Energi : hälso- miljö- och säkerhetsrisker : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

\_á/ Statens offentliga utredningar 1978:49 Industridepartementet

Energi

Hälso- miljö- och säkerhetsrisker

Slutbetänkande av energikommissionen Stockholm 1978

Omslag Håkan Lindström Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-04238-X ISSN 0375-250X Gotab. Stockholm 1978

TILL INDUSTRIDEPARTEMENTET

Regeringen bemyndigade den 22 december 1976 statsrådet Johansson att tillkalla en kommission med uppdrag att bl.a. utarbeta alternativa förslag till energipolitikens utformning för tiden fram till år 1990. Kommissionens direktiv har kompletterats genom tilläggsdirektiv den 23 februari 1978.

Med stöd av bemyndigandet tillkallades fr.o.m. den l januari 1977 som ledamöter generaldirektören Ove Rainer, tillika ordförande, förbundssekreteraren Björn Bergman, professorn Kai Curry-Lindahl, riksdagsledamoten Birgitta Dahl, tekn.dr Ingmar Eidem, förbundsordföranden Lars Engqvist, riksdagsledamoten Birgitta Hambraeus, direktören Olof Hörmander, docenten Björn Kjellström, författaren Per Kågeson, biträdande överläkaren Nils-Erik Landell, riksdagsledamoten Bengt Sjönell, statssekreteraren Carl Tham, ombudsmannen Ulf Westerberg och riksdagsledamoten Anders Wijkman.

I mars 1978 överlämnade vi vårt huvudbetänkande (SOU 1978:17) Energi med beskrivning av beräknade alternativa huvudinriktningar av energipolitiken för tiden fram till år 1990. I huvudbetänkandet lämnade vi även en översiktlig bedömning avseende tiden fram till omkring år 2000 samt redovisade överväganden och förslag till åtgärder på energiområdet som statsmakterna bör vidta.

Under våren l978 har inom kommissionens expertgrupp för säkerhet och miljö slutförts vissa kompletterande arbeten rörande bl.a. miljöeffekter förknippade med energisparande åtgärder och avfallsproblem samt katastrofrisker. Våra överväganden i slutbetänkandet bygger i huvudsak på det samlade material som har tagits fram inom expertgruppen för säkerhet och miljö.

Vi överlämnar härmed vårt slutbetänkande ( ) Energi Hälso- miljö-och säkerhetsrisker. slutbetänkandet är - som vi aviserade i huvudbetänkandet en komplettering till huvudbetänkandet vad gäller hälso-, miljö- och säkerhetsrisker på energiområdet samt en redovisning av överväganden och förslag i anslutning därtill.

Vårt uppdrag är härmed slutfört.

SOU l978:49

Reservationer har lämnats av ledamöterna Curry-Lindahl, Hambraeus, Kjellström, Kågeson och Sjönell. Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna och Siönell, Kiellström, Kåqeson samt

Hambraeus

Landell. Stockholm den 13 juni 1978. Ove Rainer Björn Bergman Kai Curry-Lindahl Birgitta Dahl Ingmar Eidem Lars Engqvist BirgittaHambraeus å Olof Hörmander Björn Kjellström Per Kågeson å 5 NilsErikLande1l Bengt Sjönell Carl Tham Ulf Westerberg Anders Wijkman

/ Per Anders Örtendahl Lars Hjorth

INNEHÅLL

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 0 0 0 s o o 0 c o o u a o o s I o a 0 o summary l. Betänkandets svfte - ~ - - - - - - - - - - - ° 29 Hälsoeffekter 4 . . . . . . . . . . . . . . . 31 1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 2.2 Radon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 3 Haveririsker . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 3.1 K01 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 3.1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 37 3.1.2 Stora olyckor i samband med kolbrytning 37 3.1.2.1 Explosion i kolgruva . . . . . . 37 3.1.2.2 Ras av avfallsupplag och slamdamm 38 3.1.3 Sammanfattande synpunkter . . . . . . . 39 3.2 Olja . . . . . . . . . . . . . . . . L . . . 39 3.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 39 3.2.2 Stora olyckor i samband med utvinning av olja . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 3.2.3 Stora olyckor i samband med transport av råolja och oljeprodukter . . . . . . . . 41 3.2.3.1 Transporter av råolja . . . . . 41 3.2.3.2 Transporter av oljeprodukter . . 43 3.2.4 Stora olyckor vid av . 45 raffinering olja 3.2.5 Stora olyckor i samband med av lagring råolja och oljeprodukter . . . . . . . . 46 3.3 Naturgas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 3.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 47 3.3.2 Stora olyckor i samband med av LNG 47 import 3.3.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . 47 3.3.2.2 Systembeskrivning . . . . . . . 48 3.3.2.3 Möjliga olyckor . . . . . . . . 49 3.3.2.4 Konsekvenser av stora med olyckor LNG . . . . . . . . . . . . . . 49 3.3.2.5 Riskstudier från andra länder . S2 3.4 Kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 3.4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 54

3.4.2 Haveriförlopp . . . . . . . . . . . . . 56

Innehåll

säkerhetssystem och dimensionering av dessa . . . . . . . . . . . . 59 Sannolikhet för ett stort utsläpp av radioaktivitet . . . . . . . . . . . 64 3.4.4.1 Förlopp som leder till ett stort - - - - 64 _ _ utsläpp 3.4.4.2 Utsläppskategorier 65

3.4.4.3 Uppskattning av sannolikheten för

hjälp av drift-

härdsmältning med

erfarenheterd . . . . . J . . . . 68 3.4.4.4 Teoretiska uppskáttningar av . sannolikheten för härdsmältning 70 Teoretiska av

3-4-4-5. uppskattningar

sannolikheten för ett stort utsläpp av radioaktivitet 74 Konsekvenser av ett stort utsläpp av radioaktivitet . . . . . . . . . . . . . . . 75 . . . . . . . . . 81 Beredskap ._. 3.4.7 Bergförläggning och andra medel att höja reaktorsäkerhetsnivån . . . . . . . . . 82 3.4.7.1 Allmänt... . . . . . . 82 4 3.4.7.2 84 Bergförläggning 3.4.8 Dekontaminering . 85

risker stora olyckor 87 3._1;9 övriga för

3.4.9.1 Stort utsläpp av radioaktivitet . . . . 87

från_kärnvärmeverk

3.4.9.2 Stort utsläpp av radioaktivitet från lager för använt kärnbränsle eller 89 upparbetningsanläggning ... . . . 90 3.4.l0Sabotagerisker Vattenkraft . . . .-. . 92 3.5.1 Inledning . . . . . 92 3.5.2 Risken fördammbrott 93

3.5.3 Konsekvenser av dammbrott 94

3.5.4 Sabotage 96 Sammanfattande om risken för stora olyckor 96

3.6.1 Tänkbara konsekvenser vid stora olyckor

i . . . a‘: 96 energianläggningar 3.6.2 Jämförelse av risk för dödsfall vid . stora . - 97 olyckor Utvärdering av kommissionens alternativ ur haverisynpunkt 100

Avfall . . . . . . . . . . lOl lOl

Innehåll

4.1.1 Raffinering . . . . 101 4.1.2 Lagring . . . . . . . . . . . 102 4.1.3 Förbränning . . . . . . . . . . 102 Kol . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 4.2.1 Inledning . . . . 103 4.2.2 Kolbrytning och koltvätt . . . . . 103 4.2.3 Kolförbränning . . 104 Skiffer . . . 107 4.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . 107 4.3.2 Uranutvinning i Ranstad enligt den s.k. AE-processen med stegvis neutralisation och indunstning (projekt Ranstad79 107 4.3.3 Uranutvinning i Ranstad Mineralenligt projekt Ranstad . . . . . . . . . . . 109 4.3.4 Förbränning av lakrester . . . . . 109 Biomassa . . . . . . . . 109 4.4.1 Inledning . . . . . . . . . . 109 4.4.2 Askans sammansättning . . . . . . . 111 4.4.3 Hantering av fast avfall . . . . . 113 Kärnkraft . 114 4.5.1 Inledning . . . . 114 4.5.2 Produktion av avfall . . . . . . 115 4.5.2.1 Uranbrytning . . . . . . 115 4.5 2 2 Bränsleelementtillverkning . 116 4.5.2.3 Reaktordrift 116 4.5.2.4 Upparbetning . . . . . . . . . 116 4.5 2 5 Avställning av kärnenergianläggningar . . . 117 4.5.3 Lågv och medelaktivt avfall 117 4.5.4 Högaktivt avfall 119 4.5.4.1 Alternativa för handlingslinjer bränslehantering . . . . . 119 4.5.4.2 Beskrivning av hanteringsled för utbränt kärnbränsle 121 4.5.5 Övrigt avfall samt avfall från nedläggning av kärnkraftverk . . . . . . . 127 4.5.6 KBS-projektet . . . . . . . . . . 129

4 5 6 6 Säkerhetsanalys

Innehåll SOU 1978:

4.5.6.7 Fortsatt arbete . . . . . . . . .

4.5.6.8 Lägesredovisning för direktdepo-

nering av använt bränsle . . . . 158

4.5.7 Kritisk av KBS-projektet . . . 162 granskning

4.5.7.1 Inledning . . . . . . . . . . . . 162

4.5.7.2 John Winchesters slutsatser . . . 163

4.5.7.3 Jan slutsatser . . . . . 170 Rydbergs

4.5.8 KBS synpunkter på den kritiska gransk- . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 ningen I

4.5.8.1 . . . . . . . . . . . . 172 Inledning ;

4.5.8.2 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 173

4.5.8.3 och hydrologi . . . . . . 173 Geologi

4.5.8.4 Fördröjningseffekter i berg- . . . . . . . . . . . . . 175 grunden

4.5.8.5 Sammanfattning . . . . . . . . . 176 d

4.5.9 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . 176

4.5.9.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 176

. . . . . 177

4.5.9.2 Risker och tidsaspekter 3

1 4.5.9.3 Metoder för avfallshantering och

avfallsförvaring . . . . . . . . 180

4.5.9.4 Säkerhet vid slutförvaring . . . 181 f

4.5.9.5 beträffande Diskussionspunkter . . . . . . . . . . 182 1 slutförvaring

4.5.9.6 Påverkan säkerhet av alterpå nativa . 184

antagandenoch nykunskap

i kommissionens alternativ . . . 184 4.6 Avfallsmängder

5 Kommissionens bedömningar och ställningsta- l . . . . 187 E . . . . . . . . . . . . . . . . ganden I . . . . . . . . . . . 188 5.1 Risker för stora olyckor I

. . . . . . . . . . . . . . . . 191 i

.2 Avfallsproblem 1 . . . . . . . . . . . . . . 196 J 3 Energikvalitet . . f av strålning i bostäder . 197 .4 Hälsorisker på grund

. . . . . . . . 198 5.5 Kommissionens ställningstagande

slutsatser . . . . . . 200 5.5.1 Huvudbetänkandets

angående strål- 5.5.2 Kompletterande synpunkter . . . . . . . . . . . . . 203 ning i bostäder

. . . . . . . . . . . . . . . . . 203 5.6 Förslag . . .

särskilda . . . . . . . 207 Reservationer och yttranden

över . . . . . . . . 237 Bilaga 1 Förteckning rapporter

2 Kort av remissvaren be- Bilaga sammanfattning träffande prövning enligt villkorslagen 3 . . . . . . . . . . . . . . 241 av Ringhals

SAMMANFATTNINGl)

Energikommissionen har i sitt huvudbetänkande (SOU l978:l7)Energi redovisat sina överväganden och 1agt fram sina förslag med den reservationenratt det.i_det. fortsatta utredningsarbetet inte framkommer något som väsentligen ändrar förutsättningarna för vad som sägs i huvudbetänkandet. Vad som därvid avsågs var de ytterligare utredningsresultat beträffande bl.a. hälsorisker, risker för stora olyckor och sabotage samt med avfallshantering redovisas här. är här Redovisningen upplagd som en jämförelse av sådana risker vid olika energislag.

Risker för stora olyckor

Risker för olyckor med stora konsekvenser i form av sjukdomar och dödsfall eller omfattande miljöskador föreligger framförallt vid kolbrytning under jord, vid utvinning, hantering, förädling och lagring av olja och gas, vid kärnkraftverk och vid vattenkraftdammar.

Energikommissionen konstaterar sammanfattningsvis att sannolikheterna för stora olyckor är av samma storleksordning vid kolbrytning, oljehantering, kärnkraftverk och vattenkraftdammar.

Konsekvenserna av en olycka är i hög grad beroende av omständigheterna vid olyckstillfället. De troligaste konsekvenserna av en olycka vid en vattenkraftdamm eller ett kärnkraftverk är av samma storleksordning. Men vid ett kärnkraftverk kan tänkas kombinationer av olyckliga omständigheter som skulle kunna leda till omfattande konsekvenser i form av döda och skadade och radioaktiv markbeläggning. Det bör dock observeras att detta är resultat av hypotetiska antaganden. Vid oljehantering är riskerna för mycket omfattande miljöskador störst i samband med utvinning och av transport olja till havs. Vissa risker för allmänheten finns främst vid transporter av lätta oljeprodukter i tätorter. De långsiktiga skadeverkningarna av stora oljeutsläpp framför allt i innanhav som Östersjön måste bedömas som mycket allvarliga. De största riskerna vid en naturgasimport till Sverige är förbundna med transport och lagring av LNG. Risken för stora olyckor synes

l) För utformningen av detta avsnitt svarar kommissionens informationsansvarige Yngve Feuk.

Sammanfattning

härvid vara mindre än övriga risker nämnda ovan. Men de relativt stora tänkbara konsekvenserna motiverar ändå stor uppmärksamhet på dessa frågor om LNG skulle komma att importeras till Sverige.

Avfallsproblem

Avfall som måste deponeras uppkommer vid förbränning av olika bränslen, t.ex. kol, olja, biomassa, vid skifferbrytning och vid drift av kärnkraftverk.

Kommissionen noterar att den inte sett som sin uppgift att i detalj ta ställning till vilken lösning på avfallsfrågorna som bör förordas. Detta motiveras bl.a. av att beslut om detaljutformningen av avfallshanteringen ej behöver fattasj.dag. Kommissionen har inte heller sett som sin uppgift att ta ställning till om villkorslagens krav är uppfyllt genom det s.k. KBSprojektet. Den uppgiften vilar på regeringen. Kommissionen har istället försökt bedöma huruvida de olika tekniska lösningar som lagts fram erbjuder möjligheter att på ett betryggande sätt lösa problemet.

Kommissionens ställningstagande

Utredningarbetet inom kommissionen har visat att samtliga energislag som i ett kortare tidsperspektiv kan ge mer betydande bidrag till vår energiförsörjning är förenade med risker för hälsa och miljö. Det gäller även energiomvandling som kan bli av större betydelse i framtiden, främst olika former av solenergi, även om sådan energiomvandling i dag tycks erbjuda väsentliga miljöfördelar. De miljö- och hälsorisker som är förenade med olika energiomvandlingsprocesser måste dels vägas mot varandra, dels bedömas mot bakgrund av processernas sociala nytta.

I huvudbetänkandet har kommissionen gjort en sådan av- Vägning. Den grundades på ett synnerligen omfattande bakgrundsmaterial, inte minst vad avser miljö- och riskfrågorna. De olika tänkbara handlingsalternativen bedömdes också med hänsyn till deras skiftande effekter på samhällsekonomin och därmed på landets ekonomiska och sociala utveckling.

Kommissionen konstaterade att Sverige i likhet med andra länder befinner sig i inledningsstadiet till en omfattande omställning på energiområdet. Den omställningen karaktäriseras av bl.a. totalt sett ökade energibehov i världen och ökad knapphet på dagens mest betydelsefulla energiråvara, olja. Omställningen präglas också av ett ökat hänsynstagande till hälso-, miljö- och säkerhetsrisker samt ekologiska krav. Det råder vidare en betydande osäkerhet om de framtida och långsiktigt bärande ersättningsalternativen.

SOU 1973:49 Sammanfattning

Sverige är i en särskilt svår situation beroende på vårt mycket starka beroende av importerad olja. Den centrala energipolitiska uppgiften måste vara att beslutsamt minska oljeberoendet genom bl.a. kraftfulla hushållningsinsatseroch utnyttjande av tillgängliga energialternativ. Vi måste förbättra vår försörjningstrygghet. Energipolitiken måste vidare utformas så att man uppnår största möjliga flexibilitet och handlingsfrihet. Detta ger möjligheter för successiv ersättning av olja och andra energikällor som ter sig ofördelaktiga från ekonomiska eller miljömässiga utgångspunkter. Dagens energipolitiska beslut får icke utformas så att de låser de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna.

En viktig slutsats i kommissionens huvudbetänkande var, att man varken bör avveckla kärnkraften eller binda sig vid kärnkraften som en oundgänglig del av vårt energisystem genom en större ökning av kärnenergiverksamheten. Ett avvecklingsbeslut nu skulle medföra markant ökat oljeberoende, stora samhällsekonomiska uppoffringar och begränsa handlingsfriheten. Kommissionen förordade vidare en intensiv satsning på forskning, teknisk utveckling och demonstration i det dubbla syftet att dels få fram godtagbara och ekonomiskt rimliga alternativ till oljan, främst solenergi i olika former, dels begränsa_hälso- och miljöriskerna med all slags energiomvandling.

Det material som läggs fram i det här föreliggande betänkandet måste givetvis bedömas i sammahang med de övergripande analyser och slutsatser kommissionen redovisat. Olika risker - t.ex. tidigare energislags för.olyckor med stora konsekvenser - måste avvägas inte bara mot tänkbara energialternativ utan också mot de risker och problem som t.ex. följer med otrygghet i energiförsörjningen.

Den självklara utgångspunkten för en bedömning är såsom tidigare framhållits att ingen del av energisystemet får medföra oacceptabla risker. Men gränsen mellan oacceptabla och acceptabla effekter kan inte anges på något enkelt och entydigt sätt. Bedömningen är naturligtvis i sista hand beroende av sannolikheten för att vissa effekter kan uppstå. Vad som är en rimlig fördelning mellan risk och nytta är också svårbedömt.

Ett samhälle kan inte acceptera ett energiförsörjningssystem som innebär väsentligt förkortad medellivslängd eller ett stort risktagande ensförnundre befolkningsgrupper. Men samhället kan heller icke i längden godta att en mycket otrygg försörjningssituation och stora risker för avbrott i energitillförseln med de effekter detta får på de sociala förhållandena och därmed också för miljö och människors hälsa.

Sammanfattning

Det material som här har presenterats bekräftar vad som framhölls i huvudbetänkandet, nämligen att bedömningen av olika energislags risker många gånger måste ske på ett förhållandevis bristfälligt kunskapsunderlag. Här finns också skillnader mellan olika energislag.

Det här föreliggande materialet har inte väsentligt kunnat minska osäkerheterna i bedömningarna.

Speciella problem avseende säkerhet och miljö har studerats främst genom arbetena av kommissionens expertgrupp för säkerhet och miljö. sammanfattningar har gjorts i kapitel l till 4.

Huvudbetänkandets slutsatser

Pâ grundval av de efter huvudbetänkandet utredgjorda ningarna skall här prövas om i betänkandet redovisade bedömningar och förslag förändrats genom tillgången på ytterligare information.

Prövningen avser kärnkraft, kol och naturgas. Vidare berörs frågan om framtida valfrihet.

Kärnkraft

Den tidigare refererade inställningen att bibehålla kärnkraft som en del i energisystemet grundades på bl.a. förutsättningarna att de effekterna negativa under normaldrift är tolerabla, att riskerna förknippade med mycket osannolika olyckor bedöms ligga inom godtagbara gränser och att tillfredsställande tekniska lösningar för förvaring av avfall högaktivt skall finnas.

Hälso- och miljöeffekter från normaldrift av kärnkraftverk är gynnsammare än för olja- eller koleldade anläggningar. Detta framstod klart i huvudbetänkandet. Urananskaffningen för det svenska programmet är oklar liksom den därav orsakade miljöbelastningen. Utnyttjning av skiffer är en möjlighet. Det skulle innebära miljöproblem koncentrerades till brytningslokalen. Den information i dessa avseende som tillförts kommissionens arbete sedan huvudbetänkandet presenterades har bekräftat de uppfattningar som redovisades i huvudbetänkandet.

Risken för en stor - dess olycka härdsmältning-och effekter har studerats ingående. Metodiken i dessa undersökningar är i princip uppbyggd analogt med kärnkraftssäkerhetssystem, dvs. man söker utröna Vad 80m kan inträffa om extremt ogynnsamma omständigheter samverkar. Det finns skiljaktliga bedömningar av reaktorsäkerheten såväl inom kommissionens expertgrupp som i andra studier.

Bedömningen av sannolikheten för en härdsmältning faller i stort sett inom samma osäkerhetsintervall i

SOU l978:49 Sammanfattning

de gjorda utredningarna. Konsekvenststudierna har däremot lett till mer skiljaktliga resultat, främst vad avser markbeläggning.

Sannolikheten för en härdsmälta med de mycket allvarliga konsekvenser som kärnkraftskritiska granskare räknat fram är utomordentligt liten. Det bör också framhållas att säkerhetskraven successivt har skärpts och att teknisk utveckling har skapat förbättrad säkerhet. Sannolikheten för en härdsmälta i den typ av kokarreaktorer som nu byggs torde därför vara mindre än i en tidigare generation.

Kärnkraften ger upphov till ett avfall vars farlighet sträcker sig långt fram i tiden. Dessa, liksom andra avfallsproblem, måste angripas från utgångspunkten att vi inte bör företaga oss något som vi befarar på ett i u väsentligt sätt kan försämra för livsbetingelserna kommande generationer. Kommissionen har av det arbete som har bedrivits i KBS-projektet och vad som framkommit i övrigt dragit slutsatsen att det högaktiva avfallet kan hanteras och slutförvaras på ett betryggande sätt. Granskningen av KBS-projektet har dock pekat på vissa osäkerheter i bedömningen av element i systemet. Ett fortsatt utvecklingsarbete kan förväntas förbättra metoderna.

Beträffande kärnvärme tyder de gjorda studierna på att riskerna förolyckor är ännu mindre än för kärnkraft.

Den avgörande fråga som således måste besvaras är om de risker som otvivelaktigt är förenade med kärnkraften är godtagbara med hänsyn till de alternativ som står till buds och verksamhetens sociala nytta. Kommissionens svar på denna fråga är ja.

Det finns enligt kommissionens mening inte något i de nu framlagda studierna som ger någon anledning till ändring av de slutsatser och rekommendationer som kommissionen lade fram i sitt huvudbetänkande. Huvudbetänkandets slutsats att bibehålla kärnkraften i systemet men utan onödiga låsningar för framtiden framstår som väl avvägd. Som en viktig förutsättning för denna slutsats gäller, att man också fortsättningsvis utövar en mycket sträng tillämpning av säkerhetsteknik vid drift av reaktorer samt att fortsatt utvecklingsarbete i syfte att ytterligare minska sannolikheten för en härdsmältning bedrivs. Kommissionen anser vidare att alla rimliga åtgärder skall vidtas för att minska de möjliga konsekvenserna av en eventuell olycka.

Naturgas och kol

Utredningarna visar att naturgas, även LNG, sannolikt gerlägre risker för olyckor än konkurrerande energislag. Hälso- och miljöförhållanden vid normaldrift är mycket gynnsamma. Naturgas är således från miljö- och hälsosynpunkt ett fördelaktigt energislag. Detta faktum

Sammanfattning

måste, som framhållits i huvudbetänkandet, avvägas mot ekonomiska faktorer samt önskemål om ökad försörjningstrygghet.

Utförda studier rörande olyckor i kolgruvor tyder på en dödsfrekvens som är större än den som uppskattats för kärnkraftverk. Därtill kommer att miljö och hälsopåverkan från normaldrift är allvarlig. Kompletterande utredningar sedan huvudbetänkandet lades fram rörande kolförbränning och dess miljöpåverkan har ej gjorts. Utredningar inom avfalls området visar att kol medför en allvarlig miljöbelastning, främst till följd av risker från tungmetaller. Huvudbetänkandets slutsats, att större övergång till kol fordrar miljövänligare teknik än konventionell förbränning, står sig vid den genomförda granskningen.

Framtida valfrihet Ett effektivare energiutnyttjande genom ett ökat energisparande och en bättre anpassning i fråga om energikvalitet mellan energibehoven och den energi som tillhandahålls kan innebära fördelar från miljösynpunkt. Hänsyn härtill bör tas både i samband med olika energipolitiska beslut och vid genomförandet av energibesparande åtgärder.

Sålunda kan lågvärdig energi i spillvärme från industrier, i avloppsvatten, från solfångare etcu utnyttjas för ändamål där kravet på temperaturnivå är lågt, exempelvis för lokaluppvärmning. Vid särskildatillämpningar, t.ex. där stora spillvärmeflöden finns tillgängliga eller där värme från vattendrag eller ytjord kan utnyttjas, kan Värmepumpen få betydelse i framtiden. En förbättring i utnyttjandet av energikvaliteten kan även uppnås genom ett ökat utnyttjande av kraftverk för kombinerad produktion av el och hetvatten baserad både på bränslen och uran.

Frågorna om en bättre anpassning av den utnyttjade energins kvalitet till behoven bör studeras ytter- Den i huvudbetänkandet rekommenderade strateligare. att hålla alternativval öppna kräver särskilt gin starka insatser för att klargöra flödesenergins nyttig- Detta har nära anknytning till de berörda görande. kvalitets- och ekologifrågorna. Organisationen inom energisektorn bygger på teknisk tradition. Pågående leder naturligt till en övervikt för utbyggnader former av energiråvaror oavsett dess meritillämpade ter i förhållande till flödesenergi.

Kommissionen anser därför att utöver de forskningsoch utvecklingsinsatser som planeras för flödesenerockså fordras organisatoriska åtgärder för att gin detta alternativ framledes skall kunna värderas på ett i förhållande till nuvarande energisystem väl avsätt. I annat fall finns risk att den av kommisvägt sionen förordade valfriheten inte blir reell i detta avseende.

Sammanfattning

Kompletterande synpunkter angående strålning i bostäder

Vid energisparande bör hänsyn tas till risker för negativa hälso- och miljöeffekter. Framför allt inne- , bär en minskad ventilation genom i tätningsåtgärder i hus byggda av skifferbaserad ökade strållättbetong risker på grund av radioaktiv radongas.

Effektiva motåtgärder bör vidtagas, främst av byggnadsteknisk natur, för att undvika att oacceptabla hälsorisker uppstår. Dessa frågor bör i klarläggas en särskild utredning. I samband med energisparprogrammet bör hus med särskilt radioaktivt byggnadsmaterial kartläggas samtidigt som lämpliga åtgärder och rekommendationer utarbetas.

Förslag

Kommissionen föreslår att Sverige i invederbörliga ternationella organisationer verkar för normer och överenskommelser för hantering och kontroll av kärnkraftens fredliga utnyttjande.

För att förbättra säkerheten mot inom olyckshändelser energiförsörjningen föreslår kommissionen bl.a. att

organisationer och resurser när det gäller beredskap motstora olyckshändelser av alla slag ses över,

forskningen på riskområdet ges ökade resurser,

Sverige i internationell samverkan verkar för skärpta bestämmelser beträffande utvinning och av transport olja till havs samt konstruktion av säkrare tankfar-

tYg r

beredskapen mot stora oljeutsläpp, framför allt i Östersjön, förbättras och effektivare metoder för att samla in och ta upp löskommen olja utvecklas,

bestämmelser beträffande lagring och hantering av blytillsatser för motorbensin ses över,

riskerna med hantering och lagring av LNG studeras ingående före ett eventuellt beslut om import,

olika tänkbara förlopp som kan leda till en härdsmältning i en kärnreaktor studeras ytterligare och olika åtgärder som kan minska sannolikheten och verkningarna av reaktorolyckor utvecklas för både och nya befintliga reaktorer,

beredskapen vid reaktorolyckor ses över varvid evakuering av befolkningen och åtgärder vid radioaktiv markbelättning studeras särskilt.

16 Sammanfattning

Vad gäller det högaktiva avfallet föreslås att

organisationen beträffande avfallshantering och avfallsförvaring ses över,

det arbete som KBS utfört och utför fullföljs dels med insatser av utvecklingskaraktär, dels med insatser för att successivt öka detaljeringsgraden för nödvändiga anläggningar,

Sverige verkar för att internationellt accepterade normer för säkerhet och kvalitet för slutförvar utfärdas och att kontrollen av nukleärt material och regleras i internationella avtal. skärps

Beträffande avfall från kol och olja föreslås att

system utarbetas för insamling av sot och aska från olje- och kolförbränning vid små anläggningar,

studier genomförs av långsiktiga effekter från askupplag.

Beträffande utsläpp av föroreningar från bränslen föreslås bl.a.

från fordonsdrift på metanol, blandbilavgasutsläpp av metanol och bensin samt s.k. wide-cutningar bränslen studeras,

vidtas för att stimulera teknik för avåtgärder av knicksilver ur rökgaser från skifferskiljning förbränning, kolförgasning och koleldning,

kväveoxidernas till försurningen av mark och bidrag vatten fastställs,

sambandet mellan försurning och effekter av tungmetaller i mark och vatten studeras,

verkar för internationella 1 Sverige ytterligare beträffande effekter av en forskningsinsatser ökad i atmosfären.

koldioxidhalt

För att framtida valfrihet föreslås att lämp- 1 skapa ansvaret för att flödesenergi å lig organisation ges och därmed sammanhängande energisystem studeras _ och utvecklas så att detta på ett rättvisande sätt i kan beaktas vid fortsatta beslut om långsiktig f inriktning av energipolitiken. å

Beträffande i bostäder föreslås att strålning

olika betydelse för radonhalten byggnadsmaterials undersöks och att lättbetonghus med särskilt hög aktivitet lokaliseras,

beträffande hälsorisker av forskningsinsatserna strålning i bostäder förstärks.

Sammanfattning 17

Reservationer

Ledamöterna Curry-Lindahl, Hambraeus, Kjellström,

Kågeson och Sjönell

Reservanterna hänvisar till för expertgruppen säkerhet och miljö som visat att osäkerhet ännu rådet beträffande risker för hälsa och miljö inte minst när det gäller kärnkraften. Osäkerheten måste tillmätas stor betydelse eftersom det är fråga om risker med omfattande konsekvenser av delvis oåterkallelig natur. Reservanterna anser att kommissionens majoritet i flera avseenden inte har beaktat det föreliggande faktamaterialet.

Följande fakta borde majoriteten större tagit hänsyn till:

Uranförsörjningen:

O En svensk uranbrvtnina leder till risk för stora miljöproblem.

Härdsmältningsolyckorz

O Osäkerheten i de tekniska är riskuppskattningarna hög på grund av svårigheterna att beakta t.ex.

åldringsfenomen, sabotagerisker och mänskligt felhandlande.

O De teoretiska innebär trots riskuppskattningarna detta en betydande sannolikhet för att en härd-

smältning skall inträffa i Sverige under den normala driftstid som planerats.

0 En härdsmältning leder med stor sannolikhet till

att stora landområden blir med belagda radioaktivitet och måste utrymmas. Den kan också leda till ett stort antal cancerfall, fosterskador och genetiska skador samt under

ogynnsamma förhållanden

till akuta dödsfall.

Avfall från kärnkraftutnyttjande:

0 Ett tungt mot vägande argument kolutnyttjande är enligt kommissionens majoritet de långsiktiga riskerna med av Det deponering tungmetaller. är viktigt att beakta att samma problem också

gäller uranutvinning från skiffer.

0 Projektet Kärnbränslesäkerhet (KBS) bygger på upparbetning av det utbrända bränslet men upparbetning kan av flera skäl ifrågasättas.

O KBS-projektet har inte behandlat avfallshante-

ringen av plutonium.

O Omfattande kritik har riktats mot KBS-projektet. O Det är uppenbart att inte har KBS-projektet kunnat visa att det går att finna som någon plats uppfyller de krav som projektets egna beräkningar bygger pá.

Sammanfattning

anses att de förslag 0 Det kan därför inte styrkt och förvaring av det långlivade till hantering

radioaktiva avfallet från kärnkraftverk

höggradigt är med höga krav pa som nu föreligger genomförbart säkerhet för kommande generationer.

Kärnvapen:

0 Den nuvarande tekniken för upparbetning av använt kärnbränsle förcivila ändamål måste anses ge goda för av plutonium för förutsättningar produktion Det ifrågasätts också från vapenframställning. håll om den nuvarande övervakningen ger tillmånga mot avledning av klyvbart materäckliga garantier rial för vapenframställning.

Slutsatser och förslag

Med till dessa fakta anser reservanterna att hänsyn av kärnkraften utöver 10 aggregat ingen utbyggnad får ske. Ett för fortsatt utbyggnad av kärnstopp kraft ökar för en övergång till förutsättningarna ett energisystem baserat på förnyelsebara energikällor.

En rad är nödvändiga för att möjliggöra en åtgärder snabb avveckling av kärnkraften utan elransonering eller driftinskränkningar inom industrin.

i med haverier föreslår Pâ grund av riskerna samband reservanterna att evakueringsplaner skall upprättas och att de statliga myndigheternas kontrollfunktioner förstärks tills dess samtliga kärnkraftverk tagits

ur drift.

Dessutom har reservation lämnats av ledamoten

Curry-Lindahl.

Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Hambraeus och Sjönell, Kjellström, Kågeson samt

Landell.

SUMMARY

The Energy Commission, in its main called report Energy (SOU l978:l7) presented its considerations and

put forward its proposals with the proviso that nothing will emerge from the subsequent which investigations materially alters the prerequisites for what has been

said in the main report. The reference therein to those

additional investigative results concerning, among other

things, health hazards, risks of major accidents and

sabotage, and problems of waste management, are reported on here. This takes the form of presentation a comparison of such risks in relation to different of types energy.

Risks of major accidents

Risks of accidents with major in the form consequences of diseases and deaths or environmental pervasive damage are chiefly present in connection with coal below mining ground, the extraction, handling, refinement and storage of oil and gas, at nuclear power stations and at hydroelectric dams.

The Energy Commission observes of that the by way summary probabilities for major accidents are of the same magnitude irrespective of whether the risks are associated

with coal mining, oil handling, nuclear stations power or hydropower dams.

The consequences of an accident are much very dependent on the circumstances governing at the time of accident.

The most of an accident at likely consequences a hydropower dam or a nuclear power station are of the same

magnitude. But at a nuclear power station it is possible to imagine combinations of unfortunate circumstances

which could lead to massive in the form consequences of casualities and radioactive It should ground deposits. be noted, however, that this is a result of hypothetical assumptions. In oil handling the risks of very pervasive environmental damage are greatest in connection with

extraction and the transport of oil on the seas. high Certain risks for the general are to be found public mainly when light oil products are in urban transported settlements. The long-term adverse effects of large oil

spills, above all in inland seas such as the Baltic,

must be considered very serious. The risks which greatest attach to importing natural into Sweden are bound gas up

1978:49

Summary sou

with the and storage of LNG. Here the risk transport of accidents seems to be less than the other major risks mentioned above. None the less, the relatively motivate paying great attenlarge likely consequences tion to these matters should LNG be imported into Sweden.

waste problems

wastes which must be stored in underground repositories 3

arise from the combustion of different fuels such as

coal, oil and biomass, in shale mining and in the opera-3

tion of nuclear power stations. å

The Commission notes that it has not seen it as its task to take a detailed stand as to which solution to the waste should be recommended. One reason for so problems is that no decision need be taken today on the dedoing tailed of waste management. Nor has the Commissio design seen it as its task to take a stand as to whether the

of the Stipulations Act are met through ; requirements the so—called KBS That task rests upon the project. Government. What the Commission has mjed instead is to assess whether the various technical solutions that have been forward offer opportunities for solving put this problem in an adequate manner.

The Commissions stand

The Commissions investigations have shown that all which in a shorter time can energy types perspective render more contributions to our energy significant are associated with risks to health and environsupply ment. This observation also holds for energy conversion, which turn out to be of greater importance in the may different forms of solar energy, even if future, mainly such conversion now seems to offer cardinal enenergy vironmental The environmental and health Å advantages. risks which are associated with different energy con- § must not be one

version processes only weighed against g

another but also be assessed with reference to the

social benefit of these processes. 3

The Commission has struck such a weigh~up or trade-off{

in the main report. It is based on an extremely comprehensive material, not least as regards the background environmental and risk issues. The different imaginable action alternatives are also assessed with reference to their effects on the national economy and hence, shifting on the countrys economic and social development.

The Commission observed that Sweden, in common with other finds itself in the initial stage of countries, in the That a pervasive readjustment energy sphere. is characterized in particular by the readjustment seen increased needs for energy and by the globally of most important energy raw growing scarcity todays material, oil. It is also characterized by a growing deference to health hazards, environmental and safety risks, and ecological demands. Further, a high degree

Summary

of uncertainty prevails the future and secuconcerning larly viable replacement alternatives.

Sweden is in a particularly difficult situation due to

our very strong dependence on oil. The central imported task for energy policy must be to cut thet dependence resolutely on the strength of vigorous conservation

efforts, utilization of available energy alternatives, etc. We must improve our supply security. Further, energy policy must be shaped to achieve maximum and flexibility freedom of action. This will for open up opportunities gradually replacing oil and other sources which energy look unfavourable on economic or environmental grounds. Todays policy decisions must not be designed so that

they rigidly constrain the long—term growth potentials.

An important conclusion in the Commissionss main report was that we should neither decommission nuclear power nor bind ourselves to nuclear as an power indispensable part of our due to energy system a major increase in nuclear If energy activity. a decommissioning decision were to be taken now, it would sharply increase our dependence on oil, cause great macroeconomic sacrifices and limit our freedom of action. The Commission also recommended making an intensive commitment to research, technological advance and demonstration with a twofold aim: first, to out and bring acceptable economically plausible alternatives to oil, mainly solar energy; and second, to limit the health hazards and environmental risks attached to all kinds of energy conversion.

The material put forward in the present report must of course be assessed in conjunction with the overarching analyses and conclusions that the Commission reported earlier. Various risks -- of energy-type e.g. accidents with wast -- must be consequences weighed not only against conceivable energy alternatives but also against those risks and problems which e.g. accompany insecurity in the energy supply.

As pointed out earlier, the axiomatic starting point

for an assessment is that no part of the energy system entails unacceptable risks. But the boundary line bet-

ween unacceptable and acceptable effects cannot be

specified in any simple and clear-cut way. In the final

analysis, obviously, the assessment will depend on the

probability that certain effects may arise. Another

difficulty is posed by attempts to strike a fair tradeoff between risk and benefit.

A society cannot accept an energy supply system which

denotes essentially shortened longevities or even great risk assumptions for smaller But population groups. neither can society agree in the long run to endorse

a very insecure supply situation and great risks of

interruption in the energy supply, with all the effects this is bound to have on social conditions and hence

for environment and human health as well.

22 Summary

The material here confirms what was pointed presented in the main namely that the assessment of out report, for their risks will often have different energy types to from a comparatively defective knowledge proceed base. Here there are differences from one energy again type to another.

material here in hand has not been able to reduce The the uncertainties in the assessments to any substantial

extent.

to safety and environ- The special problems pertaining been studied the Commissions ad ment have mainly by hoc of in these two fields. Summaries group experts have been made in chapters l to 4.

The main reports conclusions

basis of the made for the main On the investigations an examination will be undertaken here to find report, whether the assessments and documented inout proposals that have been changed by the access to report additional information.

The examination refers to nuclear power, coal and

natural Also touched is the question of gas. upon

future options.

Nuclear power

accounted-for of view, which calls The previously point for nuclear as an integral part of the retaining power was based on the following: the energy system, notably effects under normal operating conditions negative must be tolerable, the risks associated with highly

accidents are deemed to lie within acceptable improbable and technical solutions for storage limits, satisfactory of high-level waste must be available.

The health and environmental effects from normal opera-

tion of nuclear stations are more favourable than. power for fired with oil or coal. This finding stood plants out in the main The procurement of E clearly report. for the Swedish is unclear, as is the; uranium programme environmental load caused thereby. Exploitation of j

shales is one This means that environmental possibility. would be concentrated at the mining site. The V problems

in these that has been added to the

information respects Commissions work since the main report was presented

has confirmed the opinions which that report documented;

-— core meltdown —— and itä The risk of a major accident ‘ effects have been studied. In principle, penetratingly the used in these investigations is built p methodology with nuclear safety systems, i.e. § up by analogy power

are made to find out what might occur if g

attempts unfavourable circumstances interact. There 3 extremely

are assessments of reactor safety both withing

divergent

the Commissions expert group and in other studies. i

i i 1

Summary

By and large the assessment of the probability for a core meltdown falls inside true uncertainty intervals in the investigations made. In contrast the consequence studies have led to more divergent results, especially as regards ground deposits. I There is extremely small probability for a core melt-

E

down which entails grave consequences of the kind that the critics of nuclear power have figured out. It should also be emphasized that safety standards have been gradually tightened and that technological advance has created improved safety. The probability for a core meltdown in that type of boiling water reactors now being E g built should therefore be less compared with an earlier å generation of such reactors.

; Nuclear power gives rise to a waste whose dangerousness 1 stretches far ahead in time. The starting point for tackling this and other waste problems must be that we should not undertake any activity which we fear might materially impair the life supporting conditions for coming generations. Based on the work that has been pursued in the KBS project and the other findings that have emerged, the Commission has drawn the conclusion that the high-level waste can be handled and finally stored in an adequate manner. Even so, the audit of the KBS project has identified certain imponderables in the 1 1 assessment of elements in the system. A sustained future ; development effort may be expected to improve the methods. 9

E Concerning nuclear heating the studies made suggest that

the risks of accidents are even less than for nuclear power.

Thus the crucial question which must be answered is whether the risks which are undoubtedly associated with E nuclear power are acceptable, having regard to the alter- ‘ natives which are available and to the activitys social benefit. The Commissions answer to this question is yes.

In the Commissions opinion there is nothing in the studies now put forward to warrant of the changing any conclusions and recommendations which the Commission presented in its main report. The main conreports clusion to retain nuclear in the but power system, without unnecessary constraints for the future, stands out as well-balanced. An for this important prerequisite conclusion is to keep on exercising a very strict application of safety technology to reactor operation and to make sure of continued work which development seeks to cut down even more on the for a probability , core meltdown. Further, the Commission submits that all E reasonable measures shall be taken to reduce the possible * consequences of an accident, if any.

Natural gas and coal

The investigations show that natural gas, LNG, including will probably lower the risks of accidents with compared

SOU l978:49

competing energy types. Where operation is normal,the health and environmental factors are highly favourable. Thus from the health and environment aspect natural gas is a beneficial energy type. As the main report pointed out, this fact must be weighed against economic factors as well as stated wishes for greater supply security.

The studies made of accidents in coal mines indicate a death rate that exceeds the one estimated for nuclear power stations. On top of that is the serious impact on environment and health coming from normal operations. No post-report investigations have been made concerning coal combustion and its environmental impact. Studies in the solid wastes area show that coal imposes a serious environmental load, mainly due to the risks posed by heavy metals. The main reports conclusion under this head, which says that a major changeover to coal requires a more pro-environment technique than conventional combustion, stands firm after the completed examination.

Future options

A more efficient energy utilization based on saving more energy and on better adjustment of energy quality between the energy requirements and the energy that is provided may confer environmental benefits. This aspect

should be borne in mind both in connection with diffe— E

rent energy-policy decisions and in the implementation j of energy-saving measures.

Thus the contained in waste heat from E

low-grade energy factories, in sewage effluent, from solar collectors, etc., can be tapped for purposes which specify no more than a low temperature level, as for space heating. With regard to special applications, e.g. where large waste heat flows are available or where heat from waterways or topsoil can be tapped, the heat pump may take on importance in the future. Energy quality could also be utilized better by tapping utilities to a

extent for i.e. combined i

greater co-generation, pro- 2 duction of electricity and hot water based both on fuels and uranium. K I The issues involved in achieving better adjustment of § the tapped energys quality to the needs should be j

studied in greater depth. The strategy to keep alterna-Q

tive choices open, which is recommended in the main ?

report, requires particularly vigorous efforts to clarif

fy the utilization of flovrenergy. This ties in closely j to the aforementioned quality and ecology issues. The i organization of the energy sector builds upon technical: tradition. Ongoing expansion programmes naturally lead to an overweight for applied forms of energy raw material irrespective of their merits in relation to flow energy.

Summary

The Commission therefore submits that, over and above the

R & D efforts that are being planned for flow energy, organizational measures be taken to permit making a well-balanced appraisal of this alternative from now on

in relation to present-day energy systems. Failing this, there is risk that the options recommended the by Commission will not have real substance in that respect.

Supplementary viewpoints on radiation in dwellings

; For energy conservation allowance should be purposes made for the risks of health and environmental negative effects. The reduced ventilation which ensues from

installation of weather stripping in houses built of

shale—based light concrete is calculated particularly to intensify the radiation risks due to radioactive

radon gas.

Effective countermeasures should be taken, of a

t mainly

structural engineering nature, to the onset of prevent unacceptable health hazards. These matters should be clarified in a separate investigation. As and part 5 parcel of the energy conservation an invenprogramme, g tory should be taken of houses built with especially radioactive construction materials, with appropriate measures and recommendations to be drafted at the

same time.

Proposals

The Commission proposes that Sweden, acting through the international organizations concerned, foster the adoption of standards and for and agreements management control of the peaceful uses of nuclear power.

In order to accidents in improve safety against energy supply, the Commission proposes, inter alia,

7 that organizational structures and resources concerned

; with all kinds contingency planning against of major accidents be overhauled;

that research in the risk area be given increased resources;

that Sweden, acting in international partnership, work for the adoption of more to stringent regulations govern the extraction and of oil at sea and transport the construction of safer tankers;

that contingency oil planning against major spills, , above all in the Baltic be and that Sea, improved more E effective methods be developed to gather in and take 5 up escaped oil;

that regulations on the and of storage handling lead additives to petrol be overhauled;

that the risks of and LNG be handling storing studied

Summary

exhaustively before any decision is taken to import it;

that various imaginable sequences which may lead to a core meltdown in an nuclear reactor be studied further, and that various measures which may reduce the probability and effects of reactor accidents be developed for both new and existing reactors;

that the against reactor accidents contingency planning be overhauled, with special study to be devoted to evacuation of the population and to measures against radioactive ground deposits;

with regard to waste, the Commission propose high-level an overhaul of the organizational structure for waste disposal and storage.

The work that KBS has done and is doing is to be follow through, partly with inputs of development character, with inputs to increase in stages the degree of partly detailed specification for necessary plants.

Sweden is to work for the promulgation of internationally accepted safety and quality standards for final storage and to help ensure that the control of nuclear material is tightened and regulated in international agreements.

Concerning waste from coal and oil, the Commission that systems be devised to collect soot and proposes ash resulting from the combustion of oil and coal at small plants;

that studies be made of the long-term effects from ash depots.

Concerning discharges of pollutants from fuels, the Commission proposes, inter alia,

that exhausts emitted by motor vehicles operating on methanol, mixtures of methanol and petrol (gasoline), and so-called wide-cut fuels be studied;

that measures be taken to stimulate technology for mercury out of flue gases from shale comseparating bustion, coal gasification and coal firing;

oxides to acidifica- ^ that the contribution of nitrogen tion of land and water be determined;

that the connection between acidification and effects of heavy metals in land and water be studied;

that Sweden work to promote more intensified research into the effects of increased carbon dioxide content in the atmosphere.

Summary 27

In order to create future it is proposed that options, a suitable organization be given the responsibility to study and develop flow energy and related energy systems, so that this may be accorded fair treatment in future decisions to impart a long-term thrust to energy policy.

Concerning radiation in dwellings, the Commission proposes

that the significance of building materials for their radon content be investigated and that be taken steps to pinpoint light concrete houses with especially high radioactivity;

that upgraded research be done into the health hazards of radiation in dwellings.

Dissents

Commission members Curry-Lindahl, Hambraeus, Kjellström, Kâgeson and Sjönell

The dissentients make reference to the for Expert Group Safety and Environment, which has shown that uncertainty still prevails in regard to health hazards and environmental risks -- not least where nuclear power is concerned. Great importance must be attached to the uncertainty aspect since it involves risks with pervasive consequences of partly irreversible nature. According to the dissentients, a majority of the Commission has not paid heed to the factual material in hand.

The majority should have made allowance for the greater following facts:

Uranium supply:

o Uranium mining in Sweden will lead to risks of great environmental problems.

Core meltdown accidents:

0 The uncertainty in the technical risk estimates is high due to the difficulties of considering such factors as aging phenomena, risks and human sabotage error.

o Despite the foregoing, the theoretical risk estimates imply a substantial that a core meltdown probability will occur in Sweden during the normal operating time that has been planned.

o There is great probability that a core meltdown will cover large land areas with radioactivity, making it necessary to evacuate them. It may also lead to a great many cancer cases, foetal injuries and genetic injuries, and under unfavourable circumstances to acute deaths.

waste from nuclear power utilization:

28 Summary

According to a majority of the Commission, a very weighty argument against coal utilization is the long-term risks posed by storage of heavy metals in underground repositories. It is important to bear in mind that this same problem also holds for the extraction of uranium from shales.

The project called Nuclear Fuel Safety (KBS) is based on reprocessing the spent fuel, but doubt may be cast on reprocessing for several reasons.

Extensive criticism has been levelled at the KBS project.

It is obvious that the KBS project is not in a position to satisfy the requirements on which the projects own calculations are based.

It can therefore not be considered verified that the proposals now in hand for handling and storing the long—lived, high—level radioactive waste from nuclear? power plants are practicable consistent with high standards of safety for coming generations.

Nuclear weapons:

O The present technology for reprocessing of spent nuclear fuel for civilian purposes must be considered highly conducive to the production of plutonium for weapons manufacture. Moreover, many quarters have questioned whether the present monitoring system provides sufficient guarantees against the diversion of fissionable material for weapons manufacture.

Conclusions and proposals

Having regard to these facts the dissentients submit that no expansion of nuclear power over and above l0 reactors should be allowed. A halt to continued expansion of nuclear power improves the prospects for changing over to an energy system based on renewable energy sources.

A number of measures are necessary to permit a rapid decomissioning of nuclear power without electricity rationing or production cutbacks in manufacturing industry.

Owing to the risks in connection with breakdowns, the dissentients propose that evacuation plans be set up and that the government agencies strengthen their control functions until such time as all nuclear power stations have been removed from service.

BETÄNKANDETS SYFTE

Energikommissionen har i sitt huvudbetänkande (SOU l978:l7) Energi redovisat sina överväganden och lagt fram sina förslag under förutsättningen att det i det fortsatta utredningsarbetet inte framkommer något som väsentligen ändrar förutsättningarna för vad som sägs i huvudbetänkandet. Vad som därvid avsågs vara de ytterligare utredningsresultat beträffande bl. a. hälsorisker, risker för stora olyckor och sabotage samt med avfallshantering redovisas här. Redovisningen är upplagd som en jämförelse av sådana risker vid olika energislag.

å Av detta betänkandes karaktär av kompletterande redo-

E visningar följer att den presentation som ges i

I kapitel 2-4 inte är heltäckande eller en fullger I ständig rättvisande jämförelse mellan olika energi- Kommissionens slutsatser i 5 grundar

i slag. kapitel

= sig på av både detta och redobedömningar tidigare I visat material. Här redovisas som problemområden [ enligt kommissionens uppfattning behöver utredas [ ytterligare.

I huvudbetänkandets avsnitt 6.5 finns redovisat synpunkter på värdering av bieffekter och risker med energiförsörjningen. I avsnitt 6.6 följer sedan en genomgång av miljö- och säkerhetsproblem med olika energislag. Vidare finns i kapitel 8, framför allt i avsnitt 8.6.5, en utvärdering av olika hälso-, miljöoch säkerhetsproblem med de energialternativ kommissionen valt att studera. Denna utvärdering omfattar hälsorisker vid normal drift, yrkesrisker, risker för stora olyckor eller sabotage, mark- och vattenförgiftning, avfallsproblem, kärnvapenspridning, klimatpåverkan, försurning av mark och vatten, kyli vattenutsläpp samt landskapspåverkan. För en över- ; sikt över hälso-, miljö- och med säkerhetsproblem olika energislag hänvisas, förutom till ovan nämnda avsnitt i kommissionens huvudbetänkande, även till I g slutrapporten från kommissionens expertgrupp för säkerhet och miljö, Ds I 1978:2 . Olika hälso-, E miljö- och säkerhetsproblem finns också behandlade i expertrapporter från vilka [ energikommissionen, förtecknats i bilaga l.

FAKTARUTA

Multipelenheter, tiopotenser

Olika enheter kombineras ofta med prefix som anger att enheten med en faktor tio, dvs. en tiopotens. multipliceras

Prefix Talfaktor Benämning Beteckning piko en miljondels miljondel nano en miljarddel mikro en miljondel

UHC)Z7VBW=IJG

milli en tusendel kilo tusen mega miljon giga miljard tera tusen miljarder peta miljon miljarder

Exempel:

Curie = 10l2 Curie

1 pC = 0.000 000 000 001

l m rem = 0.001 rem = 10-3 rem Sannolikheten 10-3 = sannolikheten 0.001 = en gång på tusen

= sannolikheten =

Sannolikheten 5.106 0.000 005

5 gånger på en miljon

2 HÄLSOEFFEKTER

2.1 Allmänt

Energikommissionen har i sitt betänkande Energi (SOU 1978:17 avsnitt 4.3.2, 6.6 och 8.6.5) behandlat hälsoeffekter i samband med energiförsörjningssystemet. Expertgruppen för säkerhet och miljö har därefter ytterligare bearbetat material beträffande bl.a. hälsoeffekter. Det har inte framkommit något som ger anledning att ändra den tidigare redovisningen. Beträffande radon i bostäder ges dock en mer omfattande redovisning i detta slutbetänkande.

Kommissionen vill också peka på att osäkerhet råder beträffande uppskattningar av olika ämnens bidrag till de totala cancerriskerna. Detsamma gäller också beträffande de samverkansfaktorer (synergism) som innebär att vissa ämnen kan påverka ett cancerogent ämnes genomslagskraft samt att icke-cancerogena ämnen kan reagera med andra ämnen och därmed erhålla cancerogena egenskaper. Det finns även fler ämnesgrupper än vad som tidigare beaktats som innehåller cancerogena ämnen. Fördelningen mellan olika cancerframkallande ämnen i rökgaser varierar dessutom med anläggningarnas typ. Problemets komplexitet och därmed osäkerheten i resultaten synes sålunda vara större än vad som tidigare antagits. Detta påverkar emellertid endast fördelningen mellan vilka ämnen som enskilda eller i samverkan ger upphov till cancer. Beräkningen av de totala hälsoeffekterna påverkas inte av dessa osäkerheter.

2.2 Radon

I naturen förekommer varierande halter av radioaktiva ämnen. De ämnen som har störst betydelse för strålningen i är radium och dess sönderfallspro-

dukter bostädsr ~

(radon och radonets

främst polonium söndegfallsprodukter 14 1 L

pol0nium2l4, bly och vismut

Stråldoser från radioaktiva ämnen kan åstadkommas genom extern bestrålning från strålkällor utanför kroppen eller genom intern från radioaktiva ämnen bestrålning som kommit in i kroppen med vatten, föda eller andningsluft.

32 Hälsoeffekter SOU l978:49

Den externa bestrålningen, som kan uppkomma i samband med hantering av radioaktivt material, förorsakas huvudsakligen av gammastrâlning och i sällsynta fall av neutroner. Då strålkällan befinner sig utanför kroppen har alfa- och betastrålning alltför liten genomträngningsförmåga i luft, skärmmaterial och kroppsvävnad för att innebära någon väsentlig risk. Stråldoserna från intern bestrålning är betydligt lägre än från extern strålning. Intern bestrålning är trots detta betydelsefull på grund av att de radioaktiva ämnena avger sin strålenergi koncentrerat i den vävnad där ämnet befinner sig.

De hälsorisker som kan föreligga på grund av radioaktiva ämnen i bostäder är av två slag. Det gäller dels risker i samband med gammastrålning, dels bildning av radongas med alfastrålning som kan ge upphov till lungcancer.

Gammastrâlning i bostäder

Gammastrålning i bostäder härrör från radium, torium och kalium. Gammastrålningen är svår att förhindra bortsett från möjligheten att undvika material som ger sådan strålning. Ventilationsåtgärder, ytbehandling m.m. hjälper inte mot denna strålning.

Den totala gammastrålningen från trä, kalksten, gipsplattor och mineralull är låg. Byggnader som enbart innehåller dessa material får därmed en låg gammastrålning. Tegel, betong och sandbaserad skiffer ger i allmänhet högre strâlning. Det finns dock sandbaserad lättbetong med mycket låg aktivitet. Skifferbaserad lättbetong avger däremot kraftig strålning. Även inom denna grupp är emellertid variationerna betydande. Den totala gammastrålningen från byggnadsmaterialet i en lägenhet begränsas ofta av att hela husets stomme inte är av skifferbaserad lättbetong. Det finns emellertid ett litet antal - ca 3 000 st - som har lägenheter hela stommen av skifferbaserad lättbetong med hög aktivitet. Av dem som vistats i dessa hus i större delen av sitt liv kan ca l av 250 riskera på

fålgancer

grund av byggnadsmaterialets gammastrålning. De totalt beräknade riskerna för gammastrålning i landets samtliga bostäder ligger betydligt lägre än de maximalt beräknade riskerna för alfastrålningen från radon. Säkerheten i uppskattningarna beträffande riskerna i samband med gammastrålning är dock på grund av det enklare orsakssammanhanget betydligt större än säkerheten i riskuppskattningarna i samband med alfastrålning och radon.

å å l) á a Ds I l978:27 : ê ä

sou 1978:49 Hälsoeffekter 33

Koncentration av radon i byggnader

Radon och dess dotterprodukter kan till ge upphov lungcancer vid inandningen genom Torium och alfastrålning. kalium som bidrar till har gammastrålningen ingen gasformig dotterprodukt som tränger ut från byggnadsmaterialet och bidrar därför inte till riskerna för

alfastrålning.

Bildningen av radon står i direkt proportion till

radiummängden i byggnadsmaterialet. Hur halt av hög radongas som kommer till inomhusluften från ett byggnadsmaterial med en viss mängd radium beror bl.a. på följande faktorer:

- Byggnadsmaterialets eget inre motstånd mot ett utsläpp av radon till inomhusluften. Detta har inte

närmare studerats för olika De mätbyggnadsmaterial. ningar av radonhalten som utförts kan dock tolkas

som att lättbetong har ett relativt diffussionshögt motstånd (låg genomsläpplighet).

- Byggnadsmaterialets behandling reducerar möjligheterna att radon ut till tränger inomhusluften. Det finns emellertid endast bristfälliga undersökningar som visar hur olika ytbehandlingar påverkar radonhalten i inomhusluften.

- Radonavgivande ytor. Små utrymmen får högre koncentrationer av radon än större utrymmen.

Insatser krävs därför för att utröna vilken betydelse ovanstående faktorer kan ha för radonhalten i bostäderna.

Det allvarligaste problemet vid av bestämningen hälsorisker i samband med radon är emellertid att även om

koncentrationen av radon är känd är det svårt att uppskatta de risker som en person utsätts för vid inand-

ningen. För att beräkna detta behövs kunytterligare skap bl.a. när det gäller följande:

- Hur stor är halten av radondöttrar polonium, vismut, bly).

- I vilken form föreligger som fria radondöttrarna; joner eller vidhäftade på partiklar.

- Hur stora är dessa partiklar och var avsätts dessa

i luftvägarna samt hur stannar de kvar i länge luftvägarna.

- Hur mycket av alfastrålningen når de känsliga punkterna, dvs. basalcellerna i bronkerna, och hur mycket dämpas av slemskiktet.

Dessa faktorer är mycket kända och kan dessutom dåligt variera kraftigt dels mellan olika dels med lokaler,

Hälsoeffekter SOU l978:49

tiden i samma lokal. T.ex. kan mängden elektriskt

laddade radondöttrar som fastnar på väggarna påverkas av luftens vilket i sin tur påverkas jonstatus, av t.ex. öppen eld och luftens fuktighet.

Man har ännu inte utvecklat någon praktiskt användbar

metod för av den radioaktiva dos som de krimätning tiska basala cellerna i bronkerna tar emot på grund av

radonets och dess döttrars sönderfall. De redovisade

sambanden mellan koncentration av radon och radondött-

rar och erhållen dos i stället på modellberäkbygger och är behäftade med stor osäkerhet. Alla moningar deller kräver att dosfaktorn (graden av radioaktiv mellan radon och dess döttrar), andelen radonjämvikt döttrar i form av fria samt partiklarnas storjoner leksfördelning är kända eller uppskattas. De antagan-

den man blir tvungen att göra bidrar starkt härigenom till osäkerheten i resultatet. Den variation som före-

kommer hos dessa faktorer förhållandet mellan påverkar radonkoncentration och dos med en faktor över 10. Det

innebär att avvikelsen mellan högsta och lägsta värde

förhåller sig som 1 till 10. Till detta skall läggas

modellens egen osäkerhet.

Ett flertal av samband mellan radon i uppskattningar luft och absorberad dos har publicerats. Beroende på

och gjorda antaganden avviker högsta beräkningsmodell och lägsta värde med en faktor på ca 50.

En annan att bedöma risken för lungcancer av radon väg i bostäder är studier. Ett flergenom epidemiologiska tal sådana undersökningar finns utförda. De gäller

emellertid huvudsakligen cancerfrekvens hos gruvarbe-

tare varför till bostäder är vanskliga att paralleller göra, bl.a. på grund av skillnaden i partikelstorlek och skillnaden i andra emissioners bidrag till lung-

cancer.

Det krävs för att närmare kunna fastställa forskning hälsoriskerna i samband med radon i bostäder. Trots

att det som redan påpekats inte föreligger något enkelt samband mellan radonhalt och lungcancer finns

det att se närmare de variationer i anledning på radonhalt som förekommer.

Förutom val av kan också ventilabyggnadsmaterial tionen i radiumförekomsten i marken under byggnaden, och i dricksvattnet spela en roll. I byggnaderna finns endast en mindre undersökning av radon- Sverige halten i Undersökningen är utförd i sju byggnader. olika men eftersom husen har blandat bygghusgrupper nadsmaterial det inte enkelt att härleda varje går bidrag till radonhalten specifikt byggnadsmaterials eller från marken och dricksvattnet. När det bidraget ventilationen är det enklare att göra schemagäller tiska av på radonhalten i inomberäkningar påverkan husluften.

Hälsoeffekter

En förändring av luftomsättningen från dagens gängse på ca 0,7-0,8 luftomsättningar per timme till 0,5 luftomsättningar per timme (dagens byggnorm) ger ungefär en 50% ökning av radonhalten. Ventilationen kan behöva förändras i vissa byggnader men skillnaderna på grund av ventilationsförändringar är alltså mindre betydelsefulla i jämförelse med bl.a. byggnadsmaterialets beskaffenhet.

De energibesparingar som har diskuterats i energikommissionen gäller att genom tätning åstadkomma en minskning av luftomsättningen från ca 0,7 till 0,5 per timme i ungefär halva bostadsbeståndet. Detta skulle därmed ge en för landets totala bostadsbestånd ca - 20% högre radonhalt i luften förutsatt att inga andra åtgärder vidtas. Vid denna beräkning har inte hänsyn tagits till att byggnadsbeståndet där ventilationsåtgärder är mest aktuella, dvs. hus byggda före år 1950 till stor del är byggnader med lägre radonavgivelse än byggnader byggda under 1950-, 1960- och 1970-talen.

Energisparåtgärder kan genom minskad ventilation kombineras med exempelvis radontäta diffussionsspärrar eller luftrening. Radonhalterna kan därmed minskas även jämfört med förhållandena före energibesparingsinsatserna. Det finns emellertid i dag inte tillräcklig kunskap om vilka åtgärder som är lämpligast för att på enklaste och billigaste sätt reducera radonhalterna.

Med utgångspunkt från strålskyddsinstitutets dosberäkningar skulle antalet lungcancerfall orsakade av radongas vara mellan maximalt 90 och 450 av f.n. totalt 2 000 lungcancerfall. På grund av de ökade radiumhalterna i byggnadsmaterialet under l950-, 1960- och l970-talen beräknas de av radon orsakade lungcancerfallen ungefär fördubblas fram till år 2000. Den övervägande risken med radon kvarstår emellertid oberoende av eventuella åtgärder på ventilationsområdet. Dessa frågor har inte i tillräcklig grad uppmärksammats tidigare och hittills finns inte tillräckligt kunskapsunderlag för att avgöra riskerna i samband med strålning i våra bostäder och vilka åtgärder som är lämpligast att vidta.

Alternativen A-D som energikommissionen arbetar med skiljer sig obetydligt i fråga om risker för strålningsskador i samband med radon. Alternativ A och B innebär visserligen längre gående besparingsåtgärder än alternativ C och D. Tätning och minskad ventilation hör emellertid till de billigaste åtgärderna och de är till stor del inräknade i alternativ C och D som på industriverkets där

bygger referensprognos tätning

ingar.

