftsbelägga särskilda transningen även i fortsättningen skall ske så att aktioner utom i vissa speciella fall som direkta avgifter utgår i samband med olika nämns senare i detta avsnitt. Spörsmålet om slag av transaktioner. För detta har i första i vilken mån frågor till registret kan avgiftshand rättviseskäl anförts. Den som ofta beläggas behandlas också i det följande. En enkel och administrativt rationell förorsakar ändringar i registret bör betala mer än den som sällan gör det. Denna lösning vore med utgångspunkt i det anförda

debitering av kommissionärsarvoden och föreslagit att anvisningar för tillämpningen av arvodesbestämmelserna i kommissionärskungörelsen utarbetas. Riksrevisionsverket har i utlåtande den 26 januari 1962 över justitieombudsmannens skrivelse förordat att frågan om utfärdande av anvisningar får anstå i avvaktan på slutgiltigt ställningstagande till en ifrågasatt omdaning av centrala bilregistret. Länsstyrelsen i Stockholms län har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 maj 1966 föreslagit att föreskrifter snarast meddelas om att uppgifter ur bilregistret inte skall tillhandahållas av kommissionär utan lämnas i tjänsten mot ersättning enligt av Kungl. Maj:t fastställd taxa. De här nämnda skrivelserna har överlämnats till bilregisterutredningen för övervägande. Utredningen har i principbetänkandet uttalat att statsverkets kostnader för registreringsverksamheten bör tas ut av fordonsägarna.

SOU 1971:11

att låta kostnaderna för bilregistreringen täckas av bilskattemedel. Utredningen, som i och för sig finner en sådan lösning vara att föredra, anser sig med hänvisning till sina direktiv (avsnitt 11.1) ändå böra föreslå ett särskilt avgiftssystem. Det lämpligaste sättet att bestämma fordonsägarens del av kostnaderna torde då vara att beräkna en avgift för varje fordon som fmns upptaget i registret. Utredningen föreslår att en sådan avgift införs i stället för de avgifter som nu utgår i samband med olika åtgärder. Avgiften bör lämpligen utgå årligen och alltid för helt år oavsett hur stor del av året fordonet varit registrerat. Den bör i likhet med fordonsskatten tas ut av den som vid en skatteperiods ingång är eller bort vara antecknad i registret som ägare till fordonet. Avgiftsuppbörden samordnas lämpligen med fordonsskatteuppbörden. Någon anledning att differentiera avgifterna mellan olika fordonsslag eller på annat sätt finns inte. Som nedan sägs bör avgift inte tas ut om fordonet i samband med registreringen omedelbart avställs. I överensstämmelse med utredningens tidigare redovisade och av statsmakterna godtagna principiella syn på registreringens innebörd skall erläggande av avgiften inte vara ett villkor för registrering. Det torde inte heller, med tanke på avgiftens ringa storlek, vara lämpligt att sätta dess erläggande som villkor för att fordon skall få tas i bruk. Också avställda fordon vållar kostnader i registret. Att ta ut avgifter för dessa medför emellertid betydande olägenheter. Avgiftsuppbörden samordnas, som nämnts, lämpligen med skatteuppbörden. Om ett fordon är avställt debiteras ingen skatt för det. Att debitera, uppbära och redovisa enbart en så låg avgift som det här är fråga om är inte rationellt. Man torde också kunna räkna med att ägarna till avställda fordon i många fall är svåra att nå och att ärenden går till indrivning. Avgift bör därför utgå först i den mån och från den tidpunkt då avställt fordon på nytt tas i bruk. Även i detta fall bör avgift alltid utgå för helt år oavsett hur lång tid av året fordonet brukas. 100

Registreringsavgiften skall i princip täcka de årliga kostnaderna för registreringssystemet. Den bör kunna anpassas fortlöpande till ändringar i kostnaderna och i antalet registrerade fordon. De nu beräknade årliga kostnaderna för registreringssystemet år 1973 fördelade på antalet registrerade fordon vid utgången av år 1969 utgör, som tidigare nämnts, mellan tio och elva kronor. Antalet registrerade fordon kan emellertid väntas öka till år 1973. Därefter är det troligt att såväl kostnader som antal fordon ökar. Det årliga avgiftsbeloppet bör inte fastställas redan nu. Det bör ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag om detta. Särskilda avgifter bör utgå i vissa fall när speciella kostnader uppstår för ärenden som förekommer i ett begränsat antal. Detta är fallet när ersättningsskylt utlämnas i stället för förstörd eller förkommen och när duple ttkontrollmärke utlämnas, vidare när exportvagnsskylt och saluvagnsmärke lämnas ut samt vid interimsregistrering. Särskild avgift bör också utgå, enligt vad som tidigare sagts, när begränsat körtillstånd enligt 19 § eller särskilt leveranstillstånd enligt 33 § BRK meddelas. Det torde få ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag till avgiftsbelopp. Information kan tas ut ur det nya registret i olika former och användas för olika ändamål. Det kan diskuteras i vilken mån utnyttjandet av registerinformation bör avgiftsbeläggas. När olika myndigheter inom ramen för sin ordinarie verksamhet använder registret bör avgift normalt inte utgå. Som exempel kan nämnas registrets utnyttjande i trafiksäkerhetssyfte och för olika polisiära, fiskaliska eller beredskapsplanläggande åtgärder. I den mån myndighet begär större utdrag och särskilda sammanställningar ur registret bör i enlighet med vad som sägs i slutet av detta avsnitt avgift alltid utgå. Vid andra fall av registerutnyttjande blir offentlighetsreglerna av intresse. Det är med nuvarande regler oklart vad som skall hänföras till begreppet handling i ett register SOU 1971:11

som förs med ADB-tekniska hjälpmedel. staka registeruppgifter. Allmänhetens rätt att 1960 års offentlighetskommitté föreslog att utan kostnad ta del av registerinnehållet bör som handling skulle avses även upptagning inte utan särskilda skäl inskränkas. Myndigsom måste återges för att kunna läsas eller heterna har också enligt de s.k. serviceavlyssnas. Chefen för justitiedepartementet cirkulären (SFS 1946:680 och 1964:794) en gav 1969 års offentlighets- och sekretesslag- omfattande skyldighet att lämna allmänstiftningskommitté i uppdrag att ytterligare heten upplysningar bl.a. om innehållet i allmänna handlingar. Vidare skulle adminiöverväga olika frågor i sammanhanget. I det nya bilregistersystemet kommer strationen av den stora mängden enstaka praktiskt taget inga aktuella registeruppgifter frågor till bilregistret bli omfattande och att finnas direkt tillgängliga i konventionella kostnadskrävande. Kostnaderna för debiformer av handlingar eller att kunna avläsas tering, uppbörd och redovisning av utgående utan särskilda tekniska åtgärder. Om inte avgift kan i allmänhet beräknas bli betydligt allmänhetens tillgång till uppgifter ur bil- högre än kostnaden för att ta fram den registret skall väsentligt inskränkas i förhål- önskade uppgiften. De sammanlagda admii sammanhanget lande till dagens situation måste begreppet nistrationskostnaderna handling i detta sammanhang ges en tämligen skulle med tanke på det stora antalet frågor vid tolkning. Bilregisterutredningen anser sig komma att inte oväsentligt höja kostnaderna böra räkna med att uppgifterna i det nya för bilregistret. Utredningen har dragit den slutsatsen att bilregistret skall vara offentliga i samma grad man i detta fall bör se allmänhetens rätt att som i det nuvarande. Tillämpning av offentlighetsreglerna med- ta del av registerinnehållet så att var och en för att var och en i princip har rätt att ta del kan vända sig till någon av de terminalav innehållet i bilregistret antingen utan försedda bilregistermyndigheterna (länsavgift på stället eller genom avgiftsbelagd styrelserna) och kostnadsfritt få svar på avskrift. Vid omedelbart behov av uppgifter muntliga frågor eller frågor per telefon. ur det nya bilregistret kommer man emeller- Likaså bör allmänheten liksom nu kostnadstid regelmässigt att använda sig av den i fritt kunna få svar på skriftligt ställda frågor principbetänkandet beskrivna terminal- rörande enstaka registeruppgifter. Allmäntekniken för att göra registerinformationen hetens möjlighet att ta del av registerinneläsbar. Liknande utrustning och teknik hållet kommer på detta sätt att i praktiken måste därvid användas oavsett om man underlättas i förhållande till dagens situation befinner sig omedelbart invid den maskin- eftersom registret för närvarande är delat på anläggning med vars hjälp registret förs eller registreringsmyndigheterna medan i fortpå stort avstånd från denna. Den som vill ha sättningen varje registrerad uppgift omedelinformation ur registret har att vända sig till bart kan nås från varje registreringsen tjänsteman som med hjälp av en terminal myndighet. Rätten för allmänheten att utan kostnad hämtar den önskade uppgiften direkt ur ta del av registrerad information bör emellerdatamaskinen. Myndigheten kommer alltså i tid begränsas till enkla, muntligt eller skriftså gott som alla praktiska fall att vållas ligt lämnade uppgifter. Om avskrift av kostnader då en registerpost skall tas fram grundhandling eller registerpost begärs bör och det är inte möjligt att på samma sätt avgift utgå enligt gällande regler. som i ett synligt register ta del av registerI den mån mer omfattande utdrag och innehållet på stället. Enligt nu gällande regler kan uppgiftslämnandet därmed avgifts- sammanställningar ur registret görs möter det enligt nuvarande regler inga hinder att beläggas. Det skulle emellertid enligt utredningens särskilda avgifter bestäms för detta. Det kan uppfattning av flera skäl vara olämpligt att i sammanhanget nämnas att riksskatteverket avgiftsbelägga svar på frågor angående en- enligt sin instruktion (SFS 1970:752) bl.a. SOU 1971:11

har att meddela bestämmelser om ersättning för automatisk databehandling vid länsstyrelserna. Liknande bestämmelser bör utarbetas och fastställas för bearbetningar i det nya bilregistret. De bör tillämpas oavsett om beställaren är enskild eller myndighet. Det bör ankomma på bilregisternämnden att lägga fram förslag till bestämmelser av nu nämnt slag. Utredningens förslag i detta sammanhang leder till att det i fortsättningen inte finns anledning att låta uppgifter ur bilregistret tillhandahållas av kommissionär.

102 SOU 1971:11

12 Övergången till nytt registreringssystem

12.1 Förslag i principbetänkandet ra. ra.

12.2 Omläggningsförfarandet

I avsnitt 13 i principbetänkandet förordar Vid detaljutformningen av omläggningsutredningen att uppläggningen av det nya rutinerna har ett par frågor krävt särskild registret i princip sker genom att uppgifter uppmärksamhet. Utredningen har efter ytförs över från länsstyrelsernas nuvarande terligare överväganden funnit att möjligheten bilregister. Uppgifter om personnummer att sända ut skyltar till fordonsägarna per måste hämtas från fordonsägarna själva. post har vissa fördelar framför att anordna Andra uppgifter kan erhållas ur länsstyrel- särskilda skyltutlämningsplatser dit fordonssernas personregister och nuvarande centrala ägarna skall bege sig. Det förra förfaringsbilregistret. Informationsskärmar av det slag sättet medför mindre olägenheter för forsom skall användas för frågeverksamhet och donsägarna, vilka annars i åtskilliga fall inmatningsrutiner bör utnyttjas även för skulle behöva färdas relativt långa sträckor införande av uppgifter i det nya registret vid för att hämta nya skyltar. En annan fördel med det är att den stora gruppen personal uppläggningen. Vid övergången skall nya registrerings- för hantering av skyltar vid utlämningen inte skyltar tillställas varje fordonsägare. Skylt- behövs. Ytterligare en fördel hänger samman utlämningen bör enligt principförslaget kom- med att uppgift om personnummer inte bineras med att uppgifter om personnummer som i det tidigare förslaget - skall lämnas av och eventuella andra uppgifter hämtas in fordonsägaren själv. Fel uppstår nämligen från fordonsägarna. Utlämningen av skyltar lätt vid antecknandet av det nummer foroch insamlingen av uppgifter föreslås i första donsägaren uppger. I många fall måste man hand ske vid särskilt anordnade skyltutläm- räkna med att fordonsägaren inte medför ningsställen, men möjlighet måste också handling som innehåller personnumret och finnas för fordonsägare att sända in uppgif- inte minns sitt nummer eller uppger fel terna per post och att få skyltarna sända till nummer. Den alternativa möjligheten innebär i sig. Utredningen förordar att övergången till korthet att fordonsinnehav skall uppges på det nya registreringssystemet sker successivt en blankett (hålkort) som sänds ut till alla vuxna personer, företag o. d. Blanketten med ett eller flera län i varje etapp. Den i prop. 1969:30 angivna tidsplanen förses i förväg med personnummer eller för övergången innebär att registeromlägg- annat nummer ur länsstyrelsernas personningen börjar genomföras någon gång i bör- register. När blanketten återsänts och uppgifjan av år 1972 för att vara helt genomförd terna behandlats, sänds skyltar per post till fordonsägaren. (Mer detaljerad rutinbeskrivkring mitten av år 1973. SOU 1971:11

ning finns i bilaga 6.) Med detta förfarings- kortsutredningen informerats om bilregistersätt undviks de tidigare nämnda olägen- utredningens planering av bilregisteromläggheterna. ningen har från körkortsutredningen uttalats De båda metoderna skiljer sig åt ifråga om önskemål om en samordning av inhämtandet kostnader. Om särskilda skyltutlämnings- av uppgifter från bil- och körkortsinnehaplatser anordnas kan statsverkets kostnader vare. En sådan samordning kan komma till för själva registeromläggningen utom distri- stånd bara i det fall en frågeblankett sänds ut bution av skyltar beräknas till omkring fyra till allmänheten. Merkostnaden för att hämta milj. kr. och skyltdistributionskostnaderna in uppgifter även om körkortsinnehav blir till omkring 1,5 milj. kr. Vid distribution av förhållandevis liten. Körkortsutredningen skyltarna per post kan kostnaderna för har i sitt betänkande uppskattat den till registeromläggningen uppskattas till 6,5 milj. 400 000 kr. Med hänsyn till detta förordar kr. och för skyltdistributionen till omkring bilregisterutredningen att insamlandet av 7,5 milj. kr. Till detta kommer emellertid de uppgifter från fordons- och körkortsinnehainte direkt synliga kostnader som i de båda vare sker gemensamt och att registreringsalternativen förorsakas landets mer än två skyltarna sänds ut per post. och en halv miljoner fordonsägare för inEtt annat moment i registeromläggningen ställelse vid skyltutlämningsplats resp. besök som föranlett särskilda överväganden är vid postanstalt. Dessa kostnader kan givetvis överföringen av uppgifter från de nuvarande endast gissningsvis beräknas. Utredningen registerkorten till det nya maskinella registutgick i sina tidigare beräkningar från att ret. Som förordats i utredningens principantalet skyltutlämningsplatser skulle vara betänkande bör överföringen ske med hjälp omkring 125. Det kan antas att det genom- av informationsskärmar. Under omläggningssnittligen krävs minst två timmar för bil- skedet behövs ett antal extra skärmar utöver ägarna att per bil färdas till och från dem som senare skall användas i länsstyrelutlämningsplatsen, hämta skyltar och lämna sernas reguljära verksamhet. Två möjligheter begärda uppgifter avsedda för det nya att organisera överföringen kan tänkas. I det registret. Med en antagen timkostnad av 15 ena fallet samlas personal och utrustning i en kronor per förare med bil innebär detta en rörlig omläggningsgrupp som flyttar från län sammanlagd kostnad av omkring 75 milj. kr. till län efter hand som omläggningen fortAntalet postanstalter är omkring 2 600. Att skrider. I det andra fallet placeras omlägghämta skyltarna vid postanstalt kräver upp- ningsorganisationen centralt och de primärskattningsvis en halv timme för varje for- uppgifter som skall föras in i registret sänds donsägare. Om samma timkostnad tillämpas på något sätt från länsstyrelserna till den blir fordonsägarnas kostnader knappt 20 milj. centrala omläggningsorganisationen. kr. Betydande hänsyn måste enligt utredÖvervägande skäl talar för det senare ningens uppfattning tas till dessa kostnader alternativet. Omläggningsgruppen behöver vid val av metodik för registeromläggning arbetsplatser för omkring 45 personer. Det och skyltdistribution. är i regel svårt att få lokaler som tillåter ett Utöver vad som nu sagts har en helt ny rationellt arbete för så många personer i nära omständighet tillkommit som har betydelse anslutning till länsstyrelsernas bilregistervid val av rutin för kontakten med fordons- detaljer. Frågan löses lättare centralt då ägarna. Körkortsutredningen har lagt fram lokalen skall användas i ungefär ett år och principbetänkande (SOU 1970:26) med för- inga bestämda krav på anknytning till redan slag om bl. a. centralt körkortsregister. Enligt befintliga lokaler finns. körkortsutredningen innebär förberedelserna Rekrytering av personal till omläggningsför upprättandet av ett sådant register bl. a. gruppen går sannolikt lättare när arbetsatt uppgifter om personnummer bör in- platsen är fast. I det fall omläggningsgruppen hämtas från körkortsinnehavare. Sedan kör- är rörlig får man räkna med att bara en 104

SOU 1971:11

mindre del av hela den erforderliga personalstyrkan utgörs av fast personal medan resten måste rekryteras på platsen. Planläggning, ledning och övervakning av arbetet sker lättare om arbetsplats och personal inte byts. Skall registeröverföringen ske regionalt är det vidare nödvändigt att tillfälligt installera extra informationsskärmar vid länsstyrelserna och att hyra extra teleledningar. De angivna skälen talar för att registeromläggningen bör utföras centralt. En del av den centrala omläggningsgruppen bör utgöras av personal från länsstyrelserna vilken därigenom utbildas i hantering av terminalerna. Personalen i denna del av gruppen bör bytas efterhand som den utbildats. Det är viktigt att en länsstyrelse inte saknar tillgång till registrerade uppgifter under de ett eller två dygn som kommer att förflyta från det uppgifterna hämtas hos länsstyrelsen till dess de finns tillgängliga i det maskinella registret. Olika möjligheter att tillgodose detta krav finns. Det är olämpligt att föra in ändringar i registret just under den eller de dagar då omläggningen pågår. Tillgång till registret behövs emellertid för att frågor skall kunna besvaras. Det enklaste tillvägagångssättet är att registerkorten sänds ut från länsstyrelsen till den centrala omläggningsgruppen som underlag för uppgiftsöverföringen och att en eller vid behov två personer i omläggningsgruppen tilldelas arbetsuppgiften att svara på telefonfrågor från länsstyrelsen rörande det registermaterial som för tillfället är under omläggning. Utredningen har visserligen i principbetänkandet sagt att registerkorten inte bör avlägsnas från en länsstyrelse under omläggningen. Eftersom överföringen av registeruppgifterna nu visat sig kunna göras på ett eller två dygn anser utredningen att den nu nämnda metoden med en direkt kontakt mellan länsstyrelsen och särskild personal inom omläggningsgruppen för besvarande av frågor fyller länsstyrelsens krav på tillgång till registrerade uppgifter. En annan möjlighet är att på något sätt kopiera registerkorten så att länsstyrelsen SOU 1971:11

och omläggningsgruppen samtidigt kan ha tillgång till fullständiga uppgifter. Undersökningar har visat att den lämpligaste metoden för detta är mikrofilmning. Mikrofilmkopiorna kan användas antingen vid den aktuella länsstyrelsen för besvarandet av frågor eller vid omläggningsgruppen. Kostnaderna har uppskattats till sammanlagt ungefär 200 000 kr. om mikrofilmen används vid länsstyrelsen och till ungefär 700 000 kr. om den används vid omläggningsgruppen. Den relativt stora skillnaden beror på att det i senare fallet krävs ett betydligt större antal apparater för läsning av mikrofilmen. Utredningen förordar i första hand det tillvägagångssättet att registerkorten utan kopiering sänds från länsstyrelsen till omläggningsgruppen och att frågor angående innehållet i korten riktas till omläggningsgruppen. Med beaktande av vad som nu sagts kan omläggningsarbetet avseende ett län indelas i följande skeden. - Vissa uppgifter som skall lämnas av fordons- och körkortsinnehavare samlas in. - Namn- och adressuppgifter hämtas från länsstyrelsernas befolkningsregister. - Vissa tekniska uppgifter hämtas från statistiska centralbyråns nuvarande centrala bilregister. - Uppgifter förs över från länsstyrelsernas nuvarande bilregister. - Det nya registret organiseras. Skyltar, kontrollmärken och registreringshandling sänds ut. - Övergången till nytt registreringssystem äger rum. - Länsstyrelsernas registerkort arkiveras. En närmare beskrivning av hur omläggningen planeras ske finns i bilaga 6. Det nya registreringssystemet bör provas i ett län under några månader innan omläggningen i övriga län börjar. Försökslänet bör vara förhållandevis litet och vara lätt att nå för den centralt arbetande omläggningspersonalen. Utredningen föreslår att Uppsala län blir försökslän. Försöksverksamheten skall innebära att registreringen i länet helt läggs om till det nya systemet. Nya regist105

nya skattereglerna successivt i samband med registeromläggningen i resp. län under år 1972. Vid skattedebiteringen enligt de nya reglerna under år 1972 måste hänsyn tas till att skatten normalt är betald för hela år 1972 och den ytterligare skatt som skall tas ut avser tiden från och med januari år 1973 och fram till och med resp. fordons nästa ordinarie uppbördsmånad (se tabell s. 48). I detta alternativ debiteras skatt i samband med registeromläggningen både för de fordon som har ordinarie uppbördsmånad vid den tid debiteringen sker och för de fordon som har uppbördsmänad tidigare under kalenderåret. Ett exempel kan belysa detta. 12.3 Övergångsbes tämmelser Om registeromläggningen i ett län sker under Övergången till det nya registreringssystemet maj månad debiteras skatt för fordon som skall som nämnts ske successivt för ett eller har slutsiffran 2 i registreringsnumret (se ett par län i sänder eller, mera exakt, för de i tabell 1 s. 48) för tiden januari-maj 1973. länen i fråga registrerade fordonen. När Dessutom debiteras skatt för fordon med registeromläggningen är klar för ett län kan slutsiffrorna 8, 9, 0 och 1 avseende 1, 2, 3 de nya registreringsbestämmelserna sättas i resp. 4 månader. När registeromläggningen kraft beträffande de fordon som omfattats och därmed sammanhängande skatteuppbörd, som nyss exemplifierats, är gjord, av omläggningen. Det förhållandet att det nya registrerings- sker under återstående månader år 1972 systemet under en tid kommer att vara i uppbörd för de fordon som enligt de nya funktion endast i ett eller en del län ger reglerna då har ordinarie uppbördsmånad. I upphov till särskilda problem och behov av juni debiteras skatt för fordon med slutregler. Vidare kan det hända att övergången siffran 3, osv. I den mån registeromläggfrån gamla till nya bestämmelser inträffar ningen inte hunnit genomföras i alla län medan en länsstyrelses handläggning av ett under år 1972 tillämpas motsvarande förärende pågår och att den vidare handlägg- faringssätt under år 1973. Det andra alternativet innebär att de ningen beror på vilka bestämmelser som tillämpas. Det måste då finnas regler för hur gamla skattereglerna får gälla under hela år olika slag av ärenden skall slutföras. I det 1972. I län där registeromläggningen skett följande ges en översiktlig framställning av och de nya registreringsbestämmelserna några av de viktigare frågorna varvid utgångs- börjat tillämpas under år 1972 debiteras punkten är att registeromläggningen kan därvid varje fordon vid ingången av år 1973 skatt för tiden från årets början till och med inledas i början av år 1972. utgången av fordonets skatteperiod. Vid Vid övergången bör fordon tilldelas registutgången av denna börjar debitering av skatt reringsnummer med samma slutsiffra som i för fordonet för hel skatte period i normal gamla registreringsnumret för att kontrollordning enligt de nya reglerna. I stället för besiktningsskyldigheten inte skall påverkas. att låta de fordonsägare som enligt de nya Reglerna för uppbörd av fordonsskatt föreslås få helt ny utforming. Två alternativa bestämmelserna har uppbördsmånad i början tillvägagångssätt kan tänkas för införandet av av året betala in skatt två gånger med kort dem. I bägge fallen sker ordinarie uppbörd tidsmellanrum kan det övervägas att ta ut enligt de gamla reglerna i början av år 1972. skatten både för den reducerade skatteI det första alternativet införs sedan de perioden och den därpå följande. I län där

reringsskyltar och kontrollmärken skall alltså sändas ut till bilägarna och erforderliga nya författningsbestämmelser sättas i kraft. Sedan tillräckliga erfarenheter vunnits genom försöksverksamheten påbörjas omläggningen i övriga län. Den pågår inom flera län samtidigt och beräknas ta omkring nio månader. Utredningen kan inte nu ange bestämd tidpunkt då försöksverksamheten kommer att starta. En riktpunkt är emellertid början av år 1972. Det nya registret skulle då i sin helhet kunna vara i verksamhet i början av år 1973.

106 SOU 1971:11

registeromläggningen inte skett under 1972 debiteras ingen skatt i samband med registertorde den äga rum i början av år 1973. Det omläggningen. Märke lämnas då ut med är då lämpligt att låta den första uppbörden giltighetstid till årets slut som tecken på att för år 1973 för fordon i dessa län anstå till skatten tidigare betalts för hela året. Vid dess registeromläggningen skett. Uppbörden senare ordinarie skatteuppbörd för fordonet görs sedan enligt de nya reglerna. i samband med skatteperiodens utgång lämEn jämförelse mellan de två alternativen nas nytt märke ut med ordinarie giltighetsvisar att det första är mindre beroende av tid. I det andra alternativet bör märken som förskjutningar i tidsplanen för omläggningen. lämnas ut under år 1972 ha giltighet intill Vidare synes det andra alternativet kräva utgången av året. I samband med den första besvärligare övergångsbestämmelser. Efter- under 1973 infallande skatteuppbörden lämsom det första alternativet dessutom innebär nas märke ut med giltighet till och med att de nya reglerna snabbare träder i kraft är utgången av respektive fordons skatteperiod. utredningen beredd att förorda detta. Det Vid den därpå följande uppbörden som avser torde få ankomma på bilregisternämnden att hel skatteperiod lämnas för första gången utarbeta detaljerade förslag till i samman- märke ut som fungerar helt enligt de nya hanget erforderliga övergångsbestämmelser. reglerna. Den av bilregisterutredningen föreslagna De föreslagna bestämmelserna om årlig samordningen mellan skatteuppbörd och registreringsavgift i stället för avgifter för kontrollbesiktning kan inte ske på en gång enskilda transaktioner föranleder administraefter registeromläggningen i respektive län tiva olägenheter om de införs under registerberoende på svårigheterna att få in aktuella omläggningsskedet. Det kan därför vara uppgifter om i vad mån kontrollbesiktnings- lämpligt att de nya avgiftsbestämmelserna skyldigheten fullgjorts. Kontrollmärken bör införs redan från ingången av år 1972. Man emellertid ändå lämnas ut till fordonsägarna når härigenom ytterligare den fördelen att och av dessa anbringas på de nya registre- man inte under omläggningstiden behöver ringsskyltarna redan i samband med register- uppbära och redovisa en stor mängd små omläggningen. Både fordonsägare och myn- avgiftsbelopp. I det alternativ till införande digheter får härigenom från början vana vid av nya regler för skatteuppbörd som utredhantering av de nya märkena. Undersök- ningen förordar samordnas avgiftsuppbörden ningar pågår genom Statskonsults försorg om för år 1972 lämpligen med den successiva möjligheterna att få fram nyss nämnda skatteuppbörden under året på det sätt som uppgifter om besiktningsskyldighetens full- föreslås gälla i det nya registreringss;, stemet. görande innan omläggningen är klar. Om De hittillsvarande avgiftsbestämmelserna bör detta inte visar sig möjligt blir kontroll- då upphävas från ingången av år 1972. I det märket i övergångsskedet ett tecken på att andra alternativet tas avgiften för år 1972 skyldighet att teckna trafikförsäkring och att lämpligen ut vid den skatteuppbörd som görs betala fordonsskatt fullgjorts. Det nuvarande enligt nuvarande regler och avgiften för år kontrollbesiktningsmärket kan då samtidigt 1973 samordnas med den första under året fungera som hittills under år 1972. infallande skatteuppbörden. I det alternativ till övergång till nya Beträffande fordon som nyregistreras skattebestämmelser som utredningen för- under omläggningstiden bör det övervägas ordar bör kontrollmärken lämnas ut enligt att låta föra in dem direkt i det nya registföljande regler. För fordon för vilket skatt reringssystemet även i de fall registrering uppbärs vid registeromläggningen (utöver för söks i län där registeromläggningen ännu inte år 1972 redan erlagd skatt) lämnas märke ut ägt rum. Från och med den tidpunkt då med giltighetstid till utgången av ordinarie registeromläggningen börjar skall då alla skatteperiod. Om fordonets skatteperiod fordon registreras enligt de nya reglerna. I de utlöper under återstående del av år 1972 fall länsstyrelsen saknar bildskärmsterminal SOU 1971:11

får rutinen utformas så att länsstyrelsen tar emot ansökan och fattar beslut varefter handlingarna sänds antingen till bilregisternämnden eller till annan länsstyrelse för inmatning i registret. För den enskilde fordonsägaren innebär detta bl. a. att han inte behöver byta registreringsskyltar efter en kort tid. Även i andra sammanhang, t. ex. när det gäller saluvagnshanteringen, innebär en sådan rutin fördelar. En särskild fråga är hur man skall förfara när ägare till fordon som är registrerat i län där de nya registreringsbestämmelserna inte tillämpas flyttar till län eller överlåter fordonet till person bosatt i län där de nya bestämmelserna satts i kraft. I sådana fall bör fordonsägaren ge in en anmälan om flyttning eller äganderättsövergång i utflyttningslänet. Fordonet bör emellertid stå kvar i utflyttningslänets register och fordonsägaren har att vända sig till den länsstyrelsen med ansökningar och anmälningar så länge länet i dess helhet inte förts in i det nya registreringssystemet. Ett alternativ till detta är att länsstyrelsen i utflyttningslänet vidarebefordrar uppgifterna i godkänd anmälan jämte registerkortet avseende fordonet till bilregisternämnden som har ansvaret för registeromläggningen. Nämnden iordningställer en registerpost i det maskinella registret. Registreringsskyltar, kontrollmärke och registreringsbevis lämnas ut från nämnden till fordonsägaren. Det senare alternativet torde medföra mer komplicerade administrativa rutiner och utredningen förordar att det första tillämpas. Om ett fordon förts in i det nya registreringssystemet bör de nya bestämmelserna tillämpas även om dess ägare senare flyttar till annat län eller fordonet överlåts till person bosatt i län där registeromläggningen ännu inte skett. Ägaren till ett sådant fordon bör ha möjlighet att vända sig med ansökningar och anmälningar till länsstyrelsen i det län där han är bosatt. Alla länsstyrelser måste alltså från det registeromläggningen börjar kunna handlägga ett antal ärenden enligt de nya bestämmelserna. Vid handläggningen behövs givetvis tillgång till de i 108

centrala registret införda uppgifterna. För de län som ännu inte infogats i det nya registreringssystemet kan förbindelserna med det centrala registret ordnas på olika sätt. Det smidigaste är att redan från registeromläggningens början förse varje länsstyrelse med en informationsskärm för direkt kommunikation med det centrala registret. Ytterligare undersökningar, genom bilregisternämndens försorg, får visa om detta kommer att vara möjligt. Ett alternativ är följande. När ett fordons ägare byter hemortslän på det sätt som inledningsvis nämnts erhåller länsstyrelsen i det nya länet ett registreringsbevis avseende fordonet från det centrala registret. Beviset förvaras särskilt i anslutning till bilregistret. Det måste i detta fall föreskrivas att ansökningar eller anmälningar avseende fordonet skall ges in till den länsstyrelse som har beviset. Sedan beslut meddelats med anledning av sådana ansökningar eller anmälningar översänder länsstyrelsen till registret sådana uppgifter som skall tas in i registret och antecknar samtidigt motsvarande uppgifter på registreringsbeviset. Bilregisternämnden har att underrätta länsstyrelsen om sådana uppgifter om fordonet som intagits i registret på grund av underrättelser som kommit direkt till nämnden. Länsstyrelsen skall anteckna dessa uppgifter på beviset. Fordon som är reservregistrerat enligt nuvarande regler bör i det nya registret automatiskt noteras som avställt utan att särskild anmälan behöver göras av ägaren. Bestämmelsen om en till högst sex månader begränsad avställningstid bör därefter tillämpas på fordonet. Tiden räknas lämpligen från den dag de nya registreringsbestämmelserna träder i kraft. Om registreringsansökan eller anmälan om ändring i registrerade förhållanden är beroende på registreringsmyndighetens prövning när de nya registreringsbestämmelserna träder i kraft bör lämpligen dessa tillämpas vid prövningen. Man kan därigenom efter övergången slippa hantering av skatt vid länsstyrelserna och kan uppbära den enligt det mekaniserade förfarandet. SOU 1971:11

