Miljövårdens informationssystem

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

(féu,

Miljövårdens informationssystem (Ml)

Förslag och motiv

1973:36

tänkande avgivet av iljökontrollutredningen (MKU)

<z=)

Statens offentliga utredningar 1973:36 Jordbruksdepartementet

Miljövårdens informationssystem (Ml) Förslag och motiv

Miljökontrollutredningen (MKU) Stockholm 1973

ISBN 91-38-01551-X

K L Beckmans Tryckerier AB Stockholm 1973

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

hovrättsrådet Sigvard Mejegård, den 5 oktober 1970 byråchefen Ulla Swarén och den 1 juni 1971 professorn Bert Bolin. Den avdelning inom MKU som utrett frågan om kontrollen av miljöfarliga produkter har i sitt arbete biträtts av ytterligare experter. Härjämte har enligt departementschefens godkännande anlitats ett antal personer vid s. k. hearings anordnade av utredningen samt för särskilda utredande uppgifter. Att vara sekreterare åt miljökontrollutredningen förordnades den 18 juli 1969 Mejegård. Som biträdande sekreterare förordnades den 23 maj 1969 avdelningsdirektören Bengt Malmås och den 5 oktober 1970 departementssekreteraren Karl Olov Öster. Miljökontrollutredningen har till skilda statsdepartement, myndigheter m. fl. avgett remissyttranden över olika utredningsförslag, framställningar från myndigheter m. m. I ett den 10 maj 1972 överlämnat betänkande (SOU 1972: 31) Lag om hälso- och miljöfarMed stöd av bemyndigandet den 23 maj liga varor har miljökontrollutredningen slut1969 tillkallade statsrådet Bengtsson samma fört sitt uppdrag rörande kontrollen av dag ytterligare sex sakkunniga. Samtidigt miljöfarliga produkter m. m. föreskrev departementschefen, att utredEfter hemställan av miljökontrollutredningsarbetet skulle bedrivas på två avdelningen uppdrog Kungl. Maj:t den 23 april ningar, en för informationen på miljövårds1971 åt statskontoret att bistå utredningen området m. m. och en för kontrollen av med dels planering av ett datorbaserat dokumiljöfarliga produkter m. m. Förstnämnda mentationssystem för miljödata, dels invenavdelning har under utredningsarbetet betering av pågående och planerad databehandnämnts avdelning 1 och har bestått av de ling av intresse ur miljösynpunkt, dels geförst tillkallade sju sakkunniga. nomförande av en förstudie till ett miljöDe sakkunniga antog benämningen miljövårdens informationssystem. Rapporter från kontrollutredningen (MKU). statskontorets arbete inom dessa områden Att som experter biträda miljökontrolluthar överlämnats till utredningen. redningen tillkallades den 23 maj 1969 Vidare har Kungl. Maj: t och riksdagen docenten Hans Palmstierna och statistikefter framställning av miljökontrollutredchefen Eje Sandqvist, den 18 juli 1969

Genom beslut den 11 april 1969 bemyndigade Kungl. Maj: t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att utreda informationen på miljövårdsområdet m. m. Genom beslut den 23 maj samma år utvidgade Kungl. Maj: t de sakkunnigas uppdrag att jämväl avse utredning rörande kontrollen av miljöfarliga produkter m. m. samt bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet att öka antalet sakkunniga till högst tretton. Med stöd av bemyndigandet den 11 april 1969 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, samma dag som sakkunniga riksdagsledamoten Sven Ekström, forskningschefen Lennart Hannerz, överdirektören Sven-Olof Hedengren, länsrådet Allan Johansson, farm. dr Rune Lönngren, avdelningschefen Knut Medin och avdelningschefen Fredrik Trotzig. Samtidigt uppdrogs åt Ekström att vara ordförande.

SOU 1973: 36

ningen anslagit medel för statskontorets medverkan i ett av utredningen föreslaget projekt för systemutveckling avseende automatisk databehandling av information på miljövårdsområdet. Utvecklingsarbetet, som avser information dels rörande tillsyns- och kontrollverksamhet enligt miljöskyddslagen och motsvarande författningar, dels i fråga om den produktkontrollerande verksamheten, dels beträffande svenska forskningsrapporter m. m. på miljövårdsområdet, har påbörjats under budgetåret 1972/73. Också statistiska centralbyrån har efter framställning från miljökontrollutredningen tilldelats resurser för utvecklingsarbete på miljöinformationsområdet. Detta arbete har inletts under budgetåret 1973/74. Kungl. Maj: t har den 29 juni 1973 upp-

dragit åt utredningen att ha ansvaret för det under budgetåret 1973/74 bedrivna utvecklingsarbetet. Sedan miljökontrollutredningen nu slutfört sitt utredningsuppdrag, får utredningen härmed vördsamt överlämna sitt betänkande Miljövårdens informationssystem jämte statskontorets rapport över förstudien såsom särskild del av betänkandet (SOU 1973: 37). Dessutom bifogas reservation av ledamoten Medin med instämmande av experten Sandqvist. I betänkandet lämnad redogörelse för gällande rätt och pågående verksamhet på miljövårdsområdet avser som regel förhållandena fram t. o. m. juni månad 1973. Stockholm i augusti 1973.

Sven Ekström Lennart

Hannen

Sven-Olof Hedengren

Allan Johansson

Rune

Knut Medin

Fredrik Tro tz ig

Lönngren

Sigvard Mejegård Bengt Malmås Karl Olov Öster

4 SOU 1973:36

Innehåll

Sammanfattning Summary Förkortningar

I

9 25 43

Inledande redogörelse

Kapitel 1 Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning Kapitel 2 Miljökontroll i Sverige . . 2.1 Inledning 2.2 Lagstiftning och administration . 2.2.1 Inledning 2.2.2 Produktkontroll 2.2.3 Arbetarskydd 2.2.4 Transport 2.2.5 Kontroll över spridning av föroreningar 2.2.6 Kontroll över naturresursanvändning 2.3 Forsknings- och undersökningsverksamhet Kapitel 3 Verksamhet för insamling och bearbetning av miljöinformation . 3.1 Inledning 3.2 Luftvårdsområdet 3.2.1 Emittentregistrering . . . 3.2.2 Emissionsundersökningar . 3.2.3 Immissions- och effektundersökningar 3.2.4 Spridningsundersökningar . 3.3 Vattenvårdsområdet 3.3.1 Emittentregistrering . . . 3.3.2 Emissionsundersökningar . 3.3.3 Immissions- och effektundersökningar SOU 1973: 36

45 49 49 51 51 52 55 56 57 58 60

62 62 62 62 63 64 68 68 68 69 69

3.3.4 Hydrologiska och hydrografiska undersökningar . . . 3.4 Övrig naturvård 3.5 Produktkontroll 3.6 Viss annan information 3.6.1 Buller 3.6.2 Avfallshantering 3.6.3 Hälsovård 3.6.4 Tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen 3.6.5 Fastighetsregistrering . . .

76 78 85 88 88 89 89 90 91

I l MKU: s överväganden och förslag Kapitel 4 Behovet av ett samlat informationssystem Kapitel 5 Utgångspunkter för utformningen av ett samlat informationssystem 5.1 Informationens roll i ett styrsystem för miljövården 5.2 Målsättning 5.3 Användningsområde 5.4 Ämnesområde 5.5 Behoven av information 5.5.1 Inledning 5.5.2 Behoven av information för kontrollen av kemiska varor 5.5.3 Behoven av information för vården och utnyttjandet av den yttre miljön 5.6 Teknik för insamling och bearbetning av miljödata 5.6.1 Mät-och analysteknik m. m. 5.6.2 Behovet av standardisering m. m

95 95 96 97 99 101 101 101

102 105 105 106 5

5.6.3 Befintlig ADB-teknik 5.7 Nyttoaspekter m. m

. . .

108 109

Kapitel 6 Innehållet i miljövårdens informationssystem (Ml) Hl 6.1 Inledning Hl 6.2 Information om miljöpåverkande faktorer H3 6.2. 1 Information från produktkontrollerande verksamhet 113 6.2. 2 Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen 116 6.2. 3 Information från tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan 117 6.2. 4 Information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen 117 6.2. 5 Information från tillsynsverksamhet enligt strålskyddslagen 118 6.2. 6 Statistik över import och hantering av vissa hälsooch miljöfarliga varor . . 118 6.2. 7 Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet 121 6.2. 8 Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet . . . 122 6.2. 9 Statistik över försäljningen av bensin, eldningsolja m. m. 123 6.2.10 Statistik över uppmätta halter koloxid m. m. i avgaser från motorfordon . . 123 6.2.11 Statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden 124 6.2.12 Information om buller . . 126 6.2.13 Information om avfall och avfallsbehandling . . . . 127 6.2.14 Information om transport av hälso- och miljöfarliga varor 128 6.3 Information om miljösituationen och miljöutvecklingen 128 6.3. 1 Information från basdatanät för miljökontroll . . 128 6.3. 2 Statistik över immissioner m. m 129 6

6.4 Information om naturresurser och naturresursutnyttjande 6.4.1 Information om beslut och planer beträffande marks och vattens utnyttjande . 6.4.2 Information om vattentillgångar och vattenutnyttjande 6.4.3 Statistik över markanvändning 6.4.4 Information om uttag m. m. av grus, sand, lera och torv

129 130

6.4.5 Information om uttag m. m. av malmer och mineraler 6.4.6 Statistik över skogsbestånd, skogstillväxt och skogsavverkning 6.4.7 Statistik över fiskfångster . 6.4.8 Statistik över nedlagt vilt . 6.5 Viss övrig information 6.5.1 Information om forskningsoch undersökningsverksamhet m. m 6.5.2 Statistik över sjukdomstillstånd m. m 6.5.3 Information om s. k. ovanliga fenomen 6.5.4 Information om meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden 6.5.5 Statistik över miljövårdens kostnader och resultat . .

139 Kapitel 7 Basdatanät för miljökontroll

141 Kapitel 8 Samordningen med andra informationssystem och internationell samverkan 8.1 Inledning 8.2 Samverkan med svenska informationssystem 8.2.1 Centralnämnden för fastighetsdata 8.2.2 Statistiska centralbyrån . . 8.2.3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut . . .

132 132 133 134

134 137 138

149 149 150 150 152 154

SOU 1973:36

8.2.4 Datorbaserade dokumentationstjänster 155 8.3 Samverkan med utländska informationssystem m. m 156 8.3.1 System i andra länder . . . 156 8.3.2 Verksamhet inom internationella organisationer . . . . 157 Kapitel 9 Speciella frågor 9.1 Offentlighet och sekretesskydd . 9.2 Teknisk säkerhet 9.3 Beteckning av kemiska ämnen . . 9.4 Beteckning av varor 9.5 Registrering av anläggningar och ... , foretag 9.6 Beteckning av observationsplatser

162 162 166 167 168

m

m. m 1M 9.7 Lägesredovisning 171 9.8 Historiska uppgifter 9.9 Gallring och arkivering av informa171 tion Kapitel 10 Former för tillhandahållandet av information 1'3 173 10.1 Inledning 10.2 Direktrapportering I73 10.3 Publicering av offentlig statistik 174 Kapitel 11 Administration för Ml . . 176 11.1 Inledning I76 11.2 Organisatoriska lösningar inom andra informationssystem . . . 176 11.3 Principiella krav på organisationen för Ml 178 11.4 Val av huvudman för Ml . . . . 180 11.5 Organisation för basdatanätet . 185 11.5.1 Planerings- och driftorganisation 185 11.5.2 Laboratorieorganisation . 187 11.6 Ansvaret för miljöstatistiken inom Ml I89 11.7 Miljödatanämndens organisation . 190 11.8 Fördelning på olika organ av ansvaret för dataleveranser, bearbetning m. m 192 Kapitel 12 Principer för den utformningen av Ml 12.1 Allmän beskrivning SOU 1973: 36

Kapitel 13 Plan för genomförandet av MKU:s förslag 205 13.1 Inledning 205 13.2 Tidsplan m. m. för uppbyggnaden av Ml 207 13.2.1 Allmänt 207 13.2.2 Administration . . . . 207 13.2.3 Delprojekt avseende olika informationsområden . 207 13.2.4 Viss övrig verksamhet . 211 13.2.5 Publicering 212

169 m

12.2 Datainsamling m. m 202 12.3 Lagring och bearbetning av data . 202

Kapitel 14 Kostnader och finansiering 214 14.1 Inledning 214 14.2 Kostnader för budgetåren 1974/75-1975/76 215 14.2.1 Utvecklingsarbete och försöksdrift 215 14.2.2 Basdataundersökningar . 215 14.2.3 Statistikverksamhet . . 217 14.2.4 Miljödatanämndens verksamhet 218 14.2.5 Sammanställning av kostnader för budgetåren 1974/75-1975/76 . . . 219 14.3 Finansiering 219

III

Reservation

Reservation av ledamoten Medin, med instämmande av experten Sandqvist, angående förslaget till administration . 221

IV Bilagor Bilaga 1

Bilaga 2

tekniska 198 198

Principförslag avseende undersökningar av föroreningshalter m. m. i luft, vatten, mark och levande organismer (s. k. basdataundersökningar) 225 Stationsnät av terrestra peglar grundade på små avsättningsområden 247 7

Sammanfattning

Inledning I direktiven till miljökontrollutredningen (MKU) framhölls att avsaknaden av viss information - om bl. a. sådana kemisktekniska preparat som kunde vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt - liksom splittringen av ansvaret för insamling och bearbetning av miljöinformation hade försvårat miljövårdsarbetet. Mot denna bakgrund uppdrogs åt MKU att utreda organisationen av ett informationssystem dels på miljövårdsområdet - vari skulle inbegripas bl. a. vatten- och luftvård samt övrig naturvård - dels i fråga om gifter och andra preparat som kunde vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Från samhällets sida har sedan länge vidtagits åtgärder till skydd för människans hälsa och välbefinnande samt för miljön. De medel som därvid använts har närmare beskrivits i kap. 2 i betänkandet. I första hand har lagstiftningsåtgärder vidtagits för att reglera den enskildes samt myndigheters och andra organs handlande i frågor av betydelse för miljövården. Vidare har en administrativ organisation byggts upp för tillämpning av lagstiftningen och för övervakningen av dennas efterlevnad. Dessutom har lagstiftningen i vissa fall kompletterats med ekonomiska stödåtgärder. Ett nödvändigt element i miljövården är kännedomen om hur de levande organismerna, inkl. människan, samspelar SOU 1973:36

med den omgivande miljön. En allsidig och målinriktad miljövårdsforskning understöds därför från samhällets sida. Bland de författningar som syftar till s. k. produktkontroll märks den nyligen utfärdade lagen om hälso- och miljöfarliga varor, som innehåller dels allmänna och grundläggande principbestämmelser om förutsättningarna för import, tillverkning, handel eller annan hantering av sådana varor, dels bemyndigande att i administrativ ordning utfärda särskilda föreskrifter. Centrala tillsynsmyndigheter på området är statens naturvårdsverk (SNV) och arbetarskyddsstyrelsen. Hanteringen av läkemedel och narkotika regleras i läkemedels-och narkotikaförordningarna, i båda fallen med socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. För att skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjänliga livsmedel finns livsmedelslagen. Centralt tillsynsorgan enligt denna är statens livsmedelsverk. För strålskyddsfrågor och hanteringen av radioaktiva ämnen finns särskild lagstiftning, nämligen strålskyddslagen och atomenergilagen. Tillsynsorgan på dessa områden är statens strålskyddsinstitut och delegationen för atomenergifrågor. Inom arbetarskyddets område finns arbetarskyddslagen. Tillsyn utövas, under arbetarskyddsstyrelsens överinseende och led9

ning, av yrkesinspektionen. Den centrala lagstiftningen till skydd mot olika slags miljöstörningar finns i miljöskyddslagen, vilken innehåller en samlad reglering till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller och andra störningar från fast egendom. Tillsyn enligt lagen utövas centralt av SNV. Hälsovårdsstadgan ger möjlighet för hälsovårdsnämnd att ingripa mot s. k. sanitär olägenhet i form av föroreningar, buller och andra störningar. Beträffande renhållning finns särskilda bestämmelser i den kommunala renhållningslagen. Lagstiftning för kontroll av användningen av naturresurserna omfattar bl. a. naturvårdslagen, vilken reglerar samhällets möjligheter att skydda naturområden som är kulturellt eller vetenskapligt värdefulla eller har betydelse för allmänhetens friluftsliv. Om byggande i vatten, vattenreglering o. d. finns regler i vattenlagen. Däri ingår även bestämmelser till skydd för grundvattentillgångar. För skötsel och avverkning av skog ges regler i skogsvårdslagen medan rätten att genom s. k. inmutning undersöka vissa mineralfyndigheter regleras i gruvlagen. Bestämmelser för skyddet av vilt återfinns främst i jaktlagstiftningen. Befintlig verksamhet för insamling och bearbetning av miljöinformation I kap. 3 redovisar MKU resultaten från en i direktiven föreskriven inventering av den datainsamling som f. n. sker inom miljövårds- och produktkontrollområdena och av bearbetningar som utförs på basis av insamlat material. Denna inventering visar att det i Sverige redan förekommer en omfattande insamling och registrering av information om miljön och om faktorer som i olika avseenden kan påverka miljöförhållanden. I verksamheten är engagerade ett stort antal centrala, regionala och lokala myndigheter, forskningsorgan, laboratorier, företag etc. På vatten- och luftvårdsområdena sker undersökningar av såväl emissioner som immissioner-effekter. Vidare insamlas och registreras viss information om sådana industri10

anläggningar etc. som kan förorsaka särskilda problem från miljösynpunkt. I ökande utsträckning genomförs insamlingen och registreringen av information på vatten- och luftvårdsområdena som ett led i den lagstadgade tillsynsverksamheten på dessa områden. Den inom området "övrig naturvård" förekommande datainsamlingen sker likaledes delvis inom ramen för viss författningstilllämpning. Härutöver insamlas och sammanställs information vid länsvisa naturvårdsinventeringar, vid vegetationskarteringar, fågeltaxeringar, jordartskarteringar, skogstaxeringar etc. Även beträffande varor och ämnen som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt insamlas och registreras redan i dag åtskillig information av intresse vid uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem. I icke obetydlig utsträckning genomförs detta inom ramen för den produktkontrollerande verksamhet som sker enligt författningar på området.

Allmänt om behovet av ett samlat informationssystem på miljövårdsområdet MKU konstaterar i kap. 4 att nuvarande undersökningsverksamhet på miljövårds- och produktkontrollområdena är i skilda avseenden behäftad med brister vilka begränsar möjligheterna att mera generellt utnyttja informationen inom ramen för ett landsomfattande informationssystem. Bristerna sammanhänger till stor del med att huvudmannaskapet för undersökningarna är fördelat på ett mycket stort antal organ men beror också på det förhållandet att en stor del av datainsamlingen — även sådan av rent rutinmässig karaktär - bedrivs i form av forskningsverksamhet för vitt skilda syften. Det förhållandet att ett stort antal organ är engagerade i verksamheten kan innebära betydande risk för dubbelarbete med insamling och bearbetning av information. Vidare är undersökningarna ofta begränsade till mindre geografiska regioner. Till följd av problemens lokala karaktär har behov ej funnits av att samordna verksamheten med SOU 1973: 36

andra liknande undersökningar eller att infoga den i ett större sammanhang. Ofta har undersökningarna kommit att utföras med sinsemellan starkt varierande teknik och varierande innehåll, vilket innebär att en grundläggande förutsättning saknas för att resultaten skall kunna få en mera generell användning inom ett miljövårdens informationssystem. Någon tidsmässig samordning har ej skett av verksamheten och i stor utsträckning har undersökningarna saknat önskvärd kontinuitet. MKU har vidare funnit att centralt och regionalt ansvariga miljövårdsorgan i dag inte förfogar över någon statistik av officiell karaktär som kan ge en mera total bild av miljösituationen eller av sådana förhållanden i övrigt som är av intresse från miljökontrollsynpunkt. Likaså saknas rutiner för tillhandahållande av relevant information till myndigheter och andra organ som skulle behöva uppgifter av skilda slag för sin verksamhet. MKU föreslår i kap. 4 att ett ADB-baserat system för insamling, lagring, bearbetning och tillhandahållande av miljödata byggs upp, benämnt Miljövårdens informationssystem (Ml). Detta skall kunna tillhandahålla en väsentlig del av den information som fortsättningsvis kommer att efterfrågas av miljövårdsorganen. Ml bör enligt MKU:s mening i största möjliga utsträckning omfatta samtliga led i informationshanteringen såsom insamling, lagring, bearbetning, sammanställning och presentation. Systemet får således inte bli en databank i den bemärkelsen att det enbart utgör ett fysiskt system för själva datalagringen. En nära samverkan bör komma till stånd mellan Ml och andra informationssystem så att dubbelarbete undviks. I andra system förekommande information bör således i möjligaste mån utnyttjas för att tillgodose kraven från miljösynpunkt av dylika uppgifter. Utgångspunkter för utformningen av Ml MKU framhåller i kap. 5 vikten av att Ml planeras och byggs upp efter en målsättning SOU 1973:36

som är så formulerad att de organ som skall utnyttja informationen kan ställa preciserade krav på systemet. För det första bör systemet kunna medverka till uppnåendet av en hög effektivitet i det av myndigheter och andra organ bedrivna arbetet med att förhindra fortsatt miljöförstöring och återställa redan förstörd miljö. En effektiv kontroll av miljön och en likaledes effektiv styrning av de faktorer som i olika avseenden påverkar eller kan påverka miljön förutsätter kunskap om vitt skilda förhållanden. Sådan kan inte förvärvas på annat sätt än genom systematisk insamling, bearbetning, sammanställning och analys av fakta. För det andra bör på Ml kunna ställas det kravet att det medger en rationell hantering av information på miljövårds- och produktkontrollområdena. Detta innebär dels att en samordning av insamling, lagring och bearbetning av information bör komma till stånd, dels att tillhandahållandet av information från systemet bör ske i sådan form att det bidrar till att effektivisera och underlätta miljövårdsorganens verksamhet. Med utgångspunkt från de nämnda båda kraven har MKU såsom målsättning för Ml angett att det skall ge myndigheter och andra organ underlag för en effektivare kontroll över miljön och styrning av de faktorer som påverkar eller kan påverka denna. Den till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamheten skall i möjligaste mån effektiviseras och underlättas. Systemet skall också ge näringslivet, allmänheten, forskare och andra intressenter möjlighet till information om miljöförhållandena och deras förändringar. Genom uppbyggnaden av systemet skall vidare skapas former för en samordnad och rationell hantering av sådan information som har betydelse från miljökontrollsynpunkt. Av direktiven till MKU framgår att det i första hand är berörda myndigheter och forskningsorgan som skall ha ett mera direkt inflytande över innehållet i systemet medan kretsen användare av information förutsätts bli vid. Utredningen har räknat med sju huvudsakliga användningsområden för infor11

mationen, nämligen vid tillämpning av författning samt vid verksamhet för planering, kontroll, rådgivning, undersökning och utredning, forskning och undervisning. I direktiven anges helt allmänt såsom principiellt ämnesområde för ett miljövårdens informationssystem två informationsavsnitt, nämligen information avseende hälsooch miljöfarliga varor samt information beträffande den s. k. yttre miljön. Informationen i fråga om hälso- och miljöfarliga varor skall enligt MKU: s förslag avse sådana produkter oavsett om de förekommer som riskmoment i den inre miljön — i första hand på arbetsplatserna - eller i den yttre miljön. Informationen om den yttre miljön skall omfatta vatten- och luftvård samt övrig naturvård. Med begreppet "naturvård" avser MKU allmän naturvård med landskapsplanering, dvs. naturskydd, fridlysning av djur, växter m. m., biologiska inventeringar av skilda slag etc. Till naturvården räknas vidare hushållning med de förnyelsebara naturtillgångarna - luft, vatten, åker, skog och de levande organismerna i övrigt - samt de icke förnyelsebara resurserna (fossila bränslen, malmer, mineraler e t c ) . Som naturvård betraktas slutligen också sådan verksamhet som mera direkt syftar till att säkerställa en livsvänlig miljö för människan och som avser åtgärder för att förhindra eller nedbringa föroreningar av vatten, luft, mark och levande organismer, för att motverka bullerstörningar och olägenheter från avfallshantering, för att säkerställa möjligheter till rekreation etc. Utredningen har övervägt om inte också information beträffande vad som rubricerats som den inre miljön - främst arbetsplatserna - borde innefattas i det principiella ämnesområdet för systemet. Arbetsmiljöfrågorna är emellertid f. n. föremål för prövning inom den s. k. arbetsmiljöutredningen. I vilken omfattning information från arbetsmiljön skall ingå i systemet bör enligt MKU: s mening bli beroende bl. a. av utfallet av arbetsmiljöutredningens senare förslag. Statskontoret har biträtt MKU bl. a. med genomförandet av en förstudie till ett miljö12

vårdens informationssystem, presenterad såsom särskild bilaga till betänkandet. I anslutning till den genomförda förstudien har i samarbete med MKU företagits inventeringar av de hos olika myndigheter, institutioner och andra organ föreliggande informationsbehoven. Inventeringarna har visat nödvändigheten av att få till stånd en samordnad informationshantering på miljövårdsområdet och ett informationssystem som medger ett effektivt och förenklat utnyttjande av information. Ett omfattande informationsutnyttjande förutses komma till stånd. Tillfrågade organ har dock ofta haft svårigheter att mera konkret ange kraven på ett miljövårdens informationssystem. Önskemålen hos tillfrågade myndigheter och andra organ avser uppgifter inom flertalet av de användningsområden som systemet enligt det föregående bör kunna stödja. Vad gäller ämnesområdet för den efterfrågade informationen kan konstateras att informationsbehoven i lika hög grad avser information om hälso- och miljöfarliga varor som information om den yttre miljön. Framförda behov av information representerar vidare en mångfald olika informationstyper från enkla numeriska uppgifter till information i form av t. ex. forskningsrapporter, artiklar, annan litteratur eller i form av referenser till sådan litteratur. För att myndigheters och andra organs behov av information skall tillgodoses bör uppgifter kunna tillhandahållas dels i form av s. k. individualinformation avseende enskilda objekt, dels i form av statistiska sammanställningar av varierande innehåll och omfattning. MKU framhåller att de data som skall inordnas i Ml måste samlas in med användande även mätteknik som möjliggör jämförelse av resultaten från olika insamlingsverksamheter. Förhållandena på miljöinformationsområdet är härvidlag komplicerade, såtillvida att en stor del av den uppgiftsinsamling som kan bli aktuell har karaktär av observationsverksamhet i vilken ofta ingår momenten provtagning och analys. MKU har undersökt i vilken utsträckning förfaranden för rutinmässig insamling av information i dag finns SOU 1973:36

att tillgå och därvid konstaterat att det förefinns en rad olika tekniska möjligheter att rutinmässigt genomföra fysikaliska, kemiska och även biologiska undersökningar av skilda slag. Flertalet metoder bygger på manuella rutiner. I viss utsträckning finns emellertid möjlighet att redan i dag tillämpa automatiska förfaranden, dvs. metoder där både provtagning och analys sker automatiskt. Den löpande mätverksamheten på miljöområdet måste emellertid tills vidare i huvudsak bygga på manuella förfaranden till vilka den automatiska tekniken dock kan bli ett viktigt komplement. Avsaknaden av en standardiserad teknik för genomförande av datainsamling på miljövårdsområdet medför att de resultat som f. n. erhålls i skilda undersökningar inte alltid är jämförbara. MKU framhåller vikten av att standardförfaranden blir fastställda och att en regelbunden s. k. interkalibreringsverksamhet kommer till stånd. Vad angår de ADB-mässiga förutsättningarna för uppbyggnaden av Ml konstaterar MKU att man på skilda håll i världen påbörjat utvecklingen av system som kan väntas tillgodose de speciella krav som ställs från miljövårdshåll. Särskilt nämns sådana applikationer som medger direktkoppling av dator till automatiskt registrerande instrument för undersökning av föroreningsnivåer m. m. i luft och vatten. Vidare förekommer en stark utveckling inom områdena generella databassystem, dokumentationssystem, minidatorer samt terminaler och dataöverföring. MKU har funnit att det är förenat med utomordentliga svårigheter att bedöma nyttan i relation till kostnaderna av att i ett miljövårdens informationssystem initiera och fortlöpande genomföra datainsamling i syfte att få tillgång till viss information eller att inordna och bearbeta viss befintlig information i ett sådant system. Några lönsamhetskalkyler i vanlig mening kan således inte läggas till grund för beslut om vilken information som bör inordnas i och behandlas inom Ml. I stället får sådana beslut i första hand grundas på översiktliga bedömningar SOU 1973: 36

rörande den totala effektivitetsökning i miljövårdsarbetet som kan bli resultatet av att viss information tas med i systemet.

Innehållet i Ml I kap. 6 redovisas hur MKU bedömt behoven av olika slag av information som hjälpmedel för att åstadkomma en effektiv styrning och kontroll av miljön. Redovisningen avser fyra grupper av information, nämligen information rörande a) miljöpåverkande faktorer b) miljösituationen och miljöutvecklingen c) naturresurser och naturresursutnyttjande samt d) viss övrig information. För varje i kap. 6 angivet informationsområde redovisas kortfattat skälen till att informationen i fråga behövs som underlag för miljövårdsarbetet. Vidare anges huruvida hanteringen av informationen bör ske som en del av verksamheten inom Ml eller om den bör utföras i annan organisatorisk form. Ett inordnande i Ml av all information av betydelse för miljövårdsarbetet ter sig nämligen inte realistiskt. Därför föreslås att verksamheten inom Ml begränsas till sådana typer av information som får en från miljökontrollsynpunkt särskilt stor betydelse eller som av särskilda skäl inte kan behandlas inom ramen för annan verksamhet. De i kap. 6 angivna informationsområdena avser verksamheten med att hantera informationen i fråga, dvs. insamlingen, lagringen, bearbetningen och tillhandahållandet av data. Verksamheter som syftar till framtagning av offentlig statistik redovisas under särskilda rubriker även i de fall där statistiken avses bli framställd genom bearbetning av i Ml lagrade administrativa data. Behovet av statistiska bearbetningar för andra ändamål än den offentliga statistiska redovisningen har inte studerats närmare av MKU varför några förslag i detta avseende inte läggs fram. Enligt MKU: s förslag i kap. 6 skall Ml i ett inledningsskede omfatta inalles ett 20-tal informationsområden. Ett viktigt sådant område är information från produktkontrollerande verksamhet omfattande information 13

om varor som lagts under särskild kontroll enligt lagstiftning beträffande hälso- och miljöfarliga varor samt läkemedel och livsmedel. Informationen föreslås omfatta uppgifter om i varorna ingående kemiska ämnen m. m. samt vissa administrativa uppgifter från tillståndsgivning eller andra beslut. Vidare föreslås bli inordnad en registrering av referenser till forskningsrapporter och annat material rörande effekter hos varorna. Den föreslagna registreringen innefattar uppläggningen av ett register över samtliga kemiska substanser vilka direkt eller indirekt är föremal för kontroll. MKU föreslår sålunda att ett separat substansregister läggs upp med bl. a. identifikationsnummer och benämning på varje substans. För produktkontrollen är det av särskild vikt att information kan erhållas ur Ml i en för användningen direkt anpassad form. Ett preliminärt förslag till rutiner härför har utarbetats av statskontoret och återfinns i underlagsmaterial till verkets förstudierapport. I Ml skall enligt förslaget vidare ingå viss information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, hälsovårdsstadgan och strålskyddslagen. De uppgifter som föreslås bli registrerade är information om anläggningar som varit föremål för handläggning enligt miljöskyddslagen eller motsvarande författningar, uppgifter om emissioner, immissioner och effekter som inrapporteras till myndigheterna samt uppgifter om vattenverk och vid rå- och renvattenprovtagningar insamlade mätvärden. Även beträffande denna information återfinns i underlagsmaterial till statskontorets förstudierapport vissa förslag till rutiner för informationsuttag. MKU föreslår vidare ett inordnande i Ml av viss information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen, nämligen i form av referenser till vattendomar. Dessa bör i princip omfatta nuvarande uppgifter i den s. k. vattenboken samt eventuellt också kortfattade data om anläggningars verkningar i skilda avseenden. Verksamheten inom Ml skall enligt MKU: s förslag också omfatta utarbetande av 14

en offentlig statistik över import och hantering av hälso- och miljöfarliga varor. Framtagningen av en dylik statistik förutsätts kunna ske i huvudsak på grundval av den i Ml lagrade informationen från den produktkontrollerande verksamheten. En eventuell statistik över den faktiska användningen av bekämpningsmedel förutses dock böra tas fram på annat sätt. En i Ml inordnad offentlig statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet och över emissioner från sådana anläggningar föreslås bli utarbetad på grundval av den i Ml lagrade informationen från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen. Statistiken kommer därmed att begränsas till sådana anläggningar som blivit föremål för åtgärder enligt denna lagstiftning. MKU föreslår vidare att viss befintlig statistik hos SNV och SCB/Svenska vattenoch avloppsverksföreningen sammanförs till en offentlig statistik över kommunala vattenoch avloppsförhållanden. Statistiken förutsätts bli baserad på särskilt insamlade uppgifter, men det föreslås att förutsättningarna skall undersökas att längre fram, helt eller delvis, grunda statistikredovisningen på sådan information som kommer att finnas tillgänglig i registerform inom Ml (främst information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen och hälsovårdsstadgan). I vilken utsträckning information om buller, lämpad för lagring och bearbetning i Ml, kommer att finnas tillgänglig vid sidan av uppgifter härom från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen kan inte nu anges. MKU har därför inte funnit det möjligt att redan nu föreslå inordnandet av särskild sådan information i Ml. Informationsområdet hör dock till den verksamhet som bör omfattas av Ml. Detsamma gäller för områdena information om avfall och avfallsbehandling och information om transport av hälso- och miljöfarliga varor. För ingetdera av dessa har MKU ansett det möjligt att på nuvarande stadium redovisa något förslag till informationsrutiner. MKU har utarbetat principförslag till program för s. k. basdataundersökningar avseenSOU 1973: 36

de permanenta, riksomfattande undersökningar för att bl: a. belysa föroreningarnas temporala och regionala variation i den yttre miljön. Denna verksamhet, som förutsätts bli utförd inom Ml, skall enligt förslaget omfatta undersökningar av luft (inkl. nederbörd), vatten (inkl. grundvatten), mark och vegetation. De föreslagna undersökningarna behandlas i kap. 7 och beskrivs närmare i det följande under rubriken Basdatanät för miljökontroll. Resultaten från basdataundersökningarna skall, i form av information från basdatanätet för miljökontroll, enligt förslaget lagras och bearbetas inom Ml. En av MKU föreslagen offentlig statistik över immissioner m. m. förutsätts komma att i huvudsak erhållas genom bearbetning av sådan i Ml lagrad information. Från olika håll har till MKU framförts önskemål om en förbättrad information om vattentillgångar och vattenutnyttjande. Dessa frågor anses i och för sig falla inom ämnesområdet för Ml. Utredningen har dock på grund av att tillgänglig information är synnerligen bristfällig och att det är svårt att få fram en kompletterande information avstått från att lägga fram förslag till informationsrutiner på området. MKU förordar vidare att en geografiskt differentierad statistik över vid jakt nedlagt vilt i princip kommer till stånd inom Ml. Uppbyggnaden av en dylik statistik har emellertid ansetts böra föregås av en tämligen omfattande försöksverksamhet. Ett slutligt avgörande i frågan om införande av en allmän jaktstatistik föreslås anstå i avvaktan på resultaten från denna försöksverksamhet. I verksamheten inom Ml föreslås också ingå information om forsknings- och undersökningsverksamhet. Verksamheten härmed skall avse registrering av referenser till pågående och avslutad svensk forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet liksom uppgifter om var den ursprungliga och fullständiga dokumentationen finns att tillgå. Även referenser till genomförda inventeringar av naturresurser skall registreras i detta sammanhang. SOU 1973:36

MKU föreslår också att information om s. k. ovanliga fenomen samt senare fastställda orsaker härtill skall tas in i systemet. Med dylika händelser avses sådana observerade fenomen i naturen, där en omedelbar vetenskaplig förklaring ofta saknas, exempelvis kraftiga insektsangrepp, plötslig fiskdöd etc. Slutligen skall enligt MKU: s förslag verksamheten inom Ml omfatta framtagning av en offentlig statistik över miljövårdens kostnader och resultat. Denna förutsätts till en början bli begränsad till att gälla statliga och kommunala insatser. Åtskillig information av betydelse från miljökontrollsynpunkt kommer enligt MKU: s förslag att behandlas i annan ordning än inom Ml. Detta gäller bl. a. följande statistikverksamheter, nämligen statistik över — försäljning och förbrukning av handelsgödselmedel — försäljning av bensin, eldningsolja m. m. — uppmätta halter koloxid m. m. i avgaser från motorfordon — varutransporter med lastbil — markanvändning — uttag m. m. av grus, sand, lera och torv — uttag m. m. av malmer och mineraler — skogsbestånd, skogstillväxt och skogsavverkning — fiskfångster — sjukdomstillstånd m. m. Utanför Ml föreslås vidare ligga följande allmänna information av intresse för miljökontrolländamål, nämligen om — beslut och planer avseende utnyttjande av mark och vatten — meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden.

Basdatanät för

miljökontroll

MKU anser att en väsentlig del av informationen om miljöförändringar bäst kan erhållas genom undersökningar vid fasta observationsstationer vilka drivs kontinuerligt med utnyttjande av standardiserade metoder, s. k. basdataundersökningar. MKU föreslår sålunda 15

att undersökningar skall bedrivas inom ett landsomfattande s. k. basdatanät med huvudsakligt syfte att beskriva den temporala variationen hos olika parametrar av intresse från miljökontrollsynpunkt. Av särskild betydelse är att de långtidsmässiga förändringarna blir tillfredsställande klarlagda. Vidare bör undersökningarna läggas upp på sådant sätt att regionala variationer så långt möjligt blir belysta. Undersökningarnas utformning behandlas i kap. 7 och bilaga 1. På en undersökningsverksamhet som skall ge fortlöpande besked om miljöförändringar måste enligt MKU: s uppfattning ställas långtgående krav i olika avseenden. Sålunda måste innehållet i en dylik verksamhet noga avpassas till karaktären av de förändringar som man önskar klarlägga. Kraven innebär vidare att man måste eftersträva representativitet i undersökningsverksamheten och att resultaten får en hög och känd tillförlitlighet. Med hänsyn till att undersökningarna skall spegla i första hand långtidsutvecklingen är det vidare väsentligt att verksamheten får en säkerställd kontinuitet. Slutligen är det av vikt att en innehållsmässig och teknisk-organisatorisk samordning sker av verksamheten. MKU: s förslag innebär att landsomfattande undersökningar av fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i miljön — inkl. levande organismer — skall bedrivas i en icke obetydligt ökad omfattning jämfört med hittillsvarande verksamhet. Av praktiska skäl har programmet uppdelats på fyra delprojekt, nämligen undersökningar avseende förhållanden i a) luft och nederbörd b) ytvatten c) grundvatten samt d) mark och vegetation. Förslaget är att uppfatta som en principskiss, vilken i första hand är avsedd att visa inriktningen och omfattningen av den för framtiden behövliga verksamheten samt att ligga till grund för en preliminär kostnadsberäkning. Datainsamlingen förutsätts kunna ske i huvudsak rutinmässigt med tillämpning av vedertagen undersökningsmetodik. Utvärderingen av resultaten kan emellertid inte på 16

motsvarande sätt göras enligt rutinmetoder utan måste enligt MKU: s uppfattning bli en viktig uppgift för forskningen på området. Även vid planeringen av undersökningsverksamheten kommer insatser från forskningsorganen att behövas. I undersökningarna kommer att insamlas ett mycket stort antal data. Utnyttjande av uppgifterna kräver bl. a. tillgång till goda bearbetningsmöjligheter. De enskilda resultaten från undersökningsverksamheten — dvs. som regel mät- och analysdata — bör därför, såsom redan förut nämnts, registreras i Ml och där lagras på sådant sätt att statistiska och andra bearbetningar av materialet lätt kan genomföras. Samordningen med andra informationssystem och internationell samverkan I kap. 8 granskas informationssystem som utöver Ml blir av intresse från miljöinformationssynpunkt och som därför behöver i viss utsträckning samordnas med Ml. MKU konstaterar sålunda att en samordning bör ske bl. a. med den inom CFD bedrivna verksamheten avseende uppbyggnad av centrala fastighets- och inskrivningsregister. Samordningsbehovet gäller vidare stora delar av den information som omhänderhas av SCB och SMHI. Samverkan behöver också i någon form etableras med de dokumentationscentraler som tillhandahåller dokumentarisk information av intresse för miljövården. Sådana är i första hand biomedicinska dokumentationscentralen vid karolinska institutet samt dokumentationscentralerna vid tekniska högskolan i Stockholm, FOA och AB Atomenergi. Planeringen och uppbyggnaden av ett svenskt miljövårdens informationssystem bör enligt MKU: s mening ske med beaktande av utformningen och omfattningen av liknande utländska informationssystem. Utredningen har emellertid inte haft möjlighet att företa annat än en mycket översiktlig genomgång av sådana system och har därför avstått från att lägga fram förslag om samordning eller samverkan med dessa. Även med hänsyn till SOU 1973:36

att utvecklingen i fråga om informationssystem på miljövårdsområdet går mycket snabbt är det enligt MKU: s uppfattning motiverat att dröja något med ett ställningstagande i saken. MKU konstaterar att åtskilliga internationella organisationer är engagerade i eller planerar undersökningsverksamhet och datainsamling av intresse för uppbyggnaden av nationella informationssystem på miljövårdsområdet. WMO förbereder sålunda ett världsomfattande väderobservationssystem och har vidare tagit initiativ till uppbyggnad av ett globalt stationsnät för mätning av bakgrundshalter av luftföroreningar. På initiativ av UNESCO har bildats en mellanstatlig organisation för oceanografiska frågor, vilken också svarar för utbyggnaden av ett globalt nät av oceanografiska observationsstationer. På UNESCO: s initiativ har vidare utarbetats ett långsiktigt program för forskning rörande användningen och vården av naturmiljön och dess resurser. Tillsammans med WMO genomför UNESCO under perioden 1965-1974 den s. k. internationella hydrologiska dekaden, i vilken ägnas uppmärksamhet åt forskningsfrågor inom hydrologi och geohydrologi. WHO verkar liksom WMO för upprättandet av ett globalt mätsystem för luftföroreningar. F N : s ekonomiska kommission för Europa (ECE) har tagit upp till behandling olika sidor av miljöproblemen och därvid bl. a. granskat behoven av och formen för ett internationellt utbyte av miljöinformation. Också organisationen för ekonomisk utveckling och samarbete (OECD) har tagit upp miljöinformationsfrågorna till behandling. Arbeten i syfte att åstadkomma en internationell koordinering av miljöstatistiken pågår i första hand i regi av den europeiska statistikerkonferensen, vilken är ett underorgan till ECE. Intresset för en utökad internationell samverkan på miljöinformationsområdet fick konkreta uttryck genom de beslut som fattades år 1972 vid FN:s konferens i Stockholm om den mänskliga miljön. Det internationella samarbetet på miljöinforma2-SOU

1973:36

tionsområdet torde komma att utvidgas avsevärt efter hand som den av FN-konferensen initierade verksamheten påbörjas. MKU har emellertid kommit till den uppfattningen att en anpassning av Ml till internationella aktiviteter inte är möjlig i systemets inledningsskede. Skälet härtill är främst att det ännu råder oklarhet om de internationella verksamheternas innehåll och inriktning på längre sikt och att man f. n. inte kan precisera vilka krav på de nationella informationssystemen som blir aktuella till följd av dessa aktiviteter. MKU anser att Sverige på olika sätt bör ta aktiv del i sådant arbete på det internationella planet som syftar till att effektivisera undersökningsaktiviteter av skilda slag och att skapa former för ett meningsfullt informationsutbyte på miljövårdsområdet. Särskilt bör ett svenskt engagemang vara av betydelse i verksamhet som syftar till att åstadkomma en standardisering av undersökningsförfaranden på miljövårdsområdet (mät- och analysteknik e t c ) . Angeläget är också, att Sverige aktivt deltar i arbetet med att utforma rekommendationer för en miljöstatistik så avpassad att mellanstatliga resultatjämförelser blir möjliga. Speciella frågor I kap. 9 behandlas vissa speciella problem av betydelse för uppbyggnaden och driften av Ml. Dessa gäller bl. a. offentlighet och sekretess, teknisk säkerhet hos systemet, beteckningssystem för substanser och varor, principer för beaktande av historiskt material i Ml samt gallring och arkivering av information. Vid uppbyggnaden av informationssystem måste de regler beaktas som gäller för skydd av information mot obehörig åtkomst och användning. Informationen måste således handhas på sådant sätt att såväl kraven på offentlighet och sekretess som kravet på teknisk säkerhet uppfylls. Den i tryckfrihetsförordningen lagfästa principen om allmänna handlingars offentlighet innebär att varje svensk medborgare skall äga fri tillgång till sådana handlingar. Genom 17

riksdagsbeslut våren 1973 har fastställts att huvudregeln om offentlighet även skall vara tillämplig på sådana upptagningar som är avsedda för automatisk databehandling. För uppbyggnaden och driften av Ml är det av vikt att frågan om tillgängligheten av ADB-baserat informationsmaterial blir löst. I fråga om sådan information som är sekretessbelagd men skall genom automatisk databehandling tillföras Ml måste garantier skapas mot obehörig åtkomst av informationen. Effektiviteten hos Ml blir beroende av i vilken utsträckning systemet förses med uppgifter som kan vara av intresse i den miljökontrollerande och miljöstyrande verksamheten. Önskvärt ur denna synpunkt är följaktligen att systemet i så stor utsträckning som möjligt tillförs uppgifter som disponeras av olika myndigheter och att därför offentlighetsintresset vinner särskilt beaktande vid den avvägning som sådan myndighet har att göra då fråga uppkommer om att utlämna en handling eller annat material till Ml. I syfte att uppnå "teknisk säkerhet" i systemet behöver åtgärder vidtas bl. a. för att förhindra att data sprids till obehöriga, förvanskas eller förstörs. Vidare krävs särskilda åtgärder för att göra systemet driftsäkert. För att kunna få en effektiv återvinning ur Ml av information om kemiska ämnen måste de enskilda substanserna betecknas på sådant sätt att de är identifierbara i samtliga register där de förekommer. MKU anser det emellertid inte möjligt att utan en mera ingående undersökning av hithörande problematik ange vilket eller vilka beteckningssystem för kemiska ämnen som bör komma till användning inom Ml. Något för Ml lämpligt fullständigt system för beteckning av varor finns inte att tillgå. MKU rekommenderar därför att frågan om varubeteckningssystemet i Ml görs till föremål för särskild utredning. MKU anser det inte möjligt att vid uppbyggnaden av Ml utnyttja på andra håll befintliga register över företag och anläggningar. Utredningen understryker dock vikten av att möjligheterna till samordning 18

och sambearbetning med sådana register fortlöpande bevakas och beaktas. Av betydelse är att inom Ml tillämpas beteckningar av observationsplatser (mätpunkter etc.) som är entydiga och från användningssynpunkt enkla. Denna fråga behöver ytterligare undersökas av det organ som får ansvar för uppbyggnaden av Ml. För att utnyttja informationen inom Ml krävs att uppgifter om industrianläggningar, platser för föroreningsmätningar etc. lagras med någon form av geografisk lägesangivelse. Sådan lägesbestämning bör ske enhetligt för all information i systemet. Den bör vidare utformas så att samordning och datautbyte med andra informationssystem möjliggörs och underlättas. MKU anser övervägande skäl tala för att de uppgifter i Ml som behöver lägesanges med långtgående krav på exakthet registreras enligt det system som används av centralnämnden för fastighetsdata vid pågående uppbyggnad av ett centralt fastighetsregister. I detta register kommer landets samtliga fastigheter att bli lägesregistrerade med koordinater enligt "rikets nät", dvs. det system som valts som beteckningssystem för Sveriges allmänna kartor. Från vattenvårdssynpunkt är det härutöver av intresse med en form av lägesangivning som medger att information om föroreningar i ett och samma vattenområde kan sammankopplas. Härför måste särskild information som beskriver vattenområdets hydrografi användas. Med hänsyn till att endast ett begränsat antal vattenområden inledningsvis kommer att beröras av information som registreras i Ml behöver någon total klassificering av svenska vattenområden emellertid inte genomföras. MKU föreslår, med hänsyn till de praktiska svårigheterna och kostnaderna att överföra historiskt material från icke maskinläsbart till maskinläsbart medium, att lagringen av historiska data i Ml begränsas till information som naturligt kan knytas till de mätserier som påbörjas genom de föreslagna basdataundersökningarna. Ett förbättrat underlag för trendberäkningar kommer härigenom att bli tillgängligt. SOU 1973:36

Eftersom Ml emellertid principiellt bör ha en betydande beredskap när det gäller att tillhandahålla historisk information räknar utredningen med att gallring och arkivering av uppgifter i Ml får ske med relativt stor restriktivitet. Särskilt bör detta gälla under en tämligen lång inledningsperiod innan erfarenheter ännu vunnits om systemets funktion och dess användbarhet i olika avseenden. Former för tillhandahållandet tion

av informa-

I kap. 10 framhålls betydelsen av att systemet tillhandahåller information i sådani form att uppgifterna kan utnyttjas utani omfattande ytterligare bearbetning. Ml be-• höver därför förses med ett system för redovisning som innefattar såväl direktrapportering av information till enskilda användare som publicering av en offentlig statistik: över förhållanden av allmänt intresse. Den direkta rapporteringen förutsätts> komma att avse såväl s. k. automatiska rap-porter som rapporter vilka sammanställss efter särskild begäran. En speciell typ avt 1 direktrapportering av information från Ml blir de uttag som görs i särskilt syfte attt bilda underlag för sambearbetning med information i andra informationssystem eller i övrigt för vidare maskinell bearbetning hoss annat organ. Innehållet i den direktrapporterade informationen blir av starkt skiftande slag fråni enkla utskrifter av i systemet lagrade uppgifter om anläggningar, produkter, mätdata,, bibliografiska uppgifter etc. till statistiskai sammanställningar av i vissa fall myckett kvalificerad natur. Bl. a. mot denna bakgrund framhåller MKU betydelsen av att MlI får ett flexibelt mediaoberoende utdatasystem. Enligt MKU blir publicering på årsbasiss tillfyllest för huvuddelen av den i kap. 65 upptagna offentliga statistiken. Utredningeni föreslår att miljöstatistiken redovisas i formn av en årspublikation och framhåller att dett från användnings- och kostnadssynpunkt torSOU 1973: 36

de bli förenat med betydande fördelar att få en på detta sätt sammanhållen redovisning av den statistik som har betydelse för miljövårdsarbetet. Den nya publikationen föreslås bli benämnd Miljöstatistisk årsbok och bli en del av redovisningen i serien Sveriges Officiella Statistik. Utredningen räknar med att större delen av miljöstatistiken behöver redovisas enbart i årsboken. I de fall behov av ytterligare redovisning uppkommer anses sådan redovisning i första hand böra ske i serien Statistiska Meddelanden.

Administration

för Ml

Enligt vad som framgår av det följande föreslås Ml i ett inledande skede få formen av en försöksverksamhet. För inledningsskedet har MKU närmare prövat lämpligheten av en provisorisk organisation. Under försöksperioden bör värdefulla erfarenheter kunna göras till ledning för fortsatta organisatoriska överväganden. Det anförda bör enligt MKU: s uppfattning leda till att under försöksverksamheten ett särskilt, fristående organ blir huvudman för Ml. Under försöksverksamheten skall bl. a. sådana väsentliga frågor avgöras som rör systemets principiella innehåll och användning. Det kan antas att krav i fråga om systemets innehåll och användning kommer att ställas från avnämare representerande skilda intressen. Frågor av denna art måste bli föremål för en så allsidig prövning som möjligt. Till den ansvariga myndigheten bör därför knytas representanter för de organ som i första hand kommer att utnyttja Ml. MKU föreslår i kap. 11 att som huvudman för Ml under tiden för försöksverksamheten inrättas ett särskilt organ i form av en nämnd, kallad miljödatanämnden. Nämnden blir beslutande i principiella frågor om systemets informationsinnehåll, innehållet i och organisationen av viss datainsamling som skall ge systemet dess avsedda innehåll, systemets tekniska uppläggning, drift och användning samt former för tillhandahållandet av information från systemet. 19

Nämnden blir vidare ansvarig för kostnaderna för utvecklingen och driften av Ml. Utöver dessa till huvudmannaansvaret hörande frågor skall miljödatanämnden ansvara för det praktiska arbetet med att bygga upp och genomföra själva systemet. I denna senare egenskap har nämnden att ansvara bl. a. för insamling av information, för lagring av denna information samt för å jour-hållningen av systemet. Vidare skall nämnden svara för bearbetning och sekretesskontroll av information och för tillhandahållandet av uppgifter från Ml till såväl inhemska som utländska intressenter. En viktig uppgift för nämnden blir också att ansvara för utrednings-, systemutvecklings- och programmeringsarbete. Nämnden kan emellertid av praktiska skäl inte fullgöra alla de skiftande uppgifter som blir aktuella inom Ml. Sålunda föreslås att statskontoret skall engageras i uppbyggnaden. Vidare föreslås en särskild organisation för insamlingsverksamheterna inom basdatanätet och för statistikverksamheten. I fråga om basdatanätet föreslås att miljödatanämnden får huvudansvaret. När det gäller själva undersökningsarbetet uppdelas detta på tre myndigheter. SNV anvarar för undersökningar avseende luft, ytvatten, exkl. hydrologiska undersökningar, samt mark och vegetation. Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för grundvattenundersökningar och Sveriges meteorologiska institut (SMHI) slutligen ansvarar för hydrologiska undersökningar. För analys av insamlade prover fordras en relativt omfattande laboratorieorganisation. Behov föreligger inte endast av analyser utan även av en fortlöpande utveckling av analysmetoder och interkalibrering mellan olika laboratorier. MKU har utgått från att laboratorieverksamheten i huvudsak skall förläggas till SNV:s undersökningslaboratorium. Inledningsvis bör fasta laboratorieresurser skapas för att arbetet skall kunna påbörjas inom samtliga verksamhetsområden.. Vidare bör medel från SNV: s forskningsanslag till en början kunna utgå för speciella tidsbegränsade undersökningar i anslutning till basdatanätets uppbyggnad. I detta arbete kan delta expertis från universi20

tet och högskolor i samarbete med laboratoriets personal. Efter hand som verksamheten får karaktär av rutinarbete bör laboratoriet förstärkas under en period av förslagsvis fem år. I fråga om statistikproduktionen inom Ml föreslår MKU, att miljödatanämnden under försöksverksamheten har hand om planeringsuppgifter av övergripande karaktär samt att SCB engageras i sådan detaljplanering och verksamhet inom Ml som syftar till framtagning av statistik vilken inte har karaktär av s. k. driftstatistik. Detta innebär, att SCB tilldelas uppgifterna att genomföra insamling, granskning, bearbetning m. m. av sådan information som i första hand skall användas för statistikframställning samt att ombesörja specialbearbetningar för statistiskt ändamål av sådant i Ml lagrat material som insamlats för administrativa syften. Vidare bör SCB svara för publicering av statistikresultaten, innefattande utgivande av Miljöstatistisk årsbok och statistiska sammanställningar i övrigt över miljösituationen och miljöutvecklingen. Miljödatanämnden föreslås bli organiserad på sådant sätt att den blir representativ för de olika organ som i första hand kommer att delta i utvecklingen av Ml eller kommer att utnyttja Ml. MKU har inte tagit ställning i fråga om nämndens sammansättning. Nämnden kan ha en bred sammansättning med ledamöter representerande flertalet intressenter. Ett alternativ är att antalet ledamöter i nämnden blir snävt begränsat men att till nämnden knyts ett rådgivande expertorgan. Det sistnämnda bör vara representativt för de olika intressenterna så att den planerade försöksverksamheten kontinuerligt kan följas av dessa. Till nämnden knyts ett kansli. Samarbetet och ansvarsfördelningen mellan miljödatanämnden och intressenterna i Ml bör ske på sådant sätt att myndighets ansvar för information som uppkommer inom dess verksamhet ej inskränks. Detta kan ske bl. a. på så sätt att ansvaret för kvaliteten på de data som lagras i Ml i princip åvilar den sakansvariga myndigheten och ej miljödatanämnden. Frågor rörande SOU 1973:36

den efter hand som nya datakällor uppstår och nya eller förändrade krav ställs. För ett enkelt och effektivt samarbete med andra informationssystem krävs vidare att Ml är anpassningsbart i de delar kontaktytor finns Principer för den tekniska utformningen av till dessa system. Genom att bygga systemet Ml i modulform med en flexibel registerorganisation och genom att i möjligaste mån I sin förstudierapport har statskontoret skisanvända standardiserade koder torde det serat en principlösning för den tekniska vara möjligt att skapa ett system som vid utformningen av Ml, vilken omfattar samtlibehov kan registrera nya datatyper, utföra ga i kap. 6 föreslagna informationsområden nya bearbetningar samt presentera och distriutom den offentliga statistik som systemet buera utdata på nytt sätt. Flexibiliteten är av skall kunna tillhandahålla. MKU konstaterar särskild betydelse med tanke på att Ml i kap. 12 att denna lösning bör kunna tjäna längre fram sannolikt skall kunna fungera i som utgångspunkt för den tekniska uppbyggett internationellt sammanhang och svara naden av Ml. mot krav som kan komma att från internaStatistikrutinerna inom Ml - vilka således tionella organs sida ställas på nationella icke omfattats av statskontorets förstudie bör enligt MKU: s mening i möjlig utsträck- informationssystem av MI: s karaktär. ning samordnas med övrig statlig statistikproduktion vilken huvudsakligen handhas av Plan för genomförandet av MKU: s förslag SCB. Hur en sådan teknisk samordning skall åstadkommas anses böra undersökas av SCB Förslaget i kap. 6 angående MI: s innehåll i anslutning till att arbetet på de enskilda och omfattning kan ses som ett uttryck för hur ett miljövårdens informationssystem i statistikprojekten inom Ml påbörjas. Enligt statskontorets principförslag till princip bör utformas. Ett beslut om den teknisk lösning skall till Ml inkommande definitiva utformningen av systemet bör information tas om hand av en kontrollfunk- emellertid enligt vad MKU framhåller i kap. 13 tas längre fram i tiden. I ett inledningstion som har till uppgift att bl. a. ansvara för kontakter mellan systemet samt dess upp- skede bör verksamheten inom Ml i huvudsak giftslämnare och användare. Efter konver- få formen av en försöksverksamhet. Baktering av informationen till maskinläsbart grunden till att MKU inte varit beredd att medium utförs den maskinella bearbetningen redovisa ett mera definitivt förslag är en i två olika typer av databaser, nämligen i allmän osäkerhet bl. a. om informationsbedatabasen för systematiserad information hovens utveckling under de närmaste åren och om datavolymernas omfattning. Ett och i databasen för dokumentarisk information. Den systematiserade informationen för- annat skäl är att det råder oklarhet om delas i sin tur på fem huvudregister, nämligen vilken roll de nationella miljöinformationssystemen kommer att få i det fortsatta för anläggningar, mätstationer, varor, ämnen internationella samarbetet och hur de enskiloch vattenområden. Vid bearbetningen i da ländernas insatser på miljöinformationsdatabaserna genereras dels kontrollmeddelanden till kontrollfunktionen, dels rappor- området skall kunna knytas samman. Från försöksverksamhet vill MKU undanta ter vilka via kontrollfunktionen senare tilli första hand publiceringen av den statistik ställs berörda intressenter. som systemet kommer att tillhandahålla. MKU framhåller vikten av att Ml ges en Utgivningen av Miljöstatistisk årsbok bör sådan teknisk utformning att man vid behov således redan från början ses som en fast på ett enkelt sätt kan förändra systemet. arbetsuppgift inom Ml. Angeläget är därför att Ml blir så flexibelt MKU förutsätter att försöksverksamheten att det kan anpassas till ändrade förhållan-

datakvalitet och rekommendationer som kan leda till förbättrad datakvalitet bör dock kunna tas upp av nämnden.

SOU 1973: 36

skall kunna successivt utvärderas. Detta bör ske i sådan takt att en samlad bedömning av hela försöksverksamheten skall kunna slutföras senast under första halvåret 1979. Med en sådan tidsplan bör - efter vederbörliga beslut av statsmakterna - en fast organisation för verksamheten kunna inrättas senast under budgetåret 1980/81 då också verksamheten kan få ett innehåll som svarar mot ett fastlagt mera permanent behov. I kap. 13 anges översiktliga tids- och arbetsplaner för sådana delprojekt som bör bli föremål för utredning och - i flertalet fall - för försöksverksamhet under tiden t. o. m. budgetåret 1978/79. För merparten av delprojekten gäller därvid att arbetet indelats i en utvecklingsfas och en driftfas. Den senare avses omfatta den period under vilken försöksdrift förekommer. Den egentliga verksamheten inom Ml föreslås bli påbörjad den 1 juli 1974. Som en förberedelse härför bedrivs utvecklingsarbete inom statskontoret avseende vissa av de i kap. 6 upptagna ämnesavsnitten. Visst förberedande utvecklingsarbete såvitt gäller den av MKU föreslagna statistikverksamheten inom Ml kommer härutöver att genomföras av SCB under budgetåret 1973/74. Den föreslagna centrala administrationen med miljödatanämnden som ansvarig för verksamheten inom Ml föreslås inrättad den 1 juli 1974 i samband med att uppbyggnaden av systemet inleds. Från samma tidpunkt inrättas kansliet inom nämnden. Miljödatanämnden förutsätts i stor utsträckning vara hänvisad till att för det praktiska arbetet med detaljplaneringen och driften av Ml anlita utomstående kapacitet främst hos statskontoret, SNV, SCB, SGU och SMHI. Med hänsyn till tidsplanen i stort för arbetet med Ml synes det angeläget att dessa myrfdigheter redan från den 1 juli 1974 kan tillhandahålla miljödatanämnden resurser i den omfattning nämnden anser erforderlig. De av MKU i kap. 13 upptagna projekten inom Ml omfattar utom de i kap. 6 förtecknade informationsavsnitten följande ytterligare problemområden: 22

- Samordnade uttag av information som registreras i tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, hälsovårdsstadgan och strålskyddslagen samt information från basdatanätet för miljökontroll - Samordnade uttag av information ur Ml och ur SMHI: s maskinella register - Samordning av rutiner för informationsåtervinning vid akuta förgiftningsfall - Modellförsök med automatisk databehandling av information avsett att belysa eventuella samband mellan vissa substanser och uppkomsten av teratogena effekter - Registrering i Ml av material i myndigheternas akter - Utredning rörande ämnens beteckningar i datorbaserade substansregister - Utredning om registrering i Ml av viss information avseende biologiska arkiv

Kostnader och finansiering De kostnadsuppskattningar som MKU redovisar i kap. 14 äx uppställda så att därav framgår kostnaderna för följande slag av verksamhet inom Ml, nämligen utvecklingsarbete och försöksdrift hos statskontoret, basdataundersökningar, statistikverksamhet samt miljödatanämndens verksamhet. Uppskattningarna har med hänsyn till brister i beräkningsunderlaget ansetts böra begränsas till att avse de båda budgetåren 1974/75 och 1975/76. De kostnader som preliminärt beräknats för verksamhet inom Ml under budgetåren 1974/75-1975/76 framgår av följande tablå. Verksamhet (t kr)

1974/75 1975/76

Utvecklingsarbete och försöksdrift Basdataundersökningar Statistikverksamhet Miljödatanämndens verksamhet

3 500 5 900 810

5 600 1060

1 050

1 040

Summa

11260 MKU har vid sin kostnadsuppskattning räknat med att statskontorets arbetsområde inom Ml väsentligen skall omfatta de proSOU 1973:36

jektavsnitt som verkat avgränsat i sin förstudierapport. För vart och ett av dessa redovisas i kap. 14 en kostnadsberäkning, vilken omfattar kostnader dels för utvecklingsarbete, dels för försöksdrift. För den föreslagna verksamheten med basdataundersökningar beräknas driftkostnaderna - exkl. kostnader för datorbehandling - uppgå till sammanlagt ca 8,5 milj. kr per år då verksamheten bedrivs i full skala. Enligt förslaget skall uppgiftsinsamlingen avseende mark och vegetation bli föremål för viss utvidgning vart tredje år, vilket medför en nettokostnadsökning dessa år om närmare en milj. kr. För SNV:s engagemang i basdataundersökningarna skall enligt MKU: s förslag tillskapas resurser inom verket för såväl mätoch observationsverksamhet som analysverksamhet. Dessa resurser, jämte personal för bl. a. ledning och utvärdering av verksamheten, skall organisatoriskt inordnas i verkets undersökningslaboratorium. Kostnaderna för SNV:s medverkan i basdataunder sökningarna har uppskattats med utgångspunkt från en personaluppsättning om inalles 67 befattningshavare, varav 37 handläggande, under de båda inledande verksamhetsåren. Oaktat basdataundersökningarna skall ingå i en verksamhet som till en början får försökskaraktär anser MKU, att SNV: s medverkan i undersökningarna organisatoriskt bör få en fast form redan fr. o. m. budgetåret 1974/75. De angivna befattningarna vid verkets undersökningslaboratorium bör därför inrättas som fasta tjänster och ingå i SNV: s personalstat fr. o. m. den 1 juli 1974. Med utgångspunkt från förslaget om SNV:s roll i basdataundersökningarna och med beaktande av att basdatanätet byggs upp under en femårsperiod har MKU även beräknat i vilken omfattning insatser från andra organ än SNV, främst SMHI och SGU, blir erforderliga under budgetåren 1974/75 och 1975/76. Kostnaderna för dessa organs medverkan ingår i det ovan i tablån angivna beloppet för basdataundersökningar. För statistikverksamhet inom SCB har utöver kostnader för arbetet inom de enskilSOU 1973: 36

da statistikavsnitt som MKU föreslagit i kap. 6 och för publiceringsverksamhet - bl. a. även beräknats kostnader för utredningsverksamhet inom nya statistikområden, allmänt utvecklingsarbete m. m. Sistnämnda kostnader avser bl. a. utredningsarbeten i syfte att få till stånd en löpande statistik över avfall och avfallsbehandling samt tillhandahållande av statistisk expertis vid utformning av program för basdataundersökningar m. m. De kostnader som kommer att belasta miljödatanämnden avser dels utgifter för nämndens egen kansliverksamhet m. m., dels ersättningar till andra myndigheter m. fl. organ. Kostnaderna under budgetåren 1974/75-1975/76 för miljödatanämndens egen verksamhet har beräknats med utgångspunkt från att nämndens kansli skall bestå av 8 - 1 0 befattningshavare, varav 5 å 6 handläggande. Med hänsyn till att arbetet inom Ml inledningsvis skall bedrivas i form av försöksverksamhet bör kostnaderna för verksamheten vid statskontoret, SNV, SCB och miljödatanämnden helt bestridas av statsmedel. Med beaktande av att SMHI:s och SGU: s engagemang i basdataundersökningarna till en början bör bekostas med medel som tillhandahålls av miljödatanämnden kan medelsbehovet för de fyra i första hand berörda myndigheterna uppskattas enligt följande. Myndighet (t kr)

1974/75 1975/76

Miljödatanämnden

1 450

Summa

1 540

11260 Den av MKU föreslagna verksamheten med basdataundersökningar kommer att i viss utsträckning ersätta redan pågående av staten finansierad verksamhet av basdatakaraktär. Denna finansiering sker i huvudsak från SNV: s anslag för miljövårdsforskning. I samband med att MKU: s förslag genomförs torde detta anslag kunna avlastas kostnader i storleksordningen 2 milj. kr fr. o. m. budgetåret 1974/75. 23

Summary

Introduction The terms of reference issued to the Environmental Committee drew attention to the lack of certain information concerning techno-chemical preparations potentially harmful to health and the environment, and to the way in which the splintering of responsibility for the collection and processing of environmental information had made the work of protection more difficult. The Committee was therefore instructed to consider the organisation of a special environmental information system which would include air and water conservancy and other forms of nature conservancy, as well as toxins and other preparations likely to be injurious from the point of view of health and the environment. The public authorities have long acted both to protect the health and well-being of the individual, and to protect the environment. The means employed are set out in some detail in Ch. 2 of the Committee's Report. Legislative measures have been introduced to regulate the actions of private persons, and official and other bodies, in matters which are of importance for the protection of the environment. An administrative organisation has been built up to apply the legislation and supervise its implementation. Legislation has been supplemented in some cases by the provision of financial assistance. An essential element in the protection of the environment is a knowledge of how the living organisms, including Man, inter-act with the surrounding environment. All-round purpose-oriented envirSOU 1973:36

onmental research is therefore subsidised by the State. Product control legislation includes the recent Act on Products Hazardous to Man and the Environment, which established fundamental general principles governing the conditions under which goods constituting a risk to health or the environment may be imported, manufactured, disposed of by way of trade, or otherwise handled, as well as authorising the issue through administrative channels of special regulations for their application. The central supervisory authorities in this field are the Environment Protection Board and the Industrial Safety Board. The handling of drugs and pharmaceuticals is regulated under the Drugs and Pharmaceuticals Ordinances, with the Board of Health and Welfare as the supervising authority in both cases. The Foodstuffs Act exists to protect the consumer against foodstuffs which are injurious to the health or otherwise unfit for human consumption. The central supervising authority under this Act is the Food Administration. Special legislation in the form of the Radiation Protection Act and the Atomic Energy Act exists to deal with questions relating to radiation and the handling of radio-active substances. The supervising authorities are the Radiation Protection Institute and the Atomic Energy Council. The Industrial Safety Act covers the industrial safety field. The implementation of this Act is under the general supervision of the Industrial Safety Board working through the Factory Inspectors. The central legislation which provides 25

protection against all forms of threat to the environment is contained in the Environment Protection Act, which assembles the regulations providing protection against water and air pollution, noise nuisance and other nuisance emanating from fixed property. Supervision is exercised under the Act by the Environment Protection Board and the County Administrations. The Public Health Act authorises the Public Health Committees to intervene against 'sanitary offences' in the form of pollution, noise or other nuisances. The Municipal Cleansing Act contains special regulations about public cleansing activities. Legislation to control the utilisation of natural resources includes the Nature Conservancy Act, which establishes society's right to intervene in the protection of areas of cultural or scientific importance, or vital to the open-air activities of the general public. Constructions in water etc. are covered by the Water Act. The Forest Conservation Act regulates forest cultivation and felling, and the right to prospect for certain minerals through the grant of mining concessions is regulated under the Mines Act. Legislation to protect game is to be found primarily in the Game Laws.

Existing activities for the collection and processing of information about the environment. Ch. 3 of the Committee's Report contains an account of the results obtained from an inventory of data-collecting activities now going on in the product control and environmental protection fields and of the processing done on the basis of the material collected. The inventory revealed that collection and registration of information relating to the environment and of factors capable of affecting the environment in one way or another is already taking place on a considerable scale in Sweden. A large number of central, regional and local authorities, 26

research bodies, laboratories, business firms etc. are engaged in the work. In the case of water and air pollution, collection of data is going on concerning emissions, immissions, effects etc. Certain information on industrial installations liable to create problems from the point of view of the environment is also being collected and registered. The collection and registration of information on air and water pollution is being done in increasing degree as a feature of statutory supervision in these fields. The collection of data coming under the heading 'other nature conservancy activities' also occurs to some extent within the framework of existing legislation. Information is also collected and stored via nature conservancy inventories, the charting of vegetation, bird censuses, geological surveys, forestry surveys etc. Much information about products and substances potentially dangerous to health or the environment which might be of interest in the establishment of an environmental information system is already being collected and registered today. This is taking place to a considerable extent within the scope of product control activities taking place in pursuance of official ordinances in this field.

General remarks on the need for a coordinated environmental information system The Committee observes in Ch. 4 that there are shortcomings in existent data collection activities in the product control and environmental protection fields and that this limits the chances of more general utilisation of the information available within the framework of a national system. These shortcomings are largely connected with the fact that responsibility for survey work is distributed over a very large number of different bodies, but they stem also from the fact that much of the collection of data, even the purely routine collection, is taking place within the scope of research activities SOU 1973:36

of a widely differing nature. The fact that a large number of different bodies are engaged in the work can mean a considerable risk of duplication of work in both collection and registration of information. Surveys are furthermore frequently confined to small geographical areas. Because of the local nature of the problem under consideration, no need has arisen to co-ordinate activities with other similar projects, or to attempt to integrate it in any wider context. Surveys have frequently been conducted on the basis of widely differing techniques and wi:h varying content, with the result that one basic conditon necessary to permit more general use of the results in an environmental information system is missing. There has been no chronological co-ordination, and the work has very largely lacked desirable continuity. The Committee also found that the responsible authorities at central and regional level had no statistics of an official nature at their disposal to provide a better overall picture of the environmental situation or other circumsiances which might be of interest from the point of view of environmental control. The necessary routines were also lacking for the provision of relevant information to official and other bodies which might be in need of information of various kinds to assist them in their work. In Ch. 4 of their Report, the Committee recommends the creation of an automatic data-prccessing system for the collection, storage, processing and retrieval of environmental data, to be known as the Environmental Information System. This system would te capable of providing a large proportion jf the information likely to be required in future by the environmental protection organisations. In the Committee's view, it would be necessary for this system to cover e^ery stage in the handling of information i.e. collection, storage, processing, collatior and presentation. The system would tius be more than just a data-bank in the sense of simply constituting a physical system fDr the storage of data. SOU 1S73:36

Close co-operation would be established between the proposed Environmental Information System and other information systems in order to avoid the duplication of work. Information already existing in other systems would thus be utilised as far as possible in order to satisfy the need for environmental information.

Basis for the establishment onmental information system

of an envir-

In Ch. 5 of the Report, the Committee draws attention to the importance of planning and building up an environmental information system in accordance with aims which are unambiguous in respect of the fact that the bodies which are to make use of the system should be able to make specific demands of it. In the first place, it should be possible to insist that the system contribute to the achievement of a high degree of efficiency in the work of official and other bodies, should prevent continued damage to the environment, and, where possible, restore damage already done. Effective control of the environment and effective direction of the factors which affect, or are capable of affecting the environment in different respects presupposes acknowledge of widely differing circumstances. This cannot be obtained other than by the systematic collection, processing, collation and analysis of factual information. It ought to be possible, in the second place, to insist that an environmental information system permits the rational handling of information in the environmental control and product control sectors. This means (a) the co-ordination of collection, storage and processing of information, and (b) the presentation of information in such a form as to contribute to the facilitation and greater efficiency of the environmental control organisations. Taking these two requirements as a basis, the Committee states that the aim of an environmental information system should be 27

to provide official and other bodies with a basis for more effective control over the environment and the direction of factors affecting or capable of affecting the environment. Activities aimed at the control and direction of the environment should be facilitated and rendered more effective as far as this is possible. The system should also provide industry, the general public, researchers and other interested parties with access to information about environmental conditions and environmental change. The establishment of the system should also provide the means for the co-ordination and rational handling of information which is of importance from the point of view of environmental protection. It is clear from the Committee's terms of reference that it is the competent authorities and the research bodies which should exercise direct influence over the content of the system in the first instance, but that the circle of users of information from the system should be wide. The Committee expected there to be seven main spheres of usage, viz. in connection with the application of legislation, and in the work of control, education, planning, counselling, investigation and research. The terms of reference indicate two information areas as constituting in principle the subject-range of an environmental information system — information on products harmful to health or to the environment, and information on the external environment. Information on products harmful to health or the environment would include such products regardless of whether they occur as risk-elements in the inner environment i.e. at the work-place in the first instance, or primarily in the external environment. Information on the external environment would cover water and air conservancy as well as nature conservancy in general. 'Nature conservancy' in this context is taken to mean general conservancy work including landscape-planning i.e. nature protection, the protection of flora and fauna etc., and biological surveys of one kind or another. Nature conservancy is also taken to include 28

conservation of renewable natural resources such as air, water, arable land, forest, and living organisms in general, and the conservation of non-renewable resources such as fossil fuels, ores, minerals and so on. Lastly, nature conservancy is also taken to mean activities directed at securing a more favourable environment for Man to live in, including action to prevent or reduce the pollution of water, air, soil and living organisms, counter-act noise nuisance and discomfort arising from the disposal of waste, secure opportunities for recreation etc. The Committee considered whether information on what has been termed the inner environment (primarily the work-place) should be included in the system's sphere of operation. Questions relating to the working environment are however at present under consideration by the Committee on the Working Environment. The Environmental Committee therefore took the view that the extent to which information on the working environment ought to be included in an Environmental Information System should depend on the recommendations from the Committee on the Working Environment at a later date. The Committee had the assistance of the Agency for Administrative Development in the preparation of a preliminary study for an Environmental Information System, and this study is presented in a special Annex to their Report. In connection with the preparation of this preliminary study, the Agency charted existing information needs at the various institutions, official and other bodies, in collaboration with the Committee. These surveys revealed a need for co-ordinated handling of information in the environmental protection field, and for an information system which would permit the efficient and simplified utilisation of information required for different purposes. It is anticipated that extensive use will be made of the information provided. The bodies consulted however frequently had difficulty in formulating more concretely what they required of an environmental information system. SOU 1973: 36

The requirements of official and other bodies consulted covered information in most of the areas listed above. As far as the subject-area is concerned, it can be said that information needs are as great whether they relate to information about products harmful to health or the environment or to information about the external environment. The information needs voiced furthermore covered a wide range of different kinds of information from simple numerical information to information in the form of research reports, articles, other printed material or references to other printed material. If the needs of official and other bodies for such information are to be met, the information must be available in the form of (a) individual information relating to individual cases, and (b) statistical results of varying scope and content. The Committee points out that the data to be incorporated in an Environmental Information System will have to be collected using measurement techniques which enable comparison of the results obtained from different collection projects. Conditions in the environmental information field are complicated to the extent that a large proportion of data-collecting work likely to arise will have the character of observation work, often including elements of sampling and analysis. The Committee considered the extent to which established, reliable procedures for the routine collection of information exist for utilisation at the present time, and noted in this connection that a number of different technical possibilities existed for the routine conduct of physical, chemical and even biological surveys of different kinds. The majority of methods are based on manual routines. To some extent, however, there would be a possibility of applying automatic procedures even to-day i. e. procedures where both sampling and analysis was done automatically. Continuous measurement must, however, continue for the time being to be based in the main on manual procedures. The Committee observes that as far as SOU 1973:36

automatic data-processing is concerned in the context of an Environmental Information System, work has already started in various different places throughout the world on the development of automatic processing systems which would be capable of satisfying the special requirements of environmental control. In particular, they refer to applications which permit direct connection of computers to automatic recording instruments for the monitoring of the level of pollution in water and the air. Important developments are also taking place in the fields of general data-base systems, documentation systems, mini-computers, terminals and data transfer systems. The Committee came to the conclusion that very great difficulties were involved when it came to trying to evaluate the usefulness, in relation to cost, of establishing and carrying on continuous collection of data with a view to obtaining access to certain information, or incorporating and processing certain existing information in such a system. It was thus impossible to utilise any estimate of profitability in the usual sense as a basis for a decision as to the kind of information which should be incorporated and processed in an Environmental Information System. Any such decision must be based instead on an overall assessment of the total increase in efficiency in environmental protection work which would result from the inclusion of certain information in the system.

Content System

of an Environmental

Information

Ch. 6 sets out the Committee's view of the need for different kinds of information as an aid to effective direction and control of the environment. The account given covers four different information fields i.e. (a) factors affecting the environment (b) the environmental situation and environmental developments (c) natural resources and their utilisation and (d) certain other information. 29

The Chapter states the extent to which information should be handled as a feature of an Environmental Information System or in some other organisational form. Incorporation of all information of significance for environmental control work in an Environmental Information System seems unrealistic. The Committee therefore proposes the work of the Environmental Information System be restricted to such types of information as are of particular significance from the point of view of environmental control or which cannot be dealt with elsewhere for special reasons. The information-areas indicated in Ch. 6 relate to the work of handling the information in question i.e. collection, storage, processing and presentation of data. Activities aimed at the abstraction of official statistics are dealt with under special headings even in cases where it is intended that the statistics be produced by processing administrative data stored in the Environmental Information System. The need for statistical processing for purposes other than the official publication of statistics has not been studied by the Committee in any detail, and no recommendations are therefore put forward in this respect. According to the proposals put forward by the Committee, an Environmental Information System would cover 20 or so different information fields in the initial period. One important such field would be information from product control work, covering information about products placed under special control in pursuance of legislation dealing with (a) products hazardous to man and the environment (b) pharmaceuticals and (c) foodstuffs. The Committee proposes that information should include facts relating to chemical substances contained in the products, and certain administrative information deriving from the issue of permits and other rulings. It is also proposed that information available should include a register of references to research reports and other material dealing with the effects produced by the products in question. 30

The registration process would include the compilation of a register of all chemical substances subject either to direct or indirect control. The Committee thus proposes the preparation of a separate register of substances, containing identification numbers and descriptions for all substances. It is particularly important in the product control process to be able to obtain information from an Environmental Information System in a form directly adapted to the mode of use. The Agency for Administrative Development has therefore prepared preliminary draft routines, which will be found with the base material attached to the Agenci'es report on the preliminary study. It is further proposed to include certain information deriving from supervisory activities under the Environment Protection Act, the Public Health Act, and the Radiation Protection Act. The information registered would be information about installations which have been the subject of scrutiny under the Environment Protection Act or corresponding ordinances, information about emissions, immissions and effects reported to the authorities, and information about water-works and values obtained from sample-testing of purified and unpurified water. The base material attached to the preliminary study carried out by the Agency for Administrative Development also contains suggested routines for the abstraction of information of this nature. The Committee also proposes that certain information from supervisory activities under the Water Act be incorporated in an Environmental Information System viz. in the form of references to rulings in cases before the Water Court. These should in principle embrace current entries in the Water Register. The scope of an Environmental Information System as envisaged by the Committee would also include the preparation of official statistics on the importation and handling of products hazardous to health and the environment. It is assumed that in the main the preparation of such statistics could be SOU 1973: 36

done on the basis of the information stored in the Environmental Information System deriving from product control activities. It is envisaged however that possible statistics on actual usage of pesticides would be arrived at by some other means. It is proposed that official statistics on installations engaged in activities which are injurious to the environment and statistics on emissions from such installations incorporated in an Environmental Information System would be compiled on the basis of the information stored in the system and deriving from supervisory activities under the Environment Protection Act. Statistics would thus be restricted to such installations as have been subject to scrutiny under the Act. The Committee proposes that certain statistics already held by the Environment Protection Board, the Central Bureau of Statistics and the Swedish Water and Sewage Society be put together to comprise official statistics on the municipal water and sewage situation. The statistics would be based on specially-collected information, but the Committee recommends that a study be made of the conditions for basing the statistics at a later date on such information as will then be available in register form in an Environmental Information System (primarily in the form of information deriving from supervisory activities under the Environment Protection Act and the Public Health Act). It cannot be said at the present time to what extent information about noise nuisance, which is suitable for storage and processing in the Environmental Information System will be available alongside information on this subject from supervisory activities under the Environment Protection Act. The Committee therefore concluded that it was neither possible nor appropriate to make any recommendations for the incorporation of special information on this subject in the Environmental Information System. This information-field must however be regarded as belonging rightly among those activities SOU 1973:36

which should in principle be covered by the System. The same applies to information on waste and the treatment of waste, and information on the transport of products hazardous to health and the environment. In neither of these cases, has the Committee found it possible to recommend information routines at the present stage of development. The Committee has drawn up recommendations in principle for basic data investigations comprising permanent, nation-wide surveys designed to throw light on temporal and regional variations in the pollution of the external environment. This work, which would fall within the scope of the Environmental Information System, would include investigation of the air (including precipitation), water (including subsoil water), soil and vegetation. These proposed surveys are dealt with in Ch. 7 and are described in detail under the heading Basic data network for Environmental Control. The results obtained from these basic data investigations would be stored and processed in the Environmental Information System in the form of information from the basic data network for environmental control. Official statistics on immissions etc. proposed by the Committee would be largely obtained by processing such information stored in the Environmental Information System. A wish was expressed to the Committee from various sources for improved information on water resources and utilisation of water. These questions are regarded as falling per se within the Committee's sphere of reference. The Committee refrained, however, from making any recommendations regarding information routines in this field on the grounds that the information available is very deficient and it is difficult to obtain further information to supplement it. The Committee also recommends in principle the compiling of geographicallydifferentiated statistics on game killed through hunting within the framework of the Environmental Information System. They felt however that the compilation of such statistics should be preceded by fairly 31

extensive experimentation. They therefore propose that a final decision concerning the inclusion of general statistics on hunting should be held, pending the outcome of these experimental activities. It is proposed that the sphere of action of the Environmental Information System should also include information on research and investigation activities. This work would relate to the registration of references to completed and uncompleted research and investigation activities in the environmental protection field in Sweden and to information about where original and comprehensive documentation is to be found. References to completed inventories of natural resources would also be included. The Committee also recommends the inclusion of information on 'unusual phenomena' and their causes as later determined. Such phenomena would be taken to include phenomena observed in nature where an immediate scientific explanation is lacking, as in the case of sudden fish death. Lastly, the Committee proposes that the work of an Environmental Information System should include the extraction of official statistics on the costs and results of environmental protection. It is envisaged that this would be limited in the initial stages to government and municipal efforts. Much of the information which is important from the point of view of environmental control is to be handled by some other means than the Environmental Information System. This applies to the following statistical activities: — consumption and sales of commercial fertilizers — sales of petrol, fuel oil etc. — measurements of carbon monoxide etc. content of exhaust gases discharged by motor vehicles — transports of goods by road — land utilisation — extraction of gravel, sand, clay and turf — extraction of ores and minerals — forest growth and felling — fish catches 32

— incidence of disease etc. The Committee proposes that the following general information of interest from the point of view of the protection of the environment should fall outside the scope of the Environmental Information System: — plans and rulings on the utilisation of land and water — meteorological, climatological, hydrological and oceanographical conditions.

Basic data Control

network

for

Environmental

The Committee takes the view that an important part of the information on environmental change can best be obtained by means of monitoring from permanent observation stations, which operate continuously, using standardised techniques. These Tjasic data surveys' would be conducted within the framework of a nationwide basic data network aimed primarily at establishing the temporal variation of different parameters of interest from the point of view of environmental control. It is particularly important to clarify long-term change satisfactorily, and the surveys should also be organised in such a way as to throw light on regional variations as well, where this is possible. The pattern these surveys would follow is dealt with in Ch. 7 and Annex 1. The Committee states that far-reaching demands must be made of surveys which are intended to provide continuous information about environmental change. This means that the results should be recognised as having a high measure of rehab ility. In view of the fact that the surveys are intended in the first instance to reflect long-term developments, it is also essential to ensure continuity. Lastly, it is important to coordinate activities with regard to content, technique and organisation. The Committee's proposals mean nationwide investigation of physical, chemical and biological conditions in the environment on a significantly increased scale. For practical SOU 1973:36

reasons, the programme has been split up into four part-projects viz. investigations relating to (a) air and precipitation, (b) surface water, (c) subsoil water, and (d) soil and vegetation. The Committee's proposals should be regarded as a preliminary sketch, intended in the first instance to indicate the direction and scope of necessary future activities and form the basis for a preliminary estimate of cost. It is assumed that the collection of data would take place on a routine basis using mainly established techniques. The evaluation of results would not however be done on a routine basis but would have to be a major research function. The contributions of the research bodies would also be necessary in the planning stages. These surveys will result in the collection of a very large volume of data. The utilisation of this information will call for access to good processing facilities. The individual results of survey work i.e. data relating to measurement and analysis, ought therefore to be recorded in the Environmental Information System and stored there in such a form that statistical and other processing can readily be done.

Co-ordination with other information systems and international co-operation Ch. 8 looks at information systems other than the proposed Environmental Information System which will be of interest from the point of view of information on the environment, and which will therefore require to be co-ordinated to some extent with it. The Committee thus observes that co-operation should be established with the Central Real Estate Board with regard to current work on the establishment of a central register of real estate. The need for co-ordination furthermore applies to large portions of the information currently handled by the Central Bureau of Statistics and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. Co-operation should also be 3-SOU 1973: 36

established with the documentation centres already supplying documentary information of interest for the protection of the environment. These are in the first instance the Biomedical Documentation Centre at the Caroline Institute and the documentation centres at the Royal Institute of Technology, the Defence Research Institute, and AB Atomenergi. The Committee takes the view that the planning and establishment of a Swedish Environmental Information System should take into account the pattern and scope of similar environmental information systems abroad. The Committee has been unable however to undertake more than a cursory study of such systems and therefore refrains from putting forward any proposals for coordination or co-operation with these systems. In view of the fact that developments are at present very rapid with regard to information systems in the environmental field, the Committee takes the view that there is reason to delay taking a stand in the matter. The Committee notes that a good number of international organisations are now engaged in, or plan to engage in, investigation work and the collection of data which would be of interest in the establishment of national environmental information systems. The World Meteorological Organisation, for example, is currently preparing a worldwide meteorological observation system, and has also taken the initiative towards the establishment of a global network of observation stations at which to measure background levels of air pollution. An international organisation has been formed on the initiative of UNESCO for oceanographical questions with responsibility for setting up a global network of oceanographical observation stations. A long-term programme of research into the utilisation and conservation of the natural environment has also been worked out on the initiative of UNESCO. UNESCO is also staging an International Hydrological Decade during the period 1965-1974 in collaboration with the 33

World Meteorological Organisation, and attention is being given during this period to research questions in the hydrological and geo-hydrological fields. Like the World Meteorological Organisation, the World Health Organisation is also campaigning for the establishment of a global system to measure air pollution. The UN Economic Commission for Europe (ECE) has discussed various aspects of the environmental problem and has looked into the need for and pattern of international exchanges of information about the environment. The Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) has also taken up the question of information on the environment. Work directed toward international co-ordination of statistics on the environment is also going on under the auspices of the Conference of European Statisticians which comes under the ECE. The widespread interest in increased international co-operation in the environmental information field received concrete expression through the decisions taken at the UN Conference on the Human Environment held in Stockholm in 1972. International cooperation in the field of environmental information should expand considerably as the activities initiated at the Conference get under way. The Committee came to the conclusion however that it would not be possible in the initial stages of a Swedish system to effect any adjustment to international activities, on the grounds that it is still unclear what will be the content and long-term orientation of international activities and that it is impossible to say at present what demands may be made on the national information systems as a result of these activities. The Committee states that Sweden should play an active role in different aspects of international activities aimed at rendering monitoring work more efficient and creating the conditions for more meaningful exchanges of information in the environmental protection field. Swedish involvement would be particularly significant in work directed 34

towards the bringing about of standardised monitoring procedures (measurement and analysis techniques etc.). They also regard it as important for Sweden to take an active part in drawing up recommendations for environmental statistics of such a kind as to enable international comparison of results.

Special questions Ch. 9 deals with special problems connected with the establishment and operation of an Environmental Information System. These concern, for example, the question of confidentiality and public access, technical security of the system, annotation systems for goods and substances, principles for utilisation of historical material, and weeding and filing of information. In building up an information system, it is necessary to take account of the rules for the protection of information from unauthorised use and access from unauthorised persons. Information must thus be handled in such a way as to satisfy the requirements of confidentiality and public access as well as the demand for technical security. The existing principles regarding the public nature of official documents mean that every Swedish citizen must be assured of the right of free access to such documents. It has been established that the basic principles of public access shall also apply to information recorded for the purpose of data-processing. It is important for the establishment and operation of an Environmental Information System that the question of accessibility of information material based on automatic data-processing is solved. Guarantees must be created against unauthorised access in the case of information covered by the Official Secrets Act but incorporated in the Environmental Information System through automatic data-processing. However the efficiency of the system will depend on the extent to which it can be supplied with information of potential interest for the protection and SOU 1973:36

control of the environment. It is therefore desirable to supply the system with such information as is already at the disposal of various official bodies on as wide a scale as possible, taking the principle of public access particularly into account where the department concerned has to decide whether or not t o pass a document or other material to the system. If 'technical security' is to be achieved in the system, action will then have to be taken to prevent the spread of information to unauthorised persons, and to prevent its distortion or destruction. Special measures will also have to be taken to ensure operational reliability. If efficient retrieval of information relating to chemical substances is to be achieved, the individual substances will have to be described in such a way as to render them identifiable in all the registers in which they occur. The Committee, however, did not feel it was possible to say which descriptive system for chemical substances should be employed without making a more detailed study of the problems involved. Nor does any comprehensive system exist for the description of products. The Committee therefore recommends that further study be given to the subject of a descriptive system for products, in conjunction with the establishment of the Environmental Information System. The Committee does not consider it would be possible to utilise registers of firms and industrial installations already in existence elsewhere in building up the system. They emphasize, however, the importance of giving continuous attention to the possibilities for co-ordination and cooperation with such registers, and for taking them into account. It is important for the system to use descriptions of observation stations (measurement points etc.) which are unambiguous and simple for the user to understand. This question will have to be given further consideration by those bodies which will be responsible for building up the SOU 1973: 36

system. In order to use information from the Environmental Information System, information about industrial installations, pollution measurement points etc. will have to be stored in the form of some sort of statement of geographical location. Such a statement would have to be uniform for all information contained in the system. It would have to be formulated in such a way as to enable and facilitate co-ordination and exchanges of data with other systems. The Committee considers there are convincing reasons in favour of recording information of which a high degree of geographical accuracy will be required in accordance with the system employed by the Central Real Estate Board in connection with the creation of a central register of real estate. All property in Sweden will be entered in this register, by location, using co-ordinates from the national grid i.e. the system employed to indicate geographical location in Swedish official maps. It is furthermore of interest from the point of view of water conservancy to have some form of geographical description which will permit the collation of information about pollution in one and the same waterarea. It will therefore be necessary to make use of special information describing the hydrography of the water-course concerned. In view of the fact that in the initial stages only a limited number of water-courses will be affected by information recorded in an Environmental Information System, no complete system of classification of Swedish water-courses will however be made. In view of the practical difficulties and expense involved in the transfer of historical material from media which cannot be read mechanically to media which can, the Committee recommends that the storage of historical material in an Environmental Information System be restricted to information which can be naturally related to the programme of measurements started in connection with the proposed basic data surveys. This will provide an improved basis on 35

which to assess trends. Since any environmental information system ought, however, to maintain a state of some readiness with regard to the provision of historical material, the Committee assumes that weeding and filing of information included in the system will be done with a considerable measure of restrictiveness. This should apply particularly throughout a comparatively long running-in period, until experience has been gained of the usefulness of the system and the way it functions in various respects.

Presentation

ofinformation

Ch. 10 stresses the importance of making information available in such a form that data can be used without extensive further processing. The Environmental Information System will therefore have to be equipped with a reporting system which covers both direct reporting of information to individual users, and the publication of official statistics about conditions of general interest. It is envisaged that direct reporting will include both automatic reports and reports compiled in response to special requests. One special mode of direct reporting of information from an Environmental Information System would take the form of abstracts made specially to provide a basis for joint processing with information from other systems and intended for further mechanical processing by some other agency. The content of directly-reported information will necessarily vary widely from simple write-outs of information stored in the system on industrial installations, products, measurements, bibliographical information etc. to statistical compilations which may be of a higher complex nature. The Committee therefore stresses the need to ensure that the system has a flexible writeout system which is independent of medium. In the Committee's view, annual presentation should suffice for the bulk of the 36

official statistics listed in Ch. 6. The Committee recommends that the bulk of environmental statistics be published in the form of an annual report, and points out, that from the point of view of usefulness and expense, great advantage would derive from unified reporting in this manner of all statistics of any significance for environmental information work. They suggest that the new publication might be known as the Environment Statistics Yearbook (Miljöstatistisk Årsbok) and that it should form part of the Swedish Official Statistics series. The Committee expects that there will be no need to report the great bulk of environmental statistics other than in the Yearbook. Where a need for further reporting arises, it is felt that this could be done in the first instance in the Statistical Reports series (Statistiska Meddelanden).

Administration of Information System

the

Environmental

The Committee takes the view that in the initial stages the Environmental Information System should be operated on an experimental basis. The Committee has given close consideration to whether it might not be appropriate to work on the basis of a provisional organisation during the initial stages. Valuable experience would be gained during the experimental period which could be used as a guide in future decisions about the organisation of the system. The Committee therefore concludes that in the experimental period the Environmental Information System should come under the direction of a special, independent body. Essential questions affecting the content and use of the system would be decided during the experimental period. It can be assumed that users representing different interests will have requirements to put forward concerning the content and use of the system. Questions of this nature must be subjected to comprehensive testing. Representatives of the organisations likely to make SOU 1973:36

responsibility is split over three different use of the system ought therefore to be authorities. The Environment Protection associated with the responsible authority. Board is responsible for surveying of air, surIn Ch. 11, the Committee proposes that face water exclusive of hydrological invesduring the experimental period a special tigations, and soil and vegetation. The body, in the form of a committee, to be Swedish Geological Survey is responsible for known as the Environmental Data Comsurveys of subsoil water, and the Swedish mittee, be set up to act as supervising Meteorological and Hydrological Institute authority. The Data Committee would be empowe- for hydrological surveys. A fairly comprehensive laboratory organisation is red to take decisions in matters of principle necessary to analyse the samples collected. A concerning the information content of the need exists not only for analysis, but also for system, content of and organisation of cercontinuous development of analytical tain data-collecting activities aimed at techniques and inter-calibration with other providing the material for the system, laboratories. The Committee has assumed technical organisation, operation, use and that the bulk of laboratory work will be presentation of information. The Data Comdone within the scope of the Environment mittee would further be responsible for the Protection Board's laboratory. In the initial costs of development and operation of the stages, permanent laboratory resources system. In addition to these questions falling would have to be expanded so that work to the Committee's responsibility as supercould start immediately in all the different vising body, it would also be responsible for fields. It ought also to be possible in the the practical work of setting up the system initial stages to make funds available out of and putting it into operation. In this the Board's research grant for special fixedcapacity, the Committee would be responsterm surveys in connection with the estabible inter alia for the collection and storage of information and for keeping it up-to-date. lishment of the basic data network. Experts from universities and graduate schools would The Data Committee would also be responsparticipate in this work, in collaboration ible for processing, control of confidenwith the laboratory's staff. As the work tiality, and supply of information from the system to both domestic and foreign users. became routine, the laboratory would be expanded over a proposed five-year period. One important task of the Data Committee With regard to statistical work, the Comwould also be to assume responsibility for mittee proposes that the Environmental system development and programming. Data Committee take charge of planning of It will be impossible, however, for practian overriding nature during the experimental cal reasons, for the Data Committee to cope period, with the Central Bureau of Statistics with all the varying tasks likely to arise in brought in on detailed planning and work connection with the Environmental Informadirected towards the abstraction of statistics tion System. The Environmental Comwhich are not of the nature of 'operational mittee therefore recommends that the statistics'. This means that the Central Agency for Administrative Development Bureau would be allocated the task of colshould be involved in the building-up lecting, scrutinising, processing and so forth process. They also propose the setting-up of of information destined for use in the first a special organisation to deal with collection instance in the production of statistics, and work within the scope of the basic data netwould be responsible for special processing work and to deal with statistical work. for statistical purposes of material which had The Committee proposes giving the been collected for administrative purposes. Environmental Data Committee prime The Central Bureau would also be responsresponsibility for the basic data network. As ible for the publication of statistics, infar as monitoring work is concerned, SOU 1973: 36

eluding the Environment Statistics Year- mental Information System, which would book, and statistical tables in general dealing include all the information areas listed in Ch. with environmental development and the 6 apart from official statistics. In Ch. 12 the environmental situation. Committee observes that this solution The Committee proposes that the should be capable of serving as a basis for Environmental Data Committee be organised the technical structure of the system. in such a way as to make it representative of Statistical routines within the system, the various bodies which would participate which are thus not covered by the prelimiin the development of the system, or are nary study, should in the Committee's view likely to become important users. The Combe co-ordinated as far as possible with other mittee has retained an open mind with official production of statistics, which is regard to the composition of the Data Comcarried out in the main by the Central mittee. It might be broadly representative, Bureau of Statistics. It was felt that the with members drawn from the majority of Central Bureau should study how to achieve interested parties. An alternative solution this technical co-operation in conjunction might be to limit the number of members with the start of work at the Environmental strictly, but provide the Data Committee Information System on individual statistical with an associated group of experts to advise projects. it. This group would contain representatives Under the draft proposals for a technical of the various different interests to enable solution, information coming into the them to keep in constant touch with Environmental Information System would developments during the planned experi- be fed into a control function which would mental period. The Data Committee would be responsible for contacts between the be supported by an office. system and its users, and suppliers of inforCo-operation and distribution of respons- mation. After conversion, mechanical processing would take place in two different ibilities between the Environmental Data Committee and interested parties in the kinds of data-base, i.e. the data-base for systematised information, and the data-base Environmental Information System would for documentary information. The systehave to be managed in such a way as to prevent any encroachment upon the respons- matised information would be distributed in ibility of a government body for information its turn over five main registers, dealing with received in the course of its activities. This industrial and other installations, observcould be achieved in such a manner that ation stations, products, substances and water-areas. During processing in the data responsibility for the quality of data stored in the system rested in principle with the bases, control messages would be passed to agency directly responsible and not with the the control function and reports forwarded Data Committee. Questions relating to the through the control function to interested parties. quality of data and recommendations likely to lead to its improvement should however be a matter for the Committee.

Principles concerning the technical structure of an Environmental Information System The Agency for Administrative Development included in their preliminary study a sketch plan for a solution in principle of the problem of the technical structure of an Environ38

The Committee points out that it is important to construct the Environmental Information System in such a way as to make it possible to change the system without difficulty at need. It is therefore important for the system to be so flexible that it can be adapted to take account of changed conditions, as new sources of information develop and new and different demands are made of it. In order to cooperate simply and effectively with other SOU 1973:36

The Committee assumes that successive evaluation of the experiment will be possible. This should be carried out at such a pace as to enable a unified assessment of the experiment as a whole by the first half of 1979 at the latest. Applying such a timescheme, it ought to be possible to set up a permanent organisation by the 1980/81 fiscal year at the latest, by which time it ought also to be possible to accord activities such a content as corresponds to the more permanent needs which have been established by that date. Ch. 13 contains summary time- and workschedules for part-projects which should be the subject of further review and, in the majority of cases, experiment, during the period up to and including the 1978/79 fiscal year. The work will be split up in most Plan for realisation of the Committee's cases into a development phase and an operational phase. The latter would include proposals the period during which experimental operation was taking place. The proposals for the content and scope of It is proposed that the real work of the the Environmental Information System contained in Ch. 6 may be regarded as an Environmental Information System should expression of the pattern such a System start on 1 July 1974. By way of preparation, ought to follow in principle. A decision as to development work is already going on at the the definitive structure ought however to be Agency for Administrative Development in taken at a later date, as the Committee some of the subject-areas listed in Ch. 6. indicates in Ch. 13. In the initial stages, the Certain preparatory development work will system should be mainly experimental. The also be carried out by the Central Bureau of background to the Committee's unwilling- Statistics during the 1973/74 fiscal year on ness to present more definite proposals is the the statistical activities proposed by the general uncertainty about future develop- Committee. The proposed central administration, with ments in information needs over the the Environmental Data Committee bearing next few years, and about the likely volume the responsibility for work within the of data. Another reason is that it is unclear what role the national information systems system, would be established on 1 July 1974, when work starts on the system. The will be allocated in future international cooffice of the Committee would be set up at operation, or how the efforts of individual the same time. countries in the environmental information It is assumed that the Environmental Data field will be co-ordinated. Committee would be compelled to rely on The Committee would like to exclude the outside expertise drawn primarily from publication of statistics, in the first instance, the Agency for Administrative Development, from the experimental side of the system. the Central Bureau of Statistics, the EnvironThe publication of the Environment ment Protection Board, the Swedish GeoStatistics Yearbook would thus be regarded logical Survey and the Swedish Meteorofrom the outset as a permanent function of logical and Hydrological Institute - with the system.

systems, it will furthermore be necessary for the Environmental Information System to be adaptable in respect of their contact areas. It should be possible, by constructing the system in module form, with a flexible register organisation, and by using standardised codes as far as possible, to obtain a system capable of registering new types of data if required, and of carrying out new processing routines and presenting and distributing new types of write-out. Flexibility is of particular importance in view of the fact that the System will probably function later on in an international context, and will have to measure up to the requirements placed on national information systems of its type by international bodies.

