I stället för kärnkraft betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

FOR

ISTÄLLET

KARNKRAIT h)

/SS5

Statens offentliga utredningar

E@

aw 1984: 61

Industridepartementet

I stället för

kärnkraft

Betänkande av års

L981 energikommitté

Stockholm 1984

Omslag Johan Ogden Teckningar Fredrik Ogden

ISBN 91-38-08402-3 ISSN 0375-250X

Norstedts tryckeri, Stockholm 1984

Fotografer: Hans Blomberg, Bo Dahlin, Jan Håkan Dahlström, Gustav Beppe Arvidsson, Hansson, Kjell Johansson, Per Klaesson, Bengt Olof Olsson, Ulf Owenede, Rein Välme.

TiII statsrådet Dahl

Genom beslut den 8 oktober 1981 bemyndigade regeringen statsrådet Eliasson att tillkalla en kommitté för att utreda om åtgärder för att säkra kärnkraftens avveckling frågan och ett fortsatt minskat oljeberoende.

Kommittén - som antagit benämningen 1981 års energi- - Eliassons och kommitté (EK 81) har enligt statsråden Dahls beslut haft följande sammansättning:

Ledamöter: Hans Löwbeer (from 1981-11-01), ordgeneraldirektören förande fd statsrådet Hadar Cars (fr 0 m 1981-11-01) Birgitta Dahl (fr 0 m 1981-11-01 to m riksdagsledamoten 1982-10-07 ) redaktören Per Francke (fro m 1981-11-01) Per Olof Håkansson riksdagsledamoten (fr 0 m 1982-1 1-01) Börje Hörnlund (fr 0 m 1981-11-01) riksdagsledamoten

riksdagsledamoten Maj-Lis Lööw (fr 0 m 1982-11-01)

Lennart Pettersson (fr o m 1981-1 1-01) riksdagsledamoten Per Unckel (fr o m 1981-11-01) riksdagsledamoten

Sakkunniga: Gunnar Lundberg avdelningsdirektören (fr o m 1981-11-01 t 0 m 1982-12-31) Christer Nilsson (fr o m 1981-11-01 t o m 1982-12-31) generaldirektören Carl Tham (fr o m 1983-04-28)

Experter: civilingenjören Sven Bengtson (fr o m 1983-01-01) informationssekreteraren Lennart Daléus (fr o m 1982-02-01) Torbjörn Granström (fro m 1982-02-01) civilingenjören Lennart Hjalmarsson (fro m 1982-02-01) professorn Lennart Holm (fro m 1982-02-01) generaldirektören Mats Höjeberg (fr o m 1983-07 -01) avdelningschefen Lars Liljegren (fro m 1982-02-01) utredningssekreteraren Tage Nytén (fro m 1982-02-01)

planeringsdirektören

Åsa Sohlman (fr o m 1983-11-01) byråchefen direktören Wennerberg (fro m 1982-03-01) Sigfrid

sou 1984: 61 3

Sekretariat: Karl-Axel Edin sekreterare (fr 0 m 1981-

planeringschefen

12-16) förste avdelningsingenjören Leif Halvorsen bitr. sekr. (fr o m 1983-08-24) Ulla-Britt Larsson bitr. sekr. (fr 0 m utredningssekretaren 1981-12-01) Birgitta Olsson bitr. sekr. departementssekreteraren (fr 0 m 1983-09-01) som förordnats för särskilda redovisas i Experter uppdrag bilaga 2. Kommittén har under hösten 1983 publicerat tio delutredi Ds I 1983:12-21, vilka redovisas i bilaningar Ds-serien, gorna 2 och 3. Den del av som rör utvärderingen av utredningsuppdraget forsknings- och utvecklingsinsatserna i Ranstad samt frågan om de svenska alunskiffrarnas långsiktiga utnyttjande har kommittén redovisat i en skrivelse till industriden 26 oktober 1983. departementet Efter avslutat arbete överlämnar kommittén härmed sitt betänkande ”I stället för kärnkraft. Reservationer har lämnats av ledamöterna Hadar Cars, Per Francke, Börje Hörnlund och Per Unckel. har avstått från att i särskilda yttranden redo- Experterna visa uppfattningar i allmänpolitiska och enerpersonliga gipolitiska frågor. Stockholm den 14 juni 1984

Hans Löwbeer

Hadar Cars Per Francke Per-Olof Håkansson

Hörnlund -Lis Lööw Lennart Pettersson Börje Maj Per Unckel /Karl-Axel Edin

Leif H alvorsen

Ulla -Britt Larsson Birgitta Olsson

4 SOU 1984: 61

InnehåH

1 Sammanfattning med åtgärdsplan

2 Grundläggande synsätt på problemställningen

och Energi samhällsutveckling Sverige och omvärlden Beslutsstrukturen . . . . . . . . Grundläggande mål för energiförsöijningen Anpassning till ändrade energipriser - Energi handelsbalans - Energi sysselsättning . . - Energi forsörjningsberedskap Forskning och . utveckling Långsiktiga energiprognoser? . .

Planeringsförutsättningar på lång sikt

Karaktären av våra förslag

- - 3 Omvärld ekonomi

energi

Snabba förändringar . . . Utvecklingen i omvärlden . . . . Den ekonomiska utvecklingen i Sverige Elpriserna . . . Ovriga förutsättningar

Energianvändningens utveckling

Stora pågående förändringar Nuläget . . . . . . Kommitténs delutredningar Industrin Transporter Bostäder-service . . . Sammanfattande slutsatser

5 Värmeförsörjningen . 103

Nuläget . 103 Fjärrvärme . 105 Elvärme . . . . . . 108 Block- och gruppcentraler . 110 Kommitténs slutsatser . 111

SOU 1984: 61

. 113

Elförsörjningen

. . . . . . . . . . . 113

Nuläget Kraftvärme och industriellt mottryck . 115

Vattenkraft . 120 Kondenskraft . 121 Vindkraft . 121 Solkraft . . . . . . . . 124

Bränslebehov för elproduktion . 125

. 127

Bränsleförsörjningen

Mindre mera fasta bränslen . 127

olja,

Inhemska bränslen . 128 Kol . 134 . 135 Naturgas

Minskat . 141

oljeberoende

. . . . . . . . . . . . . 141

Nuläget

Konsekvenser av den förutsedda utvecklingen 142 Den svenska . 144

oljeraffinaderiindustrin

Vad händer om minskar? . 146

oljepriserna Motiv för statliga åtgärder . 146

. . . . . . 148

Påskynda oljeersättningen

Risk för samhällsekonomiska störningar . 149 Kommitténs slutsatser . 153

- . 155

Energi miljö

. . . . . . . . . . . . . 155 Inledning och hälsoeffekter av olika typer av eld-

Miljö-

. . . . . . . . . 158

ningsanläggningar

Koloxidens växthuseffekt . 164 Den styrningen . 166 statliga Kommitténs slutsatser . 170

10 av kärnkraften . 173

Ersättning

. . . . . . . . . . . . . 173

Inledning

beslut om kärnkraftsavveckling 176

Riksdagens Kärnkraftverkens livslängd . 177

Förtida urdrifttagning . . 182 Avveckling senast år 2010 . 184 inför . . 185

Beredskap avvecklingen

Hur el kommer vi att behöva? . 186 mycket Effektivare . . 191 elanvändning Vad skall ersätta kärnkraften? . 197 . . . . . . 203

Stränga miljökrav

Tillstånd att kraftverk . 204

bygga nya

Lokalisering av kondenskraftverk . 207

SOU 1984: 61

Förprojektering av kraftverk . . . . . .208 Kostnaderna för kärnkraftsavvecklinge . 208 Problem på vägen till avveckling . . . . 212

Reservationer

1 Av ledamoten Hadar Cars . . . . . . . 215 2 Av ledamoten Per Francke . . . . . . . 218

3 Av ledamoten Börje Hörnlund . . . . . 229

4 Av ledamoten Per Unckel . . . . . . . 237

Bilagor

1 direktiv 1981-10-

Utredningens (regeringsbeslut

08 och 1983-11-10) . . . . . . . . . 243

2 Utredningsarbetets genomförande, experter med särskilda uppdrag . i 249

3 Sammanfattning av kommitténs. delutredniingar 252

4 Röstsedlarna till i kärnkrafts-

folkomröstningen frågan . . . . . . . . . . . . . . 263

Läsanvisning

Utredningens långa tidsperspektiv har medfört att sifferuppgifter som avser år 2010 endast är grova uppskattningar. De skall inte betraktas som prognoser. Kommittens bedömningar av den framtida utvecklingen samt rekommendationer och förslag till statliga åtgärder har markerats med färg i texten.

De bedömningar som är uttryckta i sim-or har sammanställts i en

tabell och förslag har samlats

på s 14. Rekommendationer i en

åtgärdsplan på s 30. Faktarutor har markerats med grått för att särskilja dem från löpande text.

SOU 1984: 61

1 med

Sammanfattning

åtgärdsplan

Kommitténs och

uppgifter

1.1 utgångspunkter

Figur

Energitillförseln har Den svenska energiförsörjningen genomgår för närvaranen omfat- de en omställning. Den totala energiförgenomgått genomgripande tande förändring un- brukningen minskar. Under de senaste åren har förbruk-

der 1900-talet. Mest av minskat till delvis som en

ningen eldningsolja hälften,

markant är den stora med är

följd av att olja ersätts elenergi. Omställningen

ökningen i oljean- de

främst resultatet av kraftiga oljeprisökningarna på

vändningen under

1970-talet. kommer att under flera

Förändringarna fortgå

1950- och 1960-talen.

år framåt och pågår också i andra industriländer, om än

Efter de kraftiga pris-

kanske inte i samma snabba takt som i Sverige.

ökningarna på 1970talet har oljeanvändningen minskat drastiskt.

TWh ^\

Sveriges energiförbrukning

“ 400 Kärnkraft

Vattenkraft

200 Olja

Kol, koks

Ved, lutar

l 925 l 950 l 975 l 983

SOU 1984: 61 9

Nästa stora omställning av den svenska energiförsörjningen kommer troligen att inträffa i samband med att kärnkraften skall avvecklas. Kärnkraften, som snart kommer att svara för nära hälften av den totala elproduktionen, skall vara avvecklad om 25 år och i mån av drygt behov ersatt med annan kraftproduktion.

Kommitténs huvuduppgifter gäller dessa två omställningar. Hur skall oljeberoendet minskas Vilka ytterligare? åtgärder krävs för att kärnkraften skall kunna avvecklas?

Effektiv energihushållning

En grundläggande för kommitténs bedömutgångspunkt ningar är att energiförsörjningen skall ske till så låga samhällskostnader som möjligt med beaktande av målet om en god miljö. Bästa möjliga hushållning och effektiv användning av energi bör eftersträvas inom ramen för en allmänt god hushållning med begränsade resurser. Det innebär att man skall spara energi, men att det inte får ske till priset av slöseri med andra resurser, t ex råvaror, natur och arbetskraft.

Omställningsprocessen

En för en viktig förutsättning gynnsam utveckling på energiområdet är att samhället snabbt kan anpassa sig till ändrade och annan De som priser på olja energi. problem uppstått i samband med de tidigare oljeprisökningarna beror i stor utsträckning på att anpassningen inte skett tillräckligt snabbt. Kommittén pekar på fördelarna med vårt relativt decentraliserade ekonomiska som system gör att samhällets olika delar snabbt kan genomföra de nödvändiga omställningarna.

Karaktären av kommitténs och

bedömningar förslag

På grund av osäkerheten om utvecklingen på energiområdet och det mycket långa tidsperspektivet har kommittén avstått från att göra regelrätta prognoser över utvecklingen när det gäller t ex energipriser och I energianvändning. stället redovisas mer översiktliga som bedömningar främst syftar till att de som statsmakterna belysa problem kan ställas inför i framtiden. som Bedömningarna anges regel i form av undre och övre gränser. Ofta är det fråga om stora intervall.

Vi har också av liknande skäl avstått från att sätta upp kvantitativa mål for och använd-

energiförbrukningen

ningen av olika energislag. Aven här har vi pekat på att

10 SOU 1984: 61

det på lång sikt är samhällets flexibilitet och anpassningsförmåga som är avgörande för hur gynnsam utvecklingen blir. De förslag till som vi redovisar syftar i första åtgärder hand till att öka handlingsberedskapen inför eventuella stora av i framtiden och inför förändringar energipriserna kärnkraftsavvecklingen. Huvuddelen av förslagen gäller därför fortsatta utredningsinsatser och åtgärder som kan ge bättre kunskap.

Omvärlden

Förutsättningarna för omställningen från olja och kärnkraft kommer i hög grad att bero på utvecklingen i omvärlden när det gäller ekonomi, teknik och priserna på olja eller annan energi. De kommer också att bero den ekonomiska på utvecklingen i Sverige. Kommittén har en

ort översiktlig beskriv-

ning av dessa faktorer som underlag för sina bedömningar.

Ökad internationalisering

Bedömningarna har utgått från fortsatt ekonomisk tillväxt i världen, dock kanske inte i samma takt som höga under 1950- och 1960-talen. En allt större del av världsproduktionen kommer att säljas på de internationella marknaderna. De nya industriländerna, en del av de nuvarande u-länderna och de länderna oljeproducerande kommer troligen att svara för en ökande del av den råvarubaserade produktionen malmer, metaller, kemiska basprodukter och oljeprodukter. Produktionen i de nuvarande industriländerna, inklusive kommer i Sverige, högre grad att inriktas på mer förädlade produkter. Sveriges beroende av omvärlden kommer att öka både när det gäller ekonomi och teknik.

Stigande oljepriser

Trots att oljepriserna på den internationella marknaden i

fast penningvärde räknat har minskat under de senaste åren anser kommittén att energipolitiken även fortsätt- A ningsvis bör utgå från att oljepriset kommer att öka

på

. sikt. lång

För kol och naturgas förutses en långsammare ökning av

priserna än för olja.

SOU 1984: 61 11

Elproduktionen i omvärlden byggs till allra största delen ut med kol- och kärnkraft. Som en av fattade följd tidigare beslut pågår en omfattande av kärnkraft som utbyggnad innebär att världens kärnkraftsproduktion ungefär fördubblas till år 1990. Utbyggnadsplanerna har emellertid trappats ned under de senaste åren.

i framtiden

Energibehovet

Ekonomisk tillväxt och

strukturomvandling

Det framtida energibehovet kommer bl a att bero av den ekonomiska i Sett i ett utvecklingen Sverige. mycket långt historiskt perspektiv har samlade Sveriges produktion (BNP) ökat med omkring 3 procent per år. Kommittén har utgått från att tillväxten blir i lägre framtiden, i genomsnitt ca 2 procent fortsatt i

per år. En förskjutning produk-

tionen från varor till tjänster förutses. För industrin ökar produktionen inom verkstadsindustrin och lätt industri snabbare än i den råvarubaserade industrin som är den mest energikrävande. Det innebär att tillväxten främst sker i de branscher som kräver förhållandevis lite av både bränslen och elektricitet för sin produktion. Förändringarna i bebyggelsen förutses i högre grad än under de senaste decennierna ske av det

genom modernisering befintliga

byggnadsbeståndet och endast till mindre del genom nybyggnad.

Elpriserna

Elefterfrågan kan för närvarande till allra största delen

täckas med vattenkraft och kärnkraft med driftskostlåga nader. Kommittén har från att denna situation utgått kommer att bestå flera år framåt de på grund av att två sista kärnkraftverken snart tas i drift. Förr eller senare kommer emellertid dyrare att behöva tas kraftproduktion i anspråk, t ex olje- eller kolkraft. Kommittén har därför antagit att elpriserna successivt har till en stigit högre nivå i mitten eller senare delen av 1990-talet. Nivån kommer med stor sannolikhet att nås senast i samband med

kärnkraftsavvecklingen. Denna högre prisnivå svarar då

ungefär mot kostnaderna för att elkraft i kolproducera kondensverk. Bedömningen av i framti-

elförbrukningen den har orts med i

utgångspunkt elenergins konkurrenskraft med dessa högre elpriser.

12 SOU 1984: 61

Energibehovet på sikt

Bedömningen av det framtida energibehovet särskilt så på lång sikt som 20-25 år blir med nödvändighet mycket osäker. För det första är det osäkert hur priserna på olja och andra bränslen på de internationella marknaderna utvecklas. För det andra är i industrin och utvecklingen övriga delar av den svenska ekonomin osäker sikt. på lång För det tredje genomgår den svenska energiförsöijningen, som nämnts inledningsvis, för närvarande en snabb omställning, som gör det svårt att förutse situationen redan på några få års sikt.

Med hänsyn till de och den tekkraftiga prisökningarna niska utvecklingen förutses energin användas alltmer effektivt. Särskilt betydelsefull är övergången till energisnålare processer i industrin och i bl a uppvärmningen, genom att elektronik och datateknik alltmer kommer att utnyttjas i framtiden. Det kommer att behövas allt mindre energi for att producera en viss mängd varor.

Minskad olja i industrin

För industrins del beror utvecklingen av i energibehovet stor utsträckning på tillväxten och på strukturförändringarna. De mest energiintensiva branscherna, massa- och pappers-, järn- och stål- och en del av den kemiska industrin, väntas växa än industrin i sin helhet. långsammare Det leder till att det totala energibehovet inte kommer att öka lika snabbt som Industrins produktionen. oljeförbrukning har under loppet av de senaste åren minskat med ca 50 procent. På lång sikt förväntas den sin på höjd öka bara långsamt, även med en snabb tillväxt i industriproduktionen.

Hur stor industrins blir i vårt elförbrukning tidsperspektiv beror mycket på hur de nämnda energiintensiva branscherna utvecklas. svarar de för 60 av Idag drygt procent industrins totala elbehov. for dessa Förutsättningarna branscher är goda även med undanpå lång sikt, möjligen tag för handelsstålverken. Det är därför troligt att elbehovet i industrin kommer att öka, dock inte i samma takt som på 1950- och 1960-talen och i långsammare takt än industriproduktionen. Någon omfattande användning av kol i industrin förutses inte.

Olja kvar som fordonsbränsle

På transportområdet räknar kommittén med

långsiktiga

ökningar för både varu- och persontransporter. Okningstakten blir dock lägre än Bensin och tidigare. dieselolja

SOU 1984: 61 13

antas ännu i början av nästa sekel vara de helt dominerande fordonsbränslena. Fordonen väntas bli allt bränslesnålare. Totalt sett forutser kommittén att oljeförbrukningen för transporter under de närmaste decennierna kommer att öka eller möjligen ligga kvar på ungefär samma nivå som idag. Detta är den enda sektor där inte kraftiga minskningar av oljeanvändningen förutses. Det är möjligt att transportsektorn då kommer att svara för större delen av oljeforbrukningen i landet.

Bostäder-service Större delen av energin i sektorn bostäder-service används för uppvärmning. Kommittén utgår ifrån att värmebehovet kommer att minska till år 2010 trots att. bostads- och lokalbeståndet ökar. Användning av elektricitet i sektorn bostäder-service kommer att öka även i framtiden, men långsamtroligen mare än tidigare.

Det totala energibehovet år 2010

Totalt sett har vi räknat med att energianvändningen år 2010 kommer att utvecklas enligt följande, räknat i TWh per år och exklusive förluster.

Tabell 1.1 Kommitténs bedömning av energianvändningens utveckling till år 2010, (TWh)

Bostäderservice 171 57 100 50 150 80 Totalt 374 101 300* 90* 450 150* ‘ Avrundat värde

14 SOU 1984: 61

Värmeförsörjningen

Stora förändringar

Värmeförsörjningen ställs for närvarande om i snabb takt. ut. för eldning med Fjärrvärmen byggs Nya anläggningar kol, torv och ved ersätter de gamla oljeeldade. Stora värmepumpar installeras och s k avkopplingsbara elpannor används i ökande I småhusbebyggelsen som blir grad. alltmer sker sedan flera år en omfattande energieffektiv till elvärme och till med ved. Det här övergång eldning innebär att värmeförsörjningen redan 1990 kommer att vara annorlunda än den var fram till mitten av väsentligt 1970-talet. Den kommer också att vara betydligt mer varierad och mindre känslig för störningar. Oljeförbrukningen kommer att vara avsevärt lägre.

När det gäller fjärrvärmen kan ett pä lång sikt kraftigt minskat totalt värmebehov medföra att den nu pågående avstannar. Fjärrvärmen kommer till större expansionen delen att baseras på fasta bränslen.

Stora värmepumpar och avkopplingsbara pannor

Antalet stora i ökar nu snabbt värmepumpar fjärrvärmen och innebär en viss ökad elanvändning. Det är ännu för att hur stor del av som kommer tidigt ange fjärrvärmen att med Den nuvarande ut-

produceras värmepumpar.

kommer emellertid att medföra ett bestående byggnaden elbehov eftersom det från ekonomisk synpunkt kommer att vara att använda värmepumpar även med fördelaktigt avsevärt högre elpriser än idag.

av elenergi i s k avkopplingsbara pannor Användningen som för närvarande svarar för en stor del av ökningen av kommer däremot att minska när elpriselförbrukningen erna ökar.

Elvärme

I sitt förarbete har kommittén ägnat stor uppmärksamhet åt elvärmen. Hur ställer elvärme ekonomiskt i framtisig den med Vilka blir miljökonsekvenserna högre elpriser? om skall i t ex koleldade kraftverk elenergin produceras istället för i kärnkraftverk?

I småhus förutses elvärme vara en ekonomiskt fordelaktig även på sikt och med högre elpriser. ~

uppvärmningsform

Huvudalternativet till att behålla elvärmen kommer sannolikt att vara att till Om inte oljeåtergå oljevärme. minskar i framtiden kommer därför sanpriserna kraftigt nolikt de flesta som nu har elvärme att fastighetsägare

SOU 1984: 61 15

sakna motiv för att ut det hela byta elvärmen. På taget finns heller inga samhällsekonomiska motiv för en återgång till även om i oljevärme elenergin framtiden skulle produceras i kolkraftverk.

Den särskilda miljöstudie som kommittén låtit göra pekar på fördelarna med centraliserade särskilt värmesystem, om kol och andra fasta bränslen skall användas. I sådana finns möjlighet till mer avancerad av rening rökgaserna och till lokalisering från vad längre bebyggelsen än som är fallet i mindre

anläggningar. Elvärme bedöms vidare vara

en från miljösynpunkt

iördelaktig uppvärmningsform. Det

gäller även om elenergin skulle i produceras kolkraftverk,

under förutsättning att dessa har avancerad rökgasrening

och är lämpligt lokaliserade.

Bränsleförsörjningen

Inhemska bränslen

De

långsiktiga förutsättningarna för en mer omfattande

användning av inhemska bränslen är fortfarande osäkra. För torv är konkurrensen från kol en osäkerhet. För ved är på lång sikt avvägningen gentemot skogsindustrins råvarubehov avgörande för Kommittén utvecklingen. anser att inhemska bränslen bör premieras i förhållande till importbränslen med hänsyn till fördelarna av att ha en viss självförsörjning och till att de kan ge regional sysselsättning.

Det nuvarande stödet är delvis statliga tillfälligt. För att skapa större säkerhet hos de arbetar företag som med inhemska bränslen om de villkoren

långsiktiga föreslår

kommittén att statsmakterna tar till om det ställning finns motiv för ett mera bestående stöd och i så fall vilken form och omfattning stödet skall ha. (s 134)

Kol

Jämfört med de som i slutet

bedömningar ordes av

197 O-talet förutses nu en mindre betydligt användning av kol i Sverige under tiden fram till

kärnkraftsavveckling-

en. Om en stor del av kärnkraften behöver ersättas kommer man sannolikt att behöva kolkraftverk. I så fall bygga kan det bli fråga om en betydande ökning av kolförbrukningen.

16 SOU 1984: 61

Naturgas

För naturgas ligger en introduktion i Sydsverige närmast i tiden. En viss utvidgning utöver den nu beslutade utkan senare bli aktuell. En mer omfattande byggnaden i Sverige kan komma ifråga om den diskugasanvändning terade ledningen från Nordnorge genom Sverige till kontinenten realiseras. Hur omfattande gasanvändningen skulle kunna bli beror bl a på hur mycket olja som då finns kvar att ersätta. Osäkerheten om ledningen från Norge är ännu för stor för att det skall vara meningsfullt att diskutera vilken roll gasen kan spela på lång sikt. Beslutet kommer att fattas i Norge och kan knappast i någon högre grad bli beroende av avsättningsmöjligheterna för naturgas i Sverige fore eller i samband med att kärnkraften skall avvecklas.

Minskat

oljeberoende

Den nuvarande minskningen av oljeförbrukningen kan leda till att denna redan om några år är nere i hälften av vad den var i slutet av 197 O-talet. Några åtgärder for att minska oljeförbrukningen utöver dem som är i kraft för närvarande är därför enligt kommittén inte aktuella.

Till år 2010 kan oljeförbrukningen ha minskat ytterligare, till kanske 10 miljoner ton år mot ca 16 i I så fall per dag. är det bensin och dieselolja som dominerar oljeförbrukningen. Större delen av den olja som används för uppvärmning och i industrin kommer att ha ersatts med andra bränslen och elenergi. Detta representerar en relativt problemfri utveckling. Om oljepriserna tillfälligt sjunker kraftigt under de närmaste åren och den ekonomiska tillväxten blir hög skulle emellertid efter den nuvarande nedgången oljeförbrukningen åter kunna öka på lång sikt. Men även med en ökning av produktionen (BNP) kan det på sin höd kraftig bli om en långsam ökning av oljeförbrukningen. r fråga 2010 skulle den kunna komma upp till ungefär 20 miljoner ton per år. En kraftig ökning av oljepriserna skulle i så fall kunna leda till anpassningsproblem av samma typ som vi under de upplevt tidigare oljeprisökningarna. Kommittén föreslår mot den bakgrunden att en utredning görs om konsekvenserna av en ny kraftig oljeprisökning och vilka åtgärder som staten kan behöva vidta för att möta en sådan situation.(s 153)

SOU 1984: 61 17

-

Energi miljö

När det gäller miljön har kommittén i sitt arbete koncentrerat sig på miljö- och hälsoeffekter av värmeförsörjningen. Kommitténs särskilda visar miljöutredning att en övergång från eldning i enskilda pannor i tätbebyggda områden till centraliserad baserad värmeförsörjning på värme från fjärrvärmeverk och större blockcentraler innebär fördelar ur miljösynpunkt oberoende av om kol, torv eller ved används som bränsle.

Övergång från oljevärme till el för uppvärmning antingen

som elvärme eller med medför en förbättvärmepumpar ring av luftkvaliteten från ett redan i bra dag tillstånd. Elproduktion för detta ändamål kan baseras fasta på bränslen i kraftvärmeverk och kol i kondenskraftverk på ett sätt som från miljö- och hälsosynpunkt är acceptabelt om effektiv miljöteknik utnyttjas.

Med i dag allmänt tillgänglig teknik medför en övergång från oljevärme till individuell sådana

fastbränsleeldning

utsläpp till luft att detta inte kan tillrådas i större någon omfattning i områden med radhus och tätbebyggda friliggande Villor. Den i dag pågående av tekniutvecklingen ken kommer att kunna möjliggöra minskade dock utsläpp, inte i den att en utbredd utsträckning användning är tillrådlig i de mest tätbebyggda småhusområdena. I denna typ av områden är från olika former miljösynpunkt av elvärme, värmepumpar, gruppcentraler och fortsatt oljeanvändning att föredra. En ökad av fasta användning bränslen i områden med villor dock som friliggande ter sig möjlig.

Den tveksamhet som i dag råder, gäller i Vilken grad pannor med olämpliga bränslen, eftersatt skötsel och driftstörningar kan förorsaka besvär i Det är inte grannskapet. osannolikt att dessa kan vara Endast ökade betydande. erfarenheter kan här ge svar. För att nå i nivå utsläpp med dagens individuella krävs oljeeldning enligt delutredningen avancerade pannkonstruktioner vilka i ännu dag befinner sig på idéstadiet.

Förbättringar möjliga

Den nu pågående av omställningen energiförsörjningen ger möjlighet till stora när det förbättringar gäller miljöoch hälsoeffekter. För att skall kunna möjligheterna utnyttjas måste bl a om vilka kunskaperna föroreningar som bildas vid förbränning förbättras. De statliga miljöreglerna för är vidare inte helt

eldningsanläggningar anpas-

sade till de nya förhållandena där ersatts med olja många olika bränslen.

18 SOU 1984: 61

Kommittén föreslår ökade forskningsinsatser när det gäller utsläpp från förbränning och deras miljökonsekvenser. Vidare föreslås att formerna för de statliga regleringarna för förbränningsanläggningar ses över för att anpassa dem till de nya förhållanden där många olika typer av bränslen och förbränningsanläggningar utnyttjas. (s 171) När det gäller elvärmens roll efter kärnkraftsavvecklingen anser kommittén att det från miljö- och hälsosynpunkt kan vara att behålla elvärme i den av fördelaktigt typ bebyggelse där den används för närvarande även om elenergin skulle produceras i koleldade kondenskraftverk. Detta förutsätter att lokaliseringen av kolkondensverken sker med stor omsorg och att avancerad teknik för rökgasrening används.

av kärnkraften

Ersättning

Efter 1980 års folkomröstning om kärnkraften beslutade riksdagen att ingen av kärnkraft i ytterligare utbyggnad skall ske utöver de tolv reaktorer som då var i Sverige drift eller under byggnad. Vidare skall dessa tolv reaktorer avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till sysselsättning och välfärd, dock senast år 2010. Säkerheten bör enligt riksdagsbeslutet vara avgörande för i vilken kärnkraftverken tas ur drift. ordning

Kärnkraftverkens livslängd

På av den erfarenheten av kärnkraft grund begränsade finns ännu säkra bedömningar om hos inga livslängden kärnkraftverk. Men eftersom erfarenheterna snabbt ökar både i omvärlden och i kommer man att kunna Sverige göra betydligt säkrare bedömningar om livslängden redan i slutet av 1980-talet. Det kan enligt kommittén inte helt uteslutas att en eller några av reaktorerna av ekonomiska skäl tas ur drift före den avvecklingsperioden. Orsaken skulle i så egentliga fall vara att det uppstår tekniska fel eller säkerhetsproblem som är för dyra att åtgärda.

senast år 2010

Avveckling

I den mån inte kärnkraftblock tagits ur drift redan före den egentliga avvecklingsperioden skall avvecklingen av kärnkraften i Sverige enligt 1980 års riksdagsbeslut ske så, att den är avslutad med utgången av år 2010. Den egentliga avvecklingsperiodens längd skall enligt kom-

SOU 1984: 61 19

mitténs mening i första hand styras av säkerhetsförhållanden och dessutom ekonomisk-tekniska och regionalpolitiska förhållanden. Det innebär att den tid som gått sedan ett visst kärnkraftverk startades inte bör vara avgörande for när verket tas ur drift. Säkerhetsaspekterna skall vara avgörande och inte verkets ålder. Inom kraftindustrin bedömer man det som att möjligt genomföra avvecklingen på en förhållandevis kort tid, preliminärt uppskattad till femårsperioden 2005-2010. Kommittén som anser att det kan vara önskvärt att avvecklingen inte minst av ekonomiska skäl sker under en begränsad tid, har för egen del antagit att avvecklingen behöver omfatta en tioårsperiod, 2000-2010. Kommittén föreslår att en särskild utredning görs om tidlämplig punkt för urdrifttagningen av varje enskilt kärnkraftblock. Utredningen skall vara klar år 1990. Utomkring redningen bör då, i enlighet med vad som förut angetts, kunna på en mera grundas betydligt ingående bedömning av de olika kärnkraftblockens livslängd med hänsyn till säkerhetskraven. (s 184)

Hur behövs i framtiden?

mycket elenergi

Bedömningarna om det framtida elbehovet på så lång sikt som 25 år är mycket osäkra. År 1983 var elförbrukningen ca 100 TWh per år (exklusive överföringsförluster). Kraftföretagen förutser att den skall öka till 120 TWh till år 1990, varav kärnkraften då kommer att täcka nära hälften. Kommittén räknar med att elförbrukningen genomsnittligt kommer att öka under de kombetydligt långsammare mande 25 åren än under de närmast föregående decennierna. Det kan heller inte helt uteslutas att elefterfrågan avtar i framtiden. Kommittén förordar att den statliga tills vidare från att planeringen utgår elförbrukningen kommer att ligga mellan 90 och 150 TWh år 2010. Den undre gränsen innebär att kraftproduktionen behöver byggas ut med 25 TWh när kärnkraften skall avvecklas. Den övre gränsen innebär att all kärnkraft, d v s nära 60 TWh, behöver ersättas med annan kraftproduktion.

Tillfälliga och bestående elbehov

Den största delen av ökningen av under elförbrukningen senare år beror från till på övergången oljevärme elenergi för uppvärmning.

När det gäller vanlig elvärme av den typ som finns i småhusbebyggelse kommer den sannolikt att finnas kvar

20 SOU 1984: 61

Figur 1.2 , _ Sveruges elproduktion Den totala elpmduk_

tionen i Sverige har “Om

em sedan länge ökat sta- & TWh perår glo digt. Kommitténs be- 150 swe hör ör Vinu av den

dömning Sér:ciét:cre?r::kr:a;(a|:15rnkraft

N

und:)

framtida utvecklinge en markeras i figuren grön, 100l_ av fältet mellan de ljusare lmjerna- Det och så hör mycketutan in- körnkrah högre alternativet nebär en fortsatt ök- 50 ning till ca 165 TWh medan det lägre alternativet innebär en 0 l l -L

ökning under en kor- \.V

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 ,am period åtfölJ-t av en nedgång till ca 100 TWh, dvs under dagens nivå.

även med de framtida högre elpriserna. Samma sak gäller den elenergi som används i värmepumpar. Användningen

av s k i och

avkopplingsbara elpannor värmeförsörjningen

i industrin, som nu svarar för en stor del av den ökade

kommer däremot att under stör-

elförbrukningen, upphöra

re del av året då dyrare kraftslag än vattenkraft och kärn-

kraft måste tas i anspråk för att tillgodose elefterfrågan.

av elpannor skapar där- Användningen avkopplingsbara

för långsiktiga bindningar till elenergi. Däringa onödiga

emot medför användningen av elvärme och värmepumpar sannolikt en bestående elefterfrågan. Som nämnts kommer dessa troligen att vara fördeluppvärmningsformer aktiga både från ekonomisk och miljömässig synpunkt även om skulle produceras i t ex kolkraftverk. elenergin

Det finns därför tills vidare inga motiv för att förhindra

att den nuvarande på förhållandevis billig eltillgången kraft utnyttjas för att ersätta olja.

avgörande hinder för kärnkraftsavvecklingen Inga

Om elforbrukningen ökar eller ligger kvar på ungefär

samma nivå som i när kärnkraftverken skall tas ur

dag drift måste ett antal nya kraftverk byggas. Det medför

kostnader för och drift av de nya verken. Om alla

byggnad kärnkraftverken skall ersättas är det fråga om stora inve-

och driftskostnader. Detta är den maximala ekosteringsnomiska som medför. Förr eller

påfrestning avvecklingen

senare skulle emellertid kärnkraftverken ändå behöva er-

SOU 1984: 61 21

sättas. Konsekvenserna av riksdagsbeslutet är alltså troligen att investeringarna i nya kraftverk kommer tidigare och sker mer koncentrerat i tiden än vad som skulle ha varit fallet annars.

Om elförbrukningen minskar av sig så att bara en själv mindre del av kärnkraften behöver ersättas blir påfrestningarna och kostnaderna för själva i motavvecklingen svarande grad mindre.

Enligt kommittén finns inga avgörande hinder för att kärnkraften skall kunna avvecklas som riksdagen har beslutat. Men om kärnkraftverken fungerar tillfredsställande när de skall avvecklas innebär det framförallt en stor ekonomisk uppoffring. De som kan är desamma som normalt problem uppstå gäller utbyggnad av kraftproduktionen och till viss del även utbyggnad av andra stora industrianläggningar. Alla typer av kraftverk som kan bli aktuella för utbyggnad vid kärnkraftsavvecklingen kräver statliga tillstånd, ofta samtidigt från flera instanser. En för förutsättning avvecklingen är därför att de lagar som reglerar byggandet av kraftverk och tillämpningarna av dessa anlagar passas till statsmakternas beslut att avveckla kärnkraften. En annan förutsättning är att kraftföretagen börjar planera utbyggnaden av nya kraftverk och att de då vet vilka typer av kraftverk som får och vilka krav byggas som kommer att ställas på utförandet, t ex från miljösynpunkt. De hinder som kan finnas för avvecklingen gäller till största delen dessa frågor. Därför har också kommittén ägnat dem särskild uppmärksamhet.

Effektivare

elanvändning

Flera utredningar som orts pekar på att det finns teknik

tillgänglig för att minska behovet av elenergi och energi i allmänhet. Enligt kommittén är det särskilt viktigt att inför kärnkraftsavvecklingen ta tillvara möjligheterna att effektivisera elanvändningen, så att inte fler nya kraftverk än vad som är nödvändigt måste byggas som ersättning för kärnkraftverken.

Därför föreslår kommittén en särskild utredning om möjligheterna att med statliga insatser stimulera till en effektivare elanvändning. Eftersom förbättringen av eleffektiviteten i industrin i stort sett är tillfredsställande kan utredningen begränsas till elanvändningen i hushåll och offentlig service. Den bör med utnyttjande av tekniska

22 SOU 1984: 61

som inrikta vilka motiv och möjutredningar gjorts sig på ligheter det finns för staten att påverka utveck1ingen.(s 193)

Elskatt Kommittén har också diskuterat möjligheten att höja elskatten för att Höjningen skulle modämpa elefterfrågan. tiveras av att elpriserna i framtiden kommer att vara betydligt högre än idag och att de därför i förväg bör anpassas till den högre nivån. Det skulle i så fall bli fråga om en kraftig prishöjning. Kommittén anser emellertid inte att en sådan förtida prishöjning är motiverad därför att den skulle försämra möjtill en rationell användning av Anligheterna elenergi. passningen bör ske genom att elpriserna successivt höjs i takt med att dyrare kraftproduktion måste tas i drift. Eftersom det på sikt innebär en avsevärd ökning av elpriset får man på så sätt en automatisk dämpning av elefterfrågan.

Elförbrukningens utveckling

Det är emellertid viktigt med en balanserad utveckling av elförbrukningen. Kommittén föreslår därför att en fortlöpande bevakning och analys av elmarknadens utveckling sker. Det allmänna syftet med arbetet skall vara att följa utvecklingen av elefterfrågan och eleffektiviteten hos konsumenterna och av produktionssystemet. Arbetet skall ge underlag för att vid behov vidta åtgärder från statens sida för att få till stånd en balanserad utveckling av elefterfrågan med hänsyn till hur kostnaderna för elproduktionen kommer att utvecklas i framtiden.(s 197)

inför

Beredskap avvecklingen Aven med en minskning av elförbrukningen till 90 TWh

per år kommer alltså en stor andel av kärnkraften att behöva ersättas med nya kraftverk, motsvarande omkring 25 TWh. Om elförbrukningen överstiger 120 TWh per år måste all kärnkraft ersättas, d V s nära 60 TWh. Planeringen inför avvecklingen bör enligt kommittén utgå från att nya kraftverk måste byggas som ersättning för de bortfallande kärnkraftverken. De alternativ som finns för kraftutbyggnad är få. Det är sk kraftvärme, fastbränslekondenskraft och vattenkraft. Man får räkna med att både kraftvärme och kondenskraft .till största delen kommer att eldas med kol och till viss del med torv. Om den nuvarande försöksverksamheten visar att vind-

SOU 1984: 61 23

kraften blir ekonomiskt kan denna komma att acceptabel ge ett visst bidrag.

Kommittén föreslår att statsmakterna håller för öppet alla möjligheter att bygga ut kraftproduktionen inför kärnkraftsavvecklingen. Detta är en grundläggande forutsättning för att avvecklingsbeslutet skall vara trovärdigt.

Vad skall ersätta kärnkraften?

Från rent ekonomiska utgångspunkter är vattenkraft det billigaste utbyggnadsalternativet. Därefter kommer kraftvärme och sist av de etablerade fastkraftslagen bränslekondens. För både vattenkraft och kraftvärme är dock utbyggnadsmöjligheterna av tekniska och ekonomiska skäl begränsade till ca 25 TWh respektive 5-10 TWh. För fastbränslekondens finns ingen motsvarande begränsning. På sikt kan nya metoder for elproduktion utvecklas, t ex vindkraft. Men osäkerheten är ännu för stor for att det skall vara meningsfullt att bedöma dessas framtida bidrag till elförsörjningen.

Figur 1.3 TWh Elproduktionskapaciteten minskar med nära 60 TWh när kärnkraften avvecklas. Hela eller en del av kärnkraften kan behöva ersättas, tex med vattenkraft och fastbränslekondens.

2000 201 O

24 SOU 1984: 61

Enligt vattenkraftsberedningens ekonomiska beräkningar skulle ca 20 TWh av den utbyggnadsvärda vattenkraften kunna byggas ut till lägre kostnad per producerad kWh än kraftvärme. I den vattenkraften utbyggnadsvärda finns dessutom ca 5 TWh som är än fastbränslebilligare kondens. Om man skulle bygga ut elproduktionen enbart efter ekonomiska kriterier skulle det alltså bli i tur och ordning 20 TWh vattenkraft, 5- 10 TWh kraftvärme, ca 5 TWh ytterligare vattenkraft och därefter fastbränslekondens. När det kraftvärme och kondensgäller miljöeffekter ger kraft i stort samma påverkan och föroregenom utsläpp ningar i luften. Från miljösynpunkt kan inte det ena föredras framför det andra. Miljöpåverkan från vattenkraft är helt annorlunda och mera lokalt begränsad än luftutsläpp. Det går dock att effekten av knappast objektivt jämföra eldning med miljöpåverkan från vattenkraftsutbyggnad. Avvägningen mellan vattenkraft och som elproduktion bygger på förbränning måste därför till stor del baseras på allmänna bedömningar där olika och ekonomiljömässiga miska egenskaper vägs mot varandra. Kommittén har för sin del kommit fram till följande allmänna principer för ersättning av kärnkraften. I samband med att de två nuvarande försöksanläggningarna för vindkraft utvärderas bör vindkraftens förutsättningar i samband med kärnkraftsavvecklingen prövas. När det gäller de etablerade kraftslagen bör i första hand möjligheterna till en utbyggnad av kraftvärme klarläggas innan beslut om en mer omfattande utbyggnad av vattenkraft eller kondenskraft fattas.

Om en ytterligare utbyggnad av elproduktionen, trots ambitionen om en effektiv elanvändning, skulle visa sig nöd-

vändig, bör det ske genom utbyggnad av vattenkraft och

kondenskraft. Vårt ställningstagande förutsätter att vattenkraften byggs ut med mycket högt ställda ambitioner på varsamhet och att stränga krav ställs beträffande utsläpp av föroreningar från kondenskraftverk. I vilken ordning och i vilken takt de olika stegen i utbyggnaden av vatten- och kondenskraft bör tas, får anpassas efter den aktuella situationen. Skulle elproduktionen behöva byggas ut snabbt kan det vara lämpligare att bygga kondenskraftverk eftersom utbyggnaden sannolikt kan göras kortare tid än för större I andra på vattenkraftprojekt. situationer kan vara att föredra. vattenkraftprojekt (s 201)

SOU 1984: 61 25

Statliga besked till kraftföretagen

En av de viktigaste för kärnkraftens förutsättningarna avveckling är att kraftföretagen i god tid före avvecklingen kan planera utbyggnad av erforderlig ersättningskraft. Kommittén föreslår därför att statsmakterna före 1990 . klargör för kraftföretagen vilka förutsättningarna från statens sida är för utbyggnad av elproduktionen. Vilka älvsträckor kan byggas ut, vilka platser är tillåtna för lokalisering av kondenskraft, vilka miljökrav kommer att ställas In m ? (s 201)

Stränga miljökrav

Aven om det i nuvarande läge inte säkert kan förutses bör man i planeringen inför kärnkraftsavvecklingen räkna med möjligheten att en stor del av de bortfallande kärnkraftverken måste ersättas med kondenskraftverk. Detta gäller också för det fall vattenkraften ut utöver 66 byggs TWh. Det är heller inte osannolikt att ny kraftproduktion behövs redan 1990-talet innan kärnkraften skall avpå vecklas. När en fortsatt utbyggnad av elproduktionen blir aktuell kommer miljöaspekterna sannolikt att spela en avgörande roll för statsmakternas ställningstaganden. Möjligheterna att bygga nya kraftverk som ersättning för kärnkraften och därmed även möjligheterna att avveckla kärnkraften kan bli beroende av i vilken utsträckning miljöpåverkan från de nya kraftverken accepteras. Redan med nu teknik kan retillgänglig svavelutsläppen duceras till mycket låga nivåer och till kostnader låga jämfört med de övriga kostnaderna för kraftproduktion. Kväveoxidutsläppen kan begränsas genom lämplig utformning av eldstaden och genom avskiljning från rökgaserna. De tekniska möjligheterna och kostnaderna för att avlägsna det kvicksilver som finns i kol är osäkrare och måste analyseras närmare. För större delen av innehållet i rökgaserna med undantag av koldioxid är det en kostnadsfråga hur långt utsläppsbegränsningarna kan drivas.

Kommittén föreslår att möjligheterna att med utnyttjande av ny teknik begränsa från större fastbränsleelutsläppen dade kraftverk studeras och klarläggs närmare. Arbetet bör vara avslutat i god tid innan staten skall ta ställning

till frågan om vilka typer av kraftverk som skall ut

byggas på 1990-talet eller i samband med att kärnkraftverken skall avvecklas. (s 203)

26 SOU 1984: 61

Lokalisering av nya kolkondenskraftverk

Från miljösynpunkt spelar lokaliseringen av kondenskraftverk en roll. Kraftverken måste emellertid viktig också vara lokaliserade med hänsyn till translämpligt av bränsle och till elförbrukningens geografiska förport delning. Det finns även ekonomiska fördelar att utnyttja och andra elektriska vid de nuelledningar anläggningar varande kärnkraftverken. Det är alltså en rad olika faktorer som måste beaktas vid lokalisering av kondenskraftverk. l samband med kärnkraftsavvecklingen kan det bli aktuellt med upp till fem kraftstationer med 3-4 kondenskraftblock i varje station.

Kommittén föreslår att en särskild lokaliseringsstudie görs i anslutning till den ovan föreslagna utredningen om när kärnkraftverken skall tas ur drift. (s 207)

Parallellt med detta arbete bör vidare kraftföretagen påbörja förprojektering av nya kraftverk for såväl kondenssom Vattenkraftverk. (s 208)

Kostnaderna för avveckling

beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige Riksdagens innebär två restriktioner, dels att inga nya kärnkraftverk får och dels att de som skall tas ur drift byggas byggts senast år 2010. Båda dessa restriktioner kan medföra ekonomiska uppoffringar. Om alla kärnkraftverken fungerar bra både ekonomiskt innebär att och säkerhetsmässigt år 2010 riksdagsbeslutet man avveckla och ta på

skulle fungerande anläggningar

sig kostnaderna att bygga och driva nya kraftverk. Med nuvarande skulle merkostnaden för inprisförhållanden vestering och drift i dagens penningvärde bli uppskatt- 5-10 kronor för år som kärnningsvis miljarder varje kraftverken skulle ha kunnat utnyttjas efter år 2010.

en som i en av kommitténs delut- Enligt beräkning gjorts skulle nuvärdet av kostnaderna totalt bli drygt redningar 30 kronor om man utgår från att varje kärnmiljarder kraftverk skulle kunna användas i 40 år. Det kan emellertid inte helt uteslutas att några kärnkraftverk måste tas ur drift i förtid antingen på grund av att de inte ställda säkerhetskrav eller kraftinuppfyller dustrins egna höga tillgänglighetskrav.

SOU 1984: 61 27

Om man som ett antar att alla ytterlighetsfall kärnkraftverken skulle behöva ersättas redan före år 2010 medför riksdagsbeslutet om avveckling inte merkostnader några for samhället. Men det är när man diskuterar viktigt kostnader for att

kärnkraftsavvecklingen man skiljer på å ena

sidan de kostnader som beror beslut på riksdagens och å andra sidan kostnaderna för och drift av kraftutbyggnad forsöxjningen. De här angivna kostnaderna enbart gäller den första typen av kostnad. Om flera av kärnkraftverken skulle fungera dåligt och ned innebär detta läggas naturligtvis stora kostnader för och drift investeringar av nya kraftverk.

Problem på vägen

Kommittén ger avslutningsvis några exempel på problem som kan till

uppstå på vägen kärnkraftsavvecklingen.

Först konstateras att förutsätter avvecklingen en hög grad av kontinuitet och konsekvens i statsmakternas beslut under en mycket lång tid.

Utvecklingen av kärnkraften internationellt kommer att påverka synen på kärnkraften även i Sverige. Skulle en stor kärnkraftsolycka inträffa i världen kan någonstans det leda till att kärnkraften i och i andra länder Sverige snabbt avvecklas än år 2010. tidigare

En eventuell av ett fel upptäckt grundläggande i konstruktionen av kärnkraftverk som ökar risken kraftigt för t ex haverier, kan leda till att kärnkraften eller generellt någon viss typ av kärnkraftverk måste tas ur drift.

Å andra sidan är det att det under de närmaste möjligt decennierna, när man fått allt erfarenhet längre av ett större antal kärnkraftverk, visar att kärnkraften funsig gerar allt bättre och att risken för olyckor är mindre än man räknat med En sådan kommer tidigare. utveckling sannolikt också att påverka kärnkraften i Sverisynen på ge och ställa det svenska under deavvecklingsbeslutet batt.

Kunskaperna och effekterna bedömningarna om av olika slag av miljö- och hälsopåverkan kommer att öka väsentligt under tiden fram till Bara

kärnkraftsavvecklingen.

under kommitténs sista arbetsår har insikten både hos experter och hos allmänheten om effekterna av mark- och

luftföroreningar ökat och avsevärt förändrat för-

synen på bränning av olja, kol och andra fasta bränslen. Värderingen från och -

miljö- hälsosynpunkt av olika energikällor

kol, olja, naturgas, vattenkraft, vindkraft, solenergi i olika former och kärnkraft — kommer sannolikt att ändras un-

i 28 soU 1984:61

der de närmaste decennierna och kan leda till att beslutet att avveckla kärnkraften ifrågasätts.

Utvecklingen av priserna kol och på olja, naturgas ute i världen kan också få konsekvenser för diskussionen om kärnkraftens framtid och beslutet att avveckla den. Om priserna på dessa energislag skulle minska kommer de ekonomiska konsekvenserna av

kärnkraftsavvecklingen

att bli mindre och lättare att avvecklingen genomföra. Skulle det i stället ske kraftiga prishöjningar på olja och kol kan komma avvecklingen att ifrågasättas av ekonomiska skäl.

De sista åren under kan vidare avvecklingsperioden innebära svåra avvägnings- och beslutssituationer. Om man infor avvecklingen fastbränsleeldade kondensverk byggt kommer man under ett antal år att ha valet att köra antingen kärnkraftverk eller kondenskraftverk. Med dagens prisrelationer skulle alternativet att köra kolkraftverk i stället för ett kärnkraftverk vara mer än 500 miljoner kronor dyrare per år. Det innebär att det kommer att kunna bli en stor ekonomisk att press på forskjuta urdrifttagningen så nära år 2010 som möjligt. Man får sannolikt räkna med att vi under hela tiden fram till att det sista kärnkraftverket är definitivt och avställt blivit kommer ha

funktionsodugligt att en diskussion och

ett ifrågasättande från människor det många av riktiga i att fullfölja Intensiteten avvecklingsbeslutet. i diskussionerna och i kommer opinionsyttringarna att variera. Det är inte uteslutet att de under vissa kommer att perioder vara mycket starka.

SOU 1984: 61 29

Åtgärdsplan

Sammanfattningsvis föreslår kommittén följande åtgär-

der från statsmakterna (S) och från

kraftföretagen (K):

Åtgärd

l 985 1990 2000 2010 ALLMÄNNA ENERGIPOLITISKA ÅTGÄRDER I om konsekvenserna av en ny kraftig oljeprisök-

Utredning

ning och om vilka statliga åtgärder som skulle krävas i en sådan situation. Syfte: Att höja beredskapen inför en eventuell framtida oljeprischock. (S)

I från statens sida till formerna, omfatt-

ställningstagande ningen och varaktigheten av ett mera bestående stöd till

inhemska bränslen.

Syfte: Att främja utvecklingen av inhemska bränslen och

skapa större klarhet i de långsiktiga förutsättningarna för

utvinning och användning av inhemska bränslen. (S)

I Ökat stöd till forskning om utsläpp från förbränning.

Syfte: Att på sikt minska utsläppen ytterligare. (S)

I av formerna för den

Översyn statliga regleringen om utsläpp

av luftföroreningar vid förbränning. Syfte: Att utforma regleringen så att den får bästa möjliga effekt och främjar en från miljösynpunkt gynnsam utveckling

av energiförsörjningen. (S)

I Utredning om statliga åtgärder för att effektivisera elan-

vändningen.

Syfte: Att klarlägga vilka motiv och möjligheter detfinns för

statlig stimulans för att åstadkomma en effektivare användning av elektricitet. (S)

I Fortlöpande bevakning av elmarknadens utveckling.

Syfte: Att analysera vilka lårigsiktiga konsekvenser för elförbrukningen som den pågående utvecklingen innebär och

föreslå åtgärder som kan behöva vidtas för att få en balanse-

rad utveckling av elförbrukningen med hänsyn till att produk-

tionskostnaderna i framtiden blir högre. (S)

30 SOU 1984: 61

Åtgärd Tid

1985 1990 2000 2010 FÖRBEREDELSER INFÖR KÄRNKRAFTSAWECKLINGEN I Besked från statsmakterna till om vilken kraftkraftföretagen utbyggnad som är tillåten vid kärnkraftsavvecklingen. Syfte: Att ange förutsättningarna för kraftföretagens planei ring inför kärnkraftsavvecklingen. (S)

I om i vilken Utredning takt och vilken ordning kärnkraftverken skall tas ur drift med hänsyn till säkerhetsmässiga och ekonomiska förhållanden. Syfte: Att ge underlag för beslut om när de enskilda kärnkraftblocken skall tas ur drift och att kartlägga samtliga problem som måste lösas i samband därmed. (S+ K)

I om Utredning lämplig lokalisering av nya kondenskraftverk med hänsyn till miljö, ekonomi och sysselsättning. Syfte: Att förbereda för de statliga besluten om lokaliseringstillstånd när nya kraftverk skall byggas som ersättning för kärnkraftverken. (S+K)

I Utredning om tekniska och kostnader att minska möjligheter utsläppen från kolkondenskraftverk. Syfte: Att ge underlag för statliga miljökrav rörande kolkondenskraftverk..(S)

I Förproiektering av nya kraftverk. Syfte: Att öka beredskapen att vid behov bygga ut elproduktionen och förkorta tillständs- och planeringsprocessen. (K)

AWECKLlNG I Utbyggnad av ny kraftproduktion. (K) I Urdrifttagning av kärnkraftverken. (K)

SOU 1984: 61 31

Uppföljning av kommitténs förslag

Under tiden som kommitténs arbete pågått har statens energiverk bildats som central statlig energimyndighet. Kommittén har i sitt arbete delvis fyllt de som uppgifter numera åvilar verket. Sedan verkets tillkomst har också personal därifrån svarat för en stor del av kommitténs sekretariatsarbete. Kommittén utgår från att dess betänkande efter kommer att i beslutsremissbehandling ingå underlaget för statsmakternas energipolitiska ställningstaganden 1985. Kommittén räknar med att energiverket därefter får i att med i dessa beslut uppgift utgångspunkt fortlöpande tillhandahålla underlag för statsmakternas ställningstaganden till den långsiktiga inriktningen av energipolitiken.

32 SOU 1984261

2 Grundläggande synsätt på problemställningen

1981 års energikommitté har två Den ena huvuduppgifter. är att analysera och föreslå för att säkra kärnåtgärder kraftens den andra att lämna avveckling, rekommendationer om ett fortsatt minskat oljeberoende. Den senare uppgiften gäller flera centrala frågor i energipolitiken, bl a energihushållning, utnyttjande av inhemska energikällor och av redan känd och energiteknik. I avsnitt ny följande beskrivs några allmänna utgångspunkter för vårt arbete och för våra slutsatser dessa två kring huvuduppgifter.

och

Energi samhällsutveckling

Energin spelar en viktig roll på de flesta samhällsområden. och

Samhällsutvecklingen utvecklingen på energiom-

rådet beror därför av varandra. ömsesidigt Näringslivets utveckling både totalt sett och i mellan olika fördelningen branscher spelar stor roll för industrins behov av i energi olika former. Detsamma gäller för och för bebyggelsen transportsystemet.

Men och tillgång pris på energi påverkar också samhällets utveckling. De, sett i ett längre onormalt tidsperspektiv, låga och sjunkande 1950- och oljepriserna på 1960-talen spelade stor roll för den industriella under utvecklingen efterkrigstiden. De ökade kraftigt energipriserna sedan den första oljekrisen har delvis skapat nya förutsättningar. Så har t ex vissa efterfrågan på industriprodukter blivit lägre. Det har i sin tur lett till långsammare tillväxt eller minskningar i berörda industribranscher. Varvsindustrin är en sådan bransch som av minskat på grund behov av oljetankbåtar tvingades minska produktionen. Detta hade i sin tur återverkningar på stålindustrin som förlorade en del av sin marknad. för Nedgången stålindustrin spreds vidare till gruvindustrin.

På liknande sätt har andra industrier växt t ex snabbare, branscher som tillverkar oljeborrplattformar, värmepumpar och fastbränslepannor. De ökade har alltoljepriserna så medfört en förskjutning av industriproduktionen mel-

SOU 1984: 61 33

lan olika branscher. De har också lett till energisnålare byggnadsmetoder och till bränslesnålare bilar. Aven om olja och annan energi är de betydelsefulla på flesta samhällsområden är tillgång och efterfrågan på energi bara en av olika faktorer som många påverkar utvecklingen. Tillgång på arbetskraft, dess kompetens, produktivitet och löner, den tekniska utvecklingen och kostnader för råvaror är andra faktorer som stor spelar roll för näringslivs- och samhällsutvecklingen i stort. Förändringar på energiområdet har i regel förstärkt redan existerande tendenser i utvecklingen av samhällsstrukturen. Med den som skisseras i komsamhällsutveckling mitténs delutredning Svensk ekonomi i ett 30-årsperspektiv (Ds I 1983:12) kommer i framtiden utbildningsoch kompetensnivån sannolikt att spela en allt större roll för de långsiktiga förändringarna i vårt näringsliv och priset på råvaror och energi en relativt sett mindre.

och omvärlden

Sverige

Energiforsöijningen i Sverige kommer liksom hittills att i många avseenden vara beroende av utvecklingen i omvärlden. Vi har en öppen ekonomi med i stort sett fri import och export.

Förändringarna i vårt näringsliv beror till stor del på hur efterfrågan på produkter i den internationella handeln förändras och på hur industrin i andra länder utvecklas. Med en fortsatt ökad internationell handel kommer det ömsesidiga beroendet mellan de länder som deltar i denna handel att Öka. Det innebär att i näringslivsförändringar Sverige och därmed indirekt en stor del av vår energiefterfrågan i allt högre grad kommer att av den påverkas ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Aven tillgång och pris på energi i landet bestäms i hög grad av förhållanden i omvärlden. Priserna på viktiga energiråvaror som olja, kol och naturgas bestäms på internationella marknader och kan knappast påverkas av ett litet land som kom- Sverige. Importerade energiråvaror mer med stor säkerhet att svara för en del av vår viktig energiförsörjning även i början av nästa sekel. Därmed blir den inhemska för också fortsättprisnivån energi ningsvis beroende av priserna på de internationella energimarknaderna. Värdet och priset på de inhemska energikällorna kommer också att påverkas av de internationella energipriserna.

