Revision av vattenlagen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar

1973:3 l Justitiedepartementet

Revision av

vattenlagen

Del 3

Vattenförbund

Betänkande avgivet av vattenlagsutredningen Stockholm 1973

ISBN 9l-38-0l6l5-x Goteborg» Offwllrycken AB,Sthlm 73.2838S

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

har därefter inriktat sitt ar- Den 29 november 1968 bemyndigade Kungl. Utredningen chefen för att bete på frågan om lagstiftning beträffande Maj:t justitiedepartementet vilken utredningen tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag vattenvårdsförbunden, att se över vattenlagen. Med stöd av detta be- enligt sina direktiv har att överväga. I anslut-

tillkallade departementschefen ning därtill har utredningen också tagit upp

myndigande om kostnadsansvaret för vattendraden 16 december 1968 såsom sakkunniga frågan hovrättsrådet Gösta tillika ordfö- gens skötsel och underhåll. Denna fråga har Dyrssen, Sven Andersson, di- kommit under utredningens bedömande gerande, överinspektören rektören Sture Annevall, överdirektören nom att Kungl. Maj :t den 23 april 1971 ienskrivelse 1971:67 be- Jöran Hult, riksdagsmannen Göran Karlsson, lighet med riksdagens direktören slutat överlämna motion 1971:414 jämte Bengt Sterne och riksdagsmannen Bo Turesson. Att biträda de utlåtande 1971:17 till som experter jordbruksutskottets har senare utredningen för att tas under övervägande i

sakkunniga departementschefen

förordnat Peter enlighet med vad utskottet anfört. I föreligbyråchefen Heimbürger, Bo Revision av vattenladirektören Helmerson, överingenjören gande delbetänkande, ekonomie doktorn Bertil redovisar utred- Bertil Sjölander, gen. Del 3. Vattenförbund, Sten-Erik sin uppfattning i de nu berörda frå- Thorngren, avdelningsdirektören ningen Wallin och byråchefen Sven Wetterhall. Vi- gorna. för- får härmed vörddare har till sekreterare åt de sakkunniga Vattenlagsutredningen Peter von Möller samt överlämna delbetänkandet. Därvid har ordnats hovrättsassessorn och till biträdande sekreterare hovrättsasses- fogats en promemoria med ekonomisk-teoreverksom Peder Baagøe. tiska synpunkter på vattenförbundens De sakkunniga, som antagit namnet vat- samhet som på utredningens uppdrag utarbehar avlämnat tats av experten Thorngren efter samråd med tenlagsutredningen, tidigare Wallin och Wetterhall. delbetänkandena Revision av vattenlagen. experterna Sjölander,

Del 1. Provisoriska ändringar iprövningssy- Stockholm den 25 maj 1973. stemet (SOU 1970:40) och Revision av vat-

tenlagen. Del 2. Ersättningar, avgifter m. m.

(SOU 1972:14).

Gösta Dyrssen

Sven A ndersson Sture Annevall Jöran Hult

Göran Karlsson Bengt Sterne Bo Turesson

/ P. von Möller Peder Baagøe

Innehåll

I Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . 7 5.3 1967 års riksdag 41 5.4 Vattenlagsutredningens direktiv . 42 5.5 1971 års riksdag 42 II Lagförslag . . . . . . . . . . . . . . .. 9 a

Kapitel 6 Till vattenlagsutredningen l Förslag till lag om vattenförbund 9 framförda synpunkter . . . . . . . . . . 45 2 Förslag till lag om ändring i 6.1 1969 års enkät . . . . . . . . . . . 45 vattenlagen (1918:523) . . . . . . 15 6.2 1972 års enkät . . . . . . . . . . . 48 6.3 1973 års överläggningar . . . . . . 50 III Motiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Kapitel 7 Vattenlagsutredningens syn- Kapitel 1 Upplysningar om existeran- punkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 de vattendrags- och vattenvårdsför- 7.1 Behovet 52 av lagstiftning bund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 7.2 Allmänna för en ny lagriktlinjer 1.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . 21 . . . . . . . . . . . . . . . . 58 stiftning 1.2 Förbundens verksamhet . . . . . 23 7.2.1 Vissa 58

utgångspunkter

1.3 Medlemmar och finansiering 25 7.2.2 Villkor för förbundsbild- 1.4 Organisation och inre rättsför- . . . . . . . . . . . . . . . 59 ning hållanden . . . . . . . . . . . . . . . 28 7.2.3 Medlemskretsen . . . . . . . 60 7.2.4 Finansiering och kostnads- Kapitel 2 Statliga åtgärder pa° vatten- . . . . . . . . . . . 65 fördelning vârdens omrâde . . . . . . . . . . . . . . . 30 7.2.5 Förbundsbildning, organi- . . . 69 sation och förvaltning Kapitel 3 Utländsk lagstiftning 32 7.2.6 Ekonomiska konsekvenser. 74

Kapitel 4 Samverkan mellan olikarta- 76 Kapitel 8 Specialmotivering de intressen enligt vattenlagen . . . . . 34 8.1 till lag om vattenför- Förslaget 4.1 Historik . . . . . . . . . . . . . . . . 34 bund 76 4.2 Företagen enligt 3 kap. VL 35 8.2 96 Förslaget till lag om ändring i VL 4.3 Företagen enligt 8 kap. VL 36 Bilaga. Promemoria med ekonomisk- Kapitel 5 Tidigare förslag m. m. . . . . 38 teoretiska synpunkter på vattenför- 5.1 Översikt . . . . . . . . . . . . . . . . 38 bundens verksamhet . . . . . . . . . . . . 101 5.2 Vattenvårdskommittén . . . . . . 39

I Sammanfattning

Vattenlagsutredningens uppdrag omfattar Förslaget till lag om vattenförbund utgår

från den uppfattningen att den

enligt direktiven bl. a. frågan om lagstiftning principiella

Ut- i vattenområde,

rörande de s. k. vattenvårdsförbunden. som genom avloppsutsläpp

inverredningen har vidare enligt Kungl. Majzts byggande i vatten eller andra åtgärder utsätter miljön beslut att överväga vissa vid 1971 års riksdag kar på vattenförhâllandena

om för en mer eller mindre allvarlig störning aktualiserade spörsmål vattendragens

underhåll. har funnit att de vilken han är skyldig att söka avhjälpa trots Utredningen

bör kunna lösas inom att tillstånd erhållits enligt miljöskyddslagen

berörda frågorna ramen för en ny lagstiftning om vattenför- eller vattenlagen. I enlighet härmed skall alla

bund. I detta delbetänkande lägger utred- sådana tillståndshavare i princip vara skyldi-

i vattenförbund. ningen fram förslag till lag om vattenförbund ga att ingå som medlemmar Härutöver innebär förslaget rätt till medlemoch till lag om ändring i vattenlagen (1918: kommun såsom företrädare för 523) skap för liksom nuvarande allmänna miljövårdsintressen med anknyt- Vattenförbunden blir mel- liksom för vissa

vattendragsförbund sammanslutningar ning till verksamhetsområdet

lan i första hand kommuner, industrier och företrädare för lokala ñskevårdsintressen.

skall Även om utredningen räknar med att

torrläggningsföretag. Förbunds uppgift

i viss utsträckning kommer att vara att genom olika åtgärder främja en från statsbidrag verksamhet, skall kostallmän eller enskild synpunkt ändamålsenlig utgå till förbundens

med vattnet inom visst verksam- naderna för denna i princip bäras av medlemhushållning marna förslaget skall förbunhetsområde. Bland de åtgärder som härvid själva. Enligt dets allmänna kunna

kan komma i fråga märks främst rensnings- förvaltningskostnader

till av täckas uttaxering av en s. k. förarbeten i vattensystem som följd genom Kostnaderna for verksamhet

avloppsutsläpp är särskilt utsatta för igenväx- bundsavgift.

kan förbun- eller Verksamhetsgren skall fördelas mellan och igenslamning. Vidare ning medlemmarna efter andelstal, vilka bestäms

den ägna sig åt exempelvis regleringsåtgärder skillnader mellan efter skälighetsbedömning med hänsyn

for att utjämna hög- och

saneringsarbeten och reci- främst till vars och ens nytta eller intresse i

lågvattenföring,

i av verksamheten och till den omfatt-

pientkontroll. De föreslagna ändringarna övrigt

avses skola underlätta för vatten- ning i vilken han inverkar på vattenförhållanvattenlagen förbunden dena. Vid denna bedömning avses såväl posiatt genomföra åtgärder som är av kunna beaktas. I

betydelse från allmänna miljövårdssynpunk- tiva som negativa effekter

som skall bedömas vatten- som frivilligt anslutit ter och enligt fråga om medlemmar

sig gäller att andelstal inte får sättas högre än lagen.

medlemmen har medgett. styrelsen skall också fastställa stadgarna och Förbundens organisation och medlemmarfår befogenhet att påverka styrelsens samnas inre rättsförhållanden ordnas enligt för- mansättning, när det är påkallat för att

slaget i nära anslutning till vad som kan allmänna intressen.

tillgodose Till skydd för väntas komma att gälla i

fråga om de fastig- de enskilda medlemmarna öppnar förslaget hetsrättsliga samfälligheterna. Förslaget byg- möjlighet till klandertalan vid vattendomstol

ger i denna del på ett till lagrådet den 8 rörande beslut om uttaxering och olika bedecember 1972 remitterat till

förslag ny slut på förbundsstämma. lagstiftning om gemensamhetsanläggningar.

Medlemmarna skall utse styrelse och anta stadgar och de beslutar på förbundsstämma i frågor rörande förbundets angelägenheter. Den torde i

associationsrättsliga regleringen

sak inte innebära några större avvikelser från

den ordning som redan inom de tillämpas

existerande vattendrags- och vattenvårdsförbunden. Trots de tvångselement som

lagstiftningen inrymmer baseras förslaget sampå frivillig

verkan. Ett vattenförbund skall över huvud taget inte kunna bildas, om de blivande medlemmarna mera allmänt motsätter sig detta. Förslaget vidare öppnar möjlighet till från undantag det principiella anslutningstvånget. Medlemmarna får också så

länge de är eniga själva bestämma om för-

bundets verksamhet och om kostnadsfördelningen. De kan också samstämmigt besluta att förbundet skall upplösas eller verksam-

hetsgren avvecklas. Härigenom kan en smidig

anpassning ske till ändrade förhållanden. Av det sagda följer bl. a. att vattenförbund inte skall finnas i alla vattenområden i landet. Med hänsyn till tvångsmomenten har det tvärtom ansetts påkallat att

uttryckligen

föreskriva att vattenförbund endast får bil-

das när det är av väsentlig betydelse från

allmän eller enskild att en samversynpunkt kan mellan olika intressenter kommer till stånd. Vattenförbunden ställs

enligt förslaget

under viss kontroll.

offentlig Länsstyrelsen skall pröva frågor om förbundsbildning och

tvister angående verksamhet, medlemskrets och

kostnadsfördelning. Även tvistiga frågor

om upplösning av vattenförbund eller om avveckling av viss

Verksamhetsgren skall prö-

vas av länsstyrelsen. Om det behövs, kan länsstyrelsen anlita särskild [äns-

sakkunnig.

II Lagförslag

1 Förslag till Lag om vattenförbund

Härigenom förordnas som följer. Inledande bestämmelser

l § Enligt denna lag får bildas sammanslutning (vattenförbund) med

uppgift att genom rensning, vattenreglering eller andra åtgärder främja en från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenlig hushållning med vattnet i vattendrag, sjö eller annat vattenområde. Lagen äger ej tillämpningi fråga om vattenområde där gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland gäller.

2§ För vattenförbund bestämmes verksamhetsområde. Detta skall avgränsas främst efter vad som är lämpligt med hänsyn till förbundets ändamål samt de geografiska och hydrologiska förhållandena.

3 § Den som i laga ordning har medgivits rätt att inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet skall vara medlem i förbundet. Vad nu sagts gäller även den som efter medgivande enligt 10§ andra stycket eller 17§ andra stycket miljöskyddslagen (1969:387) gör sådan inverkan. Är fråga om vatteneller enligt vattenlagen (1918:523), skall vattenreglering torrläggning eller vara medlem, om styrelse för

reglerings- torrläggningsföretaget

företaget utsetts samt, beträffande vattenregleringsföretag, stadgar antagits. Har någon som enligt första stycket skall vara medlem i förbundet av särskilt skäl motsatt får han stå utanför förbundet, om sig medlemskap, ej dess verksamhet avsevärt försvåras därigenom. Utan hinder av första får kommun, fiskevårdsområde eller stycket samfällighetsförening för förvaltning av samfállt fiske ingå som medlem i vattenförbund.

Villkor för förbundsbildning 4 § Vattenförbund får bildas endast när det är av väsentlig betydelse från allmän eller enskild synpunkt att de som kan vara medlemmar i förbundet samverkar för att främja hushållningen med vattnet inom verksamhetsområdet.

S§ Vattenförbund får ej bildas, om de som kan vara medlemmar i förbundet mera allmänt motsätter sig förbundsbildningen och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som är mest beroende av förbundets tillämnade verksamhet.

Vattenförbunds verksamhet 6 § Vattenförbund skall planlägga och utöva sin verksamhet på sådant sätt att förbundets ändamål vinnes utan oskälig kostnad. Därvid bör samråd äga rum med de myndigheter som beröres av frågan. Verksamheten får omfatta flera verksamhetsgrenar. Förbundet skall i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktasi skälig omfattning.

7§ Vattenförbund får ej driva verksamhet som är främmande för dess ändamål. Verksamhet som kan beräknas draga lägre sammanlagd kostnad om medlemmarna svarar för den var för sig får ej drivas av förbundet med mindre väsentliga fördelar vinnes därigenom.

Fördelning av kostnader 8§ För att täcka förbundets allmänna förvaltningskostnader kan förbundsavgift uttagas av medlemmarna.

9§ Kostnadema för verksamhet eller Verksamhetsgren fördelas mellan medlemmarna efter andelstal. Andelstalen bestämmes efter vad som är skäligt med hänsyn främst till vars och ens nytta eller intresse i övrigt av verksamheten och till den omfattning i vilken han inverkar på vattenförhållandena. För medlem som vunnit inträde i förbundet med stöd av 3 § tredje stycket får ej bestämmas högre andelstal än medlemmen medgivit. Kan medlem vinna ändamålet med verksamheten eller verksamhetsgrenen genom egen åtgärd till lägre kostnad än som kan väntas belöpa på honom, om hans andelstal bestämmes efter de grunder som anges i första stycket, skall detta förhållande beaktas i skälig mån.

Verkan av ändrade förhållanden 10 § inträder ändrade förhållanden varigenom behovet av vattenförbund eller av viss Verksamhetsgren bortfaller, kan förbundet upplösas eller verksamhetsgrenen avvecklas. Härvid äger 62 och 65 §§ lagen ( )

om förvaltning av samfálligheter motsvarande tillämpning. Om ändrade

förhållanden påkallar det, får vattenförbunds verksamhet utvidgas till att omfatta ny Verksamhetsgren.

1 Denna och följande hänvisningar till lagen om förvaltning av samfälligheter avser det i protokoll den 8 december 1972 till lagrådet remitterade lagförslaget i ämnet.

i Ändras verksamheten inom vattenförbund eller ger omständigheterna därtill, kan förbundets verksamhetsområde anpassas till övrigt anledning nya förhållanden. av Ändras de förutsättningar som legat till grund för bestämmandet får nya andelstal fastandelstal för verksamhet eller Verksamhetsgren, ställas.

ll § Är någon medlem i vattenförbund på grund av 3 § första stycket som ligger till grund för hans medlemskap till och övergår den rättighet skall denne inträda i förbundet som medlem i den ny innehavare, ställe och vara bunden av beslut som förutvarande rättighetshavarens fattats enligt denna lag. I fråga om den nye medlemmens förpliktelser förbundet ) om förvaltning av gentemot äger dock 44 § lagen ( sarnfälligheter motsvarande tillämpning.

Vattenförbunds organisation m. m.

bestämts att vattenförbund skall bildas, skall 12§ Har i laga ordning medlemmarna vid sammanträde utse styrelse och antaga stadgar.

Kallelse till sammanträdet skall i god tid utfärdas och delges l3§ medlemmarna. Kallelse och delgivning ombesörjes av den som skall hålla sammanträdet.

Som Sammanträdets beslut som fått de flesta l4§ gäller den mening rösterna. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning och gäller i andra av ordföranden. frågor den mening som biträdes

15 § Stadgar för vattenförbund skall ange l. förbundets firma, vilken skall innehålla ordet vattenförbund, 2. grunderna för förvaltningen, 3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte, 4. hur vara sammansatt och för dess beslut-

styrelsen/skall grunderna

förhet, 5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske,

6. förbundets räkenskapsperiod,

7. hur ofta ordinarie förbundsstämma skall hållas, kallelse till förbundsstämma skall ske och andra 8. det sätt på vilket meddelanden kännedom ävensom den tid före bringas till medlemmarnas sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas. får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller Stadgama annan författning.

skall för att bli gällande fastställas av länsstyrelsen. Innan 16 § Stadgama sådan fastställelse skett och anmälan om styrelseval gjorts hos länsstyrelsen, kan förbundet ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Beslut om ändring av förbundets stadgar skall genom styrelsens försorg länsstyrelsen för fastställelse. Beslutet får ej tillämpas, genast underställas

ll

innan det fastställts. Ändras styrelsens sammansättning, skall styrelsen göra anmälan därom hos länsstyrelsen. När val av styrelse eller ändring i dess sammansättning har anmälts hos länsstyrelsen, skall kungörelse därom på förbundets bekostnad införas i allmänna tidningarna och en eller flera ortstidningar.

17 § Styrelsen för vattenförbund skall bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte inom län där förbundet har sitt verksamhetsområde.

18 § I fråga om vattenförbund äger i övrigt 31 § första stycket, 32-38, 40-43, 45 och 47 §§, 48 § första, andra och tredje styckena, 49-51 §§, 52 § första stycket samt 54 § lagen ( ) om förvaltning av motsvarande samfälligheter tillämpning. Dock skall vad i 54 § stadgas om fastighetsdomstol i stället gälla vattendomstol.

Beslut om förbundsbildning m. m.

l9§ Fråga om förbundsbildning prövas av länsstyrelsen efter skriftlig

ansökan av den som kan vara medlem i förbundet. Länsstyrelsen får utan ansökan upptaga fråga om bildande av vattenförbund som länsstyrelsen finner vara av betydelse från allmän synpunkt. Innebär länsstyrelsens beslut att förbund skall komma till stånd, bestämmer länsstyrelsen samtidigt dess verksamhetsområde och anger vilka som skall vara medlemmar i förbundet. På begäran av medlem förordnar länsstyrelsen någon att hålla sammanträde som avses i 12 §.

20 § Beslut om av vattenförbund

upplösning eller om upptagande eller aweckling av Verksamhetsgren fattas av förbundets medlemmar, om de är

ense. Andelstal för verksamhet eller fastställes

Verksamhetsgren genom

beslut av de medlemmar enhälligt som enligt 9 § skall bidraga till kostnaderna. Kan medlemmarna inte enas om beslut i fråga som avses i första eller andra stycket eller uppkommer av vattenförbunds fråga om ändring verksamhetsområde eller tvist om skyldighet att ingå eller kvarstå som

medlem i vattenförbund, beslutar av för-

länsstyrelsen på framställning

bundets styrelse. Vad i 4-7 §§ stadgas om villkor för

förbundsbildning

och om vattenförbunds verksamhet gäller i tillämpliga delar vid prövning av fråga som avses i första stycket.

21 § Förbundsavgift fastställes på förbundsstämma.

22 § Vid handläggning av ärende som avses i 19 eller 20 § skall länsstyrelsen vara verksam för att ärendet utreds och bereda var och en vars rätt är i fråga tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen skall hålla muntlig

förhandling, när det kan antagas vara till fördel för utredningen eller om

sakägare begär det och förhandlingen ej är uppenbart obehövlig. l ärende

19§ och 20§ första stycket skall myndigheter som beröres av enligt frågan lämnas tillfälle att framföra synpunkter. Vid behov kan länsstyrelsen anlita sakkunnig för särskild utredning. Sakkunnig har rätt till ersättning av allmänna medel enligt länsstyrelsens bestämmande.

Fullföljd av talan m. m. 23§ Talan mot länsstyrelses beslut om vattenförbunds bildande eller upplösning, om verksamhetsområde, om verksamhet eller verksamhetsom antalet ledamöter i vattenförbunds styrelse eller om förgren, ordnande eller entledigande av styrelseledamot föres hos Konungen genom besvär. Mot beslut varigenom länsstyrelse förordnat sakkunnig får talan ej föras. l övrigt föres talan mot beslut av länsstyrelse enligt denna lag hos kammarrätten genom besvär.

24 § Anser medlem att beslut som fattats vid sammanträde enligt 12 § ej tillkommit eller att det strider mot denna lag eller i behörig ordning annan författning eller att hans enskilda intressen ej i skälig omfattning beaktats i beslutet, får han klandra beslutet genom att väcka talan mot medlemmar hos vattendomstolen. Talan skall väckas inom fyra övriga veckor från beslutets dag vid påföljd att rätten till talan eljest är förlorad. När talan väckts, kan vattendomstolen förordna att beslutet tills vidare ej skall lända till efterrättelse. Dom varigenom beslut upphävts eller ändrats gäller även för medlem som ej fört talan.

25 § Anser medlem uttaxering ej överensstämma med denna lag, stadgar,

förbundsstämmobeslut eller avgörande om andelstal enligt 20§ andra

eller tredje stycket, får han hos vattendomstolen väcka talan mot förbundet om rättelse. Talan skall väckas inom fyra veckor från den dag då debiteringslängden lades fram på förbundsstämma. Om vattendomstolen ej förordnar annat, när den prövar talan om rättelse, får debiterat och till betalning förfallet belopp uttagas enligt bestämmelserna i utsökningslagen (1877:31 s. 1) om fordran för vilken betalningsskyldighet ålagts genom dom som äger laga kraft.

26 § Anser styrelseledamot eller medlem vars rätt beröres att beslut som fattats på förbundsstämma ej tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot annan författning eller mot stadgarna, får han lag eller klandra beslutet genom att väcka talan mot förbundet hos vattendomstolen. Grundas talan på att beslutet ej tillkommit i behörig ordning eller att det kränker endast medlems rätt, skall talan väckas inom fyra veckor från beslutets dag vid påföljd att beslutet eljest är gällande. När talan väckts, äger vattendomstolen förordna att beslutet tills vidare ej får verkställas.

Dom varigenom stämmobeslut upphävts eller ändrats gäller även för medlem som ej fört talan.

27 § Bestämmelserna i 11 kap. vattenlagen (1918:523) om förfarandet vid vattendomstol i stämningsmål äger motsvarande tillämpning, när talan fores hos vattendomstol enligt 24-26 §§.

Slutbestämmelser

28 § Ärende som enligt denna lag skall prövas av länsstyrelse upptages av länsstyrelsen i det län där vattenförbundets styrelse har eller skall ha sitt säte. Ärende om förbundsbildning eller om verksamhetsområde kan, när förbundet har eller skall ha sitt verksamhetsområde inom olika län, upptagas av var och en av länsstyrelserna i dessa län men skall prövas i samråd med de övriga. Har länsstyrelserna olika uppfattning, hänskjutes frågan till Konungens prövning.

29§ Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den

2 Förslag till Lag om ändring i vattenlagen (1918:523)

Härigenom förordnas, att 2 kap. 9, 15, 31, 34 och 36 §§ samt 6 kap. 28 och 29 §§ vattenlagen (1918:523) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 KAP.

9 §1

Kronan eller kommun för ñskens äge rätt att i eller invid vattendrag framkomst anordna särskild fiskväg eller eljest vidtaga anstalter för

fiskets befrämjande ävensom taga i anspråk det vatten, som för ända-

målet erfordras. Kronan eller kommun Kronan, kommun eller vattenäge ock rätt att i eller invid vattenområde förbund äge rätt att i eller invid vidtaga åtgärd som är önskvärd från vattenomrâde vidtaga åtgärd som eller hälsosynpunkt är önskvärd från allmän miljönaturskyddssamt taga i anspråk för sådant vârdssynpunkt samt taga i anspråk ändamål vatten. för sådant ändamål erforderligt erforderligt vatten. Beträffande företag, som avses i första eller andra stycket, skola tillämpas bestämmelserna i denna lag angående byggande i vatten; dock gälle i stället för vad i 3 § första stycket stadgas om hinder mot byggande, att om det medför skada eller olägenhet, som ståri företaget ej må utföras, missförhållande till nyttan.

1S§ Vill någon för tillgodogörande av vatten begagna sig av annan tillhörig byggnad i vatten, och kan det ske utan väsentlig olägenhet för byggnadens ägare, vare han därtill berättigad; dock åligge honom att, efter ty byggnaden prövas vara honom till gagn, gottgöra ägaren skälig andel av byggnadens värde i det skick, vari den befmnes, samt taga del i kostnaden

1 Senaste lydelse 1969:396.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

for dess framtida underhåll. För intrång och olägenhet, som tillskyndas byggnadens ägare, skall ersättning givas enligt reglerna i 9 kap. Vill kronan, kommun eller vattenförbund för tillgodoseende av allmänna miljövârdsintressen begagna sig av annan tillhörig byggnad i vatten, skall vad i första stycket stadgas aga motsvarande tilllámpning.

31 §2

Ägare av byggnad i vatten må, Ägare av byggnad i vatten må,

vare sig särskilda regler för vatten- vare sig särskilda regler för vattenhushållningen vid byggnaden blivit hushållningen vid byggnaden blivit meddelade eller icke, hos vatten- meddelade eller icke, hos vattendomstolen söka fastställande av domstolen söka fastställande av ändrade eller nya bestämmelser i ändrade eller nya bestämmelser i ämnet. Enahanda rätt tillkomme ämnet. Enahanda rätt tillkomme ock annan än byggnadens ock annan ägare än byggnadens ägare för bättre utnyttjande av vatten- för bättre av vattenutnyttjande kraften i honom tillhörigt ström- kraften i honom strömtillhörigt fall samt kronan, kommun eller fall samt kronan, kommun eller

hushållningssállskap för ändamål, vattenförbund för ändamål, som

som omförmäles i 9§. Ärende, omförmäles i 9 §. Ärende, som nu som nu nämnts, prövas i enlighet nämnts, prövas i enlighet med de med de för byggande i vatten stad- för byggande i vatten stadgade gade grunder, och gälle om verkan grunder, och gälle om verkan av av vattendomstolens beslut i till- vattendomstolens beslut i tillämplämpliga delar vad ovan finnes sagt liga delar vad ovan finnes sagt beträffande beslut i byggnadsmål. beträffande beslut i byggnadsmål. Saknas beträffande byggnad i vatten bestämmelser om vattenhushållningen, eller äro gällande bestämmelser ofullständiga, må på talan av någon, som av hushållningen lider skada, vattendomstolen, där det kan ske utan förnärmande av tredje mans rätt, till efterrättelse mellan parterna i målet och deras rättsinnehavare fastställa sådana bestämmelser, som utan att ändra vad lagligen må gälla äro ägnade att för framtiden förebygga skadan.

34 §3

Dammbyggnad i älv, ström, å eller större bäck eller annan i sådant vattendrag uppförd byggnad, varigenom märkbar inverkan sker på vattenståndet, må ej utrivas, med mindre dylik åtgärd blivit i laga ordning medgiven. Vill ägare av byggnad, som i förs- Vill ägare av byggnad, som i förs ta stycket avses, icke längre nyttja ta stycket avses, icke längre nyttja 7 Senaste lydelse 1961:48. 3 Senaste lydelse 1971:5 31.

l6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 byggnaden, göre i den ordning 11 byggnaden, göre i den ordning hos vatten- kap. stadgar ansökan hos vattenkap. stadgar ansökan domstolen om tillåtelse att utriva domstolen om tillåtelse att utriva

Prövas byggnaden. Prövas byggnadens

byggnaden. byggnadens borttagande medföra synnerlig borttagande medföra synnerlig skada för annan tillhörig fast egen- skada för annan tillhörig fast egendom, må domstolen efter åtagan- dom, må domstolen efter åtagande av ägare till sådan egendom de av ägare till sådan egendom föreskriva, att han och de, somi föreskriva, att han och de, som i efterträda honom, äganderätten efterträda honom, äganderätten skola för intill dess skola för framtiden, intill dess framtiden, annorlunda varder bestämt, under- annorlunda varder bestämt, under-

hålla byggnaden så som i 33 § sägs hålla byggnaden så som i 33 § sägs

och fullgöra vad beträffande bygg- och fullgöra vad beträffande byggnaden i övrigt enligt lag åligger naden i övrigt enligt lag åligger

vållas genom byggnadens ägaren; vållas genom byggnadens

ägaren; bibehållande skada, skall bibehållande ägaren skada, skall ägaren den ersättas. Kronan må ock till den ersättas. Kronan, kommun intressen eller vattenförbund må ock till skydd för allmänna åtaga som nu skydd för allmänna intressen åtaga sig underhållsskyldighet, nämnts. som nu Göres ej åtagande, varom sig underhållsskyldighet, nu är sagt, meddele vattendom- nämnts. Göres ej åtagande, varom i avseen- nu är sagt, meddele vattendomstolen nödiga föreskrifter utrivande och stolen nödiga föreskrifter i avseende å byggnadens

i sammanhang därmed be- de å byggnadens utrivande och äge

äge stämma i sammanhang därmed bestämma att, där byggnadens ägare

brister i fullgörandet av vad ho- att, där byggnadens ägare bristeri

av vad honom ålagts, nom ålagts, den, vars rätt är bero- fullgörandet ende därav, må utföra arbetet på den, vars rätt är beroende därav, må utföra arbetet på ägarens beägarens bekostnad. kostnad. åta- Har, på sätt i andra stycket stadgas, ägare av fast egendom jämlikt att underhålla annan tillhörig byggnad i vatten, skall gande ålagts vattenrättsdomaren ofördröjligen därom göra anmälan hos inskrivnings-

myndigheten för anteckning i fastighetsboken.

36 §4

som för bibehållande Rensning, som för bibehållande Rensning, av Vattens djup eller läge är av nö- av Vattens djup eller läge är av nö-

den, äge den, som av uppgrund- den, äge den, som av uppgrundkan lida verkställa ningen kan lida men, verkställa ningen men, utan vattendomstols som utan vattendomstols prövning, som prövning, i 20§ sägs, ändå att arbete inom i 20§ sägs, ändå att arbete inom annans område tarvas; dock skalli annans område tarvas; dock skalli

4 Senaste lydelse 1961:48.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ty fall denne förut därom tillsägas. ty fall denne förut därom tillsägas. Vill den, som ämnar företaga rens- Rätt, som nu sagts, tillkommer ning, hos vattendomstolen påkalla också kronan, kommun eller prövning av arbetets laglighet, äge vattenförbund, när rensning ar páhan rätt därtill; och gälle om så- kallad från allmän mil/Övårdssyndan prövning vad angående byggan- punkt. Vill den, som ämnar förede i vatten är i denna lag stadgat. taga rensning, hos vattendomsto- Har prövning, som nu sagts, icke len påkalla prövning av arbetets ägt rum, skall i fråga om rensning laglighet, äge han rätt därtill; och stadgandet i 26 § av detta kap. äga gälle om sådan prövning vad angåmotsvarande tillämpning. ende byggande i vatten är i denna lag stadgat. Har prövning, som nu sagts, icke ägt rum, skall i fråga om rensning stadgandet i 26 § av detta kap. äga motsvarande tilllämpning. Jord eller annat, som vid rensning upptages, må, om det är påkallat och ej avsevärda olägenheter vållas därav, uppläggas på närmaste strand eller föras till lämpligt ställe i närheten; dock skall markens ägare förut därom underrättas. Till skydd för allmänna eller enskilda intressen skola vidtagas erforderliga åtgärder, som ej föranleda oskälig kostnad. För skada och intrång, som likväl uppkommer, skall ersättning givas efter vad i 9 kap. sags.

6 KAP.

28 §5

Varder allmän flottled avlyst el- Varder allmän flottled avlyst el-

ler har vattendomstol jämlikt 14 § ler har vattendomstol 14 §

jämlikt förklarat beslut om flottleds in- förklarat beslut om flottleds inrättande förfallet, må kronan, rättande förfallet, må kronan, kommun, förvaltare, som är ut- kommun, vattenförbund, förvaltasedd enligt 82 a§ lagen om flott- re, som är utsedd enligt 82a§

ning i allmän flottled, eller den, lagen om flottning i allmän flott-

som av bibehållandet av anlägg- led, eller den, som av bibehållanning för flottleden kan lida men, det av anläggning för flottleden av vattendomstolen tillåtas bort- kan lida men, av vattendomstolen skaffa anläggningen med rätt att tillåtas bortskaffa anläggningen fritt förfoga över det bortskaffa- med rätt att fritt förfoga över det de. Vattendomstolen meddelar be- bortskaffade. Vattendomstolen hövliga föreskrifter i fråga om meddelar behövliga föreskrifter i bortskaffandet. Domstolen äger fråga om bortskaffandet. Domstodärvid bestämma att den som är len äger därvid bestämma att den beroende av bortskaffandet får ut- som är beroende av bortskaffanföra arbetet på sökandens bekost- det får utföra arbetet på sökan- 5 Senaste lydelse 1971:531.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vad som dens bekostnad, om denne ej fullnad, om denne ej fullgör ålagts honom. gör vad som ålagts honom. att kan bortskaffas utan att

Om sannolika skäl föreligga anläggning

intresse förnärmas, får bortskaffande ske utan att allmänt eller enskilt vattendomstolens tillstånd inhämtats. Har förvaltare utsetts enligt 82 a §

lagen om flottning i allmän tlottled och skall åtgärden vidtagas av annan

än denne, skall dock förvaltaren ha lämnat sitt medgivande. Har anlägg-

bortskaffats utan föregående prövning, är den som vidtagit ningen åtgärden bevisningsskyldig beträffande de före åtgärden rådande förhål-

landena i vattnet. Kan fast egendom skadas genom Kan fast egendom skadas genom flottled att i avlyst flottled att anläggning i avlyst anläggning bortskaffas eller vill någon använ- bortskaffas eller vill någon använ-

da sådan anläggning för att tillgo- da sådan anläggning för att tillgo-

sig vattnet, äger vatten- dogöra sig vattnet, äger vattendogöra domstolen bestämma att anlägg- domstolen bestämma att anläggskall av fastig- ningen skall övertagas av fastigningen övertagas eller den som vill tillgo- hetsägaren eller den som vill tillgohetsägaren Vill kronan sig vattnet. Vill kronan, dogöra sig vattnet. dogöra till kommun eller vattenförbund till eller kommun skydd för allan- för allmänna intressen få männa intressen få övertaga skydd för ñottleden, äger vat-. övertaga anläggning för flottleden, läggning om sådant besluta om tendomstolen besluta äger vattendomstolen

sådant Övertagande. Nye ägaren är

Övertagande. Nye ägaren är skylså skyldig att underhålla anläggningdig att underhålla anläggningen

för allmän en så att fara ej uppkommer för att fara ej uppkommer allmän eller enskild rätt.

eller enskild rätt. av flottledsanläggl-lar ägare av fast egendom, för vilken bortskaffande skulle medföra skada, enligt tredje stycket berättigats övertaga ning skall vattenrättsdomaren härom hos inskrivanläggningen, göra anmälan

ningsmyndigheten för anteckningi fastighetsboken.

29 §6

För av återställ- För genomförande av återställgenomförande

efter av ningsåtgärder efter avlysning av ningsåtgärder avlysning som allmän flottled äger förvaltare som allmän flottled äger förvaltare är utsedd enligt 82 a§ lagen om är utsedd enligt 82 a§ lagen om i allmän flottled samma flottning i allmän flottled samma flottning som 2 9 § rätt som enligt 2 kap. 9§ rätt enligt kap. kronan och kommun. tillkommer kronan, kommun och tillkommer vatrenförbund.

Denna lag träder i kraft den

6 Senaste lydelse 1969:396.

III Motiv

1 om existerande vattendrags-

Upplysningar

och vattenvårdsförbund

och yttre ljärdar.

l.l Allmänt ock- Naturvårdsverkets förteckning upptar så vissa andra För Örn- Statens naturvårdsverk har år 1973 upprättat samarbetsorgan. finns en samarbetskomen förteckning över vissa regionala samman- sköldsviksljärden vattenvårdens om- mitté bestående av företrädare för kommuslutningar på i huvudsak råde. Enligt denna finns det s. k. vattendrags- ner och industrier med uppgift att samråda eller vattenvårdsförbund för beträffande aktuella föroreningsfrågor. Inom Ljusnan- Kristianstads län finns samarbetskommittéer Voxnan, Hjälmaren, Arbogaån, Sagån, Fyrisför vattendragskontroll i Skräbeåns och ån, Sävjaån, Knivstabäcken, Nyköpingsån, Ronne- Vinnöåns vattensystem. Kommittéerna har Motala ström, Tabergsån och Lillån, Nis- inrättats i samband med den s. k. vattenbyån, Mörrumsån, Kävlingeån, Vegeån, san, Viskan, Lygnern, Göta älv, Vänern, dragsplanering som bedrivs i länsstyrelsens Gull- finns det kommittéer för Mäla- Dalslands kanal, Byälven, Klarälven, regi. Vidare samt Gull- rens, Vätterns och Vänerns vattenvård, vilka spångsälven, Tidan, Lidan-Nossan med representanter för marsfjorden och Örekilsälven. Mörrumsåns är samarbetsgrupper vattenvårdsförbund har bildats sam- länsmyndigheterna i de län som gränsar till genom för kommumanslagning fr. o. m. år 1973 av Övre och sjöarna samt, i viss utsträckning, Alla ner, landstingskommuner och industrier. Nedre Mörrumsåns vattenvårdsförbund. har bildats Sedan 1971 bildar ett antal vattenvårdsdessa sammanslutningar på frivilinom förbund en samrådsgrupp i vattenvårds- och lig väg i syfte att främja vattenvården verksamhetsfrågor av gemensamt intresse, I visst vattensystem eller del därav. Sammanoch gruppen, som utökades i slutet av 1972, slutningarnas verksamhet, organisation ingår f. n. Arbogaåns, Dalslands kanals, Gullinre rättsförhållanden regleras i stadgar som har Hjälmarens, Lidan-Nossans, medlemmarna har antagit. Medlemmarna spångsälvens, Motala ströms, Nyköpingsäns, Tidans och också utsett styrelse för sammanslutningar- Viskans vattenvårdsförbund. Inom gruppen na, vilka alltså med hänsyn till verksamhetens inriktning är att betrakta som ideella har upprättats en promemoria, dagtecknad den 10 juni 1971, med synpunkter och föreningar. De s. k. vattenvårdsföreningama - för en effektiv verksamhet inom enligt förteckningen Gästriklands, Spar- program - förbunden. Arbetsgruppens allmänna syfte rens och Lagans vattenvårdsföreningar synes i allt väsentligt vara att jämställa med kan sägas vara att anpassa förbundens orgaoch vattenvårdsförbunden. nisation och verksamhet till samhällsutveckvattendrags- Verksamhetsområdet för Gästriklands vat- lingens krav. Promemorian tecknar bl. a. omfattar Gavleåns och Tes- följande allmänna bakgrund till förbundstenvårdsförening teboåns tillrinningsområden samt Gävle inre bildningarna på 1950- och 1960-talen.

Förbunden bildades ofta på initiativ av borgs län. Länsstyrelsen ansåg att den stänoch i samarbete med de vattenvårdande digt ökande tillförseln av föroreningar till myndigheterna. Man såg från detta håll det länets vattendrag från kommuner, industrier, som betydelsefullt att få en länk av samord-

jordbruk m. fl. orde det nödvändigt att ut-

nande och kompletterande natur mellan sig och de lokala samt juridiska reda den aktuella föroreningssituationen. Ett myndigheter och fysiska personer som av lagstiftningen regionalt samarbete över kommungränserna åläggs en vattenvårdande uppgift. Flera or- och bedömdes kunna ansågs nödvändigt saker torde ha legat bakom detta initiativ. bäst ske inom ramen för ett vattenvårdsför- Vattenvårdsproblemen var redan då snabbt bund. växande. De resurser riksdagen ställde till myndigheternas förfogande var ibland otillräckliga och eftersläpande. Man hann inte Den ursprungliga anledningen till att Käv-

alltid förebygga eller hejda föroreningsflödet lingeåns vattenvårdsförbund bildades var en vid roten, dvs. på det lokala planet. Brist på omfattande ñskdöd som år 1947 inträffade i resurser medförde brister i information och åns nedre lopp. Avloppsutsläpp från en utredning om situationen och otillräckliga industri ansågs vara orsaken. Industrin framåtgärder för att hejda eller häva den negativa utvecklingen. Den lokala kännedomen om höll å sin sida att det inträffade var följden lagstiftningen var på många håll ofullständig, av en ackumulerad föroreningsverkan förorden tekniska kunskapen bristfällig och försakad av samhällen och industrier utmed ån ståelse för frågans allvar ringa. Det brast därför håll i att och begärde hos länsstyrelsen syneförrättpå många vilja göra personella och ekonomiska insatser. ning enligt vattenlagen (VL) för att utreda Myndigheternas problem accentuerades av det loka- skulden. Länsstyrelsen förordnade förrättla planets heterogena karaktär: kommuner av ningsman och medverkade till att en samarvitt skild typ, industri och näringsliv på olika betskommitté bildades av representanter för nivåer och ett lantbruk med högst olika berörda tätorter och industrier. Förrättningsproduktionsteknik. mannen slutförde sin utredning år 1951 och Dessa synpunkter, som ihuvudsak återger framlade för samarbetskommittén förslag till

de till samarbetsgruppen anslutna förbun- borde det vara en åtgärder. Enligt förslaget dens tillkomsthistoria, kan kompletteras samfalld för alla förorenare att skyldighet med en redogörelse för några konkreta fall. l vidta de åtgärder som behövdes för att

fråga om Gästriklands vattenvârdsförening minska Vidare borde en föroreningarna. inledde Gävle stad i början av 1950-talet gemensam förvaltning komma till stånd

utrednings- och projekteringsarbete för ett inom ramen för ett förbund eller en för-

avloppsreningsverk i med Valbo Denna skulle

samarbete ening. förvaltning ha till upp-

och Hille kommuner. När för tidpunkten gift att kontrollera att nödvändiga reningsandetaljprojekteringen av ett gemensamt re- ordningar byggdes, svara för driftskontroll av

ningsverk närmade sig, uppkom frågan om anläggningarna och företa erforderliga under-

målsättningen i ett större sammanhang. Det sökningar i ån. samarbetskommittén fann

visade sig då att ett samarbete borde komma det emellertid inte möjligt att inom en

till stånd mellan intressenterna i Gavleåns frivillig sammanslutning nå enighet i frågor och Testeboåns inte bara om t. ex. utbyggnad vattensystem, av reningsanläggningar. mellan kommunerna utan också med de I stället beslöts vid sammanträde år 1955

större industrierna. På framställning från med länsstyrelsen att ett vattenvårdsförbund

Gävle stad anordnade i Gävle- skulle bildas för kontroll länsstyrelsen och undersökningar borgs län ett sammanträde år 1957 med de i vattendraget.

berörda intressenterna vilket ledde till att en är resultatet Sävjaáns vattendragsförbund interimskommitte tillsattes för att bilda en av ett utrednings- och utvecklingsarbete som

vattenvårdsförening. bedrivits i samarbete mellan lantbruksnämn- Tidans vattenvårdsförbund bildades år den i Uppsala län och institutionen för

1956 av länsstyrelsen i Skara- lantbrukets på initiativ hydroteknik vid lantbrukshög-

ventera utsläpp till de i vattensystemet skolan i Ultuna. och befintliga anordkan nämnas att lantbruksnämn- ingående vattendragen Slutligen Vatti Kalmar län ningar för avloppsvattnets behandling. den och hushållningssällskapet nets användbarhet för olika ändamål skall hos länsstyrelsen i länet år 1967 hemställt till bedömas. I samband med denna verksamhet att denna måtte utreda möjligheterna skall förbundet vid behov och i mån av av Emån i samverkan mellan berörreglering resurser lämna medlemmarna råd och anvis-

da kommuner, jordbruket och övriga intres-

ningarrörande vattenvård och förebyggandet senter, varvid bl. a. föreslagits att ett vattenav sanitära Medskulle bildas. Länsstyrelsen har olägenheter genom utsläpp. dragsförbund av lemmarna skall också minst en gång om året sedermera vid flera tillfällen uppvaktats för verkställda och enskilda som framfört önske- få en översiktlig redogörelse kommuner rörande föroreningsgrad och önskemålen har undersökningar mål i samma riktning. andra faktorer av betydelse för vattnets som främst grundats på de stora olägenheter tillstånd inom vattensystemet. Förbundet vållas i första hand jordbruket genom överskall i anslutning härtill föreslå åtgärder för svämningar. Med anledning härav har länsstyatt missförhållanden. En till ett samman- avhjälpa påtalade relsen år 1971 tagit initiativ för förbunden är också att med länsstyrelsen i Jön- viktig uppgift träde - gemensamt förutsätt- bevaka medlemmarnas intressen i gemensamlän - för att undersöka köpings och hålla kontakt med för en förbundsbildning. Vid sam- ma angelägenheter ningarna och andra parter. Liknande manträdet uttalades enhälligt att ett vatten- myndigheter

finns i stadgarna för

för Emán skulle bildas. En in- programförklaringar

dragsförbund samt för har tillsätts för det förbere- Gästriklands vattenvärdsförening terimskommitté Voxnans, Övre Mörmmsâns och dande arbetet. Ljusnan-

har fått ta del av Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Vattenlagsutredningen ett lå-

och andra handlingar rörande I enlighet med programförklaringarna

stadgar förbunden tiotal vattendrags- och vattenvårdsförbund ter de olika vanligen genom

förbunds- konsultföretag - verkställa rutinmässiga sesamt av det förslag till allmänna

den i stadgar som utarbetats av tidigare rier av regionala och lokala provtagningar

omnämnda samarbetsgruppen och vilka har recipientsystemen med efterföljande analy-

eller kan väntas komma att antagas ser. l vissa fall görs också intensivundersökantagits

Den med tätare provtagningsserier. Inven-

av de anslutna förbunden. följande ningar

för förbundens verksamhet, teringar av avloppsutsläpp sker på grundval redogörelsen från medlemmarna. Resultatet medlemskrets, grunder för kostnadsfördel- av uppgifter

av verksamheten redovisas i årsberättelserna.

ning och organisation i övrigt bygger i hu-

Verksamheten i samråd vudsak på detta material. planeras regelmässigt

med länsstyrelse rnas naturvårdsenheter.

inom förbun- Den praktiska verksamheten

1.2 Förbundens verksamhet den kan belysas med följande exempel.

till en Inom Ljusnan-Voxnans vattenvårdsför-

Förbundens verksamhet syftar ytterst utförs på fritid av med vattentillgångarna inom bund provtagningen god hushållning hos gatukontoret i Bollavrinningsområdet. Hur detta syfte skall nås befattningshavare

Samarbets- näs. sker hos konsultföretag Analyserna uttrycks på olika sätt i stadgarna. förbundsstad- Resultatet bearbe-

gruppens förslag till allmänna (Vattenlaboratoriet AB).

för de förbund tas och redovisas isamarbete med länsstyrelgar kan anses representativt

som sig åt undersök- sens naturvårdsenhet. huvudsakligen ägnar Verksamheten inom Arbogaâns vattenningar och kontroller. Där sägs att förbundet

vårdsförbund har hittills väsentligen legat på fortlöpande skall följa vattnets beskaffenhet

och det infonnativa planet. Intensiva vattenunoch dess förändringar, vattenföring

in- i Arbogaån bedrivs genom vattenstånd. Förbundet skall vid behov dersökningar

naturvårdsverkets limnologiska beskaffenheten

undersökning i ån samt av industriella och

(NLU) sedan fem år, och förbundet har kommunala

avloppsutsläpp. Förbundet har

därför inte gjort några egna undersökningar. vidare med ekonomiskt stöd från naturvårds-

Däremot genomför tre större medlemsföre- verket låtit utföra en vattenvårdsplan för tag egna undersökningar av betydande om- Kävlingeån, innebärande krav på långtgående

fattning. Avsikten är att i förbundets regi reningsåtgärder för att minska

förorenings-

komplettera de pågående undersökningarna belastningen och på en separat avloppsled-

så att man får en helhetsbild av situationen i ning från Eslöv till Öresund. hela avrinningsområdet. De kompletterande Det kan tilläggas att länsstyrelsen i Örebro

undersökningarna planläggs f. n. i samarbete län planerar ett samarbete med vattenvårdsmellan förbundet, länsstyrelsen och NLU. förbunden för

Svartälven-Gullspångsälven,

[Ijålmarens vattenvårdsförbund har bekos- Arbogaån och Hjälmaren i fråga om tillsynen

tat ett par omfattande vattenundersökningar över dessa vattendrag. Efter framställning

av intensivkaraktär i de två största tillrinvåren 1972 från länsstyrelsen har naturvårdsningarna Svartån och Täljeån. Härigenom har verket ställt medel till förfogande för att

erhållits ett mycket värdefullt grundmaterial pröva ett sådant tillsynssystcm i Arbogaån. för bedömning av nödvändiga reningsåtgär- Länsstyrelsen i Östergötlands län har tagit der i fråga om både industriellt och kom- vissa initiativ till ett liknande samarbete munalt avloppsvatten. Förbundet har också mellan länsstyrelsen och Motala ströms vatlåtit utföra mera speciella undersökningar, tenvårdsförbund beträffande Bråviken. bl. a. genom limnologiska institutionen i Vissa förbund vilkas verksamhet är inrik-

Uppsala en studie av bottenfaunan i Garptad på kontroller och undersökningar upptar hytteån och genom fiskeriintendenten en även andra åtgärder på sitt arbetsprogram.

fiskeundersökning i Toften. Beslut har också Verksamheten inom Gästriklands

vattenfattats att genomföra ett mera

kontinuerligt vårdsförening får enligt stadgarna utsträckas

undersökningsprogram av betydande omfatt- till visst mindre arbete, t. ex. för att upp-

ning. Detta bygger på ett förslag som snygga en strand, om full enighet i varje fall upprättats inom länsstyrelserna i Söderman- kan uppnås och frågan om kostnadsfördel-

lands och Örebro län. Syftet är att samordna ning har lösts vid föreningsstämma. Viskans

och rationalisera de

recipientundersökningar vattenvårdsförbund har ägnat uppmärksam-

som industrier, kommuner och andra åläggs het åt problemet att få en från vattenvårds-

genom beslut enligt

miljöskyddslagen (ML). synpunkt mera gynnsam vattenföring i syste-

Med sannolikhet kommer av met framför allt vid

genomförandet lågvattenföring. Enligt

detta program att bli förbundets huvudupp- stadgarna för Nyköpingsåns vattenvårdsförgift under åtminstone ett par år framåt. Både bund skall förbundet inventera befintliga provtagning och analyser torde i varje fall anordningar för vattenreglering inom vatten-

inledningsvis få utföras av

konsultföretag. systemet och följa deras förändringar. För-

Senare kan troligen kommunal bundet expertis har av ekonomiska skäl ännu inte anlitas och analyserna ske i kommunala tagit upp dessa frågor på sitt arbetsprogram laboratorier. Bedömningen får göras i samarmen avser att göra det under 1973. Även bete mellan expertis som är tillgänglig för Tidans vattenvårdsförbund arbetar med vat-

medlemmarna, länsstyrelsens experter och tenregleringsfrågor. Vad vatten- Arbogaåns utomstående sakkunskap. beträffar vårdsförbund har en regleringstek- Kävlingeåns vattenvårdsförbund utför ge- nisk utredning rörande Arbogaån verkställts

nom konsultföretag (Sydsvenska

ingenjörs- som examensarbete av studerande vid Chal-

byrån AB) provtagningar och analyser i mers tekniska varvid högskola, förbundets enlighet med upprättat arbetsutskott provtagningspro- medverkat. Hjälmarens vatten-

gram. Åtgärderna omfattar kontroll i enlig- vårdsförbund har låtit inventera

regleringshet med naturvårdsverkets normer av vatten- förhållandenai Svartån.