Om skyldighet att göra anmälan om ändring i registrerat förhållande inträder innan de nya registreringsbestämmelserna träder i kraft men anmälan i fråga inte hinner göras dessförinnan bör de äldre bestämmelserna gälla för fullgörandet av skyldigheten. Vissa övergångsproblem i fråga om saluvagnsskyltar resp. saluvagnsmärken bör lämpligen övervägas av bilregisternämnden. Bestämmelserna om särskilda leveranstillstånd enligt 33 § BRK bör införas successivt i takt med övergången till den nya organisationen. Detta gäller även reglerna om begränsade körtillstånd enligt 19 § BRK. Den i avsnitt 4.3.7 beskrivna ordningen med anmodan till fordonsägaren att inställa fordonet till besiktning bör införas i takt med registeromläggningen. Utredningens förslag i fråga om besiktning medför vidare bl. a. behov av rapportering mellan bilprovningsbolaget och den centrala registreringsmyndigheten. De nya rapporteringsbestämmelserna bör emellertid tillämpas endast på fordon som tagits upp i det nya registret. Beträffande fordon som står kvar i länsstyrelsernas register bör de nu föreskrivna rapporteringsskyldigheterna iakttas för att registerkorten för dessa fordon skall vara fullständiga vid registeromläggningen. Bestämmelserna om nuvarande centrala bilregistret kan upphävas när hela landet gått över till det nya registreringssystemet. Varje länsstyrelse kan emellertid efter hand som de nya registreringsbestämmelserna börjar tillämpas i länet befrias från skyldigheten att lämna uppgifter till nuvarande centrala bilregistret. Det torde få ankomma på bilregisternämnden att i detalj utreda behovet av och lägga fram förslag till författningsbestämmelser rörande dessa frågor.

rskr 428) återstående erforderligt planeringsoch systemutvecklingsarbete jämte idrifttagning av det nya bilregistret ledas av en för ändamålet särskilt tillskapad nämnd, bilregisternämnden. Nämnden skall vara verksam till dess registeromläggningen är genomförd och den nya organisationen visat sig fungera tillfredsställande. Som ledamöter av bilregisternämnden ingår företrädare för — förutom den hittillsvarande bilregisterutredningen och körkortsutredningen — kommunikationsdepartementet, rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån och riksskatteverket. Till nämndens förfogande finns ett kansli.

12.4 Organisation under tiden för genomförandet Som sägs i den skrivelse varmed detta betänkande överlämnas skall enligt statsmakternas beslut (prop. 1970:165, SU 213 SOU 1971:11

13 Sammanfattning

Registrering (avsnitt 1). Registrering skall på samma sätt som i det nuvarande systemet vara ett villkor för att fordon skall få tas i bruk. I registreringspliktens omfattning föreslås alltså principiellt ingen ändring. Däremot slopas nuvarande bestämmelser om att registrering skall ske inom viss tid från förvärvet resp. från det fordon tagits i bruk enligt interimslicens. Av de undantag från registreringsplikten som nu finns enligt 11 och 77 §§ VTF utgår två, nämligen dels de i 11 § 2 mom. (dvs. sammanfattningsvis reservregistrerade fordon som tagits i anspråk enligt förfogandelagstiftningen eller förhyrts av krigsmakten) och dels de s. k. saluvagnarna. Dessa fordon skall alltså i fortsättningen vara registrerade men förutsätts bli avställda (se nedan). Själva registreringen skall inte som i dag förbindas med kontroll över att ägaren fullgjort sina skyldigheter i fråga om fordonet. Att besiktning skett, skatt betalats och försäkring finns gäller givetvis ändå som förutsättning för brukande jämte registreringskravet. Registreringen som sådan blir en ren notering av fordonets existens och av vem som äger det. Registreringen blir vidare en engångsåtgärd för varje fordon och består under fordonets hela livstid till dess det avregistreras. Reservregistreringen avskaffas alltså. Fordonet får ett icke länsanknutet registreringsnummer i det centrala registret hos trafiksäkerhetsverket. Numret består av tre bok110

stäver och tre siffror. Registrering förutsätts normalt komma att ske redan hos bilförsäljarna. Ansökan om registrering får ske hos valfri länsstyrelse. För bifall till ansökningen krävs bara vissa grunduppgifter så att fordonet och ägaren kan identifieras. Ansökningen skall således innehålla fordonsägarens namn och stadigvarande adress. Vidare skall uppges personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga. Vissa data om fordonet, genom vilka man klart kan identifiera detta — bl. a. chassinummer eller motsvarande identitetsbeteckning — skall anges. Uppgift om fordons hemort behöver inte lämnas. När ansökan bifallits matas uppgifter om fordonet och ägaren in i registret med hjälp av terminal. Trafiksäkerhetsverket sänder registreringsskyltar och registreringsbevis till fordonsägaren. Chassinummer eller motsvarande stansas in på registreringsskyltarna i samband med att de tillverkas. Enligt huvudregeln behöver registreringsbevis inte medföras vid färd med fordon. Undantag gäller vid färd med lastbil eller med bil jämte släpvagn. Handlingen kan medföras i bestyrkt avskrift. Reservregistrering och avställning (avsnitt 2). Avställning av registrerat fordon motsvarar i princip nuvarande reservregistrering med den skillnaden att avställt fordon står kvar i bilregistret. Den skatte- och försäkringsplikt som normalt följer av registSOU 1971:11

reringen som sådan gäller inte avställt fordon. Avställt fordon får inte användas. Från detta förbud gäller vissa undantag. Fordonet får för det första brukas på sådant sätt som inte förutsätter registrering. En släpvagn som registrerats för att dras av bil eller av traktor i skatteklass I kan avställas om den under viss tid eller tills vidare skall dras av annat dragfordon. Det andra undantaget gäller förut (i sammanfattningen av avsnitt 1) nämnda fordon som nu enligt 11 § 2 mom. VTF är undantagna från registreringskravet. Förbudet gäller ej heller fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens. Slutligen kan viss användning av avställt fordon medges genom särskilt begränsat körtillstånd (se sammanfattningen av avsnitt 5). Om fordonsägaren, när han söker registrering, inte ger in sådana handlingar om besiktning, försäkring m. m. som i dagens system krävs för registrering — och dessutom viss ytterligare uppgift om fordonets användning — avställs fordonet obligatoriskt vid registreringen. Den obligatoriska avställningen upphör inte förrän sådana handlingar och uppgifter ges in. Avställning kan vidare ske när som helst under fordonets livstid, om fordonsägaren till valfri länsstyrelse anmäler att han inte ämnar bruka fordonet på annat sätt än som är tillåtet i fråga om avställt fordon. Obligatorisk avställning är inte tidsbegränsad. Den upphör efter anmälan av fordonsägaren, om de förut angivna handlingarna getts in. Annan avställning — dvs. sådan som sker efter anmälan — meddelas bara för viss tid, högst sex månader. Efter ny anmälan kan avställningen förlängas med högst sex månader varje gång. För att motverka att fordon dras undan det allmännas kontroll genom fortlöpande avställning ges länsstyrelse, som får in anmälan för förlängning av avställning, rätt att förelägga den som gjort anmälan att styrka att han alltjämt har fordonet i behåll. Kan detta inte styrkas — fordonet har sålts eller övergivits — vägras förlängning och skatte- och försäkringsplikt inträder. AvställSOU 1971:11

ning efter anmälan upphör eljest när den beslutade avställningstiden löper ut eller dessförinnan, om ägaren begär det. Avregistrering (avsnitt 3). Eftersom det är angeläget att registrerat fordon inte avförs ur registret förrän det kan antas att det inte mera kommer att användas som registreringspliktigt fordon här i landet, får avregistrering ske bara under vissa bestämda förutsättningar, nämligen när åtgärd vidtagits som gör sannolikt att fordonet inte mera kommer att användas i trafik, när det ändrats till fordon för vilket registreringsplikt inte i något avseende gäller, när det registrerats i det militära fordonsregistret och när det varaktigt utförts ur riket. I det förstnämnda fallet skall förhållandet styrkas genom skrotningsintyg, om inte länsstyrelse i undantagsfall medger annat. Anmälan för avregistrering får ges in till vilken länsstyrelse som helst och skall, för att anses vederbörligen gjord, åtföljas av fordonets registreringsskyltar eller anmälan om förlust av skyltarna. Avregistrering får ske utan anmälan om länsstyrelse fått kännedom om att fordon skrotats, införts i militära fordonsregistret eller varaktigt utförts ur riket. Har sådan avregistrering skett skall fordonets registreringsskyltar — eller anmälan om förlust — ges in till länsstyrelse utan oskäligt dröjsmål. Har fordonets ägare under fem år i följd inte kunnat anträffas för uttagande av debiterad skatt avregistreras fordonet. Huvudregeln att skrotningsintyg krävs för avregistrering av obrukbart fordon blir ett incitament till att bilägarna låter skrota sina uttjänta fordon. Skatte- och försäkringsplikten gäller nämligen i princip till dess avregistering sker. För att den avsedda effekten inte skall utebli genom att fordonen avställs — och därmed undantas från skatteoch försäkringsbestämmelserna — har, som nämnts i sammanfattningen av avsnitt 2, länsstyrelsen möjlighet att, när förlängd avställning begärs, infordra utredning om att sökanden har fordonet i behåll. Vidare motverkas möjligheterna att kringgå reglerna genom en ny bestämmelse om att den som 111

överger ett fordon ändå skall anses som ägare Rapporteringen till registret kommer även till det. i fortsättningen att i viss utsträckning ske Uppgifter om avregistrerat fordon behålls genom anmälningar från fordonsägarna. i registret under viss tid, förslagsvis fem år. Förekommande frister för anmälningar blir Kontrollen över fordonsbeståndet (avsnitt en vecka. Anmälan får göras hos valfri 4). För att ett nytt fordon skall registreras länsstyrelse. krävs f. n. att det, inom ett år innan registreTill bilregistret kommer att lämnas uppgifringsansökan ges in, antingen godkänts vid ter om bl. a. ändring av fordonsägares namn registreringsbesiktning eller upptagits i typin- och adress från länsstyrelsernas persontyg och i princip inte ändrats därefter. Som register. I fråga om fordonsägare som är förut nämnts blir detta inte längre en upptagna i sådant register slopas därför den förutsättning för själva registreringen men nuvarande skyldigheten att anmäla ändringar kontrolleras i stället på så sätt att fordonet i de uppgifter som ursprungligen lämnats. obligatoriskt avställs, om kravet inte är För övriga fordonsägare, som torde utgöra uppfyllt vid registreringen och förblir avställt endast ett fåtal, behålls anmälningsskyldigtill dess kravet uppfyllts. Ettårsgränsen räk- heten. nas från registreringsansökningens ingivande Anmälan om övergång av äganderätt även när obligatorisk avställning skett. skall i princip lämnas av både överlåtare och När reservregistrerat fordon åter skall förvärvare och innehålla samma uppgifter registreras gäller i dag i princip samma om nye ägaren som en ansökan om registbesiktningskrav som vid annan registrering rering. Anmälan skall fortfarande alltid göras med det tillägget att även kontrollbesiktning om ny trafikförsäkring som tagits på försäkgodtas om den skett inom den angivna ringspliktigt fordon men bevisets ingivande ettårsfristen. I det nya systemet uppställs blir inte längre något villkor för att anmälan inga speciella besiktningskrav för att avställ- om äganderättsövergång skall godtas. Om försäkringsanstalt anmäler att försäkning, som skett efter anmälan, skall upphöra. I stället upprätthålls den "normala" besikt- ringsavtal upphört kontrolleras i registret om ningsskyldigheten för registrerade fordon ny försäkring finns antecknad för fordonet även under avställningstiden. Sådan besikt- eller om försäkringsplikten upphört. Ger ningsskyldighet kan till följd av förbudet att undersökningen negativt resultat påminns bruka avställt fordon inte fullgöras under fordonsägaren skriftligen från registret om denna tid utom i vissa undantagsfall — t. ex. sin skyldighet att hålla fordonet försäkrat i fråga om saluvagnar - men måste ske när och att förete bevis härom. Rapport om det avställningen upphör, innan full rätt att inträffade lämnas till polismyndighet. Liksom enligt gällande regler föreskrivs använda fordonet kan inträda. I övrigt föreslås i princip ingen ändring av skyldighet för fordonsägaren att anmäla till de förutsättningar för rätt att bruka fordon registret när traktor, som tillhör klass II som nu gäller i fråga om besiktning, skatt enligt traktorskatteförordningen, skall anoch försäkring. Eftersom avställda fordon - vändas så att den kommer att tillhöra klass I. i motsats till reservregistrerade - i teknisk Skyldighet att inställa fordon till särskild mening är att anse som registrerade kommer periodisk kontrollbesiktning bestäms i viss emellertid försäkrings- och skatteplikt i utsträckning av hur fordonen används. fortsättningen inte att omfatta alla regist- Registret kan inte få tillräckliga uppgifter rerade fordon utan endast registrerade for- härom utan viss rapporteringsskyldighet för don som inte är avställda. fordonsägarna. Ägare av motorfordon eller För att bilregistret skall kunna användas släpfordon åläggs därför att vid registför en effektiv kontroll av fordonsbeståndet reringen eller när obligatorisk avställning krävs att det innehåller riktiga, fullständiga skall upphöra lämna uppgift om hur foroch aktuella uppgifter. donet skall användas i de avseenden som 112

SOU 1971:11

påverkar skyldigheten att inställa det till kontrollbesiktning. En anmälningsskyldighet om ändringar i användningen införs också. Ägare till fordon som skall genomgå periodisk kontrollbesiktning får från registret en skriftlig anmaning att inställa fordonet till besiktning. Sådan anmaning avseende allmän periodisk kontrollbesiktning sänds ut före början av inställelseterminen. Utsänd anmaning bör medföras vid inställelse till besiktning. Besiktningsmannen rapporterar utfallet av besiktningen till registret med hjälp av anmaningen. Försummar fordonsägare att inställa fordon till besiktning får han från registret ett skriftligt meddelande där han bl. a. underrättas om att körförbud gäller för fordonet. Nuvarande skyldighet att anmäla ny registreringsbesiktning ersätts med rapportering om besiktningen direkt från besiktningsmännen till registret. Sådan rapportering sker även beträffande särskild kopplingsbesiktning. Den som meddelar körförbud eller föreläggande om kontrollbesiktning eller som utför kontrollbesiktning av annan anledning än att fordonet är underkastat reglerna om periodisk sådan besiktning sänder alltid underrättelse härom till registret. Utredningen föreslår ett något annorlunda utformat kontrollmärkessystem än i principbetänkandet. Syftet med ändringarna är att få ett bättre samband mellan kontrollmärkessystemet, å ena sidan, och fullgörandet av kontrollbesiktningsskyldighet, skattskyldighet och försäkringsskyldighet, å andra sidan. Skyldigheten att inställa motorfordon till allmän periodisk kontrollbesiktning knyts liksom nu till sista siffran i fordonets registreringsnummer. Detta tilldelas på sådant sätt att besiktningsplikt normalt inträder c:a två år efter registreringen. Skatteplikten kommer enligt huvudregeln att avse en löpande tolvmånadersperiod i stället för kalenderår. Fordonsskatten uppbärs enligt ett rullande system som innebär att varje månad blir uppbördsmånad för en del av de registrerade fordonen. UppbördsSOU 1971:11 8

månaden för det enskilda fordonet bestäms på visst sätt efter sista siffran i fordonets registreringsnummer (se tab. 1 och 2 på s. 48—49) så att den i princip utgör månaden efter sista månaden i kontrollbesiktningsterminen för fordonet. Skatten debiteras enligt huvudregeln under första veckan av uppbördsmånaden, varvid kontrollmärke samtidigt utfärdas. Villkor för att kontrollmärke skall utfärdas är att körförbud inte gäller, att föreskriven trafikförsäkring finns och att fordonet inte är avställt. Kontrollmärke skickas i huvudfallen till den skattskyldige under postförskott, avseende den debiterade skatten. Skall kontrollmärke inte utfärdas på grund av att någon av förutsättningarna saknas tillställs fordonsägaren, om skatteplikt föreligger, endast en inbetalningshandling beträffande skatten och en förklaring om anledningen till att kontrollmärke inte utfärdats. Uppbörden sker alltså normalt genom postförskott under de tre sista veckorna av uppbördsmånaden. Fordonsägare kan emellertid till trafiksäkerhetsverket anmäla att han önskar betala skatten via postgiro och inte genom att lösa ut postförskott. Han tillställs då inbetalningshandling. Sådan uppbörd sker bara under de två första veckorna av uppbördstiden för att trafiksäkerhetsverket skall hinna sända ut nytt kontrollmärke innan den nya skatteperioden börjar. Även i vissa andra fall kan skatt betalas via postgiro. Den uppdelning av skattebetalning som kan ske enligt den särskilda anståndskungörelsen blir i det nya systemet obligatorisk. Extra uppbördsterminer skjuts då in och kontrollmärkenas giltighetstid förkortas i motsvarande mån (se tab. 2 på s. 49). Vid registrering utan obligatorisk avställning och när avställning upphör utfärdas, om villkoren därför är uppfyllda, kontrollmärke som avser tiden till och med nästföljande uppbördsmånad, som enligt det ovan anförda bestäms med ledning av sista siffran i fordonets registreringsnummer. Samtidigt debiteras skatt till och med denna månad. Skatten tas som nämnts i princip ut genom 113

att kontrollmärket sänds till fordonsägaren under postförskott. Möjlighet finns dock att betala skatten utan att avvakta kontrollmärke. Försäkringsanstalterna har förklarat sig vara intresserade av att lägga förfallodag för trafikförsäkringspremie på sådant sätt att underlåtenhet att betala premien innebär att försäkringsavtalet hinner sägas upp innan det nya märket utfärdas. Kontrollmärke ges olika färg för skilda kalenderår. På märket finns en sifferbeteckning från och med 1 till och med 12 som motsvarar numret på den sista månad för vilken skatt betalts. För att motverka missbruk anges på märket registreringsnumret på det fordon för vilket det utfärdats. Eftersom kontrollmärket är en för hela kontrollsystemet mycket viktig handling sänds märke, som inte distribueras under postförskott, till fordonsägaren i rekommenderad försändelse. Utlämnat märke skall vid straffansvar anbringas på fordonets registreringsskylt eller, om fordonet har två skyltar, på den bakre av dem. Märke får i princip inte avlägsnas av fordonsägaren under den tid märket avser. För att anpassa kontrollmärkessystemet till avställningsförfarandet föreskrivs att avställning efter anmälan medges endast om registreringsskylten med märket ges in. Länsstyrelsen makulerar skylten och tillställer ägaren ny skylt utan märke. Däremot avlägsnas inte kontrollmärke om körförbud enligt VTF inträder under märkesperioden. Inträder körförbudet på grund av särskilt beslut placeras dock ett körförbudsmärke så att det döljer kontrollmärket. Om kontrollmärke förstörts eller förkommit skall fordonsägaren utan oskäligt dröjsmål hos länsstyrelse ansöka om duplettmärke. Sådant lämnas ut om förutsättningarna för utfärdande av märke är uppfyllda. I princip innebär systemet, om det genomförs i alla delar, att för huvuddelen av de registrerade fordonen kontrollbesiktning skall ske samt trafikförsäkringspremie och fordonsskatt betalas vid ungefär samma tid och kontrollmärke lämnas ut först sedan 114

man konstaterat att besiktnings-, försäkringsoch skatteplikt fullgjorts. Kontrollmärket blir därigenom ett lätt avläsbart tecken på att förutsättningarna för att få bruka fordonet är uppfyllda under den tid märket avser. Systemet har emellertid - av administrativa och praktiska skäl — inte finslipats så att den omständigheten att märke finns på fordonet i alla situationer utgör en garanti för att förutsättningarna för brukandet är uppfyllda. Däremot ger avsaknad av giltigt märke alltid anledning att anta att särskild kontroll av fordonet är påkallad. Det bör emellertid påpekas att avsaknad av märke inte hindrar att fordon brukas, om förutsättningarna för att få använda det verkligen har uppfyllts. Särskilda tillstånd att bruka fordon (avsnitt 5). Med hänsyn till att statsmakterna bestämt att interimsregistrering skall behållas under en övergångstid läggs förslag fram till hur en sådan registrering kan ordnas i den framtida organisationen. Eftersom bestämmelserna härom är avsedda att vara ett kortvarigt provisorium föreslås inga väsentliga ändringar i förhållande till nuvarande regler. Avställt fordon skall som nämnts — i motsats till reservregistrerat - stå kvar i bilregistret. Det blir därför inte fråga om interimsregistrering av avställda fordon utan enbart av fordon som första gången skall tas i bruk på sätt som kräver registrering. Det föreskrivs uttryckligen att fordon får brukas enligt interimslicens högst en månad. Polismyndighet som utfärdat interimslicens har att sända uppgift till trafiksäkerhetsverket. Uppgift om interimsregistreringen lagras i ett särskilt register. Kontroll över fordon för vilka interimslicens utfärdats sker med hjälp av detta. Har fordon avställts obligatoriskt vid registreringen kan länsstyrelse på begäran av fordonets ägare mot viss avgift meddela särskilt begränsat körtillstånd. Med stöd av detta får fordonet brukas i samma omfattning som gäller för interimsregistrerat fordon som inte är besiktigat, dvs. för viss provkörning och vissa transporter i samband med att SOU 1971:11

fordonet levereras, repareras eller besiktigas. Prövningen av ansökning om saluvagnslicens ligger kvar hos länsstyrelsen i det län där sökandens rörelse bedrivs. Uppgifter om saluvagnslicenser samlas centralt i anknytning till bilregistrets ägarregistrering. Som framgår av det föregående införs den principiella nyheten att fordon i fortsättningen skall vara registrerade för att få användas som saluvagnar. I stället för saluvagnsskyltar tilldelas licensinnehavaren saluvagnsmärken att fästa på registreringsskylt. Märkena skall kunna flyttas mellan olika fordon på samma sätt som nu sker med saluvagnsskyltarna. Trafiksäkerhetsverket skall centralt samla uppgifter om utlämnade saluvagnsmärken. I övrigt behålls det nuvarande systemet i princip oförändrat. Förbudet att bruka avställt fordon gäller inte saluvagnar. I vissa fall när fordon f. n. brukas med stöd av saluvagnslicens anses det dock inte möjligt att uppställa kravet på registrering trots det nya förenklade förfarandet. Det gäller fordon som förs kortare sträckor i samband med att de importeras eller levereras från fabrik. I sådana fall ges trafiksäkerhetsverket befogenhet att mot avgift meddela särskilt leveranstillstånd och i samband därmed föreskriva bl. a. att fordonen skall vara skyltade. Sådant tillstånd gäller ett år och kan givetvis förnyas. Villkor för tillståndet är att trafikförsäkring finns. De särskilda exportvagnsförteckningarna slopas och en gemensam central förteckning läggs upp i datamaskin i anslutning till bilregistret. Behörigheten att pröva ansökningar om exportvagnslicens utvidgas till att omfatta alla länsstyrelser. Trafiksäkerhetsverket framställer exportvagnslicenser och distribuerar exportvagnsskyltar. De nuvarande länsanknutna exportvagnsnumren slopas. I stället används nummer ur den vanliga nummerserien för registrerade fordon. Numret kan därmed bli fordonets registreringsnummer, om planerna i fråga om fordonet skulle ändras och registrering i Sverige bli aktuell. Den speciSOU 1971:11

ella exportvagnsmarkeringen behålls. Ingen ändring föreslås i det materiella innehållet i gällande bestämmelser för turistvagnar. Påföljder och besvär (avsnitt 6). De ansvarsbestämmelser som i första hand berörs av utredningens förslag finns för närvarande i 65 § VTF. Utredningen har utgått från att påföljdsreglerna i huvudsak bör behållas oförändrade. Vissa nya ansvarsbestämmelser har tillkommit. Talan mot trafiksäkerhetsverkets beslut om särskilt leveranstillstånd enligt 33 § BRK förs hos kammarrätten. Mot länsstyrelses beslut enligt BRK förs i princip talan hos trafiksäkerhetsverket. Om någon anser att han i annat fall lidit förfång genom handläggningen av fråga som regleras i BRK och som rör visst fordon får han påkalla beslut i frågan av länsstyrelse. Detta får sedan överklagas hos trafiksäkerhetsverket. Fullföljd av talan mot trafiksäkerhetsverkets beslut föreslås ske till Kungl. Maj:t resp. kammarrätten enligt de principer som angetts i det den 20 mars 1970 till lagrådet remitterade förslaget om organisation av förvaltningsrättskipningen, m. m. Skyltar och kontrollmärken (avsnitt 7). Kontrollmärke placeras på registreringsskylt. För fordon med två skyltar anbringas det på den bakre. Samma grundläggande regler om placering av skyltar på fordon tillämpas som nu. Även släpfordon skall emellertid ha registreringsskylt med fordonets eget registreringsnummer. Skylt med fordonets kontrollmärke skall anbringas baktill på släpfordonet. Dessutom skall släpfordonet vid färd inom landet baktill föra dragande fordons nummer. Skylten med dragande fordons nummer skall vara så konstruerad och så anbringad på släpfordonet att den döljer släpfordonets registreringsnummer men inte dess kontrollmärke. Motorcykel skall föra registreringsskylt endast baktill. Bokstäver och siffror på skyltar får ändrad utformning och minskad stapelbredd. Den nuvarande färgsammansättningen, 115

svarta tecken på vit bakgrund, behålles. Både en- och tvåradiga registreringsskyltar behövs även i fortsättningen. Särskild traktorskylt eller motorcykelskylt behövs däremot inte. På enradig skylt placeras bokstavsgruppen först, därpå kontrollmärket och sist siffergruppen. På tvåradig skylt placeras bokstavsgruppen ovanför siffergruppen och kontrollmärket till vänster om bokstavsgruppen. Material i skyltarna kan inte slutgiltigt bestämmas ännu. I första hand förordas aluminiumplåt eller stålplåt. Skyltarna bör inte beläggas med reflekterande material. Särskilda saluvagnsskyltar behövs inte. Nuvarande utformning av interims- och turistvagnsskyltar behålles. Exportvagnsskylt utformas så långt möjligt i överensstämmelse med vanlig registreringsskylt. Kontrollmärket bör utföras i plastmaterial. Exakta materialspecifikationer kan inte göras nu. På kontrollmärke anbringas respektive fordons registreringsnummer. Registreringsskyltar distribueras direkt från central instans. Förfarandet och de förenklade villkoren för registrering torde medföra att de flesta fordonen för att vara körklara vid försäljning i praktiken registreras och utrustas med skyltar av bilhandlare. Fordon som förlorat ordinarie skylt får interimistiskt använda av länsstyrelse framställd provisorisk skylt till dess ny ordinarie skylt erhållits. Registerinnehållet (avsnitt 8). Den information som går att få ur nuvarande bilregister skall i huvudsak också kunna erhållas ur det nya. Dessutom kommer registret att innehålla uppgifter om personnummer eller motsvarande beteckningar i länsstyrelsernas personregister, fullständiga uppgifter om utfallet av alla kontrollbesiktningar liksom uppgifter om särskild kopplingsbesiktning, fordons färg samt vissa andra tekniska data. Organisation (avsnitt 9). I den nya organisationen bär länsstyrelserna ansvaret för att materiella avgöranden i registrerings- och anmälningsärenden fattas i enlighet med gällande författningar eller av trafiksäkerhetsverket utfärdade anvisningar. Trafik116

säkerhetsverket har som huvudman ansvaret för att verksamheten drivs i enhetliga cch rationella former och har att i det syftet c va tillsyn över länsstyrelsernas arbete. En särskild driftmyndighet handhar under servi;ebyråansvar den rent tekniska registerföringen för huvudmannens räkning. Länsstyrelsernas arbete i den nya organisationen kan delas i fyra funktioner i stort motsvarande en indelning i arbetsgrupper en registreringsfunktion, en frågefunktion, en utredningsfunktion samt ledningsuppgifter. Det sammanlagda personalbehovet i länsstyrelsernas organisation beräknas till 280 personer. Trafiksäkerhetsverkets göromål med bilregistreringen kan sammanfattas i huvudgrupperna ledning och administration, samordning, registerverksamhet samt systemunderhåll och systemutveckling. För utförandet av dessa göromål tillförs verket en nyinrättad registreringsenhet som indelas i en samordningsenhet, en registerenhet och en systemenhet för handläggning av de nämnda huvudgrupperna av ärenden. Vissa administrativa uppgifter bör handläggas vid verkets kanslibyrå. Personalbehovet vid registreringsenheten beräknas till omkring 50 personer. Kungl. Maj:ts beslut i frågan om lokalisering av datamaskin för bilregistret innebär att maskinen under år 1973 placeras i Örebro. Beslutet medför att också trafiksäkerhetsverkets registreringsenhet bör placeras i Örebro. Någon särskild driftsorganisation avseende den datamaskinella driften av enbart bilregistret skall inte finnas. Kostnader (avsnitt 10). De sammanlagda engångskostnaderna för införande av registreringssystemet - utom skyltkostnader beräknas till 52 milj. kr., vilket är 12 milj. kr. mer än i principbetänkandet. Kostnadsökningen beror delvis på att ett nytt körkortsregister förts in i registreringssystemet. Av kostnaderna bör 40 milj. kr. belasta bilregistret. Kostnaderna för registreringsskyltar beräknas liksom i principbetänkandet till 25 milj. kr. SOU 1971:11

