Ledningsrättslag

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

,SOU

Statens offentliga utredningar 1972 : 57 Justitiedepartementet

Ledningsrättslag

Betänkande avgivet av om

utredningen ledningsrätt

Stockholm 1972

ISBN 91-38-00276-0 SundaRwødüüoøu AI.Sthlm 197123362

Till Statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Med stöd av Kungl. Majzts bemyndigande redningen förordnades den 31 oktober 1969 den 29 november 1968 tillkallade chefen för justitierådet Petrén och den 5 november 1970 justitiedepartementet justitierådet Otto Pet- överdirektören Helmer Wallner. Såsom de rén, ordförande, numera byråchefen Bertil sakkunnigas sekreterare har hovrättsasses- André, direktören Sture Annevall, numera som Peder Baagøe tjänstgjort. ombudsmannen Erling Blommé, civilingenjö- Sedan de sakkunniga, vilka antagit benämren Hans Boström och direktören Rolf Rom- ningen utredningen om ledningsrätt, nu avson att såsom sakkunniga utreda frågan om slutat sitt arbete får utredningen härmed sakrättsligt skydd för vissa ledningar. Sedan överlämna betänkande med förslag till ledjustitierådet Petrén på därom gjord fram- ningsrättslag. ställning entledigats från sitt uppdrag, för- Till betänkandet är fogade reservation av ordnades den 31 oktober 1969 f.d. landshöv- ledamoten Annevall och särskilt yttrande av dingen Bertil Fallenius till de sakkunnigas experten Petrén. ordförande. Att såsom experter biträda ut- Stockholm den 9 maj 1972.

B Fallenius

Bertil André Sture Annevall Erling Blommé Hans Boström Otto Petrén Rolf Romson Helmer Wallner / Peder Baagøe

SOU 1972: 57

Innehåll

I Författningsförslag IV Specialmotivering

Förslag till ledningsrättslag . . . . . 7 Förslaget till ledningsrättslag . . . . . 53 Förslag till lag om ändring i fastighets- Grundläggande bestämmelser . . . 53 bildningslagen (1970:988) . . . . . . 17 Förrättning . . . . . . . . . . . 63 Domstolsprövning . . . . . . . . 79 Förslag till lag om ändring i jordabalken . . . . . Verkställighet m.m . . . . . . . . . 86 . . . . . . . . . . . 18 Förslaget till lag om ändring i

Förslag till lag om förändring av vissa fastig-wâw

hetsbildningslagen (1970:988) . . . . 96 servitut till ledningsrätt . . . . . . . 19 Utkast Förslaget till lag om förändring av vissa till kungörelse med tillämpningsservitut till ledningsrätt . . . . . . . 98 föreskrifter till ledningsrättslagen . . . 20

V Reservation och särskilt . 101 II Inledning 21 yttrande

Reservation av ledamoten Annevall . . 101 Direktiven för utredningen . . . 21 Särskilt yttrande av experten Petrén . . 102 översikt över gällande bestämmelser m.m. . . . . . . . . . . . . . . . 24

VI Sammanfattning . . . . . . . 103 IH Allmän . 27 motivering

Behovet av lagstiftning . . . . . . . 27 Nuvarande tillvägagångssätt vid bildandet av vissa ledningsservitut m.m. . . 31 Vägrätten som förebild för rätt att dra fram ledning . . . . . . . . . . . . 33 Ledningsrätten och dess huvudsakliga innehåll . . . . . . . . . . . . . . 36 Förfarandet vid upplåtelse av ledningsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Förrättningsmannen . . . . . . . . . 39 Ledningar för vilka ledningsrätt kan upplåtas . . . . . . . . . . . . . . 42 Ersättning för ledningsrätt . . . . . . 47 Ledningsrättens subjekt . . . . . . . 50 Ledningsrättens anknytning till fastighet 51

SOU 1972: 57

Författningsförslag

1 Förslag till Ledningsrättslag

Härigenom förordnas som följer.

Grundläggande bestämmelser 1 § Efter prövning vid förrättning enligt denna lag kan åt den som för ledning vill nyttja utrymme inom fastighet upplåtas rätt därtill (ledningsrätt). Ledningsrätten omfattar även befogenhet att inom fastigheten vidtaga sådana för ledningens framdragande och begagnande erforderliga åtgärder som för varje särskilt fall bestämmes. Vid kan på begäran förordnas att ledningsrätten skall upplåtelsen höra till viss fastighet. Ledningsrätt upplåtes utan hinder av den rätt som annan kan äga till fastigheten.

2 § Lagen gäller för 1. allmän teleledning, 2. elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras, 3. ledning som tillhör allmän va-anläggning eller, utan att tillhöra sådan anläggning, förser samhälle eller industrianläggning med vatten eller avlopp, 4. annan ledning genom vilken fjärrvärme, olja, gas eller annan råvara eller produkt transporteras från produktionsställe, upplag eller lastplats och som eljest tillgodoser ett allmänt behov a) drives med stöd av koncession, eller gagnar industriföretag av betydelse för riket eller viss ort, eller b) medför endast ringa intrång i jämförelse med nyttan.

3 § I ledning ingår sådana för dess ändamål erforderliga anordningar som transformatorer, pumpstationer och andra tillbehör.

4 § Lagen är ej tillämplig då utrymme för ledningen kan upplåtas med stöd av lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar.

SOU 1972: 57

5 § Med sakägare förstås i denna lag ägare av fastighet, inom vilken utrymme för ledningen kan komma att upplåtas, samt innehavare av annan särskild rätt till fastigheten än rätt för fordran, i den mån hans rätt beröres. Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som fastighetens ägare.

6 § Ledningsrätt skall upplåtas på sådant sätt att ledningens ändamål vinnes med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad.

7 § Ledningsrätt får ej upplåtas i strid med vad som av säkerhetsskäl är särskilt föreskrivet för ledningens framdragande.

8 § Inom område, som i fastställd generalplan eller i stadsplan eller byggnadsplan avsetts till gata, väg eller annan allmän plats, hamn- eller vattenområde, får utan kommunens medgivande ledningsrätt upplåtas endast om synnerliga skäl föreligger.

9 § Upplåtelse av ledningsrätt inom område med fastställd generalplan eller med stadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan skall stå i överensstämmelse med planen. Gäller eljest särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning, såsom regionplan, utomplansbestämmelser eller naturvårdsföreskrifter, skall ledningsrätt upplåtas så, att syftet med bestämmelserna icke motverkas. Om särskilda skäl föreligger, får undantag från planen eller bestämmelserna medges av länsstyrelsen eller efter dess förordnande av byggnadsnämnden. Även utan sådant medgivande får mindre avvikelse från planen ske, om det är förenligt med planens syfte. Länsstyrelsen får medge undantag enligt första punkten från fastställd generalplan eller stadsplan endast om byggnadsnämnden tillstyrkt det. Talan mot byggnadsnämnds beslut i fråga som avses i tredje stycket föres hos länsstyrelsen genom besvär. Talan får dock icke föras mot byggnadsnämnds beslut att vägra undantag från fastställd generalplan eller från stadsplan. Mot länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket föres talan hos Konungen genom besvär.

10 § Har stadsplan eller byggnadsplan icke fastställts för visst område och har tätbebyggelse uppkommit eller är sådan bebyggelse att vänta eller kan eljest väntas att flera fastigheter avsedda för bebyggelse skall bildas, får ledningsrätt ej upplåtas så, att områdets ändamålsenliga användning försvåras eller lämplig planläggning motverkas.

11 § Vad i koncessionsbeslut eller eljest av den som meddelar koncession föreskrivits om ledningens framdragande skall lända till efterrättelse utan hinder av bestämmelserna i 6-10 §§.

12 § Den åt vilken ledningsrätt upplåtes skall till fastighetsägare och andra sakägare utgiva intrångsersättning och ersättning för annan skada till följd av ledningens utförande och begagnande.

8 SOU 1972: 57

Vid ersättningens bestämmande gäller 11 § lagen (1917:189) om expropriation i tillämpliga delar.

13 § Vid upplåtelse av ledningsrätt får avsteg göras från bestämmelserna i 6 och 12 §§, om berörda sakägare medger det. Avser upplåtelsen fastighet som svarar för fordran, får avsteg från 12 § ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. *Medgivande av rättsägare fordras ej, om upplåtelsen är väsentligen utan betydelse för honom.

l

E

l F örrättnin g

14 § Ansökan om förrättning göres skriftligen hos länsstyrelsen i det län där ledningen eller del av den skall framdragas. Fordras koncession för ledningen, göres ansökan hos myndighet som Konungen bestämmer.

§ 15 § Ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om ledningens ändal mål och huvudsakliga sträckning samt de fastigheter som ledningen berör. Såvitt möjligt skall sökanden även uppge sakägarnas namn och , postadress.

i

Avser ansökan ledning för vilken koncession fordras men ännu ej i erhållits, skall medgivande till förrättningen föreligga från den som har g att meddela koncessionen.

16 § Om medgivande som i 15 § andra stycket sägs ej föreligger eller det eljest är uppenbart att ansökan icke kan upptagas till prövning, skall den omedelbart avvisas.

17 § Har ansökan om förrättning ej avvisats, skall den till vilken fram- , ställningen gjorts förordna lämplig förrättningsman. i Är ledningen av större omfattning får, om det finnes lämpligt, prövningen uppdelas på skilda förrättningar, envar avseende viss sträcka av ledningen.

l 18 § Om förrättningsmannen finner att medverkan av gode män bei hövs eller om sökanden eller sakägare begär sådan medverkan och oskäligt dröjsmål ej föranledes därav, skall förrättningsmannen biträdas av två gode män. Dessa utses av förrättningsmannen bland dem som är valda till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Deltager gode män, äger bestämmelserna i det följande om förrättningsman motsvarande tillämpning på honom jämte gode männen, om ej annat framgår. Bestämmes att gode män skall medverka, rubbas icke därigenom vad som redan beslutats eller verkställts under förrättningen.

19 § Ägare av fastighet i vilken ledningsrätt begäres är skyldig att på anmodan av sökanden eller förrättningsmannen uppge övriga sakägare. Underlåter han det utan giltigt skäl och uppstår skada för sakägare till

SOU 1972: 57

följd av underlåtenheten, skall han ersätta skadan. Ägaren skall erinras om detta på lämpligt sätt.

20 § Förrättningsmannen skall utreda huruvida och på vilka villkor ledningsrätten skall upplåtas och därvid i erforderlig utsträckning rådpläga med sökanden och sakägare. Vid behov skall samråd ske med myndighet vars verksamhetsområde beröres av upplåtelsen. Om upplåtelsen berör mark som avses i 8 §, skall förrättningsmannen av kommunen begära beslut huruvida den medger upplåtelsen. Finnes upplåtelsen icke strida mot allmänt intresse, skall förrättningsmannen söka åstadkomma överenskommelse mellan sökanden och sakägarna om upplåtelsen och villkoren därför.

21 § Föreligger hinder mot upplåtelse av ledningsrätten, skall förrättningsmannen så snart som möjligt meddela beslut om förrättningens inställande. Kan hindret undanröjas genom att sökanden jämkar sin talan, skall han få tillfälle att göra det.

22 § Har sakägare ej träffat skriftlig överenskommelse med sökanden om upplåtelse av ledningsrätten, skall förrättningsmannen låta delge honom anmaning att senast viss dag hos förrättningsmannen muntligen eller skriftligen anmäla de yrkanden han vill framställa i saken. Om förrättningsmannen finner anledning antaga att okända sakägare finnes, skall han låta delge även dem anmaning som sägs i första stycket. Förrättningsmannen skall alltid underrätta byggnadsnämnden om förrättningen.

23 § Förrättningsmannen skall hålla sammanträde med sökanden och sakägare, om någon av dessa för behandling av viss fråga påfordrar det eller förrättningsmannen finner det erforderligt. i å Byggnadsnämnden skall underrättas om sammanträdet, om det ej är i uppenbart att frågan faller utanför nämndens verksamhetsområde. När 5 finner det erforderligt, skall även företrädare för

förrättningsmannen i

annan myndighet beredas tillfälle att deltaga. i Sammanträdet hâlles på plats som finnes lämplig från sakägarnas

synpunkt. i

i i 24 § Förrättningsmannen skall till sammanträdet kalla sökanden och l sakägare som kan beröras av fråga vid sammanträdet. Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges sökanden och sakägare. Om vid sammanträde tillkännagivits tid och plats för nytt sammanträde angående samma fråga, behöver ej kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning eller eljest infunnit sig till det sammanträde där tillkännagivandet skett. Den som infunnit sig till sammanträde, vid vilket tillkännagivits sammanträde vid senare tillfälle i annan fråga som berör honom, behöver ej delges kallelse till detta.

25 § Vid sammanträde skall förrättningsmannen redogöra för fråga som föranlett sammanträdet samt bereda de närvarande tillfälle att yttra sig och förebringa utredning i saken.

10 SOU 1972: 57

26 § Inställes ej förrättningen, skall förrättningsmannen efter erforderlig handläggning meddela beslut om upplåtelse av ledningsrätten (ledningsbeslut) och om ersättning till sakägare samt i övrigt avgöra alla vid förrättningen uppkomna frågor.

27 § I ledningsbeslut skall anges ledningens ändamål och huvudsakliga beskaffenhet, utrymme inom fastighet som upplåtes för ledningen, som avses i l § andra stycket,

.ow-éwsvr-

befogenhet förordnande som avses i 1 § tredje stycket,

l den tid inom vilken ledningen skall vara utförd,

i föreskrifter som med hänsyn till förhållandena finnes påkalövriga lade. får ledningsbeslut meddelas utan hinder av att Om det är lämpligt, och andra frågor ej slutbehandlats. Under samma förutsättersättningsmeddelas särskilt beträffande viss sträcka av ledning får ledningsbeslut ningen.

28 § Har ledningsbeslut meddelats men i 52 § upptagen förutsättning för beslutets verkställbarhet ännu ej inträtt, får förrättningsmannen, om det är av synnerlig vikt för sökanden, medge denne att tillträda upplåtet utrymme (tillträdesbeslut). Tillträdesdagen bestämmes av förrättningsmannen av att sakägare erhåller skäligt rådrum. med iakttagande första får lämnas endast om sökanden hos Medgivande enligt stycket länsstyrelsen ställer betryggande säkerhet för ersättning som är eller kan komma att bli bestämd ränta samt för det skadestånd han kan bli jämte skyldig utge om beslutet ändras. Kronan, kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver ej ställa säkerhet. Tillträdesbeslut får verkställas utan hinder av att det icke vunnit laga kraft.

att ersättningen för ledningsrätten blir 29 § Om det ej är uppenbart obetydlig, skall på yrkande av fastighetens ägare eller annan sakägare, vars rätt beröres av tillträdet, såsom villkor för tillträdet föreskrivas att sökanden i avräkning på den ersättning som slutligen fastutger förskott ställes. Har förordnande första stycket meddelats, får den slutliga erenligt icke bestämmas till belopp än som utgått eller kan sättningen lägre komma att utgå på grund av förordnandet.

30 § Förrättningsmannen har rätt till ersättning, innefattande skäligt kostnader. Detsamma gäller för arvode och gottgörelse för behövliga särskilt tillkallad sakkunnig. Gode männen har rätt till ersättning enligt de grunder som gäller för gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Ersättningarna utom arvode till förrättningsmannen skall, när det páfordras, utges i förskott. Förrättningskostnaderna samt ersättning för skada som avses i 4 kap. skall betalas av 38 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) sökanden. Beslut i fråga som avses i denna paragraf meddelas i samband med

SOU 1972: 57

att förrättningen inställes eller avslutas. Beslut om förskott kan meddelas även under förrättningen.

31 § Sedan samtliga frågor avgjorts och alla till förrättningen hörande göromål utförts, skall förrättningsmannen förklara förrättningen avslutad (avslutningsbeslut). Avslutningsbeslut skall meddelas på tid och plats som förrättningsmannen genom skriftligt meddelande tillkännagivit för sökanden, sakägarna och annan som får föra talan mot beslutet.

32 § I fråga om förrättning i övrigt i tillämpliga delar gäller 4 kap. 3-6, 11-13, 16, 17, 21, 22 och 30 §§, 34 § första stycket, 38-40 och 42 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988). Bestämmelserna om sakägare skall avse även sökanden.

Domstolsprö vning 33 § Talan mot förrättningsmannens beslut föres vid den fastighetsdomstol inom vars domkrets den med förrättningen avsedda marken är belägen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger.

34 § Talan mot förrättningsmannens beslut föres särskilt, om förrättningsmannen l. avvisat ombud eller biträde, 2. ogillat jäv mot förrättningsman, 3. beslutat i fråga om tillträde, 4. beslutat i fråga om förskott som avses i 29 §, 5. beslutat i fråga om ersättning till gode män eller sakkunnig eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 § fastighetsbildningslagen (1970:988), 6. beslutat om ersättning enligt 30 § första stycket första punkten, 7. beslutat i fråga om sådan rättelse som avses i 4 kap. 42 § fastighetsbildningslagen. Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom två veckor från den dag då beslutet meddelades. Besvär får anföras av sökanden och sakägare. Mot beslut som avses i 1 och 5-7 får talan föras även av annan som beslutet rör.

35 § Om det främjar en ändamålsenlig handläggning, får förrättningsmannen förordna att talan mot ledningsbeslut och beslut om ersättning enligt 12 § skall föras särskilt. Sådan talan föres genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag beslutet meddelades. Besvär enligt denna paragraf får anföras av sökanden och sakägare.

36 § Menar sökanden eller sakägare att förrättningen onödigt uppehålles genom förrättningsmannens beslut, får han föra talan mot beslutet genom besvär hos fastighetsdomstolen. Sådan talan är ej inskränkt till viss tid.

12 SOU 1972: 57

37 § Talan får ej föras mot förrättningsmannens beslut att gilla invändning om jäv.

38 § I annat fall än som avses i 34--37 §§ föres talan mot beslut av förrättningsmannen genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då förrättningen förklarades avslutad eller inställd. Besvär enligt denna paragraf får anföras av sökanden och sakägare.

39 § Talan mot ledningsbeslut får föras av byggnadsnämnden på sätt och inom tid som gäller för sakägare.

40 § Har ledningsbeslut meddelats beträffande område som avses i 8 § utan att medgivande enligt nämnda paragraf föreligger, får kommunen, även om den ej är sakägare, föra talan mot beslutet på sätt och inom tid som gäller för sakägare.

41 § Finner länsstyrelsen att ledningsbeslut strider mot sådan bestämmelse i denna lag som meddelats till förmån för allmänt intresse, får länsstyrelsen föra talan mot beslutet på sätt och inom tid som gäller för sakägare. Första stycket gäller icke upplåtelse inom område med stadsplan eller inom område med byggnadsplan, om upplåtelsen rör endast mark som enligt planen är avsedd för annat än jordbruksändamål.

42 § Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om ledningsrätt icke kan införas i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och kan rättelse ej vinnas i den ordning som anges i 4 kap. 42 § fastighetsbildningslagen (1970:988), får myndigheten söka rättelse hos fastighetsdomstolen. Detsamma gäller, om myndigheten finner att registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlitlighet eller på annat sätt föranleda rättsosäkerhet. I fråga om talan enligt denna paragraf äger bestämmelserna om förfarandet vid fastighetsdomstol motsvarande tillämpning. Talan är ej inskränkt till viss tid.

43 § Har sökanden, samtliga sakägare och andra, som har rätt att anföra besvär, genom påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kommit förrättningsmannen eller fastighetsregistermyndigheten till handa godkänt förrättning eller förrättningsbeslut, får besvär icke anföras mot vad som godkänts.

44 § I fråga om förfarandet vid fastighetsdomstolen äger 16 kap. 1-12 och 15 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) motsvarande tillämpning. Föreskriften i 11 § första stycket om beredande av tillfälle för sakägama att yttra sig skall dock gälla endast av besvären berörda sakägare. Vad i de nyss angivna paragraferna föreskrives om sakägare skall tillämpas även på sökanden och annan enskild part. Hänvisning till 15 kap. 2, 4 och 10 §§ fastighetsbildningslagen skall i stället avse 34, 36 och 42 §§ denna lag. › . -. ..

SOU 1972: 57

45 § Förrättningsmannen samt företrädare för eller tjänsteman vid sådan myndighet som kallats till förhandling för att lämna upplysningar har rätt till ersättning för sin inställelse. Ersättningen till förrättningsmannen utgår av allmänna medel och bestämmes i enlighet med vad som gäller för vittnesersättning som skall utgivas av part. För övriga utgår ersättningen enligt särskilda bestämmelser. Enskild part får ej åläggas att betala kostnad för ersättning enligt första stycket.

46 § I mål mellan sökanden och sakägare skall sökanden, oberoende av utgången, ersätta sakägare dennes rättegångskostnader, om ej annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken. Vinner enskild part mål mot företrädare för allmänt intresse, kan domstolen tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnad, om synnerliga skäl föreligger. Sådan ersättning skall utges av statsverket eller, om endast byggnadsnämnden företräder det allmänna intresset, av kommunen. Skall i annat fall än som avses i 45 § kostnad för bevisning eller särskild åtgärd enligt rättens beslut utgå av allmänna medel, kan domstolen när det är skäligt förordna att kostnaden skall stanna på statsverket.

47 § Mot fastighetsdomstols utslag eller beslut får, om ej annat är föreskrivet, talan fullföljas i hovrätten genom besvär som inges till fastighetsdomstolen. I stället för den i 52 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna tiden av två veckor gäller en tid av fyra veckor. Besvär får anföras av enskild part samt av sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan vid fastighetsdomstolen.

48 § Talan får ej föras mot fastighetsdomstolens beslut i dit fullföljd. fråga som avses i 34 § 2 och 5 eller 36 §.

49 § I fråga om rättegången i hovrätt äger 16 kap. 3, 7, 9-12 §§ och 15 § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) samt 44 § tredje punkten, 45 och 46 §§ motsvarande tillämpning. Föreskriften i 11 § första stycket om beredande av tillfälle för sakägarna att yttra sig skall dock gälla endast av besvären berörda sakägare. Beträffande skyldigheten att svara för kostnad i mål som avses i 46 § första stycket gäller, med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att sökanden, om ej annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § samma balk, alltid själv skall bära sina kostnader samt kostnad som han orsakar motparten genom att själv fullfölja talan. Vidare skall 16 kap. 15 § andra stycket fastighetsbildningslagen ej tillämpas när hovrätten återförvisar mål till fastighetsdomstolen. Bevis genom syn på stället får upptagas i hovrätten endast om synnerliga skäl föreligger.

50 § Mot hovrätts utslag eller beslut får, om ej annat är föreskrivet, talan fullföljas i högsta domstolen genom besvär som inges till hovrätten inom den i 56 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivna tiden.

14 SOU 1972: 57

Talan får ej föras mot hovrätts beslut i dit fullföljd fråga som avses i 34 § 3 och 4. av enskild för all- Besvär får anföras part samt av sådan företrädare mänt intresse som kunnat föra talan i frågan i hovrätten.

51 § I fråga om rättegången i högsta domstolen äger 16 kap. 3, 7, 9 och 10 §§, 11 § andra och tredje styckena, 12 § och 15 § andra stycket samt 44 § tredje punkten, 45 och fastighetsbildningslagen (1970:988) Beträffande skyldigheten att svara för 46 §§ motsvarande tillämpning. kostnad i mål som avses i 46 § första stycket gäller dock bestämmelserna därom i 49 § första stycket. Vidare skall 16 kap. 15 § andra stycket fasnär högsta domstolen återförvisar mål tighetsbildningslagen ej tillämpas till lägre rätt. endast om Bevis genom syn på stället får upptagas i högsta domstolen synnerliga skäl föreligger.

Verkställighet m. m. 52 § Tillträde får ske så snart fastställd ersättning erlagts. Ersättningen från det ersättningsbeslutet vunnit laga skall erläggas inom tre månader kraft. A beloppet erlägges sex procent ränta från förfallodagen eller, om tillträde 28 § eller eljest skett före förfallodagen, från tillträdesenligt dagen.

tagits i anspråk, svarar för 53 § Om fastighet, på vilken utrymme fordran, skall i beslut om ersättning förordnas att ersättning jämte ränta, som tillkommer fastighetsägaren och som ej avser personlig skada, skall nedsättas för fördelning. Detta dock icke, om hos länsstyrelsen gäller innehavarna av samtliga fordringar, för vilka fastigheten svarar, medutbetalas direkt till fastighetsägaren. Besväras fasgivit att ersättningen av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden tigheten från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken för relaxation. fordras ej av rättsägare för vilföreskrives Medgivande ken upplåtelsen är väsentligen utan betydelse. Första motsvarande tillämpning i fråga om förskott stycket äger enligt 29 §. av inbetalda medel äger bestämmelserna om I fråga om fördelningen för fast egendom som sålts på exekutiv aukfördelning av köpeskilling tion motsvarande Sammanträde för fördelningen hålles så tillämpning. snart det kan ske. Kallelse till sammanträdet sändes till rättsägarna minst två veckor i förväg.

54 § Har inom ett år efter det att beslut om ersättning vunnit laga kraft fullo erlagts i föreskriven ordning och har ersättningen ej till tillerkänts sådan ersättning begärt verkej heller någon som i beslutet av beslutet, är ledningsbeslutet i motsvarande del förfallet. ställighet är förfallet, om ledningen ej kommit till stånd inom Ledningsbeslutet den tid som bestämts i beslutet. På begäran som gjorts före tidens utskäligt anstånd med anläggningens utfögång får dock vid förrättning rande medges.

SOU 1972: 57

Erlagd ersättning får ej âterkrävas på grund av att ledningsbeslutet förfallit.

55 § Ledningsrätt får ändras, upphävas och, om det sker i anledning av upphävandet, upplåtas under de förutsättningar och i den ordning som enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) gäller för motsvarande åtgärder med servitut. Härvid skall, vid bedömande enligt 7 kap. fastighetsbildningslagen, i stället för betydelse, fördel eller nytta för härskande fastighet beaktas betydelse, fördel eller nytta för ledningen. Är fråga om koncessionspliktig ledning, skall koncessionsmyndighetens medgivande föreligga. Gör ledningsrättens innehavare eller med hans medgivande fastighetsägare framställning om ledningsrättens upphävande, får upphävande ske vid förrättning enligt denna lag. Vid sådan förrättning skall sakägarna ej höras.

56 § Föreligger ej förordnande enligt 1 § tredje stycket, kan sådant förordnande pâ begäran av ledningsrättens innehavare meddelas vid ny förrättning. Har förordnande meddelats, kan det vid ny förrättning upphävas eller ändras, om samtliga borgenärer med fordran, som är förenad med panträtt i fastigheten, medger det. Vid förrättning enligt första stycket skall sakägarna ej höras.

57 § Överlåtelse av ledning, för vilken ledningsrätt upplåtits, är giltig endast om överlâtelsen omfattar även ledningsrätten. Vad nu föreskrivits gäller dock ej om ledningen överlåtits för att borttagas. Överlåtelse av ledningsrätt utan att den därmed avsedda ledningen samtidigt överlåtes är giltig endast om ledningen ännu icke byggts eller om den borttagits.

58 § Uppgift om ledningsbeslut införes i fastighetsregistret snarast möjligt sedan beslutet vunnit laga kraft. Har beslutet förfallit eller av annan anledning upphört att gälla eller har ledningsrätten överlâtits skall även detta antecknas. Senast inom trettio dagar efter överlåtelse som avses i 57 § första och tredje styckena skall den nye innehavaren lämna uppgift därom till fastighetsregistermyndigheten.

59 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den Vad som enligt denna lag gäller om ägare av fastighet skall tillämpas även på den som innehar fastighet under ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt. Detsamma. gäller den som i enlighet med- beslut vid allmän avvittring innehar ströäng.

16 SOU 1-972: 57-

2 Förslag till Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom förordnas, att 7 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970: 988) skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Servitut avseende skogsfång får Servitut avseende skogsfâng eller ej bildas genom fastighetsreglering. utrymme för ledning som avses i Servitut, som avser rätt att fram- Iedningsrättslagen får ej bildas gedraga elektrisk starkströmsledning nom fastighetsreglering. eller som kan upplåtas enligt vat- Servitut, som kan upplåtas enligt tenlagen eller efter prövning vid vattenlagen eller efter prövning vid särskild förrättning enligt annan särskild förrättning enligt annan lag, får bildas genom fastighets- lag och som ej omfattas av förbureglering endast om åtgärden sker det i första stycket, får bildas gei samband med en annan fastig- nom fastighetsreglering endast om hetsbildningsåtgärd och är av be- åtgärden sker i samband med en tydelse för denna. I fråga om ser- annan fastighetsbildningsâtgärd och vitut som avses i 2-6 kap. vatten- är av betydelse för denna. I fråga lagen fordras vidare att ägaren av om servitut som avses i 2-6 kap. den tjänande fastigheten ej motsät- vattenlagen fordras vidare att ägater sig servitutsbildningen. ren av den tjänande fastigheten ej motsätter sig servitutsbildningen.

Andra stycket gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbehovsförbrukning.

Denna lag träder i kraft den

SOU 1972: 57 17

2 - 23862

3 Förslag till Lag om ändring i jordabalken

förordnas, att 2 kap. l § jordabalken skall ha nedan an- Härigenom givna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Till fastighet hör byggnad, ledning, stängsel och annan anläggning som anbragts i eller ovan jord för stadigvarande bruk, på rot stående träd och andra växter, naturlig gödsel. Till fastighet hör även sådan Till fastighet hör även sådan byggnad eller annan anläggning byggnad eller annan anläggning som är uppförd utanför fastighe- som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadig- ten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövning av ser- varande bruk vid utövning av servitut till förmån för fastigheten vitut till förmån för fastigheten och icke hör till den fastighet där och icke hör till den fastighet där den finns. den finns. Detsamma gäller ledning för vilken upplåtits ledningsrätt, om vid förrättning enligt ledningsrättslagen färordnats att rätten skall höra till fastigheten.

Denna lag träder i kraft den

18 SOU 1972: 57

4 Förslag till Lag om förändring av vissa servitut till ledningsrätt

Härigenom förordnas som följer. 1 § Inskrivet servitut, avseende rätt att för all framtid framdraga och bibehålla ledning som avses i 2 § ledningsrättslagen, skall genom beslut av inskrivningsmyndigheten under arbetet med inskrivningsregistrets uppläggande förändras till ledningsrätt. Ledningsrättslagen skall tillämpas på den upplåtna rätten från dagen för registrets uppläggande om beslutet då vunnit laga kraft, eljest från den dag så skett.

2 § Åtgärden får vidtagas endast om den kan antagas vara väsentligen utan betydelse för ägaren av den tjänande fastigheten eller för innehavaren av panträtt eller annan rättighet för vilken inskrivning är beviljad eller sökt. a 4 i 3 § Kräver åtgärden närmare utredning eller kan den av annat skäl l l l icke lämpligen företagas i samband med inskrivningsregistrets I uppläggande, får fråga om åtgärden i stället upptagas till övervägande efter nämnda tidpunkt, om servitutsavtalet träffats före ikraftträdandet av ledningsrättslagen. Sedan beslut om åtgärdens vidtagande träffats och vunnit laga kraft, skall ledningsrättslagen tillämpas på den upplâtna rätten.

4 § Ledningsrätten tillkommer ägaren av den härskande fastigheten och hör till denna. Uppgift om ledningsrätten skall införas i fastighetsregistret vid inskrivningsregistrets uppläggande om beslutet om åtgärden då vunnit laga kraft, eljest genast efter lagakraftvinnandet.

5 § Fråga om åtgärd som avses i denna lag handlägges som inskrivningsärende. Underrättelse om beslut rörande åtgärden skall i rekommenderat brev genast tillställas ägaren av såväl den härskande som den tjänande fastigheten. I underrättelsen skall anges vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

6 § Uppstår till följd av åtgärden skada för fastighetsägare eller annan, vars rätt beröres av åtgärden, är han berättigad till ersättning härför av statsmedel. Bestämmelserna i 18 kap. 5 och 7 §§ jordabalken skall gälla i fråga om ersättning som avses i denna paragraf.

7 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den

SOU 1972: 57

5 Utkast till Kungörelse med tillämpningsföreskrifter till ledningsrättslagen (197

Härigenom förordnas som följer. 1 § jäv föreligga mot honom, skall han

Finner förrättningsmannen

genast underrätta den myndighet som förordnat honom.

2 § Vad i 1 § fastighetsbildningskungörelsen (1971:762) stadgas om förordnande enligt 3 kap. 2 § tredje stycket fastighetsbildningslagen skall gälla även förordnande enligt 9 § tredje stycket led- (1970:988) ningsrättslagen (197 ).

och aktbildning i ledningsrättsärenden skall i 3 § I fråga om protokoll tillämpliga delar gälla vad i fastighetsbildningskungörelsen (1971:762) 6-15 §§ föreskrives; dock att förrättningsmannen icke skall föra dagbok.

4 § Vad i 24 §, 25 § första stycket och 26 § första stycket fastighetsbildningskungörelsen (1971:762) finnes stadgat skall äga motsvarande l tillämpning i fråga om expediering av förrättningsakt och beslut enligt å ledningsrättslagen (197 ), därvid hänvisningarna till 15 kap. 8 § l skall avse 41 § ledningsrättslagen

fastighetsbildningslagen (1970:988) l

skall avse 4 och hänvisningen till 15 kap. 11 § fastighetsbildningslagen 43 § ledningsrättslagen.

i

5 § Lantmäteristyrelsen meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av ledningsrättslagen (197 ). å

i

Denna kungörelse träder i kraft den

SOU 1972: 57

Inledning

Direktiven för utredningen

I anförande den 29 medför en avsevärd arbetsbetill statsrådsprotokollet kraftledningar lastning för inskrivningsavdelningarna som har november 1968 anmälde chefen för justitiestora svårigheter att hålla föreskrivna expedidepartementet fråga om särskilda bestämtionstider f. n. melser rörande sakrättsligt skydd för rätt att Kan överenskommelse inte träffas med markdra fram och behålla vissa ledningar. Före- ägaren om upplåtelse av servitut för en kraftanförde därvid ledning finns möjlighet att med stöd av 1902 dragande departementschefen års lag och lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om i huvudsak följande. expropriation genomföra att marken tvångsvis För rätt att dra fram och inneha kraftledning upplåts för kraftledningen. En genom expropfordras koncession enligt lagen den 27 juni 1902 riation förvärvad rätt gäller mot envar och (nr 71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om äger företräde framför all annan rätt i fastigelektriska anläggningar. Koncession innebär heten. emellertid inte rätt att ta annans mark i an- När det gäller elektriska svagströmsledningar för Sådan rätt upplåts i som telegraf- eller telefonledningar föreligger i språk ledningarna. stället vanligen som ett servitut i fastigheten princip inte något koncessionstvång. Enligt kungenom överenskommelse med vederbörande görelsen den 14 januari 1944 (nr 5) med vissa Denna servitutsrätt kan sak- bestämmelser rörande telegraf-, telefon- och fastighetsägare. Även en in- andra svagströmsledningar behövs dock särskilt rättsligt tryggas genom inteckning. tecknad servitutsrätt kan emellertid vid exeku- tillstånd i vissa fall, nämligen när det gäller tiv auktion få vika för rättighet med bättre rätt, statens mark, allmän väg eller enskild järnväg. kon- Beträffande markupplåtelsen träffas i allmännågot som givetvis kan medföra allvarliga sekvenser eftersom inte är het överenskommelse om nyttjanderätt mellan ledningsinnehavaren betjänt av att hans rätt i övrigt står sig om den televerket och ägaren av den fastighet som beför viss del av ledningen. Samtidigt rörs av anläggningen. Till säkerhet för bestångår förlorad som det kan konstateras att det sakrättsliga det av den upplåtna nyttjanderätten låter teleskyddet som inteckning medför inte är fullgott verket regelmässigt inteckna dessa avtal. Även måste beaktas att intecknandet medför visst be- för sådana ledningar kan expropriation medges svär för både enskilda och myndigheter. Det enligt expropriationslagen. kan sålunda bli nödvändigt för fastighetsägaren En annan typ av ledningar som bör uppatt -- om t. ex. tomtförsäljning äger rum från märksammas i detta sammanhang är ledningar den intecknade - i intecknings- för vatten och avlopp. I hälsovårdsstadgan den fastigheten ärenden som rör fastigheten varje gång begära 19 december 1958 (nr 663) fastslås kommunerav den som innehar ledningsrätten. nas ansvar för bl. a. Vattenförsörjning och avsamtycke Denne måste då, om han inte utan vidare vill ledande av flytande orenlighet. I byggnadslagen ställa sig avvisande, undersöka om sådant till- den 30 juni 1947 (nr 385) ges regler som innestånd utan risk kan lämnas. Sådana ärenden bär att vid planering hänsyn skall tas till vatkan enligt vad erfarenheten visar bli mycket ten- och avloppsfrågoma. Också vattenlagen talrika om ledningarna går fram över ett stort innehåller betydelsefulla bestämmelser om vatantal fastigheter. Det är också tydligt att den tenförsörjning och avlopp. Den nu angivna talrika förekomsten av servitutsinteckningar för lagstiftningen kompletteras av lagen den 3 juni

SOU 1972: 57 21

1955 (nr 314) om allmänna vatten- och av- fastighetsbildningskommitténs förslag till ny loppsanläggningar. fastighetsbildningslag. Mark för vatten- och avloppsanläggningar Vattenfallsstyrelsen har vid olika tillfällen kan givetvis tas i anspråk på grundval av fri- framhållit att koncessionsförfarandet bör förvillig upplåtelse av markägaren. Expropriation enklas och ifrågasatt om inte detta skulle kunkan vidare medges enligt expropriationslagen na ske genom en lagstiftning med vägrätten om det är nödvändigt för att förse en ort med som förebild. vatten eller för ändamål som det enligt lag el- Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 ler författning tillkommer kommun eller annan december 1965 har jag tillkallat sakkunniga för dylik samfällighet att tillgodose eller för annat att utreda frågan om automatisk databehandändamål, som är jämförligt med något av de ling på inskrivningsväsendets omrâde. De saknu angivna och äger väsentlig betydelse för det kunniga, som antagit namnet inskrivningskomallmänna. Med stöd av sistnämnda grunder kan mitten, har i enlighet med uttalanden i direkexpropriation medges för att ordna en orts av- tiven tagit upp frågan om rationaliseringsåtloppsförhållanden. Mark för vattenledning kan gärder och reformer på inskrivningsväsendets vidare tas i anspråk enligt vattenlagen samt la- område inom ramen för nuvarande registregen den 28 juni 1918 (nr 526) om rätt att över ringssystem. Som ett resultat härav har komannans mark frarndraga ledning för vatten till mittén den 17 maj 1967 överlämnat en stencihusbehovsförbrtllcning. lerad promemoria med titeln Förenklad fastig- Ytterligare en typ av ledningar som bör upp- hetsbokföring. I promemorian har lagts fram märksammas i detta sammanhang är oljeled- förslag om bl. a. förnyelse som villkor för att ningarna. I gällande lagstiftning saknas sär- vissa äldre inteckningar för nyttjanderätt och skilda bestämmelser om sådana ledningar. En- servitut skall fortbestå. I detta sammanhang har ligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj kommittén även väckt tanken på ett sakrättsligt 1966 har chefen för kommunikationsdeparte- skydd oberoende av inteckning för t. ex. el-, mentet tillkallat sakkunniga för att utreda be- tele-, vatten- och avloppsledningar. Kommittén hovet av lagstiftning om anläggande och ut- anför att inteckningar för sådana ledningar renyttjande av rörledningar för transport av olja gelmässigt saknar betydelse från kreditsynpunkt m. m. och därmed sammanhängande frågor. och att publicitetskravet bör kunna tillgodoses Enligt direktiven bör bestämmelser ges om bl. a. genom att ledningarna redovisas i fastighetsreexpropriation och koncession. Vidare anförs gistret. Kommittén föreslår en utredning av att utredningen bör beakta behovet av bestäm- frågan. melser för rörledningstransport av även annat Under remissbehandlingen av promerorian än olja, i första hand naturgas. har kommitténs uppfattning vunnit stark an- Frågan om att införa särskilda bestämmelser slutning. Förslaget om utredning av denna frårörande sakrättsligt skydd för rätt att dra fram ga har sålunda understötts av bl. a. Svea hovoch behålla olika slags ledningar på annans rätt, kammarkollegiet, lantrnäteristyrelsen, telefastighet har aktualiserats vid skilda tillfällen styrelsen, statens vattenfallsverk, fastighetsremen inte fått någon enhetlig lösning i lagstift- gisterutredningen, eldistributionsutredningen, ningen. När det gäller kraftledningama har Föreningen för tjänstemän inom Sveriges stadstanken framförts att ordna skyddet för led- hypoteks- och bostadskreditorganisationer, ningarna genom en ny sakrättslig konstruktion Svenska elverksföreningen och Svenska kraft- ibland kallad ledningsrätt. Således framhölls verksföreningen. redan i en skrivelse till Kungl. Majzt den 18 Den tekniska utvecklingen och den tilltaganoktober 1930 från Svenska vattenkraftförening- de förekomsten av olika slags ledningar aktuaen och Svenska elektricitetsverksföreningen att liserar alltmer behovet av särskilda civilrättsligodvilliga uppgörelser med vederbörande fas- ga bestämmelser rörande rätt att ta i anspråk tighetsägare om rätt att dra fram elektriska och utnyttja mark för ledningar. Det sakrättskraftledningar borde utan inteckning göras be- liga skyddet vid upplåtelse av mark för detta tryggande mot nya ägare och innehavare av ändamål är enligt min mening inte tillfredsrespektive fastigheter så länge kraftledningarna ställande ordnat. Inteckningama för nyttjandeägde bestånd. Föreningarna framhöll att ex- rätts- och servitutsavtal medför ett avsevärt arpropriationsförfarandet i allmänhet var oskäligt bete för de hårt belastade inskrivningsavdeldyrt i förhållande till expropriationsobjektet ningarna och innebär även åtskilligt besvär för och hemställde att Kungl. Majzt skulle låta un- de enskilda fastighetsägarna och ledningsinnedersöka möjligheten att genomföra en lagstift- havarna. Också för lantmäteriväsendet uppstår ning om rätt att ha kraftledningar på annans svårigheter till följd av inteckningama. Härtill mark grundad på samma principer som lagen kommer att det sakrättsliga skydd som tillkomom vägrätt (NJA II 1941 s. 516). Vattenkraft- mer en intecknad rättighet i vissa situationer föreningen har senare framfört samma önske- kan vara otillräckligt. Genom expropriation mål, bl. a. i yttrande den 7 oktober 1964 över kan ett effektivare skydd åstadkommas men

22 SOU 1972: 57

är ofta alltför tidsexpropriationsförfarandet ödande och dyrbart i förhållande till expropriationsobjektets värde. Enligt min mening är det nu påkallat att närmare utreda frågan om en samlad civilrättslig lagstiftning angående rätt att dra fram och bibehålla ledningar över fastigheter. Utredningen bör i första hand omfatta en undersökning huruvida sakrättsligt skydd för ledningar kan åstadkommas på annat sätt än genom inteckning. En sådan ledningsrätt bör ge ett effektivare sakrättsskydd än inteckning och kunna bildas genom ett snabbare och mindre kostnadskrävande förfarande än expropriation. Ett väsentligt krav måste dock vara att den åtgärd, till vilken de sakrättsliga verkningarna knyts, omges med sådan publicitet att rättsförluster kan undvikas. Olika möjligheter kan här komma i fråga. En lösning kan vara att med vägrätten som förebild anknyta de sakrättsliga verkningarna till koncessionsbeslut eller liknande jämte utstakning på marken. En annan möjlighet är att låta registrering, t. ex. i fastighetsregistret, få sakrättslig verkan. Även andra lösningar än de här antydda kan givetvis komma i fråga. Med hänsyn till de olika typer av ledningar som är aktuella kan det Visa sig att en lösning som lämpar sig för en viss ledningstyp inte passar för samtliga fall. Även om en samlad och såvitt möjligt enhetlig lagstiftning bör eftersträvas för samtliga ledningstyper kan det därför visa sig nödvändigt att utforma reglerna olika för ledningar av olika beskaffenhet.