Besparingsprogrammen kan också ändras. I stället för tätning kan man vidta åtgärder för t.ex. återvinning

36 Hälsoeffekter SOU l978:49

av värme. Det innebär energibesparingar men minskar inte luftomsättningen i byggnaderna. Ett längre gående med isoleringsåtgärder m.m. kan besparingsprogram också underlätta och kombineras med åtgärder för att minska radonhalten. På grund av dessa möjligheter i de aktuella bostäderna finns det ingen anledning till förändringar i uppskattningen av de totala besparingsmöjligheterna som redovisats i huvudbetänkandet.

|r›r.k

- .w .u

‘...)uA‘hlV.V)1_3_‘£‘,IL14‘4-1 A.

,rus »- -..s

‘.1-uu.:a:r.*¢.nus.c.«w..;-4

«

HAVERIRISKER

3.1 Kol

3.1.1 Inledning

För kolets väg från till konsument producent är risken för stora olyckor störst i själva produktionsledet. Trots att någon numera storskalig kolbrytning ej sker i Sverige anser kommissionen det berättigat att inräkna även detta led vid riskbedömningen. Även stora olyckor i samband med är tänkbara. I koltransporter kommissionens underlag har i huvudsak material ingått avseende stora olyckor i samband med av kol utvinning som bryts under jord, varför redovisningen i det följande inskränks härtill. Detta utesluter inte att risk för olyckor med mer eller mindre omfattande följder för omgivningen även kan drabba andra hanteringsled. Exempel härpå kan vara brand i stora och kolkolupplag dammexplosioner i andra led än vid kolbrytning.

N Haveririsker förknippade med kol har delvis tidigare redovisats i kommissionens huvudbetänkande (SOU 1978: 17, avsnitt 6.6.1).

3.1.2 Stora olyckor i samband med kolbrytning

3.1.2.1 Explosion i kolgruva

vid kolbrytning under jord bildas ett fint koldamm, vilket vid blandning med luft kan leda till explosioner. I kolgruvor förekommer även metan (gruvgas) som med luft kan ge en explosiv blandning.

Den tryckvåg som bildas vid en explosion orsakad av en blandning mellan luft och koldamm alternativt metan kan virvla upp koldamm, varefter explosionen kan spridas vidare i gruvan.

Genom bl. a. förbättrad ventilation kan den nämnda typen av explosioner i kolgruvor begränsas. Sålunda inträffade kring sekelskiftet i England en explosion med mer än 100 dödade ungefär vart tredje år. För

perioden 1870-1920 innebar detta att i genomsnitt 160 personer per år omkom på detta sätt. Motsvarande

Haveririsker

siffra var för perioden 1924-1964 50 omkomna per år. Genom bl.a. insatta åtgärder har antalet omkomna kunnat kraftigt reduceras så att under perioden 1964-1974 i medeltal endast ett dödsfall har krävts årligen i sådana explosioner.

I USA har utvecklingen inte varit så gynnsam som i och under perioden 1960-1970 inträffade en England med mer än 5 dödade per ca 200 milj. ton explosion brutet kol. För den angivna perioden skulle detta innebära att 2-3 explosioner inträffade årligen.

De största olyckorna var följande:

År Gruva Antal dödsoffer

1960 Pine Creek 18 1961 Terre Haute 22 1962 Carmichaels 37 1963 Dola 22 1968 Farmington 78 1970 Hyden 38

I länder med dålig teknisk standard i gruvorna och bristande omtanke om arbetarnas säkerhet är riskerna större. I Rhodesia dödades mer än 400 väsentligt personer vid en koldammexplosion i kolgruvan Wankie år 1972.

Det bör framhållas att explosioner i gruvor endast bidrar till en mindre del av de dödsoffer som krävs i kolgruvorna. Mekaniska olyckor, ras och yrkesstår uppskattningsvis för över 90 % av sjukdomar dödsfallen.

3.1.2.2 Ras av avfallsupplag och slamdamm

A Vid kolgruvorna separeras avfall som exempelvis bergrester från kolet för att på så sätt nedbringa den icke samt föroreningar i utnyttjningsbara mängden Sådant avfall lagras vanligen ovan jord. övrigt.

I oktober 1966 rasade ett sådant avfallsupplag över 144 därav n..., byn Aberfan i England varvid människor, 116 barn, dödades. Risken för sådana händelser är beroende av de lokala förhållandena och påverkas i mycket hög grad av upplagets placering och utförande.

Det vatten som erhålles från tvättning av kol och vid av passerar en eller flera dammlänshållning gruvor ar, där fasta partiklar sedimenterar, innan vattnet

..-s-.,«-...,...,_.._.,_.

släpps vidare ut till recipient.

En sådan damm, byggd av avfall från kolbrytningen, rasade år 1972 vid Buffalo Creek i USA varvid 118

.

SOU l978:49 Haveririsker

människor dödades och 4 000 förlorade sina hem. Risken för en sådan olycka är beroende av lokala förhållanden och generella slutsatser kan dras. ej

3.1.3 Sammanfattande synpunkter

Stora olyckor i samband med leder främst kolhantering till omedelbara skador och dödsfall och kan i vissa fall (rasolyckor) leda till begränsad landskapspåverkan.

Den samlade erfarenheten att de största tyder på riskerna orsakas av explosioner och ras i gruvor. Risktillskottet från transportolyckor torde vara litet.

För jämförelse med andra kan energislag uppgifter enligt tabell 3.1 beträffande sannolikheten för en stor olycka utnyttjas.

Tabell 3.1 Risk för stora vid olyckor kolhantering

Antal omkomna Sannolikhet per Sannolikhet per större än l0O0 MW kondens- TWh primär energi kraftverk vid 20 års drift

0,062-0,086 1,7-1o4—2,3-1o’4

0,025-0,043 e,7.105-1,14.104

0,014-0,029 3,7.105-7,7.105

0,009-0,021 2,4-l0_5-5,6-l0_5

Om tabellen utnyttjas för sådana är det jämförelser emellertid viktigt att observera att stora variationer i risk förekommer mellan olika gruvor beroende på de lokala förhållandena och den brytningsteknik som används. Vid dagbrott torde risken ligga betydligt lägre än vad som anges i tabellen.

3.2 Olja

3.2.1 Inledning

Alltifrån utvinningen av olja till dess att oljan förbrukas hos de slutliga användarna finns risk för olyckor med mer eller mindre omfattande konsekvenser. Typen av olyckor exempelvis explosionsartade bränder eller haverier med tankfartyg bestämmer också konsekvensernas art och omfattning. Haveririsker för-

Haveririsker

knippade med olja har tidigare delvis redovisats i kommissionens huvudbetänkande (SOU 1978:17, avsnitt 6.6.2).

Stora olyckor i samband med utvinning av olja

Olje- och gasfyndigheter står ofta under högt tryck vilket vid borrning innebär risk för inströmning av formationsvätska (olja, gas, vatten) i borrhålet. Sådan inströmning, s. k. kick, kan förekomma när det

hydrostaciska tryckedj i den borrvätska som erfordras

vid borrningen är mindre än bergformationens vätskotryck och bergarten dessutom är permeabel (genomtränglig). Vätskeinströmning i borrhål kan i regel snabbt stoppas, men vid olyckliga omständigheter kan den utvecklas till en okontrollerad utblåsninc, s. k. blowwout.

De faktorer som kan leda till inströmning av forma tionsvätska i borrhålet är kända och kan i nrincio kontrolleras. Orsaken till att okontrollerade utblâsningar ändå förekommer beror i flertalet fall på felbedömningar av situationen men även på bristande och träning av den personal som arbetar utbildning med oljcutvinning.

Risken för okontrollerade utblâsningar är störst vid prospektering efter olja till havs, offshore, där ca 1 hål av 500 leder till utblåsning. Högst en av tio utblåsningar torde få avsevärda konsekvenser. Det hittills stjrsta utsläppet av olja från en utblåsning offshorc omfattade mer än 300 000 ton och varade under flera mânader. Den helt dominerande delen av utblåsningarna stoppas emellertid snabbt och konsekvenserna blir dürned små.

Det har angetts att i extrema fall kan en utblåsning vid en oljeborrningsplattform i Nordsjön leda till utsläpp av 10 000 ton olja per dag och under olyckliga omständigheter ta upp emot ett halvt år att stoppa. Totalt skulle sålunda 1,5 milj. ton olja kunna frigöras. Konsekvenserna av en sådan olycka skulle bli (se 3.2.3.1

mycket allvarliga nedan). Ann.-\~,:

Som en jämförelse kan nämnas att den s. k. Bravoolyckan i Ekofiskfältet i april 1977, vilken var den första okontrollerade utblåsningen på norsk kontinentalsockel, under åtta dygn ledde till ett utsläpp

1) En vätska utövar på grund av sin tyngd ett tryck mot on yta inuti vätskan. Detta tryck benämns det hydrostatiska trycket.

Haveririsker

av 22 500 ton olja och 10,5-12 milj m3 gas. Produktionen vid plattformen kunde återupptas först efter ca 2,5 månader. Skador som hittills rapporterats gällde främst plankton, vilket betyder att såväl marina näringskedjor som larvstadier av fiskar har påverkats.

3.2.3 Stora olyckor i samband med av transport råolja och oljeprodukter

3.2.3.1 Transporter av råolja

Transport av råolja med mycket stora tankbåtar leder till stora utsläpp av olja vid Flera förlisning. totalhaverier med supertankers har inträffat under senare år. Som exempel kan nämnas av förlisningen Torrey Canyon i Engelska kanalen med ett av utsläpp 100 000 ton olja, Metula i Magellans sund med utsläppet 50 000 ton, Urquoila vid Spanien med utsläppet 60 000-90 000 ton och nu senast den största olyckan någonsin med Amoco Cadiz utanför Bretagne med utsläppet 250 000 ton. Som jämförelse kan i detta hänseende nämnas att det vid det uppmärksammade haveriet med Tsesis i fartyget Södertäljeleden oktober 1977 släpptes ut 600 ton olja.

Konsekvenserna av sådana olyckor i form av nedoljade stränder samt skador på fåglar, fiskar och andra marina organismer har varit omfattande vilket har vållat katastrofartade situationer för kustnäringar som fiske och turism. Härutöver kan inte uteslutas att människor som arbetar med att ta hand om den utsläppta oljan också drabbas av ohälsa-

Under perioden 1969-1973 totalförliste 51 sammanlagt tankbåtar vardera överstigande 3 000 dwt. I genomsnitt innebar detta en totalförlisning månad. varje

Erfarenheterna från flera större och mindre oljeutsläpp i världshaven visar att de olyckor som fått de allvarligaste effekterna har inträffat ekologiska i grunda relativt instängda farvatten där halten olja eller utlösta oljekomponenter i vattnet snabbt blivit mycket höga.

Ur svensk synpunkt är givetvis effekterna av utsläpp i Östersjön av särskilt intresse. Detta innanhav kan karaktäriseras som ett hav grunt, instängt med utomordentligt sitt vatlång omsättningstid på ten. Flera andra hydrografiska och även biologiska faktorer bidrar till att göra detta område potentiellt mycket mera sårbart för än andra oljeutsläpp områden. Hit hör den låga den medeltemperaturen, låga biologiska buffertkapaciteten och den redan tidigare ansträngda föroreningssituationen.

Haveririsker

för säkerhet och miljö har studerat två Expertgruppen utsläppssituationer i Östersjön.

Fall A En supertanker lastad med råolja från Persiska viken, på väg genom Östersjön mot Helsingfors, förliser vid Norra Midsjöbanken, några distansminuter vid sidan om den ordinarie rutten. Fartyget står relativt lätt på grundet, men sjö och vind vrider fartyget under det första dygnet så att skadorna blir omfattande. Under sju till tio dagar förloras 75 000 - 100 000 ton inklulasten, olja sive fartygets egen bunkerolja. Vinden är sydlig och styv kuling råder med vindstyrkor på 10 till 15 m/sek.Olyckan sker på vårvintern med dålig sikt och vattentemperaturer omkring 5 C.

En tanker lastad med dieselolja och lätt brännolja (villaolja) förliser vid Hävrinqe på Väg in till Norrköping. Ca l0 000 ton olja förloras i samband med olyckan. Vinden är nordlig och styv kuling till halv storm råder med vindstyrkor omkring 20 m/sek. Olvckan sker nå hösten och vattentemperaturen är ca l0°C.

I fall A kommer de allvarligaste biologiska effekterna troligen att drabba strandzonen. Om större sammankuststränder drabbas kan återhämtningen hängande kräva tiotals âr. Det är möjligt att vissa arten om de decimeras så mycket att de passerar en kritisk nivå,inte alls förmår återhämta sig. Stora mängder olja kommer att inlagras i bottensedimenten och utgöra en potentiell risk under kanske årtionden.

Problem med nerkletade fiskeredskap kan drabba Öland - Gotland - fastlandet fisket i hela havsområdet under en period av en till två månader. De långsiktiga effekterna på fisket i Östersjön är svåra att uppskatta, men man torde behöva räkna med minskade fångster under en tioårsperiod. Skadorna på fisket kan bli irreversibla.

Omfattande skador på fågellivet kan förväntas. I värsta fall kan omkring en miljon fåglar drabbas och vissa arter hotas av utrotning.

Effekterna på rekreation och friluftsliv blir beroende den strandsanering som kan genomföras. En totalpå sanering uppskattas behöva pågå under flera års tid.

I fall B antas de biologiska effekterna också drabba områden. Ãterhämtningen kan kräva flera år. djupare

Skador fågellivet kan innebära att ca 30 000 fåglar på omkommer. Effekterna blir lokala. Det är troligt att i detta fall kan utföras under den strandsanering

Haveririsker

följande vintern.

Skadorna i fall B blir av väsentligt mindre omfattning än i fall A där vissa risker förefaller att finnas för att balansen i ekosystemet rubbas för alltid.

En begränsning av tankfartygsstorleken i Östersjön förefaller att vara en möjlighet att eliminera risken för konsekvenser av den omfattning som fall A kan innebära.

Om risken för stora lokala konsekvenser vid oljeutsläpp av den storleksordning som antagits i fall B är oacceptabla måste kraftig begränsning av laststorleken och eventuellt andra transportsystem övervägas.

Oljeutsläpp i arktiska farvatten ger risker ur klimatsynpunkt. Vid utsläpp kan oljan komma att täcka isen och detta kan leda till att isen snabbt smälter bort. Detta kommer i sin tur att påverka klimatet på hela norra halvklotet. Möjligheterna att påverka dessa risker genom svenska åtgärder är uppenbarligen mycket små.

Det förekommer internationellt samarbete som syftar till att förbättra beredskapen mot skilda slag av oljeutsläpp från tankfartyg. En åtgärd som därvid har diskuterats är att förse fartygens lasttankar mej dubbla väggar.

3.2.3.2 Transporter av oljeprodukter

På uppdrag av kommissionen har Battelle-institutet bedömt de risker som allmänheten i Göteborg utsätts för i samband med transport av oljeprodukter med bil, järnväg och båt.

Mer än 100 000 tankbilar lastade med brandfarliga oljeprodukter lämnar Göteborg varje år. Dessa transporter dominerar riskbilden och risken för att någon skall omkomma under de närmaste 25 åren till följd av antänd vätska, utspilld i samband med trafik- O1YCka med tankbil inblandad, har bedömts vara ett par procent.

Gasol (propan och butan) transporteras per lastbil i trycksatta behållare. Om tanken rämnar och innehållet omedelbart antänds kan personer i närheten dödas av värmestrålning eller vid explosion genom kringflygande delar. Risken för att en sådan olycka skall inträffa i Göteborg under de närmaste 25 åren och leda till ett tiotal dödsoffer bedöms vara l på 40 000, Om olyckan inträffar tg ex. intill en skolgård under rast kan antalet dödade bli flera hundra.

44 Haveririsker .SOU l978:49

›Risken för detta är väsentligt mindre.

Om en tankbil med gasol havererar och gasen frigörs utan att antändas bildas en explosiv blandning med luft. Denna kan sedan driva med vinden och antingen spädas ut till ofarlig koncentration eller tändas med en explosion som följd. Risken för att en sådan olycka skall inträffa ett visst år i Göteborg uppskattas enligt följande.

Antal dödsoffer

Risken för att någon eller några personer skall omkomma i en sådan olycka i Göteborg under de närmaste 25 åren är således 0,01%. Ca var hundrade olycka av denna typ väntas leda till mer än l0O dödsoffer.

En liknande olycka kan tänkas inträffa genom att en järnvägsvagn med gasol havererar. Risken härför har bedömts vara ungefär lika stor som för motsvarande med tankbil. olycka

Liknande gasmoln kan även orsakas genom fartygskollisioner i Göteborgs hamn. I detta fall kan det bli större kvantiteter gasol som läcker ut och under olyckliga omständigheter kan flera hundra personer dödas.

Om gasmolnet förbränns genom detonation (förbränningsfronten rör sig med överljudshastighet) blir övertrycket väsentligt större än vid vanlig explosion inom ett så begränsat område att det inte har bedömts påverka riskbilden. Risken för att en explosion skall övergå till detonation har bedömts vara mycket liten.

_Haveririsker

3.2.4 Stora olyckor vid raffinerinq av olia

På uppdrag av kommissionen har Battelle-institutet även bedömt de risker som är med förknippade oljeraffinaderierna i Göteborg. Två olycksförlopp med potentiellt allvarliga konsekvenser för allmänheten identifierades:

l. Explosion av en tom cistern inom raffinaderiområdet.

2. Totalhaveri av cisterner med (TML) tetrametylbly till följd av flygplanshaveri.

Tryckvågen från en explosion av en tom cistern vid raffinaderierna kan tänkas skada intilliggande industribyggnader och förorsaka ett trettiotal dödsoffer. Risken för att en sådan olycka skall inträffa i Göteborg under de kommande 25 åren har bedömts till ca en på hundra tusen.

Vid BP:s och Shells raffinaderier i finns Göteborg 2 resp. 3 cisterner för tetrametylbly (TML): Värdera rymmande 100 m3. I ett scenario har beräknats befolkningens exposition för TML efter det att en cistern har rämnat i samband med en flygolycka. I scenariet antogs att det inte uppstår brand samt att 3 % av innehållet i en full cistern förångas inom två timmar.

Konsekvensen av en sådan olycka blir att mellan 3 000 och 6 000 blir utsatta för personer 0,1 200 mg/m3 av TML i luften. Detta motsvarar exposition för extremt tät stadstrafik under 8 timmar per dag under l vecka vid en exposition av 0,1

mg/m3

av TML och under 40 år vid en exposition av 200

mg/m3

av TML. Det kan inte uteslutas att detta leder till akuta dödsfall och sjukdomsfall samt långsiktiga skador på centrala nervsystemet för de som blir exponerade.

Risken att cisternerna med TML skall träffas av störtande flygplan är liten, ca l-l08 år. Det kan per dock inte uteslutas att det finns någon annan utlösande händelse vid exempelvis lossning och inpumpning av TML i cisternerna som kan innebära större risk för allmänheten vid utsläpp av TML än risken med störtande flygplan.

45 Haveririsker SOU l978:49

Stora olyckor i samband med lagring av råolja och oljeprodukter

Lager av flytande oljeprodukter kan innebära risk för allmänheten. Vid läckage i oljecisterner rinner olja, som kan vara brinnande, ut i omgivningen. Om brand i oljelager uppstår kan allmänheten bli utsatt för förbränningsprodukter som t. ex. cancerogena kolväten, sot och svaveloxider.

I Göteborg, som har specialstuderats i detta hänseende, medför invallningar och topografin i övrigt att utläckande olja inte kan rinna in i t. ex. bostadsområden. Vid ett läckage hamnar oljan i första hand i invallningen runt tanken och i andra hand i hamnbassängen, där den kan stängas in med länsor.

Röken från en brand sprids däremot i omgivningen och en sådan olycka har studerats av Battelle-institutet på uppdrag av kommissionen.

Två scenarier har analyserats:

l. En tank med råolja eller tung eldningsolja

under åtta timmar och släcks sedan av brandkåren brinner

2. En tank med högoktanig bensin (med 0,15 g bly per liter) brinner under 8 timmar och släcks sedan av brandkåren

Epidemiologiska data visar att det föreligger en överdödlighet (ovanligt många dödsfall) när föroreningshalten i luften är hög. Med dessa data har uppskattats att det finns ca 5% risk för ett extra dödsfall bland de personer som blir utsatta för röken från en brinnande rå- eller tjockoljecistern. Om flera cisterner brinner på en gång blir visserligen rökutvecklingen större, men samtidigt har röken ett större värmeinnehåll och stiger följaktligen till högre höjd med effektivare utspädning som följd. Detta fall har ej studerats närmare.

På liknande sätt har man genom att anta ett lineärt dos/effektsamband mellan exposition för bens(a)pyren och induktion av lungcancer beräknat att det är ett par procents risk för att röken från en sådan brand inducerar ett lungcancerfall bland de ca 10 000 personer som har beräknats bli utsatta för röken i Göteborg.

1) ›Om branden fortsätter bedöms detta dock inte nämnvärt påverka konsekvenserna för allmänheten.

SOU l978:49 Haveririsker

Risken för att en stor cistern med bensin högoktanig skall råka i brand i har till ca Göteborg uppskattats 3-l0°6 per år. Den exposition för bundet organiskt bly som ca 10 000 personer då blir utsatta för motsvarar ett par timmars vistelse vid en hårt trafikerad stadsgata om 99% av blyföreningarna bryts ner till oorganisk form vid branden. Av detta att framgår man knappast behöver befara effekter av blytutsläppen från en sådan bensinbrand även om väsentligt större andel än 1 % skulle förbli bundet. organiskt

3.3 Naturgas

3.3.1 Inledning

Naturgas, som huvudsakligen utgörs av metan, utnyttjas för energiändamål i en stor del av världen, dock ej i Sverige. Merparten av gasen distribueras från källa till konsument i rör och i gasform. På senare år har det även blivit möjligt att kondensera gasen och transportera den sjövägen i flytande form, LNG.

Risken för stora olyckor med är störst för naturgas leden utvinning och rördistribution samt för all den hantering som är förknippad med LNG. Riskerna vid gasutvinning, främst i form av okontrollerade utblåsningar, är samma som för olja (se avsnitt 3.2), men konsekvenserna blir av en annan och mindre allvarlig art.

I detta sammanhang kan framhållas att det finns risk för stora olyckor med andra sorters gaser som används för energiändamål i Främst Sverige. gäller detta för gasol (butan och propan) och stadsgas.

Under det senaste året har i debatten om en eventuell svensk naturgasintroduktion stor uppmärksamhet riktats mot möjligheten att importera i form av gasen LNG. I det sammanhanget kom riskerna för stora olyckor med LNG i förgrunden. För att erhålla en för Sverige relevant bedömning av riskerna vid av import LNG har kommissionen låtit göra en riskstudie för import av LNG till en terminal förlagd till Brofjorden. Studien av risker vid import av LNG till Sverige har utförts av Battellewinstitutet och delvis redovisats i kommissionens huvudbetänkande (SOU 1978:17, avsnitt 6.6.3).

3.3.2 Stora olyckor i samband med import av LNG

3.3.2.1 Allmänt

Terminalens tekniska uppbyggnad och funktion har definierats i generella termer för att kunna identifiera, beskriva och kvantifiera olyckshändelser med

48 Haveririsker

stora konsekvenser för allmänheten. Eftersom det ej finns empiriska data till olyckor med LNG, har olycksfrekvenser för undersystem och komponenter baserats på internationella data för liknande system.

Ett flertal liknande studier har gjorts för andra terminaler i världen. Jämförelser har kunnat göras med några av dessa.

3.3.2.2 Systembeskrivning

Flytande naturgas erhålles genom kondensation av naturgas vid -l62 C. Under kondensationen avskiljes svavelföreningar, vattenånga m.m. Naturgas består av metan vilken tillsammans med luft huvudsakligen kan bilda en brännbar blandning.

Den sålunda nedkylda och kondenserade gasen transporteras under atmosfärstryck i speciella tankers. I riskstudien har bl.a. förutsatts att en sådan tanker kan lasta 133 000 m3 gas uppdelad på fem tankar vilka ligger ca 3 m från fartygsskrovet. Härigenom minimeras risken för läckage vid en eventuell olycka.

Samma farled som nu används för oljetankers till Scanraffs raffinaderi vid Brofjorden har förutsatts. Angöringen har förutsatts ske endast i dagsljus och under i bl.a. särskilt definierade väderleksförhållanden.

Vid ankomsten till terminalen har antagits att gasen över till antingen lagertankar ovan jord pumpas eller till Därifrån har antagits att den bergrum. flytande gasen förs till en förångningsanläggning för vidare befordran till ett tänkt gasledningssystem för södra Sverige.

Två har studerats. Det ena alterimportalternativ nativet förutsätter en av 3 milj. m3 (17 Twh) import har angivits LNG per år. Terminalens lagerkapacitet till m3. Alternativet medför att 23 båts- 0,3 milj. laster år erfordras. Det andra alternativet I gas per förutsätter en import av 27 milj. m3 (154 TWh) LNG per_ år. Terminalens har angivits till l lagerkapacitet m3. Alternativet medför att 208 båtslaster gas milj. per år erfordras.

Det från terminalen har i det E utgående gasnätet alternativet ha en maximal längd av mindre antagits 600 km. I det större importalternativet har antagits att den maximala gasnätet uppgår till längden på l800 km.

Haveririsker

3.3.2.3 Möjliga olyckor

I det följande beskrivs sådana som kan leda olyckor till betydande utsläpp av LNG.

För att kunna skada en LNG-tank vid en tankerkollision måste det kolliderande fartyget träffa LNGmed relativt rät vinkel mot sidan. Vidare

tankern

maste ett fartyg på 10 000 ton ha en hastighet på fyra knop och ett 30 000 ton minst

minst fartyg på

tva knop. Kollisioner anses kunna ske vid kaj eller vid anlöpning till farleden från Skagerack.

Grundstötning kan åstadkomma läckage för en tank om fartygets hastighet är högre än tio knop och det påkörda grundet är tillräckligt vasst. Risk för detta anses enbart föreligga vid passage av Dynabrott.

Frisläppt mängd LNG anges till 25 000 m3 både för kollision och grundstötning.

Möjligheten av att en LNG-tanker vid lossning träffas av ett flygplan har kvantifierats. Vidare utgör ventilerna i de ledningar som för LNG från tankern till terminalens lagerrum potentiella olycksrisker. Beräknad utsläppt mängd LNG anges till 500 m3.

Risken för stora olyckor med utsläpp från terminalens lagerrum har bedömts som störst i det fall att ett flygplan störtar ned på en lagertank ovan jord. Härvid kan lO0 000 m3 LNG frigöras. Risken för olyckor i samband med bergrumförvaring anses vara mindre och konsekvenserna av en olycka ej bli större än vid lagring ovan jord varför den inte närmare har beräknats.

Vid vidaredistributionen från terminal till förbrukningscentra kan olyckor med konsekvenser för allmänheten uppstå om rörbrott inom befolkade områden sker. Sådana olyckor kan naturligtvis även inträffa i det fall gasimporten sker i annan form än LNG.

3.3.2.4 Konsekvenser av stora olyckor med LNG

De mest omfattande konsekvenserna för allmänheten av någon av de i 3.3.2.3 beskrivna olyckorna uppstår då ett stort gasmoln antänds.

Om den flytande gasen vid olyckstillfället inte antänds kommer efter förgasning ett gasmoln att bildas, vilket kommer att spridas i vindriktningen tills det inte längre är antändbart. Innan så sker kan molnet dock antändas och en brand sprider sig baklänges till källan. Härvid kommer alla de människor som be-

Haveririsker

finner inom och i omedelbar anslutning till sig molnet att omkomma.

Vid en tankerolycka antages att volymen av en tank, 25 000 m3, momentant rinner ut och lägger sig på Därvid förångas LNG under kokning. Om vattenytan. LNG rinner ut över land går ej förångningen lika fort som vatten, då marken fryser till och bildar på en isolator.

inte antänds vid bildas Om gasen olyckstillfället ett vid Sannolikheten för gasmoln utsläppsplatsen. detta anges i studien till 20 % för en tankerolycka, 70 % för en grundstötning samt 10 % vid en flyg-

plansolycka.

Endast ett med metankoncentration över undre gasmoln vid markytan kan anses innebära en explosionsgränsen riskkälla med allvarliga konsekvenser. För att erhålla det största möjliga avståndet från utsläppspunkten tills denna koncentration är underskriden eller tills molnet har lämnat markytan har skapats en matematisk modell.

studien visar det sig att vid lugna vindför- Enligt hållanden är den tid som molnet ligger kvar vid Efter 3 km blir det gasmoln som vattenytan avgörande. från en skadad lagertank lättare än luften uppkommer och stiger. Motsvarande avstånd för en tankerolycka är 1,5 km och för en lossningsolycka 500 m.

För mindre utsläpp vid vindhastigheter över l2 m/s erhålles koncentrationer under undre explosionsgränsen, innan molnet blir lättare än luft.

Längsta sträcka som ett explosivt moln kan uppnå över mark under sämsta betingelser är 15 km vid en platt 6 km vid en tankerolycka och 2 km lagertankolycka, vid en lossningsolycka.

. En blandning av luft och metan brinner om koncen- « av metan är mellan S och 15 .. trationen volymprocent. kan ske olika sätt t. ex. varma A Antändningen på genom partiklar från friktion eller flammor, elektriska

»Amman

varma ytor samt genom flammor och varma gnistor, gaser.

Reaktionen vid antändning av ett gasmoln är mycket snabb. Sannolikheten att en snabb förbränning skall övergå till en explosion med därav resulterande högre övertryck anses vara ringa. Ur studien har helt uteslutits möjligheten att gasmolnet skulle kunna detonera.

som släpps ut från ett rörbrott är lät:are Naturgas än luft och därför. Det anses dock att en stiger brännbar blandning av luft och metan kan förfly:ta

Haveririsker

sig i marknivá ca 100 m från utsläppet. Denna gasblandning kan driva in i antändas och byggnader, snabbt förbrännas.

I riskstudien har beräknats det förväntade antal dödsfall som olika olyckor kan resultera i. Risken har angetts som sannolikheten för att ett visst antal personer inom ett år dödas av ett brinnande gasmoln. Resultaten redovisas i tabell 3.2, varur det framgår att sannolikheten för mera omfattande katastrofer i flertalet fall är liten-

Tabell 3.2 Sannolikheten för att visst antal personer dödas av ett brinnande gasmoln

Olycka Sannolikhet för N dödsfalla

N=1o N=lO0 N=l000

Kollision på öppet _l4 hav 1-10

- ll -10 -ll Grundstötning 2-10 1-10 1-10

. -10 -ll Kollision vid kaj 1-10 810

Brott på lossnings- . _8 _9 ledning l-10 4-10

Kollaps av land- _ ll _ll -13 baserad tank 4-10 5 10 2-10

Brott på distri- _8 butionsnät 210

-8 9 -ll Hela systemet 3-10 410 1 10

a Redovisade värden gäller för båda alternativen (import av 3 resp. 27 milj. m3 LNG)

Om det inte finns lagertankar över jord reduceras risken med en faktor 10 utanför en cirkel med 5 km diameter.

52 Haveririsker

Osäkerheten i riskuppskattningar är stor, minst en faktor 10 upp eller ner.

3.3.2.5 Riskstudier från andra länder

Konsekvenserna av olyckor vid import av LNG har studerats för ett flertal terminaler i övriga delar av världen. Några som kan nämnas är Rotterdam i Holland samt New York, Oxnard och Los Angeles i USA.

Dessa och andra studier har kommit fram till helt olika resultat med avseende på det hot en LNG-terminal kan utgöra för en närliggande storstad. De resultat som redovisas i dessa riskstudier härrör från teoretiska modeller och antaganden blandade med experimentella resultat från småskaliga försök. Olika personers och institutioners behandling av dessa data leder till skilda slutsatser, vilket i sin tur ger olika resultat. Genom att göra en jämförelse och utvärdering mellan de olika studierna kan man härleda vissa punkter där relevanta skillnader föreligger.

Vid en olycka där LNG frigöres kan gasen antingen antändas direkt eller bilda ett gasmoln som driver för vinden. Det senare alternativet utgör det största hotet mot omkringliggande bebyggelse. Sannolikheten för omedelbar antändning vid olika olyckor och för olika studier framgår av tabell 3.3.

Tabell 3.3 Sannolikheten för omedelbar antändning vid olika olyckor

Bro- Rotter- Oxnard Los

Tankergrundstötning

Flygplanskrasch 90 % - 90 % 90 %

För fel som rörbrott, ventilhaverier m. m. antages att gasen ej antänds omedelbart. å Många olika beräkningar har redovisats för hur långt från utsläppsplatsen det bildade gasmolnet kan nå innan det anses ofarligt. Ofarligt innebär att det inte längre är antändbart. Det måste dock påpekas att i det fall molnet kommer in över befolkade områden så är sannolikheten låg för att detta maximala avstånd skall uppnås, eftersom det inom det befolkade området finns ett stort antal potentiella tändningskällor för molnet. I tabell 3.4 redovisas

Haveririsker

i olika

några förläggningsstudier redovisade värden

avstånd från

for utsläpp av LNG på vatten tills

bildat gasmoln inte är antändbart.

Tabell 3.4 Avstånd från utsläpp av LNG på vattnet tills bildat gasmoln inte är antändbart, km

LNG Brofjorden Rotterdam Oxnard New York Los

m3 Angeles

l00 000

1,0d

a Avser utsläpp av 4 000 m3 LNG

II ll II ll II b ll ll ll Il Il C II II Il II ll d 5

Redovisade värden gäller för stabila väderförhållanden med måttliga vindar, ca 7 m/s. Kraftigare vindar och mycket stabilt väder med inversionslager gör att dessa värden kan fördubblas.

I det fall bildat driver in över gasmoln befolkade områden finns risk för Det anses i de antändning. flesta studierna finnas en chans om l % för varje person inom området att utföra en som handling kommer att antända molnet. Alla studier att anger antändningen leder till en snabb av förbränning gasmolnet och att alla människor inom eller under det-

samma omkommer. I studierna för Oxnard och Los

Angeles anses dock att ca 20 % av som befolkningen befinner sig inomhus överlever.

I samtliga nämnda studier anses att risken är obe-

fintlig för att ett moln av metan och luft skall

detonera. I studien för Rotterdam medtas risken för detonation, från att utgående byggnader och terräng kan ge reflektioner. Risken för detonation

anges till en på hundra gasmolnsbränder.

Individrisken vid tre olika terminaler i Kalifornien har av tre olika institutioner beräknats till l-l07

per individ och år. Motsvarande risk för den bofasta

befolkningen vid Brofjorden har beräknats till l-l09. Denna risk motsvarar risken för ungefärligen

Haveririsker SOU l978:49

att en individ, som befinner sig på marken var som

helst i Sverige, skall omkomma genom att ett flyg-

plan störtar ned.

3.4 Kärnkraft

3.4.1 Inledning

Ett kärnkraftverk som varit i drift innehåller radio-

aktiva ämnen som bildats vid klyvning av uranbränslet. Den största delen av radioaktiviteten finns i

reaktorhärdens bränsle samt i det använda bränslet

som förvaras och hanteras inom anläggningen. De

radioaktiva ämnena är vid normala arbetstemperaturer

fast bundna till bränslematerialet.

Kärnkraftanläggningar är utformade med omfattande

för att förhindra att radioaktiva ämnen åtgärder läcker ut till Anläggningarna utsätts omgivningen. för ingående kontroll och driften omregelbundet av omfattande regler för att minska risken gärdas för av radioaktivitet. Kärnkraftverkens utsläpp har beskrivits i kommissionens huvudutformning betänkande (SOU 1978:17, avsnitt 6.2.4.l.l).

Trots säkerhetsåtgärder kan det ändock inte vidtagna uteslutas att haverier inträffar som medför att

stora radioaktivitet frigörs inom anläggmängder

ningen.

I de fall att därvid av någon ansäkerhetssystemen inte kan en större eller mindre del ledning fungerar aktiviteten komma att spridas i omav den frigjorda i form av ett moln av radioaktiva gaser och givningen som rör sig med vinden från utsläppspunkten. partiklar Beroende väderleksförhållandena och värmeinnehålpå i kommer molnet först att stiga. Det let utsläppet kommer därefter att mer eller mindre snabbt, spridas och mot marken och där successivt avavkylas sjunka ge radioaktiva ämnen.

sådant stort av radioaktivitet leder till Ett utsläpp att som befinner sig i det område som paspersoner av det radioaktiva molnet bestrålas. Strålseras dosen blir beroende bl.a. av utsläppets storlek,

i atmosfären och uppehålls-

spridningsförhållandena

tiden i området. Stora landområden kan bli belagda

med kvarliggande radioaktivitet.

För att stråldoserna större avstånd från anläggpå skall bli så höga att akuta skador uppstår ningen

Haveririsker

krävs att de meteorolo giska förhållandena är mycket ogynnsamma.

Figur 3.1 illustrerar schematiskt utvecklingen av olika tänkbara händelseförlopp efter det att en händelse inträffat som skulle kunna leda till en stor olycka. Exempel på sådana händelser är ett större läckage på kylsystemet (exempelvis efter rörbrott) I brand och fel på elförsörjning eller kontrollutrustning. Det bör observeras att omfattande utsläp endast är om flera fel möjliga inträffar samtidigt Z så att säkerhetssystemen inte fungerar. För att mycket omfattande skador skall erhållas erfordras vidare att väderleksförhållandena är ogynnsamma.

Figur 3.1 Möjliga händelseförlopp efter felfunktion eller skada i kärnkraftverk

Utlösande händelse

Fungerande Ej fungerande säkerhetssystem säkerhetssystem

[aj- Frigörelse av Fungerande inom

aktivitet

säkerhetssystem anlaggnmgen

————————1

Ej fungerande Inget eller litet utsläpp säkerhetssystem till omgivningen

Stort utsläpp till omgivningen

l-»-»-i

Gynnsamma Ogynnsamma meteorologiska meteorologiska betingelser betingelser

I l

lnga akuta hälso- Akuta och sena Inga eller små konse- effekter men vissa hälsoeffekter, omkvenser i omgivningen sena hälsoeffekter fattande markbe-

och viss markbe- läggning

läggning

1) Undantag gäller för mycket osannolika primärhändelser, exempelvis reaktortankbrott

56 Haveririsker

som kan förekomma i De flesta händelseförlopp ett kärnkraftverk efter en felfunktion eller en skada den vänstra grenen i figur 3.1. Förlopföljer slutar alltså i rutan Inga eller små konsekvenpen i Den följande diskussionen i ser omgivningen. detta avsnitt kommer att gälla förlopp som följer

den högra grenen och som slutar i antingen Inga hälsoeffekter men vissa sena hälsoeffekter och akuta Akuta och sena hälsoviss markbeläggningeller effekter, omfattande markbeläggning.

sådana kommer att beskrivas. Vidare Ett antal förlopp en av de säkerhetssystem som är avges redovisning att förhindra eller minimera utsläpp av radiosedda aktivitet till omgivningen.

Sannolikheten för och konsekvenserna av stora ut-

av radioaktivitet kommer att diskuteras liksläpp som att med olika åtgärder minska möjligheterna riskerna.

En vid bedömning av de framtida sannoliksvårighet heterna för stora radioaktivitetsutsläpn är att denna

av att genom bl.a. åldrande påverkas anläggningarna förändras ur säkerhetssynpunkt. Den och ombyggnader också av hur regler och förepåverkas myndigheternas utvecklas och samt i vilken grad desskrifter skärps sa i hävdas och efterlevs. På alla nivåer praktiken av tillverkning, installation, drift konstruktion, underhåll samt av alla dessa och säkerhetsgranskning inverkar i den mänskliga faktorn aktiviteter hög grad eftersom det är människor som agerar i alla dessa

avseenden. Detta bidrar i hög grad till att öka

osäkerheten vid av sannolikheten för stora bedömning och dess utveckling med tiden. Bedömhaveriutsläpp som sträcker sig längre än över en begränsad ningar t.ex. 5 âr, blir därför mycket osäkra. tidsperiod,

3.4.2 Haveriförlopp

till av en stor del av den Frigörelse omgivningen aktivitet som finns i reaktorhärden är endast tänk-

bar om en stor del av klyvningsprodukterna förgasas

eller om reaktorhärden delvis förstoftas.

Dessutom krävs att inneslutningsbyggnaden skadas på

sådant sätt att radioaktiviteten inte kan inneett i denna. I båda fallen torde smältning av en hållas stor del av reaktorhärden erfordras.

Haveririsker

Smältning av reaktorhärden kan inträffa om kylningen blir otillräcklig. Smältning kan uppstå vid otillräcklig kylning på grund av den värmeutveckling (restvärme) som det radioaktiva sönderfallet av klyvningsprodukterna ger upphov till. Otillräcklig kylning kan bli följden av stora läckage i primärsystemet i kombination med fel på säkerhetssystemen. Otillräcklig kylning kan också orsakas av omfattande fel på de kylsystem som svarar för bortförandet av restvärmen. Utformningen av reaktoranläggningen är avgörande för vilka felfunktioner som har störst betydelse för möjligheten att kylningen blir otillräcklig och att härdsmältning sker.

Ett haveriförlopp som skulle innebära att reaktoranläggningen exploderar som en kärnladdning är inte möjligt av fysikaliska skäl i de s. k. lättvattenreaktorer som är aktuella för kraftproduktion i Sverige. Detta beror på att koncentrationen av klyvbart material i härden är för låg.

Säkerhetssystemen dimensioneras för att klara vissa angivna störningar av driften och s. k. konstruktionsstyrande haverier. De händelser som skall beaktas vid dimensionering och utformning av säkerhetssystemen sträcker sig från relativt triviala händelser, som medför risker med liten omfattning för allmänheten (ökande radioaktiva utsläpp inom tillåtliga gränser för normal drift), upp till haverisituationer med teoretisk potential för stora konsekvenser men med liten sannolikhet. Beroende på sannolikheten att olika händelser inträffar kan de indelas i tre klasser.

Den första klassen omfattar händelser med måttlig sannolikhet enligt följande:

l. Oavsiktlig utdragning av styrstav med maximal hastighet

2. Felfunktion av säkerhetsstav vid snabbstopp

3. Partiell förlust av kylmedelscirkulation

4. Oavsiktlig start av avstängd reaktorkylkrets

5. Lastbortfall och/eller turbinutlösning

6. Förlust av yttre elnät

7. Stor lastökning

8. Förlust av normalt matarvattenflöde

9. Oavsiktlig tryckavlastning i reaktorns primärsystem

53 Haveririsker sou 1973:49

Sådana händelser bör resultera i snabbstopp utan frigörelse av radioaktiva ämnen ur bränslet och med möjlighet till snabb återgång till normal effekt efter reparation

Den andra klassen av haverier omfattar händelser med låg sannolikhet enligt följande:

l. Små läckor i rör

2. oavsiktlig laddning av bränsleelement i fel position

3. Fullständig förlust av kylmedelscirkulation

4. Fullständig förlust av all växelström

5. Stort läckage i avklingningstank för radioaktivt avfall

Sådana händelser måste visas medföra minimala radiologiska konsekvenser, men de kan resultera i långvariga driftstopp. För erhållandet av drifttillstånd måste utvärdering av dessa haverier visa att säkerhetssystem och inneslutningar kan förhindra radioaktiva utsläpp.

En tredje klass haverier omfattar mycket ovanliga olyckor som antas kunna inträffa, trots att sannolikheten för detta bedöms vara liten. Exempel härpå är:

l. Stort brott på största rörledning i reaktorns primärsystem

2. Stort brott på huvudångledning

3. Utstötning av styrstav

4. Allvarlig bränslehanteringsolycka

5. Stormvind, översvämning, jordbävning, missiler.

Sådana hypotetiska olyckor utvärderas under starkt ogynnsamma (konservativa) antaganden, t. ex. att ettfullständigt brott på en stor rörledning kan inträffa momentant samtidigt som funktionen hos säkerhetssystemen är nedsatt. Säkerhetssystemen skall konstrueras så att sådana haverier endast medför små konsekvenser för omgivningen.

Man har inte funnit det rimligt att kräva att säkerhetssystemen skall förhindra stora utsläpp av radioaktivitet vid alla tänkbara haverier. Exempel på tänkbara men mycket osannolika händelser för vilka säkerhetssystemen ej dimensionerats är

- stort brott reaktortanken på

l978:49 Haveririsker

fel i flera säkerhetssystem som vissa samtidiga exempelvis resulterar i utebliven reaktoravstängeller resteffektkylning efter driftstörning. ning

händelser av detta slag leder med stor sannolik- Vissa stort av radioaktivitet, t.ex. vid het till ett utsläpp tankbrott. I andra fall kan det vid händelser ett stort av detta vara att helt förhindra detta slag möjligt från driftpersonalens sida. genom åtgärder

Förlopp som leder till stora utsläpp av radioaktivetet behandlas under 3.4.4.

3.4.3 säkerhetssystem och dimensionering av dessa

De kärnkraftanläggningar som byggs i Sverige är utformade med flera barriärer mot spridning av radioaktiva ämnen i anläggningens omgivning.

Den första av dessa kan sägas vara själva bränslematerialet som är keramiskt och i stor urandioxid, håller kvar de radioaktiva klyvningsutsträckning frigörs lättare produkterna. Klyvningsprodukterna vid och därför är det viktigt att hög temperatur bränslet hålls väl kylt.

Den andra barriären av bränslekapslingen som utgörs emellertid måste hållas väl kyld för att inte skadas.

Den barriären av reaktortanken med antredje utgörs och den av en kraftig beslutande rörsystem fjärde med en tätplåt av stål, den tongbyggnad ingjuten s. k. inneslutningsbyggnaden.

De enda haverier som kan medföra risker för omgivär sådana som kan genombryta samtliga barriärer. ningen Sådana studeras särskilt och används som skadeförlopp en del av underlaget vid konstruktion, tillverkning och kontroll av anläggningen.

För att uppnå hög säkerhet organiseras säkerhetsaktiviteter i tre olika nivåer, som delvis överlappar varandra.

Den första nivåns åtgärder avser att förhindra olyckor att viktiga reaktorsystem konstrueras och genom byggs med hög kvalitet och noggrann kvalitetsöversåväl vid tillverkning som under hela driftvakning perioden.

Den andra säkerhetsnivån omfattar skyddande anordningar och system konstruerade för att förhindra haverier eller för att avbryta deras förlopp. Dessa skyddssystem skall kunna förhindra eller avbryta olika onormala driftsituationer.

60 Haveririsker

Den tredje säkerhetsnivån innebär införandet av säkerhetssystem, som kompletterar åtgärderna i de två första nivåerna genom att skydda allmänheten även i händelse av extremt osannolika haverier.

Det är av stor betydelse för säkerheten att viktiga systemfunktioner har hög tillförlitlighet. Detta söker man uppnå genom att ställa höga kvalitetskrav på ingående komponenter samt genom konstruktiva . åtgärder, främst genom ett utnyttjande av principerna redundans och diversifiering.

Redundans innebär, att systemen är uppbyggda med flera lika, parallella delar, som var för sig kan fullgöra systemfunktionen. Reduntanta system klarar enkla fel i sina komponenter men kan slås ut av så kallade gemensamma eller kopplade fel, dvs. fel som uppstår i flera komponenter av samma typ.

betyder att en given systemfunktion Diversifiering kan fullgöras av flera system, som är olika uppbyggda. Reaktorns styrstavsystem och borsystem är t. ex. diversifierade i förhållande till funktionen reaktoravstängning. Denna kan fullgöras antingen genom att styrstavar skjuts in i härden, eller genom att borlösning injiceras i härdens kylvatten/moderator.

För att närmare belysa hur säkerhetssystemen är uppbyggda kommeri det följande att beskrivas vilka säkerhetssystem som skall träda i funktion vid två typer av händelser, nämligen dels vid förlust av yttre elnät, dels vid ett stort brott på rörledning i reaktorns primärsystem.

Bortfall av yttre elnät medför automatiskt övergång

till s. k. husturbindrift, dvs. stationens behov av

hjälpkraft för drift av kylsystemens pumpar m. m. tillgodoses från den egna ångturbingeneratorn. Misslyckad övergång till husturbindrift medför avstäng- . , ning av reaktorn och behov av resteffektkylning. e. , . Elkraftförsörjningen har stor betydelse ur säkerhetso synpunkt därför att kylsystemens pumpar och fjärrmanövrerade ventiler är elmotordrivna. Stationen är därför utrustad med lokala hjälpkraftaggregat, vilka kan överta elkraftförsörjningen om samtidigt elkraften från stationens egen turbingenerator och

.Jøráuaxøiøráwnøaøyránuxmnkigmnawømøaasm

de yttre (400 kV och 130 kv) elnäten faller bägge bort. I en sådan situation skall inom 20 sekunder ett eller flera dieseldrivna reservkraftaggregat starta, vilka var för sig har kapacitet att driva de för resteffektkylningen erforderliga pumparna. Inom ett par-minuter skall ett eller flera gasturbinvilka var för sig har kapacitet att n. aggregat startq tillgodose stationens hela behov av hjälpkraft.

Haveririsker

Totalt bortfall av såväl yttre som inre elnät kan medföra att bränslet inom ca ett - eller tidygn digare beroende situationen på genom bortkokning av kylvatten överhettas till Härdsmältsmältning. ning kan ge skador på inneslutningskärlet och radioaktivitetsutsläpp med de konsekvenser som diskuteras nedan.

Samtidigt bortfall av elkraften från de båda yttre högsoänninqsnäten, från bägge gasturbinaggregaten och från bägge reservkraftdieslarna kombinerat med den samtidiga oförmågan att genom renarationsåtgärder återställa elkraften från någon av dessa kraftkällor inom ett dygn bedöms vara en ytterst osannolik händelse.

I de äldre svenska kokarreaktorerna i (BWR) Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck är förhållandena för härdens nödkylning vid stort rörbrott i stort sett följande. Vid ett stort brott en stor rörpå ledning ansluten till reaktortanken kommer nödkylning av bränslet i härden att vara beroende av att vatten från härdnödkylningssystemet tillförs strildysor över härden. Vattnet kan därmed spridas jämnt över bränslepatronerna så att dessa erhåller tillräcklig kylning för att begränsa kapseltemperaturen till acceptabla värden (mindre än l 20000).

Om rörbrottet är beläget över härden kommer tillfört nödkylvatten att så småningom fylla reaktortanken och bidra till kylningen av bränslet. I det fall att rörbrottet är beläget under härden kommer av kylningen härden att vara helt beroende av strilnödkylningen.

Denna strilnödkylning måste fortgå under lång tid till dess att åtgärder kan vidtas för att åter möjliggöra vattenfyllning av reaktortanken. Dessa åtgärder kan bl. a. innebära vattenfyllning av inneslutningskärlet till en nivå överstigande bränslet i reaktortanken. Bränslets är då kylning tillgodosedd under den tid som erfordras för att avgenom klingning och rening nedbringa nivån på radioaktiviteten och att vidta åtgärder för omhändertagande av eventuellt skadade bränslepatroner. Erforderlig tid kan beroende på skadornas omfattning röra sig om månader upp till år.

Det finns två skilda och av varandra oberoende uppsättningar av pumpar och rörledningar för transport av nödkylvatten från inneslutningens vattenförråd till strildysorna. Genom denna av dubblering systemen med tillhörande till kraftförsörjning pumparna m. m. bedöms systemens funktionstillförlitlighet vara god.

Möjliga svagheter i nödkylningsfunktionens tillförlitlighet vid en rörbrottssituation kan vara bl. a. det förhållandet att tillförs nödkylvattnet

Haveririsker SOU 1973149

genom rörledningar i botten av reaktortanken och att rörledningarna passerar nära härden till de över härden belägna strildysorna. Vid ett stort rörbrott uppkommer under det häftiga trycksänkningsförloppet stora krafter på inre delar av reaktortanken, vilka kan komma att deformeras och därigenom ändra förutsättningarna för strilkylvattnets framkomlighet eller fördelning över bränslet.

Vid konstruktion och säkerhetsgranskning av säkerhar olika slags felmöjligheter behetssystemen aktats och åtgärder har vidtagits till skydd mot dessa. Det oaktat kvarstår alltid en liten risk att nödkylningen skall visa sig vara ineffektiv.

Ineffektiv härdnödkylning vid stort rörbrott leder till att bränslet delvis eller helt smälter ned och avger stora delar av sitt radioaktivitetsinnehåll i första hand till inneslutningskärlet. I en sådan härdsmältningssituation är emellertid sannolikheten stor för att även inneslutningskärlet kan skadas genom övertryck, genomsmältning eller ångexplosion, varvid stora utsläpp av radioaktivitet till omgivningen kan medföra de konsekvenser som redovisas i det följande.

Modernare kokarreaktorer av den typ som byggs i Forsmark har bl.a. interna cirkulationspumpar och säkerhetssystem, vilket förbättrar fyra separata säkerheten mot den av rörbrottshaverier, som typ har diskuterats här.

Som framhållits ovan är nödkylsystemen uppbyggda av flerfaldiga, separerade system, så dimensionerade att nödkylningen beräkningsmässigt skall säkerställas även vid fel som ett system driftodugligt. De gör flesta bedömare uppskattar också sannolikheten för att kylningen av reaktorhärden skall svikta på grund av att nödkylsystemen ej träder i funktion som mycket låg. Sannolikheten för att nödkylsystemen inte skall visa sig effektiva även om de träder i funktion har i WASH-1400, även kallad Rasmussen-

rapportenl), antagits till mellan 1/100 000 och

l/100.

Det finns i dag inte något som tyder på att sannolikheten för otillräcklig effektivitet hos nödkylningssystemen skulle vara så hög att den väsentligt påverkar bedömningen av totalrisken för härdsmältning. En förutsättning härför är att den nämnda sannolikheten inte är större än 1/100 samt att sannolikheten för rörbrott är så låg som angivits i UASH-1400. Osäkerheten häri kan därför ge skiljaktiga bedömningar vad avser den totala risken för reaktorhaverier.

1) United States Atomic Energy Commission: Reactor Safety Study WASH-1400 (NUREG-75/014).

SOU l978:49 Haveririsker

Osäkerheten i bedömningen av risken för otillfredsställande effektivitet hos nödkylningen är betydande. Underlaget för kvantitativa uppskattningar av de

verkliga säkerhetsmarginalerna i beräkningarna är bristfälligt. Det finns vidare svårigheter att uppskatta risken för mekaniska skador härd och inre delar på i reaktortanken som skulle kunna äventyra nödkylningens effektivitet. som följd av detta krävs stora säkerhetsmarginaler i dimensioneringskriterierna.

Reaktorinneslutningen är ett viktigt säkerhetssystem, som avses hindra spridningen av radioaktivitet till

omgivningen efter konstruktionsstyrande haverier av typen brott i rörledningar anslutna till reaktortanken (se ovan).

En del av rörledningarna bl.a. för och matarånga vatten passerar genom inneslutningskärlets Vid vägg. rörbrott i dessa utanför inneslutningskärlet (yttre brott) stängs en inre och en yttre s.k. skalventil belägna vid inneslutningsväggen för att förhindra

kylmedelsförlust. stängning av dessa ventiler i den brustna kan emellertid - särskilt om rörledningen stängningen på grund av felfunktion blir något fördröjd - medföra kraftiga påkänningar ventilen på på grund av den häftiga utströmningen brottgenom stället.

Provning av ventiler under brottflödesförhållanden är svår att genomföra i stor skala och brist på praktiskt erfarenhetsunderlag föreligger därför för bedömning av skalventilernas funktionstillför-

litlighet under nämnda förhållanden. Experiment planeras, bl.a. i Marvikenreaktorn i för Sverige, att förbättra inom detta område. kunskapen

vid dimensionering av av konreaktorinneslutningar densationstyp (BWR) har på senare år uppmärksammats ett särskilt fenomen. Vid i kondensaångnedblåsning tionsbassängen kan bl.a. häftiga vågrörelser i uppstå denna, vilka ger upphov till dynamiska belastningar. Experiment pågår i Sverige i Marviken, i Tyskland och USA m.fl. platser för att uppmäta belastningarna. -

64 Haveririsker SOU l978_49

för ett stort utsläpp av 3.4.4 Sannolikhet

radioaktivitet

3.4.4.1 som leder till ett stort utsläpp Förlopp

som är av den omfatt- Ett utsläpp av radioaktivitet

i kan bli ningen att konsekvenserna omgivningen

kräver att en stor del av reaktormycket stora

smälter. Vidare krävs att inneslutningsbygghärden sätt att inte större delen naden skadas pâ ett sådant

radioaktiviteten stannar där. av

är i reaktorhärden under nor- Effektutvecklingen hög ligger på ommal drift. Bränslets medeltemperatur

och det är nödvändigt att härden kyls kring l 000°C, förutsättningarna är kontinuerligt. De fysikaliska

sådana att härdens kylmedel samtidigt emellertid Om kylmedlet skulle fungerar som neutronmoderator.

medför detta att reaktoreffektförsvinna ur härden, att neutrontätheten minskas. en sjunker starkt genom

av radioaktiva ämnen är emellertid Härdens innhåll att det av dessa ämnen utvecklade normalt så stort bort (resteffektkylning) Å även värmet måste kylas

är helt avstängd. om kärnklyvningsprocessen

leder till fullständigt bort- En händelsekedja som

resulterar i härdsmältning fall av härdnödkylning massan består av en resteffekten. Den smälta genom fissionszircaloy, stål och blandning av urandioxid,

med en av ca 2 00O°C. produkter temperatur

av härden och i ännu högre Förloppen vid smältning situationen sedan härden smält utvecklingen av grad bl. a. är av skäl svåra att förutsäga naturliga experimentellt underlag därför att knappast något

föreligger.

smälter måste WASH-1400, räkna Om härden man, enligt

med att såväl reaktortanken som inneslutningsbygg-

att Osäkerhet råder om hur naden kommer genombrytas. innehåll som därvid frigörs till av härdens

stor del

omgivningen.

De utsläppen skulle erhållas om

snapbaste och största

k. inträffade i reaktortank eller

s. angexplosioner

inneslutning. Om hett smält material kommer i kontakt

1 fall att det försätts 1 så

Yatten,_antas detta

:sd aftig kokning, att angbildning sker explosions-

i) Resteffekten är under det första dygnet efter

ca l % av full effekt, dvs. 30 avställningen termiska MW för en reaktor med l 000 MW

elektrisk effekt. Den sjunker sedan långsamt.

Haveririsker

artat och med sådan styrka att reaktortanken sprängs sönder. Utkastade fragment kan därvid genombryta inneslutningen. Sådana genombrott kan inträffa inom två till tre timmar efter t. ex. primärhändelsen, ett rörbrott. Om reaktortanken ej skadas genom en ångexplosion kommer den att genombrytas av den heta smältan när väggmaterialet uppnått ca l 3OOOC. Tiden för tankgenombrott kan uppskattas till omkring en timme.

Inom en tidsrymd av något dygn är reaktorinneslutningen sannolikt genombruten, så att radioaktiva ämnen kan tänkas spridas i omgivningen.

De mest svårartade av de ovan beskrivna händelseforloppen, torde vara de ur omgivningens synpunkt allra svåraste som är fysikaliskt möjliga. De utgör därigenom en övre gräns för alla i en reakolyckor toranläggning.

Förloppen Vld genombrytning av reaktortanken och inneslutningen är av naturliga skäl svåra att förutse. Till osäkerheten bidrar att kunskaperna om s. k. ångexplosioner och reaktioner mellan en smält härd och betong är ofullständiga. I WASH-1400 har antagits att varje härdsmältning leder till någon form av genombrytning av inneslutningen. Osäkerheten om förloppen innebär en osäkerhet i uppskattningen av sannolikheten för olika typer av skador på inneslutningen och därmed en osäkerhet om sannolikheten för olika utsläppstyper.

3.4.4.2 Utsläppskategorier

I den analys av tänkbara svåra haveriförlopp som gjordes i WASH-1400 indelades tänkbara utsläpp i kategorier med avseende på innehåll av radioaktivitet, energiinnehåll och utsläppshöjd.

De nio kategorierna för tryckvattenreaktorer (PWR) och de fem kategorierna för kokarreaktorer (BWR) kan beskrivas enligt följande:

Tryckvattenreaktorer:

PWR l - Härdsmälta som åstadkommer ångexplosion och därigenom tankbrott och brott på inneslutningen. Stora mängder radioaktiva ämnen släpps ut till omgivningen.

PWR 2 - Härdsmälta med tankbrott. åtföljande Reningssystemen för radioaktivt utsläpp

66 Haveririsker

fungerar ej. samma utsläpp som i PWR l. Ungefär

Förlopp liknande dem i PWR l och PWR 2, men med reningssystemen delvis i funktion. Måttligt stora utsläpp.

Fall av härdsmälta där inneslutningen inte är helt isolerad. Reningssystemen för radioaktivt utsläpp fungerar inte. Väsentligt mindre utsläpp.

Som PWR 4 men med reningssystemen i funktion.

Härdsmälta där den smälta härden tränger inneslutningens botten, men inneigenom slutningen i övrigt förblir intakt. Reningssystemen fungerar inte.

Som PWR 6 men med fungerande reningssystem.

PWR 8 - av radioaktivitet då kapsel Utsläpp brustit. Inneslutningens isolering fungerar ej tillfredsställande.

PWR 9 - men med isolering. Som PWR 8, fungerande

Kokarreaktorer:

BWR 1 - Härdsmälta som åstadkommer ångexplosion med tankbrott och brott på inneslutningen. Omfattande utsläpp.

BWR 2 - Härdsmälta efter brott reaktorinnepå slutningen. Den frigjorda aktiviteten i omfattning inom andeponeras begränsad Utsläppet sker direkt till läggningen. atmosfären. Omfattande utsläpp.

BWR 3 — Som BWR 2 men sker reaktorutsläppet genom varför blir mindre än byggnaden utsläppet i BWR 2.

BWR 4 - isolering av inneslutningen. Otillräcklig Reducerat utsläpp.

BWR 5 - då brustit. Utsläpp kapsel Litet utsläpp genom skorsten.

Den i WASH-1400 beräknade sannolikheten för att de olika skall inträffa under ett haverikategorierna reaktorår redovisas i tabell 3.5.

M M N : M m w .m .m m

muwmmmamub Anefluxsumooa

-msum uxmmww Amomm oo«H-mm3

m A

om om

ena m.o \z \z mxz \z oma \z \z

H

H

ummmmamub

.mac

o o o o o o o o o

omm:

mm mm mm mm

oma

ÅEV

H

mmnwuzxmav

.cmvaummmmamus

-us

nmm:H:Mmn©m

nom

mcH:Eu

^.eHuv

o_H o.H o.N o.N o.H o.H o.H \z \z m.H o.m o.m o.m \z

vau m

oovH-mm2

m:uomcwxom:ox

Hww

mcacxomuuwus

cm

mpmmmmamua

covau

umflasm ^.EHuV

m.H HOUSE

m.o m.o o.m o.v m.o m.o

o.oH

o.m o.m o.m o.m o.m

o.oa

H

ovmcxmumn

uwaamm

mumnmmmmamus

now

mv

®Unm

mm

uxcømvaa Qmmamu:

m

^.EH#V

m.m m.N o.m o.m o.~ m.o m.o

o.~H

o.m o.m m.m

muumv

o.oa o.om o.om

uxmmwmmEum

uwammms

CW

mcflcfiamumcmaamm

uuopxmwu

umcxaaoccmm

£32

..§wmmmwE.Hm

wumma

›-oH.m m-oH.m o-oH.« ›-oH.m ›-oH.› o:oH.o muoH.q m:oH.v «soH.v o-oH.H o-oH.o muoH.m muoH.m vuoH.H

maamsmmaaap

mmm

mm~.o

HW

m

H

m.m

OHOWH

cmxnw:H

sum:

no

ummmmamub Hnomwumx

H N m v m o n m m H N m V m u

Cm a

Haogms maa mam mam mam mam mam mam mam mam mam mam mam mam mam \z

Am An

68 Haveririsker sou 1978,49

3.4.4.3 av sannolikheten för härd- Uppskattning smältning med hjälp av drifterfarenheter

En uppskattning av sannolikheten för härdsmältning kan antingen göras på grundval av drifterfarenhet eller med hjälp av en teoretisk analys av olika tänkbara olycksförlopp. I detta avsnitt diskuteras vilka slutsatser som kan dras ur tillgänglig drifterfarenhet medan teoretiska uppskattningar diskuteras i avsnitt 3.4.4.4.

Det erfarenhetsmaterial som finns tillgängligt är omfattande men ändå inte tillräckligt för genomförande av alla de analyser som vore önskvärda. Det kan konstateras att ett stort antal kommersiella, eltillsammans har kraftproducerande kärnkraftaggregat ett stort antal driftår utan allvarliga haverigått er ledande till stora radioaktiva utsläpp. Ä andra sidan är drifterfarenheterna ännu inte så omfattande att statistiska slutsatser kan dras signifikanta om säkerheten hos många av kärnkraftverkens delfunktioner. Händelser eller kedjor av händelser som hittills har inträffat måste beaktas därför aldrig att de skulle potentiellt kunna ge stora konsekvenser.

Den omtalade branden i det amerikanska kärnmycket kraftverket i Browns Ferry i mars 1975 var ett en händelse som ledde till att en stor del exempel på av den säkerhetsutrustning som skulle fungera i samband med händelsen sattes ur funktion. Förloppet var ett på gemensamt fel (common mode failure), exempel dvs. flera redundanta enheter eller delsystem i ett säkerhetssystem sattes ur funktion av samma orsak, branden. En anledning till att branden i nämligen Browns fick det förlopp den fick var brister Ferry i mellan system som skulle fungera obeseparation roende av varandra. Med de separationskrav som gäller för svenska kärnkraftaggregat är det osannolikt att en brand kan få samma effekter som i Browns Ferry.