De sammanlagda årliga driftskostnaderna för registreringssystemet år 1973 utom skyltkostnader beräknas till 30 milj. kr. Avgifter (avsnitt 11). Kostnaderna för bilregistret bör i princip betalas av bilägarna. Den kostnad bilägarna skall svara för täcks så att en årlig enhetlig avgift tas ut för varje i registret infört, icke avställt fordon. Avgiftsuppbörden samordnas med fordonsskatteuppbörden. I vissa undantagsfall utgår särskilda avgifter. När myndighet använder registret i sin normala verksamhet och registeruttagen har begränsad omfattning utgår ingen avgift. Allmänheten bör liksom nu kostnadsfritt kunna få svar på muntligt, per telefon, eller skriftligt ställda frågor rörande enkla registeruppgifter. När registret utnyttjas i övrigt utgår avgift enligt expeditionskungörelsen eller för ändamålet särskilt utarbetade bestämmelser. Uppgifter ur bilregistret skall i fortsättningen inte tillhandahållas av kommissionär. Övergången till nytt registreringssystem (avsnitt 12). I samband med registeromläggningen bör uppgifter från fordonsägarna inhämtas och registreringsskyltar distribueras per post i stället för som tidigare föreslagits vid särskilda skyltutlämningsplatser. Samtidigt sker insamling av uppgifter för ett nytt körkortsregister. Överföring av uppgifter från nuvarande registerkort sker i en central omläggningsgrupp. I denna ingår personal från länsstyrelserna för utbildning i terminalhantering. Det nya registreringssystemet provas i ett län innan omläggningen i övriga län börjar. Uppsala län blir provlän. En riktpunkt är att försöksverksamheten i provlänet inleds i början av år 1972 och att det nya registret i sin helhet är i verksamhet i mitten av år 1973. Vissa övergångsbestämmelser behövs för att reglera verksamheten under den tid registeromläggningen pågår. De bör i detalj utarbetas av den nämnd som skall planera och leda övergången till det nya registreringssystemet enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1970:165. SOU 1971:11

Bilagor

1 Författningsförslag

Förslag till Bilregisterkungörelse Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser IS Statens trafiksäkerhetsverk för som central registreringsmyndighet ett för hela landet gemensamt bilregister över motordrivna fordon och släpfordon. Länsstyrelserna är regionala organ för registreringsverksamheten. 2§ Fordon som är upptaget i bilregistret kallas registrerat. Med avställt fordon avses fordon för vilket beslut om avställning gäller enligt denna kungörelse. När fordon registreras tilldelas det ett registreringsnummer som består av tre bokstäver och tre siffror. Vederbörlig skylt som utvisar fordonets registreringsnummer kallas registreringsskylt. Vad i denna kungörelse sägs om ägare av fordon skall, beträffande fordon som innehas på grund av avbetalningsköp, gälla innehavaren. Har fordon övergivits skall som ägare anses den som övergivit det. 3§ Om ej annat anges har benämningar som användes i denna kungörelse samma betydelse som i vägtrafikförordningen (1951:648).

Registreringsplikt 4§ Utan att vara registrerat och vederbörligen försett med registreringsskylt får 1. motorfordon eller med gummihjul eller band försedd traktor ej brukas, 2. motorredskap ej brukas på sådant sätt att det enligt traktorskatteförordningen (1969:297) skall hänföras till klass I, 3. släpfordon ej dragas av bil och släpvagn ej heller dragas av sådan traktor eller sådant motorredskap som enligt traktorskatteförordningen tillhör klass I. SOU 1971:11

5§ Bestämmelserna i 4 § gäller ej 1. motordrivna fordon eller släpfordon, som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära ändamål, 2. motordrivna fordon, som är avsedda att föras av gående, eller släpfordon, som kopplas till sådana fordon, 3. motordrivna fordon eller släpfordon, som användes uteslutande inom järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område, 4. fordon för vilket tillstånd enligt 33 § meddelats, 5. fordon för vilket Kungl. Maj:t meddelat särskilda föreskrifter om undantag från registreringsplikten.

R egistreringsförfarandet 6§ Registrering sker genom beslut av länsstyrelse på ansökan av fordonets ägare. V§ Ansökan om registrering göres skriftligen hos länsstyrelse. I ansökningen skall uppges 1. beträffande ägaren a) namn, b) stadigvarande adress, c) tilldelat personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga, 2. beträffande det fordon som ansökan avser a) fordonsslag, b) fabrikat, c) typ, d) årsmodell eller, om den ej är känd, tillverkningsår, e) chassinummer eller motsvarande särskilda märkning för identifiering av fordonet. 8§ Vid registreringsansökningen fogas 1. besiktningsinstrument över registreringsbesiktning som företagits tidigast ett år före registreringsansökningen eller typintyg, utfärdat inom samma tid, 2. intyg av sökanden att fordonet efter instrumentets eller typintygets utfärdande icke undergått sådan ändring som avses i 14 § 2 mom. vägtrafikförordningen, 3. såvitt angår motorfordon eller med gummihjul försedd traktor bevis om trafikförsäkring för fordonet, 4. i fråga om traktor sådan skriftlig uppgift om användningen att det framgår vilken klass fordonet skall tillhöra enligt traktorskatteförordningen, 5. i fråga om motorfordon eller släpfordon skriftlig uppgift, varav framgår, om fordonet skall användas på sätt som påverkar skyldigheten att inställa det till kontrollbesiktning enligt 24 § 1 mom. vägtrafikförordningen. I fråga om fordon som är eller varit infört i exportvagnsförteckning kan typintyg ej inges i stället för besiktningsinstrument. Vidare får den besiktning som instrumentet avser ej ha företagits innan fordonet infördes i förteckningen. Om ingivande av utdrag ur det militära fordonsregistret i stället för besiktningsinstrument eller typintyg i vissa fall finns särskilda bestämmelser. 122

SOU 1971:11

Iakttages ej bestämmelserna i denna paragraf beslutar länsstyrelsen att fordonet skall avställas vid registreringen. 9§ Trafiksäkerhetsverket utfärdar bevis om meddelad registrering och tillhandahåller sökanden registreringsskyltar. Vid färd med lastbil eller med bil jämte släpvagn skall för varje fordon det senast utfärdade registreringsbeviset eller bestyrkt avskrift därav medföras och på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman. Handlingen skall vara i sådant skick att den kan läsas utan svårighet. Länsstyrelse utfärdar duplett av registreringsbevis efter skriftlig ansökan av fordonsägaren. Kontrollmärken 10 § Kontrollmärke utfärdas av trafiksäkerhetsverket för registrerat fordon, om förutsättningarna enligt 11 § första stycket föreligger. Om ej annat föreskrives, utfärdas märket vid varje tillfälle när automobilskatt eller traktorskatt för fordonet debiteras. 11 § Som villkor för utfärdande av kontrollmärke gäller 1. att körförbud icke gäller, 2. att föreskriven trafikförsäkring finns, 3. att fordonet ej är avställt. Märket lämnas ut till fordonsägaren, om föreskriven skatt betalats. Vad som är föreskrivet som villkor för rätt att bruka fordon gäller oberoende av om vederbörligt kontrollmärke finns. 12 § Fordonsägare som erhållit kontrollmärke skall utan oskäligt dröjsmål enligt meddelade anvisningar anbringa det på fordonets registreringsskylt eller, om fordonet har två skyltar, på den bakre av dessa. 13 § Har kontrollmärke förstörts eller förkommit skall fordonets ägare utan oskäligt dröjsmål hos länsstyrelse skriftligen ansöka om duplettmärke. Sådant märke lämnas ut, om förutsättningarna för utfärdande av märke föreligger enligt 11 §.

Avställning 14 § Beslut om avställning av registrerat fordon meddelas av länsstyrelse, förutom i fall som avses i 8 § sista stycket, om fordonets ägare skriftligen anmäler, att han under viss tid ej kommer att bruka fordonet eller kommer att bruka det endast på sätt som är tillåtet i fråga om avställt fordon enligt vad som anges i 18 §. Sådan anmälan skall, om den ej avser förlängning av tidigare beslutad avställning, ej anses gjord i vederbörlig ordning SOU 1971:11

förrän registreringsskylten med det kontrollmärke som senast utfärdats för fordonet inkommit till den länsstyrelse där ansökningen gjorts. Har skylten eller märket förstörts eller förkommit fordras i stället skriftlig anmälan om detta. 15 § Beslut om avställning efter anmälan enligt 14 § får ej meddelas för längre tid än sex månader. Avställningen kan efter ny anmälan förlängas med högst sex månader åt gången. Avställningstiden räknas från och med den dag anmälan inkom till länsstyrelsen. Avställningen upphör före den beslutade avställningstidens utgång, om ägaren begär det. När anmälan med begäran om förlängning av avställningstid sker, kan länsstyrelsen förelägga den som gjort anmälningen att styrka, att han ej överlåtit eller övergivit fordonet. Efterkommes ej föreläggandet eller styrker ej sökanden att han alltjämt har fordonet i behåll, medges ej förlängning utöver tiden för föreläggandet. 16 § Avställning enligt 8 § sista stycket upphör efter skriftlig anmälan till länsstyrelse av fordonets ägare under förutsättning att handlingar och uppgifter som sägs i 8 § lämnas i samband med anmälan. Har handling som avses i 8 § 1 ingivits förut behöver ny sådan handling ej inges. 17 § Om befrielse från skatte- och försäkringsplikt i fråga om avställt fordon gäller särskilda bestämmelser. 18 § Avställt fordon får ej brukas annat än 1. på sätt som fordonet enligt 4 och 5 §§ kunnat brukas om det ej varit registrerat, 2. under tid då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt rekvisitionslagen (1942:583), beredskapsförfogandelagen (1942:584), allmänna förfogandelagen (1954:279) eller civilförsvarslagen (1960:74) eller då fordonet brukas för att avlämnas enligt någon av dessa lagar eller hemföras efter rekvisition eller förfogande eller då det brukas i samband med besiktning enligt uttagningskungörelsen (1963:110), 3. under tid då fordonet innehas av krigsmakten enligt skriftligt avtal, som träffats av militär myndighet, eller brukas för att avlämnas eller hemföras enligt sådant avtal, under förutsättning att fordonet tidigast ett år innan ansökan om registrering gjordes godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg och ej därefter undergått sådan ändring som avses i 14 § 2 mom. vägtrafikförordningen. Om rätt att bruka avställt fordon enligt särskilt tillstånd finns bestämmelser i 19 och 28§§. 19 § I fall som avses i 8 § sista stycket meddelar länsstyrelsen, om ägaren skriftligen begär det och, såvitt avser motorfordon och med gummihjul försedd traktor, inger bevis om trafikförsäkring för fordonet, mot föreskriven avgift särskilt begränsat körtillstånd för fordonet. Sådant tillstånd gäller under en månad från beslutets dag. Med stöd av tillståndet får fordonet utan hinder av 18 § brukas 1. av den, som yrkesmässigt eller i företag med egen verkstad tillverkar eller reparerar fordon, för provkörning av fordon i samband med tillverkningen eller reparationen, 2. för färd kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats eller lokal eller till garage, 124

SOU 1971:11

3. för färd kortaste lämpliga väg till och från besiktningsman för besiktning samt för provkörning vid besiktning. Körtillstånd enligt denna paragraf får ej meddelas den som innehar saluvagnslicens i fråga om fordon som kan brukas med stöd av licensen. Körtillstånd skall medföras under färd och på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman. Anmälan om ändring i vissa registrerade förhållanden 20 §

Övergår registrerat fordon till ny ägare, skall den nye ägaren inom en vecka från förvärvet göra anmälan därom till länsstyrelse. Har äganderätten övergått genom arv eller testamente skall dock tiden räknas från det arvskifte hölls. Fordras ej arvskifte, skall tiden räknas vid arv från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades och vid testamente från det detta blev ståndande. Har den nye ägaren icke sitt hemvist här i riket och har fordonet förvärvats genom köp, byte eller gåva, föreligger ej anmälningsskyldighet för honom. Övergår äganderätten till registrerat fordon på annat sätt än genom arv eller testamente, är förre ägaren, oavsett skyldighet för den nye ägaren att göra anmälan, skyldig att inom en vecka från den nye ägarens förvärv göra anmälan därom till länsstyrelse. 21 § Anmälan om övergång av äganderätt till fordon skall göras skriftligen. I anmälan skall uppges 1. beträffande den nye ägaren a) namn, b) stadigvarande adress, c) personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga, 2. beträffande det fordon som anmälan avser registreringsnummer. 22 § Ägare av registrerat fordon skall inom en vecka till länsstyrelse skriftligen göra anmälan om ny trafikförsäkring som tagits på motorfordon eller med gummihjul försedd traktor. Vid anmälan skall fogas nytt försäkringsbevis. Har någon som innehar flytande trafikförsäkring förvärvat registrerat fordon för vilket försäkringen gäller, skall han till länsstyrelse inom en vecka från förvärvet lämna uppgift om försäkringen. 23 §

Ändrar ägare av registrerat fordon namn eller adress skall han inom en vecka efter det ändringen inträffade göra skriftlig anmälan om detta till länsstyrelse, om personnummer eller nummer i länsstyrelses register över skattskyldiga ej anmälts till bilregistret. 24 §

Avser ägare av registrerad traktor, som tillhör klass II enligt traktorskatteförordningen, att använda fordonet på sådant sätt att det kommer att tillhöra klass I, skall han innan användningen ändras skriftligen anmäla detta till länsstyrelse. Användes motorfordon eller släpfordon på annat sätt än som senast uppgivits i anmälan SOU 1971:11

till länsstyrelse om användningen, skall ägaren göra ny anmälan härom. Anmälan skall inges före utgången av den frist inom vilken fordonet skall inställas till kontrollbesiktning enligt 24 § 1 mom. vägtrafikförordningen. Om fordonet inte behöver inställas till sådan besiktning eller om fristen för besiktningen framflyttats i förhållande till vad som skulle ha gällt enligt den tidigare anmälningen, skall anmälan dock göras inom en vecka från utgången av den frist som hade gällt om den förra anmälningen varit riktig. Har vid registreringsbesiktning enligt 14 § 2 mom. vägtrafikförordningen utrönts att traktor eller motorredskap byggts om till motorfordon, skall fordonsägaren inom en vecka från besiktningen till länsstyrelse inkomma med sådan uppgift som sägs i 8 § 5. Har på motsvarande sätt framkommit att motorfordon ombyggts till traktor skall i stället inges uppgift enligt 8 § 4.

Avregistrering 25 § Fordon avföres ur bilregistret (avregistreras), om den som är eller bör vara angiven i bilregistret som ägare av fordonet under fem år i följd ej kunnat anträffas för uttagande av debiterad skatt för fordonet. Beslut härom meddelas av länsstyrelse. Efter skriftlig anmälan av fordonets ägare till länsstyrelse sker avregistrering 1. om intyg från skrotningsföretag inges att fordonet skrotats (skrotningsintyg), 2. om det eljest visas att fordonet förstörts eller att annan åtgärd vidtagits, som gör sannolikt att fordonet ej mera kommer att brukas i trafik, och länsstyrelsen av särskilda skäl medger att skrotningsintyg ej behöver inges, 3. om fordonet ändrats så att det ej längre är att hänföra till fordonsslag, för vilket registreringsplikt föreligger, 4. om fordonet registrerats i det militära fordonsregistret, 5. om det visas att fordonet varaktigt utförts ur riket. 26 § Får länsstyrelse kännedom om att omständighet som avses i 25 § 1,4 eller 5 inträffat beslutar länsstyrelsen om avregistrering, även om anmälan ej inges. 27 §

Anmälan enligt 25 § anses ej gjord i vederbörlig ordning, förrän fordonets registreringsskylt eller, om mer än en skylt utlämnats, samtliga skyltar ingivits till länsstyrelsen. Har skylt förstörts eller förkommit fordras i stället skriftlig anmälan om detta. I fall som avses i 26 § skall skylt eller anmälan som avses i första stycket inges till länsstyrelse utan oskäligt dröjsmål.

Fordons brukande enligt saluvagnslicens m.m. 28 § Utan hinder av bestämmelserna i 18 § får den, som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motordrivna fordon eller släpfordon, bruka av honom saluhållet fordon i fall som avses i 19 § 1-3 samt för demonstration eller försäljning av fordonet under förutsättning 126

SOU 1971:11

1. att tillstånd härtill (saluvagnslicens) meddelats, 2. att, såvitt angår motordrivet fordon eller släpvagn, fordonets registreringsskylt eller, om fordonet har två skyltar, den bakre av dessa är försedd med giltigt saluvagnsmärke, 3. i andra fall än som avses i 19 § 1-3 att fordonet tidigast ett år innan ansökningen om registrering gjordes godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i typintyg och ej därefter undergått sådan ändring som avses i 14 § 2 mom. vägtrafikförordningen. Vid färd som avses under 3 skall besiktningsinstrumentet eller typintyget eller särskilt bevis, meddelat av den som utfärdat instrumentet eller intyget eller av polismyndighet för vilken instrumentet eller intyget företetts, medföras och på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman. 29 § Saluvagnslicens meddelas av länsstyrelsen i det län, där sökandens rörelse bedrives. Ansökan skall göras skriftligen och innehålla upplysning om den firma varunder rörelsen bedrives. Vid ansökan skall fogas sådan utredning angående rörelsen som sökanden önskar åberopa. Saluvagnslicens gäller tills vidare. Om saluvagnslicensen icke utnyttjats under senaste tolv månader eller skälig anledning eljest föreligger därtill kan licensen återkallas av den länsstyrelse som utfärdat den. 30 §

Sedan licensinnehavare till länsstyrelsen anmält det antal motordrivna fordon eller släpvagnar han önskar använda med stöd av licensen och ingivit bevis om flytande trafikförsäkring, som avser samtliga motorfordon och med gummihjul försedda traktorer på vilka saluvagnsmärke skall användas, lämnar trafiksäkerhetsverket, mot föreskriven avgift, ut ett saluvagnsmärke för varje sådant fordon under villkor att saluvagnsskatt betalats. Har saluvagnsmärke förstörts eller förkommit är licensinnehavaren berättigad att erhålla duplett av märket, om han skriftligen anmäler förlusten till den länsstyrelse som meddelat saluvagnslicensen. 31 § Saluvagnsmärke som utlämnats under visst kalenderår får fortfarande användas efter årets utgång så länge saluvagnslicensen gäller, om innehavaren årligen under december månad för det följande året fullgör vad som anges i 30 § om skatt, försäkring och avgift. 32 §

Har saluvagnslicens återkallats eller rätt att använda saluvagnsmärke eljest upphört skall utlämnat märke omedelbart inlämnas till länsstyrelsen. Har märke förstörts eller förkommit fordras i stället skriftlig anmälan om detta. Om rätt att återfå skatt när saluvagnsmärke inlämnas under löpande kalenderår gäller särskilda bestämmelser. 33 §

Trafiksäkerhetsverket kan mot föreskriven avgift meddela tillstånd att, utan hinder av bestämmelserna om registrering i 4 §, bruka fordon kortare sträckor i samband med att de transporteras från importör eller tillverkare. Sådant särskilt leveranstillstånd får meddelas endast i den mån registrering av fordonen ej kan avvaktas utan avsevärd olägenhet. Tillståndet gäller under ett år från beslutets dag. SOU 1971:11

Som villkor för tillstånd enligt första stycket skall gälla att bevis företes om flytande trafikförsäkring, som avser samtliga motorfordon och med gummihjul försedda traktorer som skall brukas enligt tillståndet. Fordon som användes enligt särskilt leveranstillständ skall vara försedda med särskilda skyltar. Trafiksäkerhetsverket meddelar de bestämmelser om skyltarna som behövs och föreskriver de övriga villkor som är påkallade.

Registreringsskyltar 34 §

Registreringsskylt skall vara anbringad på bil såväl framtill som baktill, på traktor och motorredskap framtill samt på motorcykel och släpfordon baktill. Skylt framtill skall vara väl synlig framifrån och skylt baktill väl synlig bakifrån. Om det medför avsevärd olägenhet att föra skylten framtill på traktor eller motorredskap, får den anbringas på annan utifrån väl synlig plats. 35 §

När släpfordon är kopplat till bil skall registreringsskylt med dragfordonets registreringsnummer vara anbringad så att den täcker släpfordonets registreringsnummer eller, om flera släpfordon tillkopplats, så att den täcker registreringsnumret på det sista av dem. Vad nu sagts gäller ej släpfordon som vid eldfara användes för brandväsendets räkning. 36 § Registreringsskylt skall alltid hållas i sådant skick att den kan avläsas lätt och får, utom i det fall som framgår av 35 §, icke vara dold under färd. 37 §

Har registreringsskylt förstörts eller förkommit är fordonets ägare berättigad att erhålla duplett av skylten, om han skriftligen anmäler förlusten till länsstyrelse. Mot föreskriven avgift kan länsstyrelsen tillställa ägaren provisorisk registreringsskylt med fordonets registreringsnummer att användas i stället för förlorad skylt. Sådan provisorisk skylt skall återlämnas till länsstyrelsen när duplett av registreringsskylten erhålles från trafiksäkerhetsverket. Har den provisoriska skylten förstörts eller förkommit skall detta i stället anmälas skriftligen.

Straffbestämmelser 38 § Brukas fordon i strid mot 4, 18 eller 28 § eller i strid mot villkor i tillstånd enligt 19 eller 33 § dömes ägaren till böter. Detsamma gäller om fordon brukas i strid mot villkor i föreskrift som avses i 5 § 5, om gärningen ej är straffbelagd enligt föreskriften. Bestämmelserna i första stycket gäller även föraren, om han kände till hindret för fordonets brukande. Visar ägaren att han iakttagit vad som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades är han fri från ansvar. 128

SOU 1971:11

39 § Om fordon brukas av någon som enligt 6 eller 7§ lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik är förpliktad att ersätta skada eller eljest utan lov, är i ägarens ställe sådan brukare förfallen till ansvar som sägs i 38 §. 40 §

Den som bryter mot 9 § andra stycket, 12 eller 13 §, 19 § tredje stycket, 28 § sista stycket eller 35 eller 36 § domes till böter, högst femhundra kronor. 41 § Den som ej gör anmälan enligt 20-24 §§ eller underlåter att återlämna skylt eller märke eller göra anmälan enligt 27 § andra stycket, 32 § första stycket eller 37 § andra stycket domes till böter, högst femhundra kronor. När enligt 20 § anmälningsskyldighet åligger såväl förutvarande som nye ägaren och en av dem inom föreskriven tid lämnar riktig uppgift enligt 21 § är dock den andre fri från ansvar. Har någon genom lagakraftvunnen dom dömts till ansvar enligt första stycket och underlåter han även därefter att fullgöra vad som ålegat honom enligt domen, kan vitesföreläggande ges. Föreläggande meddelas och förelagt vite utdömes, i fråga om skyldighet som avses i 32 § första stycket eller 37 § andra stycket, av den länsstyrelse som lämnat ut märket eller skylten och i övriga fall av länsstyrelsen i det län inom vilket fordonsägaren har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. 42 §

Den som vid ansökan eller anmälan enligt denna kungörelse lämnar oriktig uppgift domes till böter. 43 §

Bestämmelserna i 70 § vägtrafikförordningen om ansvar i vissa fall för annan än ägaren äger motsvarande tillämpning i fråga om ansvar för ägare av fordon enligt denna kungörelse. Besvär 44 § Mot trafiksäkerhetsverkets beslut enligt 33 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. Mot länsstyrelses beslut i fråga som avses i 6 §, 8 § sista stycket, 9 § sista stycket, 13-16, 19, 25, 26 eller 29 §, 30 § andra stycket, 37 § eller 41 § tredje stycket föres talan hos trafiksäkerhetsverket genom besvär. Anser någon att han i annat fall, än som avses i första eller andra styckena, lidit förfång genom handläggningen av fråga som regleras i denna kungörelse och rör visst fordon äger han påkalla beslut i frågan hos länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos trafiksäkerhetsverket genom besvär. Mot trafiksäkerhetsverkets beslut i fråga som avses i andra stycket eller som eljest rör registrering, avställning eller anteckning i bilregistret beträffande visst fordon, rätt att bruka visst fordon utan hinder av 4 eller 18 §, föreläggande vid vite eller utdömande av vite föres talan hos kammarrätten genom besvär. SOU 1971:11 9

Talan mot annat beslut av trafiksäkerhetsverket än som avses i första och tredje styckena föres hos Kungl. Maj:t genom besvär. Trafiksäkerhetsverkets och länsstyrelses beslut länder till efterrättelse utan hinder av förd talan. Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

130 SOU 1971:11

Förslag till Kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen (1951:648) Härigenom förordnas i fråga om vägtrafikförordningen (1951:64s)1 dels att 11, 13 och 16-20 §§ samt 71 § skall upphöra att gälla, dels att envar av rubrikerna närmast före 10, 11 och 13 §§, de två rubrikerna närmast före 16 § samt envar av rubrikerna närmast före 17, 18, 19 och 20 §§ skall utgå, dels att 10 §, 12 §, 1,3 och 4 mom., 14 § 1 och 2 mom., 21 § 1, 2 och 4 mom., 24 § 3 och 5 mom., 26 §, 27 § 1 och 2 mom., 51 § 1 mom., 65 § 2, 4 - 6 mom., 69 § och 70 § 3 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i förordningen skall införas ett nytt moment, 12 § 5 mom., av nedan angivna lydelse. (Föreslagen lydelse) 10 §. Om registrering av motordrivna fordon 1 mom. Hos länsstyrelse skola föras bilregister och bilreservregister samt hos och släp fordon finnas bestämmelser i bil). myndighet, som Konungen bestämmer, registerkungörelsen ( Vissa undantag från registreringsplikten centralt bilregister. 2 mom.2 Motordrivna fordon och släp- framgå av 12 och 27 §§. fordon skola upptagas och redovisas i bilregister eller bilreservregister enligt vad i 3 mom. samt 16-20 §§ närmare stadgas. Fordon, som är upptaget i bilregister, benämnes registrerat. Fordon, upptaget i bilreservregister, benämnes reservregistrerat. 3 mom.3 Bilregister föres i löpande följd i särskilda serier för bilar, för motorcyklar, för traktorer och motorredskap samt för släpfordon. För traktor skall i registret angivas, om den tillhör klass I eller II enligt traktorskatteförordningen den 23 maj 1969 (nr 297). Fordon skall vid upptagande i bilregister (Nuvarande lydelse)

1 Förordningen omtryckt 1967:856. Senaste lydelse av 11 § 1 mom., 13 § 1 och 3 mom., 17 § 1, 3 och 4 mom., 18 § 1, 2 och 4 mom. samt 19 § 1 mom. 1969:305, av 11 § 3 mom. 1969:683, av 20 § 4 mom. 1970:337. 2 Senaste lydelse 1969:305. 3 Senaste lydelse 1970:337.

SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

tilldelas ett ordningsnummer, vilket, jämte en bokstavsbeteckning för länet, utgör fordonets registreringsnummer. Länen betecknas sålunda: A, AA, AB, B, B A eller BB utmärker Stockholms län, C Uppsala län, D Södermanlands län, E eller EA Östergötlands län, F eller FA Jönköpings län, G Kronobergs län, H Kalmar län, I Gotlands län, K Blekinge län, L eller LA Kristianstads län, Malmöhus län, M, MA eller MB N Hallands län, 0, OA eller OB Göteborgs och Bohus län P eller PA Älvsborgs län, R Skaraborgs län, S eller SA Värmlands län, Teller TA Örebro län, U Västmanlands län, W eller WA Kopparbergs län, X eller XA Gävleborgs län, Y Västernorrlands län, Z Jämtlands län, AC Västerbottens län, BD Norrbottens län. Fordon, som jämlikt 20 § överföres från bilregistret till bilreservregistret, skall bibehålla sitt registreringsnummer. Då fordon jämlikt samma § avförts ur såväl bilregistret som bilreservregistret, må fordonets ordningsnummer tilldelas annat fordon. 4 mom. Såsom villkor för fordons upptagande i bilregister skall gälla, att fordonet inom ett år före ingivandet av registreringsansökan antingen godkänts vid registreringsbesiktning enligt 14 § eller upptagits i typintyg enligt 15 § eller ock, om fordonet är reservregistrerat, godkänts vid kontrollbesiktning enligt 24 §, samt att fordonet icke därefter underkastats sådan ändring, att det ej längre överensstämmer med uppgifterna i utfärdat besiktnings132

SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse) instrument eller typintyg. Fordon som är eller varit infört i exportvagnsförteckning må dock ej upptagas i bilregister på grund av typintyg och ej heller på grund av registreringsbesiktning som ägt rum innan fordonet infördes i förteckningen. Skall fordon, som är registrerat i ett län, överföras till bilregister i annat län, erfordras icke, att registreringsbesiktningen skett eller typintyget utfärdats inom nyss angiven tid. Med ändring, varom ovan förmälts, avses ej sådan, som endast innefattar a) avvikelse, som är att hänföra till fordonets utstyrsel och icke påverkar dess beskattnings förhållande; b) utbyte av motor mot annan med denna helt överensstämmande motor; eller c) användning av ringar av andra dimensioner än förut. 5 mom. Har registrerat fordon efter utfärdandet av gällande besiktningsinstrument eller typintyg underkastats sådan ändring, som avses i 4 mom., skall, där icke jämlikt 19 § 2 mom. anmälan för avregistrering av fordonet skall ske, ägaren inom tre veckor från det ändringen skedde inställa fordonet hos besiktningsman för registreringsbesiktning. Angående skyldighet för fordonets ägare att till länsstyrelse anmäla sålunda verkställd registreringsbesiktning stadgas i 18 §. 6 mom. ' Vid färd med annat fordon än traktor, motorredskap och släpvagn som dragés av traktor eller motorredskap skall för fordonet gällande besiktningsinstrument eller typintyg medföras och på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman. Handlingen skall vara i sådant skick, att den utan svårighet kan läsas. Har för visst fordon enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen, utfärdats särskild vagnbok, skall vad i första stycket sägs i stället gälla denna. 1

Senaste lydelse 1969:683.