SOU 1972: 57

Översikt över bestämmelser gällande m. m.

Såsom framgår av direktiven för utred- tors- och kan pumpstationerna uppta en ningen finns flera möjligheter att erhålla areal om mer än en hektar. De mindre berätt att dra fram och bibehålla höver däremot ledningar. endast någon kvadratmeter. De ledningar som det vanligen gäller är Rätten att dra fram och bibehålla ledelektriska ledningar (stark- eller svagströms- kan erhållas överningar antingen genom ledningar), vatten- och avloppsledningar enskommelse med eller också markägaren samt andra rörledningar för olika ändamål genom tvångsåtgärder. På frivillig väg kan (pipelines för exempelvis olja och gas). De rätten grundas på avtal om nyttjanderätt elur användningssynpunkt vanligaste elektris- ler servitut, sådant avtal kan sedermera inka ledningama är sådana för elkraftöverfö- skrivas. Reglerna härom finns i upptagna ring och telekommunikation. Det förefinns 7 och 14 kap. jordabalken. Det förra kainom de olika ledningskategorierna betydan- pitlet behandlar nyttjanderätt och det sede skillnader i fråga om ledningarnas stor- nare servitut. Inskrivning av nyttjanderätt lek, längd och farlighet. De stora stark- och servitut behandlas i 17 och 23 kap. jorströmsledningarna från kraftverken i Norr- dabalken. land och Mellansverige, vilka sträcker Rätten att dra fram sig ledning kan tvångsöver avsevärda avstånd, kräver betydande vis erhållas lagenom expropriation enligt utrymmen, frilagda gator till 50 m bredd gen (1917:189) om expropriation. Expropriaeller mera, stora tunga metallkonstruktioner tion kan sålunda medges enligt 1 § första och avsevärda säkerhetsanordningar. För destycket 2 för telegraf- och telefonanläggning, taljdistributionsledningarna behövs mindre enligt 1 § första stycket 5 för att förse en utrymme och lättare stolpkonstruktioner, ort med vatten och enligt 1 § första stycunder det att slutligen teleledningarna, i den ket 13 för oljeledning, som är behövlig för mån de dras i luften, fordrar endast enkla företag av större gagn för orten. För det fall stolpanordningar och praktiskt taget intet att exproprianten är en kommun kan exproannat utrymme än det som dessa upptar. priation för vatten- och avloppsledning ske I viss mån liknande förhållanden gäller även med stöd av 1 § första stycket 4. Komför de i marken nedlagda rörledningarna. mun kan också med stöd av 18 a och 41 a §§ De stora vatten- och avloppsledningarna erhålla rätt att framdra allbyggnadslagen kräver givetvis betydligt mera utrymme än män ledning. Om expropriation för elektde mindre, lokala servisledningarna. Även riska starkströmsledningar finns särskilt stadnär det gäller transformatorer, pumpstatio- gat i 1 § lagen (l902:71 s. l) innefattande ner och andra tillbehör till ledningarna är vissa bestämmelser om elektriska anläggförhållandet likartat. De stora transforma- ningar.

24 SOU 1972: 57

I detta sammanhang må erinras om att Lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsexpropriationsutredningen i november 1969 anläggningar ger möjlighet att under vissa framlagt ett betänkande om expropriations- speciella förhållanden skapa en rätt att ändamål och expropriationsersättning m. m. dra fram och bibehålla ledningar. Inom (SOU 1969:50). På grundval av betänkan- justitiedepartementet har utarbetats ett fördet har vissa ändringar gjorts i expropria- slag till ny lag i ämnet, anläggningslagen (Ju tionslagen (prop. 1971:122, SFS 1971:915). 1971:16 stencil). Enligt förslaget, som är be- I övrigt är betänkandet föremål för över- roende på Kungl. Majzts prövning, utvidgas arbetning inom justitiedepartementet. Inom i någon mån tillämpningsområdet i fråga om departementet har även utarbetats ett PM gemensamhetsanläggningar bl. a. att avse enmed förslag till ändringar i expropriations- skilda vägar. förfarandet m. m. (Ju 1971:23 stencil). Även Tre lagar som i detta sammanhang är av detta förslag är för närvarande föremål för intresse är lagen (1970:244) om allmänna överväganden inom justitiedepartementet. vatten- och avloppsanläggningar, lagen Slutligen må nämnas en inom civildeparte- (1932:608) om enskilda vägar och väglagen mentet utarbetad promemoria rörande lag- (1971:948) vilken trädde i kraft den 1 januari stiftning om fysisk riksplanering (civilde- 1972. Förarbetena till väglagen återfinns i partementet 1972:1 stencil). I denna har ett av vägsakkunniga avgivet betänkande bl. a. upptagits vissa förslag till ändrade be- Allmänna vägar (SOU 1968:17) samt prop. stämmelser om expropriationsersättning. 1971:123. Lagen om enskilda vägar är i viss Beträffande elektriska ledningar framlade utsträckning föremål för översyn av 1969 års ellagstiftningsutredningen ett betänkande an- vägutredning. gående lagstiftning om elektriska anlägg- En närmare redogörelse för stora delar ningar (SOU 1966:39). I detta betänkande av lagstiftningen på ifrågavarande områden upptaget förslag till ny ellagstiftning blev se- och dess bakgrund har lämnats i bilaga nr 3 dermera föremål för överarbetning av el- till expropriationsutredningens förutnämnda distributionsutredningen i ett år 1968 avgivet betänkande (SOU 1969:51 s. 25). betänkande om eldistributionens rationalise- Slutligen kan här nämnas den omorganisaring (SOU 1968:39). I anslutning till dessa tion som pågår av inskrivningsväsendet och förslag framlades en proposition (1970:139) som grundar sig på dels en år 1967 av inmed förslag till vissa ändringar i 1902 års skrivningskommittén avgiven stencilerad lag om elektriska anläggningar. Detta för- promemoria om förenklad fastighetsbokföslag antogs med någon ändring av riksdagen ring och dels av samma kommitté avgivet (SFS 1970:905). betänkande om ADB inom inskrivningsvä- I vissa av förenämnda förslag avsågs bl. a. sendet (SOU 1969: 9). att bestämmelserna om expropriation i 1902 Samtidigt med avlämnande av förevaranårs lag skulle överflyttas till en ny expro- de betänkande har utredningen angående priationslag. Propositionen tog emellertid oljeledningar avgivit ett betänkande med inte någon ställning till denna fråga. förslag till lag om vissa rörledningar för Rätt att dra fram och bibehålla ledning petroleum, naturgas m. m. (SOU 1972:58). för vatten och för avlopp kan även erhållas med stöd av bestämmelser i 2 och 8 kap. vattenlagen. För närvarande är vattenlagen föremål för omarbetning av vattenlagsutredningen. Fastighetsbildningslagen (1970:988) upptar i 5 och 7 kap. vissa stadganden rörande bibehållande av elektriska ledningar och tillskapande av servitut för exempelvis vattenförsörjning och avlopp.

SOU 1972: 57

Allmän motivering

Behovet av lagstiftning

Flertalet av de starkströmsledningar som av ström eller om teleabonnemang på så finns här i landet har dragits fram och bibe- sätt, att i kontraktet såsom villkor för levehålls med stöd av servitutsavtal som in- ransen eller abonnemanget intas en bestämtecknats eller, enligt nya jordabalkens termi- melse om att ledningen skall få dras fram nologi, inskrivits i de fastigheter över vilka över fastigheten. Bestämmelsen kan ibland ledningarna går fram. Dessa fastigheter be- också innefatta rätt att dra fram andra ledtraktas som tjänande fastigheter i förhållan- ningar över fastigheten. de till kraftverksfastigheten, vilken anses För vatten- och avloppsledningar säkervara den härskande fastigheten. Oaktat en ställs, i den mån så finnes behövligt, på oliviss tveksamhet tidigare rått om ett verkligt ka sätt rätten till utrymme på de fastigheter servitut förelåg, eftersom rätten att ha led- de passerar. Då dessa ledningar liksom gasningarna framdragna över den tjänande fas- ledningar oftast är kommunala och nedlagtigheten icke helt kan anses vara av stadig- da i kommunens egen mark, såsom gator elvarande betydelse för den härskande fastig- ler andra allmänna platser, behöver de inte heten såsom sådan, har denna form av servi- inskrivningsskydd i samma utsträckning som tut allmänt godtagits i vår rättstillämpning. andra ledningar. I den mån tillgången på Ett högst betydande antal sådana servituts- vatten blir mer begränsad och svårigheterna avtal finns för närvarande inskrivna i fas- att oskadliggöra eller släppa ut avloppsvattighetsböckema. Utredningen har inte gjort ten stegras, uppstår ofta fråga om att dra någon närmare undersökning om antalet in- ledningar över stora avstånd. Såsom exempel skrivningar av detta slag. Det torde emeller- härpå kan nämnas vattenledningen från Vättid enligt vad eldistributionsutredningen ut- tern till de tre städerna Falköping, Skara talat kunna uppskattas till över 200 000. och Skövde samt den ledning som håller på Telefon- och telegrafledningarna (teleled- att byggas från sjön Bolrnen till Skåne. Här ningar) torde mestadels dras fram med stöd framträder ett starkt behov att säkerställa av nyttjanderättsavtal på viss tid med ägar- ledningarnas framdragande och bibehållanna till de fastigheter som de berör. Dessa de. Detta kan ske med stöd av bestämmelavtal blir i viss utsträckning föremål för in- serna i vattenlagen eller genom att inskriva skrivning till säkerhet för nyttjanderättens servitutsavtal. Förfarandet enligt vattenlagen bestånd. är förhållandevis omständligt och medför i Beträffande såväl stark- som svagström- allmänhet förhandlingar inför vattendomstoledningar gäller att deras framdragande och len. Rätten enligt vattenlagen skiljer sig från bibehållande understundom säkerställs i de avtalsservitutet däruti att den kan tillskapas kontrakt som upprättats angående leverans tvångsvis och till sin karaktär närmast torde

SOU 1972: 57 27

vara att likställa med en ständig nyttjande- nadslagen, medför vissa olägenheter och inte rätt. Någon inskrivning av rätten på samma oväsentliga besvär och kostnader för såväl sätt som i fråga om servitut äger inte rum enskilda som det allmänna. och denna kan alltså inte utläsas ur fastig- Såsom ovan framhållits torde ifrågavahetsboken eller fastighetsregistret. rande rätt i det övervägande flertalet fall Möjligheten att erhålla rätt att dra fram tryggas genom servitutsinskrivning. Emelleroch bibehålla ledningar med stöd av expro- tid innebär detta ingen helt betryggande säpriationslagen torde i viss utsträckning ha kerhet för rättighetens bestånd, då den vid utnyttjats när vattenlagen inte varit tillämp- exekutiv försäljning av den tjänande fastiglig och ledningsföretaget inte kunnat träffa heten kan komma att upphöra, ett förhållanuppgörelse med markägare eller då möjlig- de som kan få allvarliga konsekvenser för heter till inteckning saknats till följd av ledningsägaren. Hela ledningssystemet kan bristande lagfart. därigenom rubbas med betydande kostnader Rätten att ha vatten- och avloppsledningar och andra olägenheter som följd för ägaren på annans mark kan också under vissa för- och brukaren av ledningen. Faran för enhållanden grundas genom beslut vid förrätt- sådan situation har emellertid minskats gening enligt lagen om gemensamhetsanlägg- nom bestämmelser i lagen (1971:494) om ningar. Anteckning om anläggningsbeslutet exekutiv försäljning av fast egendom, vilken skall göras i fastighetsboken. trätt i kraft den 1 januari 1972. I 33 § nämn- Möjligheterna att med stöd av fastighets- da lag föreskrivs att rättigheter med sämre ä bilda servitut a bildningslagen för framdra- rätt än den fordran, för vilken fastigheten l l gande av ledningar är till följd av bestäm- skall säljas, skall förbehâllas om det saknas ä. melserna i i 7 kap. 2 § ganska begränsade. anledning till antagande att de belastar fas- å Behovet av särskilda regler, som ger ett tigheten till beaktansvärd skada för inne- å z l sakrättsligt skydd för rätten att dra fram havare av fordran med bättre rätt. Beträfoch bibehålla olika slags ledningar över an- fande återstående icke skyddade rättigheter nans mark, har framträtt mer och mer un- ges i 39 § en annan regel, som innebär att der årens lopp. Redan så tidigt som år 1930 de under vissa omständigheter kan förbehålupptogs, såsom anmärkts i direktiven för ut- las i samband med utropet. redningen, frågan om sådana bestämmelser Vissa svårigheter och besvär kan även i av Svenska vattenkraftsföreningen och samband med relaxation och nedsättning av Svenska elektricitetsverksföreningen i en inskrivningar i den med servitut eller nyttskrivelse till Kungl. Majzt. I skrivelsen utta- janderätt besvärade fastigheten uppkomma lades önskemålet att godvilliga uppgörelser såväl för fastighetsägaren som ledningsägamed vederbörande fastighetsägare om rätt ren. att dra fram elektriska kraftledningar borde Det tidigare ofta förekommande besväret utan inteckning kunna göras betryggande vid dödning av ledningsservitut i avstyckmot nya ägare och innehavare av respektive ningar från stamfastigheter, som belastas av fastigheter så länge kraftledningama ägde servitutet, har minskat genom införandet av bestånd. Motsvarande önskemål har därefter den nya jordabalken. Här stadgas i 7 kap. åter framförts vid olika tillfällen, senast av 27 § att, om fastighet, som besväras av nyttinskrivningskommittén och i vissa av de ytt- janderätt eller servitut, delas och rättigheranden som avgivits över kommitténs för- tens utövning genom upplåtelseavtalet är beslag. gränsad till visst område, rättigheten upp- De nuvarande möjligheterna att tillför- hör att besvära fastighet som inte omfattar säkra sig rätt att dra fram och bibehålla någon del av området. Bestämmelsen har ledningar är inte tillfredsställande. De gäl- tillkommit i avsikt att bl. a. motverka upplande rättsreglerna, vare sig man använder komsten av onödiga inskrivningar i fastigsig av inskrivning eller officialinstituten i hetsböckerna. expropriationslagen, vattenlagen eller bygg- Såsom framgår av den nu lämnade redo-

28 SOU 1972: 57

lättnader elnätet. Man torde också kunna motse avsegörelsen kan, även om betydande genomförts, likväl alltjämt vissa olägenheter värda nyanläggningar i fråga om vatten- och i fråga om inskriven rättighet för avloppsledningar. uppstå ledning i samband med exekutiv försäljning Ett annat önskemål som väger tungt är att eller vid dödning av inteckning finna en lämplig utväg att undvika överav fastighet till det nya inskrivningsregistret av i fastighet som avstyckats före jordabalkens föring ikraftträdande, liksom vid relaxation och alla i de nuvarande fastighetsböckerna uppnedsättning av inskrivning. tagna ledningsservituten. Om ett system kun- Den största för den som vill de tillskapas varigenom man kunde undvika svårigheten skaffa att dra fram och bibehålla att införa redan beviljade inskrivningar i sig rätt torde om fastighetsäga- det nya inskrivningsregistret men likväl ge ledning uppkomma ren vägrar att träffa uppgörelse om upp- rättigheterna fullt tillräckligt sakrättsligt låtelse av mark. I sådant fall återstår för skydd och publicitet, skulle detta innebära om ett förfarande en betydande fördel. Till den frågan återledningsägaren, enligt vati kommer i samband med ett särtenlagen eller byggnadslagen ej är möjligt, utredningen stort sett inget annat än att tillgripa expro- skilt lagförslag. Detta I detta sammanhang vill utredningen ockpriation. ställer sig, såsom i direktiven för utredningen framhållits, ofta alltför tids- så erinra om lagen (1968:278) om förnyelse av vissa inteckningar för avödande och dyrbart i förhållande till expro- nyttjanderätt, priationsobjektet. Ett snabbare och enklare komsträtt och servitut. Enligt denna lag har förfarande av detta beviljade före för att uppnå det avsedda syftet inteckningar slag, måste därför framstå såsom i hög grad den 1 januari 1918, förfallit sista inskrivönskvärt. ningsdagen år 1970, om inteckningen ej för- En avigsida med att säkerställa den ifrå- nyats sist på denna inskrivningsdag. Till rätten är, för- följd av lagen har ett avsevärt antal äldre gavarande genom inskrivning utom vad som tidigare berörts, det besvär, inteckningar avseende ledning förfallit och den tidsutdräkt och de kostnader förfaran- kommer sålunda inte att belasta det nya det medför Oaktat detta medfört visför ägare av stora ledningsnät. fastighetsregistret. För varje fastighet utefter ledningen måste sa fördelar i de hänseenden som nu är i avtal och inskrivas och handling- fråga, kvarstår dock för framtiden inte upprättas arna bevaras och hållas i ordning. För led- oväsentliga olägenheter. medför detta ofta ett omfattan- Utredningen finner med hänsyn till det ningsägaren de arbete anförda det från såväl allmänna som enskilda och dryga kostnader. Ledningaratt en lagstiftning komna kan ju sträcka sig över tusentals fastig- synpunkter angeläget heter, belägna i olika län. mer till stånd som i möjligaste mån undan- Även ur allmän medför servi- röjer de olägenheter de nuvarande tillvägasynpunkt vissa mindre önskvärda gångssätten innebär vid säkerställande av tutsinteckningarna konsekvenser. Redan för närvarande rätten att dra fram och bibehålla ledningar tyngs fastighetsböckerna i allt för hög grad av in- över annans mark. för servitut, som meddelats till Utredningen har såsom allmänna riktlinskrivningar säkerhet för av olika slag över jer för lagstiftningen uppställt önskemålen ledningar hela landet. Vid av den be- att denna så långt som möjligt säkerställer genomförande slutade reformen av inskrivningsväsendet är rätten att dra fram och bibehålla ledning det ett önskemål att genom ett enkelt, snabbt och billigt förfainskrivningsregistret belastas med servitutsinskriv- rande som medför trygghet för ledningsägainte onödigtvis för särskilt med ren och innebär ett betryggande skydd för ningar ledningar, hänsyn vari dessa kunna förvän- av fastigheterna och innehavare av till den omfattning ägaren tas förekomma om nuvarande rättigheter i dessa. Dessa önskemål kan system bibeinhämtat före- emellertid i vissa hänseenden framstå såsom hålls. Enligt vad utredningen av motstridiga och utredningen har därför sökt ligger planer på en väsentlig utbyggnad

SOU 1972: 57 29

göra en skälig avvägning mellan dem. Till en del har detta naturligtvis medfört att kompromisslösningar måste sökas i olika avseenden.

30 SOU 1972: 57

Nuvarande tillvägagångssätt vid bildande

av vissa ledningsservitut m. m.

Innan utredningen närmare går in på hu- förses med bestyrkande av kommunal bevudlinjerna för ifrågavarande lagstiftning, fattningshavare. Då sålunda utretts med villämna ka markägare - eventuellt också nyttjanvill utredningen en översiktlig redogörelse för de tillvägagångssätt som för när- derättshavare -- man har att göra, tas pervarande tillämpas då ett ledningsföretag sö- sonlig kontakt med dessa för att utverka ker erhålla och trygga rätt att dra fram elek- tillstånd att beträda marken för provstaktriska starkströmledningar inom glesbygds- ning och i samband därmed verkställa evenområde. tuella mindre avverkningar. Som regel mö- Mellan RLF såsom företrädare för mark- ter detta inte något hinder. I de fåtaliga un- - där det således är tänkbart ägarintressen å ena samt statens Vattenfalls- dantagsfallen måste tillgripas - vänder verk, Svenska elverksföreningen och Svens- att expropriation ka kraftverksföreningen å andra sidan har man sig till länsstyrelsen, som med stöd av efter hand utbildats 7l kan förordna om en viss praxis avseende § expropriationslagen vid markuppgörelser i an- erforderligt tillträde till fastigheten. tillvägagångssättet ledning av kraftledningsbyggen. Förfarandet Sedan stakningsarbetet färdigställts, uppär i vissa delar reglerat genom överenskom- tas närmare förhandlingar med markägarna. melser från 1953, 1958 och 1966. (RLF har Den förut nämnda fastighetsägareförtecknumera med Sveriges lant- ningen tillställs LRF:s länsombud som besammanslagits bruksförbund till ett gemensamt organ, Lant- stämmer lämplig tid och plats för ett s. k. brukarnas riksförbund, informationssammanträde med de på för- LRF.) I ett tidigt skede av projekteringen brukar teckningen uppförda personerna och ombeledningsbyggaren ta kontakt med berörda sörjer kallelser. I fråga om längre ledningar och organisationer. Sålunda in- brukar man göra en indelning i sträckor på myndigheter hämtas under från länssty- 4-5 mil och hålla särskilt sammanträde för hand synpunkter relse, länsarkitekt, vägförvaltning m. fl. För- varje sådant avsnitt. Sammanträdet hålls farandet kan i viss mån sägas föregripa re- under ordförandeskap av en hos LRF ani det kommande konces- ställd jägmästare. Markägare och arrendamissbehandlingen sionsärendet. När planeringsarbetet hunnit torer infinner sig oftast personligen. Självså långt att ledningssträckningen kan anges fallet deltar också en eller flera represenkartan, införskaffas från tanter för ledningsbyggaren. Först lämnas på topografiska vederbörande lantmätare en förteckning en allmän orientering om det tilltänkta föreav företaget. härtill diskuteras önskeöver de fastigheter som berörs taget. I anslutning med uppgift mål och synpunkter från markägare angå- Förteckningen kompletteras ende t. ex. ledningens i sidled elom namn och adress på lagfarna ägare och sträckning

SOU 1972: 57 31

ler vissa stolpars placering. Gängse standard- sätt som då det gäller koncessionerade ledformulär till servitutsavtal genomgås men ningar, dvs. individuellt med varje fastignågot undertecknande av kontrakten före- hetsägare och med särskilda servitutsinskrivkommer inte. Ej heller upptas förhandlingar ningar för Då förfarandet varje fastighet. om ersättning i enskilda fall. Ordföranden inför vattendomstolen ofta tar avsevärd tid lämnar däremot en redogörelse över de nori anspråk innan slutligt beslut kan erhållas, mer enligt vilka värdering av skogs- och kan det ibland bekväsynas ledningsägarna åkermark i allmänhet sker. Härvid fram- mare att genom servitutsavtal med markhålls också att såväl ersättningen för be- ägare skaffa och sig rätt till framdragande stående intrång som gottgörelsen för till- bibehållande av ledningen och inskränka sin fällig skada på grund av själva ledningsbyg- talan vid vattendomstolen till att avse själva get bör utgå på en gång när anläggnings- vattenuttaget. Där uppgörelse med markarbetet slutförts, eftersom först då en exakt ägarna ej kan träffas och vattenlagens bevärdering är möjlig. Den verkställs senare stämmelser inte är tillämpliga, måste exproav ledningsbyggaren, som upprättar ett pro- priationsförfarande tillgripas. tokoll för varje fastighet. Värderingen kontrolleras genom LRF:s försorg. Någon tid efter informationssammanträdet uppsöker ledningsbyggarens kontaktmän markägarna för att samla in servitutskontrakten. I det helt övervägande antalet fall, uppskattningsvis mer än 90 %, kommer i enlighet med rekommendation från LRF frivillig uppgörelse till stånd. Ledningsägaren låter inskriva de servitutskontrakt som undertecknats av markägarna och inleder expropriationsförfarande i de fall uppgörelse inte kunnat träffas. Sedan de flesta servitutskontrakten upprättats, inges ansökan om koncession. Kommerskollegium är närmast under Kungl. Majzt den myndighet som handlägger koncessionsärendet. I vissa fall avgör kollegium ärendet självständigt. I samband med ärendets behandling tar ämbetsverket ibland kontakt med fastighetsägare som förklarat sig missnöjda med ledningsfrâgans lösning och förhandlar med dem. Först sedan koncessionen bifallits och eventuellt erforderlig expropriation genomförts kan arbetet igångsättas i hela sin omfattning enligt koncessionsbeslutet. I fråga om andra större ledningar än de ovan berörda blir förfarandet något annorlunda. Frågor om markupplåtelse för vattenoch avloppsledningar behandlas, såsom tidigare berörts, -ofta enligt vattenlagens bestämmelser. Uppgörelserna med markägama i de fall då ledningen tryggas genom servitut träffas emellertid vanligen på samma

32 SOU 1972: 57

i

5 Vägrätten som förebild för rätt att dra fram

ledning

-m

wvmans...,,v._.o

I de för utredningen utfärdade direktiven annan kan äga till fastigheten, nyttja mark har antytts att en lösning av lagstiftnings- som behövs för i den mån in-

.-.vagn

väg och, frågan kunde vara att med vägrätten som skränkningar inte gjorts, även i övrigt i fas- _pg förebild anknyta de sakrättsliga verkningar- tighetsägarens ställe bestämma över markens

nä..., na av upplåtelsen till koncessionsbeslut eller användning under den tid vägrätten består

liknande jämte utstakning på marken. I an- samt tillgodogöra sig alster och andra tillslutning härtill har uttalats att med hänsyn gångar som kan utvinnas av marken. Själva till de olika typer av ledningar som var ak- byggandet av ny väg föregås i princip av tre tuella det kunde visa sig att en lösning som moment, nämligen förberedande utredning, lämpade sig för en viss ledningstyp inte pas- företagets uppförande i flerårsplan samt sade för samtliga fall. Utredningen har över- upprättande av arbetsplan för vägföretaget. vägt möjligheterna att tillskapa ett sakrätts- Till skillnad från tidigare lagstiftning kan ligt skydd för ledningar efter samma linjer arbetsplanen uppdelas i två moment, förbesom enligt väglagen gäller för vägrätt. redande och kompletterande arbetsplan. Pla- Såsom framgår av vad tidigare anförts har nen har bl. a. den viktiga funktionen att tillefter direktivens utfärdande en ny väglag godose den enskilde fastighetsägarens rättsträtt i kraft. I sina allmänna principer vilar säkerhetsintresse inför de möjligheter till denna på. samma grunder som lagen (1943: tvångsförvärv av vägrätt lagen ger väghålla- 431) om allmänna vägar. Enligt väglagen är ren. I arbetsplanen skall nämligen anges staten väghållare i den mån ej Kungl. Majzt den mark som behöver tas i anspråk för vägeller, efter Kungl. Majzts bemyndigande, företaget. Arbetsplanen skall även innehålvägverket förordnat att kommun i stället för la för företagets genomförande i övrigt bestaten skall vara väghållare inom sitt område hövliga uppgifter. I förberedande arbetsplan .eller del därav. I en övergångsbestämmelse behöver uppgifter av sistnämnt slag redovitill lagen har föreskrivits att, om vid den sas endast i huvuddrag. Förberedande arnya lagens ikraftträdande kommun var väg- betsplan skall fullständigas genom komplettehållare, kommun tills vidare förblir väghål- rande arbetsplan. Vid utarbetande av arbetslare. Detta innebär i stort sett att de städer plan skall samråd i fråga om vägens sträckoch köpingar eller stadsliknande samhällen ning och vägföretagets utformning i övrigt .som enligt tidigare lagstiftning var väghål- ske med berörda fastighetsägare och mynlare alltjämt är det. Dispositionsrätten till digheter samt andra som kan ha ett väsentmarken uppkommer genom upplåtelse av ligt intresse i saken. vägrätt. Denna innebär befogenhet för väg- Arbetsplan skall som regel utställas för hållaren att, utan hinder av den rätt som granskning för att möjliggöra för fastighets-

SOU 1972: 57 33

3 --23862

ägaren och andra sakägare att bevaka sin vill utredningen framhålla att ett sådant sysrätt. Emellertid behöver arbetsplan för väg, tem endast kan anses lämpligt då det gäller som enligt fastställd generalplan eller enligt större ledningar, dvs. stora starkströmsledstadsplan eller byggnadsplan skall ingå i ningar för 220 kV eller därutöver, stora vattrafikled eller annan allmän plats, inte ut- ten- och avloppsledningar som sträcker sig ställas, om den ej avviker från vad som be- genom större områden och stora pipelines stämts i sådan plan. Ej heller behöver ar- för olje- eller gastransporter. För kortare elbetsplan som avser endast ombyggnad eller ler lättare ledningar, såsom detaljdistribuförbättring av väg utställas, om inte mark tionsledningar för elkraft, teleledningar eller behöver tas i anspråk med vägrätt eller för servisledningar för vatten och avlopp, skulle vissa ändamål under vägbyggandet eller om ett sådant förfarande inte vara lämpligt eller ianspråktagandet skriftligen medgivits av be- ändamålsenligt från praktisk synpunkt. Det rörda fastighetsägare och innehavare av skulle bli alltför omständligt att i enklare eller servitutsrätt. Under sam- fall göra upp detaljerade och sedan i stort nyttjanderätt ma förutsättning kan utställelse underlåtas sett orubbliga arbetsplaner och i flertalet fall i fråga om kompletterande arbetsplan även utställa dessa. Förfarandet skulle bli stelt i andra fall. Arbetsplan skall fastställas av och förhållandevis tungrott för såväl ledstatens vägverk efter samråd med länssty- ningsägarna som fastighetsägarna. Är denna relsen. Om vägverket och länsstyrelsen är av ståndpunkt riktig, skulle man i så fall bli olika uppfattning, skall frågan om faststäl- tvungen att använda sig av två olika system lelse av planen hänskjutas till Kungl. Majzts för tillskapande av rätt att ta mark i anprövning. I de fall då underlåtelse av ut- språk med sakrättsligt skydd. I direktiven för ställelse enligt vad nyss nämnts är medgivet, utredningen har denna möjlighet att lösa behöver fastställelse ej ske. Vägrätten upp- lagstiftningsfrågan också antytts som tänkkommer i regel genom att väghållaren tar i bar. anspråk mark för väg med stöd av upprät- En annan sida av saken är att upprättande tad och, i de fall så behövs, fastställd ar- av arbetsplanen i vissa fall skulle komma att betsplan. vila på enskilda rättssubjekt. Enligt väglagen Fastighetsägare och innehavare av nytt- ankommer det på det statliga vägverket att eller annan särskild rätt till fastig- upprätta vägplaner vilka efter utställning av janderätt heten är berättigade att av väghållaren få in- länsstyrelsen fastställs av vägverket efter trångsersättning och ersättning för annan samråd med länsstyrelsen eller, därest dessa skada till följd av vägens byggande och be- myndigheter har olika mening, av Kungl. gagnande. Vid ersättningens bestämmande Majzt. Ett motsvarande förfarande beträfgäller expropriationslagens regler i tillämp- fande ledningar kan framstå såsom tänkliga delar. Kan ej överenskommelse träffas bart i de fall då statens vattenfallsverk eller om ersättningen, skall den som gör anspråk kommunal myndighet är ledningsägare. på ersättning väcka talan därom vid fastig- Mera tveksamt ställer sig förfarandet för det hetsdomstolen. I sådant mål gäller i tillämp- fall att ledningsägaren är ett enskilt företag. liga delar bestämmelserna om rättegång i Skall denna arbetsplan efter utställelse av expropriationsmål och om expropriations- länsstyrelsen fastställas av vattenfallsverket kostnad. eller någon annan myndighet och länsstyrel- Utredningen vill till en början uttala att sen i samråd? Utan tvivel uppstår här mer ett tillvägagångssätt i enlighet med väglagen eller mindre svårlösta komplikationer. väl låter sig tänkas, då det gäller att sak- Av de ledningar vilka enligt utredningens rättsligt trygga vissa ledningar med en rätt mening möjligen skulle kunna inrymmas unmotsvarande En plan över led- der samma system som allmänna vägar, är vägrätten. ningens sträckning kunde utarbetas, utställas emellertid elledningarna samt de större oljeoch fastställas, varefter marken kunde tas i eller gasledningarna (om förslaget om konanspråk med sakrättslig verkan. Emellertid cession för olje- och gasledningar genom-

34 SOU 1972: 57

förs) föremål för koncessionstvâng. Detta skulle medföra att ett koncessionsförfarande skulle inledas och genomföras i anslutning till en upprättad arbetsplan och därefter skulle denna slutligt utställas och fastställas. Detta måste bli både omständligt och tidsödande. I direktiven har antytts möjligheten att anknyta den sakrättsliga verkan till koncessionsbeslutet och i så fall skulle utställning och fastställelse bortfalla. En sådan ordning leder emellertid till att frågan om ledningens sträckning skulle i detalj i första och sista hand avgöras av Kungl. Majzt eller i vissa fall central myndighet. För såväl ledningsägaren som fastighetsägaren torde det medföra olägenheter att föra sin talan i denna ordning, liksom det måste framstå såsom mindre lämpligt att detaljspörsmål som kräver närmare kännedom om de lokala förhållandena avgörs centralt. För den enskilde fastighetsägaren medför det uppenbarligen både besvär och svårigheter att stämma till domstol, därest han inte vill åtnöja sig med vad ledningsägaren anser sig böra utge i ersättning för rätten att dra fram och bibehålla ledningen på fastigheten. Likaså medför det för honom olägenhet att behöva bevaka sina intressen i samband med utställelseförfarandet. Samma olägenhet för fastighetsägaren medför väglagen i motsvarande situationer. Även om vägintresset och ledningsintresset i många fall kan framträda med samma styrka, måste det likväl vara ett önskemål att i möjligaste mån undvika olägenhet och besvär för den enskilde fastighetsägaren och andra intresserade sakägare. Utredningen har därjämte ansett det värdefullt att, om så låter sig göra, reglera rätten att dra fram och bibehålla ledning efter samma regelsystem, oavsett ledningens ändamål eller beskaffenhet. Med ett enhetligt system vinns bl. a. den fördelen att gränsdragningsproblemen bortfaller. Med hänsyn till det anförda har utredningen vid utformandet av lagstiftningen om rätt att dra fram och bibehålla ledning inte ansett sig böra arbeta efter de linjer som uppdragits för konstituerande av vägrätt enligt väglagen.

SOU 1972: 57

Ledningsrätten och dess huvudsakliga innehåll

Enligt utredningens mening bör den rätt, tingen fristående eller i samband med annan som avses skola tillskapas enligt det nu fö- fastighetsbildningsåtgärd, bildas servitut som revarande lagstiftningsarbetet, innefatta en är till gagn endast för en fastighet och som efter officialprövning tillkommen rätt av sålunda i viss mån är av samma karaktär sakrättslig karaktär att dra fram och bibe- som nu ifrågavarande rätt att dra fram och hålla ledning. Från servitutet skiljer sig rät- bibehålla ledningar. Utredningen har i beten så till vida att den inte skall behöva an- traktande härav funnit sig böra ansluta beknytas till en härskande fastighet på sätt stämmelserna om ledningsrätt så nära som som för närvarande förutsätts vid lednings- möjligt till det regelsystem som kommit till servitut. Rätten torde i stället böra i princip användning vid tillskapande av rättigheter tillkomma den som vid varje tillfälle är led- enligt fastighetsbildningslagen. Härigenom ningens ägare. Rätten kan lämpligen benäm- vinns den fördel att den nu ifrågavarande nas ledningsrätt. lagstiftningen kommer att nära följa det mo- I modem lagstiftning har möjlighet att derna regelsystem som nu gäller på jordrättillskapa begränsade rättigheter till annans tens område. I sak kommer det att innebära mark upptagits såväl i fastighetsbildnings- en förenkling och utveckling av det hittills lagen som i lagen om gemensamhetsanlägg- för ledningar tillämpade avtals- eller exningar och förslaget till anläggningslag. I propriationsförfarandet. fastighetsbildningslagen och förslaget till an- Såsom framgår av vad tidigare anförts läggningslag, den senare avsedd att ersätta finns ej någon samlad lagstiftning som möjlagen om gemensamhetsanläggningar, tilläm- liggör att grunda en för framtiden bestående pas i stort sett likartade förfaranden för rät- rätt att dra fram och bibehålla ledningar. tigheters tillskapande. Den rätt som nu är i Man har i stort sett att använda sig antingen fråga skiljer sig emellertid från rättigheter av frivilliga servituts- eller nyttjanderättsenligt lagen om gemensamhetsanläggningar avtal med möjlighet till inskrivning eller av och förslaget om anläggningslag därutinnan expropriationsförfarande eller förfarande att den ej är av gemensamt intresse för be- enligt vattenlagen. Utredningen är av den rörda fastigheter. Ledningen är mera sällan uppfattningen att reglerna rörande ledningsav betydelse för de fastigheter över vilka den rätten inte lämpligen kan infogas i någon av sträcker sig, utan dess framdragande gagnar de tidigare omnämnda lagarna varigenom endast ledningsägaren, i de flesta fall ett fö- sakrättsligt skyddade rättigheter kan grunretag som levererar nyttigheter av visst slag. das utan bör upptas i en fristående lednings- Enligt fastighetsbildningslagen kan emeller- rättslag. tid vid fastighetsbildningsförrättning, an- Enligt utredningens mening bör en led-

36 SOU 1972: 57

ningsrätt erhålla en säker och väl tryggad ställning i förrnånsrättshänseende i fastigheten. Detta sammanhänger med att de ledningar som avses skola omfattas av rätten merendels är av ett stort såväl allmänt som enskilt intresse och ofta mycket kostnadskrävande att dra fram. Ett upphörande av rätten skulle följaktligen få mycket allvarliga konsekvenser. Utredningen har därför ansett den böra gå före inskrivna rättigheter i fastigheten, dvs. utrymme för ledningarna får tas i anspråk utan hinder av den rätt till fastigheten som kan tillkomma annan. En priviligierad ställning har på flera andra håll inom lagstiftningen tillerkänts vissa rättigheter av stort allmänt och enskilt intresse. Enligt 49 § expropriationslagen har särskild rätt till fastighet som tillkommit med stöd av lagen företräde framför all annan rätt till fastigheten. Detsamma är förhållandet med servitut enligt vattenlagen. I sakens natur har ansetts ligga att servitut enligt lagen om enskilda vägar skall ha en priviligierad ställning, vilket även förarbetena till lagen ger vid handen. Sådan ställning har även servitut som bildats med stöd av ägofredslagen. Den enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar tillskapade rätten att ta annans mark i anspråk intar likaledes en priviligierad ställning. Fastighetsbildningslagen och förslaget till anläggningslag utgår också från att de rättigheter som tillskapas enligt dessa lagar gäller före inskrivna rättigheter. Med hänsyn till den ståndpunkt som intagits i förenämnda lagar synes det inte kunna råda någon tvekan om att en liknande priviligierad ställning bör tillerkännas ledningsrätten. De förut berörda nya reglerna om rättigheters bibehållande vid exekutiv auktion ger vid handen att begränsade rättigheter i allmänhet ej ansetts ha någon avgörande betydelse för fastighetens kreditvärde. Till vissa särskilda spörsmål rörande ledningsrättens priviligierade ställning återkommer utredningen i den speciella motiveringen under 1 §.