I detta kan nämnas att det har också undersökt olika möjligheter att sammanhang vattenvårdsförbund kan komma fördela kostnaderna för vattendragens under-

Hjälmarens

att överta ansvaret för Hjälmarens reglering. håll mellan torrläggnings- och avloppsintres- Detta ansvar åvilar f. n. Hjälmarens och senterna. I motsats till de båda nyssnämnda

Kvismarens sjösänkningsbolag vari markägar- vattendragsförbunden uppträder Vegeåns inte som huvudman för na runt sjön är delägare. Bolaget svarar för vattendragsförbund kostnaderna för tillsynen av regleringen samt underhållsarbetena. Dessa skall utföras i de för underhåll och skötsel av regleringsdam- berörda torrläggningsföretagens egen regi. men vid är av Förbundets uppgifter begränsas till förvaltsjöns utlopp. Regleringen väsentligt intresse inte bara för markägarna ning och fördelning av bidrag från avloppsinutan också för de omkringliggande kommu- tressenterna. Dessa bidrag inbetalas till förnerna samt vissa industrier och kraftverk. bundet som träffar avtal med torrläggnings- Bl. a. med hänsyn till företagen om villkoren för bidrag. Lant-

sjösänkningsbolagets

har det ansetts lämpligt att bruksnämnden i Malmöhus län upprättar svaga ekonomi för administrationen. stimulerar till samordning söka finna nya former rensningsförslag, Efter framställning från länsstyrelserna i av underhållsåtgärder, följer kostnadsutveck- Södermanlands, Örebro och Västmanlands lingen och har gett information till torrlägg- 1972 bemyndigat i form av en serie kurser. lan har Kungl. Maj :t ijuni ningsföretagen chefen för jordbruksdepartementet att till- Verksamheten inom Vegeåns vattendragsförbund omfattar härutöver olika undersökkalla en särskild sakkunnig med uppgift att föreslå av den nuvarande nings- och kontrollåtgärder rörande recipiomorganisation administrationen för ent- och vattenföringsförhållandena ivatten- Hjälmarens reglering och i sådant systemet. Vattenbeskaffenheten undersöks syfte i första hand förhandla med vattenvårdsförbund sålunda dels i vattendragen, dels i och invid bl. a. Hjälmarens från reningsverken. Arbetsuppgifom Övertagande av ansvaret för regleringen utloppen terna fördelas mellan medlemskommunerna

(jfr riksdagsberättelsen 1973 s. 384).

bland dem Sagâns, Sävja- och konsultföretag (Vattenbyggnadsbyrån Några förbund, âns och Vegeåns vattendragsförbund, deltar AB samt i fråga om vissa analyser Kjessler & aktivt i vad som brukar kallas vattendragens Mannerstråle AB). skötsel och underhåll i nära samarbete med I fråga om omfattningen av de olika och lantbruksnämnderna, förbundens verksamhet kan ytterligare hänlantbruksstyrelsen i fråga om Sävjaån också med lantbrukshög- visas till sammanställningen i tabell 1 på nästa skolan. sida som bl. a. anger förbundens utgifter un- Sagâns och Sávjaâns vattendragsförbund har till huvuduppgift att svara för ett der ett verksamhetsår. rationellt underhåll av de vattendrag som omfattas av de till förbunden anslutna 1.3 Medlemmar och finansiering torrläggningsföretagens underhållsplikt. Som medlemmar i förbund tillhörande sam- Inom samtliga sträckor sker årlig vegetationsoch vidare rensas en tiondel av arbetsgruppen godtas enligt de allmänna bekämpning samma sträckor varje år med grävmaskin. förbundsstadgarna kommuner, industrier, Förbunden är huvudmän för arbetena. Verk- föreningar och övriga, vilka på grund av att samheten inom Vegeåns vattendragsförbund de påverkar eller påverkas av vattenförhållanav underhålls- dena har intresse för vattenvården inom syftar också till en samordning arbetet. Förbundet har låtit upprätta detalj- avrinningsområdet. Liksom i Ljusnan-Voxkartor över de anslutna nans vattenvårdsförbund torde medlemskap torrläggningsföretainventera stå öppet även för enskilda personer. Medgen och avser att vattendragens lemskretsen kan i övrigt omfatta t. ex. behov av rensningar och andra underhållsarfiskevårdsförbeten som förberedelse för en underhållsplan landsting, hushållningssällskap, och omfattande hela avrinningsområdet. Förbun- eningar, regleringsföreningar torrlägg-

så

§50

Nam | 3 u aa a.” va na av

af

...a 2 3 3

3a mä

å

å

.vässa

_

Tuaaa

Hoiäznn_

wiâuuunâuañmcx

nav aaa aaa aav

u n

a.: a.: m.: Em åm .nam vä ma. M3: 12 av

aä_

wcbvuamcb

sån:

.GCBEEOM van aaa

n? nam a.: 8.2 nam aan 3a EN v.vv man Ev man u? aaa

0:32

3 Iaaa

maa

?c

:a :a :a 3 aa 3 3a 3 3 3 3 23 3 3 aa v3 :a 3 3 3 3 :a 3 8

38a 38a 38a 38a 38a

uoaaEoxc_

aaa aaa aaa aav aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aav aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aä_

Sååå

_ a N m

mm ä av mv am 2 2 a_ vv vv 2 mm E av 8 aa ä am a_ a_ S mm aa

a: an_

.laaa

“M50 m .v v u va Na m v a N _ a a N v

n: 82

sêaz

.E

.E

_vissna_

V

HaEEoGoE

a a w a v a v : 2 a n 2 2 a_ 2 a_

»E235

ovana? 252mm

äEEo=uo2 _oczåêov_

v a a v a a a m a _ v_ a. u u v_ 2 2

.oåwmmz muäicnaw_

aoxuoâuåñsøa:

å

.Tnaaa

at: :i ma_ Sa_ §2 :i §2 22 §2 E2 aa_ :i SES 2:8_

Å E: _S_

.awiâöaaauzs

m2

møäzmaøcaêøäm

:WC

:A2:

.äwicounwauafoxam .waaoöwawuiñmmiuoH

samsas:

_så_

avses:

:så

au=waaxao

saxåevazv.

.N

032.2.: .Mavi

aavâåmø 535.3_ amnêaaåz âåass. avwäzevaü .am2a5:v›

3:319_ awvaoaä :mack samma :vara mage: 5.33» :§5 maswzå

v m

0.602 .så

_ u m

för Vis- skall alltid anges i stadgarna. Liknande ningsföretag. Medlemsförteckningen i Gästriklands vattenvårdskans vattenvårdsförbund upptar en stugägar- system tillämpas

samt i Lfusnan-Voxnans och Övre

I Sagåns och Såvjaåns vattendrags- förening förening. Mörrumsåns vattenvårdsförbund med det är bara torrläggningsföretag medförbund

lemmar. undantaget att någon fast avgift inte före-

kommer. Tidans vattenvårdsförbund upply- Medlemskap vinns vanligen genom beslut

ser att kommunernas delaktighetstal har av styrelsen. Som en följd av förbundens

är bestämts efter invånarantalet och karaktär av frivilliga sammanslutningar någorlunda

att utträda ur förbundet, industriernas efter en skönsmässig bedömmedlem berättigad

vanligen vid tidpunkt för räkenskapsavslut- ning av föroreningsmängden.

och efter viss Med l Kävlingeåns vattenvårdsförbund grundas

ning uppsägningstid.

skyldighet att betala de fördelningstalen enligt stadgarna på medlems medlemskap följer

som årligen beslutas av förbunds- förorening av vattensystemet mätt i personavgifter

mötet samt viss undersöknings- och upplys- ekvivalenter enligt tabell 2.

Medlem i förbund tillhörande Medlem som inte förorenar vattendraget ningsplikt. kan enligt de allmänna påförs fördelningstalet 1. Enligt stadgarna samarbetsgruppen han inte till alla kan förbundsstämman besluta om andra stadgarna uteslutas, om

För sådant beslut krävs delar uppfyller sina förpliktelser gentemot fördelningsgrunder.

förbundet. kvalificerad majoritet.

har Förbundens verksamhet har i viss ut- Mera komplicerade beräkningsgrunder

ñnansierats med statsmedel. Kav- fått tillgripas i sådana fall där verksamheten sträckning

inte omfattar bara recipientkontroll och

lingeåns vattenvårdsförbund har t. ex. fått

cirka 145 000 liknande åtgärder utan också rensningsarbestatsbidrag med sammanlagt

för ten i vattendrag som tillförs kommunalt och kr för att upprätta en vattenvårdsplan

kanals vattenvårdsför- industriellt avloppsvatten. I Vegeåns vatten- Kävlingeån. Dalslands för där medlemmarna utgörs av bund har fått från länsstyrelsen dragsförbund, bidrag kommuner och vissa större industrier samt vissa intensivundersökningar. Verksamheten beräknas den fasta vattenvårdsförbund synes torrläggningsföretag,

i Ljusnan-Voxnans

medlemsavgiften så att de båda förstnämnda i viss utsträckning finansieras med reglerings-

är emellertid att grupperna betalar l/3 öre per avledd m3 avgiftsmedel. Det normala

kostna- vatten jämte 8 öre per kg BS 7 i utsläppt medlemmarna själva får svara för vatten medan torrläggningsföretag ervarje dema. Fördelningsgrunderna anges vanligen i

fastställs ett andels- eller lägger dels 50 kr dels 3 öre per m dike stadgarna. Ofta Beträffande de särskilda

rösttal som ligger till grund för både utdebi- (huvudavlopp).

tering och rösträtt vid förbundsstämma.

medlem i förbund tillhörande sam- Varje

skall enligt de allmänna förarbetsgruppen Tabell 2. Fördelningstal i Kävlingeåns vatten-

årligen betala dels en fast bundsstadgarna vårdsförbund.

medlemsavgift och dels en rörlig avgift

för att bestrida förbundets F ördel-

(serviceavgift) Förorening i person-

kostnader för beslutade arbeten. Den rörliga ekvivalenter ningstal

bestäms efter fördelningstal. Detta avgiften 1 Mindre än l 000 fastställs först 2 på så sätt att varje medlem l 000- 2 000

l. Medlem som regel- 2 000- 3 000 3 påförs fördelningstalet 3 000- 4 000 4 bundet beräknas åstadkomma vattenförore- 4 000- 5 000 5 av 6 ning eller eljest påverkar eller är beroende 5 000- 10 000

därutöver ytterligare 10 000- 15 000 7

vattensystemet påförs

15 000- 20 000 8 fördelningstal. Det maximala antalet enheter Större än 20 000 9 kan variera inom de olika förbunden men

kostnaderna för underhåll w bottenrensning bedömning av de delvis osäkra faktorer som och vegetationsbekämpning svarar torr- var tillgängliga i målet. Från denna utgångsläggningsintressenterna för ett grundbelopp, punkt ålade vattendomstolen kommunen att motsvarande beräknat underhåll för ett av betala skadestånd med belopp som översteg avloppsutsläpp helt vad kommunen opåverkat vattendrag. hade medgivit samt ersätt- Återstående underhållskostnad fördelas i för ning motpartens rättegångskostnader. till den

proportion fosformängd som varje Vattenöverdomstolen, dit talan fullföljdes,

medlem släpper ut. Spillvattenintressenteransåg i dom den 6 juli 1971 att torrläggnas andel är omkring 50 %. ningsföretagen inte mot kommunens bestri- Kostnaderna för de rensningsâtgärder som dande hade visat att de lidit skada på grund utförs inom Sagâns och Sävjaâns vattendrags- av avloppsutsläppet i större omfattning än förbund täcks dels genom bidrag från kom- den kommunen hade medgett att utge muner som släpper ut avloppsvatten i vatten- för. Kommunen ersättning befriades också dragen, dels genom medlemsavgifter. Bidra- från skyldigheten att utge ersättning för get från kommunerna - som alltså inte är företagens kostnader i vattendomstolen och medlemmar i förbunden grundas på den tillerkändes i stället själv ersättning för sina s. k. vilket innebär att hela

fosforprincipen, egna kostnader där och i vattenöverdomsto-

underhållskostnaden fördelas mellan torr- len. Målet är nu (maj 1973) beroende på läggnings- och avloppsintressena på grundval högsta domstolens prövning. av den mängd fosfor som tillförs vattendragen via dräneringsvatten respektive avloppsl .4 Organisation och inre rättsförhållanden utsläpp. Kommunernas bidrag bestäms med hänsyn inte bara till utsläpp från de allmän- Som redan framgått regleras förbundens na avloppsanläggningarna utan också till och inre organisation rättsförhållanden i enskilda avloppsutsläpp. De kostnader som stadgar som medlemmarna har antagit. Förbelöper på torrläggningsintresset fördelas valtningsuppgifterna fördelas så att medlemmellan medlemsföretagen efter andelstal som marna på stämma beslutar i frågor som är i princip är proportionella mot bottenytan i grundläggande för förbundet och dess verkföretagens del av vattenområdet men som i samhet medan de löpande angelägenheterna viss mån jämkas med hänsyn till den högre sköts av förbundets styrelse eller av ett inom specifika kostnaden i smalare utsett vattendrag. styrelsen arbetsutskott. Funktionärer- Inom företagen fördelas kostnaden mellan na biträds ibland i det löpande administratideltagarna efter de andelstal som fastställts va arbetet av förbundets konsultföretag eller enligt VL. av närstående kommunala Hel-

förvaltningar.

Det kan tilläggas att kommunala bidrag tidsanställd personal saknas. Styrelsens förtill underhållet av och förbundets Sävjaån utgår enligt valtning räkenskaper gransöverenskommelse som träffats mellan kas av revisorer som medlemmarna utser. Sävjaåns vattendragsförbund och berörda kom- Ordinarie förbundsstämma hålls alltid årlimuner. I Sagån har någon liknande överens- brukar gen. Stadgarna utförligt ange hur kommelse inte kunnat träffas. kallelse skall ske och vilka ärenden som skall Två torrläggningsföretag i Sagån har därför väckt talan behandlas på stämman. Extra förbundsstämmot Sala kommun med yrkande om ersätt- ma kan hållas initiativ av på styrelse,

ning för skada till följd av avloppsutsläpp i revisorer eller en minoritet bland medlem-

ån. Vattendomstolen fann i dom den 5 mama. februari 1970 att kommunen, som medgivit I fråga om beslut vid förbundsstämma viss ersättningsskyldighet, borde delta i un- gäller genomgående som huvudregel ett krav derhållskostnaderna och att ersättningsskyl- räknat efter

på enkel majoritet, fördelnings-

digheten borde bestämmas efter en skälig- eller rösttal. Vid lika antal röster har

hetsuppskattning, grundad på en översiktlig ordföranden utslagsröst utom vid val, som

telser och kostnader i överensstämmelse med avgörs genom lottning. Beslut om stadgeändskall vanli- fördelningsplanen. Medlem som utträtt eller ring eller om förbundsupplösning fattas två varandra uteslutits ur förbundet saknar rätt till förgen på på följande varav den ena skall vara årsstäm- bundets tillgångar. Vid förbundets upplösstämmor, fördelas förbundets mellan ma. Alla medlemmar har i princip rätt att vid ning tillgångar och medlemmarna efter de fördelningstal som förbundsstämma delta i förhandlingarna Vid stämma med Gästriklands Liknande be-

utöva rösträtt. gäller vid upplösningstillfället.

vattenvårdsförening och Ljusnan- Voxnans stämmelser finns i stadgarna för bl. a. Ljusförutsätts för rösträtt att nan-Voxnans och Kävlingeåns vattenvårdsvattenvårdsförbund debiterade och till betalning förfallna med- förbund. lemsavgifter har betalats. Enligt de allmänna för samarbetsgruppen har naturstadgarna vårdsdirektören, länsläkaren, länsveterinären, lantbruksdirektören och fiskerikonsulenteni lån, vari vattensystemet ingår, rätt att närvara vid förbundsmötet och få sin mening antecknad i protokollet. Vad sedan gäller styrelsens sammansättning och funktioner kan till en början konstateras att antalet styrelseledamöter varierar i de olika förbunden. Ett vanligt antal är nio. För giltigt beslut krävs dock vanligen inte att alla ledamöter är närvarande. [några fall tillförsäkras kommunerna, ibland också industrierna, viss representation i styrelsen genom uttryckliga bestämmelser i stadgarna. l styrelsen för Övre Mörrumsåns och Kävlingeåns vattenvårdsförbund utser länsstyrelsen en ledamot. Omröstning inom styrelse sker regelmässigt efter huvudtal med utslagsröst för ordföranden utom vid val, då skall ske. Stadgarna brukar inte lottning innehålla förbud för styrelseledamot att delta i behandlingen av ärende där han har intressen som strider mot förbundets. Styrelsen är behörig att företräda förbundet i förhållande till tredje man och har oftast rätt att utse firmatecknare. l styrelsen för Vegeåns vattendragsförbund liksom i styrelsens arbetsutskott ingår som adjungerade ledamöter naturvårdsdirektörerna i de båda skånelänen samt en representant för vardera lantbruksnämnden. l fråga om det ekonomiska ansvaret föreskrivs i samarbetsgruppens stadgar att för förbundets förbindelser häftar bara förbundets tillgångar, förfallna men ej betalda avgifter inräknade. Medlem svarar för sin del av förbundets stadgeenligt beslutade förplik-

2 Statliga åtgärder på vattenvårdens område

De flesta vattendrags- och vattenvårdsför- förstärkts. De tidigare distriktsingenjörerna bunden har bildats under de senaste två för vatten och avlopp, som senare kallades decennierna. Denna period kännetecknas av länsingenjörer och som administrativt lydde successivt förstärkta samhällsinsatser pâ mil- under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har jövårdens och vattenvärdens områden i form inordnats i länsstyrelserna. Länsingenjörsav lagstiftning, organisatoriska förändringar kontoren har sedermera gått upp i länsstyreloch ekonomiska stödåtgärder. sernas naturvärdsenheter, vilka utövar läns- Vad först gäller lagstiftningsåtgärderna har styrelsernas tillsynsbefogenheter enligt ML. tillkomsten år 1969 av miljöskyddslagen Enheterna som i sin tur inordnats i länssty- (1969:387) - i fortsättningen förkortad ML relsernas planeringsavdelningar leds av natur- - inneburit ett betydelsefullt led i kampen vårdsdirektörer, vilka ofta tidigare uppehållit mot vattenföroreningarna. Lagen uppställer befattningar som länsingenjörer. Länsstyrelett principiellt förbud mot miljöfarlig verk- serna fastställer kontrollprogram och har samhet i form av utsläpp av avloppsvatten fr. o. m. 1972 naturvårdsverkets övertagit och ger det allmänna möjlighet att utöva en prövning av ärenden om bl. a. avloppsutsläpp effektiv kontroll och att aktivt medverka till från mindre tätorter. På det lokala planet att störningar bl. a. i form av vattenförore- âvilar ansvaret för miljövárdsfrågor liksom ning förebyggs. tidigare olika kommunala organ, främst De organisatoriska förändringarna har hälsovårdsnämnderna. kan för Utvecklingen framför allt berört den centrala och regiona- statsverkets del belysas med sammanställla En omfattande myndighetsutövningen. ningen tabell 3 (jfr prop. 1972:1 bil. 1 s. 8). administration har byggts upp med koncessionsnämnden för och statens Tabell 3. Antalet anställda miljöskydd vid statliga miljönaturvårdsverk som centrala myndigheter. vårdsmyndigheter. Koncessionsnämnden prövar tillåtligheten enligt ML av avloppsutsläpp från kommuner, 1967/68 1972/73 industrier och andra anläggningar. Natur- Statens naturvårdsverk 1 10 330 vårdsverket har planerande, ledande och Koncessionsnämnden för samordnande tillsynsuppgifter men kan ock- miljöskydd - 14 Länsstyrelsernas naturså ge dispens från eljest föreliggande skyldigvårdsenheter 160 290 het att söka tillstånd enligt ML. På det 270 634 regionala planet har länsstyrelsernas resurser

har i första långtgående reningsåtgärder. T. o. m. novem- De ekonomiska stödåtgärderna till kom- ber 1972 hade koncessionsnämnden för hand haft formen av statsbidrag och till industriernas och naturvårdsverket samman-

munala reningsverk miljöskydd

in mer än 1700 ärenden rörande reningsåtgärder. lagt fått till kommunala av verksamhet som kan Ramen för statsbidrag tillståndsprövning medföra vatten- eller luftföroreningar eller reningsverk har höjts från 40 milj. kr för till 60 kr för andra störningar. Av dessa har drygt 700 budgetåret 1968/69 milj. och 130 ärenden kommit in efter den 30 november 1970/71, 84 milj. kr för 1971/72 milj. kr för 1972/73. För budgetåret 1973/ 1971. Denna uppgift pekar i sin mån på att den under senare år allt intensivare utbygg- 74 upptas i 1973 års statsverksproposition naden av kommunala avloppsreningsverk har (prop. 1973:1 bil. 11 s. 144) ett förslagsankr. Bidrag utgår normalt fortsatt. Endast omkring 8 % av avloppsvattslag på 255 milj. net från tätortsbebyggelsen går nu helt med lägst 30% och högst 50 % av kostnaskulle orenat ut i vattendragen. Målet är att alla den. För att ytterligare arbetstillfällen svenska tätorter skall ha en tillfredsställande skapas har emellertid statsbidragen tillfälligt olika avloppsrening senast år 1975. De betydande höjts till 75 % för två perioder, som görs på industrisidan hänför nämligen dels den 1 november 1971wden 30 satsningar till skogsindustrin och metallinapril 1972, dels den 1 september 1972-den sig främst dustrin. 30 april 1973. För förstnämnda tid bevilja- På har statsmakterna efter

des 365 milj. kr i förhöjda bidrag, vilket jordbrukssidan

beslut vid 1972 års vårriksdag ställt medel innebar att utbyggnaden av ett stort antal För den till förfogande för statsbidrag till miljövårreningsverk tidigarelades betydligt. dande åtgärder inom jordbruks- och trädsenare perioden beräknades 100 milj. kr för Möjligheten till bidrag står statsbidrag utöver den tidigare gårdsföretag. förhöjda 30 beslutade öppen under tiden den l juli 1972-den bidragsramen. juni 1977. För budgetåret 1972/73 kan enligt I fråga om industriernas reningsåtgärder har särskilda uppgift från lantbruksstyrelsen 3,5 milj. kr statsbidrag på 50 milj. kr under en femårsperiod ställts till den äldre indu- väntas bli tagna i anspråk.

Bland de statliga insatserna på vattenvårstrins förfogande för att möjliggöra en snabb dens område bör slutligen också nämnas de utbyggnad av erforderliga reningsanordningsom som beviljats för restaurering av ar. Bidrag utgår normalt med belopp statsbidrag sjöar och vattendrag. Sedan 1969 har fram motsvarar högst 25 % av godkänt bidragsuntill 1972 för detta ändamål derlag men får i princip inte överstiga 2,5 statsbidrag För och ett av milj. kr för en och samma anläggning. beviljats med 1,8 milj. kr. För vart delen har 1972/73 och 1973/74 har 4 milj. större av budgetåret 1971/72 budgetåren funnits möjligheter till bidragsgivning mot- kr beräknats som ett gemensamt anslag för främst svarande högst 75% av bidragsunderlaget. utredningar på miljövårdsområdet, för vattenvårdsfrågor, och för restaurering av Även för större delen av budgetåret 1972/73 har förhöjda bidrag kunnat fastställas, dock vattenområden.

till 50% av bidragsunderlaget. Samhögst manlagt beräknas möjligheterna till förhöjda

bidrag till industrins miljövårdsinvesteringar

komma att medföra extra statsutgifter på ca

500 milj. kr. Avskrivningsmöjligheterna för

inom industrin har

miljövårdsanordningar

också förbättrats. Den skärpta lagstiftningen i förening med

de ekonomiska stödåtgärderna har förmått

kommuner och industrier att vidta alltmer

3 Utländsk

lagstiftning

1 flera länder finns

europeiska det i lag överinseendet över förbundsbildning och

reglerade former för samverkan mellan de förbundens löpande verksamhet. Den assoolika intressen som kan vara knutna till ett ciationsrättsliga regleringen överensstämmer vattenomrâde. i stora drag med vad som gäller för våra I Förbundsrepubliken Tyskland kan särvattenrättsliga samfálligheter. skilda sammanslutningar mellan intressenter- Viss särlagstiftning gäller för de stora na bildas enligt en lag från 1937 (Wasserver- vattenförbund som är verksamma i de bandgesetz). Dessa sammanslutningar, här tättbefolkade och hårt industrialiserade omkallade vattenförbund, kan bildas för i stort rådena kring Ruhr och mellersta Rhen. Dessa sett alla åtgärder med vattenrättslig anknyt- förbund synes ha mycket betydande ekono-

ning såsom vattenreglering, kraftproduktion, miska och tekniska resurser. De ombesörjer farleds- och flottningsarbeten, en omfattande kontroll Vattenförsörj- av vattendragen och ning osv. där åtgärderna är av gemensamt är huvudmän för vattenförsörjnings- och intresse för kommuner, industrier, markäga-

avloppsreningsanläggningar.

re m.fl. finns Enligt uppgift det omkring Den Österrikiska vattenlagstiftningen inne- 16 000 vattenförbund, av vilka de flesta håller bestämmelser om vattenförbund som torde vara jämförbara med våra diknings- företer åtskilliga likheter med de västtyska. och invallningsföretag. En allt Efter tillkomsten år 1963 av the Water vanligare arbetsuppgift för vattenförbunden synes vara Resources Act finns i England och Wales 29 kontroll av vattenområdenas förorenings- s. k. River Authorities vilka inom ett större grad. Förbunden kan också svara för sådana eller flera mindre avrinningssystem svarar för åtgärder som det enligt lag eller myndighets en från allmän och enskild synpunkt ändabeslut åligger medlem att utföra. Ett vatten- målsenlig hushâllning med vattentillgângarförbund kan t. ex. i en kommuns ställe svara na. Vissa särskilda organisationer har inrätför allmänna vattendrags skötsel och under- tats för Londonområdet. Verksamheten omhåll. Kostnaderna för vattenförbundens verk- fattar

vattenförsörjnings- och föroreningsfrä-

samhet täcks genom bidrag från medlemmar- gor, torrläggning och översvämningsskydd na. Kostnadsfördelningen sker i princip med samt fiskevård. På vattenförsörjningens omutgångspunkt i de fördelar som förbundets råde sker långsiktig planering, projektering verksamhet bereder medlemmarna och i de och utförande av magasin och överledningar, förpliktelser som förbundet övertagit från hydrografrskt och arbete meteorologiskt medlem. De västtyska vattenförbunden kan samt och kontroll. tillståndsprövning Pâ betraktas som ett utförs

slags offentligrättsliga föroreningssidan vattenundersökning-

korporationer. Statliga myndigheter har ar och analyser, tillstândsprövning och till-

och registrering av tillfäl- sådana företeelser som är ägnade att försämsyn, undersökning ra vattenförhållandena, i första hand avliga utsläpp samt viss forskning. Otillåtna beivras i sista hand genom anmälan loppsutsläpp och vattenbortledning. Byråerutsläpp och över- nas insatser i samråd med ett till åtal. I fråga om torrläggning planeras vari centrala och lokala svämningsskydd omfattar arbetsuppgifterna rådgivande organ och utförande av samt enskilda vattenintressen är huvudsakligen projektering myndigheter arbeten till skydd mot tidvatten och flöden, företrädda. underhåll av vattendragen och skötsel av I de nordiska grannländerna synes lagstift- Vad slutligen gäl- eller liknande sam-

vissa torrläggningsföretag. ning om vattenförbund

ler fiskevärden svarar organen för kontroll av manslutningar ha förts på tal bara i Finland. inverkan liksom för fiskodling Där finns ett antal på frivillig samverkan föroreningars vilkas verkoch utsättning av fiskyngel, fiskekortförsälj- grundade vattenskyddsföreningar Verksamheten leds av en samhet huvudsakligen omfattar recipientning och tillsyn. för lokala kontroll, forskning och intressebevakning. styrelse vari ingår representanter mfl. Flera föreningar förfogar över vattenlaboramyndigheter, industrier, jordbrukare Verksamheten står under viss statlig kontroll torier och särskild expertis på vattenvårdens område. Några av laboratorierna har godoch finansieras dels genom en särskild lokal och känts som allmänna vattenforskningsanstalskatt, dels med avgifter för torrläggning och dels i viss omfattning ter. Medlemmar i föreningarna är vanligen de vattenbortledning vattenmed lån och statsbidrag. Samma system som på ett eller annat sätt utnyttjar knutna till med vissa organisatoriska avvikelser draget eller annars har intressen tillämpas detta. Vattenskyddsföreningarna har bildat också i Skottland. Enligt ett våren 1973 ett centralförbund vilket till den år 1971 föreliggande förslag, den s. k. Water Bill, tillsatta framfört önsskall ansvaret för hushållningen med vatten- vattenlagskommittén kemål om viss rättslig reglering av föreningtillgângama i England och Wales övertas av arnas verksamhet. Bl. a. skulle de ges talerätt ett nationellt råd och tio regionala vatteni vattenmål som berör deras verksamhetsom-

myndigheter (Water Authorities).

råde. har funnit att nya vattenlagstiftning av Vattenlagskommittén Enligt Frankrikes att bilda särskilda det inte föreligger något behov av lagstiftår 1964 är det möjligt sammanslutningar med ansvar för vattenhus- ning. inom visst avrinningsområde eller hâllningen del av sådant område. Som förebild har

de vattenförbund som är verksammai tjänat Ruhrområdet. Några franska vattenförbund har dock ännu inte inrättats. Det franska systemet för hushållning med vattentillgångarna har i stället baserats på sex s. k.

finansieringsbyråer, var och en verksam inom ett hushållningsdistrikt som i huvudsak omfattar ett av landets stora flodsystem. Finanstöd i form av sieringsbyrån ger ekonomiskt lån eller bidrag till myndigheter och enskilda som vill vidta åtgärder för att företagare förbättra vattenförhållandena, främst re- Verksamheten finansieras ningsanordningar. genom avgifter. Avgift kan tas ut av den som har gjort byråns insatser nödiga eller nyttiga eller som har intresse av sådana eljest insatser. Avgifterna har i praktiken drabbat

4 Samverkan mellan olikartade intressen

enligt vattenlagen

4.1 Historik svensk rätt bestämmelser om samverkan I svensk lag har det sedan länge uppmärk- mellan jordbruks- och vattenkraftintresset. sammats att det i vissa situationer kan såväl Ägare av jord som av vattenverk föreligga ett behov av samverkan mellan de ävensom vissa andra intressenter skulle sålunolika intressen som har anknytning till ett da vara pliktiga att i mån av vars och ens visst vattenområde. båtnad Enligt de s. k. strömrens- delta i företag för vattendrags uppningsförfattningarna från 1764 och 1822 var rensning. Motsvarande bestämmelser upptogs alla rikets undersâtar skyldiga att delta i de med vissa avvikelser i 1870 års förslag. I rensningsarbeten som behövdes i strömfall, detta hade dessutom principen om tvångsbäckar och åar för att hindra samverkan skadliga ytterligare utvecklats till att uthade översvämningar. Strömrensningarna över företag för strömrensning omfatta ockalltså karaktären av en allmän pålaga. Bestäm- så avdikning, vattenavledning, invallning och melserna i ämnet trots att de upphävdes bevattning av jord. Förslagen som omfattade länge synes ha saknat praktisk både den lukrativa betydelse och den defensiva vattenförst genom till rätten ledde emellertid övergångsbestämmelserna inte till lagstiftning.

lagen (1920:459) om ändring i vissa delar av Den lukrativa vattenrätten kom sedermera

vattenlagen (1918:523). Möjligheten att att regleras främst i förordningen (l880:57 s. tvångsvis få till stånd en samverkan mellan fle- l) om jordägares rätt över vattnet å hans ra enskilda intressenter infördes för första den s. k.

grund, vattenrättsförordningen, och gången i svensk rätt genom förordningen den den defensiva vattenrätten i lagen (l879:29

20 januari 1824 angående ändring eller utriv- s. l) om dikning och annan avledning av ning av vattenverk som genom uppdämning vatten. skada jord eller hindra dess odling. Tvängsan- I den sålunda närmast före VL gällande

slutningsprincipen utvecklades vidare i för-

lagstiftningen hade gemenskapen mellan oliordningen den 30 november 1841 (nr 62 s. ka intressen beträffande företag för Vattens l) angående vissa villkor för vattenavled- tillgodogörande ägnats obetydlig uppmärkningar till beredande av samfällig samhet. innehöll jords Vattenrättsförordningen odling, vari främst âsyftades större sjösänk- visserligen bestämmelser om sådan intresseningsföretag. gemenskap såvitt gällde gemensam utbygg- Det nu antydda regelkomplexet överarbe- nad av samfallt strömfall, men saknade regler tades under 1800-talets senare del av två om deltagarnas inbördes ställning och om kommittéer som åren 1865 och 1870 avgav deras förhållande till tredje man. Dikningsförslag till ny vattenrättslagstiftning. I 1865 lagens bestämmelser om intressegemenskap års förslag förekommer som en nyhet i vid företag för jords torrläggning hade

däremot i väsentliga delar samma innebörd träde angående företagets angelägenheter.

som motsvarande Om en vattenreglering visar sig vara till regler i 7 kap. VL. I båda för allmän hamn eller fallen var det dock uteslutande fråga om att stadigvarande nytta

ordna en samverkan mellan likartade intres- annan allmän farled eller för ett avloppsföre-

sen. Föreskrifter om en samverkan mellan tag kan anläggningens ägare med stöd av 3

i svensk bidra till kostnaderna för intressen av olika natur infördes kap. 9 § förpliktas

i att utföra däremot inte till vattenrätt först genom VL. Av betydelse vattenregleringen,

bestämmelser drifts- och underhållskostnadema. Härvid detta sammanhang är främst

för både kraft- och förutsätts att den vunna nyttan kan upprörande regleringsföretag

skattas till visst penningbelopp och att den torrläggningsändamål i 3 kap. VL och de år

1941 i 8 kap. VL upptagna reglerna om kan påvisas med stöd av vunnen erfarenhet

om redan inträdda förhållanden. Bidragsskylsamverkan mellan avlopps- och torrläggningsfår aldrig sättas högre än som intressena. digheten

motiveras genom en verklig och påtaglig

fördel. Bidraget skall stå irelation till bidrags-

4.2 Företagen enligt 3 kap. VL nytta av regle-

givarens i pengar uppskattade

kraft- del av denna Den samverkan mellan och torrlägg- ringen och fär inte utgöra större

än som motsvarar förhållandet mellan ningsintressena som åsyftas i 3 kap. VL skall i* nytta

anläggningskostnad och en särskild samfällig- regleringsföretagets

princip äga rum inom het som kallas regleringsföretag. Var och en dess nytta för delägarna. Det på detta sätt be-

från kraft- eller räknade beloppet utgör den övre gränsen för som har nytta av regleringen blir medlem i företa- bidraget, vars storlek bestäms av vattendom-

torrläggningssynpunkt

stolen med hänsyn till omständigheterna i varget med skyldighet att bidra till kostnaderna fall. Att en anläggningsägare får för att utföra och driva regleringen i förhål- je särskilt - i

betala bidrag enligt 3 kap. 9 § medför

lande till den nytta han vinner. Förhållandet - inte mellan de båda intressegrupperna skall vid motsats till anslag enligt 3 kap. 8§

inte rätt för honom att bli medlem i tvist ordnas så att t. ex. kraftintresset någon

regleringsföretaget. Han ådrar sig å andra får betala för att en sjö med hänsyn till sidan inte heller någon skyldighet att ta del i torrläggningsintresset sänks till lägre nivå än

de framtida drifts- och underhållskostnadersom kan anses påkallat från kraftsynpunkt.

andra intressen än kraft- och torr- na. Även bestämmelser - som i kan ha nytta av en I 3 kap. meddelas läggningsintressena Förhållandena kan till en stor utsträckning är tvingande - om reglevattenreglering.

vara sådana att regleringen blir av ringssamfallighetens organisation ((3 kap.

början 12-25 Dessa bestämmelser är med allmän betydelse för landet i dess helhet eller §§). smärre avvikelser tillämpliga vare sig regleviss ort, och lagstiftaren har utgått från att

staten, kommun eller landsting i en sådan ringen sker med eller utan tvångsdelaktighet förutsätter för situation kan anse det lämpligt att genom (jfr 3 kap. 27 §). Lagen

tillkomsten av en att

företaget. Om så sker kan regleringssamfällighet

anslag understödja föreligger till sådan reglering anslagsgivaren enligt 3 kap. 8 § förbehålla sig laga tillstånd

rätt till delaktighet i företaget. Som grund som avses i 3 kap. Därefter skall medlemmar-

i na anta för företaget och utse för delaktigheten gäller anslagets storlek stadgar

Majzt eller myndighet som förhållande till den beräknade anläggnings- styrelse. Kungl.

Kungl. Maj :t bestämmer kan utse en ledamot kostnaden. Med delaktigheten följer skyldigför som är av het för anslagsgivaren att i likhet med andra i styrelse regleringsföretag

i framtiden bidra till drifts- och betydelse från allmän synpunkt. stadgarna deltagare underhâllskostnaderna i proportion till den skall granskas och fastställas av länsstyrelsen,

innan de blir gällande. Anmälan av val av fastställda andelen i företaget. Anslagsgiva-

ren får i samma mån rösträtt vid samman- styrelse och om ändring i styrelsens samman-

sättning skall göras hos länsstyrelsen. Sedan sammanträde inte har tillkommit i behörig

styrelse utsetts och stadgar eller antagits utgör ordning att det eljest strider mot lag

regleringsföretaget ett från de enskilda med- eller författning eller mot stadgarna, kan han

lemmarna skilt rättssubjekt och kan i egen- klandra beslutet vid allmän domstol.

skap av juridisk person inneha egen förrnö-

genhet, genom styrelsen föra talan vid domstol 4.3 Företagen enligt 8 kap. V1. osv. (jfr af Klintberg Om byggande i

vatten s. 216 m). I 8 kap. 20-24 §§ VL ges bestämmelser dels

Styrelsen skall sköta företagets angelägen- om en avloppsintressents rätt och skyldighet

heter i enlighet med stadgarna och medlem- att leda avloppsvatten till en ledning som är marnas beslut, såvida inte beslutet strider avsedd för torrläggning av mark, dels om en mot stadgarna eller mot lag. Styrelsen kan torrläggningsintressents rätt och skyldighet

själv eller genom ombud företräda medlem- att utnyttja och dels om hur avloppsledning marna i allt som rör företaget. Om annat inte kostnaden för gemensamma ledningar skall

har föreskrivits i stadgarna gäller som styrel- fördelas mellan de båda intressegrupperna.

sens beslut den mening som får de flesta Av förarbetena

framgår att dessa regler har

rösterna på styrelsesammanträde. Vid lika tillkommit mot bakgrund framför allt av det röstetal gäller den mening som biträds av förhållandet att avloppsvatten från samhälordföranden. len och inrättningar tillförs öppna diken eller Uttaxering av medlemmarnas bidrag till kanaler som i

ingår torrläggningsföretag företaget sker - om annat inte bestämts i II 1942

(NJA s. 63). Det bör redan här stadgarna genom att styrelsen upprättar framhållas att bestämmelserna inte torde

debiteringslängd och lägger fram denna vid vara tillämpliga när avloppsvatten släpps ut i sammanträde med medlemmarna. I längden sjöar och vattendrag som omfattas av vatten-

anges det belopp som skall uttaxeras, vad avledningsföretag.

som därav belöper på varje medlem och Frågorna om anslutningsrätt och ansluttiden för inbetalningen. Anser medlem att ningstvång har väsentligen gjorts beroende av

den i längden verkställda fördelningen inte en lämplighets- eller Vad skälighetsprövning.