För svensk del måste erfarenheterna som erhållits vid driften av de svenska kärnkraftverken studeras i första hand. Eftersom fem av de sex aggregat som i är i drift i landet är tillverkade av Aseadag Atom AB, är erfarenheterna från dessa av särskilt intresse.

En vid bedömningen är emellertid att de svårighet svenska reaktorerna än så länge inte har någon sammanlagd längre drifttid jämfört med de utländska. T. o. m. år 1977 hade dagens svenska kärnkraften tid i kommersiell drift på aggregat sammanlagd bara tretton år.

Haveririsker _ 69

Det är därför nödvändigt att vid av analysen drifterfarenheterna lägga stor vikt vid det material som finns från andra länder. Det är främst USA och Västtyskland och i viss utsträckning Japan som har om-

Efattande drifterfarenhet av reaktorer av samma typ

de svenska. ;som l

?Underlaget uppgår f.n. i västvärlden till ca 600 reak-

ftorår för lättvattenreaktorer med installerad elektrisk effekt överstigande 100 MW av vilka flertalet tagits i drift under de senaste 10 åren.

De 600 reaktorårens drifterfarenhet utan härdsmälta ger möjlighet till en grov uppskattning av ett konfidensintervall för sannolikheten för härdsmälta per reaktorår. Med en förenklad modell, där haverierna antas inträffa oberoende år med en varje viss sanno- .likhet, blir konfidensintervallet för 95% konfidensl) från 0 till 3 per antalet reaktorår. Med 600 års drift :utan härdsmältning skulle man alltså med stor säkerfhet kunna uppskatta sannolikheten för härdsmältning ?till mindre än en gång 200 driftår. Bl.a. på på grund ;av olikheter i konstruktion mellan olika anläggningar ;och möjlig inverkan på haverisannolikheten av reaktoirernas modernitet och ålder måste emellertid uppskattlningar baserade på en sådan förenklad modell användas åmed stor försiktighet. Sannolikheten också av påverkas

ide successiva förbättringar som

görs på grundval av ?vunna drifterfarenheter.

II den s.k. Ford-MITRE-studien en gjordes uppskattining av ovan nämnt slag för att en övre ange gräns ;för härdsmältningssannolikheten. Den övre gränsen uppskattades där (utan hänsyn till konfidensgränser) som en per antalet reaktorår vilket med 600 driftår *utan härdsmältning skulle ge en övre gräns för härd-

åsmältningssannolikheten av en gång på 600 driftår.

§Uppskattningar av detta slag är främst av intresse då användning av dessa höga sannolikhetsvärden inte åpåverkar slutsatserna och för kontroll av rimligheten i resultaten av teoretiska uppskattningar av sanno- *likheten för härdsmältning. De ger en hög övre gräns för sannolikheten. Det är därför motiverat att försöka beräkna sannolikheten andra sätt. I på det följande avsnittet diskuteras därför teoretiska uppskattningar av sannolikheten för härdsmälta.

l) Detta innebär att chansen är 95% att den verkliga sannolikheten ligger i det angivna intervallet.

Haveririsker

t.ex. i sammanfattningen till sin haveristudie för Barsebäck (se not sid. 72).

[Iv JASL~l4OO har väckt stort intresse och blivit föremål för ingående granskning av olika institutioner oca sammanslutningar inom och utom USA. Kritik har riktats mot enskildheter i det omfattande tekniska materialet och i synnerhet mot de presenterade slutsatserna i arbetet. Framför allt har kritikerna hävdat att det inte är principiellt möjligt att för så komplexa anläggningar som kärnkraftverk beräkna den sammanlagda sannolikheten för haverier med sådan vrecision som gjorts i rapporten. Denna uppfattning L. elas av kärnkraftinspektionen. Studier av denna art r orde endast kunna bli en vägledning för en bedöm- J ing ÖV den totala säkerheten.

En grundläggande punkt i kritiken mot beräkningsmetodiken i WASH-l40O är att okända eller icke misstänkta mekanismer för fel inte kan tas med i analysen. Bl. a. har man i WASH-1400 uttryckligen avstått från att riskbedöma sannolikheten för sabotage. Vidare är de slutliga resultaten beroende av tilldelade sannolikheter för de händelser som leder fram till ett utsläpp. Dessa kan i fall baseras några på erfarenhet, i andra fall måste de till föremål göras för något slags Sannolikheterna bedömning. för olika händelser är inte heller oberoende av varandra. S. k. emensamma fel (common mode kan failures) påverka sannolikheten för en viss händelse. Även sådana fel hsr behandlats i V SK-1400.

Enligt WASH-1400 kan sannolikheten för härdsmältning uppskattas till en gång på 17 000 reaktorår för tryckvattenreaktorer och en gång på 33 000 reaktorår för kokarreaktorer. Genomsnittsvärdet till en anges gång på 20 000 reaktorår. Det framhålls att sannolikheten nästan säkert inte överstiger en gång på 3 300 reaktorår ).

För att belysa inverkan av konstruktionsskillnader mellan kokarreaktoranläggningar i USA och Sverige och betydelsen av den kritik som riktats mot den metodik och de antaganden som utnyttjades i WASH-

l) Vid föredragning inför energikommissionen 1978-04-28 uppgav prof. Rasmussen att den granskningsgrupp som med uppdrag från Nuclear Regulatory Commission i USA nu gör en förnyad granskning av lasmussen-utredningen möjligen kommer att ange ett dubbelt så stort osäkerhetsområde, dvs. ungefär en faktor 10.

Haveririsker

1400 är de mer teoretiska studier som begränsande statens har låtit utföra för

Barsebäck kårnkraftinspektion och kommissionens expertgrupp ör säker-

het låtit utföra för Barsebäck och Forsmiljö

mark gph stort värde. Den av Norinder1)utförda

, av studien för Barsebäck och av Asea-Atom AB utförda

studien för Forsmark på metodik och databas bygger WASH-1400 medan MHB Technical Associates enligt m. fl. som utfört den andra studien för Barsebäck

en modifierad databas och metodik. utnyttjat

av 3.2 har MHB-studien givit en Som framgår figur sannolikhet för härdsmältning som är högre än vad

för kokarreaktorer och högre än vad WASH-1400 gav Norinder erhöll för Barsebäck. Asea-Atom AB:s

studie av Forsmark gav den lägsta sannolikheten

för härdsmältning.

skillnaden mellan de två Barsebäcks- När det gäller är en faktor 4,3, är det väsentstudierna, vilken att en del av skillnaden (en fakligt att konstatera beror att MHB använt en annan beräkningstor 2) på skillnaden beror främst på fölmetodik. Resten av

jande avvikelser.

- använt en modifierad databas för uppskatt- MHB har för rörbrott medan Norinder ning av sannolikheten använt samma värde som i WASH-1400.

- sannolikheten för bristande MHB har uppskattat till 1/100 medan effektivitet hos nödkylningen använt samma värde som i WASH-1400, Norinder

nämligen l/3333.

- från driftstatistik för MHB har med utgångspunkt frekvensen av händelser som Barsebäck antagit till 20 år medan Norinder kräver avställning per värde som i WASH-1400, nämligen 10 använt samma

per år.

med till det stora

Framför allt hänsyn osäkerhets-

dessa maste intervall som gäller för uppskattningar en faktor 2 i skillnad mellan olika uppskattningarna

Statens Haveristudie av 1) kärnkraftinspektion: Barsebäck 2, l978. Norinder, O: Haveristudie av Barsebäck 2,

Studsvik Report SM 78/1, 1978.

MHB Technical Associates: Swedish Reactor 2) Safety Study, Ds I 1978:1.

Asea-Atom AB: Säkerhetsstudie Forsmark 3, 3) Ds I 1978:3.

sou 1978:49 Haveririsker 73

Figur 3.2 Sannolikhet för härdsmälta

--——_

-a-0----—-——-——

JwAsH-Iuoo) U3 Kokarreaktor i »x K e USA 6 ‘ / 3-I0

Barsebäck _6 IO 0

_-..-___—-—--

(Asea-Atom) Forsmark 3

Anm.

Värdet enligt WASH-1400 avser kokarreaktorer. För Forsmark 3 har ej uppskattats något osäkerhetsintervall. Så har ej heller gjorts i SKI:s studie för Barsebäck men inspektionen synes ansluta sig till bedömningarna härvidlag 1 WASH-1400.

74 Haveririsker

betraktas som mycket liten och i sammanhanget oväsentlig. MHB framhåller att utöver det matematiskt beräknade osäkerhetsintervallet som anges i figur 3.2 måste ett osäkerhetsintervall tillkomma såväl uppåt som nedåt. Intervallet orsakas av det faktum att ett antal enligt MHB potentiellt betydelsefulla faktorer inte har beaktats. Denna uppfattning förefaller att ha stöd från kärnkraftinspektionen som emellertid till skillnad från MHB avstått från att kvantifiera denna osäkerhet. MHB anger denna ytterligare osäkerhetl) till en faktor mellan 3 och 10.

3.4.4.5 Teoretiska uppskattningar av sannolikheten för ett stort utsläpp av radioaktivitet

För att de stora utsläpp av radioaktivitet som ger de största konsekvenserna i omgivningen skall kunna äga rum krävs dels att reaktorhärden smälter, dels även att inneslutningsbyggnaden skadas på ett sådant sätt att inte större delen av klyvningsprodukterna innehålls i denna.

Alla bedömningar av hur ett stort läckage från inneslutningsbyggnaden kan uppkomma och sannolikheten för olika slag av skador på inneslutningen måste betraktas som mycket osäkra.

I WASH-1400 anges resultat av uppskattningar av sannolikheter för olika slag av skador på inneslutningsbyggnaden efter härdsmältning. Norinder har på grund av de svårigheter som föreligger vid uppskattning av sannolikhet för olika slag av fel på inneslutningen avstått från att ange värden för dessa sannolikheter. Detta leder till att jämförelser mellan de två studierna för Barsebäck måste begränsas till jämförelser mellan uppskattade värden för sannolikheten för härdsmältning (se avsnitt 3.4.4.4).

MHB har bedömt sannolikheten för vissa slag av skador högre för Barsebäck än vad som gjorts i WASH-1400 för Peach Bottom. Detta leder till en ökad sannolikhet för stora konsekvenser men påverkar inte bedömningen av storleken för de största utsläppen och därmed inte omfattningen av de största konsekvenserna.

Denna ytterligare osäkerhet beror bl.a. på att härdsmältning också kan orsakas av sabotage. Sannolikheten för att ett sådant sabotage skall inträffa och lyckas har inte uppskattats av MBH eller i WASH-1400. Frågan diskuteras översiktligt i 3.4.10.

Haveririsker 75

Skillnaden i uppskattade sannolikheter för de största utsläppen (utsläppskategori BWR l och BWR 2, se avsnitt 3.4.4.2) efter en härdsmältning är en faktor 3,4 mellan WASH-1400 och MHB. I Ford-MITRE-studien, där en pessimistisk uppskattning eftersträvades, antogs utan närmare motivering sannolikheten för ett stort utsläpp efter härdsmältning vara dubbelt så hög som enligt WASH-1400.

De försök till kvantifiering av inverkan av konstruktionsskillnader mellan de två anläggningarna som MHB har gjort kan diskuteras liksom det antagande som gjorts i Ford-MITRE-studien. Av särskild betydelse att konstatera är dock att risken för haverier är liten och att osäkerheten i alla de använda absolutvärdena för sannolikheter för olika slag av skada på inneslutningen är stor. Väsentligt är vidare att beräkningarna antyder osäkerhetsintervallen och storleksordningen vad gäller sannolikheten för ett stort haveri.

3.4.5 Konsekvenser av ett stort av utsläpp radioaktivitet

Beräkningar av konsekvenserna av ett stort utsläpp av radioaktivitet grundas på av det utberäkningar släppta radioaktiva molnets rörelse, spridning och utfällning av radioaktiva ämnen på marken.

För att räkna fram en för sannolikhetsfördelning konsekvenserna måste man ta hänsyn till sannolikheten för olika slag av men även till väderutsläpp statistik för området kring den aktuella förläggningsplatsen (bl. a. vindriktning, vindstyrka och nederbörd) och befolkningsfördelning i omgivningen. Manomåste också beakta möjligheterna att minska

straldoserna genom att utnyttja byggnader som

skydd och av evakuering befolkningen. Det är givet att av dessa

flera faktorer varierar mellan olika för-

lnggningsplatser och att det därför är svårt att dra generella slutsatser beträffande konsekvensmöjliga er av ett stort utsläpp.

Tabell 3.6 visar en av sammanfattning resultaten i WASH-1400 i fråga om olika av konsekvenser slag vid minskande sannolikhet. tabellen Enligt skulle endast 2 % av alla mer än härdsmältningar ge något enstaka akut dödsfall och totalt mer än ca 5 000 cancerfall Ä

Den allvarligaste konsekvensen av de flesta härd-

smaltningar förefaller vara de stora som ytor beläggs med radioaktivitet.

l) Detta förutsätter dock evakuering.

/6 H a v e r i r .m m r S m 1 N 7 & 49

m

nmnmum

\

aamxm

H

Ume

Hawxm

you .HO

H

mmuocaemucoxwv

To

oovaummcz

Eom

.©mwQmU:ma

m.

oom oom oom oom wH:

um

Eom

uwHumm:Houxmmu

0 m w m w om Cw

mwmuao

mEx

®©WHEO

Hm

Hwnmumwoom

wa

umaacw

H®UCS .HO

no .v .m .m

Loo

ä

EOH om

Haau Haau

moo

GC

AAA»

nouxmmu

amm:Huw:xmm

cw

auoum

oom own own

mm

0 oqw

m%U:m

wvmuso

mm UC

mm «\a m\H m\H

m©wuEommcHuwsxmo

m NEx

cm um um um

wmnmmmn

%Mm

wmamumH

nom

nmwov

Hwmcwxwmcox

m^umocmo

av

mmm ova omv 000 oom

umuouxmwmuwsumxmmo uwuouxmmmumzuwxmmo uououxmwmumguoxmmo

H

mmuwcasmucoxov mflomwmwmmmmmwwwmm

mcwm aamm

umuwnxflaoccmm

Lam new

av

mflauwscflucox

av

mcuouw

oom

uxsnw

000 000

.N®H.m..n#

wwmuumxmmaa

mu:x |mE0U Hamw

m

va mv

MMHHO

0 U m w

nmwow vaamw

av

mu:x

HV ofifi 00m 00m

m

mwumo Hmucm

o.m .um

uwsxaaoccmm

new Eom

H

Icox

mmumofiamfluaze

mwmuummø

M®@ mmm

Hamxm

Hawnme

.HW

uamuou

m0000.0

masummmcacxaowon

mo00.0

umcxwaoccmm

m:Hm:m

mcflcuawamwums

moo.o

:mx

mo.o

mm©Huxmuo©

aaau

mcmxoummH~mowwoo

H ma

u®m:wx®m maamcuo

Umuumxmmmz

mo

mcuopwwflm

ppm

OH

am

m

mcwx0ummHamwmw©®

ppm

øooo 000 ooo 000 000 m

coxmau

:on

ÖOHHOQ

men

:Cox fiflmxm

om

Hmeuoz

Mmm 000 ooo 000 000

Hamxm

.muamamwumz

mam H pmm m

um@nm:mH©®Z

oa CO

00a 000

uwcxaaoccmm

.om

m:Hm:m

.u0Hp0mc Hflmwmcom

wmm©Huxmn®0

H

mumuwp

umuouxmou

mccwo uoucøo

uwm:wxwm

now HOUSE cos

mg ma mm mm mm

ppm cm cm cm cm cm flu Q

Haveririsker 77

När det gäller svenska förläggningsplatser finns underlag för en bedömning av konsekvenserna endast för Barsebäck och i det fallet huvudsakligen endast i form av underlag som har sammanställts av MHB med hjälp av beräkningar utförda av Beyea _

Vissa beräkningar av doser, hälsoeffekter och markbeläggning vid stora utsläpp från Barsebäck har också

utförts vid AB Atomenergi av Edlund och Gyllanderzl

Dosberäkningar vid vind mot Köpenhamn har utförts av Forsögsanlaeg Risö3l

De uppskattningar av konsekvenser av en olycka i Barsebäck som utförts av Beyea är svåra att jämföra med de beräkningar som utförts av AB Atomenergi och Risö. Detta sammanhänger dels med beräkningsmodellernas olika uppbyggnad, dels med att olika antaganden gjorts beträffande befolkningens uppehållstid i området.

Det förefaller emellertid som om studierna inte skulle ge stora skillnader i fråga om sena hälsoeffekter. När det gäller markbeläggning är skillnaden större. Ytterligare beräkningar för att bredda jämförelsematerialet förefaller angelägna men har ej kunnat genomföras under den tid som har stått till förfogande.

När det gäller risken för akuta dödsfall på avstånd över ca 20 km ger de olika studierna för Barsebäck mycket olika resultat. Beräkningar redovisade av Edlund och Gyllander samt av Risö tyder på att inga akuta dödsfall kan erhållas på detta avstånd. Enligt Beyea finns viss risk för akuta dödsfall om evakuering inom sex timmar inte kan genomföras. Beyeas slutsats har häri stöd i HASH-1400.

Det förefaller klart att av av

bedömningen storleken

osäkerhetsområdet för främst med hastighet det

vilken

radioaktiva deponeras pa marken har stor utsläppet

1) Beyea, J: A study of Some of the Consequences of Hypothetical Reactor Accidents at Barsebäck, Ds I l978:5.

2) Edlund O, Gyllander C: Hs-77 Haveristudie Barsebäck, Studsvik Report SM 78/5, 1978.

3) Risö National Laboratory: Calculation of the Individual and Population Doses on Danish Teritory resulting from Hypothetical Core-melt Accidents at the Barsebäck Reactor, Risö Report No. 356, 1977.

n Haveririsker

betydelse för avgörandet av vilken metod som leder till de rimligaste riskuppskattningarna. Det samma gäller för hur högt det radioaktiva utsläppet når (plymlyftet) vid en olycka.

Beyea har för depositionshastigheten utgått från det osäkerhetsområde som angivits i WASH—l40O medan AB Atomenergi valt att räkna med ett värde som man funnit rimligt. Risö har använt det medelvärde för depositionshastighet som har rekommenderats i WASH-1400.

AB Atomenergi har för expertgruppen för säkerhet och miljö presenterat resultat av nyligen utförda beräkningar som skulle indikera att den depositionshastighet som WASH-1400 angivit som troligt värde i själva verket skulle vara en övre gräns vid den vädertyp under vilken de största konsekvenserna erhålls. Beräkningar utförda av Beyea indikerar att hänsynstagande till AB Atomenergis beräkningar skulle leda till en minskning av det beräknade antalet akuta dödsfall med en faktor 2.

Resultaten av gjorda beräkningar av konsekvenserna vid härdsmältning enligt Beyea och WASH-1400 jämförs i tabell 3.7.

Av tabellen framgår att vid maximalt ogynnsamma omständigheter kan ett stort antal dödsfall inträffa samt att stora befolkningsgrupper kan drabbas av akuta skador i form av bl. a. strålsjuka. Vidare kan aborter behöva vidtagas. Härutöver tillkommer sena dödsfall och skador, vilka kan inträffa under lång tid efter ett reaktorhaveri. Utöver de i tabellen redovisade beräkningarna kan tillkomma bl. a. sociala konsekvenser i samband med evakuering av befolkningen inom berörda områden.

Tabell 3.8 visar olika uppskattningar av storleken på de markområden som beläggs med radioaktivitet. För kriteriet lO rem på 30 år förefaller det enligt experta gruppen för säkerhet och miljö inte orimligt att räkna med ca 700 km2 per härdsmälta. Med utgångspunkt från resultat enligt WASH-1400 och Edlund och Gyllander föra faller dessa värden Valda i övre delen av konfidensområdet medan de ligger vid undre gränsen i Beyeas konfidensomrâde.

skillnaden i resultat mellan Beyea och de övriga studierna torde delvis kunna förklaras med att Beyea inte tillgodoräknat naturlig omblandning av radioaktivitet i de övre jordlagren vilket de andra studierna har gjort. Det bör noteras att Beyea liksom Edlund och Gyllander endast utfört beräkningar för ett fåtal fall. De värden som har angivits som medelvärden i tabell 3.8 skulle därför kunna behöva justeras om mer omfattande beräkningar utfördes.

SOU 1978 :49 Haveririsker

oon

wmmU

cm

uwvzmaaao xomnmmumm

wcsaum pmuoz muvcae

mcmxmm:ox

mooo

mwxwm -mmumm xomn

mmz

Hamw

mooo

oovaammaz

mms

:HmEHXM2:

Hmucm

mam

ummumm

.3

mmmmm

xmm

aamm

uwuouxmmn oovanmmmz

mms

mcflcuamemwumg

wo.oz

Hmu: mam

xmmumm

com

mmm

mo›mm xomn

umumm

ma

mcwcuamamvumn

Hamm

oowazmmaz

«mo

uwuxmmmwomawm

com

Hmucm mam

cmE me

.woaumm

:oo

.umuaaammum

^G§®H5OQmv

muwuom

Hammmnmv nonmxm

›.m

Hfimmmwnu

nmcoaumøuumcwä

cm

mxsnmawuum

Hamnma

MMHOQEQB ummcacânøu umuuonc uoumxm

H®0

muøxd musx msom

m

80 Haveririsker SOU 1978 :49

maam H®© oom

[mn

mo mafia

wmwawn

H

m

m

wH

m\H uo©

mcHcmmmamQxumE

umuHHuxmoa©mn

cmumamn

mo

MHUCHE

gmmmfla

mcacmmmawaxume

cm .www

ppm

mw mm

wuunum

oovH-mm3

wwe

umnmccfl waazxm waasxm

:mv

cm co

now

umflacm

o\H

cmumamc

umxHfl

ummcH:uamEwUumc

zoo

nmmcwcuamäwvumc

mcflcuamemwgmn

amp»

um©um:mamWE

awn

.mEx Loo mEx

mwmma

um

uuoz oom .NEX

muwamwmz

m.» mu»

HWHOUMMMH

umuwm omxemu

vana

mm gm

Mmm

n Q

coo

mmoo

£00

mmomw

one

umuflHuxmoHwmH

omxsmn

Hm

umflgmuflgx mumawwmå MUHWEWUHWE

m|oH.v.N

own

omxeog um\v|oH

max

OH

n Q

oa

oovaummmz

was

mmoo Rmom

uwvwufiomumnumxmmo

com

mu%.xmE

.ca .ca

.wmum max

w

umflgmuflgxmwmanmwcmfl

MN

«mm mm mm

#®£¥HHOCCMmm@CHEuHmEmUHm£ uwnxflHoccmmmmcflcuamamuumn

mcflcmmmamnxumz umwcmaaxo

oovH»mmz

Mouxmwmumcumxmmo nouxmmmumcuwxmmo

HHHM

H

Mom

cmmcmc

m.m :oo

uwHmcm Hwaamm

oo«H:mm3

waa

Hamnae

©wE wmfi

mwamm wsøawm

co co

Haveririsker

Beredskap

Resp. länsstyrelse1)har i enlighet med lagen om

skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar upprättat en organisationsplan för skydd av allmänheten mot radioaktivitet i samband med en olycka. Planen avser de åtgärder som i första hand brand- och polismyndigheter skall vidta vid larm om olycka. Länsstyrelsens plan samordnas med den beredskapsplan som anläggningsägaren enligt villkor från kärnkraftinspektionen skall upprätta för åtgärder inom anläggningen.

Statens strålskyddsinstitut har till uppgift att ge råd och anvisningar till länsstyrelserna. Strålskyddsinstitutet svarar också för beredskapsnämnden mot atomolyckor, i vilken också ingår representanter för kärnkraftsinspektionen och andra experter. En olycka i ett kärnkraftverk skall rapporteras till strålskyddsinstitutet, varvid en akutgrupp inom beredskapsnämnden omedelbart sammankallas för att bistå länsstyrelsen och kraftverket.

Vid AB Atomenergi i Studsvik finns en beredskapsstyrka som dygnet runt kan transporteras med helikopter till en olycksplats för att göra indikeringsoch saneringsarbete.

Länsstyrelsen och kraftverkets beredskapsorganisation övas i samverkan med berörda myndigheter. Utrymningsplaner finns för befolkningen i kraftverkens omedelbara närhet (inom ca 5 km från anläggningen).

Frågan om utrymning diskuteras bl. a. i en rapport kärnkraftinspektionen och strålskyddsinstitut-

från et .

Av denna framgår att man anser att evakuering av befolkningen bör kunna ske inom varje sektor på 60° ut till 5 km inom 6 timmar och ut till 10 km inom ett dygn. Det framgår också att civilförsvarsstyrelsen anser att en förutsättning för att detta skall kunna klaras är att det finns en genomarbetad beredskapsplanläggning.

1) I Uppsala, Sörmlands, Kalmar, Hallands och Malmöhus län.

2) Statens planverk: Användning av marken kring kärnkraftverk, Rapport 42, 1977.

Haveririsker

att relevansen i de som har

For bedöma uppskattningar

av mojllga konsekvenser av en reaktorolycka

Qlorts

att jämföra gjorda antaganden 1

intresse

3: ditkav a med den som svenska

0.1 studierna planering

myndigheter har gjort.

I en snabb evakuering av befolk—

WASH-l400 förutsätts

inom ett omrade runt reaktorn med 8 km radie ningen och inom en 45° sektor ut till 40 km radie. Evaku—

erinçen antas ske så snabbt att markdosen i omrâdet

under 4 timmar. Denna evakuerings-

endast beräknas för säkerhet

expertgruppen

mogell förefaller enligt

miljo ej realistisk med avseende på den nuvaran-

gen

QC svenska beredskapsplaneringen.

för uppehållstiden 6 Beyea redovisar beräkningar i området ut till 50 km, timmar, 24 timmar och 7 dygn fallet är för att illustrera där det senaste medtaget

konsekvenserna av om ingen evakuering genomförs. har räknat med 4 timmars resp. Edlund och Gyllander 24 timmars markdos.

till att för Barse- Med hänsyn beredskapsplaneringen bäck endast området ut till lO km avtycks gälla stånd förefaller det expertgruppen inte enligt utan vidare att evakuering till större självklart avstånd inom 24 timmar är genomförbar.

det f. n. inte tycks kunna ute- Med hänsyn till att dödsfall kan erhållas på avstånd slutas att akuta det att studera olika över 10 km förefaller rimligt för att minska konsekvenserna handlingsalternativ km. är en möjlighet, föri området lO-40 Evakuering i med hög flyttning till skyddade platser byggnader är en annan. skärmningsfaktor

och andra medel att höja 3.4.7 Bergförläggning

reaktorsäkerhetsnivån

3.4.7.1 Allmänt

bränsle under haveriförhållanden Om reaktorhärdens skulle komma att , grund av bristande kylning .. på . kan en stor överhettas och smälta (härdsmältning) av radioaktiva ämnen komma del av dess innehåll

att spridas till omgivningen.

u_.;n..›r ›a

i att förbättra reaktorsäker- Möjliga vägar syfte hetsnivân kan därför vara att:

radioaktiva ämnen i härdens l. Begränsa mängden den termiska effekten och bransle (dvs. begränsa

utbränningen).

Haveririsker 83

2. Ytterligare säkra härdens kylning under haveriförhållanden så att smältning undgås.

3. Begränsa spridningen till omgivningen av radioaktiva ämnen från den smälta härden.

När det gäller kärnvärmeverk där primära kylkretsen arbetar vid förhållandevis låga tryck och temperaturer kan båda de förstnämnda vägarna tillämpas. När det gäller kärnkraftverk i övrigt kan i princip den första vägen att begränsa reaktorstorleken tillämpas.

Den tredje vägen att begränsa den mängd radioaktiva ämnen som vid haveriförhållanden kan spridas till omgivningen innebär att på olika sätt förbättra inneslutningen av radioaktiviteten.

I en granskning av WASH-1400 föreslår amerikanska fysikersällskapet att man överväger möjligheten att genom avblåsning av övertryck kombinerad med bortfiltrering av radioaktivitet ur de avblâsta gaserna begränsa utsläppet samtidigt som man förhindrar att inneslutningskärlet sprängs av inre övertryck.

På många håll i världen och kanske särskilt i Västtyskland har man lanserat idêen med dubbla inneslutningskärl med möjlighet att från mellanrummet återföra eventuellt läckage till det inre kärlet. Den tyska inneslutningskonstruktionen (för tryckvattenreaktorer, PWR) har formen av ett inre klotformigt stålkärl omgivet av ett tjockt (l meter) betongskal. Betongskalet görs starkt nog att motstå t. ex. vissa typer av störtande flygplan (yttre missiler) och blir då samtidigt motståndskraftigt mot brottstycken av rör eller ventiler, som inifrån vid haveri kan komma att slungas mot detsamma (inre missiler).

Från den senare synpunkten är det viktigt hur man ur säkerhetssynpunkt betraktar möjligheten att reaktortanken (och andra stora tryckkärl i PWR) plötsligt kan brista och kasta brottstycken mot inneslutningskärlet. I en tysk konstruktionsstudie för en närförlagd reaktor har man beaktat möjligheten att omge reaktortanken med en betongkonstruktion, som uppfångar brottstycken om tryckkärlet plötsligt brister. En annan möjlighet, som studeras i Norden, är att utföra hela tryckkärlet av förspänd betong.

Den svenska traditionen och kunnandet inom bergsprängningstekniken har lett till att man i Sverige främst studerat möjligheten att uppnå skydd mot inre och yttre missiler (även krigsskydd) samt begränsning av haveriutsläpp genom att förlägga kärnkraftverket i bergrum.

84 Haveririsker

3.4.7.2 Bergförläggning

Den första svenska forskningsreaktorn (R 1) färdigställdes år l954 i ett bergrum vid tekniska högskolan i Stockholm. Den första svenska prototypen för ett kärnkraftvärmeverk byggdes i ett bergrum i Ågesta, söder om Farsta,och försåg denna stadsdel med fjärrvärme under de år (1964-1974) den var i drift.

Intresset för av kärnkraftverk i bergförläggning har kvarstått av krigsskyddsskäl och reaktor- Sverige säkerhetsskäl. För att trygga södra Sveriges elförunder avspärrning och krig har överbefälsörjning havaren låtit verkställa en utredning om den tekniska av krigsskyddad placering av ett kärnmöjligheten kraftverk i bergrum jämfört med andra krigsskyddsmöjligheter, t. ex. gropförläggning.

Givet att ett kärnkraftverk placeras i berg av krigsvilka fördelar kan då uppnås resp. vilka skyddsskäl, nackdelar bör då undvikas ur reaktorsäkerhetssynpunkt? En utredning för att besvara denna fråga utfördes inom Centrala driftledningsn (CDL) år 1975. Arbetet har därefter förts vidare inom statens Vattenfallsverk.

Säkerhetskraven på den bergförlagda kärnkraftstationen är tre:

1. Krigsskydd

2. Den stationen får inte i något bergförlagda väsentligt osäkerhetsavseende vara sämre än en motsvarande station ovan jord

3. De möjligheter till förbättrad säkerhet som berget ger skall i möjligaste mån tillvaratas.

Den av CDL och Vattenfall studerade stationen har en av Asea-Atoms Forsmark 3, som reaktoranläggning typ med minsta möjliga modifieringar förlagts i bergrum.

Anläggningen beskrivs på följande sätt:

är placerad i ett bergrum, centrala Reaktorbyggnaden redundanta i två separata bergrum på ömse hjälpsystem sidor om reaktorrummet och turbinanläggningen i ytterligare ett antal bergrum.

Reaktorbergrummet är konstruerat att motstå påfrån extrema osannolika haverier utan frestningar att dess integritet förloras och utan att läckvägar till andra bergrum eller direkt till markytan. öppnas

För att sannolikheten för haverier inte skall öka vid krävs att rutinerna för drift och bernförläggning

Haveririsker 85

underhåll anpassas härtill. Troligen erfordras mer personal eftersom avstånden ökar och nya system tillkommer.

Berget erbjuder bättre möjligheter att skydda om- Z givningen mot effekterna av extrema osannolika haveriberoende på överhettning av härden. E er

Bergförläggning medför samtidigt nackdelarna att haverier skulle kunna orsakas av bergras vilket knappast är fallet vid förläggning ovan jord. Risken för översvämning blir större vid bergförläggning under havsnivån om inte speciella åtgärder vidtas. Större svårigheter att behärska bränder och tryckstegringar vid rörbrott finns också för bergförläggning.

Den säkerhetsmässiga värderingen av förläggning i berg jämfört med ovan jord bestäms alltså av den betydelse som dessa olika skillnader sammanvägt tillmäts.

Härdsmältning leder till att stora mängder gasformiga och partikelburna radioaktiva ämnen avges från bränslet. Läckagevägarna för ånga och gaser passerar genom tunnlar fyllda med sten till omgivningen. På grund av den stora volymen av bergrum och tunnel kommer en stor del av aktiviteten att bli kvar i bergrum och tunnel efter tryckutjämning mot atmosfären. För uppskattning z av den till atmosfären utläckta radioaktivitetsmängden ’ antas att genom stenbädden passerar ädelgaser och metyljodid, samt 10 % av partikelburen radioaktivitet medan elementär jod blir kvar i stenbädden.

Beräkningar av stråldoser och hälsoeffekter i omgivningen från det på detta sätt uppskattade radioaktivitetsutsläppet antyder att för ett bergförlagt kärnkraftverk beläget nära Stockholm utgör antalet akuta hälsoeffekter ca tiondelen och befolkningsdosen ca hälften av motsvarande värden för ett markförlagt kärnkraftverk beläget i Forsmark.

Möjligheterna att ytterligare minska risken för utsläpp genom vattenbegjutning av stenbädden har påpekats för kommissionen av professor Torbjörn Westermark. Systemet torde även kunna utnyttjas för markförlagd anläggning. En utvärdering av förslaget pågår med ekonomiskt stöd från nämnden för energiproduktionsforskning.

3.4.8 Dekontaminering

Som framgått av avsnitt 3.4.5 kan stora markområden bli belagda med radioaktivitet efter en härdsmältning i ett kärnkraftverk.

Detta kommer att leda till att myndigheterna kommer

86 Haveririsker

att införa restriktioner av olika slag som gäller

av sådana landområden. Hur stora landutnyttjandet som kan komma att beröras beror på omfattområden av den radioaktiva beläggningen och på vilka ningen för tillåten strålningsnivå som fastgränsvärden ställs för olika slag av markutnyttjande.

WASH-1400 kommer restriktioner för använd- Enligt av mark för foderproduktion till mjölkkor ning att sträcka sig längst från anläggningen troligen därmed beröra de största områdena. Restriktioner och av mark för odling av säd m. m. mot utnyttjande kommer att beröra något mindre arealer, medan restrik_ mot vistelse i området kommer att gälla ännu tioner

något mindre ytor.

I och med att avtar på grund av radiostrålningen sönderfall och att de radioaktiva ämnena omaktivt kommer restriktionerna gradvis att kunna sätts, För vissa områden kan restriktionerna belättas. höva tid (över 10 år) om inte särskilda gälla lång vidtas för dekontaminering.Ett särskilt åtgärder kommer härvidlaq den havererade reaktorns problem kvarvarande radioaktiva innehåll att utgöra.

kan innebära att de radioaktiva Dekontaminering ämnena eller fixeras på platser på ett avlägsnas sätt att strålrisken minskar. Valet av metod sådant beror av sådana faktorer som:

- av kontaminerad yta typen

- den för vilken ytan är utsatt yttre miljö

- hälsorisker på grund av strålningen möjliga

- kostnader

- bieffekter av själva dekontamineringen.

Den erfarenhet som finns beträffande dekontaminering

är för radioaktivt utfall huvudsakligen tillämplig från och är endast delvis tillämplig för kärnvapen fall som är av intresse här. I WASH-1400 har det de ansetts att inte är tilltillgängliga experimentdata för att anta att s.k. våt dekontaminering räckliga skall vara effektiv vid de små (dvs. spolning) som förväntas vid en reaktorolycka. Därpartiklar för antas endast avlägsnande av den radioaktiva

ytan vara aktuell som dekontamineringsmetod.

De dekontamineringsmetoder som antagits tillämpliga

i WASH—l400 är:

För hårda (tak, väggar, permanentade vägar m.m) ytor

- av utbyte takbeläggning

Haveririsker

sandblästring av väggar och permanentade vägar 7 x beläggning av vägar med nytt toppskikt

För landytor (jord, vegetation m.m.)

avlägsnande av vegetation

avlägsnande av markens ytskikt och nedgrävning av detta

djupplöjning (75 cm).

Sjö- och våtmarksytor (diskuteras ej i WASH-1400).

Med dessa metoder anges strålningsintensiteten kunna sänkas till en tjugondel av den ursprungliga.

I brist på detaljerade beräkningar av markbeläggning för olika utsläpp och spridningsbetingelser är det inte möjligt att bilda sig en om vad detuppfattning ta konkret skulle innebära för t.ex. från utsläpp Barsebäck.

I WASH-1400 betraktas radioaktiv beläggning av landområden huvudsakligen som ett ekonomiskt problem. Man torde dock få räkna med att negativa sociala och ekologiska effekter eller skador från naturvårdssynpunkt kan visa sig vara ett än allvarligare problem.

3.4.9 övriga risker för stora olyckor

3.4.9.1 Stort utsläpp av radioaktivitet från kärnvärmeverk

Fjärrvärme för bostads- och lokaluppvärmning till ett samhälle med ca 100 000 invånare kan enligt utredningsprojektet SECURE levereras från en värmereaktor med en termisk effekt av ca 200 MW. Av ekonomiska skäl bör en sådan värmereaktor vara belägen inom ett avstånd av några kilometer från det samhälle den betjänar.

Bland faktorer som innebär att ett kärnvärmeverk av nämnt slag medför mindre risk för omgivningen än ett kärnkraftverk placerat på samma kan plats nämnas:

- Mängden radioaktivitet i bränslet till ett kärnvärmeverk på 200 Mwth är ca tiondelen av radioi ett kärnkraftverk 2 000 aktivitetsmängden på 3 000

Mwth.

33 Haveririsker

- Värmereaktorns bränsle avses placeras på botten av en vattenfylld bassäng med stor värmekapacitet. Bränslet skall kylas av bassängvattnet vid avbrott i den normala kylvattencirkulationen. Bränslet kan inte smälta så länge det täcks av bassängvattnet. Bassängens väggar skall vara utformade som ett tryckkärl av förspänd betong. Bassängen skall trycksättas med gas.

- Bassängen skall vara placerad i ett väl bergrum skyddad mot yttre åverkan.

Vid bedömning av är det väsentsäkerhetsegenskaper ligt att notera att enligt Bento och Mankamo )inte ens allvarliga driftstörningar som totalt rörbrott, elbortfall och liknande medför att bränslet blir utan kylning. Reaktorn är så konstruerad att vid nämnda störningar flödar bassängvatten in i bränslehärden och kyler denna.

Bassängens värmekapacitet är stor nog att uppta restvärmen under mer än 24 timmar. Innan kokning uppkommer etableras naturlig värmeöverföring mellan en värmeväxlare i bassängen och ett kyltorn på marken. På detta sätt bortförs restvärmen till atmosfären och bassängtemperaturen begränsas.

I det osannolika fallet att kokning inträffar i bassängen, t. ex. på grund av fel i dess kylsystem, tar det veckor att koka bort vattnet. Under denna långa tid bör det finnas möjlighet att vidta speciella åtgärder för att tillföra vatten till bassängen.

Möjligheten av härdsmältning i värmereaktorn på grund av tekniska fel ter sig därför och mycket avlägsen uppenbarligen avsevärt mindre än för kärnkraftverk. Risker för härdsmältning på grund av sabotage måste bedömas med hänsyn till reaktorns förläggning i bergrum och den långa tid som står till förfogande för att vidta motåtgärder om de yttre kylsystemen skulle saboteras.

2) En riskstudie som gjorts för närförlagda kärnvärme-

Bento J-P, Mankamo T: Safety evaluation of the SECURE nuclear district heating plant, FNS-ENS-ANS Topical meeting on low temperature nuclear heat, Otaniemi, Finland, Aug 21-24, 1977

2) Savolainen I, Tarjanne R, Vuori S. Risk assessment of urban sited heating reactors, FNS- ENS-ANS Topical meeting on low temperature nuclear heat, Otaniemi, Finland, Aug 21-24, 1977.

1978:49 Haveririsker SOU

verk tyder på att dessa innebär mindre risker för omgivningen än typiska kärnkraftverk i USA enligt WASH-l400-

Det bör observeras att konstruktionen av kärnvärmeverk inte utsatts för en lika ingående av säkergranskning hetsmyndigheterna som den som utförts för kärnkraftverk, att drifterfarenheter saknas och att även de riskstudier som gjorts är av begränsad omfattning.

3.4.9.2 Stort utsläpp av radioaktivitet från lager för använt kärnbränsle eller upparbetningsanläggning

Ett centrallager för använt kärnbränsle innebär en ansamling av långlivade radioaktiva ämnen som är flera gånger större än vad som förekommer i ett kärnkraftverk. Detsamma gäller för de förvaringstankar för flytande högaktivt avfall som förekommer i en upparbetningsanläggning. Ingående studier av de risker detta kan medföra för omgivningen liknande de studier som gjorts för kärnkraftverk föreligger ej.

Merparten av radioaktiviteten i det utbrända bränslet i ett centrallager för använt kärnbränsle liksom i upparbetningsanläggningarnas bassänger har avklingat under en tid av ett halvt till ca fem år. De radioaktiva ämnena är vid normala temperaturer till övervägande delen fast bundna till bränslematerialet och inneslutna i en tät kapsel. Omfattande frigörelse av radioaktiva ämnen från bränslet inträffar endast om bränslet överhettas.

oavsiktlig kriticitet är en tänkbar orsak till bränsleöverhettning. Förvaringsställen för bränslet måste därför utformas så att kriticitet kan uteslutas.

Kylförlust är en annan tänkbar orsak till bränsleöverhettning. Bränslets värmeutveckling är dock på grund av den långa avklingningstiden avsevärt lägre än i ett kärnkraftverk. Detta medför att möjligheterna till uppvärmning, smältning, radioaktivitetsfrigörelse och spridning av radioaktiva ämnen vid kylförlust är avsevärt mindre än i ett kärnkraftverk.

Det utbrända bränslet förvaras i en bassäng innehållande en stor vattenmängd. Avkokning av vattnet tar med bränslets värmeutveckling mer än en vecka. Under normala förhållanden bör man därför ha god tid att återställa kylning och spädmatning innan bränslet torrläggs. Haveri på bränslebassängen, sådant att kylvattnet förloras, är då den troligaste mekanismen för överhettning på grund av kylförlust. Bassängerna konstrueras för att vara motståndskraftiga mot jordbävning och yttre åverkan genom

90 Haveririsker

t.ex. flygplansstörtning. Närbelägna vattenförråd anordnas för att möjliggöra spädmatning vid bassängläckage.

Klyvningsprodukterna från det upparbetade bränslet avskiljs vid upparbetningsprocessen och förvaras f.n. i rostfria ståltankar innan de avses överföras till fast form genom t.ex. förglasning. Den högaktiva avfallslösningen måste kylas och det måste demonstreras att kylbehovet är tillgodosett under alla förutsedda förhållanden av driftstörningar och yttre åverkan. Förrådstankarna är åtskilda från varandra placerade i betongkassuner, konstruerade att motstå yttre åverkan från bl.a. störtande flygplan och jordbävning.

Som tidigare nämnts saknas underlag för bedömning av haveririskerna i ovan angivna fall motsvarande det underlag som finns i WASH-1400 för kärnkraftverk.

I rapporten från KBS-projektet behandlas tre slag av missöden i ett centrallager för använt bränsle nämligen att

transportbehållare tappas - bränslekassett eller andra föremål tappas

- bränsleelement tappas.

Händelser som kriticitet eller långvarigt kylningsbortfall vilka kan leda till stora utsläpp av radioaktivitet har ej behandlats.

Det är emellertid uppenbart att tidsförloppet vid utsläpp orsakade av rent tekniska fel vid dessa typer av anläggningar blir utdraget vilket under normala omständigheter bör innebära att sannolikheten för att ett tekniskt fel skall leda till ett stort utsläpp av radioaktivitet från sådana anläggningar är mindre än för ett kärnkraftverk.

3.4.l0 Sabotagerisker

Terrorism och sabotage har blivit allt vanligare medel för att genomdriva aktioner i olika syften. Årligen sker något hundratal terroristaktioner som har internationell anknytning, dvs. berör två eller flera länder.

SOU l978:49 Haveririsker

Även kärnkraftanläggningar har blivit föremål för hot och angrepp av olika slag. Vid ett tillfälle har en sprängladdning placerats i närheten av en anläggning (Ringhals). Endast ett tekniskt fel hindrade laddningen från att detonera.

Syftet med det fysiska skyddet vid en kärnkraftanläggning är för det första att förhindra att obehöriga personer tilltvingar sig tillträde till anläggningen. För det andra är syftet om tillträde trots allt sker, att anläggningen skall ha en sådan utformning att en mycket liten sannolikhet finns för att inkräktarna lyckas i sitt uppsåt.

Skyddet

består därför av en serie åtgärder såsom omradesskydd, tillträdesskydd, bevakning, sekretess samt byggnads- och systemtekniska åtgärder.

Av sekretesskäl är det inte möjligt att redovisa

det

fysiska skyddet vid en kärnkraftanläggning annat an översiktsmässigt. Kärnkraftinspektionen har arbetat med problemställningen vid kärnkraftanfysiskt skydd läggningar sedan år 1973. Ett av de största problemen har varit att de händelser mot vilka fastlägga anläggning skall skyddas. Flertalet andra länder som har motsvarande problem, främst USA, f. n. tillämpar principen, att angrepp mot ett kärnkraftverk till varje pris måste stoppas innan inkräktarna fått tillträde till anläggningen. Konsekvensen härav är att skyddet till en väsentlig del utgörs av en beväpnad vaktstyrka.

För svensk del är detta emellertid kärnkraftenligt inspektionens åsikt ingen lösning som bör eftersträvas. Beväpning av vakterna vid ett kärnkraftverk kan sannolikt inte från allmän rättsaccepteras synpunkt. Vidare ger beväpnade vakter sannolikt inte tillräckligt skydd. Antalet vakter skulle troligen bli oacceptabelt stort, om full säkerhet skall föreligga för att stoppa ett angrepp utanför anläggningen. Principen skall enligt kärnkraftinspektionens åsikt i stället vara att en kombination av genom administrativa, tekniska och organisatoriska åtgärder, så långt är rimligt, förhindra att inkräktare, även sedan dessa berett tillträde till sig anläggningen, lyckas i sitt uppsåt att begå en sabotagehandling eller att få till stånd en utpressningssituation. Utöver det skydd som här berörs föreligger också behov av regler för skyddsåtgärder i samband med transport av kärnbränsle till och från anläggningarna. Föreskrifter för sådana transporter har utfärdats av kärnkraftinspektionen.

Förutsättningar syftande till upptäckt och förhindrande av sabotage mot kärnkraftanläggningar skapas bl. a. genom en av rörelsefriheten för begränsning de personer som vistas inom och säranläggningen skilt inom dess vitala delar. Vidare skapas möjlig-

92 Haveririsker SOU 1978,49

het för kontroll av personer inom anläggningens område. Förutsättningar för bevakning av vissa vitala utrymmen skapas. Vissa ingrepp i de systemtekniska delarna av anläggningen planeras med syfte att eliminera eventuella inkräktares möjligheter att påverka anläggningens drift. Vid revision och liknande arbetssituationer ökas skyddet så att skyddsnivån är oförändrad, trots det ökade antalet personer som m- vistas inom området. Målet skall vara att förhindra « att eller andra ämnen förs in sprängmedel skadliga i anläggningens vitala delar.

Det fysiska skyddet syftar vidare till att avvärja eller fördröja angrepp från personer som söker tränga sig in i en anläggning i syfte att skada anläggningen eller dess personal. Målet skall i första hand vara att förhindra inträngning i anläggningen. I andra hand skall det fysiska skyddet fördröja angrepp genom att olika fysiska barriärer uppförs. Målet är att skapa ett tidsförsprång så att systemtekniska åtgärder kan vidtas till skydd för anläggningen och dess personal.

Kärnkraftanläggningar är vanligen uppförda på ett relativt stort avstånd från tättbebyggda samhällen. Hänsyn måste därför tas till den tid som behövs innan polis kan ingripa. för av be- Anordningar skydd vakat område skall därför indikera så snabbt angrepp som möjligt.

Skyddsåtgärder blir därefter i hög grad beroende av anledningen till ett utlöst larm. Ett larm skall därför kunna verifieras så snabbt och så säkert som möjligt.

Övriga anordningar för fysiskt skydd skall vara så utformade, att de under viss tid från den tidpunkt då angreppet indikerades förhindrar inolovligt trång i kontrollrum eller annat vitalt utrymme.

1 3.5 Vattenkraft

3.5.1 Inledning

I Sverige finns ett stort antal dammar. Storleken hos dessa varierar från de allra minsta till en upp höjd av 125 m. De stora dammarna, dvs. de som har en höjd av minst l5 m och som enligt en internationell definition kallas höga dammar är 130 st. Hur många mellanstora och små dammar som finns i är Sverige okänt. F. n. pågår en inventering av dammar i vattendrag i de södra och mellersta delarna av landet vilket kan underlätta en bedömning av det totala an-

Vanøvømøømømøømuøum

talet. Troligen uppgår det totala antalet dammar till några tusen. Det kan nämnas att det finns ca 1 000 vattenkraftstationer i CDL:s förteckning. Några av dem har mer än en damm.

Haveririsker

Dammar kan användas för vattenkraft, flottning, inlandssjöfart, Vattenförsörjning, bevattning, skyddsinvallning och som sedimentationsbassänger vid gruvor. I Sverige är det numera till helt övervägande. delen vattenkraften som utnyttjar dammar. höga

De analyser som har gjorts omfattar således endast permanenta dammar med en höjd över 15 m. Anledningen är dels att statistiken för de mindre dammarna är mycket ofullständig, dels att dammar (s. k. fångdammar) som byggs för tillfälligt bruk i samband med byggnad av t. ex. permanenta dammar med byggs andra konstruktioner än de permanenta dammarna. Fångdammarna är oftast låga och konsekvenserna av ett brott på en sådan eller en annan låg damm kan visserligen leda till förluster av människoliv, men bedöms inte leda till stora katastrofer av här avsett slag.

En översiktlig redovisning av haveririsker med vattenkraft har gjorts i kommisionens huvudbetänkande (SOU 1978:17, avsnitt 6.6.5).

3.5.2 Risken för dammbrott

Uppgiften att bedöma risken eller sannolikheten för dammbrott kan angripas på olika sätt. Vid konstruktion och byggande av dammar använder man olika kriterier beträffande belastningar och motståndsförmåga. De nuvarande dimensioneringsmetoderna inte ger någon god bas för en teoretisk bedömning av den totala sannolikheten för brott hos en damm.

Ett helt annat sätt att analysera sannolikheten för brott är att utnyttja statistik över verkliga händelser under lång tid för ett stort antal av liknande objekt. Denna metod har använts i den expertstudie som har gjorts för kommissionen. Även denna metod har dock sina svårigheter och begränsningar.

Internationell statistik för brott hos dammar finns för ett mycket stort antal dammar byggda och brukade under en lång tidsperiod. Den internationella statistiken omfattar dammar byggda från år 1850 och fram till år 1965.

Vid riskanalyser har det varit brukligt att ange sannolikheten för brott som direkt proportionell mot exponeringstiden. För dammar detta inte syns vara lika naturligt. I stället tyder statistiken på en successivt avtagande frekvens. Ett mera rättvisande sätt är därför att uppdela sannolikheten för brott i en engångsandel för dammens tillkomst och en tidsproportionell andel för dammens användningstid.

För normala svenska höga dammar (minst 15 m höga)

94 Haveririsker sou 1978:49

syns sannolikheten för brott på grundval av den omfattande internationella statistiken och under hänsynstagande till specifika och för Sverige gynnsamma förhållanden kunna sättas till 0,1 â 0,5 % per damm under dammens tillkomsttid och 0,01 % per år och damm för användningstiden.

För de högsta dammarna, över 100 m finns ingen brottstatistik. För de svenska dammarna av motsvarande storlek har därför antagits att brottsannolikheten är en tiopotens lägre än för de normala svenska dammarna. Speciellt gäller detta om dammarna dessutom är regleringsdammar med sällan fyllda magasin. Om den internationella statistiken analyseras med avseende på dammar för vattenkraft resp. dammar för andra ändamål får man värden på brottsannolikheten för vattenkraftdammar som ligger på ca en tredjedel av värdet för samtliga dammar tagna tillsammans.

Det bör observeras om brottstatistiken för

att även

en den säkra

dammar omfattar lang tidsrymd ger inga

under använd-

indikationer pa utvecklingen längre

ningstider.

3.5.3 Konsekvenser av dammbrott

För bedömning av konsekvenserna i form av döda och skadade samt av ekonomiska skador fordras först en bestämning av den ursprungliga brottflodvågens storlek och tidsförlopp. Den aktuella dammens utformning och det tänkta brottets utseende och läge har betydelse för brottflodvågens utseende. Vidare inverkar vattenmagasinets storlek samt vattenströmningsförhållanden fram till dammbrottet. Vissa uppgifter om inträffade dammbrott och de därvid aktuella initialflödena finns.

När det gäller den efter ett dammbrott uppkomna flodvågens fortsatta utbredning längs älvdalen nedanför den aktuella dammen bör beaktas att man normalt inte har några vattenståndsobservationer från tidigare flöden som är lika stora som flodvågen. Man kan genom olika metoder skaffa sig en modell (en fysisk modell eller en beräkningsmodell) av det aktuella älvavsnittet som underlag för bedömning av flodvågens utbredning. Utvecklingsarbete inom detta område pågår bl. a. inom statens vattenfallsverk.

För bedömning av konsekvenser för bebyggelse av en flodvåg som vandrar ned efter en älv erfordras dels information om flodvågen, dels information om bei älvdalen. Då såväl flodvågens som bebyggelse folkningens storlek kan variera med årstiden har beräkningarna i kommissionens studie gjorts med an-

Haveririsker 95

taganden om ogynnsamma omständigheter, t. ex fyllda

vattenmagasin och stor befolkningstäthet, dvs. när fritidsbebyggelse utnyttjas. Även andra antaganden om ogynnsamma omständigheter har gjorts, t. ex. vad avser möjlighet till förvarning och evakuering.

I studien har en översiktlig genomgång av gjorts konsekvenserna av flodvâgor i flera av de stora svenska älvarna. Det finns ett antal dammar som vid dammbrott under ogynnsamma förhållanden kan medföra fara för upp till flera tusen människor. Det största antalet beräknade dödsoffer är 3 000. I 4 ä S fall skulle mer än l 000 dödsoffer kunna krävas vid dammbrott. De ekonomiska konsekvenserna av ett brott hos en hög damm torde alltid bli stora, även i de fall då man genom förvarning, och andra åtevakuering gärder sannolikt kan minska antalet döda och skadade till ett betydligt mindre antal.

Några stora olyckor med brott i stora dammar har inte skett i Sverige. Däremot har sådana olyckor med dödsfall till följd inträffat med icke permanenta s. k. fångdammar. Som en jämförelse redovisas i tabell 3.9 antalet dödsoffer vid några inträffade dammbrott.

Tabell 3.9 Antal dödsoffer vid vissa inträffade dammbrott

a) Jämför bild 6.4 i kommissionens huvudbetänkande (SOU 1978:17, sid. 285).

Antalet omkomna vid de angivna olyckorna ger inte en rättvisande beskrivning av olyckornas omfattning. Exempel härpå är raset av Teton-dammen där 30 000 människor blev hemlösa.

Det bör framhållas att stora olyckor med vattenkraft kan inträffa utan att dammbrott sker. Så skedde vid Vaiontkatastrofen i Nord-Italien år 1963, då bergmassor rasade ner i vattenmagasinet varvid en stor flodvåg bildades. Flodvågen sköljde över dammkrönet

96 Haveririsker SOU 1973,49

utan att dammbrott inträffade. Ca 2 600 personer om-

kom vid olyckan.

3.5.4 Sabotage

är inte uteslutet att det såväl i fredstid scm i

Det

kan göras medvetna försök att förstöra eller krigstid allvarligt skada stora dammbyggnader.

Några sådana försök i fredstid är inte kända men sådana handlingar i krigstid finns det exempel på såväl i form av försvarsåtgärd som i form av fientlig

handling.

I Sverige utformas stora dammar så att de kan motstå krigshandlingar. Denna speciella säkerbetydande het granskas av myndighet, innan tillstånd att uppföra dammen ges.

För att förstöra eller allvarligt skada en stor svensk damm erfordras därför en stor insats med åtgärder och under lång tid. Detta skulle speciella innebära att det för sabotage fordras en stor grupp människor med kvalificerade specialister, med tillgång till tung maskinutrustning och som genom speciella omständigheter erhållit tillräckligt lång opera-

tionstid på platsen.

mot ovan För små dammar är kraven på motståndsförmåga nämnda lägre. Därför blir erforderl;g skadegörelse av en insats i avsikt att skada sådana omfattning dammar i motsvarande grad mindre.

För alla dammar kan skadeåtgärder riktas mot avstängi dammarnas vilka lättningsluckor utskovspartier, skadas än delar av dammen. Dock skulare kan övriga av sådana åtgärder bli begränsade, le konsekvenserna som kan nedanför dammarna då det vattenflöde uppstå är av samma storlek som det naturliga högsta ungefär vattenflödet för dammen.

Sammanfattande om risken för stora olyckor 3.6

konsekvenser vid stora olyckor i 3.6.1 Tänkbara energianläggningar

avsnitt är riskerna för Som framgått av föregående och de av konsekvenser som kan stora olyckor slag vid sådana beroende av resp. energislags uppstå

egenskaper och av omgivningsförhållandena.

speciella kan därför endast utföras i be- Direkta jämförelser gränsad utsträckning.

Av de som har behandlats i detta kapitel energislag ger olja och kärnkraft såväl risker för akuta ska-

Haveririsker

dor och dödsfall som latenta skador och dödsfall samt dessutom omfattande miljöpåverkan. Dammras i vattenkraftverk kan ge akuta skador och dödsfall samt omfattande landskapspåverkan medan olyckor i samband med utnyttjande av kol eller naturgas främst innebär risk för akuta skador och dödsfall.

3.6.2 Jämförelse av risk för dödsfall vid stora olyckor

Figur 3.3 visar en jämförelse av resultaten av de riskstudier som har utförts för kommissionens räkning.

Beaktas osäkerhetsintervallen, som kan vara en faktor 10 såväl i sannolikhet som i konsekvens, måste slutsatsen för riskberäkningarna bli att med undantag för den tänkta LNG-terminalen i Brofjorden, de studerade anläggningarna är tämligen likvärdiga med avseende på risker för omgivningen. Det bör framhållas att underlaget för att bedöma sannolikheterna för skilda slag av anläggningar och olyckor är varierande till såväl ’ omfång som kvalitet. Detta påverkar osäkerhetsintervallen och därmed också möjligheten till direktjämförelser av olycksrisken för de studerade anläggningarna.

Samma reservationer måste göras för figur 3.4 där risken för stora olyckor i de studerade anläggningarna jämförs på basis av omsatt energienhet. Om olycksrisken vid kolbrytning (se avsnitt 3.1.3) beaktas tyder allt på att sådan verksamhet innebär väsentligt högre risk för akuta dödsfall än för övriga här redovisade energislag. Tas hänsyn också till det totala antalet sena dödsfall som kan uppstå vid ett haveri iett kärnkraftverk ligger risken vid kolbrytning inom osäkerhetsintervallet för kärnkraftverk.

Det är viktigt att framhålla att de riskuppskattningar som gjorts och de jämförelser som kan göras av dessa avser vissa bestämda anläggningar eller anläggningar av en viss typ. De svenska anläggningar som studerats har i princip valts för att illustrera riskerna i de anläggningar i Sverige som har antagits innebära de största riskerna.

Risken för allmänheten är i hög grad beroende av valet av förläggningsplats, de säkerhetssystem som anläggningen är utrustad med, den interna organisation och den katastrofberedskap som finns.

Med hänsyn till att en fortlöpande av förbättring säkerheten kan förväntas och att de studerade anläggningarna troligen innebär en risk över genomsnittet för resp. typ av anläggning torde en av bedömning olycksrisker förknippade med en utbyggnad av energisystemet, baserad på redovisat underlag innebära en överskattning av energisektorns olycksrisker.

9 O Haveririsker

Figur 3.3 Jämförelse av risk för dödsfall vid stora olyckor

Frekvens per driftâr i olika anläggningar för olyckor med viss konsekvens

—-————.._ Kärnkraftverk Barsebäck 2 aggr.

__,,_,,_ Vattenkraftverk 1/10 .._ — — - Oljehantering Göteborg

momumomon LNG4amHw! Brofjorden 1/100

1/1000

‘. 1* \ ___\ x 1/10000 . . “Tå u \ ‘\._ ‘ N \ 1/100000 \ | \\

k

.nä \ Sena döds- \\ \._ \ (cancer)

1/1 miljon _ \ \ ‘fall

‘ I \ 2 ._ \ O -, \\ _ Akuta 1/10 miljoner -A kdödsfall O. \ ._q.

1/100 miljoner

a..

1/1 miljard

1/10 miljarder 10 100 1000 10000 100000 Antal dödsfall per olycka

Haveririsker

Figur 3.4 Jämförelse av risk för dödsfall vid stora olyckor

Frekvens per TWh

1 ,j___ Kärnkraftverk Barsebäck 2 aggr.

— Vattenkfaftverk 1/10 ‘ _ _ _ _ _ Oljehantering Göteborg

IIIIIIIIIII Brofjorden 1/100

1/1000 .

1/10 000

‘ I s , x . N O 4 1/100 000 = _$ ~. \ \ \ \ °\, \ ~\ .. \ 1/1 miljon ~\ I‘ \ \

‘

1/10 miljoner ‘. T\

\ Sena \ A..‘“‘a dödsfall \ dods all f

nu (cancer)

\__

1/100 miljoner .n

~‘\

O‘ \ X

x

O X

“N — .~...~ 1/1 mi1jardL -._

C“ Q..

x

‘I 1/10 miljarder .

1 1o 100 1000 10000 100000 Antal dödsfall per olycka

100 Haveririsker sou 1973:49

Utvärdering av kommissionens alternativ ur haverisynpunkt

I kommissionens huvudbetänkande (SOU 1978:17) Energi konstaterades i konsekvensbeskrivningen (avsnitt 8.6.5.4) av de beräknade energialternativen att det kvantitativa underlaget för bedömning av risker för stora osannolika olyckor är begränsat till utnyttmed nuvarande teknik och för vissa utvalda förjande Underlaget kan därför inte på ett läggningsplatser. meningsfullt sätt utnyttjas för en total riskuppfattning för ett framtida energisystem.

I den kvalitativa konsekvensbeskrivningen konstaterades att avvecklingen av kärnkraft i alternativ A och i alternativ eliminerar risken för stora B givetvis från kärnkraftverk i dessa radioaktivitetsutsläpp alternativ. Däremot kan det knappast hävdas att detta ett sätt påverkar samhällets totala riskpå avgörande vad risken för liv och hälsa. Osäkertagande gäller heten om sannolikheten för ett stort utsläpp av radioaktivitet från ett kärnkraftverk och konsekvenserna därav är dock en bidragande orsak till att kommissionen i huvudbetänkandet uttalade att ett slutligt för eller emot kärnkraften bör anstå ställningstagande tills vidare. För övriga haveririskbedömda energislag är skillnaderna i tillförd energi i alternativen relativt små.

Sammanfattningsvis konstaterade kommissionen i sitt huvudbetänkande att risker förknippade med mycket osannolika olyckor fick bedömas ligga inom godtagbara Bl.a. med anledning härav ansågs att det inte gränser. finns skäl att nu avstå från något av de energislag som i vårt energiförsörjningssystem. Mot denna ingår reserverade sig vissa av kommissionens ledabedömning möter.

Kommissionens ställningstagande redovisas i slutliga kapitel 5.

AVFALL

Vid energiomvandling uppkommer liksom vid andra många samhällsaktiviteter biprodukter som ej nyttiggörs, dvs. avfall. Produktion av avfall som måste förvaras innebär ett stort ansvar gentemot de människor inkl. kommande generationer, som kan uppleva negativa konsekvenser av detta avfall och dess ackumulerande effekter. Från samhällelig synpunkt bör den primära åtgärden vara att i så stor utsträckning som möjligt minska avfallsproduktionen samt att i mån görligaste nyttiggöra producerat avfall i andra processer.

I detta avsnitt behandlas avfall från av omvandling några olika energiråvaror, medan annan miljöpåverkan förknippad med denna omvandling, t.ex. av utsläpp föroreningar i atmosfären, kylvattenutsläpp osv. och deras effekter på mark och vatten, behandlades i kommissionens huvudbetänkande, främst i avsnitten 6.6 och 8.6.5.