SOU 1972: 57

Förfarandet vid av

upplåtelse ledningsrätt

Såsom utredningen tidigare uttalat har ut- mån vid utforrnandet av förfarandet anredningen inte ansett sig böra föreslå att knyta till och ta till vara de fördelar som ledningsrätt bildas genom ett förfarande ligger i att frivillig överenskommelse träffas motsvarande det som kommer till använd- angående ledningsrätt och ersättning härför. ning vid tillskapande av vågrätt enligt väg- Härigenom underlättas, påskyndas och förlagen. Utredningen har i stället ansett sig billigas förfarandet och även från psykoloböra överväga om ej det förrättningsförfa- gisk synpunkt måste det framstå såsom berande som används vid bildandet av rättig- tydelsefullt att frivillig uppgörelse träffas heter enligt fastighetsbildningslagen och la- mellan parterna. I förarbetena till andra laggen om gemensamhetsanläggningar samt en- stiftnjngar, såsom fastighetsbildningslagen ligt förslaget till anläggningslag kan tjäna samt lagarna om gemensamhetsanläggningar som förebild vid utarbetandet av bestämmel- och enskilda vägar, där förrättningsförfaranserna rörande ledningsrätt. Ett liknande för- de kommer till användning, har starkt unfarande återfinns åven i lagen om enskilda derstrukits betydelsen av frivilliga överensvägar. Rättigheten tillkommer här genom kommelser. Sådana uppgörelser mellan ledbeslut av förrättningsman vid ett förrätt- nings- och fastighetsägarna kommer i hög ningsförfarande. grad att underlättas, om förhandlingar kan Enligt utredningens mening skulle ett så- drivas vid förrättningar under fria och enkdant enklare förrättningsförfarande under la former. ledning av en förrättningsman lämpa sig för handläggning av frågor om ledningsrättens tillkomst. Utredningen vill framhålla att för närvarande rätten att dra fram och bibehålla ledningar i de flesta fall grundar sig på frivilliga överenskommelser mellan ledningsägama och fastighetsägarna om servitut eller nyttjanderätt. Endast undantagsvis uppkommer sådana motsättningar mellan dessa att ett expropriationsförfarande blir nödvändigt. Det är därför av största Vikt att man även vid tillskapande av ledningsrätt bygger på frivilliga uppgörelser mellan de i saken intresserade parterna. Man bör i möjligaste

38 SOU 1972: 57

Förrättningsmannen

Enligt fastighetsbildningslagen och förslaget sätt avsâgs att förrättningsman som regel skall förrättningen hand- borde I kommittétill anläggningslag äga högskolekompetens. av betänkandet anfördes vidare att det allmänt läggas fastighetsbildningsmyndigheten, dvs. förrättningslantmätare och, under vissa formulerade kompetenskrav som uppställts

förhållanden, gode män. Fastighetsbildnings- innebar att tanken på auktorisation genom härvidlag sammanhänger myndighets försorg såsom villkor för förlagens ståndpunkt med den vikt som statsmakterna numera ordnande av förrättningsman avvisats. De och en ratio-- fördelar som möjligen skulle stå att vinna lägger vid planläggningsfrågor nell och en dylik anordning kunde inte anses utbyggnad av jord- skogsbruket. genom förrättnings- uppväga de därmed förenade nackdelarna Fastighetsbildningslagen ger omfattande befogenheter och vilka framför allt skulle ta sig uttryck i en myndigheten ställer stora krav på dess omdöme och kun- omfattande administrativ apparat. I remissi såväl tekniska utsattes kommittéförslaget för nighet som judiciella frågor. yttrandena viss kritik från flera håll med anledning av Vid tillkomsten av lagen om gemensamhetsanläggningar utgick man, i nära anslut- kompetenskravets utformning. Det påpekaom enskilda vägar, från att des att andra än lantmätare ofta borde komning till lagen det var mest och ändamålsenligt ma i fråga som förrättningsmän. Till följd lämpligt att förordnad förrätt- härav förordade föredragande departementsen av länsstyrelsen verkställde Det chefen i propositionen 1966:128 att hänvisningsman förrättningen. till lantmätare utgick. Den föreföll kommittéförslag som låg till grund för lag- ningen en bestämmelse att till departementschefen onödig. Emellertid avstiftningen upptog förrättningsman skulle utses sådan person, sågs därmed inte någon sänkning av kom-

lantmätare eller annan, som ägde erforderlig petenskravet. och erfarenhet samt jämväl i övrigt I förslaget till anläggningslag upptogs kunskap var till lämplig. I motiveringen däremot en bestämmelse om att fastighetsuppdraget uttalades bl. a. att den omständigheten att bildningsmyndigheten skall verkställa förnämnt lantmätare - Som motivering till förslaget anman i lagtexten särskilt rättningen. varmed även stads- fördes att det syntes uppenbart att en samuppenbarligen avsâgs - berodde inte blott ordning mellan fastighetsbildningsförrättingenjör på att personer tillhörande denna kategori ofta anlitades ning och anläggningsförrättning i hög grad och att förrättningar skulle underlättas om de handlades av samsom förrättningsmän ma myndighet. Härigenom skulle man också av ifrågavarande slag ej sällan ägde nära vinna att det nuvarande förfarandet vid ansamband med fastighetsbildningsverksamhehängiggörandet av anläggningsärenden förten, utan även därpå att med detta uttrycks-

SOU 1972: 57 39

enklades. Särskild förrättningsman skulle än att vara uteslutande hänvisade ej till mynbehöva förordnas varje gång en fråga om dighet. Det är inte heller att befara att förgemensamhetsanläggning aktualiserades. rättningsmän skall förordnas som ej äger Svaret på frågan vilket av de två alter- erforderlig kompetens i fråga om tekniska nativen, fastighetsbildningsmyndighet eller och juridiska frågor. Slutligen kan för detta särskilt förordnad förrättningsman, som bör alternativ åberopas att tillämpningen av lagen väljas för förrättning angående ledningsrätt, om vissa gemensamhetsanläggningar i nu beror på hur man bedömer de fördelar och ifrågavarande hänseende synes ha fungerat nackdelar som de olika lösningarna för med helt tillfredsställande, oaktat att de spörssig. mål som där uppkommer ofta måste vara För alternativet fastighetsbildningsmyn- betydligt mera ömtåliga och komplicerade dighet kan åberopas att en tekniskt och än vid fastställande av ledningsrätt. Det i juridiskt väl kompetent myndighet alltid fråga om anläggningslagen motiåberopade kommer att handlägga förrättningen. Den- vet, att samordning lättare skulle kunna ske na kan då förutsättas bli korrekt utförd mellan och anfastighetsbildningsförrättning och registrerad. Upprättas för ändamålet läggningsförrättning, torde vid upplåtelse av särskilda enheter inom lantmäteriet, vinns ledningsrätt sakna nämnvärd betydelse. Ledockså större likformighet och samlad er- ningsrätten har sällan ett närmare samband farenhet på området. För alternativet sär- med fastighetsbildning. För dylika fall kan skilt förordnad talar att särskilda bestämmelser komma förrättningsman i fråga. Utman därigenom lättare kan bibehålla den redningen återkommer till detta spörsmål i sedan länge tillämpade ordningen för att annat sammanhang. vill under- Utredningen få till stånd avtal angående ledningarna, stryka att inom utredningen de av dess ledavilket tillvägagångssätt vunnit parternas för- möter som närmast företräder ledningsägartroende. Hela förfarandet kan då från bör- nas och markägarnas intressen uttalat sin jan till slut genomföras av samma person. starka övertygelse att det snabbaste och bäs- Att anlita ta resultatet kommer fastighetsbildningsmyndigheten att uppnås med en särför alla undersökningar, beredningar och skilt förordnad förrättningsman. överväganden som föregår förrättningar av Vid övervägande av de skäl som talar för ifrågavarande slag skulle sannolikt bli allt- och emot de alternativa lösningarna har för dyrt och tungrott. Med den nu tilläm- utredningen funnit sig böra förorda en bepade taxepolitiken för lantmäteriförrättning- stämmelse i den nya lagstiftningen att särar skulle kostnaderna stiga till belopp, som skild förrättningsman skall utses. I anslutknappast skulle kunna motiveras av någon ning till vad som för närvarande i gäller motsvarande fördel. Även om för närva- fråga om förordnande av förrättningsman rande lantmäteriets arbetsbörda inte är av enligt lagen om enskilda vägar och lagen om den omfattning att förrättningar till följd vissa gemensamhetsanläggningar bör länsdärav skulle försenas i någon avsevärd grad, styrelsen vara den myndighet som förordnar kan man inte utesluta att ändring härutinnan förrättningsman. i framtiden kommer att ske. För lednings- Som tidigare berörts fordras för att vissa ägare och markägare torde det också i regel ledningar skall få byggas att koncession beframstå såsom enklare och smidigare att Så är fallet med elektriska starkviljats. förhandla med en fristående, av båda par- strömsledningar. Förslag har också, såsom terna betrodd förrättningsman. Man torde utredningen tidigare anfört, med samtidigt nämligen kunna utgå från att den myndig- detta betänkande framlagts om koncessionshet som utser förordnar förfarande förrättningsman i fråga om rörledningar för petden som föreslås om han befinnes kompe- roleum, naturgas m. m. Beträffande förordtent. Det är psykologiskt förklarligt om nande av förrättningsman för koncessionedet för parterna ter sig mera tilltalande att rade ledningar synes ändamålsenligt att i äga frihet vid valet av förrättningsmannen stället för länsstyrelsen den myndighet som

40 SOU 1972: 57

Kungl. Maj:t bestämmer utser förrättningsmannen. Denna myndighet, som bör vara den, vilken närmast under Kungl. Maj:t handlägger koncessionsfrågor, och som till följd härav får antas ha en klar uppfattning om ledningens storlek och de tekniska och andra frågor som är förknippade med den, torde ha de bästa förutsättningarna att bedöma vilka krav som bör uppställas på förrättningsmannens kompetens och allmänna lämplighet.

SOU 1972: 57

Ledningar för vilka ledningsrätt kan

upplåtas

Även om man eftersträvar att ledningsrätt i det finnes lämpligt anknyter till allmänna största möjliga utsträckning bygger på fri- expropriationsrättsliga regler för rätt att villig uppgörelse mellan parterna, kan situa- dra fram och bibehålla ledning. tioner dock uppstå då parterna inte kommer Den tidigare omnämnda expropriationsöverens. Möjlighet måste därför finnas att utredningen har i sitt betänkande (SOU även under sådana förhållanden få lednings- 1969:50) lagt fram vissa principer beträfrätt till stånd. Såsom inledningsvis framhål- fande bl. a. expropriationsändamålen. Vid lits måste därvid tillses att en tillfredsstäl- sina överväganden av frågan för vilka ledlande avvägning sker mellan å ena sidan ningar som ledningsrätt bör kunna medges ledningsägarens intresse av att få dra fram har utredningen utgått från expropriationsoch bibehålla ledningen och å andra sidan utredningens förslag. I detta har expropriafastighetsägarnas och andra berörda sak- tionsändamålen sammanförts till ett antal ägares legitima anspråk att ledningsrätt inte huvudgrupper, vilka systematiserats och utupplåts annat än när det med hänsyn till formats med avsikt att de skall täcka såväl såväl allmänna som enskilda intressen be- nuvarande befogenheter och behov av utfinnes fullt berättigat och att därvid gott- vidgningar som även de nya behov som görelse erhålls. under avsevärd tid kan uppkomma. De be- Expropriationslagen öppnar som tidigare stämmelser i förslaget som närmast berör angivits vissa möjligheter till tvångsupplåtel- expropriation för ledning återfinns i 2 kap. se av nyttjanderätt eller servitut för framdra- 2, 3 och 4 §§. Även 2 kap. 5 § är av visst gande och bibehållande av ledning. Den nu intresse i sammanhanget. 2 kap. 2 § första behandlade ledningsrätten innebär en rätt stycket l, som avses att delvis ersätta 18, som nära ansluter sig till den som kan er- 18 a, 41 och 41 a §§ byggnadslagen, ger bl. a. hållas vid expropriation. Under sådana för- kommun rätt att expropiera mark för allmän hållanden kan det knappast anses innebära ledning inom område som i fastställd geneytterligare olägenhet för fastighetsägare och ralplan eller stadsplan avsetts för annat än övriga sakägare, om ledningsrätt upplåts un- enskilt bebyggande eller eljest enligt planen der i stort sett samma förutsättningar som skall kunna användas för allmän ledning. I gäller för expropriation i allmänhet. Led- sistnämnda fallet får dock förvärvet endast ningsägaren hade haft möjlighet att nå avse erforderlig nyttjanderätt eller servitutssamma resultat, om han begärt expropria- rätt. I motiveringen till 3 och 4 §§ övervägs tion. Enligt utredningens mening bör därför bl. a. expropriation för enbart ledning. I eftersträvas att ledningsrättslagen så långt korthet innebär dessa överväganden att led-

42 SOU 1972: 57

- liksom för tillgodogörande av vattenkraft eller för ningen varje annan anläggning vilken expropriation kan komma i fråga - gruvdrift, varom bestämmelser meddelats i måste tillgodose ett närmare angivet behov. annan lag. Detta behov skall avse antingen allmän sam- I motiven har expropriationsutredningen färdsel och transport, vilket i detta samman- uttalat att under 3 § upptagna anläggningar hang innebär huvudsakligen telekommuni- för allmänt samfärdsel- och transportbehov kation (3 §), eller också »nyttighet» så- föll alla sådana telekommunikationer som som drivkraft, vatten och värme samt av- omhänderhades av televerket och för vilka lopp (4 §). I första hand fordras att beho- expropriationsrätt för närvarande fanns envet av nyttigheterna m. m. - liksom sam- ligt 1 § första stycket 2 i gällande expropriafärdsel- och transportbehovet -- är allmänt. tionslag. Den föreslagna bestämmelsen kom Då kan expropriation alltid beviljas. Om be- således att täcka samtliga uppkommande behovet är enskilt är det inte möjligt med ex- hov av telegraf-, telefon- och andra svagpropriation för teleledningar men däremot strömsanläggningar i den mån dessa ingick i för ”nyttighets”-ledningar och avloppsled- ett nät för den allmänna samfärdselns främningar, såvida de fyller vissa villkor. Med jande. avseende på dessa villkor indelas ledningar- I fråga om den i 4 § i förslaget behandna i två kategorier. Den första, som sägs in- lade gruppen har expropriationsutredningen nehålla visst inslag av allmänintresse, känne- anfört bl. a. att dit hade sammanförts ett tecknas av att ledningen är ansluten till ett antal nyttigheter och anordningar som i danät av betydelse för riket eller viss ort. Den gens tekniskt utvecklade samhälle framstod andra kategorin, med ett mera obetydligt in- som oundgängliga även med ganska måttslag av allmänintresse, utgörs av sådana öv- liga anspråk på standard och bekvämlighet. riga ”nyttighets- och avloppsledningar där Det torde också vara betecknande att utintrånget är ringa i jämförelse med nyttan. vecklingen på dessa områden gått längre än I det följande lämnas en närmare redo- på de flesta andra håll när det gällde att görelse för innehållet i vissa av de ovan be- medge enskilda rätt till expropriativa inrörda lagrummen samt den därtill anknutna grepp i annans egendom för att tillgodose i huvudsak intressen.

l

motiveringen. privata Enligt 3 § får expropriation äga rum för Den föreslagna regeln i 4 § kom enligt att bereda utrymme för anläggning, som till- expropriationsutredningen att generellt täcka godoser allmänt samfärdsel- eller transport- behovet av expropriationsrätt för alla typer

l behov. I fråga om expropriation för allmän av anläggningar som tillgodosåg rikets eller

s farled, hamn och flottled gäller emellertid en viss orts behov av energi i mer eller bestämmelserna i vattenlagen. mindre bunden form. Begreppet drivkraft i I 4 § medges att expropriation får ske för lagtexten måste i detta sammanhang tas i att tillgodose allmänt behov av drivkraft, tämligen vid bemärkelse, något som uttryckvatten, värme eller likartad nyttighet eller tes med orden och likartad nyttighet. Härav att bortföra och oskadliggöra avlopps- under rymdes sålunda både elektrisk ström vatten eller annan orenlighet. Även om däri- och annan drivkraft som erfordrades för ingenom ej tillgodoses allmänt behov, får ex- dustriella anläggningar, gatubelysning m. rn., propriation äga rum för att bereda utrymme atomenergi, elektrisk ström och gas till boåt ledning för nyttighet som nu nämnts eller städer och annan bebyggelse m. m. Även för avloppsvatten eller annan orenlighet, om sådana drivmedel som olja m. m. rymdes ledningen skall ingå i ett ledningsnät av be- under begreppet. Vidare kom under paratydelse för riket eller för viss ort eller in- grafens tillämpningsområde att falla allmäntrånget av ledningen är ringa i jämförelse na vatten- och värmeverk samt reningsverk med nyttan därav. för avloppsvatten m. m. Slutligen täcktes be- Bestämmelserna i 4 § gäller emellertid ej hovet av expropriationsrätt för allmänna ledsådant ianspråktagande av annans mark för ningar av skilda slag, såsom elledningar, vat-

SOU 1972: 57 43

ten- och avloppsledningar, ledningar för olja, borde dock uppmärksammas den positiva

fjärrvärme, gas etc. inställning som i kommunallagstiftningen

De i 4 § avsedda ledningarna för enskilda kommit till uttryck i förhållande till ifråga-

behov har expropriationsutredningen, såsom varande slags anläggningar. Expropriations-

ovan nämnts, indelat i två kategorier, näm- utredningen har vidare påpekat att bestäm-

ligen sådana med ett mera påtagligt inslag melser om tvångsrätt för att dra fram led-

av allmänintresse och sådana utan starka- ningar av berörd typ för närvarande fanns

re inslag av allmänintresse. Angående den beträffande vissa vattenledningar och vissa

förstnämnda kategorin har expropriations- starkströmsledningar samt i anslutning här-

utredningen, efter att ha erinrat om att till till anfört.

denna kategori framför allt var att hänföra kan vid sidan av de ändamål Otvivelaktigt sådana ledningar för vatten, avlopp, gas, som omfattas av de nämnda bestämmelserna

elektricitet, värme 0. d., som ingick eller var tänkas ett och annat ändamål av samma bety-

avsedda att ingå i ett ledningsnät som till- delse, t. ex. framdragande av en vattenledning

till en mindre industri, handelsträdgård, mejeri godoser ett allmänt behov, anfört bl. a. föletc. I dessa fall är man f. n. hänvisad till det jande. och kostsamma förfarande som omständliga anvisas i vattenlagen. Detta kan väl i och för Även om den enskilda ledningen inte är särsig vara befogat i sådana fall när ledningen förskilt betydelsefull i sig måste det nämligen anorsakar intrång av någon betydenhet på den ses förenat med betydande fördelar för det allfastighet över vilken den dras fram eller i vars männa om ett stort antal enskilda låter ansluta mark den läggs ned. I ett läge när man i och sina fastigheter till sådana nät. Det förtjänar i för sig är fullt på det klara med att ett ändadetta sammanhang uppmärksammas att inom den mål är tillräckligt betydelsefullt för att kunna kommunala kompetensen ansetts ligga förknippas med expropriationsrätt framstår t. 0. m. sådana ytligt sett typiskt enskilda behov emellertid metoden att låta gränsen för den allsom elektrifiering av avlägset liggande gårdar männa expropriationslagstiftningens räckvidd etc. Trots att en sådan åtgärd endast kommer bestämmas av intrångets omfattning som mera ett fåtal till godo, har detta ansetts uppvägas tilltalande än den f. n. tillämpade kasuistiska genom uppgiftens uppenbara anknytning till metoden enligt vilken gränsen bestäms uteslugrannelaget. tande med hänsyn till den anläggning som led- Vad nu anförts ger vid handen att det är be- . ningen är avsedd att betjäna. fogat att medge expropriationsrätt inte bara för

huvudledningar utan också för de därtill an- I 2 kap. 5 § av expropriationsutredningens knutna servisledningarna. Några särskilda införslag föreskrivs att expropriation får äga skränkningar i expropriationsrätten förefaller inte påkallade utöver vad som redan nämnts rum för att bereda utrymme åt näringsverk-

om behovet av det nät i vilket ledningen skall samhet eller anläggning därför av större be-

ingå. Härutöver synes det fullt tillräckligt att tydelse för riket eller orten eller för viss behovet av den enskilda ledningen prövas med befolkningsgrupp. I motiveringen har anhänsyn till det allmänna nödighetsrekvisitet. förts bl. a. att behovet av expropriationsrätt

Med avseende på de fall utan starkare in- för viss eller vissa grenar av näringslivet

slag av allmänintresse där expropriation bor- från tid till annan hade varit föremål för

de medgivas, har expropriationsutredningen statsmakternas prövning. Det hade därvid

uttalat bl. a. att i denna kategori inrymdes ett aldrig varit fråga om någon samlad bedöm-

stort antal fall när det vid första påseende ning av näringslivets behov i stort utan upp-

var svårt att spåra något mera utpräglat all- kommande detaljfrågor hade lösts var för

mänintresse utöver sådana sociala hänsyn sig efter en prövning i det särskilda fallet.

som gick ut på att skapa en acceptabel boen- Vid en samlad översyn av expropriationslag-

destandard för alla kategorier av medborgare stiftningen syntes det angeläget att såvitt

och att därvid inte låta glesbygdens befolk- möjligt bringa ett visst system i bestämmel-

ning komma i efterhand när det gällde att serna på det nu ifrågavarande området.

tillgodose sådana elementära behov som till- Vissa för näringslivet angelägna frågor så-

gång till vatten- och avloppsledningar, led- som behovet av drivkraft, ledningar, kom-

ningar för elkraft m. m. I sammanhanget munikationer och vissa skydds- och säker-

44 SOU 1972: 57

hetsområden borde av systematiska skäl tas förutsättningar skulle vara för handen, bör andra avsnitt. Kvar att behandla likväl ledningsrätt kunna upplåtas, om inupp under under denna paragraf var i stort sett vissa trånget är ringa i jämförelse med nyttan lokaliserings- och rationaliseringsfrågor, därav. Dessa villkor ansluter sig nära till dvs. i detta sammanhang problem som expropriationsutredningens förslag. hängde samman med önskemålet att ge in- Under 5 § i sitt förslag har expropriadustri, hantverk, jordbruk och annan nä- tionsutredningen, som ovan berörts, upptaringsverksamhet möjlighet att utvecklas och git den bestämmelsen att utrymme skall kunna för att tillgodose näslå sig ned på sådana platser som från all- exproprieras männa synpunkter framstod som de lämpli- ringslivets behov under förutsättning att gaste. verksamheten är av större betydelse för Såsom utredningen tidigare framhållit bör riket eller orten eller viss befolkningsgrupp. eftersträvas överensstämmelse mellan de Det är emellertid att märka att i motiven möjligheter, som expropriationslagen ger till denna paragraf uttalas att expropriation att dra fram och bibehålla ledningar, och för ledningar, vilka erfordras för näringsde som ledningsrättslagen öppnar för sam- verksamhet av nyssnämnt slag, av systemama ändamål. Det synes inte tillfredsställan- tiska skäl borde tas upp under andra avde att tvâ lagar på närgränsande rättsom- snitt. Uttalandet synes inte kunna uppfattas råden löser samma problem på alltför olika som annat än en hänvisning till vad tidigare sätt. Utredningen vill erinra om att ett lik- av expropriationsutredningen anförts om artat spörsmål gav anledning till mycken ledningar för vissa angivna behov. Eftersom diskussion i fråga om förhållandet mellan dessa behov, såvitt avser enskilda ledningar, expropriation och inlösen enligt fastighets- är begränsade till de i 4 § uppräknade torde bildningslagen. Enligt utredningens mening enligt motiveringen till förslaget expropriatorde i stort sett de ändamål som expropria- tion för en enskild rörledning för transport tionsutredningen upptagit för medgivande av annat än i 4 § avsedd nyttighet inte vara av expropriation kunna åberopas för upplå- möjlig. Förslaget till lagtexten kan måhända telse av ledningsrätt. ge anledning till viss osäkerhet på denna I fråga om teleledningar har hittills gällt punkt. att rätten att dra fram och bibehålla dem Enligt ledningsrättsutredningens mening över annans mark mestadels säkerställts ge- kan emellertid säkerligen, vid sidan av de i l nom nyttjanderättsavtal vilka ofta inteck- under 4 § i expropriationsutredningens förs: nats. Expropriationsförfarandet har endast slag berörda ledningarna, förekomma ledi mycket sällan tillgripits. Enligt utredningens ningar av annat slag, som kan vara av stor

l

mening är det uppenbarligen lämpligt och betydelse för sådan näringsverksamhet som

i

i ändamålsenligt att ledningsrätt kan upplåtas avses i 5 §. Såsom exempel på dylika ledz för allmänna teleledningar i samma ut- kan man peka på ledningar för l ningar sträckning som enligt förslaget till ny ex- transport av produkter inom den kemiska propriationslag. industrin. Under sådana förhållanden torde Även ledningar som tillgodoser behov av ledningsrätt böra kunna medges också för drivkraft, vatten, värme eller likartade nyt- dessa ledningar, om de är behövliga för tigheter och ledningar för bortförande av industrier av nu ifrågavarande slag. Ledavloppsvatten eller annan orenlighet, bör ningsrätt torde dessutom böra kunna uppkunna erhålla ledningsrätt. Såsom exprop- låtas även för det fall att näringsverksamriationsutredningen påpekat är ledningar för heten eller anläggningen ej är av betydelse olja och gas att hänföra till denna kategori. för riket eller orten men intrånget av led- För att ledningsrätt skall kunna upplåtas ningen framstår som ringa i jämförelse med torde ledningen böra tillgodose allmänt be- nyttan. Någon möjlighet att, för den hänhov eller ingå i ett ledningsnät av betydelse delse intrånget av verksamheten eller anför riket eller viss ort. Om ingen av dessa läggningen är ringa, medge expropriation

SOU 1972: 57 45

av behövligt utrymme för verksamheten mer att aktualiseras. Med hänsyn härtill syeller anläggningen, då den ej är av bety- nes något behov av ledningsrätt i fråga om delse för riket eller orten, synes såsom nyss linbanor inte föreligga. Utredningen har påpekats ej vara avsett enligt förslaget till därför ansett det inte vara påkallat med expropriationslag. Anledningen till att här någon bestämmelse i ämnet. förordas en viss avvikelse från expropria- Utredningen vill slutligen uttala att dess tionsutredningens förslag är rent praktisk. förslag i nu förevarande avseende för sitt Det måste uppenbarligen framstå såsom genomförande inte torde vara beroende av orationellt och otillfredsställande om en an- att expropriationsutredningens förslag angåläggning får ledningsrätt för en vattenled- ende expropriationsändamålen upphöjs till ning eller oljeledning för sina behov med lag. Även om så inte blir fallet, synes det stöd av bestämmelsen att intrånget är ringa utredningen ändamålsenligt och lämpligt i jämförelse med nyttan men samtidigt att ledningsrätt får medges för de ledningar skulle vägras ledningsrätt för en ledning för som uppfyller de ovan angivna förutsättt. ex. kemiska produkter av vilken anlägg- ningarna. Den skillnad som därvid skulle ningen är i största behov, även om intrånget uppkomma mellan nu gällande bestämmelockså här är ringa i jämförelse med nyttan. ser om tvångsinlösen och utredningens för- Utredningen har däremot inte funnit an- slag med avseende på ledningarnas ändamål ledning uppta någon föreskrift, motsvarande och villkoren för beviljandet av expropriaden som föreslagits av expropriationsutred- tion är inte av någon större betydelse från ningen i fråga om expropriation för närings- rättssystematisk synpunkt. Enligt utredningverksamhet eller anläggning som är av be- ens mening talar rent praktiska skäl för ledtydelse för viss befolkningsgrupp. Såvitt ut- ningsrätt i enlighet med de ovan angivna redningen kunnat finna, torde något behov ändamålskriterierna. av ledningsrätt för sådana anläggningar knappast vara för handen. Enligt utredningens mening finns inte någon anledning att från ledningsrättslagens tillämpningsområde utesluta ledningar för farled, hamn eller flottled och inte heller ledningar för vilka utrymme kan tas i anspråk på annans mark för tillgodogörande av vattenkraft eller för gruvdrift enligt bestämmelser i annan lag. Såsom framgår av vad tidigare berörts kan för dessa ledningar enligt expropriationsutredningens förslag inte medges expropriation. Av i huvudsak lagtekniska skäl har utredningen inte kunnat följa expropriationsutredningens gruppering av ledningarnas ändamål. Till denna liksom andra mera speciella frågor angående ledningarnas ändamål och vissa avgränsningar mot annan lagstiftning återkommer utredningen i den speciella motiveringen. Utredningen har även övervägt frågan om ledningsrätt bör medges för linbanor. Sådana av någon betydelse finns för närvarande endast i ringa omfattning och det är knappast troligt att nya anläggningar kom-

46 SOU 1972: 57.

för ledningsrätt Ersättning

Utredningen har, såsom framgår av det för inverkan av någon betydelse på fastigtidigare anförda, då det gäller möjligheterna hetens marknadsvärde, köpeskillingen beatt tvångsvis erhålla ledningsrätt, ansett sig stämmas på grundval av det marknadsvärde böra nära ansluta stadgandena till exprop- fastigheten skulle ha haft om sådan inverriationslagens regler. Av samma skäl finner kan inte förekommit, dock endast i den utredningen sig böra förorda att ersättning mån det finnes skäligt med hänsyn till förför intrång vid upplåtelse av ledningsrätt hållandena i orten eller till den allmänna utgår enligt de grunder som tillämpas vid förekomsten av likartad inverkan under expropriation. Härigenom kommer fastig- jämförliga förhållanden. Avser expropriatiohetsägare och övriga sakägare i detta hän- nen en del av en fastighet, skall vad nu är seende i samma situation av marknadsvärde tillsom om exprop- sagt om beräkning riationsförfarande tillgripits. lämpas i fråga om värdet före expropriatio- Ersättningsbestämmelserna i expropria- nen. tionslagen (ändrade senast 1971:915) innebär Bestämmelserna i 10 § innebär att, om följande. åtgärd vidtagits i uppenbar avsikt att höja I 7 § föreskrivs att för fastighet, som den ersättning, som den exproprierande har exproprieras i sin helhet, skall, i den mån att erlägga, skall, om skäl är därtill, genom ej annat följer av vad nedan sägs, erläggas åtgärden uppkommen ökning av fastighelöseskilling motsvarande fastighetens mark- tens värde inte tas i beräkning vid ersättnadsvärde. Exproprieras en del av en fas- ningens bestämmande. tighet, skall erläggas intrångsersättning mot- Slutligen föreskrivs i 11 § att vad som svarande den minskning av fastighetens stadgats i 7-10 §§ om fastighet skall äga marknadsvärde, som uppkommer genom ex- motsvarande tillämpning beträffande särpropriationen. Uppkommer eljest genom skild rätt till fastighet, som avstås på grund expropriationen skada för ägaren, skall ock- av expropriation, s. k. osjälvständig rättigså sådan skada ersättas. Om den exproprie- hetsexpropriation. Detsamma gäller enligt rande åtagit sig att vidta åtgärd för att 3 § när särskild rätt till fastighet är föremål minska skadan, skall hänsyn tas därtill för expropriation, s. k. självständig rättigvid bestämmande av expropriationsersätt- hetsexpropriation. ning, om åtagandet är av beskaffenhet att Utredningen vill också peka på inlösenskäligen böra godtas av den ersättningsbe- bestämmelserna i 12 § expropriationslagen rättigade. vilka är av intresse i detta sammanhang. I Enligt 8 § skall, om det företag för vars paragrafen stadgas bl. a. att, om nyttjandegenomförande fastighet exproprieras med- rätt eller servitut skall upplåtas i fastighet

SOU 1972: 57 47

och därav föranledes synnerligt men för fas- låtelse av ledningsrätt. Såsom tidigare betigheten eller någon del därav, ägaren får rörts finns det för närvarande avtal mellan påfordra, att område som lider sådant men ledningsägarnas organisationer och LRF anskall lösas. Även den exprorierande har rätt gående de normer som bör tillämpas vid betill utvidgning av expropriationen, om det stämmandet av ersättning för kraftledningsskulle medföra endast ringa förhöjning av servitut. Dessa är ganska detaljerade och fastighetsägaren tillkommande expropria- avser olika markförhållanden och -lägen. tionsersättning och fastighetsägaren inte har Vid bestämmandet av ersättning för ledett beaktansvärt intresse av att behålla den ningsrätt synes normerna, i anslutning till återstående delen av fastigheten. vad statsrådet framhållit i fråga om ersätt- Föredragande statsrådet anförde i propo- ning vid delexpropriation, böra kunna ansitionen angående ändringarna i expropria- vändas. Detta kommer att i hög grad undertionslagstiftningen (1971:122 s. 189) bl. a., lätta ersättningsfrågornas bedömande och att det givetvis ibland, t. ex. när det exprop- minska skiljaktigheter i fråga om ersättrierade området utgjorde endast en ringa ningens storlek. del av hela fastigheten, kunde vara svårt att I 12 § expropriationslagen finns, som påvisa någon skillnad i marknadsvärde mel- framgår av tidigare refererade bestämmellan den odelade fastigheten och restfastig- ser, upptagna vissa stadganden om skyldigheten. Som regel torde man dock med fog het och rättighet att påfordra inlösen av kunna räkna med att en viss skillnad före- restfastighet. Utredningen har övervägt om låg åtminstone såtillvida att en köpare inte motsvarande föreskrifter bör tas upp i ledskulle vara beredd att avstå från någon del ningsrättslagen. Givetvis kan fall förekomav fastigheten utan reduktion av priset. ma då krav på inlösen kan framstå såsom Mot bakgrund härav syntes det motiverat att berättigat. Utredningen anser emellertid, i sådana fall döma ut ersättning, bestämd med hänsyn till den erfarenhet som nu finns exempelvis till visst belopp per m2. I andra angående servitutsupplåtelserna, att dessa fall kunde det förhålla sig så att det exprop- fall kommer att bli ytterst sällsynta. Under rierade området hade ett självständigt mark- sådana förhållanden har utredningen inte nadsvärde och att expropriationen inte i funnit skäl att i ledningsrättslagen inta beoch för sig påverkade restfastighetens vär- stämmelser i ämnet, så mycket mer som de. Detta kunde ofta vara förhållandet detta skulle komplicera lagstiftningen och exempelvis vid expropriation av skogsmark. dess tillämpning. Skulle fall uppkomma då I en sådan situation torde man enligt före- inlösen av fastighet till följd av upplåten dragande statsrådets mening kunna utgå ledningsrätt kunde framstå såsom berättifrån att skillnaden i marknadsvärde före gad, bör ersättningen kunna fastställas så och efter expropriationen överensstämde att fastighetsägaren ändå erhåller motsvamed värdet på den avstådda marken och rande gottgörelse. det var då tillräckligt att fastställa detta I 21 § expropriationslagen finns en förevärde. I sammanhang med frågan om rät- skrift om att den exproprierande i sin stämtighetsexpropriation uttalade statsrådet att ningsansökan skall uppge den ersättning han anslöt sig till expropriationsutredning- han bjuder i målet. har över- Utredningen ens uttalande att upplåtelse av rättighet ge- vägt att ta upp ett motsvarande i stadgande nom expropriation i värderingshänseende den nu ifrågavarande Som lagstiftningen. helt kunde jämställas med expropriation av förut framhållits lärer emellertid i stora del av fastighet (prop. 1971:122 s. 191). flertalet fall frivillig överenskommelse träf- Utredningen vill framhålla att vad före- fas mellan ledningsägaren och fastighetsdragande statsrådet anfört uppenbarligen ägarna om upplåtelse av ledningsrätten. Utmåste beaktas då det gäller att tillämpa ex- redningen anser att, i de fall där sådan inte propriationslagens regler om ersättning till kommit till stånd, det är önskvärt och lämpfastighetsägare och andra sakägare vid upp- ligt att ledningshavaren för att underlätta

48 SOU 1972: 57

förhandlingarna lämnar fastighetsägaren ett bud i fråga om ersättningen samt underrättar förrättningsmannen om budets innehåll. Med hänsyn till att denna åtgärd framstår som naturlig har utredningen dock inte ansett sig behöva ta upp en uttrycklig regel i ämnet. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om det förslag till ändring i expropriationslagens bestämmelser om ersättning som framlagts i promemorian från civildepartementet 1972:1. Skulle förslaget genomföras, måste ställning tas till om detta bör påverka ersättningsbestämmelserna i nu förevarande lagstiftning. Till den närmare utformningen av ersättningsbestämmelserna, liksom till sakägarbegreppet återkommer utredningen i den speciella motiveringen under de paragrafer som behandlar dessa frågor.

SOU 1972: 57

4 - 23862

Ledningsrättens subjekt

Nu förekommande ledningsservitut gäller i annan likadan ledning, bör ledningsrätten till förmån för en härskande fastig- gälla också för den nya ledningen. Några princip het. Att så är förhållandet ligger i själva hinder torde inte böra resas mot att upplåinnebörd. ten ledningsrätt överlåts till annan innan servitutsbegreppets Vanligen att knyts servitutet, då fråga är om elektriska ledningen byggts. Det fall kan ju inträffa kraft- den som erhållit finner sig inte ledningar, till den fastighet på vilken ledningsrätt verket kunna utan önskar överär beläget och, då det gäller vatten- fullfölja projektet eller avloppsledningar, till fastighet på vil- låta det på annan. Likaledes bör ledningsken vatten- eller reningsverket uppförts. ägaren, om han monterar ner sin ledning, Ibland kan den härskande vara kunna överlåta ledningsrätten till någon fastighet med transformatorstation eller annan an- som uppför en ny ledning i stället för den läggning till vilken ledningen är anknuten. gamla. Utredningen vill i anslutning härtill erinra om att i ett servitutsförhållande den härskande någon gång kan utgöras av annat än en fastighet, t. ex. företag eller kommun (jfr I-Iillert, Servitut, s. 158 och där anförda rättsfall). Understundom medför anknytningen av servitutet till härskande fastighet vissa svårigheter och olägenheter. Anläggningen på denna kan t. ex. nedläggas eller flyttas. Ledningsägaren kan då se sig föranledd att behålla fastigheten enbart för att bevara servitutsrätten. Om ledningsägaren avhänder sig en del av fastigheten eller överlåter anläggningen och ledningarna åt olika håll, uppstår likaledes komplikationer. Den av utredningen förordade rättigheten är i första hand, om inte annat bestäms, avsedd att tillkomma den som begär ledningsrätt. Sedan ledningen anlagts bör ledningsrätt och ledning inte kunna skiljas åt. Säljes ledningen, skall ledningsrätten följa ledningen. Tas ledningen bort och ersätts av

50 SOU 1972: S7

Ledningsrättens anknytning till fastighet

Enligt gällande rätt kan ledning under vissa gagna sig av den nya lagstiftningen utan i förhållanden tjäna såsom kreditunderlag för stället skulle fortsätta med servitutsintecklån. ningar, eftersom dessa möjliggjorde att led- I 2 kap. 1 § jordabalken, som innehåller ningarna utnyttjades som kreditunderlag. bestämmelser om vad som hör till fastighet, Med anledning härav har utredningen tastadgas i andra stycket att till fastighet hör git upp det nu föreliggande problemet till även sådan byggnad eller annan anläggning övervägande. som är uppförd utanför fastigheten, om den En lösning genom en ny lag om registreär avsedd för stadigvarande bruk vid utöv- ring i anslutning till det sätt varpå 1920 års ning av servitut till förmån för fastigheten lag behandlade frågan har utredningen anoch inte hör till den fastighet där den finns. sett inte böra ifrågakomma med hänsyn till Till av detta stadgande hör ledning till att statsmakterna funnit följd de erinringar som fastighet som har servitut för rätt att dra gjorts mot nämnda att lag så övertygande fram och bibehålla ledningen över annan den nyligen 1966: 24 s. upphävts (jfr prop. fastighet. Ledningen utgör sålunda kreditun- 83, SOU 1968: 39 s. 150, prop. 1970: 20 s. derlag för panträtt i förstnämnda fastighet. 313 och 393, prop. 1970: 145 s. 295). Tidigare fanns särskilda möjligheter En förhoppning, som i samband enligt med upplagen (1920:474) med vissa bestämmelser hävandet av 1920 års lag uttalades om att om registrering av elektriska anläggningar lagen (1966:454) om företagsinteckning samt om rätt till elektrisk kraft m. m. att skulle en tillfredsställande öppna möjlighet efter registrering utnyttja elektriska stark- att använda ledningar såsom kreditunderlag, strömsledningar som kreditunderlag. Lagen torde inte ha uppfyllts. Det har nämligen är emellertid numera upphävd genom lagen visat sig, enligt vad utredningen erfarit, att om införande av nya jordabalken. kreditinstituten anser denna form knappast Under utredningsarbetet har starka önske- av säkerhet tillfredsställande. Man önskar mål framställts om att även ledningar, för att panträtten i den fastighet där ledningvilka utrymme upplåts enligt den nu ifrå- arna tillhörande finns skall omanläggning gasatta lagstiftningen, skall, i anslutning till fatta även dessa. Med andra ord, i kreditvad som är möjligt enligt 2 kap. 1 § andra hänseende bör för ledningar, för vilkas bestycket jordabalken, kunna tjäna som kre- stånd upplåtits ledningsrätt, i stort sett gälla ditunderlag vid belåning av den anläggning detsamma som för ledningar, vilka vilar på vartill ledningen hör. Härvid har uttalats servitutsupplåtelse. att, om en sådan möjlighet inte öppnades, Utredningen har då i första hand överdet kunde fönnodas att man inte skulle be- införa vägt att i 2 kap. 1 § jordabalken ett

SOU 1972: 57 51

med bestämmelser av liknande princip inte bör kunna skiljas åt, torde den nytt stycke innehåll för ledningar med ledningsrätt som säkerhet som eftersträvats i panträttsligt som hänseende i fråga om ledningarna bli minst i andra stycket upptagits för ledningar, vilar Bestämmelsen skulle inne- lika god som den som erhållits genom bepå servitut. bära att till fastighet hörde utanför fastighe- stämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket jorför vilken dabalken. ten befintlig ledning, ledningsrätt för vars stadig- I anslutning till vad nu anförts bör i 2 upplåtits, om anläggningen, varande bruk ledningen var avsedd, var be- kap. 1 § andra stycket jordabalken upptas lägen på fastigheten och ledningen ej hörde en bestämmelse av innehåll att till fastighet till den fastighet där den fanns. hör ledning för vilken ledningsrätt upplåtits, Mot en dylik bestämmelse kan emellertid om vid förrättning enligt ledningsrättslagen med rätta att svå- ledningsrätten förordnats skola höra till fasgöras den invändningen righeter i vissa fall kan uppstå att avgöra tigheten. för vilken anläggning ledningen är avsedd Utredningen har upprättat förslag till lag till stadigvarande bruk. För att övervinna om ändring av 2 kap. 1 § andra stycket denna olägenhet måste någon form av be- jordabalken. slut eller registrering tillgripas för att fastställa till Vilken anläggning ledningen hör. Utredningen har därför i stället övervägt att i samband med upplåtelse av ledningsrätt öppna möjlighet att genom uttryckligt förordnande knyta denna till viss fastighet, som ägs av den för vilken ledningsrätten upplåtits. En dylik bindning till en fastighet bör kunna ske även vid ett senare tillfälle än vid själva upplåtelsen, liksom den bör kunna eller från en upphävas flyttas fastighet till en annan. Förordnandet måste emellertid meddelas på ett sätt som skapar tillräcklig publicitet om detsamma. Utredningen har funnit att detta bäst och enklast sker på så sätt att förordnandet ges vid en ny förrättning. Härigenom kommer detta, liksom andra förrättningsbeslut rörande ledningsrätten, att införas i fastighetsregistret. Publiciteten blir då densamma som för beslut om upplåtelse av ledningsrätt och fastighetsbildningsservitut. Förrättningen kan ske på ett mycket snabbt och billigt sätt, eftersom något sammanträde inte behöver hållas utan förrättningsmannen kan fatta beslutet direkt vid skrivbordet. Utredningen har överskulle kunna meddelas av vägt att beslutet inskrivningsmyndigheten. Det skulle emellertid leda till att denna skulle just på en enda punkt bli tvungen att ta befattning med upplåtelse av ledningsrätt. Beslutet kan uppenbarligen inte läggas på registermyndigheten. Intas i den nya ledningsrättslagen bestämmelser att ledningsrätt och ledning i

52 SOU 1972: 57

IV Specialmotivering

13 Förslaget till ledningsrättslag

Grundläggande bestämmelser markyta. Anknytningen till fastighetsbegreppet innebär även möjlighet att ta i anspråk I detta avsnitt, som omfattar paragraferna utrymme i eller på sådan byggnad eller an- 1-13, fastslås till en början i 1 § principen vid för- läggning som enligt lag utgör tillbehör till om ledningsrättsfrågors avgörande rättning samt definieras ledningsrätt såsom fastighet. fas- Emellertid föreligger utan tvivel behov av en priviligierad rätt till utrymme inom ibland förenad med vissa andra be- att dra fram ledningar även på områden som tighet, ligger utanför fastighetsindelningen, således fogenheter. De typer av ledning för vilka allmänt vattenområde och område som relagen gäller och vad som skall anses tillhöra dovisas i bihang C till stadsregistret. Inom en ledning anges i 2 och 3 §§. Frågan om förstnämnda område torde redan nu föregränserna för lagens tillämpning i förhålkomma på sjö- eller havsbottnen nedlagda lande till annan lagstiftning regleras i 4 §. kablar och rörledningar och den tekniska En regel om vilka rättighetshavare som skall utvecklingen leder rimligtvis till att deras betraktas som sakägare ges i 5 §. I 6-11 §§ olika villkor antal ökar. Allmänt vattenområde i havet upptas avseende huvudsakligen ledningsrättens lokalisering. 12 och 13 §§ är beläget på den s. k. kontinentalsockeln, innehåller bl. a. bestämmelser rörande ersätt- där rätten att utforska bottnen och utvinna ning till sakägare. dess naturtillgångar enligt lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln tillkommer staten el- 1 § ler den som erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd. I den allmänna motiveringen har redo- Nämnda lag innebär emellertid inte något gjorts för de överväganden som lett till att ställningstagande till hur statens rätt till allutredningen förordat att prövningen av led- mänt vattenområde bör generellt bedömas. ningsrättsfrågor sker vid förrättning. De Saken diskuterades under förarbetena till närmare föreskrifterna om förrättningen lagen, men av flera skäl, varibland särskilt återfinns i 18-32 §§ i lagens andra avsnitt. nämndes vissa olösta frågor om fastighets- Utredningen, som eftersträvat att i möj- bildning och fastighetsredovisning, ansågs ligaste mån ansluta till fastighetsbildnings- en sådan reglering då inte genomförbar. Utlagens systematik, har funnit lagens till- redningen vill för sin del framhålla att stalämpningsområde böra begränsas till vad tens befogenhet att upplåta rätt att utforska som enligt gällande rätt utgör fastighet. och utvinna naturtillgångarna inom allmänt Härmed avses självfallet inte bara mark- vattenområde i havet självfallet måste inbeytan. Utrymme måste kunna upplåtas såväl gripa rätt att där framdra eller låta framdra i luften ovanför en fastighet som under dess för ett dylikt företag behövliga ledningar.