överensstämmer med lag, kan han vid allmän

kostnadsfördelningen beträffar är utgångs-

domstol väcka talan om rättelse. Debiterings- punkten som nyss antytts att kostnaden för

beslut som inte klandras kan verkställas en gemensam ledning i första hand skall

såsom lagakraftvunnen dom. fördelas mellan avloppsintresset och torrlägg- Medlemmarnas rätt att besluta om företaningsintresset. Anläggningskostnaden förde-

gets angelägenheter utövas på sammanträde, las enligt huvudregeln med till

hänsyn vid vilket varje medlem har rösträtt efter det och beskaffenheten mängden av det vatten andelstal som bestämmer hans skyldighet att som avleds av en eller flera avloppsintressendelta i kostnaderna för företaget. Medlem ter, å ena, och av en eller flera torrläggnings-

som inte har betalat förfallet bidrag får inte intressenter, â andra sidan. Om avloppsvattutöva sin rösträtt förrän skett. net medför betalning att ledningen måste utföras på Ingen får rösta för mer än en femtedel av visst sätt och därigenom vållar ökade kostsumman av de andelstal som är företrädda pä nader, skall i drabba ökningen princip sammanträdet. Om annat inte av

följer avloppsintresset ensamt, eftersom den föran-

stadgarna gäller som Sammanträdets beslut leds av avloppsvattnets beskaffenhet. Om den mening som har fått högsta röstetalet. den kostnad för skötsel och underhåll som

Vid lika röstetal I skulle avgörs val genom lottning. eljest vila på torrläggningsintresset andra frågor gäller den mening som biträds minskas, t. ex. genom att ledningen görs av de flesta röstande eller, vid lika anta] täckt i stället för öppen, kan emellertid röstande, av ordföranden vid sammanträdet. torrläggningsintresset få bära skälig andel av Anser medlem att beslut som fattats på ökningen i anläggningskostnad (NJA II 1942

är s. 67). Ingen av de båda intressegrupperna skyldig att bidra med större belopp än som motsvara kostnaden för särskild ledskulle ning eller kan anses rimligt med hänsyn till av det gemensamma företagruppens nytta get. Motsvarande grunder gäller beträffande fördelningen av kostnaderna för den gemensamma skötsel och underhåll. l ledningens förarbetena har anmärkts att eventuella

rensningskostnader många gånger torde för-

anledas enbart av avloppsvattnets beskaffenhet och att i sådana fall avloppsintresset ensamt bör få vidkännas dessa kostnader (NJA II 1942 s. 67). Det har ansetts ligga i sakens natur att den andel som belöper på avloppsintresset bör fördelas enligt de grunoch der som gäller för vanlig avloppsledning bestämmelse i ämnet har inte någon särskild meddelats. Däremot har det befunnits lämpden inbördes fördelningligt att beträffande en mellan i 8 torrläggningsintressenterna i 7 kap. kap. 23 § erinra om bestämmelserna

angående dikningssamfällighet.

Tillkomsten av ett kombinerat avlopps- och medför - i motsats till

torrläggningsföretag

vad som gäller kombinerade vattenreglerings- - inte att en samfallighet måste företag

bildas för att sköta företagets angelägenhe-

ter. Lagen utgår från att avloppsledningen

ingår i en allmän vatten- och avloppsanlägg-

huvudman i ning och från att anläggningens allmänhet skall ha hand om det gemensamma företagets angelägenheter (8 kap. 38 § jfr 8 kap. 4 § sista stycket). Om så inte är fallet skall det emellertid bildas en samfällighet - eventuellt med styrelse och stadgar av ungefär samma slag som ett regleringsföretag 39-44 §§). (8 kap. 38 § andra stycketjfr

J37

5 Tidigare förslag m. m.

5.1 Översikt att flertalet remissinstanser anslöt sig till Sedan mitten av 1950-talet har tid efter

uppfattningen att det behövdes lagstiftning

annan röster höjts för särskild om vattenvårdsförbunden.

lagstiftning Departements-

om de s. k. vattenvårdsförbunden, ofta un- chefen tog själv inte ställning i frågan. Med

der åberopande av förhållandena utomlands. anledning av väckta motioner ansåg sig 1 direktiven för vattenvårdskommittén dock kunna (se riksdagen förutsätta att Kungl. 1954 års riksdagsberättelse s. 197 ff) anförde Majzt lät utreda saken när förhållandena

föredragande statsrådet bl. a. att det torde påkallade det

(JoU 1965:16, rskr 255). Vid

vara tänkbart att - såsom i viss utsträckning 1965 års riksdag avslogs fristående motions-

skett i Västtyskland och England - särskilda yrkanden angående skyndsam om utredning sammanslutningar bildades med uppgift att i framtida

Vattenvårdssammanslutningarnas

fråga om visst vattenområde planlägga, sam- organisation och ställning samt om bidrag till ordna och utföra för erforderliga åtgärder dessa sammanslutningars verksamhet (mot. rening. En sådan skulle sammanslutning 111153, SU 6). Yrkandet om bidrag upprekunna ha rätt att från uppbära avgifter pades utan framgång vid 1966 års riksdag samhällen, industrier m. fl. som medverkar SU (motion II:536, 6). År 1967 begärde

till vattenförorening eller att efter

skälig riksdagen emellertid skyndsam utredning av

fördelning kräva bidrag till kostnaderna från lagstiftningsfrågan (3LU

32, rskr 218). Riksde olika intressenterna i

sammanslutningen. dagens önskemål har tillgodosetts genom

Om utredningen skulle visa att sammanslut- vattenlagsutredningens direktiv. Kungl. Majzt ningar av angiven art lämpligen borde bildas, har vidare i enlighet med beslut vid 1971 års hade de sakkunniga att i första hand

riksdag (JoU 17, rskr 67) förordnat att

undersöka möjligheten att bilda dem motion 1971:414 på jämte utskottsutlåtandet frivillig väg. Vattenvårdskommittén som be- skulle överlämnas till vattenlagsutredningen handlade frågan i sitt slutbetänkande Vatten- för övervägande i vad avsåg frågan om vårdens organisation m. m. (SOU 1964:60), kostnadsansvaret vid skötsel och vård av

fann emellertid att det saknades tillräcklig vattendragen. Så har skett genom Kungl. brev

anledning till lagstiftning. Motsatt uppfatt- den 23 april 1971 till utredningen. ning hävdades i ett särskilt yttrande till De nu aktuella

frågeställningarna har

betänkandet. berörts också i vissa

utredningssammanhang Av den proposition (1965:97) som lades utan att leda till direkta I ett av

förslag. fram med anledning av betänkandet framgår den 25

syneförrättningssakkunniga juni

för en rationell vatten-

1964 avgivet betänkande (stencil Jo 1964:4) skapa förutsättningar

och förore- vård. för detta anses böra framhölls att vattenhushâllnings- Möjligheterna

kunde böra lösas samtidigt för utredas så snart som möjligt genom vattenningsfrågoma försorg. l anslutning till ett helt vattendrag, vare sig det skedde i lagsutredningens

större detta uttalande framhåller vetenskapsakastatlig eller kommunal regi, genom demin i sitt över rapporten att av markägare eller genom yttrande samorganisationer vattenvårdsförbunden måste ges förbättrade kombinationer av dessa eller andra alterna-

möjligheter att verka, om vattensystemen tiv. I Emåutredningens slutrapport, dagteckskall kunna betraktas som funktionella helnad i mars 1966, framfördes tanken på en

använd- heter och därigenom erhålla rationell vård. organisation för rationell enhetlig i Vattenvärnet uttalar i sitt yttrande att det ning och vård av landets vattentillgångar

borde finnas ett vattenvårdsförbund i varje huvudsak baserad på det engelska systemet

Av immissionssak- flodområde av betydelse för att tjäna som med River Authorities.

buller instrument för en aktiv vattenvård i samförkunnigas betänkande Luftförorening,

1966:65 s. stånd mellan olika användare av vatten inom och andra immissioner (SOU

och de myndigheter som att de sakkunniga har övervägt avrinningsområdet 236) framgår frågor om vatten och vattenvård. ett uppslag att låta vatten- och luftvårdsför- handlägger

över förorenings- Vattenlagsutredningen redogör i de följanbund svara för viss tillsyn

förhållandena. de avsnitten närmare för de viktigare uttalan-

l betänkandet Vattenlagens torrläggnings- dena i lagstiftningsfrågan.

bestämmelser 1968:51) har utred- (SOU

berört möjligheten att införa ningsmannen

i diken och andra anläggningar 5.2 Vattenvârdskommittén delaktighet

för alla som faktiskt drar nytta av dessa, förhål- Efter en redogörelse för de utländska eventuellt inom ramen för någon form av förbunlandena och de i Sverige verksamma

vattendragsförbund (bet. s. 30). I ett annat den anför kommitténs majoritet följande

utredsammanhang (bet. s. 109) konstaterar och behovet för svensk del angående värdet att det vid skilda tillfällen har vattenningsmannen av sådana sammanslutningar som

framhållits att det vore mest rationellt att vårdsförbund (SOU 1964:60 s. 46 f).

kunna i ett sammanhang samordna samtliga Det undersökningsmaterial som framskafsåväl defensiva som lukrativa vattenföretag av förbunfas, bearbetas och offentliggöres ett nederbördsområde. Starka skäl inom den har stort intresse för allmänheten,

för att en och industrierna inom vedertalar enligt utredningsmannen kommunerna vattenområde och även för de mellan torrlägg- börande lämplig generell samordning som har ansvar för inbördes samt mellan dessa statliga myndigheter ningsföretagen i allvattenvården. Upplysningsverksamhet å ena och andra vattenintressenter å företag männa eller för bygden aktuella vatten-

andra sidan skulle kunna vinnas inom ramen bedriven förbunden, skyddsfrågor, genom

for vattendragsförbund. Han har emellertid betyder också mycket för vattenvårdsarbe-

intresset för ansett det falla utom ramen för sina direktiv tet. Att skapa och vidmakthålla till vattnets skyddande är i detta omfattande frivilliga åtgärder att lägga fram förslag en ideell verksamhet, som förtjänar allt

ämne. l flera remissyttranden har ställnings- att erkännande. Likaså är det betydelsefullt, och krav på utredning av i förekommande fall riktagandet beklagats uppmärksamheten

tas på rådande brister och på de åtgärder frågan framförts. i som är möjliga för att skapa förbättrade bör återges ett uttalande Slutligen förhållanden. Det får därför betecknas som Hushållning med civildepartementets rapport angeläget att förbunden, gärna i samarbete

mark och vatten (SOU 1971:75 s. 89). Enligt med andra intresserade organisationer, hälso-

uttalandet är det önskvärt att t. ex. vatten- hushållningssällskap m. fl. invårdsförbund,

vårdsförbunden möjligheter tensifierar denna sida av sin verksamhet. ges förbättrade för att Förbunden kan också genom kontakter med att verkställa genomförd planering

hälsovårdsnämnder och med styrelser och ställer sig ovillig, ter sig mycket tvivelaktigt. befattningshavare, som vid anslutna företag Vattenvårdskommittén finner därför, att är ansvariga för avloppsutsläpp, medverka till förbunden såsom hittills bör vara frivilliga förbättrad lokal övervakning av avloppsut- sammanslutningar, som i samråd med de

släpp. vattenvårdande får utveckla myndigheterna Med de åtgärder till av vatten- sin verksamhet lösning efter hittillsvarande linjer. vårdsfrågan som redan blivit vidtagna här i Det är värdefullt om företrädare för den landet uppställer sig beträffande vattenvårds- statliga vattenvårdsmyndigheten bereds tillförbunden och likartade organisationer fälle att närvara vid förbundens sammanträfrämst två frågor, nämligen dels om statliga den. Statliga befattningshavare som har att

ingripanden behövs för att bilda sådana handlägga föroreningsärenden eller andra förbund, dels i vad mån förbundens verksam- vattenvårdsfrågor bör icke få utan särskilt

het och anslutningen till dem behöver tillstånd inneha uppdrag inom förbunden. regleras genom lag eller författning. Motsvarande föreskrift gäller redan nu enligt Vid bedömande av den förstnämnda frå- instruktionen för statens vatteninspektion gan må till en början beaktas, att de tyska beträffande ärenden som är eller kan bli

och engelska förebilderna har sin grund i föremål för handläggning av inspektionen.

förhållanden, som vanligen icke föreligger i

Sverige. De nuvarande svenska vattenvårds- Minoriteten, dåvarande

distriktsingenjören

förbunden är uppbyggda och redan anpassa- för vatten och avlopp Ossian Svensson, de till svenska vilka förhållanden, enligt utvecklar huvudansvaret för sin mening på följande sätt (bet. s. vattenvården vilar på statliga myndigheter. 62 ff).

En mera fullständig indelning av landet i Beträffande om frågan vattenvårdsförområden för vattenvårdsförbund synes icke bund delar jag den av kommittén redovisade vara erforderlig. De med undersökningsverkuppfattningen, att en mera fullständig indelsamheten förbundna kostnaderna blir icke ning av landet i områden för vattenvårdsförsällan betydande och bör därför begränsas bund icke synes vara erforderlig. Jag delar till verkligt angelägna objekt. Liksom hittills däremot icke den slutsats kommittén kombör därför behovet av vattenvårdsförbund mit till, att behov av lagstiftning icke skulle prövas med hänsyn till föroreningsförhållan- föreligga. Enligt min uppfattning kan de

dena i varje särskilt fall. Det kan vara nuvarande förbunden just genom avsaknaden lämpligt att, såsom hittills ofta skett, läns- av reglerande bestämmelser hastigt komma

styrelserna då det anses vara till nytta tar att upplösas, enbart genom att ett mindre

initiativ till bildande av vattenvårdsförbund. antal av ledamöterna godtyckligt utträder ur Några särskilda regler härför behöver knap- ett redan bildat förbund. I samma riktning past uppställas; ett önskemål bör dock vara talar enligt min uppfattning även de svårigatt samråd i frågan äger rum med vattenheter, som har funnits, då det gällt att starta vårdsmyndigheten. Ehuru förbundens verkdylika förbund. I vissa fall har sådana samhetsformer och arbetsprogram numera i initiativ helt misslyckats och i vissa andra fall praktiken har fått en viss stadga, torde det har den tid, som erfordrats för att bilda ett

vara av värde att särskilt i om fråga förbund, varit orimligt lång. min Enligt undersökningsverksamheten vissa vägledande torde man därför mening icke kunna räkna anvisningar lämnas av vattenvårdsmyndighe- med att som hittills eller andra länsstyrelser ten. myndigheter tar initiativ till bildande av En huvudfråga i diskussionen rörande vattenvårdsförbund i medvetande om svårigvattenvårdsförbunden är, om medlemmar heterna att vinna anslutning från olika skall som nu anslutas helt frivilligt eller omi intressenter dvs. antingen enbart kommuner

vissa fall kommun eller företag skall kunna eller kommuner och industrier och andra genom beslut av domstol eller annan mynorganisationer eller institutioner. Jag anser, dighet tvingas ingå i sammanslutningen. att avsaknaden av lagstiftning också är en Några påtagliga behov av tvångsanslutning orsak till att förbunden icke kunnat utveckhar veterligen icke förekommit. Vidare torde las utan fortfarande måst begränsa sina det möta åtskilliga svårigheter att uppställa uppgifter till måhända mindre betydelsefullämpliga regler för sådan Det anslutning. la. Med en lämpligt utformad lagstiftning är främsta skälet häremot är dock, att värdet av det inte otänkbart, att förbunden skulle att i förevarande sammanhang kunna tvinga någon tilldelas uppgifter, varigenom det att deltaga i ett samarbete, till vilket han regionala inom ett sammanhanget vatten-

område skulle kunna klarläggas betydligt ningsföretag. 1 motionerna 1:638 och 112576

enklare och smidigare än vad som nu är utredning rörande vattenvårdsföryrkades fallet. Det är vidare inte osannolikt att bundens organisation och uppgift samt formöjligheter därigenom också skulle kunna merna för statligt stöd till förbunden. Motioskapas, att i särskilda fall finna en enklare närerna framhöll bl. a. att förbunden utfört och naturligare form för samverkan även vid

än vad som nu erbjuds ett värdefullt och intensivt arbete på vattenåtgärders vidtagande enbart genom bolagsbildning eller bildande vårdens område men att de saknade tillräck-

av kommunalförbund. lngen av dessa former resurser. Eftersom vattenliga ekonomiska garanterar den samverkan mellan olika indragen utnyttjas också t. ex. för bad eller tressenter, som en framtida rationell vattenfiske var det oskäligt att alla kostnader för vård kommer att kräva. Slutligen skulle kan vattenvårdsförbundens verksamhet lades på frågan huruvida vattenregleringsföretag genomföras enbart i syfte att tjäna en ett fåtal kommuner eller industrier. Statsbi-

rationell vattenhushållning för att motverka kunna drag skulle ge förbunden nödvändiga vattenförorening också kunnat finna sin ekonomiska resurser men också stimulera lösning i detta sammanhang. medlemmarna till fortsatta insatser. Behovet av lagstiftning i denna fråga borde enligt min mening även ses mot Motionerna behandlades av tredje lagut-

bakgrunden av vad kommittén uttalat om skottet som inhämtade yttranden från vat-

behovet av en rationell Vattenvård, vilket tenöverdomstolen, statens vatteninspektion, enligt kommittén bäst skulle kunna realiseras Svenska stadsförbundet, Svenska kommungenom att en landsomfattande vattendrags-

förbundet och Sveriges industriförbund. Vat-

inventering utföres, på grundval av vilken för de olika tenöverdomstolen och de båda kommunala saneringsplaner vattendragen uppställes. Det kan icke anses helt osanno- intresseorganisationerna tillstyrkte utred-

likt att en dylik vattendragsinventering bor- ville för sin del ning. Vatteninspektionen de kunna genomföras betydligt snabbare, om inte motsätta av sig den ytterligare belysning den statliga myndigheten kunde komplettefrågan som kanske kunde vinnas genom ras på lämpligt sätt med regionala förbund. lndustriförbundet, som Med stöd av bl. a. det anförda anser jag, förnyad utredning.

att frågan om vattenvårdsförbund är så ansåg att vattenvårdsförbunden borde vara

komplicerad, att kommittén i varje fall bort frivilliga, sammanslutningar, avstyrkprivata redovisa den förefintliga problematiken, te motionsyrkandena. klarlägga den nuvarande lagstiftningens möj- Utskottet konstaterar till en början att det ligheter och/eller begränsningar för att lösa rådande problem och framlägga förslag till då föreliggande förslaget till ny miljövårdsor-

kompletteringar eller ändringar i lagstiftning- ganisation kan väntas medföra viss förbätt-

en. Lokalt torde detta ring inom vattenområdet.

komma att märkas mest i fråga om tillsynen

men knappast i någon större utsträckning 5.3 .96 7 års riksdag beträffande sådana direkt vattenvårdande

Vid 1967 års riksdag togs frågan om vatten- uppgifter som vattenvårdsförbunden har på-

vårdsförbunden upp i två olika motionspar, tagit sig. Förbunden kommer därför att allt

1:450 och 112814 samt 1:638 och 112576. I de framgent vid sidan av den nya lokala

båda förstnämnda motionerna yrkades att organisationen ha väsentliga uppgifter att

riksdagen skulle begära utredning av lagstift- fylla. Utskottet yttrar därefter följande.

ningsfrågan. Motionärerna åberopade i hu- Såsom framhållits under remissbehandvudsak att det visat sig svårt att bilda nya lingen torde avsaknaden av lagstiftning i

förbund och att de existerande förbunden fråga om vattenvårdsförbunden bidra till att

hämmats i sin verksamhet av förbunden inte alltid kan utöva sin verksampå grund het på effektivaste sätt. Bristen på reglerande bristen på normerande regler. De pekade bestämmelser kan sålunda medföra att ett också på de problem som uppstår genom att förbund kan komma att hastigt upplösas avlorp från tätbebyggelse i ökad omfattning enbart genom att ett mindre antal av

tillförs dikessystem som förvaltas av torrlägg- medlemmarna godtyckligt utträder ur för-

SOUl973z3l 4l

bundet. Utan tvingande regler kan även förslaget om skydd mot miljöfarlig verksamsvårigheter uppstå vid bildandet av ett het. Med hänsyn till de förslag som därvid förbund. I vissa fall lär sådana initiativ ha lagts fram och till den pågående successiva misslyckats och i andra fall har den tid som förstärkningen av den regionala vattenvårdserfordras för att bilda ett förbund varit organisationen minskar tyngden i kravet på orimligt lång. Genom en rättslig reglering lagstiftningi fråga om vattenvårdsförbunden. kan även exempelvis frågan om bidragsskyl- Man bör emellertid ändå inte avstå från att digheten lösas. De som är mera passiva kan närmare utreda frågan om lagstiftning för därigenom tvingas att ekonomiskt bidra till vattenvårdsförbunden och i samband därmed de gemensamma kostnaderna. frågan om eventuell samordning eller samver- Mot bakgrund av det anförda anser ut- kan mellan förbunden och den statliga skottet i likhet med de flesta remissinstanser- miljÖvårdsorganisationen. Dessa överväganna det vara angeläget att frågan om lagstift- den bör lämpligen göras i detta sammanhang. ning rörande vattenvårdsförbunden närmare övervägs. Det torde få ankomma på Kungl. Majzt att snarast möjligt föranstalta om 5.5 1971 års riksdag utredning på området. Härvid synes framför I motion 1971:414 har hemställts om tillallt böra övervägas frågan om skyldigheten att ingå i sammanslutningen, om samverkan läggsdirektiv för vattenlagsutredningen angåmellan dem - industrier och ende en skyndsam av kostnadsankommuner, utredning andra - som utnyttjar vattnet för vattenför- svaret vid skötsel och värd av vattendrag. sörjning, fiske m. m. och mellan dem som Motiveringen kan sammanfattas på följande använder samma vatten som recipient för sätt. avloppsvatten, om intressenternas inbördes

rättigheter och skyldigheter, bl. a. i fråga om Åtgärder för att begränsa avloppsutsläpp

vilka åtgärder intressenterna bör ha att vidta och tillförseln av näringsämnen i vattendratill skydd mot vattendragens förorening, från vattengen är av avgörande betydelse samt om de ekonomiska förpliktelserna och vårdssynpunkt. l dagens läge är emellertid kostnadernas fördelning. Utskottet vill i sådana åtgärder bara förebyggande och de sammanhanget peka på att regler beträffande likartade frågor finns i tvångsrättsliga lagar har dessutom begränsad effekt. Från vattensom VL och lagen om enskilda vägar. Även vårdssynpunkt är det lika betänkligt att frågan om statligt stöd till sammanslutning- växer vattendragen igen och slammar upp. arna bör övervägas liksom övriga frågor som Detta måste motverkas genom direkta åtgärhar samband med vattenvårdsförbundens och ekonomi. der för underhåll och rekonstruktion av uppgifter, organisation vattendragen i form av upprensningar, vegetationsbekämpning och liknande, och det är 5.4 Vattenlagsu tredningens direktiv ett mycket starkt samhällsintresse att sådana åtgärder kommer till stånd. I fråga om vattenvårdsförbunden innehåller

direktiv Åtgärder för vattendragens skötsel och

utredningens följande uttalande (jfr underhåll är f. n. en angelägenhet enbart för 1969 års riksdagsberättelse s. 83 f). ägarna av den mark som kan beräknas ha l Sverige finns ett femtontal vattenvårds- torrläggningsbåtnad av arbetena. Den ekonoförbund med uppgift att främja vattenvården miska nyttan av en torrläggningsåtgärd är inom visst vattensystem. sammanslutningar- emellertid av helt underordnad betydelse om na har tillkommit på frivillighetens väg, i man jämför med vattendragens värde från flertalet fall på initiativ eller under medverallmän synpunkt som recipienter för avkan av länsstyrelse. Avsaknaden av lagstiftning på området har ansetts bidra till att loppsvatten, ytvattentäkter, rekreationsobförbunden inte alltid kan utöva sin verksam- jekt eller över huvud taget från allmän het på effektivaste sätt. Riksdagen har därför naturvårdssynpunkt. Verkställda undersökfunnit att frågan om lagstiftning beträffande ningar visar att avloppsutsläppen vållar huvattenvårdsförbunden bör närmare övervägas vudparten av den igenväxning, uppslamning (3LU 1967:32, rskr 218). Sedan riksdagen uttalade sig har frågan om vattenförorening och förändring i övrigt som sker i vattendraoch tillsynen däröver ingående behandlatsi gen.

Torrläggningsintressentemas enda möjlig- en som kan ligga till grund för lagregler.

att deltai bör skyndsamt ändras i het att tvinga övriga intressenter Vattenlagstiftningen

underhållskostnadema är f. n. att föra ersätt- enlighet härmed. Detta innebär i första hand

Utsik- att måste omfatta även ningstalan mot avloppsintressenterna. båtnadsbegreppet

av att vattendraget får användas som terna till framgång är dock begränsade, och nyttan

torrläggningsföretagen har därför med hän- recipient för avloppsvatten. Om möjligt bör

syn till risken att få svara för rättegångskost- man också kunna beakta vattendragets bety-

i allmänhet avstått delse i övrigt för allmänna intressen. Slutlinaderna från rättegång.

Situationen är även bortsett från avloppsut- gen bör det tillskapas ett enkelt förfarande

släppen på många håll sådan att skötseln av för att fastställa de olika intressegruppernas

eftersätts. Flera skäl bidrar till ansvar för vattendragens skötsel och undervattendragen detta. VL:s regler är i olika hänseenden håll.

svarar inte Jordbruksutskottet yttrade såvitt nu är i otidsenliga. Båtnadsbegreppet

mot de faktiska förhållandena ivattendra- fråga.

gen, och prövningsförfarandet är oftast kom-

Utskottet kan i allt väsentligt instämma i plicerat och dyrbart. Nya företag kommer som anförts av motionärerna de synpunkter därför numera knappast till stånd. Härtill och anser att snabba åtgärder bör vidtas i

bidrar också inom syfte att ersätta VL:s nuvarande bestämmelutvecklingen jordbruksbrottas ser beträffande båtnadsbegreppet med regler, näringen. De existerande företagen bättre avpassade för nuvarande förhållanden. med ekonomiska svårigheter, intresset för Utskottet vill erinra om att VL under de rensningsåtgärder minskar mycket starkt och cirka femtio år som lagen varit i kraft vid ett en stor del av företagen torde sakna funge- flertal tillfällen ändrats och kompletterats.

leder inte bara till att Under de senaste femton åren har lagen rande styrelse. Detta växer ändrats isyfte att bereda ökat skydd dels för vattendragen igen och slammas upp vissa allmänna intressen såsom naturskyddsutan också till att närliggande avrinningsomintresset och fisket, dels för Vattenförsörjråden försumpas. Vidare har bl. a. reglerna om avningen. För motionärerna framstår det som ett bygdekraft och regleringsavgifloppsvatten, och mycket starkt samhällsintresse ter reviderats. En revidering av VL:s båtnadssjälvklart regler framstår som ett naturligt kompleatt denna utveckling förhindras genom lämpment till dessa förnyelsesträvanden. Den år liga åtgärder från samhällets sida. Åtgärder 1968 tillsatta vattenlagsutredningen, som har för skötsel och underhåll av vattendragen att se över VL, skall i första hand behandla måste samordnas för vattensystemen som med de organisafrågor som hänger samman helhet. Motionärerna erinrar om verksamhe- toriska formerna för tillståndsgivningen i

ten inom t.ex. för vattenmål. Behovet av ändrade lagregler vattendragsförbunden, härvidlag har bl. a. mot bakgrund av behovet Sagån och Sävjaån, men förmodar att sådana av en översiktlig planering vid utbyggnaden frivilliga sammanslutningar bara sällan kan av vattenkraft framstått som särskilt angelätänkas komma till stånd. Förbunden kan är emellertid oförhindrad get. Utredningen också lätt tvingas att upphöra eller berövas att behandla även andra frågor som lämpli-

sin effektivitet. Den utväg motionärerna gen kan prövas i sammanhanget. Enligt

utskottets uppfattning faller den imotionen anvisar är att staten övertar ansvaret för 1971:414 väckta frågan naturligt inom raunderhåll och skötsel av sådana vattendrag men för vattenlagsutredningens uppdrag. som är av större betydelse från allmän av vikten att det nu Med understrykande synpunkt och där det kan vara svårt att aktualiserade spörsmålet bringas till en snar

fördela ansvaret mellan olika lösning föreslår utskottet att riksdagen hos intressegmp- Kungl. Maj :t anhåller att motionen 1971 :414 per. Vilka vattendrag detta bör gälla kan överlämnas till vattenlagsutredningen för lämpligen fastställas genom inventering. För övervägande. Utredningen bör vara oförhindövriga vattendrag bör ansvaret ligga kvar hos rad att, om så befinns möjligt och lämpligt,

de olika intressegrupperna. Företagna utred- avge delbetänkande i ämnet.

ningar anger metoder för ansvarsfördelning-

Det kan tilläggas att 1971 års riksdagi annat sammanhang erinrat om att frågan om möjligheterna att bilda vattenvårdsförbund skall prövas av vattenlagsutredningen samt förutsatt att bl. a. detta utredningsarbete bedrivs så skyndsamt som möjligt (JOU 1971:49).

6 Till framförda synpunkter vattenlagsutredningen

6.1 1969 a°rs enkät den och den statliga miljövårdsorganisatiohar år 1.969 inhämtat nen inte bör forringas och lämpligen bör Vattenlagsutredningen från ett antal och statsbidrag till de delar av yttranden myndigheter främjas genom 1970:40 s. 27 och verksamheten som är av allmänt intresse. organisationer (se SOU 1972:14 Från håll redovisas oms. 69) för att kartlägga vilka brister i några positiva som har visat sig före- dömen om de existerande förbundens verkvattenlagstiftningen och vilka önskemål som kan samhet. Länsstyrelsen i Örebro län, som har

ligga i praktiken

finnas beträffande framtida initiativ till tre vattenvårdsförbund i

lagstiftningens tagit

innehåll. l ett stort antal av de inkomna länet, upplyser att erfarenheterna är positiva uttalas tillfredsställelse över att och att samarbetet mellan förbunden och yttrandena länsstyrelsen är gott. Länsstyrelsen i Älvsfrågan om lagstiftning angående vattenvårdsförbunden skall tas upp till förnyat övervä- borgs ldn yttrar att de på frivillighetens väg av lagstiftning i ämnet tillkomna vattenvårdsförbunden fyller viktigande och behovet av den- som gemensamma organ för understryks på flera håll. Yttranden ga funktioner vissa vattenområden. i na innebörd har avgetts av vattenöverdom- Enligt lánsingenjören

stolen, socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen, Östergötlands län utför de frivilliga förbun-

vattenrättsdomama i Nedre Norrbygdens den ett betydelsefullt arbete. Som exempel och Mellanbygdens vattendomstolar, länssty- nämns att den undersökningsverksamhet relserna Kristian- med årlig redovisning som bedrivs av Motala i Uppsala, Södermanlands, stads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Öre- ströms vattenvårdsförbund är av stor betybro och Gävleborgs län, Iantbruksnämnderna delse för kännedomen om länets vattendrag. i Uppsala och Gävleborgs län, lantbruks- Lantbruksnamnden i Uppsala län anser att ingenjören i Uppsala län, länsingenjörerna i erfarenheterna av Sävjaáns vattendragsför-

Stockholms, Östergötlands och Gotlands län, bund visar att systemet med sådana förbund

naturvârdssektionerna vid länsstyrelserna i kan lösa många frågor på VLzs område. och Norrbottens län, styrelsen l fråga om behovet av lagstiftning fram- Kronobergs

advokatsamfund samt Svenska hålls till en början i en del yttranden, bl. a.

för Sveriges vatten- och avloppsverksföreningen. En mera från länsstyrelserna i Malmöhus och Gävletveksam inställning till behovet av lagstift- borgs län, lantbruksingenjören i Uppsala län ning redovisas av Svenska teknologförening- och naturvárdssektionen vid länsstyrelsen i stöd i en och Sveriges industriförbund. Länsstyrel- Kronobergs län, att bristen på rättsligt sen i Hallands viss mån har hämmat förbundens verksamhet. lán yttrar utan att ta ställning till att värdet av en sam- Socialstyrelsen anför att man i slutet av 1950-

lagstiftningsfrågan

verkan mellan de ideella vattenvårdsförbun- talet och början av 1960-talet, då flertalet

existerande förbund bildades, trodde att för- gas successivt ökade skyldigheter i detta bunden skulle bli ett värdefullt instrument i hänseende. En effektiv samverkan inom störkampen mot vattenföroreningar. Så har i regel re områden, kanske hela nederbördsområ-

inte blivit fallet. Årligen återkommande vat- den, torde vara en förutsättning för att dessa

tenundersökningar har i många fall helt do- åligganden skall kunna fullgöras på bästa minerat verksamheten inom förbunden vilka sätt. Eftersom motstående intressen kan fmdärigenom har blivit enbart undersöknings- nas måste tvångsmöjligheter stå till förfoganförbund. Deras vattenvårdande verksamhet de. Föreningen anser det rimligt att statshar varit ringa och av relativt underordnad makterna tillhandahåller kommuner och inbetydelse. Enligt socialstyrelsens mening skul- dustrier de rättsliga instrument som behövs le effektivare åtgärder säkerligen kunna åstad- för att främja en från vattenvårdssynpunkt kommas, om förbundens verksamhet regle- önskvärd samverkan. Genom en ändamålsen-

rades i lag. Lánsingenjören iÖstergözlands län lig lagstiftning skulle man också ta till vara

anser att det i kontinuitetens intresse är ange- kommunernas positiva intresse för vattenvårläget med en lagstiftning som tryggar de dande åtgärder vilket f. n. bara med svårighet existerande förbundens bestånd och under- kan göra sig gällande. Enligt föreningens

lättar tillkomsten av nya förbund där sådana mening är det vidare angeläget att vattenvår-

behövs. dande åtgärder kan sättas in där de får l några yttranden berörs frågan huruvida största verkan, oberoende av den kommunaden nya miljöskyddslagstiftningen och den la indelningen. Detta förutsätter bestämmelförstärkta statliga miljövårdsorganisationen ser om kostnadsfördelning som är smidigare kan anses minska tyngden i kravet på lag- och mera ändamålsenliga än de som f. n. stiftning om vattenvårdsförbund. Länsstyrel- finns i 8 kap. 29 § VL (tidigare 8 kap. 28 §). sen i Göteborgs och Bohus lán finner det Sådana bestämmelser kan tas in ien lagstiftviktigt att vattenvårdsförbunden, vilkas verk- ning om vattenvårdsförbund av innebörd att samhet inte minst i form av rådgivning och vattenvården inom visst vattenområde görs information synes ha stort värde, får en fast till en gemensam angelägenhet för berörda form och att de kan framföra synpunkter i kommuner och industrier. ärenden som berör deras verksamhetsområ- Av de båda organisationer som ställt sig de, även om statens organ för naturvård tveksamma till lagstiftningsfrågan anser tekförstärks. Enligt länsstyrelsen i Malmöhus nologföreningen å ena sidan att behovet av län finns det alltjämt anledning att närmare vattenvårdsförbund bortfaller, om de naturklarlägga hur förbunden kan och bör arbeta. vårdande myndigheterna inom rimlig tid får

Advokatsamfundets styrelse konstaterar att kapacitet att övervaka alla väsentliga vatten-

de vattenvårdande centrala och regionala drag. Å andra sidan finner föreningen det myndigheternas ökade resurser kan sägas i ovisst om en sådan förstärkning av det allviss mån minska behovet av vattenvårdsför- männas påräkorgan över huvud taget kan bund. En samverkan mellan olika intressen- nas. I detta läge förefaller det föreningen ter inom sådana förbund torde dock under som om åtskilligt kan vinnas genom en lagalla omständigheter ha ett sådant betydande stiftning om vattenvårdsförbund. Industrivärde från olika synpunkter - samråd, kon- förbundets tvekan gäller en lagstiftning varkontakt troll, med myndigheter att den igenom vattenvårdsförbunden anförtros uppbör regleras i lag. gifter att planera eller att bevaka allmänna Vatten- och avloppsverksföreningen anser intressen. Däremot anser industriförbundet att den statliga satsningen på miljöskydds- att det behövs organ som ombesörjer investeområdet har åtföljts av ytterligare skärpta ringar för gemensamma ändamål, svarar för krav på vattenvårdande åtgärder och större kontroll och skötsel av dessa och kontrolleeffektivitet på detta område. Kommuner rar att givna föreskrifter följs. Förbundet och industrier kommer otvivelaktigt att åläg- pekar här på möjligheterna att ändra nuva-

rande i 3 rättas av medlemmarna gemensamt och fast-

regler om vattenregleringsföretag

ställs av länsstyrelsen. Om vattenvårdsförkap. VL så att organen får mera vidsträckta bunden legaliseras bör enligt vattenrátts-

arbetsuppgifter.

allmänna domaren i Nedre Norrbygdens vartendom- Synpunkter på lagstiftningens förs fram stol förbunden få samma initiativrätt som innehåll i några yttranden. Enligt behövs det enligt 2 kap. 9 § VL tillkommer kronan och lantbruksstyrelsens uppfattning av de olika kommun. regler om tvångssammanslutning inom ett För att belysa frågan om samordning eller intressen som är representerade samverkan mellan förbunden och den statvattensystem i syfte att planera, genomföra har länsstyreloch följa upp vården av vattendraget. l varje liga miljövårdsorganisationen fall inom de hårdast trakterna sen i Malmöhus lán överlämnat en promeexploaterade i synes vattendragen kräva fastare former för moria med synpunkter på arbetsfördelning Vattenvård och skötsel och vård av vatten- vattenvårdsarbetet mellan stat, kommun,

vattenvårdsförbund och kommunalförbund. dragen. Denna verksamhet bör inte längre ses som en enbart för enskilda Enligt promemorian kan vattenvårdsförbunangelägenhet kom- dens nuvarande rutinmässiga kontroll av avpersoner eller enstaka grupper eller muner. Det framstår i stället som alltmer loppsutsläpp, vattenbeskaffenhet och vatten-

att för samverkan med föring i huvudsak överföras på stat och nödvändigt organ Lant- kommun. Förbundens verksamhet kan i stälmiljövårdsorganisationen tillskapas. bruksnämirderna i Uppsala och Gävleborgs let inriktas på att rationalisera och förbilliga

inom vägväsen- den kommunala kontrollen t. ex. genom att län jämför med förhållandena det och menar att det allmänna kan böra tillhandahålla provtagningsapparatur och

i stora serier. Förbunden kan svara för underhållet av vattendrag som är av göra analyser från allmän vidare tänkas åtaga sig vattendragskontroll i

betydelse synpunktNaturvârds-

sektionen i Norrbottens län särskilda t. ex. vid extrema vattenvid länsstyrelsen fall, anser att samverkan mellan olika intressenter foringar eller i samband med omfattande

inom ett vattenområde normalt bör baseras eller muddringsarbeten. Förbunrensningspå frivilliga överenskommelser men att det den kan slutligen böra svara för andra spe-

bör finnas som stöd för ciella som saknar statlig eller kom-

viss lagstiftning uppgifter

verksamheten, bl. a. för att om så behövs munal anknytning t. ex. utredning av möjlig-

heterna att förbättra vattenförhållandena, tvångsvis få till stånd en samverkan. om hur vattendragens underhåll Lantbruksingenjören i Uppsala lan finner utredning att bör ta sikte rensning och dikning skall utföras, lagstiftningen på sådana genom större och medelstora som är av samordnas och fördelas mellan intressentervattendrag betydelse från olika synpunkter - naturvård, na och slutligen utredning om hur fisket kan

torrläggning, fiske, bad och friluftsliv, vat- förbättras och utnyttjas.

tentäkt, recipient, farled, flottled, kraftpro- I fråga om den samverkan mellan olikarta-

duktion osv. De olika intressena bör repre- de intressen som åsyftas i 3 kap. VL anför

senteras i förbundet genom medlemskap för Vartenregleringsföretagens samarbetsorganiföretagaren, kommunerna, föreningarna och sation ( Vaso) att kombinationen av reglering

de enskilda intressentema. Förbunden bör för vattenkrafts- och torrläggningsändamål

vårda vattnets allmänt verka för aldrig torde ha kommit till användning. Enkvalitet, vattendragets ändamålsenliga skötsel och ligt Vaso bör det övervägas om inte skyldigunderhåll samt söka få till stånd heten enligt 3 kap. 9§ att bidra till ett åtgärder som är till nytta för medlemmarna och vattenregleringsföretag bör utvidgas till att

därvid svara för och omfatta t. ex. ett kraftföretag som vid frinödig samordning Förbunden, som lämpligen bör kallas villig reglering inte tillhör sökandekretsen. tillsyn. Vaso också att en lagstiftning om vattendragsförbund, bör ha en styrelse som påpekar verkställande organ och stadgar vilka upp- vattenvårdsförbund kan påverka reglerings-

företagens förhållanden och föranleda änd- sig i frågan om det behövs någon lagstiftning ringar i VL :s bestämmelser. angående förbunden och, i så fall, på vilka

Beträffande reglerna om kombinerade av- punkter behovet av lagstiftning starkast gör lopps- och torrläggningsföretag i 8 kap. VL sig gällande. Synpunkter har framförts av anför lantbruksnämrzden i Blekinge län att Gästriklands vattenvärdsföretzing, Arbogaett ändamålsenligt samgående mellan torr- äns, Hjälmarens, Nyköpingsärts, Motala läggnings- och avloppsintressena i många fall ströms, T idans, Lidan-Nossans och Viskans medfört stora vinster för båda intressegrup- vattenvårdsförbund samt Sagäns, Sävjaâns pema utan nämnvärt intrång. De nuvarande och Vegeäns vattendragsförbund. bestämmelserna om kombinerade företag Vattendragsförbunden är positiva till lagbör därför behållas i en ny VL. l ett stort stiftning. Sagäns vattendragsförbund be teckantal yttranden hävdas å andra sidan att nar nuvarande ordning för fördelning av dessa bestämmelser inte medger en tillfreds- underhållskostnader som helt orimlig. Samställande lösning i de allt vanligare situatio- hällen och industrier som släpper ut avloppsnerna att avloppsvatten släpps ut i diken och vatten i ett vattendrag bör bidra till undervattendrag som ingår i en torrläggningssam- hållskostnadema i förhållande till den nytta fällighet. Uttalanden av denna innebörd görs man har av vattendraget. Kommunerna bör av bl. a. socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen, stå för de kostnader som kan hänföras till länsstyrelserna i Jönköpings och Örebro län, utsläpp från enstaka fastigheter utan åker- Iantbruksnäntrzdema i Stockholms, Jön- areal. Någon ovillkorlig skyldighet för vatköpings, Kronobergs, Kristianstads, Värm- tenavledningsföretag att bilda förbund bör lands och Gävleborgs län samt av länsingen- inte föreskrivas. Om en majoritet bland före-

fören i Östergötlands län. tagen vill bilda förbund bör emellertid an-

Lantbruksstyrelsen framhåller att många slutningstvång gälla för övriga sänkningsföretorrläggningsföretag har tillkommit och tag inom det tänkta verksarnhetsområdet. dimensionerats för att tillgodose enbart jord- Sävjaäns vattendragsförbund har goda erbrukets torrläggningsbehov. Vattenavloppen farenheter av den samverkan som

frivilliga

har emellertid på senare tid även fått tjäna kännetecknar förbundets verksamhet. Det som recipienter för avloppsvatten från per- anses emellertid önskvärt att eventuellt ge-

manent- eller fritidsbebyggelse, i vissa fall nom underlätta tillkomsten av

lagstiftning också från mindre industrier. Det bör sålunda Avloppsutsläp- nya förbund. vara möjligt pen har lett till igenväxning och igenslam- att genom någon form av

syneförrättning

och har medfört ökade bilda

ning därigenom underhållsföretag i vilka befintliga torr-

underhållskostnader för torrläggningsfore- samverkar i underhållsfrå-

läggningsföretag

tagen. Det är från jordbrukets synpunkt gor. Då endast de större bör ingå avloppen synnerligen angeläget att det blir möjligt att kan man behöva möjligheter att omfördela vidga kretsen av underhållspliktiga på ett kostnaderna för det framtida underhållet. enklare sätt än genom tillämpning av 8 kap. till Anslutning ett sådant underhållsföretag 20 § VL. Lantbruksnämnden i Kristianstads bör ske genom överenskommelse som för län anser att ML kan tänkas leda till en viss tid fastställs vid förrättning. Denna tid minskning av ifrågavarande olägenheter för kan förlängas genom ny överenskommelse jordbrukarna men att denna lagstiftning inte eller genom underlåten uppsägning. Kommuensam utgör ett tillräckligt skydd. ner, industrier och andra intressenter som är beroende av underhållssträckorna bör tvångsvis anslutas till underhållsföretaget som del- 6.2 1972 års enkät ägare i detta. Deras andel i det gemensamma De vattendrags- och vattenvårdsförbund som företaget bör kunna omprövas, om betydanombetts

lämna de i l kap. redovisade uppgif- de förändringar sker i föroreningsgraden.

terna har beretts tillfälle att samtidigt yttra Underhållsföretaget bör medges rätt att vid

behov verkställa dens kompetensområde. Tiden anses mogen

underhållsåtgärder på sådana sträckor som inte ingår i de särskilda att låta förbunden åtaga sig visst ansvar för är det vattenvårdsarbetet i vad detta

medlemsföretagen, om sådana åtgärder praktiska

och önskvärda med hänsyn till företagens intres- omfattar samordning av provtagningar i vattendragen, sammanställse eller allmänna intressen. Här avses kortare undersökningar

mellan olika i av provtagnings- och analysmaterial,

eller längre sträckor företag ning informationsverksamhet osv. Samarbetet samma vattendrag. mellan och förbund bör för- Vegeåns vattendragsförbund uppger att myndigheter exi- djupas och förstärkas, och regelbundet samdet har visat sig att enbart förbundets stens har varit av avgörande betydelse för råd bör införas även på det centrala planet.