SOU 1971:11

(Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

12 §. 1 mom1 Utan hinder av vad i 11 § 1 mom. Utan hinder av bestämmelserna stadgas må fordon brukas under förutsätt- om registreringsplikt i bilregisterkungönm g relsen må fordon brukas under förutsättning 1. att härtill 2 mom.; 2. att, såvitt angår motordrivet fordon, 2. att, såvitt angår motordrivet fordon, fordonet är försett med interimsskylt enligt fordonet är försett med interimsskylt på bestämmelserna i 3 mom. och 21 § 1 motsvarande sätt som gäller om registremom.; samt ringsskylt enligt bilregisterkungörelsen, dock att dragbil ej behöver föra interimsskylt baktill, om interimsskylt för dragbilen enligt vad nu sagts skall finnas pä tillkopplat släp fordon; samt 3. att fordonet inom ett år före brukan3. att fordonet inom ett år före brukandet antingen godkänts vid registrerings- det godkänts vid registreringsbesiktning besiktning eller upptagits i typintyg eller eller upptagits i typintyg och ej därefter ock, om fordonet är reservregistrerat, god- underkastats sådan ändring som avses i känts vid kontrollbesiktning enligt 24 §, 14 §2 mom samt att fordonet icke därefter underkastats sådan ändring, som avses i 10 § 4 mom. Under 3 vid besiktning. Pä reservregistrerat fordon, som är vederInterimsskylt får ej under färd vara dold börligen försett med registreringsskylt, och skall alltid hällas i sådant skick, att den erfordras ej interimsskylt. Detta gäller dock kan avläsas lätt. icke fordon, som hålles till salu av den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motorfordon, traktorer eller släpfordon. 3 mom.1 Polismyndighet, som utfärdat 3 mom. Polismyndighet, som utfärdat interimslicens för oregistrerat fordon, skall interimslicens, skall tillhandahälla licenstillhandahålla licensinnehavaren interims- innehavaren interimsskyltar, för motorskyltar, för motorfordon två samt för fordon två samt för traktor och motorredtraktor och motorredskap en. skåp en. För varje Skylt skall För skylt

fyra kronor. interimslicens beviljats. tillfalla statsverket.

4 mom. Vid färd med fordon enligt 4 mom. Vid färd med fordon enligt interimslicens i andra fall än som i 1 mom. interimslicens i andra fall än som i 1 mom. a-d) avses skall kunna styrkas, att fordo- a ~d) avses skall kunna styrkas, att fordonet inom ett år före brukandet godkänts net inom ett år före brukandet godkänts vid registreringsbesiktning eller upptagits i vid registreringsbesiktning eller upptagits i 1 Senaste lydelse 1969:305.

134 SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

typintyg eller ock, i förekommande fall, godkänts vid kontrollbesiktning. Såsom bevis i förstnämnda hänseenden tjänar intyg, tecknat å licensen av den, som utfärdat besiktningsinstrumentet eller typintyget, eller av polismyndighet, för vilken instrumentet eller typintyget företetts. Saknas sådant bevis, skall till styrkande av förhållandet medföras antingen instrumentet eller typintyget eller ock särskilt bevis, meddelat av den, som utfärdat instrumentet eller typintyget, eller av polismyndigheten. Såsom bevis om kontrollbesiktning tjänar intyg av den som utfört besiktningen. Här avsett instrument, typintyg eller bevis skall på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman.

typintyg. Såsom bevis tjänar intyg, tecknat å licensen av den, som utfärdat besiktningsinstrumentet eller typintyget, eller av polismyndighet, för vilken instrumentet eller typintyget företetts. Saknas sådant bevis, skall till styrkande av förhållandet medföras antingen instrumentet eller typintyget eller ock särskilt bevis, meddelat av den, som utfärdat instrumentet eller typintyget, eller av polismyndigheten. Här avsett instrument, typintyg eller bevis skall på tillsägelse uppvisas för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman.

5 mom. I ansökan om registrering av fordon, som tagits i bruk enligt interimslicens, skall uppgift lämnas om den myndighet som utfärdat licensen, datum för utfärdandet och licensens nummer. 14 1 mom. Befinnes vid sådan besiktning av 1 mom,l Befinnes vid sådan besiktning av fordon, som är avsedd att ligga till grund fordon, som är avsedd att ligga till grund för registerföring beträffande fordonet för registerföring beträffande fordonet (registreringsbesiktning), att fordonet är i (registreringsbesiktning), att fordonet är i föreskrivet skick, skall besiktningsmannen föreskrivet skick, skall besiktningsmannen utfärda besiktningsinstrument. Är annat utfärda besiktningsinstrument. Är annat motorfordon eller släpfordon än sådant motorfordon eller släpfordon än sådant som tillfallit staten eller kommun enligt som tillfallit staten eller kommun enligt lagen den 9 juni 1967 (nr 420) om lagen den 9 juni 1967 (nr 420) om flyttning av fordon i vissa fall ej upptaget i flyttning av fordon i vissa fall ej upptaget i bilregister eller bilreservregister, och har bilregister, och har det ej heller upptagits i det ej heller upptagits i typintyg, må dock typintyg, må dock besiktningsinstrument besiktningsinstrument utfärdas allenast utfärdas allenast såframt utredning föreligsåframt utredning föreligger därom, att ger därom, att fordonet antingen tillverkats fordonet antingen tillverkats här i riket och här i riket och därefter ej utförts ur riket därefter ej utförts ur riket eller efter eller efter vederbörlig införsel hit förtullats vederbörlig införsel hit förtullats för att för att stadigvarande här brukas. För bil stadigvarande här brukas. För bil eller eller motorcykel, som är eller utan eftermotorcykel, som är eller utan efterföljande följande registrering varit införd i exportmå besiktningsregistrering varit införd i exportvagns- vagnsförteckning, 1

Senaste lydelse 1969:683.

SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

förteckning, må besiktningsinstrument utfärdas endast under förutsättning att utredning föreligger därom att förtullning skett för ändamål som nyss sagts. Gäller besiktningen fordon, som avses i 24 § 1 mom, skola föreskrifterna i 3 mom. samma stadgande om märke på fordon tillämpas. Föreskrifterna i sistnämnda mom. tredje, fjärde och femte styckena skola äga motsvarande tillämpning vid registreringsbesiktning av registrerat fordon. 2 mom. Innan besiktningsinstrument utfärdas beträffande släpfordon, som icke på godtagbart sätt åsatts tillverkningsnummer, skall besiktningsmannen å släpfordonet anbringa ett märke till identifiering av fordonet (identifieringsmärke).

instrument utfärdas endast under förutsättning att utredning föreligger därom att förtullning skett för ändamål som nyss sagts. Föreskrifterna i 24 § 3 mom. andra, tredje och fjärde styckena äga motsvarande tillämpning vid registreringsbesiktning av registrerat fordon.

2 mom Har besiktningsinstrument eller typintyg legat till grund för registerföring och har fordonet därefter underkastats sådan ändring att det ej längre överensstämmer med uppgifterna i instrumentet eller intyget, skall ägaren inom tre veckor från det ändringen skedde eller, om fordonet är avställt, inom en vecka efter det avställningen upphörde inställa fordonet hos besiktningsman för registreringsbesiktning. Vad nu sagts gäller ej, om fordonet anmäles för avregistrering inom angiven tid. Med ändring enligt första stycket avses ej sådan som endast innefattar a) avvikelse, som är att hänföra till fordonets utstyrsel och icke påverkar dess beskattningsförhållande, b) utbyte av motor mot annan med denna helt överensstämmande motor, c) användning av ringar av andra dimensioner än förut.

21 §• 1 mom1 Registrerings-, interims- eller 1 mom. Om interims- och turistvagnssaluvagnsskylt skall i förekommande fall skyltar finnas bestämmelser i 12 och 27 §§. vara anbragt på motorfordon såväl framtill Om registreringsskyltar och om speciella som baktill, på traktor och motorredskap skyltar på vissa fordon som få brukas utan framtill samt på släpfordon baktill. Fram- registrering gälla särskilda bestämmelser. till anbragt skylt skall vara väl synlig framifrån och baktill anbragt skylt väl synlig bakifrån. 1

Senaste lydelse 1969:305.

136 SOU 1971:11

(Nuvarande lydeke)

(Föreslagen lydelse)

På traktor och motorredskap må dock, om det medför avsevärd olägenhet att föra skylten framtill, denna i stället vara anbragt på annan lämplig, utifrån lätt synlig plats. Har till bil kopplats släpfordon och kan till följd härav bilens skylt icke med lätthet avläsas, skall baktill på släpfordonet eller, om flera släpfordon tillkopplats, på det sista av dessa vara anbragt, förutom i förekommande fall släpfordonets saluvagnssky It, enahanda skylt, som skaliföras pä den dragande bilen. Därest släpfordonet enligt vad nu sagts är försett med enahanda interims- eller saluvagnsskylt, som skall föras på den dragande bilen, behöver bilen icke baktill vara försedd med sådan skylt. Vad i föregående stycke föreskrivits skall icke gälla släpfordon, som vid eldfara användes för brandväsendets räkning. Skylt får ej under färd vara dold och skall alltid hållas i sådant skick, att den lätt kan avläsas. Närmare bestämmelser om registrerings-, interims- och saluvagnsskyltar meddelas av Konungen. 2 mom.! På registrerat tydlig skrift: a) ägarens namn och hemvist; a) ägarens namn och hemvist samt, om ägarens hemvist är ett annat än fordonets hemort, jämväl denna; ävensom b) beträffande buss sidvagnen är byggd för godsbefordran, maximilast; e) beträffande släpfordon, dels fordoe) beträffande släpfordon, dels fordonets registreringsnummer, dels fordonets nets tjänstevikt, bredd, längd och maximitjänstevikt, bredd, längd och maximilast last ävensom det största antalet passagerare ävensom det största antalet passagerare fordonet är avsett att föra, dels ock uppgift fordonet är avsett att föra, dels ock uppgift varav framgår till vilken typ av dragfordon varav framgår till vilken typ av dragfordon släpfordonet enligt besiktningsinstrument släpfordonet enligt besiktningsinstrument eller typintyg får kopplas. eller typintyg får kopplas. På skylt, eller typintyg. Registrerat fordon fordonets identifiering. Närmare bestämmelser Konungen bestämmer. 4 mom. Om märke angående kontroll4 mom, I fråga om fordon, som enligt besiktning stadgas i 24 § 3 mom. bilregisterkungörelsen är avställt sedan registreringen, gäller ej 2 mom. första eller andra eller fjärde stycket eller 3 mom, förrän avställningen upphör. 1 Senaste lydelse 1969:305. SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

24 §. 3 mom.x Befinnes vid kontrollbesikt3 mom. Befinnes vid kontrollbesiktning, ning, att fordonet är i föreskrivet skick att fordonet är i föreskrivet skick eller eller behäftat med fel, som är av allenast behäftat med fel, som är av allenast ringa ringa betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt eller, eller, om det hänför sig till anordning för om det hänför sig till anordning för att att begränsa luftföroreningar från motorn, begränsa luftföroreningar från motorn, medför allenast ringa olägenhet, skall for- medför allenast ringa olägenhet, skall fordonet godkännas. Fordon med dieselmotor donet godkännas. Fordon med dieselmotor må icke godkännas om bränsleinsprutnings- må icke godkännas om bränsleinsprutningspumpen icke är plomberad på föreskrivet pumpen icke är plomberad på föreskrivet sätt. Avser besiktningen fordon, som sägs i sätt. 1 mom första och andra styckena, skall besiktningsmannen i samband med godkännandet förse fordonet med märke, utvisande tiden för nästa inställelse till kontrollbesiktning. Motsvarande skall äga tillämpning, då besiktningen gäller fordon, som avses i 1 mom, tredje stycket, och företages å tid, då skyldighet att inställa fordonet föreligger, eller då sådan tid gått till ända, utan att fordonet försetts med märke. Märke, som nu sagts, må ej avlägsnas. Har märket förstörts eller förkommit, skall fordonets ägare utan oskäligt dröjsmål föranstalta om att nytt märke åsättes fordonet. Befinnes fordonet andra stycket. Företer fordonet för kontrollbesiktning. Har i motsvarande tillämpning. 5 mom. Närmare föreskrifter om kon5 mom. Närmare föreskrifter om kontrollbesiktning och om märke, som sägs i 3 trollbesiktning meddelas av Konungen eller mom., meddelas av Konungen eller den den myndighet Konungen bestämmer, myndighet Konungen bestämmer.

26 §. Om skyldighet att erlägga skatt för Om skyldighet att erlägga skatt för motorfordon m.m. och om skyldighet för motordrivna fordon och släpvagnar gälla förare att under färd medföra och på särskilda bestämmelser. tillsägelse av polisman för denne uppvisa senaste skattekvitto gäller vad därom finnes särskilt stadgat.

1 Senaste lydelse 1968:726.

138 SOU 1971:11

(Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydelse) 27 §.

1 mom. Angående rätt att, utan hinder av bestämmelserna om registreringsplikt i bilregisterkungörelsen, på grund av internationella överenskommelser eller eljest i särskilda fall här i riket tillfälligt bruka i utlandet registrerat motorfordon eller släpfordon gäller vad Konungen därom förordnar. 2 mom. Har, i annat fall än som avses i 1 2 mom. Har, i annat fall än som avses i 1 mom., motorfordon eller släpfordon för mom., motorfordon eller släpfordon för tillfälligt brukande införts till riket av tillfälligt brukande införts till riket av person, som endast tillfälligtvis skall vistas person, som endast tillfälligtvis skall vistas här, må, utan hinder av vad i 11 § stadgas, här, må, utan hinder av bestämmelserna om motorfordonet brukas och släpfordonet registreringsplikt i bilregisterkungörelsen, motorfordonet brukas och släpfordonet dragas av bil under förutsättning dragas av bil under förutsättning 1. att härtill 6 mom. sägs. Intyg skall om turistvagnslicens.

1 mom. Angående rätt att, utan hinder av vad i 11 § stadgas, på grund av internationella överenskommelser eller eljest i särskilda fall här i riket tillfälligt bruka i utlandet registrerat motorfordon eller släpfordon gäller vad Konungen därom förordnar.

51 §. 1 mom. Då fordon under mörker föres 1 mom. Då fordon under mörker föres på väg, skall i 3-8 §§ föreskriven lykta på väg, skall i 3-8 §§ föreskriven lykta vara tänd. På bil och motorcykel skall vara tänd. På bil och motorcykel skall sådan lykta hållas tänd även vid färd på väg sådan lykta hållas tänd även vid färd på väg i tät dimma. Har släpvagn kopplats till bil, i tät dimma. Har släpvagn kopplats till bil, behöver baklykta hållas tänd endast på behöver baklykta hållas tänd endast på släpvagnen eller, om flera släpvagnar till- släpvagnen eller, om flera släpvagnar tillkopplats, på den sista av dessa. Skyltlykta kopplats, på den sista av dessa. behöver i fall, som här avses, hållas tänd endast på bilen eller, om tillkopplad släpvagn enligt 21 § skall vara försedd med sådan registrerings-, interims- eller saluvagnssky It, som skall föras på bilen, endast på dylik släpvagn. I stället är anordnad. Fordon, som ljus framåt. På fordon får icke god tid. På fordon får under icke kör riktningsvisare. 65 §.

2 mom. Brukas motordrivet fordon eller släpfordon i strid mot 11 §, 12 § 1 mom., 13 § 1 mom. eller 24 a § första stycket eller mot bestämmelse, som meddelats med

2 mom. Brukas motordrivet fordon eller släpfordon i strid mot 12 § 1 mom., 24 a § första stycket eller mot bestämmelse, som meddelats med stöd av 27 § 1 mom., eller

i Senaste lydelse 1969:305.

SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

stöd av 27 § 1 mom., eller mot 27 § 2 eller mot 27 § 2 eller 3 mom., eller brukas 3 mom., eller brukas fordonet i strid mot fordonet i strid mot körförbud, som körförbud, som meddelats enligt 14 § 1 meddelats enligt 14 § 1 mom. andra stycmom. andra stycket, 23 § andra stycket, ket, 23 § andra stycket, 23 a § tredje 23 a § tredje stycket eller 24 § 3 mom. stycket eller 24 § 3 mom. andra stycket, tredje stycket, eller som eljest gäller jämlikt eller som eljest gäller jämlikt 14 § 1 mom. 14 § 1 mom. andra stycket, 22 § andra andra stycket, 22 § andra stycket, 23 § stycket, 23 § fjärde stycket eller 24 § 3 fjärde stycket eller 24 § 3 mom. fjärde mom. femte stycket eller 4 mom., vare stycket eller 4 mom., vare ägaren förfallen till dagsböter. ägaren förfallen till dagsböter. 4 mom. Den som underlåter att lämna 4 mom.' Sökes ej inom föreskriven tid registrering av motordrivet fordon eller uppgift som sägs i 12 § 5 mom straffes släp fordon på sätt i 17 § stadgas, straffes med böter, högst femhundra kronor. den felande med dagsböter. Underlåter någon, som enligt denna förordning är pliktig göra anmälan till bilregistret eller bilreservregistret, att göra sådan anmälan inom den härför i varje fall stadgade tid, straffes med böter, högst femhundra kronor. Underlåter förre ägaren att göra anmälan om övergång av äganderätt till fordon, är han dock fri från ansvar, om riktig uppgift om den nye ägarens namn och adress inom föreskriven tid inkommit från denne till registret i det län, där fordonet är registrerat eller där registrering sökts. Om någon, som genom lagakraftvunnen dom dömts till ansvar för förseelse, som avses i detta moment, underlåter att därefter fullgöra honom åliggande registeringseller anmälningsskyldighet, äger länsstyrelse att vid viten, som tillika må av länsstyrelsen utdömas, ålägga den försumlige att fullgöra sin skyldighet. 5 mom. Envar, som vid sökande av registrering eller i anmälan, varom i 4 mom. förmäles, lämnar veterligen oriktig uppgift, straffes med dagsböter. Till samma straff vare den förfallen, som 5 mom. Den, som lämnar veterligen lämnar veterligen oriktig uppgift i typintyg, oriktig uppgift i typintyg, varom förmäles i varom förmäles i 15 § 2 mom., eller i 15 § 2 mom., eller i ansökningshandling, ansökningshandling, som avses i 12 § 2 som avses i 12 § 2 mom. andra stycket eller mom. andra stycket, 20 § 6 mom. första 27 § 4 mom. andra stycket, straffes med eller tredje stycket eller 27 § 4 mom. andra dagsböter. stycket. 1

Senaste lydelse 1969:305

140 SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

6 mom. Den, som bryter mot 14 § 2 6 mom} Den, som bryter mot 10 § 5 mom. första stycket eller icke efterkommer mom. första stycket eller icke efterkommer föreläggande enligt 23 § tredje stycket om föreläggande enligt 23 § tredje stycket om styrkande för förrättningsman av att brist- styrkande för förrättningsman av att bristfälligheter på fordon blivit avhjälpta, straf- fälligheter på fordon blivit avhjälpta, straffes med dagsböter. fes med dagsböter. Till samma straff dömes den, som Till samma straff dömes den, som åsidosätter 21 § 1 mom. tredje eller femte åsidosätter 12 § 1 mom. tredje stycket eller 27 § 5 mom. sjätte stycket. stycket eller 27 § 5 mom. sjätte stycket. Förseelse mot 12 § 2 mom. femte Förseelse mot 10 § 6 mom., 12 § 2 mom. femte stycket, 3 mom. tredje stycket stycket, 3 mom. tredje stycket eller 4 eller 4 mom., 13 § 3 mom fjärde stycket mom., 21 § 2 mom. första, andra eller eller 4 mom., 20 § 6 mom. andra stycket, tredje stycket eller med stöd av fjärde jämväl såvitt detta äger tillämpning enligt stycket meddelade bestämmelser eller 3 samma mom. tredje stycket, 21 § 2 mom. mom., eller 24 a § andra stycket, 27 § 4 första stycket a-d), samma mom. första mom. sjätte stycket eller 5 mom. fjärde stycket e), utom såvitt angår registrerings- stycket, straffes med böter, högst femnummer, eller andra eller tredje stycket hundra kronor. eller med stöd av fjärde stycket meddelade bestämmelser eller 3 mom., 24 § 3 mom. andra stycket, jämväl såvitt detta äger tillämpning enligt 14 § 1 mom andra stycket, eller 24 a § andra stycket, 27 § 4 mom. sjätte stycket eller 5 mom. fjärde stycket, straffes med böter, högst femhundra kronor. 69 §• Om den, som ertappats med att under Om den, som ertappats med att under färd icke hava medhaft körkort eller, i färd icke hava medhaft körkort, senast å förekommande fall, handling, som avses i tredje söckendagen därefter hos vederbö10 § 6 mom., 12 § 2 eller 4 mom., 13 § 4 rande polismyndighet eller åklagare styrmom., 24 a § andra stycket, 27 § 4 mom. ker, att han vid tiden för förseelsen eller 57 § 2 mom. fjärde stycket, senast å innehaft gällande körkort och omständigtredje söckendagen därefter hos vederbö- heterna giva vid handen, att förseelsen haft rande polismyndighet eller åklagare styr- sin grund i ett tillfälligt förbiseende, vare ker, att han vid tiden för förseelsen han fri från ansvar. innehaft gällande körkort eller sådan handling, som nyss sagts, och omständigheterna giva vid handen, att förseelsen haft sin grund i ett tillfälligt förbiseende, vare han fri från ansvar. 7C §• 3 mom. I fråga om fordon, som tillhör 3 mom. I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning, skola stiftelse eller annan sådan inrättning, skola 1

Senaste lydelse 1969:683.

SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

i 1 mom. avsedda ansvarsbestämmelser äga tillämpning på den eller dem, som äga företräda samfundet eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes, efter framställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare av ägares ansvar, skola dock bestämmelserna i stället gälla denne.

i 1 mom. avsedda ansvarsbestämmelser äga tillämpning på den eller dem, som äga företräda samfundet eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, inom vilket fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret, efter framställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare av ägares ansvar, skola dock bestämmelserna i stället gälla denne.

Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

142 SOU 1971:11

Förslag till Lag om ändring i lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon Härigenom förordnas i fråga om lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon dels att 26 § skall upphöra att gälla, dels att 1, 18 och 24 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

iV Å motorfordon, som är registrerat här i riket eller utan registrering här brukas i trafik, skall efter ty i denna lag sägs finnas trafikförsäkring. Trafikförsäkring å

Å motorfordon, som är registrerat här i riket och som ej är avställt samt å avställt eller här icke registrerat motorfordon, som här brukas i trafik, skall efter ty i denna lag sägs finnas trafikförsäkring. honom övergått.

18 §.Har avtal om trafikförsäkring å fordon, Har avtal om trafikförsäkring å fordon, registrerat här i riket, efter uppsägning eller som är registrerat här i riket och som ej är eljest upphört, är försäkringsgivaren ändå avställt efter uppsägning eller eljest uppgent emot den, som lidit skada, ansvarig för hört, är försäkringsgivaren ändå gent emot skadestånd på grund av händelse, som den, som lidit skada, ansvarig för skadeinträffat innan trettio dagar förflutit från stånd på grund av händelse, som inträffat det anmälan om dagen, då avtalet upphör- innan trettio dagar förflutit från det de, inkommit till den myndighet, hos anmälan om dagen, då avtalet upphörde, vilken fordonet är registrerat. inkommit till statens trafiksäkerhetsverk. Avser försäkringen motorfordon, för Avser försäkringen varje motorfordon, vilket utfärdats interimslicens, eller varje som är försett med visst saluvagnsmärke motorfordon, som är försett med viss eller brukas med stöd av särskilt leveranssaluvagnsskylt, skall vad sålunda stadgats tillstånd enligt 33 § bilregisterkungörelsen äga motsvarande tillämpning, därvid omför- ( ) , eller motorfordon, som brumälda tid av trettio dagar skall räknas från kas med stöd av särskilt begränsat körtilldet anmälan inkommit till myndighet, som stånd enligt 19 § bilregisterkungörelsen, meddelat licensen eller utlämnat skylten. skall vad sålunda stadgats äga motsvarande Detsamma gäller där försäkringen avser tillämpning, därvid omförmälda tid av 1 Senaste lydelse 1933:179. 2 Senaste lydelse 1960:135. SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

trettio dagar skall räknas från det anmälan inkommit till statens trafiksäkerhetsverk. Detsamma gäller där försäkringen avser motorfordon, för vilket utfärdats interimslicens, eller moped, dock att tiden skall räknas från det anmälan inkommit, i förra fallet till polismyndighet, som meddelat licensen, och i senare fallet till polismyndigheten i den ort, där försäkringstagaren enligt senaste för försäkringsgivaren tillgängliga uppgifter är bosatt. Är den ej tillämpning. Anmälan, varom i denna paragraf sägs,bör insändas i två exemplar. moped, dock att tiden skall räknas från det anmälan inkommit till polismyndigheten i den ort, där försäkringstagaren enligt senaste för försäkringsgivaren tillgängliga uppgifter är bosatt.

24 Underlåter den, som i fråga om här i Underlåter den, som i fråga om här i riket registrerat motorfordon är försäk- riket registrerat, icke avställt motorfordon ringspliktig, att fullgöra sin försäkrings- är försäkringspliktig, att fullgöra sin försäkplikt, straffes med dagsböter. ringsplikt, straffes med dagsböter. Brukas motorfordon, som ej är här Brukas avställt eller här icke registrerat registrerat, av den som försäkringsplikten motorfordon av den som försäkringsplikten åligger eller av annan med hans vilja, utan åligger eller av annan med hans vilja, utan att föreskriven försäkring finnes, vare den att föreskriven försäkring finnes, vare den försäkringspliktige förfallen till dagsböter. försäkringspliktige förfallen till dagsböter, Med dagsböter ej finnes.

144 Senaste lydelse 1933:179.

SOU 1971:11

Förslag till Kungörelse om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m. Härigenom förordnas, att 25 § 1,2 och 5 mom., 37 § 3 mom. och 41 § förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m. skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

25 §. 1 mom.1 Automobil må icke användas i ] mom. Automobil må icke användas i yrkesmässig trafik för personbefordran yrkesmässig trafik för personbefordran utan att vara för sådan trafik godkänd av utan att vara för sådan trafik godkänd av myndighet, som meddelat trafiktillståndet, myndighet, som meddelat trafiktillståndet. Då godkännande sökes skall företes intyg Då godkännande sökes skall företes intyg av besiktningsman att automobilen är för av besiktningsman att automobilen är för trafiken lämplig samt, därest automobilen trafiken lämplig samt sådana uppgifter om icke är registrerad, meddelas sådana uppgif- automobilens beskaffenhet, som enligt vad ter om automobilens beskaffenhet, som därom är stadgat skola införas i bilregistret enligt vad därom är stadgat skola införas i i fråga om registrerat fordon, som icke är automobilregistret. Sökes godkännande av avställt. Ej heller må i yrkesmässig trafik registrerad automobil hos annan länsstyrel- användas släpfordon för personbefordran se än den, där automobilen registrerats, utan att fordonet blivit i angiven ordning skall sökanden dessutom förete vederbör- för trafiken godkänt. Vid godkännande, ligt utdrag ur automobilregistret. Ej heller som ovan sägs, skall bestämmas det högsta må i yrkesmässig trafik användas släpfor- a n t a l passagerare, som må i yrkesmässig don för personbefordran utan att fordonet trafik befordras med automobilen eller blivit i angiven ordning för trafiken god- släpfordonet. känt. Vid godkännande, som ovan sägs, skall bestämmas det högsta antal passagerare, som må i yrkesmässig trafik befordras med automobilen eller släpfordonet. För befordran med fordonet. Ej må försäkringsplikten fullgjorts. Godkännande, varom myndighet återkallas. 1 2 mom. Automobil eller anmälan därom. Anmälan skall göras skriftligen och ingiAnmälan skall göras skriftligen och ingi1

Senaste lydelse 1967:324.