I takt med att den internationella handeln utvecklats har också teknik och blivit allt mer internationella. kunskap Den allt snabbare spridningen av teknik och kunskap är en av de faktorer som betytt mest för den snabba industriella utvecklingen i världen under 1900-talet. Denna process kommer sannolikt att fortsätta även i framtiden. För svensk del innebär det att den tekniska utvecklingen i hög kommer att av de krav som ställs varor och grad styras på tjänster på marknaderna i andra länder. Insatserna för forskning och utveckling i vårt näringsliv kommer därmed att bli av allt större betydelse for dess internationella konkurrenskraft. Vidare får vi räkna med att en allt större del av den teknik och kunskap som utnyttjas i vårt eget näringsliv i framtiden kommer att ha sitt ursprung i andra länder även om våra egna insatser i dessa avseenden ytterligare förstärks. Små länder som Sverige blir i högre grad än de större länderna beroende av marknaderna och teknikutvecklingen i omvärlden. På energiområdet innebär dessa förhållanden att utvecklingen av ny teknik för utvinning, omvandling och anav blir allt mer internationaliserad. Den vändning energi tekniska utvecklingen i svensk industri när det t ex gäller kylskåp och andra eldrivna hushållsmaskiner bestäms redan idag i mycket hög grad av de krav som konsumenterna i andra länder ställer. Den snabba utvecklingen i användningen av stora värmepumpar i värmeförsörjningen har i stor av utsträckning möjligorts genom import teknik från andra länder. Svensk industri gör betydande insatser och har stor flera områden med kompetens på anknytning till energi. I det sammanhanget har en hemmamarknad som avancerad teknik en efterfrågar avgörande roll. De statliga och kommunala engagemangen i t ex kraft- och värmeförsörjningen har lagt grunden för flera svenska företag som nu utvecklats till viktiga exportindustrier. Denna ökande internationalisering är både på gott och på ont. Den har varit en för grundläggande förutsättning utvecklingen av välståndet i Sverige och andra länder och kommer att vara det även i framtiden. Den negativa sidan är att den i vissa avseenden begränsar den nationella handlingsfriheten. Detta gäller särskilt små länder. De positiva effekterna dominerar emellertid och kommittén har utgått från att Sverige också i fortsättningen kommer att vara en öppen ekonomi med ett konkurrenskraftigt näringsliv på hög teknologisk nivå och att vi kan utnyttja de fördelar som ligger i att vara med i en internationell arbetsfördelning och ett internationellt kunskaps- och tek-

SOU 1984: 61 35

nikutbyte. Vi har också förutsatt att fortsätter att Sverige profilera sig mot områden som kräver hög teknisk kompetens. På det sättet kan vi i viss mån kompensera det stora internationella beroendet.

Internationaliseringen belyser några av de avvägningsproblem som finns i energipolitiken. Internationaliseringen av vårt näringsliv innebär t ex att man måste arbeta på ungefär samma villkor som i andra länder. Om effektiviteten i resursanvändningen skall upprätthållas leder det till begränsningar när det gäller möjligheterna att beskatta energi och från statens sida styra industrins val av energiteknik. Möjligheterna till statlig styrning begränsas också av villkoret att den svenska industrins konkurrensförhållanden inte får bli väsentligt annorlunda än den utländska industrins. också Internationaliseringen begränsar möjligheterna för svenska företag att utveckla produkter som är anpassade bara till den inhemska marknadens behov och inte svarar mot kraven på exportmarknaderna.

Beslutsstrukturen

Internationellt sett har i huvudsak energiförsörjningen dominerats av stora organisationer. Detta gäller särskilt oljeförsöijjningen där tidigare de stora internationella oljebolagen behärskade världsmarknaden. Sedan början av 1970-talet har deras dominans successivt reducerats och ersatts av de oljeproducerande länderna och deras kartell, OPEC. Aven inom Sverige är energiförsörjningen i konhög grad centrerad till ett antal stora organisationer. Det gäller både olje- och kraftförsörjningen. På grund av vikande marknad och i av bensin och överkapacitet produktionen eldningsoljor präglas nu oljeförsörjningen av hård konkurrens mellan olika leverantörer.

Energianvändningen är däremot spridd på ett stort antal enheter - hushåll och företag. Beslutsfattandet på energiområdet är i likhet med övriga delar av Varuförsörjningen i vårt land till stora delar decentraliserat. och Företag hushåll som använder energi fattar besluten i samspel med dem som levererar energi och energiteknisk utrustning. På bränsleområdet kan konsumenterna i stort sett fritt välja vilken leverantör de vill anlita. När det gäller elområdet och fjärrvärme är valfriheten mer begränsad. Detta system är naturligtvis inte helt oproblematiskt vare sig på energiområdet eller på andra områden. Det finns risk att beslut fattas som inte är tillfredsställande för de

36 SOU 1984: 61

enskilda hushållen och företagen eller för samhället som helhet. Hushåll och företag kan vara för dåligt informerade för att fatta rationella beslut. Denna risk är särskilt stor för hushållen och mindre företag som har små möjligheter att skaffa sig specialkompetens.

En annan av risk med ett helt decentraliserat beslutstyp fattande är att det t ex kan leda till oacceptabla miljökonsekvenser. Både på nationell nivå, och internationell, måste därför finnas regler för t ex utsläpp av föroreningar i atmosfären eftersom luften är en gemensam egendom. Då svarar för en betydande del av samenergiomvandling hällets måste det i grunden för den statliga miljöpåverkan styrningen på energiområdet finnas bestämmelser som begränsar miljöpåverkan från energisystemet.

Inom vissa delar av energiförsörjningen finns monopol eller monopolliknande förhållanden som innebär konkurrensbegränsningar. Overföring av högspänd elektricitet mellan olika delar av landet drivs till stor del som statligt Motivet är framförallt att det finns stora samordmonopol. ningsvinster och stordriftsfördelar med en sådan organisation liksom när det gäller t ex nätet av riksvägar och järnvägsnätet. Detaljdistributionen av elektricitet är orsom i kommunala elverk ganiserad regionala monopol samt i statliga och privata företag av i stort sett samma skäl. Samma förhållande gäller fjärrvärmeförsöijningen. Vi har utgått från att denna typ av samordningsfördelar i även i framtiden energiförsörjningen utnyttjas genom

statliga och kommunala engagemang.

i ett internationellt men även i jämfö- Speciellt perspektiv,

relse med de inhemska arbets- och kapitalmarknaderna,

framstår i som mycket väl energimarknaderna Sverige antingen vi ser på dem från utbuds- eller fungerande, Prisbildningen de flesta energislagen efterfrågesidan. på i stort sett väl och både och konsufungerar producenter menter sig väl till förändrade förutsättsynes anpassa ningar. Strukturen och konkurrensen på såväl el- som har också, om vi justerar för skillnader i oljemarknaden lett till internationellt sett låga priser på el, energiskatter, och bensin. olja

mål för

Grundläggande energiförsörjningen

De av målen för energipolitiken är i riksdagen angivna korthet att minska oljeberoendet genom energihushållning och effektivare användning av energi, att successivt

SOU 1984: 61 37

till helst och inhemska enerövergå varaktiga, förnybara gikällor samt att avveckla kärnkraften.

Energiförsörjningen bör enligt vår mening både i det långa och korta tidsperspektivet ske till så samhällslåga kostnader som möjligt med beaktande av målet om en god miljö. Bästa möjliga hushållning och effektiv användning av energi bör eftersträvas inom ramen för en allmänt god med resurser. Det innebär en avhushållning begränsade vägning mellan av och resurser

användning energi andra

— t ex råvaror, naturresurser och arbetskraft. Aven om vi skall spara energi får det alltså inte ske till priset av onödigt stor förbrukning av andra resurser.

Med dessa utgångspunkter finns det avgörande fördelar med att låta energisystemets även fortsättutveckling ningsvis och på lång sikt styras genom ett förhållandevis decentraliserat beslutsfattande, ungefär på det sätt som sker för närvarande. Härigenom skapas förutsättningar för företag och hushåll att i varje valsituation avgöra vilken form av energi, hur mycket energi och vilken energiutrustning som är mest ändamålsenlig i det enskilda fallet. På det sättet kan man vidare få en successiv och smidig anpassning av energisystemet med hänsyn till ändrade energipriser. De enskilda besluten kommer på det hela taget att leda till som är rationella även för förändringar samhället som helhet.

Inga kvantitativa mål

De energipolitiska målen brukar ibland diskuteras i kvantitativa termer. T ex innehöll 1981 års energipolitiska beslut angivelser om minskningar av oljeanvändningen till en viss nivå och om nivån för av kol och användningen inhemska bränslen till år 1990. Denna typ av målangivelse kan vara motiverad i vissa lägen när redan inträffade förändringar av t ex oljepriserna (som var fallet 1981) kräver stora och snabba förändringar. De kan också ha sitt värde i kampanjsyfte för att och hushåll göra företag uppmärksamma på nödvändiga förändringar.

Kärnkraftsavvecklingen är en grundläggande utgångspunkt för den långsiktiga energipolitiken. Härutöver finns det emellertid i det längre perspektiv på 20-30 år, som kommittén diskuterar, inte anledning att ställa upp kvantitativa mål för nivån på energianvändningen som helhet eller för hur den skall fördelas på olika energislag. Den totala förbrukningen av energi måste tillåtas bli beroende av näringslivets utveckling och den ekonomiska ut-

38 SOU 1984: 61

vecklingen i allmänhet. Skulle den ekonomiska tillväxttakten åter bli i klass med 1950- och 1960-talens får vi räkna med att den totala energiefterfrågan kommer att öka. Att då sätta restriktioner för energianvändningen skulle innebära en onödig begränsning och skulle knappast heller vara trovärdigt.

En utgångspunkt för den nuvarande energrundläggande är att oljepriserna på lång sikt kommer att öka gipolitiken Som diskuteras senare anser vi att denna utkraftigt. bör fast. Osäkerheten om oljeprisutveckgångspunkt ligga lingen är emellertid nu större än för några år sedan även sett sikt. Därför anser vi att det inte heller är på lång motiverat att nu ställa upp ovillkorliga kvantitativa mål för ett minskat sikt. Om oljepriserna oljeberoende på lång ökar blir det naturligt att oljeanvändningen minskar i motsvarande Skulle minska kraftigt och grad. oljepriserna bli mera bestående, skulle en högre minskningarna oljeanvändning kunna accepteras.

till ändrade energipriser Anpassning

Utvecklingen på energiområdet präglas av stor osäkerhet, särskilt sikt. Osäkerheten gäller i första hand på lång utvecklingen av oljepriserna. Men eftersom oljepriserna sikt och av andra på lång påverkar påverkas priserna på - - denna energiråvaror kol och naturgas får osäkerhet konsekvenser för hela energiområdet.

Under sådana förhållanden blir samhällets känslighet för och att sig till t ex högre oljepriser av förmåga anpassa avgörande betydelse. Kraftigt ökade energipriser ställer som framhållits krav i en stor del tidigare på förändringar av samhället. Det är viktigt att de som skall fatta beslut om snabbt blir detta förändringarna uppmärksammade på och kan direkt utan stora Aven i det avagera omvägar. seendet har ett med decentraliserat beslutsfattansystem de avgörande fördelar.

En av de viktigaste erfarenheterna under de drygt tio år som sedan den första oljekrisen som diskuteras gått är, utförligare i kapitel 8, att oljeprisökningarna fått så stor effekt industriländernas ekonomi och på den negativ på internationella handeln. Genom olika mekanismer har bl a utlöst den genomgripande föroljeprisförändringarna sämring av industriländernas ekonomiska utveckling som under 1970-talet. Den erfarenheten måste i hög började på den långsiktiga energipolitiken. grad prägla synen

SOU 1984: 61 39

Sammanfattningsvis är därför enligt vår mening den av-

görande förutsättningen för en gynnsam utveckling att samhället i sina skilda delar förmår att förhållandevis snabbt anpassa sig till de i förändringar priser, teknikutveckling och kunskaper om kan inträfmiljöpåverkan som fa på energiområdet. Sådana kan förändringar även i framtiden bli stora och vilket ställer krav plötsliga, höga

på anpassningsförmågan. Aven kärnkraftsavvecklingen

kommer att i En av de viktiavspegla sig stigande priser. gaste uppgifterna i energipolitiken är därför att analysera samhällets förmåga till anpassning och vidta för åtgärder att underlätta anpassningen.

-

Energi handelsbalans

Kostnaden för import av energi, till största delen olja, utgör en stor post i vår handelsbalans. Den för uppgår närvarande till 15 procent av de totala ungefär importkostnaderna. Frågan om import av är ett av energi avvägningsproblemen i energipolitiken.

Å ena sidan finns ett intresse av att minska importkostnaderna för att som i dagsläget förstärka Å bytesbalansen. andra sidan vill vi, efter samma som vi principer tillämpar i vår handelspolitik i övrigt, fördelarna av att utnyttja köpa energi från utlandet om den är än inhemsk billigare energi.

Sett över längre tidsperioder måste med imnödvändighet port och export balansera varandra. Perioder av underskott måste följas av perioder med Denna exportöverskott. princip påverkas inte av prisförändringar den internapå tionella energimarknaden eller av i mönstret förändringar för vår Sett i ett finns energiimport. långsiktigt perspektiv därför enligt vår mening inte motiv för att av till hänsyn vår handelsbalans att frångå principen köpa energi där den är oavsett om den är inhemsk billigast eller importerad. Det kan emellertid finnas andra motiv för detta som beskrivs i det följande.

-

Energi sysselsättning

Förändringarna i och energiforsörjningen energisystemet i dess helhet leder till även förändringar på arbetsmarknaden. Dels förändras av sammansättningen näringslivet, vissa branscher bromsas och andra ökar av att på grund energipriserna ändras. Därmed påverkas även behovet

40 SOU 1984: 61

och fördelningen av arbetskraft. Dels kan produktionen av t ex inhemsk energi eller typer av öka nya energiteknik med åtföljande arbetskraftsbehov. Den fördelregionala ningen av arbetskraftsbehovet kan också förändras, t ex om vi skulle få en omfattande utvinning av inhemska bränslen, ved och torv.

I vårt långsiktiga tidsperspektiv har vi från att utgått landet har full som sysselsättning (i den mening begreppet kommit att ges), med på sikt minskad arbetstid och mera fritid. Vi menar att den totala sysselsättningsnivån för landet som helhet inte på något avgörande sätt är eller bör vara avhängig av hur energisystemet förändras.

Fördelningen av arbetskraft mellan olika delar av landet kan däremot i viss utsträckning bli beroende av sådana förändringar. Sambandet energi sysselsättning gäller därför i första hand arbetskraftens olika fördelning på verksamheter med konsekvenser på regional nivå och inte på nationell nivå om man ser det sikt. Vid utformpå lång ningen av den långsiktiga energipolitiken är det de regionala som bör betonas. aspekterna på sysselsättningen

-

Energi försörjningsberedskap

Den stora andelen importerad olja i vår energiförsörjning gör landet känsligt för störningar i den internationella oljehandeln. Skulle tillförseln av olja och andra importerade bränslen plötsligt upphöra eller minska kraftigt, skulle landet få avsevärda kostnader bl a genom att en stor del av produktionen och transportapparaten då skulle lamslås. Kostnaderna vida kunna

skulle överstiga utgifterna

för oljeimporten. Aven om andelen importerad energi kommer att minska i framtiden kvarstår denna risk. Bensin och dieselolja kommer med stor sannolikhet att i början av nästa sekel fortfarande vara de dominerande fordonsbränslena. Det innebär att om frågan försörjningstrygghet i händelse av internationella kriser bör vara en del i även sikt. Det kräver viktig energipolitiken på lång således en avvägning mot den förut nämnda principen att där den är oavsett om den är inköpa energi billigast, hemsk eller importerad.

Försörjningsberedskapen kan också avse åtgärder för att riskerna av flera olika sprida genom användning energikällor. På grund av oljans dominerande del i Sveriges energiförsörjning drabbades vi hårdare av de kraftiga oljeprisökningarna under 197 O-talet än de länder som ba-

SOU 1984: 61 41

serade sin energiförsörjning på flera olika bränslen, t ex olja, kol och naturgas. Mot den bakgrunden finns det motiv för Sverige att sträva efter en mera varierad energiförsörjning i framtiden. Detta blir också en naturlig följd av att blivit än andra oljan dyrare energislag. Frågan om försörjningsberedskap är komplicerad och rör bl a det ekonomiska försvaret. Kommittén har därför valt att inte gå närmare in på denna fråga utan med att nöjt sig konstatera att den nu pågående omställningen av den svenska är från energiförsörjningen positiv beredskapssynpunkt.

och

Forskning utveckling

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ytterligare ett treårigt statligt energiforskningsprogram som skall löpa från den 1 juli 1984. Huvuddelen härav har till syfte att stödja sådan forskning och utveckling som kan bidra till ett minskat oljeberoende och skapa förutsättningar för att avveckla kärnkraften. Det har inte ingått i kommitténs uppdrag att särskilt behandla forsknings- och utvecklingsfrågorna. Kommittén har därför endast där särskilda skäl framkommit lämnat förslag rörande forskning och utveckling.

Långsiktiga energiprognoser?

för sträcker till år 2010. Tidsperspektivet utredningen sig En så tidsrymd kommitténs uppgift har varit lång gör att mycket svår. På de flesta områden är det omöjligt att med säkerhet bedöma utvecklingen på så lång sikt. Man behöver bara titta på de prognoser över ekonomin och energi-

försörjningen på tio års eller ännu kortare sikt som ordes

under 1970-talet, för att inse hur osäkra prognoser kan vara (se figur 2.1).

Delutredningen Svensk ekonomi i ett SO-årsperspektiv visar å andra sidan att i vissa avseenden, t ex för den totala produktionstillväxten, har långsiktiga prognoser slagit ganska rätt och varit mera tillförlitliga än kortsiktiga. Det beror på att och tillfälliga upp- nedgångar jamnas ut i de översikter som har ett längre tidsperspektiv.

Orsaken till att de energiprognoser som gjordes på 1970-talet slog fel även på kort sikt var framförallt att man inte förutsåg att den ekonomiska tillväxten skulle bli så mycket lägre än under 1960-talet. Vidare man förutsåg sällan oljeprisökningarna och vilken hämmande inverkan de skulle få på den ekonomiska utvecklingen.

42 SOU 1984: 61

En tänkt 1955-1983

prognos

För att illustrera problemet att göra prognoser om den totala energianvändningen och förbrukningen av elektricitet, olja, kol, torv och andra bränslen till år 2010 kan man tänka sig drygt 25 år tillbaka i tiden och anta att vi år 1955 skulle göra en energiprognos till 1983. Den skulle bl a göra följande förutsägelser för att någorlunda svara mot den faktiska utvecklingen. Under resten av 1950-talet och fram till i början av 1970-talet kommer vi att ha en kraftig ökning av produktionen och välståndet i landet, stimulerad av en starkt expanderande världshandel. Industriproduktionen kommer 1983 att vara 3 gånger större än idag (1955). Järn- och stålindustrins produktion kommer i början av 1970-talet att vara 4-5 gånger dagens for att därefter minska. Massa- och pappersindustrins produktion kommer 1983 att vara nära 3 gånger dagens. Tillväxten i dessa branscher kommer att medföra en mycket kraftig ökning av industrins olje- och elförbrukning. Antalet personbilar kommer 1983 att vara 5 gånger fler än 1955. Oljepriserna kommer realt att minska och i kombination med den ekonomiska tillväxten att leda till en kraftig ökning av energibehovet och en nästan total dominans för olja i bränsleförsörjningen. När oljeförbrukningen i början av 1970-talet är som högst kommer den att vara omkring 4 gånger högre än 1955. Elförbrukningen blir 1983 nära 5 gånger högre än 1955. För att kunna bedöma utvecklingen under de sista tio åren 1973-1983 måste vidare 1955 års prognosmakare förutse de två oljeprischockerna på 1970-talet. De måste vidare inse att oljeprishöjningarna skulle få avgörande betydelse för världsekonomins utveckling och bidra till att utlösa en omfattande ekonomisk kris med betydligt lägre tillväxt. Prognosmakarna skulle dessutom förutse att den dämpade efterfrågan på olja leder till minskat behov av oljetankfartyg som i sin tur Ieder till minskad varvsproduktion. Detta kommer sedan att medföra minskad efterfrågan från varven på stål och indirekt minskad efterfrågan på jammalm. Den energiintensiva stål- och gruvindustrins behov av olja och elektricitet kommer därmed att minska. Prognosmakarna skulle när det gäller 1980-talet konstatera att den totala förbrukningen av eldningsolja i Sverige under de sista åren fram till 1983 skulle komma att minska med 50 procent bl a som en följd av oljeprisstegringarna. För att kunna förklara hela denna minskning skulle de även behöva förutse att kärnkraften skulle få ett kommersiellt genombrott på 1960-talet och att Sverige skulle genomföra en omfattande kärnkraftsutbyggnad, som skulle göra det möjligt att efter oljeprisökningarna ersätta en del av oljan med el. Även om det på vissa punkter råder större säkerhet idag än år 1955, t ex när det gäller de energiintensiva industribranschernas utveckling, finns i grunden samma osäkerheter nu som då om den långsiktiga utvecklingen på energiområdet.

SOU 1984: 61

AA Index LU 78

LU 75 LU 80

LU 82

120 Figur 2.1 De bedömningar som Fclldisk utveckling har gjorts av utvecklingen avviker kraftigt från det faktiska utfallet inom många områden. Det gäller

100 ‘L’

prognoser både för

f l n I , 7 .m ekonomin och ener-

/ 1970 1975 1980 1985 gianvändningen och kan illustreras av långtidsutredningarnas lågalternativ.

Osäkerheten om de framtida och den ekono-

oljepriserna miska utvecklingen gör det naturligtvis vanskligt också i dagsläget att göra prognoser på energiområdet även på

kort sikt. är ännu större i det

Svårigheterna långa tidsperspektivet för vårt utredningsuppdrag.

Översiktliga bedömningar

Prognoser kan tjäna olika måste

syften. Kraftföretagen t ex göra prognoser över efterfrågan på elektricitet innan man bestämmer sig för att bygga nya kraftverk eller kraftledningar. Sådana prognoser måste vara ganska ingående och avse både hur stor efterfrågan blir och hur den

fördelas över landet.

Den typ av prognoser eller av

bedömningar energiefterfrågan som behövs som underlag for energipolitiken är av en annan karaktär. Energipolitikens uppgift är bl a att skapa förutsättningar för en rationell energianvändning och energiförsörjning, att svara for beredskap i händelse av

störningar i energiimporten och att se till att målen for

miljöpolitiken kan uppnås. Med de stora osäkerheter som

råder for närvarande är vidare en av hu-

energipolitikens vuduppgifter att främja utvecklingen av ett flexibelt en-

ergisystem.

44 soU 1984:61

De medel som staten använder är i huvudsak beskattning av energi, ekonomiskt stöd till t ex forskinvesteringar, ning och utveckling samt Vidare har lagstiftning. staten sedan ett stort direkt länge inflytande på elområdet som ägare till en stor del av produktions- och distributionsanläggningarna.

De direkta besluten om i förändringar energiförsörjningen fattas i huvudsak av enskilda, eller kommunala statliga energiföretag. Statsmakternas beslut är huvudsakligen av övergripande och karaktär. En av de riktningsgivande avgörande fördelarna med det decentraliserade energisystemet och det ekonomiska systemet i allmänhet i Sverige är just att staten inte behöver i styra utvecklingen detalj utan kan överlåta detta dem som direkt på ansvarar för olika delar av Under dessa förhålenergiförsörjningen. landen kan det till och med medföra vissa nackdelar med statliga prognoser om de får karaktären av auktoriserade” bedömningar genom att de kan bli styrande för utvecklingen och därmed i viss utsträckning självuppfyllande.

Det ligger naturligtvis också en fara i att en i kvantitativa termer uttryckt långsiktig bedömning av en önskvärd utveckling uppfattas som om den vore en mer objektiv prognos över en sannolik Det kan leda till utveckling. en större riskspridning och ett mer flexibelt energisystem om företagens beslut grundas skilda på bedömningar.

De bedömningar av framtiden som behövs som underlag för energipolitiken är sådana som mera direkt berör den typ av beslut som statsmakterna fattar inom ramen för energipolitiken och angränsande områden. Det exgäller empelvis att ta reda på vilka och hot mot svårigheter energiförsörjningen som kan uppträda i framtiden. Det kan gälla energiprishöjningar, importstörningar och även miljöhot fororsakade av energiutnyttjande.

En annan typ av är hur underlag bedömningar av mycket energi av skilda slag som kommer att användas i framtiden. Här är det i första hand inte fråga om prognoser utan snarare om att göra bedömningar av olika utvecklingsalternativ för att statsmakterna skall kunna förbereda sig för vilka eventuella problem som kan och vilka uppstå frågor staten kan ställas inför i framtiden.

Om man tar elförbrukningen som exempel är det primära behovet för statsmakterna inte att få reda den mest på sannolika förbrukningen av elektricitet i framtiden. Det är i stället mera att få reda på hur och hur den kan hög låg bli i framtiden så att man kan förbereda för de ställsig ningstaganden beträffande t ex tillstånd att bygga nya kraftverk och som kan bli aktuella. På kraftledningar

SOU 1984: 61 45

oljeområdet gäller motsvarande. Det behövs bedömningar av en i någon mening Övre gräns för oljeimporten i framtiden för att man skall kunna beräkna de ekonomiska påfrestningarna som kan bli följden av en ny kraftig oljeprisstegring. Bedömningar av de nedre gränserna för oljeförbrukningen i landet kan vara för att i viktiga analysera vilken marknadssituation den inhemska oljeindustrin kan komma i framtiden, en som har stort intresse från fråga beredskapssynpunkt. Mot den här bakgrunden har vi avstått från att göra regelrätta prognoser över utvecklingen av samhällsekonomin, energipriserna och energiförbrukningen. Syftet med våra bedömningar är i första hand att redovisa olika utvecklingsalternativ som är av intresse från energipolitisk ut- Som för våra slutsatser om inriktgångspunkt. underlag ningen av den långsiktiga och för kärnenergipolitiken kraftsavvecklingen har vi därför utgått från mycket grova uppskattningar om energiforbrukningens utveckling i termer av undre och övre gränser. Spännvidden mellan dessa är i regel mycket stor. Tidshorisonten för bedömningarna sträcker sig till år 2010, d v s det år då kärnkraften enligt riksdagsbeslutet senast skall vara avvecklad.

sikt

Planeringsförutsättningar på lång

Det som gäller prognoser kan också i viss mening sägas gälla planering. Å ena sidan kan det vara en fördel att ha långsiktiga planer. Man kan besluta om ett lån siktigt mål och styra mot detta med bestämda andra åtgärder. sidan Har man en skapar långsiktiga planer låsningar. långsiktig och fast plan t ex för av kraftförutbyggnaden sörjningen som bygger på prognoser om en viss ökning av elförbrukningen, kan ett fullföljande av medföra planen onödiga kostnader om elförbrukningen blir lägre än prognosen. Motsvarande kan bli fallet om elförbrukningen blir högre än beräknat. För att minska risken av felaktiga och kostsamma beslut försöker man i regel dröja så som länge med det definitiva beslutet om att möjligt exempelvis bygmed hänsyn till den tid det tar att ga ett kraftverk uppföra det. Dessa planeringsfrågor är särskilt viktiga för kraftförsörjningen på grund av den tid det tar att långa bygga nya större kraftverk. Planering kan också innebära att man drar mer straupp tegiska riktlinjer där man beskriver vilka beslut som bör fattas om utvecklingen går i den ena eller den andra rikt-

46 SOU 1984: 61

ningen. För kraftförsörjningen kan den typen av planering bestå i att man gör vissa förberedelser för att bygga nya kraftverk om och när de behövs. På det sättet kan man skaffa sig och det definitiva behandlingsfrihet uppskjuta slutet att ”sätta spaden i marken men samtidigt se till att besluten samordnas och leder till att helheten blir bra.

Kraftförsörjningen karaktäriseras för närvarande av god tillgång på billig elektricitet, som väntas bestå en bit in på 1990-talet. De definitiva beslut om att bygga nya kraftverk eller andra investeringsbeslut som behövs för att kärnkraften skall kunna ersättas behöver inte fattas under de närmaste åren. Det innebär att de beslut om kraftförsörjningen som statsmakterna behöver ta under de närmaste åren i första hand är strategiska och inte att gäller bygga nya kraftverk eller ge tillstånd till sådana.

Karaktären av våra

förslag

Mot den här skisserade bakgrunden avser huvuddelen av våra slutsatser och förslag dels allmänna bedömningar av den framtida utvecklingen på energiområdet, dels bedömningar av vid vilka tidpunkter statsmakterna måste fatta vissa beslut rörande kärnkraftsavvecklingen. De avser också fortsatta och från utrednings- planeringsinsatser statens sida för att förbereda för de konkreta ställningstaganden som successivt måste göras inom ramen för den allmänna energipolitiken för att göra det att avmöjligt veckla kärnkraften. Vår kommittés uppdrag måste alltså under åren framöver följas av en lång rad ytterligare utredningar på detta område innan avvecklingen är genomförd. Vi redovisar alltså inte någon konkret tidsplan för när kärnkraftverken skall tas ur drift och nya elproduktionskomma till om de behövs, eller för vilka anläggningar andra beslut statsmakterna vid skilda tidenergipolitiska måste ta under tiden fram till år 2010. Osäkerhepunkter terna är som beskrivits ovan alldeles för stora både när det samhällsutvecklingen och energiprisutvecklingen gäller för att detta skall vara meningsfullt och trovärdigt. Däremot sammanfattar vi våra förslag bl a i en åtgärdsplan, som också innefattar några tidshorisonter (s 30). viktiga Kärnkraftsavvecklingen medför att ett stort antal frågor av både principiell och praktisk natur behöver utredas under den tid som återstår till avvecklingen. Vår kommitté har bara kunnat behandla och ta ställning till några av frågorna. Huvuddelen av frågorna kommer att kunna be-

SOU 1984: 61 47

svaras först senare, i till de konkreta beslut anslutning som skall tas rörande En stor del kärnkraftsavvecklingen. är praktiska frågor som kraftföretagen kan och bör ta ansvar för.

48 SOU 1984: 61

- -

3 Omvärld ekonomi

energi

Snabba förändringar

Under de drygt tio år som sedan den första s k o1jekrigått sen har den internationella energimarknaden präglats av och stora har flerplötsliga förändringar. Oljepriserna dubblats, stora har skett i den internatioförskjutningar nella oljehandeln och OPEC har övertagit de stora internationella oljebolagens dominerande roll i råoljeförsörjningen. Aven om det under de senaste åren skett en viss stabilisering på de internationella energimarknaderna återstår på konsumentsidan en mycket omfattande omställning som en av de tidigare stora energiprisökningarna. Det är följd först under de senaste åren som oljeprishöjningarnas effekt klart har kunnat avläsas. på oljeefterfrågan Aven i Sverige kommer under resten av 1980-talet energiförsörjningen och energianvändningen att genomgå stora För närvarande en snabb omställning förändringar. pågår av energisystemet både när det gäller hushållning och effektivisering av energianvändningen och ersättning av med andra bränslen. olja Förutom de osäkra förutsättningarna för prisutvecklingen på de internationella energimarknaderna och osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i Sverige skapar de nuvarande snabba förändringarna i det inhemska energisystemet ytterligare svårigheter att bedöma den långsiktiga utvecklingen.

En av de viktigaste frågorna är hur långt hushållningen och effektiviseringen kommer på uppvärmningsområdet att Detta har avgörande betydelse för utvecklingen när gå. det gäller uppvärmningsform och bränsleval, bl a för om och i vilken takt kan expandera på sikt. fjärrvärmen På grund av den omfattande kärnkraftsutbyggnaden och den höga andelen billig vattenkraft har priset på elektrici-

SOU 1984: 61 49

tet hittills inte ökat i fast penningvärde utan förblivit i

stort sett opåverkat av den gångna kraf- 10-årsperiodens tiga energiprishöjningar i övrigt. Detta har bl a lett till en snabb ökning av elförbrukningen inte minst genom övergång från oljevärme till elvärme i småhusbebyggelse. Förr eller senare kommer sannolikt att elpriserna höjas. Det är därför svårt att i bedöma hur stor den dag återstående potentialen för att ersätta olja med elektricitet är och hur konkurrenskraftig blir sikt med elenergin på högre elpriser.

Som en följd av oljeprisökningarna och statligt stöd pågår för närvarande en omfattande när det utveckling gäller inhemska bränslen torv och ved. De praktiska erfarenheterna av användning i värmecentraler och större pannor är emellertid ännu begränsade, varför det i dagens läge knappast går att bedöma de långsiktiga förutsättningarna för en mer omfattande av inhemska användning bränslen.

Den tekniska utvecklingen också osäkerhet om den skapar långsiktiga utvecklingen på energiområdet. Datateknik och avancerad elektronik kommer att medföra genomgripande förändringar när det gäller styrning av energiflöden och effektivare inom energianvändning. Utvecklingen förbränningstekniken kommer att leda till att bränslen utnyttjas effektivare och att förbränning kan göras miljövänligare.

Förutom de tekniska som ökar medveförändringar pågår tandet om energikostnadernas Det innebär ett betydelse. successivt ändrat beteende som sikt kan få stor på betydelse för utvecklingen på energiområdet och utgör ytterligare en faktor som kan minska energianvändningen.

Detta är några exempel på områden inom energisystemet där den nu pågående snabba att förändringen gör det svårt förutse utvecklingen. Svaren av de centrala fråpå några gorna kommer bara att kunna efter hand som den ges faktiska utvecklingen ger klarare indikationer. De fulla effekterna av 1970-talets höjningar av priset och på olja andra bränslen kommer att kunna avläsas förrknappast än mot slutet av 1980-talet.

i omvärlden

Utvecklingen

Trendbrott för tillväxten?

Efter andra en världskriget började lång expansionsperiod i världsekonomin med mycket snabb tillväxt både i pro-

50 SOU 1984: 61

Index (1963: l 00) 300 Vörldshondeln

200 Produktion(BNP) Figur 3.1 inomOECD Sedan mitten av 1960-talet har den internationella handeln spelat en allt större 100 -J- 1

w

roll i världsekonomin. Denna utveck- l 965 ling väntas fortsätta även i framtiden.

duktion och handel. Under 1960-talet t 0 m accelererade

tillväxten.

På bröts emellertid denna snabba vil-

1970-talet tillväxt,

ket illustreras av 3.1. En av dess

figur grundförutsättning-

undan, de stabila råvaru- och ener-

ar rycktes nämligen

Inom mindre än ett år (1973-74) fyrdubblades

gipriserna. priserna på råolja.

Under 1979-80 korn en likartad, och i absoluta termer

ännu större, Chockhöjning av oljepriserna (se figur 3.2). Därefter har de sjunkit på den internationella marknaden, men fortsatt att öka i flertalet länder p g a stigande dollarkurser. Dessa fick betydande effekter på oljeprisstegringar

den ekonomiska utvecklingen i världen.

i världsekonomins tillväxttakt under 197 0-ta-

Nedgången

let har av vissa bedömare tolkats som till en

inledningen

epok med varaktigt tillväxt. andra kan såväl

ny låg Enligt högkonjunktur som 1970-talets lågkonefterkrigstidens ses som variationer en långsiktigt normal junktur kring

tillväxttakt. De flesta bedömare väntar sig dock en lägre

ekonomisk tillväxt framöver än 1950- och 1960-talen.

på

är hur den blir.

Frågan mycket lägre

Vad finns det då för samband mellan å ena sidan 1970-ta-

lets ekonomiska och de relativt pessi-

dåliga utveckling

mistiska bedömningar av världshandelns framtidsutvecksom numera och å andra sidan de kraftiga olje-

ling görs prishöjningarna?

SOU 1984: 61 51

Råoliepriset

/l\ dollar/

toe (fast penningvärde, l980 års dollar)

F igur 3.2 Råoljepriset har vid två tillfällen under —_ det senaste decenniet 100 (1973/74 och 1979/ 80) genomgått drastiska höjningar. Efter

W_

1980 har priset på den internationella _-“j*‘ t å marknaden åter sjunk” kraftigt* 1950 1960 1970 1980 .men på grund av stigande dollarkurser har denna prissänkning inte slagit igenom i Sverige.

Två

hypoteser

Två hypoteser förefaller möjliga. Den ena är att 1970-talets låga tillväxt i hög grad berodde på oljemarknaden och

att samma mönster kommer att upprepa sig framöver.

Den andra utgår från att sambandet mellan utvecklingen

av oljemarknaden och världsekonomin under 1970-talet

berodde på unika omständigheter. Andra faktorer kom-

mer att vara avgörande för den framtida i

utvecklingen

- frihandelns

världen ställning, tekniska etc. framsteg

Den andra hypotesen innebär en av utveckfrikoppling lingen i världsekonomin från oljemarknaden. Förändringar i oljepriserna skulle endast kunna åstadkomma krusningar på ytan. Möjligheterna att vid oljeprisstegringar ersätta olja och föra anpassningspolitik skulle vara tillräckligt stora för att garantera att utvecklingen på olje-

marknaden inte bröt ned annars existerande

tillväxtmöjligheter.

52 SOU 1984: 61

Under senare år har den första hypotesen om det ömsesisambandet mellan ekonomisk tillväxt och diga oljeprisutveckling fått ökat stöd. Utrymmet för den möjliga ekonomiska tillväxten skulle enligt denna hypotes begränsas av knappa energitillgångar. Under 1970-talet är det emellertid inte enbart de stigande utan även de och till större delen oljepriserna kraftiga oförutsedda kasten i oljepriserna som vållat problem. Oljekonsekvenser for världsekonomin har prishöjningarnas analyserats utförligt i energimarknadsutredningens betänkande Den stora omställningen (SOU 1983:19). Utredningen visar att de stora har åstadoljeprishöjningarna kommit inflationschocker och bytesbalansproblem. Skuldbördan för en rad länder, inte minst de oljeimporterande har blivit allt mer besvärande. utvecklingsländerna,

Ökad internationell handel

Osäkerheten om den fortsatta av världsekoutvecklingen nomin är alltså stor. Den gäller dock i första hand takten i tillväxten, eftersom de flesta bedömare trots allt räknar med att världsproduktionen kommer att öka både på kort och lång sikt, likaså den internationella handeln. Men allt fler länder i världen kommer att industrialiseras och marknaden för industriprodukter kommer att präglas av allt hårdare konkurrens. De nya industriländerna kommer att svara för en ökande andel av världsproduktionen av vissa varor, med motsvarande av de minskning gamla industriländernas andel. Som en följd av detta kommer rimligen också den internationella handelns geografiska tyngdpunkter att omfördelas från länderna i Atlantområdet (USA och Västeuropa) till området runt Stilla havet (Japan, Sydostasien, Australien). I kraft av sin långa industritradition och höga kompetensnivå kommer de nuvarande industriländerna, inklusive Sverige, med stor säkerhet alltmer att inrikta produktionen på avancerade produkter, medan de nytillkommande industriländerna tar hand om allt större del av marknaden för standardprodukter.

Historiskt. sett har det funnits ett samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad efterfrågan på energiråvaror. Detta samband kan förväntas gälla även för den fortsatta långsiktiga tillväxt i världsekonomin som kan förutses. Ekonomisk tillväxt ger dock möjligheter för investeringar i oljeeller energisparande tillverkningsprocesser och allmänt effektivare och energianvändning. Efterfrågan på olja andra energiråvaror skulle därför åtminstone för de indu-

SOU 1984: 61 53

strialiserade länderna på lång sikt kunna bli allt mindre i förhållande till produktionen. Därmed skulle tendensen mot ökande energipriser motverkas och en aktivitet högre inom världsekonomin utan konsekvenser i form uppnås av snabba oljeprisökningar.

Fortsatt av den

ökning globala energianvändningen

Fram till 1970-talets början tillgodosågs tillväxten i världens i huvudsak med energiförbrukning oljeprodukter. Sjunkande reala priser medgav en snabb av utvinökning ningen, baserad stora i Mellanpå mycket oljetillgângar östern. Den totala förbrukningen av energiråvaror i världen, inklusive oljeförbrukningen, har fortsatt att öka även efter de båda kraftiga oljeprisökningarna 1973-74 och 1979-80, men i långsammare takt. ener- Prisökningarnas gispareffekt kan därför anses ha mindre betytt för energiefterfrågan i världen än den ökande industriproduktionen, urbaniseringen och den växande folkmängden.

Oljeförbrukningen har ökat sett över hela perioden 1962- 1982, men har fallit med ca 15 de senaste fem åren procent (1979 t o m 1983). Detta beror bl a på att ersatts med olja andra bränslen, främst i de industrialiserade länderna. Därmed har u-länderna och de ekonomicentralplanerade erna kommit att stå för en allt större del av oljeförbrukningen. Detsamma gäller den totala energiförbrukningen. Det finns få aktuella för prognoser energiförbrukningens utveckling på mycket lång sikt. WEC (World Con- Energy ference, en internationell för bl a kraftsammanslutning

industrin) har ort en för tiden

bedömning 1978-2020, vars karaktär av måste räkneexempel understrykas.

WEC förutsätter att roll i världens oljans energiförsörjning kommer att fortsätta minska såväl absolut som relativt och i första hand ersättas med kol. I de industrialiserade länderna förutses att minskar till oljeförbrukningen nästan hälften av dagens nivå. För närvarande ligger oljeförbrukningen ca 15 procent under WECs prognos.

I följande avsnitt beskrivs de internatioutvecklingen på nella energimarknaderna för kol och naturgas, olja något mer i och deras inbördes beroende detalj samt kärnkraftens utveckling internationellt.

Naturgas

Världsproduktionen av naturgas uppgick till 1 300 Mtoe år 1982. Ca 40 procent utvanns i Nordamerika och 30 pro-

54 SOU 1984: 61

cent i I likhet med fossila bränslen Sovjetunionen. övriga är reserverna, som till motsvarande 100 miluppskattas ton koncentrerade till ett litet antal länder, jarder olja, varav Sovjetunionen står för den ojämförligt största delen, ca 40 De reserverna har vuxit snabprocent. tillgängliga bare än och räcker med nuvarande utvinförbrukningen ningstakt i flera decennier till.

Användningen av naturgas har ökat de senaste årtiondena, främst i Västeuropa och Sovjetunionen. En orsak till detta är de kraftiga realprisökningarna på olja, en annan de stora i och Sovjetgasfynden Nederländerna, Nordsjön unionen. Förbrukningen väntas enligt IEA (International Energy Agency) växa med 1 -2 år de närmaste årtionprocent per dena. Det skulle för Västeuropas del innebära en stark ökning av importen, främst från Sovjetunionen och genom under Medelhavet från Nordplanerade rörledningar afrika.

Naturgasen är dyr att transportera. Rörledningarna är mycket kapitalintensiva samtidigt som investeringarna är förenade med hög risk. Produktions- och transportsidans kapitalintensiva karaktär har därför förhindrat uppkomsten av ett enhetligt världsmarknadspris. Genom att knyta ihop producenter och konsumenter i långtidskontrakt reduceras en stor del av riskerna men ger också upphov till en splittrad prisbild med stora skillnader i gaspris mellan olika områden i världen. Den skärpning av vid som kan förutses runt om i miljökraven förbränning världen kommer att förstärka naturgasens konkurrenskraft i förhållande till olja och kol. Aven i framtiden kommer naturgasens pris att bestämmas av priset på andra energislag och sannolikt öka på lång sikt.

Kol

Kol mer än 90 procent av världens kända tillgångar utgör av fossilt bränsle. De största påvisade reserverna, ca 700 finns i USA (25 procent), Sovjetunionen miljarder ton, (17 procent) och Kina (15 procent). Polen, Storbritannien, och Australien har också betydande koltill- Västtyskland Med nuvarande skulle de påvisade gångar. brytningstakt reserverna räcka ett hundra år. Aven med en mycket par av brytningstakten, t ex med 6 procent kraftig ökning per fortfarande drygt 65 av världens kolreår, skulle procent server finnas kvar om 50 år.

SOU 1984: 61 55

Aven kol är förhållandevis att vilket dyrt transportera, gjort att den internationella handeln hittills varit liten i förhållande till den totala Ett fallande

kolbrytningen. pris

jämfört med har dock

oljepriset medfört att kolhandeln

vuxit snabbt under senare år. Den ökande

kolförbrukning-

en väntas i huvudsak I tillgodose elproduktionens behov. vissa länder, framför allt i USA, har kolets konkurrenskraft i elproduktionen stärkts som en av kärnkrafföljd

tens allt högre kostnader.

Med hänsyn till de stora och de stora

tillgångarna investe-

ringarna som orts i och

brytning, transport användning

av kol kan man räkna med att kol kommer att finnas

tillgängligt på den internationella marknaden under över-

skådlig framtid. Trots de för tillfället sjunkande priserna kommer kolpriset troligen att öka något på lång sikt på grund av ökande kostnader för brytning i nya gruvor. Skärpta internationella krav på minskning av miljöförstörande luftutsläpp, t ex svavel, kommer sannolikt också att leda till något ökade kostnader för användning av kol.

Olja

Oljemarknadens framtida utveckling är av central betydelse för världens och kommer energiförsörjning enligt energimarknadsutredningens analys att så förbli för mycket lång tid framöver, även om dess andel av den totala energikonsumtionen kommer att sjunka. Under antagande om en fortsatt 1980 års oljeutvinning på nivå skulle OPEC-ländernas i dag kända reserver räcka till ytterligare ca 50 års produktion. Härtill kommer en potential för nya oljereserver motsvarande ytterligare 20 års utvinning vid denna nivå. När det gäller icke OPEC-anslutna oljeproducerande u-länder är deras sammanlagda påvisade reserver relativt små. Av dessa reserver återfinns mer än hälften i ett enda land (Mexico). Denna ländergrupps egen oljeförbrukning väntas öka i ungefär samma takt som dess utvinning.

Någon risk för uttömning av oljereserverna förefaller inte att finnas i kommitténs Den tidsperspektiv. långsiktiga utvecklingen av oljeefterfrågan bestäms av den framtida tillväxten i världsekonomin samt konkurrenssituationen gentemot övriga energislag. Efterfrågan på råolja beror av efterfrågan på oljeprodukter som vitt skilda behov tillgodoser drivmedel, eldningsoljor och petrokemiska råvaror. För tunga eldningsoljor föreligger flera konkurrenskraftiga substitutionsmöjligheter, i första hand kol och uran. En fortsatt kraftig minskning av förbrukningen av tunga eldningsoljor väntas ske, främst sammanhängande med en fortsatt övergång till kol- och kärnkraftsbaserad För elframställning. lätt eldningsolja finns bl a alternativet naturgas. På lång sikt kan därmed dessa pressen uppåt på oljepriserna på områden bromsas av produktionskostnaden för de aktuella bränslen som kan ersätta - främst kol och olja naturgas. Det är då i första hand möjligheterna att ersätta eldningsoljor med dessa bränslen som blir avgörande. Den oljeefterfrågan som kommer att kvarstå längst enligt flertalet bedömare är inom transportsektorn och den kemiska industrin eftersom de som används oljeprodukter där är svårare att ersätta.

SOU 1984: 61 57

I takt med att växer i rafñnaderikrackningskapaciteten industrin, ökar dock möjligheterna att tillgodose efterfrågan på drivmedel. Raffmaderiindustrin kan i framtiden framställa en allt större mängd destillat, d v s bensin och dieselolja m m, per ton råolja, vilket begränsar dess råoljeefterfrågan och därmed håller tillbaka prisökningarna på råolja. Det kan nämnas att det nu på olika håll i världen byggs raffinaderier där i stort sett all råolja omvandlas till bensin och andra lätta oljeprodukter. Inom den för kommittén aktuella tidsrymden kommer antaglimöjligheterna att ersätta bensin och med gen dieselolja syntetiska drivmedel, t ex metanol, baserade på kol eller naturgas att vara så begränsade att de inte påverkar priset på råolja.

Oljemarknaden präglas for närvarande av en betydande överkapacitet i utvinningen. OPEC-ländernas utvinning ligger på drygt hälften av deras totala produktionskapacitet. Det är därför troligt att priserna kommer att på råolja vara relativt stabila under åtminstone resten av 1980talet. Medan de flesta bedömare for år sedan några ansåg att råoljepriserna på lång sikt skulle öka finns for närvarande allt fler som tror på långsiktigt stabila eller sjunkande oljepriser. En förutsättning for det senare resonemanget är dock att industriländerna medverkar till att deras konsumtion av olja inte ökar på nytt.

De återstående och lättåtkomliga oljetillgångarna är i hög grad koncentrerade till Mellanöstern. Om inte mycket stora nya oljefynd görs i andra delar av världen är det troligt att en allt större del av världens oljeutvinning förr eller senare kommer att koncentreras dit. I och Sverige Europa i övrigt har visserligen Nordsjöoljans andel av oljeförsöijningen ökat kraftigt under de senaste åren, men med nu kända reserver och planerad utvinning i Nordsjön kommer utvinningen där att minska under 1990-talet. För Sverige och Europa innebär det att de för sin oljeförsörjning så småningom åter blir beroende av Mellanöstern. Ju högre den ekonomiska tillväxten i världen och därmed oljeefterfrågan blir, desto snabbare skulle mellanösternoljans betydelse öka. En sådan skullångsiktig utveckling le innebära att kontrollen över råoljemarknaden åter samlas till ett fåtal länder. kriser Geografiskt begränsade skulle då kunna leda till stora och snabba oljeprishöjningar eller avbrott i oljeutvinningen av det slag som inträffade på 1970-talet.

Trots den ökade osäkerheten om den framtida oljeprisutvecklingen föreslår kommittén att energipolitiken i framtiden bör utgå från att oljepriserna på lång sikt kan kom-

58 SOU 1984: 61

Internationella

brönslepriser

Röolia 200 Figur 3.3 Naturgas Vid den kraftiga hojningen av oljepriset 100 1979/80 Ko| förändrades prisrelationerna mellan olja, naturgas och . \ ä kol. Kolet fick ett mer 7 1979 1980 1981 1982 1983 gynnsamt relatiupris vilket även lett till ökad uärldshandel med kol.

ma att öka och framför allt att det även i framtiden finns

risk för snabba prisförändringar.

Prisrelationerna mellan olika fossila bränslen

Eftersom de flesta energiråvaror kan ersätta varandra, finns det starka samband mellan priserna. Prisutvecklingen på fossila bränslen de senaste fem åren av framgår figur 3.3.

På grund av oljans karaktär av icke förnybar resurs och

universalbränsle, som genom relativt enkla processer kan

användas for eldning, som fordonsbränsle och som insatsvara i kemisk industri, och på grund av att oljan är lätt att transportera, kan man räkna med att oljan förblir prisle-

dande även under de närmaste decennierna. Det innebär

att priset på kol och naturgas kommer att följa med priset på råolja om än inte fullt ut och med fördröjd verkan. Som långsiktig trend verkar det dock troligt med en något långsammare Ökning av priset på kol och naturgas än priset på olja.

Risken för isolerade kraftiga prishöjningar på kol är lägre

än for Dels finns det ett större antal oberoende kol-

olja.

leverantörer i världen. Dels kan större delen av de kolel-

SOU 1984: 61 59

dade anläggningarna snabbt ställas om för eldning med olja, varför oljepriset utgör en övre gräns för kolpriset.

Elproduktion i omvärlden

Den totala produktionen av elenergi i världen till uppgår nära 10 000 TWh år. Med sina 110 TWh svarar per drygt Sverige för ungefär en procent av världsproduktionen. För IEA-ländernas del pekar de officiella bedömningarna på att elkonsumtionen kommer att öka med i genomsnitt ca 3 procent per år fram till år 1990. (IEA är energiorganet inom industriländernas samarbetsorganisation OECD). Eftersom den totala användningen av energi väntas öka långsammare eller minska skulle elenergins andel i energiförsörjningen liksom fortsätta att Dessa tidigare stiga. bedömningar är grundade på antaganden om en något högre ekonomisk tillväxt under den kommande jämfört med den gångna 10-årsperioden.

Kol är den dominerande för i energikällan elproduktion världen. Bland IEA-länderna svarar kol för nära hälften

Figur 3.4 Elproduktionen i in- Industrilöndernos dustriländerna (IEA)

elproduktion

baseras idag till nåstan hälften på kol. Till 1990 förväntas kärnkraftens andel öka kraftigt.

l 982 l 990

60 SOU 1984: 61

av den totala medan elproduktionen kärnkraften svarar för drygt 10 procent (se figur 3.4). Det kan också noteras att mer än 60 procent av det kol som bryts används för elproduktion.

Utbyggnaden av elproduktionen i IEA-länderna fram till 1995 kommer till allra största delen att ske med kolkraft och kärnkraft. en översikt inom Enligt nyligen gjord OECD skulle med de förhållanden som gäller i Europa kostnaderna för elproduktion vara något lägre i nya kärnkraftverk än i nya kolkraftverk (The costs of generating electricity in nuclear and coalñred plants, NEA/OECD, Paris, 1983). Sådana jämförelser är dock starkt beroende av vilka antaganden som görs om bl a kolpriser och avkastningskrav på investeringarna.

Den förutsedda utbyggnaden av kolkraft i IEA-länderna från 1982 till 1990 är 750 TWh i omkring årsproduktion, en ökning med drygt 30 procent. När det gäller kärnkraft finns det internationella genom atomenergiorganet IAEA i Wien information som även gäller länderna utanför OECD. Den visar att den totala produktionen av kärnkraft i världen för närvarande är omkring 900 TWh år. Den nu per pågående utbyggnaden innebär att produktionen år 1990 skulle till omuppgå kring 2 000 TWh.

Under den senaste har 20 5-årsperioden omkring nya kärnkraftverk årligen tagits i drift i världen. Nybyggnadstakten har emellertid mattats, bl a beroende att på elefterfrågan på grund av den ekonomiska stagnationen har blivit lägre än vad som förutsetts Aven tidigare. politiska och har till problem fmansieringsproblem bidragit att nybyggnadstakten har Eftersom kärn-

minskat. nya

kraftverk är stora enheter och kräver stora invesmycket teringar har osäkerheterna om den framtida utvecklingen av elefterfrågan medfört att det är förenat med större ekonomiska risker att bygga kärnkraftverk än koleldade kraftverk, som dels i mindre enheter och dels är byggs billigare att bygga.

I vissa länder kommer kärnkraften år 1990 att svara för en stor del av den totala elproduktionen, vilket av framgår följande ungefärliga uppskattning från IAEA:

Frankrike 70 procent Belgien 50 procent Bulgarien 40 procent Sverige 40 procent Taiwan 40 procent

SOU 1984: 61 61

Osäkerheten om kärnkraftsutbyggnaden i världen bortom 1990 är stor. Enligt IAEA:s senaste sammanställning från 1983 skulle den totala produktionen av kärnkraft år 2000 uppgå till 2 500-3 500 TWh. Priset för elkraft ligger i flertalet industriländer betydligt högre än i Sverige. I Storbritannien, Västtyskland och Finland var elpriset for t ex större industrileveranser ungefär dubbelt så högt som i Sverige (se figur 3.5).

Den ekonomiska i

utvecklingen

Svenge

Under 1950- och 1960-talen då energiförbrukningen ökade som mest kunde man observera en nära koppling mellan efterfrågan på energi och ekonomisk utveckling i stort. Sambandet med energipriserna var betydligt mindre upp-

Figur 3.5 i andra länder

Elpriset Elpriset för större in-

dustriabonnenter i Ore/kwh Sverige är lågt jämfört med många andra industriländer. Kanada och Norge hör till det fåtal länder som har lägre elpris.

62 SOU 1984: 61

enbart av att de var stabila eller till och med på grund något fallande under denna period. Sedan den första oljeprischocken i början på 1970-talet har emellertid betydelsen av den senare kopplingen stått i förgrunden.

På lång sikt kan man förvänta att båda av beroentyperna den kommer att sig göra gällande. För att få underlag för att bedöma hur kan energiefterfrågan förändras på grund av den ekonomiska har kommittén utvecklingen låtit göra den tidigare nämnda Svensk ekonomi delutredningen i ett 30-årsperspektiv”.

Under de senaste hundra åren har landets samlade produktion (BNP) ökat med i genomsnitt 3 procent per år. Under 1950- och 1960-talen var ökningstakten genomsnittligt högre medan den varit segenomsnittligt lägre dan av 1970-talet. I början delutredningen förutses att ökningen under den kommande blir 30-årsperioden i genomsnitt ca 2 procent per år. Det bör observeras att på lång sikt har en till liten skillnad stora synes ganska effekter. Räknat på 30 år innebär en tillväxt årlig på 3 procent en ökning med hela 150 procent medan en tillväxttakt på 2 procent leder till en ökning med 80 procent.

Med utgångspunkt i förutser delutredningen kommittén följande förändringar i ekonomin:

Den totala produktionen förutses (BNP) öka med i genomsnitt 2 procent per år till år 2010. och Exporten importen väntas liksom tidigare växa snabbare än BNP, likaså investeringarna. Den offentliga konsumtionen antas öka långsammare än BNP till skillnad från vad som varit fallet sedan början av Den konsum- 1970-talet. privata tionen bedöms hålla med ungefär jämna steg BNP (se figur 3.6).

För industriproduktionen förutses en långsammare tillväxt inom de energiintensiva och branscherna, järn stål, massa och papper och den tunga kemiska industrin än för verkstadsindustrin och delar av den kemiska övriga industrin. Detta överensstämmer med utgångspunkterna för delutredningen Den eltunga industrins långsiktiga utveckling (Ds I 1983:13).

Den framtida produktionen kommer dessutom att troligen mer inriktas på produktion av tjänster än konventiopå nell Det varuproduktion. betyder färre sysselsatta i traditionella industriarbeten och fler i tjänsteproduktion.

Landets totala befolkning antas minska till år 2010. något Detta har betydelse bl a för tillgången på arbetskraft, som antas minska, och för behovet av bostäder.

SOU 1984: 61 63

/\ %

Privat \ 50 “ konsumtion

Export

-1

25 Figur 3.6 Expertens andel av BNP har ökat under hela den senaste 30- -f .L :

, så

årsperioden. Denna 1955 1970 1980 1990 2000 2010 tendens förväntas bestå. Den privata konsumtionens andel av BNP har minskat under samma period, men förväntas bli konstant framöver.

Elpriserna

Med tanke på den betydelse som utvecklingen av elefterfrågan och elproduktionen har för kommitténs uppgifter

diskuteras förutsättningarna i detta avseende litet mera

ingående i det följande.

Utgångspunkten för planeringen av kraftförsörjningen på 1970- och 1980-talen var att elefterfrågan inom bl a indu-

strin skulle öka lika kraftigt som den ort tidigare under

efterkrigstiden. På grund av den ekonomiska stagnation i omvärlden och i Sverige, som följde i spåren av de kraftiga oljeprishöjningarna 197 3- 1974, blev industrins elefterfrågan lägre än förväntat. Det tidigare beslutade omfat-

tande utbyggnadsprogrammet för kärnkraft fullföljdes emellertid. Under 1985-1986 kommer enligt nuvarande planer de två sista kärnkraftverken att vara klara och tas

i drift.

Oljeprishöjningarna fick betydande effekter på det svenska kraftsystemet. Oljekondensverken, som fram till mitten av 1970-talet var avgörande för marginalkostnaderna i kraftsystemet under en stor del av året, blev genom

64 SOU 1984: 61

oljeprishöjningarna för dyra att användas under normala år. Genom den redan tidigare planerade utbyggnaden av kärnkraft kunde oljekondensverken ställas av och enbart användas som reservkapacitet. Vid planeringstidpunkten var kärnkraftsutbyggnaden avsedd att täcka en förutsedd ökning i elefterfrågan. Men eftersom denna kom att öka betydligt långsammare under 1970-talet än beräknat kunde den nytillkommande kärnkraften även ersätta den nu mycket dyra oljekondensen. Denna stärkte utveckling elenergins konkurrenskraft avsevärt gentemot oljan och stimulerade ersättning av olja för i första hand uppvärmning med elenergi. elektricitet ökade där- Efterfrågan på för framför allt för som en indirekt lokaluppvärmning följd av oljeprisökningarna.

Kärnkraften karaktäriseras av att investeringskostnaderna är förhållandevis höga medan bränslekostnaderna är låga. Det innebär att när kärnkraftverken väl är byggts elproduktionen billig jämfört med priset Från sampå olja. hällsekonomisk synpunkt har det därför, åtminstone på kort sikt, varit fördelaktigt att ersätta olja med kärnkraftsproducerad elenergi. Senare skall diskuteras de långsiktiga för- och nackdelarna med detta. Genom att tillämpa en prissättning baserad på marginalkostnad har kraftföretagen stimulerat till en sådan oljeersättning. Tillskottet av de två sista kärnkraftverken ger utrymme för att ersätta ännu mer olja än vad som hittills orts. På av denna situation i svenska

grund den kraftförsörjningen

har elpriserna i stort sett blivit av de opåverkade kraftiga prisökningarna på olja och kol. I flertalet andra industriländer med olje- och kolbaserad elproduktion har elpriserna ökat starkt under den senaste 10-årsperioden.

För närvarande kan under större delen av elefterfrågan året tillgodoses med vattenkraft och kärnkraft, till låga produktionskostnader. Den situationen väntas bestå under flera år framåt. Om elförbrukningen fortsätter att öka kommer man emellertid förr eller senare till ett när läge vatten- och kärnkraft inte räcker for att klara efterfrågan. I första hand kommer då, sedan de stora elpannorna kopplats bort, befintliga kraftvärmeverk att utnyttjas. Elproduktionskostnaden i dessa är högre än i kärnkraftverk. I det kan förväntas successammanhanget elpriserna stiga sivt för att motsvara de högre produktionskostnaderna.