Förbundens lokalkännedom kan möjligen ut-

genomförandet av gemensamma åtgärder i

Arbetet har emellertid nyttjas bättre om de får rätt att yttra sigi avrinningsområdet. hämmats av att förbundet är en helt frivillig vissa frågor rörande det egna flodområdet.

Tidans och Lidan-Nossans organisation och därför saknar lagliga tvångs- Arbogaáns, har i stort sett samma medel. Detta gäller framför allt den mycket vattenvårdsförbund av vatten- mening. Även Motala ströms vattenvårdsförväsentliga frågan om underhållet även den totala bund framför liknande synpunkter. Fördragen men naturligtvis använd- bundet anser att alla förorenare utmed ett disponeringen av vattenresursernas Förbundet föreslår därför att vatten- bör kunna tvingas in som medning. vattendrag lemmar i ett vattenvårdsförbund, om förhållagsutredningen utarbetar förslag till arbetsför med bestäm- landena i vattendraget förbundsbild-

form vattendragsförbund påkallar

melser om skyldighet att delta i kostnaderna ning. vattenvårdsförbund konstateför gemensamma åtgärder i förbundets regi. Hjälmarens rar att hittills vunna erfarenheter inom för- Även möjligheten till statliga bidrag till verkbör utredas. Arbetsområdet bör bundet inte i och för sig talar för något samheten

omfatta hela Medlemmar större behov av lagstiftningsåtgärder. Samaravrinningsområdet.

av vattnet och vatten- betet mellan olika intressen har löpt frikbör vara utnyttjama för statliga och tionsfritt och några egentliga motsättningar dragen samt representanter Förbundet har inte framkommit, inte heller något bekommunala organ. understryker

vikten av att all lokal hov av tvångsåtgärder. Förbundet anser det

kraftigt sakkunskap om förhållandena i vatten- emellertid nödvändigt att eventuellt genom och kännedom

hos befintliga torr- lagstiftningsåtgärder skapa en fastare fonn,

dragen som är företrädd kommuner, industrier om förbunden i framtiden får mera maktpå-

läggningsföretag,

som innebär t. ex. kon-

m. fl. tas till vara. Även lantbruksnämndema liggande uppgifter

och naturvårdsenheter bör trollfunktioner eller ekonomiska åtaganden. länsstyrelsernas vara knutna till verksamheten. Framför allt måste frågorna om anslutnings-

Vattenvårdsförbunden har i allmänhet en rätt och anslutningstvång regleras. tveksam till En negativ inställning redovisas av Viskans mera inställning lagstiftningsvattenvårdsförbund. Myndigheternas olika frågan. Nyköpingsâns vattenvårdsförbund

att den tidigare omnämnda samråds- påbud i fråga om anläggnings, utsläpps- och

uppger värdet av av de

gruppen vid överläggning betonat recipientkontroll gör en samordning

att medlemskapet är frivilligt. Enligt för- berörda intressentemas åtgärder nödvändig.

bundets mening kan det dock framför allt i Detta torde innebära en tillräcklig grund för och medlemskapet bör samband med vattenreglering eller rensnings- förbundens bestånd, tänkas alltså vara frivilligt. En lagstiftning kan lätt och restaureringsarbeten uppkomma situationer där ett visst mått av förpliktelse leda till en tvångskänsla och dämpa viljan till

kan behöva åläggas företag, kommuner eller samordning. Det är givetvis av vikt att myn-

enskilda. Det kan också behövas allmänna digheterna fäster avloppsintressenternas upp-

för att klarlägga vattenvårdsförbun- märksamhet på vad som åligger dem och ger riktlinjer

enhetliga anvisningar om kontrollverksamhe- ningsfrågor, bl. a. när det gäller att få vattenten. Det kan vara lämpligt att myndigheterna regleringar som är lämpliga från recipientsyni sådana sammanhang föreslår ett samarbete punkt eller ger utrymme för bevattningsföreinom vattensystemet, i all synnerhet om där tag. Länsstyrelsen i Kalmar lan har pekat på finns ett vattenvårdsförbund. i Emåns nedre översvämningsproblemen Enligt Gästriklands vattenvärdsförenings delar. Bl. a. företrädare för länsstyrelsen i mening har det i vart fall hittills inte före- Kristianstads län har funnit att

lagstiftningen

legat något behov av lagstiftning och det är kan underlätta frivilliga överenskommelser. med hänsyn till den nya miljövårdslagstift- Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län visar ningen inte heller sannolikt att något sådant erfarenheterna från Kävlingeåns vattenvårdsbehov kan uppstå i framtiden. förbund och Vegeåns vattendragsförbund att förbunden underlättar myndigheternas arbete. De har också betydelse som för- 6.3 19 73 ärs överläggningar medlare av närmare kunskap om förhål- På inbjudan av vattenlagsutredningen har landena i vattendragen. företrädare för ett antal myndigheter och Företrädarna för har jordbruksintresset organisationer sammanträtt med represen- starkt understrukit behovet av skyndsamma tanter för utredningen för överläggningar i lagstiftningsåtgärder för att lösa underhållslagstiftningsfrågan. Företrädda vid överlägg- frågan. Från lantbruksstyrelsens sida har ningarna, som ägde rum i Stockholm den 4 framhållits att förslaget tillgodoser ett önskeapril 1973, har varit lantbruksstyrelsen, fis- mål som styrelsen har fört fram vid upprepade keristyrelsen, domänverket, naturvärdsver- tillfällen sedan 1950-talet och att vattendraket, lantbrukshögskolan, lantbruksnämnder- gens underhåll nu är i ett ohållbart läge. na i Uppsala och Malmöhus län, länsstyrel- Lantbrukshögskolans företrädare har erinrat serna i Södermanlands, Kalmar, Kristian- om de faktiska förhållanden som skildratsi stads, Malmöhus och Skaraborgs län, utred- motionen 1971:414 och anfört att det borde ningen rörande kostnaderna för miljövárden, vara uppenbart för envar att samhällsutveck- Lantbrukarnas riksförbund, Svenska kom- lingen kräver en annan av under-

fördelning

munförbundet, Svenska kraftverksför- hållskostnadema än den nuvarande. Man har eningen, Sveriges industriförbund, samråds- från det hållet ifrågasatt om förslaget ger

gruppen för Arbogaâns m. fl. vattenvårdsför- tillräckliga möjligheter att tvinga fram en bund, Lfusnan-Voxnans vattenvårdsförbund, rimlig kostnadsfördelning. Lantbmkarnas

Mörrumsäns och vattenvårdsförbund Vege- riksförbund har påpekat att vattendragens áns vattendragsförbund. Till grund för över- underhåll inte bara är ett sydsvenskt proläggningarna har legat ett utkast till delbe- blem utan vållar svårigheter på sina håll tänkande vars innehåll i huvudsak motsvarar också i Mellansverige och i Norrland. det nu framlagda betänkandet. Omdömena En mer eller mindre tveksam inställning om förslaget har varit skiftande. har kommit till uttryck på andra håll. Från En huvudsakligen positiv inställning har naturvärdsverkets sida har framhållits att redovisats av företrädare för lantbruksstyrelman genom de senaste årens satsningar på sen, lantbrukshögskolan, lantbruksnämnden miljövårdsområdet fått ett helt annat grepp i Uppsala län, länsstyrelserna i Kalmar, om

föroreningssituationen än tidigare. Detta

Kristianstads, Malmöhus och Skaraborgs län, grepp kommer att bli ännu

förhoppningsvis

Lantbmkarnas Mörrumsäns fastare

riksförbund, bl. a. genom förstärkningar på till-

vattenvårdsförbund och Vegeâns vatten- synssidan. En samordnad recipientkontroll dragsförbund. Man har i förslaget sett en eftersträvas. Verkets tvekan inför förslaget möjlighet att åstadkomma en ändrad fördel- bottnar bl. a. i farhågor för en oklar gränsning av kostnaderna för vattendragens under- dragning mellan myndigheternas och förbunhåll och komma till rätta med andra samord- dens och dessa arbetsuppgifter, farhågor

Man är också mera omfattande enkät bör göras bland de måste ovillkorligen undanröjas. utsikten led i existerande förbunden och bland länsstyrelorolig inför att få ett nytt serna för att få klarhet om i vilka konkreta

administrationen och ser från den synpunk-

det nuvarande systemet inte för stat och kommun situationer ten en anslutningsrätt fungerar. lndustriförbundet ser gärna att som ett tveksamt inslag. Det kan också bli så man får ändrade av att intressekonflikter inom förbunden kan grunder för fördelning kostnader för vattendragens underhåll men försvåra arbetet för de statliga och kommutror inte att förslaget anvisar den bästa lös-

nala myndigheterna. Kommunförbundets

mellan Helt andra alternativ kan böra väljas, företrädare har pekat på sambandet ningen. t. ex. att satsa mera på de frivilliga förbunoch utredning om kostna-

förslaget pågående

och efterlyst närmare den. derna för miljövården om nuvarande fördelning av olika uppgifter kostnader mellan stat, kommun och markhåll har anslutningsägare. Också från detta rätten för staten ansetts tveksam. Man har också ställt en iutkastet sig frågande inför bestämmelse av innebörd att en upptagen kommun som frivilligt ansluter sig till ett förbund skulle bli bunden för framtiden om

annat inte kan avtalas. Svenska krafrverksföreningen har kritiserat tanken för vissa på ett anslutningstvång tillståndshavare. Från kraftindustrins synter det sig oroväckande att tillståndspunkt havare skall kunna tvingas bidra till mera

omfattande åtgärder, t. ex. vattenregleringar, som avses kunna utföras i förbundens regi för att främja en ändamålsenlig hushållning Detta kan leda till med vattentillgångarna. att ett förbund kan

genom majoritetsbeslut tvinga fram ändrade regleringsbestämmelser för kraftproduktionen och att kraftprodu-

centerna tvingas bidra till dessa kostsamma som står i strid mot deras egna åtgärder intressen. innebär alltså ett visst Förslaget

mått av rättsosäkerhet för kraftproducenter-

na och ett intrång i lagligen förvärvade rättigheter. Även företrädare för samrâdsgmppen har framhållit att frivilligprincipen måste

upprätthållas, om man skall få ett positivt

intresse för verksamheten. Industriförbundets företrädare har ställt

sig negativ till den föreslagna lagstiftningen. Behovet av tvångsregler är inte tillräckligt dokumenterat. Vad som sagts i 1969 års enkät är ointressant med hänsyn till att ML:s tillkomst samma år helt förändrat utgångsbestämd lösläget. Inte heller anvisas någon ning i 1971 års riksdagsbeslut. En ny och

7 Vattenlagsutredningens synpunkter

7.1 Behovet av lagstiftning men där vållar ökade un-

avloppsutsläppen

Som framgår av den inledande redogörelsen derhållskostnader. I dessa fall har torrläggfinns det ilandet ett antal sammanslutningar slutit

ningsföretagen sig samman i förbund

av olika slag vilka är verksamma huvudsak- för att själva eller tillsammans med kommu-

ligen på vattenvârdens område. De tid efter ner och industrier som släpper ut avloppsvatannan framförda önskemålen om

lagstiftning ten i vattendraget få till stånd en rationell

har gällt vattenvårds- och vattendragsför- och ekonomiskt rättvis lösning av underhålls-

bunden.

frågan.

Vattenvårdsförbunden ägnar sig i allmän-

het

huvudsakligen åt recipientkontroll i ett önskemålen om rörande vatlagstiftning

visst vattenområde. Medlemmar är vanligen tendrags- och vattenvårdsförbunden sammankommuner och större industrier som använhänger framför allt med förbundens karaktär der vattenområdet för sin av

Vattenförsörjning frivilliga sammanslutningar. De skäl som eller för utsläpp av avloppsvatten. Samhälls- har åberopats vid frågans tidigare behandling

utvecklingen har hittills medfört dels ökande kan sammanfattas på följande sätt. Över-

anspråk på rent vatten för Vattenförsörjning- enskommelser måste träffas mellan de berör-

en och dels ökande da intressenterna

mängder avloppsvatten om medlemskap samt om

vilka successivt har försämrat vattnets be- verksamhetens och

inriktning finansiering.

skaffenhet. Det har därför varit ett gemen- till

Initiativ förbundsbildning, _vilka ofta

samt intresse för de berörda kommunerna har tagits av länsstyrelserna, kan därför lätt

och industrierna att få kännedom

om lägeti misslyckas och förhandlingarna kan under

olika delar av vattensystemet och om hur det alla förhållanden kräva

orimligt lång tid.

ena recipientområdet påverkar det andra Vidare kan existerande förbund lätt tvingas

samt att genom fortlöpande undersökningar till upplösning genom att några medlemmar

följa utvecklingen. Det material som har sitt

säger upp medlemskap. Bestämmelser

kunnat redovisas har varit av intresse inte om

anslutningstvång skulle alltså behövas.

bara för medlemmarna utan också för de Genom en rättslig reglering skulle också

vattenvårdande myndigheterna. t. ex. om

frågan bidragsskyldighet kunna

De s. k. vattendragsförbundens verksam- lösas och de mera medlemmarna passiva het har ofta helt eller delvis inriktats på vad bidra till tvingas att ekonomiskt de gemensom brukar kallas vattendragens underhåll, samma kostnaderna. Behovet av lagstiftningi

dvs. främst rensning och vegetationsbekämp- dessa hänseenden anses särskilt påtagligt när

ning, i sådana vattendrag där flera torrlägg- det gäller vattendragens underhåll. Vid sidan

ningsföretag har att svara för underhållet

av dessa synpunkter som väsentligen tar sikte

av förbundens nuva- fått ett helt annat grepp över föropå en rättslig reglering ling rande organisation och verksamhet har också reningssituationen än tidigare, och en betyatt förbun- dande förbättring av situationen på utsläppsden uppfattningen framskymtat anförtros besluts- och sidan och därmed av vattenbeskaffenheten den borde tillsynsöver huvud bör ha uppnåtts inom en nära funktioner efter mönster av de engelska River Authorities. framtid. kan emellertid inte Det finns emellertid företrädare också för Kraven på lagstiftning är obehöv- awisas under åberopande enbart av den nu den uppfattningen att lagstiftning

för reci- antydda utvecklingen. Åtskilliga problem på

lig i varje fall såvitt gäller förbund vattenvårdens område återstår ännu att lösa. pientkontroll. Det har ansetts att förbunden Detta gäller t. ex. frågorna om behandling av liksom hittills bör vara frivilliga sammanslutsin verksamhet i samråd brädd- och dagvatten. Det kommer troligen ningar och utveckla Av särskilt intres- att ta avsevärd tid innan kommunernas avmed berörda myndigheter. se är att flera av de i dag existerande förbun- loppssystem kan läggas om så att man kan Det har undvika bräddning förbi reningsverken vid den biträder denna uppfattning. anförts att samarbetet mellan de olika intres- häftig nederbörd. Ett annat exempel är de mera svårbedömda störningar som sammansenterna löper friktionsfritt och att något av näringsämnen från

behov av tvångsåtgärder inte har framkom- hänger med tillförsel

mit. har det emellertid ansetts jord- och skogsbruk. Samtidigt att allt Som framgår inte minst av 1971 års riksnödvändigt i lag reglera framför dagsbeslut måste i sammanhanget särskild frågorna om anslutningsrätt och anslutningsom förbunden i framtiden får mera uppmärksamhet ägnas frågan om vattendratvång, gens underhåll eller med andra ord behovet

maktpåliggande eller kostnadskrävande upp-

av åtgärder för att bevara vattendragens avgifter. bördningsförmåga. l ett vattendrag sker obe-

Den verksamhet som bedrivs inom förbun- roende av mänsklig påverkan på grund av

den och som sålunda eventuellt bör regleras erosionen en ständig förflyttning av sten, lagstiftning betingas i allmänhet di- grus, sand och annat material från mera genom rekt eller indirekt av fororeningssituationen i terräng till vattendragets Hackare höglänt vattendragen. De olika statliga åtgärder för delar. Där äger en successiv uppgrundning

vilka utredningen har redoort i kap. 2 har rum. Risken för översvämning samt försump-

otvivelaktigt medfört högst avsevärda för- ning av kringliggande mark ökar följaktligen. i detta hänseende. Beträffande Vass och annan växtlighet hindrar också bättringar flertalet tätorter har numera av vattnets och ger upphov till prövning framrinning villkoren för utsläpp av avloppsvatten ägt sediment. rum eller också kommer sådan prövning att De hinder som sålunda redan vid naturliga ske inom en nära framtid. De temporärt förhållanden kan finnas för vattnets avbördsom har beslutats av ning förstärks ofta genom mänsklig påverförhöjda statsbidrag skäl beräknas medföra kan. Avloppsutsläpp ökar tillförseln av växt-

konjunkturpolitiska

att kommunernas näringsämnen och medför därigenom ökad reningsprojekt tidigaretill och avlagring av sediment från läggs med ett par år. Bidragsgivningen växtlighet befintliga industrier kan tillmätas ungefär förmultnande växter. Även dräneringsvatten

samma effekt. Genom statsbidrag främjas från jord- och skogsbruk kan innehålla växtoch tillföra vattendraget jordockså miljövårdande åtgärder på jordbrukets näringsämnen områden. Till bilden material. och trädgårdsnäringens hör vidare den successiva av Det är tydligt att verkningarna av mänskförstärkningen och därmed också behovet av de miljövårdande myndigheterna som ägt lig påverkan rum inte minst under de senaste fem åren. underhållsåtgärder främst måste göra sig gällande i de mera tätbefolkade och flacka delar Myndigheterna har till följd av denna utveck-

av landet till vilka tätbebyggelse och jord- tendrags- och vattenvårdsförbund. Skäl kan bruk har koncentrerats, t. ex. Uppsala, Kri- anföras otvivelaktigt för att frågan åtminstianstads, Malmöhus och Skaraborgs läns stone att lösas på längre sikt kan komma jordbruksbygder. Åar och bäckar, som ofta utan att särskilda be-

lagstiftningsåtgärder

omfattas av skall dels

torrläggningsföretag, höver vidtas. Det är inte ovanligt att kommu-

avleda nederbördsöverskottet, dels ta emot nerna övertar ansvaret för underhållsåtgär-

och avleda dagvatten från hårdgjorda ytor dema efter överenskommelser med berörda

samt industriellt och kommunalt Som

avlopps- torrläggningsföretag. framgått av den

vatten.

Vattendragen utgör i många fall inledande redogörelsen har man också bl. a.

vattentäkter för industrier och kommuner beträffande nå en överens- Vegeån lyckats och har med hänsyn till folktätheten bety- kommelse inom vattendragsförbundets ram

delse också från allmän om

naturvårdssynpunkt. fördelning av underhållskostnadema mel-

Här är det alltså från en mängd olika syn- lan torrläggnings- och avloppsintressenter.

punkter angeläget att undervattendragen Det kan tilläggas att ett antal överenskomhålls på ett tillfredsställande sätt. Enligt upp- melser mellan kommuner och torrläggnings-

gift från lantbruksmyndigheterna finns det företag på vissa delsträckor lär ha träffats

belägg för att ett vattendrag med utan att

kraftig förbundsbildning kommit till stånd,

växtlighet under hösttlöden vid visst vatten- bl. a. i ett femtiotal fall i Malmöhus län. De stånd kan framföra endast 50-75 % av den olika statliga åtgärderna på miljövårdens omvattenmängd som vid samma vattenstånd råde för vilka

vattenlagsutredningen har

rinner fram i ett väl underhållet vattendrag. redogjort i kap. 2 måste också antagas kom-

Uppdämningar om cirka en meter på korta ma att efter hand göra problemen mindre

sträckor av dåligt underhållna brännande än f. n. vattendrag har kunnat konstateras. Det står emellertid klart att frågan på Till den del vattendragen har avsänkts, ansvarigt håll bedöms alltför viktig för att

fördjupats, rätats eller invallats för att torr- kunna

göras beroende av frivilliga överenslägga omgivande mark är underhållet - kommelser och en oviss framtida utveckling. främst

i form av rensning och vegetationsbe- Riksdagen har för sin del understrukit vikten kämpning - en angelägenhet enbart för del- av skyndsamma lagstiftningsåtgärder, och

ägarna i vattenavlednings- eller invallnings- lantbruksstyrelsen har i skrivelse år 1971 till företaget, dvs. huvudsakligen för jordbrukar- betecknar vattenlagsutredningen behovet av

na. Dessa anser det vara en påtaglig orättvisa sådana åtgärder som synnerligen angeläget.

att de ensamma får bära det ekonomiska har under hand Styrelsen meddelat att ansvaret för underhållet, trots att flera andra underhållet av flera viktiga vattendrag kräver

intressegrupper på ett eller annat sätt är samverkan i fastare former än en överensberoende av vattendraget och i vissa fall kommelse kan erbjuda. Detta gäller bl. a. utövar en verksamhet som är ägnad att öka Fyrisån, Hjälmaren med dess tillflöden Svart-

underhållskostnaderna. Från jordbrukets ån och Täljeån, vidare Arbogaån, Tidan, sida har senast vid utredningens överlägg- Lidan, Nossan, Kävlingeån och Vegeån. Vid

ningar med berörda myndigheter och organi- vattenlagsutredningens överläggningar våren

sationer - med

skärpa framförts krav på 1973 med berörda

myndigheter och organiändrade grunder för sationer har företrädarna

kostnadsfordelningen. för jordbruksintres-

Dessa krav synes numera allmänt uppfattas set betonat att kravet på ändrade grunder för

som

berättigade, låt vara att delade meningar kostnadsfördelningen måste tillgodoses geråder om hur de lämpligen bör tillgodoses. nom skyndsamma lagstiftningsåtgärder.

Enligt en framförd bl. a. av

uppfattning, I fråga om möjligheterna att med hjälp av industriförbundet, bör man söka lösa frågan nuvarande komma till rätta med lagstiftning

om vattendragens underhåll på basis av fri- de antydda problemen synes de tidigare bevillig samverkan, bl. a. inom ramen för vatrörda reglerna i 8 kap. VL om kombinerade

annan sak är att staten naturligtvis bör stödja och vara till-

avlopps- torrläggningsföretag verksamhet av ifrågavarande

bara i samband med ledningsarbe- allmännyttig lämpliga slag efter måttet av tillgängliga resurser. ten, däremot inte om avloppsvatten släpps ut

uni en sjö eller annat naturligt vattenområde Tanken att frågan om vattendragens

I skulle kunna lösas inom ramen för

som berörs av ett torrläggningsföretag. derhåll

har ett stort har framförts bl. a. i

samband med 1969 års enkät vattendragsförbund

att dessa 1968 års betänkande om vattenlagens torr-

antal myndigheter också påpekat

lös- 1968:51). Denna lös-

medger en tillfredsställande läggningsregler (SOU

regler inte

i riksdagsärende bedömts

Som framhållits ning har i 1971 års ning i sådana situationer. överlämnade motionen olämplig med hänsyn till de olägenheter som den till utredningen i så fall anförts anses vara förena- 1971:414 är torrläggningsintresset enligt vad tidigare

föra mot de med de frivilliga sammanslutningarna.

hänvisat till att ersättningstalan

om detta inte kan förmås Riksdagen har i stället pekat på utvägen att avloppsintresset, för ändra de bestämmelser i VL, enligt vilka att frivilligt bidra till de ökade kostnader skötsel och underoch som ut- frågan om vattendragens

rensning vegetationsbekämpning medföra. Sådana är håll helt är en angelägenhet för ägarna av den

släppet kan processer

mark som kan beräknas ha torrläggningsdock sällsynta. Utgången kan med hänsyn

båtnad av företagna åtgärder. Denna begränstill bevissvårigheter många gånger te sig oviss, betecknats som

ning har i riksdagsärendet och risken att få svara för rättegångskostna-

eftersom den ekonomiska nyttan av der verkar också avhållande. Utredningen orimlig,

från är av

1.3 en åtgärd torrläggningssynpunkt

kan här hänvisa till redogörelsen under underordnad med

av de ersättnings- helt betydelse jämfört

för domstolarnas prövning fram- värde från allmän synpunkt

vissa torrläggningsföretag vattendragens yrkanden

såsom som rekreationsobjekt ställt mot en kommun för att denna genom recipienter,

över huvud från allmän natur-

tillfört Uppsala och eller taget avloppsutsläpp Sagån i

i stor Riksdagens beslut går ut på

Västmanlands län slam och närsalter vårdssynpunkt.

för- att VL:s nuvarande regler beträffande båtvarigenom åfârans underhåll omfattning, bör ersättas med bestämmeldyrades. nadsbegreppet

fram- ser som är bättre avpassade för nuvarande önskemålen om ändrad lagstiftning

står mot denna bakgrund som klart befoga- förhållanden.

Den av riksdagen anvisade lösningen synes de. innebära att och underhållet

genomförandet

skulle Om allmänna inriktning av t. ex. ett vattenavledningsföretag lagstiftningens

framförts. Bl. a. i motio- bli en gemensam angelägenhet för torrlägg-

har olika meningar

att staten skall och för de kommuner nen 1971 :414 har föreslagits ningsintressenterna

ansvaret för underhållet av och industrier som använder vattenområdet överta det direkta

eller ytvattentäkt, eventuellt de från olika allmänna synpunkter viktigaste som recipient

anser för sin del också för länsstyrelsen eller annan statlig vattendragen. Utredningen som företrädare för det till vat-

att åtgärder för att ta till vara och rationellt myndighet

knutna naturvårdsintresset. Det i ett vattendrag, tenområdet utnyttja vattentillgången en t. ex. underhållsåtgärder, i första hand är en skulle alltså gälla att i 7 kap. VL införa

berörda lokala motsvarighet till bestämmelserna i 3 kap. 8 för de närmast

angelägenhet

i intressena. Härtill kommer att förslaget om och 9 §§ VL om vissa intressens medverkan

av för- kombinerade kraft- och torrläggningsföretag.

statens ansvar, som synes inspirerat

i bl. a. Danmark och Förbunds- En reform av sådant slag torde bli av betyhållandena delse främst för de sannolikt fåtaliga torr- Tyskland, inte beaktar de princi-

republiken

mellan som kommer till stånd efter

som föreligger läggningsföretag piella skiljaktigheter

en ny lags ikraftträdande. Enligt vattenlags-

svensk och kontinental lagstiftning i fråga

till vatten. En utredningens mening skulle däremot dess ge-

om den grundläggande rätten

bli när det

nomslagsförmåga dålig gäller av vattendragen skulle för det andra innebära

existerande företag. Reformen skulle däratt man på kommunerna för över ett ekono-

med, totalt sett, bli av begränsad betydelse. miskt ansvar som enligt ML och statsmakter-

Betänkligheter av lagstiftningsteknisk natur nas uttalanden i andra skall sammanhang anmäler sig också. För bedömandet av torrbäras av dem som förorsakar inträffade stör-

läggningsintressets delaktighet skulle det alltningar, i detta fall främst ägare av jord- och

jämt bli nödvändigt att behålla något slags skogsbruk liksom av från vilka

anläggningar båtnadsbegrepp. Frågan om hur detta bör närsalter förs ut ivattendragen med avlopps-

bestämmas hör uppenbarligen vattnet. systematiskt Frågan om en

fördelning av miljö-

hemma i VL. Eftersom vattenföroreningsfrå- vårdskostnaderna mellan stat, kommun,

gorna numera behandlas i ML är det däremot näringsliv och enskilda studeras f. n. av ut-

inte givet att frågor om samverkan mellan redningen (Jo 1971:8) rörande kostnaderna

exempelvis avlopps- och torrläggningsintres- för miljövården. För att kommunerna skall

sena bör behandlas i VL. En annan lösning kunna fördela kostnaderna mellan berörda av bör därför

lagstiftningsfrågan övervägas. intressenter skulle krävas ett administrativt

Som ovan antytts har kommunerna sett

på utomordentligt svårhanterligt avgifts-

många håll i landet känt ett ansvar för system. Med hänsyn till de nackdelar som nu

vattendragens underhåll och i olika former har nämnts och till det pågående utrednings-

frivilligt åtagit sig förpliktelser i detta hänse- arbetet kan inte förvattenlagsutredningen

ende. Åtminstone på längre sikt är det också orda en lösning av vattendragens underhålls-

tänkbart att underhållet i allt större omfattfråga som innebär att kommunerna förplikkan ning bli en angelägenhet for de nya tas ansvara för underhållet.

storkommunerna. Flera av dessa har redan

nu personella och tekniska resurser som gör Som framhållits i 1968 års betänkande dem väl skickade att själva, eventuellt i talar starka skäl för att en lämplig generell

samarbete med konsulter, ha hand om unsamordning dels mellan

torrläggningsföre-

derhållsarbetena, och andra kommuner kom-

tagen inbördes, dels mellan dessa företag och

mer antagligen successivt att skaffa sig såda- andra vattenintressen i stället skulle kunna

na resurser. Man kan med tanke på detta vinnas inom ramen för en sammanslutning

fråga sig om inte en rationell ordning skulle mellan intressenterna inom olika vattenom-

kunna uppnås genom att kommunerna också råden. En sådan samordning har, låt vara

lagligen förpliktades att svara för vattendra-

partiellt, i några fall redan kunnat nås på

gens underhåll på liknande sätt som den

frivillig väg, t. ex. i Vegeåns och Sävjaåns

kommunala

renhållningslagen (1970:892) vattendragsförbund. Enligt utredningens me-

ålägger kommunerna att forsla bort hushållsning bör man med utgångspunkt i de överavfall m. m. enskommelser som sålunda har träffats söka Flera nackdelar är emellertid förbundna utforma en särskild

lagstiftning som öppnar

med en sådan ordning. För det första till- möjlighet för samverkan mellan alla berörda

godoser man inte därmed i önskvärd ut- vattenintressen i med

sammanslutningar sträckning ett från vikplaneringssynpunkt fastare former än de nuvarande. En förut-

tigt önskemål att skall

underhållsfrågoma sättning för att denna lösning skall leda till

kunna samordnas för vattensystemen i deras önskat resultat är att alla som sakligt sett bör

helhet. Ett sådant önskemål har förts fram medverka i gemensamma åtgärder, vare sig bl. a. i motionen 1971:414. [varje fall skulle kommuner, industrier,

torrläggningsföretag en dylik samordning ofta förutsätta ett sy- eller andra bereds

intressenter, tillfälle delstem med kommunalförbund. kan Systemet taga i samarbetet eller kan dragas in i detta väl vara genomförbart på sina håll men måste liksom att var och en kan åläggas ett ekono-

på andra ställen bli otympligt. En miskt

förpliktel- ansvar för åtgärderna som ståri rimligt

se för kommunerna att svara för underhållet

förhållande till de andras. Lagen måste med

andra 0rd innehålla regler om anslutnings- tagen reglera vattentillrinningen och/eller

rätt, anslutningstvång och kostnadsfördel- uppföra en dammtröskel i ett sjöutlopp. Den

bör det nya lagstiftningen bör däremot inte ta sikte ning. Inom sådana sammanslutningar också vara möjligt att anpassa kostnadsför- på sådan samverkan ivattenregleringsföretag delningen till de riktlinjer som statsmakterna för kraftändamål som nu behandlas i 3 kap.

kan komma att besluta på grundval av 1971 VL.

De existerande vattenvårdsförbundens vikårs utredning. En lagstiftning av angiven innebörd kan alltså inte anses föregripa utred- är att svara för kontroll och tigaste uppgift undersökningar av vattenområdets förningens resultat. Det torde å ena sidan stå klart Om man lagstiftningsvägen reglerar de nu oreningsgrad. behandlade samordningsfrågorna, bör man att de senare årens starka satsning på den del samtidigt söka lösa frågan om vattendragens av vattendragens sanering som avser rening underhåll i sådana fall då ett vattendrag eller av avloppsvatten liksom andra åtgärder på del därav inte berörs av miljövårdsområdet på ett sätt minskar be-

torrläggningsföretag.

hovet av sådan samverkan. Data rörande Över huvud bör man i erforderlig grad med kan numera erhållas

den nya lagens hjälp söka främja en ända- recipientförhållandena

t. ex. i samband med de särskilda undersökmålsenlig hushållning med vattentillgångarna, varmed då avser konkreta ningarna av Vänern, Vättern och Mälaren utredningen åtgärder i själva vattensystemet eller dess eller genom de kontrollprograrn som regelomedelbara närhet i syfte att ta till vara och mässigt föreskrivs som villkor för förorenanrationellt inom ett de utsläpp. Avsikten är att samordna dessa utnyttja vattentillgången område. Som exempel på andra åtgärder än kontroller och att upprätta en databank. rena underhållsåtgärder vilka emellanåt kan Man synes f. ö. också i detta hänseende ha böra verkställas i samverkan mellan olika att räkna med att storkommunernas resurser intressen och som kan innebära så omfattan- kommer att tas i anspråk. de åtaganden att lagregler kan behövas som Det material som har framkommit under stöd för intressenterna vill utredningen näm- utredningen tyder å andra sidan på en positiv na sjö- och vattendragsrestaureringar. Andra inställning till förbundens verksamhet, framsådana åtgärder är regleringar som har till för allt hos länsstyrelserna. Detta har bl. a. syfte att tillgodose eller vattenför- tagit sig uttryck i vissa initiativ i syfte att recipienteller att minska översväm- låta förbunden fungera som samordningssörjningsintressen

ningsrisker. Regleringar står f. ö. redan på organ för recipientkontroll och redovisning

för vissa existerande av tillståndet i vattendragen. Naturvårdsverarbetsprogrammet vattendrags- och vattenvårdsförbund. I sam- ket har på framställning av länsstyrelsen i kan nämnas att två beslut som i Örebro län ställt medel till förfogande för att manhanget av Södertörns Verket maj 1972 meddelades tingsrätt pröva ett sådant system i Arbogaån. (vattendomstolen) tar sikte på en samverkan har också anslagit medel för en liknande mellan två intressenter som i och för försöksverksamhet i Nyköpingsån. För Bråsig

viken förordar i Östergötlands

lämpligen skulle kunna äga rum inom ramen länsstyrelsen för en sammanslutning av vattenvårdsförbun- län att ett samarbete etableras på kontrollsidan mellan kommun och de dets typ. Det var fråga dels om en industri Norrköpings som begärt prövning av villkoren för utsläpp industrier som skall svara för kontrollkostna-

av avloppsvatten i Nyköpingsåns avrinnings- derna samt att de praktiska samordningsfrâ-

område och dels om ett kommunalt vatten- gorna anförtros åt Motala ströms vattenverksförbund som ansökt om tillstånd till vårdsförbund. Med hänsyn inte minst till vattenbortledning från samma avrinningsom- förbundens egen inställning synes man råde. I besluten ålades de båda sökandena att kunna räkna med att en sådan samverkan i låta utreda möjligheterna att till allmänhet kan komma till stånd utan lagstiftgemensamt Som från förbundshåll är det

förebyggande av skada genom de båda före- ning. antytts

dock tänkbart att verksamhet som kräver me- melser får därför meddelas rörande de förutra betydande ekonomiska åtaganden från sättningar under vilka någon mot sitt bestrimedlemmarnas sida kan medföra behov av dande får tvingas att ansluta sig till vattenbestämmelser om anslutningstvång och kost- förbund. Lagen måste också skydda den

nadsfördelning. Möjligen har också länssty- anslutne mot alltför långt gående ekono-

relserna behov av regler som underlättar för miska förpliktelser. Förbundens organisation dem att få till stånd sammanslutningar för och inre rättsförhållanden bör därför regleras samordning av kontrollverksamheten i ett ilag. Frågan om för anslut-

förutsättningarna

vattendrag. Enligt utredningens mening ut- ningstvång är uppfyllda bör under prövas gör recipientkontroll ett viktigt led i strävan- medverkan av det allmänna och förbundens dena att åstadkomma en ändamålsenlig hus- verksamhet bör stå under viss offentlig konhållning med vattentillgångarna. Den verk- troll. samhet som skall regleras genom den nya I fråga om vattenförbundens plats i det lagstiftningen bör därför kunna omfatta även allmänna bör en allmän miljövârdsarbetet recipientkontroll. utgångspunkt vara att förbunden inte skall överta nâgra av de beslutsfunktioner som nu ankommer på statliga och kommunala myn- 7.2 Allmänna riktlinjer för en ny Däremot digheter. bör det inte finnas något lagstiftning hinder för dessa myndigheter att, om det 7.2.1 lämpligen kan ske, låta förbunden svara för Vissa utgångspunkter arbetsuppgifter som annars skulle ankomma Den samverkan som enligt vad utredningen intressenter. vill här på enskilda Utredningen nu har anfört bör främjas genom

lagstiftning erinra om att recipientkontrollen i vissa vat-

bör alltså rum i sammanslutningens äga tensystem f. n. sker genom vattendrags- och form. Sammanslutningama kan lämpligen vattenvårdsförbundens försorg. ifrågasätta benämnas vattenförbund, en benämning som ändringar i bl. a. 43 § ML öppnar vissa yttervalts efter samråd med Nämnden för svensk ligare möjligheter att engagera förbunden i språkvård och Tekniska nomenklaturcentra- kontrollverksamheten (jfr Ds Ju 1972:36). len. Svenska akademiens ordboksredaktion Det blir emellertid naturvârdsverkets och de har enligt uppgift inte i sina samlingar något berörda länsstyrelsernas sak att bestämma

belägg för ordet. Den nya lagen bör kallas lag härom. Över huvud taget är det enligt utredom vattenförbund. att förbundens ningens mening angeläget Vattenförbunden bör vara självständiga verksamhet och bedrivs i nära samplaneras rättssubjekt med förmåga att förvärva rättig- arbete med de miljövårdande myndigheterheter och ikläda sig skyldigheter. Som utred- na. Med hänsyn till att förbundens verksamningen nyss har anfört bör alla som sakligt het ofta präglas av ett betydande mått av allsett bör medverka i gemensamma åtgärder männytta bör det vidare övervägas att genom

kommuner, industrier, torrläggningsföretag ändringar i VL underlätta genomförandet i

och andra intressenter - vara medlemmar i förbundens regi av sådana åtgärder som måsvattenförbund och vissa möjligheter bör fin- te underkastas Det vattenrättslig prövning. nas att framtvinga en sådan samverkan. Det måste givetvis i det sammanhanget tillses att ligger samtidigt mycket i vattenvårdskom- kommunerna får samma som möjligheter mitténs uttalande om det tvivelaktiga värdet förbunden att med stöd av VL vidta åtgärder av att i vattenvårdssammanhang tvinga någon i miljövårdens intresse. att delta i ett samarbete till vilket han ställer Förbundens verksamhet måste självfallet sig ovillig, och utredningen anser att den också planeras och utövas så att medlemmar-

nya lagstiftningens huvuduppgift bör vara att nas gemensamma

bästa tillgodoses. Det är främja frivillig samverkan. Vissa tvångsele- emellertid att man i en verk-

ofrånkomligt

ment kan emellertid inte undvaras. Bestäm- samhet som inte alltid medför direkta eko-

för medlemmarna måste ta 7.2.2 Villkor för förbundsbildning nomiska fördelar

särskild hänsyn till de enskilda medlemmar-

mellan Vattenlagsutredningen tror att vattenförbunnas intressen. En skälig avvägning intressen, å den har sin viktigaste uppgift att fylla i de medlemmarnas gemensamma där underhållsfrågan har störst stridande enskilda intres- vattendrag ena, och däremot vara aktualitet, dvs. i de mera tätbefolkade delar sen, å andra sidan, torde i själva verket samver- av landet där samhällsutvecklingen har meden förutsättning för en meningsfull bör fört motsättningar mellan avlopps- och torrkan i vattenförbund. Den huvudprincipen Det har framhållits för i sin verksamhet läggningsintressena. alltså gälla att vattenförbund att vattendragens underhåll inte medlemmarnas utredningen skall tillgodose gemensamma bara är ett sydsvenskt problem utan också bästa men även beakta varje medlems enskilda vållar svårigheter på sina håll i Norrland. I de intressen i skälig omfattning. vattendrag t. ex. i Norrland som huvudsakli- När det gäller den närmare utformningen

av bestämmelser om vattenförbunden ligger gen är av intresse från vattenkraftssynpunkt av samverkan dock i allmändet nära till hands att jämföra med fastig- synes behovet

om s. k. het kunna tillgodoses inom regleringsföretahetsrättens regler tvångssamfällig-

är de också tänkbart heter. De mest närliggande exemplen gens ram. Det är naturligtvis att intressemotsättningar kan kombinerade reglerings- och torrläggnings- föreliggande av frivilliga överens-

enligt 3 kap. VL och de kombine- utjämnas på grundval

företagen som kommelser utan att vattenförbund bildas,

rade avlopps- och torrläggningsföretag

eventuellt inom existerande vattendrags- och behandlas i 8 kap. VL. Likartade bestämmelvattenvårdsförbund. Genomförandet av en

ser ñnns i bl. ä. 7 kap. VL, lagen (1939:608)

om innebär alltså inte att

om enskilda vågar och lagen (1966:700) lag om vattenförbund

vissa Dessa båda de nuvarande frivilliga sammanslutningama

gemensamhetsanläggningar.

eller måste ombildas till vatlagar har jämte andra inarbetats i tvâ lagför- blir överflödiga

till nämligen tenförbund.

slag som remitterats lagrådet,

dels Av det nu anförda framgår att behovet av dels förslag till anläggningslag (AL), samverkan inom vattenförbundets ram får förslag till lag om förvaltning av samfällighe-

framhållas att antas ha skiftande styrka i olika delar av ter (LFS). Det bör emellertid tar landet. Samtidigt står det klart att en sådan

lagstiftningen om tvångssamfälligheter som är av samverkan inte bör kunna framtvingas annat

sikte på gemensamma anordningar främst ekonomisk betydelse än om behovet därav har nått viss intensitet. stadigvarande, Som en allmän förutsättning för att vatten-

för en grupp varandra närliggande fastighe-

medan vattenförbundens verksamhet förbund skall få bildas bör därför gälla att en ter, samverkan mellan intressentema för att

skall omfatta olika åtgärder som kan sägas ha

från allmänna främja hushållningen med vattnet i visst vatbetydelse främst miljövårdseller med- tenområde är av väsentlig betydelse från synpunkter. Varken verksamheten

allmän eller enskild synpunkt. Detta rekvisit lemskretsen kan preciseras från början på det i en situation liknande den sätt som är möjligt i fråga om de fastighets- får anses uppfyllt

Detta ute- som föreligger i Hjälmaren, där både allmän-

rättsliga tvångssamfälligheterna.

sär- na och enskilda intressen är beroende av att

sluter självfallet inte att regelsystemen

frå- underhålls och vattnets avrinskilt i vad gäller de associationsrättsliga sjöns utlopp i ett vattengorna bör samordnas så långt det är möjligt. ning regleras. Om förhållandena

En sådan samordning ter sig desto mera drag huvudsakligen berör torrläggningsintres-

sen kan det vara av väsentlig betydelse från naturlig som utredningen enligt tilläggsdirek-

den 8 december 1972, har att enskild synpunkt att olika torrläggningsföre-

tiv, utfärdade bringas att samverka för se över 7 kap. VL och därvid i möjlig mån tag i vattendraget att få till stånd ett rationellt underhåll. anpassa bestämmelserna till den nya samfäl-

lighetslagstiftningen. Någon gång kan det vara av väsentlig bety-

delse från både allmän och enskild synpunkt förbund liksom f. n. ofta är fallet i de existe-

att vattenförbund bildas för att svara för en rande och vattenvårdsförbunvattendragssamordnad recipientkontroll i ett vattensy- den. Särskild hänsyn torde alltså i allmänhet stem. få tas till de berörda kommunernas inställ-

Som vattenlagsutredningen har

tidigare ning. berört bör samverkan i vattenförbund i störs- I den

fastighetsrättsliga lagstiftningen sätts ta möjliga utsträckning bygga på frivillighe- opinionsvillkoret ur spel, om behovet av tens grund. En meningsfull samverkan torde företaget är synnerligen angeläget. Utred-

i allmänhet förutsätta att åtminstone huvudningen har övervägt en motsvarande undanintressenterna är positivt inställda. [motsatt tagsbestämmelse för vattenförbundens del. Å fall får man räkna med att de i fortsättena sidan kan det självfallet vara angeläget ningen begagnar varje möjlighet att dra sig ur från en mängd olika synpunkter att t. ex.