SOU 1973: 36

regard to the practical work of detailed planning and operation of the system. In view of the overall time-schedule laid down f or the system work, it would seem essential to ensure that these bodies would be in a position to afford the Environmental Data Committee such resources as the Data Committee considers it requires, from 1 July 1974 onwards.

the inadequacy of the information available on which to base these calculations, the Environmental Committee felt it proper to limit their estimates to the 1974/75 and 1975/76 fiscal years only. Preliminary cost estimates for the work of an Environmental Information System are given below for the 1974/75 and 1975/76 fiscal years: Activity (in 000's of kronor) 1974/75 1975/76

The projects listed by the Committee in Ch. 13 include the following in addition to Development work and the information areas listed in Ch. 6: experimental operation 3,500 Basic data surveys - Co-ordinated abstracts of information 5,900 5,600 Statistical work 810 1,060 registered as a result of supervisory Environmental Data activities under the Environment Committee 1,050 1,040 Protection Act, the Public Health Act, Total 11,260 and the Radiation Protection Act, and information obtained from the basic In estimating costs, the Committee data network assumed that the role of the Agency for - Co-ordinated abstracts of information Administrative Development would be from the Environmental Information restricted essentially to the projects System and the mechanical register indicated by the Agency in its preliminary operated by the Swedish Meteorostudy. Cost-estimates are given for each of logical and Hydrological Institute these projects in Ch. 14, covering cost of - Co-ordination of routines for retrieval development as well as experimental operatof information in acute instances of ion. poisoning Operating costs of the basic data surveys, - Model experiments on automatic data exclusive of data processing, are estimated at processing of information intended to approx. Kr. 8.5 m per annum, when the throw light on possible links between programme is fully operational. The certain substances and the incidence of Committee recommends that the collection teratogenic effects of information on soil and vegetation be - Enquiry into the description of expanded every third year, and this will substances in computer-based registers result in an increase of almost Kr. 1 m in net - Enquiry into the registration in the costs in these years. Environmental Information System of The Committee recommends the proviscertain information relating to bioion of additional resources to cope with the logical records. Environment Protection Board's contribution to the basic data surveys, which would cover measurement and observation work as Cost and financing well as analysis. These additional resources, together with staff to direct and evaluate the The cost-estimates contained in Ch. 14 are work, would be incorporated for organisatdrawn up so that costs are identifiable for ional purposes in the Board's research the following activities: development work laboratory. The cost of the Board's participand experimental operation by the Agency ation in the basic data surveys has been for Administrative Development, basic data calculated on the basis of a total staff of 67, surveys, statistical work and activities of the during the first two years of operation, of Environmental Data Committee. Because of whom 37 would be executive staff. 40 SOU 1973:36

Despite the fact that the basic data surveys will form part of a programme which will be of an experimental nature in the initial stages, the Committee considers that the Environment Protection Board's participation should be given permanent organisational form starting with the 1974/75 fiscal year. The posts at the Board's laboratory should therefore be created as established posts, and should be included in the permanent strength of the Board from 1 July 1974. On the basis of the proposals regarding the Environment Protection Board's role in the basic data surveys, and taking into account the fact that a basic data network will be built up over a five-year period, the Committee also drew up estimates of the extent to which contributions from other bodies, in the first instance the Swedish Meteorological and Hydrological Institute and the Swedish Geological Survey, would be necessary during the 1974/75 and 1975/76 fiscal years. The cost of participation by these organisations is included in the figure for Basic Data Surveys in the table of costs. In the case of the statistical work carried out by the Central Bureau of Statistics, in addition to the cost of work on special aspects proposed in Ch. 6, and the cost of publication, estimates have also been included for the cost of investigation work in new statistical fields, general development work aimed at bringing about continuous statistical reporting on waste and treatment of waste, the provision of statistical expertise in the formulation of programmes for basic data surveys etc. The costs ascribed to the Environmental Data Committee relate to the cost of maintaining the Committee office, and compensation to official and other organisations. The cost of the Committee's own activities during the 1974/75 and 1975/76 fiscal years has been estimated on the basis of an office staff of 8 - 1 0 , of whom 5 - 6 would be executive staff. Since the Environmental Information SOU 1973:36

System would be operated on an experimental basis in the initial stages, the cost of work performed by the Agency for Administrative Development, the Environment Protection Board, the Central Bureau of Statistics and the Environmental Data Committee would be met entirely out of public funds. Taking into account the fact that the cost of participation by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute and the Swedish Geological Survey would be met initially out of funds provided by the Environmental Data Committee, requirements for official bodies primarily affected have been estimated as follows: Authority (in 000's of kronor) 1974/75 1975/76 Agency for Administrative Development 3,500 Environment Protection Board 5,500 Central Bureau of Statistics 810 Environmental Data Committee 1,450 Total 11,260

.• 5,100 1,060 1,540 .•

The basic data surveys proposed by the Committee will to some extent replace work of a basic data nature already being financed out of public funds. The funds for this work come mainly from the Environment Protection Board's environmental research vote, and with the realisation of the Committee's recommendations, it ought to be possible to disburden this vote of costs of the order of Kr. 2 m per annum starting with the 1974/75 fiscal year.

Förkortningar

CFD CFR DAFA DASK ECE FOA IBP ICES ICSU IHD IMI IOC IVL IVLAB MAB NFR NLU NSL OECD OSK SCB SGU SINFDOK SMHI SNV UNCTAD VAV WHO WMO

SOU 1973:36

Centralnämnden för fastighetsdata Centrala företagsregistret Datamaskincentralen för administrativ databehandling Datasamordningskommittén FN: s ekonomiska kommission för Europa Försvarets forskningsanstalt Internationella biologiska programmet Internationella rådet för havsforskning De internationella vetenskapliga unionernas råd Internationella hydrologiska dekaden Internationella meteorologiska institutet Intergovernmental Oceanographic Commission Institutet för vatten- och luftvårdsforskning Industrins Vatten- och Luftvård AB Man and the Biosphere Statens naturvetenskapliga forskningsråd Naturvårdsverkets limnologiska undersökning Naturvårdsverkets specialanalytiska laboratorium Organisationen för ekonomisk utveckling och samarbete Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén Statistiska centralbyrån Sveriges geologiska undersökning Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Statens naturvårdsverk FN: s konferens för handel och utveckling Svenska vatten- och avloppsverksföreningen Världshälsoorganisationen Världsmeteorologiska organisationen

I

Inledande redogörelse

1 Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

Chefen för jordbruksdepartementet har meddelat direktiv för Miljökontrollutredningen (MKU) i anförande till statsrådsprotokollet dels den 11 april 1969 i fråga om informationen på miljövårdsområdet m. m., dels den 23 maj samma år såvitt gäller kontrollen av miljöfarliga varor m. m. I direktiven från den 11 april 1969 i fråga om informationen på miljövårdsområdet erinrade departementschefen till en början om att inom industri, jordbruk, skogsbruk och andra områden i stor utsträckning användes ämnen som var eller kunde vara skadliga från miljövårdssynpunkt. Samlade uppgifter om förbrukningens omfattning saknades. Hos giftnämnden och vid karolinska sjukhusets giftinformationscentral fanns vissa uppgifter om sammansättningen av vissa varor med giftverkningar. Giftnämnden förfogade sålunda över uppgifter som tillverkarna obligatoriskt skulle lämna om bekämpningsmedlens sammansättning. Giftinformationscentralen hade information som på frivillig väg lämnats om andra kemiska preparat. Emellertid saknades i stor utsträckning uppgifter om det mycket stora antal giftiga ämnen som ingick i många i handeln förekommande kemisk-tekniska preparat. Insamlingen och bearbetningen av information på miljövårdsområdet i övrigt skedde - förutom hos statens naturvårdsverk - hos en rad andra myndigheter och organ. Avsaknaden av viss statis:ik liksom splittringen av ansvaret för SOU 1973:36

statistiken på detta område försvårade miljövårdsarbetet. För de myndigheter som hade ansvaret för miljövården liksom för forskningen inom området var det nämligen av utomordentligt stor betydelse att ha tillgång till en allsidig och lättillgänglig statistik. De sakkunniga skulle utreda organisationen av ett informationssystem dels på miljövårdsområdet — vari inbegreps bl. a. vattenoch luftvård samt övrig naturvård - dels i fråga om gifter och andra preparat som kunde vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Departementschefen erinrade i detta sammanhang om 1967 års riksdagsbehandling av några motioner angående kemiska preparat (2LU 1967:66, rskr 1967:405) varvid önskemål framförts om utredning av kontrollåtgärder beträffande kemiska substanser och preparat, samt framhöll att genom den tillsatta utredningen de av riksdagen framförda önskemålen tillgodosetts. Direktiven innehåller vidare, att de sakkunniga som utgångspunkt för sitt arbete borde undersöka i vilken omfattning uppgifter redan samlades in av olika myndigheter och organ och vilken statistisk bearbetning som skedde av detta material. Därefter skulle de sakkunniga bedöma det framtida behovet av olika slag av information varvid såväl de administrativa myndigheternas som forskningens behov borde beaktas. En viktig uppgift för de sakkunniga skulle vara att avgränsa det ämnesområde, som informatio45

nen borde omfatta. Under utredningsarbetet borde vidare övervägas hur de arbetsuppgifter som var förenade med insamlingen av material skulle fördelas mellan berörda myndigheter och andra organ. Härvid framhöll departementschefen, att behovet av samordning och vikten av att dubbelarbete undveks särskilt borde beaktas, samt fortsatte. De sakkunniga bör därför undersöka möjligheterna att centralisera insamling och bearbetning av information på miljövårdsområdet till en myndighet. I detta sammanhang vill jag erinra om att 1960 års riksdag (prop. 104, SU 84, rskr 210) fattat principbeslut om en långtgående centralisering av den statliga statistikproduktionen till statistiska centralbyrån. Verksamheten bör organiseras så att modern ADB-teknik kan utnyttjas. En viktig uppgift för den myndighet som får hand om denna verksamhet bör vara att lämna information såväl till olika myndigheter och andra organ som till allmänheten. Av särskild betydelse är att de för praktiskt bruk nödvändiga uppgifterna vid behov kan skaffas fram tillräckligt snabbt. Även frågan om den svenska informationen skall samordnas med motsvarande verksamheter i andra länder och inom internationella organisationer och hur detta i så fall skall ske bör ingå i utredningsuppdraget. Enligt direktiven skulle utredningen även omfatta frågan om behovet av en utvidgad uppgiftsskyldighet för tillverkare, förbrukare och andra som berördes i fråga om användningen av miljöfarliga och hälsofarliga ämnen. Undersökas borde därför om det behövdes en utvidgad uppgiftsskyldighet med hänsyn till vad som var praktiskt och ändamålsenligt från såväl teknisk som säkerhetsmässig synpunkt. Särskilt borde övervägas om en utvidgad skyldighet borde vara generell eller om den borde föreligga endast i de fall då en statlig myndighet begärde att uppgift skulle lämnas. Slutligen angavs i direktiven att de sakkunnigas förslag borde vara åtföljda av noggranna kostnadsberäkningar. De sakkunniga borde samråda med statens råd för vetenskaplig information och dokumentation. I de senare direktiven från den 23 maj 1969 behandlades frågan om lagstiftningsåtgärder för kontroll över hälso- och miljöfarliga varor samt organisatoriska frågor som sammanhängde med införandet av en ny lagstiftning. 46

Enligt föreskrift i de senare direktiven har utredningsarbetet bedrivits på två avdelningar, en för informationen på miljövårdsområdet m . m . ("avdelning 1") och en för kontrollen av miljöfarliga varor m. m. ("avdelning 2"). I sitt den 10 maj 1972 avlämnade betänkande (SOU 1972: 31) Lag om hälso- och miljöfarliga varor har avdelning 2 redovisat resultatet av sitt utredningsarbete. I detta betänkande har utredningen tagit ställning till de frågor som tagits upp i direktiven den 23 maj 1969 men även behandlat den i direktiven från den 11 april 1969 aktualiserade frågan om en utvidgad uppgiftsskyldighet för tillverkare, förbrukare m. fl. av miljöfarliga och hälsofarliga ämnen. Den redogörelse för utredningsarbetet som återges i det följande avser i huvudsak arbetet inom avdelning 1. För att så allsidigt som möjligt få belysta frågorna om den omfattning i vilken uppgiftsinsamling sker av olika organ, om det framtida behovet av olika slag av information samt om skadligheten av olika kemiska produkter har MKU hållit flera s. k. hearings i saken med företrädare för administrativa myndigheter, vetenskaplig forskning och näringslivet. I syfte att få en allmän uppfattning om innehållet i och omfattningen av befintligt datamaterial på miljöområdet har MKU vidare, sedan Kungl. Maj: t ställt särskilda medel till förfogande, låtit utföra en modellstudie för inventering av miljöbeskrivande data. Modellstudien har omfattat Borås kommunblock i Älvsborgs län, Skutskärs kommunblock i Uppsala län samt Sundsvalls och Timrå kommunblock i Västernorrlands län och har gällt informationsmaterial från genomförda eller pågående undersökningar och inventeringar inom dessa regioner av floristisk, faunistisk, skogsvetenskaplig, vattenkemisk, luft- och nederbördskemisk art etc. Uppgifter har också sammanställts om bl. a. vatten- och avloppsförhållanden, strandskydd, grustäkter, sophantering, byggnadsminnesmärken, fornlämningar och planförSOU 1973:36

hållanden i de nämnda kommunblocken. Även sådant material som inte utgjort resultat av undersökningsverksamhet (datainsamling) i egentlig mening har således i viss utsträckning beaktats vid genomgången. I första hand har inventeringen omfattat sådan undersökningsverksamhet och sådan uppgiftsinsamling i övrigt som utförts under den senaste tioårsperioden men den har i vissa fall utsträckts till att även omfatta vissa äldre uppgifter. De förslag som MKU lägger fram i detta betänkande - rörande bl. a. innehållet i viss datainsamling - har delvis utformats i samråd med expertis från närmast berörda myndigheter och vissa andra organ. Särskilt bör nämnas att sådan expertis anlitats för planering av föreslagna långsiktiga undersökningar av föroreningshalter m . m . i luft, vatten, mark och levande organismer samt av rutiner för insamling av statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden. I arbetet härmed har deltagit representanter för bl. a. statens naturvårdsverk (SNV), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), fiskeristyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), länsstyrelsen i Gävleborgs län, lantbrukshögskolan, Internationella meteorologiska institutet i Stockholm, naturvårdsverkets limnologiska undersökning (NLU), Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) samt Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (VAV). Efter framställning av MKU i samråd med statskontoret har statskontoret den 23 april 1971 erhållit Kungl. Maj.ts uppdrag att biträda utredningen med dels planeringen av ett ADB-baserat dokumentationssystem för miljödata, dels inventeringen av pågående och planerad databehandling av intresse ur miljösynpunkt, dels genomförandet av en förstudie till ett miljövårdens informationssystem. Bakgrunden till MKU:s framställning var att enligt utredningens bedömning insatser av särskild expertis med erfarenhet av automatisk databehandling, systemplanering och systemarbete skulle kunna bidra till SOU 1973: 36

att underlätta utredningens arbete. I framställningen angavs närmare riktlinjer för hur statskontorets arbete på de tre angivna områdena skulle bedrivas. Inom statskontoret har arbetet varit organiserat i projektform och bedrivits så att resultat successivt kunnat redovisas för MKU. Förstudien till ett miljövårdens informationssystem har inletts med att MKU: s sekretariat med biträde av personal från statskontoret genomfört en översiktlig inventering av informationsbehov och befintlig databehandling för resp. ämnesområde. Vid inventeringen av informationsbehoven har MKU och statskontoret haft överläggningar och kontakter med företrädare för sådana organ, institutioner etc. som ansetts kunna komma att så småningom utnyttja information från systemet i sina resp. verksamheter. Sammantagna har dessa överläggningar och kontakter berört ett hundratal olika organ. Därefter har inom statskontoret utförts en systemorienterad intressentanalys där kraven på information ur ett datorbaserat miljövårdens informationssystem preciserats och värderats med utgångspunkt från intressenternas verksamhet, existerande informationsflödens omfattning m. m. Med utgångspunkt från denna analys har utarbetats förslag till principlösning, som visar hur datorbaserad informationsbehandling på miljövårdsområdet kan lösas gentemot en vid användarkrets'. Samtidigt har utarbetats tre systemskisser för att åskådliggöra hur uppbyggnaden av vissa avgränsade delar av informationssystemet skulle kunna anordnas. Inom ramen för detta arbete har också utarbetats ett förslag till planering av fortsatt utrednings- och systemarbete för att möjliggöra ett genomförande av föreslagen datorbaserad informationsbehandling på miljövårdsområdet. Statskontorets uppdrag att inventera pågående och planerad databehandling av intresse ur miljösynpunkt har begränsats till att gälla sådana data som mera regelbundet insamlas och behandlas i större ADB-system. Smärre och mera tillfälliga verksamheter av ren forskningskaraktär har beaktats endast då de ansetts vara av speciellt intresse. 47

Beträffande slutligen statskontorets uppdrag att planera ett dokumentationssystem för miljödata har verket genomfört en serie intervjuer i syfte att undersöka förekomsten av projektkataloger över forskning på miljövårdsområdet samt för att få belyst hur stort intresset är för en samlad redovisning över pågående och avslutade forskningsprojekt. Därefter har statskontoret genomfört ett försök att med användande av s. k. KWOCteknik (KWOC = Key Word Out of Context) underlätta återvinning av information vad gäller projektkataloger. Försöket har genomförts med hjälp av automatisk databehandling av SNV:s katalog över pågående av verkets forskningsnämnd stödda projekt. Rapporten från statskontorets arbete rörande uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem med förslag i frågan har överlämnats till MKU i augusti 1973. Stora delar av statskontorets rapport liksom väsentliga delar av de till grund för rapporten liggande undersökningarna och redovisningarna av fakta återges av MKU i anslutning till att utredningen redovisar sina överväganden och förslag. Det har emellertid ansetts vara av värde att en fullständig redovisning sker av statskontorets rapport, varför denna fogats såsom särskild del till MKU:s nu föreliggande betänkande. Statskontorets underlagsmaterial till rapporten förvaras hos statskontoret. Till MKU har Kungl. Maj: t den 17 december 1971 överlämnat en skrivelse från riksdagen angående behandlingen av två motioner rörande mätning av luftföroreningar. I de båda motionerna (1971: 210, 1971: 268) påtalas de stora skaderisker som är förenade med de alltmer ökande luftföroreningarna. I den förra motionen hävdas att ett förbättrat internationellt samarbete är nödvändigt för att åstadkomma en varaktig förbättring av luftkvaliteten. Den senare motionen förordar ett nationellt nät av mätstationer för att kontrollera luftens kvalitet, både dess bakgrundsegenskaper och dess tillfälliga överbelastningar av skadliga ämnen. I motionen framhålls vidare angelägenheten av att 48

kopplingen mellan svenska och andra nationella nät för mätningar förbättras, särskilt med tanke på att man så småningom måste komma fram till ett globalt nät av mätstationer. Enligt motionen borde också undersökas möjligheten att upprätta ett system av kontrollstationer i vårt land för kontinuerlig bevakning av föroreningar och förändringar i atmosfären, särskilt på svårt utsatta ställen och i förekommande fall kopplade till larmanordningar med omedelbar utlösning. Motionerna innehåller en hemställan, den förra att ett nät av fasta stationer för mätning av luftens kvalitet snarast byggs upp och den andra att en utredning tillsätts med uppgift att undersöka möjligheterna att upprätta ett landsomfattande nät av mätstationer för kontinuerlig bevakning av luftföroreningar och förändringar i atmosfären. Jordbruksutskottet har i anledning av motionerna erinrat om den betydande aktivitet som i fråga om mätnings- och varningssystem utvecklats inom landet. För de fortsatta strävandena skulle det emellertid enligt utskottet vara av värde med en samlad överblick över det pågående eller planerade arbetet och en på grundval härav företagen prövning av frågan om vilka åtgärder som från svensk sida borde vidtas. Ett effektivt mätsystem borde vara av stor betydelse för framskaffande av sådant informationsmaterial som MKU hade att behandla. MKU har under arbetets gång haft kontakt och samråd med andra statliga kommittéer, som behandlat frågor av betydelse för MKU.s ställningstaganden. Likaledes har i direktiven föreskrivet samråd skett med statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK). För att få en inblick i den praktiska verksamheten på miljövårdsområdet har MKU företagit olika studieresor. Så har skett bl. a. till Stenungsund, där kemiska industrier besökts, till Kristinebergs zoologiska station i Fiskebäckskil och till Fiskeby AB tillhöriga industrianläggningen i Skärblacka. MKU har också besökt kärnkraftverket Simpevarp vid Oskarshamn.

SOU 1973:36

2 Miljökontroll i Sverige

2.1 Inledning En ständig förändring av miljön på vår jord sker med eller utan mänskliga ingrepp. I allmänhet råder en viss labil jämvikt. De tekniska framstegen inom olika områden har emellertid ökat människans förmåga att medvetet eller omedvetet störa och ändra krafter och rytmer i naturen. En av de centrala frågorna i miljövårdsproblematiken är hur naturresurserna skall kunna utnyttjas utan att de förstörs. Miljöproblematiken griper in i praktiskt taget alla aktiviteter. Den möter redan i den omedelbara omgivningen, i hemmet, i bostadsmiljön och på arbetsplatsen men innefattar även globala aspekter. Människan liksom hela miljön av levande och dött material påverkas kemiskt-biologiskt av en mångfald ämnen som härstammar från en mängd olika källor i ett inbördes mycket komplicerat samspel. Vid produktionen, distributionen och konsumtionen av varor uppstår ofta avfall och föroreningar. Föroreningar kan spridas på många olika sätt. Även om åtskilliga kemiska substanser, som förekommer som föroreningar, snabbt bryts ner i miljön är det uppenbart att vissa ämnen sprids med vinden och vattnet från land till land. Spridningen sker via utsläpp av förorenat avloppsvatten i sjöar och vattendrag, genom emissioner av föroreningar i luften och genom deponering av fast avfall 4-SOU

1973:36

på soptippar. En stor mängd ämnen sprids också avsiktligt ut i naturen i form av gödnings- och bekämpningsmedel. Vattnet, luften och marken samt de i dessa element levande organismerna tillförs på olika vägar kemiska ämnen av olika slag och i olika mängder. Även små mängder av vissa ämnen kan genom anrikning i t. ex. levande material leda till högre och farliga koncentrationer. Luftföroreningar uppträder i form av gaser eller partiklar. De senare förekommer i fast eller flytande form och indelas efter sin storlek i nedfallande och svävande stoft. Storleken av de partiklar som finns i atmosfären varierar inom vida gränser, men endast partiklar mindre än 0,01 mm (= lOju) tillbringar längre tid i lufthavet. Gränsen mellan svävande stoft, även benämnt aerosol, och nedfallande stoft dras därför vanligen vid nämnda storlek. Luftföroreningar uppkommer huvudsakligen vid vissa slag av industriell verksamhet och vid energiutvinning ur fossila bränslen. De tre mest betydande typerna av föroreningskällor är därför industrier, anläggningar för värme- och kraftalstring samt motorfordon. Luftföroreningar förorsakas emellertid också av bl. a. anläggningar för förbränning av sopor och annat avfall, anläggningar inom lantbruket samt vinderosion av mark. Luftföroreningarna från industrier är av skiftande slag. Från cement- och stenindustrin samt från den metallurgiska industrin 49

sprids partikulära föroreningar. För den kemiska industrin är framför allt utsläppet av frätande och giftiga gaser ett problem. Omfattande svaveldioxidemissioner förekommer från industrier med stor förbrukning av eldningsolja liksom från sulfitcellulosafabriker med luftförbränning. Utsläpp av illaluktande ämnen sker bl. a. från livsmedels- och sulfatcellulosaindustrier. I anläggningar för värme och kraftalstring utvinns energi genom förbränning av kol, koks, olja, gas, ved eller avfall. Energi för samma ändamål utvinns också genom kärnkraftreaktioner i atomkraftanläggningar. I Sverige spelar oljan en dominerande roll som bränsle. Huvuddelen av svavlet i eldningsolja omvandlas vid förbränningen till svaveldioxid som efter tillräcklig uppehållstid i luften omvandlas till svavelsyra. Andra föroreningstyper av betydelse är nitrösa gaser, som bildas vid förbränning genom reaktion mellan luftens syre och kväve, samt olika metaller. Vid anläggningar för förbränning av sopor och annat avfall uppstår luftföroreningar av skiftande slag beroende på avfallstyp och förbränningsmetod. Röken från en typisk industriskorsten når marken först på något avstånd från källan. När det gäller markutsläpp blir däremot koncentrationen störst nära källan och avtar sedan med avståndet. När utsläppet sker från en hög skorsten har de meteorologiska förhållandena en avgörande inverkan på läget av den punkt i marknivån, där den maximala koncentrationen uppträder. I fråga om tillförseln av kemiska ämnen till vatten bör framhållas att inget naturligt vatten är helt fritt från organiska och oorganiska ämnen. Redan nederbörden innehåller i betydande utsträckning olika kemiska ämnen vilka har havet, sjöarna, marken och emissioner till lufthavet som källor. De regionala variationer i vattnets halt av olika ämnen som förekommer orsakas bl. a. av klimatologiska, nederbördskemiska, geologiska, hydrologiska och topografiska faktorer. Ämnenas säsongvariationer bestämmes huvudsakligen av hydrologiska och biologiska 50

faktorer. Förskjutningar i den naturliga vattenkvaliteten kan oftast knytas till någon form av mänsklig aktivitet, som kan åstadkomma förändringar. I första hand påverkas vattnets kvalitet genom direkta föroreningsutsläpp från industriell verksamhet, jordbruket m. m., men även genom ingrepp i den naturliga vattenbalansen genom utdikning, uppodling, kalhuggning m. m. kan förändringar uppkomma. Såväl i naturen förekommande som av människan syntetiserade kemiska föreningar kan verka störande på vattenmiljön. I vår industrialiserade och urbaniserade värld koncentreras organiskt och oorganiskt material från stora områden till punkter - fabriker m. m. - eller snävt avgränsade områden städer och samhällen. Härigenom kan vissa biologiskt viktiga ämnen, t. ex. s. k. närsalter, åstadkomma icke önskvärda förändringar i vattenmiljön och toxiska ämnen åstadkomma skadeverkningar som annars inte skulle uppkomma. Hydrologisk-fysikaliska störningar uppkommer främst vid regleringar och kraftverksbyggnader, liksom vid utsläpp av kylvatten från värmekraftverk etc. Reglering av ett vattendrag innebär oftast en utjämning av vattenföringen och förskjutningar i vattenföringens naturliga variation. Detta påverkar såväl vattnets temperaturförhållanden som de i vattendraget levande organismerna. Utsläpp av kylvatten åstadkommer temperaturförhöjningar som påverkar såväl recipientens fysikaliska egenskaper som de biologiska och kemiska processerna. Genom utsläpp i vatten av organiskt material, växtnäringsämnen, giftiga ämnen och sjukdomsalstrare uppkommer kemisk-biologiska störningar. Tillförseln till vatten av giftiga ämnen, såsom tungmetaller och klorerade kolväten, härstammar till stor del från industrin. Vidare sker betydande utsläpp från laboratorier och hushåll, liksom genom användningen av bekämpningsmedel i jord- och skogsbruket. Den totala tillförseln av dessa substanser är inte känd. SOU 1973:36

Oljeutsläpp medför risk för förändringar av det biologiska livet i vattnet. Stora mängder olja töms årligen ut i havet bl. a. genom lastfartygens renspolning av oljetankar. Missskötta oljeavskiljare i verkstäder, garage m. fl., industrier och korroderade underjordiska oljetankar orsakar föroreningar av grundvatten och vattendrag. Bakterier och andra sjukdomsalstrare tillförs vattnet bl. a. genom hushållsavloppsvatten och genom avrinning från djurstallar. Genom att vattnets hygieniska beskaffenhet förändras minskas dess användbarhet ur vattenförsörjningssynpunkt. Beträffande tillflödet av kemiska ämnen till marken bör framhållas att denna har stor förmåga att ta emot de föroreningar mänsklig aktivitet medför. Detta beror på att markpartiklarnas vittring ständigt tillför jorden kemiskt aktiva ämnen, vilka binder föroreningarna för längre eller kortare tid, under vilken de förändras, nedbryts etc. bl. a. genom mikrobiell aktivitet. Många av de kemiska ämnen som i dag sprids i naturen kan brytas ned av markprocesserna. Även ljusets inverkan bör beaktas i detta sammanhang. Till föroreningen av naturen bidrar inte bara utsläppen från industrier m. m. utan även, såsom redan nämnts, ämnen och kemiska produkter vilka hanteras av allmänheten i hemmen, i yrkeslivet, trafiken m. m. Många av dessa ämnen och kemiska produkter utgör en risk från hälso- och miljösynpunkt. En del i hemmen förekommande varor av kemisk-teknisk typ, t. ex. rengöringsmedel med tillsatser av polyfosfater, NTA, perborat och vitmedel har diskuterats från miljöskyddssynpunkt de senare åren. Bland sådana varor kan också nämnas färger, lim, klister, lösnings- och polermedel, konsthartser, plaster och syntetfibrer samt material som behandlats med kemikalier, t. ex. textilier impregnerade för olika ändamål. I stigande utsträckning har bekämpningsmedel kommit att användas, inte bara i jord- och skogsbruk och industri utan också i betydande omfattning i de enskilda hushållen, vilket medfört ett mycket vittförgrenat spridningsSOU 1973: 36

mönster. Vissa varor används i utomordentligt stora kvantiteter, t. ex. eldningsoljor, motorbränslen, smörjoljor m. m. Särskilt aktuella har under de senaste åren varit eldningsoljornas innehåll av svavel och vissa tillsatser till bensin som t. ex. organiska blyföreningar och alifatiska klorerade kolväten m. m. Andra varor, med stor användning inom jordbruk och skogsbruk, är handelsgödselmedlen, vilka också förekommit i miljövårdsdiskussionen. En global spridning av vissa pesticider förekommer. Oroande är också de allt högre halterna av vissa tungmetaller i vår omgivning. Metaller och metallföreningar har i stigande grad och i större mångformighet kommit att ingå i handelsprodukter. Vid destruktion av sådana, framför allt genom sopförbränning, har spridning skett till naturen. Till detta bidrar också spridningen av vissa metaller, som förekommer såsom föroreningar i fossila bränslen, och av bly som används som tillsatsmedel i bensin. Handeln med kemiska produkter följer ofta ett komplicerat mönster där varorna vandrar i olika produktions- och distributionsled. Vid tillverkningen används ofta importerade råvaror såsom kemikalier av skilda slag. Kännetecknande för modern produktion är en ofta långt driven specialisering. Detta innebär att varan vid varje hanteringsställe endast genomgår ett förädlingsstadium och följaktligen passerar många tillverkningssteg innan en för slutlig konsumtion avsedd vara framkommit. Produktionen av en vara kan därför komma att medföra en förorening på flera platser.

2.2 Lagstiftning och

administration

2.2.1 Inledning Från samhällets sida har sedan länge åtgärder vidtagits till skydd för människors hälsa och välbefinnande samt för miljön. Under senare år har särskilt åtgärderna mot miljöförstöringen intensifierats. Den allmänna medvetenheten om miljöproblemen har också vuxit 51

sig stark. Inom miljövården har olika medel använts. I första hand har lagstiftningsåtgärder vidtagits för att reglera den enskildes samt myndigheters och andra organs handlande i frågor av betydelse för miljövården. Vidare har en administrativ organisation byggts upp för tillämpning av lagstiftningen och för övervakningen av dennas efterlevnad. Dessutom har i vissa fall lagstiftningen kompletterats med ekonomiska stödåtgärder. Statliga bidrag ges sålunda till uppbyggnad och uppförande av kommunala avloppsreningsverk med i allmänhet 3 0 - 5 0 % av anläggningskostnaderna. Från år 1969 har industrin under en 5-årsperiod också kunnat få statsbidrag motsvarande 25 % av anläggningskostnaderna för vatten- och luftvård och från år 1972 även för åtgärder mot buller. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har dock betydligt högre bidrag medgivits för miljövårdande åtgärder. Statliga bidrag ges vidare bl. a. till säkerställande och vård av naturvårdsområden, vattenvårdsundersökningar, sjörestaureringar, beredskap för oljebekämpning till sjöss och viltvård. Övervakningen från samhällets sida över alla de ämnen och produkter vars hantering medför risk för hälsan och miljön måste bygga på möjligheten till kunskap om deras effekter på den mänskliga organismen och grundas på kunskap om naturens och de däri ingående ekosystemens byggnad och funktion. Ett nödvändigt element i miljövården är kännedomen om hur de levande organismerna, inkl. människan, samspelar med den omgivande miljön. En allsidig och målinriktad forskning i dessa hänseenden understöds också från samhällets sida. Forskningsinsatserna har kompletterats med särskilda åtgärder för att sprida forskningsresultaten och göra det möjligt att omsätta dem i praktiskt handlande. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för den lagstiftning och den administrativa organisation som finns på området. En mera omfattande översikt härav har gjorts i MKU: s betänkande (SOU 1972: 31, s. 39 ff) Lag om hälso- och miljöfarliga varor till vilken hänvisas. Vidare ges i ett 52

senare avsnitt en översikt över den forsknings- och undersökningsverksamhet som pågår i Sverige.

2.2.2 Produktkontroll Förevarande avsnitt ger en kort översikt över de författningar som avser en kontroll över kemiska produkter, deras sammansättning, tillverkning, distribution och hantering i övrigt. Fram till den 1 juli 1973 har på produktkontrollens område gällt bl. a. förordningen (1962: 702) om gifter och andra hälsofarliga varor (giftförordningen), bekämpningsmédelsförordningen (1962:703) och PCB-lagen (1971:385). Dessa författningar har ersatts av lagen (1973: 329) om hälso- och miljöfarliga varor. MKU:s liksom statskontorets undersökningar i produktkontrollfrågor samt redogörelserna härför i betänkandet och i statskontorets förstudie har emellertid skett på grundval av bl. a. förstnämnda tre författningar, varför översikten ansetts böra omfatta även innehållet i dessa. Giftförordningen har medgett kontroll över ämnen och beredningar som med hänsyn till varans egenskaper och användning kan befaras förorsaka död, sjukdom eller kroppsskada hos människor. Syftet med lagstiftningen har varit att skydda mot hälsorisker. Förordningen har omfattat tillverkningen, användandet, införseln, handeln, förvaringen, transporten, förstöringen och annat handhavande av varan. Särskilda föreskrifter har gällt om märkning av varan. För hälsofarliga varor i allmänhet har inte gällt någon registreringsplikt. Tillsynen över efterlevnaden av giftförordningen har utövats av giftnämnden. Bekämpningsmedelsförordningen har reglerat ämnen och beredningar som är avsedda att användas som bekämpningsmedel. Enligt förordningen har gällt att bekämpningsmedlen, som till övervägande delen är hälso- och miljöfarliga, inte fått saluhållas, överlåtas eller användas utan att vara registrerade hos giftnämnden. Registrering har ej fått ske om medlet haft sådan giftighet eller eljest kunSOU 1973:36

fiskeristadgan av fiskeristyrelsen. nat befaras medföra sådan skadlig verkan hos Den fr. o. m. den 1 juli 1973 gällande människor, husdjur, vilt, nyttoinsekter eller lagen om hälso- och miljöfarliga varor ger nyttoväxter att det inte lämpligen bör använmöjlighet till kontroll över ämnen och bereddas i bekämpningssyfte. I anslutning till ningar som med hänsyn till sina kemiska registreringen har nämnden haft möjlighet eller fysikalisk-kemiska egenskaper samt hanoch skyldighet att ge föreskrifter som skall teringen kan befaras medföra skada på mäntillämpas vid användningen. Genom registreniskor eller i miljön samt varor som innehålringen har varje handelspreparat som sådant ler eller behandlats med sådant ämne eller godkänts. sådan beredning och som vid hanteringen Totala antalet inkomna registreringsansökkan befaras medföra skada. Lagen omfattar ningar från tiden för förordningens ikraftträsåledes inte blott de varor som reglerats av dande till den 31 december 1972 utgjorde 1 747. Fram till nämnda tidpunkt hade gift- och bekämpningsmedelsförordningarna samt PCB-lagen utan även andra kemiska 1 017 preparat registrerats. varor som kan ha en på kemisk eller fysikaUtöver registreringstvånget har funnits lisk-kemisk effekt grundad skadlig verkan. föreskrifter om tillståndstvång för den som Lagen innebär därjämte att Kungl. Maj: t velat använda eller driva handel med de får fullmakt att tillämpa lagens bestämmelser farligaste bekämpningsmedlen. Tillverkningäven på andra varor än de kemiska om det är en och införseln har däremot följt reglerna av särskild betydelse från hälso- och miljöhärom i giftförordningen. Särskilda bestämskyddssynpunkt. Genom detta bemyndiganmelser har gällt om märkning av förpackning de ges Kungl. Maj: t möjlighet att, om till bekämpningsmedel. framdeles behov därav skulle uppkomma, Genom PCB-lagen var Kungl. Maj: t begöra ingripanden i form av förbud eller andra myndigad förbjuda eller föreskriva villkor restriktioner beträffande material och andra för import, tillverkning, saluhållande eller produkter som kan ha från hälso- och hantering av polyklorerade bifenyler (PCB) miljösynpunkt negativa kemiska, fysikaoch annan vara vars miljöfarliga egenskaper lisk-kemiska, mekaniska och andra verkbetingas av att PCB ingår i varan. Föreskrifningar. ter för tillämpning av lagen har utfärdats, I lagen ges Kungl. Maj: t eller myndighet PCB-kungörelsen (1972:34), och omfattat som Kungl. Maj: t bestämmer bemyndigande bl. a. tillståndstvång för saluförandet och att utfärda förbud och att föreskriva tillanvändandet av transformatorer samt målarståndstvång beträffande hanteringen av vafärg, tätnings- eller förseglingsmassa, hydror. raulolja och värmeöverföringsmedium, vilkas Vidare tillerkänns myndighet som Kungl. miljöfarliga egenskaper betingas av att PCB Maj: t bestämmer befogenhet att meddela ingår i varan. Tillsynsmyndighet enligt denna föreskrifter om rapporteringsskyldighet för lagstiftning har varit SNV. den som importerar eller yrkesmässigt hanteBestämmelser för kontroll av produkter rar ämnen, beredningar och andra varor. med risk för skadlig verkan finns i narkotikaSkyldigheten kan avse uppgifter om varans förordningen (1962:704). Denna innefattar fastställbara sammansättning och toxikoloen sådan begränsning i hanteringen av narkogisk-ekologiska egenskaper, dess användtika att den legala förekomsten av narkotika ningsområde och omsättning samt hantering i praktiken nästan helt är begränsad till i övrigt. Rapporteringsskyldigheten kan gälla läkemedelsområdet. den som tillverkar, importerar, säljer eller på Användning av gift för bekämpning av annat sätt yrkesmässigt hanterar varan och vissa skadedjur och ogräsfisk regleras delvis skall kunna omfatta samtliga kemiska varor, genom jaktstadgan (1938:279) och fiskerioavsett graden av misstanke om varans farligstadgan (1954:607). Tillstånd enligt jakthet. En viss begränsning ligger dock däri att stadgan meddelas av SNV och tillstånd enligt SOU 1973:36

rapporteringsskyldigheten skall syfta till att ge underlag för utredning om hälso- och miljöfarligheten hos varan. Importör och tillverkare åläggs skyldighet att så långt möjligt fastställa produktens eventuella negativa effekter på människans hälsa och på miljön. Häri ligger en skyldighet för vederbörande att förvissa sig om varans sammansättning, inkl. föroreningar av betydelse, samt att undersöka varans hälso- och miljöeffekter. Beträffande bemyndigandet att införa rapporteringsskyldighet understryks i propositionen (1973:17) betydelsen av att detta bemyndigande utnyttjas till att efter hand söka kartlägga det kemiska varuområdet. Rapporteringsplikten förutsätts till en början inriktas på särskilt hälso- och miljöfarliga varor och avses därefter skola byggas ut efter hand som det till den granskande myndigheten inkomna materialet kan tas om hand, bearbetas och utvärderas. Läkemedlen regleras av läkemedelsförordningen (1962: 701). Regleringen har till uppgift att garantera att de varor som används som läkemedel är av fullgod beskaffenhet för uppgivet ändamål och att biverkningarna hålls på tolerabel nivå. Detta syfte söker förordningen tillgodose genom ett system av föreskrifter som uppställer vissa kvalitetskrav på produkterna och reglerar tillverkningen, produktkontrollen och handelsvägarna. I fråga om de s. k. farmacevtiska specialiteterna, dvs. standardiserade läkemedel som är avsedda att tillhandahållas förbrukaren i tillverkarens originalförpackning, gäller registreringstvång. De får inte försäljas utan att vara registrerade hos socialstyrelsen. Registrering får inte ske med mindre läkemedlet befunnits ändamålsenligt och vissa föreskrifter i förordningen i övrigt iakttagits. Registreringen får förbindas med särskilda villkor till förebyggande av skada. I fråga om samtliga läkemedel gäller att de vid utlämnandet skall vara fullständigt deklarerade med avseende på sammansättning samt halt av ingående beståndsdelar. För läkemedel finns alltså såväl kvalitativ som kvantitativ deklarations54

plikt. Tillsynsmyndighet på läkemedelsområdet är socialstyrelsen. Ett vid socialstyrelsen fört register över godkända farmacevtiska specialiteter omfattade den 1 januari 1973 sammanlagt 2 600 sådana specialiteter. Av försäljningen vid denna tid av läkemedel utgjorde de farmacevtiska specialiteterna ca 95 %. Livsmedelslagen (1971:511), som syftar till att skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjänliga livsmedel, reglerar bl. a. sådana förhållanden som användningen av berikningsmedel och andra livsmedelstillsatser samt förekomsten av främmande ämnen i livsmedel. Med berikningsmedel avses vitamin, mineralämne och s. k. näringsämne som på konstlad väg tillförs livsmedel för att förbättra dess näringsvärde. Livsmedelstillsats är annan vara eller ämne än berikningsmedel och är avsett att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt eller för att åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet. Exempel på livsmedelstillsatser är färg- och aromämnen, artificiella sötningsmedel, konserveringsmedel, antioxidationsmedel, emulgatorer och blekningsmedel. I livsmedelslagen avses med främmande ämnen bekämpningsmedel och annan vara som inte utgör berikningsmedel eller livsmedelstillsats och som i livsmedlet kan förändra dess normala sammansättning eller beskaffenhet. Till gruppen främmande ämnen hör vidare bl. a. vissa ämnen som kan ha tillförts levande djur i direkt avsikt att ha effekt på det färdiga livsmedlet, t. ex. färgämnen som sätts till hönsfoder för att påverka äggulans färg. Vidare hör hit olika substanser som under tillverkningsprocessen eller lagringen kan tillföras livsmedel. Kontrollen över berikningsmedel, livsmedelstillsatser och främmande ämnen innebär att möjligheter föreligger antingen till att i ett särskilt prövningsförfarande i förväg bedöma riskerna med att använda produkterna i samband med livsmedelshanteringen eller till att utfärda förbud mot sådan användning. Som livsmedelstillsats får användas SOU 1973:36

endast sådan tillsats som godkänts för livsmedlet i fråga. Beträffande främmande ämnen ger lagen Kungl. Maj: t eller myndighet som Kungl. Maj: t bestämmer befogenhet att förbjuda eller föreskriva villkor för hanteringen av livsmedel innehållande sådant ämne eller vari sådant ämne överstiger viss halt. Central tillsynsmyndighet på livsmedelsområdet är statens livsmedelsverk. Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen inom länet och hälsovårdsnämnden utövar den omedelbara tillsynen inom varje kommun. Fodermedelsförordningen (1961: 381) ger Kungl. Maj: t bemyndigande att inom viss ram utfärda föreskrifter rörande kontroll av fodermedel samt kemiska substanser som tillsätts sådana medel. Kontrollmyndighet på området är statens jordbruksnämnd. Beträffande eldningsolja gäller en särskild förordning (1968:551) om begränsning av svavelhalten i eldningsolja. Enligt förordningen får eldningsolja med högre svavelhalt än 2,5 viktprocent ej förbrännas inom riket. Kungl. Maj: t har därjämte getts bemyndigande att sänka den högsta tillåtna svavelhalten under detta värde. Tillsyn över efterlevnaden av förbudet utövas av länsstyrelsen. Produkter som är brandfarliga eller explo-• siva är på grund av dessa sina egenskaper underkastade kontroll enligt förordningen! (1961: 568) om brandfarliga varor samt förordningen (1949:341) om explosiva varor. Regleringen av brandfarliga varor avser förvaringen, hanteringen, transporten och försäljningen. I allmänhet krävs tillstånd ellerr särskild anmälan. Närmare föreskrifter oml vad som skall iakttas vid hanteringen meddelas av kommerskollegium. Beträffande explosiva varor gäller att sådana i princip ej fårr tillverkas, innehas, förvaras eller importerass utan särskilt tillstånd. Tillverkning och innehav får endast förekomma beträffande varaa som blivit godkänd av kommerskollegium. För tillverkning krävs som regel länsstyrelsens tillstånd. Handel med explosiva varorr och innehav av större eller mindre bruknings-;SOU 1973:36

förråd av sprängämnen kräver tillstånd av polismyndigheten. Tillsynen över efterlevnaden av gällande bestämmelser om explosiva varor utövas av de beslutande myndigheterna, dvs. till övervägande delen polismyndigheten. För strålskyddsfrågor och hanteringen av radioaktiva ämnen finns särskild lagstiftning. Enligt strålskyddslagen (1958:110), som syftar till att förebygga personskador vid hanteringen, fordras tillstånd för att bedriva radiologiskt arbete. Tillstånds- och tillsynsmyndighet är statens strålskyddsinstitut. Atomenergilagen (1956:306) stadgar tillståndstvång för den som vill förvärva, inneha, överlåta, bearbeta eller på annat sätt ta befattning med uran, plutonium eller annat ämne som används som atombränsle i atomreaktor eller förening vari sådant ämne ingår. Lagen, som syftar till att ge skydd mot immission genom joniserande strålning, är även tillämplig i fråga om torium och annat ämne som är ägnat att omvandlas till atombränsle. Tillstånd lämnas av Kungl. Maj: t eller myndighet som Kungl. Maj: t bestämmer. Tillsyn utövas av delegationen för atomenergifrågor. 2.2.3 Arbetarskydd Arbetarskyddslagen (1949: 1) föreskriver, att arbetsgivaren skall iaktta allt som skäligen kan erfordras för att förebygga att hos honom sysselsatt arbetstagare ådrar sig ohälsa i följd av arbetet eller drabbas av olycksfall däri. Arbetarskyddslagen och den med stöd av denna utfärdade arbetar sky ddskungörelsen (1949:208) ger särskilda föreskrifter till förebyggande av olycksfall och skada i arbetet. Bl. a. finns bestämmelser beträffande arbete där gift eller annan hälsofarlig vara kommer till användning eller där arbetsförhållandena eljest kan medföra förgiftningseller smittofara. Arbetsgivare är skyldig att på anmodan av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektör föranstalta om undersökning av ämne eller material som man använder eller framställer i sin verksamhet. Gift eller annan hälsofarlig vara skall, i den mån så 55

med hänsyn till förhållandena skäligen kan ske, ersättas med icke hälsofarlig eller mindre hälsofarlig vara. Kungl. Maj: t är bemyndigad att föreskriva särskilda villkor för arbetstagares användande till arbete, som medför särskild fara för ohälsa eller, om arbetet medför synnerlig fara för ohälsa, förordna att arbetstagare inte används därtill. Arbetarskyddsstyrelsen äger vidare till ledning vid tillämpning av arbetarskyddslagen meddela råd och anvisningar. Sådana har utfärdats bl. a. i fråga om vissa hälsofarliga arbeten. Tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddslagen utövas, under arbetarskyddsstyrelsens överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. En allmän översyn av arbetarskyddslagen i vad avser bl. a. hälsofarliga arbeten pågår f. n. inom den av Kungl. Maj: t år 1970 tillsatta arbetsmiljöutredningen. Enligt direktiven skall översynen syfta till en lagstiftning som svarar mot en breddad målsättning för arbetarskyddet och som allmänt sett ger ett tillfredsställande underlag för vidgade insatser mot hälsofarliga arbetsmiljöer. I direktiven framhålls bl. a. nödvändigheten av ökade möjligheter till en fortlöpande kontroll av den arbetshygieniska situationen på arbetsplatserna. En ny lagstiftning bör ge ett fast underlag för åtgärder och ingripanden från arbetarskyddet på ett betydligt vidare område än den nuvarande lagen. Lagstiftningen bör återspegla kunskapen om och erfarenheten av att hälsorisker av fysisk och psykisk art ofta har sin grund i missförhållanden inom arbetslivet som kan motverkas genom vidgade insatser från arbetarskyddet. En väsentlig uppgift för utredningen är att uppmärksamma yrkesfaror - ofta av helt ny typ - som hänger samman med den tekniska och strukturella utvecklingen på senare tid. Som exempel på sådana faror nämns i direktiven bl. a. förgiftningsrisker på grund av olika slag av luftföroreningar, risker för hörselskador till följd av ökande bullernivå hos maskiner och anläggningar samt risker för den psykiska hälsan på grund av alltmer specialiserade och mekaniserade arbetspro56

cesser. Vid undersökningen hur lagstiftningens materiella regler lämpligen bör omgestaltas skall bl. a. övervägas hur föreskrifter rörande utförandet av undersökningar på arbetsplatsen skall vara utformade. I detta sammanhang skall utredningen ta upp frågan om de s. k. hygieniska gränsvärdena. Vidare skall utredningen enligt direktiven se över reglerna om tillsyn genom offentliga organ och därvid ta upp till behandling arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens organisation och arbetsformer. Arbetsmiljöutredningen har i december 1972 avlämnat delbetänkandet (SOU 1972: 86) Bättre arbetsmiljö, med förslag till förändringar lagstiftningsmässigt och i organisatoriskt hänseende. Förslaget innefattar bl. a. nyheter beträffande lagreglerna om skyddsorganisationen på arbetsställena skyddsombuden och skyddskommittén samt om förhandsprövning av arbetslokaler. I fråga om organisationen på arbetarskyddets område föreslås bl. a. inrättande och uppbyggande av en arbetsmedicinsk filial till arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen. Förslagen har väsentligen genomförts genom beslut av 1973 års vårriksdag.

2.2.4 Transport Beträffande transporten av hälso- och miljöfarliga varor finns vissa allmänt hållna bestämmelser i de förut redovisade författningarna angående hälso- och miljöfarliga varor, bekämpningsmedel, läkemedel, brandfarliga och explosiva varor. Vad beträffar individuella transporter av radioaktiva ämnen åligger det strålskyddsinstitutet att meddela närmare föreskrifter. För järnväg samt sjöfart och luftfart finns särskilda transportbestämmelser, vilka i huvudsak utarbetats med stöd av internationella överenskommelser. Beträffande transporten av farligt gods på väg finns däremot, bortsett från allmänt hållna bestämmelser i tidigare nämnda författningar, inte någon författningsenlig reglering. En europeisk överenskommelse om internationell godstransport på väg har unSOU 1973:36

får anläggas eller ändras eller att vissa utsläpp av avloppsvatten inte får ske, innan särskilt tillstånd har lämnats och erforderliga föreskrifter för att motverka förorening har fastställts. Sådana föreskrifter kan innehålla att vissa reningsanordningar skall införas, att företagaren skall anpassa driften så att föroreningar undviks eller reduceras samt att kontinuerliga mätningar av emissioner och immissioner skall utföras. Tillstånd lämnas av koncessionsnämnden för miljöskydd. I vissa fall är det tillräckligt med en anmälan hos SNV eller länsstyrelsen. SNV har getts befogenhet att meddela dispens från att söka tillstånd. Befogenhet att meddela dispens har i vissa fall delegerats till länsstyrelsen. Tillsyn enligt miljöskyddslagen utövas av SNV och länsstyrelserna. Naturvårdsverket har den centrala tillsynen och skall samordna länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Regler för tillsyns- och kontrollverksamheten har utarbetats inom SNV och innehåller bl. a. föreskrifter om förstagångsbesiktning, driftkontroll, periodisk besiktning, inspektion samt inventerande och kartläggande verksamhet. Hälsovårdsstadgan (1958:663) ger möjlighet för hälsovårdsnämnd att ingripa mot 2.2.5 Kontroll över spridning av förorening- sanitära olägenheter i form av föroreningar, ar buller och andra störningar. Vissa i stadgan uppräknade typer av anläggningar och uppDen centrala lagstiftningen till skydd mot olika slags miljöstörningar finns i miljö- lag får inte anordnas eller inrättas och inte skyddslagen (1969:387) och den med stöd heller förändras med avseende på utförande av denna utfärdade miljöskyddskungörelsen eller driftsätt utan tillstånd av hälsovårds(1969: 388), vilka innehåller en samlad regle- nämnden. Hälsovårdsstadgan föreskriver bl. a. att ring till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller och andra störningar från vatten som tillhandahålls inom tätort skall fast egendom. Lagen anger bl. a. under vilka undersökas kemiskt-fysikaliskt och bakterioförutsättningar utsläpp från fast egendom får logiskt. I fråga om renhållning fastslås att ske och miljöfarlig verksamhet utövas, bl. a. orenlighet och avfall skall bortforslas till beträffande val av plats för den miljöfarliga allmän avstjälpningsplats eller allmän deverksamheten. Dessutom uppställs vissa reg- struktionsanläggning eller på annat sätt tas ler med förbud mot särskilt skadlig verksam- om hand så att sanitär olägenhet ej uppstår. Allmän avstjälpningsplats och destruktionshet. Miljöskyddslagen innehåller vidare ett system med obligatorisk förprövning och anläggning skall vara så belägna och anordnafortlöpande offentlig tillsyn. Den obligatoris- de samt så underhållna och skötta att sanitär olägenhet ej uppstår. Hälsovårdsnämnd har ka förprövningen innebär att Kungl. Maj: t har bemyndigande att föreskriva att vissa befogenhet att i lokal hälsovårdsordning typer av fabriker och andra inrättningar inte meddela de ytterligare föreskrifter avseende

dertecknats år 1957 och trätt i kraft 1968. En särskild utredning har i Sverige tillsatts för att undersöka frågan om anslutning till konventionen. Ett av utredningen år 1971 avlämnat delbetänkande innehåller förslag om att Sverige skall biträda konventionen (SOU 1971: 2 0 - 2 3 ) . Under 1972 har utredningen avslutat sitt arbete och framlagt betänkandet (Ds K 1972:5) Transport av farligt gods. I det senare betänkandet föreslås en lag om transport av farligt gods, vilken reglerar transport av allt farligt material, bl. a. explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva och frätande varor. Regleringen avser förflyttning av farligt gods med alla transportmedel. I fråga om transport till lands har angetts bestämd tidpunkt för regleringens ikraftträdande. Lagen, som utgör en ramförfattning, innehåller mer generella säkerhetsföreskrifter. Kungl. Maj: t eller ett centralt tillsynsorgan ges bemyndigande att utfärda erforderliga föreskrifter. I betänkandet föreslås inrättandet av ett centralt transportsäkerhetsorgan, som tills vidare skall inplaceras som en särskild enhet inom kommerskollegium.

SOU 1973: 36

allmänna hälsovården som utöver hälsovårdsstadgan anses erforderliga för kommunen eller del därav. Beträffande renhållning finns även bestämmelser i kommunal renhållningslag (1970: 892). Enligt denna är kommun skyldig att till allmän avstjälpningsplats eller allmän destruktionsanläggning forsla hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Den enskilde är skyldig att låta kommunen ta bort avfallet. Det obligatoriska kommunala renhållningsmonopolet omfattar däremot inte industriavfall. Kommun kan emellertid genom föreskrift i lokal hälsovårdsordning utvidga monopolet att avse även sådant avfall. Slutligen skall nämnas att bestämmelser som kan ligga till grund för ingripanden mot miljöföroreningar finns i bl. a. byggnadslagen (1947:385) och byggnadsstadgan (1959: 612). Föreskrifter finns också som syftar till att minska luftföroreningar genom bilavgaser. Här skall även nämnas lagen (1971: 1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten vilken föreskriver förbud att inom Sveriges sjöterritorium dumpa avfall från fartyg, luftfartyg och annat transportmedel. Enligt lagen får dumpning ej heller ske från svenskt fartyg eller luftfartyg i det fria havet. Avfall som är avsett att dumpas i det fria havet får ej föras ut ur landet. Undantag kan medges av SNV. Central tillsyn enligt lagen utövas av SNV i samråd med generaltullstyrelsen. Länsstyrelsen utövar i samverkan med lokal tullmyndighet fortlöpande tillsyn inom länet. - Lagen (1912:215) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg föreskriver förbud att från fartyg av närmare bestämd storlek släppa ut olja.

2.2.6 Kontroll över naturresursanvändning Lagstiftning för kontroll av användningen av naturresurserna syftar till att skydda och vårda dessa. En central ställning härvidlag intar naturvårdslagen (1964: 822) och naturvårdskungörelsen (1964:825). Lagen reglerar samhällets möjligheter att skydda natur58

områden, som är kulturellt eller vetenskapligt värdefulla eller har betydelse för allmänhetens friluftsliv. Den innehåller bestämmelser om nationalparker, naturreservat, naturminnen, fridlysning av växter och djur, strandskydd och landskapsskydd. För att bevara karaktären av ett större område av en viss landskapstyp avsätts nationalparker på statens mark. Arealen uppgår nu till ca 617 000 ha, fördelade på 16 nationalparker. Naturreservaten omfattar områden, som är värdefulla för friluftslivet eller som representerar skilda landskapstyper, och har nu en sammanlagd areal av ca 90 000 ha. Dessutom finns 800 reservat, omfattande tillhopa drygt 55 000 ha, upplåtna av domänverket. Avsikten med strandskyddet är, att allmänheten skall ha tillträde till bad och friluftsliv vid hav, sjöar och floder. Ett upp till 300 m brett område från strandkanten kan förklaras skyddat, vilket bl. a. innebär att byggnader ej får uppföras inom området utan tillstånd av länsstyrelsen. För sten- och grustäkt för annat ändamål än markägarens husbehov krävs tillstånd av länsstyrelsen. Skyddet för landskapsbilden tillgodoses bl. a. genom att länsstyrelsen kan för visst område förordna att vissa arbetsföretag, som kan inverka menligt på landskapsbilden, inte får utföras utan länsstyrelsens tillstånd. Om byggande i vatten, vattenreglering o. d. finns bestämmelser i vattenlagen (1918:523). För att sådana ingrepp skall tillåtas måste ställas vissa krav i fråga om deras allmänna nytta. Tillståndsprövningen enligt vattenlagen sker vid vattendomstolarna, vilka provisoriskt inordnats i de allmänna domstolarna. Kungl. Maj: t har samtidigt fått en utvidgad prövningsrätt gällande företag av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet. I vattenlagen finns även bestämmelser till skydd för grundvattentillgångar. För att trygga vattenförsörjningen inom tätbebyggelse kan länsstyrelsen fastställa skyddsområde omkring en grundvattentillgång och meddela SOU 1973:36

skyddsbestämmelser för området. Till skydd mot förorening av grundvatten kan vattendomstol också lägga servitut på fastigheter. Vattenlagen är f. n. föremål för översyn genom den av Kungl. Maj: t tillsatta vattenlagsutredningen. För skötsel och avverkning av skog ges regler i skogsvårdslagen (1948:237). Skogsvårdsstyrelse åligger att som regionalt organ tillse att skogsmark med växande skog sköts enligt gällande bestämmelser. Skogsstyrelsen som central myndighet övervakar skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Rätten att genom inmutning undersöka vissa mineralfyndigheter regleras i gruvlagen (1938: 314). Inmutningsrätt sökes hos bergmästaren i resp. distrikt. Rätten att bryta och tillgodogöra sig inmutningsbara mineraler kräver att s. k. utmål sökts och erhållits. Kommerskollegium för register över inmutade områden och utmål. Tillsyn över gruvarbetet utövas av kommerskollegium och bergmästarna. Utnyttjandet av andra fyndigheter än de som omfattas av gruvlagen regleras i bl. a. lagen angående stenkols fyndigheter m. m. (1886:40), uranlagen (1960: 679), lagen om kontinentalsockeln (1966:314) samt lagen om rätt till sand-, grus- och stentäkt inom vissa allmänna vattenområden (1966:319). Den fysiska planeringen regleras framför allt i byggnadslagstiftningen. I byggnadslagen (1947:385) ges regler för markområdens användning för bebyggelse. Regionplan och generalplan är översiktsplaner, som upprättas av kommun till ledning för markanvändningen i stort. För de större tätorternas detaljplanering används stadsplaner medan detaljplanering i mindre orter sker genom byggnadsplan. En översyn av byggnadslagstiftningen utförs f. n. av den av Kungl. Maj: t år 1968 tillsatta bygglagutredningen. Direktiven för utredningen tar sikte på en genomgripande förnyelse av främst planinstituten i byggnadslagstiftningen. SOU 1973: 36

Genom riksdagens beslut i december 1972 har fastställts en hela landet omfattande översiktlig markanvändningsplan. Beslutet, som grundar sig på proposition 1972:111 angående regional utveckling och hushållning med mark och vatten, innefattar bl. a. översiktliga riktlinjer för hushållningen med mark och vatten. Härvid har särskilt framhållits angelägenheten av att en ekologisk grundsyn tillämpas. Samtidigt har emellertid svårigheten konstaterats att i den praktiska planeringen fullt ut tillämpa ekologiska principer bl. a. beroende på de ofullständiga kunskaperna om sambanden i naturen och den otillräckliga kännedomen om landets naturförhållanden. Det har därför framhållits som nödvändigt att forskning och planering inriktas så, att mera välgrundade ekologiska överväganden så snart som möjligt kan inlemmas i beslutsunderlaget. I en inom civildepartementet upprättad rapport (SOU 1971: 75) Hushållning med mark och vatten, som utgör ett förarbete till propositionen, har konstaterats att den moderna datatekniken numera medger, att mycket omfattande datamängder används för att angripa de viktiga samhällsekologiska problemen på systemanalytisk väg. Bl. a. för den fysiska samhällsplaneringen är det angeläget att bättre förutsättningar för ett sådant arbete snabbt skapas. I rapporten betonas också betydelsen av att det miljöinformationssystem som MKU har att utreda blir tillräckligt allsidigt. Vid beslut om markanvändning bör olika handlingsalternativ helst kunna prövas i ekologiska "totalmodeller". En helhetsmodell av ett "ekosystem Sverige" grundad på ett informationssystem skulle medge att miljöeffekter i olika planalternativ kunde prognostiseras till stor del på datateknisk väg. Härvid skulle betydligt fler data och relationer kunna beaktas än vid ett manuellt förfaringssätt. Skyddet av vilt regleras i lagen (1938: 274) om rätt till jakt och jaktstadgan (1938:279). Jaktlagstiftningen har som utgångspunkt att allt vilt är fredat. För att jakt skall få ske på en viss art måste således denna 59

undantas från det generella skyddet. Sådana undantag meddelas för varje år beträffande vissa arter. Enligt lagen (1942:350) om fornminnen får fasta fornlämningar ej förändras, skadas eller tas bort utan tillstånd. Antalet registrerade fornminnen uppgår för riket till drygt 400 000. Tillsyn över fasta fornlämningar utövas av riksantikvarien. I lagen (1960: 690) om byggnadsminnen ges riksantikvarien bemyndigande att förklara som byggnadsminne byggnad som bevarar egenarten hos gången tids byggnadsteknik eller minnet av historiskt betydelsefull händelse.

2.3 Forsknings- och het

undersökningsverksam-

Grundläggande miljövårdsforskning utförs i Sverige huvudsakligen vid universitet och högskolor. En inriktning på miljöproblemen har vunnits genom särskilda, statliga bidrag. På senare år har en intensifierad samverkan mellan forskningsorgan samt statliga, kommunala och enskilda intressenter åstadkommits. Ett motiv för detta samarbete har varit insikten om behovet av att centrala problem av betydelse för den individuella och sociala miljön angrips på så bred och tvärvetenskaplig bas som möjligt. Målbunden forskningsverksamhet å andra sidan bedrivs företrädesvis vid några större laboratorier. Här utförs dels permanenta undersökningar i syfte att bl. a. fastställa långsiktiga utvecklingstendenser, dels specialstudier som syftar till att belysa ett speciellt problem eller förhållande. Bland sådana större laboratorier kan nämnas SNV: s undersökningslaboratorium. Detta initierar, följer och verkar för samordning av utrednings-, undersöknings-, forsknings- och utvecklingsarbete på vattenvårdens och luftvårdens område inom landet samt följer sådant forsknings- och utvecklingsarbete utomlands. Den till SNV provisoriskt knutna omgivningshygieniska avdelningen vid förutvarande statens institut för folkhälsan är i huvudsak sysselsatt med utredning om de medicin60

ska effekterna av exponering för företeelser i omgivningen. Härvid utnyttjas bl. a. epidemiologisk teknik. NLU bedriver ett långsiktigt praktisktvetenskapligt undersöknings- och utredningsarbete rörande den fysikalisk-kemiska och biologiska vattenbeskaffenheten i rikets vattensystem. Vid naturvårdsverkets specialanalytiska laboratorium (NSL) utvecklas analysmetoder för miljögifter. IVL, vilket finansieras gemensamt av staten och industrin, är i första hand inriktat på industriella föroreningsproblem. Information om luftens och nederbördens kemiska sammansättning erhålls genom mätningar som fortlöpande utförs inom ramen för ett internationellt atmosfärkemiskt stationsnät. Som huvudansvarigt organ för den svenska delen av verksamheten står Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (IMI). SMHI har till uppgift att inhämta tillförlitlig kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi samt att delta i det internationella samarbetet på dessa områden. Institutet bedriver omfattande fysikaliska undersökningar i såväl inlandsvatten som kust- och havsvatten. Ett av UNESCO initierat internationellt organ, Internationella hydrologiska dekaden (IHD), som har till syfte bl. a. att öka den hydrologiska kunskapsnivån, utför i Sverige provtagningar inom olika nät av mätstationer. Forskning bedrivs rörande bl. a. den naturliga omsättningen av vattnet samt inverkan av människans ingrepp i naturen (t. ex. genom urbaniseringen). Motorfordons avgaser undersöks vid SNV:s bilavgaslaboratorium i Studsvik. Vid Försvarets forskningsanstalt (FOA) bedrivs forskning för försvarsändamål, främst inom de naturvetenskapliga, teknisk-vetenskapliga och medicinska forskningsgrenarna. Här utvecklas bl. a. metoder för mätning av luftoch vattenföroreningar genom flygfotografering och annan fjärravkänning av miljöförhållanden. Vidare bedrivs forskning gällande bl. a. skador av joniserande strålning, undersökning av mikrobiologiskt material i vatten och luft, aerosoler, luftförsörjning i slutna SOU 1973: 36

rum samt avfalls- och hygienfrågor beträffande slutna rum och i andra sammanhang. Forskning bedrivs vidare vid socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium, statens strålskyddsinstitut och arbetarskyddsstyrelsen. Inom statens livsmedelsverk utförs bl. a. undersökningar rörande mikrobiologisk standard hos livsmedel och maträtter, kontroll av vitaminer i livsmedel, undersökningar angående förekomst och verkningar av främmande ämnen i livsmedel samt toxicitetsbedömningar beträffande ämnen som tillsätts livsmedel. Fiskeristyrelsen utför praktiska och vetenskapliga undersökningar på fiskets område och statens lantbrukskemiska laboratorium är centralt organ för statlig kemisk analysverksamhet i fråga om produkter av jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Vidare utförs forskning och undersökningar vid bl. a. statens växtskyddsanstalt, statens veterinärmedicinska anstalt, SGU, statens provningsanstalt, ytkemiska institutet och AB Atomenergi.

på vattenvårdsforskning och biocidforskning. Styrelsen för teknisk utveckling stöder tekniskt inriktad miljövårdsforskning, som i första hand syftar till att utveckla mätmetoder samt metoder att förbättra och utveckla reningsteknik. I de statliga forskningsråden, vilka har inriktning på olika ämnesområden, fattas besluten om anslagsfördelning av vetenskapsmännen själva. Ofta är forskningen av mera grundforskningsbetonad art eller syftande längre framåt i tiden. En icke obetydlig del av denna forskning har ett direkt intresse från miljövårdssynpunkt. Inom forskningsråden har bildats kommittéer bl. a. för ekologi, hydrologi och oceano-

grafi. Ekologikommittén har initierat och planerat integrerad ekologisk grundforskning inom ramen för s. k. storprojekt. Dessa utgörs bl. a. av undersökningar av Östersjön som ekosystem och av barrskogslandskapets ekologi. Redogörelse för denna verksamhet lämnas i kap. 3. En år 1972 tillsatt statlig utredning för samordning av miljövårdsforskningen har till Statens utgifter för forsknings- och utuppgift bl. a. att undersöka hur en dylik vecklingsarbete inom området för vård av samordning skall ske och att överväga vilka den yttre miljön uppgick budgetåret åtgärder som behövs för att forskningsresul1965/66 till drygt 30 milj. kr. Motsvarande taten så snabbt och effektivt som möjligt summa i dag torde vara ca 45 milj. kr. skall kunna omsättas i praktiska åtgärder. Såsom framgår av den föregående översikten är forsknings- och undersökningsverksamheten uppdelad på ett stort antal olika instanser. För fördelning av statliga anslag finns likaledes ett flertal organ. Ett sådant organ är forskningsnämnden vid SNV, som speciellt stöder miljövårdsforskning för samhällets omedelbara behov. Denna forskning omfattar bl. a. den mänskliga organismens reaktioner för störningar i dess miljö, mätning av kemiska och biologiska förändringar till följd av olika miljöstörande ingrepp i naturen, dokumentation av nuvarande naturförhållanden, studier av viltbiologiska problem i rikets kulturskogar samt avloppsrenings- och slamfrågor. Nämnden har dessutom en samordnande funktion och uppgift att förbättra informationen mellan forskare och administrativ personal. Tyngdpunkten i de av nämnden finansierade projekten ligger SOU 1973:36

Verksamhet för insamling och bearbetning av miljöinformation

3.1 Inledning

I enlighet med direktiven har MKU undersökt i vilken omfattning uppgifter av betydelse för miljövårdsarbetet samlas in av olika myndigheter och organ och vilken statistisk bearbetning som sker av detta material. Inventeringen har avsett områdena vattenoch luftvård samt "övrig naturvård" jämte det område som innefattar gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälsooch miljösynpunkt. Härutöver har inventeringen gällt viss annan information som inte varit hänförlig till något av de här angivna ämnesområdena men som ansetts ha eller kunna få betydelse från miljökontrollsynpunkt.

beträffande produkter med hälso- och miljöfarlig verkan. I ett särskilt avsnitt ges därefter en kort översikt över viss annan information på hälso- och miljövårdsområdet. 3.2

Luftvårdsområdet

Den undersökningsverksamhet och registrering av information som nu förekommer inom luftvårdsområdet kan grovt indelas i fyra kategorier med hänsyn till verksamhetens syfte, nämligen a) registrering av industrier och andra anläggningar som är av intresse från luftvårdssynpunkt (emittentregistrering), b) undersökningar för fastställande av föroreningsutsläppens sammansättning och storlek (emissionsundersökningar), c) undersökningar för bestämning av luftföroreningssituationen inom visst område eller för belysning av luftföroreningars effekter (immissions- och effektundersökningar) samt d) undersökningar rörande luftföroreningars spridning (spridningsundersökningar).

Kartläggningen av undersökningsverksamheten har av MKU utförts bl. a. i form av hearings med företrädare för vissa av de berörda undersökningsverksamheterna samt i form av en modellstudie i vilken tre mindre regioner i landet detaljundersökts med avseende på förekomsten av miljödata av skilda slag (se närmare kap. 1). Vid inventeringen har också tagits ett stort antal direkta kontakter med myndigheter och andra organ som bedriver undersökningsverksamheter av aktuellt slag.

3.2.1 Emittentregistrering

Resultaten från den av MKU utförda inventeringen redovisas i det följande särskilt i fråga om luftvårds- och vattenvårdsområdena och området "övrig naturvård" samt

Utövandet av en effektiv kontroll över emissioner från fasta anläggningar, däribland utsläpp av luftförorenande substanser, förutsätter tillgång till information bl. a. om

62 SOU 1973:36

sökt hur uppvärmningen var ordnad i sådana föroreningskällornas lokalisering. Som ett led i skapandet av ett sådant informationsun- tätorter som den 1 januari 1965 hade en folkmängd överstigande 15 000 invånare. derlag för kontrollen på luftvårdsområdet har SNV under medverkan av länsstyrelser- Genom undersökningen har underlag erhålna börjat lägga upp ett kartotek över indu- lits för bedömning av storleksordningen hos striella anläggningar som förorsakar luftföro- de emissioner - främst beträffande svavelreningar, det s. k. miljöskyddsregistret. Re- dioxid och sot - som härrör från anlägggistret förvaras centralt på SNV men länsvisa ningar för lokaluppvärmning. utdrag finns på länsstyrelserna. Det innehåller för resp. anläggningar uppgifter om bl. a. 3.2.2 Emissionsundersökningar processmetod, produktionsinriktning, produktionskapacitet, produktionsvolym och Luftförorening genom bilavgaser har sedan anläggningsår. Vidare ingår data om utsläpp- mitten av 1960-talet varit föremål förunderta gasvolymer, gashastighet, gastemperatur, sökning vid ett bilavgaslaboratorium placerat skorstenshöjd, reningseffekt, förorenings- vid AB Atomenergis anläggningar i Studsvik. halter i utgående gasutsläppta förorenings- Laboratoriet tillkom som ett led i ett utveckmängder samt periodiska emmissioner (typ, lingsarbete på bilavgasområdet lett av en till kommunikationsdepartementet knuten exvaraktighet, mängd, frekvens). SNV har vidare, i samråd med industrin, pertgrupp. Ansvaret för utvecklingsarbetet genomfört branschvisa utredningar om de vid laboratoriet ligger efter den 1 juli 1970 industriella luftvårdsproblemen som bl. a. hos SNV som i samråd med trafiksäkerhetssyftat till att belysa den nuvarande företags- verket planerar arbetet. Vid bilavgaslaboratoriet har ett betydande strukturen, utnyttjade processmetoder, akantal undersökningar utförts, vilka i första tuella föroreningsutsläpp till atmosfären, hand gällt avgasemissioner från bensindrivna möjligheterna att minska utsläppen samt fordon och metoder att kontrollera dessa. kostnaderna härför. Sådana utredningar har Vissa undersökningar har emellertid företahittills slutförts beträffande bl. a. skogsingits också beträffande dieselavgasers samdustri, verksamhet för framställning av mansättning under olika betingelser. Med oorganiska baskemikalier, järn-, stål- och mobila mätenheter har förekomsten av traferrolegeringsverk, verksamhet för framställfikbundna luftföroreningar i gatumiljö kartning av cement, kalk, lättbetong, krita och lagts i ett antal svenska städer. Laboratoriet gipsprodukter, oljeeldade kraftverk, asfaltverk, verksamhet för användning av kupol- redovisar sina resultat i en löpande rapportugnar, slakterier, fettämnesindustri, gödsel- serie. Under senare år har en rad bestämmelser medelsindustri, petroleumindustri samt krossverk. Vidare kan nämnas att en större om utrustning av bilar i syfte att begränsa utredning slutförts rörande luftvårdsproblem luftföroreningsutsläppen tillkommit. I samtypbesikti samband med avfallsförbränning och viss band med trafiksäkerhetsverkets ning av nya bilmodeller görs därför stickdjurhållning. Resultaten från dessa utredningar, vilka i provsvis uppmätning av utsläpp frän bilar i flertalet fall redovisats i naturvårdsverkets syfte att kontrollera bestämmelsernas efterlöpande publikationsserie, har utnyttjats levnad. Mätprotokollen förvaras av trafiksäbl. a. för utformning av riktlinjer för emis- kerhetsverket. Löpande kontroll över enskilda motorforsionsbegränsande åtgärder inom luftvårdsområdet. Riktlinjerna är avsedda att underlätta dons utsläpp av koloxid utövas av AB Svensk Bilprovning. Denna påbörjades den 1 juli tillämpningen av miljöskyddslagen. 1970 och omfattar praktiskt taget samtliga Mot bakgrund av lokaluppvärmningens stora betydelse för luftföroreningssitua- bensindrivna motorfordon som inlämnas för tionen i tätorter har naturvårdsverket under- den årliga kontrollbesiktningen. Syftet med SOU 1973: 36

de därvid utförda mätningarna är att bevaka, att det föreskrivna högsta värdet för koloxidemission från motorfordon icke överskrids. Resultaten från besiktningarna antecknas i ett för varje fordon upprättat protokoll. Dessa protokoll utgör underlag för framtagning av en omfattande allmän statistik utvisande bl. a. hur de av besiktningen föranledda anmärkningarna varit fördelade på olika bilmärken och årsmodeller av fordon. Vad avser resultaten från företagna mätningar av koloxidhalter har redovisningen hittills varit av intermittent karaktär. I syfte att kartlägga luftföroreningssituationen på olika orter, främst i större samhällen, har sedan slutet av 1950-talet genomförts ett stort antal lokala undersökningar i landet (se härom närmare under avsnitt 3.2.3 Immissionsoch effektundersökningar). Undersökningarna genomfördes till en början i svenska silikatforskningsinstitutets regi. Sedan den 1 juli 1971 är denna verksamhet överförd till Industrins Vatten- och Luftvård AB (IVLAB). Dessa luftundersökningar har i ökad utsträckning kommit att också omfatta studier av olika luftföroreningskällors bidrag till föroreningssituationen och innefattar även mätningar av olika emissioner t. ex. från industrier. Här beskrivna undersökningar av lokala föroreningsförhållanden etc. har vanligen planerats och genomförts i samarbete med de kommunala hälsovårdsmyndigheterna och SMHI. I vissa kommuner - bl. a. i Stockholm och Malmö - har lokala luftundersökningar utförts i resp. hälsovårdsmyndigheters egen regi.

totala utsläppen genom skorsten som bestämning av mängd och sammansättning av föroreningar från olika delmoment i fabrikationsprocesser. Syftet med undersökningarna har i första hand varit att få underlag för åtgärder för att kunna nedbringa utsläppen av föroreningar på ett ekonomiskt rimligt sätt. Vid emissionsundersökningarna har industrierna bl. a. biträtts av IVLAB, som i organisatoriskt hänseende är nära knutet till IVL. Resultaten från de här nämnda på frivillig väg utförda emissionsundersökningarna har som regel inte offentliggjorts och har inte heller blivit föremål för en samlad bearbetning och bedömning. I flertalet fall torde dock resultaten eller utdrag av resultaten ha tillställts de kommunala hälsovårdsmyndigheterna. I fråga om kontrollen av emissioner till atmosfären av radioaktiva substanser finns av statens strålskyddsinstitut fastställda kontrollprogram. Resultaten från de i sådana kontrollprogram ingående undersökningarna skall med vissa intervall insändas till institutet.

3.2.3 Immissions- och effektundersökningar Information om luftens och nederbördens kemiska sammansättning erhålls genom mätningar som fortlöpande utförs inom ramen för ett internationellt atmosfär-kemiskt stationsnät. Huvudansvarigt organ för den svenska delen av verksamheten är IMI i Stockholm. Stationer har under kortare eller längre perioder funnits - utom i Sverige - i Finland, Norge, Danmark, Island, Österrike, Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, England och Irland. Antalet stationer utgör ca 90 av vilka ett 25-tal är belägna i Sverige.

Resultaten från de i svenska tätorter genomförda luftundersökningarna förvaras som regel hos resp. hälsovårdsmyndigheter. De har hittills inte blivit föremål för mera utförlig bearbetning och redovisning. En summarisk redovisning har dock skett i anslutning till den tidigare nämnda undersökningen rörande lokaluppvärmningen i tätI mätprogrammet ingår för såväl nederorter med mer än 15 000 invånare. börd som luft bestämning av följande storSärskilt före tillkomsten av miljöskydds- heter, nämligen svavel, klorid, nitratkväve, lagen har åtskilliga industrier på eget initiativ natrium, kalium, magnesium och kalcium. genomfört såväl mätningar och analys av de Nederbördsproverna undersöks härutöver 64

SOU 1973:36

luften åstadkomma mycket höga immissioner under relativt kort tid och att ofta förekommande exposition för sådana halter kan leda till skador. Med hänsyn till detta förhållande har vid sidan av registreringen av dygnsmedelvärden, som är det vanligast förekommande undersökningsmomentet, skett en korttidsregistrering av svaveldioxidhalter i begränsad utsträckning. Mätningarna av sot avser likaledes i första hand dygnsmedelvärden, medan bestämning av korttidsmedelvärden har kommit till utförande i ringa omfattning. De utförda mätningarna av luftföroreningar i tätorter har i regel varit av kortvarig natur, vilket innebär att resultatmaterialet bara i undantagsfall kan utnyttjas för studium av utvecklingstendenser. I några av de större tätorterna pågår emellertid numera De av IMI utförda undersökningarna har kontinuerliga mätningar. Någon systematisk inte såsom primärt syfte att ge information bearbetning av resultaten har hittills inte om halten föroreningar i luft och nederbörd skett men vissa översiktliga sammanställmen ger dock värdefull information i dessa ningar av materialet har företagits. Immissionsundersökningar av i första hänseenden på grund av att proverna undersöks med avseende på bl. a. pH-värden, hand stoft men även andra substanser, t. ex. svavelhalt samt flera andra ur förorenings- luktande svavelföroreningar, omkring större industrier har likaså utförts. Andra undersynpunkt intressanta komponenter. Utöver de provtagningar och analyser som sökningar av betydelse har gällt nedfall av sker inom ramen för det atmosfär-kemiska tunga metaller och bilavgaser i de större nätet utför IMI på uppdragsbasis ett antal städerna. För att kunna bedöma huruvida i Sverige undersökningar för utomstående institutioners räkning, bl. a. korrosionsinstitutet, påvisade sothalter kunde sammanhänga med NLU och statens naturvetenskapliga forsk- att sothaltig luft transporteras till landet från ningsråd (NFR). Dessa undersökningar om- kontinenten har under medverkan av sjöfattar mätningar vid 3 - 1 5 stationer och fartsstyrelsen och dåvarande statens luftvårdsnämnd mätstationer för bestämning av avser i första hand prover av nederbörd. dygnsmedelvärden för sot inrättats på fyrarSom tidigare nämnts har sedan slutet av na Sandhammaren, Falsterbo, Kullen och 1950-talet utförts ett stort antal undersökNidingen. Resultaten från dessa mätningar, ningar rörande föroreningar av svaveldioxid vilka alltjämt pågår, visar att sotimmissioner och sot i svenska samhällen. I dessa underi Sverige i viss utsträckning kan härröra från sökningar, som nu i flertalet fall utförs av utländska källor. IVLAB, har ofta också ingått att lokalisera I syfte att erhålla information om bl. a. större källor till luftföroreningar och att utvecklingstendenser när det gäller luftens fastställa dessa källors bidrag till de totala innehåll av olika substanser har OECD reimmissionerna. Medverkande i denna del av kommenderat att mätstationer byggs upp i undersökningarna har som regel varit expers. k. renluftsområden och att de mätningar tis från SMHI. som därvid kommer till stånd i olika länder Det har kunnat konstateras att enskilda sker med utnyttjande av en ensartad metos. k. punktkällor kan vid viss turbulenstyp i

med avseende på ammoniakkväve samt pH-värde, bikarbonat och elektrolytisk ledningsförmåga. Analys av insamlade prov sker numera vid centraler i Finland, Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, England, Island och Sverige. Resultaten härifrån samlas centralt hos IMI i Stockholm som svarar för bearbetning av materialet och för sammanställning av resultaten. Analysresultaten för de enskilda mätstationerna stansas numera på hålkort, vilka ligger till grund för en årsvis sammanställning av månadsuppgifter. Sammanställningen omfattar vidare beräkning av årsmedelvärden samt - i fråga om nederbörden - av årssumman av depositioner och årsmedelkoncentrationen. Resultaten publiceras i stencilform och distribueras till intresserade institutioner inom och utom landet.

5-SOU

1973:36

dik. I Sverige finns f. n. i bruk en station av den art som här avses, nämligen på Råö söder om Göteborg. Verksamheten, vilken drivs av IVL, har omfattat kontinuerlig provtagning av svaveldioxid, sot och aerosoler. Preliminära erfarenheter från verksamheten tyder på att man inom projektets ram så småningom kan få upplysningar om bl. a. långdistanstransporter av vissa föroreningar. Inom ramen för OECD: s verksamhet har vidare igångsatts ett flerårigt forskningsprojekt med speciellt syfte att klarlägga hur atmosfäriska föroreningar - i första hand partikelburet sulfat och stark syra - transporteras över stora avstånd. Verksamheten inom detta projekt, i vilket Sverige tar aktiv del, omfattar bl. a. mätningar av föroreningshalter i luft och nederbörd samt beräkningar av immissioner med hjälp av data för emissioner och meteorologiska förhållanden. För Sveriges del har vid SNV den regionala bilden av svaveldioxidemissioner karterats. Resultatet föreligger i form av årsutsläppsvärden för ca 200 delområden. Uppdelning med hänsyn till emittentkategorier och säsongvariationer har gjorts i översiktlig form. Ett annat internationellt organ som tagit initiativ till genomförande av en samordnad undersökning av luftföroreningshalter är den världsmeteorologiska organisationen (WMO). Enligt en plan för denna verksamhet som nu håller på att realiseras skall mätningar ske av s. k. bakgrundshalter inom ett nät av fasta mätstationer varvid man räknar med en stationstäthet om minst en station/500 000 km 2 . Mätningarna skall gälla bl. a. svaveldioxid och s. k. turbiditet. Som ett led i studiet av omgivningsradioaktivitetens förändringar - speciellt sådana förändringar som härrör från kärnvapenprov - har FOA sedan 1950-talet genomfört två olika typer av undersökningar. Den ena avser provtagning medelst flygplan på hög höjd och sker rutinmässigt ett par gånger per månad men i intensifierad omfattning i anslutning till aktuella kärnladdningsexplosioner i atmosfären. Den andra undersökningstypen avser provtagning av markluft 66

samt nederbörd vid fem till tio stationer belägna på olika platser i landet. Sistnämnda provtagning sker i regel tre gånger i veckan men proven bearbetas på sådant sätt att man erhåller månadsvärden för halter av radioaktiva föroreningar. Provtagning av nederbörd sker vanligen veckovis men liksom markluftproverna bearbetas proverna med avseende på månadsvärden. Proverna arkiveras efter företagen analys. Resultaten från FOA: s undersökningar av radioaktivitet i atmosfären redovisas intermittent i forskningsrapporter och i artikelform. Vidare har vissa industrier - enligt överenskommelse med lokala hälsovårdsmyndigheter eller med SNV och i vissa fall efter åläggande av hälsovårdsmyndighet - utfört mätningar av föroreningshalter i omgivningarna till sina anläggningar. I första hand har undersökningarna utförts i anslutning till anläggningar med betydande utsläpp av svaveldioxid. Resultaten från dessa mätningar förvaras som regel hos resp. industri. Utdrag ur resultaten torde dock i flertalet fall ha tillställts den lokala hälsovårdsmyndigheten, i vissa fall även SNV. Sist angivna undersökningar har ibland utförts med anlitande av extern expertis, bl. a. sådan som är knuten till IVLAB, samt vissa konsulterande ingenjörsfirmor. Rörande radioaktivitet har undersökningar genomförts i omgivningarna kring reaktoranläggningar. Sådana undersökningar har omfattat exempelvis fastställande av eventuell strålverkan uppkommen till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen i luften, spårande av radioaktiva partiklar i luft och nederbörd m. m. För dessa undersökningar har mätprogram fastställts av statens strålskyddsinstitut. Strålskyddsinstitutet har härvid samverkat med SNV. Vid mätningarna erhållna resultat har insänts till institutet, som utfört erforderlig bearbetning och sammanställning av materialet. Strålskyddsinstitutet utför även rutinmässigt undersökningar av strålmiljön i olika delar av landet dels genom ett antal mätstationer för registrering av gammastrålningen från marken, dels geSOU 1973:36

nom analys av vatten- och livsmedelsprover, karaktär. Till de organ som utövar sådan verksamhet hör bl. a. omgivningshygieniska framförallt mejerimjölk. avdelningen vid SNV, universitet och högLuftföroreningar kan under vissa omstänskolor, arbetarskyddsstyrelsen, yrkesmedidigheter spåras och/eller mätas genom analys cinska kliniker, statens strålskyddsinstitut av växtmaterial. En intressant metod i detta och FOA. sammanhang är ett inom avdelningen för Undersökning eller forskning rörande luftekologisk botanik vid Lunds universitet föroreningarnas effekter på djur har hittills tillämpat förfarande som innebär att analys förekommit i mycket begränsad omfattning. sker av det kemiska innehållet i mossor, Viss verksamhet inom området har bedrivits främst vad avser olika tungmetaller. Mossor bl. a. av veterinärhögskolan, statens strålinsamlas därvid från de olika områden vilkas skyddsinstitut och AB Atomenergi. föroreningssituation man önskar få belyst. Frågan om luftföroreningars verkan på Såväl regionala studier, avsedda att fastställa nuvarande s. k. bakgrundsnivåer, som lokala växter har däremot blivit föremål för en undersökningar i anslutning till spridnings- tämligen omfattande undersöknings- och källor, ingår i undersökningsprogrammet. forskningsverksamhet. Resultaten från denna verksamhet ger i vissa fall information som För de förra undersökningarna finns ett observationsnät som täcker stora delar av indirekt kan utnyttjas som underlag för att Skandinavien. Lokala undersökningar av bedöma lokala eller regionala luftföroretungmetallnedfall från atmosfären enligt här ningssituationer. Undersökningar av luftföroreningars redovisad metod har genomförts för inalles effekter på vegetation företas i första hand ett 10-tal större industriregioner. De här angivna undersökningarna omfat- av statens växtskyddsanstalt och avser dels tar vanligen analyser av 13 element, nämli- akuta förgiftningar där den aktiva substansen gen arsenik, bly, järn, kadmium, kobolt, uppträder i stark koncentration, dels kroniskoppar, krom, kvicksilver, mangan, molyb- ka förgiftningar som uppkommer av ihållande begasning med oftast lägre koncentration. den, nickel, vanadin och zink. Resultaten Forskning i övrigt när det gäller att klarlägga från genomförda undersökningar redovisas luftföroreningarnas verkan på växter bedrivs dels i form av koncentrationstal, dels i form vid flera universitet och högskolor. Viss av isaritmkartor. Icke obetydliga resurser avdelas numera i forskning inom området förekommer vidare syfte att få en ökad kännedom om luftföro- vid ett antal institutioner som inte är orgareningarnas verkan i olika hänseenden. Såväl nisatoriskt knutna till universitet eller högde kortsiktiga effekterna, de akuta skadorna, skolor. Luftföroreningarnas - speciellt försursom de mera långsiktiga verkningarna, de kroniska skadorna, är av intresse i detta ningens - inverkan på mark studeras vid sammanhang. Väsentligen är det fråga om skogshögskolän och lantbrukshögskolan och målinriktad forskningsverksamhet, där regel- vidare har viss verksamhet inom området bunden datainsamling sker i mycket begrän- förekommit vid bl. a. FOA. Inverkan av luftföroreningar på material sad utsträckning. På grund av svårigheterna att i vissa fall skilja mellan forskning å ena den s. k. korrosionen - undersöks fortlöpansidan samt undersökningsverksamhet - data- de av korrosionsinstitutet. Viss forskning har insamling i egentlig mening å andra sidan också förekommit bl. a. vid Chalmers teknisomfattar den följande framställningen i prin- ka högskola. Också andra verkningar av luftförorecip all viktigare verksamhet syftande till att ningar än de här nämnda, t. ex. inverkan på bestämma luftföroreningarnas effekter. De undersökningar som förekommer i klimatet, blir föremål för visst studium. Den syfte att belysa luftföroreningarnas effekter övervägande delen av denna verksamhet bepå människan är uteslutande av forsknings- finner sig dock ännu på ett förberedande stadium. 67 SOU 1973: 36

3.2.4 Spridningsundersökningar

3.3.1 Emittentregistrering

Sambandet mellan meteorologiska parametrar och luftföroreningarnas spridning är ett fundamentalt vetenskapligt problem inom luftvården. I syfte att öka kunskapen om detta samband bedrivs forsknings- och undersökningsverksamhet av skilda organ bl. a. SMHI och meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Undersökningar på området har även utförts av FOA och AB Atomenergi. Den verksamhet som syftar till att klarlägga luftföroreningarnas spridning har dock endast i undantagsfall omfattat en mera regelbunden insamling av data. Emellertid pågår för storstadsområdena framtagande av s. k. spridningsmodeller som baseras på data för emissioner, immissioner samt meteorologiska spridningsförhållanden. Härvid sker ett samarbete mellan SMHI och de lokala myndigheterna. Dessa modeller avses att användas för bl. a. prognos- och planeringsarbete.

Emittentregistrering på vattenvårdsområdet har förekommit i första hand beträffande kommunala vatten- och avloppsanläggningar. Statistik häröver för åren 1904-1959 har samlats in av Svenska kommunal-tekniska föreningen och för åren 1960-1963 av Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (VAV). Fr. o. m. år 1964 samverkar VAV och SCB vid insamling och bearbetning av statistiken som numera - fr. o. m. 1970 avser data om vatten- och avloppsförhållanden inom samtliga landets kommuner. Några statistiska uppgifter om resp. anläggningar redovisas däremot ej längre.

3.3 Vattenvårdsområdet

Undersökningsverksamheten på vattenvårdsområdet kan i likhet med motsvarande verksamhet på luftvårdsområdet indelas i a) emittentregistrering b) emissionsundersökningar samt c) immissions- och effektundersökningar. Dessutom utförs olika d) hydrologiska och hydrografiska undersökningar avseende vattnets fysikaliska egenskaper och dess fördelning. Sistnämnda undersökningar kan sägas i huvudsak motsvara den verksamhet som på luftvårdsområdet redovisats under rubriken "spridningsundersökningar". Redovisningen i det följande av undersökningsverksamhet på vattenvårdsområdet ansluter i görligaste mån till den här angivna indelningen. Vissa gränsdragningsproblem har dock förelegat eftersom vattenundersökningar ofta tar sikte på att klarlägga den totala föroreningsproblematiken, varvid emissioner, immissioner och effekter samt hydrologiska och hydrografiska förhållanden studeras i ett sammanhang. 68

Åren 1964-1968 skedde utarbetandet av vatten- och avloppsstatistiken i samarbete också med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen/SNV. År 1971 har SNV påbörjat egna undersökningar som avser att belysa avloppsförhållandena i tätorter med mer än 200 invånare. Syftet med denna uppgiftsinsamling är dels att bygga upp ett register över samtliga tätorters avloppsförhållanden, dels att erhålla underlag för statistikframställning. Den av VAV/SCB framtagna statistiken över vatten- och avloppsförhållanden redovisas i form av dels en detaljstatistik för varje kommun, dels en totalstatistik för hela landet. SNV.s motsvarande statistik avseende avloppsförhållandena i tätorter redovisas i huvudsak länsvis och för hela riket varjämte bl. a. lämnas viss information om belastningen med föroreningsutsläpp för vissa huvudvattendrag. När det gäller industriell verksamhet saknas samlad information om de anläggningar som har betydelse från vattenföroreningssynpunkt. Beträffande vissa branscher av speciellt intresse i sammanhanget - t. ex. skogsindustrin - har dock inom SNV utarbetats översikter i vilka ingått inventeringar av befintliga verksamhetsställen. Vidare bör nämnas att SCB: s industristatistik innehåller viss information - om tillverkning, råvaruförbrukning, bränsleförbrukning etc. - som också kan ha ett värde, åtminstone som SOU 1973:36

och koncessionsnämndens handläggning av enskilda ärenden, pågår vanligen under en lång följd av år. Resultat från dessa undersökningar redovisas bl. a. i stencilerade med3.3.2 Emi>sionsundersökningar delanden och rapporter. Vidare bedriver industrier undersökningar Undersökringsverksamheten beträffande i syfte att fastställa förekomsten av kemiska emissionei i vatten är av i huvudsak två slag. komponenter i avloppsvatten, främst som Det ena a<ser undersökningar av dels utsläpp underlag för ansökan om utbyggnadstillfrån avloppsreningsverk fram t. o. m. år stånd. Någon offentlig publicering av resulta1968, var.från vissa resultat årligen publiceten från dylika mätningar, vilka ofta utförs rats i dei förut nämnda statistiken över under medverkan av extern expertis från vatten- o;h avloppsanläggningar, dels rött. ex. IVLAB, förekommer som regel ej. slammets kemiska komponenter. Det andra Den tillsyn enligt miljöskyddslagen som slaget omfattar utsläpp från industrier. successivt igångsätts kommer att medföra en Under senare år har rötslamsproblematiavsevärd ökning av antalet emissionsunderken allt mer kommit i blickpunkten, i första sökningar vid industrier och vissa andra hand mec avseende på halten föroreningar i anläggningar. En översiktlig beskrivning av avloppsvatten, slammets användbarhet som innebörden i dessa tillsynsrutiner lämnas i gödningsmedel i jordbruket och dess bioloavsnitt 3.6.4. giska effekter vid sådan användning. Med medel från SNV bedrivs vid lantbrukshögskolan sedan år 1967 forskning för att 3.3.3 Immissions- och effektundersökningar kartlägga förekomsten av tungmetaller och Vad avser sådana immissioner och effekter klorerade kolväten i rötslam. Ett basnät som uppkommer genom föroreningsutsläpp i omfattande de större samhällenas avloppsvatten genomförs s. k. karteringsundersökreningsverk, inalles ca 100, har därvid byggts ningar, ofta långsiktiga, i syfte att erhålla en upp och utnyttjas för fortlöpande kontroll totalbild av ett vattenområde. Vidare föreav rötslamsinnehållet. Resultaten av underkommer specialundersökningar av skilda sökningarna sammanställs i listor innehållanslag, s. k. tillfriskningsstudier och restaurede data för vart och ett av de undersökta ringsförsök samt grundvattenundersökreningsverken. ningar. Vid lantbrukshögskolan har sedan länge studerats rötslammets användbarhet som jordförbättringsmedel i jordbruket. På senare tid har man även börjat undersöka olika Naturvårdsverkets limnologiska undernegativa effekter såsom inläkning till yt- och sökning grundvatten, störningar av markens mikroI undersökningsverksamheten på immissionsorganismer samt upptaget av tungmetaller i och effektområdet medverkar ett stort antal växter. Därvid framkomna resultat presentemyndigheter och andra organ. Sålunda bedriras i rapporter och vetenskapliga skrifter. ver NLU sedan år 1964 fysikaliska, kemiska Vid NSL bedrivs studier av rötslam med och biologiska undersökningar i Mälaren och avseende på icke kända föroreningar. Därvid Hjälmaren, sedan år 1966 i Vättern och funna föroreningskomponenter rapporteras sedan år 1969 i Vänern. I samtliga fall till SNV. inkluderas sjöarnas tillflöden i undersökningMassa- och pappersindustrins avloppsvatarna. Verksamheten bedrivs i stor utsträckten och dess inverkan på recipienten studeras ning i form av löpande undersökningar. De av SNV: s undersökningslaboratorium vid ett hydrologiska undersökningarna skall ge in15-tal platser längs ostkusten. Verksamformation om sjöarnas vattenomsättning, heten, som är ett led i vattendomstolarnas

bakgrundsinformation, vid bedömning av skilda emittentförhållanden.