SOU 1972: 57 53

Någon särskild lagregel härom fordras så- företagen tillsammans med företrädare för ledes inte. Emellertid återstår problemet be- markägare. I dessa kontrakt betingar sig träffande dels ledningar som inte har sam- ledningsägaren, förutom naturligtvis själva band med företag enligt kontinentalsockel- den grundläggande rätten att dra fram och lagen, dels ledningar inom allmänt vatten- för all framtid bibehålla ledningen över fasområde i de stora insjöarna. Så länge frågan tigheten, ytterligare befogenheter, varibland om äganderätten till ifrågavarande sjö- och främst märks rätt att beträda marken för havsbotten står öppen och bestämmelser tillsyn och reparation av ledningen. Vidare saknas om fastighetsbildning och fastighets- kan ledningsägaren tillförsäkra sig rätt att ta registrering, torde det ej vara möjligt att bort för ledningen hinderliga träd och busgenom lagstiftning av fastighetsrättslig na- kar och att i viss utsträckning ta sten från tur reglera frågan om ledningsrätt inom all- fastigheten. En vanlig klausul är att fastigmänt vattenområde. hetsägaren ikläder att inte sig skyldighet Mark som upptagits i bihang C, dvs. »vä- uppföra byggnad eller anordna inom upplag gar, gator, torg och andra allmänna platser visst avstånd från ledningen. Det förekomsamt sådana vattenområden som ej veter- mer också att han åtar sig att från ledningsligen hör till en eller flera fastigheter en- gatan bortforsla av ledningsägaren avverkat skilt», är i betydande utsträckning berörd virke och förbinder sig att inte utan föreav olika ledningar, främst sådana som ägs gående anmälan fälla träd eller spränga sten av kommunen, men också av t. ex. teleled- i ledningens närhet. ningar och ledningar tillhörande enskilda el- För utredningen har det stått klart att nu distributörer. Det kunde därför synas otill- nämnda och liknande befogenheter vid befredsställande att från lagens tillämpning hov måste kunna infogas som ett moment i undanta dessa områden. Emellertid har i ledningsrätten, om denna på ett tillfredsstälförarbetena till fastighetsbildningslagen och lande sätt skall kunna ersätta hittillsvarande jordabalken förutsatts att mark av detta ordning. Det kunde då ligga nära till hands kommer att redovisas såsom slag framdeles att i lagen detaljerat ange alla de rättigheter ingående i fastighetsindelningen (jfr prop. och åtaganden som kan ifrågakomma för 1970:20, s. A 417). olika slag av ledningar. Utredningen anser I det föregående har ledningsrättens vä- emellertid att man med ett sådant tillvägasentliga innehåll angivits vara en rätt att gångssätt, även om uppräkningen gjordes nyttja visst utrymme inom fastighet. Genom utförlig, å ena sidan inte med säkerhet kunparagrafens andra stycke öppnas möjlighet de helt täcka alla de skiftande åtgärder som att utvidga ledningsrätten med ytterligare för olika situationer kan vara erforderliga befogenheter som, enligt vad erfarenheten och å andra sidan riskerade att ledningsrätutvisar, i allmänhet måste kunna utövas av ten många gånger gavs ett onödigt omfattanledningsägaren för att möjliggöra såväl led- de innehåll. Däremot synes det knappast ningens anläggande som dess begagnande. vara förenat med större olägenhet att ge sö- Utredningen har vid sina överväganden an- kanden och markägaren, eller i sista hand gående den närmare omfattningen av dessa förrättningsmannen, möjlighet att själva utbefogenheter utgått från den oftast före- forma de befogenheter och villkor av ovan kommande typen av frivilliga upplåtelser av angiven och liknande art som i det särskilda rätt att dra fram kraft- fallet ledning, nämligen kan påkallas. Andra stycket av paraledningsservitutet. Såsom i den allmänna grafen ger en regel av denna innebörd. motiveringen framhållits grundas upplåtelse I paragrafens tredje stycke öppnas möjav mark för elektriska starkströmsledningar lighet att anknyta till viss fasledningsrätten mestadels på dylika överenskommelser. De tighet. skriftliga avtal som därvid regelmässigt Såsom i den allmänna frammotiveringen avfattas så gott som alltid enligt hållits upprättas, har det synts utredningen angeläget vissa standardformulär, utarbetade av kraft- att en ledning som dras fram med lednings-

54 SOU 1972: 57

rätt inte skall ge sin ägare sämre kredit- vecklats har utredningen i frågan om vilka än en servitutsledning. Detta slag av ledningar som får dras fram med möjligheter kunna vinnas att 2 kap. ledningsrätt i allt väsentligt anslutit sig till syfte skulle genom de av expropriationsutredningen förordade 1 § andra stycket jordabalken utvidgades att gälla även för ledning med ledningsrätt. principerna för expropriation med syfte att Eftersom inte utan vidare, i tillgodose allmänna och i vissa fall också ledningsrätten är knuten till en härs- enskilda behov av telekommunikation, kraftmotsats till servitutet, för och ledningstransport. Av flera kande fastighet, måste det ges möjlighet överföring ledningsägaren att efter eget val ange en skäl, sammanhängande bl. a. med frågan om i något avseende sam- ledningsrättens förhållande till vissa servitut viss, med ledningen med vilken led- och önskemålet om en med avseende å manhängande fastighet, ningen sålunda skall vara förenad. funktionen enkel och tydlig gränsdragning, tred- har utredningen inte funnit det möjligt att I enlighet härmed har i paragrafens je stycke föreskrivits att vid upplåtelse av helt ansluta till systematiken i expropriaförordnande I stället har det ledningsrätt kan ges att rätten tionsutredningens förslag. skall höra till viss fastighet. Självfallet måste befunnits lämpligt att ange att lagen gäller det vara fråga om en fastighet som ägs av vissa uppräknade ledningstyper, som karaktäriseras såväl av sin yttre beskaffenhet som ledningshavaren. Fjärde stycket innehåller en regel om att av det tekniska ändamål de tjänar, och att ledningsrätt får upplåtas utan hinder av den indela dessa i fyra grupper. Den första under 1, rätt som annan kan äga till fastigheten. gruppen, upptagen Det av varierande art som led- utgörs av allmänna teleledningar, dvs. teleintrång i det enskilda fallet kan inne- verkets jordkablar och luftledningar för teningsrätten bära, drabbar självfallet i första hand ägaren lefon, telegraf, radio och telex. Sådana ledtill den fastighet varöver ledningen dras ningar är, som tidigare påpekats, huvudsakfram, men också innehavare av begränsad ligen framdragna med stöd av nyttjandeatt bli berörd. vilka i betydande utsträckrätt i fastigheten kan komma rättskontrakt, fall kan anföras intecknats. Förutom televerkets led- Som exempel på sistnämnda ning att utövandet av nyttjanderätten till en grus- ningar förekommer en del andra svagtäkt försvåras av en kraftlednings- strömsledningar, oftast tillhöriga statens på grund stolpe eller att ett servitut, innebärande rätt järnvägar eller krigsmakten och ingående i att uppföra byggnad på annans fastighet, anläggning för signalering, fjärrmanövrering blir begränsat genom framdragandet av en eller liknande ändamål. De torde i allmänkulvert över fastigheten. År ledningen av het framdras över mark som ledningsägaren den vikt att den faller in under lagen kan ej redan förfogar över, varför något mera påundvikas att sådana rättigheter får vika. tagligt behov av ledningsrätt här knappast Principen om ledningsrättens företräde med- kan anses föreligga. för emellertid inte att sådana rättigheter all- Ledningarna under 2, de elektriska starktid måste uppgivas för ledningens skull. strömsledningarna, utgör den till omfatt- Många gånger torde det i 9 § uppställda kra- ningen helt dominerande gruppen. Här återvet på planstöd utgöra viss spärr. Dessutom finns ledningar av mycket varierande storföranleder den allmänna aktsamhetsregeln i lek, alltifrån de landsomfattande stamlinjer- 6 § att redan befintliga rättigheter skall be- na med spänning på 400 kV eller mera till aktas så långt det är förenligt med rimliga enkla lågspänningsledningar mellan en s. k. ekonomiska överväganden. nätstation och den enskilde förbrukarens installation. För att på ett enkelt och otve- 2 § tydigt sätt klargöra vilka elledningar som I paragrafen uppräknas de ledningar för bör kunna erhålla ledningsrätt har utredvilka lagen gäller. ningen funnit lämpligt att uppställa krav på Såsom i den allmänna motiveringen ut- koncession. Härigenom utesluts de ledningar

SOU 1972: 57 55

som enligt kungörelsen (1957:601) om elekt- garantera sagda intresse, eller att den, såriska starkströmsanläggningar är undantagna som t. ex. en fjärrvärmeledning, tillgodoser från koncessionsplikt. Dessa, som uttöm- ett allmänt behov eller gagnar anläggning mande uppräknas i 2 kap. 1 § av nämnda för näringsverksamhet som är av betydelse kungörelse, utgörs huvudsakligen av led- för riket eller viss ort. I sista hand kan för ningar inom byggnad, gårdstomt, jordbruks- en transportledning, även om intet av de fastighet och industrianläggning. Härigenom nämnda kraven skulle vara uppfyllt, likväl kommer i stort sett ledningsrätt att kunna erhållas om det inledningsrätt, nämligen upplåtas för samma elledningar som de för trång ledningen totalt sett medför är endast vilka expropriationsrätt föreligger. ringa i förhållande till nyttan. Utredningen I den tredje gruppen ingår i första hand är medveten om att denna utvidgning, som ledningar som omfattas av lagen (1970:244) i anslutning till bestämmelserna i 2 kap. 4 § om allmänna vatten- och avloppsanlägg- andra stycket av expropriationsutredningens ningar. Enligt nämnda lag räknas till an- låter räckvidd förslag ledningsrättslagens läggningen hela det huvudmannen tillhöriga av intrångets kan avgöras omfattning, ge - med ett i detta sammanledningsnätet upphov till gränsdragningsfrågor som i sista hang betydelselöst - fram till en hand undantag måste avgöras efter en diskretionär s. k. förbindelsepunkt, vilken i allmänhet är prövning. Denna olägenhet har emellertid belägen i eller intill ansluten inte bedömts fastighets som så allvarlig att den förangräns. Någon anledning att under ledningslett till en snävare gränsdragning av möjligrättslagen inbegripa även sådana va-anlägg- heten till ledningsrätt i förhållande till den ningar som inte är allmänna föreligger av expropriationsutredningen förordade exknappast eftersom behovet av utrymme för propriationsrätten. dem kan tillgodoses genom upplåtelse enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar. 3 § Däremot måste i denna medtas de innehåller grupp Paragrafen en regel om vad ofta mycket stora separata ledningar, som, som skall anses tillhöra en ledning. utan att ingå i en allmän va-anläggning eller Utredningen har inte funnit erforderligt en gemensamhetsanläggning för vatten och att i lagtexten, utöver vad som kan framgå avlopp, har till uppgift att från en vatten- av uppräkningen, uppta en definition av täkt leda vatten till samhälle eller större in- Vad därmed avses får begreppet ledning. dustrianläggning eller att därifrån bortleda med tillräcklig tydlighet anses framgå av spillvatten till reningsverk eller det vanliga recipient. språkbruket. Som ledning be- Sådana ledningar förekommer redan nu i traktas således metalltråd, kabel eller annan viss omfattning och deras antal torde fram- elektrisk ledare, slang, rör, avloppstrumma, deles komma att stiga på grund av tilltagan- kulvert m. m. Utanför faller nabegreppet de vattenkonsumtion och ökade krav på re- som turligen anläggningar rännsten, dike, ning av avloppsvatten. tunnel, kanal och timmerränna. Det är vi- I fjärde gruppen återfinns vad som i all- dare utan särskild föreskrift tydligt att ledmänhet kallas pipelines, dvs. rörledningar ningen omfattar också vissa helt oundgängför transport av annat än vatten och avfall, liga tillbehör, t. ex. stolpar, stag, socklar och i första hand olja och gas. Även ledning för fästen samt rensningsbrunnar och ventiler. fjärrvärme får räknas hit. Beträffande den- Förutom nu angivna tillbehör kan emellerna grupp måste vissa kvalifikationer stipu- tid en ledning för sin funktion också vara leras för att tillgodose kravet på det allmän- beroende av många andra tekniska anordintresse som i de tre föregående grupperna elektriska ningar. Exempel härpå utgör utan vidare framgått av ledningarnas funk- kopplings- och transformatorstationer. De tion. Med hänsyn härtill föreskrivs att led- är av varierande storlek och beskaffenhet, ningen antingen skall drivas med stöd av från små skåpliknande apparater, anbragta koncession, något som utan vidare får anses vid en stolpe, till s. k. stamstationer som

56 SOU 1972: 57

fordrar en markyta av en hektar eller mera. annans mark. Här kan omständigheterna Vidare kan nämnas pumpstationer för vat- vara sådana att det är fördelaktigt att låta ten- och oljeledningar, också de upptagande expropriationen av själva vattentäktsområen förhållandevis stor areal. För utredning- det utsträckas att omfatta även erforderligt en har det framstått som ändamålsenligt att utrymme för ledningarna. Utredningen har för dessa och liknande anordning- med hänsyn till sådana och liknande fall anutrymme ar vid behov skall kunna upplåtas i samma sett att de hittills föreliggande möjligheterna Häremot till officialservitut - liksom till ordning som för själva ledningen. självfallet skulle möjligen kunna invändas att upplå- privata upplåtelser för ledningar tills vitelse av ledningsrätt för tillbehör av denna dare bör stå öppna. typ i några fall kunde komma att medföra Från denna grundsats måste emellertid ett alltför stort intrång på den fastighet där undantag göras i ett särskilt fall, nämligen de anordnas. Det vore i och för sig tänkbart då lagen om vissa gemensamhetsanläggningatt i lagen införa en spärregel som maxime- ar är tillämplig. Enligt nämnda lag kan efrade den upplåtbara arealen. En sådan be- ter förrättningsprövning för flera fastigheter stämmelse torde emellertid vid praktisk till- gemensamt inrättas bl. a. ledning, dock ej lämpning lätt bli alltför stel och utredningen sådan som tillhör allmän vatten- och avhar därför stannat för att utrymme av loppsanläggning. För ledningen erforderligt ifrågvarande slag generellt skall kunna upp- utrymme får med bästa rätt tas i anspråk låtas med ledningsrätt. även på fastighet som inte ingår i gemensamhetsanläggningen. Med hänsyn härtill 4 § och då förrättningsförfarandet enligt utred- Paragrafen reglerar frågan om gränserna ningens förslag i allt väsentligt är utformat för lagens tillämpningsområde i förhållande efter samma grunder som i nämnda lag, kan till annan lagstiftning om tvångsupplåtelse något behov av ledningsrätt för gemensamav mark. hetsanläggningar knappast anses föreligga. Som i den allmänna motiveringen anförts Följaktligen bör ledningsrättslagens tillämperbjuder gällande rätt ett flertal olika möj- ning i detta fall vara utesluten. En regel ligheter att tvångsvis erhålla rätt att dra härom har intagits i förevarande paragraf. fram ledning över annans mark. I och för Viss avgränsning av lagen gentemot fassig kunde det framstå som eftersträvansvärt tighetsbildningslagen torde också böra vidatt samla alla bestämmelser av hithörande tas. Till denna fråga återkommer utredi skulle ett sådant i samband slag till en lag. Emellertid ningen med ett förslag till ändl tillvägagångssätt medföra icke oväsentliga ring i 7 kap. 2 § fastighetsbildningslagen. l r s ingrepp i ett betydande antal författningar, i l däribland 5 § . expropriationslagen, byggnadslai den krets i gen, vattenlagen och gruvlagen. Nämnda Paragrafen anger av personer i skall räknas som lagar är, som tidigare angivits, för närva- som vid lagens tillämpning i rande i olika avseenden föremål för genom- sakägare. gripande omarbetning, varför det redan av Sakägarbegreppet i gällande rätt äger den anledningen inte kan vara lämpligt att i inte något allmängiltigt, fixerat innehåll detta sammanhang göra mera omfattande utan kan variera allt efter den författning i ändringar i dem. Härtill kommer att, även vilken det förekommer. Frågan om beom enhetlighet från systematisk synpunkt greppets omfattning har under senare tid skulle vara önskvärd, det likväl många gånger diskuterats bl. a. under förarbetena på faskan te sig praktiskt att behålla möjlighet till tighetsbildningslagen. Fastighetsbildningsalternativa lösningar. Som exempel kan an- kommittén uttalade att det visserligen lät föras det fall att expropriation begärs för in- sig göra att beträffande vissa slag av fastigrättande av en vattentäkt, vars utnyttjande hetsbildningsâtgärder uttryckligen ange viläven nödvändiggör ett antal ledningar på ka som var sakägare men att en sådan reg-

SOU 1972: 57 57

lering i huvudsak skulle kunna avse enbart av nyttjanderättshavares, servitutshavares förhållanden som knappast behövde närma- och andra liknande rättsägares självständiga re klarläggas. Med hänsyn särskilt till de rätt till ersättning men att talan fördensvåröverskådliga verkningar som en allmän skull inte begränsades till att avse endast bestämmelse skulle få fann kommittén det ersättningsanspråk. Synpunkter från de tainte tillrådligt att införa en sådan regel i leberättigade kunde, framhöll kommittén, fastighetsbildningslagen. Utgående från att vara av stor betydelse när det gällde anhittillsvarande principer skulle gälla också i läggningens lokalisering och upplåtelsens fortsättningen anförde kommittén att som omfattning men befogenheten att föra talan sakägare skulle anses fastighetsägare och borde å andra sidan vara beroende av att vissa med dem jämställda besittningshavare rättighetens utövning påverkades av de ävensom servitutshavare när deras rätt var väckta frågorna. Departementschefen biberoende av fastighetsbildningen. Nyttjan- trädde kommitténs förslag under framhålderättshavare borde däremot inte, annat än lande av att innehavare av fordringsinteckundantagsvis, behandlas som sakägare. Ej ningar och andra rättigheter till betalning ur heller innehavare av penninginteckningar fastigheten inte kunde tilläggas talerätt. eller motsvarande rättsägare borde ha tale- Enligt utredningens mening skulle det rätt. I den mån dessa personers intressen vara av stort värde om ledningsrättslagen inte sammanföll med fastighetsägarens på ett tydligt sätt anger kretsen av sakkunde deras rätt tillvaratas vid officialpröv- ägare. Inte minst sökanden har ett påtagligt ningen. Under remissbehandlingen av kom- intresse av att direkt kunna bedöma vilka mitténs förslag framfördes från olika håll rättsägare som företaget kan angå. Som utönskemål om en närmare precisering be- redningen i annat sammanhang framhållit träffande innebörden av sakägarbegreppet. framstår det som naturligt att den som av- Departementschefen uttryckte förståelse ser att begära ledningsrätt redan på projekhärför men fann det liksom kommittén inte teringsstadiet tar kontakt med de personer, vara möjligt att i lagtexten ge en sådan be- markägare och andra, som kan beröras av stämning och sade sig även ha fått intrycket ledningsbygget. Även för förrättningsmanav att den nuvarande ordningen inte vållat nen måste det vara en betydande fördel med några större olägenheter. en principiellt klar gränsdragning kring den Expropriationsutredningen har i sitt be- personkrets som han har att förhandla med. tänkande (SOU 1969:50 s. 66), efter en ana- Mot bakgrunden av nu nämnda synpunkter lys av lagstiftning och praxis på området, har utredningen funnit det angeläget med föreslagit en definition enligt vilken med en uttrycklig regel om vilka som skall räksakägare förstås dels ägaren av den fasta nas som sakägare. Vid regelns utformande egendom som expropriationen avser, dels torde man kunna utgå från att sakägarinnehavare av särskild rätt till egendomen intresset vid ledningsrättsförrättning i stort utom innehavare av fordran, för vilken in- sett skall vara detsamma som beträffande teckning i egendomen är sökt eller beviljad, expropriation i allmänhet. En viss skillnad eller annan med sådan fordran jämställd föreligger dock därigenom att i expropriarätt. tionsfallet omfattningen av intrånget som Det av expropriationsutredningen formu- regel är fastställd redan då expropriationslerade sakägarbegreppet torde äga relevans målet inleds. Målet gäller endast en värdei flertalet expropriationsrättsliga samman- ring av den skada som intrånget medför för hang, bl. a. också då mark tas i anspråk en- sakägarna. Vid en ledningsrättsförrättning ligt lagen om gemensamhetsanläggningar. I kan det däremot ofta bli fråga om att först förarbetena till sistnämnda lag uttalade fas- närmare utreda över vilka fastigheter ledtighetsbildningskommittén att talerätten för ningen skall gå fram och att i samband sakrättsägare i fastighet där gemensamhets- därmed avväga olika intrång och olägenheanläggningen skulle inrymmas motiverades ter mot varandra. Det är tydligt att sak-

58 SOU 1972: 57

ägarna, i likhet med vad som ansetts böra stöd av förevarande paragraf tas då det

gälla vid förrättning enligt lagen om vissa gäller en lednings inplacering i terrängen.

gemensamhetsanläggningar, måste ha möj- Föreligger däremot särskilda, med stöd av

lighet att påverka avgörandet även av så- naturvårdslagen meddelade förbud eller

dana frågor, naturligtvis dock under förut- föreskrifter till skydd för landskapsbilden,

sättning att de har ett ekonomiskt intresse i kan i stället 9 § andra stycket bli tillämpligt.

saken. Nu anmärkta förhållanden synes Det bör påpekas att regeln är dispositiv

emellertid inte föranleda något frångående då det gäller intrång och olägenhet beträf-

av det expropriationsrättsliga sakägarbe- fande enskilt intresse. Fråga härom kan

greppet. nämligen enligt 13 § första stycket göras till

I enlighet med det anförda föreskrivs i föremål för överenskommelse mellan sö-

paragrafen att med sakägare förstås i lagen kanden och sakägare.

ägare av fastighet inom vilken utrymme 7 § för ledningen kan komma att upplåtas samt I paragrafen föreskrivs att ledningsrätt innehavare av annan särskild rätt till fastiginte får upplåtas så att den strider mot gälheten än rätt för fordran, i den mån hans lande säkerhetsföreskrifter. rätt berörs. Såsom ägare anses, i likhet med Vissa ledningar innebär, då de är i drift, vad som gäller enligt lagen om vissa gemenrisk för person- och egendomsskador. Så är samhetsanläggningar, även den som innehar framför allt fallet med elektriska högspänfastighet på grund av testamentariskt förningsledningar men även olje- och gasledordnande utan att äganderätten tillkommer ningar kan ha denna egenskap. Deras framnågon. dragande är på grund härav kringgärdat av

säkerhetsföreskrifter av vilka några hänför 6 § sig till ledningens tekniska beskaffenhet och Genom tillämpning av bestämmelserna i andra till dess placering i förhållande till 2-4 §§ kan fastställas när en ledning är av omgivningen. I sistnämnda fall måste självsådan beskaffenhet att den får dras fram fallet tillses att ledningsrätt upplåts på ett med ledningsrätt. Det är emellertid tydligt sådant sätt att bestämmelserna kan iaktatt prövningen inte kan stanna därvid utan tas. Som exempel på föreskrifter som såmåste avse också frågan om ledningens närlunda kommer i fråga kan nämnas starkmare lokalisering med hänsyn till de motströmskungörelsens (1957:601) regler om stående intressen som kan föreligga i det lednings förläggande på visst minimiavstånd särskilda fallet. För bedömningen härav från byggnad, flygplats m. m. uppställs vissa bestämmelser i de närmast

följande paragraferna. 8 §

Förevarande paragraf upptar den all- Denna paragraf innehåller en regel om

männa regeln att ledningsrätt skall upplåtas s. k. kommunalt veto mot ledningsrätt inom

så, att ledningens ändamål kan vinnas med gatumark m. m. inom planområden.

minsta intrång och olägenhet utan oskälig 1902 års lag om elektriska anläggningar

kostnad. En liknande föreskrift återfinns i ger kommun rätt att påverka vissa expro-

väglagen och i flera andra författningar priationsfrågor inom områden, avsedda för

med expropriationsrättsligt innehåll. Det trafikändamål och andra allmänna ändamål

förtjänar att framhållas att intrång och olä- än bebyggelse. Enligt 1 § andra stycket är

genhet kan avse inte bara enskilt utan även sålunda menighet inte utan synnerliga skäl

allmänt intresse, t. ex. allmänna naturvårds- pliktig att för elektrisk starkströmsanlägg-

hänsyn. Som exempel på vad därmed menas ning upplåta gata, torg, allmän plats eller

kan anföras en regel i 26 § vägkungörelsen vattendrag inom område för vilket finns

(1971:954) enligt vilken väg bl. a. bör er- stadsplan eller byggnadsplan. Vidare gäller

hålla en mjuk och naturlig inpassning i enligt 1 § fjärde stycket jämfört med 90 §

landskapet. Motsvarande hänsyn kan med expropriationslagen att utrymme för elled-

.SOU 1972: 57 59

ningar inom dylikt område får upplåtas en- tubelysning, renhållning m. m. förutsätter dast som servitut eller nyttjanderätt. ett avgörande inflytande på frågor om Expropriationsutredningen (SOU 1969:50 markanvändningen inom dessa områden. s. 132) har funnit att principen om kommu- Detta gäller oavsett om kommunen äger nalt medinflytande på expropriation inom marken i fråga eller ej. Med hänsyn härtill ifrågavarande områden inte bara bör be- kunde det möjligen ifrågasättas om inte hållas utan dessutom ges ökad räckvidd. I kommunens medgivande alltid borde utgöra enlighet härmed har i dess förslag till all- en förutsättning för ledningsrätt inom ifråmän expropriationslag upptagits en regel att gavarande områden. Det bör påpekas att inom område, som i fastställd generalplan, spörsmålet med hänsyn till regeln i 11 § är stadsplan eller byggnadsplan avsetts till ga- begränsat till icke koncessionspliktiga ledta, väg eller annan allmän plats, hamn- eller ningar och ledningar som visserligen fordrar vattenområde, får utan kommunens medgi- koncession men där koncessionsbeslutet, såvande expropriation för annans räkning äga som vid områdeskoncession för ett elekrum endast om synnerliga skäl föreligger. triskt distributionsnät, inte avser en i hu- Att vetorätten ej gjorts ovillkorlig motive- vudsak bestämd sträckning. Utredningen rade expropriationsutredningen med att det anser emellertid att en ovillkorlig vetorätt i Otvivelaktigt alltid uppkom vissa fall då enstaka fall, framför allt beträffande ledannan än kommunen kunde behöva expro- ning av mycket stort allmänintresse, skulle priera inom de angivna områdena. Detta kunna framstå som olämplig. Med hänsyn gällde enligt utredningen bl. a televerkets be- härtill och till önskvärdheten av enhetliga hov av utrymme för telekablar och kraftbo- - varvid från att regler utredningen utgår lagens behov av expropriationsrätt för att förslag i denna expropriationsutredningens dra fram stora huvudledningar från kraft- del i allt kommer väsentligt att följas verken. Vidare kunde en enskild huvudman finner en möjlighet böra stå utredningen för en allmän vatten- och avloppsanläggning att undantagsvis erhålla ledningsrätt öppen behöva expropriationsrätt för att dra fram även utan kommunens Det bör medgivande. sina ledningar. Eftersom samtliga dess fall emellertid understrykas att skälen för ett berörde anläggningar av stort allmänt intres- från kommunen avvikande ställningstaganse föreföll det påkallat att medge visst avsteg de måste ha en alldeles särskild tyngd. från en huvudregel om kommunens exklu- Såvitt kunnat finna torde i utredningen siva expropriationsrätt inom ifrågavarande någonsin ha inträffat att praktiken knappast områden. Expropriationsutredningen fram- avseende expropriationstillstånd elledningar höll emellertid att sådana expropriationer i inom förevarande områden i strid beviljats regel inte fick innebära att egendomen av- mot kommunens bestämda ställningstaganstods med äganderätt. de. Däremot lärer det ofta förhålla sig så, Enligt vad ledningsrättsutredningen in- åtminstone vad gäller större ledningar, att hämtat har expropriationsutredningens för- samråder med kommunen ledningsägare på slag i denna del lämnats utan erinran under ett tidigt stadium under likprojekteringen remissbehandlingen. som att kommuner under sitt fortlöpande Det torde stå klart att de skäl som legat planeringsarbete upprätthåller kontakt med till grund för expropriationsutredningens utomstående distributionsföretag som har ställningstagande i hög grad äger relevans eller kan väntas vilja framdra ledningar även för ledningsrätten. Otvivelaktigt har inom dess område. Härigenom erbjuds ofta en kommun starkt intresse av att utrymme möjligheter till samförståndslösningar av inom gatumark m. m. inte tas i anspråk uppkommande markfrågor. för några andra ledningar än dess egna och sådana för vilka den själv anser sig kunna 9 § medge upplåtelse. Fullgörandet av de kom- I denna paragraf tas upp villkor för uppmunala uppgifterna vad beträffar trafik, ga- låtelse av ledningsrätt inom område där

60 SOU 1972: 57

ehuru det vid planering naturligtvis inte allfastställd plan finns eller andra bestämmelatt förutse alla framtida ledser för bebyggelse eller markanvändning tid är möjligt

gäller. ningsbehov. Krav på planöverensstämmelse föreligger I enlighet med det anförda har utredninghåll inom närbesläktad lagstift- en utformat reglerna om lednings planmäspå många överensstämmelse med ning. Sålunda gäller enligt 14 § väglagen att sighet i huvudsaklig med fastställd el- motsvarande föreinom område generalplan fastighetsbildningslagens ler med eller byggnadsplan väg skrifter i dessas lydelse enligt SFS 1971:1035. stadsplan I första av förevarande paragraf skall byggas i överensstämmelse med planen stycket och i övrigt läggas så, att syftet med gällan- upptas regeln att upplåtelse av ledningsrätt inte motverkas. Om inom område med fastställd generalplan elde markbestämmelser särskilda skäl föreligger kan undantag från ler med stadsplan, tomtindelning eller byggskall stå i överensstämmelse med plan eller bestämmelse ges av Kungl. Majzt. nadsplan Med denna utformning av Även i 6 § andra stycket lagen om gemen- planen. positiva och i 4 § andra stycket bestämmelsen avses inte bara att fastställda samhetsanläggningar av lik- skall följas utan också att ledlagen om enskilda vägar finns regler planlinjer Vid av skall vara förenlig med nande innehåll. den modernisering ningens sträckning dessa lagar som förslaget till anläggningslag de synpunkter som ligger till grund för plainnebär har man, liksom i väglagen, anknu- nen. i paragrafens andra tit till bestämmelserna i 3 kap. 2 § fastig- Enligt stadgandet hetsbildningslagen, där förhållandet mellan stycke skall vid upplåtelse av ledningsrätt också andra bestämmelser för marks befastighetsbildning samt planer och liknande och användning Exföreskrifter regleras. Det ligger därför nära byggande respekteras. till hands att även då det gäller lednings- empel på dylika är regionplan, utomplansrätten bestämmelser och naturvårdsföreskrifter. bygga på fastighetsbildningslagens Härvid måste emellertid beaktas att Ofta har de inte plankaraktär utan är forregler. förhållandena kan vara så- mulerade såsom förbud, varför grundsatsen många gånger kan uttryckas så, att syftet med dana att den ur ledningsrättssökandens syn- lämpligen mest sträckningen inte är bestämmelsen icke får motverkas. punkt lämpliga helt förenlig med gällande plan eller annan Tredje stycket reglerar frågan om dispensallmän bestämmelse för eller givning och annan möjlighet till avvikelse bebyggelse från och de särskilda bestämmelmarkanvändning. sträckningen kan ju på ett planerna sätt vara betingad av sådana spe- serna. Det gäller framför allt den situatioavgörande nen då plan eller bestämmelse blivit föråldciella faktorer som hänsyn till planmässig eller markens lutningsförhål- rad men en ändring av olika skäl inte kan elektrifiering landen. Därför vara att vänta innan ledningsrättsfrågan bör är, som i annat sammanhang sträck- Här eller efpåpekats, prövningen av en lednings avgöras. tilläggs länsstyrelsen ter rätt att ning inte alltid att jämställa med en fastig- delegation byggnadsnämnden hetsbildningsfråga i egentlig mening. Det medge undantag. Länsstyrelsen får medge klart avvikelse från fastställd eller står likväl att uppkommande frågor generalplan endast om byggnadsnämnden tillom ledningens förhållande till planerna rim- stadsplan måste lösas efter i huvudsak samma sträckningen. Vidare stadgas att ligtvis styrkt som gäller för vägar, gemensam- smärre avvikelser får göras av förrättningsprinciper hetsanläggningar och fastighetsbildning i mannen i sådana undantagsfall då planen i

allmänhet. Byggnadslagstiftningen förutsät- någon detalj visar sig mindre ändamålsenlig och en avvikelse inte skulle ter att generalplan och stadsplan skall kun- uppenbarligen na innehålla bestämmelser om att viss mark strida mot intentionerna bakom den. Självfallet bör bestämmelsen med förfår nyttjas för allmän ledning. Planmyndig- tillämpas heterna torde också i ökad omfattning ha siktighet och med iakttagande av reglerna

uppmärksamheten riktad på sådana frågor, för samråd med berörda myndigheter.