SOU 1984: 61 65

Prissättningsprinciper

för

elenergi

Elförbmkningen varierar kraftigt under året. Normalt täcks elbehovet av vattenkraft och kärnkraft. Når dessa krafislag inte räcker till tas mottryck, oljekondens eller gasturbiner i drift. I tabellen anges dagens genomsnittliga driftskostnader för de kraftslag som för närvarande finns i Sverige.

Krafislag Driflskostnad vattenkraft 1 öre/kWh kärnkraft 7 öre/kWh oljemottryck 15 öre/kWh oljekondens 35 öre/kWh gasturbiner 70 öre/kWh

Marginalkostnaden i det samlade elproduktionssystemet är lika med driftskostnaden för det dyraste kraftslaget som för stunden är i drift. Om exempelvis bara vattenkraft och kärnkraft utnyttjas är marginalkostnaden 7 öre /kWh. Om förbrukningen ökar så att mottrycksproduktion måste startas stiger marginalkostnaden i kraftsystemet från 7 till 15 öre/kWh. Det innebär att t ex kärnkraftverken under denna tid får intäkter som överstiger driftskostnaden. Detta överskott skall normalt täcka kärnkraftens kapitalkostnader. Det pris som konsumenten får betala baseras i regel på ett medelvärde av marginalkostnaderna under året med ett tillägg för distributionskostnader och skatt. I vissa fall säljs elenergin till priser som ansluter till marginalkostnadens variation under året. Detta gäller till exempel de s k avkopplingsbara elpannorna som används i fåärrvärmesystemen.

Om skulle fortsätta att öka kan man

elförbrukningen tvingas att tillfälligt utnyttja oljekondenskraft med mycket höga produktionskostnader eller att bygga nya kraft-

verk eldade med kol eller andra fasta bränslen. Det kan bli

fråga om nya kraftvärmeverk och senare kondenskraftverk. För att täcka kraftföretagens kostnader för att bygga

och driva kondenskraftverk skulle elpriserna successivt behöva höjas till en nivå än i Denna

betydligt högre dag. ”kondensnivå” skulle med dagens kolpriser och investeringskostnader bli 25-30 öre per kWh för elenergi i stam-

nätet. Det kan jämföras med nivå-

dagens på omkring

15 öre per kWh. Kommittén har från att även i fram-

utgått kraftföretagen tiden kommer att tillämpa en prissättning baserad på marginalkostnad. Allteftersom efterfrågan stiger och pro-

66 SOU 1984: 61

duktionskostnaderna ökar kommer elpriserna successivt att stiga. På det sättet får man automatiskt en återhållande effekt på elefterfrågan i takt med att elförbrukningen ökar. Ju snabbare elförbrukningen ökar desto tidigare stiger priserna. Utan att ha gjort någon mer ingående bedömning av hur elförbrukningen kommer att utvecklas och när nya kraftverk eventuellt kommer att behöva byggas, har vi grovt antagit att priset elektricitet succespå sivt har stigit till kondensnivån i mitten eller senare delen av 1990-talet. Denna nivå kommer med stor sannolikhet att nås senast i samband med kärnkraftsavvecklingen (åren 2000-2010). Kommitténs slutsatser om t ex för- och nackdelar med att utnyttja elektricitet för detta anoljeersättning bygger på tagande. Hur kommer att utveckkärnkraftsavvecklingen påverka lingen av energimarknaden i Sett från Sverige? elproducenternas sida kommer, om inte elbehovet minskar kraftigt, avvecklingen att innebära att kraftverk nya byggs upp för att ersätta kärnkraftverken. Sett från elkonsumenternas sida kan man tänka två situationer. Den sig ena är att elförbrukningen ökar under tiden fram till sekelskiftet så att måste ut med konelproduktionen byggas denskraft. I så fall skulle elpriset börja anpassas till den högre kondensnivån redan innan kärnkraftsavvecklingen påbörjas. För elkonsumenterna skulle i det fallet själva kärnkraftsavvecklingen inte betyda någon föravgörande ändring av elpriserna. Den andra situationen är att ökar elförbrukningen långsamt eller minskar. Elpriserna skulle i det fallet inte behöva höjas till kondensnivån förrän i samband med att kärnkraften avvecklas. Det innebär att kärnkraftsavvecklingen kommer att påverka energimarknaden framför allt i det senare fallet. I det första fallet har marknaden redan anpassats till de nya förhållandena när kärnkraften skall avvecklas.

Övriga förutsättningar

När det gäller den statliga styrningen av energisystemet har vi i våra bedömningar av den framtida utvecklingen av energianvändning och energitillförsel utgått från att den typ och grad av styrning som tillämpas i framtiden är ungefär densamma som gäller för närvarande. Detta är ingen prognos över hur den statliga energipolitiken kommer att utvecklas, utan en for anapraktisk utgångspunkt

SOU 1984: 61 67

På av diskuteras de förlysen. grundval bedömningarna ändringar i energipolitiken som vi anser vara motiverade. I kapitel 2 har vi redovisat våra allmänna utgångspunkter när det gäller statens roll i energiförsörjningen. Vi har vidare i våra bedömningar utgått från att energiskatterna ser ut ungefär som de gör i dag. I vissa frågor har det betydelse vilka antaganden om räntesatser och avkastningskrav som tillämpas. Här har vi som regel utgått från vad som i praktiken gäller för olika typer av företag, organisationer och hushåll. I vissa samhällsekonomiska bedömningar har vi i beräkningarna använt en realränta 6 år. Vi har emellertid haft ambitionen att på procent per så långt som möjligt göra våra bedömningar oberoende av mer detaljerade antaganden. Detta är nödvändigt med hänsyn till det långa tidsperspektivet.

68 SOU 1984: 61

4 Energianvändningens

utveckling

pågående

Stora

förändringar

Som nämnts sedan inledningsvis pågår några år en genomgripande förändring av energisystemet i För- Sverige. ändringarna illustreras av figurerna 4.1 till 4.3. Efter att ha nått en TWh toppnivå omkring 300 i slutet av 1970talet har som av 4.1 den totala framgår figur oljeförbrukningen minskat drastiskt. Förändringstakten är högre än någon period tidigare under de två senaste decennierna.

Förändringarna är ännu mer påtagliga om man ser på oljeförbrukningen i förhållande till landets totala produktion (BNP). På en har dryg 10-årsperiod oljeförbrukningen mätt på detta sätt minskat till hälften. Se fiungefär gur 4.2.

När det gäller har den sedan elförbrukningen länge genomsnittligt ökat med ca 6 procent per år. Detta innebär nästan en fördubbling vart tionde år och är en mycket långsiktig trend sedan 1910-talet. Sedan av början 1970-talet har emellertid ökningstakten genomsnittligt varit lägre, bl a som en följd av att industriproduktionen stagnerat. Elförbrukningen i förhållande till produktionen (BNP) har sedan lång tid ökat. Denna trendmässigt trend har inte brutits under den senaste 10-årsperi0den.

Den snabba förändringen under de senaste åren, speciellt när det gäller det oljeförbrukningen, gör naturligtvis mycket svårt att förutse den Med långsiktiga utvecklingen. nuvarande förändringstakt skulle t ex oljeförbrukningen vara nere i noll om år. Det är emellertid några uppenbart att kurvorna måste plana ut så är småningom. Frågan på vilken nivå de kommer att plana ut och från vilket utgångsvärde man skall göra av den bedömningen långsiktiga utvecklingen.

Samma sak, men omvänt, gäller Även elförbrukningen. om den genomsnittliga är än ökningstakten lägre tidigare

SOU 1984: 61 69

/\

30 L mili m3/°Jr

Figur 4.1

20 Efter att ha legat på

en relativt konstant nivå av ca 300 TWh/ år under 1970-talet har oljeanvändningen drastiskt minskats

10‘ efter den senaste olje-

prishöjningen. Särskilt markant har minskningen varit för den tunga eldningsoljan som bla används i kraftverk och värmeverk. Bensinanvänd- 1950 ningen ligger idag kvar på samma nivå som före den senaste oljeprishbjningen.

har dock elförbrukningen ökat under den senasväsentligt

te - med TWh

10-årsperioden ca 30 eller ca 40 procent

mellan 1974 och 1984. Det är att denna

knappast troligt snabba ökningstakt kommer att bestå under tiden fram

till år 2010, utan att sikt kommer

elefterfrågan på att plana ut, bl a på grund av mättnadsfaktorer. i Frågan

detta fall är till vilken nivå kommer att

elförbrukningen öka innan den börjar plana ut och eventuellt minska.

Vad bestämmer

energiförbrukningen?

Flera faktorer påverkar energiförbrukningen, bl a ekono-

misk tillväxt, teknisk och Den

utveckling energipriser. höga ekonomiska tillväxten var en av de faktoviktigaste

rerna bakom den snabba av

ökningen energiförbrukning-

en under

efterkrigstiden.

Den fortlöpande av allt teknik utvecklingen energisnålare

har emellertid gjort att industrins un-

energiförbrukning

70 SOU 1984: 61

/T\ kWh/ 1000 kr

600 n*

400 -

200 Elenergi Figur 4.2 Oljeanvändningen i förhållande till landets totala produktion har halverats under den senaste 10-års- Elanvänd- l 950 l 960 perioden. ningen har däremot ökat i förhållande till den totala produktionen.

der de senaste decennierna ökat långsammare än produktionen. Man har behövt allt mindre energi för att producera en viss mängd varor. Utvecklingen av energisnålare teknik fortgick trots att energipriserna genomsnittligt

minskade under 1950- och 1960-talen.

Den ekonomiska tillväxten också en annan roll för

spelar

av En snabb ekono-

utvecklingen energiförbrukningen. misk tillväxt i t ex industrin leder till att förnyelsetakten

där blir moderna industrier kommer till och

hög. Nya äldre omoderna byggs om eller läggs ned. Detta innebär att bl a snabbt kan införas i

ny teknik, energisnål teknik,

industrin. Det som betingas av en

högre energibehovet

snabb ekonomisk kompenseras alltså åtmins-

utveckling tone delvis av att modern och därmed energieffektivare

teknik kan användas. Det är därför att en snabb

möjligt ekonomisk efter en Viss anpassningsperiod i utveckling inte leder till högre energiefterfrågan. praktiken

SOU 1984: 61 71

Sveriges elförbrukning

TWh/ ör Avkopplingsbara 100 elpcmnor

Figur 4.3 Elförbrukningens tillväxt under 1950och 1960-talen berod- 50 de främst på industrins växande behov. Efter 1973 har förändringen huvudsakligen berott på att användningen av el har ökat inom hushåll, handel etc. Efter 1980 1 950 l 960 1970 l 980 har s k avkopplingsbara elpannor svarat för en stor del av elförbrukningens till- .%’: växt.

Aven strukturförändringar i t ex industrin påverkar ener-

Under 1950- och 1960-talen var det

gibehovets utveckling. framförallt utbyggnaden av massaindustrin och stålindustrin som ledde till den kraftiga ökningen av industrins olje- och elförbrukning.

Som en återspegling av bestående samhällsförändringar

kommer med stor sannolikhet flera av de faktorer som

energianvändningen att vara annorlunda i påverkar framtiden jämfört med 1950- och 1960-talen. Dels har en-

ergipriserna ökat drastiskt. Det innebär att vi kommer att

använda energisnålare teknik och att denna kommer att

utvecklas Dels kommer den ekonomiska till-

ytterligare. växten sannolikt att vara något lägre än tidigare under

De branscherna kommer

efterkrigstiden. energitunga

inte att växa lika snabbt som förut. Tillväxten väntas

framförallt ske inom tjänstesektorn och inom Verkstadsin-

dustrin, som behöver förhållandevis lite energi för sin

I hushållen kan förutses en viss mättnad när

produktion. det gäller anskaffning av hushållsapparater vilket påver-

kar i framtiden. Vidare kan man förutse

elförbrukningen

att inte kommer att Öka i samma takt som

privatbilismen på 1950- och 1960-talen.

72 SOU 1984: 61

Den tekniska utvecklingen kommer också att bli avgörande för hur energiefterfrågan utvecklas på lång sikt. I delutredningen Perspektiv på energi. Om möjligheter och osäkerheter inför energiomställningen (preliminär ver-

sion, Ds I 1983:18), har man ort en noggrann kartlägg-

ning av tekniska möjligheter att minska energiförbrukningen inom olika delar av samhället och analyserat effekterna av samhällsutvecklingen och av energiprisökningarna. Studien visar att det finns goda förutsättningar att öka energieffektiviteten genom utnyttjande av teknik som finns tillgänglig redan idag. Under en så som 20-30 år kommer en stor lång tidsrymd del av de apparater och anläggningar som utnyttjar energi i hushåll och näringsliv att bytas ut. De kommer i stor att ersättas med sådana som är modernare i utsträckning flera avseenden, bl a när det gäller energieffektivitet. De som nu tillverkas behöver i mindre kylskåp regel betydligt elenergi än genomsnittet av de kylskåp som finns i hushållen idag. Om man antar att alla kylskåp som nu är i bruk ersätts med de idagmodernaste, skulle elförbrukningen i landets alla kylskåp minska med drygt 30 procent, vilket motsvarar runt 1 TWh i årlig förbrukning. På 20-30 års sikt hinner också tekniken utvecklas och moderniseras och bli ännu energieffektivare. ytterligare När det gäller den tekniska utvecklingen och dess betydelse för i framtiden är det några faktoenergianvändningen rer som särskilt kan framhållas. En sådan är elektronikoch mikrodatorområdet. Genom den mycket snabba utvecklingen minskar tillverkningskostnaderna snabbt samtidigt som komponenterna kan göras allt mindre. På det sättet får man möjlighet att bygga in alltmer avanceolika och rade styrsystem i typer av apparater utrustning. En viktig tillämpning av sådan teknik gäller styrning av i olika energitillförseln sammanhang. Ett område där denna teknik tillämpas alltmer är för större elmotorer för drift av pumpar och fläktar i industrin. Tidigare har sådana motorer i regel gått för fullt oavsett hur hårt belastade pumparna och fläktarna varit. På det sättet har en stor del av elektriciteten gått till spillo. Med hjälp av modern reglerteknik är det möjligt att styra tillförseln av elektricitet till motorn så att det passar det för tillfället aktuella pump- eller fläktbehovet. Genom tillämpningar av detta slag kan ekonomiska besparingar göras på grund av minskade elkostnader.

Man kan också räkna med att styrningen av energitillförseln i bostäder och lokaler blir alltmer avancerad utan att man behöver avkall Det är göra på bekvämlighetskraven.

SOU 1984: 61 73

t ex möjligt att få automatisk av minskning energitillförseln i olika rum i bostaden när de inte används. Det är en mycket gammal metod som användes när man hade kaminer och men som då fick skötas kakelugnar, manuellt. Modern elektronisk reglerteknik nu i allt tillämpas högre grad och kommer att få stor for hur behovet av betydelse energi för uppvärmning utvecklas på lång sikt.

Den kommer också snart att finnas i de flesta nya apparater som utnyttjar energi, i kyl- och disk- och frysskåp, tvättmaskiner och andra hushållsmaskiner. Tekniken kommer också att användas i industrin i de flesta av typer motordrift, i kemiska och i processer värmebehandling.

En annan faktor som kommer att generell påverka utvecklingen av energibehovet i framtiden är den allmänna kunskapsnivån och kompetensen hos människorna. Den snabba omställning av det svenska energisystemet som nu pågår kan sannolikt till stor del härledas till vår höga utbildningsnivå och vår långa tradition och kompetens inom industri och En allmän byggande. hög utbildningsnivå och dessa områden hög kompetens på ger goda förutsättningar for att vi även snabbt skall fortsättningsvis kunna anpassa oss till förhållanden nya på energiområdet genom utnyttjande av bättre teknik och bättre metoder.

Den tekniska utvecklingen och att tekförmågan utnyttja niken kommer alltså att innebära fortsatt ökad energieffektivitet. Samtidigt får man räkna med att en fortsatt ökad produktion och konsumtion verkar höjande på energiefterfrågan.

Antalet energikrävande maskiner i industrin ökar, liksom antalet Man kan dock med hushållsapparater. kommitténs tidshorisont förutse att för de mest ökningstakten i hushållen energikrävande apparattyperna kyl, frys och spis avtar. Befolkningen och antalet hushåll kommer bara att öka för att så långsamt småningom stagnera under de närmaste decennierna och de flesta hushåll har redan dessa av Det kommer idag typer apparater. säkert till andra sorters under tiden, men totalt sett apparater kommer sannolikt antalet energikrävande apparater i hushållen att öka betydligt långsammare under de kommande 20-30 åren än de tidigare. Det är svårt att bedöma hur dessa två faktorer å ena sidan användningen av energieffektivare teknik och å andra sidan den ökande och konsumtionen produktionen slår i förhållande till varandra. Kommer teknikfaktorn att väga tyngre eller kommer produktions- och konsumtionsfaktorn att dominera och leda till ett fortsatt ökat energibehov på sikt?

74 SOU 1984: 61

Varifrån kommer energin?

Figur 4.4 Bostäder _ Olja svarade 1983 för service nåra hälften av energitillförseln i Sverige. Av energianvändningen svarade indu- 1983 års 1983 års strin och sektorn bostäder-service energitillförsel energianvändning för drygt en tredjedel vardera.

Nuläget

Den totala och av

användningen

Oproduktionen

energi

1983 framgar av figur 4.4. Användningen redovisas också

i tabell 4.1.

Med menas den som levereras

energianvändning energi till konsumenterna. Det är alltså summan av den elenergi,

och andra bränslen som levereras till hushåll,

olja företag m m. För och olja är det ganska lätt att få fram elenergi uppgifter om denna användning genom statistiken om leveranser från el- och oljeleverantörer. För t ex brännved kan det vara betydligt svårare, speciellt om avverkningen sker i hushållens eller företagens egen regi och inte passerar något handelsled. Att exakt mäta energianvändningen är alltså svårt. I takt med att nya energikällor

- i naturen m m -

ved, torv, spillvärme, värme lagrad kommer in, ökar också dessa mätsvårigheter.

SOU 1984: 61 75

Eftersom en del av energin går förlorad till på vägen konsumenterna är den totala i landet energitillförseln större än den totala För energianvändningen. elenergin förloras en del i kraftverket och en del i kraftledningarna från kraftverket till konsumenterna. Motsvarande i gäller t ex oljeförsörjningen genom förluster i oljerafñnaderiet.

I statistiken brukar man grovt dela upp energianvändningen på sektorerna industri, samfärdsel (eller transport) och en grupp bestående av huvudsakligen bostäder, service, handel, jord- och (ibland kallad skogsbruk övrigsektorn därför att den definieras som den energi som inte används i industri eller samfärdsel). Den sista sektorn kallas i det följande för bostäder-service. Den består till största delen av energi för uppvärmning av bostäder, skolor, sjukhus och andra lokaler (utom industrins) och elenergi för hushållsapparater, belysning, ventilation m m.

Tabell 4.1 Sveriges energi- och elanvändning år 1983, (TWh)

‘ Här ingår bl a värmeförsörjningen från grupp- och blockcentraler. För dessa mäter man leveranserna av olja, el och annan energi till centralen och inte den värme som levereras från centralen “ Exklusive förluster

Kommitténs

delutredningar

Energianvändningen behandlas i flera av delutredningarna, framförallt i Perspektiv ”Den på energi”, eltunga industrins och Så kan vi värma långsiktiga utveckling Sverige” (Ds I 1983:15). De två senare redovisas i följande avsnitt om industrins i kaenergiförbrukning respektive pitel 5 om värmeförsörjningen. Med utgångspunkt i delutredningarna har byråchefen vid statens sa energiverk, Sohlman, för kommitténs räkning gjort en analys av energianvändningens långsiktiga utveckling, Efterfrågan på energi år 2010. Scenarier baserade EK 81s delutredpå ningar (EK 81 PM 1984-06-15). Den redovisas i ett senare avsnitt.

76 SOU 1984: 61

Perspektiv på energi

För industrin finns i

delutredningen ”Perspektiv på energi beräkningar både av den totala energianvändningen

och av De

elanvändningen. bygger på antaganden om årliga tillväxttakter i industrin med 1,4 procent, 2,3 procent respektive 3,4 procent under 30 år, vilket

ger produktionsvolymerna 50 procent, 100 procent och 170 procent större

än 1980 års nivå. I tabell 4.2 resultaten från delut-

återges redningen.

Tabell 4.2 ”Perspektivstudiens” bedömning av industrins totala energi- och elanvändning år 2010 vid olika antaganden om produktionsvolym, (TWh)

Produktion 1980 års Bästa decil- Idag känd Avancerad relativt 1980 teknik teknik bästa teknik teknik

Total energianvändning

E/användning

Den tekniknivå i tabellen som benämns bästa decil motsvarar ett antagande om att den teknik som den tiondel av företagen med högst förädlingsvärde per sysselsatt representerar, har blivit genomsnittlig teknik år 2010. På samma sätt antas idag känd bästa teknik (i ekonomisk mening)” och ”avancerad” ha blivit genomsnittlig år 2010. I beräkningarna har förutsatts att den energiintensiva industrin, bl a massa- och pappersindustrin samt stålindustrin, växer långsammare än den mindre energiintensiva industrin, t ex Verkstadsindustrin. I en sammanfattande bedömning redovisar författarna ett exempel där idag kända bästa teknik blivit genomsnittlig och industriproduktionen fördubblats. Detta leder till en total energianvändning år 2010 i storleksordningen 300 TWh. Industrins totala år 2010 skulle i ett energiförbrukning sådant fall uppgå till 138 TWh och dess till elanvändning 47 TWh.

SOU 1984: 61 77

För samfärdselsektorn år 2010 anges energianvändningen bli 57 TWh per år exklusive olja för utrikes sjöfart, som idag tar ca 6 TWh per år. När det gäller bostäder-service antas att bostadsbeståndet Ökar med 30 000 lägenheter per år under 1980-talet och därefter med 15 000 år. Den totala per byggnadsytan antas öka med ca 10 procent mellan 1980 och år 2010. Med de utgångspunkterna och antaganden om minskat värmebehov byggnadsyta beräknas för per nettoenergibehovet uppvärmning minska från 83 TWh år 1981 till 53 TWh år 2010. Detta exempel följande år 2010: ger energianvändning

Elvärme ingår inte här

I beräkningarna av elanvändningen - 81 TWh - har inte elvärme och inkluderats. I värmepumpar delutredningen diskuteras två skilda utvecklingslinjer. I den ena behövs 26 TWh och i den andra 9 TWh år för elvärme och per värmepumpar. Den totala skulle då bli elförbrukningen 90- 107 TWh per år (netto) beroende på hur mycket el som används för uppvärmningsändamål. Inklusive överföringsförluster motsvarar det en elproduktion 100på 120 TWh per år.

på energi år 2010” Efterfrågan

Analysen i promemorian Efterfrågan på energi år 2010 har en makroekonomisk ansats, d V s den bygger ett på mer övergripande ekonomiskt modelltänkande. Den utgår från att de faktorerna för den svenska avgörande energiförbrukningens utveckling är den tekniska utvecklingen, tillväxten i världsproduktionen och förändringarna i oljepriserna. Man laborerar med en tillväxt i världsproduktionen på 3 respektive 2 procent per år och konstanta respektive fördubblade oljepriser till år 2010 och kombina-

78 SOU 1984: 61

tioner av dessa. (En 2-procentig ekonomisk tillväxt anses

emellertid inte vara förenlig med stigande oljepriser, var-

för denna kombination inte analyseras.)

Med utgångspunkt i denna ansats och de tidigare nämnda delutredningarna görs följande grova bedömning av energiförbrukningen år 2010.

Tabell 4.4 Energianvändningen år 1983 och bedömningar i Efterfrågan på energi år 2010, (TWh) 2010 Sektor 1983 Scenario A Scenario B Scenario C Total energianvändning

Elanvändning

‘ uppvärmningen ingår här brutto Varav 5 TWh s k avkopplingsbara elpannor

Scenarierna är i korthet följande: Scenario A: Tillväxten i liksom den världsproduktionen totala svenska produktionen (BNP) antas vara 3 procent per år. Oljepriset stiger också med 3 år och procent per uppnår år 2010 nivån 70 dollar/fat (1983 års dollar). Elpriset i Sverige ökar långsammare än oljepriset.

Scenario B: Tillväxtantagandena är desamma i detta scenario som i scenario A. Däremot antas oljeersättningen gå smidigare tack vare snabb teknisk och en utveckling kraftfull oljeersättningspolitik. Oljepriset förväntas därför ligga konstant på dagens nivå 30 dollar/fat (1983 års dollar) till år 2010. Elpriset i Sverige stiger snabbare än oljepriset.

Scenario C: Tillväxtantagandena är här 2 år procent per både för världsproduktionen och för produktionen i Sveri- Vid denna ekonomiska ge. lägre tillväxtnantas oljepriset förbli oförändrat på nivån 30 dollar/fat. Aven i detta fall stiger då elpriset snabbare än oljepriset.

SOU 1984: 61 79

Industrin

Som av nedanstående sammanställning kan en

framgår

stor del av industrins hänföras till ett fåtal

elförbrukning

branscher:

Tabell 4.5 lndustrins elförbrukning år 1983

.lärn-, Ovrig industri 13 32 Hela industrin 41 100

Utvecklingen av industrins elbehov på lång sikt kommer därför att i hög grad bero på hur dessa elintensiva branscher utvecklas. Med hänsyn till detta gav kommittén Industriens Utredningsinstitut i uppdrag att närmare

analysera dessa branschers långsiktiga förutsättningar.

Resultatet redovisas i Den indudelutredningen eltunga strins långsiktiga utveckling.

I delutredningen analyseras de långsiktiga utvecklingsförutsättningarna för järn- och stålindustrin, massa-, pappers- och kemiindustrin samt den tekniska utvecklingen med avseende på energiförbrukningen. När det gäller den svenska järn- och stålindustrin pekar man i utredningen på flera faktorer som innebär att det yttre konkurrenstrycket kommer att öka i framtiden. Det finns en global överkapacitet, u-ländernas produktionskapacitet ökar snabbt och de protektionistiska i inslagen världshandeln ökar. Den svenska andelen av världsmarknaden förutses därför komma att minska. Specialstålindustrin bedöms ha bättre marknadsutsikter än handelsstålindustrin. Delutredningen räknar i ett tillväxtalternativ med högre en långsiktig tillväxt i den svenska järn- och stålindustrin på två procent per år i förädlingsvärde räknat. Handelsstålproduktionen antas här värdemässigt ligga kvar på ungefär nuvarande nivå. (Eftersom förädlingsvärdet successivt ökar innebär detta en viss minskning av råstålsproduktionen räknad i ton.) Den förutsedda tillväxten ligger helt på specialstålssidan.

I ett lägre tillväxtalternativ utgår man dels från att de svenska handelsstålverken avvecklas när de nyligen

so

gjorda investeringarna tjänat ut någon gång efter sekelskiftet och dels att specialstålindustrin ökar med 1- 1,5 procent per år. Det innebär att hela järn- och stålindustrins produktion år 2010 skulle värdemässigt ligga på ungefär nuvarande nivå.

Sedan länge är en av världens största Sverige producenter av pappersmassa och papper. År 1980 låg Sverige på femte plats i världen när det gäller produktion av pappersmassa. Ungefär 75 procent av produktionen exporteras. Jämfört med omvärlden är de svenska industrianläggningarna genomsnittligt sett moderna.

De faktorer som framförallt den svenska massapåverkar och pappersindustrins långsiktiga utveckling är enligt delutredningen efterfrågeutvecklingen i Västeuropa, tillgången på vedråvara och i kostnadsutvecklingen skogsbruket.

Papperskonsumtionen i Västeuropa väntas öka långsammare i framtiden än på 1950- och 1960-talen, och tillväxttakten ligga på ungefär 2 procent år. Den maximalt per möjliga utvinningen av skogsråvara antas vara 75 miljoner kubikmeter per år. Med nuvarande av ved fördelning mellan massa- och pappersbruk, och andra använsågverk dare motsvarar detta en total produktion av massa och papper på 9,5 miljoner ton per år. Genom en fortsatt övergång till virkessnålare a tillverkning (t ex termomekanisk massa) kan produktionen öka utöver denna kvantitet.

Delutredningen utgår i sina beräkningar från att konkurrensförutsättningarna för den svenska industrin den på västeuropeiska marknaden är sikt och att det goda på lång är tillgången på vedråvara som kommer att tillavgöra växttakten.

I ett lägre tillväxtalternativ antas att produktionsvolymen begränsas till ton år som är 9,5 miljoner per ungefär den nuvarande Det produktionskapaciteten. innebär minskade marknadsandelar i I ett Västeuropa. högre alternativ antas att produktionen ökar till 11 ton miljoner per år genom övergång till virkessnåla produktionsmetoder, ökad skogsavverkning eller på annat sätt. Marknadsandelarna i Västeuropa skulle då kvar ligga på ungefär samma nivå som för närvarande. Vid beräkningarna av man från en elförbrukningen utgår fortsatt År 2010 antas alla effektivisering. anläggningar använda den vid 1970-talets mitt bästa tillämpade tekniken.

Kemiindustrin, som är den tredje industribranschen som behandlas i delutredningen, är en mycket heterogen

,,

4\

MWh/förädlingsvörde

n 200

Bränsle Figur 4.5 Förhållandet mellan EI bránsleanuändning- 100 *en och produktionen inom massa- och pappersindustrin har under perioden 1950- 1980 minskat kontinuerligt. Förhållan-

L

z det mellan elan- \ +} vändning och pro- 1950 1960 1970. 1980 duktion ökade fram till 1960-talets början för att sedan plana ut.

bransch. Den omfattar av så skilda saker som

produktion läkemedel och ferrolegeringar (t ex krom och nickel). Medan elkostnadernas andel av saluvärdet genomsnittligt för branschen är är den för ferrolegeringsindu-

1,5 procent strin närmare 20 procent. I vissa branscher, som t ex

används främst som råvara vid

plastindustrin, olja pro-

duktionen och inte som bränsle.

Kemiindustrin är vid sidan av verkstadsindustrin den

bransch som vuxit snabbast under 197 O-talet. Den framti-

da tillväxten bedöms dock bli lägre. De viktigaste faktorerna för utvecklingen är efterfrågan på världsmarknaden och den inhemska efterfrågan, som i sin tur bestäms av

hur den privata konsumtionen utvecklas.

Internationella bedömningar visar på en fortsatt snabb

av den internationella marknaden

ökning efterfrågan på

82 SOU 1984: 61

- mellan och 6 5 procent per år. De nyligen industrialiserade länderna och de oljeproducerande länderna kommer troligen att öka sin andel av världsproduktionen av baskemikalier ammoniak, handelsgödsel, bekämpningsmedel, oljeprodukter, gummivaror m m. Industriländerna, inklusive kommer att öka sina andelar av Sverige, produktionen av varor som kräver kunnanhögt teknologiskt de - bl a basplast och läkemedel.

Mot den bakgrunden räknar med en delutredningen jämfört med de övriga branscherna relativt hög långsiktig tillväxttakt i kemiindustrin. Ett är beräkningsalternativ 3,5 procent per år och ett annat 2,9 procent per år.

Möjligheterna att effektivisera elanvändningen är av tekniska skäl begränsade i branschen. Den förväntade strukturförändringen innebär emellertid en mot förskjutning mindre elintensiva produkter. I förhållande till produktionen kommer därför elförbrukningen att minska.

Delutredningen har även bedömt elförbruköversiktligt ningens utveckling för de övriga delarna av industrin. Med utgångspunkt i antagandet om en långsiktig ökning av BNP på mellan 2 och 2,5 procent år räknar man per med ett alternativ där den totala industriproduktionen ökar med 3,5 procent per år och ett annat där den ökar med 1,2 procent per år.

Tabell 4.6 Årlig produktionstillväxt och eliörbrukning i industrin 1980-2010 enligt delutredningen Den eltunga industrins Iångsiktiga utveckling

Produktionstillväxt (produktionsvärde) Elförbrukning

Ökningi Ökningi% TWh år Ökningi% Bransch % per år 1980-2010 2010 1980-2010

Högre til/växt

Lägre tillväxt

Resultatet redovisas i tabell 4.6. Observera att produk-

tionstillväxten avser produktionsvärdet och inte produk-

tionen i enheter (ton).

fysiska

Som jämförelse kan nämnas att huvudalternativet i Per-

spektiv på energi bygger på antagandet att industriproduktionen växer med 1,4 procent per år, alltså något mer

än i det alternativet i ovanstående tabell.

lägre

Kommitténs av industrins

bedömningar energiförbrukning

När det gäller finns ett material i elförbrukningen fylligt Perspektiv på energi och Den eltunga industrins långsiktiga utveckling. Gemensamt för studierna är att bägge

de förutser en ökad eleffektivitet. Den senare studien räk-

nar t ex i sina bägge alternativ med att i elförbrukningen

framtiden ökar än

betydligt långsammare produktionen. Som framgår av figur 4.6 innebär detta ett trendbrott eftersom elförbrukningen under den senaste 30-årsperioden har har ökat i ungefär samma takt som produktionen. Skillnaderna mellan delutredningarna kan till största de-

len hänföras till olika antaganden om tillväxt och struk-

turförändring.

Figur 4.6 Elförbrukningen inom industrin iförhållande till produkindex tionsuärdet har ökat = (1960 100) under perioden 1950-80, men kom- 100 mer enligt Den eltunga industrins 80 långsiktiga utveckling att minska framöver. Detta inne- 60 bär ett trendbrott Å med den hif i i i 4- ‘I jämfört / storiska utvecklingen. 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

84 SOU 1984: 61

Den osäkerheten om industrins framtida grundläggande elförbrukning gäller industriproduktionens tillväxttakt och strukturförändringarna. Därför blir också med nödvändighet alla bedömningar om den långsiktiga utvecklingen av industrins elförbrukning osäker. Som underlag för den senare diskussionen om kärnkraftsavvecklingen har kommittén räknat med att elförbrukningen år 2010 kan ligga i det stora spannet 40 till 70 TWh per år.

När det industrins oljeförbrukning tillkommer den gäller ovisshet som den nu pågående snabba minskningen skapar. Om några år kommer industrins oljeförbrukning sannolikt att ha minskat till under 3 miljoner ton (30 TWh) per år, d v s till mindre än hälften av vad den var för tio år sedan. En stor del av de förändringar som inträffat är Figur 4.7 av ol- bestående, d V s beror inte på konjunkturen. Det gäller Minskningen de branscherna inom bl a mest energikrävande cementinjeanvändningen industrin under de dustrin, järn- och stålindustrin samt massa- och papperssenaste tio åren beror industrin. Det innebär att även med en snabb ökning av framför allt på att industriproduktionen kommer oljeförbrukningen troligen massa- och pappers- bara öka från den nivå som förutses om att långsamt låga industrin, stålindustrin och stenindustrin minskat sin oljeförbrukning.

TWh/ÅR /[\

SOF

1955 1960 1965 1970 1975 1980

SOU 1984: 61 85

Olja

600 GWh/prod.index

Figur 4.8 Elförbrukningen i 200 förhållande till produktionen i industrin har sedan länge trendmässigt varit konstant eller ökat något. Under de senaste tio åren har 1950 1960 1970 1980 oljeanuändningen minskat kraftigt i förhållande till produk- .. tionen.

några år. Det är emellertid också möjligt att oljeförbrukningen fortsätter att minska även på lång sikt men i långsammare takt än för närvarande. År 2010 kan oljeförbrukningen inom industrin ligga mellan 1 och 3 miljoner

ton (10-30 TWh) per år.

omfattande ökning av kolanvändningen inom in- Någon dustrin förutses inte. Den kan bli upp till 2 miljoner ton s k ångkol (15 TWh) per år utöver metallurgiskt kol som används vid stålframställning (ca 2 miljoner ton per år för

närvarande).

Industrins anpassning till de ökade energipriserna har på det hela taget gått bra. Den allra största delen av energiförbrukningen ligger i stora och medelstora företag som har att hålla med kvalificerad kompetens på möjlighet sig

både när det som har med

energiområdet gäller frågor

drift och med investeringar att göra. Större delen av indu-

strin är vidare utsatt för internationell konkurrens och

tvingas utnyttja alla möjligheter att minska sina produk-

86 SOU 1984: 61

tionskostnader. Det finns därför knappast några motiv för i syfte att förbättra anpassningen i industatliga åtgärder strin. De praktiska möjligheterna att inom ramen för energipolitiken påverka utvecklingen är också begränsade, eftersom den i så hög grad beror på industrins tillväxt och och därmed mera betingas av den strukturförändring ekonomiska utvecklingen i omvärlden och av den ekonomiska politiken.

Transporter

Det långsiktiga energibehovet inom transportsektorn beror dels hur d V s varu- och på transportarbetet, mängden utvecklas och dels på hur bränsleförpersontransporter, brukningen i bilar och andra fordon utvecklas. Sedan finns en stark mellan varuproduktion och länge koppling varutransporter samt mellan privatkonsumtion och privatbilism.

och arbetsplatsernas geografiska utsprid- Bebyggelsens ning i landet och inom tätorterna också en stor roll spelar för transportbehovet. Med kommitténs antaganden om ökad privat konsumtion och varuproduktion kan man förvänta att totalt sett fortsätter att öka transportarbetet även i framtiden. Okningstakten kommer dock sannolikt att bli lägre än tidigare på grund av att produktionstillväxten blir lägre och mer inriktad lätta och på produkter av att mättnadstendenser alltmer kommer att på grund göra sig gällande för privatbilismen. I Efterfrågan på energi år 2010” utgår man från att transportarbetet ökar med 40-50 procent till år 2010 medan ”Perspektiv på antar att ökningen blir 30 energi procent. Utvecklingen av bränslesnålare fordon kommer att leda till att energiförbrukningen ökar långsammare än transportarbetet. Perspektiv på energi” antar att fordonen gesett år 2010 behöver ca 30 mindre nomsnittligt procent bränsle per mil än idag och räknar med att förbrukningen av fordonsbränslen minskar från ca 70 TWh per år idag till drygt 60 (inklusive olja för utrikes sjöfart). Sohlmans räknar med att den blir 70-100 TWh år. promemoria per Ingen förutser stor av elanvändningen inom någon ökning transportsektorn. Den är nu ca 2 TWh per år.

om i vilken alternativa fordons- Frågan utsträckning bränslen kan komma in på lång sikt har behandlats i en rapport från den tidigare oljeersättningsdelegationen, för alternativa drivmedel (Ds I 1982:12). ”Strategi

SOU 1984: 61 87

Bedömningen där är att det på sikt är att lång möjligt metanol producerad av eller kol kan konkurrera naturgas med bensin och dieselolja. Med hänsyn till prisförhållanden mellan å ena sidan och kol och å andra sidan naturgas olja kommer dock detta att inträffa förrän efter knappast sekelskiftet.

Kommitténs av för

bedömning energianvändningen

transporter När det den sista har kommittén från gäller frågan utgått att fordonsbränslena under de närmaste 20 åren till allra största delen kommer att utgöras av bensin och dieselolja. I ett ännu längre tidsperspektiv än vårt är det emellertid fullt möjligt att metanol successivt kommer in marknapå den för fordonsbränslen.

Som redovisas senare är det troligt att transportsektorn kommer att svara för den dominerande delen av oljeförbrukningen i framtiden. Mot den bakgrunden kan det vara av intresse att diskutera vilka faktorer som kommer att avgöra den framtida och vilka motiv och utvecklingen möjligheter staten har att när det påverka utvecklingen gäller bränslesnålare fordon, val av fordonsbränsle och minskat transportarbete.

De internationella aspekterna kommer därvid sannolikt att _vara avgörande. Svensk bilindustri är i mycket hög grad inriktad på export. De långsiktiga förutsättningarna för en gynnsam utveckling av branschen kommer också i hög grad att bli avhängig av hur den lyckas på exportmarknaderna. Vidare utgörs en stor del av den svenska av bilparken utländska bilar. Mot den bakgrunden kommer de internationella förhållandena att i bli för den hög grad avgörande tekniska utformningen av fordon för den svenska marknaden med hänsyn till Det kommer bränsleförbrukningen. också att vara svårt för staten att i någon större grad påverka utvecklingen om det inte sker samordnat i ett större internationellt sammanhang. De internationella förhållandena kommer emellertid med stor säkerhet att leda till att bilar och andra blir allt bränstransportmedel lesnålare i framtiden. Liknande förhållanden gäller för val av fordonsbränslen och gör det svårt att i Sverige isolerat ställa särskilda krav på användning av metanol eller andra alternativa fordonsbränslen.

Den största osäkerheten om den framtida långsiktiga utvecklingen av oljeförbrukningen på transportområdet be-

88 SOU 1984: 61

tingas av osäkerhet om hur transportarbetet kommer att utvecklas i framtiden. Det är emellertid troligt att det kommer att öka. En möjlighet att minska behovet av oljebaserade fordonsbränslen är att begränsa transportarbetet i framtiden.

För nyttotransporter, d v s varutransporter och resor till och från arbetet och i arbetet, måste flera aspekter in vid bedömningen av för- och nackdelarna med sådana begränsningar i transporterna. En sådan är den regionala hänsynen. Denna typ av transporter är ofta en förutsättning för en geografiskt utspridd produktion och bosättning. Ambitionerna att minska oljeanvändningen på transportområdet kan därför komma i konflikt med t ex de regionalpolitiska ambitionerna. Konflikten kommer sannolikt att bestå och kanske förstärkas i framtiden.

Motiven för att överhuvudtaget begränsa transporterna kan också diskuteras. Transportsystemet samma utgör, på sätt som uppvärmningssystemet och hushållsapparater, en kapitalstock som med av för hjälp energi producerar konsumenterna värdefulla varor och Vår antjänster. vändning av fritid och semester och utnyttjandet av olika slag av samhällelig service är starkt beroende av transporttjänster. En inom lägre energiförbrukning transportsektorn har inget egenvärde utan måste bedömas utifrån välfärdskonsekvenserna. Det är inte energiförbrukningen i sig som skapar problem utan olika av typer miljöeffekter från fordonsutnyttjande. I den mån dessa negativa effekter kan motiven för en

bemästras__bortfaller begränsning

av transporterna. Aven om miljöeffekterna aldrig helt kan elimineras måste dessa mot det stora till vägas bidrag välfärdsutvecklingen som transporterna utgör.

Man kan också tänka sig från förskjutningar vägtransporter till spårbundna i att minska behovet transporter syfte av drivmedel i framtiden. De stora har oljeprisökningarna emellertid inte medfört några avgörande förändringar av konkurrensförhållandena mellan olika transportmedel och transportsystem.

Sammanfattningsvis kommer för trans-

oljeförbrukningen

porter knappast att minska på samma sätt som sker inom industrin och inom värmeförsörjningen, inte ens 20på 30 års sikt. Det är till och med att den fortsätter möjligt att öka. Möjligheterna för staten att påverka utvecklingen är också mer begränsade än t ex beträffande värmeförsörjningen, eftersom sådana åtgärder i flera viktiga avseenden står i konflikt med ambitioner på andra samhällsområden. Det finns heller motiv för knappast några statliga åtgärder för att påverka utöver vad energianvändningen som blir följden av fordonsbränslen. prisförändringar på

SOU 1984: 61 89

Med hänvisning till diskussionen i kapitel 3 om den internationella utvecklingen, är det vidare sannolikt att bensin och dieselolja kommer att vara de dominerande och billifordonsbränslena även i början av nästa århundragaste de. År 2010 kan oljeförbrukningen för samfärdsel antas mellan 6 och 10 milj ton (60-100 TWh) år och ligga per till större delen utgöras av bensin och dieselolja.

Bostäder-service

i sektorn bostäder-service var Energianvändningen TWh varav 115 TWh av bränslen

171 år 1983, utordes

och 57 TWh av elektricitet.

För de fortsatta resonemangen om energianvändningens utveckling i denna sektor delas den upp på uppvärmningsoch energi för övriga ändamål, d v s i huvudsak energi drifts- och hushållsel.

För diskuteras i det följande endast netuppvärmningen toefterfrågan. Med nettoefterfrågan avses energibehovet för och från eller uppvärmning tappvarmvatten panna motsvarande installation, d v s exklusive den energi som försvinner genom skorstenen eller på annat sätt. Netett år med normal temperatur touppvärmningsbehovet kan för av 1980-talet till början approximativt anges 85 TWh. År 1983 levererades 24 TWh el för elvärme, varav ca 4 TWh var kraft. Det måste betonas avkopplingsbar att statistiken om värmeförsörjning och värmebehov är osäker. Dessutom finns flera olika metoder att mäta som det svårt att jämföra från olika utredningar. gör uppgifter De kvantitativa uppgifter som redovisas för uppvärmning skall därför ses som relativt grova uppskattningar.

Så kan vi värma har en vidare Delutredningen Sverige definition av och inkluderar även uppvärmningssektorn industrins För denna sektor byggnader. utvidgade anges till 104 TWh år. nettoenergibehovet per redovisas industrins i samband Vanligen uppvärmning

med dess vilket också orts i

övriga energianvändning, detta betänkande. Industrins värmebehov kan dock uppskattas till 15 TWh (brutto). Återstående skillnad mellan 104 och 85 TWh förklaras av att man i delutredningen använt sig av statistiska uppgifter som senare korrigerats ner med 5-10 TWh (brutto).

Delutredningen räknar vidare med att nettotillskottet av bostäder fram till år 2010 blir motsvarande 30 000 lägenheter per år. Detta baseras på en annan av kommitténs

90 SOU 1984: 61

delutredningar Bebyggelsens förändringar i Sverige år 1980-2010” (DsI1983:14). För övriga lokaler räknar man med oförändrad yta.

Med i en att utgångspunkt bedömning energisparandet i den befintliga kommer att minska bebyggelsen energibehovet med 20-30 procent till år 2010 kommer man i delutredningen fram till att nettoenergibehovet för uppvärmning inklusive industrins lokaler skulle bli ca 80-90 TWh per ar.

I Perspektiv på som redovisats energi” anges tidigare värmebehovet år 2010 till 53 TWh år. Då inkluderas per emellertid inte Inräknas dessa industribyggnaderna. skulle energibehovet bli 60-65 TWh. uppskattningsvis

Elanuändningen för uppvärmning behandlas i kapitel 5 om värmeförsörjningen. Den övriga inom elanvändningen sektorn som bostäder-service, idag (1983) är drygt 30 TWh år, behandlas i per utförligt Perspektiv på energi”. Den bedömning som redovisas är att elbehovet kommer att ligga på ungefär samma nivå år 2010 som för närvarande.

Efterfrågan på energi år 2010” pekar på att denna elefterfrågan troligen är starkt beroende av den privata konsumtionens utveckling och av Man prisutvecklingen. anger ett ganska stort intervall, 35-55 TWh per år, till år 2010.

Kommitténs av värmebehovet i

bedömning

bostäder-service

De aktuella delutredningarna visar på minskbetydande ningar av nettoenergibehovet för uppvärmning till år 2010. Till skillnad mot vad som för industrins och gäller transportsektorns energiförbrukning ligger den stora osäkerheten om utvecklingen av energibehovet för uppvärmning inte i de volymmässiga utan i förändringarna utvecklingen av det tekbefintliga byggnadsbeståndets niska status. Det till år 2010 nytillkommande byggnadsbeståndets uppvärmningsbehov kommer sannolikt att vara mindre än 10 TWh per år. Det totala uppvärmningsbehovets utveckling blir därför i mycket beroenhög grad de på hur snabbt moderniseras. I den byggnadsbeståndet följande diskussionen om Värmeförsörjningen har kommittén utgått från att värmebehovet (netto) om ett par decennier har sjunkit till 60-80 TWh per år.

Det är sannolikt på uppvärmningsområdet som de största bristerna i anpassningen till de ökade energikostnaderna har funnits. Detta gäller framförallt i

hyresfastigheter.

SOU 1984: 61 91

Man kan peka på olika institutionella förhållanden som förklaring till detta. Principerna for hyressättning innebär ofta att fastighetsägaren inte har incitament att vidta åtgärder för att minska energibehovet. Eftersom individuell debitering av energiförbrukningen för* uppvärmning och tappvarmvatten i regel inte förekommer utan kostnaderna slås ut över ett stort kollektiv, har en hyresgäst inte samma ekonomiska intresse av att spara energi som t ex en villaägare. Här kan alltså finnas motiv för statliga insatser för att förbättra anpassningen i framtiden. Sannolikt måste emellertid åtgärderna i framtiden alltmer integreras i övriga bostadspolitiskt motiverade åtgärder. Dels är de ovan angivna förhållandena generella och inte bara utan även t ex drift och gäller uppvärmning underhåll av hyreshus. Dels måste sannolikt förbättrad isolering och tätning av fastigheterna i allt större utsträckning ske i samband med att fastigheterna genomgår en allmän modernisering. Det senare förhållandet är ett huvudmotiv för att det tidigare särskilda statliga energisparstödet till bostäder har integrerats i det s k ROTprogrammet, d v s det statliga stödet till reparation, ombyggnad och tillbyggnad av bostadsfastigheter.

92 SOU 1984: 61

Kommitténs bedömningar och slutsatser om elanvändningen för uppvärmning diskuteras dels i 5 som kapitel handlar om och dels i värmeförsörjningen kapitel 10 som behandlar ersättningen av kärnkraften.

Sammanfattande slutsatser

Mot bakgrund av kan man föregående redovisning göra följande mycket grova bedömning om hur energianvändningen kan utvecklas till år 2010. Vi vill betona att det inte är frågan om en prognos. Syftet är att ha en utgångspunkt för en diskussion om de problem som eventuellt kan uppstå i den framtida energiförsöijningen.

Tabell 4.7 Kommitténs bedömning av energlanvändningens utveck- ” ling till år 2010, (TWh)

Bostäderservice 1 71 57 100 50 150 80 Totalt - 374 101 300* 90* 450* 150

* Avrundat värde

Oljeanvändningen inom industri och samfärdsel kan ligga i intervallet 7-13 miljoner ton (70-140 år. olja TWh) per Oljeanvändningen i värmeförsörjningen diskuteras separat i följande kapitel.

Kommittén har inte i uppdrag att mer omfattande analysera de statliga insatserna när det gäller energihushållning och eventuella behov av ytterligare åtgärder. På detta område gör statens energiverk på uppdrag av regeringen en särskild studie som planeras vara under hösfärdig ten 1984. Kommitten begränsar sig därför till att mer översiktligt diskutera några allmänna aspekter, bl a med utgångspunkt i några av våra I delutredningar. kapitel 10, som handlar om diskuteras kärnkraftsavvecklingen, vidare åtgärder som specifikt gäller elförbrukningen.

SOU 1984: 61 93

Stora statliga satsningar

är sedan ett i den Energihushållning länge nyckelord svenska De statliga insatserna för att stienergipolitiken. mulera till en effektiv har varit omfatenergihushållning tande alltsedan den första kraftiga Miloljeprisökningen. kronor har satsats ekonomiskt stöd till jardtals på statligt i näringsliv och i bostäder och energibesparande åtgärder till utbildning, information och rådgivning.

Vid sidan om kärnkraftsfrågan har energihushållning tillhört de som diskuterats mest i den allmänna enerfrågor inte minst avvägningen mellan energisparangidebatten, de och energitillförsel. Omfattande studier har gjorts om att olika sätt minska energiförbrukningmöjligheterna på en inom skilda delar av samhället. Genomgående för flertalet av dessa och studier är, att de visar att utredningar det finns teknik som om den användes allmänt tillgänglig skulle minska väsentligt, utan att t ex energibehovet produktionen skulle behöva minskas eller inomhusklimatet i bostäder eller på arbetsplatser försämras.

Effektiv resurshushållning

En allmänt med där-

effektiv hushållning knappa resurser,

ibland olika former av energi, är en av de grundläggande för kommitténs resonemang. Energi är utgångspunkterna emellertid bara en av resurser och en effekmånga knappa tiv måste därför utgå från en helhetssyn där hushållning av olika resurser mot varandra. utnyttjandet vägs

Användningen av olja, vattenkraft och andra energikällor skall mot bl a användning av råvaror av skilda slag, vägas markresurser och arbetskraft. Det innebär att en minskav av en t ex energi, inte har ning användningen resurs, utan måste värderas med hänsyn till hur något egenvärde det totala resursutnyttjandet påverkas.

Vårt ekonomiska har till att stimulera till en system syfte sådan effektiv allmän hushållning med begränsade resurser och till att rationella avvägningar görs. Prismekanismen är en av de faktorer som verkar i den riktningen. Om man tar som kan oljeprischocken i börolja exempel, av 1970-talet ha fungerat som en första kraftig jan sägas om att i världen var för hög med signal oljeforbrukningen hänsyn till de befintliga tillgångarna. Oljeprisökningarna har det sättet lett till en dämpning av förbrukningen. på Samtidigt oljeprishöjningarna det ekonomiskt möjgjorde att som tidigare har varit för ligt utnyttja oljetillgångar att utvinna med till de De dyra hänsyn låga oljepriserna. ekonomiska för i Nordförutsättningarna oljeutvinningen

94 SOU 1984: 61

sjön skapades t ex till stor del genom den kraftiga oljeprisökningen i början av 1970-talet. Skulle förbrukningen även i fortsättningen bli för hög i förhållande till innehållet i de oljekällor som nu utvinns, kan man förvänta att priserna åter ökar och korrigerar efterfrågan. Då möjliggörs utvinning ur oljekällor där produktionskostnaderna idag är för höga.

På motsvarande sätt bidrar prismekanismerna i ett decentraliserat ekonomiskt till effektiv med system hushållning knappa resurser inom andra delar av energiförsörjningen och i samhället i övrigt.

Man kan därför från att olika former utgå priserna på av energi kommer att återspegla hur knappa naturresurserna är och att prismekanismen förblir en av de viktigaste faktorerna när det gäller att stimulera till en effektiv hushållning med energi och andra resurser. Det gäller både på internationell och nationell nivå.

Ett helt decentraliserat ekonomiskt kan emellertid system inte klara alla Ett hushållningsproblem. sådant gäller, som berörts i kapitel 2, med vissa hushållning naturresurser. För det enskilda hushållet eller behöver företaget det t ex inte vara någon stor olägenhet att ut luftsläppa föroreningar från en Den

egen förbränningsanläggning.

allra största delen av och drabbar föroreningarna sprids ju bara till liten del det egna hushållet eller företaget. Miljöskyddslagarna är till för att skydda oss mot denna av typ effekter av ett helt decentraliserat beslutsfattande enpå ergiområdet.

Eftersom energisystemet svarar för en stor del av miljöföroreningarna är dessa aspekter viktiga när det gäller statliga åtgärder på energiområdet. De diskuteras därför senare i ett särskilt Där diskuteras också kapitel. möjligheterna att genom minskad total reduceenergiförbrukning ra de negativa miljö- och hälsoeffekterna från energisystemet.

Vilka åtgärder i bör då staten vidta för att övrigt stimulera till en effektiv inom ramen för energihushållning en allmänt effektiv med Ger hushållning knappa resurser? vårt förhållandevis decentraliserade ekonomiska system kompletterat med den statliga styrningen på miljöområdet tillräckliga incitament för en effektiv energihushållning, eller krävs det ytterligare statliga åtgärder?

Energisparteknik finns

Av de och studier som det många utredningar gjorts är uppenbart att det finns teknik tillgänglig för att väsent-

SOU 1984: 61 95

av skall kunna liga minskningar energiförbrukningen åstadkommas. Redan presenterade energikommissionen sin tid en av tekniska möjligheter att minspå inventering ka Inom ramen för det statliga enerenergiförbrukningen. har också studier

giforskningsprogrammet orts utförliga

om teknik för Som för det statenergisparande. underlag liga stödet till energisparande åtgärder har det vidare

orts omfattande och detaljerade utredningar om tek-

niska möjligheter att minska energibehovet för uppvärmning. särskilt de som har höga ener- Många företag, har också ingående studerat energisparmöjgikostnader, ligheterna. I kommitténs egen delutredning Perspektiv finns ett omfattande material om detta. En av på energi slutsatserna i denna delutredning och i studien ”Energi till vad och hur mycket (Liber Förlag, Stockholm, 1981), som författarna till delutredningen tidigare publicerat, är att till strax efter sekelskiftet även energiförbrukningen med en 50-procentig ökning av produktionen skulle kunna minskas till hälften av vad den är idag. Detta ungefär skulle vara möjligt med utnyttjande av teknik som finns tillgänglig redan idag.

De inventeringar av teknik för energiutnyttjande som visar alltså att det från rent teknisk finns gjorts synpunkt möjlighet att minska energianvändningen väsentligt på de flesta områden. I princip finns få begränsningar att driva ännu än vad som skisseras i energisparandet längre på energi. Det är t ex tekniskt möjligt att ”Perspektiv isolera och täta hus så att de inte behöver någon extra utöver den värme som utvecklas i uppvärmningsenergi och andra Det finns på spisar, kylskåp hushållsapparater. de flesta områden där man utnyttjar energi inte någon naturlig nivå Ytterst är det en på energianvändningen. om mellan å ena sidan kostnaderna att fråga avvägning utnyttja energi och å andra sidan kostnaderna att genom investeringar eller på annat sätt reducera energiförbrukningen. De som i skilda har haft

utredningar orts sammanhang

stor för utvecklingen av energisparandet som betydelse underlag för direkta för information och för rådåtgärder, Det finns emellertid andra faktorer än de rent givning. tekniska som bör beaktas när man drar slutsatser om hur kommer att utvecklas i framtiden energiförbrukningen och om det finns motiv för statliga åtgärder.

Det tar tid

En faktor som starkt betonas i Perspektiv på energi” är tidsaspekten. Omställningen till högre energipriser kommer att ta tid, särskilt hos dem som utnyttjar enerlång

96 SOU 1984: 61

gin. I industrin är t ex ofta en inteenergianvändningen grerad del av en Aven om det finns industrianläggning. maskiner att köpa som kräver mindre energi kan ofta en lägre energikostnad inte ensam motivera ett byte av en gammal maskin mot en ny och energisnålare. Möjligheterna att välja en helt modern maskinpark finns därför i regel bara i samband med att det byggs en ny industrianläggning. Industrins omställning till högre energipriser blir alltså i hög grad beroende på i vilken takt industrin förnyas. Motsvarande gäller för energianvändningen uppvärmning. Här har under den senaste 10-årsperioden vidtagits omfattande åtgärder för att minska värmebehovet i det befintliga byggnadsbeståndet. Ytterligare åtgärder måste emellertid, som nämnts tidigare, vidtas i samband med att byggnaderna genomgår en allmän upprustning och modernisering. Hur snabbt omställningen till de högre energipriserna sker blir därför även här i hög grad beroende av fornyelsetakten. Eftersom den är väsentligt lägre i denna sektor jämfört med i industrin får man räkna med att omställningen tar ännu längre tid. Samma sak gäller inom transportsektorn. Dels tar det tid för bilindustrin att göra nya konstruktioner och ställa om sin produktion, dels tar det lång tid innan den gamla är mot bilparken utbytt en ny. Dessa förhållanden illustrerar en viktig avvägningsfråga när det gäller resurshushållning. Skall man i förtid skrota eller bygga om fungerande och anläggningar, byggnader fordon bara för att de förbrukar mer energi än nyare eller skall man fortsätta att utnyttja dem så de fungerar länge och istället satsa på att mer successivt förnya eller modifiera dem?

Svår helhetsbedömning

En annan faktor måste beaktas när man analyserar förutsättningarna att minska energiförbrukningen. Det är svåför utomstående, bl a utredare och energirådrigheterna givare, att göra en totalbedömning av de skilda aspekter som t ex företag måste ta med i beräkningen när de överväger investeringar eller andra förändringar. När ett förebeslutar om söker man i regel ut

tag investeringar_ välja

dem som lönsamhet. Aven om en investering 1 en ger bäst i har är det energibesparande åtgärd sig god lönsamhet, ofta så att det finns som har investeringsalternativ högre lönsamhet och att den energibesparande investeringen därför inte kommer till stånd. Företaget måste vidare beakta olika kostnadsposter när det beslutar om många

SOU 1984: 61 97

vilka investeringar som skall väljas. För de flesta utgör energikostnaderna, trots höga energipriser, en relativt liten andel av de totala kostnaderna. Ofta är lönekostnaderna den största posten, varför arbetsbesparande åtgärder i regel har högre prioritet. Särskilt för mindre ekonomiska enheter - mindre företag, fastighetsägare och hushåll - måste man också beakta att information ofta är kostnadskrävande. För ett litet företag kan det t ex innebära alltför stora kostnader att anställa en person med i förhållande specialistkompetens på energi till den minskning av energikostnaden som man skulle kunna uppnå med en sådan specialkompetens.