SOU 1973: 36

hydrodynamik samt förutsättningarna för Statens naturvårdsverk sedimentation av partikulärt material och därigenom lägga grunden till utvärderingen Vid SNV:s undersökningslaboratorium beav de kemiska och biologiska undersök- drivs omfattande undersökningsverksamhet ningarna av såväl sedimenten som det fria dels i syfte att erhålla en totalbild över vattnet. Det kemiska arbetet är inriktat på föroreningssituationen i skilda vattenområatt ge information om de kemiska paramet- den (s. k. karteringsundersökningar), dels i rarnas regionala, temporala och vertikala syfte att fastställa olika föroreningars invervariation i sjöarna, att fastställa orsakerna till kan på det biologiska livet. Bland karteringsdenna variation, att mäta storleken av de undersökningarna kan nämnas de år 1965 ackumulerade föroreningsmängderna och depåbörjade undersökningarna på ostkusten ras effekt på biosystemen, att klarlägga (från Landsort till Gävlebukten), där syftet sedimenttillväxten och sedimentsammansättnärmast varit att få fram underlagsmaterial ningen samt att bestämma nuvarande "norför recipientbedömning. Åren 1968-1970 malvärden" för skilda parametrar och vattenhar vid Landsort pågått särskilda undersökområden. Verksamheten avser också att ge ningar i samarbete med SMHI i syfte att en allsidig belysning av biosystemets struktur klarlägga områdets lämplighet som recipient och funktioner och de förändringar däri, för avloppsvatten från Stockholmsområdet. som förorsakas av ändringar i den fysikaliskUndersökningar har vidare under senare år kemiska miljön. företagits bl. a. i Göteborgs skärgård, i GamInom NLU:s verksamhet ligger yt- och lebyviken vid Västervik samt i flera älvar. markvattenkemiska nätet (YM-nätet). UnSedan år 1966 pågår regelbundna underdersökningarna inom detta nät avser att ge sökningar i området Gävle-Barsebäck samt information beträffande totaltransport av vid Ringhals på västkusten av metallhalter i olika ämnen till sjöar och de Sverige omgi- vatten, sediment, växter, bottendjur och vande haven, att fastställa trender och säfisk. Vid vissa flodmynningar längs Östersjösongvariationer för föroreningar samt att kusten undersöks dessutom sedan år 1967 klarlägga de specifika utsläppens omfattning kvicksilverhalt i vatten, fisk och sediment. och effekt i recipienter. F. n. omfattar nätet En liknande undersökning pågår i ett antal ett 50-tal stationer, vid vilka företas i princip svartlistade insjöar varvid intresset inriktas månadsvis provtagning. på jämförande studier av kvicksilverföreVerksamheten inom NLU leder årligen till komst i fisk och sediment. en stor mängd fysikaliska, kemiska och Effekter på miljön av verksamheten vid biologiska data som lagras och bearbetas i kärnkraftverk har under 1960-talet ingående dator. Härför finns ett stort antal bearbet- studerats vid laboratoriet. I samarbete med ningsrutiner för statistisk beräkning, tabelle- SMHI och fiskeristyrelsen pågår sedan år ring samt diagram- och kartritning. För varje 1962 bakgrundsundersökningar för bedömprov finns ett "stationskort" med bl. a. ning av de ekologiska verkningarna av utstationsidentifikation, positionskoordinater, släpp från planerade kärnkraftverk m. fl. datum och tidpunkt för provtagning, typ av Data avseende plankton, bottenfauna, fisk prov och angivelse av provpunktens admi- och vegetationstillväxt liksom fysikalisknistrativa tillhörighet. Till stationskortet hör kemiska förhållanden samlas därvid regelett eller flera parameterkort. bundet in i Forsmark, Bråviken, Marviken, Resultaten från de av NLU utförda underÄsvikslandet, Simpevarp, Karlshamn, Barsesökningarna presenteras i tryckta publika- bäck, Ringhals och Stenungsund. Fr. o. m. år tioner och stencilerade rapporter. 1972 undersöks även kustområdena vid Mönsterås, Mörrum och Värö med avseende på kombinationseffekter vid varmvatten- och industriutsläpp. De senaste åren har genom70

SOU 1973:36

förts regionala undersökningar på nio platser för denna verksamhet har bl. a. utvecklats mellan Härnösand och Kalmarsund, varvid ett system för hantering av de data som primärjroduktion, bottenfauna och sedi- erhålls vid skilda kvicksilverundersökningar menters kemiska sammansättning studerats i varvid också företagits viss statistisk utvärdesyfte itt undersöka förutsättningarna för ring av det insamlade materialet. framtica lokalisering av viss industri, främst Vid den till SNV knutna omgivningshykärnknftverk. För att klarlägga ackumulagieniska avdelningen undersöks bl. a. oljeförtionen av radioaktiva substanser i fisk pågår oreningar i brunnsvatten och ytvatten. Prosedan ir 1964 årliga undersökningar på 25 ver sänds in från industrier, kommuner och platser längs hela Östersjökusten. Vid lika allmänhet, mängden olja bestäms och resulmånga platser, i huvudsak längs norrlandstaten sänds i rapportform till uppdragsgivakusten studeras motsvarande upplagring i ren. Ett omfattande material om oljeföroresediment. ningar sedan 1950-talet finns lagrat vid Vissi s. k. tillfriskningsstudier utförs likaavdelningen. ledes iv laboratoriet, varjämte bör nämnas att laboratoriet i samarbete med bl. a. SNV: 5 vattenvårdsbyrå, länsstyrelsernas na- Fiskeristyrelsen turvårdsenheter samt hälsovårdsnämnderna, Undersökningar av fysikaliska, kemiska och utför Lemiska analyser av skilda slag. biologiska förhållanden i havet utförs regelDe av laboratoriet framtagna undersökbundet av fiskeristyrelsens havsfiskelaboraningsresultaten sammanställs vid en särskild torium. Laboratoriets hydrografiska avdelenhet inom laboratoriet, beredningssekning genomför sålunda med hjälp av undertioner.. Denna tillfogar externa data, t. ex. fortlöpande fysikaliskom vattenföring, nederbörd, avloppsutsläpp, sökningsfartyg kemiska observationer på ett stort antal reningsverk och befolkningstäthet för områplatser i Östersjön och i Västerhavet. Mätdet, si att ett samlat underlag för beslutsfatningarna, som har karaktär av basundersöktande erhålls. Maskinell databehandling förekommer i ningar, syftar bl. a. till att ge information om begränsad utsträckning. Data från de ekolo- förändringar i vattnets salthalt, syrehalt och halt av svavelväte samt på senare år även giska undersökningarna i Östersjön, i första fosfor, kväve, olja, organiskt kol m. m. hand avseende området Marviken-SimpeDe undersökningar som utförs i Östersjön varp, lagras maskinellt och olika variabler ingår i ett internationellt hydrografiskt nät, sätts i relation till varandra i syfte att spåra vilket består av inalles ett 50-tal matplatser. samband mellan t. ex. temperatur och fiskVid vissa tillfällen intensifieras undersökbestånd. ningarna. Under det s. k. Baltiska året De sammanställda resultaten från labora(1969/70) gjordes sålunda omfattande hydtoriets undersökningsverksamhet redovisas i rografiska och biologiska observationer i form av promemorior och yttranden till i syfte att klarlägga bakgrunden till de försämförsta hand berörda myndigheter samt, i rade syreförhållandena i Östersjön. Liknande begränsad utsträckning, i form av forskningsprojekt har genomförts i Skagerack och rapporter. Kattegatt. En numera till statens livsmedelsverk knuResultaten från undersökningarna publiceten expertgrupp, arbetsgruppen för samordras i fiskeristyrelsens publikationsserier samt ning av kvicksilverundersökningar i fisk i internationella facktidskrifter. Primärmate(AKF), i vilken ingår representanter för rialet presenteras på sådant sätt att överbl. a. fiskeristyrelsen, SNV och naturhistorisföring till hålkort lätt kan ske, en procedur ka riksmuseet, arbetar sedan år 1967 med att som utförs i regi av Internationella rådet för samordna undersökningar och analysmetohavsforskning (ICES). Ett exemplar av stander avseende kvicksilver i fisk. Inom ramen SOU 1973: 36

sade data överlämnas av ICES till havsfiskelaFörekomsten i naturmiljön av klorkolväboratoriet. Tidigare erhöll även World Data ten (insekticider och PCB) samt vissa tungCenter i Washington ett exemplar, en rutin metaller, främst kvicksilver och kadmium, som upphörde sedan datacentralen blivit ur studeras i ett samarbete med naturhistoriska stånd att omhänderta en starkt ökande riksmuseet, NSL och Tekniska högskolan i volym insända uppgifter (numera tar World Stockholm (institutionen för kärnkemi). Data Center endast emot material i form av Härvid undersöks främst ackumulationsöversikter från nationella datacentraler). förlopp i näringsvävnad, nedbrytning och Inom havsfiskelaboratoriets biologiska av- transport. Avklingandet av en belastning delning utförs regelbundna undersökningar efter upphörande av utsläpp och transporten av fiskbestånd runt rikets kuster och i till Sverige av olika substanser genom migreNordsjön. Från Östersjön insamlas sedan år rande djur (exempelvis fiskar och fåglar) 1956 regelbundet fisk av olika slag från studeras också liksom en del effekter av bestämda observationsplatser. Material för förekommande substanser. Den historiska dessa undersökningar erhålls dels genom utvecklingen av kvicksilverförekomsten i fångster från undersökningsfartyg, dels från svensk natur har beskrivits varvid också de kommersiella fångster. F. n. undersöks bl. a. naturliga bakgrundsnivåerna kunnat bedösill/strömming, torsk, plattfisk, hummer, mas. Skillnader mellan år hålls under uppkrabba, räka och havskräfta. sikt, vilket är av betydelse i samband med förbud och begränsningar av olika substanUndersökningar av bottenfauna har utsers användning. förts under olika perioder i Östersjön och Västerhavet. Även undersökningar av zooSedan år 1967 studeras biocidernas ekoloplankton m. m. har under en längre tid giska verkningar i kust- och havsområden i bedrivits i dessa havsområden. ett forskningsprojekt där expertis från fiskeDen biologiska avdelningens undersök- ristyrelsens havsfiskelaboratorium, naturningsmaterial bearbetas sedan år 1967 i historiska riksmuseet och NSL deltar. Därvid dator. Materialet bildar underlag för den insamlas fisk, främst sill/strömming och vetenskapliga utvärderingen. Resultaten av torsk, från 15 områden från Kattegatt till undersökningarna presenteras i fiskeristyrel- Bottenviken. Gädda och gulål insamlas från sens publikationsserier varjämte viss publicedrygt 50 olika regioner efter kusten. Proverring sker i skilda internationella tidskrifter. na analyseras med avseende på förekomst av Undersökningar i inlandsvatten utförs av fiskeristyrelsens sötvattenslaboratoriu m. Dess verksamhet är primärt inriktad på ekologiska studier av skilda fiskarter och populationsstudier av de viktigaste arterna. Fisk från ett flertal sjöar och åar blir härvid föremål för analys i olika avseenden. Vissa undersökningar görs också av plankton och bottenfauna i syfte att bestämma fiskens näringsmiljö. Ett relativt stort antal undersökningar utförs i norrländska vattensystem för att utröna konsekvenser för fiskbestånden av vattenreglering och kraftverksbyggen. Det material som erhålls vid utförda undersökningar bearbetas uteslutande manuellt. Redovisning av resultaten sker i bl. a. fiskeristyrelsens publikationsserier. 72

klorerade kolväten. Resultaten från biocidundersökningarna har publicerats i ett antal artiklar i fackpressen.

Sveriges institut

meteorologiska

och

hydrologiska

Den av SMHI bedrivna verksamheten med vattenobservationer är i huvudsak inriktad på att ge löpande information om de hydrologiska och oceanografiska förhållandena i inlandsvatten resp. i kust- och havsvatten. De immissionsundersökningar som SMHI utför har i allmänhet ej som primärt syfte att kartlägga föroreningssituationen som sådan, utan studierna är i huvudsak inriktade på att klarlägga spridningsbetingelser och vattenutSOU 1973:36

bytesförhållanden. Den rådande föroreningssituationen erhålls som ett sekundärt resultat. Undersökningar för att beskriva föroreningssituationen mer allmänt i ett vattenområde förekommer främst i Vänern, där institutet i samarbete med IVL genomför regelbundna immissionsundersökningar. Tidigare svarade SMHI också för vissa undersökningar av flodvattnens föroreningsstatus. Såsom reguljära immissionsundersökningar vid SMHI kan vidare räknas de recipientstudier som institutet genomför i anslutning till större avloppsvatten- och kylvattenutsläpp. Sådana undersökningar, som sker på uppdrag av i första hand vattendomstolar, koncessionsnämnden för miljöskydd och SNV, bedrivs f. n. på ett 20-tal olika platser bland vilka särskilt kan nämnas Marviken, Simpevarp, Forsmark och Karlshamn. Resultaten från sådana undersökningar vid institutet som utförs på uppdragsbasis redovisas i rapporter till resp. uppdragsgivare. Material av allmänt intresse publiceras dessutom i institutets publikationsserier eller på annat sätt.

Sveriges geologiska

undersökning

Vid SGU har ett observationsnät för grundvatten upprättats inom ramen för IHD:s forskningsprogram. Avsikten är att studera grundvattnets långsiktiga kvantitets- och kvalitetsförändringar inom områden där störningar genom grundvattenuttag icke förekommer. Stationsnätet består f. n. av 43 observationsområden med 428 mätpunkter för grundvattenstånd, 27 för grundvattentemperatur, 21 för grundvattenkemi och 13 för snödjup/tjäle. Materialet från undersökningarna bearbetas i huvudsak maskinellt. Jämsides härmed sker viss manuell uppföljning av inkommande data. Redovisning av undersökningsresultaten sker i första hand i en av IHD: s publikationsserier, Hydrological Data, Norden. SGU registrerar försöksvis sedan ungefär fem år data från en stor del av nytillkomna bergborrade och jordborrade brunnar i det s. k. brunnsarkivet. Registreringen avser KalSOU 1973: 36

mar, Gotlands, Hallands, Örebro, Kristianstads och Malmöhus län men datainsamlingen har sedan något år begränsad omfattning i de fyra förstnämnda länen. Redovisningen av nytillkomna borrade brunnar i de bägge Skånelänen är däremot i princip fullständig. I brunnsarkivet, vilket förs manuellt, finns bl. a. uppgifter om brunnarnas belägenhet, kapacitet, lagerföljd m. m. Uppgifter om fysikalisk-kemiska analyser ingår också, om sådana analyser utförts. Även en stor mängd äldre brunns- och borruppgifter ingår i arkivet.

Korrosionsinstitutet Vid korrosionsinstitutet, som är statens och näringslivets gemensamma organ för handläggning av korrosionsfrågor, undersöks vattenföroreningars inverkan på material. Undersökningarna gäller korrosionseffekter på olika material i såväl salt som sött vatten samt metoder att skydda material mot sådana verkningar. Resultaten från företagna undersökningar offentliggörs vanligen i institutets publikationsserier samt i tidskriftsartiklar.

Institutet för vatten- och

luftvårdsforskning

Vid IVL bedrivs forskning över kemiska och biologiska förhållanden i recipienter för industriellt och, i viss mån, kommunalt avloppsvatten. Syftet med undersökningarna är oftast att utröna vilken effekt avloppsvattnets föroreningskomponenter får på vattenmiljön samt vilka åtgärder som bör företas för att begränsa skadeverkan. Undersökningarna pågår vanligen under en begränsad tidsperiod. Sedan år 1967 bedrivs sålunda fysikalisk-kemiska vattenundersökningar samt kemiska och biologiska bottenundersökningar i ett antal intensivstudieområden på ostkusten. Verksamheten vid institutet omfattar vidare studier av kvicksilvers fördelning mellan sediment, bottenfauna, vatten och levande organismer. Syftet är här att söka utröna i vilken utsträckning skilda 73

fysikalisk-kemiska förhållanden i studerade le vattenområden (bl. a. Öresund och Vänern) i) påverkar kvicksilveranrikningen i vattenmil1jön. En detaljerad kartering av kvicksilverrförekomsten i fyra försöksområden har ockcså genomförts varjämte pågår olika special1undersökningar, bl. a. rörande klorerade kol1vätens inverkan på marina organismer. Vid IVL är ett ADB-system för lagringg och bearbetning av i första hand fysikaliskkemiska vattendata under uppbyggnad. Arbetet har hitintills främst varit inriktat på attt utnyttja sådana data som framkommer i1 undersökningar utförda av IVLAB på uppdrag av företag, organisationer och kommuner. Dessa data avser skilda recipientförhållanden och utgörs av mät- och analysresultat. Planer finns på att utvidga systemet till att omfatta även andra typer av information såsom uppgifter om emittenter, t. ex. om belägenhet och utsläppsförhållanden. Vidare planeras att inordna vissa hydrologiska, meteorologiska, sedimentologiska och biologiska data. Resultaten från av IVL utförda undersökningar publiceras i fackpressen, i IVL:si meddelandeserie samt i den årliga verksamhetsberättelsen. Vidare delges resultaten berörda myndigheter och organisationer, såsom SNV och industriförbundet. Industrins vatten- och luftvård AB Vid IVLAB bedrivs undersökningar av recipienter. Dessa sker på uppdrag främst av industrier och syftar till att kartlägga föroreningsförhållandena i recipienten vid olika tidpunkter, huvudsakligen som ett led i de för resp. industrier fastlagda kontrollprogrammen. Som regel pågår undersökningarna under en följd av år. Resultat från undersökningarna presenteras direkt för uppdragsgivaren. Offentlig publicering förekommer ej. Laxforskningsinstitutet Vid laxforskningsinstitutet specialstuderas i olika projekt laxfiskarnas utveckling. Inom ramen härför har under de senaste 15 åren 74

märkning skett av ca 1,2 milj. fiskar, av vilka sedermera ca 150 000 rapporterats återfunna. För bearbetningen av det aktuella materialet har byggts upp ett datasystem. Resultäten från laxforskningsinstitutets undersökningar redovisas i facklitteraturen samt fortlöpande i institutets publikationsserie.

Kristinebergs zoologiska station Vid Kristinebergs zoologiska station bedrivs undersökningar av miljöpåverkande faktorers samlade inverkan på ett vattenområdes djurliv samt av specifika föroreningars effekter på marina organismer. Vidare utförs generella undersökningar med mätningar vid fasta stationer av bottenfauna, strandfauna och klippfauna i Gullmarsfjorden, Bornholmsdjupet, Göta älv, Stenungsund samt Kattegatt-Skagerack. Framkomna förändringar ställs i relation till eventuella förändringar i den hydrografiska, fysikaliska och kemiska miljön som samtidigt studeras i området. Vid stationerna utförs även specialundersökningar av skilda slag, bl. a. i form av s. k. tillfriskningsstudier. Vid stationen insamlade data publiceras i rapporter och skrifter. Universitet och högskolor Forskningsverksamhet över immissioner i vatten och över vattenföroreningars effekter i skilda avseenden bedrivs också vid universitet och högskolor, både i samarbete med andra organ och i egen regi. Bland mer omfattande sådana undersökningar kan nämnas mätningar av kemiska parametrar i Gullmarsfjorden, Byfjorden och östra Götalands kustområde, tritiumundersökningar i flodoch sjöområden samt kust- och havsområden, alg- och fytoplanktonkarteringar i Öresund samt kemiska och biologiska undersökningar av sediment i Östersjön. Vidare förekommer undersökningar rörande eutrofiering av sjöar, biologiskt inriktade specialundersökningar, forskningsprojekt rörande näringsämnens verkan i recipienter för Stockholms avloppsvatten samt marinekologiska SOU 1973:36

undersökningar på västkusten. Vidare bör nämnas att havsforskningsinstitutet i Helsingfors fortlöpande följer Östersjöns föroreningsproblematik genom insamling och bearbetning av bottenfaunistiska data. Verksamheten vid detta institut bekostas delvis med medel från SNV: s forskningsnämnd. Den f. n. mest omfattande verksamheten förekommer emellertid vid Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation i Trosa skärgård, där ett 20-tal forskare från olika discipliner arbetar med tvärvetenskaplig ekologisk grundforskning, främst avseende orörda biologiska system. På senare år har forskningen samordnats från enskilda forskarinsatser till ett gemensamt ekologiskt s. k. storprojekt, "Östersjöprojektet", i syfte att klargöra sambanden mellan de yttre faktorer och de strukturella enheter inom Östersjön vars förändringar är av väsentligt intresse för människan. Laboratoriet bedriver sålunda regelbunden undersökningsverksamhet i Asköområdet över planktonorganismer, bottensediment, bakterieflora och fiskfauna. Undersökningarna utvidgas successivt till att gälla hela området Landsort—GotlandVästervik. Provtagning sker även vid s. k. "biologiska peglar" inom SNV: s Östersjöprogram som syftar till att följa långtidsförändringar i Östersjön. Genom samarbete med övriga Östersjöstater utbyts information från likartade undersökningar utförda i andra delar av Östersjön. Askölaboratoriet samarbetar också med fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium. Forskningen koncentreras till uppbyggandet av en totalmodell av Östersjön med ett sådant informationsinnehåll att prognoser för utvecklingen av systemet kan utföras med hjälp av simuleringsteknik. Projektet avses bli genomfört i samråd och samarbete med övriga Östersjöstater. Inom ramen för laboratoriets verksamhet har framställts ekologiska modeller i vilka de dynamiska processerna kan simuleras med hjälp av datamaskin. Datateknik används även för löpande registrering och bearbetning av undersökningsdata. Resultaten från de vid skilda universitet SOU 1973:36

och högskolor utförda undersökningarna redovisas i forskningsrapporter, tidskrifter etc. Länsstyrelser, kommuner

m. fl.

Föroreningsproblem beträffande södra Östersjön, Öresund, Skälderviken och Laholmsbukten behandlas särskilt av sydlänens kustundersökningar i flera projekt. På ett flertal platser runt Sveriges sydkust studeras sålunda bl. a. sambandet mellan föroreningar, algflora och bottenfauna - sedimentationsförhållanden. Immissions- och effektundersökningar i vatten utförs dessutom i betydande omfattning av länsstyrelser, kommuner, vattenvårdsförbund och privata konsultbolag. Bland sådana mer omfattande undersökningar kan nämnas den vattenbesiktning av drygt 300 sjöar längs västkusten som länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Hallands, Jönköpings, Kronobergs samt Älvsborgs län i samarbete med SNV och fiskeristyrelsen utfört vid två tillfällen åren 1 9 7 0 - 7 1 . Syftet med denna undersökning var främst att få en uppfattning om pH-situationen i sjöarna och deras känslighet för pH-förändringar. Sedan år 1970 utför länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Hallands län fysikalisk-kemiska och bakteriologiska undersökningar i 21 större vattendrag på västkusten. Ett stort antal undersökningar över industriella och kommunala avloppsvattens inverkan på fisk och fiske görs av fiskeriintendenterna i resp. distrikt. Såsom exempel på undersökningsverksamhet som utförs av kommuner kan nämnas de av Stockholms gatukontor sedan långt tillbaka utförda undersökningarna i Stockholms skärgård vilka haft till syfte att klarlägga vattenomsättning och de faktorer som påverkar syretäringen samt att följa syretillstånd, organismsamhällen och graden av bakteriell förorening vid olika belastning. Vidare utför gatukontoret i östra Mälaren-området fysikalisk-kemiska undersökningar i syfte att följa tillståndet i detta vattenområde, vilket tar emot avloppsvatten 75

från två av Stockholms reningsverk. Gatukontoret bedriver även fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar i vissa mindre sjöar inom Stockholmsområdet. Undersökningarna syftar till att följa tillståndet i sjöarna, vilka är eller har varit mer eller mindre starkt påverkade av avloppsutsläpp. Sedan år 1965 utför gatukontoret också vissa undersökningar som syftar till att ge kunskap om bl. a. vattenutbyte, syretillstånd, planktonorganismer, grumlighet i Himmerfjärden och angränsande fjärdar innan driften vid ett nyanlagt avloppsreningsverk (Himmerfjärdsverket) inleds. Resultaten från de av Stockholms gatukontor genomförda undersökningarna redovisas i sammandrag till bl. a. SNV.

3.3.4 Hydrologiska och hydrografiska undersökningar Sveriges institut

meteorologiska

och

hydrologiska

Såsom huvudman för insamlingen av hydrologiska och hydrografiska data i Sverige genomför SMHI fortlöpande fysikaliska undersökningar i såväl inlands- som kust- och havsvatten. Vattentemperatur mäts sålunda i inlandsvatten på ett 150-tal platser, företrädesvis i älvar och åar, och i kust- och havsvatten vid ca 30 mätstationer. Provtagningen är i huvudsak manuell. Automatisk registrering av data sker dock på ett fåtal platser, bland vilka kan nämnas den telemetrerande stationen på fyrkassunen Trubaduren utanför Göteborg. Vattenståndets växlingar följs fortlöpande i 650—700 inlandsvatten, varvid manuella mätmetoder utnyttjas vid ca 350 stationer och automatiska förfaranden — stansande peglar eller kontinuerlig registrering — används vid övriga stationer. För ca 300 platser med sålunda insamlade vattenståndsuppgifter sker framräkning av vattenföringsdata. Härutöver sker bestämning av vattenföring på annat sätt vid ca 100 punkter. Vattenståndsmätningar i haven utförs på ett 30-tal platser. Vid ca 25 av dessa station76

er finns registrerande peglar som ger veckoeller månadsdata. Ett fåtal stationer har s. k. remsstansande peglar och vid några stationer finns dessutom telefonsvarande peglar. På uppdrag av vattendomstolarna, koncessionsnämnden för miljöskydd, SNV m. fl. bedriver SMHI en omfattande undersökningsverksamhet avseende hydrologiska och oceanografiska förhållanden i samband med avlopps- och kylvattenutsläpp från kommuner, industrier och värmekraftverk. Därvid studeras vattentemperatur, salthalt, strömmar, grumling, syreförhållanden och andra fysikaliska och kemiska parametrar. Uppdragsverksamheten omfattar även undersökningar av is- och grumlingsförhållanden i samband med vattenregleringar, främst i de norrländska älvarna. Grumlingsmätningar utförs även i samband med muddertippningar m. m. på olika platser i landet. F. n. planeras inom SMHI upprättandet av ett nät av fasta automatiska mätstationer för såväl meteorologiska som hydrologiskaoceanografiska observationer längs de svenska kusterna och i de större sjöarna. Avsikten med dessa undersökningar, vilka planeras i samråd med sjöfartsverket och SNV, är bl. a. att få underlag för statistik och prognoser för sjöfart och vattenbyggnad liksom för kartläggning och prognosticering av spridnings- och blandningseffekter vid föroreningskatastrofer samt att erhålla information om vattenförhållandenas långsiktiga variationer. Observationerna inom nätet avses i första hand omfatta vind, lufttemperatur, lufttryck, luftfuktighet, vattentemperatur, salthalt och ström, varvid data skall överföras via telekommunikationsnät till dator. Försöksvisa undersökningar av detta slag bedrivs tills vidare vid fyren Trubaduren (se ovan). I syfte att i olika avseenden förbättra den svenska hydrografiska observationstjänsten genomför SMHI och fiskeristyrelsen i samarbete med bl. a. generaltullstyrelsen försöksverksamhet med oceanografiska observationer med anlitande av kustbevakningens fartyg och personal. Verksamheten, som igångsattes under budgetåret 1969/70, finanSOU 1973:36

sieras av forskningsnämnden vid SNV. De mätningar som utförs avser tills vidare vattentemperatur, salthalt och syrehalt. SMHI bedriver även en försöksverksamhet med yttemperaturmätningar med remote sensing-metodik från flygplan över Bottniska viken. Flygmätningarna resulterar i temperaturkartor av betydelse för isprognosverksamheten, liksom för studier av vattenmassor och deras rörelse. För hydrologiska och oceanografiska data, insamlade med hjälp av automatiskt registrerande instrument, har vid SMHI framtagits datorbaserade rutiner för lagring, bearbetning i olika steg samt presentation av mätdata. För manuellt observerade data (temperatur, salthalt, syrehalt) har viss ADB-registrering påbörjats. Detsamma gäller för data från den fasta automatiska stationen vid fyren Trubaduren. Resultaten från SMHI: s reguljära undersökningsverksamhet publiceras i institutets årsböcker och publikationsserier medan resultaten från specialundersökningarna vanligen redovisas direkt till resp. uppdragsgivare, oftast vattendomstolarna.

Fiskeristyrelsen Regelbundna mätningar av havsvattnets temperatur och salthalt har tidigare förekommit vid ett 10-tal fyrskepp i Östersjön och på västkusten. Verksamheten, vilken inleddes på 1880-talet, har sedan år 1948 haft fiskeristyrelsen som huvudman. Fr. o. m. år 1923 har observationerna vid fyrskeppen också innefattat bestämning av strömförhållanden. Den vid fyrskeppen bedrivna verksamheten har successivt avvecklats i samband med att fyrskeppen fr. o. m. år 1959 börjat ersättas med automatiska kassunfyrar. Observationer motsvarande dem som utfördes vid fyrskeppen görs dock fortfarande vid den till fiskeristyrelsen hörande hydrografiska stationen på Bornö i Gullmaren. Fiskeristyrelsen har vidare tillsammans med marinstabens hydrografiska detalj sedan år 1965 bedrivit försöksverksamhet med automatisk strömmätning vid en mätstation utanför SOU 1973: 36

Hållö i Skagerack. Som framgått av den tidigare redogörelsen bedriver fiskeristyrelsen tillsammans med SMHI också viss försöksverksamhet med hydrografiska observationer från kustbevakningens fartyg. Merparten hydrografiska data från fiskeristyrelsens undersökningar lagras i maskinläsbar form och blir föremål för automatisk databehandling. Data från automatiskt registrerande instrument lagras vanligen på magnetband. Resultaten från fiskeristyrelsens hydrografiska undersökningsverksamhet presenteras i styrelsens publikationsserier varjämte vissa delar av materialet regelmässigt tillställs ICES i Köpenhamn. Tidigare översändes dessutom vissa data till World Data Center i Washington. Internationella hydrologiska

dekaden

UNESCO :s världsomfattande undersökningsoch forskningsprogram IHD avser tiden 1965-1974 och har som syfte att öka den hydrologiska kunskapsnivån. Verksamheten, i vilken nu ett 100-tal länder deltar, består i datainsamling, forskning och utbildning. Datainsamlingen sker inom ett antal globala nät av fasta mätstationer i floder, sjöar och grundvatten samt för avdunstning. I verksamheten ingår ett antal svenska stationsnät av s. k. IHD-stationer från vilka insamlas data under medverkan av bl. a. SMHI, IMI, SGU, SNV samt universitet och högskolor över vattenparametrar, nederbörd, avdunstning, vattenföring, vattenstånd i sjöar, istjocklek, glaciärvariationer, markvattenhalt, grundvattenstånd, slamtransport, vattentemperatur i floder och grundvatten samt kemisk status i nederbörd, flodvatten och grundvatten. Härutöver bedrivs intensivstudier inom fem s. k. representativa områden samt forskning bl. a. över förhållandena i sjöar. IHD:s verksamhet i Sverige samordnas av en svensk IHD-kommitté som har sitt säte i Stockholm. Bearbetningen av insamlade data sker i stor utsträckning maskinellt under ledning av en till tekniska högskolan i 77

Stockholm knuten ADB-grupp. Vid bearbet-:ningarna erhållna resultat distribueras till dee övriga länder som deltar i IHD: s verksamhet, varjämte i Sverige sker viss publicering i bl. a. en särskild publikationsserie vid IHD. Publicering av data från basstationsnäten sker samordnat för Norden i en dataårsbok. Naturvårdsverkets limnologiska undersökning Vid NLU utförs hydrologisk-sedimentologiska undersökningar i de fyra största sjöarna. Verksamheten inriktas på att klarlägga salthalt, temperatur, strömningsbild, grumlighet, specifik ledningsförmåga och slamtransport. I samarbete med sjöfartsverket har NLU utfört djupmätningar i Vänern. Undersökningsresultaten presenteras och distribueras tillsammans med resultaten från NLU: s övriga verksamhet.

Tullverket m. fl. Som ersättning för observationer som tidigare utförts på fyrskeppen pågår - som tidigare nämnts - fr. o. m. år 1970 en försöksverksamhet med oceanografiska observationer med hjälp av kustbevakningens fartyg och personal. Tullverket, SMHI och fiskeristyrelsen ansvarar tillsammans för verksamheten, vilken fullt utbyggd avses omfatta observationer från ett 20-tal fartyg. Undersökningar av skilda oceanografiskahydrologiska förhållanden utförs vidare av flera av de övriga organ som är engagerade i undersökningsverksamhet avseende "immissioner och effekter" (se den föregående framställningen). Dessutom bedriver bl. a. marinen viss löpande verksamhet på området.

3.4 Övrig naturvård Sjöfartsverket Vid sjöfartsverket insamlas data om bl. a. djupförhållandena i vatten som underlag för sjökortsframställningen. Detta kan vara av intresse ur miljövårdssynpunkt, särskilt när det gäller bedömning av strömförlopp i recipienter. Vidare bör uppmärksammas att det av verket administrerade fyrväsendet kan komma att få stor betydelse i den framtida observationsverksamheten till havs. Vissa av SMHI planerade undersökningar avses exempelvis äga rum med anlitande av kassunfyrar som mätpunkter.

Statens

vattenfallsverk

Också vid statens vattenfallsverk insamlas data som är av viss betydelse från miljövårdssynpunkt. Detta gäller dels en till den löpande verksamheten knuten registrering av vattenstånds- och vattenföringsuppgifter, dels en till utbyggnadsverksamheten knuten registrering av grumlingsförhållanden i älvarna samt observationer av vatten- och luftrecipienter genom andra myndigheters medverkan. 78

Vid sidan av luftvårds- och vattenvårdsområdena bildar området "övrig naturvård" ett betydelsefullt fält för samhällets miljökontrollerande verksamhet. Andra viktiga områden som icke kan anses ingå i de tidigare nämnda är områdena bullerhygien och avfallshantering. Beträffande dessa senare områden lämnas i avsnitt 3.6 en redogörelse för den förekommande informationsinsamlingen och informationsregistreringen. Det är knappast möjligt att åstadkomma en allmängiltig och entydig avgränsning av det ämnesområde som traditionellt går under benämningen "övrig naturvård". Helt allmänt kan dock konstateras att området oavsett hur avgränsningen sker i detalj - är både omfattande och heterogent. Inom området bör kunna inbegripas merparten av de frågor som - direkt eller indirekt - berör naturresurserna - exkl. vatten och luft och deras utnyttjande för olika ändamål. Ämnesområdet övrig naturvård skulle sålunda komma att omfatta bl. a. följande tre delområden, nämligen 1) markresurserna och deras användning 2) förekomsten och uttaget av naturtillgångar samt 3) markens, florans och faunans tillstånd och förändSOU 1973:36

ringar. Uppgifter om markresurser och markanvändning - delområde 1 — innefattar information om hur marken används och hur den avses bli utnyttjad i framtiden. Ur sistnämnda aspekter är det av betydelse att förfoga över information om de planer som i olika avseenden kan komma att styra användningen av markområden (främst detalj-, general- och regionplaner men även industrins, jordbrukets och skogsbrukets planer). Vidare bör i delområdet markresurser — markanvändning inbegripas uppgifter om olika typer av skyddsområden liksom uppgifter om grustäkter, skrotupplag och andra från naturvårdssynpunkt betydelsefulla anläggningar. Också uppgifter om de areella näringarnas ianspråktagande av mark bör hänföras till detta ämnesavsnitt. I delområde 2 - förekomst och uttag av naturtillgångar - innefattas uppgifter om tillgångar och utvinning av malmer och mineraler samt nyttiga jord- och bergarter. Inom detta område faller också information bl. a. om skogsbestånden och avverkningen av skog samt om uttagen av fisk i olika vattenområden. Delområde 3 slutligen - markens, florans och faunans tillstånd och förändringar inbegriper uppgifter om markens status från ekologisk synpunkt, förändringar i den biologiska produktiviteten till följd av miljöpåverkanjakt- och viltvårdsstatistik m. m. En icke obetydlig insamling av uppgifter inom här ovan angivna områden förekommer redan i dag hos skilda myndigheter och andra organ. En översikt häröver lämnas i det följande. Statens

naturvårdsverk

Vid SNV förs sammanfattande register över sådana beslut i naturvårdsärenden som medför inskränkning i rätten att förfoga över fastighet eller eljest är av sådan beskaffenhet att upplysning om dem bör vara lätt tillgänglig. Registren - riksregistret - består av ett kortregister med grundläggande fakta om resp. objekt samt av ett mappregister inneSOU 1973:36

hållande bl. a. resolutioner, föreskrifter, pressklipp, fotografier och vetenskapliga rapporter. I registret finns landets 16 nationalparker registrerade liksom naturreservaten, vilka den 1 juli 1972 uppgick till ett antal av 640. Vidare finns i detta riksregister de ca 1 400 naturminnen vilka särskilt skyddas eller vårdas enligt naturvårdslagen samt de växt- och djurarter som är fridlysta. Även djurskyddsområden - ca 225 - finns med i riksregistret. Detta har nyligen publicerats i verkets publikationsserie. Vid verket förs vidare ett landskapsvårdsregister, vilket omfattar beslut vid tillämpning av bestämmelserna i naturvårdslagen om skyddet för friluftslivet och landskapsbilden. Det innehåller uppgifter om strandskyddsområden, landskapsskyddsområden, resolutioner angående genom dispens medgivna nybyggnader och takter m. m. I ett särskilt miljöskyddsregister förs, som tidigare nämnts, anteckningar om åtgärder i fråga om miljöfarlig verksamhet (se även avsnitt 3.6.4). Länsstyrelser Genom bl. a. naturvårdslagstiftningen har länsstyrelserna tillagts viktiga uppgifter inom området för "övrig naturvård". Sålunda handlägger länsstyrelserna årligen ett mycket stort antal ärenden beträffande skyddsområden av olika slag. Vidare genomförs naturvårdsinventeringar och andra undersökningar i syfte att få underlag för framtida skydd av olika områden av naturvårdsintresse eller av enskilda objekt med särskilt skyddsvärde. I anslutning till verksamheten inom det här behandlade området samlas och registreras åtskillig information på länsstyrelserna. Sålunda förekommer registrering beträffande länet av uppgifter om befintliga nationalparker, naturreservat, naturminnen, fågelskyddsområden, strandskydd, landskapsbildsskydd m. m. Vidare finns uppgifter om bl. a. fridlysta växter och lämnade täkttillstånd. Från genomförda naturvårdsinventeringar och liknande undersökningar finns härutöver ett ofta mycket omfattande informationsmaterial. 79

Statens planverk

trafikbelastning samt inträffade trafikolyckor. För rumslig lägesbestämning har ett referenssystem täckande hela landet utarbetats. Referenspunkterna i detta system utgörs av s. k. knutpunkter, vilka koordinatsätts enligt "rikets system". Knutpunkterna förläggs till vägskäl, till vägs början eller slutpunkt samt till några andra punkter. Vägnätet kommer på detta sätt att uppdelas i vägavsnitt, länkar, vilka alltid avgränsas av två knutpunkter.

Vid planverket finns ett s. k. planarkiv. Detta utgör en i princip fullständig samling kopior av fastställda planer av olika slag (detaljplaner, generalplaner, regionplaner e t c ) . Såväl nu som tidigare gällande planer lagras. Arkivet omfattade i slutet av år 1972 drygt 50 000 planer och växer varje år med ca 2 000. Med detta planarkiv som huvudkälla utarbetas f. n. ett informationssystem rörande markens planläggning för olika ändamål. Som första etapp har härvid påbörjats en undersökning av detaljplaner som fastställts Domänverket och vunnit laga kraft under år 1971. Avsikten är att sådana undersökningar i fortsätt- Förvaltningen av sådana skyddsområden ningen skall upprepas årligen, så att föränd- nationalparker och naturreservat - vilka är belägna på kronomark utövas av domänverringar över tiden kan noteras och efter hand ket. Över dessa för verket ett kartotek som en helhetsbild erhållas över beståndet av bl. a. innehåller arealuppgifter för resp. gällande planer i landet. Den väsentliga delen skyddsområde. av undersökningen gäller detaljplanernas innehåll, främst fördelningen av ytor för olika Lantmäteristyrelsen ändamål. Till en del utvinns informationen direkt ur På länsstyrelsernas lantmäterienheter förs beteckningar och text i planerna. För mät- s. k. bestämmelsekartor. Dessa redovisar med ning av ytstorlek har en speciell mätappara- angivande av bestämmelsetyp samt aktbetur utvecklats, baserad på TV-teknik. Upp- teckning i lantmäterienhetens arkiv bl. a. de gifterna databehandlas och lagras. områden som avsatts som skyddsområden Insamlade data avses nyttjas på så sätt enligt gällande naturvårdslagstiftning (naturatt de distribueras i form av årligen återkom- reservat, strandskydd m. m.). Själva besluten mande publikationer över det föregående finns förtecknade i lantmäterienhetens s. k. årets planer. Vidare kommer uppgifterna att plan- och bestämmelseregister. lagras i ett basregister, varifrån de lätt kan hämtas efter önskemål, t. ex. i samband med Sveriges geologiska undersökning planverkets eget arbete eller i samband med institutioners eller enskildas forskningsverk- Inom ramen för en omfattande undersökningsverksamhet inhämtar SGU fortlöpande samhet. viss information om naturresurserna (inkl. grundvatten). Exempel på sådan information Statens vägverk är uppgifter om jordlagrens och berggrunVid statens vägverk utvecklas ett datorbase- dens beskaffenhet och sammansättning, halrat informationssystem rörande det allmänna terna i vanliga bergarter och vissa jordarter vägnätet. Systemet skall möjliggöra att rele- av tunga metaller samt radioaktiv strålning. vant information på ett enkelt sätt kan För bearbetningen och utvärderingen av de erhållas lokalt, regionalt och centralt. Upp- data som insamlas av SGU tillämpas i viss byggnadsarbetet är uppdelat i etapper, varvid utsträckning automatisk databehandling. målet för den första etappen är att insamla Resultaten från SGU: s undersökningsoch lagra vissa grundläggande tekniska data verksamhet offentliggörs mestadels i form av om vägarna tillsammans med data om deras rapporter i egna publikationsserier. 80

SOU 1973:36

ning på ägoslagen åker, kultiverad betesmark, annan gräsbärande mark, skogsmark Kommerskollegium, som är central myndigsamt "övrig mark". Den årliga redovisningen het för ärenden angående bergshantering, av dessa data avser uppgifter för brukningshandhar bl. a. ett utmålsregister. I registret enheter med mer än två ha åker och baseras finns upptagna ca 5 000 utmål för malmfynpå uppgiftsinsamling till ett av SCB fört digheter inmutningsbara enligt gruvlagen. register över lantbruksföretagen ("lantbruRegistret innehåller bl. a. uppgifter om utkets företagsregister"). Med vissa års mellanmålets namn och geografiska läge, namn på rum utvidgas uppgiftsinsamlingen till att avse det gruvfält inom vilket utmålet ligger, äganbl. a. även de mindre brukningsenheterna derättsförhållandena beträffande utmålet och rena skogsföretag. och marken samt uppgift om den mineral för På basis av det till lantbrukets företagsrevilken inmutning har skett. gister insamlade materialet erhålls även information om brukningsenheternas antal och Lantbrukshögskolan fördelning, åkerjordens användning till olika grödor etc. Vid lantbrukshögskolan bedrivs bl. a. forskning rörande optimering av biologiska proGenom att statistikinsamling sker i form cesser samt preparatprövning på herbicidomav totalundersökning kan statistikresultat rådet. Sedan år 1966 utförs också regelbundredovisas också för mindre geografiska regiona undersökningar av klorerade kolvätens ner som exempelvis församlingar, kommuner förekomst i naturliga miljöer. Dessa underoch kommunblock. sökningar, som sker bl. a. inom ett fast Löpande information om uttagen av fisk stationsnät om ett 30-tal mätområden, har i från haven erhålls genom SCB:s fiskestatiförsta hand gällt markprover men i viss stik. Såvitt avser fisket på västkusten bygger utsträckning även prover av sediment från denna på månadsvisa rapporter och på redosjöar och kustområden. Finansiering av verkvisning för de kuststräckor där s. k. landning samheten sker genom anslag från forskningsav fisk skett. nämnden vid SNV. Vad avser fisket på syd- och ostkusten sker redovisningen av fångstmängder dels Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har anslag årsvis, dels månadsvis. Resultatredovisningen från forskningsnämnden lämnats för en utavser här kuststräckor med avseende på vidgning av de hittillsvarande undersökningfiskarens hemort. En omläggning förbereds arna av klorerade kolväten till att gälla emellertid till samma system som för västmarkkemiska förhållanden i stort. I dessa undersökningar skall ingå såväl bestämning kusten. av olika mark- och kolloidkemiska faktorer SCB har vidare hand om en fortlöpande — inkl. markvattenkemiska tillstånd — som statistisk redovisning över utvinningen av studier av markvegetation och biologisk malmer och mineraler i Sverige. Uppgiftsinkontaminering. För detta ändamål kommer samlingen, vilken är årlig, grundas på bestämatt byggas upp ett fast stationsnät om ca 1 00 melser enligt vilka varje gruvidkare i landet provtagningsplatser. är skyldig att till SCB inrapportera mängden utvunnen malm. Det sålunda erhållna mateResultaten från de av lantbrukshögskolan rialet bearbetas på sådant sätt att statistik genomförda forskningsprojekten på olika områden redovisas fortlöpande i forskningskan redovisas med fördelning på bl. a. olika rapporter av olika slag. slag av malm och olika gruvfält. Vidare sker viss redovisning av uppgifter om utvinningen inom bl. a. de enskilda länen. Statistiska centralbyrån Statistiken vid SCB över förhållandena Inom ramen för SCB. s areella statistik redo- inom lantbruket, kvantiteter fångad fisk visas uppgifter om bl. a. landarealens fördel- samt mängden utvunnen malm utarbetas i

Kommerskollegium

6-SOU 1973: 36

huvudsak med utnyttjande av ADB-teknik. Redovisning av statistikresultaten sker dels i form av redogörelser i serien Statistiska meddelanden, dels i form av årspublikationer.

Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet, som är central myndighet för kulturminnesvården och företräder de kulturhistoriska intressena i ärenden rörande fysisk miljö, handhar ett fornlämningsregister. Däri finns f. n. redovisade ca 425 000 fasta fornlämningar från förhistorisk tid och med synligt märke ovan jord. Dessutom finns ett stort antal fornlämningar från medeltid och nyare tid registrerade samt ett antal övriga kulturminnen. I samband med arbetet på den fysiska riksplanen har ämbetet tillsammans med sina regionala enheter - landsantikvarierna — upprättat en preliminär kartering av landets viktigaste och värdefullaste kulturmiljöer och större områden av betydelse för kulturminnesvården. Ca 1 000 miljöer har därvid redovisats. Inordningen av fornlämningsregistret i den centrala fastighetsdatabanken - se avsnitt 8.2.1 - pågår i samarbete med centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

Skogshögskolan Skogshögskolan har sedan ett 30-tal år tillbaka insamlat data inom ramen för planteringsförsök och förfogar vidare över fasta försöksytor i äldre skog vilka varit föremål för mångårig regelbunden datainsamling, i vissa fall sedan början av 1900-talet. Den mest omfattande undersökningen är dock den s. k. riksskogstaxeringen som är en årlig stickprovsinventering av de svenska skogarna med avseende på i första hand virkesförråd, tillväxt och avverkning. Riksskogstaxeringen, som har pågått sedan år 1923, utförs fr. o. m. år 1953 i form av en årlig lågprocentig undersökning av hela riket. Provytor läggs ut på all typ av mark men huvudintresset är koncentrerat till skogsmarken. Tidigare avsåg taxeringen i 82

huvudsak att ge undeiiag för beräkning av virkesförråd och tillväxt. Den nu tillämpade metoden omfattar äveri uppskattning av utförda avverkningar genom s. k. stubbinventering. Därigenom att ett stort antal borrkärnor tas från provträc kan även tillväxtens väderleksbetingade variation studeras. Resultaten härav redovisas i form av s. k. årsringsindex. Under senare år har riksskogstaxeringen utökats med nya inventeringsmoment av tillfällig eller mera permanent karaktär som visat sig lämpliga att anknyta till taxeringen. Exempel härpå är markkartering, viltfoderinventering, återväxtinventering, terrängklassificering och vägin ven tering. Riksskogstaxeringen avser att lämna uppgifter över skogstillståndet i landet som underlag för den skogliga planeringen på region- eller riksnivå. De provytor som undersöks är fördelade enligt ett s. k. traktsystem. Provytorna inom en "trakt" är i antal så många att undersökningarna av dessa normalt skall kunna slutföras under en och samma arbetsdag. Provytornas sammantagna areal utgör ca 1/3 000 av landarealen i södra Sverige och ca 1/20 000 i norra Sverige. Varje år genomgås 1/10 av totala antalet trakter. I anslutning till de genomförda undersökningarna har tagits ett stort antal jordprover, vilka lagrats för eventuell senare analys. Resultaten från de av skogshögskolan utförda undersökningarna offentliggörs dels i högskolans egna publikationsserier, dels i externa publikationer. Bl. a. sker löpande viss redovisning i Skogsstatistisk årsbok. Det omfattande datamaterialet från riksskogstaxeringen överförs rutinmässigt till magnetband och är därigenom tillgängligt för bearbetning. Statens naturvetenskapliga

forskningsråd

Tidigare har nämnts att vid Askölaboratoriet i Stockholms skärgård igångsatts ett s. k. storprojekt, Östersjöprojektet, i syfte att klarlägga vissa grundläggande ekologiska händelseförlopp och samband. Ett storprojekt med liknande syfte är det av ekologikomSOU 1973: 36

mitten inom NFR initierade projektet "barrskogslandskapets ekologi". Dess huvudmål är att skaffa kunskap om landekosystems funktion varigenom det på sikt skall bli möjligt att förutsäga effekten av pågående och framtida miljöförändringar. Bakgrunden till projektet är bl. a. att mer än halva Sveriges yta täcks av skog — mest barrskog. Det förhållandet att barrskogslandskapet dominerar landets yta och att skogen är av stort nationalekonomiskt värde gör att det är en angelägen uppgift att skapa grundläggande kunskap om inte bara skogen som ekosystem utan också om samspelet mellan skogslandskapets olika komponenter. Denna kunskap skulle kunna nyttiggöras inom mer tillämpade studier för allsidig förståelse av hela ekosystemet. Ekosystemets funktion och reglering avses studeras med hänsyn till variationen inom en "produktionsprofil" i nord-sydlig riktning. I profilen avses ingå ett antal huvudundersökningsområden, vilka kompletteras med testområden på vilka metodutveckling och studier av de olika processerna primärproduktion, konsumtion och nedbrytning kan ske parallellt med studier av abiotiska faktorer.

Länsjaktvårdsföreningar

m. fl.

I Sverige insamlas genom obligatoriskt anmälningsförfarande avskjutningsstatistik beträffande älg, kronhjort, björn, lo, järv och varg. Statistik finns även över säl, för vilken utbetalas statliga skottpengar. För övriga viltslag görs skattningar med ledning av kända jaktresultat inom jaktvårdsområden, bolagsskogar osv. Nigra egentliga undersökningar ligger som regel ej bakom dessa bedömningar. De uppskattningar av jaktresultat för hela län som görs med ledning av nämnda skattningar bedöms som mycket osäkra. Den enligt ovan erhållna statistiken över avskjutningen — eller delar av denna — publiceras i bl. a. Skogsstatistisk årsbok och SNV: s verksamhetsberättelse. Svenska jägareföibundet har under åren 1966-67 och 1967-68 genomfört två förSOU 1973:36

sök med stickprovsbaserad avskjutningsstatistik med Örebro län som försöksområde. Vid jämförelse med avskjutningsstatistiken för älg visade det sig att det första försöket, då svarsprocenten uppgick till endast 40, gav ett avsevärt högre antal skjutna älgar. Det andra försöket, då 91 % av de tillfrågade svarade, gav ingen statistiskt säkerställd differens mellan provresultatet och den officiella statistiken. Naturhistoriska

riksmuseet

Inom naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är en särskild projektgrupp, den s. k. biodatagruppen, sysselsatt med studier av metoder för registrering, lagring och utvärdering av biologiska data. Som ett delprojekt görs ett praktiskt försök med ADB av information från myrinventeringar. Försöket avser att belysa metoder för geografisk lägesangivelse, objekts relatering till olika geografiska enheter, registrering av uppgifter om hydrologiska förhållanden, klassificering av skyddsvärden, insamling av material etc. Naturhistoriska museet,

Göteborg

Vid naturhistoriska museet i Göteborg bedrivs sedan år 1921 en detaljerad faunistiskekologisk inventering av vissa djurgrupper inom den lägre markfaunan. Inventeringen omfattar främst fyra djurgrupper, nämligen landsnäckor, gråsuggor, tusenfotingar och mångfotingar. Vid sidan härav insamlas ehuru mindre planmässigt — ett omfattande material av insekter, spindeldjur, diverse sötvattendjur m. m. Inventeringens omedelbara syfte är en objektiv kartläggning av berörda djurarters utbredning, ekologiska fördelning samt formvariation. Materialet från inventeringen ger goda möjligheter att studera förändringar i markfaunan. Geografiskt är inventeringen avsedd att täcka området upp till mellersta Dalarna samt längre norrut längs kusten till mellersta Ångermanland. Det insamlade materialet beräknas i sin helhet komma att omfatta ca 300 000 prover och mellan 5 och 10 miljoner exemplar. 83

Universitet och högskolor Vid sidan av tidigare beskriven verksamhet vid lantbruks- och skogshögskolorna förekommer vid flera universitet och högskolor en omfattande forsknings- och undersökningsverksamhet i syfte att belysa skilda förhållanden inom området "övrig naturvård". Som exempel härpå kan nämnas att vid Umeå universitet utvecklas ett datasystem benämnt Rutiner för biologiska inventeringar (RUBIN). Målsättningen förprojektet är att skapa en databas för biologiskt grundmaterial från ekologiska undersökningar, fågelinventeringar, vegetationskarteringar m. m. Bl. a. sker en anpassning av systemet så att material som erhålls i de s. k. Vindelälvsundersökningarna (VIN A-projektet) skall kunna bearbetas ADB-mässigt. I systemet lagras i första hand obearbetade primärdata. Söknycklar gör det möjligt att söka ut uppgifter på basis av systematisk tillhörighet (art, familj, ordning e t c ) , tidpunkt, insamlingsmetod, insamlare, plats osv. För lokalangivelserna används rikets nät med ett rutsystem med tre noggrannhetsnivåer. RUBIN-systemet, av vilket delar varit i drift sedan år 1968, inkluderar dataprogram för materialredovisning, kartritning osv. Det material som är överfört till maskinläsbart medium (hålkort och magnetband) i RUBIN-format uppgår f. n. till 25 0 000 rapporter. Resultaten från den vid universitet och högskolor bedrivna forsknings- och undersökningsverksamheten bekantgörs i forskningsrapporter, tidskrifter etc.

Svenska häckfågeltaxeringen

m. fl.

Bland uppgifter som mera metodiskt insamlas på miljövårdsområdet kan vidare nämnas de som hör samman med utforskandet av fåglarnas geografiska och numerära förekomst. De i landet förekommande fågelfaunistiska inventeringarna utgörs av dels lokala inventeringar, vanligen begränsade till ett eller ett par år, dels riksomfattande undersökningar av enstaka arter, i regel 84

begränsade till ett år, och dels riksomfattande eller regionala inventeringar och taxeringar av hela fågelfaunan under längre tidsperioder. Till den senare typen hör det år 1969 av Svenska kommittén för fågeltaxeringar skapade inventeringsprojektet, kallat Svenska häckfågeltaxeringen. Syftet med taxeringen är att erhålla kvantitativa uppgifter om fåglar i olika biotoper och beskriva fluktuationerna i bestånden från år till år. Taxeringen sker enligt karteringsmetod och baseras på undersökning av provytor flera år i följd. Provytorna är fördelade över hela landet. Till samma grupp av inventeringar hör ett i Skåne sedan år 1967 bedrivet inventeringsprojekt kallat Inventeringen Skånes häckfåglar. Syftet med denna undersökning är att kartlägga de häckande arternas utbredning. Skåne har därvid indelats i kvadratkilometerrutor enligt rikets koordinatnät varefter inventering skett inom ett årligt stickprov av vissa i förväg bestämda rutor. Varje ruta har besökts ett antal gånger under häckningssäsongen. Ett liknande program har startats i Värmland år 1972. Fr. o. m. år 1973 skall verksamheten utvidgas till att omfatta hela riket. Riksomfattande undersökningar av enskilda fågelarter har under årens lopp förekommit i ett tämligen stort antal, flertalet med stöd av Sveriges ornitologiska förening (SOF). En av SOF år 1969 tillsatt "kommitté för ornitologiska undersökningar" utväljer årligen ett begränsat antal fågelarter vilka blir föremål för s. k. riksinventering. Resultaten från i Sverige utförda undersökningar av fågelbestånd etc. redovisas i tidskrifter, särskilda rapporter eller på annat sätt. Endast i begränsad utsträckning sker bearbetningar av det insamlade materialet maskinellt. Slutligen bör beträffande förekommande fågelinventeringar nämnas att Sverige deltar i ett större internationellt projekt, International Wildfowl Census, för undersökning av andfåglar, främst i Europa. Syftet med dessa undersökningar är bl. a. att fastställa de olika arternas utbredning under vinterhalvåret, att SOU 1973:36

följa föräniringar i bestånden hos de andfågelarter som övervintrar i Europa och angränsande delar av Asien och Afrika och att kartlägga cvervintringsområden som är speciellt skyddsvärda ur andfågelsynpunkt. Viss försöksverksamhet har år 1972 inletts i samnordisk regi för andfågelinventeringar under sommarhalvåret. Ur det material som inkommer vid andräkningarru i olika länder sammanställs centralt utbreiningskartor för de olika arterna. Räkningsnaterialet förbereds f. n. för databehandling, bl. a. för ått möjliggöra studium av eventuella trender i bestånden i Europa eller delar därav. 3.5

Prodvktkontroll

I sambanc med den av statskontoret utförda förstudier av ett miljövårdens informationssystem lur en kartläggning gjorts av den insamling och bearbetning av uppgifter som förekomner hos myndigheter och andra organ vilLa bedriver produktkontrollerande verksamhet. I det följande lämnas en kort sammanfattning av resultatet av denna kartläggning kompletterad med visst av MKU insamlat material. I underlagsmaterial till statskont)rets förstudie - förvarat hos statskontoret - återfinns en detaljerad redogörelse. Giftnämnien1 Hos giftnimnden har förts ett register över ärenden enligt bekämpningsmedelsförordningen, vlket innehållit vissa basdata beträffande redstrerade bekämpningsmedel. Registret ha: omfattat ca 1 000 sådana medel. Hänvisnirg sker i registret till expeditionsnummer i konceptsamlingarna, där bl. a. koncept till registreringsbevis skall finnas. Sådant tevis upptar regelmässigt registreringsvillk>r som bl. a. anknyter till uppgifter lämnade av sökanden i ansökningsakten. Inom gitnämnden har i samarbete med datamaskincentralen för administrativ databehandliig (DAFA) tagits fram en ADBrutin för omläggning av bekämpningsmedelsSOU 19 7 3: 36

registret till magnetband. Förutom av nämnden fastställda registrerings- och hanteringsvillkor m. m. har därvid överförts fullständiga innehållsuppgifter för resp. medel från ansökningsakterna. Vid giftnämnden har vidare samlats produktuppgifter i anslutning till beslut av nämnden huruvida viss vara varit att anse som hälsofarlig och därvid utgjort gift eller s. k. vådligt ämne.

Karolinska

sjukhuset

Giftinformationscentralen vid karolinska sjukhusets barnklinik har till uppgift att besvara förfrågningar rörande förgiftningstillbud och behandling av förgiftningsfall. Antalet förfrågningar till centralen ökar kontinuerligt och är f. n. uppe i ca 22 000 per år, av vilka ca 3 000 rör akuta förgiftningar beträffande vuxna personer. Det bör framhållas, att antalet förfrågningar torde vara vida större än det faktiska antalet förgiftningstillbud. Giftinformationscentralen använder i sin verksamhet ett kortregister över kemiska preparat, läkemedel och växter, vilket är ordnat i alfabetisk ordning efter preparatnamn. Totalt innehåller registret ca 14 000 kort varav ca 8 500 gäller tekniska preparat. Korten framställs efter kontakt med fabrikanter och importörer, som meddelar ingredienserna, varefter preparatet toxicitetsbedöms vid centralen med hjälp av uppslagsböcker, löpande facklitteratur och kontakt med konsulter. När centralen för drygt tio år sedan startade, erhölls en kärna av preparatkort från National Clearinghouse for Poison Control Center. Korten i kartoteket innehåller, förutom preparatnamn, adress på tillverkare, uppgifter om vilka ämnen som ingår i preparatet, om toxicitet, symptom vid akut förgiftning, lämplig behandling m. m. Till centralen inkommande förfrågningar bearbetas statistiskt i en ADB-rutin. Vidare har ADB-teknik utnyttjats för att framställa 1

Giftnämnden har upphört den 1 juli 1973. 85

ett nyckelordsregister, s. k. KWIC-index, över tekniska preparat i kartoteket. Yrkesmedicinska kliniken vid karolinska sjukhuset, vilken har hand om behandlingen av yrkesmedicinska förgiftningsfall, exkl. hudsjukdomar, tar emot och besvarar frågor inom detta speciella område från bl. a. läkare. Kliniken har f. n. en referensförteckning över kemiska ämnen uppbyggd i form av ett lösbladsregister där klinikens personal fortlöpande för in referat av litteratur, symptombeskrivningar etc. som bedöms vara värdefulla.

Socialstyrelsen

av hälsofarlighet hos dessa varor/ämnen begär styrelsen från tillverkare och försäljare detaljerade uppgifter om produkters sammansättning och innehåll. Något sammanfattande, systematiskt uppbyggt register över samtliga de uppgifter som sålunda erhålls förs ej inom arbetarskyddsstyrelsen. De register som finns är inriktade på särskilda ändamål eller särskilda grupper av varor/ämnen. Här kan nämnas ett kortregister över misstänkt hudskadliga ämnen/varor (f. n. omfattande ca 3 000 kort), ett allmäntoxikologiskt dokumentationsregister över ämnen (f. n. ca 7 000 kort) och ett dokumentationsregister för ämnen med cancerframkallande egenskaper (f. n. ca 4 000 kort).

Vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning finns ett antal register av skilda slag. Av intresse i sammanhanget är bl. a. ett register rörande de s. k. farmacevtiska specialiteter- Statens livsmedelsverk na, specialitetsregistret, samt ett till detta Vid statens livsmedelsverk finns ett antal hörande aktregister. register, av vilka en del överförts från annan Akten till ett ärende rörande registrering organisation i samband med att verket bildaav farmacevtisk specialitet innehåller hand- des medan övriga är nya och under uppbygglingar från de enheter inom socialstyrelsen nad. Över godkända livsmedelstillsatser, besom tagit befattning med den aktuella varan. rikningsmedel och s. k. främmande ämnen i Aktsamlingen omfattar f. n. 2 700 akter livsmedel förs ett register, som bl. a. innehålvartill kommer akter för äldre, avregistrerade ler uppgifter om sökandes namn, tillsatsens farmacevtiska specialiteter. Omkring 100 ny- (ämnets) namn, användning och datum för registreringar och lika många avregist re ringar beslut. Över livsmedelsimportörer förs ett sker varje år. register som uppdateras i samband med ett Själva specialitetsregistret är upplagt i ansökningsförfarande. En särskild rutin finns diarienummerföljd i form av ett kortregister, för kostundersökningar ur näringsfysiologisk vilket bl. a. innehåller uppgift om namn, synpunkt som omfattar såväl enskilda livsläkemedelsform, styrka, förpackningsdekla- medel som rätter. ration och tillverkare. En kartläggning av närvaron av tillsatser Vid läkemedelsavdelningen förs också ett samt av den eventuella förekomsten av beanalysregister, som innehåller dokumenta- kämpningsmedelsrester planeras. Denna intion från utförda analyser av sådana varor formation skall i första hand användas som som anmälts för registrering. Vidare finns ett underlag vid toxikologiska bedömningar. I register över utförda försök samt kliniska fråga om konserveringsmedel och färger har provningar, ett licensregister och ett s. k. kartläggningen påbörjats. biverkningsregister. Tullverket Arbetarskyddsstyrelsen Inom arbetarskyddsstyrelsen handläggs bl. a. frågor om varors och ämnens hälsofarlighet från arbetarskyddssynpunkt. För bedömning 86

Vid tullverket förs ett register över huvudsakligen importerade varor och ämnen. I registret finns bl. a. uppgifter om varunamn, tillverkare, mottagare, eventuell deklaration SOU 1973:36

användning, undersökningsresultat och statistiskt nummer. Likaså anges huruvida varan eller ämnet är klassad/klassat som gift, narkotikum, läkemedel eller explosiv vara. Registret är ett kortregister och omfattar f. n. ca 2 x 80 000 kort sorterade dels efter varunamn eller tillverkare/varunamn, dels efter statistiskt nummer. Statens

växtskyddsanstalt

Statens växtskyddsanstalt förfogar över en relativt utförlig dokumentation över såväl i Sverige registrerade bekämpningsmedel som sådana medel vilka används i andra länder eller är under utprovning. Lantbrukshögskolan Vid lantbrukshögskolan finns en preparatförteckning för herbicider inom jordbruks-, trädgårds- och skogsområdet omfattande preparatnamn, användningsområde, bekämpningsobjekt, behandlingstid och slutbedömning rörande preparatens effektivitet m. m. På hålkort lagras primärdata och statistiskt utvärderade resultat från ca 400 jordbruksförsök per år avseende verkan av olika herbicider. Statistiska

centralbyrån

Statistikproduktionen vid SCB omfattar såvitt avser varor och ämnen bl. a. utrikeshandelsstatistik och industristatistik. Utrikeshandelsstatistiken innehåller uppgifter om importerade och exporterade kemikalier medan i industristatistiken kemikalier redovisas såväl sorn råvaror som produkter av kemiska och närstående industrier varvid inbegrips t. ex. vis;sa grundämnen och kemiska föreningar, raiineraltjära och kemiska råvaror ur stenkol, mineralolja eller naturgas, färgämnen och garvämnen, medicinska och farmacevtiska produkter, flyktiga oljor och luktämnen, ttoaett-, poler- och rengöringsmedel, gödselmede och plaster. Vid klassificeringen av varorma :'öljs den s. k. Brysselnomenklaturen. Någ;on klassning efter hälso- och miljöSOU 1973 36

farlighet förekommer inte. Beträffande varugruppen kemikalier utgör antalet specificerade varor ca 700. Av dessa är endast för ett 70-tal importvärdet större än 10 milj. kr per år. Råvaruredovisningen omfattar endast vissa råvaror. Då det gäller flytande bränsle och drivmedel sammanställs uppgifter månatligen från oljebolagen. Denna statistik ger uppgifter om dels den kvantitativa omsättningen under resp. månad, dels leveranser till olika förbrukargrupper. Beträffande SCB:s statistikproduktion på området bör vidare nämnas att fr. o. m. år 1972 redovisas vissa uppgifter om varutransporter med lastbil. I denna statistik, som baseras på löpande undersökningar av kvartalsvisa urval av lastbilar, redovisas för varje kvartal och år omfattningen av transporter av olika varugrupper, bl. a. produkter av kemiska och närstående industrier. Här ovan angiven statistik över varor och ämnen publiceras av SCB dels i årspublikationer, dels i rapporter i serien Statistiska meddelanden. Statens jordbruksnämnd

m. fl.

I samarbete mellan statens jordbruksnämnd och Stiftelsen svensk växtnäringsforskning inom skogs- och lantbruksakademien utarbetas statistik över försäljningen av handelsgödselmedel. Statistiken avser totala försäljningen (kvantiteterna) av kväve-, fosfor- och kaliumgödsel under s. k. gödselår (tiden juni-maj) och baseras på uppgifter från importörer och tillverkare. Den årliga redovisningen utförs dels av jordbruksnämnden i form av rikssiffror, dels av akademien i form av uppgifter för enskilda län och för elva större regioner bildade genom sammanläggning av län.

Försvarets

forskningsanstalt

Vid FOA har igångsatts viss insamling av data rörande kemiska ämnen med toxisk effekt på människan. De uppgifter som FOA avser att registrera är kemisk formel, allmän87

na kemisk-fysikaliska data, uppgifter om toxisk verkan samt stabilitet i olika lösningsmedel och i luft. Universitet, högskolor m. fl. Forsknings- och undersökningsverksamhet med avseende på varors och ämnens egenskaper i olika hänseenden bedrivs av ett stort antal universitets- och högskoleinstitutioner, laboratorier, enskilda företag etc. Några av de organ som mera rutinmässigt och i större omfattning utför sådan verksamhet finns angivna redan i kap. 2.

Kooperativa

förbundet

Vid Kooperativa förbundets livsmedelslaboratorium har lagts upp ett datorbaserat register över det egna sortimentet med avseende på ingående tillsatser. Registret finns på s. k. skivminne och uppdateras tre gånger per år. Ur registret kan tas fram listor över artiklar som innehåller ett visst tillsatsmedel samt listor över samtliga ingående tillsatsmedel i utvalda artiklar.

3.6 Viss annan

information

Utöver den undersökningsverksamhet och statistikbearbetning på hälso- och miljövårdsområdet som redovisats i det föregående förekommer på vissa områden och för speciella ändamål en del insamling och statistiksammanställning. Det gäller bl. a. beträffande sådana särskilda miljöproblem som buller och avfallshantering. Inom socialstyrelsen förs vidare på hälso- och sjukvårdens område statistik som kan vara av betydelse även från miljökontrollsynpunkt. I det följande ges en kort översikt över dessa verksamheter liksom över det register vilket SNV för såsom tillsynsmyndighet enligt miljöskyddslagen. Slutligen ges en kort redogörelse för den av CFD påbörjade verksamheten för uppbyggnaden av en fastighetsdatabank, vilken kan komma att få betydelse för miljövårdsorganen. 88

3.6.1 Buller Användningen av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom buller är föremål för kontroll enligt miljöskyddslagen. Vid SNV förs ett verksamhetsregister över behandlade ärenden inom bullerområdet. Detta har hittills tillförts ca 100 ärenden/år men antalet ärenden beräknas öka. I fråga om buller har länsstyrelsen att behandla, förutom ärenden enligt miljöskyddslagen, ärenden som rör fullföljd av hälsovårdsnämnds beslut samt planärenden i samband med fastställande av byggnadsplan m. m. Vid länsstyrelserna sker som regel ingen särskild insamling av uppgifter beträffande buller. Den begränsade information som finns beträffande bullerhygien har huvudsakligen samlats hos hälsovårdsnämnderna, vilka har befogenhet att med stöd av hälsovårdsstadgan ingripa mot s. k. sanitär olägenhet bl. a. genom buller. På eget initiativ men vanligen på grund av anmälan från allmänheten eller på begäran av polis och kommunala organ utförs genom hälsovårdsnämndernas försorg ljudisolerings- och trafikbullermätningar. På arbetarskyddets område sker en viss insamling av uppgifter om buller på arbetsplatser. Flertalet av dessa uppgifter samlas hos arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Vid den till SNV knutna omgivningshygieniska avdelningen vid förutvarande statens institut för folkhälsan bedrivs inom en särskild bullersektion och en sociologisk sektion forskning rörande bullerstörningar och effekter av dessa störningar samt särskild verksamhet på uppdrag av hälsovårdsnämnder, länsstyrelser och vissa andra organ. I forskningsarbetet insamlas och bearbetas stora mängder av data från såväl bullermätningar som medicinsk-hygieniska intervjuundersökningar. Beträffande trafikbuller kan nämnas att en av Kungl. Maj: t år 1969 tillsatt utredning, trafikbullerutredningen, enligt sina direktiv skall utarbeta förslag till normer för SOU 1973: 36

buller från civila och militära luftfartyg samt motordrivna vägfordon och fritidsbåtar. Normerna skall omfatta gränsvärden för såväl emission som immission baserade främst på medicinsk-hygieniska men även tekniska, ekonomiska och allmänt sociala överväganden. Utredningen skall dessutom undersöka olika möjligheter att kontrollera den praktiska tillämpningen av de normer som kan komma att bli fastlagda.

3.6.2 Avfallshantering Information beträffande utsläpp o. d. från avfallsbehandlingsanläggningar kan i huvudsak erhållas från tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen. På grund1 av bestämmelserna i miljöskyddskungörelsent ( § § 2 och 8) blir efter hand som prövningl aktualiseras anläggningar för avfallsförbränning och avfallsupplag som är av intresse i miljövården föremål för registrering enligtt nämnda lag. Efter hand torde hos primärtt länsstyrelserna men även SNV samlas ettt stort antal data från nämnda anläggningar. Vad angår själva avfallet är informationenl bristfällig. Ett antal utredningar har söktt fastställa mängden hushållsavfall och desss sammansättning i Sverige (se t. ex. betänkandet SOU 1969: 18 Ett renare samhälle). Svenska kommunförbundet har genom läns-;avdelningarna utfört länsvisa översiktliga utredningar avseende avfallshantering. 1 enn fortsättning, som pågår, görs mer detaljeradi uppföljning, varvid även industriavfall ingår. Rörande kemiskt avfall har giftnämnden i mars 1969 redovisat resultatet av bl. a. enn enkät rörande destruktionsbehoven för gift-trester. Vidare har några kommuner gjortt inventeringar angående förekomsten och h sammansättningen av kemiskt avfall. Inom n n Örebro län utfördes sålunda våren 1971 en inventering som omfattade ett stort antalil industrier. Göteborgs kommun lät 1971 ge;nomföra en inventering, varvid erhölls upp)gifter om olika slag av avfall från ca 1 0000 företag och andra inrättningar. Uppsala komimun har likaså utrett frågan om det kemiskaa avfallet. En omfattande undersökning pågår ir SOU 1973:36

f. n. inom Stockholm. SNV inhämtar som ett led i den centrala tillsynen vissa uppgifter branschvis om industrins avfallshantering, bl. a. rörande baskemikalieindustrin, järn-, stål- och ferrolegeringsverk samt oljeraffinaderier. Vissa uppgifter rörande skogsindustriernas barkupplag m. m. insamlas också.

3.6.3 Hälsovård Inom socialstyrelsen förs en omfattande statistik av patientrelaterad natur. Sedan år 1964 registreras sålunda beträffande vissa kroppssjukhus individuella uppgifter för varje utskriven patient. Registret omfattar f. n. mer än 70 % av samtliga utskrivningar i landet eller ca 700 000. Materialet innehåller bl. a. uppgifter om patienternas födelsetid, den försäkringskassa patienterna tillhör samt diagnoser beträffande patienterna, Styrelsen för vidare ett individbaserat s. k. missbildningsregister avseende nyfödda. Registret infördes år 1965 för att kunna avslöja uppdykande stegringar i frekvensen missbildningar. Till styrelsen är också knutet ett cancerregister med uppgift att registrera nyupptäckta fall av cancer i landet. Registreringen, som är individuell, bygger på ett dubbelanmälningsförfarande, nämligen dels en canceranmälan från sjukvårdsinrättning med kliniska uppgifter, dels en canceranmälan angåeride patologisk-anatomisk diagnos. Till registret är också knuten en registrering av pågående allmän gynekologisk hälsoundersökning. I båda registren finns geografiska uppgifter och i cancerregistret dessutom uppgift om yrke. Individrelaterade uppgifter från viss hälsoundersökningsverksamhet av mer allmän natur registreras också hos styrelsen. I detta sammanhang kan nämnas att viss statistik som berör sjuklighet förs av riksför säkring sverket. Omgivningshygieniska avdelningen vid SNV förfogar tillsammans med karolinska institutets hygieniska institution över ett epidemiologiskt basregister (tvillingregistret) 89

för studier av sambanden mellan omgivningsstörningar och olika typer av sjukdomar och besvärsreaktioner. Epidemiologiska undersökningar med användande av detta register kan vara av intresse för såväl hälso- som miljövården.

3.6.4 Tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen

troll, besiktning och inspektion. Anteckningar från driftkontrollen avses skola bli införda i en särskild journal för anläggningen i fråga. Besiktning omfattar s. k. förstagångsbesiktning och periodiskt återkommande besiktning. Över besiktning skall upprättas särskilt protokoll. Den inspektion som ingår i tillsynen förutsätts bli av stickprovskaraktär och resultaten härifrån skall antecknas i en inspektionsrapport. Anvisningar ges också i fråga om mätningar av vatten- och luftföroreningar samt buller. När det gäller formerna för rapportering, insamling och bearbetning av data som förekommer i tillsynsverksamheten sägs följande i anvisningarna.

Tillsynen enligt miljöskyddslagstiftningen är så anordnad att SNV, som har den centrala tillsynen, skall samordna länsstyrelsernas tillsynsverksamhet och vid behov lämna bistånd till denna verksamhet. Länsstyrelsen utövar den fortlöpande tillsynen inom länet. Inom Informationsflödet av miljödata är redan i dag SNV pågår utarbetande av normalprogram mycket omfattande och kan förutsättas få en stark branschvis för tillsyn och kontroll av miljö- ökning under de närmaste åren. farliga anläggningar. Avsikten är att länsstyI avvaktan på pågående utredning beträffande organisationen av ett informationssystem dels på relserna med stöd av dessa normalprogram miljövårdsområdet - vari inbegrips bl. a. vattenskall fastställa kontrollprogram för enskilda och luftvård samt övrig naturvård - dels i fråga om industrier och motsvarande. I dessa kontroll- gifter och andra preparat, som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt, bör rapportering, program fastslås vilka löpande emissions-, insamling och bearbetning av data ske enligt ett immissions-, avfalls- och effektundersök- provisoriskt system på sådant sätt, att myndigheningar som skall utföras som kontroll av ternas behov av uppgifter för kontroll och tillsyn verksamheten samt hur rapportering till inom ramen för givna resurser i största möjliga utsträckning kan tillgodoses. myndigheten skall ske. Systemet bör vara enhetligt och materialet bearbetas och förvaras så, att det blir lätt användbart Informationsflödet rörande anläggningar även i ett framtida system. Handläggningsrutiner där miljöfarlig verksamhet bedrivs omfattar bör förenklas och dubbelarbete om möjligt undvidels data rörande emittenter, emissioner och kas. Vidare bör data samlas så att statistikuppgifter blir lätt tillgängliga. avfallsfrågor, dels data rörande immissionsMed hänsyn till att den löpande tillsynen enligt mätningar ingående i kontrollprogrammen, miljöskyddslagstiftningen åligger länsstyrelsen bör dels data rörande ärendehandläggning enligt insamling och bearbetning av data i huvudsak utföras där. Hälsovårdsnämnderna bör i största miljöskyddslagen. Beträffande sistnämnda möjliga utsträckning ha tillgång till föreliggande data förs vid SNV det förut nämnda miljödata för fullgörande av sina uppgifter enligt hälsoskyddsregistret som innehåller uppgifter om vårdsstadgan och andra författningar. Naturvårdsverket bör i allmänhet erhålla bearbetade data och ansökningar, anmälningar, beslut och andra sammanställningar och tills vidare endast i speciella åtgärder i fråga om miljöfarlig verksamhet. fall belastas med löpande datainsamling. Av naturFörslag om att bygga ut undersökningsvårdsverkets dispensbeslut och yttranden till koncessionsnämnden framgår i vad mån naturvårdsverksamheten på förevarande område har verket önskar erhålla sådan löpande rapportering. aktualiserats vid flera tillfällen. I mars 1971 Behovet av mera detaljerade uppgifter för de har SNV utfärdat råd och anvisningar röranbranschvisa översikter av emissionsproblem, som naturvårdsverket i samarbete med branschorganisade tillsyn enligt miljöskyddslagen (se SNV:s tionerna kommer att utföra, kommer i fortsättpublikation 1971:3) för att göra tillsynen ningen ofta att kräva länsstyrelsernas medverkan, eftersom i dessa fall de hos länsstyrelserna avseende likartade anläggningar så enhetlig lagrade uppgifterna från tillsynen beträffande rapsom möjligt och för att minska riskerna för porter om driftstörningar och andra data i detta dubbelarbete från olika myndigheters sida. sammanhang är väsentliga. Enligt anvisningarna skall tillsyn och konI naturvårdsverkets råd och anvisningar troll av anläggningar omfatta bl. a. driftkonuttalas vidare, att länsstyrelsen skall föra 90

SOU 1973:36

någon form av register för varje anläggning. Detta register anses böra bestå dels av ett data- och villkorskort, dels av ett bevakningskort. Data- och villkorskortet bör innehålla alla väsentliga data beträffande den aktuella anläggningen samt uppgifter från förprövning cch om villkor, föreskriven kontroll och rapportering. På bevakningskortet bör införas datum då förstagångsbesiktning skett och rapport härom inkommit samt då kontrollprogram och skötsel- och driftsinstruktioner upprättats ävensom då rapport om driftkontroll, emissionskontroll och driftstörningar inkommer eller då inspektion utförts.

3.6.5 Fastighetsregistrering Enligt riksdagens beslut åren 1968 och 1970 skall ett centralt fastighets- och inskrivningsregister baserat på ADB-teknik byggas upp. Besluten innebär att ett nytt, enhetligt och centralt fastighets- och inskrivningsregister skall införas för hela riket, att ADB skall komma till användning både vid övergången till det nya registret och vid den framtida driften ev detta samt att en central datorinstallatior. skall utnyttjas. Arbetet med att bygga upp registren har enligt riksdagsbesluten anförtrotts ett särskilt inrättat organ, CFD. CFD:s uppgifter är bl. a. att förbereda uppbyggnaden av registren, att utarbeta system och metoder för registrens aktualisering och utnyttjande för de ändamål som motsvarande register har att nu tillgodose, att driva försöksverksamhet samt att utföra koordinatregislrering av fastigheterna. Sedan våren 1971 ha" pågått en försöksverksamhet som omfatta delar av Uppsala län men nu utsträcks till hela länet. En närmare redogörelse lör fastighetsdatabanken och särskilt för fastghetsregistret, som torde ha störst intresse från miljöinformationssynpunkt, samt for den påbörjade uppbyggnaden av databamen lämnas i det följande, speciellt under a'snitt 8.2.1.

SOU 1<73:36

II

MKU:s överväganden och förslag Behovet av ett samlat informationssystem

Direktiven till MKU att "utreda organisationen av ett informationssystem" på miljövårdsområdet m. m. innefattar ett allmänt hållet uppdrag att pröva formerna för en samordnad hantering av information som är av intresse från miljökontrollsynpunkt. Såväl detta som andra uttalanden i direktiven innebär i och för sig ett konstaterande av behovet av ett samlat informationssystem för verksamheten hos ansvariga miljövårdsorgan. MKU vill emellertid något ytterligare belysa önskvärdheten av att en samordning kommer till stånd av informationshanteringen på miljövårdsområdet. MKU:s inventering av datainsamling som f. n. sker inom miljövårds- och produktkontrollområdena och av bearbetningar som utförs på basis av insamlat material har gett utredningen underlag för en allmän bedömning av förutsättningarna för att bygga upp ett miljövårdens informationssystem. Inventeringen har visat att det redan förekommer en omfattande insamling av information om miljön och om de faktorer som i olika avseenden kan påverka miljöförhållandena. Särskilt inom vattenvårdsområdet pågår en livlig aktivitet i syfte att kartlägga föroreningssituationen inom skilda vattensystem och att följa hur denna förändras vid olika former av påverkan, t. ex. genom avloppsutsläpp. Också inom luftvårdsområdet och andra områden inom miljövården bedrivs undersökningar i syfte att belysa bl. a. miljö92

situationen och miljöförändringar. Likaså insamlas och bearbetas viss information avseende gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Undersökningsverksamheten är emellertid i skilda avseenden behäftad med brister vilka begränsar möjligheterna att mera generellt utnyttja informationen inom ett landsomfattande informationssystem. Bristerna sammanhänger till stor del med att huvudmannaskapet för undersökningarna ligger hos ett stort antal organ. Informationsinsamlingen ingår i regel som ett led i verksamheten hos de enskilda organen och har ej till syfte att ge underlag för en samordnad miljökontroll. Härtill kommer att en stor del av datainsamlingen - även sådan av rent rutinmässig karaktär - bedrivits i form av forskningsverksamhet för vitt skilda syften. I verksamheten med insamling och sammanställning av miljöinformation deltar bl. a. statliga organ, kommunerna, olika forskningsorgan, industrier och konsultföretag. Det förhållandet att ett stort antal organ är engagerade i verksamheten måste allmänt sett innebära betydande risk för dubbelarbete. Bristerna i informationsinsamlingen och informationsbearbetningen sammanhänger vidare med att undersökningarna ofta är begränsade till mindre geografiska regioner såsom kommuner, vattenområden o. d.; undersökningarna har ofta igångsatts för att SOU 1973:36

genomgång av informationskraven på miljöbelysa någon frågeställning av mera lokal betydelse. Till följd av problemets lokala vårdsområdet har visat, att det på olika håll i karaktär har behov ej funnits av samordning samhället finns omfattande behov av information för olika former av användning. Man med andra liknande undersökningar eller att infoga undersökningarna i ett större sam- har betonat angelägenheten av att informamanhang. Ofta har undersökningarna utförts tionen - oberoende av hur denna lagras och med sinsemellan starkt varierande teknik och vilken bearbetningsteknik som utnyttjas - är varierande innehåll. Undersökningar av lättillgänglig och att relevanta sammanställexempelvis vatten- och luftföroreningsför- ningar av insamlade data skall kunna lämnas hållanden har dessutom icke sällan saknat utan tidsutdräkt. Dessutom har framhållits dokumentation om tillämpade mät- och ana- värdet av att kunna centralt få tillgång till lysförfaranden, vilken information är av exempelvis olika undersökningsrapporter, största betydelse vid användning av under- forskningsredogörelser etc. på miljövårdsområdet. sökningsresultaten. Om de informationsbehov på miljöDe anförda bristerna i fråga om den tekniska och innehållsmässiga samordningen vårdsområdet som nu föreligger eller kan innebär, att en grundläggande förutsättning förutses skall i någon mån tillgodoses, måste saknas för att resultaten skall kunna få en ytterligare information insamlas, bearbetas mera generell användning inom ett miljövår- och sammanställas på ett systematiskt sätt dens informationssystem. En tidsmässig sam- och redan insamlad information göras tillordning av verksamheten har inte skett och gänglig så att den på bästa sätt kan utnyttjas undersökningarna har i stor utsträckning i det miljövårdande arbetet. Dessutom besaknat önskvärd kontinuitet. Till inte ringa hövs en samordnad och målinriktad forskdel är datainsamlingen sålunda av intermit- ning rörande i första hand de effekter som uppkommer genom olika former av miljöpåtent eller tillfällig art. verkan. Ej heller förfogar de centralt och regionalt Sammanfattningsvis kan sålunda konstateansvariga miljövårdsorganen över någon statiras, att den befintliga miljödatainsamlingen stik av officiell karaktär som kan ge en mera samt bearbetningen av insamlat material total bild av miljösituationen eller av sådana företer betydande brister och att organ som förhållanden i övrigt som är av intresse från är verksamma på miljövårdsområdet inte har miljökontrollsynpunkt. Vidare saknas rutitillgång till miljödata i erforderlig utsträckner för tillhandahållande av relevant information till myndigheter och andra organ ning. Relevant information bör kunna erhålsom skulle behöva uppgifter av skilda slag las genom uppbyggnaden av ett samlat för sina verksamheter. Detta har medfört, att ADB-system för insamling, lagring och bearden som för visst syfte önskat få tillgång till betning av miljödata. Detta skall kunna information haft svårigheter att klarlägga tillhandahålla en väsentlig del av den inforvilket organ som förfogat över informatio- mation som fortsättningsvis kommer att nen i fråga. Materialets tillgänglighet är också behövas och efterfrågas av miljövårdsorgaofta av andra skäl försvårad. Väsentligen nen. Uppbyggnaden av ett dylikt informasammanhänger detta med att lagringen av tionssystem är så mycket mera angelägen information sker hos ett stort antal organ som miljövårdsarbetet i Sverige kan antas och att informationen till innehåll och bear- successivt öka i omfattning och betydelse. Som ett led i samhällets strävanden mot en betningsgrad är heterogen. Möjligheten- att utöva en effektiv miljö- förbättrad miljökontroll tillkommer ny lagvård är beroende på inte bara att informa- stiftning, vars tillämpning förutsätter tillgång tion samlas in utan även att den samman- till viss information och som dessutom iniställs och finns tillgänglig i en form som är tierar ett ytterligare dataflöde. Värdet av en samlad kunskapsbank med anpassad till användarnas behov. MKU:s SOU 1973:36

miljövårdsdata, genom vilken myndigheter, näringslivet, forskare och andra intressenter kan erhålla relevant information om miljöförhållandena i landet är sålunda enligt MKU:s uppfattning obestridligt. Genom en dylik kunskapsbank ges möjlighet att utan tidskrävande och omständliga administrativa procedurer utnyttja andra organs information. Vidare underlättas planering och genomförande av en till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamhet, och genom att länka samman information från skilda verksamhetsgrenar ges utrymme för en bättre samordning och planering av olika forsknings- och undersökningsaktiviteter. En samordning av den svenska miljöinformationen bör i så stor utsträckning söm möjligt omfatta samtliga led i informationshanteringen såsom insamling, lagring, bearbetning, sammanställning, presentation etc. Informationssystemet får således inte bli en databank i den bemärkelsen att det enbart utgör ett fysiskt system för lagring av information utan måste få en sådan utformning att det i praktiken så långt möjligt omfattar samtliga förut nämnda moment. Den omständigheten att systemet skall vara ADBbaserat, behöver inte innebära att all information som omfattas av systemet blir föremål för automatisk databehandling. Utredningen räknar tvärtom med att inom systemets ram kan behöva finnas ett betydande utrymme för manuell behandling, såsom t. ex. beträffande tillhandahållandet av forskningsrapporter eller visst grundmaterial från forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet. I anslutning till det anförda vill utredningen också framhålla nödvändigheten av att en samverkan med andra information'ssystem kommer till stånd så att dubbelarbete så långt möjligt undviks. I andra system förekommande information bör således i möjligaste mån utnyttjas för att tillgodose kraven från miljösynpunkt av dylika uppgifter.

5 Utgångspunkter för utformningen av ett samlat informationssystem

5.1 Informationens miljövården

roll i ett styrsystem

för

I sin förstudie har statskontoret presenterat en systemteoretisk modell som legat till grund för dess arbete och som visar hur ett informationssystem på miljövårdsområdet skulle kunna inordnas i ett s. k. styrsystem (se statskontorets förstudie, avsnitt 5.4). Utgångspunkten för den utarbetade modellen är att samhällets beslutsfattande och verkställande organ genom sin verksamhet styr utvecklingen i olika avseenden. Verksamheten bildar modellens styrsystem. Styrimpulser, som styrsystemet genererar, avser människans påverkan av miljön, vilken i modellen utgör det styrda systemet. Styrsystemet kan sägas bestå av två delsystem, nämligen ett beslutssystem i vid bemärkelse och ett informationssystem som förser beslutssystemet med beslutsunderlag. Beslutssystemet i sin tur får betraktas som sammansatt av ett antal mindre beslutssystem, vilka i princip utgörs av de beslutsfattande organ och olika grupper i samhället vilkas åtgärder och beslut påverkar miljön i skilda avseenden. Underlaget för dessa åtgärder och beslut är information, dvs. uppgifter som insamlas, lagras, bearbetas och tillhandahålls på mångahanda sätt. Ett informationssystem bör ses som en integrerad del av en dynamisk process där de uppgifter som bearbetas inom systemet till SOU 1973: 36

stor del hämtas från det styrda systemet, i detta fall miljön. Viss information genereras också i beslutssystemet medan annan information härstammar från andra styrsystem. De olika komponenterna i styrsystemet påverkar varandra och de värderingar som existerar i beslutssystemet förändras kontinuerligt, vilket gör att exempelvis datainsamling till både metod och innehåll ständigt påverkas. Detta medför att informationssystemet efter hand innehållsmässigt förändras, varigenom beslutsunderlagen och därmed styrimpulserna till det styrda systemet också förändras. Den styrande verksamheten, dvs. vad som i modellen benämns styrsystem, är inom miljövårdsområdet fördelad på bl. a. skilda organ inom den offentliga sektorn. Sålunda har SNV i dag ansvaret för en del av den styrande verksamheten, produktkontrollnämnden för en annan del samt andra myndigheter och institutioner, såväl statliga som kommunala, för resterande delar. Verksamheten inom beslutssystemet kan struktureras efter ett mönster, där skiljelinjerna mellan olika typer av styrande verksamhet inte dras upp efter olika myndigheters verksamhetsområden utan efter typ av målstyrda aktiviteter såsom tillämpning av författning, planeringsverksamhet, kontrollverksamhet, rådgivningsverksamhet, undersöknings- och utredningsverksamhet, forskningsverksamhet och undervisningsverksam95

STYRSYSTEM

BESLUTSSYSTEM Tillämpning av författning

Planeringsverksamhet

INFORMATIONSSYSTEM

Kontrollverksamhet

Beslutsunderlag

Rådgivningsverksamhet

Undersökn. och utredn. verksamh.

.

Forskningsverksamhet

_

Undervisningsverksamhet

Figur 1 Innehållet i ett styrsystem för miljövården het. Informationssystemet förutsätts kunna leverera underlag till dessa skilda aktiviteter vilket åskådliggörs i figur 1. 5.2 Målsättning Ett miljövårdens informationssystem - i det följande benämnt Ml - måste planeras och byggas upp efter en målsättning som är så entydig, att de organ som skall utnyttja systemet har möjlighet att redan i ett tidigt skede ange preciserade krav på detsamma. Utan en sådan målsättning finns risk för att systemet blir ett föga effektivt hjälpmedel för de organ vilkas verksamhet systemet skall stödja. Enligt MKU bör för det första det kravet kunna ställas på systemet att det medverkar till uppnåendet av en hög effektivitet i det av myndigheter och andra organ bedrivna hälso96

och miljövårdsarbetet. Målet för den svenska miljöpolitiken har i olika sammanhang angetts vara att förhindra fortsatt miljöförstöring och om möjligt återställa redan förstörd miljö. För att uppnå detta mål krävs en effektiv kontroll av miljön och en likaledes effektiv styrning av de faktorer som i olika avseenden påverkar eller kan påverka miljön. Såväl denna kontroll som arbetet i hälsovården förutsätter kunskap om skilda förhållanden. Sådan kan inte förvärvas på annat sätt än genom systematisk insamling, bearbetning, sammanställning och analys av fakta. För det andra bör på ett miljövårdens informationssystem kunna ställas det kravet att det medger en rationell hantering av informationen på miljövårdsområdet. Detta innebär dels att en långtgående samordning av insamling, lagring och informationsbearbetning kommer till stånd, dels att tillhandaSOU 1973: 36

hållandet av information från systemet sker i sådan form att det bidrar till att effektivisera och underlätta miljövårdsorganens verksamhet. En rationell informationshantering blir en förutsättning för att det tidigare angivna kravet på systemet — att medverka till uppnåendet av en hög effektivitet i miljövårdsarbetet — skall kunna uppfyllas. Med utgångspunkt från de nämnda båda kraven vill MKU som målsättning för ett miljövårdens informationssystem ange att det skall ge myndigheter och andra organ underlag för en effektivare kontroll över miljön och styrning av de faktorer som påverkar eller kan påverka denna. Den till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamheten skall i möjligaste mån effektiviseras och underlättas. Systemet skall också ge näringslivet, allmänheten, forskare och andra intressenter möjlighet till information om miljöförhållandena och deras förändringar. Den angivna målsättningen kan med fog sägas vara mycket långtgående, och ett fullständigt förverkligande av den skulle förutsätta att större resurser ställdes till förfogande för uppbyggnad och drift av systemet än vad MKU, enligt vad som framgår av det följande, anser sig böra föreslå. Emellertid har utredningen ansett det vara en fördel att systemet ges en målsättning som medger att ny information successivt kan införas i systemet utan att målsättningen behöver modifieras. Med "miljö" avser MKU i detta sammanhang ett begrepp som omfattar inte bara luft, vatten och mark utan även de levande organismerna inkl. människan. I begreppet innefattas såväl den yttre miljön som miljön på arbetsplatser, i bostäder e t c , i förevarande sammanhang benämnd den inre miljön. Genom den ökade betydelse som arbetsmiljöfrågorna fått och med hänsyn till det i många fall nära sambandet mellan problem avseende den inre resp. den yttre miljön har MKU ansett det vara väsentligt att miljöbegreppet, när det gäller ett miljövårdens informationssystem, omfattar alla lokaliteter. Beträffande det förut nämnda målet för 7-SOU 1973: 36

samhällets miljöpolitik vill MKU framhålla, att entydiga bestående mål för miljöutveckling knappast kan definieras eftersom konflikt föreligger mellan kravet på en viss miljökvalitet och kravet på samhälleligt utrymme för mänsklig verksamhet. Målen är en del av det nationella värdesystemet och är underkastade kontinuerliga modifieringar genom påverkan av förändringar i de sociala, ekonomiska och politiska värderingarna i samhället. Ett nationellt fastlagt mål för hur livsmiljön bör te sig är med nödvändighet en kompromiss mellan önskan om hög miljökvalitet och en samtidig önskan om att bedriva verksamheter, som måste förändras eller rent av upphöra för att bevara miljökvaliteten. En precisering i konkreta operativa termer av målet för samhällets miljövårdspolitik är vidare svår att åstadkomma då samhällets kontroll innebär en successiv framflyttning av positioner i takt med att ökad insikt erhålls om miljöförändringarnas effekter.

5.3 Användningsområde

Av direktiven till MKU framgår att det i första hand är berörda myndigheter och forskningsorgan som skall ha ett mera direkt inflytande över innehållet i systemet men att kretsen användare av information från systemet förutsätts bli vid och även innefatta allmänheten. Systemet skall således inte vara förbehållet bara de organ som har ett mera direkt miljövårdsansvar. De som samverkar vid kontrollen av miljön och styrningen av de faktorer, som i olika avseenden påverkar denna — stat, kommuner, näringsliv och enskilda — behöver var och en för sin medverkan kunskap/information i olika avseenden. Informationssystemet bör läggas upp så att informationen blir lätt tillgänglig och i princip kan utnyttjas av alla som har behov av informationen i fråga. Eftersom alla slags användning av information givetvis inte kan tillmätas samma värde från miljövårds- och miljökontrollsynpunkt måste man dock utgå från att det i praktiken blir nödvändigt att ge prioritet åt framtag97

ningen av information som blir av särskild betydelse i arbetet på att uppnå målet för den svenska miljöpolitiken. 1 vilken utsträckning information med lägre angelägenhetsgrad kan tillhandahållas från systemet får bli beroende bl. a. av hur finansieringen av verksamheten inom Ml kommer att ske. Inom ramen för samhällets strävanden att förverkliga målet för miljöpolitiken förekommer - och kan väntas förekomma - en mängd olika aktiviteter, för vilkas bedrivande information behövs i skilda former. De viktigaste av dessa aktiviteter har redovisats i anslutning till att MKU i avsnitt 5.1 har redogjort för sin syn på informationssystemets roll i ett styrsystem för miljövården och beskrivs där som målstyrda verksamheter ingående i ett beslutssystem. Inalles har utredningen räknat med sju sådana aktiviteter, nämligen tillämpning av författning, planeringsverksamhet, kontrollverksamhet, rådgivningsverksamhet, undersöknings- och utredningsverksamhet, forskningsverksamhet och undervisningsverksamhet. Miljökontroll och miljöstyrning utövas i huvudsak på grundval av författningsbestämmelser. Eftersom lagstiftningen på miljöområdet måste ses som ett uttryck för hur statsmakterna prioriterar insatser i miljöpolitiken är det särskilt angeläget att informationssystemet ges en sådan utformning att det kan underlätta och effektivisera tillämpning av författning. Häri ligger inte bara att tillhandahålla information av värde för den rent administrativa handläggningen utan också att kunna ta om hand, bearbeta och sammanställa sådana data som emanerar från den tillsyn och kontroll som inryms i författningstillämpningen. Eftersom effekten av en lagstiftning i hög grad är beroende av omfattningen och inriktningen av tillsyns- och kontrollverksamheten är det av vikt att en väsentlig del av resurserna för ett miljövårdens informationssystem avdelas för stöd just åt sådan verksamhet. Utöver den på lagstiftning grundade tillsyns- och kontrollverksamheten förekommer viss annan verksamhet som har karaktären av reguljär kontroll. Även aktiviteter av detta 98

slag - som bl. a. kan ha till syfte att svara för en mera långsiktig övergripande miljöövervakning men också kan vara av kortsiktig och snävt lokal eller regional karaktär — bör kunna underlättas och effektiviseras genom uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem. Ett allt mer betydelsefullt inslag i miljövårdsarbetet utgör den planeringsverksamhet som på olika vägar syftar till att uppnå och bibehålla kontroll över miljön och styra de faktorer som inverkar på miljöförhållandena. I takt med att planeringsfrågorna ägnats ökad uppmärksamhet har metodiken för planering undergått en betydande utveckling och numera finns avancerad teknik att tillgå för skilda slag av planeringsaktiviteter. Planeringsverksamheten inom miljövårdsområdet kommer sannolikt att bli av skiftande karaktär och av varierande ambitionsnivå vad gäller planeringens precision. Den kommer att omfatta dels detaljplanering — avseende enskilda, väl avgränsade objekt — dels en mera översiktlig planering avseende i första hand grupper av objekt. Den sistnämnda torde till övervägande del komma att utföras av statliga och kommunala organ medan olika slag av detaljplanering väntas förekomma hos ett stort antal myndigheter, organisationer, institutioner, företag m. fl. Båda slagen av planering kommer i stor utsträckning att gälla utnyttjandet av vårt lands fysiska resurser i olika avseenden. I detta sammanhang kan erinras om den planering på översiktlig nivå av användningen av de svenska mark- och vattenresurserna som innefattas i riksdagens beslut i december 1972 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972: 111 om regional utveckling och hushållning med mark och vatten. Av vikt är att underlaget för all planeringsverksamhet som i någon form — direkt eller indirekt — syftar till kontroll och styrning av miljöförhållanden utgörs av ett i alla avseenden relevant informationsmaterial. Informationssystemet bör därför utformas på sådant sätt, att det blir ett effektivt hjälpmedel för planeringen såväl på central som på regional och lokal nivå. SOU 1973:36

En omfattande undersöknings- och utredningsverksamhet kan förväntas äga rum i syfte att få ett allt säkrare underlag för att vidta skilda miljövårdande och miljökontrollerande åtgärder. Dylik verksamhet torde komma att utgöra ett viktigt led i samhällets strävanden att skapa och upprätthålla en livsvänlig miljö. Man bör därför räkna med att ett miljövårdens informationssystem på olika sätt skall kunna stödja också sådana aktiviteter, oavsett om de bedrivs på central, regional eller lokal nivå. En effektiv miljövård är också beroende av en målinriktad forskningsverksamhet och av de resultat som framkommer genom sådan verksamhet. Kunskapen om orsakerna till miljöförändringar och om de effekter som kan uppkomma genom olika former av miljöpåverkan är i åtskilliga avseenden bristfällig. Detta medför bl. a. svårigheter att i det praktiska miljövårdsarbetet bedöma verkan av alternativa åtgärder eller att förutse konsekvenserna av att en åtgärd ej blir vidtagen. En inhemsk forskning skulle medverka till att miljövårdsorganen successivt får ett allt säkrare underlag för sitt agerande. En omfattande sådan forskning sker redan nu under ledning av i första hand forskningsnämnden vid SNV. För att forskningen snabbt skall ge resultat av praktisk betydelse i miljövårdsarbetet är det angeläget att denna verksamhet på allt sätt underlättas och effektiviseras. Härvid bör även ett miljövårdens informationssystem kunna vara till god hjälp. Det är vidare angeläget, att information från systemet kan utnyttjas inom undervisning och för rådgivning. Möjligheterna att skapa och upprätthålla en livsvänlig miljö torde i hög grad vara beroende av det gensvar samhällets miljövårdssträvanden får hos den allmänhet som genom sitt beteende i stor utsträckning formar miljön och hos dem som inom offentlig förvaltning, näringsliv etc. kan påverka miljösituationen. För attitydbildningen på längre sikt spelar undervisningen erfarenhetsmässigt stor roll. Informationssystemet bör här kunna få betydelse genom att medverka till att miljöundervisSOU 1973:36

ningen på skilda nivåer i samhället successivt kan baseras på ett allt bättre informationsunderlag. En rådgivningsverksamhet får betydelse inte blott vid t. ex. akuta fall av förgiftning utan även på längre sikt. Informationssystemet bör sålunda kunna ge underlag för information till allmänheten i frågor som kan medverka till en positiv attitydbildning till hälso- och miljöfrågor och därmed till att vidga förutsättningarna att få till stånd ett av alla omfattat arbete att uppnå och upprätthålla en livsvänlig miljö. Slutligen bör framhållas att uppbyggandet av ett svenskt miljövårdens informationssystem också har en internationell aspekt. Internationellt samordnade undersökningar planeras redan i syfte att kontinuerligt följa förändringar i miljön m. m. och det kan förutses att - bl. a. som en följd av FN:s konferens i Stockholm om den mänskliga miljön - ytterligare sådan verksamhet kommer att initieras. Det skulle vara helt naturligt att den svenska delen av dylika aktiviteter - omfattande insamling, bearbetning och sammanställning av material — kom att ske inom ramen för det planerade informationssystemet i den mån de berörda internationella organen själva inte kommer att ha ansvar härför. Enligt MKU: s mening är det angeläget, att systemet utformas så att därur kan erhållas uppgifter för den internationella rapporteringen i övrigt av information rörande miljösituationen, miljöutvecklingen m. m. i Sverige.

