Bättre miljöinformation : rapport och förslag från Miljödatanämnden

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Rapport och förslag från Miljödatanämnden

Statens

offentliga utredningar

@[f§ 1980:24

@

Jordbruksdepartementet

Bättre

miljöinformation

Rapport och förslag från miljödatanämnden

Stockholm 1980

Omslag Bengt Göthberg Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-05644-5 ISSN 0375-25()X Gotab, Stockholm 1980

Till Statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

får härmed överlämna sin ”Bättre Miljödatanämnden rapport miljöinformation”.

Till rapporten hör ett omfattande underlagsmaterial enligt vad som närmare framgår av en av bilagorna.

inrättades fr 0 m den 1 juli 1974 med uppgift att Miljödatanämnden utveckla miljövårdens informationssystem enligt intentionerna i 1974:46 med samma namn. Nämnden har därefter propositionen erhållit vissa tilläggsuppdrag som närmare framgår av denna rapport. Delresultat från nämndens arbete har avrapporterats till regeringen vid olika tillfällen. I ett par fall har dessa också redan lett till beslut av statsmakterna.

Den nu föreliggande rapporten har utarbetats till följd av regeringens föreskrift 1978-06-15 enligt vilken det uppdras åt miljödatanämnden att till inkomma med en samlad redovisning av verksamregeringen heten inom miljövårdens informationssystem. Därvid skulle förslag lämnas om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten. Arbetet borde bedrivas med sikte på en samlad redovisning före utgången av år 1979.

natur att av Det har legat i verksamhetens utvecklingen hanteringsrutiner och andra konkreta hjälpmedel i fråga om miljöinformation inneburit omfattande, ofta fortlöpande kontakter med ett mycket stort antal intressenter, såväl myndigheter som andra organisationer I till sitt arbete med eller grupper i det svenska samhället. anslutning denna har miljödatanämnden dessutom haft samråd eller rapport andra former för kontakter med flera statliga utredningar eller andra bl a för och teknisk informationsorgan, delegationen vetenskaplig naturresurs- och kommittén för överförsörjning, miljökommittén, utredningen om transport av syn av produktkontrollens organisation, farligt gods, landskapsinformationsutredningen och utredningen om information rörande arbetsmiljörisker.

Arbetet har också inneburit en rad kontakter med företrädare för nationella organ m m i såväl nordiska som andra länder vad gäller produktion och annan hantering av information för ett hälso- och miljövårdsarbete. Kontakter eller samarbete förekommer vidare i fråga om vissa internationella organisationer bl a FNs miljöprogram.

Beslut om innehåll och förslag i denna rapport har fattats av ledamöterna Bergqvist (ordförande), Ahlgren, Berggren, Breidensjö, Eliasson, Johnels, Kjellstrand, Lindgren, Lundgren, Medin, Nilsson, Rinder, Sundberg-Falkenmark, Timm och Trotzig med kanslichefen Swarén som föredragande. I arbetet har även deltagit experterna Lidin och Palmlund. Ledamoten Karlsson har p g a utlandsvistelse ej kunnat delta i arbetet under våren l980 och i slutjusteringen.

Reservation har avgivits av ledamoten Eliasson och särskilt yttrande av ledamoten Trotzig.

Stockholm i april 1980

Jan Bergqvist ordförande /Ulla Swarén

kanslichef

InnehåH

Missivskrivelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Läsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avd I Uppdragen till miljödatanämnden och uppdragens genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Kap 1 Uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13 1.1 Propositionen 1974:46 m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 1.2 Särskilda utredningsuppdrag inom ramen för utvecklingsarbetet med MI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 1.3 Författningsenliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16~ uppdrag 1.4 Andra löpande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 uppdrag Kap 2 Miljödatanämndens verksamhets- och arbetsformer . . 19 2.1 Diskussion och beslut om för utveckansvarigt organ

lingen av MI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

2.2 Arbetsformer m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Kap 3 Genomförande av uppdragen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.1 Tidigare och från rapporter förslag miljödatanämnden beträffande MI-aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.1.1 Program för av övervakning miljökvalitet (PMK) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.1.2 Information från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen (projektet Ml-Ol) . . . . . . . . . 26 3.1.3 Rapporten ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (Ml). m m. . . . . 28 3.1.4 Miljöstatistisk årsbok (projektet Ml-44) . . . . . 29 3.1.5 Information om livsmedel (projektet Ml-()7) . 30 3.1.6 Information om M1arbetsmiljön (projektet 08) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 3.2 Föreliggande rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 3.3 Projektverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 33 3.3.1 Organisation av arbetet. m m. . 33 prioriteringar 3.3.2 Projektbeskrivningar m m . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 3.3.3 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 3.4 Utvärdering av MI-projekten . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 59

6 sou 1930:24

Avd II överväganden och förslag

av och motiven härför . . . . . . . . . 65

Uppläggning redovisningen

av miljödata m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Kap 4 Samordning 4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 67

Utgångspunkter

4.2 Vissa 72

synpunkter och förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

årsbok . . . 83

Kap 5 Miljöstatistik och frågan om Miljöstatistisk

5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83

Bakgrund

5.2 och . . . . . . 84

Några ytterligare uppgifter preciseringar

5.2.1 SOS” . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Miljöstatistik typ

5.2.2 och begränsningar 85 Miljöstatistikens betydelse

5.2.3 Officiell statistik och annan statistik. Underlag för i SOS rn m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

uppgifter

5.3 årsbok (MÅ) i framtiden . . . . . . . . . . 87

Miljöstatistisk

5.3.1 Ingen anledning att ändra tidigare principbeslut

om MÅ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 5.3.2 för MÅ m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Målgrupper

5.3.3 Sakinnehållet i MÅ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 5.3.4 av redovisningen av den officiella

Uppdelning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

miljöstatistiken

5.3.5 SCB ansvarigt även för den framtida organ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

miljöstatistiken

5.4 Samverkan/samordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. hälsa - för

6Miljöfaktorer och människans program Kap undersökningar och övervakning (epidemiologiskt pro-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

gram, EpP)

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 101

6.1 Utgångspunkter

6.2 Vissa synpunkter och förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Resurser och för toxikologisk informations- Kap organisation

service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 7.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 109

Utgångspunkter

7.1.1 uppgifter om toxikologis- Några grundläggande

m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 ka bedömningar . . . . . . . . . 114

7.1.2 Miljödatanämndens tidigare förslag

7.1.3 Särskilt utredningsuppdrag till miljödatanämn-

Arbetets . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

den. uppläggning

7.2 av behov av och tillgång till toxikologisk Kartläggning

informationsservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 7.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Inledning

7.2.2 Intressenter/avnämare av en toxikologisk infor-

mationsservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 7.2.3 Sakinnehållet i informationen . . . . . . . . . . . . . . 127 7.2.4 . . . . . . . . . . . . . . 129 Typer av informationstjänster 7.2.5 Befintliga resurser för att få fram information. av informationsservice . . . . . . . . . . . . . . 131 Utbud

7.2.6 Sammanfattning av resultatet av behovskart- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 läggningen 7.3 Förslag om . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 resursförstärkningar 7.3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Principförslaget 7.3.2 Innehåll i servicen jämte vissa funktionella krav m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 7.3.3 av tillkommande resurser m m . 154 Kanalisering 7.4 Uppbyggnad, m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 finansiering 7.4.1 Successiv . . . . . . . . . . . . 159 kapacitetsuppbyggnad 7.4.2 och 162 Finansiering prioritering av tjänster . . . . . 7.5 särskilda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Några frågor 7.5.1 Inpassning i verksamheten av vissa projekt som utvecklats av . . . . . . . . . . . . 165 miljödatanämnden 7.5.2 till information - och Tillgången öppenhet sekretess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 7.6 Samverkan/samordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 183 7.6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 183 7.6.2 Samarbete m m utanför landet . . . . . . . . . . . .. 184 7.6.3 Samarbete m m inom landet . . . . . . . . . . . . . . . 187 7.6.4 Ev anknytning av den föreslagna enheten till verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 192 någon befintlig 7.7 resursbehov m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 Organisation, 7.8 Återstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 utredningsbehov 7.9 av 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Sammandrag kapitel Kap 8 Resurser och organisation för allmän miljöinformationsservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 8.1 Vissa som utvecklats av miljödatanämnden 225 projekt 8.2 av vissa verksamheter . . 241 Organisatorisk anknytning

och slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Sammanfattning

and Conclusions . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Summary

Reservationer och särskilda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269 yttranden

Bilagor 1 Miljödatanämndens sammansättning 1974/75-1979/80 . . . 277 2 Rapporten Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 279 3 Översikt över MI-projekt budgetåren 1972/73-1980/81 . . 291 4 Inverkan på befintliga organisationers resursanvändning och resursbehov vid en förstärkning av informationsservicen i samhället - ett exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 5 Förteckning över underlagsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301

Läsanvisningar

I av texten har eftersträvats att varje kapitel så uppläggningen skall kunna läsas för sig. Detta innebär vissa långt möjligt upprepningar som tynger texten som helhet men som förhoppunderlättar för den som bara vill fördjupa si viss ningsvis gi någon förekommer också i relativt del av rapporten. Korshänvisningar stor Det har emellertid inte gått att med rimlig utsträckning. arbetsinsats vara absolut konsekvent i något av dessa båda hänseenden.

är daterad i 1980. Huvuddelen av texten har Rapporten april utarbetats i av året. Även om viss uppdatering av början sakuppgifter skett har detta inte gjorts genomgående. Uppgifter om enskilda projekt m m, som bygger på visst underlagsmaterial, kan i regel hänföras till samma datum som underlagsmaterialet.

av de förkortningar som förekommer i texten anges i det Några följande.

ADB = automatisk databehandling FOA = försvarets forskningsanstalt GIC = giftinformationscentralen IVL = institutet för vatten- och luftvårdsforskning MI = miljövårdens informationssystem MKU = miljökontrollutredningen MÅ = årsbok Miljöstatistisk PMK = för av program övervakning miljökvalitet SCB = statistiska centralbyrån SFS = svensk författningssamling SOU = statens offentliga utredningar

sou 19:40:24 1 l

Avd I till

Uppdragen miljödatanämn-

den och

uppdra-

gens genomfö-

rande

MiljödamzzämzidensLzppdrag 13

1 Uppdrag

1.1 1974:46 m m

Propositionen

Ett första samlat grepp på frågan om informationsunderlag i miljövårdsarbetet och databehandlingi miljökontrollen m m togs av statsmakterna för ungefär tio år sedan, då den s k milj6kontrollutredningen (MKU) tillsattes. Utredningen redovisade sina förslag i betänkandet (SOU 1973:36 och 37) ”Miljövårdens informationssystem Dessa förslag kom att utgöra grunden för ett vidare (MI)”. utvecklingsarbete med MI.

MI borde MKU vissa preciserade krav, nämligen dels enligt uppfylla medverka till hög effektivitet i det av myndigheter och andra organ bedrivna hälso- och miljövårdsarbetet, dels medge en rationell av information Utredningen talade hantering på miljövårdsområdet. därvid om en samordnad av sådan information som har hantering från miljökontrollsynpunkt. Det nämndes speciellt att MI betydelse även skall ge näringslivet, allmänheten, forskare och andra intressenter till information om miljöförhållandena och deras möjlighet Den internationella betonades också. förändringar. anknytningen

I (1974:46) angående utveckling av ett informationspropositionen för m m lade föredragande statsråd fram sina system miljövården, i av MKUs betänkande och den efterföljande förslag anledning remissbehandlingen.

var i likhet med remissinstanserna positiv till Föredraganden i MKUs förslag. Ett informationssystem för miljövårgrundtanken den utformat i huvudsak i enlighet med utredningens förslag borde enligt föredraganden verksamt bidra till att effektivisera miljövårdsarbetet. Dock borde även information av betydelse från arbetsmilredan från ingå i MI. (MKU hade för sin del menat jösynpunkt början att man först borde avvakta arbetsmiljöutredningens då pågående arbete.)

Den av MKU föreslagna benämningen miljövårdens informations-

14 M iljödzzranämndens uppdrag SOU 19811124

system (MI) borde också godtas. Syftet med MI skulle vara att med

hjälp av bl a ADB-teknik ge och myndigheter, organisationer enskilda tillgång till för reformarbetet på miljöområdet erforderliga

data rörande såväl den yttre som I

miljön arbetsmiljön. propositio-

nen anfördes vidare:

Som framgått av vad jag anfört tidigare är det många frågor som återstår att lösa innan MI kan uppfylla de krav som enligt vad jag tidigare anfört bör ställas på ett informationssystem för miljövården. Jag delar därför utredningens uppfattning att det slutliga ställningstagandet till administrationen av MI bör anstå tills vidare.

Enligt min mening bör en miljödatanämnd tillsättas med uppgift att ansvara för utvecklingen av MI. Jag har tidigare redovisat formerna för detta utvecklingsarbete. I detta vill att även sammanhang jag understryka statistikfrågorna bör ingå i nämndens ansvarsområde. Emellertid bör statistiska centralbyrån ges ett väsentligt inflytande på statistikverksamheten. Centralbyrån bör svara för själva statistikproduktionen och publiceringen av statistik.

Statskontoret bör bistå miljödatanämnden på samma sätt som det bistått miljökontrollutredningen.

I propositionen föreslogs att skulle sammanfattningsvis riksdagen godkänna riktlinjerna för utvecklingen av ett informationssystem för miljövården samt att utvecklingsarbetet skulle ledas av en miljödata-

nämnd inom ramen för olika som successivt skulle utvärde-

projekt

ras.

J ordbruksutskottet anslöt sig till propositionens och hemställförslag de att riksdagen skulle godkänna de för angivna riktlinjerna utveckling av ett informationssystem för miljövården m m

(JoU

1974:20). Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1974:218).

Kungl Maj:t förordnade genom beslut 1974-06-28 att en nämnd, kallad miljödatanämnden, skulle inrättas fro m 1974-07-01 för att

leda det fortsatta arbetet med av ett

utvecklingen informationssystem för miljövården (miljövårdens informationssystem, MI). I beslutet angavs vidare de föreskrifter som gäller för Den miljödatanämnden. första punkten i föreskrifterna har följande lydelse:

Nämnden skall leda utvecklingen av miljövårdens informationssystem enligt de riktlinjer som angetts i prop. 1974:46 sid. 62-72 och de föreskrifter som Kungl. Majzt meddelar särskilt.

Det åligger nämnden främst att - utveckla de projekt inom informationssystemet som Kungl. Majzt bestämmer

Miljädurzirzämrzrlcnszzppdrug 15

- inom informationssystemet avge förslag till nya projekt - redovisa de erfarenheter som görs inom ramen för utvecklingsarbetet.

har därefter meddelat mer detaljerade föreskrifter för Regeringen arbetet med utvecklingen av MI för varje budgetår i samband med beslut om medelstilldelning.

Regeringen utser även miljödatanämndens ledamöter. Antalet ledamöter är fn 16 inklusive ordföranden. Nämnden representerar olika intressenter inklusive myndigheter och annan sakkunskap pâ miljöområdet. Till sitt förfogande har miljödatanämnden ett särskilt kansli som svarar för det löpande arbetet. Kansliet består numera av ett 20-tal personer.

I en till regeringen ”Fortsatt verksamhet med tidigare rapport miljövårdens informationssystem (MI)” (se bilaga 2) angav nämnden för arbetet med MI med utgångspunkt från prop målsättningen 1974:46 i följande punkter:

— MI bör syfta till den successiva uppbyggnaden av en central för den information som myndigheter och andra på miljövårdsområdet behöver för sitt arbete.

- MI bör medverka till hög effektivitet i det av myndigheter och andra organ bedrivna hälso- och miljövårdsarbetet.

——MI bör syfta till att belysa sambandet mellan arbetsmiljö, urban och yttre beträffande belastning på människan och miljö miljö hennes omgivning av hälso- och miljöfarliga ämnen.

- MI bör en rationell av information mil medge hantering på jövårds- , området och ska kunna ge myndigheter och andra organ underlag för en effektivare kontroll över miljön och styrning av faktorer som påverkar eller kan påverka den.

- MI skall också ge forskare, andra intressegrupper och allmänheten till information om miljöförhållanden och deras förändmöjlighet ringar.

- MI bör utvecklas så att det kan ge behövligt underlag för åtgärder av skilda slag.

miljöpolitiska

- MI bör innehålla uppgifter om och var information av betydelse från som inte primärt ingår i MI finns tillgänglig, miljösynpunkt

16 Miljödatanämndens uppdrag SOU l98U:24

- MI bör bidra till en Standardisering av de miljödata som tas fram, i den att de blir och kan användas meningen jämförbara för att göra generella bedömningar om miljösituationen och miljöutvecklingen.

- MI bör bidra till att information tillgänglig i utländska informa-

tionssystem ska kunna utnyttjas.

Dessa punkter är nämndens sammanfattning av syftet med MI och de kan därmed också ses som en mer systematiserad och detaljerad bakgrund till miljödatanämndens verksamhet.

1.2 Särskilda

inom

utredningsuppdrag

ramen för med

utvecklingsarbetet MI

I prop 1974:46 ges miljödatanämnden i uppdrag att som ett led i utvecklingen av MI också svara för det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande insamling av basdata. Att ett basdatanät för miljökontroll skulle redan byggas upp hade föreslagits av miljökontrollutredningen. Syftet med basdatanätet skulle vara att studera i första hand långsiktiga förändringar i miljön. Från många remissinstanser hade emellertid behovet av fortsatt av den närmare utredning utformningen av ett sådant basdatanät understrukits. (Miljödatanämndens utredning ledde sedermera fram till om förslag ett program för övervakning av miljökvalitet, PMK. Se vidare avsnitt 3.1.1).

I samband med sin översyn av verksamheten med MI under budgetåret 1976/77 kom miljödatanämnden fram till att om frågan toxikologisk informationsservice var av sådan vikt och att omfattning den borde bli föremål för en särskild Efter en skrivelse utredning. härom till vilken jordbruksdepartementet, remissbehandlades, beslöt sedermera i regeringen maj 1979 att lägga ett uppdrag på nämnden att utreda vissa frågor rörande informationstoxikologisk service. Resultatet av redovisas i 7 i utredningen kapitel föreliggande rapport.

1.3 Författningsenliga uppdrag

Miljödatanämnden har även ett uppdrag som finns i angivet förordningen (SFS 1975:346) om miljöfarligt avfall. Under rubriken Uppgiftsskyldighet, 8 §, stadgas följande:

Den som yrkesmässigt utövar verksamhet där miljöfarligt avfall uppkommer är skyldig att årligen lämna uppgift om avfallets art, sammansättning, mängd

Miljédalaniimrzderrs uppdrag 17

och hantering. Sådan uppgiftsskyldighet gäller även när slutligt omhändertagande av miljöfarligt avfall skeri anslutning till den anläggning där avfallet uppkommer.

Uppgift enligt första stycket lämnas till hälsovårdsnämnden på blankett enligt formulär som fastställes av statens naturvårdsverk efter samråd med miljödatanämnden (kursiverat här). Hälsovårdsnämnden skall sända kopia av inkommen uppgift till naturvårdsverket.

Information om miljöfarligt avfall hade redan av MKU nämnts som en betydelsefull del i MI.

1.4 Andra löpande

uppdrag

Sedan mars 1976 är miljödatanämnden Sveriges ”National Focal Point” i FNs för

internationella_ referenssystem miljöinformation

”INFOterra” (tidigare IRS, International Referral System for Sources of Environmental beslut Information) genom i jordbruksdepartementet. Det svenska stödet till INFOterra hade dessförinnan formen av en försöksverksamhet vid miljödatanämnden under budgetåret 1975/76 i vilken även statens naturvårdsverk medverkade.

INFOterra leds av FNs särskilda UNEP (United

miljöprogram Nations Environment Programme).

Inom ramen för UNEP drivs även en informationsservice om kemiska ämnen under benämningen “International Register of Potentially Toxic Chemicals (IRPTC). Som svar på en skrivelse från IRPTC meddelade jordbruksdepartementet i mars 1977 att miljödatanämnden var beredd att fungera som s k “National Correspondent” för Sverige till IRPTC. Detta uppdrag bekräftades av IRPTC i juni 1977, från vilken tidpunkt miljödatanämnden således är svenskt nationellt kontaktorgan vad gäller IRPTC.

Såväl INFOterra-verksamheten som IRPTC är delar av UNEPs miljöövervakningssystem ”Earthwatch”, Jordögat.

18 Miljédatamimnderzs uppdrag sou 19:40:24

VAD ÄR MI?

MI är en förkortning för Miljövårdens Informationssystem.

Uttrycket användes också som rubrik på ett betänkande år 1973 från en statlig utredning, miljökontrollutredningen. Den föreslog ett mera samlat grepp på miljöinformationen med utnyttjande av datatekniken.

Efter behandling av frågan i riksdagen våren 1974 beslöt statsmakterna i princip att ett informationssystem för miljövården skulle byggas upp i Sverige. Ett särskilt organ, miljödatanämnden, tillsattes för att leda arbetet med utvecklingen av MI.

Miljödatanämnden fungerar som en kommitté under jordbruksdepartementet. MI-arbetet kan även innefatta områden som eljest hör till andra departement t ex information inom arbetsmiljöområdet.

MI skall vara ett hjälpmedel för myndigheter, forskare, fackorgan, allmänhet m fl i deras miljövårdsarbete.

Delar av MI syftar till att uppgifter som finns eller som kommer fram 0 i lagstiftningsarbete 0 i forskning 0 i tillsynsverksamhet på miljöområdet bättre skall kunna utnyttjas.

Att ta fram ny information i stället för att använda den som redan finns är dyrt.

Att inte veta alls kan vara ännu dyrare.

MI innebär att den moderna informations- och kommunikationstekniken skall tillämpas på miljövårdsområdet. Det betyder också att man i organiserade former på bred front får en samverkan mellan informatik och miljövård. Tanken är att en sådan förening mellan två sins emellan olika kunskaps- och erfarenhetsområden leder till ökad effektivitet i miljövårdsarbetet.

Verksamhets- och 19

arbetsformer

2 verksam-

Miljödatanämndens

hets- och arbetsformer

2.1 Diskussion och beslut om

ansvarigt

för

utvecklingen

organ av MI

MKU behandlar frågan om administrationen av MI i ett särskilt kapitel i betänkandet (SOU 1973:36) ”Miljövårdens informationssystem (MI)”. Bl a diskuteras val av huvudman för MI. MKUs överväganden ledde fram till förslaget att under en försöksverksamhet ett särskilt, fristående organ kallat miljödatanämnden skulle bli huvudman för MI. Enligt MKU borde vid slut försöksperiodens ställning tas till hur organisationen permanent borde utformas.

Majoriteten av remissinstanserna biträdde eller lämnade utan erinran MKUs förslag att en fristående skulle bli miljödatanämnd ansvarig för utvecklingen av MI.

I prop 1974:46 föreslogs att en miljödatanämnd skulle tillsättas med uppgift att ansvara för utvecklingen av MI. Föredraganden delade också MKUs uppfattning att det slutliga ställningstagandet till administrationen av MI borde anstå tills vidare. I propositionen anförs vidare om det för utvecklingsarbetet ansvariga organet:

I miljödatanämnden bör ingå företrädare för de olika intressen som berörs i samband med utvecklingen av MI. Inte minst viktigt är att, förutom statliga myndigheter, kommunerna och forskningen, också arbetsmarknadens organ blir representerade i nämnden.

Det ankommer på Kungl. Majzt att bestämma om miljödatanämndens sammansättning och arbetsformer.

Jag vill understryka att erfarenheterna av utvecklingsarbetet får utvisa hur de framtida organisatoriska formerna för MI bör gestaltas. De organisatoriska frågorna bör därför följas kontinuerligt i syfte att uppnå en funktionell och rationell utveckling av MI.

Fr o m miljödatanämndens tillkomst budgetåret 1974/75 har medel för nämndens verksamhet anvisats från jordbruksdepartementets kommittéanslag. Vad gäller verksamhetens finansiering fungerar

20 Verksamhets- och arbetsformer

således miljödatanämnden som en kommitté. Utöver det förhållandet att verksamhetens art delvis är annorlunda skiljer sig nämnden emellertid i vissa formella avseenden från sedvanliga kommittéer. Nämnden skall sålunda årligen inge anslagsframställning till rege- Vissa föreskrifter har vidare meddelats av regeringen bl a om ringen. när nämnden är beslutsför och om ansvar vid beslut i ärenden. Hos nämnden skall även finnas ett kansli som förestås av*en kanslichef

2.2 Arbetsformer m m

Huvuddelen av miljödatanämndens arbete bedrivs i projektform. Genom sina beslut drar nämnden upp de allmänna riktlinjerna för verksamheten i för det dagliga arbetet ligger projekten. Ledningen i nämndens kansli eller hos externa uppdragstagare. Till sin antingen hjälp kan respektive projektledning ha en eller flera referensgrupper med företrädare för de intressenter som kan vara aktuella i ett visst projekt. För speciella faser av arbetet, exempelvis för utvärdering av en aktivitet, har ibland särskilda grupper tillkallats. Det bör tilläggas att vissa projekt som direkt rört en eller flera intressenter/ myndigheter inneburit att personal därifrån aktivt deltagit i själva försöksverksamheten.

Två myndigheter, Statskontoret och statistiska centralbyrån, har enligt särskilda direktiv från regeringen bistått miljödatanämnden i verksamheten med utvecklingen av MI. Vissa av projekten har också varit förlagda till Statskontoret eller statistiska centralbyrån efter formella uppdrag från nämnden. Några projekt har bedrivits på konsultbasis vid andra externa organ. Även i interna projekt anlitas ibland konsulthjälp utifrån. Detta gäller tex beträffande ADBtekniska frågor.

Seminarier/konferenser är en annan arbetsform som kan förekomma såväl inom som vid sidan av det egentliga projektarbetet. Syftet kan vara att få fram synpunkter och förslag till ändringar i samband med utvärdering av något projekt eller att få underlag för en bedömning huruvida någon viss delaktivitet bör startas inom ramen för MI.

Förutom arbete i projektform avger miljödatanämnden remissytttanden till regeringen i enlighet med ålägganden i det enskilda fallet. Vid nämnden handläggs vidare ett relativt stort antal förfråganingar utifrån samt yttranden till andra myndigheter. Nämnden deltar även, framför allt via kanslipersonalen, i arbetsgrupper, mera permanenta råd el dyl hos andra myndigheter i frågor som rör miljöinformation.

SOU 1980224 Verksamhers- och arbetsformer 21

Slutligen deltar nämnden i nordiskt och annat internationellt samarbete enligt beslut som regeringen successivt fattar om detta.

HUR ARBETAR MILJÖDATANÄMNDEN?

Miljödatanämnden som leder utvecklingen av MI, skall inte utöva någon miljökontroll eller besluta om miljövårdsåtgärder och inte heller forska på miljöområdet eller själv gå ut och mäta i miljön och samla in en massa primärdata. Det är andras uppgift. Men miljödatanämnden skall ta initiativ till förbättrade rutiner för hantering av den miljöinformation som kontinuerligt kommer fram i andras verksamhet så att informationen kan överblickas, kan återfinnas lätt och vid behov bearbetas, i förekommande fall tillsammans med annan information. Även information från utlandet är viktig men här är det svårare att påverka hanteringsrutinerna. Överenskommelser om informationsutbyte eller ekonomiska avtal är två vägar att gå för att öka möjligheten att i Sverige nå sådan information.

MI-verksamheten bedrivs idag som ett antal utrednings- och utvecklingsprojekt. Dessa utvärderas undan för undan och man får sedan ta ställning till om en viss delaktivitet skall fortsättas mera permanent och vem som i så fall skall svara för den.

Regering och riksdag sade redan för mer än fem år sedan att ett MI behövs. Det är nu miljödatanämndens sak att komma med detaljförslagen om MI och hur det bör organiseras. Detta gör nämnden i och med denna till rapport regeringen. Verksamheten fortsätter därefter i nuvarande former ett tag till medan man väntar på beslut om framtiden.

av milj(3daram‘imndens 23 Genomförande uppdrag

3 Genomförande av

uppdragen

3.1 och från

Tidigare rapporter förslag miljödatanämnden beträffande MI-

aktiviteter

3.1.1 Program för av övervakning miljökvalitet

(PMK)

Som framgick i avnitt 1.2 i prop 1974:46 att föreslogs miljödatanämnden skulle svara för det fortsatta och utrednings- utvecklingsarbetet beträffande insamling av basdata för att de följa långsiktiga förändringarna i miljön. Regeringen uppdrog åt miljödatanämnden att svara för detta utredningsarbete som ett led i av MI. utvecklingen Nämnden bedrev arbetet under rubriken MI-33, rörande Utredning samordning av s k basdataundersökningar avseende luft och nederbörd, ytvatten, grundvatten samt mark och vegetation.

Resultatet av nämndens redovisades 1976-08-27 till utredningsarbete regeringen i rapporten ”Program för övervakning av miljökvalitet”. Nämnden påpekade att arbetet hade inriktats på förhållandena i den yttre miljön och förutsatte att erforderligt kompletterande utredningsarbete kunde tas upp i ett senare sammanhang. Rapporten utgjorde grunden för en proposition till riksdagen hösten 1977. Rapportens förslag i huvuddrag återges kort i det följande.

Enligt miljödatanämndens uppfattning borde syftet med en övervakning av miljökvaliteten på sikt vara att undersöka och redovisa tillstånd och förändringar i miljön samt bidra till att belysa inverkan på människan och miljön. De källor till information om miljökvalitet som fanns i landet tillgodosåg endast i viss utsträckning behovet av information om långsiktiga förändringar i miljön. Nämnden föreslog därför - med från bl a utgångspunkt miljökontrollutredningens om basdatanät - ett för av (MKU) förslag program övervakning mil jökvalitet (PMK). Programmet var avsett att övervaka långsiktiga förändringar i miljön, belysa hur luft, vatten och mark samt påverkas

24 Genomförande av miljödatanämndeirs uppdrag

bidra till att hur olika inom och klarlägga föroreningar transporteras mellan luft-, land- och vattenmiljöerna. Förslagen var begränsade till den yttre miljön, dvs förhållanden i luft, vatten och mark.

PMK föreslogs omfatta tre delprogram, nämligen ett fast undersökningsprogram, ett för särskilda undersökningar samt ett delprogram delprogram för utvärdering och inrapportering. Därtill kom behovet av planering och koordinering av den samlade verksamheten.

Det fasta undersökningsprogrammet föreslogs genomföras med av och undersökningar vid mätstationer och hjälp provtagningar inom observationsytor lokaliserade över hela landet.

Miljödatanämnden föreslog vidare att statens naturvårdsverk skulle få ledningsansvaret för PMK. Undersökningarna inom ramen för det fasta undersökningsprogrammet borde enligt nämnden fortsättningsvis finansieras direkta anslag. Ansvaret för det praktiska genom av detta föreslogs bli fördelat mellan genomförandet delprogram naturvårdsverket, undersökning och Sveriges Sveriges geologiska meteorologiska och hydrologiska institut. Miljödatanämnden avsåg att bidra till PMKs uppbyggnad bl a genom att utveckla rutiner för datarapportering och medverka i planeringen av statistiska bearbetningar som skulle utföras.

För att säkerställa ett allsidigt inflytande över PMK föreslog nämnden att en samrådsgrupp för frågor rörande PMK skulle knytas till naturvårdsverket. I denna grupp borde ingå representanter för och de myndigheter som medverkar i PMK samt miljödatanämnden vetenskaplig expertis.

Ett färdigutbyggt PMK konstnadsberäknades till 7,5 milj kr per år.

Praktiskt taget samtliga remissinstanser instämde i miljödatanämndens bedömning att ett samlat program för övervakning av miljökvalitet borde startas. Instanserna tillstyrkte vidare allmänt vad nämnden föreslagit i fråga om verksamhetens uppläggning och inriktning. I flera t ex från naturvårdsverket, Sveriges Industriförbund yttranden, och TCO, betonades det angelägna i att programmet kunde sättas igång snarast.

I propositionen (1977/78:7) om program för övervakning av miljökvalitet ansåg föredragande statsråd att en undersökningsverksamhet i huvudsak i enlighet med det av miljödatanämndengframlagda borde komma till stånd. Föredraganden biträdde också i förslaget stort nämndens förslag till inriktning och utformning av programmet.

av uppdrag 25 Genomförande miljödarcuzämndcns*

Inom ramen för PMK skall enligt propositionens förslag således kontinuerliga och undersökningar genomföras vid provtagningar mätstationer och inom observationsytor över hela landet. Undersökningarna skall belysa hur olika föroreningar transporteras i luft, mark och vatten samt hur föroreningarna påverkar miljön. Undersökningarna avses redovisas på ett sådant sätt att det blir möjligt att följa förändringar i miljön. delade även långsiktiga Föredraganden mil uppfattning att naturvårdsverket borde svara för jödatanämndens ledningen av verksamheten. Beträffande tidpunkten för start av verksamheten borde för den fortsatta planeringen utgångspunkten vara att av programmet skulle börja under budgetåret uppbyggnaden 1978/79 med ett visst förberedelsearbete under budgetåret 1977/78. hade här föreslagit en något tidigare start. Miljödatanämnden

senare principförslaget till PMK i enlighet med Riksdagen godkände vad som föreslagits i propositionen.

Fr 0 m 1978-07-01 har således naturvårdsverket ansvaret för uppbyggnaden och driften av PMK.

inleddes under våren 1978 och har fortsatt med Programarbetet av för media. Sålunda utveckling övervakningsprogram respektive har program färdigställts för luft och marin miljö. Ett miljögiftsprogram har också utarbetats, medan program för övervakning av mark och sötvatten under våren l98(). liksom ett program för färdigställs av Därmed har samtliga mediaprogram som övervakning fåglar. ligger till grund för etableringen av PMK färdigställts. l programarbetet har från naturvårdsverket, andra myndigheter samt expertis universiteten engagerats. Samråd sker också med länsstyrelserna.

Naturvårdsverket inrättade 1978 ett samrådsorgan för programmet av I för övervakning miljökvalitet. samrådsorganet programrådet för PMK - finns representanter för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sveriges geologiska undersökning statistiska naturhisto-

(SGU), fiskeristyrelsen, centralbyrån (SCB),

riska riksmuseet och miljödatanämnden samt företrädare för naturvårdsverkets forskningsnämnds vetenskapliga kommittéer för luftvård, marin miljö, mark och grundvatten samt sötvatten.

Under 1978/79 inrättades ett programsekretariat för att budgetåret handha koordinering, utvärdering och rapportering. planering,

Under 1979/80 har insatser krävts för vidareutveckling av betydande ett program för övervakning av markmiljön. En fortsatt anpassning har skett av de marina utsjöprogrammen i syfte att få fram bilaterala

26 Genomförande av

milj0daraIziimndens uppdrag

övervakningsprogram för Bottenviken och Västerhavet. Ett finskt/ svenskt program för Bottenviken har efter vilket de båda färdigställts länderna driver ett gemensamt Detta har program. program inrapporterats till Helsingforskonventionen (konventionen om skydd för

Östersjöns marina miljö). För Västerhavet har en successiv anpass-

ning skett och ett gemensamt med Danmark bedöms vara program möjligt att genomföra 1980/81.

En om

utredning vattenkvalitetsövervakning inom jordbruksområ-

den visar på möjligheten att en sådan integrera övervakning med den samordnade recipientkontrollen av (övervakning föroreningssituationen runt miljöstörande anläggningar). Under våren 1980 avslutas utarbetandet av ett program för av sötvatten. övervakning Detta program kommer genom samråd med länsstyrelserna att samordnas med dessas liksom med övervakningsverksamhet vattenövervakningen inom ramen för kalkningsprogrammet.

Under 1980 av statistikfullföljs utformningen och ADB-rutiner för att tillgodose PMKs behov. En första från PMK rapport utarbetas med planerad hösten 1980. publicering

3.1.2 Information från

tillsynsverksamheten enligt

miljöskyddslagen (projektet Ml-01)

Den tillsyns- och kontrollverksamhet som föranleds av miljöskyddslagen (SFS 1969:387) beträffande s k miljöfarlig verksamhet genererar ett stort antal i form av mätresultat uppgifter och liknande enligt särskilda kontrollprogram samt uppgifteri beslutsprocessen. För att underlätta i första hand länsstyrelsernas egen datahantering och tillsynsverksamhet har utvecklats särskilda rutiner i ett ADB-system under MI-01. projektbeteckningen

Riktlinjerna för projektet drogs upp redan av MKU i dess utred-

ningsarbete rörande MI. Under 1972/73 budgetåret utarbetade Statskontoret på uppdrag av MKU ett över systemförslag hur data från fastställda mätningar enligt kontrollprogram från tillsynen enligt miljöskyddslagen kunde registreras med av ADB. Hösten 1973 hjälp beslöt MKU om en försöksverksamhet med Statskontoret som projektansvarigt organ. Det formella ansvaret för MI-Ol överfördes senare till miljödatanämnden i och med att nämnden inrättades.

Försöksverksamheten utvärderades förgenom miljödatanämndens sorg i mitten av 1976. Vid denna tid tillämpades MI-Ol vid tre länsstyrelser. Miljödatanämnden föreslog regeringen i augusti 1976

av milj0dataminmdens uppdrug 27 Genomförande

att MI-Ol-rutinerna efter modifiering borde införas vid samtliga länsstyrelser inom en fyraårsperiod.

Förslaget remissbehandlades genom jordbruksdepartementets för- Nämndens bedömning att ADB-rutiner på sikt behövs i sorg. tillsynsarbetet godtogs i allmänhet av remissinstanserna. Däremot ställde flertalet länsstyrelser tveksamma till att MI-01-systemet sig införs i hela landet i den takt nämnden hade föreslagit. Länsstyrelserna underströk vidare i allmänhet behovet av personalförstärkningar i samband med omläggning av rutinerna till ADB.

Våren 1977 fattade statsmakterna ett i frågan om principbeslut systemet Ml-Ol. I budgetpropositionen 1977 ansåg föredragande statsrådet (jordbruksdepartementet) sålunda att ett ADB-system på sikt borde kunna bli ett verksamt hjälpmedel i tillsynsarbetet enligt Rutinerna borde dock införas successivt i den takt miljöskyddslagen. som ansåg det behövligt. Fr o m respektive länsstyrelse själv 1978/79 borde frågan om införande av MI-Ol-rutinerna i budgetåret med den årliga budgetbehandlingen tillsynsarbetet prövas i samband med i från länsstyrelserna. Riksdagen beslutade utgångspunkt förslag enligt propositionens förslag.

Under 1977/78 tre länsstyrelser införa budgetåret började ytterligare MI-01-rutiner.

Den förutsätta av MI-Ol-rutinerna bedömdes enligt modifieringen Statskontoret vara i och med budgetåret 1978/79. I genomförd med sina 1977) redovisade synpunkter till enlighet tidigare (juni i denna i rapporten ”Fortsatt verksamhet med regeringen fråga, miljövärdens informationssystem (MI)”, föreslog miljödatanämnden i för 1979/80 att ansvaret för anslagsframställning budgetåret verksamheten skulle från nämnden och istället övergå till flyttas statens naturvårdsverk. Motsvarande förslag fördes samtidigt fram i naturvårdsverkets anslagsframställning.

I 1979 räknade föredragande statsrådet (jordbudgetpropositionen bruksdepartementet) med att kostnaderna för MI-Ol fr o m budgetbestridas i året 1979/80 skulle från anslaget Statens naturvårdsverk, från och naturvårdsverenlighet med förslagen miljödatanämnden ket. Riksdagen beslutade enligt propositionens förslag.

Utan att särskilt budgetpropositionen har anslagsfrågan tagits upp i under året 1979/80 två länsstyrelser beslutat börja ytterligare använda MI-Ol-rutiner. är läget f n att uppgifter om Härigenom beslut löpande uppgifter, mätdata enligt miljöskyddslagen jämte

28 Genomförande av miljödaranämndens SOU l98(l:24 uppdrag

m m i sex län täcks av MI-Ol och dess ADB-del fullständigt medan två län förbereder successiv härtill. övergång

Systemet hjälper länsstyrelserna att maskinellt bevaka vissa villkor, förelägganden m m. MKU räknade med att det MI-Olgenom verksamheten med tiden skulle kunna en byggas upp fullständig registrering av de anläggningar i landet där verksamhet miljöfarlig bedrivs. Härigenom skulle också erhållas för en effektivare underlag styrning av den miljöfarliga verksamheten.

För den centrala och statens naturtillsyns- kontrollmyndigheten, vårdsverk, blir nyttan av MI-Ol som för m m underlag planering beroende av systemets täckningsgrad vad gäller antalet län och den turordning i vilken länen kan ansluta till Det kan sig systemet. konstateras att den av miljödatanämnden ursprungligen föreslagna tidsplanen, innebärande att samtliga län MI-Ol fullt ut tillämpar fr 0 m sista halvåret 1980, inte tillnärmelsevis kommer att hålla.

3.1.3 Rapporten Fortsatt verksamhet med

miljö-

vårdens informationssystem (MI), m m

Regeringen hade genom beslut 1976-06-03 föreskrivit att miljödatanämnden före 1977-09-01 till skulle redovisa resultatet av regeringen sitt utvecklingsarbete och avge till den framtida förslag utformningen och organisationen av miljövårdens informationssystem.

Miljödatanämnden överlämnade 1977-06-29 rapporten ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)” till regeringen. I rapporten redovisades gjorda erfarenheter och lämnades förslag om innehåll i den fortsatta verksamheten med MI, inklusive en indelning i två program benämnda av ADB” ”Samordning respektive ”Informationsservice på miljöområdet”. Miljödatanämnden föreslog även att nämnden själv tills vidare borde leda det fortsatta med MI. utvecklingsarbetet

Rapporten remissbehandlades genom jordbruksdepartementets försorg. I bilaga 2 ges en sammanfattning av viktigare delar i rapporten och av vissa över densamma. remissyttranden

I en särskild skrivelse, som överlämnades till regeringen samtidigt med den här nämnda en rapporten föreslog miljödatanämnden utredning avseende toxikologisk informationsservice med inriktning på miljöfrågor och hälsoaspekter. Som redan framgått (avsnitt 1.2) lade regeringen sedermera detta utredningsuppdrag på miljödatanämnden.

av uppdrag 29 Genomförande milj0(laramimndens

3.1.4 Miljöstatistisk årsbok (projektet MI-44)

I prop 1974246 slogs fast att en löpande statistikproduktion på miljövårdsområdet är ett betydelsefullt hjälpmedel för att följa miljöförhållandena. Det bedömdes därför angeläget att statistiken skulle presenteras officiellt i likhet med annan för samhället viktig statistik. En miljöstatistisk årsbok borde därför utges. Det praktiska arbetet med utgivningen borde handhas av statistiska centralbyran.

Efter inrättandet av miljödatanämnden har arbetet med miljöstatistisk årsbok bedrivits i projektform, varvid statistiska centralbyrån haft nämndens uppdrag att utarbeta en sådan publikation. En av Miljöstatistisk årsbok förelåg i slutet av 1975 och provutgåva remissbehandlades av Nämnden beslöt därefter i miljödatanämnden. 1976 att den miljöstatistiska årsboken skulle publiceras i två april delar, en del med information om den yttre miljön (naturmiljön) och en del med information om arbetsmiljön. Naturmiljödelen av den årsboken har numera hunnit utkomma i två utgåvor. miljöstatistiska 1977 och 1979. Arbetsmiljödelen har utkommit i en provutgåva med årtalet 1978 vilken remissbehandlats av miljödatanämnden.

Frågan om ansvaret för den fortsatta publiceringen av miljöstatistisk årsbok behandlades första gången av mil jödatanämnden i juni 1977. I den nyss nämnda rapporten ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)” (jfr avsnitt 3.1.3) anförde nämnden bl a:

Ansvaret för publicering av miljöstatistisk årsbok för den yttre miljön bör överföras på statistiska centralbyrån fr o m 1978/79 och på samma sätt bör förfaras med miljöstatistisk årsbok för arbetsmiljön fr o m 1979/80.

Motsvarande förslag fördes också fram i respektive anslagsframställning från nämnden och statistiska centralbyrån för budgetåret 1978/79. Frågan togs emellertid inte upp i budgetpropositionen 1978.

I anledning härav beslöt miljödatanämnden våren 1978 att till regeringen avrapportera det dittillsvarande arbetet med miljöstatistisk årsbok. I en skrivelse 1978-04-14 med överlämnande av publikationen årsbok — aktualiserade Miljöstatistisk naturmiljön 1977, nämnden samtidigt sitt tidigare förslag att statistiska centralbyrån fortsättningsvis skulle få ansvaret för publicering av miljöstatistisk årsbok. Detta föreslogs lämpligen böra ske fro m budgetåret 1979/80. Miljödatanämndens skrivelse remissbehandlades genom jordbruksdepartementets försorg.

30 Genomförande av mi/jödzzrrzzzänzndens uppdrag

I 1979 års anförde statsrådet budgetproposition föredragande (jordbruksdepartementet) följande rörande miljöstatistisk årsbok:

Miljödatanämnden har föreslagit att ansvaret för utgivningen av Miljöstatistisk årsbok nu helt läggs på statistiska centralbyrån och att de kostnader för verksamheten som fn täcks av förevarande anslag i fortsêittningen skall bestridas från anslaget Statistiska centralbyrån: Statistik. register och prognoser. Jag har emellertid vid min zinslagsberiikning utgått från att den av nämnden föreslagna överföringen inte nu genomförs.

Riksdagen godtog detta och projektet ligger således tills vidare formellt kvar hos miljödatanämnden och berörs vidare under avsnitt 3.3.2. Se även kapitel 5.

3.1.5 Information om livsmedel (projektet MI-07)

Som ett led i arbetet med att i bygga upp MI har miljödatanämnden samarbete med statskontoret och statens livsmedelsverk sedan budgetåret 1974/75 bedrivit arbete i projektet MI-O7, “Information om livsmedel”. Syftet med projektet är att med hjälp av ADB-rutiner förbättra informationen om livsmedel samt att underlätta livsmedelsverkets kontrollverksamhet. Den dominerande delaktiviteten inom projektet har varit att utveckla ADB-rutiner för av registrering analysresultat från den offentliga livsmedelskontrollen. En försöksverksamhet med ADB för lagring och bearbetning av sådana analysresultat pågår under medverkan från ett antal hälsovårdsnämnder och undersökningslaboratorier.

Enligt mil jödatanämndens beslut utvärderades försöksverksamheten av en särskild grupp under budgetåret 1978/79. förordade Gruppen starkt att försöksverksamheten skulle få fortsätta tills vidare, trots att vissa osäkerhetsfaktorer gjorde det svårt att ange vid vilken tidpunkt ett beslut borde fattas om ett eventuellt införande av MI-07systemet.

I en särskild skrivelse 1979-04-20 till regeringen avrapporterade miljödatanämnden den dittillsvarande verksamheten i och projektet åberopade bl a utvärderingsgruppens rapport. Nämnden det ansåg också viktigt att verksamheten med MI-07 kunde även om fortgå, slutligt ställningstagande till denna kunde dröja något. Miljödatanämnden föreslog emellertid i med livsmedelsverkets enlighet egna önskemål att verket borde överta ansvaret för en fortsatt försöksverksamhet fr o m budgetåret 1980/81.

Miljödatanämndens skrivelse har remissbehandlats genom jordbruksdepartementets försorg.

Genomföra/Nie av nziljöduruzzärmz(lens uppdmg 31

Regeringen hari 1980 års budgetproposition (bilaga 13) ansett att den föreslagna överföringen av verksamheten från miljödatanämnden så att kostnaderna bestrids från anslaget Statens livsmedelsverk inte nu bör genomföras. Istället överensstämmer medelstilldelningen till miljödatanämnden med nämndens framställning enligt det kostnadsalternativ som innefattade medel för driftskostnader i projektet MI-07 vid oförändrad omfattning av försöket.

Då statsmakterna ännu inte tagit slutlig ställning till miljödatanämndens förslag ligger ansvaret för verksamheten således kvar hos nämnden och berörs vidare under avsnitt 3.3.2. Se även 4. kapitel

3.1.6 Information om

arbetsmiljön (projektet

MI-08)

I samarbete med Statskontoret och har arbetarskyddsstyrelsen miljödatanämnden sedan budgetåret 1974/75 bedrivit arbete i projektet MI-08 ”Information om som ett led i arbetsmiljön” utvecklingen av MI. Syftet med detta är bl a att förbättra projekt informationen om arbetsmiljön och underlätta arbetarskyddsverkets arbete i samband med tillsynen enligt arbetsmiljölagstiftningen.

Senare har projektet uppdelats i två delprojekt, MI-08:1 och 2. Delprojektet MI-08:1 ”ADB i tillsynen av arbetsställen” är aktuellt att nämna under avsnitt 3.1. Inom projektet ett försök med ryms arbetsställeregistrering, där yrkesinspektionens manuella registrering av företag och arbetsställen samordnas i en ADB-baserad arbetsställeregistrering för arbetarskyddstillsyn. En annan aktivitet inom MI-08:1 avser av vissa som registrering uppgifter belyser arbetsmiljön inom företagen.

Försöket med ADB i tillsynen av arbetsställen genomförs i två yrkesinspektionsdistrikt. Enligt miljödatanämndens uppdrag utvärderades försöket av den särskilda för MI-08 styrgruppen projektet under budgetåret 1978/79. Enligt gruppens hade erfarenuppfattning heterna av försöksverksamheten väl visat av MI-08betydelsen modellen i arbetarskyddet då det gäller delen arbetsställeregister. Gruppen ansåg det vara mycket viktigt att verksamheten kunde få fortsätta och att den kunde utvecklas vidare. delaktiviteter

Övriga

inom MI-08:1 borde enligt gruppen närmare utvärderas vid ett senare tillfälle.

I en särskild skrivelse 1979-04-20 till regeringen avrapporterade miljödatanämnden den dittillsvarande verksamheten i delprojektet MI-08:1 och åberopade bla styrgruppens utvärderingsrapport.

32 Genomförande av miljödatanämndens uppdrag

Statskontoret hade i sin slutrapportering av försöket till miljödatanämnden föreslagit att nämnden skulle låta utföra fortsatt utredning om alternativa systemstrukturer för ADB av arbetsställeinformation inom ramen för den av arbetarskyddsstyrelsen och Statskontoret i samråd under 1979 bedrivna översynen av arbetarskyddsverkets ADB-rutiner. Miljödatanämnden delade denna synpunkt i skrivelsen till regeringen och ansåg att det efter denna utredning borde bli möjligt att ta ställning till frågan huruvida ADB i arbetsställeregistreringen enligt MI-O8-modellen borde införas i hela landet.

Miljödatanämnden ansåg det också vara viktigt att verksamheten med MI-08:1 kunde fortgå, även om slutligt ställningstagande till denna kunde dröja något. Nämnden föreslog emellertid att arbetarskyddsstyrelsen borde överta ansvaret för den aktuella verksamheten, dvs arbetsställeregistreringen, fr 0 m budgetåret 1980/81. Arbetarskyddsstyrelsen har även begärt medel för denna verksamhet i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81.

Miljödatanämndens skrivelse har remissbehandlats genom jordbruksdepartementets försorg.

Regeringen har i 1980 års budgetproposition (bilaga 13) ansett att den föreslagna överföringen av verksamheten från miljödatanämnden så att kostnaderna bestrids från anslaget Arbetarskyddsstyrelsen inte nu bör genomföras. Istället överensstämmer medelstilldelningen till mil jödatanâmnden med nämndens framställning enligt det kostnadsalternativ som innefattade medel för driftskostnader beträffande arbetsställeregistreringen i projektet MI-08:1 vid oförändrad omfattning av försöket.

Då statsmakterna ännu inte tagit slutlig ställning till miljödatanämndens förslag ligger ansvaret för verksamheten i detta delprojekt kvar hos nämnden och berörs vidare under avsnitt 3.3.2. Se även kapitel 4.

3.2 Föreliggande rapport

I bilaga 13 till budgetpropositionen 1978 berörs miljödatanämndens rapport till regeringen ”Fortsatt verksamhet med Miljövårdens informationssystem (MI)”. I rapporten hade miljödatanämnden bl a föreslagit att nämnden budgetåret 1979/80 skulle återkomma med närmare förslag om framtida organisation för verksamheten inom MI.

Genomförande av miljödataniimrzderzs uppdrag 33

Föredragande statsråd anförde i propositionen:

För egen del vill jag framhålla att jag anser det angeläget att ställningstagande så snart som möjligt kan ske när det gäller frågan om MI. Det fortsatta utvecklingsarbetet bör bedrivas med sikte på en samlad redovisning till regeringen före utgången av år 1979. Därvid bör förslag lämnas om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten.

Genom beslut 1978-06-15 meddelade regeringen föreskrifter för budgetåret 1978/79 rörande utvecklingen av MI. Genom samma beslut gavs även följande till miljödatanämnden: uppdrag

Regeringen uppdrar åt miljödatanämnden att till regeringen inkomma med en samlad redovisning av verksamheten inom miljövårdens informationssystem. Därvid skall förslag lämnas om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten. Vid utarbetande av förslag om den framtida verksamheten inom miljövårdens informationssystem skall nämnden samråda med naturresurs- och miljökommittén (Jo 1978:01). Arbetet bör bedrivas med sikte på en samlad redovisning före utgången av år 1979.

Med anledning av regeringens uppdrag har miljödatanämnden sålunda utarbetat föreliggande rapport som är en samlad redovisning av verksamheten inom MI inklusive förslag om den fortsatta verksamheten.

Nämnden utgår från att rapporten hinner behandlas av regeringen tidigast i samband med arbetet med 1981 budgetpropositionen avseende budgetåret 1981/82. De nya förslag rörande inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten med MI som nämnden lämnar i rapporten kan således inte förväntas medföra några förändringar i nuvarande organisation och ansvar för MIarbetet förrän tidigast fr o m 1981-07-01.

3.3 Projektverksamheten

3.3.1 Organisation av arbetet, prioriteringar m m

Som framgått av avsnitt 2.2 bedrivs huvuddelen av miljödatanämndens arbete i projektform. Indelningen av verksamheten i projekt föreslogs redan av MKU. Flera av de enskilda projekten hade likaså föreslagits av MKU som också under sitt utredningsarbete påbörjat en utveckling av vissa projekt vilken därefter fortsatts av miljödatanämnden.

MKU föreslog vidare att av praktiska skäl projekten skulle numreras varvid beteckningen MI samt två siffror skulle användas. Denna numrering har

34 Genomförande av miljödatarzämrzcierzs SOU |‘)8():24 uppdrag

bibehållits under miljödatanämndens Siffrorna i intervalutvecklingsarbete. let 01-19 har använts för att beteckna projekt rörande behandling av s k systematiserad information. Siffrorna i intervallet 20-29 har reserverats för projekt rörande behandling av information om dokumentation, medan siffrorna i intervallet 30-39 använts för att beteckna förstudier, problemorienterade utredningar och utredningar av övergripande karaktär. Siffrorna i intervallet 40-49 avser statistikprojekt. Siffran 50 kan betecknas som övrigt. När delaktiviteter uppkommit i anslutning till ett ursprungligt projektarbete och blivit delprojekt har en tilläggsnumrering införts, MI-X21, MI-X:2 osv. Vissa delaktiviteter kvarstår under ursprunglig rubrik utan att betecknas som delprojekt. Den ursprungliga intentionen med sifferbeteckningarna uppfylls numera inte helt efter det att ett antal delprojekt och delaktiviteter tillkommit.

Fr o m budgetåret 1977/78 har haft sin verksammiljödatanämnden het indelad i två program med viss underindelning (se vidare bilaga 2). Programindelningen samt de projekt och som varit delprojekt aktuella i verksamheten under de senaste tre av budgetåren framgår tablån på sid 35.

Utöver de som redovisas i tablån tillkommer projekt den speciella utredningen om toxikologisk informationsservice. vilken arbetsmassigt också kan sägas ha haft karaktär av projekt.

Tyngdpunkten i miljödatanämndens verksamhet har från början legat på projekt eller aktiviteter som avses under programrubriken ”Samordning av ADB”, som en omedelbar uppföljning av en rad av MKUs förslag. En viss förskjutning har därefter skett mot aktiviteter av typ Informationsservice på miljöområdet, dvs inom det andra programmet. Några av de sistnämnda, t ex projekten MI-20. Ml-l0 och MI-44 (se tablån), har dock funnits med i bilden redan från början i miljödatanämndens verksamhet som förslag från MKU. Andra aktiviteter har tillkommit initiativ från nämnden, ofta efter på omfattande kontakter med och ibland efter idéer från andra. som kan vara framtida avnämare av en sådan informationsservice. Utrymmet för nya initiativ har givetvis varit begränsat av att kraven på resurser för verksamheten måst vara rimliga. I sina har prioriteringar miljödatanämnden också bl a konsekvent eftersträvat en praktisk arbetsfördelning i förhållande till kommittéer, eller myndigheter andra organisationer utan att formella av eller några uppdelningar inskränkningar i begreppet miljövårdens informationssystem därför gjorts. Detta gäller exempelvis vissa projekt eller annat utredningsarbete av betydelse för miljödatanämnden, vilka bedrivs nordisk på bas respektive inom naturresurs- och miljökommittén (Jo 1978:01) och inom utredningen om lantmäteriets att tillhandahålla uppgifter

information om landskapet (Bo 1978:08). Ett annat exempel är

informationen om olika energiformers hålso- och miljörisker, något

SOU 1980224 Genomförande av miljddaraniimndens uppdrug LN Ut

Projekt hos miljödatanämnden 1977/78-1979/80

Beteckning PROGRAM/DeIpogrzun/projektlweniinming

1 SAMORDNING AV ADB 1.1 Regler för informationsbchzindling Ml-(l6:3 Dokumentation över ADB på miljöontrådet 1.2 Tekniskt bistånd MI-()l:l Information från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen Ml-()l:2 Systemutredning rörande samordnade uttag av information ur MI och SMHls maskinella register MHN): l Produktregister m m MI-()7 Information om livsmedel MI~()8:l ADB i tillsynen av arbetsställen MI-08:2 ADB av information om arbetstagares hälsa 2 INFORMATIONSSERVICE PÅ MILJÖOMRÅDET 2.1 Förmedling av information MI-06:5 Förmedling av utländska informationstjiinster MI-09 Samordning av informationsbehandling vid akuta förgiftningsfall Ml-21:1 Registrering av material i myndigheters akter Ml-22 Försöksverksamhet med stödinsatser till det internationella referenssystemet för miljöinformation (lNFOterra) Ml-23 Biblioteks- och dokumentationsservicc på miljöområdet 2.2 Redovisning av information (MI-06:4 Försök med registrering av kemiska iimncns biologiska effekter) MI-IO Modellförsök med ADB av information för att belysa saimbamdet mellan vissa substanser och teratogena effekter MI-20 Information om forsknings- och Ltndersökningsverksamhet MI-2l:2 Handbok med regler om kemikalier MI-44:1 Miljöstatistisk årsbok. naturmiljön MI-44:2 Miljöstatistisk årsbok. arbetsmiljön MI-50 Publikationer (MI-NYTT) 2.3 Utveckling av ny informaionsservice MI-34 Utredning om mil_iöfaktorer som påverkar människan MI-35 Utredning om publikationer på miljöområdet MI-40 Allmänt utvecklingsarbete på miljöstatistikens område

1 Fr o m budgetåret 1980/81 överförs projektet från program 1 till program 2

36 Genomförande av miljödcmmämndens uppzlrag SOU 1980224

som syns relativt litet i miljödatanämndens projekt, eftersom detta speciella sakområde under senare år varit föremål för stora utredningar m m.

Arbetet i de skilda projekten hos bedrivs miljödatanämnden antingen som rent utredningsarbete eller som konkret utvecklingsoch försöksverksamhet, där olika hanteringsrutiner och/eller produkter i form av handböcker el dyl tas fram.

En normal arbetsgång i ett rörande av MI innebär projekt utveckling ett antal skilda faser: förstudie, systemutredning, implementering (dvs genomförande av godkända förslag), försöksdrift och drift. Detta gäller främst inom programmet av ADB” men ”Samordning kan i tillämpliga delar överföras även andra fas på projekt. Varje avslutas med vid ett beslutstillfälle, rapportering då avgörande skall träffas huruvida arbetet inom skall drivas vidare. projektet

Vissa projekt bedrivs under ledning av Statskontoret eller statistiska centralbyrån, medan andra sköts helt av Den miljödatanämnden. egna personalens insatser kompletteras vid behov med konsultinsatser under längre eller kortare tid i I som direkt rör projekten. projekt verksamheter/rutiner hos myndigheter eller andra organ medverkar personal härifrån (naturvårdsverket, livsmedelsverket, arbetarskyddsstyrelsen, vissa yrkesinspektionsdistrikt, meteorolo- Sveriges giska och hydrologiska institut samt giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset). Projektgrupper kan vara sammansatta av personal från flera deltagande organ. För finns i projekten regel informella referensgrupper, där företrädare för skilda intressenter har möjlighet att under projektarbetets arbetets gång påverka inriktning.

3.3.2 Projektbeskrivningar m m

I detta avsnitt lämnas en redogörelse för nu aktuella projekt hos miljödatanämnden. En fullständig översikt över samtliga MI-projekt ges i bilaga 3 vid denna rapport.

Frågan om planering av miljödatanämndens projekt och den tidsmässiga aspekten på projektverksamheten så som denna fn bedrivs hos nämnden har tidigare utvecklats av nämnden, i anslagsframställning för budgetåret 1980/81. Däri sägs att miljödatanämnden bl a eftersträvat att planlägga sin projektverksamhet så att den så långtmöjligt skall ge underlag för principförslag (kursiverat här) beträffande MI i de hänseenden regeringens uppdrag avser, dvs förslag rörande det framtida MI inklusive förslag om toxikologisk

SOU l98():24 Genomförande av milj()datamirn/1dens uppdrag 37

informationsservice att redovisas i mitten av budgetåret 1979/80.

Nämnden anförde vidare följande:

I något fall har det bedömts möjligt att helt avsluta ett projekt i och med hösten 1979i avvaktan på statsmakternas kommande beslut om MI. Flertalet projekt eller delaktiviteter inom projekt är emellertid av sådan art att de rimligen inte kan eller bör avbrytas före ett ställningstagande beträffande sättet att tillgodose miljövårdens informationsbehov. Det kan t ex röra sig om nya lianteringsrutiner för information vilka försöksvis börjat tillämpas inom vissa arbetsenheter hos de miljövärdande myndigheterna. En del av utvecklingsverksamheten inom programmet Informationsservice på miljöområdet har också från miljödatanämndens sida syftet att kontinuerligt förbättra möjligheterna till rationell åtkomst av information såväl i obearbetad som bearbetad form. Detta sker bl a genom utbildning av myndigheternas personal och genom att handböcker eller andra publikationer med bearbetad miljöinformation successivt tas fram. Vidare kan erinras om att nämndens program Samordning av ADB förutom utveckling av hjålpsystem åt miljövårdsmyndigheterna även syftar till att skapa bättre överblick över och utnyttjande av det stora antalet befintliga ADB-system inom landet med information som kan användas i ett miljövårdsarbete. Här rör det sig om ett föränderligt område som löpande bör följas.

Eftersom såväl miljövårdsområdet som det informationstekniska området förändras och utvecklas snabbt får man utgå från att också miljövårdens informationssystem, dvs MI, är ett föränderligt begrepp. Det finns ingen naturlig tidpunkt vid vilken MI är färdigutvecklat. Miljödatanämnden har emellertid tills vidare planerat sitt arbete så att samtliga aktiviteter, såväl uppföljande som andra, för nämndens del skall vara möjliga att avsluta senast i och med utgången av budgetåret 1980/81. Miljödatanämnden har därvid även utgått från att beslut om det fortsatta MI-arbetet kommer att föreligga i så god tid dessförinnan att avbrotti angelägna verksamheter inte skall behöva uppstå.

I det följande upptas projekten i utan till nummerordning hänsyn programindelningen. Projektbeskrivningarna är mycket kortfattade. För en mer detaljerad beskrivning av de skilda hänvisas till projekten underlagsmaterialet till denna rapport.

MI-01 Information från tillsynsverksamheten

enligt miljöskyddsla-

gen

Fr o m budgetåret 1978/79 har projektet hos varit miljödatanämnden indelat i delprojekt, av vilka huvudaktiviteten av statens övertagits naturvårdsverk fr o m budgetåret 1979/80 (jfr avsnitt 3.1.2).

Återstående avsnitt är följande.

38 av uppdrag Genomförande miljödatanätnndens

M1-01:2 rörande samordnade ur MI och Systemutredning uttag SMHIs maskinella register MKU underströk i sitt betänkande rörande Ml behovet av meteooch oceanografiska data i miljövårdssamrologiska, hydrologiska MKU konstaterade också att den information som manhang. meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI, insamlar Sveriges och dessa områden är omfattande och därför inte lagrar på mycket borde inkluderas i MI. Man underströk i stället behovet av rutiner för snabbt och okomplicerat utnyttjande av den relevanta informationen i SMHIs arkiv. MKU föreslog att en närmare undersökning skulle utföras för att utröna dels hur kommunikationen mellan SMHIs datorbaserade och MI i framtiden borde dels register genomföras. vilka av information som i första hand blir aktuella. Ett särskilt uttag med den ovan angivna titeln. projekt föreslogs

Under budgetåret 1979/80 genomförs en systemutredning i syfte att belysa hur information i MI från anläggningar och mätstationer bör samordnas med meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information från hos SMHI. Utredningen utförs av SMHI i nära register samarbete med bl a statens naturvårdsverk och med beaktande av den samlade för övervakning av recipientkontrollen, programmet samt i delar för miljökvalitet (PMK) tillämpliga ADB-systemet information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen (MI- 01:1). Utredningen inriktas på hur kommunikationen mellan registren bör ske och skall i förekommande fall innefatta förslag till försöksverksamhet med sådana samlade uttag. I utredningen bearbetas även frågan om lägesangivningssystem.

Projektet avslutas under budgetåret 1979/80. Utvecklingen av de rutiner för samlade uttag som kan komma att föreslås i utredningen bör inrymmas i SMHIs verksamhet. Miljödatanämnhuvudsakligen den är emellertid beredd att i förekommande fall överväga att inkludera visst utvecklingsarbete i den egna verksamheten även under 1980/81 (som en delaktivitet i projektet MI-06:3, se budgetåret detta).

MI-06 Information om hälso- och miljöfarliga varor samt läkeme-

del

Miljökontrollutredningen (MKU) hade föreslagit att i MI skulle insamlas och information om sådana varor som blivit registreras föremål för offentlig kontroll enligt lagstiftning beträffande hälsooch miljöfarliga varor, läkemedel och livsmedel. I projektet MI-06

av nziljödcztanämndens uppdrag 39 Genomförande

har man koncentrerat arbetet på de två förstnämnda varugrupperna samt på kemiska ämnen i allmänhet och information rörande dessa. Information om livsmedel har särskilt behandlats under projektbeteckningen MI-07.

Efter en inledande systemutredning utförd av Statskontoret jämte remissbehandling härav uppdrog miljödatanämnden åt Statskontoret att vidareutveckla termer, blanketter och rutiner i syfte att stödja de produktkontrollerande myndigheterna i uppbyggnaden av deras verksamhet. Vidare genomfördes under våren 1975 ett försök med terminalbaserade ADB-rutiner vid Socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Med ledning av bl. a. erfarenheterna härav har socialstyrelsen därefter i egen regi låtit utveckla ett datorbaserat läkemedelsinformationssystem, SWEDIS.

Projektet har därefter successivt kommit att uppdelas i sinsemellan ganska olika aktiviteter. Under senare tid har sålunda formellt funnits fem olika pågående eller planerade delprojekt. Dessa redovisas var för sig i det följande.

M1-06:I Produktregister m. m.

a) Produktkontrollnämndens produktregister Efter hemställan härom från produktkontrollnämnden i början av år 1975 har miljödatanämnden därefter biträtt produktkontrollnämnden i dess projekt avseende uppläggning av ett s. k. produktregister med stöd av lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Sålunda har Statskontoret på miljödatanämndens uppdrag och i samarbete med produktkontrollnämnden genomfört systemutredning m. m. för det aktuella registret. Detta omfattar numera vissa grunddata om förekomsten av kemikalier och kemisk-tekniska produkter på den svenska marknaden. En vidare uppgiftsinsamling har därefter inletts av innefattande även uppgifter om bl. a. produktkontrollnämnden beståndsdelar i varorna.

Miljödatanämnden har för sin del avslutat uppbyggnadsstödet beträffande datahanteringsrutiner m. m. i och med utgången av budgetåret 1978/79.

b) Kemiskt substansregister Frågan om direktinformation (till skillnad från bibliografisk information) om kemiska ämnen har behandlats i MI-arbetet såväl inom projektet MI-O6 som inom vissa andra projekt. Under beteckningen

40 av uppdrag Genomförande miljödaranämndens

kemiskt substansregister har miljödatanämnden under innevarande budgetår tagit upp en liten och väl avgränsad men från informationssynpunkt betydelsefull del av frågan. Sålunda har en systemutredning påbörjats vilken skall närmare precisera behov av och förslag till rutiner för ett synonym- och hänvisningsregister beträffande information som genereras inom landet. Det rör sig således i första hand om synonyma svenska benämningar på kemiska ämnen samt s. k. pekare till informationskällor, vilka i sin tur upptar direktinformation eller eventuellt bibliografiska data om ämnet i fråga. Substansregistret blir härigenom främst ett hjälpmedel för senare åtkomst av information via andra källor. l förekommande fall kommer miljödatanämnden att genomföra en försöksverksamhet under budgetåret 1980/81.

Denna aktivitet behandlas närmare i avsnitt 7.5.1.

MI-06:2 Registrering av miljöfarligt avfall

MKU hade ansett det angeläget att om avfall skulle ingå i uppgifter MI. På miljödatanämndens uppdrag utvecklade Statskontoret ett för hantering av uppgifter om miljöfarligt avfall, vilket system redovisades i slutet av år 1975. Efter det att förordningen (SFS om avfall trätt i kraft 1975-07-01, med vissa 1975:346) miljöfarligt regler om deklaration om miljöfarligt avfall m. m. (jfr avsnitt 1.3 i denna rapport), beslöts med stöd härav om en deklaration avseende

en del av år 1976. Härvid användes bl. a. de av Statskontoret

framtagna blanketterna. Miljödatanämnden bidrog även med vissa medel i samband med utvärdering av deklarationsomgången jämte försök med en statistisk bearbetning av deklarationsuppgifterna. det sistnämnda genom uppdrag bl. a. till statistiska centralbyrån.

En ny avfallsdeklaration genomfördes därefter av naturvårdsverket (som ansvarig myndighet enligt förordningen) beträffande en del av år 1978. Ett urval av företag lämnade uppgifter om avfallstyp och avfallsmängd jämte omhändertagandemetoder m. m. på en blankett som väsentligt omarbetats med ledning av tidigare erfarenheter. Miljödatanämnden har biträtt naturvårdsverket med vissa projektmedel och personella insatser såväl beträffande förarbete som genomförande och visst efterarbete i samband med 1978 års deklaration.

F. n. förarbete inom naturvårdsverket för att genomföra en pågår fullständig deklaration av i princip allt miljöfarligt avfall beträffande kalenderåret 1980.

Genomförande av miljödatanämrzderzs uppdrag 4]

MI-06:3 Dokumentation över ADB på miljöområdet

I en tidigare rapport från Statskontoret rörande det övergripande projektet med beteckningen MI-06 hade bl. a. föreslagits utarbetande av en s. k. MI-termkatalog, innehållande systematiskt samlade och specificerade termer inom främst miljövårdens informationssystem, MI.

Arbetet i MI-06:3 är inriktat mot att ta fram underlagsdelprojektet material för att underlätta målsättningarna i miljödatanämndens program ”Samordning av ADB”, speciellt delprogrammet Regler för informationsbehandling”. l och med budgetåret 1977/78 påbörjades ett arbete rörande katalogisering och beskrivning av dels ADB-system i allmänhet, vilka kan vara av intresse i ett miljövårdsarbete, dels närmare beskrivningar av MI-termer jämte uppgifter om rutiner, program och register i de aktuella Ml-systemen. Arbetet har hittills resulterat i två separata publikationer (provutgåvor). Härutöver sker fortlöpande kontakter och visst informationsutbyte med övriga nordiska länder samt med ett stort antal intresserade inom landet. Under rubriken ”MI-kontaktdagar prövas numera även en form för forum för informationsutbyte och för diskussion om samordningsbehov då det gäller hanteringsrutiner för miljödata av olika slag.

Efter ytterligare utvärdering av katalogerna kan det under nästa budgetår eventuellt bli aktuellt med fortsatt skriftlig dokumentation över ADB på miljöområdet, liksom med ett begränsat projektstöd i konkreta systemarbeten vad gäller vissa praktiskt/tekniska samordningsfrågor avseende några system med miljödata. Vidare kommer ett antal mindre delaktiviteter att genomföras. vilka föreslagits vid MI-kontaktdagarna.

Dessa frågor behandlas vidare i kapitel 4 om samordning av miljödata m. m.

M1-06:4 Försök med registrering av kemiska ämnens biologiska

effekter

Principen att söka tillvarata och registrera viss information i det ögonblick den av andra skäl tas fram, t. ex. som ett led i en löpande ärendehandläggning hos myndighet, ligger bakom denna projektrubrik. Förutsättningarna för ett begränsat försök härvidlag kommer att närmare prövas under nästa budgetår.

42 Genomförande av miljödatanämndens uppdrag

Ml-06:5 Förmedling av utländska informationstjiinsrer

I ett inledande skede av detta delprojekt drevs en försöksverksamhet med utnyttjande av utländska informationskällor på miljöområdet under beteckningen Ml-KOM. Verksamheten har sedermera vidgats i och med att man under våren 1979 beslöt ta ett samlat grepp på referensfunktionerna i miljödatanämndens projektverksamhet. Ett försök med hänvisningsservice bedrivs numera under beteckningen MI-REF, för MI-referensservice. I samband med utvärderingen av Ml-KOM framkom även behov av viss utbildning, i första hand beträffande utländska informationstjänster och informationskällor. en verksamhet som numera redovisas under Ml-23. Inom projektet ramen för det här förevarande delprojektet har vidare visst stöd givits till arbetarskyddsstyrelsen i en försöksverksamhet med den s. k. CIS-databasen från International Labour Organization (ILO). vilken innehåller referenser till litteratur inom arbetarskyddsområdet och angränsande discipliner.

Miljödatanämndens uppgift att vara nationellt kontaktorgan för Sverige till International Register of Toxic Chemicals Potentially (IRPTC) sker formellt inom ramen för MI-06:5. delprojektet Verksamheten i fråga berörs närmare i avsnitt 7.5.1.

MI-REF

Inom ramen för MI-REF bevakas fortlöpande utbudet av såväl svenska som utländska informationskällor på miljöområdet och kontakterna förstärks och kompletteras när det gäller organisationer med resurser för miljöinformation. förmedlas till både Frågor svenska och utländska informationskällor och av viss kompletteras direkt sökservice hos miljödatanämnden i om databaser som fråga inte är kommersiellt tillgängliga inom landet. Detta gäller tills vidare ett speciellt system med kemisk information. är att så Syftet långt möjligt utröna behovet av allmän referensservice inom miljöområdet och genom en försöksverksamhet få ett för till underlag förslag utformning av servicen i framtiden. I verksamheten planeras vidare några publikationer av hänvisningskaraktär.

Projektet MI-22, som avser Sveriges medverkan i FN:s internationella referenssystem för miljöinformation, INFOterra, är arbetsmässigt helt integrerat i MI-REF-verksamheten, men redovisas separat i det följande.

Försöksverksamheten i MI-RiiF avses även under

pågå budgetåret

1980/81, då en särskild utvärdering också kommer att genomföras.

Genomförande av miljödrzranämizdens uppdrag 43

Frågan om en allmän informationsservice med referenser till informationskällor m. m. behandlas i kapitel 8. medan hänvisningsservice och andra former för informationstjänster beträffande delområdet toxikologi tas upp i kapitel 7 i denna rapport.

MI-07 Information om livsmedel

Som framgått av avsnitt 3.1.5 har projektet avrapporterats till regeringen våren 1979, ehuru försöksverksamheten tills vidare ligger kvar hos miljödatanämnden som ett MI-projekt.

De ADB-rutiner inklusive blanketter för inrapportering m. m., som hittills praktiskt testats, har avsett analysdata från den offentliga livsmedelskontrollen, dvs. hälsovårdsnåmndernas provtagning enligt livsmedelslagstiftningen. Vissa förändringar härvidlag är f. n. under diskussion efter förslag från livsmedelsverket. Några ytterligare erfarenheter och förslag beträffande MI-07-systemet redovisas i kapitel 4.

Ett systemförslag om information om förpackningsmaterial, med koppling till livsmedelsverkets system för livsmedelstillsatser (SLIT),

har utarbetats av Statskontoret på miljödatanämndens uppdrag och redovisades 1977. Bl. a. på grund av omläggning (konvertering) av

SLIT till minidator har någon försöksverksamhet ej aktualiserats under miljödatanämndens planeringsperiod.

M1-08 Information om arbetsmiljön

Miljökontrollutredningen hade räknat med att i varje fall en registrering i Ml skulle ske av varor och ämnen som är av intresse från arbetsmiljösynpunkt. Enligt prop. 1974:46 skulle även annan information av betydelse då det gäller arbetsmiljön ingå enligt vad som närmare kunde komma fram genom överväganden av miljödatanämnden. Ett systemförslag utarbetades av Statskontoret på miljödatanämndens uppdrag och redovisades i början av 1976. Härvid föreslogs en etappvis uppbyggnad av ett ADB-stöd inom arbetsmiljöområdet jämte ett begränsat försök.

Verksamheten uppdelades senare i två delprojekt varvid huvuddelen av delprojektet MI-08:1 “ADB i tillsynen av arbetsställen avrapporterades till regeringen våren 1979. ehuru försöksverksamheten tills vidare ligger kvar hos miljödatanämnden som ett Ml-projekt (se avsnitt 3.1.6). Det rör sig här om ett administrativt system för uppgifter om företag och inspektionsåtgärder m. m. som framkommer i yrkesinspektionens tillsynsverksamhet. Systemet skall sedan

44 Genomförande av miljödaranämrzdens uppdrag

medge att den grundläggande arbetsställeregistreringen successivt kan byggas ut med uppgifter som direkt eller indirekt beskriver arbetsmiljön och förhållandena på enskilda arbetsplatser. F. n. pågår ett sådant försök i form av registrering av uppgifter om och resultat från verkställda yrkeshygieniska mätningar. -Inom ramen för detta delprojekt har tidigare också lämnats visst projektstöd till arbetarskyddsstyrelsen, via Statskontoret, beträffande uppbyggnaden av styrelsens register över skyddsombud.

Det andra delprojektet, MI-08:2 ”ADB av information om arbetstagares hälsa” har bedrivits som en särskild aktivitet fr. 0. m. budgetåret 1977/78 med projektledningen förlagd till arbetarskyddsstyrelsen. I ett pågående försök med av som registrering arbetstagare exponerats för bly har främst prövats vilka ADBmöjligheter tekniken erbjuder som stödfunktion vid bearbetinsamling, lagring, ning och återkoppling av exponeringsinformation. Det rör sig här om personanknuten information (biologiska mätdata). Försöksverksamheten är begränsad till att avse ca 1/3 av berörda arbetsställen. Provtagningen är obligatorisk enligt gällande bestämmelser och den information som framkommer med av MI—08~verksamheten hjälp delges bl. a. berörda arbetstagare successivt.

Under det närmaste året planeras försöksverksamheten i MI-08:2 bli utsträckt till att avse ytterligare ett par miljöfaktorer. av helt annan typ än bly för att även mera generella modeller för hantering av exponeringsdata skall kunna prövas. Det är att långsiktiga syftet sådana rutiner skall kunna ingå i dvs. etiologiska informationssystem, system där personanknutna om såväl som uppgifter exponering iakttagna effekter skall kunna underlätta studier av orsakssamband mellan miljöfaktorer och skadliga effekter på människans hälsa.

Ytterligare synpunkter och förslag beträffande arbetsmiljöinformationen med utgångspunkt från MI-08 lämnas i 4. projektet kapitel

M1-09 Samordning av vid akuta informationsbehandling förgiftningsfall Miljökontrollutredningen hade föreslagit att man särskilt skulle utreda olika metoder för att snabbt tillhandahålla den information som bl. a. giftinformationscentralen och de yrkesmedicinska klinikerna behöver för att besvara frågor vid akuta En förgiftningsfall. sådan utredning verkställdes senare av Statskontoret på miljödatanämndens uppdrag och redovisades i slutet av år 1976. Med utgångspunkt från förslagen i denna utredning har därefter ett antal olika delaktiviteter bedrivits under MI-projektrubrik. Några är

av miljödarar:ämne/ens uppdrag 45 Genomförande

direkt inriktade på att understödja och utveckla giftinformationsccntralens möjligheter att snabbt ge god information då det gäller akuta eller tillbud till sådana såväl i hemmen som i arbetslivet förgiftningar eller andra En mindre delaktivitet är ett försök med sammanhang. rapportering av kemikalieolyckor där även frågan om akuta miljörisker och där flera olika intressenter medverkar. ingår

a) MI-verksamhet vid giftinformationscentralen Hösten 1977 ett utrednings- och påbörjade miljödatanämnden för ett särskilt informationsåtervinningssystem för utvecklingsarbete (GlC). Centralen, som har en dygnetgiftinformationscentralen runt-jour, har under en lång tids verksamhet byggt upp ett omfattande arkiv med ämnes- och produktinformation rörande akuta för människa och motåtgärder vid inträfförgiftningsrisker lämpliga fad visade att datorstödda rutiner är det förgiftning. Utredningen enda realistiska alternativet för GIC:s informationshantering. (Ett inledande terminalförsök har senare utförts. vilket gett positivt resultat. Blanketter med en ny och gemensam strukturering av GIC:s av äldre till grundmaterial har framtagits och överföringen uppgifter detta format har inletts. Arbetet innebär en omredigering och i förekommande fall uppdatering av informationen. Det nya underlaäven de manuella rutiner som måste fortsåttas till dess get underlättar ett är i full funktion. Den senare frågan är i sin lämpligt ADB-system tur till frågan om GIC:s möjligheter att få utnyttja lämplig kopplad Denna har av miljödatanämnden initierats hos datorkapacitet. fråga Karolinska sjukhuset och statskontoret.

kommer att även under nästa budgetår fortsätta Miljödatanämnden med stöd till GIC för att förbereda en snabb övergång till för informationsåtervinning. Detta inneterminal/datoranvändning bär fortsatt av information till det nya underlaget och i överföring förekommande fall försök med registreringsrutiner och systemutveckling när frågan om datorkapacitet är löst.

För att förbättra GIC:s att lämna information då det möjligheter i arbetslivet har miljödatanämnden under gäller akuta förgiftningar tre år avsatt särskilda medel motsvarande drygt 2 personår/år för informationsinsamling och akutriskbedömning beträffande ett antal industrikemikalier. som inte tidigare ingick i GIC:s informationsmaterial. Det beräknas att sammanställningar av uppgifter och kommer att vara genomförda för ungefär 130 ämnen bedömningar vid av innevarande då miljödzrtanämndens stöd utgången budgetår. till denna verksamhet upphör.

Ytterligare ett led i den samlade för GIC:s informationsunplanen

46 Genomförande av miljödatøznämtidens SOU 1980:34 uppdrag

= derlag gäller epikrisbearbetning (epikris sammanfattning av sjukhusjournal). Ett ADB-program för insamling av epikriser har framtagits och använts vid av genomgång socialstyrelsens diagnosregister. Ett försök med av en redan ADB-rutin tillämpning befintlig kommer att genomföras inom kort för bearbetning av viss epikrisinformation. Försöket kommer att utvärderas under nästa budgetår. Miljödatanämndens stöd innefattar emellertid endast hantesjälva ringsrutinerna för informationen, inte den expertinsats som sedan erfordras för att dra slutsatser ur materialet och därigenom generera ett nytt informationsunderlag.

Vissa frågor om information och för information hanteringsrutiner hos giftinformationscentralen utvecklas vidare i avsnitt 7.5.1 och berörs översiktligt i avsnitt 7.6.4.

b) Försök med rapportering av kemikalieolyckor I Statskontorets ovan nämnda rapport också viss och ingick utredning förslag beträffande åtgärder för att informationsbehov vid tillgodose akuta miljöhot. Det sades att även området på räddningstjänst behövs en jourverksamhet från giftinformationscentralen.

En konkret verksamhet som diskuterats är frågan om en systematisk av Motiven härför skulle vara att rapportering kemikalieolyckor. skapa underlag för rådgivning i samband med inträffade kemikalieolyckor där bl. a. miljön hotas och att för i skapa underlag utbildning räddningstjänst och bedöma insatta och räddnings- saneringsåtgärder etc. samt dra slutsatser beträffande i framtiden. åtgärder Miljödatanämnden har nyligen inlett ett försök med tidsbegränsat rapportering av kemikalieolyckor med en rikstäckande omfattning. Rapporteringen sker till statens brandnämnd särskilt fastställd på blankett. Under samordning av statens brandnämnd kommer en särskild vari utvärderingsgrupp, bl. a. personal från GIC avses medverka, att gå igenom och bedöma materialet. Utvärderingen kommer att genomföras under nästa Först härefter kan det budgetår. sålunda bli aktuellt att ta ställning till om en sådan rapportering bör fortsätta i mera permanenta former eller ej.

Verksamheten i behandlas också i avsnitt 7.5.1 fråga i det följande.

M1-10 Modellförsök med ADB av information för att belysa sambandet mellan vissa substanser och teratogena effekter

Miljökontrollutredningen (MKU) hade understrukit att information om ämnens effekter övervägande är av sådan karaktär att den

SOU 198022-1 Genomförzuzde av miIjÖdatanämrzzlerzs uppdrag 47

förutsätter att en sakkunnig bedömning gjorts. Önskemål hade dock framförts att MI skulle kunna underlätta åtkomsten av i princip all relevant information om ett visst ämne och dess biologiska effekter i olika avseenden. Uppbyggnaden av dylika informationssamlingar förutsatte enligt MKU att en internationell samverkan kommer till stånd. Utredningen ansåg det emellertid vara möjligt att inom ramen för MI söka angripa problematiken inom ett väl avgränsat effektområde. Syftet härmed skulle vara dels att inom landet samla erfarenhet från detta slag av arbete, även datatekniskt. dels att internationellt kunna tillhandahålla information i utbyte mot annan information. Med hänvisning till det arbete, som redan pågick inom landet med litteratursamling jämte redigering av uppgifterna vad gäller ämnens teratogena effekter (fostermissbildningar), föreslog MKU ett modellförsök på detta område.