Studier som enbart belyser att minska åtmöjligheterna gången av en resurs, t ex energi, kan därför vara av begränsat värde eftersom de inte beaktar den totala situationen for företaget, fastighetsägaren eller det enskilda hushållet. Det är möjligt att man skulle komma till samslutsats - ma att väsentliga besparingar kan göras om man lät experter göra motsvarande analyser för andra enskilda resurser, t ex råvaror, arbetskraft, m m. kapital

Statliga styrmedel

En tredje faktor som måste beaktas är de problem som är förknippade med olika former av statlig styrning. Det är i många fall lätt att konstatera att och hushåll inte företag handlar helt rationellt, inte ens från sina egna utgångspunkter. För hushållens del är detta en allmän grund för den Studier om konsustatliga konsumentupplysningen. menternas beteende har visat att hushåll i fall många sina disponerar inkomster fel köper onödiga apparater, äter fel sorts mat eller betalväljer oförmånliga ningsformer. När det gäller energi finns flera undersökningar som visar på att felaktigt beteende, t ex i samband med temperatursättning, och vädring, diskning badning, ofta leder till onödigt hög energiförbrukning.

I de flesta fall är det emellertid svårt att konstatera om det faktiskt från eller hushållets är företagets egen synpunkt fråga om irrationellt eller om det är frå- ”energibeteende” gan om medvetna val. Oavsett denna svårighet gäller problemet i vilka staten kan vidta för att hög grad åtgärder förbättra situationen.

De olika faktorer som diskuterats i det föregående innebär avgörande restriktioner när det gäller statlig styrning. Den får inte leda till att anläggningar och apparater läggs ned eller skrotas i förtid. måste ta till Styrningen hänsyn ibland komplicerade avvägningsproblem i varje enskilt fall där en energisparåtgärd övervägs.

98 SOU 1984: 61

Eftersom det knappast kan vara aktuellt att staten tar över besluten i företagen eller hushållen måste statliga insatser därför i regel ha generell karaktär. Den typ av statlig styrning som kommittén mot denna bakgrund särskilt vill peka på som mer bestående inslag i energipolitiken, är information och rådgivning samt energibeskattning.

Information och rådgivning

Utvecklingen efter den första visar oljeprischocken att anpassningen till de höga oljepriserna och energipriserna till en början i allmänhet gick både i och långsamt Sverige i omvärlden. En bidragande orsak till att energisparandet inte tog bättre fart omedelbart efter den första oljeprisökningen var sannolikt att och hushållen företagen var kunskapsmässigt oförberedda på vilka möjligheter det fanns att minska energiförbrukningen. Energikostnaderna hade inte utgjort stor någon kostnadspost tidigare och energipriserna hade minskat sett över ett decenpar mer.

I ett läge med så ökade har kraftigt energipriser säkert statliga insatser i form av information, och rådgivning utbildning för att öka kunskaperna om att möjligheterna minska stor energiförbrukningen betydelse. Energimedvetandet har bl a som en av de hittillsvarande statföljd liga insatserna ökat med för tio år sedan. kraftigt jämfört Besparingsviljan är också stor. Fortfarande återstår dock omfattande åtgärder som en till de ökade olanpassning jepriserna, framförallt i bostadsbeståndet. Fortsatt rådgivning till fastighetsägare har därför även framledes betydelse för utvecklingen av för energianvändningen uppvärmning.

Energibeskattning

hittillsvarande och framtida Oljeprisernas möjliga förlopp med perioder av stabila eller sjunkande priser avlösta av kraftiga höjningar har ingående behandlats i Den stora omställningen” (SOU 1983:19). En av slutsatserna är att liknande förlopp kan upprepas även i framtiden och att de nuvarande stabila priserna kan om år. chockhöjas några Sådana prisfluktuationer skapar osäkerhet hos dem som använder energi och leder ofta till att man väntar med att vidta åtgärder för att minska Det är energianvändningen. som diskuterats ovan möjligt att vi under de kommande åren med eventuellt vikande oljepriser denna risk. löper

I delutredningen ”Kärnkraftavveckling och energipoli-

sou 1984: 61 99

tiska strategier, en samhällsekonomisk (Ds I analys 1983:19) diskuteras motiv och för staten att möjligheter genom t ex beskattning av olja garantera en viss långsiktig oljeprisutveckling och på så sätt skapa större säkerhet för hushåll och företag om det framtida oljepriset. Prisgarantierna skulle leda till att de som använder vid sina olja beslut om t ex investeringar kan från att det utgå oljepris som de skall betala med säkerhet kommer att öka, oberoende av hur den internationella marknaden oljepriset på utvecklas. Detta är också ett av motiven för den nuvarande oljeskatten.

Författarna till fördelarna med delutredningen pekar på en sådan statlig Stabilisering av energiprisutvecklingen. För samhället som helhet kan ett sådant system leda till en från ekonomisk synpunkt av gynnsammare utveckling energiförsörjningen under förutsättning att det finns en verklig risk för att energipriserna ökar i framtiden.

Man emellertid även vissa nackdelar. Osäkerhepekar på ten hos beslutsfattarna i och hushåll kan också ha företag positiva effekter. Ett företag kan Välja ett alternativ, t ex att investera i energibesparande åtgärder, där de framtida kostnaderna säkrare kan förutses än för alternativet att köpa mer energi. Olika företag som har skilda bedömningar om den framtida utvecklingen av priset skilda på former av energi, olja, kol etc, kan välja olika lösningar. Ett företag kanske satsar att ersätta med ett på olja kol, annat med elenergi och ett tredje genom energisparåtgärder. På så sätt kan själva osäkerheten om energiprisutvecklingen leda till ett mer varierat och flexibelt energisystem som inte är så för känsligt prisfluktuationer.

Delutredningens slutsats i denna är att det kan fråga finnas fördelar med att genom t ex skatter garantera en viss utveckling på olika slag av energi. Staten bör emellertid inte helt eliminera osäkerheten, eftersom denna i sig har vissa positiva effekter.

Frågan om statlig styrning av energipriserna måste enligt kommitténs mening bedömas med hänsyn till flera olika faktorer. Om det gäller oljepriserna måste det i grunden finnas en bedömning av den framtida utvecklingen av priserna den internationella Som repå oljemarknaden. dovisats tidigare har kommittén utgått från att oljepriserna på sikt kommer att öka antingen i jämn takt eller som hittills språngartat.

Man kan emellertid inte bortse från att flera bedömare förutser att oljepriserna kommer att ligga kvar på ungefär nuvarande nivå eller sjunka under de närmaste decennierna.

100 SOU 1984: 61

För att få avsedd effekt måste statliga prisgarantier vara trovärdiga. I ett läge när priserna de internationella på energimarknaderna ökar och under tiden närmast efter en kraftig prisökning är förutsättningarna för detta sannolikt goda. Om under en skulenergipriserna längre period le minska kan det emellertid vara svårt att skapa förtroende för att hålla de inhemska skatpriserna uppe genom tehöjningar. Under sådana perioder kan det också vara svårt för statsmakterna att genomföra successiva skattehöjningar, t ex med hänsyn till att exportindustrins konkurrensförmåga kan minska om inte andra länder genomför motsvarande Om skulle skattehöjningar. oljepriserna minska mera bestående, kan det även vara fördelaktigt att utnyttja billig olja och avstå från att hålla tillbaka efterfrågan.

Mot denna bakgrund är det knappast att från möjligt principiella utgångspunkter bedöma om det är ändamålsenligt med en av statlig styrning energihushållningen genom att långsiktigt garantera en viss av de inökning hemska energipriserna. Den nuvarande av beskattningen energi innebär att skatten är ungefär lika stor som den skulle ha varit om energi vore belagd med mervärdesskatt. Undantag är inhemska bränslen som är befriade från skatt och bensin som är belagd med särskild trafikskatt. Eftersom momsen beräknas på priset och olja är dyrare än kol, räknat per energienhet, skulle en tillämpning av moms på energi medföra högre skatt på olja än på kol. Med tanke på den osäkerhet som rådde om energiskatterna, innan riksdagen 1983 fattade beslut om principerna för energibeskattningen och om de nu gällande skattesatserna, bör statsmakterna i första hand inrikta sig på att skapa förtroende för den nuvarande beskattningen. Detta bör vara möjligt bl a med hänvisning till att de alltså ungefär motsvarar mervärdesskatten.

Gynnsam för närvarande utveckling

Att döma av av under utvecklingen energiförbrukningen de senaste åren är omställningen till minskad energianvändning nu på god väg. Detta är sannolikt till stor del en effekt av de mycket 1979kraftiga oljeprisökningarna 1980. Aven om i dollar räknat minskat oljepriset något sedan dess, har fortsatt att öka valutakursförändringar priset för de svenska oljekonsumenterna och förstärkt incitamentet att spara på oljan.

Det är emellertid troligt att nu stabiliseras oljepriserna eller minskar i fast och kannågot penningvärde räknat, ske även att dollarns värde i förhållande till andra valutor

SOU 1984: 61 101

Sveriges totala energianvändning

500 /Jfrwh

400 4

zoo -- Figur 4.9 Den totala energianvändningen i Sverige 200 s_ har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Den 100 --

framtida utveckling-

en är mycket osäker. Kommitténs bedöm- --t

-+--- 4{}

ning av energian- 1950 1975 2010 våndningens utveckling markeras av fältet mellan de ljusare linjerna i figuren.

minskar under de närmaste åren. Om detta inträffar,

kommer priset i Sverige på olja och även på kol att sjunka. Det kan då hända att energihushållningen avmattas.

Den av energianvändningen i gynnsamma utvecklingen allmänhet och då särskilt oljeförbrukningen under de se-

naste åren, innebär att det kommitténs mening inte

enligt nu finns motiv för ytterligare statliga insatser utöver dem som är i kraft idag. Det är emellertid angeläget att utveck-

lingen av energiförbrukningen noga följs och analyseras,

bl a med avseende på hur eventuellt minskande oljepriser under de närmaste åren påverkar konsumenternas bete-

ende.

102 SOU 1984: 61

5 Värmeförsörjningen

Nuläget

Värmeförsörjningen kommer att spela en avgörande roll både för kärnkraftsavvecklingen och för den långsiktiga energipolitiken i övrigt. Dels beror möjligheterna att bygelproduktionen i kraftvärmeverk hur ga ut på fjärrvärmen utvecklas och dels beror en stor del av den ökande elförbrukningen på användningen av elvärme och värmepumpar i Värmeförsörjningen.

Utvecklingen på detta område går för närvarande snabbt. Värmebehovet minskar som följd av bl a och isoleringstätningsåtgärder. Vi får ett allt större antal olika typer av uppvärmningssystem och olika energislag i uppvärmningen. För tio år sedan var oljeeldade fjärrvärmepannor, gruppcentraler och villapannor helt dominerande. Nu fortsätter fjärrvärmeutbyggnaden samtidigt som nya produktionsanläggningar för med kol, Ved eller soeldning torv, por byggs. Stora eldrivna värmepumpar som utnyttjar spillvärme eller värme i naturen och elpannor installeras i fjärrvärmesystem. I småhusbebyggelsen har en omfattande övergång från oljevärme till elvärme skett och pågår fortfarande. Elvärme kombineras ofta med olje- eller fastbränsleeldad Frånlufts- och panna. jordvärmepumpar blir allt vanligare. I s k många gruppvärmecentraler planeras installation av avkopplingsbara elpannor. Uppfinningsrikedomen har varit stor och det var få som for tio år sedan förutsåg den nu pågående utvecklingen.

På grund av att uppvärmningsformerna blir alltmer Varierade och blandade blir det allt svårare att klassificera dem entydigt. En mycket grov indelning är fjärrvärme, som drivs i kommunal regi, vidare s k block- eller gruppcentraler for central uppvärmning av t ex hyresfastigheter, bránslepannori småhus samt elvärme i olika former i småhus eller andra byggnader.

SOU 1984: 61 103

År 1980 såg Värmeförsörjningen ut på ungefär följande

sätt:

Tabell 5.1 Värmeförsörjningen år 1980, (TWh)

Leveranser Uppvärmningsform Energibärare (Brutto)

Fjärrvärme hetvatten 28 Block— och gruppcenlraler olja 20 lndividuell elvärme el 13 individuell oljeeldning olja 73 Individuell biobränsleeldning biobränslen 7 Totalt 141

Sedan 1980 har den individuella oljeeldningen minskat

kraftigt och elvärmen ökat.

Med hänsyn till kommitténs utredningsuppgifter är det några frågor om Värmeförsörjningen som är av särskilt

104 SOU 1984: 61

stor betydelse. Det är utvecklingen av fjärrvärmen, elani vändningen värmeförsörjningen vanlig elvärme, väroch stora - och mepumpar elpannor användningen av inhemska bränslen. för den re- Utgångspunkten följande dovisningen är att det totala värmebehovet år 2010 är väsentligt lägre än för närvarande.

När det gäller olika tekniska alternativ är redovisningen till teknik som finns och är begränsad tillgänglig beprövad. Det innebär att t ex solvärmeteknik inte behandlas. Efter bara några års erfarenhet av de första storskaliga solvärmeprojekten i Sverige råder stor osäkerhet om solvärmens möjligheter. Statens råd för byggnadsforskning genomför för närvarande en utvärdering av de hittillsvarande försöken som väntas bli klar under hösten 1984.

Fjärrvärme

Som beskrivits i Så kan vi värma Sveridelutredningen

ge har fjärrvärmens fördelar ökat av

genom utvecklingen energipriserna under den senaste 10-årsperioden. Den tidigare utbyggnaden av fjärrvärme av att enerbetingades gin i bränslen kan utnyttjas bättre i stora pannor än i mindre, samt att billigare olja kan användas i stora pannor. Samtidigt kunde miljöstörningarna minskas kraftigt. Med den ökade skillnaden mellan priset på olja och fasta bränslen som följt i spåren på de kraftiga oljeprisökningarna, har fjärrvärme och andra centraliserade värmesystem - t ex större gruppcentraler - fått en ny fördel, eftersom fasta bränslen bäst för i större lämpar sig eldning pannor. Den nuvarande utvecklingen av fjärrvärme kan till stor del ses som ett resultat av dessa ändrade förutsättningar. Motivet för installation av elpannor är de i förhållande till oljepriserna fördelaktiga elpriserna.

Som en följd av de kraftigt ökade har också oljepriserna energisparandet i bebyggelsen accelererat. Reaktionen har emellertid varit fördröjd och det är som nämnts tidigare först under de senaste åren som sparåtgärderna resulterat i påtagliga minskningar i den faktiska energiförbrukningen. Eftersom fjärrvärmens ekonomi försämras med minskat värmebehov i ett är det fjärrvärmesystem osäkert vilken nettoeffekten på sikt blir av dessa två olika faktorer - det ökade prisgapet mellan och fasta bränsolja len respektive det minskade värmebehovet.

i sou 1984: 61 105

106 SOU 1984: 61

Så kan vi värma Sverige med i anger utgångspunkt ekonomiska bedömningar att ungefär hälften av bebyggelsen bör vara fjärrvärmd om 20 år. Det motsvarar fjärrvärmeleveranser på runt 50 TWh per år, jämfört med ca 30 TWh för närvarande. Det är dock möjligt att delutredningen har överskattat det framtida värmebehovet. I så fall skulle troligen expansionen av fjärrvärmen bli mindre än den angivna. De kommer befintliga värmesystemen naturligtvis att användas även vid en sådan utveckling men kanske med ett allt lägre kapacitetsutnyttjande. Större delen av fjärrvärmen kommer att produceras med bränslen av skilda i första hand fasta slag, bränslen kol, torv, ved m m. De långsiktiga förutsättningarna för torv och ved i förhållande till kol diskuteras närmare i kapitel 7. Hur det totala bränslebehovet utvecklas beror bl a på i vilken utsträckning fjärrvärmen kommer att expandera i framtiden. Med utgångspunkt i nämnda delutredning skulle insatsen av fasta bränslen bli runt 40 TWh år 2010 och av olja 0-10 TWh. Dessa belopp kan betraktas som övre gränser med hänsyn till möjligheten att det totala värmebehovet blir lägre än det delutredningen antagit.

Stora värmepumpar och avkopplingsbara elpannor

Under senare år har elanvändningen i fjärrvärmesystemen ökat kraftigt genom utbyggnad av stora eldrivna värmepumpar och avkopplingsbara elpannor. Avkopplingsbara elpannor installeras i anslutning till befintliga pannor, normalt oljepannor. Detta gör det möjligt att använda elenergi när produktionskostnaderna i elsystemet är så låga att elpriset är lägre än oljepriset. Elpannan kan med kort varsel kopplas av eller till beroende på de aktuella elproduktionskostnaderna. I ett längre perspektiv med är det att användningen av högre elpriser troligt elenergi i elpannor, som 1983 uppgick till omkring 5 TWh, under normala förhållanden kommer att vara lägre än idag. För är situationen en annan. Genom att värmepumpar utnyttja spillvärme eller värme i naturen kan man få en värmeproduktion som är 3-4 gånger större än den insatta elenergin. Elkostnaden för värmeproduktionen är därför relativt liten jämfört med elpannor. Större delen av kostnaden utgörs av kostnaden för att bygga värmepumpsanläggningar. Det innebär att användning av de redan installerade stora värmepumparna i fjärrvärmesystemen antagligen kommer att vara ekonomiskt fördelaktig på sikt även med högre elpriser.

SOU 1984: 61 107

Den pågående och planerade utbyggnaden av stora värmepumpar i fjärrvärmesystemen innebär därför sannolikt att de kommer att svara för en bestående långsiktig elförbrukning (de som installeras nu är ju eldrivna och kan knappast byggas om för bränsledrift). Det är möjligt att värmepumparna i början av 1990-talet står för runt 10 TWh per år i fjärrvärmeförsörjningen med en elför- 3 TWh år. Det är också av vikt brukning på uppemot per att notera att utbyggnaden av värmepumpar för fjärrvärme inte bara kan konstituera ett framtida ökat elbehov, de minskar också möjligheterna att bygga ut kraftvärmeproduktionen. Detta diskuteras i kapitel 6. På sikt är det också möjligt att stora värmepumpar drivna med förbränningsmotorer blir ett alternativ. I så fall kan olja eller olika typer av fasta bränslen utnyttjas direkt för drift av värmepumpar. Osäkerheterna för andra än eldrivna värmepumpar är emellertid ännu för stora för att det skall vara meningsfullt att bedöma deras roll i den framtida värmeförsörjningen. Sammanfattningsvis är därför förutsättningen for en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme för närvarande mera osäker än for några år sedan på grund av av ett

möjligheten

kraftigt minskat värmebehov på sikt. Aven om det finns anledning att basera energipolitiken på en i grunden positiv inställning till fortsatt fjärrvärmeutbyggnad, bl a av bör den hålla miljöhänsyn, långsiktiga energipolitiken öppet för möjligheten att fjärrvärmeutbyggnaden avstannar och även att värmeproduktionen i fjärrvärme minskar som en följd av minskat värmebehov. Vidare kommer utav i fjärrvärmesystem att leda byggnaden värmepumpar till ett långsiktigt elbehov.

Elvärme

av elvärme har lett till att den för närvaran- Expansionen de (1983) svarar för en elförbrukning på drygt 20 TWh per år. De stora elpannorna i och industri förbrufjärrvärme kade dessutom ca 5 TWh per år. Låga elpriser och teknisk har lett till att både stora och små värmepumutveckling blivit ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ i många par tillämpningar, ett förhållande som få förutsåg för ett antal år sedan.

108 SOU 1984: 61

Vilka är då för förutsättningarna att utnyttja el för uppvärmning i ett om längre perspektiv man utgår från att energisparandet i fortsätter och att bebyggelse elpriserna successivt ökar till en högre nivå, senast någon gång på 1990-talet? En slutsats i kan delutredningen Så vi värma Sverige är att elvärme i stort sett är en rationell uppvärmningsform i den typ av bebyggelse där den hittills har expanderat, även på lång sikt med kostnader högre för elproduktion. Som diskuteras mera har utförligt senare den även från miljösynpunkt fördelar därför att alternativet till elvärme i de flesta fall är med eller eldning olja annat bränsle i Under fastigheten. antagande om fortsatt ökande eller konstanta i framtiden oljepriser förutser delutredningen att det inte kommer att finnas motiv varken från samhällsekonomisk synpunkt eller från fastighetsägarens synpunkt att gå över till någon annan uppvärmningsform efter en av höjning elpriserna. Kraftigt minskade oljepriser skulle dock kunna leda till en viss återgång till oljevärme.

Generellt kan sägas att elvärmens ekonomi blir bättre ju lägre värmebehovet i en fastighet är, eftersom denna under alla förhållanden måste vara ansluten till elnätet och installationskostnaderna är En snabb låga. utveckling av energisparandet i kan därför leda till bebyggelsen att elvärme blir en fördelaktig uppvärmningsform i en allt större del av bebyggelsen i framtiden. Detta behöver emellertid inte leda till en totalt sett ökad förbrukning av elektricitet för elvärme eftersom den som redan har bebyggelse elvärme också förutsätts minska sitt värmebehov.

Små

värmepumpar

Utvecklingen på värmepumpsområdet kan också att leda till förändringar i i

värmeförsöijningen kontorsfastig-

heter, hyreshus och Det småhusbebyggelse. är för tidigt att nu göra av den någon bedömning långsiktiga utvecklingen. Eftersom de fortfarande är förhållandevis att dyra installera är det att de i första hand kommer troligt att användas i kontors- och De kan bli hyresfastigheter. ett alternativ till fjärrvärme i viss och bebyggelse begränsa fjärrvärmeexpansionen. På sikt kan eventuellt också bränsledrivna (s k

värmepumpar absorptionsvärmepum-

par) bli ett alternativ. Det är dock ett område dynamiskt och det är att möjligt användningen av värmepumpar kommer att öka i framtiden. kraftigt

Med den ökning av i framtiden elpriserna som kommittén förutsatt är en att rimlig bedömning användningen av el för uppvärmning i år 2010 kommer

småhusbebyggelse att

ligga mellan 15 och 25 TWh per år.

SOU 1984: 61

Block- och

gruppcentraler

del av - i första hand En stor bebyggelsen hyresfastigheter - har från s k och kontorslokaler sin värmeförsörjning block- och gruppcentraler, som ännu till största delen är Medan man i småhusbebyggelse i stor utoljeeldade. sträckning har kunnat utnyttja fördelarna med de låga till elvärme och i den fjärrelpriserna genom övergång värmda kunnat fördelarna av låga bebyggelsen utnyttja fasta bränslen med har man i den priser på jämfört olja, som får sin värme från block- och bebyggelse gruppcentraler hittills i liten grad kunnat minska kostnaderna för sin värmeförsörjning.

Ett alternativ är att ansluta dem till fjärrvärme. Detta görs i viss utsträckning.

Ett annat är att konvertera centralen till eldning med fasta bränslen. På grund av att det är ganska små pannor ställer detta alternativ ofta oekonomiskt. Från miljösig kan fastbränsleeldning också leda till försämsynpunkt med nu teknik. Utveckling av bättre ringar tillgänglig emellertid och det finns utsikter fastbränslepannor pågår att på sikt använda fasta bränslen i block- och gruppcentraler. Mot den kan ett tillfälligt utnyttjande bakgrunden av elektricitet genom installation av elpannor vara ett attraktivt alternativ. Med avkopplingsbara elpannor av liknande som installeras i är det typ fjärrvärmesystem möjligt att utnyttja den nuvarande goda tillgången på billig elenergi utan att man skapar ett långsiktigt elberoende. Härigenom får man också möjlighet att avvakta utvecklingen av fastbränslepannor som ger bättre ekonomi och mindre luftföroreningar än de som är tillgängliga för närvarande.

Om användning av fasta bränslen i mindre pannor som block- och inte blir ekonomiskt fördelakgruppcentraler ens sikt eller om miljöproblemen inte går att tigt på längre finns det risk för att de förblir Eldrivna lösa, oljeeldade. värmepumpar är dock ett annat alternativ.

För en del av är det också möjligt att småhusbebyggelsen blir kvar även sikt. Eftersom de alternaoljeeldningen på tiv som finns för större delen av småhusbebyggelsen huär och elvärme, kommer sannolikt vudsakligen oljevärme en ökning av elvärmen att leda till en minskning av oljevärmen och vice versa. Bedömningar av den sammanlagda användningen av för uppvärmning, om man undantar olja den som används i blir mot den bakgrunolja fjärrvärme, den förhållandevis osäker på lång sikt. En rimlig uppskattning är 20-40 TWh år 2010. Det lägre talet förutsät-

11O

ter troligen att elvärme ligger i den övre delen av det tidigare angivna intervallet på 15-25 TWh. Användningen av olja blir också av avhängig förutsättningarna för inhemska bränslen i block- och gruppcentraler och småhuspannor. Användningen av dessa bränslen kan bli 10- 30 TWh.

Kommitténs slutsatser

De pågående av

förändringarna lokaluppvärmningen in-

nebär att värmeförsörjningen kommer att bli betydligt mera varierad och mindre sårbar i framtiden. Värmebehovet kan på sikt komma att minska Det kan få som kraftigt. följd att fjärrvärmens expansion avstannar.

Det kommer sannolikt att vara fördelaktigt för dem som installerat elvärme att behålla den sikt även med på högre elpriser. Elenergi kan under en användas i övergångstid s k avkopplingsbara elpannor i fjärrvärme och block- och gruppcentraler utan att det uppstår långsiktiga bindningar till elenergi.

Insatserna av energi i bedöms i värmeförsörjningen ligga följande intervall år 2010 för de viktigaste bränslena och elektricitet:

Fasta bränslen (kol, torv, ved, avfall) 30-60 TWh Olja 20-50 TWh Elenergi (elvärme och värmepumpar) 20-30 TWh

En låg insats av olja förutsätts motsvara en större mängd elvärme och fasta bränslen.

Den utveckling av som nu och värmeförsörjningen pågår som förutses verkar på det hela både kort taget positiv på och lång sikt. insatser utöver Några statliga dem som görs för närvarande är därför kommittén inte nu enligt påkallade.

Utvecklingen inom värmeförsörjningen kommer att bli avgörande för utvecklingen inom stora delar av den övriga energiförsörjningen kraftvärmeutbyggnaden, elförbrukningen, utnyttjandet av inhemska bränslen och miljöfrån - och påverkan energisystemet skapar genom investeringarna i och produktionsanläggningar byggnader

och ont. Det är därför vik-

långsiktiga bindningar på gott

för statsmakterna att utvecklingen. Med tigt noga följa till kärnkraftsavvecklingen detta framför-

hänsyn gäller

allt av elvärmen och av de fjärrvärmenät utvecklingen

som kan utnyttjas för kraftvärmeproduktion.

112 ,

6 Elförsörjningen

Nuläget

Elförbrukningen år 1983 var ca 100 TWh vilket motsvarar en elproduktion på 110 TWh. Det innebär att elefterfrågan i huvudsak kunde täckas med vatten- och befintlig kärnkraft. När de två sista kärnkraftverken inom ett år är i full par drift kommer för i att kapaciteten elproduktion Sverige vara ungefär följande för ett år med normal vattenkraftsproduktion:

Tabell 6.1 Elproduktionskapacitet strax före år 1990*, (TWh per år)

Reservkraft (OIjekondens, gasturbiner) 23

‘ Denna tidpunkt är vald för att de två sista kärnkraftverken då väntas vara i full drift Varierar i 20 % beroende på tillrinning

Elefterfrågan kommer under resten av 1980-talet och sannolikt en bit inpå 1990-talet att kunna täckas med denna produktionskapacitet. Någon omfattande utbyggnad av nya kraftverk för idrifttagning före 1990 är därför inte aktuell. Man bör dock hålla i minnet att det tar 5-10 år från beslut till idrifttagning av en ny elproduktionsanläggning beroende på vilken typ av kraftverk det gäller. Senast i samband med att beslut skall fattas om att bygga nya kraftverk som ersättning för kärnkraftverken kommer statsmakterna att behöva ta ställning till om frågan på vilket sätt kraftproduktionen skall byggas ut. Detta innebär troligen att frågan måste besvaras senast under

de första åren av 1990-talet. En utbyggnad av elproduktionen kommer alltså sannolikt att aktualiseras under den närmaste 10-årsperioden. Olika typer av kraftverk kommer att väljas beroende på om de skall användas for att täcka basbehovet av elektricitet eller om de skall användas vid kortvariga belastningstoppar. Vissa kraftverk, som t ex oljeeldade kraftverk, karakteriseras av höga driftskostnader (eftersom oljan är dyr) och relativt sett låga investeringskostnader. Några av de internationellt sett vanligaste typerna av kraftverk kan kostnadsmässigt karakteriseras på det sätt som visas nedan.

Driftkostnad Investerings- Kraftslag kostnad

vattenkraft mycket låg hög kärnkraft låg hög kraftvärme (fastbränsle) ganska låg ganska hög kolkondenskraft ganska hög ganska hög oljekondenskraft hög ganska låg gasturbiner mycket hög låg

För basproduktionen är det i allmänhet mest lönsamt att ett kraftverk med men bygga hög investeringskostnad med låg rörlig kostnad, ett så kallat baskraftverk. På så sätt slås investeringskostnaden ut på en större produktion. Vattenkraft, kärnkraft och kolkondenskraft betraktas vanligen som baskraft. Om man bara skall täcka elbehovet under kortare perioder av året kan det vara billigare att använda olja fast den är dyr, än att ta kostnaderna för att bygga ett dyrare kraftverk.

Kondenskraftverk

I ett kondenskraftverk upphettas vatten till ånga. Ångan driver en turbin kopplad till en elektrisk generator. Vattnet upphettas antingen genom eldning med bränslen (t ex kol) eller i en kärnreaktor. För att få en bättre verkningsgrad kyls ångan och kondenseras till vatten i en s k kondensor med hjälp av t ex havsvatten. Detta värms något men har fortfarande en låg temperatur, varför det normalt inte kan användas för energiändamål. dvs den mängd elenergi som produceras i Verkningsgraden, förhållande till energiinnehållet i det använda bränslet, är med nuvarande teknik 30-40 procent.

Elprodukfionen i industriléinderna TWh/år A \

5000 1

Figur 6.1 Elproduktionen i industrilánderna har sedan länge till stor del baserats på fasta bränslen, huvudsakligen kol. Den utbyggnad som förutses inom industriländer- 1970 1980 l990 na till år 1990 väntas till större delen utgöras av kärnkraft och kolkraft.

I det följande redovisas för olika förutsättningarna typer av elproduktion i framtiden. Valet av teknik för elproduktion är begränsat till vad som kan bli aktuellt för utbygg-

nad till år 2010. Det innebär att t ex fusionskraften inte har tagits med eftersom dess praktiska sanno-

användning likt ligger långt bortom denna tidpunkt.

Kraftvärme och industriellt

mottryck

Samproduktion av och värme i elenergi ångturbiner bru-

kar kallas för mottryckskraft. Beroende

på värmeanvändningen kan mottrycket delas in i industriell

mottryckskraft och kraftvärme. Värmen i den utnyttjas industriella processen då det gäller det industriella och i mottrycket

fjärrvärmenäten när det gäller kraftvärmen.

sov 1984: 61 115

Kraftvärmeverk

På samma sätt som i kondenskrañverk produceras ånga som driver en turbin, kopplad till en elgenerator. Skillnaden i förhållande till ett kondenskraftverk är att ångan efter att ha passerat turbinen används för att värma vattnet i ett üärrvärmenät. Ett kraftvärmeverk ger alltså både elektricitet och värme. På det sättet blir den totala el- och värmeenergi som produceras i ett kraftvärmeverk av storleksordningen 80- 90 procent av den tillförda energin.

Hur mycket kraftvärme?

I delutredningen Så kan vi värma Sverige har man kommit fram till att skulle kunna kraftvärmeproduktionen byggas ut från nuvarande ca 7 TWh till 12-14 TWh per ar. Produktionskapaciteten i det industriella mottrycket har av kraftindustrin nyligen uppskattats till ca 5 TWh och förväntas inte öka nämnvärt. Industrins behov av värme är den avgörande begränsningen uppåt. En osäkerhet ligger i att det i dag är svårt att bedöma vilken teknik som framöver kpmmer att användas inom massa- och pappersindustrin. Okat energisparande eller till värmeövergång pumpsteknik minskar potentialen för det industriella mottrycket. Sammanlagt skulle alltså mottrycket, utgående från dessa bedömningar, kunna byggas ut till bortåt 20 TWh per år, jämfört med en kapacitet på ca 12 TWh för närvarande. Här finns emellertid flera förbehåll. Å ena sidan kan utvecklingen av teknik för kraftvärmeproduktion i mindre skala det möjligt att kraftvärmeverk även i göra bygga mindre fjärrvärmenät. Detta skulle i så fall kunna leda till att kraftvärmeproduktionen kan byggas ut med ytterligare några TWh. Å andra sidan kan en kraftigare minskning av värmebehovet och en större avmattning av fjärrvärmeutbyggnaden än vad som förutsetts i den nämnda delutredningen leda till att möjligheterna till av utbyggnad kraftvärmen blir lägre än den angivna.

-

Värmepumpar kraftvärme

Den pågående utbyggnaden av värmepumpar i fjärrvärmesystemen kommer också att påverka förutsättningarna för en framtida Om man från kraftvärmeutbyggnad. utgår att elenergin på sikt kommer att i kondensproduceras

116 SOU 1984: 61

kraftverk eldade med fasta bränslen blir bränsleinsatsen

för denna produktion omkring 2,5 gånger större än den elmängd man får ut. I ett kraftvärmeverk behövs bara obetydligt mera bränsle än motsvarande mängd producerad elenergi. Om man utnyttjar elenergi producerad i

kondenskraftverk för att driva stora där

värmepumpar,

man får ut kanske 3-4 gånger större värmemängd än den insatta mängden elenergi, kompenseras emellertid den lägre verkningsgraden i kondenskraftverk.

Värmepumpar

En värmepump är en uppvärmningsanordning som kan utnyttja energin från värmekällor med låg temperatur. Typiska värmekällor är uteluft, grundvatten, avloppsvatten, spillvärme och ventilationsluft. För att driva en värmepump behövs någon form av drivenergi. Idag används i första hand elenergi. För värmepumpar brukar man använda begreppet värmefaktor som är kvoten mellan den från värmepumpen erhållna värmen och den tillförda drivenergin. Om en värmepump producerar 2,5 gånger så mycket värme som den elenergi som åtgår för driften är värmefaktorn 2,5. Om man jämför med vanlig elvärme blir alltså elkostnaden för en värmepump i regel lägre. Å andra sidan är värmepumpar förhållandevis dyra i inköp och underhåll, jämfört med vanlig elvärme. Därför har värmepumpar for närvarande de bästa ekonomiska förutsättningarna i större system.

De kommuner som har stora

byggt värmepumpanlägg-

ningar i sina och som har

fjärrvärmesystem förutsättningar för kraftvärmeutbyggnad kommer att ställas inför en valsituation när kraftvärmeutbyggnad aktualiseras av

det ökande nationella elbehovet

någon gång på 1990-talet.

Förenklat kan man säga att ett alternativ är att fortsätta

utnyttja den befintliga Kostnavärmepumpanläggningen.

den för detta utgörs enbart av kostnaderna för

elenergin

eftersom redan är

värmepumpanläggningen byggd. Det

andra alternativet är att investera i ett kraftvärmeverk.

Kostnaderna utgörs av kapitalkostnader och bränslekost-

nader minus intäkterna från av

försäljningen elenergin. Rent bränsleekonomiskt, om man ser till hela från kedjan

bränsleinsatsen i kondenskraftverket till värmeproduktionen i kan det första alternativet värmepumpen, vara

bättre. Det är också att detta alternativ

troligt kommer att

vara ekonomiskt fördelaktigare för kommunen. Den nu pågående utbyggnaden av stora värmepumpar i fjärrvärmesystemen kommer därför att försämra förutsättningarna för en framtida kraftvärmeutbyggnad.

Förtidsinvesteringar i kraftvärme?

Det har diskuterats om inte kraftvärmeproduktionen bör ut i samband med den nu byggas pågående utbyggnaden av fastbränsleeldade produktionsanläggningar i fjärrvärmeverk. Ett kraftvärmeverk har en väsentligt högre investeringskostnad än ett rent värmeverk. För att man skall få lönsamhet för merinvesteringen fordras därför relativt stora intäkter från försäljningen av elektricitet. Den nuvarande situationen i elforsörjningen med låga producentpriser och osäkerheten om den framtida utvecklingen av elefterfrågan innebär att lönsamheten för investeringar i nya kraftvärmeverk för närvarande är osäker. Detta har lett till att de kommunala värmeverken som redan ställts inför detta val i regel har beslutat att utforma de nya anläggningarna som rena värmeverk eller att bygga värmepumpanläggningar. I några fall har man valt att bygga om det befintliga oljeeldade kraftvärmeverket för eldning med kol eller torv.

Det innebär att man i många fall måste bygga helt nya kraftvärmeverk när behövs 1990ny kraftproduktion på talet. Lönsamheten för denna senare utbyggnadsfas påverkas vidare negativt av att värmeproduktionen då redan är baserad på fasta bränslen och värmepumpar. Det kan innebära att en del av de mindre fjärrvärmeverk som i dagsläget bedöms ha förutsättningar för kraftvärmeutbyggnad inte kommer att utnyttjas för kraftvärme i framtiden. Den tidigare oljeersättningsdelegationen (OED) har låtit en om detta

(Ångpanneföreningen,

göra utredning Preliminär version 1983: Kraftvärmens ekonomi under 1990talet med konverterbara hetvattencentraler byggda idag”). Den pekar framför allt på möjligheten att genom mindre förtida investeringar i bl a en ett ångpanna bygga värmeverk med möjlighet till en senare till ombyggnad kraftvärmeverk. Enligt utredningen kan man få viss lönsamhet för sådana förtida investeringar om elefterfrågan skulle öka snabbt. Det är emellertid så små marginaler att man inte generellt kan säga att sådana förtidsinvesteringar är motiverade. En komplikation är att de ingående delarna i det färdiga kraftvärmeverket får olika livslängd och olika teknisk standard beroende den tekniska utpå vecklingen.

118 SOU 1984: 61

Mot denna bakgrund måste de faktiska möjligheterna att bygga ut kraftvärmeproduktionen och mottrycksproduktionen i industrin på sikt bedömas som ganska osäkra. statsmakterna och kraftföretagen bör därför enligt kommittén räkna med möjligheten att utbyggnaden av kraftvärme och mottryck i industrin blir relativt begränsad. Det kan inte uteslutas att produktionen totalt sett inte kan bli större än med nuvarande kapacitet på ca 12 TWh per år. Det är dock som nämnts tidigare också möjligt att den kan bli högre; upp till 20 TWh.

Bränsle för kraftvärme I princip kan kraftvärmeverk byggas for alla typer av bränsle. Med nuvarande priser är det av de internationella handelsbränslena emellertid bara kol som är aktuellt om inte oljepriset minskar kraftigt i framtiden. Av de inhemska bränslena talar ekonomiska skäl för att skogsbränslen har de bästa förutsättningarna i mindre anläggningar och torv i lite större. Avfall kan även komma i vissa fråga på platser. Eftersom kraftvärme med nuvarande storleksbegränsningar finns och kommer att finnas endast i större fjärrvärmeverk, är det sannolikt att det är kol och torv som är huvudalternativen. Då torv i oförädlad form är förhållandevis dyrt att transportera beror konkurrenskraften för torv i förhållande till kol på närhet till brytvärda torvmossar. Med utveckling av billiga metoder för pelletering av torv kan emellertid denna skillnad utjämnas med tiden.

Till torvens fördel jämfört med kol i kraftvärmeproduktion hör att förbränningen i regel kräver något mindre omfattande utrustning for rening av rökgaserna. Denna fördel främst för mindre kraftvärmeverk där installation gäller av för annars blir

utrustning rökgasrening ofta en betung-

ande del av investeringskostnaderna. Aven om torven är dyr att transportera kan den ha en transportfördel i kraftvärmeverk belägna långt från kolhamn och nära torvmossar. Det innebär att torv skulle ha de bästa förutsättningarna i de inre delarna av landet. Som redovisas senare i 7 är det dock osäkert hur kapitel kostnaderna for produktion av bränsletorv kommer att utvecklas. Om de utvecklas gynnsamt kan kanske torven svara för en tredjedel av bränsleinsatsen i kraftvärme och kol samt övriga bränslen för resten. I annat fall kan torvens andel bli obetydlig.

Vattenkraft

Vattenkraftberedningen har i sitt betänkande Vattenkraft (SOU 1983:49) att 25 TWh i uppskattat årsproduktion skulle kunna ut till en kostnad som är byggas lägre än kostnaden för att bygga nya koleldade kondenskraftverk. Större delen (ca 20 TWh) av denna vatutbyggbara tenkraft ger en produktion till en lägre kostnad än nya kraftvärmeverk.

Vattenkraftberedningen anger kostnaden för utbyggnad av vattenkraft i kr/kWh, år. Härmed menas investeringskostnaden utslagen på elproduktionen under ett år med normal vattentillgång. Fallsträckans vatlängd, fallhöjd, tenföring m m varierar mellan olika projekt. Därför varierar anläggningskostnaderna och därmed lönsamheten på motsvarande sätt. Projekt med kostnad under 3,0 kr/kWh, år bedöms idag, sett över hela livslängden, ge lägre produktionskostnad än alla andra alternativ för ny elproduktion. I tabell 6.2 visas från de av vattenårsproduktionen kraftberedningen redovisade projekten i de olika kostnadsklasserna samt anläggningskostnaden som utslagen produktionskostnad i öre/kWh. Realräntan 6 procent och avskrivningstiden 60 år har använts. Utöver de redovisade kapitalkostnaderna tillkommer en drifts- och underhållskostnad på 1 öre/kWh.

Tabell 6.2 Möjlig energiproduktion och kostnader i olika kostnadsklasser av vattenkraftsutbyggnad enligt vattenkraftberedningen

“ med 6 % ränta och 60 års avskrivningstid

Av tabellen att man t ex kan TWh

framgår bygga ut 14,3

vattenkraft till en

anläggningskostnad på 1,5-2,0

kr/kWh, år.

Landets samlade är en

vattenkraftstillgångar betydande ekonomisk tillgång. har redovi- Vattenkraftberedningen

sat mervärdet av en utbyggnad av 1 TWh vattenkraft i

120 SOU 1984: 61

förhållande till en av kolkondenskraft. utbyggnad Kostnaderna för kolkondensproduktionen av vatuppskattades tenkraftberedningen till upp emot 30 öre/kWh. Den ekonomiska vinsten av att ut 1 TWh vattenkraft bygga (i kostnadsklassen 1,5-2 kr/kWh, år) jämfört med kolkondenskraft skulle vara 150-200 miljoner kronor år för per varje TWh.

De outbyggda är fördelade vattenkraftstillgångarna på ett stort antal älvar. Kommittén har inte haft i att uppdrag diskutera en eventuell utbyggnad av vattenkraften i termer av enskilda älvar eller älvsträckor. En större utbyggnad, av säg 10 TWh, förutsätter dock att eller någon några av de nu inte utnyttjade större älvarna ut. En byggs sådan utbyggnad, med en kostnad av exemgenomsnittlig pelvis 2 kr/kWh, år, skulle ge en årlig kostnadsbesparing av storleksordningen 1 500-2 000 miljoner kronor år. per Om en av denna vattenkraftsutbyggnad omfattning kom till stånd, skulle den ske naturligtvis stegvis.

Kondenskraft

Internationellt sett är kondenskraftverk den dominerande kraftverkstypen. De drivs med fossila bränslen, kol, naturgas eller med uran (kärnkraftverk). Kol är det vanligaste bränslet och koleldade verk svarar för 40 omkring procent av världens kraftproduktion.

I princip finns inga för begränsningar utbyggnad av kondenskraft i Sverige av den som för typ gäller kraftvärme, vattenkraft och vindkraft. Fastbränsleeldade kondenskraftverk finns alltså som en om möjlighet elproduktionen behöver byggas ut och om man inte _kan eller vill ut bygga kraftvärme, vattenkraft eller vindkraft. I mån av tillgång kan inhemska bränslen I annat fall är det utnyttjas. möjligt att importera kol för att driva kondenskraftverken. Man kan räkna med att kol finns

tillgängligt på Världs-r

marknaden för flera decennier framåt.

Vindkraft

Vindkraftens andel av i världen är ännu elproduktionen obetydlig. Ett ganska stort antal mindre vindkraftverk är installerade på olika håll. Genom de ökade bränskraftigt lepriserna under de senaste tio åren har förutsättningarna för vindkraft förbättrats.

Det utvecklingsprogram för vindkraft som i pågår Sverige sedan ett antal år har lett fram till att vi har två stora idag

prototyper av vindkraftverk i provdrift, en i Maglarp utanför Trelleborg och en på Näsudden på Gotland. Provdriften startade 1983 varför det ännu är för tidigt att dra några slutsatser. Den största osäkerheten beträffande vindkraft gäller an- Osäkerhet råder också om merläggningskostnaderna. kostnaden för att jämna ut med kraftproduktionen hänsyn till vindens ojämna karaktär och om en större satsning på vindkraft kan få negativa miljökonsekvenser. Som ofta är fallet i tekniskt utvecklingsarbete har kostnaderna för att bygga blivit höga i vindkraftsprototyperna förhållande till vad som kan tillåtas for att en mera omfat-

122 SOU 1984: 61

tande skall vara ekonomiskt Förutbyggnad acceptabel. hoppningarna är emellertid att genom serieproduktion och tekniska förenklingar få ned kostnaderna.

Avgörande för vindkraftens förutsättningar kommer sannolikt att vara om den kan konkurrera kostnadsmässigt med fastbränsleeldade kondenskraftverk. Med den utgångspunkten måste kostnaderna för att bygga vindkraftverk i serieproduktion reduceras avsevärt i förhållande till de två prototyperna.

Som ett led i utvecklingsarbetet med vindkraft kunde det vara lämpligt att bygga en gruppstation med 5-10 verk och på så sätt skaffa bättre för att bedöma bl a underlag kostnaderna.

Om for den aktuella av stora förutsättningarna typen vindkraftverk verkar mindre goda finns alternativet att söka nya marknadsmöjligheter, t ex mindre kraftverk för lokal kraftproduktion, eller att söka tekniska nya lösningar.

När det gäller möjligheterna att på sikt bygga ut vindkraften beror dessa förutom på kostnaderna också av vindförhållandena och av hur kraftproduktionen i övrigt är uppbyggd. På grund av vindens varierande styrka uppstår t ex merkostnader för reglering, nätanslutning mm, om mycket stora mängder vindkraft införs i kraftsystemet. Den stora andelen vattenkraft i landets kraftreglerbar system gör dock att betydande vindkraft kan tas mängder emot utan större merkostnader. Enligt kraftindustrin kan ett årligt bidrag från vindkraften till 10 TWh/år på upp införas i kraftsystemet. Man måste dock räkna med en merkostnad på grund av ovan nämnda nätreglering, anslutning m m. I teknik delutredningen ”Ny för elproduktion elanvändning (Ds I 1983:21) anges att tillgången på markområden med goda vindförhållanden motsvarar en total årsproduktion på ca 25 TWh. Till havs finns en teoretisk möjlighet att lokalisera vindkraftverk med en potential på 30 TWh/år. Uppgifterna är dock behäftade med stor osäkerhet bl a på grund av bristande vindstatistik.

Enligt delutredningen bedöms det vara tekniskt möjligt att bygga ut 10 TWh till år 2005. För att åstadkomma detta behövs ca 1 400 ä 3 MW. För att nå nivån aggregat 10 TWh/år krävs att en serieproduktion kommer i så gång att ca hundratalet aggregat är i drift redan år omkring 1990.

En av de hittillsvarande insatserna utvärdering pågår på vindkraftområdet i i första Sverige. Utvärderingen syftar

SOU 1984: 61 123

hand till att få fram säkrare bedömningar om ekonomin. Om den är tillfredsställande och eventuella miljöproblem kan bemästras, anser kommittén att en vindkraftsutbyggnad till 10 TWh i årsproduktion är möjlig till år 2010.

Solkraft

Elektricitet kan produceras från solljus två på principiellt olika sätt, antingen termiskt via en eller med ångturbin solceller. I ett termiskt solkraftverk kan endast den direkta solinstrålningen tillvaratas. Eftersom vi i har Sverige en liten andel direkt är tekniken med tersolinstrålning miska solkraftverk endast av intresse. begränsat

Däremot är tekniken med solceller intressant eftersom solceller på både diffus och direkt reagerar solinstrålning. En solcell kan förenklat beskrivas som en halvledare som absorberar solljus och omvandlar det till elektricitet.

Förutsättningarna för en introduktion av solceller i Sverige bestäms huvudsakligen av teknikutvecklingen utomlands, där det finns omfattande I Sveforskningsprogram. rige sker endast en av teknikområdet. bevakning Mycket stora anläggningar för kommersiell blir troelproduktion ligen inte verklighet under detta århundrade. Däremot kan en viss elproduktion från mindre bli anläggningar aktuell. Kostnaderna för el från solceller blir antagligen hög jämfört med alternativen trots en förväntad stor kostnadsminskning från dagens nivå. Ett grundläggande problem för solcellskraftverk i är att är Sverige produktionen koncentrerad till sommaren då elbehovet är Detta lågt. gör att förutsättningarna för solcellskraftverk i Sverige är avsevärt sämre än t ex i södra USA, där elförbrukningen når sin högsta nivå under sommaren. Ett sätt att kompensera för denna nackdel är att öka vattenkraftens årsreglering vilket dock från torde vara svårt att miljösynpunkt genomföra. Det faktum att produktion endast kan förekomma under är eftersom elbehovet är dagtid positivt högre under dagen jämfört med natten. Solcellskraftverk kan således positivt till ge ett bidrag korttidsregleringen. teknik för - Delutredningen Ny elproduktion elanvändning har gjort bedömningen att under den grundläggande förutsättningen att en god ekonomi kan uppnås, kan det till år 2005 vara möjligt att få ett om årligt energibidrag 1-3 TWh från solceller. Dessa bedöms alltså inte få någon nämnvärd roll i samband med I kärnkraftsavvecklingen. ett ännu längre tidsperspektiv kan dock el från solceller komma att få större betydelse.

124 SOU 1984: 61

Bränslebehov för

elproduktion

Under tiden fram till kommer

kärnkraftsavvecklingen

den allra största delen av att baseras

elproduktionen på

vattenkraft och kärnkraft. Fasta bränslen och kom-

olja mer in i kraftvärme, mottryck i industrin och i eventuella

nya fastbränsleeldade kondenskraftverk. Med ett elbehov inklusive om ca 130 TWh år som

överföringsförluster per kraftföretagen räknar med för år 1990, kan som nämnts tidigare elproduktionen under normala produktionsför-

hållanden klaras med produktion i vattenkraft, kärnkraft

och ca 12 TWh i kraftvärmeverk och industriella mot-

trycksverk. De senare förutsätts i slutet av 1990-talet vara byggda för eldning med fasta bränslen. Vid kärnkraftsavvecklingen kommer med en sådan produktionsnivå behovet av fasta bränslen att öka kraftigt, på grund av att man då behöver bygga ut både kraftvärme- och kondenskraftverk. Om ingen vattenkraft eller vindkraft ut skulle bränsleinsatsen i byggs elproduktionen bli följande före och efter kärnkraftsavvecklingen, om man vid kärnkraftsavvecklingen skulle upprätthålla en produktionskapacitet på 130 TWh/år.

Tabell 6.3 Förbrukning av fasta bränslen för elproduktion vid en total produktionsnivå på 130 TWh, före och efter kärnkraftsavvecklingen, (TWh per år)

Kondenskraft (fastbränsle) O 45 .0 1 13 Totalt 10 65 12 137 Motsvarande mängd kol (Mton) 2 18

Varje lO-tals TWh ökning i elförbrukningen innebär en ökning av bränslebehovet med ca 25 TWh (motsvarande omkr 3 miljoner ton kol).

En av vattenkraften med 10 TWh

utbyggnad exempelvis

skulle motsvarande sätt innebära en minskad bräns-

på leinsats på 25 TWh.

126 SOU 1984: 61

7 Bränsleförsörjningen

Mindre mer fasta

olja, bränslen

I de föregående avsnitten har redovisats beöversiktliga dömningar av hur och behovet av olika energiefterfrågan typer av bränslen och elenergi kommer att utvecklas.

Med en elförbrukning 130 TWh år skulle behovet på per av olika bränslen mot av den bakgrund tidigare redovisningen ligga i intervall före efter följande resp kärnkraftsavvecklingen:

Tabell 7.1 Förbrukningen av de viktigaste bränslena för olika ändamål strax före och efter kärnkraftsawecklingen, (TWh/år)

Omkring 50 TWh s k bark och lutar i massaindustrin samt metallurgiskt kol ingår ej här

Utgående från ovanstående kan sammanställning några grova drag i utvecklingen skönjas.

Om man undantar av i den användningen oljeprodukter kemiska industrin, t ex nafta, den totala uppgår oljeförbrukningen i Sverige för närvarande (1983) till ca 180 TWh år. Det är som diskuterats i 4 per kapitel möjligt att den blir väsentligt till år 2010. I så fall är det lägre troligt att det är transportsektorn som kommer att svara för större delen av det återstående oljebehovet.

SOU 1984: 61 127

Det kan emellertid inte uteslutas att oljeförbrukningen efter den nu snabba pågående minskningen åter börjar öka och att man i framtiden kan räkna med nivåer kanske upp till drygt dagens nivå. Sannolikt är det utvecklingen på transportområdet och i som sikt värmeförsörjningen på blir avgörande för hur oljeförbrukningen utvecklas.

Användningen av fasta bränslen kommer att öka på lång sikt. Okningen fram till kan kärnkraftsavvecklingen emellertid bli än vad betydligt långsammare som förutsågs för några år sedan i tex konsekvensutredningen. Detta beror i första hand att man i på fjärrvärmeverk och i industri i stor har minskat och utsträckning förväntas minska sin annat sätt oljeanvändning på än genom övergång till fasta bränslen.

En mycket av kraftig ökning fastbränsleanvändningen förutses i samband med att kärnkraften avvecklas och till större eller mindre del ersätts med fastbränsleeldade kraftverk.

I det följande diskuteras inhemska översiktligt bränslen, kol och naturgas. Oljan behandlas i 8. separat kapitel

lnhemska bränslen

Genom de kraftiga och andra prisökningarna på olja fossila bränslen är det på lång sikt att en större del av möjligt än kan z

bränsleförsöijningen idag baseras på inhemska

bränslen. När det gäller och skogsbränslen torv pågår verksamhet på flera fronter. Kommersiella anläggningar för och ut utvinning eldning byggs parallellt med att det bedrivs forskning och som sikt skall utveckling på ge bättre teknik. Ett omfattande sedan

forskningsprogram pågår

flera år för av odling energiskog som kan få betydelse för energiförsöxjningen på lång sikt.

Energiskog och andra av för typer odlingar bränsleproduktion befinner sig fortfarande i ett utveckganska tidigt lingsskede och är därför förutsättningarna osäkra. Statens energiverk genomför för närvarande en som utvärdering skall för beslut om ge underlag forskningsverksamheten skall fortsätta och vilken den i så fall skall inriktning ha. Liksomför andra typer av energiteknik och bränsleproduktion som befinner sig i ett har tidigt utvecklingsskede, kommittén avstått från att närmare in gå på förutsättningarna för energiskog i den framtida energiförsörjningen. Följande är till redovisning begränsad Ved (inklusive skogsavfall) samt torv, som nu håller att etablera på sig på bränslemarknaden.

128 SOU 1984: 61

Den ökande av torv och ved är ett resultat

användningen

både av de ökade priserna och kol under den senaspå olja

te lO-årsperioden och av stöd. Detta har avsett bl a statligt

ekonomiskt stöd till utvinning och till ved- och torvpannor

samt fr 0 m 1984 befrielse från moms för dessa bränslen.

Aven om den procentuella av torv- och Vedeld-

ökningen

ning har varit stor under senare år, svarar dessa bränslen ännu bara för en liten del av den totala

energiförsörjning-

en. För torv har fart

utvecklingen tagit först under

1980-talet och erfarenheterna är därför ännu beganska gränsade. Den totala av bränsletorv utvinningen uppgick

1983 endast till drygt 0,5 TWh. Mot den är

bakgrunden det att knappast meningsfullt nu göra några kvantitativa

SOU 1984: 61 129

om torv- och vedanvändningen på lång uppskattningar sikt. Kommittén har därför valt att mera allmänt diskutera de förutsättningarna för dessa bränslen. långsiktiga Att döma av de hittillsvarande erfarenheterna är det troligt att inhemska bränslen har goda förutsättningar i vissa och att man kan räkna med ökad antillämpningar även utan stöd. Det gäller t ex användvändning statligt ning av ved för uppvärmning i hushåll som har nära tilltill Här har redan en kraftig ökning gång skogsmarker. skett under de senaste tio åren. Som redovisades i kapitel 6 är det sannolikt att förutsättningarna är goda även på sikt för användning av torv som bränsle i värmeverk som ligger nära brytvärda mossar. Inom massa- och pappersindustrin är det uppenbart att den redan inträffade prisökningen har skapat varaktiga förutsättningar för en på olja ökad användning av skogsbränsle.

- Torv kol

Förutsättningarna för en mer omfattande användning av inhemska bränslen är emellertid fortfarande osäkra. En osäkerhet gäller konkurrensen från kol. För torv gäller en fråga hur kostnaderna för att utvinna svenska torvtillutvecklas i förhållande till kolpriset på den intergångar nationella marknaden. Svaret beror dels på hur själva torvbrytningen kan rationaliseras och på utvecklingen av metoder för pelletering eller annan förädling av torv som förbilligar transporten, dels på hur kolpriserna utvecklas. Det är sannolikt att kostnaderna för att köpa kol inklusive till svenska hamnar även i framtiden kommer transporten att vara lägre än kostnaderna för torvutvinning. Torvens fördel skulle då framförallt komma att kostnadsmässiga finnas på den lokala marknaden där transportkostnaden för torv är än för kol för att tillräckligt mycket lägre kompensera kostnadsnackdelen i övrigt. Det skulle indikera att torvens även sikt i första konkurrensförmåga på hand kommer att finnas för inlandsbelägna värmeverk nära brytningsvärda torvmossar. En annan fråga vid sidan av den rent kostnadsmässiga är om torv har fördelar jämfört med kol från miljö- och hälsosynpunkt. Som diskuteras mera utförligt i delutredningen ”Miljö- och hälsoeffekter av framtida uppvärmnings- (Ds I 1983:16) och i kapitel 9, är det för närvaransystem de osäkert om så är fallet, åtminstone för större anläggningar.

130 SOU 1984: 61

Ved kvar som bränsle

Även om eldningen med ved minskade när kol och senare olja etablerades i den svenska har energiförsörjningen, den funnits kvar och spelat en roll framförallt i viktig jordbruksfastigheter på landsbygden. Under den senaste tioårsperioden har den ökat och även till annan spritt sig bebyggelse, särskilt i sådana fall där har fastighetsägaren möjlighet att själv ta tillvara ved eller Denna skogsrester. typ av Vedeldning är sedan etablerad och det finns länge goda förutsättningar för en fortsatt ökning även på sikt, särskilt om oljepriserna fortsätter att öka.

Användningen av ved i den övriga värmeförsörjningen ökar också. Det gäller i första hand mindre värmeverk och grupp- och blockcentraler. Det är dock totalt sett fortfarande ganska små kvantiteter både jämfört med t ex olja och med den totala Massa- och skogsavverkningen. pappersindustrins användning av ved och skogsrester som bränsle ökar också.

Koka, såga, elda

När det gäller en mer omfattande och användutvinning ning av ved som bränsle finns några grundläggande osäkerheter även på lång sikt. En sådan osäkerhet hur gäller skogsindustrins råvarubehov kommer att utvecklas på lång sikt. Om den internationella massa efterfrågan på och papper fortsätter att öka och den svenska massa- och

pappersindustrin behåller sin konkurrenskraft, kommer industrins efterfrågan på vedråvara att öka. Indutroligen strins för betalningsförmåga råvaran kan också komma att öka. Det skulle innebära minskat för att utrymme inom ramen för en totalt sett begränsad avverkningsnivå utnyttja skogsråvaran som bränsle.

En relativt stor del av den ved som används som bränsle idag utgörs av lövträd och gren- och toppved som i inte dag kan utnyttjas i Det skogsindustrin. är emellertid möjligt att industrin sikt kan sin råvarubas på lång vidga genom att öka användningen av lövved och toppar och grenar i massaråvaran. En sådan skulle minska utveckling utrymmet för att utnyttja veden som bränsle. Förutsättningarna för en ökad av ved som bränsle är alltså användning i hög grad knuten till skogsindustrins utveckling.