SOU 1972: 57 61

Fjärde stycket överensstämmer helt med 11 § 3 kap. 2 § femte stycket fastighetsbildnings- I paragrafen föreskrivs att de i 6--10 §§ lagen. Angående motiveringen till detta angivna villkoren inte gäller sådana fall då stycke liksom till närmare motivering av pa- ledningens sträckning blivit fastställd geragrafen i övrigt hänvisas till förarbetena till nom koncession. nämnda lag. Den prövning 6-10 §§ av en ledenligt nings förhållande till andra intresseområden 10 § som skall ske vid förrättningen kan i vissa Denna innehåller föreskrift om paragraf fall redan vara gjord - helt eller delvis planmässiga bedömanden beträffande upp- i annat sammanhang, nämligen då fråga är låtelse av ledningsrätt utanför detaljplane- om ledning för vars framdragande erhållits område. Bestämmelsen återgår på 3 kap. koncession. De enda ledningar som för när- 3 § fastighetsbildningslagen där det stadgas varande fordrar koncession är sådana som att om stadsplan eller byggnadsplan inte ingår i elektrisk Utstarkströmsanläggning. fastställts för visst område och tätbebyggelse redningen om oljeledningar har emellertid uppkommit eller är att vänta eller det eljest samtidigt med detta betänkande framlagt kan väntas att flera fastigheter avsedda för förslag till koncessionslag beträffande vissa bebyggelse skall bildas, så får fastighetsbild- rörledningar för petroleum, naturgas m. m. ning inte ske om åtgärden skulle försvåra Vidare har energikommittén i sitt slutbetänområdets ändamålsenliga användning, för- kande (SOU 1970:13, s. 110) uttalat sig för anleda eller motverolämplig tätbebyggelse en vidgad koncessionslagstiftning, avseende ka lämplig planläggning av området. Det all energidistribution som kräver fasta ledtorde vara uppenbart att det syfte som upp- ningar. Det är därför troligt att i framtiden bär detta stadgande i motsvarande mån bör även andra än starkströmsledningar komtillgodoses vid ett ianspråktagande av mar- mer att vara underkastade koncessionsplikt. ken med ledningsrätt. I synnerhet när det Man torde också kunna räkna med att den gäller mera utrymmeskrävande ledningsty- prövning av ledningens från skilda synpunkper såsom stamlinjer, men också t. ex. rör- ter lämpliga som nu äger rum i sträckning, ledningar för oljetransport, måste ett hän- ärenden angående linjekoncession jämlikt synstagande såväl till kommande inte kommer planlägg- ellagen, att bli väsentligen anning som till markens an- norlunda beträffande ändamålsenliga andra slag av ledningvändning i övrigt vara ofrånkomligt. För att ar. För närvarande meddelas linjekoncesregeln skall kunna iakttas fordras sion för elektrisk tydligen ledning av Kungl. Majzt att förrättningsmannens prövning sker i nä- eller kommerskollegium efter ett omfattanra samråd med planmyndigheterna och un- de där från remissförfarande, yttranden der största möjliga hänsynstagande till de bl. a. berörda och kommuner länsstyrelser synpunkter som därvid framkommer. Detta samt företrädare för allmän naturvård, innebär dock inte att ett avstyrkande från samfärdsel och krigsmakten inhämtas. Även myndighets sida utan vidare skall med- enskilda markägare kan få tillfälle att framföra hinder för ledningsrätt. Fastighetsbild- föra Den synpunkter. ledningssträckning betonade i sin motivering ningskommittén som sålunda efter en samlad bedömning och till 3 kap. 3 § fastighetsbildningslagen ange- avvägning av skilda intressen fastställts lägenheten av att regeln tillämpades endast måste självfallet lända till efterrättelse i då det verkligen kunde påvisas att menliga ledningsrättsärendet, oavsett det intrång i konsekvenser skulle uppkomma för plan- allmän eller enskild intressesfär som den mässig bebyggelse. Departementschefen an- kan medföra. Härmed är dock inte sagt att slöt sig till denna uppfattning och under- all vidare prövning blir överflödig. Den strök därjämte kravet på fullständig utred- koncessionerade behöver inte sträckningen ning som underlag för frågans sakliga be- vara så preciserad att inte vissa valmöjligdömning. heter ändå föreligger inom koncessionens

62 SOU 1972: 57

ram. emellertid konces- länder till efterrättelse. Annorlunda ställer Som regel upptar sionsbeslutet hänvisning till en linje på to- sig saken beträffande den i 6 § upptagna

eller ekonomiska kartan, varvid, bestämmelsen till skydd för sakägare mot pografiska åtminstone i det senare fallet, sträckningen alltför vittgående intrång. Här bör möjlig-

het lämnas för parterna att fritt avtala vad torde vara så gott som exakt angiven. de kan finna lämpligt. Vill en sakägare av

någon anledning acceptera intrång och olä- 12 § genhet som går utöver vad som efter en av- Denna paragraf innehåller bestämmelser vägning enligt 6 § är tillåtet, bör detta i och om intrångsersättning och ersättning för anför sig inte utgöra hinder för upplåtelse av nan skada. Reglerna är utformade i anslutledningsrätt på fastigheten. Vidare synes det ning till motsvarande stadganden i expropklart att bestämmelsen om ersättning enligt riationslagen. Hänvisningen till 11 § innebär 12 §, som innebär ett krav på full gottgöreli sin tur en hänvisning till 7, 8 och 10 §§ exse i pengar, beräknad efter expropriationspropriationslagen. För dessa stadganden har rättsliga principer, inte bör hindra ett avtal redogjorts i den allmänna motiveringen. om vederlag på annat sätt. I detta fall Utredningen vill här framhålla att om måste dock en reservation göras med hänsyn ledningens framdragande vållar olägenhet till de rättsägare som inte har möjlighet att för fastighet på vilken utrymme ej upplåtits, vid förrättningen själva bevaka sina intresgottgörelse inte kan erhållas med stöd av sen. Till skydd för dem har, med 5 kap. 18 ledningsrättslagen. I sådant fall torde i stäl- § andra stycket fastighetsbildningslagen som let vanliga grannelagsrättsliga regler vinna förebild, föreskrivits att, då fastigheten svatillämpning. rar för fordran, avsteg från 12 § får göras

endast efter medgivande från fordringens 13§ innehavare inteckoch, i fall av gemensam I paragrafens första stycke anges att med ning, från de fastighetsägare och fordrings-

berörda sakägares samtycke avsteg får gö- havare fordras för relaxavars medgivande ras dels från regeln i 6 § om sambandet tion. Medgivandet kan, liksom i fastighets-

mellan intrångets omfattning och kostnaden och motsvarande äldre bildningslagen lagför ledningens framdragande, dels från be- ersättas stiftning, med en oskadlighetspröv-stämmelsen i 12 § om ersättning till sakning av förrättningsmannen. ägare. Andra stycket innehåller regler till

skydd för vissa rättsägare som, eftersom de F örrätttz ing inte är sakägare, saknar möjlighet att beva-

ka sin rätt vid förrättningen. I den allmänna motiveringen har redogjorts

Utredningen har i olika sammanhang för de överväganden som lett till att utred-

framhållit angelägenheten av att lednings- ningen funnit prövningen av ledningsrätts-

rätt i största utsträckning upplåts frågor böra handläggas vid förrättning som möjliga om vilka det föreligger enighet hålls av en särskilt utsedd förrättningsman. på villkor mellan sökanden och sakägare. En strävan I förevarande avsnitt, som upptar 14--32.

bör vara att mellan dessa åstadkomma över- §§, ges regler om förrättningsförfarandet.

enskommelser på vilka förrättningsmannen De har så långt som möjligt utformats efter

sedan kan grunda sitt beslut. Till underlät- mönster från närmast motsvarande bestäm-

melser i fastighetsbildningslagen. Till tande härav bör parterna ges största möjliga följd frihet att själva avtala om villkoren för härav har det varit möjligt att i inte ringa

i upplåtelsen. Självfallet får emellertid en så- omfattning hänvisa till förrättningsreglerna i i l dan överenskommelse inte innebära åsido- 4 kap. fastighetsbildningslagen på liknande

i sättande i det sätt som skett i förslaget till anläggningslag. av de regler som uppställts

allmännas intresse. Det ankommer på för- Dessa hänvisningar har upptagits i avsnit-

rättningsmannen att tillse att dessa alltid tets sista paragraf.

SOU 1972: 57 63-

14 § 15 § .I paragrafen anges vilken myndighet som Paragrafen innehåller bestämmelser om prövar ansökan om ledningsrätt samt före- ansökningshandlingens innehåll. skrivs att ansökningen skall ha skriftlig Bland de uppgifter som bör återfinnas i form. ansökningen märks främst ett kortfattat Som i den allmänna motiveringen anförts angivande av ledningens beskaffenhet. För synes det lämpligt att den förberedande en elektrisk ledning kan t. ex. anges »130 prövning från det allmännas sida som upp- kV ledning Kimstad-Oxelösund». Även en tagande av ansökan om förrättning och ut- sådan summarisk en beskrivning möjliggör seende av förrättningsman utgör, ankom- viss preliminär prövning huruvida ledningen mer på länsstyrelsen i det län där ledningen tillhör någon av de i 2 § angivna typerna. skall byggas. En motsvarande ordning har Självfallet måste dessutom besträckningen hittills rått inom närbesläktad lagstiftning skrivas närmare än genom av angivande och någon anledning att frångå denna synes dess ändpunkter. I de flesta fall torde karta inte föreligga, så mycket mindre som på se- eller kartskiss vara önskvärd. Det kan ernare tid länsstyrelsens befattning med frå- inras om att karta alltid skall åtfölja kongor inom marklagstiftningens område allt- cessionsansökning enligt 1902 års ellag. Utmer ökat. I de fall då ledningsföretaget redningen har dock inte ansett en uttrycklig sträcker sig över mer än ett län bör läns- föreskrift härom påkallad. Skall ledningen styrelsen i varje län vara behörig. dras över mer än ett fåtal fastigheter, torde det emellertid vara lämpligt att ansökan åt- Det ovan sagda gäller ledningar i allmänhet. Beträffande led- följs av karta eller åtminstone en enkel skiss. koncessionspliktiga vilka kan väntas komma Vilken i fråga ningar, att utgöra typ av karta som kan komma huvuddelen av de mer omfattande beror på ledningens omfattning, markförledningshar utredningen hållandena och andra rättsärendena, med hänsyn omständigheter. till samordningen mellan koncession och Många gånger torde topografiska eller ekofunnit nomiska kartan vara tillfyllest. ledningsrätt det vara lämpligast att den myndighet som Kungl. Majzt bestämmer I första stycket föreskrivs också att söförordnar förrättningsman. Genom den ut- kanden skall ange berörda fastigheter och, redning i koncessionsärendet som i allmän- såvitt möjligt, sakägare. Visserligen åligger het torde föreligga när ledningsrätten söks, det förrättningsmannen ex officio att utreda lärer, som tidigre antytts, nämnda myndig- vilka som är sakägare men till underlättanhet ha särskilda möjligheter att överblicka de av detta arbete bör han genom sökandens den begärda förrättningens omfång och svå- försorg redan från början ha uppgift på de righetsgrad. För närvarande meddelas kon- fastigheter som berörs och i görligaste mån cession antingen av Kungl. Maj: t eller kom- också på deras ägare och på innehavarna av merskollegium. Energikommittén har emel- sådana servitut eller nyttjanderätter i fastiglertid i sitt förut nämnda betänkande för- heterna som kan beröras av ledningsföretaordat inrättandet av ett centralt energiorgan get. Något krav på fullständighet härvidlag för statens åtgärder på energiområdet med kan rimligen inte uppställas men sökanden

omfattande uppgifter, varibland skulle ingå bör vara skyldig att i ansökningen lämna

tillämpning av en utökad koncessionslagstift- alla uppgifter som han utan större omgång ning. För att inte i lagen uttryckligen binda kan inhämta. Som i annat sammanhang befogenheten att utse förrättningsman till framhållits torde ledningsägaren, i enlighet viss bestämd myndighet synes det lämpligt med den praxis som för närvarande råder, att föreskriva att ansökan om ledningsrätt redan innan förrättningen inte bara ha tagit för koncessionspliktig ledning görs hos myn- kontakt med markägama utan även träffat dighet som Kungl. Majzt bestämmer. skriftligt avtal med dem om markupplåtelse. Där så skett är det naturligt att dessa avtal fogas till ansökningen.

SOU 1972: 57.

I andra stycket uppställs ett särskilt vill- fyller de i 14 och 15 §§ uppställda kraven. kor beträffande ansökan som rör konces- Man torde kunna utgå från att myndighesionspliktig ledning. ten utan uttrycklig föreskrift tillser att Som framgår av 2 § utgör i vissa fall mindre brister och otydligheter under hand koncession förutsättning för att en ledning rättas till. Är det däremot fråga om en så skall få dras fram med ledningsrätt. Har djupgående brist att ansökan uppenbarligen koncession ej meddelats, skall ansökan i inte kan upptas till prövning, bör den omeprincip avvisas. Emellertid har utredningen delbart avvisas. Så är förhållandet om medfunnit det önskvärt att en sökande i vissa givande enligt 15 § andra stycket inte förefall, för vinnande av tid, får möjlighet att ligger. Under inga omständigheter bör näminleda förrättningsförfarande innan konces- ligen en förrättning kunna påbörjas så sionen föreligger. Förutsättningen bör vara länge koncessionsmyndighetens medgivande att koncessionsansökning ingivits och fram- saknas. Även i andra fall kan en ansökan ställning i samband därmed eller senare vara helt oduglig som underlag för en förgjorts om tillstånd att genast påbörja led- rättning, t. ex. på någon väsentlig formell ningsförrättning. Om den som har att med- grund eller genom en sådan materiell brist dela koncession efter som rimligen preliminär granskning inte kan avhjälpas genom förskulle finna skäl för antagande att konces- rättningsmannens försorg. sionen, helt eller delvis, kommer att beviljas i huvudsaklig överensstämmelse med an- 17§ sökan, bör medgivande kunna lämnas till Paragrafen innehåller regler om utseende att förrättning får inledas. Utan att dylikt av förrättningsman och om möjlighet att medgivande föreligger bör en ansökan om dela upp den begärda prövningen på flera förrättning inte tas upp till prövning. I enlighet härmed förrättningar. ges i andra stycket en regel av innebörd att om koncession fordras men Om ansökan ej avvisas, skall myndigheten utse lämplig förrättningsman. De synpunkännu ej erhållits, skall medgivande föreligga ter som därvid bör vara vägledande har befrån den som har att meddela koncession. rörts i den allmänna motiveringen. Medgivandet får givetvis inte ses som någon När ledningsrätt begärs för en mycket garanti för att den sökta koncessionen skall beviljas. Regeln är tillkommen enbart för att lång ledning torde det inte sällan vara praktiskt att myndigheten indelar i tillgodose sökandens önskemål att så snart ledningen flera sträckor och förordnar om särskild som möjligt kunna ta för ledningen erforderi anspråk. Skulle koncessionsären- förrättning och förrättningsman för varje lig mark sådant avsnitt. Som förutsättning härvid det gå honom emot, måste förrättningen inställas och sökanden måste självfallet gälla att full klarhet råder blir jämlikt 32 § jämom sträckornas sammanknytningspunkter. fört med 4 kap. 38 § tredje stycket fastig- Så är fallet beträffande ledningar vars hetsbildningslagen skyldig att gottgöra det sträckning redan bestämts i koncessionsbeintrång som hans åtgärder kan ha inneburit slut. Givetvis bör sökandens inställning tillför sakägama. Något annat intrång än sådant som avses i sistnämnda kan mätas stor vikt vid bedömning huruvida en lagrum inte förekomma. uppdelning är lämplig.

16 § 18§ Paragrafen innehåller bestämmelser om Denna paragraf innehåller om biregler avvisande av ansökan. träde av gode män vid förrättningen. Likhar inte funnit det påkallat nande bestämmelser finns Utredningen i fastighetsbildmed en särskild regel om möjlighet för an- ningslagen och lagen om vissa gemensamsökningsmyndigheten att begära erforderliga hetsanläggningar. kompletteringar när ansökningen inte upp- I paragrafens första stycke föreskrivs att

SOU 1972: 57 65

5 -- 23862

två gode män skall biträda förrättningsman- inte fått kännedom om förrättningen, skall nen om denne finner deras medverkan be- fastighetsägaren hålla sakägaren skadeslös. eller om sökanden eller sakägare be- Härom skall fastighetsägaren på lämpligt hövlig gär sådan medverkan och oskäligt dröjsmål sätt erinras. inte föranleds därav. Gode männen utses av En föreskrift om liknande upplysningsbland dem som är val- plikt finns upptagen bland fastighetsbildförrättningsmannen särskilda bestämmelser om inda till gode män vid fastighetsbildningsför- ningslagens rättningar. lösen. Den återgår på regeln i 22 § andra De skäl som i förarbetena på fastighets- stycket expropriationslagen. anförts för institutionen gode Utredningen anser att en bestämmelse i bildningslagen män torde i stort sett äga giltighet även be- ledningsrättslagen av motsvarande innehåll träffande ledningsrättsförrättning. Liksom skulle vara väl ägnad att påskynda och unbör det i derlätta Det kan vid fastighetsbildningsförrättning förrättningsförfarandet. första hand åvila förrättningsmannen att emellertid här knappast komma i fråga att,. fritt bedöma när deras medverkan är på- såsom skett i de ovannämnda lagarna, förekallad. Så torde bli fallet då skriva obligatorisk upplysningsplikt. Därhuvudsakligen större enskilda intressen skall vägas mot emot bör såväl förrättningsmannen som sövarandra. Eftersom det, i enlighet med vad kanden ha möjlighet att vid ovisshet anmoda. tidigare har framhållits, kan förväntas att i en fastighetsägare att upplysa om de ifrågavarande Denna anmodan många fall överenskommelser med sakägar- rättighetshavarna. na träffas redan före förrättningen, torde bör kunna ske formlöst i lämpligt sammanatt hang, varvid samtidigt erinran om påföljdenbehov av gode män inte så ofta komma medverkan kan dock alltid av underlåtenhet skall meddelas honom. I de uppstå. Deras erhållas fall då överenskommelse om upplåtelsen om sakägare begär det och det inte skulle medföra dröjsmål. Utred- träffas mellan sökanden och fastighetsägaoskäligt har däremot inte funnit ren genom skriftligt kontrakt, kan det vara ningen anledning skett att i detta införa erinran om skylatt, såsom i fastighetsbildningslagen, lämpligt att utse fler än två gode digheten och påföljden. öppna möjlighet män, ej heller att på visst sätt begränsa deras deltagande i handläggningen. 20 § Enligt paragrafens andra stycke skall vad I paragrafens första stycke, som har sin. som i det följande sägs om förrättningsman förebild i 4 kap. 25 § första stycket fastigäga motsvarande tillämpning på gode män hetsbildningslagen, meddelas föreskrifter» när de medverkar. Bestämmelsen är föran- om förrättningsmannens utredningsarbeteledd av svårigheten att finna en för den och om rådplägning med sökanden och saksärskilt förordnade förrättningsmannen och ägare samt samråd med de myndigheter gemensam beteckning. vilkas verksamhetsområden berörs av led-gode männen I sista stycket erinras om att vad som be- ningsrätten. I andra stycket åläggs förrätt-slutats eller verkställts inte rubbas, även om ningsmannen skyldighet att begära kommudet senare under förrättningen bestäms att nens beslut i fråga om tillstånd enligt 8 § gode män skall medverka. för ledningsrätt inom vissa områden. Tredje stycket innehåller bestämmelse om att för- 19 § rättningsmannen skall söka åstadkomma I denna paragraf stadgas förpliktelse för uppgörelse mellan sökanden och sakägarna. som ansökningen avser att Den i första stycket föreskrivna officialägare av fastighet på begäran av sökanden eller förrättnings- utredningen skall, i likhet med vad som mannen utan dröjsmål uppge övriga sak- gäller i fastighetsbildningslagen, avse alla_

åfastigheten. Skulle han omständigheter som kan inverka på upplå-

ägare i avseende underlåta detta utan giltigt skäl och lider telsen av ledningsrätten. Förrättningsmannen: sådan sakägare skada till följd av att han har alltså att sörja för att en så fullständig

66 SOU» 19-72: 57

utredning som krävs också kommer till står inga komplikationer. Vägras det därstånd. Under utredningsarbetet bör förrätt- emot, måste förrättningsmannen ta ståndningsmannen, i den mån han finner det be- punkt till frågan om synnerliga skäl till hövligt, rådpläga med sökanden och sak- upplåtelsen föreligger. Finnes så vara fallet, ägarna. Detta torde vara ägnat att i hög kan förrättningen fortgå. Kommunen har grad underlätta hans arbete och öppna möj- sedan möjlighet att föra talan mot ledningslighet till samförståndslösning i olika frågor. beslutet. Lämnas ej medgivandet och kan I många fall kan situationen vara den att frågan inte lösas genom att ledningsrätten utredningsarbetet helt eller delvis har verk- upplåts på ett sätt som kommunen godtar, ställts redan innan sökanden ingivit ansök- torde, om synnerliga skäl ej kan anses föreningen om ledningsrätt. Framför allt när det ligga, endast återstå för förrättningsmannen gäller stora ledningar torde det vara regel att att besluta om förrättningens inställande. en tämligen fullständig utredning redan före- Över detta beslut får sökanden i vanlig ordligger när förrättningen påbörjas. Förrätt- ning besvära sig. ningsmannens arbete kommer då att i stor Såsom tidigare framhållits kan man utgå utsträckning kunna begränsas till kontroll från att i flertalet fall överenskommelse och komplettering av denna. mellan sökanden och sakägarna om upplå- De myndigheter vilkas verksamhet berörs telse av ledningsrätt och ersättningen därför av ledningens framdragande skall självfallet träffats redan före ansökan om förordnande beredas tillfälle att göra sina synpunkter av förrättningsman. Där dylik överenskomgällande under förrättningen. Detta är nöd- melse ej kan läggas till grund för beslutet, vändigt inte minst ur synpunkten att i möj- måste förrättningsmannen självständigt pröligaste mån undvika överklagande från det va frågan. Emellertid bör han, innan han allmännas sida. Samråd bör äga rum i alla fattar beslut, söka få parterna att träffa en frågor av betydelse och med principiell uppgörelse i godo. Utredningen har funnit räckvidd för vederbörande myndigheters lämpligt att, i likhet med vad som skett i verksamhetsområden. Det bör enligt utred- lagen om gemensamhetsanläggningar, uppta ningens mening ankomma på förrättnings- en uttrycklig bestämmelse härom. mannen att bedöma när samråd är behövligt och under vilka former det skall ske. 21§ Ofta torde en informell muntlig kontakt mellan förrättningsmannen och en tjänste- Stadgandet i denna paragraf innebär att man i ansvarig ställning vara tillräcklig. förrättningsmannen, om hinder mot upplå- Skall sammanträde hållas, kan det vara än- telse av ledningsrätt föreligger, så snart damålsenligt att bereda en representant för som möjligt skall avbryta förrättningen och berörd myndighet tillfälle att närvara (jfr meddela beslut om dess inställande. För 23 § andra stycket). Förrättningsmannen är den händelse hindret kan undanröjas genom givetvis oförhindrad att låta samrådet få att sökanden jämkar sin talan, skall han få den formen att skriftligt yttrande begärs tillfälle att göra det. En bestämmelse av från myndigheten. Att i lagtexten lämna delvis liknande innehåll finns i 4 kap. 31 § närmare anvisningar om de myndigheter fastighetsbildningslagen. Den avser emellermed vilka samråd bör äga rum kan inte an- tid, i motsats till förevarande stadgande, enses påkallat eller lämpligt. Emellertid torde bart hinder av materiell natur. främst länsstyrelsen såsom plan- och natur- Ett beslut om förrättningens inställande vårdsmyndighet samt byggnadsnämnden rör i allmänhet inte någon annans rätt än komma i fråga. sökandens, varför besvär över beslutet som För den händelse upplåtelsen fordrar regel endast torde kunna anföras av denne. medgivande som avses i 8 § skall förrätt- Sakägare och besvärsberättigade myndigheningsmannen göra förfrågan i saken hos ter skall emellertid, liksom sökanden, unkommunen. Om medgivandet lämnas, upp- derrättas om beslutet i den ordning som fö-

SOU 1972: 57 67

reskrivs anta att okända sakägare i 4 kap. 17 § tredje stycket fastig- ger anledning till vilket lagrum hänvi- finns, kallelse skall utfärdas även på dessa. hetsbildningslagen, har ansett sig böra föreslå en sas i 32 §. Utredningen liknande regel. Eftersom vid ledningsförrättning sammanträde inte förekommer i 22§ samma utsträckning som vid fastighetsbildförsta och andra in- ning, har utredningen funnit lämpligt att ge Paragrafens stycke nehåller bestämmelser om i kallelsen formen av en till okända sakägare föreläggande riktad anmaning av samma innehåll som vissa fall för sakägare att yttra sig i anledden varom i paragrafens första ning av förrättningen. I tredje stycket stad- stadgas alltid skall under- stycke. Har sådant föreläggande utfärdats, gas att byggnadsnämnden torde en sakägare efter förrättningens avrättas. fö- slutande inte kunna göra ytterligare an- I 4 kap. 15 § fastighetsbildningslagen reskrivs att, om det finns anledning att språk gällande på grund av ledningsrätten. anta att kan helt Om minsta misstanke föreligger att okända förrättning handläggas utan sammanträde, ansökningshandlingen sakägare kan finnas, bör därför förelägganskall ansök- de utfärdas för att undvika framtida tvistigdelges sakägare som ej biträtt och tillfälle lämnas honom att yttra heter. ningen utsatt Rörande det närmare innehållet i anmasig över denna inom tid. Stadgandet att föreskrifär uttryck för den allmänna principen ningen ges inte några uttryckliga den som berörs av domstols eller adminis- ter. Det ligger i sakens natur att den bör intrativ beslut alltid skall beredas nehålla en kortfattad beskrivning av ledmyndighets tillfälle saken ändamål och huvudsakliga sträckatt yttra sig innan avgörs. ningens att denna be- Principen bör självfallet gälla också vid led- ning. Det är särskilt angeläget det skrivning görs så tydlig att det klart framningsrättsförrättning. Visserligen åligger som berörs av förrättenligt 20 § förrättningsmannen att rådpläga går vilka fastigheter med sakägarna. Med hänsyn till de mera in- ningen. formella kontakter detta innebär måste Delgivning av anmaningen skall ske gedock alltid tillses att innan förrättningen av- nom förrättningsmannens försorg. Delgivbestämmelser blir därvid tillslutas det är ställt utom varje tvivel att en- ningslagens var av dem haft tillfälle att yttra sig i ären- lämpliga. Vid delgivning av kända sakägare det. Har avtal om led- torde i allmänhet ordinär delgivning komsakägare påtecknat ningsrätten, antingen det skett före eller un- ma till användning. När det gäller anmaning der förrättningen, är givetvis, om förrätt- enligt andra stycket, får kungörelsedelgivningsmannens beslut överensstämmer med ning enligt 17 § delgivningslagen (1970:428) avtalet och detta ej strider mot allmänt in- tillgripas varvid förrättningsmannen enligt Situa- 22 § samma lag har att påkalla biträde hos tresse, ytterligare åtgärder överflödiga. tionen motsvarar då ett biträdande av ansö- länsstyrelsen. Bestämmelsen i tredje om att kan enligt fastighetsbildningslagen. I övriga stycket fall skall alltid skall underrättas bör gälla att förrättningsmannen byggnadsnämnden låta delge sakägare anmaning att inom viss om förrättningen återgår också på fastigtid yttra sig över ansökningen i vad den rör hetsbildningslagen. Det är tydligt att komhans rätt. Om sammanträde enligt nästföl- munen även i ledningsrättsfrågor kan behöjande paragraf skall hållas för behandling av va bevaka intressen som sammanhänger viss fråga, kan anmaningen lämpligen samti- med fastighetsbildning och planläggning och digt med kallelsen till sammanträdet delges att denna uppgift bör ankomma på byggden som kallas. nadsnämnden. Utan särskild föreskrift får Bland regler om det anses klart att underrättelsen till nämnfastighetsbildningslagens kallelse till sammanträde har också upptagits den bör sändas i god tid före förrättningens en föreskrift av innehåll att, om det förelig- avslutande.

68 SOU 1972: 57

ofta antas beröra samtliga eller i vart fall 23 § Denna innehåller vissa föreskrif- de flesta sakägarna, bl. a. därför att fastigparagraf sett framstår som en ter om sammanträde vid förrättning. hetsbildningen typiskt i deras gemensamma in- Enligt lagen om enskilda vägar hålls all- åtgärd, företagen tid sammanträde med tresse. Vid ledningsrättsförrättning däremot sakägarna. Fastigintar en delvis annan består uppgiften, bortsett här från frågan hetsbildningslagen om allmänna intressen, i att åstadkomma en ståndpunkt. Visserligen stadgas där i 4 kap. skall hållas med sak- serie avvägningar mellan sökanden å ena si- 14 § att sammanträde ägarna. Emellertid görs från bestämmelsen dan och varje fastighetsägare för sig å andra att samman- sidan. Att vid en sådan förrättning hålla det betydelsefulla undantaget sammanträde med alla sakägare, särskilt träde ej behövs om stridiga intressen mellan och hinder mot om deras antal är stort, så snart någon av sakägarna ej förekommer fastighetsbildningen ej föreligger. Ej heller dem gör gällande ett motstridigt intresse, är sammanträde om ansökan måste uppenbarligen leda till tungroddhet nödvändigt och fördyring av förfarandet. Som utredskall avvisas eller det är uppenbart att fasinte kan tillåtas. ningen i annat sammanhang framhållit tortighetsbildningen Lagen om gemensamhetsanläggningar intar en i stort de merendels, innan förrättningen ens påsett liknande börjats, överenskommelse ha träffats mellan ståndpunkt. framhöll sökanden och sakägarna om upplåtelsen och Departementschefen i propositiovillkoren därför. Det kunde under sådana nen angående fastighetsbildningslagen (1969: 128 s. B 235) att sammanträdenas uppgift vid förhållanden vara tänkbart med en regel borde till att tillgo- om sammanträde endast med sökanden och förrättningen begränsas dose de ändamål för vilka de särskilt läm- de sakägare med vilka överenskommelse ej att ge sakägarna infor- träffats. En sådan regel skulle dock lätt pade sig, nämligen mation och bereda dem tillfälle att yttra sig. kunna bli alltför snäv. Om t. ex. överens- All annan handläggning borde ske utan sam- kommelse kommit till stånd med alla sakmanträde. En sådan begränsning av sam- ägare utom en, kan omständigheterna vara manträdestvânget var nödvändig för att sådana att ett tillgodoseende av dennes önsmöjliggöra ett snabbt och enkelt handlägg- kemål rubbar förutsättningarna för överningsförfarande i ett stort antal förrättningar enskommelsen med någon eller några andra. av okomplicerad beskaffenhet. Med tanke särskilt på sådana fall bör frå- Utredningen anser sig böra anknyta till gan om vilka som skall deltaga i sammande synpunkter som varit vägledande vid till- trädet kunna bedömas ganska fritt. komsten av fastighetsbildningslagens be- Med hänsyn till det anförda har utredstämmelser i ämnet. Med hänsyn till de spe- ningen stannat för att föreslå att sammanciella förhållanden som föreligger i fråga träde skall hållas om sökanden eller någon om ledningsrätt torde emellertid reglerna sakägare för behandling av viss fråga önsböra annorlunda utformning kar det eller förrättningsmannen finner det ges en något än som skett i nämnda erforderligt. Det senare kan vara fallet t.ex. lag. En utgångspunkt måste emellertid därvid vara att sökande då ytterligare utredning tillkommit eller ett rätt att av olika ståndpunkter är erforoch sakägare bör ha en obetingad klargörande påkalla sammanträde om de finner det nöd- derligt. Över huvud taget bör förrättningsför tillvaratagande av sina intressen mannen alltid hålla sammanträde, om motvändigt i en viss fråga. Det måste dock kunna ford- stridiga intressen föreligger och det finns ras av dem att de klart anger denna fråga den minsta utsikt att genom sammanträdet och, i möljigaste mån, vilka andra intres- nå positiv lösning av de föreliggande probsenter som berörs av den. Det sistnämnda lemen. Utredningen vill också särskilt framär inte minst viktigt med hänsyn till de hålla önskvärdheten av att förrättningsmanförhållandena vid ledningsrättsför- nen på lämpligt sätt erinrar sökanden och speciella rättning. En fastighetsbildningsfråga kan sakägarna om den rätt de enligt förevaran-

SOU 1972: 57 69

de paragraf har att påkalla sammanträde. eller sökande. Med hänsyn till det förhållan- I paragrafens andra stycke stadgas att devis ringa antalet fall då sammanträde bebyggnadsnämnden skall underrättas om hövs och till det i allmänhet begränsade ansammanträdet, om det ej är uppenbart att talet deltagare behöver detta förfarande inte frågan faller utanför nämndens verksam- stå i strid mot kravet på enkla och arbetshetsområde. Så kan vara fallet då saken en- besparande metoder vid handläggningen. dast gäller storleken av intrångsersättning. Utredningen har därför ansett att kallelse Vidare öppnas möjlighet att vid behov be- till sammanträde skall delges sökanden och reda företrädare för annan myndighet till- vederbörande sakägare. Detta skall ske i fälle att deltaga i sammanträdet. Enligt 20 § god tid, vilket innebär att den som kallas har förrättningsmannen att samråda med erhåller ett efter omständigheterna skäligt myndighet vars verksamhetsområde berörs rådrum. av förrättningen. I vissa fall kan det vara Paragrafens tredje stycke är utformat eflämpligt att sådant samråd sker vid ett sam- ter förebild från 4 kap. 19 § andra stycket manträde. Om detta exempelvis rör fråga fastighetsbildningslagen. Såsom i förarbeteom en lednings från naturvårdssynpunkt na till nämnda lag påpekats kan det likväl lämpligaste framdragande, kan medverkan vara påkallat med delgivning av kallelse av en representant för länsstyrelsen vara även till ett följande sammanträde om det värdefull. är angeläget att den som inte hörsammat I tredje stycket föreskrivs att sammanträ- kallelse till det första likväl bör närvara vid det skall hållas på plats som finnes lämplig ett senare tillfälle. från sakägarnas synpunkt. Det ankommer på förrättningsmannen att bestämma härom. 25§ I paragrafen ges vissa föreskrifter om för- 24 § handlingsordningen vid sammanträde. Paragrafen innehåller regler om kallelse I likhet med vad som gäller enligt fastigtill sammanträde. hetsbildningslagen är det enligt utredningens Med hänsyn till den begränsning av sammening ej påkallat att uppställa mera detalmanträdets omfattning som följer av bejerade procedurregler för sammanträdet. stämmelsen i föregående paragraf blir för- Tydligt är att förrättningsmannen skall lämrättningsmannens första uppgift inför samna en orientering över den fråga som förmanträdet att bestämma vilka av sakägarna anlett sammanträdet och att de närvarande, som skall kallas, eventuellt också vilka såväl sökanden som sakägare och företrämyndigheter som skall underrättas. Som tidare för allmänt intresse, skall få tillfälle att digare anförts har han att bedöma denna yttra sig i frågan och bemöta vad andra fråga med hänsyn till omständigheterna och deltagare anfört samt förebringa eventuell syftet med sammanträdet. egen utredning i saken. Vad beträffar kallelsens innehåll får det utan särskild föreskrift anses klart att den, förutom uppgift om tid och plats, också 26§ skall innehålla ett kort angivande av den el- Paragrafen upptar en allmän regel om att ler de frågor som skall avhandlas. förrättningsmannens verksamhet skall ut- Ehuru ett sammanträde vid ledningsför- mynna i vissa beslut innan förrättningen enrättning i allmänhet inte är av samma om- ligt 31 § förklaras avslutad. fattning eller betydelse som vid fastighets- I likhet med vad som enligt fastighetsbildbildningsförrättning, har utredningen likväl ningslagen gäller för de ordinära fallen av ansett att, med de av praktiska skäl betinga- fastighetsbildning kan vid en ledningsförrättde undantag som följer av paragrafens tred- ning handläggningen ske på så sätt att utredje stycke, kallelse till sammanträdet bevis- ningsarbetet utförs först och i ett sammanligen bör tillställas vederbörande sakägare hang varefter erforderliga beslut meddelas.

70 SOU 1972: 57

vik- håller särskild rätt att beträda marken för Bland dessa beslut intar det principiellt tiga avgörandet om hur ledningsrätten i de- reparation också har möjlighet att ge föreskall en med skrifter angående regleringen av skada som talj upplåtas fastighetsbildningsbeslutet jämförbar särställning och bör, därvid kan uppstå. som en särskild I bör självfallet också liksom ett sådant, utformas ledningsbeslutet beslutsenhet. De närmare bestämmelserna intas ett eventuellt förordnande enligt 1 § att ledningsrätten skall höra om dess innehåll ges i den följande paragra- tredje stycket fen. till en viss fastighet. Förrättmngsmannens i 20 § angivna upp- Önskvärdheten av att upplåten ledningsatt utreda villkoren för ledningsrätten rätt så långt som möjligt också motsvaras gift innebär inte minst att han skall besluta i av en befintlig ledning gör det enligt utred- Det har med en förealla frågor om intrångsersättning. ningens mening erforderligt skrift om viss tid inom vilken ledningen emellertid med hänsyn till sakens vikt synts lämpligt att denna skyldighet också kommer skall vara färdigbyggd. Att i lagen uppställa till uttryck genom särskilt stadgande i före- någon maximitid synes inte lämpligt. Regeln varande korresponderar med förfalloregeln i 54 § paragraf. andra stycket. 27 § Med hänsyn till de skiftande förhållanden första de som kan uppstå - och som på grund av I paragrafens stycke uppräknas olika moment som ledningsbeslutet kan in- teknikens snabba utveckling ofta kan vara svåra att förutse -- torde det ibland vara nehålla. Andra stycket öppnar möjlighet dels att meddela beslutet innan vissa frågor behövligt att i ett ledningsbeslut reglera slutbehandlats, dels att låta ledningsbeslutet även andra med upplåtelsen sammanhängande frågor än de ovan berörda. Det har avse endast en del av ledningen. Alla materiella vid förrätt- därför synts erforderligt också med en meavgöranden ra bestämmelse av innehåll att ningen i själva saken utom de som avser er- generell sättning skall upptas i ledningsbeslutet och ledningsbeslutet skall uppta de övriga förehär fastställs sakrätts- skrifter för rättighetens utövande som med alltså ledningsrättens i de berörda Be- hänsyn till förhållandena finnes påkallade. liga innehåll fastigheterna. slutet bör till utvisa andra till 4 en början ledningens Paragrafens stycke anknyter ändamål och huvudsakliga beskaffenhet. kap. 25 § tredje stycket fastighetsbildningshärom behöver inte vara mera ut- lagen, enligt vilket lagrum fastighetsbild- Uppgiften att ledningen om så finnes får förlig än att det klart framgår ningsbeslutet, lämpligt, är av i 2 § angiven natur. Vidare skall anges meddelas utan hinder av att tekniska görodet utrymme inom varje berörd fastighet som mål och värderingar ej utförts. Härigenom tas i anspråk. Hur detaljerad lägesbestämning kan vissa tids- och arbetskrävande uppgifter som behövs måste bli beroende på förhål- uppskjutas till en tidpunkt då tveksamhet landena i det särskilda fallet. I beslutet tor- inte behöver råda om behovet att verkligen de man kunna hänföra sig till karta, exem- lösa dem. Regeln bygger på förutsättningen ekonomiska kartan. Särskilda anvis- att ett under pågående förrättning meddelat pelvis i ämnet kan möjligen komma att be- fastighetsbildningsbeslut skall kunna överningar hövas för de krav som kan särskilt. har ansett det att tillgodose klagas Utredningen ställas av beslutets införande i vara av stort praktiskt värde med en moti anledning fastighetsregistret. svarande konstruktion beträffande ledningsbeslutet. Vid en ledningsrättsförrättning tor- Har befogenheter enligt 1 § andra stycket upplåtits skall de också intas i ledningsbe- de det ej sällan vara fördelaktigt att, innan slutet. Arten av dessa befogenheter har när- man går in på mer eller mindre tidskrävanmare berörts i kommentaren till nämnda de värderingar eller förhandlingar om er- Det få fastslaget huruvida ledningsrätt lagrum. kan tilläggas att förrättnings- sättning, mannen i sådana fall då ledningsägaren er- över huvud taget kan upplåtas i enlighet

SOU 1972: 57 71

med sökandens önskemål. beslut Många gånger av förrättningsmannen, kallat tillträkan det också förhålla sig så att sökanden kan få ta marken desbeslut, i anspråk. Föroch sakägarna i princip är eniga om mark- utsättningen är att det är av synnerlig vikt

upplåtelsen men oense om ersättningens för sökanden och att han ställer säkerhet

storlek. Sistnämnda fråga bör då lämpligen såväl för kommande ersättning som, om ledkunna behandlas för sig. Ledningsbeslutet ningsbeslutet för det skadestånd upphävs, kan däremot meddelas i ett tidigt skede och som då eventuellt kan utgå. Stadgandet ledningens byggande behöver, med tillämp- saknar motsvarighet i fastighetsbildningslaning av reglerna om förhandstillträde, inte gen och lagen om gemensamhetsanläggninguppehållas av tvist om ersättningen. ar. Däremot innehåller expropriationslagen I enlighet med det nu anförda har före- vissa regler i ämnet. skrivits att ledningsbeslut, om det är lämp- Expropriationslagen medger två olika forligt, får meddelas utan hinder av att ersätt- mer av förtida enkelt förhandstilltillträde, nings- och andra frågor ej slutbehandlats. träde (36 §) och kvalificerat förhandstill- Enligt utredningens mening bör det, för- träde (39 §). Genom beslut om enkelt förutom den uppdelning av förrättningen som handstillträde får den rätt exproprierande kan ske genom den närmast förut behand- att tillträda egendomen utan hinder av att lade bestämmelsen, finnas att målet möjlighet inte avgjorts genom lagakraftägande meddela särskilt ledningsbeslut för viss dom. Innebörden av kvalificerat förhandssträcka. Åtminstone vad elektriska tillträde gäller är att fastigheten övergår till den ledningar visar erfarenheten att utan hinder lednings- exproprierande av att exproägaren i samband med projekteringen och inte blivit bepriationsersättningen slutligt koncessionsärendets handläggning har kom- stämd. Förutsättningen är att förhandstillmit överens med nästan alla sakägare. Upp- trädet är av synnerlig vikt för expropriangörelse saknas bara med ett litet fåtal på nå- ten. I förslaget till ändringar i expropriagon eller några sträckor. Möjlighet bör då tionslagen (Ju 1971:23 stencil, 5 kap. 17 §) finnas för förrättningsmannen att utan vi- har förordats den ändringen att det skall dare omgång meddela ledningsbeslut för öv- vara av väsentlig betydelse för exproprianriga avsnitt, där det är angeläget att snabbt ten. I sak har man ej därigenom avsett nåkunna börja byggandet. Härvid måste na- gon ändring i hittills tillämpad praxis (jfr turligtvis garantier finnas för att lednings- s. 80). I detta förslag har också öppnats rätt senare kan komma till stånd på ett så- möjlighet för att vid enkelt exproprianten dant sätt att någon lucka i sträckningen inte förhandstillträde tillträda egendomen, oakuppstår. Om det föreligger koncession, om- tat beslutet om förhandstillträde ej vunnit fattande även de utelämnade laga kraft. sträckorna, Enligt gällande rätt kan detta ej torde förfarandet emellertid inte innebära ske (jfr s. 88). Enligt väglagen kan tillträde någon risk i sådant avseende. till vägmarken ske oavsett ersättning erlagts eller ej. 28 och 29 §§ Från representanter för ledningsägare har Paragraferna innehåller regler om sökan- framhållits att det tekniska förberedelseardens rätt till förhandstillträde och villkoren betet i förening med omfattande förhandhärför. lingar med markägarna ibland kan medföra För att ledningsrättshavaren skall få till- en tidsnöd som gör det önskvärt att i ett träde till upplåtet utrymme inom en fastig- visst skede snabbt kunna börja arbetet med het fordras enligt huvudregeln i 52 § att ledningens byggande. Ytterligare dröjsmål han erlagt fastställd ersättning till för att lösa frågor som kanske endast berör fastighetsägaren och eventuellt andra sakägare. något enstaka avsnitt har i sådana lägen 28 § innehåller i första stycket ett undantag inte sällan medfört kännbara förluster i tid härifrån av innebörd att sökanden, om bara och pengar. Med till det anförda hänsyn ledningsbeslut meddelats, genom ett särskilt har utredningen funnit påkallat med en re-

72 SOU 1972: 57

gel som ger förrättningsmannen möjlighet handstillträde påfordra förskott på den eratt, sedan ledningsbeslut meddelats, förordna sättning som slutligt fastställs, dock inte om tillträde oaktat ersättningsfrågan ej slut- om det är uppenbart att ersättningen blir ligt avgjorts. I 28 § tredje stycket lämnas obetydlig. Regeln torde inte kräva någon medgivande att tillträdesbeslutet får verkstäl- närmare motivering. las utan hinder av att det ej vunnit laga Det ligger i sakens natur att beräknande kraft. Liksom vid förhandstillträde vid ex- av förskott sker med viss försiktighet. Likpropriation bör uppställas krav på att till- väl föreligger givetvis risk för att den slutträdet skall vara av synnerlig vikt för den liga ersättningen kan tänkas bli lägre än som begär det och att denne också måste förskottet. En sådan utgång skulle medföra ställa säkerhet för ersättningen. Eftersom åtskilliga komplikationer i fråga om återbetillträdesbeslutet kan meddelas och verkstäl- talning. Till undvikande härav har i paralas redan innan ledningsbeslutet vunnit laga grafens andra stycke, efter mönster från kraft föreligger en möjlighet att sistnämnda 32 § första stycket expropriationslagen, föbeslut ändras så, att den tilltänkta lednings- reskrivits att den slutliga ersättningen inte rättcn inte kan upplåtas. Säkerheten bör där- får bestämmas till lägre belopp än förför omfatta även skadestånd som i en sådan skottet. situation kan ifrågakomma. Som exempel på bestämmelsens betydelse kan anföras det 30 § fall att för ledningen gjorts grävningar, vilka Paragrafen innehåller bestämmelser om till följd av ändring i ledningsbeslutet blivit förrättningskostnaderna. I första stycket ges onyttiga, så att marken sedan måste åter- föreskrifter om hur ersättning till förrättställas i sitt gamla skick. Kostnaderna för ningsman, sakkunnig och gode män skall bedetta arbete kan överstiga själva ersättning- stämmas. Andra stycket innehåller regeln att en för intrånget av ledningen. Det är därför sökanden skall betala alla förrättningskostav vikt att säkerheten av förrättningsmannen nader. I tredje stycket föreskrivs att ersättbestäms till sådant belopp att den verkli- ningsbesluten skall meddelas först när förgen är betryggande. rättningen är genomförd men att beslut om Säkerhet behöver, i likhet med vad som förskott kan ges tidigare. gäller enligt expropriationslagen, ej ställas Förrättningsmannens rätt till skäligt arvoav kronan, kommun, landstingskommun och de och ersättning för behövliga kostnader kommunalförbund. torde inte behöva särskilt motiveras, ej hel- Förrättningsmannen skall bestämma vil- ler den motsvarande rätten för den som anken dag tillträdet får ske, därvid han skall litats som sakkunnig vid förrättningen. iaktta att sakägare erhåller ett med hänsyn Gottgörelse till gode män bör lämpligen, till omständigheterna skäligt rådrum. i likhet med vad som gäller enligt lagen om Om tillträdesbeslut meddelas är det av gemensamhetsanläggningar, utgå enligt de vikt att förrättningsmannen, innan arbetet bestämmelser som gäller för gode män vid med ledningen börjar, har en klar uppfatt- fastighetsbildningsförrättningar. ning om den upplåtna markens tillstånd, Förrättningskostnaderna utgörs av i första t. ex. om skogens beskaffenhet och värde stycket angivna ersättningar samt övriga eller, därest byggnader eller andra anlägg- kostnader för förrättningsmannens utredningar skall rubbas, om det skick i vilket ning, kallelser, delgivning m. m., i den mån dessa befinner sig. I annat fall kan svårig- de inte upptagits i ersättningen till honom. heter uppkomma när ersättningen senare Till förrättningskostnaderna bör, i likhet skall bestämmas. med vad som gäller enligt fastighetsbild- I 29 § föreskrivs, efter förebild av 36 § ningslagen, också räknas förekommande ertredje stycket expropiationslagen, att fastig- sättning för skador som vid förrättningen hetsägare eller annan sakägare vars rätt be- uppstått i samband med mätningar, markrörs äger att som ytterligare villkor för för- undersökningar och liknande åtgärder.