Projektarbetet har fullgjorts av Medicinska informationscentralen. MIC, som numera är en del av Karolinska institutets bibliotek- och informationscentral. I projektet har vidare bl. a. en särskild vetenskaplig konsult medverkat. Projektarbetet började budgetåret 1975/ 76 och avslutades för miljödatanämndens del under hösten 1979. då också en särskild av verksamheten genomfördes. l utvärdering verksamheten har byggts upp en faktadatabas med uppgifter från laboratorieundersökningar (på djur) eller fall dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen av fosterskador eller andra reproduktionstoxikologiska effekter hos människor. Då utvärderingen gjordes hade uppgifter från drygt 180 dokument registrerats i databasen.

I projektet har krävts ett omfattande utvecklingsarbete både då det gällt att definiera vetenskapliga problemställningar, fastlägga principer för extraktion av uppgifter ur litteraturen och format för dessa m. m. och att utveckla lämpliga datarutiner och program för bearbetning etc. Erfarenheterna av extraktionsförfarande och utnyttjande efter en inledande fas ledde till beslut om viss fortsättning och förändringar i en avslutande fas av försöket. Kontakter har under tiden byggts upp med internationell vetenskaplig expertis inom området för medverkan i utvärdering av de dokument som utgör grunden för faktadatabasen. Den nya information som därvid genererats ingår i basen tillsammans med de uppgifter som härrör direkt ur respektive dokument.

Miljödatanämnden avser att under nästa budgetår i samarbete med MIC försöka få fram konkreta uppgifter om det internationella intresset för ett samarbete/arbetsfördelning beträffande uppbyggnad av faktadatabaser inom det toxikologiska området. Häri innefattas

48 Genomförande av miljödatzzrzämrzdens uppdrag

således även den här aktuella verksamheten. Dessa utvecklas frågor närmare i avsnitt 7.5.1.

Ml-20 Information om och

forsknings- undersökningsverksamhet MKU hade föreslagit att bl a uppgifter om och underforskningssökningsverksamhet på miljövårdsområdet skulle registreras i MI och åt Statskontoret utredningen uppdrog att göra en systemutredning beträffande en sådan aktivitet. Med utgångspunkt från statskontorets förslag inledde miljödatanämnden år 1975 en försöksverksamhet med registrering av referenser till och forskningsprojekt annan undersökningsverksamhet inom miljövårdsområdet. Vidare registreras referenser till framkomna Verksamheten är rapporter. baserad på ADB-rutiner. Informationsservicen omfattade från början enbart katalogutgivning, serien Svensk miljöforskning. jämte viss dokumentservice, men har senare utökats genom att även själva databasen numera är tillgänglig för externa användare för terminalsökningar.

Inrapporteringsrutinerna bygger på frivillig medverkan från ett relativt stort antal vilka organisationer, antingen är anslagsgivande organ eller som eljest erbjudit sig att insamla och vidarebefordra erforderliga uppgifter enligt den av miljödatanämnden fastställda blanketten.

Databasen omfattar fn ca 9000 referenser och en kontinuerlig fortsatt uppbyggnad kommer att ske även under nästa budgetår. Likaså kommer att fortsätta. katalogutgivningen

Den numera omfattande och väl inarbetade verksamheten utvärderades av en särskild grupp under hösten 1979.

Detta projekt behandlas ingående i 8 i miljödatanämndens kapitel förslag om den framtida försörjningen med information på miljövårdsområdet.

M1-21 Registrering av material i myndigheters akter

Miljökontrollutredningen hade föreslagit att dokument av olika slag, som finns hos myndigheterna, skall registreras i form av referenser i MI. Härvid åsyftades framför allt dokumentation om viss varas eller visst kemiskt ämnes verkningar m m. Förutom att underlätta för de olika myndigheterna att ta del av den dokumentationen tillgängliga kunde en praktisk tillämpning vara att söka undvika dubbelarbete

Genomförande av miljödataziänzndens uppdrag 49

beträffande produktutredningar eller att på ett enkelt sätt få en referens till en annan myndighets beslut eller yttrande i någon fråga av gemensamt intresse. På uppdrag av miljödatanämnden genomförde Statskontoret det inledande utrednings- och utvecklingsarbetet, vilket redovisades mot slutet av år 1975. Miljödatanämnden har därefter successivt startat och genomfört ett antal olika delaktiviteter inom ramen för nämnda projektrubrik. Formellt är projektet numera indelat i två Dessa redovisas för sig i det följande. delprojekt.

M1-21:1 Registrering av material i myndigheters akter

rubrik går igen också i rubriceringen av detta Huvudprojektets delprojekt eftersom det här direkt rör sig om att inom en och samma försöksverksamhet registrera referenser till dokument (inom det kemiska området) hos Registrering och bearbetnågra myndigheter. ning görs med ADB-teknik. Databasen används dels för produktion av vissa listor som underlag för informationssökning, dels för sökning via terminal. l försöket prövas om registreringen underlättar de myndigheternas överblick över samt om deltagande eget material informationsutbytet mellan myndigheter/enheter kan förbättras. av material sker från ett antal olika enheter inom tre Inregistrering myndigheter, nämligen arbetarskyddsstyrelsen. livsmedelsverket och statens brandnämnd. Dessa över var sin deldatabas. förfogar deltar numera i försöket Ytterligare några myndigheter/enheter genom att söka information med de hjälpmedel som innefattas i verksamheten.

MI-21-modellen medger vissa variationer av systemets utformning och verksamheten har i stor utsträckning anpassats efter varje behov. Det förekommer således vissa skillnader vad myndighets avser dokumenttyper som registreras och uppgifter som registreras om varje dokument. Även inrapporteringsrutiner och listuttag har efter de förutsättningar som föreligger hos respektive anpassats Mest karakteristiskt för verksamheten är att urvalet av myndighet. dokument i stor utsträckning är knutet till den administrativa ärendehandläggningen och framför allt till utgående skrivelser. även registrering av andra dokumenttyper vilket i Systemet medger viss mån också har utnyttjats.

Verksamheten utvärderades genom en särskild grupp under föregående budgetår, vilket föranledde miljödatanämnden att därefter besluta om en utvidgning och fortsättning av försöket. Miljödatanämnden avser att bedriva verksamheten under återstoden av planeringsperioden tom utgången av budgetåret 1980/81 under vilken tid en tilläggsutvärdering även kommer att genomföras.

50 Genomförande av miljédataniimndens uppdrag

Denna skall framför allt avse om av att en viss frågan nyttan myndighet/enhet kan utnyttja material från andra inregistrerande parter i samma datasystem.

Frågan om MI-Zl-modellens användbarhet och den fortsatta utvecklingen behandlas närmare i avsnitt 7.5.1 i det följande.

En viss som genomförts av informationskällor. vilka kan registrering utnyttjas vid epidemiologiska hör numera undersökningar. sakligt hemma inom projektet MI-34, och tas därför under den upp projektrubriken.

M1-21:2 Handbok om regler om kemikalier

Delprojektrubriken är numera alltför begränsad med till de hänsyn produkter som tas fram i verksamheten. Det rör sig f n om två olika handböcker, vilka har karaktär av hänvisningspublikationer.

Efter en första provutgåva utgav miljödatanämnden sommaren 1979 en publikation med rubriken Vad gäller om kemiska ämnen? En vägledning till författningar, allmänna råd m m. En ny. uppdaterad utgåva av denna handbok skall enligt miljödatanämndens planläggning ges ut under nästa budgetår.

Den andra skriften i projektet har rubriken Kemiska handböcker och skyddsblad - en till information om kemiska ämnen. vägledning Här rör det sig om provutgåva, vilken utvärderades under hösten 1979. Miljödatanämnden har beslutat utge en och uppdautvidgad terad utgåva härav i en mera definitiv form.

Dessa båda typer av hänvisningspublikationer behandlas vidare i avsnitt 7.5.1.

MI-22 Försöksverksamhet med stödinsatser till det internationella referenssystemet för miljöinformation (INFOterra) Det svenska stödet till INFOterra betecknat skedde (tidigare lRS) inledningsvis i form av en försöksverksamhet. Numera har verksamheten inom miljödatanämnden en löpande karaktär till följd av de åtaganden som gjorts från svensk sida (jfr avsnitt 1.4). Verksamheten består i att kontinuerligt följa och låta inregistrera svenska informationskällor i systemet samt i en av i båda förmedling frågor riktningarna inom systemet. dock huvudsakligen av förmedling frågor från utlandet till svenska informationskällor. Miljödatanämnden har även i stor utsträckning dessa kompletterat arbetsuppgifter

Genomförande av m1lj(3daram’irrmdens uppdrag 51

genom att aktivt delta i det internationella samarbetet rörande fortsatt utveckling av lNFOterra. Ett relativt stort arbete har lagts ned på att utforma och föra fram i sådana förslag sammanhang. Nämnden deltar även i ett nordiskt samarbete mellan de olika ländernas kontaktenheter för INFOterra. Den svenska verksamheten fortsätter i miljödatanämndens regi i oförändrad omfattning enligt plan även under budgetåret 1980/81.

Det framtida internationella samarbetet genom INFOterra behandlas vidare i kapitel 8 i denna rapport.

M1-23 Biblioteks- och dokumentationsservice på miljöområdet Detta projekt innefattar numera flera olika delaktiviteter. Projektarbetet inleddes genom en särskild av miljödatanämnden i utredning samverkan med några myndigheter verksamma inom miljövårdsområdet för att få fram förslag till hur biblioteks- och dokumentationsservicen på miljöområdet i framtiden skulle vara utformad. Man syftade därmed till en effektiv sådan service med viss tyngdpunkt i myndigheternas egen biblioteksverksamhet.

En delaktivitet som direkt har sin grund i den nämnda utredningen gäller lokalisering av tidskrifter på miljöområdet hos några myndigheter. Förbättrade, gemensamma rutiner för tidskriftsredovisningen hos statens naturvårdsverk, livsmedelsverket och arbetarskyddsstyrelsen har utarbetats liksom ett datorbaserat registrerings- och sökprogram. En gemensam katalog har tagits fram med hjälp av datorprogrammet. Häri ingår även en särredovisning över periodika på det toxikologiska området. Nyttan av de olika förteckningarna håller fn på att utvärderas. Miljödatanämnden förutsätter att de utvecklade hanteringsrutinerna och datorprogrammen kommer att tillämpas hos de tre myndigheterna även under nästa budgetår. varvid nämnden är beredd att täcka datorkostnaden. Miljödatanämnden avser även att undersöka behovet av ett mera omfattande hjälpmedel för lokalisering av tidskrifter på rr.iljöområdet. I förekommande fall kan ett avgränsat försök bli aktuellt under nästa budgetår. De båda här nämnda aktiviteterna berörs ytterligare i kapitel 8.

En mindre, numera avslutad delaktivitet i projektet har inneburit ett stöd till naturvårdsverket i en försöksverksamhet med utvärdering av nyttan för svenska användare av visst dokumentariskt material som härrör från den amerikanska miljövårdsmyndigheten, EPA.

I ett tidigare försök med utnyttjande av utländska databaser (jfr

52 Genomförande av miljödaranämndens uppdrag SOU l98llzl4

delprojektet Ml-U6:5 i det föregående) hade klart framkommit önskemål om mer målgruppsanpassad marknadsföring (för ökat utnyttjande) och bättre användarutbildning för dessa tjänster. Med början hösten 1978 har miljödatanämnden därefter anordnat olika former för utbildning om informationstjänster och informationskällor, både utländska och svenska. En grundkurs i miljöinformatik omfattande tre veckor har givits med deltagande av personal från arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket.

Det långsiktiga syftet kan sägas vara att genom att öka kunskapen hos myndigheternas personal om informationssökning dels stimulera till användning av de resurser och den information som faktiskt finns, dels ge underlag för bedömning inom myndigheten var gränsen för bästa effektivitet ligger, dvs hur långt man bör bygga ut sina egna interna informations- och dokumentationsrutiner respektive när externa specialistfunktioner bör anlitas. I en uppföljning härav inom myndigheterna stöder miljödatanämnden de försök som där startats med datorbaserade litteratursökningar genom att ståilla kvalificerad personal till förfogande som handledare.

Det har även anordnats särskilda seminarier i miljöinformatik och en introduktionskurs rörande miljödatabaser på det nordiska datanätet SCANNET med från en rad olika Försöksdeltagare organisationer. vis har också några korta informationsprogram presenterats vid några universitets- och högskoleinstitutioner. Utbildningsverksamheten fortsätter under miljödatanämndens planeringsperiod varvid man kommer att eftersträva att nå en bredare intressentkrets än hittills.

Frågan om utbildning rörande informationstjänster m m i allmänhet på miljövårdsområdet utvecklas närmare av miljödatanämnden i kapitel 8. Förslag om utbildning vad gäller användandet av olika informationskällor inom det toxikologiska området framförs också i avsnitt 7.3.2.

Ytterligare en delaktivitet i projektet Ml-23 är följande. Under innevarande budgetår har påbörjats en försöksverksamhet med indexering och dataregistrering av toxikologisk litteratur enligt enhetliga principer vid några myndigheter. Rutinerna är här speciellt anpassade för vetenskapliga dokument. Försöksverksamheten syftar till utvärdering av flera olika dokumentationsfunktioner. Deltagande parter (fn arbetsenheter hos fem olika miljövårdsmyndigheter inklusive miljödatanämnden) bör få underlag för bedömning om det för vars och ens egen del lönar sig att bygga interna datoriserade litteraturreferensregister på det toxikologiska området. Miljödata-

SOU 1980224 Genamférzmde av miljddataniimndens uppdrag 53

nämnden har särskilt intresse av att utröna nyttan av att via databasen öka tillgängligheten av kriteriadokument och andra litteratursammanställningar som sällan finns registrerade i kommersiella databaser eller som är att få fram därur som svåråtkomliga grupp betraktade. Man bör vidare få erfarenhet av för- och nackdelar med samverkan mellan flera registrerande parter. 1 miljödatanämndens generella utvärdering ingår också en detaljerad analys av det använda systemet och dess komponenter. Hit hör bl a en hierarkiskt uppbyggd toxikologisk nyckelordsförteckning, vilken utvecklats inom miljödatanämnden. Det i försöket använda med bl a vissa systemet. funktioner för termer enligt denna typ av förteckning, har inte heller prövats för motsvarande ändamål tidigare inom landet.

En utvärdering av försöket med den toxikologiska litteraturindexeringen och databasen kommer att göras under hösten 1980. Viss verksamhet med sådan beräknas under hela nästa indexering pågå budgetår under MI-projektrubrik. Frågan om behovet av och formerna för en toxikologisk litteraturindexering i framtiden tas upp i avsnitt 7.5.1 i det följande.

M1-34 Utredning om miljöfaktorer som påverkar människan Detta projekt inleddes under innevarande men hade budgetår diskuterats och planerats långt tidigare. BI a hade miljödatanämnden 1975 anordnat en särskild konferens där man behandlade möjligheterna att använda MI som stöd vid en samordnad av planering epidemiologisk verksamhet i Sverige, med speciell inriktning på hälsoeffekter av miljön. Ett konkret arbete under år 1979 (formellt i projektet MI-21) har resulterat i en provutgåva av en katalog och register över informationskällor som kan utnyttjas vid epidemiologiska undersökningar. Provutgåvan utvärderas fn och det kan eventuellt bli aktuellt med ytterligare någon upplaga under miljödatanämndens planeringsperiod. Också andra MI-projekt innefattar funktioner eller information som kan användas för att underlätta vetenskapliga studier om samband mellan miljöfaktorer och skador på människans hälsa, t ex delprojektet MI-O8:2 som omnämnts i det föregående. I anslutning till miljödatanämndens utredning om ett program för övervakning av miljökvalitet (jfr avsnitt 3.1.1) framfördes vidare - såväl från nämnden vissa synpunkter själv som från -— behov av till remissorgan på tillgång uppgifter om miljöfaktorer, exempelvis kemiska ämnen, som kan utgöra en fara för människans hälsa.

Det nu aktuella projektet allmän över det

innefattarzen översyn

underlag som fn tas fram för att belysa samband mellan miljöfakto-

54 Genomförande av milj0darandmndens uppdrag

rer och hälsoskador eller risker härför. Det kan vidare bli aktuellt att utveckla en modell för hur en uppgiftsinsamling kan se ut, tex inom en viss typ av område, för att fylla informationsbehovet i ett system för epidemiologisk bevakning. Planering och genomförande av delar av arbetet sker efter samråd med bl a cancerkommittén (S 1979:07). Under budgetåret 1980/81 avses en uppföljning ske av en eller flera frågeställningar från den översiktliga informationsutredningen.

Miljödatanämnden tar upp och utvecklar hithörande frågor i kapitel 6.

MI-35 Utredning om publikationer på miljöområdet Med ledning av de erfarenheter som framkommit i miljödatanämndens egen verksamhet, bl a arbetet med olika publikationer, påbörjades år 1977 en planering för ett särskilt projekt med ovan nämnda rubrik (jfr bilaga 2). Det egentliga arbetet inleddes därefter under budgetåret 1978/79 med sikte på en översyn av informationsutbudet i fråga om publikationer på miljöområdet vilken skulle resultera i ett Miljödatanämnden beslöt vidare publikationsprogram. att man i skulle vikt vid frågan om projektarbetet lägga särskild behovet av och möjligheten att ta fram en bok om miljökvalitet med beaktande av miljösituationen och utvecklingen på miljöområdet i vid bemärkelse. Senare har man skiljt ut den s k miljökvalitetsredovisningen som en särskild delaktivitet i projektet.

Det allmänna utredningsarbetet har bl a innefattat en inventering och en exemplifierande beskrivning av statliga miljöpublikationer i form av en provutgåva. Detta arbete har kompletterats med en riktad behovsstudie och har bl a lett fram till vissa konkreta förslag till publikationer av hänvisningskaraktär att om möjligt utges av miljödatanämnden inom nämndens planeringsperiod. Den fortsatta verksamheten med hithörande frågor kommer därför att ske inom ramen för den s k MI-REF-verksamheten (se delprojektet MI-06:5). Miljödatanämnden tar också upp frågan om behovet av publikationer på miljöområdet i kapitel 8.

En mycket ingående planering inklusive en riktad behovsstudie på ett tidigt stadium inledde den nu pågående delaktivitcten med en svensk miljökvalitetsredovisning. Eftersom det här är fråga om en typ av verksamhet och uppläggning av redovisningen. till vilken direkta förebilder saknas inom landet, har det krävts omfattande kontakter med expertis såväl inom som utom miljövårdsadministrationen för att komma fram till en plan för struktur och innehåll i en första provutgåva. Ett betydande antal experter är vidare fn engagerade i

Genomförande av miljödarcznäzntzderzs uppdrag 55

ett arbete med texter eller underlag till texter. En provutgåva väntas föreligga under hösten 1980, vilken därefter kommer att utvärderas. l kapitel 8 har miljödatanämnden närmare utvecklat såväl syftet med den nuvarande projektverksamheten som förslag för framtiden vad gäller publikationer med miljökvalitetsredovisning.

MI-40 Allmänt utvecklingsarbete på miljöstatistikens område

I miljökontrollutredningens betänkande föreslogs vissa konkreta statistikprojekt ingå i MI jämte ett allmänt miljöstatistiskt utvecklingsarbete. Projektet MI-40 är uppdelat i ett antal delaktiviteter med olika inriktning men med det gemensamma syftet att mera detaljerat utreda dels hur den statistiska informationen bör utformas för att motsvara skilda intressenters behov, dels vilka produktionsmöjligheter som finns, i första hand genom att befintligt administrativt material utnyttjas. Arbetet skall i förekommande fall ge underlag för förslag till löpande miljöstatistik, jfr projektet MI-44 om Miljöstatistisk årsbok.

Projektansvarig är statistiska centralbyrån, SCB. där arbetet utförs inom avdelningen för areell statistik.

Projektet Ml-4O avsåg ursprungligen statistisk metodutvecklingt ex i samband med utredningen om ett program för miljökvalitetsövervakning. Numera hänförs samtliga aktiviteter med statistisk utveckling (jfr projektöversikten i bilaga 3) till ett och samma huvudprojekt. Aktuella delaktiviteter är följande 1. frågor rörande materialflödesbeskrivningar (materialbalanser) 2. statistik över och hantering av hälso- och miljöfarliga import varor 3. statistik över med miljöfarlig verksamhet och över anläggningar emissioner 4. internationellt miljöstatistiskt samarbete.

I delaktiviteten 1 har man haft kadmium som modellsubstans men även studerat vissa internationella arbeten inom området. Aktiviteten avslutas som i och med budgetåret 1979/80. MI-projekt

I delaktiviteten 2 har området bekämpningsmedelsanvändning Här f n en metodstudie beträffande regionala data prioriterats. pågår om användning av sådana varor bl a genom uppgifter från lantbrukarna Vidare ingår frågan om användning av centrala själva. hos (i samarbete med försäljningsuppgifter produktkontrollnämnden statens naturvârdsverk). Delaktiviteten fortsätter under budgetåret

56 Genomförande av miljödatanämndens uppdrag

1980/81, varvid också frågan om statistik från dets k produktregistret hos produktkontrollnämnden aktualiseras.

Inom delaktiviteten 3 har gjorts försök att framställa statistik över emissioner med hjälp av de uppgifter från tillsynen enligt miljöskyddslagen, som registreras i projektet MI-O1. Man har också prövat att utnyttja annat administrativt material och t ex gjort s k schablonberäkningar baserade på uppgifter hos SCB och hos naturvårdsverket. Delaktiviteten fortsätter under budgetåret 1980/81.

Det internationella samarbetet i delaktiviteten har främst inneburit sammanställningar till ett projekt inom OECD rörande miljötillstån-

det (State of the Environment) men även viss av andra

bevakning internationella projekt t ex inom FN och FN-organ som ECE (= FNs ekonomiska kommission för Detta arbete fortsätter i Europa). tillämpliga delar även under nästkommande budgetår.

[fråga om resultaten gäller generellt att i allmänhet förutsättningarna varit sådana att någon särskild för statistikframställdatainsamling ning inte kunnat genomföras. har därför Produktionsmöjligheterna blivit helt beroende av tillgång och kvalitet redan på befintliga grunddata. En slutsats beträffande de här aktuella delaktiviteterna är att ökad enhetlighet i själva och därmed vissa datainsamlingen förändringar i nuvarande skulle erfordras om insamlingsrutiner administrativa data skall kunna bättre utnyttjas även för statistikändamål.

Miljödatanämnden behandlar frågor om den framtida miljöstatistiken i kapitel 5.

M1-44 Miljöstatistisk årsbok

Bakgrunden till projektarbetet med en årsbok har miljöstatistisk redan berörts i avsnitt 3.1.4. Härav också vilka i framgår resultat, form av publikationer, som hittills framkommit inom projektet. Statistiska centralbyrån (SCB), har fr o m 1974/75 haft budgetåret miljödatanämndens uppdrag att planera och utge en miljöstatistisk årsbok (MÅ) och erhållit vissa härför. Efter det att den projektmedel första vid kalenderårsskiftet 1975/76 provutgåvan förelåg och synpunkter härpå inhämtats från ett stort antal remissorgan, beslöt miljödatanämnden som framgått om en uppdelning av MÅ två på volymer, en med statistik över naturmiljön och en med statistik över arbetsmiljön. Arbetet som dittills utförts enbart inom avdelningen för areell statistik därefter uppdelades inom SCB så att centralbyråns

av uppdrag 57 Genomförande miljädarcmämndens

för individstatistik beträffande verksamheten avdelning inkopplades rörande en särskild arbetsmiljöstatistik.

F n SCB enligt beslut en speciell genomför miljödatanämndens i årsboken med hänsyn till framkomna behov. analys om sakinnehåll datatillgång rn m. Resultaten skall ligga till grund för en flerårsplan för MÅ. med innehåll i om En delutredning (i samband planerat fråga utförs därvid av statens naturvårdsverk. Av naturmiljöstatistiken) skall bl a hur insatserna från olika dataleverantörer till planen framgå boken bör se ut och hur de eventuellt behöver samordnas.

Miljödatanämndens synpunkter och förslag beträffande den framtida miljöstatistiken och Miljöstatistisk årsbok utvecklas i kapitel 5.

årsbok - MI-44:I Miljöstatistisk naturmiljön årsbok - Den första egentliga utgåvan av Miljöstatistisk naturmiljön omkring halvårsskiftet 1977/78. Denna del av verksamheten förelåg avrapporterades därefter särskilt av miljödatanämnden till regeringen varefter remissbehandling skedde genom jordbruksdepartementets De som därvid framkom kunde delvis försorg. synpunkter beaktas vid utarbetandet av nästa årgång av MAS naturmiljödel. vilken sommaren 1979. En ny volym är planerad att publicerades utkomma under första halvåret 1981.

M1-44:2 Miljöstatistik årsbok - arbetsmiljön

I den första av den årsboken var provutgåvan miljöstatistiska av mycket Efter ett omfattanbehandlingen arbetsmiljön begränsad. de arbete utkom därefter sommaren 1979 publikationen Miljöstatistisk årsbok 1978 — arbetsmiljön (provutgåva). Boken remissbehandlades genom miljödatanämndens försorg.

Arbetet med av MÅ fortsätter under innevarande arbetsmiljödelen och nästa som ett med uppföljning av vissa budgetår Ml-projekt uppgifter och förberedelser för en ny utgåva senast under budgetåret 1981/82, dvs i detta fall efter utgången av mil_jödatanämndens planeringsperiod och som en ren SCB-aktivitet.

Den statistik som hittills boken kommer i första hand från medtagitsi SCB, varvid undersökningen om människors levnadsförhållanden är den dominerande statistikkällan. Ett särskilt arbete har här initierats av SCB angående vidare utveckling av statistiken över arbetsmiljön och dess samspel med individen. På miljödatanämndens uppdrag utförs fn en förstudie inom SCB beträffande ett antal principiella

58 Genomförande av miljödatrztzzimrzderzs uppdrag

frågor i dessa sammanhang inklusive förslag till särskilda undersökningar mm. Häri ingår bla en avseende metodundersökning mätmetoderna rörande tex i förhålarbetsmiljön intervjumetoden lande till fysikaliska eller mätdata. Det torde närmast biologiska ankomma SCB att senare ta på ställning till genomförandet av de erforderliga undersökningarna och utvecklingsarbetet i syfte att förbättra möjligheterna till en god arbetsmiljöstatistik. Några särskilda medel härför har inte upptagits i miljödatanämndens budgetförslag för året 1980/81.

MI-50 Publikationer (MI-NYTT)

I miljödatanämndens externa informationsverksamhet om utvecklingsarbetet med MI och om de servicefunktioner och publikationer som försöksvis tillhandahålls från nämnden, har av utgivningen nyhetsbladet MI-NYTT varit ett återkommande, väsentligt inslag. Man söker också att i viss mån informera om andra informationskällor. Samtidigt innebär tidskriften att man testar ett sätt att informera, vilket bl a sker genom läsarreaktioner. om abonneförfrågningar mang på tidskriften och av andra eller beställningar publikationer tjänster på basis av material i MI-NYTT. Några ytterligare detaljer om tidskriften av kapitel framgår 8 där miljödatanämnden allmänt berör frågan om publikationer och hänvisningsservice på miljöområdet. Tidskriften utkomma med nummer även under planeras några nästa budgetår.

Utredningsprojektet TOX

Arbetet i detta utredningsprojekt inleddes i månad juni 1979 till följd av beslut regeringens i maj samma år att uppdra till miljödatanämnden att utreda vissa frågor rörande informationsservice .toxikologisk (jfr avsnitt 1.2). En med från nämndens arbetsgrupp projektledare kansli har därefter under resten av året och början av innevarande år verkställt det grundläggande bakom utredningsarbetet miljödatanämndens och förslag rörande resurser redovisning och organisation för toxikologisk informationsservice i 7 i denna kapitel rapport. Projektarbetet är härigenom avslutat. Miljödatanämnden avser dock att under resten av sin i sin samlade planeringsperiod projektverksamhet särskilt söka få fram underlag, som ger ytterligare detaljinformation då det gäller av resurser och rutiner för en uppbyggnad toxikologisk informationsservice (se även avsnitt 7.8).

Genomförande av miljädøztanärøzndens uppdrag 59

3.3.3 Kostnader Kostnaderna för MI-projektverksamheten kan indelas efter

I. Utrednings- och utvecklingsarbete under MKU tom 1974- 06-30

II. Utrednings- och utvecklingsarbete under miljödatanämnden fr 0 m 1974-07-01

MKUs kostnader för projektverksamhet torde enligt uppgift ha uppgått till ca 3 milj kr. Häri ingår emellertid inte kostnader för kommitténs egen verksamhet.

Kostnaderna för miljödatanämndens verksamhet fördelar sig som följer

Budgetår 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 Kostnader Kr 3 079 000 4 312 000 5 092 000 7 313 000 8 083 000

Under femårsperioden 1974-79 uppgår kostnaderna således till sammanlagt nära 28 milj kr. Närmare detaljer framgår av underlagsmaterialet. Statskontoret har till samtidigt bidragit MI-projekten med insatser motsvarande ca 4,7 milj kr.

Utöver ovan redovisade kostnader för Ml har även några andra myndigheter som berörts av MI-projekten deltagit med egen personal i mindre eller större omfattning utan att erhålla särskild ersättning härför. Härutöver har vidare ett stort antal personer från myndigheter och andra intressenter deltagit i arbete inom referensgrupper o dyl. Kostnaderna för dessa båda former av medverkan i MI-projekten är svåra att uppskatta och ingår således ej i ovan nämnda siffror.

För budgetåret 1979/80 har till miljödatanämnden anvisats 6 765 000 kr. Miljödatanämnden föreslås enligt budgetpropositionen 1980 (bilaga 13) få ett anslag om 7 253 000 för budgetåret 1980/81.

3.4 av

Utvärdering MI-projekten

Utgångspunkter En stor del av miljödatanämndens arbete har skett i form av

60 Genomförande av mi/jödaranämndeirs

uppcirczg

försöksverksamhet. Denna har främst inneburit att nya

hanteringsrutiner för miljöinformation utvecklats och prövats, att nya produk-

ter i form av publikationer tagits fram och att olika former för samverkan mellan flera intressenter testats.

Det ligger i en försöksverksamhets natur att erfarenheterna härav skall

tjäna som ledning för beslut om och i så fall hur man sedan går

vidare. Hithörande MI-projekt eller delaktiviteter inom MI-projekt,

som utgörs av försöksverksamhet, bör därför utvärderas på lämpligt

sätt. Syftet med en sådan utvärdering skall således vara framåtblick-

ande: på basis av en efterkalkyl av hittills uppkomna nyttoeffekter i

förhållande till kostnaderna för ett visst andra

MI-projekt jämte relevanta faktorer skall en förkalkyl göras för en tänkt framtida

verksamhet.

Eftersom MI-projekten sinsemellan är mycket olika kunde man redan från början utgå från att skilda skulle tillvägagångssätt

erfordras, inte minst av rent praktiska skäl. för att få fram

underlag för slutsatseri respektive utvärdering. Miljödatanämnden har härvid använt sig av hela skalan från sedvanliga med ibland remissomgängar

relativt ostrukturerade synpunkter från remissorganen till mera

precisa kostnads/nyttaanalyser för vissa fall eller rutiner. Nämnden

har emellertid

även gjort försök att mera generellt se på metoder och möjligheter för av Avsikten med en sådan utvärdering MI-projekten.

analys har varit att om nivån i

möjligt höja utvärderingsarbetet jämfört med vad som mera rutinmässigt brukar utföras i detta hänseende. Några erfarenheter av de härvidprincipiella problemen

lag refereras kort i det följande. Vidare lämnas exempel olika

på tillvägagångssätt i utvärderingsarbetet.

Problem

En generell svårighet gäller metodologin i utvärderingsarbetet.

Om det är fråga om att ersätta en viss befintlig rutin - ofta manuell- med en annan, t ex en ADB-rutin. med hänsyn till att en stor mängd uppgifter skall hanteras, finns i viss utsträckning etablerade förfaringssätt för bedömning av effektivitetsförändringar och inverkan på arbetsmiljön för dem som handhar de nya rutinerna m m. Något svårare kan vara att söka bedöma eventuella ambitionsnivåhöjande effekter genom att de nya rutinerna medger bearbetningar som inte var möjliga med det tidigare arbetssättet. Detsamma gäller. ibland i ännu högre grad, för nya produkter eller hjälpmedel, vilka således inte direkt ersätter en viss rutin. De kan indirekt komma att underlätta eller minska omfattningen av någon befintlig rutin men torde ofta framförallt vara ambitionsnivåhöjande. dvs de ger möjligheter att utföra arbetsmoment vilka tidigare kanske inte var möjliga eller i praktiken tog för lång tid vilket vanligen innebar att de kostade för mycket.

av Öl

SOU l98tlz24 (1en0n1j(2‘rm1(Ie /niljÖdara/zämnderzs uppdrag

Nyttan av helt nya bearbetningsmöjligheter för uppgifter av olika slag eller ny information i särskilt bearbetad eller eljest mera lättillgänglig form än tidigare kan ofta vara vansklig att värdera. Där föreligger sålunda bl a påtagliga svårigheter att få fram konkreta exempel på vad t ex avsaknaden av ett visst informationsunderlag skulle ha betytt i någon bestämd tidigare beslutssituation liksom exempel på tänkbara sådana situationer i framtiden. Här kan vidare ställas frågan vad värdet är. kostnadsmässigt eller på annat sätt beskrivet, av att vinna exempelvis en timme i åtkomsttid för en viss information vid en kemikalietransportolycka (jfr projekten MI-09 och T()X) eller värdet av att kunna sammanställa resultaten av särskilda yrkeshygieniska mätningar från olika slag av arbetsplatser inom landet (jfr projektet MI-08). Värdet av det förra blir uppenbarligen beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Värdet av det senare skulle kunna mätas i två steg. dels som förbättrade arbetsmöjligheter hos den ansvariga myndigheten. dels - och mera relevant —som förbättrad arbetsmiljö till följd av någon åtgärd föranledd av det första steget. Man kommer härvid således över på att det ibland egentligen skulle gälla att söka uppskatta värdet av en viss samhällelig verksamhet. Detsamma gäller t ex i fråga om mera allmänna informationsbefrämjande åtgärder. Vad är exempelvis värdet av en förbättrad miljöstatistik (jfr projektet MI-44) eller den kommande miljökvalitetsredovisningen (jfr projektet MI-35) för allmänheten. massmedia. den politiska debatten och besluten?

Det är uppenbart att åtskilliga huvudfrågor beträffande MI-projekten inte är specifika för just denna verksamhet utan sammanhänger med allmänna politiska och ekonomiska värderingar i samhället. Miljödatanämnden har härvid för sin del närmast haft att fullfölja de intentioner, som låg bakom statsmakternas tidigare nämnda beslut år

1974 om behovet av väsentligt förbättrade och utbyggda informationshanteringsrutiner i miljövårdsarbetet, och inte att göra nya

värderingar härav.

En för MI-arbetet mera speciell fråga rörande projektutvärdering

kan emellertid också nämnas. Denna sammanhänger med att den för

projekten och därmed för utvärderingsarbetet ansvariga organisatio-

nen inte är densamma som intressenterna eller

(miljödatanämnden)

avnämarna av de aktiviteter som utvecklats. Den primära nyttobedömningen, med eller utan redovisat underlag härför, måste göras av intressenterna själva.

Om intressenterna, vilket ofta visar sig vara fallet. har svårt att uppställa mål för sin totala verksamhet i operationella termer. så har man också motsvarande att mera konkret bedöma nyttoeffekten för den svårigheter egna verksamheten av en viss MI-aktivitet. Nyttan i en situation med resursprioritering blir givetvis ännu svårare att överblicka om den alternativa resursanvändningen inte är given från början eller lika för alla intressenter.

I några fall. beträffande informationsservice. har det vidare visat sig svårt att med en rimlig satsning på ren försöksverksamhet få kontakt

62 Genomförande av miljödarzzrzämnciens uppdrag

med tillräckligt många potentiella avnämare av skilda kategorier för att medge ett bra utvärderingsunderlag.

Miljödatanämnden vill emellertid här understryka att .de delvis mycket outvecklade metoder som finns för värdering av samhällelig verksamhet som här avses. liksom praktiska begränsningar i möjligheterna att få fram mera enhetligt underlag i utvärderingen inom flera MI-projekt m m inte innebär att utvärderingsarbetet skulle sakna betydelse. Resultatet av analysen pekar emellertid på att det är svårt, annat än punktvis, att genomföra utvärderingar som fyller högt ställda krav på en kostnads/nyttaanalys. [mycket stor utsträckning är man således alltjämt hänvisad till icke kvantifierade uppskattningar eller andra former för bedömningar inklusive policysynpunkter m m, som kan erhållas från olika intressenter i MI-projekten.

Exempel på utvärderingar I underlagsmaterialet eller annat bakgrundsmaterial som man där refererar till finns detaljredovisningar av varje utvärdering som hittills gjorts. Vissa projekt eller aktiviteter har utvärderats genom miljödatanämndens försorg vid mer än ett tillfälle, ibland med litet olika angreppspunkter. Andra kommer att utvärderas senare, dock utan att detta förhållande inverkar på de principiella förslag som miljödatanämnden kommer att redovisa i avdelning II i det följande av denna rapport.

I några projekt har det primära utvärderingsarbetet genomförts av särskilda grupper med representation även från miljödatanämndens ledamöter och/eller från dess kansli. Så har skett beträffande av några de kostnadsmässigt större bl a MI-01 med ADB i projekten tillsynen enligt miljöskyddslagstiftningen (detta projekt har som tidigare framgått redan föranlett vissa beslut hos statsmakterna), MI-O7 med ett ADB-system för analysresultat i den offentliga livsmedelskontrollen samt MI-08:1 med ADB vid arbetställeregistreringen inom arbetarskyddsverket. Ett annat exempel är projektet MI-20 med registrering av forsknings- och undersökningsverksamhet på miljöområdet, där en första utvärdering gjordes genom en traditionell remiss till ett stort antal intressenter vid en relativt tidig tidpunkt men där en särskilt tillkallad grupp under hösten 1979 sökt få fram ett väsentligt utvidgat utvärderingsunderlag.

Frågemetoden vad gäller bl a attityder och med varierande inslag av direkta, kvantifierade effektivitetsuppskattningar från de tillfrågade har använts för flera av de inom MI utvecklade ADB-systemen. ibland i kombination med andra metoder att få fram synpunkter från

SOU 1980224

Genomförande av nziljözluru/z(int/ideas uppdrag 63

intressenterna. Detta

gäller bl a den nyss nämnda arbetsställeregistreringen. Ett annat exempel är den första mera

systematiska

utvärderingen av projektet MI-21 med registrering av visst material i myndigheters akter. Beträffande vilka

publikationer, i princip alltid

först förelegat som en har provutgåva, genomgående tillämpats antingen traditionella remisser med eller utan strukturerat frågeunderlag till myndigheter och andra organisationer eller alternativt

enkäter ställda till personer, ibland i kombination med riktad

distribution av ifrågavarande Detta de provutgåva. gäller exempelvis första utgâvorna av miljöstatistisk årsbok och (projektet MI-44)

handböcker av typen Vad gäller om kemiska ämnen

(projektet

MI-21:2).

I samtliga fall har det ytterst varit miljödatanämnden själv som tagit ställning till de framkomna primära och deras utvärderingsresultaten relevans med hänsyn till använda metoder och till andra aktiviteter med informationshantering och informationsbehov i miljövårdsarbetet. Miljödatanämnden har sålunda i sina bl a eftersträbedömningar

vat en helhetsbild. som inte alltid varit

möjlig att få i de avgränsade

utvärderingarna.

OLIKA TYPER AV INFORMATION

Man brukar skilja mellan O direkta uppgifter. hämtade från en informationskälla och 0 indirekta uppgifter. som innebär hänvisning till cn informaitionskalla.

I utvecklingen av MI arbetar man med båda typerna av uppgifter och man arbetar både med datateknik. ADB. och med andra hjälpmedel.

Bearbetning av direkta uppgifter sker också i MI-projekten, Detta kan resultera i en ny informationskälla t ex en bok där mycket detaljrik information från andra källor komprimerats och därigenom gjorts mera överskådlig. Genom att information hämtats från flera olika källor kan nya samband eller andra nya slutsatser också framkomma. Bearbetning leder alltså ibland till helt ny information. En sådan mer kvalificerad bearbetning måste alltid helt eller delvis göras av vetenskapliga experter eller andra som kan just den del av miljöområdet som bearbetningen gäller.

När det gäller hänvisning till informationskiillor sker en annan sorts bearbetning. Här skall man i kortregister. bokform. kataloger eller databaser ordna ett stort material på ett för :användaren tillgängligt sätt t ex med olika ingångar. uppslagsord. Beskrivning av informationskällorna samt text från och värderingar av källornas användbarhet för olika slag av frågor kan ingå i denna form av bearbetning.

64 Genomförande av miljödatarzämndens uppdrag

VAD MENAS MED MILJÖINFORMATION?

Arbetet med att utveckla Miljövårdens Informationssystem, MI, har lagts upp på bred front. Miljöinformation i samband med MI blir då uppgifter av olika slag som behövs i ett miljövårdsarbete såväl i den allmänna miljön, inklusive naturmiljön, som i arbetsmiljön.

Uppgifterna skulle tex kunna avse maskinparken på en viss arbetsplats, mängden utsläpp till ett vattendrag av ett farligt ämne från en fabrik, mängden avfall av en viss typ, bestämmelser i ett annat land om tillåten mängd av en livsmedelstillsats, forskningsresultat som belyser ett kemiskt ämnes farliga egenskaper osv. Information av typen allmänna tekniska, sociala eller demografiska uppgifter kan ibland visserligen behövas i ett miljövårdsarbete men ryms inte i begreppet miljöinformation.

De uppgifter det är fråga om kan finnas i anteckningar, i ärenden hos myndigheter inom och utom landet, i rapporter, böcker, föreskriftsserier m m.

De finns alltså i regel -först - i skriftlig form någonstans. Ibland har delar av dessa uppgifter eller av dem sedan beskrivningar förts över till register el dyl på kort eller i maskinläsbar form. I det senare fallet behövs datorutrustning jämte program för datorns arbete för att man skall få ”tillbaka” informationen. Det händer även att uppgifter finns enbart i maskinläsbar form. Många människor har också kunskaper och erfarenheter som kanske inte finns utskrivna eller intalade på band men som dessa personer kan ta fram vid behov och andra delge människor.

Orden information och uppgift används ofta synonymt. Ibland

talar man också om data, även om det ordet kanske är vanligast

för rent siffermässiga uppgifter. Ett råd: leta inte efter skillnader mellan de här uttrycken om inte särskiljande definitioner

tillhandahålls.

Avd Il

överväganden

och

förslag

Uppläggning av redovisningen och motiven härför Uppläggningen av avdelning II av denna rapport med överväganden och förslag följer i princip liknande tankegångar som ligger bakom miljödatanämndens nuvarande programindelning av sin verksamhet. Denna har beskrivits i kapitel 3 i det föregående. Det kan sålunda erinras om att nämnden arbetar med två program, Samordning av ADB (program 1) och Informationsservice på miljöområdet (program 2). I II har emellertid avdelning några väsentliga sakfrågor i stället sammanförts under ett antal särskilda kapitelrubriker.

I 4 med rubriken kapitel Samordning av miljödata m m behandlas en rad frågor som huvudsakligen aktualiserats i miljödatanämndens program 1. Observera dock att frågorna getts en mera generell karaktär (samordning av miljödata i stället för samordning av ADB) även om de praktiska och ekonomiska aspekterna på samordning av miljödata givetvis överväger just beträffande datoriserade system.

Kapitel 5, Miljöstatistik och frågan om Miljöstatistisk årsbok, rör företeelser som dels har med samordning av miljödata att göra, dels är en form av miljöinformationsservice, jfr miljödatanämndens program 2. Nämnden har valt att behandla hithörande frågor i ett särskilt kapitel.

Kapitel 6 om ett s k epidemiologiskt program för utredning och övervakning vad gäller miljöfaktorer och människors hälsa behandlar en mycket speciell fråga som likaså innefattar aspekter såväl på samordning av miljödata som informationsservice på miljöområdet. Med hänsyn till de synpunkter och förslag som närmare utvecklas av miljödatanämnden i detta sammanhang ryms här också andra apsekter som måhända går längre än begreppet miljövårdens informationssystem och som i varje fall inte annat än översiktligt kunnat utvecklas av miljödatanämnden. Nämnden har därför ansett det befogat att ta upp denna speciella fråga i ett särskilt kapitel.

Kapitlen 7 och 8 behandlar båda informationsservice på miljöområdet, jfr miljödatanämndens program 2. Skillnaden är att i kapitel 7 har man valt att koncentrera sig på ett sakområde inom speciellt miljöområdet, nämligen toxikologisk information. Kapitel 8 rör allmän miljöinformationsservice. Härmed skulle då dels åsyftas verksamheter, befintliga eller framtida, som rör andra sakområden än det toxikologiska i den mån sådana kan särskiljas, dels verksamheter som skall vara generellt giltiga för hela miljövårdsområdet och som därigenom i större eller mindre grad även kan innefatta toxikologisk information.

Det finns också olikheter mellan underlaget till kapitlen 7 och 8. En stor del av underlagsmaterialet om informationsbehovet m m till kapitel 7 rörande en toxikologisk informationsservice har i framtagits anslutning till det speciella uppdrag som lades på miljödatanämnden av regeringen våren 1979 och som redan omnämnts i 2 och 3. kapitlen Härtill kommer givetvis vissa erfarenheter och slutsatser som kunnat dras från delar av nämndens övriga projektverksamhet m m. Kapitel 8 däremot baseras nästan helt på erfarenheter i miljödatanämndens försöksverksamhet/projekt så som dessa hittills drivits. Här ingår i tillämpliga delar också frågor om informationsbehov m m men inte inriktade på något avgränsat sakområde så som fallet är med redovisningen i kapitel 7.

Med hänsyn till vad som nyss sagts och till att de toxikologiska frågorna alldeles speciellt skär tvärsigenom stora delar av miljövårdsarbetet och är av gemensamt intresse för ett stort antal mycket intressenter har miljödatanämnden kommit fram till att man under alla omständigheter bör lägga ett samlat för den förslag just toxikologiska informationsservicen, i princip komplett vad gäller innehåll, resurser, organisation m m. Så har skett i kapitel 7, vilket härigenom blivit avsevärt längre än övriga kapitel. När miljödatanämnden därefter i kapitel 8 diskuterar allmän miljöinformationsservice sker det vad gäller organisation m m med utgångspunkt dels från befintliga verksamheter och organisationer, dels också från det förslag som nämnden sålunda lagt i det närmast föregående kapitlet om nya resurser och organisation för den toxikologiska informationsservicen.

I ett avslutande avsnitt med rubriken Sammanfattning och slutsatser förs de olika delförslagen samman till en paketlösning. Härigenom framkommer det samlade resultatet av uppdraget att ”lämna förslag om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten inom miljövårdens informationssystem.

SOU 1980224 Samordning av miljödata m. m. 67

4 Samordning

av

miljödata

m m

4.1 Utgångspunkter

Tidigare förslag och riktlinjer

Frågan om samordning av miljödata var av avgörande betydelse i tidigare förslag om ett miljövårdens MI, och informationssystem, ligger också i riktlinjerna för utvecklingsarbetet med MI. Samordningen avser här i första hand sådan information som genereras inom

landet.

Mil jökontrollutredningen, MKU, hade föreslagit att erforderlig information till myndigheter och andra berörda borde kunna erhållas genom uppbyggnad av ett samlat (kursiverat här) ADB-system för insamling, lagring och bearbetning av miljödata. Vikten av standardisering också av steget före”, dvs av mät- och analysmetoder, där

det bedrivs såväl ett nationellt som internationellt arbete, hade också betonats såväl av MKU som i prop 1974:46 om av ett

utvecklingen informationssystem för miljövården, m m.

MKU redovisade sitt förslag till innehåll i MI i fyra huvudområden, nämligen information om miljöpåverkande faktorer, miljösituationen och miljöutvecklingen, naturresurser och naturresursutnyttjandet samt övrig information. Till det sistnämnda hör bl a information om forsknings- och undersökningsverksamhet. Inom det första huvudområdet föreslog utredningen registrering av data som genereras huvudsakligen i administrativ verksamhet som produktkontroll (hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel, livsmedel), tillsyn enligt miljöskyddslagen m fl lagstiftningar, uppgifter om avfall och avfallsbehandling m m. Inom det andra huvudområdet skulle information inhämtas från ett basdatanät för miljökontroll. I samtliga huvudområden ingick också viss närmare angiven statistik, varvid det tredje huvudområdet enbart upptog sådan. Frågor om miljöstatistik behandlar miljödatanämnden i kapitel 5 i det följande.

Härtill kom enligt direktiven till miljödatanämnden i propositionen 1974:46 att information av betydelse från arbetsmiljösynpunkt - utöver information om hälso- och miljöfarliga varor - skulle ingå i MI i den omfattning som närmare borde övervägas av miljödatanämnden.

68 Samordning av miljödata m. m. S()U 1980:34

Allmänna förutsättningar idag Det faktiska läget för förslag beträffande framtida miljöinformation av betydelse i miljövårdsarbetet är idag delvis annorlunda än då riktlinjerna för utvecklingen av MI ursprungligen drogs upp. Detta gäller inte minst för frågan om samordning av miljödata. Förändringarna är hänförliga dels till aktiviteter inom miljödatanämnden, dels till allmän teknisk utveckling och erfarenhet respektive utveckling och beslut rörande ansvar för ADB m m.

Det kan sålunda konstateras att större delen av de konkreta utrednings- och utvecklingsprojekt som förts fram av MKU numera är genomförda helt eller delvis. I fråga om systemutvecklingsprojekt gäller detta bl a administrativa system med ADB-rutiner för data i miljöskyddslagen (MI-Olzl), för registrering av tillsynen enligt produkter enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor (MI-06:1), för analysdata i livsmedelskontrollen (MI-07) och för uppgifter i tillsynen enligt arbetsmiljölagstiftningen (MI-08). I den mån dessa och andra MI-verksamheter inte redan är etablerade hos någon ansvarig myndighet, blir det således fråga om beslut härom, med hänsyn tagen till eventuella samordningsbehov.

Det hittillsvarande arbetet med MI har sammanfattningsvis bla inneburit

- att en samordning av basdata beträffande den yttre miljön kommit till stånd efter förslag från miljödatanämnden genom etablering av programmet för miljökvalitetsövervakning, PMK, med statens naturvårdsverk som ansvarig organisation

- att ett grundläggande utvecklingsarbete beträffande hanteringsrutiner m m numera fullgjorts i fråga om flera av de av MKU skisserade, mera omfattande administrativa ADB-systemen för miljödata

— att den i MKUs betänkande skisserade informationen inom olika delområden i MI i den fortsatta projektverksamheten inom miljödatanämnden kunnat brytas ned i mindre, sinsemellan ofta olikartade delar och analyseras för sig med hänsyn till bla samordningsbehovet

- att även i övrigt värdefulla erfarenheter och idéer framkommit såväl i den direkta försöksverksamheten inom miljödatanämnden som genom impulser utifrån.

SOU l980z24 Samordning av miljödata m. m. 69

I fråga om den tekniska ökar av utvecklingen gäller bl a att utbudet nästan färdiga ADB-system och av programvara som kräver jämförelsevis små insatser, även om priserna på den s k mjukvaran tenderar att öka i förhållande till hårdvaran, dvs maskinerna. De tidigare stordatorerna med system och samordningskrav anpassade härför kompletteras eller ersätts nu med minidatorer och minidatorsystem.

Förutsättningarna för maskinella sambearbetningsmöjligheter beträffande bl a miljödata kan tänkas minska i vissa fall till följd av denna utveckling mot användning av egna minidatorer inom olika myndigheter och andra organisationer. Häremot bör då ställas vissa positiva faktorer såsom ökade möjligheter till egna initiativ tex för programförbättringar eller för bättre åtkomst av andra slag av miljödata genom nya ADB-baserade registrerings-

och bearbetningsrutiner. Överföringsprogram från ett system till ett annat är

numera också möjliga i en helt annan utsträckning än tidigare. l många fall får man emellertid räkna med att tillämpning av gemensamma normer och koder m m för beskrivning av olika företeelser hos skilda intressenter med ibland skilda system och datorutrustning väsentligt förenklar och förbilligar de maskinella sambearbetningsmöjligheterna.

En annan förändring jämfört med den vid vilken utvecktidpunkt lingsarbetet med MI startade är att de större centrala myndigheterna på miljövårdsområdet är mera medvetna än om såväl de tidigare möjligheter som de problem ADB-tekniken kan medföra i verksamheten och att de strävar efter att bygga upp en egen kompetens på området. De har sålunda bättre än för ett antal år förutsättningar idag sedan att vidareutveckla sina själva behandlingsrutiner för miljödata och välja en ADB-teknisk lösning där detta är motiverat eller eljest vidareutveckla manuella hanteringsrutiner.

Frågan om ADB i statsförvaltningen, allmänt sett, har vidare nyligen gåtts igenom av statsmakterna som också här givit principiella riktlinjer om ansvar och ansvarsfördelning. hade sålunda Riksdagen att förra året ta ställning till regeringens proposition (1978/79:121) om användning av automatisk i statsförvaltdatabehandling (ADB) ningen. Ett_ av syftena var att förbättra statsmakternas insyn och styrmöjligheter på detta område. Andra frågor som behandlades var bl a hur bör bedrivas och datordriften systemutvecklingsarbetet organiseras i statsförvaltningen. Även som rör av frågor anskaffning ADB-utrustning, information om användningen av ADB i statsförvaltningen samt möjligheterna till samverkan med kommuner och landsting togs upp. Samtidigt som de enskilda ansvar myndigheternas för sina respektive planerade och pågående datorverksamheter slås fast, ställs här ökade krav på myndigheterna vid och nyutveckling introduktion av ADB-system. Särskilt skall finnas beslutsunderlag som vid behov skall kunna innan och fattar granskas regering riksdag

70 Samordning av miljödata m. m. SOU 1930:24

beslut åtminstone om större investeringar. Häri ligger också att samordningsmöjligheter i förekommande fall kan beaktas. Riksdagen anslöt i allt väsentligt till propositionens förslag med vissa sig

skärpningar beträffande bl a insynsmöjligheterna (FiU 1978/79:34

och rskr 1978/79:339).

Också den nyligen gjorda genomgången av frågan om rationalisering och ADB i statsförvaltningen på central myndighetsnivå (betänkandet SOU 1979:73) är av visst intresse i här förevarande sammanhang genom sin problemanalys och förslag rörande centralt myndighetsansvar bl a vad gäller samordning av ADB. Några större förändringar i detta hänseende beträffande främst Statskontorets nuvarande uppgifter (avseende den civila statsförvaltningen) föreslås däremot ej. Frågan torde också komma att underställas riksdagens prövning inom kort. Miljödatanämnden utgår i det följande från nu gällande instruktioner för myndigheterna och räknar inte med några sådana förändringar av själva den centrala samordningsfunktionen, vilka skulle kunna påverka exempelvis en diskussion om behovet av ett särskilt sektorsansvar för - vid sidan av miljödatasamordning vederbörande centrala statliga rationaliseringsorgan. Samordning av ADB inom MI har hela tiden bedrivits i nära samverkan med statskontoret. Miljödatanämnden har där utgått från Statskontorets ansvar för övergripande frågor om samordning av ADB inom statsförvaltningen i stort och sett miljödatanämnden som ett tills vidare sektorsansvarigt organ för samordning av ADB på mil jövårdsområdet. Miljödatanämnden ansåg i den tidigare nämnda rapporten Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)” att Statskontoret borde överta den verksamhet som benämndes Regler för informationsbehandling på miljöområdet” inom miljödatanämndens Samordning av ADB, då nämnden huvudprogram slutfört sitt utvecklingsarbete.

Speciella förutsättningar idag för vissa system Ytterligare en utgångspunkt när det gäller frågan om ansvaret för övriga MI-projekt, vilka utvecklats inom miljödatanämndens program Samordning av ADB delprogrammet ”Tekniskt bistånd”, är följande. Nämnden föreslog i den tidigare rapporten sålunda även att ansvaret för följande projekt och aktiviteter skulle övergå till de sakansvariga myndigheterna vid vissa närmare angivna tidpunkter, nämligen aktiviteterna MI-Olzl, MI—01:2, MI-01:3, MI-06:1, MI- 06:2, MI-07 och MI-08. Sedermera har statsmakterna som nämnts fattat ett sådant beslut beträffande MI—01:1 som är ett ADB-system för data i tillsynen enligt miljöskyddslagen. Ännu så länge deltar

SOU 1980224 Samordning av miljödata m. m. 71

endast ett begränsat antal länsstyrelser. Naturvårdsverket ansvarar emellertid för systemet som sådant.

Den verksamhet som här avsesi MI-06:1 till projektet gäller viss hjälp produktkontrollnämnden/naturvårdsverket rörande systemutveckling för det s k produktregistret. Eftersom registret av byggs upp myndigheten med stöd av lagstiftning erfordras formella beslut inga om Övertagande av ansvaret för verksamheten som sådan. Motiven för att ge stöd i uppbyggnaden under MI-projektrubrik (via Statskontoret) finns emellertid klart uttalade i för riktlinjerna utvecklingen av miljövårdens informationssystem. Miljödatanämnden har för sin del avslutat detta i och med uppbyggnadsstöd utgången av budgetåret 1978/79. Visst stöd har tidigare också getts till socialstyrelsen då det gäller läkemedelsavdelningens ADB-system för produkt- och ärendeinformation. MKU hade i dessa sammanhang även förutskickat omfattande av kemiska och toxikoloregistrering giska data beträffande alla kemiska substanser som direkt eller indirekt är föremål för kontroll inom landet. Man utgick emellertid ifrån att detta i praktiken antagligen förutsatte, att information finns tillgänglig i någon internationell databas, från vilken den direkt skulle kunna överföras till MI. Frågor om till kemisk och tillgänglighet toxikologisk information behandlas vidare i kapitel 7 i denna rapport.

En annan registrering som numera förutsätts ske med stöd av författning gäller miljöfarligt avfall, där naturvårdsverket, som har att administrera tillämpningen av bestämmelserna, får ett begränsat projektstöd från miljödatanämnden under projektbeteckningen MI-06:2. Det får närmast anses ankomma de främst berörda på myndigheterna, naturvårdsverket och hälsovårdsnämnderna, att definiera omfattningen av och sakinnehållet i de s k avfallsdeklarationerna med hänsyn till tillsynsverksamhetens behov. Miljödatanämnden återkommer emellertid helt kort till frågan i samband med miljöstatistiken (jfr avsnitt 5.3.3).

Projekten MI-07 och MI-08 rörande information om livsmedel respektive om arbetsmiljön kommer att behandlas mera i ingående avsnitt 4.2. De båda återstående av de här nämnda aktiviteterna, vilka främst avsett hanteringsrutiner för miljödata hos Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och hos naturvårdsverket vad gäller programmet för övervakning av mil jökvalitet (MI-01 :2 och MI—01:3), är enligt föreliggande planer inte aktuella under MIprojektrubrik efter utgången av budgetåret 1980/81. De berörda myndigheterna förutsätts ha egna resurser för den datasamordning som man i förekommande fall bedömer erforderlig.

72 Samordning av rniljödara m. m.

Några slutsatser En generell slutsats beträffande aktiviteter under MI-projektrubrik i framtiden blir följande. Sådana projekt, som startats eller vidareutvecklats av miljödatanämnden och som speciellt berör rutinerna i någon myndighets verksamhet, bör övergå helt till denna myndighet vid lämplig tidpunkt. En mellanställning intar projekt med flera registrerande intressenter. Om verksamheten inte klart kan hänföras till mera allmän extern informationsservice, bör utgångspunkten emellertid även här vara att parterna bör ta över ansvaret men tillsammans besluta om förläggning av driftsansvaret, erforderliga styrgrupper etc. Sistnämnda slag av MI-projekt aktualiseras i kapitlen 7 och 8.

På motsvarande sätt blir slutsatsen oförändrade ansvarsförhållanden när det gäller andra pågående verksamheter som ej utvecklats under MI-projektrubrik eller framtida sådana verksamheter beträffande miljöinformation inom en organisation. Detta gäller såväl statliga som andra organisationer som tar fram uppgifter eller sammanställer uppgifter eller på annat sätt hanterar ett information” av ”stycke intresse i ett miljövårdsarbete. Det ansvaret för informaprimära tionshanteringen ligger här på vederbörande organisation.

Med dessa blir utgångspunkter frågan om samordning av miljödata och annan information för inte en om att miljövårdsarbetet fråga flytta det formella ansvaret för och miljödatainsamling bearbetning m m från respektive organisationer till annan utan mera någon

renodlat en fråga om en kompletterande funktion

beträffande samordning. En sådan funktion kan vara koncentrerad hos antingen en organisation eller uppdelad påflera med närmare angivande av hur ansvaret i så fall är fördelat. Samverkan kan vara och/eller frivillig formellt reglerad...

Med dessa utgångspunkter förutsätts även att där genomgående finns ansvariga organisationer som har initiativskyldighet när det gäller miljödatainsamling på alla nivåer, centralt, regionalt och lokalt. Ytterst har ju statsmakterna alltid att här ändra eller möjlighet komplettera lagstiftning och myndighetsinstruktioner så att erforderlig insamling och bearbetning av miljödata säkerställs.

4.2 Vissa synpunkter och

förslag

Mot bakgrunden av riktlinjerna för av utvecklingen miljövårdens informationssystem, MI , och de övriga utgångspunkter beträffande samordning av miljödata, som lagts fast av miljödatanämnden i

Samordning av miljödata m. m. 73

avsnitt 4.1, tar här aktuella förslag sikte på dels vissa konkreta MI-projekt, dels allmänt frågan om samordning av miljödata och ansvar härför.

Som framgått kommer projekten MI-07 och MI-08 rörande viss information om livsmedel respektive om arbetsmiljön att behandlas i detta avsnitt. I båda fallen rör det sig om försöksverksamhet, beträffande MI-08 flera delaktiviteter, som utvecklats tillsammans med berörda myndigheter men med miljödatanämnden som ansvarigt organ. Den framtida ansvarsfrågan tas upp liksom frågan huruvida statsmakterna - redan nu - bör besluta om införande i hela landet av vissa rutiner från försöksverksamheten. Det kan därvid erinras om att projektet MI-07 med ADB-registrering av provtagning och i den offentliga livsmedelskontrollen förutom livsmeanalyser delsverket berör rutiner hos hälsovårdsnämnderna och hos anlitade ADB-systemet för arbetsställeregistrering i proanalyslaboratorier. MI-08 avser främst rutinerna hos yrkesinspektionen men även jektet vissa från den kommunala tillsynen har förutsätts ingå basuppgifter enligt upplåggningen i projektet.

I fråga om mera allmänna synpunkter och förslag beträffande samordning av miljödata aktualiseras i detta sammanhang särskilt MI-06:3 med rubriken ”Dokumentation av ADB”, som delprojektet

till viss del även ger underlag för en bredare diskussion än

Vidare hänvisas här bl a till ett nordiskt projektrubriken antyder. projektsamarbete under rubriken ”Karakterisering av miljödata”, vilket bedrivs med stöd av Nordiska ministerrådet (ämbetsmannakommittén för miljövårdsfrågor).

Information om livsmedel (projektet Ml-07) försöksverksamhet inom rubricerade projekt avser Pågående av särskilt utvecklade blanketter och registreringsrutiner användning för ADB-behandling av analysresultat från den offentliga livsmedelskontrollen (jfr kapitel 3).

Här anmälde i en särskild skrivelse till regeringen miljödatanämnden i 1979 (jfr avsnitt 3.1.5) att utvecklingsarbetet numera drivits så april att statens livsmedelsverk borde ta över ansvaret för verksamlångt heten. Det i överenskommelse med livsmedelsverket att så föreslogs borde ske fr o m budgetåret 1980/81. Samtidigt ansåg nämnden, i likhet med den särskilda som haft till uppgift att utvärdera grupp försöksverksamheten, att det ännu inte var möjligt att ta till ställning om systemet borde införas i hela landet eller ej. Huvudskälen var dels att det var svårt att överblicka utvecklingen beträffande lagstiftning

74 Samordning av miljödara m. m.

och policy m m som styr livsmedelskontrollen, dels att livsmedelsverket som huvudintressent haft relativt att begränsade möjligheter pröva systemets användbarhet för det löpande arbete som sker inom verket. Nämnden förordade emellertid starkt att verksamheten måste få fortsätta under ytterligare tid som ett försök för att någon ställning därefter skulle kunna tas bättre på grunder.

Skrivelsen remissbehandlades genom förjordbruksdepartementets sorg. Remissinstanserna var överlag inne på att försöksverksamheten borde få fortsätta.

Som framgått ligger projektet tills vidare kvar hos miljödatanämnden.

Vid miljödatanämndens kontakter med företrädare för förnyade livsmedelsverket i år har upplysts att verkets styrelse bl a beslutat om ett förslag till ändrade föreskrifter för den livsmedelskonoffentliga trollen. Innebörden är att hälsovårdsnämndernas skulle provtagning utgöras av mera ”riktade” skulle undersökningar. Härigenom underlaget för MI-O7 kunna avsevärt förändras. Å ena sidan skulle möjligheten öka för livsmedelsverket att följa sådana speciellt vad gäller hygienkraven (mikrobiologiska undersökningar) känsliga varugrupper. Å andra sidan skulle minska att få den möjligheten bredare överblicken över tillståndet hos livsmedlen i allmänhet som de nuvarande bestämmelserna syftar till.

Vad gäller det sistnämnda har dock vid livsmedelsverkets sammanställningar av provtagningsresultaten med hjälp av systemet MI-07 visat sig att spridningen på varor som analyserats fn är så stor att det statistiska underlaget för bedömningar av enskilda varugrupper blir med dåligt undantag för de allra största grupperna. Andra sammanställningsmöjligheter prövas emellertid också inom verket i syfte att optimera och precisera möjligheterna att utnyttja den information som kan fås fram med hjälp av MI-07-systemet.

Det är inte att redan nu söka bedöma möjligt vad eventuella förändringar i regler och rutiner för den offentliga livsmedelskontrollen skulle kunna få för inverkan behovet av ett på hjälpsystem av typ MI-07. Det är tänkbart att behovet totalt sett kan komma att minska. Miljödatanämnden kommer emellertid att eftersträva en så långt möjligt oförändrad försöksverksamhet tills så att vidare, ytterligare underlag kan komma fram för ett till ställningstagande MI-07-systemets användbarhet och MI-07-verksamhetens omfattning i framtiden.

Främst gäller det att studera effekterna av ett nytt provtagningsmön-

Samordning av miljödata m. m. 75

ster som kan samarbetsrutinerna mellan deltagande lokala påverka laboratorier och livsmedelsverket. Även kraven på uttag från registret samt att på annat sätt få in motsvarande möjligheterna

information behöver utredas. Miljödatanämnden och statens livsme-

delsverk kommer att gemensamt söka att belysa dessa frågor. Nämnden vill i övrigt hänvisa till sitt tidigare förslag att statens

livsmedelsverk i förekommande fall bör ta över ansvaret för

verksamheten så snart som möjligt, dvs i varje fall fr 0 m 1981/82,

Detta bör nämndens mening kunna ske helt oberoende av

enligt

beslut om verksamhetens framtida omfattning.

om av det nuvarande Ml-07-systemet för

Frågan samordning

livsmedelsanalyser med andra system med information inom miljöområdet synes fn inte vara så aktuell att den motiverar särskilda

eller från miljödatanämndens sida. åtgärder förslag

av systemet har hittills huvudsakligen varit inriktad på Utbyggnaden mikrobiologiskt hygieniska data. Den kemiska provtagningen och analysverksamheten sker framför allt i livsmedelsverkets egen regi, även om hälsovårdsnämndernas provverksamhet härvidlag förutsätts öka. Livsmedelsverket överväger vilka anpassningsmöjligheter som kan finnas mellan verkets egna system för registrering i den kemiska analysverksamheten och ett framtida MI-07-system. Endast mera omfattande dataserier beträffande främmande ämnen i livsmedel. tex bekämpningsmedelsrester i svenskproducerade varor, torde kunna bli aktuella att relatera till andra data, tex rörande förekomst och användning inom landet av hos produktkontrollnämnden registrerade bekämpningsmedel. Detta innebär inte nödvändigtvis att maskinella sambearbetningar av data skulle erfordras. I första hand torde uttag ur respektive databaser och manuella sammanställningar kunna göras. Detsamma kan antas vara fallet beträffande andra informationskällor inom livsmedelsområdet, speciellt det s k SLIT-registret som innehåller uppgifter om livsmedelstillsatser m m och som i framtiden kan komma att innefatta även uppgifter om livsmedelsförpackningar.

Information om arbetsmiljön (projektet Ml-08)

försöksverksamheter inom rubricerade projekt avser dels Pågående

ADB dels ADB av information om i tillsynen av arbetsställen.

arbetstagares hälsa. Som tidigare framgått (kapitel 3) innefattar det

förstnämnda uppgifter om arbetsställen jämte inspektionsâtgärder m m (””arbetsställeregistreringen”) samt vissa arbetsmiljöuppgifter. l det senare ingår dels en konkret försöksregistrering av arbetstagare

exponerade för bly med individuella biologiska mätdata. dels en utveckling och prövning av mera generella modeller för hantering av

information om för skilda miljöfaktorer.

exponering

I likhet med vad som sagts om projektet MI-07 anmälde miljödatanämnden i en särskild skrivelse till regeringen i april 1979 (jfr avsnitt

76 Samordning av nziljödara m. m. SOU l98llz2-l

3.1.6) att utvecklingsarbetet beträffande arbetsställeregistreringen inom projektet MI-O8:1 numera så omfattande och givit utförliga erfarenheter att hinder inte borde möta att arbetarskyddsstyrelsen övertog ansvaret för verksamheten. Det i överenskommelföreslogs se med styrelsen att så borde ske fr 0 m budgetåret 1980/81. Samtidigt betonade miljödatanämnden att erfareheterna av försöksverksamheten väl visat av MI-08-modellen i då det betydelsen arbetarskyddet gäller delen arbetsställeregister och att det var att verksamviktigt heten fick fortsätta och att den kunde utvecklas vidare.

En viktig omständighet att beakta var regeringens uppdrag till arbetarskyddsstyrelsen 1979-02-22 att i samråd med Statskontoret utarbeta och redovisa alternativa förslag till plan för successiv utbyggnad av informationssystemet om arbetsskador (ISA) och redovisa övrig pågående och planerad utveckling av ADB-system inom arbetarskyddsverket samt lämna alternativa förslag till fortsatt verksamhet avseende utveckling och drift av ADB-system. Miljödatanämnden utgick från att bl a frågan om MI-08s arbetsställeregister och dettas samband med andra ADB-system skulle behandlas av arbetarskyddsstyrelsen i dess utredning och särskilda rapport till Det kunde sålunda bli aktuellt regeringen. att se på alternativa systemstrukturer för ADB av arbetsställeinformation inklusive kostnadsberäkningar. Först därefter borde det bli möjligt att ta slutlig ställning till frågan huruvida ADB i arbetsställeregistreringen bör införas enligt MI-08-modellen i hela landet.

Miljödatanämndens skrivelse remissbehandlades genom jordbruksdepartementets försorg. Remissinstanserna var över lag positiva till att försöksverksamheten borde få fortsätta och förordade att några systemet skulle användas mera generellt.

Som framgått tills vidare kvar hos ligger projektet miljödatanämnden.

Frågan om arbetsställeregistreringen liksom ADB-baserade övriga delar i projektet MI-08 inklusive det nämnda registret med uppgifter om arbetstagares behandlas f n inom den särskilda blyexponering utredningsgrupp som bereder frågan om olika inom ADB-system arbetarskyddsverket. Styrelsen torde komma att avlämna en rapport till inom kort. Med den bredare överblick regeringen över samordningsmöjligheterna beträffande ADB-system inom arbetarskyddsverket och det som förväntas prioriteringsunderlag framkomma i utredningsarbetet, utgår miljödatanämnden från att arbetarskyddsstyrelsen får möjlighet att för sin del ta till i vilken ställning omfattning de olika delarna i MI-08 bör fortsätta. projektet Någon ny utvärdering av i förhållande själva arbetsställeregistreringen till den som gjordes för ca ett år sedan inte synes erforderlig enligt miljödatanämndens uppfattning. Ytterligare viss utvärdering av

SOU l98():24 Samordning av mi/j()uaIa m. m. 77

övriga delar i projektet kommer att ske genom miljödatanämndens försorg under budgetåret 1980/81. En första utvärdering i om fråga det s k blyregistret med synpunkter från de berörda ett gav övervägande positivt resultat. Nämnden avser att i övrigt driva verksamheterna i ungefär motsvarande omfattning som f n, to m utgången av sistnämnda budgetår.

Miljödatanämnden föreslår att arbetarskyddsstyrelsen tar över ansvaret för alla delaktiviteter inom MI-08 projektet fr 0 m budgetåret 1980/81. Detta bör enligt nämndens mening kunna ske helt oberoende av beslut om verksamheternas framtida Det omfattning. bör härvid betonas att arbetsställeregistreringen, vilken som sådan främst är ett administrativt hjälpsystem för är en yrkesinspektionen, förutsättning för den typ av registrering av arbetsställerelaterad miljöinformation som utretts och (delvis) prövats i projektet MI-08:1. Med det ADB-baserade arbetsställeregistret som grund underlättas en systematisk ansats vid inventering och av bearbetning olika miljöuppgifter. Det bör ankomma på arbetarskyddstyrelsen att successivt föreslå eller besluta om vilka som bör arbetsmiljöuppgifter registreras i framtiden (se även kapitel Detsamma 5). gäller personrelaterad information av den typ som fn produceras i blyregistret (se även kapitel 6).

Frågan om samordning av information enligt projektet MI-08 med andra system med information inom miljöområdet utanför arbetarskyddsverket har hittills hunnit aktualiseras i den knappast egentliga försöksverksamheten men kan senare uppkomma. Detta beror på vilka arbetsställerelaterade miljöuppgifter vilka respektive personrelaterade (och samtidigt arbetsställerelaterade) exponerings- eller effektuppgifter som kan komma att registreras.

Själva arbetsställebegreppet är därvid en väsentlig identifikationsuppgift för jämförelser eller sambearbetning med data från andra system eller källor t ex med uppgifter om s k miljöfarlig verksamhet. Här bör statistiska centralbyråns centrala företagsregister (CFR) på arbetsställenivån vid behov kunna bli en sådan minsta gemensam nämnare mellan flera MI-system. även om inte alla i dag (fullständigt) innefattar CFRs identifikationsbegrepp. F n pågår hos statistiska centralbyrån ett arbete med att utveckla CFRs arbetsställedel. Vidare har regeringen nyligen uppdragit åt statskontoret att i samråd med statistiska centralbyrån och riksskatteverket utreda och lämna förslag till inrättandet av ett register med grundläggande uppgifter om företag och organisationer. ett s k basregister.

På motsvarande sätt är personidentifikationen (i princip personnumret) viktig i alla etiologiska informationssystem (orsak/verkan. exponering/ effekt). Härtill kommer rent allmänt att behovet av standardiserade rutineri sådana system för såväl viss informationsinsamling och -strukturering som

78 Samordning av miljödara m. m. SOU |981l:24

registrering i princip bör vara stort. Som exempel kan nämnas normer för yrkesklassificering eller andra uppgifter som direkt eller indirekt ger hänvisning till tänkbar exponering för skadliga miljöfaktorer. Även vissa medicinska uppgifter kan behöva standardiseras - utöver vad som redan sker. Inom arbetsmiljöområdet arbetar bl a företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) med vissa sådana uppgifter. [kapitel 6 utvecklar miljödatanämnden denna fråga något närmare med hänsyn till behovet av informationsunderlag för att allmänt kunna studera samband mellan och miljöfaktorer människors hälsa.

Allmänt om samordning av miljödata och ansvar härför

I sin tidigare nämnda rapport från år 1977 ”Fortsatt verksamhet med

miljövårdens informationssystem (MI)” hade miljödatanämnden

bla understrukit att behov av särskilda i

samordningsåtgärder

huvudsak bestäms av vilka krav som ställs och

på sammanställningar statistik där underlaget produceras genom två eller flera ADB-

rutiner. Dessutom anförde nämnden att skäl kan finnas att harmonisera m m avseende

beteckningar grunddata i MI som är gemen-

samma för två eller flera ADB-rutiner. - avser

Samordning här

således inte enbart mellan utan också i

åtgärder organisationer

förekommande fall inom organisationer med ansvar för flera

ADB-rutiner (register, system).

I rapporten hade miljödatanämnden närmare utvecklat vad man

avsåg beträffande sitt program Samordning av ADB, som kan något

ha motsvarande även om icke ADB-

tillämpning ifråga andra, baserade hanteringsrutiner för miljödata. Utöver de speciella

pro-

jekten under delprogramrubriken ”Tekniskt bistånd” hade nämnden

samlat sina synpunkter under för

delprogramrubriken ”Regler informationsbehandling”.

Bland åtgärder som kan bidra till att underlätta kommunikation av data angav miljödatanämnden i detta sammanhang bl a - att brukade termers innebörd specificeras - att termers innehåll klassificeras och eventuellt kodas I att vissa särskilt fastställda identifikationsbegrepp används — att kommunikationsformat (mellan olika system) standardiseras att karakterisering av mät- och analysdata standardiseras.

Bland åtgärder som bidrar till att effektivisera och sänka kostnaderna för informationsbehandlingen nämndes insatser för att öka användarnas kostnadsmedvetande samt för att skapa och följa regler för system- och programdokumentation regler för blankettutformning regler för arkivering och gallring regler för upphandling av datortjänster.

Det underströks att även sedan vissa gemensamma regler för t ex klassificering fastställts krävs en mekanism för att underhålla och förnya dem. Det är

Samordning av »zi/jéirlum m. m. 79

likaså viktigt att bevakning sker av det normerings- och standardiseringsarbete som pågår såväl nationellt som internationellt.

Detta kan fortfarande -

gälla som anvisningar på lämpliga åtgärder allt i den mån särskilda behov av datasamordning föreligger eller

senare framkommer.

Behoven av regler för informationsbehandlig vilka grundas på behov

av att inom miljövårdsområdet göra sammanställningar av data vilka

framkommer genom skilda, främst ADB-baserade rutiner, är inte

givna en gång för alla utan växlar med tiden. Eftersom datahanteringsrutiner i regel är mindre flexibla är det här främst de långsiktiga,

återkommande sammanställningsbehoven som avses. Den officiella miljöstatistiken representerar till en del sådana sammanställningar,

där vissa gemensamma regler kan komma att aktualiseras i samarbetet mellan statistiska centralbyrån och berörda indataleverantörer (jfr kapitel 5 om miljöstatistik).

ADB-system som utvecklats under MI-projektrubrik och som avser

vissa administrativa data, vilka genereras i myndighetsutövning, har hittills inneburit få och väl avgränsade samordningsfrågor, främst inom respektive berörd organisation. Här skall emellertid tas upp några konkreta samordningsarbeten, som inte varit inriktade mot

eller hos en enda

något specifikt datahanteringssystem system

organisation.

Genom det nordiska samarbetet har sålunda frågan om karakterisering av mät- och analysdata från miljöprover förts långt fram. Rekommendationer har givits rörande erforderlig kringinformation i syfte att underlätta för andra än den ursprungliga dataproducenten att använda sådana data. En första version av en handbok med koder m m är f n under utarbetande. Arbetet har hittills varit begränsat till den allmänna miljön. Speciella karakteriseringsfr-ågor rörande arbetsmiljön ingår således inte.

Det kan i detta sammanhang även nämnas att ett annat pågående nordiskt projekt syftar till förslag om direkt samarbete mellan länderna i fråga om övervakning av miljökvalitet, varvid just frågan om viss datastandardisering senare kan aktualiseras. Ytterligare ett nordiskt projekt avser en systemut- _redning om referenscentral(er) för miljödata på samnordisk eller nationell bas (jfr kapitel 8) varvid vissa karakteriseringsuppgifter för data som sådana också bör kunna användas för att karakterisera (beskriva) existensen av serier med mätdata, miljöprover och liknande. Detta kan i sin tur utgöra ett incitament till ökad användning av samma slag av kringinformation, enligt standardiserade rutiner, hos olika dataproducenter.

Det nordiska karakteriseringsarbetet har fortlöpande följts av miljödatatnämnden genom insatser i projektet Ml-06:3 Dokumentation av ADB där det också varit en av utgångspunkternzi för att söka identifiera behov av datasamordning på miljöområdet och i kontakt med bl 21 registeransvzirigzi

80 Samordning av Iniljödata m. m. SOU l‘)8U:24

diskutera hur sådana behov bör mötas. Ett annat Linderlzigsmztterial håirför har varit det kartläggningsarbete som gjorts beträffande ett zmtal ADBsystem på miljöområdet i Sverige. Detta arbete har resulterat i två olika kataloger. Efter en särskild inventering, delvis utförd i samarbete med Statskontorets dokumentationscentral. sålunda föreligger en katalog med översiktliga uppgifter om ADB-system som kan vara av intresse i ett miljövårdsarbete. Det rör sig här om mellan 100 och 200 sådana system. enbart i statlig verksamhet. hos tillsammans närmare ett 50-tal olika organ. Vidare har inom projektet utarbetats; en särskild Ml-termkatalog som förutom termbeskrivningzir också innehåller om rutiner. uppgifter program och register i de aktuella MI-systemen (6 stycken).

Då det gäller framtida behov av beskrivande information om såväl ADB-system som andra system för hantering av miljödata bör följande noteras. En dokumentation. i form av publikationer och/eller datorbaserade uppgifter. kan fylla en funktion av enbart hänvisning till informationskällor. Uppgifterna kan därvid vara utformade så att de samtidigt skall underlätta initiativ till sambearbetning av data. Här gäller det att stanna vid en med hänsyn till behov och kostnader optimal detaljeringsnivä i dokumentationen. något som bl a behandlas i det nämnda nordiska projektet om referenscentral(er) för miljödata. Där syftet är samordning genom att själva datarutinerna skall standardiseras långt, frivilligt eller genom formell reglering för något speciellt område. behöver dokumentationen å andra sidan vara synnerligen detaljerad och i princip vara identisk med den manual som behövs för datahanteringen. En manual kan i vissa fall behöva vara datorbaserad och åtkomlig via terminal. nämligen när många dataproducenter skall samordna sina rutiner på ett område där rutinerna ofta förändras. Ett tredje syfte för viss typ av dokumentation av ADB. som kommit fram genom olika kontakter med intressenter inom projektet MI-06:3. avser system-. program- och maskininformation (speciellt nyheter) i allmänhet jämte erfarenheter av datatekniska lösningar av olika typproblem m m. Det behöver här således inte specifikt röra sig om information hänförlig till miljöområdet.

En erfarenhet i projektet MI-06:3 är att standarden i system- och programdokumentationen är ojämn hos de registeransvariga. Häri kan ligga vissa praktiska hinder för ett optimalt utnyttjande av data som tas fram inom skilda system. Termbeskrivningar eller -definitioner, kvalitetsuppgifter m m är därvid information som är grundläggande, oberoende av rena tekniska lösningar för själva datahanteringen. Hittills framkomna behov av datasamordning inom miljöområdet i stort motiverar emellertid knappast några förslag till åtgärder i här aktuellt hänseende. Sådana bör i åtgärder förekommande fall snarast syfta till en generell standardhöjning av egendokumentationen, speciellt beträffande ADB-system, tex med hjälp av checklistor för vad som bör ingå, speciella underlag för struktureringen m m. Inventeringen har sålunda bl a visat att bland det stora antalet ADB-system av potentiellt intresse i ett miljövårdsarbete finns flera som är svåra att i förväg definiera och avgränsa från andra datasamlingar.

Vissa frågor om samordning inom området bör miljöinformation

kunna innefattas i de allmänna uppgifter som centrala

ligger på statliga rationaliseringsorgan, dvs i detta fall Statskontoret. Detta hade miljödatanämnden förutskickat i sin Statskontidigare rapport.

Samordning av miljödata m. m. 81

toret har sålunda redan idag ansvar för övergripande frågor om samordning av ADB inom (den civila) statsförvaltningen i stort. Några slag av regler/rekommendationer som här diskuterats tex beträffande system- och programdokumentation är inte heller specifika för miljövårdsområdet. Detsamma gäller vissa identifikationsbegrepp t ex för företag, person, arbetsställe. Regler för gallring och arkivering bör utformas i samarbete med riksarkivet och vederbörlig hänsyn bör därvid tas även till forskningens framtida behov.

Pâ sikt finns knappast behov av något organ med det särskilda sektorsansvar som miljödatanämnden haft för ADB-samordning inom området miljöinformation. Området är också i fråga om sakinnehåll både omfattande och olikartat. Miljödatanämnden har inte heller underlag för att nu föreslå någon formell reglering, t ex en särskild förordning med regler för informationsbehandling inom nämndens ansvarsområde. För speciella slag av miljödata såsom analysuppgifter från miljöprover kan utvecklingen, inte minst genom det nämnda nordiska samarbetet, dock aktualisera behovet av ökad Standardisering av ADB-rutiner jämte behov av nationellt ansvariga organ härför. Sådana frågor bör i framtiden kunna lösas via befintliga fackmyndigheter med hänsyn bl a till vilka som har största behovet av att också kunna utnyttja mätdata mm från de andra nordiska länderna.

Erfarenheten, inte minst inom projektet MI-06:3, visar i övrigt att ett nära samarbete mellan dem som producerar/använder register med miljödata är en förutsättning för att eventuella samordningsbehov skall kunna konkretiseras och resultera i gemensamma förslag till riktlinjer el dyl. Arbetet kan lämpligen liksom hittills bedrivas frivilligt och i första hand grundas på erfarenhetsutbyte. Statsmakterna bör emellertid uttala att Statskontoret noga bör följa utvecklingen av ADB-systemen på miljöområdet. Miljödatanämndens inventering visar att det idag finns åtskilliga sådana system, som kan vara av intresse i ett miljövårdsarbete. Det bör emellertid samtidigt betonas att utvecklingen inom vissa delar av området har gått mot en koncentration av ansvaret till färre organ. Detta gäller sålunda särskilt statens naturvårdsverk, som numera enligt vad som tidigare sagts bl a kan samordna de delaktiviteter och data, vilka ingår i programmet för miljökvalitetsövervakning och som berör flera externa indataleverantörer.