Aven om det i grunden och sikt finns på lång ett motsatsförhållande mellan å ena sidan en mer omfattande användning av ved som bränsle och å andra sidan användning av ved som industriråvara, kan i vissa avseenden en ökad bränslemarknad vara till för massa- och gagn pap-

och övriga skogsindustrin. En del av det som

persindustrin

avverkas i skogen kommer sannolikt under alla förhållanden att vara otjänligt som industriråvara. Om det avyttras

som bränsle breddas den ekonomiska basen för skogsbru-

ket och det kan mera lönsamt. På det sättet kan det göras också ekonomiska förutsättningar för avverkning i skapas skogar som annars skulle vara olönsamma. Härigenom kan både kostnaden för utvinning av industrived minska

och skogsindustrins råvarubas öka.

Biologiska effekter

En annan osäkerhet med en mer omfattande utvinning av

bränsleved från skogen gäller de biologiska effekterna på

Vid lämnas för närvarande skogsmarkerna. avverkning större delen av det som är otjänligt som industriråvara kvar i skogen. Av den totalt avverkade är skogsmassan det för närvarande en betydande kvantitet, ca 40 procent. Från biologisk synpunkt har detta stor eftersom betydelse dessa rester bidrar till näringstillförsel och humusbildning i skogen och till att upprätthålla vätskebalansen. Utan denna återföring kan skogsmarken lättare försuras. Dessa frågor behandlas också i ovan nämnda delutredning om miljöeffekter.

Kommitténs slutsatser

Enligt kommitténs åsikt medför av inhemska användning bränslen i fördelar från flera energiforsörjningen utgångspunkter. Det gör landet mindre för och känsligt störningar kraftiga prisökningar på de internationella energimarknaderna. Genom att bränslena är geografiskt kan spridda en ökad användning av inhemska bränslen bidra till en mer regionalt spridd Med de sysselsättning. kraftigt ökade priserna på olja och andra fossila bränslen kan man på rent ekonomiska grunder utgå ifrån att av användningen inhemska bränslen kommer att öka i framtiden. Med hänsyn till fördelarna med att inhemska bränslen utnyttja jämfört med olja och kol anser vi att staten bör fortsätta att premiera inhemska bränslen i förhållande till importbränslen.

Den sikt är dock hur grundläggande avvägningsfrågan på mycket inhemska bränslen skall premieras. Å ena sidan finns liksom för andra delar av ekono- Varuförsörjningen miska fördelar att köpa där det är oavsett om det billigast är inhemskt eller inte, och å andra sidan finns motiven för en Ökad grad av självförsörjning. I nuläget syftar de insatserna främst till statliga att få igång användningen av inhemska bränslen för att vinna praktisk erfarenhet och bättre kunna bedöma deras långsiktiga och De av momsvaraktiga förutsättningar. utgörs befrielse, bidrag till i investeringar eldningsanläggningar och stöd till utvinning och förädling av inhemska bränslen, samt av skattebefrielse vid användning av egna skogstillgångar. Förutom det stöd som inom ramen utgår för de energipolitiska insatserna ges även visst regionalpolitiskt motiverat stöd. Ett stort antal anläggningar byggs eller planeras för närvarande, vilket innebär att användningen av inhemska bränslen kommer att öka relativt snabbt under de närmaste åren. Om man undantar momsbefrielsen är det nuvarande stödet mera eller mindre tillfälligt och har i första hand karaktären av ett intro-

SOU 1984: 61 133

Det verkar också det hela ha duktionsprogram. på taget avsedd effekt. Det är därför angeläget att formerna och omfattningen av det statliga stödet till inhemska bränslen anges även mer så att företag och enskilda utlångsiktigt, personer som vinner och använder dessa bränslen är informerade om de bestående förutsättningarna. Om stödet skulle minska i framtiden finns annars risken att en del av den verksamhet som startats får ekonomiska problem och kanske måste avvecklas. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att erfarenheterna av den utbyggnad av olika led av försörjningen och eldningen med inhemska bränslen som nu sker, följs upp och att statsmakterna tar ställning till om det finns motiv for ett mera bestående stöd och i så fall vilken form, omfattning och varaktighet det skall ha.

Kol

Efter de forutsågs i regel en kraftiga oljeprisökningarna omfattande övergång från olja till kol i världen. Dessa har bara till viss del infriats. Kolanvändförväntningar ningen har ökat men inte i den höga takt som flertalet Eftersom många av de stora tidigare prognoser angav. kolproducenterna i världen byggt sina investeringsbeslut sådana kolmarknaden för närvaranpå prognoser, präglas de av en viss överkapacitet och i förhållande till olja låga priser. Flera tidigare bedömningar om kraftigt ökad användning av kol i Sverige har också visat sig vara överdrivna. Oljeersättningsdelegationen angav t ex i sin utredning ”Förutsättningar för ökad kolanvändning i Sverige (Ds I 1979:9) ett basalternativ med en årlig kolförbrukning på 10 miljoner ton år 1990. För närvarande bedöms kolförbrukningen bli av storleksordningen drygt 3 miljoner ton år 1990. Som läget nu kan bedömas kommer kol i första hand att utnyttjas i större värmeverk. Senare kommer det sannolikt in i kraftvärmeverk och till sist i nya kondenskraftverk. Som nämnts förutses inte nåtidigare gon mera omfattande ökning av användningen av kol i industrin. Som en mycket grov bedömning kan gälla att den totala av fasta bränslen kan till 50användningen uppgå 80 TWh per år strax efter år 2000, d v s innan kärnkraftsavvecklingen (här är då inte inräknat bark och lutar i massaindustrin och metallurgiskt kol i stålproduktionen). Därav kan kolets andel bli på sin höjd 40-70 TWh mot-

134 SOU 1984: 61

svarande 6-9 miljoner ton per år. Hur stor kolanvändningen blir på den sikten beror i hög grad på hur elforbrukningen och därmed utbyggnaden av ny kraftproduktion utvecklas. En omfattande utbyggnad av kraftvärmeverk och kondenskraftverk förutsätter sannolikt att kol utnyttjas som bränsle. De som har att med kolanvändning gäller problem göra främst och dessa diskuteras särskilt i kamiljöaspekterna 10 som handlar om kärnkraftsavvecklingen. pitel När det gäller de ekonomiska aspekterna utgör en kolimport på t ex 6 miljoner ton per år knappast något problem. Från ekonomisk synpunkt är ju en ökad kolanvändning ett för att kol är än Om en ökad uttryck billigare olja. kolanvändning baseras på ekonomiska avvägningar är det även samhällsekonomiskt Med nuvarande fördelaktigt. kolpriser skulle en import på 6 miljoner ton kol kosta ca 2 kronor. Import av olja motsvarande samma miljarder energimängd skulle kosta drygt 5 miljarder kr. Om skall upprätthållas på nuvarande elelproduktionen ler högre nivå efter kärnkraftsavvecklingen kan kolanförutses öka kraftigt i samband med avveckvändningen En kolkondensbaserad på 60 TWh el lingen. elproduktion år motsvarar en kolförbrukning på ca 20 miljoner ton per eller 150 TWh kol per år. Med nuvarande kolpris skulle kostnaden bli ca 8 miljarder kr per år. Importkostnaderna for olja är nu (1983) omkring 30 miljarder kr. Med de som kommittén om den samantaganden gjort hällsekonomiska utvecklingen till år 2010 och om ett ökande kolpris skulle kostnaderna för en kolimlångsamt port på 20 miljoner ton per år bli omkring 3 procent av den totala importen och mindre än 1 procent av BNP. Motsvarande siffror för oljeimporten är i dagsläget omkring 15 respektive 5 procent. Mot den bakgrunden representerar knappast ens en så omfattande som 20 miljoner ton år något kolimport per i den svenska ekonomin av det slag som balansproblem för vid de prisökningar som gällde oljeimporten kraftiga inträffat. Dessutom är risken för drastiska prisförändringar på kol mindre än for olja.

Naturgas

I omvärlden förutses att naturgasens andel av energiförsörjningen kommer att öka i framtiden. I Europa ökar gasanvändningen genom import från Sovjetunionen och

SOU 1984: 61 135

genom ökad utvinning i Nordsjön. Av den totala energiförbrukningen i Västeuropa svarar naturgasen för drygt 15 procent. I Norden har Finland och Danmark naturgasnät i drift. För Sveriges del byggs ett distributionssystem for i med från Danmark. Den naturgas upp Sydsverige import nu beslutade utbyggnaden av Sydgasprojektet motsvarar en årlig förbrukning av ca 4 TWh. När det införsel av gas till finns flera altergäller Sverige nativ. Det som ligger närmast är en eventuell utbyggnad av mot Västkusten. Ett annat är Sydgasnätet upp import av naturgas via den finska gasledningfrån Sovjetunionen en, det s k Ostgasprojektet. Ett tredje alternativ är att bygga en stor gasledning från Nordnorge genom Sverige till kontinenten. En av kan ske i små och utvidgning Sydgasnätet etapper kräver inga stora beslut eftersom en överföringsledning från Danmark och en stamledning i Sverige redan är under För de två andra krävs omfattande byggnad. projekten investeringar. Det som framförallt är intressant i ett längre perspektiv är en transitledning från Nordnorge. Huvudmotivet for att bygga ledningen är att utvinna gasi havet utanför för leverans till fyndigheterna Nordnorge det centraleuropeiska naturgasnätet. För att bära de stora kostnaderna för en så lång ledning fordras mycket stora leveranser, 100-200 TWh per år, varför det krävs en betydligt större marknad än den svenska för att projektet skall realiseras. Om den europeiska naturgasmarknaden ger underlag för att gasledningen kommer till stånd, kan det emellertid skapas förutsättningar för en relativt omfattande gasanvändning i Sverige. Statens Vattenfallsverk en projektering av den genomför på regeringens uppdrag svenska delen av en sådan transitledning.

Norsk gas genom Sverige?

Osäkerheten om transitledningen kommer att byggas och i så fall när den är stor. Avgörandet ligger i Norge. byggs En osäkerhet gäller storleken på gasfyndigheterna i Norden annan i vilken kommer att norge, gäller ordning Norge sina stora gaskällor. Det finns mycket stora exploatera källor längre söderut i till de och gasfält anslutning oljesom nu Ett alternativ för ökad norsk exploateras. gasutvinning är därför att prioritera de södra fälten genom utbyggnad av det nuvarande havsforlagda gasnätet från till kontinenten. I så fall kan utvinningen av den Nordsjön skjutas En tredje osäkerhet gäller på nordliga gasen upp. vilket sätt gasen skall transporteras till kontinenten eller till andra marknader. Här finns flera alternativ vid sidan

136 SOU 1984: 61

av en transitledning genom Sverige, t ex gasledning på havsbotten, ledning genom Norge, fartygstransport i form av flytande naturgas (LNG) och eventuellt produktion av metanol i anslutning till gasfälten.

-

Olja gas

Förutsättningarna för en omfattande naturgasanvändning i Sverige beror också på hur energiförbrukningen och särskilt då förbrukningen av eldningsoljor utvecklas på sikt. Från konsumenternas synpunkt är naturgas i likhet med olja en lättanvänd energikälla. Den kräver jämfört med fasta bränslen små investeringar i hanteringssystem och panna och har låga kringkostnader för drift. Naturgas konkurrerar därför i första hand med eldningsoljor och priset på naturgas sätts för närvarande i relation till oljepriset. Om oljeförbrukningen minskar ytterligare minskar också utrymmet och förutsättningarna för en ökad naturgasanvändning i Sverige. Skulle användningen av eldminska till 3-5 ton (30-50 TWh) ningsoljor miljoner per år om 10-15 år från dagens nivå på ca 10 miljoner ton, vilket inte är omöjligt, blir utrymmet för ersättning av olja med naturgas mycket litet.

I princip kan man också tänka sig att naturgas kan vara ett alternativ till andra bränslen än olja i värmeförsörjningen. I en framtida situation när man skall bygga upp ett nytt värmeförsörjningssystem och valet står mellan fjärrvärme och eldning med naturgas i de enskilda fastigheterna kan naturgasen med nuvarande prisrelationer mellan naturgas och fasta bränslen vara ett fördelaktigt alternativ. Aven om kolpriset är än väsentligt lägre gaspriset kan de stora investeringskostnaderna för en koleldad och ett anläggning fjärrvärmenät göra gasalternativet billigare. När det pågår emellertid för närvarangäller fjärrvärmen de en omfattande och kostsam konvertering till fasta bränslen som till att med en stor dra syftar kapitalinsats fördel av de låga priserna på fasta bränslen jämfört med olja. När en mer omfattande införsel av naturgas till Sverige kan bli aktuell, en bit in 1990-talet, komtidigast på mer den allra största delen av fjärrvärmeverken att ha över till andra och billigare bränslen än För att gått olja. naturgas då skall kunna konkurrera i fjärrvärmeverk fordras betydligt lägre pris på naturgas än i dag jämfört med t ex kolpriset. För de övriga delar av värmeförsörjningen som gått över till fasta bränslen gäller i princip samma förhållande.

SOU 1984: 61 137

- Gas el

Naturgasen kan också tänkas ersätta el för uppvärmning, vilket är av särskilt intresse i samband med att kärnkraften avvecklas. Med det högre elpris som kommittén har räknat med efter mitten av 1990-talet är det att möjligt priset blir lägre än elpriset energienhet på naturgas per räknat. I så fall är frågan huruvida kostnaderna att bygga ut ett distributionssystem för naturgas blir tillräckligt låga. Eftersom elvármen i första hand används i gles bebyggelse blir distributionskostnaderna relativt höga. De beror också i hög grad på bebyggelsens geografiska läge i förhållande till en eventuell för stamledning naturgas. När det industrin räknar man för närvarande med gäller att den måste svara för en stor del av gasförbrukningen i ett gasnät för att man skall få en jämn fördelning av gasleveranserna över året. Den mycket kraftiga minskningen av industrins oljeförbrukning under de senaste åren innebär emellertid att det för närvarande är mycket svårt att bedöma vilket utrymme det finns för gasanvändning i industrin och därmed även i vilken utsträckning industrin kan svara för en säsongsmässig utjämning av gasleveranserna.

Transitledning

En mer omfattande användning av naturgas i Sverige är alltså i stor utsträckning beroende av en eventuell transitfrån Nordnorge. På nuvarande stadium finns inte ledning underlag för att bedöma sannolikheten för att en sådan kommer till stånd. Aven den framtida efterfrågan är mycket osäker. Det som talar mot naturgasen är att energimarknaden totalt krymper och att mycket stora investeringar i av den svenska energiförsörjomstruktureringen ningen och energianvändningen kommer att ha genomförts när en tidigast kan bli storskalig gasintroduktion aktuell. Det som talar för naturgas är att den är praktiskt fri från Det den från miljösyntaget föroreningar. gör att är särskilt attraktiv for eldning i mindre där punkt pannor det är för dyrt att installera utrustning för rökgasrening. Om en transitledning realiseras är det möjligt att naturgas får en ny chans i samband med kärnkraftsavvecklingen, som sannolikt blir nästa stora strukturförändring av energiförsörjningen i Sverige. Den kan då i viss utsträcki så fall i första hand elvärme.

ning ersätta el, Eftersom

motiven att bygga en transitledning i allt väsentligt beror på utvecklingen av den europeiska gasmarknaden kommer emellertid kärnkraftsavvecklingen i Sverige knapatt kunna påverka beslutet från norsk sida. Om tranpast

138 SOU 1984: 61

sitledningen kommer till stånd kan det medföra att kost-

naderna för blir än

kärnkraftsavvecklingen något lägre

vad den annars skulle ha blivit.

SOU 1984: 61 139

140 SOU 1984: 61

8 Minskat

oljeberoende

Nuläget

Den senaste har tioårsperiodens kraftiga oljeprisökningar dämpat oljeefterfrågan både i Sverige och i omvärlden. Dämpningen har varit särskilt efter den senaste påtaglig kraftiga oljeprisökningen 1979/80. Som framgår av figur 8.1 har den totala i minskat oljeförbrukningen Sverige kraftigt sedan 1979. Detta gäller i synnerhet eldningsoljorna där förbrukningen minskat till ungefär hälften mellan 1979 och 1983. Sett i förhållande till landets totala produktion (BNP) är oljeförbrukningen nu (1983) nere på samma nivå som den var i mitten av 1950-talet (se figur 4.2).

Den stora förändringarna under de senaste åren beror dels på energibesparingar och dels på att olja ersatts med andra bränslen och Man kan olika energislag. peka på några åtgärder som särskilt betydelsefulla. En stor del av minskningen av tung beror att man i eldningsolja på fjärrvärmen, som för tio år sedan var nästan helt oljebaserad, har ersatt olja med fasta bränslen, och värmepumpar elpannor. För 1984 bedöms mindre än hälften av värmeproduktionen i fjärrvärmen ske med Om man undantar elolja. pannorna är det fråga om bestående som förändringar innebär en permanent Vidare lägre oljeförbrukning. pågår eller planeras en omfattande fortsatt av fastutbyggnad bränsleeldade anläggningar och värmepumpar som kommer att leda till ytterligare bestående av minskningar oljeförbrukningen i fjärrvärmen.

En annan viktig orsak till den av kraftiga minskningen oljeförbrukningen är den av omställning energiförsörjningen som skett i massa- och och pappersindustrin järnoch stålindustrin från olja till andra bränslen. Aven här är det fråga om bestående förändringar.

Overgången till elvärme i har också småhusbebyggelsen spelat en viktig roll för den minskade oljeforbrukningen, särskilt för lätt eldningsolja. Som diskuterats är tidigare det troligt att elvärmen förblir ekonomiskt attraktiv även

SOU 1984: 61 141

Sveriges olieförbrukning

A TWh 300 -1

My J‘ ‘I. , x))‘(~vt‘;y’u‘fi Figur 8.1 Användningen av 1 M OUT olja i Sverige har förändrats avsevárt under de senaste decennierna. Kommitténs . . 4. 1 : + Å, bedömning av utveck- 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 till år 2010 lingen markeras av fältet mellan de ljusare linm_ jerna i figuren.

med högre elpriser och att därför också denna oljeminsk-

ning blir bestående.

Till sist kan man peka på att oljeförbrukningen för elproduktion minskat på grund av kärnkraftsutbyggnaden,

som medfört att nästan all nu kan täckas

_elefterfrågan

med vatten- och kärnkraft. Aven denna effekt kan antas

bli bestående eftersom en stor del av de oljeeldade kraft-

värmeverken troligen kommer att byggas om för fastbränsleeldning innan de åter behöver tas i mer omfat-

tande bruk.

Konsekvenser av den förutsedda

utvecklingen

I den tidigare av inom genomgången energianvändningen olika sektorer redovisades som en mycket grov bedömning att den totala oljeförbrukningen i Sverige år 2010 skulle

kunna ligga i intervallet 10-20 miljoner ton olja (100- 20O TWh) per år. Det kan jämföras med 16 miljoner ton för

1983.

142 soU 1984: 61

Det lägre värdet förutsätter att i värmeoljeanvändningen försörjningen och i industrin minskar och att den i kraftigt huvudsak är koncentrerad till transportsektorn och den kemiska industrin. De dominerande komoljeprodukterna mer sannolikt att vara bensin, lätt dieselolja, eldningsolja och nafta. Om oljepriserna skulle kvar nuvarande ligga på nivå år 2010 och BNP skulle öka med ungefär 2 procent år som kommittén har antagit, skulle per oljeimportens andel av BNP bli knappt 2 med procent, jämfört ca 5 procent för närvarande (1983). Om oljepriset skulle fördubblas ökar andelen till drygt 3 av BNP. procent Oljekostnadernas andel av den totala skulle också bli importen lägre än idag. Med de om den ekonomiska utveckantaganden lingen i Sverige och om utrikeshandelns som utveckling kommittén arbetat med, skulle alltså anoljekostnadernas del av de totala samhällskostnaderna och av importen bli väsentligt lägre än for närvarande även med mycket kraftig oljeprishöjning till år 2010.

En minskning av oljeförbrukningen till 10 milomkring joner ton per år representerar därför en relativt problemfri utveckling. Kraftiga oljeprisökningar skulle naturligtvis medföra omställningsproblem och ökade kostnader i energiförsörjningen, men av betydligt mindre omfattning än vid de tidigare oljeprischockerna. Som diskuteras senare kan emellertid en stor del av kostnaderna vid de tidigare oljeprisökningarna hänföras till störningar i den internationella handeln och minskad ekonomisk tillväxt i omvärlden. Denna typ av indirekta effekter den svenska ekopå nomin av oljeprisökningar beror inte av storleken på oljeimporten och kan därför drabba oss även med väsentligt mindre oljeimport.

Det högre värdet på oljeförbrukningen år 2010, omkring 20 miljoner ton per år, innebär att oljeförbrukningen efter den nuvarande nedgången åter börjar öka, men betydligt långsammare än på 1950- och 1960-talen. Det förutsätter att en stor andel av oljeförbrukningen liksom hittills utgörs av eldningsoljor, framförallt lätt eldningsolja. Oljekostnadernas andel av BNP skulle minska långsiktigt om oljepriserna förblev på ungefär nuvarande nivå, liksom oljeimportens andel av den totala importen. Med en fördubbling av oljepriserna till år 2010 skulle oljekostnadernas andel av BNP bli än för närvarande. något högre

En sådan långsiktig ökning av kan oljeförbrukningen medföra kvarstående risker för betydande omställningskostnader om priserna skulle öka i framtiden. kraftigt Hur risken skall värderas beror på hur stor sannolikheten är för nya oljeprischocker. Eftersom oljeförbrukningen nu minskar samtidigt som risken för kraftiga prisökningar

SOU 1984: 61 143

bedöms som liten för resten av 1980-talet representerar eventualiteten av denna utveckling av oljeförbrukningen inte aktuellt av det något problem. Konsekvensanalyser här slaget, t ex i den tidigare nämnda energimarknadsutvisar emellertid att det inte kan uteslutas att redningen, kan även på lång sikt. oljeprisökningar skapa problem

Den svenska

oljeraffinaderiindustrin

Som diskuterats kommer marknaden för olika tidigare - m m - att oljeprodukter bensin, dieselolja, eldningsoljor stora förändringar under de närmaste decengenomgå nierna, både i och i omvärlden. Det är möjligt att Sverige industriländernas oljeförbrukning totalt sett minskar, men framförallt kommer efterfrågan på de lätta oljepro- - dukterna bensin, dieselolja och nafta att öka på bekostnad av de Denna sedan länge påtunga produkterna. av efterfrågan mot lättare produkter gående förskjutning förutsätter stora förändringar i världens oljeraffinaderiindustri, så även den svenska.

En stor del av de nuvarande raffinaderierna i världen kommer troligen att läggas ned under den kommande moderna anläggningar kommer att 20-årsperioden. Nya där en större del av råoljan kan omvandbyggas betydligt las till bensin och andra lätta oljeprodukter än i de äldre. Om oljeförbrukningen i sin helhet minskar kommer dessutom den totala att behöva reduproduktionskapaciteten ceras.

Den svenska raffmaderiindustrins utsikter beskrivs i en nyligen 0rd utredning av statens energiverk, Oljeindustrin i (statens 1983:1). Den omvandling energiverk svenska kommer sannolikt att aroljeraffinaderiindustrin beta i en allt hårdare internationell konkurrens. Den totala svarar för närvarande ungefär mot lankapaciteten dets De långsiktiga förutsättsammanlagda förbrukning. för branschens utveckling beror dels hur den ningarna på inhemska utvecklas men framförallt på i vilefterfrågan ken utsträckning branschen utvecklas tekniskt för att kunna konkurrera med moderna anläggningar i omnya världen.

Genom den tillbyggnaden av Scanraffanläggpågående i och kommer detta rafñningen Brofjorden (OK Texaco), naderi att vara det modernaste i Sverige och kunna öka Ytterligare moderniseringar kombensinproduktionen. mer emellertid att krävas för att detta raffinaderi på sikt skall kunna konkurrera med helt nya anläggningar i om-

144 SOU 1984: 61

världen. För att Shells och BPs raffinaderier i Göteborg skall kunna konkurrera på lång sikt kan man utgå från att ännu mer omfattande investeringar krävs. Med hänvisning till statens energiverks utredning kan konstateras att utsikterna för den svenska rafñnaderiindustrin på så lång sikt som 25 år är osäkra. Förutsättningarna kommer troligen att bestämmas mer av utvecklingen av rafñnaderiindustrin i omvärlden, framförallt i Nordeuropa, än av den inhemska oljeförbrukningens utveckling.

SOU 1984: 61 145

Vad händer om minskar?

oljepriserna

Med tanke på de allt om vanligare propåerna möjligheterna att oljepriserna minskar i framtiden, kan det vara på sin att diskutera konsekvenserna av en sådan plats något utveckling för den svenska energiförsörjningen. Finns det risk att kraftigt sänkta leder till likoljepriser problem nande dem som de ökade oljepriserna medförde?

En av de viktigaste orsakerna till den långsamma anpassningen till de tidigare var bristen oljeprisökningarna på teknisk flexibilitet i energisystemet. Energiförsörjningen var i Sverige liksom i omvärlden i hög grad skräddarsydd för olja. Förbränningsanläggningarna kunde med få uninte eldas med andra bränslen. Det kräver tid dantag lång och stora investeringar att som bygga nya anläggningar kan använda andra än energiformer olja.

De förändringar i energiförsörjningen som nu sker innebär att den blir mer varierad och flexibel. När betydligt nya fastbränslepannor byggs behålls ofta de gamla oljepannorna. De nya fastbränslepannorna kan dessutom som regel med enkla och billiga åtgärder eldas även med olja. Installation av och s k elvärmepumpar avkopplingsbara i Värmeförsörjningen och i industrin och pannor övergången från oljevärme till elvärme innebär i också att regel man snabbt kan ställa om till med i de eldning olja gamla oljepannorna.

En stor del av anpassningen till högre oljepriser har skett genom energisparåtgärder i byggnader och i industriella När väl dessa investeringar är innebär processer. gjorda inte heller denna av nackdel om typ förändring någon oljepriserna skulle minska.

Risken att den nuvarande från skulle omställningen olja medföra stora läsningar för framtiden och leda till nya omställningskostnader om oljepriserna skulle minska kraftigt är alltså liten. Det som framförallt skulle bli följden, från ekonomisk synpunkt, är att lönsamheten i de investeringar som redan gjorts för att minska oljeanvändningen blir mindre än vad man räknat med.

Motiv för

statliga åtgärder

Flera motiv för att minska oljeförbrukningen brukar anföras. Ett är att oljeprishöjningarna av rent ekonomiska skäl bör leda t.ill ökad sparsamhet med Ett olja. vanligt argument gäller Sveriges handelsbalans. Ett annat motiv rör försörjningsberedskapen. En stor andel import av en

146 SOU 1984: 61

för samhällsekonomin så vital resurs som energi innebär risker att störningar i omvärlden medför stora skador på importlandets ekonomi. Detta motiv har varit utgångspunkten för flera tidigare utredningar alltsedan oljeimporten tog fart på 1950-talet. Som ytterligare motiv anförs också ofta att bör minska av till oljeförbrukningen hänsyn miljön.

Beredskapsaspekterna behandlas i ett senare avsnitt. När det gäller handelsbalansmotivet kan detta vara relevant vid en akut obalans i utrikeshandeln. Som diskuterats i kapitel 2 finns emellertid knappast detta motiv sett i ett längre tidsperspektiv eftersom tillfälliga obalanser då måste utjämnas. Miljömotivet gäller all form av energi som har negativa miljökonsekvenser och diskuteras i miljökapitlet. Mot den bakgrunden koncentreras den följande diskussionen till de rent ekonomiska motiven för att minska oljeanvändningen.

Utvecklingen av oljeförbrukningen speciellt under de senaste åren har visat att prishöjningarna har dämkraftigt pat efterfrågan på olja både i och i omvärlden. Sverige Effekterna har emellertid varit bl a av fördröjda på grund att det har tagit lång tid att ställa om energiförsörjningen. Det faktum att energianläggningar ofta har livslång längd medför att lönsamheten av förändringar infinner sig först på lite längre sikt. Sett över längre kan tidsperioder man dock utgå från att har haft och kommer oljepriserna att ha avgörande effekt på oljeförbrukningen. Om oljepriserna skulle öka kan man räkna med att kraftigt igen efterfrågan minskar, om än med viss Genom fördröjning. prismekanismen ges alltså en automatisk anpassning av efterfrågan på olja.

Det är emellertid för svensk del uppenbart att också de statliga åtgärderna har stor betydelse för omställningen bort från olja. Resultatet av har framförallt åtgärderna varit att omställningsprocessen påskyndats. Beträffande energisparandet är det troligt att de statliga insatserna före den andra oljeprischocken 1979-80 varit de mest betydelsefulla. Förutom det statliga stödet till energibesparande åtgärder i bostäder, som har haft både en allmän energispareffekt och en oljespareffekt, har staten gjort stora satsningar inom ramen för oljeersättningsprogrammet och det nuvarande investeringsprogrammet för oljeersättning.

SOU 1984: 61 147

Påskynda oljeersättningen

I det följande skall vi kort diskutera två motiv för statliga åtgärder för att minska oljeförbrukningen. Det ena motivet är att det efter en kraftig kan vara prishöjning på olja samhällsekonomiskt fördelaktigt att påskynda omställningen till den redan inträffade högre oljeprisnivån, genom t ex energibesparande åtgärder eller genom investeringar i anläggningar där oljan ersatts av andra bränslen.

Detta kan sägas ha varit ett huvudmotiv för de hittillsvarande statliga insatserna. För att ställa om energiförsörjningen och energianvändningen till de kraftiga oljeprisökningarna krävdes mycket omfattande investeringar i byggnadsbeståndet, i industrin och i värmeforsöijningen. Samtidigt med den första oljeprishöjningen och delvis som en följd av denna stagnerade emellertid ekonomin. Bostadsbyggandet minskade och industriinvesteringarna mattades. Därmed begränsades möjligheterna att i samband med nybyggnation och nyinvesteringar i övrigt genomföra oljebesparingar. Kapacitetsutnyttjandet i industri- och byggnadssektorn sjönk också. I ett sådant läge var det sannolikt samhällsekonomiskt att utfördelaktigt nyttja en del av den lediga kapaciteten i ekonomin för att påskynda omställningen bort från olja.

Fortfarande återstår omfattande investeringar i ny oljesnål eller oljeersättande teknik som av de redan inföljd träffade oljeprisökningarna. När det gäller bostadsbeståndet kan man förutsätta att för att minska åtgärderna värmebehovet kommer att ett decenpågå ytterligare par nier. Investeringarna i oljeersättande åtgärder i värmeförsöijningen kommer troligen att under resten av fortgå 1980-talet. Investeringar i fastbränsleeldade kraftvärmeverk kan komma att sträcka sig över en ännu längre tidsperiod. Om oljepriserna ökar kraftigt igen behöver omställningen drivas ännu än vad som nu längre planeras och förutses.

Aven för framtiden kan det därför finnas motiv för staten att i ett läge med i ekonomin lågt kapacitetsutnyttjande på olika sätt påskynda anpassningen till ökade oljepriser. Avvägningsproblemet gäller här i första hand hur länge statliga stimulansåtgärder skall bibehållas i en begyn-

nande konjunkturuppgång. I ett läge med fullt kapacitets-

utnyttjande i ekonomin måste man beakta att statliga insatser inom energiomvandlingssektorn kan tränga ut mer lönsamma investeringar inom andra sektorer av ekonomm.

148 SOU 1984: 61

Risk för samhällsekonomiska

störningar

Ett annat motiv för statliga åtgärder kan vara att minska oljeimporten utöver vad som är motiverat med hänsyn till det internationella oljepriset därför att storoljeimportens lek i sig utgör en störningsrisk i samhällsekonomin.

De två oljeprischockerna 1970-talet drabbade på Sverige och andra oljeimporterande länder på flera sätt. Dels ökade självfallet de direkta kostnaderna för oljeimporten. Dels bidrog, som beskrivits i kapitel 3, oljeprischockerna till den i den internationella

kraftiga nedgången handeln

och i den ekonomiska tillväxten i industriländerna. Aven om oljeprishöjningarna inte ensamma orsakade denna stagnation spelade de med stor säkerhet en avgörande roll.

Effekterna av plötsliga oljeprisstegringar är således beroende av både förhållanden inom det landet och av egna förhållanden utomlands, hos landets handelspartners. Ytterligare en intressant distinktion kan göras mellan effekter som är ofrånkomliga och sådana som uppträder på grund av diverse trögheter i den ekonomiska anpassnings- Dessa har i ett processen. trögheter påvisats forskningsprojekt om effekterna av oljeprisökningen den svenska på ekonomin det s k KRAN-projektet. Resultaten är redovisade bl a i Energy and economic (Induadjustment” striens utredningsinstitut, 1983).

Till de ofrånkomliga kostnaderna hör den ökade kostnaden för oljeimporten. Denna måste betalas med mer exportvaror. Denna ökade resursåtgång är en kostnad för samhället och under normala förhållanden den mest kännbara.

Vilka trögheter i en ekonomi av svensk kan då förvärtyp ra denna kostnadsbild? I KRAN-studien man melskiljer lan tekniska, ekonomiska och politiska trögheter.

Energianläggningar har lång livslängd

De tekniska trögheterna består i att det fysiska kapitalet, exempelvis industrins maskinpark, inte kan anpassas omedelbart efter en oljeprischock. Man måste således räkna med att produktionen under en tid kommer att lång drivas med metoder som är lönsamma kort visserligen på sikt, då kapitalet saknar ett alternativt utnyttjandevärde, men som i förhållande till en långsiktig anpassning till de högre energipriserna framstår som starkt olönsam. Ju längre livslängd kapitalet har och ju sämre möjligheten är att ersätta energin med andra produktionsfaktorer desto

SOU 1984: 61 149

större är den tröghetskostnad som uppkommer på grund av detta.

Försenad kostnadsanpassning

De ekonomiska trögheterna är med all sannolikhet mest betungande. I princip innebär de att den nödvändiga anpassningen av priser och löner till den dyrare importen vilket i innebär ökade kostnader, men också fördröjs, sig att kostnaderna förvärras, oavsett tidsutdräkt. Monopolinslag på marknaden, tillsammans med problem med osäkerhet och brister i informationsöverföringen, är orsaken till de ekonomiska anpassningssvårigheterna. - En ökning av oljenotan måste betalas detta är ofrånkomligt. En oljeprisökning av 1973 eller 1979 års kaliber kan knappast betalas med en momentant ökad produktivitet i exportsektorn. Återstår så att dra ner konsumtionen, antingen omedelbart eller i framtiden via lån på den internationella kapitalmarknaden. Problemet i en ekonomi med starka förhandlingsinslag är att Vissa grupper kan vägra” att ta sin del av kostnaden. Kompensationskrav kan sedan riktas från andra grupper och slutresultatet kan mycket väl bli höjda nominella löner efter det att samhället realt sett blivit fattigare av oljeprishöjningen. Löneökningarna övervältras på exportpriserna, exporten minskar med arbetslöshet som följd och man ser genast hur kostnaderna från ökar. Den oljeprishöjningen produktion man går miste om i och med den högre arbetslösheten är en kostnad som är till i anpasshänförlig trögheten ningsförloppet. Den inflation som följer en utveckling av detta slag ökar ytterligare de samhälleliga kostnaderna.

Politikens roll

De flesta tröghetsfenomen som återfinns i den ekonomiska världen är inte ofrånkomliga. Många skulle kunna elimineras via den ekonomiska politiken. Så skulle exempelvis en kunnat den säkerligen impopulär inkomstpolitik bryta arbetslöshet som beror på för hög kostnadsnivå i landet. Att så inte sker är ett utslag av vad som i KRAN-rapporten kallas politisk tröghet.

Det kan också hända att den ekonomiska politiken mer direkt förorsakar onödiga samhällskostnader. En stabilisom går ut på att minska de växande underseringspolitik skotten i bytesbalansen med hjälp av protektionistiska medel kan i ett internationellt perspektiv bli svårartad. Protektionism i ett land innebär, förutom kostnads- och

150 SOU 1984: 61

för de inhemska konsumenterna, övervältprisökningar av problemen till som lätt frestas ring handelspartners, till liknande med kumulativa effekter som följd. åtgärder

-

Minskad ekonomisk tillväxt ökade oljekostnader

Det är ingen tvekan om att vi under 1970-talet har sett prov på alla de trögheter som KRAN-rapporten tar upp. att snabbt ekonomin i Sverige och Svårigheterna anpassa andra industriländer till har sannolikt oljeprisökningarna ekonomin mer än de direkta kostnapåverkat betydligt derna för oljeimporten.

Under samma har emellertid, delvis som en följd av period produktionstillväxten i den svenska oljeprisstegringarna, ekonomin minskat från ca 4 år under 1950procent per och 1960-talen till 1,4 procent per år mellan 1973 och 1983. Denna indirekta effekt av kan oljeprisökningarna antas ha svarat för en betydligt större välfärdsförlust än Dessa svårigheter att själva oljenotans ökning. anpassa ekonomin till kraftiga oljeprishöjningar och de stora negativa konsekvenserna av detta för den ekonomiska utvecklingen och den internationella handeln är en av de allra viktigaste lärdomarna från den gångna 10-årsperioden.

för ett enskilt land att denna Möjligheterna genomföra typ av kommer att bero flera faktorer, t ex hur anpassning på övriga länder agerar, hur det aktuella konjunkturläget är, och rådande förhållanden. Under alla förhålpå politiska landen kommer emellertid omfattningen av de nödvändiga anpassningsåtgärderna att bli mindre ju lägre oljeimär i förhållande till landets totala produktion. porten Mot den kan det finnas skäl för ett land, där bakgrunden en stor del av samhällskostoljeimportkostnaderna utgör naderna, att Motivet i detta fall är begränsa oljeimporten. alltså inte primärt att minska kostnaderna för oljeimporten utan att i förväg mot risken att plötsliga gardera sig i framtiden skapar stora och kraftiga oljeprishöjningar svårbemästrade balansproblem i samhällsekonomin av det slag som inträffade vid de två hittillsvarande prischockerna.

Svåra anpassningsproblem i Sverige

Med sin stora ställdes vid

oljeimport Sverige dessa tillfäl-

len inför mycket svåra anpassningsproblem. Aven om oljeimporten har minskat avsevärt under de senaste åren, skulle anpassningsproblemen bli stora också vid en kraftig oljeprisökning i dagsläget. Frågan om begränsningar av oljeimporten är därför fortfarande aktuell. Den starkt

SOU 1984: 61 151

krympande oljeförbrukningen ställer emellertid i utsikt ytterligare minskningar under de närmaste åren. Risken för nya oljeprischocker under 1980-talet är dessutom liten.

Oljeskatter

De hittillsvarande erfarenheterna av olika statliga styrmedel för att minska att en oljeanvändningen tyder på generellt verkande skatt har stora fördelar när det gäller att långsiktigt styra förbrukningen från olja till andra energiformer och att öka Den är lätt energieffektiviteten. att administrera, den ger genom prissignalerna direkt information till dem som skall vidta och den förändringar möjliggör en värdefull av besluten om decentralisering på vilket sätt av skall minskningen oljeanvändningen ske. Fördelarna gäller framförallt på energianvändningssidan för hushåll och företag, eftersom dessa heterogena grupper är svåra att styra med selektiva, administrativa eller ekonomiska åtgärder. En princip för den nuvarande oljebeskattningen är enligt vad riksdagen beslutade 1981 att statsmakterna skulle söka en upprätthålla långsiktig realprisökning på 2 procent per år för olja genom fortlöpande justeringar av oljeskatten. Syftet kan i första hand sägas vara att utjämna tillfälliga avvikelser från en bedömd långsiktig ökning av världsmarknadspriset på olja för att säkerställa lönsamhet i oljeersättande investeringar.

I ett längre tidsperspektiv är det dock, som diskuterats i

kapitel 4, knappast möjligt att långsiktigt ange någon

lämplig nivå eller lämplig utveckling av skatten på olja. Beslut om en energipolitiskt motiverad av höjning oljeskatten måste vid varje tidpunkt fattas med utgångspunkt i en aktuell bedömning av den långsiktiga utvecklingen av oljepriset.

Motsvarande resonemang kan i även princip tillämpas på andra importbränslen, t ex kol och naturgas. Importen av dessa bränslen är emellertid ännu för liten för att den skall utgöra en risk. Förutom de rena kostnadsallvarlig fördelarna av att som for närvarande ersätta en del eldningsolja med kol, innebär att den större förändringen spridningen av energiforsörjningen på flera energikällor i sig ger en minskad risk. Från risksynpunkt är det alltså en fördel med en bättre balans mellan olika bränslen i energiförsörjningen.

Om kolimporten skulle öka i framtiden så att den kraftigt värdemässigt blir jämförbar med kan det oljeimporten emellertid finnas skäl att behandla och kol olja på ungefär samma sätt om åtgärder for att minska importen av energi

152 SOU 1984: 61

skulle aktualiseras. Man kan dock inte räkna med en så omfattande import av kol förrän i samband med kärnkraftsavvecklingen, om ett stort antal kolkraftverk då skulle behöva tas i drift.

Kommitténs slutsatser

Till allra största delen är alltså de kraftiga minskningarna av oljeförbrukningen under de senaste åren bestående. Nu pågående och planerade insatser kan förutses leda till ytterligare bestående av minskningar förbrukningen av eldningsoljor under de närmaste åren.

För närvarande ser alltså förutsättningarna för en fortsatt minskad oljeimport ut att vara mer betydligt gynnsamma än när kommittén började sitt arbete vid årsskiftet 1981/82. Mot den bakgrunden anser kommittén inte att det nu är motiverat att vidta några mera omfattande åtgärder från statens sida utöver dem som är i kraft för att ytterligare påskynda omställningen bort från olja. Om det

skulle krävas mer långsiktigt verkande åtgärder för att ytterligare begränsa oljeanvändningen bör i första hand

oljeskatten höjas. Det är emellertid angeläget att utvecklingen följs noga. Oljeimporten svarar fortfarande för en stor del av landets totala import (ca 15 procent 1983). Som diskuterats i kapitel 4 är det angeläget att bl a följa och analysera hur oljeförbrukningen påverkas om oljepriserna stabiliserar sig eller minskar under de kommande åren.

Det är också viktigt att statsmakterna har för underlag att bedöma konsekvenserna av ökade kraftigt oljepriser och för att besluta om åtgärder i händelse av detta. Kommittén föreslår därför att en och åt-

konsekvensanalys gärdsinventering påbörjas. I den bör analyseras vilka ef-

fekterna blir för samhällsekonomin i sin helhet och på de olika områden där används -— olja värmeförsörjning, transporter och industri, bl a när det gäller elefterfrågan. Den bör vidare belysa vilka statliga åtgärder som i första hand behöver vidtas för att möta en sådan utveckling. Sannolikt skulle åtgärderna förutom allmänekonomiska insatser avse värmeförsörjningen, bl a biock- och gruppcentraler, och den del av småhusbebyggelsen som ännu är

SOU 1984: 61 153

oljevärmd. Bland de alternativ som kan bli aktuella är en ytterligare fjärrvärmeutbyggnad, övergång till fastbrânsleeldning i mindre oljeeldade pannor och en mera omfattande konvertering till elvärme.

-

9 Energi miljo

Inledning

All utvinning och av har omvandling energi betydande konsekvenser för hälsa och miljö. I detta kapitel och i viss mån också i kapitel 10 skall vi redovisa översiktligt några av de viktigaste aspekterna på energiforsöijningens miljöeffekter.

Förbränning svarar för en stor del av de svåraste miljöproblemen, såväl globalt som lokalt. De flesta fossila bränslen med undantag av naturgas innehåller ämnen som är skadliga både för miljö och hälsa när de ut släpps med rökgaserna i samband med av förbränning. Utsläpp svavel från med kol och bedöms vara en av de eldning olja främsta orsakerna till av mark och vatten. försurningen Utsläpp av kvicksilver och andra metaller till luften kan ge skador på djur och människor. Naturgasen skiljer sig från de andra fossila bränslena på så sätt att den innehåller väsentligt mindre renas som föroreningar. Naturgas regel från bl a svavel redan vid utvinningen och har vanligen låga halter av giftiga beståndsdelar.

I själva förbränningsprocessen också kemiska skapas nya föreningar som kan vara skadliga. Till dessa hör kväveoxider som både är försurande och kan det påverka skyddande ozonskiktet i de övre lagren av atmosfären. De bildas även vid av men i mindre förbränning naturgas mängder. Olika typer av organiska som bildas föreningar vid eldning kan i koncentrationer skahöga ge genetiska dor eller vara cancerframkallande.

Utsläppen till luften vid eldning kan reduceras med tekniska åtgärder, t ex genom rening av röken eller genom lämplig utformning av förbränningen. De flesta typerna av kan reduceras till nivåer med utsläpp mycket låga användning av avancerad teknik. Det medför emellertid att kostnaderna som regel ökar i motsvarande grad.

Vid förbränning bildas också koldioxid av genom förening bränslets innehåll av kol och luftens Det alla syre. gäller fossila bränslen, alltså även Den omfattande naturgasen.

SOU 1984: 61 155

eldningen av fossila bränslen antas ha bidragit till den höjning av koldioxidhalten i atmosfären som observerats under de senaste decennierna. Koldioxidökningen kan medföra vilket vissa forskare globala klimatförändringar, bedömer som det allra största miljöproblemet på lång sikt.

Lagring av avfall som uppkommer vid förbränning innebär också negativ miljö- och Aven när det hälsopåverkan. gäller avfallshantering är det i regel en kostnadsfråga hur långt man går för att minska påverkan.

Utvinning av olja, kol, naturgas, uran och andra bränslen har också negativa miljö- och hälsoeffekter, t ex oljeutsläpp i haven, naturingrepp, yrkesskador och sjukdomar hos dem som arbetar i utvinningen. Vissa typer av energianläggningar, t ex Vattenkraftverk med tillhörande dammar och större värmekraftverk förändrar miljöbetingelserna lokalt. Olyckor i kärnkraftverk med stora radioaktiva utsläpp kan få svåra följder för miljö och hälsa. Hantering och förvaring av det använda kärnbränslet har sina speciella problem. Eftersom kärnkraftens har föranlett beslutet att avveckla miljörisker kärnkraften i Sverige, kommer vi inte att närmare beskriva dessa risker.

Om utvinning och omvandling av energi till största delen har negativa konsekvenser för natur och miljö så syftar utnyttjandet av energi i många fall till att förbättra miljöoch hälsobetingelserna. En stor del av energin används för uppvärmning och ventilation av bostäder och arbetslökaler och därmed för ett bra inomger förutsättningar husklimat. Användning av energi i produktionen, i hemmen och för transporter har stora förmöjligort mycket bättringar av de mänskliga arbetsförhållandena. Utnyttjande av energi i av livsmedel har lett till en hanteringen betydande minskning av infektionerna. Tillgång på energi är en grundläggande förutsättning för den moderna hälsooch sjukvården.

Värderingen av för- och nackdelarna med olika typer av - fossila vattenkraft och andra energikällor bränslen, - kan typer av förnybara energikällor samt kärnkraft

komma att förändras i framtiden. Åtgärder för att begrän-

sa kommer också att påverka utvecklingen på utsläpp energiområdet, dels genom att bränslen som är mindre förorenade efterfrågas mera och dels genom att kostnadsnivån för energi ökar på grund av skärpta krav mot utsläpp av föroreningar. Även för svensk del är utsläpp i samband med förbränning, inklusive bilavgaser, en av de viktigaste miljöfrå-

156 SOU 1984: 61

gorna. Enligt kommitténs mening bör för att åtgärder minska från och för utsläppen förbränning att minska de skadliga effekterna av vara ett av de utsläppen viktigaste inslagen i den statliga av styrningen energiförsörjningen.

Som beskrivits i tidigare är det framförallt kapitel inom värmeförsörjningen och inom elförsörjningen som de stora förändringarna i det svenska energisystemet kommer att äga rum. Omställningen av har redan värmeförsörjningen påbörjats medan den stora av omställningen elförsörjningen kommer i samband med att att kärnkraften avvecklas. Utformningen av de nya som

eldningsanläggningar byggs

och kommer att under de närmaste byggas decennierna

och valet av bränsle blir för möjligheterna att avgörande av föroreningar även på lång sikt. begränsa utsläppen

för en del av

Biltrafiken svarar betydande luftförorening-

arna. Det framförallt kväveoxider och stoft. Med gäller hänsyn till att bilavgaskommittén (SOU 1983:27) nyligen redovisat sitt omfattande arbete behandlas bilavgaserna inte närmare i den Det är emellerföljande redovisningen. tid att hålla i minnet att bilavgaserna för närvaviktigt rande ofta ett större från hälsosynpunkt än utgör problem från speciellt i tätorterutsläppen eldningsanläggningar, na.

och hälsoeffekter av olika

Miljö- typer

av

eldningsanläggningar

I samband med kärnkraftsavvecklingen kommer en central att gälla elvärmens ekonomiska och miljömäsfråga Delutredningen Så kan vi värma siga förutsättningar. har kommit fram till att elvärmen har goda eko- Sverige nomiska förutsättningar även om kärnkraften måste ersättas med annan Ar det ur miljösynpunkt elproduktion. bättre att ersätta elvärmen med annan form av uppvärmning eller att behålla elvärmen och bygga t ex nya koleldade kraftverk för av den elektricitet som produktion behövs? För att belysa denna och andra frågor som rör och hälsoeffekter i samband med värmeförsörjningmiljöen har kommittén låtit göra den tidigare nämnda delutredningen, Miljö- och hälsoeffekter av framtida uppvärmningssystem.

har analyserat effekterna av olika typer av Utredningen - i och i värmesystem bränsleeldning enskilda fastigheter - med blockcentraler, fjärrvärme och elvärme utgångsi att ett visst värmebehov skall tillgodoses. punkt givet har utgått från att den elenergi som krävs Delutredningen för elvärme kommer att i koleldade kraftproduceras värme- och kondenskraftverk. Man har antagit att de bränslen som kommer att utnyttjas i värmeverk och andra i värmeförsörjningen är inhemska bränslen som pannor torv m m samt kol. Jämförelser görs även med oljeved, eldning.

Generellt sett kan man med ledning av delutredningens resultat säga att centraliserade värmesystem ger flera fördelar från miljö- och hälsosynpunkt. Den tidigare utav fjärrvärme innebar t ex att ett stort antal byggnaden små i bebyggelsen ersattes oljeeldade pannor utspridda med större Detta har, i kombination oljeeldade pannor.

158 SOU 1984: 61

med kravet på användning av för bl a lågsvavlig olja fjärrvärme, lett till väsentliga från förbättringar både hälsooch miljösynpunkt.

I det följande redovisas ett av sammandrag delutredningen.

När det gäller har man hälsopåverkan indelat de skadliga ämnena i från rökgasutsläpp förbränning med hänsyn till vilken typ av effekt de har. De ämnen som påverkar lungorna är i första hand svaveldioxid, stoft och kväveoxider. Sådana som påverkar andra är

organ bl a koloxid, arsenik,

bly, kvicksilver och andra metaller. Amnen som kan ge ärftliga effekter eller framkalla cancer är t ex oförbrända organiska material, s k polyaromatiska kolväten, formaldehyd, arsenik, kadmium, bly och krom.

De skadliga effekterna naturen på (miljöpåverkan) beror bl a på försurning genom utsläpp av svavel- och kväveoxider. Utvinning av torv kan även leda till lokal försurning, likaså av utvinning skogsrester. Utsläpp av kvicksilver och andra tungmetaller kan skapa förgiftningseffekter.

I delutredningen har man olika analyserat typer av uppvärmningssystem och av olika bränslen med användning avseende av de olika på utsläpp ämnena och deras effekter på hälsa och miljö.

Individuell husuppvärmning

En utbredd från till individuell övergång villaolja eldning med ved eller torv bedöms med teknik dagens medföra en väsentligt försämrad luftkvalitet i småhusområden. Stoft och oförbränt organiskt material är de från hälsosynpunkt allvarligaste utsläppen. Om tekniken förbättras kan utsläppen minskas. Aven med bättre teknik bedöms dock ved- och medföra torveldning försämringar gentemot oljeeldning. I delutredningen att understryks kunskaperna om hälsoeffekter av i enskilda

fastbränsleeldning pannor

är bristfälliga. Det gäller bl a det kemiska innehållet i rökgaserna och de biologiska effekterna av de ingående substanserna. Det gäller vidare hur inomhusluften påverkas av olika uppvärmningssystem.

Block- och gruppcentraler

Block- och gruppcentraler en representerar typ av pannor som är större än De svarar i villapannor. regel för värmeförsörjningen av en eller flera och flerhyresfastigheter talet eldas för närvarande med olja.

SOU 1984: 61 159

Från är det fördelaktigare att elda med ved hälsosynpunkt eller torv i blockcentraler än i enskilda pannor. Utsläppen av stoft blir mindre och av s k polyaromatiska kolnågot väten och mindre. Med förbättrad formaldehyd väsentligt teknik kan dock skillnaderna minska. De totala utsläppen blir mindre vid i enskilda Eftersom blockeldning pannor. centraler har skorstenar och ofta är placerade på högre visst avstånd från blir dessutom färre männibebyggelsen skor utsatta för höga halter av föroreningar.

Ved- och torveldning i blockcentraler bedöms dock vara sämre från än både i enskilda hälsosynpunkt oljeeldning, pannor och i blockcentraler.

Fjärrvärme

I finns med de tidigare diskuterafjärrvärmeverk jämfört de uppvärmningsformerna flera bränslealternativ. Förutom olja, som ännu är det mest använda bränslet, kan kol, ved, torv och sopor användas.

En till från eldning i enskilda fasövergång fjärrvärme tighetspannor och blockcentraler medför stora fördelar oberoende av om man använder kol och torv i fjärrvärme- Det beror framförallt på att man i stora pannor pannorna. kan få en effektiv förbränning och utnyttja teknik för rening av rökgaserna.

Genom stoftavskiljning, och hög skorlämplig lokalisering sten kan utsläppen av hälsofarliga ämnen hållas låga och effekterna.av utsläppen begränsas. Enligt delutredningens bedömning minskar risken för påverkan på luftvåav svaveldioxid och sot avsevärt vid övergång till garna När det kväveoxid trafiken det fjärrvärme. gäller ger största i tätorter. från eldning i enskilbidraget Overgång da pannor till innebär en ökning av utsläppen fjärrvärme av kväveoxid men trafikens bidrag dominerar fortfarande.

Från miljö- och finns större skillnader hälsosynpunkt inga mellan olja, kol, torv och ved. Samma typ av föroreningar finns i varierande grad i dessa bränslen. I väl fungerande blir utsläppen av svaveldioxid, fjärrvärmeanläggningar kväveoxider, stoft och ämnen ungefär lika med organiska eller än i vid eldning med lågsvavlig eldlägre dagsläget ningsolja. Med rökgasavsvavling eller annan nu tillgänglig teknik för att kvarhålla svavlet i de fasta bränslena kan svavelutfrån större minskas avsevärt jämfört med släppen pannor av lågsvavlig olja. Genom teknisk utdagens användning finns att minska svavelutsläpveckling goda möjligheter

160 SOU 1984: 61

pen även i mindre pannor och att minska av utsläppen kväveoxider.

Utsläppen av metaller är i regel något större vid eldning med kol, torv och ved än vid Skillnaden oljeeldning. är dock liten. av kvicksilver är vid kol- Utsläppen högre och torveldning än vid medan det omvända oljeeldning gäller for vanadin och nickel. Hur mycket kvicksilver som kommer ut ur skorstenen beror bl a om man har på rökgasrening, eftersom en del av metallen vid avlägsnas stoftavskiljning och svavelrening.

Användning av hushållsavfall som bränsle ger i stort sett_

samma utsläpp av svavel- och kväveoxider och uthögre släpp av bly, kadmium och kvicksilver. av Utsläppen kvicksilver beror sannolikt till stor del på att batterier kastas bland hushållsavfall. Om större delen av hushållssoporna skulle eldas i framtiden och om inte batterierna tas bort före kan det leda till förbränningen en stor ökning av kvicksilverutsläppen i landet.

Elvärme

Beträffande användning av elenergi för uppvärmning sker miljö- och i samband med att elektriciteten hälsopåverkan produceras i kraftverken. Dessa antas i alltså utredningen vara koleldade kondenskraftverk och kraftvärmeverk. Om elenergin används för värmepumpar kan det leda till vissa negativa miljöeffekter även lokalt i anslutning till värmepumpsanläggningen. Dessa behandlas också i delutredningen men bedöms vara av mindre betydelse.

I ett kondenskraftverk behövs en större bränsle mängd jämfört med t ex kraftvärmeverk för att producera en viss mängd elenergi. Man kan räkna med att det krävs drygt dubbelt så mycket. För produktion av en viss elekmängd tricitet eller hetvatten med t ex genom eldning kol, produceras alltså en större mängd

föroreningar vid förbränning

i kondenskraftverk än i kraftvärmeverk. Aven mängden koldioxid blir större.

Från miljösynpunkt är den bränsleinsatsen en av högre nackdelarna med elvärme när produktionen sker i kondenskraftverk.

Fördelarna är dels att man i jämförelse med andra uppvärmningsformer har stor frihet att lokalisera ett kondenskraftverk så att av skadeverkningarna utsläppen minimeras och att man i en stor har ekonomisanläggning ka att avancerad teknik möjligheter tillämpa för att minska utsläppen av i luften. föroreningar

SOU 1984: 61 161

ll

Med undantag för koldioxid kan rökgaserna renas så att inte utsläppen blir större från kolkondenskraftverk än från koleldade kraftvärmeverk. De totala försurningseffekterna med elvärme producerad i kolkondenskraftverk behöver därför inte bli större än för andra uppvärmningsalternativ. Lokalt kring kraftverken kan dock effekterna av svavelutsläpp medföra problem om inte lämplig lokaliseringsort väljs. För kvicksilver är osäkerheten om storleken på utsläppen från koleldade anläggningar stor. Den största risken med kvicksilver från kolkraftverk bedöms gälla effekterna på i verkets av kvicksilver kan miljön omgivning. Utsläppen till viss del reduceras genom tekniska åtgärder.

Torv- och vedutvinning

I har man även effekterna delutredningen analyserat gällande av inhemska bränslen och avfallshanteproduktion ring. Produktion av påverkar miljön framför allt skogsbränslen genom den ökade markförsurningen och bortförseln av mineralnäringsämnen som blir följden. De nya terminalsystemen där hela träden inklusive grenar och barr tas tillvara ökar denna påverkan genom att en större andel av växtmassan tas ut från skogen. Produktion av skogsbränslen genom övergång från traditionellt skogsbruk till helen markförsurning som trädsutnyttjande uppskattas ge »motsvarar 5-10 års svavelnedfall i södra Torra Sverige. marker och områden med tunna humustäcken är särskilt dessa marker bedöms känsliga. Helträdsutnyttjande på medföra ett icke oväsentligt produktionsbortfall i nästa skogsgeneration. Torvproduktion för energiändamål påverkar miljön främst genom ingreppet i torvmossen men även genom av vattenkvalitén vid dikning. Såväl växtligförändring heten som djurlivet och landskapsbilden förändras kraftigt med Metoder med mindre dagens brytningsmetoder. miljöpåverkan håller dock på att utvecklas.

Avfall kommer att vid Betydande avfallsmängder produceras storskalig eldning av kol. Restprodukterna från torveldär med koleldningen. Aven om en ning blygsamma jämfört del av kolaskan kan nyttiggöras, kommer deponering att bli i många fall. Kolavfallsupplagen bedöms oundviklig trots sin storlek kunna fås att smälta in relativt väl i svensk Upplag för kolkondenskraftverk landskapsmiljö. bedöms bli kustlokaliserade.

162 SOU 1984: 61

Aska och kommer i de flesta fall att så att slagg deponeras man i betydande grad undviker att nederbördsvatten tränger in i upplaget. I princip kan man dock föraldrig hindra att lakvatten läcker ut ur ett Det avfallsupplag. bedöms därför vara lämpligt med ett skyddsavstånd för vattentäkter omkring upplaget. Innanför detta avstånd får inga vattentäkter anläggas och området bör markeras på alla officiella Storleken av grundkartor. skyddsavståndet måste till de lokala i anpassas förutsättningarna varje enskilt fall.

Upplag kan normalt lokaliseras och tekniskt utformas så att grundvattnet utanför skyddsavståndet kan användas som dricksvatten utan risk för hälsoeffekter. Det kan dock i enskilda fall uppstå att finna områsvårigheter lämpliga den såväl ur landskaps- som geohydrologisk synpunkt för deponering på rimliga avstånd från anläggningarna. Lakvattnets påverkan på närliggande ytvatten bedöms dock inte vara av sådan att skador fisk eller omfattning på andra i vatten levande organismer kan uppkomma.

Delutredningens slutsatser

En övergång från i enskilda i eldning pannor tätbebyggda områden till centraliserad baserad värmeförsörjning på värme från fjärrvärmeverk och större blockcentraler bedöms medföra fördelar ur oberoende av om miljösynpunkt kol, torv eller ved används som bränsle.