4.7 Olja

Avfall i samband med vid rafoljehantering uppstår finering, lagring och förbränning.

4.1.1 Raffinerinq

I ett modernt raffinaderi med en 7 årskapacitet på milj. ton beräknas 8-10 000 ton slam per år med en torrsubstans på 5 % avskiljas i avloppsreningsanläggningen. Detta slam kan brännas i en slamförbränningsanläggning och askan deponeras.

Vid tankrengöringar erhålles efter extraktion av oljeinnehållet en bottensats som har karaktären av oljegrus och innehåller ca 10-20 % olja. Avfall av detta slag har använts som för fyllnadsmaterial vägbyggen eller deponerats på soptippar.

Dessutom förekommer i vissa fall avfall i form av förorenat svavel.

102 Avfall

4.1.2 Lagring

för med

I cisterner tjockolja uppstår tiden ett

bottenslam såvida ej hela cisterninnehallet cirkule-

måste och olje-

rar. Vid många anläggningar vatten

medelst Totala

slam avlägsnas cisternrengoring.

till 100 000-150 000 mängden oljeavfall uppskattas har ökat under senare m3 per år. Mängden oljeavfall år.

för avfallsoljor finns 1 Flera mottagningsstationer

landet. Den totala deponerade mängden avfallsslam

kan 50 000-

från sådana anläggningar uppskattas till

100 000 m3 per år med dagens oljekonsumtlon-

4.1.3 Förbränning

Vid förbränning av olja erhålls med rökgaserna varierande mängd fasta partiklar. Dessa utgörs dels av sotpartiklar bestående av rent kol som bildas vid ofullständig förbränning, dels av oorganiska partiklar, som till största delen består av oxider av järn, aluminium, vanadin, nickel, natrium och kisel. Partiklarna innehåller även polyaromatiska kolväten. Avfallsmängden är bl.a. beroende av effektiviteten hos installerade stoftavskiljare.

Sotning av pannor ger avfall av samma slag som från stoftavskiljare. Vanadin- och nickelhalterna i olja är 10-50 gram/ton resp. 5-25 gram/ton vilket svarar mot halter i sotet av 0,5-8% resp. 0,7-4%. Mängden sot som i dag deponeras är okänd men kan uppskattas till 2 000 â 10 000 ton/år. En ökad användning av stoftavskiljare kan förväntas öka denna mängd.

Metallerna vanadin och nickel kan utvinnas ur detta sot genom vätskeextratktionsprocesser i återvinningsanläggningar. Sotet eller resterna efter återvinning utgörande ca 10% av den totala mängden, deponeras på tät mark och med kemisk fällning av lakvattnet.

Få undersökningar finns beträffande inverkan på miljön av sotdeponering. Avfallet från Stenungsunds kraftverk (vattensotning) har studerats och visar en relativt stor urlakning av både vanadin och nickel. En deponering av avfallet på tät mark och behandling av lakvattnet torde ge en från miljösynpunkt tillfredsställande lösning. Åtgärder för destruktion av de polyaromatiska kolvätena bör därvid uppmärksammas.

Vid rökgasrening med skrubbers erhålles stora avfallsmängder bestående av kalciumsulfit och -sulfat på liknande sätt som vid kolförbränning.

Avfall

.2 Kol

4.2.1 Inledning

från kol framför allt

Avfall uppstår vid brytning,

tvatt och forbränning. Endast föreförbränning kommer i Sverige eftersom brytvärda kolfyndigheter saknas inom landet.

4.2.2 Kolbrytning och koltvätt

Kolbrytning ger upphov till avfall i form av avrymningsmassor, dvs. berg och lera som inte innehåller utvinningsvärda kolmängder. I samband med kolbrytning förekommer i vissa fall tvättning av kolet, vilket leder till avfall i form av frånseparerad mineralsubstans.

Avrymningsmassor utnyttjas i allmänhet för att återställa landskapet efter avslutad brytning och bedöms inte utgöra något väsentligt avfallsproblem.

Koltvätt tillämpas främst för att minska kolets askhalt. Därigenom undviks långa transporter av onödigt stor kvantitet aska. Kol som förbränns i anslutning till kolfyndigheter tvättas endast undantagsvis, medan kol som säljs på den internationella marknaden som regel är tvättat.

vid tvättningen avskiljs en del av kolets pyritinnehåll varigenom kolets svavelhalt reduceras. Detta har på senare tid blivit ytterligare ett argument för tvättning av kol och har i vissa fall kommit att ersätta avsvavling av rökgaserna.

Tillsammans med pyriten avskiljs även en rad tungmetaller, t. ex. kvicksilver, kadmium och arsenik. Avfallet innehåller även några 10-tal procent kol.

På grund av pyritinnehållet är materialet vittringsbenäget och den hittills tillämpade uppläggningen i högar leder därför till att ett svavelsurt, metallhaltigt vatten förorenar både yt- och grundvatten. Detta är ett allvarligt miljöproblem vid många kolgruvor. Materialet är brännbart och det är inte ovanligt att dylika avfallsupplag fattar eld, vilket leder till stora utsläpp av främst svaveldioxid, men även av stoft, kolväten och kvicksilver. Avfallsupplag som tagit eld är mycket svåra att släcka.

Den teknik för avfallsdeponeringen som vanligen tilllämpas är primitiv och ger upphov till stora problem genom förorening av yt- och grundvatten. Om avfallet behandlas på likartat sätt som föreslagits för hantering av lakrester från uranutvinning ur skiffer reduceras problemen till samma nivå.

104 Avfall

4.2.3 Kolförbränning

Vid förbränning av kol rost eller i på kolpulverpanna kommer den obrännbara delen, att askan, delas upp i bottenaska (slagg) och Bottenaskan flygaska. som stannar i eldstaden sintrar till viss del ihop till större svårlösliga stycken. Flygaskan följer med rökgasen och avskiljes med av stoftavskilnågon typ jare. Askans andel och varierar sammansättning med kolsorten och utgör i allmänhet 6-12% av kolets vikt.

Askans innehåll

Askan, som är basisk, består huvudsakligen av järn_ och aluminiumhaltiga silikater (bränd lera). Askan innehåller också en rad andra ämnen, bl. a. tungmetaller.

I ett räkneexempel som redovisas av och miljösäkerhetsgruppen anges medelhalter av metaller 1 kol resp. aska enligt tabell 4.1.

Tabell 4.1 Exempel på halter av för

miljön betydelsefulla ämnen i kol aska resp.

Halt i kol Halt i aska Ämne (gram/ton) (gram/ton)

150 Bly 10 96

a Tvättat kol med låg kvicksilverhalt.

soU 1978:49 Avfall 105

Askan är på grund av hög damningsbenägenhet besvärlig att hantera. Vatten tillsätts därför vid all form av

deponering.

Metallhalterna i kolaskan varierar men är nästan un-

dantagslöst avsevärt högre än i normal mark.

Urlakning av metaller

Uppgifter i litteraturen om urlakning av tungmetaller från aska, slagg och förekommer flygaska mycket sparsamt.

De av miljö- och relaterade säkerhetsgruppen undersökningarna anger att metallhalterna vid urlakning för de flesta fall är i nivå med eller under de normer som världshälsoorganisationen WHO anger för dricksvatten. Dessa normer ger dock ingen uppfattning om hur metallutsläppet till eller yt- grundvatten påverkar Eftersom metallernas ekosystemen. giftverkan bl.a. är beroende av vilket som ekosystem exponeras kan man inte uttala generellt sig om på vilket sätt och i vilken omfattning ekosystemen påverkas. WHO:s normer ger inte heller några garantier för att några hälsoeffekter inte uppstår, särskilt för cancerogena metaller som krom och nickel.

Sur nederbörd förbrukar avfallets basiska del. Därigenom möjliggöres urlakning av metaller. Riskerna med förhöjda metallhalter bör därför betraktas såväl i ett som framför allt i ett kortsiktigt långsiktigt perspektiv.

Möjliga åtgärder för att minska metallurlakning

Miljöproblemen vid deponering av kolaska och slagg

är helt avhängiga den teknik som anvands samt askans

och markens egenskaper.

Som framgår av tabell är metallhalten i aska

4.l

och slagg som regel 10 ganger sa stor som 1 branslet.

Då urlakning av metallerna till yt- grundvatten

och

kan ske bör avrinningen och infiltrationen kontrol-

leras. En möjlig väg att åstadkomma kan vara

detta

att upplagen till tät eller tatad mark med förlägga

jonbytande egenskaper.

En metod för att minimera vid

urlakning askdeponer-

ing är att förse upplagen med Yt-

avskarande diken.

och lakvatten kan behandlas med kemisk var-

fallning

vid utsläppen blir små. Åtgärderna kan vara

behöva

i funktion under lång tid efter det att sjalva an-

läggningen lagts ned.

106 Avfall

För att minska sannolikheten för en långsiktigt ökad urlakning kan askan även täckas över med material som minskar vattengenomträngningen. Marginalen mot urlakning kan också ökas genom inblandning av kalksten i den deponerade askan.

I länder med omfattande kolanvändning söker man finna nyttig användning för askan. Miljöproblemen vid sådan användning kan dock utgöra ett hinder.

Avfall vid rökgasavsvavling

Avskiljning av svaveldioxid med hjälp av s.k. skrubber, baserad på kalkprocesser, ger stora avfallsmängder. Vid användning av ett kol med en svavelhalt av 3% skulle en slammängd på ca 500 000 ton/år, motsvarande ungefär lika stor volym i m3, erhållas för ett kraftverk på l O00 MW Slammet är en blandning av kalciumsulfat, oreagera kalksten och kalciumsulfit förorenat med metalloxider. sammansättningen beror av flera faktorer och kan variera inom vida gränser. Sulfatandelen beror på anläggningens utformning och kan ökas till nära 100% med olika processmodifikationer. Hög sulfatandel innebär fördelar från miljövårdssynpunkt och vid avvattning av slammet. För mycket kvarvarande sulfit ( 5-10%) gör slammet tixotropt med mycket dåliga hållfasthets- och avvattningsegenskaper.

Den f.n. vanligaste metoden vid deponering av slammet är utpumpning till ett invallat område med lerbotten, där det fasta materialet avsätts och det renade ytvattnet återanvänds i skrubbern.

Små mängder av de metaller och andra spårämnen som förekommer i det kol som förbränns når kalktvättsystemet även om mycket höga avskiljningsgrader använts i stoftavskiljarna. Från den amerikanska miljövårdsmyndigheten EPA har föreslagits ett lerlager i botten på avfallsområdet för att motverka infiltration till grundvattnet.

Deponering av avfall innehållande sulfit ger sulfitjoner i lakvattnet. Dessa förbrukar syre i recipienten. Utsläppen har betydelse vid dåliga recipienter. Problemen kan reduceras bl.a. med processmodifikationer som ger hög sulfatandel.

På samma sätt som vid lager av askavfall kan områden med avfallsslam dräneras eller övertäckas vilket minskar utlösningen av sulfit- och metalljoner. Som nämnts kan också botten på lagret gåras tätt med lera och dräneringsvattnet återanvändas. Endast mindre vattenmängder behöver då behandlas före utsläpp till recipient.

Avfall

Fluidiserande bäddar

Den sammanlagda och aska från kolet mängden slagg vid förbränning i fluidiserande bädd är densamma som vid kolpulvereldning. I detta avfall är tungmetallerna mindre fast bundna, vilket ökar risken för urlakning av dessa då avfallet deponerats.

Genom avsvavlingen i bädden med kalksten kommer även kalciumoxid och kalciumsulfat att medfölja och slagg aska. Denna teknik är ännu ej kommersiellt etablerad.

4.3 Skiffer

4.3.1 Inledning

Eftersom ett flertal processer är tänkbara för

att

utnyttja landets skiffertillgångar är det inte mojligt att beskriva avfallsproblemen i generella termer. Både kvantitet, sammansättning och fördelning mellan olika typer av avfall är beroende av de lokala förhållandena och aktuell kombination av många möjliga delprocesser. För att

exemplifiera

vilka avfall som kan erhållas väljs uranutvinning i Ranstad enligt några olika processer som exempel.

4.3.2 i Ranstad den s.k. Uranutvinning enligt AE-processen med stegvis neutralisation och indunstning

(projekt Ranstad -75 enligt slutlig beskrivning)

Projektet avser brytning av ca 6 milj. ton skiffer per år motsvarande en uranutvinning av ca l 300 ton per år. Efter mineralberedning bestående av sovring och krossning lakas skiffern med utspädd svavelsyra.

Uranet utvinnes ur laklösningen vätskeextrakgenom tion varefter laklösningen neutraliseras i två steg. Det erhållna slammet avvattnas och främst deponeras, i utbrutna gruvrum- Den del av resterande lösning som ej kan återföras i processen indunstas varvid däri lösta salter kristalliserar och avses bli avyttrade till gödselmedelindustrin.

Lakrester

Så gott som all pyrit finns kvar i lakresten varför kontakt med luft leder till vittring och omvandling till järnsulfat och svavelsyra. För att neutralisera den svavelsyra som bildas blandas lakresten med ca 5 % finmald kalk.

lO8 Avfall

Lakresten avses bli deponerad i de utbrutna dagbrotten på en 4 m tjock bädd av s. k. toppskiffer, dvs. skiffer med lågt uraninnehåll, och omges av vallar bestående av hårt packad lakrest. Lakresten läggs i ett ca 14 m tjockt lager och överytan kommer därmed att vara i nivå med den ursprungliga markytan. Detta utförande syftar till att minimera vattenströmning genom upplaget och genom att vattenytan kommer att stå över lakresten blir även diffusionen av syre till lakresten starkt begränsad. Detta innebär att läckage av tungmetaller begränsas. över lakresten läggs i ordning

l m hårt packad morän, 9 m kalksten, 6 m morän och 1 ,5 m torvblandad morän.

Markytan kommer därefter att vara på 10 â 20 m högre nivå än tidigare.

Neutralisationsslam

Genom stegvis neutralisation och indunstning minskas mängden lösta salter i neutralisationsslammet. Processen innebär att restlösningen efter uranextraktionen behandlas så att slam fälls ut i två steg. Slammet deponeras i utbrutna gruvrum.

Närsalter

Den del av återstående lösning med närsalter som inte kan återcirkuleras inom processen indunstas varigenom utsläpp av avfallslösningar med närsalter kan undvikas under normaldrift. Närsalterna erhålles då i kristallinform och säljs till gödningsmedelsindustrin.

Toppskiffer

I samband med utvinning av den uranrika skiffern (i Ranstad ca 3,6 m tjock) bryts även ovanliggande toppskiffer (i Ranstad ca 2,6 m tjock).

Denna skiffer har lägre uranhalt men innehållet av pyrit och övriga tungmetaller är jämförbart med den uranrika skiffern. På grund av pyritinnehållet är den även vittringsbenägen. Toppskifferns bidrag till vittringsbenägenheten är på kort sikt obetydligt trots att toppskifferns innehåll av pyrit och tungmetaller är stort. Den potentiella risk som pyritens vittringsbenägenhet utgör får dock inte negligeras.

Avfall

Uranutvinning i Ranstad enligt Mineralprojekt Ranstad

Projektet innebär dels forsknings- och utvecklingsarbete, dels brytning av, enligt huvudalternativ, l milj. ton skiffer år motsvarande en per uranutvinning av ca 200 ton/år. Processen från skiljer sig den som beskrivits ovan endast i det avseendet att viss kvantitet molybden och natriumsulfat avses utvinnas ur extraktionskretsen. Detta avpåverkar ej fallet, utan vad som ovan sagts är även tillämpligt för detta projekt.

4.3.4 Förbränning av lakrest

Genom att komplettera för utvinlakningsprocessen ning av uran ur skiffer med ett s.k. termiskt processsteg blir avfallet mindre vittringsbenäget. Dessutom minskar kvantiteten med ca 20%. Efter förbränningen överensstämmer egenskaperna hos lakresten väl med egenskaperna hos kolaska. På sikt lång finns risk för urlakning av metaller och samma skyddsåtgärder som vid deponering avkolaska bör vidtas. Metallinnehåll i skiffer, lakrest och bränd lakrest framgår av tabell 4.2.

I samband med lakrestens svavelförbränningen avgår innehåll i gasform och måste avskiljas. Teknik för detta finns och en del av det avskilda svavlet åtgår i processen i form av svavelsyra. Resterande del kan medföra praktiskt/ekonomiska problem.

4.4 Biomassa

4.4.1 Inledning

Askhalterna i olika typer av biomassa varierar kraftigt, beroende på att t.ex. näringstillgång, geologiska förutsättningar och varierar. vattentillgång

I tabell 4.3 redovisas askhalterna i några olika typer av biomassa. Av tabellen bl.a. att framgår vanlig ved och halm ger mycket små mängder fast avfall.

Tabell 4.2 Exempel på halter av för miljön betydelsefulla ämnen i skiffer, lakrest och bränd lakrest

nadslagen för projekt Ranstad 75.

Bl.a. enligt teknisk beskrivning över mineralprojekt Ranstad.

Den helt övervägande delen av lakrestens innehåll av kvicksilver förångas och måste avskiljas i speciell reningsapparatur.

sou l978:49 Avfall

Tabell 4.3 Askhalter i olika typer av biomassa, % Biomassa Askhalt Medelvärde isnergiskoga 0,3 2,4 1,4 Barr och lövträd

Torv -

a Intensiv odling av vissa och poppel- sälgarter enligt professor Sirên.

4.4.2 Askans sammansättning

som är

Askan, basisk, består huvudsakligen av kalcium,

magnesium, kalium och

kisel, fosfor. Askan innehåller

ocksa en rad metaller.

Det finns endast få uppgifter tillgängliga om metallinnehållet i fast avfall från biomassa. Säkerhetsoch miljögruppen har beräknat vilka mängder metaller som kan tänkas uppträda i askan av förbränd biomassa. I tabell 4.4 redovisas metallinnehållet i ett antal olika typer av biomassa inkl. torv.

De stora variationerna i metallinnehåll mellan olika typer av biomassa och inom en viss biomassa beror på ett flertal faktorer. Metallinnehållet i marken varierar mellan och inom olika ekosystem. Växternas upptagning av metaller varierar och är beroende av ett stort antal biologiska faktorer.

Förbränningsresternas egenskaper är väsentliga för metallspridningen i naturen. Den fasta återstoden kommer att bestå dels av stelnad smälta dels (slagg), av aska. De metaller som binds i kommer att slaggen vara betydligt mer svårlösliga än de som återfinns i askan. Vissa data tyder att ca 25-30 % av den på totala mängden fast avfall kommer att finnas i slaggen.

112 A V f a .l l w l OJ 7 8 :49 s.

:Iluilzllålbliütilâeøkøiüskrbltzxââltsâutmâ

omasoa mmuo w.HH«›.m mH:o.a o.mnH.H «.m-o.H m.v mH.o mo.o uoB mm.o

mm.o mm mod w.o m.v m.H mmm

.

mmo\o-omo.o omo.oawmo.o wmo.o-v«o.o

ovumv HH.o»oo.o mw\ouN».o wN.o-«H.o m.muw.m mm H.H Eamm

.mmmmsoan vv

vmauma m.mnm.H wo.o:mo.o «m.o-oH.o mo.o-Ho.o m

Umuuuumm

m.mam.m w.mum.m m.H-m›.o nov

ummmu

mxaao

om

mcmumnsmnnou

«mH-mH a.«-m.H om.oamo.o m~.o-wo.o mo.ouHo.o mm.o-om.o H ©muu©A o.«a›a.o w.H-mH.o -m

Hamamcsflaamumz

:ou\Emum

moxmamnwsm

vvnm mH.o-mo.o «m.H:mm.o

›o.o-mmo.o

mm-m« ›.a-m«.o m.H-Nm.o «.H-›v.o mm|o.«

v.v

Hawnma

cmønmaoz uoHHmxoH>x

aamuwz :mosa: uaonom ummmom eøaaumm Hmxoflz xcHN »Hm aoux

sou 1978:49 Avfall

4.4.3 Hantering av fast avfall

Restprodukten efter förbränning av biomassa kan deponeras eller spridas ut på biomassans

antingen

Växtplats.

tas till de för

om

hänsyn riktlinjer avfallsdeponering som berörs i avsnittet om kol, bl.a. beträffande

avfallsupplagets topografi, geologi, vattenomsätt-

och stabilitet, och deponering sker ning exempelvis pa en botten tätad med lera, kommer fast avfall från sannolikt inte att en hälso-

biomassa utgöra eller

miljöfara. Skälen härtill är bl.a. att den ackumumängden i

lerade giftiga tungmetaller biomassans aska

ar relativt liten och att askan är basisk varigenom av tungmetaller

urlakningen fördröjs. Försurning

maste därför ske under mycket lång tid för att urlakningen skall äga rum.

En återföring av aska till det ekosystem där biomassa skördades leder generellt inte till annat än att en del av de metaller som tagits bort från ekosystemet återförs. Endast i de fall där metaller tillförts ekosystemet utifrån, t. ex. genom konstgödning, kan ett nettotillskott av metaller ske till ekosystemet. De fosfatmineral som används vid konstgödningstillverkning kan innehålla avsevärda mängder kadmium. Detta innebär att om intensivt odlad energiskog används kan ett nettotillskott av kadmium tänkas ske till ekosystemet. Skälet till de höga kadmiumhalterna i energiskog kan vara en hög halt av kadmium i den konstgödningsgiva som använts vid odlingen. Om så är fallet kan problemet lösas antingen qenom att fosfatinnehållande mineral med låg kadmiumhalt används, eller att en rening av mineralet sker vid gödselmedeltillverkningen. Detta medför troligen tekniskt/ekonomiska problem.

växternas förmåga att uppta metaller kan användas för att avgifta ekosystem som har för hög halt av farliga tungmetaller. Det fasta avfallet måste därvid förvaras på ett betryggande sätt.

ll4 Avfall SOU l978:49

4.5 Kärnkraft

4.5.1 Inledning

Det radioaktiva avfallet från olika led inom kärnbestår av ett flertal olika avfallsbränslegången med varierande mängd och typ av radioprodukter aktiva föroreningar. Avfallet kan indelas på flera olika sätt. För ändamål kan avfallet bepraktiska skrivas enligt någon eller några av följande grund-

er:

- Avfallets ursprung

Kännedom om den eller process som givit anläggning till avfallet ger en uppfattning om dess upphov sammansättning.

- Avfallets och kemiska form fysikaliska

I första hand man på fast, vätskeformigt och skiljer gasburet avfall.

Avfallets dominerande nuklidtyp och dess

koncentration

Avfallet kan indelas i kategorierna beta-gammaavfall alfaavfall. indelas i resp. Beta-gamma-avfall sin tur i medel- och högaktivt avfall. låg-,

avfall kan hanteras och lagras i Lågaktivt förpackas, enkla såsom säckar och fat utan särskilda emballage skyddsåtgärder i övrigt.

Medelaktivt avfall behöver för säker hantering och strålskärmar och ställer särskilda krav på lagring Avfallet behöver dock inte kylas. förpackningen.

För avfall finns flera olika definitioner. högaktivt slutbetänkandeD att som I AKA-utredningens anges avfall betecknas främst de klyvningsprodukhögaktivt ter som vid av använt kärnavskiljs upparbetning bränsle. Detta avfall har så aktivitet att det hög effektiv till en början även förutom strâlskärmning kräver för att kunna på ett säkert kylning lagras sätt.

Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, SOU 1976:30

sou 1978:49 Avfall

I har definition

KBS-projektetb AKA-utredningens

så att det vid upparbetningen erhållna preciserats avfallet anges vara det avfall med hög högaktiva halt av klyvningsprodukter som erhålles som vattenfas vid extraktionsprocessen vid upparbetning av använt kärnbränsle.

Den kaliforniska energikommissionen har tillämpat en vidare definition och inkluderat allt avfall med hög och beständig giftighet vari bl. a. ingår flytande avfall från upparbetning (innehållande större delen av klyvningsprodukterna), använt bränsle och avfall kontaminerat med transuraner, t. ex. plutonium.

De olika flöden av luft (gaser), vätskor samt vått och torrt fast avfall som erhålls vid en kärnteknisk anläggning kontrolleras alltid och behandlas enligt någon av principerna rening och utsläpp eller koncentrering och lagring.

Luft- och vattenflöden kan som regel renas och släppas ut. Det avskilda radioaktiva materialet ansamlas i t. ex. filter och indunstarkoncentrat. Tillsammans med annat avfall från olika processer erhålls således en mängd fasta och halvflytande avfallsprodukter.

4.5.2 Produktion av avfall

4.5.2.1 Uranbrytning

Uranbrytning kan i Sverige tänkas komma till stånd i skifferförekomsterna bl._a. i Ranstad eller i vissa delar av Norrland där uranförekomster i urberg påvisats, t. ex. i Pleutajokk nära Arjeplog. Det avfall som uppstår i samband med uranutvinning ur skiffer behandlas i avsnitt 4.3. Avfallsproblemen i samband med uranutvinning ur urberg bedöms vara mindre än vid utvinning ur skiffer. Tillräckligt underlag för närmare kvantifiering av miljöeffekter i detta fall föreligger f. n. inte.

1) Projekt kärnbränslesäkerhet, kärnkraftindustrins projekt med syfte att visa hur villkorskrav betraffande använt kärnbränsle och

lagens

hogaktivt avfall kan uppfyllas,

116 Avfall

4.5.2.2 Bränsleelementtillverkning

Vid tillverkning av uranoxidbränsle, vilket är den enda typ av kärnbränsle som f. n. är aktuell i Sverige, blir avfallet enbart förorenat av uran, anrikat till 2 â 3 % med U-235. Avfallet är lågaktivt.

Det plutonium som erhålls vid upparbetning av använt reaktorbränsle kan användas för att berika uranbränsle. Tillverkning av plutoniumberikat bränsle skulle ge upphov till ett avfall som är förorenat med plutonium och som klassas som alfaaktivt avfall.

4.5.2.3 Reaktordrift

Det låg- och medelaktiva avfall som erhålls vid drift av reaktorer utgörs i huvudsak av lågaktivt skräp resp. våta avfallsmassor.

Lâgaktivt skräp bildas i huvudsak vid arbeten i anläggningen i samband med avställning av reaktorn för underhålls- och revisionsarbeten. Det innehåller t. ex. papper, trasor, skyddskläder osv. Avfallets volym reduceras vanligen genom ihoppressning.

De våta avfallsmassorna kommer från olika vattenreningskretsar i anläggningen. En kokarreaktor har system som renar reaktorns primära cirkulationsflöde, kondensat från turbin och kondensor, vatten i bränslebassänger samt avfallsvatten från olika delar av anläggningen.

Det högaktiva avfall som bildas vid reaktordriften återfinns i det utbrända kärnbränslet som årligen tas ut ur reaktorn i samband med bränslebyte.

4.5.2.4 Upparbetning

Genom upparbetning av det använda kärnbränslet uppdelas detta i fyra fraktioner bestående av uran, plutonium, kapslingsavfall och högaktivt avfall i lösning. Den högaktiva avfallslösningen beräknas innehålla små uran och mängder plutonium någon eller några tiondels procent av ursprungliga mängder förutom alla klyvningsprodukter och övriga transuraner. Vissa gasformiga klyvningsprodukter släpps f. n. ut i atmosfären från upparbetningsanläggningar.

sou 1978:49 Avfall

4.5.2.5 Avställning av kärnenergianläggningar

Mängden och karaktären av det avfall som erhålles vid nedläggning av kärnenergianläggningar beror på hur långt avställningen drivs.

I ett första stadium kan anläggningen förseglas.

I stadium två reduceras den byggnadsvolym som innesluter aktivt material så långt som möjligt, dvs. aktiva etc. demonteras och förs till ett komponenter begränsat utrymme. Omgivande byggnadsdelar kan efter rengöring rivas.

I stadium tre rivs hela anläggningen. Aktiva byggnads- och systemdelar, som erfordrar lagring eller behandling bortförs.

Tidsåtgången från avslutning av driften till nedläggning av ett stort kärnkraftblock har i USA beräknats till ca 3 år för stadium två och ca 6 år för stadium trel. Avveckling till stadium tre kan ske direkt, men ett tvåstegsförfarande med väntetid kan såväl arbetsmiliömässiga som ekonomiska för-

ånnebära e ar.

Endast begränsade mängder av det avfall som erhålles vid en nedläggning till stadium två eller tre har blivit radioaktivt eller försmutsats med radioaktiva ämnen som en följd av driftperioden. Huvuddelen är normalt rivningsavfall.

4.5.3 Låg- och medelaktivt avfall

Av anläggningar ingående i bränsleqången finns i Sverige bara bränslefabrik för uranoxidbränsle och kärnkraftreaktorer. En beskrivning av avfallshantering vid kärnkraftverk såväl i Sverige som i utlandet ges i AKA-utredningens lägesrapport om lågoch medelaktivt avfall.

Behandlingen av avfallet syftar till att reducera dess volym och att fixera och innesluta det så att det kan lagras på sådant sätt att önskad säkerhet mot spridning av radioaktivitet till omgivningen kan uppnås.

L An Engineering Evaluation of Nuclear Power Reactor Decommissioning Alternatives, Atomic Industrial Forum, AIF/NESP-009-0O9SR.

118 Avfall

för av låg- och medel- Metoder slutlig förvaring

aktivt avfall

Det behandlade låg- och medelaktiva avfallet lagras

i Sverige f. n. vid kärnkraftverken.

De metoder för slutlig förvaring som f. n. tillämpas

i utlandet är:

- i mark nedgrävning

— havsdumpning

- i bergrum eller i mark. lagring byggnader,

framhålls att av radio- I AKA-utredningen nedgrävning aktivt avfall i inte bör ske i Sverige. princip borde dock enligt utredningen kunna Vissa undantag i Visst kortlivat, lågaktivt reaktorfå komma fråga. för i mark. Vid avfall kan vara lämpat nedgrävning i mark av sådant avfall täcks avfallet nedgrävning l En fördel med av lågmed ca m jord. nedgrävning kortlivat avfall är att all hantering och aktivt, risker för personalen under en längre lagrings-

period är eliminerade.

sedan år 1972 en lag som innebär I Sverige gäller mot av avfall i havet. Även om lagen förbud dumpning från denna finns en stark medger dispens regel, att även internationellt marsträvan från Sverige sitt avståndstagande mot all kera principiella av avfall i havet. dumpning

föreslår att en central lagrings- AKA-utredningen för och medelaktivt avfall inrättas och plats lågav dessa som kräver förvaring i att avfall typer tid förvaras i En avvägning melmycket lång berg. kvalitet och kvaliteten hos lan lagerutrymmets avfallets inneslutning med hänsyn till livslängden materialet kan ske på olika sätt. på det radioaktiva F. n. bedrivs utvecklingsarbete längs flera paral-

lellalinjer.

Miljöbelastning

till luft och vatten från Det radioaktiva utsläppet av och medelaktivt avfall vid kärnhanteringen lågär svårt att särskilja från det totala kraftverk utsläppet från en reaktoranläggning.

i kommissionens huvudbetänkande beframhållits _§9m till från lager för låg- och döms utläckage miljön i eller bergrum bli medelaktivt avfall byggnader i till utläckage till mark och lågt förhållande vatten från andra anläggningar i kärnbränslegången.

Avfall

4.5.4 Högaktivt avfall

4.5.4.1 Alternativa handlingslinjer för bränslehantering

Vid i ett kärnkraftverk förbrukas energiproduktion ämnen som avfallsprodukter bildas. klyvbara samtidigt Det använda bränsle som årligen tas ut ur en kärnreaktor innehåller

- oförbrukat uran ur vilket energi ytterligare kan utvinnas

- bildat som också kan för plutonium utnyttjas ytterligare energiproduktion

- ämnen som bildats vid (klyvkärnklyvningar ningsprodukter) eller vid neutroninfångning i uran (transuraner) och vilka inte kan utnyttjas för energiproduktion i kärnreaktorer. Det är dessa ämnen som ger huvuddelen av strålningen i det högaktiva avfallet.

För att kunna utvinna ytterligare energi ur använt kärnbränsle måste bildade klyvningsprodukter och transuraner avskiljas från uranet genom s. k. upparbetning. Efter upparbetning kan uran och plutonium återanvändas för bränsletillverkning medan återstoden utgör avfall.

Om det använda bränslet inte upparbetas utgör hela bränslemängden avfall. Denna form av hantering av använt kärnbränsle kallas direktdeponering.

Upparbetningsalternativet

Sedan bränslet tagits ut ur reaktorn får det aven tid i anläggningens bränslebassäng och klinga eventuellt även förvaras i en central förvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Därefter transporteras det till en upparbetningsanläggning där bränslet efter ytterligare några års lagring upparbetas.

Det vid upparbetningen återvunna uranet kan anrikas på liknande sätt som naturligt uran och därefter på nytt användas som kärnbränsle.

Även plutonium kan i form av blandoxid användas som kärnbränsle där det ersätter en del av den annars mängden uran-235. Genom denna s. k. erforderliga återcykling reduceras behovet av anrikning av uran med 15-20 %. Genom återanvändning av plutonium och o uran minskas behovet av natururan med 30-35 6.

120 Avfall

Plutonium kan även lagras för eventuell framtida användning som bränsle i s. k. bridreaktorer. Det avskilda högaktiva avfallet lagras under några år i flytande form i tankar, varefter det överförs till fast form genom tillsats av glasbildande ämnen. Glaset lagras sedan ett antal decennier för att värmetuvecklingen i avfallet skall sjunka, varefter det inkapslas för slutlig förvaring. Den principiella hanteringskedjan visas i figur 4.L

BRÄNSLETILL Ei\‘ER(5lUTV|N- VERKNING NING I REAKTOR

A~m~~«~G

b‘2?f.‘-;?’.§’A‘R%5é’

(Pluto Uran nium)

Natururan Låg och UPPARBETNING —--——medegakm,t avfall Hogaktivt avfan

FÖRGLASNING

MELLAN LAGRING OCH INKAPSLIPJG

SLLJTLIG FÖRVARlNG

Figur 4.1 Upparbetningsalternativet. Flödesschema för bränslecykeln med upparbetning av använt bränsle och förglasning av det högaktiva avfallet.

Direktdeponeringsalternativet

Vid direktdeponering lagras först det använda kärnbränslet för att strålningen skall avklinga. Före den slutliga förvaringen inkapslas bränslet i ett långtidsbeständigt material som utgör en barriär mot att de radioaktiva ämnena sprids till omgivningen. Slutligen deponeras avfallet i ett slutförvar. Den principiella hanteringskedjan vid direktdeponeringsalternativet visas på figur 4.Z

Avfall

ETILL- ENERGIUTVIN- NING I REAKTOR

LAGRWNSAVAN- ^N*“KNNG VÄNT BRÅNSLE

T

MELLANLAGRING Natur_ OCH INKAPSLING uran

SLUTUG FÖRVARING

Figur 4.2 Direktdeponeringsalternativet. Flödesschema för bränslecykeln med direkt förvaring av det använda bränslet utan upparbetning.

Direktdeponering av utbränt bränsle innebär att missbruk av utbränt bränsle för terroraktioner eller blir vapentillverkning knappast möjlig. Upparbetningens arbetsmiljöproblem elimineras. Den potentiella farligheten det uttryckt enligt s.k. farlighetsindex som diskuteras i avsnitt 4.5.9 avtar betydligt långsammare vid direktdeponering. Behovet av naturligt uran ökar med ökad miljöbelastning som följd.

Det är inte nödvändigt att från teknisk synpunkt nu binda sig för en viss handlingslinje eftersom man under längre tid kan lagra det använda bränslet i avvaktan på att något av alternativen skall visa klara företräden framför det andra.

4.5.4.2 Beskrivning av hanteringsled för utbränt kärnbränsle

De olika hanteringsleden för utbränt kärnbränsle i fallen med upparbetning resp. framdirektdeponering går schematiskt av figurerna 4.l och 4.2. Nedan beskrivs hanteringesleden översiktligt.

Miljö- och säkerhetsfrågor i samband med hanteringen av utbränt kärnbränsle diskuteras i samband med beskrivningen och utvärderingen av KBS-projektet i avsnitten 4.5.6 - 4.5.9.

Bassängförvaring och Centralt Lager för Använt Bränsle (CLAB)

Vid varje reaktor sker årligen bränslebyte då delar

av bränslehärden ersätts med färskt bränsle. De brän-

sleelement som skall ersättas, flyttas från reaktor-

härden till en i kärnkraftverket belägen bränsle-

kedjereaktioner äger inte längre rum bassäng. Några men värme utvecklas när de radioaktiva ämnena sönder-

faller. Efterhand som klyvningsprodukterna sönder-

fallit till stabila atomer minskar värmeutvecklingen

och därmed kylbehovet.

Det använda bränslet transporteras efter minst sex

månader till en upparbetningsanläggning elantingen ler till ett centralt lager för använt kärnbränsle.

i kärnkraftverkens bränslebassänger har Utrymmet normalt för högst två till tre års bränsleplats utöver för tillfälligt uttag av reuttag utrymme aktorhärdens bränsle. Med hänsyn till den f. n. be-

upparbetningskapaciteten måste lagringsgränsade ut. Detta kan ske genom att öka kapaciteten byggas vid resp. kärnkraftverk eller lagringskapaciteten att ett centralt bränslelager för flera kärnbygga kraftverk. Det senare alternativet har visat sig ha

flera fördelar. Ett centralt bränslelager erfordras

även om direktdeponeringsalternativet väljs.

CLAB dimensioneras den beskrivning som ges i enligt för en bränslemängd motsvarande 3 000 KBS-rapporten ton uran och i ett ca 30 m under markbyggs bergrum vilket ger miljömässiga och säkerhetsmässiga ytan, fördelar. Bergrummet utformas som en 220 m lång

och 2l m bred tunnel. varierar mellan 25 och Höjden 35 m. Det innehåller en mottagningsdel, där det an-

vända kärnbränslet lyfts ur transportkärlen och

i kassetter, en lagringsdel som består av placeras som i ett 6 bassänger och en hjälpsystemdel placeras

mindre bergrum. Se figur 4.3.

Avfall från upparbetning

Têaääêäyêzias

Det har länge varit vanligt att högaktivt avfall

från i vattenlösning förvaras i tankar. upparbetning Vissa läckage i Hanford, USA, har uppmärksammade orsakats av att tankarna utförts med endast en vägg

och av tämligen enkelt kolstål. I moderna upparbetutförs tankarna dubbelväggiga i ningsanläggningar rostfritt stål och förses med effektiv kylning.

Tankarna är i förlagda till platser med jordregel lager av sådan beskaffenhet att jonbyteskapacitet finns. Härmed en säkerhetsvall för den föreligger händelse att läckage skulle inträffa trots bemödan-

den att undvika detta.

kräver både kylning, kontroll och Tankförvaringen överföra innehållet till nya tankar. möjligheter

SOU 1978 :49 Avfall

Figur 4.3 .K a V d e t C e n t r a l a l a r e .t f ö r 9

Pa en rv sä Pn et .tb .lr Vä Sn .KS il Se s.

Källa Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

124 Avfall sou 1978 49

§9l;§;§i§£;n9

Avfallslösningen avses efter längre eller kortare tid föras över till fast form, s. k. solidifiering. Den fasta formen har hittills utgjorts av olika slagsglas eller s. k. kalcinat.

Det vore önskvärt att solidifiering följde upparbetning utan mer än absolut nödvändig tidsutdräkt. En lång svalningstid för bränslet före upparbetning underlättar en solidifiering av avfallet kort tid efter upparbetning.

Vid upparbetningsanläggningen i La Hague kommer det högaktiva avfallet efter en tids tankförvaring att konverteras till ett kalcinat. Kalcinatet smälts därefter ihop med borsilikatglas och gjuts i behållare av kromnickelstål. När en behållare är fylld med avfallsglas tillslutes den hermetiskt genom påsvetsning av ett lock. Cylindern transporteras därefter till ett kylt lager vid upparbetningsanläggningen.

Tillverkningen av det högaktiva glaset sker avståndsmanövrerat i celler med tjocka betongväggar och med möjlighet att följa processen genom blyglasfönster. I Marcoule i Frankrike finns erfarenhet av icke-kontinuerlig glastillverkning i den s. k. PIVER-anläggningen. En större industriell anläggning för glastillverkning med en kontinuerlig process, AVM (Atelier de Vitrification de Marcoule), är färdigbyggd och provas f. n. med inaktivt glas. Anläggningen kan förglasa avfall från ca l0 000 MW kärnkraft av lättvattentyp. Produktion av högaktivt glas från Marcoule planeras bli inledd under år 1978. Konstruktion av en motsvarande förglasningsanläggning för upparbetningsanläggningen vid La Hague har inletts.

§y£;9§_§y£§;;

I samband med upparbetningen erhålls även låg- och medelaktivt avfall som kan innehålla små mängder av uran och plutonium. Detta långlivade s. k. alfaavfall måste före slutförvaring prepareras på särskilt sätt. Slutförvaring kan ske på likartat men enklare sätt än för förglasat avfall.

Mellanlager och inkapsling

Huvudsyftet med mellanlagringen är att minska värmeavgivningen från avfallet och att därigenom förenkla slutförvaringen. I KBS-rapporten förutses en mellanlagringstid av 30 år under vilken värmeavgivningen minskar till ungefär hälften. Denna tid kan förlängas och den enda begränsningen är hur

Avfall

länge en övervakad förvaring bedöms vara önskvärd och acceptabel.

Syftet med inkapslingen, som följer efter förvaringen i mellanlagret, är att förse det avförglasade fallet med en korrosionsbeständig och tät inneslutning före deponering i slutförvaret. Utlakning av ‘ det förglasade avfallet kan ske först sedan kapslingsmaterialet genombrutits till följd av korrosion . orsakad av grundvattnet. Inkapslingen skall också utgöra en strålskärm som minskar radiolysen av grundvattnet till en ur korrosionssynpunkt försumbart låg nivå och som dessutom förenklar avfallscylindrarnas hantering.

Huvuddelen av anläggningen bör enligt KBS-rapporten förläggas under jord med ca 30 m bergtäckning för att ge skydd mot yttre påverkan såsom krigshandlingar och sabotage. Se figur 4.4.

I slutförvaret utsätts avfallskapslarna för påverkan av grundvattnet i berget. Det är därför angeläget att avfallsglaset skyddas mot utlakning under den tid avfallets farlighet, toxicitet, är mycket hög. Skyddet mot utlakning erhålls genom att avfallsglaset omges av en korrosionsbeständig kapsling. Tänkbara kapslingsmaterial är t. ex. koppar, titan med blyfoder och aluminiumoxid.

Geologiska förvar

En viktig fråga är räckvidden i tiden av förvaret. Här finns tre huvudfall, varav det två första är de alternativ som f. n. diskuteras.

l. Bränslet upparbetas och inkapslat förglasat avfall slutförvaras.

2. Bränslet som sådant deponeras direkt efter inkapsling.

3. Bränslet upparbetas och särskiljs så att alla aktinider, bl.a. plutonium, återförs till energialstring eller bränns upp_

I fall l är den övervägande riskfaktorn över på 600 år men hänsyn bör tas till en period av tusen många år. I detta fall måste avskilt plutonium hanteras på ett säkert sätt.

I fall 2 är räckvidden många miljoner år.

I fall 3 är risken betydelselös efter 600 år vilket med geologiska mått är en kort tid. De olika fallen ställer alltså rätt olika krav på geologiska egenskaper hos förvaret och därmed på geologiska kunskaper.

126 Avfall

__. ENT9LY,C§[v‘«D ,

.. I _ _ W

ii i : FRÅNLUFTSCHAKT

——-*—*——— TILLUFTSCHAKT MOT TAGNVNGSSTAT IC N

N j E TXLLFARTSTUNNEL |NKApsL|Nc,s— , T F—*‘—““—’ STATION

MELLANLASER

\

V

/ \[/

FOR CENTRALSCHAKT TRANSPORTSCHAKT AVFALLSKAPSEL

L

l TILL SLUTFORVAR

TILL \

SLUTFORVAR\L

R

SLUTFORVAR

NYCKELPLAN

4.4 av anläggningen för Figur Perspektivskiss och Den är bemellanlagring inkapsling. lägen under jord med ca 30 m bergtäckning. är ovanför slut- Anläggningen placerad förvaret. Källa: Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

sou 1978:49 Avfall 127

Möjligheterna till säker slutförvaring av högaktivt avfall i geologiska formationer har sedan länge övervägts i olika länder. Då man som regel utgått från att avfallet skall slutförvaras i det land där det producerats har olika typer av formationer aktualiserats - salt, leror, skiffrar, kristallint berg allt efter förekomst i olika länder. För Sveriges del har intresset varit inriktat på urbergsformationer (granit, gnejs).

Vår urbergsberggrund är relativt fri från kraftigare jordbävningar. Markförskjutningar, vilka tolkats som från sen tid - 5 000-10 000 förkastningar ganska år sedan - har i påvisats vårt land, vilket gör att den faktorn måste beaktas.

Den normala sprickigheten i urberg är av varierande omfattning. Man brukar använda vattenpermeabiliteten (qenomsläpnliqheten) som mått nå ett medelvärde av sprickigheten. Risk för nya sprickor kring ett bergrum anses finnas. KBS undersöker bl. a. i Stripagruvan i Västmanland hur man kan gå tillväga för att i möjligaste mån undvika att alstra sprickor.

Direktdeponering av använt bränsle

Vid direktdeponeringen skall det använda bränslet omhändertagas för slutförvaring utan föregående upparbetning.

Liksom i glasalternativet, och av samma skäl, förutser KBS en mellanlagring och en före inkapsling deponeringen i slutförvaret.

Liksom för glasalternativet är syftet med inkapslingen att förse bränslet med ett korrosionsbeständigt hölje som skydd mot grundvattnet i slutförvaret. För metalliska kapslingsmaterial skall kapseln dessutom ge en strålskärmning som minskar radiolysen av grundvattnet till en försumbart låg nivå.

Med hänsyn till att det använda bränslets farlighet avtar långsammare med tiden än vad som gäller för avfallet efter upparbetning är det väsentligt att utnyttja inkapslingsmaterial med mycket lång livslängd.

4.5.5 Övrigt avfall samt avfall från nedläggning av kärnkraftverk

Vid uppkommer förutom från upparbetning separerat uran och plutonium samt högaktivt avfall i lösning även s. k. kapslingsavfall och låg- och medelaktivt s. k. alfaavfall.

128 Avfall

Kapslingsavfallet utgörs av rester av de metalldelar som utgjort en del av bränslet vid bestrålningen i reaktorn. Kapslingsrester kan komma att återsändas till Sverige efter upparbetning av svenskt bränsle vid utländska Resterna innehåller en anläggningar. avsevärd mängd långlivade radioaktiva ämnen och måste därför förvaras på ett betryggande sätt under nästan lika lång tid som det högaktiva avfallsglaset. Endast obetydligt utvecklingsarbete har genomförts beträffande förvaring av sådant avfall i svensk berg- Hanteringen och förvaringen torde dock kunna grund. enklare än för det förglasade avfallet med hängöras syn till att värmeutvecklingen är obetydlig och aktivitetsnivån är avsevärt lägre under de första tusen åren.

Det låg- och medelaktiva alfaavfallet i form av filter, jonbytarmassor, plast, papper och annat skräp, som uppkommer vid upparbetningen, avvattnas, förbränns eller förbehandlas på annat sätt varefter det förpackas. Förpackningen sker f. n. i betong eller bitumen. Utomlands förvaras avfallet nedgrävt i mark (t. ex. Marcoule) eller i saltgruva (Asse). Om lagring i Sverige blir aktuell torde förvaring i bergrum vara lämpligast.

Vid upparbetningen släpper man f. n. ut vissa radioaktiva gaser, närmligen krypton -85, viss del kol -14 i form av koldioxid samt viss del jod -129. I framtiden kan man komma att behöva fixera dessa ämnen (särskilt krypton -85 och kol -14) om uppbyggnaden av kärnkraft får stor omfattning. Metoder för sådan fixering har föreslagits men teknisk utveckling återstår. Mängderna blir dock små (kol -14) eller förvaringstiden tämligen kort (krypton -85) varför slutförvaringen inte torde innebära nâgra större tekniska svårigheter.

Som nämnts avskiljs vid upparbetningen sådant uran som fortfarande finns kvar i det utbrända bränslet och plutonium som bildats vid bestrålningen i reaktorn. Avsikten med upparbetningen är att avskilja dessa båda ämnen för att kunna använda dem för energiproduktion i nytt kärnbränsle. Om syftet med upparbetningen inte uppnås och plutonium inte kommer g att untyttjas i form av plutoniumberikat bränsle \ eller bränsle i bridreaktorer uppstår ytterligare ett hanterings- och lagringsproblem. Tänkbart är att klyva plutonium i särskilda reaktorer eller att överföra plutonium till en för förglasning lämplig \ form och slutförvara plutoniet i geologiska formationer. Sådana metoder har inte närmare studerats

eftersom nyttig användning av plutonium f. n. N

förutses i de länder som berörs av frågan. Stora kväñtiteter lagras f. n. framför allt i plutonium militära anläggningar.

Vid av natururan erhålles en rest av utanrikning

Avfall

armat uran, dvs. uran med endast ca 0,2 % uran -235. Denna rest har mycket låg radiotoxicitet men efter några hundra tusen år bildas genom sönderfall av bl. a. uran -238 radium -226 som ger det utarmade uranet en giftighet jämförbar med giftigheten hos använt bränsle med samma âlder. Metoder för slutförvaring av utarmat uran har ej studerats. Det utarmade uranet är en potentiell energiresurs och kan utnyttjas i bridreaktorer eller för framställning av ytterligare användbara mängder uran -235 genom en process som reducerar resthalten uran -235 till ca 0,1 %. Om det utarmade uranet inte får någon kommersiell användning torde det få betraktas som ett radioaktivt tungmetallavfall.

Vid bränsletillverkning uppkommer vissa mängder radioaktivt avfall. Här skall endast beröras avfallet från tillverkning av plutoniumberikat bränsle. Sådant avfall innehåller ca 1 % av det plutonium som behandlas i anläggningen och kräver därför en kvalificerad långtidsförvaring. Utomlands används ingjutning i betong eller bitumen samt nedgrävning i mark eller förvaring i salt. Inget arbet har utförts i Sverige beträffande förvaring av sådant avfall. Om det blir aktuellt torde förvaring i urberg vara lämpligast.

Avfallslagring för aktiva komponenter och försmutsat byggnadsmaterial från nedläggning av kärnkraftverk kommer för huvuddelen av volymen att erfordras endast under en begränsad tid. Genom att rengöra försmutsat avfall kan lagringsbehovet minskas. Behov av längre tids lagring kan fordras för mindre mängder avfall, som innehåller fissionsprodukter, främst cesium och strontium, samt eventuellt från materialet i reaktortanken med interna delar. Lagringen bör kunna anordnas tillsammans med och på samma sätt som för mer långlivat avfall från driftperioden.

4.5.6 KBS-projektet

4.5.6.1 Inledning

För att uppfylla de krav lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle m. m., den s. k. villkorslagen, som hänför sig till hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle eller högaktivt avfall, bildades KBS (kärnbränslesäkerhet) av de fyra kärnkraftbyggande kraftföretagen statens vattenfallsverk, Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB (OKG), SydkraftAB och Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA).

för KBS är - i med Målsättningen uttryckt analogi lagtextens formuleringar att visa hur en hantering och slutlig lagring av högaktivt avfall eller använt bränsle kan utformas,

att visa var en slutlig lagring av högaktivt avfall eller använt bränsle kan förläggas, och

att redovisa säkerheten hos föreslagna anordningar för hantering och lagring.

I KBS-projektet har det vid erhållna upparbetningen högaktiva avfallet (citat från villkorslagen § 2) definierats som

det avfall med hög halt av klyvningsprodukter som erhålles som vattenfas vid extraktionsprocessen vid upparbetning av använt kärnbränsle.

Detta högaktiva avfall överföres till glasform och förutses bli återsänt till Sverige.

KBS-projektet bearbetar villkorslagens båda alternativ, dvs. hantering och slutlig förvaring både av förglasat avfall från upparbetat använt kärnbränsle och av icke upparbetat använt kärnbränsle, s. k. direktdeponering. KBS rapport Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning redovisar hantering och slutlig av lagring förglasat höqaktivt avfall från upparbetning av använt kärnbränsle. Redovisningen avser anläggningar dimensionerade för en avfallsmängd som av 13 kärnproduceras kraftreaktorer med drifttiden 30 år vardera. KBS framhåller att de tekniska lösningar som presenteras inte förändras principiellt om den omhändertagna avfallsmängden blir mindre eller större.

KBS planerar att ge motsvarande redovisning för hantering och slutlig förvaring av ej upparbetat använt kärnbränsle under första hälften av år 1978. En lägesredovisning för detta alternativ återfinns i bilaga till den nämnda rapporten. I detta avsnitt koncentreras redovisningen av rapportens innehåll till de delar som behandlar glastillverkning, inkapsling, slutförvar och transportsystem. Dessutom redovisas den säkerhetsanalys som KBS utfört. Slutligen refereras lägesrapporten beträffande direktdeponering. För övriga delar i den som visas i hanteringskedja figur 4.5 hänvisas till avsnitt 4.5.4.

KRAFT» BRÅNSLE- upp MELLAN- INKAPS STATION LAGER ARBETNING LAGER LING

Figur 4.5 Hantering av utbränt kärnbränsle

Avfall

4.5.6.2 Förglasat avfall

Efter upparbetning förglasas avfallet i borsilikatglas.

5 Det förglasade avfallet kommer enligt gällande planer 1 att anlända till Sverige i av kromingjutet cylindrar nickelstål. Varje cylinder har en diameter av 0,4 m, A en längd av 1,5 m och rymmer 150 l glas. Varje cylinder, som väger 470 kg, innehåller avfall högaktivt från upparbetning av l ton uran i använt bränsle. Detta innebär att halten i fissionsprodukter glaset är ca 9 viktprocent.

Enligt gällande kontrakt skall avfallscylindrarna sändas till Sverige tidigast 10 år efter det att bränslet tagits ur reaktorn.

Franska avfallsforskare koncentrerade redan tidigt sitt intresse till Atomerna i borsilikatglas. glas sitter inte i ordnade mönster som i kristallina ämnen. Glas har god förmåga att i sin struktur lösa de olika atomer av varierande storlek som förekommer i högaktivt avfall. Dessutom kan anglasstrukturen passa sig vid de radioaktiva sönderfall som sker i ingående fissionsprodukter och aktinider som resulterar i en omvandling till nya grundämnen.

Borsilikatglas är sammansatt av kiseldioxid, natriumoxid och boroxid. Fördelarna med är: borsilikatglas

god kemisk beständighet mot utlakning i vatten,

god mekanisk hållfasthet vid snabba temperaturförändringar,

låg kristallisationshastighet,

- liten förhöjning av utlakningshastigheten om glaset kristalliserar, och

god beständighet mot strålskador.

Utlakning av borsilikatglas

Om grundvatten kommer i direkt kontakt med glas sker en mycket långsam utlakning av joner från glaset till vattnet. för borsilikat- Utlakningshastigheten glas med 20 % fissionsprodukter från lättvattenreaktorbränsle har i strömmande vatten bestämts till en utlösning motsvarande 0,0003 mm glastjocklek per år eller ca l mm på 3 000 år. För stillastående vatten, vilket enligt KBS bättre motsvarar förhållandena i ett slutförvar, har uppmätts lakningshastigheter som är lägre än vid dynamisk lakning. KBS förutser att med endast 9 % borsilikatglas fissionsprodukter får något lägre utlakningshastighet än glas med 20 % fissionsprodukter.

132 Avfall

bedöms taget inte på- Utlakningshastigheten praktiskt verkas av vattenkvaliteten och förvaringens tidsut-

dräkt medan däremot påverkas av utlakningshastigheten ändrad och temperatur i omgivande vatten. surhetsgrad

Termiska och mekaniska egenskaper hos borsilikatglas

När i kromnickelstålbehållare kommer glaset gjutits det av behållarens krympning vid avsvavlingpå grund en att utsättas för Glasets hålltryckpåkänningar. mot sådan är mycket god. Vid snabb fasthet påkänning kan emellertid uppkomma i glaset. avkylning sprickor hantering och transporter Högsta ytförstoring genom har av KBS uppskattats till en faktor 10.

Inuti utvecklas värme. Vid temperaturer över glaset 5500C finns risk för att en del av glaset kristalli-

serar. Försök har utförts varvid högaktiva glasblock hållits vid 800°C i 100 timmar. Efter dessa försök

har blocken ej spruckit och utlakningshastigheten

efter värmningen visade endast liten ändring. Temperaturen i centrum av hålls i slutförglascvlindern varet KBS förslag Ander l0O°C, dvs. långt enligt under de 550°C som kan vara kritiska.

Även vid mellanlagringen ligger centrumtemperaturen under 550°C även i det fall att alla enligt förslaget ventilationssystem skulle falla bort.

Strålbeständighet hos borsilikatglas

inverkan borsilikatglas har under- Strålningens på med doser betastrålning. Resultaten från sökts höga visar att varken strukturen eller bestrålade prover lakningshastigheten förändras.

Den största risken med strålning föreligger vid alfa-

För att undersöka detta har alfastrålande strålning. aktinider tillsatts i så stor mängd att en dos glas vad som erhålles under upp till l 000 år motsvarande har l-2 år. Denna typ av för högaktivt glas getts på accelererade försök innebär ett svårare prov än läg-

re under tid. Ändringen i mekaniska doshastighet lång har enligt KBS visat sig vara liten. egenskaper

4.5.6.3 Inkapsling

I slutförvaret utsätts avfallskapslarna för påverkan

av i berget. Avfallsglaset måste skyddas grundvattnet mot omges därför av en utlakning. Avfallsglaset

korrosionsbeständig kapsling.

Den behållare av kromnickelstål i vilken det för-

avfallet levereras från upparbetningsanläggglasade tillmäts av KBS inte någon nämnningen försiktigtvis

Avfall

värd livslängd, utan det egentliga består av

skyddet

en inkapsling av bly och titan, som bada är material med en god korrosionsbeständighet. Se figur 4.6. Blyet tjänstgör också som en strålskärm som reducerar

,strålningsnivån och minskar radiolysen (sönderdelning

?under inverkan av joniserande strålning) av grundvatten till en ur korrosionssynpunkt försumbar nivå.

IDENTISKA GRKPHUVUOEN

l 1 0 . 9

i E ;

E THANHANTEL r=5mm\

i - K.:QR_-.::2xA

l

~ BLY p_ J ‘ as 3 8 Ow h ID _ _k_ ‘ . FCRGLASAT AVFALL | ‘ 1 .H I

. KROHNICKELSTÅL «=3 mm

l

l

.

o 9 . ^ J X. TATSWTS

GJUTET arv 1‘ v5“E5 - ~E»L

R\\

| LQCr- AV YUAN w J ø 400 10.0. o 600 ¢612

Eigur 4.6 Bly-titankapseln. Avfallscylindern med det förglasade högaktiva avfallet inneslutet i en kapsel av bly och titan. Totalvikten blir ca 3,9 ton. Källa: Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

Titanhöljets korrosionsbeständighet är helt grundad på uppkomsten av ett skyddande passiveringsskikt. Detta har under rådande förhållanden förmåga att vid tillfälliga skador. Man kan enligt KBS självläka förvänta att titanhöljet kommer att förbli intakt under mycket lång tid.

För kan man bortse från allmän korrosion efterblyet som det skyddas av titanhöljet. Om titanet penetreras får man emellertid räkna med en viss gropfrätning den som Preliminärt uppskattar KBS på yta frilägges. att gropfrätningen genomtränger blyinfodringen tidigast ca 500 år efter det att titanhöljet penetrerats men KBS anser att denna siffra sannolikt är kraftigt underskattad.

Korrosionsinstitutet och dess referensgrupp av specialister inom korrosions- och materialområdet har, på uppdrag av KBS, granskat korrosionsbeständigheten hos de föreslagna inkapslingsmaterialen. Kapselns livslängd bedöms av vissa ledamöter till minst l 000 år och av andra till minst 500 år. En slutlig kommer emellertid att ges först efter att bedömning resultat av ågående, fördjupade utredningar finns

tillgängliga _

KBS anser att de fortsatta utredningarna kommer att visa på betydligt längre livslängd hos kapslingsmaterialet.

4.5.6.4 Slutförvar

geologiska undersökning (SGU) genomför Sveriges KBS ett omfattande program för geolopå uppdrag fältundersökningar och teoretiska studier. giska Arbetet har inte till att nu finna en lämpsyftat för lokalisering av ett framtida slutlig plats förvar.

KBS bedömer att alla de tre områden som närmare undersökts har de grundläggande förutsättningar som fordras för att kunna bygga ett säkert bergförvar för högaktivt avfall.

tas det avfallet emot för I slutförvaret kapslade slutförvaret är enligt KBS slutlig deponering. i under anläggningen för förslag beläget berg och inkapsling på en nivå ungefär mellanlagring 500 m under markytan.

Som framgår av bilaga 2 anger Korrosionsinstitutet i sitt remissvar över statens vattenfallsverks ansökan för Ringhals om laddningstillstånd att institutet efter studium bedömer fördjupat till åtminstone tusentals kapselns livslängd år och sannolikt betydligt mer.

sou 1978:49 Avfall 135

Under det att avfallet i mellanlagret förvaras torrt

vilket kräver övervakning bl. a. av dräneringssystemet, så är slutförvaret avsett att och till förseglas slut överges. Det kapslade avfallet kommer därför att

E utsättas för påverkan av grundvattnet.

i Slutförvaret består i huvudsak av ett system av parallella förvaringstunnlar med tillhörande transport* och service-tunnlar och schakt. Se 4.7. figur Slutförvaret upptar en yta av ca l km2. Tunnelsystemets geometriska form kommer KBS att enligt planer anpassas till de geologiska förhållandena på den utvalda platsen. Vertikala hål borrade i förvaringstunnlarnas golv utgör den slutliga förvaringsplatsen för det kapslade avfallet. Tunnlar och schakt utförs

i enlighet med de metoder som konventionellt till-

lämpas inom gruv- och anläggningsindustrin.

1 Centralschakt 2 Skipschakt 3 Vontimionsachak1_ 4 Trnnspormhokx for :vfaI_l_skap_ae[ 5 Mottagning» och inknpshmmntlon 6 Mollanlnoer 7 slutförvar

Figur 4.7 Perspektivskiss av slutförvar med an-

läggningen för mellanlager och inkapsling.

Slutförvaret består av ett system av

parallella förvaringstunnlar som är belägna 500 m under jordytan.

Källa: Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

136 Avfall

Centrumavståndet mellan förvaringstunnlarna (25 m) och mellan deponeringshålen (4 m) har bestäms på grundval av bergmekaniska hänsynstaganden och efflmtai av värmeavgivningen från kapslarna. Med de valda avstånden blir temperaturökningen i berget maximalt 400C. Utförda utredningar har enligt KBS visat att denna ökning inte ger upphov till nya sprickor eller nya strömningsvägar för grundvattnet, som skulle kunna påverka slutförvaringens säkerhet.

Kapseln sänks ned i deponeringshålet på en bädd av sand/bentonit varefter hålet fylls med sand/bentonit. Bentonit är ett i naturen förekommande lermaterial som sväller kraftigt då det tar upp vatten. Härigenom uppfylls kvarvarande hålrum och trycket ökar varigenom permeabiliteten i kapselns närhet blir lika låg som i det omgivande berget. Fyllnadsmaterialet ger ett skydd för kapseln för de mindre rörelser i det omgivande berget som kan tänkas ske.

Hanteringssystemet för kapslarna liknar det som tillämpas för mellanlager och är baserat på känd teknik. Metodiken att applicera sand/bentonit-fyllningen bygger på den robotsprutningsteknik som har använts under många år för tunnelarbeten.

När alla kapslar för vilka slutförvaret dimensionerats har blivit deponerade, kan anläggningen enligt KBS uppfattning hållas öppen och kontrolleras så länge som övervakning samt underhåll av dräneringsoch ventilationssystem och andra väsentliga hjälpsystem anses önskvärt. Anläggningen kan därefter förseglas och till slut överges.

Vid förseglingen fylls tunnelsystemet med en blandning av kvartssand och bentonit liknande den som använts för att fylla hålen runt kapslarna. Se figur 4.8.

4.5.6.5 Transportsystem

Vid transport av använt kärnbränsle och annat radioaktivt material skall delar av IAEA:s tillämpliga (International Atomic Energy Agency, FN:s atomenergi-

organ) iakttagas. Såväl det transportbestämmelser

som det

anvanda bränslet förglasade högaktiva avfal-

let innehaller sa ämnen att mycket de

radioaktiva

1 behallare som

skall transporteras uppfyller inter-

nationella krav.

De europeiska transportbehållare, som nu är i bruk,

vager mellan 30 och 70 ton och kan transportera mellan l och 2,5 ton bränsle.

Transportbehållare med en maximal vikt av 40 ton transporteras vanligtvis på det normala vägnätet, medan transportbehållare med vikt högre transporteras på järnväg. Transport av använt kärnbränsle från

Avfall

KVARTSS BENTONIT 10

O O

Det förseglade slutförvaret. Tunnlar och är förvaringshål helt fyllda med ett

buffertmaterial, som består av

kvartssand och bentonit.

Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

138 Avfall

kontinenten till den engelska upparbetningsanläggningen i Windscale har skett med båt.