gemenskapen och de ekonomiska förpliktel- underhållsarbeten kommer till utförande i ser den för med sig. Med hänsyn härtill bör ett vattendrag där av

torrläggningsföretagen

det i lagen uppställas krav på att förbunds- ekonomiska eller andra skäl vill förhålla sig

bildningen stöds av en viss opinion bland

passiva. Situationen kan också vara den att intressenterna. Vid liksom

fastighetsreglering vattendraget över huvud taget inte berörs av

vid inrättandet av vissa gemensamma anlägg-

torrläggningsföretag. Med hänsyn till kom-

ningar gäller ett sådant opinionsvillkor. Det munernas ansvar för lokala natur- och miljö-

har utformats så att inte får kom-

företaget vårdsintressen får man å andra sidan räkna

ma till stånd om det motstånd som kan med att initiativ till

förbundsbildning i så-

konstateras är av viss angiven styrka. Vatten- dana fall tas från kommunalt håll och att förbund bör i härmed inte få

enlighet opinionsvillkoret följaktligen inte kommer

bildas, om de som kan bli medlemmar mera att utgöra något hinder. Något beaktansvärt

allmänt motsätter sig skäl mot

förbundsbildningen åtgärderna synes nämligen inte

och har beaktansvärda skäl för det. Ett kunna anföras från de enskilda avlopps- och

sådant

skäl kan vara att ändamålet, t. ex. torrläggningsintressenternas sida. Man kan

underhåll av ett vattendrag, ändå kommer kanske också tänka sig att en förbundsbild-

att uppnås på grund av frivilliga åtaganden. ning bedöms som

synnerligen angelägen Vid

tillämpningen av opinionsvillkoret t. ex. av länsstyrelsen men att de lokala skall man enligt den fastighetsrättsliga lagstift- intressentema, inklusive kommunerna, har

ningen främst beakta deras mening som har motsatt l en sådan situation

uppfattning. störst nytta av företaget. Det har ansetts torde

föga stå att vinna med en påtvingad rimligt att särskild betydelse på detta sätt samverkan. Opinionsvillkoret leder alltså

tillmäts uppfattningen hos dem som får bära

till ett rimligt resultat utan någon särskild unde största kostnaderna. För vattenförbundantagsregel. dens del kommer att

utredningens förslag

innebära att de som har störst intresse av ett

7.2.3 Medlemskretsen

förbunds verksamhet och är

följaktligen

mest beroende av denna får vara beredda att

Av utredningens tidigare uttalanden framgår

svara för huvuddelen av kostnaderna. Deras att alla som sakligt sett bör medverka i

medverkan kommer sålunda i allmänhet att gemensamma åtgärder kommuner, in-

utgöra en förutsättning för att förbundsbilddustrier, torrläggningsföretag och andra in-

ningens syfte skall uppnås. Opinionsvillkoret tressenter - bör vara medlemmar i vattenför-

bör därför också för vattenförbundens del bund och att vissa möjligheter bör finnas att

utformas så att särskild hänsyn tas till hu- en sådan samverkan.

framtvinga Bestämmel-

vudintressentemas räk-

mening. Utredningen ser i syfte att - om så behövs tvångsvis - få

nar med att kommunerna i allmänhet kommer till stånd en

ändamålsenlig samverkan mellan

att framstå som huvudintressenter i vatten- olika intressen i ett vattendrag är inte någon

för svensk rätt. Bestämmelserna i 3 gärder bestäms oberoende av fastighetsindel-

nyhet

ningen av de hydrologiska och geografiska

kap. VL går i första hand ut på att möjliggöi förhållandena. därför också ra gemensamma företag för vattenreglering Lagen öppnar syfte att öka möjligheterna att utnyttja vat- för dessa fall möjlighet att tvångsansluta den tenkraft. De gemensamma företagen kan som inte vill delta i gemensamma åtgärder. emellertid också ha det dubbla syftet att dels Det nu sagda avser närmast de tvångssamfältillgodose kraftintresset och dels öka möjlig- ligheter som behandlas i 3 och 7 kap. VL. De heterna bestämmelser om tvångssamverkan i kombiatt torrlägga mark. Vidare kan kronerade avlopps- och torrläggningsföretag som nan, kommun och landsting förvärva delakfinns i 8 kap. VL tar enligt vad förarbetena

tighet i ett regleringsföretag genom att bevil-

då att det ger vid handen mera direkt sikte på att av allja anslag till detta. Det förutsätts allmänna vinner männa rättviseskäl ålägga avloppsintresset genom regleringen stadigvaviss gentemot torrläggningsinrande nytta av annat slag än båtnad i vatten- skyldighet krafts- Här av- tresset att delta i kostnaderna för ledningar eller torrläggningshänseende. ses nytta från farleds-, fiske- eller flottnings- för torrläggning av jord som tjänar sanitära

men kan också bestå i ändamål av olika slag (jfr NJA ll 1942 s. 63). synpunkt nyttan till eller i att Enligt utredningens mening kan man ockmöjligheten avloppsutsläpp så i fråga om de verksamhetsgrenar som regleringen är till allmänt gagn och betydelse sammanfattas under begreppet ändamålsenför landet i dess helhet eller för någon viss med vattentillgångama tala ort. Vidare föreligger skyldighet för ägarna lig hushållning om en intressegemenskap mellan dem som av vissa anläggningar, bl. a. allmän farled och avloppsanläggning som har nytta av en ge- berörs av åtgärderna. Denna gemenskap har

nomförd inte samma privaträttsliga, ekono-

vattenreglering, att bidra till regle- visserligen Dessa bestämmelser kan miska natur som präglar de fastighets- och ringskostnadema. tvångssamfálligheterna utan alltså sägas innefatta vissa möjligheter att vattenrättsliga bilda en sammanslutning av en typ som den bärs snarare i första hand upp av allmänom vattenförbundets. na miljövårdsintressen. Samtidigt står det påminner klart att en naturlig intressegemenskap av I fråga om de möjligheter till tvångsanslutsamma slag som kännetecknar t. ex. de kom-

ning som finns enligt den fastighetsrättsliga lagstift- binerade reglerings- och torrläggningsföretasamfällighetslagstiftningen utgår

i ett ningen vanligen från uppfattningen att det gen ofta kan föreligga när förhållandena vattenområde berör flera etablerade intresofta föreligger en naturlig intressegemenskap mellan sen av såväl allmän som enskild natur. Ett en grupp varandra närliggande fastigkonkret är som heter, när det gäller t. ex. utfartsväg, parke- exempel Hjälmaren, på ringsplats, jaktvård, frskevård osv. Både det 1800-talet sänktes för att vinna torrläggning allmänna och det enskilda intresset av att av mark under villkor bl. a. att torrläggningsfastigheterna utnyttjas på ett så ändarnålsen- företaget genom reglering av avi-inningen kan vara så starkt att upprätthåller visst lägsta vattenstånd till förligt sätt som möjligt den enskilde fastighetsägaren inte kan tillåtas mån för den allmänna sjöfarten i sjön. Med bryta sig ut ur gemenskapen, om denna hänsyn till att de reglerade förhållandena objektivt sett medför nytta för honom. Även numera uppfattas som naturliga har reglesom blivit av när det gäller de tvångssamfalligheter ringens upprätthållande självfallet avses i VL kan man tala om en naturlig intresse från en mängd andra synpunkter än mellan av olika markägarnas och den avtynande allmänna intressegemenskap ägarna för fastigheter vid ett vattendrag eller en vatten- sjöfartens. Sjön utgör numera vattentäkt att ut- Arboga, Eskilstuna m. fl. tätorter och får samling. Möjligheterna gemensamt nyttja vattnet genom reglering för kraftända- samtidigt mottaga betydande mängder kommål eller att munalt och industriellt avloppsvatten. Dess gemensamt skydda sig mot vattnets betydelse som vattentäkt väntas komma att verkningar genom torrläggningsåt-

öka väsentligt. Likaså ökar fritidsfisket och förhållandena skyldighet att ingå som medtrafiken med fritidsbåtar. Sjöns betydelse lem i vattenförbund. Det kan inte gärna från rekreationssynpunkt är över huvud ta- göras gällande att en sådan skyldighet är get mycket stor. De som har ett väsentligt oförenlig med det rättsskydd som tillstånden intresse av att regleringen i sjön sköts på ett innebär. Skyldigheten innebär inte att det tillfredsställande sätt och av att avbördnings- meddelade tillståndet rubbas utan bara att fönnågan i utloppet inte minskar är - för- ett latent ansvar för miljöskyddet i vissa fall utom markägarna - kommunerna och vissa kan utkrävas. Det kan också anmärkas att industrier samt de kraftverk för av ett som ligger längs tvångssamverkan tillgodoseende Eskilstunaån. En liknande huvudsakligen allmänt intresse förts på tal i intressegemenskap, låt vara i mindre skala, får anses före- annat lagstiftningssarnmanhang. Grustäktskommittén föreslår ligga i flera vattendrag som samtidigt är av (Ju 1970:51) nämligen att i täktsamfällighet skall

betydelse från t. ex. vattenförsörjnings, reci- tvångsdelaktighet

pient- och Att den kunna tillämpas för att främja en ändarnålstorrläggningssynpunkt. sålunda tecknade intressegemenskapen upp- enlig landskapsvård (se SOU 1972:46). levs som en realitet framgår bl. a. av det Vad särskilt gäller den samverkan mellan förhållandet att de närmast berörda kommu- avlopps- och torrläggningsintressena som avnerna, industrierna och torrläggningsföreta- ses skola ske i fråga om vattendragens undergen ofta har överenskommit om samverkan i håll kan ytterligare skäl anföras till stöd för vattendrags- och vattenvårdsförbund. ett principiellt anslutningstvång. Ansvaret När det gäller frågan huruvida denna in- för vattendragens underhåll faller med nuva-

tressegemenskap kan anses vara av sådant rande lagstiftning på torrläggningsintressen-

slag att någon mot sitt bestridande bör kun- terna där sådana finns, alltså främst jordbruk na tvingas att delta i gemensamma åtgärder och skogsbruk. Det synes uppenbart att er-

vill utredningen anföra följande. Åtgärder forderliga åtgärder i forrn av t. ex. strandröj-

för att

främja en ändamålsenlig hushållning ning, muddring och vegetationsbekämpning i

med vattentillgångama bör ses som ett led i allmänhet kan planeras och utföras på ett skyddet av den yttre miljön. Ett särskilt från teknisk och ekonomisk synpunkt lämpansvar vilar i detta hänseende på dem som sätt om arbetena kan samordnas för

ligare tar i anspråk naturresurser vare sig detta sker större områden än om varje torrläggrtingsfö-

genom utsläpp av avloppsvatten, bortledning retag står för sin del. En sådan samordning

av vatten eller andra åtgärder som är av bör inte kunna hindras genom att ett enstaka beskaffenhet att vattenförhâllanpåverka företag vill ställa sig utanför. För torrläggdena. att den som tar i del innebär Huvudprincipen ningsföretagens en samordning anspråk naturresurser skall bära kostnaderna enbart av flera sådana företags arbeten en för att vidmakthålla en god miljö har slagits rent ekonomisk nytta. Detta förhållande blir fast i direktiven för utredningen rörande ytterligare markerat om avloppsintresset får kostnaderna för miljövården. Denna utred- svara för sin del av underhållskostnadema. ning har samtidigt fått i uppdrag att studera Avloppsintresset representeras i detta samhur sådana kostnader bör fördelas mellan manhang främst av kommuner och industrier stat, kommun, näringsliv och enskilda. Det som släpper ut avloppsvatten i vattenområstår också klart att kostnaderna för särskilda det. Som tidigare berörts innebär sådana åtgärder bör hållas nere så långt det är möj- utsläpp ofta viss tillförsel av näring som ökar ligt utan att syftet förfelas och att detta ofta växtligheten i vattendragen. Växterna hindkan ske genom att insatserna samordnas. rar vattenföringen och ger upphov till upp- Det sagda innefattar enligt utredningens grundande sediment. Utsläppen medför då mening i och för sig tillräckliga principiella otvivelaktigt ökade underhållskostnader. skäl för att ålägga den som med stöd av Denna situation har i viss utsträckning föruttillstånd vattenenligt ML eller VL påverkar setts av lagstiftaren. Behovet av en fördel-

mellan av- kan finna det förenligt med sina ning av underhållskostnaderna valtningarna intressen att vara anslutna till vattenförbund. lopps- och torrläggningsintresset har i någon

Situationen kan också tänkas vara den att ett mån tillgodosetts genom de tidigare berörda vattenförbund bör bildas för underhållet av bestämmelserna i 8 kap. VL. Som vattenlags-

visst vattendrag men att medlemskretsen utredningen har påpekat i det föregående är

trots förekomsten av avloppsutsläpp bör be-

det emellertid tveksamt om dessa bestäm-

när gränsas till de berörda torrläggningsföreta-

melser är tillämpliga, avloppsvatten vatten- gen. En kommun vilken i egenskap av avsläpps ut i en sjö eller annat naturligt område som berörs av loppsintressent i princip är skyldig att anslu-

torrläggningsföretag.

men som föredrar att det som starkt motive- ta sig till förbundet Sakligt sett framstår

bidra till underhållet på grundval av överens-

rat att avloppsintresset medverkar i åtgärder kommelse bör i en sådan situation kunna för att avhjälpa de olägenheter som utsläpoch det är inte tillåtas att stå utanför. Om någon motsätter pen i vattendragen medför, och har särskilda skäl för det tillfredsställande att frågan härom skall vara sig medlemskap Utred- bör anslutningstvånget alltså kunna sättas ur beroende av enskild skadeståndstalan. att förbundets verksamhet

principiel- spel, förutsatt

ningen kan inte heller finna några inte avsevärt försvåras därigenom. Vid denna

la betänkligheter mot att med utgångspunkt

av- måste dock beaktas all den verki VLs bestämmelser om kombinerade prövning och föreskriva samhet som kan bli aktuell inom överskådlig

lopps- torrläggningsföretag

för avloppsintresset att som med- tid. Om förbundet från början bildas för att skyldighet

svara för recipientkontroll i

lem i vattenförbund delta i underhållskost- huvudsakligen

ett helt vattensystem, kan det t. ex. anföras naderna. En sådan skyldighet kan f. ö. sägas

också av bestämmelserna i 5 skäl för att låta eventuella enstaka torrläggvara ett utflöde ningsföretag stå utanför. Detta bör dock inte § ML. Enligt dessa är den som utövar miljöskyldig att vidta de skydds- tillåtas om man har anledning att räkna med farlig verksamhet att verksamheten kommer att omfatta även åtgärder, tåla den begränsning av verksam-

heten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt underhållsåtgärder.

som skäligen kan fordras för att förebygga

Om anslutningstvånget modifieras på deteller avhjälpa olägenhet. kunna räkna Av det anförda framgår att avloppsintres- ta sätt synes man i allmänhet

med att de som i egenskap av tillståndshasets skyldighet att gå med i vattenförbund vare blir medlemmar i förbundet ansluts för samverkan rörande vattendragens underefter Det kan dock inte eget medgivande. håll inte kan grundas på något ekonomiskt krävas att sådana medlemmar skall delta i nyttobegrepp. Skyldigheten sammanhänger ett kostnaderna för åtgärder som saknar natursnarare med förmånen att få använda ligt samband med den verksamhet på vilken vattenområde som recipient för avloppsvat-

medlemskapet grundas, även om åtgärderna i

ten av viss mängd och beskaffenhet. och för sig är angelägna och lämpligen bör

framhållit bör utföras i förbundets regi. Utredningen tänker Som utredningen tidigare och vattenvattenförbunden i största möjliga utsträck- här bl. a. på sjörestaureringar

samverkan. Det torde i en flodsträcka vilka huvudsakning bygga på frivillig regleringar också förhålla i ligen betingas av allmänna fiske- och miljösig så att ett vattenförbund som Även om medlemmarna är många fall kan fungera väl utan att alla vårdssynpunkter. medver- inställda och, såsom fallet är med

är principiellt anslutningsskyldiga positivt

kommunema, har visst ansvar för allmänna kar. En i laga ordning medgiven anläggning, inverkan torde särskilda ekonot. ex. en bro, kan ha så obetydlig på miljövårdsintressen, att man bör kunna bort- miska insatser vanligen behövas för att såvattenförhållandena dana arbeten skall komma till utförande. se därifrån när det gäller behovet av gemen-

samma insatser. En annan sak är att vägför- Situationen kan också vara den att ett vat-

tenförbunds verksamhet för underhåll av ett ningen anfört i det föregående från en medvattendrag är av betydelse från allmän syn- given rätt att i någon form ta naturresursen

punkt exempelvis genom att tillgodose all- vatten i anspråk. Sådana medgivanden har mänhetens behov av vattenområden

lämpliga visserligen vanligen samband med utnyttjan-

för fiske osv. men att t. ex. bad, bâtfart, det av viss fastighet och gäller åtminstone kommunen varken såsom avlopps- eller vatsåvitt avser medgivanden enligt VL i princip tentäktsintressent är att vara med- för all framtid. behov

skyldig Något av att knyta

lem. Det möter naturligtvis inte något hinder delaktigheten i vattenförbund till innehavet för allmänna centrala, regionala eller lokala av viss fastighet synes likväl inte föreligga. myndigheter att i sådana situationer lämna En sådan ordning skulle f. ö. kunna leda till bidrag till förbundet under villkor om viss mycket komplicerade gravationsförhållanden

användning. Utredningen har övervägt att vid tillämpning på t. ex. reglerings- och torr-

efter mönster av 3 kap. 8 § VL bereda stat,

läggningsföretag. l sammanhanget bör också

kommun och att i sam- beaktas att

landsting möjlighet den rätt till medlemskap för

band med förvärva rätt att bli kommun

bidragsgivning som utredningen har förordat inte

medlem i vattenförbund och i den egenska- gärna kan knytas till innehavet av viss fastigpen utöva inflytande på den understödda het. verksamheten. har emellertid Även

Utredningen om det sålunda enligt utredningens

stannat för att låta anslutningsrätten för det inte mening är påkallat att koppla ihop allmänna omfatta enbart kommunerna och i vattenförbund medlemskap med äganderätt återkommer i

specialmotiveringen till frågan till fastighet, är det självfallet betydelsefullt

om i om

anslutningsrättens omfattning fråga att beslut som fattas inom ramen för en ny privata sammanslutningar m. fl. vattenförbundslag får sakrättslig verkan, dvs.

blir bindande inte bara för dem som var

De fastighetsrättsliga

tvångssamfällighe- medlemmar när beslutet fattades utan också terna bildas vanligen för att tillgodose ett för för nya innehavare av och till-

anläggningar

flera fastigheter gemensamt behov av mer stånd som tidigare utgjort grund för medeller mindre permanenta såsom anordningar Vidare

lemskap. torde som utredningen tidi-

vägar, parkeringsplatser, diken osv. Gemengare har framhållit vattenförbundens möjligsamt för sådana anordningar kan sägas vara heter att uträtta ett meningsfullt arbete ofta

att de gör de deltagande fastigheterna mera komma

att bero på framför allt kommuner-

lämpade för avsedda prirnärändamål. Med nas vilja att frivilligt bidra till kostnaderna

hänsyn härtill måste samfällighetens bestånd utöver vad som kan komma att åligga demi vara oberoende av i äganderät-

förändringar egenskap av tillstândshavare enligt ML eller

ten till de särskilda fastigheterna. Denna s. k. VL. Å ena sidan skulle det uppenbarligen

sakrättsliga bindning innebär att en fastig- kunna förrycka förbundens verksamhet i fråhets delaktighet idet gemensamma företaget ga om både planering och utförande, om

är förenad med äganderätten

till fastigheten sådana frivilliga åtaganden kunde återkallas

och automatiskt medföljer vid överlåtelse när som helst. Å andra sidan kan det inte eller exekutiv av denna. En sam-

försäljning gärna komma i fråga att för all framtid binda verkan i syfte att främja en den ändamålsenlig frivillige medlemmen vid sina ekonohushållning med vattentillgångarna i visst miska

åtaganden. En sådan ordning skulle vattensystem, vilket kan innebära en rad motverka anslutningsrättens syfte. I 3 kap. 8 olika åtgärder, har tydligen inte samma bety- § VL har frågan lösts så att statens, kommudelse för låt vara att den nens eller

fastighetsbeståndet, landstingets delaktighet som frivil-

t. ex. för fastigheter som ingår i torrlägg- lig medlem bestäms med utgångspunkt i det ningsföretag kan innebära klara ekonomiska i förhållande beviljade anslagets storlek till fördelar. Skyldigheten att delta i vattenför-

anläggningskostnaden. Med delaktigheten

bund härrör emellertid enligt vad utredföljer sedan skyldighet att för framtiden, så

består, i proportion till ande- bör få göras gällande. länge företaget och l detta hänseende synes i huvudsak två len i företaget delta i dettas underhållsdriftskostnader. På motsvarande sätt kunde alternativ föreligga. Enligt det första får man när vattenförbundet skall bildas utgå från de ett åtagande att frivilligt bidra till kostnaderverksamhet som då är aktuella och na för ett vattenförbunds iprin- verksamhetsgrenar cip böra anses bindande så länge verksamhe- göra anslutningstvång gällande mot intressenmedlemmen ter vilkas i vattenområdet har ett

ten upprätthålls. Den frivillige ingrepp

samband med verksamheten. Uppskulle dock kunna avtala med övriga med- naturligt kommer sedermera fråga om att utvidga lemmar vars rätt berörs om att hans skyldigverksamheten får medlemskretsen utvidgas i het att bidra helt eller delvis skall upphöra. motsvarande mån. Samtidigt måste det tillses Utredningen anser att man härigenom kunde hos vattenförbunden som att kostnaderna för särskild Verksamhetsgren skapa en stabilitet saknas i de frivilliga sammanslutningarna. fördelas enbart mellan dem som enligt det

Utredningen har dock avstått från att föreslå sagda bör medverka på grund av sin intresse- Enligt det andra alternativet får en sådan reglering med hänsyn till att också anknytning. den skulle kunna motverka anslutningsrät- anslutningstvång från början göras gällande tens syfte. mot alla som i princip är skyldiga att ingå i förbundet, även om deras medverkan i viss Vattenförbunden skiljer sig från de fastig- Verksamhetsgren kan bli aktuell först på tvångssamfälligheterna också sikt. Kostnadsansvaret för sådana hetsrättsliga längre därigenom att verksamheten varken kan eller medlemmar får i så fall självfallet begränsas bör från början. Även om ett och torde inte kunna tillåtas sträcka sig preciseras förbund bildas med syfte främst att svara för än till gemensamma administrativa längre underhållet av ett vattendrag, kan andra utgifter. verksamhetsgrenar efter hand bli aktuella. Enligt utredningens mening är det ange- Det kan t. ex. visa sig möjligt att i förbun- läget att vattenförbundens organisation och

dets regi samordna olika regleringsåtgärder, verksamhet från början får så fasta former

och länsstyrelsen kan finna det lämpligt att som möjligt. Med hänsyn härtill är det önsklåta förbundet svara för en samordnad reci- värt att alla som såvitt kan överblickas bör i vattendraget. Samtidigt kan medverka i vattenförbundet från början är pientkontroll medlemskretsen förändras t. ex. genom att med i detta och att frågan om undantag från kommuner och industrier väljer andra lös- anslutningstvånget prövas i ett tidigt skede. av sina vattenförsörjnings- och av- Utredningen förordar alltså det senare alterningar eller att vattnet tas i nativet. Härigenom skapas bättre förutsätt-

loppsfrågor genom

Det måste också för en mera långsiktig planering av anspråk för nya ändamål. ningar beaktas att medlemmarnas intresseanknyt- förbundets verksamhet och större utrymme kan ha va- för samförståndslösningar. Utredningen vill ning till olika verksamhetsgrenar rierande styrka. En medlem, t. ex. ett torr- framhålla att med medlemskap inte bör följa som saknat anledning att skyldighet att ta del i alla de olika verksamläggningsföretag, förbundet kommer att utöva. För en vägra sin medverkan i fråga om vattendragets heter underhåll måste ställa för skyldighet att ta del i viss verksamhet bör sig främmande tanken att medverka i exempelvis en sjösane- krävas en klar intresseanknytning till projek-

ring i en helt annan del av vattensystemet. tet i fråga. Det måste som nyss sagts ställas krav på ett visst naturligt sammanhang mellan de åtgär- 7.2.4 Finansiering och kostnadsfördelning der som föranlett medlemskap och den verksamhet i förbundets Vattendrags- och vattenvårdsförbundens regi i vilken medlemmen Det verksamhet har i viss utsträckning finansieskall medverka. nu sagda aktualiserar frågan vid vilken tidpunkt anslutningstvånget rats med statsmedel. Statsbidrag har utgått

till den vattenvårdsplanering som i vissa fall regi torde därför i allmänhet förutsätta - bl. a. i Kävlingeån - bedrivits i förbundens någon form av statlig bidragsgivning. Förhålregi. På några håll har länsstyrelserna till- landet är troligen detsamma när ett vattenskjutit medel för särskilda undersökningar. I förbund skall börja arbeta i ett vattendrag

något fall har regleringsavgiftsmedel fått tas i där underhållet sedan länge är eftersatt eller anspråk. Bidrag från utomstående kommudär svåra uppgrundningar förekommer som ner förekommer också. Det vanliga är emelen följd av naturliga förlopp, t. ex. kraftiga lertid att medlemmarna själva får svara för erosioner. Utredningen anser sig inte böra kostnaderna enligt vissa överenskomna förföreslå några närmare riktlinjer för den statdelningsgrunder. Ofta fastställs ett andelstal liga bidragsgivningen som i lika mån kan som ligger till grund både för utdebitering böra komma existerande och vattendragsoch för medlemmens rösträtt vid förbundsvattenvårdsförbund till del. Sådana riktlinjer stämma. skulle f. ö. i viss mån föregripa pågående Som framgår av redogörelsen i avsnitt 1.3 rörande utredning miljövårdskostnadernas har olika metoder använts när andelstalen fördelning mellan stat, kommun, näringsliv bestämts. Avvägningen synes i allmänhet ha och enskilda. skett med hänsyn till den större eller mindre

omfattning i vilken medlemmen påverkar Vad sedan gäller medlemsavgifterna skall eller eljest är beroende av vattensystemet. I vattenförbunden tidienligt vad utredningen vattenvårdsförbund med huvudsakligen ungare har anfört i princip bestå av dem som dersökande och kontrollerande verksamhet med stöd av medgivanden enligt ML eller VL har stort avseende självfallet fästs vid påver- påverkar vattenförhållandena i olika hänsekan genom avloppsutsläpp. Det rör sig med enden, varjämte anslutningsrätt skall före-

andra ord om en fördelning efter avlopps-

ligga för kommunerna. I fråga om kommun vattnets och dvs. mängd beskaffenhet, som utnyttjar möjligheten till anslutningsrätt samma princip som kommer till uttryck i 8 ligger det enligt utredningens mening i sakap. VL. Detsamma kan sägas gälla om den kens natur att avgiften måste anpassas till fördelning av rensningskostnader mellan kommunens Som tidifrivilliga åtaganden. avlopps- och torrläggningsintressenter som bestäms gare berörts enligt 3 kap. 8§ VL äger rum i Vegeåns vattendragsförbund. delaktigheten för stat, kommun eller lands- Även vattenförbundens verksamhet torde ting med utgångspunkt i det lämnade anslafå baseras på statsmedel och medlemsav- En motsvarande gets storlek. möjlighet för gifter. Som utredningen tidigare har fram- kommun att begränsa delaktigheten genom hållit- bör det inte kunna åläggas någon att att ange viss ram för de ekonomiska åtaganbidra till kostnader för verksamhet vilken dena bör finnas också beträffande vattenförsaknar naturligt samband med grunderna för bunden. hans medlemskap i förbundet. Något sådant Med tanke på dem som i princip är skylsamband torde i allmänhet inte kunna påvidiga att bidra har utredningen tidigare framsas annat än i fråga om kommunerna, om hållit att varje särskild medlem bör åläggas verksamheten

huvudsakligen avser tillgodo- ett ekonomiskt ansvar för förbundets verk-

seende av allmänna intressen. samhet som Utredningen står i rimligt förhållande till tänker här bl. a. på saneringsprojekten och övriga medlemmars. Frågan om vad som i

på särskilda åtgärder för rekreationsändamål. detta sammanhang kan anses rimligt bör till Med hänsyn till att kommunerna främst en början ses mot bakgrund av möjligheterna representerar lokala intressen kan det inte till tvångsanslutning och utredningens uttaväntas att de åtar sig att ensamma svara för landen om verksamhetens skiftande art. kostnader för sådan verksamhet som är sär- har funnit Utredningen att kostnaderna för skilt önskvärd även från riks- eller regional- särskild Verksamhetsgren måste fördelas synpunkt. Sådan verksamhet i förbundens enbart mellan dem som bör medverka på

Om sådan medlemmarna betalar dels en fast avgift och grund av sin intresseanknytning.

saknas bör kostnadsansvaret be- dels en rörlig avgift för att täcka förbundets anknytning administrativa kostnader för beslutade arbeten. gränsas till de gemensamma

som inte deltar i När delaktighet bestäms i fastighetsrättsutgifterna. Även en medlem

samfälligheter brukar utgångspunkten särskild Verksamhetsgren får nämligen anses liga vara den ekonomiska fördel - ofta ha sådana fördelar av förbundets verksam- vanligen

eller - som varje till information, betecknad båtnad nytta het, främst dä möjligheterna till administra- fastighet bedöms vinna genom det gemenatt han rimligen bör bidra

tionskostnaderna. l annat fall torde han ha samma företaget. När det gäller att bestäm-

ma andelstal för verksamhetsgren i vattenförsökt möjligheterna till undantag utnyttja föreslår bund kan man som tidigare berörts inte på från anslutningstvånget. Utredningen

om sådana samma sätt utgå från ett ekonomiskt nyttoatt administrationskostnaderna, att delta härrör får täckas avgifter som i begrepp. Skyldigheten uppstår, genom från uppfattningen att den som tar i allmänhet bör kunna tas ut med lika stort ytterst

vatten har visst ansvar av alla medlemmar eller medlems- anspråk naturresursen belopp får Sådan avgift kan lämpligen kallas för de miljöstörningar ianspråktagandet kategorier. ovid- anses innebära och därmed också skyldighet förbundsavgift. Det är isammanhanget - medverka till bättre förhållanden. En kommande om den särskilda medlemmen att

- har en eller för bedömningen blir

en industri eller en kommun naturlig utgångspunkt

En före- alltså i vilken utsträckning medlem genom flera anläggningar i vattendraget.

utsläpp av avloppsvatten, vattenbortledning, tagsfusion eller en kommunsammanslagning

tänkas medföra att intäk- torrläggningsåtgärder eller andra anordningar

kan följaktligen till vilka tillstånd VL givits enligt ML eller terna genom förbundsavgifter sjunker. utsätter vattenområdet för störningar som Kostnaderna för särskild Verksamhetsgren

skall motverkas verksamfår däremot fördelas efter skälighetsprövning genom förbundets

het. Vid denna bedömning måste också tas med utgångspunkt i varje medlems intresse-

till att verksamheten kan ha en posianknytning. Med hänsyn till att dessa kost- hänsyn

tiv effekt. En vattenreglering för kraft- eller nader kan komma att variera år från år måste

vattenförsörjningsändamål kan t. ex. med-

denna medlemsavgift vara rörlig. Exempel på

finns i LFS. Denna lag, föra fördelar även från recipientsynpunkt.

en liknande reglering

antal olika När andelstal bestäms bör med andra ord de som är tillämplig på ett stort effekterna En samfállighetstyper, utgår positiva vägas mot de negativa.

fastighetsrättsliga

annan som måste beaktas är från att verksamheten inom ett och samma omständighet

att verksamheten i vissa fall också kan medorgan - i lagen kallat samfällighetsförening

föra ekonomisk nytta för medlem. Ett exem- - skall kunna uppdelas i olika verksamhets-

evenkan också förvalta flera pel på detta är torrläggningsföretagens grenar. Föreningen tuella fördelar av att ansvaret för vatten- Förvaltningen kan även då samfälligheter. underhåll till en del kommer att verksamhetsgrenar. Var dragens uppdelas på olika bäras av andra intressenter. Ett annat exemoch en av dessa betraktas som en ekonomisk

till vattenbortledenhet. Kostnaderna fördelas med utgångs- pel är ökade möjligheter

ning tack vare reglering. Även recipientkonpunkt i de andelstal som gäller i fråga om

att delta i kostnaderna för den troll genom förbundens försorg synes kunna skyldigheten innebära minskade kostnader för den enskilsärskilda verksamhetsgrenen eller samfällig-

anser att kostnaderna för da medlemmen. heten. Utredningen

olika verksamhetsgrenar i vattenförbund på Det säger sig självt att den avvägning som

fördelas efter här måste göras är förenad med åtskilliga motsvarande sätt bör kunna Liksom i annan lagstiftning där särskilda andelstal. Systemet överens- svårigheter.

den motsvarande problem uppkommer är de fakstämmer f. ö. i princip med ordning

i vissa vattenvårdsförbund, där torer som måste beaktas så många och situasom tillämpas

tionen även i övrigt så komplicerad att man komma i fråga att i lagen om vattenförbund svårligen kan utforma en lagregel som ger införa någon motsvarighet till VL:s detaljetillräcklig vägledning för att uppnå materiell rade regelsystem. Det synes i viss mån ligga i rättvisa och som är enkel att samtidigt sakens natur att en uppskattning först måste

tillämpa. Utredningen anser dock att lagen i göras av hur andelstalen i stort bör fördelas

anslutning till det tidigare sagda bör som mellan de olika intressegrupperna och att en

fördelningsprincip kunna hänvisa till vars närmare fördelning sedan får göras inom

och ens nytta och intresse av verksamheten dessa grupper. De allmänna riktlinjer för och den omfattning i vilken han inverkar på uppskattningen som utredningen har förorvattenförhâllandena. dat utgår från att en sådan uppdelning äger En särskilt faktor i samkomplicerande rum. Med tanke på de synnerligen skiftande

manhanget är att de olika intressen mellan förhållanden under vilka förbundens verk-

vilka andelstalen skall fördelas inte alltid kan samhet kommer att bedrivas är det ogörligt jämföras. Om verksamheten avser t. ex. att uppställa nornågra mera allmängiltiga underhåll av ett vattendrag måste en fördelmer för jämkning mellan de berörda intres-

ning i allmänhet ske mellan sena i olika situationer. dels avlopps- En alltför detaljerad

intresset, dels torrläggningsintresset och dels reglering är olämplig också av den anled-

de övriga medlemmar som kan vara skyldiga ningen att fördelningsfrågorna i praktiken

att delta. Också inom andra verksamhets- oftast torde få lösas Av-

förhandlingsvägen.

grenar kan liknande svårigheter uppstå. Pro- sikten är ju att vattenförbund inte skall

blemen är enligt utredningens dock kunna bildas annat än under av

mening förutsättning

inte större än att de bör kunna övervinnas. en positiv inställning hos flertalet intressen- Till en början bör erinras om att de existe- ter. kommer Enighet alltså i allmänhet att rande vattendrags- och vattenvårdsförbunden råda om hur verksamheten i stort bör bedri-

representerar ett stort antal exempel på fall vas. Denna enighet måste med nödvändighet

där en tillfredsställande lösning kunnat upp- omfatta också Allmänna

fmansieringsfrågan.

nås. Det bör också framhållas att en liknande grunder för

kostnadsfördelningen av det slag

fördelning mellan olikartade intressen förut- som utredningen nyss har föreslagit synesi sätts kunna ske i fråga om de kombinerade detta läge tillräckliga.

reglerings- och Ut-

torrläggningsföretagen. Utredningen vill här hänvisa till de ekono-

gångspunkten är den beräknade anläggnings- misk-teoretiska vattenförsynpunkter på

.kostnaden för företaget. Denna fördelas en- bundens

verksamhet som utredningens exligt huvudregeln mellan kraft- och torrläggpert ekon. dr Bertil Thorngren redovisar i en ningsintressenterna efter den nytta varje del- vid betänkandet fogad promemoria.

tagare har av företaget i dess helhet med Lagen bör ange vissa begränsningar i kostmöjlighet till jämkning när visst arbete nadsansvaret till skydd för den som till

huvudsakligen är till nytta enbart för den

äventyrs mot sin vilja måste ta del i kostnaena eller intressegruppen viss geografiskt derna. l fråga om ledning för torrläggning av bestämd grupp deltagare. En annan fördel- mark som skall användas också för avloppsning mellan olikartade intressen kan komma vatten gäller enligt 8 kap. 12 och 20 §§ VL i fråga vid tillämpning av bestämmelserna om bl.a. att ingen är skyldig att sammanlagt kombinerade företag i 8 kap. VL. Utgångs- vidkännas större kostnad än om särskild punkten är här att kostnaden skall fördelas eller ledning anlagts att bidra med större med hänsyn till och beskaffenmängden belopp än som kan anses rimligt med hänsyn heten av det vatten som avleds av en eller till hans nytta av företaget. Ett motsvarande flera avloppsintressenter, å ena, samt det stadgande i lagen om vattenförbund kan vatten som avleds av en eller flera torrlägg- lämpligen ges den innebörden att andelstal

ningsintressenter, å andra sidan. skall jämkas om medlem uppenbarligen kan

Enligt utredningens mening kan det inte vinna ändamålet med verksamheten genom

till lägre kostnad än som kan och att på en gång uttaxera erforderliga egen åtgärd om andelstal be- medel från medlemmarna skulle troligen bli väntas belöpa på honom alltför särskilt för eventuella stäms enligt huvudregeln. Det är naturligtvis betungande skulle torrläggningsföretag. Förbunden skulle alltså orimligt om ett torrläggningsföretag för un- i sådana situationer kunna ha ett behov av behöva vidkännas större kostnader med amortering genom inderhållsarbeten i ett vattenförbunds regi än låneñnansiering

om det självt svarat för arbetena. flytande medlemsavgifter. Möjligheten att få sådana lån hänger givetvis nära samman med de garantier som kan Enligt utredningens mening bör uttaxemedlemmarna inte Med hänsyn till de ringen bland i princip ges för återbetalningen. än att den täcker behovet under allmänna intressen som berörs synes visst vara större eller kommunalt stöd kunna komma den närmaste verksamhetsperioden. Därige- statligt i form av statlig lånegaranti eller nom skyddar man medlemmarna mot oskä- i fråga diskussioner om de kommunal borgen eller kredit. lde fall liga utgifter och undviker som otvivelaktigt är förbundna kommunal borgen kan komma i fraga torde olägenheter under- den få tecknas efter särskilt tillstånd av med förhandsfinansiering. Samtidigt lättar man förändringar inom medlems- Kungl. Majzt enligt 60§ kommunallagen svårlösta avräk- Även borgensförbindelser från kretsen som kan ske utan (1953:753). ningsförfaranden. Utredningen anser det lik- större industrier eller pantbrev imedlemmar kan naturligtvis i många väl inte nödvändigt att förbjuda uttaxering tillhöriga fastigheter till en fond för framtida inves- fall utgöra betryggande säkerhet. för avsättning

teringar. Det bör vara förbunden obetaget

att i stadgarna införa bestämmelser härom, 7.2.5 Förbundsbildning, organisation och men förutsättningarna bör vara att fondbildförvaltning ningen bara sker för investeringar som ligger ramen för förbundens verksamhet. Som utredningen tidigare har anfört bör inom komma vattenförbunden vara självständiga rätts- Vidare bör fondering i fråga endast när det behövs för att inom en begränsad subjekt med förmåga att förvärva rättigheter en fem- eller och ikläda sig skyldigheter. Liksom iandra tidrymd, t.ex. tioårsperiod, arbets- liknande sammanslutningar bör en funkgenomföra en på förhand upprättad ske inom förbundet så att plan. Denna bedömning ligger nära den som tionsuppdelning förvaltningsbeslut fattas av gjorts under arbetet med den nya samfällig- grundläggande medlemmarna på förbundsstämma, medan hetslagstiftningen. den löpande förvaltningen sköts av en sty- Under förarbetena till nämnda lagstiftning har stor också åt relse. Förvaltningen skall syfta till att geuppmärksamhet ägnats av gemensamhetsan- nomföra olika åtgärder som främjar hushållfrågan om finansiering och andra med vattentillgångama i visst vattenläggningar genom lån från banker ningen anser inte område och kostnaderna för sådana åtgärder kreditinrättningar. Utredningen skall i princip fördelas mellan medlemmarna att lånefinansieringen har samma betydelse verksamhet. efter andelstal. när det gäller vattenförbundens De uppgifter som lämnats angående de exi- Enligt vad vattenlagsutredningen tidigare har förordat skall vattenförbund bildas bara sterande förbundens ekonomi tyder på att för verksamheten bör under vissa förutsättningar. Det skall vara av de årliga kostnaderna betydelse från allmän eller enskild kunna hållas inom rimliga gränser. Det synes väsentlig dock väl tänkbart att kostnaderna i synpunkt att de som kan vara medlemmar mycket ett inledande skede kan bli betydande, t. ex. samverkar för att främja vattenhushållningen

om det gäller att sätta i stånd ett vattendrag i och det krävs också att tanken på en sådan samverkan har visst stöd hos dem som skall vilket underhållet sedan länge är eftersatt. torde delta. Huruvida dessa förutsättningar är upp- Statsbidrag inte alltid kunna påräknas,

fyllda bör med hänsyn till de berörda all- dighets beslut kan sägas vara att bedömmänna och enskilda intressena prövas och kräver ningen god överblick över förhållanavgöras under myndighets medverkan. Det dena i det berörda vattensystemet. Det är kan inte heller överlämnas åt medlemmarna också att tydligt bedömningen måste ske själva att genom majoritetsbeslut med i allmänna på för- utgångspunkt lämplighetsbundsstämma besluta om andelstalen eller och skälighetsöverväganden av teknisk och om undantag från det anslut- ekonomisk natur. principiella Å andra sidan rör det sig ningstvånget. Vid tvist krävs alltså även i om

frågeställningar som principiellt sett är av

dessa hänseenden myndighets medverkan. två olika slag. Bedömningen huruvida det Fastighetsrätten erbjuder en mängd exem- från allmän eller enskild synpunkt är av pel på formerna för myndighets medverkan i väsentlig betydelse att ett vattenförbund billikartade situationer. Den vanligaste formen das har Detsamma

offentligrättslig prägel.

är ett förrättningsförfarande, där förrätt- av förbundets gäller omfattningen verksamningsmannens beslut får överklagas till fastig- hetsområde. Eftersom det med hänsyn till hetsdomstol eller - vid en- det närmast

syneförrättning principiella anslutningstvånget

VL - till vattendomstol. ligt I fråga om blir en förbundets interna angelägenhet, om vattenreglering enligt 3 kap. VL kan motsva- viss intressent skall tillåtas stå utanför, får rande prövning alternativt ske hos vattenfrågan om undantag från anslutningstvånget domstol utan

föregående syneförrättning. en väsentligen privaträttslig karaktär. Detta

Grustäktskommitténs förslag till lagstiftning gäller i ännu högre grad frågan om andelsom täktsamfälligheter (SOU 1972:46) inne- talen. bär att fråga om inrättande av sådana samfäl- Med hänsyn till att vattendomstolarnas

ligheter prövas av länsstyrelsen men att ären- domsområden omfattar hela vattensystem det bereds av en särskild kunde

förrättningsman det vara tänkbart att låta dessa dom-

som avger förslag till beslut. Fullföljd sker i stolar svara för prövningen av hela- frågeprincip i administrativ väg, dvs. till Kungl. eventuellt komplexet, efter föregående syne-

Maj zt. Däremot skall talan mot länsstyrelsens förrättning. Som utredningen tidigare har

beslut bl. a. rörande fastigheternas andelstal framhållit skiljer sig vattenförbunden emelmed hänsyn till frågans utpräglat privaträtts- lertid från de fastighets- och vattenrättsliga liga karaktär ske genom ansökan om stäm- samfälligheterna bl.a. att deras därigenom ning till fastighetsdomstol. Ett verksamhet prövnings- och medlemskrets kan förändras system av annat slag föreskrivs i lagen från tid till annan. Det skulle bli alltför (1970:244) om allmänna vatten- och av- att tungrott vid varje tillfälle då sådana

loppsanläggningar. Länsstyrelsen prövar frå- förändringar aktualiseras ett dom-

tillgripa gor om kommuns skyldighet att se till att stolsförfarande. Vattendomstolarnas sakkunallmän va-anläggning kommer till stånd, omskap och överblick bör enligt utredningens fattningen av anläggnings verksamhetsmening utnyttjas på så sätt att de blir behöområde och andra frågor av allmän räckvidd. riga enligt den nya lagen att pröva klander- Talan mot länsstyrelsens beslut i frågor som talan i olika situationer. Däremot bör beträfbör bedömas

från planläggnings- eller andra fande de nu aktuella frågekomplexen ett

allmänna synpunkter förs hos Kungl. Maj :ti snabbare och smidigare förfarande eftersträstatsrådet, i övrigt hos kammarrätten. Tvister vas. mellan huvudman för allmän va-anläggning Enligt utredningens mening ligger det och fastighetsägare om va-förhållanden prö- närmast till hands att låta länsstyrelsen svara vas av statens va-nämnd. Talan mot nämn- för prövning av frågorna om förbundsbilddens beslut får till vattenöverdom-

fullföljas ning. Denna prövning bör uppenbarligen ske

stolen. i administrativ ordning och länsstyrelserna Gemensamt för de frågor beträffande vat- har naturvårdsenheterna genom god övertenförbunden vilka bör avgöras genom myn- blick över vattenförhållandena i länet. Om

med hänsyn till vad skall verka i mer än ett län denna fråga bedömas vattenförbundet Även får länsstyrelserna naturligtvis samråda. Ini- som på längre sikt kan anses sannolikt.

och hydrologiska förhållan-

bör tillkomma var och en som kan de geografiska

tiativrätt

Dessutom bör dena bör självfallet beaktas vid gränsdrag-

vara medlem i förbundet.

ta initiativ, om den ningen. Frågan bör prövas i samma ordning länsstyrelse själv kunna som beträffande förbundsfinner en förbundsbildning vara av betydelse nyss förordats

bör också i detta från allmän Med hänsyn till det bildning. Länsstyrelsen synpunkt. torde skede fastställa vilka som skall vara medlem-

tidigare förordade opinionsvillkoret

mar i förbundet. förbundsbildningen ofta få göras till föremål

med de berörda intressenför förhandlingar beslut att ett vattenförterna. Det i princip skriftliga länsstyrelseför- Länsstyrelsens

bildas det första ledet i farandet kanske inte helt ändamåls- bund skall utgör erbjuder Den förbundens utveckling mot rättskapacitet. enliga former för sådana förhandlingar.

för läns- medlemge utrymme Nästa steg bör bli att de blivande nya lagen bör därför Både marna sammanträder för att utse styrelse styrelsen att hålla muntlig förhandling.