5.4 Ämnesområde

Frågan vilket ämnesområde som skall täckas av informationssystemet lämnas delvis öppen i direktiven. Vid den precisering av området som MKU söker göra i det följande avser utredningen det principiella ämnesområdet. I vilken utsträckning och i vilken takt information i praktiken skall infogas i systemet behandlas längre fram i betänkandet. Det i direktiven helt allmänt angivna området för ett miljövårdens informationssystem avser två stora delområden, nämligen 99

dels den s. k. yttre miljön, dels hälso- och miljöfarliga varor. Det sålunda avgränsade ämnesområdet torde på ett tillfredsställande sätt svara mot de allmänna krav som f. n. kan ställas på ett informationssystem med syfte att vara ett medel för styrning och kontroll av miljön. Utredningen har emellertid övervägt om inte också information beträffande vad som förut rubricerats som den inre miljön (arbetsplatser, bostäder etc.) borde innefattas i det principiella ämnesområdet för systemet. Enligt MKU: s mening borde åtminstone viss information om miljön på arbetsplatser inbegripas i ämnesområdet för systemet. Arbetsmiljöfrågorna i stort är emellertid f. n. föremål för prövning inom den s. k. arbetsmiljöutredningen och det delbetänkande som lagts fram av utredningen behandlar ej frågor som i detta sammanhang är av intresse. I vilken omfattning information från arbetsmiljön principiellt bör ingå i systemet får bli beroende bl. a. av utfallet av arbetsmiljöutredningens senare förslag. Som framgått av den tidigare redogörelsen föreslår MKU en så vid målsättning för informationssystemet att sådan information naturligt skall kunna bli inordnad. Vad angår området hälso- och miljöfarliga varor bör informationen avse sådana produkter oavsett om de förekommer som riskmoment i den inre miljön - i första hand på arbetsplatserna — eller i den yttre miljön. Informationen om dylika varor kan inte begränsas till uppgifter rörande deras egenskaper och effekter i den yttre miljön eller beträffande människans hälsa då hon vistas utanför arbetsplatsen. Lagen om hälso- och miljöfarliga varor omfattar också i princip alla ämnen och beredningar som med hänsyn till sina kemiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper och hanteringen kan befaras medföra skada på människor eller i miljön. Ämnesområdet för informationssystemet bör lämpligen inte bli snävare än tillämpningsområdet för denna lagstiftning. Informationen om den yttre miljön skall enligt direktiven omfatta "bl. a. vatten- och luftvård samt övrig naturvård". Såvitt MKU 100

har kunnat finna saknas en vedertagen terminologi för beskrivning av hela det fält som miljövården i dag omfattar och som den kan förutses komma att omfatta i framtiden. MKU har ej heller funnit anledning att i förevarande sammanhang fastställa en sådan terminologi. Det bör emellertid slås fast att begreppet "naturvård" här omfattar bl. a. s. k. allmän naturvård med landskapsplanering, dvs. naturskydd, fridlysning av djur, växter m. m., biologiska inventeringar av skilda slag etc. Till naturvården räknas vidare hushållning med de förnyelsebara naturtillgångarna — luft, vatten, åker, skog och de levande organismerna i övrigt — samt de icke förnyelsebara resurserna (fossila bränslen, malmer, mineraler e t c ) . Som naturvård betraktas slutligen också sådan verksamhet som mera direkt syftar till att säkerställa en livsvänlig miljö för människan och som avser åtgärder för att förhindra eller nedbringa föroreningar av vatten, luft, mark och levande organismer, för att motverka bullerstörningar och olägenheter från avfallshantering, för att säkerställa möjligheter till rekreation etc. Informationssystemet bör principiellt omfatta dels naturvård i nu angiven vidsträckt bemärkelse, dels frågor om kemiska varor som ligger under lagstiftningskontroll. Genom denna bestämning kommer systemet att täcka hela det tillsynsområde som kan förutses gälla för SNV, vilket är det organ som ålagts det centrala ansvaret för miljövårdsarbetet i Sverige och som kan förutsättas bli en av de större avnämarna av information från systemet. Bestämningen medger vidare att nya kategorier information av betydelse för miljövårdsarbetet kan inordnas i systemet utan att någon ny avgränsning av ämnesområdet behöver genomföras; i själva verket är det föreslagna ämnesområdet så vittgående att man först om information rörande den inre miljön skall infogas i systemet torde behöva ge området ett vidgat innehåll. Inom ramen för det av MKU föreslagna principiella informationsområdet torde sålunda finnas reella möjligheter att insamla, bearbeta och lagra information som SOU 1973:36

erfordras som underlag såväl för miljövård och miljökontroll i strikt mening som för den fysiska planeringen i stort, vilken såvitt nu kan bedömas - framdeles kommer att ske med stort hänsynstagande till de miljömässiga, speciellt de ekologiska aspekterna.

5.5 Behoven av information 5.5.1 Inledning Såsom tidigare nämnts har såväl MKU som statskontoret gjort inventeringar av de hos olika myndigheter, institutioner och andra organ föreliggande informationsbehoven. I det följande lämnas en sammanfattning av de därvid framförda, mera allmänt uttryckta önskemålen. Redovisningen sker med uppdelning på sådan information som erfordras för a) kontrollen av olika kemiska varor och b) vården (kontrollen) av den yttre miljön. Det bör understrykas att redovisningen enbart avser en presentation av framförda önskemål och att den inte får uppfattas som ett förslag från utredningens sida vad gäller det slutliga innehållet i informationssystemet. Förslag i detta avseende redovisas i kap. 6—7. Kontaktade organ har som regel ansett det vara angeläget att man får till stånd en samordnad informationshantering på miljövårdsområdet och ett informationssystem som medger ett effektivt och förenklat utnyttjande av den information som kan behövas för skilda ändamål. På många håll har man förutsett, att ett omfattande informationsutnyttjande skall komma att äga rum. Inte sällan har dock förelegat svårigheter för tillfrågade organ att mera konkret ange kraven på ett miljövårdens informationssystem. Svårigheterna torde sammanhänga med dels att verksamheten i stort på miljövårdsområdet ännu befinner sig i ett uppbyggnadsskede, dels att det allmänt sett alltid möter vissa problem att inom ett relativt nytt informationsområde ange preciserade krav. Understrykas bör att de i det följande SOU 1973: 36

redovisade informationsbehoven representerar de krav som tillfrågade myndigheter etc. /. n. kan förutse och att nya informationskrav med all sannolikhet kommer att bli successivt aktualiserade efter det att uppbyggnaden av informationssystemet har inletts. Sistnämnda förhållande ställer krav på en sådan flexibilitet i systemuppbyggnaden att ny information efter hand kan inordnas i systemet. Önskemålen från myndigheter och andra organ avser uppgifter inom flertalet av de användningsområden som systemet enligt det föregående bör kunna stödja. Särskilt viktig användning skulle informationen kunna få inom områdena författningstillämpning (inkl. kontroll- och tillsynsverksamhet), planeringsverksamhet, utrednings- och undersökningsverksamhet samt forskningsverksamhet. Vad gäller ämnesområdet för den efterfrågade informationen kan konstateras att informationsbehoven i lika hög grad gäller information om hälso- och miljöfarliga varor som information om den yttre miljön. Framförda behov av information representerar vidare en mångfald olika informationstyper från enkla numeriska uppgifter till information i form av t. ex. forskningsrapporter, artiklar eller annan litteratur eller i form av referenser till sådan litteratur. För att behoven av information skall tillgodoses bör uppgifter tillhandahållas dels i form av s. k. individualinformation avseende enskilda objekt, dels i form av statistiska sammanställningar av varierande innehåll och omfattning.

5.5.2 Behoven av information för kontrollen av kemiska varor Hanteringen av vissa varugrupper är som tidigare framgått underkastad kontroll genom lagstiftning och ytterligare produkter kan komma att regleras med stöd av den nya lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Genom olika former av tillstånd och därmed sammanhängande villkor kan riskerna för icke önskade effekter från en viss vara 101

minskas. Tillståndsärenden kan avse import, tillverkning och annan hantering. Det underlag som behövs i samband med handläggningen av dylika ärenden kan vara av varierande sammansättning och omfattning. Bevakningen av olika varors effekter är helt grundläggande för att författningar och kontrollinstrument skall få avsedd verkan. Denna bevakning kan ske på olika sätt. Den vetenskapliga litteraturen tar i ständigt ökande mängd upp redogörelser för forskningsresultat och vetenskapliga försök som kan leda till ökad kunskap om varors effekter. Därför kan bl. a. genom litteraturbevakning erfarenhet vinnas om de effekter på människor och miljö som iakttagits inom och utom landet. Rapporter om effekter som iakttagits i samband med tillverkning och användning av viss vara ger ytterligare underlag för beslut om åtgärder som kan behöva vidtas i preventivt syfte. Verksamhet som syftar till en direkt produktkontroll beträffande gifter och andra kemiska preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt utövas bl. a. av den till SNV knutna produktkon trollnämnden, socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, arbetarskyddsstyrelsen och hälsovårdsnämnderna. En del organ och institutioner med arbetsuppgifter inom den agrara sektorn bedriver en verksamhet rörande produkters effekter m. m. Den information som berörda myndigheter och organ anser sig behöva är grunduppgifter om varorna och i dem ingående ämnen, referenser till litteratur inom ämnesområdet, uppgifter om utförda försök m. m., uppgifter om givna tillstånd med anknytning till viss vara, visst ämne, visst företag eller uppgifter om högsta tillåtna dos och rekommendationer vid användning. Dessutom kan krävas uppgifter om skador och andra effekter som rapporterats, uppgifter om importerad, tillverkad eller förbrukad mängd av olika varor, information om förbrukning av vara eller ämne ingående i olika varor, uppgifter om hanteringsplatser för varorna, information om lämpliga analysmetoder, destruktion m. m. Av betydelse är vidare att 102

i vissa fall ha kunskap om i vilken utsträckning transporter sker av olika slag av miljöfarliga varor och vilka transportmedel som därvid blir utnyttjade. Myndigheterna har vid sidan av sin kontrollerande verksamhet vanligtvis även en rådgivande och informerande funktion. Allmänhet, företag och myndigheter som i olika sammanhang kommer i kontakt med hälsooch miljöfarliga varor har sålunda behov av information om de i varorna ingående ämnena och deras effekter, varornas märkning, tillverkare, hanteringsregler samt uppgifter om lämpliga åtgärder vid skada.

5.5.3 Behoven av information för vården och utnyttjandet av den yttre miljön Samhällets kontroll av den yttre miljön utövas dels genom lagstiftning som bl. a. reglerar i vilken utsträckning utsläpp av föroreningar får ske i naturen, dels genom en alltmer omfattande forsknings- och undersökningsverksamhet, som syftar till att klarlägga föroreningssituationen och föroreningsutvecklingen samt att påvisa effekter av olika former av miljöpåverkan. Direkt eller indirekt engagerade i skyddet av den yttre miljön är ett stort antal organ bland vilka kan nämnas SNV, statens planverk, länsstyrelserna, hälsovårdsnämnderna och olika forskningsorgan. Från de i skyddet av den yttre miljön verksamma organen har framförts långtgående önskemål om information. MKU redovisar de anmälda informationsbehoven med fördelning enligt följande. — Information om miljöpåverkande faktorer — Information om miljösituationen och miljöutvecklingen — Information om naturresurser och naturresursutnyttjande — Viss övrig information. Information om miljöpåverkande

faktorer

Av grundläggande betydelse för de organ som har ansvar för skyddet av den yttre SOU 1973:36

miljön är att de förfogar över kunskap om de fasta anläggningar - industrier, kommunala avloppsanläggningar, uppvärmningscentraler etc. — som genom föroreningsutsläpp i vatten och luft eller som genom buller eller på annat sätt orsakar eller kan orsaka mera omfattande störningar i miljön. Av största intresse härvidlag är uppgifter om den geografiska belägenheten av anläggningen och omfattningen av de emissioner som verksamheten vid anläggningen ger upphov till. Information om emissioner behövs dels individuellt för var och en av de ifrågavarande anläggningarna, dels totalt för samtliga anläggningar inom avgränsade regioner. Av betydelse har vidare ansetts vara att organen förfogar över samlad information om givna tillstånd med tillhörande villkor för verksamhetens bedrivande, om de mätinstrument och mätmetoder som utnyttjas vid kontroll av förekommande föroreningsutsläpp i vatten och luft, bullernivåer etc. Från olika håll har dessutom framhållits behoven av information om storleken av de emissioner som härrör från mobila föroreningskällor. Informationsbehoven gäller i första hand sådana föroreningar av luften som orsakas av den allt intensivare fordonstrafiken och som storleksmässigt inte kan fastställas genom aggregering av emissionsvärden för de enskilda källorna. Det har framhållits att en viss uppskattning av totalbelastningen av aktuella föroreningar från fordonstrafiken skulle kunna åstadkommas genom att ta fram en tillräckligt detaljerad regional statistik över försäljningen av bensin och motorbrännolja. Från kontrollsynpunkt har det vidare ansetts vara av betydelse att miljövårdande organ kan hålla sig underrättade om omfattningen av de luftföroreningar som uppstår genom användningen av eldningsolja i mindre anläggningar för lokaluppvärmning. Även för detta ändamål har en regionalt differentierad försäljningsstatistik — avseende olika kvaliteter eldningsolja - efterlysts. De speciella miljörisker som är förknippade med användningen av bekämpningsmedel anses också kräva, att löpande information SOU 1973:36

om förbrukningens omfattning kan erhållas bl. a. för att man skall kunna få en uppfattning om belastningen på den yttre miljön av dylika preparat. En liknande statistik har efterlysts beträffande handelsgödselmedlen, vilka också avsiktligt sprids i stora mängder i den yttre miljön. De ökande avfallsmängderna i samhället representerar ett växande problem från miljövårdssynpunkt. Som underlag för en effektiv planering och kontroll av avfallshanteringen anses information behövas dels om befintliga anläggningar för avfallsbehandling, dels om avfallets art, storlek, sammansättning, geografiska fördelning m. m. Information om miljösituationen utvecklingen

och miljö-

En effektiv miljökontroll förutsätter att man fortlöpande kan följa förändringar i halterna föroreningar i luft, vatten, mark och levande organismer och de förändringar som i övrigt sker i fråga om sådana parametrar som speglar miljö förändringar till följd av föroreningspåverkan. Behovet av att regelbundet få information av detta slag jämte uppgifter om mätinstrument och mätmetoder som använts vid uppgiftsinsamlingen har också starkt markerats av organ som har till särskild uppgift att följa utvecklingen av här aktuella miljöförhållanden. För den mera långsiktiga, övergripande övervakningen av mark, vatten, luft och levande organismer har föreslagits riksomfattande undersökningar inom nät av fasta mätstationer syftande till att klarlägga skilda kemiska, fysikaliska och biologiska parametrars temporala och regionala variation. Det har framhållits som önskvärt att dessa undersökningar, som i första hand bör sikta till att belysa s. k. bakgrundsförhållanden, genomförs på sådant sätt att resultaten blir generaliserbara och kan ge representativ information om förhållandena inom större regioner. Flertalet av de organ som är verksamma på miljökontrollområdet är emellertid inte betjänta av att enbart ha tillgång till information från undersökningar av bak103

grundsförhållanden; särskilt gäller detta i fråga om den regionala och den lokala kontroll som behöver utföras jämsides med den mera storskaliga bakgrundsövervakningen. Till stöd för denna kontroll behövs således även information som bygger på en regional och lokal undersökningsverksamhet avseende bl. a. föroreningarnas tidsmässiga variation inom olika vattenområden och luftregioner. Myndigheter och forskningsorgan har också framhållit det värde biologiskt museimaterial skulle kunna få i ett informationssystem för belysning av utvecklingen i tiden av olika substansers ackumulation i organismer. Det har betonats att detta material representerar en från miljökontrollsynpunkt potentiellt viktig information, som skulle kunna nyttiggöras om bättre bearbetningsmöjligheter tillskapades.

Information om naturresurser och naturresursutnyttjande

för olika ändamål. Behoven av fortlöpande information gäller vidare uppgifter om tillgången på och uttagen av olika malmer och mineraler, grus, sand, lera samt grundvatten. Beträffande skogsbruk, lantbruk och renskötsel anses informationen böra omfatta bl. a. brukningsmetoder inom skogsbruket, skogsbestånd, skogstillväxt, skogsavverkning, antalet brukningsenheter, åkerarealens användning samt betesförhållanden för rennäringen. Dessutom har efterlysts information om kvantiteter fångad fisk inom olika havsområden och om antalet vid jakt nedlagt vilt av olika arter inom skilda regioner. En fortlöpande allmän bevakning av växtoch djurlivet har från många håll framhållits vara av betydelse och motiverats främst med att effekter av föroreningar och främmande ämnen i miljön ofta visar sig genom förändringar i flora och fauna. Den information som i denna del efterfrågas är mestadels av rikstäckande slag. Speciellt synes ett behov föreligga av att få kontinuerlig information om förekomsten av sällsynta och hotade arter. Här bör framhållas att denna information är av annorlunda karaktär än den biologiska information som föreslagits bli insamlad genom undersökningar inom fasta stationsnät (se ovan). I dessa undersökningar skulle ingå enbart sådana parametrar som med säkerhet reagerar på bestämt sätt vid föroreningsexposition eller vid annan form av miljöpåverkan.

Utöver behovet av att kontrollera föroreningen av mark och vatten finns från samhällets sida ett starkt intresse av att få information om tillgången över huvud taget på dylika naturresurser och deras användning. Från myndigheter och andra organ har framhållits att som underlag för den fysiska planeringen i riket skulle i ökad utsträckning erfordras bl. a. sådan information som belyser faktisk och planerad användning av naturresurserna mark och vatten samt allmän information om tillgången på och förbrukningen av vissa övriga naturtillgångar i lanViss övrig information det. Den önskade informationen rörande användningen av mark och vatten är av Från olika håll har understrukits behovet av skilda slag och avser bl. a. uppgifter om en lätt tillgänglig information av dokumentafastlagda planer, exempelvis regionplaner risk art, dvs. information om litteratur, och generalplaner, för användning av mark artiklar och forskningsrapporter inom miljöoch vatten inom visst område, förekomman- vårdsområdet. Behovet av att genom ett de restriktioner i utnyttjandet av mark och informationssystem på miljövårdsområdet vatten inom skilda delar av landet samt erhålla uppgifter i form av resultat från den uppgifter om fritidsbebyggelse och områden undersöknings- och forskningsverksamhet lämpade för friluftsliv. Vidare avser den etc. som bedrivs i landet är däremot förhålefterfrågade informationen en rikstäckande landevis begränsat. I allmänhet önskar man statistisk beskrivning av markutnyttjandet blott genom informationssystemet få uppgift 104

SOU 1973:36

hunvida viss dylik verksamhet pågår, planeras eller har avslutats. För bl. a. utvärdering av information om föroreningsförhållanden, föroreningsförlopp etc. och studium av samband mellan viss mil.öpåverkan och konstaterade förändringar i m.ljön krävs många gånger en omfattande s. k bakgrundsinformation. Dylik informatior, kan gälla exempelvis meteorologiska, klinatologiska, hydrologiska och oceanografiski förhållanden, sjuklighets- och dödlighetsfrekvens m. m. Slutligen kan nämnas att ett antal kontaktade organ ansett det angeläget, att uppgifter om "ovanliga fenomen" framdeles blir systematiskt inrapporterade och lagrade för samlad bearbetning. Som exempel på händelser som skulle behöva registreras på detta sätt har nämnts insektsangrepp, plötslig fiskdöd, sjöfågelskador m. m.

5.6 Teknik för insamling och bearbetning av miljödata 5.6 1 Mät-och analysteknik m. m. Uppgifter som inordnas i ett informationssystem och görs till föremål för bearbetningar av skilda slag måste ha en hög och känd tillförlitlighet. Häri ligger till en början att informationen måste samlas in enligt metoder som är invändningsfria och möjliggör jämförelse av resultaten från olika insamlingsverksamheter. Förhållandena på miljöinformationsområdet är härvidlag komplicerade så till vida att en stor del av den uppgirtsinsamling som kan bli aktuell har karaktär av observationsverksamhet i vilken vanligan ingår momenten provtagning och analys. På detta sätt sker t. ex. i de flesta fall bestämning av vattenföroreningssituationen inom ett visst vattenområde och luftföroreningssituationen i en tätort. Likartat är förhållandet då man önskar få kännedom om föroreningshalter i mark och i biologiskt material (växter, djur). I andra fall åter - t. ex. vid undersökning av förekommande bullernivåer — sker observation genom direkt avläsning på mätinstrument. SOU 1973:36

Eftersom uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem förutsätter användandet av etablerade och säkra förfaranden för rutinmässig insamling av information har MKU undersökt i vilken utsträckning sådana förfaranden i dag finns att tillgå. Härvid har utredningen vad avser metoderna för undersökningar i vatten och luft biträtts av särskild expertis från SNV. Undersökningen har gett vid handen, att det finns en rad olika tekniska möjligheter att rutinmässigt genomföra fysikaliska och kemiska undersökningar i vatten, både vad avser emissioner och immissioner. Observationsmetoder finns sålunda utarbetade och i bruk för flertalet av de parametrar som kan vara av intresse från miljökontrollsynpunkt. Ännu torde dock i fråga om prov som tas för immissionskontroll och som vanligen innehåller mycket låga halter saknas möjlighet att med tillräcklig noggrannhet fastställa halter av exempelvis klorerade kolväten. För bestämning av föroreningshalter i biologiskt material från vattenmiljön torde befintliga metoder i flertalet fall vara tillfyllest. Även för genomförande av sådana biologiska undersökningar i vatten som inte avser haltbestämningar finns metoder framtagna och i bruk. I motsats till de fysikaliska och de kemiska undersökningarna kan dessa senare undersökningar emellertid endast i mycket begränsad utsträckning utföras rutinmässigt. Också när det gäller undersökningar i luft, där i första hand kemiska undersökningar kommer i fråga, finns ett flertal metoder att tillgå, både när det gäller emissionsundersökningar och i fråga om immissionsundersökningar. Liksom vid haltbestämningar i vatten torde det dock beträffande vissa parametrar — t. ex. klorerade kolväten — tills vidare vara förenat med svårigheter att korrekt uppmäta de låga halter som kan komma i fråga. Tekniken för rutinmässiga fysikaliska och kemiska undersökningar av mark — inkl. haltundersökningar av terrestert biologiskt material — torde i stort befinna sig på samma utvecklingsstadium som motsvarande teknik 105

för observationer i vatten och luft. Vad gäller terrestra biologiska undersökningar torde f. n. möjligheterna att utföra sådana i form av rutinmässiga verksamheter vara mycket små beroende i första hand på svårigheten att definiera relevanta undersökningsparametrar. När det gäller tekniken för mätning av bullernivåer har utredningen kunnat konstatera att tillfredsställande metoder finns att tillgå. Flertalet metoder för fysikaliska och kemiska undersökningar av luft, vatten, mark och biologiskt material, vilka är de vanligast förekommande observationerna, bygger på manuella rutiner. Därmed avses att både provtagning och analys eller ettdera av dessa moment sker helt manuellt. Vanligtvis transporteras de i fält tagna proverna till ett laboratorium för analys. I viss utsträckning finns emellertid möjlighet att redan i dag tillämpa automatiska förfaranden vid vatten- och luftundersökningar, dvs. metoder där både provtagning och analys sker automatiskt och där mätresultaten presenteras av ett instrument eller registreras digitalt eller analogt. Mätningarna är kontinuerliga eller intermittenta och analysresultaten anges på olika sätt, exempelvis i form av integrerade värden för mycket korta tidsperioder (momentanvärden), ackumulerade värden, värden för givna tidsperioder etc. Nackdelen med det manuella förfarandet är att det vid tät provtagning ställer sig dyrbart och att ofta lång tid förflyter från provtagning till analyssvar. I de fall då behov föreligger av täta mätningar och snabba analysresultat kan en övergång till en — i och för sig mycket kostnadskrävande — automatiserad teknik visa sig lönsam. Möjligheterna att i praktiken utnyttja automatiserade förfaranden är dock tills vidare begränsade med hänsyn till att säkra mätmetoder finns framtagna blott för ett fåtal parametrar, i första hand fysikaliska. På olika håll i världen — även i Sverige - är dock under utveckling apparatur och metoder som troligen på relativt kort sikt kommer att avsevärt förbättra förutsättningarna för en ökad använd106

ning av automatiska förfaranden. Enligt MKU: s bedömning måste emellertid mätverksamheten på miljöområdet under den närmaste framtiden i huvudsak bygga på manuella förfaranden till vilka den automatiska tekniken dock kan bli ett viktigt komplement. En undersökningsteknik som ännu befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium men som kan komma att få stor betydelse längre fram som komplement till undersökningsverksamheten inom flertalet av här ovan nämnda mätområden är den s. k. remote sensing-tekniken. Exempel på utnyttjande av denna teknik utgör tolkningen av flyg- och satellitbilder av jordytan. Med en förfinad teknologi har begreppet emellertid kommit att vidgas och med "remote sensing" menas i dag närmast en växelverkan mellan elektromagnetisk strålning och ett avlägset undersökningsobjekt. Strålkällan kan vara solen och man talar då om ett "passivt" system i motsats till ett "aktivt" system i vilket exempelvis laser utnyttjas som strålkälla. Genom utnyttjande av denna teknik anses en omfattande insamling av information kunna ske. De parametrar som redan i dag kan observeras genom utnyttjande av remote sensing-förfarande är bl. a. skillnader i vattengrumlighet, vattenfärg, temperatur, förekomst av olja på vattenytor, växtlighetens beskaffenhet och variation i markfuktighet.

5.6.2 Behovet av standardisering m. m. Av det föregående framgår att det i dag finns i bruk ett flertal olika metoder för undersökningar avseende vatten, luft, mark och levande organismer (biologiskt material) och att det pågår utvecklingsarbeten med sikte på att få fram kompletterande och förbättrade förfaranden. Detta är i och för sig en tillfredsställande grund för uppbyggnaden av ett effektivt fungerande informationssystem på miljövårdsområdet. Emellertid har MKU också funnit att utnyttjandet av befintliga tekniker ofta ger resultat som inte är jämförbara och att informationssystemets effektivitet i hög grad skulle äventyras om det kom SOU 1973:36

att bygga på information som insamlats med dylik teknik. Problemen härvidlag sammanhänger i första hand med att det ännu inte finns standardiserade metoder för genomförande av undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet. Detta gäller såväl i fråga om själva provtagningen som beträffande analysmomentet. I brist på en etablerad internationell och nationell standard har hittills i Sverige bl. a. amerikansk, engelsk och tysk standard inom miljömätningsområdet tillämpats i viss utsträckning. Härutöver utnyttjas metodanvisningar som utgivits av bl. a. dåvarande medicinalstyrelsen och av SNV. Arbeten i syfte att komma fram till standardiserade mät- och analysförfaranden har emellertid nu igångsatts på såväl det internationella som det nationella planet. Flera av de stora internationella organisationerna har sålunda under senare tid tagit initiativ för att få till stånd en standardisering av miljömätmetoderna. Som exempel kan nämnas att världshälsoorganisationen (WHO) har låtit utarbeta förslag till standardiserade undersökningar rörande "Water Pollution", vilket sänts på remiss till medlemsländerna. Vidare bör uppmärksammas att det internationella standardiseringsorganet (ISO) under 1971 tillsatt två tekniska kommittéer med speciell uppgift att utarbeta förslag till standardiserade metoder för analys av vatten- och luftprover. De första mötena med dessa båda kommittéer har hållits under åren 1971 och 1972. På det nordiska planet har på norskt initiativ - och sedan frågan aktualiserats inom bl. a. Nordiska rådet — bildats en nordisk standardkommitté för miljömätteknik. Målsättningen med arbetet inom denna kommitté är att nå fram till likalydande nationella standarder för de nordiska länderna. Den nordiska kommitténs uppgift är att prioritera arbetet, fördela arbetsuppgifter på de enskilda länderna samt koordinera inkomna synpunkter och förslag. Det svenska standardiseringsarbetet inom miljöundersökningsområdet har genom bildandet år 1971 av en nationell standardkomSOU 1973:36

mitté för miljömätteknik kommit in i fastare former. Kommittén har till uppgift att handha standardiseringen i Sverige av mät- och provningsmetoder för bestämning av kemiska, fysikaliska och biologiska miljöfaktorer. Det åligger kommittén att i enlighet med stadgarna för Sveriges standardiseringskommission och med ledning av regler utfärdade av kommissionen utarbeta förslag till svensk standard för det angivna området samt att, i den ordning kommissionens styrelse föreskriver, företräda kommissionen i det internationella standardiseringsarbetet. Den svenska standardkommittén har sedermera tillsatt två underkommittéer, nämligen en kommitté för "mätteknik-vatten" och en för "mätteknik-luft". Underkommittéerna har i uppgift att utarbeta konkreta förslag till standardiserade mätmetoder för resp. arbetsområde. Det nordiska samarbetet syftar även i viss utsträckning till att på området för undersökning av den yttre miljön skapa former för en regelbunden interkalibreringsverksamhet varmed avses kontroll av att de analysresultat som erhålls vid olika laboratorier är i strikt mening jämförbara. I Sverige leds detta arbete av SNV: s undersökningslaboratorium, som i mitten av år 1971 startade en första större nationell interkalibrering. Erfarenheterna härifrån och från viss fortsatt verksamhet tyder på att tillförlitligheten i de analysresultat som erhålls vid landets laboratorier är sådan att resultaten inte utan vidare är användbara i ett landsomfattande informationssystem. MKU vill sammanfattningsvis framhålla vikten av att den information om föroreningshalter etc. som skall inordnas i ett miljövårdens informationssystem erhålls genom undersökningar som bygger på standardiserade mättekniska metoder. Bl. a. mot denna bakgrund är det angeläget att stöd lämnas åt sådant arbete som på det nationella och det internationella planet syftar till stadfästandet av bestämda regler för undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet. Framhållas bör också nödvändigheten av att resurser ställs till förfogande för att 107

bedriva en regelbunden och tillräckligt omfattande interkalibreringsverksamhet i syfte att avstämma de analysresultat som framkommer vid olika laboratorier i landet. I sammanhanget vill MKU erinra om att utredningen redan i sitt betänkande med förslag till lag om hälso- och miljöfarliga varor (SOU 1972:31 s. 162) framhållit önskvärdheten av att tillsynsmyndigheten på produktområdet genomför kalibrering mellan olika laboratorier. Behov föreligger vidare av allmänna riktlinjer för den undersökningsverksamhet som bedrivs och kommer att bedrivas på miljöområdet, dvs. riktlinjer som inte bara anger regler om utnyttjande av standardiserade förfaranden för provtagnings- och analysmomenten utan också innefattar rekommendationer beträffande t. ex. val av antal observationspunkter, lokalisering av observationsplatser, val av mätfrekvens etc. Eftersom problemen vid undersökningar av skilda miljöförhållanden ofta är en fråga om undersökningsresultatens representativitet i tid och rum bör utformandet av riktlinjer ske med särskilt beaktande av möjligheterna att erhålla i statistisk mening generaliserbara resultat. I detta sammanhang bör helt allmänt framhållas vikten av att de statistiska metodproblemen ägnas ökad uppmärksamhet i den framtida undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet. Detta framstår som så mycket mera angeläget som en betydande del av verksamheten har till syfte att ge en rent statistisk beskrivning av olika föroreningssituationer, föroreningsutvecklingen etc. Längre fram i betänkandet redovisas vilken information som enligt MKU: s uppfattning bör insamlas till och inordnas i ett miljövårdens informationssystem. MKU har förutsatt att denna insamling av information i största möjliga utsträckning blir baserad på standardiserade mätförfaranden och att kontroll av analysresultaten sker genom bedrivandet av en regelbunden och tillräckligt omfattande interkalibreringsverksamhet.

5.6.3 Befintlig ADB-teknik I syfte att få en allmän uppfattning om de ADB-mässiga förutsättningarna för uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem har MKU anordnat en särskild s. k. hearing med företrädare för sådana företag som i Sverige tillhandahåller datorer och datorutrustning samt tjänster i anslutning till utnyttjandet av datorer. Som underlag för utredningens bedömning av hithörande frågor har även legat resultaten från den av statskontoret genomförda inventeringen av svenska och vissa utländska ADB-tillämpningar med anknytning till miljövårdsområdet (se statskontorets förstudie, kapitel 4). Såvitt MKU har kunnat konstatera har inte på något håll i världen tagits i drift eller planerats ett integrerat ADB-system av det slag som MKU enligt sina direktiv haft att utreda och som skulle omfatta hela miljövårdsområdet inkl. området kemiska varor. Genomgången har emellertid visat, att man påbörjat utvecklingen av delsystem som kan väntas delvis tillgodose de speciella krav som ställs från miljövårdshåll. Särskilt bör nämnas sådana applikationer som medger direktkoppling av dator till automatiskt registrerande instrument för undersökning av föroreningsnivåer m. m. i luft och vatten. På några håll i världen finns sådana system redan i bruk, t. ex. i USA, Nederländerna och Japan. Av särskilt intresse för uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem är utvecklingen inom områdena generella databassystem, dokumentationssystem, minidatorer samt terminaler och dataöverföring. Utvecklingen på området generella databassystem har varit snabb de senaste åren och erfarenheterna av denna typ av programprodukter är nu ganska omfattande. Systemen innehåller vanligtvis funktioner för lagring och s. k. återvinning av information samt för omstrukturering av data. Vissa system innehåller även funktioner för terminalkommunikation. De generella databassystemen ger som regel viss flexibilitet när det gäller datainneSOU 1973: 36

håll, datastruktur, utsökningsmöjligheter och fysiskt lagnngsmedium. System för lagring och återvinning av s. k. dokumentarisk information, dokumentationssystem, har funnits i ett antal år. Den senaste utvecklingen på området har inneburit att sckning kan initieras och styras från terminal. Sökningen sker därvid ofta stegvis på så sätt itt antalet dokument som uppfyller givna sikvillkor presenteras för användaren varefter denne kan ta ställning till om ytterligare villkor skall anges. Innehållet i dokumenten tas ej fram för utskrift förrän önskad begränsning av informationen uppnåtts. Varligtvis kan sökning ske såväl på identifikationsbegrepp på dokumenten som på s. k. nyckelord och s. k. fritext. Bearbetningstiden vid fritextsökning blir dock avsevärd vid stora informationsmängder. Intresse: för mindre datorer, s. k. minidatorer, har :tarkt ökat under senare år beroende dels på deras i förhållande till prestanda låga kostiader, dels på förbättringar av programvara samt anslutningsbar kringutrustning. Minidatorer har tidigare använts främst incm området processtyrning. De nya verksamhetsområdena är framför allt administrativ databehandling för t. ex. mindre företag sant regional och lokal databehandling inom ;törre informationssystem. Minidatorn avlas ar härvid den centrala datorn en hel del anete. Genom att viss databehandling sker okalt kan volymen dataöverföring minskas o;h vissa resultat erhållas snabbare. Ökade mojligheter till snabb kontroll av indata är också en faktor som gör minidatorer attraktva i många sammanhang. Vad slitligen avser området terminaler och dataöverföring kan konstateras att det på markniden finns terminaler för de mest skiftande invändningsområden. Man kan säga att i stort sett alla typer av indataenheter som kan mslutas centralt till dator även kan anslutas i terminalversion. Hastigheten vid terminalerna blir dock oftast lägre. Terminaler av tyfen bildskärmar med tangentbord har blivit speciellt vanliga då de möjliggör såväl in- som utmatning av information till/från cet centrala systemet. Vad gäller SOU 1975: 36

dataöverföring utreds f. n. möjligheterna att skapa en samordning inom statliga informationssystem. Vidare utreder televerket förutsättningarna för att skapa ett allmänt nät för dataöverföring och kommer inom kort att starta ett provnät för vissa delar av landet. Utvecklingen inom detta område pekar på en ökning av överföringshastigheter och säkerhet i transmissionen samt i vissa fall en sänkning av överföringskostnaderna. Enligt MKU är miljöinformationen i sig knappast en i jämförelse med andra uppgifter unik information. Mot bakgrund av detta förhållande och ovan redovisade utvecklingstendenser på ADB-området anser MKU rent allmänt att själva ADB-tekniken inte skall behöva bli någon inskränkande faktor vid planeringen av ett miljövårdens informationssystem, särskilt som datavolymerna kan antas komma att under en tämligen lång inledningsperiod vara av relativt blygsam omfattning sett från ADB-synpunkt.

5.7 Nyttoaspekter

m. m.

Vad angår nyttan och fördelen för samhället av ett miljövårdens informationssystem måste till en början beaktas att verksamheten hos de myndigheter och andra organ som är engagerade i miljövårdsarbetet befinner sig i ett uppbyggnadsskede, varvid förutsättningar fastställs och rutiner formas. Investeringar i databehandling på området kan mot denna bakgrund inte på konventionellt sätt vägas mot direkta besparingar. MKU menar att det över huvud taget är förenat med utomordentliga svårigheter att just vad avser miljövårdsområdet bedöma värdet i relation till kostnaderna av att inom ramen för ett informationssystem initiera och fortlöpande genomföra datainsamling i syfte att få tillgång till viss information eller att inordna och bearbeta viss befintlig information i ett sådant system. Liksom statskontoret vill MKU betrakta uppbyggnaden av systemet som en grund för ett effektivt och rationellt ordnat informationsflöde på området, vilket i sin tur är en viktig förutsättning för 109

genomförandet av en effektiv miljökontroll och miljöstyrning. Några lönsamhetskalkyler i vanlig mening kan således inte läggas till grund för beslut om vilken information som bör inordnas i och behandlas inom ett miljövårdens informationssystem. I stället får dessa beslut i första hand grundas på översiktliga bedömningar rörande den totala effektivitetsökning i miljövårdsarbetet som kan bli resultatet av att viss information tas med i systemet. Annorlunda uttryckt bör prövningen gälla i vilken utsträckning tillgången till viss information kan medverka till en säkrare miljökontroll och miljöstyrning. Detta uppnås om informationssystemet exempelvis kan ge myndigheter och andra organ underlag för en bättre planering av sina resp. verksamheter, leda till en förenklad handläggning av löpande ärenden eller medverka till en förbättrad bevakning av fastställda villkor för t. ex. bedrivande av viss miljöfarlig verksamhet eller hantering av hälso- och miljöfarliga varor. Liknande verkan erhålls om informationen får en sådan användning att samhällets kontroll i vid bemärkelse av människans påverkan på den yttre miljön effektiviseras och underlättas, om den ger ett fylligare beslutsunderlag för fysisk planeringsverksamhet etc. Att information av olika slag kan sambearbetas och göras tillgänglig för en vid krets användare inom systemets ram bör likaledes allmänt sett leda till förbättringar i olika avseenden. Också värdet av att man genom uppbyggnaden av ett samlat system kan undvika dubbelarbete i fråga om datainsamling och databearbetning bör uppmärksammas.

Innehållet i miljövårdens informationssystem (Ml)

6.1 Inledning

Såsom framgår av det föregående ställer de på miljövårdsområdet verksamma organen stora krav i fråga om möjligheten för ett informationssystem på miljövårdens område att tillhandahålla information för olika typer av användning. Särskilt har betonats vikten av att informationen blir lätt åtkomlig liksom behovet av att över myndighetsgränser kunna utnyttja den hos olika myndigheter tillgängliga dokumentationen. Vidare har regionala och centrala myndigheter framhållit det värde ett samlat informationssystem skulle kunna få som stöd för den tillsynsverksamhet som myndigheten utför inom ramen för en viss författnings tillämpning. I det följande redovisas hur MKU bedömt behoven av olika slag av information som hjälpmedel för att åstadkomma en effektiv styrning och kontroll av miljön. Som utgångspunkt för bedömningen har legat de av olika miljövårdsorgan m. fl. angivna informationsbehoven samt de allmänna förutsättningar för systemuppbyggnaden som tidigare redovisats. Ett viktigt underlag har också varit rapporten från den av statskontoret genomförda förstudien till ett miljövårdens informationssystem. En jämförelse mellan de av miljövårdsorganen redovisade informationsbehoven och den information som i dag tas fram inom miljövårdsområdet ger vid handen, att beSOU 1973: 36

hoven endast delvis blir tillgodosedda genom den informationsinsamling och den informationsbearbetning som f. n. sker. Ett framtida informationssystem som skall kunna fylla väsentliga informationskrav torde därför i stor utsträckning behöva bygga på en effektivare bearbetning av insamlad information och — inom vissa områden — en utökad informationsinsamling. Av grundläggande betydelse i informationssystemet måste bli informationen om kemiska ämnen. De påfrestningar vilka såväl människor som djur, växter och andra organismer utsätts för kan ofta hänföras till eller i varje fall misstänkas sammanhänga med förekomst och variationer av olika ämnen i omgivningen. Ett ämne som förekommer i en produkt återförs efter hanteringen i ursprungligt eller omvandlat skick till naturen i form av utsläpp i luft, i vatten och på mark eller såsom fast avfall. Återföringen leder ibland till förändringar i naturen, vilka kan observeras dels genom mätningar och direkta analyser av den aktuella substansen i luft, vatten och mark eller delar av de organismer som normalt lever i miljön, dels genom direkta observationer och inventeringar av levande organismer. Ett ämne kan i sig självt eller då det ingår i en vara utgöra en hälsofara i människans arbets- eller hemmiljö. Information om förekomsten av bl. a. olika ämnen i arbetsprocesser och om deras eventuella samband 111

med utbredningen av sjukdomar och andra skador är av väsentligt intresse från produktkontrollsynpunkt. Grundläggande kunskaper krävs emellertid också om olika ämnens biologiska effekter i skilda avseenden på levande organismer. I en prioriteringssituation måste samhällets resurser för miljövårdande insatser i första hand avdelas för sådana åtgärder som syftar till att minimera skadeverkningarna av de mest farliga ämnena. En vidgad kunskap om olika ämnens förekomst och effekter samt en förbättrad åtkomst av vunna insikter är nödvändiga för de på miljövårdsområdet verksamma myndigheterna och övriga organen. Uppgifter om ämnens förekomst i ekosystem och i arbetsprocesser samt dokumentation om deras biologiska effekter behöver därför samordnat lagras och bearbetas. Redovisningen i det följande av utredningens ställningstaganden avser fyra grupper av information, nämligen information rörande a) miljöpåverkande faktorer (avsnitt 6.2), b) miljösituationen och miljöutvecklingen (avsnitt 6.3), c) naturresurser och naturresursutnyttjande (avsnitt 6.4) samt d) viss övrig information (avsnitt 6.5). För de olika informationsområdena redovisas skälen till att informationen i fråga behövs som underlag för miljövårdsarbetet. Vidare anges om hanteringen av informationen bör ske som en del av verksamheten inom miljövårdens informationssystem (Ml) eller om den bör utföras i annan organisatorisk form, t. ex. inom ramen för något av de övriga informationssystem som nu byggs upp eller planeras. Utredningen har sålunda kommit till den uppfattningen att ett inordnande i Ml av samtlig information av betydelse för miljövårdsarbetet inte ter sig realistiskt. I det följande föreslås att verksamheten inom det av MKU planerade informationssystemet begränsas till sådana typer av information som får en från miljökontrollsynpunkt särskilt stor betydelse eller som av särskilda skäl inte kan behandlas inom ramen för annan verksamhet. Utanför verksamheten i Ml skulle i huvudsak falla handhavandet av sådan infor112

mation som kan väntas få större betydelse för annan användning än för kontroll av miljön liksom dokumentation bl. a. rörande olika ämnens effekter, vilken redan i viss utsträckning ligger i internationellt tillgängliga databaser. Såsom framgår av det följande anser emellertid utredningen att det är av vikt att en samverkan kommer till stånd mellan de olika informationssystem som skall behandla information av betydelse från miljökontrollsynpunkt. Den följande redovisningen av miljöinformation som enligt förslaget framdeles skall finnas tillgänglig avser verksamheten med att hantera informationen i fråga, dvs. insamlingen, lagringen, bearbetningen och tillhandahållandet av data. Verksamheter som syftar till framtagning av offentlig statistik redovisas under särskilda rubriker. Detta sker även i de fall där statistikframställningen inte förutsätter särskild uppgiftsinsamling utan kan grundas på i systemet redan lagrad information, i första hand av administrativ natur. Önskemålen om statistiska bearbetningar för andra ändamål än den offentliga statistiska redovisningen har inte studerats närmare av MKU varför några förslag i detta avseende inte förekommer i betänkandet. Utredningen har räknat med att behovet av dylika bearbetningar — vilka kan bli av såväl löpande som intermittent karaktär — får studeras mera ingående sedan uppbyggnaden av Ml inletts. Det kan framhållas att MKU:s disposition av föreliggande kapitel delvis skiljer sig från statskontorets disposition av motsvarande avsnitt i förstudierapporten. Statskontoret redogör i sitt innehållskapitel (se förstudierapporten kap. 6) för de olika informationsmängder som bör omfattas av informationssystemet. I ett senare kapitel (kap. 7) redovisas principlösningen av miljövårdens informationssystem. I detta senare kapitel skisseras översiktligt informationsflödet i Ml varefter frågorna om datainsamling, datadistribution samt lagring och bearbetning av data i Ml behandlas. Vidare redovisar statskontoret i nämnda kapitel både generella och användarspecifika bearbetningsrutiner som komSOU 1973: 36

plement till basrutiner för uppdatering och sökning. Exempel på föreslagna generella bearbetningsrutiner är bl. a. sökning av uppgifter om varor i vilka angivet kemiskt ämne ingår, dokumentsökningsrutin, sammanställning av föroreningssituationen i visst område, trendberäkningar, statistik m. m. I anslutning till principlösningen av Ml redovisar statskontoret i sin rapport speciella frågor i samband med uppbyggnaden av Ml. Dessa speciella frågor behandlar MKU i kap. 9, varefter formerna för tillhandahållande av information från Ml redovisas i kap. 10. I ett senare kapitel (kap. 12) redovisar MKU förslag till principlösning för ADB-rutiner. I detta sammanhang bör även nämnas att statskontoret utarbetat tre olika systemskisser som utgör underlagsmaterial till statskontorets förstudierapport. I dessa systemskisser redovisas utförligt olika typer av informationsuttag som kan härledas ur intressenternas krav på information för att underlätta och effektivisera den miljökontrollerande och miljöstyrande verksamheten. Detta underlagsmaterial finns i stencilerad form tillgängligt hos statskontoret.

6.2 Information faktorer

om

miljöpåverkande

6.2.1 Information från produktkontrollerande verksamhet Samhällets kontroll över varor som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt utövas av ett antal organ bland vilka märks produktkontrollnämnden, SNV, socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, arbetarskyddsstyrelsen, kommerskollegium, de kommunala hälsovårdsnämnderna och yrkesinspektionen. Verksamheten är delvis etablerad, delvis under uppbyggnad. I verksamheten ingår bl. a. insamling, lagring och bearbetning av uppgifter rörande de produkter som är föremål för kontroll. I några fall har informationsbearbetningen karaktär av en formell registrering, vilket förfarande innebär att en vara ej får hanteras i något hänseende utan att först ha prövats 8-SOU

1973:36

och godkänts av myndighet. Registreringen av information om varor som varit föremål för offentlig kontroll kan även tjäna som underlag för framtagning av statistik. Frågor om framställning av statistik beträffande produkter behandlas särskilt under avsnitt 6.2.6. Som ett led i strävandena att underlätta berörda organs verksamhet har undersökts möjligheterna att skapa en samlad kunskapsbank för produktkontrollområdet i vilken skulle ingå delar av den information som de offentliga myndigheterna har behov av i sin kontrollverksamhet. I en sådan kunskapsbank skulle behöva ingå dels grunddata om de produkter som är föremål för kontroll, dels uppgifter av referensnatur om forskningsrapporter m. m. såsom underlag för myndigheternas bedömning av olika produkters skadlighet. Kunskapsbanken skulle även, i den mån gällande sekretessbestämmelser inte lägger hinder i vägen, kunna bidra till att tillgodose allmänhetens krav på information om produkter. Informationsflödet hänförs i det följande till någon av dessa tre huvudgrupper, nämligen 1) hälso- och miljöfarliga varor däri inbegripet sådana som är av intresse från arbetsmiljösynpunkt 2) läkemedel och 3) livsmedel. Hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor, varmed avses bl. a. ämnen och beredningar som med hänsyn till egenskaper och hantering kan befaras medföra förgiftning eller annan skada på människor eller i miljön, kommer att vara reglerad enligt den nya lagen avseende dylika varor. Enligt en preliminär bedömning kan antalet varor som i slutet av 1970-talet centralt har genererat uppgifter till informationssystemet enligt denna lagstiftning beräknas till mellan 5 000 och 8 000 av vilka uppskattningsvis 2 0 0 0 - 3 000 torde bli aktuella för registrering eller annan tillståndsprövning. Behovet av att fortlöpande ha kännedom om hanteringens omfattning beträffande olika varor eller varugrupper kan leda till registrering av mängduppgifter för ett stort antal av de varor som berörs av lagen. 113

Lagen täcker kemiska varor i alla sammanhang alltså även i arbetslivet, i sistnämnda hänseende med komplettering av de särskilda bestämmelserna i arbetarskyddslagstiftningen. I sistnämnda fall kommer också frågor om tekniska arbetsprocesser, föroreningshalter i luften m. m. in i bilden. De myndigheter som arbetar inom arbetarskyddets område är arbetarskyddsstyrelsen centralt medan yrkesinspektionen, specialinspektionen och hälsovårdsnämnderna verkar på regional resp. lokal nivå. En stor del av nuvarande information inhämtas genom frivilligt uppgiftslämnande. Kraven på information om vissa varors sammansättning, deras användning i arbetsprocesser, skadliga effekter m. m. är emellertid i dag så höga att endast en del av de förfrågningar som görs kan besvaras tillfredsställande. Inom arbetarskyddsstyrelsens, yrkesinspektionens och specialinspektionens verksamhetsområden torde relativt stora förändringar komma att ske under den närmaste tioårsperioden. Arbetsmiljöfrågorna studeras, såsom tidigare nämnts, av den av Kungl. Maj: t tillsatta arbetsmiljöutredningen, vilken torde komma att föreslå vissa förändringar. Det är därför svårt att bedöma det framtida informationsflödet om varor och ämnen till och från arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Med all sannolikhet torde emellertid flödet komma att öka. Även kraven på att myndigheterna inom detta område skall kunna ge snabb och i sammanhanget väsentlig information kan förväntas öka. kontrollen av läkemedel regleras genom läkemedelsförordningen (1962: 701). Vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning, som har kontrollansvaret, finns etablerade rutiner för verksamheten. I dag är drygt 2 600 preparat, s. k. farmacevtiska specialiteter, registrerade. Kontrollen av livsmedel regleras enligt livsmedelslagen (1971:511). Statens livsmedelsverk är högsta centrala organ medan på det regionala och lokala planet länsstyrelser resp. hälsovårdsnämnder fungerar som kontrollorgan. Verksamheten inriktas på kontroll av varor, livsmedelsindustrier, importörer och försäljningsställen. Antalet va114

rutyper på marknaden kan antas komma att mot slutet av 1970-talet uppgå till mellan 5 000 och 10 000 medan antalet varor av viss typ och visst fabrikat kan uppgå till 20 000. Information om varor såvitt avser deras hälsoeffekter lämnas i dag bl. a. av giftinformationscentralen och de yrkesmedicinska klinikerna. Giftinformationscentralen besvarar bl. a. frågor, som rör lämplig behandlingsåtgärd vid akut förgiftning. De yrkesmedicinska klinikerna behandlar bl. a. misstänkta förgiftningsfall med ospecifika symptom. Antalet telefonförfrågningar gällande akuta och kroniska yrkesmedicinska förgiftningsfall var under år 1970 vid exempelvis yrkesmedicinska kliniken vid karolinska sjukhuset ca 400. En betydande ökning av antalet förfrågningar förväntas äga rum de närmaste åren. Den väsentliga källan till kunskap om olika ämnens effekter är den vetenskapliga litteraturen, vilkens snabba tillväxt och alltmer ökande svåröverskådlighet är ett internationellt problem. I övrigt är det framtagna vetandet och de dokumenterade uppgifterna rörande gifter och andra hälso- och miljöfarliga varor i vårt land i dag spridda över ett stort antal myndigheter och andra organ vilket medför svårigheter att bedöma och utnyttja dem. Då dessutom kraven från regionala och lokala organ samt från allmänheten vad gäller uppgifter om varorna kan förutses komma att öka starkt, torde automatiserad databehandling av grunduppgifter om de varor som är föremål för kontroll från samhällets sida vara nödvändig för att underlätta och effektivisera verksamheten. MKU föreslår således att i Ml insamlas och registreras information om sådana varor som blivit föremål för offentlig kontroll enligt lagstiftning beträffande hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel och livsmedel. Registreringen bör omfatta uppgifter om de i varorna ingående kemiska ämnena m . m . samt viss administrativ information om varorna rörande bl. a. utförd handläggning såsom uppgifter om tillståndsgivning. Vidare föreslår MKU att i Ml registreras referenser till SOU 1973:36

forsknngsrapporter och annat dylikt material scm av de ansvariga myndigheterna bedöm> innehålla relevanta uppgifter om effekter hos varorna. Frågan om statistik över inporten och hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor behandlas nedan under avsnitt 6.2.6. Den av MKU föreslagna registreringen bör innefa:ta uppläggningen av ett register över samtliga kemiska substanser vilka direkt eller irdirekt är föremål för kontroll. MKU föreslå: således att ett separat substansregister äggs upp med identifikationsnummer och benämning på varje substans. I andra hand kan annan deskriptiv information registreras såsom t. ex. summaformel och substansir.dexering, varmed förstås sådan indexerhg som gör det möjligt att återvinna information inom eller utom Ml beträffande substanser med gemensamma kemiska karaktäristika. I ett senare skede kan, om så anses motiverat ingå deskriptiv information rörande t. ex. molekylvikt, smältpunkt och ångtryck vid olika temperaturer. Detta torde emellertid i praktiken förutsätta, att information firms tillgänglig i någon internationell databas, från vilken den direkt skulle kunna överföras till Ml. Detsamma gäller utvärderade data om kemiska substansers biologiska effekter, . den mån sådana data inte tas fram i annan ordning. För den produktkontrollerande verksamheten är det av vikt att information kan erhållas ur Ml på ett för användaren lämpligt sätt. Ett förslag till hur information skall kunna ernållas från Ml har utarbetats av statskontoret och redovisats i en systemskiss avseende A.DB av information i den produktkontrolle-ande verksamheten. Systemskissen återfinns bland underlagsmaterialet till statskontorets förstudierapport. I systtmskissen har ett antal generella bearbetnhgsrutiner skisserats, som skall kunna tillgocose användarnas krav och effektivisera dei produktkontrollerande verksamheten. E:empel på sådana generella rutiner är sökning av varor i vilka viss vara eller visst ämne ingir, sökning av varor/kemiska ämnen som en aigiven vara består av, dokumentsökSOU 19"/3: 36

ning, framställning av underlag med grunduppgifter om vara/ämne, framställning av planeringsunderlag för efterkontroll av varor samt framställning av förteckningar över varor med en viss märkning. Under statskontorets förstudiearbete har från intressenter framställda krav på information om hälso- och miljöfarliga varor föranlett utarbetande av förslag till informationsuttag omfattande uppgifter om viss vara eller varugrupp, uppgifter om visst ämne, meddelande om att efterkontroll bör utföras och meddelande om att tidsbegränsade tillstånd utlöper. Från bl. a. SNV:s omgivningshygieniska avdelning har framförts önskemål om att från Ml kunna erhålla omsättningsuppgifter för vissa ämnen i syfte att kartlägga användningen inom olika sektorer samt i samband därmed beräkna utsläpp, återanvändning, destruktion m. m. Exempel på utdatarapporter som kan härledas ur intressenternas krav på information från Ml om läkemedel är uppgifter om viss registrerad farmacevtisk specialitet, uppgifter om viss substans, meddelande om att efterkontroll bör utföras, meddelande om att rapport från kliniskt försök ej inkommit samt meddelande om sammansättning och deklaration av registrerad farmacevtisk specialitet. Etablerade rutiner för rapportering och bearbetning av uppgifter om läkemedelsbiverkningar finns vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Vad beträffar livsmedel har krav framställts om att man på begäran skall kunna erhålla uttag från Ml med uppgifter om visst livsmedel, ämne och företag, samt om livsmedelsimportör. Rutiner av intresse i sammanhanget är också de kostundersökningar livsmedelsverket utför ur näringsfysiologisk synpunkt samt den lagring av analysdata avseende förekomst av kvicksilver i fisk som numera sker hos livsmedelsverket. Rutinen för kostundersökningar, som är baserad på ADB, grundas på relationer mellan etablerade kostvanor och rekommendationer rörande kostens sammansättning. Till varje livsmedel och maträtt som rutinen omfattar finns lagrade analysdata beträffande innehåll av 115

protein, kolhydrater, fett, kalcium, fosfor, järn och vitaminer samt uppgift om energiinnehåll. Ett arbete avsett att utvidga denna rutin till att omfatta även livsmedelstillsatser är under planering. Kartläggningen av metylkvicksilverhalter i fisk från svenska vatten omfattar data om fiskar, vikt, kvicksilverhalt och fångstplats. Sammanställningar tas regelbundet fram för olika vattendrag och sjösystem och ligger till grund för införande av förbud för saluhållande av fisk från visst vattendrag. Omfattande krav på information har enligt statskontoret framförts beträffande varor som hanteras i olika arbetsprocesser. Kraven har gällt dylika varors sammansättning, deras användning i olika arbetsprocesser och deras skadliga effekter m. m. Det kan nämnas att vid arbetarskyddsstyrelsen insamlas rapporter från hälsoundersökningar av personer som i arbetet exponeras för vissa ämnen. Bl. a. har ett manuellt register upprättats över rapporter från hälsokontroller avseende dammlunga, det s. k. silikosregistret. Kontroller med inriktning på blyförgiftning rapporteras enligt fastlagd rutin men register är ej upprättat. Behov av maskinell bearbetning av uppgifter av denna art har framförts. 6.2.2 Information från enligt miljöskyddslagen

tillsynsverksamhet

Miljöskyddslagen (1969:387) innehåller bestämmelser till skydd mot s. k. miljöfarlig verksamhet. Samhällets tillsyn enligt denna lag intar en central ställning i miljövårdsarbetet. Tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede. Enligt en beräkning utförd inom SNV torde i början av 1980-talet ca 5 000 förorenande industrier och andra anläggningar bli föremål för tillsyn och kontroll från luftvårdssynpunkt enligt miljöskyddslagen vartill kommer ca 15 000 tjockoljeeldade mindre anläggningar för lokaluppvärmning. Samtidigt torde antalet kontrollerade vattenförorenande industrier och avloppsverk uppgå 116

till ca 5 000 resp. ca 2 000. För övervakning av den miljöfarliga verksamheten vid en anläggning upprättas särskilda kontrollprogram innehållande föreskrifter om de löpande emissions-, immissions- och effektundersökningar som skall utföras för kontroll av verksamheten. Enligt SNV:s uppskattningar kommer mätningar av luftemissioner med automatiskt registrerande instrument att i början av 1980-talet resultera i drygt 40 milj. råvärden per år. Härtill kommer ca 115 000 mät- och analysvärden insamlade på konventionellt sätt. Beträffande emissioner i vatten uppskattas det årliga dataflödet till ca 150 milj. uppgifter om föroreningar och kringförhållanden. Drygt hälften av dessa uppgifter beräknas komma att samlas in med kontinuerligt registrerande instrument. Till detta kommer s. k. flödesmätningar som totalt beräknas uppgå till 3 milj. uppgifter per år. Immissionsmätningarna i luft, inkl. sådana med kontinuerligt registrerande instrument, torde resultera i ca 20 milj. mätvärden per år. Genom de i kontrollprogram stadgade recipientundersökningarna beräknas komma att insamlas drygt 4,5 milj. värden, de flesta med manuella metoder. MKU föreslår med hänsyn till det expanderande informationsflödet och för att grunden till en rationellt ordnad behandling av informationen inom tillsynsverksamheten skall kunna skapas att denna information inordnas i Ml. Härigenom kommer med tiden att byggas upp en fullständig registrering av de anläggningar i landiet där miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagstiftningens mening bedrivs och underlag erhållas för en effektivare styrning av denna verksamhet. Behandlingen inom Ml föres-lås omfatta information om samtliga anläggningar som varit föremål för handläggning enligt miljöskyddslagen eller motsvarande författningar samt information om emissioner, immissioner och effekter som framkommer genom tillsynsverksamheten. Det kommande informationsflödets omfattning och frågan hur det skall tas om hand i Ml får utredas närmare. I sammanhanget bcir anmärkas att SOU 1973: 36

frågan om statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet och emissioner från dylika anläggningar tas upp särskilt i avsnitten 6.2.7 oca 6.2.8. MKU: s förslag vad gäller inordnandet i Ml av informaton från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen ansluter i allt väsentligt till de bedömningar och förslag som presenterats i rapporten från statskontorets förstudie. Statskontoret har analyserat och bearbetat de krav på information som blivande användare av Ml ställt för att underlätta och effektivisera tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen. En systemskiss avseende automatisk databehandling av information i denna verksamhet har av statskontoret utarbetats och redovisats i det till statskontorets förstudierapport hörande, förut omnämnda underlagsmaterialet. Önskemål om informationsuttag har framförts från bl. a. SNV, länsstyrelser, kommuner och industrier.

6.2.3 Information från enligt hälsovårdsstadgan

tillsynsverksamhet

Hälsovårdsstadgan (1958:663) innehåller bl. a. allmänm bestämmelser om övervakning av hälsovården och därjämte speciella bestämmelser om kontroll av bl. a. sådant vatten som t.llhandahålles genom allmän anläggning inon hälsovårdstätort. Eftersom miljöskyddslagen generellt reglerar miljöfarlig verksamhet kommer det centrala infomationsbehovet på detta område att tillgoloses genom de i föregående avsnitt föreslagna informationsrutinerna. Kontroll av vitten som tillhandahålles för konsumtionsärdamål sker däremot endast genom hälsovårdsstadgan, enligt vilken vattenverken är skylciga att ta prover på utgående vatten och — i ie fall anordning för rening av vattnet finns - på råvatten. Riktlinjer för kontrollens geiomförande utfärdas av socialstyrelsen, som har det centrala tillsyns- och kontrollansvant. Regionalt ankommer det på länsläkaro;ganisationen och lokalt på hälsovårdsnämaden att övervaka verksamSOU 1973:36

heten. I riket finns uppskattningsvis ca 2 000 allmänna vattenverk av det slag som avses i hälsovårdsstadgan. Antalet mätvärden som insamlas enligt det minimiprogram för råoch renvattenprovtagning som anges i socialstyrelsens riktlinjer uppskattas till omkring 150 000/år. Mätningarna omfattar fysikaliska, kemiska och bakteriologiska parametrar. Vid större vattenverk förekommer inte sällan att vissa variabler kontrolleras med tätare frekvens än vad som föreskrivs i minimiprogrammet. Behov av lättillgänglig åtkomst av uppgifter från den kontroll som sker av råoch renvatten enligt hälsovårdsstadgan har framförts från såväl de på området ansvariga organen som från andra myndigheter och organ, inkl. forskningen. Enligt MKU.s mening bör en samlad lagring och maskinell behandling av informationen kunna underlätta och effektivisera kontrollverksamheten. Ett värde bör även ligga i att kunna jämföra dessa uppgifter med annan information om vattenkvalitet, förekomst av föroreningar m. m. på olika orter. MKU föreslår med hänsyn till det anförda, liksom statskontoret i sin rapport, att uppgifter om vattenverk och de vid rå- och renvattenprovtagning erhållna mätvärdena registreras i Ml.

6.2.4 Information enligt vattenlagen

från

tillsynsverksamhet

Vattenlagen innehåller regler för användning av vattnet som fysisk resurs. Av de ca 20 000 mål som hittills avgjorts enligt denna lag utgör övervägande delen s. k. ansökningsmål. Dessa avser huvudsakligen ansökningar om byggande i vatten och gäller framför allt byggande av vattenkraftsstationer och inrättande av företag för bortledning av vatten för konsumtion eller industriell förbrukning. Enligt vattenlagen skall domstols beslut innehålla noggranna bestämmelser om de villkor, som behövs för att tillgodose allmän och enskild rätt vid byggande i vatten. I regel förordnas särskild kontrollant om reglerings117

eller kraftverksföretaget orsakar stor och vidsträckt inverkan på vattenförhållandena samt om vattenhushållningsbestämmelserna är komplicerade. Är företaget däremot av begränsad storlek eller kan företaget bedömas få ringa och lokalt begränsad inverkan på vattenförhållandena, tillåts i regel att kontrollen sköts genom anläggningens försorg. Som särskild kontrollant förordnas vanligtvis SMHI, vilket f. n. är ansvarigt för kontrollen av ett par hundra vattenkraftsoch regleringsanläggningar. För upplysningar om de beslut som meddelats rörande företag enligt vattenlagen är man i dag huvudsakligen hänvisad till den vattenbok som förs vid domstol samt till domar och akter. Vattenboken har närmast karaktären av ett domsregister och innehåller bl. a. uppgifter om det berörda företagets namn och typ, dess läge samt referenser till berörd akt och dom. Behovet av en fullständigare och mer lättillgänglig information om de anläggningar som berörs av vattenlagen har under MKU:s arbete understrukits från flera håll. Från miljövårdssynpunkt är av särskilt intresse information om anläggningar som påverkar vattenföring och vattenstånd. MKU föreslår på grund av det anförda, att i Ml registreras referenser till vattendomar. Registreringen bör ge möjlighet för intressenterna att erhålla en relativt fullständig bild av de faktorer som påverkar förhållandena i olika vattenområden. Referenserna bör i princip omfatta nuvarande uppgifter i vattenboken samt eventuellt också kortfattade data om anläggningens verkningar i skilda avseenden, t. ex. uppgift om högsta tillåtna dämningsgräns. Önskvärt vore givetvis att kontroll av att vattenhushållningsbestämmelserna följs skulle kunna utföras på datamaskineli väg. En sådan anordning torde emellertid med tanke på nuvarande villkors komplicerade karaktär bli alltför kostnadskrävande. Informationsflödet i den kontrollerande verksamheten enligt vattenlagen bör därför enligt MKU:s uppfattning tills vidare ej inordnas i Ml utan även i fortsättningen handhas av förordnade kontrollanter. 118

MKU:s här redovisade synpunkter och förslag vad avser inordnandet i Ml av information från tillsynsverksamheten enligt vattenlagen ansluter till statskontorets bedömning av frågan. 6.2.5 Information från enligt strålskyddslagen

tillsynsverksamhet

För uppförande av kärnkraftverk krävs tillstånd såväl enligt atomenergilagen (1956: 306) som enligt miljöskyddslagen. De kontrollprogram som upprättas enligt den senare lagen tar ej upp den del av anläggningens miljöfarliga verksamhet som speciellt angår strålskyddsfrågor. Villkor och föreskrifter för strålskyddskontrollen utfärdas särskilt av statens strålskyddsinstitut med stöd av strålskyddslagen (1958: 110). Institutet ansvarar även för kontrollen av att stadgade bestämmelser i denna del efterföljs. Kontrollen enligt strålskyddslagen kommer år 1974 att omfatta inalles fyra anläggningar, varför informationsflödet blir begränsat. År 1974 beräknas 4 0 0 - 5 0 0 vattenanalyser utföras medan antalet analyser i luft beräknas uppgå till ca 200. Liksom statskontoret anser MKU att det kan vara lämpligt att i Ml inledningsvis även registrera den information som samlas in genom kontrollen enligt strålskyddslagen trots att nuvarande dataflöde ej i sig påkallar datamaskinen bearbetning. Motivet för ett inordnande är att denna information kompletterar den information som kommer att samlas in genom tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen. 6.2.6 Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor Lagen om hälso- och miljöfarliga varor kräver för sin tillämpning att berörda myndigheter får tillgång till information i olika avseenden om de varor som omfattas av lagen och inte minst om sådana varor (ämnen, beredningar och övriga varor) som med stöd av lagen läggs under särskild kontroll. En viktig del av denna information måste bli uppgifter SOU 1973:36

som anger i vilka kvantiteter berörda varor kommer att samla in och förfoga över. I importeras, tillverkas, försäljs, förbrukas vilken utsträckning myndigheterna kommer (inkl. återanvänds) och förs ut i den yttre att begagna sin rätt enligt denna lag att miljön som avfall. Dylik statistik skulle föreskriva rapporteringsskyldighet kan emelockså komma att få ett mycket stort värde lertid inte nu bedömas. Det får förutsättas, för kontrollen i stort av den yttre miljön. att rapporteringsskyldighetens omfattning Enligt MKU:s bedömning vore det önskvärt och avgränsning också blir beroende av den att statistiken fick en sådan uppläggning, att uppgiftsmottagande myndighetens egna reman fortlöpande kunde följa varornas väg surser och att vid bestämmande av rapportegenom samhället och studera hur stor del ringsskyldigheten en prioritering sker med som återcirkulerar, hur stor del som utnytt- beaktande av arten och omfattningen av jas och under hur lång tidsperiod detta sker hälso- och miljöfaran hos varugrupperna. Rapporteringsplikten skulle alltså till en börsamt hur stor del som försvinner i naturen jan koncentreras till sådana grupper av varor etc. på sådant sätt att en återanvändning i som bedöms särskilt värdefulla att kartlägga princip omöjliggörs. En väg att åstadkomma och därefter byggas ut efter hand som en sådan redovisning är att upprätta modelinkommet material kan bearbetas och utvärler över materialflöden, s. k. materialbalanderas av myndigheten. ser. Vilken utformning dylika modeller bör få torde bli beroende bl. a. av resultaten från MKU föreslår att en offentlig årlig staett av europeiska statistikerkonferensen ini- tistik över hanteringen av hälso- och miljötierat arbete på detta område. farliga varor — framtagen enligt här redoviBefintlig officiell statistik över import, sad metod och som en del av verksamheten i Ml - kommer till stånd. Vilken omfattning export, tillverkning, försäljning, användning denna statistik kan få blir i första hand etc. av olika produktslag, vilken bygger på beroende av rapporteringsskyldighetens ominternationellt tillämpad varunomenklatur, fattning. De praktiska problem av skilda slag är i och för sig långt differentierad. Som som sammanhänger med utarbetandet av underlag i tillsyns- och kontrollverksamhet statistiken behöver utredas ytterligare, i vilvad avser hälso- och miljöfarliga varor, konket sammanhang också bör undersökas förtroll av den yttre miljön etc. skulle den dock vara otillräcklig eftersom redovisningen van- utsättningarna att för de fall då det bedöms angeläget få till stånd en regionalt differenligen avser aggregat av varor och ej ger information om en enskild vara som skulle tierad redovisning av statistikresultaten. Vissa av de varor som kan utgöra en risk kunna ha intresse från produkt- och miljöför människans hälsa och miljön intar en kontrollsynpunkt. En utvidgning av denna typ av varustati- särställning så till vida att de blir föremål för stik i sådan utsträckning att den skulle avsiktlig spridning i den yttre miljön. Exemtillgodose kraven från miljökontrollorganen pel på sådana medel är bekämpningsmedel, torde emellertid knappast vara genomförbar. handelsgödselmedel och vägsalt. Med hänsyn Särskilt mot bakgrund av att en sådan till att åtskilliga av dessa varor sprids i stora utökning skulle kunna medföra svårigheter mängder, över stora ytor och under lång från uppgiftslämnarsynpunkt har MKU, som tidsrymd är det av vikt att man förfogar över i detta hänseende samrått med SCB — den information som fortlöpande anger i vilken myndighet vilken har hand om denna stati- omfattning dessa används och därmed belasstik — ansett det lämpligt att överväga annan tar den yttre miljön. Från kontrollsynpunkt bör en sådan statistik helst vara så uppbyggd, form för insamling av uppgifterna i fråga. att den kan ge informationen i fråga med viss Den metod som därvid närmast står till geografisk differentiering. buds är att basera statistiken på de uppgifter I fråga om bekämpningsmedlen tog 1964 om enskilda varor som myndighet med stöd års naturresursutredning i sitt betänkande av lagen om hälso- och miljöfarliga varor SOU 1973:36

(SOU 1967: 44) Miljövårdsforskning. Del II. Organisation och resurser upp frågan om utarbetandet av en svensk statistik över användningen av biocider (bekämpningsmedel m. m.). I anslutning härtill anförde utredningen bl. a., att det mött stora svårigheter att få närmare uppgifter om förbrukningen av olika slags biocider i landet. Då det gällde sådana biocider, som användes inom jordbruket, förelåg vissa uppgifter inom jordbrukets utredningsinstitut. Såvitt angick andra biocider fanns inga samlade uppgifter om konsumtionen. Icke minst då det gällde att kvantitativt bedöma skadeverkningar av biocider var det av värde, att förbrukningssiffror för samtliga använda biocider fanns tillgängliga. Utredningen ansåg det angeläget, att en tillförlitlig statistik över biocidförbrukningen erhölls. I prop. 1968:37 där på grundval av naturresursutredningens betänkande förslag lades fram om naturvårdsforskningens framtida organisation underströks angelägenheten av att en utredning kom till stånd om möjligheterna att upprätta statistik över förbrukningen av biocider och andra produkter. Uttalandet torde få ses som en del av bakgrunden till tillsättandet av MKU. Enligt MKU:s mening skulle utarbetandet av en löpande statistik över förbrukningen av bekämpningsmedel i vårt land bli förenat med åtskilliga praktiska problem, framför allt på grund av att antalet förbrukare av bekämpningsmedel är omfattande och att det troligen skulle uppstå svårigheter för en stor del av dessa att årligen ange specificerad information om användningen av olika preparat. Även om uppgiftsinsamlingen, som skulle behöva gälla i första hand jordbrukare, skogsägare och trädgårdsodlare, kunde begränsas till stickprov, skulle en sådan metod för uppgiftsinsamling kunna medföra att de slutliga statistikresultaten blev osäkra. MKU anser därför att man bör pröva någon annan väg för insamling av berörda uppgifter. Den metod som då i första hand blir aktuell är att basera statistiken på uppgifter om försäljningen av preparaten i fråga. Uppgifter härom ger visserligen inte bestämt besked om 120

den aktuella förbrukningen eftersom viss tidsförskjutning förekommer mellan försäljning och förbrukning på grund av bl. a. lagring. Sett i ett längre tidsperspektiv måste emellertid även försäljningsuppgifter ge en god spegling av förbrukningen. Det synes mot denna bakgrund lämpligt att man grundar en officiell statistik över biocidanvändningen i vårt land på uppgifter om försålda kvantiteter. Genom en sådan uppläggning begränsas avsevärt antalet uppgiftslämnare. Det torde också vara möjligt att på detta sätt erhålla tillförlitliga primäruppgifter, vilket medverkar till att den slutliga statistiken får en tillräcklig noggrannhet. Såsom nyss nämnts kan enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor föreskrivas uppgiftsskyldighet beträffande bl. a. biocider. En statistik över försäljningen av bekämpningsmedel är enligt MKU angelägen att få fram, varför befogenheten i detta avseende bör utnyttjas snarast möjligt. Den angivna metoden för insamling av uppgifter om försäljningen av olika biocidpreparat skulle ge underlag endast för en totalredovisning för hela landet. Från flera håll har emellertid efterlysts en regionalt differentierad statistik, varvid i första hand begärts en redovisning för de enskilda länen. Önskemålet synes kunna delvis tillgodoses genom intermittenta specialundersökningar, i första hand utförda i anslutning till någon existerande rutin för datainsamling inom jordbruksstatistiken, t. ex. de objektiva skördeuppskattningarna eller någon av de årliga enkätundersökningarna. Den önskade kompletterande informationen bör vid ett dylikt förfarande kunna tas fram till förhållandevis låga kostnader. Som tidigare påpekats kan man förutse betydande svårigheter när det gäller att få in korrekta uppgifter direkt från de slutliga användarna av bekämpningsmedlen. Möjligheterna att denna väg få underlag för en kvalitetsmässigt godtagbar statistik över användningen av biocider bör därför noga undersökas och övervägas innan en statistikinsamling sker i större skala. I samband härmed bör eventuellt också prövas förutSOU 1973:36

sättningarna att knyta insamlingen av statistikuppgifterna i fråga till annan datainsamling än den som sker inom jordbruksstatistiken. Beträffande ett antal bekämpningsmedel som används för bekämpning i speciella grödor, t. ex. sockerbetor, raps och bruna bönor, bör uppgifter om försäljningen och om den geografiska fördelningen i landet av odlingen av sådana grödor kunna ge en bild av hur förbrukningen fördelas på skilda delar av landet. Ett rutinmässigt genomförande av sådana uppskattningar för dessa preparat bör kunna ge visst underlag för en geografiskt differentierad statistikredovisning utan att kompletterande datainsamling behöver ske. Vad härefter angår handelsgödselmedlen kan framhållas att man först under senare tid börjat få kunskap om hur utnyttjandet av olika gödselpreparat påverkar vatten- och markförhållanden på längre sikt. För produktkontroll och från allmän miljöövervakningssynpunki skulle en löpande statistik utvisande förbrukningens omfattning i olika delar av landet vara av värde. En dylik statistik, liksom motsvarande statistik rörande bekämpningsmedel, måste huvudsakligen bygga på uppgifter om försäljningen, vilka visserligen för enstaka år kan ge en missvisande bild av förbrukningen men som sett över perioder om 3—5 år kan antas spegla denna relativt väl. En statistik över försäljningen av handelsgödselmedel, vilken relativt väl torde svara mot det ang.vna behovet av information, utarbetas redin nu i samarbete mellan statens jordbruksnämnd och Stiftelsen svensk växtnäringsforskning inom Skogs- och lantbruksakademien. Statistiken framställs årsvis och baseras pi uppgifter från importörer och tillverkare om totala försäljningen (kvantiteter) av kvä\e-, fosfor- och kaliumgödsel under s. k. gödselar (avser tiden juni—maj). Den redovisa; dels av jordbruksnämnden i form av rikisiffror, dels av Skogs- och lantbruksakacemien i form av uppgifter för enskilda län och för elva större regioner bildade genon sammanläggning av län. Vidare har SCB vid genomförandet av de SOU 1973:35

objektiva skördeuppskattningarna år 1971 inhämtat särskilda uppgifter om förbrukningen av handelsgödsel till olika grödor under tiden augusti 1970—juli 1971. Med ledning härav har senare en statistik utarbetats över förbrukningen av kväve, fosfor och kalium uttryckt i kilogram per hektar för olika grödor och s. k. produktionsområden. Eftersom arealerna av grödorna är kända, skulle en totaluppgift över förbrukningen, dvs. över faktiska användningen av angivna handelsgödselmedel lätt kunna räknas fram. Behovet av att intermittent eller mera löpande genomföra undersökningar av angivet slag som komplement till den årliga försäljningsstatistiken synes böra undersökas närmare i anslutning till att uppbyggnaden av Ml påbörjas. MKU:s förslag innebär att utarbetandet av en offentlig statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor skall ske som en del av verksamheten inom Ml. Detsamma gäller genomförandet av de ytterligare utredningar som MKU har aktualiserat beträffande dylik statistik. Såvitt gäller statistiken över handelsgödselmedlen anser dock MKU med hänsyn till att denna statistik har ett stort intresse också för andra områden än miljövården att fram tagningen tills vidare inte bör inordnas i Ml.

6.2.7 Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet Miljökontroll och verksamhet för fysisk planering förutsätter att tillgång finns till samlade uppgifter om hur de anläggningar vid vilka bedrivs s. k. miljöfarlig verksamhet är fördelade antalsmässigt på olika branscher och på olika delar av landet. Det är därför angeläget att en dylik statistik — omfattande i första hand sådana anläggningar som faller under miljöskyddslagstiftningens bestämmelser - kommer till stånd. Underlag för statistiken finns i det register över anläggningar som byggs upp i anslutning till att inom Ml samlas information från tillsynsoch kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen (se utredningens förslag i avsnitt 121

6.2.2). Visserligen kommer detta register till en början att vara behäftat med brister på grund av att tillsynen och kontrollen inte omfattar samtliga anläggningar vid vilka bedrivs miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagens mening. I takt med den fortskridande ärendehandläggningen enligt miljöskyddslagen kommer registret emellertid att få en allt bättre täckning. Vid slutet av 1970-talet kan registret komma att omfatta ungefär 10 000 anläggningar. Frågan om att ur materialet från tillsynsoch kontrollverksamheten enligt miljöskyddslagen ta fram statistik över anläggningar får bevakas under registrets uppbyggande, varvid särskilt bör prövas möjligheterna att partiellt utnyttja registerinformationen — t. ex. uppgifter för vissa branscher — för en inledande statistikproduktion. Statistiken synes böra tas fram årsvis och avse läget vid kalenderårsskiftet. Den föreslås bli redovisad branschvis för kommuner, län och hela riket. Härutöver bör övervägas viss redovisning för sådana regioner som avgränsats med speciellt hänsynstagande till de geografiska och miljömässiga förhållandena, t. ex. för s. k. avrinningsområden. Vidare bör av statistiken framgå i vilken utsträckning de redovisade anläggningarna representerar problem från vattenvårds- eller luftvårdssynpunkt eller ur båda aspekterna. Från olika håll har till MKU framförts önskemål om att en statistik över emittenter också skulle omfatta redovisning av bl. a. råvattenförbrukning, använda reningsmetoder och reningseffekter. Möjligheterna att tillgodose dessa önskemål bör enligt MKU:s uppfattning prövas i anslutning till att uppbyggnaden av Ml inleds. Med hänsyn till den föreslagna statistikens grundläggande betydelse för de organ som är verksamma på miljökontrollområdet anser MKU, att utarbetandet av statistiken skall inordnas i Ml och bli en del av den ordinarie verksamheten inom systemet.

6.2.8 Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet Av samma skäl som MKU anfört för utarbetandet av en regelbunden statistik över miljöfarliga anläggningar - se avsnitt 6.2.7 behövs en fortlöpande statistik över de emissioner som härrör från sådana anläggningar. Underlag för redovisning av emissionerna bör kunna bli de uppgifter om utsläpp, inkl. bullerstörningar, från enskilda anläggningar som kommer att registreras i Ml i anslutning till tillsynen enligt miljöskyddslagen. Vad utredningen i avsnitt 6.2.7 sagt om den begränsade möjligheten att i systemets inledningsskede ge en mera fullständig statistik över anläggningar (emittenter) gäller även för statistiken över emissioner. Det är således inte möjligt att ange vid vilken tidpunkt i uppbyggnaden av Ml som statistikframställningen kan inledas. För miljövårdsarbetet är det av stor betydelse att ha en överblick över hur omfattande de totala föroreningsutsläppen är i olika delar av landet och hur dessa utsläpp förändras då miljövårdande åtgärder av skilda slag vidtas. Uppgifter av denna art framstår som särskilt väsentliga när det gäller att bedöma effekten av alternativa åtgärder för att förbättra vatten - eller luftföroreningssituationen eller för att undvika en försämring. MKU förordar således att emissionsstatistiken får en sådan uppläggning att den i första hand lämnar information om den totala belastningen (de totala utsläppen) av olika föroreningar i luft och vatten. Sker en kontinuerlig inmatning av underlagsdata till Ml, bör belastningen kunna redovisas vid varje önskad tidpunkt, men eljest bör belastningen lämpligen anges i form av statistik halvårsvis över kvantiteter emitterade föroreningar. För planering av miljövårdande insatser i allmänhet och för prövning av ärenden enligt gällande miljöskyddslagstiftning är det vidare av vikt att uppgifter kan erhållas om hur de totala utsläppen av en viss förorening fördelas på olika källor. Den föreslagna emissionsSOU 1973:36

statistiken bör därför omfatta, i andra hand, en redovisning av de enskilda föroreningsutsläppen med hänsyn till utsläppens storlek per halvår. Denna statistik får närmast formen av en frekvensredovisning. Statistiken över emissioner bör liksom emittentstatistiken utarbetas som en del av den ordinarie verksamheten inom Ml och ges en sådan uppläggning att den speglar förhållandena branschvis och för skilda kommuner och län samt för hela riket. Också beträffande denna statistik bör övervägas behovet av redovisning för exempelvis avrinningsområden. En offentlig statistik över emissioner av här skisserat slag bör i princip omfatta samtliga slag av föroreningar som har betydelse bl. a. från miljökontrollsynpunkt och för den fysiska planeringen. Det torde dock vara realistiskt att räkna med, att statistiken till en början måste begränsas till att gälla ett fåtal parametrar, för vilka redovisningen kan bli någorlunda fullständig. Statistiken över emissioner i luft torde sålunda — för att ta ett exempel — inledningsvis få koncentreras till att avse utsläppen av svaveldioxid, vilken kan sägas vara en indikator på luftföroreningar över huvud taget och som sådan kommer att bli föremål för omfattande emissions- och immissionsmätningar. 6.2.9 Statistik över försäljningen av bensin, eldningsolja m. m. Den i avsnitt 6.2.8 föreslagna statistiken över emissioner avser redovisning för sådana fasta anläggningar som inbegrips i gällande miljöskyddslagstiftning. Emissionsstatistiken i stort bör emellertid i princip omfatta även sådana föroreningsutsläpp som härrör från motorfordonstrafiken och från lokaluppvärmningen genom eldning med mineraloljor, kol och koks. Det är emellertid förenat med stora svårigheter att få till stånd en redovisning innefattande även sådana emissioner. Information i detta hänseende måste i stor utsträckning baseras på uppskattningar gjorda på basis av viss översiktlig statistik. Ett SOU 1973:36

viktigt sådant statistikunderlag är uppgifter om försålda kvantiteter av bensin och eldningsolja samt av andra från emissionssynpunkt intressanta bränsleprodukter, t. ex. motorbrännolja. Av betydelse är vidare att få kännedom om hur dessa kvantiteter är fördelade på olika produktkvaliteter och på olika geografiska regioner. Vad avser bensin finns det enligt utredningens uppfattning också behov av att kontinuerligt kunna följa halterna av sådana ämnen i bensinen som kan utgöra en hälso- och miljöfara. Befintlig statistik på området kan inte anses på ett tillfredsställande sätt tillgodose de krav som bör ställas från miljökontrollsynpunkt. Undantag utgör statistiken över blyhalter i bensin, vilken tas fram kvartalsvis av Svenska Petroleuminstitutet och i sammandrag redovisas i bl. a. SNV:s årsbok. Utarbetandet av en statistik över försäljningen av olika bränsleprodukter bör enligt MKU: s uppfattning inte ske inom Ml utan i huvudsak inordnas i den offentliga energistatistiken i stort, vilken omhänderhas av SCB. Underlag för en dylik statistik kan komma att i viss utsträckning erhållas genom uppgiftsinsamlingen i den produktkontrollerande verksamheten (avsnitt 6.2.1). Under hand har MKU erfarit, att man inom SCB avser att inom kort påbörja en allmän översyn av den officiella energistatistiken. MKU har med anledning härav i särskild skrivelse till SCB understrukit vikten av att man i denna översyn beaktar de krav på statistik som föreligger från miljökontrollsynpunkt. 6.2.10 Statistik över uppmätta halter koloxid m. m. i avgaser från motorfordon Vissa möjligheter att approximativt beräkna storleken av emissioner från motorfordon ges också beträffande utsläppen av koloxid. Information härom kan erhållas genom AB Svensk Bilprovnings undersökningar, vilka utförs i samband med att fordonen inlämnas för årlig kontrollbesiktning. Resultaten från dessa undersökningar, vilka syftar till att kontrollera att fordonens avgaser inte inne123

håller högre halt koloxid än 4,5 volymprocent, redovisas intermittent i statistisk form i särskilda rapporter. Av dessa framgår dels primärt uppmätta halter koloxid, dels de efter justering av förgasare etc. uppmätta koloxidhalterna. I samband med den obligatoriska s. k. typbesiktningen av motorfordon, vilken utförs av statens trafiksäkerhetsverk, görs fr. o. m. 1971 års fordonsmodeller vissa mätningar av utsläppta mängder koloxid och kolväten. Även dessa resultat bör kunna få ett värde när det gäller att i vissa sammanhang approximativt beräkna de totala föroreningsutsläppen från motorfordon. Möjligheterna att med ledning av den från Svensk Bilprovning och trafiksäkerhetsverket erhållna informationen approximera de totala emissionerna från motorfordonsparken blir givetvis i viss utsträckning beroende av om sådan statistik kommer att finnas tillgänglig som löpande redovisar bl. a. fordonsbeståndets storlek och geografiska fördelning samt förändringar i dessa avseenden. MKU vill mot denna bakgrund understryka vikten av att en tillräckligt säker dylik statistik blir utarbetad. Med hänsyn till möjligheterna att framdeles utnyttja statistiken från Svensk Bilprovnings undersökningar för löpande emissionsuppskattningar synes det önskvärt att statistiken får en större regelbundenhet än den f. n. har. Kontakter som förevarit mellan MKU och företrädare för Svensk Bilprovning har gett vid handen, att en förändring av statistiken i denna riktning skulle kunna åstadkommas utan nämnvärda svårigheter. I anslutning till dessa kontakter har också konstaterats, att det inte finns anledning att inordna framtagningen av denna statistik i rutinerna för verksamheten inom Ml. 6.2.11 Statistik över kommunala och avloppsförhållanden

vatten-

För olika ändamål finns behov av en löpande statistik över de kommunala vatten- och avloppsförhållandena. Sålunda behövs olika slag av vattendata för bedömning av miljö124

vårdspolitiska åtgärder, fysisk planering m. m., medan data i form av bakteriologiska, fysikaliska och kemiska mätvärden erfordras vid bedömningar av omgivningshygieniska effekter liksom för kontrollen i stort av vattenresursernas kvalitet. Vattenförbrukningsuppgifter behövs bl. a. inom den fysiska planeringen, vid vattenbalansberäkningar, byggnadsplanering, projektering av vattenoch avloppsanläggningar etc. Avloppsdata åter behövs exempelvis vid generella bedömningar av vattenvårdspolitiska åtgärder, handläggning av ärenden enligt miljöskyddslagstiftningen, tillsynsverksamhet, emissionsinventeringar för vattendrag och regioner, fysisk planering och studier av kombinationseffekter i avloppsutsläpp. En ändamålsenligt upplagd statistik över de kommunala vatten- och avloppsförhållandena skulle således kunna få stort värde såsom hjälpmedel i såväl det direkta miljövårdsarbetet som den fysiska planering vilken i ökad utsträckning kommer att sikta till en kontrollerad hushållning med vattenresurserna. MKU föreslår mot denna bakgrund att utarbetandet av en offentlig dylik statistik inordnas i det informationssystem som nu planeras för miljövårdsområdet. Beträffande de tekniska förutsättningarna för uppbyggnad av en kommunal vatten- och avloppsstatistik kan konstateras, att det redan tas fram statistik som i viss mån tillgodoser informationsbehoven på området. För en del av denna verksamhet svarar SNV, som via eller, i flertalet fall, direkt från länsstyrelserna samlar in uppgifter om avloppsförhållandena i landets tätorter. Insamlade uppgifter är i princip ständigt aktuella på grund av att länsstyrelserna senast inom en månad rapporterar inträffade förändringar. För en annan del av statistikverksamheten på området svarar SCB vilken på uppdrag av VAV insamlar och bearbetar uppgifter om vattenoch avloppsförhållandena i rikets kommuner. Insamlingen sker i form av en årlig enkät direkt till kommunerna. Finansiering av den nuvarande statistikproduktionen sker för SNV:s del genom statsmedel medan den för VAV:s del sker SOU 1973:36

med bidrag från kommunerna. Starka skäl synes tala för en samordning av de båda här omnämnda statistikverksamheterna. De praktiska förutsättningarna för en sådan samordning har av MKU närmare granskats i samråd med representanter för SCB, SNV, länsstyrelserna och VAV. Resultatet av granskningen visar enligt MKU:s mening, att en samordning skulle kunna åstadkommas genom förhållandevis enkla åtgärder och att statistiken skulle kunna tas fram på ett sätt som garanterar en smidig uppgiftsinsamling och en flexibilitet som bl. a. ger möjligheter att inom ramen för det årliga undersökningsprogrammet genomföra specialundersökningar av skilda slag. MKU föreslår sålunda, att en samordning av den nuvarande statistikinsamlingen hos SNV resp. SCB/VAV kommer till stånd. Utarbetandet av statistiken bör ske som en del av verksamheten inom Ml. Vidare förordar utredningen att statistiken får karaktär av officiell statistik och att den helt finansieras med statsmedel. Den sålunda samordnade statistiken bör avse information om 1) vattenanläggningar, 2) avloppsanläggningar och 3 ) s . k. verksamhetsområden. Med "verksamhetsområde" avses det område inom vilket vatten- och avloppsförhållandena har ordnats eller kommer att ordnas av en kommun eller, beträffande vissa anläggningar, av annan huvudman. Verksamhetsområdena är fastställda till sina gränser och finns dokumenterade hos de olika länsstyrelserna. MKU föreslår att verksamhetsområdesbegreppet i statistiksammanhang bestäms så att det endast avser områden som har kommun, kommunalförbund eller huvudsakligen kommunägda aktiebolag som huvudmän. Dessutom bör det villkoret gälla, att minst 200 personer inom området skall betjänas av de allmänna anläggningarna. De i statistiken ingående enskilda vatten- och avloppsverken skall likaledes betjäna minst 200 personer. Uppdelningen av uppgiftsinsamlingen i tre kategorier motiveras av att vissa uppgifter är strikt verksbundna — de gäller t. ex. typ av SOU 1973:36

rening - medan andra data, t. ex. om ledningsnät, är mer naturliga att insamla per verksamhetsområde. Den föreslagna uppdelningen medger att data kan redovisas även för tätorter i full överensstämmelse med SNV:s nuvarande statistik. Till komplettering av tätortsredovisningen när det gäller avloppsverk föreslås dock att särskilda uppgifter samlas in genom en inventering med ett begränsat variabelinnehåll avseende sådana verk som betjänar mellan 100 och 199 personer. MKU har inte ansett sig böra ta ställning i detalj till vilka enskilda uppgifter som bör omfattas av den föreslagna statistiken. Bland sådana uppgifter som dock under alla förhållanden bör samlas in är följande. Vattenanläggningar Verksamhetsområdestillhörighet Anslutna tätorter Vattentäktsuppgifter Vattenuttag Vattenverksuppgifter (reningsmetod, rå- och renvattenkvalitet m. m) Vattenförbrukning A vloppsanläggningar Verksamhetsområdestillhörighet Anslutna tätorter Anslutna industrier Avloppsverksuppgifter (reningsmetod, reningseffekt, funktion, slambehandling m. m.) Recipientuppgifter Verksamhetsområden Ingående vatten- och avloppsanläggningar Antal anslutna personer Ledningsnät MKU föreslår att statistiken - liksom fallet är med VAV: s nuvarande statistik — blir årlig. För att SNV:s behov av aktuella uppgifter beträffande avloppsförhållanden skall kunna tillgodoses förutsätts dock att den årliga redovisningen kompletteras med 125

viss löpande information om förändringar som inträffar under redovisningsåret. Uppgiftsunderlaget till statistiken föreslås bli lämnat av kommunerna. Rapporteringen av förändringar i avloppsförhållanden förutsätts dock - liksom hittills i SNV:s statistik — ske via länsstyrelserna till SNV. Under avsnitt 6.2.2 har MKU föreslagit att i Ml skall registreras anläggningar som blivit föremål för prövning enligt miljöskyddslagen jämte viss information om anläggningarna. Eftersom de kommunala avloppsverken faller under miljöskyddslagstiftningens bestämmelser kommer dessa automatiskt att bli registrerade och ingå i Ml. I avsnitt 6.2.3 har MKU vidare föreslagit inordnandet i informationssystemet av viss information från de kommunala vattenverken, främst information om rå- och ren vattenkvalitet. Med hänsyn till dessa förslag kan ifrågasättas om inte statistikframställningen vad avser kommunala vatten- och avloppsförhållanden skulle kunna helt eller delvis baseras på dessa registeruppgifter. Helt allmänt bör för produktionen av statistik gälla att denna - där så är möjligt med hänsyn till det önskade innehållet och kraven på tillförlitlighet i statistikresultaten — i största möjliga utsträckning sker med utnyttjande av befintliga administrativa informationsmaterial. I enlighet härmed skulle särskild uppgiftsinsamling för statistiskt ändamål inte ske annat än då möjlighet saknades att utnyttja administrativa data som statistikunderlag.

system för statistikframställning som skulle innebära att denna baserades på en försöksvis bedriven registrering. Understrykas bör dock vikten av att man, i samband med att registreringsrutinerna i Ml skall ges en slutlig utformning, undersöker möjligheterna att — helt eller delvis — grunda statistikredovisningen på sådan information som kommer att finnas tillgänglig i registerform. Ett ytterligare skäl till att en särskild uppgiftsinsamling sker för statistiken är att denna kommer att få ett delvis annorlunda innehåll än den nu planerade registreringen i Ml av uppgifter om avlopps-och vattenverk. Det torde sålunda inte bli möjligt att genom denna registrering erhålla information för framtagning av statistik över s. k. verksamhetsområden, vilka uppgifter bedömts komma att få stor betydelse i olika sammanhang. Inte heller synes det möjligt att beträffande vatten- och avloppsverken erhålla all den information som behövs för statistikframställningen. 6.2.12 Information om buller

Med tanke på att buller som regel är lokalt avgränsat och i motsats till exempelvis vissa vatten- och luftföroreningar inte ackumuleras eller lagras upp i den omgivande miljön, får åtgärder i bullerbegränsande syfte en omedelbar effekt om de avser själva bullerkällan. Genom att konkretisera och utforma normer för acceptabel ljudnivå vilka omfatI förevarande fall behövs emellertid en tar både emissions- och immissionsgränsvärfristående uppgiftsinsamling för statistikän- den underlättas valet av lämpliga åtgärder. I damål under i varje fall en tämligen lång detta sammanhang kan erinras om det arbete inledningsperiod. Skälen härtill är flera. Det som nu utförs inom den s. k. trafikbullerutviktigaste är att den föreslagna registreringen redningen, vilken har i uppdrag att utarbeta i Ml av avlopps- och vattenverk kommer — förslag till normer för buller från civila och vilket framgår längre fram i detta betänkan- militära luftfartyg samt från motordrivna de — att äga rum försöksvis under en period vägfordon och fritidsbåtar. Enligt direktiven om 4 - 5 år varefter en utvärdering skall ske för utredningen bör normerna omfatta gränsatt ligga till grund för beslut om vilka värden för såväl emission som immission informationsrutiner som permanent bör baserade främst på medicinsk-hygieniska tillämpas. Med hänsyn till att redan i dag men även tekniska, ekonomiska och allmänt sociala överväganden. De sakkunniga skall utarbetas en löpande statistik av permanent karaktär om vatten- och avloppsförhållan- dessutom undersöka olika möjligheter att kontrollera den praktiska tillämpningen av dena bör man undvika att övergå till ett

126 SOU 1973:36

vändning (konsumtion), är den befintliga informationen i hög grad bristfällig. Utredningen rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall m. m. (UKA) har också i ett delbetänkande (Ds Jo 1971:8) särskilt påtalat att såvitt gäller kemiskt avfall några säkra uppgifter rörande de kvantiteter som omhändertas och behandlas inte finns tillgängliga för vårt lands del. En av MKU företagen översiktlig inventering av behoven av information inom avfallsområdet har gett vid handen, att det föreligger vissa svårigheter för närmast berörda organ att åstadkomma erforderliga preciseringar. Svårigheterna torde till stor del sammanhänga med att avfallsfrågorna i förhållande till exempelvis industriella vatten- och luftvårdsproblem har ägnats en begränsad uppmärksamhet i miljöplaneringen. Avfallsfrågorna tillmäts numera ökande betydelse vilket bl. a. framgår av att SNV nu inrymmer en särskild enhet för renhållnings- och avfallsfrågor. Det förhållandet att avfallsfrågorna tidigare ägnats förhållandevis ringa uppmärksamhet har medfört, att det ännu inte finns några enhetliga definitioner beträffande olika typer av avfall och behandlingsmetoder. 6.2.13 Information om avfall och avfallsbeDetta innebär i sin tur att en väsentlig handling förutsättning saknas för uppbyggnaden av ett system för datainsamling på området. Från olika håll har för MKU framhållits MKU:s undersökning har gett vid handen, angelägenheten av att för såväl tillsynen och att informationen avseende avfall behöver planeringen inom avfallsområdet som kongöras tillgänglig i form av statistik över bl. a. trollen i stort av den yttre miljön kunna avfallsanläggningar, avfallsslag och avfallsförfoga över fortlöpande information röranmängder. Vissa delar av underlaget för en de dels anläggningar för avfallsbehandling, dylik statistik kommer att finnas tillgängliga dels avfallet självt. Önskad information i inom Ml genom att en löpande registrering fråga om anläggningar för avfallsbehandling sker av sådana anläggningar — bl. a. avfallsanbör i huvudsak kunna erhållas från tillsynsoch kontrollverksamheten enligt miljöläggningar — som prövats enligt miljöskyddsskyddslagen (se förslag i avsnitt 6.2.2). Såvitt lagen. De avfallsanläggningar som på detta nu kan bedömas kommer praktiskt taget alla sätt blir registrerade i Ml kommer automaanläggningar för avfallsförbränning och avtiskt att omfattas av den statistik över fallsupplag som är av intresse i sammanmiljöfarliga anläggningar som enligt utredhanget att efter hand bli föremål för registreningens förslag i avsnitt 6.2.7 skall tas fram ring inom ramen för denna informationsruinom Ml. MKU anser det emellertid angelätin. get att ytterligare statistik rörande avfall, Vad däremot angår själva avfallet, både huvudsakligen från varuanvändning (konsådant från processer och sådant från varuan- sumtion), blir utarbetad inom Ml och före-

de normer som kan komma att bli fastlagda. Från flera håll, bl. a. vid kontakter med trafikbullerutredningen, har till MKU framförts behov av att kunna följa utvecklingen av bullernivåer vid flygplatser, motorvägar, gator och liknande. Detta skulle kräva en viss återkommande datainsamling, varigenom mätvärden skulle kunna sättas i relation till tidigare uppmätta värden eller till gränsvärden för bullernivåer. Buller från sådana fasta anläggningar, där icke acceptabla ljudemissionsnivåer erhålls, är föremål för kontroll enligt miljöskyddslagen. Uppgifter om buller från dylika anläggningar skall enligt MKU:s förslag i avsnitt 6.2.2 registreras i Ml. I vilken utsträckning information lämpad för lagring och bearbetning i Ml kommer att alstras i den bullerbevakande verksamheten i övrigt får enligt MKU:s och statskontorets bedömning bli beroende bl. a. av de beslut som fattas på grundval av trafikbullerutredningens förslag. MKU har således inte ansett det möjligt att nu lägga fram konkreta förslag om inordnandet av en mera omfattande information om buller i Ml.

SOU 1973:36

slår därför att en kompletterande redovisning / princip kommer till stånd. Innehållet i och formen för en sådan statistik torde få undersökas närmare av det organ som får ansvar för statistikverksamheten inom Ml. Härvid får bl. a. prövas om datainsamlingen i fråga kan knytas till någon existerande administrativ rutin eller om den måste ske fristående. Angeläget är också att frågan om enhetliga definitioner beträffande olika typer av avfall och behandlingsmetoder blir löst. MKU vill i sammanhanget erinra om de möjligheter som står till buds att vid tillämpningen av lagen om hälso- och miljöfarliga varor insamla uppgifter av betydelse för tillsynsorganen. Eventuellt kan delar av den information som tas in på detta sätt komma att utnyttjas som underlag för framtagning av viss kompletterande statistik över avfall och avfallsbehandling.

6.2.14 Information om transport av hälsooch miljöfarliga varor Fortlöpande uppgifter om transport av vissa slag av hälso- och miljöfarliga varor skulle enligt MKU:s uppfattning kunna få ett betydande värde från kontrollsynpunkt. Genom en systematisk rapportering rörande transporter av närmare angivna varugrupper skulle sålunda kunna erhållas information om varornas fysiska cirkulation i landet och om de miljörisker i olika avseenden som sammanhänger med att varor transporteras över små och stora avstånd och med olika slag av transportmedel. Transport av hälso- och miljöfarliga varor regleras i dag genom ett flertal olika författningar. Någon central myndighet med samordnat kontrollansvar finns ej. Den av Kungl. Maj:t tillsatta utredningen angående befordran av farligt gods på väg m. m. har, såsom nämnts i kap. 2, under 1972 lagt fram ett betänkande (Ds K 1972: 5) Transport av farligt gods. Förslaget är nu, sedan det remissbehandlats, föremål för överväganden inom kommunikationsdepartementet. I avvaktan på resultatet härav synes det tills 128

vidare ej vara påkallat att inom Ml bygga upp ett särskilt registreringssystem för uppgifter om transport av hälso- och miljöfarliga varor. Såsom framgått av redogörelsen i kap. 3 finns redan viss allmän statistik över varutransporter med lastbil. Statistiken, som utarbetas av SCB, innehåller viss information som kan vara av betydelse för miljökontrollorganen. Kvartalsvis redovisas sålunda omfattningen av transporter av bl. a. mineraloljor och mineraltjära samt produkter av kemiska och närstående industrier. MKU anser att denna statistik borde kunna utvecklas i sådan riktning att uppläggningen i högre grad än f. n. blev anpassad till behoven av information för miljökontrolländamål. Detta innebär bl. a. att redovisningen skulle behöva utökas med varor som på grund av sin kemiska sammansättning och den form i vilken de transporteras representerar speciella problem från miljöskyddssynpunkt. Vidare ställs ökade krav på den geografiska differentieringen av statistikresultaten. Ur miljöskyddssynpunkt är det av särskilt intresse att få upplysning om frekvensen av transporter av farligt gods inom olika regioner och utefter olika transportsträckor. Önskvärt vore också att redovisningen kunde gälla även andra transporter än de som sker med lastbil. MKU föreslår att förutsättningarna för en utvidgning av SCB:s statistik över varutransporter undersöks närmare. Något skäl för att inordna statistikverksamheten i Ml finns emellertid f. n. inte.