Transportbehållaren skall enligt gällande normer bl. a. klara

9-meters fritt fall mot stumt underlag,

fritt fall från l m höjd mot en massiv stål-

cylinder med diametern l5 cm,

upphettning under 30 min. till 800°C,

nedsänkning i vatten till 15 m djup.

I ett efter jämviktsläge utbyggnad till 13 reaktorer kommer antalet behållare som skall transporteras från kärnkraftverken till det centrala bränslelagret år varje enligt KBS uppskattning att bli ca 100.

Transport av använt kärnbränsle till det centrala

lagret (CLAB) förutses ske sjövägen. av Nybyggnad ett för ändamålet speciellt anpassat fartyg synes enligt KBS motiverat. Lämplig är ca fartygsstorlek l 000 ton dödvikt. Ett sådant fartyg kan ta upp till 8 stycken transportbehållare av förutsedd storlek.

Lasten förankras enligt KBS rapport i transportfartyget på sådant sätt att den inte vid frigörs kollision eller Skrovet grundstötning. indelas i vattentäta skott för ökad Skulle flytsäkerhet. fartyget ändå gå till botten skall det lätt kunna lokaliseras. Därför måste det förses med t. ex. en undervattensändare som automatiskt utlöses vid för-

lisning. Djupen i de aktuella farlederna medger bärgning av såväl som last. fartyg

Transport av avfallscylindrarna med det högaktiva

avfallet från europeiska upparbetningsanläggningar handhas av upparbetningsföretaget eller av detta

anlitad transportorganisation.

Avfallscylindrarna kommer att transporteras från aktuell

upparbetningsanläggning till Sverige i

transportbehållare som i stort sett är identiska med dem som utnyttjas för använt kärnbränsle.

Med av den som transportfartyg typ f. n. används skulle 3 ä 4 båttransporter per år erfordras om allt

kärnbränsle från 13 reaktorer upparbetas.

sou 1978:49 Avfall 139

4.5.6.6 Säkerhetsanalys

Bedömninqsgrunder

Inäsäeêzieaêll§_:§k9mm§9§ê§i9ns:

Internationella organisationer såsom internationella strålskyddskommissionen ICRP, Förenta nationernas atomenergiorgan IAEA, Världshälsoorganisationen WHO och OECD:s kärnenergiorgan NEA är eniga om följande grundläggande principer: - Ingen verksamhet, som medför bestrålning av personal eller befolkning, skall accepteras förrän den kan visas innebära större fördelar än nackdelar från samhällets synpunkt

- Verksamheten måste vara försvarbar med hänsyn till strålriskerna

- Alla stråldoser skall hållas så låga som kan anses rimligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga överväganden - individ Ingen skall erhålla stråldoser, som överskrider av ICRP rekommenderade dosgränser, vare sig nu eller i framtiden.

ICRP:s gällande rekommendationer har legat till grund för arbetet i KBS-projektet.

Följande gränser avseende högsta tillåtna strâldos gäller: strâldos till personal i radiologiskt arbete 5 rem per år

- strâldos till individer av befolkningen 0,5 rem (500 mrem) per årll

Med begreppet dosinteckning avses summan av de årliga stråldoserna som är resultaten av ett års utsläpp. Det innebär att den årliga stråldosen i ett framtida tänkt jämviktsläge är lika med dosinteckningen från ett års utsläpp. Man kan med dosinteckning även redovisa den totala dosbelastningen från haveriutsläpp.

l) Strålskyddsinstitutet (SSI) har i sitt remisssvar över statens vattenfallsverks ansökan om laddningstillstånd för Ringhals 3 påpekat att för individer som under lång tid utsätts för strålning är gränsvärdet 0,1 rem (100 mrem) per år. Detta värde bör gälla i detta sammanhang.

140 Avfall

Begreppet kollektivdos avser summan av alla individers doser inom en viss befolkning. Syftet med att sätta en gräns för kollektivdosen är att begränsa den framtida medeldosen - och därmed antalet skadefall - med en fullt utbyggd kärnkraftsindustri.

§Y§E§Eê-§EEål§EY§§§E9E@§E

Nya föreskrifter avseende utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftverk har under år 1977 fastställts av regeringen efter förslag från statens strålskyddsinstitut. De kommer att tillämpas från år 1981. Till dess gäller Övergångsbestämmelser.

I de svenska föreskrifter som kommer att tillämpas från år 1981 anges gränsvärden för helkroppsdos till närboende och kollektivdos till hela befolkningen. Värden som kommer att gälla är:

- summan av den viktade till närhelkroppsdosen boende bör underskrida 10 mrem per år

den globala viktade kollektivdosinteckningen bör underskrida 0,5 manrem per år och MW installerad elektrisk effekt (Mwe).

Dessa bestämmelser innebär en väsentlig skärpning i förhållande till tidigare. De har valts efter en bedömning av vad som i dag utgör den lägsta dosbelastningen som är praktiskt rimlig att uppnå.

Om dessa krav uppfylls är akuta skador till någon individ helt uteslutna. Referensvärdet 10 mrem per år ger ett tillskott till den normala strålmiljön som är mindre än l0 %.

§§§§ma2§9§9z29§s§_§2§§saé§_§l2§§§:yâ:;99

Säkerhetskriterier för slutlig förvaring har inte fastställts men i flera länder och i internationell samverkan pågår arbete inom detta område.

För slutförvaret måste särskilt beaktas ICRP:s regel att ingen individ vare sig nu eller i framtiden skall erhålla stråldoser som överstiger de av ICRP rekommenderade dosgränserna. F. n. gäller därvid för

individer 500 mrem/årl) från allverksamhet som kan ae

bestrålning med undantag av medicinsk strålning. På

1) Se not på föregående sida.

Avfall

basis av överväganden om tekniskt möjliga och kostnadsmässiga rimliga insatser å ena sidan och förbättrat skydd å den andra har nationella bestämmelser utfärdats för kärnkraftverken i storleken 10- -50 mrem/år för närboende.

En spridning av radioaktiva ämnen från ett slutförvar skall alltså för all framtid högst ge någon bråkdel av 500 mrem/årl7 och person till närboende. Därutöver skall gälla den vanliga regeln att alla åtgärder som är socialt och ekonomiskt försvarbara skall vidtagas om de minskar dosbelastningen.

För att på lång sikt skydda stora befolkningsgrupper mot genetiska effekter bör även en regel om begränsning av kollektivdoser tillämpas, liknande den som nu gäller för kärnkraftverk.

Sverige och de övriga nordiska länderna har här gått i spetsen för en regel som för kärnkraften i sin helhet anger en dosbegränsning per effektenhet, nämligen 1 manrem/Mwe år. Eftersom 0,5 manrem/Mwe år avsatts för driften av kärnkraftverk återstår 0,5 manrem/Mwe år för övriga delar av bränslecykeln inklusive slutförvaret. Bakom valet av nivån l manrem/Mwe år ligger bl. a. målsättningen om en maximal helkroppsdos på l0 mrem/år och person.

Mê9§i§Eê9§_§2yêrê9Qs_êzrêlmiliê

Radioaktiva ämnen förekommer i naturen och joniserande strålning från dessa ger en del av den naturliga bakgrundsstrâlningen.

Den i naturen förekommande bakgrundsstrålningen orsakas av kosmisk strålning, strålning från radioaktiva ämnen i berggrunden samt strålning från radioaktiva ämnen som tagits upp i kroppen. Den naturliga bakgrundsstrålningen i Sverige är mellan 70 och 140 mrem/år. Det naturliga upptaget i kroppen av kalium -40, uran, torium och radium med dotterprodukter ger i Sverige en genomsnittlig dos av 20 mrem/år.

De flesta, båda naturliga och framställda, produkter i vår omgivning är svagt radioaktiva. KBS nämner som exempel att dricksvatten i Sverige beräknas ge doser mellan l-400 mrem/år.

Säkerhet vid hantering, lagring och transporter

äêazsrias§§:s9_92b_ms§9éik

Följande hanteringssteg behandlas (se figur 4.9):

1) Se not på sid 139

142 Avfall

Transport av använda bränsleelement från kärnkraftverk till ett centrallager.

Mottagning och lagring i centrallagret under ca 10 år.

Uttag av använt bränsle från och centrallagret transport till utländsk anläggning för upparbetning, där förglasning av det högaktiva avfallet sker.

Återtransport av förglasat avfall till inhemskt mellanlager.

Lagring av avfallet under ca 30 år i mellanlagret.

Inkapsling av det förglasade avfallet i kapslar av titan och bly.

Deponering av det kapslade avfallet i bergförvar ca 500 m ner i ca 40 år efter urberget tidigast uttag av använt bränsle ur reaktorn.

KÄRNKRAFTVERK

V › TRANSPORT

‘l

UTOMLANDS

~. \\\ \ \ c TRANSPORT UPPARBETNING \\ \§§

\

F RVARIN Ö\ \GI|\\\ ‘ ~

MELLANLAGER _ TRANSPORT FORGLASNING \ \\‘ \

V ,x \ . |NKAPSLING OCH ‘ FORSLUTNING i §§~

I

SLUTLIG FOR- VARINGIBERG \,x xx \\\§§ Steg i hanleringskedjan som

V säkerhetsanalyseras och redo-

Å visas i rapporten

Figur 4.9 Hanteringskedja för av använt lagring bränsle och förglasat avfall

Avfall 143 sou 1978:49

§§EEE§lE_lêgêä_§§E_êQYêBE_PZ§§§l§_1QLê§l

Anläggningen konstrueras med särskild inriktning på att

hålla dosbelastningen på personalen så som låg möjligt

-

förhindra frigörelse av radioaktiva ämnen som

skulle kunna spridas till omgivningen.

Den radiologiska säkerheten för personalen beaktas genom ett flertal åtgärder, t. ex.

- Rikligt dimensionerande strålskärmar bl. a. i form av betongväggar och vatten.

- Mätutrustning för kontroll av direktstrålning och luftburen aktivitet.

- Avståndsmanövrering av aktiva komponenter och system.

- Doskontroll på personal.

Förvaringsbassängerna förläggs under marknivâ med 30 m bergtäckning, vilket enligt KBS ger det lagrade bränslet ett effektivt mot skydd yttre påverkan.

Förvaringsbassängerna utformas enligt förslaget som fristående, tjockväggiga enheter invändigt klädda med rostfri plåt med möjlighet till snabb upptäckt av eventuellt läckage.

Bassängerna saknar röranslutningar på låg nivå. Därigenom förhindras oavsiktlig tömning av bassängerna. Kylsystemet är utformat för att normalt kunna hålla

vattentemperaturen vid 25-30°C och vid enstaka komponentfel under SOOC. Om yttre kylning skulle falla bort helt trots dubblerade och komponenter reservkraftsystem, stiger temperaturen i bassängvattnet. Om inga motåtgärder skulle vidtagas dröjer det mer än en vecka innan kan kokbassängerna uppnå punkten. Kylning av bränslet kan dock upprätthållas genom spädmatning varför bränslet enligt KBS ej kommer att skadas på av grund friläggning.

Bränslegeometrin i bassängerna har kriticitetsberäknats. KBS beräkningar visar en mot god marginal kriticitet även för obestrålat bränsle. Det är enligt KBS osannolikt att bränslet genom någon olyckshändelse skulle omfördelas till en med geometri högre reaktivitet än vid normal Då bränslet lagring. i centrallagret är utbränt behöver man enligt KBS inte räkna med risk för kritisk geometri.

Många års erfarenheter finns från av använt lagring bränsle i vattenbassänger. till om- Normalutsläppen

144 Avfall

beräknas bli små och ger enligt KBS givningen mycket stråldoser till närboende (i storhelt obetydliga leksordningen 0,1 millirem/år).

har utformats sådant sätt att sanno- Centrallagret på för större haverier enligt KBS bedömning likheten nedbringats till mycket låga värden. De olyckshänsom trots detta kan tänkas inträffa inskrändelser KBS till missöden med måttlig friker sig enligt görelse av aktivitet.

missöden har analyserats med avseende på Följande konsekvens och sannolikhet:

- tappas Transportbehållare

- Bränslekassett eller andra föremål tappas

- Bränsleelement tappas

innebär dessa enligt KBS beräk- Sammanfattningsvis av aktivitet som ger strâldoser ningar en frigörelse millirem. Sannolikheten för de största mindre än 0,1 beräknar KBS till ca 0,0004 per år. utsläppen

för använt kärnbränsle medför så- Ett centralt lager KBS försumbara strålningsrisker i omledes enligt

givningen.

I§êQ§E9EE_êY_ê§Y§QE_êE䧧l§_9§E_§§E9lê§ê§L_b§9

ê5§ly§_êy§§ll

I avsnitt 4.5.6.5 berörs de bränslebehållare som avses komma att användas. Där beskrivs även det fartyg

som planerats komma att användas för sjötransporter.

Iakttagelser från såväl inträffade transportolyckor som särskilda i full skala visar enkollisionsprov KBS att transportbehâllarna i verkligheten ligt klarar ännu större än de som anges i påfrestningar För att undersöka potentiprovningsbestämmelserna. ella konsekvenser för omgivningen vid olika transhar KBS antagit att behållarna i sällporthaverier synta fall kan skadas.

som KBS behandlat är: De haverityper

l) tappas vid lastning eller Transportbehållaren lossning

2) Grundstötning och förlisning

3) Fartygskollision

4) Långvarig brand ombord

5) Kollision och brand ombord

6) Trailerkollision med och utan brand.

sou 1978:49 Avfall 145

Det svåraste fallet är en fartygskollision med brand ombord. Sannolikheten för ett sådant haveri har KBS beräknat till 3-l06 per år (tre miljondelar per år).

Säkerhetsanalysen visar enligt KBS uppfattning att transporter av använt kärnbränsle innebär mycket små risker för utsläpp av radioaktiva ämnen. Även i extrema fall blir enligt KBS konsekvenserna av tänkbara utsläpp ringa.

Mål;êalêgäiagl_iakêpêli99_99b_é§999§:ia9_êy_:§2- 9lꧧ§_êy§§ll

Anläggningen för mellanlagring är konstruerad på basis av erfarenheter från Marcoule-anläggningen i Frankrike. Motsvarande konstruktionskriterier som för centrallagret för bränsle har använts. Säkerhetskraven har varit i hög grad styrande vid utformningen.

Den viktigaste säkerhetsâtgärden är att upprätthålla kylning av lagringsdelen. Normalt sker kylningen med två fläktar. En tredje fläkt kan parallellkoppluqe kopplas in vid behov. Dessutom finns en fjärde fläkt ovan jord. Fläktarnas elförsörjning är säkrad med dieselaggregat. Normalt blir utgående lufttemperatur ca 80°C. Vid bortfall av en fläkt kopplas reservfläkt automatiskt in. Vid kylning med enbart en fläkt stiger temperaturen till ca ll0°C efter 40 timmar. Skulle i ett extremfall samtliga fläktar falla bort tillåter en förbiledning med ett automatiskt spjäll luften att cirkulera med naturlig konvektion. Temperaturen stiger då till maximalt ca 340°C, vilket uppnås efter 40 timmar. Detta leder enligt KBS inte till aktivitetsfrigörelse.

Efter ca 30 års lagring lyfts enligt KBS modell avfallscylindrarna upp ur sina lagringspositioner och överförs i en transporthuv till en cell för inkapsling.En blymantel med titanhölje sätts över cylinderna och bly insmälts i spalten mellan manteln och glasets stånüüje. Det hela tillslutes med ett titanlock som tätsvetsas. Inkapslingen utförs i sin helhet genom fjärrmanövrering.

Radioaktiva ämnen i högaktivt avfallsglas

Det förglasade högaktiva avfallet innehåller som redan nämnts nästan hela mängden klyvningsprodukter och transuraner utom plutonium. På samma sätt som i AKA-utredningen har KBS antagit, att 0,1 % av uran och 0,5 % av plutonium i det använda bränslet kommer att återfinnas i det högaktiva avfallet.

Det bör noteras att separationen av plutonium från uran samt utfällningen och konverteringen av dessa ämnen medför ytterligare förluster av uran och plutonium. Dessa förluster återfinnes i låg- och medelaktivt avfall och är normalt något större än de mängder som finns i det högaktiva avfallet. Enligt garantier från upparbetningsföretaget blir de samman lagda förlusterna maximalt 3 % plutonium och 2 % uran. Erfarenhetsmässigt erhålles enligt KBS lägre förluster.

De viktigaste klyvningsprodukterna i det högaktiva avfallet med avseende på den slutliga förvaringen är de med långa och mycket långa halveringstider.

Framför allt strontium -90 och cesium -137 är viktiga för säkerhetsbedömningen under de första 500 â l 000 åren efter påbörjad slutförvaring. För den mycket långsiktiga bedömningen är särskilt teknetium -99, jod -129 och cesium -135 av intresse.

Säkerhet vid slutförvaring

För att uppnå en säker slutförvaring av det högaktiva avfallet omges de radioaktiva ämnena enligt KBS förslag med ett antal successiva barriärer

- kemisk till bindning svårlösligt borsilikatglas

- av i flera inkapsling glaset metallhöljen

- av de i förvaring inkapslade avfallscylindrarna bra berg på 500 m djup.

KBS framhåller att var och en av dessa barriärer ger skydd mot spridning. De har emellertid olika skyddsegenskaper och därmed också skyddsfunktioner som både förstärker och kompletterar varandra.

Man kan i princip särskilja

- Långsamma förlopp

- Extrema händelser som medför plötslig spridning av radioaktiva ämnen.

P_‘211_<§<2:§§_§9r11_ ;r_Iy§£1_«2£_\_I;<1_;éI29§<2I2_§2:;§niL19_§y radioaktiva ämnen

Analysen av den spridningen innefattar en långsamma kedja beräkningar avseende olika fenomen. För att det slutliga beräkningsresultatet skall avspegla den mest ogynnsamma situation, som kan tänkas bli aktuell, har förutsättningar och data i flera led valts med en enligt KBS uppfattning betydande säkerhetsmarginal. Allteftersom säkrare kunskapsunderlag

sou 1978:49 Avfall

blir tillgängligt anser KBS att dessa kan marginaler minskas. I den i KBS rapporten redovisade har analysen enligt KBS flera stora säkerhetsmarginaler staplats på varandra. Det beräknade slutresultatet ger därför en y bild, som enligt KBS bedömning är flera storleksord- § ningar ogynnsammare än vad som kan komma att inträffa i verkligheten.

För att långsam spridning av de radioaktiva ämnena överhuvudtaget skall vara möjlig krävs att den metalliska inkapslingen av skadas glaskropparna på något sätt så att vatten kommer i kontakt med avfallsglaset. Om detta sker börjar en långsam av utlakning glaset.

Kapselskada

Två fall av kapselskada har studerats i säkerhetsanalysen, nämligen dels att en kapsel är skadad redan vid deponeringen, dels en av långsam förstöring kapseln genom korrosion.

Sannolikheten för initial kapselskada bedöms av KBS vara väsentligt lägre än en 10 000 Totala per kapslar. antalet kapslar blir ca 10 000.

som ett huvudfall studerar KBS fallet med en skadad kapsel i slutförvaret. Denna enstaka avfallskropp behandlas i analysen som om den vore och hela okapslad glasytan vore tillgänglig för lakning. Detta fall motsvarar således även fel på ett flertal med kapslar en del av glasytan frilagd. Fall med flera än nâgra enstaka initialt skadade kapslar bedömer KBS som så osannolika att de ej behöver beaktas.

Frågan om kapselns livslängd diskuteras bl. a. i en rapport som utarbetats av Korrosionsinstitutet och en särskilt utsedd referensgrupp. Vissa ledamöter i denna referensgrupp bedömer den tid som är helt kapseln tät till minst 1 000 år medan andra bedömer livslängden till minst 500 år.

KBS har inte haft möjlighet att göra en systematisk analys av hur lång tid det kan väntas dröja innan hela glaskroppen friläggs efter det att blivit kapseln otät. KBS överväganden om tiden för allmänkorrosion av titan och om korrosionshastigheten för bly i förhållande till den totala blymängden per kapsel leder till att det sannolikt tar 10 000-tals eller 100 000tals år.

I brist på precist underlag har KBS att antagit kapslarna bryts ner successivt redan under tiden l 000 till 6 000 år efter påbörjad slutförvaring.

Beräkningar visar att det är relativt sett ganska betydelselöst för den totala riskbedömningen om kapslens livslängd sätts till minst 500 år eller minst

148 Avfall

l 000 år, eftersom andra faktorer t. ex. transporttiden för utlösta ämnen har avsevärt större betydelsför säkerheten.

Glasutlakning

Om vatten kommer i kontakt med avfallsglas sker en mycket långsam utlakning av de ämnen som finns i glaset. Utlakningshastigheten beror av ett flertal faktorer av vilka de viktigaste är glasets sammansättning, temperaturen, den yta som vattnet kommer i kontakt med samt vattenomsättningen. Andra faktorer som kan vara av betydelse är de kemiska förhållandena och förändringar i glasets struktur på grund av joniserande strålning från radioaktiva ämnen eller på grund av variationer i tillverkningen av glaset.

Med vissa värden på lakad yta och lakningshastighet beräknar KBS att en fullständig upplösning av glaset kan ske på ca 60 000 år. I säkerhetsanalysen har för det ena huvudfallet använts en glaslakningstid på 30 000 år.

För fallet initialt skadad kapsel använder KBS en glasutlakningstid på 3 000 år.

Vid slutförvaringen placeras avfallsglaset omgivet av ett buffertmaterial i ett berg, där vattengenomströmningen är mycket låg. De geologiska undersökningarna har enligt KBS visat att 0,1 ä 0,2 liter per m och år är troligt. I en sådan miljö kommer utlakningshastigheten att begränsas av tillgången på vatten. Underlaget för en noggrann analys av utlakningen av radioaktiva ämnen från glaset under dessa omständigheter är begränsat. KBS preliminära överväganden antyder 100 gånger lägre lakningshastighet än de ovan angivna.

Transporttiden för utlösta ämnen

De radioaktiva ämnenas transporttid genom bergmassan från slutförvaret till biosfären beror av två faktorer. Den ena faktorn är den tid det tar för vattnet att strömma från slutförvaret till primärrecipienten. Denna tid varierar starkt beroende på lokala förhållanden och egenskaperna hos det aktuella berget. Utförda åldersbestämningar för grundvatten antyder enligt KBS strömningstider på flera tusen år från ett lämpligt placerat slutförvar. I de beräkningar som utförts för säkerhetsanalysen har KBS använt en transporttid för grundvattnet på 400 år i tätt berg.

Den andra faktorn som bestämmer de radioaktiva ämnenas transporttid är den fördröjning som erhålles genom kemiska reaktioner mellan dessa ämnen och buf-

sou 1978:49 Avfall 149

fertmaterialet och bergmaterialet. Olika typer av kemiska reaktioner förekommer, framför allt jonbytesprocesser, jonadsorption, omvändbar (reversibel) utfällning och mineralisering. Gemensamt benämns dessa processer sorption. Fördröjningsfaktorer för vissa radioaktiva ämnen har KBS antagit vara följande:

Ämne Tätt berg Otätt berg

Strontium 57 7 Zirkonium 8 400 450 Teknetium l l Jod l l Cesium 840 90 Radium 700 76 Torium 5 200 280 Uran 43 3 Neptunium 260 15 Plutonium l 100 58 Americium 84 000 4 500

Fördröjningsfaktorn l innebär att ämnet rör sig med samma hastighet som vatten medan t. ex. faktorn 700 innebär att det tar 700 gånger så lång tid för ämnet som för vattnet att förflyttas samma sträcka.

Primärrecipient Spridning av de radioaktiva ämnena genom de olika barriärerna (kapsel, buffertmaterial, berg) kan så småningom leda till kontakt med biosfären. Eftersom spridning sker med grundvattnet nås en sådan kontakt primärt i en vattenrecipient. KBS har studerat tre huvudfall av primärrecipient: djupborrad brunn i närheten av slutförvaret - i insjö närheten av slutförvaret - Östersjön. De årligen utlakade mängderna radioaktiva ämnen som når primärrecipienten kommer att spädas ut i en relativt stor volym vatten.

150 Avfall

När de radioaktiva ämnena kommit fram till biosfären via primärrecipienterna kan de nå människan på i huvudsak två olika vägar, nämligen dels genom föda och vatten, dels genom inandning. Så länge de sedan finns kvar i kroppen kan de-förorsaka s. k. intern bestrålning. Kunskap om de radioaktiva ämnenas transport och anrikning i näringskedjorna är därför av stor betydelse för att kunna beräkna dosbelastningen på människan.

K92§§Ey§2§§:_êy_låQ9§2@_§9:lé2in9_§y_:§§;9aE§iyâ

KBS har analyserat konsekvenserna av en långsam spridning av de radioaktiva ämnena i ett fall med följande förutsättningar:

- avfallsbehållarna sönder efter kapslingen på går l 000 år och alla kroppar av avfallsglas är helt exponerade för grundvatten efter ytterligare 5 000 år

glaset lakas ut med en hastighet som innebär fullständig upplösning på 30 O00 år

vattnets transporttid i tätt berg från slutförvaret till inflöde i biosfären är 400 år

vid de radioaktiva ämnenas transport genom berget fördröjs de på det sätt som angivits tidigare.

Dessa förutsättningar inrymmer enligt KBS ett flertal försiktiqa antaganden som leder till en överskattning av de beräknade stråldoserna.

Högsta stråldosen i rem till en människa för en 30årsperiod har beräknats som funktion av tiden efter slutförvaringens påbörjande. Perioden 30 år har KBS valt enligt en vanligt förekommande praxis att räkna detta som en generation.

En jämförelse mellan beräknade maximala individdoser för fallen brunn, insjö och Östersjön som primär inflödeskälla i biosfären visar enligt KBS att brunnsfallet ger ca 15 gånger högre maximala doser än insjöfallet och ca l 500 gånger högre värden än Östersjöfallet.

Enligt KBS uppträder inga stråldoser förrän efter mer än l 000 år beroende på att inkapslingen i blytitan är tät i minst l 000 år och att transporttiden för vatten är 400 år.

En jämförelse mellan långsam nedbrytning av inkapslingen och en initialt skadad kapsel visar enligt KBS att det senare fallet ger vissa låga stråldoser som uppträder efter ca 200 år. I övrigt är det helt

Avfall 151 sou 1978:49

underordnat det förstnämnda fallet.

Eftersom alternativet med en brunn som primärrecipient ger de högsta stråldoserna blir övriga alternativ av mindre intresse vid diskussion av maximala konsekvenser för individer. Som tidigare nämnts har § enligt KBS uppfattning data och förutsättningar i N beräkningskedjan valts med säkerhetsmarginaler, som i vissa fall är betydande. Detta leder till stråldoser som anges av den övre kurvan i figur 4.10. Om man i stället väljer förutsättningar och data som KBS bedömer mer realistiska leder beräkningarna till stråldoser som ligger inom det område som begränsas av kurvan troliga förutsättningar i figur 4.10.

SYRÅLD05 (rem/30 évl IRCPs gransvalde for individer 10

in 7 r ‘ Naturlig maImng-Svenge l l L Gransvarde vid karnkrahverk Dricksvatten I Sverige, radiurri - 226

Konstruktion;inrikinmg lb: karnkrnhverk

0,1

s for brunn vid slutfbrur 0,01 Oqynnsamma fomb sättningar Troluga iorull r

0,001 1 10 100 1000 10000 1000001000000 AR

Figur 4.10 Beräknad övre gräns för stråldoser till människa som bor nära slutförvaret (kritisk grupp). Beräkningarna gäller långsam nedbrytning av kapslarna med en brunn som primär recipient. Som jämförelse har dosbelastningen från nâgra naturliga strålkällor och några dosgränser

fastställda

lagts in i diagrammet Ä

l ) H Med hansyn till noten på sid.l39 bör markeringen för ICRPs gränsvärde för individer” ligga vid 3 rem/30 år.

152 Avfall

I samma figur anges som jämförelse även de normalvärden som gäller för kärnkraftverk. Vidare visas variationsområdet dels för naturlig joniserande i Sverige, dels för de stråldoser som kan strålning erhållas från naturliga dricksvatten i Sverige. De senare har KBS beräknat på basis av uppmätta halter av radium -226 och med användande av samma dosomvandlingsfaktorer som i övriga beräkningar.

KBS framhåller att enligt figuren ligger de beräknade stråldoserna från radioaktiva ämnen som kan läcka ut från slutförvaret - även med stora säkerhetsmarginaler i - avsevärt under det beräkningarna gränsvärde som rekommenderas av den internationella strâlskydds- ICRP.Det är också klart lägre än det organisationen värde som för kärnkraftverk i Sverige men tillämpas det riktvärde som gäller för konöverstiger något struktion av nya kärnkraftverk. Variationsområden för naturlig joniserande strålning och för stråldoser från naturliga dricksvatten är avsevärt större än den beräknade stråldosen för slutförvaret.

Förutom maximala stråldosen till en människa har KBS även beräknat kollektivdosen till jordens totala bedels för de mest belastade 500 åren, dels folkning för de första 10 000 åren efter påbörjad slutför- Resultaten är i stort sett oberoende av invaring. till biosfären. Kollektivdosen från slutflödesväg förvaringen för de mest belastade 500 åren har KBS beräknat till ca 2 000 manrem, dvs. 0,007 manrem per Mwe och driftår för 13 reaktorer om tillsammans 10 000 Mwe som drivs i 30 år. Dessa 500 år infaller efter flera 100 000 år. För de första l0 000 åren erhålles en kollektivdos på ca 30 000 manrem, dvs. 0,1 manrem per Mwe och driftår. Dessa värden på kollektivdoser bygger på de enligt KBS ogynnsamma förutsättningar tidigare_nämnts. KBS framhåller som att värdena klart inom den av

bada ryms strâlskydds-

myndigheterna angivna ramen på 1 manrem per Mwe och driftår för hela kärnbränslecykeln.

K9E§§EY§Q§§E_êY_§§EE§@ê_hêB§§l§§E

Vissa typer av extrema händelser kan tänkas påverka av radioaktiva ämnen från ett slutförvar. spridningen Sådana extrema händelser är t. ex. rörelser i bergi samband med istider, jordbävningar eller grunden annan av nya sprickor. Andra händelser inom uppkomst denna kategori är meteoritnedslag, krigshandlingar, sabotage eller någon form av framtida mänskliga ingrepp.

Bergrörelser, jordbävningar

Berggrundrörelser skulle kunna skada ett slutförvar, dels genom att skapa nya vägar för grundvattenströmningen, dels genom att skada kapslarna. Begränsade

sou 1978:49 Avfall 153

skador på kapslarna ändrar dock KBS enligt inte förutsättningarna för säkerhetsanalysen nämnvärt eftersom ett fall med initial har kapselskada beaktats.

V Ett flertal utredningar har genomförts i att syfte 1 belysa sannolikheten för sådana berggrundrörelser, som kan påverka säkerheten hos ett slutförvar.

KBS framhåller att den seismiska aktiviteten i

Sverige är mycket låg och det är få jordbävningar, som givit upphov till skador på markytan.

De förkastningar som iakttagits i den svenska berggrunden är väsentligen resultatet av l 800 omkring miljoner års tektoniska och seismiska där händelser, rörelsen under perioder på l 000-tals år är av stor-

leken några mm. Inom områden med rörelsespeciella zoner har dock större förkastningsrörelser iakttagits. Några fall av sentida och snabbare förkastningsrörelser har observerats och redovisats, exempelvis i nordvästra Skåne och Norrbotten. Den landhöjning som följde på inlandsisens och avsmältning fortfarande pågår torde enligt KBS vara den orprimära saken till dessa sentida berggrundrörelser.

Utredningar rörande förekomsten av i jordbävningar Sverige visar att dessa har varit koncentrerade till

vissa bälten. Utanför dessa bälten finns stora om-

råden, där någon seismisk aktivitet inte observerats.

Magnituder över 3,5 är sällsynta även inom de mest

aktiva områdena.

KBS har uppskattat samband mellan följande magnitud och förskjutning:

Magnitud Förskjutning, cm

3,5 ,

4,0 0,6

4,5 ,

5,0 3,

Den svenska berggrunden ett mönster uppvisar av sprickzoner av olika storlek. observa- Geologiska tioner visar enligt KBS att och förnya sprickor kastningar kommer att lokaliseras till äldre be-

fintliga svaghetszoner.

Sannolikheten att ett slutförvar av l km2 storlek

skall beröras av en bedömer förkastningsrörelse KBS vara mindre än lO9 år för landet i per sin helhet.

Det har vidare KBS visats att enligt vertikala bergförskjutningar måste vara flera dm för att lermaterialets tätande skall Påförmåga äventyras.

känningarna i kapselmaterialet kan dock bli betydande redan vid förskjutningar på några cm.

Sammanfattningsvis har av KBS genomförda studier av som menligt kan påverka säkerhetberggrundsrörelser en enligt KBS uppfattning visat att

- sannolikheten för sådana rörelser i den svenska

berggrunden är synnerligen låg

inom områden som omges men inte genomkorsas av sprickzoner är sannolikheten utomordentligt låg för att strömningsvägar (bergsprickor) skall nya öppnas

bergpartier som vid utförandet av slutförvaret visar ha hög sprickfrekvens inte bör utnyttsig jas för förvaring

varken buffertskikt eller kapsel skadföreslagna as även om för svenska förhållanden betydande berggrundsrörelser skulle beröra slutförvaret.

Risken för en skada på en del av slutförvaret till av bedömer KBS därför som följd berggrundsrörelser Om en sådan trots allt inträffar utomordentligt låg. bedömer KBS att sannolikt endast några procent av drabbas. Konsekvensen av detta anser KBS kapslarna bli av samma storlek som dem som beräknats för lång-

sam kapselnedbrytning.

Meteoritnedslag

Om en meteorit skulle träffa jordytan mitt över ett slutförvar en krater som skulle kunna föruppstår den barriären eller i värsta fall svaga geologiska eliminera den helt.

Studier av meteoritnedslag som inträffat under två år visar att sannolikheten för meteoritmiljarder som ca 100 m kraterdjup är omkring lO13 nedslag ger år och kmz. KBS anser att den historiska erper farenheten är en bekräftelse på att meteoritnedslag inte är en risk som behöver beaktas i detta samman-

hang.

Krigshandlingar och sabotage

I de som är aktuella för slutlånga tidsperspektiv kan inte hänföras till förvaringen krigshandlingar extrema händelser. Däremot anser KBS det vara extremt att skall leda till allvarkrigshandlingar konsekvenser för säkerheten hos ett slutgiltigt liga tillslutet slutförvar på ca 500 m djup i den svenska

berggrunden.

Avfall 155

Markdetonationer av kärnladdningar på 10-50 megaton ger upphov till kratrar i berget med djup av storleksordningen 110-180 m. Den geologiska barriären genombryts sålunda inte men kan väl försvagas. Detta anser dock KBS i en sådan situation vara av underordnad betydelse då eventuella utsläpp från slutförvaret endast motsvarar en bråkdel av den radioaktivitet, som bomben förorsakar och som under långa tider kommer att kvarligga inom området.

Krigsskador på slutförvaret och inkapslingsstationen under uppfyllnadsskedet är givetvis tänkbara. Sannolikheten bedömer KBS vara låg, då dessa anläggningar inte torde bli primära mål för militära aktioner. Konsekvenserna av bombträffar och liknande blir också begränsade jämfört med de situationer i övrigt som blir en följd av krigshandlingarna.

Under de skeden då mellanlagring, inkapsling och uppfyllnad av slutförvaret pågår förutses sabotageskydd. Sedan slutförvaret blivit definitivt stängt är enligt KBS verkningsfulla sabotagehandlingar uteslutna.

Någon detaljerad analys av krigshandlingar riktade mot centrallager och mellanlager har inte genomförts. Båda dessa anläggningar avses bli förlagda med 30 m bergtäckning bl. a. för att ge skydd mot yttre påverkan som krigshandlingar och sabotage.

Jämfört med andra objekt som erfarenhetsmässigt har varit aktuella för sabotage i utpressningssyfte anser KBS att här behandlade anläggningar är mindre attraktiva för potentiella sabotörer och närmast jämförbara med annan industri där man hanterar miljöfarligt.material.

Framtida mänskliga ingrepp

Det är tänkbart att vetskapen om var slutförvaret är beläget går förlorad i en avlägsen framtid och att människor då av någon anledning kommer att utföra borrningar eller bergarbeten, som leder till kontakt med avfallet. slutförvaret kommer enligt KBS rapport att bli beläget i någon av våra vanligaste bergarter, som inte innehåller utvinningsvärda mineraler. Djupet och den låga vattenföringen i det utvalda täta berget gör enligt KBS att sannolikheten för framtida djupbrunnsborrning efter vatten likaledes är osannolik. Någon anledning att söka sig till dessa stora djup vid anläggande av bergrumslager eller liknande anser KBS ej föreligga. Att belägenheten av slutförvaret skulle bli okänd torde enligt KBS förutsätta att vår nuvarande civilisation gått förlorad genom någon katastrofartad händelse såsom ett globalt utrotningskrig eller en ny istid. Om landet därefter åter blir befolkat blir

156 Avfall

de här behandlade riskerna aktuella, dock endast om den nya befolkningen nått en teknisk utvecklingsnivå som möjliggör avancerade bergarbeten. I så fall anser KBS det vara troligt att man även har förmågan att detektera den aktivitet som finns i slutförvaret och agera på sådant sätt att skador därav förhindras. En ny nedisning av landet bedömer KBS ej påverka slutförvarets integritet.

Sammanfattande säkerhetsbedömning av slutförvaringen

Säkerhetsanalysen visar enligt KBS sammanfattningsvis bl. a. följande:

l. I det mest fallet - en ogynnsamma djupborrad dricksvattenbrunn i närheten av slutförvaret beräknas stråldosen till en människa i framtiden enligt KBS kunna öka med högst 13 millirem per år. Denna ökning är mindre än de lokala variationer som förekommer i den naturliga strålningen på olika platser i Sverige. Se figur 4.11.

KBS anser att det troliga tillskottet till stråldoserna är mindre än en hundradel av det angivna maximivärdet. Detta anges bero bl. a. på att nedbrytningen av kapslar och utlakningen av glas vid de låga vattenflöden som förekommer på 500 m djup i tätt berg kan väntas ske avsevärt långsammare än vad som antagits i beräkningarna. Vidare har i dessa använts fördröjningsfaktorer och vattentransporttider som enligt KBS uppfattning är försiktigt valda.

Även för det ogynnsammaste fallet med mycket försiktigt valda data i beräkningarna finner KBS att hälsoriskerna är utomordentligt små om ens några.

De beräknade kollektivdoserna motsvarar 0,4 fall av cancer och 0,4 fall av genetiska defekter räknat för hela jordens befolkning under en tidrymd av 500 år. Det nuvarande antalet dödsfall i cancer i Sverige är ca 20 000 per år. Av alla födda drabbas omkring 3 % av naturliga genetiskt betingade defekter vilket innebär att ca 3 000 sådana fall årligen inträffar i Sverige. De angivna värdena på hälsoeffekter är beräknade med hjälp av de internationellt accepterade sambanden mellan stråldos och maximala hälsoeffekter. Många tecken tyder enligt KBS på att dessa samband överskattar hälsoeffekterna vid de låga dosvärden och dosrater som här är aktuella.

Även i det fall där man valt en rad ogynnsamma förutsättningar blir de beräknade förändringarna av strålningsmiljön enligt KBS väsentligt mindre än förekommande normala naturliga variationer. Dessa naturliga variationer har ingen i dag på-

Avfall INDIVID- DOS PER ÅR I MlLLIREM ICRPs GRÄNSVÄR DE FÖR INDIVIDER

RADIUM I DRICKSVATTEN FRÅN ENSTAKA BERGBRUNN

i

NATURLIG STRÅLNING ISVERIGE

GRÄNSVÄRDE FÖR KÄRNKRAFTVERK

mo_ RADIUM I DRICKSVATTEN

KONSTRUKTIONSINRIKTNING FÖR KÄRNKRAFTVERK

u—:1:1._— u-—:1—.1——’

MAX. FÖR BRUNN VID SLUTFÖRVAR

:..: 0 Figur 4.11 stapeldiagram som dels visar de beräknade strålhögsta doser som slutförvaret kan ge dels dosnågon närboende, människa från strål-

belastningen till några naturliga

kallor samt nagra fastställda Dosen från dosgränser. dricksvatten kommer från radium -226.

Källa: Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

SOU l978:49

visbar inverkan vare sig på människan eller på de ekologiska systemen. Beräknade högsta värden på stråldoser orsakade av utläckning från ett slutförvar ligger under de gränsvärden för kärnenergianläggningar som angivits av strålskyddsmyndigheterna. KBS bedömer således den föreslagna metoden för slutförvaring av högaktivt avfallsglas som helt säker.

4.5.6.7 Fortsatt arbete

De utredningar, som utförts inom KBS-projektet, har till stor del avsett inventering och bearbetning av befintligt kunskapsmaterial men på många områden har insatserna även varit av utvecklingskaraktär. KBS anser att inom flera områden är behovet av ytterligare forskningsinsatser och utredningar påtagligt för att erhålla underlag för en tekniskt-ekonomiskt optimal utformning av de olika faserna i hanteringsoch förvaringskedjan.

Det arbete som utförts inom KBS bör sålunda enligt KBS uppfattning fullföljas, dels med insatser av utvecklingskaraktär, dels med insatser för att successivt öka detaljeringsgraden för de anläggningar vars förverkligande ligger närmast i tiden. Det är av stor vikt att i det fortsatta arbetet följa motsvarande verksamhet i andra länder och tillvarata möjligheterna till samverkan.

4.5.6.8 Lägesredovisning för direktdeponering av använt bränsle

Parallellt med utformningen av den rapport om förglasat avfall som redovisas i avsnitt 4.5.6.1-7 har KBS studerat alternativet med direktdeponering av använt bränsle. KBS planerar att redovisa resultatet av dessa studier under första halvåret 1978. I detta avsnitt ges en kort sammanfattning av KBS lägesbeskrivning av direktdeponeringsalternativet.

Grundläggande principer

Vid direktdeponeringen skall det använda bränslet omhändertas för slutförvaring utan föregående upparbetning, Liksom i glasalternativet, och av samma skäl, förutser KBS en mellanlagring och en inkapsling före deponeringen i slutförvaret.

KBS planerar att mellanlagringen skall ske i vattenfyllda bassänger i vilka bränsleelementen förvaras torrt i behållare av rostfritt stål. Lagringsmetoden liknar den som tillämpas för det centrala bränslelagret med den skillnaden att bränslet ej har kontakt med vatten. Mellanlagringen kommer på detta sätt att bli en naturlig fortsättning av verksam-

”Avfall

heten i det centrala bränslelagret. Mellanlagret har därför av KBS förutsatts bli lokaliserat i direkt anslutning till detta.

KBS anser att det är tänkbart att en upparbetning av det använda bränslet kan bli aktuell under den tid bränslet förvaras i mellanlagret om man då skulle finna det önskvärt att tillvarataga energiinnehållet i bränslet i stället för att deponera det i ett slutförvar. Den rostfria behållaren utföres därför på ett sådant sätt att av bränslet underlättas. uttag

Liksom för glasalternativet förutser KBS en lagringstid i mellanlagret av minst 30 år. Bränslet kan därefter deponeras i ett slutförvar vars utformning liknar det som föreslås för det förglasade avfallet. Innan deponeringen sker förses bränslet med en kapsel i en inkapslingsstation belägen i anslutning till slutförvaret.

Val av inkapslinqsmaterial

Liksom för glasalternativet är syftet med inkapslingen att förse bränslet med ett korrosionsbeständigt hölje som skydd mot grundvattnet i slutförvaret. För metalliska kapslingsmaterial avses kapseln dessutom ge en strålskärmning som minskar radiolysen av grundvattnet till en försumbart låg niva.

Med hänsyn till att det använda bränslets farlighet avtar långsammare med tiden än vad som för avgäller fallet efter upparbetning, har KBS utfört en inventering av tänkbara inkapslingsmaterial med sikte på att finna material med längre än den för livslängd glasalternativet valda kombinationen bly-titan. Tillgång, ekonomi och tillverkningsbarhet har därvid beaktats.

Pâ grundval av resultatet av denna har inventering KBS valt ut koppar och två keramiska material - aluminiumoxid och en glaskeram för närmare studium.

Med hänsyn till att ytterligare och utredningsutvecklingsarbete återstår för keramiska kapslar med avseende på korrosionsegenskaper, risken för fördröjt brott och tillverkningsteknik, har KBS i första hand inriktat arbetet av på direktdeponering det använda bränslet i kapslar av koppar) Arbetet med keramiska kapslar fortsätter. KBS att framhåller valet av kapslingsmaterial och ävdeponeringsteknik en kan komma att påverkas av att buffertrblandningen kring kapseln ersättes med ett annat fyllnadsmaterial.

160 Avfall

Korrosionsinstitutet och dess referensgrupp av specialister inom korrosions- och materialområdet, har på uppdrag av KBS, granskat korrosionsbeständigheten av de I slutföreslagna inkapslingsmaterialen. (1978-03-31) om koppar som kapslingsmaterirapporten al har en med en väggtjocklek mm

kopparkapsel avlF0O Bakom

bedömts ha en livslängd av hundratusentals år Korrosionsinstitutets slutsatser står åtta av de nio som ingår i dess referensgrupp. specialister

Utformning av slutförvar

Liksom i består slutförvaret i huvudglasalternativet sak av ett av förvaringstunnlar besystem parallella ca 500 m under markytan, med tillhörande lägna och servicetunnlar och schakt. transport-

Förvaret har utformats för horisontell deponering, dvs. kapslarna placeras liggande i tunnelns längd- Se 4.12. Kapselns längd på nära 5 m riktning. figur att en i vertikala hål, som i glasgör deponering alternativet, blir mera otymplig och kräver betydligt större tunnelhöjd. Den horisontella deponeringen gör det också möjligt att ge det buffertmaterial av som omger kapseln en betydligt större sand/bentonit än i ett vertikalt, borrat hål. En kompaktjocklek terad sand/bentonitfyllning anges av KBS ha så låg och i sådana egenskaper att enpermeabilitet övrigt vatten kan få kontakt med dast mycket små mängder

kapseln.

Denna slutsats hänför sig till en utformning av slutförvaret som avviker från den princip som skisseras i figur 4.14. KBS arbetar nämligen f.n. även för fallet direktdeponering med vertikala borrhål. Fyllningen utgörs av högkompakterad bentonit.

Avfall 161

KOPPARKAPSELJ

\/\\, —\’\/‘_v\ 1, \,‘.,

Figur 4.12 Förvaringstunnel för direktdeponering av använt bränsle. Kopparkapseln ligger horisontellt. Upp till 1,4 m i tunneln lägger man buffertmaterialet i skikt och packar det. Tunnelns övre del fylls genom sprutning av buffertmaterial.

Källa: Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

Säkerhetsanalys

De skillnader mellan direktdeponering av använt bränsle och slutförvaring av förglasat högaktivt avfall som kan ha säkerhetsmässig betydelse är enligt KBS främst följande:

- Uran- och som som plutoniummängderna, deponeras avfall, är 200 gånger högre än i högaktivt förglasat avfall. Vidare medföljer en del andra radioaktiva produkter som annars avskiljes vid upparbetningen.

- Den första barriären av det utgöres svårlösliga bränslet och dess kapsling i stället för av borsilikatglaset.

sou l978:49V

Kapseln tillverkas av koppar eller av ett keramiskt material.

Kapseln deponeras horisontellt i förvaringstunnlarna och omges med ett buffertmaterial av betydligt större tjocklek än i glasalternativet.

Urandioxidbränslet är mycket svårlösligt i vatten. 90-99,9 % av klyvningsprodukterna finns inneslutna i själva urandioxiden och är därför inte tillgängliga för utläckage vid kapslingsbrott. Många års praktisk erfarenhet finns av förvaring av kapslingsskadat bränsle i vattenbassänger. Erfarenheten visar att en sådan lagring medför endast ringa frigörelse av aktivitet. Preliminära resultat av pågående försök visar enligt KBS en upplösningshastighet som är jämförbar med den som gäller för borsilikatglas.

Inkapsling av bränslet i en 20 cm tjock kopparbehållare innebär ett långtidsskydd mot vatteninträngning. Korrosion av kopparmanteln kan endast ske i kontakt med syrehaltigt vatten. Normalt förekommer endast ringa mängder syre på stora djup. Små halter oxiderande ämnen kan bildas genom radiolys. Betydelsen ur korrosionssynpunkt av detta utreds f. n. inom projektet.

Den tjocka kapseln reducerar strålfältet och ger gott mekaniskt skydd. Kapslarna tillslutes med flera lock vilket ökar säkerheten mot svetsfel. KBS utreder f. n. sannolikheten för initial kapslingsskada och för spridning av radiolysprodukter till närliggande kapslar.

Inneslutning i en aluminiumoxidkapsel innebär att en mycket korrosionsbeständig barriär erhålles. Av tillverkningstekniska skäl önskar man begränsa längden till omkring tre meter, vilket resulterar i att bränslet måste bearbetas till kortare enheter före inkapsling. Detta avses ske i en särskild hanteringsprocess. KBS kommer att genomföra en säkerhetsanalys för denna process.

4.5.7 Kritisk granskning av KBS-projektet

4.5.7.1 Inledning

Säkerhets- och miljögruppen har låtit genomföra en kritisk granskning av den i avnsitt 4.5.6 sammanfattade KBS-rapporten. Två personer, professorerna John Winchester och Jan Rydberg med skeptisk resp. optimistisk inställning till möjligheterna att lösa avfallsproblemen, har givits i uppdrag att gemensamt utvärdera rapporten och så möjligt redovisa ut-

i en text långt Å

värderingen gemensam

l) Disposal of High Active Nuclear Fuel Waste, Ds I 1978:17

Avfall

Målsättningen för granskningen har varit att den skall identifiera och beskriva för säkerheten och omgivningen kritiska frågeställningar.

Winchester och Rydberg presenterar resultatet av sin granskning av KBS-rapporten i tre delar. De två förf sta delarna återger författarnas gemensamma synpunkt- E er. Där framgår att man är överens om att det skulle ’ vara motiverat att utvidga KBS definition av högaktivt avfall så att bl.a. även från bränskapslingsresterna leelementen klassificeras som sådant. Man anser vidare att de geokemiska aspekterna på slutförvaringen borde belysts bättre, att avfallsglasets upplösningstid kan ha överskattats och att KBS borde ha belyst frågan om kriticitet i slutförvaret. I den avslutande delen summerar var och en för sina slutsatser. sig

I föreliggande avsnitt sammanfattas de båda författarnas slutsatser.

4.5.7.2 John Winchesters slutsatser

Möjligheter att genomföra slutförvar i geologiska formationer

En rad tekniska problem uppstår enligt i

Winchester

samband med slutförvaring av högaktivt avfall 1 geologiska formationer:

- av förvaret så att läckor försegling ej uppstår måste demonstreras

- och kemiska fenomen borrning, värmeutveckling får inte äventyra förvarets integritet

- att och vattenmöjligheter

förutsäga. stabilitet

flöden i ett långt tidsperspektiv maste demonstreras

konsekvenser av osannolika händelser, t. ex. jordbävningar och meteoritnedslag måste utvärderas

övervakning av området fordrar nya tillvägagångssätt.

Geologi, hydrologi, geokemi och oceanografi är unga vetenskaper. En snabb utveckling har ägt rum inom dessa vetenskaper sedan år 1950, vilket å ena sidan innebär att kunskaperna ökar snabbt men å andra sidan att etablerade kunskaper och teorier i en nära framtid kan Visa sig föråldrade.

164 Avfall sou 1978:49

Vi har fortfarande mycket begränsade kunskaper om påverkan på regionala och globala klimatförhållanden av jordbruk, skogsbruk och förbränning av fossila bränslen. Andra fenomen, om vilka kunskaperna är mycket begränsade är:

- istider

- i koldioxidhalten i atmosfären förändringar

klimatförändringar

förändringar av nederbördsförhållanden och den hydrologiska cykeln på grund av joniserande

strålning

omkastningar av det jordmagnetiska fältet och dessas samband med geologiska processer.

Några av dessa obesvarade frågor kan ha samband med kärnbränslegångens påverkan på den globala miljön. Andra behöver naturligtvis inte ha något samband. När vi utvärderar kärnkraftens inverkan på jorden inkluderande effekterna av geologisk förvaring av radioaktivt avfall - är det att beakta nyttigt frågor av denna typ för att få perspektiv i våra bedömningar.

Skalfrågor

KBS-planen avser hantering av utbränt bränsle från 13 reaktorer under en 30-årsperiod. Säkerhetsanalysen visar enligt Winchester att stråldosen till kritisk grupp om 200 000 år inte är liten i förhållande till vad som f. n. bedöms acceptabelt. Planen är inte utformad för avfall från ett större antal reaktorer under en längre Den är tidsperiod. heller inte lämpad att utnyttjas i andra länder. Den är

för sålunda en

småskalig i förhållande till behoven i

plan många

lander som ar beroende av kärnkraft.

En är

intressant fråga huruvida KBS ser en praktisk

den avfall

grans for mangd som säkert kan förvaras

1 Den

Sverige. fragan är väsentlig för bedömningen

av som ett

kärnkraft langsiktigt tillgängligt energi-

alternativ.

En viktig är

annan fråga om säkerhetsanalysens resul-

tat forandras om plutoniumberikat bränsle används

l.;$2*.v‘.1n;:A.z:-:3.-:-:m~.—=-:-».— X

Avfall OU 1978:49

inchester vidare om risken i Sverige skulfrågar sig länder använde KBSe bli större om övriga europeiska lanen än om Sverige ensamt hade avfall att ta hand m. med KBS-planen skulle enligt Ändamålsenligheten inchesters vara mindre om man kunde förutbedömning liknande slutförvar i andra länder. Det är möjligt se risken i av att ha många slutförvar i ätt Sverige blir större än risken från ett slutförvar i

Europa

Sverige.

av det tillvägagångssätt som KBS använt

êedömning

ll. Är KBS säkerhetsanalys genomförd med optimal metodik?

att beräkna en övre gräns för resulterande Principen stråldos det svårt att bedöma den mest sannolika gör dosen och försvårar känslighetskalkyler.

‘Winchester önskar se KBS jämföra sin säkerhetsanalys med resultat från alternativa metoder innan han kan bedöma om KBS analys är korrekt.

2. Vilken är vår erfarenhet av prediktiva fysiska

modeller och kan vi från denna erfarenhet bedöma tillförlitligheten i KBS modell?

som avser av radioaktivitet från De processer utsläpp islutförvar till människa och som ingår i KBS modell har av skäl inte kunnat direkt verifieras. praktiska finns således bevis för att KBS modell är ‘Det inget korrekt. Winchester anser att det är väsentligt att modellen kan verifieras innan man kan ha fullständigt förtroende för dess förutsägelser och att en ytterligare av KBS geofysiska modell därgrundlig genomgång för bör genomföras.

3. Är modellens indata tillräckligt noggranna för tillförlitligheten i kalkylerna? Kan tillförlitligheten påtagligt förbättras genom ytterligare experiment?

I vissa fall har data funnits tillgängliga i litteraturen, i andra har nya data tagits fram av KBS, i andra åter har bedömningar gjorts. Detta leder enligt winchesters till osäkerheter i modellens resulmening tat varför han anser att en grundlig genomgång av de data som använts av KBS bör genomföras.

4. Kan en bedömning göras av sannolikheten för oförändrade förhållanden under den aktuella geologiska tidsperioden?

166 Avfall

Nya rön kan enligt Winchester visa att den gängse bedömningen att berggrunden i Sverige är geologiskt stabil kan behöva förändras. Winchester rekommenderar därför att oberoende experter får göra en bedöm-

ninga av detta och beakta såväl klimat, geokemi, geofysik som geologi och inte bara fysiska aspekter på

berggrunden.

5. Har all tänkbar samverkan av betydelse mellan bränslebehållarnas metallhölje och omgivande geologiska media förutsetts av KBS?

Det är viktigt att förutse alla potentiellt viktiga fenomen av denna karaktär innan slutförvaret förseglas På grund av problemets komplexitet och några förbiseenden av KBS anser Winchester att en oberoende analys av problemkomplexet bör genomföras.

6. Kan man bedöma sannolikheten för att f. n.

accepterade strålskyddsnormer kommer att skärpas i framtiden?

Framtida generationer kan tänkas skärpa strålskyddsnormerna så att kriterierna för att bedöma slutförvaret ändras. Winchester anser att en grundlig genomgång av frågan om nuvarande normer kan anses vara tillräckliga för att tillgodose även framtida generationer bör genomföras.

Tekniska aspekter på KBS förslaget

Centrallager

påpekar om

¥iT§h§Ste§

att upparbetningskapacitet fanns

i skulle av

ganglig nagot behov centrallager inte

foreligga, utan lagringsmojligheterna i anslutning till kraftverken skulle vara tillräckliga.

av terroristaktioner mot

Möjligheten centrallagret

maste Om är

kan beaktas; erforderliga åtgärder omfattande

det uppsta sociala konsekvenser i form av poliskontroll som kan sträcka bortom sig anläggningens omedelbara närhet.

Det är möjligt att tänka händelser sig som leder till

att kylsystemet havererar och vatten inte längre kan

forhindra överhettning av bränslet. Risken för fel på kylsystemet är enligt Winchester signifikant.

Mellanlager

ett

etablera dels

fåääågråoêäiåå

mellanlager att

fran är avfallsbehallarna,

tåägivgingen

dels att öka or att N en

Winchester

varing. utvecklê sak§r Slgtfor_

det forsta skalet inte

att

anåer

är tillräckli t fu Or _ N 9 motivera

som sa alt mellanlagret, efter-

mma varmereduktion kan erhallas att genom minska

Avfall 167 ,sou 1978:49

et radioaktiva innehållet i behållarna. Det primära skälet måste då enligt Winchester vara att skapa yttid för att utforma slutförvaret. Detta terligare skulle innebära att nuvarande teknologi inte är tillräcklig.

har presenterats som visar att avfalilnga kalkyler let kan till slutförvaret tidigare än efter flyttas .30 års avsvalning, som förutsätts i KBS rapporten. Härav drar Winchester slutsatsen att åtminstone 30 iårs fordras, vilket enligt winchestlagringsperiod .ers innebär en allvarlig begränsning i KBSmening planen.

KBS innehåller ingen detaljerad diskussion rapporten om hur skydd mot terroristangrepp kan ordnas.

Det är vidare enligt Winchester lätt att tänka sig situationer där ventilationsschakten tillsluts genom naturkatastrof, terroristaktion eller krig. Om detta skulle inträffa kommer glaset att överhettas och kan därefter endast slutförvaras efter ytterligare form av Man måste således under någon upparbetning. en 60-ârsperiod genom mänsklig tillsyn upprätthålla ventilationssystemet.

slutförvar

för slutförvaret baseras på dator- Säkerhetsanalysen program som inte presenteras i någon av KBS rapport- Det har därför inte varit möjligt att på ett

erlÄ

oberoende sätt verifiera att KBS slutsatser är kor- Vissa fel i parameterdefinitioner finns i beprekta. skrivningen av säkerhetsanalysen.

Det är enligt winchester inte klarlagt att man kan hitta områden för slutförvar av tillräcklig storlek och med de i övrigt som erfordras. Storegenskaper leken av det område, fritt från förkastningar, som behövs kan enlknzwinchester vara så stort som 100 \km2. som KBS redovisar kan vara De potentiella lägen

för små för ett l kmz stort slutförvar. winchester

anser att innan accepteras måste val av KBS-planen lokaliseringsplats för anläggningen göras.

winchester anser att det är en fördel med så kort tid som möjligt mellan uttag av bränsle ur reaktorn *och slutdeponering. Man bör därför kräva en redoav KBS av att alla förseningar i denna visning - i melprocess verkligen är nödvändiga synnerhet lanlagret.

l) Dessa har senare presenterats i bl.a. KBS tekniska rapporter nr 40 och 43.

l68 Avfall sou 1978:49

Försegling av slutförvarets schakt är inte ett trivialt problem. Förseglingen är enligt Winchester en av de viktigaste tekniker som måste demonstreras i praktiken innan slutförvaret kan anses helt säkert,

Mellanlagret och slutförvaret kommer att hållas öppet under en lång tidsperiod. Detta innebär dels risk för missbruk av det åtkomliga avfallet, dels att möjligheterna för en tillfredsställande försegling kan försämras. Dessa risker har inte klart utpekats i KBS rapporten.

Den geologiska barriären är den enda barriär som lång-siktigt kan förhindra att radioaktivitet når människan Vissa geologer är skeptiska till om KBS-studien har g varit tillräckligt omfattande för att göra troligt att. man kan förlita sig på den geologiska barriären under så lång tid som KBS räknar med. Winchester delar denna_ skepticism och anser att frågan endast kan avgöras sedan definitiv lokalisering gjorts och ytterligare försök genomförts som visar att aktivitetsfördröjningen är tillräcklig.

Såvida invånarna i närheten av den Valda platsen inte är övertygade om slutförvarets säkerhet kan enligt Winchesters mening slutförvaret inte anses som helt säkert.

I den viktiga figuren 4.11 visas stråldos som funktion av tiden i dels ett ogynnsamt fall, dels ett sannolikt fall. Den enda skillnaden i förutsättv g ningarna är enligt Winchester att i den övre kurvan 3 antas utlakningstiden vara 30 000 år medan den i den undre antas vara 3 milj. år. Winchester anser att redan tiden 30 000 år är orealistiskt gynnsam och att 5 000 år kan vara ett mer realistiskt värde. Detta skulle leda till en något högre stråldos än de 13 , mrem/år som anges av KBS. För att 3 milj. års utlakningstid skall ernâs fordras att grundvattenflödet är begränsat. Winchester menar att KBS redovisar otillräckliga data för att underbygga detta antagande.g Den övre kurvan i 4.11 kan därför win- 7 figur enligt chesters mening sägas representera något optimistiska Ä i antaganden i stället för motsatsen som KBS anger. Enligt Winchester bör därför beräkningarna göras om med användning av bästa möjliga information. s KBS antar att avfallskapslingens livslängd är 500 a l 000 år och att grundvattentransport från slutför« varet till markytan tar 400 âr. Enligt Winchester bor-, de beräkningarna göras om med antaganden om betydligt kortare tider i båda dessa fall för att få ett bättre begrepp om betydelsen av kapslingens livslängd jämfört med fördröjningseffekterna i berget. KBS-rapporten ger inga informationer om konsekvenserna om alla avfallskapslar har kortare livslängd än beräknat.

KBS har enligt Winchester inte övervägt huruvida uran och plutonium i framtiden genom en kedja av geokemiskay

Avfall

händelser någon gång i framtiden skulle kunna bilda en kritisk massa. Winchester anser att konsekvenserna av detta skulle kunna bli katastrofala och att åtgärder för att motverka sådana händelser måste genomföras.

Övriga tekniska frågor

Winchester anser att frågan om vilket avfall som kommer att återsändas till Sverige efter upparbetning är oklar. Detta sammanhänger med att SKBF:sl) upparbetningsavtal är hemligt och att Winchester och Rydberg inte fått tillgång till detsamma. Avfall från bränslets kapslingsrör, som också har en hög aktivitetsnivå, kan komma att återsändas till Sverige. Innan fullständig information i denna fråga föreligger anser Winchester att man måste utgå ifrån att KBS har behandlat endast en del av problemet med högaktivt avfall.

% av i utbränt bränsle återfinns i det 0,5 plutoniet avfallet. 97 % av plutoniet kan

förglasade garanteras

bli återsänt till för att utnyttjas i karn- Sverige Det har Winchester inte klart visats bränsle. enligt var resterande del kommer att återfinnas. Winchester anser att måste skapas för att allt plutogarantier nium återsänds till Sverige om KBS-planen skall kunna betraktas som helt säker.

borde vidare redo- KBS enligt

Winchesters uppfattning

visa en av de risker som ar

analys forknippade med

ett avbrytande av kontrakterade upparbetningstjanster.

Winchester tar också upp frågan om att bestämma storleken på en stråldos som kan anses acceptabelt låg. Ett flertal faktorer måste härvid beaktas, bl.a. individuella och kollektiva stråldoser under långa tider. KBS-rapporten anses inte innehålla en fullständigt tillfredsställande diskussion på denna punkt.

framhåller en risk i som

Winchester transportkedjan

enligt hans mening kan vara särskilt stor i KBS-förslaget, nämligen risken att förlora fartygstransporbehållare stora Det inte om

terade på djup. framgår

kan från stora eller om be-

behallarna bärgas djup

hallarna kan motstå tryckpåkänningarna dessa på djup.

Slutsats

Winchester anser att KBS planen är otillräcklig för att att skall Visa

garantera avfallsförvaringen sig

Fortsatta studier bör därför

framgångsrik. genom-

foras for att utveckla den nödvändiga tekniken för

1) Svensk

kärnbränsleförsörjning AB

170 Avfall

slutförvaring av radioaktivt avfall. När bevisen är tillräckliga för att garantera ett framgångsrikt resultat kan tiden vara inne för att acceptera en föreslagen plan. Det nuvarande förslaget är enligt Winchesters mening inte tillräckligt.

4.5.7.3 Jan Rydbergs slutsatser

upp riskerna med avfalls-

delar

Rydberg förknippade

1 tva delar, dels risker i samband med han-

fragan

av avfall, dels sena risker med

tering förknippade

forvaringen av avfallet i slutförvaret.