Genom en ordning med

grustäktskommitténs förslag till lag om täkt- och anta stadgar.

och anvisar möjlig- stadgar får förbundens organi-

samfälligheter va-lagen obligatoriska

sation och förvaltning nödvändig fasthet.

heter att komplettera länsstyrelseförfarandet

en ordning mening bör normalförmed utredning i friare former, Enligt utredningens

också i detta samman- stadgar utarbetas. Med hänsyn till som synes lämplig slag till finns det enligt utred-

hang. Grustäktskommitténs förslag går ut på opinionsvillkoret

En- anledning att räkna

ett förberedande förrättningsförfarande. ningens mening ingen

med att ett sådant sammanträde inte skall vid behov anliligt va-lagen kan länsstyrelsen komma till stånd eller att medlemmarna ta sakkunnig. Utredningen vill för sin del

skulle söka hindra förbundsbildningen geförorda att detta senare system, som synes

nom Däroch som redan godtagits av stats- att t. ex. vägra att utse styrelse. smidigare emot bör medlem kunna utverka länsstyrelmakterna, får motsvarighet i lagen om vat-

bör alltså kunna sens förordnande av lämplig person att hålla tenförbund. Länsstyrelsen

för förberedande förhand- sammanträdet. Denne bör vara opartisk och anlita sakkunnig

liksom för utred- ha vana att leda förhandlingar. Hänsyn måste lingar med intressenterna tas till medlemmarnas önskemål. av frågan om förbundsbildning. naturligtvis ning i övrigt Med till att andelstal för särskild Länsstyrelsens beslut bör med hänsyn bl. a. hänsyn

knappast kan fastställas förrtill de allmänna intressen som berörs kunna Verksamhetsgren

vid i statsrådet. än i ett senare skede synes omröstning överklagas hos Kungl. Maj :t det konstituerande sammanträdet nödvän- Om länsstyrelsen finner att ett vattenför-

få ske efter huvudtal. Endast enkel bund bör bildas, bör den samtidigt bestäm- digtvis

torde böra krävas för beslut. Besluinom vilket förbundets verk- majoritet ma det område tet bör kunna klandras hos vattendomstol. samhet skall utövas. Utredningen utgår från i Innan förbundsbildningen fullbordas bör att vattenförbundens verksamhetsområden

allmänhet bör omfatta hela vattensystem. stadgarnas laglighet prövas genom länsstyrel-

böra sens försorg. Häri ligger ett betydelsefullt Någon gång kan verksamhetsområdet för de enskilda medlemmarnas intresomfatta flera varandra närliggande vatten- skydd

sen. Om normalförslag till stadgar utarbetas system eller en flod jämte havet i_ mynnings-

bör inte behöva medföra någområdet. Ett och samma vattenområde synes granskningen

för länsstyrelserna. I

verk- ra större svårigheter aldrig få ingå i flera vattenförbunds vid en sådan kontroll bör sarnhetsområden. En avgörande faktor syfte att möjliggöra

blir vilken inriktning för- det åligga förbundets styrelse att ansöka om gränsdragningen verksamhet avses skola få. I enlighet fastställelse av de antagna stadgarna. Vattenbundens har anfört bör förbund bör vara att betrakta som juridisk med vad utredningen tidigare

7l

person först när sådan fastställelse skett. beaktats bl. a. genom stadgebestämmelser I enlighet med den tidigare fastslagna prin- som ger representanter för t. ex. länsstyrelse

cipen att samverkan i vattenförbund så långt och lantbruksnämnd rätt att närvara vid

som möjligt skall vara frivillig bör medlem- styrelsesammanträden och förbundsstäm-

marna själva kunna besluta om inriktningen mor. Det förekommer också att länsstyrelsen

av förbundets verksamhet och därmed sam- har tillförsäkrats rätt att utse en ledamot i manhängande frågor om vilka andelstal som förbundsstyrelsen. Ett motsvarande samar-

bör gälla för kostnadsfördelningen. Med hän- bete bör i fråga om vattenförbunden

tryggas syn till de ekonomiska förpliktelser som genom uttryckliga lagbestämmelser. Vattenmedlemskapet innebär bör det däremot inte lagsutredningen räknar med att kommunerna

tillåtas medlemmarna att genom majoritets- vanligen kommer att vara medlemmar i vat-

beslut avgöra dessa frågor. Tvister mellan tenförbund som är verksamma inom deras

medlemmarna om verksamheten eller om områden liksom fallet f.n. är i de existe-

andelstalen bör därför lösas under rande förbunden. Kommunerna myndig- får också på hets medverkan. Med hänsyn till att parterna det sättet goda möjligheter att bevaka sina

i första hand synes ha behov av en opartisk intressen i vattenförbunden.

skiljeman som kan samman deras jämka l fråga om vattenförbundens organisation

ståndpunkter anser utredningen den bästa och förvaltning i övrigt synes i huvudsak

lösningen också här vara att låta länsstyrel- följande böra gälla. Styrelsens uppgift bör

sen vara behörig myndighet med möjlighet vara att sköta föreningens angelägenheter i

att anlita sakkunnig för de direkta förhand- överensstämmelse med lagens och stadgarnas

lingarna. innehåll samt medlemmarnas beslut. Styrel- Om man bortser från möjligheterna till sen bör i egenskap av föreningens verkstäl-

statsbidrag och andra ekonomiska tillskott lande organ ha behörighet att företräda förutifrån torde vattenförbundens verksamhet bundet gentemot tredje man. Styrelsen bör få finansieras av medlemmarna själva. Det är kunna delegera sina befogenheter till särskilt därför viktigt att medlemlagen skyddar utsedd firmatecknare. Mera ingripande transmarna mot alltför ekonomiska långtgående aktioner t. ex. med fast egendom bör inte få förpliktelser. Vid sidan av tidigare berörda företas av styrelsen eller firmatecknare utan begränsningar i den enskilde medlemmens uttryckligt stöd i stadgarna eller beslut av kostnadsansvar bör som allmän för princip medlemmarna. Styrelsen bör också ha hand

förvaltningen gälla att förbundets verksam-

om föreningens ekonomi. Om medelsbehohet skall planläggas och utövas på sådant sätt vet inte kan tillgodoses sätt får på annat att förbundets ändamål kan vinnas utan uttaxering från medlemmarna ske. Styrelsen oskälig kostnad. Verksamhet som kan beräkbör då först upprätta utgifts- och inkomstnas draga mindre sammanlagd kostnad om stat vilken medlemmarna skall godkänna. Utmedlemmarna svarar för den var och en för taxeringen sker sedan genom att styrelsen sig bör inte få bedrivas av förbundet annat

upprättar debiteringslängd och lägger fram

än om man vinner väsentliga fördelar därige- den för medlemmarna. Beslut om uttaxering

nom. Slutligen bör vattenförbund inte få bör omedelbart kunna verkställas såsom lagadriva verksamhet som är främmande för dess kraftvunnen dom på betalningsskyldighet. ändamål. Medlem som anser att uttaxering strider mot Det är givet att en verksamhet som syftar lag, medlemmarnas stadgarna, beslut eller

till en ändamålsenlig hushållning med vatten- avgörande om andelstal bör kunna klandra

tillgångarna måste planeras och utövas i nära uttaxeringen genom talan hos vattendom-

samarbete med de statliga och kommunala stol.

myndigheter som arbetar och på vatten- Som utredningen tidigare har berört bör

miljövårdens område. I de existerande för- olika andelstal kunna gälla i fråga om skylbunden har behovet av sådant samarbete digheten att ta del i kostnaden för skilda

inom vattenförbund. motsätta sig samverkansföretag, om de inte verksamhetsgrenar får då behandlas som får inflytande över företaget i ungefärlig Varje verksamhetsgren enhet för till sina ekonomiska insatser. en ekonomisk sig med särskild proportion Medel som hänför Detta skulle kunna få till följd att önskvärd inkomst- och utgiftsstat. bör inte få använ- samverkan inte alls kommer till stånd. Det sig till en Verksamhetsgren das för annan verksamhetsgren eller blandas sagda har enligt utredningens mening giltighet också i fråga om samverkan i vattenförsamman med andra medel. Den enskilde medlemmen deltar på för- bund. bundsstämma i beslutsprocessen inom för- l LFS har frågan reglerats så att röstberäkbundet. Ordinarie förbundsstämma bör hål- ningen i princip skall ske efter huwdtalet, men att en modifierad andelstalsmetod skall las regelbundet på tider som anges i stadeller en minoritet bland i ekonomiska frågor om medlem garna. Styrelsen tillämpas medlemmarna bör kunna extra för- får sålunpåkalla begär det. Ingen delägares röstetal bundsstämma, om någon angelägenhet krä- da överstiga en femtedel av de närvarande Alla medlemmar böri röstetal. Utredver skyndsamt beslut. delägarnas sammanlagda ha rätt att delta och utöva rösträtt anser att denna lösning innebär en princip ningen vid förbundsstämma. I behandlingen av frå- rimlig avvägning mellan de olika intressen bör som här möts och förordar att samma princigor som rör bara viss Verksamhetsgren dock rätten att rösta begränsas till dem som i vattenförper får gälla för röstberäkning bund. De större andelsägarnas intressen torär skyldiga att bidra till verksamhetsgrenen. Vidare bör den som inte har fullgjort sin de som regel komma att sammanfalla med de bidragsskyldighet gentemot förbundet vara flesta övrigas och resultatet av en omröstning utesluten från rösträtt, däremot inte från blir därför detsamma oavsett vilken metod rätt att delta i förhandlingarna. som använts. Utredningen återkommer i spefinns två alter- cialmotiveringen med närmare synpunkter l fråga om röstberäkningen nativ, nämligen huvudtals- och andelstals- på tillämpningen. Till stöd för den förra metoden För giltigt beslut på förbundsstämma bör i metoderna. har i liknande att de allmänhet inte krävas mera än enkel majorisammanhang åberopats fördelar som är förenade med ett samver- tet. Vid lika röstetal bör val avgöras genom kan variera för delägarna utan lottning medan ordföranden bör ha utslagskansföretag ekonomiska insatser. röst i andra frågor. Kvalificerad majoritet relation till deras bör krävas för stadgeändring. Beslut som har Denna synpunkt har i gällande rätt som regel fattats vid förbundsstämma bör kunna beaktats på så sätt att man har reducerat klandras vid vattendomstol, om det inte har rösträtten för delägare med större andelstal. tillkommit i behörig ordning eller strider Ett sådant system anses leda till att omröstningen blir ganska komplicerad och i viss mot lag eller stadgarna. Häri ligger ett skydd mån beroende faktorer. Det för de enskilda medlemmarna. av slumpartade är dessutom svårt att finna några rationella På samma sätt som samhällsutvecklingen för var röstspärren skall gå. Den på sina håll kan komma att framtvinga samgrunder har också framförts att huvud- verkan i vattenförbund kan den fortsatta synpunkten talet ofta utgör ett mer rättvisande mått på utvecklingen i sinom tid göra sådan samverkan helt eller delvis onödig. Inom ramen för samfällighetens reella betydelse för delägarna den löpande bör verksamhetsän andelstalet samt att röstning efter huvud- förvaltningen talet från allmänna demokratiska synpunkter gren kunna avvecklas. Lagen bör emellertid är att föredra framför röstning enligt den också öppna möjlighet att upplösa vattenförandra metoden. Till stöd för andelstalsmeto- bund. Beslut härom bör träffas i samma den har under förarbetena till LFS framför ordning som beslut om förbundsbildning, allt anförts för att ägare till fastig- dvs. av länsstyrelsen. Upplösning bör alltid farhågor heter som skulle få stora andelstal skulle medges, om medlemmarna är ense om det.

Upplösning av vattenförbund bör i princip mellansvenska länen som får ökad arbetsske på samma sätt som likvidation av andra belastning. En viss arbetsökning kommer väl typer av juridiska personer. Den viktigaste även att drabba berörda centrala ämbetsverk, åtgärden bör alltså vara att betala förbundets närmast lantbruksstyrelsen och statens borgenärer. naturvårdsverk. Oavsett vilken av ovannämnda vägar utvecklingen kommer att följa, anser sig utredningen dock kunna utgå från att 7.2.6 Ekonomiska konsekvenser något ökat antal tjänster inte skall behöva direktiven är vattenlagsutredningen inrättas Enligt för lagens tillämpning.

skyldig att lägga fram kostnadsberäkningar Däremot blir det nödvändigt att anvisa

för sina organisatoriska förslag och för de vissa medel för att täcka kostnaderna för förslag i övrigt som har ekonomiska verk- sakkunniga som länsstyrelserna enligt förslaningar. get skall kunna anlita. Enligt vad utred- Utredningen vill till en början slå fast att ningen i det följande anför bör dessa kostnaden föreslagna lagen om vattenförbund har der bestridas av statsverket. Med beaktande till att stimulera syfte ansträngningarna att av att sakkunnig inte kommer att behövas i vårda och skydda den del av vår yttre miljö varje ärende enligt lagen uppskattar utredsom de svenska sjöarna och den kostnaden till 150 000 vattendragen ningen årliga utgör och dessutom att fördela ansvaret för kronor. Även i detta måste sammanhang underhållet av våra vatten på ett större antal emellertid en reservation göras för ovissheten intressentgrupper än f. n. Att i siffror söka om i vilken att omfattning lagen kommer redovisa den samlade samhällsekonomiska tillämpas. effekten av en sådan lagstiftning år enligt Om man sålunda måste stanna i någon

utredningens uppfattning meningslöst. Meto- ovisshet om de ekonomiska konsekvenserna

der att mäta dylika effekter torde f. ö. sak- av förslaget, kan man dock utgå från att nas. Utredningen inskränker sig därför till att detta inte kan medföra någon statsfinansiell

söka belysa förslagets tänkbara konsekvenser belastning av nämnvärd betydelse.

av statsfinansiell natur. Det har på olika ställen i detta betänkande Även en bedömning av förslaget från stats- framhållits att samhället bör bidraga till ñziansiella synpunkter är emellertid vansklig. kostnaderna för vattenförbundens verksam- Godtas den föreslagna lagen om vattenförhet. Lika viktigt är att de bidrag som redan bund av statsmakterna, kan dess effekt tän- nu brukar tillerkännas existerande vattenkas bli av olika slag. Möjligt ä: sålunda att drags- och vattenvårdsförbund får utgå även bara i undantagsfall vinner direkt framdeles lagen och att samhälleligt stöd kommer tillämpning. Dess främsta effekt blir då i också nybildade frivilligförbund till godo. stället att den stimulerar till och underlättar Behovet av stöd torde vara särskilt uttalat i bildandet och bibehållandet av frivilliga sam- det inledande skedet av förbundens verksammanslutningar av den typ som de nuvarande het, i synnerhet när det i verksamhetsområoch vattenvårdsförbunden revattendrags- dena ingår sjöar och vattendrag vilkas underpresenterar. Utredningens förslag kommer i så håll blivit svårt eftersatt. stöd bör Statligt fall knappast att medföra anspråk på ökade enligt utredningens mening kunna komma i anslag från berörda myndigheter. Får där- fråga både som direkt statsbidrag och i form emot en direkt tillämpning av den nya lagen av statliga kreditgarantier. l den mån fondestörre aktualitet, medför detta ökade an- rade regleringsavgiftsmedel finns att tillgå, språk på arbetsinsatser från de myndigheters bör stödet från det allmännas sida kunna sida som främst skall ta befattning med den utgå också med anlitande av sådana tillnya typen av ärenden. Av den föregående gångar (jfr SOU 1972:14 s. l38f och framställningen följer att det i första hand l8l ff). Storleken av det allmännas insatser, blir i några av de syd- och länsstyrelserna vare sig från statligt eller kommunalt håll

eller med anlitande av regleringsavgiftsmedel, innebär en prioriteringsfråga som enligt utmening faller utanför dess komredningens petensområde.

8 Specialmotivering

8.1 Förslaget till lag om vattenförbund vattenområde förstås även exempelvis havs-

vikar, däremot inte grundvattentillgängar.

Lagen har delats in i nio huvudavdelningar med särskilda Som exempel på vattenhushållningsátgärder

rubriker. Inledande bestämnämns i paragrafen särskilt och melser rensning

om lagens tillämpningsområde m. m.

för vattenreglering. Med vattenreglering åsyftas

ges i 1-3 §§. Villkoren förbundsbildning

därvid främst mindre åtgärder imiljövärdananges i 4 och 5 §§ och de allmänna riktlinjerde eller likartat syfte. Genom exemplen marna för vattenförbunds verksamhet i 6 och keras att det, såsom framhållitsi den allmän-

7 §§. Bestämmelser om fördelning av kostna-

na motiveringen, är konkreta åtgärder i der följer i 8 och 9§§. I 10 och ll §§ vattensystemen eller deras närhet som bör meddelas regler om verkan av ändrade förkomma hållanden. Därefter i fråga. Under begreppet vattenhusföljer i 12-18 §§ förehållningsåtgärder kan vidare falla återställskrifter om vattenförbunds organisation nings- eller restaureringsarbeten. Även recim. m. Med hänsyn till den överensstämmelse pientkontroll är att hänföra till denna typ av som här föreligger mellan förbunden och de innehåller åtgärder. Här avser utredningen alltså något

fastighetsrättsliga samfälligheterna

bestämmelserna ett stort antal annat än den vattenhushållning som regleras

hänvisningar

till LFS. i 2 kap. 27-32 §§ VL. Den förordade tenni-

Lagens tre sista huvudavdelningar

nologin anknyter i stället till den numera innehåller föreskrifter angående beslut om

gängse definitionen på vattenhushållning förbundsbildning m. m. (19-22 §§) och full-

som verksamhet vilken avser att ta till vara följd av talan m. m. (23-27 §§) samt slutoch rationellt bestämmelser om och utnyttja vattentillgångama behörig länsstyrelse inom ett område (jfr Vattenordlista 3. Tektillämpningsföreskrifter (28 och 29 §§). niska nomenklaturcentralens publikationer nr 51, Stockholm 1973, s. 97).

Inledande bestámnzelser Som utredningen berört tidigare kan till-

stånd enligt VL behöva utverkas till vissa 1§ åtgärder, t. ex. vattenregleringar. Någon sär-

Paragrafen innehåller vissa begreppsbestäm- skild konstitueras inte tvångsrätt genom

ningar och anger lagens tillämpningsområde.

lagen om vattenförbund. Inte heller ger lagen I första stycket definieras vattenförbund vattenförbunden några särskilda befogen-

som sammanslutningar med syfte att främja heter med avseende på tillsyn eller kontroll

en från allmän eller enskild ändasynpunkt enligt ML. Utredningen vill tillägga att lagen

med vattnet i vattenmålsenlig hushållning inte sätter ur spel de tvingande bestämmelser

drag, sjö eller annat vattenområde. Med om samverkan i reglerings- eller torrlägg-

ningsföretag som finns i 3 och 7 kap. VL. som är lämpligt med hänsyn till de geogra-

förhållandena. Verk- Om verksamhetens syfte är att vinna kraft- fiska och hydrologiska eller är de angivna be- samhetsområde bör alltså i allmänhet omtorrläggningsbåtnad stämmelserna exklusivt En annan fatta ett helt vattensystem. Avsteg härifrån tillämpliga. vidtar kan kan vara motiverade när en del av ett vattensak är att åtgärder som förbundet leda till vissa förbättringar bl. a. från kraft- system framstår som en naturlig geografisk

eller torrläggningssynpunkt. Detta förhållan- eller hydrologisk enhet, t. ex. när det gäller

de får då beaktas vid bestämmande av an- någon av våra större sjöar. Vilken omfattning delstal för kraft- eller som bör beror torrläggningsföretag ges åt verksamhetsområdet som är medlem i förbundet. Vad angår den emellertid i sista hand på den avsedda verktill bestämmelserna samhetens inriktning. Om avsikten är att få nya lagens förhållande om kombinerade till stånd en samverkan mellan avlopps- och företag i 8 kap. VL är dessa bestämmelser enligt utredningens tidigare re- torrläggningsintressenterna i fråga om underhållet av en nedströmssträcka, behöver verkdovisade uppfattning inte tillämpliga på konoch samhetsområdet inte omfatta de Översta flikter mellan avlopps- torrläggningsdelarna av vattensystemet. Skall avrinningen intressena i fråga om underhåll av naturliga vattenområden. från källområdena regleras i förbundets regi har också t. ex. för att minska flödena, bör däremot

Utredningen tidigare gett ut-

verksamhetsornrådet omfatta vattensystemet tryck för uppfattningen att behov av vattenframför allt torde i de i dess helhet. Som utredningen förut framförbund föreligga delarna av landet och att hållit bör verksamhetsområdet bestämmas mera tätbefolkade med hänsyn inte bara till det omedelbara det behov av samverkan som kan föreligga kunna behovet av åtgärden utan också till den längre norrut ofta torde tillgodoses ramen för existerande verksamhet som på längre sikt kan väntas bli

inom regleringsföretag

aktuell.

och regleringsföreningar. I fråga om gräns-

med till- Lagtexten utesluter inte att flera vattenälvarna mellan Sverige och Finland utflöden system ingår i ett vattenförbunds verksamflöden, sidoflöden och särskilda samt utanför Tome älvs hetsområde.

skärgårdsområdet

mynning, som omfattas av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971, torde 3§ lagen om vattenförbund över huvud taget innehåller bestämmelser om inte böra En bestämmelse Paragrafen vara tillämplig. vattenförbunds me dlemskrets. härom har upptagits i lagrummets andra Enligt det inledande stadgandet skall den stycke. har medgivits rätt att som i laga ordning inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt 2§ inom verksamhetspå vattenförhållandena om vattenför- området vara medlem i vattenförbundet. I paragrafen ges bestämmelser

bunds verksamhetsområde. Skälen för detta principiella anslutningstvång

Som vattenlagsutredningen tidigare anfört har redovisats i den allmänna motiveringen. bör vattenförbund ha visst till gränserna Stadgandet innebär till en början att medbestämt verksamhetsområde. Det är uppen- lemskap kan grundas på tillstånd enligt VL bart att utländskt vattenområde inte kan eller ML. Med tillstånd enligt VL förstås i ingå däri. Av 1 § följer att verksamhetsområ- detta sammanhang också ett medgivande endet bör omfatta vattendrag, sjö eller annat ligt 8 kap. VL i dess lydelse före ML:s vattenområde. I viss mån ligger det i sakens tillkomst. Även tillstånd enligt äldre författnatur inte bör bestäm- kan grunda medlemskap. Som exematt gränsdragningen ningar mas efter administrativa grunder, t. ex. efter pel på sådana författningar kan nämnas lagen läns- eller kommunindelning, utan efter vad (1879 229 s. l) om dikning och annan avled-

ning av vatten samt förordningen (1880:57 s. ning enligt 7 kap. VL kan man till en början l) om jordägares rätt över vattnet å hans konstatera att medgivanden till vattenavledgrund, den s. k. vattenrättsförordningen. I ning och till invallning nästan undantagslöst anslutning härtill bör anrnärkas att anlägg- är av den karaktär att de kvalificerar för ning som har tillkommit före VL:s ikraftträ- i vattenförbund. Vattenavledmedlemskap dande kan anses laglig, fastän medgivande till ning definieras i 7 kap. 37 § VL så att någon inte har erhållits äldre anläggningen enligt för torrläggning av sin mark sänker eller uträtt (jfr NJA II 1919 s. 519). Av grunderna tappar sjö eller annan vattensamling, förför nu ifrågavarande paragraf torde följa att djupar, utvidgar eller rätar älv, å eller annat ägare till sådan anläggning i princip bör vattendrag eller eljest avleder vatten därifrån, tillhöra medlemmarna i vattenförbund. medan invallning i 49§ samma kapitel be- Med tillstånd av här ovan nämnt slag skrivs som uppförande för torrläggningsändajämställs å ena sidan i mål vid eller enligt stadgandet i vattendrag, sjö eller annan första stycket andra punkten medgivanden vattensarnling eller havet av vall eller annan enligt lO§ andra eller 17§ andra stycket byggnad till skydd mot vattnet. Båda slagen stycket ML. Här avses alltså de situationer då av åtgärder medför, typiskt sett, inverkan på naturvårdsverket eller länsstyrelsen har med- vattenförhållandena. Läget torde vara ett gett undantag från eljest föreliggande skyl- annat i fråga om dikningsföretag. Visserligen dighet att söka tillstånd enligt ML. Utanför medför dessa företag i regel en i varje fall stadgandet faller å andra sidan miljöfarlig teoretisk inverkan på vattenstånd och vattenverksamhet i form av avloppsutsläpp som föring i de sjöar eller vattendrag som tar bedrivs efter anmälan hos naturvårdsverket emot vattnet från dikena, men därför kan i eller länsstyrelsen enligt 10 § första stycket allmänhet medgivanden till dikning, i den ML eller motsvarande bestämmelser i den mån de över huvud inhämtas, inte sägas numera upphävda lagen (1956:582) om till- innefatta en sådan rätt att inverka på vattensyn över vattendrag, sjöar och andra vatten- förhållandena i recipienten som avses i 3 § områden. Stadgandet är inte heller tillämp- första stycket i utredningens lagförslag (jfr

ligt om fastighetsdoms tol lämnat föreskrifter NJA Il 1920 s. 391). Regelmässigt bortser

om försiktighetsmått i samband med miljö- man också från sådan inverkan vid diknings-

farlig verksamhet eller om hälsovårdsmyndig- förrättningama. Endast i undantagsfall, då

het utfärdat föreläggande att vidta åtgärd till det klart slagits fast i förrättningsärendet att skydd för vattenområde. dikningen inverkar på vattenförhållandenai Av uttalandena i den allmänna motive- bör det anses

recipienten, föreligga skyldigringen framgår att torrläggningsföretag, dvs.

het för företaget att gå in som medlem i samfálligheter enligt 7 kap. VL, ofta kan vattenförbund inom vars verksamhetsområde väntas tillhöra vattenförbunds me dlemskrets. recipienten är belägen. Detsamma bör gälla Detsamma kan någon gång tänkas bli fallet företag som visserligen vid förrättningen har

med regleringsföretag enligt 3 kap. VL. En betecknats som men som i dikningsföretag förutsättning för att anslutningstvånget skall verkligheten innefattar åtgärder vilka enligt

kunna göras gällande mot företaget synes VL är att anse som vattenavledning. vara att detta har vunnit självständig rättskapacitet. En erinran härom har intagits i Andra stycket i paragrafen innehåller beförsta stycket sista punkten. stämmelser om undantag från det principiel- Det synes knappast möta några större la anslutningstvånget. Sådant undantag får

svårigheter att bestämma, när ett medgivan- medges om den anslutningsskyldige har an-

de som dokumenterats på här angivet sätt fört särskilt skäl för att stå utanför något skall anses innefatta en rätt att inverka förbundet. Ett sådant skäl kan vara att de på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenmedgivna åtgärderna saknar större betydelse förhållandena. Vad särskilt gäller torrlägg- för vattenförhållandena. Det kan också för-

samband saknas förbundets verksamhet eller till viss verksamhålla sig så att ett naturligt t. ex. ett att det ter sig naturligt att han mellan de medgivna åtgärderna, hetsgren i av ett svarar inte bara för förbundsavgift utan

kraftverksbygge uppströmsdelen

och behovet också för viss del av kostnaderna för konkrevattendrag, av underhållsåtgärder i förbundets regi längre ner i vatten- ta åtgärder. Förbundens i viss utsträckning offentligrättsliga karaktär talar också för att draget. Undantagsregeln uppställer också den att förbundets verksamhet anslutningsrätten begränsas till företrädare förutsättningen försvåras för i huvudsak allmänna intressen med aninte får avsevärt genom bortfallet fall är till vattenförhållandena. Med hänav medlemmen i fråga. Ett tänkbart knytning med fog att förbundens verksamhet kan vara

att ett av flera torrläggningsföretag syn till

kan hävda att det ställer sig billigare för av betydelse från fiskevårdssynpunkt synes sin del av ett det framför allt önskvärt att det lokala fiskeföretaget att självt underhålla underhåll av intresset kan bli representerat i förbunden. vattendrag men att ett rationellt Enligt LFS kan samfällighetsförening bildas vattendraget i övrigt skulle avsevärt försvåras stå utanför förbundet. för förvaltning av samfállt fiske. Om sådan om företaget tilläts i ett sådant fall inte förening bildats för förvaltning av samfällt Undantagsregeln bör Förhållandet får i stället be- fiske inom vattenförbunds verksamhetsomvara tillämplig. andelstal råde, bör föreningen ha rätt att som medlem aktas genom jämkningi företagets ansluta förbundet. Detsarrmia bör med stöd av 9 § tredje stycketi förslaget. sig till gälla fiskevårdsområde. Det är i och för sig

vad som förordats i den allmänna tänkbart att låta medlemmarna på grundval

Enligt bör kommun få rätt att ansluta av särskild bestämmelse i stadgarna besluta motiveringen även om den inte är om inval av ytterligare kategorier medlemsig till vattenförbund, i förening med skyldighet att skyldig att vara medlem. En särskild fråga är mar, eventuellt bör omfatta underställa länsstyrelsen sådant beslut för om anslutningsrätten ytterligare anser dock att

kategorier. Utredningen har tidigare avvisat godkännande. Utredningen

tanken att efter mönster av 3 kap. 8 § VL anslutningsrätten bör begränsas till de nyss bereda staten och landstingskommun möjlig- berörda kategorierna. het att ingå som medlemmar. Vad beträffar anslutningsrätten till de existerande vattenkan fram- Villkor för förbundsbildning drags- och vattenvårdsförbunden hållas att denna är mycket vidsträckt. Med- 4 och 5 §§ lemskretsen kan sålunda omfatta t. ex. fiske-

och I 4§ det grundläggande rekvisitet vårdsföreningar, sportstugeföreningar uppställs

t. o. m. enskilda Ibland har sådana för förbundsbildning, nämligen att det skall personer. intressenter ställning av passiva medlemmar vara av väsentlig betydelse från allmän eller reducerad enskild synpunkt att samverkan kommer till

med medlemsavgift. Enligt utred-

stånd för att främja hushållningen med vattningens mening kan det å ena sidan synas det net inom ett vattenområde. Tidigare har angeläget att ta till vara och uppmuntra intresse för vatten- och som framhållits att behovet av sådan samverkan

rniljövårdsfrågor

visas i olika privata intressesammanslutningar ibland kan vara tillgodosett genom existeran-

liksom av enskilda och låta dem som så de eller regleringsföreningregleringsföretag

önskar ta del i förbundets angelägenheter. Å ar. I andra fall är det tänkbart att befintliga

föra för vattenvårds- eller vattendragsförbund kan

andra sidan skulle det uppenbarligen att lämna rätten till helt behovet. l dylika situationer kan långt anslutning tillgodose det villkoret inte öppen. Bl. a. skulle grunderna för omröst- i paragrafen uppställda Det anses uppfyllt. Om emellertid ett vattenförningsreglerna förryckas. bör i princip förutsättas för att veder- bund kommer till stånd fastän det redan anslutningsrätt har till existerar ett på frivillighetens väg börande sådan intresseanknytning tidigare

tillkommet vattenvårds- eller vattendragsför- denna information förmedlas till de centrala

bund, synes den frivilliga sammanslutningen myndigheterna av länsstyrelserna, men i vissa lämpligen böra upplösas. fall kan det vara motiverat med direktkon- Som berörts i den allmänna motiveringen takt mellan och förcentralmyndighetema har det s. k. opinionsvillkoret, om vilket bunden. Av vikt är också att vederbörande bestämmelser ges i 5 §, förebild i den fastig- kommunala myndigheter, bl. a. byggnadshetsrättsliga lagstiftningen. En motsvarighet och hälsovårdsnämnderna, kopplas in i god finns sålunda i 5 kap. 5§ andra stycket tid. l 6 § första stycket sista punkten erinras

fastighetsbildningslagen (1970:988) liksom i om att verksamheten kan omfatta flera olika

7 § AL. grenar, t. ex. dels underhållsåtgärder, dels re- Tillämpningen av ifrågavarande bestäm- cipientkontroll. melser, vilkas innebörd framgår av den all- Bestämmelsen i 6 § andra stycket har männa motiveringen, ankommer länssty- utfonnats efter mönster av l9§ LFS. Den på relsen enligt l9§ lagförslaget och i sista innehåller allmänna riktlinjer för förvalthand på Kungl. Majzt. Förslaget skiljer sig ningen såvitt gäller förhållandet mellan förhär från de regler om judiciell prövning av bundskollektivet och de enskilda medlemmotsvarande frågor som gäller enligt den marna. Principen att förbundet skall till-

fastighetsrättsliga lagstiftningen. godose medlemmarnas gemensamma bästa

men samtidigt beakta varje medlems enskilda intressen i skälig omfattning är generellt Vattenförbunds verksamhet tillämplig och gäller inte bara den verksamhet som består i konkreta åtgärder i vatten- 6 och 7 §§ området utan också exempelvis vid fördel- Dessa paragrafer innehåller de grundläggande ning av kostnader för extern och intern

reglerna om vattenförbunds verksamhet. information. Intressekonflikter i det förra I enlighet med vad som förordats i den hänseendet kan tänkas t.ex. i uppkomma allmänna motiveringen upptas i 6§ första fråga om underhållsåtgärder i ett vattendrag, stycket som grundläggande princip för vat- där olika meningar kan råda bland anslutna tenförbundets förvaltning att dess verksam-

torrläggningsföretag om var och i vilken tids-

het skall planläggas och utövas på sådant sätt skall sättas in. Vad informaföljd åtgärderna att ändamålet vinns utan oskälig kostnad. tionskostnadema beträffar är det tänkbart Samråd bör äga rum med de myndigheter att åtgärderna i fråga är av större intresse för

som berörs av frågan. Detta har amnärktsi

anslutna kommuner och industrier än för lagrummet. Särskilt viktigt synes vara att

torrläggningsföretag vilket i så fall bör beak-

vattenförbunden upprätthåller fortlöpande tas vid

kostnadsfördelningen.

kontakter med länsstyrelserna och deras Bestämmelsen är bindande för alla förbunnaturvårdsenheter. Dessa kan därigenom dets organ. Om styrelseledamot eller annan hållas kontinuerligt informerade om förbun- företrädare för förbundet handlar i strid mot dens verksamhet och planläggningen av denbestämmelsen kan skadeståndsansvar komma samma, varigenom bl. a. risken för dubbeli fråga (18 § lagförslaget jfr 54 § LFS). arbete kan elimineras till

ömsesidigt gagn. Beslut av förbundsstämma varigenom be-

Vidare kan naturvårdsenhetemas sakkunskap stämmelsen har åsidosatts kan undanröjas därigenom på ett naturligt sätt utnyttjas i eller ändras efter klandertalan (26 §). Föredet praktiska miljövårdsarbetet inom för- skriften får betydelse också för länsstyrelbunden. Självfallet bör även lantbruksstyrelsens granskning av förbundets stadgar. Dessa sen, fiskeristyrelsen och statens naturvårds- får inte innehålla föreskrift som strider mot verk hållas underrättade om vidtagna eller lagen (15 § sista stycket), och länsstyrelsen planerade åtgärder av större vikt inom vatkan vägra fastställelse om medlems enskilda tenförbunden. Ofta synes det lämpligt att intressen har åsidosatts på ett otillbörligt sätt

(jfr 16 §). Fördelning av kostnader I 7 § första stycket upptas förbudet för 8 § vattenförbund att driva verksamhet som är främmande för dess ändamål att främja en Paragrafen innehåller bestämmelser om den från allmän eller enskild synpunkt lämplig avgift, i förslaget kallad förbundsavgift, som med vattnet inom verksamhets- kan utgå för att täcka förbundets allmänna hushållning området. I enlighet med vad utredningen- förvaltningsomkostnader. Här avses i första har anfört under 1 § avser förbudet exem- hand arvoden åt styrelseledamöter samt verksamhet i huvudsakligt syfte att kostnader för t. ex. skrivpersonal och evenpelvis vinna kraft- eller Även tuell kontorsutrustning, porto, telefon osv.

torrläggningsbåtnad.

försäljning av fiske- Utredningen räknar inte med att vattenförstug- eller båtuthyrning, kort och annan kommersiell verksamhet bunden behöver upprätta eget kansli utan de synes - trots att den till äventyrs bedrivsi administrativa göromålen torde i regel kunna av någon kommun eller industri i anslutning till en sjö eller flod som ingår i ombesörjas verksamhetsområdet - främmande för för- medlemskretsen, självfallet då mot ersättbundets ändamål. Å andra sidan torde det ning. Planerings- och administrationskostnaändamål att ett der som kan hänföras till särskild verksamhet ligga i linje med förbundens vattenförbund medverkar som faktainsamla- eller Verksamhetsgren skall belasta denna och re i t. ex. Utred- alltså fördelas efter reglerna i 9 §. Förvaltriksplanesarnmanhang.

ningen räknar över huvud taget med att vat- ningskostnadema bör på grund av vad nu

tenförbunden i likhet med existerande vat- sagts kunna hållas nere och skäl kan tala för och vattenvårdsförbund kommer att de schablonmässigt fördelas bland medtendragslemmarna eller medlemskategoriema med att fylla viktiga uppgifter i det allmänna milsom informationskanaler inte lika stora belopp. Det bör å andra sidan jövårdsarbetet bara för medlemmarna inbördes utan också beaktas att extern information om verksam-

för allmänheten och de olika myndigheter heten i populär fonn anses vara ett viktigt som är verksamma på miljövårdsområdet. led i de existerande vattenvårdsförbundens

Förbundens och den sak- arbete och att detsamma kan bli fallet beopartiska ställning och lokalkännedom som de bör re- träffande vattenförbunden. De särskilda kunskap presentera torde komma att ge särskild auk- kostnader för årsredogörelser, åskådningstoritet åt påpekanden om rådande brister material m. m. som detta kan medföra synes och åt synpunkter på möjliga åtgärder för att skäligen böra fördelas mellan medlemmarna förbättra förhållandena. efter överenskommelse. Någon skyldighet

Föreskriften att förbundens verksamhet för medlem att delta i förvaltningskostnader

vinns utan skall planläggas så att ändamålet av detta slag synes nämligen med hänsyn till oskälig kostnad kompletteras genom stad- innehållet i 6 § andra stycket andra punkten gandet i 7 § andra stycket att verksamhet, inte kunna föreskrivas. som kan beräknas dra lägre sammanlagd kostnad om medlemmarna svarar för den var 9§ för sig, inte är tillåten annat än om väsentliga

Det kan Paragrafen innehåller bestämmelser om för-

fördelar kan vinnas därigenom. delning av kostnaderna för förbundets verkexempelvis vara en väsentlig fördel att en samordnad kommer till samhet.

recipientkontroll

Vattenlagsutredningen har i den allmänna stånd. Stadgandet kan liksom bestämmelserav motiveringen angett principerna för kostna om andelstal i 9 § ses som ett utflöde nadsfördelningen. Enligt huvudregeln i första de allmänna förvaltningsprincipema i 6 § stycket skall kostnaderna för förbundets andra stycket. verksamhet eller för särskild verksamhetsgren fördelas mellan medlemmarna efter

andelstal. Dessa bestäms efter vad som i 1971 års riksdagsärende har frågan om bedöms skäligt med hänsyn främst till vars ansvarsfördelningen mellan avlopps- och och ens nytta och intresse av verksamheten torrläggningsintressenterna varit föremål för och den omfattning i vilken han inverkar på vetenskapliga undersökningar i olika samvattenförhållandena. Som utredningen tidi- manhang. De erfarenheter som härvid vungare anfört krävs det ett naturligt orsakssam- nits har utnyttjats bl. a. inom Vegeåns och manhang mellan medlemmens åtgärder och Sävjaåns vattendragsförbund. Utredningen förbundets verksamhet för att delaktighet anser sig inte böra ta ställning till den ena skall kunna åläggas honom. Det påtvingade eller den andra metodens användbarhet men medlemskapet medför alltså inte generell anser att exempelvis den s. k. fosformetoden skyldighet för den enskilde medlemmen att bör kunna användas som ett av flera hjälpdelta i kostnaderna för all förbundets verk- medel i strävandena mot en rimlig kostnadssamhet utan hans ekonomiska förpliktelser fördelning. Även andra omständigheter kan kan komma att begränsas till viss verksam- sålunda böra beaktas vid skälighetsbedömhetsgren eller till enbart förbundsavgiften. ningen, t. ex. den särskilda nytta ett väl I enlighet med vad som anförts i den fungerande underhåll kan ha för torrläggallmänna motiveringen föreskrivs i andra ningsintressenterna. stycket beträffande de medlemmar som har Vad nu sagts gäller närmast fördelningen utnyttjat möjligheten till anslutningsrätt att mellan avloppsintresset, å ena, och torrläggandelstalen inte får sättas högre än medlem- ningsintresset, å andra sidan. Den del av men har medgett. kostnaderna som skall bäras av avloppsintres-

Som framgår av tidigare uttalanden bör senterna får sedan fördelas mellan dem efter

förbundens viktigaste uppgift bli att svara andelstal. Dessa bör enligt huvudregeln beför underhåll av vattendrag. Kostnaderna för stämmas med hänsyn till den omfattning i denna verksamhet torde normalt få fördelas vilken var och en av de berörda medlemmarmellan ett flertal olikartade intressen. Utredna genom sina utsläpp menligt inverkar på ningen räknar med att framför allt kommu- vattenförhållandena. Ett mått på denna innerna skall finna förenligt med sina intressen verkan kan vara avloppsvattnets mängd och att frivilligt medverka i verksamhet av detta beskaffenhet uttryckt exempelvis i bioslag. I så fall blir det första steget i kostnads- kemisk syreförbrukning (BS-förbrukning).

fördelningen att bestämma andelstal för den- Har emellertid t. ex. fosfor-metoden använts

na kategori medlemmar med utgångspunkt i vid fördelning mellan intressegruppema torderas åtaganden. de den böra tillämpas även vid den interna Liksom i de existerande Om de kostnader

vattendragsför- fördelningen. som belöper

bunden torde fördelningen av underhålls- torrläggningsintresset skall fördelas melpå kostnaderna i övrigt framför allt gälla avväg- lan flera torrläggningsföretag, kan andelsningen mellan avlopps- och torrläggnings- talen bestämmas med utgångspunkt i bl. a. intressena. Utredningen är väl medveten om båtnadsarealema eller underhållssträckorna. de svårigheter som är förenade med en sådan En variant av sistnämnda metod tillämpas awägning och vill understryka att det här bl. a. inom Sävjaåns vattendragsförbund. Där gäller en skälighetsuppskattning utan an- bestäms andelstalen av den för varje företag språk på precision. Vad som kan begäras är aktuella längden av vattendraget multipliceatt slutresultatet framstår som rimligt för de rad med vattendragets bottenbredd + släntberörda medlemmarna, och det bör inte höjd, den senare fastställd som en standardkomma i fråga att stora belopp, som bättre höjd på 1 m. lnom varje företag får kostnakan användas för konkreta åtgärder, läggs den fördelas mellan efter de andeltagarna ner på undersökningar i samband med an- delstal som har fastställts enligt VL eller älddelstalens fastställande. Svårighetema bör re bestämmelser. dock inte överbetonas. Som framhållits bl. a. kan också tänkas vara Underhållsåtgärder

torrläggningsâtgärder och följaktligen

till nytta i form av förbättrade möjligheter tagna till ytvattentäkt. En sådan vattentäkt kan vara till nytta även för deltagare i torrläggvidare tänkas medföra ökat behov av under- ningsföretag. Härtill kommer att åtgärderna allmänna inhållsåtgärder särskilt om den innebär att kan vara ägnade att tillgodose att återbördas till tressen, t.ex. ñske- och miljövård, vilket vatten leds bort utan bör vattentäkts- kan föranleda frivilliga insatser från det allvattendraget. I båda fallen intresset åsättas andelstal, i det förra fallet männas sida. Kostnaderna för regleringsåtinom en lika med beaktande av nyttan och i det senare gärder kan alltså böra fördelas vidsträckt krets av medlemmar som vid unkanske med hänsyn även till menlig inverkan derhållsåtgärder. Andelstalen kommer emelpå vattenförhållandena. Det är i och för sig tänkbart att kostnader- lertid att få bestämmas med andra utgångs-

na för rensning och vegetationsbekämpning punkter för skälighetsbedömningen.