SOU 1972: 57 73

I förslaget i expropriationsmålen. För att har ej upptagits någon regel utredningen

om ersättning till sakägarna för det arbete nå detta syfte har domstolen tillagts en be-

de själva nedlagt på ärendet eller därav för- tydande processledande verksamhet.

anledda kostnader, t. ex. för biträde eller ut- I detta sammanhang vill utredningen hän-

redning av olika slag. Med hänsyn till pro- visa även till betänkandet om offentligt bi-

blemets principiella innebörd vill utredning- träde och kostnadsersättning i förvaltnings-

en här lämna en översikt över hur frågan ärenden (SOU 1971:76) som avgivits av ut-

lösts inom olika angränsande lagstiftningsredningen om rättshjälp i förvaltningsären-

områden. den. Enligt detta betänkande bör ersättning

Enligt 66 § expropriationslagen gäller be- å saken före utgå till sakägare för kostnader träffande rättegångskostnader att den expro- i expropriationsmålet. I betänrättegången prierande alltid är skyldig att svara för motkandet föreslås ett förtydligande i 66 § ex-

partens rättegångskostnader i första instans propriationslagen (s. 37 och 204). om inte annat föranleds av bestämmelserna Enligt 10 kap. 79 § tredje stycket vatteni 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Utlagen är vid förrättning rörande bl. a. torröver rättegångskostnader är expropriaten beläggnings- och avloppsföretag delägare i förättigad till ersättning för kostnader vid exretaget inte berättigad till ersättning för sin propriationsersättningens fördelning och eltalans bevakande. Sådan rätt tillkommer jest i anledning av expropriationen. Hänvisdäremot annan sakägare som för talan t. ex. ningen till 18 kap. 6 § rättegångsbalken inneom skadestånd. Regeln gäller enligt 11 kap. bär att part som har vållat motparten kost- 65 § första stycket andra punkten också vid nad genom försumlig processföring alltid är vattendomstol i ansökningsmål rörande skyldig att ersätta sådan kostnad. Av hännämnda företag. I besvärsmål skall vattenvisningen till 18 kap. 8 § rättegångsbalken domstolen enligt 11 kap. 93 § första stycket följer, att ersättning för rättegångskostnad andra punkten göra en skälighetsbedömning skall fullt motsvara kostnaden för rättehuruvida klaganden bör gottgöra motpartergångens förberedande och utförande jämte na deras kostnader eller, om besvären biarvode till ombud eller biträde, såvitt kostfalles, själv få ersättning för sin kostnad. naden skäligen varit påkallad för tillvara-

av partens rätt. Enligt väglagen skall, om överenskommeltagande Ersättning utgår se om ersättning för vägrätten inte träffats, även för partens arbete och tidsspillan i anden som vill framställa ersättningsanspråk ledning av rättegången. stämma till fastighetsdomstolen. Beträffande I förslaget till ny expropriationslag upptas sett rättegångskostnaderna skall expropriationsi 7 kap. 1 § ett stadgande av i stort samma innehåll som i 66 § första stycket gäl- lagens bestämmelser i tillämpliga delar gälla

(55 §, jfr 66 och 69 §§). För inställelse och lande expropriationslag. I ett andra stycke kostnader, uppkomna i samband med det i 7 kap. 1 § föreskrivs emellertid att om

i strid mot rikt- samråd som enligt 16 § skall äga rum vid sakägare företagit utredning utarbetandet av arbetsplan, erhåller fastiglinjer som fastighetsdomstolen angett enligt

5 kap. 12 §, kostnaderna härför ersätts en- hetsägaren ingen ersättning.

dast i den mån utredningen haft betydelse I förenämnda betänkande SOU 1971:76

för målets utgång. Enligt sistnämnda lagrum (s. 41 och 215) föreslås, att i väglagen upp-

skall fastighetsdomstolen under förberedel- tas en ny paragraf, 70a §, vari föreskrivs

sen verka för att utredningen i expropria- att, om ersättning eller lösen enligt väglagen

tionsmålet får den inriktning och omfattning utgår till sakägare, skall denne av väghålla-

som är lämplig med hänsyn till målets be- ren erhålla gottgörelse för sina kostnader å

skaffenhet. Domstolen skall ange de rikt- saken under ärendets handläggning hos för-

som bör gälla i nämnda hänseenden, valtningsmyndighet och besvärsmyndighet, i linjer

om det ej är onödigt. De föreslagna stad- den mån kostnaderna varit skäligen påkalla-

gandena har tillkommit i syfte att begränsa de för tillvaratagande av hans rätt.

74 SOU 1972: 57

I 1939 års lag om enskilda vägar är för- De speciella förmåner som enligt gruvlagstift-

farandet utfonnat ningen tillförsäkrats jordägaren kan enligt utpå olika sätt, beroende på redningens mening numera knappast anses så om fråga är om väg inom omrâde med täbetydande att denne på grund därav ej bör äga tare bebyggelse (3 kap.) eller icke (2 och 4 rätt till gottgörelse för kostnader i samband

kap.). I båda fallen handläggs ärendet till med utmålsförrättning. Innehavare av nyttjan-

om derätt eller annan särskild rätt till marken, t. ex. en början vid förrättning. Bestämmelser samerna, åtnjuter ej jordägaravgäld. Rätt till rätt till kostnadsersättning vid sådan förrätt- 50-procentig förhöjning vid skadeersättning föning finns ej. Besvär över förrättningen anreligger även enligt vattenlagen utan att detta förs i ärende enligt 3 kap. hos länsstyrelsen påverkar rätten till kostnadsersättning. Även

men eljest vid fastighetsdomstolen. Vid om uppkommande markintrång i allmänhet är

en- obetydligt kan dock i en del fall ganska omprövningen i fastighetsdomstolen gäller fattande anspråk aktualiseras. Prövningen av ligt 38 § bestämmelserna i 16-18 kap. fasersättningsfrågor synes principiellt ha samma tighetsbildningslagen i tillämpliga delar. Är judiciella karaktär som motsvarande avgöran-

den enligt annan expropriativ Ut- 3 kap. tillämpligt skall ersättningsfrågan ge- lagstiftning. redningen anser övervägande skäl tala för att nom stämning hänskjutas till fastighetsdomen sakägare i princip bör vara berättigad till stolen. Om kostnaderna i denna rättegång gottgörelse för kostnad som han fått vidkännas föreskrivs att föreningen skall vidkännas så- sin rätt vid förrättningen. för att tillvarataga väl sina egna som motpartens rättegångs- Frågan har emellertid flera aspekter.

såvida Markägare och andra rättsägare beträffande kostnader, ej rätten med hänsyn till mark som berörs av utmålsansökan har i allomständigheterna finner skäligt annorlunda mänhet mycket små möjligheter att påverka förordna (86 §). själva utmålsläggningen. Även om ianspråkta-

I betänkandet SOU 1971: 76 föreslås inga gande av mark inom eller utom utmålet inte

bestämmelser vid för- begärs, har han givetvis giltig anledning att om kostnadsersättning personligen eller genom ombud på platsen inrättning. ställa sig vid förrättningen, men i allmänhet är Enligt 1938 års gruvlag kan innehavare av det då opåkallat att anlita tekniskt eller juridiskt

_gruvrätt tvångsvis mot ersättning ta i an- biträde. Begär sökanden att få ta i anspråk

för un- mark ovan jord kan det naturligtvis i en del språk mark ovan jord som erfordras fall bli fråga om besvärliga värderingsspörsdersökning och bearbetning. Markägaren mål. Stundom kan markägaren ha anledning -och andra sakägare har inte rätt att få ermotsätta sig att viss mark inom eller utom utsättning för kostnader för bevakning av sin målet löses. Det kan emellertid antagas att

rätt i det stora flertalet fall alltvid utmålsförrättning. Detta torde en- marklösenfrågorna

vad i sitt betän- jämt kommer att vara av enkel beskaffenhet. ligt gruvrättsutredningen Enligt utredningens mening finns viss risk kande till ny gruvlag (SOU 1969:10 s. 197) för att en generell rätt till kostnadsersättning uttalat ha haft samband med att markägaren vid förrättning i en del fall skulle föranleda

tidigare haft möjlighet att själv ta del i med hänsyn till omständigheterna obefogade

Även eller onödigt vidlyftiga utredningar m. m. De gruvföretaget. den omständigheten att skäl som ovan antagits ligga bakom den nuskadorna i allmänhet varit obetydliga synvarande ordningen i fråga om sakägares kosttes ha spelat in. Alltjämt hade markägaren nader vid utmålsförrättning har inte helt för-

genom rätten till avgäld och del av försvars- lorat sin betydelse. Vid övervägande av det an-

visst intresse i saken. Vidare kunde förda har utredningen föreslagit att sökanden avgiften skall vara skyldig att gottgöra annan sakägare nämnas att lösen och ersättning i princip utkostnader som denne fått vidkännas för beva- .gick med 50 procent förhöjning. med den kande av sin rätt vid förrättningen I sitt förslag till gruvlag föreslog gruv- modifikationen att förrättningsmännen skall

att sökanden skulle ersätta kunna förordna annorlunda om det finnes skärättsutredningen annan kostnader som denne fått ligt med hänsyn till omständigheterna. sakägare

vidkännas för att bevaka sin rätt vid förrätt-

såvida fanns med I såväl fastighetsbildningskommitténs beningen, ej annat skäligt till omständigheterna. Gruvrättsut- tänkande som propositionen till lagen om hänsyn redningen anförde såsom motiv till sitt för- gemensamhetsanläggningar uttalade man sig

slag i huvudsak följande. mot att ersättning till sakägarna för egna

SOU 1972: 57 75

kostnader skulle utgå. Föredragande stats- liga kostnader i samband med förrättningen. rådet fann enligt uttalande i nämnda propo- Ett beaktande härav syntes departementssition att vissa skäl kunde tala för att såda- chefen möjligt vid fördelningen av förrättna sakägare, som representerade fastighet i ningskostnaderna. Kostnaderna vid inlösen vilken utrymme önskades upplåtet, fick rätt enligt 8 kap. fastighetsbildningslagen intog till ersättning för i ärendet nedlagda kost- enligt departementschefens mening en särnader. Detta gällde i synnerhet när fastig- ställning men inte heller i fråga om dessa heten inte skulle anslutas till gemensamhets- fann han det erforderligt att föreslå en säranläggningen. Situationen hade då vissa lik- skild regel om ersättning för kostnaderna i heter med expropriation. Enligt departe- förrättningsinstansen. Härutinnan anförde mentschefens mening föreföll det dock in- departementschefen i huvudsak följande. konsekvent att sådan sakägare skulle äga För förrättningsförfarandet i allmänhet gälrätt till kostnadsersättning medan den som ler att möjlighet till upptagande av muntlig beblev föremål för anspråk på tvångsanslut- visning saknas. Likaså saknas möjlighet att bening inte skulle äga samma rätt. För fler- sluta om ersättning till sakägare för utredningskostnader. Enligt min mening bör en annan talet fall torde det inte heller finnas behov av ordning inte gälla i dessa hänseenden vid inen kostnadsregel, eftersom förrättningsarbelösen. Visserligen skulle Sakägarnas egna utredtet i princip hade karaktär av officialutred- ningar ibland kunna vara värdefulla för en allning genom förrättningsmannens försorg. sidig belysning av de spörsmål som uppkommer Departementschefen var med hänsyn härtill vid inlösen, men enligt min mening är det inte lämpligt att konstruera förrättningsförfarandet inte beredd att frångâ den vid liknande förså, att fullständig bevisupptagning skall kunna rättningar gällande principen att sakägare äga rum inför fastighetsbildningsmyndigheten. inte skulle äga rätt till ersättning för kost- Sakägarnas utredning skulle ändå i vissa fall naderna vid förrättningen. bli ofullständig. Förfarandet bör därför utformas så, att sakägarnas egen utredning och be- I propositionen till fastighetsbildningsla- - som kan vara motiverad huvudsakvisning gen (1969:128 s. B 192 och 591) berördes fall - koncentreras ligen i mera komplicerade frågan om kostnadsersättning av föredragan- till den första domstolsinstansen. Att genom direkta bestämmelser hindra sakägarna från att de departementschefen i anledning av uttaförebringa egen utredning vid förrättningen. landen i remisserna. Departementschefen påkan visserligen inte komma i fråga, men en förpekade att utredningen i princip skulle omstärkning av sakägarnas ställning i detta hänbesörjas av fastighetsbildningsmyndigheten. seende i förhållande till kommitténs förslag bör Detta uteslöt givetvis inte att sakägarna kun- inte företas. Den föreslagna ordningen främjar de förorsakas vissa kostnader för att tillvara- enligt min mening ett snabbt förrättningsförfarande utan att äventyra rättssäkerheten. Någta sin rätt. Framför allt gällde det ombudsra nämnvärda kostnader för den som utsätts och inställelsekostnader. Departementschefen för inlösen torde inte behöva uppkomma vid nämnde i detta sammanhang särskilt de fall förrättningen. En regel som gav möjlighet för då enskilda intressen stod mot varandra i sådan sakägare att få kostnadsersättning i förrättningsinstansen skulle motverka koncentraförrättningsförfarandet. Han påpekade att tionen av sakägamas utredning och bevisning fastighetsbildningen var en angelägenhet som till domstolen. inte kunde avgöras på annat sätt än genom myndighets eller domstols beslut och att reg- I utlåtande nr 1970:35 s. 135 uttaladelerna i fastighetsbildningslagen i allmänhet tredje lagutskottet i anledning av en motion var indispositiva. Mot denna bakgrund var i ämnet (II: 1069) att det var av både psydet enligt departementschefens mening natur- kologiska och sakliga skäl angeläget att den ligt att sakägarna själva fick svara för sina enskildes synpunkter blev klart och fullstänkostnader i ärendet vid förrättningsinstansen. digt framlagda inför den beslutande myndig- De dispositiva inslagen i förrättningsförfa- heten. I den mån den enskilde inte ensamrandet skulle emellertid kunna motivera en kunde klara denna uppgift kunde han beundantagsregel som gjorde det möjligt att höva hjälp av ombud eller sakkunnig. Hjällåta sakägare få gottgörelse för sina person- pen torde lättast leda till resultat om den

76 SOU 1972: 57

lämnades under ärendets första skede, dvs. en föreskrift att sakägare i princip ej får eri förrättningsinstansen. stånd- sättning för utredning som han förebragt i Lagförslagets såvitt angick ersättning för kostna- strid mot vissa av domstolen under förbepunkt, i derna i denna instans, var enligt utskottets redelseförfarandet meddelade riktlinjer. I be- E t i inte helt tillfredsställande. Stånd- tänkandet SOU 1971:76 föreslås däremot ett i mening i punkten syntes huvudsakligen vara betingad förtydligande av nu gällande bestämmelser. av en strävan att inte förrätt- I fastighetsbildningslagen har man bl. a. med komplicera Om emellertid hänsyn till den skyldighet att verkställa utningsförfarandet. möjligheten att få gottgörelse för sådana kostnader be- redning ex officio som åligger förrättningssätt, exempelvis till mannen, ansett att sakägarna i allmänhet gränsades på lämpligt fall då en sakägare vållades onödiga kost- inte skall behöva ådraga sig utredningskostnader annan vårdslöshet nader vid själva förrättningen. Tanken har genom sakägares eller försummelse, skulle några nämnvärda varit att förfarandet skulle vara så utformat olägenheter från denna synpunkt knappast att sakägarnas utredning och bevisning, som behöva Utskottet förutsatte att kan vara motiverad huvudsakligen i mera uppkomma. hithörande frågor närmare övervägdes av komplicerade fall, bör koncentreras till förs- Kungl. Majzt i lämpligt sammanhang. Ett ta domstolsinstansen. Såsom tidigare påpesådant kunde erbjuda sig exempelvis i sam- kats är inlösenförfarandet i fastighetsbildband med prövningen om fri rättegång i ningslagen mycket nära besläktat med exvilken fråga för närva- propriation. Förslaget till anläggningslag anförvaltningsärenden, rande utreddes. sluter sig här till fastighetsbildningslagen. I betänkandet SOU 1971:76 har frågan Lagen är som förut påpekats avsedd att i om kostnadsersättning vid fastighetsbild- stora stycken ersätta lagen om enskilda väningsförrättning upptagits till övervägande gar. Den nya lagen om allmänna vägar ger men utredningen har inte ansett, att någon sakägarna ingen ersättning för sina inställeländring härutinnan i gällande rätt bör före- ser eller utredningar i samband med övertas (s. 238). läggningar om arbetsplanens utarbetande till anläggningslag intar i före- utan först om de efter stämning yrkar er- Förslaget varande fråga samma ståndpunkt som fas- sättning vid fastighetsdomstolen utöver vad tighetsbildningslagen. Det är att märka, att väghållaren under förhandlingarna slutligen enligt förslaget anläggandet av enskilda vä- förklarat sig villig att betala för vägrätten. gar kommer att i stor omfattning behandlas I betänkandet SOU 1971:76 finns emellertid vid förrättning. ett förslag att kostnadsersättning skall utgå. I betänkandet SOU 1971:76 finns ett ut- Utredningen har vid övervägande av de talande (s. 75) att någon ändring i lagen om skilda lösningar som enligt de olika närbevissa gemensamhetsanläggningar inte torde släktade lagstiftningarna förefinnes på ifråböra vidtas. gavarande spörsmål ansett att man för när- Av det anförda framgår att frågan om er- varande bör stanna vid den som gäller i fassättning till sakägare för inställelse- och tighetsbildningslagen och i viss mân även i andra kostnader vid förrättning eller i första väglagen. Att nu anknyta till gällande exprodomstolsinstans i lagstiftningar som ligger priationslag kan knappast vara lämpligt då nära den nu ifrågavarande lösts på olika sätt. denna är föremål för överarbetning och för- Av de lagstiftningar till vilka utredningen i sitt slag till ändring just på denna punkt föreförslag närmast anslutit sig, expropriations- ligger. Att ansluta sig till detta förslag innelagen och fastighetsbildningslagen, är den bär ett föregripande av statsmakternas förra föremål för omarbetning. I det förslag ståndpunktstagande. Ansluter man sig därsom för närvarande är föremål för övervä- emot till de av statsmakterna helt nyligen ganden har den nu gällande regeln att ex- antagna reglerna i fastighetsbildningslagen proprianten alltid skall i första instans be- och väglagen kommer i vart fall enhetlighet tala kostnaderna i målet» jämkats genom i bestämmelserna att gälla pâ viktiga närbe-

SOU 77 1972: 57

släktade lagstiftningsområden. Enligt utred- lat ledningsbeslut eller annat beslut mot vilningens mening synes förevarande fråga ket särskild talan må föras vunnit laga kraft. böra slutligt lösas vid ett mera allmänt över- Avslutningsbeslut vid fastighetsbildningsvägande av problemet på hela det förut be- förrättning meddelas i första hand på samrörda lagstiftningsfältet. Intill dess så sker manträde. Med hänsyn till att beslutet måste anser utredningen att de nu förordade reg- bringas till kännedom för alla som får föra lerna kan godtas. talan, är en sådan ordning inte tänkbar i Utredningen vill slutligen framhålla att förevarande sammanhang, eftersom samriksdagens uttalande i anslutning till propo- manträde här som regel är begränsat till vissitionen om fastighetsbildningslagen synes sa enstaka intressenter. I stället bör, såsom syfta på det fall att sakägare tillskyndas även kan ske enligt fastighetsbildningslagen, kostnader genom annan sakägares vårdslös- de taleberättigade erhålla skriftlig underräthet eller försummelse. En sådan situation telse om tid och plats för beslutets meddetorde knappast kunna tänkas uppstå vid för- lande. rättning enligt ledningsrättslagen. 32 § 31 § Som tidigare framhållits ansluter förfa- I paragrafens första stycke föreskrivs att, randet vid förrättning för ledningsrätt i besedan samtliga frågor avgjorts och alla till tydande utsträckning till vad som gäller för förrättningen hörande göromål utförts, för- fastighetsbildningsförrättning enligt 4 kap. rättningsmannen genom en särskild förkla- fastighetsbildningslagen. Härigenom öppnas ring, kallad avslutningsbeslut, skall förklara möjlighet att, såsom skett i förslaget till anförrättningen avslutad. I andra stycket läm- läggningslag, på åtskilliga punkter ge förrättnas föreskrifter om hur detta beslut skall ningsreglerna formen av hänvisning till bemeddelas och på vilket sätt det skall bringas stämmelser i nämnda kapitel. Förevarande till de taleberättigades kännedom. Bestäm- paragraf upptar dessa hänvisningar. De lagmelserna har sin förebild i 4 kap. 29 § fas- rum som avses är 3-6, 11-13, 16, 17, 21, tighetsbildningslagen. 22 och 30 §§, 34 § första stycket, 38-40 Såsom tidigare angivits upptas avgörandet och 42 §§. om ledningsrättens omfattning i ett särskilt Självfallet innebär hänvisningarna att alla beslut, ledningsbeslutet. I samband dänned bestämmelser i fastighetsbildningslagen om eller vid senare tillfälle kan beslut i ersätt- förrättningslantmätare och fastighetsbildningsfrågorna träffas. När samtliga beslut ningsmyndighet äger motsvarande tillämpföreligger och alla andra i saken väckta frå- ning på förrättningsmannen eller på förrättgor avgjorts av förrättningsmannen, skall han ningsmannen jämte gode männen. För tydförklara förrättningen avslutad. Genom den- lighetens skull har det ansetts böra uttryckna förklaring tillkännager förrättningsman- ligen anges att bestämmelserna om sakägare nen att han skiljer sig från handläggningen skall avse även sökanden vid ledningsrättsav förrättningen. Samtidigt fastslås på ett förrättning. fullt otvetydigt sätt hur den tidsfrist som För den närmare kommentaren till nu gäller för fullföljd av talan mot vad förrätt- ifrågavarande paragrafer kan hänvisas till ningsmannen beslutat och företagit under fastighetsbildningslagens förarbeten (prop. förrättningen skall beräknas, såvida ej talan 1969:128, s. B 188). enligt 34-36 §§ skall föras särskilt. Att av- I 4 kap. 3 § fastighetsbildningslagen ges slutningsbeslutet skall innehålla fullföljds- regler om kallelse på gode män, ersättare hänvisning framgår av hänvisningen i 32 § för god _rnan samt om ämbetsansvar för till 4 kap. 17 § fastighetsbildningslagen. god man. Det ligger enligt utredningens mening i sa- 4-6 §§ innehåller bestämmelser om jäv kens natur att förrättningen inte bör avslu- och därmed sammanhängande frågor. 4 § tas förräntidigare under densamma medde- hänvisar till 4 kap. 12 § rättegångsbalken rö-

78 soU 19725 57

hinder för vissa närstående att sam- innehåller vidare regler om ersättning för rande skada som uppstått genom åtgärderna. Yrtidigt tjänstgöra som förrättningsmän. Enligt kande härom skall framställas innan förrätt- 5 § likställs förrättningsman i jävshänseende med domare. av jävsfrågor ningen avslutas eller inställs. Slutligen upp- Handläggning tar paragrafen en anvisning om att polisregleras i 6 §. kan lämna handräckning om fas- I ll § föreskrivs att fastighetsbildnings- myndighet skall vill hindra förrättningsmännen i myndigheten i erforderlig utsträckning tighetsägare utreda vilka som är sakägare. Härvid gäller utövande av de nämnda befogenheterna.

till anses som I 39 § ges regler om vilandeförklaring av att lagfaren ägare fastighet dennas ägare om det ej visas att fastigheten förrättning i vissa fall.

Verkan av överlåtelse av fastighet under tillhör annan. Det kan påpekas att förrätt-

ningsmannen vid fullgörandet av sin utred- förrättningens gång regleras i 40 §. kan utgå från i Slutligen lämnas i 42 § regler om rättelse ningsskyldighet visserligen lämnade uppgifter på i förrättningsbeslut som till följd av skrivfel, ansökningshandlingen un- felräkning eller liknande misstag fått uppensakägare men också har att självständigt bart oriktigt innehåll. dersöka uppgifternas riktighet.

Skyldighet att hos rätten anmäla behov av

god man enligt 18 kap. 4 § föräldrabalken Domstolsprö vning

föreskrivs i 12 §. Bestämmelserna i 33-43 §§ behandlar full- Bestämmelser angående ombud återfinns i följd till fastighetsdomstol av förrättnings- 13 §. beslut och ansluter sig så nära som möjligt Enligt 16 § skall vid förrättning föras protill motsvarande stadganden i 15 kap. fastokoll. Protokollet sammanförs med övriga tighetsbildningslagen. Förfarandet vid fasförrättningshandlingar till en akt. Om yttertighetsdomstolen behandlas i 44-46 §§ och ligare detaljanvisningar för protokollföringrättegången i hovrätt och högsta domstolen en skulle behövas torde det få ankomma på i 47-51 §§. Dess regler har i stor utsträck- Majzt eller den myndighet som Kungl. ning kunnat utformas som hänvisningar till Kungl. Majzt bestämmer att utfärda sådana. bestämmelserna i 16-18 kap. fastighetsbild- I 17 § återfinns omröstningsregler samt ningslagen. De modifikationer som förekomföreskrifter om hur beslut skall vara avfatmer beror huvudsakligen på det för ledtat och hur underrättelse om beslut till taleningsrätten utmärkande partsförhållandet berättigade skall ske. sökande - sakägare. Vissa bestämmelser om surrogatdelgiv-

ning är upptagna i 21 §. I 22 § öppnas möjlighet för kollektiv del- 33 §

utöver vad som gäller enligt delgiv- I denna paragraf fastslås att talan mot givning förrättningsmannens beslut skall föras vid ningslagen. Bestämmelser om tillhandahållande av fastighetsdomstol. Att denna bör vara förs-

förrättningshandlingar sedan förrättningen ta domstolsinstans i mål angående lednings-

avslutats upptas i 30 §. rätt har utredningen ansett självklart. Fastig-

I 34 § första stycket ges regler om sak- hetsdomstolarna är sammansatta så, att de

biträde i frågor som kräver särskild äger särskild sakkunskap att bedöma frågor kunnigt av nu ifrågavarande slag. De handlägger för fackkunskap. 38 är förrättningsmännen berätti- närvarande bl. a. fastighetsbildningsmål, mål Enligt samt verkställa om ersättningsskyldighet enligt immissionsgade att bl. a. övergå ägor markundersökningar och därmed jämförliga lagstiftningen och expripriationsmål. Även

vattenmål torde framdeles komma att läggas åtgärder. I trädgård får ej träd skadas eller

fällas utan ägarens samtycke. Rätten att be- under deras kompetens.

träda andras tillkommer också envar Paragrafen innehåller också forumregeln ägor som för talan vid förrättningen. Paragrafen att talan skall föras vid den fastighetsdom-

SOU 1972: 57 79

stol inom vars domkrets den med förrätt- 35§ ningen -avsedda .marken är belägen. För det Denna paragraf innehåller bestämmelser fal-1 .marken ligger under fler-a fastighetsdorm- om särskild fullföljd mot ledningsbeslut och stolar, vilket naturligtvis ofta kan inträffa i beslut om ersättning till sakägare. fråga om långa ledningar, skall talan föras I fall då ledningen skall framgå över ett vid den domstol under vilken huvuddelen större antal fastigheter, kan det, såsom i av marken ligger. Har förrättning enligt annat sammanhang anförts, innebära en av- 17 § andra stycket uppdelats på skilda sträc- sevärd fördel om ett beslut angående själva kor, gäller forumregeln för varje särskild sträckningen får vinna laga kraft innan alla förrättning. utförts. värderingar Detsamma gäller då någon del av sträckningen är kontroversiell 34§ och det är av betydelse för förrättningens Huvudprincipen för överprövning av be- fortsatta handläggning att full visshet erhålslut under förrättningen bör, i överensstäm- les om hur ledningen får dras fram på melse med vad som på området i allmänhet denna sträcka. Likaledes kan det undergäller, vara att denna inte får ske förrän stundom vara fördelaktigt ur sakägarsynefter förrättningens slutförande. Stadgande att ett beslut punkt om ersättning snabbt härom har upptagits i 38 §. Undantag ut- vinner kraft. Det har därför laga synts gör bl. a. beslut i s. k. preliminärfrâgor. I lämpligt att öppna möjlighet för förrättförsta stycket av förevarande paragraf an- att förordna om särskild ningsmannen fullges de beslut i sådana frågor där det ansetts beträffande och beslut följd ledningsbeslut motiverat med en särskilt kort fullföljdstid. om till Att ersättning sakägare. i lagen Dessa avgöranden är mestadels helt fristå- direkt ange i vilka situationer detta skall ende från vad i övrigt förekommer under kunna förekomma torde vara mindre prakförrättningen. De avser beslut om avvisande tiskt. bör ha frihet Förrättningsmannen att av ombud eller biträde, ogillande av jäv mot efter eget bedömande förfarandet anpassa förrättningsman, förskott på ersättning till efter omständigheterna. Det enda villkoret sakägare, ersättning till förrättningsmannen, som bör uppställas är att förordnandet skall gode män eller sakkunnig eller sådan skade- vara att ägnat främja en ändamålsenlig lidande som avses i 4 kap. 38 § fastighets- Detta innebär bl. a. att förhandläggning. bildningslagen samt beslut om rättelse en- måste rättningsmannen tillse att beslutet ligt 4 kap. 42 § nämnda lag. Beslut av den- inte riskerar att bli oförenligt med senare na typ kan även enligt fastighetsbildnings- avgöranden. Således torde ett förordnande lagen överklagas särskilt. I första stycket om särskild fullföljd i en ersättningsfråga upptas också tillträdesbeslut enligt 28 §. inte kunna ges förrän motsvarande beslut Eftersom detta beslut ofta kan vara ingriom ledningens sträckning vunnit laga kraft. pande och medföra långtgående konsekven- Fullföljdstiden är här satt till fyra veckor ser för berörda parter bör det kunna överi anslutning till vad som gäller enligt fastigklagas särskilt och med kort besvärstid. Besvär kan anföras av hetsbildningslagen. I 34 § andra stycket föreskrivs att talan sökanden och sakägare. förs genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom två veckor från den meddelats. Besvär får anfö- 36§ dag då beslutet ras av sökanden och sakägare samt, beträf- Denna paragraf ger sökanden och sakfande beslut om avvisande av ombud eller ägare möjlighet att, om de anser att förrättbiträde, ersättning till förrättningsmannen, ningen onödigt uppehålls genom förrättgode män eller sakkunnig, skadelidande som ningsmannens beslut, föra talan mot besluavses i 4 kap. 38 § fastighetsbildningslagen tet genom besvär hos fastighetsdomstolen. eller om rättelse, också av annan som beslu- Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 4 § fastigtet rör. hetsbildningslagen. Besvär som här avses

80 SOU 1972: 57

kan t. ex. gälla beslut om sakkunnigutred- ofta torde därvid kommunen i egenskap av ning. ägare till området inta ställning av sakägare. När så ej är fallet, bör kommunen 37 § naturligtvis ändå ha rätt att påkalla pröv- Paragrafen innehåller ett förbud att föra ning av frågan om synnerliga skäl för upptalan mot beslut varigenom förrättningslåtelse föreligger. Beträffande tiden och sätmannen gillat jävsinvändning. Bestämmeltet för sådan fullföljd saknas anledning till sen motsvarar 15 kap. 5 § fastighetsbildandra regler än de som gäller för övriga ningslagen. taleberättigade vid ledningsbeslut. 38 § Denna paragraf innehåller huvudregeln 41 § om sökandens och sakägares rätt att klaga I paragrafen tillerkänns länsstyrelsen rätt över beslut vid förrättning. Besvärstidens att i vissa fall fullfölja talan mot lednings-

i längd har föreslagits till fyra veckor från beslut.

den dag då förrättningen förklarades avslu- Det synes lämpligt att förutom byggnadstad eller inställd. Härutinnan ansluter sig nämnden även ett annat organ, företrädanförslaget till motsvarande bestämmelse i 15 de allmänna intressen, får rätt att fullfölja kap. 6 § fastighetsbildningslagen. Den där talan mot ledningsbeslut. Sådan rätt tillstadgade besvärstiden av fyra veckor inne- kommer enligt fastighetsbildningslagen läns-

i

bär, såsom framgår av föredragande depar- styrelsen. Talerätten är begränsad till de fall i tementschefens uttalande i propositionen då länsstyrelsen finner beslutet stridande (l969:128 s. B 856), en avvägning mellan å mot bestämmelser, meddelade för tillgodoena sidan intresset av att beslutet så snart seende av allmänt intresse. Utredningen har 2 som möjligt kan vinna laga kraft och å ansett att länsstyrelsen bör ha talerätt beden andra önskemålet att ge den som är träffande ledningsbeslut som kan befinnas missnöjd med beslutet tillräckligt lång tid stå i strid med motsvarande regler i den för att överväga och utforma sina synpunk- föreslagna lagen. I enlighet med vad som ter. Utredningen har funnit att även för gäller enligt fastighetsbildningslagen bör talan mot beslut vid ledningsrättsförrättning länsstyrelsens fullföljdsrätt inte omfatta ledfyra veckor bör vara en lämplig och till- ningsbeslut inom stadsplaneområde eller inräckligt lâng besvärstid. Det är dessutom om område med byggnadsplan, om upplåtelönskvärt att så långt som möjligt samma sen rör endast mark som enligt planen är regler gäller för båda lagarna. Även i för- avsedd för annat än jordbruksändamål. Beslaget till anläggningslag är motsvarande be- träffande sådant område kan, såsom bl. a. svärstid fyra veckor. under förarbetena på fastighetsbildningslagen uttalats, kontrollen inskränkas till en be- 39 § dömning av ledningens överensstämmelse I paragrafen tilläggs byggnadsnämnden med planen, en fråga som byggnadsnämnden talerätt mot ledningsbeslut. Bestämmelsen har speciellt goda möjligheter att avgöra. motsvarar 15 kap. 7 § fastighetsbildningslagen. Talan förs på sätt och inom tid som 42 § gäller för sökande och sakägare. Det kan Denna paragraf innehåller en regel om påpekas att nämnden, liksom sakägare, har rätt för fastighetsregistermyndigheten att fullföljdsrätt oavsett om den fört talan vid genom besvär till fastighetsdomstolen söka förrättningen eller inte. rättelse i förrättning som är behäftad med 40 § vissa grövre fel. En motsvarande bestäm- Paragrafen behandlar det fall att led- melse finns i 15 kap. 10 § fastighetsbildningsrätt upplåtits inom område som avses ningslagen. Vad föredragande departementsi 8 § utan att medgivande enligt nämnda chefen anfört rörande tillämpningen» av sistparagraf lämnats av kommunen. Mycket nämnda lagrum (prop. 1969: 128 s. B 871)

SOU 1972: 57 81

6- 23862

bör i tillämpliga delar gälla även i fråga om fastighetsdomstol är nämligen i det hela väl ledningsrättslagen. Utredningen hänvisar ägnade att tillämpas i mål om ledningsrätt. därför här till nämnda proposition. Undantag måste dock göras i vissa frågor I riktlinjer för omorganisation av lantmä- om rättegångskostnad, där för ledningsrätteriverksamheten som antagits av riksdagen ten speciella förhållanden påkallar en särår 1970 förutsätts att länsstyrelsen skall vara reglering. fastighetsregistermyndighet. Kungl. Maj:t I 44 § första punkten föreskrivs att i eller myndighet som Kungl. Maj:t bestäm- fråga om förfarandet vid fastighetsdomstol mer kan dock besluta att viss kommun skall 16 kap. 1-12 och 15 §§ fastighetsbildningsinrätta fastighetsregistermyndighet och sva- lagen äger motsvarande tillämpning. Det ra för verksamheten vid myndigheten (lagen torde härvid utan vidare vara klart att (1971:133) om kommunal fastighetsbild- nämnda kapitels bestämmelser om fastigningsmyndighet och fastighetsregistermyn- hetsbildning skall avse upplåtelse av leddighet). ningsrätt, liksom att vad som sägs om förrättningslantmätare och fastighetsbildnings- 43 § myndighet skall tillämpas på förrättnings- Denna paragraf reglerar frågan om av- mannen eller förrättningsmannen jämte sägelse av fullföljdsrätten. Bestämmelserna gode män. har sin förebild i 15 kap. 11 § fastighets- En begränsning av tillämpningen av förebildningslagen. skriften i 16 kap. 11 § första stycket fastig- Stadgandet i fastighetsbildningslagen har hetsbildningslagen om beredande av tillfälle föranletts av behovet att före fullföljdsti- för sakägarna att yttra sig bör emellertid ske dens utgång fâ till stånd ett slutligt bestå- så till vida att föreskrifterna skall gälla enende resultat av en förrättning. Såsom tidi- dast de sakägare som berörs av besvären. gare framhâllits föreligger också i fråga om Uppenbarligen saknar övriga sakägare varje beslut om ledningsrätt ett sådant behov, intresse att yttra sig hos fastighetsdomstonågot som vid överläggningar med företrä- len. En kommunicering med dem, vilken dare för framför allt kraftverken starkt be- skulle kunna bli mycket betungande, är tonats av dessa. Utredningen har därför därför helt onödig. föreslagit en bestämmelse att, om samtliga Genom en föreskrift i 16 kap. 16 § fassakägare och andra som har rätt att anföra tighetsbildningslagen har kapitlets bestämbesvär, således även länsstyrelse och bygg- melser om sakägare gjorts tillämpliga även nadsnämnd, genom påskrift på förrättnings- på arannan enskild parter, t. ex. sakkunnig. protokollet eller i skriftligt meddelande, Motsvarande ordning bör naturligen gälla som kommit förrättningsmannen eller fas- också för ledningsrättslagen. Där måste tighetsregistermyndigheten tillhanda, god- emellertid termen ocannan enskild partcç känt förrättning eller förrättningsbeslut, be- ges ett vidare innehåll, eftersom den skall svär inte får anföras mot vad som godkänts. innefatta även - och framför allt - den i flera hänseenden särställde ledningsrättssö- 44 § kanden. En hänvisning till fastighetsbild- Genom de i 32 § upptagna hänvisning- ningslagen på denna punkt skulle således arna till fastighetsbildningslagen har regler- vara inadekvat, varför ett särskilt stadgande na om fastighetsbildningsförrättning gjorts erfordras. Detta har upptagits i tredje punktillämpliga också på förrättning enligt led- ten av förevarande paragraf. ningsrättslagen. Det har synts ändamålsen- På några ställen innehåller 16 kap. fasligt att begagna samma lagstiftningsteknik tighetsbildningslagen hänvisningar till vissa även beträffande reglerna för fastighets- lagrum i 15 kap. samma lag, lagrum som domstolens överprövning av förrättnings- i ledningsrättslagen motsvaras av 34, 36 och mannens beslut. Bestämmelserna i 16 kap. 42 §§. Till undvikande av missförstånd har fastighetsbildningslagen om förfarandet vid i fjärde punkten uttryckligen angivits att