M iljösralistik 83

5 och frågan om Miljöstatistik

årsbok

Miljöstatistisk

5.1 Bakgrund

hade bland annat tagit upp ett Miljökontrollutredningen (MKU) antal statistikområden som borde höra samman enligt utredningen med (MI). MKUs förslag behandmiljövårdens informationssystem las närmare i avsnitt 5.3.3 i det följande. MKU föreslog också något att en särskild kallad Miljöstatistisk årsbok skulle utges i publikation serien Sveriges Officiella Statistik.

I (1974:46) angående utveckling av ett informationspropositionen system för miljövården, m m anslöt sig föredragande departementsnär det urvalet av chefen i huvudsak till utredningens förslag gällde information och som redan från borde ingå i statistikprojekt början MI. Utan att berördes nämndes också själva statistikfrågan speciellt vikten av att information om arbetsmiljön ingår i MI. Enligt borde vidare information om de areella näringdepartementschefen arna och om hushållningen med naturresurserna i princip vara en del av Mls innehåll.

av information framhöll När det gäller redovisning departementschefen att en är ett löpande statistikproduktion på miljövårdsområdet för att man kontinuerligt skall kunna följa betydelsefullt hjälpmedel miljöförhållandena. Det var mot den bakgrunden enligt departementschefen att statistiken presenterades i form av officiell angeläget i likhet med annan för samhället viktig statistik. MKUs redovisning om en kallad Miljöstatistisk årsbok, var förslag årlig publikation, därför välmotiverat. Även om den föreslagna publikationen till en skulle innehåll förberedelser början få ett tämligen begränsat ansågs för bokens böra snarast. Det praktiska arbete utgivande påbörjas som samman med utgivningen skulle enligt propositionen hängde handhas av statistiska I annat sammanhang i centralbyrån (SCB). talas också om att SCB under utvecklingen av propositionen miljövårdens informationssystem bör ges ett väsentligt inflytande över statistikverksamheten och svara för själva statistikproduktionen och publiceringen av statistik.

84 M iljöstatistik SOU l980:24

Riksdagen beslöt senare i med den enlighet framlagda propositionen.

5.2 Några ytterligare uppgifter och pre-

ciseringar

Frågan om statistikprojekt och av redovisning miljöstatistiska uppgifter ägnas förhållandevis stor uppmärksamhet i de tidigare arbetena rörande information på miljöområdet. Även de prov på en miljöstatistisk redovisning under årsbeteckningen Miljöstatistisk bok, i det följande kallad MÅ, som SCB tagit fram på miljödatanämndens uppdrag, har tilldragit sig intresse och kommenterats av ett stort antal remissorgan i olika såväl som omgångar, positivt negativt.

Som av framgått redovisningen av projektverksamheten i kapitel 3 i denna rapport, har dels ett allmänt miljöstatistiskt utvecklingsarbete bedrivits (numera projektet MI-40 med olika dels ett delaktiviteter), projekt direkt inriktat på produktion av Miljöstatistisk årsbok (projektet MI-44, fro m budgetåret 1976/77 inriktat en volym på rörande naturmiljön och en volym rörande arbetsmiljön). Hittills har som framgått av MÅ utkommit. följande utgåvor/volymer nämligen:

MÅ 1975 en första provutgåva, MÅ - 1977 naturmiljön en mera överarbetad utgåva begränsad till naturmiljön. MÅ naturmiljön 1979 viss utökning jämfört med 1977 års upplaga, O MÅ — arbetsmiljön 1978 en provutgava.

MÅ 1975 och MÅ 1978 om arbetsmiljön har remissbehandlats genom miljödatanämndens försorg. MÅ 1977 om naturmiljön har remissbehandlats av jordbruksdepartementet sedan miljödatanämnden till departementet avrapporterat verksamheten i projektet genom ett överlämnande av volymen i fråga.

En del av de framkomna Synpunkterna visar att man använder termen miljöstatistik i olika bemärkelser. Det kan därför vara något befogat att se litet närmare på olika slag av av i första redovisning hand siffermässiga uppgifter på miljöområdet.

5.2.1 Miljöstatistik typ SOS

När det gäller uppgifter i Sveriges Officiella Statistik (SOS), antingen det rör sig om Statistisk årsbok eller sektorsområden som Jordbruksstatistisk årsbok, Arbetsmarknadsstatistisk årsbok osv strävar man

/Wiljösrarisrik

inom SCB i första hand efter att få uppgifter som kan nyttjas av många olika slag av användare och som därför företrädesvis har breda infallsvinklar t ex för hela landet, när sådana är totaluppgifter meningsfulla. Viss nedbrytning kan vara angelägen tex län på (administrativa uppgifter), branscher (bl a arbetsmiljö- och anställningsförhällanden) eller geografiska områden med till bl a hänsyn nederbörd, odlingsförhållanden eller t ex olika vattenrecipienter och avrinningsområden då det gäller tillförda föroreningar och dessas spridning. Undantagsvis kan även ”smala” uppgifter förekomma, dvs uppgifter som gäller någon avgränsad fråga eller udda uppgifter inom ett stort där det problemkomplex siffermässiga informationsunderlaget allmänt sett är dåligt. I kvalitetskraven denna på redovisningnivå, SOS-nivån, ligger att uppgifternas kvalitet bedöms av det för statistikprodukten och att ansvariga organet information i förekommande fall bör kunna lämnas om uppgifternas generaliserbarhet.

Vad som här sagts om kvalitetskrav m m beträffande redovisning på SOS-nivån gäller också för serien Statistiska meddelanden som ges ut av SCB, oftast i något enklare utförande. Serien används bl a för

preliminära resultatredovisningar och för presentation av mera detaljerade statistikuppgifter.

Det kan vidare framhållas att sektoriell SOS-nivån redovisning på ofta även innehåller vissa uppgifter om andra områden än dem som publikationen i fråga främst avser. Idén är då att det rör sig om uppgifter som kan behövas som allmänna referenser. Som exempel kan nämnas om landareal, och uppgifter folkmängd befolkningstäthet 1.1 i årsbok - (tabell Miljöstatistisk naturmiljön 1979) och diverse uppgifter om arbetsmarknadens struktur (i årsbok - Miljöstatistisk arbetsmiljön 1978). Detta kan ses som en form av service till användaren. Denna form av är dock inte ”dubbelredovisning” vanlig i serien Statistiska meddelanden.

5.2.2 Miljöstatistikens och betydelse begränsning-

ar

Det är viktigt att erinra om att man i SOS inte brukar in ge sig på ”tolkningar” av vad de statistiska uppgifterna eller orsaksbetyder analyser bakom förändringar i trender m m. Sådana eller tolkningar analyser är dessutom ibland kontroversiella, områden speciellt på med dåligt vetenskapligt eller områden som nära den underlag ligger vetenskapliga frontlinjen. De statistiska behöver sakuppgifterna oftast kompletteras med annan för att en

information/kunskap

fullständigare bild skall komma fram.

86 Miljöstatisrik SOU l980:24

Några av dem som efterlyst ett mera informativt eller annorlunda innehåll i en miljöstatistisk årsbok jämfört med hittills utgivna utgåvor, har i realiteten önskat en analyserande beskrivning av miljöutvecklingen. Det är viktigt att ta fasta även på detta önskemål utan att betydelsen av en särskild redovisning av de grundläggande miljöstatistiska uppgifterna får tillåtas att minska. I kapitel 8 har miljödatanämnden uttryckt det så att de båda slagen av redovisning tillsammans utgör ett ”informationspaket”.

5.2.3 Officiell statistik och annan statistik. Underlag

för uppgifter i SOS m m

Huvuddelen av den s k officiella statistiken ges idag ut av SCB. Härutöver finns i vissa fall officiell statistik av speciell karaktär med annan ansvarig, tex ett fackämbetsverk. På det skogliga området publiceras exempelvis en stor del av den officiella statistiken av Skogsstyrelsen i Skogsstatistisk årsbok. Härutöver förekommer givetvis en hel del redovisning av statistisk natur från ämbetsverk och organisationer, vilken i och för sig kan vara på en hög kvalitetsnivå utan att denna statistik anses ingå i den officiella statistiken. Verken redovisar sålunda ofta statistisk information från den egna administrativa verksamheten. Men även mera avancerade satsningar på statistikredovisning förekommer för att belysa utveckling och resultat inom något visst verksamhetsområde. Det kan här röra sig om andra ”skärningar” av ett material som samtidigt ingår som underlag för redovisning i den officiella statistiken eller det kan röra sig om kompletteringar på sakområden som inte alls belyses i den officiella statistiken.

Underlag för den officiella statistiken är dels uppgifter som insamlas och bearbetas av SCB, dels uppgifter som insamlas av andra organ, huvudsakligen statliga, och lämnas till SCB i obearbetat eller bearbetat skick.

SCB arbetar bl a genom att: undersöka efterfrågan av viss typ av statistik (befintlig eller ny) - bevaka möjligheterna att få fram statistikunderlag (från nya källor eller ytterligare underlag från gamla källor) - samråda med indataleverantörer (uppgiftslämnare) tillhandahålla statistisk expertis till indataleverantörer, särskilt vid uppläggning av ny datainsamling.

Miljöstaristik 87

5.3 årsbok (MÄ) i framti-

Miljöstatistisk

den

5.3.1 anledning att ändra tidigare principbe-

Ingen

slut om MA Statsmakternas beslut 1974 att den officiella statistiken i Sverige bör innefatta en särskild, löpande redovisning av statistik på miljöområdet bör stå fast. Behovet av en bred sådan redovisning för en vid krets av intressenter får anses vara lika uttalat som för sex år sedan, även om några intressenter därefter uttryckt önskemål också om andra former av miljöinformation och miljöbeskrivningar.

Som närmare framgår av underlagsmaterialet för respektive projekt till denna rapport har flertalet av dem som yttrat sig över utgåvorna 1977 (naturmiljön) och 1978 (arbetsmiljön) av MÅ varit positiva eller mycket positiva till tanken med MÅ och talat om behovet därav för egen del eller för andras del. Några remissorgan har varit tveksamma eller negativa till behovet, främst för egen del. I vissa fall har också viss kritik framförts beträffande det nuvarande innehållet i MÅ.

I några få fall har de som yttrat sig försökt relatera olika delar av (det nuvarande) innehållet i MÅ till egna, konkreta och arbetsuppgifter diskuterat användbarheten därav, mest i form av exempel. Ingen har gjort något försök att mera kvantitativt uppskatta ”nyttan” av respektive publikationer. Det får anses ligga i sakens natur att nyttan av ett referensverk med basinformation inom något område inte är en kontinuerlig företeelse utan uppkommer för användaren i ett visst ögonblick - då han behöver den här sortens information.

För den fortsatta diskussionen och de närmare förslagen om MÅ pekar remissuttalandena på att man bör söka hålla isär några delfrågor rörande MÅ, såsom målgrupper för statistikredovisningen, olika redovisningsnivåer, sakinnehåll i MÅ, uppdelning på olika volymer/böcker inom miljöområdet, periodicitet i redovisningen, frågan om ansvarigt organ och samarbete beträffande dataunderlag för MÅ m m.

Innan miljödatanämnden går över till att närmare behandla dessa delfrågor skall här tilläggas något om den internationella situationen då det gäller utveckling och redovisning av miljöstatistik. Tendensen förefaller här att vara ganska tydlig. Allt fler länder producerar kvalificerad miljöstatistik samtidigt som man på sina håll också kompletterar denna med separata ”miljökvalitetsredovisningar””

88 Miljöstatistik

utgivna av annat eller ibland av samma organ som är anvarigt för miljöstatistiken.

Av de nordiska länderna har numera såväl Norge som Finland någon form av miljöstatistik på den nivå som man i Sverige avser med den officiella SOS-nivån. Särskilt statistiken, i Norge har ett betydande utvecklingsarbete utförts. Det finns också en Nordisk statistisk årsbok med viss miljöstatistisk som utges av Nordiska redovisning Rådet och Nordiska Statistiska Sekretariatet.

Internationella organisationer har intresserat sig för miljöstatistik som underlag för jämförelser mellan länder, t ex beträffande vissa miljöstörningar och problemlösningar/ åtgärdseffekter. Under ECE. dvs Förenta nationernas ekonomiska kommission för regionen Europa, har en särskild arbetsgrupp inom europeiska statistikerkonferensen tagit upp bl a vissa begreppsmässiga och metodologiska frågor som är av betydelse vid utvecklingen av miljöstatistik. Vidare

har ECEs miljökommitté (Senior Advisers to ECE Governments on

Environmental Problems) aktualiserat frågan om s k miljöindikatorer. Härmed skulle då avses företeelser eller faktorer som är bra mätare inom något område av intresse, t ex mängden svavelföroreningar som indikator på långväga transport av (vissa slag av) luftföroreningar.

Centralt inom FN har frågor om miljöstatistikens innehåll och uppläggning tagits upp till behandling av Statistical Commission.

OECD, den europeiska ekonomiska samarbets- och utvecklingsorganisationen, där även Sverige är medlem, har tagit upp frågan om en förbättrad miljöstatistik som en viktig förutsättning för en förbättrad

rapportering om miljötillståndet (”State of the Environment) i

medlemsländerna. OECDs miljöministrar avgav i maj 1979 en rekommendation till medlemsländerna av denna innebörd. En särskild grupp under OECDs miljödirektorat har numera fått i uppgift att bearbeta dessa frågor inom organisationen och att även främja ett informationsutbyte som skall underlätta medlemsländernas egen rapportering jämte utveckling och användning av miljöstatistik och av miljöindikatorer.

Några av de svårigheter som man hittills mött i utvecklingsarbetet med den svenska miljöstatistiska redovisningen stämmer mycket väl överens med liknande erfarenheter som gjorts håll på många utomlands. I stort sett brukar man få med vad som finns börja på hyllorna”, ibland av varierad kvalitet från rent statistisk och synpunkt med begränsade möjligheter till utöver vad som generalisering

MiIjc‘2sratisn‘k 89 SOU 1980124

faktiskt mätts eller noterats tex i en viss geografisk punkt. Genom bl a utökat samarbete mellan statistisk expertis och dem som normalt data, ofta för annat än statistiskt ändamål, kan en bredare producerar användbarhet av erhållna data åstadkommas. Luckor i miljöstatistiken kan gemensamt identifieras och så småningom fyllas ovs. Olika resurser och liksom olikheter i och länders prioriteringar lagstiftning skilda administrativa rutiner kan emellertid i hög grad påverka att producera en meningsfull miljöstatistik. möjligheterna

Det har vidare blivit inte minst samarbetet mellan uppenbart, genom flera länder, att delar av miljöstatistiken måste anses som ”unga”. delvis obearbetade områden. På den statistiska sidan behövs metodutveckling med hänsyn exempelvis till frågor om miljöprovers Vidare behövs i vilka det representativitet. redovisningsmodeller informativa värdet av grupper av miljödata ökas genom att de sätts i relation till data också från andra områden, tex ekonomiska och sociala. Allteftersom ökar om orsakerna till negativa kunskaperna om befarade effekter från olika i effekter i miljön eller skadliga mätbara faktorer, så bör den som också måste miljön miljöexpertis medverka i få successivt ökade möjligheter att utvecklingsarbetet vilka som bör i sammanställningar med precisera uppgifter, ingå miljöstatistik.

5.3.2. för MÅ m m

Målgrupper

Det bör åter slås fast att för en svensk miljöstatistisk målgrupperna årsbok (MÅ) är en bred grupp av intressenter, som inte nödvändigtvis miljöproblem och själva så att säga yrkesmässigt sysslar med Hit hör politiska och andra intresseorganisationer miljövårdsfrågor. t ex och frivilliga miljöorganisationer, utbildfackorganisationer massmedia. MÅ bör emellertid även kunna användas ningsväsendet, av och forskare för erhållande av allmän bakgrundsinmyndigheter formation och som källförteckning.

informationsstöd i ärende- MÅ bör knappast syfta till att ge direkt vilket är en relativt stor del av det faktiska miljövårdshandläggning, arbetet hos Den tex om en viss myndigheterna. detaljinformation, eller som då kan behövas, får vederbörande skaffa på plats recipient, annat sätt. Likaså får det behov av specialstatistik som finns hos vissa av intressenter (tex forskare, kommunernas hälsovårdsgrupper annat sätt MÅ. Det får också nämnder) mötas på än genom förutsättas att var och en som data också eftersträvar att producerar tillfredsställa behov av dataredovisning med speciella målgruppers olika sätt för och bearbetning, även om vederbörandes aggregation data också för vissa i MÅ. utgjort underlag redovisningar

90 Miljöstatistik

Man kan alltså tala om olika där MÅ redovisningsnivåer ingåri nivån Sveriges Officiella Statistik. Det behöver inte att andra betyda redovisningar har en sämre kvalitet. Detta blir beroende av datamaterialets kvalitet och de för data som användningsanvisningar lämnas i samband med Men dessa senare redovisningen. redovisningar ligger formellt utanför den officiella statistiken.

5.3.3 Sakinnehållet i MÅ

Miljöstatistiken måste ses som ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Sakinnehâllet i MÅ kan inte därför fastläggas vid någon bestämd tidpunkt. Det finns emellertid två för en naturliga utgångspunkter viss diskussion om vad MÅ bör innehålla. begränsad Den ena är MKUs förslag beträffande olika i miljöstatistiska utvecklingsprojekt. kombination med statsmakternas uttalande att information om arbetsmiljön rent allmänt skall beaktas. Den andra utgångspunkten är sakinnehållet i de senaste av MÅ och de kommentarer volymerna som framkommit härom från olika håll.

MKUs tidigare förslag

Miljökontrollutredningen (MKU) diskuterade ett antal delområden

för miljöinformation som kunde eller borde inkluderas i den officiella statistiken. därvid i vissa fall en skillnad Utredningen gjorde mellan statistik, vars utarbetande borde ske som en del av verksamheten inom MI, och statistik där framtagning enligt utredningen tills vidare inte borde inordnas i MI, för att denna statistik exempelvis också har ett stort intresse för andra områden än miljövården.

Den efterföljande tar framför allt sikte genomgången på sakinnehållet i den föreslagna statistiken. Genomgången syftar till en belysning av dagsläget och i förekommande fall framtida utvecklingsmöjligheter för några av de statistikområden som berördes av MKU utan särskild hänsyn till under vilka former sådan statistik organisatoriska kan tas fram. I viss har vidare SCB utsträckning på miljödatanämndens uppdrag senare bedrivit ett konkret med utvecklingsarbete utgångspunkt i MKUs förslag. Detta också av den framgår följande redogörelsen. En kort av sådant beskrivning varje delprojekt har lämnats tidigare, i kapitel 3 i denna rapport.

Som ett led i en av MKU föreslagen utveckling av statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor har bl a studerats modeller över materialflöden, s k materialbalanser. Erfarenheterna från ett arbete med kadium som modellsubstans visar att betydande svårigheter kan föreligga att få fram generella modeller som är användbara med hänsyn speciellt till det underlag som fn föreligger genom tillgänglig statistik.

M iljösmristik 91

Utvecklingen internationellt bör emellertid följas. i första hand av SCB. Nya arbetsmetoder kommer även att prövas under den närmaste tiden. Möjligheten att vid behov upprätta materialbalanser också över annat än kemiska ämnen. tex naturresurser av olika slag, bör uppmärksammas.

Materialbalans över ett kemiskt ämne innebär att man söker följa detta i dess olika förekomster, som beståndsdel i skilda varor t ex. I fråga om statistik över varor, som här avses, vill miljödatanämnden förorda MKUs tidigare att man i första hand baserar den på uppgifter som kan förslag. nämligen komma fram som ett led i myndighets tillämpning av lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Det kan här bli fråga om sådana aggregerade uppgifter beträffande t ex visst innehållsämne vilka också används i materialbalanser. eller uppgifter om vissa typer av varor med hänsyn till användningsområde att kunna användningssätt, slag av risk etc. Mera sällan torde det bli aktuellt offentliggöra volymuppgifter om enskilda varor från speciell fabrikant.

hand bör man av den information som I första följa utvecklingen infordrar om kemiska varor av olika slag och som

produktkontrollnämnden

förväntas öka betydligt under de närmaste åren. Frågan om den framtida till det s k produktregistret. är f n utbyggnaden av denna uppgiftsinsamling föremål för en särskild utredning hos produktkontrollnämnden på regering- Resultaten härifrån kan ens uppdrag (se även kapitel 7 i det följande). även möjligheterna till en framtida, mera utförlig komma att påverka statistik över av hälso- och miljöfarliga varor. l fråga om grupper bekämpningsmedel och liknande varor. som är föremål för särskilt tillståndsom hälso- och miljöfarliga varor. föreligger redan tvång enligt lagstiftningen att presentera statistiska uppgifter nu goda möjligheter meningsfulla fördelade om beträffande i varje fall försäljningsvolym. Regionalt uppgifter kan eventuellt bli aktuella för redovisning i framtiden. användningen

såsom bensin. eldningsolja m m ingår som Uppgifter om vissa andra varuslag delar i annan statistik, i detta fall den officiella energistatistiken. Ytterligare kan komma verksamheten. underlag fram i den produktkontrollerande

till MKUs beträffande statistik över bl a I anslutning tidigare förslag avfallsslag och avfallsmängder, kan här erinras om att en särskild lagstiftning finns avfall från år 1976. Lagstiftningen. som numera om miljöfarligt administreras av statens naturvårdsverk. förutskickar bl a i princip en årlig avfall. Av särskilt intresse i detta sammanhang är registrering av miljöfarligt uppgifter om avfallsposter för vilka enligt miljödatanämndens mening omhändertagandet ej var löst vid registreringstillfâllet.

kan nämnas att MKU över Slutligen speciellt tagit upp frågan om statistik varor i vissa fall. Transport är ett av de transport av hälso- och miljöfarliga momenti hanteringskedjan som ej sällan är av speciell betydelse med hänsyn till hälso- och miljörisker. MKU påtalade bl a behovet att från miljöskyddssynpunkt få upplysning om frekvensen av transporter av olika slag av farligt regioner och utefter olika transportsträckor. Miljödatagods inom olika hänvisa till den nu sittande utredningen om nämnden vill i detta sammanhang transport av farligt gods (K 1979:01). som kan förväntas närmare utveckla denna fråga i sitt betänkande.

Viss statistik med miljöfarlig verksamhet kan numera över anläggningar i tillsynen enligt miljöskyddslagen. som erhållas ur det system för uppgifter

92 M iljöstatistik

miljödatanämnden utvecklat MI-Olzl, (projektet se kapitel 3 i denna rapport). Systemet täcker dock fn endast verksamheter inom vissa län. varför andra källor för statistiken tills vidare får användas. Sådana informationskällor är bl a branschöversikter som tas fram inom statens naturvårdsverk. Möjligheterna att ta fram statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet är likaså i nuläget begränsade. En annan begränsande faktor än den geografiska täckningsgraden är här den typ av uppgifter som framkommer i tillsynen enligt miljöskyddslagen. Frågan huruvida framkommer emissionsuppgifter eller ej som ett led i tillsynsverksamheten sammanhänger med utformningen av de villkor med särskilda kontrollprogram el dyl som fastställts för de enskilda anläggningarna med miljöfarlig verksamhet. Detaljerna i kontrollprogrammen kan variera avsevärt. Mot bakgrunden av vad som framgår av projektredogörelsen från SCB (projektet MI-40) är det enligt miljödatanämndens uppfattning inte realistiskt att tänka sig att miljöskyddslagens tillämpning under de närmaste åren kommer att generera ett underlag, som förutom för tillsynsändamäl. dessutom är anpassat för statistikändamål -annat än måhända i speciella fall. Där möjligheten finns att utforma och strukturera kontrollprogrammen så att statistisk bearbetning kan göras. så bör detta dock självfallet vara mycket angeläget. Visst underlag för statistik över emissioner framkommer även från den samlade recipientkontrollen. som är under utbyggnad.

MKU har vidare speciellt tryckt på behovet av en offentlig statistik över immissioner m m som ett led i en fortlöpande kvantitativ redovisning av miljösituationen och miljöutvecklingen. Som tidigare nämnts i denna rapport (kapitlen 3 och 4) redovisade miljödatanämnden 1976 en särskild utredning på detta område. ”Program för övervakning av miljökvalitet Sedan statsmakterna (PMK). fattat beslut om uppbyggnaden av ett sådant program inleddes arbetet 1978 under ledning av statens naturvårdsverk. Ett antal etablerade undersökningsprogram, vilka bl a producerar råmaterial till statistik, inordnades då under PMK. Vidare har nya program satts igång och en översyn av de statistiska aspekterna på insamlingen och redovisningen av data har påbörjats. Miljödatanämnden konstaterar att de här åsyftande uppgifterna om miljön i ökande grad kommer att bli möjliga att ta fram allt eftersom PMK byggs ut och att PMK måste anses som en av de viktigare potentiella källorna till statistiskt material rörande naturmiljön. Frågan om immissionsmätningar och immissionsstatistik i framtiden i tätorter och andra områden med potentiellt är dock f n svår att höga föroreningsmängder bedöma.

Andra emissioner som berörts av MKU är olika ämnen i avgaser från

motorfordon där en löpande statistisk redovisning kunde vara viktig.

Miljödatanämnden vill understryka att uppgifter om såväl emissioner som immissioner av olika ämnen som härrör från förbränningen av petroleumprodukter och annat organiskt material är betydelsefulla. Detta gäller således såväl fasta som mobila källor. Vad särskilt gäller biltrafiken kan här erinras om att detta område sedan flera år är föremål för intensifierade studier och utredningsarbete. Behovet av bättre uppgiftsunderlag påtalas senast i en lägesrapport från bilavgaskommittén (SOU 1979:34) med presentation av ett undersökningsprogram m m under rubriken Bilarna och luftföroreningarna. Den framtida kan förväntas utvecklingen öka möjligheterna till informativa statistiska uppgifter i detta hänseende.

om Frågan emissionsuppgifter i dessa sammanhang har fått förnyad

Miljöisrclt/Ãstik 93

aktualitet under senare år då hälso- och miljöriskerna med olika energilr/ug studerats och debatterats i vårt land. Man får utgå från att behovet av statistiska uppgifter bl a om emmissioner. i anslutning till ;invändning av olika former av energi och som underlag för energipolitiska beslut. kommer att speciellt noga bevakas av ansvariga organ i framtiden. Häri ingår även uppgifter om joniserande strålning från användning av kärncnergi. Som komplement härtill bör en miljöstatistik rent allmänt innefatta uppgifter om förekomsten av joniserande strålning. uppgifter om emmissioner såväl som om immissioner. från olika källor i naturen och i samhället.

MKU hade relativt utförligt behandlat frågan om statistik över kommunala

vatten- och avloppsförhâ/Ianden där man samtidigt påpekat att en hel del

uppgifter redan samlades in i olika rutiner. hos statens naturvårdsverk och SCB. Det kan här tilläggas att vattenplaneringsfrågorna sett i ett viclure sammanhang f n är föremål för särskild utredning (Jo 1977:06). Kommittén skall pröva i vilken omfattning vattenplanering behövs för att bl a klarlägga vilket underlag som krävs för att man allsidigt skall kunna belysa problemen kring utnyttjandet av vattentillgångarna. Sedan bl a detta utredningsunderlag framkommit bör ytterligare möjligheter finnas att vidare bearbeta detta område med hänsyn till statistikbehovet etc för framtiden. Härvid kommer frågan om de kommunala vatten- och avloppsförhållandena in som ett delområde. En bredare genomgång av statistikbehovet som underlag för beslut i vattenplaneringsärenden ansluter också väl till MKUs allmänna diskussion om information om vattentillgångar och vattenutnyttjande under rubriken “Information om naturresurser och naturresursutnyttjande.

Under nämnda huvudrubrik behandlar MKU också frågor om statistik över tillgången på och uttagen av grus. sand. lera m fl naturtillgzingar samt information om uttag m m av malmer och mineraler. Man utgick från att någon särskild utvecklingsverksamhet under Ml-projektrubrik inte kunde bli aktuell i dessa hänseenden. Då det gäller statistik över skogsbestånd. skogstillväxt och skogsavverkning påpekade MKU att det är angeläget att möjligheten att successivt anpassa skogsstatistiken till kraven från miljöövervakningssynpunkt fortlöpande beaktas av de för statistiken ansvariga organen. Statistik över fiskfångster var en annan form av information som berördes av MKU men som inte heller skulle ligga inom ramen för utvecklingen av MI. Däremot tänkte man sig att statistik över nedlagt vilt skulle kunna ingå i denna verksamhet men att förutsättningen härför var en noggrant planerad försöksverksamhet med prövning av olika former för insamling av önskade jaktuppgifter. Det torde ankomma på de närmast ansvariga organen. dvs naturvårdsverket och SCB. att bedöma om frågan fortfarande har hög aktualitet.

MKU efterlyste bättre information av det faktiska umyrtjandet av nmrkresurserna i landet genom en generell markanvändningsstatistik. Det påpekades att en ändamålsenligt upplagd sådan statistik skulle kunna få ett betydande värde också från miljökontrollsynpunkt även om man förutsatte att utarbetandet av statistiken borde ske fristående från utvecklingen av MI. Planering av en sådan statistik har sedermera påbörjats inom SCB. Miljödatanämnden vill i detta sammanhang även erinra om inredningen (Bo 1978:08) om lantmäteriets uppgifter att tillhandahålla landskapsinformation. Uttrycket används i direktiven som ett gemensamt begrepp för bl a lägesbestämd information om landskapets naturgivna innehåll och egenska-

94 Miljöstatistik

per (berg. jord. vegetation. vatten. topografi. etc) och dess konstgjorda företeelser (anläggningar m m).

Under rubriken Viss övrig information tar MKU i sitt betänkande bl a upp frågan om .statistik över .sjukdomstillstånd m m. Häri innefattar utredningen bl a den av socialstyrelsen förda statistiken över sjukdomstillstånd m m. samt socialstyrelsens missbildningsregister och cancerregister, de två senare individbaserade. Hit hör också bl a den av SCB förda statistiken över dödsorsaker. Ett annat intressant register i sammanhanget är det för forskningsändamål och epidemiologiska studier särskilt upplagda tvillingregistret, vilket gemensamt förs av hygieniska institutionen vid Karolinska institutet och naturvårdsverkets omgivningshygienska avdelning. Frågan om denna statistik är fn föremål för statsmakternas övervägande och har speciellt berörts i regeringens proposition (1979/80:6) om socialstyrelsens uppgifter och organisation. m m. Utan att här ta upp de organisatoriska aspekterna vill miljödatanämnden liksom MKU understryka vikten av information. i detta sammanhang statistik. som kan användas för att belysa effekter på människan av olika miljöfaktorer. Detta gäller såväl exponeringssom effektuppgifter. Miljödatanämnden behandlar denna fråga ytterligare i kapitel 6 i det följande och får i detta sammanhang hänvisa härtill.

Slutligen skall nämnas att MKU har understrukit betydelsen av att statistiken över nziljövårdens kostnader och resultat byggs ut. En allmän statistik över miljövårdens kostnader borde enligt MKU principiellt omfatta såväl statliga och kommunala som privata utgifter för miljövårdsinsatser. Likaså borde statistiken över uppnådda resultat i princip gälla både offentliga och privata miljövårdsåtgärder. MKU förutsatte dock att resultaten av miljövårdande insatseri regel torde vara svåra att ange i statistiska termer. Här kan erinras om att utredningen om kostnaderna för miljövården i sitt slutbetänkande (SOU 1978:43) Miljökostnader med underrubriken Miljön i samhällsekonomin kostnadsslag, kostnadsfördelning. styrmedel tagit upp och vidare utvecklat frågan om informationsunderlag av denna typ när det gäller miljöpolitiska beslut. Utredningen har dock inte preciserat vilken information som bör föreligga som officiell statistik och vilken information som kan framkomma och redovisas på annat sätt. Det kan förutsåttas att frågan om miljöpolitikens kostnader och intäkter kommer att bli föremål för intensiv bevakning och vidare bearbetning under de närmaste åren.

Analys med utgångspunkt från MÅs nuvarande innehåll m m

Det får anses att det organ som har ansvaret för MÅ i

självklart framtiden samlar in erfarenheter och på MA löpande synpunkter

såväl från olika användarkategorier som från indataleverantörer.

Under innevarande verksamhetsår kommer SCB som ansvarig för

MÅ att som led i det löpande MI-projektarbetet bl a göra en speciell av sakinnehållet i MÅ med utgångspunkt från innehållet i MÅ analys

1979 och MÅ 1978 om naturmiljön respektive om arbetsmiljön. Därvid kommer att diskuteras framförda ändringsförslag mot bak-

grunden av målsättningen för MÅ, datatillgången och övriga rimliga

krav för verksamheten. Det kan

vetenskapliga och resursmässiga

MiIj(3sraIistik 95

observeras att tillgängliga kommentarer beträffande delen om naturmiljön avser l977 års upplaga. Vissa önskemål kan vara tillgodosedda i 1979 års upplaga.

En annan infallsvinkel på analysen kan vara att se vilken statistik som bygger på periodiskt återkommande inslag och som studier möjliggör av förändringar över tiden samt vilka delar som måste baseras på engångsstudier. De senare blir mer tillfälliga inslag i statistikredovisningen och kan inte ingå i en långsiktig plan.

Visst och utrednings- metodutvecklingsarbete som SCB själv bedriver beträffande kommer vad naturmiljöstatistik enligt miljödatanämnden erfar att redovisas särskilt under året. Det kan vidare tilläggas att miljödatanämnden under innevarande bekosbudgetår tar en förstudie rörande vissa problem och till försöksmöjligheter verksamhet beträffande några metodfrågor i samband med arbetsmiljöstatistiken.

Vad gäller den sistnämnda bör även erinras om det av statsmakterna nyligen beslutade informationssystemet om arbetsskador (ISA). vilket infördes fr o m den l januari 1979. är att Syftet skapa underlag för arbetarskyddets förebyggande arbete. Dels skall en officiell arbetsskadestatistik ges ut och dels skall s k riktad statistik och annan information, som är av speciellt intresse för en viss avnämare. kunna framställas. Systemet kommer att generera mer innehållsrik statistik än den tidigare yrkesskadestatistiken och blir av intresse för framtida arbete med MÅ.

Flerårsplan för MÅ

Sedan numera även arbetsmiljöstatistiken fått en första bearbetning inom SCB föreligger möjligheter till en samlad, mera detaljerad plan för innehållet i MÅ för de närmaste åren, t ex en En 5-årsperiod. sådan plan tas fram av SCB på miljödatanämndens uppdrag.

Förutom en redovisning av beräknat sakinnehåll avses planen behandla frågan om förutsättningarna för att erhålla det önskade sakinnehållet. Hit hör - t ex en viss indataleverantörer, myndighet - om rutiner för något insamling, registrering, värdering, bearbetning m m av data hos indataleverantören eller dennes primärdataleverantör - om något integrering av olika arbetsrutiner beträffande miljödataproduktion med andra rutiner hos respektive indataleverantör.

96 M iljäsrcztistik

Framtagande av planen förutsätter ett nära samarbete mellan SCB och indataleverantörer. I fråga om miljöstatistik för naturmiljön kommer statens naturvårdsverk att bidra till planen med visst eget utredningsarbete enligt överenskommelse med miljödatanämnden, speciellt vad gäller verkets möjligheter till framtida från bidrag programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK), den samlade recipientkontrollen m m.

Det kan redan nu sägas att arbetet med en plan inte kommer att nämnvärt påverka möjligheten att erhålla mer eller bättre data som underlag för miljöstatistik under den allra närmaste framtiden. Förtjänsten ligger främst i att planen klargör hur insatserna olika från indataleverantörer bör se ut och hur de eventuellt behöver samordnas. De som bidrar med till statistiken kan i sin tur underlagsmaterial planera eget arbete och resursbehov m m. Genom ett systematiskt upplagt, rullande planeringsarbete också hos indataleverantörer får man allmänt bättre möjligheter att bevaka kostnaderna för framtagning av statistikunderlag. Nya rutiner bör sålunda samordnas med befintliga och kan kanske i vissa fall ersätta andra i redan pågående verksamheter. I sistnämnda fall eller uppkommer inga obetydliga merkostnader hos indataleverantören.

Den samlade statistikplanen bör ses som ett arbetsdokument och vara vägledande men inte bindande. Den får vidare inte innebära sådana låsningar att inte nytt material med kort varsel kan tas upp i MÅ. Planarbetet i vid mening bör sålunda innebära att där förs en kontinuerlig dialog mellan statistisk expertis och vetenskaplig och praktisk expertis på miljöområdet, så att sakinnehållet i MÅ såväl på kort som lång sikt kan anpassas till inträffade i förskjutningar statistikbehovet och efter de nya redovisningsmöjligheter som undan för undan kommer fram.

Det bör här avslutningsvis åter erinras om att mil är ett nytt, jöstatistik svårt område som tar tid att utveckla, som torde ha varit fallet något även med andra statistikområden. Man får därför räkna med att det krävs relativt stora insatser på planeringsområdet under flera år framåt, också hos de större indataleverantörerna. Ser man MÅ som ett utvecklingsprojekt under ytterligare viss tid framåt bör det även vara möjligt att experimentera litet mer med val av uppgifter och redovisningsformer än som är vanligt i den sedan länge mer etablerade delen av den officiella statistiken.

Miljöstatisrik 97

5.3.4 av den officiella

Uppdelning redovisningen av

miljöstatistiken

Erfarenheterna av en uppdelning av av innehållet i redovisningen MÅ på två delar, en för och en för är naturmiljön arbetsmiljön, överlag goda. Tills vidare bör man därför ha en sådan ordning. Senare kan det eventuellt bli aktuellt med en flera uppdelning på volymer. Fler och bättre framtida tex redovisningsmöjligheter beträffande bebyggd miljö/tätortsmiljö eller naturresurstillgångar och deras utnyttjande kan komma att motivera ändringar.

Frågan om statistik som kan behövas i båda t ex vissa utgåvorna, uppgifter om hälso- och varor, bör beaktas. Denna kan miljöfarliga lösas genom dubbelredovisning.

Då det gäller redovisningens fördelning i tiden kan denna fördelning närmast ses som en service- och hos det för resursfråga miljöstatistiken räknar ansvariga organet. Miljödatanämnden för egen del med att en ny upplaga av av liknande 1979 naturmiljödelen MÅ, års, kommer att kunna ges ut under MI-projektrubrik under budgetåret 1980/81. Nästa upplaga av arbetsmiljödelen av MÅ bör komma ut senast under budgetåret 1981/82.

Viss del av underlaget till den hittills redovisade miljöstatistiken uppdateras årligen. Andra uppgifter är av sådan art att de mera sällan uppdateras eller också förändras de ytterst långsamt så att trender knappast är urskiljbara annat än från Det flerårssammanställningar. är sålunda möjligt att fullständiga utgåvor av MÅ - beroende på sakinnehållet - kan komma ut med längre intervall än 1 år utan större men för användaren. En förutsättning bör då vara att årliga uppdateringar av viss information görs lätt tillgängliga på annat sätt, genom publicering i SCBs serie Statistiska meddelanden” eller liknande.

Det får förutsättas att det för miljöstatistiken ansvariga organet fortlöpande följer och vid behov omprövar frågan om utgivningsintervall för fullständiga utgåvor av MÅ.

5.3.5 SCB den

ansvarigt organ även för framtida

miljöstatistiken

Utvecklingsarbetet med MÅ och remissuttalandena har i och för sig pekat på vissa problem av praktisk och natur när det vetenskaplig gäller produktion av mil jöstatistik och på vikten av medverkan i detta arbete av expertis från miljöområdet liksom från eventuella andra indataleverantörer. Att SCB speciellt för de sektoriella redovisning-

98 M iljösratistik SOU 1980224

arna i den officiella statistiken behöver aktiv medverkan av särskild sakkunskap på det sektorsområde som behandlas. torde emellertid inte vara unikt. Miljödatanämnden menar sålunda att det inte finns någon anledning att frångå statsmakternas intentioner att SCB bör vara huvudansvarigt organ för den officiella statistiken när det gäller sektorn miljöstatistik. Miljödatanämnden föreslår inte heller någon annan ordning.

Nämnden föreslår sålunda att SCB övertar det fulla ansvaret för den officiella miljöstatistiken senast fr o m budgetåret 1981/82. Miljödatanämnden har redan tidigare framfört liknande synpunkter. Sålunda föreslog nämnden i sin förut nämnda rapport till regeringen 1977 an ansvaret för publicering av miljöstatistisk årsbok för den yttre miljön (naturmiljön) borde överföras på SCB fr o m 1978/79 och att man borde förfara på samma sätt med miljöstatistisk årsbok för arbetsmiljön fr o m 1979/80. Sedan vissa förseningar uppstått i tidsprogrammet föreslog miljödatanämnden i skrivelse till regeringen i april 1978 att ansvaret - borde överföras för Miljöstatistisk årsbok naturmiljön till SCB fro m 1979/80. Med hänsyn till den tvekan som därvid kunnat uppkomma beträffande samordningsmöjligheten med Milårsbok — vill jöstatistisk arbetsmiljön miljödatanämnden understryka att det numera föreligger goda möjligheter till ett samlat beslut om ansvaret för den miljöstatistiska årsboken, sedd som en helhet.

5.4 Samverkan/samordning

I med de år 1974 av statsmakterna fattade besluten om Ml enlighet har det ankommit att leda och samordna det på miljödatanämnden i anknytning till MI-verksamhemiljöstatistiska utvecklingsarbetet ten. Inom område har nämnden därmed i praktiken miljöstatistikens kommit som faller inom SCBs att fullgöra en del av de uppgifter allmänna ”att svara för samordning av den statliga åliggande statistikproduktionen”. Genom de förslag som miljödatanämnden nu lägger fram kommer de formella förutsättningarna för utveckling inom att bli desamma som inom och samordning miljöstatistiken övriga fält av den officiella statistiken.

Med SCB som formellt ansvarig även för den officiella miljöstatistiken inom landet bör berörda indataleverantörer, speciellt de miljövårdande kunna påräkna statistisk rådgivning och myndigheterna, med dataproduktion. Denna hjälp från SCB i den egna verksamheten kommer säkert även andra delar av datahantering och rådgivning redovisningar till godo. Vad som inte vid ett visst miljöstatistiska tillfälle är lämpat att tas med i den officiella miljöstatistiken kan _iu

SOU [980224 M il j().s'ta!i.s'rik 99

successivt förändras och bli av intresse i detta sammanhang. Även om de miljövårdande myndigheterna inte primärt har statistikproduktion som sin bör utökade med uppgift, samarbetsmöjligheter statistisk expertis tillföra myndigheten kunskap av betydelse också för det dagliga arbetet. SCB å sin sida kan genom dessa kontakter få en ökad kunskap om de problemställningar som miljöorganen har att beakta i sin verksamhet och på det sättet få ett för det vidgat underlag statistiska utvecklingsarbetet.

Miljökontrollutredningen (MKU) betonade särskilt frågan om samordning av olika aktiviteter i MI. Den flerårsplan för miljöstatistisk årsbok som nu tas fram blir ett viktigt styrmedel. Miljödatanämnden förutsätter att detta planarbete fortsätter successivt i nära samverkan med berörda organ. särskilt pâ indatasidan.

Vid sidan av den officiella statistiken kan annan statistisk redovisning eller bearbetad information med uppgifter om miljöförhållandena ges ut av andra än SCB. Att ansvaret för den officiella miljöstatistiken ligger hos ett organ, SCB, innebär emellertid ökade möjligheter att upptäcka samordningsbehov och att ta initiativ till samordning av rutiner beträffande olika mätdata m m.

och människans hälsa 101 Miljöfaktorer

6 och

Miljöfaktorer människans

hälsa

-

för

program undersökning-

ar och

övervakning (epidemiolo-

giskt program, EpP)

6.1 Utgångspunkter

Allmänt

En betydande del av hälso- och i vid bemärkelse miljövårdsarbetet syftar till att skydda människan, som individ och som art, mot skador orsakade av miljöfaktorer. Dessa kan vara av olika och slag sammanhänger med personliga levnadsvanor, arbetsboendemiljö, miljö etc. Mikroorganismer inklusive virus, kemiska ämnen, joniserande strålning, annan eller strålning vågrörelser, t ex buller, stress m m kan - beroende av dos, intensitet, etc och av den varaktighet enskilda människans - till ärftliga utrustning ge upphov eller misstänkas ge skador och därmed innebära hälsorisker. I vissa fall är

orsakssambanden väl klarlagda, i många andra fall däremot ej, speciellt om det gäller effekter. långsiktiga

I miljövärdsarbetet behövs dels som eventuella uppgifter belyser samband mellan och hälsorisker så att miljöfaktorer åtgärder kan vidtas för att minska sådana risker, dels som också visar det uppgifter faktiska läget i befolkningen eller för grupper i såväl när befolkningen det gäller hälsotillstånd som exponering för olika miljöfaktorer, Man kan vilja se exempelvis om effekter av administrativa vidtagna åtgärder kan iakttas. Det är också att om viktigt följa sjukdomspanoramat ändras, om den mätbara människor av olika belastningen på miljöfaktorer, tex något kemiskt ämne, ändras ett sätt som inte på förutsetts osv.

Uppgifter som kan belysa eventuella samband mellan en viss faktor i miljön och en effekt människan skadlig på fås bl a genom experimentella studier andra och på organismer genom epidemiologiska studier (på människor). Beträffande de s k kemiska riskerna utvecklas detta närmare i nästa om kapitel toxikologisk informationsservice. I här skall emellertid föreliggande kapitel speciellt tas upp frågan om utredning genom metoder och om epidemiologiska

102 och människans Iiälsa SOU l98():24

Miljöfakrorer

övervakning och övervakningsprogram med inriktning på miljöfak-

torer där människan direkt blir föremål för studier genom insamling av individrelaterade data av olika slag.

I till denna lämnas ytterligare en rad underlagsmaterial rapport och referenser till arbeten om epidemiologisk verkdetaljuppgifter samhet, metodik m m (projektet MI-34).

Verksamheten inom MI

Miljödatanämnden har i olika sammanhang tagit upp och bearbetat data- och när det gäller underlag för epidemioinformationsfrågor undersökningar m m. I bl a den tidigare rapporten till logiska regeringen 1977 “Fortsatt verksamhet med miljövårdens informa-

tionssystem (MI) redovisades sålunda resultaten av en konferens

som nämnden anordnat i december 1975 för att diskutera möjlighe-

ten att använda MI som stöd i en samordnad planering av epidemiolo-

gisk verksamhet i Sverige.

Konferensen mynnade ut i en rad rekommendationer rörande informationskällors utnyttjande i epidemiologiska undersökningar och utredningar. Bland dessa ingick ett önskemål om bättre överblick över register med data om exponering och hälsoeffekter. I syfte att söka tillgodose detta önskemål har miljödatanämnden nyligen tagit fram en första katalog (provutgåva) över vissa epidemiologiska informationskällor (jfr avsnitt 7.5.1).

En annan rekommendation från konferensen innehöll ett konstaterande att redan nu förekommande miljökomponenter i en framtid kunde komma att identifieras som riskfaktorer. Med tanke på framtida epidemiologisk forskning kunde det därför vara av värde att systematiskt samla in och bevara att användas vid kommande retrospektiva studier. Ett biologiska prover monitoringsystem, baserat på ett urval av yrkesexponerade personer. efterlystes i syfte att särskilt spåra toxiska effekter av nya kemiska produkter. Man framhöll vidare vikten av att bevara uppgifter om exponering och hälsoeffekter under längre tidsperioder, säkra kontinuitet i lokalt förvarad information, tex exponerings- eller sjukdomsdata vid enskilda industrier. samt att sjukhusens patientjournaler måste bevaras. I dessa sammanhang förutsattes att integritetsskyddet måste garanteras i fråga om personanknuten information.

Rent allmänt konstaterades slutligen att flertalet källor med information om och hälsoeffekter i befolkningen, såväl utanför som inom exponering industrin, har tillskapats med ett annat primärt syfte än det epidemiologiska. Ofta borde man med rimliga justeringar och kompletteringar kunna anpassa informationen för ett epidemiologiskt syfte.

I den nyss nämnda rapporten hade miljödatanämnden även (under en särskild frågan om utredning om projektrubrik) tagit upp

som människan. Nämnden anförde bl a:

miljöfaktorer påverkar

SOU [980124 Miljbfaktorer och människans Irälsa 103

Vid utarbetandet av programmet för övervakning av miljökvalitet konstaterades ett klart behov av tillgång till uppgifter om miljöfaktorer. exempelvis kemiska ämnen, som akut eller på sikt kan utgöra en fara för människans hälsa. l utredningen underströks inledningsvis: En miljökvalitetsövervakning måste naturligtvis innefatta en övervakning av ämnen och andra förhållanden som påverkar människa och miljö. En sådan vidare övervakning av miljökvalitet bör på sikt omfatta även risker för människan i totalmiljön så att underlag skapas för en värdering av förändringar i miljökvaliteten i vid mening. I en sådan övervakning är epidemiologiska undersökningar gällande grupper som är utsatta för särskild miljöpåverkan ett viktigt instrument. Uppbyggnaden av s k provbanker med prover tagna på människan är också ett medel som kan användas för en bedömning av de långsiktiga förändringarna i livsmiljön.

I ett av delprogrammen till programmet för övervakning av miljökvalitet framlades ett förslag om en biologisk provbank med syftet att på sikt utföra miljögiftsstudier pä insamlat material. bl a med avseende på miljögifter som kan komma att aktualiseras i framtiden. En sådan provbank kan så småningom bli av visst intresse även i samband med bedömningar av exponeringen av människan. Programmet för övervakning av miljökvalitet är emellertid i övrigt strikt inriktat på kontroll av den yttre miljön och kan endast i begränsad utsträckning tillgodose informationsbehovet i samband med bedömningar av exponeringen av människan.

Ett tiotal av de organ, som avlämnade remissyttranden över den nämnda rapporten, berörde frågorna om biologiska provbanker

respektive förbättrat epidemiologiskt informationsunderlag eller samordnad planering av epidemiologisk verksamhet m m. varvid miljödatanämndens förslag i förekommande fall tillstyrktes.

Nämnden själv har därefter haft förhållandevis begränsade möjligheter att arbeta konkret med dessa frågor. Nyligen har dock påbörjats en allmän översyn över det underlag som f n tas fram för att

belysa mellan och människans hälsa. Det kan

samband_ miljöfaktorer

vidare bli aktuellt att ta fram en modell för hur en uppgiftsinsamling

kan se ut, t ex inom en viss typ av område, för att fylla informations-

behovet i ett system för epidemiologisk bevakning.

Det bör emellertid också erinras om att det tidigare nämnda projektet MI-08:2 ”ADB av information om arbetstagares hälsa”, vilket pågått sedan 1977, kan ses som ett led i strävandena att förbättra informationsmöjligheterna i det hänseende som här avses.

Miljödatanämnden har i projektet tillsammans med arbetarskyddsstyrelsen i en utredning om arbetstagares hälsa prövat möjligheten att skapa en modell för datorbaserad lagring och bearbetning av data från hälsokontroll av grupper av arbetstagare som exponeras för vissa

ämnen. Försöket utgör ett test av att detta område

möjligheterna på bygga upp s k etiologiska informationssystem som innehåller uppgifter om möjliga orsaker och verkan. Projektet innefattar också en

104 Miljöfaktorer och människans hälsa SOU 1980124

konkret övervakningsfunktion, hittills endast i fråga om exponering

för bly.

Andra arbeten och utredningar

Epidemiologisk övervakning vad gäller vissa miljöfaktorer och betydelsen av epidemiologiska undersökningar tilldrar sig numera en ökande uppmärksamhet i samhället. Flera statliga kommittéer och andra arbetsgrupper har tagit upp dessa frågor. Vissa arbeten pågår

också f n enligt vilka förslag, som preciserar behov av resurser och

åtgärder inom det hår aktuella området, skall tas fram eller eventuellt

kan tänkas komma fram.

Den tidigare nämnda företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) arbetar sålunda med dessa frågor. Då det gäller arbetsmiljön har vidare bla arbetarskyddsfonden låtit göra en kartläggning och behovsanalys (rapport 1978:3) där man pekat på nödvändigheten av toxikologisk och epidemiologisk arbetsmedicin för att övervaka de kemiska hälsoriskerna.

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, SPRI, har låtit analysera förutsättningarna beträffande informationskällor för en löpande epidemiologisk bearbetning på landstingsnivå (rapport 14/1979).

I hälso- och sjukvårdsutredningens betänkande (SOU 1979:78) Mål och medel för hålso- och sjukvården ägnas viss del åt de sociala förhållandenas och miljöfaktorernas betydelse. Man anser det angeläget att den redan etablerade hälso- och sjukvården ägnar mer uppmärksamhet åt sjukdomsorsakerna och tillvaratar den information om miljörisker som framkommer i det dagliga sjukvårdsarbetet.

Landstingsförbundets skrift till dess kongress år 1979 ”Hälsopolitik i praktiken förutsättningar och behov belyser bl a möjligheterna av ett engagemang från landstingen i epidemiologiska undersökningar och övervakning genom primärvård och miljömedicinska enheter.

Energi- och miljökommittén framhöll i sitt betänkande (SOU 1977:67) Energi, Hälsa, Miljö” att det bör göras kraftfulla insatser vad gäller epidemiologisk forskning med speciell inriktning på långsiktiga och målinriktade studier av olika befolkningsgrupper för att få ett gradvis bättre kunnande om sambandet mellan miljöföroreningar och hälsorisker.

Utredningen rörande miljöproblem m m i vissa industriområden (UM1) föreslog i betänkandet (SOU 1978:25) Etablering av miljöstörande industri” bl a vissa generella åtgärder för framtiden såsom att ett epidemiologiskt bevakningssystem avseende fysikalisk-kemisk miljöpåverkan upprättas ivarje län eller grupper av län. Utredningen säger härom: ”utgångspunkten för en epidemiologisk bevakning är en löpande kartläggning av sjuklighet i vid bemärkelse och dödlighet. Denna kartläggning måste vara systematisk och förändringarna i befolkningens hälsotillstånd bör så långt möjligt kunna sättas i samband med lokala omgivningseffekter som t ex luftföroreningar

MiIjÖfaktOrer

och människans hälsa 105

från miljöstörande industri”. En central (miljömedicinsk informationscenborde vidare inrättas med ett övergripande ansvar för att den tral) information som genereras tas tillvara, sammanställs, värderas och sprids till beslutsfattare på olika nivåer. UMI ansåg att den sistnämnda frågan kunde kopplas samman med miljödatanämndens här tidigare nämnda förslag från rörande informationsservice. - Hand- 1977 om en utredning toxikologisk av UMIs förslag om epidemiologiska bevakningssystem m m har läggningen numera överlåtits på socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39).

I detta sammanhang skall slutligen även nämnas cancerkommittén skall enligt sina direktiv bl a pröva möjligheterna att (S 1979:07). Kommittén samordna och forskningsverksamheten kring sambandet undersökningsmellan miljöfaktorer och cancersjukdomar. Det erinras i direktiven på denna socialutskott i sitt betänkande 1977/78:2 har punkt även om att riksdagens betonat angelägenheten av en sådan samordning.

6.2 Vissa och förslag synpunkter

För att få ett som belyser samband mellan (epidemiologiskt) underlag mil och människans hälsa behövs uppgifter från olika håll. jöfaktorer En sådan är statistikuppgifter som framkommer i hälsotyp av källa och andra källor skulle mera naturligt kunna sjukvårdsarbetet, utvecklas inom ramen för ett miljövårdens informationssystem och bestå av exponeringsuppgifter av olika slag från mätserier i personernas m m. är det emellertid livsmiljö, biologiska prov Samtidigt att konstatera att effektuppgifterna och exponeringsuppgifviktigt terna måste ha ett samband med varandra (vara hänförliga till samma i för att slutsatser om individer) epidemiologiska undersökningar samband skall kunna dras. Större satsningar på personrelaterad bör därför ta till möjligheterna att få exponeringsregistrering hänsyn fram och till förbättringar i effektuppgifter erforderliga åtgärder måste i förekommande fall samplaneras. informationsunderlaget Härvid är man också delvis inne på frågan om behovet av en mera av människors hälsa och miljöförhålplanlagd, löpande övervakning landen i olika miljöer (arbetsmiljö, urban miljö, boendemiljö etc) såväl i utsatta som andra områden. speciellt

Vad gäller det sist nämnda skulle man kunna tala om en form för för av komplettering av programmet övervakning miljökvalitet, PMK. Ett eller någon annan ”epidemiologiskt program”, EpP, motsvarande, sammanhållen aktivitet kunde emellertid lämpligen utgöra såväl ett övervaknings- som ett undersökningsprogram beträffande och människors hälsa. Vissa erfarenheter miljöfaktorer från och uppbyggnaden av PMK bl a i fråga om organisautredningen torisk samverkan mellan olika intressenter skulle kunna tillgodogöras även om det måste betonas att de vetenskapliga problemställ-

106 Miljöfaktorer och möinniskans hälsa

ningarna är annorlunda än den basen för PMK. Ett vetenskapliga omfattande utredningsarbete måste sannolikt tillkomsten av föregå

ett program som här avses.

l yttrande 1978 över det tidigare nämnda betänkandet från utred-

ningen rörande miljöproblem m m i vissa industriområden, UMI. anförde miljödatanämnden bl a följande:

Inte minst mot bakgrunden av de ytterligare utredningsförslag som numera framkommit genom energi- och miljökommittén och UMI bör statsmakterna nu principiellt fastslå behovet av ett epidemiologiskt program vad gäller miljöfaktorers skadliga inverkan på människors hälsa och börja ställa resurser till förfogande så att erforderlig verksamhet successivt kan byggas upp.

bör innefatta såväl kontinuerlig Programmet s k monitoring av människors hälsa genom riktade, löpande undersökningar av grupper av personer som tillfälliga studier retrospektivt och/eller prospektivt. måste Programmet vidare innefatta eller i vart fall begagna och sig av bl a dödlighetssjukdomsstatistik. tex cancerregistret m fl specialregister. Det blir en organisatorisk fråga vilka sådana aktiviteter som direkt bör ingå i programmet och vilka som kan ligga utanför och där verksamhetens bedrivande sålunda måste vara säkerställd på annat sätt.

Programmet bör inriktas på verksamheter som från samhällets synpunkt bedöms som angelägna eller nödvändiga. Ansvaret för att initiera sådant forsknings- och undersökningsarbete och tillse att det genomförs bör därför vara en myndighetsfunktion. Vid sidan av programmet måste också finnas möjlighet för den fria forskningen att ta egna initiativ till undersökningar och på sedvanligt sätt erhålla anslag härför. I vissa fall kan det komma att visa sig att sådana undersökningar bör ingå i det epidemiologiska programmet.

Det finns ingen anledning för miljödatanämnden att nu ytterligare utveckla dessa tankegångar eftersom ärendet som överlämframgått nats till sjukvårdsdelegationen för beaktande. Också annat utrednings- och utvecklingsarbete kan komma att behöva beaktas då det

gäller förslag för framtiden. Hithörande frågor har sålunda börjat uppmärksammas allt mer. Med hänsyn till den bild som splittrade området f n uppvisar och de totalt sett begränsade resurserna kan det emellertid finnas risk för att framtida förslag faller mellan två stolar. Alltför avgränsade dellösningar skulle också kunna framföras. vilka

blir oekonomiska om de inte är flexibla att senare tillåta nog

utvidgningar i riktning mot ett mera fullständigt epidemiologiskt

program.

Miljödatanämnden vill slutligen också understryka att ett tänkt

miljövårdens informationssystem inte blir fullgott så länge informationsunderlaget för bedömning av miljöfaktorers inverkan mänpå

SOU l98():24 Milj()fakt0rer och numniska/zs hälsa 107

niskors hälsa är eller När det bedöms möjligt att ojämnt obefintligt. en samlad ansats det nationella kan bidra till systematisk, på planet bättre härvidlag, bör en sådan komma till information/kunskap stånd, som ett eller på annat lämpligt epidemiologiskt program sätt.

zlrgfingspttrlkter 109 Toxikologisk info-service:

7 Resurser och för

organisation

informationsservice

toxikologisk

7.1 Utgångspunkter

7.1.1 Några uppgifter om toxikologrundläggande giska bedömningar m m

Begreppet toxikologi är säkert inte allmänt känt och därmed inte heller begreppet toxikologisk information. Även specialister kan lägga in litet olika betydelse häri. I det följande används toxikologi i så bred bemärkelse som möjligt, dvs läran om kemiska ämnens skadliga verkan på alla levande organismer.

Från början inriktades vetenskapen på förståelsen av effekter på människan själv (humantoxikologi). Detta var syftet även när experimentella undersökningar på olika djur kom till stånd. Dessa ledde också till mer allmän kunskap om vissa livsprocesser. l dag har intresset vidgats till effekter inte bara på enskilda individer utan också på grupper av individer (populationer) i samverkan med varandra (ekotoxikologi). Numera vet vi att s k miljögifter även kan medföra att den balansen i miljön, dvs samspelet mellan ekologiska olika arter, kan rubbas på ett eller av andra skäl oacceptabelt farligt sätt om någon art slås ut eller minskar avsevärt. Ytterst rör det sig om effekter på livsbetingelserna eller själva livsprocesserna på jorden. Vi vet också att t ex anrikning av farliga ämnen i växter eller djur med allt högre halter uppåt i näringskedjorna ytterst även kan drabba människan själv. Det finns således ingen motsättning inbyggd i ett brett toxikologibegrepp. Däremot kan en konfliktsituation ibland tänkas uppstå när det gäller prioritering av åtgärder avsedda antingen att i ett kortare eller längre tidsperspektiv skydda människors hälsa eller att, oftast i ett längre tidsperspektiv. skydda någon art av liv inklusive mikroorganismer eller växter mot utslagning m m.

information kan bla del av underlaget för Toxikologisk utgöra åtgärder/beslut som syftar till att minska eller undanröja en risk. Detta bör inte förväxlas med beslutet om eller verkställigheten av

110 Toxikologisk info-service: mgångspzznkrer

själva åtgärden. Ett annat syfte med toxikologisk information i samhället, liksom med information från många andra områden, kan vara att den skall utgöra underlag för en debatt om risker och om åtgärder för att motverka riskerna. Ett tredje syfte, utöver den rent

vetenskapliga verksamheten, kan vara att helt enkelt ge vissa

möjligheter för enskilda människor att få svar på sina frågor med

hänsyn till den ökande ängslan som finns för de s k kemiska riskerna.

För att klarlägga begreppet kemiska risker behövs också några förklaringar för den som inte är specialist på området.

All levande och död materia är uppbyggd av kemiska ämnen. Förutom ett drygt hundratal grundämnen känner man idag mer än

fyra miljoner andra ämnen som brukar kallas kemiska föreningar. De är ämnen sammansatta av två eller flera grundämnen.

Ingående grundämnen i en sådan kemisk förening och hur dessa är lokaliserade i förhållande till varandra avgör ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper. Dessa egenskaper styr i sin tur ämnets biologiska effekter (påverkan på levande celler). Dessa effekter uppkommer i regel efter

förändringar av det ursprungliga ämnet i den organism som utsätts, exponeras, för ämnet. Förändringar av ämnet kan också ske ute i miljön under inverkan av tex vatten och ljus.

Biologiska effekter studeras genom försök där ämnet i fråga i kända mängder (och exponeringstider) tillförs olika arter av levande organismer eller till en väldefinierad miljö. Detta är utgångspunkten för allt toxikologiskt arbete. Man försöker bilda sig en uppfattning om ämnets nedbrytningsvägar. verkningsmekanismer, olika slag av reaktioner och effekter etc.

En annan och kompletterande typ av vetenskaplig verksamhet bygger på att man först noterar en effekt tex långsam nedgång av en viss fågelart. plötslig fiskdöd i en sjö eller ett större antal cancerfall inom ett område eller inom en viss yrkesgrupp än vad som eljest förekommer. Man försöker då spåra orsaken härtill vilken eventuellt kan vara ett eller flera ämnen i miljön. Om det rör sig om människor talar man om en epidemiologisk undersökningsmetod (jfr kapitel 6 i denna rapport). Också inträffade förgiftningar med kända orsaker bidrar till vår kunskap speciellt vad gäller den farliga dosens storlek och lämpliga behandlingsåtgärder.

Toxikologin arbetar således med många pusselbitar av olika slag. En del av arbetet med riskbedömningar innebär kvalificerade gissningar på så goda vetenskapliga grunder som möjligt. Det kan således röra sig om att jämföra med andra ämnen av liknande kemisk uppbyggnad. att översätta undersökningsresultat från en organism t ex bakterie eller rätta till en annan tex människan. att översätta resultat från försök med högre doser av ett ämne till en faktisk verklighet som kanske innebär betydligt mindre exponering osv. Häri ligger förklaringen till att det många gånger är svårt att få ett klart och entydigt svar på frågan om ett ämne är farligt. på vilket sätt det

inf0—service: :utgångspunkter lll

Toxikologisk

år farligt och hur pass farligt det är i förhållande till något annat ämne. Det ligger i sakens natur att olika experter ibland kan ha skilda uppfattningar härvidlag beroende på att man inte alltid tolkar ett vetenskapligt underlag exakt lika.

Det är också uppenbart att den vetenskapliga utvecklingen kan kräva att ämnens risker ”omvärderas”. Bättre analysmetoder. nya vetenskapliga frågeställningar och testmetoder kan medföra att ämnen bedöms på olika sätt vid olika tidpunkter. Utvecklingen måste alltså kontinuerligt följas för alla ämnen och toxikologins arbetsfält är synnerligt stort.

Toxikologin bygger på kunskaper hämtade från många vetenskapliga områden inom främst kemin. biologin och medicinen. En rad specialister kan behöva samarbeta för att utföra eller bedöma en enda undersökningt ex (i ett tänkt fall) en analytisk kemist. en expert på arvsanlag och deras förändringar dvs en genetiker. en statistiker, en expert beträffande mekanismer för uppkomst av cancer. en expert på ämnens omvandling (metabolism) i organismen etc. Toxikologer i egentlig bemärkelse skulle man kunna beteckna dem som specialiserar sig på frågor om ämnens risker. Toxikologen har här en bredare överblick och sammanhang i kunskaperna än de andra experterna samtidigt som han/hon bör veta när expertishjälp från något speciellt område behöver inkopplas. Toxikologer i denna mening är få till antalet i vårt land.

Det vetenskapliga underlaget för toxikologisk information är i hög grad internationellt. Man brukar räkna med att vårt lands bidrag till den samlade forskningen (alla kategorier) i världen uppgår till 1 ä 2 %. Även med ökade ansträngningar inom angelägna områden såsom toxikologin förblir vi till stor del beroende av utländska informationskällor. En nationell forsknings- och undersökningsverksamhet kan emellertid i viss mån dirigeras mot problem som framstår som särskilt angelägna att söka lösa just för det landets vidkommande. Det kan också röra sig om problem som inte kan simuleras i en undersökning var som helst utan måste angripas på den aktuella platsen. Härigenom får resultaten av en nationell forskning ibland större betydelse än deras relativa andel av det samlade vetandet.

Det kan vara svårt att få tillräcklig överblick över alla för en viss toxikologisk fråga relevanta undersökningar. Det är emellertid inte heller alltid meningsfullt att varje gång börja så att säga från början. Istället arbetar toxikologer och andra experter världen över med att sammanställa och utvärdera undersökningsresultat varvid man. ofta inom en vetenskaplig panel med flera deltagare. söker göra egna bedömningar grundade på en samlad bild av det vetenskapliga underlaget. Detta kallas ibland kriteriaarbete. Ett sådant dokument kan uppta en enda eller flera eller alla tänkbara slag av effekter och risker med ett ämne. Exempel på kriteriaarbete är det nordiska samarbetet om vetenskapligt underlag för hygieniska gränsvärden för ämnen i arbetslivet och den serie av ämnesbeskrivningar som utges från den internationella cancerforskningsorganisationen i Lyon. IARC. Listan på organisationer som har kriteriaarbete bland sina uppgifter kan göras mycket längre utan att dock mer än en bråkdel av aktuella ämnen täcks in. Även nationella myndigheter låter ofta för sin verksamhet ta fram vetenskapligt underlagsmaterial av typ kriteriadokument med hjälp av olika experter inom eller utom den egna organisationen.

112 Toxikologisk info-service: utgångspunkter

Frågan om att använda utvärderad information/kriteriadokument. som tagits fram av andra, sammanhänger med när arbetet av gjordes (för gammalt?), vem eller vilka (vetenskaplig kvalitet) och vilket ändamål det gäller (kan vara skillnad mellan t ex ett planeringsunderlag och ett underlag för beslut med rättsliga konsekvenser). Motsvarande gäller naturligtvis även användning av andra, oftast enklare hjälpmedel av typ handböcker m m.

Huvuddelen av den tillgängliga toxikologiska informationen vetenskapliga avser ämnen. mera sällan konkreta kommersiella produkter, sammansatta föroreningsutsläpp etc. Informationen om egenskaper hos och effekter av ingående ämnen, vart för sig, blir då utgångspunkten för riskbedömningen. Frågan huruvida ett ämne inverkar på effekten av ett annat. om det finns i samma eller i miljön produkt i övrigt tex som en luftförorening, kommer också in i bilden i dessa bedömningssituationer. Här är den toxikologiska informationen ännu så länge mycket sparsam. Det bör vidare noteras att två produkter med samma i riskhänseende komponent(er) kan skilja sig från varandra genom olikheter i föroreningar men också om t ex den som använder dem exponeras olika mycket genom att halter. löslighetsförhållanden, förpackningstyp, partikelstorlek. användningssätt för produkterna etc är olika. Härav framgår att man vid sådana bedömningar kan behöva mera uppgifter än den traditionellt toxikologiska informationen.

Man brukar skilja mellan tre olika av

slag riskbedömningar

—- att identifiera en risk - att uppskatta riskens storlek

- att bestämma ”acceptabel” risk.

I det första fallet rör det om att finna ett samband mellan ett

sig troligt

ämne och en viss effekt tex fosterskada hos människa. Om

slutlig sambandet är troligt eller ej brukar anges med något siffermässigt mått på ”sannolikhet”. I det andra fallet går man längre och söker

riskens storlek vid olika doser och - beträffande människor ange

helst också för olika riskgrupper t ex barn.

Förhållandet mellan exponering och effekt är grundläggande i toxikologin. Här strävar man bl a efter att finna den dosnivå där ingen effekt förekommer. Man äri teorin inte säker på att en sådan gräns existerar för alla effekter, utan befarar att det finns tillfällen där effekten och därmed risken blir noll först när dosen är noll. Detta gäller speciellt för uppkomst av cancer.

Den tredje riskbedömningen sker av kännedom slutligen på grundval om eller uppskattning av praktisk förekomst av ett ämne eller en

produkt inklusive troliga exponeringsförhållanden och med ledning av etiska/politiska värderingar, sociala och ekonomiska omständig-

heter m m. I de flesta länder finns här också en lagstiftning som

på

olika sätt anger ramar för beslutsfattande. Det kan röra sig om att en

myndighet fastlägger ett hygieniskt gränsvärde i en arbetsmiljön. gräns för utsläpp från en fabrik till ett med till vattendrag hänsyn risken för skador på fisk osv eller att ett bestämmer företag sig för att

Toxikologisk info-service: urgzhgspzmkter 113

helt avbryta en pågående som produktutveckling p g a de risker framkommit. Även när man bestämmer en eller varningstext användningsinstruktion för en produkt ingår en av bedömning acceptabel risk”. Denna tredje form för sträcker riskbedömning sig längre än området för information även om sådan toxikologisk information måste ingå som ett led i beslutsunderlaget hos den som har att ta ansvar för beslutet.

I vårt land finns en omfattande lagstiftning som syftar till skydd mot kemiska risker och som samtidigt tilldelar berörda speciellt parter. myndigheter och näringslivet, deras särskilda roller när det gäller ansvaret för riskbedömningar av typ risk. ”acceptabel

Produkter som avsiktligt tillförs människor dvs livsmedel och läkemedel är liksom vissa andra produkter/risktyper reglerade för sig. Lagen om hälsooch miljöfarliga varor är i övrigt en övergripande lagstiftning som gäller alla produkter och alla miljöer. I arbetslivet gäller dessutom arbetsmiljölagen m fl bestämmelser vilka också inkluderar ämnen och varor. farliga Miljöskyddslagen reglerar s k miljöfarlig verksamhet och avser bl a utsläpp av kemiska ämnen från fasta anläggningar. Specialbestämmelser finns vidare tex om svavelhalten i eldningsolja. bilavgaser, miljöfarligt avfall m m. Hälsovârdsstadgan bör också nämnas i detta sammanhang.

Efterfrågan på toxikologisk information i ett samhälle kan förutsättas vara i hög av den som finns och

grad styrd lagstiftning hur den

tillämpas.

Toxikologisk information som ett vetenskapligt redskap existerar inte om den inte är allmänt tillgänglig. Toxikologisk information begravd i en mapp eller ett register, vars existens känner är oanvändbar information - det är ingen till, värre, ingen information alls. Eftersom alla vetenskapsmän till större delen utbildas med allmänna medel, anser jag det åvilar dem att lägga fram sin information inför allmänheten.

David P Rall National Institute of Environmental Health Sciences

Hämtat ur och översatt från inledningen till rapporten från symposiet 27-28 maj 1976 om hantering av toxikologisk information, National Institutes of Health, USA.

114 Toxikologisk inf0—service: utgzingspzmkrer SOU l980zl4

Med en ganska heltäckande lagstiftning. som i vårt land. är antalet ämnen som skall kontrolleras till syncs nästan oändligt och innefattar även de ännu okända ämnen, naturliga eller resulterande från aktivitet. vilka mänsklig också finns i vår miljö och om vilkas eventuella risker man således ingenting kan veta. Här har den analytiska kemin en stor och viktig uppgift när det gäller att spåra och att identifiera sådana okända ämnen. l det här aktuella sammanhanget är det emellertid också väsentligt att konstatera att det toxikologiska informationsbehovet inte är lika stort för alla de miljoner ämnen som nu är kända för vetenskapen. Vissa ämnen kanske bara har existerat i laboratoriet under bråkdelar av en sekund. medan andra ämnen har stor kommersiell eller kanske som en användning spridning globalt luftförorening.

Antalet ämnen som har en praktisk kommersiell betydelse brukar uppskattas till 50 000-100 000 i olika produkter världen över. Antalet nytillkommande ämnen inklusive nya användningsområden för förekommande tidigare ämnen beräknas inom stora marknadsområden som USA och den ekonomiska gemenskapen. EG. uppgå till 400-500 per år. Inventeringar av den typ som nyligen gjorts av den amerikanska EPA miljövårdsmyndigheten beträffande ämnen som fabriksmässigt produceras. bidrar till att styra toxikologiska informationsinsamlings- och undersökningsresurser mot aktuella problem. I Sverige bygger produktkontrollnämnden fn ett upp produktregister ehuru efter annorlunda principer än den amerikanska registreringen. Även här i landet framkommer således ökade prioriteringsmöjligheter för det toxikolgiska informationsbehovet. åtminstone vad gäller produktsidan.

7.1.2 Miljödatanämndens tidigare förslag

Som tidigare redovisade i juni

framgått miljödatanämnden 1977

resultatet av sitt dittillsvarande

utvecklingsarbete jämte förslag beträffande den framtida utformningen m m av informiljövårdens mationssystem i rapporten ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens

informationssystem (MI)”. Miljödatanämnden säger här bla att frågan om att skapa ett eller s k informationsanalyscenter clearing

house för information främst inom områdena och

miljö toxikologi

hade kommit upp under nämndens verksamhet. Nämnden redovisade en rad sakförhållanden och krav från olika användarkategorier inklusive rekommendationer från två amerikanska konsulter vilka nämnden anlitat. Härur drog miljödatanämnden den slutsatsen att en

översyn av informationsfrågorna på det toxikologiska området var mycket angelägen, så angelägen att en särskild utredning skyndsamt

borde genomföras. För att understryka detta ingick miljödatanämn-

den parallellt med själva rapporten till med en separat regeringen skrivelse vari frågan ytterligare utvecklades. Skrivelsen har rubriken Förslag om utredning avseende toxikologisk informationsservice med inriktning på miljöfrågor och hälsoaspekter. Miljödatanämnden pekade i skrivelsen också på två alternativa former för

utredningsarbetet. Antingen kunde miljödatanämnden genomföra

Toxikologisk info-service: zitgångspzuzkter 115

utredningen (med särskilda tilläggsresurser) eller också kunde utredningsarbetet ske fristående från nämnden, dvs som en särskild utredning vilken i så fall fick förutsättas bli tillsatt av Ett regeringen. huvudskäl till att genomföra utredningsarbetet i särskild var ordning enligt nämnden att det förväntades få en betydande omfattning.

Argumenten för ett vidare arbete med dessa hade frågor miljödatanämnden sammanfattat i följande punkter:

- Antalet kemiska ämnen i vår livsmiljö har under de senaste decennierna ökat så att de nu kan räknas i flera tiotusental av kommersiell betydelse.

— Medvetandet om riskerna med exponeringen för kemiska ämnen såväl vad gäller människor som den levande miljön i övrigt har ökat avsevärt och lett till ökade krav på värdering av riskerna såväl i fråga om akut toxicitet som ifråga om långsiktiga effekter (carcinogenicitet. mutagenicitet. teratogenicitet. miljötoxiska effekter etc).

- om kemiska ämnens effekter Kunskapen på människan byggs i stor utsträckning upp genom toxikologisk testning (djurförsök).

Sammandrag av rekommendationerna från ett arbetsmöte 1977-01-24 i Stockholm med av ett 80-tal deltagande personer från myndigheter, universitet, informabranschorgan, företag, tionscentraler m m i Sverige och från några utländska/internationella organisationer:

Arbetsmötet rekommenderade att en central enhet för toxikologisk informationsservice borde i Denna tillskapas Sverige. borde fungera som central för utväxling av toxikologisk information. Förutom rena förmedlingstjänster skulle detta innebära insamling, och distribution av toxisammanställning kologiska data, s k kriteriadokument och litteratursammanställningar. Den centrala enheten borde svara för av och byte handel med databaser det området. Arten och på toxikologiska omfattningen av Centralens verksamhet borde utredas mera i detalj för att bl a möjliggöra om resurser förslag erforderliga för verksamheten. En sådan skulle också utredning ta upp formerna för finansiering och organisation. Centralen skulle förutsättas bli så organiserad, att den omedelbart eller sikt på skulle kunna fungera som en skandinavisk enhet.

116 Toxikologisk info-service: zitgångsptznkrer

— Toxikologisk testning är dyrbar-en genomsnittskostnad för att genomföra en uttömmande toxikologisk testning av ett kemiskt ämne ligger i storleksordningen 2 milj kronor.

- litteraturstudier Litteratursökningar, och litteratursammanställningar är metoder varigenom tillgänglig kunskap och redan utförda toxikologiska undersökningar utnyttjas. Att utnyttja andras rön är billigare än att genomföra nya toxikologiska undersökningar.

- De toxikologiska undersökningar som utförs i Sverige är en mycket liten andel av den undersökningsverksamhet som globalt görs och som redovisas i den utländska vetenskapliga litteraturen.

- Den vetenskapliga litteraturen på området växer för närvarande explosivt. Det har uppskattats att den dokumentation som publicerats inom området life sciences” är av storleksordningen 7 miljoner dokument. Utbudet av vetenskapliga artiklar inom enbart det toxikologiska området har under perioden 1971-1975 vuxit med ca 350 %.

- Utvecklingen är i ett skede. där det är omöjligt för en enskild forskare att hålla sig väl orienterad i litteraturutbudet utanför vars och ens relativt smala specialområden.

- litteraturen efter material Själva arbetet med att söka i den vetenskapliga som belyser en viss fråga. få fram materialet och sammanställa det håller på att bli en specialistfunktion.

- I sammanhanget kan nämnas att frågor om utbud av och tillgång till toxikologisk information i USA bedömts så väsentliga att sedan 10 år en särskild samordningskommitté för dessa frågor funnits under Department of Health, Education and Welfare med uppgiften att med olika medel skapa mekanismer som kan underlätta för informationssökare att orientera sig i utbudet.

- Ansvaret för att redovisa verkningarna av kemiska ämnen läggs i Sverige som i många andra länder på producenterna - den kemiska industrin.

- Detta fritar emellertid inte samhället från ansvar. Om den totala samhällsnyttan beaktas är det sannolikt både av ekonomiska och andra skäl önskvärt att bygga upp en specialistfunktion av den art som föreslagits. i syfte att bistå framför allt svenska informationssökare inom myndigheter, industri och organisationer att orientera sig i. få tag på och utnyttja utländska rön.

- En sådan specialistfunktion som kan drivas i formen av stiftelse (tex institut) är kanske väl så lämplig som myndighetsformen.

- Marknad. funktioner. samverkan mellan myndigheter och industri m m för en sådan specialistfunktion behöver närmare klarläggas. liksom former för samverkan med olika utländska informationscentra.

Den som förordade borde syfta till att

utredning miljödatanämnden

ta fram förslag om innehåll i och form för verksamheten vid ett

SOU 1980224 Toxikologisk i/1f0—service: utgtirzgspunkrer l 17

informationscenter för främst toxikologisk information i vid mening. Det var enligt nämnden viktigt att utredningen byggde vidare på och utvecklade de verksamheter som miljödatanümnden inlett med sikte på att de kan komma att ingå i ett informationscenter. l utredningsarbetet borde vidare former för samverkan med informationscentralerna vid Karolinska institutet, Tekniska högskolan och AB Atomenergi (numera Studsvik Energiteknik AB) belysas. Miljödatanämnden betonade också de påtagliga samband som finns mellan toxikologisk informationsservice i allmänhet och den rådgivningsverksamhet som giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset bedriver. Det gäller det bakgrundsmaterial som måste finnas till grund för rådgivningsverksamhet och förmedling av toxikologisk information. Detta förhållande borde utredningen beakta.

Förutom att miljödatanämndens rapport från år 1977 remissbehandlades, blev den här omnämnda skrivelsen från nämnden föremål för

informationsanalyscenter - vad är det?

Den här definitionen kommer från en amerikansk kommitté (US Federal Council for Science and Technologys Committee for Scientific and Technical Information, COSATI) och citeras i miljödatanämndens förslag år 1977:

An Information Analysis Center is a formally structured organizational unit specifically (but not necessarily exclusively) established for the purpose of acquiring, selecting, storing, retrieving, evaluating, analyzing and synthesizing a body of information in a clearly defined specialized field or pertaining to a specified mission with the intent of compiling, digesting,

repackaging or otherwise organizing and presenting pertinent

information in a form most authoritative, timely and useful to a society of peers and management.

Mera förenklat uttryckt:

Ett informationsanalyscenter skall kunna leta rätt på, värdera, sammanställa och/eller vidare bearbeta relevant information inom något speciellt område och presentera den på ett för användaren så lämpligt sätt som möjligt.

118 Toxikologisk info-service: utgångspunkter SOU l98():24

en särskild remissbehandling genom jordbruksdepartementets för-

sorg.

Vid den tidpunkt i början av februari 1978. då miljödatanämnden lät göra en sammanställning av inkomna remissvar. hade yttranden avgivits av följande. nämligen statens naturvårdsverk tillsammans med produktkontrollnämnden, arbetarskyddsstyrelsen. statens livsmedelsverk, socialstyrelsen, försvarets forskningsanstalt, giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset (GIC). Sveriges lantbruksuniversitet och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) som efter underremiss till universiteten, de tekniska högskolorna och Karolinska institutet bifogat yttranden från universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm, Karolinska institutet, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund. Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, universitetet i Umeå samt högskolan i Luleå - i vissa fall efter ytterligare underremisser till fakultetsnåmnder, avdelningar. institutioner eller motsvarande. Från dem som beretts tillfälle att svara hade yttranden inkommit från landsorganisationen (LO). tjänstemännens centralorganisation (TCO), centralorganisationen SACO/SR, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund, Svenska kommunförbundet, SOS Alarmering AB (SOSAB) samt Tekniska Littertursällskapet (TLS).

Med hänsyn till miljödatanämndens förslag (= önskemål om en

utredning) kan sägas att remissomgången i princip avsåg endast denna huvudfråga. Det kan då konstateras att samtliga remissorgan tillstyrkte en utredning om toxikologisk informationsservice. l åtskilliga yttranden utvecklade man emellertid också närmare skälen för sitt tillstyrkande. Här skall bara citeras ett par av de framkomna synpunkterna. Sålunda skriver exempelvis socialstyrelsen bl a följan-

de:

Behovet av en gemensam organisation för informationsservice om ämnens effekter på hälsa och miljö framträder allt starkare. Myndigheter, forskningsinstitutioner och näringsliv bygger upp egna resurser för att kunna tillgodogöra sig det starkt ökande informationsflödet från den vetenskapliga litteraturen. Toxikologiska uppgifter om ett visst ämne kan på detta sätt samlas och utvärderas av flera myndigheter samtidigt.

Miljödatanämndens förslag att utreda förutsättningarna för en gemensam enhet, som skulle kunna ge en kvalificerad service till avnämare inom landet och etablera samarbete internationellt är väl motiverat. Genom att samla de toxikologiska informationsserviceresurserna till en enhet bör det vara lättare att få kvalificerade tjänster och ett samarbete med utlandet.

LO understryker det stora behov som föreligger när det gäller

information om miljö och toxikologi och säger vidare

Mängden kemiska substanser och produkter som man har behov att informera om inom ett land är proportionella -inte till folkmängden - utan till graden av industriell utveckling och värderingar och krav inom landet.

Toxikologisk info-service: utgångspunkter 119

Våra begränsade nationella resurser måste integreras i det internationella mönstret och en stor del av våra egna insatser måste användas till att utvärdera internationell kunskap och anpassa den till nationella problem och behov.

Åtskilliga detaljförslag rörande inriktning och omfattning av utred-

ningsarbetet m m framfördes också.

Man tog sålunda bl a från några håll upp frågan om vilka funktioner som borde ingå i den toxikologiska informationsservicen. Något remissorgan menade att tyngdpunkten borde ligga i förmedling/utvåixling av information medan andra betonade betydelsen av sammanställningar och utvärderingar. Från Karolinska institutets institution för toxikologi framhölls att ett onödigt stort antal databaser finnes för bibliografier och vad vi framför allt behöver är en digererad information med uppdatering av olika aktuella ämnesområden. Huru detta senare skall ske bör vara en av huvudpunkterna i utredningen. I flera yttranden framfördes också synpunkter på hur utredningen borde ta sig an bl a organisationsfrågan för att minimera dubbelarbete m m.