Om vattenförbunds verksamhet skall omkan böra fördelas efter olika grunder. Detta bör dock inte medföra att andelstal bestäms fatta kontrollåtgärder synes kretsen av berörsärskilt för vardera slaget av åtgärder. Det da medlemmar i allmänhet få begränsas till bestäms avloppsintressenterna. De inom vattenvårdsnaturliga synes vara att andelstalet för båda efter en sammanvägning förbunden tillämpade grunderna för kostgemensamt så att den årliga uttaxeringen kommer att nadsfördelning torde kunna användas också i innebära en såvitt möjligt jämn ekonomisk detta sammanhang. Med hänsyn till den inbelastning för medlemmarna. Däremot kan verkan på recipientema som vållas genom skilda andelstal böra bestämmas för under- tillförsel av näringsämnen från jord- och hållsarbeten inom olika delar av verksam- skogsbruk kunde det i och för sig synas hetsområdet, t. ex. för huvudvattendrag och rimligt att dessa intressen bär sin del av bitlöden. kostnadsansvaret. Detta skulle då få ordnas

Regleringsåtgärder i ett vattenförbunds på så sätt att eventuella torrläggningsföretag

få till syfte att utjämna ålades delaktighet i kontrollkostnaderna. En regi torde vanligen

skillnader mellan hög- och lågvattenföring i sådan ordning synes dock inte kunna godtas

ett huvudfåra. Att lågvatten- eftersom den inverkan som skall kontrolleras vattendrags föringen kan ökas torde vara till fördel bl. a. inte har något samband med torrläggningsâtfrån recipientsynpunkt, och de berörda av- gärderna. bör därför vara skyldiga Vattenlagsutredningen har tidigare funnit loppsintressenterna att ta del i kostnaderna. för att sjörestaureringar och liknande sanerings- Utgångspunkten arbeten kan vara en lämplig uppgift för kostnadsfördelningen synes här bli att avvattenförbund. loppsintressentema har viss nytta av regle- Frågan om kostnadsansvaret för sådana arbeten har berörts i direktiven ringsåtgärderna. Hur stor torde närmast bero för rörande kostnaderna för mängd och beskaffenhet. utredningen på avloppsvattnets kan vara Denna utredning skall sålunda

Ett annat sätt att beräkna nyttan miljövården.

tänkta kost- ta ställning till frågan om hur kostnaderna att jämföra med medlemmarnas eller för skall bestridas vid återställande av redan

nader för egna regleringsåtgärder

för att nå t. ex. skadad miljö. Att i efterhand finna den som ytterligare reningsåtgärder För vattentäkts- är ansvarig för att vissa skador uppstått samma specifika belastning. intresset kan ökad betyda ställer sig i regel svårt. Ett annat problem

lågvattenföring

som enligt direktiven måste lösas är kostökade möjligheter att utnyttja vattendraget. Detsamma eventuella vattenkraftan- nadsfördelningen mellan kommuner vid gäller I båda fallen rör det sig om ett sanering av skadad miljö, t. ex. förorenade läggningar. ekonomiskt mätbart som kan som berör flera komnyttobegrepp sjöar och vattendrag i vunna m3 /s eller kWh. Om regle- muner. Vattenlagsutredningen anser det för uttryckas att risken för översvärrmingar sin del naturligt att de kommuner och inringen innebär minskar kan den förstärka effekten av vid- dustrier som genom föroreningar har vållat

6*

miljöskadoma bidrar till återställningskost- nedsatts hos länsstyrelsen. I samband med naderna. Situationen skiljer sig inte nämn- upplösningen får kallelse sökas på föreningens värt från den som föreligger när ett vatten- okända borgenärer. Bestämmelserna i förordförbund skall börja arbeta med rensningar ningen (1 862210 s. l) om tioårig preskription och vegetationsbekämpning i ett vattendrag och om kallelse å okända borgenärer äger där-

där underhållet är eftersatt. Ändringar i vid motsvarande vid tillämpning. överstiger kommunindelning och

industrinedläggelser upplösningen av föreningen dess tillgångar kan givetvis medföra svårigheter vid kost- skulderna, skall överskottet skiftas mellan nadsfördelningen och leda till orimliga kon- medlemmarna enligt grunder som föreningssekvenser för de bidragspliktiga medlemmar- stämman har beslutat. Det sist sagda gäller na. Saneringsåtgärder torde därför alltid för- om annat föreskrivs inte, i stadgarna. Vad utsätta särskilda insatser från det allmännas som föreskrivs i fråga om upplösning har sida. Det finns självfallet inte något hinder enligt 64 § andra stycket LFS motsvarande mot att medlemmarna eller viss grupp av

tillämpning vid avveckling av verksamhets-

medlemmar kommer överens om att finangren. Framkommer efter upplösning av samsiera arbeten av detta slag i vattenförbundets

fällighetsförening eller aweckling av verk-

regi. Utredningen räknar också med att arbe- skuld eller samhetsgren ny tillgång, skall tena i regel har sådant intresse från allmänna länsstyrelsen enligt 65 § på begäran av borgemiljövårdssynpunkter att statsbidrag kan ut- när eller annan som saken rör förordna gå ur medel som anslagits för restaurering av syssloman att vidta de åtgärder som skulle ha vattenområden. ålegat styrelsen, om skulden eller tillgången AV skäl som anförts i den allmänna moti- Varit känd tidigare. Enligt 10 § första stycket veringen upptas i 9§ tredje stycket en be- andra punkten iutredningens lagförslag skall stämmelse om jämkning av andelstal, om 62 och 65 §§ LFS äga motsvarande tillämpmedlem kan vinna ändamålet med verksam- av vattenförbund ning i fråga om upplösning

heten eller verksamhetsgrenen till lägre kost- eller avveckling av viss Verksamhetsgren.

nad genom egen åtgärd. Avveckling av Verksamhetsgren eller annan

ändring av Verksamheten inom vattenförbund kan tänkas medföra behov av inskränk- Verkan av ändrade förhållanden ning eller utvidgning av förbundets verksam-

hetsområde. En uttrycklig bestämmelse 10 § härom tas upp i l0 § andra stycket. Bestäm- Som utredningen tidigare har framhållit mås- melserna i 2 § blir naturligtvis tillämpliga vid te vattenförbundens organisation och verkomprövningen. samhet kunna anpassas till ändrade förhål- Enligt 10 § tredje stycket får nya andelslanden. I 10 och ll §§ har intagits de mate- tal fastställas vid ändring av de förutsättriella bestämmelserna härom. 10 § innehåller ningar som har legat till grund för bestämsålunda regler om upplösning av vattenför- mandet av andelstal för verksamhet eller

bund, avveckling av Verksamhetsgren och Verksamhetsgren. andelstal kan t. ex.

Nya upptagande av ny sådan, ändring i förbun- böra fastställas vid förändringar i medlemsdets verksamhetsområde och fastställande av kretsen eller om ett visas få

medlemsföretag

nya andelstal. väsentligt större nytta av förbundets verk-

Upplösning av vattenförbund liksom av- samhet än man från räknat med.

början veckling av Verksamhetsgren kan självfallet få Bestämmelsen kan också bli tillämplig, om vissa ekonomiska konsekvenser som bör ett efter

medlemsföretag driftonrläggniing

regleras i lagen. Enligt 62 §jämförd med 64 § väsentligt minskar sin miljöstörande effekt. I andra stycket LFS får

samfällighetsförening detta fall bör dock omläggningen i allmänhet

inte upplösas innan alla dess skulder betalats inte omedelbart kunna tas till intäkt för eller de medel som fordras för betalningen reducerat andelstal med hänsyn till de kvar-

84 SOU 1973-131

stående verkningarna komma att omfatta av av exempelvis tidigare dantagsvis förvaltning utsläpp av avloppsvatten. särskilda anläggningar, och förbunden saknar

Ändrade delaktighetsförhållanden beroen- också anläggningssamfälligheternas sakrätts-

de på att fastighet inträder i eller utträder ur liga bindning till delägarfastighet. Av bl. a. en existerande anläggningssamfallighet eller på dessa skäl anser vattenlagsutredningen att de att andelstal i sådan samfällighet höjs eller fastighetsrättsliga reglerna inte kan ges motsänks föranleder enligt 37 - 40 §§ AL vissa svarande tillämpning i frâga om vattenförekonomiska uppgörelser mellan intressenter- bunden. Det synes i och för sig möjligt att

na. inträder fastighet i anläggningssamfällig- med utgångspunkt i ett vattenförbunds bok-

het skall ägaren enligt 37§ första stycket slut för visst räkenskapsår få fram värden förpliktas att utge ersättning till övriga del- som kan ge ledning för en uppgörelse vid ägare för den andel i ett enligt 39 § beräknat ändrade delaktighetsförhållanden i huvudöverskott som tillförs honom genom anslut- saklig överensstämmelse med AL:s principer. ningen. Bestämmelserna om nyanslutning Utredningen finner det emellertid av flera äger enligt 37§ andra stycket motsvarande skäl tveksamt om lagbestämmelser i ämnet tillämpning när redan ansluten fastighets bör meddelas. andelstal höjs. Utträder fastighet ur samfäl- I detta hänseende bör till en början framlighet skall ägaren enligt 38 § första stycket hållas att det möter betydande svårigheter ha ersättning för den andel i ett enligt 39 § att åstadkomma en rättslig reglering som är beräknat överskott som han förlorar genom enkel att tillämpa och som leder till ett i alla utträdet. Föreligger underskott skall han situationer rimligt resultat. Förbundens verkersättning för sin andel däri. I 38§ samhet kan liksom ñnansieringsformerna utge andra stycket föreskrivs att bestämmelserna vara olikartade från fall till fall. Deras tillom utträde äger motsvarande tillämpning när gångar kan inte heller med tillräcklig säkerfastighets andelstal minskas. Beräkningsgrun- het bestämmas genom praktiskt enkla metoderna i 39 § innebär i fråga om samfällighet der i t. ex. sådana situationer då investeringsom förvaltas av samfällighetsförening att arna består i vattendragsrensningar 0.1. Ett

överskott eller underskott motsvarar skillna- avräkningsförfarande förutsätter f. ö. i vissa

den mellan värdet av anläggningen och fall skälighetsbedömningar som inte låter sig föreningens tillgångar, å ena sidan, samt fångas i formler av den typ som har intagits i å andra sidan. An- 39§ AL. Så är exempelvis fallet när en föreningens förbindelser, värde uppskattas efter vad som industri som under en längre tid har föroreläggningens nat ett eller är skäligt med hänsyn främst till kostnaderna vattendrag lägger ner driften för dess utförande samt till avsevärt reducerar utsläppet av förorenande anläggningens ålder och fortsatta användbarhet. I 40 § ges ämnen. Företaget torde inte vid tidpunkten för sådana förändringar böra tillerkännas en regler om tidpunkten för betalning av ersättmatematiskt bestämd andel av förbundets ning som avses i 37 och 38 §§ AL. Den ekonomiska uppgörelse som före- behållna tillgångar, eftersom hänsyn också i skrivs i AL skall alltså äga rum om exempel- detta sammanhang måste tas till de kvarvis fastighetsbildningsåtgärder påkallar om- stående verkningarna av tidigare utsläpp. prövning av tidigare beslut rörande delaktig- Även om svårigheterna att utforma lämpheten i s. k. gemensamhetsanläggningar, dvs. liga regler kan övervinnas, föreligger det såanläggningar som är gemensamma för flera vitt kan bedömas endast ett begränsat behov fastigheter och som tillgodoser ändamål av av lagstiftning i denna fråga. Det finns nämstadigvarande betydelse för dem. Behovet av ligen anledning att räkna med att de vattenen uppgörelse kan sägas sarmnanhänga med förbund som kan komma att bildas huvudde ändrade förhållandenas inverkan på de sakligen kommer att ägna sig åt underhållsanslutna fastighetemas marknadsvärden. r och kontrollåtgärder. Verksamheten synes Vattenförbundens verksamhet torde bara un- då väsentligen kunna finansieras med det

löpande årets inkomster, varvid förändringar uttaxerats av den förre innehavaren.

i medlemskrets eller andelstal inte torde böra För ny ägare av delägarfastighet i sanáfälföranleda någon särskild ekonomisk upp- lighetsförening gäller enligt 44§ LFS viss görelse mellan medlemmarna. Vattenlagsut- skyldighet att svara för bidrag som uttaxe-

redningen utgår härvid från att sådana för- rats av förre ägaren. övergår delägarfastighet

ändringar inte genomförs under löpande till ny ägare på annat sätt än genom försäljverksamhetsår, vilket kan böra framgå av ning på exekutiv auktion, skall den nye stadgarna. Det kan tilläggas att föränd- ägaren gentemot föreningen svara för ogulringar av detta slag inte torde föranleda det belopp som påförts den förre ägaren särskilda ekonomiska uppgörelser inom de efter uttaxering enligt 42 eller 43 § och som existerande vattendrags- och vattenvårdsför- har förfallit till betalning inom ett år :öre bunden. den bestämda tillträdesdagen. I fråga om Vattenlagsutredningen har med hänsyn till innehållet i 42 och 43 §§ LFS vill utreddet anförda avstått från att införa några ningen hänvisa till den följande framställbestämmelser om ekonomisk uppgörelse i ningen under 18 § lagförslaget. Beloppet anses förfallet mot den nye ägaren på tillträclessitt lagförslag. Vattenförbunden är däremot oförhindrade att reglera frågan istadgarna. I dagen. Bestämmelsen har tillkommit för att

den mån särskilda bestämmelser i stadgarna skydda föreningen mot förlust. Ett motsvabehövs får det tillses att enskild medlems rande behov föreligger för vattenförbundens

intresse inte eftersätts mot förbudet i 6§ del. Detta kan lämpligen tillgodoses genom andra stycket lagförslaget. Det får ankomma en hänvisning till 44 § LFS. Bestämmelserna på länsstyrelsen att beakta detta vid sin i ll § lagförslaget har avfattats i enlighet fastställelseprövning. med de nu anförda synpunktema. Utredningen vill påpeka att vattenförbun-

dens bidragsfordringar inte får någon för-

1l§ månsrätt motsvarande den som avses skola I paragrafen behandlas den situationen att gälla enligt samfällighetslagstiftningen. En rättighet som ligger till grund för medlem- sådan konstruktion är inte tänkbar eftersom skap enligt 3 § första stycket övergår till ny delaktigheten i vattenförbund inte är sakinnehavare. rättsligt knuten till viss fastighet (jfr därjäm-

Enligt 3§ första stycket lagförslaget är te SOU 1960:25 s. 232). Önskas förmånsrätt

skyldigheten att ingå som medlem i vatten- står alltså endast den möjligheten föreningen förbund i princip knuten till innehavet av en till buds att genom utmätning hos den bii laga ordning medgiven rätt att inverka på dragsskyldige skaffa sig förmånsrätt enligt vattenförhållandena inom vattenförbundets 8 §

förmånsrättslagen (1970979).

verksamhetsområde. I samband med överlåtelse av exempelvis en industrianläggning kan sådan rättighet övergå till ny innehavare. Vattenförbunds organisation m. m. Denne bör då träda i förre innehavarens 12- 14 §§ ställe som medlem i vattenförbundet. Han bör i den egenskapen vara bunden av tidigare I 12 § ges bestämmelser om konstituerande beslut som fattats med stöd av lagen om sammanträde som skall hållas när det slutligt vattenförbund framför allt i fråga om det avgjorts att vattenförbund skall bildas. andelstal som gäller för anläggningen. Han Som framgår av 19 § tillkommer beslutandeblir följaktligen också skyldig att för fram- rätten länsstyrelsen. Vid sammanträdet skall tiden bidra till kostnaderna för föreningens medlemmama utse styrelse och anta stadgar. verksamhet i enlighet med sitt andelstal. Den som tagit initiativet till förbundsbild- Däremot är han i princip inte skyldig att ningen ligger nära till att svara för sammangentemot förbundet svara för bidrag som trädet, men av 19 § tredje stycket följer att

förord- omfattas av förbundets verksamhetsområde. medlem kan utverka länsstyrelsens I punkt 2 föreskrivs att stadgarna skall ange nande för viss person att hålla sammanträ- Dessa torde i

grunderna för förvaltningen.

det. allmänhet kunna utformas i anslutning till 19 § skall länsstyrelsens beslut om Enligt bestämmelserna i 1 § första stycket samt 6

innehålla uppgift om vilka

förbundsbildning

i vattenförbun- och 7 §§ lagförslaget. Frågan om disposition

som skall vara medlemmar av överskott och det därmed sammanhängan-

det. Dessa skall självfallet i god tid kallas till de spörsmålet om eventuell investeringsfond

det konstituerande sammanträdet. Enligt bekan emellertid också böra beaktas. Var stämmelserna om sådan kallelse i 13 § första styrelse för vattenförbund skall ha sitt säte stycket skall kallelsen delges medlemmarna. i om orten skall Av regleras 17 §. Uppgift

22 § andra stycket delgivningslagen

emellertid enligt punkt 3 i förevarande para-

(1970:428) framgår att lagens allmänna be-

lämnas i stadgarna. Någon närmare

stämmelser om delgivning då är tillämpliga. graf

med torr- förklaring av vad som avses med övriga Detta innebär bl. a. att delgivning

punkter torde inte vara nödvändig. läggningsföretag får ske genom att kallelsen

att l andra stycket har upptagits ett förbud till någon som har rätt överbringas av mot sådan föreskrift i stadgarna som strider företräda samfälligheten, i regel ledamot mot om vattenförbund eller annan Enligt 13§ andra lagen samfällighetens styrelse.

skall kallelse och delgivning ombe- författning. stycket

hålla det konstituesörjas av den som skall

rande sammanträdet. l6§ Av skäl som anförts i den allmänna

bör omröstning vid konstitue- Som framgått av den allmänna motiveringen motiveringen ske efter huvudtal. Vid anser vattenlagutredningen skäl saknas för rande sammanträde lottning. l att i överensstämmelse med LFS uppställa lika röstetal avgörs val genom som ordfö- av vattenförbund. Den

andra frågor gäller den mening krav på registrering

härom i kontroll av stadgamas innehåll randen biträder. Bestämmelserna offentliga

i 22 § som är nödvändig skall i stället ske vid ett 14 § ansluter till vad som föreskrivs

härutöver den fastställelseförfarande inför länsstyrelsen. LFS. Denna lag innehåller beslutar, om Bestämmelser härom har upptagits i denna bestämmelsen att ordföranden del innehåller i övrigt be-

inga röster avges. För vattenförbundens paragraf. Paragrafen stämmelser om den tidpunkt då vattenför-

synes en motsvarande regel inte lämplig. bundet vinner rättskapacitet och om stadge-

Vidare meddelas bestämmelser om ändring. l5§ anmälan till länsstyrelsen beträffande ändrad

föreskrifter om stadgamas sammansättning av styrelsen och om kungör- Paragrafen upptar

innehåll. ande av styrelseval och ändring i styrelsens

I sistnämnda hänseenden har Som framhållits tidigare kommer stadgar- sammansättning.

som förebild. nas innehåll att ha väsentlig betydelse som regeln i 3 kap. 14 § VL tjänat

medlemmarnas intresskydd för de enskilda

sen. l paragrafens första stycke anges under

17§ som alltid åtta olika punkter vissa uppgifter I om vattenför-

skall lämnas i stadgarna. Enligt punkt l skall paragrafen ges föreskrifter

lämnas om vattenförbunds firma, bunds styrelse.

uppgift

den inledande föreskriften skall vilken skall innehålla ordet ”vattenförbund”. Enligt

undviks bl. a. förväxling med vattenförbunds styrelse bestå av en eller flera Härigenom existerande och vattenvårdsför- ledamöter. Antalet får anpassas med hänsyn vattendragsatt firman i övrigt till vad som krävs för att olika medlemskatebund. Det synes naturligt och

namnet som gorier skall få erforderlig representation

upptar på det vattensystem

med hänsyn till verksamhetens omfattning av hinder

på grund för styrelseledamot att

osv. Ibland kan det givetvis vara lämpligt att utöva sitt uppdrag. får då

Länsstyrelsen också ha suppleanter för styrelseledamöter- förordna syssloman att ensam eller tillsam-

na. Detta får i så fall anges i stadgarna. mans med kvarstående styrelseledamöter

Länsstyrelsen får vid sin handha

fastställelseprövning föreningens angelägenheter och före-

kontrollera

att de nu antydda Synpunkterna träda föreningen som styrelse. Sysslomanblir behörigen tillgodosedda. Vid behov får

nens förordnande gäller till dess beslutför

länsstyrelsen förordna att flera ledamöter styrelse åter finns. Sysslomannen har rätt till skall ingå i styrelsen än som angivits i de arvode som bestäms av länsstyrelsen och stadgar som underställts för betalas av

länsstyrelsen föreningen. Enligt 34 § kan styrel-

fastställelse. En sådan

befogenhet tillkom- sen utse firmatecknare, om annat inte följer

mer länsstyrelsen

enligt den i l8§ intagna av stadgarna eller av beslut på föreningsstämhänvisningen till 31 § första stycket LFS. ma. Styrelsen kan när som helst återkalla

Vattenförbunds styrelse skall enligt 17 § bemyndigande för firmatecknare. Styrelsens ha sitt säte inom län där förbundet har sitt åligganden framgår av 35 §. Styrelsen handverksamhetsområde. Omfattar detta flera har

samfällighetsföreningens angelägenheter i

län, kan naturligtvis vart och ett av länen överensstämmelse med LFS, och stadgarna

komma i fråga. beslut på föreningsstämma, i den mån beslu-

tet inte strider mot lagen, annan

författning

l8§ eller stadgarna. I 36 § ges en regel om jäv för

styrelseledamot. Han får inte ta

befattning

Vattenförbundens organisation kommer en- med

angelägenhet i vilken han har ett väsentligt utredningens förslag att förete stora som strider ligt intresse mot föreningens.

likheter med

samfällighetsföreningar enligt Bestämmelser om behörighet att företräda

LFS. I denna paragraf regleras genom hänvis- i förhållande

föreningen till tredje man följer

ningar till LFS vissa organisatoriska

frågor i 37 §. Sådan behörighet tillkommer styrelsom ansetts kunna få en enhetlig lösning. sen och frrmatecknare.

De får dock inte utan l paragrafen hänvisas först till 31 § första stöd av stadgarna eller stämmobeslut överlå-

stycket och 32-38 §§ LFS vilka innehåller ta eller söka inteckning i fast egendom eller bestämmelser om styrelse och

ñrmateckning. upplåta sådan egendom med nyttjanderätt

I 31 § första stycket medges länsstyrelsen för längre tid än fem år. Slutligen innehåller

rätt att, när skäl föreligger därtill, förordna 38§ inom

regler om omröstning styrelse. att styrelsen skall bestå av flera ledamöter Som styrelsens beslut gäller den mening om än som anges i stadgarna. Sådant förordnande vilken vid styrelsesammanträde de flesta

har samma verkan som beslut om stadgeänd- röstande förenar sig. Vid lika röstetal avgörs

ring. Länsstyrelsen får enligt samma lagrum i val genom lottning. I andra frågor gäller den

LFS vidare utse särskild ledamot i styrelsen. mening som ordföranden biträder. Andra

Bestämmelserna om kungörelse i 16 § sista kan föreskrivas

omröstningsregler i stadgarstycket blir tillämpliga, om förordnandet na.

innebär

förändring i redan utsedd styrelses En i huvudsak samordnad lösning har

sammansättning. Kan överenskommelse inte vidare ansetts möjlig av frågorna om uttaxe-

träffas om arvode till sådan ledamot, bestäm- ring av bidrag enligt 8 och 9 §§

lagförslaget

mer länsstyrelsen arvodet. Enligt 32§ kan m. m. I detta hänseende hänvisas i

förslaget

styrelseledamot i samma som han till 40-43 ordning och 45 §§ LFS. Av dessa innehålhar utsetts skiljas från sitt före uppdrag ler 40§ den grundläggande föreskriften att mandattidens utgång. I 33 § ges bestämmel- bidrag i pengar skall uttaxeras av medlemser för det fallet att

samfällighetsförening marna, om samfällighetsförenings medelsbe-

saknar beslutför styrelse av att på grund hov inte täcks på annat sätt. Bestämmelser styrelseledamots har upphört eller uppdrag om utgifts- och inkomststat meddelas i 4l §.

ll §. Bestämmelserna i 46 § LFS om klan- Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätdertalan mot motsvaras i utredta utgifts- och inkomststat för samfällighets- uttaxering

föreningen. Staten skall föreläggas förenings- ningens lagförslag av 25 §. Den stämma medlemmar i vat-

stämman för godkännande. Gäller i fråga om på vilken

att delta i kostnader olika tenförbund deltar ihandhavandet av förbunskyldigheten bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar, dets angelägenheter kallas förbundsstämmai skall inkomsterna och utgifterna för varje motsats till LFS:s benämning föreningsstämberäknas för sig. Gemen- ma (jfr bl. a. 15 § första stycket p. 7 i Verksamhetsgren LFS:s bestämmelser samma inkomster och utgifter fördelas på utredningens lagförslag). efter vad som är skä- om föreningsstämma i 47-50 §§ har i allt verksamhetsgrenarna Om annat inte föreskrivs i stadgarna, väsentligt ansetts böra äga motsvarande tillligt. skall enligt 42§ medlemmarnas bidrag ut- lämpning i fråga om förbundsstämma. och på I 47 § LFS ges de bestäm-

taxeras genom att styrelsen upprättar grundläggande

fram melserna om föreningsstämma. Kallelse till föreningsstämma lägger debiterings- I denna anges det belopp som skall stämman sker genom styrelsens försorg, och längd. i kallelsen skall ärenden som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem anges vilka skall ske. Finns det olika kommer att behandlas Underlåoch när betalning på stämman. skall var och en redovisas ter styrelsen att kalla till ordinarie stämmai verksamhetsgrenar för l 43 § ges enlighet med stadgarnas föreskrifter, skall sig i debiteringslängden. föreskrifter om extraordinär länsstyrelsen på anmälan av medlem utlysa utdebitering. medel Om minst en femtedel av Räcker inte tillgängliga till betalning föreningsstämma. av klar och förfallen skuld för vilken för- samtliga röstberättigade medlemmar hos styrelsen begär att extra föreningsstämma skall eningen svarar, skall styrelsen utan dröjsmål och på föreningsstämma lägga fram hållas och därvid anger de ärenden som skall upprätta särskild debiteringslängd samt omedelbart ta behandlas, åligger det styrelsen att inom en ut vad som fordras. Bestämmelserna är för- vecka kalla till sådan stämma. Om så inte sker utlyser länsstyrelsen stämma på anmäenade med vissa sanktioner. Om styrelsens ledamöter försummar extraordinär utdebite- lan av medlem. för att

ring är de solidariskt betalningsskyldiga Frågan om rätt för föreningsmedlem

Är försummelsen skall delta i förhandlingarna och utöva rösträtt skulden. uppenbar länsstyrelsen på yrkande av borgenär förord- regleras i 48 §. Till en början begränsas na syssloman att i styrelsens ställe utdebitera rätten att rösta vid avgörande av fråga som bara rör viss Verksamhetsgren till de medlemoch ta ut erforderligt belopp. Sysslomannen har rätt till med motsvarande mar som är bidragsskyldiga till verksamhetsersättning av bestämmelserna i 33 §. Be- grenen. Denna bestämmelse blir till följd av tillämpning träffande förening med skilda verksarnhets- hänvisningen tillämplig också i fråga om

den föreskriften vattenförbunden och bör därvid ges sådan grenar ges i 45 § ytterligare innebörd att begränsningen alltid blir aktuell att medel och andra tillgångar som hänför sig enbart till viss inte får när inte omfattar alla

Verksamhetsgren bidragsskyldigheten

användas eller utmätas för ändamål som medlemmarna i förbundet, oavsett om förfaller utanför Sådana bundets verksamhet formellt sett bedrivs verksamhetsgrenen. medel får inte heller sammanblandas med som skilda grenar eller inte. Situationen kan andra medel. t. ex. vara den att förbundet tills vidare bara I LFS:s avsnitt om uttaxering m. m. finns bedriver en verksamhet till vilken inte alla härutöver bestämmelser i 44 § om skyldighet medlemmarna är bidragsskyldiga. Den ifrågaför att i viss varande bestämmelsen hindrar inte att alla

ny ägare av delägarfastighet

omfattning svara för bidrag som uttaxerats medlemmar har rätt att delta och yttra sig vid behandling, eftersom beslutet av den förre ägaren. Detta lagrurn motsvaras frågans för andra verksami vattenlagsutredningens lagförslag delvis av genom sina konsekvenser

hetsgrenar indirekt kan beröra hela medlems- flera av de berörda En

verksamhetsgrenarna. kretsen. Vidare föreskrivs att den som under- tillämpning av andelstalsmetoden förutsätter låtit att i rätt tid fullgöra sin bidragsskyldig- däremot, principiellt sett, att röstetalen i de het får delta i men inte

förhandlingarna olika verksamhetsgrenarna läggs samman och

utöva rösträtt, innan han fullgjort vad han att alltså varje medlems röstetal motsvarar har försummat. Medlem eller annan fâr inte, summan av hans andelar, dock högst en femsjälv eller genom ombud eller som ombud, tedel av det totala röstetalet. I vissa fall sy-

delta i behandlingen av angelägenhet vari han nes dock

en omräkning av andelstalen böra har ett väsentligt intresse som strider mot ske före sammanläggningen. Som föredragan-

föreningens. De nu återgivna bestämmelserna de statsrådet har anfört i fråga om LFS blir

återfinns i 48§ första, andra och tredje detta för det första nödvändigt, när andelstastyckena LFS. len har fastställts efter skilda metoder, t. ex. I 49§ ges bestämmelser om omröstning procentmetoden och heltalsmetoden, för de

och beslut på föreningsstämma. Som huvud- olika verksamhetsgrenarna (jfr specialmotive-

regel gäller enligt första stycket att röstbe- ringen till 55 § LFS i lagrådsremissen den 8 räkning skall ske efter huvudtalet. I fråga december av stötan- 1972). Till undvikande som har ekonomisk skall röstningi de resultat bör emellertid betydelse en modifiering ske stället ske efter andelstal, om medlem begär också när verksamhetsgrenarna inom ett vatdet. Ingen medlems röstetal får dock översti- tenförbund har olika ekonomisk omfattning. ga en femtedel av det sammanlagda rösteta- I sådana fall är det påkallat att andelstalen let för samtliga närvarande röstberättigade jämkas, förslagsvis med hänsyn till den relamedlemmar. Medlems rösträtt kan enligt tiva kostnaden för varje Verksamhetsgren. andra stycket utövas genom ombud. Ombud När det gäller omröstning beträffande viss får inte företräda mer än en medlem. Som Verksamhetsgren vill utredningen erinra om stämmans beslut gäller den mening som fått hänvisningen till 48§ LFS som innebär att enkel majoritet. Vid lika röstetal avgörs val rösträtt tillkommer enbart de medlemmar genom lottning. I andra frågor gäller den som är bidragsskyldiga till verksamhetsgremening som ordföranden biträder. Bestäm- nen. melserna i första stycket har tvingande ka- Som nyss berörts uppställsi 51 och 52 §§ raktär. I 51 och 52 §§ uppställs dock krav på LFS krav på kvalificerad majoritet i vissa kvalificerad majoritet i vissa fall. Vidare kan fall. För beslut att överlåta eller söka inteckavvikelse från andra föreskrivas i stycket ning i fast egendom eller att upplåta sådan stadgarna. Styrelsen är enligt 50 § skyldig att egendom med nyttjanderätt för längre tid än

på föreningsstämma lämna de upplysningar fem år fordras sålunda enligt 51 § två tredjeom föreningens verksamhet som medlem delars majoritet, om annat inte föreskrivs i begär och som kan vara av betydelse för stadgarna. Vattenlagsutredningen tror visser-

medlemmarna. Enligt samma lagrum skall ligen att vattenförbund endast i begränsad

genom styrelsens försorg föras protokoll omfattning får anledning till sådana transaköver beslut som fattas på föreningsstämma. tioner med fast egendom. Man kan dock inte

Protokollet skall hållas tillgängligt för med- helt bortse från möjligheten, och ett krav på lemmama senast två veckor efter stämman. kvalificerad majoritet torde då böra gälla. I Det kan vara tveksamt hur röstberäkning 18 § lagförslaget hänvisas därför även till skall ske inom vattenförbund med flera 51 § LFS. Enligt 52§ första stycket LFS

verksamhetsgrenar. I överensstämmelse med gäller vidare i fråga om omröstning rörande

vad statsrådet förordat för föredragande ändring av samfällighets stadgar att varje motsvarande situation vid föreningsförvalt- röstberättigad medlem har en röst. För ning enligt LFS torde huvudtalsmetoden beslut om sådan ändring fordras två tredjeböra tillämpas så att ingen förbundsmedlem delars majoritet. Föreskrivs strängare villkor har mer än en röst, även om han har del i i stadgarna skall det gälla. Att huvudtalsme-

toden skall tillämpas undantagslöst samman- andra stycke öppnas möjlighet för länsstyrel-

att samma se att på samma sätt ta initiativ till bildande hänger med ordning gäller när antas vid det konstituerande sam- av vattenförbund som styrelsen finner vara stadgar manträdet. Även i nu berörda hänseenden av betydelse från allmän synpunkt. för vattenför- vad som anförts i den allmänna synes LFS:s reglering lämplig Enligt skall länsstyrelsen i samband bundens del. motiveringen intressen med beslut om förbundsbildning också be- Till skydd för enskilda stadgas i stämma förbundets verksamhetsområde och 54§ LFS skyldighet för styrelseledamöter som handhar som skall vara medlemmar. Beoch andra samfällighets- ange vilka att svara för därvid stämmelse härom ges i 19 § tredje stycket.

förenings angelägenheter

vållad skada. skadeståndsansvar kommer i Som tidigare anmärkts innehåller stycket och också ett bemyndigande för länsstyrelsen att första hand i fråga för styrelseledamot annan som kunnat företräda dvs. förordna sammanträdesledare för konstitueföreningen, Även revisor rande sammanträde. En motsvarande befirmatecknare och syssloman. finns i 20 § första stycket LFS. och medlem i föreningen kan åläggas skade- stämmelse

Skadeståndsberättigad är Utredningen har inte i paragrafen tagit in

ståndsskyldighet. inte bara medlem och tredje man utan också några regler om vad den i första stycket

bör innehålla. Besjälva föreningen. I fråga om förutsättningar- behandlade ansökningen na för att skadestånd skall kunna utkrävas stämmelser härom kan i stället lämpligen

hänvisas till 63-66 och 106-109 §§ lagen utfärdas i administrativ ordning med stöd av

om ekonomiska föreningar. Vad fullmakten i 29 §. Ansökningshandlingama (1951:308)

bör omfatta sådana uppgifter, kartor och som sålunda skall gälla enligt LFS kommer som länsstyrelsen kan behöva enligt hänvisning i 18 § utredningens lagför- beskrivningar också i vid sin prövning, främst avseende det tillämslag att äga motsvarande tillämpning nade förbundets ändamål, verksamhetsområfråga om vattenförbund. Enligt bestämmelse de och medlemskrets. Ansökningen bör vidai 54 § sista punkten LFS skall skadestândstaverksamhet

lan tas upp av fastighetsdomstol. Av uttryck- re uppta en plan för förbundets

i l8§ följer att på såväl kort som lång sikt. Det ligger i

ligt stadgande lagförslaget

i stället skall sakens natur att en utredning som avser

talan såvitt gäller vattenförbund

av vattendomstol. Detta samman- medlemskretsen bör innehålla så fullständiga upptas i olika situatio- uppgifter som möjligt om vilka rättigheter hänger med att klandertalan att inverka och i

ner enligt lagförslaget skall prövas av vatten- på vattenbeskaffenheten

inom verksamdomstol. övrigt på vattenförhållandena hetsområdet som finns och ännu har prak-

tisk betydelse liksom också uppgift om vem som vid är innehavare av

Beslut om förbundsbildning m. m. ansökningstillfället

dessa rättigheter. Med hänsyn till bestämmel- 19 § också sen i 3 § tredje stycket bör sökanden bestäm- uppge vilka fiskevårdsområden och samfällig-

Paragrafen innehåller grundläggande

för förvaltning av samfällda melser om förfarandet vid förbundsbildning. hetsföreningar Av skäl som anförts i den allmänna fisken som finns inom verksamhetsområdet.

skall fråga huruvida vattenförmotiveringen bund bör bildas prövas av länsstyrelsen. 20§ Enligt lagrummets första stycke får frågan hos Utredningen har förut framhållit att frivillig anhängiggöras länsstyrelsen genom samverkan mellan medlemmarna i ett vattenskriftlig ansökan av den som kan vara medlem i förbundet. Flera av de existerande förbund utgör en grundsten på vilka den nya

vattenvårdsförbunden har tillkommit på lagen så långt det är möjligt bör bygga. Med

till allmänna intressen liksom till det länsstyrelsernas egna initiativ. I lagrummets hänsyn

skydd minoriteten bör åtnjuta i en organisa- Allmänna regler om ärendes handläggning

tion med visst kan det hos

anslutningstvång länsstyrelsen ges i förvaltningslagen

emellertid inte överlämnas åt medlemmarna och (1971:290) länsstyrelseinstruktionen

själva att genom majoritetsbeslut avgöra alla (1971:460). Dessa innebär bl. a. att förfaran-

frågor som rör förbundet och dess verksamdet i princip är skriftligt. Med hänsyn till det het. Som redan anförts under 19§ skall

behov av muntlig förhandling som ofta torde frågor om förbundsbildning prövas av läns- uppkomma i ärenden vattenför-

angående styrelsen. l förevarande paragraf finns be-

bund har i förslagets första stycke upptagits

stämmelser om hur beslut skall fattas i vissa en bestämmelse som âlägger länsstyrelsen att

andra frågor, för vilka majoritetsbeslut inte hålla muntlig när detta kan förhandling,

ansetts kunna föreskrivas. För att här skapa antas vara till fördel för utredningen eller när ett utrymme för frivillig samverkan mellan

sakägare begär det och förhandlingen inte är

medlemmarna har dessa lämnats vittgående uppenbart onödig.

beslutsbefogenheter, under att Av allmänna förutsättning förvaltningsrättsliga principer

de är eniga. Enligt första stycket öppnas om utredningsplikt är följer att länsstyrelsen

sålunda en möjlighet för medlemmarna, om skyldig att söka införskaffa behövliga

uppde är överens, att besluta om av

upplösning lysningar och yttranden från andra allmänna

förbundet och om upptagande eller avveck- I ärende organ. som gäller fråga huruvida

ling av verksamhetsgren. l andra stycket vattenförbund skall bildas

är det givetvis föreskrivs att andelstal för verksamhet eller nödvändigt att låta de myndigheter som kan

Verksamhetsgren skall fastställas genom en- ha intressen att bevaka få tillfälle att framföhälligt beslut av de medlemmar som skall ra synpunkter.

En erinran härom har intagits bidra till kostnaderna. Om medlemmarna i första stycket tredje punkten. De myndiginte kan enas om beslut i dessa frågor, heter som främst kommer i fråga synes vara

ankommer det enligt tredje stycket på läns- lantbruksstyrelsen, och sta-

ñskeristyrelsen styrelsen att besluta Länsstyrelsen skall tens naturvårdsverk samt

på den statliga dessutom fatta beslut i fråga om ändring i hälsovårdsnämnden på den kommunala si-

vattenförbunds verksamhetsområde och när dan.

tvist uppkommer om skyldighet att ingå eller Vid förhandlingen eller annat

lämpligt kvarstå som medlem i vattenförbund. l alla tillfälle bör länsstyrelsen söka förlika parterde angivna situationema åligger det vatten- na, om frågan är av sådan beskaffenhet att

förbunds styrelse att hänskjuta kan komma

avgörandet förlikning i fråga och förutsätt-

till länsstyrelsen. Denna skall alltså inte ta ningar att uppnå enighet bedöms föreligga. några egna formella initiativ. Vid sin prövning av frågor enligt lagen om

vattenförbund kan länsstyrelsen ställas inför

svåra tekniska, ekonomiska och biologiska 2l§ problem. Länsstyrelsen bör därför vid behov Enligt denna paragraf skall kunna anlita

förbundsavgift sakkunnig för särskild utredning.

fastställas på förbundsstämma. Med hänsyn Bestämmelse härom har intagits i lagrumtill de relativt blygsamma som här belopp mets andra stycke. förutsätts synes den enskilde medlemmens

anspråk på rättsskydd tillräckligt tillgodosed-

da genom möjligheten att klandra stämmans 1 Parentetiskt kan anmärkas att kostnadsfördel-

beslut. ning av ifrågavarande slag inte är en ny uppgift för länsstyrelserna Enligt förordningen den 20 februari 1764 huru sjöar, strömmar och åar överallt i riket årligen böra vårdas till skadelige vattudäm- 22§ ningars awärjande ålåg det sålunda KB att i fråga närmare om fördelningen av rensningskostnader mellan lä- Paragrafen innehåller bestämmelser nets innevånare betämja och, efter särskilte föreom förfarandet hos länsstyrelsen. kommande omständigheter, besörja.

beslutat tillkalla sakkun- gäller enligt va-lagen att ersättning utgår med

När länsstyrelse bestämmer. Huvudhöras om vem som skall belopp som länsstyrelsen nig, bör parterna är det mannen för den va-anläggning som ärendet anlitas. Enligt utredningens mening rör betalar Om ärendet inte rör lämpligt att i första hand befattningshavare ersättningen. eller anläggning. betalas hos statliga myndigheter och organisationer befintlig planerad eller sta- av kommunen. Emellertid kan utnyttjas, t. ex. lantbruksstyrelsen ersättningen

tens naturvårdsverk. Även tekniker vid vat- även va-nämnden enligt 42§ tredje stycket

eller kon- vid behov anlita sakkunnig för tendomstol, vattenöverdomstolen va-lagen bör kunna särskild Ersättning till sådan sakcessionsnämnden för miljöskydd utredning.

och erfaren- medel. Utredkomma i fråga. Den utbildning kunnig skall utgå av allmänna finner det rimligt att kostnaden för het dessa tjänstemän har gör dem nämligen ningen

synnerligen väl sakkunnigutredning angående vattenförbund enligt utredningens mening liksom för sakkunnigutredning åt va-nämn-

skickade att fullgöra ifrågavarande uppdrag.

skäl talar härför, bör sakkun- den stannar Härför talar inte Om särskilda pâ statsverket.

kunna anförtros även åt därför minst det allmänna intresse som i allmänhet niguppdragen kommer att ligga bakom bildandet av vattenlämpade enskilda konsultföretag. förbunden. I sammanhanget må även anmärl har inte införts några regler

lagförslaget

bör förfara, när han kas att enligt l0§ i det förslag till lag om för hur den sakkunnige är natur- i tvistemål om mindre värden, fullgör sitt uppdrag. länsstyrelsen rättegången

oförhindrad att i samband med för- som nyligen förelagts riksdagen genom prop. ligtvis som kan 1973:87, kostnaden för av rätten utsedd ordnandet meddela de direktiv skall betalas av allmänna medel. l finnas erforderliga. Visar det sig lämpligt, sakkunnig

kan även centrala föreskrifter utfärdas med 22 § andra stycket i utredningens lagförslag

har därför föreskrivits att den sakkunnige i

stöd av 29 § i lagförslaget. Frågans beskaf-

för hur den vattenförbundsfrágor har rätt till ersättning

fenhet torde dock bli avgörande

av allmänna medel enligt länsstyrelsens besakkunnige bör gå till väga. Hans riktpunkt fram stämmande.

bör vara att skaffa utredningsmaterial

av den omfattning att det kan tjäna som

för ett beslut samt att i eget

grundval

utvärdera detta material och före- Fullföljd av talan m. m. utlåtande

slå hur frågan enligt hans mening bör lösas. 23 § Under sina kontakter med parterna bör han bestämmelser om talan vidare undersöka möjligheterna att förlika Paragrafen innehåller

mot länwztvrelses beslut. dem, när den fråga han utreder lämpar sig förslag innebär att en rad därför. Detta torde framför allt vara fallet Utredningens för verksam- olika frågor kan komma att avgöras genom när tvistefrågan gäller andelstal länsstyrelses beslut. Detta gäller fastställande het eller Verksamhetsgren eller skyldighet att som medlem i vattenför- av stadgar för vattenförbund och ändringari ingå eller kvarstå dessa (16 §), förbundsbildning, verksamhetsbundet. första område, medlemskrets och sammanträdesle- Av bestämmelsen i 22§ stycket

skall dare (19 §), upplösning av vattenförbund, första punkten följer att länsstyrelsen och avveckling av verksamhets-

bereda parterna tillfälle att yttra sig över den upptagande

för verksamhet eller verksamsakkunniges utlåtande. gren, andelstal ändring av verksamhetsområde Möjligheter för länsstyrelse att anlita sak- hetsgren,

i samt jämkning i medlemskrets (20 §) ävenkunnig motsvarande dem som upptagits

som förordnande av sakkunnig och arvode

förevarande paragraf föreligger enligt 85§

om enskilda till denne (22 §). Hänvisningen till LFSi 18 §

andra stycket i lagen vägar lik-

innebär att länsstyrelsen också får besluta som enligt 35 § andra stycket i va-lagen. I

fråga om ersättning till den sakkunnige om att styrelsen skall bestå av flera ledamö-

ter än som anges i stadgarna, utse särskild också, om de bringas under kammarrättens ledamot i styrelsen och bestämma arvodet prövning, tänkas ha nära samband med tvist

till denne (31 § LFS), besluta om entledigan- om verksamhet eller Verksamhetsgren. Med

de av sådan styrelseledamot (32 § LFS) samt tanke på sådana situationer föreskrivs i 9§ förordna om syssloman och om arvode till

lagen om allmänna förvaltningsdomstolar att

denne (33 § LFS). om besvär även innefattar fråga som Kungl.