SOU 1971:11 10

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

vas, då tillståndet avser beställningstrafik, vas, då tillståndet avser beställningstrafk, till länsstyrelsen i det län, varest automobi- till länsstyrelsen i det län, varest automotilens stationsort är belägen, eller, då tillstån- lens stationsort är belägen, eller, då tillståndet avser linjetrafik, till den länsstyrelse, det avser linjetrafik, till den länsstyrelse, som meddelat trafiktillståndet. Anmälan som meddelat trafiktillståndet. Anmäkn skall innehålla uppgift om fordonets regi- skall innehålla uppgift om fordonets registreringsnummer samt, därest anmälan skall streringsnummer, om fordonet är registregöras hos annan länsstyrelse än den, där rat, samt sådana uppgifter om fordonens fordonet registrerats, åtföljas av vederbör- beskaffenhet, som enligt vad därom ar ligt utdrag ur automobilregistret. Är fordo- stadgat skola införas i bilregistret i fräsa net icke registrerat, skola i stället meddelas om registrerat fordon, som icke är avställt. sådana uppgifter om fordonets beskaffenhet, som enligt vad därom är stadgat skola införas i automobilregistret. Utan hinder av vad i första stycket sägs Utan hinder av vad i första stycket sägs må automobil eller släpfordon i yrkesmäs- må automobil eller släpfordon i yrkesmässig trafik användas för godsbefordran längst sig trafik användas för godsbefordran längst en vecka efter utgången av den tid, inom fyra veckor. vilken ansökan om fordonets registrering eller, därest fordonet är registrerat, anmälan om förvärv av detsamma skall ske. 5 mom.1 Trafiknämnd, som godkänt 5 mom. Trafiknämnd, som godkänt automobil eller släpfordon för användning i automobil eller släpfordon för användning i yrkesmässig trafik, skall om beslutet under- yrkesmässig trafik, skall underrätta länsstyrätta länsstyrelsen i det län, där fordonet relsen i länet om beslutet. skall anses hava sin hemort. 37 §• 2

3 mom. 1 fråga om fordon, som tillhör 3 mom. I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning, skola stiftelse eller annan sådan inrättning, skola i 1 mom. avsedda ansvarsbestämmelser äga i 1 mom. avsedda ansvarsbestämmelser äga tillämpning på den eller dem, som äga tillämpning på den eller dem, som äga företräda samfundet eller inrättningen. Har företräda samfundet eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är länsstyrelse enligt 70 § 3 mom vägtrafikregistrerat eller, i fråga om icke registrerat förordningen på framställning av samfunfordon, företrädesvis användes, på fram- det eller inrättningen godtagit viss person ställning av samfundet eller inrättningen såsom bärare av ägares ansvar, skola dock godtagit viss person såsom bärare av ägares bestämmelserna i stället gälla denne. ansvar, skola dock bestämmelserna i stället gälla denne. .1 3 §. Uttrycken väg, automobil, personautoUttrycken väg, automobil, personmobil, omnibus, lastautomobil, traktor, automobil, omnibus, lastautomobil, traksläpfordon, maximilast, totalvikt och hem- tor, släpfordon, maximilast och totalvikt 1 2 3

Senaste lydelse 1967:324. Senaste lydelse 1951:653. Senaste lydelse 1967:787.

146 SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ort, användas i denna förordning i samma användas i denna förordning i samma bemärkelse som motsvarande beteckningar bemärkelse som motsvarande beteckningar i vägtrafikförordningen. i vägtrafikförordningen. Med traktor tåg tillkopplat släpfordon. Att ärende, av trafiknämnd. Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

SOU 1971:11

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1922:260) om automobilskatt Härigenom förordnas i fräga om förordningen (1922:260) om automobilskatt dels att 9 §' skall upphöra att gälla, dels att 1-7, 11 och 13-15 §§ skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse) 1§.2

För automobil eller släpvagn, som, efter Skattepliktig enligt denna förordning är vad särskilt är stadgat, blivit här i riket automobil eller släpvagn, som enligt bilreregistrerad, skall årligen erläggas skatt en- gisterkungörelsen ( ) är registrerad ligt nedan meddelade bestämmelser. och kke avstäud. Automobil eller släpvagn, som enligt vägtrafikförordningen (1951:648) brukas på grund av interimslicens, är skattepliktig under den tid licensen gäller. Angående beskattning av automobil eller Angående beskattning av automobil eller släpvagn, vilken, ehuru den bort här i riket släpvagn, vilken i strid mot bilregisterkunregistreras, icke blivit i automobilregister görelsen brukats innan den registrerats eller införd, gäller vad i 14 § här nedan stadgas, medan den varit avställd, gäller vad i 14 § här nedan stadgas. A automobil i c k e tillämpning. Med automobil i vägtrafikförordningen. Uttrycket släpvagn ; vägtrafikförordningen. 2§. 3 Från skatteplikt (nr 74). Länsstyrelsen må, i annat fall än som Länsstyrelsen i det län, där fordonets avses i första stycket, medgiva befrielse ägare har sin stadigvarande adress enligt från skatteplikt för bilregistret, må i annat fall än som avses i första stycket, medgiva befrielse frän skatteplikt för 1. personautomobil, eller utbildningsstället De närmare Konungen bestämmer. 1 2 3

Senaste lydelse 1924:128. Senaste lydelse 1951:654. Senaste lydelse 1965:880.

148 SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3§.x Skatteplikt för automobil inträder med Är automobil skattepliktig under del av den kalendermånad, under vilken automo- kalendermånad, utgår skatt för hela månabilen första gången i automobilregister den. införes. Varder automobilen, innan den registrerats, i avbidan därå använd i trafik lika med registrerad automobil, skall dock skatten utgå från och med den kalendermånad, varunder den tagits i bruk. Skatteplikten upphör med utgången av den kalendermånad, under vilken automobilen ur automobilregister avförts utan att hava blivit i annat sådant register införd. Inträffar i avseende å äganderätten till automobil sådan förändring, att automobilen, där den dittills varit skattepliktig, skall jämlikt 2 § bliva skattefri eller, där den förut varit skattefri, skall underkastas skatteplikt, då skall i fråga om beskattningen så anses, som om automobilen blivit i förra fallet ur registret avförd utan att vara i annat register införd och i senare fallet första gången i register införd den dag, då uppgift om förändringen i äganderätten blivit i registret intagen. 4§. Skattskyldig för automobil är för visst Ifråga om skatt, som utgår för automokalenderår den, som vid kalenderårets bil som brukas enligt interimslicens eller början varit eller bort vara i automobilregis- som påföres för automobil i samband med ter antecknad såsom ägare av automobilen, att automobilen registreras eller avställning eller, om automobilen blivit under kålen- upphör, är den betalningsskyldig som äger deråret första gången registrerad, den, som automobilen, när skatteplikten inträder, därvid antecknats såsom automobilens äga- För annan skatt är den betalningsskyldig, som ägde automobilen vid ingången av re. kalendermånaden närmast före den period, som skatten avser. Såsom ägare av registrerad automobil anses vid varje tillfälle den, som är eller bör vara i bilregistret upptagen såsom ägare av automobilen. I fråga om icke registrerat fordon, som innehaves på grund av avbetalningsköp, anses innehavaren som ägare. Skall med för e n 5 2 Skatt utgår för helt kalenderår räknat § - Skatt utgår för tolv kalendermånader med följande belopp:

räknat med följande belopp:

1 Senaste lydelse 1930:286. 2 Senaste lydelse 1969:609. SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

a) för Det åligger riksräkenskapsverket att fastställa tabeller till ledning för uträknandet av skatten.

niotusensjuhundratjugu kronor.

6 Inträder skatteplikt under löpande Påföres skatt för annan tid än tolv kalenderår, skall för det året skatten utgå kalendermånader, utgår skatt för varje med belopp, motsvarande vad av skatten kalendermånad med en tolftedel av skatten för helt kalenderår belöper å den eller de för helt år. kalendermånader, skatteplikten gäller. Ändras automobils beskaffenhet under Ändras automobils beskaffenhet, skall löpande kalenderår, skall därav föranledd därav föranledd höjning av skatten beräkhöjning av skatten beräknas från och med nas från och med den kalendermånad, den kalendermånad, under vilken änd- under vilken ändringen skett. Av enahanda ringen skett. Av enahanda anledning föran- anledning föranledd sänkning av skatten ledd sänkning av skatten beräknas från och beräknas från och med nästföljande kalendermånad, med nästföljande kalendermånad. hela krontal. Skatt skall 7§.

Anteckning om skattskyldighet för viss automobil skall genom tjänsteman hos vederbörande länsstyrelse, som av länsstyrelsen därtill förordnas, verkställas i det inom länet förda automobilregistret. Uppstår fråga om frihet från skatt, skall länsstyrelsen meddela beslut i frågan. Förmenar någon, att genom anteckning i automobilregistret skatt blivit honom oriktigt påförd, äger han inom tid, som av Konungen bestämmes, påkalla beslut av länsstyrelsen angående skattskyldigheten.

De närmare

Uppstår fråga om frihet från skatt, skall länsstyrelse meddela beslut i frågan. Förmenar någon, att genom uppgift i bilregistret skatt blivit honom oriktigt påförd, äger han inom tid, som av Konungen bestämmes, påkalla beslut av länsstyrelse angående skattskyldigheten. Beslut som anges i detta stycke meddelas av länsstyrelsen i det län, där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. av Konungen.

11 §.3 Den, som till dagsböter. Där någon, som eljest brukar skattepliktig automobil, ej på begäran av polisman företer kvitto, som enligt 9 § skall medföras å automobilen, straffes med böter från och med tio till och med femtio 1

Senaste lydelse 1954:255. Senaste lydelse 1924:128. Senaste lydelse 1964:186.

150 SOU 1971:11

(Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydeke) kronor. Styrker den, som ertappats med att under färd icke hava medhaft skattekvitto, senast å tredje söckendagen därefter hos vederbörande åklagare, att han vid tiden för förseelsen innehade gällande skattekvitto, och giva omständigheterna vid handen, att förseelsen haft sin grund allenast i ett tillfälligt förbiseende, vare han från ansvar fri. Har förseelse,

till ansvar.

13 \ i Upphör skatteplikt för automobil under Där skatteplikt för automobil under löpande kalenderår upphör, är den, som, tid, för vilken skatt erlagts, skall iförekominnan skattefrihet inträtt, sist stått i auto- mande fall överskjutande skatt återbetalas mobilregister antecknad såsom ägare av till den, som i bilregistret var antecknad automobilen, berättigad att, efter ansökan såsom ägare av automobilen, när skatteplikhos länsstyrelsen, kostnadsfritt återbekom- ten upphörde. ma så stor del av för året erlagd skatt, som belöper å tiden efter det skattefriheten inträtt. Äger sänkning av skatten rum på grund Äger under löpande kalenderår sänkning av skatten rum på grund av ändring av av ändring av automobils beskaffenhet, är automobils beskaffenhet, är den, som vid den, som vid anmälan av ändringen var anmälan av ändringen var ägare av automo- ägare av automobilen, berättigad att återbebilen, berättigad att i samma ordning komma vad som motsvarar sänkningen av återbekomma vad som motsvarar sänk- skatten. ningen av skatten. 14 §• Varder, efter vad därom är särskilt Varder, efter vad därom är särskilt stadgat, ägare av automobil dömd till stadgat, ägare av automobil dömd till ansvar för det automobilen tagits i bruk, ansvar för det automobilen brukats, innan innan densamma registrerats och erhållit den registrerats eller medan den varit igenkänningsmärke, eller för det ägaren avställd, eller för det ägaren underlåtit att underlåtit att till registret göra föreskriven till registret göra föreskriven anmälan eller i anmälan eller i sådan anmälan mot bättre sådan anmälan mot bättre vetande medvetande meddelat oriktig uppgift, då skall delat oriktig uppgift, då skall ägaren tillika ägaren tillika förpliktas att utgiva den skatt förpliktas att utgiva den skatt för automoför automobilen, som genom förfarandet bilen, som genom förfarandet undandragits. undandragits. 14 i § . 2 Vad i 3, 4, 6, 7, 10, 11, 13 och 14 §§ Vad i 3, 4, 6, 7, 9-11, 13 och 14 §§ stadgas om automobil skall äga motsvaran- stadgas om automobil skall äga motsvarande tillämpning beträffande släpvagn. de tillämpning beträffande släpvagn. 1 2

Senaste lydelse 1924:128. Paragrafen tillagd 1932:85.

SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

15§. J Ar någon missnöjd med länsstyrelses Är någon missnöjd med länsstyrelses beslut, som avses i 7 § andra stycket, äger beslut, som avses i 7 § första stycket, äger han hos kammarrätten anföra besvär, vilka han hos kammarrätten anföra besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen före klockan skola ingivas till länsstyrelsen senast å tolv å trettionde dagen från den, då han trettionde dagen från den, då han erhållit erhållit del av beslutet; dock må icke den del av beslutet; dock må icke den omstänomständigheten, att besvären i stället för digheten, att besvären i stället för till till länsstyrelsen ingivits eller insänts till länsstyrelsen ingivits eller insänts till kamkammarrätten, utgöra hinder för deras marrätten, utgöra hinder för deras upptaupptagande till prövning, därest besvären gande till prövning, därest besvären dit dit inkommit inom den stadgade besvärs- inkommit inom den stadgade besvärstiden. tiden. I sådant fall skola besvären av I sådant fall skola besvären av kammarrätkammarrätten omedelbart överlämnas till ten omedelbart överlämnas till vederböranvederbörande länsstyrelse. de länsstyrelse. Sedan vid inkomna besvär fogats utdrag Sedan vid inkomna besvär fogats utdrag av automobilregistret, i vad angår den av bilregistret, i vad angår den automobil, automobil, som avses med beslutet, skall som avses med beslutet, skall länsstyrelsen länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten skyndsamt till kammarrätten insända handinsända handlingarna med de upplysningar lingarna med de upplysningar och erinoch erinringar, som besvären anses påkalla. ringar, som besvären anses påkalla. Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1924:128.

152 SOU 1971:11

Förslag till Förordning om ändring i traktorskatteförordningen (1969:297) Härigenom förordnas, att 1, 3 och 4 §§ traktorskatteförordningen (1969:297) skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse) 1§.

För registrerad traktor och registrerat motorredskap utgår traktorskatt enligt denna förordning.

Uttrycken traktor, Med allmän Med transport Förordningen gäller

För registrerad traktor och registrerat motorredskap, som icke är avställda, utgår traktorskatt enligt denna förordning. Traktor och motorredskap som används på grund av interimslicens enligt vägtrafikförordningen (1951:648) är skattepliktiga under den tid licensen gäller. (nr 648). allmän samfärdsel. eller redskapet. militärt fordonsregister.

3s För fordon som tillhör klass 1 utgår För fordon som tillhör klass I utgår traktorskatt för helt kalenderår med 200 traktorskatt för tolv kalendermånader med kronor, om tjänstevikten ej överstiger 200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 1 300 kilogram. Överstiger tjänstevikten 1 300 kilogram. Överstiger tjänstevikten 1 300 kilogram, utgår traktorskatt för helt 1 300 kilogram, utgår traktorskatt för tolv kalenderår med dels grundavgift om 85 kalendermånader med dels grundavgift om kronor, dels tilläggsavgift. Tilläggsavgiften 85 kronor, dels tilläggsavgift. Tilläggsavutgör, giften utgör, om tjänstevikten ej 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av återstående del av tjänstevikten. För traktor som tillhör klass II utgår traktorskatt för helt kalenderår med 120 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 2 500 kilogram, och 180 kronor, om tjänstevikten överstiger 2 500 kilogram.

SOU 1971:11

För traktor som tillhör klass II utgår traktorskatt för tolv kalendermånader med 120 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 2 500 kilogram, och 180 kronor, om tjänstevikten överstiger 2 500 kilogram.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4§. Bestämmelserna i 2-4, 6-8, 10-14 och Bestämmelserna i 2-4, 6-14 och 15-18 §§ förordningen den 2 juni 1922 15-18 §§ förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt gäller i (nr 260) om automobilskatt gäller i tilltillämpliga delar i fråga om traktorskatt. lämpliga delar i fråga om traktorskatt. Bestämmelserna i 6 § andra stycket och Bestämmelserna i 6 § andra stycket och 13 § andra stycket samma förordning gäller 13 § andra stycket samma förordning gäller även ändring av traktorns användning. även ändring av traktorns användning. Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

154 SOU 1971:11

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1961:653) om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ förordningen (1961:653) om brännoljeskatt skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•' Till staten följande brännolja. Skatt skall enligt traktorskatteförordningen. Med obeskattad den förvärvats. Begreppen motorfordon, traktor och Begreppen motorfordon, traktor och motorredskap ha i denna förordning motorredskap ha i denna förordning samma innebörd som i vägtrafikförord- samma innebörd som i vägtrafikförordningen. Till sådana fordon hänföras dock ej ningen. Till sådana fordon hänföras dock ej fordon, som på grund av stadgande i 77 § fordon, som på grund av stadgande i 5 § sistnämnda förordning eller beslut, som i 1—3 bilregisterkungörelsen ( ) samma författningsrum avses, icke skolat eller föreskrift, som i 5 § 5 samma upptagas och redovisas i bilregister. kungörelse avses, icke skolat upptagas och redovisas i bilregistret eller militära fordonsregistret och som icke brukas enligt interimslicens, exportvagnslicens eller turistv agnslicens. Vad som enligt traktorskatteförordningen. 4§. Skattskyldighet föreligger, 3§. Skattskyldigheten inträder är ägare. Med ägare av motorfordon avses i denna Med ägare av motorfordon avses i denna förordning den som är eller bör vara förordning den som är eller bör vara antecknad i automobilregister såsom ägare antecknad i bilregistret såsom ägare av av sådant fordon ävensom ägare av sådant fordon ävensom ägare av motorformotorfordon, som brukas enligt interims- don, som brukas enligt interimslicens, och licens eller saluvagnslicens. den som erhållit tillstånd enligt 33 § bilregisterkungörelsen. Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer. 1

Senaste lydelse 1969:301 SOU 1971:11

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1964:352) om gasolskatt Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ förordningen (1964:352) om gasolskatt skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

i V Till staten enligt traktorskatteförordningen. Vad i skattepliktig vara. Begreppen motorfordon, i vägtrafikförordningen. Vad som enligt traktorskatteförordningen. Bestämmelserna i denna förordning äga Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning på annat motorfordon än ej tillämpning på annat motorfordon än sådant som skall upptagas och redovisas i sådant som skall upptagas och redovisas i länsstyrelses bilregister eller må brukas här bilregistret eller må brukas här i riket enligt i riket enligt interimslicens eller saluvagns- interimslicens eller tillstånd som avses i licens, ej heller på motorfordon som 33 § bilregisterkungörelsen ( ) , ej jämlikt 2 § första eller andra stycket heller på motorfordon som jämlikt 2 § förordningen om automobilskatt är frikal- första eller andra stycket förordningen om lat från skatteplikt enligt sistnämnda automobilskatt är frikallat från skatteplikt förordning. enligt sistnämnda förordning. 3§. Skattskyldig enligt med gasol. Skattskyldigheten inträder, tillföres detta. Med ägare av motorfordon avses i denna Med ägare av motorfordon avses i denna förordning den som är eller bör vara förordning den som är eller bör vara antecknad i bilregister såsom ägare av antecknad i bilregistret såsom ägare av sådant fordon och ägare av motorfordon, sådant fordon samt ägare av motorfordon, som må brukas enligt interimslicens eller som må brukas enligt interimslicens, och saluvagnslicens. den som erhållit tillstånd enligt 33 § bilregisterkungörelsen. Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer. 1 Senaste lydelse 1969:303. 156

SOU 1971:11

Förslag till Kungörelse om ändring i kungörelsen (1951:750) om salu vagnsskatt Härigenom förordnas i fråga om kungöreh dels att 2 § skall upphöra att gälla, dels att 1 och 3 §§ skall ha nedan angivna

(195 1:750) om saluvagnsskatt,

(Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydelse) 1§. Den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motordrivna fordon eller släpvagnar skall för brukande jämlikt 13 § vägtrafikförordningen av dylikt fordon, som av honom hålles till salu, erlägga särskild skatt (saluvagnsskatt). Saluvagnsskatt skall för år räknat utgå med ett belopp av tvåhundrasexton kronor för bil, trettiosex kronor för motorcykel och etthundraåtta kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn samt erläggas för det antal fordon av varje slag, som tillverkaren eller handlanden efter anmälan till vederbörande länsstyrelse önskar samtidigt kunna taga i bruk med nyttjande av saluvagnsskylt jämlikt 13 § vägtrafikförordningen. Inträder skatteplikt under löpande kalenderår, skall för det året och anmält antal fordon skatten utgå med belopp, motsvarande vad av skatten för helt kalenderår belöper å den eller de kalendermånader, som återstå av året, däri inbegripet den månad, varunder skatteplikten inträder. Vid anmälan, som i föregående stycke avses, skall företes vederbörlig saluvagns1

Den som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel med motordrivna fordon eller släpvagnar skall för brukande jämlikt 28 § bilregisterkungörelsen ( ) av dylikt fordon, som av honom hålles till salu, erlägga särskild skatt (saluvagnsskatt). Saluvagnsskatt skall för år räknat utgå med ett belopp av tvåhundrasexton kronor för bil, trettiosex kronor för motorcykel och etthundraåtta kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn samt erläggas för det antal fordon av varje slag, som tillverkaren eller handlanden efter anmälan till vederbörande länsstyrelse önskar samtidigt kunna taga i bruk med nyttjande av saluvagnsmärke. Inträder skatteplikt under löpande kalenderår, skall för det året och anmält antal fordon skatten utgå med belopp, motsvarande vad av skatten för helt kalenderår belöper å den eller de kalendermånader, som återstå av året, däri inbegripet den månad, varunder skatteplikten inträder. Vid anmälan, som i föregående stycke avses, skall företes vederbörlig saluvagns-

Senaste lydelse 1969:300.

SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

licens, varom förmäles i 13 § vägtrafikför- licens. ordningen. 3 §. Om rätt för tillverkare och handlande att Om rätt för tillverkare och handlande att efter erläggande av saluvagnsskatt hos efter erläggande av saluvagnsskatt utbelänsstyrelse utbekomma saluvagnsskylt komma saluvagnsniärke stadgas i 30 § stadgas i 13 § vägtrafikförordningen. bilregis terku ngö re Isen. Återlämnas saluvagnsskylt under Återlämnas saluvagnsniärke under löpande kalenderår, vare tillverkaren eller löpande kalenderår, vare tillverkaren eller handlanden berättigad att, efter ansökan handlanden berättigad att, efter ansökan hos länsstyrelsen, kostnadsfritt återbekom- hos länsstyrelsen, kostnadsfritt återbekomma så stor del av den erlagda skatten som ma så stor del av den erlagda skatten som belöper å tiden från och med kalender- belöper å tiden från och med kalendermånaden närmast efter den, varunder månaden närmast efter den, varunder återlämnandet skett. återlämnandet skett. Denna kungörelse träder i kraft den dag KDnungen bestämmer.

158 SOU 1971:11

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1956:545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall Härigenom förordnas, att 1, 6, 15, 20, 23 och 24 §§ förordningen (1956:545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse. (Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydelse)

IV

För motorfordon, till staten. Skattepliktiga motorfordon enligt denna Skattepliktiga motorfordon enligt denna förordning äro personbilar, sädana med förordning äro personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskaros- skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej seri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram, samt motorcyk- överstiger 1 800 kilogram, samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke äro eller lar, allt i den mån skatt enligt denna förordning icke tidigare erlagts för fortidigare varit upptagna i bilregister. donen eller fordonen icke före den 1 december 1956 upptagits i bilregister. Skatt skall i timmen. närmare föreskrifter. 1 denna -

Har motorfordon, för vilket omsättningsskatt utgått, i samband med fordonets upptagande första gången i bilregister funnits vara skattefritt jämlikt 2 § första stycket a), b) eller c) förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, förordna om återbäring av erlagd omsättningsskatt. Vad nu sagts skall ock gälla motorfordon som, när det första gången upptagits i bilregister, befriats från skatteplikt jämlikt 2 § andra stycket nämnda 1 2

Har motorfordon, för vilket omsättningsskatt utgått, i samband med att det registrerats eller, om det av ställts vid registreringen, i samband med att avställningen upphört, funnits vara skattefritt jämlikt 2 § första stycket a), b) eller c) förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt, skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, förordna om återbäring av erlagd omsättningsskatt. Vad nu sagts skall ock gälla motorfordon som, när det registrerats eller, om det avställts vid

Senaste lydelse 1962:266. Senaste lydelse 1963:84.

SOU 1971:11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

förordning, såframt icke länsstyrelsen i samband med beslutet om skattebefrielse förordnat att återbäring av erlagd omsättningsskatt ej skall äga rum. Sådant förordnande mä meddelas endast om särskilda skäl äro därtill. De närmare föreskrifter, som fordras till ledning för länsstyrelsens prövning i detta hänseende, meddelas av myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer.

registreringen, när avställningen upphört, befriats frän skatteplikt jämlikt 2 § andra stycket nämnda förordning, såframt icke länsstyrelsen i samband med beslutet om skattebefrielse förordnat att återbäring av erlagd omsättningsskatt ej skall äga rum. Sådant förordnande mä meddelas endast om särskilda skäl äro därtill. De närmare föreskrifter, som fordras till ledning för länsstyrelsens prövning i detta hänseende, meddelas av myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, sådan skatt.

I fråga

15 §• I deklarationen äger skattskyldig göra I deklarationen äger skattskyldig göra avdrag för sådana däri ingående motorfor- avdrag för sädana däri ingående motorfordon don a) som enligt bevis av tullmyndighet av a) som enligt bevis av tullmyndighet av den skattskyldige eller för dennes räkning den skattskyldige eller för dennes räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn och utförts ur riket eller till svensk frihamn och som icke varit upptagna i bilregister; som icke före den 1 december 1956 varit upptagna i bilregister; b) för vilka enligt bevis av tullmyndigb) för vilka enligt bevis av tullmyndighet påförts skatt enligt denna förordning het påförts skatt enligt denna förordning vid införsel till riket; eller vid införsel till riket; eller c) för vilka eljest sådan skatt visas hava c) för vilka eljest sådan skatt visas hava påförts. påförts. från köparen. På särskild 20 §• Har motorfordon, för vilket omsättHar motorfordon, för vilket omsättningsskatt erlagts till kontrollstyrelsen, av ningsskatt erlagts till kontrollstyrelsen, av den skattskyldige eller för dennes räkning den skattskyldige eller för dennes räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn utförts ur riket eller till svensk frihamn utan att hava varit upptaget i bilregister, utan att fordonet har varit upptaget i skall kontrollstyrelsen, efter ansökan, resti- bilregister eller, om fordonet avställts i tuera den sålunda erlagda skatten. Utför- samband med registrering, utan att avställseln skall styrkas medelst bevis av tullmyn- ningen upphört, skall kontrollstyrelsen, dighet att fordonet utförts. efter ansökan, restituera den sålunda erlagda skatten. Utförseln skall styrkas medelst bevis av tullmyndighet att fordonet utförts. 23 §• Deklaration skall i ett exemplar, försett Deklaration skall i ett exemplar, försett med tullmyndighetens påteckning om er- med tullmyndighetens påteckning om er160

SOU 1971:11

(Nuvarande lydeke)

(Föreslagen lydelse)

lagt skattebelopp, tillställas den skattskyldige. Detta exemplar skall, där ej kontrollstyrelsen efter samråd med generaltullstyrelsen annorlunda förordnar, fogas vid ansökan till länsstyrelsen om motorfordonets upptagande i bilregister.

lagt skattebelopp, tillställas den skattskyldige. Detta exemplar skall, där ej kontrollstyrelsen efter samråd med generaltullstyrelsen annorlunda förordnar, fogas vid ansökan till länsstyrelse om motorfordonets upptagande i bilregistret.

24 §.

För motorfordon, som till riket införts och för vilket skatt erlagts till tullverket men som sedermera utförts ur riket eller till svensk frihamn utan att hava varit upptaget i bilregister, må åtnjutas restitution av omsättningsskatt i den ordning och omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

För motorfordon, som till riket införts och för vilket skatt erlagts till tullverket men som sedermera utförts ur riket eller till svensk frihamn utan att fordonet har varit upptaget i bilregister eller, om fordonet avställts i samband med registrering, utan att av ställningen upphört, må åtnjutas restitution av omsättningsskatt i den ordning och omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

SOU 1971:11 11

Specialmotivering

A.

Förslaget till bilregisterkungörelse

1§ 2§ 3§ 4§ 5§ 6§ 7§ 8§ 9§ 10 § 11 § 12 § 13 § 14 § 15 § 16 § 17 § 18 § 19 § 20 § 21 § 22 § 23 § 24 § 25 § 26 § 27 § 28 § 29 § 30 § 31 § 162

avsnitt 1.3.2 1.3.2,3.3.1 3.3.1 1.3.1 1.3.1 1.3.3 1.3.3 2.3.1,4.2.3,4.2.7 1.3.4 4.4.2 4.4.2 4.4.2 4.4.2 2.3.2, 4.4.2 2.3.2 2.3.1,4.2.3,4.2.7 2.3.1,2.3.2 2.3.3,4.2.7 5.1.3 4.3.2 4.3.2 4.3.6 4.3.2 4.3.5,4.3.7 3.3.1,3.3.2 3.3.2 3.3.1,3.3.2,4.4.2,7.4.2 5.2.3 5.2.3 5.2.3 5.2.3

32 § 33 § 34 § 35 § 36 § 37 § 38 § 39 § 40 § 41 § 42 § 43 § 44 §

5.2.3 5.2.3 7.1 7.1 7.1 7.4.2 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.2

B. Förslaget till ändringar i vägtrafikförordningen

10 § 1 mom. 10 § 2 mom. 10 § 3 mom. 10 § 4 mom. 10 § 5 mom. 10 § 6 mom. 11 § 1 mom. 11 § 2 mom. 11 § 3 mom. 11 § 4 mom. 12 § 1 mom. 12 § 3 mom.

avsnitt 1.3.2 1.3.2 1.3.2 2.3.1,4.2.3, 4.2.7, 5.3.3 4.3.3 1.3.4 1.3.1, 1.3.2 1.3.1,2.3.3, 4.2.7 1.3.1 1.3.1 5.1.3 5.1.3 SOU 1971:11

12 § 4 m o m . 12 § 5 mom. 13 § 14 § 1 m o m . 14 § 2 m o m . 16 § 17 § 1 m o m . 17 § 2 mom. 17 § 3 mom. 17 § 4 m o m . 18 § 1 mom. 18 § 2 mom. 18 § 3 mom. 18 § 4 mom. 19 § 1 mom. 19 § 2 m o m . 20 § 1 m o m . 20 § 2 mom. 20 § 3 mom. 20 § 4 mom. 20 § 5 m o m . 20 § 6 mom. 21 § 1 mom. 21 § 2 mom. 21 § 4 mom. 24 § 3 mom. 24 § 5 mom. 26 § 27 § 1 mom. 27 § 2 mom. 51 § 1 mom. 65 § 2 nnom. 65 § 4 mom. 65 § 5 mom. 65 § 6 mom. 69 § 70 § 3 mom. 71 §

SOU 1971:11

5.1.3 5.1.3 5.2.3 2.3.2, 4.4.2, 5.3.3 1.3.3, 2.3.1, 4.3.3 1.3.3 1.3.2, 5.1.3 1.3.2, 5.1.3 1.3.2 1.3.3, 2.3.1, 5.1.3 4.3.2, 4.3.6 4.3.2, 4.3.3, 4.3.6 2.3.2 4.3.5 2.3.2 3.3.1 1.3.3 3.3.2 2.3.2 4.3.2 1.3.2 1.3.4 5.1.3, 7.1 1.3.3, 7.1 2.3.1, 4.4.2 4.4.2 4.4.2 4.4.2 5.4.3 5.4.3

7.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1 6.1

C. Förslaget till ändringar i trafikförsäkringslagen 1§

De ändringar som föreslås i denna paragraf är av enbart formell natur. (Jämför under 4.2.6). Enligt 8 § BRK skall trafikförsäkringsbevis företes vid ansökan om registrering. Om så ej sker avställs fordonet (obligatorisk avställning). Sådan av ställning kan enligt 16 § BRK inte bringas att upphöra annat än genom företeende av bl.a. försäkringsbevis. Har fordonet däremot avställts på grund av anmälan enligt 14 § BRK behöver försäkringsbevis inte inges för att avställningen skall upphöra. Fordonet får däremot inte brukas och kontrollmärke inte utfärdas förrän försäkringsplikten fullgjorts (10 och 11 §§BRK). Under uttrycket avställt eller icke registrerat fordon kan hänföras flera olika fall. Hit hör sådana fall som avses i 5 § BRK, dvs. fall som inte omfattas av registreringsplikten och de fall som avses i 33 § BRK, dvs. där trafiksäkerhetsverket meddelat särskilt tillstånd till transport från importör eller tillverkare. Ett annat fall är det som behandlas i 19 § BRK. En stor grupp utgörs av fordon som omfattas av saluvagnslicens och för vilka saluvagnsmärke utfärdats. Också fordon som brukas med stöd av interimslicens hör hit. Till gruppen icke registrerade fordon hör givetvis också utländska fordon som införts till riket för att tillfälligt brukas här.