7.1.3 Särskilt utredningsuppdrag till miljödata-

nämnden. Arbetets

uppläggning

Genom beslut 1979-05-31 gav regeringen miljödatanämnden ett

uppdrag att utreda vissa frågor rörande toxikologisk informations-

service. Härvid erinrades först om miljödatanämndens tidigare

nämnda skrivelse till regeringen med förslag om utredning avseende toxikologisk informationsservice med inriktning på miljöfrågor och hälsoaspekter. Det erinrades också om regeringens tidigare beslut (juni 1978) att uppdra åt miljödatanämnden att till regeringen samlat redovisa verksamheten inom miljövårdens informationssystem och lämna förslag om inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten. Regeringen uppdrog därefter åt miljödatanämnden att i anslutning till nämnda uppdrag

”också utreda vissa frågor rörande toxikologisk informationsservice. Därvid bör nämnden översiktligt kartlägga behovet och utbudet av toxikologisk information. Utredningen bör vidare belysa sambandet mellan verksamhet med toxikologisk informationsservice och den informationsverksamhet i övrigt på miljövårdsområdet som nämnden behandlar. Nämnden bör i sina förslag redovisa vilka frågor som kan behöva ytterligare utredas”.

Med hänsyn till den korta tid som stod till förfogande för att fullgöra

uppdraget beslöt miljödatanämnden att den del av utredningsarbetet som rör de toxikologiska informationsfrågorna som sådana skulle bedrivas som ett projektarbete i likhet med övriga pågående verksamheter hos nämnden (jfr avsnitt 3.3.2). En arbetsgrupp med

projektledare från nämndens kansli förstärkt med konsulter och annan personal skulle svara för huvuddelen av arbetet och förelägga

Toxikologisk info-service: balmvxkartliiggning SOU Wtlllzl-l

1,20_

nämnden resutatet härav jämte förslag i en projektrapport för vidare

ställningstaganden inom nämnden. Efter diskussioner i miljödatanämnden har detta material därefter överarbetats inom nämndens kansli och numera under rubriken “Toxikologisk informations-

ingår service. Rapport 1980-04-09” som underlag till miljödatanämndens

här föreliggande huvudrapport. Även vissa andra delar av det i bilaga 5 förtecknade underlagsmaterialet är relevant för behandlingen av

om toxikologisk informationsservice och för frågan om frågan

samband med andra av nämnden utvecklade verksamheter.

I det särskilda utredningsarbetet har kontakter förekommit med ett

stort antal intressenter såväl vid samtal/intervjuer utförda av i arbetsgruppen som vid hearings och andra diskussionspersoner

sammanträden. En referensgrupp har fortlöpande diskuterat det material som kommit fram i projektet. Vidare har vissa av de

kontakter eller samråd med kommittéer, som angetts i missivskrivel-

sen, avsett utredningen om den toxikologiska informationsspeciellt servicen och förslagen i förevarande kapitel.

7.2 av behov av och till-

Kartläggning

till informationsser-

gång toxikologisk

vice

7.2.1 Inledning

Redan under förarbetena till miljödatanämndens särskilda utredningsuppdrag hade framkommit en ganska entydig bild av ett behov

av en informationsservice eller informati0nscen-

speciell toxikologisk tral. Bilden var dock av naturliga skäl ganska ostrukturerad och

delvis oskarp.

I den vidare utredningen har tidigare erfarenheter och material hos miljödatanämnden utnyttjats som ett hjälpmedel för att precisera

innehållet i erforderliga nya delkartläggningar och analyser.

Det bör även nämnas att en omfattande utredning gjordes i USA 1977 med hjälp av en konsult, Mitre Corporation. på uppdrag av tre myndigheter gemensamt, med en ingående behovs- och utbudskartläggning av toxikologisk information. Utredningen omfattade också förslag till ett mycket stort datorbaserat systern för sådan information. i vilket skulle ingå ett antal befintliga eller planerade databaser. Vissa av de strukturer och tillvägagångssätt som användes i denna utredning har också kunnat utnyttjas för miljödatanämndens arbete även om en anpassning skett till svenska förhållanden.

Toxiko/0gi.sk balmvskarr/iiggnmg 121 info-serwcc:

Tre strukturer har använts i kartläggningen. nämligen grundläggande intressenter avnämare av service). typ av service och (potentiella sakinnehåll i servicen. Härtill korn ett antal specialfråigor i syfte att söka precisera behov t ex med avseende på tidsfrister. omfattning. tänkbar utveckling i framtiden, behov i förhållande till kostnad/ etc. Andra samband mellan delar i en avgifter frågor gällde toxikologisk informationsservice. eventuella synpunkter på verksamhetsform och organisation för en sådan service. l kartläggningen vidare uppskattningar av vilka resurser som i dag finns ingår några hos intressenterna eller utnyttjas av dessa för att få fram önskad information.

l arbetet används också begreppet “informationsgivarel Härmed dem som inom landet helt eller delvis har till uppgift att åsyftas tillhandahålla toxikologisk information eller ge hänvisning till sådan information. Det bör observeras att flera tänkbara avnämare av (delar av) en toxikologisk informationsservice också ibland fungerar som informationsgivare, t ex olika myndigheter. forskare m fl.

Som ett komplement till den bild av utbudet av informationstjänster som identifierats och beskrivits i arbetet har också utförts en särskild rörande datorbaserade informationskällor av intresse kartläggning inom toxikologiområdet.

Arbetsmetoden för de nya kartläggningar som nu gjorts var av skäl redan från början given - en riktad undersökning praktiska vilken så relevant information som möjligt skulle genom mycken och bedömas, utan anspråk på något statistiskt sett fångas upp korrekt urval. Bl a var intressentstrukturen viktig. l vissa grupper har man varit i kontakt med nästan alla som ansetts berörda. i andra bara med ett litet fåtal som utvalts för att sinsemellan grupper litet olika verksamhetsinriktningar. Det är viktigt att representera påpeka att såväl mera direkt intervjuade personer som de personer vilka deltagit i och referensgruppsmöten primärt givit sina hearings personliga. erfarenhetsmässigt grundade uppgifter och synpunkter på behov rn m. I vissa fall har det dock framhållits att man inom organisation diskuterat frågan i större grupper och/eller respektive förankrat sina hos respektive uppdragsgivare. Utöver synpunkter från det särskilda som

resultaten kartläggningsarbetet, genomfördesi

början av hösten 1979, har i de sammanfattande redovisningarna också tagits hänsyn till annat befintligt material tex synpunkter i över förslag till en remissyttranden miljödatanämndens tidigare särutredning om den toxikologiska informationsservicen.

122 Toxiko/ogisk ir1f()-.sc’rvicc*.' he/101skmI/iiggning SOU WXtkZ-l

7.2.2 Intressenter/avnämare av en

toxikologisk

informationsservice

Strukturen beträffande intressenterna. dvs potentiella avnämare av en informationsservice.

toxikologisk ser ut som följer

- ett tiotal centrala myndigheter -

myndigheter på regional och lokal nivå (tex länsstyrelsernas

naturvårdsenheter, yrkesinspektionen, brandförsvar, polismyn-

digheter. hälsovårdsnämnder)

-

näringslivet

—

företagshälsovården

yrkesmedicinska kliniker -

fackliga organisationer

—

forskningsenheter/forskare miljéorganisationer, politiska partier m fl

massmedia allmänheten.

De centrala myndigheterna är i första hand arbetarskyddsstyrelsen. statens naturvârdsverk, produktkontrollnämnden. socialstyrelsen.

statens livsmedelsverk, konsumentverket, sta-

generaltullstyrelsen, tens brandnämnd. statens industriverk, Sjöfartsverket och försvarets

forskningsanstalt. Det torde här röra sig om totalt något tusental

personer med behov av att mer eller mindre ofta få information om

kemiska ämnens eller produkters risker för hälsa och miljö. Även andra centrala myndigheter än de här nämnda kan ibland ha ett

informationsbehov inom det här aktuella omrâdet. Härtill kommer

på myndighetssidan personal hos länsstyrelserna (24 st) och yrkesin-

spektionsdistrikten (19 st) samt hos hälsovårdsnämnder och andra

lokala organ i landets ca 280 kommuner.

Arbetarskyddsstyrelsen har omfattande tillsynsuppgifter enligt olika författningar inom arbetsmiljöområdet vilka innefattar kemiska ämnen och produkter och styrelsen utfärdar tillämpningsföreskrifter till arbetsmiljölagen i bl a här aktuellt hänseende. Naturvårdsverket har olika uppgifter enligt miljöskyddslagen. tillsyn enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor m m. Genom sin produktkontrollbyrå svarar verket vidare för de personella resurserna till produktkontrollnämndens arbete. det organ som har det huvudsakliga ansvaret för den centrala tillämpningen av lagen om hälso- och miljöfarliga varor genom föreskrifter, klassificeringsbeslut rörande ämnens och varors hälso- och miljöfarlighet. beslut om registrering av varor m m. Verkets forsknings- och undersökningsavdelning svarar bl a för planering och beredning av frågor om disposition av det miljöforskningsanslag. varom naturvårdsverkets forskningsnänznd sedan närmare beslutar. År 1978/79 användes drygt 2 miljoner kr av dessa forskningsmedel till miljögiftsproblematiken under rubriken hälso- och miljöfarliga varor.

I naturvårdsverket ingår även bl a den omgivningshygieniska avdelningen

T().\ik0/()gisk iI1_/0-.seI'vi('c*.‘ helmvs/«Ir!/iiggnillg I23

från tidigare statens institut för folkhälsan. vilken emellertid fr om den l juli 1980 kommer att utgöra en del av det blivande .statens »ziljömediciztska laboratorium, SML. En annan del i SML blir en toxikologisk avdelning som tillskapas med utgångspunkt i vissa resurser som i dag finns genom en professur vid Karolinska institutet. l kartläggningen hör dessa verksamheter hemma under rubriken Forskningsenheter/forskare men SML blir i formellt hänseende myndighet.

Också arbetarskyddsstyrelsen har en vetenskapligt arbetande enhet inbyggd i sin organisation. den arbetsmedicinska avdelningen. Här kan tilläggas att en stor del av den arbetsmiljöforskning, som sker i samhällets regi. styrs av arberarskyddsfonden, vilken således även arbetar med planering och uppföljning av forskning om kemiska risker i arbetsmiljön och därmed blir en intressent i kartläggningen. År 1979 avsåg ca l() milj kr av fondens medel forskning om olika miljöfaktorers egenskaper m m ur medicinsk synvinkel.

Socialstyrelsen är central myndighet för frågor om människors hälsa rent generellt och ger råd exempelvis till hälsovårdsnämnderna. Styrelsen har också vetenskapligt arbetande enheter som ingår i dess läkemedelsavdelning, vars huvuduppgift är att reglera läkemedelshanteringen i landet. Det rör sig här i hög grad om toxikologiska frågeställningar. Avdelningen har även ansvar för eventuella förbud mot farliga ämnen i kosmetiska och hygieniska medel.

Livsmedelsverket är den centrala myndigheten enligt livsmedelslagen och utfärdar bl a föreskrifter om tillsatser eller innehåll av främmande ämnen i livsmedel. Verket har en vetenskapligt arbetande avdelning med en särskild enhet/laboratorium för toxikologiska frågor.

Inom det allmänna konsumentskyddet med bl a marknadsföringslagen kan det också uppkomma en rad frågor om kemiska ämnens risker och olika produkters farlighet på grund av deras kemiska sammansättning. KO/ konsumentverket ingår därför i intressentanalysen.

Statens industriverk har bl a ansvaret för föreskrifter om brandfarliga och explosiva varor. Detta är inte i egentlig mening toxikologiska frågeställningar men innefattar riskbedömningar baserade på kunskap om kemiska ämnens egenskaper. Tillsynsorgan är sprängämnesinspektionen. Industriverket har även ett visst övergripande och samordnande ansvar när det gäller transporter av farligt gods bla genom en särskild rådgivande nämnd. Toxikologiska sakfrågor t ex i det internationella samarbetet om landsvägsoch järnvägstransporter brukar dock beredas hos respektive fackmyndighet.

Sjöfartsverket utfärdar bl a föreskrifter om hantering av farliga ämnen och produkter i sjötransporter medan generaltullstyrelsen (kustbevakningen) har ett ansvar för åtgärder vid kemikalieolyckor till sjöss. Kommunerna. i första hand genom det lokala brandförsvaret. har motsvarande ansvar vid kemikalieolyckor till lands och i vissa intilliggande vattenområden - i förekommande fall med ett yttersta ledningsansvar för åtgärderna hos respektive länsstyrelse. Statens brandnämnd är här central myndighet med ansvar för rådgivning och utbildning av personal. Polisen. som också nämns i

124 Toxik0l0gi.s‘l info-.service.

helmvskarrliiggni/zg

intressentinventeringen. möter kemiska/toxikologiska frågor i många sammanhang bl a vid kemikalieolyckor.

Det bör vidare nämnas att tullen även utövar importkontroll enligt olika bestämmelser om skydd mot hälso- och miljörisker på grund av varors kemiska sammansättning. Tullen arbetar här med egna omfattande förteckningar över ämnen/varor men behöver också kunna avgöra när andra myndigheter skall kontaktas. tex initiera en bedömning hos produktkontrollnämnden om en viss vara anses så hälsofarlig att den klassas som gift.

Försvarets forskningsanstalt, FOA. bedriver en vetenskaplig verksamhet som också innefattar toxikologiska frågor. Sakligt torde verksamheten närmast höra hemma under rubriken Forskningsenheter/forskare.

Länsstyrelsen har planerings- och tillsynsuppgifter rörande den allmänna miljön inkl naturmiljön. Det kan nämnas att man i kartläggningen uppskattat antalet personer vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter. som arbetar med frågor om risker med kemikalier. till totalt ca 100 personer. Då det gäller arbetsmiljön svarar yrkesinspektionen med totalt ca 430 yrkesinspektörer för tillsynen av gällande bestämmelser. Härtill kommer den kompletterande kommunala tillsynen för små arbetsplatser. l arbetsmiljön spelar frågor om kemiska risker en stor roll. En viss uppdelning av tillsynsansvaret inom distrikten brukar möjliggöra att vissa inspektörer kan specialisera sig på sådana frågor. En annan intressent som har ett formellt ansvar i arbetsmiljölagen är skyddsombuden. De ingår i intressentstrukturen i kartläggningen under rubriken Fackliga organisationer.

Hälsovårdsnämnderna och deras personal möter en rad praktiska problem rörande egenskaper och risker hos kemiska ämnen och produkter såväl genom frågor från allmänheten som i sin tillsyns- och inspektionsverksamhet inom respektive kommun. Antalet tjänster som hälsovårdsinspektör var år 1977 drygt 800 personer (från SOU 1978:44). Huvudförfattning är hälsovårdsstadgan. Hälsovårdsnämnderna har även tillsynsuppgifter enligt andra författningar bla livsmedelslagen och lagen om hälso- och miljöfarliga varor.

För att vidta motåtgärder mot risker så som lagen föreskriver har

näringslivet långtgående skyldigheter enligt olika bestämmelser att ha kunskap om produkters egenskaper och risker på grund av dessas kemiska sammansättning och om processer m m som kan innebära att människor eller miljön exponeras för något kemiskt ämne. Alla

kemiska varor. materiel av olika slag. processer etc innebär

naturligtvis inte risker men kunskap krävs också för att veta när

motåtgärder inte är påkallade. Praktiskt taget varje företag i landet berörs således, även om man i kartläggningen koncentrerat sig på

vissa slag av verksamhet.

Då det gäller produkthantering ligger ett särskilt stort ansvar på den som tillverkar eller importerar en vara. Som exempel på antalet berörda företag nämns i redovisningen från kartläggningen att det enbart för kemiska varor

Tariko/ogisk iIi_f0-.servi(e.' helm1.skart/{iggning I25

(“kemikalier och kemisk-tekniska preparat) rör sig om minst 2 500 företag. Så många ingår nämligen idag i produktkontrollnämndens register över kemiska varor på den svenska marknaden.

Arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivaren vidtar motåtgärder mot kemiska risker på arbetsplatsen. [fråga om produkthantering gäller detta oberoende av vem som tillverkat varan. Om det är en annans produkt. har en arbetsgivare alltså att ta ställning till dels om den information som lämnats om produkten av tillverkaren/importören är tillräcklig för bedömning av dess egenskaper och risker. dels om och i så fall vilka särskilda lokala instruktioner. produktblad el dyl som eventuellt kan behövas som komplement. På arbetsgivarsidan rör det sig här om ett mycket stort antal personer som skall ta till sig en toxikologisk information och översätta den till praktiskt handlande för den aktuella arbetsplatsen. med hänsyn till gällande bestämmelser. Det gäller företagsledning. skyddstekniker. företagsläkare. arbetsledare m fl men också partssammansatta organ som skyddskommittéer.

Andra former av exponering där företagen har ett ansvar gäller uppkomst av miljöfarligt avfall eller utsläpp av föroreningar till omgivningen. Miljöskyddslagstiftningen listar ett stort antal typer av verksamhet där särskilda regler skall iakttas. Detta innebär i praktiken ofta att även andra personer eller enheter inom ett företag än de nyss nämnda kommer in i bilden med krav på kunskap om kemiska ämnen.

Alla företag/personer i en varuhanteringskedja har ett ansvar (och därmed ett informationsbehov) då det gäller kemiska risker. Här kan ytterligare särskilt nämnas transportföretagen som intressenter i en toxikologisk informationsservice. även om gällande bestämmelser i princip innebär att den som tar emot farligt gods för transport skall få tillräckliga upplysningar från godsavlämnaren.

Beträffande näringslivssidan kan tilläggas att man också centralt arbetar med frågor om kemiska ämnens risker. Detta gäller såväl SAF (allmänna gruppen) och Sveriges Industriförbund som branschorganisationer tex Kemiska Industrikontor och Plast- och Verkstadsföreningen. Sveriges Kemikalieleverantörers Förening.

arbetar olika när det gäller de

Fackliga organisationer på plan

kemiska riskerna.

Inom exempelvis LO finns en särskild enhet härför. Flera av de större förbunden har också personer som uteslutande sysslar med dessa frågor. miljöombudsmän“ m fl. Dessa söker också besvara respektive fånga upp frågor från medlemmarna och assistera medlemmar som fungerar som skyddsombud.

Enbart antalet huvudskyddsombud som är registrerade enligt arbetsmiljölagstiftningen uppgår enligt arbetarskyddsstyrelsens register till 14 000 personer. De flesta torde mer eller mindre ofta möta frågor om kemiska risker på arbetsplatsen. Det totala antalet skyddsombud är avsevärt mycket större (ca 100 000).

nämns särskilt i intressentstrukturen. Den

Företagshälsovården

126 Toxikologisk inf()-.service.' be/10vskurrliiggning SOU |98tk24

bedrivs idag i form av företagshälsovård, företagshälsovårdscentraler

och som branschhälsovård.

Den medicinska personalen. läkare och sköterskor. bör spela en stor roll såväl när det gäller att förebygga skador genom kemiska risker på arbetsplatsen som att upptäcka hälsoskador vilka kan sättas i samband med exponering i arbetsmiljön. Också skyddsingenjörer och andra tekniker medverkar i eller samverkar med företagshälsovården i många fall.

De yrkesmedicinska klinikerna har i kartläggningen fått bilda en

intressentgrupp för sig.

De kan sålunda ses som potentiella intressenter i en toxikologisk informationsservice i arbetet med att spåra och behandla hälsoskador som kan ha uppkommit i arbetslivet genom bl a exponering för kemiska ämnen. Samtidigt utförs här ej sällan undersökningar/forskning, speciellt inom epidemiologin, som tillför nytt vetande om kemiska ämnens risker. I det hänseendet går ingen gräns gentemot intressentgruppen forskare i det följande. - Det finns fn 10 yrkesmedicinska kliniker eller avdelningar i landet varav en är statlig och de övriga landstingsdrivna.

Forskningsenheter/forskare har vidare betecknats som en särskild

intressentgrupp.

Utöver de till de statliga ämbetsverken anknutna forsknings- och undersökningsenheterna finns ytterligare några hel- eller delstatliga organ som kan nämnas i detta sammanhang. t ex statens veterinärmedicinska anstalt och institutet för vatten- och luftvårdsforskning. IVL. Vidare finns till naturvårdsverket knutna bl a ett specialanalytiskt laboratorium vars verksamhet aktualiserat åtskilliga toxikologiska frågor samt ett brackvattentoxikologiskt laboratorium. Naturhistoriska riksmuseet bör nämnas i detta sammanhang då man där bl a speciellt sysslar med miljögifter.

Det största antalet personer i denna intressentgrupp får emellertid förutsättas finnas i universitets- och högskolevärlden där många institutioner inom naturvetenskapliga. medicinska. farmaceutiska och tekniska fakulteter (motsvarande) direkt eller indirekt sysslar med problem som berör toxikologin. Vidare finns ett antal personer sysselsatta i företagsforskning inom såväl privat som statlig industri. företrädesvis kemisk industri. med inriktning mot toxikologiska frågeställningar.

Som ett exempel på beräkning - som dock inte täcker alla här avsedda enskilda forskare/intressenter- nämns i detaljredovisningen av kartläggningen att drygt 2 000 personer finns registrerade som projektledare och/eller rapportförfattare i ämnen med anknytning till toxikologi enbart i miljödatanämndens senaste katalog Svensk miljöforskning.

Frivilliga organisationer av typ miljöorganisationer och massmedia

får närmast sägas representera allmänheten i intressentstrukturen.

Härtill kommer givetvis politiska partier, vilka ibland tar upp miljöoch hälsofrågor i samband med kemiska ämnen, samt andra

T().\i/()l0gi.s/< iI1_/1)-.s‘cI‘1icc'.' balm\.sk(n'r/(iggning 127

sammanslutningar med speciell målsättning t ex Svenska brandför-

svarsföreningen.

Allmänheten förekommer också som en särskild rubrik i intressentstrukturen och avser därvid närmast sådana enskilda människor

som önskar svar på någon konkret fråga inom det här aktuella

omrâdet.

7.2.3 Sakinnehållet i informationen

Den struktur som finns på nästa sida har använts i kartläggning-

en.

Några kommentarer till denna uppställning kan göras.

Den främsta avsikten med denna ganska detaljerade struktur var att bättre konkretisera för de personer. som kontaktades. vad som

kunde ingå under begreppet information med en “toxikologisk avsiktligt bred infallsvinkel för denna Först i andra hand utredning.

räknade man med att också kunna få preciserade svar beträffande olika delar av ett sådant sakinnehåll.

Den breda infallsvinkeln visas av följande. Här har sålunda medtagits såväl hjälpuppgifter. t ex kemiska egenskaper och metabolism. som information om effekter av olika slag t ex resultat av epidemiologiska arbeten. ekologiska effekter osv.

Med fysikaliska egenskaper har man likaså avsett för hjälpuppgifter bedömning av risker som sammanhänger med ämnens kemiska reaktioner. Hit hör tex vattenlöslighet/fettlöslighet. kokpunkt. smältpunkt m m. Den fysikaliska egenskapen att avge strålning av olika slag beroende på form (isotop) av grundämnet i fråga är en risk i sig vilken emellertid inte har närmare behandlats under rubriken toxikologisk information i denna kartläggning.

Effekter på materiel går inte heller direkt in under begreppet toxikologisk information men sådana uppgifter fås ibland på köpet i samma informationskällor där vissa andra här aktuella uppgifter erhålls. Sådan information kan ibland också vara en varningssignal om effekter även på biologiskt material.

Åtgärdsinformation är en form av direktupplysning. som bygger på att

riskvärderingar m m redan gjorts och som kan ha olika status. Det rör sig i regel om praktiska anvisningar på expertnivå t ex åtgärder vid en förgiftning från en_ giftinformationscentral eller instruktioner i produktblad från

branschorganisationer eller tillverkande företag. Det kan emellertid också

vara åtgärder som föreskrivits som bindande av någon myndighet.

Speciellt rubriken om sammansättningsuppgifter för handelsvaror och produktionsaspekter tar sikte på en konkret situation/produkt. Bl a kan det

128 helmvskurrliiggning SOU IUSUIZ4

To.\ik0/ogisk info-service:

GROVINDELNING FlNINDELNlNG

ldentifieringsuppgifter kemiska ämnen (substanser) kemiska produkter (handelsvaror)

Sammansfittningsuppgifter analysmetoder för kemiska produkter komponenter (handelsvaror) föroreningar

Kemiska egenskaper

Fysikaliska egenskaper Produktionsaspekter tillverkare/importör kvantitet transportinformation användning/funktion användare/bransch ersättningskemikalier ekonomisk information

Exposition människa miljö Epidemiologi allmänheten yrkesarbetaren Hälsoeffekter kliniska studier toxicitet metabolism

Miljöeffekter nedbrytning transport bioackumulering ekologiska effekter effekter på material m rn

Åtgärdsinformation mot hälsoskador

mot miljöskador

Lagstiftning svensk utländsk internationella standards

Övrigt

att beslutande kan efterfråga uppgifter om kvantitet. tänkas myndigheter data m m: Sådana har medtagits i användning. ekonomiska uppgifter för att man om möjligt vid ett och samma kartläggningstillfrågestrukturen skulle få en samlad bild av informationsbehovet hos så många fälle i relation till frågan om kemiska risker. Först intressentgrupper som möjligt till vilka som rimligen kan eller bör därefter kan man ta ställning uppgifter föreslås informationsservice. ingå i en toxikologisk

T().\ik()/()gi.sk infr)-.servicc.' he/10vskarr/iiggning I29

7.2.4 Typer av informationstjänster

Den i kartläggningen använda strukturen jämte definitioner eller beskrivning var följande:

A. Litteraturservice dokumentanskaffning sökning på databaser - i tidskrifter, böcker sökning B. Nyhetsservice produktion av nyhetsblad - manuell bevakning av litteratur, informationskällor m m

C. Hänvisningsservice —— till informationskällor rn m hänvisning produktion och spridning av hänvisningskataloger substansregister med hänvisningar till andra register

D. Sammanställningsservice - strukturerad sammanställning av litteraturuppgifter - av databas med ”handboksfakta“ om kemiska ämnens uppbyggnad effekter

E. Utvärderingsservice endast hänvisning till experter som kan utvärdera riskerna organisera utvärdering med hjälp av utomstående experter — ta emot uppdrag och utföra utvärderingen med hjälp av egen personal F. Frågeservice - till bl a allmänheten frâga/svarsverksamhet av frågor som snabbt kan besvaras med hjälp av handboksuppgifter 0 dyl.

Redan i samband med struktureringen framhålls i detaljredovisningen att en skarp gränsdragning mellan de olika servicetyperna inte går

att göra.

I detta sammanhang kan det enligt miljödatanämndens uppfattning

vara skäl att också söka teckna en generell modell för ett system med

informationsservice. De begrepp som man arbetat med i kartlägg-

ningen bör sålunda kunna passas in i en mera generell modell.

Den generella modellen (se figur I) arbetar med begreppen

Hänvisning till informationskälla, som kan vara person. dokument el dyl. efter tex en manuell eller maskinell litteratursökning

Informationsanalys som innebär bearbetning av information.

I modellen ligger en svårighetsgradient från vänster till höger. från hänvisning till enklare former av bearbetning och till mycket krävande former som får förutsätta medverkan av särskild expertis oberoende av vilket

130 he/1otavkurr/iigg/1i/lg SOU |‘).\(l:3~1

Toxikologisk info-servicc:

Figur l Generell modell av ett system för informationsservice

utbildning

svårighetsgradient ————-——-—

hänvisning informationsanalys

dokumentservice

sakområde det gäller. Häri ingår även värdering av informationskällan. dess användbarhet eller kvalitet. en uppgift som till en del ligger i hänvisning och i ökande grad i informationsanalysen.

En del i modellen är dokumenrservice, dvs tillhandahållande av

viktig

de dokument en användare önskar. t ex efter att ha fått litteraturre-

ferenser från servicedelen hänvisning.

förstås i modellen - förutom —

Med utbildning internutbildning kurser, seminarier 0 dyl i hur man söker information inom det eller de sakområden som modellen tillämpas på. Utbildningen riktar sig mot andra organisationers personal och kompletterar annan förekom-

mande utbildning.

Observera att modellen inte åskådliggör hur många eller vilka slag av

som kan tänkas medverka. endast komponenterna i

organisationer

servicen och relationerna mellan dem.

I figur 2 har de olika servicetyperna från kartläggningen lagts in i den generella modellen.

Den relativa storleken av de olika servicetyperna i modellen är inte känd och skall därför bara ses som ett exempel i figuren.

Figuren skall läsas så att exempelvis sammanställningar i sin enklaste form

kan vara ett rent utdrag ur sammanfattningar eller abstracts som erhållits ur en litteratursökningi bibliografiska databaser medan alltmer av informationsanalys ligger bakom sammanställningar där vederbörande valt ut vissa källor och extraherat uppgifter. kanske från originaldokument. samt eventuellt försökt sammanfatta några slutsatser om risker. Då är man enligt figuren också inne på ett område som till någon del sammanfaller med det som i utredningen kallas riskutvärdering. Den mest kvalificerade formen av riskutvärdering är dock klart skild från vad som menas med sammanställning.

T().\‘ik0l0gIsk iI1_/()-.sw'vi('c.' hello13/(arr/iigg/ling I31

Figur 2 Servicetyper i rörande informakartläggningen toxikologisk tion, inlagda i den generella modellen

nyhetsservice ›:c a 0 D.

hänvisningsservice

\ 4 frågor

///// utvärderingar A litteratur- g 4 service I

sammanställningar”-

\\\\\\ ///// ////////

litteraturservice

\\\\‘ //////////// i

Litteraturservice som leder till att frågaren hänvisas till ett dokument. en

artikel i en tidskrift eller i en bok innefattas uppgift i komponenten Hänvisningi den generella modellen tillsammans med den i kartläggningen av toxikologisk informationsservice åsyftade verksamheten Hänvisningsservice. Eftersom begreppet Litteraturservice i kartläggningen även innefattar dokumentanskaffning finns den markerad också i komponenten Dokumentservice i den generella modellen. Nyhetsservice kan enligt figuren innebära arbetsmoment såväl av hänvisningskaraktär som informationsanalys enligt den generella modellen. Den enkla Frågeservice som åsyftas i kartläggningen innebär i princip att vederbörande erhåller saksvar. dvs man gör en form av informationsanalys inom systemet för informationsservice.

Det bör tilläggas att modellen i detta fall inte visar hur man arbetar internt. tex att en litteratursökning måste föregå en sammanställning. utan enbart hur den tjänst som lämnas utåt - till användaren - kan passas in i den generella modellen.

7.2.5 Befintliga resurser för att få fram information. Utbud av informationsservice

Detta avsnitt behandlar dels vilka resurser

översiktligt intressenterna själva har för att tillgodose de informationsbehov som i uppkommer

deras verksamhet, dels hur ”utbudet” av informationsservice totalt ser ut.

Det bör erinras om att att få fram

frågan gäller toxikologisk information genom utnyttjande av material i form av befintligt

T().\i/0l0g1.s'k 111./‘()~.s‘ervice.‘ be/10vskurr/iigg/ling

undersökningsresultat m m, inte uppdrag att utföra forskning eller andra undersökningar t ex tester för att täcka luckor toxikologiska i informationen. Denna särskilda fråga kommer emellertid indirekt in i bilden under rubriken i Hänvisningsservice kartläggningen.

Resultatet av kan sammanfattas resurskartläggningen på följande sätt:

- till Tillgången kompetent personal är mycket begränsad hos ett stort antal mindre intressenter.

— Litteraturservice finns men mycket utspridd, på en mängd olika bibliotek.

~ i viss Nyhetsservice utförs utsträckning för mindre intressentgrupper, t ex en branschorganisation åt sina medlemmar. Några breda ämnesområden bevakas i ett par utländska nyhetsblad. Löpande litteraturbevakning i databaser (s k SDI) i relativt stor utnyttjas omfattning.

- i Hänvisningsservice egentlig mening saknas helt.

- Frågeservice med jourtjänst finns då det gäller akuta förgiftningar

(giftinformationscentralen). Andra frågor som snabbt kan besva-

ras med hjälp av 0 tas fn om hand av ett handboksuppgifter dyl stort antal instanser.

- Centrala myndigheter och andra intressenter med stora resurser

avsätter mycket tid för och medan sammanställning riskvärdering små organisationer/företag inte kan göra detta. Vissa lägger ned avsevärd tid på bevakning av ny information. toxikologisk

- och Sammanställnings- riskutvärderingsservice utförs i begränsad omfattning av några myndigheter, enskilda branschorganisationer, företag, yrkesmedicinska kliniker, forskningsinstitutioner och fristående konsulter.

Från praktiskt taget alla de organisationer rn fl som i ingick kartläggningen visade man sig ha svårt att uppskatta storleken av använda resurser. Detta gäller således den som sökt information antingen med egen personal eller genom att lägga sökuppdrag eller andra uppdrag på utomstående organisation. I de fall man försökt ge en sifferredovisning får sådana uppgifter i betecknas som regel ungefärliga. Intressenterna har vidare oftast haft svårt att utskilja just informationshanteringen ur annan verksamhet och att service skilja

T0xik()l0gi.s‘k iI1f()-.s(rvi('c.' be/1m.skurr/Kigglzing I33

eller till externa frågeställare från informationsbearbethjälp given

ning för ändamål. Vissa tendenser framkommer dock ur egna materialet och när resultaten ställs mot de behov som framkommer

rörande intressenternas behov, blir det möjligt att sammanspecifika fatta resultaten av kartläggningen i form av servicebehov som idag

inte anses täckta. Detta görs i efterföljande avsnitt 7.2.6.

Personella resurser hos intressenterna Antalet personer sysselsatta hos intressenterna med att få fram information (originalundersökningar, sammanställningar, riskutvärderingar osv) varierar starkt mellan olika intressenter liksom den teoretiska kompetensen och erfarenheten hos berörda personer.

Hos de intervjuade centrala myndigheterna (jfr intressentbilden) bedöms ca 230 personer på hel- eller deltid vara verksamma med frågor som rör kemiska risker för hälsa och miljö. Den tillgängliga personalen har här ofta en högskoleutbildning i botten (kemister, apotekare, läkare). Endast ett fåtal har ekotoxikologisk erfarenhet. Hur stor del av den här åsyftade personalens tid som ägnas åt informationssökning och informationsbearbetning har inte annat än punktvis gått att uppskatta. Hos regionala och lokala myndigheter är arbetsuppgifterna inom varje organisation mera heterogena och man får utgå ifrån att det förhållandevis stora antal personer som framkommer i som en i detta sammanhang aktuell personell resurs i kartläggningen huvudsak avser sådana som av och till arbetar med frågor om kemiska risker. Personalen vid de regionala myndigheterna har ofta kemisk/biologisk utbildning på högskolenivå medan den utbildningsmässiga bakgrunden hos de lokala myndigheternas personal skiftar. Den nya, förlängda hälsovårdsinspektörsutbildningen har sålunda ännu inte hunnit slå igenom.

De intervjuade företagen och branschorganisationerna har högst skilda resurser för att bevaka kemiska ämnens risker för hälsa och miljö. Detta beror dels på företagens produktionsinriktning och storlek, dels sannolikt på intresset för hithörande frågor inom företaget. Resurserna kan sålunda röra per år upp till ca 15 heltidstjänster specifikt för sig från några arbetsdagar frågor rörande kemiska hälsorisker bland de företag som ingick i kartläggningen. Några personer sysslar i varierande omfattning med andra miljöfrågor. Utbildningen har också stor spännvidd hos dessa personer.

Vad gäller parterna på arbetsmarknaden så beräknar man hos SAF att totalt ca 10 personer inom de olika medlemsförbunden arbetar med frågor om kemikaliers hälsorisker. Hos de tre kontaktade LO-förbunden arbetar 14 personer med arbetsmiljöfrågor (omfattar mer än kemiska risker). Dessa saknar i regel teoretisk utbildning i kemi och/eller biologi. Centralt inom LO finns viss personal med kvalificerad utbildning och erfarenhet på området. Då det gäller företagshälsovårdscentralerna finns en eller flera läkare och skyddsin gen jÖr(er). Även dessa personers arbetsuppgifter har stor spridning inom hela arbetsmiljöområdet.

Hos de forskningsenheter som här avses inom högskolor, sjukhus och liksom myndigheter finns personer med hög formell kompetens personal med akademisk grundexamen. laboratorie- och administrativ personal.

134 Taxi/0/ogisk in_/()—.s‘ervi(e.

be/1ovskarr/(iggning

Litteraturanskaffning och litteraturservice

De tillfrågade hade genomgående svårt att beräkna hur stora resurser som avsätts till litteraturanskaffning/bevakning eller dylikt. Som exempel på uppgifter ur kartläggningen kan emellertid nämnas att naturvårdsverkets produktkontrollbyrå avsätter drygt 20 000 kr/år till litteratur och mellan 10 000-20 000 kr till datorsökningar. Flera intervjuade regionala och lokala myndigheter beräknade mindre än 4 000 kr/år till litteraturbevakning etc. Flertalet forskningsenheter har tillgång till något större vetenskapligt bibliotek varför det år svårt att här beräkna specialkostnader för litteraturanskaffning inklusive tidskriftsprenumerationer.

Litteraturservice ges genom en väl utbyggd biblioteksverksamhet i hela landet. Inget av de vetenskapliga biblioteken är uteslutande inriktat på ämnesområdet toxikologi. Några har emellertid som specialomräde de s k biovetenskaperna och tillhandahåller därför mer toxikologisk litteratur än andra. Som exempel kan framhållas Karolinska institutets bibliotek, biblioteken vid lantbruksuniversitetet och vid Biomedicinskt centrum (Uppsala universitet) samt Tekniska högskolan i Stockholm och, ehuru i mindre utsträckning, Chalmers tekniska högskola i Göteborg. De sk miljövårdande myndigheterna såsom arbetarskyddsstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens livsmedelsverk och socialstyrelsen har toxikologisk litteratur av intresse inte enbart i den egna verksamheten men har ibland begränsade resurser för en god service gentemot externa användare. Försvarets forskningsantalt bör också nämnas i sammanhanget.

Åtskilliga av de här omnämnda biblioteken är också utrustade med

terminaler med möjlighet att göra datorsökningar med hjälp av utbildad personal. Mera omfattande sådan service med specialutbildad har personal länge getts speciellt vid Medicinska informationscentralen, MIC, som numera tillsammans med Karolinska institutets bibliotek bildar Karolinska institutets bibliotek- och informationscentral (KIBIC) samt vid Informations- och dokumentationscentralen, IDC, inom Tekniska högskolans bibliotek i Stockholm (KTHB). Även lantbruksuniversitetets bibliotek kan nämnas i detta Genom sammanhang. den fortgående spridningen av terminaler för datorsökning även till mindre bibliotek har de nyssnämnda centralerna kunnat omfördela resurser från direkt till en alltmer sökning omfattande utbildningsverksamhet vid sidan av den alltjämt dominerande rollen som databasdistributörer.

MIC har expertis för sökning inom de flesta medicinska områden och förfogar sålunda över ett dussintal naturvetenskapligt/ medicinskt utbildade personer, som tillika är informatiker. I en annan utredning hos miljödatanämnden har framkommit att ungefär 6 % av sökningarna eller drygt 30 frågor inom MIC första halvåret 1979 avsåg miljövårdsfrågor vilket i detta fall främst var toxikologiska frågor. KTHB/IDC med ungefär lika många specialister inom sitt område hade under samma tid också ungefär lika många inom sökfrågor miljövårdsområdet, men ingen av dessa har hänförts till toxikologiområdet. Det kan tilläggas att det inte ingår i dessa båda centralers åtaganden att extrahera uppgifter i litteraturen och sammanställa dem eller utföra riskutvärderingar.

Manuell sökning i litteraturen görs endast i ringa omfattning av de angivna biblioteken.

I35 T0.\‘i/()l()gi.sk iI1f()-.s‘erviz‘(. balmvskart/iigguilzg

Nyhetsbevakning och nyhetsservice

Många intressenter anser sig lägga ner mycket tid utan att det ändå räcker till för att följa nyhetsflödet. Som exempel kan nämnas att några centrala används. Forskare söker myndigheter angett att mellan 1 och 10 personår/år självfallet följa litteraturen inom sina specialområden. Då det gäller organisationer m m uppvisar resurssatsningarna i stort näringsliv, fackliga sett liknande variationer som beträffande fördelningen av personella resurser, vilken tidigare nämnts.

Nyhetsbevakning i form av service utförs på uppdrag i regel endast för en intressentkrets, tex branschorganisationers bevakning åt medavgränsad Bevakning av ny vetenskaplig litteratur görs dessutom bl a av lemsföretag. med stående sökfrågor på tillgängliga databaser. några bibliotek

Hänvisning och hänvisningsservice De större biblioteken i form av referenser till dokument ger hänvisningar m m (huvudsakligen = litteraturservice). En organisation som Ingeniörsve- (IVA) håller viss specialservice och hjälp för att tenskapsakademien lokalisera dokument, expertis m m i utlandet. Det är vidare naturligt att många myndigheter och organisationer i förekommande fall hjälper en informationskälla, i de fall man frågeställare genom att hänvisa till lämplig har kunskap som passar. De centrala verkens tjänstemän får vidare i viss hänvisa frågeställare, som kommit fel, till annan instans. utsträckning Hänvisningsservicen är således sporadisk och man kan ingenstans stå till över informationskällorna inom det toxikolotjänst med en bred överblick giska området.

Frågor och frågeservice

Man skiljer här mellan frågor i akuta situationer och andra frågor, som inte behöver omedelbart svar men som inte heller avses innebära större sammanställningsarbeten utan besvaras med hjälp av tillgänglig (utvärderad) information ur t ex handböcker.

i akuta situationer med förgiftningar eller tillbud härtill samt Frågor medicinska behandlingsåtgärder besvaras av giftinformationscentralen (GIC) vid Karolinska sjukhuset. Denna service har länge främst varit inriktad på uppgifter till läkare och allmänhet i samband med förgiftningsfall hos barn och vuxna i hemmiljö. Utvecklingen har gått dithän att även förfrågningar rörande förgiftningar i samband med yrkesutövning numera i viss utsträckning går till GIC och besvaras där. Centralen har också som enda rådgivningsorgan med jourverksamhet börjat få andra frågor t ex i samband med transportolyckor och industriutsläpp. I övrigt kan bl a nämnas att har vissa resurser för frågeservice inklusive rådgivning då kustbevakningen det gäller olyckor till sjöss. Det kan i detta sammanhang erinras om att kommittén för miljörisker vid sjötransporter i sitt betänkande (SOU tur att giftinformationscentralen förstärks med 1979:43) Ren föreslagit viss jourtjänst för specialister på rådgivning vid kemikalieolyckor.

Icke-akuta frågor besvaras mer eller mindre utförligt av en mängd organisationer. Sålunda bidrar bl a några myndigheter inom sina respektive

136 Toxikologisk info-.s‘ervic‘e. he/1ovskurlliiggning

områden, så långt det varit möjligt med hänsyn till myndighetsuppgifterna och tillgängliga resurser. De centrala myndigheter som kunnat lämna någon tidsangivelse har angivit upp till cirka 1,5 personår/år för denna typ av frågor. Produktkontrollbyrån vid naturvårdsverket har angivit att s k underhandsbesked, som hittills varit ca 300 - 500 per år, binder resurser motsvarande ungefär 5 personår/år. Dessa upplysningar kan emellertid omfatta såväl enklare frågor som mindre sammanställningar eller riskutvärderingar. Frågefrekvensen hos regionala och lokala myndigheter styrs enligt uppgift främst av larmrapporter. De regionala organ som ingick i kartläggningen angav 0,2- 2,5 personår för besvarande av frågor om kemiska ämnens risker. De intervjuade lokala myndigheterna angav ett genomsnitt om 0,2 personår för att besvara frågor.

Hos de i kartläggningen ingående företagen avsätts alltfrån en timme per år till flera för att besvara externa Vid personår frågor. de intervjuade branschorganisationerna hade man svårt att ange den arbetstid som åtgår. Fristående företagshälsovårdscentraler får många frågor. Av forskningsenheterna får myndighetsanknutna forskningsavdelningar fler än frågor universitets- och högskoleinstitutioner. En yrkesmedicinsk klinik kan beräknas använda ca 0,1 personår för att besvara frågor av enklare karaktär.

Sammanställning och riskutvärdering sammanställningar av uppgifter ur litteraturen om kemiska ämnens egenskaper och effekter liksom riskutvärdering åt externa frågeställare sker i mycket begränsad omfattning. Eftersom där är en gradvis övergång mellan begreppen sammanställning och riskutvärdering har det oftast inte varit möjligt för de intervjuade att särskilja dessa arbetsuppgifter. De har därför i kartläggningen redovisats i ett sammanhang.

Inom de centrala myndigheterna i kartläggningen åtgår uppskattningsvis vanligen mellan 0,5 och 4 personår av egen personal för denna verksamhet. Socialstyrelsens läkemedelsavdelning avsätter av naturliga skäl, på grund av verksamhetens inriktning, betydligt större resurser för sammanställningsoch riskutvärderingsverksamhet. Här liksom ifråga om andra myndigheter läggs vidare uppdrag på forskningsinstitutioner m fl. De regionala och lokala myndigheterna avsätter små resurser för denna verksamhet.

I de fall den tid som totalt ägnas åt de kemiska riskerna inom en organisation är liten har man hos flera av de intervjuade företagen och branschorganisationerna svårt att särskilja arbetstiden för sammanställningar och riskvärderingar från tiden för externa frågor och litteraturbevakning m m. Vissa mindre företag uppger att man inte avsätter mera resurser till sammanställningar av uppgifter och riskvärderingar än vad kunderna kräver” (avser produkter för försäljning). I vissa fall innebär det att sådana uppgifter aldrig tas fram och i andra fall översätts endast uppgifter från den utländska tillverkaren till svenska förhållanden. En facklig organisation (i kartläggningen) gör utvärderingar, för eget bruk. Företagshälsovården medverkari viss utsträckning i här avsedda arbetsuppgifter. En koncernhälsovårdscentral

angav sålunda att man avsätter ca 1,5 personår härför. Övriga intervjuade

inom företagshälsovården hade svårt att kvantifiera egna insatser.

helmvskurlliigg/ling 137 T0.\ik(›I0gi.sk iIIf()-.s‘ € rvic.

är bilden litet annorlunda eftersom När det gäller forskningsinstitutioner och riskutvärderingar ofta ingår som led i litteratursammanställningar forskningsuppgifter med anknytning till toxikologi, i synnerhet målinriktad eller liknande och undersökningsuppdrag från t ex en forskning utredningsavse en ren litteraturutredning med myndighet. Någon gång kan uppdraget grundad på befintligt material. Oftast torde det dock röra informationsanalys eller undersökningsuppdrag som genererar ny sig om ett forskningsinformation till belysning av något kemiskt ämnes egenskaper och effekter. brukar också inledas med en Vetenskapliga rapporter på detta område översikt över vad som redan är känt om ämnet ifråga i detta avseende.

avnämarna av informationsservice I många fall har de kontaktade potentiella eller resurser att sammanställa/värdera toxikologisk inte egen kompetens Vissa intressenter med information utan vänder sig till annan organisation. utför uppdrag åt andra större egen kompetens (i begränsad utsträckning) som man kanske lägger ut vissa egna projekt eller utredningsuppsamtidigt hänseenden på externa organ. drag i här aktuella

De centrala myndigheterna vänder sig främst till olika högskoleinstitutioner. är t ex FOA 4, yrkesmedicinska kliniker, Andra möjligheter som utnyttjas eller enheter inom myndigheter, tex natur- IVL samt andra myndigheter

vårdsverkets produktkontrollbyrå respektive dess brackvattentoxikologiska

laboratorium eller specialanalytiska laboratorium. Ett eller ett par konsult-

företag finns också med i bilden.

vänder till motsvarande centrala Regionala myndigheter sig vanligen eller för lantbruksnämndernas del ofta till lantbruksuniversitetet. myndighet eller

Kontakter tas i vissa fall med berörda företagshälsovårdscentraler

kliniker. De lokala myndigheterna vänder sig främst till de yrkesmedicinska myndigheterna eller ibland till någon högskoleinstitregionala eller centrala ution.

Kemikalieanvändande vänder sig i första hand till respektive företag leverantör för att få hjälp med riskutvärderingen. Ett av de intervjuade

fackliga förbunden säger att man brukar vända sig till någon yrkesmedicinsk klinik eller till LOs arbetsmiljöavdelning. I övrigt förekommer att företag kontaktar högskoleinstitutioner eller myndigheoch branschorganisationer ter för att försöka få riskutvärderingar gjorda. Inom företagshälsovården med eftersträvar man att göra utvärderingarna själva men brukar ta kontakt

främst arbetarskyddsstyrelsen eller naturvårdsverkets produktkontrollbyrå

för att bl a få synpunkter på de slutsatser som dragits.

När det gäller olika institutioners möjligheter att åta sig sammanställnings/ riskutvärderingsuppdrag har de centrala myndigheterna i kartläggningen tillkommit haft svårt att dra gränsen mellan uppdrag utifrån och sådana som på eget initiativ. Som exempel kan dock nämnas att arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning använder ca 3 personår/år för externa uppdrag. I realiteten är resursanvändningen större eftersom en del ”interna” uppdrag är tex till styrelsens tillsynsavdelning. Den initierade utifrån, genom frågor verksamheten med de s k underhandsbeskeden inom naturnyss nämnda vilken närmast är att betrakta som en

vårdsverkets produktkontrollbyrå,

gratis uppdragsverksamhet, skall enligt uppgift trappas ned. Inom statens livsmedelsverk beräknar man att hälften av riskutvärderingsverksamheten utifrån. FOA mottar i viss grad uppdrag från en görs till följd av önskemål

138 Toxikologisk in_/0-service.‘ helmvskart/(iggni/lg SOU |‘).\’(I:Z-I

civil kundkrets (mot ersättning). Generellt för de centrala myndigheterna i övrigt gäller att man endast i obetydlig utsträckning tar betalt för utförda uppdrag.

I fråga om branschorganisationer bör speciellt nämnas Sveriges Kemiska Industrikontor som använder ca 2 personår/år för uppdrag med riskutvärdering åt medlemsföretagen. Kemikontoret lägger därutöver ut vissa av uppdragen på forskningsinstitutioner. Ett privat företag åtar sig utredningsuppdrag i en omfattning som innebär ca 25 större sammanställningar per år vilket anges motsvara en arbetsinsats om uppemot 2 personår/år. Ett annat företag har angivit att man har vissa möjligheter att ta uppdrag och även att utöka sin verksamhet.

Då det gäller forskningsenheterna har någon resursuppskattning inte kunnat göras. Ett räkneexempel kan emellertid illustrera förhållandena. Sålunda kan nämnas att arbetarskyddsfonden, naturvårdsverkets forskningsnämnd och produktkontrollnämnden tillsammans under ett år (1978 respektive 1978/79) anslog eller lade ut uppdrag till forskning och utredning rörande kemiska ämnen och deras risker för tillsammans ca 13 milj kr. Antag att ungefär hälften här avser personalkostnader och att minst en tiondel, i vissa fall betydligt mera, härav åtgår för sammanställningar av litteraturuppgifter och riskbedömningar. Detta skulle ge en storleksordning om minst 6 personår, kanske troligare 10 å 15 personår, för hithörande uppgifter inom landet. Ett mera konkret exempel kan ges- från IVL- som har uppgivit att ca 2 personår/år åtgår för utvärderingsarbete i anledning av särskilda uppdrag eller som led i andra bredare Forskarna har begränsade arbetsuppgifter. möjligheter att åta sig specifika riskutvärderingsuppdrag eftersom sådana inkräktar på den inplanerade anslagsforskningen.

Ovan nämnda material om forsknings- och undersökningsprojekten på det kemiska området har också använts för att få en bild av var den expertis finns som anlitas vid riskutvärderingar m m. Av genomgången att framgår forsknings- och undersökningsverksamheten är synnerligen spridd. Det rörde sig om ca 100 olika anslag/uppdrag vilka utlagts på ett 60-tal forskningsinstitutioner/medicinska kliniker. Dessa var ganska jämt fördelade över landet vad gäller universitet/högskolor och större sjukhus. Några institutioner hade fått flera anslag. Som exempel på fördelningen under det aktuella året kan nämnas följande, vilka erhållit minst tre anslag/uppdrag vardera, nämligen -

(region)sjukhusen i Umeå, Örebro, Linköping och Göteborg

— arbetarskyddsstyrelsen ~ institutionerna för hygien vid Lunds och Göteborgs universitet - institutionen inom Biomedicinskt centrum toxikologiska vid Uppsala universitet - vid Stockholms universitet. Wallenberglaboratoriet

Övrigt

Utöver bilden av personella resurser och befintlig expertis i forskningsverksamheten har i kartläggningen pciingterats att den nuvarande projektverksamheten rörande miljövårdens informationssystem inom miljödatanämnden berör vissa av de aktuella servicetyperna. Det betonas också att dolda

be/101.skurt/iiggizing 13‘) T0.\ik0I0gi.sk iI1f()-.s‘ervi(c.

tillgångar finns på många håll i form av litteratursammanställningar. forskningsresultat, mätresultat etc. Dessa antas vara av stort rapporter, värde för många intressenter och borde enligt de intervjuade därför spridas. men resurser saknas för att göra detta.

En särskild har vidare utförts med syfte att identifiera kartläggning datorbaserade informationskällor av intresse inom toxikologiområ-

det samt att utröna för svenska användare. Den

tillgängligheten omfattar 73 utländska och 16 svenska databaser. Redovisningen

täcker de informationskällor som bedömts vara mest

härigenom centrala för ämnesområdet. Den innefattar såväl bibliografiska

databaser och databaser över som

pågående forskningsprojekt substansregister och faktadatabaser.

Tyngdpunkten vad gäller innehållet i dessa databaser ligger på hälsoeffekter medan uppgifter om ekologiska effekter, nedbrytning och transport i miljön, anrikning i levande material etc inte återfinns i lika stor utsträckning.

Åtskilliga informationskällor ger uppgifter om kemiska och fysikaliska

egenskaper. Källor med sammansättningsuppgifter för produkter ger i regel endast huvudkomponenterna.

Ett tiotal av de informationskällor som kartlagts är idag endast tillgängliga som förmedlar sökningar. Vissa av dessa baser genom svenskt kontaktorgan planeras redan nu bli sökbara via det europeiska nätet EURONET, som är marknadens (EGs) telekommunikationsnät. Vissa databaser gemensamma tex från amerikanska kan eventuellt också utanför Europa myndigheter senare bli tillgängliga via EURONET.

Andra utländska databaser som ingått i kartläggningen är tekniskt och juridiskt tillgängliga men det påpekas att tillgängligheten i praktiken är starkt saknar således tillgång till terminal och/eller begränsad. Många användare personal som kan göra sökningar och informationscentralerna har idag begränsad erfarenhet av toxikologi.

Av datorbaserade informationskällor producerade inom Sverige, som har intresse, har de flesta karaktären av interna arbetsredskap. toxikologiskt med tanke på extern frågeservice, däribland Några få har lagts upp direkt några verksamheter som bedrivs på försök som projekt av miljödatanämnden.

7.2.6 Sammanfattning av resultatet av behovskart-

Iäggningen

I har och behov som framkommit samman-

kartläggningen problem fattats enligt följande.

Det stora informationsflödet jämte tidsbrist m m gör att intressen-

terna har särskilt behov av sorterad information om hälso- och

miljöeffekter, resultat från epidemiologiska studier, exponeringsda-

140 T0xik0logi.s‘k iI1f()-s(’rv1(('.' SOU l‘)SU:2-1 be/10vskarr/iiggniizg

ta, åtgärdsinformation, uppgifter om produkters sammansättning, kemiska och fysikaliska data samt uppgifter om lagstiftning.

Då det gäller servicetyper behöver man

- Litteraturservice i form av dokumentanskaffning (speciellt sammanställd och utvärderad litteratur samt äldre eller i övrigt svåråtkomlig sådan) och i form av litteratursökning med hjälp av toxikologiskt orienterade dokumentalister.

- Nyhetsservice som kontinuerligt skall bevaka forskning, konferenser, litteratur, larm, lagstiftning etc, producera nyhetsblad för större eller mindre intressentgrupper.

- varifrån Hänvisningsservice man blir hänvisad till rätt myndighet, laboratorium, expert, litteratur etc och som utger tryckta hänvisningspublikationer.

- för Sammanställningsservice produktion av informationsunderlag till skyddsblad, framtagande av monografier etc och ev uppbyggnad av en faktabank.

- Riskutvärderingsservice särskilt för intressenter utan egen toxikologisk expertis: ökat behov hos vissa intressenter i takt med att trycket från tillsynsmyndigheterna ökar.

- motsvarande även för akuta Frågeservice giftinformationscentralens miljöeffekter och dessutom en frågeservice som skall kunna besvara frågor tex om kroniska effekter med hjälp av handböcker etc.

Ett försök att flertalet intressenters anförda behov och

uttrycka

synpunkter som ett enda koncist krav ger

följande:

Snabb service av god kvalitet, till största delen kostnadsfri, utförd av en sammanhållen central enhet. En sådan informationsservice bör snarast inrättas.

Följande preciseringar kan göras enligt vad som framkommit från

intressenterna.

- Litteraturservice behövs för att få bort mängden ovidkommande information, framför allt bruset vid datasökningar, och för att nå den information som ofta finns även då brist till synes föreligger.

- form av bearbetade Nyhetsservicei nyheter på svenska behövs. Befintliga resurser behöver bättre tas till vara och effektivare distribution av redan utkommande nyhetsblad bör komma till stånd. - Ett early warning system har efterfrågats.

- för intressenter Hänvisningsservice med små resurser i form av en instans med ett telefonnummer vilket spar tid.

behovskartläggning 141 Toxikologisk info-service:

- i kombination med Riskutvärderingsservice Sammanställningsservice behövs för att näringslivet skall kunna följa uppställda krav. Ett stort latent behov kan konstateras. Bristen på experter är ett stort problem.

- bör avlastas myndigheterna till viss del. Ca 5% av giftinfor- Frågeservice mationsscentralens icke-akuta frågeställningar och bör frågor gäller avlastas den nuvarande GIC-verksamheten.

Det är att olika intressenters ansvar och resurser i uppenbart innebär att i behoven kan vara litet olika. dagsläget tyngdpunkten Behoven blir också olika stora beroende på hur man upplever sin

ansvarssituation.

Det är uppfattning viktigt att man bl a drar enligt miljödatanämndens slutsats ur och från annat material följande behovskartläggningen t ex den nämnda remissomgången 1977 beträffande miljötidigare datanämndens första förslag: det är ingalunda klart att myndigheterna är dominerande intressent om man försöker se till de någon behoven av och möjligheter till service med toxikologisk verkliga information.

med ett klart definierat ansvar söker naturligtvis Varje organisation att arbeta så effektivt/ekonomiskt som möjligt och företrädare för har Önskemål om service i alla de nyss nämnda myndigheter uttryckt hänseendena. i om de centrala myndigheterna har Speciellt fråga dock indikerat att man där är så medveten om resurskartläggningen sitt ansvar att man redan skaffat vissa egna resurser och att man därutöver har ett uppbyggt kontaktnät och bättre praktiska möjligheter än andra intressenter att försöka få vissa av sina många servicebehov tillgodosedda utanför den egna organisationen. Regionala och speciellt lokala myndigheter samt merparten av övriga intressenter med tonvikt mindre företag och har på organisationer betydligt sämre möjligheter härvidlag. Det är befogat att säga att de är lika med noll. Det kan praktiska möjligheterna många gånger ibland vara en ekonomisk men torde lika ofta bero på en total fråga frånvaro av kontakter och experter, som kan hjälpa till att formulera ett rätt att tänkbara informationskällor, att frågan på sätt, inringa bedöma vilken av som behövs för att innehållet i grad bearbetning informationskällan skall bli för användaren och tillgängligt/begripligt att i förekommande fall utföra den önskade bearbetningen. slutligen Ett för alla av intressenter kan gemensamt bekymmer kategorier emellertid vara att den faktiska tillgången på experter när slutligen det serviceformen Riskutvärdering är begränsad. gäller

Ett stort ansvar realiteten på näringslivet när det gäller mycket liggeri att få en rad bestämmelser, som skall motverka kemiska risker, att

142 Toxikologisk info—service: ramr.g/kirstiirkning SOU |*).\*ll:2›1

fungera på fältet. Det är därför litet oroande att man uppenbarligen uppfattar sitt ansvar olika starkt och att det tryck på företagen, som i sin tur leder till efterfrågan på toxikologisk informationsservice, ser ut att vara ojämnt. kan Förklaringen sammanhänga med att framför allt de centrala myndigheterna har ett enormt arbetsfält och att mer

preciserade krav och endast kan växa fram tillsynsåtgärder succes- SIVt.

Miljödatanämnden bedömer att trycket på näringslivet från myndigheternas sida att söka leva upp till intentionerna bakom lagstiftningen kommer att öka påtagligt under de närmaste åren. konkreta Några projekt och förslag som f n är under utarbetande eller diskussion hos myndigheterna styrker detta. Härigenom bör speciellt näringslivet komma att få ökade behov av betydligt toxikologisk information och informationsservice. Det har inte varit att försöka meningsfullt kvantifiera detta behov med från utgångspunkt dagsläget. Något tillspetsat skulle kunna sägas att snarare

behovskartläggningen

indikerar att en fungerande informationsservice kan toxikologisk vara en för viktig förutsättning myndigheternas praktiska möjligheter att skärpa kraven enligt gällande bestämmelser på näringslivet. Omfattningen av behovet av sådan service växer därför en genom växelverkan mellan å ena sidan ökade och mera preciserade krav och å andra sidan allt bättre att erhålla möjligheter informationsservice.

En mera för

ingående redogörelse detaljerna i behovskartläggningen

framgår av till denna underlagsmaterialet rapport.

7.3 Förslag

om

resursförstärkningar

Principförslaget

Möjligheterna att få hjälp med att finna relevant information om kemiska ämnens eller och risker, att förstå produkters egenskaper innehållet i den vetenskapliga dokumentation som finns och att få med

hjälp riskutvärderingar är begränsade och för många i praktiken

nästan Det sistnämnda särskilt den obefintliga. gäller som har få kontakter bland expertisen inom detta område. Den litteraturservice som biblioteken kan ge har för de redan men betydelse kunniga går i princip inte längre än till i med litteratursökningar, regel hjälpfrämst av bibliografiska databaser.

Informationsanalys i betydelsen dra ut, värdera, sammanställa och

in_/()-.servi('c.‘ ms‘:u.sj/k3r.sI(irkHing I43 I‘().\ik()/ugixk

en sakinformation sker sporadiskt och framför allt genom presentera uppdrag av några stora intressenter, särskilt de centrala myndigheterna med ett administrativt ansvar för åtgärder mot kemiska risker.

(Endast en liten del härav är löpande riskutvärderingar.) Ett

undantag finns på ett avgränsat område, nämligen giftinformationscentralens frågeservice som främst gäller befarade akuta förgiftningar hos människor. Inom ramen för sina resurser söker vissa myndigheter vidare besvara en del frågor.

Att utnyttja befintlig information, där den är av tillräckligt god kvalitet för det avsedda ändamålet, är en nödvändighet med tanke dels på de undersökningsresurser som finns inte bara i begränsade vårt land utan totalt i världen, dels med tanke på de utomordentligt stora kostnaderna för att ta fram - åtminstone om ny information man skall få en samlad bild av exempelvis en viss kemikalies och effekter. Den som skall låta utföra en sådan egenskaper saknar ibland överblick över tänkbara resurser och undersökning uppdragsgivare.

Det kan med fog påstås att de flesta berörda helt eller delvis avstår från att söka få fram information/kunskap då det gäller risker på det här området.

Den som har störst kunskaper och förutsättningar såsom vissa myndigheter eller några större organisationer med egen expertis har inte tid att få fram annat än en liten del av den tillgängliga informationen. Många andra med behov av information ger upp redan från början. Detta är en mycket allvarlig situation.

En stor del av lagstiftningen, som rör åtgärder mot de risker som kan vara förknippade med kemiska ämnen bygger som framgått på att inte minst näringslivet har ett ansvar för åtgärder på fältet och detta i princip innan skador inträffar. Men också myndigheternas tillsynsoch kontrollmöjligheter är viktiga. Dessa ökar bl a om man kan utnyttja sina egna härför avsedda resurser bättre genom viss informationsservice via andra resurser.

Fackliga organisationer har i uppgift att bevaka sina medlemmars rätt vad gäller information och åtgärder mot de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Olika andra organisationer, massmedia och enskilda bör genom opinionsbildning och på annat sätt kunna verka för vad man menar är nödvändiga förbättringar både i arbetsmiljön och i den allmänna miljön. Människors engagemang i olika frågor är en förutsättning i en demokrati. Politikerna beslutar om lagar och om resurser och här räcker det inte att någon myndighet eller enstaka

l44 Toxikologisk info-service: SOU |‘).‘4ll:24 resursförstärkning

röster, tex från forskare, Där måste finnas ropar på åtgärder. någorlunda realistiska möjligheter för andra i samhället att grupper själva ta till sig informationen inom svåra områden och utöva sina påtryckningar för förbättringar inom områden som man upplever som farliga. Samverkan mellan väl informerade delar av ett olika, samhälle är en förutsättning för verkliga förbättringar.

En förbättrad informationsservice inom landet toxikologisk bör på sikt leda till en bättre miljö.

En annan faktor är den oro som människor känner inför de många kemiska riskerna. Ibland visar sig denna oro i efterhand vara obefogad men den har ändå hunnit innebära en påfrestning på människor. Förbättrade till information för den enskilda möjligheter människan i sådana situationer bör vara Sådana bör angeläget. frågor dock så långt möjligt i första hand kanaliseras via fackliga organisationer, lokala organ t ex hälsovårdsnämnder, läkare i förekommande fall, eller andra som kan fånga upp flera likartade så att inte frågor informationsresurser blockeras.

Mot bakgrunden av vad som här har sagts och vad som i övrigt redovisats i avsnitt 7.1 och 7.2 i det föreslår föregående miljödatanämnden - att resurser för kompletterande tillskapas toxikologisk informationsservice och att samhället på lämpligt sätt garanterar resursernas tillgänglighet och fortbestånd -— att en sådan informationsservice i princip är öppen för alla slag av

intressenter inom landet.

Resurserna bör dimensioneras och inriktas så att de leder till ökad

effektivitet vad gäller redan pågående miljövårdsarbete som avser

skydd mot kemiska risker. De skall också innebära en höjd ambitionsnivå särskilt i den meningen att gällande bestämmelser på detta område skall kunna och bättre än hittills. tilllämpas fungera

I nästa avsnitt 7.3.2 anges innehållet i den utökade informationsservice som bedöms som och vissa funktionella nödvändig krav uppställs för en sådan service.

Det skall här vidare att det resurstillskottet understrykas föreslagna som framgått skall avse en informationsservice/ och inte konsulthjälp en myndighetsutövning. Därmed har emellertid inte detta stadium på om hur resurserna bäst bör arbeta sagts något i rent organisatoriskt

Toxikologisk info-service: resursförstärkning 145

hänseende. I avsnitt 7.3.3 behandlas frågan huruvida de nya resurserna för toxikologisk informationsservice bör uppdelas eller kanaliseras till en enhet och en bild ges av ”det toxikologiska informationssystemet i Sverige. I avsnitt 7.6 utvecklas ytterligare frågan om samverkan/samordning med befintlig verksamhet och ett förslag om verksamhetens yttre organisation läggs utifrån dessa utgångspunkter. I avsnitt 7.7 tas därefter helt kort upp bl a några synpunkter på den interna organisationen.

Principer för uppbyggnad och finansiering, frågor om resursbehov sett i ett 5-årsperspektiv, tillgången till information, toxikologisk förslag beträffande vissa pågående MI-projekt som har karaktär av toxikologisk informationsservice samt precisering av återstående utredningsbehov behandlas i andra delavsnitt i det följande.

7.3.2 Innehåll i servicen vissa funktionella krav

jämte

m m

Sakområden

Sakområdena i informationsservicen bör styras av efterfrågan på olika slag av uppgifter. Den eller de som ansvarar för servicen bör i princip tillhandahålla/bygga upp specifika resurser för alla slag av uppgifter som kan sammanhänga med toxikologiska riskbedömningar och andra uppgifter om kemiska ämnens och risker egenskaper inklusive informationskällor och expertis m m inom det toxikologiska området, liksom uppgifter om lagstiftning och liknande. En förutsättning är att det skall vara praktiskt och ekonomiskt möjligt och rimligt att innefatta visst slag av information i servicen. Härvid får man i förekommande fall beakta också andra som servicemöjligheter kan föreligga.

Egenskapen att avge joniserande strålning vilken innebär en risk förknippad med vissa grundämnen har inte täckts av denna utredning. I diskussionen har framhållits att behov av kompletterande resurser för informationsservice kan föreligga även på detta område och att det i många hänseenden har en nära till om anknytning frågan toxikologisk informationsservice. Det kräver dock medverkan av särskild sakkunskap inom strålningsbiologi m m. Eftersom mil jödatanämnden inte har något eget utredningsunderlag som belyser informationsbehovet i förhållande till befintliga resurser, har nämnden inte beräknat speciella resurser härför i samband med den toxikologiska informationsservicen i detta kapitel. Nämnden vill emellertid hänvisa till sin behandling av frågan om informationsservice i allmänhet på miljöområdet i kapitel 8 i det följande. Den där

146 Toxikologisk info-service: resursförstärkning SOU 1930:24

föreslagna kompletterande bevakningsfunktionen då det gäller användarnas behov av informationsservice inom hela miljöområdet med hänsyn speciellt till hälso- och för miljörisker, gör det möjligt den ansvariga organisationen att initiera även beträfförbättringar fande informationsmöjligheter om joniserande strålning.

Ekonomiska uppgifter eller som rör t ex varors effektivitet uppgifter på grund av den kemiska sammansättningen m m (avsedda biologiska effekter) kan ibland erfordras som hos i beslutsunderlag ansvariga vissa situationer med anknytning till en tex vid toxikologisk fråga, registrering av bekämpningsmedel. Sådana vilka för uppgifter, övrigt endast flyktigt berörts av dem som kontaktats i behovskartläggningen, fordrar tillgång till informationskällor och med helt expertis andra kunskaper än vad som blir aktuellt för andra här åsyftade områden. Miljödatanämnden har inte räknat med att sådana uppgifter kommer att ingå i servicen.

Produktinformation som insamlas till följd av lagstiftning är exempel på uppgifter där en egen resursinsats för att nå motsvarande information inte är försvarlig i den speciella serviceverksamheten. Ett exempel härpå är det som fn av produktregister byggs upp produktkontrollnämnden med stöd av lagen om hälso- och miljöfarliga varor (SFS 1973:329). Däremot bör allmänt tillgängliga uppgifter ur produktregistret kunna även hos den eller dem som svarar lagras för den nya toxikologiska informationsservicen - om det visar sig

lämpligt. Övriga frågor bör då hänvisas till den som förfogar över

produktregistret. - Ett i detta är speciellt undantag sammanhang uppgifter som behövs till följd av något åliggande av den typ som giftinformationscentralens uppgifter innebär. Här har det i varje fall hittills krävts att denna central på frivillig väg sökt att få in sammansättningsuppgifter för produkter för att kunna ge tex en läkare ett behandlingsråd vid en För det här förgiftning. speciella fallet finns också särskilda i bestämmelser Sekretessregler gällande (se vidare avsnitt 7.5.2).

Uppgifter om lagstiftning i servicen bör kunna avse en till hänvisning en bestämmelse eller en hel eller ur sakinnehållet författning utdrag eller t ex objektiva uppgifter som att ett visst ämne tillhör en bestämd grupp av kemiska föreningar för vilken en regel finns. Uppgifterna bör kunna gälla såväl svenska som olika utländska eller internationella regler. Däremot bör av innebörden i nationella någon tolkning bestämmelser (motsv) inte ingå i uppgifterna för de toxikologiska informationsserviceresurser som här avses.

Den som vill ha svar på frågan Är det rätt att göra så här?” eller Har jag

Toxikologisk info-service: resursförstärkning

gjort tillräckligt enligt bestämmelserna om jag. . .” har liksom hittills att Ett informationsunderlag som undervända sig till ansvariga myndigheter. lättar att vederbörande fram till en uppfattning eller som själv kommer att bättre formulera sin fråga till rätt” myndighet eller hjälper honom/henne bör emellertid servicefunktionen kunna bidra enhet inom en myndighet till.

av om de tillkommande resurserna för Detta resonemang gäller oberoende informationsservice lokaliseras till någon bestämd myndighet eller ligger som sådan utanför densamma. Det ligger isakens natur att servicefunktionen inte kan innefatta auktoritativ som motsvarar ett någon lagtolkning Viktigare är att här ha konstaterat att servicen inte heller myndighetsbeslut. bör innefatta sådana råd om lagtillämpning som t ex olika fackmyndigheters har att ge i konkreta situationer. Se även avsnitt 7.7. tillsynstjänstemän

Servicetyper

föreslår att litteraturservice ingår i den nya Miljödatanämnden informationsservicens åtaganden och

- att en särskild resurs avsätts för och åtkomst av

bevakning

mm ex med sammanställd och

rapporter (t kriteriadokument)

utvärderad information - att resurser avsätts för manuell sökservice

- att resurser avsätts för datasökservice inom toxikologiområdet, vid

behov till Servicen skall innefatta att

samtliga avnämarkategorier. och erfarenhet av frågespersonal med utbildning toxikologiska avnämarna att formulera frågor och selektera tällningar hjälper

erhållna referenser.

I bör även att ta ett särskilt ansvar för att utländska

uppgifterna ingå

databaser blir för användare i

på toxikologiområdet tillgängliga

där så bör ske med till bedömningen av nyttan i

Sverige hänsyn

förhållande till kostnaden.

Det föreslås vidare - att en funktion för införs. Denna kan

nyhetsbevakning på uppdrag

inkludera nya forskningsrön i litteraturen nya informationskällor, och utländsk och svensk Informationen bör kunna

lagstiftning.

direkt som till grupper i form av särskilt delges såväl till enskilda

med selekterad information, jämte källhänanpassade nyhetsblad

bör kunna innefatta såväl manuell bevak-

visningar. Uppdragen inklusive befintliga nyhetsblad som databaser.

ning av litteratur

med eller utan hjälp till dokumentanskaffning Hänvisningsservice

som ett led i en ”mäklarverksamhet” för information.

ingår viktigt

Det föreslås

- att en särskild funktion för på toxikologior 7.hänvisningsservice

148 Toxikologisk info-service: SOU WNlRZ-l resursférstdrkning

det byggs upp. Denna bör bevaka och kunna hänvisa till informationskällor i form av böcker, databaser, rapporter, personer, tjänster m m och ge sådana uppgifter om informationskällor som underlättar för att bedöma dessas värde och frågeställare användbarhet (”kvalitetsdeklaration”) — att i den särskilda hänvisningsfunktionen att också ingår sprida information om och utbilda avnämare i användandet av olika informationskällor.

Beträffande se även utbildning kapitel 8 i det följande, där en sådan komponent i en informationsservice utvecklas mera generellt.

Kompletterande resurser behövs också för en särskild typ av service som benämns frågeservice. Den skall kunna innefatta dels där frågor vederbörande kan nöja sig med som lätt att ta upplysningar (fort) går fram med hjälp av handböcker el dels i akuta situationer dyl, frågor där annan service inte finns. Det sistnämnda beträffande gäller miljöeffekter vid akuta främst

miljöhot, transportolyckor. Åtgärds-

information skall här också kunna förmedlas i vissa fall. Det föreslås - att resurser avsätts för en avseende akuta om jourservice i frågor miljöeffekter - att ökade resurser tillkommer för besvärande av akuta om ej frågor kemiska ämnen och med av produkter hjälp tillgänglig (utvärderad) information. Detta hänger nära samman med den tidigare beskrivna hänvisningsfunktionen, eftersom som visar frågor sig vara av mer speciell natur i stället kan behöva hänvisas till relevant informationskälla, tex en eller myndighet forskningsinstitution.

Funktionen att extrahera uppgifter ur litteraturen och sammanställa dem på ett för användaren relevant och brukbart sätt, sammanställningsservice, bör ingå. Denna rubrik avser i första hand enklare sammanställningar som ej innebär värdering av men väl uppgifterna en värdering vid urval av om sådana är uppgifter, rikliga. Upplysning bör härvid även ges till avnämaren om mera allmänt använda källors standard. Mera kvalificerade innefattande en sammanställningar vetenskaplig värdering av informationen som sådan går lämpligen in under rubriken Riskutvärderingar i det Det föreslås följande. — att ytterligare resurser avsedda för att sammanställa uppdrag information tillkommer.

Riskutvärderingsservice innefattar alltid ett moment av informationsvärdering. Tillgängliga data och slutsatser skall bedömas med hänsyn till deras vetenskapliga relevans. Man bedömer sålunda först varje uppgift/undersökning för sig. En samling av uppgifter gör det sedan

resursförstärkning 149 Toxikologisk info-service:

att komma fram till slutsatser som inte direkt återfinns i ofta möjligt enskilt som utnyttjats i arbetet. En ny något underlagsmaterial information/dokument har framkommit med sammanvägd riskbe-

dömning.

Detta är den typ av service som flera användargrupper önskar och som från allmänna i många situationer är allra mest synpunkter inte minst med tanke på en god efterlevnad av gällande angelägen bestämmelser. Kriteriadokument av kvalitet tas visserligen fram god håll i världen och även inom landet, men de förslår inte på några Bristen är här mycket besvärande och långt. på vetenskaplig expertis bidrar till att arbetet med planlagda serier av riskutvärderingar med breda infallsvinklar går långsamt. I vårt land är bl a bristen påtaglig då det med god vetenskaplig och praktisk gäller toxikologer erfarenhet av Det är dessutom genomgående svårt riskutvärderingar. för sådana eftersom deras arbetstid att engagera experter uppdrag brukar vara intecknad för ordinarie uppgifter, framför allt forsk-

ning.

vill här starkt framhålla betydelsen av att Miljödatanämnden utbildningen av toxikologer (generalister inom såväl humantoxikologi som ekotoxikologi) ökas med hänsyn till att riskutvärderingar behöver kunna utföras inom landet och med anlitande av nationell i en helt annan omfattning än som nu sker. Nämnden expertis förutsätter att denna närmare kommer att beaktas i det uppdrag fråga som till universitets- och högskoleämbetet att regeringen nyligen givit bla utreda det behovet av toxikologisk grund- och långsiktiga samt toxikologisk forskning och forskarutbildning vidareutbildning och att därvid fram en samlad plan för den toxikologiska lägga utbildningen.

I detta läge är det viktigt - att resurser tillkommer för att få till stånd fungerande organisatoriska mekanismer som möjligheterna att utnyttja optimerar befintlig expertis såväl inom som utom landet - att de resurser som erfordras härför till viss del styrs så att svenska m fl experter får bättre faktiska möjligheter att delta i toxikologer att deras ordinarie arbete underlätriskutvärderingsarbete genom tas.

Det bör således finnas en särskild funktion för förmedling av uppdrag med riskutvärderingar till befintlig expertis. En god överblick över de som finns inom olika vetenskapligt arbetande specialistkunskaper behöver successivt byggas olika förutenheter/organisationer upp, sättningar och villkor för medverkan i riskutvärderingar studeras och

150 Toxikologisk info-service: resursförstärkning

formaliseras etc. Antalet aktiva, erfarna forskare kommer dock inte att öka i och med att man beslutar om kompletterande samhälleliga resurser för riskutvärderingsservice, men en större medverkan från dem som finns måste eftersträvas. I detta skall därför sammanhang föras fram en ny idé, vilken såvitt känt inte har mera prövats systematiskt tidigare, för att konkretisera möjligheten att med bra organisatoriska mekanismer få ett visst tillskott till arbetet ytterligare med riskutvärderingar från experter inom landet. Idén bygger på tankar som ursprungligen framförts i en norsk och som utredning uppmärksammats av svensk toxikologisk expertis. Med en anpassning till de behov och förhållanden som råder i vårt land ser konstruktionen ut som följer.

Förmedlingsfunktionen bör söka intressera några olika forskningsinstitutioner med forskargrupper, som har och lämplig inriktning kompetens inom det toxikologiska området, för mera långsiktigt samarbete beträffande att riskutvärderingar genom erbjuda personella eller andra resursförstärkningar till gruppens arbete i utbyte mot en insats av ungefär motsvarande värde - en viss tid -i utlagd på olika riskutvärderingar m m. bör sålunda Förmedlingsfunktionen kunna anställa forskarassistenter eller motsvarande med lämplig utbildning för tjänstgöring tillsammans med inom de forskargrupper institutioner som avtal knutits med. Dessa personer, antagligen yngre forskare i början av en kommer således att vetenskaplig verksamhet, ingå i respektive forskargrupp vid berörd institution men har formellt en annan arbetsgivare. Avtalen med institutionerna om ”återbetalning” för resurstillskottet bör ta sikte att institutionens/f0rskarpå gruppens samlade kompetens så långt möjligt kan i form av utnyttjas tjänster. Man kan säga att en form för resursinsats ger utdelning i en annan form.

Ytterligare en positiv effekt framkommer vid den här skisserade konstruktionen för samarbete, en nämligen internutbildningseffekt. Genom sitt deltagandei det arbetet inom vetenskapliga respektive institutioner kommer assistenterna att få fördjupad forskningserfarenhet samt i kritisk av metoder och sätt att dra träning granskning slutsatser m m jämte viss direkt erfarenhet av så riskutvärderingar, att de så mera kan delta i sådant småningom självständigt arbete. Denna internutbildningseffekt bör således sikt faktiskt på ge ett resurstillskott när det i riskutvärdegäller toxikologisk expertis ring.

Det bör speciellt understrykas att alla personer som medverkar i kvalificerade riskutvärderingar måste ha att hålla sina möjligheter

Toxikologisk info-service: resursförstärkning

kunskaper aktuella och ha tillräcklig kontakt med forskningsfronten.

här omnämnda servicetyper finns ytterligare belysta i Samtliga underlagsmaterialet.

Fler arbetsuppgifter?

Vad som hittills behandlats avser toxikologisk informationsservice ”efter i form av tillfälliga eller löpande huvudsakligen beställning” från eller alla av de användarkategorier som uppdrag några avsnitt 7.2.2 i det Det preciserats i intressentanalysen, föregående. bör inte här uteslutas att det i framtiden kan visa sig ändamålsenligt att samman föreslagna serviceverksamheter med ytterligare koppla som rör information. Det får alltså arbetsuppgifter toxikologisk under alla förutsättas att vid behov kan omständigheter regeringen särskilda eller skyldigheter på den eller de enheter som lägga uppdrag skall svara för de nya informationsserviceresurserna. Ett sådant kan vara att ansvara för informationsbehandling och/eller uppdrag aktiv på visst sakområde och till vissa närmare informationsspridning utan att dessa framstår som uppdragsangivna avnämarkategorier, skulle eventuellt kunna aktualiseras senare i anslutgivare. Frågan till arbetet inom om information rörande arbetsning utredningen miljörisker (A 1979:01).

här ifrån att sådana uppdrag förutsätter Miljödatanämnden utgår särskilda beslut av statsmakterna särskilda tilläggsresurser och jämte behandlas inte närmare i nämndens här föreliggande förslag. frågan i avsnitt Ett undantag kan dock sägas vara ett av miljödatanämnden 7.5.1 framfört om att ett visst internationellt uppdrag förslag beträffande informationsutbyte och service skall läggas toxikologiskt samman med de nya informationsserviceresurserna.

rörande rn m i vissa En annan fråga gäller det av utredningen miljöproblem industriområden, UMI, tänkta utredningsmässiga sambandet mellan frågan om toxikologisk informationsservice och den av UMI föreslagna epidemiomed någon form av miljömedicinsk central med ansvar logiska verksamheten för bl a att epidemiologiska primärdata om exponering och effekt bearbetas och att information om dessa undersöknings- och övervakningsresultat sprids (jfr avsnitt 6.1). UMIs förslag beträffande de omgivningshygieniska aspekterna har sedermera överlämnats till sjukvårdsdelegationen för beaktande. åliggande för miljödatanämnden att inom ramen för sitt Något speciellt beakta denna fråga har inte heller förelegat. Den faller utredningsarbete också till största delen utanför nämndens formella kompetensområde.

152 Toxikologisk info-service: resursförstärkning SOU |‘~)8l):24

Det är emellertid viktigt att notera att åtskilliga intressenteri behovsanalysen för en toxikologisk informationsservice efterlyst fler och bättre data om för kemiska exponering ämnen och mer epidemiologisk information dvs resultat från undersökningar som direkt avser människor. Detta understryker vikten av ökade nationella satsningar inom det epidemiologiska området, också med hänsyn till miljövårdsarbetet, vilket miljödatanämnden diskuterat i kapitel 6 i denna rapport.

Huruvida den förutskickade utbyggnaden av den epidemiologiska verksamheten i landet senare kan komma att leda till några direkta tilläggsuppgifter för den speciella toxikologiska informationsservicen kan inte nu bedömas. Det primära ansvaret för aktiv

informationsspridning från det epidemiolo-

giska programmet, EpP, eller någon annan liknande verksamhet torde under alla omständigheter böra ligga på det eller de ansvariga organen, jfr programmet för övervakning av miljökvalitet, PMK.

Allmän och

beskrivning karakterisering av den föreslagna verksam-

heten

De kompletterande resurser för informationsservice toxikologisk

som nu föreslås innebär att man inom ramen för dessa resurser har - att behovet hos

följa användare inom landet av toxikologisk

informationsservice

och hur det möts genom befintligt nationellt

och internationellt utbud av sådan service samt att vid behov

initiera förbättringar

- att i

själv lämplig utsträckning efter fråga/uppdrag från användare ge service inom ifrågavarande område genom tjänster, framtagning av beskrivande publikationer etc

- att utbilda användare i hur informationskällor det

på toxikologiska

området kan sökas och samt

nyttjas,

- att i utföra de

övrigt informationsuppdrag mm, t ex i ett

internationellt samarbete, som föreskriver.

regeringen

Det skall vidare konstateras att innebär

miljödatanämndens förslag

att verksamheten bl a karakteriseras av att beträffande

kunskap

informationsförmedling förenas med inom det

kunskap toxikologis-

ka sakområdet i vid bemärkelse. Som är det dock inte

framgått fråga

om att utföra eller laboratorietester

toxikologisk forskning av ämnens egenskaper och effekter utan om en inforrnationstjänst med erforderlig vetenskaplig expertis inkopplad speciellt i bedömningar av och i

informationsunderlag riskutvärderingar.