6.3 Information miljöutvecklingen

om miljösituationen

och

6.3.1 Information från basdatanät för miljökontroll Information om miljöförändringar kan enligt MKU:s uppfattning bäst erhållas genom undersökningar vid fasta observationsstationer, vilka drivs kontinuerligt med utnyttjande av standardiserade metoder, s. k. basdataundersökningar. Utredningen föreslår mot SOU 1973: 36

denna bakgrund att inom ramen för verksamheten i Ml skall utföras sådana undersökningar avseende a) luft och nederbörd b) ytvatten c) grundvatten samt d) mark och vegetation. Hur dessa undersökningar enligt MKU: s uppfattning bör vara principiellt utformade för att på bästa sätt svara mot miljökontrollorganens behov av information redovisas i sammanfattning i kap. 7 och mera utförligt i bilaga 1 till denna del av betänkandet. Ett effektivt utnyttjande av den information som erhålls genom undersökningarna kräver bl. a. tillgång till goda bearbetningsmöjligheter. De enskilda resultaten - dvs. observations- och analysdata — bör därför lagras på ett sådant sätt i Ml att datorbaserade bearbetningar av materialet lätt kan genomföras. 6.3.2 Statistik över immissioner m. m. MKU anser det vara av stort allmänt intresse att få till stånd en fortlöpande kvantitativ redovisning av miljösituationen och miljöutvecklingen och föreslår därför att en offentlig statistik över immissioner m. m. skall byggas upp inom Ml. Det huvudsakliga underlaget för denna statistik förutsätts bli de resultat som framkommer genom undersökningar inom det av MKU föreslagna basdatanätet för miljökontroll (se avsnitt 6.3.1).

6.4 Information om naturresurser och naturresunutnyttjande 6.4.1 Information om beslut och planer beträffande marks och vattens utnyttjande För flertalet offentliga organ med uppgifter inom främst den kulturella och ekonomiska naturvården skulle en samlad registrering av beslut och planer som reglerar användningen av mark cch vatten kunna bli av värde. En viktig typ av information i detta sammanhang är uppgifter om de restriktioner av skilda slag som gäller för mark- och vattenutnyttjandet. 9-SOU 1973: 36

Beträffande uppgifter om planerad användning av mark och vatten har MKU erfarit att viss information om fastställda region-, general- och detaljplaner avses komma att registreras i de databaser som byggs upp av CFD. Samtliga fastställda planer finns också tillgängliga på statens planverk, där utvecklingsarbete pågår i syfte att skapa rutiner för en förenklad informationsåtervinning ur arkiverat material. MKU anser att det skulle vara till fördel om i CFD:s plandatabas också kunde registreras uppgifter om restriktioner för markanvändning genom beslut enligt naturvårdslagen om t. ex. naturreservat och landskapsbildsskydd. Detsamma gäller information om sådana restriktioner som har sin grund i beslut enligt miljöskyddslagen, byggnadslagen, vattenlagen och skogsvårdslagen, uppgifter om färdigställda men icke fastlagda region- och generalplaner etc. liksom uppgifter om exempelvis industrins samt jord- och skogsbrukets planer. MKU anser med hänsyn till det anförda och i likhet med statskontoret i dess förstudierapport, att skäl inte finns att i Ml ta in uppgifter'om här angivna beslut och planer avseende utnyttjande av mark och vatten. 6.4.2 Information om vattentillgångar och vattenutnyttjande För en mängd olika ändamål såväl inom den egentliga miljövården som inom den fysiska planeringen i stort behövs information om befintliga vattentillgångar inom skilda regioner av landet. I första hand har berörda organ efterlyst information om grundvattenkvantiteter medan data rörande tillgången på ytvatten synes ha ett mera begränsat intresse. När det gäller utnyttjandet av vattentillgångarna är behoven av information än mer uttalade. Dels efterlyses här uppgifter om de ändamål för vilka vattenutnyttjandet sker, dels efterfrågas information om storleken av förekommande uttag av vatten för konsumtionsändamål, användning inom industrin etc. 129

De här redovisade behoven av information torde böra tillmätas hög prioritet. Tillgänglig information på området är emellertid i hög grad bristfällig och att få till stånd en mera fullständig redovisning torde medföra praktiska svårigheter. Någon rikstäckande inventering av grundvattentillgångar har ännu inte blivit genomförd och kommer knappast heller till stånd inom överskådlig framtid. MKU vill dock erinra om att utredningen i kap. 7 föreslår att en stickprovsbaserad kontroll av grundvattennivåer utförs inom ramen för de av MKU planerade basdataundersökningarna. Med utgångspunkt från resultaten härifrån bör kunna erhållas viss översiktlig information om i första hand inträffade förändringar i grundvattenkvantiteterna. I fråga om användningen av vattentillgångar för olika ändamål — för vattenförsörjning, rekreation och kommunikation, som recipienter, för kraftproduktion etc. — saknas likaledes i dag en samlad information. Vissa uppgifter har insamlats och sammanställts dels av IHD och dels inom ramen för de s. k. länsinventeringarna, vilka syftar till att beskriva användningen av och tillstånd för mark och vatten inom regionen som underlag för den fysiska planeringen. MKU förutsätter att referenser till sådant material kommer att ingå i Ml — se närmare avsnitt 6.5.1 — men anser sig i övrigt inte kunna lämna förslag som skulle kunna medverka till en förbättrad information om vattenutnyttjandet för skilda ändamål. När det slutligen gäller uttagen av vatten kommer viss information att bli tillgänglig genom den statistik över kommunala vattenoch avloppsförhållanden som MKU föreslagit skall bli utarbetad inom Ml (se avsnitt 6.2.11). Denna kommer dock inte att ge en fullständig bild av alla vattenuttag i landet eftersom bl. a. större delen av industrins vattenförbrukning faller utanför redovisningen. Med hänsyn till önskemålet att få en väl täckande statistik över förekommande vattenuttag vill MKU förorda att, sedan uppbyggnaden av Ml inletts, möjligheterna prövas att exempelvis inom ramen för tillsynen enligt miljöskyddslagen samla in 130

viss information också om industriförbrukningen av vatten. 6.4.3 Statistik över markanvändning Önskemål om en förbättrad information om det faktiska utnyttjandet av markresurserna har också framförts från olika håll. Bl. a. har därvid framhållits behovet av att framdeles få tillgång till en generell markanvändningsstatistik. Befintliga statistiska uppgifter om markanvändningen är i huvudsak knutna till den statistiska beskrivningen av jordbruket och skogsbruket. SCB redovisar sålunda löpande vissa översiktliga uppgifter om användningen av mark tillhörande de fastigheter som vid senaste fastighetstaxering blivit taxerade som "jordbruksfastigheter" (denna areal omfattar mer än 90 % av den samlade landarealen i Sverige). Vidare erhålls vissa uppgifter om markanvändningen, främst utnyttjandet för skogsbruksändamål, genom den av skogshögskolan utförda riksskogstaxeringen. Tillräckligt omfattande statistiska uppgifter om markanvändningen i Sverige finns sålunda inte att tillgå. Detta förhållande har tidigare uppmärksammats bl. a. av en av inrikesdepartementet tillsatt expertgrupp för regional utredningsverksamhet (ERU), som i ett av sina betänkanden (SOU 1968:29) Statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar, understrukit behovet av att en i princip fullständig markanvändningsstatistik blir utarbetad. MKU anser, att en ändamålsenligt upplagd statistik över markutnyttjandet skulle kunna få ett betydande värde också från miljökontrollsynpunkt och förordar därför att en officiell sådan statistik kommer till stånd. Med hänsyn till att statistiken kan väntas få sin huvudsakliga användning utanför miljövårdsområdet bör dock utarbetandet av statistiken ske fristående från Ml. Angeläget är emellertid att miljöaspekterna vinner beaktande vid statistikuppläggningen.

SOU 1973:36

6.4.4 Information om uttag m. m. av grus, sand, lera och torv Även när det gäller naturresurserna grus, sand, lera och torv finns uttalade behov av en fortlöpande information avseende dels tillgången på, dels uttagen (takterna) av dessa. Befintlig information härom är i hög grad bristfällig. SCB har mot denna bakgrund studerat förutsättningarna att få till stånd en systematisk statistikinsamling inom området. På grund av svårigheter att finna en lämplig utgångsram (verksamhetsregister) för en sådan statistik har dock frågan ännu inte kunnat lösas. Enligt naturvårdslagen krävs numera täkttillstånd för att få starta täktverksamhet. Tillstånd kan kompletteras med täktplan där bl. a. beräknat årligt uttag ur takten kan anges. Faktiska uttag av exempelvis grus registreras endast i undantagsfall då sådan information föreligger. Skyldighet att lämna uppgift om gjorda uttag finns inte utom vad gäller takter som kontrolleras enligt miljöskyddslagen. Miljöskyddslagstiftningen föreskriver skyldighet att till länsstyrelsen göra anmälan om inrättning för täktverksamhet. Denna anmälan innehåller bl. a. uppgifter om företagets omfattning vilka skulle kunna läggas till grund för en uppskattning av uttagen. Anmälan registreras även hos SNV. Det anförda ger vid handen, att information om de samlade uttagen av grus, sand, lera etc. saknas. På grund av regleringen i naturvårdslagen och miljöskyddslagen om startande och drift av täktverksamhet skulle det emellertid vara möjligt att successivt få fram visst registerunderlag för en framtida statistik vad avser omfattningen av dylik verksamhet. Det synes angeläget att förutsättningarna härför närmare undersöks varvid även bör utredas möjligheterna att få till stånd en statistik över tillgången på grus, sand, lera m. m. Vidare bör prövas i vilken utsträckning en statistik över tillgång på och uttag av dessa resurser behöver vara geografiskt differentierad. Enligt MKU:s mening bör en statistik över SOU 1973: 36

tillgången på och uttagen av grus, sand, lera etc. i viss utsträckning kunna byggas upp på grundval av den i Ml lagrade informationen om s. k. miljöfarlig verksamhet (se utredningens förslag i avsnitt 6.2.2). Statistikverksamheten som sådan bör emellertid — med hänsyn till att statistiken skulle få sin huvudsakliga användning inom andra områden än miljövården — organisatoriskt ligga utanför ME Denna mening delas av statskontoret.

6.4.5 Information om uttag m. m. av malmer och mineraler Till de icke förnyelsebara naturresurserna hör bl. a. malmer och mineraler. Utvinningen av dessa medför att möjligheterna att försörja landets industri etc. med råvaror successivt minskar varför det är angeläget att utvinningens omfattning och art fortlöpande följs. MKU anser det vara av vikt att sådan information kan relateras till uppgifter om tillgången på berörda malmer och mineraler. För att bryta och nyttiggöra vissa malmer och mineraler krävs enligt gruvlagen (1938: 314) att rätt erhållits att tillgodogöra sig malmerna och mineralerna inom visst område (utmål). Gruvinnehavare är skyldiga att varje år till bergmästarna, vilka lyder under kommerskollegium, inrapportera mängden utvunnen malm. Dessa uppgifter bearbetas och sammanställs av SCB och redovisas i form av officiell statistik. Denna jämte övrig tillgänglig information på området fyller enligt MKU:s bedömning på ett tillfredsställande sätt de krav på information som skäligen kan ställas i fråga om tillgången på och utvinningen av malmer och mineraler. MKU har därför inte haft anledning föreslå någon komplettering av befintliga informationsrutiner. Inte heller har utredningen ansett det påkallat att förorda att den nuvarande verksamheten på området — helt eller delvis — inordnas i ME Till samma bedömning i dessa båda avseenden har statskontoret kommit i sin förstudie till ME 131

6.4.6 Statistik över skogsbestånd, skogstillväxt och skogsavverkning Skogstillgångarnas stora betydelse för landets ekonomi motiverar att man förfogar över säkra uppgifter om bl. a. skogsbeståndet, skogstillväxten och skogsavverkningen. Behovet av att ha tillgång till en dylik statistik har blivit mera aktuellt sedan särskilda undersökningar gett vid handen att en fortsatt försurning av nederbörden eventuellt skulle kunna medföra omfattande nationalekonomiska förluster i form av minskad skogstillväxt. För att få betydelse från allmän naturresurssynpunkt bör den skogsstatistiska redovisningen ha en sådan uppbyggnad att den möjliggör studium av skogsbestånd, skogstillväxt och skogsavverkning beträffande skilda regioner i landet. Enligt MKU:s uppfattning kan en på detta sätt upplagd redovisning ge ett i huvudsak tillfredsställande underlag för översiktliga resursbedömningar. En annan viktig användning kan skogsstatistiken få som indikator på långsamt inträffande miljöförändringar orsakade av t. ex. den ökade försurningen av nederbörden. Det har framhållits under MKU:s arbete med hithörande frågor att en statistik baserad på undersökning av trädens årsringar eventuellt skulle kunna fylla ett sådant miljöövervakande syfte. Den nuvarande skogsstatistiken i Sverige handhas främst av skogsstyrelsen, SCB, domänverket och skogshögskolan. Statistiken svarar förhållandevis väl mot de allmänna krav som kan ställas på en löpande redovisning av skogsresurserna och deras utnyttjande. Däremot har statistiken f. n. knappast en sådan uppläggning att den utgör något mera betydelsefullt inslag i den miljöövervakande verksamhet som syftar till att upptäcka miljöförändringar på grund av t. ex. föroreningspåverkan. Enligt MKU:s mening finns ingen anledning att till någon del inordna skogsstatistiken i Ml. Angeläget är dock att möjligheterna att successivt anpassa statistiken till kraven från miljöövervakningssynpunkt — se 132

ovan — fortlöpande beaktas av de för statistiken ansvariga organen. 6.4.7 Statistik över fiskfångster Från olika håll har framhållits det värde en kontinuerlig statistik över kvantiteter fångad fisk i kombination med uppgifter om fiskeinsatser skulle ha såsom indikator på miljömässigt betingade förändringar i de vatten där fiske bedrivs. Vidare har betonats att en detaljerad sådan statistik behövs om man skall få en säker uppfattning om uttagen inom olika havsregioner av den resurs som fiskbeståndet utgör. En löpande svensk statistik över fiskfångster skulle för att fylla angivna krav från miljökontrollorganen läggas upp på ett sätt som medger en detaljerad regional redovisning med hänsyn till fångstplatser. Vidare behöver den svenska statistiken kompletteras med en enligt likartat system framtagen statistik för de övriga länder som bedriver fiske i havsvatten kring Sverige. Den nuvarande officiella fiskestatistiken i Sverige är emellertid inte så avpassad att den kan få någon mera betydelsefull användning för miljöbedömningar och för uppskattningar rörande uttagen av fisk frän skilda havsområden. Statistiken ger visserligen för olika fiskslag en redovisning av fångade kvantiteter men den är inte fångstplatsorienterad utan avser kuststräckor där landning av fisk har skett eller - beträffande syd- och ostkusten - där fiskaren har sin hemort. I anslutning till en allmän översyn under 1960-talet av fiskestatistiken - vilken skedde i samverkan mellan statens jordbruksnämnd, fiskeristyrelsen och SCB — föreslogs en omläggning av statistiken till en fångstplatsbaserad redovisning av det slag som nu skulle behövas från miljökontrollsynpunkt. Yrkesfiskarna motsatte sig emellertid en sådan redovisning, vilken ansågs bli alltför betungande för fiskarkåren. Någon omläggning av statistiken har därför inte kommit till stånd. Enligt vad MKU under hand har erfarit har dock frågan om en förändring av den svenska fiskestatistiken ånyo tagits upp SOU 1973:36

till behandling av SCB, som utreder hithörande problem i samarbete med fiskerinäringsutredningen, statens jordbruksnämnd, fiskeristyrelsen och Sveriges fiskares riksförbund. MKU vill framhålla att tillgången till en fångstplatsorienterad statistik över kvantiteter fångad fisk skulle innebära förbättrade möjligheter i olika avseenden att genomföra en fortlöpande miljöövervakning och kontroll av naturresursutnyttjandet. Mot denna bakgrund vill utredningen understryka vikten av att en omläggning av den officiella fiskestatistiken kommer till stånd. Utredningen har dock inte funnit anledning föreslå, att denna verksamhet inordnas i Ml.

arter. Redovisningen skulle ske på sådant sätt att de slutliga statistikresultaten kunde presenteras med en långtgående geografisk differentiering. Befintlig statistik i Sverige över nedlagt vilt är av ringa omfattning och avser i realiteten endast uppgifter beträffande de större rovdjuren (björn, varg, järv, lo), älg samt kronhjort. Också vid en internationell jämförelse kan konstateras att den svenska statistiken har en förhållandevis låg ambitionsnivå. MKU anser att behovet av en förbättrad viltstatistik numera är väl dokumenterat. Från viltvårdssynpunkt torde det vara ett förstahandsintresse att kontinuerligt ha kännedom om viltbeståndet, dess numerär och geografiska fördelning. Det är emellertid 6.4.8 Statistik över nedlagt vilt knappast möjligt att åstadkomma en mera Frågan om behovet av och förutsättningarna omfattande och generell beståndsredovisning ens på längre sikt även om betydande resurför uppbyggnad av en löpande viltstatistik ser avdelas för ändamålet. När det gäller att utvisande antalet vid jakt nedlagda villebråd bedöma frågan om att bygga upp en allmän har närmare granskats av MKU. Från bl. a. statistik över vid jakt nedlagt vilt bör beakSNV har framhållits det värde en dylik statistik skulle kunna få för bl. a. plane- tas, att en sådan statistik under vissa förutsättningar också kan ge information om ringen av olika viltvårdsåtgärder. Det har beståndet. också betonats att statistiken — i kombination med uppgifter om använd jakttid — En i och för sig angelägen geografiskt skulle kunna fungera som indikator på miljö- differentierad allmän statistik över nedlagt mässigt betingade förändringar i viltbestån- vilt är emellertid svår att åstadkomma, bl. a. det. Statistiken skulle således i detta avseenpå grund av metodologiska svårigheter. Till de komma att tjäna samma syfte som den i betydande del sammanhänger detta med att föregående avsnitt behandlade fiskestatististatistikinsamlingen knappast kan utföras ken. enligt stickprovsmetod utan måste avse samtliga personer som under viss redovisningspeFrågan om en utbyggd viltstatistik har riod bedrivit jakt. Eftersom antalet uppgiftstidigare behandlats av 1964 års naturresurslämnare vid ett sådant system skulle uppgå utredning (SOU 1967:43) som underströk till 200 0 0 0 - 3 0 0 000 är det ofrånkomligt behovet inom viltforskningen att få en så exakt viltstatistik som möjligt och att få att vissa volymmässiga problem kommer att denna statistik så utformad, att problem vara förbundna med statistikframställningen. Rent allmänt kan konstateras, att en på kunde lösas med dess hjälp. På uppdrag av SNV: s forskningskommitté detta sätt utarbetad statistik måste dra förför viltbiologi har en särskild arbetsgrupp hållandevis höga kostnader. Det kan också senare utrett enligt vilka metoder och under antas, att betydande resurser skulle behöva vilken organisatorisk form en löpande jakt- avdelas för kontroll av att redovisningen blir statistik skulle kunna tas fram. Arbets- fullständig i den meningen att samtliga jägare gruppens förslag innebär, att envar innehava- inkommer med uppgift om jaktresultat. re av jaktkort skulle åläggas att årligen En annan väsentlig fråga gäller tillförlitligredovisa antalet nedlagda villebråd av olika heten i de enskilda statistikuppgifterna. SOU 1973: 36

Mycket talar för att kvaliteten hos primärmaterialet — i varje fall under en tämligen lång inledningsperiod — skulle bli relativt låg och att kontrollen av de enskilda uppgifterna därför måste få stor betydelse. En sådan kontroll torde bli så mycket mera angelägen som jaktstatistiken önskas redovisad med en långt gående geografisk differentiering. Enligt MKU:s mening saknas underlag för att allsidigt bedöma den förut nämnda arbetsgruppens förslag till uppläggning av en viltstatistik. En i förslaget redovisad skiss till undersökningsplan bör dock kunna läggas till grund för ett vidare utvecklingsarbete. Viss tveksamhet har vid behandlingen av förslaget inom MKU uttryckts beträffande möjligheterna att erhålla en detaljerad geografisk redovisning av statistiken i enlighet med arbetsgruppens förslag. Liknande synpunkter har anmälts av Svenska jägareförbundet, vilket under hand har tillställts förslaget för yttrande och som därvid bl. a. har hört landets samtliga länsjaktvårdsföreningar i frågan. MKU vill således framhålla värdet av en geografiskt differentierad allmän statistik över nedlagt vilt och förordar att en sådan statistik i princip kommer till stånd. Uppbyggnaden av en dylik statistik måste emellertid föregås av en noggrant planerad försöksverksamhet i vilken bl. a. prövas olika former för insamling av önskade jaktuppgifter. Ett slutligt avgörande i frågan om införande av en allmän jaktstatistik bör således anstå i avvaktan på resultaten från denna försöksverksamhet, vilken MKU anser bör prioriteras. Det är angeläget att denna verksamhet, vilken bör utföras som en del av verksamheten inom Ml, läggs upp på sådant sätt att de praktiska förutsättningarna för ett genomförande av ovan angivet förslag till statistikrutiner — eller av en modifierad version av detta förslag — blir allsidigt prövade.

6.5 Viss övrig information 6.5.1 Information om forsknings- och undersökningsverksamhet m. m. Redogörelsen i kap. 3 visar att det i Sverige pågår en mycket omfattande forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet. Erfarenheter bl. a. från den av MKU utförda modellundersökningen beträffande några kommunblock i landet pekar på att antalet i statlig, kommunal och privat regi bedrivna forsknings- och undersökningsprojekt för riket som helhet uppgår till flera tusen. Merparten av dessa är av kortvarig natur men icke sällan förekommer att projekt sträcker sig över perioder om tio år eller längre. Samlad redovisning av verksamheten saknas men inom vissa områden — t. ex. vattenvårds- och luftvårdsområdena - har vid några tillfällen sammanställts uppgifter om sådan verksamhet som varit av forskningsinriktad natur. Någon fast rutin för aktualisering av dessa sammanställningar finns dock inte. Vid sitt arbete med förstudien till Ml har statskontoret haft kontakter med ett antal myndigheter och andra organ som är engagerade i forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet. Den information som därvid erhållits ger vid handen, att uppgifter om ca 1 000 pågående projekt f. n. finns publicerade i olika projektkataloger. Forsknings- och undersökningsprojekten inom miljövårdsområdet är av starkt skiftande slag både vad avser innehållet i verksamheten och formen (metoderna) för dess genomförande. Särskilt med hänsyn till sistnämnda förhållande är det tveksamt om resultat (enskilda mätdata etc.) från den här aktuella verksamheten bör tills vidare inordnas i Ml. En samlad resultatregistrering förutsätter att verksamheterna baseras på en standardiserad teknik för insamling (provtagning, analys etc.) av information och att det bedrivs en regelbunden interkalibreringsverksamhet. Som MKU redan påtalat saknas ännu i stor utsträckning sådana standardiserade förfaranden och sådan kalibreringsverksamhet som här skulle behövas. SOU 1973: 36

De från forsknings- och undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet erhållna resultaten (mätdata m. m.) är emellertid trots dessa brister av betydande intresse för vissa användningar, varför det skulle vara värdefullt att få en överblick över verksamhetens innehåll, geografiska omfattning, metodik etc. Den långtgående organisatoriska splittringen av verksamheten har också aktualiserat behovet av att tillgängliga uppgifter om forsknings- och undersökningsprojekt, såväl pågående som avslutade, samlat kan redovisas. Referenser till forsknings- och undersökningsprojekt bör kunna ge en överblick över verksamhet av intresse ur miljövårdssynpunkt, t. ex. beträffande utförda bullerundersökningar. Möjlighet kommer också att ges för myndigheter och andra intressenter att snabbt få fram uppgifter om t. ex. samtliga vattenundersökningar som utförts inom ett visst område. Redan vunna insikter skulle på detta sätt kunna utnyttjas effektivare utan att själva primärresultaten från forsknings- och undersökningsverksamheten i fråga behövde bli lagrade i Ml. En dylik samlad redovisning av verksamheten bör kunna baseras på information från kataloger över forskningsprojekt, förteckningar över undersökningsverksamheter, vetenskapliga och tekniska rapporter m. m. på miljövårdsområdet. Förutsättningarna för en registrering av samtliga vetenskapliga och tekniska rapporter som publiceras i Sverige har nyligen utretts i en förstudie på initiativ av statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK). Skulle beslut komma att fattas om uppbyggnaden av en databas över forskningsprojekt och forskningsrapporter bör närmare undersökas i vilken utsträckning behovet av information om pågående och avslutad forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet kan tillgodoses genom denna databas. I avvaktan på ett sådant beslut föreslås att informationen om forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet blir registrerad i Ml i form av referenser, vilka bl. a. bör ange var den ursprungliga och SOU 1973:36

fullständiga dokumentationen finns att tillgå. Vidare bör i Ml finnas referenser till annan information som ansvariga myndigheter bedömer vara av särskilt intresse, såsom uppgifter om tillståndsgivning, utförda kontroller och försök samt analyser rörande ämnens förekomst och innehållet i olika varor. Referenser torde emellertid i vissa fall vara otillräckliga såsom hjälpmedel. Enligt MKU:s uppfattning bör därför undersökas möjligheten att hålla refererade dokument tillgängliga i sådan form att de vid en rekvisition snabbt kan ställas till förfogande i kopierad form eller annorledes. Längre fram bör därför prövas hur grundmaterialet forskningsoch undersökningsrapporter m. m. - lämpligen kan göras tillgängligt på ett smidigt sätt. Som MKU tidigare framhållit bör resultaten (enskilda mätdata) från de av utredningen föreslagna s. k. basdataundersökningarna, se avsnitt 6.3.1, registreras i Ml. Också beträffande vissa andra undersökningsverksamheter har MKU övervägt en mer detaljerad registrering än den av referenser. Gemensamt för dessa aktiviteter är att insamlade uppgifter har intresse för ett flertal myndigheter och andra organ. I det följande redogörs för dessa verksamheter och för de förhållanden som bestämt valet av registreringsalternativ för Ml.

Information avseende inventeringar En särskild typ av undersökningar är de inventeringar, vilka syftar till att kartlägga olika företeelser i den yttre miljön. Inventeringarna kan efter sitt innehåll indelas i tre huvudgrupper, nämligen inventeringar av föroreningsförhållanden, inventeringar av naturresurser samt biologiska inventeringar. Inventeringar av föroreningsförhållanden i luft och mark är relativt sällsynta. Vissa vattenområden har däremot noggrant kartlagts, dels genom speciella s. k. karteringsundersökningar med omfattande mätningar av rådande förhållanden, dels genom sammanställning och systematisering av fakta insam135

lade inom olika undersöknings- och forskningsprojekt. Vid inventeringar av föroreningsförhållanden insamlas och sammanställs vanligen ett stort antal data som beskriver skilda områdens status i olika avseenden och som kan komma att vara av intresse att inordna i Ml. MKU anser emellertid, att i en första etapp av systemets uppbyggnad registreringen i Ml bör avse referenser till dessa undersökningar. Insamling av data om naturresurser sker genom flera aktiviteter. Som exempel härpå kan nämnas, att SGU som ett led i utarbetandet av geologiska kartor bedriver en omfattande undersökningsverksamhet rörande marken. Härvid registreras bl. a. uppgifter om jordlagrens och berggrundens beskaffenhet och sammansättning samt om halterna i vanliga berg- och jordarter av olika metaller. Detta material har visserligen ett intresse från miljövårdssynpunkt men det torde vara tillfyllest att i Ml registreras referenser till undersökningarna. Ett annat exempel är den av skogshögskolan regelbundet bedrivna undersökningen av skogstillgångarna, den s. k. riksskogstaxeringen. Vid denna insamlas också jordprov och registreras ett antal data om marken, t. ex. data om humusskiktets mäktighet, jordart, hydrologi och jorddjup. Denna information kan likaledes vara av intresse från miljövårdssynpunkt, men en detaljerad registrering i Ml av insamlade mätvärden etc. synes inte heller här motiverad. I sammanhanget kan vidare nämnas de markkarteringar som utförs inom jordbruket. Därvid insamlade prover analyseras med avseende bl. a. på markens innehåll av fosfor och kalium, varjämte undersöks i vilken utsträckning fosfor, kalium och magnesium kan frigöras ur marken. Uppgifter från markkarteringarna finns lagrade hos lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen. Ungefär hälften av Sveriges samlade åkerareal är f. n. markkarterad. Materialet är emellertid mycket heterogent med avseende på karteringstidpunkten och har inte det intresse från miljövårdssynpunkt att det i ett första skede bör tas in i Ml. 136

Genom biologiska inventeringar kan i vissa fall registreras miljöförändringar som har ett betydande intresse från miljöövervakningssynpunkt. Det föreligger dock svårigheter att för sådana undersökningar finna parametrar som med större säkerhet reagerar för ändringar i miljöpåverkan. I avvaktan på att principer för genomförande av biologiska inventeringar fastläggs rörande bl. a. inventeringsparametrar och undersökningsmetodik föreslås, att i Ml tills vidare endast registreras referenser till undersökningarna. I detta sammanhang kan anmärkas, att SNV nyligen har tagit vissa initiativ som syftar till framtagandet av normer för utförande av biologisk inventeringsverksamhet.

Information

om ämnens biologiska

effekter

För åtskilliga myndigheters och andra organs verksamheter är det nödvändigt att ha tillgång till information om effekter av ämnen och andra varor på biologiskt material. Information om effekter på biologiskt material kan hämtas främst ur följande källor: 1) Vetenskapliga rapporter publicerade i Sverige eller utomlands, vilka kan erhållas genom vissa dokumentationscentraler. 2) Pågående forskningsverksamhet i Sverige som ännu inte resulterat i rapporter. Uppgifter kan hämtas genom registrering av forskningsprojekt. 3) Myndigheternas akter i de fall tillverkare eller importörer fått produkter prövade av kontrollmyndighet. Denna information härrör från vetenskapliga rapporter och från fabrikanters dokumentation om produkters innehåll och egenskaper men uppkommer även inom ramen för myndighets prövning av ärenden. Däremot kan information om effekter av en vara eller ett ämne vanligtvis inte erhållas i följande fall: 1) Uppgifterna finns tillgängliga endast i dokumentation som framtagits av tillverkaren och som inte lämnats ut av denne till myndighet eller annat organ. SOU 1973:36

2) Informationen finns framtagen i forskningsverksamhet utomlands men har ej publicerats. 3) Informationen har publicerats men finns inte tillgänglig hos dokumentationscentraler m. fl. på grund av att dokumentet ej registrerats eller att det trots registrering indexerats bristfälligt och därför inte kan återfinnas. På sikt skulle det vara väsentligt att bygga upp en datorbaserad registrering av utvärderade data rörande ämnens effekter för att underlätta åtkomst av dessa uppgifter för forskare, handläggare inom myndigheter m. fl. intressenter. Uppbyggnaden av ett datorbaserat register rörande ämnens effekter torde emellertid kräva samarbete på det internationella planet. Av speciellt intresse i detta sammanhang är arbeten som igångsatts vid Oak Ridge National Laboratory och vid Columbia University i USA, liksom planerna på att inom ramen för FN: s verksamhet upprätta ett samordnat register över effekter av hälsooch miljöfarliga varor. För att underlätta och effektivisera åtkomsten av information rörande effekter torde det vara angeläget att ett effektivt system för informationsåtervinning skapas. Ett önskemål som framförts från många håll är att ett ämnesrelaterat samlat register över litteraturreferenser med selektiv och målinriktad dokumentationsservice upprättas. I anslutning till ett sådant register skulle, som ovan nämnts, viss relevant dokumentation kunna samlas, främst sådan som åberopats i samband med tillståndsgivning för varor innehållande ämnen som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt. Av intresse i sammanhanget är också de samlingar av biologiskt material som finns bl. a. vid naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, vid de kommunala museerna i Göteborg och Malmö samt vid vissa universitetsinstitutioner. Detta material kan användas bl. a. för att belysa hur ackumulationen av ämnen i organismer har förändrats över tiden. Möjligheterna att effektivt utnyttja materialet försvåras dock bl. a. av bristfälliga SOU 1973:36

katalogiseringsrutiner. Med ledning av anförda synpunkter i frågan om informationen beträffande biologiska effekter föreslår MKU att i första hand referenser till berörd litteratur och andra dokument blir inordnade i Ml. Väsentligt är emellertid att på sikt också bygga upp en registrering av utvärderade data rörande effekter. Denna problematik bör lämpligen angripas inom ett väl avgränsat område genom utförande av ett modellförsök inom Ml i syfte att belysa sambandet mellan vissa kritiska ämnen och en viss form av effekt. MKU föreslår härvid att i försöket utväljs de s. k. teratogena effekterna. Om detta försök slår väl ut, torde den använda modellen kunna utvidgas till att omfatta ytterligare ämnen och effekter.

6.5.2 Statistik över sjukdomstillstånd m. m. Syftet med miljövårdsarbetet är bl. a. att förhindra sådana miljöförändringar som kan få skadlig inverkan på människan. Med nuvarande kunskap om sambandet mellan miljöpåverkan och effekter på levande organismer, inkl. människan, kan man dock inte utesluta att människans hälsotillstånd i viss utsträckning påverkas av t. ex. luftföroreningar eller genom hanteringen av kemiska varor. Inte heller kan uteslutas att denna påverkan i vissa fall kan vara av livshotande karaktär. Mot denna bakgrund är det av största betydelse att en fortlöpande information finns tillgänglig om effekterna av den miljöpåverkan som befolkningen utsätts för. Utredningen har emellertid under sitt arbete kunnat konstatera att det är förenat med utomordentliga svårigheter att erhålla en information som på ett entydigt sätt beskriver sådana förhållanden. Därför kan inte heller anvisas de former och det innehåll en informationsverksamhet på området bör ha i framtiden. Emellertid vill MKU i det följande ange några av de möjligheter som enligt utredningens uppfattning bör prövas närmare. Undersökningar av sambandet mellan mil137

jöpåverkan och effekter på människan kräver en statistisk ansats som innebär att information samlas in och bearbetas beträffande ett stort antal individer. Nödvändigt är vidare att denna verksamhet fortgår över en längre tidsperiod. En verksamhet som uppfyller dessa båda grundläggande krav är den av socialstyrelsen förda statistiken över sjukdomstillstånd m. ra., vilken utredningen vill tillmäta stor betydelse då det gäller att utveckla metoder för ett kontinuerligt studium av miljöeffekter på människan. Som framgått av redogörelsen i kap. 3 utarbetas inom socialstyrelsen en omfattande statistik av patientrelaterad natur, vilken baseras på registrering av data för varje utskriven patient (från vissa kroppssjukhus). Detta material innehåller bl. a. uppgifter om patienternas födelsetid och om diagnoser. Vid socialstyrelsen förs vidare ett individbaserat s. k. missbildningsregister och ett cancerregister. Viss information från hälsoundersökningsverksamhet av mer allmän natur blir likaledes föremål för registrering hos styrelsen. MKU anser det vara väsentligt att den av socialstyrelsen förda statistiken i möjligaste mån kan utnyttjas för att indikera eventuellt samband mellan miljöpåverkan och sjukdomstillstånd hos människan. Angeläget synes därför att statistiken utvecklas och byggs ut så att den på ett bättre sätt än f. n. kan användas för sådant ändamål. Av särskild betydelse vore att statistiken fick en sådan utformning att den kunde relateras till befintlig eller planerad statistik över emissioner, immissioner samt hanteringen av hälsooch miljöfarliga varor. Möjligheterna att för miljökontrolländamål genomföra fördjupade bearbetningar av det av socialstyrelsen insamlade materialet bör enligt MKU: s mening undersökas närmare. Vid sidan av socialstyrelsens statistik över sjukdomstillstånd m. m. skulle den av SCB förda statistiken över dödsorsaker i och för sig kunna få ett visst värde då det gäller att indikera effekter på människan av en viss miljöpåverkan. Denna statistik behöver dock undergå betydande förändringar om den 138

skall kunna få någon mera betydelsefull användning i ett sådant sammanhang. Detsamma gäller den statistik rörande sjuklighet som förs av riksförsäkringsverket. Slutligen vill MKU framhålla att det av SNV och karolinska institutet gemensamt förda tvillingregistret - se kap. 3 - bildar ett värdefullt material för genomförande av epidemiologiska studier i syfte att bl. a. klarlägga eventuella miljöeffekter på människan. MKU anser att sådana studier kan få ett särskilt stort värde om de också innefattar ett hänsynstagande till omgivningshygieniska förhållanden i form av data om t. ex. emissioner, immissioner samt hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor. Den här beskrivna verksamheten syftande till att belysa effekter på människan av viss miljöpåverkan synes inte böra inordnas i Ml. Detta utesluter inte att Ml tillhandahåller delar av det informationsunderlag som behövs för verksamheten, t. ex. viss statistik över emissioner, immissioner och hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor.

6.5.3 Information om s. k. ovanliga fenomen Allmänheten observerar ofta händelser av typen kraftiga insektsangrepp, plötslig fiskdöd, sjöfågelskador osv. En omedelbar vetenskaplig förklaring till fenomenen saknas ofta. I vissa fall kan de observerade fenomenen vara utslag av inträffade föroreningar eller andra förändringar i miljön och kan utgöra tecken på miljöstörning. De fenomen som iakttas är ofta av kortvarig karaktär. På lång sikt är det emellertid önskvärt att fenomenen analyseras. Från olika håll har framhållits som värdefullt att händelserna registreras för att möjliggöra senare studier. Enligt MKU:s uppfattning skulle en registrering i Ml av uppgifter om ovanliga fenomen och av sedermera fastställda orsaker, vilket föreslagits av statskontoret i dess förstudierapport, kunna bli av ett visst värde från kontrollsynpunkt. En dylik registrering SOU 1973:36

förutsätter emellertid fasta former för inrapporteringen och för kontrollen av uppgifternas tillförlitlighet i olika avseenden. Likaså måste en definition fastställas beträffande de händelser som skall betraktas som "ovanliga" och som sålunda skulle bli föremål för rapportering. Det har inte varit möjligt för MKU och statskontoret att mera ingående behandla frågan om organisationen av och innehållet i en dylik verksamhet, varför det inte heller är möjligt att ange vilken volym verksamheten skulle komma att få och vilka kostnader registreringen skulle medföra. MKU anser att en registrering av uppgifter om "ovanliga fenomen" i princip skall komma till stånd inom Ml men räknar med att frågan om verksamhetens innehåll och form måste övervägas ytterligare sedan uppbyggnaden av systemet påbörjats.

6.5.4 Information om meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden Utvärderingen av information om föroreningshalter i luft och vatten kräver ofta tillgång till meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska uppgifter rörande t. ex. vindförhållanden, nederbördsmängder, vattenföring, strömning och skiktning. SMHI skall enligt sin instruktion bl. a. anordna och övervaka dylika observationer samt granska, bearbeta och bevara insamlat material. Med hänsyn till att dubbellagring av information så långt möjligt skall undvikas anser MKU, i likhet med statskontoret, att den av SMHI insamlade informationen ej bör inordnas i Ml. Ett relativt omfattande utbyte av information mellan de två systemen kan dock förutses.

6.5.5 Statistik över miljövårdens kostnader och resultat För organ som är verksamma på miljövårdsområdet är det av intresse att fortlöpande kunna följa vilka kostnader som är förenade med miljövårdsarbetet och vilka resultat som SOU 1973:36

miljövårdsinsatserna ger på kort och lång sikt. Med hänvisning härtill föreslår MKU, att inom Ml byggs upp en allmän statistik som årligen redovisar dessa förhållanden. En allmän statistik över miljövårdens kostnader bör principiellt omfatta såväl statliga och kommunala som privata utgifter för miljövårdsinsatser. Likaså bör statistiken över uppnådda resultat i princip gälla både offentliga och privata miljövårdsåtgärder. Även om den föreslagna statistiken över miljövårdens kostnader och resultat således i princip bör vara generell anser MKU att redovisningen till en början måste begränsas till att i praktiken gälla enbart de statliga och kommunala miljövårdsinsatserna. I en del fall kan det vara förenat med svårigheter att avgöra om kostnaden för en viss åtgärd skall anses vara kostnad för miljövård i strikt mening. Det bör emellertid inte möta större svårigheter eller kräva någon mera omfattande arbetsinsats att åstadkomma en statistik över statens och kommunernas kostnader för miljövård. MKU anser att en sådan statistik skulle, såvitt gäller statens kostnader, kunna omfatta uppgifter om bl. a. anslag till miljövårdsverksamhet i strikt mening, anslag till miljövårdsforskning, kostnader för landskapsvårdande beredskapsarbete, kostnader för markförvärv (naturvårdsändamål), ersättningar vid bildande av naturreservat, anläggningsstöd m. m. till friluftslivet samt statsbidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder. I statistiken över kommunernas kostnader bör ingå exempelvis kostnaderna för avloppsrening och renhållning. Resultaten av miljövårdande insatser torde som regel vara relativt svåra att ange i statistiska termer. I avvaktan på att förutsättningarna för en sådan redovisning undersöks mera ingående torde statistiken till en början böra begränsas till sådana resultat som är direkt avhängiga av visst beslutsfattande. Som resultat i denna mening bör enligt MKU:s uppfattning kunna redovisas statistiska uppgifter bl. a. om arealer skyddad mark (naturreservat, nationalparker, strandskyddsområden etc.) och arealer förvärvad mark (för naturvårdsändamål). 139

MKU vill understryka betydelsen av att statistiken över miljövårdens kostnader och resultat så snart som möjligt byggs ut att omfatta i varje fall uppskattningar av de insatser som görs av näringslivet och av de resultat som uppnås genom dessa insatser. En sådan utvidgning framstår enligt MKU:s uppfattning som särskilt angelägen som kostnaderna för dylika insatser numera uppgår till mycket betydande belopp.

140 SOU 1973:36

7 Basdatanät för miljökontroll

Genom aktiviteter av skilda slag framkallas fortlöpande större eller mindre förändringar i den yttre miljön. Dessa kan från miljöbevarandesynpunkt vara av såväl positiv som negativ natur och innebära exempelvis att halten av kemiska ämnen i luft, vatten, mark och levande organismer ändras eller att främmande ämnen tillkommer, att förskjutningar inträffar i de biologiska processerna eller att naturresurser — vatten, vattenkraft, malmer, mineraler, grus, sand, lera m. m. samt skog, fisk etc. - tas i anspråk för produktions- eller konsumtionsändamål. Oavsett karaktären av dylika förändringar är det av största betydelse att förändringarnas inriktning och omfattning kontinuerligt kan följas och beskrivas i numerisk form. För utövandet av en effektiv miljökontroll innefattande såväl uppföljning av redan vidtagna åtgärder för miljöskydd som planering av fortsatt verksamhet - torde behovet av en sådan fortlöpande statistik inte kunna ifrågasättas. Rent allmänt kan konstateras att kraven på en undersökningsverksamhet som skall tillhandahålla information av här angivet slag blir av mycket kvalificerad natur. Självfallet kan en dylik verksamhet inte ges en sådan omfattning att varje förändring i miljön blir föremål för registrering. Verksamheten måste i stället inriktas på att i första hand beskriva sådana förändringar som antingen i sig själva är av intresse från miljösynpunkt SOU 1973: 36

eller kan tjäna som indikatorer på förändringar som man önskar få dokumenterade. En sådan uppläggning av verksamheten bör eftersträvas att relevant underlag erhålls för utarbetande och redovisning av en offentlig statistik över immissioner m. m. I metodhänseende erbjuder genomförandet av här aktuella undersökningar i vissa fall betydande svårigheter. Särskilt gäller detta observationer av sådana förhållanden som har samband med förändringar i den biologiska dynamiken. Till betydande del sammanhänger dessa problem med svårigheter att finna för sådana undersökningar lämpliga observationsparametrar medan de rent mättekniska svårigheterna kan väntas bli av underordnad betydelse. I andra fall åter torde problemen mera avse själva mät- och analystekniken än valet av relevanta observationsparametrar. Så är fallet med vissa undersökningar som syftar till att följa halter av kemiska ämnen i luft, vatten, mark och levande organismer. Såsom framhållits i kap. 5 saknas ännu i stor utsträckning standardiserade förfaranden för undersökningar av detta slag. När det slutligen gäller att undersöka sådana förändringar i miljön som har samband med utvinningen av naturresurser — malmer, mineraler, grus, sand, lera m. m. samt skog, fisk etc. - och med naturresursanvändningen i övrigt - främst utnyttjandet av mark och vatten — blir svårigheterna av 141

delvis annorlunda art och i huvudsak kont. ex. föroreningsutsläpp. centrerade till problemet att finna en prakInvändningsfria data avseende föroreningstiskt och ekonomiskt möjlig metod för belastning (emissionsdata), resul.erande insamling av de aktuella uppgifterna. föroreningskoncentrationer i luft, vatten, MKU anser att en väsentlig del av infor- mark och organismer (immissionsdati) samt mationen om miljöförändringar bäst kan beträffande hälsoeffekter (data från epidemierhållas genom undersökningar vid fasta obologiska undersökningar m. m.) och biologisservationsstationer vilka drivs kontinuerligt ka effekter i övrigt, t. ex. på artsammansättmed utnyttjande av standardiserade metoder, ning, tillväxt e t c , är viktiga som utgångss. k. basdataundersökningar. Hur dessa un- material för sådan generaliserad information dersökningar enligt MKU:s uppfattning bör (kriterier) som behövs såsom beslutsunderlag vara principiellt utformade för att på bästa i olika sammanhang. Enbart data av r.ämnda sätt svara mot miljökontrollorganens och slag är emellertid inte tillfyllest. Dessutom forskningens behov av information redovisas krävs ofta data av olika typer som in:e avses i sammanfattning här nedan och mera utför- inrymmas i Ml, t. ex. beträffande klimat, ligt i bilaga 1 till denna del av betänkandet. vattenföring e t c , information av experimenMKU anser att i Sverige bör bedrivas tell karaktär och resurser för en kvalificerad fortlöpande landsomfattande basdataunder- statistisk-vetenskaplig analys. ^ sökningar med syfte att beskriva den tempoMKU finner det angeläget framhålla att rala variationen hos olika parametrar av emissionsdata (jfr. avsnitten 6.2.2 och intresse från miljökontrollsynpunkt. Av sär6.2.8), immissionsdata från ett basdatanät skild betydelse är därvid att de långtidsmässioch tillräckliga resurser för bearbetnmg och ga förändringarna blir tillfredsställande klarutvärdering av insamlat datamaterial, alla lagda. Vidare bör undersökningarna läggas utgör lika viktiga delelement för att den upp på sådant sätt att regionala variationer nämnda generaliserade informationen skall så långt möjligt blir belysta. Syftet med kunna erhållas. Delelementen måste anpassas verksamheten bör vara att klarlägga de all- till varandra för att tillgängliga medel skall männa förändringarna inom regioner snarare kunna utnyttjas på ett optimalt sätt. Erfaän att ange förändringarna av mera akut renheterna från hittillsvarande undersöknatur i närheten av enskilda föroreningskälningsverksamhet på miljövårdsområdet är att lor. Sådana lokala förändringar måste enligt bearbetningsresurserna ofta stått i disproporMKU: s uppfattning bli föremål för särskilda tion till mängden insamlat material. Viktigt undersökningar i anslutning bl. a. till tillsy- är att datamaterialet såväl av emissions- som nen enligt miljöskyddslagstiftningen. immissions- och effekttyp är systematiserat Parallellt med den undersökningsverkoch lagrat på ett sådant sätt att en sambearsamhet som avser att beskriva förändringar i betning inte onödigtvis försvåras. naturen skall material insamlas som ger Då MKU har granskat den nuvarande möjlighet att beräkna miljöns successiva beundersökningsverksamheten på miljövårdslastning med olika föroreningar bl. a. från området - se närmare redogörelsen i kap. 3 kommuner och industrier (emissionsunder- har utredningen konstaterat att det redan i sökningar, se avsnitten 6.2.2 och 6.2.8). En dag förekommer en relativt omfattande dataväsentlig uppgift för basdatasystemet bör insamling av landsomfattande natur i syfte vara att tillhandahålla underlag för belysning att belysa sådana miljöförhållanden som av samband mellan emissioner och immissioangetts här ovan. Som exempel kan anföras ner. Vid planering av användningen av markden verksamhet som på vattenvårdsområdet och vattenresurserna är man i hög grad utförs av NLU, fiskeristyrelsen, SMHI och hänvisad till den kunskap och de erfarenheSGU. Inom det atmosfärkemiska området ter som erhållits och erhålls av verkningarna bedriver IMI i Stockholm sedan länge underav existerande miljöstörande aktiviteter, sökningar och vidare företas i ett stort antal 142

SOU 1973:36

tätorter regelbundna mätningar av luftföroreningshalter. Vidare bör nämnas att man vid bl. a. lantbrukshögskolan genomför viss löpande observationsverksamhet på det markkemiska området. När det gäller utvinningen av malmer och mineraler liksom uttagen av fisk finns viss statistik hos SCB och i fråga om skogsuttagen har bl. a. skogshögskolan vissa uppgifter. I övrigt gäller dock att informationen om ianspråktagandet av våra naturresurser är i hög grad ofullständig. Sålunda saknas i huvudsak data om den faktiska användningen av vatten- och marktillgångarna och om uttagen av grus, sand, lera m. m. På en undersökningsverksamhet som skall ge fortlöpande information om miljöförändringar måste - som tidigare nämnts komma att ställas långtgående krav i olika avseenden. Sålunda måste innehållet i en dylik verksamhet noga avpassas till karaktären av de förändringar som man önskar klarlägga. Kraven innebär vidare att man skall eftersträva representativitet i undersökningsverksamheten och att resultaten får en hög och känd tillförlitlighet. Med hänsyn till att undersökningarna skall spegla i första hand långtidsutvecklingen är det vidare väsentligt att verksamheten får en säkerställd kontinuitet. Slutligen är det av vikt att en innehållsmässig och teknisk-organisatorisk samordning sker av verksamheten. Av särskild betydelse vid genomförandet av miljöundersökningar är att kunna precisera vilken representativitet dessa har, dvs. i vilken utsträckning undersökningsresultaten är i statistisk mening generaliserbara. Frågan gäller därvid i första hand i vilken mån den erhållna informationen är representativ för större geografiska områden än den plats där undersökningen skett men också huruvida resultaten är representativa med hänsyn till de tidsmässiga aspekterna. MKU menar rent allmänt att frågan om undersökningars representativitet är viktig i all undersökningsplanering i samhället och att denna bör tillmätas stor betydelse också på miljövårdsområdet. Utredningen nödgas emellertid konstatera att det just på detta SOU 1973: 36

område ofta torde vara förenat med speciella svårigheter att utforma undersökningarna som statistiskt representativa undersökningar. Bakgrunden härtill är att de aktuella undersökningsparametrarna ofta företer mycket stora variationer i såväl tid som rum. MKU har funnit att man f. n. inte kan bestämma graden av representativitet hos observationerna i de existerande fasta observationssystemen i Sverige. Inom området bedrivs emellertid forskningsarbete som bl. a. innefattar representativitetsstudier. Heterogeniteten i miljöförhållandena i rummet och deras stora naturliga variationer i tiden medför betydande problem då man skall skapa ett observationssystem som är representativt för landet eller en region och som skall belysa förändringar av liten eller måttlig storleksordning. Temporala variationer i biologiska förhållanden på grund av naturliga faktorer, t. ex. klimatiska, är ofta av samma slag som de vilka förorsakas av en förorening. Många förorenande ämnen förekommer också naturligt och är likaledes underkastade variationer, t. ex. de s. k. närsalterna. Därtill kommer att föroreningar härrörande från s. k. punktkällor i betydande utsträckning resulterar i föroreningsgradienter som är underkastade temporala variationer av olika orsaker. Betydande svårigheter föreligger att skapa ett sådant system av fasta observationspunkter att man uppnår en tillfredsställande representativitet för regionala förhållanden vid det enskilda mättillfället. Generellt gäller att man genom att öka antalet observationspunkter kan förbättra systemets geografiska representativitet och att man genom att öka antalet observationstillfällen kan överbrygga de kortsiktiga temporala variationernas inflytande och därmed vidga möjligheterna till utvärdering av de förändringar som förorsakas av en viss förorening. Vid bedömning av representativitetsproblemen bör beaktas att vissa naturtyper är geografiskt mera homogena än andra. Vissa typer av djupt belägna bottnar, såväl i havet som i insjöar, är t. ex. med avseende på sedimentens egenskaper, liksom även botten143

faunans sammansättning, mycket uniforma över stora områden, medan bottnar på mindre djup är mera variationsrika i detta hänseende. Liknande skillnader gäller för exempelvis olika landskapstyper. Självfallet krävs ett tätare system av observationspunkter inom en mosaikartad naturtyp än inom en mera enhetlig. Vissa typer av naturliga system är vidare mera homogena i tiden än andra. Så är t. ex. bottenfaunan på större vattendjup underkastad mindre temporala variationer än bottenfaunan i strandzonen. Om en likvärdig representativitet skall erhållas måste observationsfrekvensen göras betydligt högre i det senare fallet än i det förra. Generellt gäller att svårigheterna att bygga upp representativa provtagningssystem är avsevärt större i medier som är underkastade hastiga växlingar, t. ex. som svar på väderleksförändringar, än i sådana som är i mindre grad utsatta för kortfristiga variationer. Utformmngen av ett observationssystem för miljöfö'ändringar måste bli i hög grad beroende av den uppsatta ambitionsnivån. Är avsikten att man också skall kunna spåra små förändiingar, t. ex. i individtätheten hos en växt eller ett djur, måste på grund av de avsevärda aaturliga variationerna observationsmaterialet göras större än om man kan nöja sig ned att fastställa endast större förändringa'. Man nödgas på denna punkt konstatera att det statistiska materialet i stor utsträckning fortfarande är otillräckligt för att avgöra vilken observationsfrekvens som erfordras för att en väntad förändring av viss given storle<sordning skall kunna fastställas med viss önskad precision. Vid undersökningar av biologiska effekter av föroreningar i naturen är man som regel hänvisad til att välja ett litet antal arter som får tjäna son s. k. indikatorer på de allmänna biologiska förändringarna i systemet. Även i detta sammanhang föreligger ett representatiritetsproblem. Vid valet av indikatorarter spelar ett flertal fakterer in, t. ex. graden av känslighet för föroreringar, graden av rörlighet (ett mindre rörigt djur är mera indikativt för 144

förhållandena på observationsplatsen än ett som rör sig över större områden) samt individtätheten inom området. Utredningen har funnit att redan existerande undersökningsverksamhet av basdatakaraktär i många avseenden uppfyller här ställda krav på en fortlöpande datainsamling för kontroll av miljöförändringar. Emellertid har utredningen kommit till den uppfattningen att en översyn av verksamheten bör komma till stånd om undersökningarna på ett fullt tillfredsställande sätt skall kunna svara mot samhällets behov av kontinuerlig miljöövervakning. MKU vill understryka att bristerna i den nuvarande verksamheten på området i allt väsentligt sammanhänger med att resurserna för bedrivande av undersökningsverksamhet av detta slag f. n. är otillräckliga och att verksamheten — genom att den i huvudsak finansierats med forskningsmedel — saknar en säkerställd kontinuitet. Under medverkan av särskild expertis har inom MKU utarbetats ett principförslag vad avser sådan datainsamling vid fasta observationsstationer som enligt utredningens uppfattning behöver ske framdeles för att samhället skall förfoga över någorlunda säkra uppgifter om miljöutvecklingen. Förslaget innebär att landsomfattande undersökningar av fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i miljön - inkl. levande organismer skall bedrivas i en icke obetydligt ökad omfattning jämfört med hittillsvarande verksamhet. Av praktiska skäl har programmet uppdelats på fyra delprojekt, nämligen undersökningar avseende förhållanden i a) luft och nederbörd b) ytvatten c) grundvatten samt d) mark och vegetation. Vid utformningen av förslaget har beaktats de i det föregående angivna kraven på en undersökningsverksamhet av här aktuellt slag varjämte särskild hänsyn har tagits till de praktiska möjligheterna att genomföra önskade observationer. Med hänsyn till bl. a. att kostnaderna för genomförandet av undersökningar på miljövårdsområdet som regel är betydande har MKU inriktat sitt arbete på att utforma ett SOU 1973: 36

minimiprogram för den ifrågavarande undersökningsverksamheten varvid har eftersträvats att inpassa de enskilda undersökningsaktiviteterna i ett samlat system för datainsamlingen. Härav följer dels att det ställer sig svårt att göra en nedskärning i programmet utan att syftet med verksamheten eftersatts, dels att man vid eventuell ändring i någon del av programmet noga måste överväga vilken effekt ändringen kan få på verksamheten som helhet. MKU vill understryka att förslaget skall uppfattas som en principskiss, vilken i första hand är avsedd att visa inriktningen och omfattningen av den för framtiden behövliga verksamheten samt att ligga till grund för en kostnadsberäkning. Sammantaget torde krävas ett relativt omfattande ytterligare utredningsarbete innan en definitiv detaljplan för verksamheten kan fastställas. Den av MKU föreslagna datainsamlingen förutsätts kunna ske i huvudsak rutinmässigt med tillämpning av vedertagen undersökningsmetodik. Utvärderingen av resultaten kan emellertid inte på motsvarande sätt göras enligt rutinmetoder utan måste enligt MKU:s uppfattning bli en viktig uppgift för forskningen på området. Rent allmänt vill MKU understryka vikten av att detaljplaneringen av föreslagen undersökningsverksamhet och genomförandet av denna sker i nära samverkan med forskningsorganen och med speciellt beaktande av dessa organs krav när det gäller verksamhetens innehåll och utformning. Det förtjänar påpekas att MKU redan vid utarbetandet av här framlagda principförslag sökt ta vederbörlig hänsyn till dylika önskemål. Förslaget till undersökningsplan har, som förut nämnts, begränsats till att gälla landsomfattande verksamhet. De regionala och lokala undersökningar som utförs och kommer att utföras i stort antal omfattas sålunda inte av planen. Frågan hur dessa senare undersökningar skall beaktas i Ml behandlar utredningen på annan plats i betänkandet (se främst avsnitt 6.5.1). Den begränsningen har vidare vidtagits att planen inte innefattar uppföljning av sådana 10-SOU 1973: 36

fysiska förändringar i miljön som sammanhänger med att naturresurser (vatten, malmer, mineraler, grus, sand, lera m. m., skog etc.) tagits i anspråk eller utnyttjats på visst sätt. I det föreslagna systemet för basdatainsamling behöver erfarenheterna från forskningsarbetet successivt utnyttjas. Det blir också nödvändigt med en intensifiering av forskningsinsatserna för att basdatasystemet efter hand skall kunna modifieras och bli allt mer effektivt. Vid en utbyggnad av verksamheten bör eftersträvas att denna så tidigt som möjligt och i så hög grad som möjligt får rutinmässig karaktär varigenom kontinuitet i mätserierna kan säkras. De fasta observationssystem som f. n. är i drift har gett information av stor praktisk betydelse men precisionen har för vissa syften varit otillräcklig. MKU räknar med att man genom representativitetsstudier kan modifiera och förfina systemen så att de efter hand kan ge den detaljinformation som behövs för skilda ändamål. Av det föregående torde framgå att ett avsevärt utredningsarbete behöver genomföras innan basdatasystemet kan ges sin definitiva utformning. MKU anser att uppbyggnaden av systemet måste ske parallellt med utvärderingen av erhållet datamaterial och med genomförandet av särskilda intensivundersökningar. 1 Dessa senare blir enligt MKU:s uppfattning väsentligen av forskningskaraktär och bör mot denna bakgrund bekostas på annat sätt än genom anslag till verksamheten med basdataundersökningar. I viss mening kommer basdatasystemet aldrig att få en definitiv utformning. Nya föroreningar kommer till vilket ställer krav på ett ökande antal observerade parametrar medan andra parametrar förlorar i intresse. Helt nya önskemål om miljöövervakningens syfte och omfattning kan medföra att ytterI bilaga 2 återges ett till MKU överlämnat förslag till översiktligt program för sådana intensivundersökningar ("Stationsnät av terrestra peglar grundade på små avvattningsområden,>). Förslaget har utarbetats under medverkan av expertis från bl. a. ekologikommittén vid statens naturvetenskapliga forskningsråd, skogshögskolan och SMIII. 145

ligare undersökningsmoment måste införas i systemet. MKU vill i sammanhanget understryka vikten av kontinuitet i mätverksamheten och framhålla betydelsen av att inskränkningar i undersökningsprogrammet genomförs bara i de fall där en fortsatt mätning inte ter sig meningsfull. Syftet med basdataundersökningarna är i första hand att erhålla information om utvecklingstendenser varför det är angeläget att för olika parametrar byggs upp långa serier av mätdata.

MKU vill understryka att det föreslagna basdatasystemet inte kan vara självförsörjande med allt det datamaterial som krävs för utvärdering av observationerna. Av särskilt stor betydelse är att data av hydrologisk och meteorologisk natur blir insamlade i annan ordning och hålls tillgängliga för de forskningsorgan som kommer att svara för utvärderingen. Att närmare beräkna kostnaderna för genomförandet av föreslagen verksamhet med basdataundersökningar ställer sig synnerligen Också vid de studier av orsakssamband som skall göras med utgångspunkt från svårt. En grov uppskattning ger emellertid basdataundersökningarnas resultat kommer vid handen att de normala årskostnaderna att krävas tillgång till kvalificerad vetenskap- skulle bli omkring 8,5 milj. kr, varav ungefär lig expertis. Ett belysande exempel på beho- hälften skulle utgöra ökade kostnader i vet av expertinsatser för denna typ av förhållande till befintlig av staten redan utvärdering är den förändrade kemiska situa- finansierad verksamhet av basdatakaraktär. tionen i Östersjöns bottenvatten såsom den Enligt förslaget skall uppgiftsinsamlingen uppmätts i ett fast observationssystem vilket vart tredje år bli föremål för viss utvidgning varit i drift sedan slutet av 1800-talet. De vilket medför en nettokostnadsökning om konstaterade förändringarna kan ha flera knappt 1 milj. kr. orsaker, t. ex. förändrade hydrografiska förI kap. 11 kommer utredningen senare att hållanden, ökade utsläpp av organiska föro- redovisa en skiss till organisation av den reningar från industrier och kommuner eller föreslagna verksamheten. Utredningen vill förändrad biologisk produktion till följd av dock redan här understryka vikten av att de utsläpp av tillväxtpåverkande salter från organ som närmast får ansvar för verksamkommunala avloppsverk, jordbruk etc. Det hetens detaljplanering noga prövar förutsättär här inte möjligt att definitivt binda orsak ningarna för en teknisk samordning av de till verkan utan att hela det invecklade olika delprojekten. En sådan samordning biologiska — kemiska — hydrologiska system skulle exempelvis kunna innebära att en som är inkopplat i vattenprocesserna har sammanhållen provtagning avseende luft, analyserats. Sådana analyser, som kan invol- vatten, mark och levande organismer kom vera uppbyggandet av matematiska modeller, till stånd. Endast i mycket begränsad utkräver ingående kunskap om processerna sträckning har MKU haft möjlighet att bevilken ofta kan vinnas endast genom inten- handla hithörande frågor. sivstudier i fält kombinerade med experiOm det här framlagda förslaget blir gementella undersökningar. nomfört kommer årligen att insamlas ett Relationerna mellan en resulterande konmycket stort antal data av skilda slag. Ett centration av en förorening i en vattenreci- effektivt utnyttjande av uppgifterna kräver pient är i hög grad beroende av vattenom- bl. a. tillgång till goda bearbetningsmöjlighesättningshastigheten och i vissa fall tempera- ter. De enskilda resultaten från den underturen och den biologiska aktiviteten. Mycket sökningsverksamhet som kommer till stånd ofta uppnås den maximala effekten av ett — mät- och analysdata m. m. — bör därför kontinuerligt utsläpp först efter lång tid på registreras i Ml och där lagras på sådant sätt grund av trögheten i det påverkade systemet. att bearbetningar av materialet lätt kan Liknande fördröjning av responserna har genomföras. man anledning att räkna med när det gäller Sammanfattningsvis föreslår MKU sålunda grundvatten. att landsomfattande undersökningar, s. k. 146

SOU 1973: 36

basdataundersökningar, skall genomföras i huvudsakligt syfte att beskriva den temporala variationen hos olika parametrar av intresse från miljökontrollsynpunkt. Av särskild betydelse i sammanhanget är att besked erhålls om de långtidsmässiga förändringarna. Undersökningarna bör vidare få en sådan uppläggning att regionala variationer så långt möjligt blir belysta. Syftet skall dock i det senare fallet vara att klarlägga de allmänna förändringarna snarare än att beskriva förändringar av mera akut natur i närheten av enskilda föroreningskällor. Detta utesluter inte att undersökningarna får en sådan uppläggning att ett studium av orsakssamband — mellan emissioner och immissioner — möjliggörs. De bör vidare ges en sådan form och ett sådant innehåll att erhållna mät- och observationsdata kan bilda huvudsakligt underlag för utarbetande och redovisning av en offentlig statistik över immissioner m. m. MKU redovisar i det följande förslag till principprogram för basdataundersökningar avseende a) luft och nederbörd b) ytvatten c) grundvatten samt d) mark och vegetation. Åter vill utredningen understryka att förslaget, som mera utförligt återges i bilaga 1, skall uppfattas som en skiss, vilken i första hand är avsedd att visa inriktningen och omfattningen av den för framtiden behövliga verksamheten. Ett omfattande ytterligare utredningsarbete behöver sålunda genomföras innan en definitiv detaljplan för verksamheten kan fastställas. Basdataundersökningar derbörd

avseende luft och ne-

MKU föreslår att undersökningarna av luft och nederbörd skall innefatta bakgrundsmätningar i vilka fortlöpande skall följas variationen i vissa atmosfär-kemiska parametrar. Det närmare syftet med undersökningarna är att övervaka de mängder av olika substanser som, särskilt genom mänskliga aktiviteter, tillförs jordytan (s. k. depositionsmätningar). Vidare förutsätts undersökningarna ge väsentlig delinformation för studier av samspelet mellan luft, vatten, mark och organismer. Strävan bör vidare vara att söka klarlägga SOU 1973: 36

svenska och utländska emissioners relativa betydelse för föroreningssituationen i Sverige. Nätet föreslås omfatta ett femtontal stationer för mätningar av total deposition, vilka skulle samordnas med mätningar på global nivå som planeras av World Meteorological Organisation (WMO), samt ett 85-tal s. k. depositionsstationer avsedda att ge underlag för mera detaljerade balansberäkningar rörande substansers tillförsel, ackumulation och avrinning. Vidare föreslås nätet innehålla ca tio stationer för jämförelse mellan luftförhållandena i tätorter och på landsbygd samt en s. k. referensstation. Till de fasta stationsnäten skall enligt förslaget knytas en mobil provtagningskapacitet i syfte bl. a. att kontrollera nätens representativitet. I första hand skulle verksamheten avse fysikalisk och kemisk provtagning, men även viss biologisk observationsverksamhet, berörande ett 150-tal provtagningslokaler, ingår i det föreslagna nätet. Basdataundersökningarna i luft föreslås vidare omfatta tätortsmätningar syftande till att kartlägga och kontrollera den aktuella föroreningsbilden. Det för dessa undersökningar föreslagna programmet omfattar mätning av olika föroreningskomponenter med intensivare provtagning ju större den undersökta tätorten är. De mest omfattande mätningarna förutsätts komma till stånd inom storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, de därnäst mest omfattande i övriga tätorter med mer än 25 000 innevånare. Liksom hittills bör genomförandet av lokala luftföroreningsmätningar vara en kommunal uppgift och bekostas av kommunerna. Det program för löpande undersökningsverksamhet som MKU här lägger fram kan mot denna bakgrund inte ges bindande verkan gentemot berörda kommuner. MKU räknar emellertid med att kommunerna — liksom hittills har skett — skall visa förståelse för behovet av en dylik verksamhet och på frivillig väg medverka till att undersökningarna kommer till stånd. 147

Basdataundersökningar

avseende

ytvatten

Undersökningsprogrammet för kvalitetskontroll av ytvatten omfattar mätningar av fysikalisk-kemiska variabler i vattenfas, sedimentfas och biologisk fas samt vissa undersökningar av vattenområdenas biologiska tillstånd. Såväl sötvatten- som saltvattenundersökningar ingår i programmet. Syftet med undersökningarna är i första hand att möjliggöra en integrerad uppföljning av utsläppens verkningar i vattenmiljön. MKU:s förslag vad avser basdatanät för vattenobservationer omfattar inalles sju delundersökningar, nämligen undersökningar av — materialtransport till Östersjön, Kattegatt och Skagerack (ca 45 mätstationer) — materialtransport till Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren (ca 45 mätstationer) — föroreningsförhållanden m. m. i vissa sjöar (ca 20 huvudmätstationer) — jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten (ca 45 mätstationer) — skogsbrukets inverkan på vattenkvaliteten (ca 15 mätstationer) — biocidförekomst m. m. i biologiskt material (provinsamling från ett 150-tal lokaler) — föroreningsförhållanden m. m. i kust- och havsvatten (ca 50 stationer för fysikaliskkemiska undersökningar, ca 75 områden för sedimentundersökningar, ca 200 områden för biologiska undersökningar) Dessutom lägger utredningen fram förslag om upprättande av — stationer för koordinering av lokala undersökningar med basdatanätet (ca 100 mätstationer) — en mobil undersökningsresurs (avsedd att utnyttjas för dels specialstudier i de vattenområden som blir undersökta inom basdatanätet, dels utprovning av automatiska mätinstrument). Basdataundersökningar ten

avseende

grundvat-

Föreslagna observationer av grundvatten syftar till att fortlöpande kontrollera grundvat148

tennivå och grundvattenkvalitet för att ge besked om bl. a. de föroreningseffekter som kan misstänkas uppträda genom att grundvattentäkter tillgodogör sig ytvatten av skiftande kvalitet och genom att främmande substanser tillförs grundvatten via marken. Nätet innefattar provtagning i a) grundvatten som inte utnyttjas som takt (ca 40 mätstationer) b) grundvattentäkter baserade på s. k. konstgjord infiltration (ca 20 mätstationer) c) grundvattentäkter baserade på i första hand s. k. strand- eller botteninfiltration (ca 10 mätstationer) d) grundvattentäkter baserade på sprickvatten i berg (ca 10 mätstationer) samt e) vissa grundvattentäkter av annan typ (ca 10 mätstationer). Undersökningarna enligt kategori a) förutsätts bli utförda i form av fältundersökningar medan övriga undersökningar avses ske vid vattenreningsverken genom analys av inkommande råvatten. Basdataundersökningar vegetation

avseende mark och

Målsättningen för den föreslagna datainsamlingen är att kontinuerligt följa förändringar i mark och vegetation med avseende på halterna av kemiska ämnen och att registrera förändringar i de terrestra biologiska förloppen. På grund av att - som tidigare nämnts - svårigheter föreligger att utvälja relevanta biologiska parametrar för studium av de biologiska processerna kommer undersökningsprogrammet i praktiken att till en början gälla enbart bestämning av markens och vegetationens innehåll av kemiska ämnen. Verksamheten föreslås bedrivas så att vart tredje år anordnas i statistisk mening representativa undersökningar i syfte att erhålla information om genomsnittliga föroreningshalter inom vissa större regioner av landet medan den årliga insamlingen — i likhet med flertalet övriga observationer inom basdatanätet (avseende luft och vatten) — avses gälla data för enskilda mätstationer. I de förra undersökningarna föreslås antalet mätstationer preliminärt bli ca 600 medan antalet stationer i de årliga undersökningarna behöver bli högst 100. SOU 1973: 36

Samordningen med andra informationssystem och internationell samverkan

8.1 Inledning

Vägledande för uppdelningen i kap. 6 av information som skall ligga inom resp. utom Ml har varit principen att i Ml bör infogas i första hand information som får en från miljökontrollsynpunkt särskilt stor betydelse och användning samt i övrigt viss information som inte tidigare insamlats och bearbetats. I andra informationssystem skulle behandlas information som visserligen också är av stort intresse i miljöskyddssammanhang men som väntas få större betydelse för andra användningar än för miljökontrolländamål. En del av den information som enligt förslaget skall ligga utom Ml kan antas bli av tämligen okomplicerad natur och avse exempelvis grundläggande statistiska uppgifter av visst slag. För insamlingen, bearbetningen och redovisningen av sådan information kommer knappast att finnas behov av annan samordning med Ml än att informationen framställs med beaktande av de principer för klassificering, geografisk differentiering etc. som bör gälla för att uppgifterna skall få en meningsfull användning i miljökontrollsammanhang. I andra fall åter kan informationen ha det innehåll och den betydelse att en mera kvalificerad samverkan mellan Ml och andra informationssystem bör komma till stånd. Behovet av sådan samverkan kan bl. a. ta sig uttryck i att information från SOU 1973: 36

resp. system skall kunna sammanföras i gemensamma bearbetningar eller att information skall kunna överföras maskinellt från det ena systemet till det andra. En så långtgående samverkan kräver att i viss utsträckning gemensamma identifikationsbegrepp tillämpas i systemen. I det följande (avsnitt 8.2) tas upp några av de informationssystem som blir av intresse från miljöinformationssynpunkt och som därför behöver i viss utsträckning samordnas med Ml. Behovet av samordning innebär i dessa fall antingen att viss information från dessa andra system skall kunna sambearbetas med i Ml lagrade data eller att viss information därifrån skall kunna utnyttjas som direkt underlag i de miljökontrollerande organens verksamhet. MKU vill framhålla att behovet av samordning sannolikt kommer att gälla även andra informationssystem än de i avsnitt 8.2 särskilt omnämnda. Som exempel på sådana övriga system kan nämnas fiskeristyrelsens informationsverksamhet. Beträffande den i direktiven behandlade frågan om behovet av samverkan och samordning mellan svensk informationshantering och motsvarande verksamheter i andra länder och inom internationella organisationer kan helt allmänt konstateras att miljöfrågorna till stor del är av övergripande internationell karaktär och att en samordning av de enskilda staternas miljövårdsinsatser därför 149

måste komma till stånd. Behovet av samverkan, som bl. a. manifesterats genom Stockholmskonferensen år 1972 om den mänskliga miljön, innebär i sin tur att ett samarbete på miljöinformationsområdet måste ske. Formen för och innehållet i ett sådant samarbete får bestämmas med hänsyn till syftet med samordningen. Ändamålet kan vara att bedriva en samplanerad datainsamling rörande exempelvis miljöförhållanden och faktorer som inverkar på dessa förhållanden. Insamlingen skulle möjliggöra relevanta mellanstatliga resultatjämförelser och i sin tur medge bedömningar av exempelvis den storskaliga föroreningssituationen, transporten av föroreningar över stora avstånd och riskerna från global synpunkt av olika former av miljöpåverkan. Ett annat viktigt syfte med en internationell samverkan kan vara att undvika ett dyrbart dubbelarbete, såsom t. ex. vid registrering av hälso- och miljöfarliga substanser och deras effekter i olika avseenden eller av forsknings- och undersökningsresultat av generell betydelse för de nationella insatserna för hälso- och miljökontroll. I organisatoriskt hänseende synes det internationella samarbetet på miljöinformationsområdet kunna ske efter i huvudsak två linjer. Den ena innebär att något internationellt organ bär huvudmannaskapet för verksamheten och i denna egenskap svarar för att den avsedda samverkan kommer till stånd. Enligt den andra linjen skulle samarbetet grundas på direkta, officiella eller inofficiella, överenskommelser mellan två eller flera stater om viss samverkan. Det kan förutses att båda formerna kommer att tillämpas. Frågan om ett intensifierat samarbete på miljöinformationsområdet behandlades vid Stockholmskonferensen. Denna, som hade till syfte att öka medvetenheten på det politiska planet om miljöproblemen och att nå fram till internationella åtgärder på prioriterade områden, resulterade i åtskilliga förslag och beslut om utvecklingen av ett sådant samarbete. MKU redovisar i avsnitt 8.3.1 hur utred150

ningen principiellt ser på frågan om en samordning av den svenska miljöinformationen med andra länders motsvarande information. 1 det därpå följande avsnittet beskrivs kortfattat det samarbete på miljöinformationsområdet som redan nu sker genom internationella organ. Härvid redovisas också innehållet i vissa rekommendationer från Stockholmskonferensen vilka har särskilt intresse i sammanhanget. Slutligen redogör MKU i detta avsnitt för sin syn på frågan om Sveriges deltagande i de samordningssträvanden på miljöinformationsområdet som bedrivs av skilda internationella organisationer och på den roll som Ml bör spela i ett sådant sammanhang.

8.2 Samverkan system

med svenska

informations-

8.2.1 Centralnämnden för fastighetsdata Som nämnts i kap. 3 har riksdagen fattat beslut om uppläggningen av nya fastighetsoch inskrivningsregister, vilka tillsammans skall bilda en fastighetsdatabank. Vad avser fastighetsregistret, som torde få stort intresse från miljöinformationssynpunkt, innebär beslutet bl. a. att ADB skall komma till användning både vid övergången till det nya registret och för den framtida driften av detta. Vidare skall ett enhetligt beteckningssystem införas för rikets fastigheter. Kommunen skall vara s. k. registerområde och fastigheterna i registret lägesbestämda enligt den s. k. koordinatmetoden. Enligt riksdagsbeslutet har arbetet med att bygga upp fastighets- och inskrivningsregistren anförtrotts ett särskilt inrättat organ, centralnämnden för fastighetsdata (CFD). En försöksverksamhet såsom förberedelse för uppbyggnaden av databanken pågår sedan år 1971 och omfattar delar av Uppsala län. Ett första driftsystem byggs nu upp och den 1 juli 1974 går databanken i formell drift för hela Uppsala län. Successivt sker en utvidgning så att verksamheten mot slutet av år 1976 innefattar en databanksdrift för 1/4 av Sverige. Erfarenheterna från den första SOU 1973: 36

Koordinatregistreringen i fastighetsdatabanken omfattar såväl fastigheter som registrerade samfälligheter. Består fastighet eller samfällighet av flera områden tas koordinater ut för varje sådant område. Inom varje fastighets- och samfällighetsområde anges koordinater för a) en centralt belägen punkt inom området ("centralpunkt") b) befintliga byggnader c) fasta fornlämningar samt d) vissa andra objekt. De byggnader som omfattas av koordinatuttagningen är i princip alla de på kartunderlaget redovisade byggnaderna (som inte utgörs av ekonomibyggnader för jordbruk eller komplement till annan bebyggelse). Är arealen för fastighetsområdet mindre än 3 000 m och innehåller området bara en byggnad, — gällande fastighetsbeteckning (kommun- koordinatregistreras endast områdets centralnamn, traktnamn, registernummer m. m.) punkt. Registrering av koordinater i fastighetsda— namn på församling, länsnamn m. m. tabanken har fram till juni 1973 skett — tidigare gällande fastighetsbeteckning för sex län, vilka representerar ungefär 30 % — fastighets adress, omfång, läge m. m. (inkl. av det totala fastighetsbeståndet i riket. Det arealuppgifter och koordinatangivelse) fortsatta arbetet bedrivs med sikte på att — åtgärder, avskild mark koordinatregistret skall vara upplagt för hela — fastighets rättigheter och skyldigheter landet omkring år 1978. (vari ingår uppgift om t. ex. servitut) Integrationsnyckel vid sammanställning av — planer och bestämmelser som berör fastiginformation i fastighetsdatabanken med data het (innefattande beslut och åtgärder med i andra informationssystem förutsätts i förstillämpning av byggnadslagen, naturvårdslagen och andra offentligrättsliga bestäm- ta hand bli den nya fastighetsbeteckning som melser som påverkar förfoganderätten till införs i anslutning till databanksuppbyggnaden. Denna anges i fyra nivåer, nämligen fastighet) — ersättning vid beslut, förordnande m. m. registerområde, trakt, block och enhetsnummer. De identifikationsbegrepp i övrigt som enligt naturvårdslagen och motsvarande kan bli aktuella vid sökning av information i äldre lagstiftning. databanken är kvartersnamn, adress, planFör viss information kommer redovisning- och bestämmelsebeteckning, koordinater och ägares personnummer (det sistnämnda en i fastighetsdatabanken att under ett relativt långt inledningsskede vara ofullstän- dock endast i samband med s. k. satsvis bearbetning). Huruvida något av dessa identidig. Detta torde bl. a. gälla registreringen av fikationsbegrepp kommer att kunna använuppgifter om offentligrättsliga bestämmelser. das som integrationsnyckel vid kommunikaEtt viktigt syfte med fastighetsdatabanken tion med andra informationssystem kan är att erhålla en generell lägesredovisning av ännu inte anges med säkerhet. informationen om fastigheterna. Detta sker Den i fastighetsdatabanken lagrade infor— som tidigare nämnts — med användande av mationen avses bli fördelad på ett antal koordinatmetoden, vilken innebär att obdelregister, nämligen huvudregister (fastighejekts lägen anges med X- och Y-koordinater i ter, samfälligheter), kvartersregister, adressett enhetligt koordinatsystem ("rikets syregister, planregister och koordinatregister. stem").

utvecklingsfasen skall ligga till grund för utformningen av ett slutligt registreringssystem för hela riket. Fastighetsdatabanken har beräknats vara slutligt uppbyggd med hela rikets fastighetsbestånd under budgetåret 1979/80 varvid rikssystemet tas i full drift. Själva uppbyggnaden planeras ske så att databanken successivt tillförs fastighetsuppgifterna enligt viss turordning mellan län och delar av län. Det nya fastighetsregistret avses innehålla ett stort antal uppgifter om rikets fastigheter och till dessa knutna objekt, bestämmelser m. m. Sålunda torde registret då uppbyggnaden fullföljts komma att omfatta bl. a. följande information, nämligen

SOU 1973:36

Till fastighetsdatabanken skall höra ett registerkartverk, som kan komma att omfatta ett antal olika kartversioner, nämligen fastighets-, plan-, bestämmelse- och indelningskartor. Den definitiva utformningen av detta kartverk är emellertid ännu inte klarlagd. Såsom tidigare framhållits är det många av de offentliga organ som handhar uppgifter inom naturvården, inkl. den fysiska planeringen i stort, som behöver förfoga över information om beslut och planer som reglerar användningen av mark och vatten. Viktig information härom är uppgifter om de restriktioner som gäller för mark- och vattenutnyttjandet. MKU förutskickade i ett tidigare sammanhang att en stor del av denna information skulle kunna erhållas från den centrala fastighetsdatabanken. Om denna fick den av CFD planerade uppläggningen skulle sålunda därur kunna erhållas information om bl. a. fastställda general- och detaljplaner. Likaså skulle kännedom kunna vinnas om beslut enligt bl. a. naturvårdslagen avseende exempelvis naturreservat och landskapsbildsskydd. Detsamma skulle gälla sådana restriktioner som hade sin grund i beslut enligt byggnadslagen och en del andra författningar liksom meddelade dispenser från förbud enligt byggnadslagen och naturvårdslagen. Denna information om beslut, planer m. m. skulle kunna tillhandahållas direkt från fastighetsdatabanken utan att sambearbetning behövde ske med information ur Ml. Fastighetsdatabankens informationsservice skulle således i detta fall utgöra en från Ml helt fristående verksamhet. I andra fall åter kommer att finnas behov av en direkt kommunikation mellan de båda informationssystemen, vilket ställer krav på gemensamma identifikationsbeteckningar. En dylik samverkan framstår som angelägen inte minst med tanke på att en stor del av informationen i Ml skall lägesbestämmas med utnyttjande av samma koordinatmetod som används i fastighetsdatabanken. I de fall då aktuell information i Ml kan hänföras till bestämd fastighet synes det önskvärt att koordinaterna kan hämtas från fastighetsdatabanken genom kommunikation via fastig152

hetsbeteckning. För Ml gäller allmänt sett höga krav på noggrannhet i geografiska lägesangivelser, vilket kräver att de fastighetsbeteckningar som skall bli integrationsnyckel till fastighetsdatabanken blir noggrant kontrollerade innan de införs i Ml. Denna kontroll bör kunna utföras i samarbete mellan CFD och det (de) organ som får ansvar för driften av Ml. Även i övrigt vill MKU betona det stora värde som fastighetsdatabanken kan komma att få på miljöinformationsomrädet. Bl. a. bör denna kunna tjäna som bas för framtagning av en offentlig statistik över skilda förhållanden av intresse från miljösynpunkt. Uppbyggnaden av Ml och fastighetsdatabanken bör ske under samråd pä punkter av väsentligt gemensamt intresse varvid särskilt bör beaktas möjligheterna att via lämpliga identifikationsbegrepp kombinera information från systemen i gemensamma statistiska bearbetningar. Med hänsyn till att viss oklarhet råder om den närmare utformningen av fastighetsdatabanken och till att uppbyggnaden under alla förhållanden kommer att ta lång tid i anspråk, har utredningen inte ansett det meningsfullt att nu lägga fram konkreta förslag om dylika sambearbetningar. Frågan får tas upp av det organ som så småningom får ansvar för statistikverksamheten inom Ml.

8.2.2 Statistiska centralbyrån Framställningen av viss statistik av betydelse för miljövårdsarbetet skall enligt MKU:s i kap. 6 återgivna förslag inordnas i Ml och ske som en del av verksamheten inom detta informationssystem. För denna statistik gäller att den har sådan betydelse från hälsooch miljökontrollsynpunkt och får sådan till miljöområdet koncentrerad användning att statistikuppläggningen väsentligen bör anpassas till kraven hos berörda miljövårdsorgan. I andra fall åter får statistik av intresse från miljökontrollsynpunkt viktigare användningar inom andra fält än miljöområdet och bör därför tas fram i annan ordning än inom ML SOU 1973: 36

Över utformningen av sådan statistik kommer det för Ml ansvariga organet att sakna formellt inflytande. Det förutsätts dock att önskemålen från berörda miljövårdsorgan om statistikens innehåll även i detta fall så långt möjligt beaktas. De statistikverksamheter m. m. vid SCB som behandlas i det följande faller inom den senare av de båda här ovan nämnda grupperna av statistik. Inom den allmänna företagsstatistiken vid SCB finns åtskillig information som har potentiellt värde från hälso- och miljökontrollsynpunkt. Här kan till en början nämnas det centrala företagsregistret (CFR), som f. n. innehåller uppgifter om ca 400 000 företagsenheter i riket. Uppgifterna härrör huvudsakligen från riksförsäkringsverket och skatteadministrationen. Vissa uppgifter insamlas dessutom direkt av SCB från företagen. X jourhållningen är i princip löpande med något varierande tidsintervall beroende på den administrativa källan för informationen. Identifikationsbegrepp i CFR är personnummer eller registernummer enligt riksskatteverkets beteckningssystem. För de företag som bedriver verksamhet på flera platser, s. k. verksamhetsställen, anges både belägenhets- och postadress. För företagen som institutionella enheter finns oftast endast postadressen registrerad. Av intresse från miljökontrollsynpunkt är också SCB: s utrikeshandelsstatistik och dess industristatistik. Den förra, som omfattar uppgifter om export och import av varor, baseras på primärmaterial som tillhandahålls av generaltullstyrelsen och omfattar varje enskild varupost som är upptagen på den av importör och exportör avlämnade varuanmälan. Materialet bearbetas av SCB månadsvis. Industristatistiken avser att årsvis belysa produktionens storlek med fördelning på olika varor och tjänster samt att mäta den insats av arbetskraft, råvaror, förbrukningsmaterial av skilda slag samt maskinell utrustning som krävs för produktionen. Från hälso- och miljökontrollsynpunkt är av särSOU 1973: 36

skilt intresse sådana data som anger tillverkningen av enskilda varuslag, avsaluproduktionens värde och kvantitet samt råvaruförbrukningen av enskilda varuslag inom olika branscher. Uppgifter som samlas in till industristatistiken avser som regel s. k. arbetsställen, för vilka identifikationsbegreppet utgörs av ett speciellt nummer som är unikt för varje enhet. Vidare förekommer koder för bl. a. arbetsställets lokalisering samt branschtillhörighet enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Slutligen bör uppmärksammas den statistik inom SCB som har anknytning till de areella näringarna, främst lantbruket, och som delvis baseras på fältundersökningar. Dessa har metodmässiga likheter med delar av undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet. Vidare handhar SCB ett centralt register över lantbruksföretagen (lantbrukets företagsregister), vilket i princip omfattar all mark som vid senaste fastighetstaxering blivit hänförd till "jordbruksfastighet". Till registret sker beträffande företag med minst 2,0 ha åker en årlig uppgiftsinsamling medan uppgiftsinsamlingen i övrigt är intermittent. Den av SCB f. n. producerade statistiken har inte utformats med beaktande av de särskilda behov som på senare år tillkommit för miljöskyddet. Detta innebär att statistiken och dess primärmaterial knappast kan få någon mera betydelsefull direkt användning i miljövårdsarbetet. På sikt bör dock kunna åstadkommas vissa modifieringar och viss utbyggnad av statistiken så att den på ett bättre sätt svarar mot de allmänna behoven av information för miljövårdsarbetet. I sammanhanget vill MKU erinra om att utredningen i kap. 6 på flera punkter har föreslagit eller rekommenderat att statistiken hos SCB byggs ut, såsom beträffande bl. a. energistatistiken och fiskestatistiken, och att man undersöker förutsättningarna för uppläggning av ny statistik, såsom i fråga om bl. a. statistik över markanvändning och över uttag av grus, sand och lera. Vad gäller befintlig statistik över kommunala vatten153

och avloppsförhållanden har föreslagits att avsnitt 9.1. Vad här sagts om behovet av samordning denna utvidgas och samordnas med SNV:s mellan informationen om varor i Ml och statistik över avloppsanläggningar samt att motsvarande information hos SCB medför utarbetandet av statistiken fortsättningsvis att vid planeringen av Ml uppmärksamheten skall ske som en del av verksamheten inom måste vara riktad på att i viss utsträckning Ml. identifikationsbeteckningar Vad särskilt angår den nuvarande statisti- gemensamma bör användas. I avsnitt 9.4 tar MKU upp ken över varuhantering — dvs. över import, vissa spörsmål som sammanhänger härmed. export, produktion, försäljning, förbrukning, transport etc. — har redan förut framhållits, att möjligheterna till en utvidgning är be8.2.3 Sveriges meteorologiska och hydrologränsade. Statistiken är som regel uppdelad giska institut varu- eller varugruppsvis enligt internatioSedan mitten av 1950-talet har vid SMHI nellt och nationellt vedertagen nomenklatur bedrivits ADB-verksamhet omfattande bl. a. för klassificering, vilken ofta är alltför grov numeriska analyser och prognoser samt för att kunna tillgodose de speciella kraven klimatologiska beräkningar. Analys- och från miljökontrollsynpunkt. En annan beprognosmetoderna har successivt förbättrats gränsning är att statistiken endast i undanoch allt fler manuella arbetsmoment har tagsfall kan redovisas med uppdelning på automatiserats. Därvid har ett omfattande geografiska regioner. system av databehandlingsprogram utveckDet anförda leder enligt MKU:s mening lats inom meteorologi, klimatologi, hydrolotill slutsatsen att en mera detaljerad varustagi och oceanografi. I synnerhet gäller detta tistik, som fyller kraven från miljökontrollsynpunkt, i huvudsak måste bygga på uppgif- institutets system för väderanalys och väderprognos. ter som med stöd av den nya lagen om hälsooch miljöfarliga varor samlas in för produktI SMHI:s verksamhet ingår att samla in kontrolländamål. En sådan ordning motiveoch bearbeta information som erhålls vid ras också av att svårigheter skulle föreligga meteorologiska, hydrologiska och oceanograför SCB att med tanke på den redan nu fiska observationsstationer. När det gäller omfattande belastningen på uppgiftslämnardatainsamling har SMHI bedrivit försöksna ytterligare utöka uppgiftsinsamlingen. verksamhet med datorstyrd registrering av Även om den av SCB sammanställda observationer från automatiska stationer. allmänna varustatistiken inte kommer att i Denna verksamhet planeras enligt uppgift miljökontrollsammanhang få någon mera från institutet bli kraftigt utökad de närmaslångtgående användning är det dock av vikt te åren. att den speciella varuredovisningen inom Ml Institutets arkiv av data har utvecklats så långt möjligt samordnas med denna och snabbt under senare år efter hand som inforatt därvid särskilt prövas möjligheten att mationen kunnat överföras till arkivet utan genom ytterligare bearbetning av SCB: s något manuellt mellanled. Huvuddelen av de material — eller genom sambearbetning med aktuella uppgifterna samlas nu in direkt via material i Ml - erhålla kompletterande institutets kommunikationssystem. Data laginformation. Antas kan att för miljökon- ras dels i obearbetad form, dels i form av trollen viktig information skulle bli tillmedelvärden samt analyser och prognoser. gänglig om uppgifter rörande enskilda föreInstitutets kommunikationssystem får untag och deras hantering av kemiska produkder år 1973 en starkt ökad kapacitet då ett ter kunde ställas till förfogande från SCB:s nytt helt datorstyrt system tas i drift. Detta material. Här kan dock föreligga hinder för system möjliggör bl. a. åtkomst av realtidsinutlämnandet på grund av sekretessbestämformation via lokala telexapparater. melser. Frågan härom berörs närmare i Det har inte varit möjligt för MKU att 154

SOU 1973:36

1960-talet existerar inom flertalet ämnesommera i detalj undersöka vilka enskilda data i råden utländska datorbaserade dokumentaSMHI: s arkiv som kan bli av särskilt värde i den kommande verksamheten på miljövårds- tionstjänster. Då dessa marknadsförs även området. Som redan skett i avsnitt 6.5.4 kan inom Sverige av de under senare år uppbyggdock rent allmänt konstateras, att utvärde- da svenska dokumentationscentralerna anser MKU det inte motiverat att föreslå särskilda ringen av information i Ml om föroreningshalter i luft och vatten ofta kan komma att insatser på dokumentationstjänstområdet. Förbättringar inom litteratursökningsområkräva tillgång till meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska upp- det sker kontinuerligt vid de svenska dokumentationscentralerna, bl. a. genom introgifter av bakgrundskaraktär. Uppgifterna kan avse exempelvis vindförhållanden, neder- ducerandet av s. k. direktsökningsteknik. Detta medger bl. a. retrospektiva sökningar, bördsmängder, vattenföring, strömning och något som tidigare var förenat med stora skiktning. Det åligger SMHI att bl. a. anordkostnader. na och övervaka sådana observationer samt Slutsatsen att den svenska verksamheten att granska, bearbeta och bevara dylikt material. Eftersom dubbellagring av informa- på miljödokumentationsområdet f. n. inte bör utvidgas grundar sig delvis också på en tion så långt möjligt skall undvikas anser bedömning av den framtida tekniska utveckMKU — liksom statskontoret i dess förstudierapport — att dessa data inte bör inordnas lingen på datakommunikationsområdet. Inom en inte alltför avlägsen framtid bör det i Ml. Vid uppbyggnaden av Ml bör däremot sålunda finnas möjlighet till direktkommunitillses att rutiner för ett snabbt och okomplikation med utländska datasystem, varvid cerat utnyttjande av den relevanta informabl. a. system med information om biologiska tionen i SMHI: s arkiv kan komma till stånd. effekter av kemiska ämnen blir av speciellt Häri ligger bl. a. att lägesbestämningen bör intresse. samordnas beträffande information som behöver knytas till viss geografisk punkt eller Av statskontorets förstudierapport (kap. till visst geografiskt område. Hur ett dylikt 4) framgår att det i Sverige finns i drift flera system bör utformas i praktiken torde få datorbaserade dokumentationssystem av inprövas närmare i anslutning till uppbyggnatresse för miljövården, bl. a. vid tekniska den av Ml. högskolan i Stockholm, biomedicinska dokuSedan några år pågår inom SMHI arbete mentationscentralen vid karolinska institumed att utveckla s. k. spridningsmodeller tet, försvarets forskningsanstalt och AB med vars hjälp prognosberäkningar skall kunAtomenergi. De litteraturreferenser som bena utföras på uppdrag av olika intressenter. arbetas vid de olika dokumentationscentraSådana beräkningar kräver bl. a. kännedom lerna anskaffas vanligen genom abonnemang om emissionsförhållanden, om vilka uppgifpå databaser över skilda ämnesområden från ter i viss utsträckning bör kunna hämtas från speciella informationstjänstföretag (i bl. a. Ml. Också med hänsyn härtill är det av USA och Storbritannien). Nytillskott av betydelse att väl fungerande rutiner för sådana referenser levereras i allmänhet måintegration av data tillskapas mellan de båda nadsvis i form av magnetband. Den informasystemen. tion som på detta sätt tillhandahålls dokumentationscentralerna, gäller i flertalet fall referenser till engelskspråkiga publikationer. 8.2.4 Datorbaserade dokumentationstjänsMiljövårdsområdet har tvärvetenskaplig ter karaktär och omfattas av samtliga här uppräknade svenska dokumentationscentraler. Information av dokumentarisk art för miljöCentralerna förmedlar dock inte rutinmässigt vårdsarbete återfinns vanligen inom olika etablerade ämnesområden såsom kemi, bio- förfrågningar till varandra beträffande t. ex. dokumentation inom miljövårdsområdet. logi, medicin och teknik. Sedan mitten av SOU 1973: 36

Detta medför, att den som vänder sig till endast en dokumentationscentral inte kan vara säker på att få fullständig täckning med sin sökfråga. Lämpligen bör något av de organ som får ansvar för uppbyggnaden och driften av Ml ha en förmedlande funktion när det gäller att få tillgång till dokumentation av betydelse för miljövårdsarbetet. Den som söker information inom ett visst ämnesområde bör hos Ml kunna få upplysning om i vilka databaser - svenska eller utländska — den eftersökta informationen kan väntas bli funnen. Att organisationen för Ml ikläds en sådan uppgift blir ytterligare motiverat om utredningens förslag genomförs att en datorbaserad registrering av svenska undersöknings- och forskningsrapporter på miljövårdsområdet skall komma till stånd (se avsnitt 6.5.1) och utföras som en del av verksamheten i Ml.

8.3 Samverkan med utländska system m. m.

informations-

8.3.1 System i andra länder Undersökningsverksamhet, som bedrivs på det nationella planet och som syftar till att beskriva bl. a. föroreningssituationen, föroreningsutvecklingen och föroreningars effekter, kan väntas bli effektivare om den samordnas med liknande aktiviteter utomlands och därmed inplaceras i ett större sammanhang. Svenska undersökningar av haven kring Sverige, observationer av föroreningshalter i luft etc. får således ett större värde om kringliggande länder också deltar i verksamheten. Särskilt i fråga om de föreslagna basdataundersökningarna bör det vara av betydelse att en samordning sker med aktiviteter av liknande slag i grannländerna. MKU har emellertid inte haft tillfälle att mera ingående behandla hithörande frågor utan förutsätter att dessa tas upp till behandling i anslutning till att detaljprogrammen för de svenska basdataundersökningarna utarbetas. Samtidigt får prövas om mätdata etc. från 156

utländska undersökningar kan och bör lagras i Ml eller om lämpligen enbart referenser lagras med upplysningar om arten av denna verksamhet. I detta sammanhang bör också övervägas om referenser till annan utländsk informationsinsamling än den som har betydelse för de svenska basdataundersökningarna bör lagras i Ml. På statistikområdet har under senare år förekommit en omfattande verksamhet i syfte att koordinera de nordiska staternas industristatistik, handelsstatistik, jordbruksstatistik m. m. MKU förutsätter att liknande insatser kommer att göras på miljöstatistikområdet. Frågan om en sådan koordinering av miljöstatistiken har för övrigt på finländskt initiativ tagits upp till förberedande behandling inom det av resp. regeringar utsedda nordiska kontaktorganet för miljövårdsfrågor. Vid planeringen och uppbyggnaden av ett svenskt miljövårdens informationssystem bör självfallet utformningen och omfattningen av liknande utländska informationssystem vara av intresse. Uppmärksamhet bör bl. a. ägnas frågorna om ett svenskt system borde tekniskt anpassas till något befintligt eller planerat utländskt system, om Ml borde förberedas för direkt informationsutbyte med dylika system eller om de svenska organen med behov av viss miljöinformation helt enkelt borde utnyttja den utländska informationen. Utredningen har emellertid inte haft möjligheter att göra annat än en mycket översiktlig inventering av utländska informationssystem och är inte beredd att med denna som grundval lägga fram förslag om samordning eller samverkan i ena eller andra formen med dessa. Även med hänsyn till att utvecklingen i fråga om informationssystem på miljövårdsområdet går mycket snabbt kan det vara motiverat att dröja något med ett ställningstagande i saken. MKU vill dock här i korthet redogöra för ett av de utländska system som är av särskilt intresse i sammanhanget. Framställningen ansluter därvid till den av statskontoret framlagda redogörelsen för viss befintlig utländsk informationsverksamhet (se närmaSOU 1973:36

re kap. 4 i statskontorets rapport). I samarbete med National Science Foundation, Toxicology Information Program, Chemical Abstracts Services och Dow Chemical Corporation har Food and Drug Administration i USA utvecklat ett register, den s. k. Common Data Base. Detta omfattar f. n. ca 3 5 000 av de ämnen av biokemiskt intresse som finns rapporterade i litteraturen, exempelvis Merck Index, the Veterinary Blue Book, Pesticides Index och Colour Index. Namnen, ungefär 132 000, har samlats och grupperats under Chemical Abstracts Registry Number (CAS). Något över 20 000 officiella registreringsnummer avser specifika föreningar medan återstoden reserverats för blandningar, polymerer och obestämbart material. De 20 000 specifika föreningarna har på basis av CAS-koden konverterats till magnetbandsregister, som förutom namn innehåller s. k. Connection Tables och Wiswesser Line Notations (WLN). En kopia av detta magnetbandsregister skulle eventuellt kunna utnyttjas som underlag vid uppbyggnaden av ett nyckelregister vad gäller kemiska ämnen registrerade i Ml. CAS-koden har för övrigt redan använts i giftnämndens dataregister över bekämpningsmedel.