82 SOU 1972: 57

dessa hänvisningar skall avse de nämnda delges. Utan särskild föreskrift gäller därvid paragraferna. att delgivningslagens bestämmelser tilläm- I det följande lämnas en översiktlig redo- pas. görelse för innehållet i de bestämmelser i Enligt 6 § får mål handläggas och avgö- 16 kap. fastighetsbildningslagen som i enlig- ras utan hinder av att sakägare eller annan het med det ovan anförda skall kunna till- som kallats till huvudförhandling inte inlämpas i mål om ledningsrätt. För närmare ställt sig. Detsamma gäller enligt 7 § för motivering och kommentarer hänvisas till annan förhandling än huvudförhandling. i prop. 1969:128 s. B 879. Det bör i sam- I 8 § behandlas frågan om måls avgörani manhanget erinras om att enligt 2 § lagen de utan huvudförhandling. Så får ske om i i (1969:248) om fastighetsdomstol så- kan antas sakna gäller, förhandlingen betydelse i i vida inte särskilda bestämmelser är meddeför prövningen samt sakägare eller företräi lade, angående rättegången vid sådan dom- dare för allmänt intresse inte begär huvudstol i tillämpliga delar vad som är föreskri- förhandling. För prövning av vissa frågor vet i fråga om allmän domstol. som fullföljts särskilt och som inte avser Enligt 1 § skall talan som inte fullföljts tillstånds-, fastighetsbildnings- eller fastigpå föreskrivet sätt eller inom rätt tid ome- hetsbestämningsbeslut behöver heller inte delbart avvisas av fastighetsdomstolen. huvudförhandling hållas. Vidare kan dom- I 2 § föreskrivs skyldighet för klaganden stolen avgöra mål utan huvudförhandling n 2 att tillhandahålla avskrifter av be- om besvärstalan behövliga finnes uppenbart ogrundad svärsinlagan och därvid fogade handlingar. eller har fullföljts av fastighetsregistermyn- Enligt 3 § skall fastighetsdomstolen, om digheten eller inte avser själva saken. Paraden finner att sakägare bör höras över be- grafen upptar till sist en bestämmelse om svären, låta delge denne besvärsinlagan skyldighet för domstolen att bereda part tilljämte föreläggande att yttra sig. Domstolen fälle att slutföra sin talan innan mål avgörs skall även vid behov vidta andra förbere- utan huvudförhandling. dande åtgärder, såsom att inhämta yttrande I 9 § stadgas att, om talan fullföljts mot från myndighet, införskaffa skriftligt bevis beslut vid förrättning som ej avslutats, faseller hålla särskilt sammanträde. tighetsdomstolen kan föreskriva att förrätt- Huvudförhandling hålls enligt 4 § på tid nlngshandläggningen skall avbrytas helt eller och plats som domstolen bestämmer. Möj- till viss del eller att handläggning som avlighet finns att utsätta huvudförhandling för brutits skall fortsätta oberoende av den vid behandling av viss fråga som kan avgöras domstolen förda talan. för sig. Domstolens avgörande i själva saken sker I 5 § ges regler om kallelse till huvudför- enligt 10 § genom utslag. Utslaget skall handling. Bestämmelserna är tillämpliga grundas på vad som förekommit vid syn också vid annan förhandling. Samtliga sak- eller annan förhandling och på vad handägare skall kallas, utom de vars närvaro lingarna innehåller i övrigt. Paragrafens uppenbarligen saknar betydelse för deras andra stycke hänvisar till rättegångsbalkens rätt eller för målets avgörande. Om talan bestämmelser om avfattning och meddelanfullföljts av företrädare för allmänt intresse de av dom i tvistemål. I tredje stycket föreskall denne kallas. Rör sakägares besvär så- skrivs, i nära anslutning till 17 kap. 4 § dant intresse kallas också länsstyrelsen eller, rättegångsbalken, att om i ett mål flera frådå saken gäller stadsplaneområde eller, i gor skall avgöras och de kan särskiljas, utvissa fall, område med byggnadsplan, bygg- slag fâr ges beträffande något av dem, fastän nadsnämnden. Vid behov får domstolen handläggningen av de övriga inte avslutats. också kalla tjänsteman vid eller företrädare Möjligheterna för domstolen att efter beför viss myndighet samt förrättningslant- svär av sakägare ändra fastighetsbildningsmätaren att lämna upplysningar. Paragrafen myndighetens beslut behandlas i 11 §. Här avslutas med ett stadgande att kallelse skall stadgas i första stycket förbud mot ändring

SOU 1972: 57 83

utan att övriga sakägare och, när besvären 45 § rör allmänt och bygg- Paragrafen innehåller bestämmelser om intresse, länsstyrelsen nadsnämnden fått tillfälle att yttra sig. För- ersättning till vissa personer som kallats till domstolen för att lämna i budet gäller dock ej ändring som är till för- upplysningar del för icke klagande sakägare. Görs änd- målet. ring i viss del får enligt andra stycket även Enligt 16 kap. 13 § fastighetsbildningslainte överklagad del ändras, -om det behövs gen har den rätt till ersättning, som i egeneller oenhet- eller såsom för att uppenbar motstridighet skap av förrättningslantmätare lighet inte skall uppstå. I tredje stycket ges företrädare för eller tjänsteman vid myndomstolen möjlighet att vid vissa grövre fel dighet, vars verksamhet berörs av målet, i förrättningen ex officio besluta om behöv- kallats till förhandling för att lämna upplyslig åtgärd. ningar. Ersättningen skall utgå i enlighet Såsom av vad förut anförts med särskilda bestämmelser, varmed avses framgår måste det anses överflödigt att lämna alla allmänna resereglementet eller motsvarande sakägare rätt att yttra sig i målet. Endast bestämmelser för kommunal befattningshade som har intresse av ändringen bör höras. vare. Kostnaden för ersättning av detta slag Om domstolen ej utan olägenhet kan rätta får inte läggas på enskild part. fel i förrättning skall den enligt 12 § första Vad sålunda gäller enligt fastighetsbild- - helt eller delvis - undanröja fas- ningslagen bör enligt utredningens mening stycket tighetsbildningsmyndighetens beslut och åter- tillämpas också i mål om ledningsrätt. Härförvisa Därvid kan också före- vid är att beakta att det saknas särskilda beförrättningen. skrifter för vinnande av rättelse meddelas. stämmelser för ersättningens fastställande Genom bestämmelser i andra stycket öpp- beträffande förrättningsmannen. En särskild för den som sökt förrättning regel är därför påkallad beträffande denne. nas möjlighet att vid domstolen återkalla sin ansökan. Lämpligt synes vara att ersättningen utgår av är att förrättningen avslu- allmänna medel samt bestäms enligt de Förutsättningen tats och talan förts mot beslut om fastig- grunder som gäller för vittnesersättning hetsbildning eller fastighetsbestämning. För- som skall utgivas av part. Den bör således skall då, under förutsättning av innefatta gottgörelse för nödiga kostnader rättningen samtycke från vissa övriga parter, undanrö- till resa och uppehälle samt för tidsspillan avser. efter vad rätten prövar skäligt. Det kan jas i den del som återkallelsen om översändan- framhållas att förrättningsmannen i vissa I 15 § upptas föreskrifter de av vissa handlingar. Domstolen skall, när fall kan ha ställning av enskild part, nämlibesvär anförts över avslutad förrättning, gen då sökanden besvärat sig över beslut ofördröjligen och senast inom fyra dagar om den ersättning som enligt 30 § tillkomtillställa fastighetsregistermyndigheten av- mer honom. I förevarande paragraf regleras skrift av besvärsinlagan. När utslag eller endast hans ersättning då han kallats för att beslut vunnit laga kraft skall avskrift lämna upplysningar. slutligt av detta jämte förrättningsakten sändas till fastighetsregistermyndigheten. Om förrätt- 46 § skall sändes dessa hand- Paragrafen innehåller bestämmelser om ningen fortsättas, lingar i stället till fastighetsbildningsmyn- rättegångskostnader vid fastighetsdomstolen. Har talan mot domstolens avgö- Som tidigare påpekats skall jämlikt 2 § digheten. rande fullföljts i viss del medan det i övrigt lagen om fastighetsdomstol vad som är föreett lagakraftägande avgörande skrivet om allmän domstol och rättegången föreligger föranleda om registrering, där gälla också fastighetsdomstol, i den mån som kan fråga skall också tillställas fastig- inte särskilda bestämmelser föreligger. 16 handlingarna Denna har att kap. 14 § fastighetsbildningslagen innehåller hetsregistermyndigheten. efter omedelbart sådana särskilda regler i fråga om rättevederbörlig handläggning återställa gångskostnader. I mål mellan enskilda .parförrättningsakten.

84 SOU 1972: 57-

ter gäller nämligen enligt paragrafens första och förlorat. Enligt utredningens mening stycke första punkten att domstolen efter kan det, med hänsyn till likheten mellan kan förordna att förlo- inlösen enligt fastighetsbildningslagen och skälighetsprövning rande sakägare skall ersätta annan sakägare expropriation å ena sidan och ianspråktadennes rättegângskostnad. I andra punkten gande med ledningsrätt å andra sidan, inte stadgas för de speciella fall då målet rör råda någon tvekan om att sakägare i mål

i i nu avsett hän-

i inlösenersättning att sakägare som avstår mot ledningsrättsssökanden i i mark eller rättighet skall få ersättning för seende bör behandlas enligt fastighetsbildi sin kostnad oberoende av målets utgång. De ningslagens regler för inlösenfallet. I enligi. nämnda reglerna gäller dock ej om annat het härmed föreskrivs i paragrafens första följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbal- stycke att i mål mellan sökande och sakken. Enligt tredje stycket kan i mål mellan ägare den förre, oberoende av utgången, enskild part och företrädare för allmänt in- skall ersätta motpartens rättegångskostnatresse den förre, om han är vinnande, få der, om ej annat följer av 18 kap. 6 eller ersättning för rättegångskostnad endast om 8 § rättegångsbalken. synnerliga skäl föreligger. Slutligen innehål- Andra och tredje styckena överensstämler fjärde stycket en regel av innebörd att mer i sak helt med 16 kap. 14 § tredje och kostnad för bevisning eller särskild åtgärd fjärde styckena fastighetsbildningslagen. I som inte avser ersättning till förrättnings- fråga om motiveringen till dessa bestämmellantmätare eller företrädare för myndighet ser hänvisas till prop. 1969:128 s. B 921. men som enligt rättens beslut utgått av allmänna medel får stanna på statsverket om 47-49 §§ det är skäligt. Paragraferna innehåller regler för rätte- Det torde med fog kunna antas att fler- gången i hovrätt och ansluter sig nära till talet av de förrättningsbeslut som blir före- 17 kap. 1-3 §§ fastighetsbildningslagen. mål för prövning i fastighetsdomstolen gäl- Rättsmedlet mot fastighetsdomstolens utslag ler tvist mellan sökanden och sakägare hu- eller beslut är således besvär och besvärstiruvida eller - framför allt - mot vilken den fyra veckor. Besvär får anföras av enersättning och på vilka villkor i övrigt led- skild part samt av sådan företrädare för allningsrätt skall upplåtas. Mellan dessa parter mänt intresse som kunnat föra talan i frâsynes för övrigt knappast några andra kon- gan vid fastighetsdomstolen. troversiella frågor kunna uppstå. I sådana Vissa beslut av fastighetsdomstolen får mål kan sökandens motpart sägas vara jäm- inte överklagas, nämligen när domstolen i förbar med en sakägare som i fastighets- dit fullföljd fråga ogillat jäv mot förrättbildningsmâl om inlösenersättning avstår ningsman, beslutat om ersättning till gode mark eller särskild rättighet. Som ovan män, sakkunnig eller till skadelidande som nämnts får denne i princip alltid ersättning avses i 4 kap. 38 § fastighetsbildningslagen, för sina rättegångskostnader vid fastighets- eller utlåtit sig huruvida målet genom fördomstolen. Regeln har motiverats med att rättningsmannens beslut onödigt uppehålles. inlösenförfarandet kan sägas vara en form Beträffande handläggningen i hovrätten av expropriation. Enligt 66 § expropria- äger i huvudsak reglerna i 52 kap. rättetionslagen har den som utsätts för exprop- gångsbalken motsvarande tillämpning. Förriation en gynnad ställning beträffande rät- farandet är således skriftligt. Genom vissa tegångskostnader. Principiellt är _ om ej särbestämmelser är dock förfarandet i avannat följer av 18 kap. 6 och 8 §§ rätte- sevärd utsträckning anpassat efter vad som -- i första instans gångsbalken den exprop- gäller vid fastighetsdomstolen. Lagtekniskt rierande skyldig ersätta honom dessa, och i har detta, liksom i 17 kap. 3 § fastighetsöverinstanserna behöver han aldrig betala bildningslagen, skett genom hänvisningar den exproprierandes kostnader och svarar till ett flertal bestämmelser i 16 kap. sistför sina egna bara när han själv har klagat nämnda lag samt till 44 § tredje punkten,

SOU 1972: 57 85

45 och 46 §§. Hänvisningarna gäller kom- principer som ligger till grund för hovrättsmunicering med sakägare, inhämtande av förfarandet. Rättsmedlet är besvär och klavissa yttranden och hållande av särskilt sam- gorätt tillkommer enskild part samt föremanträde. Vidare skall även i hovrätten till- trädare för allmänt intresse. Besvären skall lämpas de regler som gäller för fastighets- inges till hovrätten inom den i 56 kap. 1 § domstol om partiellt fortsättande av förrätt- rättegångsbalken föreskrivna tiden. Fullning, formen för avgörandet, möjligheter till följdsrätten är underkastad de begränsningar ändring i icke överklagad del, återförvis- som framgår av 54 kap. rättegångsbalken. ning, verkan av återkallelse, ersättning till I förarbetena till fastighetsbildningslagen vissa i målet hörda personer samt domsto- har påpekats att förbudet i 54 kap. 6 § lens skyldighet att efter lagakraftvunnet av- nämnda balk att föra talan mot hovrätts görande översända förrättningsakt m. m. till beslut att återförvisa mål till underrätt inte fastighetsregistermyndigheten. Också de för är tillämpligt i fråga om återförvisning av rättegången vid fastighetsdomstolen gällan- förrättning. de reglerna för rättegångskostnader är till- De särskilda bestämmelser om handlägglämpliga i hovrätten, dock inte de som avser ningen i högsta domstolen som skall gälla mål mellan sökande och sakägare. Beträf- utöver vad i rättegångsbalken föreskrivs har, fande dessa mål, vilka såsom tidigare fram- i likhet med vad som skett beträffande hovhållits gäller huruvida eller mot vilken er- rättsförfarnadet, meddelats i form av hänsättning eller på vilka villkor i övrigt som visningar till lagrum i 16 kap. fastighetsbildmark får tas i anspråk, föreskrivs att sö- ningslagen samt 44 § tredje punkten, 45 och kanden, med tillämpning i övrigt av 18 kap. 46 §§ ledningsrättslagen. Även beträffande rättegångsbalken, alltid rättegångskostnad i mål mellan sökande och själv skall bära sina kostnader samt den kostnad han orsakar sakägare samt i fråga om översändande av motparten genom att själv fullfölja talan. förrättningsakt m. m. i visst fall gäller sam- Undantag gäller de fall då tillämpning av ma regler som i hovrätten. 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken skulle m. m. leda till en annan kostnadsfördelning. Verkställighet Om hovrätten återförvisar målet till fas- 52 § tighetsdomstolen skall den naturligtvis inte I 52-54 §§ behandlas frågor som har sända akten till fastighetsregistermyndighe- samband med erläggande av ersättning till ten. Undantag från bestämmelsen i 16 kap. sakägare. Det torde vara lämpligt att i an- 15 § andra stycket måste därför göras för slutning till övervägandena om dessa regler detta fall. också något beröra spörsmålet huruvida för- I överensstämmelse med vad som gäller i rättningsmannens beslut är exigibelt utan fastighetsbildningsmål föreskrivs också att att ett uttryckligt stadgande härom upptas bevis genom syn på stället får upptas i hov- i lagen. rätten endast om synnerliga skäl föreligger. I 38 § lagen om vissa gemensamhetsanläggningar liksom i 40 § lagen om enskilda vä- 50 och 51 §§ gar finns uttryckligt stadgat att beslut eller Dessa paragrafer innehåller de bestäm- utlåtande som meddelats av förrättningsmelser om rätten att fullfölja talan mot hov- man och som vunnit laga kraft i princip får rättens avgörande och om förfarandet i verkställas såsom lagakraftvunnen dom (jfr högsta domstolen som skall gälla vid sidan också 32 § lagen [1933: 269] om ägofred och av rättegângsbalkens regler. I likhet med vad 10 kap. 75 § vattenlagen). I doktrinen har gäller i expropriationsmål får talan ej föras frågan behandlats av bl. a. Hassler i Utsökmot hovrätts beslut om tillträde och för- ningsrätt, andra uppl. 1960 s. 71 och 82 (jfr skott vid tillträde. I övrigt har lagreglerna också Herlitz, Förvaltningsrättsliga grundutformats med 18 kap. fastighetsbildnings- drag, 1943 s. 119, SOU 1946:69 s. 145, Olivelagen som förebild. De bygger på samma crona, Utsökning, sjätte uppl. 1970 s. 30).

SOU 1972: 57

Hassler uttalar i anledning av att överatt utsökning mätaren, synes den omständigheten administrativ beslut prövning av judiciell myndighet upphörde icke myndighets principiellt ha inverkat på möjligheterna till utsökning. Ej endast får ske i fall då uttryckligt stöd därför heller synes överlantmätarens prövning kunna i lag eller författning kunde åberopas. Emel- tilläggas någon betydelse för bedömning av

lertid var det inte alltid möjligt att upprätt- frågan om exigibilitet. Det må nämnas, att ereftersom sättning, som beslutas vid förrättning enligt hålla denna grundsats lagstiftning- 1952 års lag om sammanföring av samfälld en om verkställighet på det förvaltningsvägmark med angränsande fastighet m. m., torrättsliga området var mycket bristfällig. de pâ samma sätt som likvid enligt jorddel- Det hade därför i doktrin och praxis anta- ningslagen kunna utsökas, sedan förrättningen administrativ beslut i vunnit laga kraft, och detta oberoende av att gits att myndighets sådan förrättning aldrig varit föremål för fastvissa fall kunde verkställas utan direkt lagställelseprövning av vare sig judiciell eller adstöd. Man hade till och med ifrågasatt huru- kommitténs meministrativ myndighet. Enligt vida inte myndighetens beslut om âläggande anses ge vid handen, att 2 ning fâr det anförda l . av betalningsskyldighet generellt skulle kun- någon uttrycklig bestämmelse om exigibilitet

na verkställas i den ordning utsökningslagen icke skall erfordras för den nya lagens del.

föreskrev för verkställighet av betalnings- I propositionen 1969:128 s. B 434 sade

krav. En sådan regel torde enligt Hasslers sig föredragande departementschefen dela

mening dock näppeligen kunna uppställas. den uppfattning kommittén uttalat. Någon

Utlåtanden av synemän eller andra för- särskild regel om att beslutet kunde läggas

rättningsmän kunde i vissa fall vara utsök- till grund för exekution togs alltså inte upp

ningstitlar. Hassler påpekar att exigibiliteten i fastighetsbildningslagen.

här berodde på att handlingen var upprättad Förslaget till anläggningslag intar samma

av personer, utsedda på ett sätt som tryg- ståndpunkt.

gade deras sakkunskap och opartiskhet. Det Med hänsyn till det ovan anförda synes

framhålles vidare att de ovan nämnda la- inte nödvändigt att i ledningsrättslagen upp-

garna innehåller uttryckligt stadgande om ta ett uttryckligt stadgande om verkställbar-

verkställighet. Hassler nämner att Olive- het av förrättningsmannens beslut. Den om-

Crona räknar vissa utlåtanden av syne- och ständigheten att vid fastighetsbildning fas-

förrättningsmän till de offentliga utsök- tighetsbildningsmyndigheten handlägger för-

ningstitlarna men anser för egen del att rättningen, medan i utredningens förslag

dessa personer knappast kunde sägas inta denna anförtrotts en av länsstyrelsen särskilt

en ställning, jämförlig med offentlig myn- förordnad förrättningsman torde härvidlag,

dighets. i betraktande av de höga krav som enligt

Frågan om exigibilitet av förrättningsbe- förslaget ställts på förrättningsmannen, inte

slut berördes av fastighetsbildningskommit- vara av avgörande betydelse. Man torde

tén i dess betänkande SOU 1963:68 s. 382, kunna utgå från att i stor utsträckning lant-

som uttalade i huvudsak följande. mätare, stadsingenjörer eller jägmästare

kommer att förordnas till förrättningsmän. Enligt utredningens mening skall ersättnings- Att endast av mera teoretiska skäl grunda beslut kunna, sedan förrättningen avslutats och en skillnad på om myndigheten själv handvunnit laga kraft, verkställas på samma sätt som domstols dom. Vidräk- lägger förrättningen eller denna hålls av en lagakraftägande ningsinstrumentet torde därvid få tjänstgöra av myndighet, i detta fall länsstyrelsen, särsom exekutionsurkund. Den frågan uppställer skilt förordnad förrättningsman, synes utsig i detta sammanhang, huruvida ett särskilt redningen knappast vara påkallat. I detta stadgande härom erfordras. För närvarande fösammanhang torde böra framhållas att moreligger otvivelaktigt utan stöd av någon lagregel exigibilitet i vad gäller penninglikvider dern exekutionslagstiftning (t. ex. den norenligt jorddelningslagen. Detta beror uppenbar- ska) i exekutionslagen uppräknar de handligen därpå att skifte och ägoutbyte tidigare Den svenlingar som utgör exekutionstitlar. alltid skulle fastställas av domstol eller ägo-

i ska exekutionslagstiftningen är för närva-

i delningsdomare. När fastställelseprövningen år . rande under omarbetning. 1 1953 för flertalet fall överflyttades till överlanti 1 v SOU 1972: 57 87

I anslutning till det nu anförda upptar ning utan också varje annan särskild rätt till lagförslaget inte någon regel om att förrätt- betalning ur fastigheten (jfr lagrådets yttningsmannens beslut får verkställas som rande i prop. 1969:128 s. B 1117). lagakraftvunnen dom. I paragrafens första stycke andra punkten I 52 § regleras frågan när sökanden kan anges undantag från regeln om nedsätttillträda upplåtet utrymme och när han har ningsskyldighet. Undantagsbestämmelserna att erlägga ersättning för upplåtelsen. Vi- har utformats efter förebild från 5 kap. dare upptar paragrafen bestämmelse om 16 § första stycket fastighetsbildningslagen. rätt till ränta på ersättningsbelopp. Utbetalning direkt till fastighetsägaren får Tillträde till det upplåtna utrymmet får således ske, om innehavarna av samtliga ske så snart fastställd ersättning erlagts. Be- fordringar för vilka fastigheten svarar medstämmelsen ansluter sig i huvudsak till mot- ger det. Om fastigheten besväras av gemensvarande stadgande i expropriationslagen sam inteckning, krävs också de medgivanoch förslaget till ändringar i denna lag (Ju den från fastighetsägare och fordringshavare 1971:23 stencil). Beträffande när ersättning- som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrivs en skall erläggas föreskrivs, i anslutning till för relaxation. Slutligen anges att medgiexpropriationslagen och lagen om vissa ge- vande från rättsägare inte fordras om uppmensamhetsanläggningar, att det skall ske låtelsen av ledningsrätt är väsentligen utan inom tre månader efter det beslutet om den betydelse för honom. Angående dessa bevunnit laga kraft. Utredningen har ifråga- stämmelser hänvisas till vad som anförts i satt om inte betalningsfristen är väl lång. motiven till 5 kap. 16 § fastighetsbildnings- Med hänsyn till önsvärdheten av likformiga lagen (prop. 1969:128 s. B 435, 442 och regler på området har utredningen emeller- 1118). tid inte velat föreslå en kortare tid. I andra stycket föreskrivs att nedsätt- I överensstämmelse med vad som gäller ningsreglerna gäller också för förskott enför expropriationsersättning bör på ersätt- ligt 29 §. ningen även utgå sex procent ränta, räknat Beträffande fördelningen av de till länsi första hand från dagen för tillträdet. Sker styrelsen inbetalda medlen föreskrivs i tredtillträde efter tremånaderstidens utgång, bör je stycket att bestämmelserna om fördelning ränta i stället räknas från förfallodagen. av köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom skall äga tillämpning. Vidare meddelas bestämmelser om tiden för fördel- 53 § ningssammanträde och kallelse till sådant Paragrafen innehåller bestämmelser till sammanträde. De nu nämnda föreskrifterna skydd för inteckningshavare och vissa därmed likställda stämmer överens med reglerna i 5 kap. 16 § rättsägare i fastighet i vilandra stycket fastighetsbildningslagen (jfr ken ledningsrätt upplåtes. Efter mönster från och i likhet med prop. 1969:128 s. B 1121). expropriationslagen Utredningen vill erinra om att expropria- 36 § andra stycket lagen om gemensamhetsanläggningar och 5 kap. 16 § första stycket tionslagen och förslaget till ändringar i exfastighetsbildningslagen har bestämmelserna propriationsförfarandet har en något annorutformats så, att till fastighetsägaren lunda utformning. I förslaget till nya exutgående ersättning och förskott skall nedsättas propriationsbestämmelser har påpekats att reglerna bör överses men att man ansett hos myndighet, i detta fall länsstyrelsen, för att fördelas bland Ned- detta böra anstå till ett senare tillfälle (Ju fordringshavarna. sättningsskyldigheten omfattar 1971:23 stencil s. 146). ersättning och förskott jämte ränta, dock ej sådan ersättning som avser personlig skada. Ned- 54 § sättning skall äga rum när fastigheten sva- I paragrafen ges regler om när ledningsrar för fordran. Under begreppet fordran beslutet under vissa omständigheter förfalfaller inte bara panträtt på grund av inteck- ler.

88 SOU 1972: 57

I första stycket föreskrivs att, om inom tiskt begagnas för någon ledning. Bakom ett år efter det beslut om ersättning vunnit den regeln ligger tanken att ledningsrätt laga kraft ersättningen ej till fullo erlagts i som av någon anledning inte utnyttjas för föreskriven ordning och ej heller någon som sitt ändamål ej heller bör belasta en fastigi beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt het. Helt naturligt är det också ur registreverkställighet av beslutet, ledningsbeslutet ringssynpunkt angeläget att fastighetsregistskall vara i motsvarande del förfallet. Stad- ret inte innehåller uppgifter om ledningsrätt gandet har sin förebild i lagen om gemen- som inte motsvaras av det verkliga förhålsamhetsanläggningar, förslaget till anlägg- landet på marken. ningslag och lagen om enskilda vägar. Av samma skäl bör ledningsrätten kunna Om ledningen inte kommit till utförande upphävas, därest av någon anledning ledinom den i ledningsbeslutet bestämda tiden ningen efter en tid tas bort. Ett dylikt är enligt paragrafens andra stycke lednings- borttagande kan givetvis vara föranlett av rätten förfallen. Som regel torde det inte att ledningsägaren inte längre har behov av möta någon svårighet att konstatera att en ledningen. Ej sällan torde emellertid föreledning inte kommit till utförande. Givetvis komsten av andra och tyngre vägrande inbör förfallopåföljden inte inträda om en- tressen vara orsaken till åtgärden. På olika dast någon mindre betydelsefull detalj åter- håll inom lagstiftningen återfinns nämligen står att ställa i ordning. Skulle det för sö- regler, innebärande skyldighet för ledningskanden visa sig nödvändigt med en förläng- ägare att, mot ersättning eller på egen bening av tiden för ledningens utförande, kan kostnad, flytta ledning som hindrar viss han söka utverka detta genom begäran som samhällsverksamhet. Sålunda äger enligt prövas vid förrättning. Om skälig anled- 52 § väglagen länsstyrelsen förordna om ning finns till att den i ledningsbeslutet ut- avlägsnande av invid väg befintliga anordsatta tiden ej kunnat hållas, bör därvid yt- - vilka kan ningar -- alltså bl. a. ledningar terligare anstånd kunna utverkas. Självfallet inverka störande på trafiken. Den skada får tiden inte sättas längre än som kan an- som åtgärden medför för ledningshavaren ses oundgängligen nödvändigt. Vid anstånds- skall ersättas av väghållaren. 1902 års lag om prövningen bör vanliga förrättningsregler elektriska anläggningar reglerar i 5 a § intrestillämpas men förfarandet torde kunna gö- sekollisioner mellan starkströmsledning och ras mycket enkelt. Sålunda lärer ytterligare vissa allmänna kommunikationsanläggningersättning till sakägarna knappast kunna ar. Ledningsägaren är skyldig att, i regel på utgå. Sakägama torde dock böra höras över egen bekostnad, flytta eller ändra ledning om framställningen, såvitt de inte lämnat sitt det behövs för omläggning av en trafikled. medgivande till den. De enda beslut som i Enligt 8 kap. 2 § kungörelsen (1957: 601) huvudsak torde erfordras är själva beslutet om starkströmsanläggningar är en innehaom anstând samt avslutningsbeslut. vare av starkströmsledning inom detaljpla- I tredje stycket föreskrivs att erlagd er- neområde skyldig att vidta de ändringar av sättning inte får âterkrävas på grund av att ledningen, däri inbegripet dess förläggande anläggningsbeslutet förfallit. Regeln har sin i marken, som kommerskollegium finner erförebild i 37 § tredje stycket lagen om ge- forderliga från säkerhetssynpunkt med hänmensamhetsanläggitingar. syn till områdets bebyggande. Beträffande elektriska svagströmsledningar finns liknande bestämmelser i 6 § kungörelsen (194425) med 55§ vissa bestämmelser rörande telegraf-, tele- Paragrafen ger regler om när ledningsrätt fon- och andra svagströmsledningar. Staten får ändras eller upphävas. tillhörig svagströmsledning t. ex. teleled- I föregående paragraf har upptagits en ning - skall flyttas om trafiksäkerhetsskäl bestämmelse om upphörande av ledningsrätt eller arbeten med allmän väg påkallar det. som efter upplåtelsen inte kommit att fak- Är staten väghållare skall kostnaden för

SOU 1972: 57 89

flyttningen i regel betalas av den myndig- omarbetningen av sistnämnda lag vidtogs het som förvaltar ledningen. Påkallar annan emellertid inte några åtgärder i sådan riktväghållare flyttningen ges inga regler om ning. Såvitt nu kan bedömas torde regkostnadsfördelningen utan kungörelsen hän- lerna inte komma att tas upp i en ny exvisar i sista hand till domstolsförfarande. propriationslag. De avser, som expropria- I fall som de nu anförda, då myndighet tionsutredningen påpekat, händelser efter med stöd av lag eller annan författning på- fullbordad expropriation, beroende på omfordrar flyttning av en ledning, kan själv- ständigheter som ibland inte ens skulle ha fallet ledningens ägare inte åberopa led- varit möjliga att beakta då expropriationen ningsrätt och vägra att ta bort ledningen. skedde. Mot reglernas införlivande med led- Ledningsrätten ger ju endast en rätt i för- ningsrättslagen kan enligt utredningens upphållande till markägaren och andra liknande fattning flera invändningar framföras. Ledenskilda rättighetshavare. En annan sak är ningsrätt upplåts ju först efter en noggrann att ersättning för flyttningen torde kunna prövning av ledningens sträckning och efter inbegripa även gottgörelse för kostnaderna avvägning mot andra intressen av såväl enför en ledningsrättsförrättning som kan visa skild som allmän natur. Häri ligger en gasig nödvändig för att säkra ledningen på den ranti för att den erhåller en ändamålsenlig mark dit den får flyttas. och även på lång sikt bestående lokalise- Medan det alltså är tydligt att hänsyn till ring. Uppenbarligen har både ledningsägasådana allmänna intressen som de tidigare ren och markägaren ett betydande intresse berörda måste kunna leda till ett upphävan- av att så är fallet. Den intrångsersättning de av ledningsrätt, är frågan inte lika klar som erläggs för ledningsrätten torde vanlidå motsättningarna gäller ett enskilt intresse. gen beräknas med tanke på en icke tidsbe- Här kan först erinras om att 96 § exprop- gränsad upplåtelse. En flyttning av ledningen riationslagen innehåller vissa bestämmelser ställer sig i allmänhet, såvida fråga ej är om i ämnet, avseende elektriska ledningar som endast mindre och lättare typer, t. ex. en framdragits med stöd av exproprierad servi- enkel telefonkabel, synnerligen kostnadskrätuts- eller nyttjanderätt. I huvudsak innebär vande och kan innebära stor olägenhet såväl dessa regler en långtgående skyldighet för för ledningsägaren som för andra som är ledningshavaren att på egen bekostnad flytta beroende av ledningens ostörda funktion. ledning som till följd av ändrade förhållan- Emellertid är det tydligt att man inte kan den medför betydande olägenhet för mark- undvara en allmän bestämmelse om när en ägaren, antingen denne är kommunen så- ledning, trots upplåten ledningsrätt, måste som ägare till gatumark eller liknande om- vika för tillgodoseendet av annat ändamål. råden eller en enskild fastighetsägare. Om Med nutidens snabba samhälleliga och tektvist uppstår prövas frågan av fastighets- niska utveckling kan situationer uppstå, då domstol. Såvitt utredningen kunnat utröna ledningen visar sig vara till allvarligt hinder har emellertid dylik prövning aldrig före- för ett, med beaktande av samtliga omstänkommit. digheter, angelägnare intresse eller försvå- Utredningen har inte ansett att reglerna rar en mera lämplig och ändamålsenlig i 96 § lämpligen kan tjäna som förebild med markanvändning. I det föregående har redoavseende på ledningsrätt. Bestämmelserna, gjorts för några fall då på grund av bestämsom ursprungligen avsåg endast svagströms- melser i gällande författning en ledningsledningar, gjordes senare, genom en ändring ägare kan åläggas att flytta ledningen. En i 1902 års lag om elektriska anläggningar, ledning kan emellertid visa sig vara till olätillämpliga även på starkströmsledningar. genhet i många andra situationer. Det be- Expropriationsutredningen fann att de bor- höver härvid inte alltid vara fråga om oläde utmönstras ur expripriationslagen och genhet enbart ur markägarens synpunkt. föreslog en placering i 1902 års lag (SOU Ledningen kan också framstå som ett hin- 1969:50 s. 237). Vid den år 1970 företagna der mot det allmännas verksamhet i fråga

90 SOU 1972: 57

om fastighetsbildning, planläggning m. m. för honom, inbegripet kostnaden för att dra Om vid en avvägning av dylika intressen fram ledningen i annan sträckning. mot ledningsägarens intresse att få ha kvar De nu anförda Synpunkterna överensledningen starka skäl talar för en flyttning stämmer nära med de tankar på vilka vissa av ledningen, bör detta kunna ske under regler i fastighetsbildningslagen bygger. Utförutsättning att ledningsägaren får ersätt- redningen har kommit till den uppfattningning för den skada han tillfogas genom åt- en att man genom tillämpning av dessa reggården. ler skulle kunna erhålla en lämplig lösning. Frågan blir då efter vilka grunder som Vid förrättning enligt fastighetsbildnings- avvägningen lämpligen skall ske och på vil- lagen får i princip alla servitut med vissa ket sätt åtgärden bör genomföras. Eftersom undantag som här kan lämnas åsido - bildet intresse som i dessa fall skulle motivera das, ändras eller upphävas. En servitutsåten flyttning av ledningen huvudsakligen gärd kan företas fullt fristående såsom fastorde kunna härledas ur önskemålet att tighetsreglering men också i kombination åstadkomma ett mera rationellt utnyttjande med annan fastighetsbildningsåtgärd. Det är av den fastighet över vilken ledningen fram- möjligt att vid en förrättning handlägga går, skulle med visst fog kunna göras gäl- flera fastighetsbildningsåtgärder gemensamt. lande att frågeställningen uppvisar likheter Lagen uppställer vissa materiella villkor för med den som föreligger vid fastighetsbild- regleringen. I korthet innebär de huvudsakning. ligen följande. Vidare torde, då fråga om ett borttagande Regleringen måste leda till att berörda aktualiseras, situationen ofta vara den, att fastigheter blir varaktigt lämpade för sitt mer än en fastighet har fördel av att led- ändamål och den skall ske i överensstämningen kommer bort. Så kan t. ex. vara fal- melse med gällande plan och markanvändlet när ändrade planbestämmelser medför ningsreglerande bestämmelser. Vidare upp- .att ett större markområde, varöver ledningen ställer lagen ett s. k. båtnadsvillkor, innebägår fram, får exploateras mera intensivt än rande krav på en mer ändamålsenlig marktidigare. Om ledningen då behöver flyttas, användning, vars fördelar överväger de bör detta kunna ske under någon form av kostnader och olägenheter som regleringen samverkan mellan de gemensamt intresse- medför. Nu nämnda villkor gäller all fastigrade markägarna. Det kan vidare förutsät- hetsreglering. För bildande av servitut fordtas att ett borttagande av ledningen över en ras dessutom att servitutet är av väsentlig eller flera fastigheter mycket ofta resulterar betydelse för den härskande fastighetens i att den i stället måste ges en ny sträckning ändamålsenliga användning. Ändring av ser- -över några andra. De mer eller mindre goda vitut utgör en mycket begränsad åtgärd och möjligheterna därvidlag bör rimligen beak- får inte innebära flyttning till annan fastas vid en eventuell flyttning, varvid det tighet. En sådan flyttning sker i stället geframstår som angeläget att båda frågorna nom upphävande av servitutet i kombinaskall kunna bedömas i ett sammanhang. tion med nybildning. För ändring och upp- Slutligen bör framhållas att vägande skäl hävande gäller, utöver de tidigare nämnda givetvis måste föreligga för att ledningsrätts- villkoren, olika förutsättningar, beroende på havaren skall behöva avstå från en rätt, till- om åtgärden vidtas i samband med sådan kommen efter en så allsidig prövning som fastighetsreglering som avser ändring i fasligger bakom upplåtelsen. Flyttning bör i tighetsindelningen eller inte. I förra fallet princip endast vara tillåten om den möjlig- fordras endast att ändringen eller upphä- :gör ett bättre utnyttjande av den belastade vandet skall vara av betydelse för fastighetsfastigheten och denna fördel kan bedömas regleringen. I övriga fall skiljer man på två som större än olägenheten för ledningshava- olika situationer. Servitut som hindrar den ren. Självfallet bör denne kunna få full er- tjänande fastighetens ändamålsenliga utnyttsättning för den skada flyttningen medför jande eller användning enligt plan får all-

.SOU 1972: 57 91

tid ändras eller upphävas om hindret där- emellertid utan svårighet alla de bedömigenom kan undanröjas. För övriga servitut, ningar och åtgärder kunna göras som fordsom inte innebär en ur allmän synpunkt ras för att uppnå ett motsvarande resultat. lika påtaglig olägenhet, uppställs krav på att Fastighetsbildningslagen utgår visserligen ändrade förhållanden skall ha inträtt. Då från att regleringsåtgärderna anknyter till får servitutet ändras eller upphävas, om det fastighet och någon sådan finns inte på ledskulle vara till väsentlig fördel för den ena ningsrätthavarens sida, om inte genom särav fastigheterna utan att medföra olägenhet skilt beslut anknytning till viss fastighet (1 av betydelse för den andra, eller också får och 56 §§) kommit till stånd. I övriga fall är det upphävas, om det blivit onyttigt eller till ledningsrättens subjekt en person. Enligt ringa nytta i jämförelse med belastningen på fastighetsbildningslagen kan emellertid även den tjänande fastigheten eller är att anse annan än fastighetsägare, t. ex. nyttjandesom övergivet. rättshavare, i vissa fall uppträda som sak- Inte minst betydelsefulla ur förevarande ägare vid förrättning. Följaktligen torde synpunkt är fastighetsbildningslagens be- principiellt hinder ej möta att låta en ledstämmelser om ersättning mellan sakägare ningsrättshavare uppträda som sakägare. i anledning av fastighetsreglering. Ägare av Han kan naturligtvis inte föra talan för servitut kan få någon fastighet men däremot yrka ersättfastighet på vilken läggs ersättning i pengar. Medför upphävande av ning för personlig skada. De bedömningar servitut att en anläggning måste rivas eller som enligt fastighetsbildningslagen kan beatt anläggningens ägare på annat sätt till- höva göras angående servitutets inverkan på fogas s. k. personlig skada, har han rätt till härskande fastighets ändamålsenliga angottgörelse härför. Dessa ersättningar läggs vändning torde på motsvarande sätt kunna till övriga kostnader för regleringen och för- anläggas beträffande ledningsrättens vikt för delas slutligen efter vad som ledningens ändamålsenliga användning enpå sakägarna är skäligt med hänsyn främst till den nytta ligt sitt syfte. Detsamma gäller uppskattning envar av dem har av regleringen. av fördel, olägenhet och nytta för härskan- Om en ledning är framdragen över ett de fastighet. antal fastigheter med stöd av servitut kan Utredningen har alltså kommit till det. alltså genom fastighetsreglering servitutet resultatet att fastighetsbildningslagens serviunder vissa förutsättningar upphävas, sam- tutsregler skulle fullt ut kunna äga mottidigt som ledningens framdragande över svarande tillämpning såväl på enbart ändandra fastigheter möjliggörs med stöd av ring eller upphävande som på upphävandeservitut som läggs på dessa. Ägarna av sist- och i samband därmed nybildande av lednämnda fastigheter erhåller därvid ersätt- ningsrätt. ning för den värdeminskning åtgärden med- Möjligen kunde det då synas tillräckligt för för deras egendom och den härskande att i ledningsrättslagen uppta regler motsva- - förutom fastighetens ägare får ersättning rande enbart fastighetsbildningslagens mateför eventuell värdeminskning på sin fastig- riella villkor för ändring och upphävande av het - för personlig skada i anledning av servitut. Detta skulle dock inte vara tillfylatt han nödgats ta bort ledningen och dra lest. Fastighetsbildningslagens materiella regfram den i en annan sträckning. Kostnaden ler i nu avsett hänseende står i nära samband för förrättningen, inbegripet vad som utgått med dess bestämmelser om förrättning, saki ersättning, skall betalas av dem som har ägare, fullföljd m. m. och kan inte utan nytta av åtgärderna, alltså i detta fallet de vidare tillämpas i en lag vilken, som led-fastighetsägare i vars intresse servitutet upp- ningsrättslagen, bygger på en delvis annan hävts. systematik. Sålunda är t. ex. ledningsrättsla- Om i det tänkta fallet ledningen fram- gens sakägarbegrepp utformat med händragits efter upplåtelse av ledningsrätt i syn till det vid en upplåtelse regelmässigt stället för med stöd av ett servitut, skulle förekommande tvåpartsförhållandet mellan