Funktionella krav

Baserat de

på förutsättningar som gällande lagstiftning ger för olika

berörda parter såsom m fl och diverse

myndigheter, näringslivet framförda synpunkter jämte har egna avvägningar miljödatanämn-

Toxikologisk info-service: resursförstärkning I53

den sökt att i det följande formulera vissa funktionella krav som bör ställas på den nya verksamheten med den toxikologiska informationsservicen.

Eftersom det rör sig om en verksamhet som innebär informationsservice/konsulthjälp och inte myndighetsutövning måste organisationen av verksamheten vara sådan att denna skillnad klart kan uppfattas såväl av den som ger servicen som av den som tar emot servicen. Verksamhetens resultat, informationen, skall sålunda ha karaktär av expertarbete och får inte av avnämaren kunna uppfattas som en av samhället auktoriserad upplysning eller ”sanning”. Ansvaret för bedömning av informationens användbarhet i en viss given situation ligger hos avnämaren. Samtidigt måste det vara ett krav att informationen så långt möjligt uppfattas som trovärdig/ objektiv av berörda avnämare. Detta krav bör beaktas såväl vid val av verksamhetsform och organisatoriska lösningar_ i övrigt som i det löpande arbetet i en toxikologisk informationsservice.

Tillräckliga styrmekanismer måste finnas så att resurser beräknade för toxikologisk informationsservice kommer till avsedd användning. Organisationen av verksamheten bör vidare vara sådan att olika avnämargrupper uppfattar sig ha lika möjlighet att kunna utnyttja informationsservicen, dvs där skall inte finnas risk för att någon intressent gynnas på bekostnad av någon annan likaberättigad intressent. Med uttrycket ”gynnas” avses här dels att få företräde till verksamhetens resurser, dels att få andra ekonomiska fördelar än som eventuellt är fastställt eller annat sätt. genom stadgar på Prioriteringar av användningen av informationsserviceresurserna i konkreta situationer kommer ibland att behöva göras av de ansvariga för verksamheten, men prioriteringar med avseende på typ av intressent/avnämare bör förutsätta regler utfärdade eller fastställda av regeringen. Några förslag i den riktningen framförs dock inte av miljödatanämnden. Frågan om finansiering och prioritering av tjänster behandlas något närmare i avsnitt 7.4.2.

Ett annat krav är att verksamheten bör vara organiserad på ett sådant sätt att en rimlig fördelning av serviceresurserna säkerställs på dels olika dels olika servicetyper, dela-r av det toxikologiska sakområdet med hänsyn till avnämarnas behov.

En vetenskapligt hög kvalitetsnivå eller andra kvalitetsdeklaratio-

ner” i form av bl a upplysningar beträffande lämnade tjänster med hänsyn till avnämarnas uttalade behov eller krav måste säkerställas genom lämpliga organisatoriska mekanismer och rutiner. Denna fråga berörs ur litet olika synvinklar i avsnitt 7.6 och 7.7.

154 Toxikologisk info-service: resursförstärkning SOU IOXltZ-l

Informationsmängden inom det toxikologiska området förväntas öka i accelererande takt och den tekniska i om utvecklingen fråga information och kommunikation kommer att Intressenterna i fortgå. en svensk informationsservice har vidare sinsemellan toxikologisk olika behov som också kan förändras över tiden. Slutsatsen är att servicen måste vara flexibel. Verksamheten skall vidare under alla omständigheter kunna bedrivas smidigt med ”korta” beslutsvägar och med till verksamheten väl anpassade administrativa rutiner som tar hänsyn till avnämarnas behov av snabbhet och effektivitet i servicen. En god ekonomisk planering av verksamheten måste underlättas.

Den information som hanteras eller som tas fram inom servicen eljest bör så långt det är med till med verksamheten möjligt hänsyn syftet bli allmänt tillgänglig. Denna diskuteras i avsnitt fråga ytterligare 7.5.2 i det följande.

7.3.3 Kanalisering av tillkommande resurser m m

Sammanhållna eller uppdelade resurser?

I närmast föregående avsnitt (7.3.2) har miljödatanämnden preciserat sina förslag till innehåll i en toxikologisk informationsservice, uttryckt som särskilda resurser och/eller särskilda funktioner.

I tidigare (avsnitt 7.1.2) har refererats skrivelse miljödatanämndens 1977 rörande behovet av en om informationsutredning toxikologisk service, Härav framgår att nämnden närmast ett informationsavsåg analyscenter för toxikologisk information i vid av mening. Några remissorganen hade också speciellt kommenterat denna del av skrivelsen och förordat eller förutsatt en sådan med en lösning sammanhållen enhet.

Mot bakgrunden av tidigare uttalade det således tankegångar ligger nära till hands att tänka att de nu sig föreslagna resursförstärkningarna för toxikologisk informationsservice bör kanaliseras till en, dvs till samma enhet. Denna enhet kan vara en del av någon befintlig organisation eller utgöra en ny organisation. Alternativet är att

fördela de tillkommande resurserna flera enheter/

på befintliga organisationer.

Det kan finnas skäl som talar för att man i första hand bör eftersträva att förstärka de resurser som redan finns olika håll i den på samhälleliga verksamheten, dvs dela upp de nya resurserna på flera organisationer såsom vetenskapliga bibliotek, giftinformationscen-

Toxikologisk info-service: resursförstärkning 155

tralen, olika myndigheter och eventuellt några forskningsinstitutioner eller motsvarande. Kartläggningen har ju sålunda mera i detalj visat vad man i grova drag visste förut, nämligen att här finns vissa delverksamheter eller kompetens som man åtminstone teoretiskt kan diskutera att knyta an till. Det grundläggande problemet med dagens situation är inte att befintliga verksamheter är dåliga utan att ju här - i förhållande till behovet - är och resurserna ojämna otillräckliga och att vissa funktioner nästan helt saknas. Ingen har ett komplett serviceutbud. organisation

Praktiska och ekonomiska realiteter talar enligt miljödatanämndens uppfattning emellertid entydigt för att de tillkommande resurserna för en toxikologisk informationsservice kanaliseras till en och samma enhet. De viktigaste skälen härför kan sammanfattas enligt följande: - ett ställe dit hänvisningsservice som begrepp förutsätter frågaren kan vända (jfr även önskemål framkomna i kartläggningen) sig - måste få om servicen skall vara servicetyperna sakligt ”flyta ihop optimal ur användarens synvinkel - basresurser i form av utrustning och personal med vissa specialistfunktioner utnyttjas bäst i en samlad enhet.

Några kommentarer härtill skall lämnas.

De minimiresurser, som sålunda erfordras för att bygga upp och vidmakthålla den överblick som erfordras beträffande toxikologisk litteratur och andra vetenskapliga rapporter m m samt beträffande expertis, lagstiftning etc inom och utom landet, är inte obetydliga (jfr avsnitt Det får anses helt orealistiskt att sådana minimiresurser i 7.7). nuvarande ekonomiska läge skulle kunna byggas upp på mer än ett

ställe. Samtidigt har det också tidigare betonats att det inte går någon

mellan olika servicetyper. Beroende av resurser och skarp gräns överblick i ett visst ögonblick i en serviceorganisation kan en få någon form av hänvisning eller frågeställare hjälp antingen genom någon form av informationsanalys.

En större fråga kan innehålla delmoment av hänvisning till informationskälla via t ex litteratursökning eller hänvisning vidare till någon person eller institution. Samtidigt kan frågan uppta andra delmoment med saksvar som skulle kunna hänföras till rubrikerna Frågeservice, Sammanställningsservice eller Riskutvärderingsservice. Här hänvisas även till avsnitt 7.2.4 där de olika servicetyper som ingår i kartläggningen och som därefter också upptagits i miljödatanämndens förslag i en bild (fig 2) lagts in i en generell modell av ett system för informationsservice (fig 1). Härav framgår bl a att litteraturservice (utom själva dokumentanskaffningen), viss nyhetsservice och viss sammanställningsservice också är former av hänvisning i litet mera allmän bemärkelse, dvs de bygger på samma kunskaps- och informationsunderlag,

156 Toxikologisk info-service: resursförstärkrzing

samma överblick över informationskällorna. Resten (huvuddelen) av verksamheten under rubrikerna Nyhetsservice och Sammanställningsservice samt all Frågeservice och Riskutvärderingsservice faller inom ramen för det som är informationsanalys i egentlig mening. Det skall då understrykas att varje sådan arbetsuppgift förutsätter att man först söker sina informationskällor. Det är därvid uppenbart en fördel att kunna utnyttja basresurser, som byggts upp för att ge olika former av hänvisningsservice, också i det interna arbetet dvs som led i en mera kvalificerad service till en avnämare. Det gäller såväl personella och fysiska resurser som organisatoriska mekanismer för att nå expertis eller informationskällor.

Det bör slutligen kraftigt understrykas att uppgiften att söka efter information numera delvis är en specialistfunktion och att dubblering av specialfunktioner är dyrbart. Eftersom det här förutom specialisering på informations- och dokumentationteknik också är fråga om en specialisering till ett visst sakområde, toxikologisk information, gäller det sålunda en kombinerad specialistfunktion. Samtidigt kan det finnas anledning att skilja mellan behovet av specialisttjänster och behovet av ”enklare” tjänster eller tjänster för någon speciell avnämares ändamål. Inrättandet av en tar inte bort specialistfunktion alla avnämares behov av egna resurser i vissa fall för informationssökning/informationsbearbetning för interna ändamål.

Det får bli en fråga hos i varje fall några intressenter i en toxikologisk informationsservice i vilken utsträckning man kan och vill satsa egna resurser på att få fram toxikologisk information för eget behov. Detta bör bedömas med utgångspunkt från allmänna effektivitetskriterier. Det är emellertid miljödatanämndens uppfattning att intressenter med god kompetens för viss informationsbearbetning inom det egna området och/eller vissa basresurser för litteratursökning och litteraturdokumenation, såsom några av de centrala myndigheterna, vissa större företag etc, bör bibehålla och i vissa fall vidareutveckla dessa resurser ~ nivå. kan man den upp till en rimlig Härigenom utnyttja särskilda specialistfunktionen beträffande toxikologisk informationsservice för sådana delar i arbetet som definitivt inte bör eller kan mötas med egna resurser. För denna typ av intressenter bör således kombinationen av en central enhet med specialistfunktioner och en väl fungerande intern verksamhet bl a vad gäller informationsbearbetning ses som den bästa lösningen.

Frågan har också ställts om en av resurserna för uppdelning informationsservice kunde göras efter tex olika toxikologiska delområden. Flertalet serviceavnämare, med för vissa undantag forskare och liknande specialister, har dock i regel inte sina frågor uppdelade efter vetenskapliga discipliner utan behöver en mera heltäckande information om åmnens egenskaper och effekter m m. Det finns således iforsknirzgshänseende olika men då det specialiteter

SOU l980:24 Toxikologisk info-service: resursförstáirkning 157

gäller slutsatser av forskningen, i det här fallet sådana som ger underlag för riskbedömningar, behövs i allmänhet ett bredare informationsunderlag. Det är också i informationshänseende inte meningsfullt att söka skilja ut skarpt avgränsade toxikologiska sakområden var för sig. (Däremot finns det i ett löpande arbete med informationsservice behov av att ta kontakt med vetenskaplig expertis inom olika sakområden.) En uppdelning av servicen efter någon underindelning inom det toxikologiska sakområdet förutsätter dubblering av vissa funktioner med åtföljande dubblering av hithörande resurser. Detta gäller såväl beträffande litteraturunderlaget i många fall som referensverk, kriteriadokument, databastillgång, informationen om tillgänglig expertis etc. Varje sådan uppdelning framstår därför som meningslös.

Miljödatanämnden föreslår sålunda att de tillkommande resurserna för en toxikologisk informationsservice kanaliseras till en enhet. Det bör då även erinras om att vissa av resurserna därefter förs vidare ut till andra enheter/organisationer som ersättning för medverkan i uppdrag t ex med riskutvärderingar eller andra tjänster till informationsserviceenheten.

Miljödatanämndens förslag innebär en återknytning till tidigare tankar på ett informationsanalyscenter. I det följande används dock inte själva uttrycket informationsanalyscenter då det är litet oformligt. I stället talar man om ”den nya enheten” eller liknande.

En helhetsbild är angelägen Även om de tillkommande resurserna för toxikologisk informationsservice kanaliseras till en enhet är det angeläget att inteltappa bort helhetsbilden i vad som skulle kunna kallas ”systemet för toxikologisk informationsservice inom landet. Härmed skulle då avses alla aktiviteter som innebär informationshjälp eller informationsservice åt någon annan. Forskare/forskningsinstitutioner, vetenskapliga bibliotek, myndigheter m fl har sålunda beskrivits i kartläggningen.

Miljödatanämndens förslag avser som framgått att få fram kompletterande resurser, inte att frånhända befintliga enheter/organisationer de begränsade resurser man idag har. Däremot är det ostridigt att tillkomsten av en enhet med särskild uppgift att bedriva toxikologisk informationsservice kan komma att inverka på befintliga organisationer, åtminstone på sikt, vad gäller inriktningen, utbyggnadstakten m m för de egna resurserna. I själva verket får man utgå ifrån en i

158 Toxikologisk info-service: resursförstärkning

vissa fall ömsesidig inverkan. Detta innebär att inom resurssatsningar den nya enheten också kan påverkas av vad andra organisationer i

samhället erbjuder intressenter med informationsbehov.

I bilaga 4 vid denna har ett försök rapport gjorts att genom en systemanalytisk ansats illustrera den mycket sammansatta bilden av relationerna mellan alla de aktiviteter, som i skilda organisatoriska former ingår i ”systemet för toxikologisk informationsservice”. Härav framgår t ex att vissa forskningsinstitutioners personella insatser inom området informationsservice kan komma att öka till följd av de organisatoriska mekanismer och resurser inom den nya enheten, vilka avses möjliggöra avtal med forskningsinstitutioner utan att det skulle bli lidande. egentliga forskningsarbetet Inom en kontrollmyndighet däremot kan man tänka att resurser som sig hittills använts för extern och i viss mån kommer rådgivning hjälp att dirigeras om till andra inom angelägna arbetsuppgifter myndigheten. Ett annat alternativ kan emellertid bli att myndigheten väljer att med samma kvantitativa resursinsats i stället sin informaspecialisera tionsservice men hänvisa till den för övriga frågor nya enheten informationsservice. Den totala framförallt arbetsbelastningen på de vetenskapliga biblioteken och informationscentralerna kommer sannolikt att öka snarare än minska aktiviteterna genom i den nya enheten för toxikologisk även om informationsservice, tyngdpunkten i ökningen kan annorlunda än i verksamheten ligga tyngdpunkten som sådan. En intensifierad informationsservice leder bl a till ju större behov av med att t ex ta fram dokument hjälp som servicen hänvisat frågeställaren till.

För att få en bild av hur resurserna inom olika kan organisationer påverkas räcker det emellertid inte att enbart se för på systemet toxikologisk informationsservice. I bilaga 4 har man även försökt att åskådliggöra hur system med olika kan tänkas huvuduppgifter förhålla sig till varandra. Som kan nämnas att exempel forskningen kanske påverkas av resultat framkomna inom informationsservice-

verksamheten genom att informationsluckor identifierats. Myndighetsutövningen kan påverkas, måhända i den att arbetsriktningen uppgifterna utifrån ökar till av verksamheter inom en följd utbyggd informationsservice som det i tex samtidigt sakliga innehållet ärendehandläggningen ändrar karaktär och för del myndigheternas blir mera kvalificerat.

Slutsatsen av systemanalysen i 4 är att enkla relationer bilaga några mellan olika här aktuella organisationer finns. Det är därför knappast också svårt att redan nu säga vilka tendenser till som förändringar kommer att bli mest framträdande sikt. på

SOU .98024 T0.\‘ik0/ogisk info-.\ervi(e.' _/i/zmlsicrillg m. m. 159

En annan relationerna mellan olika organisationer i det aspekt på är den som tas upp senare, i toxikologiska informationssystemet avsnitt 7.6. Här är utgångspunkten den nya enhetens behov av samverkan med organisationer, i detta fallet såväl utom befintliga som inom landet, för att kunna fungera optimalt. Härigenom framkommer en visserligen fördjupad men samtidigt mera begränsad bild av de relationer som bör finnas mellan olika parter i ett system för toxikologisk informationsservice.

7.4 m m

Uppbyggnad, finansiering

7.4.1 Successiv kapacitetsuppbyggnad

Det i sakens natur att en verksamhet för toxikologisk ligger informationsservice aldrig blir ”färdig”. Den måste sålunda kontiförändra sitt innehåll, sin teknik och sina resurser med nuerligt till och till användarnas behov. Det finns hänsyn utvecklingen emellertid anledning att särskilt se på de första åren av en ny verksamhet, oberoende av om den har anknytning till någon befintlig organisation eller ej.

Mot av miljödatanämndens förslag i avsnitt 7.3 med ett bakgrund antal olika servicetyper vilka i sin tur förutsätter vissa resurser, erfarenhet, kontakter m m, måste man räkna med att en successiv bör ske och att olika former av service kapacitetsuppbyggnad introduceras undan för undan. Miljödatanämnden föreslår en särskild för kapacitetsuppbyggnad vilken bör vara tre år. period

Även om man skulle räkna med större resurser initialt till verksamheten än vad (avsnitt 7.7), kan miljödatanämnden gör i det följande eftersom det tar viss tid att bygga perioden knappast göras kortare och erfarenheter vare sig en organisation är stor eller upp resurser liten. Perioden bör inte heller vara alltför lång med naturligtvis till att framkomna behov så snabbt som möjligt bör hänsyn Ett annat viktigt skäl mot en lång period för kapacitetstillgodoses. är att detta blir oekonomiskt eftersom det då dröjer för uppbyggnad innan någonting kommer ut ur verksamheten i form av konkret länge service. Nämnden bedömer att en treårsperiod kan vara en realistisk

kompromiss.

Grundtanken bör vara att de som är en förutsättning för servicetyper annan service bör starta först, medan de mer komplicerade såsom endast långsamt kan komma igång. Miljödatariskutvärderingar nämnden räknar sålunda med att vissa resurser för litteraturservice, och enklare nyhetsservice, främst i form av hänvisningsservice

160 T0.\‘ik()I0gisk info-seIvi(e.' _finunsiering m. m. SOU l‘)8U:2-l

bevakning av nya informationskällor på toxikologiområdet, byggs upp och prövas under det första året så att dessa av typer informationstjänster därefter skall kunna marknadsföras” till intressenterna. På motsvarande sätt bör man under det andra verksamhetsåret inrikta sig på en mot andra former av utvidgning nyhetsservice såsom bevakning av lagstiftning, viss service med sammanställningar av litteraturuppgifter samt frågeservice rörande miljöeffekter och annan frågeservice än den som fn utförs hos giftinformationscentralen. Samtidigtsom dessa tjänster bör kunna utföras i mer professionella former under det året bör man tredje då inrikta sig på att utveckla den mest avancerade formen av nyhetsservice, nämligen bevakning av ny vetenskaplig litteratur m m, samt skaffa erfarenheter av och fördjupade riskutvärderingsarbete de samarbetsformer som därvid blir nödvändiga.

Uppbyggnadsplanen är sålunda formulerad med utgångspunkt från servicetyperna som sådana. Vid genomförandet av planen fordras emellertid att man bryter ner dessa verksamheter i delar som kan uttryckas som resursbehov. (I avsnitt 7.7 talar miljödatanämnden sålunda om uppbyggnad av fysiska resurser, av och hanteringsrutiner överblick inklusive kontaktnät samt resurser för ledningsfunktion m m jämte resurser för viss konkret Häri då att service.) ligger kapacitetsuppbyggnaden för exempelvis en god hänvisningsservice givetvis fortsätter även under år 2 och i viss mån också under år 3 även om serviceformen som sådan anges bland enhetens tjänster redan efter ett år.

Planen för en heller inte hinder kapacitetsuppbyggnad lägger i vägen för att enstaka uppdrag av mera kvalificerad art kan tas emot på prov redan på ett tidigt stadium i enhetens verksamhet även om några systematiska ansträngningar för att handha den sortens uppgifter då ännu inte hunnit vidtas. Inkommande frågor och de praktiska möjligheterna att hantera desamma får i viss mån avgöra hur resursuppbyggnaden mera i detalj kommer att ske. En viss flexibilitet måste således finnas med hänsyn till de erfarenheter som görs.

En uppbyggnadsperiod, under vilken erfarenheterna blir speciellt viktiga och vägledande för den vidare innebär emelutvecklingen, lertid inte att det kan bli fråga om att som enheten/organisationen sådan kan vara av försökskaraktär. Det bör betonas att avsikten måste vara att bygga upp permanenta resurser för en toxikologisk informationsservice. Det är sålunda att verksamheten nödvändigt redan från början kan fungera som en service i fullstor skala och under ”verkliga” betingelser. Detta är en förutsättning för en god långsiktig planering, för uppbyggnad av interna organisations- och

finmz.s‘iering m. m. 161 Toxikologisk i/1./0-.servi('e.'

för av former för kontakter med andra beslutsformer, uppbyggnad i informationsservicen, former informationsgivare och medhjälpare för kontakter med användare etc. Också för av lämplig rekryteringen personal är det nödvändigt att verksamheten inte ter sig som någon eller och försöksverksamhet av tillfällig tidsbegränsad utvecklingshittills haft att bedriden typ som exempelvis miljödatanämnden va.

har också nämndens mening nu förts så Utredningsarbetet enligt det är och som för statsmakternas beslut långt rimligt möjligt grund om inrättande av en särskild informationstjänst. Samtitoxikologisk erinras om att här finns vissa osäkerheter rörande den digt måste framtida Detta t ex beträffande olika användarutvecklingen. gäller och om trycket på dessa att kategorier samhällsutvecklingen ifråga information det området. Även standarefterfråga på toxikologiska som denna den på den framtida verksamheten blir viktig, samtidigt till en del är en föreslår därför att en resursfråga. Miljödatanämnden av verksamheten år efter driftstart då samtliga översyn görs några har varit i funktion tid för att medge att servicetyper tillräcklig bör alla relevanta förhållanerfarenheter samlats. I översynen ingå den för verksamheten såsom resursfördelning, internorganisation, hur samverkan och avtal med utomstående fungerar m m. Vissa

andra frågor i samband med översynen tas upp i det följande (se

särskilt avsnitt 7.6).

Modeller av verksamheter finns bl a i betänkanför översyn statliga Huruvida man det (SOU 1979:61) ”Förnyelse genom omprövning”. bör av dessa modeller eller arbeta på ett annat sätt vid den följa någon har miljödatanämnden inte nu haft anledning föreslagna översynen att in Nämnden vill emellertid understryka att man bör se den gå på. som ett medel att vid behov ytterligare föreslagna översynen verksamheten med informationsservice i effektivisera toxikologisk landet. Man bör försöka få en överblick över dess konkreta samtidigt Även här kan för vara av nyttoeffekter. tidpunkten översynen föreslår sålunda att översynen bör betydelse. Miljödatanämnden driftstart, vilket torde vara den minsta tid som göras 5 å 6 år efter för att erfarenheter skall ha samlats. Utöver den erfordras tillräckliga för erfordras sålunda att egentliga perioden kapacitetsuppbyggnad skall ha varit i funktion under sådana förhålsamtliga servicetyper att verksamheten hunnit stabilisera sig och verkligen kan landen bedömas. Skulle så inte visa sig vara fallet får översynen skjutas

framåt i tiden. ytterligare något

162 Toxikologisk info-service: m. m. finansiering SOU l‘).\H:3-1

7.4.2 och

Finansiering prioritering av tjänster

Finansiering - allmänt

Finansieringen av den nya verksamheten för toxikologisk informationsservice är en för naturligtvis viktig fråga. Förutsättningen verksamheten är att samhället måste ta ett ansvar för att en sådan service över huvud taget kommer till stånd och in med medel som gå garanterar uppbyggnad och fortbestånd av verksamheten. Härutöver måste man emellertid som från att de som använder princip utgå verksamhetens tjänster i lämplig bör betala för den utsträckning service som ges. bör således vara inte om utan hur Frågan kostnadstäckning, helt eller delvis, kan nås genom avgifter, eventuellt jämte viss från större intressenter eller intressentdelfinansiering grupper .

Det bedöms att ett ganska omfattande och tidskrävande arbete erfordras för att få fram mer definitiva framför allt för riktlinjer avgiftsfinaniseringen. Frågan om eventuell delfinansiering från andra intressenter kan bli en Emellertid torde det vara förhandlingsfråga. utomordentligt viktigt att man har konkreta erfarenheter från arbetet i den nya enheten med innan toxikologisk informationsservice, principerna för avgiftsuttag fastläggs. Man bör också senare under verksamhetens gång vara beredd att revidera för grunderna avgiftsuttaget om det är påkallat. Miljödatanämnden menar att den föreslagna perioden för dvs tre år, är den kapacitetsuppbyggnad, minimitid som erfordras för att få fram ett väl första grundat förslag till normer för Vissa samt direkta avgiftsuttag. avgifter ersättningar för externa kostnader i den nya verksamheten bör emellertid vara möjliga att ta ut även under den inledande perioden.

Några allmänna principer bör redan nu kunna slås fast. Dessa bygger på att man tar vederbörlig till hänsyn - vid andra avgiftsnivån pågående liknande aktiviteter där sådana finns, t ex litteraturservice - karaktären av samhällsservice hos vissa delar av verksamheten praktiska realiteter, tex att telefonförfrågningar och -svar inte rimligen bör faktureras. Externa kostnader i samband med konsulter uppdrag (datorkostnad, m m) bör alltid täckas av uppdragsgivaren.

En tillämpning av vad som nyss sagts bör mera konkret innebära

följande.

- Litteraturservice inom den nya verksamheten med

toxikologiska informationstjänster bör bedrivas samma som enligt principer biblioteksverksamhet inom andra samhällsinstitutioner, dvs fn

T().\ik0/0gi.s/x’ ir1_f0-.servi(‘e. fiI1m1.sicriI1g m. m. I63

gratis boklån men avgift för datorsökningar. ”Introduktionserbjudanden” i form av kostnadsfria sökningar på nyintroducerade databaser m m kan förekomma. - avseende hälso- i akuta situationer Frågeservice och miljöeffekter bör vara avgiftsfri i likhet med den service som redan nu ges från Även annan frågeservice jämte hänvisgiftinformationscentralen. bör kunna vara avgiftsfri så länge frågorna kräver en ningsservice måttlig arbetsinsats. - För i dvs att bevaka att uppdrag egentlig mening, nyheter, sammanställa information och att utvärdera risker med kemiska ämnen eller produkter, bör avgifter utgå efter grunder som successivt fastläggs.

- att lösas under Finansiering frågor uppbyggnadsperioden Då det gäller den externa finansieringen bör man beakta att här finns vissa konfliktsituationer inbyggda. Så t ex innebär gällande lagstiftning som berör de s k kemiska riskerna i regel en långt gående skyldighet för näringslivet att ta ansvar för kunskap om effekterna av den hantering man bedriver. Därmed har vederbörande företag också det ekonomiska ansvaret för att informationen tas fram. I vissa fall finns detta också uttryckligen angivet i lagstiftningen, t ex i den formen att en myndighet har rätt att låta utföra undersökningar på vederbörandes bekostnad om ett informationsunderlag inte företes vid tex en tillsyn. Det är således viktigt att en av samhället driven toxikologisk informationsservice inte genom för små betalningskrav på näringslivet sätter sådana föreskrifter ur spel. Å andra sidan kan det hävdas att många företag, som kanske särskilt väl behöver anlita en toxikologisk informationsservice, har begränsade ekonomiska resurser och måhända helt avstår från kontakt med servicen om uppdrag alltid innebär full kostnadstäckning - eller i varje fall väntar till dess en tillsynsmyndighet kräver viss dokumentation av vederbörande. En del av huvudsyftet med den föreslagna informationsverksamheten skulle härigenom kunna förfelas. Här bör man bl a kunna diskutera lösningar inom näringslivet, t ex branschvisa utjämningsbidrag el dyl.

Även andra intressenter i servicen kan ställa sig negativa till att uppdrag avgiftsfinansieras direkt via uppdragsgivaren. Detta gäller tex de fackliga organisationerna vilka torde ha den principen att produktionen, dvs näringslivet, skall finansiera det informationsunderlag som dessa organisationer behöver i sin verksamhet. Större organisationer med politisk aktivitet eller annan opinionsbildning som uppgift borde i regel ha tillräckliga ekonomiska resurser för att

164 T0,\ik(›l(›gi.sk iI1_f0-.s‘ervi(e. m. m. fimm.s‘ierir1g SOU I Qällzl-l

inte sättas i särklass någon då det gäller en framtida avgiftsfinansiering. Mindre sådana organisationer däremot kan ha svårigheter.

Beträffande intressentgruppen bör man sikt eftermyndigheter på sträva en verklig för även kostnadstäckning uppdragsverksamheten, om eventuella avsteg från denna bör kunna diskuteras. princip Samtidigt bör det vara åtminstone för de större väsentligt, myndigheter som har vissa egna resurser, att genom en riktig avgiftssättning på lämnade tjänster från den speciella servicen kunna göra korrekta effektivitetsjämförelser mellan egen verksamhet och köpta tjänster.

- inom Finansiering åtgärder den nya enheten

I vissa fall kan det säkert bli aktuellt att den särskilda enheten för toxikologisk informationsservice direkt vill en mot en byta tjänst annan, när det gäller en sådan avnämare/intressent i servicen som samtidigt blir en samarbetspartner. Man bör vidare hålla i minnet att större och mera kostnadskrävande kanske i realiteten har uppdrag flera intressenter. Den serviceverksamheten bör i så fall nya medverka till att åstadkomma som kan minska samarbetsprojekt kostnaderna för varje enskild intressent. Ett resultat av arbetet med tiden och med av erfarenhet och av konkret uppbyggnaden information utifrån som inom (såväl framtagen den egna verksamheten) blir vidare att vissa uppdrag kommer att kräva mindre arbetsinsatser. Det kommer alltså att bli billigare för informationsservicen att ta fram information i många fall. Även avnämarna av servicen bör sikt få på fördelar av den som successivt bör effektivitetshöjning uppkomma i verksamheten.

Under perioden för är det kapacitetsuppbyggnad rimligt att de ansvariga för informationsservicen får relativt fria händer dels att låta all service vara kostnadsfri under en dels tillräcklig inkörningsperiod, att därefter införa beträffande avgifter egentliga uppdrag i varje fall från näringslivet. Avgifterna bör under denna tid kunna avse kostnader för direkta personalinsatser och kunna införas stegvis. Härigenom erhålls också viss erfarenhet av hos olika betalningsviljan intressenter inom För från näringslivet. uppdrag myndigheter, såväl statliga som kommunala, bör avgifter inte tas ut under perioden för kapacitetsuppbyggnad. Den generella principen om kostnadstäckning för externa utgifter i samband med ett avses dock uppdrag gälla.

Det bör de åligga ansvariga för den nya toxikologiska informationsservicen att tillse att förslag utarbetas om normer för och avgiftsuttag

T().\‘iko/()gisk 1/1_/U-.s‘cIvi('e.' visst: MI-proickr I(›5

eventuell annan delfinansiering i ett längre tidsperspektiv. Det i nära kontakt med olika intressentförutsätts att förslaget tas fram och i samarbete med riksrevisionsverket. Vidare bör kontakt grupper tas ett stadium med bl a för vetenskaplig och på tidigt delegationen teknisk informationsförsörjning (DFI). Förslaget bör också föreligga i så tid att beslut skall kunna fattas före ingången av år 4 efter god driftstart. bör underställas statsmakterna för granskning Förslaget och för en eventuell formell fastställelse.

Prioritering Prioritering av resursernas användning i förhållande till intressenternas önskemål och fördelning på olika uppdrag kan komma att bli en kan ibland ha en direkt anknytning till besvärlig fråga. Prioritering Det är emellertid även här svårt att finansieringsmöjligheterna. förutse problemens art och omfattning och att nu dra upp några bestämda riktlinjer för hur prioriteringar bör göras. Erfarenheterna under den första får handen om uppbyggnadsperioden ge vid särskilda normer eller regler erfordras härför. Förslag till sådana kan i så fall av de ansvariga för informationsservicen lämpligen kopplas med beträffande fastare avgiftsnormer. Även här utgår ihop förslag Miljödatanämnden således från att de ansvariga för den nya servicen också skall ha rätt att besluta om av användningen av de prioritering Det är emellertid väsentligt att enklare tjänster, i egna resurserna. regel kostnadsfria såsom frågeservice, till avnämare med små egna att få fram information inte bort till förmån möjligheter prioriteras för större uppdrag.

7.5 särskilda

Några frågor

7.5.1 i verksamheten av vissa projekt Inpassning som utvecklats av miliödatanämnden

Flera av de som i miljödatanämndens arbete i syfte att projekt ingår utveckla är direkt inriktade på miljövårdens informationssystem sakområdet informationsservice i den bemärkelse som toxikologisk avses i denna Dessa behandlas i det följande i detta rapport. projekt avsnitt. Vissa andra projekt har en bredare infallsvinkel, ”miljöområdet i allmänhet, och innefattar således i tillämpliga delar även det sakområdet. Dessa behandlas i kapitel 8. toxikologiska projekt

De eller delar av som skall tas här är projekt projekt upp följande.

166 Toxikologisk irzfr)-.scrvi(e.' vi.s.sa

MI-/)r()j(’/(I SOU [980224

MI-06:1 m m Produktregister MI-06:5 av utländska Förmedling informationstjänster MI-09 av vid akuta Samordning informationsbehandling förgiftningsfall MI-10 Modellförsök med ADB av information för att belysa sambandet mellan vissa substanser och teratogena effekter MI-21 Registrering av material i akter myndigheters MI-23 Biblioteks- och dokumentationsservice på miljöområdet, delaktiviteten Försöksverksamhet med och indexering dataregistrering av toxikologisk litteratur enligt enhetliga principer.

Här hänvisas först till för redogörelserna respektive projekt i kapitel 3.

i det tar sikte Indelningen följande på den typ av verksamhet det närmast är fråga om och inte följer projektnumreringen.

Speciella hjälpmedel för frågeservice i akuta situationer

Hittillsvarande verksamhet har i första hand syftat till att stödja giftinformationscentralen (GIC). Detta har bl a skett genom det tidigare nämnda utvecklingsarbetet med att GIC skall kunna få syftet datorstödda rutiner för sin Det rör här i informationshantering. sig princip om hela det arkivmaterial som GIC successivt bygger upp med för Centralens verksamhet särskilt utvalda och visst sätt på strukturerade uppgifter om och effekter hos kemiska egenskaper ämnen jämte uppgifter om vid inträffade lämplig behandling förgiftningsfall. I tillämpliga delar har man motsvarande information inklusive sammansättningsuppgifter för ett ganska stort antal kemiska produkter som finns inom landet. av sådana Uppdatering uppgifter och överföring till nya blanketter med format för avpassat en smidig och snabb i ett är ett informationsåtervinning datorsystem resurskrävande arbete som kan vara avslutat när knappast miljödatanämndens planeringsperiod i 1981. utgår juni Erforderlig systemutveckling och testkörningar kan inte heller genomföras förrän beslut om datorkapacitet för GICs del har fattats. Efter initiativ av miljödatanämnden är denna fråga för närvarande under behandling hos Karolinska och statskontoret. Man måste sjukhuset beräkna särskilda tilläggsresurser för GIC även under 1981/82 för budgetåret att man där skall få i gång ett fungerande och informationskomplett hanteringssystem. Därefter har man att räkna med kontinuerliga drift- och uppdateringskostnader. Det bör emellertid erinras om att GICs verksamhet och numera har en sådan informationsunderlag

visum MI-projekt 167 SOU l‘)8(l:24 l0.\'ik0/ogisk iI1f()-.s‘(’rvi(('.'

att ett datorbaserat för informationsåtervinning är omfattning system om inte centralens servicenivå måste sänkas. Det kan nödvändigt redan nu förekomma att tillräckligt snabbt få fram svårigheter i akuta situationer med hjälp av manuella erforderliga uppgifter hanteringsrutiner.

En annan delaktivitet som rör GIC är det stöd miljödatanämnden under en tid för att centralen skulle kunna få fram givit begränsad och riskvärderingar när det gäller akuta förgiftsammanställningar även för en rad industrikeminingsrisker jämte åtgärdsbedömningar kalier, som inte tidigare ingick i centralens informationsbank. har inte ansett det möjligt att sträcka stödet Miljödatanämnden längre än till innevarande budgetår med hänsyn till att nämndens eget arbete har karaktär och försöksverksamhet. I en av utvecklingsverksamhet blir det emellertid nödvändigt att informapermanent beträffande denna utvidgas avsevärt. tionsunderlaget typ av ämnen Målet bör naturligtvis på sikt vara att man har tillgång till erforderlig information beträffande alla ämnen som förekommer inom landet (oberoende av om de ingår i konsumentprodukter eller yrkesmässigt använda så att rådgivning kan ske såväl

produkter/råvarukemikalier)

i preventivt syfte som vid inträffade förgiftningar.

På motsvarande sätt måste eftersträvas att relevant information finns att i situationer med akuta miljöhot. Här har miljödatanämntillgå den inte hittills haft tillfälle att stödja något konkret utvecklingsproav motsvarande som hos GIC (se dock försöket med jekt typ av information från kemikalieolyckor i det följande). registrering att få fram kan många gånger också svårigheterna ny information vara betydande då inte bara akuteffekter utan även långtidseffekter av kemiska ämnen måste beaktas vid tex en olycka där ämnena kommer ut i miljön.

Den av miljödatanämndens verksamheter, som inneburit tredje direkt ekonomiskt stöd åt GIC, har avsett mindre belopp till försöksverksamhet att maskinellt registrera s k epikriser med uppom akuta förgiftningar vilka sjukhusbehandlats. Detta bör i gifter vara en kontinuerlig verksamhet hos giftinformationscentraprincip len.

Mot bakgrunden av de förslag som läggs i det följande (avsnitt 7.6) har i sina vidare förslag beaktat hur GICs miljödatanämnden resursbehov för de här aktuella aktiviteterna bör tillgodoses då dessa

permanentas (avsnitt 7.7).

Som en delaktivitet i projektet med samordning av informationsbe-

168 Toxikologisk irlfo-service.‘ vissa MI-projekt SOU 1930:24

handling vid akuta förgiftningsfall (MI-09) som nämnts f n viss pågår försöksverksamhet med rapportering av kemikalieolyckor. Tanken är att de erfarenheter som framkommer vid sådana skall olyckor kunna bearbetas och bidra till att såväl för skapa underlag rådgivning i andra liknande fall som för utbildning i m m. räddningstjänst

Om miljödatanämndens försöksregistrering efter vederbörlig utvärdering skulle visa att kontinuerlig eller periodiskt upprepad registrering av detta slag bör ske i framtiden, uppkommer om den frågan närmare organisationen av och det formella ansvaret härför.

Försöksverksamheten har en klar anknytning till räddningstjänsten, och statens brandnämnd som centralt organ härför bör eventuellt få ansvar för insamling, och av information om lagring bearbetning kemikalieolyckor inom landet.

Det bör också erinras om att räddningstjänstkommittén (Kn

1979:01) har i uppdrag att utreda bl a huvudmannaskapet för räddningstjänsten. Miljödatanämnden menar att frågan om ansvaret för en eventuell framtida, mera systematisk av information hantering beträffande kemikalieolyckor bör ses i relation också till vad den nämnda kommittén kan komma att föreslå. Här kan även hänvisas till den pågående om av utredningen transport farligt gods (K 1979:01).

Hänvisningspublikationer Miljödatanämnden ger fn ut en särskild handbok med rubriken Vad gäller om kemiska ämnen? En till vägledning författningar, allmänna råd m m”.

Handboken avser att så långt möjligt täcka vad som gäller om kemiska ämnen och varor enligt den särskilda lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor samt om explosiva och brandfarliga varor. Vidare har bl a medtagits ett antal anvisningar och meddelanden från arbetarskyddsstyrelsen, vilka är baserade på arbetsmiljölagstiftningen. I olika uppslagsregister ger handboken hänvisning till lagtext m m. Syftet är sålunda att underlätta överblicken över regler på de områden som nämnts.

Den första upplagan (om 3 000 exemplar) slutsåldes snabbt från förlaget varefter ett omtryck har skett. Miljödatanämnden kommer att ge ut en ny, uppdaterad utgåva av handboken under nästa budgetår.

Detta handboksarbete bör fortsättas och föreslås kontinuerligt ingå som en del i verksamheten hos den nya toxikologiska informationsservicen. Miljödatanämnden har också inkluderat resurser härför i sina beräkningar i det följande (avsnitt 7.7).

inf?)-.se›vi('c.' v1.s.s'u Ml-/Jmjckt I6‘) T0.\ik(›/0gi.sk

En annan hänvisningsskrift, som tagits fram inom mil jödatanämnden har rubriken ”Kemiska handböcker och skyddsblad — en vägledning till information om kemiska ämnen”. Till skillnad från den förra rör det här fortfarande om en provutgåva, vilken inom kort kommer sig form. förutsätter att att ges ut i en mera definitiv Miljödatanämnden en eller flera handböcker av liknande typ bör ges ut med vissa tidsmellanrum och från att arbetet lämpligen kan ske inom den utgår nya toxikologiska informationsservicen.

De båda här nämnda skrifterna har arbetats fram inom ramen för MI-21. en skrift som innebär hänvisning finns projektet Ytterligare inom detta ehuru informationskällorna här är av annan projekt, karaktär. Det med förteckning över gäller en katalog (provutgåva) informationskällor som kan vid undersökutnyttjas epidemiologiska ningar. Den typ av informationskällor som åsyftas är således register i varierande storlek med om exponering och/eller hälsoefuppgifter fekter (jfr kapitel 6), och skriften vänder sig i första hand till forskare som att genomföra epidemiologiska studier. planerar

Provutgåvan är ännu ej utvärderad men någon form av katalog inom detta område har och man bör utgå från att arbetet länge efterlysts skall forsättas och kataloginnehållet ses över och vid behov förbättras. Vilken som på sikt bör ha ansvar för att sådana organisation kommer fram kan bli beroende av hur hjälpmedel kontinuerligt resurs- och kommer att lösas i framtiden då det ansvarsfördelningen för epidemiologisk övervakning och epidemiologiska gäller program Om frågan inte löses på annat sätt bör det tills vidare undersökningar. vara för den informationsservicen att möjligt nya toxikologiska använda sina resurser också för ändamål som här avses.

Andra hjälpmedel för informationsåtervinning

Inom området toxikologisk information bedriver miljödatanämnden f n två särskilda aktiviteter för informationsåtervinning med hjälp av ADB-teknik. Den ena har arbetsnamnet av material i ”Registrering akter, en delaktivitet i projektet MI-21 med samma myndigheters och den andra är en försöksverksamhet med indexering och namn, dataregistrering av toxikologisk litteratur enligt enhetliga principer. Den sistnämnda är en delaktivitet inom projektet MI-23. I båda fallen rör det om att referenser till dokument med hjälp sig registrera av olika beskrivande ord meningar (t ex rubrik på en (nyckelord), tidskriftsartikel eller ett diariefört ärende) samt beteckning på eventuellt utdrag ur texten (t ex abstract).

Försöksverksamheten i projektet MI-21, som startade tidigast,

170 Toxikologisk info-service: visum MI-projekr SOU WSlkI-l

nämligen våren 1977, utvärderades i en första under omgång

budgetåret 1978/79. Registreringen har hela tiden primärt varit

inriktad mot dokument med anknytning till ärendehandläggningen inom det kemiska området hos de deltagande myndigheterna.

Fram to m utvärderingen ingick i försöket en arbetsenhet från vardera arbetarskyddsstyrelsen, statens brandnämnd och livsmedelsverket. Resultatet av utvärderingen var att MI-Zl-modellen får anses vara väl lämpad för informationsåtervinning och som ett referenssystem på det sakområde som hittills prövats. Det har sålunda klart framkommit att de behov, som finns inom var och en av de tre försöksenheterna att söka i första hand efter eget material, kan tillfredsställas genom denna typ av verksamhet. Ingenting talar heller emot att MI-21-modellen bör fungera bra som referenssystem även på andra sakområden, något som dock endast i begränsad utsträckning direkt prövats i försöksverksamheten.

Projekttiden har numera förlängts och antalet medverkande har utökats något. Syftet är i första hand att belysa användbarheten av registrering av denna typ i ett större, samlat intressentperspektiv, bl a med hänsyn till frågan om eventuellt ökat informationsutbyte mellan olika enheter/myndigheter.

Försöksverksamheten med den särskilda toxikologiska litteraturda-

tabasen startade i mitten av år 1979 och innebär rutiner

speciellt anpassade för vetenskapliga dokument.

Bl a prövas användbarheten av en hierarkiskt uppbyggd toxikologisk nyckelordsförteckning, vilken utvecklats inom miljödatanämnden. Det finns anledning att tro att enskilda myndigheter/organisationer har behov av en s k kontrollerad vokabulär även för interna register. Genom att deltagarna kan komplettera terminologien i nyckelordsförteckningen med egna, fria nyckelord vid indexeringen ger försöksverksamheten deltagarna möjlighet att utveckla och standardisera indexeringstermer för dessa interna register. Försöket skall också ge erfarenheter av ett annat system för informationssökning (IR-system) än det som används för MI-21-databasen. Det system som prövas här har sålunda bl a speciella funktioner för avsökning av termer med angivna relationer mellan termerna.

Verksamheten kommer att utvärderas under hösten 1980.

Förutom miljödatanämnden, som låter registrera i första hand utländska kriteriadokument, deltar hittills fyra myndigheter genom vardera en arbetsenhet. Deltagarna har i stor utsträckning anslagit egna medel för själva registreringsarbetet och för den del av utvärderingen som kommer att spegla nyttan för den egna verksamheten. I vissa fall registrerar man sålunda vetenskapliga dokument som läses i den löpande verksamheten och som redan kan finnas registrerade i kommersiella databaser, i andra fall registrerar man egna undersökningsrapporter el dyl. Flera intressenter som inte är myndigheter har under hand anmält sitt intresse för att delta men ingår ännu inte i projektet.

I kapitel 4 har miljödatanämnden understrukit den principen att

MI-projekt som startats eller vidareutvecklats av nämnden och som

7(›.\i/(›/()gi.s'k iIt/(›-.sc›'vi('e.' visum Ml-/)r()_/ckI l7l

speciellt berör rutinerna i någon myndighets verksamhet helt bör övergå till denna myndighet vid lämplig tidpunkt. De båda här aktuella projekten intar dock en mellanställning eftersom det rör sig om flera medverkande intressenter. Om verksamheten inte klart kan hänföras till mera allmän extern informationsservice bör emellertid parterna enligt miljödatanämndens uppfattning även här ta över ansvaret men i förekommande fall samordna sina aktiviteter.

Det kan här finnas anledning att se något olika på de två verksamheterna registrering av material i myndigheters akter respektive registrering av toxikologisk litteratur. Den förstnämnda aktiviteten har speciell relevans för myndigheterna när det gäller att söka information i det egna arkivet i samband med ärendehandläggning och kanske i viss utsträckning i andra myndigheters ärendearkiv. Här bör de registrerande myndigheterna själva i forsättningen ha såväl det formella som det ekonomiska ansvaret.

Den andra aktiviteten syftar naturligtvis också till att underlätta för de inregistrerande parterna att själva snabbt få överblick över de referenser som registrerats i databasen. Här rör det sig emellertid om toxikologisk litteratur i en bibliografisk databas jämförbar med andra sådana databaser, vilken således också bör vara av intresse för en större, icke i förväg avgränsbar intressentkrets. En databas av denna typ bör således även betraktas som ett hjälpmedel i en allmän informationsservice då det gäller att identifiera och lokalisera viss toxikologisk litteratur inom landet. Det bör därför vara rimligt att viss del av de nya resurserna till toxikologisk informationsservice avsätts för att driva en sådan databas och svara för nyutveckling och sammanhållning av verksamheten. Detta har beaktats i resursberäkningarna i det följande (avsnitt 7.7).

Den nya serviceverksamheten kommer successivt att få behov av att registrera referenser till de vetenskapliga dokument som man hanterar i det egna arbetet. Med beaktande av de erfarenheter som kommer ut ur den pågående försöksverksamheten i projektet MI-23 bör man även söka få med så många externa registrerande arbetsenheter, forskargrupper m m som möjligt inom ett och samma system.

En princip bör liksom hittills vara att ”fånga upp informationen då den aktualiseras hos någon av de deltagande parterna, t ex då man sammanställt ett undersökningsresultat i ett nytt dokument, tar emot en vetenskaplig rapport eller läser en viss tidskriftsartikel. Mindre enheter med få dokument kan eventuellt överlämna dessa till enheten för informationsservice för registrering. Registreringskostnaderna bör i övrigt i princip åvila den som matar in uppgifter, eftersom denne får förutsättas ha ett motsvarande behov av att kunna återfinna också eget material. Genom att den nya toxikologiska informationsservicen bör svara för nödvändig vidareutveckling av rutiner, nyckelord, utbildning av personal samt lagringskostnader för data i

172 Toxikologisk in_f()-servicc.' visst: MI-projekr SOU l*)H():2~l

databasen, uppkommer rationaliseringsvinster som kommer alla registrerande till godo. Om någon deltagare registrerar stora mängder referenser eller omfattande uppgifter om dokument, vilka visar sig endast vara av intresse för vederbörande själv, bör den toxikologiska informationsservicen dock erhålla täckning för de extra datorkostnaderna.

De utvecklingsmöjligheter som finns för en verksamhet enligt MI-21-modellen med registrering av material i akter är myndigheters antingen

- att verksamheten fortsätter som en helt separat aktivitet hos de

deltagande enheterna/myndigheterna

- att verksamheten helt eller delvis i framtida mera

integreras

generella rutiner för av dokument t ex i

registrering diarieföring-

en.

Den senare utvecklingslinjen kan ha den fördelen att registreringen blir en naturlig del av annan verksamhet och att endast tilläggsnoteringar behöver registreras. Ingen av de deltagande myndigheterna har idag något ADB-stött diarieföringssystem. — Om detta alternativ senare aktualiseras i tex skilda systemlösningar för diarieföring och man vill behålla en del av syftet med MI-21-modellen, förutsätter detta att kända tekniska möjligheter utnyttjas för överförin g av data mellan olika system. Med viss framförhållning är detta ett mindre problem.

Med ledning av de hittillsvarande erfarenheterna och den särskilda

utvärderingen 1979 får förutsättas att i varje fall de enheter/ myndigheter som från början ingått i fortsätter med MI-21-projektet registreringen av ärendereferenser (och de eventuella andra referenser man önskar ha i samma system). Däremot är ännu ej tillräckligt belyst i vad mån andra enheter/ myndigheter bör ingå för sin egen de]

eller för att öka databasens för ett större användarkollektiv. nytta

Möjligheten att utöka antalet inregistrerande enheter bör dock

bevakas.

Det får vidare förutsättas att deltagande enheter av bl a ekonomiska skäl väljer att hålla samman verksamheten sätt som skett hittills. på

Detta är också om det visar

ju angeläget sig att nyttan med att kunna söka på andras material kan demonstreras bättre än hittills. Det

behövs således en sammanhållen ledningsfunktion. Praktiska lösningar kan vara följande:

De deltagande myndigheterna ingår ett samarbetsavtal i vilket man enar sig om bl a kostnadsfördelning, ansvarsfördelning, olika registeringsrutiner och administration. Härutöver behövs en samarbetsgrupp som tar upp löpande frågor och problem. Det direkta driftsansvaret kan läggas på någon av de i deltagande eller genom avtal på någon utomstående organisation som ett serviceåtagande. Det borde således vara möjligt för den nya toxikologiska informationsservicen att efter begäran från parterna och mot full kostnadstäckning åta sig ett sådant uppdrag. Aven administrationen av verksamheten

SOU 1930:24 I(›.\'ik0/0gi.s'k iI1_/()-.s‘(’r1'i'z'.' vissa hfl-projekt 173

bör kunna läggas ut på en sådan organisation om parterna är överens härom.

En annan typ av hjälpmedel för att lokalisera information om kemiska ämnen skall slutligen beröras, nämligen s k substansregister

med ”pekare” (på engelska ”locators”).

Internationella erfarenheter visar sålunda att när antalet uppgiftssamlingar, register m m som innehåller produktuppgifter, referenser till toxikologisk litteratur o dyl växer tillräckligt mycket behövs ett register över register”. Då det gäller den internationella litteratur, som registreras i databaser, finns ett antal sådana register.

l

l Miljödatanämnden bedömer att det blir nödvändigt att skapa ett

F särskilt som underlättar åtkomsten av informa-

redskap/hjälpmedel, tion om kemiska ämnen utöver de utländska substansregister som

sålunda finns. I första hand skulle det röra om ett synonym- och

sig hänvisningsregister, vilket skulle syfta till information som genereras

inom landet. I stor utsträckning fick ett sådant register bygga på extraktion eller överföring av data ur andra register eller noteringar

som gjorts löpande. Möjligheten att utnyttja befintliga utländska substansregister för exempelvis kompletterande synonymbenåmoch koduppgifter eller molekylkarakteristika för identitet ningar m m bör givetvis tillvaratas.

Den systemutredning som för närvarande pågår i miljödatanämndens regi (inom projektet MI-06:1) får bl a visa vilka uppgifter som bör fångas in, vilka praktiska användarkrav som föreligger samt vilka organisatoriska och andra mekanismer som behövs för att information om ämnens förekomst i andra register blir tillgänglig på ett med hänsyn till användarna optimalt sätt.

Den nya toxikologiska informationsservicen kommer att behöva göra noteringar av typen ”substansregister med pekare för att lokalisera den information som man själv successivt genererar eller eljest hanterar. En klar anknytning finns här sålunda bl a till den toxikologiska litteraturdatabasen som omnämnts i det föregående (projektet MI-23). Häri prövas för övrigt även en automatisk indexering av fragmenterad systematisk kemisk nomenklatur enligt internationella nomenklaturregler. Samtidigt pågår viss försöksverksamhet vid Medicinska informationscentralen med en begränsad utvidgning av ett amerikanskt substansregister till att innefatta också vissa svenska uppgifter.

Det bör i den nya toxikologiska informationsservicens intresse ligga

att och i förekommande fall vidareutveckla det eller de

följa hjälpmedel som här avses. Miljödatanämnden har i det följande (avsnitt 7.7) tagit hänsyn till detta i sina resursberäkningar.

Toxikologisk info-service.‘ visum Ml-projekr

Faktadatabaser

Faktadatabaser skiljer sig från databaser bibliografiska därigenom att de (även) innehåller direktinformation. De ovan

nämnda

substansregistren kan sägas vara en typ av mera faktadatabaser,

uttalat ju mer sakinformation om ämnena som utöver rena

ingår

identifieringsuppgifter. Miljödatanämnden har emellertid som tidi-

gare framgått (avsnitt 3.3) kunnat medverka till att erfarenhet

numera vunnits av en särskilt kvalificerad form av faktadatabas inom

det toxikologiska området. Genom ett till uppdrag Medicinska informationscentralen har man där sålunda utvecklat en försöksdatabas under projektrubriken ”Modellförsök med ADB av informa-

tion för att sambandet mellan

belysa vissa substanser och teratogena effekter (MI-10). (Anm: Bör numera vara

reproduktionstoxiska

effekter.)

Utöver de direktuppgifter från försöksresultat

m m som registreras

enligt vissa givna strukturer, karakteriseras databasen

av att infor-

mation som ingår skall värderas. rörande bl a Expertkommentarer undersökningsresultatens relevans, delvis likaså enligt en given struktur, registreras i till extraherade data anslutning från varje

dokument.

Databasen och arbetet i samband med denna utvärderades hösten

1979, då också projektperioden för miljödatanämndens del utlöpte.

Av bl a

utvärderingen framgår följande.

Kontakterna med svenska användare visade sålunda att det finns ett klart intresse för databaser av denna typ. Behovet av tillgång till databaser med utvärderad information, som täcker ett bredare område inom toxikologin än specifikt teratologi, är under alla omständigheter stort. Sådana databaser skulle ge såväl tidsbesparingar som ambitionshöjande effekter hos de flesta av de deltagare som medverkade i den nämnda utvärderingen. Av betydelse vid avgörande om medel bör satsas på uppbyggnad av faktadatabaser är naturligtvis vilken förbättrad informationsåtkomst som är möjlig att uppnå om medlen satsas på andra metoder att nå information.

Vad speciellt gäller relationen kostnad/nytta beträffande den nu aktuella försöksdatabasen man i utvärderingen pekar först på frågan om antalet användare. Om hänsyn sålunda tas enbart till dem som deltogi utvärderingen och

till _dessas uppskattningar om kostnadsbesparingar (effektivitetshöjning)

ligger man på gränsen eller troligen under en ren ekonomisk lönsamhet. Situationen kan bli annorlunda om på sikt fler användare tillkommer. Man skall emellertid inte heller bortse från att ifrågavarande databas kan ge svenska användare möjligheter också till ambitionsnivåhöjning, vilkens värde emellertid kan vara svårt att nu bedöma. till det Möjligheterna sistnämnda kan emellertid vara begränsade om inte annan faktainformation samtidigt är lätt tillgänglig.

vissa MI-projekt 175 Toxikologisk info-service:

Beträffande mera kvalificerade faktadatabaser av den typ som utvecklats i MI-10-projektet eller inom andra områden av toxikologin blir den generella slutsatsen att en större avnämarkrets än enbart ett land av Sveriges storlek är önskvärd eller i vissa fall antagligen en bestämd förutsättning. Detta skulle kunna uppnås genom ett internationellt samarbete med t ex viss arbetsfördelning vad gäller olika sakområden eller uppdelning efter kemiska ämnen eller efter informationskällor för bevakning/registrering inom ett och samma sakområde. Nödvändigheten av ett internationellt samarbete har också framkommit mot bakgrunden av den begränsade tillgången till expertis för utvärderingar. Dubbelarbete vid uppbyggnad av faktadatabaser genom dataextraktion och bedömning av samma dokument bör undvikas i det internationella perspektivet. Ett samarbete t ex genom en frivillig fördelning av arbetsuppgifter får förutsätta att parterna finner vägar att ta del av varandras information i faktadatabaser eller i andra former. En faktadatabas 1 l inklusive den kontinuerliga uppdateringen kan härigenom bli ett bytesobi jekt” på den internationella marknaden. l l i

Tillgång till faktadatabaser av god kvalitet är utomordentligt värdefullt i vissa situationer för en toxikolgisk informationsservice. En del i det löpande arbetet inom den nya registreringar egna

informationsservicen kommer också att ha karaktär av faktanoteoch bör med all säkerhet ADB-behandlas. Detta har

ringar miljödatanämnden beaktat i det följande vid sina resursberäkningar för den nya verksamheten (avsnitt 7.7). Huruvida ett arbete med den påbörjade faktadatabasen med reproduktionstoxikologisk informa-

tion bör fortsätta med stöd av de resurser som kommer att finnas för

den informationsservicen, bör emellertid enligt miljötoxikologiska datanämndens tills vidare vara en öppen fråga. Det mening som finns är sålunda knappast tillräckligt för att man beslutsunderlag

redan nu bör fatta ett definitivt beslut om den aktuella databasens framtid, vare om en av verksamheten eller om en

sig permanentning Däremot bör man agera så snabbt som möjligt för att avveckling.

bredda avser att under nästa

beslutsunderlaget. Miljödatanämnden

tillsammans med de inom Medicinska informa-

budgetår ansvariga

tionscentralen vid Karolinska institutets bibliotek försöka få fram konkreta om det internationella intresset för ett samarbete/

uppgifter arbetsfördelning beträffande uppbyggnad av faktadatabaser.

Internationellt samarbete

Som (avsnitt 1.4 och 3.3) är miljödatanämnden tidigare framgått utsedd att tills vidare fungera som svensk ”National Correspondent” till informationsservicen om kemiska ämnen inom FNs miljöprogram Denna informationsverksamhet har beteckningen Interna-

(UNEP).

tional Register of Potentially Toxic Chemicals (IRPTC).

Det kan erinras om att IRPTC enligt syftena skall förse nationella och internationella organisationer med underlagsmaterial för kemiska riskbe-

176 Toxikologisk info-service: öppenhet/sekretess

dömningar samt på begäran kunna ge information om kemikalier till ansvariga inom hälsovård och miljövårdsarbete. Miljödatanämndens deltagande i arbetet med IRPT C har på grund av den långsamma utbyggnadstakten av registret varit begränsat. Insatserna har främst bestått i att besvara och förmedla förfrågningar från IRPTC-centret om lagstiftning och dokumentation i Sverige. Verksamheten synes sålunda ännu inte ha funnit sina definitiva arbetsformer. Miljödatanämnden vill emellertid bl a understryka betydelsen av den kartläggning som f n pågår genom IRPTC av toxikologiska informationskällor av olika slag världen över med syftet att på sikt få till stånd någon form av nätverkssamarbete. Miljödatanämnden vill också med skärpa understryka betydelsen av ett organ med den målsättning som IRPTC arbetar efter. Det behövs ett forum för internationellt samarbete på hälsooch miljövårdsområdet med hänsyn till de kemiska riskerna både då det gäller att fylla informationsluckor och att skapa förbättrade åtkomst- och presentationsmöjligheter för den information som finns.

I ett längre tidsperspektiv blir frågan om inriktning och omfattning av

svenska stödinstatser till IRPTC beroende av vidare beslut inom UNEP om verksamheten och av stödet från programmets medlemsländer. För en framtida permanent kontaktenhet/nationell korre-

spondent till IRPTC i Sverige är det viktigt att vara knuten till en

organisation med ett brett kontaktnät på toxikologiområdet och med överblick över såväl vetenskapliga toxikolgiska frågeställningar som toxikologisk information och informationskällor inom landet. Miljö-

datanämnden föreslår

- att den nya enheten för toxikologisk informationsservice övertar

miljödatanämndens uppgift att vara nationellt organ (National Correspondent) till IRPTC och att den erhåller regeringens

formella uppdrag härtill.

7.5.2 till information - och

Tillgången öppenhet

sekretess

Frågeställningar

Det är inte möjligt att ange varken hur mycket toxikologisk information eller andra uppgifter av betydelse för bedömning av

kemiska risker i konkreta fall som faktiskt existerar eller närmare

precisera hur stor del av denna information som inte alls eller endast

restriktivt lämnas ut till utomstående.

Man kan emellertid utgå från att en mycket stor del av den egentliga toxikologiska informationen är ”allmänt tillgänglig, ehuru kanske i

praktiken delvis svåråtkomlig. I det sistnämnda fallet blir det då fråga

om överblick, kontakter och skicklighet i att söka och finna sådan

information. En serviceenhet specialiserad på toxikologisk informa-

tion bör kunna bidra effektivt här - utöver de allmänna resurser som

Toxikologisk info-service: öppenhet/sekretess 177

finns för litteratursökning m m inom landet. Samtidigt måste

understrykas att förväntningarna på en särskild toxikologisk informationsservice inte får ställas orealistiskt högt. Det finns situationer där möjligheterna att ge service är begränsade.

Särskilt när det gäller nya originalsubstanser eller information direkt relaterad till någon kommersiell produkt till belysning av dess samlade egenskaper och effekter får man räkna med att informationen (oftast) är mera sparsamt förekommande åtminstone så länge produkten är relativt ny. Numera gör dock seriösa fabrikanter betydligt flera undersökningar än förr och förfogar således i varje fall själva över denna information. Beroende speciellt på lagstiftningen inom ett land finns också hela eller delar av denna information hos respektive kontrollmyndigheter. Reglerna varierar för olika produkttyper. I regel torde bestämmelser om utförlig information till myndighet om vissa slag av produkter vara äldst beträffande läkemedel. I vilken utsträckning underleverantörer och användare av kommersiella produkter får information om produkternas egenskaper och risker samt eventuellt också om sammansättning eller om vissa beståndsdelar är en fråga dels, igen, om lagstiftningen, dels om den policy vederbörande tillverkare därutöver själv beslutat gå in för. Annan företagsanknuten information, som inte alltid är lättillgänglig, kan vara uppgifter om processtekniken i en viss anläggning, analysuppgifter från ett föroreningsutsläpp o likn. Där uppdraget till en enhet för toxikologisk informationsservice är att i ett konkret fall hjälpa till med en riskbedömning eller skaffa fram underlag för en riskbedömning där nyss nämnda slag av uppgifter behövs, kan inte generellt i förväg sägas om informationen är tillgänglig eller ej.

Av det sagda framgår att uppgiften att skaffa fram information har både en praktisk och en mera formell, sida. Om den senare kan legal kort sägas följande.

I olika länder kan finnas lagstiftning som påbjuder t ex att konsumenter av varor eller arbetstagare skall ha rätt till viss information om kemiska risker, vilken härigenom blir allmänt tillgänglig”. Där kan också finnas lagstiftning som ger näringsidkare ett visst sekretesskydd för uppgifter som lämnats till en myndighet, under vissa speciella förutsättningar.

För vårt lands vidkommande är det inte så alldeles lätt att överblicka vad som faktiskt gäller för olika fall, beträffande när och hur vilken information av intresse för toxikologiska bedömningar bör vara tillgänglig för andra än den som redan förfogar över informationen.

Det är också en fråga om rätten att infordra information. Flera lagstiftningskomplex kommer in i bilden. Förhållandena synes vara särskilt komplicerade inom arbetsmiljöområdet. Enligt vad miljödatanämnden erfarit kommer emellertid utredningen om information rörande arbetsmiljörisker (A 1979:01) att närmare behandla frågan om gällande bestämmelser inom detta område och hur tillgängligheten rent juridiskt ligger till för information till olika kategorier av intressenter ifråga om arbetsmiljön. Utredningen har att i sitt arbete även beakta en av regeringen överlämnad 1979framställning 11-12 från LO och TCO om vissa ändringar i sekretesslagstiftningen i syfte att

178 Toxikologisk info-service: öppenhet/sekretess

öka de fackliga organisationernas möjligheter att direkt få ta del av viss information.

Mot bakgrund av de föreskrifter som finns i vårt land kan man gå ett steg vidare i analysen och konstatera att frågan om informationens tillgänglighet i förhållande till den nya serviceenheten i själva verket har två olika infallsvinklar. Den ena avser enhetens insatser att söka

information i att för en viss frågares/uppdragsgivares räkning ta

syfte fram ett svar, en litteratursammanställning, riskutvärdering el dyl i ett speciellt fall. Den andra infallsvinkeln som redan nämnts under de funktionella kraven på servicen (jfr avsnitt 7.3.2) är andra intressen-

ters möjlighet att få ta del av den information som hanteras eller som eljest tas fram inom serviceenheten. Här kan det föreligga en viss

konfliktsituation med hänsyn till syftena med den föreslagna enheten för toxikologisk informationsservice speciellt när det gäller uppgifter som näringslivet lämnar till enheten i samband med något uppdrag t ex för en riskutvärdering av en produkt som man tillverkar eller använder.

Å ena sidan är det angeläget att den information som serviceenheten hanterar/producerar blir allmänt tillgänglig, å andra sidan är det angeläget att företagen verkligen vänder sig till enheten för att få informationshjälp och att de därvid själva lämnar ut så mycket som möjligt av sin egen informationt ex en produktkomposition, helt eller delvis, för att kunna få så uttömmande uppgifter som möjligt tillbaka. Det är emellertid knappast tänkbart att få till stånd det frivilliga utnyttjande av informationsservicen i den utsträckning som är önskvärd, utan att någon form av uppdragssekretess samtidigt är möjlig. En del av syftet med den föreslagna nya servicen, nämligen att underlätta inte minst för näringslivet att fullgöra sina skyldigheter den som rör kemiska risker, kan annars förfeenligt lagstiftning las.

I det följande skall lämnas några synpunkter på hur den nya serviceenheten bör arbeta med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser och andra överblickbara förhållanden, m m. Därefter skall beröras frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att något öka öppenheten i verksamheten och tillgängligheten av toxikologisk information.

Allmänna förutsättningar i nuläget Den nya enheten för toxikologisk informationsservice kommer att ha motsvarande möjligheter som varje annan statlig/privat organisation, t ex ett bibliotek, att söka publicerad eller icke vetenskapligt

Toxikologisk info-service: öppenhet/sekretess 179

publicerad men nedtecknad och bevarad information, tex en konferensrapport, inom och utom landet och att sedan tillhandahålla denna information. Bestämmelser om kan i vissa upphovsmannarätt fall avgöra formen för tillhandahållandet, tex att man inte utan vidare får kopiera sidor ur en bok men väl låna ut boken.

Enligt de syften med verksamheten och innehållet i densamma som specificerats i miljödatanämndens förslag kommer den nya enheten

inte att ha någon rätt att själv infordra toxikologisk information

inklusive information om produkters sammansättning el dyl eftersom detta regleras enligt lag och åligger andra i samhället. organ

Enheten för toxikologisk informationsservice bör kunna efterfråga

information direkt hos företag, myndigheter, forskare eller andra

som komplement till den information som man fått fram eller själv erhållit av en uppdragsgivare. I vissa fall kan det vara mera lämpligt att uppdragsgivaren själv efterfrågar informationen Om (se nedan). den önskade uppgiften, dokumentet etc finns hos vederbörande, blir det sedan en fråga huruvida formella föreskrifter några reglerar villkoren för ett utlämnande (beträffande alternativt om myndighet) uppgiften ges frivilligt (från t ex en För båda fallen kan företagare). det i vissa situationer bli avgörande för ett utlämnande av information till enheten vilka som i sin tur för verksamheten Sekretessregler gäller där och vilken rättslig status dessa har.

Med få undantag, t ex i viss mån inom amerikansk federal administration, tillämpas sekretess som huvudprincip hos i myndigheter andra länder. Detta hindrar inte att rapporter, beslut rn m som kan innehålla värdefull information i fall från åtskilliga offentliggörs dessa myndigheter. information hos utländska Sekretessbelagd myndigheter enligt regler som gäller i respektive land torde i praktiken inte kunna âtkommas av den föreslagna svenska enheten för informationsservice.

I vårt land är förhållandet det omvända. Tryckfrihetsförordningen innebär att alla s k allmänna även databärare för handlingar, maskinell bearbetning m m, i är hos princip offentliga myndigheterna. Vissa undantag finns, bla sekretess för som rör handlingar uppdrag till om detta. Ett annat myndighet uppdragsgivaren påkallar undantag är sekretess för uppgifter som samlas in för och tillsyn kontroll av näringslivet, dock endast om utlämnande kan lända vederbörande till men. Det finns också i vissa fall att specificerat myndigheten kan lämna ut handlingen/uppgiften om till det hänsyn allmännas bästa motiverar detta. Innebörden av gällande bestäm-

180 Toxikologisk info-service: öppenhet/sekretess

melser är att svensk myndighet som förfogar över sekretessbelagd

information har att i det enskilda fallet ta till om den kan

ställning utlämnas eller ej till den som önskar få del av informationen.

Olika intressenter har skilda behov

uttryckt när det gäller toxikologisk information och service på detta område. Det är att här viktigt åter konstatera att vissa, inte bara resursmässiga, finns begränsningar i möjligheten att ge fullständig informationshjälp de enligt samtliga

önskemål som framkommit i

miljödatanämndens utredningsarbe-

te.

Det är sålunda ostridigt att de svenska sekretessreglerna, trots huvudprincipen om offentlighet, innebär att befintlig information hos en myndighet i vissa konkreta fall inte kan utnyttjas för toxikologisk informationsservice. Så är läget idag och tillskapandet av kompletterande särskilda resurser (en serviceenhet) för detta ändamål förändrar inte bilden. Däremot är det tänkbart att det blir fler framställningar till olika myndigheter från skilda intressenter att få del av viss information, om bättre informationsserviceresurser tillkommer. Också krav från olika håll på näringslivet om utförliga produktdeklarationer i märkning, produktblad el dyl kan tänkas öka. Förklaringen skulle då vara att de som upplever ett informationsbehov vet att där finns bättre praktiska möjligheter att sedan med hjälp av serviceenheten ”översätta” t ex sammansättningsuppgifter för en handelsvara till uppgifter om egenskaper och effekter hos de ingående ämnena, eventuellt jämte vissa bedömningar av den sammansatta varan i detta hänseende.

I det fall det visar sig att någon efterfrågad uppgift hos en myndighet verkligen är sekretessbelagd och frågan om utlämnande skall prövas bör det normalt bli den egentliga frågaren/uppdragsgivaren som hänvänder sig till den som förfogar över informationen. Eftersom enheten för toxikologisk informationsservice huvudsakligen arbetar genom att ta emot frågor eller uppdrag från avnämare av servicen så torde i regel serviceenheten inte själv anses behöva uppgiften. Där enheten bedömer att en viss uppgift erfordras för att en uppdragsgivare skall få ett informativt svar, bör enheten emellertid kunna hjälpa denne i kontakten med vederbörande och tex myndighet beskriva vilka data som redan är kända osv.

Då det gäller uppgifter för speciellt ändamål tex som grund för en informationsservice av den typ giftinformationscentralen, GIC, bedriver utan en i förväg angiven bestämd avnämare kan den föreslagna serviceverksamheten emellertid ha ett motsvarande eget intresse. Det rör sig då inte om att dubblera GIC-verksamheten men väl att på sikt kunna medverka i en informationsservice vid akuta miljöhot enligt de förslag som tidigare lagts av miljödatanämnden i denna rapport. För dessa slag av ”samhällsservice är bl a uppgifter om produktsammansättning av betydelse. F n finns inga speciella föreskrifter om utlämnande från en myndighet till exempelvis GIC av sådan information, utan allmänna föreskrifter/praxis Här kan emellertid att en särskild gäller. tilläggas utredning f n görs av produktkontrollnämnden på regeringens uppdrag om vilka som bör få tillgång till uppgifter i det produktregister som är under uppbyggnad enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor (jfr avsnitt 7.1). I enlighet med

Toxikologisk info-service: öppenhet/sekretess 181

önskemål från såväl GIC som miljödatanämnden kommer man i denna utredning även att i tillämpliga delar behandla frågan om produktregistret i förhållande till GIC-verksamheten.

En annan fråga i sammanhanget gäller tillgängligheten för de allmänna handlingar som finns hos GIC och vilka således får förutsättas ha inlämnats till eller upprättats hos GIC för de syften centralen har att främja. Genom lagen 1974:903 finns numera en paragraf 20 b i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) av följande lydelse:

Handlingar som inkommit till eller upprättats hos giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset och som innehålla upplysningar om viss varas tillverkning eller innehåll, må ej utlämnas förrän tjugo år förflutit från handlingens datum, såvida ej, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande begäres och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen att det ej kommer att missbrukas till skada för tillverkare eller försäljare av varan. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

Det bör här erinras om att riksdagen fn behandlar ett förslag till ny sekretesslag m m, prop 1979/80:2‘. Enligt 8 kap 12 § i denna lag gäller sekretess i myndighets verksamhet avseende hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om viss varas tillverkning eller innehåll, som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs. Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Det kan observeras att paragrafen inte täcker vad som här nyss avsetts med liknande samhällsservice i situationer med akuta miljöhot. Det bör senare utredas i vilken mån eventuella kompletteringar i lagstiftningen här kan komma att erfordras (jfr avsnitt 7.8).

Vad i övrigt gäller informationshanteringen inom den nya enheten för toxikologisk informationsservice innebär miljödatanämndens

förslag beträffande verksamhetsform i det följande (avsnitt 7.6.4) att tryckfrihetsförordningen automatiskt blir gällande liksom även eventuella generellt utformade sekretessregler. I nuläget skulle

emellertid finnas ett behov av en särskild reglering av uppdragssekretessen för enhetens verksamhet av den typ som redan finns för

en rad statliga myndigheter inklusive miljödatanämnden.

Genom förordningen 1977:1141 finns sålunda en punkt 40 i kungörelsen (193927) med förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Regeln för miljödatanämnden är ett förordnande jämlikt 27 § i den nämnda lagen och lyder som följer:

1 Riksdagen har numera beslutat i denna fråga (KU 1979/80:37 och rskr 1979/802179) och en ny sekretesslag träder i kraft den 1 januari 1981.

182 Toxikologisk info-service: öppenhet/sekretess

Handlingar rörande utredning eller undersökning som av miljödatanämnden utföres för enskild uppdragsgivares räkning må, om uppdragsgivaren skriftligen tillkännagivit önskan därom, ej utan dennes samtycke till annan utlämnas förrän tio år förflutit från handlingens datum, om det ej med hänsyn till det allmännas intresse finnes påkallat att utlämnande ändock sker.

Enligt det nyss nämnda förslaget till ny sekretesslag gäller enligt 8 kap 9 § sekretess hos myndighet för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för enskilds räkning, om det måste antagas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag för sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Frågan om uppdragssekretessen för den nya informationsenheten med stöd av nämnda lag bör senare behandlas i samband med förutsedda tillämpningsföreskrifter om undantag för sekretessen i vissa fall i uppdragsverksamheter som liknar de av miljödatanämnden föreslagna delverksamheterna i den nya informationsservicen.

Ökad öppenhet - mer information

I underlagsmaterialet till denna rapport har närmare beskrivits hur man bedömer tillgängligheten för användare i allmänhet av den information som kommer att hanteras/produceras inom den nya enheten för toxikologisk informationsservice. I materialet ingår förslag till praktiska åtgärder för ökad öppenhet inom ramen för gällande bestämmelser. Man utgår sålunda från att informationen kan göras tillgänglig i mycket stor utsträckning.

För att uppfylla miljödatanämndens krav på en så bred tillgänglighet för informationen som möjligt, bör enheten medvetet eftersträva att vid uppdrag avtala om sådana villkor för arbetet att hela eller delar av den resulterande informationen blir tillgänglig för andra, i förekommande fall eventuellt mot någon ekonomisk ersättning. Erfarenheter från andra håll visar klart att det till stor del kan bli fråga om substansinformation (t ex monografier över kemiska ämnen) som inte är anknuten till någon angiven verksamhet eller eller produkt som inte behöver redovisas så att samband med viss fabrikants verksamhet framkommer på ett sätt som denne uppfattar som skadligt från tex konkurrenssynpunkt. Uppdrag från myndigheter och andra intressenter av typ föreningar eller fackliga organ torde vidare i regel leda till information som kan göras för en tillgänglig bredare intressentkretsMed en sådan policy från serviceenhetens sida i avtal och vid det tekniska vid av förfaringssättet presentationen uppgifter bör en maximal öppenhet kunna nås utan att andra syften med verksamheten motverkas.

samverkan/samordning 183 Toxikologisk info-service:

I diskussionen har emellertid även berörts frågan huruvida någon eller som att infordra och att några lagar reglerar möjligheten utlämna från om produkters samuppgifter myndigheter, speciellt borde ändras. Miljödatanämnden konstaterar för egen mansättning, stor och vilken del att detta är en utomordentligt komplicerad fråga inom andra områden än på motsvarande sätt kan gälla även uppgifter det vilka behövs för bedömning av risker och åtgärder toxikologiska, mot risker. Det torde falla utom ramen för miljödatanämndens att söka denna utöver de uppdrag penetrera fråga ytterligare, allmänna som här lämnats av att arbeta beskrivningar möjligheterna med en informationsservice. Resultaten från utredningtoxikologisk en om information rörande arbetsmiljörisker bör för övrigt bidra till ökad klarhet om vad som faktiskt gäller f n. De allmänna synpunkter mil har att företräda för nämnden jödatanämnden ger dock anledning att understryka vikten av ett så fritt informationsutbyte som möjligt inom hela och inte minst då det gäller information miljövårdsområdet till av kemiska risker. Eftersom en stor del av informabelysning tionen detta område framkommer i andra länder bör man även i på ett internationellt samarbete eftersträva en öppen attityd till den informationen och ökade också att få en toxikologiska möjligheter mera allmän till eller informatillgång företags- produktanknuten tion.

7.6 Samverkan/samordning

7.6.1 Inledning

Redan i tanken med den nu föreslagna enheten för toxikolosjälva informationsservice olika former för samverkan med gisk ligger andra och utanförstående personer. Detta är således organisationer en för verksamheten som sådan, även om vissa grundförutsättning former för samverkan kan utgöras av rent affärsmässiga kontakter där man erhåller och betalar för en eller ett material, tex en tjänst viss databas, till ett standardpris.

Hela skalan från informella former för samverkan till mera enkla, samarbete eller formella överenskommelser kommer att organiserat bli aktuell.

I vissa fall erfordras samråd med för vetenskaplig och delegationen teknisk DFI, enligt gällande bestämmelser informationsförsörjning, (SFS 1979:477).

I avsnitt 7.6.2 behandlas översiktligt om samarbete m m frågan utanför landet. Det kan röra sig om dels myndigheter och organisa-

184 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

tioner i andra länder, dels internationella organ. Det nordiska samarbetet berörs särskilt. I avsnitt 7.6.3 talas mera allmänt om samarbete mm inom landet och i avsnitt 7.6.4 tas

frågan upp huruvida en mera långtgående bör ske med samordning någon befintlig verksamhet inom landet i form av en sammanslagning eller anknytning av något slag.

7.6.2 Samarbete m m utanför landet

Enheten för toxikologisk informationsservice, vars huvuduppgift blir

att hänvisa till informationskällor och utföra eller låta utföra

informationsanalys t ex riskutvärderingar, blir i sin verksamhet mycket beroende av uppgifter iinformationskällor som kommer fram

i utlandet och inom vissa internationella organ. För att verksamheten

skall kunna fungera bra erfordras - att enheten kontinuerligt söker följa uppkomsten av ny informa-

tion och nya informationskällor eller förändringar i informations-

källor utomlands och inom internationella organ - att enheten söker förbättra åtkomsten till sådan information

genom förmedling av frågor eller kontakter och genom att i lämplig utsträckning införskaffa och tillhandahålla uppgifter, dokument, sökmöjligheter i databaser m m.

Detta bygger i sin tur på möjligheten att genom - kontakter med utländska nationella och internationella personliga organ - i internationella deltagande konferenser - studiebesök — av litteratur om information och informationskällor bevakning utanför landet - av aktiviteter utanför landet som kan förväntas bevakning leda till ny information, tex kriteriadokument följa informationsflödet om möjligt redan från planering och utveckling till resultat.

För att kunna arbeta optimalt med detta liksom för att i ökad

utsträckning göra information utomlands lättare tillgänglig inom landet m m blir motprestationer ofta naturliga eller nödvändiga. Det kan röra sig om att beskriva den egna verksamheten, ta emot besökande från utlandet, medverka i eller anordna konferenser el dyl om toxikologisk information, informera om svenska informations-

källor i t ex utländska tidskrifter osv.

Speciellt för att göra viss information utom landet lätt åtkomlig för

svenska användare kan det bli aktuellt att avtal sluts, direkt av

samverkan/samordning 185 Toxikologisk info-service:

enheten eller av någon annan part inom Sverige efter medverkan av enheten. Avtalen kan vara rent ekonomiska, dvs man betalar i för att få vissa tjänster eller resurser. Andra former för avtal pengar är att man inom vårt land binder sig för en motprestation i direkt samarbete med den andra avtalsslutande parten eller som separat aktivitet. Sådana former för avtal/samarbete är inte ovanliga just när det gäller informationsområdet. Det kan t ex röra sig om att ta fram, strukturera och leverera svensk information för inregistrering i en databas i ett överenskommet format eller att ställa en befintlig svensk informationskälla till förfogande.

Exempel härpå är Medicinska informationscentralens avtal med National Library of Medicine i USA om indexering av skandinavisk medicinsk litteratur för informationssystemet Medlars. Andra exempel som närmare kommenterats av miljödatanämnden i föreliggande rapport är projekten MI-IO om en försöksdatabas med faktauppgifter (avsnitt 7.5.1) och MI-20 med en bibliografisk databas över svensk miljöforskning (kapitel 8).

Eftersom informationsområdet både vad gäller omfattning och teknik för registrering, lagring, återvinning och distribution är under löpande och snabb utveckling kan man räkna med att visst samarbete med verksamheter utom landet bör utgöras av deltagande i varandras utvecklingsprojekt eller i gemensamma utvecklingsprojekt. Sådant samarbete kan vara informellt men vid behov formaliseras. ganska Det kan röra antingen någon viss typ av toxikologisk information inom ramen för enhetens svenska åtaganden och kompetens eller informationshanteringsrutiner i allmänhet.

Även för att kunna utnyttja utländska experter eller konsulter i eget arbete med mera kvalificerade sammanställningar och riskutvärderingar eller för att kunna hänvisa svenska intressenter direkt till expertis utanför landet behöver ett kontaktnät byggas ut och vidmakthållas. Att få vetskap om sådan utländsk expertis och bedöma inom olika institutioner, särskilt om det specialkompetensen rör sig om vetenskapsmän eller vetenskapliga enheter som inte regelmässigt åtar sig uppdrag för annans räkning på en affärsmässig bas, förutsätter säkert i sin tur att enheten först bygger upp ett bra kontaktnät med svenska forskare som kan hjälpa till att lokalisera resurser i utlandet.

Exempel på organ eller myndigheter i utlandet som speciellt arbetar med toxikologiska informationsfrågor och som enheten därför bör eftersträva kontakter med är - National Library of Medicine, NLM, i USA med en särskild enhet (Toxicology Information Programme, TIP) som också samarbetar med vissa enheter inom Oak Ridge National Laboratory särskilt beträffande en faktadatabas planerad för ca 5 000 ämnen (Toxicology Data Bank) och

186 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

informationssystemen ETIC och EMIC om ämnens teratogena respektive mutagena egenskaper - i USA Environmental Protection miljövårdsmyndigheten Agency. EPA, som projekterat och börjat utveckla ett utomordentligt omfattande informationssystem (Chemical Substances Information Network, CSIN) som skall innefatta delvis redan befintliga databaser med kemisk och toxikologisk information. lagstiftning om kemikalier m m - National Toxicology Programme i USA, som är en nystartad verksamhet med uppgift att centralisera och förstärka de aktiviteter Department of Health, Education, and Welfare (DHEW) har på området toxikologisk forskning och testning i avsikt att få fram nödvändig toxikologisk information bl a till de reglerande myndigheterna - National Institute of Occupational Safety and Health, NIOSH, i USA för arbetarskyddsfrågor som bl a producerar databasen Registry of Toxic Effects of Chemical Substances, RTECS - Centre National de Vlnformation och Institut Chimique, CNIC, national del la Santé et de la Recherche médicale. INSERM, i Frankrike - Deutsches Institut für Medizinsche Dokumentation und Information, DIMDI, i Tyska förbundsrepubliken med omfattande medicinska informationssystem vari åtskillig toxikologisk information ingår samt de båda federala myndigheterna Umweltbundesamt och Bundesgesundheitsamt där man med kemisk bygger upp vissa delsystem och toxikologisk information, tills vidare främst för internt bruk - i Schweiz. Eidgenössisches Gesundheitsamt, giftsektionen,

Uppräkningen är ingalunda fullständig. Som en viktig komplettering bör emellertid även nämnas det stora projektet inom gemensamma marknaden (EG) med en faktadatabas över kemiska ämnen, ECDIN, vilken blir tillgänglig för medlemsländerna över det europeiska datanätet EURONET. Fullt utbyggd beräknas basen innehålla omfattande uppgifter om ca 30 000 kemiska ämnen. Om dessa planer kan fullföljas torde databasen bli ett viktigt hjälpmedel för en allmän toxikologisk informationsservice. Frågan om tillgängligheten för svenska användare till dessa uppgifter bör särskilt beaktas av den föreslagna svenska informationsenheten.