8.3.2 Verksamhet inom internationella organisationer På olika områden pågår eller planeras undersökningsverksamhet och datainsamling i regi av internationella organisationer. Världsmeteorologiska organisationen (WMO) planerar sålunda ett världsomspännande väderobservationssystem, World Weather Watch (WWW). Upprättandet av WWW föregås av ett speciellt forskningsprogram, Global Atmospheric Research Programme (GARP). WWW och GARP är viktiga led i arbetet på att bygga ut ett tillförlitligt miljöobservationssystem. WMO har vidare tagit initiativ till uppbyggande av ett globalt stationsnät för mätning av s. k. bakgrundshalter av luftföroreningar. SOU 1973: 36

Upprättandet av detta stationsnät har nyligen inletts. På initiativ av UNESCO har bildats en mellanstatlig organisation för oceanografiska frågor, Intergovernmental Oceanographic Commission (IOC). Denna har av FN fått ansvaret för att utarbeta ett långsiktigt forskningsprogram för att vidga kunskaperna om haven och deras resurser, Long Term and Expanded Programme on Oceanographic Research (LEPOR). Organisationen svarar vidare för utbyggnaden av ett globalt nät av oceanografiska observationsstationer i syfte att få fram en mera utförlig, aktuell och systematisk information om havens tillstånd. Projektet, som i viss utsträckning samplaneras med WWW, benämns Integrated Global Ocean Station System (IGOSS). Det bygger bl. a. på förutsättningen att ett integrerat observationssystem för meteorologi, hydrologi och oceanografi senare kan komma till stånd, där observationer, med anknytande miljöparametrar, kan utbytas via telekommunikationsnät och utvalda data lagras i datacentraler. UNESCO: s generalkonferens antog år 1970 ett långsiktigt program för forskning rörande användningen och vården av naturmiljön och dess resurser. För genomförandet av detta program, Man and the Biosphere (MAB), har tillsatts ett internationellt koordineringsråd. UNESCO ägnar också uppmärksamhet åt forskningsfrågor inom teoretisk och tillämpad hydrologi och geohydrologi. Tillsammans med WMO genomför organisationen sålunda ett världsomfattande undersökningsprogram för perioden 1965 — 1974, den s. k. internationella hydrologiska dekaden (IHD). Ändamålet med denna samverkan, som omfattar mer än 100 länder, däribland Sverige, är främst att vidga studiet av vattentillgångarna och att göra en världsomfattande inventering av de vattenmängder i olika zoner och former som står till förfogande för mänsklig vattenförsörjning. Verksamheten består av datainsamling, forskning och utbildning. Världshälsoorganisationen (WHO) verkar liksom WMO för upprättandet av ett globalt 157

mätsystem för luftföroreningar. Mätningarna inom ramen för detta system förutsätts komma till utförande i regioner där föroreningssituationen representerar akuta problem från hälsosynpunkt. De internationella vetenskapliga unionernas råd (ICSU) - forskarnas internationella topporganisation - har sedan länge arbetat med olika delproblem på miljövårdsområdet. En år 1970 bildad miljökommitté, Scientific Committee on Problems of the Environment (SCOPE) utarbetade till FN-konferensen i Stockholm ett samlat program för global miljöövervakning. Ett av ICSU: s största projekt har varit det internationella biologiska programmet (IBP) som genomförts i samarbete med bl. a. UNESCO. Detta internationella forskningssamarbete har löpt ut under år 1972. FN: s ekonomiska kommission för Europa (ECE) har tagit upp till behandling olika sidor av miljöproblemen och därvid bl. a. granskat behoven av och formen för ett internationellt utbyte av miljöinformation. Också organisationen för ekonomisk utveckling och samarbete (OECD), som likaledes ägnar miljöproblemen stor uppmärksamhet, har tagit upp informationsfrågorna till behandling. Organisationen har även initierat ett forskningsarbete rörande transporten av luftföroreningar över stora avstånd, vilket bl. a. innefattar mätning av föroreningshalter. Erfarenheter visar att det inte sällan kan vara förenat med svårigheter att vid utarbetandet av nationella statistikprogram förena krav som framförs från viktiga inhemska organ med sådana krav eller önskemål som uttrycks från de internationella organens sida. För att möjliggöra ett meningsfullt internationellt utbyte av statistisk information och för att underlätta utarbetandet av nationella statistikprogram har inom ett flertal statistikområden utfärdats internationella rekommendationer rörande statistikens principiella innehåll och uppläggning. Arbeten i denna riktning, såvitt avser miljöstatistiken, pågår i första hand i regi av den europeiska statistikerkonferensen, vilken är 158

ett underorgan till ECE. I takt med ett ökat internationellt intresse för miljövårdsfrågorna har också behovet aktualiserats av en vidgad internationell samverkan på miljöinformationsområdet. En sådan samverkan har ansetts kräva att internationella organisationer tar initiativ i saken och utövar en sammanhållande funktion. Det samarbete som hittills förekommit har bl. a. avsett — förutom den redan nämnda gemensamma forsknings- och undersökningsverksamheten — strävanden mot enhetliga definitioner och klassificeringsgrunder inom miljöstatistiken samt försök att avgränsa ämnes- och användningsområden för miljöinformationen i stort. Vidare har utförts ett utvecklingsarbete som syftat till att ta fram standardiserad teknik för genomförande av viss undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet. Intresset för en utökad internationell samverkan på miljöinformationsområdet fick konkreta uttryck genom de beslut som fattades vid FN: s konferens i Stockholm om den mänskliga miljön. Dessa omfattade, förutom en miljödeklaration, ett antal rekommendationer (inalles 106 st.) och resolutioner (5 st.). Bland rekommendationerna återfinns ett antal punkter av speciellt intresse från miljöinformationssynpunkt av vilka vissa redovisas i det följande. FN-staternas regeringar rekommenderades sålunda av konferensen att bl. a. medverka till utbyte av informationer om avslutade och pågående forskningsprojekt. Det speciella organ för miljöfrågor som skulle bli inrättat inom FN uppmanades att ombesörja erforderliga studier rörande behovet av och de tekniska förutsättningarna för att åstadkomma internationella normer för bl. a. mätning av bulleremissioner. FAO gavs uppdrag, att i samarbete med berörda fackorgan, förbättra möjligheterna för utbyte av kunskaper och information rörande jordförstöring m. m. UNESCO, FAO och andra berörda fackorgan rekommenderades att intensifiera informationsutbytet på skogsområdet. Vidare föreslogs nya förbättrade program för global övervakning av skogstäcket och dess inverSOU 1973:36

kan på miljön (bl. a. genom "remote sensing"). Konferensen konstaterade vidare att det förelåg behov av att studera föroreningseffekter på vilt och av en förbättrad viltstatistik. En förbättrad kunskap om havens fiskbestånd ansågs likaledes angelägen. Inom vattenvårdsområdet föreslogs att visst informationsutbyte skulle komma till stånd, varjämte rekommenderades upprättandet av ett internationellt register över större floder katalogiserade efter föroreningsgrad. Konferensen föreslog också insamling och analys av data beträffande miljöeffekter av energianvändning genom lämpliga övervakningssystem samt informationsutbyte på energiområdet. Generalsekreteraren rekommenderades att förbättra möjligheten att uppnå internationellt godtagbara metoder för att undersöka förorenande ämnen, dels genom internationell arbetsfördelning vid genomförandet av erforderliga undersökningsprogram i stor skala, dels genom utveckling av ett internationellt testsystem för värdering av bestämda föroreningars eller produkters möjliga inverkan på miljön (med hänsyn till både korttids- och långtidseffekter). I detta system skulle med tanke på nytt vetande och ny teknik ingå upprepad översyn dels genom utveckling och tillämpning av ett internationellt program för att erhålla jämförbarhet mellan länder vad gäller provtagning och analysteknik, dels genom planering av ett internationellt register med uppgifter om omgivningskemikalier (International Registry of Data on Chemicals in the Environment). Det sistnämnda skulle baseras på en sammanställning av tillgängliga vetenskapliga uppgifter angående förekomsten i miljön av de viktigaste kemiska föreningarna tillverkade av människan. Registret skulle vidare innehålla mängduppgifter rörande produktionen av de potentiellt mest farliga kemikalierna, liksom uppgifter om deras vägar från tillverkning via användning till slutligt omhändertagande eller återanvändning. WHO rekommenderades att i samarbete SOU 1973:36

med behöriga FN-organ och inom ramen för ett godkänt program genom förslag till erforderliga åtgärder bistå regeringar, särskilt u-ländernas, med samordning av föroreningsmätningar etc. i luft och vatten och med upprättande av övervakningssystem i områden, där föroreningar kunde innebära en hälsorisk. FAO och WHO rekommenderades att tillsammans upprätta och utveckla internationellt samordnade program för forskning och övervakning rörande förekomsten i föda av kemiskt och biologiskt verkande substanser. Resultaten härav skulle skyndsamt samlas, utvärderas och göras tillgängliga för att i tid ge upplysning om stigande föroreningsnivåer och om sådana koncentrationer som innebar icke önskat eller riskabelt intag genom födan. Konferensen rekommenderade vidare — att omkring tio s. k. bakgrundsstationer skulle upprättas, med berörda staters samtycke, i områden avlägsna från föroreningskällor i avsikt att mäta och följa sådana långsiktiga globala förändringar i atmosfärens sammansättning och egenskaper, som kunde ändra de meteorologiska förutsättningarna och därmed innebära klimatändring, — att ett åtskilligt större nät om ca 100 mätstationer skulle upprättas, med berörda staters samtycke, för att mäta och följa atmosfärens egenskaper och sammansättning på regional nivå och särskilt förändringar i föroreningarnas fördelning och halt samt — att dessa program skulle ledas och samordnas av WHO. WHO, i samarbete med de vetenskapliga unionernas råd (ICSU), rekommenderades också att fortsätta genomförandet av det globala forskningsprogrammet för atmosfären (GARP) 1 och om så erfordrades upprätta nya program för att förbättra kunskapen om atmosfärens allmänna cirkulation och orsakerna till klimatändringar.

Global Atmospheric Research Programme. 159

Vidare förutsatte konferensen skapa möjlighet för GESAMP3 ttt årligen — att regionala och globala nätverk av överse och vid behov omarbeta s.n ö<versikt förefintliga och, där så erfordrades, nya över farliga kemiska ämnen ("Review of forskningsstationer, forskningscentra och Harmful Chemical Substances") i avsikt att biologiska reservat utsågs eller upprättades främja klarläggandet av källor och vägar för inom ramen för UNESCO :s forsknings- föroreningar i havet samt av föroreningarna program Människan och biosfären (MAB) orsakade risker. i alla större ekologiska regioner för att IOC rekommenderades av konferensen möjliggöra en inträngande analys av eko- — att tillse att inom internationell havsforsksystemens uppbyggnad och funktion unning och hithörande verksamhe: underlag der såväl naturliga som påverkade förhålskapades för utbyte och spridning med landen, källhänvisningar av uppgifter såväl från — att lämpligheten undersöktes av att de mera opåverkade områden som om havsstationer, som deltog i här avsedda proföroreningar, därvid u-ländernas speciella gram, utnyttjades också för att kartlägga behov blev uppmärksammade samt inverkan av föroreningar på ekosystemen - att tillsammans med FAO, WHO, IMCO 4 , samt IAEA 5 , IHD 6 , ICES 7 och andra intresse— att sådana program som MAB skulle rade och berörda organisationer ägna användas så långt möjligt för att mäta och största uppmärksamhet åt en förstärkning följa dels anrikningen av farliga ämnen i av pågående utbyte och spridning av biologiskt och icke-biologiskt material på uppgifter som berörde haven. representativa platser, dels inverkan av Vidare skulle FN på begäran ge länderna denna anrikning på förmågan till förök- erforderlig teknisk och finansiell hjälp med ning och på populationsstorleken hos att upprätta nationella rapporter om miljöutvalda arter. situationen samt stödja och uppmuntra Regeringarna rekommenderades också projekt för samarbete mellan nationella — att stödja nationell forskning och övervak- sociala, utbildningsmässiga och kulturella ning, som utgjorde bidrag till internatio- program. nellt överenskomna program för forskning På grundval av de nationella miljörapporoch övervakning i den marina miljön, terna skulle generalsekreteraren vidta åtgär— att, avpassat till behovet av data, förse der för att sammanställa periodiska redoFN, FAO och UNCTAD 1 med statistik görelser för miljösituationen i olika regioner. över produktion och användning av giftiga Vidare rekommenderades uppläggningen eller eljest farliga ämnen, vilka kunde bli av en internationell databank för miljöinforhavsföroreningar, särskilt om ämnena var mation. Inrättandet av denna skulle föregås motståndskraftiga mot nedbrytning samt av ett expertmöte. — att utvidga sitt stöd till sådana delar av FN-systemet, som sysslade med forskning Rekommendationerna av FN-konferensen och övervakning i den marina miljön, samt innebär i sammanfattning en betydande att vidta erforderliga åtgärder för att internationell satsning bl. a. när det gäller stärka den grundval av konstitutionell och insamling och utbyte av miljöinformation. finansiell art samt de arbetsvillkor, på 2 FN: s konferens för handel och utveckling. vilka IOC 2 verkade, så att denna instans Intergovernmental Oceanographic Commiskunde bli en effektiv samarbetsmekanism sion. 3 Group of Experts on the Scientific Aspects of för regeringar och berörda FN-organ, i Marine Pollution. avsikt att IOC kunde ta på sig ytterligare Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisaansvar till befrämjande och samordning av tionen. s Internationella atomenergiorganet. vetenskapliga program och tjänster. Internationella hydrologiska dekaden. Generalsekreteraren rekommenderades att Internationella havsforskningsrådet. 160

SOU 1973:36

Till stor del skulle dessa insatser komma att ske inom ramen för helt nya, av konferensen initierade aktiviteter. Man räknar emellertid också med en icke obetydlig utvidgning av befintliga verksamheter hos bl. a. sådana organisationer som WHO, UNESCO och IOC. Det internationella samarbetet på miljöinformattonsområdet torde komma att utvidgas avsevärt efter hand som den av FNkonferensen initierade verksamheten blir genomförd. Vid bedömningen av behoven och möjligheterna att anpassa uppläggningen av Ml till dylika, befintliga och planerade, aktiviteter har MKU emellertid kommit till den uppfattningen att en sådan anpassning inte är möjlig i ett inledningsskede av Ml. Skälet härtill är främst att det ännu råder oklarhet om de internationella verksamheternas innehåll och inriktning på längre sikt och att man f. n. inte kan precisera vilka krav på de nationella informationssystemen som blir aktuella till följd av dessa aktiviteter. I en första etapp av utbyggnaden av Ml får därför systemet utformas enbart med hänsynstagande till de inhemska organens behov av information. Ett uppskov med att ansluta det svenska informationssystemet till verksamheter på det internationella planet kan ej heller vara till nackdel för redan pågående aktiviteter inom IOC, OECD, ICES m. fl. organisationer, vilka inte ställer några omedelbara krav på de nationella informationssystemen i fråga om datainsamling, datalagring, bearbetning av information etc. I avvaktan på att frågan om sambandet mellan Ml och de internationella organisationernas verksamhet blir föremål för en samlad bedömning bör några ändringar i formerna för Sveriges deltagande i internationell undersökningsverksamhet inte komma till stånd. Redan i den första etappen i uppbyggnaden av Ml måste dock så långt möjligt beaktas att systemet senare kan behöva få en internationell anknytning. Detta ställer krav på att systemet får en så flexibel teknisk konstruktion att det efter ett inledande skede, där hänsyn endast tas till de nationel11-SOU

1973:36

la informationskraven, successivt kan anpassas till de internationellt gällande förutsättningarna. Det kan förutses att en framtida anknytning av Ml till informationsaktiviteter hos internationella organ medför att i Ml blir lagrad och bearbetad information från miljöobservationer i Sverige, vilka ingår i globala eller liknande övervakningssystem. I sådant sammanhang kan organisationen inom Ml komma att få uppgiften att även svara för detaljplanering och genomförande av viss dylik observationsverksamhet. Vidare kan en anslutning innebära att löpande eller intermittent information om skilda miljöförhållanden i Sverige skall tillhandahållas internationella organisationer via Ml. Slutligen kan anknytningen väntas få den innebörden att ett eller flera av de internationella organen svarar för insamling och i förekommande fall utvärdering av viss information - t. ex. om kemikaliers biologiska effekter - vilken ställs till de nationella informationssystemens, däribland Ml, förfogande. MKU vill slutligen understryka vikten av att Sverige på olika sätt tar aktiv del i sådant arbete på det internationella planet som syftar till att effektivisera undersökningsaktiviteter av skilda slag och att skapa former för ett meningsfullt informationsutbyte på miljövårdsområdet. Dylika insatser från svensk sida bör kunna komma till stånd även om Ml till en början är inriktat på att tillgodose de inhemska informationsönskemålen. Särskilt bör ett svenskt engagemang vara av betydelse i verksamhet som syftar till standardisering av undersökningsförfaranden på miljövårdsområdet (mät- och analysteknik e t c ) . Angeläget är också, att Sverige deltar i arbetet med att utforma rekommendationer för en miljöstatistik så avpassad att mellanstatliga resultatjämförelser blir möjliga.

9 Speciella frågor

9.1 Offentlighet och

sekretesskydd

Vid uppbyggnaden av ett informationssystem miste de regler och den praxis beaktas som gäller för skydd av information mot obehörig åtkomst och användning. Informationen måste således handhas på sådant sätt att såväl kraven på offentlighet och sekretess som kravet på teknisk säkerhet uppfylls. Kretsen av dem som skall skyddas och de intressen som berörs är ofta omfattande, varför upprättandet av ett sådant skydd som regel innefattar åtskilliga problem av planeringsteknisk natur. Den i tryckfrihetsförordningen lagfästa principen om allmänna handlingars offentlighet innebär att varje svensk medborgare skall äga fri tillgång till sådana handlingar. Såsom "allmän handling" i förevarande sammanhang avses alla hos statlig eller kommunal myndighet förvarade handlingar, och detta vare sig de kommit in till eller blivit upprättade inom myndigheten. Med allmän handling avses också karta, ritning och bild. Genom avgöranden av Kungl. Maj: t i regeringsrätten har fastställts att även magnetbandsregister, avseende det centrala företagsregistret hos SCB samt det hos länsstyrelse förda registret innehållande persondata för länets befolkning, är att anse som handling i tryckfrihetsförordningens mening. I den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten till tillgång till allmän handling gäller 162

vissa i förordningen fastställda inskränkningar, bl. a. sådana som påkallas i anledning av myndighets verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller till skydd för statens, myndigheters och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet. Inskränkningarna preciseras närmare i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen). Denna innehåller ingående bestämmelser för olika förvaltningsområden och för olika slag av handlingar. Av särskilt intresse i förevarande sammanhang är de långtgående inskränkningar i allmänhetens tillgång till allmänna handlingar som gäller beträffande utnyttjandet av uppgifter som lämnas för statlig eller kommunal statistik samt myndighets bearbetningar av sådana uppgifter (16 § sekretesslagen). Beträffande sådana för statistiskt ändamål särskilt insamlade uppgifter och bearbetningar därav gäller att de inte får lämnas ut förrän 20 år förflutit från uppgiftens datum, om de avser identifierbara enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter. Uppgiften kan dock lämnas ut tidigare om den som avses med uppgiften samtycker därtill eller om med hänsyn till uppgiftens eller bearbetningens natur eller det ändamål för vilket den önskas och omständigheterna i övrigt trygghet föreligger SOU 1973:36

för att utlämnandet ej kommer att missbrukas till skada för den som uppgiften gäller. Vissa slag av uppgifter är dock undantagna från sekretessbeläggning. Bl. a. gäller detta uppgifter ur administrativt och annat material som är offentligt hos den myndighet som ursprungligen samlat in det. Särskilda sekretessbestämmelser finns vidare beträffande material som kan komma fram i tillsyns- och kontrollverksamhet på hälso- och miljövårdsområdet. Sålunda gäller bl. a. att handUngar i ärenden angående arbetarskydd inte får i vidare mån än som kan följa av de i ämnet gällande lagarna utlämnas utan arbetsgivarens samtycke förrän 20 år förflutit från handlingens datum, om handlingen rör arbetsgivarens yrkeshemlighet eller innehåller upplysningar om driftanordning eller affärsförhållande vilkas offentliggörande skulle kunna skada arbetsgivaren (19 § sekretesslagen). I fråga om handlingar som rör statlig utredning, kontroll eller stödverksamhet med avseende på näringslivet har Kungl. Maj: t getts bemyndigande att föreskriva inskränkningar i offentligheten i den mån handlingarna innefattar upplysningar om enskilda företags eller sammanslutningars affärs- eller driftförhållanden eller om enskilda personers, företags eller sammanslutningars uppfinningar eller forskningsresultat. Förutsättningen är att offentliggörandet kan lända vederbörande person, företag eller sammanslutning till men (21 §). Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj: t (2 § kungörelsen 1939:7 med förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt sekretesslagen, vanligen benämnd civilförvaltningens sekretesskungörelse) föreskrivit inskränkningar beträffande bl. a. följande handlingar, nämligen i ärenden angående registrering av farmacevtisk specialitet, i ärenden hos giftnämnden, i ärenden enligt miljöskyddslagen och beträffande tillsynsverksamhet enligt motsvarande äldre bestämmelser, i andra ärenden hos SNV, i ärenden rörande kontroll över tillverkning eller import av explosiva varor, i ärenden hos statligt forskningsråd och i ärenden avseende tillstånd eller tillsyn SOU 1973:36

enligt atomenergilagen. De i civilförvaltningens sekretesskungörelse föreskrivna inskränkningarna i offentligheten omfattar bl. a. sådana handlingar som enligt miljöskyddslagstiftningen ges in till länsstyrelse, koncessionsnämnden för miljöskydd och SNV, i den mån handlingarna innefattar upplysningar om affärsoch driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat. Detsamma gäller handlingar som getts in till myndighet i tillsynseller kontrollärenden enligt bl. a. läkemedelsförordningen, lagen om hälso- och miljöfarliga varor samt atomenergilagen, livsmedelslagen och förordningarna om explosiva och brandfarliga varor. Sekretesskyddet gäller under en tid av 20 år från handlingens datum. Handlingar hos bl. a. SNV kan dock lämnas ut om myndigheten finner det böra ske med hänsyn till det allmännas bästa. Beträffande handlingar hos giftnämnden gällde en motsvarande regel. Beträffande tillämpningen hos giftnämnden och SNV av sistnämnda undantagsregel och andra bestämmelser i sekretesslagstiftningen har från dessa myndigheter inhämtats följande uppgifter. Handlingar hos giftnämnden om kemiska varor har innehållit uppgifter av ytterst varierande slag, från specifika produktbeskrivningar med information om sammansättning, tillverkningsmetoder, marknadsföringsprogram etc. till sammanställningar av uppgifter ur litteratur. På frågan om utlämnandet av en viss uppgift har inverkat bl. a. huruvida ett utlämnande skulle kunna lända företaget till men, därvid tidpunkten för ett utlämnande kunde ha betydelse. Generellt har detaljuppgifter om sammansättningen av kemiska varor betraktats som sekretesskyddade, intill dess uppgifterna blivit på något sätt publicerade, t. ex. genom märkning på en produktförpackning. Produktuppgifter, såsom t. ex. varubenämning, användningsområde och förpackningstyp, har normalt ansetts vara sekretesskyddade hos myndigheten till dess varan kommit i marknaden. Även en del andra uppgifter, t. ex. om produktomsättning hos ett enskilt företag, har betraktats som hemliga. 163

Vad angår SNV: s tillämpning av sekretessbestämmelserna har verket uppgivit, att bestämmelserna torde böra åberopas endast för vissa av de uppgifter som verket infordrar i samband med dess prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Detta skulle kunna behöva ske för uppgifter om produktionskapacitet, processtyp, volym och periodicitet i produktionen. Vidare kunde i vissa fall uppgifter om reningsanläggning behöva skyddas, nämligen när reningen utgör en del av en speciell produktionsprocess. I betydande utsträckning används emellertid standardiserade tillverkningsmetoder inom industrin, varför sekretessbehovet normalt endast avser vissa detaljer i ett ärende som i övrigt innehåller offentligt material. Hänsynen till det allmänna intresset torde däremot enligt SNV inte kunna åberopas för att innehålla uppgifter om t. ex. utsläppsmängder. Ringa möjligheter torde finnas att via emissionsdata få fram sekretesskyddade uppgifter om produktionsförhållanden o. d. Kungl. Maj: t har vidare enligt sekretesslagen (27 §) getts fullmakt att införa begränsningar i offentligheten beträffande handlingar, som angår myndighets uppdragsverksamhet, dvs. verksamhet för inskaffande eller meddelande av upplysningar till enskildas tjänst, samt handlingar vilka inkommit till myndighet eller där upprättats för utredningar eller undersökningar som myndigheten utför för enskilds räkning. Civilförvaltningens sekretesskungörelse innehåller åtskilliga förordnanden med stöd av denna bestämmelse, bl. a. beträffande handlingar rörande prövning av bekämpningsmedel som verkställs vid statens växtskyddsanstalt för enskild uppdragsgivares räkning. Sekretesslagens bestämmelser om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar reglerar blott allmänhetens rätt att få del av handlingarna. Lagen ger således inte direktiv i vad mån myndigheter skall kunna få tillgång till varandras handlingar. Helt allmänt tillämpas dock den regeln, att myndigheterna vid prövning av fråga om utlämnande till annan myndighet av handling beaktar de intressen som ligger 164

bakom stadgandena i sekretesslagen. Myndigheter som handlägger samma typ av ärenden anses böra få tillgång till varandras handlingar som ett led i det allmänna samarbetet. Den myndighet som vill ha tillgång till handlingen får därvid visa behovet genom att uppge sitt syfte. Även i fall där myndigheten i och för sig har behov av uppgiften kan dock intresset av skydd för den enskilde vara så starkt att myndighetens behov får vika. Regeln innebär, att en begäran om utlämnande till annan myndighet av individuella uppgifter prövas lika ingående och noggrant som när en enskild begär ett utlämnande. De intressen som ligger bakom en myndighets begäran om utlämnande skall vägas mot de berörda uppgiftslämnarnas och mot den uppgiftsinsamlande myndighetens intressen. För den händelse myndigheterna inte kan enas, ligger det slutliga avgörandet hos Kungl. Maj: t i statsrådet. Sistnämnda regel gäller dock inte handlingar inom den del av kommunalförvaltningen som inte är reglerad genom specialförfattningar. Slutligen skall nämnas, att bestämmelserna om utlämnande av handling kompletteras av föreskrifter i sekretesslagstiftningen samt i särskilda författningar om tystnadsplikt för tjänstemän. Dessa innebär i huvudsak att innehållet i hemliga handlingar också omfattas av tystnadsplikt. En fråga som fått allt större aktualitet under senare år är i vilken utsträckning och på vilket sätt offentlighetsprincipen bör tillämpas på informationsmaterial som tagits upp i annan form än som text, karta, ritning eller bild. Bl. a. har rått tvekan om vilken ställning upptagningar för automatisk databehandling skall anses inta i offentlighetshänseende. Den vidgade användningen av automatisk databehandling i samhället har i många länder föranlett farhågor för att den nya tekniken skall leda till intrång i enskildas privatliv eller vad man kallar den personliga integriteten. Den automatiska databehandlingen har väsentligt ökat myndigheters och organisationers möjligheter att inhämta och utnyttja kunskaper om enskildas förhållanden, och man har menat att detta bör SOU 1973:36

motverkas eller åtminstone kontrolleras genom särskilda åtgärder. 1 Sverige har en livlig debatt om dessa frågor förts särskilt i samband med uppgiftslämnandet för 1970 års folk- och bostadsräkning. Kungl. Maj: t tillsatte år 1969 den s. k. offentlighetsoch sekretesslagstiftningskommittén (OSK) med uppdrag att göra en översyn av sekretesslagstiftningen. I direktiven för utredningen angavs, att riktmärket för en reform borde vara att undantag från offentlighetsprincipen skulle ske endast i den utsträckning som är nödvändig av hänsyn till viktiga allmänna eller enskilda intressen. Vid översynen skulle även tas upp problemkomplexet om sekretess mellan myndigheter. Vidare borde behandlas frågan i vilken utsträckning och på vilket sätt offentlighetsprincipen bör tillämpas på informationsmaterial som tagits upp i annan form än som text eller bild. I samband härmed skulle även behandlas frågan om vilka speciella behov av sekretesskydd som ADB-tekniken för med sig, varvid bl. a. skulle uppmärksammas de risker för ingrepp i den personliga integriteten som ADB-teknikens användning kan medföra. Genom tilläggsdirektiv utsträcktes utredningens uppdrag senare till att omfatta frågan om lagstiftning rörande all personorienterad ADB-information, dvs. användningen av automatisk databehandlingsteknik både på den offentliga och den privata sektorn. I ett delbetänkande (SOU 1972:47) Data och integritet har OSK lagt fram förslag rörande offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsmaterial samt beträffande skyddet för den personliga integriteten gentemot intrång genom användning av automatisk databehandling. Den principiella utgångspunkten för OSK:s förslag är att reglerna i tryckfrihetsförordningen inte får ändras på sådant sätt att allmänhetens tillgång till information hos myndigheterna försämras genom övergången till automatisk databehandling och att sekretesslagens inskränkningar i offentligheten i princip görs tillämpliga även på uppgifter som lagras med ADB-teknik. SOU 1973:36

Enligt Kungl. Maj: ts av riksdagen godtagna proposition, prop. 1973:33, som bygger på betänkandet, skall huvudregeln om offentlighet vara tillämplig på bl. a. sådana upptagningar som är avsedda för automatisk databehandling. Propositionen innehåller vidare att tillståndstvång införs för inrättande av dataregister som innehåller personuppgifter. Speciella regler skall dock gälla i fråga om register som inrättas genom beslut av Kungl. Maj: t och riksdagen. Prövningen skall anförtros en självständig myndighet, datainspektionen. Enligt den s. k. datalagen skall tillstånd att inrätta personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling meddelas om anledning saknas att anta att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet skall uppkomma. Vid tillståndsgivningen skall meddelas föreskrift om bl. a. ändamålet med registret och vilka personuppgifter som får ingå i detta. Datainspektionen har inrättats den 1 juli 1973 men tillståndssystemet skall börja gälla först den 1 juli 1974. I detta sammanhang skall nämnas att Kungl. Maj: t år 1971 tillsatt den s. k. datasamordningskommitte'n (DASK) med uppdrag att utreda frågan om samordning och kontroll av databanker m. m. Kommitte'n har enligt sina direktiv till grundläggande uppgift att mot bakgrund av dagens situation i fråga om etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den överblickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning — främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt — som är möjlig och önskvärd såväl i dagsläget som på sikt. För uppbyggnaden och driften av ett miljövårdens informationssystem är det av vikt att frågorna om offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsmaterial och om tillgängligheten av sådant material blir lösta. För sådan information som är sekretessbelagd men skall genom automatisk databehandling tillföras miljövårdens informationssystem måste garantier skapas mot obehörig åtkomst av informationen. Den i Ml samlade informationen kommer, såvitt nu kan bedömas, att avse bl. a. 165

uppgifter beträffande hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel samt livsmedel och omfatta noteringar om bl. a. varans benämning och sammansättning samt dess tillverkning, försäljning och användning. Ml är även avsett att innehålla information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, vattenlagen, hälsovårdsstadgan och strålskyddslagen samt från det av MKU föreslagna basdatanätet. Informationssystemet kan härutöver komma att bl. a. innefatta uppgifter om naturresurser och naturresursutnyttjande, pågående och avslutad forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsområdet samt forskningsrapporter. Såsom redan nämnts kan också påräknas att en samverkan behöver ske mellan Ml och andra informationssystem. Beträffande de uppgifter som direkt samlas in till Ml i syfte att ge underlag för statistik blir framför allt 16 § sekretesslagen tillämplig. Uppgifter som inom olika förvaltningsområden samlats in för andra ändamål och som ställts till förfogande för Ml får behandlas enligt de särskilda regler som gäller för förvaltningsområdet i fråga. Härvid bör bl. a. beaktas att även sådana uppgifter om enskilda personer och företag som ansetts offentliga, kan innebära intrång i den enskildes intressesfär då uppgifterna används i ett miljövårdens informationssystem med ADB-teknik. Trots att delarna i informationen är offentliga, kan den i Ml samlade informationen nämligen uppfattas som en kränkning av enskilt intresse genom de möjligheter som ADB-tekniken ger att få fram "kedjad" information. Av de till Ml direkt insamlade uppgifterna kan en stor del komma att avse sådana som härstammar från det föreslagna basdatanätet. Varken dessa eller andra uppgifter som avser immissionsförhållanden kan väntas erbjuda några problem från sekretessynpunkt. Större problem kan däremot väntas uppkomma i fråga om rätten att få tillgång till annan myndighets handlingar samt upptagningar för automatisk databehandling (ADBlagrat material). Av det inom Ml behandlade primärmaterialet kan stora delar, åtminstone 166

i inledningsskedet, komma att utgöras av sådan hos annan myndighet förvarad eller bearbetad information. I den mån denna information avser identifierbara enskilda personer kan förväntas att sekretessfrågan löses på sätt som angetts i prop. 1973: 33, vilket innebär att utlämnandet regleras enligt datalagen. Beträffande övrig hos annan myndighet förvarad information, som där samlats in i tillsyns- och kontrollarbetet eller eljest i det administrativa arbetet, ankommer det i första hand på denna myndighet att ta ställning i sekretessfrågan. Under den tid som sådan information förvaras hos registeransvarigt organ inom Ml är det däremot detta organ som har att pröva ett utlämnande. Effektiviteten hos ett miljövårdens informationssystem blir beroende av i vilken omfattning detta förses med uppgifter som kan vara av intresse i den miljökontrollerande och miljöstyrande verksamheten. Önskvärt ur denna synpunkt är följaktligen att systemet i så stor utsträckning som möjligt tillförs uppgifter som disponeras av olika myndigheter och att därför offentlighetsintresset vinner särskilt beaktande vid den avvägning som sådan myndighet har att göra då fråga uppkommer om att utlämna en handling eller annat material till Ml. MKU förutsätter att vid den av OSK fortsatta översynen av offentlighets- och sekretesslagstiftningen denna fråga vinner uppmärksamhet.

9.2 Teknisk säkerhet Med begreppet "teknisk säkerhet" avses i förevarande sammanhang datasäkerhet och systemsäkerhet. Datasäkerhet innefattar åtgärder för att förhindra att i ett informationssystem data sprids till obehöriga, förvanskas eller förstörs. Systemsäkerhet innefattar åtgärder för att göra systemet driftsäkert. I sin förstudie till Ml har statskontoret behandlat de säkerhetsmässiga problemen vid uppbyggnaden av ett informationssystem för miljövårdsområdet (se förstudien 7.5.1). Redogörelsen i det följande ansluter till de SOU 1973:36

synpunkter som redovisas i förstudien. Skydd mot obehörig åtkomst av data datasäkerhet — får utformas med hänsyn till var data fysiskt befinner sig. Närmast får beaktas om data finns hos användare före eller efter en datamaskinen bearbetning eller om data finns i dataregister med åtkomst via datacentral eller via terminal. Allmänt kan sägas att skydd utan svårighet kan skapas vid manuella rutiner genom att entydiga och klara regler utformas för flödet av sekretessbelagd information, för förvaring av handlingar, stansunderlag och utdatarapporter samt för transporter av materialet. Likaså bör bestämmelser kunna utformas för makulering av material som ej vidare skall användas. Personer som begär tillträde till lokaler där information finns bör kontrolleras beträffande sin behörighet. Lokalerna måste givetvis också förses med skydd mot inbrott, brand och annan skada. Åtgärder för datasäkerhet vid datacentraler bör också kunna inrymma rutiner för handhavande av skivminnen och magnetband med brand- och stöldsäkra arkiv, avmagnetisering av temporära datamängder m. m. Vid s. k. multibearbetningar (flera program delar på en dators kapacitet) bör finnas inbyggt skydd mot åtkomst av data som tillhör annan bearbetning. När sekretessbelagd information bearbetas bör till programmen höra instruktioner som rensar datorns interna minnen från kvarblivna data i arbetsareor o. d. Ett skydd mot obehöriga bearbetningar utgörs av automatisk loggning (dvs. registrering för att möjliggöra kontroll) av utfört arbete i datorn. När det gäller åtkomst av data via terminal finns dessutom speciella möjligheter till skydd mot obehörigt datautnyttjande.

historiskt material tillsammans med ä jourföringsdata i sådan utsträckning att aktuella register skulle kunna rekonstrueras om de av någon anledning skulle gå förlorade eller skadas. Indata kan automatiskt kontrolleras i bearbetande program med hänsyn till relevans och validitet. Skulle driftavbrott inträffa under datorbearbetning, kan särskilda kontrollprogram ta hand om den information som behandlades och göra den tillgänglig vid återstart. Driftavbrott behöver således inte förorsaka förlust av data. Beträffande den tekniska utrustningen är systemsäkerheten till stor del beroende av teknisk service, som i första hand innefattar förebyggande åtgärder för att tillförsäkra användaren driftsäkerhet. Säkerheten bör kunna ytterligare förbättras genom dubblering av vitala tekniska enheter och reservinstallationer. Här måste dock en avvägning mellan kostnader för driftavbrott och utrustning göras. Sammanfattningsvis kan konstateras att det i dag föreligger ett antal olika sätt att utforma metoder för att skydda information mot obehörig åtkomst och för att uppnå driftsäkerhet. Många problem finns dock ännu att lösa, vilka gör det nödvändigt med ett vidare utvecklingsarbete på detta område. I den fortsatta systemutvecklingen av Ml bör närmare prövas hur olika åtgärder för teknisk säkerhet skall byggas in i systemet. Härvid bör bl. a. beaktas resultaten från utredningar som statskontoret f. n. utför rörande säkerhetsnormer för ADB och dataskyddsmetoder.

Systemsäkerhet i de manuella kringrutinerna, drift- och kommunikationsrutinerna, bör i likhet med datasäkerhet kunna erhållas genom regler för behandling av information och genom att dessa regler vinner tillämpning genom god utbildning av personalen. En väsentlig del i systemsäkerheten är utformning av kontrollrutiner. I driftrutiner för ADB-bearbetningar ingår bl. a. att spara

För att en effektiv återvinning av information om kemiska ämnen skall bli möjlig måste de enskilda substanserna betecknas (kodifieras) på ett sådant sätt att de är identifierbara i samtliga register där de förekommer. I avsaknad av ett generellt använt system för beteckning av ämnen har i de vid giftnämnden och livsmedelsverket förda registren hittills använts en nummer-

SOU 1973:36

9.3 Beteckning av kemiska ämnen

serie åsätt av Chemical Abstracts Registry Service (CAS) för att identifiera kemiska ämnen, föreningar m. m. MKU anser, liksom statskontoret, att det inte är möjligt att utan en mera ingående undersökning av hithörande problematik ange vilket eller vilka beteckningssystem för kemiska ärmen som bör komma till användning inom Ml. En dylik undersökning bör tillmätas hög prioritet. I undersökningen förutsätts bli beaktade de på olika håll i samhället förefintliga kraven på ett lämpligt beteckningisystem för kemiska ämnen. Samarbete i frigan bör därför ske med statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK), vilket organ har ett centralt samordnande ansvar för den statliga informations- och dokumentationsverksamheten. 9.4 Beteckning av varor Något fullständigt system för kodifiering av varor finns inte. Det vanligaste nu använda systemet för klassificering är den s. k. Brysselnomenklaturen som utnyttjas bl. a. av tullverket cch i den officiella varustatistiken. Från produkt- och miljökontrollsynpunkt är denna kodifiering i flertalet fall alltför grov. Då det gäLer väl specificerade kemiska föreningar och grundämnen torde kodifieringen dock i stort sett vara tillfyllest. Vid de myndigheter som har tillsyns- och kontrolluppgifter rörande varor tillämpas olika kodsystem. Vid socialstyrelsens läkemedelsavde^ning är de farmacevtiska specialiteterna numrerade löpande i kronologisk ordning efter inkommen ansökan med s. k. aspnummer Giftnämnden har likaledes åsätt de varor s:>m har registrerats ett löpande nummer. Livsmedelsverket har i samband med de kostundersökningar som där utförts kodifierat ivsmedel enligt ett system som delvis anshter till Brysselnomenklaturen. Koderna är uppbyggda så att t. ex. innehåll av vissa näringsämnen framgår. Vidare kan inom en v.ss grupp av livsmedel specifika märkesvaror kodifieras entydigt. MKU förutsätter - liksom statskontoret i 168

dess förstudierapport - att frågan om beteckning av varor i Ml görs till föremål för ytterligare utredning i anslutning till uppbyggnaden av systemet. En utgångspunkt i detta sammanhang bör vara att de beteckningssystem som redan nu används av olika organ inte onödigtvis ändras. Vidare bör eftersträvas att beteckningssystemet får en sådan utformning att samordnad bearbetning av data mellan olika system möjliggörs och underlättas. 9.5 Registrering av anläggningar och företag Enligt MKU:s förslag (se avsnitt 6.2) skall inom Ml byggas upp register över anläggningar som ligger under kontroll enligt miljöskyddslagen och viss annan lagstiftning. Härutöver kan förutsättas att viss registerinformation kommer att behövas beträffande de platser (arbetsställen) där hantering i någon form sker av hälso- och miljöfarliga varor. I vilken utsträckning information av sistnämnda slag kan inordnas i Ml blir i första hand beroende av hur tillämpningen (tillståndsgivning, tillsyn och kontroll) enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varcr kommer att närmare utformas. Man kan således förutse att i Ml kommer att finnas uppgifter om företag/verksamhetsställen vid vilka bedrivs s. k. miljöfarlig verksamhet eller annan från produkt- och miljökontrollsynpunkt betydelsefull aktivitet. En sådan informationsregistrering synes i och för sig tveksam med hänsyn till att det redan i dag finns ett stort antal register över svenska företag, bl. a. det av SCB förda centrala företagsregistret (CFR), och att en samordning av dessa skulle vara önskvärd. Emellertid har utredningen funnit att det inte är möjligt eller lämpligt att utnyttja befintligt registermaterial för de ändamål som blir aktuella i produkt- och mi.jökontrollsammanhang. De företagsbegrepp som tillämpas i befintliga register avviker nämligen som regel något från det fcretags/anläggningsbegrepp som bör ligga til) grund för informationen i Ml. Vidare medför själva tillämpningen av gällande lagstiftning för SOU 1S73: 36

produkt- och miljökontroll, som i stor utsträckning bygger på tillståndsgivning varvid villkor föreskrivs för verksamheten vid berörda företag, att ett fysiskt register över företag (anläggningar) successivt byggs upp. Beträffande t. ex. CFR kan dessutom erinras om att gällande sekretessbestämmelser kan komma att utgöra ett hinder för att därur erhålla den för produkt- och miljökontrollen erforderliga informationen. Enligt MKU:s bedömning är det således inte möjligt att vid uppbyggnaden av Ml utnyttja på andra håll befintliga register över företag och anläggningar. Utredningen vill dock understryka vikten av att möjligheterna till samordning och sambearbetning med sådana register fortlöpande bevakas och beaktas. Viktigt i detta sammanhang är att tillse att de identifikationsbeteckningar som används för företagen (anläggningarna) i Ml i möjlig mån kommer att överensstämma med dem som tillämpas i andra register av intresse i sammanhanget. MKU — liksom statskontoret i dess förstudierapport — föreslår mot denna bakgrund att det i CFR tillämpade företagsnumret med tillhörande arbetsställenummer utnyttjas också inom Ml. Härvid bör beaktas resultaten från en pågående utredning inom statskontoret rörande identitetsnumrering av juridiska personer. Utöver företagsnummer torde i Ml böra finnas uppgift om företagets officiella namn, den vedertagna benämningen såsom namn eller förkortning samt näringsgrenskod enligt svensk näringsgrensindelning (SNI). Frågan hur en identifikationsbeteckning för anläggningar bör vara utformad torde få studeras närmare i samband med uppbyggnaden av Ml. 9.6 Beteckning av observationsplatser ra. ra. MKU:s förslag innebär att registrering i Ml av undersökningsresultat (mätdata) inledningsvis skall ske i relativt begränsad utsträckning och i praktiken inskränkas till att gälla data som framkommer inom tillsynsverksamheten enligt viss lagstiftning och inom basdatanätet för miljökontroll. Även SOU 1973:36

om sålunda registreringen av mätdata till en början blir av begränsad omfattning är det likväl nödvändigt att observationsplatserna ges entydiga och från användningssynpunkt enkla identifikationsbeteckningar. Statskontoret har i dess förstudierapport föreslagit att observationsplatserna (mätstationerna) skall erhålla nummerbeteckningar ur en för hela landet gemensam nummerserie och att man vid åsättandet av dylika koder skall beakta redan förekommande mätstationsbeteckningar på miljövårdsområdet. MKU menar att denna fråga behöver ytterligare undersökas varvid bl. a. bör prövas behovet av att ha skilda beteckningssystem för observationsverksamhet avseende vatten, luft, mark och levande organismer. I en sådan utredning, vilken förutsätts bli utförd av det organ som får ansvar för uppbyggnaden av Ml, får också närmare undersökas möjligheten att anknyta beteckningssystemet till redan etablerade koder liksom lämpligheten av att utnyttja en för hela landet löpande nummerserie som utgångspunkt vid kodifieringen. En provisorisk lösning av frågan undersöks i det redan pågående utvecklingsarbetet inom Ml.

9.7 Lägesredovisning

Utnyttjandet av information inom Ml kräver att uppgifter om industrianläggningar, platser för föroreningsmätningar etc. lagras med någon form av geografisk lägesangivelse. Av vikt är att sådan lägesbestämning sker enhetligt för all den information i systemet som behöver bli föremål för dylik registrering. Den bör vidare utformas så att samordning och datautbyte med andra informationssystem möjliggörs och underlättas. I det nya centrala fastighetsregistret, vilket förutsätts bli enhetligt för hela landet, kommer landets samtliga fastigheter att bli lägesregistrerade med koordinater enligt "rikets nät", dvs. det system som valts som beteckningssystem för Sveriges allmänna kartor. MKU har, liksom statskontoret, funnit övervägande skäl tala för att de uppgifter i Ml som behöver lägesangivas med stora krav 169

på exakthet registreras enligt detta system. Utnyttjandet av dylika koordinater enligt rikets nät, vilket är ett rätvinkligt koordinatsystem, utgör inget hinder för att sambearbeta informationen med information som lagrats enligt andra principer för geografisk lägesbestämning. Rikets nät kan således vid behov transformeras till geografiska koordinater (longitud och latitud) eller till det s. k. UTM-nätet som är ett internationellt rätvinkligt koordinatsystem. Såvitt nu kan bedömas blir lägesbestämning i Ml genom koordinatangivelse aktuell i första hand beträffande anläggningar som ligger under kontroll enligt viss lagstiftning samt i fråga om observationsplatser för föroreningsmätningar m. m. Beträffande anläggningarna bör också de fastighetsbeteckningar registreras som nu successivt införs i det centrala fastighetsregistret och som bl. a. anger inom vilket län och — som regel inom vilken kommun fastigheten är belägen. För huvuddelen av den information i Ml som skall ges en geografisk lägesbestämning torde det vara tillfyllest att enbart beskriva objektets läge i horisontalplanet. I vissa fall — t. ex. för att ange den exakta belägenheten av en emission via fabriksskorsten eller av en mätpunkt på stort vattendjup — kan emellertid härutöver krävas att registrering sker av läget i vertikalled. En metod för sådan lägesangivelse i Ml bör utarbetas av det organ som blir ansvarigt för systemet. Härvid får samråd ske med bl. a. CFD. I de fall information lagras i Ml utan angivande av fastighetsbeteckning får förutsättas att informationen kan behöva ges särskilda områdesbeteckningar, t. ex. koder för kommun, län etc. Som koder bör i dylika fall utnyttjas de officiella beteckningar som SCB fastställt för dessa områden. För att möjliggöra sammanställning av information på geografiska ytor oberoende av den administrativa områdesindelningen kan det visa sig lämpligt att lägesbestämma viss information med hänsyn till indelningen av landet i rutor enligt rikets nät. Härvid blir tre olika noggrannhetsnivåer aktuella, nämligen rutor om 50 x 50 km, 5 x 5 km och 100 170

x 100 m. I de fall där informationen blir registrerad med angivande av koordinater vilket förutsätts ske beträffande anläggningar och observationsplatser — är det givetvis obehövligt att redovisa informationen även med avseende på ruttillhörighet. Från vattenvårdssynpunkt är det härutöver av intresse med en form av lägesangivning som medger att information om föroreningar i ett och samma vattenområde kan sammankopplas. Enbart en koordinatangivelse möjliggör ej dylika sammanställningar, utan särskild information som beskriver vattenområdets hydrografi måste därvid användas. Med hänsyn till att endast ett begränsat antal vattenområden, ca 6 000, inledningsvis kommer att vara berörda av information som registreras i Ml behöver någon total klassificering av svenska vattenområden emellertid inte genomföras. Enligt MKU: s uppfattning bör det vara tillfyllest med en registrering som i första hand omfattar sådana vattenområden som är recipienter av föroreningsutsläpp, områden från vilka vatten tas till vattenverk eller eljest vattenområden i vilka mätningar sker vid stationer som registreras i Ml. Vattenområdesregistreringen bör omfatta dels uppgifter av allmänt intresse för olika användare såsom uppgift om exempelvis avrinningsområde, dels speciella uppgifter om berörda områden. Registreringen av avrinningsområden är motiverad av att sammanställningar kan behöva göras över den totala avrinningen i dessa områden. För att kunna göra sammanställningar över föroreningsbelastningen i en begränsad del av ett vattenområde krävs en detaljerad registrering. Sålunda skulle vattenområdesregistreringen även kunna omfatta uppgifter som medger länkning av information över valfria vattenregioner. Under arbetet med uppbyggnaden av Ml bör mera ingående studeras olika metoder att vid datorbaserade bearbetningar kunna sammanlänka lägesorienterade uppgifter om föroreningar i olika vattenområden.

SOU 1973:36

9.8 Historiska

uppgifter

För miljövårdsarbetet krävs kunskap inte bara om miljösituationen utan även om miljöutvecklingen. I syfte att erhålla kännedom om hur föroreningshalter m. m. i luft, vatten, mark och levande organismer utvecklas över längre tidsperioder har MKU också föreslagit att särskilda s. k. basdataundersökningar skall genomföras. Dessa undersökningar förutsätts bli ett viktigt hjälpmedel i den långsiktiga miljöövervakningen. Om man bortser från viss information från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen och viss annan lagstiftning kan det emellertid knappast bli aktuellt att i Ml registrera resultat (mätdata) från den undersökningsverksamhet i övrigt som kommer till stånd på miljövårdsområdet. Däremot bör referenser till dylika undersökningar — såväl pågående som redan avslutade — bli lagrade. Genom Ml skulle det alltså bli möjligt att erhålla information om berörda verksamheter medan systemet endast i begränsad utsträckning skulle kunna tillhandahålla information från dessa. Som regel är det förenat med betydande praktiska svårigheter att överföra historiskt material från icke maskinläsbart till maskinläsbart medium. En erfarenhet som gjorts vid större omläggningar till ADB av manuellt förda register inom den offentliga sektorn är också att sådana överföringar medför stora arbetsinsatser och kostnader. Inordnandet av historisk information i Ml måste därför ske med allmän återhållsamhet, och i de fall där ett inordnande blir aktuellt måste noga vägas kostnaderna för en sådan åtgärd mot nyttan av att få informationen lagrad i Ml. MKU föreslår med hänsyn till det anförda att lagringen av historiska data i Ml begränsas till information som naturligt kan knytas till de mätserier som påbörjas genom de föreslagna basdataundersökningarna. En riktpunkt för frågan huruvida lagring av visst material skall ske blir alltså att därigenom ökade möjligheter skall erhållas att studera den tidigare utvecklingen av de förhållanden som basdataundersökningarna avser att klarSOU 1973: 36

lägga. Ett förbättrat underlag för trendberäkningar kommer därmed att bli tillgängligt. Frågan om beaktande av historiskt material för studium av långtidsmässiga förändringar har tidigare tagits upp av bl. a. 1964 års naturresursutredning som anförde följande (SOU 1967:44, s. 62). Vid naturvårdsverkets vattenvårdsbyrå finns ett omfattande, från vatteninspektionen övertaget analysmaterial från ett tusental fasta provtagningspunkter. Analysresultaten insänds regelbundet av industrier och kommuner, som ålagts denna skyldighet i vattendom. I vissa fall finns undersökningsserier sedan flera årtionden. Till större delen är analysmaterialet obearbetat. Det syns angeläget att en genomgång och redovisning av detta sker så snart som möjligt. I samband därmed bör utredas möjligheten av att genom komplettering med ett antal provtagningspunkter erhålla ytterligare material för uppföljning av långtidsmässiga förändringar. MKU delar naturresursutredningens uppfattning att det angivna analysmaterialet har ett värde från miljökontrollsynpunkt. Kostnaderna för att systematisera och ta till vara materialet skulle dock enligt MKU:s mening vida överstiga nyttan av att få informationen inordnad i ett ADB-system. Utredningen vill därför inte förorda att materialet inordnas i Ml. Det har inte varit möjligt för MKU att närmare undersöka vilka historiska data som i Ml lämpligen skulle kunna komplettera resultaten från de föreslagna basdataundersökningarna. MKU föreslår att frågan om inordnande i Ml av sådant historiskt material tas upp till närmare prövning längre fram i samband med att slutliga program för basdataundersökningarna skall utformas. 9.9 Gallring och arkivering av

information

Föregående avsnitt behandlar frågan i vilken utsträckning historiskt material, i form av exempelvis mät- och observationsdata, skall lagras i Ml. Med "historiska data" avses i detta sammanhang material som redan vid tiden för uppläggningen av Ml finns tillgäng171

ligt. En annan i sammanhanget betydelsefull fråga gäller vid vilka tidpunkter den i Ml lagrade informationen skall anses ha förlorat sin omedelbara aktualitet och av detta skäl antingen definitivt bör uteslutas ur systemet (utgallras) eller överföras till ett billigare minnesmedium för arkivering. En successiv prövning av datamaterialets aktualitet framstår som angelägen mot bakgrund av att kostnaden för att lagra en viss uppgift måste stå i rimlig relation till nyttan av att vid behov få tillgång till uppgiften. För delar av informationen torde det knappast bli svårt att bedöma när enskilda uppgifter i Ml blivit så föråldrade att de inte längre har ett mera omedelbart intresse för användarna av Ml. Att avgöra om sådan information kan slutligt utgallras ur systemet eller om den — eventuellt i komprimerad form efter s. k. datareduktion — bör arkiveras för framtida användning kan dock i vissa fall komma att erbjuda problem. I andra fall åter kan redan själva aktualitetsbedömningen ställa sig svår att genomföra och innefatta risk för att fortfarande aktuell information blir definitivt utesluten ur Ml eller att den överförs till en lagringsform som med hänsyn till uppgifternas aktualitet ter sig mindre lämplig. Svårigheten sammanhänger med att man inte kan förutse de användningar informationen kan få i framtiden. En i sig själv betydelselös och inaktuell uppgift kan exempelvis få stort värde om den senare kan utnyttjas som komponent i en kedja av data, t. ex. i en tidsserie, eller på likartat sätt kombineras med andra i systemet lagrade data. Mot bakgrund av att verksamheten i Ml bl. a. skall sikta till att belysa utvecklingstendenser bör vid aktualitetsprövningen särskilt beaktas möjligheten att utnyttja data som komponenter i tidsserier. Vidare bör i detta sammanhang bedömas det värde enskilda uppgifter kan få vid sammanställning med information från andra informationssystem. Inte sällan förekommer att man genom kombination av data från skilda informationssystem kan erhålla ett väsentligt bättre informationsunderlag än vad de enskilda 172

systemen var för sig kan tillhandahålla. Eftersom Ml allmänt sett bör ha en betydande beredskap när det gäller att tillhandahålla historisk information räknar utredningen med att gallring och arkivering av uppgifter i Ml får ske med relativt stor restriktivitet. Särskilt bör detta gälla under en tämligen lång inledningsperiod, innan erfarenheter ännu vunnits om systemets funktion och dess användbarhet i olika avseenden. Definitiv utgallring av information — utan någon form av arkivering — torde under inledningsperioden endast kunna ske i undantagsfall. I sin förstudierapport (kap. 7) har statskontoret något berört en teknik som i vissa fall används som komplement till lagring av information i direkt maskinläsbar form, nämligen mikrofilmning. Metoder för kombinerad sökning i datamaskin och mikrofilmsystem är under utveckling och torde eventuellt på sikt kunna användas inom Ml för lagring av bl. a. sådan information som förlorat sin omedelbara aktualitet men bör sparas i någon form. I sammanhanget bör vidare uppmärksammas den relativt nya s. k. COM-tekniken (Computer Output Microfilm) som kan komma att bli ett alternativ till lagring av data på lista och magnetband, särskilt då det gäller relativt lågfrekvent information. Av största betydelse är att den information i Ml som blir arkiverad vid behov kan återvinnas utan stora kostnader och utan lång tidsutdräkt. Valet av arkiveringsform bör ske med speciellt hänsynstagande härtill.

SOU 1973:36

10 Former för tillhandahållandet av information

en viss tidsperiod. Undantagsrapporterna åter är sådana meddelanden som framställs En av förutsättningarna för att Ml skall bli bara i sådana fall där vissa fastlagda kriterier ett effektivt hjälpmedel för användarna är — är uppfyllda, t. ex. rapporter om till Ml såsom statskontoret också framhållit i sin levererade mät- och analysresultat som överförstudierapport — att systemet tillhandahål- stiger bestämda gränsvärden eller meddelanler information i sådan form att uppgifterna den om att mät- eller analysvärden icke blivit kan utnyttjas utan omfattande ytterligare inrapporterade inom beräknad tid. bearbetning. För att detta mål skall uppfylPå grund av MI:s karaktär av databas för las behöver Ml förses med ett system för bl. a. mät- och analysresultat och för admiredovisning som innefattar såväl direktrap- nistrativa uppgifter torde datauttag på begäportering av information till enskilda använ- ran av användarna bli vanliga. Den informadare som publicering av en offentlig statistik tion som därvid skall tas fram kommer ofta över förhållanden av allmänt intresse. Ett att behöva bearbetas och sammanställas flertal olika sätt för presentation av data — innan den kan presenteras för den som tabeller, listor, diagram, kartor etc. — kan begärt att få tillgång till uppgifterna. I vissa förutses komma till användning i ett sådant fall torde uttagen bli av sådan natur att redovisningssystem. standardiserade bearbetningsförfaranden kan användas medan i andra fall bearbetningen blir av engångskaraktär och därför måste 10.2 Direktrapportering förberedas i särskild ordning. En speciell typ av direktrapportering av Den direkta rapporteringen av information från Ml till enskilda intressenter kan avse information från Ml blir de uttag som görs i såväl s. k. automatiska rapporter som rappor- särskilt syfte att bilda underlag för sambearter vilka sammanställs efter särskild begäran. betning med information i andra informationssystem eller i övrigt för vidare maskinell De förra blir av i huvudsak två slag, nämligen bearbetning hos annat organ. För tillhandaperiodiska rapporter och s. k. undantagshållandet av sådana uttag kan såväl överförapporter. Exempel på periodiska meddelanring på transportabla sekundärminnesenheter den, vilka framställs med bestämda tidsintersom direkt överföring via telenät tänkas valler, är sådana sammanställningar som anger vilka mät- och analysvärden — avseen- ifrågakomma. På längre sikt kan kommunikation mellan Ml och andra system eventude t. ex. vattenförhållandena i ett bestämt ellt även komma att ske via terminal. område - som blivit registrerade i Ml under 10.1

Inledning

SOU 1973:36

Innehållet i den direktrapporterade informationen kan väntas bli av starkt skiftande slag från enkla utskrifter av i systemet lagrade uppgifter om anläggningar och produkter, mätdata, bibliografiska uppgifter etc. till statistiska sammanställningar av i vissa fall mycket kvalificerad natur. Bl. a. mot denna bakgrund behöver Ml få ett flexibelt mediaoberoende utdatasystem. Som regel torde det bli nödvändigt att underkasta de maskinellt framtagna rapportunderlagen en manuell granskning innan de tillställs resp. användare. Denna bör i förekommande fall utföras av det organ som får i uppgift att ta fram och tillhandahålla informationen i fråga. MKU anser att informationssystemets effektivitet kommer att i hög grad bli beroende av direktrapporteringens innehåll och omfattning, speciellt vad avser den rapportering som sker efter särskild begäran. Av största betydelse i detta sammanhang är att intressenterna i Ml kontinuerligt hålls underrättade om vilken information som finns lagrad i systemet och vilka bearbetningar som är möjliga att genomföra av denna information. Likaså bör intressenterna känna till vilka sambearbetningar med information från andra system som kan komma till stånd. MKU tillmäter den nämnda frågan hög prioritet och förutsätter att det organ som får hand om uppbyggnaden av Ml tar initiativ till utgivandet av en förteckning av vilken framgår innehållet i Ml och de bearbetningsmöjligheter som står till buds. Av särskild betydelse är att en dylik förteckning blir föremål för löpande revidering efter hand som innehållet i systemet utvidgas. 10.3 Publicering av offentlig

statistik

Som framgått av framställningen i kap. 6 skall inom ramen för verksamheten i Ml utarbetas en löpande statistik över skilda miljöförhållanden, vilken förutsätts få karaktär av officiell redovisning. MKU har vidare pekat på behovet av viss annan statistik som dock bedömts böra tas fram i annan ordning än inom Ml. Beträffande denna redovisning 174

har MKU tidigare i betänkandet anmält vissa synpunkter på det framtida statistikinnehållet. En svårighet vid all statistikredovisning är att få statistiken publicerad i sådan form att den blir lätt tillgänglig för dem som behöver utnyttja informationen för olika ändamål. Erfarenheten visar att man regelmässigt måste ägna stor uppmärksamhet åt att dels sprida information om att en viss statistik utarbetas, dels redovisa statistikresultaten på ett sätt som är ägnat att underlätta användningen av uppgifterna. Det sistnämnda innebär bl. a. att man i möjligaste mån bör undvika en uppsplittring av redovisningen på ett större antal publiceringstillfällen. Enligt MKU: s uppfattning blir en redovisning på årsbasis tillfyllest för huvuddelen av den i kap. 6 upptagna statistiken (ehuru själva datainsamlingen i vissa fall kommer att avse andra redogörelseperioder än år). Mot bakgrund härav föreslår MKU att miljöstatistiken skall redovisas i form av en årspublikation, vilken bör omfatta såväl den inom Ml som den i annan ordning utarbetade statistiken. Från både användnings- och kostnadssynpunkt torde det vara förenat med betydande fördelar att få en på detta sätt sammanhållen redovisning av sådan statistik som har betydelse för miljövårdsarbetet. Kraven i andra sammanhang på en samlad redovisning av statistikresultaten — inom t. ex. skogsstatistiken, fiskestatistiken, lantbruksstatistiken samt hälso- och sjukvårdsstatistiken - har lett fram till beslut att utge särskilda årsredogörelser inom resp. statistikområde (Skogsstatistisk årsbok; Fiskestatistisk årsbok; Jordbruksstatistisk årsbok samt Allmän Hälso- och Sjukvård, samtliga ingående i serien Sveriges Officiella Statistik, SOS). Genom att sammanställa en motsvarande publikation för miljöstatistikområdet kan det i MKU:s direktiv angivna kravet att statistiken skall vara lättillgänglig anses bli tillgodosett. Den föreslagna publikationen bör — som förut nämnts — innehålla resultat från samtliga i kap. 6 upptagna statistikverksamheter. För att vidga publikationens användSOU 1973:36

tillförlitlighet. Ansvariga för att dessa krav ningsområde bör däri även redovisas viss uppfylls bör i första hand vara de organ som statistik som, utan att vara miljöstatistik i svarar för utarbetandet av den ifrågavarande egentlig mening, kan ha ett förvissa användstatistiken. ningar betydande värde som bakgrundsdata eller som kompletterande information. Statistik av detta slag kan vara t. ex. viss handelsstatistik, befolkningsstatistik, jordbruksstatistik, industristatistik, meteorologisk, klimatologisk och hydrologisk information samt hälso- och sjukvårdsstatistik. MKU förutsätter att redovisningen av statistikresultaten åtföljs av relativt utförliga redogörelser för dels använda undersökningsmetoder m. m., dels innebörden i de redovisade resultaten. Särskilt mot bakgrund av att vissa avsnitt av miljöstatistiken kan väntas bli svårtolkade synes det angeläget att resultaten blir förklarade och kommenterade i omedelbar anslutning till själva redovisningen. Ett riktmärke vad gäller tidpunkten för publicering bör vara att redovisning varje år skall ske före juni månads utgång. I princip bör redovisningen avse senast tillgängliga uppgifter från de statistikområden som omfattas av publikationen. Detta torde beträffande kalenderårsbaserad statistik innebära att merparten av statistiken för närmast föregående år hinner färdigställas och kan inga i redovisningen. Vad gäller budgetårsbaserad statistik bör redovisningen för närmast föregående år kunna bli fullständig. Med hänvisning till motsvarande årsredovisningar inom skogsstatistiken, fiskestatistiken och jordbruksstatistiken föreslår MKU att den nya publikationen benämns Miljöstatistisk årsbok och blir en del av redovisningen i serien Sveriges Officiella Statistik. Årtalet i bokens titel förutsätts komma att avse utgivningsåret. Såvitt nu kan bedömas kommer större delen av miljöstatistiken att behöva redovisas enbart i årsboken. I de fall behov av ytterligare redovisning uppkommer bör sådan redovisning i första hand ske i serien Statistiska Meddelanden. På den officiella statistikredovisning som så småningom kommer till stånd måste, med hänsyn till att uppgifterna förutses få en omfattande användning, ställas höga krav på SOU 1973: 36

11 Administration för MI

11.1 Inledning I direktiven för MKU har inte givits några närmare anvisningar om hur organisationen för ett miljövårdens informationssystem bör vara utformad i vidare mån än att möjligheterna att centralisera insamling och bearbetning av informationen till en myndighet skall undersökas. Rent allmänt torde kunna konstateras att informationssystemets förmåga att tillhandahålla relevant information i mycket kommer att bero av organisationens utformning. För att informationssystemet skall bli effektivt och fylla de syften som blir fastlagda av statsmakterna måste systemet få en organisation som är ägnad att underlätta användningen av detsamma. Kravet att Ml blir ett praktiskt och enkelt fungerande system bör tillmätas stor betydelse. Behovet av samordning bör särskilt beaktas vilket bl. a. innebär att dubbelarbete i möjligaste mån skall undvikas. Som utgångspunkt för en bedömning av organisationsfrågorna har MKU studerat hur dessa lösts eller avses bli lösta inom några andra större statliga informationssystem som är under uppbyggnad. En översiktlig redogörelse för dessa system lämnas i följande avsnitt. Därefter preciseras de krav som med hänsyn till bl. a. direktiven och MKU:s förslag om informationssystemets innehåll måste ställas på organisationen för Ml. Den därpå följande framställningen innehåller synpunkter och förslag beträffande frågan 176

om vilket organ som skall ges huvudansvaret för uppbyggnaden av Ml samt om den lämpliga organisationen för andra funktioner.

11.2 Organisatoriska lösningar inom andra info rmatio nssystem På det statliga området pågår f. n. ett omfattande planerings- och förberedelsearbete i syfte att bygga upp datorbaserade informationssystem för olika former av användning. I några fall har sådana ADBsystem redan tagits i drift. Såsom förut nämnts skall enligt beslut av riksdagen en reform ske av fastighetsregistreringen. Ett ADB-baserat centralt fastighetsregister för hela landet skall byggas upp. Riksdagen har vidare beslutat om en reformering av inskrivningsväsendet som innebär övergång till ADB-rutiner. Även detta register skall föras centralt. En uppbyggnad av dessa register pågår med sikte på att de så småningom skall ingå i en samlad fastighetsdatabank. Arbetet med uppbyggnaden har lagts på ett för ändamålet särskilt bildat organ, centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Dessutom medverkar bl. a. domstolsväsendets organisationsnämnd, de allmänna domstolarna, lantmäteristyrelsen, fastighetsregistermyndigheterna, statens planverk och rikets allmänna kartverk. Arbeten med att skapa ett informationsSOU 1973: 36

system för rättsväsendet (RI) har pågått sedan år 1 966. Systemet skall användas för att insamla, lagra, bearbeta och presentera information som har samband med verksamheten inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvården. Syftet är främst att åstadkomma förenklade rutiner för utbyte och registrering av i första hand data inom rättsväsendet. I systemet samlad information skall bl. a. kunna användas av SCB för att utarbeta rättsstatistik. Rutinerna skall i stor utsträckning baseras på ADBteknik och successivt sammanföras till delsystem för olika områden. Delsystemen, som avser både processdata och rent administrativa data, skall på sikt integreras till ett stort system men måste av praktiska och andra skäl installeras på olika datamaskinanläggningar. Utbyte av data mellan anläggningarna beräknas behöva ske i viss utsträckning. Uppläggningen av RI leds av ett för ändamålet särskilt skapat provisoriskt organ, samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet, i vilket ingår representanter för justitieoch finansdepartementen, rikspolisstyrelsen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvårdsstyrelsen, SCB och statskontoret. Till samarbetsorganet är knuten en rådgivande grupp sammansatt av företrädare för olika myndigheter inom det berörda verksamhetsområdet. Frågan hur verksamheten skall vara organiserad på längre sikt har ännu inte tagits upp till prövning. Av de rutiner i RI som redan är i drift ingår flertalet i ett delsystem för brottmålsförfarandet. För driften av detta system svarar rikspolisstyrelsen. Delsystem för kriminalvården är under utveckling. Ansvarig för databehandlingen i sistnämnda del av RI är datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), vilken också svarar för driften av ett redan utvecklat databehandlingssystem avseende lagstiftning och rättspraxis. I samband med godkännande av riktlinjer för den fortsatta utformningen av fordonsregistreringen har riksdagen fattat beslut om inrättandet av en central databank på fordonsområdet, ett bilregister. Detta har till 12-SOU

1973:36

ändamål bl. a. att skapa informationsunderlag som kan utnyttjas inom trafiksäkerhetsområdet för skilda slag av utrednings- och planeringsaktiviteter samt för kontroll i olika hänseenden av fordonsbeståndet. Information ur registret skall också kunna utnyttjas av polisen i dess trafikövervaknings- och spaningsarbete samt användas som underlag för beredskapsplanläggningen på fordonsoch transportområdet. Vidare skall registret kunna användas som hjälpmedel vid debitering och uppbörd av fordonsskatt och vid kontroll av att trafikförsäkringsskyldigheten fullgörs. Registreringen skall även ligga till grund för utarbetande av fordonsstatistik. Bilregistret organiseras i ett antal delregister, nämligen ett fordonsregister, ett ägareregister och ett chassiregister. 1971 års riksdag fattade beslut om upprättande av ett centralt körkortsregister, vilket skall kunna utnyttjas av bl. a. trafiksäkerhetsverket, polisen, länsstyrelserna, tullen, domstolarna och åklagarna. I registret skall lagras uppgifter om körkortsinnehavarna i landet. Bil- och körkortsregistren avses komma att knytas nära till varandra. Huvudmyndighet för båda registren kommer att bli statens trafiksäkerhetsverk. Fr. o. m. den 1 januari 1971 har en särskild nämnd, bilregisternämnden, i uppdrag att svara för återstående planerings- och systemutvecklingsarbete samt att sätta det nya bilregistret i drift. Inom arbetsmarknadsstyrelsen pågår sedan några år arbete med att på grundval av ett förslag av statskontoret utveckla ADBsystem för arbetsmarknadsinformation. Principerna för detta arbete har godkänts av 1970 års riksdag, som beslöt att arbetet skall inriktas på två etapper. Den första etappen omfattar överförande till ADB av funktioner med omfattande manuellt rutinarbete. Den andra etappen omfattar utnyttjande av ADB i det egentliga arbetsförmedlingsarbetet, såsom registrering av information om lediga platser och platssökande. Arbetsmarknadsstyrelsens datasystem är ett fleranvändarsystem med terminalfunktioner. Systemets databank innehåller omfat177

tände register över bl. a. enskilda individer, beredskapsprojekt, utbildningskurser, skyddade verkstäder m. m. Huvudman för informationssystemet kommer att vara arbetsmarknadsstyrelsen. Planeringen av uppbyggnaden sker inom en särskild ledningsgrupp i vilken ingår representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret och DAFA. Översikten över informationssystemen visar att dessa fått varierande — temporära eller permanenta — organisatoriska lösningar. Eftersom uppbyggnaden av systemen pågått endast några få år har något mera omfattande erfarenhetsunderlag från praktiskt bruk av olika system ännu inte framkommit. Valet av organisation och dennas uppbyggnad i de skilda systemen bör emellertid kunna ge viss ledning för utformningen av en administration för Ml. Möjligheterna att härvid också utnyttja erfarenheter från uppbyggnad av informationssystem utomlands är begränsade. Som tidigare framhållits har något system för miljöinformation omfattande hela miljövårdsområdet ännu inte byggts upp eller planerats på något annat håll i världen.

11.3 Principiella krav på organisationen för Ml Oavsett vilken organisationsform som kommer att gälla för Ml måste vissa grundläggande funktioner återfinnas inom organisationen. Dessa omfattar bl. a. att tillse att Ml utvecklas enligt de linjer statsmakterna fastställer för Ml, att ansvara för innehållet i systemet, att fullfölja uppbyggnaden av Ml och att ansvara för kostnaderna. Här nämnda uppgifter ingår i vad MKU vill kalla huvudmannaansvaret för Ml. Andra funktioner inom organisationen innefattar att fysiskt handha olika register m. m. och att svara för det praktiska arbetet med att bygga upp och genomföra själva systemet. Dessa arbetsuppgifter ingår i vad som skulle kunna kallas registeransvaret för systemet. För utformning av den för Ml nödvändiga 178

organisationen krävs att en närmare analys sker av de uppgifter som skall åvila organisationen. Till en början kan konstateras att innehållsfrågorna måste kontinuerligt bevakas även sedan informationssystemet eller delar av detta satts i rutinmässig drift. Bevakningen måste gälla både den information som systemet skall tillhandahålla olika användare och den information som skall tillföras systemet. I kap. 6 har angetts de huvudsakliga informationsområden som Ml enligt MKU:s förslag skall omfatta i ett inledande skede. Där har också redovisats vilka undersökningsverksamheter etc. som skall ligga till grund för systemet och vilka bearbetningar av olika slag som regelmässigt bör genomföras inom systemets ram. MKU: s förslag i här nämnda avseenden baseras på en av utredningen i samverkan med statskontoret genomförd undersökning av miljökontrollorganens behov av information. Resultaten från denna genomgång kan emellertid komma att delvis få kortvarig aktualitet. Organisationen måste därför vara så utformad att den kontinuerligt kan bevaka frågor som gäller systemets innehåll och användning. Bevakningen bör ske under aktiv medverkan av expertis från de olika ämnesområden som omfattas av informationssystemet. Viss information av intresse från miljökontrollsynpunkt insamlas och bearbetas redan i dag. Detta gäller bl. a. information om publicerade vetenskapliga dokument inom sådana ämnesområden som medicin, biologi och kemi. Organisationen för Ml bör utreda och bevaka frågor som rör avvägningen mellan innehållet i Ml och den information som tillhandahålls av andra organ samt formerna för samverkan mellan Ml och dessa organ i syfte att göra miljövårdsinformationen så lättillgänglig som möjligt för intressenterna. Den för Ml ansvariga organisationen skall vidare handha frågor rörande systemets tekniska utformning. Härmed avses hur insamling, kvalitetskontroll, lagring, bearbetning och tillhandahållande av information skall ske. Kraven i dessa hänseenden är SOU 1973: 36

mångskiftande. Redan i direktiven fastslås att systemet bör organiseras så att modern ADB-teknik kan utnyttjas. Tillgång måste därför finnas till datorutrustning och viss annan maskinkapacitet. Något krav att den för systemet ansvariga myndigheten själv skall ha hand om sådan utrustning kan emellertid inte föreligga. Behovet av datorkapacitet kan tillgodoses genom anlitande av t. ex. någon extern datacentral, eventuellt med terminalanslutning till sådana organ som kan förväntas komma att använda systemet med hög frekvens. Såvitt nu kan bedömas kommer de datavolymer som skall inordnas i Ml att från datorsynpunkt vara tämligen begränsade. Inköp av särskild datorutrustning för drift av Ml torde därför inte behövas. En viktig del av verksamheten inom Ml blir att handha sådan information som insamlas inom ramen för tillsynen enligt viss lagstiftning. Avsikten med denna verksamhet är att stödja de för miljökontroll och miljöstyrning ansvariga myndigheterna i deras strävan att bygga upp en effektiv och rationellt ordnad tillsyn inom resp. kontrollområden. Om detta syfte skall kunna uppfyllas krävs att Ml får en organisation som medger att de berörda myndigheternas behov av information i olika beslutssituationer kan tillgodoses utan tidsutdräkt. På grundval av de uppgifter i Ml som erhålls inom ramen för viss författningstillämpning skall enligt MKU:s förslag utarbetas en offentlig statistik över skilda förhållanden av betydelse från miljökontrollsynpunkt. Verksamheten härmed medför likaledes vissa krav på den organisatoriska utformningen av systemet. Den av MKU föreslagna verksamheten inom Ml avser emellertid i stor utsträckning även hantering av sådan information som inte härrör från viss författningstillämpning. Hit hör bl. a. den omfattande dokumentariska information som skall ingå i systemet och den information som samlas in i syfte att bilda underlag för en bestämd statistisk redovisning. Av speciell karaktär blir den information som erhålls från det av MKU SOU 1973:36

föreslagna basdatanätet för miljökontroll. Även handhavandet inom Ml av information som erhålls i annan ordning än inom ramen för viss författningstillämpning ställer krav på den organisatoriska utformningen av systemet. Resurser för lagring, bearbetning och presentation av sådan information måste tillskapas. För statistikframställningen och verksamheten med basdataundersökningar behöver härutöver finnas en organisation för den primära datainsamlingen till systemet. Det eller de organ som får uppdraget att svara för insamling av primärdata inom Ml måste ges erforderliga tekniska resurser. Till icke obetydlig del kommer denna information att utgöras av särskilt insamlade mätoch observationsdata avseende exempelvis föroreningshalter i luft, vatten, mark och levande organismer samt fysikaliska förhållanden. För insamlingen krävs apparatur i form av bl. a. mät- och analysinstrument samt personalresurser. I informationssystemet kommer emellertid också att ingå åtskilliga data som inte utgör resultatet av en viss mät- eller observationsverksamhet. Exempel härpå är uppgifter som samlas in inom ramen för en löpande statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden, avskjutningen av vissa viltarter samt över avfallsmängder m. m. Till denna grupp hör också den dokumentariska informationen samt stora delar av den information av administrativ karaktär som kommer att registreras inom ramen för tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen och andra författningar. På ett informationssystem av MI:s typ måste rent allmänt ställas höga krav på noggrannhet i data. I organisationen för Ml måste därför inordnas resurser för teknisk kontroll av informationen. Av särskild betydelse är tillförlitligheten hos de mät- och analysinstrument som kommer till användning i viss undersökningsverksamhet. Såsom framhållits i annat sammanhang är det av vikt att interkalibrering av mät- och analysinstrument regelbundet genomförs. En av huvudfunktionerna för organisationen blir att utföra olika typer av bearbetning 179

av information såväl rutinmässigt som i form och reella möjligheter till inflytande över av specialbearbetningar av skilda slag. Av systemet. särskild betydelse är att sam bearbetning med andra i sammanhanget relevanta informa11.4 Val av huvudman för Ml tionssystem och register kan genomföras i behövlig utsträckning. De centrala administrativa funktioner som Ml måste vidare planeras med tanke på att skall utövas inom Ml bör enligt MKU:s information från systemet skall kunna till- mening ankomma på en myndighet. Praktishandahållas användarna vid önskad tidpunkt ka och statsfinansiella skäl talar i och för sig och i en för användningen anpassad form. för att ett redan verksamt statligt organ i Man kan förutse att systemet får ett stort första hand skall komma i fråga. Vid valet av antal användare. Över huvud taget bör gälla sådant organ borde det kunna ligga nära till att informationsservice på miljövårdsområ- hands att beakta vilken myndighet som det skall kunna ges till en vid krets av genom sin verksamhet kan förväntas få intressenter med varierande informations- särskilt stor användning av systemet. Bland behov. Av detta följer bl. a. att åtgärder sådana intressenter på central myndighetsmåste vidtas för samverkan mellan befintliga nivå kan nämnas SNV som har huvudansvadokumentationscentraler i syfte att förenkla ret för den yttre miljön, den till SNV knutna för användarna att få tillgång till den inforproduktkontrollnämnden som beslutar i fråmation de önskar. gor om hälso- och miljöfarliga varor, arbetarEtt förväntat utvidgat internationellt mil- skyddsstyrelsen som har ansvar för arbetsjövårdsarbete kommer att ställa ökade krav miljön, livsmedelsverket som har ansvar för på den internationella rapporteringen av livsmedelskontrollen och socialstyrelsen som miljöinformation. Det är angeläget att denna ansvarar för den allmänna hälsovården. rapportering kan ske smidigt och samordnat Av större vikt vid valet av huvudman är med annan liknande rapportering. Här kan emellertid enligt MKU: s mening att myndighänvisas till vad som anförts i kap. 8. I heten i fråga har arbetsuppgifter och erfarensammanhanget bör också observeras att man heter av betydelse för driften av Ml. Härvid inom bl. a. ECE och OECD rent allmänt torde enligt MKU.s mening främst SCB, diskuterat miljöinformationsfrågorna och SNV, SMHI och CFD komma i fråga. Även därvid konstaterat värdet av att nationella om utredningen, såsom framgår av det föl"miljöinformationscentraler" inrättas vilka jande, inte anser sig böra förorda någon av skulle ha att svara för erforderlig rapportedessa myndigheter som huvudman för Ml för ring till internationella organisationer och det första, relativt kortvariga inledningsskeäven i övrigt delta i det internationella det, har utredningen dock funnit det vara av värde att, främst med tanke på nödvändigheinformationsutbytet. Vidare bör uppmärkten att inom en snar framtid ta ställning till sammas de krav beträffande miljöstatistikens valet av definitiv huvudman, granska dessa utformning och innehåll som kan bli resultat fyra myndigheters allmänna lämplighet som av ett av europeiska statistikerkonferensen huvudman för Ml. I det följande lämnas en igångsatt arbete på miljöstatistikområdet. översikt över myndigheternas lämplighet Slutligen bör framhållas att redan vid med hänsyn till deras ämnesområden och systemets start antalet intressenter kommer deras möjligheter att ta hand om innehållsatt vara betydande och att kretsen av frågorna och ombesörja informationsinsamintressenter kan antas komma att snabbt ling, kvalitetskontroll och bearbetning av vidgas. Det är därför angeläget att vägar information samt att tillhandahålla informaöppnas för systemets användare att i olika tion. avseenden påverka innehållet i och utformningen av systemet. Detta kan tillgodoses Vad först angår det ämnesområde som var genom att huvudintressenterna ges formella och en av de fyra myndigheterna täcker i sin 180

SOU 1973: 36

verksamhet kan konstateras att den grund- ka undersökningar och utredningar rörande miljövårdsproblem. Inom det hydrologiska läggande arbetsuppgiften för SCB är att framställa statistik som efterfrågas för olika området utför SMHI utredningar och underformer av användning i samhället. Statistik- sökningar m. m. rörande bl. a. vattenstånd produktionen baseras dels på uppgifter som och vattenföring, isförhållanden, vattentemperatur, djupförhållanden i sjöar, värme- och SCB insamlar i egen regi, dels — i ökad utsträckning — på uppgifter som inhämtas av vattenbalans i sjöar och vattendrag. Vidare myndigheter och andra organ för i första görs hydrografiska och oceanografiska unhand skilda administrativa ändamål. SCB dersökningar. Till SMHI hör en datamaskinlämnar vidare biblioteks- och informations- central. service inom statistikområdet. En omfattanVid CFD är verksamheten inriktad på att de uppdragsverksamhet förekommer också, fullfölja uppbyggnaden av de centrala fastiginnefattande genomförande av t. ex. större hets- och inskrivningsregister om vilkas inrätintervjuundersökningar, tillhandahållande av tande riksdagen har fattat principbeslut. speciella statistiska bearbetningar m. m. Inom ramen för denna uppbyggnad bedrivs en omfattande försöksverksamhet avseende Den reguljära statistikproduktionen vid stora delar av Uppsala län. SCB täcker numera ett stort ämnesområde, Översikten torde visa att den statistikinomfattande lantbruk, fiske, bostäder och fastigheter, industri, handel, arbetsmarknad, samling och de statistiska bearbetningar av finanser, nationalräkenskaper, hushåll, be- administrativt och annat material, som kan folkning, rätts- och socialvård, utbildning, behöva ske inom Ml, helt faller inom SCB:s kultur m. m. För bearbetningen av denna principiella ämnesområde. SNV:s verksamhet — inkl. produktkontrollnämndens — statistik disponerar SCB en egen datamaskinmotsvarar f. n. huvuddelen av det ämnesomcentral. råde som kan förutses komma att gälla för Inom SNV: s ansvarsområde faller bl. a. Ml i ett inledningsskede. Vid den tidpunkt arbetsuppgifter inom den s. k. allmänna då Ml kommer att omfatta information om naturvården. Hit hör ärenden rörande naturt. ex. arbetsmiljön samt livsmedel blir det vårdsområden och rörligt friluftsliv, idrottsdock en viss skillnad mellan SNV: s verksamanläggningar, landskapsvård samt jakt och viltvård. Inom vattenvårds- och luftvårdsom- hetsområde och ämnesområdet för Ml. Nurådena handläggs tillståndsärenden, statsbi- varande verksamhet vid SMHI täcker huvuddragsärenden m. m. Avfallsfrågor ingår lika- sakligen ämnesområdena meteorologi, hydrologi och oceanografi, vilka är viktiga men ledes i verksamhetsområdet liksom frågor om planering och uppföljning av forsknings- knappast centrala avsnitt av Ml. CFD:s och undersökningsverksamhet på miljövårds- principiella verksamhetsområde har visserliområdet. Vidare bedrivs informationsverk- gen ännu inte blivit slutligt definierat av samhet kring aktuella frågor inom miljöom- statsmakterna men torde knappast komma att få en mera påtaglig ämnesmässig anknytrådet samt — främst på vattenvårdsområdet — specialutredningar beträffande förore- ning till Ml. nings- och recipientfrågor. Frågor rörande Beträffande de fyra myndigheternas komhälso- och miljöfarliga varor handläggs av petens att ta hand om innehållsfrågorna i Ml den till SNV knutna produktkontrollnämn- kan konstateras, att någon officiell miljöstaden. SNV är också tillsynsmyndighet enligt tistik i egentlig mening inte utarbetats inom lagen om hälso- och miljöfarliga varor. SCB och att denna myndighet därför i huvudsak saknar expertis för bedömning av Arbetet vid SMHI omfattar väderinformadessa frågor. En fortlöpande sakkunnig tion samt klimatologisk verksamhet. Vidare granskning av innehållsfrågorna i Ml borde svarar institutet bl. a. för en löpande klimatdäremot kunna utföras inom SNV. Utanför statistik och för speciella klimatologiska verkets kompetensområde skulle emellertid bearbetningar samt utför mikroklimatologisSOU 1973:36

komma att falla bl. a. tidigare angivna frågor form av bl. a. en observatörskår. I den mån om inre miljön och om vissa produkter som analyser av tagna prover behöver utföras, inte omfattas av lagen om hälso- och miljö- sker dessa i begränsad utsträckning inom farliga varor, exempelvis livsmedlen. eget laboratorium. Också den av SMHI Verksamheten vid SMHI har under de bedrivna informationsinsamlingen avser väsenaste åren kommit att i ökad utsträckning sentligen numeriska data av skilda slag. omfatta utredningar och undersökningar i Verksamheten vid CFD omfattar likalemiljöärenden. SMHI förfogar därigenom över des insamling (registrering) av stora mängder viss expertis som dock knappast täcker hela information. Det torde dock kunna konstaämnesområdet för Ml. Totalt sett är SMHI: s teras att nämndens arbete härmed avser en verksamhetsområde betydligt snävare i rela- tämligen speciell typ av data och att erfarention till ämnesområdet för Ml än SNV:s heterna härifrån har ett mera begränsat värde verksamhetsområde. För CFD torde likaså från miljöinformationssynpunkt. förutsättningarna att kunna utöva en fortVad gäller kvalitetskontroll samt lagring löpande innehållsmässig bedömning av Ml och bearbetning av information kan generellt vara begränsade med hänsyn till att nämn- konstateras att dessa arbetsmoment ägnas dens arbete är koncentrerat till en tämligen stor uppmärksamhet inom statistikprodukspeciell uppgift. tionen vid SCB och att verket besitter en När det gäller resurser och förutsättningar betydande erfarenhet på detta område. Praki övrigt för informationsinsamling kan kon- tiskt taget all mera omfattande statistikstateras att SCB förvärvat en omfattande produktion vid SCB är numera omlagd till erfarenhet av statistikinsamling och insam- automatisk databehandling. I anslutning till ling av registerinformation m. m. Insamling- genomförda omläggningar har utom rutiner en har ofta avsett stora datamängder. Endast för lagring och bearbetning av information i begränsad utsträckning gäller dock datain- utarbetats datorbaserade kvalitetskontrollsamlingen sådan information som framkom- program. mer genom provtagning (observationsverkDen av SNV insamlade informationen har samhet) och/eller analys. SCB saknar likaså hittills till övervägande del behandlats mastörre erfarenhet från behandling av s. k. nuellt. På senare år har ansträngningarna att dokumentarisk information. uppnå en förbättrad kvalitetskontroll och SNV har — inom ramen för verksamheten effektiva bearbetningsrutiner intensifierats, vid sitt undersökningslaboratorium och inom vilket har lett fram till viss begränsad enheter som finansieras med forsknings- användning av datorbaserade rutiner. Kvalimedel - förvärvat en betydande erfarenhet tetskontrollfrågorna har på sistone ägnats från insamling av data och disponerar såväl särskild uppmärksamhet inom SNV och tekniska resurser (provtagnings- och analys- bl. a. medfört att verket genom interkalibreutrustning, undersökningsfartyg m. m.) som ringsverksamhet undersökt tillförlitligheten i personella resurser för sådan verksamhet. analysresultat erhållna vid olika laboratorier Inte heller vid SNV har emellertid bedrivits i landet. någon informationinsamling med särskilt Insamlingen av information vid SMHI sker syfte att bygga upp eller underhålla doku- i viss utsträckning genom automatisk överfömentationssystem. ring (on line-förbindelse) till institutets daSMHI bedriver sedan länge en omfattande tor. På detta sätt erhållen information verksamhet med insamling av information, i kvalitetskontrolleras, lagras och bearbetas huvudsak avseende meteorologiska, hydrolo- också maskinellt. Detsamma gäller i stor giska och oceanografiska förhållanden. För utsträckning sådan information som utgör detta ändamål förfogar institutet över dels resultat av datainsamling (observationsen omfattande teknisk utrustning (inkl. verksamhet) i mera traditionell mening. datoranläggning), dels personella resurser i Sammanfattningsvis kan konstateras att in182

SOU 1973: 36

om SMHI finns väl utvecklade rutiner för tillhandahållas i skilda former. En grundsten datorbaserad kontroll, lagring och bearbet- i registersystemet är att olika organ genom terminalanslutning till den centrala datorn ning av den insamlade informationen. Också inom CFD utvecklas rutiner för skall kunna få önskade uppgifter redovisade kvalitetskontroll, lagring och bearbetning av på t. ex. bildskärm. information. För de datorbaserade delarna Jämförelsen mellan de fyra myndigheterav denna verksamhet har hittills utnyttjats nas verksamhetsområden torde visa att framextern datorkapacitet, bl. a. inom DAFA. för allt SNV och SCB har de arbetsuppgifter Vad slutligen angår förutsättningarna att och erfarenheter som kan vara av betydelse tillhandahålla information från Ml till olika för driften av Ml. Beträffande SNV bör intressenter - inhemska såväl som utländska dessutom beaktas att verket blir avnämare av - gäller att SCB genom sin statistikverken stor del av informationen från Ml. Vidare samhet har utvecklade rutiner för presentakan SNV antas komma att svara för betydantion av resultat från statistiska bearbetningar de delar av den datainsamling som skall ligga av skilda slag. SCB: s redovisning av statistiktill grund för Ml. Genom att SNV är den resultaten sker huvudsakligen i publikatiocentrala förvaltningsmyndigheten på miljöner dels i form av korttidsstatistik, dels vårdsområdet är det givetvis angeläget att genom sammanfattande årsredogörelser för de olika statistikområdena. Vid sidan av den verket bereds möjlighet att utöva ett avgöreguljära statistikredovisningen utför SCB rande inflytande på uppläggningen och utefter begäran sammanställningar av speciella vecklingen av informationsrutinerna inom statistiska uppgifter. Till denna redovisning ramen för sin verksamhet. Detta skulle hör bl. a. den internationella statistiska rap- kunna tillgodoses om SNV får huvudmannaansvaret för Ml. porteringen. Till förmån för SCB som huvudman talar Den av SNV framtagna informationen har, jämförd med t. ex. den offentliga statistiken rent allmänt det förhållandet att en stor del av verksamheten inom Ml kommer att vid SCB, intresse för en mera begränsad innehålla sådana statistiska moment för vilka grupp användare. Behov har därför inte SCB enligt MKU:s förslag skall ansvara. funnits att inom SNV utveckla rutiner för en mera omfattande redovisning av undersök- Vidare har SCB erfarenhet från insamling nings- och utredningsresultaten. Det för- och bearbetning av stora datavolymer. Ett tjänar dock nämnas att viss statistikredovis- ytterligare motiv för att välja SCB är att denna utgör ett i miljösammanhang neutralt ning m. m. numera sker i bl. a. verkets organ. Från vissa synpunkter skulle det årsbok. SNV svarar vidare för delar av den kunna uppfattas som en nackdel att ett i rapportering av aktuella miljöförhållanden miljövården och miljökontrollen engagerat som begärs av skilda internationella organ. organ, t. ex. SNV, också har ansvaret för den Några fasta rutiner för denna rapporteringsinformationsverksamhet som bl. a. skall ge verksamhet har dock inte blivit utvecklade. fortlöpande besked om miljösituationen och Den av SMHI framtagna informationen miljöutvecklingen. har ofta ett stort antal intressenter, varför Enligt vad som närmare utvecklas i kap. institutet sökt utveckla rutiner som säker13 kommer Ml i ett inledande skede att ställer en effektiv spridning av informatiogenomgå utveckling inom ramen för en nen. Formen för denna redovisning varierar försöksverksamhet. Detta innebär att arbetet från korttidsrapporter till periodiska publiskall bedrivas i form av olika delprojekt som kationer. Såväl traditionell numerisk redovissuccessivt utvärderas. Härefter skall en samning som resultatredovisning i t. ex. kartlad bedömning av informationssystemet göform tillämpas. ras. Avsikten med försöksverksamheten är Information från den fastighetsdatabank bl. a. att bereda användarna möjlighet att som nu byggs upp vid CFD kommer att SOU 1973: 36

successivt precisera informationsbehoven samt att skapa underlag för beslut om slutlig registerorganisation och om en permanent administration för verksamheten inom MI. I kap. 13 redovisas även en tidsplan för genomförande av försöksverksamheten. Enligt tidsplanen bör uppbyggnaden kunna vara genomförd senast år 1980. Eftersom det sålunda är fråga om en successiv uppbyggnad av Ml och en försöksverksamhet ligger det nära till hands att för inledningsskedet också närmare pröva lämpligheten av en provisorisk organisation. Fördelen med att redan i det inledande försöksskedet anförtro ansvaret för verksamheten till någon av SCB, SNV, SMHI och CFD är att verksamheten skulle kunna i vissa avseenden finna sin form på ett säkrare sätt än som blir fallet med ett inledande provisorium. Härvid skulle man också kunna undvika de övergångssvårigheter som måste uppkomma då en provisorisk organisation överförs till en permanent. En permanent organisation knuten till endera av de nämnda myndigheterna skulle vidare medföra den fördelen att vissa administrativa basresurser skulle vara tillgängliga. Under försökstiden bör värdefulla erfarenheter kunna göras till ledning för fortsatta organisatoriska överväganden. Enligt MKU:s uppfattning bör det anförda leda till att under försöksverksamheten ett särskilt, fristående organ blir huvudman för Ml. MKU förutsätter emellertid att definitiv ställning tas till frågan om vilken myndighet som efter försöksverksamhetens genomförande skall vara huvudman för Ml så snart förutsättningar härför föreligger. Försöksverksamheten bör såsom nyss nämnts kunna vara genomförd senast år 1980. Under försöksverksamheten skall bl. a. sådana väsentliga frågor avgöras som rör systemets principiella innehåll och användning. Enligt MKU: s förslag kommer Ml efter hand att omfatta ett stort antal sinsemellan vitt skilda ämnesområden, och det kan antas att krav i fråga om systemets innehåll och användning kommer att ställas från avnämare representerande skilda intressen. Frå184

gor av denna art måste bli föremål för en så allsidig prövning som möjligt. Till den ansvariga myndigheten bör därför knytas representanter för de organ som i första hand kommer att utnyttja Ml. Detta kan komma till stånd genom att myndigheten organiseras som en nämnd. MKU föreslår med hänsyn till det anförda att som huvudman för Ml under tiden för försöksverksamhet inrättas ett särskilt organ, kallat miljö datanämnden. Såsom huvudman för Ml blir miljödatanämnden beslutande i principiella frågor om systemets informationsinnehåll, innehållet i och organisationen av viss datainsamling som skall ge systemet dess avsedda innehåll, systemets tekniska uppläggning, drift och användning samt former för tillhandahållandet av information från systemet. Nämnden blir vidare ansvarig för kostnaderna för utvecklingen och driften av Ml. Utöver dessa till huvudmannaansvaret hörande frågor skall miljödatanämnden i enlighet med vad MKU anfört i det föregående ha hand om registeransvaret, dvs. det praktiska arbetet med att bygga upp och genomföra själva systemet. Miljödatanämnden skall således även vara ansvarig för driften av systemet. Nämnden har därvid att bl. a. ansvara för insamling av information, för lagring av denna information samt för å jour-hållningen av systemet. Vidare skall nämnden svara för bearbetning och sekretesskontroll av information och för tillhandahållandet av uppgifter från Ml till såväl inhemska som utländska intressenter. En viktig uppgift för nämnden blir också att ansvara för utrednings-, systemutvecklingsoch programmeringsarbete. Nämnden kan emellertid av praktiska skäl inte fullgöra alla de skiftande uppgifter som blir aktuella inom Ml. Man måste anta att nämnden i stor utsträckning hänvisas till att anlita andra myndigheter. Sålunda räknar utredningen med att statskontoret skall kunna biträda nämnden i utvecklingsarbetet och försöksverksamheten inom Ml i det inledande skedet. Vidare är det naturligt att SNV anlitas såvitt gäller de i kap. 7 föreslagna insamlingsverksamheterna inom basdataSOU 1973:36

nätet och att SCB tilldelas särskilda uppgifter beträffande statistikverksamheten inom Ml. Dessa båda myndigheters medverkan kommer i följande två avsnitt att närmare preciseras. Källor för informationen i Ml blir ett relativt stort antal organ, vilka förutsätts bli i princip ansvariga för att uppgifterna fyller ställda krav på kvalitet, enhetlighet och jämförbarhet med andra data. Det förhållandet att ansvaret i dessa avseenden läggs på de organ som blir leverantörer av information till Ml behöver dock inte innebära att alla i sammanhanget erforderliga kontroller av primärmaterialet också skall genomföras av dessa organ. Det föreligger enligt MKU:s bedömning betydande svårigheter att för ett nytt informationsområde av det slag som Ml representerar bedöma i vilken utsträckning och för vilka informationstyper en centraliserad datakontroll är ändamålsenlig. MKU räknar med att dessa frågor får prövas närmare i samband med att detaljplanering sker av informationsrutinerna inom Ml, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas formerna för samarbete vid datakontrollen mellan de organ som har att leverera datamaterial till Ml och det centralt ansvariga organet.