18 § Ändringarna i denna paragraf torde inte behöva kommenteras närmare. Att anmälan om upphörd försäkring bör göras till trafiksäkerhetsverket beror i normalfallet givetvis på att verket är central registreringsmyndighet. Sista stycket i paragrafen bör utgå med hänsyn till osäkerheten om detaljerna i de rutiner som kommer att tillämpas vid driften av det nya bilregistret 163

och till att frågan är av den natur att den bör regleras i författning av annan valör. 24 §

Ändringarna är av formell natur. Det uttryckssätt som används i andra stycket är avsett att täcka den grupp av fordon som i 1 § beskrivs som fordon som är avställt eller icke registrerat. 26 § Avsikten med nuvarande bestämmelser i denna paragraf är att göra rätten i den ort där fordonet har sin hemort behörig i vissa mål eller ärenden. Vad som avses med fordons hemort framgår f.n. av 16 § andra stycket VTF. Som framgår av avsnitt 1.3.3 föreslår utredningen att fordonets hemort inte skall anges i det nya registret. Inte heller ges någon definition på vad som skall avses med hemort. Underlaget för 26 § TFL faller därmed bort. Även bortsett härifrån har utredningen kommit till den uppfattningen att det inte finns något behov av en regel med det innehåll som 26 § TFL har. Enligt 19 kap. 1 § rättegångsbalken får brottmål upptas — utom av rätten i den ort där brottet förövades - där den misstänkte skall svara i tvistemål i allmänhet eller där han mera varaktigt uppehåller sig. Dessa regler är fullt tillfredsställande även när det gäller förseelser mot TFL.

D. Förslaget till ändringar i förordningen angående yrkesmässig trafik m. m.

fordon kan registret vara inaktuellt med hänsyn till att ny besiktning enligt 14 § 2 mom. VTF i föreslagen lydelse på grund av ändring av fordonet ej behöver ske förrän efter det att avställning upphört. När det gäller fordon, som avställts obligatoriskt, kommer registret i många fall inte alls att uppta några besiktningsdata (jfr 8 § BRK). För att i det nya systemet få samma materiella resultat fordras, när det gäller registrerat, icke avställt fordon, i och för sig inte någon föreskrift om ingivande av särskilda handlingar rörande fordonets tekniska beskaffenhet utöver intyg om fordonets lämplighet. Ifrågavarande data finns emellertid på registreringsbevisets fordonsdel (se under 1.3.4), som kan inges vid ansökan om godkännande, och det torde vara till fördel för den tillståndsgivande myndigheten att få fullständiga data om varje fordon. Utredningens förslag har utformats så att de uppgifter om fordons beskaffenhet som skall införas i bilregistret i fråga om registrerat fordon, som inte är avställt, alltid skall ges in, när godkännande söks enligt 25 § 1 mom. YTF. Härav följer beträffande oregistrerade fordon, att besiktningsinstrument eller typintyg måste inges, beträffande sådana registrerade, obligatoriskt avställda fordon om vilka registret inte innehåller besiktningsdata, att registreringsbesiktning måste ske innan ansökan görs eller att typintyg måste inges samt beträffande alla fordon att besiktning enligt 14 §2 mom. VTF i den föreslagna lydelsen i förekommande fall måste ske innan ansökan görs. 25 § 2 mom.

I fråga om andra stycket kan hänvisas till vad som anförts beträffande 25 § 1 mom. Syftet med föreskriften i momentets första Med hänsyn bl. a. till att den särskilda stycke om ingivande av vissa handlingar - fristen för sökande av registrering skall utöver intyg om fordonets lämplighet — är slopas enligt utredningens förslag (se under att ge den tillståndsgivande myndigheten 1.3.2) kan momentets tredje stycke inte stå tillgång till erforderliga tekniska data om kvar oförändrat. Den praktiska innebörden fordonet. I det nya bilregistret kommer av stadgandet är att ett fordon, innan ägaren sådana data att finnas beträffande registrera- gör anmälan enligt momentets första stycke, de, icke avställda fordon. I fråga om avställt får användas i yrkesmässig trafik under högst 25 § 1 mom.

164 SOU 1971:11

fyra veckor, nämligen under de tre veckor som utgör nuvarande frist för ansökan om registrering eller anmälan om förvärv jämte en vecka därefter. Utredningens ändringsförslag har utarbetats med syfte att behålla det materiella innehållet i huvudsak oförändrat.

tidpunkterna för inträdande och upphörande av skatteplikt direkt av 1 och 2 §§ ASF medan 3 § anger att skatt alltid skall utgå för minst en kalendermånad.

4§ 25 § 5 mom.

Första punkten av 4 § första stycket enligt den föreslagna lydelsen är föranledd av att Ändringen är en följd av att hemortsbesjälva registreringen får en delvis ny betydelgreppet för fordon slopats (se under 1.3.3). se och att avställningsinstitutet införs. Utformningen bör ses mot bakgrunden av 37 § 3 mom. den nya bestämningen av tidpunkten för Ändringen följer av utredningens förslag skattepliktens inträdande. I sak torde den beträffande 70 § 3 mom. VTF. nya lydelsen inte innebära någon ändring jämfört med vad som nu gäller. Andra punkten har utformats med hänsyn 41 § till förfarandet vid rullande uppbörd (se Se kommentaren till 25 § 5 mom. avsnitt 4.4.3). Ändringen innebär att man, i synnerhet beträffande fordon med uppdelad skatt, får en tidsmässigt bättre anknytning E. Förslaget till ändringar i förordningen om mellan det faktiska ägareförhållandet och skattskyldigheten. automobilskatt Fjärde punkten har tillkommit med hänsyn till att bestämmelsen i 1 § 8 mom. 1§ VTF är tillämplig endast beträffande registÄndringarna i 1 § första stycket finns rerade fordon och att oregistrerade fordon kommenterade under 4.2.5 och 5.1.3 medan blir skattepliktiga, om de brukas enligt ändringen i stadgandets andra stycke närinterimslicens. mast är av redaktionell art. I övrigt är ändringarna i 4 § av redaktionell art. 2§ Genom att de regionala, hos varje länsstyrelse förda bilregistren inte finns kvar i den nya registreringsorganisationen, försvinner den naturliga anknytningen av ett fordon till en viss länsstyrelse. I den mån det finns ett behov av att begränsa handläggningen av viss fråga till viss länsstyrelse föreslår utredningen genomgående att frågan skall behandlas av länsstyrelsen i det län där fordonets ägare har sin stadigvarande adress enligt bilregistret. Ändringen i 2 § andra stycket har utformats i enlighet härmed.

5 och 6 §§ Ändringarna 4.4.3.

finns kommenterade under

7 §

Anledningen till att 7 § första stycket utgått anges under 4.4.3. I övrigt kan hänvisas till 6.2 och vad som anförts i kommentaren till 2§.

3§

9§

Ändringen finns kommenterad under 4.2.5 och 5.1.3. Såsom angetts där framgår

Att 9 § kan utgå framgår av vad utredningen anfört under 4.4.2.

SOU 1971:11

11 § Ändringen är föranledd av att 9 § utgår enligt utredningens förslag. 13 § Genom att tidpunkten för skattepliktens upphörande definierats på annat sätt enligt utredningens förslag (se kommentaren till 3 §) kan skatt restitueras till den som äger fordonet vid det tillfälle när fordonet enligt anmälan till registret tas ur bruk. Någon särskild ansökan om återbekommande av skatt fordras inte i det nya registreringssystemet.

G. Förslaget till ändringar i förordningen om brännoljeskatt 1§

14 a §

Ändringarna är föranledda av att själva registreringen får en delvis ny innebörd och att institutet avställning införs. 5 § 1-3 BRK motsvarar i registreringshänseende 77 § första stycket a-c VTF. Eftersom 5 § 5 BRK har en vidare syftning än 77 § tredje stycket VTF (jfr under 1.3.1) har särskilt angetts att fordon som brukas enligt interimslicens, exportvagnslicens eller turistvagnslicens skall drivas med beskattad brännolja. Med den terminologi som används i BRK anses fordon, som är registrerade i militära fordonsregistret, inte vara registrerade (upptagna i bilregister). Till undvikande av missförstånd har därför i brännoljeskatteförordningen uttryckligen angetts att för sådana fordon skall användas beskattat drivmedel.

Ändringen är en följd av att 9 § utgår.

4§

14 §

Ändringen är föranledd av att själva registreringen får en delvis ny innebörd och att institutet avställning införs (jfr under 1.3 och 2.3).

15 § Ändringarna är av redaktionell art.

Saluvagnslicens kommer enligt utredningens förslag (se under 5.2.3) att meddelas endast beträffande registrerade fordon, för vilka bilregistret innehåller uppgift om ägare. Särskilt leveranstillstånd enligt 33 § BRK kommer däremot att avse oregistrerade fordon (se under 5.2.3).

F Förslaget till ändringar i traktorskatteförordningen 1§ Ändringarna 4.2.5.

finns kommenterade under

1§

2§ Ändringarna 4.4.3.

finns kommenterade under

4§ Ändringen är föranledd av att 9 § skall utgå. 166

H. Förslaget till ändringar i förordningen om gasolskatt

Ändringen är betingad av att saluvagnslicenser enligt utredningens förslag kommer att meddelas endast beträffande registerade fordon men särskilt leveranstillstånd enligt 33 § BRK endast beträffande oregistrerade fordon (se under 5.2.3). SOU 1971:11

3§

23 §

Se kommentaren till 4 § brännoljeskatteförordningen.

Ändringen är av redaktionell art. 24 § Se kommentaren till 6 §.

/. Förslaget till ändringar i kungörelsen om saluvagnsskatt loch3§§ Nuvarande bestämmelser i 13 § VTF om brukande enligt saluvagnslicens får enligt utredningens förslag sin motsvarighet i 28-32 §§ BRK. Saluvagnsskyltarna ersätts i de avseenden som nu är av intresse med saluvagnsmärken. Här kan hänvisas till 5.2.3.

/. Förslaget till ändringar i förordningen angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall 1§ Genom 1 § andra stycket sista satsen i den nuvarande lydelsen undantas från skatteplikt dels fordon, som var registrerade när förordningen trädde i kraft den 1 december 1956, dels därefter registrerade fordon, för vilka skatt erlagts en gång. Ändringen har föreslagits för att man skall uppnå samma resultat även inom det nya systemet, där själva registreringen får en delvis ny innebörd. 6§ Ändringen är föranledd av att själva registreringen får en delvis ny innebörd och kompletteras med obligatorisk avställning (se under 1.3 och 2.3). 15 § Se kommentaren till 1 §. 20 § Se kommentaren till 6 §. SOU 1971:11

3 Översiktlig systembeskrivning utarbetad av Statskonsult AB

Allmänt

lett till att all vital utrustning har dubblerats, Den nuvarande registerorganisationen med så att man alltid har en reservenhet att ta till ett kortregister för varje län kommer att om ett tekniskt fel skulle uppstå. Eftersom ersättas med ett register som omfattar hela maskinen ska vara i drift dygnet runt, främst landet. Registret förs med hjälp av modern för polisens behov, är en dubblering nödvänADB-teknik och byggs upp som en data- dig även för att förebyggande, tekniskt bank. Som central myndighet för registre- underhåll ska kunna genomföras utan att ringsverksamheten och med ansvar för regist- länsstyrelsernas arbete störs. Datamaskinanläggningen levereras av rets skötsel kommer trafiksäkerhetsverket Univac Sperry Rand AB. Huvudmaskinen är att träda in. Länsstyrelserna kommer även i fortsättningen att handha största delen av en Univac 1106 och till den är kopplad en det direkta registreringsarbetet och kommer Univac 418 II som sköter all datakommunisåledes att förse registret med uppgifter. För kation. Genom denna teknik med en speciell att detta ska kunna ske smidigt och ratio- kommunikationsdatamaskin som är relativt nellt förses länsstyrelserna med terminaler billig avlastas huvudmaskinen en mängd som står i direkt kontakt med det centrala - rutinuppgifter med linjekontroll, kodkonverbilregistret (CBR) via det allmänna telefon- tering, redigering av data m. m. Den dyrare nätet. För länsstyrelserna kommer det nya huvudmaskinen kan således användas för systemet att medföra att man kan ägna sig åt mera avancerade bearbetningar. Huvuddet egentliga registreringsarbetet och kontak- maskinen har ett internt minne om cirka ten med allmänheten och slipper ifrån 780 000 tecken. mycket av dagens rutinbetonade skrivarbete. Registret lagras på trumminnen, Fastrand III. Varje enhet rymmer cirka 200 miljoner tecken. Redan i inledningsskedet krävs fem enheter vilket innebär att registret omfattar Den datamaskinella utrustningen ungefär 1 miljard tecken. Eftersom direktStatskontoret har i samråd med bilregisterut- minnen är relativt dyra har man varit redningen anskaffat en datamaskinanlägg- tvungen att packa informationen hårt dels ning för det centrala bilregistrets behov. Vid genom att dela upp registret i ett antal upphandlingen har man lagt mycket stor vikt delregister och dels genom att lagra numerisvid anläggningens funktionssäkerhet efter- ka data i binär form. Genom denna teknik som så många människor vid länsstyrelserna har registret kunnat minskas från 1,7 miljaroch annorstädes i sitt arbete är direkt der tecken till c:a 1 miljard tecken. beroende av uppgifter ur registret. Detta har Förutom nämnda enheter finns naturligt168

SOU 1971:11

vis datakommunikationsväxlar, magnetbandsstationer, radskrivare, kortläsare och stans. All utrustning som är kritisk för realtidssystemet är dubblerad så att något längre driftsavbrott inte ska uppstå. Således är både 1106 och 418 dubblerade liksom även databanken. Detta innebär emellertid inte att reservenheterna kommer att stå overksamma. De kommer att behövas för en mängd andra uppgifter såsom behandling av transaktioner som kommer in i form av magnetband, utskrifter, programtester och inte minst i samband med teknisk service. Vid driftsavbrott kommer emellertid dessa andra uppgifter att snabbt avbrytas för att bereda plats för realtidssystemet. Under uppbyggnadsskedet av CBR kommer en stor del av reservenheternas kapacitet att tagas i anspråk för omläggningsprocedurerna samt sluttester av rutiner som ska tas i bruk först sedan samtliga län har lagts om till det nya systemet. Datamaskinutrustningen kommer att nyttjas under dygnets alla timmar. Under kontorstid kommer därvid förfrågningar och uppdateringar från länsstyrelserna och andra att dominera. Men även under icke-kontorstid kommer bilregistret att vara verksamt, framförallt för att täcka polisens frågebehov. Maskinkapacitet som inte nyttjas för bilregistrets behov kommer att användas för andra uppgifter varigenom kostnaden för bilregistreringen kan minskas. Terminaler på länsstyrelserna Länsstyrelserna, vilka utgör de lokala ändpunkterna på kommunikationsnätet, kommer att utrustas med terminaler. Med terminal avses här en maskin för kommunikation via telenätet med den centralt belägna datamaskinen. För bilregistersystemets del kommer terminalenheterna att bestå av bildskärmar. Till utseendet påminner dessa bildskärmar om vanliga TV-apparater. Till varje skärm finns dessutom ett tangentbord som i princip är ett vanligt skrivmaskinSOU 1971:11

tangentbord, kompletterat med ett särskilt siffertangentbord. När man skriver på tangentbordet visas den skrivna texten på bildskärmen tecken för tecken. Även svaret från CBR visas på skärmen. Leverantör av terminalutrustningen är Stansaab Elektronik AB som kallar sin bildskärm för Alfaskop. Terminalerna kommer att användas både för inmatningen av uppgifter till CBR och för frågeverksamheten. Vid systemomläggningen ska även överföringen av data till det centrala registret ske via bildskärmar. Antalet bildskärmar per länsstyrelse kommer att variera mellan 2 och 20 beroende på arbetsbelastningen. Då det kommer att finnas ett visst behov av avskrifter utav registerinnehållet för diverse utredningsändamål kommer varje länsstyrelse att utrustas med en fjärrskrivare med beteckningen Teletype 35. Den arbetsmetodik som skall användas i det framtida systemet kan beskrivas som ett dialogförfarande mellan personalen på länsstyrelserna och den centrala datamaskinen. Dialogförfarandet innebär att operatören initierar en transaktion i det centrala registret. Maskinen svarar med ett urval av relevanta data som finns lagrade i maskinen. Detta svar initierar i sin tur operatören att från uppgiftsunderlaget - exempelvis en ansökningshandling - skriva in uppgifter på skärmen. Dessa uppgifter sänds därefter till maskinen som därvid gör rimlighetskontroller och formella kontroller av det erhållna materialet samt på grundval härav skickar ett svar till bildskärmen. Detta svar är avgörande för huruvida operatören avslutar dialogen eller genomför en felrutin. En mycket väsentlig del av arbetet är den visuella kontroll av data som operatören på länsstyrelsen hela tiden gör och därigenom ständigt kontrollerar de data som finns i maskinen. Dialogförfarandet kan enklast belysas med ett exempel: Ett fordon har bytt ägare. Till bilregistret inkommer en av köparen och säljaren gemensamt undertecknad handling där alla för bilregistret nödvändiga uppgifter framgår. 169

Köparen måste normalt också inkomma med operatör dagligen får syssla med många olika ett försäkringsbevis. Operatören kontrollerar typer av arbetsuppgifter. uppgifterna och — om de befinnes riktiga För att hindra ett otillbörligt utnyttjande — skriver transaktionskoden för ägarbyte. av bildskärmarna och registerinformationen Övriga uppgifter som "matas in" blir regist- kommer varje operatör att utrustas med en reringsnummer, köparens personnummer, magnetisk "penna" som i kodform talar om försäkringsbolag och datum. dennes identitet för terminalen. Pennan När uppgifterna matats in kommer den måste placeras i en avläsningsenhet för att centrala maskinen att sända ett svar till terminalen ska kunna fås att fungera. Operabildskärmen. Detta svar innehåller uppgifter törens kod sänds sedan automatiskt med — tidigare lagrade i databanken — som gör varje meddelande som går från terminalen det möjligt för operatören att kontrollera att till datamaskinen. I maskinen fmns en tabell han till datamaskinen matat in korrekta som visar vilken behörighet varje operatör uppgifter. Dessa uppgifter är fordonsbenäm- har. Om operatören inte är behörig att ning, köparens namn och adress samt even- utföra en viss transaktion avvisar datamaskituella speciella förhållanden som kan förelig- nen obönhörligt alla försök därtill. Systemet ga t.ex. körförbud. Kontrollen avslutas med medför också att man får en automatisk att operatören ger en klarsignal om han ej kontroll och registrering av vilken operatör upptäckt några skiljaktigheter. I det senare som utfört en viss transaktion. fallet genomförs en korrigeringsrutin. Erfarenhet av den typ av bildskärmsanvändning som ovan skisserats är begränsad. Exempel på frågeverksamhet: En person Det har därför varit av stort intresse att ringer till länsstyrelsens bilregister och önskar upplysningar om ett visst fordon. Opera- genom försöksverksamhet få fram underlag tören på bilregistret som tar emot samtalet för en bedömning av den snabbhet, säkerhet, har sin bildskärm på bordet framför sig. Den arbetsvänlighet etc. som är förknippade med frågande önskar veta namn och adress på den detta arbetsredskap. Nedan - under rubriken "Försöksverkperson som äger en bil med ett visst registreringsnummer. På terminalen skriver samhet med bildskärmar" — redovisas två operatören då transaktionskoden för denna försök som genomförts främst i syfte att fråga samt därefter fordonets registrerings- bedöma riktigheten av vissa tidsberäkningar nummer. Efter någon eller några sekunder - som gjorts rörande omläggningsarbetet. sällan mer än 3 - erhålles begärda uppgifter. Samtidigt lämnas även speciella informationer som t ex. att fordonet är oskattat eller CBR.s samarbete med övriga myndigheter oförsäkrat. När operatören givit frågaren det önskade svaret trycker han in en ny tangent På samma sätt som arbetet på länsstyrelserna varvid texten på bildskärmen försvinner. radikalt kommer att förändras efter omläggTerminalen är sedan fri att användas för ningen kommer det samarbete som CBR får med andra myndigheter samt med privata nästa transaktion. Eftersom frågeverksamheten är ojämnt institutioner och företag att starkt präglas av fördelad över dagen kommer operatören att den nya tekniken. Polisen kommer till en början främst att omväxlande få besvara frågor och utföra uppdateringen av registret. När frågevolymen stå i förbindelse med CBR genom sitt minskar övergår operatören direkt till uppda- telexnät men senare troligtvis även genom tering och när frågetrafiken ökar får flera bildskärmar. Från registret kan man lätt få operatörer syssla med frågor. Denna teknik uppgifter om enskilda fordon och fordonsmedför två stora fördelar — dels utnyttjas ägare. Dessa uppgifter behövs både vid terminaler och personal effektivt och dels trafikövervakningsverksamhet och vid utredblir arbetet mer omväxlande genom att varje ningsverksamhet. 170

SOU 1971:11

En intressant fråga i sammanhanget rör de möjligheter att underlätta polisens arbete som CBR kan erbjuda. Dessa möjligheter ligger främst i att polisen snabbt kan få nästan all behövlig information om alla fordon. En patrull i en polisbil kan t ex. per radio ställa en fråga till sin sambandscentral beträffande ett misstänkt fordon. Via en bildskärm på centralen kan personalen där genast få de önskade uppgifterna. Dessa återsändes sedan direkt via radio till radiopatrullen. En annan möjlighet ligger i att utnyttja CBR vid s.k. speciella trafikkontroller, dvs. kontroller där man endast är intresserad av speciella omständigheter till skillnad från allmänna tr a fikkontroller. En dylik kontroll kan organiseras så att en polispatrull via radio till sambandscentralen rapporterar trafikflödet vid ett visst vägavsnitt. På sambandscentralen skriver man på bildskärmsterminalerna in de rapporterade registreringsnumren. I datamaskinen undersöks om alla skyldigheter - skatt, försäkring, besiktning etc. - är fullgjorda för de rapporterade fordonen. De fordon som i registret har en notering om någon icke fullgjord skyldighet rapporteras tillbaka till sambandscentralen. Denna information sänds per radio till en polispatrull som befinner sig längre fram på det aktuella vägavsnittet och som då kan stoppa fordonet. Passerande fordon som inte föranleder ingrepp besväras således ej. I framtiden kan man även tänka sig att polisens radiobilar utrustas med någon form av mobila terminaler så att man direkt från polisbilen kan få kontakt med bilregistret utan några mellanled. Ytterligare ett exempel på lättnader i polisens arbete genom det centrala registret bör nämnas. Vid polisanmälan beträffande ett stulet fordon behöver endast de specifika stölddata angivas; vem anmäler? var och när stulet? Kompletterande fordons- och ägardata återfinns i CBR och hämtas lätt därifrån. Postverket kommer att i än högre grad än för närvarande vara förmedlande länk mellan registret och fordonsägarna. Ett exempel är SOU 1971:11

distributionen av registreringsskyltarna. I framtiden kommer dessa att tillverkas i samband med registreringen och därefter direkt skickas till fordonsägaren. Anmodan om kontrollbesiktning samt ett flertal andra påminnelser och meddelanden kommer också att distribueras per post från CBR till fordonsägarna. Kontrollmärket skickas till fordonsägarna som maskinellt framställt postförskott. Lösenbeloppet utgör fordonsskatten. Inbetalningskorten läses optiskt av postgirot och redovisningen till CBR sker genom magnetband. Posten kommer alltså att i huvudsak svara för skatteuppbörden i det nya systemet.

AB Svensk Bilprovning kommer att meddela utfallet av alla kontrollbesiktningar till CBR där uppgifterna registreras. Som rapportblankett används i regel den anmodan om kontrollbesiktning varmed CBR aviserat fordonsägaren före varje inställelsetermin. Denna blankett avses att läsas optiskt. Dessutom ska man liksom nu naturligtvis svara för registreringsbesiktningar m.m. En från trafiksäkerhetssynpunkt viktig användning av systemet ska här beröras. Om bilprovningen dier någon generalagent får vetskap om att en viss bilmodell, serie eller delserie av en bilmodell är behäftad med brister i ett visst avseende, kan man genom att söka i CBR sortera fram aktuella namnoch adressuppgifter för ägarna till samtliga dessa fordon. Sökbegrepp kan vara chassinummer eller del av chassinummer, modellkod m. m.