Risker vid hantering

Hantering av utbränt bränsle och radioaktivt avfall kan inte göras utan att personal utsätts för viss strålning. Sannolikheten för att tredje man skall utsättas för strålning från dessa hanteringsled är enligt Rydberg ytterst liten. Det är berörda myndigheters ansvar att se till att allt arbete utförs så att accepterade risknivåer inte överskrids. Rydberg ser inga skäl för att detta inte skulle vara möjligt.

Risker vid slutförvar

I riskdiskussionen är det lämpligt att särskilja två perioder, dels de första l 000 åren med relativt hög .risk, dels tiden därefter med relativt låg risk. I bedömningen av riskerna är det lämpligt att skilja mellan sannolika och mycket osannolika händelser.

sannolika händelser

Ett slutförvar på 500 m djup i svenskt urberg kommer enligt Rydberg sannolikt att vara stabilt under miljon tals år även med beaktande av effekterna av framtida

u;»m-he.::u›1.mxn.«.l.1mav

istider. En konsekvens härav är att grundvattenflödet endast kommer att ändras obetydligt.

Grundvattenflödet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar slutförvarets säkerhet, eftersom ett mycket stort flöde skulle kunna lösa upp kapslingen och glaset på några tusen år. Från mätningar på ett flertal platser i Sverige framgår att många berggrundsstrukturer är mycket svårgenomträngliga för vatten. Rydberg är övertygad om att det inte kommer att bli några svårigheter att i Sverige finna ett tillräckligt stort område som uppfyller de hydrologiska kraven.

Från den mängd grundvatten som finns i slutförvaret och kunskaper om kemisk löslighet kan man enligt Rydberg beräkna att det kommer att ta över en miljon år för att lösa allt bly i avfallsbehållaren och ytterligare lika lång tid för att lösa upp glaset.

sou 1978:49 _AVfall

Nya fördröjningsfaktorer, dvs.

faktorer som beskriver

de radioaktiva ämnenas fördröjning i forhallande

till

vid transport i har

grundvattnet berggrunden, kommit

fram sedan KBS rapporten skrevs. ar mycket

- Dessa stor-

re än de dvs. de for-

tidigare radioaktiva amnenas

dröjning är mycket större än som

tidigare antagits

› något som visar sig ha stor betydelse vid bedomning x av de riskerna från avfallet. långsiktiga Rydberg bedömer att under normala förhållanden endast uran

slutligen kan nå en recipient i märkbar

koncentra-

tion och detta sker först efter flera miljoner

hundra

år. För tar passagen så lang tid att övriga ämnen aktiviteten hinner avklinga.

KBS har presenterat en modell som används bl. a. för

att beskriva och beräkna de radioaktiva ämnenas väg från avfallsbehållarna till människan. finner Rydberg att under mest sannolika förhållanden är kapslingens och glasets livslängd av underordnad De betydelse. viktigaste parametrarna är mängden och hastigheten hos grundvattnet samt fördröjningsfaktorerna. Rydberg framhåller att under mest sannolika förhållanden kommer aktivitet från avfallet att nå människan i mängder som är mindre än från naturligt berg.

Osannolika händelser

Avfallet i slutförvaret kan aldrig bli säkert mot

framtida mänsklig påverkan. Hänsyn tas till detta vid

slutförvarets lokalisering. Det förefaller enligt Rydberg sannolikt att en framtida människa som kan

borra till 500 m djup också kommer att ha tillgång till instrument som kan mäta radioaktivitet.

Ett plötsligt fel som leder till fullständig exponering av alla avfallscylindrar till stora strömmängder mande vatten, kan medföra att behållarnas löses hölje upp på l 000 år och att löses under de glaset upp därpå följande 5 000 åren. Denna ytterst osannolika händelse leder enligt till Rydberg aktivitetsutsläpp i koncentrationer som sannolik väsentligt underskrider ak+iviteten i gällande dricksvattennormer.

Sannolikheten för att en plötslig händelse drastiskt skulle ändra de förhållandena liksom hydrologiska sannolikheten för plötslig vulkanism, meteoritnedslag osv. kan inte uteslutas. Det är en bedömningsfråga vilken vikt man skall lägga vid sådana risker. Rydberg anser att det hade varit önskvärt att KBS presenterat sannolikheter för sådana osannolika händel-

ser.

Svagheter i KBS-rapporten

Ett förhållande som vållat besvär är det Rydberg p faktum att KBS i sin blandat sannosäkerhetsanalys lika och osannolika Wkonservativa)data. I flera

detaljfrågor är Rydberg inte överens med KBS.

i72 Avfall

Beskrivningen hanteringen av avfallet är

av enligt

Rydberg mycket oversiktliq och är otillräcklig för att bedöma stråldoser och andra risker för arbetarna. Rydberg utgår ifrån att dessa frågor kommer att granskas av kompetenta myndigheter om anläggningarna kommer att byggas.

När blykapseln kan upplöses fördröjningsfaktorerna de radioaktiva ämnena

för påverkas antingen uppåt

eller nedåt. Detta leder till osäkerhet, som kan vara ett hinder för att göra förutsägelser med hjälp av den geokemiska modellen. Åtgärder kan dock enligt Rydberg vidtas för att eliminera denna osäkerhet.

Slutsatser

KBS rapporten har enligt Rydberg visat att kunskaperna måste förbättras inom vissa områden av betydelse för slutförvaring i geologiska formationer, t. ex. geokemi. Med hänsyn till den osäkerhet som fortfarande föreligger inom dessa områden föreslår KBS ett antal barriärer mellan det radioaktiva materialet och människan, nämligen av avfallet bindning i glas, kapsling i rostfritt stål, och bly titan, inpackning i kvarts och lera samt åtminstone 500 m urberg. Vissa av barriärerna kan visa sig onödiga men tillsammans bildar de ett enligt Rydberg system med flerdubbel säkerhet (redundans).

Rydberg har funnit att geologerna förefaller överens om att berggrunden i sydöstra kommer att Sverige vara stabil under miljontals år. Under sådana förhållanden och om slutförvaret lokaliseras i enlighet med KBS rekommendationer, kommer enligt Rydbergs bedömning ingen radioaktivitet att läcka ut under en miljon år. Senare kan vissa ämnen komma ut men i mindre mängder än i naturlig Avberggrund. fallsprodukterna i slutförvaret kommer under de förutsatta förhållanden därför enligt inte Rydberg att vålla mer skada än vanligt dricksvatten. › ä

4.5.8 KBS den kritiska i

synpunkter på granskningen

4.5.8.1 Inledning

KBS har yttrat sig över den kritiska granskning av

KBS-rapporten som Winchester-Rydberg genomförtl). I

detta avsnitt sammanfattas KBS synpunkter.

l)r RBS kommentarer till A review of the KBS proposal

for disposal in Sweden of high active waste from reprocessing, PM l978-04-19.

Avfall

4.5.8.2 Allmänt

av de frågor som granskarna tar upp saknar en-

Många

KBS åsikt väsentlig betvdelse för den säkerhets-

ligt

massiga bedömningen och är av sådan art att de bör behandlas i samband med den detaljerade myndighetsgranskning som föregår byggnadstillstånd och drifttagningstillstånd av anläggningar enligt atomenergilagen. KBS behandlar därför inte ytterligare dessa frågor i detta sammanhang. Exempel nå detaljproblem av denna karaktär är tekniska frågor i samband med i centrallager och mellanlager, t. ex. belagring träffande kylning av lagrat bränsle och avfall,

Det är uppenbart att ett omfattande projekteringsarbete är nödvändigt innan konstruktionen för en tekniskt/ekonomiskt optimal och samtidigt säkerhetsanläggning är klar. KBS anser att mässigt godtagbar den som skisserats i rapporten ger god tid tidplan för detta arbete.

Med hänsyn till den geologiska barriärens betydelse för slutförvarets säkerhet kommenterar KBS de synmmm detta område som Winchester framför i punkter sin summering. Dessa synpunkter avser osäkerheten i de geologiska och hydrologiska förutsättningarna samt i det vetenskapliga underlaget för att bestämma fördröjningen av de radioaktiva ämnenas vandring genom berget.

4.5.8.3 Geologi och hydrologi

Den kristallina berggrund i vilken KBS föreslår att slutförvaret skall placeras har en ålder på över en år. Med mätningar och observationer kan man miljard enligt KBS bedöma verkningarna av händelser som inträffat sedan bildades. Sådana händelser inberget nefattar de som anges av Winchester i avsnittet om möjligheter att genomföra slutförvar i geologiska formationer och som denne menar eventuellt kan ha betydelse för kärnbränslecykelns påverkan på miljön. Deras inverkan på slutförvarets säkerhet sammanfattas av KBS på följande sätt:

- Istider: av de 10-20 istider som vi har Spåren haft i Sverige kan vi avläsa i berggrunden. De visar att berget endast i ringa grad påverkats på 500 m djup. Den ytterligare istid, som skulle kunna inträffa under de närmaste l00 000 åren, kan därför inte påverka slutförvarets säkerhet.

- har haft både istider Klimatförändringar: Sverige och nästan tropiskt klimat. Dessa extrema förändringar har endast påverkat berggrunden nära ytan och i extrema sprickzoner. I berg av normal beskaffenhet kan ingen påverkan av klimatvariationerna spåras.

174 .Avfall

- Förändringar av koldioxidhalten i atmosfären:

Sådana förändringar kan klimatet. påverka Grundvattnets pH-värde är dock oberoende av koldioxidhaltens variationer i atmosfären.

- Förändringar av nederbördsförhållanden och den

hydrologiska cykeln på grund av joniserande strålning: Detta påverkar inte förhållandena 500 m ner i berggrunden.

- Ändringar i det fältet: jordmagnetiska Sådana förändringar har rum och har inte ägt gett någon mekanisk eller kemisk 500 påverkan på m djup.

Dessa händelser kan sålunda KBS inte enligt förväntas ha någon inverkan slutförvarets på säkerhet.

Den verifikation av den av KBS använda geofysiska modellen som av Winchester i efterfrågas avsnittet Bedömning av det som KBS tillvägagångssätt använt punkt 2,har inom KBS-projektet omfattat alla led i

förslaget och bygger på såväl experimentella under-

sökningar, teoretiska analyser som geologiska observationer.

Winchester ger under punkt 4 i samma avsnitt uttryck för en osäkerhet beträffande hur eventuella framtida förändringar av nu gällande teorier inom avgeologin seende rörelser i berggrunden kan påverka bedömningen av slutförvarets säkerhet. KBS framhåller att den bedömning man gjort emellertid inte dessa bygger på teorier utan på en analys av de deformationuppmätta er som inträffat i svensk såväl i större berggrund rörelsezoner som i de stabila som berggrundsblock närmare undersökts.

KBS antar att även nya teorier måste de bygga på observationer som erhållits från naturen. Som ovan

nämnts är det svenska av ålder urberget mycket hög och dess stabilitet är väldokumenterad. Endast obe-

tydliga deformationer har ägt rum under de senaste 500-600 milj. åren. Deformationerna har därvid varit koncentrerade till Slutförvaret förkastningszoner. kommer naturligtvis inte att i en förförläggas kastningszon.

winchester ifrågasätter om ett stort omtillräckligt råde, fritt från finns att i förkastningar, tillgå Sverige och anger den storleken till erforderliga 100 km2. Ett så stort område erfordras inte enligt KBS är KBS att uppfattning. Avgörande enligt förvaret inte förläggs i en och att förkastningszon transporttiden för grundvattnet från slutförvaret till biosfären är Den som tillräckligt lång. analys gjorts visar enligt KBS att förhållandena därvidlag är tillfredsställande på undersökta platser.

Avfall

Den betydelse som Winchester tillmäter förseglingen av slutförvarets schakt grundar KBS försig enligt modan sannolikt på att detta är en helt fundamental fråga för ett slutförvar i en saltformation, liknande det som planeras bli utfört i USA. I kristallint berg är detta emellertid inget kritiskt problem. Utförda prov har enligt KBS visat att tätning av störda bergspartier med bentonitinjektering kan utföras med gott resultat.

KBS menar att omfattande erfarenhet§r_från gruvdrift i Sverige och andra länder med liknande berggrund visar att det inte finns någon risk för att slutförvarets integritet skulle kunna påverkas av att det hålls öppet under 30 år.

Vissa av ovanstående av KBS framförda synpunkter grundar sig på nytt material som ännu inte finns redovisat. Det har dock muntligt redovisats för granskarna.

4.5.8.4 Fördröjningseffekter i berggrunden

Analysen av radioaktiva ämnens vandring baseras på en i USA utvecklad modell och på experimentellt bestämda fördröjningsfaktorer. I analysen har bl. a. gjorts följande enligt KBS uppfattning konservativa antaganden:

- Alla kemiska reaktioner mellan radioaktiva ämnen lista i grundvatten förutsätts vara reversibla reaktioner. Irreversibla reaktioner såsom utfällningar och mineraliseringar torde dock vara vanliga.

- Som bl. a. anges av Rydberg har senare mätningar indikerat att fördröjningsfaktorerna underskattats med minst en faktor l0.

Winchester och Rydberg uttrycker bekymmer över att KBS studien ej diskuterar inverkan av upplöst kapselmaterial (bly) på de geokemiska förhållandena. Det är KBS uppfattning att endast en liten zon närmast kapseln kan av jiverkas upplöst bly. De blyföreningar som kan bildas vid är korrosionsangrepp svårlösliga och fastnar därför i närheten av kapseln. KBS anser därför att på meters avstånd några blir de geokemiska f3rhållandena opåverkade under den tid som är aktuell för de radioaktiva ämnenas sönderfall.

Det finns enligt KBS nlnga geologiska för att belägg aktinider (uran, torium m. fl.) ej löses i den upp typ av grundvatten som kommer att slutförvaret. omge

4.5.8.5 Sammanfattning

KBS framhåller att Winchester har valt att med allmänna formuleringar ifrågasätta det tekniskt-veten-

skapliga material, på vilket KBS har baserat sin rapport. Han kommer fram till sin slutsats att KBSrapporten inte är tillfyllest i huvudsak på grundval av en allmän osäkerhet om okända faktorer i stället för att konkret diskutera huruvida de konservativa

antaganden som KBS gör i säkerhetsanalysen är tillfyllest med hänsyn till osäkerheten i underlaget.

Rvdberg ;ekar på att de moment i kärnbränslecykelns slutsteg som föregår och som medför slutförvaringen hantering och övervakning aldrig kan vara helt säkra på grund av den faktorn. mänskliga Även Win” chester ger uttryck för likartade Dettankegångar. ta är även KBS enligt uppfattning riktigt men en övervakad lagring ger till möjligheter förebyggande och konsekvenslindrande åtgärder samtidigt som mellanlaçring av högaktivt förglasat avfall i sig har sn risker. En tid av övervakad lagring är därför onrift KBS att föredra framför en tidigarelägg» ninj av slutförvaringen till tidigast möjliga tidpunkt.

4.5.9 Sammanfattning

4.5.9.1 Allmänt

Vid energiproduktion i ett kärnkraftverk förbrukas uran samtidigt som avfallsprodukter bildas. Det använda bränsle som årligen tas ut ur en kärnreaktor innehåller förutom oförbrukat uran och bildat plutonium även klyvningsprodukter och transuraner. Det är dessa senare ämnen som huvuddelen av strålger ningen i det högaktiva avfallet.

För att kunna utvinna ytterligare energi ur använt kärnbränsle måste de bildade klyvningsprodukterna och transuranerna avskiljas från uranet genom upparbetning. Efter upparbetning kan uran och plutonium åter användas för bränsletillverkning medan återstoden utgör avfall, som måste deponeras.

Om det använda bränslet inte hela upparbetas utgör bränslemängden avfall. Denna form av hantering av använt kärnbränsle kallas direktdeponering.

Efter upparbetning avses det avfallet högaktiva under några år lagras i form i tankar, flytande varefter det överförs till fast form tillsats genom av glasbildande ämnen. Glaset planeras sedan bli lagrat under ett antal decennier för att värmeutveoklingen i avfallet skall sjunka, varefter det inkapslas och överförs till ett lager för slutlig

förvaring.

Avfall

Vid direkt deponering lagras först det använda kärnbränslet för att strålningen skall avklinga. Före den slutliga förvaringen avses bränslet liksom det förglasade avfallet från upparbetning bli inkapslat i ett långtidsbeständigt material. Slutligen deponeras avfallet i ett slutförvar.

4.5.9.2 Risker och tidsaspekter

Risken från ämnen i högaktivt avfall beror av ett flertal faktorer såsom avfallets giftighet, transportvägar till människan, transportsannolikheter och transporttider. Den potentiella farligheten hos avfallet är ett mått på dess skadeverkan om människor, djur eller växter utsättes för en viss mängd av avfallet. Man kan teoretiskt uttrycka den potentiella farligheten hos högaktivt avfall som den vattenvolym som erfordras för att späda avfallet från l ton bränsle till tillåten koncentration i dricksvatten. Den potentiella farligheten kan alltså uttryckas i liter vatten per ton bränsle.

Ett sådant farlighetsindex kan tjäna som utgångspunkt för att bedöma vilka åtgärder som behövs för att avfallet skall kunna laqras på ett tillfredsställandç sätt. Det tar inte hänsyn till sannolikheten för att människan skall bli utsatt för de farliga ämnena eller i vilka koncentrationer ämnena föreligger. För att kunna beakta detta krävs data om en rad faktorer, t.ex. beträffande frigörelse av radioaktiva ämnen i slutförvaret, ämnenas transport samt koncentration eller utspädning i grundvatten.

För överslagsmässiga beräkningar används ofta begreppet potentiell farlighet. Figur 4.13 visar den potentiella farligheten för använt kärnbränsle från en tryckvattenreaktor. ›Skalan är relaterad till den uranmalmsmängd som motsvarar ett ton bränsle. Av figuren framgâr att det utbrända bränslet måste lagras i hundratusentals år för att återgå till det naturligt förekommande uranets potentiella farlighetsnivå.

178 Avfall

\{2:L

-::E\§§\\

Cs 137 \ _\

10 Am241/

/ Pu 240 URANMALM p u239 \ MOTSVARANDE ‘ 1 TON BHANSLE X]f

á Am243 I I I | rnzzø

nus \\ / 1 I | \ T l \ \ Å

/ V

Np2a1 r’ Tc 99

1 10 102 103 10‘ 105 10° 107 Tid efter uttag han reaktor, Ar

4.13 Potentiellt för olika Figur farlighetsindex nuklider i 1 ton använt bränsle i relation till den mängd uranmalm som motsvarar 4 I l ton bränsle. Den reella farligheten I i påverkas också av ämnenas spridningsvägar si till människan. Bränslet har en utbränninq av 33 O00 MWd(t)/tU, en effekttäthet av MW(t)/tU och en anrikning av 3,1% 34,4 uran-235.

Källa: Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

1978:49 Avfall SOU

Vid upparbetningen avskiljs praktiskt taget allt plu- Detta leder till att den potentiella farligtonium. heten hos högaktivt avfall från upparbetningen blir en annan, vilket framgår av figur 4.14. Avskiljt plutonium måste i detta fall hanteras på ett säkert sätt. Den potentiella farligheten hos ursprunglig uranmängd passeras efter ca 1000 år.

Totalt

&

C3137

10 Am 241.?

URANMALM MOTSVARANDE f ITONBRÄNSLE

4 Åmål w

‘\\\\ Pu240 ‘\ \ / Pu239

X \ \ maa

,. Np237 Tc 99 \

\

164 R179’ \

3 ‘ 5 7 10 10 w 10 10 10 10 Tid efter uttag från reaktor, a:

4.14 Potentiellt farlighetsindex för Olika -Figur nuklider i högaktivt avfall från l ton använt bränsle i relation till den mängd uranmalm som motsvarar l ton bränsle. Den reella påverkas också av ämnefarligheten nas till människan. Bränsspridningsvägar let har en utbränning av 33 000 MWd(t)/tU: en effekttäthet av 34,4 MW(t)/tU och en anrikning av 3,1%.

Källa: Kärnbränslecykelns slutsteg. Förglasat avfall från upparbetning.

SOU l978:49

4.5.9.3 Metoder för avfallshantering och avfallsförvaring

Det högaktiva avfallet måste hanteras och förvaras på ett sätt som är betryggande från strålskyddssynpunkt. En säker förvaring måste åstadkommas under lång tid framåt på grund av de mycket långa avklingningstiderna för vissa i avfallet ingående ämnen. Inom det s.k. KBS-projektet har ett detaljerat förslag till hanteringskedja lagts fram. Syftet med KBS förslag anges vara att uppnå en säker slutförvaring som samtidigt stor handlingsfrihet och anpassningsmöjligheter till framtida teknisk utveckling bibehålls. I KBS förslag ingår följande hanteringssteg:

l. Sedan det använda kärnbränslet fått svalna under minst sex månader vid kraftverken transporteras det till en upparbetningsanläggning eller till ett centralt lager för använt bränsle.

I det centrala bränslelagret kan bränslet förvaras upp till ca 10 år i vattenfyllda bassänger. Från det centrala bränslelagret transporteras bränslet till upparbetning.

3. Bränslet upparbetas 2-10 år efter det att bränslet tagits ut ur reaktorn och det högaktiva avfallet från upparbetningen överföres till fast form, förglasas.

4. Förglasningen ger som produkt högaktiva cylindriska glaskroppar inneslutna i kärl av rostfritt stål. Cylindrarna förvaras vid upparbetningsanläggningen till dess att minst 10 år förflutit från det att bränslet togs ut ur reaktorn.

5. Från upparbetningsanläggningen fraktas avfallscylindrarna till ett mellanlager för högaktivt avfall. Detta utformas som ett luftkylt torrt förråd placerat i berg med ca 30 m bergtäckning. Lagringstiden i mellanlagret har valts till 30 år. tänkes i KBS-studien i an- ,- Mellanlagret förlagt till den

...wan-

slutning slutliga förvaringsplatsen. ü 6. Efter 30 års förvaring i mellanlagret inkapslas avfallscylindrarna i ett långtidsbeständigt hölje. Detta utförs av titan med 6 mm tjocklek. För att; begränsa strålningen på titanhöljet införs ett l0 cm tjockt blyskikt mellan den rostfria behållaren närmast glaset och titanhöljet.

7. Det inkapslade avfallet förs slutligen till ett slutförvar ca 500 m ned i urberget. Förvaret utföres som ett system av tunnlar. I tunnlarnas golv borras ett förvaringshål för varje avfallskapsel. Runt avfallskapseln packas ett buffertmaterial bestående av en blandning av kvartssand och en lera som sväller då den tar upp vatten.

1978:49 Avfall

Återfyllning av förvaringshålen med buffertmassa sker i direkt anslutning till Ovandeponering. förliggande tunnelsystem kan hållas öppet och ventilerat så länge som deponering i pågår anläggningen.

Sedan deponeringen slutförts i alla borrhål i hela tunnelsystemet fylls tunnlarna med en liknande blandning av kvartssand och lera som använts i förvaringshålen. Tillfartstunnlar och schakt fylls på likartat sätt.

4.5.9.4 Säkerhet vid slutförvaring

Av de olika steg som ingår i av använt hanteringen kärnbränsle tilldrar sig slutförvaringen störst intresse. Kunskaperna om vattnets rörelse och om kemiska förhållanden i berg på några hundra meters djup är begränsade. I bedömningen av säkerheten vid avfallsförvaringen är det därför nödvändigt göra försiktiga antaganden ifråga om vattenrörelser och kemiska reaktioner på stora djup. I KBS förslag man tillämpar ett system med flera barriärer mot otillåten spridning av radioaktiva ämnen. Dessa barriärer av utgörs

svårlösligt borsilikatglas i vilket avfallet är kemiskt bundet

‘flera metallhöljen, nämligen kromnickelstål, bly och titan

buffertmaterial mellan kapsel och berg samt 500 m bergtäckning.

För att en spridning av radioaktiva ämnen skall vara möjlig krävs att den metalliska av inkapslingen glasikropparna skadas och att vatten kommer i kontakt med avfallsglaset. Därvid börjar en långsam utlakning *av glaset. Tänkbara händelser som kan initiera ett *sådant förlopp är exempelvis

kapselskada vid deponeringen

förstöring av kapseln genom korrosion

någon form av bergrörelse som leder till att kapslar skadas.

I fallet med av förstöring kapslarna genom korrosion ger de olika barriärerna till förupphov följande dröjningar i aktivitetsspridningen

tid för nedbrytning av kapslarna - tid för utlakning av avfallsglaset tid för vattnets från slutförvar till p- transport inträde i biosfären ltid för de radioaktiva ämnenas vid fördröjning passagen genom urberget på grund av s.k. sorption.

132 Avfall SOU l978:49

De faktorer som bedöms vara viktigast för slutförvarets säkerhet är

urbergets stabilitet mot geologiska förändringar

vattenmängd och vattenhastighet i slutförvaret

de radioaktiva ämnenas fördröjning i berggrunden.

4.5.9.5 Diskussionspunkter beträffande slutförvaring

Diskussionerna i samband med KBS förslag till hantering och förvaring av högaktivt avfall har visat att det på vissa punkter finns divergerande åsikter hos olika experter. säkerhets- och miljögruppen har i sin slutrapport särskilt pekat på följande fem diskussionspunkter.

Hur tungt väger invändningarna mot metoden med inkapsling i bly-titan?

Titanets s.k. vätesprödhet och blyets tänkbara flytande ut genom hål i titanet skapar frågetecken kring Korrosionsinstitutets (KI) preliminära rapport, där kapsling gavs minst 500 års livslängd av alla

ledamöter i KI:s referensgruppl). Redan detta

resultat är synnerligen viktigt då de båda för säkerheten på kort sikt viktigaste klyvningsprodukterna Sr-90 och Cs-l37 med ca 30 års halveringstid är praktiskt slut efter 500 år. Se figur 4.13 och 4.14

Med en mycket hög ambitionsnivå kan man självfallet önska längre inneslutningstid. I slutet av april i år utkom Korrosionsinstitutets definitiva rapport över en annan kapsel, nämligen koppar av viss kvalitet och utförande och egentligen avseende KBS pågående studier av direktdeponering av utbränt kärnbränsle. Alla i referensgruppen utom en reservant uttalade att stabilitet under vissa bestämda betingelser kunde förväntas under hundratusentals år. Expertgruppen har inte granskat detta förslag. Om detta resultat kan verifieras har det stor betydelse för säkerhetsbedömningarna.

2. Är de forskningsresultat trovärdiga som visar att den kemiska miljön i djupt liggande grundvatten får en avgörande positiv betydelse för säkerheten?

Resultaten är till laboratoriemiljö och begränsade visar att med krossat berg fran de av KBS studerade

I sitt remissvar över ansökan om laddning av l) E 3 uttlar Korrosionsinstitutet efter

Ringhals f

studium att bly-titankapseln

fördjupat bedöms

ha en åtminstone tusentals ar livslängd på och sannolikt betydligt mer. Denna bedömning väntas få stöd av en majoritet inom KI:s referensgrupp.

Avfall

områdena och med de temperaturförhållanden och kemiska förhållanden som råder i djupa grundvatten aktiviteten kommer att fördröjas längre än man förut antagit. ämnen beräknas ha l 000 - 4 000 Viktiga långlivade längre transporthastighet än grundvattnet. Verifikation under verkliga förhållanden är dock ännu bristfälliga.

3. Är KBS bestämning av grundvattnets ålder tillförlitlig?

KBS underlagsrapport i frågan är behäftad med vissa brister i fråga om referenser, primärdata och genomlysande diskussion. Expertgruppen för säkerhet och miljö har därför önskat få en särskild sakkunniggranskning av frågan.

Är åldersbestämningen korrekt utförd har man att räkna med något eller några tusentals år för vattnets transport från en eventuellt läckande kapsel till en dricksvattenbrunn eller sjö. Med ovan angivna fördröjningsfaktorer skulle minst hundratusentals år förflyta innan någon aktivitet skulle nå biosfären. I detta fall är frågan om god eller dålig kapsling rätt oviktig.

Om å andra sidan analysen skulle visa sådana brister att vattnet flyter fram på exempelvis bara 25 år kan säkerhetsanalysen med fog sättas ifråga trots fördröjningseffekterna.

En av de sakkunniga som expertgruppen övervägt att kalla har redan utfört ett betydande granskningsarbete. Slutresultaten innebär visserligen kritik och förslag ges till förbättrad metodik men den sakkunnige godtar dock preliminärt trovärdigheten i åldersbestämningen. Både åldersbestämning och strömriktningar, utloppsställen och inblandning av borrvatten bör dock studeras ännu mer inför den slutliga lokaliseringen av slutförvaret.

4. Kan kritiska mängder av något radioaktivt ämne i avfallslagret ansamlas på någon plats?

KBS uppfattning är att denna risk är synnerligen avlägsen. Då kritikalitet ändå möjligen kan tänkas anser expertgruppen för säkerhet och miljö att KBS ännu mer konkret borde ha visat hur den kan undvikas. Förslag till hur denna avlägsna risk helt skulle kunna elimineras föreligger.

5. Är det möjligt att finna områden i berggrunden som är tillräckligt stora samt tillräckligt täta och stabila under mycket lång tid?

Expertgruppen för säkerhet och miljö har diskuterat hur väl ett område kan beskrivas som är tillräckligt stort

(l ä 2 km2) och med tillräckligt avstånd till närmaste

s.k. krosszon.

KBS har hävdat att man i de tre områden som stiderats funnit tillräckligt goda förutsättningar för ett slutförvar. Expertgruppen vill för sin del gärna se ytterligare geologisk sakkunnig granskning eftersom gruppen ej haft tillgång till egen geologisk expertis.

En annan viktig diskussionspunkt, som ligger vid sidan av de förslag som KBS-rapporten omfattar, är frågan om förvaring av annat avfall med hög aktivitet än det förglasade avfallet. Inga väsentliga utvecklingsinsatser har hittills gjorts beträffande slutförvaring av det s.k. kapslingsavfallet. Även be:räffande slutförvaring av vissa gasformiga klyvningsprodukter som f.n. släpps ut vid upparbetning återstår utvecklingsarbete.

Expertgruppen för säkerhet och miljö har vidare påpekat att risker orsakade av det plutonium som utvinns vid upparbetningen behöver belysas.

Expertgruppen pekar slutligen på de problem av politisk/administrativ natur, som är förknippade med den långa hanteringstiden för avfallet och uttalar en önskan om att en komprimering av tidplanen övervägs. En möjlighet kan vara att byggande av slutförvar påbörjas tidigare än som förutsetts för att medge mätningar av olika slag och genom att etappvis försluta fyllda tunnlar i slutförvaret.

4.5.9.6 Påverkan på säkerheten av alternativa antaganden och ny kunskap

Alternativa antaganden beträffande säkerhetsrealterade faktorer kan komma att påvera den totala riskbilden i ett slutförvar. Det är emellertid i detta sammanhang viktigt att beakta att ett flertal säkerhetsbarriärer förutsatts mellan avfallet och biosfären just på grund av den osäkerhet som råder i vissa avseenden.

variationer i antagandena behöver därför inte nödvändigtvis påverka säkerhetsanalysens resultat. Det är tvärtom sannolikt att förändrade antaganden beträffande olika parametrer t.ex. avfallsglasets utlakningshastighet eller grundvattnets transporttid é till biosfären i endast obetydlig omfattning påverkar slutförvarets säkerhet.

4.6 Avfallsmängder i kommissionens alternativ

Mängderna aska och slagg från kolförbränning är ungefär lika stora i kommissionens samtliga alternativ. Avfallskvantiteterna är betydande. En överslagsmässigk beräkning visar att vid en genomsnittlig askhalt av 10% kan de ackumulerade mängderna fram till år 2000 uppgå till 14 ä 15 milj. ton.

Avfall

Avfallsmängderna från biomassa och torv beräknas under samma period uppgå till 5 â 6 milj. ton, varvid den högre siffran gäller för alternativen A och B och den lägre för alternativen C och D. Härvid har bl.a. antagits att askinnehållet i torv är genomsnittligt 3,5% och i energiskog 1,4%.

Avfallsmängderna från oljeförbränning är i samtliga alternativ obetydliga jämfört med de ovan nämnda avfallsmängderna.

Stora kvantiteter avfall från skifferbrytning förekommer i alternativ D med de beräkningsförutsättningar som använts i avsnitt 8.6.5 i huvudbetänkandet. Om en skifferbrytning i denna skala skulle komma till stånd - innebärande att hela i kärnkraftprogrammet alternativ - D försörjs med skifferbaserad uran skulle den ackumulerade avfallsmängden år 2000 kunna uppgå till 125 milj. ton.

Olika typer av radioaktivt avfall förekommer i varierande mängd i de olika alternativen. Mängderna redovisas i huvudbetänkandet, avsnitt 8.6.5. De ungefärliga relationerna framgår av följande ackumulerade mängder använt kärnbränsle:

År 1990 År 2000

I runda tal har alltså fram till år 1990 fyra gånger så mycket högaktivt avfall bildats i alternativ D som i alternativ A. Mängderna låg- och medelaktivt avfall är år 1990 två â tre gånger så stora i alternativ D som i alternativ A. som framgår av tabellen ökar differensen fram till år 2000.

SOU l978:49

KOMMISSIONENS BEDÖMINGAR OCH STÄLLNINGS- TAGANDEN

Beslut om vår framtida energiförsörjning innebär till stor del avvägningar mellan användning och tillförsel av energi och mellan olika energiråvaror (olja, kol, uran etc.). Vid sådana beslut måste hälso-, miljö- och säkerhetsproblemen vid produktion, förädling, distribution och användning av energi vägas in tillsammans med andra energipolitiska förutsättningar. Ingen del av energisystemet får härvid medföra oacceptabla hälso-, miljö- eller säkerhetsrisker. Det energisystem man väljer bör dessutom sammantaget och vid den avvägning som måste göras mot nyttan därav, ge minsta möjliga olägenheter från hälso- och säkerhetssynpunkt. Detta har kommissionen uttalat i sitt huvudbetänkande (SOU 1978:17).

Det vore önskvärt att kunna beskriva hälso- och miljöproblemen i mätbara termer t.ex. uttryckt i ekonomiska värden, för att underlätta jämförelser mellan olika energislag och avvägningar mot nyttan av energianvändningen. Men detta är endast undantagsvis möjligt. Avvägningarna får göras mot bakgrund av en beskrivning av olika risker.

För att underlätta sådana avvägningar har beskrivningarna utformats som jämförelser mellan olika energislag. Det är emellertid ofrånkomligt att olika individers värderingar skiljer sig både i fråga om vilka faktorer som skall beaktas vid värderingen och ifråga om dessa faktorers inbördes betydelse.

Hänsyn måste tas till hur nytta, kostnader och negativa biverkningar fördelas geografiskt, socialt och i tiden. De individer eller grupper som får nytta av verksamheten kan vara andra än de som står för uppoffringarna eller utsätts förolika risker. Vi får inte företa oss något som kan befaras medföra oacceptabla skador för våra efterkommande eller för vissa grupper i vårt samhälle eller i andra länder. Alla skador och risker måste vägas in i bedömningen, oavsett om de uppstår som en av med vardera få följd många händelseförlopp skadade eller på grund av enstaka större olyckor.

Osäkerheten i beslutsunderlaget måste beaktas. Beträffande risker för hälsa, miljö och säkerhet råder osäkerhet både därför att vi har bristande kunskaper

188 Bedömningar och ställningstaganden

och genom att bieffekternas slumpartade natur ger en genuin osäkerhet om vad som kommer att hända i ett

speciellt fall.

Strävan bör vara att komma fram till en enhetlig bedömning av olika verksamheter. Vid av värderingen olika tekniska möjligheter bör man betrakta utvecklingsmöjligheterna med samma grad av eller optimism pessimism oberoende av vilket energislag som bedöm-

ningen avser.

5.1 Risker för stora olyckor

Risker för olyckor med stora konsekvenser i form av sjukdomar och dödsfall eller omfattande miljöskador finns framför allt vid under kolbrytning jord, vid utvinninv, hantering, förädling och lagring av och olja gas, vid kärnkraftverk och vid vattenkraftdammar.

I kolgruvor finns risker för explosioner. Ras har medfört en lång rad svåra med stora olyckor förluster i människoliv som följd. I de mer tekniskt utvecklade kolländerna har motåtgärder satts in. Det har inneburit att antalet omkomna kunnat reduceras kraftigt. I länder med låg teknisk standard i är gruvorna riskerna väsentligt större. Det kan emellertid inte uteslutas att

explosioner kan inträffa även i moderna, välskötta gruvo Även om omfattande sätts in motåtgärder kvarstår svåra arbetsmiljöproblem vid av kol. underjordsbrytning

Den största risken för allmänheten vid oljehantering finns enligt de kommissionen utredningar låtit utföra vid transporter av lätta oljeprodukter, t.ex. gasol, i tätorter. Även explosioner av tomma cisterner eller ha-

verier av lager för blytillsatser för motorbensin på raffinaderiområden kan tänkas medföra sådana risker.

Bränder i oljelager medför en kraftig rökutveckling men med hänsyn till oljelagrens m.m. kan lokalisering hälsoriskerna bland allmänheten bedömas vara små i de

flesta fall. Oljeutsläpp vid tankbåtsolyckor kan leda till mycket allvarligare Stora följder. skador kan därvid drabba djurlivet och hela det ekologiska systemet inom stora områden. Särskilt känsliga är innanhav såsom Östersjön. Hälsorisker även för människor kan inte uteslutas.

Naturgas och andra i energiförsörjningen utnyttjade gaser har i länder med en utbredd gasdistribution medfört stora olyckor i form av t.ex. gasexplosioner i bostadshus. Vid en import av till naturgas Sverige skulle troligtvis de största riskerna vara knutna till import och lagring av LNG (kondenserad naturgas) samt till gasens vidare distribution till konsumenterna. Hypotetiskt kan olyckor med mycket stora konsekvenser

tänkas vid hantering av LNG. Men detta förutsätter en lång rad olyckliga omständigheter vad avser bl.a.

händelseförlopp, plats för olyckan, å väderleksförhållan- g den m.m..

E

i

»Bedömningar och ställningstaganden

Om LNG skulle komma ifråga i vårt land bör lokaliseringen av sådana anläggningar noga övervägas även från säkerhetssynpunkt. Riskerna för och de tänkbara effekterna av en olycka motiverar att långtgående säkerhetsåtgärder vidtas.

Vid kärnkraftverk finns risker för haver som leder till nedsmältning av reaktorhärden, vilket kan leda till stora utsläpp av radioaktivitet. Detta förutsätter i allmänhet liksom ifråga om en en kom- LNG-olycka, bination av en lång rad olyckliga omständigheter.

Reaktoranläggningar utförs med flera oberoende säkerhetssystem så att man tar hänsyn till även sådana mycket ovanliga händelseförlopp som inte kan uteslutas även om sannolikheten bedöms vara mycket låg. Kommissionen har låtit utföra studier av riskerna för olyckor och konsekvenserna av dessa avseende händelseförlopp på en mer osannolik nivå. Bedömningen av dessa risker måste ske på grundval av teoretiska utredningar. De syftar bl.a. till att finna metoder för att än mer begränsa riskerna.

De utredningar som kommissionen har låtit utföra rör dels sannolikheten för en härdsmältningsolycka, dels konsekvenserna därav.

Vad gäller sannolikheten för en olycka kan man sammanfattningsvis konstatera att de olika utredningarna kommit till ungefär likartade resultat som den s.k. rasmussenrapporten, WASH-1400, som publicerats i en slutversion i USA år 1975. I denna rapport beräknas att en härdsmälta för de studerade typerna av lättvattenreaktorer kan inträffa i genomsnitt en gång på 20 000 reaktorår. En sådan beräkning utesluter givetvis inte att ett dylikt haveri kan inträffa när som helst. De hittillsvarande erfarenheterna av drift med kommersiella reaktorer är att ungefär 600 reaktorår uppnåtts utan att någon härdsmälta inträffat.

Det bör observeras att Rasmussen-utredningen uppskattar att sannolikheten för en härdsmälta är för kokarlägre reaktorer än för tryckvattenreaktorer. Rasmussen räknar även med en lägre sannolikhet för att en härdsmälta skall inträffa i de nyare reaktortyperna jämfört med de tidigast byggda. Detta beror bl.a. på utvecklingen mot allt bättre säkerhetssystem.

Vid en härdsmältning finns en stor risk för att såväl reaktortanken som inneslutningsbyggnaden kommer att genombrytas och att ett stort utsläpp av radioaktivitet kommer att ske. Dessa är emellertid svåra att förlopp förutsäga bl.a. därför att något erfarenhetsunderlag inte föreligger.

Även beträffande konsekvenserna av en eventuell reaktorolycka råder stor osäkerhet. Konsekvenserna är beroende av en rad faktorer bl.a. anläggningens lokalisering, rådande väderleksförhållanden, befolkningsfördelning och frågan om befolkningen evakueras eller inte m.m.. När

Bedömningar och ställninstaganden -SOU l978:49

det t.ex. gäller meteorologin föreligger flera alternativa beräkningsmodeller som ger skilda utslag beträffande väderlekens inverkan på spridningen av det radioaktiva materialet.

Det kan emellertid konstateras att även vid ogynnsamt lokaliserade anläggningar är de mest troliga konsekven1 serna för omgivningen av en härdsmälta begränsade. En sådan olycka kan likväl medföra allvarliga problem.

Vid ett stort haveri i en anläggning lokaliserad nära ett storstadsområde och mycket ogynnsamma omständighet t.ex. vindriktning mot befolkningscentra och ogynnsamm meteorologiska spridningsförhållanden, skulle människo kunna dödas eller skadas av radioaktiv strålning eller riskera cancer långt efter olyckan. Vid ett stort have skulle vidare markområden, vars storlek beror på omstä digheterna, kunna bli belagda med radioaktivitet, vilk skulle innebära vissa begränsningar för områdets framtida användning. Ett omfattande och dyrbart saneringsarbete skulle bli nödvändigt.

De svåra konsekvenser som en i och för sig ytterst osannolik reaktorolycka kan medföra under ogynnsamma om ständigheter motiverar fördjupade studier av vilka oli slags beredskapsåtgärder för evakuering, avskärmningar och sanering av områden etc. som bör vidtas. Det är hä vid viktigt att bedöma vilka olika typer av haverier o konsekvensbilder som kan vara så pass sannolika att de finns någon anledning att befara att de kan inträffa. Åtgärderna för att förebygga sådana olyckor bör intens fieras i samband med att kunskaperna förbättras. Sanno likheten för olyckor är mindre i nya anläggningar geno deras förbättrade konstruktion. Fortsatt utvecklingsarbete är likväl angeläget för att än mer förstärka säkerheten. I detta arbete ingår även studier av insatser för att förbättra säkerheten hos redan befintliga reaktorer. Konsekvenserna av härdsmältningar kan minskas genom att införa ytterligare barriärer mot utsläpp och genom förbättrad beredskap.

Även vid övrig hantering av radioaktivt material i kärr bränslegângen, bl.a. vid upparbetningsanläggningar, lager för använt kärnbränsle och högaktivt avfall

finn*

vissa risker för stora utsläpp av radioaktivitet. Men . det är klart att sannolikheten för ett stort utsläpp från sådana anläggningar är mindre än vad gäller kärni kraftverk. Även riskerna vid kärnvärmeverk förlagda i bergrum nära tätorter är mindre än vid kärnkraftverk.

I Sverige finns ett stort antal dammar för olika ändamål, främst vattenkraft. Vid mindre dammar har olyckor inträffat i Sverige bl.a. på grund av bristande tillsyf Vid dammar över 15 m har hittills inte någon sådan olycka inträffat i Sverige. En bearbetning av internationell statistik till svenska förhållanden ger vid handen att sannolikheten för brott på en sådan damm kan antas vara 0,01% per år dvs. en gång på 10 000 år under användningstiden.

Bedömningar och ställningstaganden

Konsekvenserna av ett dammbrott är beroende bl.a. av var detta inträffar, hur händelseförloppet utvecklar sig och om befolkningen hinner sätta sig i säkerhet. Utomlands har sådana olyckor i flera fall krävt hundratals dödsoffer. ’ Genom att de svenska dammarna oftast finns i glesbefolkade områden är omständigheterna i vårt land gynnsammare. Det finns dock svenska anläggningar som är så belägna att konsekvenserna av ett dammbrott skulle kunna bli mycket omfattande. En beredskap för sådana olyckor är motiverad liksom ett säkerhetsarbete för att förebygga dammbrott.

Sammanfattningsvis kan konstateras att sannolikheterna för stora olyckor är av samma storleksordning vid kolbrytning, oljehantering, kärnkraftverk och vattenkraftdammar. Konsekvenserna av en olycka är i hög grad beroende av omständigheterna vid olyckstillfället. De troligaste konsekvenserna av en olycka vid en vattenkraftdamm eller ett kärnkraftverk är av samma storleksordning. Men vid ett kärnkraftverk kan tänkas kombinationer av olyckliga omständigheter som skulle kunna leda till omfattande konsekvenser i form av döda och skadade samt radioaktiv markbeläggning. Det bör dock observeras att detta baseras på nypotetiska antaganden. Vid oljehantering är riskerna för mycket omfattande miljöskador störst i samband med utvinning och transport av olja till havs. Vissa risker för allmänheten finns främst vid transporter av lätta oljeprodukter i tätorter. De långsiktiga skadeverkningarna av stora oljeutsläpp framför allt i innanhav som östersjön måste bedömas som mycket allvarliga. De största riskerna vid en naturgasimport till Sverige är förbundna med transport och lagring av LNG. Risken för stora olyckor synes härvid vara mindre än övriga risker nämnda ovan. Men de relativt stora tänkbara konsekvenserna motiverar ändå stor uppmärksamhet på dessa frågor om LNG skulle komma att importeras till Sverige.

5.2 Avfallsproblem

Avfall som måste deponeras uppkommer vid förbränning av olika bränslen, t.ex. kol, olja, biomassa, vid skifferbrytning och vid drift av kärnkraftverk. Underlaget för att bedöma inverkan på miljön, framför allt på lång sikt, varierar avsevärt mellan olika typer av avfall.

Avfall från kol uppstår vid brytning och förbränning. Endast förbränning är aktuell i Sverige. Härvid skapas miljöproblem dels genom de avsevärda askmängder som uppkommer vid förbränning, dels genom det slam som uppstår vid rökgasavsvavling. Kolaska innehåller en lång rad olika ämnen, bl.a. tungmetaller vars giftighet består för all framtid.

Väsentliga frågor är risken för att dessa tungmetaller lakas ur från ett avfallsupplag och vilka konsekvenser detta skulle få för ekosystemet. Dessa risker är ofullständigt kartlagda. Ett visst underlag finns beträffande tungmetallhalter och urlakningshastighet. Osäkerheten är störst vad gäller urlakning på lång sikt.

Bedömningar och ställningstaganden

Olika åtgärder kan vidtas för att minska riskerna med . urlakning, bl.a. ändra förbränningsprocessen, förläggas avfallslagren till tät lermark samt rena avrinnande ytvatten. Åtgärderna behöver verka under lång tid sedan anläggningen lagts ned. Vissa möjligheter finns även att utnyttja kolaska som fyllnadsmaterial men riskerna. med detta är inte helt kartlagda. Metoder för att lösa] å dessa problem är ofullständigt utvecklade såväl tekniskt som ekonomiskt. Dessa frågor fordrar ett ingåendá studium i samband med en ökad kolanvändning i Sverige.

Rökgasavsvavling ger med de metoder som f.n. finns tillgängliga avfall i form av ett slam bl.a. bestående av kalciumsulfat och mindre mängder kalciumsulfit. Problemen med detta slam är betingade av dess stora volym och av risken för urlakning av svavelföreningar. Förbrännings- och reningsprocesserna kan utformas så att problemen med rökgasavsvavling reduceras.

Kolförbränning medför avfallsproblem av mycket långsiktig natur och stor oklarhet råder beträffande effektern på miljön på mycket lång sikt av avfallsupplag. En sam4 lad lösning av avfallsproblemen vid kolkraftverk krävs därför. För dagen saknas fullständig kunskap på en rad punkter. Det framstår som önskvärt och angeläget att snarast utveckla ett system för att ta om hand detta avfall efter samma strikta mall som gäller för det radioaktiva avfallet.

Även vid förbränning av andra bränslen som olja och biomassa uppstår aska. Bl.a. tungmetallinnehållet i askan kan medföra miljöproblem. Genom att askmängderna är mindre än vid koleldning kan avfallsproblemen bedömas bli av mindre storleksordning. Olika möjligheter finns att återanvända eller behandla avfallet.

Även vid rengöring av oljecisterner uppstår vissa avfallsmängder som måste tas om hand.

Vid skifferbrytning uppstår avsevärda avfallsmängder. Mängderna varierar beroende på vilken process och vilka fyndighet som utnyttjas. Efter krossning och urlakning av uran erhålls en lakrest som har en väsentligt större volym än den ursprungliga skiffern. Landskapspâverkan av skifferbrytning blir därför avsevärd även om dagbrottet återfylls med lakresterna. Risker finns för urlakning av tungmetaller om luft får tillträde och åstadkommer vittring. Vid en måttlig omfattning av E skifferbrytningen kan lakresterna deponeras under grund

vattennivån, varigenom vittringen och även vattengenomf

’ strömningen och utströmningen av radongas minskas avsevärt. Man kan även förbränna lakresterna varigenom volymen reduceras och energiinnehållet i lakresterna kan tillgodogöras. Därvid frigörs svaveldioxid och flyktiga metaller, varför långtgående reningsåtgärder blir nödvändiga för att begränsa utsläppen till atmosfären.

Bedömningar och ställningstaganden

Vid användande av kärnkraft uppstår lågaktivt, medelaktivt och högaktivt avfall. Det använda bränslet innehåller - förutom oförbrukat uran och vid processen bildat - även och plutonium klyvningsprodukter övriga transuraner.

Det utbrända bränslet kan i princip hanteras efter två alternativa linjer. Det kan antingen upparbetas eller slutförvaras utan upparbetning. Upparbetningsalternativet innebär en fördel så tillvida att resturanet och plutoniet utnyttjas som energirâvara. Därigenom minskar andelen långlivade produkter som måste tas om hand för slutförvaring. Nära nog allt plutonium som bildats vid kärnklyvningen kan nämligen tillvaratas och återanvändas i lättvattenreaktorer. Ytterligare en fördel är att det sammanlagda behovet av naturligt uran för reaktordriften i världen minskar. Därigenom reduceras miljöbelastningen i samband med uranbrytning.

Det högaktiva avfall som måste tas om hand efter upparbetningen innehåller ett flertal olika radioaktiva ämnen. Genom att ca 99% av plutoniet har avskilts har den långsiktiga potentiella farligheten hos avfallet avsevärt reducerats. De ämnen som är av avgörande betydelse för säkerhetsbedömningen vid avfallsförvaringen utgöres av cesium och strontium. Dessa nuklider har korta halveringstider (ca 30 år) vilket innebär att strålningen är ofarlig efter ca 700 år. Detta innebär självfallet inte att avfallet från reaktorerna kan negligeras efter denna tid. Tvärtom. Men det innebär att det primära problemet är att övertygande visa att de första tusen årens förvaring kan ske utan risk för påverkan på biosfären.

En direktdeponering av det utbrända bränslet innebär däremot - främst av den på grund relativt sett stora andelen - att den tid under plutonium vilken materialet måste hållas avskilt utsträckes Den kraftigt. dominerande plutoniumisotopen i utbränt kärnbränsle har nämligen en mycket lång halveringstid (24 000 år). Fördelen med detta alternativ har ansetts vara att man ej framställer plutonium i ren form.

Alternativet upparbetning innehåller Vissa riskmoment. Det vid processen avskilda kan teoretiskt plutoniet utnyttjas för framställning av kärnladdningar i terrorsyfte eller andra icke-fredliga syften. Särskilt risken för ökad kärnvapenspridning är allvarlig. Själva upparbetningsprocessen är tekniskt komplicerad och leder till problem med arbetsmiljön för personalen.

Kommissionen har under sitt arbete noga följt det utvecklingsarbete som pågår på olika håll i världen när det gäller hanteringen av utbränt bränsle och högaktivt avfall. Det kan konstateras att alternativet direktdeponering ännu så länge är ofullständigt belyst. Det är därför omöjligt att närmare utvärdera detta alternativ. Än mindre har det varit möjligt att entydigt avgöra huruvida det ena alternativet har avgörande fördelar före det andra.

194 Bedömningar och ställningstaganden sou 1978:49

Det finns anledning påpeka, att utnyttjandet av kärnenergi bygger på en relativt ny teknik. Det kan därför tänkas att kärnbränsleprocessen kan komma att förändras med sikte på förbättrade lösningar av avfallsproblemen.

Kommissionen vill framhålla att det inte nu är nödvändigt att från teknisk synpunkt binda sig för en viss bestämd handlingslinje när det gäller avfallshanteringen. Det använda bränslet kan lagras utan allvarligare problem i avvaktan på fortsatt forskningsoch utvecklingsarbete.

Kommissionen vill i sammanhanget peka på den analys av hela detta problemkomplex som f.n. i internationellt samarbete pågår inom det s.k. INFCE-projektet. INFCE startades ursprungligen på amerikanskt initiativ. Huvudmotivet var att analysera hur olika alternativ för avfallets hantering och nya processer för kärnbränslecykeln kan tänkas påverka risken för kärnvapenspridning.

Kommissionen har i sitt huvudbetänkande kommenterat kärnkraft - Därvid anförde sambandet kärnvapen. kommissionen att det visserligen går att tillverka vapen genom att utnyttja det plutonium som bildats vid drift av kommersiella reaktorer men att en dylik frammåste betraktas som osannolik, eftersom det komstväg existerar ett flertal andra både ekonomiskt billigare och tekniskt mer lättillgängliga alternativ för vapenframställning. Kommissionen anförde också att det internationella kontrollmaskineri som byggts upp på detta område har väsentlig betydelse för att nedbringa riskerna för vapenframställning i det fördolda och för av kärnvapen. Det är viktigt att spridning länder som väljer att utveckla ett civilt reaktorprogram heltäckande kontroll av sina kärnaccepterar energianläggningar.

I den svenska debatten har uppmärksamheten vad gäller det högaktiva avfallet i första hand koncentrerats til den slutliga förvaringen. Bl.a. villkorslagen är ett uttryck för detta. Där krävs att en reaktorinnehavare skall kunna demonstrera hur och var en helt säker förvaring av avfallsprodukterna kan ske.

I kommissionens huvudbetänkande, avsnitt 8.6.5, finns, redovisat uppkommande avfallsmängder i kommissionens olika alternativ. I detta avsnitt konstateras att Sverige, oavsett kärnkraftsprogrammets framtida omfattning, under alla omständigheter har att ta ansvar: för en viss mängd högaktivt avfall. De redan idrifttagna reaktorerna producerar successivt nytt avfall. Vid ett fortsatt idrifttagande av de reaktorer som är; under byggnad uppstår ungefär dubbelt så mycket använt * bränsle till år 1990 som om beslut fattas om en successiv avveckling av kärnkraften till denna tidpunkt. Vid fortsatt drift efter denna tidpunkt ökar givetvis avfallsmängderna.

Bedömningar och ställningstagnaden

Kärnkraftens avfall - och framför allt då det högaktiva - en risk för människa representerar potentiell och miljö mycket långt fram i tiden. Ett villkor för en fortsatt kärnkraftanvändning måste därför vara att avfallet kan hanteras och slutligt förvaras på ett betryggande sätt. Det är därför av största vikt att det utvecklingsarbete som pågår här och på andra håll i världen beträffande avfallshanteringen och kärnbränslecykeln fullföljs. Vårt land bör därför också i vederbörliga internationella organisationer verka för kontroll av kärnkraftens fredliga utnyttjande.

Kommissionen har inte sett som sin uppgift att i detalj ta ställning till vilken lösning på avfallsfrâgorna som bör förordnas. Detta motiveras bl.a. av att beslut om detaljutformningen av avfallshanteringen ej behöver fattas idag. Kommissionen har heller icke som uppgift att ta ställning till om villkorslagens krav är uppfyllt genom det s.k. KBS-projektet. Den uppgiften åvilar regeringen. Kommissionen har i stället försökt bedöma huruvida de olika tekniska-lösningar som lagts fram erbjuder möjligheter att på ett betryggande sätt lösa problemet.

har sin för säkerhet och Kommissionen genom expertgrupp gjort en ingående granskning av KBS-projektet. miljö denna har framkommit några punkter där Vid granskning viss oenighet råder mellan anlitade experter.

Sålunda har rests beträffande hållbarheten frågetecken av den av som KBS föreslår skall innekapsel bly-titan sluta avfallsglaset. Vidare föreligger olika uppfatti och slutförningar om grundvattnets hastighet kring varet. Vissa anser att frågan huruvida kritiska experter av radioaktivt ämne kan ansamlas i avmängder något fallslagret borde ha belysts ytterligare. Ytterligare en där enighet icke nåtts vid expertgranskningen, punkt, om KBS ett trovärdigt sätt visat att gäller frågan på det finns områden i densvenska berggrunden som är tillräckligt stora samt tillräckligt täta och stabila för att klara En faktor som kan få avfallsförvaringen. påverkan på avfallslagrets säkerhet avgörande positiv är av de radioaktiva ämnenas transport i fördröjningen Det anses inte osannolikt att fördröjgrundvattnet. kan vara avsevärt större än KBS antagit men ningen tillfredsställande verifikation föreligger ännu någon ej.

I vissa delar kan de som rests beträffande enfrågor skilda detaljer i KBS-förslaget besvaras med kunskap som framkommit under remissarbetet. Så t.ex. har framförts från bl.a. Korrosionsinstitutet att användning av koppar i stället för bly-titan som kapslingsmaterial för att står emot korrosion i ger garantier kapseln handratusentals år.

Kommissionen avstår dock från att i detalj söka bedöma dessa faktorer var och en för sig. Däremot vill kommissionen att en slutlig bedömning av KBSunderstryka,

196 Bedömningar och ställningstaganden

projektet måste göras utifrån det förhållandet att förslaget till lösning innebär, att det radioaktiva mterialet för att kunna skada människa och miljö måst genombryta ett flertal barriärer. Denna uppläggning medför, vilket också framhålls i KBS:s säkerhetsanaly att enstaka brister i någon av barriärerna icke leder till att förslaget i dess helhet ej skulle ge tillfredsställande säkerhet.

Kommissionen kan konstatera att det för slutförvaring vårt land knappast torde finnas någon miljö som ger e bättre skydd mot en spridning av de radioaktiva produkterna i avfallet än täta och stabila delar av urberget. Fortsatta geologiska och hydrologiska detaljundersökningar är dock självfallet nödvändiga, innan beslut om lokalisering av ett slutförvar kan tas.

Vidare bör den framtida utvecklingen inom materialområdet följas noga. Fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete bör bedrivas för att förbättra och förfin de slutliga tekniska lösningarna av förvaringsproblemet. Hanteringen och lagringen av andra avfallskatego rier som kan klassificeras som högaktiva, t.ex. kapslingsrester från brärslestavar och avskiljt plutonium - i den mån det betraktas som avfall bör studeras ingående.

Av det arbete som bedrivits i KBS-projektet och av vac som i övrigt framkommit vid kommissionens granskning av avfallsfrågorna har kommissionen dragit slutsatsen att avfallet kan hanteras och slutförvaras på ett betryggande sätt.

Kommissionen vill i likhet med vad som framhölls i huvudbetänkandet understryka, att det inte idag är önskvärt att slutligt binda sig för en viss metod för avfallets hantering. Kommissionen förordar ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att ytterligare förfina och förbättra metoderna.

5.3 Energikvalitet

l En grundläggande princip i kommissionens huvudbetänk-s ande är att söka bibehålla valfriheten i energisystemg Detta gäller såväl energitillförseln som

energianvändi

ningen. Energitillförseln kan ske från ändliga energij råvaror såsom olja, kol, uran eller från solenergi 3 direkt eller omvandlad i vindenergi, vattenkraft ellei i växtmaterial. sistnämnda grupp kallas här flödesenergi. Den kommer på grund av låg energitäthet att kräva en väl genomförd anpassning mellan energibehovet krav och energitillförselns kvalitet.

. 4Bedömningar och ställningstaganden

Energiomsättningen har ökat kraftigt i industriländerna under det senaste seklet. Många tekniska system har utvecklats och anpassats till stränga krav på tekniska prestanda och resursekonomi. Effektiva energiomvandlare ;såsom vattenturbiner, motorer och generatorer är exem- Ändå är industriländerna i flera avseenden

?pel härpå.

iineffektiva i resursutnyttjningen. Inom energisektorn framträder detta bl.a. när man granskar lokaluppvärmning, persontransport med bil och många industriella Inom dessa sektorer finns möjligheter att processer. »bättre anpassa energitillförseln till energianvändningen.

Ett samhälle som utnyttjar flödesenergi tvingas till en bättre mellan tillförsel och användning än anpassning ett som utnyttjar ändliga energiråvaror. Därigenom minskar sannolikt såväl resursanspråk som miljöbelastning.

Energiflödenas storlek begränsas av svårigheterna att koncentrera och omvandla solenergi. För att effektivisera energianvändningen och solenergins omvandling fordras att en ny teknik utvecklas. En kraftfull och välorganiserad insats krävs för att uppnå detta. Man bör eftersträva att system baserade på flödesenergi tar över en växande del av energiförsörjningen och därigenom kommer att utgöra ett reellt alternativ till system baserade på uran- och kolteknik.

5.4 Hälsorisker på grund av strålning i bostäder

Åtgärder för bättre hushållning med energi innebär i allmänhet minskade risker på grund av minskad total miljöbelastning. Även hushållningsåtgärder kan dock innebära risker för skadliga bieffekter. I kommissionens arbete har risker till följd av radonhaltigt byggnadsmaterial bedömts som ett problem som måste beaktas vid hushållningsprogrammens genomförande.

som framgår av kapitel 2 innehåller bl.a. byggnadsmaterial grundämnet radium som genom sönderfall bildar ädelgasen radon. Inandning av stoft bestående av radioaktiva dotterprodukter till radon medför risker för lungcancer. Även radioaktiv strålning direkt från byggnadsmaterial medför vissa risker. Riskerna är störst i hus med extra radiumhaltigt byggnadsmaterial, t.ex. lättbetong på skifferbas. Tillverkningen av sådan lättbetong slutade 1975 men sådant material finns i en del av det befintliga byggnadsbeståndet.

H . H . l978:49 198 _Bedomn1ngar och stallningstaganden SOU

En minskning av ventilationen i hus kan medföra ökade risker för lungcancer genom att radonkoncentrationen inomhusluften då ökar, om inte andra åtgärder för att minska radonkoncentrationerna samtidigt vidtages. Riskerna är givetvis störst i hus byggda av material med särskilt hög halt av radioaktivitet eller på särskilt radioaktiv mark. Osäkerheten är stor beträffand hälsoeffekterna av en Ökad radonhalt i inomhusluften i bostäder men enligt gängse antaganden på strålskyddsområdet ökar hälsoriskerna i proportion mot radonhalterna och därmed i omvänd proportion till luft växlingen i bostaden. Tätningsåtgärder som minskar ven lation i sådana bostäder kan leda till att antalet lun cancerfall i framtiden ökar.

Att energibesparande åtgärder skulle medföra ökade risker för hälsan kan inte godtas. Det är därför angeläget att hälsoriskerna på grund av strålning i våra bostäder motverkas genom olika åtgärder främst av byggnadsteknisk natur, t.ex. materialval och ytbekläd nad av väggar. Betydande svårigheter finns emellertid att omedelbart genomföra omfattande sådana åtgärder i det befintliga byggnadsbestândet, då radioaktiviteten i hus inte är kartlagd. Det är inte heller klarlagt, vilken minsta luftomsättning som är acceptabel och vilka tekniska motåtgärder som är för lämpade olika hustyper. Det måste därför närmare utredas vilka åtgärder som bör vidtas för att minska radonhalten i bostäder.

Strålskyddsinstitutet har tidigare lämnat information om problemet till planverket, och byggnadsnämnder häls ovârdsnämnder. Hänsyn har även till detta tagits vid utformningen av byggnadsnormer för hus. För nya den befintliga bebyggelsen är det särskilt angeläget att de mest radioaktiva husen och uppspåras kartläggs, så att olika motåtgärder kan och alltför genomföras låga luftomsättningar med risk för hälsan kan undvikas. Dessa problem bör inför klarläggas genomförandet av i åtgärder bostadsbeståndet.

energibesparande

5.5 Kommissionens ställningstagande

Utredningsarbetet inom kommissionen har visat att samtliga energislag som i ett kortare tidsperspektiv mer

kan ge betydande bidrag till vår energiförsörjning:

forenade med risker för hälsa

ar och miljö. Det gäller:

aven som kan bli av energiomvandling större betydelse i främst olika former

framtiden, av solenergi, även

om sadan i energiomvandling dag tycks erbjuda väsent-

liga miljöfördelar. De miljö- och hälsorisker som är

med olika

forenade energiomvandlingsprocesser måste

dels vagas mot varandra, dels bedömas mot bakgrund av processernas sociala nytta.