Som framgått av det förutsätts att enhetens i tidigare tjänster princip avser svenska användare. Undantag kan vara sådana avtal som nyss âsyftats för att t ex få tillgång i Sverige till en viss informationskälla eller tjänst. Ett annat undantag skulle senare kunna aktualiseras, nämligen som ett led i ett nordiskt samarbete. Det har tidigare framkommit att där finns ett potentiellt intresse inom andra nordiska länder för någon form av samverkan i en miljöinformationsservice speciellt på det toxikologiska området. En sådan samverkan kunde

bestå i att en central växer ut för att intressenter även i de

betjäna

andra länderna eller att flera centraler tillkommer men samarbetar i

olika avseenden. Miljödatanämnden utgår från att ett mera organi-

serat nordiskt samarbete bl a borde underlätta att totalt fler nordiska aktiva forskare, utanför kan i framför allt

Sverige, engageras riskutvärderingsarbete då det gäller kemiska ämnen.

Företrädare för den norska produktkontrollen, Statens Forurensningstilsyn,

Toxikologisk info-service: samverkan/samordning 187

har haft tillfälle att delta i miljödatanämndens arbete genom den tidigare nämnda referensgruppen. Information om det pågående arbetet har också lämnats informellt till olika organ i de andra nordiska länderna via kontakter med ett par arbetsgrupper under Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för miljövårdsfrågor. Det sammanfattande intrycket är att behovet av toxikologisk informationsservice f n delvis är oklart och att det kan te sig litet olika i de nordiska länderna beroende på att lagstiftning med skärpta krav på företagen m m införs i olika takt.

Den av här föreslagna enheten för toxikologisk miljödatanämnden informationsservice bör enligt nämndens uppfattning kunna bidra till att nordiska samarbetsplaner lättare kan konkretiseras i framtiden. Erfarenheterna från arbetet i enheten, vad man kan uträtta, var finns m m, bör således kunna användas också av de andra problemen nordiska länderna i deras bedömningar.

Enheten bör inom sitt område även medverka i sådant internationellt samarbete där vårt land har gjort åtaganden. Här kan det också vara om andra av samarbetets värde än de mera fråga bedömningar affärsmässiga som eljest till stor del kommer att styra enhetens strävan efter samverkan med andra, i syfte att förbättra de egna att ge information och annan service. Det torde då möjligheterna röra om policyfrågor som ytterst handläggs på regeringsnivå. En sig sådan verksamhet är emellertid som framgått aktuell för förslag redan den internationella informationsnu, nämligen toxikologiska service som och bedrivs under beteckningen IRPTC byggs upp of Toxic av FNs

(International Register Potentially Chemicals)

miljöprogram, UNEP. Det har sålunda här föreslagits att den nya enheten övertar miljödatanämndens uppgift att vara nationellt kontaktorgan till IRPTC (jfr avsnitt 7.5.1).

7.6.3 Samarbete m m inom landet

Samarbete och andra former för samverkan inom landet kan ses ur tre olika synvinklar.

Den ena intressenterna, vilka utzfrån sina behov kan vilja gäller påverka uppläggningen av arbetet inom enheten för toxikologisk informationsservice, resursfördelningen mm och i egenskap av avnämare av servicen sedan också återföra sina erfarenheter till enheten. Denna aspekt på samverkan behandlas under avsnittet om organisationen m m, 7.7, i det följande.

Den andra formen för samverkan bör ta sikte på dem som genererar

information eller får information utan att ha egna organiserade

former för spridning av denna. Kartläggningen har sålunda bestyrkt

188 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning SOL 1980:24

uppfattningen att dubbelarbete i viss förekommer t ex utsträckning inom de centrala myndigheterna. Man har helt enkelt inte reda på varandras tillgängliga information tex kriteriadokument av olika slag, uppgifter i akter och beslut m m eller känner till när mera omfattande sammanställnings- eller Det riskutvärderingar påbörjas. bör även ligga i den nya informationsenhetens att skaffa eget intresse sig själv så god överblick som möjligt i nämnda hänseenden genom nära kontakter med de mest aktuella myndigheterna/0rganisationerna och i lämplig i samarbete med berörda få till utsträckning parter stånd en registrering av material/aktiviteter. Iden mån det inte rör sig om sekretessbelagd information blir det även för härigenom möjligt andra att ta del av innehållet i en sådan ny informationskälla. En del dubbelarbete bör härigenom kunna förhindras.

Exempel på sådana samarbetsaktiviteter har getts i avsnitt 7.5.1 med indexeringsprojektet för toxikologisk litteratur. Ett annat samarbetsprojekt som f n pågår i miljödatanämndens regi gäller registrering av material om kemiska ämnen i myndigheters akter. Detta förutsätts dock tills vidare i första hand bli en sak för de berörda myndigheterna att själva vidmakthålla.

Den tredje infallsvinkeln samverkan att vara

på gäller funktionen

informationsgivare och ge informationsservice. Här har för det första alla de synpunkter som redan framförts på samarbetsbehovet med organ i utlandet, avsnitt 7.6.2, motsvarande tillämpning inom landet. Samtidigt har frågan om samverkan med andra här organisationer också fler dimensioner. Det gäller att en samhällsekonomiskt uppnå optimal samverkan inom landet med olika med informationsgivare hänsyn till användarnas behov och att repliera i på befintlig expertis olika organisationer för att underlätta det arbetet inom löpande enheten för toxikologisk informationsservice.

Det finns anledning att erinra om den bild av resurser igen för informationsservice som redovisats från avsnitt kartläggningen, 7.2.5. Ett mycket stort antal förepersoner/enheter/organisationer kommer där men med i samtliga fall avgränsade I åtaganden. många fall är bidraget eller resurserna

tillservicen härför också mycket

begränsade (t ex 1 forskare medverkari 1 som innefattar en uppdrag riskutvärdering). Samverkan måste dock ta hänsyn till den faktiska situationen och organiseras härefter. Det blir en för den viktig uppgift nya enheten att från sina utgångspunkter bevaka samverlöpande

1 Det bör observeras att beskrivningen inte gäller den toxikologiska forskningen som sådan utan sådana utrednings- eller undersökningsuppdrag som har innefattat någon form av sammanställning/riskvärdering av bestämda ämnen. Internuppdragen t ex i en ärendehandläggning inom en myndighet ingår inte heller.

info-service: samverkan/samordning 189 Toxikologisk

och försöka få ett bra samarbete till stånd. Några kansmöjligheterna och förslag skall dock lämnas här. synpunkter

En grov då det gäller samarbetet kan vara följande indelning - biblioteks- och dokumentationscentraler giftinformationscentralen - arbetande inom vetenskapligt experter/forskare myndigheter, högskoleinstitutioner m m med särskild kompetens - andra experter inom myndigheter/organisationer som arbetar med om sammanställningar vilka i regel inte innefattar kvalificefrågor rade A riskbedömningar. Därvid tar de två första grupperna sikte på organisation (med ”service” som sin uppgift) medan de två andra främst tar sikte på person.

Samarbete med bibliotek är viktigt med hänsyn till den dokumentservice som i en samlad toxikologisk informationsservice. Det har ingår redan framgått att ett enda bibliotek inte fn reellt skulle kunna som ansvarsbibliotek eftersom information i fungera toxikologisk detta fallet avser ett stort och heterogent område. Det kan också erinras om att det åligger den nyligen inrättade delegationen för och teknisk informationsförsörjning att se på den vetenskaplig formella om sektorsansvar och funktionsansvar inom olika frågan områden.

Sökrutiner för äldre litteratur som inte ingår i de bibliografiska databaserna har ansetts vara otympliga. Den nya informationsenheten bör tillsammans med bibliotek undersöka de ekonorespektive för miska och praktiska förutsättningarna förbättringar härvidlag. Vissa vid bibliotek- och informationscentraler bör databastjänster kunna utnyttjas av enheten direkt via egen terminalanknytning eller indirekt via terminalanknytning vid närliggande bibliotek eller informationscentral. I fall kan det visa sig ändamålsenligt att något enheten själv skaffar förfoganderätten över en databas.

om informationskällor på det toxikologiska området och Utbildning om sökning i vissa databaser bör bedrivas i nära samarbete med de informationscentraler som har sökservice och som själva utvecklat kurser eller kursmoment. Detta särskilt Medicinska informagäller tionscentralen vid Karolinska institutet, MIC, men även Tekniska bibliotek, KTHB/IDC. högskolans

Erfarenheterna av hittillsvarande utbildning i miljödatanämndens regi och under medverkan av bl a MIC framgår av underlagsmaterialet från projektet MI-23. Respektive centraler har även god överblick över databasutveckling-

190 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

en utomlands, ifråga om toxikologi gäller det speciellt MIC (humantoxikologi). Andra erfarenheter från ett samarbete mellan miljödatanämnden och MIC har omnämnts i avsnitt 7.5.1 (projektet MI-10). Det gällde här försöksverksamhet med att utveckla en speciell faktadatabas med rutiner anknutna till Centralens urval och systematisering av litteratur inom teratologin.

Ett samarbete med giftinformationscentralen, ter GIC, sig angeläget. Hos centralen har samlats mycken information i form av referenslitteratur jämte extraherad och utvärderad information om ämnen och produkter med hänsyn till risker och om akuta åtgärder ifråga förgiftningar hos människor. Viss information om samprodukters mansättning har insamlats från tillverkare och för detta importörer speciella ändamål och kan ej användas i andra men all sammanhang icke produktanknuten information om de kemiska ämnena är under alla omständigheter tillgänglig.

Som ett led i utvecklingen av miljövårdens informationssystem har miljödatanämnden också under flera år stött GIC med utvecklingspengar bl a för att ta fram moderna datoranknutna hanteringsrutiner för Centralens omfattande dokumentation och i samband därmed konvertering av befintliga till ett format uppgifter som passar för det tänkta nya systemet. Frågan om av en minidator upphandling för GICs räkning är f n under behandling hos Karolinska sjukhuset och statskontoret. Andra aktiviteter under MIprojektrubrik har varit visst stöd beträffande insamling av epikrisinformation och utveckling av nytt informationsunderlag beträffande ett antal industrikemikalier. Detta finns också berört i andra delar av denna rapport och i underlagsmaterialet för projektet MI-O9.

Såväl befintlig information som personell m m inom GIC kompetens borde sålunda om kunna möjligt utnyttjas också när det gäller frågor om akuta förgiftningsrisker i andra än där GIC redan sammanhang idag svarar på frågor. Det gäller akuteffekter som ett speciellt delriskmoment i rörande ett ämnes sammanställningar/utvärderingar alla och risker. Antalet egenskaper frågor i framtiden, tex från mindre företag och eventuellt även från allmänheten, i icke-akuta situationer beräknas vidare öka. förutsätter ett samarbete Självfallet mellan GIC och den nya enheten att GIC-verksamheten tillförs ytterligare resurser, eftersom någon outnyttjad ifrån kapacitet långt finns.

De två övriga grupperna av samarbetspartners, vilka avser personer snarare än organisationer, är en rad olika arbetsenheter utspridda på och institutioner. Den nya serviceenhetens samarbetsbehov riktar alltså in sig på dessa personers kompetens, expertis. Organisationen, där en sådan person verkar, berörs således indirekt. Ett förslag hur kompetensen inom några institutioner skulle vetenskapliga kunna engageras i att medverka i konkreta med riskutväruppdrag

Toxikologisk info-service: samverkan/samordning 191

deringar har redan lämnats i avsnitt 7.3.2. Förslaget bygger på att respektive forskargrupp får en resursförstärkning mot en viss motprestation. Då sådana avtal sluts bör enheten för toxikologisk informationsservice eftersträva att de också täcker viss medverkan i det löpande arbetet i form av snabbkonsultationer, främst per telefon, och inte bara större utvärderingsuppdrag. Sådan hjälp lämnar för övrigt åtskilliga forskare redan idag till myndigheter och andra utan större formaliteter men det kan förstås bli betungande om hjälpsamheten missbrukas. Med en väsentligt utökad informationsservice enligt miljödatanämndens förslag bör enheten därför också genom avtal kunna förvissa sig om konsultationsmöjligheter i vissa fall. Erfarenheten får visa vilken och behovet omfattning inriktning av snabbkonsultationer får. Även med viss till tillgång speciellt kompetenta personer inom organisationen kommer denna form för kontaktbehov att finnas men tyngdpunkten kan visa sig vara olika under skilda perioder. I nästa huvudavsnitt, 7.7, berörs för övrigt även frågan om former för att så långt möjligt garantera en god kvalitet på enhetens löpande verksamheten även från vetenskaplig synpunkt.

Ett samarbete med experter på olika nivåer kan även innefatta diskussioner, seminarier, arbetsgrupper o dyl där man gemensamt tar upp frågor om metodologi, relevansen för riskbedömningar av olika tester eller typer av undersökningsresultat m m.

Som ett enkelt exempel kan nämnas att miljödatanämnden tillsammans med GIC redan 1978 sonderat intresset hos några experter från myndigheter m fl för ett informellt samarbete om bedömningar av akuttoxicitet. Tanken var bl a att om man kommer fram till någorlunda likartade uppfattningar om olika källors tillförlitlighet, om kraven på vissa data etc, så skulle man också lättare kunna utnyttja varandras arbetsresultat eftersom man då vet hur bedömningarna har gått till. Erfarenheten från dessa diskussioner pekar på att den nya enheten bör arbeta vidare med sådana intentioner.

Indelningen i två grupper av samarbetspartners då det gäller olika former av toxikologisk expertis innebär inte att det alltid går en skarp gräns mellan dessa. Men den ena gruppen avser i princip sådana som är aktiva forskare och som därför kan tänkas ha lättare att följa nya forskningsrön inom sina områden och uppehålla en aktuell kunskap. Den andra gruppen blir då övriga experter, alltifrån sådana med hög vetenskaplig kompetens men med tex administrativa uppgifter på heltid till sådana personer som med lägre formell men kompetens ej sällan med erfarenhet arbetar med

god litteratursammanställningar

m m. Till denna grupp hör således främst ett ganska stort antal tjänstemän med tillsynsuppgifter hos myndigheterna, intresserade

192 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

företagsläkare och några experter anställda i den rörelsen fackliga respektive hos näringslivets branschorganisationer.

Sett från serviceenhetens utgångspunkt är det framför allt inom den första gruppen som kontakt- och samarbetsbehovet då man ligger talar om möjligheten att ge god informationsservice. Kontaktbehovet med personer inom den andra, mera tar heterogena gruppen främst - men givetvis inte enbart- sikte dem i deras av på egenskap producenter av information såsom utredningsrapporter, yttranden med riskbedömningar i konkreta fall osv. Denna infallsvinkel på samarbetet har redan behandlats tidigare i detta avsnitt.

7.6.4 Ev av den enheten till

anknytning föreslagna någon befintlig verksamhet

Med utgångspunkt från det samarbetsbehov med olika organisationer/personer som beskrivits i avsnitt 7.6.3 bör frågan ställas om inte en direkt anknytning i någon form till en redan befintlig verksamhet innebär sådana fördelar för informationsservicen, vilka går längre än vad andra samarbetsmöjligheter medger.

Innan några preciserade alternativ för tas upp bör anknytning emellertid frågan om verksamhetsform för enheten helt kort beröras.

Det är sålunda viktigt att se i vilken utsträckning utredningsmaterialet ger underlag för preciserade krav på viss verksamhetsform. I den mån sådana krav formuleras kan de även innebära en begränsning vad gäller alternativ för anknytning av den nya enheten, eftersom man inte kan tänka sig skilda verksamhetsformer för delar inom en och samma organisation.

Verksamhetsform

Med hänsyn till de synpunkter och förslag som redan av framgått avsnitt 7.3 och 7.4 torde diskussionen om verksamhetsformer kunna begränsas till dels (statlig) stiftelse, dels Aktiebostatlig myndighet. lag förefaller sålunda knappast aktuellt. Stiftelsen är en självständig juridisk person och om stiftelseformen skulle väljas för enheten kan denna inte, i varje fall inte organisatoriskt, knytas till annan verksamhet, såvida den inte i så fall uppgår i en redan befintlig stiftelse.

Det måste emellertid här också erinras om att begreppet ”myndighet” har en vid innebörd och inte bara omfattar organ som har till

Toxikologisk info-service: samverkan/samordning 193

uppgift att utfärda bestämmelser eller kontrollera att lagen efterlevs (ämbetsverk m m). Det finns sålunda även rena uppdragsmyndigheter. Universitet och högskolor liksom exempelvis Karolinska sjukhuset är formellt sett myndigheter. Ett annat exempel är statens institut för personaladministration och SIPU, som är en utbildning, servicemyndighet.

Det finns en del som talar för att en stiftelse kan vara den lämpligaste verksamhetsformen, något som miljödatanämnden också uttalade i sin framställning till regeringen 1977 (jfr avsnitt 7.1.2). Stiftelseformen markerar bättre än myndighetsformen att det rör om en sig konsultverksamhet, låt vara med klara inslag av samhällsservice, till företag, organisationer, myndigheter m fl. Även om statsbidrag måste utgå till verksamheten bör den, i varje fall efter kapacitetsuppbyggnadsperioden, bedrivas så affärsmässigt som möjligt inom ramen för de närmare riktlinjer om avgifter m m som då bör vara fastlagda. Dock utesluter ju inte att myndighetsformen man, likaledes inom ramen för de regler som kan gälla för verksamheten, även där i förekommande fall tillämpar ekonomiskt grundade principer i sina beslut och arbetsmetoder. Vidare får den relativa andelen av statliga bidrag åtminstone under de första åren förutsättas bli så hög att stiftelseformen kan vara mindre lämplig av det skälet. Det är också väsentligt att det ekonomiska läget för verksamheten inte ter sig osäkert. Så kan bli fallet i en stiftelse innan verksamheten stabiliserats och säkrare kalkyler kan göras. Dessa förhållanden pekar också på att myndighetsformen, åtminstone initialt, bör väljas.

En allmän synpunkt är vidare att insyns- och i kontrollmöjligheterna en myndighet i princip är generellt givna genom vissa allmänna regler, medan de för en stiftelse måste skräddarsys i det enskilda fallet- med något osäker status t ex beträffande rättslig offentlighet och sekretess. Det är svårt att redan nu kunna precisera vilka på punkter behoven av insyn och kontroll från samhällets sida blir speciellt uttalade beträffande den nya enheten. Erfarenheterna från en löpande verksamhet under ett antal år bör kunna en bättre medge

bedömning av denna fråga.Under denna tid bör generella regler gälla

(myndighetsformen).

Det hela talar således enligt miljödatanämndens bedömning för att man bör välja myndighetsformen när verksamheten startar men att frågan om verksamhetsform inte bör anses för all framtid. avgjord Den bör kunna ingå i den allmänna översynen av enheten och dess verksamhet som miljödatanämnden förordat och som bör ske cirka 5-6 år efter driftstart.

194 samverkan/samordning SOU l98(l:24 Toxikologisk info-service:

Frågan om anknytning till giftinformationscentralen

Det har redan framgått av kartläggningen att någon direkt motsva-

till den nya enheten för toxikologisk informationsservice helt

righet saknas i det svenska samhället. Av tänkbara partners i ett samgående har alla utom en uppgifter som också ligger långt utanför den nya enheten. Den enda organisation som har en verksamhet vilken helt faller under rubriken informationsservice” är giftinfor- ”toxikologisk

mationscentralen, GIC.

Den nya informationsenhetens samarbetsbehov med GIC har

allmänt beskrivits i föregående avsnitt. Detta behov skulle lättare

kunna tillfredsställas om de båda enheterna gick samman. Det kan

visserligen sägas att GIC bara behandlar ett sakområde. akut toxicitet för människor, av dem som skulle ingå hos den nya enheten. Vidare är GICs huvuduppgift idag att ge råd m m vid befarade eller

inträffade förgiftningsfall, en uppgift som förutsatts ligga kvar inom den organisation som är GIC. Verksamhetens karaktär av toxikolo-

gisk informationsservice och viss del av GICs basmaterial och

kompetens m m sammanfaller emellertid med den nya enhetens behov. Vissa fördelar borde sålunda under alla omständigheter ligga i

en sammanslagning av dessa båda enheter. Det bör med hänsyn till GIC-uppgifterna, dvs verksamhetens nuvarande inriktning, dock

betonas att en bör diskuteras endast under den

sammanslagning generella förutsättningen att GIC-uppgifterna som sådana kan

kvarstå oförändrade och sammanhållna som en särskild del av den

nya organisationens uppgifter och att möjligheten att fullgöra GIC-uppgifterna inte på något sätt skall försämras jämfört med

nuläget.

En fördel för GIC-arbetet kan vara att den nya organisationen har informationsservice som sin enda uppgift medan det sjukhus, som ju f n administrerar GIC, har dels betydligt bredare uppgifter, dels i princip bara är inriktat mot den egna sjukvårdsverksamheten och inte mot samhället i stort. Det bedöms att en viss, ehuru mycket liten del, av GICs verksamhet direkt kommer just Karolinska sjukhuset tillgodo. En nackdel kan vara att inriktningen av GIC-verksamheten mot medicin och sjukvård, som är viktig, inte skulle bli lika tydlig i en ny organisation. Ostridigt är under alla omständigheter att GIC-uppgifterna relativt sett skulle spela en betydligt större roll i en organisation för toxikologisk informationsservice än i en mycket stor organisation typ sjukhus och att avståndet till beslutsfattare beträffande resurserna m m blir betydligt kortare i det första fallet (jfr 7.3 med de allmänna kraven för den föreslagna toxikologiska informationsservicen). En fördel för GIC-personalen - och därmed en fördel även för deras verksamhet - kan vara att kontaktytorna växer och att närheten till olika slag av underlagsmaterial för GIC-servicen ökar i en större informationsorgani-

Toxikologisk info-service: samverkan/samordning l95

sation. Det förutsätts att kontakterna med sjukhuset kan bibehållas på lämpligt sätt.

En fördel för samhället totalt sett är att GIC-gruppens med de kunskaper, personella förstärkningar som förutskickats, kan utnyttjas i den allmänna informationsservicen beträffande akut giftighet för människan och att resurser och insatser för denna typ av information inklusive samarbete med utanförstående organ lättare kan samordnas.

Som redan framgått räknar miljödatanämnden också med att akuta miljöhot tex transportolyckor kommer att kräva någon form av jourorganisation för informationsservice, direkt eller efter kontakt med speciell expertis, som komplement till nuvarande larmservice. Om det blir aktuellt att man vill utnyttja GICs jourtelefonservice härför, är de praktiska organisatoriska/ anslagsmässiga förutsättningarna härför betydligt bättre om GIC-verksamheten redan ingår i den allmänna toxikologiska informationsservicen.

De ovan nämnda generella förutsättningarna för samgåendet skall här specificeras ytterligare enligt följande. - GIC-uppgiften med eller utan viss utvidgning beträffande uppgifter om akut förgiftningsrisk får förutsättas även personellt alltfort vara en särskild (under)enhet med en läkare som enhetschef.

- GIC-uppgiften/enheten skall fysiskt vara samlokaliserad med ett sjukhus och avtal skall kunna träffas med sjukhuset i fråga om personellt samarbete, tex deltidstjänster eller andra former för personalutbyte, GIC-personalens medverkan i behandling av vissa intensivvårdsfall etc.

- Status på GIC-verksamheten får inte ändras negativt så att möjligheterna att rekrytera kliniskt verksammma läkare försvåras.

- Den nuvarande personalens tjänsteårs- och andra eventuella förmåner skall inte försvinnai en ny organisation (inget problem om den formellt blir en statlig myndighet).

GIC har sedan mitten av 1960-talet ingått i Karolinska sjukhuset, KS,

och var dessförinnan direkt underställd dåvarande

medicinalstyrel-

sen. I betänkandet för överförande av huvudmannaska-

”Betingelser pet för Karolinska sjukhuset till Stockholms läns landstingskommun”

(Ds S 1979:6) av KS-utredningen sades bl a att GIC har

byggts upp till en för sjukvård, forskning och undervisning viktig enhet med numera

riksomspännande rådgivnings- och informationsverksamhet. Mot

den anser det mindre

bakgrunden utredningen lämpligt att göra landstinget till huvudman för verksamheten vid en eventuell kommunalisering av KS samtidigt som man framhöll att GIC lokalmässigt bör ligga kvar vid sjukhuset. Utredningen sade vidare att organisetionen är för liten för att fungera som självständig men en myndighet lösning av organisationsfrågan som bör övervägas kunde vara att

administrativt inordna GIC i Karolinska institutet, som har forsk-

nings- och undervisningsintressen på GICs verksamhetsområde.

196 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

Redan tidigare hade direktionen för KS att GICs arbetsompåpekat råde alltmer kommit att omfatta som inte åvilar ett uppgifter primärt enskilt sjukhus.

Detta hade sålunda framhållits från KS i ett yttrande 1977-03-31 över en från Statskontoret daterad 1976-12-10 rapport om ett projekt rörande samordning av informationsbehandling vid akuta förgiftningsfall. Denna rapport var föranledd av ett uppdrag från miljödatanämnden. Statskontoret hade i sin rapport menat att det var rimligt att Sverige samlar sina resurser för rådgivning vid akuta förgiftningar till en enda jourorganisation, som skall täcka informationsbehovet för såväl hem- som arbetsmiljö. Även räddningstjänst och sjukvård skall kunna hämta information hos denna organisation. GIC borde enligt förslaget betros med hithörande uppgifter. Statskontoret hade också understrukit att GICs verksamhet, särskilt vid en utvidgning av dess uppgifter, har karaktär av en samhällelig jourorganisation. Därför borde frågor, som sammanhänger med verksamhetens ambitionsnivå avgöras utan hänsyn till annan verksamhet inom eller prioritering mellan enheter vid sjukhuset. Statskontorets slutsats beträffande det senare var att GIC borde redovisas under en särskild anslagspost inom KSs myndighetsanslag, något som miljödatanämnden för sin del senare tillstyrkte.

Miljödatanämnden menar att man nu bör direkt ta steget att lägga samman GIC och den tilltänkta informationsserviceennya statliga heten. Det bör kunna göras, oberoende av hur blir i utvecklingen framtiden beträffande huvudmannaskapet för Karolinska sjukhuset. Ett sådant borde väl i med förslag ligga linje de synpunkter och förslag beträffande GICs verksamhet som framkommit i tidigare utredningsarbete av olika slag.

Efter ett beslut om kan sammanslagning några praktiska frågor emellertid behöva lösas (jfr avsnitt 7.7 och 7.8). Miljödatanämnden vill emellertid redan här en av viss Nämnden peka på fråga betydelse. har sålunda i sitt och i sina i det förslag resursberäkningar följande förutsatt att den GIC-verksamhet, som i så fall skulle i den större ingå informationsorganisationen, har fullgoda resurser för sin egen verksamhet då sammanslagningen sker. Detta bl a att GIC betyder förutsatts ha tillräckliga resurser för den verksamhet som personella bedrivs och att miljödatanämndens sålunda bara resursberäkningar avser de tillägg som blir för den breddade nödvändiga väsentligt informationsservicen. Det är miljödatanämndens att uppfattning GIC fn är underbemannad och att för GIC-verksamresursfrågan heten således måste diskuteras särskilt.

Miljödatanämndens förslag innebär således att GIC administrativt bryts ut ur Karolinska sjukhusets och sammanslås med organisation den nya enheten för toxikologisk informationsservice men i övrigt förblir samlokaliserad med KS. Av skäl benämns denna praktiska större enhet i fortsättningen TG-enheten, vilket dock inte är liktydigt

samverkan/samordning 197 Toxikologisk info-service:

med ett utan bara en arbetsbenämning tills vidare i namnförslag denna rapport. Beteckningen Giftinformationscentralen” för de nuvarande GIC-uppgifterna är för övrigt väl inarbetad och torde under alla omständigheter kunna behållas för dessa uppgifter även inom en större organisation. Namnfrågan för den samlade enheten tas upp mot slutet av detta avsnitt.

Ytterligare ett anknytningssteg? Med utgångspunkt från samarbetsbehoven enligt avsnitt 7.6.3 kan det vara befogat att fråga sig om fördelar står att vinna genom ytterligare ett anknytningssteg vad gäller befintlig verksamhet. Bilden av samarbetsbehoven som i sin tur bygger på uppgifterna i kartläggningen, pekar på många kontaktytor men ger dåligt underlag för några prioriteringar härvidlag.

Det är troligt att speciella mer eller mindre klara fördelar kunde uppnås inom de avgränsade områden där samarbetsbehovet har uppstått, vid anknytning till endera av ganska många teoretiskt tänkbara alternativ. Detta gäller dock bara så länge inte ännu större nackdelar uppkommer tex genom långa beslutsvägar, försämrade möjligheter för intressenter och andra att påverka arbete och resursfördelning m m. Också verksamhetens karaktär och -framför allt - hur den uppfattas utåt kan färgas av den ena eller andra anknytningen.

De funktionella och andra krav som formulerats för verksamheten (jfr avsnitt 7.3.2) och som också är tillämpliga på den sammanslagna TG-enheten blir olika väl tillgodosedda vid olika anknytningsalternativ. Nackdelar härvidlag skulle ibland kunna tänkas uppvägas av fördelar.

Miljödatanämnden har inte ansett det rimligt att här söka utreda alla de varianter som åtminstone teoretiskt skulle kunna diskuteras. Nämnden har i stället stannat för att lägga vissa principiella synpunkter på frågan och att därefter koncentrera denna till ett par alternativ.

Från analysen av samarbetsbehoven kan alternativ för ytterligare anknytningssteg formuleras dels för någon verksamhet med en biblioteks» och dokumentationsservice, dels någon verksamhet som har vetenskaplig expertis av betydelse för den nya enheten.

198 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

När det gäller bibliotekssidan bör uppenbarligen en anknytning till en mera utvecklad informationscentral vara det enda som kan komma i fråga. Såvitt nu kan bedömas bör därvid alternativet med en anknytning till Medicinska informationscentralen, MIC, som numera tillsammans med Karolinska institutets bibliotek bildar Karolinska institutets bibliotek- och informationscentral, sättas före andra anknytningsmöjligheter.

På expertsidan är bilden hittills så ytterligt differentierad att det är svårt att formulera alternativ före andra om man ser enbart något till expertisen som sådan. Vissa har hittills kanske mer än forskargrupper andra utfört som i med delar av TG-enhetens uppdrag ligger linje verksamhet ifråga om tex medan andra riskutvärderingar grupper med relevant kompetens tagit an andra av sig typer forskningsuppgifter. Det har i diskussionen även framkommit tvekan mot en formell bindning av en informationsenhet till enskild forskarnågon grupp. Det är vidare svårt att tänka att enheten skulle direkt sig knytas till någon bestämd inom forskningsinstitution högskolevärlden, eftersom verksamheten som sådan är så väsenskild.

Det kan för övrigt även påpekas att KS-utredningen, som kunde tänka sig att GIC administrativt inordnades i Karolinska institutet, menade att verksamheten borde hållas ekonomiskt skild från KIs uppgifter inom forskning och undervisning eftersom det var fråga om en rikstäckande service. Om sålunda hela TG-enheten skulle administrativt inordnas under ett universitet/ högskola skulle samarbetsmöjligheterna med någon bestämd forskningsinstitution i princip vara ungefär desamma som om TG-enheten låg utanför. Olika överenskommelser om samarbete och konsultationer skulle behöva träffas. Det är inte heller säkert att TG-enhetens karaktär av samhällsservice kan komma fram tillräckligt i bl a budgetsammanhang då prioritering av resursbehov skall göras av beslutsfattare i en verksamhet med andra huvuduppgifter - även om verksamheten hade egen anslagsrubrik eller program.

Flera experter är lokaliserade till arbetande enheter vetenskapligt inom de större verken men det är svårt att tänka att en sig serviceverksamhet med så bred avnämarkrets som den nu aktuella lämpligen bör lokaliseras till ett bestämt ämbetsverk, tex arbetarskyddsstyrelsen. Även andra skäl talar emot en myndighetsanknytning av denna typ vilket berörs i detta avsnitt. Andra avslutningsvis vetenskapligt arbetande organ såsom statens veterinärmedicinska anstalt ter sig alltför för att en bör specialiserade anknytning diskuteras.

Sålunda bör ingen av de nuvarande verksamma vetenskapligt institutionerna inom olika organisationer i landet för en ifrågakomma anknytning aVTG-enheten. En delvis ny situation uppkommer när

info-service: samverkan/samordning 199 Toxikologisk

det nyligen beslutade statens miljömedicinska laboratorium, SML,

träder i funktion. Enligt 1978/79:120 (SoU 1979/80:17

propositionen och rskr 1979/80:106) skall laboratoriet ”ha som huvudsakliga uppgifter att bedriva långsiktig forskning och uppdragsverksamhet, bistå och andra intressenter vid rådfrågning i löpande myndigheter ärenden, besvara remisser m m inom den fysikalisk-kemiska miljömedicinens och den allmänna hälsovårdens område samt följa det internationella hälsovårdsarbetet, främst inom WHOs miljömedicin- Ett sådant laboratoriums verksamhet bör i första hand ska program. omfatta de uppgifter som utförs i dag vid OHAJ Dessa uppgifter omfattar ärendehandläggning, forsknings- och undersökningsverksamhet, utbildning, kommittéarbete och sammanställningar av samt administration och basservice”. miljöfakta planeringsarbete, SML skall även ha en toxikologisk enhet. Det enligt propositionen heter härom i propositionen bl a följande:

På grund av toxikologins stora bredd måste den toxikologiska enheten ha att medverka i samordningen av som en av sina viktigaste uppgifter toxikologisk information och komplettera där så behövs med egna undersätt att myndigheterna tillförs tillfredsställande sökningar på ett sådant i viktiga giftbedömningsfrågor. Jag är medveten om att beslutsunderlag och bearbetning av giftinformation är en arbetsuppgift som sammanställning kräver resurser, inte minst av kvalificerade vetenskapliga bedömare.

Laboratoriet förutsätts kunna överblicka en stor enligt propositionen del av det miljömedicinska fältet och kunna fungera som en central informationskälla till olika intressenter. Med hänsyn härtill bör man närmare se om den nya TG-enheten bör inordnas som en på frågan enhet i SML.

TG-enheten anknyts till MIC? Då det alternativet med den medicinska informationscentralgäller en, MIC, inom Karolinska institutet föreligger enligt föregående avsnitt en rad samarbetsmöjligheter utan formell hopslagpotentiella av verksamheterna. Litteraturservice är vidare endast en del i en ning informationsservice och MICs litteraturservice innefattoxikologisk område än det tar dessutom ett betydligt större toxikologiska som verksamheten av skäl heller är komplett i samtidigt naturliga ej det sistnämnda fallet. Det mera speciella ekotoxikologiska området ingår således ej.

Fördelarna vid borde i det här fallet bygga på en sammanslagning

*OHA = omgivningshygieniska avdelningen, fn knuten till statens naturvårdsverk.

200 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

geografisk närhet bl a så att resurserna hos MIC lätt kunde utnyttjasi verksamheten inom den nya informationsserviceenheten. En geografisk närförläggning är emellertid beroende av andra faktorer och för den händelse skulle lokalmässiga möjligheter finnas, uppkommer fördelarna av att två enheter geografiskt ligger nära varandra oberoende av en formell organisatorisk Det är alltså gemenskap. tveksamt om och i såfall hur stor fördel en organisatorisk gemenskap med MIC verkligen erbjuder.

Även om biblioteks- och dokumentationsverksamheten inom Karolinska institutet till sin karaktär år en serviceverksamhet den ingår som en av enheter i denna samlade verksamhet. många högskolas Vad som nyss sagts om TG-enhetens rikstäckande och uppgifter speciella karaktär i övrigt vid en eventuell till en anknytning vetenskaplig institution inom en högskola torde äga även tillämpning i fallet med en till MIC. är sålunda anknytning Högskolans inriktning väsentligen annorlunda än TG-enhetens. Det är också oklart vilka möjligheter som skulle finnas att, via särskild programbudgetering och kanaler för intressenterna speciella då det gäller påverkan på resursanvändning m m, uppfylla kraven på resursstyrning till den toxikologiska informationsservicen. Om kraven inte kan uppfyllas vid ett organisatoriskt samgående med MIC, blir detta alternativ lika litet intressant som ett organisatoriskt med annan samgående någon institution inom en högskola. Vid den av föreslagna översynen TG-verksamheten om några år, då samverkansformerna avses prövas, bör emellertid anknytningsalternativet till MIC finnas med i

prövningen.

TG-enheten anknyts till SML?

Först kan konstateras att Statens miljömedicinska laboratorium, SML, med den förutvarande omgivningshygieniska avdelningen, OHA, och kanske med laboratoriets speciellt toxikologiska enhet, som kommer från Karolinska institutet, under alla omständigheter blir en av de organisationer/forskargrupper som den nya enheten förutsätts ha mycket nära kontakter med. Miljödatanämnden utgår sålunda från att det oberoende av i organisatorisk gemenskap övrigt skall bli möjligt att avtal om samarbete såväl i knyta riskutvärderingar som för snabbkonsultationer med inom SML vetenskapliga grupper (se avsnitt 7.6.3). Laboratoriets olika enheter kommer antagligen mera systematiskt och brett än tex enheter inom en viss myndighet att successivt samla information som rör för miljömedicinska frågor att använda i egen och Det bör vara fråge- upplysningsverksamhet. angeläget att SML även får resurser för bra system för informationsåtervinning av egna data och av dokument som samlats in från andra

Toxikologisk info-service: samverkan/samordning 201

håll. Oberoende av om den nya TG-enheten ansluts till SML eller ej, kan de informationskällor som byggs upp inom laboratoriet visa sig bli speciellt användbara källor också för den toxikologiska informationsservicen tillsammans med andra in- och utländska källor. I den mån inte registreringen härav datoriseras och informationen lätt kan nås per terminal, bör frågan om en geografisk närhet till SML i så fall senare vid behov kunna aktualiseras.

I ett väsentligt avseende skiljer sig verksamheten inom SML och den nya enheten från varandra: den förstnämnda är i grunden en vetenskaplig verksamhet som avkastar information, den andra däremot är i grunden en ren informationsservice som hanterar vetenskapligt material, huvudsakligen för ”enkla” uppgifter och på det kvalificerade planet främst med hjälp av utomstående experter.

En viktig uppgift för informationsserviceenheten blir att överblicka informationskällor och säkerställa att de kan nås så smidigt som möjligt. Detta har ju sin särskilda betydelse med hänsyn till vad som sagts (avsnitt 7.1.1) att den mesta informationen genereras utomlands. Det blir emellertid knappast enhetens uppgift att själv samla stora mängder av uppgifterna som sådana annat än i den mån de anskaffats eller tas fram successivt på grund av uppdrag i en egen verksamhet. Härtill kommer det som behövs för att bygga upp en rimlig serviceberedskap, inklusive den viktiga uppgiften att kunna tillhandahålla kriteriadokument, konferensrapporter m m som är svåra att lokalisera med hjälp av bibliografiska databaser och som ”vanliga” bibliotek sällan tillhandahåller. För en del tidskriftsserier som bör följas av viss personal inom enheten blir det intressant med en geografisk närhet till något större bibliotek, vilket innebär vissa kostnadsbesparingar. SMLs bibliotek kan härvidlag bli lika intressant som något större universitets- eller högskolebibliotek, beroende på vilken strategi man kommer att välja för sin specialisering beträffande litteratur.

Såvitt miljödatanämnden kan bedöma blir en för SML viktig uppgift att just på det kvalificerade område där man arbetar, vetenskapliga samla och ge information i vidare utsträckning än andra många forsknings- och bl a till de centrala undersökningsenheter, myndigheterna. Härigenom kan sålunda på sikt en väl definierad skapas informationskälla med förhoppningsvis resurser i olika avseengoda den. Härigenom skulle också den hänvisningsservice (”mäklarfunktion”) som blir särskilt viktig inom TG-enheten kunna underlättas i vissa avseenden.

En annan skillnad mellan i verksamheten hos SML och inriktningen den nya informationsserviceenheten är att laboratoriet har miljömedicinska uppgifter medan informationsenheten skall arbeta inom ett större område. Detta behöver inte vara nackdel om en någon

202 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning SOU 1980224

sammanslagning ger klara fördelar i övrigt - utomstående expertis måste ju under alla omständigheter anlitas även för många rent humantoxikologiska informationsfrågor. Om emellertid SMLs ansvarsområde också formellt skulle breddas vid en eventuell anslutning av den nya TG-enheten, borde enligt miljödatanämndens uppfattning helst även vetenskaplig kompetens finnas inom laboratoriet på biologisidan, med hänsyn till de ekotoxikologiska frågorna. Här har man emellertid redan börjat satsa på andra och mera närliggande lösningar t ex ett särskilt brackvattentoxikologiskt laboratorium som numera ingår i naturvårdsverkets organisation.

Huvudavnämare av SMLs tjänster blir av allt att döma de centrala myndigheterna även om andra intressenter nämns i propositionen. Tyngdpunkten i fråga om avnämarna av den nya toxikologiska informationsservicen ligger annorlunda. Det kan erinras om att ett viktigt syfte med denna är att skapa bättre möjligheter för näringslivet att ta det ansvar som säkerhetslagstiftningen för kemiska ämnen och kemiska produkter påbjuder. Vid en eventuell inordning av TG-enheten i SML måste detta förhållande beaktas.

Enligt propositionen 1978/79:120 blir det i princip föreståndaren för laboratoriet som fattar besluten om verksamheten. Chefsmyndighet blir socialstyrelsen som kommer att ha det övergripande ansvaret för SMLs verksamhet. De myndigheter som betraktas som huvudavnämare av laboratoriets tjänster kan komma att ingå i ett samrådsorgan som eventuellt kan innefatta även andra intressenter. Relationen mellan olika parter i beslutsgången är ännu inte helt klar. Det är sålunda svårt att veta om miljödatanämndens funktionella krav i fråga om den nya informationsservicen på korta beslutsgångar, rörlighet i resursstyrningen, möjlighet till intressentinflytande etc, lätt skulle kunna tillgodoses inom SML.

Som en konkret fråga kan nämnas att den nya toxikologiska informationsserviceenheten inte bör ha löne- och konsultresurser respektive expensmedel m m specificerade och låsta i förhållande till varandra. För en verksamhet i myndighetsform innebär detta krav på s k programbudgetering. Då det gäller programbudetering uttalas i propositionen om SML att den möjligheten närmare skall övervägas (kursiverat här) liksom avgiftsbeläggning av verksamheter inom laboratoriet.

Med ledning av de uppgifter som hittills föreligger är det svårt att på g ett objektivt sätt identifiera och väga fördelar med en anknytning av TG-enheten till SML mot eventuella nackdelar. En del faktorer är sådana att endast viss tids erfarenhet av de båda olika verksamheterna torde kunna ge ett tillräckligt vägledande svar.

Toxikologisk info-service: 203 samverkan/samordning

Den nya informationsserviceenheten bör byggas upp och från början fungera självständigt samt utveckla det specialkunnande som blir nödvändigt i en väl fungerande informationsservice utan att samtidigt

arbeta med en anpassning till en större rutiner och

organisations interna samordningsverksamhet.

Eftersom SML ännu inte heller finns som en fungerande organisation kommer en hel del tid i början att åtgå för att trimma samman de ingående enheterna till en enhetlig och effektiv organisation med de uppgifter som statsmakterna numera beslutat. Om uppgifterna skulle vidgas och ytterligare en och delvis annorlunda enhet tillföras laboratoriet innan verksamheten där funnit sina former, kan man befara en fördröjning i förhållande till tidsplanerna innan alla delverksamheter fungerar optimalt.

De samordnings- och utredningsarbeten som återstår beträffande TGenheten har berörts, dels i avsnitt 7.4.2, dels i det efterföljande avsnittet 7.8. Härav framgår att det mesta är att betrakta som specifika utredningsbehov för TG-verksamheten där en ytterligare anknytning till någon annan verksamhet inte nu ändrar bilden. Då det gäller principer och former för en avgiftsfinansiering av (delar av) TG-verksamheten bör naturligtvis de regler som då kan ha framkommit för SML studeras i utredningsarbetet. (Förslag härom skulle framkomma under år 3 efter driftstart.) Det är emellertid inte säkert att reglerna blir omedelbart tillämpbara på TG-verksamheten med hänsyn till de speciella syftena med denna.

Vad gäller de här aktuella verksamheternas storlek, så blir den nya informationsenheten enligt miljödatanämndens resursplan i följande avsnitt snabbt tillräckligt stor för att i viss mån medge en jämförelse med miljömedicinska laboratoriet. Anslaget till laboratoriet var upptaget till ca 13 milj kr, om SML skulla ha hunnit inrättas redan innevarande budgetår. I motsvarande penningvärde beräknar miljödatanämnden behovet av basbidrag för de tillkommande nya informationsresurserna vara ca 8,5 milj kr år 3 efter start, vartill kommer GIC-verksamheten som i dag har resurser motsvarande 2,4 milj kr (vissa utgifter för lokaler rn m oräknade).

I stället för att redan nu på osäkra gå vidare och ansluta den grunder föreslagna TG-enheten till statens miljömedicinska laboratorium för att måhända därefter finna att en delning är befogad, bör således utvecklingen inom de båda enheterna var för sig noga följas. Anknytningsmöjligheten till SML bör särskilt beaktas vid den föreslagna översynen av den toxikologiska informationsservicen om några år.

Anknytning av TG-enheten till produktkontrollnämnden?

I diskussionen har också nämnts frågan om en eventuell anknytning av TG-enheten till produktkontrollnämnden, som administrerar

lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor. En sådan anknytning skulle inte ha liknande drag av låsning till något av de stora

204 Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

ämbetsverkens speciella ansvarsområden, eftersom denna lagstiftning till sin karaktär är mera ”tvärgående” och berör förhållanden inom flera olika myndigheters tillsynsfält.

Infallsvinkeln skulle här snarast vara att produktkontrollnämndens eget arbete kunde underlättas om man hade nära tillgång till den speciella toxikologiska informationsservicen. Miljödatanämnden, som utgått från TG-enhetens kontaktbehov, har här ingalunda uteslutit produktkontrollnämnden men har funnit behovet av ett intimt samarbete med andra enheter då det gäller litteraturservice och vetenskaplig verksamhet vara mer framträdande.

Det bör också påpekas att samarbetsbehovet här har en praktisk och inte en formell sida och således riktar mot sig produktkontrollnämndens kansli snarare än mot nämnden som beslutsorganisation. Produktkontrollnämndens kansli utgörs som framgått av produktkontrollbyrån inom statens naturvårdsverk.

Produktkontrollens framtida organisation är föremål för en särskild utredning (Jo 1978:06). Det är sålundaf n inte känt i vad mån den nya organisationen kommer att förfoga över egna personella resurser med sakkunskap på toxikologiområdet som kan fungera som såväl mottagande som givande part i ett eventuellt närmare samarbete med TG-enheten.

Ett par sakliga invändningar mot en sådan anknytning av TGenheten kan emellertid under alla omständigheter göras.

Med hänsyn till syftet med verksamheten är det sålunda ytterligt tveksamt med en anknytning till någon viss uttalad intressent/ avnämare av servicen. Om denna intressent dessutom alltid blir en av två eller flera parter i viktiga beslut om kemiska produkter, deras tillåtlighet m m, kan urvalet och tolkningen av den bakomliggande informationen i delen med informationsservice lättare ifrågasättas av andra. Även om detta kan vara mer en attitydfråga än en saklig fråga, är det betydelsefullt att en informationsservice står fri från specifika intressentgrupper, så långt som möjligt.

En annan och viktigare invändning mot en anknytning av TGenheten till en myndighet - vilken som helst - med kontroll- och tillsynsuppgifter, som berör det kemiska området, är emellertid följande. Bland miljödatanämndens uppställda funktionella krav på verksamheten märks speciellt att information från serviceenheten inte får uppfattas som ”auktoriserade sanningar eller bindande uttalanden med stöd av någon lagstiftning. Mil jödatanämnden menar

Toxikologisk info-service: samverkan/samordning

sålunda att det i praktiken skulle bli utomordentligt svårt att genomgående kunna upprätthålla en sådan klar gränsdragning. Det senare var speciellt angeläget med hänsyn också till de ansvarskrav som de här aktuella lagstiftningarna lägger på stora delar av näringslivet. Även med den mera begränsade informationsservice av en typ, som myndigheterna inte rimligen helt kan komma ifrån, uppstår ibland sådana oklarheter hos den som tagit emot informationen. Enligt miljödatanämndens uppfattning måste ett anknytningsalternativ för TG-enheten till produktkontrollnämnden avvisas.

Benämning på den föreslagna TG-enheten Den nya TG-enheten, vari således GIC ingår, bör ha en benämning som är skild från ordet ”giftinformationscentralen”°. Som framgått avses detta begrepp finnas kvar som beteckning på den del av verksamheten som motsvarar de nuvarande GIC-uppgifterna. Ord som central, center m rn bör därför undvikas. Inte heller bör man tala om giftinformation el dyl. Det är samtidigt viktigt att det centrala i TG-enhetens sammantagna uppgifter framgår av organisationens benämning, nämligen informationsservicen.

Miljödatanämnden föreslår benämningen ”Toxikologisk informationstjéinst”, vilken eventuellt kan förkortas TOXIT. Med hänsyn till det stora behovet av utländska kontakter är det också viktigt att organisationen kan få en lämplig beteckning bl a på engelska. En sådan kunde förslagsvis vara Swedish (National) Toxicological Information Service.

Man kan måhända här göra den invändningen att ”toxikologisk” är ett främmande ord, vars betydelse inte är omedelbart klar för alla. Samtidigt kan det vara en fördel med en specifik benämning på verksamheten, en sorts ”varumärke” som skall inarbetas. Det bör sålunda vara möjligt för den nya organisationen att på olika sätt sprida kännedom om sin verksamhet så att den så småningom blir väl känd - under sin specifika benämning.

Förslaget Miljödatanämndens förslag i avsnitt 7.6.4 kan sammanfattas på följande sätt: - att verksamhetsformen för den enheten för nya toxikologisk informationsservice, åtminstone under de första åren, bör vara myndighet med verksamhet som i princip innebär att tillhandahålla informationstjänster och att ta uppdrag i samband därmed

206 Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m.

(servicemyndighet) men ej myndighetsutövning - att den nya enheten slås samman med giftinformationscentralen (GIC) varvid dock GIC-uppgifterna bildar en särskild del i verksamheten - att denna större enhet tills vidare fungerar som ett självständigt statligt organ och att dess benämning bör vara Toxikologisk informationstjänst - att den av den bör tidigare föreslagna översynen nya enheten innefatta såväl frågan om verksamhetsformen som den om anknytning i ytterligare något steg till annan organisation och att därvid alternativet med till statens anknytning miljömedicinska laboratorium (SML) särskilt bör prövas.

7.7 resursbehov

Organisation,

m m

Ledning m m Den nya enheten Toxikologisk informationstjänst (TOXIT), som enligt föregående avsnitt kommer att utgöras av de av miljödatanämnden föreslagna kompletterande resurserna för toxikologisk informationsservice jämte den nuvarande giftinformationscentralen (GIC), bör ledas av en särskild styrelse som utses av regeringen.

Vid beslut om styrelsens sammansättning bör beaktas både intressentrepresentation och kompetens på sakområdet. Hit hör såväl biblioteks- och dokumentationskunskap som toxikologisk vetenskaplig kompetens. Eftersom kretsen av potentiella avnämare av den toxikologiska informationsservicen inte bara är stor utan även mycket heterogen, bör olika åtgärder vidtas för att öka kontaktytorna gentemot intressenterna även utanför det direktinflytande som en eventuell styrelserepresentation kan ge. Särskilda eller tillfälliga permanenta kontaktgrupper med företrädare för olika avnämare, konferenser och/eller regelbundet återkommande diskussionsdagar, där servicens innehåll, kvalitet och utformning behandlas, kan bli aktuella.

En organisatorisk fråga, som emellertid också berör utomstående, gäller vilka frågor man kommer att åta sig inom den toxikologiska informationstjänsten och vilka som hänvisas vidare till annat organ. Där så erfordras bör man även bygga upp och dokumentera en praxis beträffande ”arbetsfördelning” och gränsdragning mellan åtaganden i TOXIT och andra parter i det s k toxikologiska informationssystemet, jfr avsnitt 7.3.3. Det kan därvid vara speciellt angeläget att, baserat på praktiska fall, successivt tillsammans med de olika fackmyndigheterna ta upp eventuella oklarheter som informations-

Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m. 207

underlag för lagtillämpning i förhållande till råd om lagtillämpning, jfr avsnitt 7.3.2

Kvalitet, ansvarsförhållanden

Styrelsen bör bl a genom lämpliga riktlinjer för den interna organisationen och personalens arbete söka säkerställa en god kvalitet i verksamheten, på en realistisk ambitionsnivå. Det kan förutsättas att en eller flera expertgrupper behöver tillkallas för att ge råd härvidlag och hjälpa till att dra upp sådana Erfarenheterna av olika riktlinjer. problem och hur de lösts, när kontaktbehov med utomstående experter bedömts vara nödvändiga etc i det löpande arbetet bör i lämplig utsträckning fortlöpande dokumenteras och utnyttjas för revidering av de interna riktlinjerna/arbetsordningen när det är påkallat. Viktigt i fråga om kvaliteten det arbete som uträttas är på dels beställarens egna krav och behov i den enskilda situationen, dels att en information kan ges som indikerar standarden på utfört arbete. Detta kan i enklaste fall vara en upplysning om att en viss uppgift hämtats ur en namngiven handbok. I andra fall, tex i fråga om en riskutvärdering, bör anges vilka personer som medverkat i arbetet samt - givetvis - vilket källmaterial som använts.

Större eller mera krävande med kommer i uppdrag riskutvärderingar regel att erfordra samverkan mellan flera experter. Sådana expertgrupper eller expertpaneler bör i princip tillkallas för det enskilda fallet. I den mån uppdragsgivaren själv inte uttryckt önskemål om medverkan från namngivna forskare, beslutar om sammanstyrelsen sättningen av sådana expertgrupper. I enklare fall bör besluten kunna delegeras inom organisationen.

Det bör i detta sammanhang också påpekas att tillkomsten av TOXIT inte innebär några principiellt nya problem med ansvar för innehållet i lämnad information m m, vilka erfordrar organisatoriska särlösningar. Mer eller mindre uttömmande information om ämnens och produkters egenskaper och risker ges i vissa fall redan idag från konsultföretag, från forskare vid högskoleinstitutioner, från tjänstemän hos de centrala ämbetsverken och hos giftinformationscentralen m fl. Det är emellertid viktigt att man genom lämpliga organisatoriska rutiner och upplysningar utåt söker klargöra under vilka förutsättningar och förhållanden information tagits fram och kan användas, både generellt och i det enskilda fallet. En informationsavnämares eget straffrättsliga och civilrättsliga ansvar i förekommande fall för användning av informationen avses inte ändras. Däremot kan det ha betydelse för bedömning av straff, t ex vid en underlåten åtgärd såsom varning för en risk i ett visst fall, hur avnämaren uppfattat den erhållna informationen och dess kvalitet, täckningsgrad etc. Rättsläget beträffande skadeståndsansvar då en produkt eller ett kemiskt ämne i t ex ett föroreningsutsläpp orsakar skada, är ännu mycket mera komplicerat och skall inte ytterligare kommenteras här. Vad gäller produkter i allmänhet har det nyligen belysts i betänkandet

208 Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m.

Produktansvar (SOU 1979:79) som också innehåller förslag om utökat (”strikt”) ansvar för den som sätter i omlopp som leder till produkter personskada.

I ett speciellt hänseende bör emellertid en fråga med anknytning till den civilrättsliga delen av ansvaret i TOXIT klaras ut. Det GICgäller personalens medverkan i behandling av inträffade förgiftningsfall. Villkoren för ersättning enligt den s k patientförsäkringen bör sålunda förbli oförändrade, sett ur den enskildes synvinkel.

I övrigt kan konstateras att valet av verksamhetsformen myndighet innebär att det finns ett sedvanligt politiskt ansvar för organet som sådant och ett tjänstemannaansvar inom detsamma. Anlitade experter kan arbeta under precis samma villkor som när man åtar sig uppdrag från en annan myndighet osv.

Intern organisation, speciella rutiner

För att få frågor/uppdrag och kunna ta uppdrag i den utsträckning som är angeläget med hänsyn till syftet med verksamheten, bör finnas organisatoriska resurser och rutiner inom TOXIT för information om verksamheten utåt och för att handha inom enheten uppdragen inklusive avtals- och faktureringsrutiner rn m. Bl a bör en riktad ”marknadsföring” göras i förhållande till viktigare intressentgrupper.

Övriga detaljer beträffande intern organisation, enhetsindelning,

ledningsfunktioner och personal m m bör närmare utredas av en organisationskommitté. Denna fråga berörs närmare under avsnitt 7.8 i det följande. Här skall dock några allmänna och utgångspunkter förutsättningar nämnas.

Närmast under styrelsen bör den verksamheten med den dagliga toxikologiska informationsservicen i TOXIT ledas av en chef som till sin hjälp har någon form av stabsfunktion för och planering administration. En sådan funktion torde bli speciellt belastad under uppbyggnadsperioden av verksamheten. Dess storlek bör dock kunna begränsas om enheten kan köpa vissa administrativa och ekonomiska tjänster från annan, större organisation det följan- (se de). Ledningsfunktionen i övrigt måste bygga på ett intimt samarbete mellan den som formellt är ”chef” och annan särskilt erfaren personal såväl enhetschefer som andra.

För att själva arbetet med att ge en informationsservice skall löpa smidigt bör någon form av av verksamheten underindelning göras. Det har redan förutsätts (avsnitt 7.6.4) att GIC-delen bildar en enhet och att samma kompetenskrav beträffande enhetschef som fn

Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m. 209

upprätthålls (läkare). Hur en indelning i underenheter i bör övrigt göras är inte givet från början. Det finns nackdelar såväl vid indelning efter servicetyp som vid sakområden. Oberoende av hur indelning på

en

linjeindelning dras upp torde någon form av matrisorganisation

böra eftersträvas. Vissa basala resurser, rutiner och inom

kunskaper

TOXIT som helhet behöver kunna tvärs över olika utnyttjas tänkbara För vissa

linjeindelningar. uppgifter bör prövas att arbeta i projekt under kortare eller tid med längre möjlighet till nya former

för och gruppsamarbete. I delar bör

ansvarsfördelning tillämpliga erfarenheter från miljödatanämndens verksamhet härvid kunna

utnyttjas.

En del av personalen bör vara mera allmäninriktad då det gäller informationsservicen, medan andra specialinriktar sig vissa

på

områden, tex av att

ekotoxikologi, organisation uppdrag läggas på utomstående, avtalsfrågor, något visst informationssystem etc. Flera

av dessa personer kommer att behöva verka och arbeta med olika

servicetyper.

Möjligheten att köpa vissa tjänster beträffande ekonomi och

administration rörande den egna verksamheten från större

någon organisation bör beaktas.

Härmed avses lokaladministration, personallöner och eventuellt själva faktureringen m m för givna tjänster men inte sådan administration som är enhetens egen specialitet såsom olika organisatoriska mekanismer för att nå medverkan av experter utanför den egna verksamheten. En ”samarbetspartner” för erhållande av de nämnda tjänsterna kan vara vilken statlig organisation som helst med tillräckliga egna basresurser och med möjlighet och intresse för att sluta ett avtal om tillhandahållande av vissa tjänster till den nya enheten. Det kan emellertid vara en fördel med en geografisk närhet till en sådan samarbetspartner. Då det gäller geografisk lokalisering har redan tidigare påpekats att giftinformationscentralen, GIC-delen i verksamheten, bör ligga i anslutning till ett sjukhus. Den övriga delen av TOXIT bör om möjligt förläggas i närhet till något av de större befintliga biblioteken, som också kan ge dokumentservice på det toxikologiska området. Om detta önskemål kan tillgodoses, bör en lämplig lösning vara att de bastjänster beträffande ekonomi och administration som TOXIT önskar kan köpa, tillhandahållas från den organisation vari detta bibliotek ingår. Ett annat alternativ kan vara att man i stället köper vissa bastjänster från det sjukhus dit GIC-delen är förlagd, åtminstone så länge detta är statligt

(Karolinska

sjukhuset).

Resursbehov

Då det gäller beräkningar av resursbehov måste hänsyn tas till såväl

faktiska behov av informationsservicens tjänster som till

tillgång

i 210 Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m. SOU l98(l:24

kompetent personal och realistiska möjligheter för erhållande av statliga medel/bidrag till verksamheten.

Det har redan tidigare (avsnitt 7.4.1) förutskickats en viss kapacitetsuppbyggnadsperiod, här satt till tre år. Perioden bör inte göras längre, bl a då detta blir oekonomiskt eftersom det i så fall dröjer för länge innan någonting kommer ut ur verksamheten i form av konkret service.

Sådana kostnader som direkt sammanhänger med fysisk och personell resursuppbyggnad, utformning och prövning av interna och externa arbets- och avtalsrutiner, internutbildning bl a genom arbete med konkreta uppgifter m m utgör en betydande del av kostnaderna under den första tiden. Härtill kommer kostnaderna för den del av servicen som under alla omständigheter skall vara avgiftsfri för användaren, tex hänvisningsservice och frågeservice i akuta situationer.

Den egentliga uppdragsverksamheten med sammanställningsservice och riskutvärderingsservice kommer som framgått att endast delvis kunna avgiftsfinansieras under de tre första åren. Motiven härför har lämnats i det föregående (jfr 7.4.2).

De detaljerade medelsbehoven bör specificeras under verksamhetens fortgång (jfr avsnitt 7.8). För år 1 bedöms behovet av statliga medel/bidrag vara 5,8 milj kr för att därefter stiga till 7,4 milj kr år 2 och 8,5 milj kr år 3 med viss osäkerhet beträffande de båda sistnämnda beloppens exakthet. storleksordningen bedöms emellertid vara den rätta. Fr o m år 4 av verksamheten inom Toxikologisk informationstjänst förutsätts de särskilda avgiftsbestämmelserna vara i kraft, varför osäkerheten då ökar beträffande storleken på behovet av det statliga medelstillskottet. Miljödatanämnden bedömer emellertid att detta även under åren 4 och 5 inom den första femårsperioden ligger i storleksordningen 7-8 milj kr per år.

Det bör observeras att dessa sifferuppgifter liksom de efterföljande inte inkluderar kostnaderna för den egentliga GIC-verksamheten. Dessa tillkommer således och får vid behov justeras uppåt, utöver egentliga löne- och priskostnadsstegringar, om verksamheten skulle öka beträffande den rent medicinska rådgivningsdelen. Andra ökningar av frågor om akuta förgiftningsrisker avses täckas genom de nya kompletterande resurserna för informationsservice. De sistnämna resursbehoven är således inkalkylerade i nyssnämnda siffror.

För den aktuella skulle vissa antaganden kunna femårsperioden om avgiftsintäkter vilka tillsammans med det beräknade göras

Toxikologisk info-service: medelsbehov m. m. 211

statliga bidraget kan användas som för att visa vilka räkneexempel totala resurser som kan tänkas föreligga inom informa- Toxikologisk tionstjänst för de nya servicedelarna. Sådana räkneexempel presenteras i underlagsmaterialet inklusive en personalskiss, mera i detalj utförd för ar 3 efter verksamhetens tillkomst.

I kostnadskalkylen för år 1 har avgiftsintäkterna antagits vara av storleksordningen 100 000 kr och således knappast inverka på det totala medelsbehovet för verksamheten.

Behov av statliga medel/bidrag för år l (utom (HC-verksamheten), kr

Löne- Konsult- Materiel/ kostnader kostnader expenser

Ledningsfunktion, planering, administration 900 000 100 000 100 000

2870000 815000 2115000 Totalt 5 800 000

Om verksamheten får sådan karaktär att vissa avgifter inflyter så avser dessa enligt planen för år 1 främst kostnadstäckning för vissa externa utgifter t ex i samband med litteratursökningar. Det direkta ”värdet” av den service som kan ges under första året blir då enligt ovan 675 000 + 75 000 + 525 000 + 100000 = 1,375 milj kr.

Närmare lämnas i

beskrivning underlagsmaterialet rörande de olika

delmomenten i under det första

uppbyggnaden året, personalplan

m m som grund för de redovisade siffrorna med beräknad totalkostnad.

Det kan erinras om att från

uppbyggnadsplanen utgår att de grundläggande resurser och de servicetyper som är en förutsättning

för andra Hit hör i första

servicetyper byggs upp från början. hand hänvisnings- och litteraturservice. Utan de minimiresurser

för själva

den fysiska kapacitetsuppbyggnaden inklusive arbetsrutiner m m som här angetts, bedöms det inte möjligt att överhuvud taget kunna

ge någon service i egentlig mening under första året. De samarbets-

vinster som i ett

ligger samgående med giftinformationscentralen kan också fördröjas.

Även under de närmast följande två åren fortsätter uppbyggnaden av

resurser och rutiner men i litet olika takt för de skilda delarna. Efter

212 Toxikologisk info-service: kompl. utredningar

hand kan man räkna med enbart den ökning som har att göra med i vilken utsträckning kommer att anlitas och med organisationen externt inom området toxikologisk information och utvecklingen allmän informationsservice och informationsteknik. Basresurserna kommer sålunda att successivt utnyttjas allt mera effektivt och värdet av andelen service som ges ökar i förhållande till kostnaderna för att vidmakthålla erforderliga basresurser. Det bedöms att denna andel. under år 3 med ett statligt bidragsbehov om 8,5 milj kr ligger på 4 kr -innan värdet av avgiftsdelen inräknats. Externa omkring milj ökar det kostnadsmässiga värdet av den service som ges, uppdrag enbart i direkta löne- och samtidigt som uttryckt expenskostnader, fler bl a kan innebära högre lönekostnader. Dock utnyttjas uppdrag basresurserna bättre vid en högre belastning på informationstjänsten och man når i så fall en viss effektivisering som inte ytterligare framgår av de här anförda sifferuppgifterna.

7.8 Äterstående utredningsbehov

I till att utreda vissa frågor rörande uppdraget miljödatanämnden informationsservice också att redovisa vilka toxikologisk ingick som kan behöva utredas. Genom utformningen av frågor ytterligare de som - av en förslag lagts en stegvis uppbyggnad toxikologisk informationsservice - minskas behovet av ytterligare utredningsarbete före ”driftstart” med förhållandet om alla slag av service jämfört skulle ha fr o m samma tidpunkt. Under uppbyggnaden erbjudits bör, i tid före introduktionen av varje servicetyp, den närmare god ny av denna kunna utredas. utformningen servicetyp

Utredningsbehoven kan uppdelas i tre block: —— sådant som måste före driftstart vara färdigutrett - sådant som bör ha påbörjats före driftstart, men kan färdigutredas under den inledande kapacitetsuppbyggnadsperioden (åren 1-3) - sådant som bör utredas under uppbyggnadsperioden och slutföras före år 4 efter driftstart.

Vissa detaljfrågor kan falla inom ramen för miljödatanämndens redan beslutade andra måste utredas av en projektverksamhet, och några bör den toxikologiska informaorganisationskommitté tionstjänsten själv utreda.

Det bör ankomma en att före driftstart, på organisationskommitté dvs före år 1, —— ta fram en för den enheten detaljerad verksamhetsplan nya

Toxikologisk info-service: kompl. utredningar

Toxikologisk informationstjänst för år 1 och en mera översiktlig för åren 2-5 - den interna planera organisationen av enheten - ta fram en för av vilken plan anskaffning utrustning, bör vara detaljerad för år 1 och för åren 2-5 översiktlig - ta fram en detaljerad för år 1 med rekryteringsplan befattningsbeskrivningar och kompetenskrav, samt en översiktlig plan för åren 2-5 - ta fram en internutbildningsplan - ta fram en temporär arbetsordning (för år 1) ~ utforma interna administrativa rutiner som diarieföring, typavtal för konsulter m m - utreda eventuella i samband detaljfrågor med att giftinformationscentralen (GIC) och de nya resurserna för informationsservice slås

samman till en enhet samt specificera hur rutiner vid GIC befintliga bör anpassas till planerade rutiner inom verksamheten i övrigt ange hur samarbetet med andra organisationer, speciellt vad avser litteraturservice, bör utformas i under år 1 detalj - utföra en - i fall en förstudie systemutredning varje av hur uppbyggnaden kan gå till av ett register för av den hantering information och som kommer kunskap att genereras i enhetens verksamhet - utreda av de detaljutformningen servicetyper som avses tas i drift först. Det kan här i vissa fall bli om en viss av fråga vidareutveckling behovs- och utbudskartläggningen, som redovisats i avsnitt 7.2.

Den sistnämnda frågan detaljutformningen av viss service - kan i

någon mån förväntas bli belyst genom redan beslutad projektverksamhet under miljödatanämndens och planeringsperiod genom studier som skulle kunna inom ramen för de beslutande inrymmas MI-projekten (jfr avsnitt 7.5.1).

Efter driftstart bör Toxikologisk informationstjänst själv utreda detaljerade planer för verksamheten, anskaffning av utrustning,

rekrytering, arbetsordning, samarbete rn m från år 2 och framåt detaljutformning av de servicetyper som introduceras i de senare

uppbyggnadsstegen finansierings- och avgiftsfrågor (jfr avsnitt 7.4.2) a prioriteringsfrågor (jfr avsnitt 7.4.2).

Det är angeläget att den enheten föreslagna Toxikologisk informationstjänst tillkommer så snart som så att en av möjligt uppbyggnad de nya resurserna kan påbörjas utan onödig tidsförlust. Ett eller flera

organ bör kunna fullgöra de för en organisationskommitté nyss angivna uppgifterna redan under budgetåret 1980/81, under förut-

214 T0.\ik0l0gisk iIzf()-.s‘cI‘vi(c. .saInnmn(1r(lg SOU 1980:34

sättning att man kan arbeta under optimala betingelser. Härigenom bör den informationstjänsten kunna starta sin verksamhet nya (driftstart”), tillsammans med den nuvarande GIC-verksamheten, fr 0 m den 1 juli 1981.

har redan ingående arbetat med hithörande Miljödatanämnden frågor och kan dessutom utan särskild merkostnad få vissa detaljer belysta den egna, planerade verksamheten. Detta kan genom tala för att det skulle vara ekonomiskt rationellt samt möjligen innebära en viss tidsvinst om med lämpliga miljödatanämnden resursförstärkningar fungerar som organisationskommitté innan informationstjänst formellt tillkommer. Å andra sidan Toxikologisk innebär uppdragen för organisationskommittén en rad uppgifter som utanför miljödatanämndens nuvarande ansvarsområde. ligger långt Om en särskild organisationskommitté tillsätts bör de erfarenheter som numera finns inom miljödatanämnden ändock kunna nyttiggöras genom ett samarbete i lämpliga former.

Miljödatanämnden föreslår - att visst återstående utredningsarbete genomförs under budgetåret 1980/81 av en organisationskommitté - att den nya enheten Toxikologisk informationstjänst inrättas fr o m den 1 1981. juli

av 7

7.9 Sammandrag kapitel

I detta har koncentrerat sig på frågan om kapitel miljödatanämnden informationsservice inom ett för flera delar av miljövårdsarbetet område, nämligen åtgärder mot de s k kemiska riskerna. gemensamt har rubriken ”Resurser och organisation för toxikologisk Kapitlet informationsservice”.

I syfte att underlätta överblicken följer sammandraget av kapitlet inte innehållet i strikt kronologisk ordning. För överblicken härav hänvisas i stället till innehållsförteckningen.

Begreppet toxikologi används här i sin moderna, breda bemärkelse, läran om kemiska ämnens skadliga effekter på såväl nämligen människan som allt annat levande. Förutom data från laboratorieförsök och andra iakttagna effekter som grund bygger toxikologiska riskbedömningar också i tillämpliga delar på annan, närliggande information om ämnens kemiska m m och för konkreta egenskaper fall om ämnens förekomst i miljön eller som beståndspå uppgifter delar i informationsservice kan således ha produkter. Toxikologisk

SOU 1930:24 T(›,tik0I0gi.s/ iIif(›-.se›vi('e.' .sammandrag 215

ett tämligen vidsträckt sakligt innehåll samtidigt som syftet är mera klart avgränsat, nämligen att bidra med informationsunderlag, inte att svara för beslut om åtgärder mot en risk eller för genomförandet av sådana åtgärder.

- - - Det viktigaste Miljödatanämnden föreslår här

De tillkommande resurserna bör dimensioneras och inriktas så att de leder till ökad effektivitet i redan pågående miljövårdsarbete. De skall också innebära en höjd ambitionsnivå särskilt i den meningen att gällande bestämmelser om skydd mot kemiska risker genom bättre informationstillgång skall kunna tillämpas och fungera bättre än hittills, inte minst vad gäller näringslivets ansvar för förebyggande åtgärder.

En förbättrad toxikologisk informationsservice inom landet bör på sikt leda till en bättre miljö.

Det beräknas att medelsbehovet för den nya verksamheten ligger mellan 6-8 milj kr per år under de tre första åren (5,8 respektive 7,4 och 8,5 milj kr). Häri ingår också en fortsättning på några aktiviteter som utvecklats av miljödatanämnden. Kostnader för den del som är giftinformationscentralen tillkommer. De uppgår f n till ca 2,5 milj kr. Man har anledning räkna med att verksamheten i Toxikologisk informationstjänst i likhet med viss annan statlig service/konsulthjälp på sikt i ökande utsträckning kommer att vara finansierad av enskilda användare eventuellt jämte andra intressenter.

216 Toxikologisk info-service: sarnmmzdrag SOU l‘)8(l:2~1

Att utnyttja befintlig information, där den är av tillräckligt god kvalitet för det aktuella ändamålet, är en nödvändighet med tanke dels på de begränsade undersökningsresurser som finns inte bara i vårt land utan totalt i världen, dels med tanke på de utomordentligt stora kostnaderna för att ta fram ny information - åtminstone om man skall få en samlad bild av exempelvis en viss kemikalies egenskaper och effekter.

Det är för många svårt att finna relevant information om kemiska ämnens eller produkters egenskaper och risker, att förstå innehållet i den vetenskapliga dokumentation som finns och att utvärdera riskerna. Möjligheterna att erhålla eller på konsultbasis köpa hjälp för dessa arbetsuppgifter är begränsade och för många i praktiken nästan obefintliga. Där information inte finns och nya undersökningar måste utföras, saknar den som vill få undersökningen utförd ibland överblick över tänkbara resurser och uppdragstagare.

Miljödatanämndens förslag om en särskild satsning på toxikologisk informationsservice avser att avhjälpa en del av dessa brister och öka möjligheterna att få fram information.

Förslaget innebär att verksamheten bla karakteriseras av att kunskap beträffande informationsförmedling förenas med kunskap inom det toxikologiska sakområdet i vid bemärkelse. Det är emellertid inte fråga om att utföra toxikologisk forskning eller laboratorietester av ämnens egenskaper och effekter utan om en informationstjänst - med erforderlig vetenskaplig expertis inkopplad speciellt i bedömningar av informationsunderlag och i riskutvärderingar.

Toxikologisk informationstjänst (TOXIT) förutsätts samarbeta med myndigheter, organisationer, enskilda forskare och andra -inom och utom landet - för att värdera och vidare bearbeta lokalisera, information samt för att främja en bättre tillgång till befintlig information och motverka dubbelarbete.

- - - - - utgångspunkterna De faktiska utgångspunkterna för förslaget om en toxikologisk informationstjänst är » erfarenheter i mil jödatanämndens verksamhet under dess första år från projekt, seminarier mm, vilka tillsammans ledde till en särskild framställning till regeringen 1977 om att en utredning borde göras om toxikologisk informationsservice med inriktning på miljöfrågor och hälsoaspekter

Toxi/0/()gi.sk illfo-.s‘(rvi(‘c.‘ .s‘(m1mun(lmg 217

l- framkomna i av denna framställsynpunkter remissbehandlingen ning - en fördjupad behovs- och resurskartläggning koncentrerad till hösten 1979 genom intervjuer och genom ett flertal diskussioner med större grupper tänkbara intressenter i en toxikologisk informationsservice och med ”informationsgivare”. Kartläggningen har också innefattat de kontaktades synpunkter på lösningar av frågan.

Den formella utgångspunkten har varit det uppdrag regeringen lade på miljödatanämnden i maj 1979 att -i anledning av den nyss nämnda framställningen och i anslutning till det allmänna uppdraget att redovisa arbetet med - också miljövårdens informationssystem utreda vissa frågor rörande toxikologisk informationsservice.

Samtliga remissinstanser hade tillstyrkt miljödatanämndens tidigare förslag att en utredning på det här aktuella området borde komma till stånd. Några hade redan då också betonat behovet av särskilda resurser för en toxikologisk informationsservice. Detta behov har sedan kunnat bestyrkas och närmare preciseras genom kartläggningsarbetet. Man kunde emellertid redan från början utgå från att olika avnämare har delvis helt skilda, delvis samma behov av informationsservice. Befintliga resurser att möta behoven är ojämna och otillräckliga.

Kartläggningen av behovet av toxikologisk informationsservice har varit inriktad på att få fram en bild av - intressenter/avnämare - dvs vilka som behövs och vilka sakområinnehåll, slags uppgifter den som berörs - av typer informationstjänster - nuvarande resurser för informationsservice.

Den intressentbild som kom fram vid stora kartläggningen pekar på grupper potentiella avnämare av en toxikologisk informationsservice i hela samhället med behov grundade på lagstiftningskrav, speciella myndighetsuppgifter eller intressen i övrigt att verka för en bättre miljö vad avser kemiska risker.

Hit hör centrala myndigheter (i första hand ett tiotal bl a arbetarskyddsstyrelsen, statens naturvårdsverk, produktkontrollnämnden, socialstyrelsen och statens livsmedelsverk) vidare myndigheter på regional och lokal nivå (länsstyrelser, yrkesinspektionen, brandförsvar, polismyndigheter, hälsovårdsnämnder) näringslivet, företagshälsovården, fackliga organisationer, forskningsenheter/forskare (inkl yrkesmedicinska kliniker), miljöorganisa-

T().\‘ik()/ogisk ir1f()-.sert1'('e.' .s(m1n1u/nlmg SOU 1030:34

tioner. politiska partier och massmedia. Också enskilda personer, ”allmänheten”. har informationsbehov.

Informationsbehov framträder över ett brett område med en tyngdpunkt på uppgifter om hälso- och miljöeffekter men också s k åtgärdsinformation. Många ansåg det vidare vara svårt att få tag i uppgifter om lagstiftning såväl svensk som utländsk. För konkreta situationer betonade man också behovet av expositionsdata och uppgifter om produktsammansättning.

Beträffande typer av indelades dessa vid informationstjänster kartläggningen i litteraturservice, hänvisningsservice, nyhetsservice, sammanställningsservice, utvärderingsservice beträffande risker och sk frågeservice. Det finns inte mellan dessa någon skarp gräns begrepp.

Resurskartläggningen visar att litteraturservice en väl ges genom utbyggd men utspridd biblioteksverksamhet i hela landet. Inget av de vetenskapliga biblioteken är uteslutande inriktat och därmed specialiserat på toxikologi men några har mer litteratur än toxikologisk andra. Möjligheterna att med av resurser få fram hjälp befintliga svåråtkomlig litteratur av typ rapporter med sammanställd och utvärderad information från tex i andra länder är myndigheter begränsade.

Hjälp med andra slag av hänvisningar sporadiskt men man kan ges ingenstans stå till tjänst med en bred överblick över informationskällorna, vilka kan vara viss vetenskapliga dokument, handböcker, expertis, laboratorietjänster etc. Praktiskt taget alla tillfrågade intressenter har ansett att denna situation måste förbättras och flera har efterlyst en samlad enhet varifrån man kan bli hänvisad till olika informationskällor. Hänvisningsservice kan också vara tryckta publikationer.

Möjligheter till bättre nyhetsservice var av för ehuru betydelse många det var olika man slag av ”nyheter” avsåg.

utförs Nyhetsbevakning på uppdrag i regel endast för en avgränsad intressentkrets, tex branschorganisationers bevakning åt medlemsföretag. Bevakning av ny vetenskaplig litteratur görs dessutom bl a av några bibliotek med stående sökfrågor på tillgängliga databaser. De problem som framkom vid kartläggningen är bl a att många upplever nyhetsflödet vara större än vad man rår med att följa. Man behöver hjälp med att välja ut och ställa samman och ibland få översatt relevant information. Detta gäller såväl information om informationskällor och lagstiftning som information om nya forskningsron.

.wIn1nmn(/mg 319 SOU 1980:34 T0.\ik(›/0_qi.sk ilzfo-.scI1'i('¢'.'

ur litteraturen om kemiska ämnens egenskaper

sammanställningar

och effekter liksom riskutvärdering åt externa frågeställare sker i

mycket begränsad omfattning.

Inom landet finns nâgra myndigheter samt ett antal forskningsinstitutioner/ forskare, i varje fall en branschorganisation och något privat företag, vilka direkt eller indirekt bidrar härvidlag och som har vissa möjligheter att ta upp och forskningsinstitutioner utför dock i frågor från annat håll. Myndigheter regel huvuddelen av denna typ av arbete för egna ändamål. Den expertis som kan medverka i kvalificerade riskutvärderingar med kritisk granskspeciellt av vetenskapliga data är fåtalig och utspridd på ett stort antal ning institutioner. Antalet egentliga toxikologer är synnerligen begränsat. Utöver och riskutvärderingar som kan framkomma som led i de sammanställningar vissa forskningsuppdrag har erfarna forskare mycket svårt att åta sig externa uppdrag, eftersom detta då inkräktar på den tid som måste ägnas åt forskning enligt erhållna anslag.

visar att det är mycket stor efterfrågan Behovskartläggningen beträffande sammanställd information, ämnesmonografier och lik-

nande. Som kan nämnas underlag för skyddsbladsprodukexempel tion i näringslivet. För de flesta intressenter rör det sig naturligtvis ytterst om att göra någon form av riskvärdering. Här ter sig det i dag

uttalade behovet av ”service” litet olika.

Någon myndighet kan vilja organisera arbetet med detta slutsteg själv medan andra intressenter helt saknar möjlighet härtill. Från vissa företag i praktiken har i kartläggningen sagts att man inte upplever trycket från myndigheterna särskilt starkt att utföra rörande kemiska ämnen eller riskbedömningar produkter så som tillämpningen av gällande lagstiftning i olika sammanhang egentligen skulle innebära.

i akuta situationer med eller tillbud härtill samt

Frågor förgiftningar medicinska besvaras av giftinformationscentrabehandlingsåtgärder

len vid Karolinska GIC har också som enda

(GIC) sjukhuset. med börjat få andra frågor. rådgivningsorgan jourverksamhet att en (motsvarande den Behovskartläggningen pekar på frågeservice

om behövs i akuta situationer. Sådana

medicinska) miljöeffekter

önskemål har också framkommit i andra sammanhang.

intressenter med förhållandevis små egna resurser för att

Många

toxikologisk information har

tillgodogöra sig en mera komplicerad anfört behov av förbättrade att få korta svar också på möjligheter frågor i ej akuta situationer.

Det rör sig således om frågor som inte behöver omedelbart svar men som inte heller avses innebära större sammanställningsarbeten utan besvaras med information ur t ex handböcker. Även här hjälp av tillgänglig (utvärderad) bidrar bl a några myndigheter inom sina respektive områden, så långt det är och tillgängliga resurser. möjligt med hänsyn till myndighetsuppgifterna

22() Toxikologisk irzfo-service.‘ .sammandrag SOU l‘)SU:2~l

Behovskartläggningen speglar i stort sett dagens situation, men med vissa blickar framåt. Det finns sålunda flera faktorer som pekar på att t ex trycket från myndigheternas sida på näringslivet att söka leva upp till intentionerna bakom kommer att öka lagstiftningen påtagligt under de närmaste åren. Samtidigt kan det här vara om en fråga växelverkan: en fungerande informationsservice kan toxikologisk vara en viktig praktisk förutsättning för myndigheternas möjligheter att ställa krav på näringslivet och att utöva en effektiv tillsyn, speciellt genom regionala och lokala organ.

- - - och förslaget i övrigt

Användningen av resurserna i Toxikologisk informationstjänst (TOXIT) bör styras av efterfrågan såväl vad gäller sakområden som servicetyper.

Arbete med uppgiftsinsamling som sker annat t ex rörande på håll, sammansättningen av produkter på den svenska marknaden bör ej dubbleras. ”Lagtolkning” ingår ej men väl förekommanhänvisningi de fall till olika bestämmelser eller till ansvarig myndighet.

Miljödatanämnden räknar med att samtliga nämnda servitidigare cetyper kommer att ingå i TOXIT och preciserar olika delfunktioner i samband härmed. Särskilda problem förutses beträffande uppstå service med mera kvalificerade av riskutvärderingar. Omfattningen sådan service kommer att för lång tid framåt vara begränsad på grund av bristen på tillgänglig trots att denna från allmänna expertis uppgift i situationer är allra mest synpunkter många angelägen. Här sägs bl a att det är viktigt - att resurser tillkommer för att få till stånd fungerande organisatoriska mekanismer som optimerar att möjligheterna utnyttja befintlig expertis såväl inom som utom landet - att de resurser som erfordras härför till viss del styrs så att svenska

toxikologer m fl experter får bättre faktiska möjligheter att delta i riskutvärderingsarbete genom att deras ordinarie arbete underlättas.

En metod beträffande det sistnämnda anvisas, att TOXIT nämligen anställer ”forskarassistenter” som efter avtal får delta i forskningsarbetet på institutioner med där man i lämplig vetenskaplig expertis, gengäld för dessa resurstillskott förbinder sig att medverka i uppdrag med riskutvärderingar från TOXIT. En viss internutbildningseffekt uppnås härigenom också vad gäller antalet personer som kan delta i framtida riskutvärderingar. Det betonas vidare att alla, som medverkar i kvalificerade som här avses, måste ha bedömningar möjlighet

T0.\ik0l()gi.s‘/ Ill‘/.()-.S(’I'1‘I.(‘(’.' sunznzulldrug 221

att hålla sina kunskaper aktuella och ha tillräckliga kontakter med forskningsfronten.