De fullföljdsregler som utredningen före-

Maj :t skall avgöra och kammarrätten finner slår utgår från gällande principer för fördel- att frågorna inte bör avgöras var för sig, så ning av besvärsärenden mellan Kungl. Majzt i skall kammarrätten med eget utlåtande över-

statsrådet och förvaltningsdomstol

(jfr prop. lämna målet till Kungl. Maj :ts prövning. 1971:30 s. 88). Besvärsärenden i vilka ändamålsenlighets- och domine-

lämplighetsfrågor

24§ rar bör alltså avgöras av Kungl. Maj :t i statsrådet medan sådana besvärsärenden som Denna paragraf innehåller bestämmelser om

huvudsakligen innefattar rättsfrågor skall talan mot beslut vid konstituerande sammanhandläggas av förvaltningsdomstol. l paragra- träde. Paragrafen motsvarar i huvudsak 15

fens första stycke föreskrivs i enlighet här- och 23 §§ LF S. med att talan mot länsstyrelses beslut om Enligt paragrafen kan medlem draga bevattenförbunds bildande eller upplösning, slut som fattats vid konstituerande sammanom verksamhetsområde samt om verksamhet träde under domstols Medlem har prövning.

eller Verksamhetsgren föres hos alltså talerätt, oavsett om han vid samman- Konungen

genom besvär. I överensstämmelse med 67 § trädet har sökt förhindra beslutet eller ens andra stycket LFS skall besvär i samma varit närvarande. Han måste emellertid framordning föras över beslut om antalet ledamö- ställa yrkande om rättelse i stämningsansöter i vattenförbunds styrelse och om tillsät- kan som skall ha inkommit till domstolen tande eller entledigande av särskild styrelse- senast fyra veckor från beslutets dag. Den ledamot. enda garanti som lagen innehåller för att den

Utredningens förslagi 22 § om sakkunnigt enskilde medlemmen skall få kännedom om

biträde åt länsstyrelsen innebär som förut fattade beslut inom denna tid ligger i kallelnämnts att kostnaden för ersättning till den seförfarandet enligt 13 §. Talan skall föras

sakkunnige skall stanna på statsverket. Med mot samtliga övriga medlemmar. l enlighet

hänsyn härtill saknas att tillåta

anledning med vad utredningen tidigare har förordat

talan mot länsstyrelsens beslut varigenom har i paragrafen föreskrivits att talan som här

sakkunnig har förordnats. Bestämmelse här-

avses skall prövas av vattendomstol.

om har upptagits i paragrafens andra stycke. Som klandergrund kan medlem åberopa

Enligt stadgandet i tredje stycket skall dels att beslutet inte har tillkommit i behörig talan i övrigt mot beslut av länsstyrelse föras ordning, dels att det strider mot lagen om hos kammarrätten genom besvär. Detta komvattenförbund eller annan författning, dels mer att gälla avgöranden rörande medlems- att hans enskilda intressen inte i skälig krets, andelstal, sammanträdesledare, sysslo- omfattning har beaktats i beslutet. Den

man samt stadge- och arvodesfrâgor. Särskilt första klandergrunden avser exempelvis forfrågorna om medlemskrets och andelstal kan mella brister i kallelse-

eller omröstningsföruppenbarligen ställa kammarrätten inför svå- farandet. Hit bör också kunna räknas att de ra avgöranden. Utredningen vill erinra om närvarande fattat beslut i en annan angelä-

möjligheterna enligt 16§ lagen (1971:289) genhet än den för vilken sammanträdet

om allmänna att ut-

förvaltningsdomstolar tillkommit, nämligen att utse styrelse och

verka Kungl. Maj :ts förordnande av särskilda anta stadgar. Ett påstående att beslut är

sakkunniga med uppgift att tillhandagå dom- författningsstridigt kan gälla avvikelser i

stolen med utlåtanden. Samma frågor kan från de formella eller materiella stadgarna

för- ll kap. VL om förfarandet vid vattendombestämmelser som reglerar förbundens

Ett beslut att vattenförbundet inte stol i stämningsmål äga motsvarande tillämpvaltning. förordnande i när klandertalan förs hos vattendomskall bildas trots länsstyrelsens ning,

stol enligt 24-26 §§ lagförslaget. Detta inne-

motsatt riktning torde kunna klandras under

bär att bestämmelserna i rättegångsbalken

åberopande av båda nu behandlade grunder. samt allmänna principer i

Däremot torde ett samstämmigt beslut av processrättsliga

huvudsak kommer att gälla. Domstolen blir medlemmar att förbundet inte skall samtliga alltså bunden av framställda yrkanden och komma till stånd enligt grunderna för 20§ som i ett vanligt dispositivt första stycket böra leda till att frågan om medgivanden tvistemål. Om käranden påstår men inte förbundsbildning förfaller. enskilda in- lyckas styrka att omständighet som utgör Klandergrunden att medlems skall hans talan i har beaktats i klandergrund föreligger, tressen inte i skälig omfattning

till LFS enlighet med allmänna bevisbörderegler ogil-

beslutet skall enligt förarbetena las. Om ett beslut lider av formella brister behovet av en avvägning mellan tillgodose bör det i regel undanröjas. Är det materiellt och enskilda intressen när det gemensamma kan det antingen undanröjas eller att fatta beslut felaktigt, gäller på konstituerande ändras till sitt innehåll. Domstolen är i detta sammanträde. Ju större den gemensamma hänseende liksom annars bunden av kärannyttan är desto större måste olägenheten för skall dens yrkande. Allmänna regler om rätt till den enskilde vara för att beslutet

för rättegångskostnader kommer

I fråga om beslut på konstitue- ersättning undanröjas. rande sammanträde med vattenförbund sy- att gälla. Part, som förlorar målet, skall alltså

i princip ersätta motparten dennes kostnanes klandergrunden kunna användas som ett der. Talan mot vattendomstolens dom eller korrektiv mot olägenheter till följd av den

vid omröst- beslut skall fullföljas till vattenöverdomsto-

obligatoriska huvudtalsregeln

antal huvudintressenter bör len. ning. Ett mindre

sålunda inte genom majoritetsbeslut kunna

utestängas från representation i förbundssty-

relsen. Slutbestämmelser

28 §

25§ l denna meddelas bestämmelser om

paragraf

l om klanderta-

paragrafen ges bestämmelser

behörig länsstyrelse. lan mot uttaxering. Den ansluter - bortsett Enligt huvudregeln skall ärende som enligt från forumfrågan -- i huvudsak till 46 § LFS. tas

lagförslaget skall prövas av länsstyrelse Enligt paragrafens andra stycke är beslut om i det län där vattenför-

upp av länsstyrelsen

uttaxering omedelbart exigibelt som laga- säte.

bundets styrelse har eller skall ha sitt

kraftvunnen dom på betalningsskyldighet. Som anmärkts under 17 § i förslaget skall

till det län där förbundet har

detta förläggas

26§ sitt verksamhetsområde eller, om detta berör

flera län, till något av dessa. Paragrafen innehåller bestämmelser om ldanär naturlig, när Även den Den angivna huvudregeln der av beslut på förbundsstämma. verksamhetsomrâdet inte berör mer än ett överensstämmer bortsett från forumfrågan i - län, men bör kunna godtagas såvitt gäller allt väsentligt med motsvarande lagrum flertalet frågor också när flera län berörs. 53 § - i LFS. förutsätter därvid att den läns- Utredningen

ärende före sitt styrelse som skall handlägga 27§ samrâder med övriga länsstyrelser

avgörande

i överensstämmelse med rekommendationen

l paragrafen ges regler för processen i vattendomstol. i 40§ andra stycket länsstyrelseinstruktio-

Enligt dessa skall bestämmelsernai

nen (1971:460). några särskilda att utan hinder befogenheter

När det gäller förbundsbildning och verk- av allmän eller enskild rätt genomföra under-

samhetsområde bör emellertid var och en hållsarbeten och andra åtgärder i vatten. av de länsstyrelser som berörs eller kan Frågan under vilka villkor sådana åtgärder komma att beröras av verksamhetsomrädet får genomföras blir i allmänhet att bedöma

tillerkännas ett starkare inflytande än det VL:s

enligt bestämmelser om byggande i huvudregeln ger. Med viss förebild i l1§ vatten. De föreslagna ändringarna i VL går i väglagen (1971 :948)har utredningen därföri huvudsak ut på att underlätta förbundens 28§ i lagförslaget infört bestämmelsen att verksamhet

i vad den tillgodoser allmänna

var och en av länsstyrelserna är behörig att miljövårdsintressen. Vattenförbunden får i

upptaga dessa frågor, men att ärendet skall dessa hänseenden i viss utsträckning samma

prövas i samråd med de övriga länsstyrelser- befogenheter som f. n. tillkommer stat och

na och, om länsstyrelserna har olika uppfatt- kommun. Samtidigt utvidgas i någon mån

ning, hänskjutas till av

prövning Kungl. utrymmet för åtgärder som är av betydelse

Maj:t. för det allmänna miljövårdsintresset.

29§ 2 KAP.

Enligt denna paragraf skall tillämpningsföre-

skrifter meddelas 9 § av Kungl. Maj :t eller myn-

dighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Utred- Enligt detta lagrum har kronan och kommun ningen anser det ligga nära till hands att låta f. n. initiativrätt att i vattenområde tvångsvis ett sådant bemyndigande omfatta lantbruks- genomföra åtgärder som är ägnade att främja styrelsen och naturvårdsverket gemensamt. vissa allmänna intressen nämligen dels fisket

Utredningen har i det föregående anmärkt

(9 .§ första stycket), dels naturskydds- och att administrativa bestämmelser kan behövas hälsovårdsintressena (9§ andra stycket). I om innehållet i de som

ansökningshandlingar

fråga om sådana åtgärder innebär lagrummet

skall inges till länsstyrelsen enligt 19 § samt undantag från VL:s principiella

krav på rätt om förfarandet inför

sakkunnig som länssty- till vatten.

Inte heller krävs att nettonyttan relsen förordnat med stöd av 22 § sista av åtgärden står i viss proportion till skadan

stycket. Administrativa bestämmelser kan i på annans egendom enligt de ekonomiska

övrigt böra gå ut på att ålägga länsstyrelserna tillåtlighetsreglema i 2 kap. 3 § första styc-

viss underrättelseplikt centrala gentemot ket. l stället gäller att inte får

företaget myndigheter i frågor om förbundsbildning utföras om det medför skada

som står i och ändringar i förbundens verksamhet. Med missförhållande till nyttan. Enligt uttalanhänsyn till innehållet i 3 § torde vidare de den i förarbetena (se prop. 1961:13 s. 72) myndigheter vilka fattar beslut som avses i torde 9 § andra stycket bl. a. bereda möjlig-

sagda lagrum böra åläggas att underrätta vat- het att i naturskyddets eller hälsovårdens tenförbund om tillstånd eller som intresse dispens återställa en i

torrläggningssyfte

påverkar medlemskretsen. Bemyndigande att sänkt sjö i dess tidigare skick. Den omstänutfärda tillämpningsföreskrifter får också andigheten att tillstånd till sänkningen erhållits ses innebära rätt att. utfärda normalförslag genom lagakraftvunnet beslut inte utgör till stadgar för vattenförbund. hinder mot att iniiiativrätten utövas, men

ersättning skall utgå till den som lider

8.2 Förslaget till lag om ändring i VL intrång i den rätt han äger enligt sänknings»

tillståndet. Som har framhållit

vattenlagsutredningen i Bestämmelserna

i lagrummets första styc-

den allmänna motiveringen innebär lagen om ke torde redan i nuvarande utformning ge

vattenförbund inte att vattenförbunden får

tillräckligt utrymme för initiativ till fiske-

främjande åtgärder, och utredningens förslag ringar vare sig dessa sker för kraft- eller

imnebär inte någon initiativrätt för vattenför- torrläggningsändamål eller för att tillgodose

intressen - är emellertid rätten att bunden i det hänseendet. Däremot torde andra

av det slag som nyss vidta åtgärden inte förbehållen den som äger återställningsâtgärder eller över marken berörts ibland böra genomföras i ett vatten- på annan grund förfogar förbunds bör därför i vid utloppet av det tillämnade regleringsmaregi, och förbunden och kommun få initiativ- eller andra markägare kring detta. likhet med staten gasinet Även och andra vattenrätt till sådana åtgärder. ägare av strömfall till att en av förbundens nedströms i vattendraget har ini- Med hänsyn rättsägare tiativrätt oberoende av vattenrätt just inom

huvuduppgifter enligt utredningsförslaget

bör vara att svara för underhållsarbeten i det område som skall användas som vattendet vara av medlemmarna i ett vattenområden anser utredningen magasin. Att någon förut- vattenförbund kan ha vattenrätt nedströms särskilt angeläget att skapa rättsliga

för sådana arbeten. Genom de av ett regleringsområde torde inte - i varje fall

sättningar - konstituera en rätt för utredningen föreslagna ändringarna i 2 kap. inte i alla lägen får vattenförbundet att utföra regleringen. En- 36 §, till vilka utredningen återkommer, att utföra sådana mening bör vat-

förbunden möjligheter ligt vattenlagsutredningens

som behövs för att bibehål- tenförbundens också i detta rensningsarbeten befogenheter

la vattens djup eller läge. Lagrummet gäller hänseende kunna baseras på 2 kap. 9 §. Den initiativrätt som enligt 9§ andra emellertid bara åtgärder som avser att förei ett vattenområdes be- tillkommer stat och kommun avser bygga förändringar stycket sådana. från naturskaffenhet och inte att åstadkomma f. n. åtgärder som är önskvärda

vad som anförts i litteraturen kan skydds- eller hälsosynpunkt. Utredningens Enligt inte ens ett återställande av vat- förslag innebär att vattenförbunden i fråga antagligen

som har förändrats genom upp- om initiativrätt enligt andra stycket jämställs

tendrag med stat och kommun. Samtidigt har laggrundning o. d. ske genom rensning i lagrumredan har rummets utvidgats till

mets mening, om förändringen tillämpningsområde

skett och fått en mera bestående karaktär (af att omfatta alla åtgärder som är önskvärda

Avsikten

Klintberg Om byggande i vatten s. 161). från allmän miljövårdssynpunkt.

härmed är främst att ldarlägga att t. ex.

Återställnings- och saneringsåtgärder av detta

att hänföra och annan miljövårds-

slag vilka i och för sig kan vara underhållsåtgärder

bör vattenförbund främjande verksamhet omfattas av lagrumtill byggande i vatten kunna utföra med stöd av 2 kap. 9 §. met. Detta är tillämpligt vare sig stat, kom-

Vattendomstols tillstånd torde i allmänhet mun eller vattenförbund svarar för åtgärder-

behövas. Av 2 kap. 14 § första stycket VL na. Utredningen vill påpeka att åtgärder som

kan förenas enbart enskilda intressen inte att ett sådant tillstånd tillgodoser följer med rätt för vattenförbundet att lägga upp faller under bestämmelserna.

på annans mark eller att rensningsmassor utföra underhållsarbeten inom strandregiol5§ nen ovanför högsta högvattenytan, allt självska- med-

fallet mot ersättning för uppkommande Enligt detta lagrum kan vattendomstol

beslut rätt att begagna en befintlig, da (jfr vattenöverdomstolens slutliga ge en företagare den 18 oktober 1972, Avd. 1 nr ST 22). annan tillhörig vattenbyggnad. lvångsrätten

också är i första hand av betydelse när det gäller

Med hänsyn till att vattenförbunden kunna men den kan också tilläm-

förutsätts svara för vissa regleringsåt- dammbyggnader

för såda- pas i fråga om byggnader av annat slag, t. ex. gärder bör rättsliga förutsättningar

är en en till- eller avloppskanal eller annan ledning

na åtgärder tillskapas. Vattenreglering för vattnet. För att tvångsrätten skall få

form av byggande i vatten och kräver därför i

rätt till vatten. När det gäller regle- utövas förutsätts dels att begagnandet skall princip

äga rum för tillgodogörande av vatten, vilket bl. a. innebär stadgade grunderna, att dels att det gemensamma inte nyttjandet ersättning för skada utgår enligt reglerna i 9 medför väsentlig olägenhet för byggnadens kap. VL.

ägare. Ersättning skall utgå för intrång och Genom ändringar år 1967 i 2 kap. 9 § VL olägenheter till följd av begagnandet liksom (SFS 1967:370) har hushållningssällskapens

för

skälig andel i anläggningskostnaderna. tidigare befogenheter att vara verksamma till

Med rätten att använda byggnaderna följer förmån för allmänna fiskeintressen upphört. också skyldighet att delta i de framtida föreslår att motsvarande Utredningen ändunderhållskostnaderna. ring nu genomförs i fråga om 31 §. Med Vattenförbundens verksamhet kan kom- till hänsyn vad utredningen har föreslagit ma att omfatta bl.a. för att beträffande regleringar 2 kap. 9 § bör vidare vattenförutjämna skillnader mellan bunden vid sidan av stat och kommun hög- och Iågvat- få tenföring i ett vattendrag eller för att hålla befogenhet att påkalla ändrade eller nya ett från allmänna för ändamål som

naturvårdssynpunkter hushållningsbestämmelser

lämpligt vattenstånd i en sjö eller ett sjö- avses i andra av samma stycket lagrum. system. Även kommuner, någon gång också vill understryka Utredningen att de föreslagstaten, kan tänkas ha intresse av att utföra na ändringarna i 2 kap. 9 och 31 §§ inte sådana åtgärder i egen regi. Enligt utredning- innebär några nya inskränkningar i meddelaens mening kan det i sådana fall vara de tillstånds rättskraft. l den mån bestämatt bedriva

lämpligt regleringen med begag- melserna om kungsådra inte föranleder till

nande av annan Ut-

tillhörig dammbyggnad. annat skall ersättning utgå till vattenbyggna-

föreslår därför

redningen att den tvångsrätt dens ägare för det intrång som kan uppstå som avses i 2 kap. 15 § får utnyttjas också av genom en tillämpning av lagrummen. Försla-

stat, kommun eller vattenförbund om det get till lag om vattenförbund innebär inte att behövs för att tillgodose allmänna byggnadens ägare skall förpliktas bidra till miljö-

vârdsintressen. Liksom huvudregeln förutsät- kostnader av detta slag, om ingreppen påkal-

ter den nya bestämmelsen att begagnandet las av vattenförbund vari han är medlem. Å inte medför andra sidan får han

väsentlig olägenhet för byggna- enligt 18 § samma dens ägare. Vidare måste en ekonomisk förslag jämförd med 48 § första stycket LFS

uppgörelse med anläggningens ägare givetvis inte utöva rösträtt, när förbundet skall beslu-

ske på det sätt huvudregeln föreskriver. ta i fråga som enbart rör ändringar i de

Utredningen vill påpeka att rätten att ifrågavarande hushållningsbestämmelserna. använda annans byggnad i vatten inte inne-

bär någon befogenhet att utöva en för

34§

byggnadens ägare skadlig inverkan på vatten-

förhållandena eller eljest göra intrångi den- Denna innehåller vissa föreskrifter paragraf nes rätt till vattnet. Ändrade bestämmelser för det fallet att en byggnad i vatten skall

angående t. ex. vattenhushållningen vid en utrivas.

Gör byggnadens ägare ansökan om dammbyggnad kan emellertid utverkas med utrivning hos vattendomstolen, skall ansökstöd av 2 kap. 31 § VL. ningen i allmänhet bifallas, men om vattenbyggnadens borttagande skulle medföra synnerlig skada på annans eller om

31§ fastighet

allmänna intressen skulle motivera det, kan Enligt första stycket i detta lagrurn kan domstolen föreskriva att byggnaden skall kronan, kommun eller i behållas.

hushållningssällskap Förutsättningen är att fastighets-

syfte som avses i 2 kap. 9 §utverka ändrade ägaren eller staten åtar sig att underhålla

eller nya regler för vattenhushållningen vid byggnaden i ägarens ställe. Dessa bestämmel-

annan i vatten. Ärendet tillhörig byggnad ser om byggnadens bibehållande har främst skall prövas enligt de för byggande i vatten kommit till med tanke på det fallet att en

hållit arbeten kan utföras på annans

vattenbyggnad sedan lång tid tillbaka sig önskvärda

nivå än den område under åberopande av att staten, vattnet uppdämt till högre kommunen eller vattenförbundet lider men naturliga och att en återgång till de ursprungockså skulle kunna sätta dem av uppgrundningen. Förslaget innebär liga förhållandena att staten, kommun eller vattenförbund kan som inrättat sig efter det högre vattenståndet

situation utföra återställningsarbeten enligt 2 kap.

i en mycket ogynnsam (jfr NJA ll 37 §, när vattendrag till följd av naturförhål- 1919 s. 164). mening bör landena har vikit från sitt tidigare läge eller

Enligt vattenlagsutredningens

på annat sätt förändrat sitt lopp. Rätt att den möjlighet att överta underhållsskyldighetill för allmänna intressen som lägga upp rensningsmassor på annans mark ten skydd utan särskilt förhandstillstånd enockså föreligger kronan nu har utvidgas till att omfatta

kommun och vattenförbund. Förpliktelser ligt 36 § andra stycket. Om ett vattenförbund i torrläggningsföre-

och rättigheter som följer med ett överflytrensningsarbeten i ett av ansvaret för byggnaden tags ställe skall utföra tande på kronan eller vattendrag, torde arbeten i annans vattenomskall naturligtvis även gälla för kommun som övertar ett sådant ansvar. råde och massupplag på annans mark alternavattenförbund tivt kunna ske med utnyttjande av de befo-

genheter som enligt 7 kap. 48 § VL tillkom-

36§ mer torrläggningsföretaget.

Som berörts i det föregående innehåller

detta lagrum bestämmelser om rensning för 6 KAP.

bibehållande av Vattens djup eller läge. Den får 28 § som kan lida men av uppgrundningen

verkställa sådan rensning utan vattendom- om Om allmän flottled avlysts eller beslut

stols prövning, även om åtgärden skall utfö- flottleds inrättande förklarats förfallet, får

ras inom annans område, men ägaren skall då i denna kronan

enligt första stycket paragraf

underrättas i förväg. överskrider ett rensoch kommun m. fl. tillåtas bortskaffa anläggsom utförs utan tillstånd vad ningsarbete med rätt att fritt förfoga ning för flottleden som behövs för att bibehålla de lagliga över det bortskaffade. Vidare kan kronan

vattenförhållandena innebär detta olovligt att eller kommun enligt tredje stycket få rätt i vatten. Den som vill rensa kan för att byggande överta anläggning för avlyst flottled straff-, skadestånds- och Samskydda sig mot skydda allmänna intressen. därigenom handräckningssanktioner genom att begära som sålunda nu tillkommer ma rättigheter förhandstillstånd hos vattendomstolen. Han kronan eller kommun bör enligt utredning-

undviker därigenom också den olägenhet ens mening ges åt vattenförbunden.

som är förenad även med en i och för sig

laglig rensning, nämligen att bli bevisnings-

29§ skyldig enligt 2 kap. 26 § VLi fråga om de

förhållanden i vattenområdet som rådde före I denna föreslås en ändring av

paragraf

Som framhållits i förarbetena redaktionell natur. åtgärderna.

torde denna skyldighet dock inte behöva bli

alltför betungande (jfr NJA ll 1919 s. l7l).

utredningens förslag får kronan, Enligt kommun och vattenförbund rätt att rensa

för att bibehålla de lagliga vattenförhållande-

från allmän na, när rensning är påkallad

och under de villkor i

miljövårdssynpunkt

övrigt som gäller enligt 36 §. Det måste

nämligen anses tveksamt om sådana i och för

PM med ekonomisk-teoretiska Bilaga

vattenförbundens

synpunkter på

verksamhet

Upprättad av vattenlagsu tredningens expert

Bertil Thomgren

av arbetskraft inom ett företag kan komma l. Bakgrund

andra företag till godo utan att dessa erlägger Vattenförbunden kommer att ställas inför en betalning. Om detta inte kornågon särskild

rad problem med avseende på fördelningen i den ut-

rigeras kan fortsatta investeringar av kostnader mellan anslutna verksamheter verksamhe-

vecklingsintensiva, ”avgivande

inbördes samt mellan dessa och omvärlden i ten relativt sett hämmas för att i stället

Ett exempel är att avloppsutsläpp

övrigt. till mottagande verksamheter överflyttas från industrier och kommuner kan öka torrvilka kan uppvisa en skenbart högre produkkostnader för rensningar.

läggningsföretagens tivitet för insatta resurser. Effekten av den Ett annat exempel är att regleringar kan öka

primära externa effekten kan på detta sätt

eller minska olägenhetema av avloppsutsläpp

förstärkas och leda till en ur långsiktig samoch därmed kostnaderna för vattenrening. hällsekonomisk synvinkel snedvriden fördel- Inom ekonomisk teori brukar sådana

ning mellan olika sektorer och regioner?

direkta beroendeförhållanden, vilka går utan- Externa effekter är därför ett ofta anfört

för prissystemets ram, benämnas (teknolo-

motiv för lagstiftning eller för särskilda avgifeffekter. Förekomsten av exgiska) externa avsedda att återställa ter eller subventioner, terna effekter innebär en avvikelse mellan å överensstämmelsen mellan privat och samena sidan privata och å andra sidan samhällehällelig lönsamhet som indikatorer på samliga kostnader och intäkter. Den företagseko-

hällelig produktivitet. Inom regionalpoliti-

nomiska balansräkningen ger utslag i annan ken används exempelvis bidrag för täckande än den samhällsekonomiska motsvariktning av vissa utbildningskostnader, skattelindring righeten, vilket bl. a. kan leda till en snedvriför viss forsknings- och utvecklingsverksamden fördelning av medel för investeringar.

het och transportkostnadsstöd som medel

Problem med externa effekter sträcker sig för att skapa positiva samt motverka negatiutanför området för vatten- och miljövård, va externa effekter. då effektema kan påverka fördelningen av Det förekommer att stora projekt grundas alla slag av resurser mellan skilda verksamhepå antaganden om positiva externa effekter i

ter. Också inom regionalpolitiken har man

ställts inför att vissa företag positivt eller

negativt kan påverka andras utvecklingsmöj- 1 Ekonomer brukar lägga den största vikten vid

ligheter, utan att detta förhållande adekvat de mekanismer som leder till att externa effekter

balans- efter hand sprids och återverkar på den långsiktiga

återspeglas i den företagsekonomiska inom samhällsekonomin som

resursfördelningen räkningen. Investeringar i teknisk forskning helhet. För en översikt se exempelvis Thorngren, B:

och utveckling eller i kvalificerad utbildning Regionala external economies”. Sthlm 1967 (EFI).

stor skala. Det mest spektakulära exemplet motsvarigheter är just exempel på orgarnisaär kanske satsningen på utvecklandet av tioner inom vilkas ram externa effekter fortöverljudsplanet Concorde, vars framtagande löpande kan intemaliseras. Ett annat exemförväntades ge betydelsefull stimulans till pel är de industriella utvecklingscentra (IUC) forskning, utveckling och sysselsättning långt som är under genomförande inom regionalutanför det egentliga projektet och dess ut- politikens ram. IUC förutsätts underlätta sikter till lönsamhet. stöddes av de samverkan mellan Projektet företag och serviceorgan brittiska och franska regeringarna. Andra på regional nivå. regeringar, som fäste större vikt vid de nega- Skapandet av övergripande organisationer tiva externa effekterna i form av exempelvis kan dock endast förbättra

förutsättningarna överljudsbangar, ingrep genom lagstiftning att styra utvecklingen men innebär ingen

för att förhindra att planet togs i bruk lösning i sig. Också inom större enslkilda ovanför eget luftrum. Samma projekt kan som förutsätts sträva mot ett enhet-

företag

således ha både positiva och negativa externa ligt mål är problemen att rätt värdera interneffekter, vilka kan vara riktade mot skilda prestationer mellan olika delenheter en av

yttre intressenter. ledningens större arbetsuppgifter. Oberoende av vilken principlösning som väljs - lagstift-

ning, subvention, avgift eller intemalisering 2. Några metoder för att styra externa - ställs man således inför problemet att

effekter

värdera externa effekter.

Lagstiftning, subventioner och avgifter har

En vanlig metod utgår från alternativkostredan nämnts som vanliga medel för att söka nadsprincipen vilken, förenklat uttryckt, inåterställa icke önskade avvikelser mellan prinebär att en resurs som inte är marknadsmäsvat och samhällelig lönsamhet. På grundval sigt prissatt jämförs med sin mest fördelakav en politisk eller samhällsekonomisk be- tigt prissatta motsvarighet. Produktion av dömning söker man att under överblickbar egen kraft inom ett kan värderas

företag

tid få den privata och den samhälleliga kal- genom jämförelse med det billigaste alternakylen att peka i samma riktning. Beslut om tivet för köp från en utomstående leveransådana åtgärder kan sägas vara av engångska- tör. En vanlig invändning mot alternativkostraktär.

nadsprincipen är att perfekt jämförbara al-

I vissa fall då de externa effektema är av ternativ saknas. En annan är att

invändning mer föränderlig natur kan det vara önskvärt också är marknadspriset felaktigt eller att också mer fortlöpande kontrollera exter- ”artificiellt”. Världsmarknadspriset

på vissa na effekter genom att internalisera dem. varor, t. ex. jordbruksprodukter, kan sålunda Detta kan ske genom inrättandet av särskilda sägas vara tillämpligt endast på kort sikt och

organ vilkas gränser och uppgifter är avpassa- för mindre kvantiteter, medan marknadspride för att täcka de externa beroendeförhål- set för större kvantiteter skulle bli ett annat. landen som kräver fortlöpande reglering. En Trots invändningarna har dock alternativorganisation vars verksamhet innefattar in- kostnaden visat och sig vara ett praktiskt bördes beroende aktiviteter, exempelvis rens- användbart mångsidigt medel. Man kan i de ning, reglering och vattenrening, kan väntas flesta fall ange åtminstone inom vilket interagera annorlunda än tre fristående organisa- vall det sökta värdet ligger. tioner med ansvar endast för var sitt delom- Stor räckvidd har också om principen råde. l det senare fallet saknas ekonomiska förenklat Paretooptimalitet som, uttryckt, motiv för att beakta externa effekter innebär

på att åtgärder som är fördelaktiga för övriga aktiviteter, medan organisationen med en grupp tagen som helhet bör företagas om,

flera verksamheter har anledning att awäga men endast fördelarna om, är tillräckligt och samordna de externa effekterna inbörstora för att kunna kompensera de nackdelar des. Vattenförbund och dessas utländska som kan uppstå för en eller flera medlem-

faktiskt gräns som tillgänglig teknologi har utgjort.

mar. (Om kompensationsbetalning

Kostnaden har burits av den enskilda verkutgår elller ej är en annan fråga. Det primära

i vissa fall med samhälleligt stöd. är att wtrymme för kompensation skapas.) samheten,

är inte så som det kan l de fall flera källor påverkat samma vat-

Principen självklar

förefallar, då den innebär en rekommenda- tendrag och gemensamma åtgärder har varit

har man sökt fördela kostnader tion att från samhällsekonomiska utgångs- lämpliga ämlämna vissa externa effekter utan genom mätning av utsläpp av enskilda punkter fosfor, men bestämning av sålunda mellan ”Pareto- nen, vanligen åtgärd. lMan skiljer som från sam- biokemisk syreförbrukning har också komrelevanta externa effekter”

bör mit till användning vid kostnadsfördelninghällsekonomisk synpunkt korrigeras en. Ett problem är att de olika

samt icke Paretorelevanta effekter”. praktiskt

måtten inte alltid samvarierar liksom att Ett konkret exempel är de översvämningar i Emån. De vållar viss skadeverkningama inte alltid står i linjärt som förekommer Även naturvårdsintres- förhållande till den utsläppta mängden.

skada för jordbruket.

har vidare Efter hand som reningen av ett vattendrag sen berörs, och översvämningama av olika änmen medfört skador på vägnätet och t. o. m. lett pågår kan också betydelsen

Möjligen kan t. ex. gifter och till att boende isolerats. För att åtgärder mot förskjutas. komma i förgrunden. Lokala dessa skador skall kunna vara förenliga med tunga metaller

visa att hydrologiska förhållanden liksom nya forskmåste man kunna Paretoprincipen

- i fonn av uteblivna ningsresultat och ändrade samhälleliga värde-

värdet av åtgärderna

skador - är större än kostnaderna för att ringar kan också påverka bedömningen.

Mot denna bakgrund framstår det inte vidta åtgärderna. Om villkoret inte är upp-

som fruktbart att söka efter någon fast är det från samhällsekonomisk synfyllt, formel för fördelning av ansvar och kostnapunkt optimalt att acceptera den lägre kost-

nad som skadan innebär. der.

En mer flexibel metod som fått viss prak- Exemplet visar både svagheten och styr-

tisk tillämpning främst i USA är linjär prokan i principen. Svagheten, som ofta påpeinnebär att

rättviseproblem lämnas obe- grammering. Beräkningsmetoden

kats, ligger i att man kan beräkna konsekvenserna av olika handlade. De förutsätts behandlade på andra -

utanför handlingsalternativ utifrån en uppställd

grunder, moraliska eller politiska, - målfunktion och en madet ekonomiska systemet. En förfördelad men ändringsbar

tris som beskriver skadekällomas inbördes part kan exempelvis göra anspråk på kom-

även om detta skulle komma i beroendeförhållanden. pensation intressena för Ett från Delaware-

konflikt med de ekonomiska tillämpningsexempel

floden har här valts för att illustrera använden grupp tagen som helhet. Styrkan liggeri att dra en skilje- ningsområdet även om det inte är representaatt principen ger möjlighet

_tivt för svensk miljövårdspolitik. Beräk-

linje mellan åtgärder som kan ges en samför två alternativa arn-

hällsekonomisk motivering samt åtgärder ningarna genomfördes

motiv. I det bitionsnivåer som motsvarade 2 resp. 3-4 som måste grundas på andra Med utgångspunkt i en senare fallet måste betydelsen av åtgärden mg syre per liter.

i omfattande insamling av data för 30 olika vägas mot en samhällsekonomisk kostnad, sektioner av vattendraget beräknades kostnadet första fallet uppkommer ingen sådan

kostnad? der för skilda handlingsprogram.

Ett program innebar att alla utsläppare

3. Ekonomisk analys i praktiken

_7 För en mer stringent framställning se exempel- I många fall har det varit möjligt att helt vis Turvey, R: ”On Divergencies between Social

enkelt förelägga rniljöskadande verksamheter Cost and Private Cost. Economica, Vol 30

att eliminera eller begränsa skador till den (August 1963).

förelades att nedbringa sina utsläpp med ett Dyrbarast, särskilt på den högre ambitionsni-

likformigt procenttal, ett annat program att vån, var det program som innebar likformig

verksamheterna hade att erlägga en bestämd

nedskäming av utsläpp (Alt I), men hänsyn

avgift per enhet av syreförbrukande utsläpp, måste också tas till fördelar i fomi av admiett tredje program att avgifterna differentie- nistrativ enkelhet och låga kostnader för

rades för tre olika zoner med högre avgifter datainsamling.

för utsläpp i högre upp belägna zoner. Avsik- Det bör ånyo påpekas att exemplet bygger ten med

differentieringen var att ta hänsyn på amerikanska betingelser och inte kan

till den negativa externa effekt som ut- överföras direkt till svenska förhållanden. orsakar släpp högre upp i vattendraget för För det första är skalan och komplexiteten verksamheter som är belägna längre ner. Ett större i praktikfallet Delawarefloden än vad innebar ett radikalt fjärde program försök som gäller för de svenska vattendrag som kan att minimera de totala kostnaderna för att bli aktuella. Detta för utredger underlag nå de givna ambitionsnivåema. Programmet ningskostnader som kan vara svåra att moti-

innebar att sattes in enbart

begränsningarna vera i Sverige. För det andra har de admini-

på de ställen där utsläppen av syreförbrukan- strerande organen i USA exekutiva befogende substanser kunde minskas radikalt till låg heter som inte är aktuella i de svenska kostnad, medan andra utsläpp, där kostna- vattenförbunden. För det tredje förefaller derna för att nå motsvarande effekt var man i USA vara beredd att acceptera resultaavsevärt högre, lämnades oförändrade. Ge- ten av en renodlat ekonomisk analys med nom avgifter till det administrerande färre reservationer än som skulle möta motorga-

net, som i sin tur utbetalade ersättning till de svarande beräkningar i Sverige.

”aktiva skadebegränsarna, Huvudavsikten utjämnades med att ta upp exemplet kostnaderna mellan olika verksamheter. Det här är just att belysa den konflikt som finns är således inte fråga om ”avlater” i den mellan renodlat

ekonomiska lösningar och

meningen att avgiften träder i stället för

lösningar av den typ som hittills förekommit

konkreta åtgärder utan om avgifter för att i Sverige, där stor vikt lagts vid i

likfomuighet

finansiera koncentrerade insatser. samt fullt

behandlingen utnyttjande av all

Beräkningarna, baserade på insamlade som värdefull

tillgänglig teknologi i sig?

data, visade: För att återknyta till den tidigare diskussionen av Paretooptimalitet: Om man är Amb.nivå Kostnader i milj. dollar per år beredd att acceptera de fulla konsekvenserna Alt I Alt II Alt III av principen kan det vara möjligt att nå en Alt IV given ambitionsnivå till lägre kostnad eller en 2 mg syre/l 5,0 2,4 2,4 1,6 högre ambitionsnivâ till given kostnad. För 3-4 mg syre/l 20,0 12,0 8,6 7,0

att uppnå likforrnighet i behandlingen av alla

intressenter och fullt av all tillutnyttjande gänglig teknologi måste man avvika från Kostnaderna för att upprätthålla en viss och dänned från den sam- Paretooptimum nivå avvek således kraftigt mellan de olika hällsekonomiskt lägsta kostnaden. Valet är

handlingsprogrammen. Den lägsta kostnaden politiskt, och den ekonomiska analysen kan

totalt visade som väntat kostnadsminimeinte nå längre än till att belysa de ekonomis-

ringsprogrammet (Alt IV) - åtminstone så ka konsekvenserna av olika alternativ.

länge som man bortser från kostnaderna för Oberoende av vilken

linje man väljer kan

att samla in all den information som krävs dock

beräkningsmetoder av typ linjär pro-

för en avancerad analys av alla samband mellan källorna. Därnäst kom de båda av- 3 är hämtat Exemplet från Kneese, A.V. &

giftsprogrammen, baserade på zonindelning

Bower, B.T.: Managing Water Quality: Economics,

(Alt lll), resp. individuella avgifter (Alt 11). Technology, lnstitutions, s. 131 ff.

Me- full komplettering till de åtgärder som är

grammering ge underlag för värderingen. toden kan också, trots namnet, anpassas för nödvändiga för att begränsa redan verksam-

ma skadekällor. Arbetsmarknadens krav och analys av icke-linjära förlopp. Den praktiska begränsningen ligger, lik- möjligheter i skilda regioner, företagens möj-

som för andra metoder, i kraven på dyrbar ligheter att på sikt lägga ner eller lägga om

delar av sin produktion, möjligheter att änd-

insamling av grunddata. ra storlek och

S. k. känslighetsanalys, där man systema- bebyggelsekoncentrationers

täthet kan väntas påverka vattenvårdens intiskt prövar resultatens känslighet för variationer riktning och därmed kraven på de ekonomisi ingångsdata, är dock ofta användbar ka kalkyler som kan utnyttjas. Särskilda

för att begränsa datainsamlingskostnaderfl

kalkyler till enbart vattenvårds-

begränsade

användaspekter kan då väntas få allt mindre 4. Några långsiktiga utveclclingsmájligheter måste barhet. Kalkylerna i högre grad an-

till sidoordnade och överordnade akl tidigare avsnitt har den ekonomiska analy- knytas sens möjligheter och begränsningar diskute- tiviteter och bidra till att klarlägga samban-

som råder i ett den mellan olika krav och möjligheter över rats utifrån de förutsättningar är det rimligt stora samhällsområden. nuläge. I ett längre perspektiv

och data såväl inom En tänkbar anknytningspunkt är att man i

att anta, att metoder samhälls- som naturvetenskap vidareutveck- högre grad än nu söker ange en samhällelig utveck- ambitionsnivå för vattenvårdande åtgärder las. Med tanke på det internationella lingsarbete som pågår kan många av de pro- och för lokalisering av nya verksamheter.

blem som här diskuterats få praktiskt an- För varje område specificeras de krav som

vändbara lösningar. måste uppställas i olika avseenden. På detta

Mot detta står att den allmänna samhälls- sätt kan man också få en klarare bild av vilka liksom ställer krav lokala, regionala eller nationella intressen utvecklingen forskningen mer Efter som står bakom önskemål eller krav och på allt övergripande lösningar. inrik- därmed är av vatten av

hand som rening och annan Vattenvård potentiella nyttjare tad på enskilda miljöskadekällor börjar ge viss kvalitet.

avsedda resultat, har man anledning att räk-

na med att ansvars- och kostnadsfördelnings- 5. Slutsatser problem blir allt mer komplexa. Då alla l r v skadekällor nätt eftersträvade höga renings- Spännvidden mellan ambitioner och prak- Ii tiska möjligheter till genomförande är stor grader kan det bli svårare att spåra effekten av enskilda källor och ännu svårare att klar- inom vattenvården liksom inom andra områ-

inbördes samband och inver- den. Direkta vattenvårdande åtgärder, riktalägga källornas Behovet av vatten- de mot bestämda källor, vilka ställs inför kan på vattenkvaliteten.

vårdande likformiga krav, kommer att vara nödvändiga

åtgärder kan delvis bero av tidigare utsläpp från numera nedlagda verksamheter också lång tid framöver. De problem som

varvid ansvarsfördelningen blir svår att be- uppstår i samband därmed, bl. a. problemet

stämma. att fördela kostnader, måste lösas på något

är att sambanden mel- sätt, oavsett vad forskning och samhällsut- En utvecklingslinje veckling kan komma att innebära längre lan Vattenvård och annan samhällsplanering kommer att större uppmärksamhet fram. ägnas och analys. Det blir då vanligare med före-

vattenvård där hydrologiska byggande syn- 4 Jfr Baumol, W. & Oates, W.: The Use of punkter beaktas redan vid planeringen av in- Standards and Prices for Protection of the Environment, The Swedish Journal of Economics, Vol dustriell verksamhet, bebyggelsekoncentra- 73, 1971, s. 42 ff samt Russell, C.: ”Models for lntioner och områden för rekreation. Tidigt of Industrial vestigation Response to Residuals

insatt planering kan väntas ge en betydelse- Management Actions”, samma vol. s. 134 ff.

l05

Framtidsperspektiven är dock relevanta av vattendrag. redan nu i den meningen att de indikerar I de fall skilda verksamheter genom lagvilka allvarliga begränsningar som måste vid- stiftning redan uppnått en likfomiig vattenlåda också mycket ambitiösa försök att i beskaffenhet kan enkla fördelnjngsnormer, nuläget angripa kostnadsfördelningsproblem exempelvis utsläppt vattenvolym, ersätta inom vattenförbundens ram. För det första mer komplicerade mätningar för att beräkna kräver avancerade metoder, vilka tar hänsyn det ekonomiska ansvaret för vattenvårdande till komplexa beroendeförhållanden, en stor åtgärder. och dyrbar insamling av data. Utöver hydro- Mer komplicerade metoder skulle då kom-

logiska och biologiska data krävs också mate- ma i fråga endast i fall som är av särskilt

rial som anger hur samhällets och företagens stort principiellt intresse och därmed kan kostnader påverkas totalt i olika alternativ, motivera kostnader för omfattande utredvilket i sin tur förutsätter om

detaljkunskap ningar eller i fall då nödvändiga komplettetillgängliga alternativ inom produktionstek- rande samhälleliga kalkyler redan

genomnologi och marknad liksom om förhållanden förts i andra instanser. på arbetsmarknaden. För det andra förutsätter användning av avancerade analyser en omfattande administrativ samordning av

samhällsplaneringens olika områden. Fullt

genomförda ekonomiska analyser skulle med andra 0rd gå långt utöver vattenförbundens kompetensområde och resursramar. Detta innebär att alla möjligheter till förenklingar måste utnyttjas, t. ex. genom att i största möjliga utsträckning betrakta olika faktorer såsom hydrologiska förhållanden och vattenbeskaffenhet som oberoende av varandra - även om det verkliga förhållandet är mer komplicerat. Samband mellan olika faktorer bör beaktas endast om det är uppenbart att fördelarna i forrn av minskade kostnader eller förbättrad vattenvård är klart större än de utredningskostnader som krävs för att beak-

ta sambandet. Den nödvändiga anpassningen

till den mer måste i

långsiktiga utvecklingen

stället ske på andra plan, inom länsstyrelser-

nas planeringsenheter, på central nivå samt inom forskning och internationell utveck-

ling. I ett växande antal fall kan kostnader för skilda verksamheter böra fördelas med hänsyn till intresset av att nå en viss vattenkvalitet, vilket kan ge intressenter utanför vatten-

förbundens ram anledning att stödja viss

verksamhet. Ett exempel är rekreationsintressen inom utomstående vilka regioner, genom frivilliga bidrag ekonomiskt kan påverka beslut om sjörestaurering eller rensning

Statens utredningar 1973 offentliga

Kronologisk förteckning

Litteraturen i skolan. U. Högskolan. U. Högskolan. Sammanfattning. U. Fastighetstaxering. Fi.

wøsøwewve

Museerna. U. Data och näringspolitik. l. Trygghet i anställningen. In. Radio i utveckling. U. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 3 .Reklam lll. ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) 11. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. U. . Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. U. .Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. Ju. . Mål och medel i skogspolitiken. Jo. . Kommunal planering och detaljhandel. H. .Samhället och filmen. Del 3. U. . Teknisk översyn av studiemedelssystemet. U. . Styrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. Fi. .TRU:s försöksverksamhet 1967-1972. U. . Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. H. .Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. . Utsökningsbalk. Utsökningsrätt Xll. Ju. . Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. Ju. . Boendeservice 7. ln. . Unga lagöverträdare lll. Ju. . Lag och rätt i grundskolan. Ju. . Sanering Ill. ln. . Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. F i. , .lärn- och metalImanufakturindustrin under 70talet. l. . Järn- och metallmanufakturindustrin under 70talet. Bilagor. l. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbu nd. Ju.

Statens offentliga utredningar 1973

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13] Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22] Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. [23] Unga Iagöverträdare lll.

Lag och rätt i grundskolan. [253 26]

Revision av vattenlagen. Del 3f Vattenförbund. [31]

Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4] Styrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. [18] Svensk ekonomi fram till 1977. [21] Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. [28]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till litteraturutredningens huvudbetänkande. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam III. ställningstaganden och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam kostnader och bestämningsfaktorer.

:V. 11 lFleklamens

Samhället och filmen. Del 3. [16] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TFlU:s försöksverksamhet 1967-1972. [19]

Jordbruksdepartementet Mål och medel iskogspolitiken. [14]

Handelsdepartementet Kommunal planering och detaljhandel. [15] - ett medel i konsumentpolitiken.

[Variideklaration 20

lnrikesdepartementet Trygghet i anställningen. [7] Boendeservice 7. [24] Sanering Ill. [27]

lndustridepartementet Data och näringspolitik. [6] Metallmanufakturutredningen. 1. Järn- och metallmanufakturindustrin under ?Gtalen [29] 2. Järn? och metallmanufakturindustrin under 70-talet. Bilagor. [30]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer iden kronologiska förteckningen. ...g- . . -.._11 - I BL.

»fas-M

a WW Allmänna Förlaget :sam 91-38-O1615-X