Användning av el för uppvärmning antingen som elvärme eller med värmepumpar medför en förbättring av luftkvaliteten från ett redan bra tillstånd. Elproduktion för idag detta ändamål kan baseras på fasta bränslen i kraftvärmeverk och kol i ett mindre antal kondenskraftverk på ett sätt som från miljö- och hälsosynpunkt är acceptabelt om är välskötta och om en effektiv miljötekanläggningarna nik Särskilda av lokala och utnyttjas. utredningar regionala förhållanden infor varje lokalisering av kolkondenskraftverk blir avgörande for hur stor elproduktion som kan tillåtas på de aktuella platserna.

Med idag allmänt tillgänglig teknik medför individuell fastbränsleeldning sådana utsläpp till luft att en bredare användning inte kan tillrådas i områden med tätbebyggda radhus och villor. Den utveckfriliggande idag pågående lingen av tekniken kommer att reducera dock utsläppen, inte i sådan utsträckning att en utbredd är användning tillrådlig i radhus och kedjehusområden. I denna av typ områden är från miljösynpunkt olika former av elvärme, värmepumpar, gruppcentraler och fortsatt oljeanvändning att föredra. En ökad av fasta bränslen i områanvändning

SOU 1984: 61 163

den med villor ter dock som möjlig. Den friliggande sig tveksamhet som idag råder, gäller i vilken grad pannor med eftersatt skötsel och driftstörolämpliga bränslen, ningar kan förorsaka besvär i grannskapet. Det är inte osannolikt att dessa kan vara Endast ökade betydande. erfarenheter kan här ge svar. För att nå utsläpp i nivå med individuella krävs avancerade dagens oljeeldning vilka endast finns på idéstadiet. pannkonstruktioner idag

Vid sidan av utsläppsbegränsande åtgärder är en omsorgsfull den bästa garantin att komma till rätta lokalisering med oönskade miljöeffekter. Fastbränsleeldade anläggningar, vare sig det gäller större anläggningar eller mindre gruppcentraler, bör lokaliseras så att man uppnår från acceptabla förhållanden i tätorten som helmiljösynpunkt het.

Koldioxidens växthuseffekt

Kol finns i allt material, bl a i alla bränslen, och biologiskt bildar vid förbränning tillsammans med luftens syre koldioxid. Koldioxid finns naturligt i atmosfären och i världshaven. Det pågår ständigt långsamma flöden mellan det kol som finns bundet i biologiska material och atmosfärens och havens koldioxid. Ett av dessa flöden är den s k fotosyntesen, där växter tar upp koldioxid och binder kolet i organiskt material med hjälp av solenergi. Koldioxiden åter och avges till atmosfären när det frigörs organiska materialet i växter och djur förmultnar. Fotosyntesen och rubbar inte den balansen i kolets förmultningen naturliga fördelning mellan luft, mark och vatten eftersom lika mycket koldioxid tas och avges. Förbränning av fossila upp bränslen, tex olja, kol, naturgas och torv, ger dock ett nettotillskott av koldioxid. Eftersom omvandlingen av i luften och kolet i bränslet till koldioxid är grunden syret för själva värmeutvecklingen vid förbränning är koldioxiduppkomst en oundviklig följd av eldning.

Den ökande av bränslen sedan induglobala eldningen strialismens har därför lett till en förskjutgenombrott ning i den naturliga koldioxidbalansen. Kalhuggningen av i tropiska områden under samma tidsperiod regnskog har förstärkt denna genom att den naturliga koldiprocess oxidabsorbtionen minskar. Atmosfärens koldioxidhalt beräknas ha ökat med 20 procent sedan mitten av 1800talet. en som redovisas i naturresurs- Enligt beräkning kommitténs nyligen avlämnade betänkande Naturresursers nyttjande och hävd (SOU 1983:56), ger människans på växtvärlden, främst avverkpåverkan genom

164 SOU 1984: 61

ningen av tropiska regnskogar, för närvarande större bidrag till koldioxidökningen i atmosfären än förbränningen av fossila bränslen.

Växthuseffekten

Atmosfären fungerar ungefär som glaset i ett växthus och gör att jordens genomsnittstemperatur blir flera tiotal grader högre än vad den skulle vara utan atmosfär. Det är framförallt vattnet och koldioxiden i atmosfären som ger upphov till denna växthuseffekt.

Avverkning av tropiska regnskogar innebär tillsammans med den ökande förbränningen av fossila bränslen, en årlig tillväxt av koldioxidhalten i atmosfären med omkring 4 promille. Koldioxiden fördelar sig snabbt likformigt över hela jorden, oberoende av var den har bildats. Tillväxten beräknas öka med tiden och bedöms leda till en fördubbling inom mindre än 100 år.

Koldioxidens inverkan på klimatet

Eftersom koldioxiden medverkar till att jordens temperatur är högre än den skulle vara utan atmosfär, det ligger närmast till hands att tro att en av koldioxidhalten ökning leder till en av ökning jordens temperatur. Det har dock inte med säkerhet kunnat fastställas att den redan inträffade ökningen av koldioxidhalten har lett till några temperaturstegringar. Dessa är i så fall så små att de inte kan från variationer i klimatet. urskiljas naturliga

Beräkningar som orts med hjälp av matematiska mo-

deller tyder att en av koldioxidhalten på fördubbling skulle kunna medföra en med temperaturstegring i genomsnitt 3 och en med 6 grader fyrdubbling grader. Temperaturstegringen skulle bli minst vid ekvatorn och störst vid polerna. Man har även beräknat årstidseffekterna och funnit att i stora områden under hösten skulle bli mest uppvärmning markerad. Nederbörden skulle öka men genomsnittligt, regionalt torra områden skulle uppkomma där nu en stor del av jordens livsmedel t ex i stora delar produceras, av Förenta Staterna och Sovjetunionen.

Dessa är emellertid beräkningar mycket osäkra. Atmosfären och processerna i denna är ytterst komplicerade och påverkan av olika slag framkallar effekter som är svårbedömbara. Naturresurskommittén konstaterar att även om metoderna för att beräkna klimatförändringar förbättras, kan man aldrig få helt säkra svar. Inte förrän en föränd-

SOU 1984: 61 165

ring redan har inträffat och orsakssambanden har klarkan ett helt säkert beslutsunderlag för eventuella lagts åtgärder tas fram. Naturresurskommittén konstaterar därför också att den eventuella miljöfara som temperaturhöjningen innebär, endast kan undvikas genom en kraftig minskning av världens samlade förbränning av fossila bränslen. skulle ett totalstopp för Enligt vetenskapliga beräkningar infört år 2000, inte förhindra kolanvändning, temperaturhöjningen utan bara förskjuta den ca 15 år framåt i tiden. Ett totalt förbud mot både kol och olja beräknas ge ytterligare tio års respit. Vissa forskare har av detta dragit slutsatsen att för en till de väntade planering anpassning klimatförändringarna måste påbörjas inom ett par decennier, medan andra hävdar att beräkningarna är alltför osäkra för att föranleda några åtgärder av typ förbud mot olje- och kolanvändning.

Den statliga styrningen

Den och återstående omställningen av energipågående försörjningen ger möjlighet till väsentliga minskningar av de skadliga effekterna på miljö och hälsa. Genom hushållning och effektivare energianvändning reduceras energibehovet för uppvärmning, vilket minskar förbränningen i värmeförsörjningen totalt sett. Utnyttjande av spillvärme ger samma effekt. Användning av elenergi för uppvärmning som elvärme eller i värmepumpar leder också till minskad förbränning under tiden fram till kärnkraftsav- Den dessa olika sätt förbrän-

vecklingen. på minskade

ningen medför också lägre utsläpp av koldioxid. Overgång från eldning i små fastighetspannor till fjärrvärme kommer att även fortsättningsvis leda till förbättringar från både hälso- och miljösynpunkt. Det gäller för alla bränslen utom sopor. innebär att stora investeringar i ut- Omställningen görs rustning och anläggningar med lång livslängd. Det val av utrustning och utformning av anläggningar som görs kommer därför att påverka förutsättningarna för att minska och hälsoeffekterna för lång tid framåt. Mot miljöden bakgrunden är det särskilt viktigt att de lagar och förordningar som reglerar utsläpp av föroreningar till luft och annan miljöpåverkan från värmeförsörjningen styr på rätt sätt. De hittillsvarande successiva skärpningarna när det bl a från koleldade gäller svavelutsläpp anläggningar kommer att innebära väsentligt minskad försurningseffekt från värmeförsörjningen med konsekvenser for lång tid framåt.

166 SOU 1984: 61

Vilken form av

statlig styrning?

När det gäller formerna för den statliga regleringen av miljö- och hälsopâverkan finns olika modeller. För närvarande sker regleringen framförallt inom ramen för miljöskyddslagen. För större koleldade anläggningar krävs att utsläppen av svavel understiger ett visst gränsvärde. För oljeeldade och mindre koleldade anläggningar krävs att bränslet inte innehåller mer än en viss halt av svavel á för närvarande en procent för olja. Krav ställs också på lokalisering för att begränsa verkningarna av utsläppen. Detta innebär att det är den som planerar att bygga en anläggning som i regel avgör 0m det är motiverat att

bygga anläggningen med hänsyn till kostnaderna för att uppfylla miljökraven och eventuella krav på lokalisering.

Den nuvarande principen innebär att de kraven statliga är inriktade de och från på miljö- hälsofarliga utsläppen eldningsanläggningar, inte mot anläggningarna i sig.

Man kan tänka sig andra modeller för den statliga regleringen som komplement till den nuvarande. En sådan modell är att begränsa Eftersom de energianvändningen. flesta former av energiutvinning och energiomvandling har negativa effekter kan en minskad energianvändning medföra förbättringar av miljön.

I vissa situationer och i vissa kan den tidsperspektiv typen av statlig styrning vara ändamålsenlig eller till och med nödvändig. Om det t ex skulle gälla att på kort tid kraftigt minska bilavgaserna i tätorterna finns i praktiken få andra alternativ än att begränsa biltrafiken eftersom utsläppen från varje enskild bil inte snabbt kan minskas i någon större grad. Skärpta statliga krav på bilavgasutsläpp måste sannolikt i huvudsak inrikta sig bilar varför den på nya typen av styrning får effekt först på längre sikt.

Vilka skulle då för- och nackdelarna vara med att tillämpa en sådan modell mera allmänt på energiområdet? En viktig fråga i det sammanhanget är vilket sätt staten kan på åstadkomma den avsedda minskningen av energianvändningen. Man kan tänka sig förbud mot olika av typer energianvändning. Vilka typer som skall förbjudas bör i så fall avgöras utifrån vad som är mest skadligt från miljöoch Det är emellertid sannolikt svårt att hälsosynpunkt. utpeka någon typ av användning av energi som är mera skadlig än en annan typ. Miljöeffekterna i allt ligger ju väsentligt i tidigare led, framför allt vid förbränningen, till skillnad från med bilar där biltrafiexemplet ju själva ken är det som orsakar skadan. Man kan också tänka sig att olika lägga avgifter på typer av energianvändning eller på energianvändning generellt sett. Selektiva avgifter innebär samma problem som förbud när det gäller vilka typer av energianvändning som skall ut. Generella är sannolikt lättare att väljas avgifter hantera, och utnyttjas ju redan i i form av dag energiskatter som ett allmänt beskattningsinstrument. Effekten av en allmän beskattning av energianvändning blir emellertid att efterfrågan på all energi minskar, även sådan på energi som har små negativa konsekvenser för hälsa och miljö. Den uppoffring som det innebär att minska även sådan energianvändning skulle sannolikt större göra nytta om den användes för att minska utsläppen från de mest miljöstörande energianläggningarna.

168 SOU 1984: 61

Ett kan som illustration. Det skulle räkneexempel tjäna för en extrakostnad på mellan 1 och 2 miljarder kronor per år, motsvarande 3-6 procent av landets totala oljenota, vara möjligt att enbart använda eldningsoljor med en svavelhalt som är mindre än hälften jämfört med dem som används i dag. Härigenom skulle de totala svavelutsläppen i Sverige minska väsentligt. För att åstadkomma samma minskning genom att begränsa energianvändningen generellt skulle den behöva minska till hälften av vad den är idag. Kostnaderna för att genom statliga åtgärder tvinga fram en halvering av oljeiörbrukningen utöver vad som är motiverat av oljeprishöjningarna skulle med säkerhet bli mångdubbelt högre. För att kostnaderna överhuvudtaget skall bli rimliga skulle dessutom denna minskning behöva ske över en lång tidsperiod. Eftersom lågsvavlig olja redan finns att tillgå kan det forsta alternativet realiseras på kort sikt.

Motsvarande gäller för den allra största delen av de föroreningar som släpps ut vid förbränning, med för undantag koldioxid. Som regel kan man för en given kostnad uppnå betydligt större effekt att vidta tekniska genom åtgärder för att minska än att fram en utsläppen genom tvinga minskning av energiförbrukningen.

Mot den här bakgrunden kan knappast statliga åtgärder för att minska energiförbrukningen i allmänhet genom t ex beskattning eller på annat sätt motiveras utifrån miloch hälsosynpunkt. De nuvarande jö- grundläggande principerna för den statliga styrningen av miljö- och hälsopåverkan från energisystemet bör gälla även fortsättningsvis. Styrningen bör inriktas på den verksamhet som ger de negativa miljö- och hälsoeffekterna. När det gäller luftföroreningar bör alltså styrningen avse utsläppen till atmosfären från förbränning. Miljöavgifter kan därvid vara ett av de instrument som kan ges ökad betydelse.

Utsläppen av föroreningar från förbränning kan reduceras till mycket nivåer med olika tekniska Metolåga åtgärder. derna utvecklas snabbt i takt med att reefterfrågan på ningsteknik ökar. Genom inriktning av de statliga miljöoch hälsokraven mot från utsläppen energianläggningar skapas därför incitament för en fortsatt teknisk utveckling som kan göra det att minska utmöjligt ytterligare släppen i framtiden.

Höjda ambitioner

Ökade miljökrav innebär ökade kostnader för energiproduktionen. Den grundläggande avvägningsfrågan när det gäller hur långtgående krav som skall ställas är vilka

SOU 1984: 61 169

.

136-: hélséefie &

genomv~skéi1*ptii?kravfpaiaitisléipp’fz%én~féi*15ran:-; ;

När det gäller fastbränsleeldade kraftverk diskuteras dessa frågor mera ingående i kapitel 10.

Bättre former för den statliga styrningen

De snabba förändringarna i energiförsörjningen har lett till att formerna för den statliga miljöregleringen avseende förbränningsanläggningar blivit allt viktigare. När värmeforsörjningen i allt väsentligt var baserad på olja var relativt enkel. är en miljöregleringen Eldningsolja förhållandevis enhetlig produkt med ett fåtal standardiserade kvaliteter, också ifråga om svavelinnehåll. De bränslen som skall flera nu ersätta olja är av typer kol, torv, ved - med dessutom ofta mycket stora variationer inom varje typ av bränsle. Ett problem som kan uppstå i den statliga styrningen, med dess nuvarande utformning, är att lägre krav på små än på stora eldningsanläggningar leder till att man bygger flera små i stället för en stor anläggning, trots att de senare skulle kunna ge mindre miljöpåverkan. På motsvarande sätt kan skilda krav på förbränning av olika bränslen leda till att från miljösynpunkt sämre alternativ väljs. Strängare krav på nya anläggningar än på befintliga kan leda till att man behåller en gammal trots att anläggning en ny skulle ge mindre miljöpåverkan. Reglering genom att ange ett högsta tillåtna värde för t ex svavelutsläpp innebär att ägaren av en anläggning som installerat en avancerad utrustning för rökgasavsvavling inte har motiv att minska utsläppen under det tillåtna värdet även om det kan ske till låga kostnader. I det senare fallet skulle en komplettering av gränsvärdesregleringen med avgifter relaterade till de faktiska kunna vara en bättre utsläppen lösning.

Kommitténs slutsatser

Bristande om

kunskaper utsläpp

Kunskaperna om det kemiska innehållet i utsläppen i samband med förbränning har ökat under de senare åren, likaså kunskaperna om effekterna på hälsa och miljö av olika typer av föroreningar. I flera avseenden är dock

170 SOU 1984: 61

kunskaperna bristfälliga, som påpekats i delutredningen Miljö- och hälsoeffekter av framtida uppvärmningssystem”. Därför är också konsekvenserna av den förutsedda omställningen av energiförsörjningen i viss utsträckning osäkra. Det gäller t ex eldning av ved och torv i mindre En konflikt kan mellan pannor. uppstå energipolitikens mål om ökad användning av inhemska bränslen och målet att minska utsläppen vid förbränning.

Enligt kommitténs mening här. iörbättring av kunskaperna g

förbränningsprøcesseraa ;och av

;om gum vilka typer, sub-

stans£ervsdm*uppkomrhei§vid ?förbränning en grundlägganá

de förutsättning möjligheterna att på lång sin; kunna

.begränsa utsläppêh. av farliga ämnen. Denna typ *av kun- “skaper har betydelse bådei _förchur förlbränningsanlägg-

hur =

eningar* byggs ochiör áestatliga *regi a utformas.. De

nuvarande statliga :insatserna på detta i råde bör därföre

svarar mot

öka.. så att de bättre problemets betydelse. Det-

ta kanske inom det

ramen for statliga energiforsknings-

i ,,PT°g1“3mm9t»

Under senare tid har observationerna om ökande skogsdöd i Europa fått stor uppmärksamhet. Det har lett till att försurningen åter blivit en av de centrala i frågorna miljödebatten både här hemma och utomlands.

I början av 1984 tillkallade jordbruksministern en särskild aktionsgrupp för att samordna och intensifiera insatserna mot försurningen av mark och vatten. Aktionsgruppen skall bl a utarbeta for ett underlag nytt åtgärdsprooch föreslå åtgärder for att

gram motverka luftförorening-

ar och andra försurningsorsaker. Aven andra åtgärder inom bl a jordbruk, och skogsbruk energianvändning samt forskningsverksamhet och skall studeras. kalkning Grupkommer att lämna sina med pen förslag ungefär samtidigt att detta betänkande lämnas.

Kommittén föreslår att det långsiktiga arbetet med att

kart ägga värmeförsörjningensv miljö- och hälsoeffekter fortsatte. Syftet bör vara att öka omolika

kunskaperna typer av utsläpp från förbränning och andra typer av miljöpåverkan i första hand eldning i mindre anläggningar och kartlägga de tekniska och ekonomiska förutsättning-

arna för att minska utsläppen. ltgångspunkten bör vara att bästa möjliga effekt från skall

miljösynpunkt uppnås

för en given kostnad.

Kommittén föreslår vidare en översyn av formerna för den statliga regleringen när det gäller förbränning så att de är bättre anpassade till de förhållanden där olika nya många typer av bränslen och forbrä n i n gsanläggningar utnyttjas. Som underlag för detta be häver man utreda vilket

på

SOU 1984: 61 171

sätt olika typer av regleringar påverkar val av system, utformning av forbränningsanläggningar och driften av dessa.

Elvärme från och

miljö- hälsosynpunkt

När det gäller elvärmens roll i den framtida värmeförsörjningen kan det enligt kommitténs mening från miljö- och hälsosynpunkt vara fördelaktigt att behålla elvärmen i den typ av bebyggelse där den huvudsakligen används i dag, dvs i småhus, även om elenergin skulle produceras i koleldade kondenskraftverk. Detta förutsätter dock att 10kaliseringen av dessa anläggningar sker med stor omsorg och avancerad teknik för används. Den-

att rökgasrening

na fråga behandlas senare i kapitel 10.

Koldioxidproblemet

Kunskapen om effekterna av den ökande koldioxidhalten är ännu Problemet är internationellt, dvs ofullständig. det är inte möjligt för något enskilt land att ensamt vidta åtgärder som förhindrar utvecklingen. För Sveriges del bör staten ansvara för att området bevakas på kompetent vetenskaplig nivå och att frågan följs i internationella miljövårdssammanhang. Förbränning av förnybara bränslen, t ex skogsbränslen, ökar inte koldioxidhalten i atmosfären om uttaget motsvarar tillväxten. Den ökning i användningen av skogsbränslen som för närvarande sker i Sverige, innebär därför ingen försämring i detta avseende.

172 SOU 1984: 61

10 av

Ersättning

kärnkraften

Inledning

Senast om drygt 25 år skall de svenska kärnkraftverken vara tagna ur drift beslut enligt riksdagens efter folkomröstningen. Det får heller inte byggas några nya kärnkraftverk utöver de nuvarande tolv. Det grundläggande motivet för beslutet är att kärnkraften anses vara förenad med sådana risker att vi sikt på lång bör avstå från kärnkraft i landet.

För de flesta människor är 25 år en och kanske lång, också overklig tidsrymd. Att ta ur drift som har anläggningar kostat flera 10-tals miljarder kronor att och som bygga svarar för nästan hälften av landets kan elproduktion också verka dramatiskt.

Kärnkraftverkens livscykel

Alla industrianläggningar har emellertid sin livscykel, förr eller senare har de tjänat ut och måste avvecklas. Det gäller även kärnkraftverk. Genomsnittligt sett är den tidsrymd på 25 år som återstår till år 2010 en lång livs-

längd på industrianläggningar. En viktig utgångspunkt

för riksdagsbeslutet var att de och byggda planerade kärnkraftverken skulle utnyttjas under sin Sett livslängd. i ett sådant perspektiv är beslut om riksdagens avveckling av kärnkraften mindre dramatiskt. Det innebär att man sätter en bortre för hur tidsgräns länge kärnkraftverken skall användas samt att får inga nya byggas. Samtidigt ger beslutet möjlighet att utnyttja åtanläggningarna minstone under största delen av deras som kan livslängd, vara längre eller kortare än tiden fram till år 2010.

Vad innebär då konkret och vilka kärnkraftsavvecklingen problem kan uppstå?

Om ökar eller kvar elforbrukningen ligger på samma nivå som i dag när kärnkraftverken skall tas ur drift måste ett

SOU 1984: 61 173

antal kraftverk Det innebär kostnader for att nya byggas. bygga de nya verken och ökade kostnader för drift av dessa. Om alla kärnkraftverken skall ersättas blir det om stora i nya kraftverk. Detta, kan fråga investeringar man säga, representerar den maximala påfrestningen på ekonomin och beslutsfattandet som avvecklingsbeslutet kan leda till. Konsekvenserna av riksdagsbeslutet är att ersättningsinvesteringarna för de nu befintliga kärnkraftverken kommer och blir mera koncentrerade i tidigare tiden än vad de annars skulle ha blivit.

Om elförbrukningen av olika skäl och av sig själv skulle minska så att bara en mindre del av kärnkraften behöver ersättas blir och i motsvaranpåfrestningarna problemen de grad mindre. Eftersom kommitténs uppgift är att föreslå för att kärnkraften skall kunna avvecklas har åtgärder vi koncentrerat oss på att analysera de svårigheter som kan inför avvecklingen. Dessa gäller till allra uppstå största delen de beslut som måste fattas om kraftproduktionen måste ut. En stor del av den följande redobyggas handlar därför om vilka beslut som måste fattas visningen och vilka hinder som kan om den framtida elföruppstå brukningen det nödvändigt att bygga kraftverk gör nya som ersättning för kärnkraftverken. En utveckling som innebär att elförbrukningen spontant minskar är ju relativt och alltså av mindre intresse vid problemfri själva Detta står inte i strid med kommitténs problemanalysen. om en effektiv hushållning med grundläggande synsätt elektricitet och annan energi.

hinder för avveckling Inga avgörande

Som framgår av den följande redovisningen finns det inga hinder för att kärnkraftverken skall kunna avgörande avvecklas. De som kan uppstå är av samma typ problem som gäller vid normal utbyggnad av kraftproduktion motiverad av att ökar eller att omoderna elförbrukningen promåste ersättas eller om. Till duktionsanläggningar byggas stor del är de av samma slag som vid utbyggnad av andra större industrianläggningar.

Staten, kraftföretagen, elkonsumenterna

Ett av de som vi störst uppmärksamhet problem ägnar staten och har att med att flera lagar innebär gäller göra kraftverk - bränslerestriktioner för nya särskilt större eldade verk och Vattenkraftverk. Olika statliga instanser skall ge tillstånd med avseende på bl a lokalisering och Här gäller frågan hur staten kan förberemiljöpåverkan. da sig för den typ av beslut som krävs för att kärnkraftver-

174 SOU 1984: 61

ken skall kunna ersättas av annan om så elproduktion skulle behövas, och hur riksdagens avvecklingsbeslut skall kunna förenas och samordnas med det statliga regelsystemet i övrigt. Detta kan man är ett inomstatsäga ligt problem.

Ett annat problem gäller de som kraftindustrin åtgärder måste vidta för att skall kunna avvecklingen genomföras. Kraftföretagen måste ha en långsiktig och beplanering redskap inför avvecklingen. De måste å ena sidan uppfylla sina skyldigheter att leverera elektricitet och å andra sidan inte bygga ut i onödan. produktionskapaciteten Detta är en svår särskilt med tanke balansgång, på att det i regel tar mycket lång tid att En bygga kraftverk. förutsättning för att kraftföretagen skall planera för kärnkraftsavvecklingen är vidare att de har förtroende för att riksdagsbeslutet om kommer att avveckling fullföljas. De måste också kunna från att de utgå inomstatliga problemen kommer att lösas så att statsmakterna inte lägger hinder i vägen för att vid behov bygga nya kraftverk.

Ett tredje problem gäller förberedelser och anpassning hos elkonsumenterna, d v s hushåll och företag, till de förändringar i elpriserna som kan föra

kärnkraftsavvecklingen

med sig.

Ökad

handlingsberedskap

Detta är i huvudsak de av som diskuteras i typer problem det följande. När det gäller kommitténs till förslag åtgärder som behöver vidtas under de närmaste åren för att lösa problemen, betingas de till stor del av kärnkraftsavatt_ vecklingen ännu ligger långt fram i tiden. Aven om det tar lång tid att kraftverk krävs for bygga elförsörjningen inga beslut under de närmaste åren. Att nu fatta beslut som innebär långsiktiga bindningar är heller inte De rimligt. närmaste åren bör i stället användas för att öka den framtida och förbereda de handlingsfriheten ställningstaganden och beslut som måste fattas senare. Det innebär att de åtgärder som kommittén föreslår till större delen syftar till att öka att fatta beslut och att beredskapen ge förbättrad kunskap. Eftersom och miljö- säkerhetsfrågorna kommer att ha avgörande betydelse för de framtida konkreta besluten inför kärnkraftsavvecklingen har vi dem ägnat stor uppmärksamhet. Flera av direkt eller förslagen gäller indirekt dessa frågor.

En viktig del av förberedelsearbetet är också att förkorta tiden för och planering, tillståndsgivning byggande av nya - kraftverk den s k ledtiden så att de definitiva beslu-

SOU 1984: 61 175

ten om att bygga nya kraftverk kan grundas på säkrare bedömningar om elbehovets utveckling.

beslut om

Riksdagens kärnkraftsavveckling

Den 23 mars 1980 hölls den rådgivande folkomröstningen i kärnkraftsfrågan. riksdagens beslut i frågan gäll- Enligt de tre 1979/80:75 NU omröstningen förslag (prop 1979/80:26, rskr 1979/80:141). Två förslag, nr 1 och nr 2, innebar av kärnkraften i den takt som är möjavveckling med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upplig rätthålla och välfärd. Högst de tolv kärnsysselsättning kraftsreaktorer som var i drift, färdiga eller under arbete skulle få användas. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skulle få förekomma. Säkerhetssynpunkter skulle bli för den i vilken reaktorerna skulle tas avgörande ordning ur drift. I stöddes forslag nr 1 folkomröstningskampanjen huvudsakligen av företrädare för moderata samlingspartiet och nr 2 av företrädare för det socialdemokratisförslag ka och nr 2 innehöll dessutom partiet folkpartiet. Förslag en rad uttalanden om den framtida inriktningen av enernr 3 stöddes huvudsakligen av foregipolitiken. Förslag trädare för centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna samt av olika organisationer, bl a Folkkampanjen nej till kärnkraft. innebar avveckling inom högst Förslaget tio år av de sex kärnkraftsreaktorer som då var i drift. Icke reaktorer skulle aldrig tas i drift.

laddade enligt förslaget

Aven i detta förslag vissa riktlinjer för enerpresenterades gipolitiken framöver.

Av dem som var deltog 75,7 procent i folkröstberättigade omröstningen. Utgången blev att 18,9 procent av de deltaröstade nr 1, på förslag nr 2 gande på förslag 39,1 procent och 38,7 procent forslag nr 3. Drygt 3 lämnade på procent blank röstsedel.

Senare under våren fattade riksdagen sitt beslut med anledning av folkomröstningens resultat. I näringsutskottets betänkande (NU 1979/80:70) konstateras bl a att

kärnkraftsutbyggnad skall förekomma utöver de ingen ytterligare tolv reaktorer som är i drift, färdiga eller under arbete. Kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Säkerbör vara avgörande för i vilken ordningsföljd reakhetssynpunkter torerna skall tas ur drift. Det är enligt utskottets mening nödvändigt att den tidsperiod inom vilken avvecklingen skall ske klart anges. Reaktorernas tekniska livs-

176 SOU 1984: 61

längd bedöms enligt propositionen vara ca 25 år. Det bör nu slås fast att den sista reaktorn i Sverige skall stängas senast år 2010. Bestämmelser om antalet reaktorer och om avvecklingsperiodens längd torde böra införas i lagstiftningen på atomenergiområdet.

Riksdagens uttalande att borde avvecklingstidens längd regleras i lag har senare behandlats av den s k atomlagstiftningskommittén. Kommittén har redovisat sina förslag (SOU 1983:9) och riksdagen har därefter åter tagit ställning i frågan (prop 1983/84:60, NU 1983/84:17).

Atomlagstiftningskommittén ansåg att det inte fanns något lagtekniskt hinder att införa bestämmelser om antalet reaktorer och avvecklingsperiodens i den längd nya lagstiftningen. Kommittén menade emellertid att de lagstiftningsåtgärder som kan behövas för kärnkraftens avveckling år 2010 borde tas först när alla som upp frågor behöver regleras finns och klarlagda. Regering riksdag instämde i den bedömningen.

Kärnkraftverkens

livslängd

När det gäller de långsiktiga tidsförhållandena för kärnkraftverken ñnns flera skilda begrepp. Det ena rör den ekonomiska avskrivningstiden. Det är ett finansiellt besom under hur tid det grepp anger lång avskrivningen på kapital som nedlagts i ett kraftverk skall ut. spridas Kraftföretagen i Sverige har i regel satt avskrivningstiden till 25 år.

Vid konstruktionen av kärnkraftverk används ett annat begrepp teknisk livslängd. På samma sätt som i annat konstruktionsarbete arbetar kärnkraftskonstruktörerna med utgångspunkt i en bestämd tid som ett kärnkraftverk skall vara i drift. Detta blir sedan för hur man avgörande dimensionerar och utformar olika delar av verket och vilka material som väljs. Utgångspunkten för t ex .Asea- Atoms kärnkraftskonstruktioner är att den tekniska livslängden skall vara minst 40 år. - Avskrivningstiden 25 år - är alltså ett rent finansiellt och den tekniska - begrepp livslängden 40 år en utgångspunkt för konstruktionsarbetet. Det finns dock ett samband mellan dessa båda så sätt att begrepp på anläggningen förväntas kunna drivas tillförlitligt med normalt underhåll åtminstone hela avskrivningstiden.

Utöver dessa begrepp finns begreppet ekonomisk livslängd, som är den faktiska tid som en anläggning utnyttjas. Avgörande för denna är en rad olika faktorer. Anlägg-

2/)

ningen kräver i regel fortlöpande underhåll för att fungera. Med ålder ökar ofta underhållskostnaderna. stigande

Tekniska fel kan som medför större eller mindre uppstå kostnader för att Om det är ett fel kan åtgärdas. allvarligt kostnaderna bli mycket stora. För några kärnkraftverk av har t ex fel i de s k ångtyp tryckvattenreaktor allvarliga Med hänsyn till såväl de rigorösa generatorerna uppstått. säkerhetskraven kärnkraftverk som de på höga tillgängkan tekniska fel medföra kostnadskrälighetskraven, vande Vid sådana ombyggnader måste man ombyggnader. också beakta dosbelastningen på berörd personal.

178 SOU 1984: 61

Förr eller senare får man räkna med att den situationen uppstår för kärnkraftverk liksom for andra typer av anläggningar, att kostnaderna for underhåll, för reparation, för säkerhetsbetingad ombyggnad och övriga kostnader blir för stora för att en fortsatt drift av skall anläggningen löna sig. Kärnkraftens låga driftkostnader innebär dock att mycket kostsamma reparationer kan motiveras.

På grund av den - jämfört med andra av typer storskalig energiteknik — korta erfarenhet man har av stora kraftproducerande kärnkraftverk finns det ännu inte några säkra bedömningar om den ekonomiska hos livslängden kärnkraftverk generellt eller for olika typer, till exempel s k kokvattenreaktorer (Asea-Atoms typ) och tryckvattenreaktorer. Några kärnkraftverk har tagits ur drift i andra länder, men några generella slutsatser av detta kan man ännu inte dra. En av de största osäkerheterna om kärnkraftverkens livslängd gäller eventuella försämringar av hållfastheten i de olika delarna i reaktortanken som den höga strålningsnivån och andra miljöfaktorer kan medföra. För att kunna bedöma i vilken takt olika material som används i tanken förändras finns i de flesta kärnkraftverk från inbörjan byggt ett fortlöpande testprogram. Det består i att speciella prover av material från reaktortankens vitala delar utsätts för mycket hög strålning i förhållande till vad de normalt utsätts för. På det sättet kan man skynda på” strålningspåverkan och få förhandsinformation om vilka förändringar som kan inträffa i framtiden. Om materialprovet tas ut efter t ex 10 år representerar det en normal drift på ca 30 år.

Kraftföretagen

Statens vattenfallsverk har på uppdrag av CDL, numera KRAFTSAM (samarbetsorganisation for landets elprodu-

center), ort en utredning om den ekonomiska livsläng-

den hos de två av reaktorer som finns i typer Sverige kokvattenreaktorer och tryckvattenreaktorer (Kärnkraftverkens tekniska livslängd, Vattenfall 1983-08-16). Den konstaterar bl a att det är reaktortankens livslängd som ytterst avgör hur länge ett kärnkraftverk kan användas. Slutsatsen baseras på bedömningen att alla andra delar av ett kärnkraftverk kan eller bytas ut. repareras Ett kärnkraftverk skulle alltså som inte behöva tas regel ur drift förrän det ett fel reaktortanuppstår allvarligt på ken. Utredningen har därför koncentrerat sig en av på analys reaktortankens visar utredlivslängd. Analysen enligt

SOU 1984: 61 179

ningen att inget framkommit som talar för att livslängden hos reaktortankarna i de svenska kärnkraftverken är kortare än 40 år.

Kärnkraftinspektionen

På begäran av kommittén har statens kärnkraftinspektion (SKI) granskat studien. Granskningen är redovisad i en promemoria (Kommentarer till utredningen om kärnkraftverkens tekniska livslängd, SKI 1983-11-07). SKI har också vid ett tidigare tillfälle (SKI föredragningspromemoria 1983-05-30) till kommittén framfört sina synpunkter i frågan. I denna promemoria framhåller SKI att ansvaret för totalbedömningar av kärnkraftverkens säkerhetsmässiga och ekonomiska livslängd i första hand åvilar anläggningsinnehavarna. SKIs uppgift är att på av driftserfarenheter och resultat av de provgrundval nings- och kontrollprogram som genomförs löpande, ta ställning till om anläggningarna kan drivas med tillfredsställande säkerhet fram till nästa inspektions- och kontrolltillfälle. Efter den som SKI av Vattenfalls livs-

granskning ort

längdsstudie instämmer inspektionen i att det inte finns i som direkt talar för att något dagens kunskapsläge svenska reaktortankar skulle ha en kortare teknisk livslängd än 40 år. Man understryker dock att detta inte kan läggas till grund för en säker prognos om att alla svenska reaktorer kommer att uppnå en livslängd om 40 år. Huvudskälet till detta behov av försiktighet vid bedömningarna är att de praktiska erfarenheterna trots allt är begränsade i och med att inga stora lättvattenreaktorer hittills drivits sin tekniska ut. SKI kan man livslängd Enligt därför inte förvänta sig att man i dag kan dra särskilt mycket annorlunda eller säkrare slutsatser än vid konstruktionsanalyserna då målet var en teknisk livslängd om 40 år. SKI påpekar också att prognosuttalandena om 40 års livslängd i utredningens missiv är mer kategoriskt formulerade än i delar av det tekniska underlag som redovisas. SKI delar också utredningens uppfattning att det främst är i reaktortanken med tillhörande stutsar (anslutningsrör) och vissa interna delar som man i första hand kan förvänta sig att drifttidsbetingade fenomen av betydelse för livslängden kan uppträda. I princip kan man enligt SKI säga att det är möjligt att reparera eller byta ut flertalet aktuella komponenter men man bör inte underskatta de tekniska stråldoser och kostnader svårigheter, samt den tidsåtgång som sammanhänger med sådana åt-

18O SOU 1984: 61

gärder. Förutom reaktortanken med anslutningsstutsar och interna delar bör vissa delar av innanför rörsystemen reaktorinneslutningen räknas in i den svårreparerbara kategorin. SKI anser att man inte enbart får se till den enskilda komponenten utan även till vilken som i prognos ett framtida kan beträffande den sambeslutsläge göras lade åldrings- och skadebilden och dennas utveckling.

Avslutningsvis påpekar SKI att man bör väga in några fler faktorer om vilka osäkerheter som för närvarande råder i livslängdsbedömningen och därmed också vara något mindre i än kategorisk prognosuttalanden utredningen.

På basis av de utredningar som sålunda hittills är gjorts det enligt kommittén ännu inte att med möjligt någon säkerhet bedöma den ekonomiska livslängden hos de svenska kärnkraftverken, d v s hur lång tid de med hänsyn till tekniska och ekonomiska faktorer och säkerhetskrav kommer att kunna användas.

Återkommande säkerhetsgranskning

Den fortlöpande provverksamheten kommer emellertid att ge allt bättre information. ett Enligt riksdagsbeslut 1981 (prop 1980/81:90, NU 1980/81:60) har ett program för återkommande säkerhetsgranskning för de svenska reaktorerna inletts, det s k ASAR-arbetet (”As-operated Safety Analysis Report”). Arbetet har till syfte att ”varje svenskt kärnkraftsblock under sin tekniska om livslängd möjligt skall genomgå minst 3 fullständiga säkerhetsgranskningar liknande den som meddelandet av tillstånd föregått att för första gången ta i drift. En sådan reaktoranläggningen granskning bör alltså ske vart 8:e till 10:e år.

Enligt SKI är det med ASAR viktigaste syftet själva genomförandet av en överblickande systematisk avstämning av säkerhetsläget vid varje reaktor vid återkomnågra mande tillfällen. Tillsammans med reaktorinnehavarna har SKI lagt sätt. upp ASAR-programmet på följande

Den första granskningen, ASAR 1, skall ha huvudinriktning på haveriförebyggande och skadebegränsande åtgärder. Den skall resultera i sammanfattande redovisningar och av hur säkerhetsarbetet vid analyser anläggningen är organiserat och bedrivs, av driftserfarenheter och inträffade händelser, av särskilda m m. Det säkerhetsprogram metodiskt och största med arbetsmässigt nytillskottet ASAR 1 utgörs enligt SKI av en systematisk tillförlitlighetsanalys som skall hållas uppdaterad allteftersom nya erfarenheter vinns.

Frågor rörande anläggningarnas fysiska skydd, avfallshantering samt kontroll av klyvbart material ingår inte i ASAR 1. ASAR 1 har genomförts for den först startade reaktorn, Oskarshamn 1. Arbetet redovisades till regeringen i juni 1983 (SKI-ASAR-01: Återkommande säkerhetsgranskning av Oskarshamn 1). SKIS sammanfattande slutsats av detta arbete var att inget framkommit vid inspektionens granskning som ger anledning att ifrågasätta att Oskarshamn 1 kan drivas med fullt godtagbar säkerhet under den tid som rimligen kan överblickas i en studie av denna typ, dvs 5-10 år. Ett antal viktiga förutsättningar för att denna slutsats skall gälla angavs också.

Arbetet med ASAR 1 är nu i det närmaste avslutat även for Ringhals 2 och beräknas bli avrapporterat till regeringen under hösten 1984. Under våren 1984 inleder SKI säkerhetsgranskningen av Ringhals 1 och under sommaren 1985 samma arbete med Barsebäck 1 och 2.

Kommittén vill i anslutning härtill framhålla följande. Hittills gjorda och pågående säkerhetsstudier i Sverige, kompletterade med resultat från motsvarande utredningsarbete i andra länder som har kärnkraft, kommer om

några år att ge betydligt bättre grund för bedömningar av

kärnkraftverkens livslängdsbetingade säkerhetsegenska-

per än vad som nu kan göras. För närvarande finns drygt

300 kärnkraftverk i drift i världen. Under resten av 1980-talet kommer dessutom ett stort antal nya kärnkraftverk att tas i drift. Till 1990 förutses att den totala årliga kärnkraftsproduktionen i världen kommer att vara dubbelt så stor som 1983. Det innebär att driftserfarenheterna ökar snabbt. Av särskild vikt är att antalet reaktorer med lång driftstid ökar. Enligt kommitténs bedömning kommer frågan om kärnkraftverkens livslängd därför att kunna belysas betydligt mera ingående mot slutet av 1980-talet.

Förtida

urdrifttagning

Det kan inte helt uteslutas att något eller några av kärnkraftverken av tekniska fel i förtid av på grund stängs eller måste köras med reducerad effekt, kanske varaktigt redan innan de senast skall tas ur drift enligt riksdagsbeslutet. Denna eventualitet får man räkna med för alla av kraftverk. Kärnkraftens i detta samtyper särprägel manhang är framförallt att driftserfarenheterna ännu är

182 SOU 1984: 61

små i förhållande till andra typer av kraftverk och att säkerhetskraven är utomordentligt stränga. Om ett eller ett par kärnkraftverk tas ur drift i förtid eller körs med reducerad effekt kommer sannolikt elförsörjningen att kunna klaras genom att reservkraftverk används och genom ökad import av elenergi. Avkopplingsbara elpannor kan också snabbt ställas av. Dessa förbrukade under - dvs motsvarande 1983 ca 5 TWh nästan hela produktionen i ett av de nyare kärnkraftverken. Kostnaderna for elproduktionen blir högre och risken för elbrist ökar om kärnkraftsbortfallet inträffar under s k torrår med liten nederbörd och därmed liten vattenkrafts- Den situationen kommer att bestå tills man produktion. hunnit bygga nya kraftverk eller vidtagit åtgärder för att minska elförbrukningen. Om man förprojekterat kraftverk och fått statliga tillstånd kan det med en forcerad utbyggnad vara möjligt att inom ca fem år ha et_t eller flera nya kraftverk i drift.

Om flera kärnkraftverk av någon anledning måste tas ur drift i förtid kan konsekvenserna for kraftförsörjningen bli Man kan i värsta fall köra kraftverk allvarliga. tvingas med mycket hög driftskostnad (oljekondensverk) eller drastiskt begränsa elförbrukningen. De samhällsekonomiska kostnaderna kan bli stora. Också i en sådan situation måste man räkna med att det tar några år att bygga ut elproduktionen, även om det sannolikt är möjligt att forcera med det ytterligare utbyggnaden jämfört föregående fallet. Sannolikt kommer man att försöka begränsa konsekvenserna genom att öka elimporten inom ramen för det nordiska elsamarbetet. Ett sätt att gardera sig mot denna typ av händelser är att bygga ut reservkapaciteten för elproduktion. Det skulle innebära en utbyggnad av ytterligare kondenskraftverk. Ett annat sätt är att i förväg begränsa elförbrukningen. I vilken och vilket sätt den av utsträckning på typen åtgärder bör göras är en ekonomisk avvägningsfråga. Man måste utgå från en bedömning av risken för denna typ av bortfall av kraftverk och väga risken och kostnaderna som uppkommer vid en sådan händelse mot kostnaderna att i förväg bygga kraftverk eller begränsa nya elförbrukningen. Det är i princip samma avvägning som görs med hänsyn till risken för s k torrår med låg vattenkraftsproduktion med den skillnaden att vi med större statistisk säkerhet (bl a på grund av mycket långa erfarenheter) kan bedöma risken for torrår än risken for att kärnkraftverk måste tas ur drift.

SOU 1984: 61 183

Det är som redovisats tidigare inte möjligt att i dagsläget göra någon bedömning av risken för en förtida urdrifttagning av kärnkraftverk. Med successivt ökad driftserfarenhet kommer dock risken att kunna bedömas allt bättre i framtiden. Enligt kommitténs åsikt bör det ligga på kraftföretagens ansvar att planera kraftsystemet så att denna typ av händelse beaktas. Vi har emellertid inte funnit att det nu skulle vara motiverat med några förändringar i planeringen av elproduktionen med hänsyn till bl a det relativt stora inslaget av avkopplingsbara elpannor. Med den typ av förprojektering som föreslås senare kommer att möta sådana situationer att öka. beredskapen

senast år 2010

Avveckling

I den mån inte kärnkraftblock av säkerhetsskäl tagits ur drift redan före den egentliga avvecklingsperioden skall alltså avvecklingen av kärnkraften i Sverige enligt 1980 års riksdagsbeslut ske så, att den är avslutad med utgången av år 2010. Den egentliga avvecklingsperiodens längd skall enligt kommitténs mening styras av säkerhetsfor-

hållanden och därtill knutna strålskyddsaspekter i sam-

band med underhåll och reparation. Faktorer som därutöver får betydelse är ekonomisk-tekniska förhållanden, såsom driftsekonomi, behov av ersättningskraft, personalfrågor och liknande, vartill också kommer ett antal regionalpolitiska spörsmål rörande bl a lokalisering av eventuella ersättningsanläggningar. Det innebär att den tid som gått sedan ett visst kärnkraftverk startades inte bör vara avgörande för när verket tas ur drift. Det är t ex möjligt att något av de först byggda verken säkerhetsmässigt och tillgänglighetsmässigt visar bättre än något av de sesig nare byggda. Säkerhetsaspekterna skall vara avgörande och inte verkets ålder.

Inom kraftindustrin bedömer man det som möjligt att genomföra avvecklingen på en förhållandevis kort tid, preliminärt uppskattad till femårsperioden 2005-2010. Kommittén som anser att det kan vara önskvärt att avvecklingen inte minst av ekonomiska skål sker under en begränsad tid, har för egen del antagit att avvecklingen behöver omfatta en IO-årsperiod, 2000-2010. Mot den nu angivna bakgrunden föreslår kommittén att frågan om lämplig tidpunkt för urdrifttagningen av varje enskilt kärnkraftblock samt alla därmed förenade spörsmål blir föremål för en särskild utredning. Kommittén föreslår att en sådan statlig utredning görs i samråd med bl a ägarna av kärnkraftverken och att den skall vara klar omkring

184 SOU 1984: 61

år 1990. Utredningen bör då, i med vad som enlighet förut angetts, kunna grundas på en mera betydligt ingående bedömning av de olika kärnkraftblockens med livslängd hänsyn till säkerhetskraven. En sådan skulle utredning stämma väl överens med riksdagens nämnda tidigare ställningstagande.

Beredskap inför avvecklingen

Två avgörande frågor i samband med kärnkraftsavvecklingen är dels hur stor och därmed elförbrukningen hur stort produktionsbehovet beräknas vara under de första decennierna av 2000-talet, dels vilka av kraftverk typer som skall byggas för att i behövlig utsträckning ersätta kärnkraftsproduktionen.

Som vi diskuterat i det är emellertid det viktiföregående gaste i dagsläget inte att göra en prognos för den framtida förbrukningen av elektricitet utan att skapa beredskap för att fatta de beslut som olika komutvecklingsalternativ mer att kräva. Det är inte möjligt att säker göra någon bedömning av hur mycket elenergi som kommer att efterfrågas om 25 -30 år. Vi har oss till att begränsat på grundval av de utredningar som genomförts den bedömgöra ningen att elproduktionen som krävs år 2010 sannolikt kommer att vara omkring 100-165 TWh år, motsvaper rande en förbrukning 90-150 TWh. Det är på alltså ett mycket stort intervall.

Det är därför viktigt att statsmakterna har en för strategi att möta de olika situationer som kan Å ena sidan uppstå. bör man noga följa utvecklingen av elförbrukningen och av kraftförsörjningen och bevaka att energianvändningen effektiviseras på ett tillfredsställande sätt i alla samhällssektorer. Å andra sidan bör man ha att fatta de beredskap beslut som behövs för att skall kunna elproduktionen byggas ut, om det krävs for att den elefterfrågan som bedöms vara nödvändig för att och upprätthålla sysselsättning välfärd skall kunna Detta bör tillgodoses. enligt kommitténs mening vara en grundläggande utgångspunkt för statsmakternas planering inför

kärnkraftsavvecklingen.

Om inte statsmakterna är beredda att införa mer omfattande restriktioner mot

elanvändningen, bör statens pla-

nering inför

kärnkraftsavvecklingen utgå från möjlighe-

ten att en elproduktion minst TWh på 100 per år måste upprätthållas. Det bör också finnas en för att

beredskap

bygga ut elproduktionen till en nivå. högre Produktionskapacitet kan då behöva tas i drift redan på 1990-talet, innan kärnkraften skall ersättas.

SOU 1984: 61 185

Kärnkraftsavvecklingen innebär ett produktionsbortfall

55-60 TWh. En man kan ställa sig är under

på fråga

vilka kommer att minska

förutsättningar elefterfrågan

till en sådan nivå att avvecklingen kan klaras utan ut-

byggnad av vattenkraft eller kondenskraft. Det skulle innebära att kärnkraftsersättningen skulle begränsas till utbyggnad av kraftvärme. Om man utgår från att vattenkraften riksdagens intentioner är utbyggd till enligt

66 TWh och att kraftvärme och mottryck i industrin kan uppgå till 10-20 TWh skulle den sammanlagda produk-

utan kärnkraft bli 76-85 TWh. Det mot-

tionskapaciteten svarar en på omkring 70-77 TWh år. elforbrukning per

Till detta kan komma tillskott från vindkraft om den visar

sig ekonomiskt fördelaktig.

Hur el kommer vi att behöva?

mycket

År 1983 var runt 100 TWh och produk-

elförbrukningen

tionen 110 TWh. Den genomsnittliga ökningstakten per decennium sedan 1920-talet framgår av figur 10.1.

Figur 10.1 E lförbrukningens årliga ökningstakt har

Elförbrukningens Ökningstakt

minskat kontinuerligt under senare decennier. Från att ha uppgått till igenomsnitt 7 procent per år under 1940-talet har den sjunkit till igenomsnitt 4 procent per år under de första åren på 1980-talet. [figuren visas ökningstakten utjámnad över 10årsperioder.

1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980

186 SOU 1984: 61

Större delen av elenergin används för drift av motorer, för belysning, för industriella processer och för andra ändamål i produktion och i hushåll, där det är svårt eller mycket dyrt att ersätta elenergin med andra energiformer. För närvarande är för dessa elanvändningen elspe-

cifika ändamål uppskattningsvis 70-80 TWh per år. I del-

utredningen Perspektiv på energi, behandlas den specifika elanvändningen ingående.

Resten av används för elvärme i olika former elenergin inklusive en liten del till I denna av värmepumpar. typ användning är merkostnaden att använda annan energi än elektricitet i mindre. Det är ofta att ersätregel möjligt ta den med bränslen av olika Denna slag. elanvändning svarar för en total förbrukning på 20-30 TWh år. per Någon skarp gräns mellan elspeciñk och annan elförbrukning finns emellertid inte varför det blir om fråga grova siffror. Dessutom påverkas volymen av den elspecifika av i stort förbrukningen samhällsutvecklingen och strukturomvandlingen inom näringslivet i synnerhet. Det kan också anmärkas att här är att specifik elforbrukning uppfatta som ett i huvudsak tekniskt En del av begrepp. den elspeciñka energianvändningen återfinns inom områden som är mycket t ex inom elpriskänsliga, elektrotermisk och elektrokemisk industri. Konkurrenskraften för dessa branscher 15-25 år framåt i tiden är i dag omöjlig att förutsäga.

Sammantaget skulle för olika ändamål elförbrukningen kunna ligga inom följande intervall år 2010:

Tabell 10.1 Kommitténs bedömning av elanvändningens utveckling till år 2010, (TWh)

Därav elvärme inkl. värmepumpar (25) (20) (30)

Avrundat värde SOU 1984: 61 187

I sammanställningen anges också vilken elproduktion som skulle krävas för att klara förbrukningen. Omkring 10 av elenergin förloras från kraftverket procent på vägen till konsumenten.

Den undre gränsen i intervallet innebär jämfört med nuläen liten minskning för bostäder-service, en liten get för industrin och en minskning av elvärme minskning med ca 10 TWh.

Industrin

Som diskuterats i 4 om energianvändningen är kapitel utvecklingen av den framtida elförbrukningen med nödvändighet svår att förutse, i synnerhet då man talar om så som 20-30 år. När det gäller indulångt tidsperspektiv strin beror utvecklingen av elbehovet i stor utsträckning och särskilt då på utvecklingpå strukturförändringarna, - och en av de elintensiva industribranscherna massajärn- och stål och en del av den kemiska industrin. papper, Dessa svarar i för 60 av industrins hela dag drygt procent Om delar av dessa industrier slås ut under elförbrukning. tiden fram till år 2010 kommer industrins elförbrukning troligen att minska. Men även om en sådan utveckling inte kan uteslutas kan inte planeringen av elförsörjningen på lång sikt bygga på en sådan förutsättning.

Den tekniska när det gäller elanvändning utvecklingen har också för industrins elförbrukning i framtibetydelse den. I vilken takt eleffektivare teknik kommer i bruk beror också till stor del på tillväxt och övriga förändringar i industrin, som är mycket svåra att förutse på så lång sikt.

Elvärme

För bostäder-service som svarar för en annan stor del av är osäkerheterna mindre men fortelförbrukningen något farande betydande. När det till slut gäller elvärme beror den framtida efterfrågan på dess konkurrenskraft i förhållande till oljevärme och andra uppvärmningsalternativ. Den beror också på hur värmebehovet utvecklas i framtiden. Minskat totalt värmebehov medför att de i dag

också

elvärmda elförbrukning minskar. Samtifastigheternas medför ett minskat värmebehov troligen att elvärdigt mens konkurrenskraft ökar vilket kan leda till att allt fler övergår till elvärme.

fastigheter

188 SOU 1984: 61

Skilda bedömningar

Bedömningarna om elförbrukningen sikt ofta på lång går isär. Vissa, som t ex Perspektiv på energi”, förutser att elbehovet år 2010 kommer att vara än i Andra lägre dag. har pekat på att den kan bli betydligt högre. Utredningarna har ibland olika syften och olika metoder. utnyttjar

Flera tidigare statliga utredningar har haft karaktären av

teknikinventeringar. Man har vilka

gått igenom typer av teknik som finns och ibland vilka tillgängliga möjligheterna är att förbättra tekniken. På har grundval härav man beräknat hur mycket som skulle elenergi behövas om alla elkonsumenter övergick till att använda den nu bästa tekniken eller om tekniken förbättrades och ytterligare kom i allmänt bruk.

I vissa fall, som när det gäller kraftföretagens egna utredningar, har till bedömningarna viss del syftat till att visa hur mycket som bör elenergi användas med hänsyn till produktionskostnaderna i kraftsystemet och till kostnaderna för olja och annan energi.

Det kommer säkert att av göras många utredningar olika karaktär även i framtiden. av de Värderingen utredningar som gjorts hittills och som kommer att måste bl a göras beakta vad utredningen eller studien har för och syfte

vilka antaganden som ligger till grund för bedömningar-

na. Ar det en prognos över elförbrukningen? I så fall är antagandena om den ekonomiska utvecklingen avgörande, och även antaganden om energiprisernas utveckling.

Om det är en studie av de tekniska möjligheterna att effektivisera elanvändningen och man med den utgångspunkten gör bedömningar om

elförbrukningens utveck-

ling är antagandena om hushållens och intresföretagens se och att till effektivare möjligheter byta utrustning avgörande för värderingen av Aven utredningsresultatet. för denna typ av utredningar spelar antagandena om ekonomisk och utveckling förnyelsetakt i samhället stor roll eftersom för ny teknik beror genomslaget på dessa förhållanden.

Trendbrott

Under de senaste 30 åren har totalt sett elförbrukningen ökat snabbare än landets samlade produktion (BNP). För industrins del har också ökat förbrukningen något snabbare än produktionen (se figur 10.2).

SOU 1984: 61 189

/i\ GWh/ index

300 -i Industrins

elförbrukning i förhållande till industriproduktionen

Sveriges totala elförbrukning i förhållande Figur 10.2 till BNP Den totala elförbruk- 100 ningen har under den senaste 30-årsperi0den ökat snabbare än landets samlade produktion (BNP). Under samma period I då* har industrins r elför- 1950 1960 1970 1980 brukning ökat i ungefär samma takt som industriproduktionen.

Som nämnts har elförbrukningen i landet i ett

tidigare

- under hela tiden från 1920

mycket långt tidsperspektiv

till 1970 — fördubblats vart tionde år. Detta motsvarar en

6 år. Om man vill peka årlig ökning på drygt procent per

likheter i stället för skillnader i bedömningarna i korn-

på

mitténs kan man konstatera att ing-

utredningsunderlag,

en tror en så snabb av elförbrukningen i framti-

på ökning den. De flesta bedömare tror också på att elförbrukningen

kommer att hålla en än både BNP och

lägre ökningstakt

i framtiden. Därmed skulle två

industriproduktionen

trender i den hittillsvarande utvecklingen

långsiktiga

Med en ekonomisk tillväxt 2 år som

brytas. på procent per

kommittén skulle elförbrukningen öka med antagit

till år om man från att den håller

70 TWh 2010, utgår

samma takt som BNP.

bedömning av elförbrukningen till år 2010 måste Varje mot den här bakgrunden bli mycket oprecis. Kommittén

har valt att ett stort intervall, 90-150 TWh per år,

ange*

för att markera de genuina osäkerheterna. Det är knap-

190 SOU 1984: 61

past möjligt att under de närmaste åren ens med mycket ingående studier och avancerade analysmetoder avsevärt öka precisionen i bedömningarna. Planeringen inför

kärnkraftsavvecklingen måste ske med hänsyn till dessa

osäkerheter. Avvecklingen kan inte baseras bedömpå ningar eller som inte beaktar

förhoppningar de stora osä-

kerheterna.

Effektivare

elanvändning

I kapitlet om betonades av energianvändning betydelsen en effektiv i allmänhet. Detta energianvändning gäller även elanvändningen och i synnerhet inför kärnkraftsavvecklingen. En effektivare underlättar elanvändning kärnkraftsavvecklingen på flera sätt. Dels direkt genom att kraftproduktionen inte behöver ut så byggas mycket, dels indirekt genom att det blir lättare att förståelse skapa hos allmänheten för behovet att kraftverk om bygga nya man kan peka på att används elenergin effektivt.

Många utredningar och studier som gjorts i till anslutning kommitténs arbete och i andra har visat sammanhang på att det finns teknik tillgänglig som skulle det göra möjligt att minska avsevärt. Med elförbrukningen ytterligare teknisk skulle det vara utveckling möjligt att driva elsparandet ännu längre. Av delutredningarna är det särskilt ”N y teknik för och elproduktion elanvändning och Perspektiv på energi som behandlar dessa frågor.

Teknik finns

I den senare finns tänkbara många exempel på elbesparingar. I vanliga glödlampor blir bara mindre än 10 procent av elenergin ljus, resten blir värme. Teoretiskt finns alltså stora möjligheter_ att minska för elåtgången belysning, som for närvarande till 2 TWh Genom uppgår per år. övergång till lysrör, som har större betydligt ljusutbyte än glödlampor, finns också praktiska möjligheter. Omkring 6 TWh år används för elenergi per matberedning i spisar, kylskåp m fl apparater i hushållen. Bara en bråkdel av elenergin nyttiggörs för det avsedda ändamålet. Här finns alltså stora teoretiska Om alla hushåll elsparmöjligheter. använde kokkärl med dubbla väggar skulle för elåtgången kokning kunna minska med 40 omkring procent.

Man har också i visat det är stor delutredningen att spridning beträffande elförbrukningen bland de hushållsapparater som finns marknaden de är på trots att likvärdiga beträffande storlek och funktion. Om konsumenterna kon-

SOU 1984: 61 191

sekvent valde de elsnålaste skulle effektiviteapparaterna ten öka snabbare än för närvarande.