I övrigt räknar miljödatanämnden med att behovet av ganska elementära tjänster i fråga om hänvisningar och mindre omfattande frågor liksom viss nyhetsbevakning är så stort att resurssatsningar inom dessa områden är väl motiverade även om man sällan kan ge ett enkelt och uttömmande svar på frågan Hur farligt är ämnet x?” Här är också möjligheterna att rekrytera personal med lämplig utbildning relativt goda. Med viss erfarenhet och/eller internutbildning inom TOXIT kommer sådan personal också att kunna bidra avsevärt till en sammanställningsservice med uppgifter extraherade ur litteraturen. Möjligheterna att genom avtal få ett samarbete med utomstående expertis även beträffande dessa arbetsområden har belysts av miljödatanämnden.

Flera av miljödatanämndens projekt passar in i verksamheten i TOXIT. Hit hör exempelvis hänvisningspublikationer av den typ som representeras av handboken ”Vad gäller om kemiska ämnen” och försöksverksamheten med registrering av toxikologisk (vetenskaplig) litteratur i en ny bibliografisk databas. Denna byggs upp genom frivillig medverkan av flera intressenter i deras löpande verksamhet. Någon form av substansregister med pekare” till informationskällor kan bli aktuellt, liksom andra former av faktadatabaser inom eller utom TOXIT. Här finns bl a erfarenheter från ett Ml-projekt med en försöksdatabas, som innefattar extraherade uppgifter om ämnens reproduktionstoxiska effekter, vilken utvecklas vid Medicinska informationscentralen. För ett litet land är slutsatsen att mera kvalificerade faktadatabaser, helst med värderad information, sannolikt förutsätter ett internationellt samarbete med eventuella avtal om byte av information eller tjänster. Ett annat MI-projekt har syftat till att på olika sätt stödja giftinformationscentralens verksamhet. Dessa stödåtgärder kommer att kunna fortsättas med GIC som en integrerad del i TOXIT. Det föreslås också att den nya enheten övertar miljödatanämndens uppgift att vara nationellt organ (National Correspondent) till the International Register of Potentially Toxic Chemicals (IRPTC). vilket är FNs internationella informationsservice för kemiska ämnen.

Inom ramen för de kompletterande resurserna i TOXIT bör man sammanfattningsvis ha: - att behovet hos användare inom landet av följa toxikologisk informationsservice och hur det möts genom befintligt nationellt och internationellt utbud av sådan service samt att vid behov initiera förbättringar

222 T0.\ik0/0gi.s/ ilzfr)-.servi(c’.' .mmmm1drag SOU |*).\il:34

— att själv i efter lämplig utsträckning fråga/uppdrag från användare ge service inom ifrågavarande område genom tjänster, framtagning av beskrivande publikationer etc - att utbilda användare i hur informationskällor det på toxikologiska området kan sökas och nyttjas, samt - att i utföra de m rn, tex övrigt informationsuppdrag i ett internationellt samarbete, som föreskriver. regeringen

Inom Toxikologisk bör en successiv informationstjänst kapacitetsuppbyggnad ske och olika servicetyper undan för undan introduceras i verksamheten enligt en föreslagen måste viss treårsplan. Samtidigt flexibilitet finnas med till de erfarenheter hänsyn som görs. Det skall dock betonas att organisationen som sådan inte är av försökskaraktär utan avses vara en verksamhet. löpande

GIC-delen föreslås i TOXIT redan från I ingå början. fråga om övriga delar bör de som är en servicetyper, (internt) förutsättning för annan service, starta först medan de mer såsom riskutvärdekomplicerade ringar endast långsamt kan komma igång.

För finansieringen av TOXIT har formulerat miljödatanämnden vissa principer som dels att samhället medelstillbygger på genom delning garanterar uppbyggnad och fortbestånd av verksamheten, dels att de som använder verksamhetens i utsträcktjänster lämplig ning bör betala för den service som ges. Som exempel på tillämpning härav kan nämnas att frågeservice avseende hälso-och i miljöeffekter akuta situationer bör vara avgiftsfri i (jfr giftinformationscentralen dag), och att även annan frågeservice jämte bör hänvisningsservice vara kostnadsfri så kräver en länge frågorna måttlig arbetsinsats. För uppdrag i egentlig- mening, främst med sammanställningar och riskutvärderingar, bör avgifter utgå efter grunder som successivt fastläggs.

Det föreslås särskilda för under riktlinjer avgiftsuttag kapacitetsuppbyggnadsperioden med relativt stor för den tilltänkta handlingsfrihet styrelsen för TOXIT. Under denna tid förutses förhållandevis begränsade intäkter i verksamheten. Efter denna period bör det vara möjligt att ta närmare till såväl som ställning avgiftsfinansiering eventuell delfinansiering från andra intressenter, i ett längre tidsperspektiv.

De faktiska resurserna inom TOXIT blir också beroende av hur stor uppdragsandelen och intäkterna utifrån kommer att bli. Vissa minimiresurser erfordras emellertid för att verksamheten över huvud taget skall vara meningsfull och möjlig att driva på ett effektivt sätt. Under de första åren blir de direkta statliga medlen sannolikt helt avgörande.

I›.\'ik(›l0_qi.rk in_/r›-.sr'I'1'icc: .rummmzrlrrig 223 SOU 1980:34

Prioritering av resursernas användning i förhållande till användarnas önskemål olika kan komma att bli en och fördelning på uppdrag besvärlig fråga. Erfarenheterna under den första uppbyggnadsperioom särskilda normer eller erfordras den får ge vid handen regler härför. till sådana kan i så fall av styrelsen för TOXIT Förslag med förslag beträffande fastare avgiftsnorlämpligen kopplas ihop mer.

Vid beslut bör beaktas både intresom styrelsens sammansättning och kompetens på sakområdet. Rådgivande sentrepresentationen kan behövas bl a för sådana riktlinjer för arbetet som fordras grupper för att säkerställa en kvalitet i verksamheten, på en realistisk god ambitionsnivå. kommer också att behöva tillkallas för Expertpaneler enskilda fall, speciellt då det gäller riskutvärderingar.

En rad praktiska/organisatoriska detaljfrågor måste vidare lösas, innan och andra med fördel efter det att verksamheten väl några startat. Det föreslås att en får i uppdrag att organisationskommitté svara för de förstnämnda, som framför allt avser år 1 inom TOXIT (verksamhetsplan, internorganisation, rekryteringsplan, praktiska för av GIC till andra delar av verksamförutsättningar anpassning heten för TOXIT övertar därefter ansvaret för de etc). Styrelsen frågor som här avses.

Ett relativt omfattande avsnitt ägnas åt frågan om samverkan/ på samarbete m m utanför landet respektive samordning uppdelat inom landet. I fråga om det senare skiljer man mellan organisationer som bibliotek och dokumentationscentraler och personer, såväl arbetande forskare som andra med vetenskapligt experter/ personer särskilda uppgifter på området.

om samarbete med giftinformationscentralen, som idag Frågan administrativt hör till Karolinska sjukhuset, har som framgått lösts så att miljödatanämnden föreslår ett samgående med de nya resurserna till den fristående organisationen Toxikologisk informationstjänst.

Ytterligare anknytningssteg diskuteras i nämnda avsnitt samtidigt som frågan om verksamhetsform tas upp och stiftelseformen behandlas som ett eventuellt alternativ i framtiden. Anknytnings-

för ett bibliotek (Karolinska institutets

möjligheter analyseras bibliotek med Medicinska informationscentralen), det blivande statens miljömedicinska laboratorium (SML) och produktkontrollnämnden. Det senare alternativet- avvisas. Inget av de båda förstnämnda anses aktuellt för närvarande.

224 Toxiko/ogisk info-service: SOU l‘).‘U:24 smnnmmlrag

Även om utredningsarbetet nu enligt miljödatanämndens mening förts så det är och långt rimligt möjligt som grund för statsmakternas beslut om inträttande av Toxikologisk informationstjänst (TOXIT) måste erinras om att här finns vissa osäkerheter rörande den framtida utvecklingen. Detta gäller t ex beträffande olika användarkategorier och i samhällsutvecklingen fråga om trycket på dessa att efterfråga information på det toxikologiska området. Också standarden den på framtida verksamheten i TOXIT blir som denna till viktig samtidigt en del är en föreslår resursfråga. Miljödatanämnden att en översyn av verksamheten görs 5 a 6 år efter driftstart då samtliga bör servicetyper ha varit i funktion tillräcklig tid för att att erfarenheter medge samlats. I översynen bör alla relevanta förhållanden för ingå verksamheten såsom hur samverkan och avtal internorganisationen, med utomstående fungerar m m. Verksamhetsformen och om frågan i anknytning ytterligare något steg av TOXIT till annan organisation bör ingå, varvid alternativet med en till SML särskilt bör anknytning prövas.

Avslutningsvis bör nämnas att även frågan om till tillgången information - och sekretess öppenhet belysts. En slutsats är att en mycket stor del av den egentliga toxikologiska informationen bör vara ”allmänt tillgänglig, ehuru en informaförväntningarna på tionsservice inom detta område inte får ställas orealistiskt Det högt. finns situationer då möjligheterna att ge service är begränsade, eftersom relevant information saknas eller inte antingen går att få tag på av praktiska eller legala skäl. Vad gäller den egna verksamheten bör TOXIT bl a genom avtal i samband med lämpliga uppdrag främja att informationen kan göras för andra i så stor tillgänglig utsträckning som möjligt.

Allmiin milj()inf()-service 225

8 Resurser och för

organisation

allmän

miljöinformationsservice

I detta kapitel diskuteras några frågor om informationsservice på miljöområdet i allmänhet till skillnad från det närmast föregående kapitlet, som speciellt behandlade den informationstoxikologiska servicen.

Utgångspunkten är vissa av de projekt som miljödatanämnden utvecklat.

I kapitel 4 har miljödatanämnden understrukit den principen att MI-projekt som startats eller vidareutvecklats av nämnden och som speciellt berör rutinerna i någon myndighets verksamhet helt bör övergå till denna myndighet vid lämplig tidpunkt. Där denna princip ansetts vara tillämpbar i det följande föreslås en sådan organisatorisk förändring av ansvaret i samband med genomgången av respektive aktiviteter i avsnitt 8.1. Huvuddelen av aktiviteterna kan emellertid hänföras till mera allmän extern informationsservice. För dessa behandlas frågan om organisatorisk anknytning i avsnitt 8.2.

8.1 Vissa som utvecklats

projekt

av

miljödatanämnden

De projekt eller delar av projekt som skall tas upp här är följande

MI—REF(MI-06:5 m fl) Försöksverksamhet med referensservice på miljöområdet MI-20 Information om forsknings- och undersökningsverksamhet MI-22 Försöksverksamhet med stödinsatser till det internationella referenssystemet för miljöinformation (INFOterra) MI-23 Biblioteks- och dokumentationsservice på miljöområdet, delaktiviteter rörande kursverksamhet, lokalisering av tidskrifter m m

u 226 Allmän mi/jöiirfb:service SOU l‘)b(D:2~l

MI-35 Utredning om publikationer på miljöområdet inklusive

delaktiviteten rörande miljökvalitetsredovisning _v ‘ ‘ MI-50 Publikationer (tidskriften MI-NYTT).

Här hänvisas först till redogörelsen för respektive projekt i kapitel

3.

Indelningen i följande tar sikte på den typ av verksamhet det närmast är fråga om och följer inte projektnumreringen.

I detta avsnitt behandlas vidare ett par allmänna frågor, nämligen val av system för informationssökning (IR-system) samt användning av begreppet miljöinformation i här aktuella sammanhang.

för -

Hjälpmedel informationsåtervinning registrering av forsknings-

och undersökningsverksamhet

Som framgått föreslog redan miljökontrollutredningen att uppgifter om forsknings- och undersökningsverksamhet på miljöområdet skulle registreras. Projektarbetet hade börjat förberedas av statskontoret under utredningens arbete och den egentliga försöksverksamheten startade hos mil jödatanämnden som projektet MI-20 under år

1975.

Projektet har från början haft två syften - att ge möjlighet till överblick av den miljövårdsinriktade forsk-

nings- och undersökningsverksamheten - att underlätta åtkomst till den dokumentation som kommer fram inom sådan verksamhet. Sedan har tillkommit «V

— att rationalisera katalogproduktionen inom det här aktuella

I i

forskningsområdet.

De ADB-baserade registreringsrutinerna bygger hittills på principen med frivillig inrapportering om projekt och om rapporter i anslutning

härtill.

Bedömning av om ett visst projekt bör ingå eller ej görs primärt av inrapportören enligt grunder som fortlöpande diskuteras i en referensgrupp för rapportörerna. Informationen lämnas till miljödatanämnden på en särskild blankett, vilket innebär viss strukturering. Valet av beskrivande termer är i princip fritt men nyckelorden ses över och kompletteras i förekommande fall hos miljödatanämnden i syfte att få så likartade termer som möjligt. Miljödatanämnden svarar också för registreringen.

Verksamheten leder till två instrument för hänvisningsservice, dels

SOU l980:24 Allmän mi/jöi/i/b-.scrvice 227

databasen SERIX (Swedish Environmental Research med f n

Index) ca 9 000 referenser och som numera är för externa tillgänglig användare via det nordiska datanätet SCANNET, dels katalogserien Svensk miljöforskning. Dessutom innefattar verksamheten dokumentservice i det att man så långt möjligt samlar in och därefter arkiverar de rapporter som registreras i databasen så att dessa eljest delvis svåråtkomliga dokument kan tillhandahållas i på begäran, mikrofiche eller papperskopia (jfr den generella modellen av informationsservice i avsnitt 7.2.4, fig 1).

Kataloger har hittills utgivits i två separata volymer. uppdelade på yttre miljö och arbetsmiljö med kumulerat innehåll en gång per år. Fro m våren 1980 utkommer katalogen oftare men i en volym och i princip begränsad till nya projekt och rapporter, med möjlighet via register att länka de sistnämnda till tidigare uppgifter. Specialkataloger kan tas fram (och har också producerats) vid behov för särskilda sakomrâden, geografiska områden m m eller innehållande kumulerade uppgifter med längre tidsintervall. Huvuddelen av katalogerna sprids genom en riktad distribution, en mindre upplaga säljs i allmänna handeln.

Projektet utvärderades första gången 1976 med övervägande positivt resultat. I miljödatanämndens tidigare åberopade till regerapport ringen 1977 anförde nämnden bl a att verksamheten i projektet MI-20 ”nått ett skede då den kan sägas ha permanent status. I remissbehandlingen av denna rapport tillstyrkte också flera remissorgan permanentning medan andra inte tog ställning. Arbetet har sedan fortsatt som ett led i miljödatanämndens verksampågående het.

Hösten 1979 föranstaltade mil jödatanämnden om en ny utvärdering genom en särskild grupp. Utvärderingen visade svårigheterna av att bedöma verksamhetens ”lönsamhet” i en men kostnads/nyttaanalys pekar entydigt på att en registrering som i omfattar all svensk princip forsknings- och undersökningsverksamhet bör ske i på miljöområdet, permanenta former och att systemet i huvudsak bör baseras de på rutiner som redan finns i projektet MI-20.

I en bedömning av verksamhetens värde måste man också sätta in den i större sammanhang och informationsområdet. Det kan på miljökonstateras att verksamheter av liknande inom slag miljöområdet byggts upp inom en rad andra länder och att man funnit det motiverat att bygga liknande system inom områden i närliggande Sverige. MI-20 kan således ses som en del i ett större av naturlig system informationskällor på miljöområdet.

Databaser med information om har byggts upp i tex miljövårdsprojekt Tyskland, England, Frankrike och Holland. Aven vid EG-kommissionen

228 Allmän miljÖirifb-service

pågår ett arbete med att bygga olika databaser på miljöområdet, bl a en med information om miljöforskning. I vissa länder, tex USA. förekommer en allmän registrering av uppgifter om forskningsprojekt. En sådan registrering har föreslagits beträffande vårt land av forskningsrådsutredningen (SOU 1977:52) och behovet skall utredas ytterligare av delegationen för vetenskaplig och teknisk informationförsörjning (DFI) i samråd med forskningsrådsnämnden. Svenska projektdatabaser inom vissa forskningsområden (teknisk utveckling, byggnadsforskning) finns redan. Bibliografiska databaser med miljövårdsanknytning finns bl a vid K-konsult. En särskild bibliografisk databas finns vid arbetslivscentrum, vilken framför allt är inriktad på arbetslivsfrågor, tex arbetslivets demokratisering.

Utöver det direkta värdet för användare inom Sverige har systemet även ett indirekt värde genom att på sikt kunna bli ett objekt i det

internationella utbytet av informationstjänster.

Spridning av information om forskning och forskningsresultat är ett led i forskningsprocessen. Verksamheten i MI-20 kan här vara viktigt

ett och dess kostnader bör då ses i relation till de totala

hjälpmedel kostnaderna för miljöforskningen.

Miljödatanämnden föreslår sålunda att en verksamhet motsvarande det nuvarande MI-20-projektet med registrering av svensk miljöforskning i fortsättningen skall bedrivas i permanenta organisatoriska former och att statsmakterna ställer resurser till förfogantillräckliga

de härför.

Kostnaden under det första året efter det att mil jödatanämndens planeringsperiod utlöpt, dvs resursbehovet för budgetåret 1981/82, bör beräknas till minst 700 000 kr för motsvarande verksamhet. Detta förutsätter ungefär samma rapporteringsomfattning som fn. Om fler projekt/rapporter kommer att omfattas av rutinerna stiger kostnaderna hos den organisation som får i att centralt hålla samman verksamheten och som svarar för uppgift och driftskostnaderna. Någon fördelning av dessa kostnader i registreringsriktning ”bakåt” mot inrapportörerna kan knappast diskuteras, eftersom dessa ingalunda alltid är identiska med användarna av informationsservicen. Frågan om viss finansiering via användarna berörs däremot i avsnitt 8.2.

För att nedbringa kostnaderna hos inrapportörerna bör man där i förekommande fall söka integrera användningen av den speciella registreringsblanketten i de interna arbetsrutinerna, som ersättning för uppgifter som ändock införskaffas i likartad form.

Vissa organisationer/inrapportörer till MI-20 ger idag ut egna specialkataloger över forskning vilka helt eller delvis gäller miljövårdsområdet. För att öka möjligheterna att rationalisera sådan katalogproduktion och därvid använda rutinerna i det här aktuella systemet bör föras en fortlöpande dialog så att den för databasen ansvariga organisationen vid behov - och mot skälig kostnadstäckning — kan skräddarsy manuella och maskinella rutiner åt vederbörande. Ett alternativ kan vara successiva förbättringar i den katalog eller eventuell annan intermittent, tryckt information, som regelbundet tas

Allmän Iniljdinfb-service 229

fram med stöd av databasen, så att specialkataloger i vissa fall blir obehövliga. Denna effekt torde redan i åtminstone något fall ha nåtts genom den hittillsvarande verksamheten.

Graden av extern användning av databasen SERIX liksom även av de tryckta katalogerna förefaller vara relativt låg, trots det intresse som har uttalats från många håll. Det visar sig framför allt att dessa hjälpmedel är dåligt kända. Detta pekar sålunda klart på att informationsservice bara till en viss gräns kan bedrivas som försöksverksamhet. Det är nödvändigt att enligt en långsiktig plan kunna informera om och ”marknadsföra” en viss tjänst eller ett hjälpmedel som tex den nu aktuella databasen. En specialservice bör också inför användaren kunna sättas in i något bestämt sammanhang dit man naturligen vänder sig för att efterfråga information. En avgränsad specialservice bör förknippas antingen med informationsservice i bredare bemärkelse eller med verksamhet som rör fackområdet i fråga. Förutsättningarna för en sådan marknadsföring av en MI-service bör bli helt annorlunda när verksamheten bedrivs under permanenta organisatoriska former.

En viss osäkerhet ligger i den som kan frivilliga inrapporteringen, bidra till en ojämn Erfarenheterna hittills är täckning. visserligen över lag goda då det gäller samarbetsvil ja i fråga om inrapportering, även om täckningsgraden vad gäller inrapporterande inte år organ fullständig. Det finns emellertid två faktorer, som talar emot att man i nuläget beslutar om obligatorisk inrapportering (med erforderliga, närmare specificeringar av område Det ena skälet är att man bör etc). få erfarenhet just av samarbetet med då servicen kan inrapportörerna bedrivas litet mera offensivt än hittills. Det andra skälet är det nyss nämnda till DFI rörande en eventuell utredningsuppdraget registrering av forskning i större skala. Miljödatanämnden förordar att inrapporteringen tills vidare förblir frivillig.

Hänvisningsservice (allmänt), utbildning m m

MI-REF för MI-referensservice eller är arbetshänvisningsservice namnet på miljödatanämndens ansats att mera systematiskt testa efterfrågan på sådana tjänster och skaffa erfarenhet av vilka frågor som ställs, hur de kan lösas, vilka resurser som behövs etc. Försöksverksamheten, som ännu inte är utvärderad, innebär dels att referensfunktionerna i samtliga MI-projekt sammanförts, dels att vissa nya satsningar görs bl a med särskild datasökservice.

Mycket av vad som sagts i det föregående (kapitel 7) om behovet av hänvisningsservice, eventuellt i kombination med litteraturservice inom det särskilda område som benämns informa- ”toxikologisk tion”, och om möjligheterna att ge sådan service har motsvarande tillämpning också då man breddar infallsvinkeln till att avse miljöområdet i allmänhet. Miljödatanämndens för underlag synpunkter och förslag är emellertid i sistnämnda fall betydligt mera

230 Allmän mil/éiinfo-service SOU l98tlzl4

begränsat och bygger framför allt på erfarenheter från den egentliga projektverksamheten.

Referensservice inom miljöområdet ges idag dels genom allmänna informationscentraler (vilka inte är specialiserade på miljövård utan täcker ett större område, tex medicin), dels betydligt genom organisationer och myndigheter som var för sig svarar för en avgränsad del av miljöproblematiken. Icke tillfredsställda behov av referensservice i dagsläget liksom tillkommande, framtida behov kan teoretiskt täckas på två olika sätt eller genom en kombination av bådadera, nämligen dels genom en utbyggnad av den typ av service som redan finns, dels genom en ny typ av referensfunktion som kompletterar befintliga verksamheter.

Miljödatanämndens hittills relativt begränsade försöksverksamhet under beteckningen MI-REF har varit en sådan kompletterande verksamhet utan direkt motsvarighet hos andra befintliga organisationer.

En MI-REF-verksamhet (eller motsvarande) bör karakteriseras av - om moderna metoder för och kunskap informationsåtervinning informationsförmedling - allmän kunskap om svensk miljövård, i bred bemärkelse - överblick över informationskällor god pâ miljöområdet (personer/ institutioner/myndigheter inom och utom landet inklusive kommersiellt arbetande organ med exempelvis datorbaserad information).

MI-REF ger inte -lika litet som andra referenstjänster- egna saksvar på frågor. MI-REF kan vara en passiv mäklarfunktion som hänvisar frågare till en eller flera informationskällor (dokument, person etc) eller en aktiv mäklarfunktion som förmedlar svaret till frågaren från informationskällan.

MI-REF bör utnyttja dels egna specifika resurser, kontakter och informationskanaler, dels allmänt tillgänglig information. I det första fallet kan det vara fråga om resurser som anskaffats till eller byggs upp inom Ml-REF eller i den organisation i vilken MI-REF-verksamheten ingår, och vilka eljest är svårtillgängliga. Informationskällor tillgängliga hos andra serviceorgan, t ex bibliografiska databaser, kan utnyttjas genom att vederbörande hänvisas dit för sökning eller genom att MI-REF blir ”kunden” och förmedlar svaret till denne eventuellt tillsammans med andra referenser som efterfrågats. Det kan vidare visa sig befogat att en MI-REF-verksamhet, i likhet med vissa vetenskapliga bibliotek, större myndigheter och företag m fl, skaffar eget s k password, dvs tillgång till några databaser.

MI-REF kan vidare innebära problemorienterad service, dvs man skall inom

SOU [980124 A//nzänr›1i(jÖiIr/b-.s0r\ice 231

ramen för tillgängliga resurser tillsammans med frågeställaren bearbeta informations(hänvisnings)frågor inom ett problemområde tex i ett visst projekt som frågeställaren svarar för. En maximal insats härvidlag innebär sålunda en service som arbetar i kontinuerlig dialog med användarna, som följer upp problem och som har resurser och kunskaper att utnyttja de informationskällor som i ett visst fall är lämpliga med hänsyn till användarens hela situation.

En MI-REF-verksamhet bör innebära såväl fysiska tjänster på uppdrag och förfrågningar i det enskilda fallet som åtgärder avsedda

att underlätta för en större krets presumtiva användare av servicen att orientera sig om olika informationskällor och om åtkomst av information. Hit hör kursverksamhet och andra former för utbild-

ning, seminarier, konferenser och publikationer. Detta behandlas separat i det följande.

Behovet av informationstjänster rent allmänt i framtiden får bedömas” som mycket stort. Tekniken och möjligheterna förbättras kontinuerligt vilket i leder till ökad efterfrågan. Samtidigt ökar sig härigenom behovet av bra mekanismer för selektering av all den

som det blir att ta fram.

information möjligt

Hur stort behovet är och blir i framtiden av en specialiserad hänvisningsservice av den typ som prövats i MI-REF är f n svårt att säga - med undantag för det toxikologiska sakområdet där behoven är klart framträdande. Miljödatanämnden har vid starten av försöksverksamheten förutsatt att ett visst behov föreligger. Ingenting har heller under den hittillsvarande försöksperioden talat emot detta. I andra MI-projekt har man tillämpat den principen att söka undvika ”glapp” i verksamheten mellan utvärdering och beslut om eventuell fortsättning. Det är därför rimligt att ekonomiskt och organisatoriskt planera för en fortsatt verksamhet i MI-REF i varje fall även under budgetåret 1981/82. Om den till våren 1981 planerade utvärderingen skulle peka mot att verksamheten kan dras ner eller tills vidare upphöra, bör en successiv avveckling ske.

Ett speciellt behov av hänvisningsservice har kort berörts i kapitel 4. Detta gäller behovet av någon form av referenscentral för mätdata på och liknande, t ex miljöprover. Registreringen bör miljöområdet innebära en beskrivning av aktuella data (dock ej enskilda mätupp-

gifter), information om hur de lagras, tillgänglighet etc. Denna fråga utreds f n på nordisk bas i ett särskilt samnordiskt projekt.

Oberoende av bedömningen vid en viss tidpunkt av art och av referenstjänster på miljöområdet av omfattning speciella typ MI-REF framstår det som angeläget att någon organisation i

samhället har som serviceuppgift

- att användarbehovet beträffande sådana och hur

följa tjänster långt detta möts genom befintligt utbud samt

232 Allmän miljöinfo-service SOU l‘)8U:24

- att vid behov initiera

förbättringar. Det senare kan ske genom att man inom denna organisation själv söker tillskapa och tillhandahålla någon ny tjänst eller att man på lämpligt sätt fäster någon annan organisations uppmärksamhet på behov som framkommit så att dennas insatser om möjligt kan

ökas.

Hänvisningspublikationer är att anse som en integrerad del i en hänvisningsservice. Utöver de publikationer som omnämnts i kapitel

7 i anslutning till toxikologisk information har miljödatanämnden också i vissa andra projekt utarbetat sådana publikationer i form av

provutgåvor eller i mera definitiv form.

De nyss nämnda katalogerna över svensk miljöforskning är en sådan

publikationsserie. Den i kapitel 4 nämnda katalogen över ADB-system på miljöområdet (i projektet MI-06:3) är en annan sådan publikation, vilken till viss del också har som syfte att ge hänvisning till informationskällor. Mil jödatanämnden kommer vidare att inom kort ta fram en uppdaterad och utvidgad version av en tidigare provutgåva betitlad Utländska informationstjänster på miljöområdet (inom ramen för projektet MI-06:5). Vidare kommer en provutgåva att ges ut, som innefattar de uppgifter om svenska informationskällor som inrapporterats till den internationella referensservicen INFOterra i FNs regi (se det följande, projektet MI-22). För det fortsatta arbetet inom miljödatanämnden har man sammanfört olika synpunkter då det gäller vägledande publikationer och planerar sålunda för ett generellt hjälpmedel under arbetsnamnet Vägvisare till miljövårdens informationskällor i Sverige” (kan vara flera olika volymer). Denna publikationsserie avses förteckna och karakterisera olika svenska informationskällor som kan vara användbara i ett miljövårdsarbete. Med informationskälla avses i sammanhanget såväl tryckta publikationer och databaser som organisationer och personer.

Det kan här tilläggas att miljödatanämnden också prövar möjligheten att informera om informationskällor och om utvecklingsarbete med mil jöinformation genom en särskild nyhetspublikation, MI-NYTT (projektet MI-50). Tidskriften har sedan några år tillbaka utkommit med ca 4 nummer per år och upplagan är numera normalt ca 4 000 exemplar med en riktad, kostnadsfri distribution. Bl a erhåller samtliga kommunala bibliotek och hälsovårdsnämnder i landet ett exemplar vardera. Ett större specialnummer om arbetsmiljö och informationsfrågor har getts ut.

Det är angeläget att arbetet med de här nämnda konkreta hänvis-

ningspublikationerna fortsätts i lämplig form även efter det att

miljödatanämndens planeringsperiod utlöpt. Beträffande f n aktuella provutgåvor gäller att utvärdering först bör ske. Innehållet i

publikationerna får vidare successivt anpassas efter användarnas

behov och önskemål.

Miljödatanämnden har även generellt tagit upp frågan om ett

Allmiin miljdir1_/b—.s‘m‘vicc 233

och sålunda — i utred-

publikationsprogram på miljövårdsområdet

- sett den litet vidare än enbart en om

ningshänseende fråga

hänvisningsservice (projektet MI-35).

Projektet har bl a innefattat en inventering och en exemplifierande beskrivning av statliga miljöpublikationer. Av detta utredningsarbete, inte minst inventeringen, kan konstateras att ett stort antal organisationer och personer deltar i den utgivning som f n äger rum. Utöver vad som idag ges ut finns uppenbarligen ett mycket stort antal önskemål från olika personer eller grupper av personer om nya eller annorlunda informationshjälpmedel på miljöområdet i form av publikationer. Det kan vara en resursfråga vad som Det kan också vara så att vissa informationsbehov bör går att tillfredsställa. tillgodoses på annat sätt än genom en publikation.

Behovssituationen kan indelas i - till ett publikationer där det finns en naturlig utgivare (i regel begränsat särskilt område, tex en viss myndighets) publikationer där det inte finns en enda (ensam) tänkbar utgivare.

Till de senare hör framför allt de nyss åsyftade hänvisningspublikationerna samt publikationer som tar upp större sakområden, tex sådana som går tvärsöver flera organisationers ansvarsområden. Miljödatanämnden återkommer i det följande med exempel på en sådan. nämligen den sk miljökvalitetsredovisningen.

menar att någon organisation även i framtiden Miljödatanämnden bör h_a som serviceuppgift att följa användarbehovet beträffande publikationer på miljöområdet och huru detta möts genom befintligt utbud samt vid behov initiera förbättringar. Detta senare kan ske genom att man inom den ansvariga organisationen själv tar fram

någon ny publikation eller att man på annat sätt fäster vederbörandes på behov som framkommit. Förslaget överensstämuppmärksamhet mer sålunda med vad som nyss sagts beträffande hänvisningsservice

inom miljöområdet.

Frågan om lokalisering av tidskrifter på miljöområdet rör varje

bibliotek eller större organisation med sådan litteratur, där man för medarbetares eller externa kunders räkning vill skapa bättre överblick. har i ett särskilt projekt med stöd till Miljödatanämnden biblioteks- och dokumentationsfunktionerna på miljöområdet (projektet MI-23) utvecklat ett hjälpmedel i form av datahanteringsruti-

ner och att tidskriftsförteckningar tas

datorprogram som möjliggör fram och presenteras på ett likartat sätt.

Verksamheten har hittills innefattat biblioteken vid arbetarskydsstyrelsen, livsmedelsverket och naturvårdsverket. Stödet avser främst att underlätta för bibliotekspersonal och dokumentalister vid de tre myndigheterna, när det gäller att lokalisera tidskrifter, men även andra bibliotek bör kunna ha nytta av resultatet, dvs av förbättrade tidskriftslistor.

234 Allmän

mil/öirr/o-.service

De myndigheter som använt de rutiner och program. som utvecklats för tidskriftsredovisning. bör enligt miljödatanätnndens överta uppfattning ansvaret härför fr om budgetåret 1981/82. Man kan utgå från att parterna härvidlag bl a av ekonomiska skäl, väljer att hålla samman verksamheten. I likhet med vad som tidigare sagts beträffande ansvarsfördelningen för projektet med registrering av material i myndigheters akter (jfr avsnitt 7.5.1 och projektet MI-Zl) konstaterar miljödatanämnden att det således behövs en sammanhållen ledningsfunktion. l fråga om praktiska till förslag uppläggning av samarbetslösningar inklusive möjligheten att i förekommande fall avtal över driftansvaret genom lägga m m på någon annan organisation hänvisas till motsvarande beträffande MIförslag projektet 21.

Miljödatanämnden avser även att undersöka behovet av ett mera omfattande hjälpmedel för av tidskrifter lokalisering på miljöområ-

det.

En förstudie kommer sålunda att genomföras som syftar till att underlätta lokalisering av periodika på miljöområdet i hela landet genom exempelvis en förteckning List Miljö” i likhet med vad som finns på vissa andra sakområden. Ett genomförande härav i form av ett avgränsat försök kan därefter bli aktuellt genom miljödatanämndens Om detta arbete försorg. leder till ett positivt resultat, blir det fråga om en verksamhet med ett avsevärt större antal medverkande än de myndighetsbibliotek, som man hittills arbetat med. Ansvaret för och organiserandet av en sådan verksamhet blir en specialfråga, som senare får behandlas särskilt. Den bör kunna lösas oberoende av de förslag som miljödatanämnden i övrigt lägger fram i den här föreliggande rapporten.

Viss kursverksamhet har vidare bedrivits av miljödatanämnden.

Detta har i första hand skett för att förmedla ökad kunskap bland såväl biblioteks- och dokumentationspersonal som bland handläggare och forskae re vid vissa miljövårdsmyndigheter om tillgängliga in- och utländska informationskällor samt att nå ett fördjupat och effektivare av utnyttjande dessa tjänster. I andra hand har eftersträvats att också tillgodose andra intressenters behov av speciella utbildningsprogram om informationssystem och informationskällor på miljöområdet. men Utbildningen kompletterar ersätter inte annan förekommande utbildning.

Som exempel kan nämnas en relativt omfattande grundkurs i miljöinformatik och en introduktionskurs beträffande miljödatabaser på det nordiska datanätet SCANNET. Några av de sistnämnda kurserna har varit

förlagda

till de andra nordiska länderna.

I likhet med vad som

tidigare sagts beträffande området toxikologisk information i kapitel 7 gäller att

generellt utvecklingen inom

dokumentationsområdet fn är mycket intensiv. I och med den allmänt ökande i samhället kommer

datoriseringen allt fler befattningshavare på allt fler att i framtiden få kontakt arbetsplatser med

datorbaserad

informationssökning. Utvecklingen pekar mot upp-

A/Inmrznti(/(iiI1_/b-.sø›'\'ia' 235

byggnad av alltmer sofistikerade system både för litteratursökning

och för direktinformation i sk faktadatabaser. Olika typer av kursprogram i kommer med all sannolikhet att

miljöinformatik

behövas för utbildning och fortbildning av berörd personal. Den

verksamhet som miljödatanämnden hittills bedrivit i projektform

med kurser rörande källor för miljöinformation bör fortsätta och ges fasta organisatoriska former.

En utbildningsverksamhet om informationskällor. såväl datoriserade som andra typer, fordrar överblick över dessa källor. deras användbarhet för olika slags frågor, deras standard, omfattning och begränsningar. Utbildningen måste relateras till användarnas behov och särskilda arbetsuppgifter och kräver viss förtrogenhet härmed. Då det gäller informationskällor i datoriserad form krävs också kompetens på sökningar i respektive databaser.

anser att det i framtiden bör finnas resurser och

Miljödatanämnden ansvar åtminstone hos någon organisation att följa olika användar-

kategoriers behov av utbildning om informationskällor på miljöom-

rådet i allmänhet och hur man söker information i dessa. Beträffande

speciellt toxikologiska informationskällor hänvisas till kapitel 7.

Resurserna bör inkludera möjlighet att pröva och utvärdera olika slag av kurspaket m m och att i förekommande fall hjälpa informationsanvändare att förbättra sina rutiner när det gäller informationssökning. Härutöver kan man tänka sig att intressenter och grupper av intressenter vill köpa särskild utbildning till sin personal rörande informationskällor som här avses. Ett exempel är följande. I samband med den utbildning som givits i miljöinformatik genom miljödatanämndens försorg initierades också försöksverksamhet med datorbaserade Iitteratursökningar hos naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen. Miljödatanämnden har härvid ställt en kvalificerad informatiker till förfogande som handledare vid terminalsökningar hos de båda myndigheterna. Målsättningen för denna uppföljande verksamhet av den tidigare utbildningen har varit att underlätta för myndigheterna att komma i gång med interna informations- och dokumentationstjänster i form av datorbaserade informationssökningar.

Resursbehovet för de bevakningsfunktioner som här sagts och för de aktiviteter som har karaktär av mera allmän informationsservice, blir i första hand avhängigt av dels ambitionsnivån, dels vilka minimiresurser som kan erfordras för att verksamheten skall vara meningsfull.

En faktor som därvid inverkar är vilka befintliga eller tillkommande basresurser i form av fysiska och personella resurser, rutiner och kompetens som föreligger i den eller de organisationer till vilka verksamhet anknyts. För budgetåret 1981/82 föreslår respektive miljödatanämnden att i varje fall 475 000 kr beräknas för nämnda

ändamål enligt följande.

236 A//nzäiz n1i/j()ir1_f0-service SOU 19:40:24

Bevaknings- och vissa servicefunktioner i en verksamhet typ MI-REF, vissa angivna hänvisningspublikationer samt en allmän bevakningsfunktion i fråga om behovet av publikationer på miljöområdet 350 000 kr

Kursverksamhet och viss rådgivning om informationssökning på miljöområdet 125 000 kr

Det har inte varit möjligt i beräkningarna för dessa mycket små verksamheter att söka värdera den toxikologiska del som hittills ingått. I princip borde resursbehovet här således vara något mindre än som ovan sagts med hänsyn till miljödatanämndens förslag i kapitel 7 om en särskild toxikologisk informationsservice.

Miljökvalitetsredovisning

I miljödatanämndens tidigare omnämnda rapport 1977 med vissa

förslag till fortsatt verksamhet med mil jövårdens informationssystem togs frågan om en sammanhållen av periodisk redovisning miljökva-

litet upp. Det nämndes bl a att man särskilt borde pröva förutsätt-

ningarna att i Sverige ge ut en årsbok om miljön med den amerikanska ”Report on Environmental Quality” som förebild. Denna årsbok har under ett tiotal år utgivits av ett särskilt organ, som ingår i det s k presidentkansliet. Det hänvisas här bl a till 2 bilaga

beträffande och remissbehand-

miljödatanämndens tidigare förslag lingen därav. De remissinstanser som närmare kommenterat försla-

get vari princip mycket positiva men en av dem påpekade risken för

dubbelarbete.

Miljökvalitetsredovisning i den bemärkelse som avses här bör skiljas

från med

publikationer miljöstatistik av typ Miljöstatistisk årsbok (se

särskilt avsnitt En förutsätter

5.2.2). god miljökvalitetsredovisning bl a en god miljöstatistik. De båda av slagen redovisning utgör tillsammans ett ”informationspaket”.

Miljödatanämnden bedriver fn en konkret försöksverksamhet med att utveckla en svensk miljökvalitetsredovisning (inom projektet MI-35). Syftet är i princip att ge en bred översikt när det gäller miljösituationen och miljöutvecklingen i landet. En sådan översikt skulle bl a kunna tjäna som underlag vid utformningen av miljöpolitiken.

Några delsyften med en redovisning av här aktuellt slag kommer att anges för användaren. Det skall sålunda poängteras att boken skall utgöra ett komplement till andra publikationer genom att fylla luckor i redovisningen och på så sätt underlätta att svårtillgänglig information förs ut till en större användarkets - att en bok av denna typ kan behövas för att beskriva problem eller förhållanden som berör flera olika organs ansvarsområde

All/niin rni/jÖinfo-service 237

- att värdet för användaren av en samlad miljökvalitetsredovisning behöver prövas.

En viss praktisk erfarenhet av denna typ av arbete har redan hunnit förvärvas genom en gemensam rapport från miljödatanämnden och statens naturvårdsverk till OECD, också utgiven på svenska under rubriken Miljö och miljövård i Sverige 1978.

Det nu pågående projektarbetet innefattar medverkan av ett stort antal experter, fn ett 60-tal, samt ett särskilt publikationsråd med expertis inom olika delar av det aktiva miljövårdsarbetet i landet.

En provutgåva väntas föreligga under hösten 1980. Om utvärderingen av provutgåvan av en svensk miljökvalitetsredovisning av den typ, som här skisserats, blir bör planeras för en kontinuerlig utgivning som positiv, till redovisningar av olika slag och av olika täckningsgrad, som komplement kan förekomma. Det är svårt att redan nu söka bedöma om publikationen bör vara årlig eller ej. Nästa upplaga kan emellertid bli aktuell tidigast under budgetåret 1981/82.

Kostnaden blir beroende av utgivningsfrekvens samt ambitionsnivå vad gäller innehåll och tekniskt uförande m m. En grov kostnadskalkyl pekar på 350 000 —450 000 kr för en utgåva av ungefär motsvarande omfattning som Härvid har hänsyn ej tagits till eventuella intäkter från en provutgåvan. försäljning.

Miljödatanämnden föreslår att någon organisation erhåller uppdrag att bevaka frågan om en sammanhållen svensk miljökvalispeciellt tetsredovisning och att ett belopp om minst 400 000 kr reserveras för att i förekommande fall tas i anspråk för denna uppgift under

budgetåret 1981/82.

Internationellt samarbete

Som tidigare framgått (avsnitt 1.4 och 3.3) är miljödatanämnden

formellt utsedd att vara Sveriges National Focal Point” i det

internationella referenssystemet för miljöinformation, INFOterra,

inom FNs miljöprogram (UNEP).

Det kan erinras om att INFOterra enligt syftena skall ge en förbättrad åtkomst av miljövärdsinformation, i två steg liksom all annan referensservice. Under senare tid har emellertid även diskuterats möjligheten att via de också medverka med direkt informaåsyftade nationella kontaktorganen t ex i form av dokumentkopior. INFOterra är vidare tänkt tionsförmedling att ha en samordnande funktion med andra informationssystem inom FN-familjen. Miljödatanämndens arbete inom INFOterra har också bedrivits under visst samarbete med de övriga nordiska ländernas kontaktenheter. verksamhet härvidlag har inneburit förhållandevis stora Miljödatanämndens aktiva insatser genom att inventera och registrera svenska informationskällor i systemet, genom hjälp till de medverkande, genom förmedling av frågor i båda riktningarna inom systemet. dock huvudsakligen förmedling av frågor

238 Allmiin Ini(/(iii;/‘b-.sc*rvice

SOU l‘).\’ll:Z4

från utlandet till svenska informationskáillor samt slutligen genom deltagande i de internationella rådgivande möten som INFOterra anordnat och i planering av nordiska projektinsatser i syfte att stödja INFOterra.

En fullständig utvärdering av INFOterra kommer att presenteras av organisationen inför 1981 års möte med miljöstyrelsen i UNEP. Sveriges insatser beträffande INFOterra i ett längre tidsperspektiv blir därför beroende av det resultat man härvid kommer fram till. Om detta är positivt bör organisationsformen för lNFOterras svenska kontaktenhet definitivt fastställas. Även med en eventuellt verksamhet blir emellertid utvidgad kontaktenhetens arbete så pass begränsat att den på sikt bör integreras i en permanent organisation. Även här blir resursåtgången beroende av ambitionsnivå. möjlighet att utnyttja andra tillgängliga resurser och personal m m inom den aktuella organisationen. Den minsta tänkbara satsningen härvidlag kan sålunda inte underskrida det belopp som beräknats hos miljödatanämnden för motsvarande verksamhet under nästa budgetår, nämligen ca 190 000 kr.

Miljödatanämnden föreslår att någon organisation övertar miljödatanämndens uppgift att vara nationell kontaktenhet för INFOterra

och att denna organisation erhåller formella

regeringens uppdrag

härtill samt att minst 190 000 kr anslås till

ifrågavarande verksamhet för budgetåret 1981/82.

Val av IR-system

I detta kan det vara att också

sammanhang angeläget något beröra frågan om val står för Information av°IR-system (IR Retrieval,

informationssökningssystem). I sitt program Informationsservice

på miljöområdet har miljödatanämnden sålunda i fall i några utvecklingsarbetet haft att ta ställning till valet av för lämpligt system

informationssökning. Detta gäller bla de i 7 nämnda

kapitel projekten MI-09 (giftinformationscentralens dokumenthantering med tyngdpunkt i viss direktinformation ur MI-10 dokumenten), (försöksdatabasen vid Medicinska informationscentralen,

MIC, inom Karolinska institutets bibliotek med direktinformation från vissa dokument samt

vetenskapliga bibliografiska uppgifter), MI-21 (f n tre deldatabaser med referenser till vissa ärenden/dokument i

,\ ‘AK

myndigheters akter), MI-23 (försöksdatabasen med bibliografiska uppgifter om toxikologisk litteratur). Härtill kommer det i detta

kapitel nämnda projektet MI-20 (databasen SERIX med bibliogra-

fiska uppgifter om och om

forskningsrapporter forsknings- och undersökningsprojekt på miljöområdet).

Beträffande MI-09 kommer att ske först efter erforderlig systemutveckling beslut om datorkapacitet för giftinformationscentralen (minidator). MIC har för MI-10 dels utvecklat vissa egna inmatningsrutiner, dels tagit i bruk ELHILL III för sökningar. Systemet är förebehållet MIC genom kontrakt med National Library of Medicine i USA. För MI-20 och MI-2l används

SOU 19811224 A/I/min Ini[f(iin_/k)—scr1i(' 23‘)

ISIS, varianten lLO, som på sin tid vidareutvecklades för svenska (statliga) användare av Statskontoret. l Ml-23 prövas systemet GOLEM som utvecklats och ägs av Siemens AG.

Det finns ett stort antal IR-system världen över. Flera av dessa är tillgängliga i Sverige f n. Andra används inte (ännu) här. De flesta är under mer eller mindre kontinuerlig utveckling. Några är så i begynnelsen att det är att säga att de bara finns i ett försöksskede eller som en idé. berättigat

Vad saken är dels för de här nämnda

gäller systemlösningar

MI-aktiviteterna, främst MI-20, MI-21 och MI-23, dels systemlös-

sett, för andra. framtida aktiviteter med miljöinningar, principiellt

formationsservice. Följande och erfarenheter bör då

synpunkter

först redovisas, nämligen

- att det finns ett antal generella frågor som bör ställas vid val av

oberoende av om ett system redan finns eller endast

systemlösning, planeras

- att det finns en rad mer eller mindre sofistikerade Inget IR-system. är dock i sig alltid överlägset ett annat. Prestandakraven system måste alltid ses i relation också till eventuella behov av samordning

med andra intressenter, datavolymer, organisation för teknisk

assistans etc.

- att man inte för alltid är bunden till en viss från början vald

även om måste beaktas vid

systemlösning överföringskostnader

eventuellt byte av system - att den som ansvarar för ett system, befintligt eller

organisation

i också bör ha de bästa beslutsförutsättningarna och

planerat, regel bl a kunna se systemet i ett totalt ekonomiskt och organisatoriskt

sammanhang.

Beträffande sådana med miljöinformation, vilka projekt/aktiviteter är helt oberoende av varandra, är det således angeläget att inte i låsa valet av IR-system. Detta bör vara en av de frågor som

förväg skall ha att ta ställning till.

respektive ansvarig(a) organisation(er)

Beträffande aktiviteter med vissa minsta gemensamma nämnare, t ex i om en strukturerad termlista i form av en tesaums, kan

fråga också en gemensam systemlösning vara ergfördel. uppenbarligen

Detta kan att aktiviteterna finns och

uppnås antingen genom

vidareutvecklas inom en och samma eller att

organisation genom flera väljer att frivilligt samarbeta för att uppnå vissa organisationer

En användare, som har behov att söka i flera

rationaliseringseffekter. olika databaser samma fråga, uppnår fördelar om antalet på

kan att två eller flera slås

sökningar nedbringas genom register

samman till en databas. Behovet av sådana förenklade sökrutiner beträffande de här nämnda MI-aktiviteterna bedöms dock som

ganska litet f n.

240 Allmän miljöinfb-service SOU 1980224

Begreppet miljöinformation När man här talar om service inom området miljöinformation, ibland alternativt miljövårdsinformation, kan det vara befogat att

något diskutera vad begreppet rimligen täcker.

Miljökontrollutredningen (MKU), vars arbete ligger till grund för propositionen 1974:46 med förslag om miljövårdens informationssystem (MI). arbetade snarast med begreppet MI och angav genom positiva och negativa exempel vad som borde innefattas i MI. Härigenom skulle ibland uppgifter om miljön och miljöförhållanden av intresse i ett miljövårdsarbete rent formellt kunna ligga utanför MI, tex viss information om naturresurser och naturresursutnyttjande. Andra uppgifter. t ex om miljöfarliga anläggningar, hälso- och miljöfarliga varor eller om forsknings- och undersökningsverksamhet (utan formell specificering), skulle registreras i MI och därigenom ingå i systemet.

Miljödatanämnden arbetar i det här aktuella fallet med utgångspunkt från begreppet informationsservice. Nämnden menar att service är en företeelse som i allt väsentligt är beroende av efterfrågan och sakinnehållet i efterfrågan (jfr avsnitt 7.3.2 beträffande sakinnehållet i den speciella del som är toxikologisk informationsservice). Det kan därför vara en fördel att inte här söka dra upp några formella avgränsningar av det begrepp miljöinformation som kan bli föremål för informationsservice. Eftersom det här bl a rör sig om hänvisningsservice kan det vara en fördel för användaren att man inom de olika verksamheterna strävar efter en bred allmän överblick över informationskällorna. En utgångspunkt bör emellertid vara att servicen främst inriktas mot sådana delar av miljöinformationen som är av betydelse i ett miljövårdsarbete, jfr begreppet miljövårdens informationssystem. Syftet med avnämarnas behov av olika slag av information kan sålunda vara vägledande för hur man i en serviceverksamhet prioriterar mellan olika sakområden inom det bredare begreppet miljöinformation.

Vad som menas med miljövårdsarbete torde bl a angivna exempel på olika lagstiftninskomplex m m i förarbetena till MI kunna ge vägledning om liksom sakinnehållet i de hittillsvarande MI-projekten. Även information om naturresursutnyttjande kan höra hit, i den mån frågorna gäller hälso- och miljövårdsaspekter på t ex grustäkter. uranbrytning, utfiskning av vissa arter etc men däremot knappast de renodlat ekonomiska aspekterna.

En annan sak är emellertid att servicen och inte minst konkreta produkter såsom databaser och publikationer skall kunna innehållsdeklareras” för användaren vid användningstillfället, så att denne vet vad han kan förvänta att få ut inom någon speciell del av området miljöinformation. Här kan det ju också ibland vara en resursfråga vad en produkt innehåller, t ex vilka inrapportörer som frivilligt medverkar till registreringen av miljöforskningen i databasen SERIX.

Miljödatanämnden förordar ett flexibelt miljöinformationsbegrepp

då det gäller informationsservice men förutsätter att varor och

tjänster på området fortlöpande beskrivs på ett för användarna

tillfredsställande sätt.

Allmän Iniljöinfo-.service 241

8.2 av vissa

Organisatorisk anknytning

verksamheter

Miljödatanämnden har i avsnitt 8.1 beträffande en rad olika aktiviteter föreslagit att någon organisation skulle erhålla uppdrag att svara för dessa i framtiden. Det finns inga sådana formella samband mellan de olika aktiviteterna som skulle nödvändiggöra att samtliga ligger inom samma organisation. Som framgått innebär emellertid flera av dem sådana arbetsmässiga samband framför allt vad gäller aktiviteter under rubriken Hänvisningsservice, utbildning m m och det internationella systemet INFOterra, att det förefaller opraktiskt och oekonomiskt att här göra en uppdelning. Här får det i stor utsträckning anses vara fråga om olika sidor av samma sak. Gemensamma basresurser och personal utnyttjas sålunda i dessa fall

bättre inom en och samma organisation. Åliggandet att vara svenskt

kontaktorgan i förhållande till INFOterra är för övrigt redan hos miljödatanämnden integrerat i försöksverksamheten med hänvisningsservice (MI-REF).

Verksamheten med registrering av svensk miljöforskning (MI- ZO-projektet) har en tyngdpunkt i den kontinuerliga uppbyggnaden av databasen men innebär i övrigt i princip en form av hänvisningsservice. Inte heller här någon absolut att föreligger nödvändighet integrera denna verksamhet med andra, som avses i detta kapitel, inom en och samma organisation men vissa fördelar skulle kunna uppkomma.

Arbetet med forskningsregistreringen skulle sålunda i viss mån kunna gynnas av det kontaktnät som byggs upp inom en allmän hänvisningsservice och samtidigt genom sitt kontaktnät kunna förbättra möjligheterna för den renodlade hänvisningsfunktionen. För båda slagen av verksamhet gäller att tillgång till viss datateknisk kunskap, basresurser och rutiner för informationsservice bör vara en fördel eftersom detta medför vissa kostnader att bygga upp och underhålla. Men även möjligheterna att repliera på redan befintliga kontaktnät inom det sakområde frågorna gäller, tex hos en verksamhet som naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen eller tänkbara tvärvetenskapligt arbetande grupper skulle vara en fördel. Svårigheten i det sistnämnda fallet är densamma som påpekats då det gäller den toxikologiska informationsservicen, nämligen att sådana verksamheter är många och av skiftande slag. Det kan därför vara svårt att finna en enda, naturlig anknytningspunkt.

Vad här aktuella aktiviteter skulle de enligt miljödatagäller samtliga nämndens i och för sig kunna läggas till den nya uppfattning för informationstjänster, som därmed organisationen toxikologiska formellt skulle få ett större område för informationsservice än det men som därvid i delar kan repliera på vissa toxikologiska tillämpliga

SOU WSWZ-l

242 Allmän miljöinfo-service

av sina basresurser och rutiner för informationsservice. De egna annan eller

aktuella projekten kan också läggas till någon myndighet

förutsatt att denna får tillräckliga resurser härför. Det

organisation kan också i vissa fall behövas formella åligganden för den organisation det om en informationsservice inte uttryckligen gäller, speciellt

i eller om sakområdet för servicen

ingår organisationens uppgifter sträcker egentliga ansvarsområde. sig utöver organisationens

kan Vid en anknytning till den föreslagna toxikologiska informationstjänsten synpunkter på verksamhetens uppbyggnad, förslag om sättet för finansiering och prioritering av tjänster, översyn m m i kapitel 7 vara tillämpliga, eftersom den enda blir att sakområdet för viss del av förändringen informationsservicen i någon mån utvidgas. Vid en anknytning till någon eller några andra organisationer kan dessa frågor behöva utredas för varje fall. Detsamma beträffande interna arbetsrutiner m m. särskilt gäller i det föregående, vilka i allt väsentligt bygger på Kostnadskalkylerna erfarenheter med en sammanhållen verksamhet, kan miljödatanämndens behöva revideras i det sistnämnda alternativet. Vissa delkostnader ökar om av basresurser innebär dubbelarbete. Andra delkostnader kan uppbyggnad tänkas minska om redan befintlig kompetens inom en annan moderorganisation kan utnyttjas i större utsträckning än vad fallet skulle bli med en till den informationstjänsten. Emellertid är anknytning toxikologiska för mera allmänt inriktad - utöver det sakområdet miljöinformationsservice och eventuella alternativa samordningstoxikologiska- brett och heterogent fördelar svåra att värdera. —Den föreslagna toxikologiska informationstjäninom sitt område, i varje fall motsvarande funktioner som i sten innefattar, MI-REF av användarbehov m m. En anknytning av just jämte bevakning dessa projekt till annan organisation än Toxikologisk informationstjänst borde i så fall innebära att den toxikologiska delen lyftes ut.

Praktiska/ekonomiska skäl talar enligt miljödatanämndens uppfattnärmast för att en till den nya toxikologiska ning anknytning

i första hand bör övervägas, även om andra

informationstjänsten lösningar kan ifrågakomma.

Då det arbetet med en svensk vilket

gäller miljökvalitetsredovisning,

kan komma att bli en verksamhet, får detta emellertid

fortlöpande

anses vara skilt från här avsedda verksamheter. Detta

ganska övriga

arbete bör under alla fristående från de för

omständigheter förläggas miljövårdsarbetet ansvariga organen i samhället och ges tillräckliga

att anlita för medverkan. Här rör det sig inte

möjligheter experter

heller om en informationsservice i form av tjänster,

löpande, daglig

varför när det för denna

speciallösningar gäller ansvarigt organ

aktivitet kan tänkas. En sådan kan vara att en särskild grupp får i

att svara för i med anlitande av fasta

uppdrag publikationen fråga sekreteriatsresurser kontinuitetens skull) i någon verksamhet (för med allmän miljöinformationsservice eller liknande.

och S/l(f.S‘(ll.S‘(’I 243 Smnmmzfim/ling

Sammanfattning och slutsatser

1 Miljödatanämndens verksamhet. Utgångspunkter

för

förslag

I en proposition till 1974 års riksdag (prop 1974:46) föreslogs att riksdagen skulle godkänna för av ett riktlinjerna utvecklingen informationssystem för miljövården. Syftet med detta var system enligt propositionen att med hjälp av bl a ADB-teknik ge myndigheter, organisationer och enskilda tillgång till för reformarbetet på miljöområdet erforderliga data rörande såväl den yttre som miljön arbetsmiljön. Utvecklingsarbetet föreslogs ledas av en miljödatanämnd inom ramen för olika projekt som successivt utvärderas.

Sedan riksdagen bifallit tillkallade förslaget regeringen en grupp personer som tillsammans skulle utgöra Antalet miljödatanämnden. ledamöter är fn 16 och representerar olika intressenter inklusive myndigheter och annan sakkunskap på miljöområdet. Miljödatanämnden har till sitt förfogande ett särskilt kansli som svarar för det löpande arbetet. Statskontoret och statistiska har vidare centralbyrån genom regeringens föreskrifter ålagts att biträda miljödatanämnden. Detta har skett i första hand genom att dessa ansvarat myndigheter för ledning av projekt i vissa fall.

Miljödatanämnden har arbetat sedan den 1 juli 1974. Nämnden får medel för sin verksamhet från kommittéanjordbruksdepartements slag, även om behovet av medel för utvecklingen av miljövårdens informationssystem hittills har behandlats särskilt i respektive års budgetproposition. För nämndens verksamhet har utbetalats ca 28 miljoner kronor t o m budgetåret 1978/79.

Regeringen har föreskrivit att miljödatanämnden nu skall inkomma med en samlad av verksamheten inom redovisning miljövårdens informationssystem och därvid också lämna om förslag inriktning, omfattning och organisation av den framtida verksamheten.

244 och .slutsatser S()U 1980:24 Sammanfattning

[föreliggande rapport lägger miljödatanämnden fram förslag om hur olika delaktiviteter, utvecklade genom nämndens projekt, bör fortleva samt hur behoven i övrigt av informationsservice och av bör mötas. Som en följd härav samordning miljöinformation förutskickas också i det följande att miljödatanämnden som särskilt organ senare kan avvecklas.

Ett första samlat på frågan om informationsunderlag i grepp miljövårdsarbetet och databehandling i miljökontrollen m m togs av statsmakterna för ungefär tio år sedan, då en särskild utredning, tillsattes. Utredningen redovisade miljökontrollutredningen (MKU) sina förslag i betänkandet (SOU 1973:36 och 37) Miljövårdens informationssystem (MI)”. Det blev också dessa förslag som enligt den nyss nämnda kom att utgöra grunden för ett vidare propositionen utvecklingsarbete med MI.

MI borde MKU vissa preciserade krav, nämligen dels enligt uppfylla medverka till effektivitet i det av myndigheter och andra organ hög bedrivna hälso- och dels medge en rationell miljövårdsarbetet, av information Utredningen talade hantering på miljövårdsområdet. därvid om en samordnad hantering av sådan information som har från miljökontrollsynpunkt. Det nämndes speciellt att MI betydelse även skall allmänheten, forskare och andra intresge näringslivet, senter till information om miljöförhållandena och deras möjlighet Den internationella anknytningen betonades också. förändringar.

MKU hade relativt inventerat och diskuterat ett antal ingående sakområden som borde omfattas av MI. Med hjälp av i första hand Statskontoret hade i flera fall också fört utvecklingsarutredningen betet - förstudier fram till att ett steg längre genom nya rutiner hantera information, i med av ADB-teknik. Detta kunde regel hjälp data som redan på papper, t ex mätuppgifter i gälla togs in manuellt, fastställda kontrollprogram från miljöfarliga författningsenligt Det kunde också innebära förslag till ”ny informaanläggningar. tion”, tex att man i MI borde registrera referenser till svenska forsknings- och undersökningsprojekt på miljövårdsområdet.

Mot bakgrunden av de närmare riktlinjer som getts i propositionen

av inklu- 1974:46 för utvecklingen miljövårdens informationssystem sive hänvisningar till miljökontrollutredningens förslag kan miljödatanämndens i dessa delar sammanfattas på följande sätt uppdrag - att konkret utreda förutsättningarna för en samordnad insamling av s k basdata för att de förändringarna i följa långsiktiga miljön

SOU l98():24 Sanmmnfarming och .slutsatser 245

- att pröva och i förekommande fall arbeta vidare med de delprojekt som MKU föreslagit för utvecklingen av MI - att följa utvecklingen och ta initiativ till nya bl a vad gäller projekt, informationsservicen på området, för att de allmänna främja intentionerna bakom MI.

En kort redovisning av miljödatanämndens verksamhet i dessa hänseenden lämnas i avd I i denna rapport. Härav framgår också hur långt olika delaktiviteter har förts, vilka som redan avrapporterats och i förekommande fall lett till resultat, samt vilka som fortsätter tills vidare. Det hänvisas även till en tidigare rapport från miljödatanämnden till regeringen (1977) med rubriken ”Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)” samt remissyttranden häröver. Det skall vidare nämnas att i samband med miljödatanämnden rapporten också hemställde att en särskild utredning borde komma till stånd avseende toxikologisk informationsservice med inriktning på miljöfrågor och hälsoaspekter. Ett uppdrag inom denna ram lades på miljödatanämnden genom beslut av regeringen i maj 1979 att redovisas tillsammans med om informaövriga förslag miljövårdens tionssystem.

När miljödatanämnden därefter i avd II lägger fram förslag beträffande mil jöinformationen i framtiden sker det mot bakgrunden av bl a följande - att en samordning av basdata beträffande den yttre miljön kommit till stånd efter förslag från nämnden genom etablering av programmet för miljökvalitetsövervakning med statens naturvårdsverk som ansvarig organisation - att ett grundläggande utvecklingsarbete beträffande hanteringsrutiner m m fullgjorts i fråga om flera av de av MKU skisserade, mera omfattande administrativa ADB-systemen för miljödata - att de större centrala myndigheterna på mil jövårdsområdet är mera medvetna än tidigare om såväl de möjligheter som de problem ADB-tekniken kan medföra i verksamheten och strävar efter att bygga upp en egen kompetens på området - att frågan om ADB i statsförvaltningen, allmänt sett, nyligen gåtts igenom av statsmakterna som också här givit principiella riktlinjer om ansvar och ansvarsfördelning - att den i MKUs förslag skisserade informationen inom olika delområden i MI i den fortsatta projektverksamheten kunnat brytas ner i mindre, sinsemellan ofta olikartade delar och analyseras för sig med hänsyn till bl a samordningsbehovet - att även i övrigt värdefulla erfarenheter och idéer framkommit såväl i den direkta försöksverksamheten som genom impulser utifrån

246 Sammtmfarming och slursatser

— att den av miljödatanämnden tidigare särskilt påtalade frågan om behovet av toxikologisk informationsservice numera kunnat utredas mera ingående av nämnden.

2 Miljödatanämndens paketlösning

Miljödatanämndens förslag innebär ett antal dellösningar som tillsammans bedöms möta rimliga behov av samverkan och samordning av rutiner för hantering och redovisning av miljödata samt av informationsservice i övrigt på miljöområdet. Det bör dock tilläggas att kvalificerad informationsanalys inom det toxikologiska området (riskutvärderingar av kemiska ämnen) under lång tid framåt kommer att begränsas av brist på tillgänglig expertis trots att sådan verksamhet framstår som ett angeläget samhällsintresse.

Det väsentligt nya i miljödatanämndens förslag i övrigt är en skisserad statlig organisation ”Toxikologisk informationstjänst”, som också avses innefatta den nuvarande giftinformationscentralen. Förslaget innebär en samlad satsning på informationsunderlag för bl a beslut om åtgärder mot de s k kemiska riskerna. Samtidigt kan verksamheten till vissa delar bygga vidare på projekt som utvecklats av miljödatanämnden. Mer om förslaget beträffande denna informationsservice om kemiska ämnens egenskaper och effekter m m kommer längre fram i texten.

Bilden på nästa sida åskådliggör miljödatanämndens samlade för-

slag. Den visar ett antal verksamheter av betydelse för vad som hittills

benämnts miljövårdens informationssystem (MI), men med fördelning på olika ansvariga organisationer. Samma verksamheter eller delar därav kan också tänkas utgöra komponenter i andra informationssystem. Förslaget innebär följande (jfr staplarna på bilden).

Vissa frågor om samordning inom omrâdet miljöinformation bör enligt miljödatanämndens mening kunna innefattas i de allmänna uppgifter som ligger på centrala statliga rationaliseringsorgan, dvs i detta fall statskontoret. Denna myndighet har sålunda redan idag ansvar för övergripande frågor om samordning av ADB inom (den civila) statsförvaltningen i stort. Frågan om rationalisering och ADB i statsförvaltningen vad gäller det samlade myndighetsansvaret kommer även att aktualiseras hos riksdagen genom en inom proposition kort. Miljödatanämnden grundar sina förslag på nu gällande instruktioner för myndigheterna.

När miljödatanämndens verksamhet upphör, finns knappast behov av något organ med särskilt sektorsansvar för ADB-samordning

Sammanfatming och slutsatser 247

MIl,.J()DATAN/XMNDENSFORSLAG

verksamhet unsvurig

samordning av ADB Statskontoret

officiell miljöstatistik SCB

Ml—Ul:l SNV. lst _

MDN-projek med an_ uppffi-ljn’

”Ch

knytning till viss(a) Vd_“°'

I d l “m myndighet(er) Ar “”eCk3 95P Pr°J9k1 myndighet — — — -

i j j j j - j j — á j andra pitgacnde cl. framtida .. verksamheter betr miljöinfor- Arcsp mation inom en organisation mynmghet utveckling - - 2 _ j _ — _ — i 2 D

PMK SNV

EpP cl motsv (utredning) -

toxikologisk informationsservice TOXIT inkl vissa MDN-projekt

TOXIT allmän miljöinformationsservice

baserad pâ vissa MDNnprojekt ‘_‘“ ‘f”d”

organisationer

SCB statistiska centralbyrån MDN miljödzttzinamnden MHlI:l data i tillsynen enl miljöskyddslagen SNV statens naturvârdsverk lst länsstyrelserna PMK programmet för miljökvalitetsövervakning EpP el molsv syftar på ett övervaknings- och undersökningsprogram betr miljöfaktorer och människors hälsa TOXIT den föreslagna statliga organisationen Toxikologisk informationstjänst Anm, Fyllda staplar visar var beslut erfordras om verksamheten som sådan och/eller om ansvarig organisation.

248 Sammanfattning och slutsatser

för omrâdet som också i fråga om speciellt miljöinformation, sakinnehåll är både omfattande och olikartat. Miljödatanämnden har inte heller underlag för att nu föreslå någon formell reglering, t ex en särskild förordning med regler för informationsbehandling inom nämndens ansvarsområde. För speciella slag av miljödata såsom analysuppgifter från miljöprover kan utvecklingen, inte minst genom ett pågående nordiskt samarbete, dock aktualisera behovet av ökad standardisering av ADB-rutiner jämte behov av nationellt ansvariga organ härför. Sådana frågor bör i framtiden kunna lösas via befintliga fackmyndigheter med hänsyn bl a till vilka som har största behovet av att också kunna mätdata m m från de andra nordiska utnyttja länderna.

Erfarenheten visar i övrigt att ett nära samarbete mellan dem som med miljödata är en förutsättning för producerar/använder register att eventuella samordningsbehov skall kunna konkretiseras och resultera i gemensamma förslag till riktlinjer el dyl. Arbetet kan liksom hittills bedrivas frivilligt och i första hand grundas lämpligen på erfarenhetsutbyte. Statsmakterna bör emellertid uttala att statskontoret noga bör följa utvecklingen av ADB-systemen på miljöområdet. En inventering som miljödatanämnden låtit göra visar att mellan 100 och 200 sådana system, enbart inom statlig verksamhet och hos närmare ett 50-tal olika organ, kan vara av intresse i ett miljövårdsarbete. Det bör emellertid samtidigt betonas att utvecklingen inom vissa delar av området har gått mot en koncentration av ansvaret till färre organ. Detta gäller sålunda särskilt statens naturvårdsverk, som numera bl a kan samordna de delaktiviteter och data vilka ingår i programmet för miljökvalitetsövervakning.

Miljödatanämnden föreslår att det tidigare principbeslutet enligt

propositionen 1974:46 om en officiell miljöstatistik ligger fast och att

statistiska centralbyrån (SCB) får det formella ansvaret för en sådan permament verksamhet. Det förutsätts att miljövårdsmyndigheter och andra bidrar med underlag till statistikredovisningar inom ramen för sina resurser och med stöd av planer som successivt tas fram. Vid sidan av den officiella statistiken kan annan statistisk redovisning eller bearbetad information med uppgifter om miljöförhållandena ges ut av andra än SCB. Att ansvaret för den officiella miljöstatistiken ligger hos ett organ, SCB, innebär emellertid ökade möjligheter att samverkansbehov och att ta initiativ till samordning av upptäcka rutiner beträffande olika mätdata rn m.

Sådana projekt, som startats eller vidareutvecklats av miljödatanämnden och som speciellt berör rutinerna i någon myndighets verksamhet, bör övergå helt till denna vid lämplig myndighet

Sanzmzuifarrning och .slutsatser 249

Så har tex redan skett statsmakternas beslut med tidpunkt. enligt för data i tillsynen enligt miljöskyddslagen, ehuru ADB-systemet endast ett begränsat antal länstyrelser ännu så länge deltar. Naturvårdsverket ansvarar för systemet som sådant. Ansvaret för rörande information om arbetsmiljön och om pågående projekt livsmedel bör nu kunna överföras från miljödatanämnden till livsmedelsverket. Nämnden har arbetarskyddsstyrelsen respektive vidare för del avslutat viss hjälp, via Statskontoret, till egen rörande systemutveck-

produktkontrollnämnden/naturvårdsverket

för det s k En annan registrering som sker med ling produktregistret. avfall. Naturvårdsverket, som stöd av författning gäller miljöfarligt skall administrera tillämpningen härav, får ett begränsat projektstöd från som också enligt denna författning skall ge miljödatanämnden, formulär för registreringen. Föreskriften blir inaktuell synpunkter på om miljödatanämnden upphör. Något behov att sätta in ett annat i stället beträffande denna detalj föreligger knappast.samrådsorgan En intar med flera registrerande intressenter. mellanställning projekt Om verksamheten inte klart kan hänföras till mera allmän extern informationsservice, bör även här ta över ansvaret men parterna tillsammans besluta om förläggning av driftansvaret, erforderliga etc. Detta för ett av mil jödatanämnden styrgrupper gäller exempelvis utvecklat mindre för av tidskrifter i biblioteken program registrering hos och för en numera väl etablerad några miljövårdsmyndigheter verksamhet med av visst material i myndigheters akter. registrering Här bör även att utöka antalet medverkande enheter/ möjligheten myndigheter bevakas.

När det gäller andra pågående verksamheter som ej utvecklats under eller framtida sådana verksamheter beträffande MI-projektrubrik miljöinformation inom en organisation föreslår miljödatanämnden Detta gäller såväl statliga som andra organisationer ingen ändring. som tar fram eller sammanställer uppgifter eller på nya uppgifter annat sätt hanterar ett ”stycke information” av intresse i ett mil Det primära ansvaret för informationshanteringen jövårdsarbete. ligger här på vederbörande organisation.

I bilden med förslag till paketlösning för miljödatanämndens i framtiden har som en särskild stapel angivits det miljöinformationen tidigare nämnda programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK). Detta har sålunda en central betydelse när det gäller uppgifter om den allmänna miljön, speciellt naturmiljön. Flera myndigheter/ forskargrupper medverkar med data till programmet som samordnas naturvårdsverket. Verket strävar också efter att samordna genom data i den s k vilket på sikt bör bidra till bättre recipientkontrollen, möjligheter att helheten i fråga om miljötillståndet. Programbelysa

250 och slutsatser Sammanfarrning SOU WNlkZ-l

met är emellertid såtillvida begränsat att det inte upptar data direkt hänförliga till människor. Miljödatanämnden har här tidigare (i annat sammanhang) framfört tanken ett på kompletterande epidemiologiskt program (EpP), där bl a vissa erfarenheter från arbetet med PMK kunde tillgodogöras.

EpP eller någon annan motsvarande, sammanhållen aktivitet kunde

lämpligen utgöra såväl ett som ett övervaknings- undersökningsprogram beträffande miljöfaktorer och människors hälsa. Det bör också betonas att de är annorlunda vetenskapliga problemställningarna än den vetenskapliga basen för PMK. Ett omfattande utredningsarbete måste sannolikt föregå tillkomsten av ett program som här avses. Det bör emellertid också noteras att hithörande frågor börjat uppmärksammas alltmera och att statliga kommittéer och andra arbetsgrupper på skilda håll skall eller kan tänkas komma med som förslag preciserar behov av resurser och inom det här aktuella åtgärder området. I regeringens proposition 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m rn betonas likaså de epidemiologiska frågorna. Miljödatanämnden har själv bidragit med visst arbete, inom ramen för av MI. Med till den utvecklingen hänsyn splittrade bild som området f n uppvisar och de resurserna begränsade påtalar nämnden risken för att framtida faller mellan två stolar. förslag Miljödatanämnden understryker också att ett tänkt miljövårdens informationssystem inte blir fullgott så länge informationsunderlaget för bedömning av inverkan miljöfaktorers på människors hälsa är ojämnt eller När det bedöms obefintligt. möjligt att en systematisk, samlad ansats på det nationella planet kan bidra till bättre information/kunskap härvidlag, bör en sådan komma till stånd, som ett epidemiologiskt program eller på annat lämpligt sätt.

Särskilda resurser för informationsservice

på miljövårdsområdet ingår som en integrerad och del i betydelsefull miljödatanämndens samlade lösning för den framtida detta

informationsförsörjningen på

område. Resurserna skall andra resurser som redan komplettera finns, ehuru uppdelade och helt Detta den otillräckliga. gäller särskilt toxikologiska informationen i vid bemärkelse. Informationsservice innebär här till olika hänvisning informationskällor, slag av informationsbearbetning m rn samt av avnämarnas behov bevakning jämte möjligheter att ta initiativ till förbättringar.

Den nya organisationen avses inte Toxikologisk informationstjänst ha några formella men kan indirekt bidra till samordningsuppgifter och minskat dubbelarbete samordning bl a genom god överblick över informationskällor och över sådana pågående eller verkplanerade samheter som leder till ny information. Verksamheten i toxikologisk

Summmlfamzing och .s/ursarser 251

Toxikologisk informationstjänst förutsätter att kontakter och samarbetsrutiner kan byggas upp med myndigheter, forskare, informationscentraler m m inom landet men också att resurser utomlands genom avtal eller på annat sätt bättre kan nås av svenska användare. Ett internationellt samarbete beträffande toxikologisk information kan härigenom främjas.

Vissa andra aktiviteter med informationsservice som utvecklats av miljödatanämnden men som ej specifikt avser det toxikologiska området, bl a den sedan flera år pågående registreringen av svensk mil jöforskning, föreslås fortsätta i fastare organisatoriska former. De skulle kunna läggas till den nya organisationen för toxikologiska informationstjänster, som därmed formellt skulle få ett större område för informationsservice än det men som därvid toxikologiska i tillämpliga delar kan repliera på vissa av sina egna basresurser och rutiner för informationsservice. De aktuella projekten kan också läggas till någon annan myndighet eller institution förutsatt att denna får tillräckliga resurser härför. Det bedöms att i första hand praktiska/ekonomiska skäl talar för den förstnämnda organisatoriska lösningen. - Arbetet med en svensk som miljökvalitetsredovisning, kan komma att bli en fortlöpande verksamhet, anses vara ganska skilt från övriga här avsedda verksamheter och bör förläggas fristående från de för miljövårdsarbetet ansvariga organen i samhället och ges tillräckliga möjligheter att anlita experter för medverkan.

Samtliga här åsyftade förslag bör träda i kraft den l juli 1981. Miljödatanämnden kan därvid upphöra med sin verksamhet från samma tidpunkt.

Med hänsyn till miljödatanämndens karaktär av utrednings- och utvecklingsorgan bedöms det som en klar fördel att vissa aktiviteter nu kan överföras till permanenta organisationer inklusive den

föreslagna toxikologiska informationstjänsten. De kan härigenom

planeras och drivas på ett mera ändamålsenligt sätt än som försöksverksamhet. Å andra sidan har koncentrationen av utvecklingsresurser till ett organ, utan andra uppgifter än att svara för genomförande av sådana projekt och för initiativ till nya rutiner och hjälpmedel för miljöinformationen, otvivelaktigt inneburit fördelar. Oberoende av om man i framtiden talar om ett miljövårdens eller - anser närmast att informationssystem ej miljödatanämnden själva benämningen numera kan utgå - så kommer utvecklingen då det gäller miljöinformation och teknik för att hantera densamma att fortgå i snabb takt. Resurser för framförhållning och utveckling för ett effektivt utnyttjande av miljöinformation kommer att behövas

252 SammmzfaItmng och slutsatser

också i även om ansvaret blir fortsättningen, uppdelat på flera händer.

3 Mer om att inrätta

förslaget Toxikologisk informationstjänst (TOXIT)

Att utnyttja information är en befintlig toxikologisk nödvändighet med tanke dels de som finns på begränsade undersökningsresurser inte bara i vårt land utan totalt i världen, dels med tanke de på utomordentligt stora kostnaderna för att ta fram ny information åtminstone om man skall få en samlad bild av exempelvis en viss kemikalies egenskaper och effekter.

Det är för många svårt att finna relevant information om kemiska ämnens eller produkters och risker, att förstå innehållet i egenskaper den vetenskapliga dokumentation som finns och att värdera riskerna. Möjligheterna att erhålla eller på konsultbasis med dessa köpa hjälp arbetsuppgifter är och för begränsade många i praktiken nästan obefintliga.

Miljödatanämndens förslag om en särskild satsning på toxikologisk informationsservice avser att en del av dessa brister och öka avhjälpa möjligheterna att få fram information. De tillkommande resurserna bör dimensioneras och inriktas så att de leder till ökad effektivitet i redan pågående miljövårdsarbete. De skall också innebära en höjd ambitionsnivå särskilt i den meningen att gällande bestämmelser om skydd mot kemiska risker, genom bättre informationstillgång, skall kunna tillämpas och bättre än hittills, inte minst fungera vad gäller näringslivets ansvar för förebyggande åtgärder.

En förbättrad toxikologisk informationsservice inom landet bör på sikt leda till en bättre miljö.

Toxikologisk informationstjänst (TOXIT) bör tills vidare fungera som självständigt statligt organ med verksamhet som i princip innebär att tillhandahålla och ta uppdrag i informationstjänster samband därmed (servicemyndighet) men ej myndighetsutövning.

Man har anledning räkna med att verksamheten i Toxikologisk informationstjänst i likhet med viss annan statlig service/konsulthjälp på sikt i ökande kommer att vara finansierad av enskilda utsträckning användare eventuellt jämte andra intressenter. Medelsbehovet för den nya verksamheten är av storleksordningen 6-8 milj kr per år under de första åren. Häri också en ingår fortsättning på några aktiviteter som utvecklats av miljödatanämnden. Därtill

kommer_

.SmnnzaI1_/artning och .sIursur.ser 253 SOU 1980124

kostnader för den del som är giftinformationscentralen (GIC). De uppgår fn till ca 2,5 milj kr.

av resurserna i Toxikologisk informationstjänst bör Användningen av såväl vad gäller sakområden som servicetystyras efterfrågan per.

Genom bl a en omfattande kartläggning av behovet av toxikologisk informationsservice har fått fram en bild av miljödatanämnden intressenter/avnämare, sakomåden i servicen och typer av informasom är aktuella. Man talar här om litteraturservice, tionstjänster service beträffande sammanställhänvisningsservice, nyhetsservice, ningar i fråga om uppgifter ur litteraturen m m och riskutvärderingar basis av sådana samt service beträffande kortare frågor i på uppgifter såväl akuta som andra situationer. Detta ses i förhållande till resurser för informationsservice”, som är ojämna och befintliga otillräckliga.

i stort sett dagens situation, men med Behovskartläggningen speglar vissa blickar framåt. Det finns sålunda flera faktorer som pekar på att t ex trycket från myndigheternas sida på näringslivet att söka leva upp till intentionerna bakom lagstiftningen kommer att öka påtagligt under de närmaste åren. Samtidigt kan det här vara fråga om en växelverkan: en informationsservice kan fungerande toxikologisk vara en förutsättning för myndigheternas möjligheter viktig praktisk att ställa krav på näringslivet och att utöva en effektiv tillsyn, speciellt genom regionala och lokala organ.

Inom informatinnstjänst bör en successiv kapacitets- Toxikologisk ske och olika servicetyper undan för undan introduceras uppbyggnad i verksamheten måste viss enligt en föreslagen treårsplan. Samtidigt flexibilitet finnas med hänsyn till de erfarenheter som görs. GICdelen föreslås ingå i verksamheten redan från början.

För har miljödatanämnden formulerat vissa principer finansieringen som bygger på dels att samhället genom medelstilldelning garanterar och fortbestånd av verksamheten, dels att de som uppbyggnad använder verksamhetens i lämplig utsträckning bör betala tjänster för den service i främst med som ges. För uppdrag egentlig mening, sammanställningar och riskutvärderingar, bör avgifter utgå efter som successivt fastläggs. Det föreslås särskilda riktlinjer för grunder under kapacitetsuppbyggnadsperioden. Under denna tid avgiftsuttag förutses förhållandevis intäkter i verksamheten. Prioribegränsade av resursernas användning i förhållande till användarnas tering önskemål och fördelning på olika uppdrag kan komma att bli en

254 Sammanfattning och slutsatser S()U 1980:34

besvärlig fråga. Erfarenheterna under den första uppbyggnadsperioden får ge vid handen om särskilda normer eller regler erfordras härför.

En bör få i uppdrag organisationskommitté att lösa vissa praktiska/ organisatoriska detaljfrågor innan verksamheten startar.

Betydelsen av samverkan med andra, såväl organisationer som personer, har betonats i det Utöver att de föregående. förslaget tillkommande resurserna bör sammanföras med giftinformationscentralen diskuterar miljödatanämnden möjligheten av ytterligare ett

anknytningssteg, nämligen till ett bibliotek (Karolinska institutets

bibliotek med den medicinska informationscentralen), det blivande statens miljömedicinska laboratorium (SML) eller produktkontrollnämnden. Det senare alternativet avvisas. av de båda Inget förstnämnda anses aktuellt f n.

Även om utredningsarbetet nu enligt miljödatanämndens mening förts så det är och långt rimligt möjligt som grund för statsmakternas beslut om inrättande av Toxikologisk måste informationstjänst erinras om att här finns vissa osäkerheter rörande den framtida utvecklingen. Miljödatanämnden föreslår att en översyn av verksamheten görs 5 â 6 år efter driftstart varvid bör alla relevanta ingå förhållanden för verksamheten såsom hur saminternorganisation, verkan och avtal med utomstående m m. Verksamhetsförfungerar men och frågan om i annan anknytning ytterligare något steg till organisation bör också ingå, varvid alternativet med en anknytning till SML särskilt bör prövas.

Mi/jödatanämnden föreslår bl a - att särskilda resurser avsätts för bättre möjligheter till information om de kemiska riskerna och att dessa resurser tillsammans med den nuvarande giftinformationscentralen bildar organisationen Toxikologisk informationstjänst - att några andra aktiviteter med informationsservice på miljöområdet i stort, vilka utvecklats av miljödatanämnden, fortsätter i fasta organisatoriska former - att ansvaret för övriga av miljödatanämnden utvecklade hanteringsrutiner för miljöinformation eller andra projekt övergår till respektive myndighet - att dessa förslag genomförs från och med den 1 juli 1981 varvid miljödatanämnden samtidigt upphör.

Stmzmary and C(mclu.si()/Ls‘ 255

and Conclusions

Summary

1 of the Swedish Council of Environmen-

Operations

tal Information. Starting points for proposals

According to a proposal made in the 1974 session of Parliament

(Government Bill 1974:46), Parliament would approve the guidelines

for the of an information for environmental development system One aim of this system, as stated in the Bill, was to make protection. use of computer technology to give government agencies, interest organizations and private persons the data they needed to help implement reforms not only in the external but also in the internal (working) environment. The development work would be put in charge of a body to be called the Swedish Council of Environmental Information the Environmental Data (Miljödatanämnden, literally Board), within the framework of various projects to be acting evaluated successively.

After Parliament approved of the proposal, the Government summoned a number of persons who would constitute the together Council of Environmental Information. At present the Council has 16 members, who represent different interested parties, among them government agencies and other expertise in the environmental field. The Council is served by a separately established Secretariat, which answers for the work. In addition, under directives issued day-to-day by the Government, the Swedish Agency for Administrative Development (SAFAD) and the Central Bureau of Statistics have been enjoined to assist the Council of Environmental Information. The principal form that such assistance has taken is for these agencies to assume for the management of certain projects. responsibility

The Swedish Council of Environmental Information has been since 1, 1974. It receives funds for its operations out of operating July the committee appropriation voted for the Ministry of Agriculture, even though the need of funds for development of the Environmental Information has so far been separately treated in each year’s System

256 Summary ana Conclusions

Budget and Finance Bill. About SKr 28 million of these appropriations have been used to pay for the Council’s operations up to and including the I978/79 fiscal year.