11.5 Organisation för basdatanätet 11.5.1 Planerings- och driftorganisation De föreslagna översiktliga programmen för basdataundersökningarna innebär att fortlöpande observationer skall ske av luft (inkl. nederbörd), vatten (inkl. grundvatten) samt mark och vegetation. Syftet med undersökningarna är att klarlägga utvecklingen av sådana förhållanden som har särskild betydelse från miljökontrollsynpunkt, därvid i första hand skall belysas vilka långsiktiga förändringar som sker i fråga om halterna av vissa föroreningar och beträffande de biologiska processerna. Verksamheten inom basdatanätet fordrar noggrann övergripande planering för att den skall kunna uppfylla sitt mål att ge fortlöpande besked om förändringarna i SOU 1973: 36

miljön. Vid planeringen måste därför beaktas, att innehållet i basdataundersökningarna anpassas till karaktären av de förändringar man önskar klarlägga, att hög grad av representativitet eftersträvas, att resultaten får en hög och känd tillförlitlighet, att kontinuiteten säkerställs samt att en innehållsmässig och teknisk-organisatorisk samordning sker av verksamheten. MKU:s förslag att miljödatanämnden skall ha huvudansvaret för försöksverksamheten inom Ml innebär att nämnden även för basdatanätet får ansvaret för den övergripande planeringen och bedömningen. De olika delprogram inom vilka basdataundersökningarna skall genomföras bör inordnas i ett av nämnden samordnat observationsprogram. I utarbetandet av programmet bör delta bl. a. SNV och, med hänsyn till att data även är avsedda att bilda underlag för en löpande statistikproduktion, SCB. För en funktionell utveckling och drift av basdatanätet krävs resurser för löpande planering av detalj program, insamling av prover, analys av prover, bearbetning och utvärdering av data samt för metodutveckling. Undersökningsverksamhet av basdatakaraktär bedrivs f. n. av bl. a. SNV, NLU, SMHI, SGU, fiskeristyrelsen och lantbrukshögskolan samt vissa till universiteten knutna organ. I flertalet fall drivs verksamheten med stöd av forskningsmedel från SNV. Vid sin bedömning av de organisatoriska formerna för basdatanätets utveckling och drift har MKU övervägt tre huvudalternativ, vilka samtliga bygger på den förutsättningen att SNV intar en särställning bland de organ som kan komma att engageras i verksamheten. Det första alternativet innebär att SNV blir ansvarigt för samordning av den löpande verksamheten men att det praktiska arbetet såväl organisatoriskt som lokalmässigt förankras hos de olika organ och institutioner som i dag är verksamma inom området och av vilka några redan nämnts. För att säkerställa en kontinuitet i datainsamlingen krävs att dessa organ tilldelas medel över stat, vilket i sin tur medför en institutionalisering av de verksamheter som i dag bedrivs med 185

stöd av forskningsanslag. För denna lösning talar att en naturlig kontakt på detta sätt kan hållas med forskningsverksamheten bl. a. inom universiteten. Mot lösningen talar dock att det torde vara mycket svårt att åstadkomma den samordning av observationsprogrammen som är nödvändig för att en helhetsbild av miljöförändringarna skall kunna erhållas. Mot alternativet talar även den splittring av analysresurserna som uppstår såväl inom basdatanätet som mellan basdatanätet och den övergripande miljöövervakning som redan nu bedrivs av SNV. Det andra alternativet innebär att verksamheten fördelas mellan de organ som nu svarar för de olika typer av undersökningar som skall genomföras inom basdatanätet. En sådan uppdelning skulle i huvudsak innebära att SNV ansvarar för undersökningar avseende luft, ytvatten, exkl. hydrologiska undersökningar samt mark och vegetation, att SGU svarar för grundvattenundersökningar samt att SMHI får ansvaret för hydrologiska undersökningar. För detta alternativ talar att kontinuiteten i verksamheten säkerställs samt att en samordning av de olika delprogrammen underlättas. Vidare kan behovet av analysresurser för basdatanätet samordnas med behovet av motsvarande resurser för de undersökningar som SNV, SGU resp. SMHI i övrigt utför, varigenom såväl administrativa som laboratoriemässiga resursbesparingar kan åstadkommas. Mot alternativet talar främst att verksamheten inom basdatanätet till stor del skiljs från forskningsmiljön vid universitetsinstitutionerna, vilket kan försvåra ett tillräckligt utbyte av erfarenheter och tekniska resurser mellan grundforskningen vid institutionerna och den målinriktade verksamheten inom basdatanätet. Det tredje alternativet innebär en organisatorisk centralisering och en lokalmässig decentralisering av i huvudsak de verksamheter av basdatakaraktär som i dag stöds av SNV:s forskningsnämnd. Verksamheten skulle enligt detta alternativ organisatoriskt inordnas i SNV, SGU resp. SMHI men lokalmässigt ligga kvar i anslutning till de universitetsinstitutioner där den f. n. bedrivs. 186

För detta alternativ talar i första hand den ovan påtalade sammankopplingen i tekniskt och personellt avseende mellan universiteten och basdatanätet. Vidare underlättas, i förhållande till det första alternativet, ett samordnat utnyttjande av tekniska och personella resurser inom resp. myndighets nuvarande undersökningsverksamhet och basdatanätet. Samtidigt försvåras dock en samordning av de olika verksamheterna inom basdatanätet. Vidare medför detta tredje alternativ sannolikt en dyrare och mer ohanterlig administration än det första alternativet. MKU vill för sin del förorda det andra alternativet. Såsom skäl härför kan i första hand framhållas att ansvaret för provtagning och analys i görligaste mån bör samordnas på grundval av det av miljödatanämnden fastställda observationsprogrammet. Vidare är det av väsentlig betydelse att basdatainsamlingen planeras på sådant sätt att koordinering sker med främst tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen. En enhetlig organisation befrämjar möjligheterna att sammanföra specialister från olika områden, vilket i sin tur verkar stimulerande på arbetet och underlättar samordnad problemlösning. Vidare verkar en sådan organisation kostnadsbesparande i fråga om serviceresurser och administrativa resurser. Av de olika alternativ som nyss redovisats för provtagnings- och analysverksamhetens organisation tillgodoser alternativet två bäst samordningsbehovet. Enligt detta alternativ uppnås också relativt klara gränser för ansvarsfördelningen. Det får ankomma på SNV, SGU resp. SMHI att för miljödatanämndens slutliga behandling i samråd utarbeta förslag till detaljprogram för undersökningsverksamhetens praktiska bedrivande. Det bör stå SNV, SGU och SMHI fritt att på uppdragsbasis eller på annat lämpligt sätt utforma provtagningsorganisationen inom resp. ansvarsområden. För analys av insamlade prover fordras en relativt omfattande laboratorieorganisation. Behov föreligger inte endast av analyser utan även av en fortlöpande utveckling av analysmetoder och interkalibrering mellan olika SOU 1973: 36

laboratorier. Av särskild betydelse är också basdatanätet skall ligga till grund för beden samordning som kan ske med motsva- dömning av den aktuella miljösituationen rande verksamhet för tillsyn enligt miljö- och miljöutvecklingen och därav påkallade skyddslagen, eftersom verksamheten inom miljövårdsåtgärder bör utvärderingen av inbasdatanätet har samband med denna tillsyn. formationen ankomma på SNV. I utvärdeI görligaste mån bör med hänsyn till basdata- ringsarbetet bör engageras forskningsorgan nätet erforderliga analysresurser koncentre- representerande skilda discipliner. Forskras. Förutsättningar skapas härigenom för att ningsnämnden vid SNV måste spela en aktiv datamaterialet får känd tillförlitlighet och roll för planering av materialets vetenskaphomogenitet. En centraliserad verksamhet liga bearbetning och för att ställa medel till medför också möjligheter till ett mera förfogande för ändamålet. rationellt utnyttjande av personal och instrument. Även när det gäller organisation av 11.5.2 Laboratorieorganisation analysverksamheten synes därför alternativ två vara att föredra. De analys- och andra 1 sitt betänkande SOU 1972:31 behandlade laboratorieresurser som behövs för detta MKU utförligt hur laboratorieverksamheten borde organiseras med hänsyn till det framändamål utgör i princip en del av de laboratorieresurser som fordras för miljö- lagda förslaget till lag om hälso- och miljöfarliga varor. Laboratorieorganisationen var avkontrollen i stort. Behovet för basdatanätet sammanfaller i stora delar med det som sedd att tillgodose de behov den nya lagstiftningen medförde och de behov som föreligger för tillsynsverksamheten enligt förelåg med hänsyn till tillsynsverksamheten miljöskyddslagen. MKU tar i nästa avsnitt upp de konkreta behov av laboratoriere- enligt miljöskyddslagen. MKU fann att undersöknings- och utredsurser som basdatanätet ställer. Eftersom det ningsbehoven för miljöskydd och produktframför allt är hos SNV behovet kommer att kontroll hade så många beröringspunkter att ligga begränsar sig MKU till att i förevarande det var rationellt att så långt möjligt tillgodoorganisatoriska sammanhang behandla detta se dem genom ett i SNV integrerat undersökverks behov. SGU:s och SMHI:s behov av analysresurser bör kunna prövas efter hand i ningslaboratorium. De myndigheter som hade arbetsuppgifter inom områden som besamband med den årliga budgetbehandrördes av SNV: s verksamhet borde ha lingen. möjlighet att anlita verkets laboratorieresurDe data som insamlats skall av SNV, SGU ser. Vidare betonades att det för uppbyggnaoch SMHI överlämnas till miljödatanämnden den av ett miljövårdens informationssystem för att lagras och bearbetas med bl. a. den hade ett betydande värde att olika undersökinformation som insamlas i tillsynsverksamningsverksamheter sammanfördes till ett heten enligt miljöskyddslagen, hälsovårdsöver stat bekostat centralt utrednings- och stadgan och strålskyddslagen. I lämplig form undersökningslaboratorium. När det gällde bör de i basdataundersökningarna erhållna laboratoriets uppgifter i sistnämnda avseende resultaten av miljödatanämnden tillhandaframhöll MKU att den föreslagna organisahållas SCB för framställning av löpande tionen även var att se som en basorganisation statistik över immissioner m. m. för att befintlig datainsamling och metodutAv det bearbetade materialet skall kunna göras sammanställningar så att miljösituatio- veckling skulle kunna drivas vidare. MKU förutskickade att den i sitt nu föreliggande nen och inträffade förändringar i denna blir betänkande skulle närmare behandla frågan belysta genom bl. a. jämförelser mellan emisom laboratorieresurser för detta ändamål. sionsdata och immissionsdata. För materiaLaboratoriet skulle enligt förslaget byggas lets utvärdering fordras i allmänhet att upp genom sammanförande av i första hand kunskapsnivån hos vederbörande personal är SNV:s nuvarande undersökningslaboratokvalificerad. Eftersom informationen från SOU 1973:36

rium med NLU och NSL. Dessutom skulle vissa andra med forskningsmedel bekostade enheter, nämligen gruppen för ekologisk biocidforskning och biodatagruppen vid naturhistoriska riksmuseet samt de grupper vid NLU och meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet som ansvarar för ytoch markvattenkemiska nätet (YM-nätet) resp. luft- och nederbördskemiska nätet (IMI-nätet), ävensom delar av SNV: s omgivningshygieniska avdelning ingå i det nya laboratoriet. Efter vissa förstärkningar skulle laboratoriet bestå av 175 tjänster fördelade på sju centrala och tre regionala enheter. De centrala enheterna utgjordes av en beredningsenhet och en serviceenhet samt enheter för vattenundersökningar, luft- och bullerundersökningar, miljögiftfrågor, fysikaliskkemiska analyser samt för fasta observationssystem. I prop. 1973: 17 med förslag till lag om hälso- och miljöfarliga varor, m. m. anförde föredragande departementschefen bl. a. att MKU:s förslag låg i linje med de organisationsförändringar som de senaste åren genomförts beträffande läkemedelskontrollens, livsmedelshygienens och arbetsmedicinens undersökningsresurser. Förslaget innebar också samordning av olika resurser som SNV disponerade. Emellertid ansåg sig departementschefen, mot bakgrund av bl. a. den kritik remissinstanserna riktat mot utredningsförslaget, inte kunna godta den lösning av laboratoriefrågan som MKU föreslagit. I stället förordade departementschefen en tillfällig lösning av laboratoriefrågan i avvaktan på bl. a. de vidare förslag som kunde komma att framläggas av arbetsmiljöutredningen och, i fråga om uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem, av MKU. Denna tillfälliga lösning innebär att särskilda medel lämnades för en förstärkning av såväl SNV:s nuvarande undersökningslaboratorium som arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning. Dessutom skulle produktkontrollnämnden få disponera medel för att utföra vissa undersökningar. Sedermera har Kungl. Maj: t tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda hur en 188

samordning skulle kunna ske av arbetarskyddsstyrelsens och SNV:s laboratorieresurser. Vid bedömningen av de behov av laboratorieresurser som inrättandet av basdatanätet medför har MKU utgått från att laboratorieverksamheten i huvudsak skall förläggas till SNV: s undersökningslaboratorium. Innan verksamheten inom basdatanätet kan i sin helhet genomföras, krävs en detaljplanering av undersökningsprogrammet. Bl. a. måste frågor rörande samordning av observationsprogrammen för luft, vatten samt mark och vegetation studeras liksom frågor rörande representativitet och i samband därmed lokaliseringen av provtagningsstationer, provtagningsfrekvenser och provtagningsmetoder. Inledningsvis bör fasta laboratorieresurser skapas för att det i bilaga 1 till betänkandet föreslagna arbetet skall kunna påbörjas inom samtliga verksamhetsområden. Vidare bör medel från SNV:s forskningsanslag till en början kunna utgå för speciella tidsbegränsade undersökningar i anslutning till basdatanätets uppbyggnad. I detta arbete kan delta expertis från universitet och högskolor i samarbete med laboratoriets personal. Efter hand som verksamheten får karaktär av rutinarbete bör laboratoriet förstärkas under en period av förslagsvis fem år. Hur uppbyggnaden skall ske är bl. a. beroende på den takt med vilken olika vetenskapliga problem kommer att lösas. Det bör ankomma på SNV att inom ramen för sina årliga anslagsäskanden inkomma med förslag i detta hänseende. SNV: s undersökningslaboratorium har redan nu arbetsuppgifter som i viss utsträckning anknyter till dem som bör tillföras laboratoriet med hänsyn till basdatanätets behov. Fördelar kan vinnas vid ett samtidigt tillgodoseende av basdatanätets behov och de behov som föreligger med hänsyn till tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen. Sålunda kan de framtida resursbehoven för sistnämnda verksamhet i viss utsträckning begränsas genom det resurstillskott som tillförs med hänsyn till basdatanätet. SOU 1973:36

Av bilaga 1 till betänkandet jämte till denna fogade tabell framgår översiktligt den arbetsbelastning i form av provtagning, mätning och analys som skulle komma att åvila laboratoriet vid full utbyggnad av basdatanätet enligt MKU:s förslag. Erfarenheter som vunnits vid bedrivande av motsvarande verksamheter bekostade från SNV:s forskningsanslag ger vid handen att, om det av MKU uppsatta målet med basdatanätet skall kunna uppnås, en personalstyrka behövs vid laboratoriet av ca 120— 130 personer, varav ungefär hälften handläggande personal. När det gäller det tidigare angivna behovet av laboratorieresurser under inledningsskedet har MKU avstått från att göra en närmare analys av hur ett integrerat laboratorium för basdatanätet och SNV:s övriga behov skall organiseras utan inskränker sig till att lämna förslag till den förstärkning som behövs för att utvecklingsarbetet med basdatanätet skall kunna påbörjas. Det torde få ankomma på SNV att organisera verksamheten så att den kan bedrivas på det mest rationella sättet. MKU förutsätter att provinsamling och vissa enklare observationer och analyser i väsentlig omfattning kan utföras genom anlitande av personer bosatta vid observationsplatsen. Ett intimt samarbete med t. ex. fiskeristyrelsen och kustbevakningen bör vara ändamålsenligt. I stor utsträckning kommer därför analysmaterial och observationsdata att insändas till laboratoriet för bearbetning och primär sammanställning. Det är emellertid nödvändigt att laboratoriets personal i viss utsträckning själv insamlar analysmaterial eller utför observationer. Särskilt är detta angeläget i de fall kvalificerad analys behövs redan på observationsplatsen eller när insamlings- eller konserveringsförfarandena är särskilt komplicerade. Generellt kommer fältarbetet att kräva större insatser av kvalificerad personal under uppbyggnadsperioden än senare, då undersökningarna kommer in i en rutinfas. Beträffande personalbehovet för undersökningslaboratoriet under inledningsskedet har MKU utgått från att särskild personal fordras för planering av utvecklingsverksamSOU 1973: 36

heten och sammanställning av vunna resultat samt för visst förberedelsearbete, leverans av indata och försöksvisa bearbetningar av materialet i samband med utvecklingsarbetet. Vidare har MKU utgått från att personal av i princip alla specialistkategorier skall tillföras laboratoriet för att verksamheten skall kunna påbörjas inom samtliga planerade sektorer. Basdataundersökningarna kräver ökad tillgång på specialister för utveckling av instrument samt för underhåll och reparation av sådana. Enligt vad som närmare kommer att framgå av kap. 14 fordras personal för — förutom sammanställning och bearbetning m. m. — undersökningar avseende luft, nederbörd, ytvatten, mark och vegetation samt för kemiska analyser. Dessutom fordras personal för administrativa funktioner och servicefunktioner. Totalt uppgår det beräknade behovet av personal till 67 personer, varav 37 handläggande. 11.6 Ansvaret för miljöstatistiken

inom Ml

Enligt förslaget i kap. 6 kommer framtagandet av miljöstatistik att ingå som en del i den totala verksamheten i Ml. Såsom huvudman för systemet skall miljödatanämnden avgöra principiella frågor om miljöstatistikens innehåll, formen för dess utarbetande, presentation etc. I vilken utsträckning nämnden själv bör praktiskt engageras i själva statistikproduktionen kan dock inte bedömas utan hänsynstagande till bl. a. de uppgifter på statistikområdet som SCB redan tilldelats av statsmakterna. I direktiven för utredningen har också särskilt erinrats om det av riksdagen år 1960 fattade principbeslutet om en långtgående centralisering av den statliga statistikproduktionen till SCB. Bl. a. mot bakgrund av detta beslut skulle enligt direktiven möjligheterna att koncentrera insamlingen och bearbetningen av miljöinformation till en myndighet prövas. I prop. 1960: 104 som låg till grund för beslutet framhöll departementschefen att brister i dåvarande statistik i första hand berodde på otillräcklig samordning av stati189

stikverksamheten. Statistikens uppdelning på skilda verk ledde till att gränser drogs upp eller vidmakthölls olika statistikgrenar emellan, som var svåra att eliminera eller förändra. Detta medförde att utvecklingsprojekt och rationaliseringar kunde hämmas på grund av oklarhet om vem som skulle anses ha huvudansvaret för ifrågavarande statistikområde. Allt detta innebar, att de resurser som togs i anspråk för statistikframställning gav en ur samhällsekonomisk synpunkt lägre avkastning än som vore möjligt. - Mot en ökad koncentration av statistiken hade bl. a. anförts att statistiken av administrativa skäl var bunden till producenten. Denna invändning föll enligt departementschefen bort om endast sådan statistik koncentrerades som inte var påtagligt nödvändig för de administrativa myndigheterna. Enligt den instruktion som nu gäller för SCB skall denna ha hand om löpande statlig statistikproduktion i den mån den ej ankommer på annan myndighet, svara för samordning av statlig statistik samt verka för samordning mellan sådan och annan statistikproduktion. SCB skall vidare i de fall underlaget för statistikproduktionen utgörs av material som annan myndighet insamlar för administrativt ändamål bevaka att de statistiska synpunkterna tillgodoses. SCB skall också svara för de specialbearbetningar av dylika material som fordras för statistikändamål och skall vidare tillse att den svenska statistiken anpassas till rekommendationer som utfärdas av internationella organ på statistikområdet samt ha hand om den internationella statistikrapporteringen. Enligt ett av Kungl. Maj: t utfärdat cirkulär (1966:750) om samråd i frågor rörande statistikproduktion m. m. skall statsmyndigheterna samråda med SCB i fråga om bl. a. insamling av uppgifter till samt planering och produktion av statistik utom sådan, som är av intresse enbart för den myndighet som utarbetar statistiken. I överensstämmelse med riksdagsbeslutet har statistikproduktionen efter hand kommit att centraliseras till SCB; utanför verket ligger numera huvudsakligen driftstatistik. 190

Härmed åsyftas statistik som avser ei myndighets interna förhållanden och som används huvudsakligen i myndighetens administrativa verksamhet. Det anförda talar i och för sig för att SCB skall svara för statistikproduktionen även inom Ml. Av hänsyn till att verksamheten inom Ml under den tid varom här ar fråga har karaktären av försök bör emellertid miljödatanämnden såsom huvudman för Ml även ha ledningsansvaret för statistikverksamheten. MKU föreslår således att miljödatanämnden tilldelas uppgiften att uncer försöksverksamheten ha hand om plar.eringsuppgifter av övergripande karaktär på statistikområdet samt att SCB engageras i sådan detaljplanering och verksamhet inom Ml som syftar till framtagning av statistik som icke har karaktär av s. k. driftstatistik. SCB bör sålunda tilldelas uppgifterna att genomföra insamling, granskning, bearbetning m. m. av sådan information som i första hard skall användas för statistikframställning samt att ombesörja specialbearbetningar för statistiskt ändamål av sådant i Ml lagrat material som insamlats för administrativa syften. Vidare bör SCB svara för publicering av statistikresultaten, innefattande utgivande av Miljöstatistisk årsbok och statistiska sammanställningar i övrigt över miljösituationen och miljöutvecklingen, utöva fortlöpande bevakning av frågor som gäller miljöstatistikens innehåll, uppläggning och anpassnhg till internationella rekommendationer samt svara för den internationella statistikiapporteringen.

11.7 Miljödatanämndens

organisation

Miljödatanämnden bör vara organiserad på sådant sätt att den blir representativ för de olika organ som i första hand komner att delta i utvecklingen av Ml eller komner att utnyttja Ml. Hit hör bl. a. SNV, produktkontrollnämnden vid SNV, SCB, SMHI. SGU, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, fiskeristyrelsen, statens livsmedelsverk konsumentverket, statens planverk och statskonSOU 1973:36

toret. Vidare bör länsstyrelserna, kommunerna, industrin och den målinriktade forskningen vara representerade. Nämnden kan ha en bred sammansättning med ledamöter representerande flertalet intressenter. En sådan organisationsform skulle innebära att nämnden fick ett stort antal ledamöter och skulle kräva att särskilda arbetsformer utvecklades för verksamhetens bedrivande. Ett alternativ är att antalet ledamöter i nämnden snävt begränsas och att till nämnden knyts ett rådgivande expertorgan. Det sistnämnda bör vara representativt för de olika intressenterna så att den planerade försöksverksamheten kontinuerligt kan följas av dessa. Såväl nämndens ledamöter som experter bör utses av Kungl. Maj: t. Till miljödatanämnden bör knytas ett särskilt kansli som dimensioneras på sådant sätt att det kan tjäna som central för miljövårdsinformation och som sådan även kan delta i det internationella samarbetet på miljöinformationsområdet. Kansliet bör organiseras efter två huvudfunktioner, nämligen en utvecklingsfunktion och en driftfunktion. Utvecklingsfunktionen bör svara för dels systemutredningsarbete och fullföljande av de olika projekt som kommer till utförande inom ramen för uppbyggnaden av Ml, dels systemuppföljning omfattande utvärdering och eventuell modifiering av utvecklade rutiner inom Ml. Driftfunktionen omfattar sådana arbetsuppgifter som mottagande av indata, å jour-hållning av systemet, lagring och bearbetning av insamlad information, sekretesskontroll samt presentation av bearbetade data. Erforderlig datamaskineli bearbetning av information i Ml torde under försöksverksamheten böra ske på servicebyrå då behoven av datamaskinresurser inte är av den storleksordningen eller den strukturen att de motiverar egen maskinell utrustning. Inom driftfunktionens ansvarsområde faller tills vidare även den informationsservice som kommer att ingå i Ml. Till kansliets båda funktioner hör principiellt även den statistiska verksamheten, vars SOU 1973: 36

omfattning hos miljödatanämnden dock blir begränsad med hänsyn till att SCB förutsätts bli ansvarig för större delen av denna verksamhet. Med hänsyn till miljödatanämndens karaktär bör tills vidare inga fasta tjänster inrättas vid nämndens kansli. Funktioner som kanslichef resp. enhetschefer måste dock finnas. Medel för personalbehov anges närmare i kap. 14. Intressenterna i den informationsbehandling som äger rum inom Ml bör ges ett reellt inflytande över systemets innehåll och utformning. Kansliet bör därför lämpligen arbeta med bistånd av informella arbetsgrupper tillkallade för att belysa speciella problem och frågeställningar som bör beaktas i samband med systemutvecklingen. Som exempel på sådana frågeställningar kan nämnas frågor rörande kontroll och reduktion av mätdata. Samarbetet och ansvarsfördelningen mellan miljödatanämnden och intressenterna i Ml bör ske på sådant sätt att de sakansvariga myndigheternas ansvar för information som uppkommer inom deras verksamhet ej inskränks. Detta tillgodoses bl. a. därigenom att ansvaret för kvaliteten på de data som lagras i Ml i princip åvilar de sakansvariga myndigheterna och ej miljödatanämnden. Detta bör dock ej hindra att frågor rörande datakvalitet och rekommendationer som kan leda till förbättrad datakvalitet kan tas upp av nämnden. Till miljödatanämndens kansli bör längre fram kunna knytas en särskild informationsfunktion med uppgift att också svara för informationsservice av förmedlingskaraktär. Den enklaste formen för en sådan informationsservice är att lämna upplysningar om var olika typer av dokumentation i miljövårdsfrågor finns att tillgå i Sverige eller utomlands. Med en något högre ambitionsnivå skulle kansliet även kunna tillhandahålla den dokumentation i form av forskningsrapporter m. m. som bedöms vara av intresse. Det torde vara önskvärt att de sakansvariga myndigheterna svarar för spridning av 191

information på miljövårdsområdet även sedan miljödatanämnden tillkommit och Ml byggts upp. Väsentligt är emellertid att tillhandahållandet av information och dokumentation från de enskilda myndigheter som är huvudintressenter i Ml effektiviseras i takt med att Ml byggs upp, så att den information som lagras och bearbetas i Ml kan spridas till en vid krets av användare. MKU anser att miljödatanämndens kansli bör kunna tillhandahålla upplysningar och sprida information om olika informationskällor på miljövårdsområdet medan övrig informationsservice i form av bibliotek, rapportcentraler och utgivandet av publikationer m. m. vari data från Ml utnyttjas bör åvila resp. sakansvarig myndighet. Uppbyggnaden av Ml kan komma att aktualisera vissa organisatoriska förändringar hos de myndigheter som är intressenter i systemet. MKU förutsätter att frågor av denna art tas upp i samband med anslagsäskanden allt eftersom frågorna aktualiseras. Slutligen bör framhållas att det f. n. inte finns tillräckligt underlag för att avgöra hur gränsdragningen i detalj mellan miljödatanämnden och intressenterna i Ml bör ske. Den föreslagna försöksverksamheten kommer att ge underlag för bättre bedömning i detta hänseende.

11.8 Fördelning på olika organ av ansvaret för dataleveranser, bearbetning m. m. I kap. 6 har närmare angetts vilka olika slag av miljöinformation som bör finnas som underlag för myndigheters och andra organs miljö kontrollerande verksamhet. Där har också preciserats de uppgifter som blir av den karaktär att informationsbehandlingen bör ske som en del av verksamheten inom Ml samt de uppgifter som bör handhas i annan ordning. Beträffande de förra innebär MKU:s förslag att informationshanteringen organisatoriskt inordnas i Ml. Sammanfattningsvis innebär de i kap. 6 redovisade förslagen att verksamheten inom Ml till en början skall gälla följande informationsområden. 192

- Information från produktkontrollerande verksamhet - Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen - Information från tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan - Information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen - Information från tillsynsverksamhet enligt strålskyddslagen - Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor - Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet - Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet - Statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden - Information från basdatanät för miljökontroll - Statistik över immissioner m. m. - Statistik över nedlagt vilt - Information om forsknings- och undersökningsverksamhet - Information om s. k. ovanliga fenomen - Statistik över miljövårdens kostnader och resultat Utredningen har vidare föreslagit att följande information principiellt bör omfattas av verksamheten inom Ml men konstaterat att frågan om formen för informationsinsamling och om informationens innehåll måste prövas närmare. - Information om buller - Information om avfall och avfallsbehandling - Information om transport av hälso- och miljöfarliga varor - Information om vattentillgångar och vattenutnyttjande Utanför verksamheten i Ml tas slutligen fram följande slag av information. - Statistik över försäljning och förbrukning av handelsgödselmedel - Statistik över försäljning av bensin, eldningsolja m. m. - Statistik över uppmätta halter koloxid m. m. i avgaser från motorfordon SOU 1973:36

— Statistik över varutransporter med lastbil — Information om beslut och planer beträffande marks och vattens utnyttjande — Statistik över markanvändning — Information om uttag m. m. av grus, sand, lera och torv — Information om uttag m. m. av malmer och mineraler — Statistik över skogsbestånd, skogstillväxt och skogsavverkning — Statistik över fiskfångster — Statistik över sjukdomstillstånd m. m. — Information om meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden. Av verksamhet som enligt förslaget skall ligga utanför Ml är till SCB förlagd statistikproduktion avseende 1) försäljning av bensin, eldningsolja m. m. 2) varutransporter med lastbil 3) markanvändning 4) uttag m. m. av grus, sand, lera och torv 5) uttag m. m. av malmer och mineraler 6) arealer skog m. m. samt 7) fiskfångster. Härtill kan komma en geografiskt differentierad statistik över 8) förbrukning av vissa handelsgödselmedel. Till AB Svensk Bilprovning är förlagd statistiken över halter koloxid m. m. i avgaser från motorfordon. Vid statens jordbruksnämnd och stiftelsen Svensk växtnäringsforskning utarbetas statistik över försäljningen av handelsgödselmedel och vid skogshögskolan, skogsstyrelsen och domänverket förs statistik över skogsbeståndet m. m. Data om meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden tas fortlöpande fram och redovisas av SMHI. Information om beslut och planer avseende utnyttjande av mark och vatten finns eller beräknas finnas hos bl. a. statens planverk och CFD. Sjukdomsstatistiken har socialstyrelsen hand om. I det följande lägger MKU fram förslag hur det praktiska arbetet inom vart och ett av de i kap. 6 angivna informationsområdena i Ml bör fördelas mellan olika organ.

13-SOU 1973:36

Information verksamhet

från

produktkontrollerande

Indata till Ml från den produktkontrollerande verksamheten förutsätts bli levererade av i första hand SNV och den till SNV knutna produktkontrollnämnden samt arbetarskyddsstyrelsen, vilka myndigheter får befattning med kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor. Information i detta avseende kan också komma att lämnas från yrkesinspektionen, länsstyrelserna och hälsovårdsnämnderna. Vidare förutsätts att data lämnas av socialstyrelsen och statens livsmedelsverk i fråga om läkemedel och livsmedel. På något längre sikt kan som förut nämnts aktualiseras ett inordnande i systemet av information från kontrollen enligt arbetarskyddslagstiftningen av ämnen och kemiska produkter i arbetsmiljön och arbetsprocesser, varvid arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen kommer att bli uppgiftslämnare.

Information från tillsynsverksamhet m ilj ö sky ddslagen

enligt

Såvitt nu kan bedömas kommer informationen i Ml från tillämpningen av miljöskyddslagen att härröra från ett relativt stort antal källor. Bland dessa är koncessionsnämnden för miljöskydd, SNV, länsstyrelserna, kommuner med avloppsreningsverk, företag med miljöfarlig verksamhet samt sådana organ som utför föroreningsmätningar.

Information från tillsynsverksamhet hälsovårdsstadgan

enligt

Enligt MKU: s förslag skall i Ml också registreras vissa uppgifter om vattenverk samt vid rå- och renvattenprovtagning erhållna mätvärden. För insändningen av sådan information till Ml förutsätts komma att svara de kommuner som har kontroll- och tillsynspliktiga anläggningar för vattenförsörjning. 193

Information vattenlagen

från tillsynsverksamhet

enligt

Enligt förslaget skall vidare i Ml registreras viss information om vattendomar, närmast i form av s. k. referenser. Dessa bör i princip omfatta nuvarande uppgifter i den vattenbok som finns vid landets vattendomstolar. Information från tillsynsverksamhet strålskyddslagen

enligt

Material till Ml från tillämpningen av strålskyddslagen förutsätts bli tillhandahållet av strålskydd sinstitu tet.

Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor MKU: s förslag till statistikrutiner inom Ml innebär att inom systemet skall kunna tas fram en löpande statistik över vissa av de varor (varugrupper) som läggs under kontroll enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Det huvudsakliga underlaget för denna statistik avses bli sådana primäruppgifter som myndighet enligt denna lag samlar in från olika företag m. m. Statistiken skulle således komma att i huvudsak bygga på de administrativa uppgifter som registreras i Ml inom ramen för den produktkontrollerande verksamheten. Vad särskilt angår biociderna innebär MKU:s förslag att förutsättningarna skall undersökas att få till stånd en geografiskt differentierad redovisning av den faktiska förbrukningen. Härvid förutsätts att annat underlag än det av produktkontrollmyndigheten insamlade måste komma till användning. Ansvarig inom Ml för utarbetandet av en statistik över hälso- och miljöfarliga varor bör bli SCB, som erhåller underlag för sin statistikproduktion från i första hand miljödatanämnden.

194 Statistik över anläggningar med verksamhet

miljöfarlig

Den föreslagna statistiken över anläggningar som prövats enligt miljöskyddslagen förutsätts bli baserad på den information från tillsynen enligt denna lag som blir lagrad i Ml. SCB, som bör svara för statistikframställningen, kommer att erhålla huvuddelen av det behövliga underlaget från miljödatanämnden.

Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet I detta hänseende upptagen statistik bör tas fram enligt samma principer som den förut nämnda statistiken över anläggningar. Statistik över kommunala loppsförhållanden

vatten- och av-

Underlaget för den av MKU föreslagna statistiken över vatten- och avloppsförhållanden förutsätts komma att lämnas av kommuner med anläggningar för vatten och avlopp av viss storleksordning. På längre sikt bör, som framhållits i avsnitt 6.2.11, kunna ske en viss samordning av statistiken på detta område med registreringen i Ml av information från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen och hälsovårdsstadgan. Skulle en sådan samordning bli möjlig i framtiden innebär detta att miljödatanämnden kommer att leverera delar av underlaget för statistikframställningen. Denna bör utföras av SCB som redan nu upprättar viss statistik på området.

Information från basdatanätet för troll

miljökon-

Den löpande datainsamlingen inom basdatanätet skall enligt MKU: s förslag handhas av SNV, SGU och SMHI. Genomförandet av de i basdataundersökningarna ingående provtagningarna och mätningarna torde dock i viss utsträckning böra ske genom anlitande även av andra organ som förfogar över särskild SOU 1973: 36

expertis för detta ändamål. Det får ankomma på de nämnda tre myndigheterna att bedöma vilka ytterligare organ som skall engageras i insamlingen. Som tidigare framhållits skall de uppgifter som insamlas genom SNV:s, SGU:s och SMHI:s försorg överlämnas till miljödatanämnden för att samordnat lagras och bearbetas. Sedan bearbetningen av materialet slutförts måste en utvärdering av den framtagna statistiken komma till utförande. Eftersom denna statistik skall ligga till grund för bedömning av den aktuella miljösituationen i landet och för miljövårdsåtgärder, bör utvärderingen ankomma på SNV. Som förut nämnts måste i utvärderingen av resultaten engageras forskningsorgan representerande skilda discipliner. MKU förutsätter att forskningsnämnden vid SNV kommer att spela en aktiv roll när det gäller att ge detta arbete en lämplig inriktning och omfattning.

jökontrollen kan antas bli tillhandahållet av en mängd olika organ (t. ex. centrala, regionala och lokala myndigheter, forskningsråd, universitet och högskolor). Information om s. k. ovanliga fenomen Vilka organ som lämpligen bör svara för inrapportering till Ml av uppgifter om s. k. ovanliga fenomen behöver undersökas närmare. Såvitt nu kan bedömas bör emellertid viss sådan information kunna erhållas genom statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelserna. Statistik resultat

över miljövårdens

kostnader

och

Uppgiften att svara för en löpande sammanställning över miljövårdens kostnader och resultat bör åvila SCB. Grundmaterial för denna redovisning behöver hämtas från ett flertal olika myndigheter och andra organ, däribland SNV.

Statistik över immissioner m. m. Enligt MKU:s förslag skall de i basdataundersökningarna erhållna mätresultaten bilda underlag för framställning av en officiell statistik över immissioner m. m. SCB, som förutsätts bli ansvarig för statistiken, kommer således att erhålla erforderligt primärmaterial från miljö datanämnden.

Statistik över nedlagt vilt Den av MKU föreslagna försöksverksamheten med s. k. avskjutningsstatistik bör förläggas till SCB. Uppgiftslämnare till denna statistik förutsätts bli de personer som under viss period bedrivit jakt eller ett urval av sådana personer. Information om forskningsningsverksamhet

och

undersök-

Underlaget för registrering i Ml av information om den forskning och den undersökningsverksamhet som har betydelse för milSOU 1973: 36

Information om buller; avfall och avfallsbehandling; transport av hälso- och miljöfarliga varor samt vattentillgångar och vattenutnyttjande Beträffande viss information har MKU i kap. 6 framhållit önskvärdheten av ett inordnande i Ml men avstått från att lägga fram förslag om hur informationen i fråga skall samlas in och vilket huvudsakligt innehåll den bör ha. Hit hör information om buller, avfall och avfallshantering, transport av hälso- och miljöfarliga varor samt vattentillgångar och vattenutnyttjande. I vilken omfattning och i vilken takt information av detta slag bör tillföras Ml får bedömas av miljödatanämnden. Sammanfattningsvis innebär MKU:s förslag att huvuddelen av den information som kan komma att få betydelse från miljökontrollsynpunkt skall i organisatoriskt hänseende hanteras som en del av verksamheten inom Ml. Innehållet i de utanför Ml liggande 195

verksamheterna kan formellt inte påverkas på annat sätt än g e n o m r e k o m m e n d a t i o n e r eller liknande hänvändelser från miljödatan ä m n d e n till de organ som har h a n d o m verksamheterna i fråga. Den information s o m o m f a t t a s av Ml k o m m e r som framgått av det föregående a t t härröra från ett stort antal källor. I tablån

Slag av information

här n e d a n s a m m a n f a t t a s dels vilka olika slag av verksamheter som föreslås ingå i Ml, dels vilka organ som i första h a n d väntas bli engagerade som leverantörer av data. Vidare framgår av tablån vilken information av betydelse från m i l j ö k o n t r o l l s y n p u n k t s o m föreslås ligga utanför Ml och vilka organ som f. n. har hand o m d e n n a information.

Organ som förutsätts leverera primärinformation till Ml

Organ vilka handhar information som läggs utanför Ml

Information inom Ml Information från produktkontrollerande verksamhet

SNV och den till SNV knutna produktkontrollnämnden, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, yrkesinspektionen, länsstyrelser, hälsovårdsnämnder

Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen

Koncessionsnämnden för miljöskydd, SNV, länsstyrelser, kommuner, företag, organ som utför föroreningsmätningar

Information från tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan

Kommuner

Information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen

Vattendomstolar

Information från tillsynsverksamhet enligt strålskydd slagen

Strålskyddsinstitutet

Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor

Statistiken utarbetas i huvudsak på grundval av information i Ml erhållen i den produktkontrollerande verksamheten (se ovan)

Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet

Statistiken utarbetas på grundval av information i Ml erhållen i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen (se ovan)

Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet

D:o

Statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden

Kommuner

Information från basdatanät för miljökontroll

SNV, SGU, SMHI

Statistik över immissioner m. m.

Statistiken utarbetas på grundval av information i Ml från basdatanätet för miljökontroll (se ovan)

Statistik över nedlagt vilt

Kan ej anges f. n.

Information om forskningsoch undersökningsverksamhet

Centrala, regionala och lokala myndigheter, forskningsråd, universitet, högskolor m. fl.

196 SOU 1 9 7 3 : 36

Information om s. k. ovanliga fenomen

Bl. a. länsstyrelser och statens veterinärmedicinska anstalt

Statistik över miljövårdens kostnader och resultat

Bl. a. SNV

Information om buller, avfall och avfallshantering, transport av hälso- och miljöfarliga varor samt vattentillgångar och vattenutnyttjande

Kan ej anges f. n.

Information utanför Ml Statistik över försäljning av handelsgödselmedel

Statens jordbruksnämnd, stiftelsen Svensk växtnäringsforskning

Statistik över förbrukning av handelsgödselmedel; försäljning av bensin, eldningsolja m. m.; varutransporter med lastbil; arealer skog m. m.; markanvändning; uttag m. m. av grus, sand, lera och torv; uttag m. m. av malmer och mineraler samt fiskfångster

SCB

Statistik över uppmätta halter koloxid m. m. i avgaser från motorfordon

AB Svensk Bilprovning

Statistik över skogsbestånd, skogstillväxt och skogsavverkning

Skogshögskolan, skogsstyrelsen, domänverket

Information om meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden

SMHI

Statistik över sjukdomstillstånd m. m.

Socialstyrelsen

Information om beslut och planer avseende utnyttjande av mark och vatten

CFD, statens planverk

SOU

1973:36

12.1 Allmän

Principer för den tekniska utformningen av Ml

beskrivning

Inom miljövårdsområdet bedrivs som tidigare redovisats en omfattande verksamhet fördelad på ett betydande antal organ. En stor del av denna verksamhet består i att samla och bearbeta information i syfte att erhålla relevanta beslutsunderlag. Den tekniska principlösning, som MKU redovisar i det följande, är ett förslag till hur denna del av verksamheten skall kunna effektiviseras och underlättas genom automatisk databehandling inom ramen för ett miljövårdens informationssystem. Utöver sådan information som framkommer genom redan existerande rutiner för datainsamling skall Ml enligt MKU: s förslag i kap. 6 omfatta viss information för vilken särskilda insamlingsrutiner får tillskapas. Exempel härpå är informationen från basdatanätet för miljökontroll, informationen om s. k. onaturliga fenomen samt delar av den offentliga miljöstatistiken. För hanteringen av denna information i Ml måste likaledes utvecklas tekniska lösningar. I sin förstudierapport har statskontoret skisserat en principlösning för den tekniska utformningen av Ml, vilken omfattar samtliga i kap. 6 föreslagna informationsområden exkl. den offentliga statistik som systemet skall kunna tillhandahålla. Denna lösning bör enligt MKU:s mening kunna tjäna som utgångspunkt för den tekniska uppbyggna198

den av Ml. Förslaget i det följande ansluter därför i huvudsak till statskontorets synpunkter i frågan. Statistikrutinerna inom Ml - vilka således icke omfattas av statskontorets förslag - bör enligt MKU: s mening i möjlig utsträckning samordnas med övrig statlig statistikproduktion vilken huvudsakligen utförs vid SCB. Hur en sådan teknisk samordning skall åstadkommas torde få undersökas av SCB i anslutning till att arbetet på de enskilda statistikprojekten inom Ml påbörjas. I detta sammanhang får också klargöras hur sambandet skall utformas och samordningen ske mellan sådan information i Ml som samlas in uteslutande för statistisk bearbetning och den övriga information som kommer att omfattas av systemet. I likhet med statskontoret anser MKU att utvecklingen av ett miljövårdens informationssystem bör innefatta en övergripande samordning av planeringen och utvecklingen av datorbaserade system för informationsbehandling på miljövårdsområdet. En sådan samordning behöver emellertid inte nödvändigtvis innebära gemensam lagring av informationen i Ml i en och samma databas. Planeringen av de tekniska rutinerna för Ml bör syfta till att åstadkomma lösningar som underlättar samordnad bearbetning av uppgifter från olika sektorer av miljövårdsområdet. En förutsättning för systemutvecklingen är att rutiner för databearbetning SOU 1973: 36

-« E 2 u i

a t! ro >

BI

h;^ ww > C/300-

3* QQ ZlL

<o

T3

> •o tO C/3

C

o

B

o

I I*.

SOU 1973:36

formas utifrån de krav som intressenternas verksamhet ger upphov till med beaktande av de vinster en samordnad informationsbehandling kan ge. Sambandet mellan Ml, intressenternas verksamhet och andra system har av statskontoret åskådliggjorts i en skiss, vilken MKU här vill återge i något modifierad form (se figur 2). Skissen visar de huvudsakliga uppgifter som kommer att samlas och lagras inom Ml. Vidare framgår av skissen att intressenterna i systemet skall tillställas bearbetade uppgifter, "rapporter", i enlighet med uttryckta önskemål. Dessa rapporter bildar tillsammans med information från intressenternas egna register och arkiv en integrerad del av underlaget för deras verksamhet. I följande skiss, som likaledes hämtats från statskontorets förstudierapport, redovisas (se figur 3) översiktligt informationsflödet i Ml beträffande de av statskontoret föreslagna informationsområdena i systemet. Därav framgår att information inkommer till Ml i form av uppgifter om och ur ansökningar och anmälningar, beslut och förelägganden, mät- och analysvärden, protokoll från besiktningar, inspektioner och efterkontroller samt dokumentarisk information avseende bl. a. referenser till forsknings- och undersökningsverksamhet, forskningsrapporter och s. k. onaturliga fenomen. Mätvärdena, vilka förutsätts komma att utgöra en stor del av informationsflödet, avser dels förhållandena i den yttre miljön, dels de analyser som företagits på olika varor. Vidare inkommer från olika användare av Ml frågor och vissa andra uppgifter. Den till Ml inkomna informationen tas om hand av en kontrollfunktion som har till uppgift bl. a. att ansvara för kontakter mellan systemet och dess uppgiftslämnare och användare. Efter konvertering av informationen till maskinläsbart medium utförs den maskinella bearbetningen i två olika typer av databaser, nämligen i databasen för systematiserad (strukturerad) information och i databasen för dokumentarisk information. 200

Den systematiserade informationen fördelas på fem huvudregister, nämligen för anläggningar, mätstationer, varor, ämnen och vattenområden. I anslutning till dessa register men även i andra sammanhang kan vissa personuppgifter komma att lagras, exempelvis uppgifter om vilka personer som har behörighet att handha vissa varor och uppgifter om vilka personer som är kontaktmän på sådana anläggningar vilka är föremål för tillsyn enligt miljöskyddslagen och motsvarande författningar. Vid bearbetningen i databaserna genereras dels kontrollmeddelanden till kontrollfunktionen, dels rapporter vilka via kontrollfunktionen senare tillställs berörda intressenter. Dessa rapporter kan, såsom framgår av innehållet i kap. 10 och uppställningen i figur 2, vara av två typer dels automatiska rapporter som periodiskt sänds till resp. användare, dels rapporter som tas fram på särskild begäran. En speciell typ av informationsuttag från Ml utgör som förut nämnts de uttag som skall bilda underlag för sambearbetning med information i andra informationssystem eller i övrigt för vidare maskinell bearbetning hos andra organ. Hit kan även räknas de uttag av information - avseende anläggningar med miljöfarlig verksamhet, hälso- och miljöfarliga varor, resultat från basdatanätet för miljökontroll etc. - som skall ligga till grund för utarbetandet inom Ml av en officiell miljöstatistik. För tillhandahållandet av dessa speciella uttag kan såväl överföring på transportabla sekundärminnesenheter som direkt överföring via telenät ifrågakomma. På längre sikt kan kommunikation mellan Ml och andra system eventuellt även komma att ske via terminal. De krav på åtkomst av information ur Ml som under statskontorets förstudie ställts av intressenterna har inte varit sådana att ett utnyttjande av telenät och terminaler helt kan motiveras. Från flera håll har emellertid framhållits fördelarna med och önskvärdheten av dialogföring, varför denna fråga bör ytterligare prövas sedan försöksverksamheten inom Ml inletts. SOU 1973:36

Information om — anläggningar — mätstationer — personer — varor — ämnen — vattenområden — mätvärden och analysdata — volymuppgifter

Kontrollfunktion

Uttag och sammanställ ningar

Intressenter

Figur 3 Översiktlig skiss över den tekniska utformningen av Ml SOU 1973: 36

Rent allmänt bör gälla att Ml ges en sådan teknisk utformning att man vid behov på ett enkelt sätt kan förändra systemet. Angeläget är därför att Ml blir så flexibelt att det kan anpassas till ändrade förhållanden efter hand som nya datakällor uppstår och nya eller förändrade krav ställs. För ett enkelt och effektivt samarbete med andra informationssystem krävs vidare att Ml är anpassningsbart i sin kontaktyta till dessa system. Genom att bygga systemet i modulform med en flexibel registerorganisation och genom att i möjligaste mån använda standardiserade koder torde det vara möjligt att få ett system som vid behov kan registrera nya datatyper, utföra nya bearbetningar samt presentera och distribuera utdata på nytt sätt. Flexibiliteten är av särskild betydelse med hänsyn till att systemet skall stödja en verksamhet som på många områden är i ett uppbyggnadsskede och på andra områden i ett starkt expansivt skede, där utökade kunskaper kan leda till förändringar i inriktningen av den miljökontrollerande och miljöstyrande verksamheten. Att systemet får en inbyggd flexibilitet är vidare angeläget med tanke på att Ml längre fram sannolikt skall kunna fungera i ett internationellt sammanhang och svara mot krav som kan komma att från de internationella organens sida ställas på nationella informationssystem av MI: s karaktär.

12.2 Datainsamling m. m. I Ml skall enligt MKU:s förslag samlas uppgifter med skilda ursprung. Dessa genereras inom olika myndigheter och vid skilda typer av verksamhet, varför formerna för datainsamling kommer att variera inom vida gränser. Detta ställer krav på flexibilitet i systemet vad gäller förmågan att ta emot olika typer av indatarapporter. I de fall data till Ml erhålls på maskinläsbart medium bör direkt inläsning kunna ske och i de fall data inkommer i form av rapporter, artiklar, frågor via telefon, brev och liknande skall en överföring till lämpligt medium kunna göras via den kontrollfunktion som enligt det 202

föregående förutsätts bli knuten till det maskinella systemet. De uppgifter som skall lagras och bearbetas i Ml bör i möjligaste mån rapporteras direkt till systemet utan föregående bearbetning. Således bör exempelvis mätvärden från immissions- och emissionskontroller i princip rapporteras direkt från mätstation eller analyslaboratorium till Ml. De kontroller av materialet som blir nödvändiga för att upptäcka olika typer av fel bör utföras maskinellt där detta är tekniskt möjligt och ändamålsenligt. En viss kontroll, komplettering och kodning kan dock i sådana fall behöva göras manuellt innan datamaterialet överförs till maskinläsbart medium för att sedan i inläsningsprogram och speciella kontrollprogram utsättas för olika maskinella kontroller. Det bör framhållas att frågorna om datainsamling och datakontroll i Ml är av delvis mycket komplicerad natur och behöver bli föremål för särskild undersökning under försöksperioden. I ett sådant sammanhang får bl. a. prövas i vad mån gällande sekretessbestämmelser skall påverka insamlings- och kontrollrutinernas utformning. En databas uppdateras vanligen genom s. k. satsvis bearbetning. Kraven på aktualitet i registren inom Ml synes enligt en preliminär bedömning inte motivera uppdatering via terminal. Om erfarenheterna under den inledande verksamheten inom Ml pekar på behov av modifieringar i detta hänseende bör dock även detta alternativ prövas. Beträffande sådana fall där uppgifter som skall inordnas i Ml primärt samlas in till annat informationssystem måste möjligheterna till s. k. horisontell integration utredas med avseende på format, periodicitet för uppdatering m. m. 12.3 Lagring och bearbetning av data För att Ml skall kunna tillhandahålla en samlad information på miljövårdsområdet krävs en samordnad lagring och bearbetning av informationen i systemet. Detta behöver ej nödvändigtvis vara liktydigt med central SOU 1973:36

lagring och bearbetning, men en sådan enkelt skall kunna anpassas till föränderliga uppläggning har i andra sammanhang hittills behov inom en organisation. Numera finns ofta visat sig vara den fördelaktigaste lös- generella programvarupaket för hantering av data, s. k. filhanteringssystem, vilka avsevärt ningen. Preliminärt har MKU gjort den bedömningen att lagringen och bearbetning- förenklar bearbetningsprogrammen. I Ml bör möjligheterna att anpassa dylika generella en inom Ml bör ske centralt, men anser att denna fråga bör prövas ytterligare inom system till miljövårdens speciella krav särramen för den försöksverksamhet som före- skilt beaktas. Med hjälp av sådana filhanteringssystem bör utbyggnaden av en databas slås inleda uppbyggnaden av Ml. underlättas på så sätt att någon omfattande Som förut nämnts har statskontoret i sin ändring av existerande program ej behövs för förstudie funnit att informationen i tekniskt att utvidga databasen. Likaså kan alternativa hänseende bör struktureras i två huvuddelar, vilka registreras i två olika typer av data- sätt att fysiskt lagra databasen på sekundärminne prövas utan att de bearbetande baser. I den ena typen av databas, den för systematiserad information, lagras informa- programmen berörs. Lagringstekniken kan tion av typ mätvärden och enskilda grund- också efter hand optimeras för att möta uppgifter. Databasen innehåller huvudsakli- förändrade krav i fråga om åtkomsttid och gen mät- och analysvärden, som oftast är i effektivitet. Databastekniken medför vidare att behonumerisk form, men också vissa grunduppgifter om anläggningar, varor etc. för vilka vet att lagra samma data i flera filer minskar informationen registreras i klartext eller i genom de möjligheter att definiera logiska kodform. Databasen har - såsom redovisats i datastrukturer som filhanteringssystemen det föregående - uppdelats i ett antal ger. Härigenom uppnås, förutom att visst huvudregister i vilka skall lagras information utrymme på sekundärminnen kan sparas, att från olika myndigheters och organs verksam- å jour-föringen av databasen kan göras enklare och enhetligare än av konventionella hetsområden för att samlad vara tillgänglig för MI:s intressenter. En förutsättning här- register. Detta minskar också risken för att informationen kan ha varierande aktualitet i för är bl. a. att identifikationsbegreppen för de olika registerelementen i Ml är standardi- olika filer. En väsentlig uppgift för Ml blir att serade och allmänt vedertagna. bearbeta och lagra information för senare I den andra typen av databas, den för dokumentarisk information, registreras refe- åtkomst. För detta ändamål måste i Ml byggas in de båda basrutinerna uppdatering renser av intresse för olika organ på miljövårdsområdet. Informationen utgörs för var- och sökning. Vid uppdateringen, som enligt det föregående torde komma att i huvudsak je referens av karaktäristika av innehållet i ske genom s. k. satsvis bearbetning, registredet aktuella grunddokumentet. Även uppgifras information från det indataflöde som ter om var grunddokumentet förvaras bör förekommit under perioden efter föregående registreras. Den snabba utvecklingen inom miljövårds- uppdatering. Eftersom några krav på att informationen i Ml skall vara dagsaktuell området kan medföra att information som är inte framförts torde veckovis uppdatering av intresse att registrera i Ml successivt vara tillfyllest. Datum för datafångsten bör ändrar innehåll och karaktär. För att Ml registreras för alla indata så att informatioskall på smidigt sätt kunna möta sådana nens ålder kan anges vid uttag ur databaserförändringar fordras - som MKU förut na. framhållit - en flexibel registerorganisation. För att kostnaderna för lagring av data Konventionell s. k. filhanteringsteknik har skall stå i proportion till nyttan av lagringen i många avseenden visat sig vara otillräcklig måste bedömningar göras av det medium då det gäller att bygga lätthanterliga och som skall användas i varje särskilt fall. effektiva informationssystem som dessutom SOU 1973: 36

Eftersom flertalet data med tiden förlorar sin aktualitet och behovet av snabb återvinning i regel minskar successivt med tiden bör man regelbundet överföra data till mindre kostsamma lagringsformer så snart detta är möjligt. I avsnitt 9.9 har MKU närmare redovisat hur utredningen ser på denna fråga. En typ av data som kommer att bli aktuell för registrering i Ml erhålls från kontinuerligt registrerande mätinstrument. Då mängden av primärdata från dessa förväntas bli mycket stor torde det bli rationellt att redan i anslutning till själva mätverksamheten eller efter en första sammanställning av data till medeltal, medianvärden etc. utföra viss s. k. dataredukticn innan lagring av informationen sker i Ml. Information från manuellt utförda mätningar torde som regel böra lagras i form av primärdata men även här torde en viss aggregering kunna göras i samband med den första sammanställningen. Under det fortsatta utredningsarbetet bör studeras särskilt vilka principer som skall gälla för lagring och datareduktion samt vilket framgått av redogörelsen i avsnitt 9.9 - gallring och arkivering av informationen i Ml.

knutna till informationen i Ml. Dessa rutiner blir av två slag, generella och användarspecifika. De förra rutinerna är sådana som har intresse för ett större antal Ml-användare medan de senare är sådana som är av intresse för ett fåtal eller enskilda användare.

Sökning av begärd information i Ml torde på flertalet områden kunna ske huvudsakligen vid satsvisa bearbetningar. Frågeverksamhet från terminal torde kunna bli aktuell när informationen önskas framtagen med dialogförfarande eller önskas relativt omgående. Den information som hämtas fram vid sökningar kan antingen utgöras av enskilda uppgifter eller av en större informationsmängd. I det senare fallet kan intressenten begära att informationen sammanställs på visst sätt. I andra fall kan intressenten vilja ha informationsmängden obearbetad på maskinläsbart medium för att själv utföra utvärdering av informationen vid annan datoranläggning än den som utnyttjas inom Ml. Basrutiner av typ uppdatering/gallring och sökning torde i Ml kunna utföras med utnyttjande av standardiserade programpaket, vilka emellertid måste kompletteras med bearbetningsrutiner som är mera direkt an204

SOU 1973:36

13.1 Plan för genomförandet av MKU: s förslag

Inledning

Förslaget i kap. 6 angående MI:s innehåll och omfattning kan ses som ett uttryck för hur ett miljövårdens informationssystem i princip bör utformas för att tjäna den i kap. 5 angivna målsättningen. Ett beslut om den definitiva utformningen av systemet bör emellertid enligt MKU:s mening tas längre fram i tiden. I ett inledningsskede bör verksamheten inom Ml i huvudsak få formen av en försöksverksamhet. Bakgrunden till att MKU inte är beredd att redovisa ett mera definitivt förslag är en allmän osäkerhet om bl. a. informationsbehovens utveckling under de närmaste åren och om datavolymernas omfattning. Osäkerheten i dessa avseenden gör det svårt att bedöma bl. a. hur den maskinella databehandlingen skall organiseras och hur administrationen i stort inom Ml skall vara utformad för att skäliga krav på systemets effektivitet skall kunna tillgodoses. Ett annat skäl är att det råder oklarhet om vilken roll de nationella miljöinformationssystemen kommer att få i det fortsatta internationella samarbetet och hur de enskilda ländernas insatser på miljöinformationsområdet skall kunna knytas samman. MKU menar - liksom statskontoret - att under det fortsatta utvecklingsarbetet inom Ml fördjupade utredningar måste genomföras på en rad områden. Av största betydelSOU 1973:36

se är att de systemrutiner som läggs upp under försöksperioden görs flexibla och utbyggbara så att användarna av Ml inom vida ramar skall kunna påverka utformningen intill dess att samhällets miljökontrollverksamhet kommit in i fasta organisatoriska former. Från försöksverksamhet bör undantas i första hand publiceringen av den statistik som systemet kommer att tillhandahålla. Utgivningen av Miljöstatistisk årsbok, vilken publikation avses ge en fortlöpande siffermässig belysning av miljösituationen, miljöutvecklingen m. m., bör således redan från början ses som en fast arbetsuppgift inom Ml. Som föreslagits i kap. 11 bör det ankomma på SCB att — liksom fallet är med huvuddelen av övrig redovisning i serien Sveriges Officiella Statistik - svara för redigeringen och utgivandet av denna publikation. Den av MKU föreslagna försöksverksamheten inom Ml avses kunna tjäna ett flertal olika syften, nämligen - att bereda användarna möjlighet att successivt precisera informationsbehoven och påverka utvecklingen av Ml - att skapa underlag för beslut om slutlig registerorganisation och övriga ADB-rutiner inom systemet - att pröva i vilken omfattning och under vilka former Ml bör samordnas med motsvarande verksamheter i andra länder 205

och inom internationella organisationer — att fastlägga behovet av maskinell utrustning inom ett permanent Ml — att skapa underlag för beslut om en permanent administration för verksamheten inom Ml Under försöksverksamheten bör möjligheter ges att kunna tillgodose under hand aktualiserade informationsbehov. Härigenom kan strävan hos de för miljökontrollen ansvariga organen att bygga upp en effektiv och rationellt ordnad verksamhet på området stödjas och underlättas. Vidare ges användarna tillfälle att systematiskt studera hur sambanden mellan den egna verksamheten och föreslagen informationsservice genom Ml lämpligen skall utformas. För att erhålla en ur planeringssynpunkt hanterbar och till omfattning och inriktning flexibel organisation av utvecklingsarbetet och försöksverksamheten inom Ml synes arbetet böra organiseras i delprojekt. Härvid bör den i kap. 6 gjorda uppdelningen av informationsområdet i Ml kunna följas. Beaktas bör emellertid att några ytterligare projekt tillkommer vilka är av övergripande natur och därför bör behandlas särskilt. Arbetet inom de enskilda delprojekten skall i flertalet fall leda fram till en försöksverksamhet, vilken bör utvärderas efter en vid projektsstarten fastställd period. De olika delprojekten kan därmed tidsmässigt planeras så att ett jämnt resursutnyttjande blir möjligt, att erfarenheter från vissa problemområden kan överföras till projekt som ligger i en senare tidsfas och att nya problemområden med hög angelägenhetsgrad kan behandlas med förtur. MKU förutsätter — liksom statskontoret i sin förstudierapport — att erfarenheterna under försöksverksamheten skall kunna successivt utvärderas. Utredningen anser att försöksverksamheten och utvärderingen av denna bör ske i sådan takt att en samlad bedömning av hela försöksverksamheten skall kunna slutföras senast under första halvåret 1979. Med en sådan tidsplan bör — efter vederbörliga beslut av statsmakterna — en fast organisation för verksamheten kunna 206

inrättas senast under budgetåret 1980/81 då också verksamheten kan få ett innehåll som svarar mot ett fastlagt mera permanent behov. Under försöksverksamheten måste i viss utsträckning genomföras förändringar vid berörda användarmyndigheter vilka kan innebära t. ex. att nya rapportvägar öppnas för information som skall registreras i Ml. Strävan bör dock vara att i möjligaste mån undvika att vidta förändringar i befintliga rutiner, vilka förutsätts tillämpas vid sidan av de för Ml gällande rutinerna. Försöksverksamhetens omfattning torde få bedömas från fall till fall med hänsynstagande till de olika delprojektens innehåll, komplexitetsgrad etc. För utvärderingen av vissa enskilda projekt kan det antas vara tillfyllest att försöksverksamheten endast avser bestämda geografiska regioner eller industribranscher. Beträffande andra delprojekt kan det visa sig nödvändigt att försöksverksamheten omfattar hela riket, ett större antal branscher etc. för att ett tillfredsställande erfarenhetsunderlag skall erhållas. Också den möjligheten finns att försöksverksamheten i ett inledningsskede begränsar sig till vissa regioner eller vissa branscher men byggs ut successivt så att den till sist omfattar hela landet och ett större antal branscher. I det följande anges översiktliga tids- och arbetsplaner för sådana delprojekt som MKU anser bör bli föremål för utredning och - i flertalet fall — för försöksverksamhet under tiden t. o. m. budgetåret 1978/79. För flertalet av de föreslagna delprojekten gäller att arbetet kan indelas i en utvecklingsfas och en driftfas. Den förra har i statskontorets förstudierapport, såvitt avser de av statskontoret föreslagna delprojekten inom Ml, indelats i a) förstudie b) utredning och c) implementering. Förstudien (a) har av statskontoret förutsatts komma att bestå av ett problemorienterat utredningsarbete syftande till att ge en bild av problemområdet och möjliggöra en avgränsning av detta. Seian detta arbete avslutats inleds utredningsarbetet (b) som avses leda fram till ett systemrörSOU 1973 36

slag. Detta förutsätts innehålla detaljerade uppgifter om indata, utdata, registerorganisation, bearbetningar i form av avgränsade program med beskrivning av vad dessa skall utföra etc. Härefter vidtar implementeringen (c) som bl. a. omfattar utformning av rutiner, framtagning av programförutsättningar, programmering samt program- och systemtest t. o. m. driftstart. Den andra fasen i det av statskontoret föreslagna projektarbetet — driftfasen — avses omfatta den period under vilken försöksdrift bedrivs. MKU vill understryka att det tidsschema för arbetet inom Ml som redovisas i det följande måste uppfattas som en i hög grad preliminär plan, vilken kan behöva justeras under hand med hänsyn bl. a. till inträffade förskjutningar i informationsbehoven.

13.2 Tidsplan m. m. för av Ml

uppbyggnaden

13.2.1 Allmänt Den egentliga verksamheten inom Ml föreslås bli påbörjad den 1 juli 1974. Som en förberedelse härför bedrivs, såsom förut nämnts, fr. o. m. budgetåret 1972/73 ett utvecklingsarbete inom statskontoret avseende vissa av de i kap. 6 upptagna ämnesavsnitten. Visst förberedande utvecklingsarbete såvitt gäller den av MKU föreslagna statistikverksamheten inom Ml kommer härutöver att genomföras av SCB under budgetåret 1973/74.

13.2.2 Administration Den av MKU föreslagna centrala organisationen med en nämnd, miljödatanämnden, som ansvarig för verksamheten inom Ml föreslås inrättad den 1 juli 1974 i samband med att uppbyggnaden av systemet inleds. Från samma tidpunkt inrättas kansliet inom nämnden med de i kap. 11 angivna funktionerna. Nämnden kan härigenom redan från systemets start bli i stånd att utföra de arbetsuppgifter som enligt MKU:s förslag SOU 1973: 36

skall åvila det centralt ansvariga organet inom Ml. Miljödatanämnden förutsätts i stor utsträckning vara hänvisad till att anlita utomstående kapacitet — främst hos statskontoret, SNV, SCB, SGU och SMHI - för det praktiska arbetet med detaljplaneringen och driften av Ml. Med hänsyn till den tidsplan i stort som bör gälla för arbetet med Ml synes det angeläget att dessa myndigheter redan från den 1 juli 1974 kan tillhandahålla miljödatanämnden resurser i den omfattning nämnden anser erforderlig.

13.2.3 Delprojekt avseende olika informationsområden Information verksamhet

från

produktkontrollerande

Det utvecklingsarbete som enligt det föregående skall bedrivas budgetåret 1973/74 skall bl. a. omfatta hälso- och miljöfarliga varor enligt den nya lagstiftningen samt läkemedel och syfta till att utforma rutiner för datorbaserad informationshantering beträffande dessa varor. Detta arbete bör under budgetåret 1975/76 följas av en försöksverksamhet på området. Beträffande livsmedel föreslår MKU att ett utvecklingsarbete igångsätts under budgetåret 1974/75 i syfte att skapa rutiner för registrering i Ml av information om dylika varor. Utvecklingsarbetet beräknas kunna avslutas under budgetåret 1975/76 varefter en försöksverksamhet — samordnad med den ovan angivna verksamheten avseende hälsooch miljöfarliga varor samt läkemedel — tar sin början. Den kontroll av varor och ämnen i arbetsmiljön som utövas av samhället torde delvis komma att baseras på den nya lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Utöver informationsflödet härifrån finns emellertid information som härrör från tillämpningen av bl. a. arbetarskyddslagstiftningen. MKU anser mot denna bakgrund att — med början under budgetåret 1974/75 - inom Ml bör bedrivas ett utvecklingsarbete i syfte att 207

genom särskilda ADB-rutiner underlätta bearbetningen av detta informationsflöde. En försöksverksamhet på området, samordnad med den försöksvisa behandlingen av information om hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel och livsmedel, beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1975/76.

Information från tillsynsverksamhet miljöskyddslagen

enligt

Det utvecklingsarbete som f. n. pågår vid statskontoret efter medgivande av Kungl. Maj: t avser bl. a. att skapa rutiner för automatisk databehandling av information i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen och motsvarande författningar. Detta arbete bör kunna vara slutfört under budgetåret 1974/75, då försöksverksamhet på området inleds.

Information från tillsynsverksamhet hälsovårdsstadgan

enligt

Utvecklingsarbete i syfte att förbereda en registrering i Ml av sådana uppgifter om vattenverk som erhålls genom tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan föreslås bli påbörjat under budgetåret 1974/75. Mot slutet av samma år bör utvecklingsarbetet kunna övergå till en försöksverksamhet, vilken såvitt nu kan bedömas bör samordnas med tidigare nämnd verksamhet med försöksvis bearbetning av information härrörande från tillämpningen av miljöskyddslagen. Mellan de båda verksamheterna finns ett samband av sådan art att i stor utsträckning gemensamma ADB-rutiner bör kunna användas. Information vattenlagen

från tillsynsverksamhet

enligt

Utredningens förslag i kap. 6 innebär att i Ml skall registreras referenser till vattendomar för att ge information om de faktorer som påverkar förhållandena i olika vattenområden. Dessutom har föreslagits att i systemet skall registreras viss administrativ informa208

tion om själva anläggningarna som berörs av vattenlagen. Ett utvecklingsarbete på området, syftande till att bl. a. klargöra hur den angivna registreringen bör ske i Ml och vilken omfattning denna registrering bör få, föreslås bli påbörjat under budgetåret 1974/75. Efter cirka ett år vidtar försöksverksamhet.

Information från tillsynsverksamhet strålskyddslagen

enligt

Ett utvecklingsarbete i avsikt att förbereda en registrering i Ml av viss information rörande atomkraftverk bör påbörjas under budgetåret 1974/75. Detta arbete liksom en senare under samma budgetår inledd försöksverksamhet beräknas kunna samordnas såväl tidsmässigt som innehållsmässigt med tidigare angivna verksamheter avseende behandling av information i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen resp. hälsovårdsstadgan.

Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor Möjligheterna att få fram en löpande statistik över import, tillverkning, försäljning, användning etc. av vissa varor eller grupper av varor enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor blir beroende av i vilken utsträckning rapporteringsskyldighet kommer att med stöd av lagen föreskrivas för importörer, tillverkare etc. beträffande hanteringens omfattning m. m. Det är mot denna bakgrund inte möjligt att på nuvarande stadium ange vid vilken tidpunkt en dylik statistik första gången kan tas fram. Som en förberedelse för statistikframställningen, vilken således i stor utsträckning avses kunna ske på grundval av den i Ml samlade informationen 1 , bör ett utvecklingsarbete inledas budgetåret 1974/75. I detta bör ingå att studera förutsättningarna att få till stånd en geografiskt differentierad statistik över den faktis1 Redovisad förut under rubriken "information från produktkontrollerande verksamhet".

SOU

1973:36

ka förbrukningen (användningen) av bekämpningsmedel. Likaså bör undersökas möjligheterna att åstadkomma en löpande statistisk redovisning av s. k. materialbalanser enligt riktlinjer som kan komma att utfärdas av den europeiska statistikerkonferensen inom ECE. Den statistikframställning inom Ml som kan komma att ske beträffande hälso- och miljöfarliga varor torde inledningsvis böra få formen av en försöksverksamhet.

hållanden. En sådan statistikframställning föreslås ske första gången budgetåret 1974/75. Enligt MKU:s uppfattning behöver med hänsyn till att en statistik på området utarbetas sedan lång tid tillbaka något egentligt utvecklingsarbete eller någon försöksverksamhet inte föregå en samordning av här behandlad statistik.

Statistik över anläggningar med verksamhet

Genomförandet av löpande s. k. basdataundersökningar enligt av MKU redovisat principförslag måste föregås av ett omfattande planeringsarbete. Bl. a. behöver sådana frågor detaljstuderas som gäller val av mätparametrar, val av mätfrekvens och provtagningsmetoder för dessa, lokalisering av mätstationer och observationsplatser, undersökningarnas representativitet i tid och rum samt undersökningsverksamhetens organisation. På miljödatanämnden bör ankomma att upprätta en samlad plan för det utredningsarbete som blir erforderligt och att leda detta arbete. Syftet bör vara att åstadkomma ett samordnat observationsprogram bestående av delprogram för de medier basdataundersökningarna skall avse (luft, vatten, mark och vegetation). MKU tillmäter uppbyggnaden av basdatanätet för miljökontroll hög prioritet. Förberedelse- och utredningsarbetet bör därför igångsättas redan under budgetåret 1974/75 och bedrivas i sådan takt att undersökningarna kan successivt påbörjas fr. o. m. budgetåret 1975/76. Liksom en stor del av den övriga verksamheten inom Ml bör basdataundersökningarna inledningsvis bedrivas i form av en försöksverksamhet. Enligt utredningens förslag i kap. 11 skall i detaljplaneringen och i genomförandet av basdataundersökningarna medverka SNV, SGU och SMHI. För planeringsinsatser behöver dessa organ förfoga över resurser redan fr. o. m. budgetåret 1974/75.

miljöfarlig

Den av MKU föreslagna statistiken över anläggningar med miljöfarlig verksamhet skall helt bygga på information i Ml som härrör från tillämpningen av miljöskyddslagen1 . Tidpunkten för påbörjandet av en dylik statistik blir härigenom avhängig av i vilken takt sådan information kan inordnas i Ml. Det torde vara realistiskt att räkna med att någon statistikframställning inte kan ske före budgetåret 1975/76. Visst utvecklingsarbete behöver dock inledas redan under budgetåret 1974/75. Liksom huvuddelen av verksamheten inom Ml kommer här behandlad statistikverksamhet att till en början bli av försökskaraktär. Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet För här angiven statistikverksamhet inom Ml bör gälla samma tidsplan och samma förutsättningar i övrigt som för den tidigare beskrivna statistiken över anläggningar.

Statistik över kommunala loppsförhållanden

vatten- och av-

Enligt MKU:s förslag skall en samordning ske mellan SNV:s nuvarande statistik avseende kommunala avloppsverk m. m. och den av SCB och Svenska vatten- och avloppsverksföreningen utarbetade statistiken över kommunernas vatten- och avloppsför14-SOU

1973:36

Information troll

från basdatanät för

miljökon-

1 Redovisad förut under rubriken "information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen".

Statistik över immissioner m. m. Föreslagen officiell statistik över immissioner m. m. förutsätts komma att i huvudsak baseras på de resultat som erhålls inom basdatanätet för miljökontroll (se ovan). Som förberedelse för en sådan statistikframställning bör fr. o. m. budgetåret 1974/75 bedrivas ett utvecklingsarbete i vilket bl. a. bör ingå att utreda skilda statistiska frågeställningar i samband med utformningen av ett samordnat undersökningsprogram för basdatanätet. Försöksvis statistikframställning beräknas kunna bli påbörjad under budgetåret 1975/76.

Statistik över nedlagt vilt Något definitivt förslag om uppbyggnad av en allmän s. k. avskjutningsstatistik förs inte fram av MKU. Däremot föreslår utredningen att viss tidsbegränsad försöksverksamhet syftande till att klarlägga möjligheterna att i praktiken genomföra en löpande sådan statistikinsamling - kommer till stånd. MKU anser det angeläget att denna fråga klarläggs snarast varför försöksverksamheten i fråga bör inledas redan under budgetåret 1974/75. En utvärdering av försöksverksamheten bör kunna äga rum senast under budgetåret 1976/77.

Information om forskningssökn ingsverksamhet

och

under-

MKU har föreslagit att i Ml skall registreras uppgifter av referensnatur om avslutade och pågående svenska forsknings- och undersökningsprojekt på miljövårdsområdet. Denna registrering bör föregås av ett utvecklingsarbete i vilket bl. a. undersöks omfattningen av den dokumentation från forsknings- och undersökningsverksamheten som här kan vara aktuell. Vidare bör utredas hur dokumentationen lämpligen kan göras tillgänglig, t. ex. genom utnyttjande av mikrofilmteknik. Det inom statskontoret påbörjade utvecklingsarbetet avser även detta område. MKU 210

anser det angeläget att det fortsatta arbetet bedrivs i sådan takt att försöksverksamhet kan inledas under budgetåret 1974/75. Information

om s. k. ovanliga fenomen

MKU har föreslagit att i Ml skall registreras information om ovanliga fenomen i miljön vilka uppgifter skulle kunna rapporteras genom kortfattade notiser från t. ex. statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelserna för senare statistisk bearbetning. Dessa notiser förutsätts behandlas i Ml tillsammans med övrig information av referensnatur. Ett utvecklingsarbete i vilket bl. a. undersöks närmare vilket innehåll och vilken form inrapporteringen till Ml bör få, föreslås starta under budgetåret 1974/75. Försöksverksamhet med registrering av till Ml inrapporterad information beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1975/76 och bedrivas samordnat med övrig försöksverksamhet med registrering av referenser i Ml. Statistik resultat

över miljövårdens

kostnader

och

Den av MKU föreslagna statistiken över miljövårdens kostnader och resultat bör första gången utarbetas under budgetåret 1974/75. Samma år bör inledas ett utvecklingsarbete siktande till en successiv utbyggnad av redovisningen. Det synes inte motiverat att ge uppbyggnaden av denna statistik karaktär av försöksverksamhet.

Information om buller; avfall och avfallshantering; transport av hälso- och miljöfarliga varor samt vattentillgångar och vattenutnyttjande MKU har beträffande den i rubriken angivna informationen konstaterat att den principiellt bör omfattas av verksamheten inom Ml men ansett att frågorna om formen för informationsinsamling och om informationens innehåll måste efter utredning i frågan närmare prövas. Sådan utredning inom resp. informationsområden bör påbörjas under SOU 1973:36

budgetåret 1974/75. I vilken utsträckning utredningen bör följas av försöksverksamhet och vid vilka tidpunkter försöksverksamhet i så fall bör påbörjas kan inte nu anges.

13.2.4 Viss övrig verksamhet Samordnade uttag av information som registreras i tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, hälsovårdsstadgan och strålskyddslagen samt information från basdatanätet för miljökontroll Förutsättningarna för sambearbetning och samutnyttjande av den i rubriken angivna informationen bör undersökas dels i ett utvecklingsarbete fr. o. m. budgetåret 1975/76, dels genom försöksverksamhet, vilken inleds under budgetåret 1976/77.

Samordnade uttag av information ur Ml och ur SMHI: s maskinella register Enligt en preliminär bedömning kommer den av SMHI insamlade och lagrade informationen avseende skilda meteorologiska, hydrologiska, klimatologiska och oceanografiska förhållanden att få betydelse som komplement till den i Ml samlade informationen. En närmare undersökning bör ske hur kommunikationen mellan SMHI: s datorbaserade register och Ml skall genomföras samt vilka uttag av information som i första hand blir aktuella. Ett utvecklingsarbete på området bör påbörjas under budgetåret 1975/76 och följas av försöksverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78.

Samordning av rutiner för informationsåtervinning vid akuta förgiftnings fall Den informationshantering som förekommer hos giftinformationscentralen vid karolinska sjukhuset och hos de yrkesmedicinska klinikerna är av speciell karaktär. Vid besvarandet av förfrågningar, speciellt i akuta förgiftningsfall, ställs särskilda krav på informationsåtervinning. MKU förutsätter att, därest produktkonSOU 1973: 36

trollagstiftning ger möjlighet härtill och hinder ej möter på grund av sekretessbestämmelser, information om produkter skall kunna lämnas från skilda myndigheter till giftinformationscentralen. I en särskild utredning bör emellertid undersökas olika metoder att snabbt tillhandahålla den information som bl. a. giftinformationscentralen och de yrkesmedicinska klinikerna behöver för att besvara frågor i akuta förgiftningsfall. MKU föreslår att ett utvecklingsarbete i denna riktning inleds under budgetåret 1975/76 och att viss försöksverksamhet på området bedrivs med början under budgetåret 1976/77.

Modellförsök med automatisk databehandling av information avsett att belysa eventuella samband mellan vissa substanser och uppkomsten av teratogena effekter Information om ämnens effekter är övervägande av sådan karaktär att den förutsätter att en sakkunnig bedömning gjorts. Från olika håll har emellertid framhållits svårigheterna att med rimlig arbetsinsats kunna följa kunskapsutvecklingen beträffande effekterna. Ett önskemål som framförts från många håll är att Ml skulle kunna underlätta åtkomsten av i princip all relevant information om ett visst ämne och dess biologiska effekter i olika avseenden. Uppbyggnaden av dylika informationssamlingar förutsätter enligt MKU: s uppfattning att en internationell samverkan kommer till stånd. Det torde emellertid vara möjligt att inom ramen för verksamheten i Ml söka angripa problematiken inom ett väl avgränsat effektområde. Syftet härmed skulle vara dels att inom landet samla erfarenhet från detta slag av arbete, även datatekniskt, dels att internationellt kunna tillhandahålla information i utbyte mot annan information. Ett sådant område är sambandet mellan vissa ämnen och s. k. teratogena effekter, dvs. fostermissbildningar. Här pågår i svensk regi redan visst arbete med litteratursamling jämte redigering av uppgifterna. MKU föreslår att ett modellförsök kommer till utförande på detta 211

område. Försöket synes böra genomföras under perioden 1974/75-1976/77. Registrering i Ml av material i myndigheternas akter

teruppläggning. Eftersom det system för datorbaserad ämnesregistrering som används inom Ml kan komma att med tiden bli dominerande inom Sverige vad gäller automatisk databehandling av information knuten till ämnen är det av vikt att en allsidig utredning ligger som grund för val av system. En sådan utredning bör som förut nämnts genomföras i samråd med statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK). MKU räknar med att här aktualiserat utredningsarbete avseende ämnens beteckningar i datorbaserade substansregister skall vara i huvudsak slutfört före ingången av budgetåret 1975/76.

Hos myndigheterna tillgängligt material i form av forskningsrapporter och dokumentation samt information från handläggningen av särskilda ärenden, såsom uppgifter om tillstån dsgivning, kontroller, utförda analyser och försök rörande en viss vara eller ett visst ämne, föreslås bli registrerat i Ml i form av referenser, vari bl. a. anges var den ursprungliga dokumentationen finns att tillgå. Syftet med en sådan registrering är att underlätta för de olika myndigheterna att ta del av den tillgängliga dokumentationen om viss varas Utredning om registrering i Ml av viss eller visst ämnes verkningar m. m. information avseende biologiska arkiv Under det fortsatta utredningsarbetet inom Ml bör särskilt undersökas omfattMKU föreslår vidare ett utvecklingsarbete i ningen av den dokumentation i form av syfte att undersöka möjligheterna att i Ml forskningsrapporter, försöksresultat m. m. i registrera dokumentarisk information rörande produktkontrollerande myndigheternas de landets museala samlingar av biologiska akter som det kan vara aktuellt att registrera objekt. Häri bör ingå bl. a. att klarlägga på här nämnt sätt. Vidare bör utredas hur möjligheterna att genomföra en effektivare grundmaterialet lämpligen kan göras tillgängbearbetning än f. n. av uppgifter om insamlat ligt på ett smidigt sätt, t. ex. genom utnyttmaterial. Museernas existerande rutiner för jande av mikrofilmteknik. katalogisering av objekten bör därvid följas. Utvecklingsarbetet och en försöksverkArbetet inom det här angivna området bör samhet inom det här aktuella området bör enligt MKU:s mening anstå något och samordnas med förut behandlade liknande påbörjas tidigast under budgetåret 1975/76. verksamheter syftande till registrering i Ml Behovet av en försöksverksamhet kan f. n. av s. k. referenser. Projektet föreslås innefat- inte bedömas. ta utvecklingsarbete fr. o. m. budgetåret 1974/75 och försöksverksamhet efter cirka 13.2.5 Publicering två år. Utredning rörande ämnens beteckningar datorbaserade substansregister

i

Behovet av att i Ml tillämpa en sådan beteckning på kemiska ämnen som används även i andra system torde ej behöva ifrågasättas. Det torde vidare vara önskvärt att vid uppbyggnad av ett ämnesregister i Ml förvärva nyttjanderätt till något redan existerande datorbaserat ämnesregister för att undgå resurskrävande och tidsödande initiell regis212

Tillhandahållandet av information från Ml i form av s. k. direktrapportering förutsätts kunna påbörjas i takt med att försöksverksamheten inom de olika informationsområdena inleds. Beträffande sådan information som skall redovisas genom publicering föreslår MKU att första årgången av Miljöstatistisk årsbok utkommer under år 1976. Dessförinnan torde under år 1975 kunna publiceras resultat från genomförda undersökningar avseende kommunala vatten- och avloppsförhållanden år 1974. Sistnämnda publicering SOU 1973: 36

förutsätts ske dels i särskild publikation i serien Sveriges Officiella Statistik, dels i serien Statistiska meddelanden. Förberedelser för utgivande av Miljöstatistisk årsbok 1976 synes böra igångsättas under budgetåret 1974/75.

SOU 1973:36

14.1 Kostnader och finansiering

Inledning

Såsom förut framhållits kan värdet av att få till stånd en samlad informationsservice på miljövårdsområdet inte anges siffermässigt. Några lönsamhetsberäkningar i vanlig mening av de föreslagna insatserna för uppbyggnad av en sådan service har således inte kunnat genomföras av MKU. De framlagda förslagen grundas i stället på en helt allmän bedömning av värdet, vid vilken MKU beaktat nyttan för såväl myndigheter som andra berörda organ, inkl. forskningen, industrin, allmänheten etc. Såsom framgått av det föregående räknar MKU med att tillkomsten av ett miljövårdens informationssystem uppbyggt på det sätt utredningen föreslagit - skall bidra till att i avsevärd omfattning effektivisera och underlätta det miljövårdsarbete som bedrivs på olika håll i samhället. De kostnader som är förenade med ett miljövårdens informationssystem i full drift torde kunna beräknas först mot slutet av den föreslagna försöksperioden i samband med övervägandena om den mera långsiktiga utformningen av systemet. Kostnadsberäkningen kommer att kräva bl. a. preciserade uppgifter beträffande de informationsområden som skall omfattas av Ml, uppkommande indatavolymer samt frekvensen informationsuttag från systemet. För beräkningen behövs vidare slutligt utformade planer för datainsamlingen (dataleveranserna) till Ml, 214

för kvalitetskontroll av datamaterialet samt för materialets bearbetning. Också frågan om det permanenta organisatoriska ansvaret för systemet behöver klarläggas innan en slutlig kostnadsberäkning kan komma till stånd. För tiden fram till den 1 juli 1974, då den egentliga försöksverksamheten inom Ml avses bli påbörjad, har statsmakterna som tidigare nämnts ställt medel till förfogande för genomförande av förstudie och visst annat förberedande utvecklingsarbete. Merparten av dessa medel, ca 4,3 milj. kr, avser kostnader för statskontorets medverkan i projektet under budgetåren 1971/72— 1973/74 medan återstoden, ca 100 000 kr, avdelats för att bekosta arbeten inom SCB under budgetåret 1973/74. De medel som ställts till förfogande för statskontorets medverkan under budgetåret 1973/74, sammanlagt ca 2,2 milj. kr, avser arbeten inom delprojekten Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen (knappt 1,6 milj. kr), Information från produktkontrollerande verksamhet (ca 0,6 milj. kr) och Information om forsknings- och undersökningsverksamhet (ca 50 000 kr). Av de beviljade medlen beräknas ca 0,65 milj. latas i anspråk för grundläggande utredningsarbete och ca 1,55 milj. kr för programframställning och initiell registeruppläggning. Beträffande de i statskontorets förstudierapport föreslagna försöksprojekten har statskontoret framhållit att en säker kostSOU 1973:36

nadsberäkning för tiden efter den 1 juli 1974 berörda myndigheter att senare göra förnyad samlad kostnadsbedömning. ställer sig svår att utföra med hänsyn bl. a. till att försöksdriftens omfattning inte är fastställd. En sådan beräkning försvåras också därav att kostnaderna för datainsamlingen till Ml ännu inte kan uppskattas och 14.2 Kostnader för budgetåren att tillräckligt preciserade uppgifter om 1974/75-1975/76 volymen indata och uttagsfrekvenser inte 14.2.1 Utvecklingsarbete och försöksdrift finns tillgängliga. I förstudierapporten har statskontoret MKU har räknat med att statskontorets inte ansett sig kunna redovisa annat än en arbetsområde väsentligen skall omfatta de grov skattning av kostnaderna beträffande de projektavsnitt som verket avgränsat i sin projekt som i rapporten föreslagits ingå i Ml. förstudierapport. För vart och ett av dessa Enligt beräkningen skulle för dessa projekt - redovisas på följande sida en preliminär bortsett från föreslagen försöksdrift - behö- kostnadsberäkning vilken omfattar kostnava tas i anspråk inalles 8 - 1 0 milj. kr under der dels för utvecklingsarbete, dels för försöksdrift. De förra innefattar kostnader för de tre budgetåren 1974/75-1976/77. Enligt förslaget till organisationsplan skall förstudie och utredning samt s. k. implemenhuvudansvaret för Ml under försöksverksam- tering, varmed avses programframställning heten ligga på miljö datanämnden. Det hu- och initiell registeruppläggning. I kostnadervudsakliga praktiska arbetet - omfattande na för försöksdrift har medräknats såväl bl. a. utvecklingsarbete och försöksdrift - personal- som maskinkostnader. skall emellertid utföras, i fråga om systemet i stort, av statskontoret, beträffande huvudparten av de föreslagna basdataundersök14.2.2 Basdataundersökningar ningarna av SNV och såvitt avser statistikFör den föreslagna verksamheten med basdaverksamheten av SCB. Den kostnadsupptaundersökningar beräknas driftkostnaderna skattning som MKU redovisar i det följande - exkl. kostnader för datorbehandling är uppställd så att därav framgår kostnaderna för följande slag av verksamhet, nämligen uppgå till sammanlagt ca 8,5 milj. kr per år utvecklingsarbete och försöksdrift hos stats- då verksamheten bedrivs i full skala. Enligt kontoret (avsnitt 14.2.1), basdataundersök- förslaget skall uppgiftsinsamlingen avseende ningar (14.2.2), statistikverksamhet (14.2.3) mark och vegetation bli föremål för viss samt miljödatanämndens verksamhet utvidgning vart tredje år, vilket medför en (14.2.4). En sammanfattning av kostnaderna nettokostnadsökning dessa år om närmare en redovisas i avsnitt 14.2.5. milj. kr. Vid kostnadsberäkningarna har förutsatts För SNV:s engagemang i de föreslagna att den inledande verksamheten inom Ml basdataundersökningarna skall enligt MKU:s skall bedrivas i överensstämmelse med den i förslag inom SNV tillskapas resurser för såväl kap. 11 föreslagna organisationsformen och mät- och observationsverksamhet som anaenligt den i kap. 13 angivna tidsplanen. lysverksamhet. Dessa resurser, jämte persoUppskattningarna har med hänsyn till tidiganal för bl. a. ledning och utvärdering av re angivna brister i beräkningsunderlaget verksamheten, skall organisatoriskt inordnas ansetts böra begränsas till att avse de båda i verkets undersökningslaboratorium. budgetåren 1974/75 och 1975/76. Särskilt Kostnaderna för SNV:s medverkan i beträffande uppgifterna för budgetåret basdataundersökningarna har uppskattats 1975/76 bör betonas att beräkningen är i med utgångspunkt från en personaluppsätthög grad preliminär och att det måste ning under de båda inledande verksamhetsankomma på miljödatanämnden och övriga åren som framgår av tablån på sid. 217. SOU 1973:36

Utvecklingsarbete och försöksdrift (t kr) 1

1974/75 Utvecklingsarbete

Information från produktkontrollerande verksamhet - hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel (MI-06) - livsmedel (MI-07) - speciella ämnen och varor i arbetsmiljön (MI-08) Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen (MI-01) Information från tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan (MI-02) Information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen (MI-22) Information från tillsynsverksamhet enligt strålskydd slagen (MI-02) Information frän basdatanätet för miljökontroll (MI-03) Information om forsknings- och undersökningsverksamhet (MI-20) Information om s. k. ovanliga fenomen (MI-23) Samordnade uttag av information som registreras i tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, hälsovårdsstadgan och strålskyddslagen samt information från basdatanätet för miljökontroll (MI-04) Samordnade uttag av information ur Ml och SMHI: s maskinella register (MI-05) Samordning av rutiner för informationsåtervinning vid akuta förgiftningsfall (MI-09) Modellförsök med automatisk databehandling av information avsett att belysa eventuella samband mellan vissa substanser och uppkomsten av teratogena effekter (MI-10) Registrering i Ml av material i myndigheternas akter (MI-21) Utredning rörande ämnens beteckningar i datorbaserade substansregister (MI-30) Utredning om registrering i Ml av viss information avseende biologiska arkiv(MI-32) Totala kostnader

900 225

1975/76 Försöks- Summa drift

—

Utvecklingsarbete

900 225

300 Försöks- Summa drift

475 300

-

-

1 070

_2

-

_2

••

-

• .3

_2

-

_2

-

-

-

..3

-

..3

•• ..

175 110

25 150

3 035

3 500

1 705

1 Den efter varje projektrubrik angivna beteckningen (MI-01, MI-02 osv.) ansluter till statskontorets projektbeteckning i förstudierapporten. ' Kostnaderna har av tekniska skäl medräknats i kostnaderna för försöksdrift avseende information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen (se ovan). 3 Kostnaderna för försöksdrift kan f. n. inte uppskattas.

Med den angivna p e r s o n a l u p p s ä t t n i n g e n vid S N V k o m m e r ett förberedelse- o c h utvecklingsarbete att k u n n a bedrivas i sådan t a k t att egentlig u n d e r s ö k n i n g s v e r k s a m h e t kan påbörjas u n d e r budgetåret 1 9 7 5 / 7 6 . 216

Utredningen vill framhålla betydelsen av a t t SNV tilldelas viss statistisk expertis för m e d v e r k a n i undersökningsplaneringen och i k o n t a k t e r n a m e d SCB o m u t f o r m n i n g e n av en offentlig statistik över immissioner m. m . SOU 1 9 7 3 : 36

Funktion Sammanställning, bearbetning m. m. Ämnesexperter (kemi, ekologi, hydrologi) Statistiker Skriv- och ritpersonal Undersökningar avseende luft och nederbörd Ämnesexpert (meteorologi) Ingenjör (mätteknik) Laboratoriebiträde Undersökningar avseende ytvatten Ämnesexperter (bottenfauna 3, zoologi, zooplanktologi 3, botanik 4, fytoplanktologi 2, sedimentologi 2) Laboratoriebiträden

HandÖvrig läggande perpersonal sonal

3 1

1 1

15 Undersökningar avseende mark och vegetation Ämnesexpert (botanik) 1 Laboratoriebiträde Analysverksamhet Experter (oorganisk kemi 9, organisk kemi 5) Laboratoriebiträden Övriga funktioner Administration Vaktmästeri, verkstad m. m. Gemensam skriv- och ritpersonal m. m. Summa

14 10 1

30 Oaktat basdataundersökningarna skall ingå i en verksamhet som till en början får försökskaraktär anser MKU, såsom framgått av redogörelsen i kap. 11, att SNV:s medverkan i undersökningarna organisatoriskt bör få en fast form redan fr. o. m. budgetåret 1974/75. De i tablån upptagna befattningarna bör därför inrättas som fasta tjänster och ingå i SNV:s personalstat fr. o. m. den 1 juli 1974. Förutom lönekostnader uppkommer genom SNV:s engagemang i basdataundersökningama kostnader bl. a. för resor, kontorsoch laboratorielokaler samt expenser. I sistnämnda kostnadspost ingår bl. a. engångskostnader för inköp av provtagnings- och laboratorieutrustning i form av mät- och analysinstrument m. m. Kostnaderna för dylik anskaffning beräknas för försöksperioden SOU 1973:36

som helhet till ca 2 milj. kr varav 0,8 milj. kr under budgetåret 1974/75 och 0,4 milj. kr under vart och ett av de tre därefter följande budgetåren. MKU har vid sin beräkning av nyanskaffningsbehovet utgått från att stora delar av den apparatur som f. n. utnyttjas för undersökningar av basdatakaraktär överförs till SNV i samband med att verket engageras i verksamheten inom basdatanätet. Med utgångspunkt från förslaget i avsnitt 11.5 om SNV:s roll i basdataundersökningama och med beaktande av att basdatanätet byggs upp under en femårsperiod har MKU sökt beräkna i vilken omfattning insatser från andra organ än SNV, främst SMHI och SGU, blir erforderliga under budgetåren 1974/75 och 1975/76. Kostnaderna för sådana organs medverkan, vilken i första hand kommer att avse planeringsinsatser, har beräknats särskilt. De preliminärt beräknade kostnaderna för verksamhet med basdataundersökningar fördelar sig på olika kostnadsslag enligt följande tablå. Samtliga där angivna kostnader för löner, sjukvård, resor, lokaler, expenser och utbildning avser SNV:s engagemang i verksamheten medan kostnaderna för SMHI:s och SGU:s medverkan redovisas under särskild rubrik. Basdataundersökningar (t kr)

1974/75

1975/76

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Utbildning Kostnader för SMHI: s och SGU i s medverkan

4 200 10 200 70 1 000 800 20

4 200 10 200 70 600 400 20

500 Summa

5 900

5 600

400 Därav engångsutgifter

14.2.3 Statistikverksamhet Kostnaderna för miljöstatistikarbetet inom SCB kommer liksom kostnaderna för arbetet inom statskontoret att i huvudsak avse posterna utvecklingsarbete och försöksdrift. 217

Statistikverksamhet (t kr)

Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet Statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden Statistik över immissioner m. m. Statistik över nedlagt vilt Statistik över miljövårdens kostnader och resultat Miljöstatistisk årsbok Annan publicering Utredningar inom nya ämnesavsnitt, allmänt utvecklingsarbete, resor m. m. Totala kostnader

1974/75

1975/76

Utvecklingsarbete m. m.

Försöksvis statistikfram ställning m. m.

Summa

Utvecklingsarbete m. m.

Försöksvis statistikfram ställning m. m.

-

-

-

75 75

••

.. — _

225 75 75

90 75

25 50

..

225 115 125

•• .. ..

.. .. ..

35 50 75

..

.. ..

35 110 50

•• ••

•• ••

••

..

.. •• •'•

Summa

1 060

Beträffande delar av publiceringsverksamhe- avvägning har ansetts ligga utanför utredten samt arbetet inom några enskilda statis- ningens ämnes- och kompetensområde. tikavsnitt har utredningen dock, som framKostnaderna för SCB: s medverkan i Ml gått av förslagen i kap. 13, ansett att under budgetåren 1974/75-1975/76 har av försöksverksamhet är överflödig varför kost- MKU uppskattats enligt ovanstående tablå. naderna i dessa fall kommer att avse en Verksamheten inom SCB synes böra orgaverksamhet som redan från början får rutin- niseras på det sätt verket finner ändamålsenkaraktär. ligt och praktiskt. Med hänsyn till att För SCB bör — utöver kostnader för verksamheten i stort inom Ml kommer att ha arbetet inom de enskilda statistikavsnitt som försökskaraktär under 1970-talet bör dock MKU föreslagit i kap. 6 och för publicerings- tills vidare inte inrättas fasta tjänster vid SCB verksamhet — även beräknas kostnader för för dess verksamhet på miljöstatistikområresor, utredningsverksamhet inom nya stati- det. stikområden, allmänt utvecklingsarbete m. m. Sistnämnda kostnader avser bl. a. utrednings14.2.4 Miljö datanämndens verksamhet arbeten i syfte att få till stånd en löpande statistik över avfall och avfallsbehandling, De kostnader som kommer att belasta tillhandahållande av statistisk expertis vid miljödatanämnden avser dels utgifter för utformning av program för basdataundersök- nämndens egen kansliverksamhet m. m., dels ningar m. m. ersättningar till de myndigheter m. fl. organ Det bör framhållas att MKU vid sin som kan komma att anlitas för genomförangenomgång av statistikfrågorna inom Ml inte de av andra arbetsuppgifter inom Ml än de ställt behovet av miljöstatistik i relation till som avses i avsnitten 14.2.1-14.2.3. behovet av annan statistik i samhället (över Kostnaderna under budgetåren 1974/75befolkning, industriproduktion, handel, un1975/76 för miljödatanämndens egen dervisning etc). Att genomföra en dylik verksamhet har beräknats med utgångs218

SOU 1973:36

punkt från att nämndens kansli skall bestå av 8 - 1 0 befattningshavare, varav 5 å 6 handläggande. Med hänsyn till att verksamheten till en början får försökskaraktär bör som förut framhållits tills vidare inte inrättas fasta tjänster vid miljödatanämndens kansli. Erforderlig personal torde i stället böra knytas till nämndens verksamhet på arvodesbasis. Utöver lönekostnader uppkommer hos miljödatanämnden kostnader för ersättning till nämndens ledamöter och experter, ersättning till särskilt anlitad expertis, resekostnader för kansliets personal, expenser, utbildning, publicerings- och serviceverksamhet m. m. Likaså uppkommer kostnader för kontorslokaler. Kostnaderna för miljödatanämndens verksamhet kan för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 beräknas till ca en milj. kr, av vilket belopp ca 200 000 kr utgör ersättningar till andra myndigheter m. fl. 14.2.5 Sammanställning av kostnader budgetåren 1974/75-1975/76

för

De kostnader som preliminärt beräknats för verksamhet inom Ml under de båda budgetåren 1974/75 och 1975/76 har i det föregående redovisats specificerade för de olika verksamheterna. Nedan följer en sammanställning över framräknade totalkostnader omfattande såväl driftkostnader som engångskostnader.

Verksamhet (t kr)

1974/75

1975/76

Utvecklingsarbete och försöksdrift Basdataundersökningar Statistikverksamhet Miljödatanämndens verksamhet

3 500 5 900 810

5 600 1 060

1 050

1 040

11 260

••

Summa

••

14.3 Finansiering Med hänsyn till att arbetet inom Ml inledningsvis skall bedrivas i form av försöksverksamhet bör kostnaderna för verksamheten SOU 1973:36

vid statskontoret, SNV, SCB och miljödatanämnden helt bestridas av statsmedel. Behovet av medel torde under försöksperioden få aktualiseras hos Kungl Maj: t genom anslagsframställningar från envar av de fyra myndigheterna, för SNV:s, statskontorets och SCB.s vidkommande i enlighet med en av miljödatanämnden för arbetet upprättad plan. De övriga organ som kommer att engageras i verksamhet inom Ml, främst SMHI och SGU, bör till en början anlitas på uppdragsbasis, varvid miljödatanämnden tillhandahåller dessa organ erforderliga medel. På något längre sikt - sedan innehållet i och formen för organens medverkan i Ml blivit klart definierade — bör dock även dessa organ i egna anslagsframställningar begära medel för sin medverkan i Ml. Med beaktande av att SMHI: s och SGU: s engagemang i basdataundersökningarna till en början skall bekostas med medel som tillhandahålls av miljödatanämnden kan medelsbehovet för de fyra i första hand berörda myndigheterna uppskattas enligt följande.

Myndighet (t kr)

1974/75

1975/76

Statskontoret SNV SCB Miljödatanämnden

3 500 5 500 810 1450

5 100 1 060 1 540

Summa

11 260

•«

Den av MKU föreslagna verksamheten med basdataundersökningar kommer att i viss utsträckning ersätta redan pågående av staten finansierad verksamhet av basdatakaraktär. Denna finansiering sker i huvudsak från SNV:s anslag för miljövårdsforskning. I samband med att MKU:s förslag genomförs torde detta anslag kunna avlastas kostnader i storleksordningen 2 milj. kr fr. o. m. budgetåret 1974/75. Resursbehovet för verksamheten inom Ml kan med hänsynstagande härtill anges till netto ca 9,3 milj. kr för budgetåret 1974/75. Frågan om den på längre sikt lämpliga finansieringsformen för Ml bör närmare 219

behandlas i samband med att erfarenheterna från försöksperioden slutligt utvärderas. Härvid bör bl. a. prövas frågan om att genom avgifter få en partiell kostnadstäckning för verksamheten.

220 SOU 1973:36

Reservation

Reservation av ledamoten Medin, med instämmande av experten Sandqvist, angående förslaget till administration Som utredningen framhåller i kap. 11 kommer effektiviteten i det föreslagna informationssystemet att i hög grad bli beroende av den organisatoriska form inom vilken systemet skall fungera. MKU har mot denna bakgrund ägnat en betydande uppmärksamhet åt organisationsfrågan vilket jag funnit värdefullt. Utredningen har dock i ett avseende stannat för en lösning, som enligt min uppfattning allvarligt kan försvåra arbetet med att skapa ett väl fungerande informationssystem på miljövårdsområdet. Min huvudsakliga invändning gäller förslaget att den inledande verksamheten inom Ml skall bedrivas inom ramen för en provisorisk organisation. Det grundläggande motivet för att förorda en sådan organisationsform — att verksamheten inom Ml inledningsvis måste få försökskaraktär — är enligt min uppfattning inte helt relevant. Det grundas på en felaktig föreställning om att utvecklingsarbete och försöksdrift av den art som blir aktuell inom Ml inte lika bra skulle kunna genomföras av de myndigheter som närmast berörs av systemet. En annan av utredningsmajoritetens utgångspunkter synes ha varit, att ett vidare utvecklingsarbete i stort sett blir obehövligt efter det att försöksperioden avslutats omSOU 1973:36

kring år 1980 och en permanent organisation för Ml inrättats. Så kan enligt min uppfattning inte bli fallet. Ett miljövårdens informationssystem måste med hänsyn till användarnas behov och önskemål tvärtom undergå en ständig utveckling under vilken successiva preciseringar och omformuleringar av informationskraven kommer till stånd. Med hänsyn till bristerna i det nuvarande dataunderlaget måste det för de olika myndigheterna på miljövårdsområdet vara angeläget att utan onödigt dröjsmål få tillgång till ett rutinmässigt fungerande datasystem. Med den av MKU föreslagna lösningen skulle Ml inte kunna fylla denna uppgift förrän tidigast om sex å sju år. En sådan tidsutdräkt kan enligt min uppfattning komma att få besvärande långsiktiga konsekvenser för miljövårdsarbetet. Miljövårdsorganens behov av att utan onödigt dröjsmål bli försedda med relevant informationsunderlag för sin löpande verksamhet torde å andra sidan — med den organisationslösning som MKU föreslagit komma att medföra en stark press på systemet att redan under försöksperioden rutinmässigt tillhandahålla delar av detta underlag. I själva verket kan förutses att — med hänsyn till miljövårdsorganens starka behov — relativt omfattande delar av Ml i realiteten kommer att tas i praktiskt bruk redan under försöksperioden. Möjligheterna att genomföra en förutsättningslös samlad bedömning 221

omkring år 1980 av det totala systemets innehåll och tekniska utformning framstår mot denna bakgrund som närmast illusoriska. Enligt min uppfattning borde MKU ha lagt fram sådana förslag att statsmakterna på grundval därav kunnat i ett sammanhang — medan reell handlingsfrihet föreligger - avgöra huvuddragen av systemets innehåll och tekniska utformning samt systemets organisatoriska placering. Ett sådant beslut synes för övrigt kunna baseras på det av utredningen presenterade underlagsmaterialet. Till detaljutformningen och takten i uppbyggnaden torde statsmakterna kunna ta ställning i samband med den ordinarie anslagsbehandlingen.