Kronofogdemyndigheterna kan från CBR per magnetband få uppgift om vilka fordonsägare som restförts. Redovisningen i andra riktningen kan också ske medelst magnetband. Detta medför en starkt förenklad behandling jämfört med nuläget där man måste skriva ut individuella indrivningshandlingar. 171

Försvars- och beredskapsplanerande myn- samarbete mellan CBR och AB Bilstatistik. digheterkommer att kunna få sin information I den bilagda skissen "Centrala Bilregistret från CBR både via bildskärmar, magnetband — en systemöversikt" illustreras sambandet och listor. Man kommer att få helt nya mellan CBR och fordonsägare, myndigheter, möjligheter att hålla sitt fordonsbestånd försäkringsbolag, allmänhet m.fl. Där föraktuellt och systemet ger stora möjligheter tecknas även vissa av de mest frekventa till snabba förändringar. Utredningsarbete dokument som kommer att cirkulera i systemet liksom vissa av de media som pågår för att ta till vara dessa fördelar. Folkbokföringsmyndigheterna får från kommer att användas vid informationsöverCBR uppgift om nya bilägare och skickar föringen mellan CBR och dess informationssedan automatiskt uppgifter om namn- och avnämare. adressändringar etc.till CBR. Statistiska centralbyrån förutses för sin bilstatistik få allt underlag från CBR i Transaktionsvolymer bearbetat skick. BRU har utfört transaktionsvolymsberäkDet nya registret ger mycket goda möjlig- ningar samt prognoser över den tänkbara heter till fordonsstatistik och integrering volymutvecklingen. Beräkningarna visar att med annan statistik. Fordonsstatistiken kan länsstyrelserna under första året kommer att göras mer detaljerad dels genom att fler få behandla ungefär 2,7 milj. ansökningar uppgifter tas in i det maskinella registret och resp. anmälningar från fordonsägare, myndigdels genom att kodifiering och systematise- heter m,fl. Dessutom räknar man med att ring kommer att drivas mycket längre än i länsstyrelserna kommer att besvara cirka 6 det nuvarande systemet. Andra typer av milj, frågor. statistik kan produceras ur det nya registret Centralt kommer CBR att också emottaga genom förekomst av personnummer, försam- c:a 3 milj.handlingar för optisk läsning samt lingskod och postnummer. Personnumret gör mellan 4 och 5 milj. transaktioner via det möjligt att sammanställa fordonsstatistik magnetband. Totalt berörs registret av cirka med persondata av olika slag ur andra 11 milj. transaktioner om året vilka på ett register. Församlingskod och postnummer eller annat sätt förändrar registerinnehållet. gör det möjligt att få en noggrann fördelning Därtill kommer cirka 6 milj. frågor. Dessa av fordonsparken på olika regioner etc. volymer förväntas komma att stadigt öka. Försäkringsbolagen får av CBR via mag- Man räknar med en ökningstakt avc:a 10% netband eller annat medium uppgift om nya per år vilket delvis beror på fordonsparkens försäkringar och tilldelade registreringsnum- tillväxt. mer. Försäkringsbolagen anmäler i sin tur till Det största antalet transaktioner på länsCBR vilka försäkringar som upphört och styrelserna hänger samman med frågeverkorsaken härtill. Därtill finns möjlighet för samheten. För att förenkla denna har man bolagen att på vissa villkor ansluta egna sökt skapa en standardfråga, som ska täcka terminaler främst för frågeverksamhet. in de vanligaste frågebehoven. Dess konstruktion måste bli en kompromiss mellan antalet uppgifter som vore önskvärda och Bilhandelns organisationer det antal som med hänsyn till kostnaderna i AB Bilstatistik svarar idag för all nyregistre- maskintid och linjebelastning inte är tillräckringsstatistik. Man kommer även i fortsätt- ligt frekventa. Av de cirka 6 milj. frågor som ningen att ha intresse för dessa uppgifter. man räknar med per år torde c:a 75 % täckas Bl.a.i syfte att hushålla med direktminnes- av standardfrågan. För mera speciella frågeutrymme kommer man även i framtiden att behov finns ett tjugotal andra frågetyper att modellkoda i stort sett alla nya fordon. välja på. Dessa frågor ger detaljerad informaDenna uppgift kommer att skötas i intimt tion beträffande t. ex. tekniska data om ett 172

SOU 1971:11

fordon eller tidigare ägares namn och adress. När CBR kommit igång räknar man med följande transaktionsmängder. Transaktioner för inmatning via bildskärm

Transaktionsbenämning Nyregistrering Ägarbyte Definitiv avregistrering Avställning Avställning upphör Anmälan om körförbud Anmälan om ombesiktning Notering om föreläggande av kontrollbesiktning Notering om ny försäkring Ansökan om dubbletthändringar som skrivs ut av CBR och skickas per post Mindre frekventa uppdateringar Uppdateringar totalt

Ungefärligt antal per år 340 000 1 340 000 220 000 100 000 40 000 20 000 20 000 50 000 200 000 110 000 250 000 2 690 000

6 000 000 Telefonförfrågningar Per arbetsdag innebär detta ungefär 13 000 uppdateringar och 25 000 frågor. Transaktioner som inläses via annat medium än bildskärmar Ungefärligt antal poster Transaktionsbenämning per år Magnetband 3 500 000 Skatteredovisning från posten 1 500 000 Notering angående försäkring Uppdatering av Rikspolisstyrelsens 1 000 000 band beträffande parkeringsböter Namn- och adressändringsuppgifter 500 000 från Riksskatteverket Optisk läsning Notering om kontrollbesiktning

3 000 000

Blanketter De blanketter som idag används i bilregistreringsarbetet är avpassade för manuella rutiner. Det är därför nödvändigt att ändra deras utformning så att de passar för inmatning i maskinella rutiner. Rationellt utformade blanketter bidrar väsentligt till en snabb och smidig arbetsgång. Därtill kommer att nya rutiner ställer krav på nya blanketter eller ändrad användning av befintliga blanketter. De viktigaste blanketterna i det nya systemet är ansökan om registrering, besiktningsinstrument, registreringsbevis, försäkringsbevis, anmodan om kontrollbesiktning samt ett antal blanketter för påminnelser. Förslag till dessa blanketter finns i underSOU 1971:11

bilaga. Här skall redogöras något för hur dessa blanketter avses användas i det nya systemet. Ansökan om registrering används vid registrering av fordon. Till skillnad från den blankett som används idag kan blanketten även användas som typintyg. Den enda tekniska information om ett typbesiktigat fordon som CBR behöver är uppgift om modellkod samt eventuell specialutrustning. Med ledning av denna kan man sedan via maskinellt lagrade "kataloger" få fram alla nödvändiga tekniska data. När blanketten även används som typintyg ska modellkoden vara ifylld och intygad av den som har tillstånd att utfärda typintyg. Samma förfarande kan användas vid registreringsbesiktning om det visar sig att fordonet till alla delar överensstämmer med en modellkod. Bilprovningen fyller i detta läge i modellkoden och signerar. Alternativt används besiktningsinstrumentet. På blanketten finns även plats att anmäla avställning. Besiktningsinstrumentet ersätter nuvarande besiktningsinstrument. Instrumentet innehåller endast tekniska grunddata vilka i princip svarar mot de data som lagras i CBR. Det innebär att sådana uppgifter som inte lagras utan kan beräknas inte längre behöver anges av bilprovningen. Det finns dock möjlighet att ange fler uppgifter än som lagras i registret. Dessa kan då vid behov återfinnas i mikrofilmarkivet. Instrumentet behöver endast utfärdas i ett exemplar. Registreringsbeviset består av en rapportdel och en fordonsdel. Rapportdelen används för vissa rapporteringar till registret t. ex. ägarbyte, avställning, avställning upphör och avregistrering. Fordonsdelen innehåller tekniska data om fordonet och ersätter det besiktningsinstrument som fordonsägaren idag har. Beviset utfärdas första gången vid registrering och sedan bl. a. varje gång som någon av nyssnämnda anmälningar gjorts till registret. Därigenom utgör beviset en kvittens på att CBR mottagit och noterat anmälan. Registreringsbeviset styrker även i viss mån äganderätten till fordonet vilket det nuvarande besiktningsinstrumentet inte gör. 173

För att man ska kunna identifiera beviset som det sist utfärdade och således det som gäller förses bevisen med löpande nummer som kan kontrolleras i registret. Försäkringsbeviset har samma funktion som i det nuvarande systemet. Förslaget till nytt bevis har utarbetats av en samarbetsgrupp mellan Trafikförsäkringsföreningen och BRU. Från blanketteknisk synpunkt kan nämnas att beviset endast behöver lämnas i ett exemplar och att några särskilda krav på papperskvalitet inte längre behöver ställas. För att underlätta försäkringsbolagens rutiner kan man även tillåta en viss frihet i utformningen av blanketten. Detta får dock avgöras från fall till fall. Det nuvarande försäkringsbevisnumret har ingen funktion i CBR men kommer att finnas kvar och rapporteras vidare till försäkringsbolaget. Anmodan om kontrollbesiktning är en blankett som sänds till alla fordonsägare vid besiktningstermins ingång. Blanketten ska medföras vid inställelsen till besiktning och lämnas till besiktningsman. Denne rapporterar utfallet av besiktningen genom att kryssa i en av fyra rutor och sänder in blanketten till registret. Blanketten är utformad för optisk läsning. Förutom besiktningsutfallet finns även plats att anmäla om fordonet inte överensstämmer med de data som finns i CBR. Som exempel kan nämnas färgändring. Eftersom ett stort antal besiktningar resulterar i körförbud eller föreläggande skrivs blanketten ut i två exemplar som båda tillställs fordonsägaren. Om den första besiktningen inte medför ett godkännande medtager fordonsägaren vid nästa inställelse kopian. Om inte heller denna besiktning medför ett godkännande utan fordonet måste inställas en tredje gång får besiktningsmannen använda en liknande blankett som fylls i för hand men som då inte blir optiskt läsbar.

Ägarregistrets hjälpregister är:

Blanketter för påminnelser av olika slag samt för bekräftelser av anmälningar har ett standardiserat utseende. Fordonsägarens namn och adress samt fordonets registreringsnummer och benämning är allt som skrivs av datamaskinen. Resten av texten är

- Referensregistret, huvudbegrepp personnummer. - Kommunregistret, huvudbegrepp församlingskod. - Postanstaltsregistret, huvudbegrepp postnummer.

förtryckt. Sådana blanketter finns för påminnelse om upphörd försäkring, meddelande om körförbud och föreläggande om besiktning, meddelande till säljare av fordon, meddelande om avregistrering m. m.

Beskrivning av databanken m. m. Förutom den ovan nämnda standardfrågan kan man från CBR få svar på en mängd mer eller mindre speciella frågeställningar. Detta hänger samman med att man vid databankens uppbyggnad haft som målsättning att "skapa många ingångar" i registret. Här skall ges en beskrivning av hur man har tänkt sig uppbyggnaden av CBR. Med huvudbegrepp avses den identifikationsbeteckning som är gemensam för de olika posterna i ett register. Registret har delats i två delar där den ena delen innehåller alla fordonsdata och den andra delen persondata. Vardera delen består av ett huvudregister, fordonsregistret respektive ägar registre t. Till detta är sedan knutet ett antal hjälpregister. Se skissen "Centrala bilregistrets databank (logiska enheter)." Till fordonsregistret hör: - Översättningsregistret, huvudbegrepp gammalt registreringsnummer. - Register för tekniska data, huvudbegrepp modellkod alternativt registreringsnummer. - Samhörighetsregistret, huvudbegrepp registreringsnummer. - Chassinummerregistret, huvudbegrepp modellkod, chassinummer. - Bevakningsregistret, huvudbegrepp registreringsnummer.

SOU 1971:11

- Ägarregistret - tillägg, huvudbegrepp personnummer. Genom att dela upp registret på detta sätt kan man samla gemensamma uppgifter i ett särskilt register och därigenom spara väsentligt utrymme. Ytterligare en anledning är den möjlighet till snabb utsökning av intressanta uppgifter liksom möjlighet till effektiv bevakning av olika saker som en sådan uppdelning ger. Registerbeskrivning - fordonsdata Fordonsregistret är huvudregister för fordonsdata. Det innehåller uppgifter som är specifika för varje fordon samt en rad signalpositioner som talar om att ytterligare uppgifter finns att hämta i olika hjälpregister samt i vissa fall även vad för slags uppgifter som finns. I fordonsregistret lagras även nuvarande, föregående och nästföregående ägares personnummer. Fordonstekniska data är sammanförda i registret för tekniska data. I princip ska varje fordon ha en modellkod som utgör ingång till tekniska data. För fordon, som är unika eller inte har kunnat modellkodas, lagras tekniska data i stället specifikt för varje sådant fordon. För att kunna bevaka sambandet mellan dragande fordon och släpfordon finns ett speciellt samhörighetsregister för släpvagnar som är underkastade kopplingsbesiktningsplikt. Det utvisar för ett givet släp vilka dragfordon som får dra detsamma samt för ett givet dragfordon vilka släp detta får dra. Bevakningsregistret är som namnet antyder ett register speciellt avsett för bevakningsuppgifter. Där lagras uppgift om datum för förseelse, vilken myndighet som rapporterat fordonet samt vilka åtgärder som vidtagits av CBR. Genom att registret endast innehåller aktuella uppgifter är det tämligen litet varför bevakning utan svårighet kan genomföras på daglig basis. Övergångsvis finns ett översättningsregister som knyter ihop "gamla" registreringsnummer med registreringsbeteckningarna som ska användas efter omläggningen. SOU 1971:11

Chassinummerregistret är ett specialregister som möjliggör sökning efter fordon vars registreringsnummer man inte känner. Sökvariabler kan vara chassinummer, färg, bilmärke, årsmodell etc. Som resultat av en sökning erhålls ett eller flera registreringsnummer med hjälp av vilka man sedan kan återfinna posten i fordonsregistret. Fordon som skrotas sparas i detta register under ett antal år för att möjliggöra identifiering av t.ex. skrotbilar. Genom den uppläggning registret har är det synnerligen användbart för fordonsstatistik, eftersom posterna är sorterade på bilmärke och modell. Registerbeskrivning - ägardata I ägarregistret lagras huvuddelen av ägaruppgifterna såsom personnummer, namn, adress, postnummer och församlingskod. Dessutom lagras fordonsregistrets adress till personens första och andra fordon. Här finns också signalpositioner som talar om ifall uppgifter finns i trailerregistret. Om personen äger fler än två fordon, lagras dessa registreringsnummer i ägarregistret — tillägg. Detta register gör det även lätt att i framtiden få in andra uppgifter om personer än de som nu föreslås. För att minska direktminnesbehovet lagras inte adresspostanstalten för varje person i ägarregistret. Genom postnumret kan man entydigt bestämma adresspostanstalten. I postanstaltsregistret finns postnummer och motsvarande adresspostanstalt. För att kunna översätta församlingskoden finns kommunregistret. Det innehåller namnet på län, kommun och församling för varje församlingskod. Koden är sexställig med två positioner för län, två för kommun inom län och två för församling inom kommun och är densamma som används inom folkbokföringen. Å tkomstmöjligheter Som förut nämnts har en utgångspunkt för systemkonstruktion varit att det skulle finnas många ingångsmöjligheter i registret. 175

Direkta ingångar finns på:

arkivering skulle således handlingarna för ett visst fordon kunna komma att förvaras på — Personnummer varvid persondata samt ett flertal platser. uppgift om en persons samtliga fordon tas Med utgångspunkt från nu gällande befram. stämmelser om arkivering av handlingar i tio — Gammalt registreringsnummer varvid det år, skulle totalvolymen av ett centralt arkiv nya registreringsnumret erhålls. komma att utgöra minst 35 milj. blanketter. — Modellkod varvid samtliga tekniska uppAtt arkivera en sådan volym med tillämpning gifter för en viss modellkod är tillgängliga. av gängse metoder i form av hängmappar och — Bilmärke och chassinummer varvid redokumentskåp är kostsamt både i fråga om gistreringsnumret för fordonet erhålls. hantering och utrymmeskrav. För mera speciella behov kan åtkomst ske Dessa kostnader kan i hög grad minskas indirekt. Det blir då fråga om mera omfat- om man i arkiveringsarbetet använder sig av tande bearbetningar som således kan ta mikrofilmteknik. Tekniken innebär i korthet längre tid att besvara. Exempel på sådana är att man fotograferar de dokument som skall sökning i chassiregistret. Där ska det vara arkiveras, samt sparar resultatet i form av möjligt att söka på bilmärke, bilmodell, färg, filmer i små kassetter. Dessa förvaras i chassinummerserie och delar av registrerings- brandsäkra skåp med elektronisk-mekaniska nummer. En kombination av dessa begrepp frammatningsanordningar. Operatören kan är också möjlig att söka på. Naturligtvis kan nå samtliga kassetter utan att behöva förflyten sökning av detta slag lätt leda till ett ta sig. omfattande svar, exempelvis om man begär En vanlig kassettstorlek är 10 x 10x2,5 alla blå Volkswagen. En möjlighet är då att cm. Denna typ rymmer c:a 3 000 bilder eller kombinera detta med uppgift om hemort mer beroende på arkivdokumentens storlek. (församlingskoden) som finns i ägarregistret Bilregistrets dagliga volym om 15-20 000 varigenom svaret kan begränsas. dokument skulle således rymmas i 5—7 Ytterligare uppgifter som kan vara av kassetter. Det totala arkivet för en 1 O-årspeintresse är exempelvis sambandet mellan släp riod skulle enligt en preliminär beräkning och dragfordon. Detta erhålls ur det speciella kunna omfatta cirka 10-12 000 kassetter. samhörighetsregistret. I samband med fotograferingen av varje Registret är så upplagt att alla frågor som enskild handling trycks på densamma ett ställs med direkt ingång i registret, dvs. när identifikationsnummer — det s. k. pagineidentitetsuppgiften är känd, kan erhållas från ringsnumret. Detta nummer refererar till registret på cirka tre sekunder om frågan filmrutan i den kassett där handlingen finns ställs från en bildskärmsterminal. För frågor reproducerad. Utifrån detta begrepp kan med indirekt ingång blir tiden beroende på operatören med hjälp av den automatiska storleken av det svar som erhålls och hur frammatningen snabbt komma i besittning många kombinationer mellan register man av en önskad kopia. vill göra. En förutsättning för att arkiveringsmetoden skall fungera är sålunda att man på ett enkelt sätt kan ta reda på vilket pagineringsArkivrutiner nummer en viss handling har givits. Detta En central lösning av bilregisterrutinerna löses enklast genom att man datamaskinelit förutsätter en central arkivering av registre- för ett register över alla arkiverade handlingringshandlingarna. Detta beror bl.a. på att ar i registreringsnummerordning. Registret registreringsnumren i det föreslagna systemet har kallats arkivregistret. inte kommer att vara länsanknutna samt att Det är just denna möjlighet - att låta fordonsägarna äger frihet att anlita valfri datamaskinen hålla reda på var i ett mycket länsstyrelse i registreringsärenden. Vid lokal stort register som en viss handling finns 176

SOU 1971:11

fotograferad — som konstituerar den ena av de två huvudfaktorer vilka utgör grunden för mikrofilmarkiveringens ekonomi. Den innebär ju att man ej - som tidigare - behöver förvara själva dokumenten i registreringsnummerordning. Dokumenten - eller snarare deras filmreproduktioner — kan istället förvaras i den ordning de inkommer till arkivet. För att hålla reda på handlingarna i arkivet är det tillräckligt att man i maskinen lagrat en uppgift om i vilken kassett och var inom kassetten en viss handling finns reproducerad. I den mån handlingars identifikationsbegrepp kan matas in i datamaskinen genom optisk läsning blir anspråken på manuellt rutinarbete i arkiveringssammanhang mycket blygsamma. Den andra faktorn som utgör grunden för mikrofilmarkiveringens ekonomi är naturligtvis de ringa kraven pä lokal- och skåputrymme. En uppdatering av arkivregistret tillgår så att den inkommande handlingen påtrycks sitt pagineringsnummer, eller med ett annat namn referensnumret, och fotograferas. Rullen framkallas och lagras i det tidigare berörda förvaringsskåpet. Referensnumret sorteras av datamaskinen i arkivregistret. Om någon i ett senare skede önskar se arkivkopian, matas fordonets registreringsnummer samt uppgift om typ av handling in i datamaskinen. Denna svarar sedan med det referensnummer som beskriver var i arkivet handlingen finns fotograferad. Med hjälp av frammatningsmekanismen tas sedan den rätta kassetten fram. Den isättes därefter i en läs- och kopieringsapparat där den aktuella filmrutan automatiskt frammatas med ledning av den på tangentbordet inställda referensen samt visas på en skärm. Apparaten åstadkommer också önskat antal kopior.

tygets rapportdel — är optiskt läsbara. Fordonets registreringsnummer och det vid filmningen påtryckta pagineringnumret läses sålunda optiskt i maskinen. Denna information sorteras och sammanställs i registreringsnummerordning av maskinen på ett magnetband. De handlingar som ej kan läsas optiskt, måste efter mikrofilmningen genomgå en manuell registreringsprocedur för inmatning av registreringsnummer och pagineringsnummer. Detta kan lämpligen ske via en bildskärms tangentbord. Om maskinen ges ett startvärde för pagineringsnumret, kan den själv konsekutivt sätta ett nummer för varje inmatat registreringsnummer. För att inte komma i otakt med datamaskinen matar operatrisen med lämpliga intervaller, förutom registreringsnumret, även in det påtryckta pagineringsnumret. Information från den optiska och manuella inmatningen av registrerings- och pagineringsnummer används därefter för uppdatering av arkivregistret. Arkivregistret lagras på magnetband i registreringsnummerordning. Varje post på bandet består av en huvudpost och en eller flera delposter. Huvudposten består av fordonets registreringsnummer. För varje blankett som uppdaterat registret genereras en delpost som består av: — Sista siffran i årtalet — Dagnummer — Typ av handling (= transaktionstyp) — Kassettnummer — Löpnummer inom kassett

Kopiering av arkivhandlingar

Beställning av arkivkopior sker per telefon eller brev, antingen från regional myndighet eller direkt från CBR. I båda fallen vidarebeRutinbeskrivning fordras beställningen via skärm till den Från länsstyrelserna inkommer dagligen de centrala datamaskinen. Namn och adress på dokument som legat till grund för bilregister- beställaren uppgives liksom övriga data, detaljernas uppdateringar av det centrala såsom antalet kopior, tidsperiod för den bilregistret. Vissa av dessa handlingar — bl. a. sökta handlingens utfärdande etc. Vid datransaktioner som noterats på registreringsin- gens slut framtages, i samband med att SOU 1971:11 12

arkivregistret uppdateras, en plockningslista, upptagande registreringsnummer, kassettnummer, löpnummer (plats på rullen), antal kopior samt beställarens namn och adress. Med ledning av plockningslistan framtages berörda kassetter. Handlingarna distribueras i fönsterkuvert direkt till beställaren, varvid plockningslistans adressdel kan läsas genom kuvertets fönster.

en bedömning av den snabbhet, säkerhet, arbetsvänlighet, etc. som är förknippad med detta arbetshjälpmedel. Vissa försök med skärmar har gjorts i syfte att belysa de aktuella frågeställningarna. Det måste dock starkt betonas att försöken inte varit tillräckligt omfattande för att resultaten skall kunna tillåta några större generaliseringar.

Säkerhetsaspekter

Beskrivning av försöket

1 samband med uppdateringen av arkivregistret jämföres transaktionerna som föranlett uppdatering av CBR med arkivtransaktionerna. Därvid upptäcks om det finns transaktioner som saknar dokument och som således kan misstänkas vara falska samt om det finns dokument som saknar motsvarande uppdateringstransaktion. De fel som upptäcks föranleder utredning och rättelse. Genom denna relativt enkla metod skapas vissa garantier för att falska transaktioner upptäcks och att inga transaktioner arkiveras utan att verkligen ha tillförts systemet.

Rutinerna i det framtida systemet kommer i hög grad att vara uppbyggda som dialogförfaranden mellan bildskärmsoperatörerna och den centrala datamaskinen. Som ovan beskrivits innebär detta att en operatör på tangentbordet slår in en transaktionskod och ett registreringsnummer. Därvid svarar maskinen med ett urval av data om fordonet som redan finns lagrade i maskinen. Dessa data skall kontrolleras mot det underlag som ligger till grund för transaktionen. Om överensstämmelse råder skall operatören därefter mata in ev. ytterligare nytillkommande uppgifter. Metoden medger att man slipper mata in uppgifter som redan finns lagrade i CBR. Därigenom minimerar man antalet inslagna tecken och minskar kraftigt möjligheterna till fel. Vad som programmerats upp för försöksverksamheten var i stort sett den rutin som skall användas vid omläggningen. De operatörer som arbetade vid proven var tidigare anställda vid bilregistret och således väl förtrogna med det delvis mycket svåra materialet. Vid försökens genomförande lades ett testregister upp på skivminne. Underlaget var c:a 1 200 registerkort från A-bilregistret. Dessa användes sedan vid inmatningen via bildskärmen. Operatörens första uppgift var att slå in ett registreringsnummer. Därvid svarade maskinen med att på bildskärmen presentera fordonets registreringsnummer, fordonsslag, fabrikat, årsmodell, tjänstevikt samt ägarens namn. Dessa data kontrollerades därefter mot uppgifterna på fordonets registerkort. Vid överensstämmelse matade operatören in ett antal av de på

Utvecklingsmöjligheter Tekniska möjligheter finns att över telefonnätet skicka kopior av handlingar med hjälp av telefaksimilutrustning. För CBR innebär detta att man skulle kunna tillgodose länsstyrelsernas, polisens och domstolars omedelbara behov av arkiverade "originalhandlingar". Kostnaden för apparater av denna typ är för närvarande i storleksordningen 5 000 kr./st. Försöksverksamhet med bildskärmar Bakgrund Ovan har terminalhanteringen schematiskt beskrivits. Det konstaterades att erfarenheter av denna typ av användning av bildskärmar är begränsad i vårt land. Av detta skäl har det varit ett naturligt intresse för utredningen att genom försöksverksamhet skapa underlag för 178

SOU 1971:11

korten resterande uppgifterna. När denna inmatning var klar sändes uppgifterna i väg till maskinen för rimlighets- och riktighetskontroll. Vid orimligheter och fel fick operatören på bildskärmen tillbaka såväl ett felmeddelande som de uppgifter som maskinen tidigare skrivit ut. Om de mottagna uppgifterna däremot accepterades meddelade maskinen att den var klar för nästa transaktion. De fordonsdata som visades på skärmen resp. matades in varierade i antal och typ mellan fordonen beroende på fordonsslag samt huruvida det aktuella fordonet var modellkodat eller ej. Den visuella kontroll som ingick i rutinen var väsentlig. Vid omläggningen kommer data att samlas in från ett flertal håll. Dessa uppgifter är av varierande kvalitet och måste noggrant kontrolleras mot registerkorten innan de kan matas in i registret. De bägge försöksomgångarna skilj de sig i ett avseende väsentligt från varandra. Vid det första försöket användes vad som skulle kunna kallas "formulärinmatning" medan man vid det andra försöket använde sig av "datastränginmatning". Formulärinmatningen tillgick så att operatören läste uppgifterna från uppgiftsunderlaget och direkt skrev in dem på skärmen som försetts med ledtext och tabulatorlägen. Stränginmatningen tillgick istället så att operatören läste uppgifterna från underlaget och skrev in dem i en lång rad med skiljetecken mellan olika fält. Någon speciell uppställning användes alltså inte. Gentemot formulärinmatning har stränginmatningen visat sig vara en överlägsen metod. Stränginmatning tar kortare tid genom att operatören inte behöver lyfta blicken från uppgiftsunderlaget för att med radframmatningar och tabulatorhantering placera de inmatade uppgifterna på rätt rad.

tid kan man förmoda att full inlärningsoch träningseffekt inte kan uppnås. - Vid formulärinmatningen användes en skärmlayout som inte var operatörsvänlig. Bl.a. var operatören tvungen att fylla ut numeriska fält med nollor. Även i de fall data helt saknades slogs nollor in. - Den information som matades in var till 98 % numerisk. Trots detta användes ett skrivmaskintangentbord av normaltyp med siffrorna i raden högst upp. 1 de skärmar som anskaffas för bilregistren ingår ett numeriskt tiotangentbord. Man torde därför kunna räkna med att de hastigheter som nåtts kommer att överträffas. - Den bildskärm som användes vid försöket med stränginmatning var mindre lämplig för ändamålet. Suddighet och flimmer gjorde den synnerligen svårläst. - Operatörerna upplevde störande moment i arbetet; åskådare i form av försöksledning samt - i en försöksomgång - ljuden från en utanför arbetsrummet belägen byggnadsplats.

Resultat och slutsatser Den genomsnittliga inmatningshastighet som uppnåddes var att en transaktion tog 35-40 sek eller att 90-100 kort kunde inmatas per timme. Ett av huvudskälen till provets genomförande var att mäta tidsåtgången. Som grund för dimensioneringen av resurserna vid omläggningsrutinen hade tidigare gjorts vissa tidsberäkningar med hjälp av en enkel "skrivbordstest" och utifrån normer för stansningsarbete. För den aktuella rutinen hade därvid beräknats att en transaktion skulle ta 45 sekunder. Siffran motsvarar 80 kort/timme. Vidare förutsattes åtminstone en veckas upplärningstid. Provet visar att dessa hastigheter uppnås utan svårighet. Med hänsyn till de omstänSpeciella omständigheter digheter som ovan påtalats torde det ej vara - De båda undersökningsomgångarna ge- orealistiskt att efter noggrann inlärning räknomfördes vid två skilda tillfällen under na med en verklig arbetstakt av 120 kort i cirka 3 dagar vardera. Under en så kort timmen, dvs. en inmatning var 30:e sekund. SOU 1971:11

CENTRALA B I L R E G I S T R E T

-

SYSTEMÖVERSIKT

FORDONSÄGARE

LANSTYRELSERNA

I •5

é\ ^ 4BC123

A V

FRAGESTALLANDE

TRAFIK-

ALLMÄNHET OCH MYNDIGHETER

SÄKERHETSVERKETS

FÖRSÄKRINGS-

(TSV) * W

SVENSK

•

BOLAGEN ) vjä

RIKSSKATTEVERKET

BILPROVNING

CENTRALA

FORSVARS- OCH BEREDS KA PS PLANER AN-

D

BIL1*

STATISTISKA

REGISTER

DE MYNDIGHETER

CENTRALBYRÅN

(CBR)

KRONOFOGDE-

BILHANDELNS

MYNDIGHETEN

ORGANISATIONER

i

Q

QL7

A

P O L I S E N

180 SOU 1971:11

BLANKETTFLODE Antalsuppgifter i 1O0O:tal Ägarbyte

Nyregistrering

Avställning

Ägarbyte

Avställning upphör

Byte av försäkringsbolag

Nyregistrering

Nyregistrering

Besiktning

Ombesiktning

Körförbud

Avregistrering

Via magnetband från:

Förs\ av- ) Försäkringsbolagen anm./ ^oo

par

Ägarbyte Avregistrering

SOU 1971:11

ANSÖKAN om registrering

Ansökan avser

Ansökningsdatun

Registrering o och negistrering Registrering AVSTallning Efternamn, tilltalsnamn/Företagsnamn ~~

Reg nr (ifylls av myndighet)

D

Personnr/Foretagsnr

Utdelningsadress

•

"TPostnr

I Ortnamn

Telefon bostaden

Särskild stadigvarande adress önskas införd (Se anvisningar

Telefon arbetsplatsen

Fordonsslag •__LastBII_

| Person Bil

Fordonets fä ^ B L Ä

E

Q

BRUN

~\

BUSS

Användning (se anvisningar) 1 i 1 | Normal J Uthyrning

i j

1 Ambulans/Brandfordon/ Ambulans/B | Körskola/Ta

Q

GRÅ

FLERfärgad H Specialutrustning (Desiktningsskyldigj

OKÄND

p K R A N

LYFT

RADIO

• T I P P |

| TELEFON

I .. ^ , , I 1 | MotorCykel [ | TRaktor Chassi-/Ram-/Tillverknings"n

~IsLÄPvagn

Q [~j

Q

GRÖN

Q

GUL

Q

VINSCH

Q

KULA

—| PLOGfäste

S O V H Y T T _ [ ~ ] styrn

Härmed försäkras att fordonet sedan besiktningsinstrument eller t y p i n t y g utfärdats icke undergått sådan ändring som avses i 14 § 2 mom i V T F

(Agarens namnteckning) Interimslicens 1 har ej . , har 1 uttagits | uttagits Registreringsmyndighets anteckning

O

Q

Q

tTRaktor | klass 1

KRSK'

Q

. |

. TRakti | klass 2

• v, BYGEL

Q

|Sakna

Fordonet överensstämmelse med ovanstående modellkod intygas Datum Myndighetens stämpel och sign

'utfärdad den

lav polismyndigheten

Arkivregistren

Enligt traktorskat-.eförordningen

Alla blanketter i ienna bilaga återges i förminskad skala. 182

SOU 1971:11

Myndighet/Företag

BESIKTNINGSINSTRUMENT Datum

I Registreringsbesiktning

~~] Typbesiktning

Dnr

~ ] Registreringsbesiktning, ändring

02 Fordonssla |PersonBil

1 BUSS

~ | Last Bil

|sLÄPvagn

| MotorCykel

|

|TRaktor

^JSVART

I

|VIT

•'

D

04 Chassi-, ram- eller tillverkningsnummer

03 Fordonsbenämning (fabrikat och t y p )

06 Modellkod 07 Fordonsfärg ^]BLÅ

I

|BRUN

^]GRÖN

QGUL

QJRÖD

EU VINSCH

QjKULA

|

^]GRÄ

[OKÄND

I FLERfärgad 08 Specialutrustning

^]KRAN

QTIPP

(II]LYFT

DRAG-

, |KOMRADIO I

|S0VHYTT

|TELEFON

|

PLOG [fäste [ ]Sakr 11 Tjänstevikt pä bakaxel

| styrning

10 Tjänstevikt på framaxel

09 Tjänstevikt

kg

kg

kg

14 Skyltar - tvåradiga

13 Största släpvagnsvikt

12 stycken

I 1 stycken

kg 15 Fordonslängd

|< ROK

16 Fordonsbredd

17 Lastutrymmets läng

18 Lastutrymmets överhäng

20 Karosserikod

cm 21 Antal passagerare, totalt

Stående (buss)

19 Antal dörrar

cm

23 Däcksdimension, bak

24 Antal axla

X 25 Axelavstånd, framaxel till bakaxel

27 Maximalt framaxeltryck

28 Maximalt bakaxeltryck

26 Axelavstånd, bakaxel till hjälpaxel

30 Avstånd koppling till framaxel

29 Kopplingstyp | BYGEL ~|KULA 31 Bromsanordning

I

~[Nej

|KROK 32 Bromsuttag

~~| TAPP

[TRYCKLUFT

~|PIVA |

l

l

] VACUUM 35 Cylindervolyr

34 Effektenhet DIN 38 Drivmedel

39 Växellåda, mekanisk

" l BENSIN ""itédöi

XQTU

O |

[DIESEL

STEGLÖS

o

r~]EL +halvautomatisk

o

[ ~ ] FOTOGEN

|HALVAUTO [

36 Fordonsbullei DB

[~~|GASOL ' helautomatisk

[~|(

| TILLSATS 42 Antal passagerar

Sidovagnsuppgifter

Härmed försäkras att fordonet sedan besiktningsinstrument eller t y p i n t y g utfärdats icke undergått sådan ändring som avses i 14 § 2 mom i V T F . Datum

Ägarens namnteckning

Registreringsmyndighets anteckning

SOU 1971:11

Fordonet godkänt Ört Besiktningsmans namnteckning

Arkivregistrering

TRAFIKSÄKERHETSVERKET Fordonsslag | Fordonsbenämning

AgarAVSTällbyte | I ning Ö v e r l å t e l s e n s datum

AVSTälln. UPPHör

REGISTRERINGSBEVIS - Rapportd»! modell

Anvisningar

Användningssätt Avreg. SKROTad

Avreg. EXPORT

Reg.nr Övriga i i se anTRaktorvisning klass 1

Uthyrn. fordon

TRaktorklass 2

Personnr/Företagsnr

Registrerad ägares namnteckning

Köparens namnteckning

Efternamn, tilltalsnamn/Företagsnamn

Telefonnr

Utdelningsadress

Personnr/Företagsnr

f Postnr och ortnamn

Registreringsmyndighets

anteckning

Arkivregistrering

TRAFIKSÄKERHETSVERKET •eg.nr

\°*v<s

Särskild stadigvaranc iadress adress önskas önskasa -införd]' '' Se anvisningar

REGISTRERINGSBEVIS - Fordonsdel

Fordonssl

FordonsDenämning

Färg

Totalviktsfördelninc

Antal axlar

passao.