The Government has prescribed that the Council of Environmental Information now submit a collated report of operations within the Environmental Information System, and in so doing also furnish proposals about the thrust, extent and organization that future operations should take.

In this report the Council of Environmental Information puts forward proposals on how various detail activities, developed through the Council’s projects, should be kept in being, as well as on how other needs for information service and the coordination of environmental information should be met. In consequence hereof it is also premised in the following that the Council may be later phased out as a separately constituted body.

The legislative and executive branches of government first took a consolidated hold on the question of information inputs in environmental protection work and data processing in environmental control etc. about ten years ago, when a special investigating body, the Environmental Control Committee (MKU), was appointed. The committee accounted for its proposals in the command paper (SOU 1973:36 and 37) entitled “The Environmental Information System (Miljövårdens informationssystem, MI). It was also these proposals which pursuant to the Government Bill mentioned above came to lay the foundation for further development of MI.

According to MKU, the Environmental Information System (MI) ought to satisfy certain criteria: to promote specific first, high-level efficiency in the health- and environmental-protection work conducted by government agencies and other official bodies; and second, to permit a rational handling of information in the field of environmental protection. In this connection MKU talked about a coordinated handling of such information as has importance when seen from the environmental control aspect. Special mention was made of an added duty to be entrusted to MI, namely to provide the business community, the general public, scientists, researchers and other interested parties with a facility for obtaining information about environmental conditions and their changes. was also put Emphasis on the international connection.

MKU had more or less exhaustively inventoried and discussed a number of subject matter areas which MI ought to encompass. Aided

Summary and Conclusions 257

chiefly by the Swedish Agency for Administrative Development (SAFAD), the committee had also carried the development work a step farther in several instances -through pilot studies leading up to new routines for handling information, usually by means of computer technology. This could apply to data which was already taken in manually, on paper, e.g. parameters in statutorily laid-down control programs from production plants dangerous to the environment. It could also imply proposals for ”new information”, e.g. that references should be registered in MI to Swedish research and investigative projects in the environmental protection field.

Considered against the background of the more detailed guidelines given in Government Bill 1974:46 for development of the Environmental Information System, including references to proposals made by the Environmental Control Committee, the assignments of the Swedish Council of Environmental Information under this head may be summarized as follows: to analyse in Concrete terms the prerequisites for coordinated collection of baseline data, in order to follow long-term changes in the environment: - to test and, where to work further on those appropriate, subprojects which MKU has proposed for the development of MI; - to and take initiatives for new keep up with developments projects, for instance as regards information services in this field, in order to promote the general intentions behind MI.

A brief account of the Council’s operation in these respects is given in section I of this report. This section also makes clear how far different detail activities have been carried, which activities have already been reported on and (where appropriate) have led to results, and which will be kept in being until further notice. Reference is also made to an earlier report which the Council of Environmental Information sent to the Government (in 1977) under the heading, ”Continued Activity with the Environmental Information System (MI)”, together with the submission briefs giving views and comments on this report. In connection with the report, moreover, the Council asked for a special inquiry to be made into the provision of a toxicological information service concentrating on environmental issues and health aspects. By decision of the Government in May 1979, the Council of Environmental Information was mandated to undertake an assignment within this framework and to report on it together with other proposals on the Environmental Information System.

Hence when putting forward, in section II, its proposals concerning

258 Summary ana (0/tc/u_ti(m.s‘ SOU l‘)Nll:3-l

environmental information in the future, the Council does so against the following background: — that a coordination of baseline data about the externalenvironment has been achieved upon the Council‘s recommendation. through establishment of the program for monitoring of environmental quality, with the National Environment Protection Board as responsible organization; — that fundamental development work on handling routines etc. has been completed with regard to several of the MKU—outlined. more comprehensive administrative EDP systems for environmental data: — that the larger central government agencies in the environmental protection field are more aware than before of the possibilities as well as the problems computer technology can pose for their operations, and are striving to build up their own competence in this area; ~ that the question of EDP in the civil service, seen generally, was recently reviewed by the state authorities (Parliament and Government), who have also issued basic guidelines defining responsibilities and allocating them; — that with regard to the future project work it was possible to break down the information outlined in MKU’s proposal within different subsectors of MI into smaller, often mutually dissimilar parts and to analyse these separately, having regard to such things as the need for coordination; — that other valuable experiences and ideas have emerged both in the project work and through impulses coming from the outside; —- that the Council of Environmental Information has now been able to penetrate more thoroughly the question to which it had earlier called particular attention, namely the need for a toxicological information service.

2 The Councils package solution

The proposals put forward by the Council of Environmental Information imply a number of partial solutions. which taken together are deemed to meet reasonable needs for collaboration and coordination of routines for the handling and documentation of environmental data, as well as for other information services in the environmental field. It should be added, however, that professional analysis of toxicological information (risk assessments of chemical substances) will be limited for a long time to come by a shortage of available expertise, even though analysis of this kind stands out as a vital public interest.

and (I0/1c‘lu.sim1.s‘ 259 Summur_\

Otherwise, the essentially new feature of the Council’s proposals is the concept of a governmental organization to be known as the

”Toxicological Information Service. which is also meant to include

the present Poison Information Centre. The a proposal signifies concerted commitment to information for various

inputs purposes,

notably decisions on measures against the so-called chemical risks. At the same time certain build further parts of the operation on projects that the Council has More about

developed. the proposal concerning

this information service on the properties and effects of chemical substances will be given later on in the text.

The picture on the next page illustrates the package of proposals put

forward by the Council of Environmental Information. It shows a number of operations which bear upon what has so far been termed the Environmental Information but this time with System (MI), allocation among different responsible The same organizations.

operations or parts thereof may also be thought of as making up

components of other information This combined systems. proposal

has the following the bars in the implications (cf. picture).

In the opinion of the Council, certain to do with questions having

coordination in the environmental information field could be included in the general tasks which rest with central government’s rationalization bodies, in this case the Swedish for Adminis- Agency

trative Development (SAFAD). Thus even now this is

agency responsible for overall questions of EDP within the civil

coordinating

service generally. The question of rationalization and EDP in the civil service as regards the collected of responsibilities government

agencies will also be brought up before Parliament on the strength of

a Government Bill to be submitted before bases its long. The Council

proposals on the Standing Instructions now in force for Swedish

government agencies.

Once the Council of Environmental Information closes there

shop,

will scarcely be need for any with

instrumentality separately

designated sectorial for EDP coordination in

responsibility especially

the environmental information which field, also as regards substantive content is both comprehensive and Nor does the

heterogeneous.

Council have any factual background for now some formal

proposing

regulation, e.g. a special ordinance spelling out rules on the treatment ofinformation under the Council’s purview. But for special kinds of environmental data, such as analytical particulars derived

from ecological the course of events, not least as fostered specimens,

by sustained cooperation between the Nordic countries, may point up the need for increased standardization of EDP routines plus needs for

260 Summary ana Conclusions S()U I9.sn;24

PROPOSALS OF THE SWEDISH COUNCIL OF ENVIRONMENTAL INFORMATION

Operation responsible

coordination of EDP g SAFAD

official environmental statistics SCB

Ml-Illzl SNV, m TO _ _ _ follow-up MDN project with linkage and further t ° ce am age Vw I t nc ‘es , ., .

0Ih§|’ deulopmcnt

- rcspccmc pl0)eCIS agency

F_——2——“—— other current or future Ono“ up 0 icritions re environmental ‘ ‘ r°p‘Cm‘ Å 4 j g _ and further info within an organization agency devclopmem 1 m i i Ä j j Å 2 j — Ä

PMK SNV

EpP or equiv. (investigation) -

service

toxicological information 1-OX”

incl. certain MDN projects

general environmental info service

OI’ O Cf Tot)?!”

based on certain MDN projects organizations

EDP electronic data processing SAFAD Swedish Agency for Administrative Development SCB Central Bureau of Statistics MDN Council of Environmental Information Ml-01:1 data on supervision under the Environment Protection Act SNV National Environment Protection Board lst county administrations PMK program for monitoring of environmental quality EpP or equiv. refers to a monitoring and investigative program concerned with environmental factors and human health TOXXT the proposed governmental organization. to be known as the Toxicological Information Service- Note: The hatched bars show where decisions are required about the operation as such and/or about responsible organization.

Szmimary and Conclusi0n.s 261

nationally responsible bodies for this purpose. In future it should be feasible to solve such problems through the offices of existing specialized agencies, notably with regard to those who have the greatest need of also being able to make use of measurement data and the like from the other Nordic countries.

For the rest, past experience shows that close cooperation between those who produce and use environmental data files is necessary if any coordination needs are going to take concrete shape and result in joint proposals for guidelines and the like. As in the past the work could best be pursued on a voluntary basis and take its mainspring from the exchange of experiences. However, Parliament and Cabinet should issue a statement urging SAFAD to keep close tabs on the development of EDP systems in the environmental area. According to an inventory commissioned the Council of Environmental by Information, between 100 and 200 such systems in the government sector alone, and installed on the premises of some 50 different official bodies and agencies, could have relevance for environmental protection work. At the same time, however, it should be stressed that developments in certain area have been segments moving towards a concentration of responsibilities onto fewer bodies. This tendency holds especially true for the National Environment Protection Board, which is now able, among other to things, coordinate those detail activities and data that enter into the program for monitoring of environmental quality.

The Council recommends firm the earlier decision of holding

principle, embodied in Government Bill 1974:46, to set up official

environmental statistics and that the Central Bureau of Statistics (SCB) be vested with formal for a permanent responsibility operation of this kind. It is assumed that the environmental protection agencies and other bodies will contribute inputs to statistical returns within the limits of their resources and with the support of plans that are brought out in stages. Alongside the official statistics, other statistical reporting or tabulated information with data on environmental conditions can be released by organizations other than SCB. However, the fact that central responsibility for the official environmental statistics rests with a single body, SCB, increases the potentials for discovering collaboration needs and for initiataking tives to coordinate routines concerning different measurement data, etc.

Projects of the kind that have been started or further developed by the Council of Environmental Information, and which particularly bear upon the routines in some should be agency’5 operation,

262 Summary and Conclu.sion.s

transferred in their entirety to this agency at an appropriate time. T0 illustrate, that has already been done under executive order with the EDP system for data on supervision under the Environment Protection Act, even though only a limited number of county administrations‘ are taking part as yet. The National Environment Protection Board is responsible for the system as such. It should now be feasible to transfer the responsibility for current projects concerning information about the working environment and food products from the Council to the National Board of Occupational Safety and Health and to the National Food Administration, respectively. For its own part the Council has terminated the rendering of certain assistance, through the offices of SAFAD, to the Products Control Board/National Environment Protection Board concerning systems development for the so—called Products File. Another type of registration that also has statutory backing has to do with noxious waste. The National Environment Protection Board, which is asked to administer the law on such waste, receives limited aid from the Council of Environmental Information, which project under this statute must also present viewpoints on the design of blank forms for registration purposes. The official directive to this effect will become out of date if the Council of Environmental Information closes down. There is scarcely any need to put another consultation body in the Council’s place concerning this particular matter. — An intermediate position is occupied by projects with several registrants, i.e. parties interested in having their data on file. If the operation cannot clearly be assigned to more general, external information service, the parties should here again take over the responsibility but together decide on the location of operational responsibility, necessary steering committees, etc. This observation holds, for example, for a smaller, Council-developed program for registration of periodicals in libraries with some environmental protection agencies, and also for a now well-established operation involving registration of certain materials in agency records. Here again one should watch out for opportunities to increase the number of participating units/agencies.

When it comes to other current operations that have not been developed under an MI—project heading, or to future activities of this kind concerning environmental information within an organization, the Council of Environmental Information does not propose any

‘The county administrations (the regional arms of central government) exercise primary supervision under the Environment Protection Act. They receive continuos data from the control programs which have been laid down where applicable for plants engaged in activities which are dangerous to the environment.

Sumnzury and (om‘Iu.s‘im1s 263

change. This applies to governmental as well as other organizations which bring out new data or collate data or otherwise handle a

piece

of information” interest for environmental work of

having protection

some kind or other. The primary for the information

responsibility handling rests here with the organization concerned.

The picture showing the Council’s proposed solution for

package environmental information in the future has a separately drawn bar to indicate the aforementioned programfor monitoring ofenvironmen-

tal qualify (PMK). lt follows that this takes on central importance

when it comes to information about

gathering the general environment, especially the natural environment. Several

agencies/research teams contribute data to this program, which is coordinated

through

the National Environment Protection Board. The Board is also

striving to coordinate data in the so-called control

recipient (a

”recipient” is a body of water which receives pollutants), which longer-term should improve the prospects of shedding light on the

whole where the state of the environment is concerned. the However, program is limited insofar as it does not take

up data directly attributable to human beings. Here (and in another the context)

Council of Environmental Information earlier advanced the idea of a

supplementary epidemiological program (EpP), where for instance some experiences gained of working with PMK could be assimila-

ted.

EpP or another, coherent could

similarly activity constitute a

program both for and of environmental

monitoring investigation

factors and human health. lt should also be emphasized that the scientific problem formulations for differ from those for PMK.

EpP A

large-scale fact-finding task will have to the probably precede inception of such a program. However, it should also be noted that

relevant questions have begun to be noticed more and more, and that commissions of inquiry and other working parties in official quarters

will be called upon or are likely to come up with proposals which

specify needs for resources and measures within the field here under

consideration. The issues

epidemiological are also emphasized in Government Bill 1979/80:6 dealing with the duties and structure of

the National Board of Health and Welfare. The Council of Environmental Information has contributed some work of its own within the framework of MI to the

development. Having regard fragmented picture which this area currently exhibits and the limited

resources available, the Council calls attention to the risk that future proposals will fall between two stools. And the Council of Environmental Information would like to underscore another point: a system

of information planned for environmental will not be protection fully

264 Summary and Conclusions

adequate as long as the information inputs required to assess the impact of environmental factors on human health are inconsistent or

non—existent. Once it is deemed feasible that a systematic, concerted

approach on the national level can help improve the corpus of information/knowledge in this field, then such an approach should be mounted either in the form of an epidemiological program or by some other suitable means.

Special resources for information services in the environmental

protection field enter in as an integrated and significant part of the Council’s assembled solution to the problem of future information supply in this area. The resources are supposed to supplement other resources which already exist, albeit split up and wholly inadequate. This holds especially true of the toxicological information, broadly interpreted. As here used, the term ”information service” denotes referrals to sources of information, different kinds of information processing and the like, plus coverage of users’ needs and opportunities to take initiatives aiming at improvements.

Although the new organization, Toxicological Information Service, is not meant to have any formal coordination duties, it can indirectly promote coordination and reduce duplicated effort in various ways, as by commanding a good overview of information sources and of such ongoing or planned operations as lead to new toxicological information. The operation of the Toxicological Information Service presupposes that contacts and teamwork routines can be built up with government agencies, scientists, researchers, information clearinghouses and the like in Sweden, but also that resources abroad will be put within easier reach of Swedish users by virtue of contract or other agreement. An international partnership concerning toxicological information can be fostered in this way.

The Council recommends that certain other activities with information service that it has developed, but which do not specifically refer to the toxicological area, among them the registration of Swedish environmental research projects that has been going on for serveral years, be continued in firmer organizational moulds. These activities could be added to the new organization for toxicological services, which would thus be given a bigger area for information service than the toxicological, but could then fall back where relevant on some of their own basic resources and routines for information service. The projects in question can also be added to some other agency or institution provided that it is given sufficient resources for this purpose. Practical and economic reasons primarily argue in favour of the first-mentioned organizational solution. — The work devoted to

Summary (md Conc/zlsio/Ls 265

documentation of Swedish environmental which may well quality, turn out to be a sustained operation, is felt to be rather strictly divorced from other here in mind and ought to be formally operations detached from the entities responsible for environmental protection work in the community and be granted sufficient descretionary to utilize the services of outside experts. powers

All of the here should come into force on proposals contemplated of Environmental Information could then July 1, 1981. The Council terminate its as of the same date. operations

the nature of the Council as an investigative and Considering it is deemed clearly advantageous that certain development body, activities can now be transferred to permanent organizations, the Information Service. In that including proposed Toxicological and conducted in a more purposeful manner way they can be planned with a scheme of On the other hand the compared pilot testing. resources into a without concentration of development single body, other duties than to answer for implementation of such projects and and aids for environmental for initiatives in respect to new routines has brought advantages in its train. information, undoubtedly of whether one speaks in the future of an environmental Irrespective information or not — the Council of Environmental Informasystem tion rather tends to believe that the name itself can be expunged — the

development of such information and of a technology for handling it will at a Resources for forward planning and proceed rapid pace. for an effective utilization of environmental informadevelopment tion will also be needed in the future even if the responsibility gets to be more widely shared out.

More about the to set a Toxicological

3 proposal up

Information Service (TOXIT)

the best use of existing toxicological information is a Making in mind, the limited resources available to necessity bearing first, but in the world at research and investigation not only in our country the extremely great costs incurred to bring out new large; and second, information — at least if one is going to form a coherent picture of, say, the and effects of a certain chemical. properties

to find relevant information about the It is hard for many people and hazards of chemical substances or products, to properties understand the content of the scientific documentation available, and to evaluate the risks. The of obtaining help with these possibilities

266 Summary and Cm1clu.si(m.s'

SOU |*)S():24

tasks. or buying such are limited

help on a consulting basis, and

virtually nonexistent for many in practice.

The Council‘s proposal to make a special commitment to toxicological information services is meant to remedy some of these

shortcomings and to increase the possibilities of out bringing

information.

Future resources should be dimensioned and directed so as to

increase the efficiency of environmental work that is

protection under also

already way. They should signify a heightened level of ambition. particularly in the sense that with information in better supply, it will be feasible to enforce ruling regulations against

chemical hazards more and make them function better

effectively

than

in the past, not least as regards the responsibility of private

enterprise for preventive measures.

Seen longer-term, an improved toxicological information service in

Sweden should lead to a better environment.

Pending further notice the Information Service Toxicological (TOX-

IT) should act as an autonomous civil service its department,

activities in principle to provide information services and to being

undertake related assignments to such provision (service agency). TOXIT should not exercise

public authority.

Longer-term, too, there is good reason to expect that the operations of the Toxicological Information Service, like some other state-run

service-rendering and facilities, will be consultant-help increasingly financed by private users with other interested possibly along parties.

The funds required to pay for the new operation will be on the order of SKr 6-8 million for the first per annum few years. That figure includes the continuation of some activities that the Council of Environmental Information has It should be increased

developed. to

cover the costs attributable to the Poison Information Centre (GIC); these costs currently amount to about SKr 2.5 million.

The use of resources at the disposal of the Information

Toxicological

Service should be steered

by the demand not only for field of subject

matter but also for type of service.

Through various means, notably a comprehensive of the need survey

for toxicological information services, the Council has arrived at a picture of interested fields of matter parties/users, subject and types

of information service which are of moment. One speaks here of

SOU l9ts’():2~l S1mm1m_\ and (‘0/nIu.simz.s' 267

literature service, referral service, news service, service which provides extracts from the literature, etc. and risk assessments on the basis of such data. and service giving answers to shorter questions which as well as non-acute situations. This is to arise in emergencies be seen in relation to existing resources for information service”, which are insufficient and uneven.

In mapping out the needs for service, the Council has largely mirrored the situation but with certain looks ahead. For present-day instance, there are several factors to indicate that over the next few will their on years government agencies greatly intensify pressures to make it live up to the intentions behind the private enterprise At the same time this might well involve an interaction: a legislation. smoothly information service could give the operating toxicological an for imposing demands agencies important, practical prerequisite on private enterprise and for exercising an effective supervision, through regional and local bodies. especially

The Information Service should gradually build up its Toxicological and introduce new types of services in accordance with a capacity At the same time there must be some proposed three-year plan. flexibility to to the that are made. The Council adapt experiences making the GIC an operations from the very suggests integral part of beginning.

For the Council of Environmental Information financing purposes has formulated certain based on the following: (l) that principles the allotment of funds the build-up and society through guarantees of and (2) that those who use TOXIT should to continuity operations; an extent the services they receive. For the appropriate pay for performance of assignments (in the true sense of this term), mainly with literature extracts and risk assessments, fees should be charged on the basis of rules that are laid down in stages. Special guidelines are to govern the charging of fees during the capacity proposed build-up period. During this time operations are expected to generate comparatively limited revenues.

The use of resources in relation to what the users want and to allocation among different assignments may pose a troublesome of gained during the initial build-up question priorities. Experiences will have to indicate whether standards or rules are period special necessary for this purpose.

An organization committee should be mandated to resolve certain

268 Summary and Conclusions SOU l‘)8():2~l

practical matters of organizational structure before operations start.

As will have emerged from the

foregoing, it is important to work

together with others, both organizations and persons. In addition to the proposal to merge the future resources of TOXIT with those of the Poison Information Centre, the Swedish Council of Environmental Information discusses the of

feasibility forging yet another link,

namely to a Caroline Institute with the Medical

library (the Library Information Centre), the prospective National of Envi- Laboratory

ronmental Medicine (SML) or the Products Control Board. The last-named alternative is rejected. Neither of the first two is

considered topical at present.

Even though the Council of Environmental Information feels that the investigative work has now been carried as far as is reasonable and

possible as a basis for governmental decision to establish a

Toxicological Information Service, attention must be called to the

presence of some uncertainties about the future. The Council recommends a review of operations

undertaking 5-6 years after starting date, with such review to examine all relevant factors such as

internal organization, how collaboration and with agreements

outsiders are functioning, etc. Moreover, the review should consider

operational form and the of an additional tie to some

question forging

other organization; in that connection the alternative of a to

linkage

SML should be separately examined.

The Swedish Council of Environmental Information proposes

the following: - that special resources be set aside for improving the access to

information about the chemical risks and thatthese resources, together with the present Poison Information Centre, form the organization to be known as the Toxicological Information Service; — that some other activities rendering information service in the environmental field generally, which the Council has developed, continue infirm organizational moulds; - that the

responsibility for other Council-developed routines for handling environmental information or for other

projects pass over to the agency concerned; — that these proposals be implemented as from July 1, 1981, whereupon the Council of Environmental Information will close down.

SOU l98llz2-l R(’.S(’ll'(l!i()I1(’I' och .säitski/tlzi _\!Irm1dwz 269

Reservationer och särskilda yttranden

Reservation av ledamoten Björn Eliasson avseende delar av förslaget om en toxikologisk informationsservice

I samband med att lämnar sin huvudrapport miljödatanämnden föreslås tillskapandet av en toxikologisk informationsservice. Jag delar att en utökad toxikologisk informamajoritetens uppfattning tionsservice behöver och att informationen om kemiska tillskapas ämnens och effekter på vår miljö och på oss själva produkters behöver förbättras. Jag är dock kritisk till nämndens och utredningens förslag om hur detta övergripande mål skall förverkligas.

Under de senaste årtiondena har forskarna funnit på ca 4 miljoner ämnen och Siffran är fantastisk även om nu nya kemiska produkter. av dessa endast är kuriosa och inte är i bruk i samhället. merparten Minst 40 000 av dessa kemikalier tillverkas dock i kvantiteter på över ett ton år vardera. av kemikalier har ökat per Världsproduktionen lavinartat från ca 7 miljoner ton 1950 till uppemot 100 miljoner ton i slutet av 70-talet. Den våldsamma ökningen av bruket av årligen kemikalier i samhället har överskridit gränsen till det okända och trenden ser ut att fortsätta.

Det är att kunna konstatera att bruket av kemikalier på tragiskt område i samhället leder till en mycket allvarlig praktiskt taget varje med i många fall oreparerbara skador på biosfären, miljöförstöring akuta och bl a en snabb ökning av cancersjukdomarna. förgiftningar Verkligheten bakom kemikalieanvändningen ger oss entydigt beskedet att vi måste minska bruket, öka uppmärksamheten genom förbättrad kunskap och information om de kemiska produkterna samt skärpa kontrollen.

innebär att en ny enhet tillskapas i form Miljödatanämndens förslag av en kan betraktas som uppdragsmyndighet. Uppdragsmyndigheten och skall svara för en mängd olika informationsett nytt statligt verk på toxikologiområdet och utföra riskutvärderingar. Styreluppgifter sen skall vara så sammansatt att företräde ges för avnämare och

270 Ifeserwvztiorier och .räizski/zltl _vI(rmmwI SOU l‘)8H:2-I

experter på sakområdet, vilket begränsar i medborgarnas insyn verksamheten. Det nya verket får ett femtiotal under tjänster uppbyggnadsskedet som beräknas vara ca 4 år och har dessutom behov av ett flertal och en väl konsulttjänster utbyggd egen datorkapacitet. Uppbyggnaden skall bekostas av statliga medel. Den nya uppdragsmyndighetens huvudsakliga arbetsområde skall enligt förslaget vara att göra kvalificerade riskutvärderingar av olika ämnen och produkter. Riskutvärderingarna skall efter en längre inkörsperiod då de är kostnadsfria finansiera större delen av övriga verksamheten. I full är gång riskutvärderingsverksamheten således en för - verket. förutsättning tillskapandet av den nya enheten Hur stor den totala kostnaden för verksamheten vid den nya enheten kommer att bli är inte på ett tillfredsställande sätt klarlagt.

Den nya enheten innebär en centralisering av delvis redan existerande funktioner som med fördel skulle kunna utvecklas självständigt. Någon förklaring till varför denna med centralisering åtföljande byrâkratisering måste ske för att nå uppställda mål finns inte angivna.

Att en centralisering, av dessa delvis existerande funktioner till en ny enhet av verksformat, leder till enorma administrativa är problem utredningen själv ett synbarligt bevis på. Det behövs en organisationskommitté (miljödatanämnden) under ett år för att klara ut de administrativa problemen inför och det uppbyggnadsperioden behövs ett omfattande under utredningsarbete själva uppbyggnadsskedet. Stora ekonomiska och personella resurser kommer att mesta tiden gå åt för att lösa administrativa inom enheten problem istället för att ta itu med de och uppgifter målsättningar som utgör grunden för dess tillkomst.

Det finns tvärtom skäl som talar för att en inga uppbyggnad av toxikologiska informationsuppgifter på olika organ än där de i viss utsträckning redan finns skulle försvåra att förbättra målsättningen den toxikologiska informationen i samhället. har inte Utredningen begrundat alternativa lösningar.

Riskutvärderingsverksamheten kommer under uppbyggnadsskedet att bli kostnadsfri. En marknadsföring av tjänsterna är också nödvändig. Detta för att tillverkare och skall den importörer nyttja nya enheten. Man är dessutom beroende av att göra ett tilltalande intryck på tillverkare och importörer vilket man bl a gör genom att låta dem bestämma vem eller vilka som skall utföra en experter eventuell Tillverkare riskutvärdering. kan därigenom välja den eller de forskare för som kan tänkas en riskutväruppdraget genomföra

I € c.s‘cI\'(1!io;1cI' ()(/I .s(ir.\ki/(Ia _\tIrmulon 271

dering som ger tillverkaren önskat resultat. Hur sedan en tillverkare förfar med en genomförd riskutvärdering är ett annat problem. Tillverkaren eller importören kan enligt gällande sekretesslagstiftning hemligstämpla riskutvärderingsrapporten och då kommer ingen åt den, till nackdel för andra som vill veta mer om ett kemiskt ämne. Man kan å andra sidan om man genom en riskutvärdering får grönt ljus för en kemisk produkt använda den som underlag för marknads- Detta förhållande innebär att enheten kommer föringskampanjer. att försätta sig i situationer som man inte vet hur man skall hantera. Det är ett välkänt faktum att den stora kemikalietillverkande industrin inte dragit sig för att fuska med testresultat eller utsätta människor för allvarliga risker för att få avkastning på nedlagda utvecklingskostnader i framtagandet av nya kemiska produkter.

Enligt svensk lag är tillverkare och importörer skyldiga att på egen bekostnad redovisa verkningarna av kemiska ämnen och produkter. Eftersom den nya enheten nu i varje fall i inledningsskedet skall göra riskutvärderingar kostnadsfritt innebär detta att samhället tar på sig företagens kostnadsansvar för utvärdering av nya kemiska ämnen och användas för andra uppgifter inom produkter. Pengar som kunde miljövården. Samhället tar också över ansvaret från tillverkaren för vad som är sakligt rätt eller fel beträffande kemiska ämnen och produkter. Om en riskbedömning gjorts av den nya enheten som inte givit erinringar mot marknadsföring och försäljning vem bär då ansvaret om det skulle visa sig efter ett antal år att produkten är t ex cancerframkallande. Tillverkare och importörer får en statlig myndighet att skylla ifrån sig på om något går galet.

Riskutvärderingar måste självfallet göras i betydligt större utsträckning. Som det är idag görs dessa sällan och då de görs sker detta ofta med bristfällig information. Kärnkraftsdebatten visar att de är svåra behöver inte innebära besked om att göra. En riskutvärdering slutligt farorna med användningen av ett kemiskt ämne eller produkt. Nya rön förändrar bilden ständigt. En påkostad riskutvärdering kan vara föråldrad redan när den är färdig.

I samband med att en riskutvärdering görs kommer man i många fall att upptäcka att kunskapen är dålig och att den måste kompletteras. Det är möjligt att man i vissa fall inte kan göra riskutvärderingar därför att informationen saknas på väsentliga punkter. Denna insikt kan vara nyttig och resultera i ökad försiktighet och sökande efter ny kunskap.

Men det är trots allt att riskutvärderingar måste ofrånkomligt De skall dock inte göras på det sätt utredningen föreslår. genomföras.

272 Reservationer och särskilda _vrrrunderz SOU l9h(l:24

har inte diskuterat möjligheter till en utökad toxikolo- Utredningen informationsservice som samtidigt skulle öka samhällets möjliggisk heter till och för att minska eller förebygga ingripanden åtgärder riskerna med kemikalieanvändningen. Detta hade varit rimligt mot av det antalet av kemiska produkter som väller bakgrund tilltagande in över samhället.

av kemiska produkter skall enligt min uppfattning Riskutvärderingar i motsats kunna beordras av till utredningens produktkontrollnämnden, som bär huvudansvaret för kontrollen av kemiska produkter, på tillverkarens eller egen bekostnad och av experter som importörens själv utser. Riskutvärderingsrapporten produktkontrollnämnden skall vara offentlig handling som var och en kan ta del av. Som t ex fackföreningar, miljögrupper. politiker. Det bör myndigheter, observeras att toxikologer i det här landet är mycket tillgången på Men den resurs vi har på området måste användas för begränsad. inom kemikalieområdet. Och här finns en angelägna uppgifter risk att denna resurs utnyttjas av den nya enheten uppenbar knappa för mindre angelägna riskutvärderingar och att kontroversiella frågor och nödvändiga riskutvärderingsinsatser lämnas därhän. Detta förhållande möjligheten att skärpa kontrollen över missgynnar floden av kemikalier som väller in över samhället. Riskutvärderingsskall alltså min tillföras uppgiften enligt uppfattning produktkontrollnämnden med de ökade befogenheter jag anfört. För närvarande utreds produktkontrollnämndens organisation och befogenheter.

Utöver riskutvärderingsservice har utredningen föreslagit att den nya enheten skall bedriva kvalificerad litteraturservice, nyhetsservice, frågeservice samt hänvisningsservice till ett sammanställningsservice, stort antal avnämare. Utredningens målsättning med avseende på kvalificerat serviceutbud på toxikologiområdet från den nya enheten är synnerligen omfattande.

Skulle den nya enheten kunna ge en god service på litteraturområdet fordras att enheten förfogar över ett relativt omfattande eget bibliotek. och driftskostnaderna för en sådan funktion Uppbyggnadstorde bli större än vad utredningen redovisar. Utredningen betydligt har inte redovisat några hållbara skäl för att bygga upp en statlig biblioteksservice. Enligt min uppfattning bör man pröva om inte redan existerande bibliotek på sakområdet kan vidareutvecklas.

Beträffande nyhetsservice finner jag det helt felaktigt att skapa en som utför nyhetsbevakning och annan nyhetsserstatlig myndighet vice åt andra Risken att en eventuell avnämare statliga myndigheter.

SOU l‘)8():24 Reservatitmer och .särskilda yttranden 273

översköljs med ovidkommande eller nyheter av låg kvalitet, så kallat brus, är uppenbar. Erfarenheter från forskningsområdet visar klart att forskaren själv aktivt måste delta i nyhetsbevakningen och att denna uppgift ej kan ut till en eller liknande. läggas servicebyrå Detsamma gäller för den nya m m som varje nyhetsbevakning myndighet eller annan avnämare måste göra för att kunna följa med och vara kompetent inom sitt verksamhetsområde. Det är sedan en skyldighet för forskare och olika myndigheter att föra informationen vidare till beslutsfattare, miljögrupper och en bred allmänhet. Informationen om kemiska ämnens allvarliga hålso- och miljöpåverkan bör för övrigt påbörjas redan i tidiga grundskolan. Precis som man på ett berättigat sätt informerar om de fruktansvärda följderna av missbruket med alkohol och narkotika.

Utredningens förslag att den nya enheten skall utföra viss specifik sammanställningsservice finner jag konstlad. Arbetet med att göra sammanställningar om kemiska ämnens och produkters egenskaper och effekter på människa och miljö, dvs att ta fram ett adekvat underlag till riskutvärderingar kan ej isoleras från övrigt arbete med riskutvärdering. Sammanställningsarbetet är snarare början på arbetet med en riskutvärdering och en av de viktigaste delarna för en sådan. Dåligt underlag medför som tidigare omnämnts en dålig, föråldrad eller helt felaktig riskutvärdering.

Hänvisnings- och frågeservice är viktiga bitar i utredningens förslag. Dock bör en utökad frågeservice kunna förläggas till giftinformationscentralen och man bör pröva om en nyskapad hänvisningsservice bör förläggas till t ex medicinska informationscentralen. Detta skulle i sig fordra vissa smärre personalförstärkningar vid de båda

centralerna för att kunna genomföra dessa uppgifter. En förstahands-

uppgift vad gäller hänvisningsservice borde vara att framställa en informationskatalog över olika existerande informationskällor, handböcker, databaser m m avseende toxikologisk information.

Jag vill sammanfattningsvis framhålla att jag anser utredningsförslaget som miljödatanämnden haft att ta ställning till vara orealistiskt. De konkreta målen fördunklas av den enorma administrativa apparat med åtföljande byråkratisering som behövs för att sätta igång projektet. Resursbehov och tidsplan är helt orealistiska. Man har inte prövat möjligheten att bygga en utökad toxikologisk informationsservice i samhället på redan existerande organ.

Jag är en varm anhängare till den övergripande målsättningen att toxikologiskt informationssystem i landet men att bygga upp ett bra

274 Reservationer och siirskilda _vrrranzlen S()U 19811234

detta ej kan eller bör göras enligt utredningens förslag. Några beslut eller överväganden torde ej heller kunna göras förrän utredningen om produktkontrollnämndens framtida organisation lämnat sitt betänkande.

SOU 1980224 Reservationer och .särskilda yttramlen 275

Särskilt yttrande av ledamoten Fredrik Trotzig Jag biträder nämndens beslut dock med följande inskränkningar vad avser förslaget att inrätta en toxikologisk informationstjänst. Den nya toxikologiska enheten bör begränsas till högst 20 tjänster exklusive giftinformationsdelen. De statliga bidragen till den nya enheten bör, sedan den tilltänkta uppdragsverksamheten kommit i gång, inte öka utan snarare minska i takt härmed.

Den nya enheten och giftinformationsdelen förläggs till en gemensam arbetsplats, så att rationaliseringseffekterna av sammanslagningen kan tillgodogöras. Då det är ett krav från giftinformationscentralen att vara knuten till ett akutsjukhus, bör den gemensamma arbetsplatsen anordnas i anslutning till ett sådant.

SOU 198111124 Bilaga l 277

1:

Bilaga Miljödatanämndens sammansättning

1974/75-1979/89

Jan Bergqvist riksdagsledamot ordförande fr o m 1974-07-01 Nils Ahlgren planeringschef ledamot fr o m 1974-07-01 Roy Berggren byrflchcf ledamot fr 0 m 1974-07-01 Monica Breidensjö ombudsman ledamot fr o m 1976-03-18 Björn Eliasson bonde ledamot fr o m 1978-07-01 Nils Ellebring ombudsman ledamot fr o m 1974-07-01 t o m 1976-03- 18 Bertil Fiskesjö riksdagsledamot ledamot fr o m 197(›-03- 18 t o m 1978-06-30

Lennart Hannerz forskningschef ledamot fr o m 1974-07-01

t o m 1976-06-23 Bo Helmersson direktör ledamot from 1974-07-01 tom 1977-1 1-24 Alf Johnels professor ledamot fr o m 1976-07-08 Rune Karlsson sekreterare ledamot fr o m 1977-07-01 Leif Kjellstrand ombudsman ledamot fr o m 1974-07-(11 Einar Larsson ledamot from 1974-07-01

riksdagsledamot

tom 1976-03- 18

Karl-Olof Lidin lagman expert fr o m l 974- 1 2-04

Lennart Lindgren departementsråd ledamot fr o m 1977-07-01

Nils Lundgren avdelningschef ledamot fr o m 1974-07-01

Knut Medin .avdelningschef ledamot fr o m 1974-07-01

Jan Nilsson byråchef ledamot fr 0 m 1976-06-23

lngar Palmlund t f överdirektör expert from 1977-08- 10 Lennart Rinder medicinalråd ledamot fr 0 m 1978-03-16 Mats Segnestam naturskydds- ledamot from 1974-07-01 intendent tom 1976-07-08 Rune Skarström direktör ledamot fr o m 1974-07-01 t o m 1977-06-30

Malin Sundberg- docent ledamot from 1974-07-01

Falkenmark

278 Bilaga 1

Dietrich Timm fil Iic ledamot fr 0 m 1977- 1 1-2-1 Fredrik Trotzig avdelningschef ledamot fr 0 m 1974-07-01 Karl Olof Öster ledamot fr n m 197-1-1 17-(11

depznrtementsriul

t 0 m 1977-1 10-30

Kanslichef: [ngar Palmlund t f (iverdirektiñr fr 0 m 197-1-07-0 1 t 0 m 1977-1 10-30 Jan-Erling Larsson. uvdelningsdirektör fr 0 m 1977-1 17-01 t f kanslichef t 0 m 1977-1 19-30 Ulla Swarén luyråchef fr 0 m 1977-10-01

Bilaga 2 279

2: Fortsatt verksam-

Bilaga Rapporten

het med informationssys-

miljövårdens

tem (MI)

I denna bilaga ges i det första avsnittet en sammanfattning av miljödatanämndens rapport “Fortsatt verksamhet med miljövårdens informationssystem (MI)”. Rapporten ingavs till regeringen 1977- 06-29. I det andra avsnittet ges en kort sammanfattning av vissa remissyttranden över rapporten.

1 Sammanfattning av viktigare delar i rapporten

1.1 Bedrivet arbete Efter att direktiven för arbetet med MI sammanfattats, redovisas det dittills bedrivna arbetet. Verksamheten, som till större delen varit hade omfattat 17 projekt varav 14 pågick projektorganiserad, budgetåret 1976/77. Tre projekt hade inletts redan under MKUs ledning, tio hade inletts då miljödatanämnden tillsattes och fyra hade tagits upp i MI-verksamheten efter förslag från nämnden. Inom ramen för verksamheten hade miljödatanämnden också bedrivit utredningsarbete i olika miljöinformationsfrågor. Två av dessa utredningar hade redan avslutats när rapporten överlämnades. Den ena gällde ämnens beteckningar i datorbaserade substansregister, där miljödatanämnden hade föreslagit principer för enhetliga beteckningar av kemiska ämnen. Den andra utredningen avsåg förslag till program för övervakning av miljökvalitet (PMK).

1.2 Förslag till indelning av verksamheten i program I rapporten lämnas därefter förslag om den fortsatta verksamheten.

menade att inför den fortsatta verksamheten en Miljödatanämnden klarare av målen för arbetet med MI behövdes. Dessutom precisering behövdes en struktur i verksamheten som skulle göra det möjligt för statsmakterna och för intressenterna att se skilda aktiviteter i förhållande till målen. Nämnden föreslog därför en mer ändamålsenlig indelning av verksamheten än den dittillsvarande. Vid medelstill-

280 Bilaga 2

delningen till nämnden hade dittills samjordbruksdepartementet manfört projekten i projektblock och använt följande indelning:

1 ADB-projekt 2 Statistikprojekt 3 Utredning rörande av s k avsamordning basdataundersökningar seende luft och nederbörd, samt mark och ytvatten, grundvatten vegetation 4 Administration för miljödatanämnden.

Miljödatanämnden föreslog i stället en av verkprogramindelning samheten, där för varje program en målsättning klart skulle anges. Med en man att vinna programindelning avsåg möjligheten att prioritera mellan olika mål. En borde också programindelning underlätta kommunikation om verksamheten med statsmakterna och skilda intressenter samt att för ge möjlighet fastlägga syften verksamheten utan att vara bunden av de dittillsvarande projektgränserna. Programindelningen innebar inte att man indelfrångick ningen av verksamheten i Den dittillsvarande projekt. projektindelningen ansågs emellertid delvis otillfredsställande och borde ändras i samband med en övergång till programindelning. Miljödatanämnden föreslog en i program indelning i enlighet med figuren i det följande.

PROGRAM DELPROGRAM

REGLER FÖR INFORMATIONS- BEHANDLING SAMORDNING AV ADB TEKNlSKT BISTANI) j

AV lNF()Rlv1AlI()N

j-LFÖRMEDLING

INFORMATIONSSERVICE PÄ REDOVISNING AV INFORMA- MILJÖOMRÅDET TION

UTVECKLING AV NY INFORMATIONSSERVICE

Målen för dessa två program preciserades sätt: på följande

Mål för programmet av ADB är Samordning - att rationalisera de miljövårdande informationsmyndigheternas behandling i samband med tillsynsverksamhet enligt lag - att tillgodose möjligheter att göra samordnade uttag av information från olika datorbaserade register på miljöområdet - att på ett sätt dokumentera enhetligt systemutvecklings, program-

Bilaga 2 281

merings- och modifieringsarbete på miljöområdet genom systern-

och termkataloger.

Informationsservice är

Mål för programmet på miljöområdet

- att förmedla till in- och utländska informations-

miljöinformation

sökare

- att från Ml-systemen och andra informationskällor på miljöområ-

det sammanställa och redovisa statistik och rapporter om miljösituationen och som helhet

miljöutvecklingen

- att utveckla ny informationsservice.

1.3 Förslag till fortsatt verksamhet inom programmen

för

I ett följande avsnitt i rapporten gavs synpunkter på riktlinjer av Ml. Den dittills bedrivna samt den pågående verksamutveckling

varefter heten inom resp program och delprogram beskrevs, förslag till fortsatt verksamhet lämnades.

borde enligt

Delprogrammet Regler för informationsbehandling

nämnden handböcker, termka-

syfta till att ta fram regelsamlingar, och annat material som beskriver de regler och rutiner som

taloger borde för att underlätta informationsbehandlingen inom Ml.

gälla Dessutom borde rutiner tas fram för underhåll och förnyelse av de

utformas. Bl a föreslogs som mer konkreta arbetsuppgif-

regler som

ter att en katalog över ADB-rutiner för informationsbehandling på

borde tas fram. I arbetet med termer i Ml borde

miljövårdsområdet

vidare undersökas att i samverkan med intresserade

möjligheterna

över kemiska ämnen,

myndigheter bygga upp ett substansregister vilket kan användas av och andra. Det pågående arbetet myndigheter

- särskilt det

med nyckelordsförteckningar inom miljöområdet toxikologiska området ~ borde också fullföljas och vidareutveck-

las.

Mål för Tekniskt bisrtånrf i den fortsatta verksamhe-

delprogrammet

ten borde tills vidare avse insatser i form av utvecklingsarbete. och underhåll av ADB-rutiner. Samordning av detta modifiering tekniska bistånd föreslogs Mira ske i nåira kontakt med Statskontoret. särskilt om statskontoret med större insatser än dittills skulle driva samordning av ADB-verksamheten inom den offentliga förvaltningdelta i ;arbetet och vid

en. De sakansvarigzi myndigheterna föreslogs

överta ansvaret för drift och Lindcrháill.

lämplig tidpunkt

Beträffande på n1iIj(›'0n1rå({er sadcs programmet Informatim1s.scrvice

att dels skulle vara att ett effektivt sätt förmctllzi

syftet pa

till in- och utländska informationssökzirc. dels att ta

miljöinformation

282 Bilaga 2 SOU 1930:24

fram databascr och andra

referenssammanstiillningar som underlät-

tar för informationssökare att fa fram uppgifter om gitllzutde

lagstiftning. pagäende forsknings- och utredningsxerksainhet m m

inom miljöområdet. Med av miljöinforinatioii olika slag som

underlag borde också santmzmställningztr som belyser miljösituzitio-

nen och i stort

miliéäutvecklingen göras.

Uppbyggnad och av en effektiv utveckling _/brnzerl/I/lg m nzi/jr2w‘inl.s'~ information borde enligt miljödzitztnåimndcn ses som en av huvud-

funktionerna i Ml. En

förmedlingsverksamhet ställer särskilda krav på underlag i form av bl a

- om

kunskap myndigheternas verksamhetsomrade

- referenser till expertis

- referenser till forsknings- och utredningsvcrksamhct

— referenser till inom och utanför

informationstjänster landet

— referenser till databaser med utvärderad information — referenser till databaser.

bibliografiska

Nämnden fann det inte med de erfarenheter och det

möjligt underlag

i man hade

övrigt att ange innehåll i. organisatoriska former och

kostnadsramar för en verksamhet med

förmedling av miljöinfornia-

tion. Med tanke den vikt

på miljödatanáimnden lade vid denna

verksamhet nämndes i rapporten att néinmden diirfor i en särskild skrivelse till regeringen en om

föreslagit utredning innehall i. organisation av och kostnader för uppbyggnad av en verksamhet med förmedling av miljöinformation med särskild tonvikt pa toxikolo-

gi.

Under den tid Ml-verksamheten hade

pågatt red0vi.s/zing ar miljö-

information tagits upp främst i projekten lnfortnation om om

forsknings- och undersökningsverkszxmhet (Ml-20). Publicering av miljöstatistik (Ml-44) och Utredning rörande av s k samordning

basdatziundersökningzir (Ml-33). Även inom andra projekt hade

dock av information

redovisning lverörts. Bl a hade fragan om

publikationen Vad gäller om kemiska ämnen kommit upp (inom projektet M1-21) liksom en med arbetsnantnet

sammanställning

Vem gör vad på miljövårdsområdet (inom projektet Ml-22).

Miljödataniimnden hade i sin verksamhet dittills inte haft

möjlighet

att systematiskt vilka

igenom informationshehov som borde tillgodoses genom redovisning av miljoinformation. I nämndens och

statskontorets arbeten hade dock kunnat konstateras att det fanns en

betydande skillnad mellan de behov av information

som regionala och lokala

myndigheter upplevde sig ha i sitt arbete och de Centrala

myndigheternas utbud av råd. handböcker och szunman-

anvisningar.

Bilaga 2 283 SOU 1080124

av informationsutbudet borde därför vara en ställningar. En översyn

i den fortsatta verksamheten med Ml. ()vcrsyI1en

väsentlig uppgift

borde sikta till att utarbeta ett samlat för redovisning av program med som borde

miljöinformation en plan för vilka publikationer

framställas och av skilda myndigheter för olika malgrup-

publiceras

per.

En utredning av frågan om ett svenskt publikationsprogram pa

ske inom ramen för delprogrammet Utveck-

miljöområdet föreslogs

Detta delprogram motiverades av att

ling av ny informalionsservice. vissa verksamheter inom programmet-lnformationsscrvice på miljö-

området vara så omfattande och i viss man skilda från de

ansågs

att de borde drivas som särskilt utvecklings-

löpande Ml-projekten arbete. En central inom utredningen om publikationer pa uppgift

miljöområdet borde vara att pröva möjligheterna att i Sverige ge ut

en årsbok med den amerikanska on Environom miljön Report mental som förebild. Boken borde ge en redovisning av Quality och i stort. Förutom utredningen

miljösituationen miljöutvecklingen om ett publikationsprogrztm borde en vidareutveckling av miljösta-

tistiken ske.

i ett framtida utvecklat av

De tunga delarna publikationsprogrztm

kunna bli en itrsbok om miljökvalitet.

miljödatanämnden ansågs mil_jöstatistisk årsbok. kataloger över forsknings- och Lindersöknings-

verksamhet på miljöområdet samt hantlböcker.

1.4 Särskilda frågor

l ett avsnitt i rapporten redovisade miljödzitztnämntlen

separat var av sådan vikt därefter vissa frågor som enligt nämndens mening att de borde föranleda särskilda åtgärder eller pa annat sätt borde

markeras. Nämnden ville detta sätt speciellt rikta uppmärksampå

heten behovet av en informationsservice med

på på militäoinrzitlet särskild inriktning på toxikologi. samlad redovisning av forsknings-

och på samordning av

undersökningsverksamhet miljöomratlet.

infonnation om naturresurser och

epidemiologiska undersökningar. av insamling av uppgifter om niiljiiltirhäl-

energi samt rationalisering landen.

Behovet av en informationsservice hade tagits upp

toxikologisk

av informa-

tidigare i rapporten under delprogrammet Förmedling

tionsservice. Även den samlade redovisningen av forsknings- och hade berörts tidigare.

undersökningsverksamhet på mil_j(›o1nradet

Beträffande de undersökningarna nämnde miljö-

epidemiologiska

nämnden

datanämnden i rapporten några initiativ tagit eller avsag att

284 Bilaga 2 SOU IOHtkZ-l

ta för att se i vad man Ml kunde användas som stöd i en samordnad planering av verksamhet epidemiologisk med speciell inriktning pa hälsoeffekter av miljön.

Miljödatztnåimnden hade dittills inte haft möjlighet att i vcrksantheten med Ml inrymma information om areella näringar och naturresurser. Nämnden var emellertid medveten om att det kunde finnas angelägna behov att tillgodose. inte minst när det gällde information om naturresurser. Nämnden skulle inom omradet

följa LllVCCkllngCn

och avsåg att ta upp om situationen sa krävde. frågan linergiomratlet var en annan sektor där fatt en särskild informationsfragornzt markering. bl a på grund av statsmakternas initiativ till utredningar. Miljödatanämnden deltog tillsammans med företrädare för statskontoret. statens industriverk och energispztrkomtnitten i den planering av informationsförsörjningen pä energiområdet som delegationen för ledde. energiforskning

Inom området av rationalisering insamling av uppgifter om miljöförhållanden påpekades åter vikten av en redovisning av ntiljökvzllitet i form av en ärlig publikation.

1.5 Former för fortsatt verksamhet

Rapporten avslutas med en diskussion om formerna för den fortsatta verksamheten samt en av medelsbehovct. beräkning

Trots att verksamheten med Ml ju var av huvudsakligen utredningsoch utvecklingskaraktär ville redan miljödzitznnâimndett i rapporten peka pä vissa inslag i verksamheten som var av såtdan karaktär att de borde betraktas som funktioner. Det permanenta gällde följande verksamheter: -information från tillsynsverksantlteten enligt miljöskyddslagen (projektet Ml-(llzl) - av information redovisning om och forsknings- undersökningsverksamhet på miljäiomrftdet (projektet Ml-Zll) - stödet till UNEP lvetråiftande det internationella referenssystemet för ntiljtiinforntation (projektet Ml-22) samt det internationella registret över potentiellt kemikalier giftiga (del av projektet Ml—()6:5) -› publicering av ntiljtöstzttistik (projektet Ml-44).

Miljödatztnämnden hade vidare overváigt olika alternativ for ledningen av den fortsatta verksamheten och funnit att nämnden tills vidare borde leda det fortsatta med Ml. utvecklingsarbetet Programmet Samordning av ADB borde även bedrivas i niirzl fortsättningsvis

SOU l98ll:24 Bilaga 2 285

samverkan med statkontoret. En naturlig fördelning zmsags vara att från Statskontorets ansvar för övergripande fragor om samord-

utgå

ning av ADB inom statsförvaltningen i stort och se mil_iöclzitztniininden som ett tills vidare sektorsansvzirigt organ för samordning av ADB Ansvaret för de olika aktiviteterna

på miljövårdsomrütlet.

inom delprogrammet Tekniskt lvistiintl löreslogs av néimndcn efter hand till Statens naturvardsövergå de sakansvarigzi myndigheterna. verk föreslogs överta ansvaret för projekten Ml—(Il:l. MI—(H:23. Ml—()l:3. Ml—()6: l* och Ml~H(w:2-‘. fr o m l979-ll7-lll. Statens livsme-

delsverk borde överta ansvaret för projektet Ml—ll7 Iran samma datum. Arhetarskyddsstyrelsen borde (ivertzi ;ansvaret för projekten

Ml-(l8: I7 och Ml-08:2“ fr o m l98tl-U7-llI. Statskontoret borde (överta verksamheten med delprogrammet Regler för informationsbehzutd-

ling pa miljöområidet nar miljödatanåintnden slutlört sitt utvecklings-

arbete.

Programmet “lnformationsservice pa miljöontrztdet borde tills

vidare utvecklas Linder miljödzitzmiimntlens ledning. Ansvaret för

publicering av miljöstatistisk årsbok borde dock (Sverféärzis pa statistiska centralbyrån fr o m budgetåret [978/79 betråiffzmtle delen om yttre miljö och fr o m budgetåret 1979/80” hctriiffundc arbets-

miljödelcn.

Anmiirkningur dcccn1hcr l979

l Statsmakternzi har sedermera beslutat enligt lkirslaget 3 Projektet genomliñrs av miljödaitanåimnden l979.\ll med uppdrag till Sveriges meteoroloigiska och hydrologiska institut (SMIlIl 7‘ i Projektet ej aktuellt da dessa fragor numera behandlas av statens ltzlllll\tll'tls\'cl^k :mslutning till PMK l lvelråillaittle Miljödatzmiimntlens stöd till produktkontrollniiiniitlerinatLirvzirtlsverket produktregistret (huvuddelen av aktiviteterna i Ml-(|(\:l) har upphört i oeh med budgetaret 1978/79 5 Visst stöd liimitzis lortlaixtntle fran miliötlzitamantntleit till naturvartlsverket hetråillande registrering av mil_iölzirligt avlall “ N_vtt förslag fran miljödzitainiimittlen i april l979 betiiililkmtle iindrat huvudmannasktip lr o m budgetaret NSU/SI 7 N_vttlörslag fran miljödattritiiittnden i zipril 1979 betriillantle åindrat huvudmzmnaskap lr o m lvutlgetziret 1980/81 rörande ADB-systemet lör ;trbetssliilleregistrering lhuvuddelen av aktiviteterna i Ml-(I8: ll Kvarligger tills vidare hos miliötlatzmiintntleit N_vtt lorslag liran miliödatzittåirttntlen i april 1978lvetriillantle iintlrat huvudmannaskap lr o m hudgetziret l979/Sl). Verksamheten ligger doek formellt tills vidare kvar hos nåimnden. N_vtt lörslag lran miliödatzmåimndeit i april 1978 ltetriillantle åindrat huvudmannaskap lr om budgetaret 197981). Verksamheten ligger dock formellt tills vidare kvar hos nämnden.

286 Bilaga 2 SOU l‘)h’U:24

2 av

Sammanfattning remissyttranden över rappor-

ten 2.1 Remisshehandlingen

Jordbrttksdepartementet sände miljödzrtzrnämndens rapport pa

remiss till ett stort antal myndigheter och organisationer. Sammanlagt Ca femtio remissinstanser inklusive sådana som fatt underremiss svarade. däribland ett tjugotal centrala myndigheter. santtligei

tillfrågade länsstyrelser. arbetsmzrrknzrdens huvudorgzinisationer.

Svenska kommLinförbundet och landstingsförbundet.

Majoriteten av remissinstanscrnzi tillstrykte förslaget att miljödzitanämnden tills vidare skulle leda det fortsatta Litvecklingszrrlwetet med Ml. Flertalet instanser tillstyrkte ocksa eller lämnade utan erinran nämndens förslag om indelning av verksamheten i tva program. litt

flertal instanser ansåg vidare att delar av verksamheten successivt

borde överföras till resp sakansvarig myndighet. Den ambi-

höga

tionsnivå som präglat verksamhet framhölls i

miljödatztnämndens

remissvaren.

Regeringen tog ställning till rapporten i samband med arbetet med budgetpropositionen I978. I bilaga I3 till budgetpropositionen (prop 1977/781100) redovisas föredragande statsräds förslag med anledning

av rapporten.

l det följande har vissa av remissorgzinens synpunkter strukturerats

efter de program och delprogram som föreslogs i rapporten. Nagra

frågor behandlas under särskilda rubriker.

2.2 Samordning av ADB Flertalet remissinstanser tog upp rapportens första huvudprogram.

Samordning av ADB.till diskussion. Ett tiotal att de

zmsag

kontinuerliga Ml-funktionerna borde (överföras pä sakansvzrrigzi

myndigheter.

Statskontoret skrev tex att ansvaret för av ADB

samordning pa vanligt sätt borde åvila Statskontoret i enlighet med rationaliserings-

kungörelsen. Detta skulle innebära att myndigheten borde samradzr med Statskontoret innan man till

tog ståillning ADB-fråigornzi pa

längre sikt. Statskontoret menade vidare att miIjötlatzmáimnçlen borde verka för att alla funktioner sikt skulle (överföras till

pa

befintliga organ.

Liknande synpunkter framfördes av bla zlrbetztrskyddsstyreIsen.

Bilaga 2 287

naturvardsverket och Svenska kommitnförbttndet. N2lllllVZlI(lS\'CI'l\'Cl

ansåg dock att ansvaret för verksamheten inom Llelprogrammct Regler för informationsbchandling i princip borde ligga pa bcrörtla myndigheter. Det kunde emellertid vara rationellt att SIUKSKUHIOFCI

hade ett (ivergripztntle ansvar för regler för informationsbehantlling.

TCO framhöll vikten av den effektivisering en samordning av miljödzttzi kunde tttgöra för de sakansvztrigzt niyiuliglieterna. Det var enligt TCO angeläget att samordna miljöçlzttzt av betydelse för arbetstagaren i hans arbetsmiljö och därmed öka möjlighetemzt att öva tillsyn över arbetsmiljön.

2.3 lnformationsservice på miljöområdet: Förmedling av informa-

tion

Statens naturvårdsverk ansåg att den verksamhet som dittills

bedrivits inom programmet lnformzitionsservice pä miljöomraclet hade inneburit en förstärkning av delprogrammet Förmedling av miljöinformation. Naturvåirtlsverket menade att detta var ett sa område att borde inrikta och

betydelsefullt miljödatztnáimnden

koncentrera insatserna ytterligare pa omradet. En särskilt viktig

uppgift ansåg verket förmedling av kontakter till Llatabzxser och andra

utländska informationskáilIor vara.

Statskontoret skrev bl a följande om behovet av en fortsättning av verksamheten:

--- Detta gäller särskilt sökning och sammanställning av miljöinforntation från källor inom och utom landet i samband med fragor fran ntyiuliglieter. företag. forskare etc. Det väsentliga är diivitl att kunskaper samlas pa ett ställe om tillgängliga informationskällor inom miljöwnxlsiwniradet samt metodik för såikning i dessa.

2.4 Informationsservice på miljöområdet: Redovisning av informa-

tion

Naturvårdsverket anság miljödatztnåimndens programinnlelning i stort sett åindamålsenlig med undantag för programmet Informationsservice på miljöomradet och särskilt delprogrammet “Redo-

av inforniation. Verket menade att malsättningen för detta

visning

delprogram var mycket hög i jämförelse med det reella innehallet i verksamheten.

Statistiska centralbyrån anförde att för byrans del dcltarogratmmeit Redovisning av information och Utveckling av ny informations-

288 Bilaga 2 SOU l‘)8(l:2~l

service innehar samma av insatser i ML typ dvs utveckling av statistik och av denna. redovisning

Sveriges mcteorologiskzi och hydrologiska institut (SMHI) löreslog att dc av miljödatanåimnden angivna huvudprogrzimmen kompletterades med ytterligare ett. itiimligeit Tolkning och redovisning av Motiv för ett sadant miljöinformation. program var exempelvis miljödzitztnämndens planer pa en såirskild Litrcdniitg angaentle ett mer zimbitiöst publikationsjürtugram som kunde ge en riksoversikt av miljösittizitioneii och miljoutvecklirtgen.

2.5 Information om fbrsknings- och undersökningsverksamhet Information om forsknings- och undersökningsverksamhet. projektet Ml-20. diskuterades av flera remissinstanser.

Naturvårdsverket ansåg bl a att rapporter fran pagaençlc forskningsprojekt och opublicerzide inte kunde ett slutrapporter utgöra acceptabelt underlag för dokumentation i Ml-Ztl-verksziinheteit utan förordade koncentration pa material som lnezlrlwetzits fram till publicerbarhet.

Socialstyrelsen erbjöd sig att medverka i verksamheten för att öka referensdzitzibztsens täckning. Lantbruksstyrelsen ansåg att ocksa denna samt statens veterináirmedicinskai anstalt borde inga bland inrapportörcrna till Ml-20.

Positiva till en permanentning av verksamheten med Ml-Ztl var bl a universitets- och högskoleåimlvetet. tekniska högskolan i Stockholm. statens råd för vetenskaplig information och dokumeittzitioii (SlNF- DOK) samt TCO.

2.6 Mil_iöstatistik Statens naturvåirdsverk att ansvaret tillstyrkte för projektet Ml-44. Publicering av miljöstatistik. skulle överforzis till statistiska centralbyrån. Verket framhöll betydelsen av ett niira samarbete mellan de berörda myndigheterna.

Socialstyrelsen ansåg tillgången till löpande miljöstatistik vara av stor betydelse för att man skall kunna följa miljöutvecklingeii.

Statistiska centralbyran anförde bl a följande:

l enlighet med riksdagsbeslut avseende proposition 1974246 ar en zirsbok om

Bilaga 2 289

miljöstatistik Linder utarbetande vid SCB. en första del zivseende den yttre miljön och en zindra del avseende zlrlvctsmiljön.

SCB har i zinslzigsfreimståillning för budgetzirct 1978/79 i sznnråd med MDN begärt medel för publicering av Miljöstatistisk årsbok - Yttre miljön och avser att följande budgetår även begåirzt medel för publicering av Miljöstatistisk årsbok - Arbetsmiljön.

Statistiska centralbyrån avstyrker att statistisk information om

areella näringar. naturresurser och energi inkorporerzls i Ml.

2.7 ”Årsbok om miljön Naturvårdsverket :insåg att det föreföll som miljödatanáimndens förslag att undersöka förutsättningarna att i en årsbok om miljön ge beskrivningar och kommentarer till miljösituzitionen och miljöut-

vecklingen i landet skulle komma att medföra dubbelarbete. Man

menade att denna uppgift åvilade naturvårdsverket. Under ett

uppbyggnadsskede kunde det emellertid finnas behov av visst

utrednings- och samordningsarbete där miljödzitzinåimnden kunde bidra med utredningsresurser.

Enligt statistiska centralbyrån borde utgivning av den aktuella

publikationen ske endast efter en grundlig utredning om behovet av

publikationer med information om miljöförhållzinden samt om den

innehållsmâissiga gränsdragningen dem emellan. SCB ville därför tillstyrka fortsatt verksamhet inom ifrågavarande projekt.

Socialstyrelsen såg det angeläget att publikationer. sammanställning-

ar m m. som miljödatanáimnden utarbetade gavs en mycket stor

spridning.

Universitets- och högskoleämbetet ansåg att det kunde vara av stort värde om man kunde ta fram bl a en årsbok om miljökvalitet.

2.8 Epidemiologi, miljöfaktorer som påverkar människan samt toxikologiska frågeställningar

Socialstyrelsen skrev bl a följande om de i rubriken nämnda frågorna

i sitt remissvar.

Miljödatanämnden har vid utarbetandet av program för övervakning av miljökvalitet konstaterat att ett klart behov föreligger av tillgång till uppgifter om miljöfaktorer. exempelvis kemiska ämnen. som akut eller på sikt kan utgöra en fara för människans hälsa. Med anledning härav har nämnden anmodat omgivningshygieniska avdelningen vid statens naturvårdsverk att i en förstudie belysa behovet av information om miljöfaktorer

290 Bilaga 2 SOU lUSlkZ-l

som påverkar måinniskzms halsa. Socialstyrelsen ser med lwklilgilllkic att miljödzitzmåimnden fatt ;nysta fran att hegåirzi medel for att genomfiöra denna

studie pa grund av statsmakternas stora krav pa zlterharllsaimhet i lmdgetair-

betet.

Avslutningsvis far styrelsen framhalla att den verksamhet som ialanerzrs rörande epidemiologiska undersökningarr kommer att stalla krav pa stora insatser från socialstyrelsens sida. Styrelsen stiiller sig principiellt positiv till förslaget men föreslar att - med hänsyn till det planerade zirhetets omfattning - för till toreinal for direkta förutsättningarnzr undersäökningeit görs överlaggningzir mellan miljödzrtaniimnden och soeizilstyrelsei1.3

Behovet av en toxikologisk informationsservieel“ understroks kniftigt av låinsstyrelsen i Cnavleluorgs lan. Liniversitetet i Linköping.

universitetet i Umeå och högSknlilll i lsulea. Bl a Lmiversitetet i Lund.

naturvetenskapliga forskningsráiçlet och TCO tillstyrkte.

Anmärkningar december l 979

l har senare erhallit vissa medel hiirlkir Miljödzitzmiimnden 3 En företrädare för socialstyrelsen ingar numera i miljotlzitainåimnden 3 Huvuddelen av synpunkternzi pa lragan om utredning aven toxikavlogisk inlorniationsscrviee har framkommit vid remissheltzindlingen av mili(idatzmiimntlens såirskilnlat skrivelse i denna fraga. juni l077.

sou 1930334 Bilaga 3 291

Bilaga 3: Översikt över bud- Ml-projekt getåren 1972/73-1980/81

l efterföljande figur ges en sehematisk översikt (över bedriven och planerad verksamhet med samtliga Ml-projekt under tiden 1972/ 73-19811/81.

Den under budgetåren 1972/73 och 1973/74 bcdrivnu verksamheten skedde inom ramen för miljökontrollutretlningens arbete. Miljödatanåimnden övertog ansvaret för ifrågavarande aktiviteter när nåimnden inrättades 1974-07-01.

Ml-projkten är i figuren angivna endast med kodbeteckningzir. l en förteckning efter figuren redovisas de fullstiindigzi projektbeniimningarna på samtliga projekt i nummerordning.

292 Bilaga 3 sou wsu;24

UI1¢IvrMKU’ MI—I’R()JI{KT I 1\Il),\.\ 11’/‘/mI;1I1(I ,-in/miI‘l\/mtg

72/73 73/74 74/75 75/76 7(\ 77 77-“78 7871) 7980 81131

Ml-()1 M|.()|;1 (V)\crl:Ig1cI 1I\ SNV |U7U-lI7-11| M1-01:2 Ml—()l:3 Ml-U53 MHN) Nil-Uözl Ml-06:2 MI-U623 Ml-()6:-1 Ml-06:5 Ml-(I7 Tixligurc |1n‘.s|ug_:|1l SL\xku|— Ic [il (iver 111811-117-01 MI-()8 MI—()8:l l‘in|ig_nrc Ikirslzng ;ut ASS Ml»()h’:2 . u||c tu (ivcr |\ll\llL|(1C1L|1 1980-07-01 M1-09 M1-10 MI-ZU Ml-Zl Ml-21:! Ml-21:3 Ml-22 MI—23 Ml-30 (Ml-31) (M1323) MI-33 Ludde lill PHK mm Llri\.\ u\ SN\ MI—3-1 MI-35 MI-40 MI-41 MI-42 MI—43 Ml--19 ML44 Ml—.14;] Tidigare |‘m.s|;1g:1IlS(‘l¥ku|- M1-4-1:2 Ic tu (iver 1070-07-01 M1-50 MI-REF* TOX

j Bcdrivcn vcrksumhct I - I 0 Planerad verksamhet

Inom ramen för miljökontrollutrcdningcns zlrhclc 3 Ingår fro m 1975/76 i M1›01. scdcrlncru MI-(H22 3 Medel ställdes inte till fiirfogundc för gcnun1f(numlc an vcrksalunllctcn som pluncrnl (Iugprinrilcrznl) 4 för den samlade rcfcrcnsvcrksznnhctcn Betcckningcn i flcru prnjckt mud l_\ngdpunkl i f\vII-(W5 och Ml-21

SOU l98():24 Bilaga 3 293

Förteckning över Ml-projekten Ml-lll Information fran tillsynsvcrksamheten enligt miljöskyddslzigen Ml-lllzl Information fran tillsynsvcrksamheten enligt miljöskyddslzigen Ml-(ll :2 Systemutretlning rörande samordnade uttag av information ur Ml och SMHls maskinella register MI-()1 :3 Utredning om ADB-rutiner för programmet för (övervakning av miljökvalitet MI-llS = Ml-lllz2 Ml-(lö information om hiilso- och miljöfarliga varor samt liikeittedel Ml-llo: l Produktregister m m MI-06:2 Registrering av miljöfarligt avfall Ml-06:3 Dokumentation över ADB pa miljöomradet Ml-06:4 Försök med registrering av kemiska antneits biologiska effekter Ml-06:5 Förmedling av utländska informationstjiinster Ml-U7 Information om livsmedel MI-()8 Information om zirbetsmiljön MI-()8: I ADB i tillsynen av :arbetsställen Ml-08:2 ADB av information om arbetstagares hälsa MI-()9 Samordning av informationsbehandling vid akuta förgiftningsfall MI-ll) Modellförsiâk med ADB av information för att b6|_VS2lS2llTlbill1det mellan vissa substanser och teratogena effekter MI-20 Information om forsknings- och undersökningsverksamhet MI-21 Registrering av material i myndigheters akter Ml-21 :1 Registrering av material i myndigheters akter Ml-21 :2 Handbok om regler om kemikalier Ml-22 Försöksverkszutrltct med stödinszttset till det internationella referenssystemet för miljöinformatioit (lNFOtcrra) MI-23 Biblioteks- och dokumemationsservice på miljöområdet MI-30 Utredning rörande áimnens beteckningar i datorbaserade substansregister (MI-3] Utredning rörande sekretessbestiintmelser rörande i Mlregistrerade varor) (Ml-32 Förstudie rörande information om biologiska inventeringar och arkiv) Ml-33 Utredning rörande samordning av s k basdzitaundersökningar avseende luft och nederbörd. ytvatten. grundvatten samt mark och vegetation MI-34 Utredning om miljöfaktorer som påverkar människan MI-35 Utredning om publikationer på miljöområdet MI-4() Allmänt utvecklingsarbete pa miljöstatistikens område MI-41 Statistik över import och hantering av hälso- och miljöfarliga varor Ml-42 Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet

294 Bilaga 3 sou I)sn:24

Ml-43 Statistik (över emissioner fran anláiggningztr med miljöfarlig verksamhet MI-44 Publicering av miljöstatistik Ml-44zl Miljöstatistisk årsbok. naturmiljön MI-44:2 Miljöstatistisk årsbok. arbetsmiljön MI-49 Statistik över avfall och avfallshantering MI-50 Publikationer (MI-NYTT) TOX Utredning om toxikologisk informationsservice

Förkortningar: ASS Arbetarskyddsstyrelsen MDN Miljödatanämnden PMK Program för övervakning av miljökvalitet SCB Statistiska centralbyrån SLV Statens Iivsmedelsverk SNV Statens naturvårdsverk

SOU 1‘)8():34 Bilaga 4 295

4: inverkan på befintliga organi- Bilaga

sationers och

resursanvändning

resurs-

behov vid en av informa-

förstärkning

tionsservicen i

- ett samhället exem-

pel

Exemplet avser de av miIjödzttzinåimnden i avsnitt 7.3 i denna rapport

föreslagna kompletterande resurserna för toxikologisk informationsservice. kanaliserade till en enhet. Modellen som sitdzm kan i tillämpliga delar gencraliseras till att avse även annan informations-

service. inom eller utom miljövftrdsområdet.

Med håinsyn till att relationerna mellan de olika mganiszttionernzi förutsatts vara komplexa har en systemanalytisk ansats valts. Denna bör också medge att modellen. utan ändring av tankegangen i den

bakomliggande ztnzilysen. skall kunna tillåimpzts pa resursförstärkningar i allmänhet. oberoende av om de delas upp pa flera enheter

eller ej.

Antag att man indelar komponenterna i systemet för toxikologisk informationsservice i tre huvudgrupper.

informationsanalys

personella resurser för t ex

dokumentanskaffning

“OQO

Organisatoriska mekanismer

informationen som sådan i form av tex kritieriadokument. faktadatabaser fysiska resurser resurser för lokalisering och selektering av information. tex biblio- J grafiska databaser

296 Bilaga 4 sou wsnm

Dessa markerade

ger följande systembild (relationer med pilar).

C:D-

/

C)

Fig a

Olika kan finnas i skilda

komponenter organisatoriska enheter. antingen som arbetande eller som potentiella resurser. Den föreslagna nya enheten för toxikologisk informationsservice avses innefatta

samtliga komponenter. Andra. befintliga enheter har i regel fåirre komponenter. Systemet för informationsservice ser ut som i fig b i en

mera utvecklad variant (relationerna inom organisatoriska enheter ej

utritade). Härvid har antagits att

illustrerar den nya enheten för toxikologisk informationsservice en forskningsenhet

UÖW

en (enhet inom en) myndighet med myndighetsutövning en serviceenhet av typ Medicinska informationscentrztleit

El

CD

l

I

:Pom L__.___J

i

CD

l

c

F__""-'I

E

. |

El

l B J

Fig b

Fig b ger då en uppfattning om att verksamheten i en viss

organisatorisk enhet kan inverka verksamheten inom en annan

på enhet. även om vissa vägar (pilar) är mera sannolika an andra. För

4 297 Bilaga

den närmare förståelsen av till sadan inverkan och som möiligheternzi underlag vid en eventuell uppföljande studie i framtiden. behiäver man emellertid ga tillbaka till den ursprungliga detaljeringsnivztii beträffande relationer mellan tex komponenter enligt följande.

I exemplet i fig b, leder de utvecklade organisatoriska mekanismernzt

i A till ökade personella insatser inom B i tex

riskutvéirdcring. Eventuellt leder detta till i zirhetet. påbyggnad pa Bs fysiska resurser Ett annat alternativ är att istället As fysiska resurser våixer.

I nåistzi exempel (fig b:) har relationerna mellan enheterna annan karaktär och praktiska effekter än i förra! exemplet. Har kan man tänka sig att en del av de personella resurser i C som sysslat med någon form av informationsservice som innefattar informationsanalys kommer att frigöras till följd av motsvarande insatser inom A och att dessa resurser i C kommer att zinvåindas för andra antingen ändamål eller för en mera selekterad informationsscrvice. Det kan t ex röra sig om att ta upp för myndigheten särskilt intressanta fragor. Relationspilen kan också exempelvis betyda att personella resurser inom Ci form av speciellt ibland deltar i arbetet kompetent personal

298 Bilaga 4 SOU l‘?.\H:3-$

gctnensatttt med A (och med andra informationsgivzire tex inom forskningsinstitutionei) nar det galler Litviirderiitg av vissa informationskiillors anvêindbzirhet. kvalitet m m eller metodologiska fragor

vid riskvåirderingztr. Anskziffning/lagring av fysiska resurser kan

påverkas. Man kan t ex i (Ö dra ner pa den totala zinskaffningett men med ledning av material i A besluta sig för vissa specifika kompletteringar. Den personal som sysslar med dokumentation m m

hos C bör få viss hjälp fran A men kanske framfiör allt stimulans och

vidareutbildning för att öka sina egna insatser inom C. vilket avses ltojzi effektiviteten inom organisationen C.

I exemplet i fig b; har man tiinkt sig att den personella resursen för

dokumentanskaffning i D kommer att behöva öka allteftersom de personella resurserna för informationsziiialys (och i nagon man de organisatoriska mekanismerna) i A byggs ut. En viss (intsesiçlig

inverkan kan föreligga mellan satsning pa fysiska resurser i A och B.

Ibland avstår den ena dåirföi att den andra skaffat en resurs som är latt att utnyttja för utomstående. Ibland viiljer man att ha egen

direkttillgång till en viss fysisk resurs även om den finns pa ;Indra hall i

samhället. tex s k pass-word till en databas.

Fig bg D

Vissa av de enheter/organisationer som ingar i systemet för toxiko-

logisk informationsservice ingår ocksa i andra system med anknyt-

ning till kemiska amnens egenskaper och risker. vilka kan beskrivas som systemet för myndighetsutövning. systemet för forskning ete. l dessa systern kan också ligga organisationer som inte alls iir företräddzi i systemet för informationsserviee men som iinda kan röna

påverkan av detta och om detta ftârandrzis genom minskade eller ökade resurser. (Har avses naturligtvis inte den paverkait pa

resursanváindning mm som i att en viss organisation iir

ligger

SOU l9Sllz24 Bilaga 4 29‘)

zivnåimzire av informationsservice.) Vill man fa en samlad bild av de möjliga relationerna hiirvidlaig kan det vara riktigare att tala om flera delsystem. j j m __ _ _ ~ ..

C i .I

B2 C2 | l

I I

C3 I_ .._ _ J /

l l

v

Fig c

d__elSySt_Cm € t delsystemet delsystemet delsyste-

for YOXIkO för för mvndig- met för Inkl hetsutöv- xx

10g1S_| forskning

service ning

Organisationer av typ B kan zilltsa paverkzis ifragzi om sitt forsknings-

arbete t ex som ett resultat av nagon verksamhet i informationsser-

vicessystemet där en informzttionsluckzi identifierats. Mark att

FoU-uppdrag inte ingar i informationsservicen men viil hänvisning till expertis som kan Litföra ett sådant Lippdrag. Initiativet kan ocksa

uppkomma inom organisationen B som en följd av verksamheten inom exempelvis enheten A. Givetvis kan ocksa andra initiativ till

FoU-verksamheten uppkomma inom B utan att nagon relation därmed föreligger till de lvåda andra delsystemen. Vad galler

organisationen C kan man tänka sig att arbetsuppgifter Litifran (ökar beträffande den egentliga myndighetsutövningen till följd av verk-

samheter inom delsystemet för informzitionsservice. l)et kan exem-

pelvis bli flera ärenden för bedäinining av råittstilIiimivningen i

konkreta fall såsom produktmiirkning m m. lnitizitiv fran organisationen C som tas till följd av existensen av förbêittrzide resurser inom delsystemet för toxikologisk informationsserviee kan ocksa sla tillbaka på C genom ändrad karaktär eller Litökning av sjiilva myndighetsarbetet.

Vilka tendenser till inverkan. (ömsesidig eller ensidig. mellan organisationer inom ett delsystem eller mellan delsystem som blir

mest framträdande är svårt att nu saga. Systembeskrixrningeii syftar

endast till att få bilden mera nyanserad och att bclysa att nagra enkla

relationer som låitt kan förutsåigzis knappast finns.

SOU l98(l:24 Bilaga 5 3()I

5:

Bilaga Förteckning över underlags-

material

Anm I: Respektive underlagsmaterial erhålls kostnadsfritt från miljödatanämnden. i förekommande fall alternativt via Liber förlag/allmänna bokhandeln till angivna ca-priser. Vissa finns hos publikationer tillgängliga miljödatanämnden i begränsad omfattning men kan rekvireras från nämnden så långt lagret räcker eller lånas alternativt läsas hos nämnden. Anm 2: Beträffande projektbeteckningar hänvisas till bilaga 3.

A Toxikologisk informationsservice. Rapport 1980-04-09, 309 sid (vol I)

B Projektbeskrivningar m m (samlade i vol II) MI-lllzl (förteckning (över olika PM m m). 3 sid Ml-01:2. 5 sid Ml-U6 (ullmiint samt vissa delaktivitctcr). 8 sid Ml-06:1 (delen om substansrcgister). 8 sid Ml-()6:3. 20 sid Ml-06:5 (delen om IRPTC). (w sid Ml-REF(z1|lmzint). 21 sid Ml-REF (delen om CIS). 3 sid MI-()7 (förteckning över olika PM m m). 2 sid Ml-()8 (t o m 1976/77. förteckning (över olika PM min). 2 sid Ml-(I821 (förteckning över olika PM m m). l sid Ml-ll8z2. 25 sid MI-09 (allmänt samt om GIC). 9 sid MI-U9 (registr av kemikalieolyckorl. 7 sid MI-10. 16 sid MI-20. 22 sid MI-21. 28 sid MI-22. 9sid MI-23 (allmänt samt vissa (lelaktiviteter). 9 sid Ml-23 (anv av viss utl litt). 6 sid MI-23 (kurser m m). I2 sid Ml-23 (tox litt indexering). 5 sid MI-34. 18 sid MI-35 (zillmiint). 9 sid Ml-35 (miljökvalitetsretlov). 26 sid Ml--l(). 5 sid MI-44: l. 6 sid

3112 Bilaga 5 SOU 19811224

Ml-44:2. 5 sid M1-511. 5 sid PM zingáiende utviirtleriiig av Ml—projck1. I-I Sid PM om det centrala företzigsregistret (UFR) och Ml-projckten. 7 sid PM om IR-S_\Stcm i miljövaixlcris informzitionssystem. 211sid PM om miljödzitaniiiiindens kostnader budgctxircn 197-1/75-1978179. (w sid

C Publikationer Till Ml-(I613: Dokumentation över ADB pa miI_i(‘)omrudct (provutgavai I978). 323 sid + bil. Till MI-06:3: — av ord och termer. Ml-termkzitzilog beskrivning utlryck. inom nagra datorbaserade ADB-system pa milioomrzidct (provutgavzi 19811). I-18 sid Till Ml-(I613: Utredningsrzipport inom nordiska ministerrzndet NU B 1978:111 Karakterisering av mi1_i(›data. 1811 sid Till Ml-(I625: Utländska informationstjåinstei pa miljövardsoinradet (provutgava 1977). -111 sid Till Ml-ll): Workshop on the Utility of an Evaluated Data Bank in Tcrzitology and its use for a State-of the-Art-Report on Adverse Effects of Lead on Reproduction and Development (1977). 53 sid Till M1-211: Svensk miljöforskning. Yttre miljö. 1978 (Liber Rai-lang). 5-15 sid. Ca-pris 35 kr Svensk miliöforski1ing. Arbetsmiljö. I978 (Liber forlug). 374 sid. ca-pris 35 kr Till M1-211: Yttre miljö inventerings- och plzmeringszirlweten vid Iiinsstvrelserna och statens naturvardsverk. SNV PM 1 112. (provutgâvzl 1979). 419 sid Till Ml-21:1: Epidemiologiska informzitionskáillor - En viiglenlning till register som kan utnyttjas vid epidemiologiska Lindersökningar (provutgzivzi 19811). 185 sid Till MI-2I:2: Vad galler om kemiska åimnen? (Liber fäirlag I979). I83 sid. ca-pris 311 kr Till Ml—2I:2 Kemiska handböcker och skyddsblaid (provutgzivrzi 1979). 88 sid Till M1-23: Fiärteckning över tidskrifter vid tre invndighetsbibliotek (provutgava 19811). ca 1711 sid Till MI-23: Toxikologisk nyckelordsförteekning (provutgzivzi 1979). 332 sid Till M1-35: Miljö- och miljövarci i Sverige. Rapport fran miljödzitanåinmden och statens naturvarclsverk till OECD (Liber förlag). loll sid. ca-pris 311 kr Till MI-35: Statliga miljöpublikationer - en selektiv (äversikt (provutgziva 19811). 56 sid Till MI-4-l:I: Miljöstatistisk årsbok -naturmiljön 1979 (Liber förlag). 195 sid. ca-pris 411 kr Till MI-44:2: Miljöstzitistisk arsbok »arbetsmiljön 1978(provLitgavzi. Liber förlag). 271 sid. ca-pris 51) kr

Statens 1980

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Fjorton dagars fängelse. Ju. Skolforskning och skolutveckling. U. Larare i högskolan. U. vid skattebrott. B.

.°°.\‘.°’S‘.‘§~’.-‘."

Preskriptionshinder Förenklad skoladministration. U. Offentlig verksamhet och regional välfärd. I. Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. Privatlivets fred, Ju. 9. Övergång till fasta bränslen. I. 10. Ökad kommunal självstyrelse. Kn. 11. Vildsvin i Sverige. Jo. 12. Mineralpolitik, I. 13. Lbnar det sig att tillsatta fluor i dricksvattnet? S. 14 Karnkraftens avfall. I. 15. Laromedlen i skolan. U. 16. Vissa frågor rörande flerhandikappade. S. 17. Datateknik och industripolitik, l. 18. Att vara skolledare. U. 19. Fler kvinnor som skolledare. U. 20. Jämställdhet i statsförvaltningen, B. 21. Hem och skola. U. 22. Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. 23. Statligt kunnande till salu. B. 24. Bättre miljöinformation. Jo.

Statens offentliga utredningar 1980

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fjorton dagarsfängelse.[1] Kompensationför förvandlingsstralfet,[7] Privatlivetsfred. [8]

Socialdepartementet Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet?[13] Vissa frågor rörandellerhandikappade,[16]

Budgetdepartementet Preskriptionshindervid skattebrott.[4] Jämställdhet i statsförvaltningen.[20] Statligt kunnandetill salu. [23]

Utbildningsdepartementet Skolforskningoch skolutveckling.[2] Lärarei högskolan.[3] Förenkladskoladministration.[5] Läromedleni skolan.[15] Utredningenom kvinnligaskolledare.1.Att varaskolledare.[18] 2. Fler kvinnor som skolledare.[19] Hem och skola.[21]

Jordbruksdepartementet Vildsvin i Sverige.[11] Bättre miljöinformation. [24]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggnadav yrkesmedicinen.[22]

lndustridepartementet Offentlig verksamhetoch regionalvälfärd.[6] Övergångtill lasta bränslen.[9] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftensavfall. [14] Datateknikoch industripolitik.[17]

Kommundepartementet Ökadkommunalsjälvstyrelse,[10]

Anm. Siffrorna inom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen.

A å W

E] V jLiberFörlá ?.isaêrie,vi43á-0s644-s

’ T

Allmiinnéférlzigefgf

ISSN

937s-2sox›L

V