För statistikverksamheten, vilket område jag närmast får anses ha företrätt i utredningsarbetet, torde den provisoriska organisationen inte innebära några fördelar. Tvärtom föreligger risk för att uppbyggnaden av de statistiska tidsserier som måste bli en av grundvalarna i miljövårdsorganens informationsunderlag försvåras eller försenas. Behandlingen av sådana frågor som rör statistikens innehållsmässiga och tekniska utformning i relation till skilda administrativa rutiner och informationsmaterial kompliceras också onödigtvis om en provisorisk organisation kommer till stånd. En provisorisk organisationsform kan vidare komma att medföra betydande kostFör de myndigheter som på olika sätt nadsnackdelar jämfört med en permanent skulle beröras av verksamheten inom Ml kan lösning. Enligt min uppfattning föreligger en provisoriskt bedriven verksamhet antas sålunda risk för att försöksverksamheten kan inverka hämmande, särskilt som provisoriet komma att bli kraftigt överdimensionerad i skulle komma att bestå under ganska lång förhållande till vad som skulle behövas inom tid. Sålunda kan riskeras att myndigheterna ramen för en från början permanent organi— så länge omfattningen av deras fasta sation med anknytning till myndigheter med engagemang i Ml inte är preciserad — anser långsiktigt kostnadsansvar. Kostnadsnacksig förhindrade att ta initiativ till förändring- delar uppkommer vidare därigenom att de ar av verksamheten som skulle medföra administrativa informationsrutinerna inom rationaliseringseffekter eller eljest innebära Ml under hela försöksperioden avses fungera fördelar. Att verksamheten bedrivs i provi- vid sidan av redan existerande rutiner. Under sorieform kan vidare leda till ett lägre en tidrymd av minst sex å sju år kommer engagemang i myndigheternas insatser än om således att utföras ett dubbelarbete av det verksamheten redan från början blev av slag som MKU enligt direktiven skulle söka stadigvarande natur. Självfallet kan detta eliminera. komma att inverka negativt på systemets Mot bakgrund av att utredningen icke effektivitet. Man måste också räkna med allsidigt prövat frågan hur en permanent svårigheter, att i en provisorisk organisations- organisation för Ml borde vara konstruerad form rekrytera och behålla personal med den kan något detaljförslag till utformning av en bakgrund och de speciella kunskaper som dylik organisation inte nu presenteras. Utbehövs för Ml. Risken för en hög personal- redningens förslag att en särskild nämnd, omsättning och därmed för förseningar och "miljödatanämnden", skall utses och tilldebristande kontinuitet i arbetet synes påtag- las ett övergripande planerings- och samordlig. Speciella svårigheter uppkommer härut- ningsansvar finner jag i och för sig välgrunöver då de under försöksperioden utformade dat. En sådan nämnd — sammansatt på det tekniska och organisatoriska rutinerna för sätt utredningen diskuterat - bör därför Ml skall anpassas till verksamheten vid det finnas även inom en permanent organisation. (de) organ som får det slutliga produktions- Det synes dock tveksamt om nämnden bör ansvaret för systemet. En sådan överförings- tilläggas några mera omfattande beslutsfunkprocess kan antas inrymma ett flertal svårbe- tioner på områden där de administrativa mästrade problem, vilkas exakta omfattning myndigheterna och statistiska centralbyrån dock inte kan förutses. (SCB) instruktionsmässigt eller på annat sätt 222

SOU 1973:36

tilldelats beslutskompetens. Verksamheten inom Ml bör enligt min uppfattning förläggas till en eller flera av de myndigheter som enligt ovan har beslutskompetens på de informationsområden som blir företrädda i Ml. Bland dessa myndigheter återfinns i första hand statens naturvårdsverk men även socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, arbetarskyddsstyrelsen och SCB. Det kan vara lämpligt att utse en av dessa myndigheter till huvudmyndighet för MI. I varje fall bör den föreslagna miljödatanämnden organisatoriskt knytas till någon av dem. I detta sammanhang får också beaktas att utvecklingen inom förvaltningen bl. a. medför att flertalet administrativa myndigheter i framtiden torde komma att använda sig av datorer i sin verksamhet. Den av mig förordade organisationen för Ml anknyter till denna utveckling. I direktiven till MKU har utredningen ålagts att pröva förutsättningarna för en koncentration av insamlingen och bearbetningen av miljöinformation till en myndighet. Härvid erinrades om att riksdagen år 1960 fattat principbeslut om en långtgående centralisering av den statliga statistikproduktionen till SCB. Med beaktande av detta uttalande i direktiven har MKU räknat med att SCB inom den provisoriska organisationen skall svara för miljöstatistiken, inkl. detaljplaneringen av denna, medan arbetet inom övriga informationsområden skall ankomma på andra organ. Mot denna principiella avgränsning av SCB:s engagemang inom Ml har jag ingen erinran, särskilt som systemet avses komma att innehålla en omfattande rent administrativ information som i förhållandevis ringa utsträckning blir av betydelse för statistikproduktionen. Den av MKU gjorda avgränsningen av SCB: s arbetsområde inom Ml synes kunna gälla även inom den av mig förordade permanenta organisationen. Dock bör — i enlighet med vad som sagts ovan — övervägas om inte beslutsfunktionen i frågor som rör statistikens innehåll och framställning i större utsträckning än vad som föreslås av MKU bör ankomma på SCB. SOU 1973: 36

I direktiven till MKU har framhållits att det för de myndigheter som har ansvar för miljövården liksom för forskningen är av utomordentligt stor betydelse att ha tillgång till en allsidig och lättillgänglig statistik. De praktiska möjligheterna att ta fram en säker och meningsfull sådan statistik är beroende av en mångfald olika faktorer, vilka kommer att kräva ett omsorgsfullt beaktande då verksamheten inom Ml inleds. Av betydelse härvidlag är - såsom MKU också framhållit - att de statistiska metodproblemen tillmäts stor betydelse i undersökningsplaneringen. Det är bl. a. angeläget att noga beakta sådana frågor som gäller resultatens jämförbarhet i tid och rum, den statistiska representativiteten hos dataunderlaget samt kravet på klar och lättillgänglig redovisning av statistiken. Det är också av betydelse att man vid uppläggningen av administrativa informationsmaterial inom Ml tar hänsyn till behoven och möjligheterna att utnyttja dessa även för statistiska bearbetningar av skilda slag. Också frågan hur den svenska miljöstatistiken skall samordnas med andra länders statistik behöver ägnas uppmärksamhet. Såvitt nu kan bedömas kommer i ett inledningsskede av Ml att ställas krav på ett omfattande och kvalificerat statistiskt utvecklingsarbete. Den av MKU angivna kostnaden — se kap. 14 — för SCB: s medverkan i Ml under budgetåren 1974/75-1975/76 får mot denna bakgrund betraktas som en mycket försiktig beräkning. Ett alternativ till den av mig föreslagna organisatoriska lösningen vore att inrätta miljödatanämnden som en fristående myndighet med uppgift att permanent omhänderha verksamheten inom Ml. En sådan lösning skulle emellertid enligt min uppfattning ha åtskilliga av de nackdelar som är förknippade med en provisoriskt inrättad myndighet av det slag utredningens majoritet föreslagit.

IV

Bilagor

Bilaga 1

Principförslag avseende undersökningar av föroreningshalter m.m. i luft, vatten, mark och levande organismer (s.k. basdataundersökningar)

1 Inledning

I kap. 7 i betänkandet har MKU framhållit behovet av en fortlöpande, hela landet omfattande undersökningsverksamhet med främsta syfte att beskriva i kvantitativ form de förändringar som successivt sker i den yttre miljön. Av speciellt intresse från miljökontrollsynpunkt är därvid att erhålla kunskap om hur halterna av kemiska ämnen förändras i luft, vatten, mark och levande organismer samt om långsiktiga förskjutningar i de ekologiska förhållandena. MKU har konstaterat att den nuvarande datainsamlingen på området är splittrad och inte fyller de krav som bör ställas på en dylik miljökontrollerande undersökningsverksamhet. Mot den bakgrunden har MKU i samarbete med expertis inom berörda ämnesområden utarbetat ett principförslag till sådan datainsamling som enligt utredningens uppfattning oundgängligen bör komma till stånd för att samhället skall kunna utöva en tillfredsställande miljökontroll.

Av avgörande betydelse för en effektiv miljövård är förutom en ändamålsenlig lagstiftning och administration också en ingående kännedom om miljöproblemen och deras orsaker samt tekniska och ekonomiska förutsättningar för att angripa problemen. Många av de verkningar som samhället utövar på miljön är gradvisa och ofta så långsamma att de inte kan fastställas utan särskilda undersökningar. Inte desto mindre kan sådana förändringar på lång sikt ofta vara av mycket stor negativ betydelse vid nyttjandet av naturresurserna eller för människans hälsa och välbefinnande. En viktig uppgift för miljövårdsforskningen är att fastställa sådana långsiktiga förändringar, undersöka orsakssammanhangen, anvisa de motåtgärder och tekniska lösningar som krävs för att utvecklingen skall kunna påverkas samt följa effekten av vidtagna åtgärder. Miljövårdens informationssystem, som det föreslagits av MKU, ger goda möjligheter att vid gemensamma bearbetningar av datamaterial erhållet i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen, statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet samt statistik över kommunala avloppsförhållanden å ena sidan och basdatamaterial å andra sidan, söka orsakssammanhang mellan emissioner och effekter i naturen. 15-SOU 1973:36

En sammanfattande redogörelse för innehållet i den föreslagna datainsamlingen har lämnats i kap. 7, medan utredningens förslag vad avser verksamhetens organisation och utredningens uppskattning av kostnaderna redovisas i kap. 11 och kap. 14. Som utredningen tidigare har framhållit skall förslaget uppfattas som en tämligen grov skiss till undersökningsprogram, vilken är avsedd att i första hand visa inriktningen och omfattningen av den för framtiden behövliga 225

verksamheten. Ett relativt omfattande undersöknings-, forsknings- och försöksarbete krävs innan ett sådant kontrollsystem får en definitiv form. Av avgörande betydelse för användbarheten av insamlat datamaterial, är att det har en känd grad av representativitet för de uppmätta företeelserna. Om man skall ha möjlighet att dra tidiga slutsatser om pågående förändringar i miljön, måste en hög representativitet eftersträvas. Problemet kompliceras av de avsevärda variationer i tid och rum som uppstår hos de företeelser man önskar mäta genom den inverkan som t. ex. klimat, cykliska förlopp etc. utövar. Generellt sett måste ett avsevärt arbete nedläggas på utplacering av observationspunkterna och deras inbördes avstånd och observationsfrekvenser, liksom också vid val av observationsparametrar och observationsmetodik. Utan en kvalificerad tolkning av de uppmätta företeelserna, grundad på kännedom om dynamiska förlopp i naturen, kan observationsmaterialet inte användas på ett riktigt sätt. Okvalificerad tolkning av materialet kan medföra felaktiga beslut med långtgående konsekvenser. Det är därför nödvändigt att personella resurser avdelas för detta ändamål. Datamaterialet bör också vara tillgängligt för vetenskaplig bearbetning av personer utanför miljöadministrationen. Utredningens förslag vad avser innehållet i en framtida undersökningsverksamhet för miljökontroll redovisas i form av delprogram för olika kontrollområden. Program har sålunda upprättats för långsiktig övervakning av 1) luft och nederbörd 2) ytvatten 3) grundvatten samt 4) mark och vegetation. Som framhållits i kap. 7 får det ankomma på det eller de organ som närmast får ansvar för undersökningsverksamheten i fråga att svara för detaljplanering av datainsamlingen. I stor utsträckning bör utvecklingen av de olika delprojekten samordnas för att tillgängliga resurser skall kunna nyttjas på det mest rationella sättet. Som framgår av kap. 11 föreslår MKU att SNV ges huvudansvaret för utvecklingen av basdatasystemen enligt 226

punkterna 1, 2 och 4 ovan och SGU huvudansvaret för punkt 3. I utarbetandet av det här framlagda förslaget vad avser viss grundläggande datainsamling på miljövårdsområdet har - som tidigare nämnts - deltagit ett flertal experter 1 från myndigheter m. fl organ. För den slutliga utformningen av förslaget svarar dock MKU ensam.

2 Undersökningar av luft och nederbörd 2.1 Bakgrundsmätningar 2.1.1 Inledning Luft- och luftföroreningsmätningar kan principiellt utföras med avsikt att belysa antingen "koncentrationseffekter" eller "depositionseffekter". Med det förstnämnda begreppet avser utredningen den påverkan som kan uppstå på människor, djur, vegetation och material genom förhöjda halter av skilda luftförorenande ämnen. Termen "depositionseffekter" åter vill poängtera att aktuella substanser får en effekt först sedan de, på olika sätt, nått jordytan. Koncentrationsskador till följd av luftförorening är i vårt land av lokal karaktär, dvs. begränsade till tätorter och omgivningar kring vissa industrier. I avsnitt 2.2 nedan redovisar MKU hur utredningen ser på behovet av undersökningar för kontroll av luftkvaliteten i tätorterna och i anslutning till de industrier som förorsakar eller kan förorsaka särskilda problem från luftskyddssynpunkt. Depositionseffekter av luftföroreningar kan ha såväl lokal som regional utbredning och är beroende av hur länge olika emittera.' I arbetet inom olika delavsnitt har sålunda deltagit bl. a. laborator Thorsten Ahl, naturvårdsverkets limnologiska undersökning; byrådirektör Ingvar Andersson, SNV; avdelningsdirektör Ulf Ehlin, SMHI; laborator Gunnar Ekedahl, SNV; l:e statsgeolog Jan de Geer, SGU; civilingenjör Lennart Granat, internationella meteorologiska institutet i Stockholm; l:e avdelningsingenjör Karl-Gunnar Hellström, SNV; fil. lic. Lars Landner, institutet för vatten- och luftvårdsforskning; byrådirektör Jan-Erling Larsson, SNV; byråchef Göran Persson, SNV; laborator Artur Svansson, fiskeristyrelsen och bitr. professor Svante Oden, lantbrukshögskolan. SOU 1973:36

Först under de senaste åren har påvisats de ämnen blir kvar i atmosfären. att regionala skador kan uppstå på grund av Depositionsbilden karaktäriseras således deposition av luftföroreningar även där kondels av nedfall av föroreningar från avlägsna centrationerna är så låga att någon direkt källor och källområden, vilket ger ett storakut verkan på människor eller vegetation ej skaligt variationsmönster, dels av nedfall från anses förekomma. Viss för depositionsmätmer närbelägna källor (på 5 - 1 0 0 km avningars utförande väsentlig information sakstånd). Detta medför att den totala deposinas emellertid fortfarande och det finns tionsbilden visar betydande småskaliga variaexempelvis f. n. inte någon fungerande verktioner överlagrade de storskaliga. samhet, som kan stå som mönster för utMKU har - som utredningen redovisat i formning av totaldepositionsstudier. kap. 7 i betänkandet - kommit till den Flödet av olika komponenter från atmouppfattningen att ett nät av fasta mätstasfären till jordytan, dvs. depositionen, kan tioner behöver finnas för observation av atmosfär-kemiska parametrars regionala och principiellt indelas i fyra delprocesser, nämligen 1) tillförsel med nederbörd 2) sedimentemporala variation. Det huvudsakliga syftet med dylika långsiktiga undersökningar - tation av större partiklar (torrt utfall) 3) tillförsel genom partiklars kvarhållande på basdataundersökningar - kan formuleras så vegetation (genom impaktion) samt 4) gasers att man genom dessa skall kunna övervaka absorption på vegetation m. m. de mängder av olika substanser som tillförs Mätning av depositionen kan i sin enklaste jordytan från atmosfären. Särskilt bör därvid form ske genom insamling av nederbörd för uppmärksammas sådana komponenter som senare kemisk analys och genom att omräkemitterats till atmosfären genom mänskliga ning till totalflöde sker i enlighet med vissa aktiviteter av olika slag. empiriska regler. Detta förfarande kan komUndersökningarna bör därjämte syfta till ma till användning för komponenter där - att ge delinformation för studier av de övriga delflöden är små i förhållande till ekologiska sambanden mellan föroreningdepositionen med nederbörd. ar i luft, vatten och mark samt biologiska En mera fullständig uppfattning av totala förhållanden och depositionen kan i nuvarande kunskapsläge - att klarlägga den relativa betydelsen av utgå från koncentrationer av aktuella gaser utländska emissioner för föroreningssituaoch aerosoler, vilka mäts på ett sådant sätt tionen i Sverige. att en omräkning till flöden kan utföras. För dessa beräkningar behövs forskning kring Det bör understrykas att mätningar enbart aerosolers egenskaper, vissa meteorologiska i Sverige inte är tillfyllest när det gäller att förhållanden samt de mottagande systemen. utvärdera sambandet mellan emission och För ämnen som har den egenskapen att de deposition, speciellt vad avser den relativa anrikas i mossor - t. ex. vissa tungmetaller betydelsen mellan inhemska och övriga emiskan depositionen även uppskattas genom sioner. Som underlag för en utvärdering av analys av på visst sätt insamlade vegetationsstorskalig transport av luftförorenande och prover. Med lämplig provtagning får man andra ämnen, behövs sålunda ett stationsnät med denna teknik sannolikt information om som täcker större delen av Europa. Sådan deposition dels med nederbörd, dels genom information erhålls i viss utsträckning från impaktion och dels med torrt utfall. Efterdet nuvarande internationella atmosfärsom gasabsorption här inte kan bli aktuell kemiska stationsnätet, det s. k. IMI-nätet, i erhålls genom dylik analys uppgifter om vilken verksamhet Sverige spelar en viktig den totala depositionen över en viss yta. roll. Om resultaten från det svenska stationsHittills utförda mätningar av deposition nätet skall kunna utnyttjas effektivt krävs med nederbörd visar att denna deposition är att kontakten med dessa internationella mätmycket variabel i tiden. Långa, kontinuerliga ningar bibehålls. SOU 1973:36

mätserier är därför nödvändiga för att i tid upptäcka en ökande trend i depositionen av skadliga ämnen. Provtagningsfrekvensen bör därvid genomsnittligt vara ungefär 1 g/månad. Hur många stationer som är erforderliga för depositionsmätningar i Sverige blir beroende främst av variabiliteten i depositionens areella fördelning. Alla stationer behöver förmodligen inte förses med alla typer av insamlingsutrustning och alla insamlade prover behöver inte heller analyseras med avseende på alla de föreslagna komponenterna. Genom särskilda utvärderingar av insamlat material får efter hand provtagnings- och undersökningsprogrammen utvecklas och modifieras för att uppsatta mål för verksamheten skall kunna nås.

2.1.2 Förslag till undersökningsprogram Med hänvisning till det tidigare angivna syftet med en atmosfär-kemisk observationsverksamhet föreslår MKU att för bevakning av trender i depositionen skall finnas ett nät om ca 15 s. k. pegelstationer. Dessa bör i princip utrustas så att underlag erhålls för beräkning av den totala depositionen. Pågående och planerade undersökningar angående den relativa betydelsen av olika komponenter i depositionen får avgöra i vad mån enbart nederbördsprovtagning kan vara tillfyllest på dessa stationer. De parametrar som f. n. är föremål för utvärdering inom IMI-nätet, dvs. mm nederbörd, sulfat, klorid, nitrat, ammonium, natrium, kalium, magnesium, kalcium, pH, alkalinitet, ledningsförmåga och svaveldioxid, föreslås bli bestämda även i fortsättningen. Det är härutöver angeläget att bestämning sker av bl. a. fosfat, organiskt kväve, vanadin, organiskt kol, järn, mangan, zink, koppar, bly, aluminium, krom, nickel, kadmium och kvicksilver samt kväveoxider (speciellt kvävedioxid) och svavelväte. Beträffande tungmetaller kan depositionen även bestämmas genom återkommande mosskarteringar (se nedan), varför dessa ämnen endast behöver analyseras vid ca fem 228

av pegelstationerna. I den omfattning lämpliga analysmetoder kommer att finnas tillgängliga bör bestämning ske även av vissa klorerade kolväten. I princip bör en i förhållande till befintlig verksamhet utvidgad provtagning enligt ovan ske vid samtliga pegelstationer (med undantag för tungmetaller). Inskränkningar kan dock göras om det erhållna variationsmönstret så motiverar. Provtagning för angivna analyser förutsätts ske 12 ggr/år varjämte föreslås särskild provtagning dygnsvis vid samtliga 15 stationer för analys av sot ("smoke"). Som framgått av redogörelsen för nuvarande undersökningsverksamhet på luftvårdsområdet - se kap. 3 - har den världsmeteorologiska organisationen (WMO) tagit initiativ till uppbyggnad av ett globalt stationsnät för atmosfär-kemiska observationer. Vid FN:s konferens år 1972 i Stockholm om den mänskliga miljön, rekommenderades att sådana mätningar skall ingå i det s. k. "Earth watch" — systemet, vilket har givits hög prioritet av FN:s miljöstyrelse. Insamlingsprogrammet för dessa WMO-stationer omfattar nederbörd och torrt utfall med ett provtagnings- och analysschema som i huvudsak ansluter till det schema som nu används inom IMI-nätet (endast mätning av turbiditet tillkommer). För Sveriges del skall mätningar inom ramen för detta projekt preliminärt ske vid tre stationer. MKU har funnit att dessa enkelt kan inordnas i det planerade pegelnätet och föreslår att tre av pegelstationerna samtidigt skall vara WMOstationer. För att få underlag för mer detaljerade balansberäkningar mellan tillförsel (bl. a. med nederbörd), ackumulation i mark samt avrinning, bör härutöver finnas ett 85-tal stationer för insamling av nederbörd, s. k. depositionsstationer. Dessa stationer förutsätts bli lokaliserade i anslutning till de övriga mätpunkter som omfattas av dylika balansberäkningar. Bestämning föreslås ske med avseende på inalles ett 20-tal parametrar, nämligen i första hand mm nederbörd, sulfat, klorid, nitrat, ammonium, natrium, SOU 1973: 36

kalium, magnesium, kalcium, pH, alkalinitet, ledningsförmåga, fosfor, organiskt kväve, järn, mangan, zink, koppar, bly och aluminium. Insamlingen bör pågå kontinuerligt och 1 2 prover tas per år. MKU föreslår att programmet för atmosfär-kemiska observationer också skall innefatta undersökningar (analys) av mossor med avseende på vissa ur luftföroreningssynpunkt betydelsefulla parametrar. För den skull bör utväljas totalt ca 150 lokaler för provtagning av mossor. Undersökning bör ske vart tredje år varvid uppgifter erhålls om den under mellantiden ackumulerade depositionen. De insamlade proverna analyseras med avseende på ett 25-tal komponenter, bl. a. tungmetaller. MKU föreslår vidare att observationsverksamheten skall omfatta en atmosfär-kemisk referensstation. Denna station föreslås få ett mätprogram som utöver programmet för pegelstationerna (se ovan) skall inkludera analys av ytterligare oorganiska gaser samt en mer detaljerad analys av organiska substanser (avseende gaser och aerosoler). Stationen i fråga placeras lämpligen i kombination med någon av pegelstationerna. Avsikten är att denna station skall ge en så fullständig information som möjligt beträffande atmosfärens sammansättning på en plats som är "representativ" för de atmosfärkemiska förhållandena i Sverige. För att möjliggöra jämförelse mellan tätortens kemiska klimat och landsbygdens, föreslås slutligen upprättande av tio jämförelsestationer. En sådan station bör finnas inom var och en av de tre storstadsregionerna, medan övriga stationer skall utgöra en länk mellan i detta avsnitt behandlade atmosfär-kemiska undersökningar och de lokala luftföroreningsmätningar som kommer till utförande (se närmare avsnitt 2.2 i denna bilaga). Härigenom bör resultaten från de lokala undersökningarna kunna knytas samman med resultaten från bakgrundsundersökningarna oavsett om insamlings- och analysmetoder varit identiska eller ej. Som komplement till utrustningen vid ovan föreslagna fasta observationsstationer SOU 1973:36

bör enligt MKU:s uppfattning finnas en mätresurs bestående av flyttbar insamlingsoch mätutrustning. Denna skall användas för särskilda undersökningar i anslutning till de fasta stationerna, bl. a. med den viktiga funktionen att fortlöpande kontrollera dessa stationers representativitet.

2.2 Tätortsmätningar 2.2.1 Inledning Lokala mätningar av luftföroreningshalter kan ha 1) en kartläggningsfunktion 2) en kontrollfunktion eller 3) en larmfunktion. Kartläggningsfunktionen innebär att koncentrationen av luftföroreningar inom t. ex. en tätort bestäms i tid och rum. Målsättningen kan därvid vara - att bestämma den aktuella föroreningsbilden i syfte att kunna följa utvecklingen med hänsyn till förändringar av utsläppen, - att undersöka sambandet mellan förekomst och verkan av luftföroreningar eller - att utveckla en matematisk modell ("spridningsmodell") för sambandet mellan emission och immission i området. Kontrollfunktionen innebär att mätningar sker i syfte att bestämma koncentrationen av luftföroreningar i förhållande till uppsatta gränsvärden (immissionsnormer). Denna funktion kan sålunda träda i kraft först sedan dylika värden etablerats. Även sådana mätningar som har en larmfunktion är beroende av att gränsvärden finns uppsatta. Dessutom måste finnas en plan för vilka åtgärder som skall vidtas om larmnivån överskrids. MKU har efter kontakter med expertis på området kommit till den uppfattningen att vare sig föroreningssituationen och utvecklingstendenserna eller de topografiska och meteorologiska förhållandena är sådana i svenska tätorter att en larmfunktion f. n. är motiverad. MKU vill emellertid i detta sammanhang peka på en typ av larmsystem som finns och kommer att finnas även i vårt land. I samband med att miljöfarliga anläggningar prövas enligt miljöskyddslagen, kan sålunda 229

som villkor för viss anläggning stipuleras att den resulterande föroreningshalten i omgivningen skall registreras och att utsläppen skall minskas om halten stiger över ett visst värde. Ett sådant system finns sedan flera år i bruk på Hisingen i Göteborg. En kartläggning av föroreningssituationen i en tätort eller i ett tätortsområde sker i allmänhet som en tidsbegränsad studie med användning av relativt många stationer. Därefter bibehålls ofta ett mindre antal representativa stationer för uppföljning av situationen under längre tid. Av ekonomiska skäl är det knappast möjligt att driva en kartläggningsverksamhet i form av ett permanent stationsnät. Ett sådant får sålunda anses motiverat i första hand av kontrollfunktionen. Föroreningssituationen i svenska tätorter torde vara tämligen väl kartlagd med hänsyn till svaveldioxid och sot ("smoke"). Förekomsten av koloxid från biltrafiken är också relativt väl känd. Vad gäller övriga föroreningar har mätningarna varit av mera sporadisk natur. Vad avser behovet av mätningar för kontrolländamål, kan konstateras att det i dag finns immissionsgränsvärden för svaveldioxid och att motsvarande värden för partikulära föroreningar är under utarbetande vid SNV. Det är mot denna bakgrund realistiskt att räkna med att i första hand dessa två föroreningskomponenter blir föremål för regelbundna mätningar i svenska tätorter. Enligt vad MKU har erfarit avser SNV att efter hand utarbeta immissionsgränsvärden för ytterligare föroreningar. Närmast aktuella torde därvid bli sådana, vars huvudsakliga källa är biltrafiken, dvs. koloxid, nitrösa gaser, kolväten och vissa reaktionsprodukter (t. ex. ozon). För dessa ämnen torde mätningar bli aktuella inom i första hand storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Andra luftföroreningar för vilka gränsvärden senare kan komma att utarbetas, är illaluktande svavel föroreningar och vissa metaller. Nu gällande immissionsgränsvärden för 230

svaveldioxid innehåller ett månads-, ett dygns- och ett halvtimmesmedelvärde. Det sistnämnda används huvudsakligen för dimensionering av skorstenar vid stora punktkällor medan de båda övriga främst är vägledande för vilka åtgärder som skall vidtas mot oljeeldning i mindre anläggningar. Ett framtida stationsnät i tätorter för kontroll av svaveldioxidhalter bör enligt MKU:s uppfattning baseras på mätning av dygnsmedelvärden. Eftersom de högsta värdena regelmässigt uppkommer under de tre vintermånaderna december-februari, torde det i flertalet fall vara tillfyllest med mätningar under denna tid. För att bestämma månadsmedelvärdet med tillräcklig noggrannhet torde en frekvens om 10 dygnsmedelvärden, dvs. mätningar var tredje dag, vara tillräcklig. Immissionsgränsvärden för partikulära föroreningar torde komma att formuleras på liknande sätt som gränsvärdena för svaveldioxid. Huruvida ett korttidsmedelvärde kommer att finnas med eller om endast månads- och dygnsmedelvärden uppställs är ännu osäkert. Halten partikulära föroreningar varierar inte lika starkt under året som halten svaveldioxid, varför det eventuellt kan vara befogat att utsträcka mätningarna under hela året. Detta gäller särskilt när viktmängden partiklar bestäms. Sothalten (svärtningsgraden) är däremot i huvudsak beroende av oljeeldningens intensitet.

2.2.2 Förslag till undersökningsprogram MKU anser således att en fortlöpande kontroll av luftföroreningshalter i tätorter bör ske med hänsyn till de immissionsgränsvärden som kommer att finnas fastställda. Liksom hittills bör emellertid genomförandet av dylika lokala luftföroreningsmätningar vara en kommunal uppgift och bekostas av kommunerna. Det program för löpande undersökningsverksamhet som MKU här lägger fram, kan mot denna bakgrund inte ges bindande verkan gentemot berörda kommuner. MKU räknar emellertid med att kommunerna - liksom hittills har skett SOU 1973:36

skall visa stor förståelse för behovet av en bör ske som dygnsmedelvärden var tredje dylik verksamhet och på frivillig väg medver- dag. Med hänsyn till att immissionsgränsvärden ka till att undersökningarna kommer till är att vänta för bl. a. koloxid, kolväten, stånd i föreslagen omfattning. Någon standardiserad metod för angivan- nitrösa gaser och ozon och att dessa förorede av det antal mätstationer som bör finnas i ningar i första hand är ett problem i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och en tätort av viss storlek, med viss industriell Malmö, bör de 2 - 3 stationer som där förses struktur e t c , existerar inte. Den vanligaste modellen torde emellertid vara att man med kontinuerligt registrerande instrument utnyttjar ett förhållandevis tätt nät med för bestämning av svaveldioxid och partikuenklare stationer som mäter dygnsmedelvär- lära föroreningar också utrustas för senare den samt ett glest nät av automatiska mät- kontinuerlig registrering av dylika förorestationer. De svenska tätorterna kan emeller- ningar. tid tills vidare för detta ändamål uppdelas i Det av MKU här skisserade mätprogramtre klasser, nämligen 1) storstadsområdena met bör betraktas såsom ett minimiprogram. Stockholm, Göteborg och Malmö 2) övriga Självfallet bör det stå varje kommun fritt att tätorter med mer än 25 000 innevånare samt utöka mätningarna t. ex. då förekomsten av 3) tätorter med mindre än 25 000 innevånaviss miljöfarlig verksamhet motiverar detta. re. Vad som därvid i första hand torde bli Mätprogrammet för tätorter hänförliga till aktuellt är att även tätorterna utanför Stockklass 1 bör slutligt utformas med ledning av holm, Göteborg och Malmö finner det motide spridningsmodeller som nu är under verat att utnyttja kontinuerligt registrerande utarbetande. Mätningarna, som till en början instrument. bör avse svaveldioxid och partikulära föroreningar, torde dock vid flertalet stationer 3 Undersökningar av ytvatten kunna begränsas till att gälla tiden december-februari och ske med angivande av 3.1 Inledning dygnsmedelvärden var tredje dag. Vid ett Förändringar i den naturliga vattenkvaliteten mindre antal stationer bör mätningarna utsträckas till hela året. Möjligheter till konti- kan i många fall hänföras till mänskliga aktiviteter av skilda slag. Av betydelse därnuerlig registrering av halter svaveldioxid och partikulära föroreningar samt av vissa meteo- vidlag är i första hand emissioner från rologiska data bör härutöver finnas vid 2 - 3 industriell verksamhet etc. men även åtgärder i form av gödsling, utdikning, uppodling, stationer. För tätorter tillhörande klass 2 bör mät- kalhuggning m. m. kan inverka. Syftet med basdataundersökningar i vatprogrammet innefatta mätningar av svavelten bör vara att genom metodiska och dioxid och partikulära föroreningar vid regelbundna observationer på bestämda platminst tre stationer. Lämpligen kan antalet utökas med en station per 25 000 innevåna- ser följa upp föroreningarnas spridning, re. Vid samtliga stationer bör mätningarna ackumulation och effekter i den yttre milske som dygnsmedelvärden var tredje dag jön. Vattenundersökningar inom fasta stationsunder månaderna december-februari. Vid minst en station bör dock ske en utvidgning nät kan givetvis inte ge svar på alla frågeställav verksamheten så att mätningar företas ningar som har relevans från vattenkontrollsynpunkt, utan måste i första hand inriktas hela året. Nätprogrammet för klass 3 slutligen bör på att belysa långsiktiga förändringar, repreomiatta mätningar av svaveldioxid och parti- sentativa för vattenområdena i stort. Ett kulära föroreningar vid tre stationer under basdatanät för vattenkontroll kan således månaderna december-februari. Mätningarna aldrig bli så omfattande - avseende staSOl

1973:36

tioner, parametrar och mätfrekvens - att det ersätter alla andra typer av vattenundersökningar.

att få en uppfattning om deras koncentrationer i olika typer av vattenområden. I samband med vattenförings- och vattenomsättningsmätningar, kan transporterade mängder beräknas. Mätningar av detta slag sker i stor utsträckning i anslutning till tillsynen enligt miljöskyddslagen. Ändamålet med att registrera kemiska parametrar i sediment fas är bl. a. att belysa sedimentationsplatser och transportvägar för från land transporterat material. Av stor betydelse för förståelsen av vattnets belastning med förorenande ämnen är studier av återföringen av sådana ämnen från sedimentfas till vattenfas. Inom detta område krävs en omfattande forskningsverksamhet. Undersökningar av kemiska ämnens förekomst i biologiskt material - den biologiska fasen - är ett viktigt led för att beskriva föroreningarnas förekomst och effekter i vattenmiljön. Ett särskilt betydelsefullt moment i verksamheten är att observera förekomsten av biocider. Ofta kan en i miljön förekommande förorening spåras endast i det biologiska materialet.

I Sverige finns i dag inte något integrerat vattenövervakningsnät av det slag som enligt MKU:s uppfattning bör ingå i ett samlat miljökontrollsystem. Vissa delar är dock relativt väl täckta genom verksamhet vid i första hand naturvårdsverkets limnologiska undersökning (NLU), fiskeristyrelsen och SMHI. Utomlands finns i viss utsträckning bl. a. i Tjeckoslovakien - samordnade vattenövervakningsnät i funktion. Då MKU närmare har diskuterat förutsättningarna för uppbyggnad av ett landsomfattande svenskt vattenövervakningsnät, har framkommit att behovet av fysikaliskkemiska undersökningar är tämligen väl tillgodosett vad gäller vissa större inlandsvatten. Däremot har den regelbundna provtagningen i öppna havet en mätfrekvens om i regel endast 4 ggr/år, vilket från kontrollsynpunkt inte ger tillräcklig information. I de kustnära vattnen är den regelbundna observationsverksamheten regionsvis avsevärt mera intensiv. Detta gäller för t. ex. Stockholms och Behovet av en samordning av mätningen Göteborgs skärgårdar, Öresund samt vissa av kemiska parametrar i de nämnda tre vattenområden som belastas med industriella faserna måste starkt understrykas. föroreningar, t. ex. vid Stenungsund, atomVid sidan av de kemiska undersökningarna kraftverkslägen etc. Verksamheten är emelbör också genomföras biologiska undersöklertid i stor utsträckning inte samordnad. ningar. Dessa tar sikte på studier av verkVad gäller observationer av biologiska paraningarna av föroreningarna och kan exempelmetrar har MKU konstaterat att verksamvis gälla studier av den geografiska utbredheten är i viss mån eftersatt. Den verksamhet ningen av en art eller grupp av arter, den som förekommer i dag är uppdelad på ett biologiska produktionen belyst av artantal, större antal olika organ med otillräcklig individantal, tillväxtförmåga etc. Ett starkt samordning vad avser såväl parametrar som motiv för att i en basdataverksamhet inordna mätmetodik och undersökningsområden. biologiska undersökningar är att levande Ett effektivt vattenövervakningsnät av organismer ofta snabbt reagerar på en förbasdatakaraktär bör enligt MKU:s uppfattändring i vattenmiljön. ning omfatta såväl fysikalisk-kemisk som För tolkningen av observationer av förobiologisk provtagning, vilken - så långt som reningar, biologiska effekter m. m. samt för möjligt - bör ske samordnat. beräkning av totalbelastningar etc. är mycket MKU har funnit det ändamålsenligt att ofta studier av vattenföring och vattencirkudela in de kemiska undersökningarna i tre lation oundgängligen nödvändiga. Observaundergrupper, nämligen undersökningar i a) tioner av detta slag bör utföras vid flera av vattenfas b) sedimentfas och c) biologisk fas. observationspunkterna. I andra fall kan maSyftet med att i en basdataverksamhet terial erhållas genom de observationer som mäta kemiska parametrar i vattenfas är bl. a. utförs vid SMHI. 232

SOU 1973:36

Mätningarna inom ett basdatanät för vattenundersökningar kan, av bl. a. ekonomiska skäl, aldrig omfatta samtliga parametrar som kan ha betydelse från miljökontrollsynpunkt. Ett urval måste sålunda göras, vilket får bli beroende av ett antal faktorer, såsom vattenområdets karaktär, dess geografiska belägenhet, folkmängds- och industrikoncentrationer etc. MKU anser att i ett basdatanät bör ingå vissa grundläggande parametrar som en fast del. Dessa bör helst vara av sådan karaktär att mätresultaten kan användas för att indikera vilka ytterligare parametrar som bör bli föremål för undersökning. Undersökningsprogrammet inom ett basdatanät måste vidare vara utbyggbart, eftersom såväl kunskapen om föroreningarnas effekter m. m. som antalet föroreningskomponenter ständigt växer. De parametrar som utredningen föreslår skall bli inordnade i mätprogrammet, bör därför i första hand ses som det behov som finns i dag att mäta vissa grundläggande förhållanden. Samtidigt som kravet på flexibilitet i uppgiftsinsamlingen bör betonas starkt, vill MKU understryka vikten av kontinuitet i mätverksamheten och framhålla betydelsen av att inskränkningar i undersökningsprogrammet genomförs bara i de fall där en fortsatt mätning icke ter sig meningsfull. Utredningen vill erinra om att basdataundersökningarna i första hand är avsedda att ge information om utvecklingstendenser och att det därför är angeläget att för olika parametrar byggs upp långa serier av mätdata. Vilken mätfrekvens som skall tillämpas för vattenundersökningar i ett basdatanät blir i hög grad beroende av vilka parametrar som skall undersökas. Sålunda bör en relativt hög frekvens tillämpas för mätningar av kemiska parametrar i vattenfasen, där förhållandena visar tämligen stora variationer över tiden. För provtagning i sediment åter, kan en låg frekvens användas eftersom ackumulationen av kemiska substanser i sedimenten går relativt långsamt. När det gäller biologiskt material måste varierande mätfrekvenser tillämpas beroende på vilka enskilda parametrar som är aktuella. Som ovan SOU 1973:36

nämnts, blir det en viktig uppgift att under systemets uppbyggnadstid för olika observerade faktorer fastställa observationsnätets utformning och mätfrekvens för att uppställda mål skall uppnås. Att bygga upp ett för alla tänkbara situationer heltäckande riksdatanät är inte möjligt. MKU har även diskuterat värdet av att i basdatanätet inordna genomförandet av intermittenta undersökningar. Utredningen har därvid kommit till den uppfattningen att undersökningar av detta slag, om de syftar till att belysa utvecklingstrenden, bör utföras med stor restriktivitet eftersom erfarenheten visar, att man i tillfälliga studier, på grund av de avsevärda naturliga variationerna, ofta kan få en felaktig bild av det verkliga utvecklingsförloppet. Däremot kan de vara värdefulla instrument för att fastställa den geografiska variationen av t. ex. utbredningen av en förorening. En satsning på jämförelsevis fler stationer i inlandsvatten än i havsområdena har synts motiverad med tanke på att inlandsvatten är separerade system med skilda recipientkaraktäristika. Antalet mätstationer — och även deras placering - i kust- och havsvatten blir i viss mån beroende av tillgången på undersökningsfartyg. Basdatanätets stationer skall inte ligga i anslutning till utsläpp från kommun eller industri då de avser att mera belysa allmänna regionala förändringar än verkningarna av enskilda emissioner. Detta utesluter givetvis inte behovet av stationer för uppföljning av inverkan på vattenförhållandena genom emissioner från punktkällor. Sådana undersökningar utförs ofta i anslutning till tillsynen enligt miljöskyddslagen. Utredningen anser att basdatanätet för vattenkontroll behöver kompletteras med en mobil undersökningsresurs. Denna bör i första hand användas för intensivstudier i anslutning till de fasta stationerna för att belysa representativiteten hos dessa. Det mobila nätet skall också kunna användas för utprovning av automatiska mätinstrument (se härom nedan). Utredningen har slutligen också översikt233

ligt behandlat frågan om den mät- och analysteknik som bör komma till användning inom basdatanätet och härvid särskilt prövat förutsättningarna för utnyttjande i större utsträckning av automatisk mätmetodik. Bl. a. har i detta sammanhang studerats vissa utländska tillämpningar med automatiserade förfaranden. MKU har funnit att automatiska instrument för vattenundersökningar i dag inte används i någon större utsträckning i Sverige. Viss verksamhet pågår dock, framför allt vad gäller fysikalisk provtagning (avseende temperatur, ström, salthalt, vattenstånd m. m.). I bl. a. USA finns utprovade sensorer för observation av ett stort antal parametrar, däribland flera kemiska. Sensorerna är dock framför allt utprovade i laboratoriemiljö och deras användbarhet under fältmässiga betingelser är ännu inte tillräckligt känd. Vid val mellan automatiska och manuella mätmetoder bör hänsyn tas till främst tre faktorer, nämligen a) behovet av snabb information b) behovet av täta mätvärden och c) kostnaderna. Utredningen har kommit till den uppfattningen att behoven av snabb information och täta mätvärden från ett svenskt basdatanät inte blir av sådan karaktär att användning av automatisk apparatur ter sig nödvändig. När det gäller kostnadsaspekten kan rent allmänt konstateras att kostnaderna för manuell provtagning i fält redan nu är höga och att de kan förväntas stiga kraftigt i framtiden. En övergång till automatisk metodik kan i vissa fall innebära att undersökningskostnaderna på sikt kan begränsas och MKU vill mot denna bakgrund framhålla vikten av att bedriva ett utvecklingsarbete i syfte att få fram en dylik apparatur för vattenundersökningar. Som framgår av det följande föreslår MKU att till den tidigare nämnda mobila undersökningsresursen skall knytas en särskild funktion för utprovning av automatiserade mätförfaranden.

3.2 Förslag till undersökningsprogram MKU:s förslag och rekommendationer avseende ett svenskt basdatanät för vattenundersökningar redovisas i det följande i sammanlagt sju delprogram, nämligen för undersökningar av — materialtransport till Östersjön, Kattegatt och Skagerack, — materialtransport till Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, — föroreningsförhållanden m. m. i vissa sjöar, — jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, — skogsbrukets inverkan på vattenkvaliteten, — biocidförekomst m. m. i biologiskt material samt — föroreningsförhållanden m. m. i kust- och havsvatten. Dessutom lägger utredningen fram förslag om upprättande av — stationer för koordinering av lokala undersökningar med basdatanätet samt — en mobil undersökningsresurs.

Materialtransport och Skagerack

till Östersjön,

Kattegatt

De föroreningsproblem som finns i svenska kustvatten och i de omgivande haven är orsakade bl. a. av det organiska och oorganiska material som transporteras med vattendragen till kusten. Därtill kommer de föroreningar som direkt tillförs havet genom utsläppsledningar från industrier och kommuner. Uppgifter om denna föroreningsbelastning för beräkning av totaltillförseln avses kunna hämtas ur den information som blir lagrad i Ml från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen. En viktig uppgift för ett basdatanät bör vara att belysa storleken av föroreningstransporter med flodvattnet. Noggrannheten i informationen blir härvid i stort avhängig av i vilken utsträckning antalet mätpunkter i

SOU 1975:36

basdatanätet täcker den faktiska avrinningen till haven ("täckningsgraden"). I nedanstående tablå visas täckningsgraden för olika stora avrinningsområden vid angivet antal stationer. Avrinningsområden, km2

Antal Areal, statio- km2

Mindre än 2 000 2 000-10 000 Större än 10 000

16 15 14

Täckningsgrad, %

18 000 4 52 000 12 340 000 76

Mot bakgrund av här redovisade uppgifter om resulterande täckningsgrad föreslår MKU att undersökningar kommer till stånd vid inalles 45 stationer. Vid dessa stationer insamlade prover undersöks med avseende på bl. a. pH, ledningsförmåga, kalcium, magnesium, natrium, kalium, bikarbonat, sulfat, klorid, totalfosfor, totalkväve, nitratkväve, organiskt kväve, kisel, kemiskt syre förbrukande material, organiskt kol, färg, turbiditet, slamhalt, järn, mangan, zink, koppar, bly, aluminium, kvicksilver och temperatur. Vidare föreslås att organisk drift och påväxt undersöks vid 25 av stationerna och att vattenföringsmätningar kommer till utförande vid samtliga stationer. Provtagning enligt ovan föreslås ske 18 ggr/år, vilket är en högre frekvens än den som hittills använts vid motsvarande undersökningar. Utvidgningen motiveras av att en intensivare provtagning behövs under vår och höst då vattenflödena varierar kraftigt.

Materialtransport till Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Landets fyra största sjöar har allmänt sett en mycket stor betydelse som bl. a. vattentäkter och rekreationsområden. Då de samtidigt utgör recipienter för såväl kommunala som industriella avloppsvatten uppkommer icke sällan konfliktsituationer mellan olika intressen. I sådana sammanhang behöver ansvariga organ förfoga över information om bl. a. belastningsutvecklingen, vilka uppgifter i stor utsträckning kan erhållas genom mätSOU 1973:36

ningar i tillflödena till resp. sjöar. Det för sådana undersökningar erforderliga stationsantalet beror därvid i första hand på de enskilda avrinningsområdenas täckningsgrad i förhållande till det totala tillrinningsområdet för sjöarna. De aktuella sjöarnas totala tillrinningsområden uppgår till 41 250, 4 450, 21 475 resp. 3 575 km 2 . Täckningsgraden för avrinningsområden mindre än 100 km 2 varierar från 6 till 44 % av det totala tillrinningsområdet. En 90-procentig täckningsgrad nås för Vänern redan vid 12 stationer, medan man för Mälaren skulle behöva inte mindre än 40 stationer för att erhålla motsvarande relativa omfattning. Med beaktande av behovet att uppnå en tillfredsställande täckningsgrad i undersökningarna föreslår MKU följande stationsantal för observation av materialtransport till de större sjöarna. Sjö

Antal stationer

Täckningsgrad, %

Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren

12 12 17 4

ca 90 ca 65 ca 85 ca 70

Totala antalet stationer blir således 45. Undersökningsmoment, analysomfattning och provtagningsfrekvens blir identiska med undersökningarna för materialtransport till haven. Förorenings förhållanden

m. m. i vissa sjöar

Vid sidan av undersökningarna av materialtransport till de större sjöarna bör sjöarnas allmänna status studeras ingående i undersökningar omfattande såväl fysikaliskkemiska som biologiska parametrar. Stationsantal och provtagningsfrekvens bör vad avser undersökningarna i det fria vattnet bli beroende av bl. a. sjöarnas storlek (volym), morfometri, omsättningstid och undersökningsmoment. Med ledning av nuvarande kunskap om förhållandena i resp. sjöar föreslår MKU att följande antal stationer skall ingå i basdataundersökningarna. 235

Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren

6 stationer 3 stationer 7 stationer 2 stationer

Med hänsyn till djupförhållandena kommer det erforderliga antalet prover per station att variera inom tämligen vida gränser. Provtagningsfrekvensen åter måste varieras med hänsyn främst till de undersökta parametrarnas variation i tiden. De parametrar som i betydande utsträckning påverkar eller påverkas av biosystemet undersöks med högre frekvens än de parametrar som varierar huvudsakligen med hydrologiska faktorer. Undersökningarna i det fria vattnet föreslås omfatta fysikalisk-kemiska observationer avseende bl. a. skiktningsförhållanden, pH, syreförhållanden, jonsammansättning, växtnäringsämnen, organiskt material, slamhalt samt vissa tungmetaller i såväl vatten som detritus (= partikulärt organiskt material). Jonsammansättningen (7 parametrar) mäts på tio djup två ggr/år (maj och oktober), medan syrgas, pH, nitrit, nitrat, organiskt kväve, totalfosfor, fosfatfosfor, kisel, kemisk syreförbrukning, färg, slamhalt och ledningsförmåga mäts på tio djup fyra ggr/år (mars, maj, september och oktober). Sistnämnda parametrar undersöks dessutom på tio djup åtta ggr/år (januari, februari, april, juni, juli, augusti, november och december). Åtta tungmetaller i det fria vattnet och i detritus mäts två ggr/år (maj och september). I det fria vattnet följs också primärproducenterna kvalitativt genom artanalys och kvantitativt genom klorofyllbestämningar. Klorofyll undersöks vid samtliga stationer på tio djup/station en gg/månad. Artbestämningar av fytoplankton görs av fem prover/ station med samma mätfrekvens. Vidare undersöks zooplankton månadsvis vid de 1 8 stationerna varvid i fält insamlas prover från tio djup/station, vilka vid analysen sammanslås till tre prover/station. Undersökningarna av sediment i de stora sjöarna bör i sina huvudprinciper överensstämma med motsvarande undersökningar i kustområdena (se nedan). Preliminärt bör 236

man här räkna med samma antal stationer som för fysikalisk-kemiska observationer i det fria vattnet, dvs. 18. Man bör vidare så långt möjligt sammankoppla de två undersökningsmomenten (fysikalisk-kemisk provtagning och sedimentprovtagning). Följande frekvenser synes böra tillämpas för sedimentprovtagningen. Sedimentkemi vart 5 :e år Organismkemi vart 5 :e år Faunasammansättning två ggr/år (vår och höst) De organogena sedimentens kemiska beskaffenhet undersöks i djupområden och speciella föroreningsregioner varvid bestämning bör ske av vattenhalt, täthet, organisk halt, växtnäringsämnen, kvicksilver, vissa andra tungmetaller (8 st), PCB och DDT. Vidare undersöks till sedimentets organiska fas bundna ämnen genom analys av fosfatfosfor, nitritkväve och tungmetaller. Med undersökningsmomentet organismkemi avses studier av i detta fall tre typorganismer uppehållande sig i sedimentet, på sedimentet och ovan sedimentet. De analyseras med avseende på energiinnehåll samt innehåll av tungmetaller, PCB och DDT. Bottenfaunans kvantitet och kvalitet undersöks. Till observationsprogrammet bör också höra s. k. påväxtundersökningar vilka efter en inledande översiktlig studie vid ett lämpligt urval stationer skall ge underlag för en utvärdering av de förändringar som sker i strandzonen. Undersökningsområdena i fråga bör därvid ha en längdutsträckning om mellan 50 och 100 m. En undersökningsomgång per år kan för en översiktlig beskrivning anses tillfyllest om undersökningarna genomförs i juli eller augusti. Med hänsyn till den inbördes jämförbarheten bör påväxten undersökas samtidigt i de fyra sjöarna. Totalt bör ca 80 lokaler ingå i undersökningarna. Slutligen bör undersökningarna i de större sjöarna gälla studier av den högre vattenvegetationens förändring framför allt vassarnas utbredning. Dessa bör ske medelst flygfotografering och fältkartering och upprepas vart 10:e år enligt en rullande plan. SOU 1973: 36

Utredningen har också prövat frågan huruvida ett antal mindre sjöar borde undersökas med utnyttjande av ungefär samma observationsprogram som för de stora sjöarna och därvid kommit till den uppfattningen, att ca 15 ytterligare sjöar, representerande olika klimatzoner, lämpligen bör bli föremål för dylika undersökningar. Frågan vilka enskilda sjöar som därvid bör bli aktuella får närmare utredas. Jordbrukets inverkan på

vattenkvaliteten

Uppodlingen av jordbruksmark har inneburit stora förändringar i de hydrologiska förhållandena och har dessutom genom sjösänkningar kommit att i många fall bidra till en snabb igenväxning av grunda sjöar. Denna process har påskyndats genom de näringsämnen som bl. a. medföljer dräneringsvattnet från den odlade arealen. Den tekniska utvecklingen inom jordbruksnäringen innebär bl. a. tilltagande mineralgödsling och koncentrerad djurhållning, vilket har lett till större föroreningsproblem än tidigare. Mätningar av tillförda föroreningar från jordbruket kan i viss utsträckning ske genom mätstationer i vattendragen. Med kännedom om relativ utläckning i vattnet kan i vissa fall överslagsmässiga beräkningar göras. För att tillgodose behoven av information om jordbrukets föroreningspåverkan bör basdatanätet för vattenundersökningar inkludera ett antal stationer inom landets viktigaste jordbruksområden. Stationerna bör lokaliseras så att de i princip speglar såväl vegetabilie- som animalieproduktionens problem. Antalet undersökningsområden förordas bli ca 15 med i genomsnitt tre stationer inom varje. Provtagningen föreslås omfatta undersökningar 24 ggr/år (med tätare provtagning vår och höst) av växtnäringsämnen och erosion. Insamlade prover analyseras med avseende på i första hand total salthalt, pH, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitratkväve, organiskt kväve, BS och suspenderade ämnen. Dessutom bör insamlas vattenföringsuppgifter, varigenom mängden transporterade substanser kan framräknas. SOU 1973:36

Skogsbrukets inverkan på

vattenkvaliteten

Den tekniska utvecklingen har under senare år radikalt förändrat skogsbrukets drivningsmetoder. Kalhuggning av stora arealer åstadkommer förluster av växtnäringsämnen, vilket bl. a. kan resultera i en eutrofiering av vattendragen. Kalhuggningen påverkar även de hydrologiska förhållandena. Med hänsyn till skogsarealens storlek och skogsproduktionens stora ekonomiska betydelse för landet är det nödvändigt att noga följa i vilken utsträckning skogsbruket påverkar vattenkvaliteten i dess vidaste bemärkelse. Basdatanätet bör därför enligt MKU:s uppfattning också omfatta ett antal skogsområden, där man kan utvärdera förändringar i vattensystemen mot bakgrunden av bl. a. information om aktuella avverkningsoch gödslingsförhållanden. Områdena i fråga bör därvid representera olika klimat- och bonitetsförhållanden. Inalles ett 15-tal stationer föreslås bli utvalda för dessa undersökningar vilka bör utföras med samma parameterval och mätfrekvens som undersökningarna för uppföljning av jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten (se ovan). Biocid förekomst

m. m. i biologiskt

material

De allvarliga risker som är förbundna med att miljögifter uppträder i miljön, inte minst för människan själv, utgör motiv för insatser på en kontinuerlig biocid- och tungmetallövervakning. Effekten av vidtagna restriktioner och utfärdade förbud när det gäller hanteringen av berörda substanser är också angelägen att få dokumenterad. Vidare är det av vikt att resurser skapas för snabb detektering av nya beständiga eller eljest svårnedbrytbara föroreningar i miljön. De områden som bör ingå i ett dylikt rutinövervakningsprogram måste omfatta såväl söt- som saltvatten. Både exponerade och "opåverkade" områden bör studeras i syfte att erhålla en så fullständig information som möjligt. Undersökningarna föreslås omfatta vissa klorerade kolväten och vissa tungmetaller i 237

fisk. Vad avser klorkolväten bör undersökas dels en fiskart med hög fetthalt i muskulaturen, dels en art med låg fetthalt. Vidare bör undersökningarna inom några regioner kompletteras med studier av sjöfågelungar. För klorerade kolväten föreslås årliga undersökningar avseende sammanlagt ett 30-tal lokaler spridda över landet. För fisk med fet muskulatur görs analyser på enbart muskulaturen, medan i övrigt analysen skall avse muskulatur och lever. Kvicksilver i fisk föreslås årligen undersökas på sammanlagt ca 110 platser, varvid analyserna skall avse lever och muskulatur i en fiskart. Behovet av andra tungmetallanalyser undersöks under en försöksperiod. Föroreningsförhållanden havsvatten

m. m. i kust- och

Regelbunden provtagning i saltvatten bör ske dels i havsområdenas djupbassänger, dels i de kust nära vattnen. I det förra fallet bör undersökningarna avpassas så att uppgifter erhålls om långsiktiga förändringar i såväl djupvattnet som de övre vattenskikten. I kustvatten bör undersökningarna förläggas till sådant avstånd från land att förändringar i vattenkvaliteten kan följas utan att mätstationen speglar förhållandena i närområdet kring ett enskilt avloppsutsläpp. Särskilt värde bör tillmätas undersökningar i anslutning till industriregioner och i ur fiskeribiologisk synpunkt betydelsefulla områden. En generell svårighet vid planering av mätningar i kust- och havsvatten är bristen på lämpliga undersökningsfartyg. Vad gäller här aktuella undersökningar räknar MKU med att viss enklare provtagning skall kunna utföras genom kustbevakningens försorg. Redan i dag pågår en försöksverksamhet där kustbevakningen ombesörjer viss provtagning. Möjligheter att bygga ut denna verksamhet föreligger både vad avser antalet stationer och antalet observerade parametrar. Mot här angiven bakgrund föreslår MKU att delar av den fysikalisk-kemiska undersökningsverksamheten till havs, som skall ingå i 238

basdatanätet, sker i form av en utvidgad provtagning med hjälp av kustbevakningens båtar och personal. Totalt bör därvid ett 50-tal stationer besökas 1 gg/månad. Vid varje station skall vattenprover tas för analys av salthalt, färg, slamhalt, fosfatfosfor, totalfosfor, totalkväve, nitrit/nitratkväve, ammoniumkväve, organiskt kol, mineralolja och syrgas. Temperaturregistrering görs direkt vid själva provtagningen liksom noteringar om isförekomst, molnighet, nederbörd, vind och lufttemperatur. Det möjliga mätprogrammet vid undersökningar med kustbevakningens fartyg blir något begränsat eftersom viss provtagning av betydelse från miljökontrollsynpunkt kräver tillgång till specialutbildad personal. MKU föreslår mot denna bakgrund att information från nuvarande fysikalisk-kemiska undersökningar med hjälp av fiskeristyrelsens undersökningsfartyg skall komplettera basdatanätet med mätvärden från vissa stationer som besöks av såväl fiskeristyrelsens som kustbevakningens fartyg. Sedimentundersökningar i havs- och kustvatten bör syfta till att ge information om sedimentens sammansättning, vilken bl. a. belyser sedimentationsplatser och transportvägar för från land transporterat material. Eftersom dylika sedimentundersökningar kan utföras med relativt långa tidsintervaller (vart 5: e år) kan antalet undersökta parametrar vid varje tillfälle göras jämförelsevis stort. För detta ändamål krävs tillgång till specialutrustade undersökningsfartyg. Totalt bör sediment från ca 75 områden undersökas. Stationernas lägen bör därvid anknyta till kustbevakningens provplatser och till de mätpunkter som blir utnyttjade i bottenfaunaundersökningarna till havs (se nedan) och i undersökningarna av biocidförekomst i biologiskt material. Från varje station bör insamlas fem prover. Tre av dessa underkastas kemisk analys, ett används för översiktlig bestämning av sedimentytans struktur och bakteriologi och ett sparas som reserv. På sedimentet görs totalanalys av fosfor, kväve, svavel, pH, järn, mangan, organisk substans samt bestämning SOU 1973:36

av täthet och vattenhalt. Vidare undersöks sedimentets organiska ämnen genom analys av fosfatfosfor, nitritkväve, tungmetaller (i första hand bly, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel och zink), DDT och PCB. Den biologiska provtagningen i kust- och havsvatten bör omfatta, förutom tidigare behandlad biocidprovtagning 1) kartering av högre vegetation 2) bottenfaunaprovtagning 3) hårdbottenundersökningar och 4) planktonprovtagning. Antalet undersökningsområden för kartering av högre vegetation föreslås bli mellan fem och tio, alla belägna i Östersjön. Undersökningarna förutsätts bli utförda med hjälp av flygfotografering och fältkartering och upprepade vart 10: e år enligt en rullande plan. Vid bedömning av ett vattenområdes tillstånd har kunskapen om bottenfaunans sammansättning ett väsentligt informationsvärde. Djuren lever i mycket känslig miljö kontaktzonen mellan vatten och sediment och svarar ofta tidigt på förändringar, t. ex. i föroreningsförhållandena. De olika djursamhällenas sammansättning ger därmed ett uttryck för summan av påverkande faktorer. Provtagningsmetoderna möjliggör förutom studier av artsammansättningen, som redan den ger vissa upplysningar om det biologiska tillståndet, även kvantitativa bedömningar. Djurens individtäthet (abundans) och vikt per ytenhet (biomassa) kan sålunda beräknas med hjälp av kvantitativa provtagningsmetoder. De aktuella undersökningarna av bottenfauna föreslås ske vid elva s. k. snitt med i medeltal sex stationer på varje. Provtagningsfrekvensen bör därvid bli fyra ggr/år. Studier av algbältena i haven ger vanligen en snabb och säker information om en ökad föroreningsbelastning. Metodiken omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa bestämningar av algbältenas temporala variation. På senare tid har i Sverige kommit till användning en fotografisk-fotogrammetrisk metod för undersökning av exakt bestämda provytor på branta bergbottnar, vilken givit goda resultat. Ytorna fotograferas med ett par SOU 1973:36

månaders mellanrum med stereoteknik. MKU föreslår att på västkusten tio fasta stationer blir föremål för sådan dokumentation. Härutöver bör tre ggr/år med konventionell metodik undersökas provytor såväl på västkusten som på ostkusten (sammanlagt ett 10-tal). Av utslagsgivande betydelse för den biologiska produktionen i havet i stort är planktonproduktionen. Registrering av förändringar i planktonsammansättning och planktonmängd är därför ett värdefullt hjälpmedel vid bedömning av den långsiktiga utvecklingen av havens biologi. I ett långsiktigt övervakningsprogram för havsvatten bör ingå produktionsstudier genom provtagning (medelst forskningsfartyg) av fyto- och zooplankton vid inalles ett 40-tal mätstationer, varvid mätfrekvensen bör vara ca 4 ggr/år. En månadsvis planktonprovtagning i de 11 djupområden, som besöks i samband med den fysikalisk-kemiska provtagningen, bör härutöver ske med anlitande av kustbevakningens fartyg.

Stationer för koordinering av lokala undersökningar med basdatanätet Behovet av lokala undersökningar av vattenförhållanden är vida större än det som kan tillgodoses i ett basdatanät av här behandlat slag. Mot denna bakgrund har det synts angeläget att en koordinering med basdatanätet sker av de lokala undersökningarna så att likvärdig information erhålls oavsett vilket organ som är ansvarigt för verksamheten. MKU föreslår att ett antal om ca 100 basdatastationer på lämpligt sätt skall knytas till lokala undersökningsaktiviteter. Lokalisering av mätstationer för detta ändamål bör ske i samråd med bl. a. länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Mobil

undersökningsresurs

Till de föreslagna fasta mätstationerna inom basdatanätet bör knytas en mobil undersökningsresurs. Denna skall kunna utnyttjas för dels intensivstudier i de vattenområden som 239

blir undersökta inom basdatanätet, dels utprovning av automatiska mätinstrument.

4 Undersökningar av grundvatten 4.1 Inledning Programmet för undersökningar inom ett svenskt basdatanät för miljökontroll bör enligt MKU:s uppfattning även avse studier av grundvattenförhållanden. Vad som därvid i första hand är av intresse att belysa är de förändringar som långsiktigt sker i grundvattnets kemiska sammansättning. Av vikt är vidare att undersökningarna kan medverka till att klarlägga sambandet mellan föroreningar i luft, vatten och mark samt biologiska förhållanden. Grundvatten är tillgängligt över nästan hela landet och förekomsten är inom vissa områden betydande. Utnyttjandet av grundvatten är av betydelse främst för vattenförsörjningen i de mindre och de medelstora tätorterna och för glesbebyggelsen. Den snabbt expanderande fritidsbebyggelsens vattenförsörjning löses vanligen också genom grundvattentäkter. Grundvattnets vanligen höga kvalitet gör det allmänt sett attraktivt som resurs i vattenförsörjningen. Där den naturliga bildningen av grundvatten är otillräcklig jämförd med behovet kan infiltration med ytvatten tillgripas varvid konstgjort grundvatten bildas. Förloppet är i princip detsamma som vid naturlig grundvattenbildning. Under senare år har alltmer uppmärksammats de risker för grundvattenkvaliteten som är förknippade med den ökade användningen av kemiska produkter av skilda slag. Som exempel på dylika riskabla produkter har i den offentliga debatten nämnts bl. a. bekämpningsmedel, handelsgödselmedel och vägsalt, vilka har det gemensamt att de blir föremål för avsiktlig spridning i naturen. Likaså har risken för påverkan av grundvatten genom utsläpp - avsiktliga eller oavsiktliga - av oljeprodukter i miljön påtalats i olika sammanhang. Föroreningsrisker uppkommer också i de fall där grundvattentäk240

ter tillgodogör sig f. d. ytvatten av skiftande kvalitet. Inverkan på grundvatten - beträffande såväl mängd som beskaffenhet - kan vidare ske genom uppdämning, utdikning, kalhuggning av skog etc. På grund av vattnets relativt långa uppehållstid i marken kan effekterna av dylika åtgärder ge sig tillkänna först efter viss tid och kvarstå länge. Risken för förändringar i viktiga grundvattenförhållanden genom mänskliga aktiviteter av skilda slag motiverar således att grundvattenundersökningar inordnas i det av MKU föreslagna basdatanätet för miljökontroll. Behovet av att genomföra långsiktiga sådana undersökningar har tidigare uppmärksammats av 1964 års naturresursutredning som i sitt betänkande (SOU 1967:43, del I) Miljövårdsforskning föreslog uppbyggandet av ett riksomfattande nät för mätning av bl. a. grundvattnets halt av närsalter och andra ämnen, naturfrämmande substanser m. m. Också 1964 års geologiutredning framhöll att man - som underlag för utredningar om grundvattentillgångar - behövde få en förbättrad kunskap om bl. a. grundvattnets sammansättning och hänvisade i sammanhanget till en av SGU påbörjad undersökningsverksamhet inom ramen för ett fast observationsnät.

4.2 Förslag till undersökningsprogram Utredningen bedömer det inte möjligt att till rimliga kostnader få till stånd i statistisk mening representativa undersökningar av grundvattenförhållandena i Sverige. En kommande verksamhet får i stället inriktas på att avse förhållandena i ett antal på lämpligt sätt spridda observationspunkter. Trots att ett dylikt nät måste komma att omfatta endast en ringa del av alla grundvattenförekomster i landet bör sådana observationer kunna ge en värdefull information om vissa grundvattenförhållanden av speciell betydelse från miljökontrollsynpunkt. Genom att undersökningarna inriktas på att belysa de mera långsiktiga aspekterna kan observationsfrekvensen beträffande flertalet parametrar bli SOU 1973:36

förhållandevis låg, vilket har betydelse från kostnadssynpunkt. Grundvattenobservationer bör enligt MKU avse såväl sådant grundvatten från vilket uttag icke sker, som råvatten från grundvattentäkter. För dessa senare undersökningar, vilka förutsätts bli utförda vid ett antal kommunala vattenverk, bör gälla samma parameterprogram, samma mätfrekvens etc. som för de undersökningar som görs i fält. Genom basdatainsamlingen inom det föreslagna nätet skall ske en fortlöpande kontroll dels av grundvattennivåer, dels av grundvattnets kvalitet (beskaffenhet) i olika avseenden. Undersökningarna förutsätts läggas upp på ett sådant sätt att de i första hand ger besked om den långsiktiga utvecklingen av nämnda förhållanden. Utredningen föreslår att för grundvattenundersökningar skall finnas inalles ca 90 mätstationer (provtagningspunkter), vilka bör fördelas enligt följande med hänsyn till vattenfyndigheternas användning och struktur.

genom skall få tillgång till data av referenskaraktär. Vid sidan av de undersökningar som kommer att ske vid fasta mätstationer bör kunna utföras specialundersökningar avseende sådana frågeställningar som icke lämpligen bör tas upp i det ordinarie undersökningsprogrammet (se undersökningsavsnitten 1 — 5 ovan). Genom denna möjlighet till specialstudier tillförsäkras basdatanätet för grundvattenobservationer en värdefull och nödvändig flexibilitet i skilda avseenden. Enligt MKU:s uppfattning bör undersökningsprogrammet för grundvattennätet avse i princip samtliga de fysikalisk-kemiska parametrar som omfattas av den kontroll som sker av råvatten vid vattenverken och som är obligatorisk enligt hälsovårdsstadgan. Härutöver bör emellertid undersökas ytterligare ett antal parametrar vilka har eller kan väntas få betydelse från miljökontrollsynpunkt. För att få en uppfattning om grundvattnets omsättningshastighet bör i undersökningsprogrammet dessutom ingå bestämningar av tritium. Slag av grundvatten Antal mätGenom att undersökningarna inom basstationer datanätet inriktas på att fastlägga utveck1. Grundvatten som icke utnyttlingstendenser och icke på att spegla mera jas som takt ca 40 2. Grundvattentäkter baserade tillfälliga förändringar behöver provtagningspå s. k. konstgjord infiltrafrekvensen inte bli hög. Utredningen har tion ca 20 3. Grundvattentäkter baserade sålunda räknat med att merparten observapå övervägande s. k. strandtioner av fysikaliska förhållanden skall behöeller botteninfiltration ca 10 4. Grundvattentäkter baserade va genomföras endast fyra ggr/år. Detsamma på sprickvatten i berg ca 10 gäller ett stort antal av de kemiska storheter5. Grund vattentäkter av annat slag ca 10 na. Beträffande vissa parametrar kan provUndersökningarna enligt kategori 1 ovan tagningen begränsas till endast en gg/år. För måste genomföras i form av fältundersök- undersökningar i fält av grundvattennivå och ningar, medan övriga undersökningar avses grundvattentemperatur föreslås en avsevärt ske vid vattenreningsverken genom analys av högre observationsfrekvens än beträffande övriga parametrar. inkommande råvatten. De löpande undersökningarna av grundMKU har inte närmare prövat frågan hur vatten föreslås avse inalles ett 50-tal parade enskilda mätstationerna i nätet bör vara metrar vilka bestäms med de frekvenser som lokaliserade i geografiskt hänseende. Rent anges i tablån på nästa sida. allmänt vill utredningen dock framhålla att Från allmän miljökontrollsynpunkt är det stationerna bör förläggas på ett sådant sätt angeläget att beträffande de kommunala att regioner med särskilda föroreningsprovattenverken få fortlöpande information blem eller föroreningsrisker blir representerafrån verkens löpande kontroll av råvattnets de. Ett antal stationer bör lokaliseras till "föroreningsfria" områden för att man däri- beskaffenhet. MKU anser att det skulle vara 16-SOU 1973:36

den dynamiska jämvikten. Det är väsentligt att detta förhållande fortlöpande kan belysas 2-4 ggr/månad Grundvattennivå , temperatur genom undersökningar. 4 ggr/år Bottensats, färgstyrka, grumligEftersom vegetationen i nästan alla dess het, lukt, spec, ledningsförmåga, temperatur2, permanganatförbruk- former får sin kemiska sammansättning prägning, torrsubstans, glödrest, pH, lad dels av upptag från marken, dels genom marmoraggressiv kolsyra, alkaldirekt absorption från luft och nederbörd, är initet, klorid, sulfat, fosfat, fluorid, nitrat, nitrit, ammonium, de vegetationskemiska förhållandena ett utnatrium, kalium, magnesium, kalcium järn, mangan, aluminium tryck för omgivningens kemiska ståndortssituation. Mot denna bakgrund kan den 1 gg/år Bly, kadmium, kobolt, koppar, kemiska analysen av vegetationsprover bli ett krom, kvicksilver, nickel, silver, zink, DDT, Undan, PCB, viktigt led i samhällets miljökontroll. arsenik, cyanid, fenol, selen, Särskilt intresse har under senare tid tritium tilldragit sig frågan hur skogstillväxten kan 1 Avser undersökningar av icke utnyttjat grundpåverkas på längre sikt av den fortgående vatten (undersökningskategori 1). 2 Avser undersökningar av grundvattentäkter försurningen av nederbörden. Enligt vissa (undersökningskategorierna 2-5). beräkningar som från svensk sida presenterades i anslutning till FN: s konferens i Stocktill fördel om denna kontrollverksamhet holm om den mänskliga miljön, kan en sidan successivt byggdes ut så att undersöknings- nedsättning i skogsproduktionen komma till programmet vad avser fysikalisk-kemiska pa- stånd att mycket stora ekonomiska värden rametrar anpassades till programmet för går till spillo. grundvattenundersökningar inom basdataHuvudsyftet med löpande undersökningar nätet. av mark och vegetation bör vara att kontinuerligt följa förändringar med avseence på halterna av kemiska ämnen och att regis:rera 5 Undersökningar av mark och vegetation förändringar i de terrestra biologiska förhållandena. Vidare bör undersökningarna kunna 5.1 Inledning belysa viktiga delar av sambandet mellan Löpande undersökningar av mark och vegeföroreningar i luft, vatten och mark samt de tation bör enligt MKU:s uppfattning ingå biologiska förloppen. som ett naturligt led i den långsiktiga överMätprogrammets utformning måste bi avvakningen av skilda miljöförhållanden. Bakhängigt dels av mätteknikens utveckling, dels grunden till att en sådan verksamhet ter sig av forskningens kunskapsnivå. Efter att ha nödvändig är att spridningen av olika kemisstuderat hithörande problem har MKU kunka ämnen i naturen kan - åtminstone på sikt nat konstatera att frånvaron av invänd- förändra markens kemiska balans och ningsfria metoder för undersökning av biolodärmed eventuellt också betingelserna för giska förhållanden utgör den viktigaste beden biologiska produktionen. Också andra gränsande faktorn när det gäller att utforma åtgärder, i form av skogsgallring, kalhuggning ett passande observationsprogram för terav skog e t c , torde kunna medverka till restra parametrar. större eller mindre rubbningar i den kemiska Med hänsyn till att förändringar i den balansen med åtföljande risk för minskad markkemiska balansen så småningom evenbiologisk produktivitet. tuellt kan orsaka nedgång i den biolonska Marken står kemiskt sett i dynamisk produktionen - främst skogstillväxten - har jämvikt med dels vegetationen, dels olika MKU närmare behandlat förutsättningarna klimatfaktorer (främst nederbörd och temför att genomföra de mark- och vegetat.onsperatur). Ändringar i markens kemiska status kemiska undersökningarna i form av s:atiskommer därför att spegla förskjutningar i tiskt representativa undersökningar mei avFrekvens

Parametrar

1 SOU 1973:36

seende på den geografiska beskrivningen. I första hand är det därvid av intresse att beträffande de regioner som utväljs som redovisningsområden erhålla information om genomsnittliga föroreningshalter etc. för sådana parametrar som påverkar eller kan komma att påverka den biologiska produktiviteten i vid mening eller som i övrigt kan orsaka störningar i de terrestra systemen. Av fundamental betydelse är också att viss i sammanhanget relevant bakgrundsinformation finns tillgänglig beträffande de valda redovisningsområdena; särskilt bör understrykas vikten av att man förfogar över information i form av statistik över tillväxt (för skogsmark) och skörderesultat-avkastning (för åkermark). I olika sammanhang har framkommit behov av att kunna relatera information om föroreningssituationen och föroreningsutvecklingen till uppgifter om produktivitetsutvecklingen för skogs- och åkermark. Med hänsyn till att mycket stora nationalekonomiska förluster i form av i första hand minskad skogstillväxt eventuellt kan uppkomma om nuvarande tendenser i föroreningsutvecklingen fortsätter är det sålunda av största vikt att man framdeles förfogar över informationsunderlag som belyser den samtidiga utvecklingen av föroreningskoncentrationer etc. i mark och vegetation å ena sidan och av skogs- och åkerproduktivitet å andra sidan. I samband med att MKU utformat program för basdataundersökningar i vatten och luft har utredningen konstaterat att undersökningarna inom dessa områden inte kan läggas upp så att de blir i statistisk mening representativa. Anledningen härtill är främst att föroreningsförhållandena etc. vanligen fluktuerar kraftigt både i tid och rum, vilket ställer krav på dels ett mycket stort antal mätstationer, dels mycket täta mätningar vid dessa stationer. Eftersom det av kostnadsskäl inte är möjligt att genomföra ett sådant undersökningsprogram har MKU stannat för att undersökningar avseende vatten och luft skall genomföras vid ett relativt litet antal mätstationer men med en förhållandevis hög observationsfrekvens. Det ligger i sakens SOU 1973: 36

natur att resultaten från dessa mätningar principiellt kommer att avse förhållandena i resp. mätpunkter enbart. Genom upprepade undersökningar erhålls dock möjlighet att dels följa hur föroreningshalterna etc. vid de enskilda mätstationerna förändras, dels jämföra resultat från olika mätstationer. Om det sålunda vad avser vatten- och luftundersökningar har visat sig omöjligt att genomföra dessa som representativa undersökningar, är förhållandet när det gäller terrestra undersökningar annorlunda. Halterna föroreningar etc. i mark och vegetation visar erfarenhetsmässigt betydligt mindre tidsmässiga variationer än halterna föroreningar i luft och vatten, vilket innebär att mätfrekvensen inte behöver bli hög och att kostnaderna för observationsverksamheten därigenom kan begränsas. Representativa undersökningar av mark- och vegetationskemiska förhållanden m. m. torde vidare med hänsyn till att även de geografiska variationerna är relativt sett begränsade - gå att genomföra med användande av ett förhållandevis glest stationsnät, vilket likaledes är fördelaktigt från kostnadssynpunkt.

5.2 Förslag till undersökningsprogram Med hänvisning till svårigheterna att utvälja relevanta biologiska parametrar för rutinmässigt studium inom ett fast stationsnät föreslår MKU att den terrestra observationsverksamheten tills vidare begränsas till att gälla bestämning av vissa mark- och vegetationskemiska förhållanden. Dessa studier förutsätts bli utförda dels i form av statistiskt representativa undersökningar, dels i form av undersökningar som i metodikhänseende motsvarar observationerna inom basdatanätet för luft- och vattenundersökningar. Med hänsyn till att de mark- och vegetationskemiska förhållandena visar en relativt stor permanens i tiden synes det inte nödvändigt att genomföra representativa undersökningar av dessa förhållanden i form av årliga observationer. MKU föreslår att dessa i stället utförs med treårsintervall. För att nå överensstämmelse med programmen för un243

dersökningar i vatten och luft bör emellertid vid ett mindre antal stationer utföras årlig mark- och vegetationskemisk provtagning. Genom resultaten från dessa observationer erhålls möjlighet att a) följa hur föroreningshalterna förändras vid enskilda mätstationer b) jämföra resultat från olika stationer samt c) bedöma hur de representativa undersökningarna bör läggas upp och genomföras. De vart tredje år återkommande undersökningarna föreslås bli representativa i den meningen att de skall ge information om förekommande föroreningshalter etc. inom skilda regioner av landet. I första hand synes redovisningen därvid böra avse de åtta s. k. produktionsområden1 som nu tillämpas som redovisningsgrund inom skogs- och jordbruksstatistiken och för vilka tillväxt- och skördestatistik antingen redan finns tillgänglig eller lätt kan tas fram. Redovisningen bör vidare läggas upp på sådant sätt att resultat kan lämnas för åkermark och skogsmark var för sig. Den allmänna uppläggningen av undersökningsverksamheten föreslås sålunda bli att a) "representativa undersökningar" genomförs vart tredje år i syfte att erhålla information om genomsnittliga föroreningshalter etc. inom åtta s. k. produktionsområden och att b) "icke representativa undersökningar" utförs varje år i syfte att erhålla information om föroreningshalter etc. vid enskilda mätstationer. Eftersom även undersökningarna vart tredje år avses bli baserade på observationer inom ett fast stationsnät kan resultaten därifrån utnyttjas på principiellt samma sätt som resultaten från de årliga undersökningarna. Det blir således möjligt att dels studera hur föroreningshalterna vid enskilda mätstationer förändras under treårsperioder, dels jämföra resultat från olika stationer. MKU anser att denna information kan bli ett värdefullt komplement till resultaten från de årliga undersökningarna. För de årliga undersökningarna har an talet mätstationer bedömts böra bli totalt ca 100. 244

Stationerna förutsätts bli lokaliserade pi ett sådant sätt att en fullgod täckning av landet erhålls. För de vart tredje år återkommande undersökningarna har MKU preliminärt räknat med att antalet stationer behöver bli ca 500. Antalet kan dock inte anges med större mått av säkerhet förrän resultat föreligger från ett ä två års mätningar inom ramen för de årliga undersökningarna. F. n. saknas grundläggande information om geografiska variationer vad avser föroreningshalter etc. i mark och vegetation, vilket gör det omöjligt att ange exakt vilken stationstäthet som fordras för att erhålla en tillförlitlig områdesstatistik. Det antal stationer som nu anges preliminärt har valts med beaktande bl. a. av den stickprovsstorlek som tillämpas i andra areella undersökningar med likartade krav vad avser slutresultatens precision. Såväl de årliga som de vart tredje år återkommande undersökningarna förutsätts sålunda preliminärt avse observationer vid fasta stationer. Samband mellan näten bör finnas så till vida att stationsnäte; för de årliga undersökningarna bör vara en del av stationsnätet för undersökningarna vart tredje år. Detta innebär att man vid lokaliseringen av mätstationer för de årliga observationerna måste eftersträva en sådan geografisk fördelning att stationerna sedermera kan utnyttjas också i de större undersökr.ingarna. Undersökningarna skall — som tidigare nämnts — gälla enbart kemiska pa-ametrar med hänsyn till att förutsättningar ännu saknas att definiera lämpliga biologiska parametrar som skulle kunna ingå i observationsprogrammet. Det förutsätts vidare a:t undersökningarna begränsas till att gälla skogs- och åkermark. Såväl markprovtagning som vegetationsprovtagning förutsätts komma till stind. Det torde vara realistiskt att räkna med att analys av tagna markprover behöver ske med Götalands södra slättbygder, Götalaids mellanbygder, Götalands norra slättbygder, Svealands slättbygder, Götalands skogsbygder, Mellersta Sveriges skogsbygder, Nedre Norrland och Övre Norrland. SOU 1973:36

Undersökning vart tredje år

Parameter

Markprov

Vegetationsprov

Årlig undersökning Markprov

Vegetationsprov

DDT PCB Lindan Hydrocarboner Kvicksilver Zink Kadmium Koppar Mangan Nickel Krom Beryllium Vanadin Fosfor Kväve Kalcium Magnesium Kalium Svavel Klorid Natrium Parametrar utvisande koloidkemiska tillstånd1 Humustillstånd Bl. a. basmättnadsgrad, utbyteskapacitet, pH samt buffertförmåga mot pH-förändringar.

avseende på inalles högst 30 parametrar. Analys av vegetationsprover torde böra ske med avseende på högst 20 å 25 parametrar. I tablån överst på denna sida anges vilka analyser som i första hand bör bli aktuella. Som framgår av tablån förutsätts de vart tredje år återkommande undersökningarna bli begränsade till att gälla analys av ett relativt litet antal parametrar. Genom att välja sådana parametrar som i viss utsträckning fungerar som s. k. indikatorparametrar kan en sådan begränsning, vilken är påkallad av kostnadsskäl, genomföras utan att syftet med undersökningsverksamheten eftersatts i nämnvärd utsträckning. Provtagningen i såväl de årliga som i de vart tredje år återkommande undersökningarna torde som regel böra omfatta minst två prover från varje mätstation. Vid efterföljande haltanalys sammanvägs resultaten från de enskilda proverna till ett genomsnitt för mätstationen, vilket blir det resultat som kommer att redovisas resp. användas för beräkning av genomsnittliga föroreningshal17-SOU

1973:36

ter inom geografiska regioner. Vegetationsproverna torde i fråga om skogsmark kunna avse t. ex. mossa, löv av björk, barr av gran etc. Motsvarande prover vad avser åkermark bör gälla det växtslag som vid provtagningstillfället odlas på den mark där mätstationen är belägen.

6 Provtagnings- och omfattning

analysverksamhetens

Som grund för en uppskattning av behovet av provtagnings- och analysresurser inom det föreslagna basdatanätet har MKU översiktligt beräknat det årliga antal prover och analyser (motsv.) som blir aktuellt då verksamheten bedrivs i full skala. Resultaten härifrån, vilka i sammanfattning återges i följande tablå, har av MKU använts bl. a. vid upprättandet av personalstat - se kap. 14 - för den del av verksamheten som föreslås bli förlagd till SNV: s undersökningslaboratorium. 245

Delprogram Undersökningsmoment Luft och nederbörd Undersökning av bakgrundsförhållanden - Studier av deposition - Fysikalisk- kemiska studier av nederbörd - Kemiska studier av mossor - Atmosfär-kemisk referensstation - Intensivstudier med mobil utrustning - Övriga studier Undersökning av tätortsförhållanden

Antal prover (motsv.)/ ar

Antal analyser (motsv.)/ ar

5 650

10 875

20 400

1 250 500

••

Ytvatten Undersökning av materialtransport till haven - Fysikalisk- kemiska studier i vattenfas - Studier av organisk drift - Studier av påväxt Undersökning av materialtransport till de stora sjöarna - Fysikalisk- kemiska studier i vattenfas - Studier av organisk drift - Studier av påväxt

21 875

450 450

21 875

450 450

Undersökning av föroreningsförhållanden m. m i vissa sjöar - Fysikalisk- kemiska studier i vattenfas 2 875 - Klorofyllbestämning 2 160 - Studier av zooplankton 650 - Studier av fytoplankton 1080 — Sedimentkemiska studier 25 - Organism kemiska studier 10 - Studier av bottenfauna 175 - Studier av påväxt 80 - Studier av den högre vattenvegetationens förändringar ••

Undersökning av föroreningsförhållanden m. m. i kust- och havsvatten - Fysikalisk- kemiska studier i vattenfas - Sedimentkemiska studier - Studier av sedimentstruktur och sedimentbakteriologi - Studier av bottenfauna - Fotografering av algbälten - Konventionell undersökning av algbälten - Studier av zooplankton - Studier av fytoplankton - Studier av den högre vattenvegetationens förändringar "Koordineringsundersökningar"

1 800

3 000

42 000

15 275 (60) (30) 275 275

600 Intensivstudier med mobil utrustning Grundvatten Fy sikalisk-kem i ska studier 33 500

350 100

Undersökning av jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten

1 075

10 750

Undersökning av skogsbrukets inverkan på vattenkvaliteten

3 600

246 Undersökning av biocidförekomst m. m. i biologiskt material - Studier av klorerade kolväten . - Studier av kvicksilver - Studier av vissa andra tungmetaller

2 500

14 500

3 000

2 100

1600 Mark och vegetation "Representativa undersökningar" - Markkemiska studier - Vegetationskemiska studier "Icke representativa undersökningar" - Markkemiska studier - Vegetationskemiska studier

SOU

1973:36

Bilaga 2

Stationsnät av terrestra peglar grundade på små av vattningsområden1

1 Allmän bakgrund och behov Mot bakgrunden av en tilltagande förorening av vår miljö ökar även behovet av information rörande eventuella effekter av dessa föroreningar. Då vidare misstankar och bevis på global spridning av föroreningar växer sig allt starkare, skärps även kraven på förfinade och långvariga observationer. Detta hänger samman med, att vid den utspädning av föroreningarna, som äger rum vid en global spridning, effekterna av dessa kan förväntas vara rätt obetydliga på ett tidigt stadium och därmed svåra att upptäcka. De effekter dessa låga koncentrationer kan medföra är emellertid långt ifrån försumbara. Det är tvärtom av synnerlig vikt att effekter av sådan immission fastställs och åtgärdas på ett tidigt stadium. Avsikten med nedan framförda förslag är, att vissa områden genom långvarig observation avseende fysikalisk-kemiska parametrar skall utgöra väl lämpade undersökningsområden för biologisk-ekologiska studier. Utan långa serier av denna typ kan senare biologiska observationer ej relateras till bakomliggande förändringar i biotopens fysikaliskkemiska karaktär. Det kan här framhållas, att förslaget diskuterats med uppmärksamheten riktad på redan etablerade undersökningsserier av närbesläktad art. Således har bl. a. beaktats verksamheterna vid Internationella MeteoroSOU 1973:36

logiska Institutet (Luft- och nederbördskemiska stationsnätet), Limnologiska institutionen i Uppsala (Yt- och markvattenkemiska nätet) samt Internationella Hydrologiska Dekadens stationer och representativa områden. I sammanhanget har även tagits hänsyn till Skogshögskolans försöksparker och stationsnätet under Sveriges Hydrologiska och Meteorologiska Institut, samt de undersökningslokaler som rekognoserats i samband med ekologikommitténs storprojekt "Barrskogslandskapets ekologi".

2 Projektets

huvudinnehåll

Som ovan antytts avses i första hand en långsiktig och kontinuerlig följning av tillförsel och borttransport av vissa ämnen inom välavgränsade nederbördsområden. Sådana bäcken (mätområden) för detalj studium av den kemiska balansen torde lämpligen ha en yta om 0,5 till 2 km 2 . Inom varje mätområde skall följande variabler observeras: 1. Det kemiska inflödet registreras genom analys av månadsvisa nederbördsprover. Denna blandning av regnvatten-snö och däri 1 I bilaga 2 återges ett till MKU överlämnat förslag till översiktligt program för s. k. intensivundersökningar i anslutning till det föreslagna basdatanätet för miljökontroll (se avsnitt 6.3.1). Förslaget har utarbetats under medverkan av expertis från bl. a. ekologikommittén vid statens naturvetenskapliga forskningsråd, skogshögskolan och SMHI.

utlösta ämnen från torrt nedfall analyseras till en början, liksom i IMI-nätet, med avseende på: S 0 4 , Cl, N 0 3 , NH 3 , Na, K, Mg, Ca, alkalinitet, pH och specifik ledningsförmåga. Vid en eventuell senare utvidgning av programmet bör även det torra nedfallet registreras separat samt om praktiskt möjligt den s. k. impactionen, liksom avrinningsvattnet från träd och buskar. Av betydelse är att både koncentration och mängd av tillförda ämnen registreras. För komplettering av bilden krävs givetvis en samtidig registrering av meteorologiska standardvariabler, såsom nederbörd, temperatur, vindriktning och -styrka etc. Värdet av en parallellt löpande luftprovtagning för registrering av det torra nedfallet bör närmare utredas. 2. Det kemiska utflödet registreras i första hand genom analys av ytavrinningsvattnet med avseende på samma komponenter som nämnts under punkt 1. Förutom denna kvalitativa bestämning erfordras en kvantifiering genom registrering av vattenföringen. Lämpligheten och möjligheten av tätare analyser än en gång per månad liksom registrering av grundvattentransporten måste ytterligare klarläggas. 3. En ingående undersökning av vegetationens och markens utvecklingshistoria skall göras i och med att projektet tar sin början och sedan uppföljas genom förnyade inventeringar, förslagsvis vart femte år. I fall av markant förändring i markanvändningen (t. ex. gödsling, gallring, hygge, skogsbrand) skall sådana inventeringar intensifieras. 4. Rapporter om mänskliga aktiviteter inom eller i anslutning till mätområdena, t. ex. i form av hygge, anläggning av fabrik eller bostadsområde, dikningar etc. skall upprättas årligen.

3 Mätområdenas praktiska

organisation

Ovan beskrivna program avses utföras inom mätområden fördelade över hela landet. I första hand torde skogsbevuxna områden utväljas, vilka ej påtagligt påverkas av lokala föroreningskällor. Om möjligt skall tre (ev. 248

fyra) mätområden samordnas till en baslokal varvid då gärna olika skogstyper kan vara representerade. Med hänsyn till breddgrad bör fem olika lägen utväljas, och beaktande avstånd från och höjd över havet tre olika varianter. Här skall hänsyn vidare tas till klimatologiska och geologiska gradienter. Tillsammans skulle detta göra 5 x 3 = 15 baslokaler. De till en baslokal sammanförda mätområdena skulle lämpligen kunna betjänas av en gemensam klimatstation för registrering av meteorologiska parametrar. Inom varje mätområde skall finnas två, ev. fler, nederbördssamlare och en avrinningsstation. En uppenbar fördel med baslokaler uppdelade på smärre sinsemellan oberoende mätområden är, att yttre mänsklig påverkan inom ett område ej behöver störa programmet vid baslokalen. Kanske ger det istället möjlighet till intressanta jämförelser med de områden som ej berörts av den aktuella förändringen. Som framgår av den givna beskrivningen av projektets huvuddrag har det mycket gemensamt med redan existerande nät, speciellt då kanske IHD:s arbeten. Den väsentliga skillnaden ligger väl närmast i den strävan mot små, välavgränsade bäcken som här föreslås för studium av den kemiska balansen och senare bio-ekologiska studier. Det anses klart att dubbleringar av stationer bör undvikas, varför vid den slutliga lokaliseringen möjligheterna att direkt knyta an till befintliga stationer måste beaktas.

4 De fenestra peglarnas ekologiska betydelse Även om insamlade data är kemiska och fysikaliska, kommer dessa peglar att få en stor ekologisk betydelse. De erbjuder möjligheter att studera grundämnenas cirkulation i ett ekosystem. Vattnet är här det viktiga transportmedlet och enheten är awattningsområdet. En hel serie av ekologiska undersökningar kan baseras på dessa avvattningsområden där den kemiska balansen är under kontroll. Här kan t. ex. framhållas betydelSOU 1973:36

sen av att markförändringar följes genom kontinuerliga undersökningar. Sådana studier är av grundläggande betydelse för en bedömning av det sura regnets betydelse. Inom områdena bör även ekologiska produktivitetsstudier kunna utföras. Dessa kan i vissa fall vara relativt enkla, som att följa tillväxten av trädens tjocklek eller mer komplicerade, såsom biomassundersökningar av olika typ. Genom sådana mätningar kan man kontinuerligt följa skogstillväxtens förändringar i områden som inte är lokalt påverkade av människan. Sådan information är synnerligen önskvärd vid bedömningen av våra råvarutillgångar. - Över huvud taget kan de terrestra peglarna, genom sin konstans och genom att förändringar av den kemiska miljön är under kontroll, tjänstgöra som mycket viktiga ekologiska referensområden. 5 Erforderliga förarbeten Den detaljplanering, som krävs för ett projekt av den omfattning och varaktighet det här är fråga om, har av praktiska skäl ej kunnat göras. Av ovan skisserade utformning av projektet framgår, att ett nät av referensområden eftersträvas, inom vilka mer sofistikerade biologiska studier senare kan komma till utförande, t. ex. för att påvisa förekomsten och effekten av globala föroreningstransporter. I detta sammanhang måste rent generellt framhållas vikten av att skogsområden avsätts, inom vilka man har full kontroll över situationen. Detta kan innebära, att inom dessa områden omfattande hyggen eller skogsgödsling undvikes, även om det är emot rationellt och praktiskt ekonomiskt skogsbrukstänkande. I de fall det nu är möjligt att undgå sådana ingrepp, och det ej är fråga om naturreservat, innebär det emellertid, att medel eller motsvarande måste avsättas att täcka en beräknad förlust för markägaren. Detta kan anses skäligt om privatägd mark berörs. Även om uppmärksamheten redan nu är fäst vid möjligheten att utnyttja delar av skogshögskolans försöksparker och IHD:s SOU 1973:36

representativa områden för ändamålet, och en samordning med redan etablerade undersökningsnät skall eftersträvas, kvarstår en ingående inventering av lämpliga lokaler innan en definitiv spridning av dessa geografiskt kan fastställas. Av speciellt intresse är nu de fältstationer, som upprättas av storprojektet "Barrskogslandskapets ekologi". Dessa fältstationer kommer att förses med en mycket högklassig instrumentering. Studier av små avvattningsområden kommer att ingå i storprojektet, som har en tidsutsträckning av 7 år. Efter denna period kan en del av fältstationerna inlemmas i ett pegelnät. Eventuellt kan en "pilotstation" för det kommande pegelnätet utvecklas i anslutning till detta storprojekt. Storprojektet stödes av naturvetenskapliga forskningsrådet, forskningsnämnden vid naturvårdsverket och statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Vidare förutses nödvändigheten av att en utvald baslokal med samordnade mätområden ges tillfälle arbeta som "pilotstation" under ett inledningsskede för att klarlägga ändamålsenligheten av det tilltänkta programmet innan nätet som helhet byggs upp. Det fortsatta planeringsarbetet avses bedrivet genom samråd mellan flera enheter, vilka uttryckt klart intresse för etablerandet av och senare delaktighet i det här föreslagna projektet. Sålunda bör följande instanser samråda: Ekologikommittén vid statens naturvetenskapliga forskningsråd Statens naturvårdsverk Limnologiska institutionen vid Uppsala universitet Internationella meteorologiska institutet Sveriges geologiska undersökning Internationella hydrologiska dekaden Internationella biologiska programmet Skogshögskolan Lantbrukshögskolan, forskningsavd. för miljövård. Härigenom kan de samlade kunskaperna utnyttjas för en ändamålsenlig utformning och drift av undersökningen, liksom även för rent praktiska detaljer såsom placering och 249

konstruktion av nederbördsmätare, instrumentering för luftprovtagning, peglar för avflödesmätningar etc. Vidare torde flera universitets- och högskoleinstitutioner kunna kontaktas bl. a. för inventerings- och observationsarbeten. Givetvis skall också Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut höras. Under hittills hållna diskussioner har även SMHI nämnts som en tänkbar huvudman för projektet, ett avgörande dock som hänskjutes till miljökontrollutredningen.

6 Kostnadsberäkningar

På detta stadium är en detaljerad kostnadsberäkning omöjlig att göra. Priset kommer i hög grad att påverkas av i vilken utsträckning redan befintliga mätstationer och därigenom erhållna analysdata kan anses relevanta för det här föreslagna arbetet. Totalt beräknas 15 baslokaler ingå. Till var lokal kan beräknas genomsnittligt 3 mätområden, vilket gör 15 x 3 = 45 mätområden. Under förutsättning att utrustningsmässigt och i analyshänseende helt nya uppsättningar erfordras kan följande, mycket grova beräkningar göras (enligt 1972 års priser).

alternativ max Nederbördsmätare utan uppvärmning 45x2 = 90ål5kr 1350 alt. Nederbördsmätare med elektrisk uppvärmning 45 x 2 = 90 å 500 kr 45 000 Nederbördsmätare med elektrisk uppvärmning + luftprovtagare 45 x 2 = 90 å 3 200 kr Registrerande pegel för avrinningsvatten (ytvatten) 45 a 3 000 kr (skrivare för pappersbyte 1 gång/mån.)

91 800

Luftprovsanalys (månadsprov) 45 x 2 x 12 = 1 080 å 130 kr

140 400

(Luftprovsanalys avseende end. SO-2 i absorptionslösn. (månadsprov) 45 x 2 x 12 - 1 080 å 52 kr)

56 160

Ytvattenprovanalys varje månad 45 x 12 = 540 å 85 kr

45 900

Rör för grundvatten inkl. nedrinning (beroende på markförhållanden 500-1 200 kr/st.) 45 x 2 = 90 st.

45 000

108 000

Analys av grundvatten 45 x 2 x 12 = 1 080 å 85 kr

91 800

Observatörsarvoden inkl. emballage och frakt beräknat efter 50 kr per insänt prov samt avseende nederbörd, luftprov, ytvatten och grundvatten var månad 45 x (2 + 2 + 1 + 2) x 12 = 3 780 å 50 kr

189 000

Kostnader under första året med fullt program med bästa utrustning under svåraste förhållanden (inkluderande luftprovtagning och grundvattenstudier) skulle enligt dessa beräkningar bli ca

3 340 000

varav installationskostnader ca

2 780 000

Ett smärre program med ej uppvärmda nederbördsmätare, utan luftprovtagning och utan grundvattenstudier och med mätdammskonstruktion beräknad till genomsnittligt 25 000 kr/st. fas för första året totalt ca

1 480 000

varav installationskostnader ca

1 260 000

288 000

135 000

Anläggning av mätdamm vid pegel (beroende på mark- och terrängförhållanden, samt konstruktionsmaterial 15 00050 000 kr/st.) 45 st. 675 000 2 250 000 250

Nederbördsanalys (månadsprov) 45 x 2 x 12 = 1 080 å 85 kr

Häri har ej inberäknats kostnaderna i samband med klimatstationer. Det förutsattes nämligen att av SMHI drivna stationer skall kunna utnyttjas, en för varje baslokal, registrerande åtminstone temperatur, vindriktning, vindstyrka och nederbörd. Här har ej heller kostnader för ledning och administration upptagits.

KUNGL. BIBL.

? 1 SEP 1973 STOCKHOLM

1 SOU 1973:36

Statens offentliga utredningar 1973 Kronologisk förteckning

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

Litteraturen i skolan. U. Högskolan. U. Högskolan. Sammanfattning. U. Fastighetstaxering. Fi. Museerna. U. Data och näringspolitik. I. Trygghet i anställningen. In. Radio i utveckling. U. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 10. Reklam I I I . Ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) 11. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. U. 12. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. U. 13. Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. Ju. 14. Mål och medel i skogspolitiken. Jo. 15. Kommunal planering och detaljhandel. H. 16. Samhället och filmen. Del 3. U. 17. Teknisk översyn av studiemedelssystemet. U. 18. Styrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. Fi. 19. T R U : s försöksverksamhet 1 9 6 7 - 1 9 7 2 . U. 20. Varudeklaration — ett medel i konsumentpolitiken. H. 2 1 . Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. 22. Utsökningsbalk. Utsökningsrätt X I I . Ju. 23. Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. Ju. 24. Boendeservice 7. In. 25. Unga lagöverträdare I I I . Ju. 26. Lag och rätt i grundskolan. Ju. 27. Sanering I I I . In. 28. Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. Fi. 29. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. I. 30. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. Bilagor. I. 3 1 . Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. Ju. 32. Vägtrafiken — kostnader och avgifter. K. 33. Ränta och restavgift på skatt m. m. Fi. 34. Flygvapnets befäl. Fö. 35. Kriminologisk forskning. Ju. 36. Miljövårdens informationssystem. Förslag och motiv. Jo.

SOU 1973:36

Statens offentliga utredningar 1973 Systematisk förteckning Justitiedepartementet Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13] Utsökningsbalk. Utsökningsrätt X I I . [22] Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. [23] Unga lagöverträdare I I I . [25] Lag och rätt i grundskolan. [26] Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. [31] Kriminologisk forskning. [35] Försvarsdepartementet Flygvapnets befäl. [34]

I nr ikesdepartement et Trygghet i anställningen. [7] Boendeservice 7. [24] Sanering I I I . [27] I ndu st r idepartemen tet Data och näringspolitik. [6] Metallmanufakturutredningen. 1. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet. [ 29] 2. Järn och metallmanufakturindustrin under 70-talet. Bilågor. [30]

Kommunikationsdepartementet Vägtrafiken — kostnader och avgifter. [32] Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4] Styrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. [18] Svensk ekonomi fram till 1977. [21 ] Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. [28] Ränta och restavgift på skatt m. m. [33] Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till litteraturutredningens huvudbetänkande. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam I I I . Ställningstaganden och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. [11] Samhället och filmen. Del 3. [16] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] T R U : s försöksverksamhet 1 9 6 7 - 1 9 7 2 . [19] Jordbruksdepartementet Mål och medel i skogspolitiken. [14] Miljökontrollutredningen. 1. Miljövårdens informationssystem. Förslag och motiv. [36] Handelsdepartementet Kommunal planering och detaljhandel. [15] Varudeklaration — ett medel i konsumentpolitiken. [20]

A n m . Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

252 SOU 1973:36

SS Allmänna Förlaget

ISBN 91-38-01551-)

KUNGL. BIBL.

2 1 SLP 1973 iTQCKHOLV,