Bromsuttag

pec i a l j t r u s t r i n g ,

184 EffeK

btorsta släpvikt

Lastutryrcrrets Längd 'Overhär

Längd

Axelavstånd

A"xeTTFyck 6-8-10/tor,

Cyl.vol MC

(-ordons-

"onaitryck I Q - l ^ - i é ton

Antal dörrar

°P-fr,

buller

isaros

SOU 1971:11

FÖRSÄKRINGSBOLAGETS FIRMA

Trafikförsäkringsbevis Enskild försäkring

Försäkringen gäller fr o m

Bevisets identifikation

Registreringsnr

Försäkringstagare

Tefefonnr

Utdelningsadress

Postnr

Fordonets fabrikat, typ,

Srsmodell

Penonnr/Företagsnr Postanstalt

Chassi/ram/tillverkningsnr

Utskriftsdatum

Disponeras av försäkringsbolaget

Reg myndighets anteckningar

SOU 1971:11

Arkivreg

TRAFIKSÄKERHETSVERKET

MEDDELANDE

Centrala bilregistret

om upphörd trafikförsäkring

Fabrikat, t y p

Årsmodell

Registreringsnr

Datum

Namn, adress

Person nr/Företagsnr

Försäkringsanstal!

Försäkr upphörd den

Enligt meddelande från försäkringsanstalten har Er trafikförsäkring upphört a t t gälla. V i erinrar Er o m att enligt trafikförsäkringslagen 1 § är Ni skyldig att ta och vidmakthålla trafikförsäkring. Ni uppmanas därför att omgående reglera Era trafikförsäkringsförhållanden och att till Centrala bilregistret insända n y t t trafikförsäkringsbevis. Om Ni önskar anföra invändningar häremot, kontakta länstyrelsens bilregisteravdelning. Har Ni under någon av de senaste dagarna förnyat Er trafikförsäkring kan detta meddelande lämnas utan avseende.

TRAFIKSÄKERHETSVERKET

A N M O D A N om kontrollbesiktning

Centrala bilregistret Fabrikat, t y p

Chassi-/Ram/Tillverkn-nr

Årsmodell Färg

Modellkod

Reg nr

Ord kontrollbesiktn-mån

Namn, adress

Personnr/Företagsnr

o £

h Specialutrustning

Besiktningsmannens noteringar —1 1 1 Förelägg | Godkänd | 5 dgr Bilstat-nr Datum

— r Förelägg Itermin Sign

\ Körförbud Arkivreg

— i Stämmer ej med CBR1 data, se baksidan

SOU 1971:11

3 C 0)

O M .* C r-l -H .-I (/) O) U) O

Ä

3 C (0

w:

SOU 1971:11

4 Förslag till teckenutformning m.m.

12 3 4 5 6 7 8 9 0 Bilaga 4.1. Forslag till siffror på registreringsskylt. Förminskad skala.

188 SOU 1971:11

A B CD E F GH I K L M N O PR S T UV X Y Z Bilaga 4.2. Förslag till bokstäver på registreringsskylt. Förminskad skala. SOU 1971:11

190 SOU 1971:11

UQ

50 max

fö 12345678

Bilaga 4.4. Förslag till utformning av tvåradig registreringsskylt. Måtten anges i mm.

SOU 1971:11

r

W \ /

STATENS TRAFIKSÄKERHETSVERK

Bilaga 4.5. Förslag till utformning av kontrollmärke.

192 SOU 1971:11

5 Förslag till registerinnehåll

(I följande uppställning anger x att uppgift tas in, O att uppgift inte tas in i registret)

Person- Lastbil bil

Buss

Motor- Traktor och Släpfordon cykel motorredskc

X

X

Benämning A.

Fordonsdata

1. 2. 3. 4. 5.

Antal axlar Antal dörrar Antal hjul Antal passagerare Avstånd från koppling till första axel Axelavstånd Bromsuttag Chassinummer eller motsvarande Cylindervolym Drivmedel Däckdimension bakhjul Däckdimension framhjul Effekt Effektenhet Effektiv bromsanordning Fordonsbenämning Fordonsbredd Fordonsbuller Fordonslängd Fordonsslag

6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 1

X

X

X

X 1

x

x

x

0 X

X

X

X

X

X

X

X

X

x1 x1 x11

0 X

X

X

X

X

X

X

0 X

X

X

0 x1 0

x1 x1 x1

X

X

X

X

X

X

0 X

0 X

X

X

0 0

X

X

X

X

X

X

0 X

0 0 0

X

x

i

X

i

0 X

X

X

X

X

X

0 0 0

0 X

0 X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

0 X

X

X

X

0 X

X

X

X

X

X

0 X

X

X

X

X

X

X

X X

Uppgiftenfinnsinte i nuvarande register

SOU 1971:11 13

19!

21. 22.

23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36.

37. 38. 39. B. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.

11.

Färg1 Högsta tillåtna vikt på släpvagn som får dras av fordonet Karosseri Kopplingsanordningstyp Lastutrymmets längd Lastutrymmets överhäng Modellkod Registreringsnummer Sidvagns antal passagerare Sidvagns tjänstevikt Sidvagns totalvikt Specialutrustning Största bakaxeltryck Största framaxeltryck Tjänstevikt Tjänsteviktens fördelning mellan framoch bakaxel Totalvikt Växellåda1 Årsmodell

x

x

x 0

x

0 x

x x

x x x

0 0 0

x x 0 0 0

x 0 0

x 0 0

x

0 x1 x x

Uppgiften finns inte i nuvarande register

x

0 x

Allmänna data Antal ägare Besiktningsskyldighet Dag för avregistrering Dag för avställning Dag för första registrering Dag för rapport eller åtgärd Dag för tre senaste ägarbyten Drivmedelstilldelning Efterlysning, stöld mm. Fordonet brukas enligt särskilda tillstånd Fordonet brukas i yrkesmässig trafik

x

x

x x x x x 0 0 0 x 0 0 x

x x

x x

x x

x x

x

x

x

x

x

x

x x

x x

x x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

12. 13. 14. 15. 16.

Fordonsskatt Försäkringsavanmälan Försäkringsbolag Försäkringsdag Kontrollmärke utfärdat1 Myndighet som lämnat rapport till registret Nummer på senast utfärdat registreringsbevis1 Nuvarande, föregående och näst föregående ägare Orsak till avregistrering Pågående utredning eller bevakning Uppgift om särskild kopplingsbesiktning1 Utfall av företagen besiktning1 Uttagning Åtgärd som vidtagits med anledning av förseelse

17. 18.

19.

20. 21. 22. 23. 24. 25.

C.

Ägardata

1.

Adress enligt folkbokföringen Annan stadigvarande adress Flytande försäkring Hemortsförsamling Hemortskommun Hemortslän Namn Personnummer eller motsvarande1 Sätt för betalning av fordonsskatt Telefonnummer Ägarkategori

2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 1

x x x x

x x x x

x x x x

x 0 0 0

x

x

X

X

X

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x x

x x

x x

x x

x x

x x

x

x

x

x

x

x

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

Uppgiften finns inte i nuvarande register

SOU 1971:11 13*

D.

Data som inte anges direkt i registret men som kan beräknas ur regis terinnehålle t

1.

Axeltryck (boggitryck) som svarar mot givna belastningar Maximilast Mot givna axeltryck (boggitryck) svarande belastning Mot maximilast svarande axeltryck Tjänstevikt som vilar på hjälpaxel Tjänstevikt som vilar på kopplingen Totalviktens fördelning på axlarna

2. 3.

5.

7.

0 x

0 0 0 0 0

Kommentar till förslaget till registerinnehåll Utöver de uppgifter som upptagits i sammanställningen kommer under en övergångstid fordons registreringsnummer i nuvarande organisation att finnas i registret. I övrigt kan följande anmärkningar till sammanställningen göras. A. Fordonsdata 1. Uppgift om antal axlar behövs för beräkning av axeltryck m. m. 2. Högst nio dörrar anges. 3. Uppgift finns om det antal hjul (däck) som fordonet har, inräknat boggihjul som kan hissas upp. Reservdäck räknas inte. 4. Uppgiften anger det antal passagerare för vilket fordonet är godkänt. För buss anges totalantalet passagerare. 5. Uppgift om avstånd från koppling till första axel behövs i vissa fall för beräkning av axeltryck m.m. 6. Uppgift finns dels om avståndet mellan framaxel och bakaxel och dels om avståndet mellan bakaxel och hjälpaxel. Uppgifterna används för beräkning av axeltryck m.m. 196

7. Förekomst och typ av bromsuttag anges. 8. Uppgift om chassinummer etc. ger möjlighet till säkrare identifikation av fordon. 9. Uppgift om cylindervolym för motorcykel ersätter uppgift om effekt. 10. Typ av drivmedel anges. 11 — 12. I förekommande fall anges bandbredd. För alla fordon utom motorcykel anges bakhjulets dimension. För traktor och motorredskap anges även framhjulets dimension. 13. Effekten anges vanligen i hästkrafter. 14. Uppgiften anger den enhet som effekten beräknats i (SAE, DIN eller SMMT). 15. Uppgiften anger om släpfordon är försett med bromsanordning. 16. Uppgift om fordonsbenämning anger fabrikat, modell och typ samt eventuellt specialutförande. 17. Fordonsbredden anges i centimeter. 18. Fordonsbuller anges i decibel A. 19. Fordonslängd anges i centimeter. 20. Uppgiften anger det slag av fordon till vilket fordonet i skattehänseende räknas. SOU 1971:11

21. I fråga om färg finns två uppgifter. Den ena anger fordonets grundfärg, dvs. den färg som täcker största ytan. De färger som kan anges är vit, grå, svart, brun, gul, grön, röd, blå och mångfärgad. Den andra uppgiften anger fordonets andra färg, om det är tvåfärgat. Som sådant räknas inte fordon som är försett med reklamtext, s.k. fartränder etc. Samma färgalternativ finns som för grundfärgen. 23. Uppgiften om karossen anger i kod typ av karossen och påbyggnad. 24. Här anges förekomst och typ av kopplingsanordning. 25. Lastutrymmets längd anges i centimeter. 26. Lastutrymmets överhäng anges i centimeter och används för beräkning av axeltryck m.m. 27. Modellkoden utgör en sammanfattande beteckning på fordon med samma tekniska data. 32. Här intas uppgift om specialutrustning, t.ex. färdskrivare. Här anges också om fordonet är inrättat som invalidfordon. 35. Tjänstevikten anges i tiotal kilo. 36. Tjänsteviktens fördelning anges i procent. 37. Totalvikten anges i tiotal kilo. 38. Förekomst och typ av växellåda anges. 39. Årsmodellangivelsen består av de två sista siffrorna i årsmodellbeteckningen. B. Allmänna data. 1. Upp till nio ägarbyten registreras. 2. Uppgift tas här in om föreliggande skyldighet att inställa fordonet till besiktning (t.eXi särskild periodisk kontrollbesiktning). 3. Uppgift om dag för avregistrering finns kvar så länge uppgifter om fordonet finns kvar i registret (5 år). 6. Dag för rapport till registret eller dag då viss åtgärd vidtagits anges i registret. 10. Här anges om fordonet brukas enligt interimslicens, begränsat körtillstånd enligt 19 § BRK, saluvagnslicens eller exportvagnslicens. SOU 1971:11

12. Skattskyldighet och uppgift om erlagd skatt noteras. 15. Uppgift tas in om den dag då gällande försäkring tecknades. 16. Om duplettkontrollmärke utlämnats anges även detta och dag för utlämnandet. 17. Uppgiften anges i särskild kod. Härvid används t.ex. polisens beteckning på polisdistrikt och speciell angivelse för länsstyrelse, besiktningsstation etc. 18. Registreringsbevis får löpande nummer för varje fordon. 21. Uppgift om pågående utredning gör att transaktioner beträffande fordonet måste uppmärksammas speciellt. Vidare noteras för bevakning åtgärder som måste vidtas inom en viss tid. 22. Här anges för varje dragfordon registreringsnummer på släpfordon som får dras av fordonet och för varje släpfordon nummer på dragfordon som får dra släpfordonet. 25. I särskild kod anges vilka åtgärder som vidtagits vid förseelser av olika slag. C. Ägardata 9. Här anges om fordonsägaren begärt att få betala fordonsskatten till postgirokonto. 10. Uppgift om telefonnummer tas in vid registrering eller anmälan om äganderättsövergång m.m. Vid flyttning utgår telefonnumret ur registret. Vid varje transaktion i övrigt som berör en person kontrolleras att telefonnumret är riktigt. 11. Uppgift om ägarkategori anger i viss kod sådana slag av fordonsägare som skall behandlas enligt särskilda regler, tex. statlig myndighet. D. Data som inte anges direkt i registret men som kan beräknas ur registerinnehållet. 1. Axeltryck etc. som svarar mot given belastning. Om belastningen anges med L, axelavståndet med a, lastutrymmets längd med 1, lastutrymmets överhäng med ö och tjänstevikten med t kan axeltrycket beräknas enligt följande formel. Axeltryck fram = t fram +

IL (0,5 l - ö ) a 197

Axeltryck bak = t bak + a 2. Maximilasten utgör skillnaden mellan totalvikt och tjänstevikt. 3. Uppgiften beräknas med hjälp av formlerna under 1. 4. Uppgiften beräknas enligt formlerna under 1. (L är då maximilasten.) 5. På hjälpaxeln vilar den del av tjänstevikten som inte vilar på fram- och bakaxel. 6. På kopplingen vilar den del av tjänstevikten som inte vilar på axeln. 7. Uppgiften beräknas enligt formlerna under 1. (L är då maximilast plus tjänstevikt.)

198 SOU 1971:11

6 Förslag till rutin för registeromläggningen

1 Inledning Omläggningsstarten för de olika länen sker vid olika tidpunkter. Omläggningsarbetet kan dock pågå samtidigt i flera län som befinner sig i olika skeden av det. I ett provlän - Uppsala län - sker omläggningen en tid före den i övriga län. Omläggningsarbetet för ett län kan indelas i följande skeden. - Uppgifter som skall lämnas av fordonsoch/eller körkortsinnehavare samlas in. - Namn- och adressuppgifter inhämtas från länsstyrelsernas personregister. - Vissa tekniska uppgifter hämtas från statistiska centralbyråns nuvarande centrala bilregister. Samtidigt modellkodas fordonen maskinellt så långt det går. - Uppgifter förs över från länsstyrelsernas nuvarande bilregister varvid kontroll av tidigare insamlade uppgifter sker. - Det nya registret organiseras. Skyltar, kontrollmärken och registreringsbevis sänds ut. - Övergången till nytt system äger rum. Nya författningsbestämmelser sätts i kraft. - Länsstyrelsernas registerkort arkiveras.

personnummer på ett hålkort samtidigt som namn och adress skrivs på kortet vilket därefter sänds till personen. Samtliga personer i länet som är 15 år eller äldre och som är svenska medborgare får härigenom ett sådant kort. Samtidigt med hålkorten sänds en broschyr som allmänt redogör för det nya bilregistersystemet men som också innehåller instruktioner om vad som skall göras med hålkortet. Var och en som har körkort eller är ägare till ett fordon skall på det utsända hålkortet anteckna körkortsnummer och/eller fordonets registreringsnummer samt fordonsslag. På kortet kommer att finnas plats för uppgifter om ett antal fordon. För ägare som har fler fordon kommer speciella blanketter att finnas tillgängliga hos länsstyrelserna och polismyndigheterna. Kortet resp. blanketten skall efter ifyllandet sändas in till bilregisternämnden. På motsvarande sätt kan även företag tillskrivas och ombes deklarera sitt fordonsinnehav. Namn, adress och företagsnummer hämtas från länsstyrelsernas personregister. När hålkorten kommer till bilregisternämnden tilläggsstansas de med de uppgifter som ifyllts av ägarna. Därefter läses korten in i datamaskin och uppgifterna ordnas i 2 Datainsamling från fordonsinnehavare magnetbandsposter. Posterna för ett län Från länsstyrelsernas personregister hämtas sorteras efter person- resp. företagsnummer. uppgifter om alla personer som är 15 år eller Magnetbandet benämns i fortsättningen äldre. För var och en av dem stansas ägareband. SOU 1971:11

3 Namn- och adressuppgifter hämtas från länsstyrelsernas personregister Det sorterade ägarebandet körs i en rutin mot länsstyrelsernas personregister. Till varje post på ägarebandet läggs namn- och adressuppgifter från personregistret. På de poster i personregistret som motsvaras av en post på ägarebandet sker en viss markering. Det medför att ändringar som sker på dessa poster i personregistret i fortsättningen kommer att meddelas bilregistret. 4 Vissa tekniska uppgifter hämtas från statistiska centralbyråns nuvarande centrala bilregister Det med uppgifter från länsstyrelsernas personregister uppdaterade ägare registret på magnetband läses in i bilregistrets datamaskin och läggs på direktminne. I samband därmed ordnas posterna efter gammalt registreringsnummer. Varje post uppdateras därefter med vissa tekniska uppgifter från statistiska centralbyråns nuvarande bilregister. Nya registreringsnummer tilldelas automatiskt. I datamaskinen har tidigare lagrats ett sökregister för modellkodsättning. Detta register har en post för varje modellkodad fordonsmodell. Varje post innehåller de uppgifter om modellerna, med vilkas hjälp de kan skiljas från varandra, t.ex.vikt, bredd och effekt, och på vilka posterna har sorterats. Dessutom innehåller de den tilldelade modellkoden. När en post hämtas från statistiska centralbyråns band och det tillfälliga fordonsregistret skall uppdateras med de tekniska uppgifterna undersöks om uppgifterna överensstämmer med dem som finns i någon av posterna i nyssnämnda register. Om så är fallet läggs motsvarande modellkod in i fordonets registerpost. 5 Uppgifter förs över frän länsstyrelsernas nuvarande bilregister 5.1

Utgångsläget

Den hittills beskrivna rutinen innebär att när arbetet med att från länsregisterkorten föra 200

in uppgifter i det centrala bilregistret startar har redan de uppgifter som hämtats från fordonsägaren, länsstyrelsernas personregister och nuvarande centrala bilregistret lagrats i fordonsposter i centrala registrets datamaskin. Vissa fordon har vid införandet av data från nuvarande centrala bilregistret kunnat modellkodas och för dessa innehåller fordonsposterna fullständiga tekniska uppgifter, medan posterna för övriga fordon ännu är ofullständiga i detta avseende. I de fall fordonsägarna försummat att sända in ägareuppgiftskorten finns inga uppgifter om fordonen i det centrala registret. För samtliga fordonsslag utom personbilar sker en genomgång av registerkorten varvid kodning av karosserier och specialutrustning sker. 5.2

Organisation

Överföring av uppgifter från registerkort till centrala registret sker med hjälp av informationsskärmar. Överföring kommer därvid att ske i båda riktningarna, eftersom tidigare införda data skall kontrolleras mot kortens uppgifter. Omläggningspersonalen indelas i grupper med specialiserade arbetsuppgifter. Dessa grupper är följande: 1. Skärmoperatörgrupp för inmatning av fordonsuppgifter. 2. Skärmoperatörgrupp för kontrollslagning av vissa av de uppgifter, som grupp 1 matat in. 3. Utredningsgrupp för utredning av oklara fall. Dessutom tillkommer arbetsledande personal.

5.3 Arbetsmetodik

5.3.1 Första arbetsgruppen Skärmoperatörerna ur den första gruppen hämtar registerkorten i buntar, vilka var och en innehåller en hundranummerserie. För varje registerkort matas följande uppgifter in på skärmen: SOU 1971:11

Registreringsnummer Fordonsslag Chassinummer Första registreringsdatum Senaste överlåtelsedatum Försäkringsdata Tjänstevikt Ev. uppgift om beredskapsuttagning Ev. uppgift om reservregistrering Ev. specialutrustning Ev. speciella noteringar Dessa uppgifter lagras i registret och som svar erhålls Gammalt registreringsnummer Nytt registreringsnummer Fordonsbenämning Effekt Bredd Totalvikt Årsmodell Ägardata Skärmoperatörerna kontrollerar i första hand att de återsända uppgifterna överensstämmer med kortets. Om så inte är fallet kontrollerar operatören att rätt registreringsnummer slagits. Är numret riktigt inslaget och uppgifterna inte överensstämmer tas kortet ur bunten och överlämnas till utredningsgruppen. Utredningsgruppen får också ta hand om korten till de fordon vilkas ägare inte sänt in ägarekorten och för vilka fordon någon motsvarande post inte finns i centrala registret. På kortet markeras orsaken till att det lämnas till utredningsgruppen. Om fordonet inte kunnat modellkodas eller om data är felaktiga matas fullständiga tekniska data in på skärmen. När fordonsuppgifter matas in till centrala registret utförs i datamaskinen rimlighetskontroller av uppgifterna. Så till exempel jämförs totalvikten med tjänstevikten och det godtas endast att totalvikten överstiger tjänstevikten med en viss procent. Procenttalet varierar beroende av fordonstyp. Vidare får längd, bredd, tankrymd och antal hjul inte överstiga vissa maximala värden. Om värdena inte kan godtas sänds från datamaskinen en signal till skärmen och operatören SOU 1971:11

måste kontrollera att han slagit in de rätta värdena. När en inmatning är färdig och godkänd i maskinen skriver operatören det nya registreringsnumret på kortet.

5.3.2 Andra arbetsgruppen När den första gruppen färdigbehandlat en bunt registerkort enligt ovanstående, överlämnas bunten till arbetsgrupp 2 som skall kontrollslå vissa av de inmatade uppgifterna. Detta tillgår så att följande uppgifter slås in på en skärm: Transaktionskod Gammalt registreringsnummer Nytt registreringsnummer Chassinummer Ev. speciella noteringar Ev.uppgift om beredskapsuttagning Ev. datum för reservregistrering Tjänstevikt Ägarens efternamn När en sådan post är fullständig på skärmen översänds den till datamaskinen, i vilken dessa data jämförs med de tidigare inslagna. Om brist på överensstämmelse råder beträffande någon uppgift sänds båda alternativen tillbaka från maskinen till skärmen. Operatören kontrollerar mot kortet vilket alternativ som är det rätta och sänder information om detta till datamaskinen i form av ett kodtecken. Tveksamma fall överlämnas till utredningsgruppen. När ett registerkort kontrollslagits och klarsignal erhållits skriver operatören sin signatur på kortet och när hela bunten är färdig plockas den åter ner i registerskåpet. Efter den första inmatningen läggs fordonsposten i ett speciellt vänteregister i datamaskinen. När posten efter kontrollslagning visar sig vara riktig, läggs den in i det stora tillfälliga registret. Efter varje dag skall vänteregistret vara tömt på samtliga poster. I annat fall ges automatiskt signal med begäran om kontrollslagning av kvarvarande poster. 201

5.3.3 Tredje arbetsgruppen

8 Länsstyrelsernas registerkort arkiveras

Den tredje arbetsgruppen har till uppgift att handlägga felaktiga eller oklara fall, vilka lämnas till den främst från första gruppen, men även från grupp 2. Om en utredning av ett fall synes ta lång tid, exempelvis genom att ägaren måste tillskrivas, skall utredningen överlåtas på länsstyrelsens personal.

De gamla registerkorten arkiveras efter inmatningen tillsammans med övriga gainla kort på resp länsstyrelse. Dock skall de fcrst mikrofilmas för att ge grundmaterialet i det nya mikrofilmarkivet. 9 Tidsberäkningar, personal- och resursbehov

6 Det nya registret organiseras. Skyltar, Nedanstående resurs- och tidsberäkningar är kontrollmärken och registreringsbevis sänds byggda på vissa försök med inmatning med hjälp av informationsskärmar. De antaganut den som gjorts är att arbetsgrupp 1 kan ha För varje post som efter kontroller godtagits en inmatningskapacitet av 80 fordon per och som blivit komplett byggs fordonsre- timme och skärmoperatör och motsvarande gistret, ägareregistret och övriga delregister för arbetsgrupp 2 är 150 fordon. För varje upp i maskinen i den utformning de skall ha fordon krävs alltså arbete av dessa grupper i den kommande organisationen. under 1 min 10 sek. Ett genomsnittslän med För de fordon, om vilka kompletta upp- 4 % av landets fordon, eller 120 000 fordon gifter finns i registret, iordningställs ett år 1970, kräver alltså omläggningsarbete \id registreringsbevis och ett kontrollmärke samt skärmarna i drygt 2 300 timmar om enbart initieras utsändningen av skyltar. Man bör en skärm användes. Vidare antas att skärmarnär det gäller omläggningen kunna sända na kan vara i funktion under 14 timmar per även kontrollmärket i en vanlig brevförsän- dygn om tvåskiftsarbete tillämpas. Med dessa delse direkt till ägaren. Dock utskrivs och antaganden kan nedanstående tabell göras. sänds naturligtvis inget märke i de fall registerinnehållet visar att ägaren inte full- Skärmarnas utnyttjande 14 tim/dag gjort förpliktelserna för att få ett sådant. Total skärm tid per registerkort i arbetsgrupp 1 och 2 Totalt antal registerkort Antal omläggningsdagar 7 Övergången till nytt system äger rum Nya (motsvarande en omläggningstid om 8 - 9 månader) författningsbestämmelser sätts i kraft Antal kort/arbetsdag Under den tid överföringen av uppgifter från Antal skärmar för grupp 1 och 2 länsstyrelsen till det nya registret sker börjar Antal skärmar för grupp 3 Totalt antal skärmar länsstyrelsen i gradvis ökande omfattning Antal omläggningsdagar för ett arbeta efter det nya registreringssystemet. normallän

70 sek 3 000 C00 150

20 000 28 5 33 5

Detta sker dock endast internt och i kommunikationerna med centrala registret. För allmänheten kommer fortfarande de dittillsOmläggningspersonal: per skift totat varande bestämmelserna och blanketterna grupp 1 18 36 att gälla. När det nya registret är helt klart grupp 2 10 20 beträffande det aktuella länet, skyltar har grupp 3 10 20 4 8 sänts ut och övriga förberedelser vidtagits arbetsledning träder de nya registreringsbestämmelserna i 42 84 kraft beträffande länet. En ungefärlig tidsplan för omläggningen av ett normallän finns Av de 56 operatörerna i grupp 1 och 2 ber i avsnitt 10 i denna bilaga. minst åtta vara från länsstyrelserna. Från 202

SOU 1971:11

varje länsstyrelse skickas de operatörer som Eftersom insamlingen av uppgifter från skall sköta skärmarna i framtiden för utbild- fordonsägarna tar relativt lång tid måste flera ning och träning. De bör vara färdigutbildade län befinna sig i denna fas samtidigt med en när det i samband med registeromläggningen veckas förskjutning, i det egna länet är dags att börja inmatning av data enligt den nya rutinen. Genom att placera länsoperatörerna bland den fasia personalen i grupp 1 kan man på ett smidigt sätt ge dem den erforderliga utbildningen. I utredningsgruppen bör en eller två tjänstemän från varje län delta under omläggningstiden dels för utbildning och dels för att tillföra gruppen lokalkännedom. Svårare utredningar skall i princip inte göras av omläggningspersonalen utan av den ordinarie utredningspersonal som skall finnas i den nya organisationen på varje länsstyrelse.

10 Tidsplan för omläggning av ett normallän Dag 1

Utsändning av dualhålkort som framställts tidigare från länsstyrelsernas personregister. Dag 14 Största delen av korten har kommit tillbaka från fordonsägarna. Dag 15- Stansning på stansbyrå av uppgif21 terna i korten. Inmatning i datamaskinen och uppläggning av tillfälliga register. Dag 21 Första bunten registerkort sänds från länsstyrelsen. Dag 22 Överföring från registerkorten börjar. Dag 23 Inmatning av uppgifter enligt det nya systemet börjar på länsstyrelsen. Dag 28 Omläggningen färdig för alla registerkort utom svårare utredningsfall. Dag 29 Samtliga transaktioner behandlas enligt nya systemet på länsstyrelsen. Dag 40 De nya bestämmelserna sätts i kraft. Fordon med länets registerbeteckning får inte längre finnas. Utsändning av skyltar och handlingar sker successivt under dag 22-29. SOU 1971:11

Göteborgs Offsettryckeri A B , Sthlm 70 19 S

Allmänna Förlaget

ALLF 238 71 011 WIK1NC L1TO 7!.SI!