Det är alltså att det finns teknik tillgänglig uppenbart

som om den kom i allmänt bruk skulle minska elbehovet Det finns också teoretiskt stort utrymme för

väsentligt.

av i olika

ytterligare minskningar elåtgången processer

Som diskuterats i kapigenom utveckling av ny teknik. tel 4 är det emellertid olika faktorer som måste

många

beaktas när man analyserar de och ekonomiska

praktiska att realisera dessa möjligheter.

förutsättningarna

En sådan faktor är mellan å ena sidan elavvägningen och annan energi. För t ex elvärme är en minskad energi intressant bara om den inte medför ökat behov

elåtgång

av annan Detta i viss även större delen

energi. gäller grad

av elanvändningen i övrigt eftersom en del av elenergin blir värme som bidrar till under den kalla

uppvärmningen

delen av året. I vissa fall kan emellertid också elförbruk-

värme som måste kylas bort. ningen ge för mycket

En annan faktor är avvägningen mellan användning av

och andra resurser. Om alla kylskåp i landet i förtid

energi skulle mot elsnålare skulle elförbrukningen visbytas nya minska men leda till ett stort resursslöseri i öv-

serligen Den här av resursavvägning innebär i regel att

rigt. typen till bättre teknik tar tid. Ofta är det först i

övergången

samband med att t ex en sönder som det är

apparat går

motiverat att byta ut den mot en ny och effektivare. Eftersom de flesta elektriska har lång livs-

apparater ganska

är det en innan alla är utbytta.

längd lång process

Vad styr konsumenterna?

Man måste också beakta att elektricitet används för ett stort antal sinsemellan mer eller mindre olika

mycket

ändamål. Vidare kan elkonsumenterna ha olika värdeav skilda faktorer. Det kan därför vara svårt för ringar t ex en utomstående utredare att sätta sig in i den faktiska i enskilt fall där elenergi och

situationen varje används_

vad som är bäst for hushållet eller företaget. Aven avgöra drar mindre elström och håller längre kanske

om lysrör den många tvekar att byta högre inköpskostnaden gör att

mot kan också

glödlamporna lysrör. Bekvämligheten spe-

la stor roll när man bedömer värdet av elanvändning.

Vidare kan det vara svårt att värdera hos

egenskaperna t ex hushållsapparater. Kostnaderna for elförbrukningen

skall mot kostnaderna för inköp och underhåll. Det vägas kan t ex tänkas att en viss kräver lite elenergi apparat

men är dålig i övrigt. I så fall kan reparationskostnaderna

192 SOU 1984: 61

bli avsevärt högre än besparingen på elräkningen. Dåligt utförande hos t ex kylskåp kan också medföra att elförbrukningen ökar efter hand. I sådana fall är om uppgifter elåtgången när apparaten är ny av värde. begränsat

Detta är faktorer som måste beaktas när man utifrån tekniska studier drar slutsatser om vilka som åtgärder staten kan vidta för att påverka Av de utvecklingen. många utredningar om tekniska möjligheter att spara elektricitet och energi i allmänhet som är det få som

orts

har analyserat de statliga Med styrmöjligheterna. hänsyn till de förhållanden som diskuterats ovan är statlig styrning av elkonsumtionen förenad med många praktiska svårigheter.

I detta avseende är det stor skillnad med vad som jämfört gäller för t ex elproduktionen. I det senare fallet är det fråga om ett relativt litet antal och ett ännu anläggningar färre antal typer av Här har staten därför anläggningar. möjlighet att ställa mycket detaljerade krav lokalisepå ring och utförande som i hög grad kan anpassas till varje enskilt fall. Kontrollen av att kraven är också uppfylls förhållandevis lätt att genomföra.

Vad kan staten

göra?

På konsumentsidan gäller det hushåll och föremiljontals tag där elenergi används för ett mycket stort antal ändamål. Statliga åtgärder måste därför vara huvudsakligen av generell karaktär. Kommittén har inte

ort någon

närmare analys av vilka former av för statliga åtgärder att effektivisera som elanvändningen är möjliga och lämpliga.

Med hänsyn till frågans vikt inför

kärnkraftsavveckling-

en föreslår vi därför en särskild om ökad utredning eleffektivitet där frågan .studeras De utförligare. utredningar som gjorts pekar på att effektiviteten

förbättringen av i

industrin i stort sett är tillfredsställande. Här beror också utvecklingen av elförbrukningen i tillväxt och

hög grad på

strukturomvandling, vilket knappast bör inom påverkas ramen för energipolitiken. Industrin är också utsatt for stark konkurrens och tvingas ta tillvara till möjligheterna minskningar av såväl elkostnaderna som andra kostnader. Utredningen bör därför begränsa till konsumenter sig inom hushåll och service. offentlig

Utredningen bör, med utnyttjande av de om utredningar

teknik som har orts hittills, inrikta om

sig på frågan motiv och för i möjligheter statliga åtgärder syfte att påskynda ökningen av eleffektiviteten hos dessa konsument-

SOU 1984: 61 193

-

grupper. Olika metoder som kan prövas är sådana som nu tillämpas i samband med typgodkännande, varudeklaration och konsumentupplysning. Utredningen kan också undersöka möjligheten att staten ställer krav på vilka typer av hushållsapparater som tillåts för att statliga bostadslån skall utgå. De stora bostadsföretagen har vidare ett stort inflytande på vilka hushållsapparater som köps in i hyresfastigheter. Statliga initiativ riktade till bostadsföretagen skulle kunna medföra att elsnålare apparater i högre grad än för närvarande anskaffas. Principerna för prissättning på elenergi kan även ha betydelse för incitamenten att hushålla med elektricitet. I ut- Pris på energi” (SOU 1981:69) finns underlag redningen som kan utnyttjas i detta sammanhang. Den grundläggande utgångspunkten för utredningen bör vara att elkonsumenternas inflytande ökas och att deras totala kostnader för inköp, drift och underhåll minimeras.

Elskatt En av elskatten är också en generell åtgärd som höjning kommittén har diskuterat. I delutredningen Perspektiv föreslås att en särskild skatt på elenergi införs på energi” så att redan nu höjs till den nivå som svarar mot prisnivån kostnaderna att i koleldade kondensproducera elenergi verk. Det skulle med de kostnader för kolkondens som kommittén räknat med innebära en höjning av skatten med 10- 15 öre per kilowattimme. Statens inkomster från skatten skulle återföras till hushåll och företag. Återfötill föreslås ske genom att en statlig fond ringen företagen som skall och lån till företagen. Bebyggs upp ge bidrag räknat i industrin skulle fonden på dagens elförbrukning tillföras 4-6 miljarder kronor per år.

Priset på olja och el

En av avvägningsfrågorna beträffande höjd elskatt gäller för elektricitet jämfört med anproduktionskostnaderna nan energi. På grund av den beslutade utbyggnaden av kärnkraft är för närvarande produktionskostnaderna för elkraft låga i Sverige. Elprisets (marginalkostnaderna) variation under den senaste 30-årsperioden framgår av figur 10.3.

Som diskuterats närmare i kapitel 3 är det samhällseko-

194 SOU 1984: 61

Elpriset i Sverige /l\ Öre/kWh (fosl penningvörde) 30

Figur 10.3 Elpriset för en typisk högspánningsleverans i Mellansverige har varierat under den senaste 30-årsperioden mätt i fast penningvärde. Nivån är idag lägre än vad den var under 1950talet och början på 1960-talet.

nomiskt fördelaktigt att i flera el sammanhang utnyttja som ersättning för olja, bl a för om man uppvärmning. De, jämför med flertalet andra industriländer, låga elpriserna i Sverige är ett uttryck för att produktionskostnaderna är låga. Priserna är en signal till konsumenterna om att det både för dem och för samhället i sin helhet är fördelaktigt att i el i stället för nuläget utnyttja olja.

De nuvarande låga priserna väntas dock inte bestå utan stiga i takt med att i produktionskostnaderna kraftsystemet ökar i framtiden. Som redovisats i 3 har komkapitel mittén antagit att priset på elektricitet successivt har stigit till en högre nivå i mitten eller senare delen av 1990-talet. Denna nivå motsvarar vad det kostar ungefär att producera elektricitet i kolkondensverk, ”kondensnivån. Frågan är då om den nuvarande av elförökningen brukningen leder till en till elanlångsiktig bindning vändning som inte är rationell vid ett sikt på högre elpris.

Sedan flera år har av i landet ökningen elförbrukningen till största delen berott att med på olja ersatts elenergi i värmeförsörjningen. För närvarande svarar s k avkopplingsbara elpannor i industri och fjärrvärmesystem för en stor del av Takten i till ökningen. konverteringen från olja vanlig elvärme har avtagit. Stora i värmepumpar fjärrvärmen svarar också för en del av ökningen.

Syftet med är att avkopplingsbara elpannor tillfälligt utnyttja elenergi när elproduktionskostnaderna är Eflåga.

SOU 1984: 61 195

tersom den behålls och när som helst befintliga oljepannan kan tas i drift, långsiktiga bindningar till skapas inga elenergi.

Ifråga om elpannor finns också en viss konkurrenssituation i förhållande till användningen av inhemska bränslen. I vissa fall har elpannor slagit ut alternativ med fastbränsleeldade pannor.

Samma förhållande som för avkopplingsbara elpannor till viss del även elvärme i de fall som fastiggäller vanlig behåller sin eller installerar en komhetsägare oljepanna där både elenergi, fastbränsle och kanske binationspanna även kan användas. En del av de som har olja fastigheter elvärme har emellertid inte andra alternativ än el. I sådana fall skulle det krävas installation av ett nytt uppför att annan energi än el skall kunna värmningssystem utnyttjas.

En av slutsatserna i delutredningen Så kan vi värma är att elvärme i den av bebyggelse som hit- Sverige typ tills har installerat elvärme normalt sett är en rationell även med ett i framtiden betydligt uppvärmningsform motsvarande ”kondensnivån. Det skulle högre elpris, alltså varken från den enskildes eller av samsynpunkt hällsekonomiska skäl finnas motiv för att ersätta elvärme med annan uppvärmningsform. Huvudalternativet någon skulle i de flesta fall vara olja. Som nämnts tidigare är elvärme även från miljösynpunkt fördelaktig.

godt

När det stora erbjuder de ekonogäller värmepumpar mi även med de varför denna av högre elpriserna, typ elanvändning är rationell även på sikt.

I Kärnkraftavveckling och energipolidelutredningen tiska En samhällsekonomisk analys har man strategier. de samhällsekonomiska effekterna av att i föruppskattat elektricitet till kondensnivån. Resulväg höja priset på tatet är att samhället totalt sett skulle drabbas av extrakostnader av en sådan åtgärd även räknat på lång sikt. Det beror framför allt att vi inte skulle utnyttja tillpå ett rationellt sätt och de stora invesgången på elenergi på teringarna i elproduktionsanläggningar som orts.

Mot den här bakgrunden finns inte några avgörande skäl för att nu genom t ex en kraftig ökning av skatten på el eller annat sätt begränsa ersättningen av olja med på i värmeförsörjningen. Kommittén avråder därför elenergi från att införa restriktioner genom elskatt eller att på annat sätt elförbrukningen. Vi förutsätter att begränsa elefterfrågan regleras genom en successiv anpassning av på elenergi i takt med förändringarna i de margipriset

196 SOU 1984: 61

nella produktionskostnaderna. På det sättet får man en automatiskt återhållande effekt i takt på elefterfrågan med att elförbrukningen ökar och dyrare produktionsanläggningar måste tas i drift.

Det är emellertid att de nuvarande angeläget låga elpriserna inte skapar en situation med onödiga långsiktiga bindningar till elenergi. Kommittén föreslår därför att en fortlöpande bevakning och analys av elmarknadens utveckling bedrivs. Det allmänna syftet med arbetet skall vara att följa utvecklingen av elefterfrågan och eleffektiviteten hos konsumenterna och av produktionssystemet. Det skall utgöra underlag för att vid behov vidta för att få åtgärder till stånd en balanserad av med utveckling elefterfrågan till hur kostnaderna för kommer hänsyn elproduktionen att utvecklas i framtiden.

Exempel på konkreta är att uppgifter följa utvecklingen av elefterfrågan beträffande de ändamål som den ökade elförbrukningen utnyttjas för, t ex avkopplingsbara elpannor, värmepumpar och elvärme. Analysen bör avse hur stor del av som kommer att bestå konsumtionsökningen när elpriserna i framtiden kommer till en nivå. upp högre Vidare bör man studera olika alternativ till från åtgärder staten för att vid behov påverka av elefterutvecklingen frågan.

Vad skall ersätta kärnkraften?

Om, i enlighet med vår rekommendation, mera ominga fattande restriktioner vidtas för att minska elförbrukningen i framtiden bör den långsiktiga energipolitiken inför kärnkraftsavvecklingen innehålla en beredskap att fatta de beslut som krävs för att skall kunna elproduktionen byggas ut. Beredskapen bör förutom kraftvärme, mottryck i industrin och vindkraft även avse kondenskraft och vattenkraft och kombinationer av dessa.

När det gäller avvägningen mellan de olika kraftslagen spelar flera faktorer in. är en av de Miljöfrågan viktigaste.

Kraftvärme och kondenskraft innebär av föroreutsläpp ningar och koldioxid i atmosfären. Vattenkraft och vindkraft innebär mera lokalt begränsad miljöpåverkan.

Kraftvärme och kondenskraft har sinsemellan olika egenskaper. Eftersom kondenskraftverk använder mera bränsle i förhållande till den producerade mängden energi än kraftvärmeverk bildas mer föroreningar från kondenskraftverk. Å andra sidan kan reningen av rökgaserna i

SOU 1984: 61 197

regel drivas längre i kondenskraftverk än i kraftvärmeverk eftersom de förra är större och lättare kan bära kostnaden för långtgående reningsanordningar. Kraftvärmeverk måste också lokaliseras närmare bebyggelsen och ger därför större lokal miljö- och hälsopåverkan. Från miljösynpunkt kan därför knappast det ena föredras framför det andra. De statliga bestämmelser som reglerar utsläppen av föroreningar bör ställa samma krav på bägge typerna av kraftverk. Kostnadsmässigt skiljer sig också kondenskraft från kraftvärme. I större kraftvärmeverk medför den goda bränsleekonomin att kostnaderna för kraftproduktionen kan bli något lägre än i kondenskraftverk. Produktionskostnaderna blir emellertid högre ju mindre kraftvärmeverket är. Det fordras därför att fjärrvärmenätet har en viss minsta storlek for att kraftvärme skall vara ekonomiskt attraktivt. För närvarande räknar man med att kraftvärmeverk måste ha en total produktionskapacitet för värme och el minst 50—100 MW för att de skall på kunna konkurrera med kondenskraftverk. På grund av att kraftvärmeverk i regel är mindre än kondenskraftverk blir kostnaderna för att uppfylla miljökraven relativt sett högre i kraftvärme än i kondenskraft. Mot denna bakgrund bör avvägningen mellan kraftvärme och kondenskraft ske efter rent ekonomiska kriterier varvid kostnaderna att uppfylla gällande miljökrav t ex på svavelrening inräknas i den ekonomiska bedömningen. Vattenkraftens fördelar är framförallt att den är billig, förnybar och även att den är inhemsk och därmed okänslig för störningar på de internationella energimarknaderna. kan vara men är relativt lokalt Miljöpåverkan betydande om man med av föroreningar i begränsad jämför utsläpp atmosfären. Den att jämföra med miljöeffek-

går knappast objektivt

terna från förbränning. I bägge fallen blir skadorna på miljön i hög grad beroende av hur stora resurser som läggs ner på att minska miljöpåverkan. För vattenkraft finns stora möjligheter att genom varsam utbyggnad av dammar och kraftverk begränsa miljöpåverkan. Eftersom större delen av den outnyttjade vattenkraften är-så mycket billigare att bygga ut än kraftvärmeverk och kondenskraftverk finns det ett stort ekonomiskt utrymme för att genomföra en från miljösynpunkt skonsam Vattenkrafteutbyggnad. Kommittén har förutsatt att en utbyggnad av vattenkraften genomförs med mycket höga ambitioner i detta avseende.

198 SOU 1984: 61

De ekonomiska och tekniska förutsättningarna för vindkraft är ännu för osäkra för att det skall vara meningsfullt

att jämföra den med de övriga kraftslagen.

Som redovisats i det föregående är det enligt kommitténs mening av yttersta vikt att statsmakterna Verkar för en effektiv användning av elenergi och för att inga onödiga

långsiktiga bindningar till elenergi görs under tiden fram

till kärnkraftsavvecklingen. Kommittén har också redovisat till avseende dessa däribland

förslag åtgärder frågor, en särskild, fortlöpande bevakning från statens sida om vilka långsiktiga bindningar som kan bli följden av en

fortsatt elanvändning under de kommande åren.

sou 1984: 61 199

Kommittén har dessutom som en allmän utgångspunkt kommit fram till att det inför kärnkraftsavvecklingen är av största vikt att statsmakterna håller öppet för alla möjligheter att bygga ut elproduktionen som ersättning för kärnkraften. De alternativ som finns med nu tillgänglig teknik är få — kraftvärme, vattenkraft och kondenskraft. De olika kraftslagen får vägas mot varandra med avseende på ekonomi och För alternativ miljöpåverkan. varje som utesluts kommer trovärdigheten i avvecklingsbeslutet att bli mindre.

Om alla kärnkraftverk fungerar tillfredsställande från ekonomisk synpunkt och säkerhetssynpunkt tills de skall avvecklas enligt riksdagens beslut behöver och bör inga beslut om att bygga ersättningskraftverk fattas före 1990. Om något eller kärnkraftverk skulle behöva tas ur några drift i förtid eller köras med nedsatt effekt kan emellertid om av aktualiseras frågan utbyggnad elproduktionen tidigare. Som vi redovisat i kapitel 2 har vi inte sett som vår uppgift att ta ställning i detalj till hur elproduktionen skall ut. Kommittén därför till allbyggas begränsar sig männa rekommendationer i denna fråga. Ställningstagandena gäller även för det fall att elproduktionen behöver byggas ut på 1990-talet, dvs före det att kärnkraftsavvecklingen skall genomföras. Från rent ekonomiska utgångspunkter är vattenkraft det billigaste utbyggnadsalternativet. Därefter kommer kraftvärme och sist av de etablerade kraftslagen fastbränslekondens. För både vattenkraft och kraftvärme är dock som nämnts betidigare utbyggnadsmöjligheterna gränsade till ca 25 TWh respektive 5-10 TWh. För fastbränslekondens finns ingen motsvarande begränsning. Enligt vattenkraftsberedningens ekonomiska beräkningar skulle ca 20 TWh av den vattenkrafutbyggnadsvärda ten kunna byggas ut till lägre kostnad per producerad kWh än kraftvärme. I den vattenkraften utbyggnadsvärda finns dessutom ca 5 TWh som är billigare än fastbränslekondens. Om man skulle bygga ut elproduktionen efter enbart ekonomiska kriterier skulle det alltså bli i tur och ordning 20 TWh vattenkraft, 5-10 TWh kraftvärme, ca 5 TWh ytterligare vattenkraft och därefter fastbränslekondens. Avvägningen mellan olika kraftslag måste emellertid göras med från både ekonomiska och utgångspunkt miljömässiga faktorer. När det gäller vattenkraft och elproduktion baserad på förbränning ñnns knappast några objektiva kriterier för av de vitt skilda av värdering typer miljöpåverkan som dessa kraftslag ger. Avvägningen mel-

200 SOU 1984: 61

lan olika till kraftslag måste därför stor del baseras på allmänna där olika bedömningar miljömässiga och ekonomiska mot egenskaper vägs varandra.

Kommittén har för sin del kommit fram till att i den mån kärnkraften behöver ersättas bör det ske i med enlighet följande allmänna principer.

När det gäller vindkraft föreslår kommitten att när

staten, de två stora vindkraftverken är tekniskt och ekonomiskt utvärderade och den pågående om kostnautredningen derna att bygga större serier av vindkraftverk är avslutad, noga prövar vindkraftens förutsättningar i den framtida elförsörjningen. I det bör även sammanhanget möjligheterna att vindkraftverk bygga som är mindre än de nu byggda prototyperna övervägas. En provutbyggnad av vindkraft i form av en s k gruppstation kan bli aktuell för beslut 1985-86.

Av de nu tillgängliga kraftslagen bör i första hand möjligheterna till av utbyggnad kraftvärme klarläggas innan beslut om en mer omfattande av vattenkraft utbyggnad och kondenskraft fattas. Som beskrivits är det för tidigare närvarande osäkert hur stort tillskott utbyggnad av kraftvärme kan

ge. Investeringsbesluten ligger hos de större

kommunerna. Staten bör därför de fortlöpande följa aktuella kommunernas och industriernas och ekoplanering nomiska intresse av att bygga nya kraftvärmeverk.

Om en ytterligare utbyggnad av elproduktionen, trots ambitionen om en effektiv skulle

elanvändning, ändå visa sig

nödvändig bör det ske av

genom utbyggnad vattenkraft och kondenskraft. Vårt ställningstagande förutsätter, som

nämnts i det föregående, att vattenkraften ut med byggs mycket högt ställda ambitioner på varsamhet och att stränga krav ställs vid på rökgasrening kondenskraftverk. I vilken och i vilken takt de olika ordning stegen i utbyggnaden av vatten- och kondenskraft bör får tas, anpassas efter den aktuella situationen. Skulle elproduktionen behöva byggas ut snabbt kan det vara lämpligare att bygga kondenskraftverk eftersom utbyggnaden sannolikt kan göras på kortare tid än för större I vattenkraftprojekt. andra situationer kan vara att vattenkraftprojekt föredra.

En av de viktigaste för

förutsättningarna kärnkraftens

avveckling är att i tid före

kraftföretagen god avveckling-

en kan planera av utbyggnaden elproduktionen. Kommittén föreslår därför att statsmakterna klargör för kraftföretagen vilka

förutsättningarna från statens sida är för ut-

byggnad av elproduktionen. Vilka älvsträckor kan byggas ut, vilka platser är tillåtna för

lokalisering av kondens-

kraft, vilka miljökrav kommer att ställas in m ? Besked på

SOU 1984: 61 201

dessa bör år 1990.0 Det kräver alltså ett

punkter ges före omfattande fortsatt utrednings- och planeringsarbete

dessförinnan, i samråd mellan bl a berörda myndigheter, kraftproducenter och övriga intressenter.

Det här innebär inte att en utbyggnad av elproduktionen

skall framför för att begränsa elför-

prioriteras åtgärder

för att balans mellan och efter-

brukningen skapa tillgång elektricitet. Som föreslagits i det föregående bör frågan på

staten vidta för att förbättra eleffektiviteten hos

åtgärder

elkonsumenterna. I måste staten pröva om en varje läge av är nödvändig med hänsyn

utbyggnad elproduktionen

till den framtida eller om balansen istället

elefterfrågan

kan nås en ekonomiskt motiverad minskning av

genom

elförbrukningen.

av

Exempel på ersättning

kärnkraften

Nedan beskrivs två exempel på utbyggnad av elproduktionen med 10 TWh som kan tänkas i samband med kärnkraftsavveck- I ett exempel sker utbyggnaden med vattenkraft och i det lingen. andra med kolkondens. Om all kärnkraft skall ersättas kan man tänka sig att kombinera flera av de exemplifierade utbyggnadsblocken.

Vattenkraft

Antal vattendrag tex 3 av de outbyggda älvarna ca 20 miljarder kronor Investeringskostnad under byggtiden ca 30 000 årsarbeten Sysselsättning sysselsatta under driften ca 300 personer energikostnad ca 1 öre/kWh Rörlig Lokalisering norra Sverige tar i anspråk ännu orörd Miljöproblem natur

Kolkondens Antal block 3 ca 10 miljarder kronor Investeringskostnad under byggtiden ca 1 000 årsarbeten Sysselsättning Sysselsatta under driften ca 500 personer energikostnad ca 15 öre/kWh Rörlig Lokalisering södra och mellersta Sverige Miljöproblem utsläpp av svavel, tungmetaller och kväveoxider

202 SOU 1984: 61

Stränga miljökrav

På 1990-talet eller senast i samband med kärnkraftsavvecklingen kommer som diskuterats sannolikt eltidigare produktionen att behöva byggas ut med fastbränsleeldade kraftvärme- och kondenskraftverk. Det är att dessa troligt till stor del blir koleldade. Beroende hur på elförbrukningen utvecklas kan det bli om en omfattande fråga utbyggnad och av förbränning mycket stora mängder fasta bränslen.

När fortsatt utbyggnad av blir aktuell elproduktionen kommer miljöaspekterna sannolikt att en spela avgörande roll för statsmakternas ställningstaganden. Möjligheterna att bygga nya kraftverk som för kärnkraften ersättning och därmed även möjligheterna att avveckla kärnkraften kan bli beroende av i vilken utsträckning miljöpåverkan från de nya kraftverken accepteras.

Aven om det i nuvarande inte kan läge säkert förutses bör man i inför

planeringen kärnkraftsavvecklingen räkna

med möjligheten att en stor del av de bortfallande kärnkraftverken måste ersättas med kondenskraftverk. Detta gäller också för det fall vattenkraften ut. Det är byggs heller inte osannolikt att ny kraftproduktion behövs redan på 1990-talet innan kärnkraften skall avvecklas.

Redan med nu teknik kan tillgänglig svavelutsläppen reduceras till mycket låga nivåer och till kostnader låga jämfört med de övriga kostnaderna för kraftproduktion.

Kväveoxidutsläppen kan

begränsas genom lämplig utformning av eldstaden och genom från avskiljning rökgaserna. De tekniska och kostnaderna möjligheterna för att avlägsna det kvicksilver som finns i kol är osäkrare och måste analyseras närmare. att enbart Möjligheten använda kol med halter av kvicksilver låga kan också finnas. För större delen av innehållet i med rökgaserna undantag av koldioxid är det en hur kostnadsfråga långt utsläppsbegränsningarna kan drivas. Problemet med koldioxidutsläppen diskuteras i kapitel 9.

Mot den bakgrunden föreslår kommittén att möjligheterna att med utnyttjande av ny teknik begränsa utsläppen från större fastbränsleeldade kraftverk studeras och klarläggs närmare. Detta arbete kan ske som en uppföljning av projektet Det avslutat

K0l-Hälsa-Miljö. bör vara i god

tid innan staten skall ta ställning till med vilka frågan typer av kraftverk som elproduktionen skall ut byggas på 1990-talet eller i samband med att kärnkraftverken skall avvecklas. Denna uppföljning bör därför vara klar innan år 1990.

SOU 1984: 61 203

Tillstånd att kraftverk

bygga nya

Att besluta och bygga ett nytt större kraftverk är planera, ofta en mycket omfattande och dyrbar process som tar lång tid. Den med att kraftföretaget konstaterar att börjar probehöver ut för att klara efterduktionskapaciteten byggas med de krav på leveranssäkerhet som ställs. Orsafrågan ken kan vara att äldre kraftverk blivit omoderna och måste bytas ut eller att elförbrukningen ökar. När kraftföretabestämt för vilken av kraftverk som skall get sig typ i en särskild utredning för att man skall byggas görs regel komma fram till den mest lokaliseringen av lämpliga kraftverket och for att skall kunna miljökonsekvenserna redovisas inför den statliga tillståndsprövningen. Därefter en som följs av en ansökan till staten görs förprojektering om att få tillstånd att bygga kraftverket. För närvarande krävs för Vattenkraftverk tillstånd vattenlagen och enligt för större bränsleeldade kraftverk tillstånd enligt byggnadslagen (BL) inklusive dess 136a § och miljöskyddsla- (ML). Om kraftföretaget får tillstånd att bygga kraftgen verket vidare med detaljprojektering, kongår processen struktion, byggande och provdrift.

Den tid som mellan det att inleds går förprojekteringen och kraftverket tas i reguljär drift, den s k ledtiden, har ökat under den senaste 10-årsperioden. Från att i början av 1970-talet ha varit 6-7 år bedöms nu ett större kraftverk kräva upp till 10 års ledtid. Från planeringssyndenna och osäkerheterna i punkt utgör utdragna process samband med den tillståndsprövningen ett allvarstatliga ligt särskilt inför kärnkraftsavvecklingen. problem,

Till för kraftföretagets beslut att bygga ett nytt grund kraftverk och för statens beslut om tillstånd måste finnas en bedömning av hur elförbrukningen kommer att utvecklas i framtiden. För del är det fråga om att kraftföretagets få avsättning för så att man får täckning elproduktionen för kostnaderna att bygga kraftverket. För statens del det att ta till om kraftverkets miljökongäller ställning sekvenser är med till den samhällsekoacceptabla hänsyn nomiska nyttan av tillkommande elproduktion. Det kan också vara en om Vägning mellan intresset av att fråga kraftverket får bästa lokalisering ur energisynpunkt och andra t ex sådana som instatliga lokaliseringsintressen, i riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. går

Med ledtider ökar osäkerheterna om den framtida långa elförbrukningen och både statens och kraftföretagets beförsvåras därför. Problemet har ytterligare acdömningar centuerats av att prognoserna om den framtida elförbruknu är osäkrare än De svårigheter som kan ningen tidigare.

204 SOU 1984: 61

uppstå i samband med kan

kärnkraftsavvecklingen dels

vara betingade av att har underskattat kraftföretagen elefterfrågan så att inte tillräcklig har ersättningskraft byggts ut och dels av att inte fått kraftföretagen tillstånd att bygga ersättningskraftverk.

Mot den bakgrunden är en förkortning av ledtiderna för att bygga nya kraftverk en av de viktigaste åtgärderna som staten och kan vidta kraftföretagen inför kärnkraftsavvecklingen. I de avsnitten diskuteras följande några tänkbara -

åtgärder snabbare statlig tillståndsprövning,

utredning i förväg av lämplig lokalisering av bränslekraftverk och av kraftverk.

förprojektering

Frågan om behandlas

statlig tillståndsprövning i en sär-

skild delutredning, Förenklad av vistillståndsprövning sa

förbränningsanläggningar (Ds I 1983:17).

Förbränningsanläggningar prövas, som nämnts, enligt

byggnadslagen (i detta sammanhang är främst prövningen enligt 136a § BL av intresse) och Bemiljöskyddslagen. träffande 136a § krävs tillstånd för med anläggningar en tillförd effekt på mer än 500 MW som eldas med fossila bränslen (olja, kol och dvs i alla naturgas), praktiken kolkondenskraftverk och större koleldade kommunala kraftvärmeverk. Syftet med 136a § i detta avseende är att få en statlig prövning av tillkomst och av lokalisering anläggningar som är av för väsentlig betydelse hushållningen med energi. Det är i beslutar regel regeringen som om tillstånd. På grund av det kommunala vetot kan inte regeringen ge tillstånd om den kommun i vilket kraftverket skall ligga emot går lokaliseringen till kommunen. För Vattenkraftverk har kommunerna inte samma möjlighet att förhindra utbyggnad eftersom dessa inte prövas enligt 136a §.

Miljöskyddslagen är

tillämplig på miljöfarlig verksamhet, varmed i huvudsak förstås eller vattenföroreningar störningar av omgivningen genom eller

luftföroreningar bul-

ler. Prövningen görs utifrån ett antal i tillåtlighetsregler 4-8 §§. Den gäller kraftverk oavsett bränsle med en tillförd effekt på mer än 10 MW och av koncessionsgörs nämnden för miljöskydd beträffande över anläggningar 300 MW och av i länsstyrelserna övriga fall.

Delutredningen anger att den genomsnittliga handläggningstiden för bifallna ansökningar enligt 136a § BL i regeringen var 16 månader och enligt miljöskyddslagen hos koncessionsnämnden 7 månader, sammanlagt 23 månader. För avslagna ansökningar var handläggningstiden i regeringen 12 månader.

SOU 1984: 61 205

I föreslås att den nuvarande dubbla delutredningen prövningen av fossilbränsleeldade energiproduktionsanläggningar större än 500 MW ersätts med en samtidig prövmed regeringen som beslutande myndighet. Ansökan ning om tillstånd skulle lämnas till koncessionsnämnden för varefter ärendet med prövning enligt miljöskyddslagen, överlämnas till för beslut. Förslaget yttrande regeringen innebär bl a att det s k kommunala vetot avskaffas för stora kondenskraftverk eldade med fossila bränslen.

Enligt kommitténs mening är den statliga tillståndsprövi kraftverk av de inför . ningen av nya en viktigaste frågorna

kärnkraftsavvecklingen. Det är angeläget dels att handför minskar för att läggningstiden tillståndsprövningen aledtiderna totalt sett skall kunna minska och _déls att

« säkerhet om få tillstånd

större skapas möjligheterna att

i “ “ V enligt 136a § BL.

Under tiden som kommittén varit verksam har man inom utarbetat förslag till två lagar som regeringskansliet nya kommer att få betydelse för bl a bränsleeldade kraftverk. Det är dels förslaget till och byggnadslag ny plan- (PBL), dels ett förslag till lag om hushållning med naturresurser m m. Förslagen innebär bl a att den nuvarande prövningen enligt 136a § BL ersätts av tillståndsprövning enligt den skall föreslagna naturresurslagen. Förslagen gemensamt till grund för en proposition som beräknas ligga avges vid årsskiftet 1984/85.

Mot den avstår kommittén från att lämna bakgrunden något konkret förslag om hur frågan om tillstånd för större bränsleeldade kraftverk bör lösas, utan förutsätter att om minskad beaktas i det fortfrågan handläggningstid satta beredningsarbetet med naturresurslagen och planoch bygglagen.

Det är också viktigt att de nya lagarna utformas så att det kan råda förtroende mellan kraftföretagen och de till- Kraftföretagen bör så ståndsgivande myndigheterna. som möjligt få information om efter vilka kriterier långt tillstånd medges så att man förhand kan välja utformpå ning och lokalisering av kraftverket så att risken för avblir liten. slag När det gäller av bränslekraftverk, val av bränsle och typ lokalisering är handlingsutrymmet för kraftföretagen mycket begränsat. Med nu etablerad teknik och nuvarande bränslepriser är vid sidan av vattenkraften koleldade kondenskraftverk huvudalternativet för ersättning av kärnkraften. Lokaliseringen är beroende av elförbrukningens fördelning, av möjligheterna till kolgeografiska införsel och av miljöhänsyn. Det innebär att de kriterier

206 SOU 1984: 61

som i första hand blir avgörande för de tillstånden statliga gäller utsläpp av till atmosfären och lokaliföroreningar seringens lämplighet från miljösynpunkt.

Lokalisering av kondenskraftverk

För

lokaliseringen av kondenskraftverk finns alltså

många restriktioner. Miljöfrågan är en av de viktigaste och en av många betydelsefulla frågor som staten måste ta ställning till i samband med att tillstånd att ett uppföra kondenskraftverk skall prövas. Totalt kan det bli om fråga upp till fem platser i landet för av kondenslokalisering kraftverk i samband med att kärnkraften skall ersättas.

Aven sysselsättningsaspekterna är viktiga vid val av lokalisering av nya kondenskraftverk. Det gäller sysselsättning i samband med både själva byggandet av nya anläggningar och driften av dessa. I det måste sammanhanget sysselsättningsfördelarna av en lokalisering till de nuvarande

kärnkraftslägena tas med i värderingen av olika

lokaliseringsalternativ.

Som har understrukits i kommitténs om mildelutredning jö och hälsa är valet av

lokaliseringsort för kondenskraft-

verk en av de faktorerna viktigaste från miljö- och hälsosynpunkt. Det är också en som staten fråga måste ta ställning till i samband med prövningen enligt miljöskyddslagen.

Behovet av utbyggnader av i samband kraftledningar med

kärnkraftsavvecklingen betingas av var de produktions-

anläggningar lokaliseras som ska ersätta kärnkraften och den framtida storlek och förbrukningens geografiska fördelning. I den mån befintliga kan

kärnkraftslägen utnytt-

jas för erfordras

nya kondensanläggningar mycket begränsade kraftledningsutbyggnader för av

anslutning dessa.

Om kondenskraft ut i andra byggs lägen blir behovet av nya kraftledningar större ju längre norrut kondenskraftverket byggs ut. För att minimera behovet av nya ledningar och transformatorstationer bör

kondensanläggning-

arna lokaliseras så nära som till stora möjligt förbrukningscentra i Syd- och En Mellansverige. lokalisering till Norrlandskusten medför att kondenskraften ska överföras norrifrån på samma sätt som vattenkraften vilket kan leda till omfattande förstärkningsbehov på huvudöverfö-

ringssträckan Norrland-Mellansverige. en del - is planeringen -

,införg kémkrafts/av-veck1ingén44v”

”föreslår” kommittén

”mot den att den

g *bakgrunden särskild/I

SOU 1984: 61 207

lokaliseringsstudie för kondenskraftverk görs inom ramen for den särskilda utredning rörande avvecklingsperiodens längd m m, som vi föreslår. Syftet är att förbereda for ett från statens sida till från kraftställningstagande begäran företagen om att få bygga kondenskraftverk. Studien bör lokaliseringsalternativ mot varandra med hänväga olika syn till främst ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och miljömässiga konsekvenser.

av kraftverk

Förprojektering

Förutom en förkortning av tiden för statliga tillstånd och ökad säkerhet i tillståndsgivningen kan också väsentliga av ledtiderna åstadkommas förproförkortningar genom jektering av nya kraftverk. Om kraftföretagen förprojekterar t ex nya kondenskraftverk så att man har underlag - för att enligt nuvarande lagstiftning begära tillstånd 136a § BL och miljöskyddslagen och får tillstånd, enligt

kan den tid det tar från beslut om att bygga kraftverket

tills det är i drift minska till omkring 5 år. Det innebär en minskad risk både för att kärnkraftsavveckväsentligt måste i tiden med hänsyn till behovet av lingen förskjutas och för att det byggs flera kraftverk än vad elproduktion som behövs för att ersätta kärnkraften. Kommittén föreslår därför att tar initiativ till regeringen att sådana förprojekteringar kommer till stånd. De bör omfatta en eller två större bränsleeldade-kraftstationer samt Vattenkraftverk. Därvid bör bl a beaktas att några en utbyggnad av vattenkraft i regel kräver avsevärt längre ledtid än utbyggnad av kondenskraft. Förprojektesom förutsätts av kraftforetagen, bör ske i ringen, göras nära anslutning till den ovan nämnda lokaliseringsstudien.

Kostnaderna för

kärnkraftsavvecklingen

Inför folkomröstningen om kärnkraft beräknade konsek- (SOU 1979:83) kostnaderna för en vensutredningen kärnkraftsavveckling. Utgångspunkten för beräkningarna var att kärnkraften skulle avvecklas till år 1990, och liknade det alternativ som var folkomröstningens alternativ Linje 3”. Kostnaderna beräknades av utredningens majoritet till ca 70 miljarder kronor, Vilket motsvarar 100 miljarder kronor i dagens penningvärde. Större drygt

delen utgjordes av kostnader för att och driva de bygga nya kraftverk som behövdes för att ersätta de, som det antogs, funktionsdugliga kärnkraftverken. Enligt en av utredningens ledamöter var kostnaderna avsevärt lägre än 70 miljarder kronor.

Den avveckling som beslutat om väriksdagen skiljer sig från det som sentligt avvecklingsalternativ konsekvensutredningen studerade. Utgångspunkten för riksdagsbeslutet är att kärnkraftverken skall dock utnyttjas, längst till år 2010, under att de klarar säkerhetsförutsättning kraven. Man kan därför förvänta att kostnaderna för att avveckla kärnkraften blir enligt riksdagsbeslutet lägre. Kärnkraftverken kan ju utnyttjas 10-20 år innan längre nya kraftverk kan behöva byggas.

Riksdagens avvecklingsbeslut innebär som nämnts inledningsvis egentligen två-skilda restriktioner. Den första är att inga nya kärnkraftverk får byggas utöver de tolv som byggts eller påbörjats, den andra att de tolv måste tas ur drift senast år 2010. De konsekvenserna kostnadsmässiga av avvecklingsbeslutet analyseras i det följande med avseende på dessa två restriktioner. är Redovisningen begränsad till de rent ekonomiska effekterna av kärnkraftsavvecklingen. Den avser inte andra effekter beträffande t ex miljö-, hälso- och olycksrisker.

I de ekonomiska konsekvenserna t ex kostnaderna ingår for att bygga nya kraftverk och eventuella merkostnader för bränsle samt drift av dessa kraftverk. Kostnadernya nas storlek och fördelning över tiden beror bl a hur på kärnkraften ersätts. De två huvudalternativen för kärnkraftsersättning är vattenkraft och kondenskraft. Vattenkraftens kostnader utgörs till allra största delen av anläggningskostnader. Driftskostnaderna är För låga. kolkraft är anläggningskostnaderna lägre än för kärnkraft. Bränslekostnaderna för kol är emellertid väsentligt högre än för uran.

Inga nya kärnkraftverk

I delutredningen och ”Kärnkraftavveckling energipolitiska strategier, en samhällsekonomisk diskuanalys, teras de ekonomiska konsekvenserna av de två restriktioner som avvecklingsbeslutet innebär. Kostnaderna för restriktionen att inte fler kärnkraftverk bygga består i att kraftföretagen är tvingade att bygga t ex fastbränsleeldade kondensverk i stället för kärnkraftverk om produktionskapaciteten måste ökas före år 2010. Kostnaden är proportionell mot skillnaden i kostnad för nya kolkraftverk och nya kärnkraftverk.

SOU 1984: 61 209

Kostnader för att har ökat kraftigt

bygga kärnkraftverk

under den senaste Aven för kolkraftverk 10-årsperioden. har likaså kolpriserna. Internatiobyggkostnaderna ökat, nellt olika av kostnaderna för kol- och görs bedömningar som redovisats i 3. sett kärnkraft, kapitel Genomsnittligt visar att kärnkraft är något billibedömningarna på ny än framförallt i Europa. Det är dock gare ny kolkraft, osäkert hur kostnadsrelationerna kommer att utvecklas i om skillnaden ökar eller minskar. Med en långframtiden, sam av som antas i kapitel 3, är det ökning kolpriserna, emellertid inte att kolkraft kommer att vara vätroligt än kärnkraft under decennierna till sekelsentligt dyrare skiftet.

Med de förhållanden som råder i Sverige med bl a stränga för utsläpp från förbränning och genomsnittligt miljökrav relativt för kolinförsel är det dock sannohöga kostnader likt att kärnkraft är billigare än kolkraft. Det innebär att det blir en samhällsekonomisk att inte kunna uppoffring kärnkraftverk i Sverige. I den ovan nämnda bygga nya delutredningen uppskattas kostnaden till ca 6 miljarder i diskonterat nuvärde. Detta avser bara kronor belopp kostnaderna för denna del av de restriktioner för kärnkraft som riksdagen beslutat om. Beräkningen grundar dock flera osäkra antaganden som kan påverka sig på resultatet både och nedåt. Som exempel kan nämuppåt nas att för ny kraftproduktion inte medmiljökostnaderna räknats.

av kärnkraftverken

Avveckling

Vilka kostnader som av den andra resuppstår på grund triktionen - att kärnkraftverken skall tas ur drift senast - beror flera osäkra förhållanden. Det år 2010 också på kan som diskuterats inte helt uteslutas att alla tidigare kärnkraftverk måste tas ur drift i förtid antingen på av att de inte ställda säkerhetskrav eller grund uppfyller kraftindustrins egna höga tillgänglighetskrav.

I detta skulle kärnkraftverken behöva erytterlighetsfall sättas redan före år 2010 oberoende av avvecklingsbeslutet. om avveckling skulle alltså i Själva riksdagsbeslutet detta avseende inte medföra några merkostnader for samhället. Det är viktigt när man diskuterar kostnader för att man å ena sidan på de kärnkraftsavvecklingen skiljer kostnader som beror beslut och å andra på riksdagens sidan kostnaderna för och drift av kraftförsörjutbyggnad De här kostnaderna enbart den ningen. angivna gäller första typen av kostnad. Om flera av kärnkraftverken skulle fungera och ned innebär detta naturdåligt läggas

210 SOU 1984: 61

ligtvis stora kostnader för investeringar och drift av nya kraftverk.

Om t ex alla kärnkraftverk skulle behöva tas ur drift på 1990-talet uppstår en merkostnad på flera tiotals miljarder kronor. I en sådan situation har emellertid beslutet om avveckling till år 2010 ingen eftersom betydelse inga kärnkraftverk finns kvar i drift då. Därför medför själva riksdagsbeslutet i detta fall ingen merkostnad utöver den som redan har uppstått.

Som ett annat kan antas att alla kärnytterlighetsfall kraftverken fungerar bra både ekonomiskt och säkerhetsmässigt fram till år 2010 och att deras ekonomiska livslängd är väsentligt längre än 25 år - säg 40 år i enlighet med den tidigare nämnda från statens vatutredningen tenfallsverk. I ett sådant fall innebär riksdagsbeslutet alltså att man skulle ta ur drift fungerande anläggningar och ta att kraftverk om på sig kostnaderna bygga nya och, det är fråga om kolkraftverk, få merkostnader för kol jämfört med uran. Om bränslekostnaderna för kolkraft fortsätter att vara väsentligt högre än för kärnkraft, blir det en bestående merkostnad för hela den tid kärnkraftverken skulle ha kunnat utnyttjas. Med nuvarande kostnadsförhållande skulle merkostnaden för investeringsoch driftkostnader i bli dagens penningvärde uppskattningsvis 5-10 miljarder kronor för varje år som kärnkraftverken skulle ha kunnat utnyttjas.

Enligt nämnda delutredning skulle de samhällsekonomiska kostnaderna totalt sett i detta fall bli 30 milomkring jarder kronor om man utgår från att kärnkraftverk varje skulle kunna användas i 40 år. (Beloppet avser ett diskonterat nuvärde av de framtida kostnaderna.)

Sammanfattningsvis kan man alltså inte nu göra någon säker bedömning av de ekonomiska effekterna av riksdabeslut om är begens kärnkraftsavveckling. Svårigheten tydligt större än i av det konsekvensutredningen på grund längre tidsperspektivet. Det är att det blir en möjligt betydande kostnad på flera 10-tals miljarder kronor. Men det kan heller inte uteslutas att kostnaderna av riksdagsbeslutet blir mindre eller alls om kärnkraftväsentligt inga verken fungerar dåligt och några eller alla måste tas ur drift än år 2010 eller köras med reducerad effekt. tidigare

SOU 1984: 61 211

Problem till

på vägen avveckling

Under de två decennierna fram till dess det sista drygt kärnkraftverket skall tas ur drift kommer ett stort antal att ställas och ett stort antal beslut att behöva frågor fattas. För att skall kunna genomföras som avvecklingen beslutats, fordras en av kontinuitet och konsehög grad kvens i besluten under en mycket lång tidsperiod från både kraftföretagens och statsmakternas sida.

En av de första där beslut måste fattas, gäller frågorna av kraftverk som ersättning för troligen utbyggnad nya kärnkraftverken eller beslut om att begränsa elförbruk- Om det första kärnkraftverket skulle tas ur drift ningen. strax efter sekelskiftet och elförbrukningens utveckling skulle innebära att verket måste ersättas med ett nytt kraftverk måste beslut om detta tas i början av 1990-talet. Alternativet är att vidta för att minska elföråtgärder brukningen utöver vad som då har åstadkommits respektive beräknas kunna åstadkommas genom åtgärder för och effektivare elanvändning. skärpt energihushållning Båda av beslut kan bli svåra att fatta. För utbyggtyperna nadsalternativet kan lokaliseringen av ett bränslebaserat kraftverk En vattenkraftsutbyggnad kan skapa problem. också bli svår att En begränsning av elförgenomföra. som kommer att beröra ett stort antal husbrukningen håll, skattehöjningar eller restriktioner antingen genom riktade tex mot elvärme, kan komma att möta starkt motstånd.

av kärnkraften internationellt kommer vi- Utvecklingen dare att kärnkraften även i Sverige. påverka synen på Skulle en stor kärnkraftsolycka inträffa någonstans i världen kan det leda till mot kärnkraft och kraftiga opinioner att kärnkraften i och i andra länder snabbt av- Sverige vecklas än år 2010 av att det blir tidigare på grund oacceptabelt att använda kärnkraft.

En eventuell av ett grundläggande fel i konupptäckt struktionen av kärnkraftverk som ökar risken för kraftigt t ex kan leda till att kärnkraften generellt eller haverier, viss av kärnkraftverk måste tas ur drift. någon typ

Å andra sidan är det att det under de närmaste möjligt decennierna, när man fått allt längre erfarenhet av ett allt större antal kärnkraftverk, visar sig att kärnkraften funallt bättre och att risken för är mindre än gerar olyckor man räknat med En sådan utveckling kommer tidigare. sannolikt också att kärnkraften i Sveripåverka synen på ställa det svenska avvecklingsbeslutet under dege och batt.

Kunskaperna om effekterna av olika av och slag miljöhälsopåverkan kommer att öka väsentligt under tiden fram till den svenska

kärnkraftsavvecklingen. Värdering-

en av skadligheten av olika av kan typer miljöpåverkan komma att ändras. Bara under kommitténs sista arbetsår har insikten både hos experter och hos allmänhet om effekterna av mark- och ökat och avsevärt luftföroreningar förändrat synen på förbränning av olja, kol och andra fasta bränslen. av olika -— Värderingen energikällor kol, olja, naturgas, vattenkraft, vindkraft, solenergi i olika former och kärnkraft — från miljö- och kommer hälsosynpunkt sannolikt att ändras under de närmaste decennierna. Detta kan leda till att kommer många människor att ifrågasätta beslutet att avveckla kärnkraften i Sverige.

Utvecklingen av priserna kol och på olja, naturgas ute i världen kan också få konsekvenser för diskussionen om kärnkraftens framtid och beslutet att avveckla den. Om priserna på dessa energislag skulle minska kommer de ekonomiska konsekvenserna av

kärnkraftsavvecklingen

att bli mindre och blir avvecklingen lättare att slutföra. Skulle det istället ske kommer kraftiga prishöjningar det sannolikt att fordras större kraft för att kunna genomföra avvecklingen, eftersom kärnkraften kommer att vara mycket billig efter sekelskiftet.

De sista åren under kan avvecklingsperioden alltså innebära svåra avvägnings- och beslutssituationer. Om man inför avvecklingen byggt fastbränsleeldade kondensverk kommer man under ett antal år att ha valet att köra antingen kärnkraftverk eller kondensverk. Det är idag svårt att förutse hur stora kostnaderna för drift av kärnrespektive kondenskraftverk kan vara om 20-30 år, men om man utgår från skulle dagens prisrelationer alternativet att köra kolkraftverk i stället for ett kärnkraftverk vara över 500 kronor miljoner dyrare per år. Det innebär att det kommer att kunna bli en stor ekonomisk press på att förskjuta så nära urdrifttagningen år 2010 som möjligt.

Mot den här bakgrunden får man sannolikt räkna med att vi under hela tiden fram till att det sista kärnkraftverket är definitivt avställt kommer att ha en diskussion och ett ifrågasättande från många människor om det riktiga i att fullfölja avvecklingsbeslutet. Intensiteten i diskussionerna och i kommer opinionsyttringarna att variera. Det är inte uteslutet att de under vissa kommer att vara perioder mycket starka.

SOU 1984: 61

Reservationer

1 Reservation av Hadar Cars

God och en miljö fungerande energiförsörjning är båda nödvändiga. Mellan dem finns ett samband. Produktion och av användning energi påverkar miljön på olika sätt och nästan alltid så att störs eller kommer till miljön skada. har - - Därför vi politiker och alla andra ett ansvar att göra den avvägning mellan och miljö energi som på kort och sikt de bästa lång ger förutsättningarna för ett rikt och mänskligt liv. Det är också ett gemensamt intresse att vi i även i har obruten Sverige, krislägen, tillgång till den energi landet behöver och till som priser bevarar och stärker den svenska konkurrenskraften.

Till en hör frisk luft och friska god miljö vatten, skogar, åkrar och Hit hör också och att ängar. goda stadsmiljöer naturområden av stor skönhet bevaras för vår och egen kommande generationer. Den långsiktiga utvecklingen inom energi- och miljöområdet måste av vår präglas vilja till balans. ekologisk

Efter folkomröstningen 1980 har beriksdagen enhälligt slutat att kärnkraften i Sverige skall avvecklas. Bakom det beslutet står Orsaken till samtliga riksdagspartier. beslutet är främst de konsekvenser för människor och miljö som ett reaktorhaveri kunde få och de svårigheter som är förenade med förvaringen av bl a det högaktiva avfall som bildas vid av uran. användning

Det finns ingen orsak att sätta i beslutet att fråga avveckla kärnkraften. Samhället - d V s såväl den offentliga som den enskilda sektorn - bör inrikta sina ansträngningar på att förverkliga avvecklingen.

Samtidigt blir vi i växande medvetna de grad om miljöproblem som följer med energiproduktion baserad fospå sila bränslen, d V s i första hand och kol. olja

Den död som drabbar sjöar och skogar genom försurning är mycket allvarlig. Försurningen är en följd av de utsläpp av

svavel och kväveoxider som sker vid förbränning av olja och kol. Genom modern teknik för förbränning och rening, en teknik där svensk industri ligger framme, kan långt dessa minskas avsevärt. Det är väsentligt att vi utsläpp själva tillämpar sådan teknik och påverkar andra länder att också detta. snabba spridning visar göra Skogsdödens att vi har ont om tid.

Vid fossileldning bildas koldioxid som varit bundet miljontals år. ett stort antal små fasta

Dessutom lösgörs mycket

Okade halter av koldioxid och småpartiklar i partiklar. atmosfären påverkar solinstrålningen och därmed klimatförhållandena på jorden. Verkningarna kan, särskilt på sikt, bli mycket svårartade. Riskerna med de snabbt ökande har först nu bli allmänt mängderna utsläpp börjat uppmärksammade. Vi kan här stå inför ett av de allvarligaste och mest svårbemästrade miljöproblemen. En konsekvens av det jag här har sagt är, att god hushållning med energi bör vara ett övergripande mål. Detta uppnås bäst inom en väl fungerande marknad. Utvecklingen av energisnål teknik skall underlättas. Inte minst bör detta gälla elsektorn, där man också bör uppmärksamma skillnaden mellan el för uppvärmning och för sådana ändamål där endast el kan komma ifråga, t ex belysning. med el - med Genom god hushållning en energiform många påtagliga fördelar - kan tidpunkten för en utbyggnad av förskjutas. elproduktionen Detta är väsentligt bl a därför att stora resurser satsas på forskning och utveckling av mer miljövänliga former för Detta såväl för mer traditionella slag elproduktion. gäller av kraftproduktion, t ex kondenskraft, som för vindkraft, solceller och fusionskraft. På lång sikt, d v s i perspektivet 30-50 år, bedömer jag, i likhet med att kan komma att många forskare, elenergi till förhållandevis låga kostnader och utan allproduceras varliga miljöeffekter. Det vore då, anser jag, både kortsynt och felaktigt, att genom utbyggnad av våra få återstående älvar for alltid förändra och förstöra av de sista vildmarksområnågra dena av stor skönhet som finns i Europa. En älvdal och den kultur som där har kan återställas efter byggts upp aldrig en älvutbyggnad. I Sverige framhåller vi ofta, att länder i andra delar av världen har en moralisk att för kommande skyldighet bevara värdefulla naturområden med en generationer unik fauna. Det bl a savanner i Afrika, i gäller djungler Indien, bambuskogar i Kina och regnskogar i Latinameri-

216 SOU 1984: 61

ka och Sydostasien. Då hör till bilden, att de människor vi anser bör avstå från att bruka dessa områden för odling, boskap eller energiändamål ofta lever under materiellt mycket knappa förhållanden. Vi bör inte begära av andra och fattigare länder att de skall ta på sig ekonomiska uppoffringar för att bevara sällsynta kulturer och naturområden om vi inte själva är beredda att detsamma. göra Energipolitiken på 80- och 90-talen bör utformas med utgångspunkt i det synsätt jag här gett uttryck for. Kärnkraften bör, som bl a framhölls av förespråkare för linje 2 i folkomröstningen, användas för att upprätthålla sysselsättning och välfärd och minska oljeberoendet samt avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn härtill. Visar det sig att miljöproblemen med koldioxidutsläppen har underskattats eller att vi alltför optimistiskt bedömt möjligheterna att bemästra övriga utsläpp har läget dock förändrats. I så fall måste vi vara beredda att på nytt pröva övergripande mål och medel for vår energipolitik. Då kan också frågan om en ny folkomröstning komma att aktualiseras.

SOU 1984: 61 › 217

2 Reservation av Per Francke

Sammanfattning

På en rad punkter har jag en annan mening än kommitténs majoritet, vilket framgår av följande text. Bland de skälen till min reservation är: viktigaste 1 EK 81 har inte presenterat någon plan för avvecklingen, vilket denna mindre trovärdig och kan anses stå gör i strid med direktiven; 2 Kommittén har inte ett seriöst sätt tagit fasta de på på som finns och som bl a energihushållningsmöjligheter redovisas i delutredningen ”Perspektiv på energi”. Jag förordar att statsmakterna satsar på en sådan energipolitik som anförs i denna studie; 3 Det är direkt att EK 81 inte ens velat binda upprörande for att av kärnkraften skall påbörjas sig avvecklingen senast 1997. Den s k 25-årsregeln överges, vilket håller dörren för fortsatt kärnkraftsdrift. öppen

Förutsättningarna

Resultatet av folkomröstningen 1980 och det därpå fölatt kärnkraften skall utmönstras jande riksdagsbeslutet ur vår energiförsörjning kan endast fullföljas genom att samhällets aktivt förbereder denna omställning. organ Det går här inte att lita till marknadskrafter eller till kraftindustrin, som framför allt efter - ofta kortfungerar siktiga - lönsamhetskriterier. Avvecklingen måste planeras om det beslutet skall bli verkställt. Detta samhälleliga så mer som det parlamentariska beslutet motvermycket kas av starka ekonomiska krafter. Utom räckhåll för och utan direkt åtkomlighet för det demokratiska beslutsfattandet och diskussionerna om den energipolitiska inriktningen en utveckling som inte pågår energi-industriell självklart utgår från avvecklingsbeslutet och som kan försvåra Om inte denna hanteras omställningen. utveckling styrmedel riskerar vi hamna i en situation genom statliga då avvecklingen omöjliggörs.

En forsvårande omständighet är givetvis att avvecklingen skall ta omvägen över en omfattande utbyggnad av kärnkraften. Det ställer särskilda krav att på lång sikt förbereda en avveckling, medan den praktiska energipolitiska inriktningen flera år framåt fortfarande är att investera i mer kärnkraft och försöka placera den nya kärnkraftselen i energiförsörjningen.

218 SOU 1984: 61

Det längre tidsperspektivet för avvecklingen underlättar därvid inte. Snarare ökar det osäkerheten i energipolitiken och gör avvecklingen svårare, eftersom den skall ske från en högre elanvändningsnivå och med en större andel kärnkraft.

Medveten insats

Skall beslutet kunna är det att fullföljas nödvändigt göra fullständigt klart att målet gäller, men också att i flera avseenden redan nu konkret hur man skall komma ange dit. En avveckling måste planeras, kanske genomdrivas gentemot intressen med annan inriktning, och styrmedel måste anges. Att vänta med strategiska beslut innebär att svårigheterna ökar, att vi forsätter oss i och binder oss i lägen som innebär en förstärkt låsning till kärnkraft. Mot den bakgrunden anser jag att grundlinjen i betänkandet ”I stället för kärnkraft är alltför vag, alltför passiv, med för stor tilltro till att krafter, över vilka vi inte råder, ändå skall leda till ett som det att oss av läge gör möjligt göra med kärnkraften utan oacceptabla konsekvenser. En rad delutredningar om bl a vår ekonomiska framtid ger oss möjligheter att dra högst varierande slutsatser, men inget av de utredda alternativen eller antagandena leder med någon logisk konsekvens till att kärnkraften utesluts. Detta är allvarligt. För att åstadkomma en avveckling fordras mer aktiva åtgärder än som föreslås av majoriteten. Attityden vänta och se”, för att så småningom göra nya utredningar innebär enligt min mening en uppenbar risk att vi binds än kraftigare till beroende av kärnkraften. Förhoppningen att marknadskrafterna och kraftindustrin skall ordna allt till det bästa är, som jag ser det, bedräglig. Jag har därför på ett antal punkter reservationer mot såväl text som inriktning och förslag i betänkandet. Min uppfattning är att betänkandet inte motsvarar regeringsdirektiven om att föreslå en plan för kärn- 99 kraftens avveckling... . Min är att samhällets beslut att avveckla utgångspunkt kärnkraften förutsätter en medveten samhällelig insats, något av en nationell ansträngning, for att genomföras. Det gäller här inte att annat sätt tillhandahålla elpå energi när kärnkraften faller bort, inte att tillgodose varje tänkbar efterfrågan på elkraft. Det är i stället nödvändigt att etablera en där samhällelig energipolitik, hushållning med energi är ett huvudelement, och där om frågan nya elproduktionsanläggningar strängt taget aktualiseras först när alla rimliga hushållningsresurser är uttömda. I en samhällelig energipolitik, med utgångspunkt från bl a miljökrav som medför starka restriktioner då det gäller

s0U 1984:61 219

vad som skall ersätta kärnkraft, är varje onödig eller onöenergianvändning en och dyrbar faktor. digt hög negativ En rad planmässiga åtgärder och beslut, varav en del helt nära i tiden, är min alldeles nödvändiga för enligt mening att avvecklingsbeslutet skall vara trovärdigt, för att vi skall se oss vara en och inte mot ett på väg mot avveckling ökat beroende av kärnkraften i ett grepp som det blir allt svårare att ta sig ur.