92 SOU 1972: 57

en ledningshavare å ena och markägare ning inom fastighet eller av dess upphävanm. fl. å andra sidan, vilket i sin tur påver- de, eventuellt i förening med ny upplåtelse, kat utformandet av ett flertal andra bestäm- skall ske enligt fastighetsbildningslagen, varmelser, avseende t. ex. rätt att ansöka om vid nämnda lags bestämmelser om servitut i förrättning, skyldighet att betala förrätt- princip skall gälla för ledningsrätten. ningskostnader och fullföljdsrätt. Att införa Vissa särregler fordras dock. Som ytterliett annat sakägarbegrepp för den speciella gare villkor när åtgärden avser koncessionstyp av förrättning varom nu är fråga skulle pliktig ledning måste uppställas att koncesemellertid uppenbarligen medföra svåröver- sionsmyndighetens medgivande föreligger. skådliga komplikationer och verka i hög Åtgärderna med ledningen kan nämligen grad tyngande på lagtexten. Denna skulle tänkas påverka förutsättningarna för kondessutom behöva kompletteras med flera cessionen. andra bestämmesler, t. ex. om fördelning av För det fall att ledningsägaren inte längre kostnaderna för åtgärderna. har något intresse av ledningsrätten skall En framkomlig väg för undvikande av nu han naturligtvis ha möjlighet att få den uppantydda svårigheter skulle enligt utredning- hävd. Detta bör kunna ske vid en mycket ens uppfattning i stället öppnas genom att enkel förrättning vars betydelse främst komför den speciella situation varom nu är mer att ligga i meddelandet till fastighetsrefråga föreskriva tillämpning av fastighets- gistret. Tydligen saknas det skäl att vid en regleringsförfarandet i dess helhet. Också ur sådan förrättning anlita fastighetsbildningsvissa andra synpunkter skulle detta te sig myndigheten. Förrättningen bör handläggas lämpligt. Vid prövning av fråga om ledning- av särskilt förordnad förrättningsman. Denens flyttning torde nämligen fastighetsbild- ne har naturligtvis inte någon anledning att ningsintresset komma i förgrunden på ett höra sakägarna, som ju inte kan ha annat än annat sätt än vid förrättning som avser en- gagn av åtgärden. Har förordnande om att bart upplåtelse av ny ledningsrätt. Visser- ledningsrätten hör till viss fastighet medligen skall även i sistnämnda fall planmäs- delats, måste för upphävandet medgivande sighet och andra liknande fastighetsbild- enligt 56 § föreligga. Det sagda gäller också ningsintressen beaktas, men vid flyttning av om upphävandet begärs av fastighetsägare ledning utgör de i allmänhet själva grunden som utverkat ledningsrättshavarens samtycför åtgärden. Det fordras därvid också, ke. Genom en särskild regel i paragrafens t. ex. för prövning av fråga om båtnadsvill- andra stycke öppnas möjlighet till förrättkoret är uppfyllt, en värdering av hela fas- ning av detta slag. tigheter som fastighetsbildningsmyndigheten kan ha speciellt goda förutsättningar att ut- 56 § föra. Värderingen sker då givetvis enligt be- Enligt 1 § tredje stycket kan vid upplåstämmelserna i fastighetsbildningslagen, vil- telse av ledningsrätt på begäran av sökanden ket i dessa fall knappast torde innebära förordnas att ledningsrätten skall höra till någon avvikelse från vanliga expropriations- Viss fastighet. Såsom framgår av den allvärderingsnormer. Ett ytterligare skäl för männa motiveringen var skälet till att denna den antydda lösningen ligger däri att en bestämmelse upptogs en önskan från ledofta kan tänkas aktualiseras ningsägarnas sida att ledningarna skulle

flyttningsfråga

just i samband med fastighetsreglering avse- kunna tjäna som kreditunderlag vid belående marköverföring. Det är då praktiskt ning av den anläggning vartill ledningen att kunna behandla frågorna i ett samman- hör. Har ett sådant förordnande ej givits vid hang inom ramen för samma förrättning. den förrättning då ledningsrätten uppläts, Pâ grund av ovan redovisade övervägan- kan det med stöd av förevarande paragraf den har i förevarande paragraf upptagits en komma till stånd vid en senare förrättning. bestämmelse, innebärande att prövning av Likaså kan vid ny förrättning ett befintligt fråga om ändring av ledningsrätts omfatt- beslut upphävas eller ändras till att gälla en

SOU 21972: 57 93

annan ledningsrättshavaren tillhörig fastig- torde kunna utgå från att en överlåtelse av

het. Eftersom sistnämnda åtgärd uppenbar- ledningsrätten inte kommer till stånd utan

ligen kan påverka säkerheten för de borge- att samtidigt en överlåtelse av koncessionen

närer som har panträtt i fastigheten, måste äger rum.

krävas att dessa lämnat sitt medgivande. Att 58 § åtgärden bör beslutas vid förrättning be- Paragrafen innehåller föreskrifter om intingas främst av kravet på att få till stånd förande av ledningsbeslut i fastighetsregistsamma publicitet som gäller i fråga om konret. stituerandet av ledningsrätten. Förrättningen Med hänsyn till samhällsplaneringens beblir emellertid mycket enkel, eftersom inte hov och den omständigheten att ledningsrätsakägama och naturligtvis inte heller företen i vissa fall kan påverka kreditvärdet av trädare för allmänna intressen behöver delde fastigheter den berör är det av stor vikt taga. att ledningsbeslutet erhåller tillräcklig och

lättillgänglig publicitet. Utredningen har an- 57 § sett naturligt att detta sker genom lednings- Paragrafen innehåller regler om verkan beslutets antecknande i fastighetsregistret. av överlåtelse av ledning och ledningsrätt i Närmare föreskrifter om hur detta skall gå vissa fall. till, liksom de föreskrifter för förrättnings- Det ligger i sakens natur att ledningsrätmannen som kan vara erforderliga, får medten och den ledning för vilken den upplåtits delas i administrativ väg. inte bör kunna skiljas åt på sådant sätt att I fastighetsregistret bör också antecknas ledningsrätten försäljs för sig till en köpare om ledningsrätten förfallit eller av annan och ledningen till en annan. Ledningen och anledning upphört att gälla eller om den ledningsrätten hör oskiljaktigt samman. överlåtits. Svårigheten är att finna någon Dock bör, när en ledning säljs som skrot, som kan åläggas lämna uppgift härom till ledningsrättshavaren kunna ha kvar sin ledregistret. Det bör ankomma på den som har ningsrätt om han med stöd därav vill dra intresse i saken. En uppgift från fastighetsfram en ny ledning av samma slag. För det ägare eller annan sakägare torde knappast fall att ledningsrätt upplåtits och ledningen kunna godtas utan den tidigare ledningssom den avser antingen ännu ej byggts eller rättshavarens medverkan. borttagits bör ledningsrätten kunna överlå- Vid överlåtelse av ledningsrätt enligt 57 § tas separat. Det kan ju föreligga det förhålförsta eller tredje styckena bör det ankomlandet att, sedan ledningsrätten upplåtits, det ma på den nye innehavaren att lämna uppföretag som avsett att bygga ledningen av gift om överlåtelsen till registret. Hur denna en eller annan anledning inte fullföljer detta anmälan skall ske får bestämmas i admisyfte. I så fall bör ledningsrätten kunna nistrativ väg. Utredningen har övervägt om överlåtas till den som vill fullfölja projektet. en straffpåföljd skall drabba den som under- Om ledningen borttagits, bör också överlålåter att lämna uppgift om överlåtelsen till telse kunna ske till någon som skall bygga registret men stannat för att en sådan påen ny ledning av samma slag. följd knappast torde vara påkallad med Enligt de regler som gäller för koncessiohänsyn till att den som övertagit ledningen nerad ledning får den inte överlåtas utan själv torde ha ett stort intresse att få detta koncessionsmyndighetens medgivande. Nåantecknat i registret. Det lärer också vara gon bestämmelse i denna lag att ledningsrätt svårt att beivra en dylik underlâtelse. Erfasom avser koncessionerad ledning ej får renheterna av påföljden vid underlåtenhet överlåtas utan koncessionsmyndighetens att söka lagfart pekar i denna riktning. medgivande torde ej vara behövlig. Överlå-

tes ledningen men inhämtas ej koncessions- 59 §

myndighetens medgivande till överlåtelse av Vid utarbetandet av lagtexten till led-

koncessionen, får ledningen ej utnyttjas. Man ningsrättslagen har utredningen i möjligaste

94 SOU 1972: 57

mån sökt undvika att däri uppta bestämmelser av administrativ art. Dylika föreskrifter bör lämpligen utfärdas av Kungl. Majzt eller myndighet som Kungl. Majzt bestämmer. På liknande sätt har förfarits i fråga om fastighetsbildningslagen. De bestämmelser som här framför allt åsyftas är regler om hur ledningsbeslutet skall bringas till registermyndighetens kännedom samt föreskrifter i fråga om protokollföring och aktbildning. Utredningen har för att möjliggöra en klarare överblick hur ärendena skall behandlas upprättat ett utkast till tillämpningskungörelse. Detta har nära anslutit sig till fastighetsbildningskungörelsen (1971:762) i de frågor som ansetts böra regleras. I 5 § andra stycket finns en regel att den som innehar fastighet på grund av visst testamentariskt förordnande skall vid lagens tillämpning anses som fastighetens ägare. Vad sålunda föreslagits bör gälla även den som innehar fastighet under ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt och likaledes den som enligt beslut vid allmän avvittring innehar ströäng. Motsvarande bestämmelser är upptagna i 10 § lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagen.

SOU 1972: 57

Förslaget till lag om ändring av

fastighetsbildningslagen (1970:988)

I 7 kap. 2 § fastighetsbildningslagen finns ske om inte ledningsägaren tillförsäkras rätt regler som begränsar möjligheterna att ge- att behålla ledningen på samma mark. Vinom fastighetsreglering tillskapa servitut. dare, och för att inte denna regel skulle för- Paragrafens första stycke innehåller förbud svåra fastighetsplaneringen i alltför hög att bilda skogsfångsservitut. Andra stycket grad, öppnades genom en bestämmelse i 7 stadgar inskränkning i rätten att bilda vissa kap. 2 § andra stycket möjlighet .att bilda andra servitut, nämligen starkströmsled- starkströmsledningsservitut i samband .med ningsservitut och vattenlagsservitut eller annan fastighetsbildningsâtgärd. Departeandra servitut som kan upplåtas vid särskild mentschefen betonade emellertid att han förrättning enligt annan lag. Inskränkning- ansåg det varken lämpligt eller önskvärt att en ligger däri att dessa servitut inte får bil- servitut av detta slag fick bildas fristående das fristâende utan endast i samband med samt tillade i sammanhanget att frågan annan fastighetsbildningsåtgärd och då blott kunde komma i annat läge som följd av utom den är av betydelse för denna. Dessutom redningens arbete. fordras beträffande vissa av vattenlagsservi- För åtskilliga ledningstyper kan sakrättstuten att den tjänande fastighetens ägare ej ligt skydd givetvis åstadkommas genom bilmotsätter sig servitutsbildningen. Enligt dande av fastighetsbildningsservitut. Så kan tredje stycket gäller dock inte inskränk- vara fallet t. ex. för ledningar tillhörande allningarna sådana servitut som avser ledning män va-anläggning liksom, i vissa fall, för för husbehovsförbrukning av vatten. I det de ovan berörda kraftledningarna. Bildande betänkande som ligger till grund för fastig- av servitut för kraftledningar har emellertid hetsbildningslagen föreslogs förbud att ge- som nämnts inte ansetts utgöra något egentnom fastighetsreglering bilda servitut för ligt fastighetsbildningsintresse. Detsamma framdragande av elektriska starkströmsled- kan enligt utredningens mening med visst ningar. Som motiv angavs att det knappast fog sägas gälla också åtskilliga andra större syntes vara ett fastighetsbildningsintresse att ledningar för vilka ledningsrätt kan upplåtas. sådana rättigheter tillskapades. Förslaget ut- Utredningen har eftersträvat att i första sattes vid remissbehandlingen för kritik hand göra lagen tillämplig på ledningar gesamtidigt som det pekades pâ behovet av nom vilka en vara eller nyttighet befordras skydd för dessa servitut vid fastighetsregle- från produktions- eller lagringsställe, ofta ring. I anledning av kritiken upptogs i 5 kap. över långa sträckor. En begränsning uteslu- 7 § en regel om att marköverföring vid fas- tande till sådana driftsledningar är emellertighetsreglering som berör mark där det tid av olika skäl inte lämplig, bl. a. därför finns elektrisk starkströmsledning inte får att gränsen mellan dem och ledningar som

96 SOU. 1972: 57.

främst tjänar konsumtionen inom en enskild - fastighet oftast bostadsfastighet av sådant som rör dennas allmänna behov i många fall måste bli svål-bestämd. Ledningar av sistnämnda typ kan tydligen ej sällan tryggas genom fastighetsbildningsservitut. Det har emellertid av bl. a. systematiska skäl synts utredningen angeläget att beträffande de ledningar som kan erhålla ledningsrätt utesluta möjligheten att bilda servitut enligt

i Detta

§- fastighetsbildningslagen. synes på ett 5 enkelt sätt kunna ske genom att förbudet i 7 kap. 2 § första stycket nämnda lag utå sträcks att omfatta servitut avseende ut-

i

rymme för ledning som avses i 2 § ledningsi; rättslagen. Vidare bör andra styckets beå i. stämmelse om starkströmsledningar utgå. f .i

SOU 1972: 57

7-23862

Förslaget till lag om av vissa servitut

förändring

till ledningsrätt

I direktiven för utredningen har framhâllits ras till inskrivningsregistret utan -i stället att inteckningar för nyttjanderätts- och ser- redovisas i fastighetsregistret. Härigenom vitutsavtal avseende ledningar föranleder ett skulle inskrivningsmyndighetens befattning avsevärt arbete för de hårt belastade in- med dessa inskrivningar för framtiden helt skrivningsavdelningarna och även innebär upphöra. Även för ledningsinnehavarna åtskilligt besvär för de enskilda fastighets- skulle fördelar uppstå. Genom en dylik åtägarna och ledningsinnehavarna. Utred- gärd kan inskrivningarna nämligen få en ningens ledningsrättslag medför, om den vin- bättre rätt än tidigare, eftersom ledningsrätner tillämpning, att nya inskrivningar av ten har en priviligierad ställning i förhålnyttjanderätts- och servitutsavtal avseende lande till andra inskrivningar och gäller i ledningar i stort sett inte längre kommer att marken oberoende av ändring i fastighetsinäga rum. Emellertid kvarstår frågan hur delningen. Efter förändringen torde ledman lämpligen skall förfara med alla redan ningsrättsinnehavaren inte vidare behöva bebefintliga inskrivningar avseende ledningar. vaka sin rätt enligt det gamla servitutsavta- Som tidigare påpekats uppgår dessa till be- let t. ex. vid lantmäteriförrättningar. tydande antal, oaktat vissa lagstiftningsåt- Emellertid har utredningen inte ansett gärder vidtagits för att betydelselösa inskriv- sig kunna förorda att en inskriven nyttjanningar skall kunna avföras ur fastighetsböc- derätt avseende ledning skulle kunna omkerna. Såsom tidigare i den allmänna moti- vandlas till ledningsrätt. Detta skulle nämveringen antytts vill utredningen uppta detta ligen medföra att rätten blev till tiden obeproblem till övervägande med hänsyn till de gränsad. Enligt utredningens mening måste starka önskemål som synes förefinnas att åt- det anses obilligt mot fastighetsägaren, som gärder vidtas för att lätta på inskrivnings- vid upplåtelsen erhållit ersättning endast för väsendets arbetsbörda. en tidsbegränsad nyttjanderätt, att få denna Vid den beslutade överföringen av fastig- förvandlad till en ständig sådan. Det skulle hetsböckernas uppgifter till inskrivningsre- dessutom kunna medföra att vissa nyttjangistret skall, om inga särskilda åtgärder vid- derätter som endast behövs för viss tid tas, de nu ifrågavarande inskrivningarna skulle bli permanenta och inte kunna avfötas med. Utredningen har funnit att bety- ras utan speciella åtgärder. Det sagda gäldande fördelar för inskrivningsväsendet ler även tidsbegränsade servitut. Utredningskulle vinnas om inskrivningarna kunde en inskränker sig därför till att förorda att förändras till ledningsrätt enligt den av ut- servitutsinskrivningar avseende rätt att dra redningen föreslagna ledningsrättslagen. In- fram och för all framtid bibehålla ledskrivningarna skulle då inte behöva överfö- ningar, som avses i 2 § ledningsrättslagen,

98 SOU 1972: 57

skall vid inskrivningsregistrets uppläggande sedan beslutet om åtgärden vunnit laga förändras till ledningsrätt varå ledningsrätts- kraft. lagen därefter skall vara tillämplig. Beslut Slutligen bör föreskrivas att ledningsräthärom skall fattas av inskrivningsmyndig- ten skall tillkomma ägaren av den härskanheten. Uppgift om ledningsrätten skall in- de fastigheten och höra till denna, detta för föras i fastighetsregistret vid inskrivnings- att undvika komplikationer i samband med registrets uppläggande. Man torde kunna överföringen rörande vem rätten tillkomutgå från att åtgärden företas så att säga mer. Sedan förändringen till ledningsrätt i två etapper. I samband med genomgången skett, äger självfallet ledningsrättslagen tillav fastighetsböckerna för deras överförande lämpning och ändringar kan då, om så fintill inskrivningsregistret fattas beslut i fråga nes önskvärt, företas i enlighet med denna i om de servitut som utan vidare utredning lags bestämmelser. kan omvandlas till ledningsrätter. Lednings- ifrågavarande åtgärd om förändring av l l i rättslagen skall emellertid inte tillämpas på servitutet till ledningsrätt bör handläggas i i dessa ledningsrätter förrän det nya inskriv- som inskrivningsärende. Meddelande om åt-

i

ningsregistret förklarats skola äga giltighet i gärden bör i rekommenderat brev tillställas stället för fastighetsboken, dvs. då inskriv- ägaren av såväl den härskande som den tjäi ningsregistret upplagts. Har beslutet då inte nande fastigheten. Härigenom blir de i tillf i vunnit laga kraft bör givetvis ledningsrätts- fälle att, om de finner åtgärden stridande lagen tillämpas först sedan så skett. mot sina intressen, föra talan mot beslutet. Den förordade åtgärden kan understun- Att uppta ett åläggande om underrättelse till dom medföra olägenheter för fastighetsäga- övriga rättsinnehavare torde däremot inte ren eller innehavare av panträtt eller annan vara möjligt med hänsyn till svårigheten att rättighet för vilken inskrivning är beviljad få reda på vilka dessa är. eller sökt, eftersom ledningsrätten kan få en Emellertid måste man räkna med att, mera priviligierad ställning än den tidigare trots rättsförlust oskadlighetsprövningen, servitutsrätten. Olägenhet för rättsägare tor- genom den angivna undanförändringen de dock mycket sällan komma att uppstå. På tagsvis kan tillskyndas fastighetsägaren sätt som skett i annan lagstiftning, bl. a. eller innehavare av panträtt eller annan rätfastighetsbildningslagen, bör emellertid en tighet för vilken inskrivning är beviljad eller oskadlighetsprövning äga rum innan föränd- sökt. Sådana fall torde dock bli sällsynta. ringen av servitutet sker till ledningsrätt. Ett Om någon lider förlust till följd av att stadgande härom bör upptas i lagen och oskadlighetsprövningen visat sig oriktig, bör ges samma utformning som i fastighetsbild- han ha rätt till ersättning av staten. Ett likningslagen. Åtgärden får således vidtas en- nande stadgande finns upptaget i 19 kap. dast om den kan antas vara 19 § jordabalken. väsentligen utan betydelse för ägaren av den tjänande Mot den sålunda föreslagna lösningen kan fastigheten och förutnämnda rättsinneha- invändas givetvis att därigenom tillskapas vare. som i olika avseenden ledningsrätt inte all- Med hänsyn till att någon närmare utred- tid uppfyller de krav som uppställs i ledning i ärendena inte kan medhinnas i sam- ningsrättslagen. Det kan emellertid av prakband med uppläggandet av inskrivningsre- tiska skäl inte komma i fråga att i samband gistret torde böra föreskrivas att, om när- med den föreslagna underförändringen mare utredning behövs eller av annat skäl kasta servituten en prövning, motsvarande förändringen inte lämpligen kan företas vid den som görs vid förrättning. inskrivningsregistrets uppläggande, den i Svårigheter föreligger för utredningen att stället kan få vidtas under förutsenare, få en klar bild av hur uppläggandet av de sättning givetvis att servitutsavtalet träffats nya registren kommer att ske. Vissa bestämföre ikraftträdandet av ledningsrättslagen. I melser i ämnet är ännu inte utfärdade. Den detta fall blir ledningsrättslagen tillämplig pågående försöksverksamheten är inte hel-

SOU _1972: 57

:ler avslutad. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att det får ankomma på Kungl. Majzt eller på myndighet som Kungl. Majzt förordnar att meddela behövliga tillämpningsföreskrifter.

sou 1972: 57

Reservation och särskilt yttrande

Reservation av ledamoten Annevall

Utredningen har i anslutning till behand- satser ej dras av vad som kan gälla inom lingen i specialmotiveringen av 30 § utta- annan lagstiftning. lat, att någon regel ej upptagits om ersätt- Härtill kommer att det måste vara angening till sakägarna för det arbete de själva läget att i största möjligt utsträckning undnedlagt på ärendet eller därav föranledda vika att t. ex. tvister om ersättningar förs kostnader, t. ex. för biträde eller utredning- vidare till domstol. Endast om sakägaren ar av olika slag. Såsom skäl för detta stånd- får ersättning för sina kostnader vid förpunktstagande har âberopats olika omstän- rättningen, blir det möjligt att förebringa digheter och vad som gäller inom lagstift- utredningar på. ett tidigt stadium och då i övrigt. åstadkomma underlag för avgöranden, som ningen Jag har i denna fråga en annan mening i de flesta fall torde kunna godtas. Det eroch anser, att bestämmelsen i 66 § exprop- inras om att utredningen själv konstaterat riationslagen skall tillämpas även vid för- att den absoluta majoriteten av markupplårättning enligt ledningsrättslagen. telser sker genom frivilliga avtal. Någon an- Det förenklade förfarandet har framför ledning att befara att någon ändring härvidallt föreslagits för att möjliggöra för olika lag skall ske i framtiden finns ej. Det måste ledningsägare att skaffa sig sakrättsligt därför vara lämpligt att medverka till att skydd. För närvarande gäller att lednings- handläggningen kan begränsas till förrättägare kan få rätt att framdra ledningar an- ningen. Med den av utredningen föreslagna tingen genom frivilliga avtal eller genom ex- ordningen kan man ej utesluta den möjligpropriation, varvid här avses förfaranden heten att sakägarna underlåter att på förenligt olika lagar. Ledningsrätten upplåtes rättningsstadiet förebringa utredningar och enligt förslaget genom ett expropriations- i stället väljer att senare föra en fullständig rättsligt förfarande, låt vara att detta sker talan i domstol. genom förrättning, men till sitt innehåll är ledningsrätten helt överensstämmande med den rätt som uppkommer genom expropriation. De jämförelser som kan göras med bestämmelser i andra lagar är ej invändningsfria. Den enskilde markägaren har själv ingen nytta av ledningarna och redan av den anledningen kan några generella slut-

SOU 1972: 57

Särskilt

yttrande av experten Petrén

I frågan huruvida sakägarna bör berättigas att av sökanden få. gottgörelse för eget arbete och kostnader, såsom arvode till biträde och ersättning för sakkunnigutredning, som föranletts av förrättningen, är jag av samma mening som ledamoten Annevall. Enligt min mening bör alltså i ledningsrättslagen upptagas en bestämmelse som motsvarar 66 § expropriationslagen.

SOU 1972: 57

VI Sammanfattning

avser enligt direkti- redningen i anslutning till stadgandet härom Utredningens uppdrag ven att utreda frågan om en samlad civil- också föreslår en ändring i 2 kap. 1 § jordarättslig lagstiftning angående rätt att dra balken, innebärande en utvidgning av befram och bibehålla över fastighe- greppet tillbehör till fast egendom, medför ledningar ter och att undersöka om sakrättsligt skydd förordnandet att ledningen kommer att utför ledningarna kan åstadkommas på annat göra sådant tillbehör. Syftet med denna reg- Förfarandet är att en med ledningsrätt framdrasätt än genom inteckning. bör, lering leda till ett effektivare sakrätts- gen ledning skall kunna utgöra säkerhet för sägs det, skydd än inteckning och vara snabbare och inteckningslån. billigare än expropriation. I 2 § uppräknas de olika typer av led- Utredningen redogör i den allmänna mo- ningar som generellt eller under vissa förtiveringen för nuvarande förhållanden och hållanden kan erhålla ledningsrätt. Lagen de olägenheter som är förknippade med gäller för alla allmänna teleledningar och dem. I anledning av ett uttalande i direkti- koncessionerade elektriska starkströmsledven diskuteras möjligheterna att med väg- ningar, vidare för ledningar som tillhör allrätten som förebild åstadkomma en ända- män va-anläggning eller, utan att tillhöra lösning. Denna utväg avvisas sådan anläggning, förser samhälle eller inmålsenlig emellertid. Utredningens vidare övervägan- dustrianläggning med vatten eller avlopp. den utmynnar i ett förslag till ledningsrätts- Ledningsrätt kan också erhållas för annan lag. ledning, genom vilken fjärrvärme, olja, gas Ledningsrätten definieras i 1 § av den eller annan råvara eller produkt transporteföreslagna lagen som en vid förrättning till- ras från produktionsställe, upplag eller lastkommen rätt för den som för ledning vill plats. Här fordras dock att ledningen drivs nyttja utrymme inom fastighet att få upp- med stöd av koncession eller eljest tillgodolåtet sådant utrymme. Rätten får upplåtas ser ett allmänt behov eller att den gagnar utan hinder av den rätt som annan kan äga industriföretag av betydelse för riket eller I ledningsrätt kan efter sär- viss ort. Skulle så inte vara fallet kan för till fastigheten. skilt beslut vid förrättningen inrymmas yt- ledning av denna typ likväl erhållas ledterligare befogenheter för ledningshavaren ningsrätt om ledningen medför endast ringa som är nödvändiga för ledningens begag- intrång i jämförelse med nyttan. I stort sett nande och framdragande, såsom rätt att innebär 2 § att ledningsrättslagen är tillämpfälla träd m. m. På begäran kan förordnas lig på sådana ledningar för vilka i allmänatt ledningsrätten skall höra till fastighet het expropriation kan erhållas. Ledningsrätsom ägs av ledningshavaren. Eftersom ut- ten gäller enligt 3 § förutom utrymme för

SOU 1972: 57 103

själva ledningen även utrymme för vissa för mat i anslutning till vad som gäller enligt ledningens ändamål erforderliga anordning- fastighetsbildningslagen, till vilken hänvisar såsom transformatorer, pumpstationer ning därför kunnat göras beträffande ett o. dyl. stort antal lagrum. Vissa olikheter föreligger Att ledningsrätt kan upplåtas bör enligt emellertid, betingade bl. a. av handläggningutredningens mening inte utesluta möjlighet en av förrättningsman i stället för av fastigför ledningshavaren att i stället använda sig hetsbildningsmyndighet och av det markeav annat rättsinstitut, såsom expropriation rade tvåpartsförhållandet ledningshavareeller förfarande enligt vattenlagen, för att fastighetsägare. Det förutsätts att ledningsskaffa sig erforderligt utrymme. Valfrihet havaren själv ofta skall kunna träffa frivilföreligger alltså i princip mellan de tillväga- liga uppgörelser med sakägarna redan på det gångssätt som enligt gällande rätt redan står förberedande stadiet då ledningen projektetill buds och ledningsrättsförrättning. Emel- ras och att förrättningsmannens beslut i belertid anser utredningen att fristående sertydande utsträckning skall kunna grundas på vitutsbildning enligt fastighetsbildningslagen dessa avtal. Förrättningsmannen är emellerförledning bör inskränkas till de ledningar tid enligt 20 § skyldig att ex officio verkställa för vilka ledningsrätt ej kan upplåtas och all erforderlig utredning i saken och har därutredningen föreslår därför en ändring i 7 vid att under fria former rådpläga med de kap. 2 § fastighetsbildningslagen med denna enskilda parterna och samråda med berörda innebörd. Dessutom innehåller 4 § lednings- myndigheter. Sammanträde skall ej behöva rättslagen en regel om att lagen inte är till- förekomma annat än i begränsad omfattlämplig då mark för ledning kan tas i an- ning. Kan ledningsrätt upplåtas, meddelar språk med stöd av lagen om vissa gemen- förrättningsmannen beslut därom (ledningssamhetsanläggningar. beslut). I detta skall enligt 27 § anges led- I 6_1O §§ ges regler om ledningsrättens ningens ändamål och huvudsakliga beskaflokalisering. Rätten skall upplåtas på sådant fenhet, det utrymme som upplåts för den, sätt att ändamålet med ledningen vinns med eventuella befogenheter för ledningshavaren minsta intrång och olägenhet utan oskälig att vidta särskilda åtgärder, den upplåtna kostnad och jämväl så att ledningens fram- rättens anknytning till viss fastighet såvida dragande ej kommer att stå i strid mot gäl- förordnande därom skett, den tid inom villande säkerhetsbestämmelser. Gäller upplå- ken ledningen skall vara utförd samt eventelsen mark inom allmän plats, hamn- eller tuellt övriga föreskrifter som med hänsyn vattenområde, fordras medgivande från till förhållandena finnes påkallade. Förrättkommunen, såvida inte synnerliga skäl före- ningsmannen skall i övrigt avgöra alla vid ligger för upplåtelsen. I övrigt skall led- förrättningen förekommande frågor, variningen dras fram i överensstämmelse med bland särskilt märks ersättning till sakägargällande planer och andra föreskrifter för na för intrång och annan skada. Reglerna marks användning. I denna del anknyter reg- om ersättning och grunderna för ersättninglerna till motsvarande bestämmelser i fastig- ens bestämmande överensstämmer med hetsbildningslagen. Stadgandena i 6-10 §§ motsvarande stadganden i expropriationslaär i princip tvingande men kan enligt 11 § gen. De är upptagna i 12 §. När ledningsfrångås till följd av koncessionsbeslut. beslut föreligger kan förrättningsmannen un- Lagförslaget upptar i ett andra avsnitt der vissa förhållanden medge sökanden att regler om förrättningsförfarandet. Ansökan genast tillträda upplåtet utrymme. Förrättom förrättning görs enligt 14 § hos länssty- ningskostnaderna skall betalas av sökanden relsen eller, beträffande koncessionerade ensam. Någon rätt för sakägare att erhålla ledningar, myndighet som Kungl. Maj:t be- gottgörelse för kostnader som de haft i anstämmer. Den till vilken framställningen ledning av sin talan vid förrättningen föregjorts förordnar särskild förrättningsman. I ligger inte i likhet med vad som gäller enligt huvudsak är förrättningsförfarandet utfor- fastighetsbildningslagen. I sistnämnda fråga

104 SOU 1972: 57

har en ledamot och en expert avvikande ordning som enligt fastighetsbildningslagen mening, innebärande att sakägare bör vara gäller för motsvarande åtgärder med serviberättigad till sådan ersättning. tut. Reglerna om_ överlåtelse; upptagna i Talan mot förrättningsmannens beslut 57 §, syftar främst till att bevara sambandet förs vid fastighetsdomstol. Fullföljd från mellan ledning och ledningsrätt. Som hudenna domstol kan ske till hovrätt och där- vudregel gäller därför att överlåtelse av i ifrån till högsta domstolen. Såväl fullföljds- ledning som framdragits med ledningsrätt är 5 i som t regler bestämmelser om rättegången giltig endast om den omfattar även lednings- .. ansluter så nära som möjligt till stadgan- rätten. .. dena i 15-18 kap. fastighetsbildningslagen. Enligt utredningens mening kan kravet Fullföljdsrätt tillkommer i allmänhet för- på publicitet vid ledningsrättsupplåtelse bäst utom sökanden och sakägare även kommu- tillgodoses genom att uppgift om ledningsnen och, i vissa fall, länsstyrelsen. beslutet införsi fastighetsregistret snarast Beträffande rättegångskostnad vid dom- möjligt efter det att beslutet vunnit laga stol gäller enligt utredningens förslag regler kraft. I 58 § av lagen finns en regel av motsvarande fastighetsbildningslagens be- denna innebörd. stämmelser för de fall då fastighetsbildnings- Slutligen har utredningen övervägt vad mål rör inlösenersättning. Detta innebär att som kan göras för att nu befintliga inskrivi mål mellan sökanden och sakägare vid na ledningsservitut skall kunna avföras ur .M..., fastighetsdomstolen den förre oberoende av fastighetsböckerna, där de genom sitt stora utgången skall ersätta sakägaren dennes rät- antal medför en betydande arbetsbelastning tegångskostnader, om annat ej följer av 18 för inskrivningsmyndigheten. Utredningen kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken. Fullföljs föreslår att dylikt servitut, i den mån det sådant mål till högre rätt gäller, med till- efter en summarisk oskadlighetsprövning lämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbal- finnes möjligt, skall kunna förändras till ken, att sökanden, om ej annat följer av 18 ledningsrätt och som sådan överföras till det kap. 6 eller 8 § samma balk, alltid själv nya fastighetsregistret. skall bära sina kostnader samt kostnad som han orsakar motparten genom att själv fullfölja talan. Lagförslagets fjärde och sista avsnitt upptar bl. a. regler om verkställighet samt ändring och överlåtelse av ledningsrätt. I de fall då särskilt tillträdesbeslut inte föreligger får tillträde ske så snart fastställd ersättning erlagts. Ersättningen jämte ränta skall erläggas senast inom tre månader från det ersättningsbeslutet vunnit laga kraft. Om fastighet, på vilken utrymme tagits i anspråk, svarar för fordran, skall fastighetsägaren tillkommande ersättning nedsättas hos länsstyrelsen för fördelning, dock ej om samtliga fordringshavare medger direkt utbetalning. Medgivande från rättsägare fordras ej, om upplåtelsen är väsentligen utan betydelse för honom. Ledningsrätt upplåts på obegränsad tid. Den kan enligt 55 § ändras och upphävas samt, om det sker i anledning av upphävandet, upplåtas i annan sträckning. Detta sker enligt 55 § på de villkor och i den

SOU 1972: 57

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

Ämbetsansvaret ll. Ju. . Svensk möbelindustri. I. . Personal för g- och intendenturförvaltnlng. F6.

°°?.°$.5““.*

Sâkørhets- oc försvarspolitiken. F6. CKR, (Centrala körkortsregistret) K. Reklam l. Beskattning ev reklamen. U. Reklam ll. Beskrivning och analys. U. . Reklam Ili. ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare.

. Reklam IV. Reklarriens bestâmnlngsiektorer. U.

(Utkommer senare.

. Godsbefordran tllI)s]öss. Ju.

. Förenklad löntagarbeskattning. Fl. . Skadestånd IV. Ju. . Kommersiell service l glesbygder. in. . Revision ev vattenlegen. Del 2. Ju. . Ny regerlngsform - Ny rlksdagsordnlng. Ju. . Ny regeringsform - Ny rlksdagsordning. (Följdförfattnlngar) Ju. . Nomineringsförlarande vid riksdagsval - Riksdagen i pressen. Ju. . Norge och den norska exilregerlngen under andra världskriget. Ju. . Uppsökande verksamhet för oirkelstudier inom vuxenutbildningen. U . Läs- och bokvanor i lem svenska samhällen. Litteraturutredningens lâsvanestudier. U. . Svâvarfartslag. K Domstolsväsandet lV. Sklljedomstol. Ju. Hö ra utbildning - regional rekrytering och samhal sekonomiska kalkyler. U. Vågfraktavtalet ll. Ju. Naturgas i Sverige. l. Förskolan 1. S. Förskolan 2. S. Konsumentköplag. Ju. Konsumentupplysning om försäkringar. H. Bostadsan assnln sbidrag. ln. Lag om h lso- oc miljöfarliga varor. Jo. Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? c. Förhandllngsrätt iör pensionärer. ln. Famlliestöd. S. Skogsbrukets frö- och piantförsörlnin . Jo. Samhälle och trossamfund. Slutbetân ande. U. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1-19. U. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U. . Abortfrágan. Remissyttranden. Ju. . Konkurrens I bostadsbyggandet. ln. . Familj och äktenskap I. Ju. Vâgtrafikbeskattningen. Fi. . Utnyttjande och skydd av havet. l. (Utkommer senare) . Reformerad skatteutjâmning. Fi. . Kulturminnesvard. U. . Landskapsvárd genom tâktsamverkan. Ju. . Data och integritet. Ju. . Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. . Tryckfriheten och reklamen. Ju. . Skyddsrum. Fö. . Sjölagens belraktningskapitel. Ju. . Rapport angáende kommunal information m. m. C. . Handräckningstjänst i försvaret. Fö. . Skyddat arbete. In. . Decentralisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Dei 2 Slutrapport. Fi. . Glesbygder och glesbygdspolitik. In. . Ledningsrättslag. Ju.

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

J ustltiedepartementet Lls- och bokvanor i fem svenske samhällen. Litteraturutrednlngene iasvaneetudler. [ao] Ämbetsansvaret ll.

[i] Högre utbildnln - regional rekrytering och samhälls- Godsbeiordran till s] es. [10] ekonomieka kaigyler. [23]

Skadestånd lV. [12 1968ars beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och l. Revision av vatten agen. Del 2. [14] trossamfund. slutbetänkande. i [36] 2. Samhälle och Grundlagberedningen. 1. Ny regenngsform - Ny riksll de 2. Ny regerlngsform - Ny riksdags- trossamfund. Bilaga 1-19. [37] 3. Samhälle och trossamfund. Bila a 20. Andra trossamfunds ekonomi. [38]

or ning eordning. J15] författningar [16] 3. Nomlnerlngsförfaz rande vi áFi] Kuiturminnesv rd. [45]

. riksdagsval - Rksdagen i pressen. [17] 4. l, Norge och den norska exllregerlngen under andra .l världskriget. [18] Jordbruksdepartementet Domstoisväsendet IV. Skiljedomstol. [22] Lag om halso- och mlllöfarllga varor. [31] Vagfraktavtalet ll. [24] Skogsbrukets frö- och piantförsörjning. [35] Koneumentköplag. [28] .Abortfrågam Flemissyttranden.[39] Familj och äktenskap I. [41] Handeisdepartementet Landskapsvard genom täktsamverkan. [46] Konsumentuppiysning om försäkringar. [29] Data och integritet. [47] Tryckiriheten och reklamen. [49] Sjölagens befraktningskapitei. [51] inrikesdepartementet Ledningsrättsiag. [57] Kommersiell service l [13]

Bostadsanpassnln glesbyágder. [ ] Försvarsdepartementet Förhandlingsrâttf sbldrag. r pens nårer. [33]

Konkurrens i bostadsbyggandet. [40] Personal för tyg- och intendenturförvaitnlng. [3] Skyddat arbete. [54] _ _ 1970 års försvarsutredning. 1. Såkerhets- och försvars- Glesbygder och glesbygdspolitrk. [56] politiken. [4] 2. Riksdagen och iörsvarspianeringen. [43] Skyddsrum. [50] Clvlidepartementet Handräckningsijänst i försvaret. [53] Kommunalt samllngsstyre eller majorltetsstyre? [32] Rapport angáende kommunal information m. m. [52] Socialdepartementet 1968ars barnstugeutrednlng. 1. Förskolan 1. (2612.För- industrldepartementet skolan 2. [27] Svensk möbelindustri. 2] Famil]estöd. [34] Naturgas l Sverige. [25 Utnyttjande och skydd av havet. [43] Kommunlkationsdepartementet (Utkommer senare) CKR. (Centrala körkortsregistrei) [5] Svåvartartelag. [21]

Finansdepartementet Förenklad iöntagerbeskattnlng. [11] [42]

Vägtrafikbeskattnlngen. Re ormerad skatteutjâmning. [44]

Decentraiisering av statlig verksamhet - ett led i regionaipolitlken. Dei 2 Slutrapport. [55]

Utbildningsdepartementet 1. Reklam i. Beskattning av rekla-

Reklamutrednlngen. men. [6] 2. Rek am li. Beskrivning och analys. [T 3.

Reklam ill. och förslag. [a] _Ut-

kommer senare.) 4. Rek m lV. Reklamens bestam- Stäilningstaglanden a

ningsfaktorer. [9 (Utkommer senare.) Uppsökande ver samhet för cirkeletudler inom vuxenutbildningen. [19]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnaa nummer l den kronologlske förteckningen.

[SOU 1972: 57