_BedÖmningar och ställningstaganden

I huvudbetänkandet har kommissionen gjort en sådan av- Den grundades på ett synnerligen omfattande Vägning. inte minst vad avser miljö- och bakgrundsmaterial, riskfrågorna. De olika tänkbara handlingsalternativen bedömdes också med hänsyn till deras skiftande effekter samhällsekonomin och därmed på landets ekonopå miska och sociala utveckling.

Kommissionen konstaterade att Sverige i likhet med andra länder befinner sig i inledningsstadiet till en omfattande omställning på energiområdet. Den omställningen karaktäriseras av bl.a. totalt sett Ökade energibehov i världen och ökad knapphet på dagens mest

betydelsefulla energiråvara, olja. omställningen präglas också av ett ökat hänsynstagande till hälso-, och säkerhetsrisker samt ekologiska krav. Det miljöråder vidare en betydande osäkerhet om de framtida och långsiktigt bärande ersättningsalternativen.

är i en särskilt svår situation beroende på vårt Sverige starka beroende av importerad olja. Den centrala mycket måste vara att beslutsamt minenergipolitiska uppgiften ska oljeberoendet genom bl.a. kraftfulla hushållningsinsatser och utnyttjande av tillgängliga energialternativ. Vi måste förbättra vår försörjningstrygghet. Enermåste vidare utformas så att man uppnår gipolitiken största flexibilitet och handlingsfrihet. Detta möjliga för successiv ersättning av olja och ger möjligheter andra energikällor som ter sig ofördelaktiga från eko-

nomiska eller miljömässiga utgångspunkter. Dagens beslut får icke utformas så att de energipolitiska låser de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna.

En viktig slutsats i kommissionens huvudbetänkande var, att man varken bör avveckla kärnkraften eller binda sig vid kärnkraften som en oundgänglig del av vårt energien större ökning av kärnenergiverksamheten. system genom Ett nu skulle medföra markant ökat avvecklingsbeslut stora samhällsekonomiska uppoffringar och oljeberoende, Kommissionen förordade begränsa handlingsfriheten. vidare en intensiv forskning, teknisk utsatsning på veckling och demonstration i det dubbla syftet att dels få fram godtagbara och ekonomiskt rimliga alternativ till oljan, främst solenergi i olika former, dels begränsa hälso- och miljöriskerna med all slags energiomvandling.

Det material som läggs fram i det här föreliggande betänkandet måste bedömas i sammanhang med de givetvis analyser och slutsatser kommissionen övergripande - t.ex. tidigare redovisat. Olika energislags risker för olyckor med stora konsekvenser - måste avvägas

inte bara mot tänkbara energialternativ utan också mot de risker och som t.ex. följer med otryggproblem het i energiförsörjningen.

.200 .Bedömningar och ställningstaganden .

Den självklara utgångspunkten för en är såbedömning som tidigare framhållits att ingen del av met får energisystemedföra oacceptabla risker. Men gränsen mellan oacceptabla och acceptabla effekter kan inte anges på något enkelt och sätt. entydigt Bedömningen är natur-

ligtvis i sista hand beroende av sannolikheten för att vissa effekter kan uppstå. Vad som är en förrimlig delning mellan risk och är också nytta svårbedömt.

Ett samhälle kan inte acceptera ett energiförsörjningssystem som innebär väsentligt förkortad eller ett medellivslängd stort risktagande ens för mindre befolkningsgrupper. Men samhället kan heller icke i längden godta att en mycket otrygg försörjningssituation och stora risker för avbrott i energitillförseln med de effekter detta får på de sociala förhållandena och därmed också för miljö och människors hälsa.

Det material som här har presenterats bekräftar vad som framhölls i huvudbetänkandet, nämligen att be-

dömningen av olika risker energislags många gånger måste ske på ett förhållandevis bristfälligt kunskapsunderlag. Här finns också skillnader mellan olika

energislag.

Det här föreliggande materialet har inte väsentligt kunnat minska osäkerheterna i bedömningarna.

Speciella problemen avseende säkerhet och miljö har stu derats främst genom arbetena av kommissionens för säkerhet expertgru och miljö. sammanfattningar har gjorts i kapitel 1 till 4. Kommissionens bedömningar av detta underlag göres i föregående avsnitt av detta kapitel.

Däri ingår även synpunkter

på energikvalitet och dess betydelse i energisystemet.

5.5.1 Huvudbetänkandets slutsatser

På grundval av de efter huvudbetänkandet gjorda utred-

ningarna skall här prövas om i betänkandet redovisade

bedömningar och förslag förändrats genom tillgången på

ytterligare information.

Prövningen avser kärnkraft, kol och Vidare naturgas. berörs frågan om framtida valfrihet.

Kärnkraft

Den tidigare refererade inställningen att bibehålla

kärnkraft som en del i energisystemet grundades på bl.a. förutsättningarna att de negativa effekterna under normaldrift är att tolerabla riskerna för-

knippade med mycket osannolika bedöms olyckor ligga inom godtagbara gränser och att tillfredställande tekniska lösningar för av förvaring högaktivt avfall skall finnas.

,Bedömningar och ställningstaganden

Hälso- och miljöeffekter från normaldrift av kärnkraftverk är gynnsammare än för olje- eller koleldade anläggningar. Detta framstod klart i huvudbetänkandet. Urananskaffningen för det svenska programmet är oklar liksom den därav orsakade miljöbelastningen. Utnyttjning av skiffer är en möjlighet. Det skulle innebära miljöproblem koncentrerade till brytningslokalen. Den information i dessa avseenden som tillförts kommissionens arbete sedan huvudbetänkandet presenterades, har bekräftat de uppfattningar som redovisades i huvudbetänkandet.

Risken för en stor - - och dess olycka härdsmältning effekter har studerats ingående. Metodiken i dessa undersökningar är i princip uppbyggd analogt med kärnkraftssäkerhetssystem, dvs. man söker utröna vad som kan inträffa om extremt ogynnsamma omständigheter samverkar. Det finns skiljaktliga bedömningar av reaktorsäkerheten såväl inom kommissionens expertgrupp som i andra studier.

Bedömningen av sannolikheten för en härdsmältning faller i stort sett inom samma osäkerhetsintervall i de gjorda utredningarna. Konsekvensstudierna har däremot lett till mer skiljaktliga resultat, främst vad avser markbeläggning.

Sannolikheten för en härdsmälta med de mycket allvarliga konsekvenser som kärnkraftskritiska granskare räknat fram är utomordentligt liten. Det bör också framhållas att säkerhetskraven successivt har skärpts och att teknisk utveckling har skapat förbättrad säkerhet. Sannolikheten för en härdsmälta i den typ av kokarreaktorer som nu byggs torde därför vara mindre än i en tidigare generation.

Kärnkraften ger upphov till ett avfall vars farlighet sträcker sig långt fram i tiden. Dessa, liksom andra avfallsproblem, måste angripas från utgångspunkten att vi icke bör företaga oss något som vi befarar på ett väsentligt sätt kan försämra livsbetingelserna för kommande generationer. Kommissionen har av det arbete som har bedrivits i KBS-projektet och vad som framkommit i övrigt dragit slutsatsen att det högaktiva avfallet kan hanteras och slutförvaras på ett betryggande sätt. Granskningen av KBS-projektet har dock pekat på vissa osäkerheter i bedömningen av element i systemet. Ett fortsatt utvecklingsarbete kan förväntas förbättra metoderna.

Beträffande kärnvärme tyder de gjorda studierna på att riskerna för olyckor är ännu mindre än för kärnkraft.

Den avgörande fråga som således måste besvaras är om de risker som otvivelaktigt är förenade med kärnkraften är godtagbara med hänsyn till de alternativ som står till buds och verksamhetens sociala nytta. Kommissionens svar på denna fråga är ja.

202 ,Bedömningar och ställningstaganden

Det finns enligt kommissionens mening inte något i de nu framlagda studierna som ger någon anledning t;ll ändring av de slutsatser och rekommendationer son kommissionen lade fram i sitt huvudbetänkande. Huvudbetänkandets slutsats att bibehålla kärnkraften i systemet men utan onödiga låsningar för framtiden framstår som väl avvägd. Som en viktig förutsättning för denna slutsats gäller, att man också fortsättningsvis utövar en mycket sträng tillämpning av säkerhetsteknik vid drift av reaktorer samt att fortsatt utveckl;ngsarbete i syfte att ytterligare minska sannolikheten för en härdsmältning bedrivs. Kommissionen anser vidare att alla rimliga åtgärder skall vidtas för att minska de möjliga konsekvenserna av en eventuell olycka.

Naturgas och kol

i Utredningarna visar att naturgas, även LNG, sannolikt ger lägre risker för olyckor än konkurrerande energislag. Hälso- och miljöförhållanden vid normaldrift är mycket gynnsamma. Naturgas är således från miljö- och hälsosynpunkt ett fördelaktigt energislag. Detta faktum; måste, som framhâllits i huvudbetänkandet, avvägas mot T ekonomiska faktorer samt önskemål om ökad 3 försörjningstrygghet. å Å Å Utförda studier rörande olyckor i kolgruvor tyder på en =. dödsfrekvens som är större än den som uppskattats för 3 kärnkraftverk. Därtill kommer att miljö och hälsopå- 1 Verkan från normaldrift är allvarlig. Kompletterande utredningar sedan huvudbetänkandet lades fram N rörande kolförbränning och dess miljöpåverkan har ej 3 gjorts. Utredningar inom avfallsområdet visar att kol E medför en allvarlig miljöbelastning, främst till följd i av risker från tungmetaller. Huvudbetänkandets slutsats; att större övergång till kol fordrar miljövänligare teknik än konventionell förbränning, står sig vid den genomförda granskningen.

Framtida valfrihet

Ett effektivare energiutnyttjande genom ett ökat energisparande och en bättre anpassning i fråga om energikvalitet mellan energibehoven och den energi som tillhandahålls kan innebära fördelar från miljösynpunkt. Hänsyn härtill bör tas både i samband med olika energipolitiska beslut och vid genomförandet av energibesparande åtgärder.

.sou 1978:49 Bedömningar och ställningstaganden

Sålunda kan lâgvärdig energi i spillvärme från industrier, i avloppsvatten, från solfångare etc., utnyttjas för ändamål där kravet på temperaturnivâ är lågt, exempelvis för lokaluppvärmning. Vid särskilda tilllämpningar, t.ex. där stora spillvärmeflöden finns tillgängliga eller där värme från vattendrag eller ytjord kan utnyttjas, kan värmepumpen få betydelse i framtiden. En förbättring i utnyttjandet av energikvaliteten kan även uppnås genom ett ökat utnyttjande av kraftverk för kombinerad produktion av el och hetvatten baserad både på bränslen och uran.

Frågorna om en bättre anpassning av den utnyttjade energins kvalitet till behoven bör studeras ytterligare. Den i huvudbetänkandet rekommenderade strategin att hålla alternativval öppna kräver särskilt starka insatser för att klargöra flödesenergins nyttiggörande. Detta har nära anknytning till de berörda kvalitetsoch ekologifrågorna. Organisationen inom energisektorn bygger på teknisk tradition. Pågående utbyggnader leder naturligt till en övervikt för tillämpade former av energiråvaror oavsett dess meriter i förhållande till flödesenergi.

Kommissionen anser därför att utöver de forsknings- och utvecklingsinsatser som planeras för flödesenergin också fordras organisatoriska åtgärder för att detta alternativ framledes skall kunna värderas på ett i förhållande till nuvarande energisystem väl avvägt sätt. I annat fall finns risk att den av kommissionen förordade valfriheten inte blir reell i detta avseende.

5.5.2 Kompletterande synpunkter angående strålning i bostäder

Vid energisparande bör hänsyn tas till risker för negativa hälso- och miljöeffekter. Framför allt innebär en minskad ventilation genom tätningsåtgärder i hus byggda av skifferbaserad lättbetong ökade strâlrisker på grund av radioaktiv radongas.

bör vidtagas, främst av

Effektiva motåtgärder byggnads-

för att undvika att

teknisk natur, oacceptabla halso-

Dessa bör klarläggas 1 en

risker uppstår. frågor sar-H

I samband med b0r

skild utredning. energisparprogrammet

radioaktivt byggnadsmaterial karthus med särskilt som åtgärder och rekommendaläggas samtidigt lämpliga tioner utarbetas.

5.6 Förslag

att i vederbörliga inter- Kommissionen föreslår Sverige verkar for och overens-

nationella organisationer normer

kommelser för och kontroll av kgrggggfgggg

hantering fredliga utnyttjande.

204 .Bedömningar och ställningstaganden

För att förbättra säkerheten mot inom olvckshändelser energiförsörjningen föreslår kommissionen att

organisation och resurser när det gäller beredskap mot stora olyckshändelser av alla ses slag över,

forskningen på riskområdet ges ökade resurser,

Sverige i internationell samverkan verkar för skärpta bestämmelser beträffande utvinning och av transport olja till havs samt konstruktion av säkrare tankfartY9:

beredskapen mot stora oljeutsläpp, framför allt i Östersjön, förbättras och effektivare metoder för att samla in och ta upp löskommen olja utvecklas,

bestämmelser beträffande och av lagring hantering blytillsatser för motorbensin ses över,

riskerna med hantering och av LNG studeras lagring ingående före ett eventuellt beslut om import,

olika tänkbara förlopp som kan leda till en härdsmältning i en kärnreaktor studeras och ytterligare olika åtgärder som kan minska sannolikheten och verkningarna av reaktorolyckor utvecklas för både och nya befintliga reaktorer,

beredskapen vid reaktorolyckor ses över varvid evakuering av befolkningen och åtgärder vid radioaktiv markbeläggning studeras särskilt,

brottsannolikheten för dammar som används under långa tider studeras,

beredskapsplaner upprättas för de älvar där risken för stora dammbrott föreligger.

Vad gäller det högaktiva avfallet föreslås att

organisationen beträffande avfallshantering och avfallsförvaring ses över,

det arbete som KBS utfört och utför fullföljs dels med insatser av utvecklingskaraktär, dels med insatser för att successivt öka detaljeringsgraden för nödvändiga anläggningar,

Sverige verkar för att internationellt accepterade normer för säkerhet och kvalitet för slutförvar utfärdas och att kontrollen av nukleärt material skärps och regleras i internationella avtal,

frågan om hantering och förvaring av plutonium och kapslingsrester som uppstår vid upparbetning studeras;

«Bedömningar och ställningstaganden

Beträffande avfall från kol och olja föreslås att

system utarbetas för insamling av sot och aska från olje- och kolförbränning vid små anläggningar,

studier genomförs av långsiktiga effekter från askupplag.

Beträffande utsläpp av föroreningar från bränslen föreslås att

bilavgasutsläpp från fordonsdrift på metanol, blandningar av metanol och bensin samt s.k. wide-cutbränslen studeras,

åtgärder vidtas för att stimulera teknik för avskiljning av kvicksilver ur rökgaser från skifferförbränning, kolförgasning och koleldning,

olika förbränningstekniska och reningstekniska åtgärder för att reducera utsläpp av polyaromatiska kolväten utvecklas,

från miljö- och hälsosynpunkt väsentliga metallers spridning, cirkulation och slutliga deposition studeras ytterligare,

kväveoxidernas bidrag till försurningen av mark och vatten fastställs,

sambandet mellan försurning och effekter av tungmetaller i mark och vatten studeras,

Sverige verkar för ytterligare internationella forskningsinsatser beträffande effekter av en ökad koldioxidhalt i atmosfären,

resurserna för epidemiologiska studier av olika hälsorisker förstärks.

För att skapa framtida valfrihet föreslås att lämplig organisation ges ansvaret för att flödesenergi och därmed sammanhängande energisystem studeras och utvecklas så att detta på ett rättvisande sätt kan beaktas vid fortsatta beslut om långsiktig inriktning av energipolitiken.

Beträffande strålning i bostäder föreslås att

olika byggnadsmaterials betydelse för radonhalten undersöks och att lättbetonghus med särskilt hög aktivitet lokaliseras,

lämpliga motåtgärder utprovas och genomförs,

forskningsinsatserna beträffande hälsorisker av strålning i bostäder förstärks.

RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN

l Reservation av ledamöterna Curry-Lindahl, Hambraeus, Kjellström, Kâgeson och Sjönell

Motiv för reservationen

för säkerhet och miljö har inför kommis- Expertgruppen sionens slutbetänkande utarbetat ett omfattande och väl genomarbetat material baserat på tidigare publicerad information och ett stort antal egna utredningar. innebär en bekräftelse av tidigare redovisa- Rapporten de risker på kärnkraftområdet. Expertgruppens arbete och granskningen av projektet Kärnbränslesäkerhet (KBS) innebär också en mer utförlig och konkretiserad redovisning av problemen på avfallsområdet. Det har tillkommit betydelsefullt nytt faktamaterial. därigenom

En samlad står i allt väsentligt bakom expertgrupp innehåll. Undantag gäller avsnitten om kärnrapportens kraftens avfall, kärnvapenspridning och stora sällsynta olyckor där enstaka ledamöter i avgivit

inbördes särskilda yttrandenl expertgruppen . Kommissionens

motstridiga beträffande radon i bostäder, stora underlagsmaterial och avfallsförvaring sammanfattas i kapitlen olyckor 2-4 i kommissionens slutbetänkande. Vi har inga större erinringar mot betänkandet i detta avseende.

Den osäkerhet som ännu råder beträffande de risker för hälso och miljö som energiförsörjningen medför framgår klart såväl av expertgruppens rapport som av kapitlen 3 och 4 i kommissionens slutbetänkande. Denna osäkerhet inte minst för kärnkraftens risker där nya degäller taljerade analyser av osäkerheten tillkommit.

Enligt vår uppfattning måste denna osäkerhet tillmätas stor betydelse vid de energipolitiska beslut som nu måste fattas, särskilt am1det är fråga om risker med

Motstridande särskilda föreligger av l) yttranden Lars Norberg och Torbjörn Westermark beträffande avsnittet om kärnkraftens avfall och av Per-Eric Ahlström och Lars Norberg beträffande avsnittet om stora sällsynta olyckor. Lars Norberg har även avgivit ett särskilt yttrande beträffande avsnittet om kärnvapenspridning. Se närmare förordet till expertgruppens slutrapport Ds I 1978:27.

203 Reservationer och särskilda yttranden

omfattande konsekvenser som delvis är av

oåterkallelig

natur. Detta är det huvudsakliga motivet till vår reservation.

Vi anser att utöver ett energisystems omedelbara risker är det betydelsefullt att ta hänsyn till eventuella konsekvenser för kommande Vi kan generationer. inte undandra oss detta ansvar i förhoppningen att de problen som uppkommer skall lösas i framtiden.

Reservationen är slutligen motiverad av att vi anser att kommissionens i flera majoritet avseenden tolkat det föreliggande faktamaterialet på ett felaktigt sätt eller inte alls beaktat det.

Kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen

Ett fortsatt utnyttjande av kärnkraft måste förutsätta att vid en samlad av bedömning alla de allvarliga risker och olägenheter som kärnkraften medför, dessa bedöms som godtagbara och även som mindre allvarliga än de risker och olägenheter som ökad energihushållning eller annan ersättande energiproduktion innebär.

Vi utgår från att kommissionens delar majoritet denna uppfattning men vi anser att den vid sitt ställningstagande borde ha tagit större till hänsyn följande fakta:

Qäêaâêzäêäiaieq

O En svensk uranbrytning i stor som är skala, en förutsättning för att kärnkraften skall kunna ge mer betydande bidrag till försörjningstryggheten be-

träffande 3

energi i Sverige, leder till stora be- 5 stående landskapsförändringar, i kulturingrepp miljön, risk för samt risk grundvattensänkning för och av svavelförorening urlakning tungmetaller från lakrester.

H§E§§@§lEElE9§9lY9E9§

O En härdsmältningsolycka i ett kärnkraftverk leder

med stor sannolikhet till att stora landområden blir belagda med radioaktivitet och måste utrymmas. Den kan också leda till ett stort antal cancerfall, fosterskador och genetiska skador samt under ogynnsamma omständigheter till akuta dödsfall bland befolkningen på avstånd upp mot 20 km från anläggningen. svårigheterna att evakuera stora tätbefol-

kade områden är uppenbara. De sociala och ekono-

miska konsekvenserna blir mycket allvarliga. Någon beredskap för en sådan finns inte. evakuering

Tänkbara konsekvenser av en sådan härdsmältningsolycka är illustrerad i l. figur

O av Avlägsnandet de radioaktiva ämnen som spritts i omgivningen efter en härdsmältningsolycka kan leda till höga kostnader och svåra skador i natu-

e as r v a up .1 O n e r O C uu s na r S Ln .1 1; Au a v1 +u +u r a n Au e n

SOU 1978 : 4 9 nn S

mcwumm

NEX

:wuw

Mama

m

us mm oom

Loo xmflu

:Hos

m

cm

mumwe

mammam

anon

Eomcqcmem

an

mom yum nwE

uouwn

xu›qomozHza4u:mozn:

max

munu

macaw

«IIIIIIIIIVIIIII1||d\Il%lll:

uum uum

mm

pmAxquumu

ooma Manu xmwu

uocaoz

mmuwcmm

uoxcsnm

oovH::m3

cm

p0nmA

:oo

uwe

wcm.mmuw:mm

zu I

mummfi

uommm umcaoz

ppm

umwflcu

mwv:mno:\md«um:mm

§A3S®\.kAmVX%§$$Y

.comcacmmmacmuouxømu

Eom

mcqcuamemnnmz

xwau

zmmzmxumzox

wumwe

.:mn:«

m«uxmo«Umu

muwuEo

wmm

.C®¥NME

Ex

vwe coo

.m:mummHHm;unumxwHumow

zu

uwn

m.n

m

mmnwcum

cm

.mcqcmmmawnxumz

.

cmxwauoum

ams

mamma mmuwcmm

yum

mama :omm:

mmwHuwum

.0mHOUUOD

0mHmv›uon

uwaøucm

zoo

mccwm

IUHWEMUHML

uwm

|onmxwauuvw

uomm:

HCUNXW

ooo

:oo

xmauoum

m :w og

:oo um: CM

ummcazmmmacm

:wa:mm:H:Hmuum

uoE uum

mwaawzuw

MDHAUWHW mcacxm

QMUCHE

:me

uum una uwuuw

Aamuuwocmo

muwmamamua

zmumzumummcwcxaoumn

cm Hamw HMS

£00 mma

xmwn

“nu

”Mau Aaau

umamucm mxm:wm

:Mum Mm;.m

wvmxm

xmwy

umuuu

Anu

uumu

MCHWMHDDCMU mucoooum

nom

HMMWMWUENU

uumn

.ummmn

mmm :cum

MUHUEMHM

w

mmammzuo

cwmcwcwmwacm

.noumxm

:mn

o;mm:

:um Has

oooa Ham“ .mzac

mmmamnum

:mg uww

uwuca

:wo um» om

uwaaw musxm

ummumammmcwcmmmaunu

wa

uouwn

om

:omm:

ummawzomms

Hamxm mumw:

.m:«uw=xmm

:oo

song mumn cmx nmum

cw

uum

muuwn

m

.umumcmaucmumso

cmx mcflux

Hammmvmv

.mc«:uHmEmoum:

cm

mseox mnHHm wuncwe

m

Eom

umuwcmaucmumeo

U:wumm

you

muvwa

unuma

uumumow

:m:o«um:uammxmHn0un

|HwkUm

umumomwov

on

uumxøaoxm

uum

mmaawnuw

musxm

uamuuoxuaoxm

cwmcwcawnuoummcwzxaou

cmmuaonu

uwuzmwwwomamz

uwmovawuum

ma

uwuw«uxmmuw

uum www

coumnxwaoczmm

co

mesmmcczmo

wvwueo

pmm

xmau :oo

Hamwmwon

uum

mxmcww.mm«Hu:«wmn

wnmuso

»mums

mmaflwnum

Hmucm wnmuêo

.a

xwau

mesmmccxmo .:mccw:UUmH:m uwmouamuum

umu

ummnfi

.ummcwzunum umamcxawu

muumu :wxmau

mm

mmm:

mm

mmaamz

uum

.uonmxm

uuo

gsmam

mu:x uwuc: mm H »mn unoum E0 .uno you usmm um ucmo Hana muu: H macaw .mxshm

210 Reservationer och särskilda yttranden sou 1978:49

ren som kan kräva mycket lång tid för återställande i den mån detta alls är möjligt.

o Sannolikheten för en härdsmältningsolycka kan inte bedömas annat än med stor osäkerhet.

Tillgängliga driftserfarenheter ger inte tillräcklig grund för att hävda att risken är acceptabelt låg. Osäkerheten i de teoretiska riskuppskattningarna är hög på grund av svårigheterna att beakta alla faktorer av betydelse, som t.ex. åldringsfenomen, sabotage och mänskligt felhandlande.

0 Riskerna för en kan minsk härdsmältning visserligen med tekniska åtgärder liksom möjliga konsekvenser kar reduceras med tekniska åtgärder och förbättrad beredskap mot olyckor.

Den osäkerhet som nu finns beträffande sannolikheten för en härdsmältning kan dock knappast undanröjas under överskådlig tid, dels därför att experiment som simulerar olycksförlopp knappast kan genomföras på ett realistiskt sätt av ekonomiska skäl, men främst därför att säkerheten till sist alltid är beroende av mänskliga handlingar.

0 Riskerna för sabotage och terroraktioner är särskilt viktiga att beakta ifråga om kärnkraftanläggningar eftersom konsekvenserna av sådana aktioner kan bli ödesdigra. Under senare år har kärnkraftanläggningar utsatts för sabotage och hot om terrordåd och det är uppenbart att de betraktas som intressanta objekt av terrorister.

0 Även de teoretiskt beräknade sannolikheterna (inklus ve osäkerheter) som presenterats för kommissionen innebär en betydande sannolikhet för att en härdsmäli ning skall inträffa i Sverige under den drifttid som planerats för de redan byggda kärnkraftaggregaten. Sannolikheten för en härdsmältning är 0,1-10% under 3 en femtonårsperiod med ett reaktorprogram enligt 1975 års beslut. 1 energipolitiska

êy§§ll_§:å2_5ä:ak§ê§22§nz§§jâ9§s

o Ett tungt vägande argument mot kolutnyttjande framför av kommissionens majoritet är de långsiktiga risker som är förknippade med deponering av tungmetallhaltig aska. Även vid uranutvinning från skiffer erhålls emellertid tungmetallhaltigt avfall.

Problemen med förvaring av tungmetallhaltigt avfall från detta skiffer är räknat per energienhet av samma svårighetsgrad som om kol utnyttjas.

o Det förslag till avfallshantering som hittills lämnat av kraftindustrins projekt Kärnbränslesäkerñet (KBS förutsätter att upparbetning av det använda kärnbräns let kommer till stånd, vilket av flera skäl kan ifrågasättas.

1978:49 Reservationer och särskilda yttranden SOU

För direktdeponering av använt kärnbränsle föreligger ännu detaljerade förslag till tekniska lösningar, inga än mindre har sådana förslag kunnat utsättas för en

nödvändig teknisk-vetenskaplig granskning.

O Det redovisade KBS-projektet omfattar endast förglasat avfall från upparbetning av använt kärnbränsle. Det innebär att höggradigt radioaktivt avfall som bl.a. innehåller det plutonium som bildas i reaktorn inte inbegrips i förslaget till tekniska lösningar på slutförvaringen. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom läckageriskerna från ett avfallslager ökar åmed tiden och den potentiella farligheten hos plutonium väsentligt långsammare än för det avfall sjunker som KBS-projektet behandlar.

O Omfattande kritik har riktats mot de antaganden som

i detta projekt vid de teoretiska beräkninggjorts arna av de risker som förvaring av förglasat avfall från i svenskt urberg kan medföra. Kriupparbetning tiken gäller samtliga barriärer som skall stoppa det radioaktiva avfallets kontakt med höggradigt och det biologiska kretsloppet. Kritimänskligheten ken glasets och kapslingens livslängd, de gäller fördröjningarna och den geologiska stabigeokemiska liteten.

o Det är också att KBS-projektet inte kunnat uppenbart visa att det går att finna någon plats som uppfyller

de krav som projektets egna beräkningar bygger pâ.

o Det tekniska förslag till förvaring av förglasat avfall från som föreligger, förutsätter upparbetning att ansvaret för den slutliga deponeringen av avfallet överlåts framtiden. KBS-projektet bygger på förutpå som att slutförvaringen tidigast kan sättningar gör genomföras om 40 år.

0 En föreligger ocksâ. Det mängd ytterligare problem bl.a. hanteringen av uttjänta kärnkraftverk gäller och riskerna i samband med transporter.

0 Det kan med till ovanstående fakta inte anses hänsyn att de till hantering och förvaring av styrkt förslag radioaktiva avfall från kärndet långlivade höggradigt kraftverk som nu är genomförbart med höga föreligger krav på säkerhet för kommande generationer.

Eêzazâesaêesiéaias

o Den nuvarande tekniken för upparbetning av använt kärnbränsle måste ur teknisk synpunkt anses ge goda för utnyttjande av civila kärnkraftanmöjligheter för av plutonium för kärnvapenläggningar produktion framställning.

Reservationer och särskilda yttranden

O Det har ifrågasätts från håll om den nuvarande många internationella övervakningen av hanteproduktion, ring och förvaring ger mot tillräckliga garantier avledning av klyvbart material för vapenproduktion.

O Tekniska lösningar avsedda att försvåra utnyttjande av upparbetningsanläggningar för av produktion klyvbart material för har föreslavapenframställning gits. Utvärdering av dessa förslag pågår och det är ännu för tidigt att bedöma omldessa innebär förslag tillräckliga garantier mot kärnvapenspridning.

O Sverige har, liksom USA, beslutat att tills vidare

icke tillåta upparbetning av använt kärnbränsle med hänsyn till risken för att det som utplutonium vinns vid upparbetningen skall för utnyttjas vapenproduktion. Om tillfredsställande garantier mot detta inte kan skapas kvarstår även fortsättningsvis ett allvarligt hinder för upparbetning.

Detta innebär att använt kärnbränsle måste direktdeponeras. Hur detta skall kunna utföras är ännu inte klarlagt.

Slutsatser och förslag

Med hänsyn till dessa fakta anser vi att ingen utbyggnad av kärnkraftverk utöver 10 får skel). Ett aggregat stopp för fortsatt utbyggnad av kärnkraften ökar förutsättningarna för en till ett övergång energisystem baserat på förnyelsebara energikällor. En utbyggnad av vattenkraften bör dock inte ske utöver vad som vi enskilt sagt i reservationer och särskilda yttranden till huvudbetänkandet.

En rad åtgärder är nödvändiga för att en möjliggöra snabb avveckling av kärnkraften utan

elransonering ellg

driftsinskränkning inom industrin. *

De utredningar som utförts av kommissionens expert- 5 grupp för energitillförsel och som redovisats i 9

kommissionens huvudbetänkande, illustrerar klart de låsningar till kärnkraft som finns i det nuvarande

elproduktionssystemet. Åtgärder som kan förkorta avvecklingstiden bör därför vidtagas t.ex. i form av åtgärder för att undvika låsytterligare ningar till elenergi som energibärare samt planering av alternativa produktionsanläggningar.

l) Detta antal aggregat avsågs av Kai Curry-Lindahl då han anslöt sig till det av avmajoriteten fattade yttrande i kommissionens huvudbetänkande, vilket vid flera tillfällen preciserats. Se också det särskilda yttrandet av Kai Curry-Lindahl.

Reservationer och särskilda yttranden 213

Det gäller bl.a. åtgärder på elvärmeområdet, förberedande åtgärder för planering av produktionsanläggningar för alternativen till kärnkraft, åtgärder för förnyelsebara energikällor samt ett hänsynstagande till dessa ;krav i den kommunala energiplaneringen.

På grund av riskerna i samband med haverier föreslår vi att evakueringsplaner skall upprättas och att de statliga myndigheternas kontrollfunktioner förstärks tills dess samtliga kärnkraftverk tagits ur drift.

Ett avbrytande av den svenska kärnkraftutbyggnaden innebär givetvis omställningsproblem för den svenska kärnkraftsindustrin och för alla de människor som är sysselsatta med anläggningsarbeten för kärnkraftverk. Av huvudbetänkandet framgår att ett energiförsörjningssystem som i ökad utsträckning är baserat på förnyelsebara energikällor innebär behov av utrustning och anläggningsarbeten som är större än vad en fortsatt kärnkraftsutbyggnad kräver. På sikt kan därför en avbruten kärnkraftsutbyggnad knappast innebära några problem från denna synpunkt utan snarare ha positiva effekter.

Under den övergångstid som är oundviklig måste staten i samråd med berörda företag och arbetstagarorganisationer säkerställa att meningsfulla arbetsuppgifter finns. Den kompetens som finns i Sverige på det kärntekniska området bör i första hand för att utnyttjas bearbeta de problem som inte enkelt kan lösas genom att upphöra med kärnkraft. Det gäller till exempel att finna metoder för hantering av avfallet som innebär de minsta riskerna på kort och lång sikt samt att minska riskerna för ytterligare spridning av kärnvapenteknologi.

2 Reservation av ledamoten Curry-Lindahl

Enligt direktiven till energikommissionen skall den ingående belysa kärnkraftens säkerhetsfrågor. Detta måste enligt min uppfattning innebära att energikommissionen i sina slutliga rekommendationer om olika energikällor tar full hänsyn till nyssnämnda Därför säkerhetsfrågor. har det för mig varit att obegripligt energikommissionen lämnat ett huvudbetänkande (SOU 1978:17), som till stor del gäller kärnkraften, innan säkerhetsfrågorna slutgiltigt hade diskuterats och innan expertgruppen för säkerhet och miljö hade lämnat sin slutrapport.

214 Reservationer och särskilda yttranden

Ovanstående arbetsordning betyder att och överväganden förslag i huvudbetänkandet endast gäller under förutsättning att det i energikommissionens efterföljande utredningsarbete inte framkommit något som väsentligt ändrat förutsättningarna för de rekommendationer som gavs i huvudbetänkandet.

Vid sammanträdet med energikommissionen den 26-28 februari 1978, då huvudbetänkandets rekommendationer beslutades, ställde jag frågan om att majoritetens ställ ningstagande i huvudbetänkandet, som alltså fattades innan säkerhetsfrågorna slutgiltigt behandlats, måste innebära att vi senare kan bli tvingade att modifiera eller ändra den uppfattning om kärnkraften som uttrycki huvudbetänkandet. Denna besvarades av fråga jakande ordföranden.

Detta förhållande var för mig av avgörande betydelse, då jag anslöt mig till I mitt sär majoritetsförslaget. skilda yttrande (SOU 1978:17, s.645-656) betonar jag detta (s. 646): Härtill (=utöver villkorslagen) komme att ytterligare material beträffande kärnkraftens säkerhetsproblem skall presenteras för energikommissione under våren 1978. Detta nya material kan av säkerhetsskäl medföra att förslagen i energikommissionens huvud betänkande måste modifieras eller ändras-

Jag har alltså uppfattningen att alla ledamöter i energikommissionen var överens om att vårt ställningstagande om kärnkraften i februari 1978 var preliminärt tills vi hade slutbehandlat säkerhetsproblemen.

Under perioden mars-juni 1978 har energikommissionen dels genom sin egen för säkerhet och expertgrupp miljö, dels genom det s.k. KBS-projektet andra källor jämte tillförts nytt material gällande kärnkraftens säkerhet_ frågor. Också från utlandet har nya data erhållits. Alltså har ytterligare uppgifter tillkommit, vilka i -1

betydande grad belyser problemen beträffande

säkerhets{

frågorna. § :K e En analys av dessa nytillkomna uppgifter visar otvety-5 digt att väsentliga fakta gällande avfallets slutförvarg har ändrat de förutsättningar, som till för låg grund energikommissionens huvudbetänkande av februari 1978. Detta bekräftas av dokumentation, och föredragningar diskussioner inom energikommissionen under de senaste månaderna. Det framkom exempelvis med överväldigande tydlighet vid den hearing med experter inom korrosionsforskning, geologi och hydrologi, som avhölls vid energikommissionens sammanträde den 8 juni 1978, att stark oenighet och osäkerhet råder i flera utomordent-

ligt viktiga och avgörande frågor rörande kärnkraftavfallets slutförvaring.

Reservationer och särskilda yttranden 215

Detta hindrade inte att majoriteten inom energikommis-

sionen omedelbart efter denna hearing i slutbetänkanfastställde bl.a. följande två uttadets slutkapitel att det inte någon anledning till landen, nämligen ges och rekommendationer som komslutsatser

zändring av de att

lade fram i sitt huvudbetänkande resp. jmissionen arbete som har bedrivits i KBSkommissionen har av det framkommit i övrigt dragit slutoch vad som projektet och slutavfallet kan hanteras satsen att det högaktiva förvaras ett betryggande sätt. på

av vad som framkommit sedan huvudbetänk- Mot bakgrund anser att ovanstående uttalande vittnar andet lagts jag

om en anmärkningsvärd oansvarighet.

också negligera de slutsatser Citerade yttrande tycks för säkerhet som energikommissionens egen expertgrupp efter 18 månaders intensivt och miljö nyligen framlagt och grundligt arbete. Majoritetens ställningstagande basera inte på säker kunskap. tycks sig på förhoppningar,

månaders framkomna dokumentation och föredrag- Senaste har på en mängd för ningar för energikommissionen pekat och frågor, som kräver säkerhet miljö betydelsefulla och undersökningar, innan tillytterligare utredningar svar i ena eller andra riktningen kan fredsställande min mening kan inte ett ansvarsfullt erhållas. Enligt och ställningstagande från energikommissioförsiktigt för nutid och framtid så oernens sida göras i dessa innan de besvarats eller åtminhört viktiga frågor, stone ytterligare belysts. Vid energikommissionens sammanträde den 25 1978 tog jag upp denna probleapril matik och på omöjligheten för energikommissionen pekade att inom utsatt tidsram avge ett slutomdöme om säker-

hetsfrågorna.

I mitt särskilda yttrande till energikommissionens huvudbetänkande (SOU 1978:17, s. 645-656) diskuteras

(s. 647-648) hälso- och miljöskadeeffekterna i Sverige,

förorsakade av olja, kol och kärnkraft som energikällor. Med reservation för de risker som är förpotentiella knippade med nukleära energikällor, genom att problemen

gällande absolut säker förvaring av avfallsprodukterna

inte är lösta på ett betryggande sätt, bedömde

ännu

att en fortsatt användning av olja och kol innebär jag ett större miljöhot än vad kärnkraften f.n. utgör.

Denna bedömning gjordes alltså på basis av hittills

erfarenheter i och utanför Sverige. Jag har allt-

vunna

jämt samma uppfattning under förutsättning att kärn-

kraftens avfallsproblem kan bemästras på ett acceptabelt sätt ur hälso- och miljösynpunkter. Tyvärr kan

detta f.n. inte garanteras.

216 Reservationer och särskilda yttranden

Det är alltså främst av på grund nuvarande osäkerhet om riskfri, långvarig lagring av kärnkraftens avfallsprodukter, som jag reserverar mot mig majoritetens bedömningar och ställningstaganden. Det förefaller av

majoritetsyttrandet att döma som om dess tillskyndare och undertecknare trots allt inte är helt säkra på

hållbarheten i deras påståenden. Det sägs exempelvisi kap. 5.3. att det är primära problemet att övertygande visa att de första tusen årens förvaring kan ske utan risk för påverkan biosfären. på Några stycken längre fram heter det: Fortsatta geologiska och hydrologiska

detaljundersökningar är dock självfallet nödvändiga innan beslut om lokalisering av ett slutförvar kan tas

Och i 5.5.1. sägs det: av Granskningen KBS-projektet har dock pekat på vissa osäkerheter i bedömningen av element i systemet. Kommissionen anser vidare att

alla rimliga åtgärder skall vidtas för att minska de

möjliga konsekvenserna av en eventuell Ytterolycka. ligare liknande citat skulle kunna göras.

Emellertid är det inte enbart problemen med kärnkraftens avfallsprodukter som väcker betänksamhet. Kärnkraftverken själva utgör efter att ha ut tjänat efter ca 30 års ett nukleärt användning ruinproblem, som varken berörts eller utretts. Det torde vara minst lika

allvarligt som frågan om avfallets slutförvar. Också

det radioaktiva nedfallets effekter på mark, vatten och näringskedjor efter en reaktorolycka utgör en svag och undervärderad punkt i Outsäkerhetsresonemanget. redda är även de enorma som miljöeffekter kan vållas

genom åtföljande nödvändiga avgiftningsprocesser, som

kan innebära totalt av undanröjande vegetation och djur samt uppgrävande av mark inom berörda områden, vartill kommerproblemen med av vattensystemen trans-

porterade radioaktiva ämnen. Radioaktiva föroreningar i sötvatten eller hav innebär en fara för alla livsformer i aldrig tidigare känd omfattning. Enligt min mening har inte heller säkerheten vid de många transporter av radioaktivt avfall i olika stadier till-

räckligt belysts och analyserats. Det är omfattande ju transporter av utbränt bränsle i flera led - (reaktor - centrallager upparbetning-mellanlager slutförvar)

som erfordras. Alla dessa flyttmoment innebär risker.

Det är emellertid i första hand de risker som f.n. är

förknippade med slutförvaringen av kärnkraftens avfallsprodukter som utgör motivet för min reservation.

Reservationer och särskilda yttranden

3. Särskilt yttrande av ledamöterna Hambraeus och Sjönell

ATT VÄLJA ENERGISYSTEM

Vi instämmer i majoritetens konstaterande i kap. 5.6 att Sverige i likhet med andra länder befinner sig i inledningsstadiet till en omfattande omställning på energiområdet.

Vi anser det väsentligt att klarhet skapas så fort som möjligt om vilken typ av energisystem som bör avlösa oljeepoken.

Kommuner, hushåll, näringsliv och andra organisationer behöver besked för att kunna ställa in sin planering rätt. Olika energisystem ställer olika krav.

Uran-Sverige

I 1975 års energipolitiska riksdagsbeslut genomdrev majoriteten mot centerns och vpkzs reservationer, en fortsatt kärnkraftsutbyggnad. Syftet sedan mitten av 50-talet har varit att låta kärnkraften successivt överta allt större andel av energiförsörjningen.

organisatoriskt har vi redan kommit långt på väg mot Uran-Sverige även om kärnkraften ännu bara svarar för ca 4 % av vår energiförsörjning.

El-producenterna har blivit allt färre och mäktigare och distributionen har centraliserats. Kapitalmarknaden är van att tillåta kraftbolagen investeringar som motsvarar mer än hälften av deras totala omsättning varje år. Miljardtals kronor investeras årligen i kärnkraftutbyggnad och många företag är intresserade av att få leverera till kraftbolagen. El-värme har etablerats som normal och rekommenderad uppvärmningsform. Industrin och kommunerna har erbjudits billig el från nätet som alternativ till egen mottryckskraft och fjärrvärme. Kärnkraften betalar inte sitt pris utan subventioneras av statliga medel och av billig Vattenkraft. Energiförsörjningen byggs upp på ett litet antal stora byggarbetsplatser, där kringflyttande specialister arbetar.

Om inte ett beslut fattas som ändrar inriktningen, kommer vi att låsas allt hårdare till Uran-Sverige.

Sol-Sverige

De förslag Vi framför i vår reservation till detta betänkande innebär en målmedveten omställning till Sol- Sverige, ett energisystem.byggt på inhemska, förnyelsebara energikällor: solvärme, solkraft, vind, vatten, biomassa. Solen som åstadkommer dem, förser jorden med 30 000 gånger mer energi än vad som används idag. Dessa energikällor tar aldrig slut somde lagrade

Z18 Reservationer och särskilda yttranden SOU l978:49

(t.ex. olja och uran) och vi kommer att lära oss att utnyttja dem allt bättre. Men redan idag finns det teknik utvecklad för att ett sådant system kan börja byggas upp.

Tillförsel, några exempel

Den redan utbyggda vattenkraften, väl tillvaratagen, bildar stommen. Biomassa svarar redan för en större del av vår energiförsörjning än kärnkraften, genom ved och lutar i skogsindustrin. Nu outnyttjad lövved, skogsavfall och under en övergångstid torv kan omedelbart börja användas. Många kommuner kan klara uppvärm-j ning och producera el i kraftvärmeverk och genom arbet= med egna naturtillgångar säkra sin energiförsörjning. Tekniken för detta finns beprövad men kommer snabbt att bli allt bättre. För att få fart på forskning och utveckling måste systemen emellertid börja tillämpas.

vindkraften kan byggas med teknik som kommit till användning inom andra områden. Solpaneler säljs redan för att ta tillvara solvärmen för uppvärmning. Proble-. met att lagra energi synes också ha funnit en användbar lösning. Nära kommersiellt genombrott är en metod att i en saltlösning kemiskt.lagra t.ex. solvärme som utan förlust kan tas fram vid behov. En tank saltlösä ning,som är dubbelt så stor som en oljetank skulle be-

höva vara för samma energiutveckling, skulle räcka utan påfyllning år ut och år in för hela

behovet till lokalkomfort och varmvatten uppvärmnings-ä där den in- ,

stalleras. Energikommissionen har beretts tillfälle l att skaffa närmare kunskap om denna viktiga nyhet.

Bränsleceller och solceller är lovande utvecklingsområden som förtjänar kraftfullt stöd.

Forskning men också marknad behövs

Den stora satsning på forskning, utveckling och demon-Q

strationsanläggningar som riksdagen nyligen beslutat om på regeringens förslag, kommer att utvidga våra

möjligheter till ett allt elegantare och resurssnålare;

energisystem. För att få riktig fart på verksamheten S måste det finnas en viss säkerhet om att det blir en marknad för systemet, att efterfrågan skapas. Detta måste ske genom beslut att stoppa kärnkraften och satsning på Sol-Sverige. Man kan nämligen inte räkna med: att näringslivet kommer att utveckla produkter som passar för Sol-Sverige om huvudinriktningen i praktiken är Uran-Sverige.

I Sol-Sverige

sker produktionen i hela landet, eftersom energikällorna lämpligen tas tillvara där de finns och solenergin finns överallt. Kapitalet fördelas på ett stort antal

Reservationer och särskilda yttranden

(hushåll, fastighetsägare, kommuner, små mottagare och större etc.). Människor kommer att arbeta företag ett stort antal mindre arbetsplatser. Kommupå mycket nerna kommer att få mer att säga till om i fråga om och kommer att ha stort behov av energiförsörjningen brett utbildade med förmåga att anpassa lokapersoner la till lokala förhållanden. Det centrala energikällor som i Uran-Sverige dominerar sin omgivel-systemet kommer i att vara dominerat av sin ning Sol-Sverige och fungera som reserv- och backmiljö huvudsakligen up-system.

Det är svårt att förena ett energisystem som bygger med ett som uran, därför att de båda på sol bygger på kräver olika sorts organisation och skapar systemen olika sorters samhällen:

Tänkbara skillnader i olika dimensioner mellan Uran- och Sol-Sverige

Uran S verige Sol-Sverige

Kapital- Stora kapitalmäng- Stora kapitalmängder marknaden der skall fördelas skall fördelas på mycket på ett litet antal stort antal mottagare (en enda?) motta- (hushåll. fastighetsägagare. re. kommuner. företag). Anläggnings- Litet antal stora Mycket stort antal mindverksamheten byggarhetsplatser. re arbetsplatser. Krav Kringflyttande på att folk kan olika specialister. sysslor. Ansvarsfördelning- Kommunala vetorät- Vissa rättigheter och frien ten måste förmodli- heter som enskilda hushåll centralt/lokalt gen upphävas för nu har måste förmodligen energisektorns överföras till kommunala komponenter. För- organ. Stärker lokala orstärkt eentralmakt gan visavi enskilda husvisavi lokala or- håll osv. gan. Ansvarsfördelning- Sammanvävda intres- Sammanvävda intressen en sen förvaltning/ kommunala organ. bostadsoffentligt/privat storföretag. områden. lokala arbetsplatser. Professionella Stort behov av Stort behov av brett utgrupper högt kvalificera- hiltlnde personer med de specialister. förmåga att anpassa lu- Teknokratisk kala energikällor till elit. lokala förhållanden. Centrala Dominerur sin om- Dominerad av sin miljö, elsystemet givning/miljö. Fungerar huvudsakligen som reserv- och hack-up system.

Uran - att Källa; Sol eller välja energiframtid, Måns Lönnroth/Thomas B. Johansson/Peter Steen, Sekr. för framtidsstudier (Tabell 26).

Hushållning: att få ut mer nytta av mindre

De flesta kilowattimmarna tillgänglig energi finns i form av låg värme d.v.s. naturligt lagrad solenergi runt omkring oss. Denna har låg kvalitet och kan inte användas till så mycket som energi med hög kvalitet,

220 Reservationer och särskilda yttranden

t.ex. olja och el. Men för att tillfredsställa 50 % av

vårt energibehov behöver vi bara lågkvalitetsenergi. Hälften av den energi vi köper går till att värme hus

och varmvatten. Nu gör vi detta ett sätt på slösaktigt genom att använda olja och el för att höja temperaturen

endast några grader. Man skulle kunna få ut mer mycket nytta av så högkvalitativ energi. Att energihushålla inom bostadssektorn betyder att ordna värmeförsörjningen på ett intelligentare sätt, som därför inte är krångligt och lära oss att ta tillvara den som finns energi omkring oss. Självfallet skallinte eftersättas. hygienen En lagom, ventilation måste ordnas. frivillig Värmeväxlare kan komplettera Att med kvaliutrustningen. bygga tet och omsorg kommer att förbättra arbetsglädjen och ekonomin. Det ambitiösa hushållningsprogram för bo-

stadssektorn som riksdagen antagit förpå regeringens slag ger förutsättningar för detta.

Också inom industrin kommer en effektivare teknik att

göra det möjligt att spara på högkvalitativ energi. Mängden energi som köpts för att utföra en viss prestation (den specifika har energianvändningen) sjunkit med ca 30 % under senaste 20 åren trots relativt sett

sjunkande energipriser (Lönnroth m.fl. .op.cit).

Genom att man får ut mer av den nytta högkvalitativa energin,dit man även kan räkna t.ex. man biomassa,har råd att betala mer för den mindre kvantitet man be-

höver. Det innebär att det går att få ersättgodtagbar ning för att arbeta med att ta tillvara t.ex. spillved, torv och andra inhemska bränslen och att det

kanske också kan vara värt det att omvandla dem till

mer lätthanterliga energibärare.

Det gäller alltså att få ut mer av mindre kvantinytta tet inköpt energi. skall inte ses som en Hushållning negation: att snåla och inte unna Hushållsig något. ning är att vara omsorgsfull, kunnig och uppfinningsrik. Orsaken till att vi inte går tillbaka till något 1800-tal även om vi delvis återvänder till deras å energikällor är att vi med modern teknik kan utnyttja 51

dessa bättre och skaffa fram dem på enklare sätt.

Arbetstillfällen och export

Det är nu en ovanligt tid att en stor lämplig göra satsning på att börja byta till ett nytt,inhemskt energisystem. Strukturkrisen ger anledning till nytänkande. Lågkonjunkturen innebär att det nu finns

outnyttjad kapacitet i näringslivet. Att ta tillvara inhemska naturtillgångar som nu inte används och som

långsiktigt lovar att bli konkurrenskraftiga måste

också vara en klok satsning i en situation då exportindustrins produkter inte efterfrågas i samma höga grad. Vi importerar olja för mer än l5 miljarder kronor per år. Alla är överens om, åtminstone i teorin, att detär önskvärt och med ett minskat nödvändigt oljeberoende.

SOU l978:49 Reservationer och särskilda yttranden 221

har att komma med betydelse- Sverige goda möjligheter fulla nyheter inom det förnyelsebara energisystemet kunna bli eftertraktade också utomlands. som skulle måste vara lättare för oss att hävda oss inom Det detta fält, där man inte behöver enorma kapitalsats- Dessa skulle också ningar för varje produkt. produkter länder som nu är fattiga och kunna hjälpa till passa större rättvisa och försörjning utan att skapa tryggad de behöver bli beroende av utländskt kapital, som att när det gäller kärnkraft och olja.

4 Särskilt yttrande av ledamöten Kjellström

Inledning

har i sitt slutbetänkande redovisat Energikommissionen material avseende hälsoeffekter, haveriytterligare risker och risker vid avfallshantering och avfallssamt grundval av detta och tidigare preförvaring på senterat material framlagt sina slutliga bedömningar

och ställningstaganden.

faktamaterial som i kapitlen 2-4 Det nya presenteras i allt väsentligt på den i slutbetänkandet bygger redovisning som gjorts av kommissionens expertgrupp för säkerhet och Jag har inga allvarliga inmiljö. mot kommissionens slutbetänkande i detta vändningar avseende, men vill framhålla att expertgruppens rapport, helt i avseenden ger en betydligt fylnaturligt, många ligare bild.

2 i slutbetänkandet redovisar ett försök till Bilaga sammanställning av de svenska remissvaren översiktlig villkorslagen av Ringhals 3. beträffande prövning enligt tid som stått till förfogande har inne- Den begränsade att inte har haft att studera desburit jag möjlighet sa remissvar ett sätt. Jag vill därför på ingående att inte nu är beredd att ta ställning understryka jag till om den sammanfattning som gjorts i bilaga 2 ger en rättvisande bild av de synpunkter som framförts.

I en reservation med ledamöterna Kai Currygemensam Hambraeus, Per Kågeson och Bengt Lindahl, Birgitta Sjönell har jag anfört att kommissionens majoritet vid dess underlåtit att slutliga ställningstagande ta hänsyn till väsentliga fakta.

vill i detta särskilda yttrande närmare precisera Jag detta och även utveckla mina synpunkter på hur frågor rörande hälsa och bör värderas vid val mellan miljö olika energialternativ.

Slutligen vill jag här ge en utförligare redovisning av min till kärnkraftens roll i det sveninställning .ska än vad som kunnat göras i den gemenenergisystemet samma reservationen.

222 Reservationer och särskilda yttranden

Allmänt om avvägningar mellan hälsooch miljöeffekter och andra faktorer

De formuleringar som använts i det inledande i avsnitteq kapitel 5 kan ge av att intryck kommissionen menar att det på något sätt skulle vara önskvärt att uttryck hälso- och miljöeffekter t.ex. i ekonomiska termer.

Jag vill bestämt vända mot detta och mig framhåller att en mångdimensionell är avvägning oundviklig även om man på något sätt söker överföra alla faktorer till en enda dimension.

Detta innebär till att exempel hälsoeffekter av normaldrift inte kan jämföras enkelt på något sätt med hälsoeffekter orsakade av stora och sällsynta olyckor.

Jag delar den uppfattning som framförs av kommissionen: majoritet att man bör utföra jämförelser med samma grad av optimism respektive pessimism. Jag vill emellertid framhålla att kommissionen tidigare (huvudbetänkandet sid.28l) uttalat att vid osäkerhet i beslutsunderlaget ett högt risktagande från samhällets sida är svårt att försvara särskilt när det gäller omfattande irreversibla effekter. Detta måste tolkas så att man i dylika fall bör från utgå relativt pessi-. mistiska bedömningar vid beslutsfattande.

Jag anser inte att kommissionens har majoritet följt denna princip vid bedömning av kärnkraftens olycksrisker, risker med förvaring av lakrester från uran-

utvinning och risker med av förvaring kärnkraftens högaktiva avfall.

Detta kommenteras i det ytterligare följande.

Risker för stora olyckor

När det gäller risker för stora har olyckor kommis- 5 sionens majoritet i viktiga avseenden valt att inte beakta faktaunderlag som redovisats från expert- ; gruppen för säkerhet och och som sammanfattas 4 miljö i kapitel 3.

f

?SQL

Kommissionen har enligt min inte tillräckuppfattning ligt diskuterat möjligheterna att minska de risker för stora olyckor som en svensk kolanvändning skulle medföra.

SOU 1978-49 Reservationer och särskilda yttranden

har att kommissionen bör anföra att Jag föreslagit det bör övervägas att det som villkor för en omfattande kolimport ställs krav på att utvinning och hani övrigt sker under iakttagande av rimliga krav tering på arbetarskydd, vari bör ingå åtgärder syftande till att minska riskerna för stora olyckor. Sådana villkor kan givetvis endast ställas när det gäller

långtids-

kontrakt. Sådana kontrakt bör emellertid av försörjvara en förutsättning för en omningstrygghetsskäl fattande kolanvändning i Sverige, se även huvudbetänkandet avsnitt l0.4.4.3.

Kommissionens majoritet har valt att icke beakta detta vilket är anmärkningsvärt med hänsyn till att kommissionen tidigare varit enig om att ett ökat utnyttjande av kol i Sverige bör komma till stånd.

Eäratrêâs

Ifråga om härdsmältningsolyckor har kommissionens majoritet tydligen valt att helt bortse från den stora osäkerheten som föreligger ifråga om sannolikheten för en härdsmältning. Kommissionens majoritet anför att hittills 600 driftårs erfarenhet föreligger i stora lättvattenreaktorer utan att någon härdsmälta inträffat. Att denna drifterfarenhet inte ger tillräcklig grund för att bedöma sannolikheten för härdsmältning som acceptabelt låg tycks man ej medveten om.

Det borde också ha framhållits, vilket tydligt framgår av rapporten från expertgruppen för säkerhet och miljö, att det kan krävas lång tid för att väsentligt minska denna osäkerhet, och att en betydande osäkerhet alltid kommer att kvarstå på grund av svårigheten att uppskatta sannolikheten för mänskliga felhandlingar, sabotage m.m.

Kommissionens majoritet har även valt att blunda för det faktum att även en så låg sannoliket för härdsmältning som den som angivits i Rasmussen-utredningen innebär en betydande risk för att en härdsmältning skall inträffa i Sverige även om antalet reaktorer begränsas till vad som omfattas av 1975 års energipolitiska beslut om dessa reaktorer drivs i 30 år . Detta framgår klart av den rapport som lämnats av expertgruppen för säkerhet och miljö avsnitt 20.5.

224 Reservationer och särskilda yttranden SOU l978:49

Det påpekande som gjorts av kommissionens majoritet beträffande sannolikhet för härdsmältning i reaktorer av olika typer visar en tydlig brist på förståelse för begränsningarna i det faktaunderlag som föreligger. Skillnaden mellan de två anläggningar som studerades i Rasmussen-utredningen är inte signifikant och resultatet kan inte generaliseras på det sätt som gjorts av kommissionens majoritet.

Diskussionen av konsekvenserna av en härdsmältningsolycka ger en förskönad bild i jämförelse med det faktamaterial som presenterats i kapitel 3.

Det har framställts som om ett stort antal cancerfall endast kan erhållas under mycket ogynnsamma omständigheter. Detta är felaktigt vilket klart framgår av kapitel3. Detbörävauobserveras att de totala konsekvenserna ifråga om cancerfall har underskattats i Rasmussen-utredningen. Beräknas cancerrisken med utgångspunkt från kollektivdosinteckningen erhålles större konsekvenser.

Kommissionens majoritet har enligt min uppfattning inte tillräckligt klart framhållit att beläggning av stora markområden med radioaktivitet är en ganska

sannolik konsekvens av en härdsmältnina. Att så är

fallet framgar tydligt av kapitel 3.5 i slutbetänkandet.

De miljöskador som orsakas vid sanering av markområden som belagts med radioaktivitet nämns inte och inte heller hälsorisker för de människor som sysselsätts med - det senare är i obasaneringen påtaglig lans i förhållande till diskussionen av risker vid oljeutsläpp.

Den behandling kommissionens majoritet har givit frågan om härdsmältningsolyckor innebär enligt min uppfattning att man har tagit ett steg tillbaka till tiden före den seriösa diskussionen av de osäkerheter som vidlåder teoretiska riskuppskattningar av det slag som gjorts i Rasmussen-utredningen.

Energi och miljö-kommittén (SOU 1977:67) har i detta avseende presenterat en väsentligt mer nyanserad bild som bättre svarar mot vetenskapens nuvarande ståndpunkt, se sid. 36 och sid. 197-204 i denna utredning.

9521355252lêêäjåêll§Lk9li1$êJâQ§E9i§lê9

De onyanserade slutsatser kommissionen har dragit ifråga om riskjämförelser mellan olika energislag saknar grund i det faktamaterial som förelagts.

Riskjämförelser mellan vattenkraft och kärnkraft är inte av särskilt stort intresse eftersom vattenkraft och kärnkraft inte är konkurrerande energikällor.

Reservationer och särskilda yttranden

Av det material som framlagts i kapitel 3 framgår klart att kärnkraften innebär risker av fler slag än vad som är tänkbart vid olyckor i samband med användning av olja, kol och naturgas, men också att de möjliga kon- A sekvenserna i flera avseenden är mer omfattande. ; Avfallsproblem

êllmêeä

Expertgruppen för säkerhet och miljö har i sin slutrapport framhållit att avfallsproblem bör betraktas med utgångspunkt från överväganden beträffande följande faktorer: - att minska samt att Möjligheter avfallsproduktionen nyttiggöra producerat avfall så att alla produkter ingår i cykliska förlopp. - av från avfall. Typ giftverkan giftigt (Dosberoende effekt eller Allt eller intet effekt - av atomära eller giftighet betingad molekylära egenskaper) - Avfallets innehåll av giftiga ämnen i relation till de mängder av samma mängder som vid andra verksamheter i samhället hanteras, släpps ut eller ingår i avfall som produceras. - Riskerna för att ämnen skall läcka ut från giftiga avfallet till biosfären i relation till motsvarande risk för läckage i det naturliga tillståndet och risk för påverkan av biosfären orsakad av hantering, utsläpp eller avfallsproduktion vid andra verksamheter i samhället. Dessa risker är beroende av, men inte entydigt bestämda av mängderna av de giftiga ämnena.

Kommissionens majoritet har enligt min uppfattning inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till dessa faktorer och heller inte beaktat att en rimlig princip för avfallshantering bör vara att den som producerat avfallet också måste bära ansvaret för att det hanteras och förvaras på ett betryggande sätt.

?222meEâLLbaLtLqt_a2åaLL

När det gäller tungmetallhaltiga avfall från förbränning av kol, olja, torv och biomassa liksom lakrester från uranutvinning ur skiffer finns en anmärkningsvärd obalans i beskrivningen av problemen och möjligheterna att finna tekniska lösningar för tillfredsställande långtidsförvaring.

Det framgår såväl av den rapport som lämnats av expertgruppen för säkerhet och miljö som av slutbetänkandets kapitel 4 att problemen är av samma karaktär och storleksordning för kolaska och lakrester. AV den text som kommissionens majoritet ställt sig bakom förefaller det som om kolaska innebär stora problemnedan lakrester knappast innebär några problem. Detta är grovt vilseledande.

226 Reservationer och särskilda yttranden

Kommissionens majoritet anför att det framstår som

önskvärt att snarast utveckla ett system för att ta hand om detta avfall (avfall från kolkraftverk) efter samma strikta mall som för det radioaktiva gäller avfallet. Även om det finns all att vara anledning uppmärksam på förefaller tungmetallproblemen förslaget illa genomtänkt dels därför att energisektorns tungmetallproblem utgör en mindre del av de totala tungmetallproblemen, dels därför att giftigheten hos

tungmetaller och radioaktiva ämnen inte kan jämföras på något enkelt sätt.

Bê§i9§E§i!E_§y§§ll

När det gäller radioaktivt avfall hävdar kommissionens majoritet att det primära problemet vid av förvaring upparbetningsavfall är att visa att de första tusen årens förvaring kan ske utan risk. Slutsatsen bygger på en användning av farlighetsindex som inte är me-

ningsfull, vilket också framgått av den diskussion av detta som redovisas i 4 i begrepp kapitel slutbetänkandet. Det som i själva verket är är avgörande sannolikheten för att radioaktiva ämnen frigörs, transporteras till ekosystemet och där leder till

väsentligt ökad dosbelastning. Även om avfallets relativa giftighet sjunker snabbt under de första tusen

åren, ökar samtidigt risken för av de rafrigörelse dioaktiva ämnena. Det primära problemet är därför

snarare att visa att de barriärer som för skapats att förhindra kontakt till biosfären inte bryts ner

snabbare än avfallets farlighet avtar.

Att kommissionens majoritet kan betrakta det enbart

som en teoretisk möjlighet att utvunnet plutonium vid upparbetning av kärnbränsle kan för utnyttjas framställning av kärnladdningar är minst märksagt ligt.

Kommissionens majoritet framhåller att det ur teknisk 4 synpunkt inte är nödvändigt att nu binda för en sig i bestämd handlingslinje när det gäller avfallshante-

ringen.

Detta är givetvis korrekt men det innebär ur- — ingen säkt för en fortsatt om man inte har avfallsproduktion förvissat sig om att det tekniska föreligger möjligheter att lösa problemen och om man inte kan skapa politiskt-administrativa garantier för att acceptabla å lösningar kommer att utnyttjas.

Den sammanfattning av diskussionen kring KBS-projektet som kommissionens ställt bakom är majoritet sig enligt min uppfattning inte rättvisande. Den i samstämmighet den tekniska kritik i vissa som framförts av de frågor specialister som anlitats för granskningen av projektet framgår inte. Bland sådana frågor märks frågan om vilket avfall som bör beaktas, glasets livslängd, behandlingen av geokemiska aspekter och risken för kriticitetsolyckox

Reservationer och särskilda yttranden

När det om KBS-projektet visat att det gäller frågan finns områden för av ett slutförlämpliga placering var som de krav som ställs beträffande stauppfyller täthet, förhållanden m.m., är bilitet, hydrologiska det väsentligt att notera att allvarliga invändningar har riktats mot förslag.Detta finns närmare projektets dokumenterat i remissvaren beträffande prövning enligt

villkorslagen för Ringhals 3.

Kommissionens majoritet understryker att flera barriä-

rer måste för att radioaktiva ämnen skall genombrytas läcka ut till biosfären men underlåter att ta hänsyn

till att enighet råder om att alla dessa barriärer

successivt bryts ner, det gäller inkapslingen, glaset och den barriären, och att allgeologiska/geokemiska varliga invändningar har riktats mot fullständigheten i det material som av KBS-projektet för presenterats att de som gjorts beträffande livsstyrka antaganden längden hos dessa barriärer. samtliga

Hälsorisker på grund av strålning i bostäder

om hälsorisker orsakade av energibesparande Ifråga kommissionens majoritet ett anmärkningsåtgärder gör värt från de värderingsprinciper som presente-. avsteg ras i till kapitel 5, i det man säger inledningen skulle medföra ökade Att energibesparande åtgärder risker för hälsan kan inte godtas.

min bör här, liksom ifråga om Enligt uppfattning hälsorisker från energiproduktion en avvägning göras

mellan olika alternativa möjligheter att klara energi-

så att det totalt sett bästa systemet försörjningen

väljes.

som kommissionens majoritet har ställt De formuleringar bakom vidare att problemen med strålsig ger intrycket i bostäder skulle försvåra genomförandet av de ning som behandlats i huvudbetänkenergihushållningsprogram andet.

Som av kapitel 2 i slutbetänkandet och den framgår som lämnats av expertgruppen för säkerhet och rapport miljö är så inte fallet.

Det borde ha framgått att en begränsad luftväxling,

i enlighet med vad som antagits vid kommissionens uppav den framtida energiförbrukningen, föreskattning faller leda till ökade hälsorisker endast i en mindre

del av det byggnadsbeståndet. Även om denna befintliga undantas och andra för del ifråga om tätning åtgärder att minska den framtida energiluftväxlingen påverkas endast I dessa bostäder kan förbrukningen marginellt. motsvarande åstadkommas med andra energibesparingar

åtgärder.

228 Reservationer och särskilda yttranden

Hälsorisker orsakade av i bostäder strålning påverkar därför inte kommissionens tidigare bedömningar av den framtida energikonsumtionen. Dessa risker innebär emellertid att val av byggnadsmaterial för nya byggnader och att inriktning av energibesparande åtgärder i vissa befintliga hus påverkas.

Kommissionens ställningstaganden

De ställningstaganden som gjorts av kommissionens

majoritet bygger enligt min uppfattning på en miss-

uppfattning av det faktamaterial som presenterats, ett ensidigt urval av fakta eller i på grunden andra värderingar än de som redovisats i kommissionens

huvud

betänkande.

Kommissionens majoritet anför att ett beslut att av-

veckla kärnkraften nu skulle medföra markant ökat

oljeberoende, stor samhällsekonomiska uppoffringar och begränsa Dessa handlingsfriheten. påståenden kan ej styrkas av det faktamaterial som fram av lagts kommissionen, se närmare mitt särskilda yttrande till

kommissionens huvudbetänkande.

Kommissionens majoritet anför vidare att det finns

skiljaktiga bedömningar av reaktorsäkerheten såväl

inom kommissionens som i andra studier expertgrupp och att sannolikheten för en härdsmälta med de mycket allvarliga konsekvenser som kärnkrafskritiska granskar räknat fram är liten. min utomordentligt Enligt uppfattning borde det ha framhållits att avvikande uppfat ning endast redovisats av en ledamot av expertgruppen och att de sannolikheter och konsekvenser som uppskatt i de studier som för kommissionens gjorts räkning över ensstämmer väl med vad som uppskattats i den s.k.

Rasmussen-utredningen. Att man anser sannolikheten för en härdsmältning liten är svårt att förstå med hänsyn till den betydande ackumulerade risk som föreligger redan vid drift av det antalet reaktorer planerade undq dessas livslängd. a

Kommissionens majoritet har dragit den enligt min me- _ ning förhastade slutsatsen att avfallet kan hanteras på ett betryggande sätt. Denna slutsats kan inte bygga på något annat än om att de kvarstående fråförhoppningar gor som identifierats skall kunna lösas och förhoppningar om att det kommer att vara att finna möjligt en; lämplig plats för ett slutförvar. Det är knappast ägnat att inge förtroende för kommissionens objektivitet och strävan efter saklig att kommissionen baserat7 prövning ställningstaganden av detta slag på den av tidsskäl yt-

liga granskning av KBS-projektet som kommissionen utför

Kommissionens majoritet anser att tydligen slutligen avfallsproblemen vid koleldning utgör ett tungt vägande skäl mot omfattande men vill inte se kolanvändning motsvarande problem vid ur skiffer som ett uranutvinning skäl mot utnyttjande av kärnkraft. Detta skulle endast,

sou 1973:49 Reservationer och särskilda yttranden 229

kunna försvaras om kommissionen anfört betänkligheter mot uranutvinning ur skiffer och rekommenderat ett kärnkraftutnyttjande anpassat till möjligheterna att utvinna kärnbränsle ur andra fyndigheter.

§Kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen

I den reservation till kommissionens slutbetänkande som jag avgivit tillsammans med ledamöterna Kai Curry- Lindahl, Birgitta Hambraeus, Per Kågeson och *Bengt Sjönell anför jag att inget färdigställande av kärnkraftverk utöver 10 aggregat bör ske.

Skälet till detta ställningstagande är att jag anser att det vore mycket oklokt att ytterligare öka andelen kärnkraft i energiförsörjningssystemet så länge betydande osäkerhet råder beträffande kärnkraftens risker. Jag är också av den uppfattningen att flera problem av betydelse för bedömningen av risker för kärnvapenspridning, stora utsläpp av radioaktivitet och långsiktig förgiftning av omgivningen orsakad av läckage från avfallslager, är av den karaktären att tekniska lösningar är svåra att verifiera och vidare att enbart tekniska lösningar inte är tillräckliga för att tillfredsställande säkerhet skall kunna uppnås. De förslag till tekniska lösningar som idag föreligger ställer enligt min uppfattning alltför höga krav på de politiskt/administrativa system som erfordras för att tillgodose rimliga krav på säkerhet.

Jag anser det inte uteslutet att man i framtiden skall finna tekniska lösningar som ökar förutsättningarna for att uppnå de höga krav på säkerhet som måste ställas. Till dess bör man enligt min uppfattning upprätthålla handlingsfrihet för att kunna avveckla kärnkraften under en avvecklingsperiod som inte överstiger S-10 år.

En begränsning av antalet aggregat är då nödvändig och det förefaller av många skäl lämpligt att avbryta utbyggnaden nu. Åtgärder måste också, som framhålles i reservationen, vidtagas för att möjliggöra en snabb avveckling av kärnkraften.

Drifttagningen av aggregaten 7 till 10 är givetvis beroende av om villkorslagens bestämmelser beträffande helt säker förvaring av det högaktiva avfallet kan anses uppfyllda.

Det ankommer icke på kommissionen att ta ställning till detta men jag vill ändå här peka på att ett svenskt godkännande av en plan för avfallsförvaring som helt säker, utan en mycket ingående teknisk vetenskaplig granskning kan innebära stora risker för att Sveriges anseende utomlands skadas.

230 Reservationer och särskilda SOU 1973349 yttranden

De granskningar av KBS—projektets förslag som gjorts i Sverige och utomlands har utförts under stark tidspres och jag vill därför ifrågasätta om den som granskning skett kan ge tillräcklig grund för ett godkännande av förslaget.

Jag vill i detta sammanhang peka på möjligheten att vinna ytterligare tid för granskning och tillåta laddning av aggregaten 7 till 10 utan att den mängd högaktivt avfall som produceras överstiger vad som skulle ha erhållits vid 30 års drift i de första 6 aggregaten. genom att utöka lagen till att gälla samtliga 10 aggre4 gat och begränsa drifttillstånden så att högst denna avfallsmängd produceras.

En sådan lösning innebär knappast några nackdelar med hänsyn till risken för härdsmältningsolyckor, snarare blir risken totalt sett något lägre.

Den enda olägenheten skulle vara att ytterligare 4 aggr gat blir radioaktiva vilket försvårar rivning eller ombyggnad till annat ändamål.

Fortsatt drift av de befintliga kärnkraftverken liksom eventuell drift av de aggregat som nu är under färdigställande måste förutsätta kraftfulla och effektiva åtgärder för att minska risken för och konsekvenserna av härdsmältningsolyckor och andra olyckor som kan leda till stora utsläpp av radioaktivitet. Kommissionens majoritet förefaller att vara av samma uppfattning (se avsnitt 5.6), men jag anser att detta borde ha framhållits med större skärpa .

l) Det är i detta avseende intressant att jämföra formuleringarna i avsnitt 5.6 beträffande kärnkraft och vattenkraft.

Reservationer och särskilda yttranden

5 Särskilt yttrande av ledamoten Kågeson

som gör beträffande De jämförelser energikommissionen hos och kärnkraft är ofta missfarligheten kol, olja visande. gäller detta det återkommande påstå- Speciellt att är än kärnkraft. Detta kan endet olja farligare kvantitativ inom - möjligen vara riktigt i rent mening den nuvarande svenska energibalansen, där oljan svarar

300 TWh medan kärnkraftens bidrag bara uppför omkring går till ca 25 Twh (el).

Om emellertid kärnkraften (hypotetiskt) tillåts expan-

dera till samma storlek som den nuvarande oljekonsumskulle komma att te sig helt annortionen, jämförelsen För att 300 TWh kärnkraft och kärnlunda. producera värme skulle antalet reaktorer behöva mångdubblas samt

inhemsk och upparbetning beomfattande uranbrytning Risken för en stor reaktorolycka under höva inledas. de närmaste årtiondena skulle öka markant liksom risken

för olyckor i övriga led av kärnbränslecykeln.

den omfattande med kärn- Att ersätta oljeanvändningen kraft är emellertid inte realistiskt vare sig ekono-

miskt eller från miljö- och säkerhetsmässiga utgångs- Kärnkraftens betydelse i energiförsörjningen punkter. att bli så stor att den ensam kan ersätta kommer aldrig hela eller större delen av oljeberoendet. Det finns

således anledning att med ett minskat oljeingen rimlig beroende som motiv acceptera förekomsten av ytterligare

ett Bättre då att genom en massiv och planmiljöhot. hushållning och inhemska förnyelsemässig satsning på bara avveckla kärnkraften och på sikt energikällor också Hur detta på ett samhällsekonooljeberoendet. kan har närmare beskrivit i miskt sätt genomföras jag min reservation och mitt särskilda yttrande till ener-

huvudbetänkande, Energi (SOU 1978:17). gikommissionens

blir i mitt lägre år l990 än Oljeanvändningen exempel blir fallet i alternativ C vad som energikommissionens I kommissionens alternativ A och B (av- (13 reaktorer). av kärnkraften) är dock oljeberoendet något veckling större än i C-alternativet. Skillnaden i emissioner allt svavel) till atmosfären blir dock närmast (framför av modern teknik (bl.a. avförsumbar genom utnyttjande Vad nedfallet över vårt land av svaveldioxid svavling). blir skillnaden ännu mindre (högst några få beträffar av svavlet kommer med vinprocent), eftersom merparten våra Det finns alltså ingen som den från grannländer. helst att vid sidan av oljans risker också anledning hotet från kärnkraften. Folkmajoriteten i acceptera har att vinna en fortsatt marsch in vårt land inget på

i kärnkraftsamhället.

232 Reservationer och särskilda yttranden

6 Särskilt av yttrande ledamoten Landell

Energikommissionen fastslår helt korrekt att vi beslutsamt måste minska oljeberoendet bl.a. genom kraftfulla hushållsinsatser och utnyttjande av tillgängliga energialternativ. Men då är det enligt mitt förmenande också kommissionens uppgift att konkret de peka på alternativ som från miljö- och förefaller risksynpunkt lämpligast. Man kan inte nöja sig med allmänt tal om att olika individers värderingar skiljer sig ifråga om utvärderingen av de olika energialternativens risker. När kommissionen beslutar för av en sig något avvecklingsplan vad gäller oljan måste man komma med alternativ.

Det är begripligt att de som bestämt motsätter sig kärnkraft utmönstrar detta till energialternativ oljan. Jag har däremot att kärnkraften uppfattningen är att föredra framför oljan som redan idag bevisligen förstör vårt biologiska fundament. menar Jag att kärnkraftens bränslecykel till skillnad från oljans hantering och användning går att lokalisera till några få punkter i landskapet vilket är en klar fördel. Jag menar att de radioaktiva med lätthet produkterna går att spåra och att vi därmed hela tiden kan följa kärnkraftens miljörisker. Men så är inte förhållandet med de många icke radioaktiva gifternas smygande verkan. Både olje- och likaväl som koleldning industriernas utsläpp ger denna smygande giftverkan. Jag föredrar

kärnkraften i valet mellan olja och kärnkraft. Det

innebär inte att jag betraktar kärnkraften som en säker energikälla. Ingen villkorslag eller annan lagstiftning kan garantera kärnkraftens säkerhet. Villkorslagen kan bara i likhet med t.ex. om hälso- och lagen miljöfarliga varor stimulera producenterna att utveckla så

säkra produktionsmetoder som möjligt. Jag tycker kommissionen har genomlyst kärnkraftens risker och jag anser att vi måste ta kärnkraftens risker för att skapa: alternativ till oljan.

Vi kan bygga tolv kärnkraftaggregat färdiga i den takt de är tänkta att stå mot mitten av färdiga 1980-talet. Jag anser också att man visat att vi övertygande kan beställa ett trettonde om man kärnkraftaggregat med detta verkligen vill ersätta inom oljan exempelvis industrin. Jag tycker att åtminstone de som bestämde sig för behovet av tretton kärnkraftaggregat vid riks-

dagens energipolitiska beslut 1975 borde stå fast i sina önskemål nu då oljans miljörisker framstår som ännu mer påtagliga. Jag menar att man inte samtidigt kraftfullt kan besluta för av sig avveckling oljan och tala i allmänna ordalag om önskemål att inte ytterligare bygga ut kärnkraften.

Resrvationer och särskilda yttranden

I alternativen till bör man förutom kärnkraft i olja lika stor omfattning satsa på gas. I underlagsmaterialet till energikommissionens slutrapport framstår tydhur gasen är vid normal drift. ligt miljövänlig

består till övervägande del av metan. Ett Naturgasen för dessa mycket enkla molekyler rörledningssystem framstår som ett distributionssätt vilket i sin nästan kan mäta sig med ledningsnätet för el. elegans

Man skulle med fördel kunna ha ett bassystem för enerdär kärnkraft och vattenkraft matar in gidistribution el-ström medan metangasen distribueras från Europa eller LNG-terminaler vidare upp genom Sverige i ett Då metan (CH )-molekylerna vid förrörledningssystem. sin energi bildas i princip endast kolbränning lösgör dioxid och vatten. Koldioxiden kan möjligen ge en långmen metangas är ändå vida mer siktig klimatpåverkan som energikälla än kol och olja. I praktimiljövänlig ken behöver man endast räkna med utsläpp av mindre nitrösa förutom koldioxid och vatten då mängder gaser gasen används främst inom industrin.

Både inom industri- och bostadssektorn kan gasen bli en energikälla i samma storleksordning som vattenkärnkraft. Man har övertygande visat hur vattenresp. kraften i bara kan byggas ut till 65 TWh om princip man vill värna om unika ekologiska värden. Både gas och kärnkraft skulle i ett basförsörjningssystem för energi kunna ligga i storleksordningen vardera 70 TWh.

Man skulle till det basförsörjningssystem jag skisse-

rat kunna koppla många decentraliserade energikällor alltefter de olika landskapens speciella förutsätt- Hit hör naturligtvis vindkraften. Man bör ningar. vidare satsa sol för husuppvärmning då solen är den på enda helt rena energikällan som även påverkar vindens

och vattnets rörelser.

Min för gas i ett centralt distributionsnät plädering för grundar sig också till stor del på framenergi tidens att omvandla växtbiomassa till de möjligheter enkla metangasmolekylerna som sedan kan distribueras i rörledningssystemet. Även om det idag ter sig elegant kostsamt kan man även göra metanol från metangasen. Vi ser alltså hur gasdistributionen är ett mycket flexibelt system och i detta avseende jämförbart med

el-distributionen. Mitt särskilda yttrande till energikommissionens slutbetänkande är motiverat för att lyfta - som fram resonemang av den här typen. Jag menar nämnts - att man måste tala om vilka energitidigare alternativ som är värda en satsning som alternativ till reserverar mig i hög grad mot energikommisoljan. Jag sionens uttalanden om naturgasen. Redan huvudbevaga tänkandets räkneexempel där naturgasen ingår med endast

ll TWh året 1990 kan ge den felaktiga uppfattningen att naturgasen inte är något bra energialternativ.

234 Reservationer och särskilda yttranden sou l978:49

Tvärtom är naturgasen ovanligt som lämplig energikälla om man vill ta miljöhänsyn och satsa framtidens på möjligheter att utnyttja biomassa. Vad gäller kata-

strofrisker har kommissionen i slutbetänkandets bak-

grundsmaterial visat att individrisken per år för

att omkomma vid en tänkt LNG-terminal i Brofjorden

är beräknad till 10-9, dvs. 1 chans på tusen miljo-

ner. Det är ungefär den risk man löper var som helst

i Sveriges land att få ett störtande i flygplan huvudet. Jag tror vi bör ta denna individrisk för

att satsa på naturgasens stora miljövänlighet mot

det biologiska fundamentet. Jag tycker energikommis-

sionen i sitt slutbetänkande är skyldig att starkt

betona naturgasens stora miljövänlighet.

Med en ekologisk som även grundsyn inbegriper sparande och återvinning i mot slit- och protest slängmentaliteten måste vi satsa på de minst miljöfarliga energikällorna. Med en ekologisk satsar grundsyn jag på mångformighetens energiförsörjningssystem för att sprida

riskerna. Ett sådant mångformigt försörjningssystem ger också bästa I detta försörjningstrygghet. mångformighetens system har jag skildrat en stomme av eloch gasdistribution. vill till detta Jag centrala lednings- och rörbundna system foga det som är rörsystem nödvändigt för fjärrvärme till våra tätorter. vill Jag då också betona att sträva mot ett nödvändigheten energiutnyttjande som tillvaratar hela energiinnehållet i våra olika Ibland kan det energikällor. ske genom

tiden kan man också tänka andra för sig många system att lagra och sådant som är nyttiggöra idag spillvärme. Hit hör av bindning energi till kristaller om man kan hitta lämpliga substanser som i måttliga mängder kan binda energin och transformera den till upp högre energinivåer.

Med en ekologisk måste man ta grundsyn naturligtvis

.r.._,.i-._..,,-,a-i.«...

hänsyn till energikvaliteter och se till att energiproducerande processer med mycket höga temperaturer verkligen används inom områden där dessa höga temperaturer behövs eller omsätts i mekanisk högvärdig energi. Från måste hushållssynpunkt det te sig egendomligt att i kraftverk klättra högt upp på temperaturskalan för att sedan åter klättra ned till den låga temperatur som behövs vid t.ex;

husuppvärmning. Då jag föresprå- .--nu

kar el för att ersätta den . miljöfarliga oljan är jag därför samtidigt angelägen om att för vattenplädera ..in burna element i kombination med el-patroner. Därigenom kan man föra in solen så fort det för går husuppvärmning. Direktverkande el ersätter visserligen olja men

ger inte det vattenburna flexibilitet systemets och möjligheter att ta emot alternativa energikällor.

I det centrala försörjningssystem jag vill se uppbyggt ingår också en satsning el-driven på kollektivtrafik för att ersätta inom olja transportsektorn. Här är det berättigat med en el-insats då el omvandlas till högvärdig mekanisk energi i exempelvis snabbgående tåg som

Reservationer och särskilda yttranden

stora tätorter. Bilen bör begränsas förenar måttligt och som kommissionen tidigare rekommentill glesbygden derat drivas med metanol.

har velat skissera ett alterna- Sammanfattningsvis jag tiv till ty det märkliga är att energikommissiooljan i huvudbetänkandet benen i samtliga sina räkneexempel olja trots att man säger sig håller ohyggligt mycket med all kraft bli av med den. vilja

Det är den här ambivalensen som jag inte begriper.

också denna ambivalens som gör att Möjligen är det även i sitt slutbetänkande med all energikommissionen bli av med utan att definikraft säger sig vilja oljan

tivt binda sig till några alternativ.

man A så får man tyvärr också säga O ty Men har sagt sker i en verklighet där både energiförsörjningen och inre måste tryggas. De som skall bygga yttre miljö måste få klara besked så att deras upp energisystemen blir Vi måste till slut någon gång arbetsmiljö trygg. oss för system som är minst miljöfarbestämma något bättre kan vi alltid tala om en ligt. Om det känns detta Jag spår att kärnkraftparantes i energisystem. består efter det vi smugit ut oljan. kärnkraften långt att vi i Sverige med vår höga teknolo- Jag tycker också och med vårt samhälle skall ta giska kunskap öppna från brytning via ansvar för hela kärnbränslecykeln drift till och slutförkärnkraftverkens upparbetning område försigå ett varing. Inomkärnkraftens tycks som alltjämt i energikommissiopartipolitiskt hymlande nens slutbetänkande speglas i vaga formuleringar.

kraft konkret bli av med oljan. Men Man vill med all till alternativ vill man inget konkret när det kommer var om tretton kärnsäga. Inte ens de som övertygade 1975 är nu så säkra. Man anlägger plötskraftaggregat en distanserad intellektuell hållning och pratar ligt De som bygger kärnföraktfullt om aggregatexercis. bör dock få veta hur den framtida byggkraftaggregaten blir en nationen skall se ut annars energikommissionen verksamt bidrar till att göra kärnav de instanser som kraften ännu mer otrygg genom att skapa psykisk press

på teknikerna.

kräver handlingskraft och en positiv satsning på Jag med att på bästa sätt skicka teknologi målsättningen och i landskapet vidare landskapet, växterna djuren Människan är med bland till kommande generationer. också en satsning på teknodjuren. Vi behöver positiv ett socialt liv utan nedlogi för att ge meningsfullt och brist Vi måste brytande arbetslöshet på gemenskap. börja arbeta på det tillsammans med en ekologisk grundsyn som till slut kan ommångformighetens energisystem enbart baserad på solen som vandlas till en produktion

den enda rena energikällan.

KL? .ä ä.

BILAGA l FÖRTECKNING ÖVER RAPPORTER

Följande rapporter har utarbetats på initiativ av energikommissionens expertgrupp rörande säkerhet och miljö.

Titel Utarbetad av

Ds I l978:l Swedish Reaktor Safety Study, MHB Technical Associa- Barsebäck Risk Assessment, tes A Comparison of Swedish and Robert D Pollard American Design Criteria and licensing Review Procedures for Nuclear Power Plants

Ds l l978:3 Säkerhetsstudie Forsmark 3 AB Asea-Atom

Ds I l978:5 A study of some of the Conse- Jan Beyea quences of Hypothetical Reactor Accidents at Barsebäck

Ds I l978:lh Hälso- och miljöeffekter. Expertgruppen för säker- Energikommissionens alternativ het och miljö

Ds I l978:l5 Riskvärdering: - och Arbetsgrupp med docent Säkerhetsbedömning riskpsykologi Torbjörn Thedéen som projektledare - Paul Hofseth Energipolitiske beslutninger - kommentarer beslut under Några omkring Dag Prawitz osäkerhet - Kjernekraft? Noen politiske og beslut- Jon Eister ningsteoretiske momenter - Hur säkert kan man veta något om olycks- Ingvar Bergqvist, riskerna i komplicerade tekniska Bengt Hansson, system? Holger Rootzên, Tord Torisson

Ds I l978:l7 Disposal of High Active Jan Rydberg, Nuclear Fuel waste} John Winchester - A critical Rewiev of the Nuclear Fuel Safety (KBS) project on final disposal of vitrified high active nuclear fuel waste

Ds I 1978:19 Förvaring av högaktivt kärn- Jan Rydberg, bränsleavfall: John Winchester (översättning) - En kritisk översikt av Kärnbränslesäkerhets (KBS) projektet angående slutlig förvaring av förglasat högaktivt kärnbränsleavfall

238 Bilaga l

Titel Utarbetad av

Ds l 1978:20 Stora - och olyckor Olja Gas. Riskstudier och ekologiska effekter:

- effekter Ekologiska av oljeförore- Olle Lindén ningar i den marina miljön - främst Östersjön Risk Assessment Study for the Harbor Battelle-Institut e.V. of Gothenburg Frankfurt Risk for an Assumed Battelle-Institut e.V.

Assessment Study

LNG Terminal in the Lysekil Area Frankfurt

Ds I l978:2l Kol och miljö: Klimatpåverkan av energiproduktion Anders Björkström, Bert Bolin,Henning Rodhe Bortseparation av mineralpartiklar, Institutet för vattensvavel och kväve ur kol före för- och luftvårdsforskning bränning Kvicksilver i kol Offentlig hearing i Nya riksdagshuset I978-OI-18 PM angående spridning och deposition Ulf Högström av kvicksilver Tre scenarier för framtida kvicksil- Arne Jernelöv verhalter i fisk Lufttransport och reemission av Birgitta Eriksson, kvicksilver Arne Jernelöv Utsläpp av kväveoxider och polyaroma- AB Svenska Maskinverken tiska kolväten från fossileldade anläggningar Partikelavskiljning efter kolpulver- AB Svenska Fläktfabriken eldade pannor Deponering av avfall från rökgasav- AB Svenska Fläktfabriken svavling Hydrologiska synpunkter på deponering Sveriges geologiska under av restprodukter från koleldade kraft- sökning verk Miljöproblem vid framtida

kolteknologi Ångpanneföreningen

Ds I l978:22 hälsa Biomassa, och miljö: Risker i samband med energiproduktion Hans Egneus, ur biomassa. Förbränning Gunnar Björndahl, Hans Blanck, Birgitta Jerkbrandt, Bo Skärgård

Bilaga 1

Titel Utarbetad av

Risker i samband med energiproduktion Hans Egneus, ur biomassa. Pyrolys Gunnar Björndahl, Bo Skärgård

Risker i samband med energiproduktion Hans Egneus, ur biomassa. Metanjäsning Birgitta Jerkbrandt Vattenvårds- och vattenresursfrågor i Sven Berglund samband med produktion av energiskog Tungmetallproblematiken vid energi- Arne Andersson produktion i form av minirotationsskogsbruk

Dsl l978:23 Spridning och hälsoeffekter av luftföroreningar! Cancerframkallande ämnen i oxidations- Göran Löfroth bränslecykeln Om förekomst av N-nitrosoföreningar. Göran Löfroth Särskilt med avseende på förekomst i luft och bildning ur komponenter i luft Emission av polyaromatiska kolväten Institutet för vatten- och luftvårdsforskning Effekter på terrestra ekosystem p.g.a. Germund Tyler metallnedfall Beräkningar av partikeldeposition runt Sverige meteorologiska ett koleldat kraftverk och hydrologiska institut Effekter av metallnedfall på terrester Institutet för vatten- och miljö luftvårdsforskning Regionala och lokala effekter av luft- Hans Borg, buret vanadin och nickel på haltnivå i Kjell Johansson sjövatten och sediment Gradientstudier i limnisk miljö av Institutet för vatten- och metallutsläpp från oljekraftverk luftvårdsforskning Atmosfäriskt tungmetallnedfall i när- Olle Pettersson heten av fossileldade kraftverk, med särskild hänsyn till växternas upptagning av tungmetallet direkt från luften - en litteraturstudie Vanadin- och nickelundersökningar vid Sydkraft AB Karlshamnsverket Kollektivt expositionstillskott av Ch Gyllander benspyren Orienterande undersökning av ozon- Institutet för vatten- och emissioner från ställverk och överfö- luftvårdsforskning ring av högspänning

240 Bilaga 1 sou 1978:49

Titel Utarbetad av

- Hälsoeffekter av energiproduktion i Statens Naturvårdsverk, Sverige Omgivningshygieniska avdelningen

Ds |l978:2h Radioaktiva ämnen - hälsoeffekter och ekologiska effekter: - Dos- respons samband för biologiska Lars Ehrenberg effekter av joniserande strålning - Plutonium och andra transurana ele- Bertil Persson, ment. - Elis Holm Radioekologi radiotoxikologi

Ds Il978:25 Kärnenergi, geotermisk energi och miljö: - Olov Holmstrand Uranbrytningens miljöpåverkan - Arbetsmiljön i kärnbränslecykelns Arne Stråby industrier - Hälso- och miljörisker vid vatten- Sten Lindeberg lagring av utbrända kärnbränslestavar ä - från framtida reaktor-

Miljöproblem Bengt Lydell E

teknologi 3 - Effekter av värmeutsläpp Ulf Grimås j - Hälso- och miljörisker av geotermisk Hagconsult AB energiutvinning

Ds |l978:26 Risken för och effekter av Björn 0 Gillberg sabotage- och terrorverksamhet i samband med kraftproduktion

Ds Il978:27 Miljöeffekter och risker vid Expertgruppen för säker-, utnyttjande av energi het och miljö

Remissammanställning över Aka-utred- Ambjörn Lindskog, L ningen Lars Ljung

g

Risker för och konsekvenser av brott Statens vattenfallsverk på vattenkraftdammar

Miljöeffekter genom förbränning av Thomas Lewander fossila bränslen. Rapport från studie- 1 resa USA I977

Torvbrytningens miljöeffekter K-Konsult

WBILAGA 2 KORT SAMMANFATTNING AV DE SVENSKA REMISSVAREN BETRÄFFANDE PRÖVNING ENLIGT VILLKORSLAGEN AV

RINGHALS 3

1. Inledning

Inför remissbehandlingen av statens vattenfallsverks för Ringhals 3 ansökan om prövning enligt villkorslagen 24 svenska instanser anmodats eller beretts tillhar fälle Ytterligare en instans har på avge yttrande. initiativ F.n. pågår en intereget avgivit yttrande. nationell av vattenfallsverkets ansöremissbehandling kan.

I det sammanfattas de svenska remissinstanföljande sernas dels vad avser främst slutförvarets synpunkter, säkerhet, dels vad avser de förslag till förbättringar olika punkter som ingår i remissinstansernas yttpå randen.

2. Sammanfattning av remissvaren

Då det gäller hantering och förvaring har försyargts inte till alla delar kunnat

§9g§kgigg§§g§§§;t_j§Qê1

bedöma fullständigheten i KBS-rapporternas problem- FOA har kunnat påvisa väsent-

inventering. dock inte

brister i detta avseende. I övrigt ger enligt liga FOA arbetet i stort ett av att ha gjorts med intryck metodik och att i flera avvedertagen vetenskaplig seenden försiktiga antaganden. FOA bygga på mycket har följaktligen vid sin teknisk-vetenskapliga granskfrämst från inte noterat för-

ning, strålskyddssynpunkt

som ansökan i vad hållanden ger anledning avstyrka avser metoderna och förvaring av det för hantering högaktiva avfallet.

Beträffande slutligen skyddet mot krigshandlingar finner FOA i samråd med försvarsstaben att de beskrivkrav och att ansökan kan na lösningarna uppfyller höga godtas i detta avseende.

har ansökan med

§EêE§Q§_9§9E§EQi§Eê_lQ§ElEEE granskat

från institutets kompetensområden geotek-

utgångspunkt nik och grundläggningsteknik.

242 Bilaga 2

Institutet pekar särskilt den osäkerhet i på bedömningsunderlaget som utgörs av rörande antaganden grundvattenspridningen. Institutet bedömer det som möjligt att genom åstadkomma tätningsåtgärder sådana förhållanden, att effekten av och strömningsförlopp utspädning blir den i KBS rapporten angivna.

Upp§ala_gniy§r§itgt anser att det presenterade mater-

ialet ger en god bas för diskussion av möjligheterna att på ett säkert sätt omhänderta använt kärnbränsle och vid uppbearbetning frigjort radioaktivt avfall.

Utredningen visar, att dagens teknik erbjuder till-

fredsställandeIüüliqheter att hantera och förvara sådant material. Universitet anser att betryggande principiella lösningar finns för och inisolering dividuell behandling av vissa kritiska radionuklider (eller grupper av före radionuklider) lagring eller slutlig deposition. Sådan metodik måste dock utvecklas med till hänsyn ekonomiska krav.

De tekniska som lösningar diskuterats i betänkandet har inte gjorts till föremål för detaljerad ekonomisk analys. Det är att en sådan angeläget analys genomförs så att resultaten kan sättas i relation till motsvarande uppskattade kostnader för andra slag av energiutvinningar. Av särskild vikt därvid synes vara, att man skapar förutsättningar för en relevant jämförelse med kostnaderna för hälsooch miljöeffekter vid av fossila användning bränslen och de tekniska åtgärder som krävs för att bringa dessa i nivå med dem som kärnindustrins avfallsprodukter anses åstadkomma.

Det är att väsentligt Sverige genom egen forskningsoch utvecklingsverksamhet kan bidra till den internationella utvecklingen av en säker avfallsteknologi.

Universitet anser att man vidare, förutsättningslöst bör diskutera möjligheter till slutlig deposition i det svenska urberget med hänsyn till ett önskvärt samarbete över gränserna. Då naturliga förutsättningar finns för i

långtidsförvaring Skandinavien

bör dessa tas till vara, oberoende av från vilket land avfallet härstammar. Omhändertagande av avfall från fissionsreaktorer är ett problem, som berör alla länder, de antingen själva utvinner kärnenergi eller inte.

Tidsplanen för slutlig deposition bör emellertid påverkas av ekonomiska överväganden. Det torde vara ekonomiskt odutekniskt att gynnsamt skynda långsamt. Härigenom uppskjutes kostnaderna för i anläggningarna nedlagt kapital, som besamtidigt

handlingsteknologin ytterligare utvecklas.

Bilaga 2

Fördelarna med en senarelagd byggnad av slutförvaret

måste vägas mot kostnaderna för ett ytterligare utbyggt

mellanlager.

anser att KBS-utredningen do- Universitetet slutligen kumenterar att använt kärnbränsle och förglasat högak-

tivt avfall kan hanteras och förvaras med betryggande

säkerhetsmarginal.

anför att den detaljerade gransk-

§un§§_gniyer§itet

som utförts av universitetet på enskilda punktning såväl rent sakligt som beträffaner visat på brister av den föreslagna lösde metodiken vid bedömningen tillförlitlighet. Dessa påpekanden påverkar ningens dock inte väsentligt helhetsbilden.

utan att ifrågasätta det före- Universitetet drar, att uppfylla villkorsslagna systemets möjligheter slutsatsen av den kritik som framförts lagens krav, i slutförvaringen att fortsatt gällande detaljer och på dessa punkter är motiforskning utveckling verad. Det valet av förvaslutgiltiga geografiska fordrar också ytterligare undersökningar. ringsplats

har att invända mot att vatten- Universitetet inget erhåller det tillståndet att fallsverket begärda kärnbränsle till Ringhals 3. Rektorsämbetet tillföra att den metoden för slutvill dock framhålla angivna avfall bör göras till föreförvaring av radioaktivt och utveckling, så att mål för fortsatt forskning väljes, utan också inte bara en godtagbar lösning

den bästa och säkraste.

En majoritet menar föremål för vidare bearbetning. flera dessutom att avtalet om upparbetning inrymmer för ett beslut om laddoklara punkter. Underlaget 3 är således bristfälligt. Även om ning av Ringhals kunnat samlad riskfakultetsnämnden inte göra någon kan den inte tillbedömning av avfallshanteringen av 3 sker under hänstyrka att laddning Ringhals vore helt under visning till att avfallsproblemen ändå rum bör det klart kontroll. Skulle laddning äga inte därmed kan anses utsägas att avfallsfrågorna

lösta.

för det avrörande hanteringskedjan högaktiva är tillfredsställande och fallet i sina huvuddrag anser att rörande de radiologiska bedömningarna riskerna är rimliga. Det är väsentligt att även

sociala och vägs in i en helhetspolitiska aspekter bedömning av kärnkraftnlanerna.

Bilaga 2

EQEBE_âêä_§YêEY§E§9§EâE-YlQ_Q@§å_9EiY§§§i§§E finner

utredningen rörande hanteringskedjan för det högaktiva avfallet i tekniskt avseende tillfredsställande och vil för övrigt instämma i utredningens uttalande att sträva att uppnå flexibilitet och undvika låsning. Forum för

tvärvetenskap finner det emellertid tvivelaktiv ytterst om utredningen på ett godtagbart sätt visat att villkor lagens krav på en helt säker slutlig förvaring av utbrä kärnbränsle i dag går att De uppfylla. finner de tekni villkoren alltför för att begränsade man inom en sådan ram skall finna hela svaret på frågan om säkerheten i Ö

framtida avfallshanteringen.

Allmänt framhåller att

§§E92§E§_b§9§E9lên_l_§299Eä9lm

de radioaktiva ämnenas giftighet bygger på deras

radioaktivitet. När denna klinaat av är ämnena att

jämföra med de i naturen normalt förekommande. Det

skall jämföras med t. ex. tungmetallerna, vilkas

giftighet och skadliga inverkan på liv alltbörjar mer observeras. Dessa uppvisar ingen motsvarighet

till avklingning utan förorenar för all framtid. De

sprids genom diverse mänsklig verksamhet liksom

andra gifter och i naturen över bekämpningsmedel

mycket stora ytor. Det synes att söka en rimligt allmän säkerhetspolitik, inom vars ram kärnkraftsavfall bara är en form av de många förekommande för-

oreningarna. Om man föreställer en skala av sig risker, vars ena ände är risken 100 % och den andra

änden motsvarar risken O %, dvs. helt säker” i

matematisk mening, som är något ouppnâeligt för all

mänsklig verksamhet, torde riskerna med slutdeponerat radioaktivt avfall enligt KBS vara om förslaget små, de kapslingsproblem, som löses påpekas, på ett till-

fredsställande sätt.

Högskolan betonar att vidare och forskundersökningar ning är av stor betydelse inom av KBS utredningen berörda fält och att av användning avancerad teknik

kräver avancerad och forskning utvecklingsverksamhet.

E _7_-§§EEl§Eê_E99§§9l§ påpekar att säkerhetsana-

_ysen 1 nagra fall varit alltför

optimistisk (t.ex.

âäååâgahåg

men att

u§Pl:s§ln9en_av

den 1 all-

glaset), ;

(t ex i

kapselnsvliv lgveädrlvet fOr§lkt+g

om fråga och

ms

av de

;ng kvarhallning

tiva ämnena i

en). En del radioak-

kvarstar

om detal_erna _aä fragetecken

också ten geologiska

har å redovisningen, men det

ä ur

bes gåta Sfatt forvaringssynpunkt

bättre annu 9 er

inns an vad

sökt . S amman f tillgängliga KBS under-

attningsvis ar det hogskolans ning att det klart uppfatthar visats möjligt att förvara avfallet på ett helt säkert sätt i den betydelse som

detta_be9rePP vanligen har. Högskolan anser

att därför, villkorslagens krav är up pfyllda och att det i vad

Bilaga 2

har bedömt ansökan med. utgångspunkt ggtgryågdsvegket från huruvida det bedöms möjligt att med i dag till-

teknik ordna en slutlig förvaring som tillgodolämpad - - ställs ser de krav som enligt nämnda lagar på miljö-

verksamhet vad avser landskapspåverkan, buller farlig samt av icke-radioaktivt avfall, luft- och vattenutsläpp Naturvårdsverket finner därvid att ansökan föroreningar. kan tillstyrkas.

framhåller att

§EâE§9§_§EEål§EYQ§§lQ§ElEEE

det avgörandet om huruvida villkorslagens slutliga är kräver ställningstagande beträffankrav uppfyllda där institutet helt saknar de ett antal frågor I sådana har institutet utgått från expertis. frågor som beskrivits i KBS rapporten. Detta de antaganden framför allt den materialtekniska bedömningen gäller av hållbarhet samt de geologiska inneslutningens Institutet har förutsatt att desförutsättningarna. orövas av andra remissinstanser, framsa antaganden statens I den mån en för allt kärnkraftinspektion. ändrar förutsättningarna kan även sådan prövning institutets slutsatser komma att påverkas. Institut-

et har slledes sin bedömning till de rent begränsat aspekterna. Med dessa reservastrålskyddsmässiga finner institutet att villkorslagens krav tioner den tekniska till helt säker beträffande möjligheten av det avfallet från Ringslutfärvaring högaktiva

hals 3 fir uppfyllt.

anser att Säker Slutlig för”

§E§§E§££EY§§§§§Y§§l§§2

av det vid upparbetningen erhållna höçaktiva varing avfallet kan ske på ett från arbetsmiljösynpunkt godsätt. Såväl när det gäller ett realiserande tagbart av dessa visst sätt och viss plats som planer på av de detaljer är det angeutformningen praktiska läget att en samverkan mellan anläggningsinnehavare,

berörda arbetstagarorganisationer och tillsynsmynd-

etableras i ett tidigt skede. ighoter

(SGU) delar KBS

§29:its§iñ@9l99i§Ea_92és:§êE2in9

att de undersökta områdena uppvisar de uppfattning som krävs för förgrundläggande förutsättningar av ett slutförvar. SGU instämmer också i läggning att i förefaller att vara det gnejsområdet Blekinge av de hittills undersökta områdena. lämpligaste

Dessa områden ger goda exempel på sydöstsvenska

men uppvisar inga excepberggrundsförhållanden, tionellt förhållanden. Flera likvärdiga gynnsamma eller bättre borde lätt kunna uppletas i exempel

resp. regioner.

Framtida kommer främst att ske berggrundsrörelser längs redan befintliga sprickor och svaghetszoner.

Eftersom dessa kan undvikas vid förvarets lokaliser-

framtida inget hot mot ing utgör berggrundsrörelser

förvarets säkerhet.

246 Bilaga 2 sou

1978:49;

Risken för en sådan av

omläggning jordskorpans defor-E

mationsmönster att omfattande spricknybildninq skulle inträffa inom de närmaste årmiljonerna är praktiskt försumbar.

Nya nedisningar får så ytliga effekter att de är betydelselösa för slutförvarets säkerhet.

Ur anläggningsteknisk synpunkt torde inga större problem vara att vänta, eftersom man redan av andra skäl har stränga krav på god bergkvalitet.

SGU anser att qrundvattenförhållandena i svensk

berg-V

grund är sådana att områden med liten grundvattenomsättning och små flöden förekommer, vilket illustreras i KBS rapporten med resultat från direkt fältmätningar och teoretiska studier. Det måste understrykas att strömningar i urberg sker i sprickor och att slutförvar kan förläggas så att minsta möjliga direktkontakt med dessa sprickor erhålls, varvid såväl utlaknings- som spridningsförhållandena avsevärt reduceras i jämförelse med av KBS angivna värden.

SGU finner att angivet värde på transporttid från slutförvar till recipient är väl pessimistiskt. Såväl teoretiska studier som åldersbestämningar visar att avsevärt längre tider kan påräknas vid en väl avvägd lokalisering av slutförvaret. Angivna värden på berggrundens permeabilitet får anses representativa för undersökta områden, men av fältbestämning bergets porositet saknas.

êsêssaê_5ä:9E:§§§i9§9§5§i99 konstaterar att förslaget i den form det lagts fram av KBS i huvudsak bygger på känd teknik och att det är möjligt att förverkliga. Om de olika anläggningarna kommer att uppföras krävs emellertid ytterligare insatser i form av kompletterande utredningar och undersökningar.

Ett slutförvar, som de krav KBS

uppfyller anger, kom-f

mer enligt inspektionens uppfattning inte att ge upp-: hov till större utsläpp av radioaktivitet, än vad KBS projektet redovisar i sina slutrapporter.

Ett antal barriärer mot utsläpp av radioaktivitet finns i det framlagda projektet, av vilka några inte tillgodoräknas i projektets säkerhetsanalys. Det är inspektionens uppfattning att barriärerna ger en betryggande säkerhet.

I likhet med KBS bedömer inspektionen att utsläpp av radioaktivitet från förvaret under den första tusenårsperioden blir utomordentligt låga. Inspektionen vill understrvka att detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att under denna tid vissa betvdelsefulla radiotoxiska ämnen med ca 30 års halveringstid hinner minska i mänqd till ofarlig nivå.

Bilaga 2

I ett anser inspektionen liksom längre tidsperspektiv dess konsulter, att redan KBS antaganden om säkerheten

hos de valda barriärerna är mycket försiktiga och att

mera realistiska antaganden skulle ge betydligt lägre

utsläppsvärden än de redovisade.

Med från de synpunkter statens kärnkraftutgångspunkt har att beakta anser inspektionen att KBS-

inspektion kärnbränsle

förslag till hantering av använt projektets och av avfall uppfyller de krav slutförvaring högaktivt

som villkorslagen ställer.

konsult Scandpower framhåller Kärnkraftinspektionens av det som att efter ingående studier grundmaterial, och med ledning av KBS tekniska rapporter innehåller, svenska synes det sanallmän erfarenhet från gruvor, svenska går att finna nolikt att det i den berggrunden formationer, där de av KBS uppområden och geologiska att Det är dock knappast ställda kraven går uppfylla. endast tre kärnborrhål inom ett område möjligt att med kan innehållas inom den erforatt dessa krav påvisa l kmz. Detta skulle kanske vara möjderliga arean av borrhålen visat en sprickfri ligt om alla tre entydigt undersökt område har borrats ett såberggrund. I ett undersökta områden visar alla dant hål. I två andra och kross-zoner. Här måste borrhålen kraftiga sprickom man vill visa hur ytterligare borrningar företagas skär in på 500 m-nivån (föralla dessa svaghetszoner och vilka ytor som därefter svarets nivå) sprickfria finns för en säker förvaring. tillgängliga

kan alltid bli före- Områden nära olika malmfyndigheter och är från denna synpunkt mål för malmprospektering

olämpliga för slutförvar.

(STU) anser att

§EYE§l§§E_§§£_E§EEl§5_EEY§§5llflfi i KBS

säkerheten vid hanteringen, enligt förslaget kärnbränsle och upparbetat förrapporten, av använt t. o. m. inför slutglasat avfall fram inkapslingen förefaller kunna bli tillfredsställande. förvaring av de inkapslade av- Vad gäller slutförvaringen och eventuell spridning av radioaktiva fallskropparna slutförvaret anser STU att den i KBS ämnen från säkerhetsanalysen inte är rapporten presenterade lika väl grundad.

framhålla att det natur- STU vill i detta sammanhang inte att att någon metod för ligtvis går garantera radioaktiva avfallet är helt säker. förvaring av det är att visa att sannolikheten för Vad man kan göra händelser är liten. För att göra oplanerade mycket krävs emellertid en god kunskap om detta mycket hos aktuella material m. m. STU menar att, egenskaper från i KBS rapporten, flera utgående framställningen nämnda faktorerna som direkt ingår i av de tidigare av av radioaktiva utanalysen omgivningspåverkan slutförvaret förefaller vara mindre väl släpp från

kända.

248 Bilaga 2

För att det fortsatta arbetet mot en lösning av N kärnbränslecykelns slutsteg skall leda till onskvart resultat, dvs. visa att förhandevarande

förslag

är tillfredsställande eller föreslå alternativa tillfredsställande lösningar, anser STU att en mycket fast planering och styrning av verksamheten är nödvändig.

Erggzêmråész_fêr_:§Qi9ê5§iy:_êyf§li finner ingen anledning att ifrågasätta möjligheten att genomföra transporter, hantering och mellanlagring av avfallet på ett helt säkert sätt. Dessa steg i hanteringsgången kan jämföras med motsvarande steg i handhavandet av använt kärnbränsle såsom detta utförs i dag.

Programrådet bedömer att ett avfallsförvar som utförs på det sätt som föreslås i KBS rapporten kommer att vara helt säkert. Bergpartier av den nödvändiga tätheten finns inom den s. k. blekingska kustgnejsen och de är uppenbarligen tillräckligt stora för slutförvarets behov. Även i andra områden i sydöstra Sverige och exempelvis i norra Uppland kommer sannolikt bergpartier av kvalitet nödvändig och utsträckning att kunna identifieras.

Programrådet finner det angeläget att man fortsätter ingående undersökningar av de hydrogeologiska och geokemiska förhållandena i den svenska berggrunden för att förbättra ytterligare underlaget för bedömningen av dessa faktorers bidrag till slutförvaringens totala säkerhet.

Programrådet grundar sin bedömning av säkerheten i första hand på den påvisade förekomsten av bergpartier av mycket låg Tack vattengenomsläpplighet. vare denna kommer kapsel och att bestå under så avfallsglas lång tid att förvaringen är helt säker även med ogynnsamma antagande om transporten av avfallsnuklider från förvaret till vtvattenrecipienter.

Enligt programrådets bedömning får därför vattenfallsverket anses ha uppfyllt krav att villkorslagens visa hur och var en helt säker av slutlig förvaring det vid upparbetningen erhållna högaktiva avfallet kan ske.

§§_§t9menergi instämmer i den i rapporten gjorda tolkningen av begreppet helt säker villkorsenligt lagen. Med denna anser att den förutsättning bolaget i rapporten redovisade för principen slutförvaring av: det högaktiva avfallet en ur ger strålskyddssynpunkt fullt betryggande säkerhet. Denna slutsats rubbas inte av det förhållandet att det finns betydande osäkerheter i enskilda led i kausalitetskedjan fram till eventuell påverkan nå ekosvstemet och personexoonering. En mer klarläggande i framställning rapporten av dessa frågor hade emellertid varit önskvärd.

1978:49 Bilaga 2

sou

| att det av KBS föreslagna tillväga- Bolaget bedömer för omhändertagande av det högaktiva gångssättet av överett betydande mått avfallet innehåller till nuvarande kunsäkerhet. Detta är med hänsyn FoU avseende de olika motiverat. Fortsatt skapsläge i barriärerna och spridningsförloppen miljöerna, Detta i hanteringsschemat är angeläget. delstegen decennium leda till underlag bör redan inom något och ekonomiskt fördelaktigare för enklare principer lösning, utan eftersättande sätt för avfallsfrågans unika kraven på av de höga och på kärnkraftområdet

säkerhet.

delar den upp-

lngsajêzêyszsnêäêpêêkaésmisn i

som kommer till uttryck villkorslagen, fattning kunkrav säkerhet skall att mycket höga på nämligen hela kärnbränslecykeln. Detta_gäller na ställas på av högaktivt avfall således bl. a. slutförvaring med från KBS utredvilken akademien utgångspunkt kunna ske med den mycket höga grad ningen bedömer

av säkerhet som bör krävas.

anser akademien att inga hinder Mot denna bakgrund

för att tillföra nya reaktoranläggningar föreligger

kärnbränsle.

uttalar sig om korrosions-

ggrrgsignsinstituteg

hos den kapsel som avses omqe det förhärdigheten avfallet. Institutet bedömer den blyinglasade ha en livslängd av åtminstone fordrade titankapseln år och sannolikt betydligt mer. Efter tusentals studium förutser således institutet nu en fördjupat för än som angavs i instistörre livslängd kapseln Denna väntas få stöd tutets lägesrapport. bedömning

av en majoritet inom institutets referensgrupp.

och anger att i KBS Q9:é§9§_Yä9n§: Miliêâêäbgâåêä med ledande projektets arbetsgrupp ingår personer

inom de tvâ svenska reglerande myndigbefattningar och statens heterna statens kärnkraftinspektion vilka objektivt skall granska strålskyddsinstitut och senare behandla eventuprojektets trovärdighet

ella tillståndsfrågor.

och anser att borr- Jordens Vänner Miljöförbundet är få till antalet och att ningsundersökningarna avslutats vid den nivå där slutförvaret borrningarna Det är inte acceptabelt att placera planeras ligga. slutförvar i till okända eller föga ett gränszonen

kända bergartszoner.

menar och Jordens Sammanfattningsvis Miljöförbundet

Vänner att den aktuella rapporten från projekt

Kärnbränslesäkerhet inte uppfyller villkorslagens

krav en säker hantering av det radioaktiva på

avfallet.

250 Bilaga 2 SOU l978:49

3. Remissinstansernas till förslag tekniska

förändringar m.m. beträffande slutförvaring av högaktivt avfall

Många av de instanser som yttrat sig över statens

vattenfallsverks ansökan om prövning villenligt korslagen för Ringhals 3 har i sina yttranden lämnat förslag till förändringar av det förslag till slut-

giltig förvaring av högaktivt avfall som i KBSges rapporten. De föreslagna har förändringarna främst gällt inkapslingen av det högaktiva avfallet och de geologiska förutsättningarna för slutförvaret.

âyszigsä-ms§§9§9l99i§k§_99b_by§§9l99i§Eê_i9§§i§92

framhåller angående av transporten använt kärnbränsle och aktivt avfall till sjöss att det för valda trans-

portvägar bör upprättas beredskapsplaner som bl.a. föreskriver prognoser rörande spridning i vatten och luft av radioaktiva material.

§g9§§l§_ggiy§§§i§§t betonar vad det de

gäller geolo-

giska förutsättningarna för ett

slutförvar att av

utomordentligt stor betydelse i detta sammanhang är den av

permeabilitetsprovning bergmassan runt vart

och ett av de vertikala deponeringshålen som beskrivs i KBS-rapporten. Om denna provning utföres med stor

omsorg och endast maximalt täta deponeringshål utnyttjas bör kapsellivslängden (i utredningen uppskattad till minst l 000 år) kunna förlängas med en eller flera tio-potenser och glasets utlakningshastighet minskas i samma mån.

Uppsala universitet föreslår också vissa av valet förändringar av kapslingsmaterial för det högaktiva avfallet. Universitetet framhåller att KBS-utredningen ger intryck av att deponeringskapslarnas ytterhöljen tänkes bestå av rent (olegerat) titan. Denna metall visar i olegerat tillstånd god korrosionsresistens men kan dock i kloridhaltiga miljöer utsättas för

gropfrätning och spaltkorrosion, som begränsar titanhöljets livslängd.

Universitetet framhåller att ytterhöljets livslängd kan ökas avsevärt om det tillverkas av en lämplig

titanlegering i stället för av olegerat titan.

I§52i§5ê_h§9§59l§2_i_§§99kb9l@ påpekar att skulle det

trots allt visa svårt att sig framställa en tillför-

litlig bly-titan-inkapsling, kunde som annat

alternativ beaktas möjligheten att inkapsla glaset i något av de material, som antytts i utredningens allmänna del, och som avser

direktdeponering av använt bränsle.

Här diskuteras bl.a. koppar. Om lämpligt vald utformning av kopparhölje en uppvisar sannolik beständighet mot korrosion, som sträcker sig över några tusen âr, skulle problemet med glasets inkapsling vara löst.

SOU l978:49 Bilaga 2

Även Inasaiêrêysze9§k§9§âEꧧ@i§9 föreslår koppar som

ett alternativ till bly-titan-kapsling av det högaktiva

avfallet.

framhåller att i samband

Qbalmezê_:@h9i§5§_bêg§b9la

med undersökningar av s. k. ultramafiska geologiska i den skandinaviska fjällkedjan från Bergen, bergarter i söder till Stora Umevatten nordväst om Tärna- Norge, i norr, har ca 250 ultramafiska massiv ingående by, studerats från olika synvinklar. Högskolan anser att

dessa bör vara lämpliga för lagring av bergmassiv utbränt kärnavfall på grund av deras mekaniska egen-

skaper och mineralogiska sammansättning.

Den aV anlitade konsulten §§§§sn§_Eä§n5§a§Eisêpsätign anser att den föreslagna utformningen av Scandpower för det avfallet kan behöva kylsystemet förglasade ändras om mellanlagret byggs. Scandpower bedömer att

av kontaminerade avfallscylindrar inte omkapsling inenbär probelm. KBS har emellernågra principiella tid inte beskrivit hur täthetskontrollen av de om-

cylindrarna skall ske eller hur man skall kapslade behandla cylindrar som befinns otäta. Inomkapslade av avfallscylindrarna i en bly-titan-kapsel kapsling genom blygjutning kan ge problem med inhomogeniteter.

av kapseln eller användning av en bly- Förvärmning legering med lägre smältpunkt än bly kan underlätta en Kontroll av homogeniteter efter homogen gjutning. är inte erforderlig. Däremot bör gjutningen troligen metoder för svetsning av titanlock och kontroll av

svetsar och specificeras för slutligt val utprovas av svetsmetod och kontrollåtgärder.

Allmänna Ingenjörsbyrån som studerat KBS projektet

som konsult åt anser att underkärnkraftinspektignen i mera basiska bergarter är av intresse. sökningar Allmänna anser det sannolikt att det Ingenjörsbyrån i den svenska går att finna områden och berggrunden geologiska formationer, där de av KBS projektet upp-

ställd akraven går att uppfylla.

I samband med beskrivningen av hanteringen av

vid kärnkraftverk framgår att ett transportbehållare antal av dessa kärnkraftverk av äldre årgång ej är

utrustade för hantering av transportbehållare med

beteckning NTLl2. Av detta skäl planeras tillverkning av en nedbantad version med beteckningen NTLl7.

anser att det bör under

Styzslâsn_§§:_:sE9i§5_9§ys2Eli99

sökas om inte en annan eventuellt billigare lösning vore att förändra hanteringssättet vid dessa äldre

kärnkraftverk i stället för att utveckla en ny version

av Ett enhetligt utförande av transtransportbehållare. skulle ha säkerhetsmässiga förportbehållarna troligen delar framför ett system med flera typer.

252 Bilaga 2

Vid ankomst till centrallagret skall lossning av

transportbehållaren ske med travers. Även om behållaren är dimensionerad för fall från 9 m höjd innebär

vertikalhantering alltid en risk som skulle kunna undvikas om systemen utformades så att horisontella förflyttningar användes i större än vad utsträckning som anges i Detta förslaget. fordrar emellertid införande av ny hanteringsteknik. Ett sätt att erhålla horisontell som förflyttning, enligt styrelsens mening sannolikt skulle kunna användas i dessa sammanhang, är att använda luftkuddeteknik.

I KBS-rapporten föreslås all hantering vid ankomst_ till mellanlagret ske med travers. Som tidigare nämnt borde även här horisontell förflyttning minska riskerna för skador på behållarna i samband med hanteringen.

Vad beträffar val av kapslingsmaterial finner styrelsen det värt att notera att i förslaget till direktdeponering av använt kärnbränsle föreslås att kapslingsmaterialet utgörs av koppar eller aluminiumoxid. Inom KBS-projektet anses dessa material kunna ge längre livslängd i den aktuella än det för miljön det förglasade avfallet föreslagna bly-titan-alternativet.

Sjöfartsverket har i ett yttrande till Erggramgådet ______________ __ayfall över fartygsrutter för transport av bestrålat reaktorbränsle anfört bl.a. att fartyg inte bör framföras över vattenområden med ett sådant djup att inte kan fartyget bärgas med hjälp av disponibel utrustning och beprövad teknik. Därutöver önskar sjöfartsverket bl.a. att ett system för rapportering av fartygets och läge upprättas tillämpas.

Programrâdet förordar att av tryckprovning transportbehållare utförs vid som tryck minst motsvarar det största vattendjup fartyget passerar.

Programrâdet har av Statens Tekniska Forskningscentral i Finland mottagit bl. a. synpunkter på korrosionsbeständigheten hos titan-bly-kapseln.

Forskningscentralcn understryker tillverkningsteknikens betydelse för kapselns korrosionsbeständighet och anser att bör ställas: följande tilläggskrav

det bör påvisas att inte tillverkningsfel

föranleda kan

kritiska ändringar i temperaturfordel-

ningen

icke-förstörandc metoder för att observera gjutfel bör utvecklas

- det bör påvisas att lokala defekter inte för-

ändrar korrosionsbeständigheten.

Bilaga 2

framhåller att korrosionsegenskaperna §§_ê§9mengrgi det kromnickelstål som omger avfallsglaset vid hos från är ofullstänleverans upparbetningsanläggningen Den framtida utvecklingen kan, som digt behandlade.

ovan mycket väl Visa att det vore lämpligt påpekats, tiden för mellanlagring till beatt kunna förlänga mer än 30 år. För detta fall vore under alla tydligt förhållanden det nu använda kromnickelstålet säker-

ett alternativ kunde vara att göra ligen olämpligt; med titan redan i början av mellanslutinkapslingen Ett annat alternativ vore att erlagringsperioden. kromnickelstålet med en högsätta kring glaskroppen som kombinerar titanets beresistent nickellegering,

vid lägre temperatur med stålets beständigständighet

het vid hög temperatur.

Statens

offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

. Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. Kn. 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation. Kn. . Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar i delfrágor. Kn. . Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. U. . Föräldrautbildning, S. . Ny skogspolitik. Jo. Skog för framtid. Jo, . Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. . Ny konkurrensbegränsningslag. H. . Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. . Kapitalmarknaden I svensk ekonomi. E. , Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga l. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. . Arbete åt handikappade. A. . Praktikfrägor-åtgärder I ett kort perspektiv. U. . Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. . Energi. l. . Öresundsförbindelser. K . Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. K. . Öresundsförbindelser. Bilaga 8. Konsekvenser för företag och hushåll, K . Bemanning av fartyg. K . Energi, strukluromvandling och sysselsättning. A. . Växtförädllng. Jo. . Ny renhállningslagstiftning, Jo. . Etablering av miljöstörande industri. Bo. . Hälso- och sjukvárdspersonalen. S. . Fortsatt körkortsreform. K. . Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. A. . Arbete i jordbruk och trädgård. A. . Brand inomhus. B. . Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. K . Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församlingar. Kn. . Ordningsvakter. Ju. . Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Ju. . Regional utveckllngsplanering, Iänsplanering, vidgad Iänsdemokrati. Kn. . Arrenderätt 1. Ju. . Hotell- och restaurangbranschen. H. . Jämställdhet i arbetslivet. A. . Föräldraförsâkring. S. . Tvistlösning på konsumentomrâdet. H. . Statlig personalutbildning. B. . Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. A. . Mlliökostnader. Jo. . Kommunalt hälsoskydd. S. . Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. . Att främja regional utveckling. l. . Att främja regional utveckling. Bilagedel. l. . Konkurrens på lika villkor. B. . Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. l.

Statens utredningar 1978 offentliga

Systematisk förteckning

lndustridepartementet Justitiedepartementet [8] Energikommissionen. 1. Energi. [17] 2. Energi. Hälso-miljö- och Hyresrätt 2. Lokalhyra. Barnets ratt. 1.Om förbud mot aga. [10] säkerhetsrisker, [49] Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att främga Ordningsvakter. [33] [34] regional utveckling. [46] 2. Att främya regional utveckling. Bilagedel. Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Arrenderátt 1.[36] [47]

Socialdepartementet Kommundepartementet Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1, Stat-kyrka. Ändrade relationer Foräldrautbildning. [5] [26] mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Halso- och smkvérdspersonalen. Kyrkans framtida organisation. [2] 3. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Foraldraförsakring. [39] Kommunalt [44] Utredningar i delfrågor. [3] hälsoskydd. och försam- Ny indelningslag för kommuner, Iandstingskommuner lingar. [32] Kommunikationsdepartementet länsplanering, vidgad länsdemokrati. Regional utvecklingsplanering, 1975års danska och svenska öresundsdelegationer. 1.Öresunds- [35] forbindelser.[18] 2. Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. [19] 3. Öresundsförbindelser Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. [20] Bemanning av fartyg. [2 l] Fortsatt korkortsreform. [27] Traftkpolitik-kostnadsansvar och avgifter. [31]

Ekonomidepartementet Kapitalmarknadsutredningen. 1, Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. [1 1] 2, Kapitalmarknaden i svensk ekonomi, Bilaga 1.[12] 3. Kapitalmarknaden l svensk ekonomi. Bilaga 2-4. [ 131.

Budgetdepartementet Statlig personalutbildning. [41] Konkurrens på lika villkor. [48]

Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. [4] Praktikfrågor-átgärder i ett kort perspektiv. l 15]

Jordbruksdepartementet 1973års skogsutredning. 1.Ny skogspolitik. [6] 2. Skog för framtid] [7] Växtföradling. [23] Ny renhállningslagstiftning, [24] Miliökostnader. [43]

Handelsdepartementet Ny konkurrensbegränsningslag, [9] Regional konsumentpolitisk verksamhet, [16] Hotell- och restaurangbranschen. [37] Tvistlösning på konsumentområdet. [40]

Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Energi, strukturomvandling och sysselsättning, [22] 3. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder, [28] 4. Kommunernas medverkan l sysselsättningsplanering. [42] Arbete :Jordbruk och trädgård. [29] ,Jämställdhet i arbetslivet. [38] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45]

Bostadsdepartementet Etablering av miljöstörande industri. [25] Brand inomhus. [30].

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

KUNGL. BIBL. 1 O JUL ?S178 4:a]- qnv/gvnv u:

:

10-:

8-r 7-*- — 6

f

2o--

52$ 0.41-

__ __ 4__ -_ o3.- “-

3:

1o--

8:: Q2.-

2-_ 7__ 6-- __ 5__ 4__ 0,11: __ ‘II- 3-1-

._ 2__

1-I

Diagram för omvandling mellan energienheter. Logaritmisk skala.

.

L-ineyrl-zâökrlialçj.

ISBN 91 -38-04238-X ISSN 0375-250X( Allmänna Förlaget