Elkraftens användning

Elkraft kan användas för många skilda ändamål, men är bara oersättlig i vissa användningar. Den är nödvändig för att driva motorer, maskiner och redskap av skilda slag, inom elektroniken, den behövs inom vårt elektrifierade trafikväsen och for belysningen. Däremot är det inte nödvändigt, och med hänsyn till kärnkraftsavvecklingen inte önskvärt, att låsa väldiga mängder elkraft i uppvärmning av bostäder och lokaler. Här finns i själva verket ett av de stora problemen inför avvecklingen. Starkt överdrivna elanvändningsprognoser har föranlett en stor utbyggnad av kärnkraften. Då varken industri- eller övrigsektorn kunde konsumera elkraften, har den på olika sätt installerats i uppvärmningssektorn. Staten bör fastställa riktlinjer for elspecifik användning, innebärande att elkraften från vatten, mottryck och vindkraftverk i första hand används för de ändamål inom industri, övrigsektor och samfärdsel där elkraften inte rimligen kan ersättas med annan energi. Viss del måste givetvis avsättas också for uppvärmningsändamål, bl a till värmepumpar, men det skall inte vara självklart att all installerad elvärme kan finnas kvar också efter kärnkraftsavvecklingen. Tvärtom måste en återkonvertering till andra uppvärmningskällor förberedas och planeras. Några sådana förslag har tyvärr inte tagits upp i betänkandet. Sett ur detta perspektiv blir avvecklingen av kärnkraften i första hand en fråga om uppvärmningsformer. För närvarande finns i restriktioner för praktiken knappast några användningen av el till uppvärmning.

Hushållning med energi

I delutredningen Perspektiv på energi (Ds I 1983:18) påpekas att en energistrategi bör utgå från högt ställda mål vad att reducera energianvändningen. Detta därgäller för att en har många fördelar och låg användningsnivå

220 SOU 1984: 61

därför att det finns potential för sådan I utredreducering. ningen kommer man till resultatet att det förefaller tekniskt och ekonomiskt försvarbart med en energianvändning omkring år 2010 av 200-300 storleksordningen TWh/år. Ett energisystem med hög energiproduktivitet och bidrar förnybara energikällor enligt samma utredning också att lösa problem som är relaterade till energisektorn, såsom sysselsättnings- och betalningsproblem, miljöförstöring m m. Inte minst är av sysselsättningsaspekten stor vikt. Arbetslösheten är rätt omfattande och det finns i stort sett ingenting som tyder på att en eventuell ökning av industriproduktionen leder till ökad sysselsättning. Tvärtom kan en industriell baserad utveckling, på ny teknik (som också är antas leda till fortsatt energisnål), utslagning av anställda. Det är därför att viktigt utnyttja den möjlighet energisektorn till erbjuder nya arbetsuppgifter genom energihushållning och av inutnyttjande hemska bränslen.

Den nämnda utredningen baserar sina slutsatser om framtida att under den akenergianvändningsnivåer på tuella avvecklingsperioden fram till 2010, d v s 20-25 år, kommer i stort sett alla eldrivna maskiner och apparater att bytas ut. Alla nuvarande hushållsapparater (spisar, kyl, frys, tvättmaskiner etc) byts successivt ut och har om 25 år helt ersatts av andra. Om man då systematiskt installerar maskiner som är elsnåla man en multiplicerar hushållningseffekt som sammanlagt blir mycket omfattande. På samma sätt sker inom industrin, där elmotordrivna apparater också byts ut efter hand. Till detta kommer att nya, energisnåla processer också introduceras, vilka ytterligare kan sänka elbehovet. Strukturella förändringar inom industrin, i mot mindre riktning energitung industri, synes också underlag för ge bedömningen att industrins för ändamål inte elanvändning elspeciñka kommer att öka särskilt mycket. På liknande grunder bedöms övrigsektorns elanvändning också kunna hållas i stort sett oförändrad.

En studie med tidigare samma utgångspunkt ”Energi till vad och hur mycket? har av ingående granskats många kritiker. I en av insammanfattning granskarnas ställning sade bl a: Flertalet Energiforskningsnämnden av dem instämmer också i att införande av ny ekonomiskt tillgänglig teknik som innebär drastiska regel sänkningar av energianvändningen. förefaller också råda om Enighet att tidsperspektivet är starkt av den som avhängigt politik kommer att föras både och på energiområdet generellt. Det kan att slutsatserna tilläggas om energianvändning-

SOU 1984: 61 221

en bygger på att både offentlig och privat konsumtion under samma tidsperiod fortsätter stiga. Realismen i de nämnda beräkningarna förefaller mig betydligt bättre än de prognoser för elanvändningen som vid skilda tidpunkter kommit från framför allt kraftindustrin. Där tycks antagandena om oavbrutet ökad elanvändning ha styrts av principen att produktionsanläggningarna oavbrutet måste byggas ut. Resultatet har blivit prognoser som i första hand har tillgodosett kraftindustriintressen men som inte i särskilt hög grad sammanfallit med den verkliga utvecklingen.

Energistrategi

En slutsats beträffande elproduktionen följer av det viktig föregående. Om staten beslutar sig för en energistrategi av det som här diskuterats och den genomförs, så slag skulle produktionsbehovet for elspecifika ändamål stanna cirka 85 TWh/år. Detta behov skulle kunna tillgodoses på genom vattenkraft och genom samproducerad el från industriellt mottryck samt kommunala kraftvärmeverk. Att utforma elsystemet utan kärnkraft handlar således inte om att el för industri, service, handel eller producera hushåll. Alla dessa elspecifika ändamål tillgodoses med vattenkraft och mottryckskraft. Att ersätta kärnkraften handlar då främst om att välja för uppvärmningsform Det innebär samtidigt att ytterligare nyinvebyggnader. steringar i i första hand sker för att tillgodoelproduktion se att med utnyttjande av t ex uppvärmningsändamål, bara cirka 35-40 av det kondensanläggningar, procent använda bränslets energiinnehåll kan vidarebefordras i form av el och faktiskt komma till användning i uppvärmningen. föreslår att den ovan i korthet beskrivna energistrate- Jag gin blir vägledande för statens handlande. Tyvärr har inte EK 81 velat ta ovannämnda rapport på allvar, vilket jag finner anmärkningsvärt.

Restriktioner för utbyggnad

En kraftfull satsning på hushållning och ovan beskrivna kan också grundas på de faktiska syn på elanvändningen restriktioner som finns, respektive kommer att finnas då det av Av gäller utbyggnad elproduktionsanläggningar. skäl, som fastställdes under folkomröstningen och efteråt av skall kärnkraften vara avvecklad helt seriksdagen, nast 2010. Jag accepterar således inte något resonemang om foregiven ekonomisk livslängd efter 2010. Kommit-

222 SOU 1984: 61

tédirektiven utesluter tankar i den Det finns riktningen. inte heller några nya fakta som talar för att kärnkraften numera kan bedömas mindre riskabel än vid tiden för omröstningen.

Det finns emellertid också andra restriktioner emot att efter avvecklingen bibehålla en hög elanvändningsnivå enbart för att värmebehov. De huvudälvar tillgodose fyra och övriga vattendrag som är skyddade enligt 1977 års riksdagsbeslut, måste anses icke åtkomliga för utbyggnad. Det innebär att jag reserverar mig mot de räkneexempel, som förutsätter en utbyggnad med 10 TWh vattenkraft utöver dem som aktualiserats av Vattenkraftberedningen. Kraftiga restriktioner kan också anses gälla gentemot planer att ersätta kärnkraft med kolkondens i stor skala. Skärpta miljökrav beträffande kolanvändning är att förutse och övriga som förvärrar utsläppskällor, försurningen, gör det allmänt sett tveksamt att också introducera kolkondens. Som det hette i den för energiinriktningen betydelsefulla (s)-motion 1979/80:2056: ”Elproduktion genom kolkondenskraftverk bör över huvudtaget ej komma i fråga. I varje fall bör de inte komma i förrän som en fråga allra sista ut ur utväg. Huvudvägen kärnkraftberoendet heter hushållning och både då det planering, gäller produktion och konsumtion av elektrisk energi.

Statligt program för vindkraft

I en sådan planering bör ingå ett stort för statligt program att utnyttja vindkraften i vår elförsörjning. Utöver vad vattenkraft och mottryck ger (även om man kan räkna med introduktion av också i mindre skala) mottrycksel innebär naturligtvis ett hyggligt tillskott vindkraft en större säkerhet och möjlighet att tillgodose behov av el för drift av värmepumpar och viss annan elvärme, som svårligen kan ersättas med bränslen.

Potentialen för vindkraft bedöms vara stor. Delutredningen Perspektiv på energi påpekar att betillgängliga dömningar av kostnaderna tyder att det inte finns på grund att hävda att dessa (inklusive inhemska energislag bränslen, PF) skulle vara mindre lönsamma för Sverige än importerad energi med hänsyn tagen till kostnasamtliga der, inklusive miljöpåverkan.

De oåterkalleliga ingrepp i den fysiska som älvutmiljön byggnad innebär, och den miljöstörning som från utsläpp kolkondens medför, undviker man med av utnyttjande vindkraft. Naturligtvis innebär ett stort antal vindkraftverk, land- eller sjöbaserade, alltid en miljöpåverkan, men inte miljöstörningar av jämförbart slag.

SOU 1984: 61 223

av de stora vindkraftsprototyperna i Mag- Utvärderingen och Näsudden har ännu inte kunnat ske. Lönsamhe-

larp

mätt i är därför osäker. Men som kraftkälla är ten, dag, vinden inte osäker. Den finns och kommer att finnas, den är och det finns teknik att utnyttja den. Ett

tillgänglig

i större serier kommer också att ge

planerat byggande

bättre ekonomi. För att kunna introduceras i större skala

ca 10- 15 TWh/år, vilket utan alltför stora regleringskost-

nader bör kunna tas emot i kraftsystemet — behövs utan

tvivel ekonomiskt stöd och stimulans. Detta är inte ovandå det Det kan därför vara

ligt gäller nya energikällor. med en form av kärnkraftsersättningsavgift, rimligt

som belastar kärnkraften till förmån för efterträdaren

vindkraft.

att i för avveckling av

Jag rekommenderar planeringen

kärnkraften utvecklandet av ett stort statligt vind-

ingår

EK 81 har visat till att

kraftprogram. tyvärr sig kallsinnig

stödja en sådan satsning.

Former bör också utvecklas för att stödja vindkraft i mind-

re, lokala system.

Kärnkraftverkens avveckling

I betänkandet föreslås att en särskild utredning senare skall om i vilken takt och i vilken ordning kärngöras kraftverken skall tas ur drift”. Motiveringen är främst att det vid en senare finns bättre underlag för dessa

tidpunkt avgöranden.

reserverar mig mot detta förslag.

Jag

Det som ser anledning tro att beslutsfinns, jag det, ingen om år det lättare fastställa ordnings-

underlaget några gör

är driftserfarenheterna större, men de

följd. Naturligtvis

ändå erfarenhet helt för den återstående

ger ingen giltig driftstiden. Tvärtom är det risk för att trovärdigheten

undermineras om vi detta

beträffande avvecklingen på sätt beslutet om på framtiden. skjuter tidpunkten

De enskilda kärnkraftverken bör avvecklas i enlighet med d V s utgångspunkten skall vara formule- 25-årsregeln”,

i att Folkomröstningens

ringen regeringspropositionen

innebär att tolv reaktorer får användas under sin

utslag

tekniska vilken bedöms vara ca 25 år. Jag

livslängd,

företrädde under meningen att kärnfolkomröstningen kraften inte skulle ut utan börja avvecklas omedelbyggas bart efter beslut i den riktningen. Jag anser fortfarande avvecklas i den takt som är med

att uttrycket möjlig

till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande

hänsyn av och välfärd medger att kärnkraftreak-

sysselsättning

224 SOU 1984: 61 v

torer tas ur drift tidigare än efter 25 år. Det är emellertid uppenbart att det inte finns för politiskt underlag annan tolkning än den regering och utriksdagsmajoritet gett tryck för. Jag utgår således från den.

Avvecklingen bör således ske under perioden 1997 -2010. Det finns inga bärande skäl vänta med att fastställa detta. Det är en konsekvens bl a av politisk med hederlighet, hänsyn till hur diskussionen fördes under omröstningskampanjen.

En klar fixering av torde vara en fördel för tidpunkten kraftindustrin. Den vet vad den har att rätta sig efter och kan vidta förberedelser inför nödvändiga avvecklingen. Att företrädare för kraftindustrin förklarat sig kunna och tydligen vilja klara omställningen under en 5-årsperiod omedelbart före år 2010 kan inte få spela någon avgörande roll. Kraftindustrin ser naturligtvis däri ekonomiska fördelar av att kunna utnyttja kärnkraften under längre tid. En avveckling av denna typ innebär -— förutom att den kan ställa oss inför svåra som praktiska problem äventyrar kärnkraftsersättningen — i första hand att all kärnkraft skall ersättas med nya produktionsanläggningar baserade återstående eller på vattendrag på kolkondens. Man behöver inte kraftindustrins ifrågasätta möjligheter att genomföra dessa även om samhällsbyggen, intresset av så sammanträngt, intensivt ersättningsbygge kan ifrågasättas. Viktigare är emellertid att en så kort avvecklingsperiod gör det svårare att avveckla med förnuft, d V s i första hand basera av enskilurdrifttagandet da kärnkraftverk på resultatet av av återkonvertering elvärme i skilda former, på resultatet av elhushållning samt införande av elkraft från av motnyanläggningar trycksgeneratorer och vindkraftverk.

De 25 driftåren är inte men med den ”heliga” avvecklingslinje jag företräder behövs en period på 13 år för att ett på planmässigt och samstämt sätt föra ut kärnkraften ur energisystemet samtidigt som effekten av elhushållning och nya elkraftanläggningar onödiggör kärnkraften. Detta är det inte kraftindustrins ekonomiska viktiga, intressen.

25-årsregeln kan givetvis inte tolkas in absurdum, så att kronologi skall råda beträffande och Men dag klockslag. avvecklingen skall ske inom angiven period och de allmänna ramar som 25-årsregeln innebär. Vilken reaktor som rent faktiskt skall tas ur drift vid bör varje tillfälle, ankomma vederbörande i första hand på myndigheter, SKI, att avgöra. EK 81s skäl för att inte ta vilja ställning till hur kärnkraften skall avvecklas är ohållbara.

SOU 1984: 61 225

Behovet av energi

Det är naturligtvis inte möjligt att göra upp en trovärdig detaljerad energibalans för tiden omkring 2010. Osäkerhetsfaktorerna är alltför många. I betänkandets text sägs därför att olika tänkbara eller möjliga exempel får utvisa

det gap inom vilket statsmakterna måste vara beredda

att handla vid ena eller andra utfallet. Några kvantitativa inte. Enligt min är detta inte prognoser görs uppfattning tillfyllest. Som utgångspunkt finns dock en del kvantitativa värden, realiteter, som kan och bör utnyttjas för beom det framtida behovet av energi. Det är ett räkningar samhälleligt beslut att kärnkraften skall avvecklas, samhället bör också ha en uppfattning om energianvändningen och av skilda energikällor. Samhället/ utnyttjandet staten bör inte stå neutralt till skall energianvändningen, inte enbart att framställa och distribuera energi åtaga sig i användbar form i takt med den som etableras efterfrågan av olika ”marknaden”. Samhället skall ha en åtgärder på medveten syn på och aktivt medverka i uppbyggnaden av energiförsörjningen.

Inom EK 81 användes någon gång begreppet viljeinriktad Det betraktades närmast som ett fult ord. prognos. min åsikt är det snarare så att en samhälleligt Enligt uttalad mening om och styrmedel för energianvändningen att nå de i nödvändiga målen, är en förutsammanhanget för att kärnkraften skall kunna avvecklas på ett sättning bl a ur miljösynvinkel acceptabelt sätt.

Kommittén har i stort sett nöjt sig med att inventera och i hur möjliga energikällor några räkneexempel antyda kan bli vid det ena eller andra utfallet energiefterfrågan av den ekonomiska utvecklingen.

min borde kommittén mer och Enligt mening handgripligt konkret itu med att beskriva en energiförsörjning tagit som är önskvärd med tanke på miljökrav, sårbarhet, oberoende, förnybarhet och andra restriktioner. Det innebär bl a att fram de inhemska bränslena, se till potential lyfta och former för deras och distribution, att utgå produktion från att vattenkraften inte kan byggas ut i någon större (och att samhället därför måste ta ansvar för utsträckning att och vindkraft byggs ut), att med hänsyn till mottryck minimera kolanvändningen. Detta är inte försurningen lätt med tanken att helt enkelt bygga någon väg, jämfört kolkondens i stället för kärnkraftverk. Det är en energipolitisk som naturligt leder till att energihushållning i syn, vidaste bemärkelse ställs i förgrunden. Den leder för övockså till av i olika rigt satsning på utnyttjande solenergi former. Det även i med denna att utvidga ligger linje syn

226 SOU 1984: 61

den blygsamma som nu är aktuell. I naturgasanvändning första hand torde vara av det Ostgas-projektet intresse: kan under ett avsevärt gynnsamma omständigheter ge tillskott av miljövänlig energi med flera användningsområden; det skulle kunna få strategisk att t ex betydelse ersätta el med gas för drift av Från samma värmepumpar. utgångspunkt att bygga en och önskvärd upp möjlig energimix utan att för den skull ange produktion/konsumtion i exakta mått ser jag det som ett samhällsintresse att fullfölja planerna på en eller flera anläggningar av den typ som det s k Nynäskombinatet representerar.

Styrmedel

Om man inte önskar en av kraftindustrin helt behärskad utveckling på energiområdet är det att använnödvändigt da vissa styrmedel. Så görs ju redan t ex då det att gäller reducera oljeanvändningen. En så omfattande omställning som utmönstringen av kärnkraften innebär, fordrar med säkerhet vissa ytterligare styrmedel om det skall finnas garantier för att vi mot verkligen styr målet.

Styrmedel kan vara av de mest skilda slag: information, priser, skatter, avgifter, planering, subventioner, lagar etc.

Med mitt från kommittémajoriteten skilda något synsätt betraktar jag det närmast som självklart att marknadskrafterna och kraftindustrin inte kan föra oss ur kärnkraftsberoendet. För att komma dithän fordras samhällelig planering, stödd på bestämda styrmedel. Jag har nämnt en del, följande är bland sådana som också bör övervägas: D Kärnkraften står i vägen för och blockerar både utnyttjandet av solenergi och etablerandet av vindkraft. Det är rimligt att kärnkraften får bära en del av kostnaderna för introduktionen av vindkraft, genom lämpligt konstruerad Den i avgift. delutredningen Perspektiv på energi” diskuterade elskattehöjningen med återhäring” kan också komma i Staten beslutar om ett fråga. stort vindkraftprogram.

D Vid kärnkraftsersättningen behöver el från samproduktion utnyttjas maximalt. Den kommunala kraftvärmen byggs emellertid inte ut av att kärnkraften på grund står i vägen. Staten måste vidta så lämpliga åtgärder att kommunerna stimuleras ut vid bygga mottrycket den och i den takt som underlättar att tidpunkt karmkraftverk tas ur drift. Motsvarande gäller industriellt mottryck. Småskalig kraftvärme utvecklas.

SOU 1984: 61 227

D Att i planerad form ersätta en stor del av elvärmen med andra uppvärmningskällor är en central uppgift om avvecklingen inte skall försvåras. Skärpta restriktioner mot elvärme behövs, liksom en grundlig inventering av etablerad elvärme för att kunna förbereda konverteringen. Solvärme och bränsledrivna värmepumpar prioriteras.

E1 införs för med el. För hus- Styrmedel hushållningen hållsmaskiner och övriga elektriska apparater kan de ta formen av en lag om energideklaration, ett slags energimässig VDN-märkning gällande produktion/försäljning, eller om förbrukning enhet/ lag högsta per timme ed. Energisnålhet skall bli ett säljargument. Motsvarande skall för industrins motorer och även gälla för industriella enligt vad vi kan kalla en processer koncessionslag för energianvändning. Energihushållbör införas snarast för att hinna slå igenom ningslagar med full kraft inom till avvecklingsperioden. Möjlighet ökad undersöks för att undvika låsning vid elexport onödigt hög elanvändningsnivå.

D och samordning av en rad skilda samhällsom- Planering råden torde vara nödvändiga för att nå önskvärda resulför att ett socialt försvarbart sätt genomföra den tat, på nationella ansträngning som energiomställningen innebär. Det kan därför antas att det kan behövas något centralt utöver de, huvudsakliplaneringsinstrument kommunala och som nu gen regionala, planeringsorgan finns.

För av kärnkraften fordras över huvud avveckling taget en målmedveten och alla omgenomtänkt energipolitik på råden. Den kan inte i avseende bedrivas enligt menågot toden Vänta och se utan måste föras med kraft från början.

228 SOU 1984: 61

3 Reservation av Hörnlund

Börje

Effektivare och energianvändning, energisparande satsning på ny teknik har medfört att industrin använder allt mindre energi producerad enhet. för per Energiåtgången uppvärmning av bostäder och lokaler minskar kraftigt. Det finns enligt min mening ett stort värde i en så låg energianvändning som möjligt.

Låg energianvändning ger inte bara en låg total energikostnad, utan medför på sikt lägre kostnad per elenergienhet, på grund av att billig redan utbyggd vattenkraft bidrar med huvuddelen av elkraften. Det är en att myt ekonomisk tillväxt förutsätter ökad ständigt energianvändning. Tvärtom. Ekonomisk tillväxt förutsätter effektivare energianvändning och därmed minskad kontinuerligt tillförsel av energi. Energislöseri hotar såväl industrins utveckling som miljön.

Den långsiktiga måste inriktas mot energianvändningen att varje energikälla som skall användas i större omfattning och under längre tid måste i naturens ingå eget kretslopp. Uppfylls inte detta krav kommer såväl den ekonomiska tillväxten att förkvävas som omfattande miljöskador att uppstå.

En medveten politik för effektiv är den energianvändning bästa garantin för en positiv ekonomisk och utveckling god miljö. Jag kan därför inte kommitténs vida acceptera ramar för såväl den totala som för energianvändningen elanvändningen. Det är både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt på både kort och lång sikt att energipolitiken utgår från en total årlig energianvändning ca 300 TWh på och en elanvändning mindre än 100 TWh. på

Folkomröstningen

Det fanns infor en bred folkomröstningen uppslutning bakom kravet att kärnkraften skulle tas ur det svenska energisystemet. Linje 1 och linje 2 innebar ett förord för att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som är möjlig med till behovet av elektrisk kraft för att hänsyn upprätthålla sysselsättning och välfärd. Högst de tolv reaktorer, som var i drift, färdiga eller under arbete skulle få användas under sin tekniska livslängd. (Linje 3 förordade en avveckling inom 10 år av de sex reaktorer som då var i drift. Inga ytterligare reaktorer skulle få tas i drift.)

En majoritet ställde sig i bakom 1 folkomröstningen linje och 2. Enligt centerpartiets mening hade det varit möjligt

SOU 1984: 61 229

att avveckla kärnkraften under en tioårsperiod om avvecklingen inletts tidigare och innan beroendet blivit alltför stort. Av bl a och säkerhetsskäl borde energipolimiljötiken ha inriktats mot detta. Centerpartiet beklagar den omfattning och kärnkraften kan långvariga användning komma att få, men respekterar självfallet folkomröstningens resultat.

Riksdagens beslut

Med utgångspunkt från folkomröstningens utslag, regeringens proposition och bl a en socialdemokratisk partimotion beslutade riksdagen att kärnkraften skall vara helt utmönstrad senast år 2010. Vidare beslöts att högst tolv reaktorer får och användas under sin tekniska byggas livslängd, vilken bedömdes vara ca 25 år. I den socialdemokratiska partimotionen upprepades även kravet på en avvecklingsplan med sikte på att avvecklingen skulle under 1990-2000. påbörjas perioden Det kan således konstateras att riksdagens beslut innebär en utfästelse om att kärnkraftsreaktorerna skall vara ur drift efter 25 års användning. Det kan självfallet tagna bli aktuellt att ta reaktorer som inte klarar säkerhetskraven ur drift innan de gått 25 år. Det är nödvändigt att av reaktorer sker ett och säutmönstringen på planerat kert sätt samt anpassas till de möjligheter utvecklingen innebär. Det är särskilt viktigt att urpå energiområdet inte blir för kort utan påbörjas på drifttagningsperioden ett planerat sätt i mitten av 90-talet.

1981 års energikommitté

Riksdagen beslutade efter förslag i en socialdemokratisk (motion NU 1980/81:60) att hos partimotion 1980/8122086, regeringen en parlamentarisk kommitté. Kommitbegära téns bl a vara att vilka åtgärder uppgift angavs analysera som krävs för att säkerställa kärnkraftens avveckling. Av kommitténs direktiv framgår klart att en avvecklingsför kärnkraften skall Kommittén har plan presenteras. inte fullgjort detta uppdrag.

Avvecklingsplan

Jag har funnit det angeläget att EK 81 presenterar en konkret Kraftindustrin och alla andra avvecklingsplan. behöver klara besked bl a för att inte felaktiga investeringar skall uppstå.

230 SOU 1984: 61

Kommittén är i själva verket mindre konkret än dels den avvecklingsplan som Linje 2 presenterade i samband med folkomröstningen och dels den som presenterades i den tidigare nämnda socialdemokratiska partimotionen.

Jag anser att en avvecklingsplan måste innehålla bedömningen att några kärnkraftverk genom en kombination av säkerhetsskäl och ekonomiska skäl kommer att stängas av före 25 års ålder. I övrigt bör en avvecklingsplan bygga på att ingen reaktor tillåts vara i drift mer än 25 år. Detta överensstämmer helt med folkomröstningens resultat.

Sårbarhet

Dagens energisystem är extremt sårbart. Det går inte ihop med målsättningen att ha ett starkt försvar. Ett energisystem som i huvudsak är baserat på förnybara och inhemska energikällor och god hushållning ger minskad sårbarhet och bättre försörjningstrygghet i såväl fred som krig.

Gigantisk felsatsning

Byggandet av det 11:e och 12:e kärnkraftverket är en gigantisk felsatsning. Det totala investeringskostnaden (inklusive ledningsnät, avveckling och slutförvar) för att producera 12-14 TWh el per år kan beräknas till mellan 40 och 50 miljarder. Om motsvarande kapital hade använts för effektivare energianvändning och utnyttjande av inhemska energikällor så skulle folkhushållet vunnit detta såväl på på kort som sikt. lång Hade inte ägarna till dessa två kärnkraftverk haft billig elkraft, bl a vattenkraft, som bas i sin rörelse så skulle de stått inför en ekonomisk kris samma sätt som skett på med i USA. kraftföretag Det verkligt allvarliga med är emellertid att felsatsningen det stora tillskottet på el hindrar den energiutveckling som vi är bäst av i framtiden. betjänta Enligt min mening är det nödvändigt att staten vidtager åtgärder som förhindrar t ex att biobränslen kortsiktigt konkurreras ut av realiserad elström.

De partier som har ansvaret för felsatsningen ”11:an” på och ”12:an” har också ett ansvar för att dessa speciellt reaktorers negativa och kostbara vårt påverkan på energisystem begränsas.

SOU 1984: 61 231

Energihushållning

En viktig grund for en bra kan kort energipolitik uttryckas - bruka bättre istället En annan för att förbruka mer. grund är att på ett miljövänligt sätt styra energianvändningen mot förnyelsebara energikällor. Effektiv energianvändning kräver också hushållning med energikvalitet, vilket innebär att energikvaliteten anpassas till funktionen.

Utvecklingen 1975-1985

I riksdagens beslut 1975 med anledning av Energihushållningspropositionen bedömdes den totala energianvändningen 1985 till 540 TWh. Den faktiska användningen kommer sannolikt att bli ca 360 TWh. Denna lägre förbrukning är i linje med de bedömningar som tidigare redovisats av centern.

Vidtagna sparåtgärder, effektivare energianvändning, ny teknik m m har medfört en utveckling som varit mycket positiv för såväl svensk ekonomi som för miljön.

Drastiskt minskad

oljeanvändning

Oljeanvändningen har sedan 1979 minskat med drygt 30 procent. Minskningen motsvarar ca 100 TWh. Detta betyder minskade kostnader för i storleksordoljeimport ningen 15-20 miljarder kronor. Aktiv satsning på forskning, inhemska energikällor och effektivare energianvändning har tillsammans med det höjda oljepriset åstadkommit denna utveckling.

Energin och miljön

F01komröstningsresultatet och riksdagens beslut har fastlagt att kärnkraften skall avvecklas den i alla led p g a att medför oacceptabla hälso- och miljörisker. Den stora förbränningen av kol och olja orsakar försurningsskador på skog, mark och vatten i vårt land och i andra länder. Den medför även en höjning av koldioxidhalten i atmosfären med risk för klimatförändringar som följd. Stor förbränning av lagrad energi har alltså negativa miljöeffekter. Effektivare och medenergianvändning veten hushållning är därför insatser för den framviktiga tida miljön.

Energi till uppvärmning

Värmemarknaden - d v s för energi uppvärmning minskar. Den utvecklingen kommer att fortsätta.

232 SOU 1984: 61

Med en målmedveten satsning på introduktion och anav landets fastbränslen, vändning egna energihushållning, solenergi och värmepumpsteknik bör energianvändningen för uppvärmning kunna halveras under den kommande tioårsperioden. Arbetet måste nu inriktas att på värmebehovet skall täckas med inhemska energislag. Det finns då inte behov av kol för värmeproduktion.

EI till industriproduktion

Med idag känd teknik kan industriproduktionen fördubblas med måttligt ökad energianvändning. De nytillkommande industrierna har oftast mycket låg energianvändning. Energibesparande teknik har utvecklats mycket snabbt under senare år.

Utredningens lägre energialternativ bygger på att idag känd teknik skall användas år 2010. Enligt min mening kommer i hög att fortutsträckning teknikutvecklingen sätta mot allt energisnålare metoder både i vårt land och i omvärlden. Det kommer alltså fortlöpande energisnålare teknik än och

den

idag kända. Utveckling av nyttjande av alltmer avancerad teknik är av långt större betydelse för ökad välfärd än ökad energitillförsel.

Övrig energiförsörjning

Aven inom hushållssektorn och samfärdseln går utvecklingen mot allt energisnålare teknik. Den utvecklingen kommer enligt min mening att fortsätta. Sammantaget pekar förändringarna i de olika samhällssektorerna mot att det lägre energialternativet är det realistiska.

Energipolitiska styrmedel

Energibeskattning Den importerade och miljökrävande oljan belastas idag med höga skatter och avgifter. Centern anser att kolet som också är importerat och miljökrävande skall beskattas likvärdigt med olja. som är ett Naturgasen importerat men mer miljövänligt bränsle bör däremot ha miljörabatt, d v s en skatt än vad en lägre energilikformig beskattning motiverar. När det gäller inhemska bränslen och alternativa drivmedel (etanol m m) producerade på inhemska råvaror skall, enligt centern, energibeskattning inte ske. E lprissáttningen En omfattande elrea blir på sikt dyr för elkonsumenten genom att den köper ut alternativ som är under utveckling, samt förhindrar samma energisnåla utveckling på

SOU 1984: 61 233

elområdet som den vi fått på oljeområdet. Rätt avvägt nu betyder lägre elpris i framtiden. elpris Jag anser det därför rimligt att omfördela skatterna så att skatten på arbete sänks (arbetsgivareavgifter) samtidigt som motsvarande höjning sker av elskatten. Sänkta artill betsgivareavgifter/egenavgifter ger möjlighet högre kontantbehållning med vilken den högre elskatten kan betalas. skall ske så att enskilda och Höjningen planerat kan till effektivare användning. näringsliv anpassa sig Därmed undgår man effekterna av en totalt sett högre elkostnad. I detta sammanhang vill jag också notera att EK 81s delutredning om dessa frågor inte har satt någon kostnad på den omfattande negativa miljöpåverkan som elproduktion för det högre elanvändningsalternativet innebär. Att få effektivare snabbt viss igång elanvändning genom skatteomfördelning från skatt på arbete till skatt på elenergi är att spara för framtiden. Detta gäller för såväl näringsliv som enskilda.

Energiförsörjning

Av ekonomiska och miljömässiga skäl är det viktigt med låg energianvändning. Det gäller att spara för framtiden. Detta skall ske med teknik - inte hjälp av ny och bättre genom uppoffringar och försakelser. Jag anser, som jag nämnde inledningsvis, att en medveten inriktning på energipolitiken och en satsning på idag känd teknik möjliggör en energianvändning på totalt under 300 TWh år 2010. Elbehovet kan till begränsas högst 100 TWh. Jag har då, liksom kommittén, utgått från att BNP fram till år 2010 skall öka med 75-80 procent.

Den högre elanvändningsnivån som utredningen redovi-

sar innebär enligt min mening att framtiden slösas bort.

Detta gäller såväl ekonomiskt som miljömässigt.

Utredningen konstaterar att vi har 66 TWh vattenkraft. Därutöver finns att kraftvärme och för tillgå mottryck elproduktion. I det framtida systemet kan också ingå minst 10 TWh vindkraft. Utredningen konstaterar därefter att utöver detta finns med känd teknik och kända kostnader fastbränslekondens och ytterligare utbyggnad av vattenkraft att tillgå.

Enligt min mening talar övervägande skäl för att energiomedelbart måste inriktas en låg elanvändpolitiken på ning. Med den inriktning som jag förespråkar för energipolitiken är det möjligt att klara den framtida elförsörjningen utan kolkondens och av vattenkraft. utbyggnad

234 SOU 1984: 61

Biobränsle Kommittén har enligt min mening grovt underskattat biobränslets värde och möjligheter, samtidigt som de problem som självfallet finns har fått en framträdande För plats. att göra en korrekt jämförelse mellan biobränsle, fossila bränslen och el måste hänsyn tas till försörjningstrygghet, sysselsättning och samhällsekonomi.

för biobränsle är till 70-80 arbets-

Kostnaderna procent

kostnad. Okad användning av biobränsle medför markant ökad sysselsättning och det i regioner som idag har hög arbetslöshet. av olja och kol är av Import samtidigt import arbetslöshet och sämre miljö.

Förbränningsgaserna från biobränslen är i allmänhet basiska, vilket motverkar försurningen. Idag känd teknik gör, det möjligt att reducera negativa utsläpp till acceptabla nivåer.

Uttaget av skogsbränslen måste självklart balanseras så att inte för _skogsmarken betydelsefullt organiskt material bortföres. Aven med denna viktiga begränsning är tillgången mycket god. Dessutom finns det betydande kvantiteter halm, m m som med fördel kan använrivningsvirke das som råvara vid tillverkning av förädlade biobränslen som t ex pelletter. I enskilda pannor och små blockcentraler kommer troligen väl automatiserad eldning med förädlade biobränslen att ha den bästa konkurrenskraften. Aktuellt prisläge för flis är 9-12 öre/kWh och för briketter och pelletter, pulver 13-18 öre. Det finns ingen anledning att tro att priset kommer att stiga i fast penningvärde. På sikt kommer därför biobränslen att ha mycket god konkurrenskraft gentemot såväl olja som el. För att inte biobränslen på kort sikt skall bli utsatt för osund konkurrens från rabatterad el, bör det övervägas begränsning av skattefriheten för avkopplingsbara elpannor och ökat bidrag till eldningsanläggningar för biobränslen. Det bör även noteras att biobränsle är globalt sett den största energikällan för uppvärmning. En avancerad teknik på detta område kan medföra en betydande export.

EK 81s förslag om ytterligare utredningar

Utredningen om i Vilken takt och i vilken ordning kärnkraftverken skall tas ur drift behövs ej. Urdrifttagande till följd av säkerhetsfaktorer bestäms genom SKI:s tillsyn och i övrigt gäller 25 års drift för varje reaktor.

SOU 1984: 61 235

Någon utredning om lokalisering av kolkondenskraftverk erfordras ej med centerns energipolitik. Till följd av detta behövs ej heller någon utredning som särskilt gäller utsläpp från kolkondenskraftverk. Jag avvisar också förprojektering av nya kraftverk. Dels blir förprojekteringen med dagens tekniska utveckling snart omodern, dels bör medlen användas till energibesparande åtgärder samt till energieffektivisering och utveckav inhemska bränslen. ling Jag avvisar också varje försvagning av det kommunala vetot.

i 236 sou 1984: 61

4 Reservation av Per Unckel

1981 års energikommitté (EK 81) har enligt sina direktiv haft att presentera om hur en fortsatt förslag nedtrappning av oljeanvändningen skall kunna ske, samt att överväga hur resultatet av om kärnkraften folkomröstningen våren 1980 lämpligen bör Här skall närmast fullföljas. kärnkraftsfrågan diskuteras.

Den ståndpunkt som i om kärnkraften folkomröstningen den 23 mars 1980 vann majoritet hade följande lydelse:

”Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft for upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl a minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift.

Den här citerade texten är del av och

den linje 1 linje 2

som har identiskt innehåll. delar av valsedelstex- Ovriga ten för linje 2 saknar i det nu aktuella sammanhanget relevans.

Riksdagen fastställde folkomröstningsresultatet den 10 juni 1980. I ett hänseende

viktigt orde riksdagen

emellertid ett vad tillägg, nämligen gäller avvecklingstiden för kärnkraften. formulerade tid- Näringsutskottet punkten på följande sätt:

”Det är enligt utskottets mening nödvändigt att den tisperiod inom vilken avvecklingen skall ske klart anges. Reaktorernas tekniska livslängd bedöms enligt propositionen vara ca 25 år. Det bör nu slås fast att den sista reaktorn i Sverige skall stängas senast år 2010.”

Avvecklingsårtalet 2010 har såväl i kommitténs arbete som i den allmänna debatten varit styrande för en rad viktiga slutsatser. Det förtjänar därför en särskild diskussion. På valsedlar folkomröstningens omnämndes som framgått - inte något årtal för Tvärtkärnkraftsavvecklingen. om hade väljarna att ta mellan ett alternativ ställning (linje 3) som förordade att kärnkraften skulle avvecklas inom tio år och ett annat 1 och 2) som menade att (linjerna verken borde utnyttjas under sin tekniska och ekonomiska livslängd. Med bred marginal valde svenska folket det senare alternativet.

Som framgår av vad näringsutskottet uttalade baseras riksdagens senare ställningstagande om att kärnkraften

SOU 1984: 61 237

skall vara avvecklad senast år 2010 på en bedömning av hur tid reaktorer av det slag som är aktuella i vårt lång land kan drivas med acceptabel säkerhet och tillfredsställande ekonomi. Denna bedömning ifrågasätts i dag allt starkare.

Årtalet 2010 må 1980 för många ha framstått som en av när kärnkraften i vårt land borde rimlig uppskattning vara avvecklad. Skulle det emellertid visa sig att den vilar - av grund på vilken årtalet nämligen bedömningen kärnkraftverkens tekniska och ekonomiska livslängd inte är giltig detsamma om årtalet gäller naturligtvis 2010. Att det förhåller sig så förefaller EK 81 medveten även om det inte De redovisningar om en om, sägs explicit. förtida kärnkraftsavvecklings samhällsekonomiska kostnader som kommittén tagit del av kan inte negligeras. Som en förutsättning för detta synsätt gäller självklart att inte nya upptäckter görs som negativt påverkar säkerhetsbedömningarna. Medvetenheten om att det faktiskt förhåller sig detta på vis är sannolikt den orsaken till den större viktigaste som kommittén uppvisar jämfört med uttalanödmjukhet den vid kommittéarbetets början och i den socialdemokratiska som kommittén närmast är riksdagsmotion ur. Det finns att hälsa den ökade sprungen anledning insikten med tillfredsställelse, samtidigt som det är att beklaga att kommittén inte förmått dra den enda möjliga slutsatsen härav, nämligen att föreslå att årtalet 2010 för kärnkraftsavvecklingen nu slutgiltigt överges.

Det kan naturligtvis hävdas att denna svaghet i kommitténs redovisning inte är av betydelse eftersom avgörande för att ersätta kärnkraften ändå inte några investeringar är aktuella för den närmast förestående framtiden. Så förhåller det sig emellertid inte. Här skall några av konsekvenserna av kommitténs ovilja att medge det ofrånkomliga framhållas.

1. En kärnkraftsavveckling inom den tidsperiod kommittén diskuterar kan knappast utan omfattande genomföras i framför allt vattenkraft och ersättningsinvesteringar kolkondens. Kommittén är medveten om att samtidigt kommer starkt - och sådana investeringar att möta på - Insikten härom leder kommittén berättigat motstånd. till en allmänt elrestriktiv linje. Utredningar skall enligt kommitténs mening genomföras för att motverka en för stor expansion av elanvändningen. Det kommittén låter sig ledas in i bortser från de synsätt fördelar el som energiform har. Lättillgänguppenbara och är av dessa. Relativ miljölighet reglerbarhet några

238 SOU 1984: 61

vänlighet framför åtskilliga värmealternativ är en annan. Att avstå från dessa fördelar vore oklokt.

2. Trots ambitionen att hålla det elefterfrågan nere är även om kommittén endast indirekt det medger ofrånkomligt att mindre kärnkraft i det nu aktuella tidsperspektivet leder till mera vattenkraft och kolkondens. Det innebär att energiutbyggnader som vid mera realistiska föreställningar i fråga om kärnkraften inte nu skulle komma till stånd måste aktualiseras. Hit hör först och främst utbyggnader i de fyra orörda norrlandsälvarna. Kommitténs diskussion om vattenkraften saknar reanämligen lism om inte av huvudälvarna tas i några anspråk.

Såväl från ekonomiska beslut utgångspunkter olyckliga som onödiga miljöuppoffringar riskerar alltså att komma till stånd redan genom det faktum att kommittén håller fast vid en årtalsfiktion som man ändå måste veta inte kommer att kunna upprätthållas på längre sikt.

Det kan naturligtvis alltid hävdas att den kärnkrafdag ten ändå skall avvecklas kommer de här aktualiserade problemen under alla att omständigheter uppstå. Invändningen är missvisande av åtminstone två skäl.

D Mera tid för forskning och ökar utveckling möjligheterna att producera den energi vårt samhälle kommer att behöva på ett billigare och mera sätt. I miljövänligt synnerhet under de kommande tio åren, då de gångna tio årens insikter om och värdet oljans problem av en god miljö vuxit sig stark, är varje för forsktidsutrymme ning och av utveckling betydelse. Förtida investeringar kommer just nu att visa särskilt sig riskfyllda. U Okad tid ger också för eftertanke. Skulle det utrymme visa att svenska folket senare sig såsom också kommittén bedömer som inte osannolikt i själva avvecklingsfrågan kommer till en annan slutsats än den man gav uttryck för 1980 skall inte alla dörrar till en annan ståndpunkt vara stängda eller oåterkalleliga skador på miljön ha åstadkommits.

Vår generations ansvar för folkomröstningsbeslutet är att ge nästa generation möjlighet att i praktiken genomföra kärnkraftsavvecklingen om den så önskar. Att i realiteten omöjliggöra för en kommande generation att ta det fulla ansvaret för sin energiförsörjning är inte rimligt.

Mot den här givna kan inte bakgrunden jag acceptera själva utgångspunkten för kommitténs arbete, nämligen att kärnkraften under alla skall omständigheter vara avvecklad till år 2010. Denna anmäldes för uppfattning övrigt från moderat sida till redan innan utredregeringen

SOU 1984: 61 239

inleddes. Kommittén har visserligen till stoningsarbetet ra delar sökt det bästa möjliga av sin uppgift. God göra vilja räcker emellertid inte gentemot en föreställning i huvudfrågan som alltmera kommit att passeras av verkligheten. I några hänseenden har kommittén dess värre inte ens utnyttjat de att avstå från mindre övervägda möjligheter förslag som direktiven givit den. Det gäller t ex förslagen om utredningar i om styrmedel och energieffektivifråga tet, liksom uttalandet att kärnkraftens avvecklingsperiod skall anses omfatta tiden mellan år 2000 och 2010.

I de förstnämnda fallen ger kommittén ånyo uttryck för den övertro på politisk styrning för att åstadkomma en önskvärd utveckling av och -produkenergikonsumtion tion som tillåtits regera en så stor del av energipolitiken de senaste åren. är att de och kommuna- Sakläget statliga la inom vissa begränsade områden kan spela åtgärderna en pådrivande roll för angelägna energiinvesteringar. I allt är det emellertid på de aktuella enerväsentligt priset giråvarorna som är och skall vara styrande för vilka energislag vårt land väljer att utnyttja. Statliga interventioner kan egentligen bara försvaras som ett led i strävan att minska den försörjningsmässiga sårbarheten. Varierande eller andra liknande styrmedel energiskatter för att manipulera de inbördes prisrelationerna mellan olika energiråvaror kan intryck av frammöjligen ge synthet men kan sällan eller aldrig tillräckligt finkänsligt eventuella De korrigera marknadsimperfektioner. möjliga framgångarna uppvägs av de uppenbara risker som är förenade med sådana manipulationer. Enhetliga energiskatter är en nödvändig om än inte tillräcklig förutsättning för en som bidrar till en totalt sett energihushållning optimal hushållning med alla begränsade resurser.

Den av kommittén angivna avvecklingsperioden 2000- 2010 är baserad på önskemålet om en politisk kompromiss snarare än på sakliga överväganden. Vid den tid avveckde skisser kommittén själv blir lingen enligt presenterar aktuell är den samhällsekonomiska lönsamheten hos de då avskrivna kärnkraftverken så överväldigande att fördelarna med att tränga ihop avvecklingsperioden till den kortast möjliga är för uppenbara för att inte utnyttjas. Mot denna bakgrund talar starka skäl för att perioden kommer att göras t o m mera begränsad än de fem år som kraftföretagen räknar med. Det hade - till slut - också varit i upplysningens intresse om kommittén tydligare visat på vilka konsekvenserna för industrin liksom för samhället i övrigt skulle bli om man

240 SOU 1984: 61

för att klara av kärnkraften avvecklingen utan investeringar i omfattande i stället ersättningsanläggningar valde en hushållning utöver det samhällsekonomiskt försvarbara. Uppenbart är att en sådan nämligen kärnkraftsavvecklingsstrategi skulle framtvinga en i grunden annorlunda samhällsstruktur än och i händagens djupgående seenden inverka på vanliga människors möjligheter att själva råda över framtiden.

Min slutsats är att med den utredningen inriktning direktiven angivit i allt varit väsentligt onödig.

Bilaga1

direktiv

Utredningens

Åtgärder

för att säkra kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende

Dir 1981:62

Beslut vid regeringssammanträde 1981-10-08.

Statsrådet Eliasson anför. Riksdagen har i enlighet med folkomröstningens resultat beslutat att högst tolv kärnkraftsblock kan användas under sin tekniska livslängd. som bedöms vara ca 25 år. Säkerhetsaspekter skall avgöra i vilken ordningsföljd kärnkraftsblocken skall tas ur drift. Enligt riksdagens beslut skall den sista reaktorn stängas senast år 2010. Riksdagen antog under våren (prop. 1980/81:90. NU 1980/81:60. rskr 1980/81:381) ett program för att minska vårt stora oljeberoende. Målsättningen är att oljeanvändningen till år 1990 skall minska med ca 9 miljoner årston. Riksdagen antog även riktlinjer för bl. a. elförsörjningen fram till omkring år 1990. Dessa riktlinjer innebär i korthet följande. Under 1980-talet skall vi använda elkraft för att på effektivast möjliga sätt spara olja. Detta bör ske så att det inte uppstår låsningar till ett framtida högt elutnyttjande eller försvårar introduktionen av andra energislag. Den långsiktiga elförsörjningen bör inriktas främst på att tillgodose behov av el för drift och belysning inom industrin. i transportsektorn samt i bostäder och lokaler. Den elanvändning som bedöms mer eller mindre nödvändig för att upprätthålla sysselsättning och välfärd bedöms exkl. förluster uppgå till 103-109 TWh år 1990. Detta motsvarar ett produktionsbehov om 113-120 TWh. Den tillgängliga elproduktionskapaciteten beräknas skapa förutsättning för en viss elanvändning härutöver i syfte att minska oljeanvändningen för uppvärmningsändamål. En utgångspunkt för beräkning av det tillgängliga utrymmet för oljesparande elanvändning bör vara att oljekondenskraftverk och gasturbiner normalt inte skall användas. Med en sålunda beräknad produktionskapacitet år 1990 på 134 TWh bedöms ytterligare 13-19 TWh kunna användas för att spara olja. Vidare har riksdagen (mot. 1980/8122086. NU 1980/81:60. rskr 198()/ 81:38l) givit regeringen som sin mening till känna vad näringsutskottet i sitt betänkande nr. 60 anfört om att en parlamentarisk kommitté bör tillkallas. Denna bör enligt utskottet fa till uppgift ;m ytterligare analysera vilka

SOU 1984: 61 243

Bilaga 1

atgärder som snarast kan vidtas för att säkra kärnkraftens avveckling och ett

fortsatt minskat oljeberoende. Fran denna utgangspunkt skulle kommittén

kunna behandla elanvänciningspolitiken och zinalysera den roll som kol och olja kan fä i ett långsiktigt perspektiv Det kunde vara naturligt att kommittén då också studerar vilka bidrag som inhemska bränslen och vattenkraft kan ge till energiförsiörjningen. Vidare anser utskottet att kommittén skulle kunna belysa hur man langsiktigt kan underlätta införandet av alternativ energi och utnyttja nationella energiresurser sasom de svenska torv- och skiffertillgângarna. För egen del vill jag anföra följande. Man mäste utgá från att avvecklingen av kärnkraften i Sverige skall förberedas och äga rum samtidigt som användningen av (ilja minskar. Oljeersättningsdelegationen har i en rapport (Dsl 1980:23) Program för oljeersättning framhållit att vi för att kunna kraftigt minska oljeberoendet och genomföra riksdagens beslut om axivecklingen av kärnkraften maste grunda 60-70 Ii av vår energiförsörjning i början av ZUUU-tzilet på sädana energikällor som f. n. används endast marginellt eller inte alls. Jag finner det därför motiverat att utöver de utredningar som redan har genomförts ytterligare låta analysera vilka atgärder som kan vidtas för att säkra kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende. För att öka effektiviteten i myndighetsorganisationen inom energiområdet kommer den l juli 1982 bl. a. en ny central myndighet. statens energiverk. att inrättas. Verket skall ha hand om bl.a. fragor om energitillförsel och vissa övergripande frågor när det gäller energianvändning. l verkets arbetsuppgifter kommer därvid att ingå bl. a. att zinalysera och bedöma internationella energimarknader. ta fram energiprognoser. bedöma och bevaka teknik som snabbt kan ersätta olja och teknik som kan fä betydelse pá längre sikt samt att delta i planeringen av energiförsörjningssystemets utformning så att kärnkraftens avveckling möjliggörs. l prop. I980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken (s. 297) framhålls att riksdagens beslut att kärnkraften skall avvecklas innebär att energiförsörjningssystemet och särskilt elförsörjniitgen måste utformas på ett sådant sätt att zivvecklingen inte försvåras eller förhindras och att överväganden av detta slag kommer att tillhöra arbetsuppgifterna för energiverket. Vidare kommer ett särskilt organ att bildas för långsiktiga och övergripande energiforskningsfrägor med uppgift att bl. a. initiera och stödja viss långsiktig forskning inom energiomradet samt att utvärdera pågående energiforskning och handha fragor om fortsatt inriktning av energiforskningen. Enligt riksdagens beslut bör emellertid förberedelserna för kärnkraftens avveckling inledas genom att en parlamentarisk kommitté redan nu tillkallas. Jag föreslar därför att detta sker nu. Kommittén bör ha till uppgift att utreda och föreslå en plan för kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende. Vad gäller utredningsarbetets närmare omfattning och inriktning vill jag anföra följande. Kommitténs uppgift bör vara att föreslå riktlinjer på lång sikt för Sveriges energiförsörjning. Det tidsperspektiv det gäller är 1990-talet och tiden därefter. På grund av långa planerings- och byggtider kommer dock en del beslut att behöva fattas redan under 1980-talet, i vissa fall redan i början av detta årtionde.

244 SOU 1984: 61

Bilaga

Kommittén bör så långt möjligt bedriva sitt arbete samordnat med andra organ som är verksamma inom området och utnyttja det kommande energiverkets och andra myndigheters resurser för särskilda utredningar. m.m. l vissa fall kan det vara motiverat att kommittén utför egna utredningar. Vid avvecklingen av kärnkraften kan kärnkraften ersättas av nya elproduktionsanläggningar eller elenergi ersättas av andra energibärare, t. ex. naturgas. Också direkt användning av andra bränslen kan komma i fråga. Styrande för val av energitillförselsystem då kärnkraften avvecklas måste vara ekonomiska och miljömässiga faktorer. Det ankommer på kommittén att belysa olika alternativa handlingsvägar för att säkerställa avvecklingen av kärnkraften. Kommittén bör därvid skissera olika energitillförselsystem och överväga nödvändiga styrmedel. Utgångspunkter skall härvid bl.a. vara ett fortsatt minskat oljeberoende och en totalt sett god hushållning med resurser. Kommittén bör utgå från att det av riksdagen beslutade energihushållningsprogrammet (prop. 1980/81:90. NU 1980/81:60. rskr 1980/812381) genomförs till slutet av 1980-ta1et. Detta program grundas på principen att så länge kostnaden för att spara en enhet energi inte är högre än kostnaden för att tillföra en enhet. sparande bör väljas före tillförsel. Kommittén bör vidare utgå från de av riksdagen beslutade (prop. 1980/81:133. CU 1980/81:37. _rskr 1980/812384) riktlinjerna för energisparverksamheten i byggnader m.m. Som underlag för sina överväganden bör kommittén därutöver från berörda myndigheter inhämta prognoser över energibehovet i framtiden. 1 dessa prognoser bör ingå analyser över möjligheterna till effektivare energianvändning t. ex. genom ökad användning av värmepumpar. m.m. Kommittén bör också analysera vilken roll olika energikällor kan få i den framtida energiförsörjningen. Jag tänker här närmast på olja. kol. vattenkraft. torv. skogsbränslen. skiffer. naturgas samt på nya och förnybara energikällor som sol och vind. Kommittén bör när det gäller oljefrågor samråda med den särskilde utredaren (1 1981:01) med uppdrag att utreda utvecklingen på de internationellzi energimarknaderna. Denne arbetar främst med oljemarknaden och skall bl. a. analysera Sveriges möjligheter att tillgodose behovet av importerad energi. redovisa globala prognoser mer produktionen och efterfrågan på energi samt analysera vilka faktorer som styr Litbud och efterfrågan och vilka restriktioner och villkor som kan komma att läggas pä oljehandeln. Kol kan användas för varmeproduktitân. kombinerad el- och xarmeproduktion och för enbart elproduktion. Kommittén bor i sina alternativ behandla olika användning av kol i ett langsiktigt perspektiv. Som underlag bör kommittén bla utga fran de resultat som framkommer genom pagaende utredningar inom omradet. Chefen för jordbruksdepartementet avser att föresla regeringen att under varen 1982 lägga fram en proposition om atgärder för att motverka: försurning. Riksdagen fattade .1rl977 beslut om riktlinjer I den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland (prop. 197778257. CU 1977/7819, rskr W77/7:§:1l).1). Beslutet innehar hl. a, att de outbyggdzi huvudälvarna Torns iilv. Kâlllx iilv. Pite :ilv och \iiidelål*.en skall undantas

SOU 1984: 61 245

Bilaga 1

fran utbyggnad. Kommittén bor i sina ourrvitgantlen utga fran de av beslutatle riktlinjerna. Med denna utgangspunkt bör kommittén riksdagen Liverviiga vilket bidrag \.i\it.l1i\'f2if[Cl1 kan ge till elförsorjningcn ! ett längre perspektiv. Riksdagens energipolitiska beslut förutsätter en xiisentligt ökad anviintf ning av .skogs-btanslcn och torv För .att tmdxika konkurrens med industrin skall i forsta hand ;invandas sadan skogsraxara inkl. energiskog och ;andra inhemska bränslen som industrin inte gor :msprak pa. En (ikad användning av torv och skogsbränslen kan även ge positiva regionalpolitiska effekter i form ax ett väsentligt tillskott av atbehiillfåtllcn i sysselsiittiiingssxaga regioner. Kommittén bor belysa mojligheterna att i enlighet tried riksdagens riktlinjer Öka användningen av olika skogsbränslen. De svenska är betydande. Kommittén bör bedöma l torvtillgångarna vilken omfattning torv långsiktigt kan komma att utnyttjas som energiråvara. De svenska alunskiffrarna utgör en betydande energitillgang och innehåller många olika beståndsdelar. Kommittén bör som ett första steg utvärdera de resultat som framkommit genom det forsknings- och utvecklingsprogram som bedrivs i Ranstad. Kommittén bör ocksa som framgar av riksdagens beslut belysa hur de svenska skiffertillgangarna långsiktigt kan komma att utnyttjas. Utvinning i stor skala av naturgas på den norska kontinentalsockeln norr om 62:a breddgraden kan komma att påbörjas under 1990-talet. Om en sådan utvinning kommer till stånd skullc den alltså tidsmässigt komma att sammanfalla med avvecklingen av kärnkraften i Sverige. Hot denna bakgrund bör kommittén studera denna och andra möjligheter att öka användningen av naturgas i det svenska energisynstenret. Det tidsperspektiv i vilket kärnkraften skall avvecklas innebär möjligheter till utveckling och introduktion av olika nya energikällor. Det gäller både som t.ex. vindkraft och sådana för direkt användsådana för elproduktion Kommittén bör belysa hur man långsiktigt skulle ning som t. ex. solvärme. kunna underlätta införandet av sådana energikällor, bedöma i vilken de kan komma att utnyttjas samt överväga behovet av nya omfattning distributionssystem. Kommittén bör vidare belysa de ekonomiska konsekvenserna för samhällsekonomin i stort, för staten, kommuner, företag och enskilda av föreslagna åtgärder samt belysa effekterna på sysselsättningen av föreslagna av de samhällsekonomiska konsekvenserna bör åtgärder. Vid beskrivning särskild vikt läggas vid möjligheterna att vidmakthålla ett konkurrenskraftigt som exportmarknaderna och svenskt näringsliv på såväl hemmamarknaden åstadkomma en balanserad utrikeshandel vid en hög sysselsättdärigenom ningsnivå. Även vägar för att finansiera de åtgärder som kan bli aktuella att utföra som en följd av utredningens förslag och som ankommer på staten och på kommuner, måste anges. Jag vill erinra om de tilläggsdirektiv (Dir. alla kommittéer och särskilda utredare i dessa 1980:20) som meddelats Kommittén bör beakta vad som sägs i dessa tilläggsdirektiv i sitt frågor. arbete. Kommittén bör även belysa inverkan på miljön och försörjningsberedska-

Bilaga 1

pen av föreslagna åtgärder samt söka belysa sårbarheten i olika alternativ Kommittén bör därvid belysa såväl enskilda energiformers miljöpåverkan som den totala miljöpåverkan olika energitillförselsystem ger upphov till. Kommittén är oförhindrad att om den så finner lämpligt avge delbetänkanden. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör energipolitiken att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda frågan om åtgärder för att säkra kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende. att utse en av ledamöterna att vara ordförande. att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

SOU 1984: 61 247

Bilaga 1

till 1981 års energikommitté (I 1981:08) Tilläggsdirektiv

Dir 1983:05

Beslut vid regeringssammanträde 1983-1 1-10

Statsrådet Dahl anför. bemyndigade den 8 oktober 1981 det statsråd som hade till Regeringen att föredra ärenden som rör energipolitiken att tillkalla en uppgift parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda och föreslå en plan för kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende (Dir 1981:62). Kommittén. som har antagit namnet 1981 ars energikommitté. skall enligt och i sina direktiv föresla riktlinjer pa läng sikt för Sveriges energiförsörjning kan fä i det samband därmed också analysera vilken roll olika energikällor framtida energisystemet. När det gäller vattcnkraften bör enligt direktiven kommittén i sina överväganden utga fran de av riksdagen beslutade riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 november 1982 (Dir 1982:74) tillkallade jag en parlamentarisk beredning med uppdrag att lägga fram en plan för hur den av riksdagen beslutade vattenkraftutbyggnaden upp sedemera kallad vattenkraftstill (to TWh skulle genomföras. Beredningen. ;ivlamnade ett betänkande (SOU 1983:49) Vattenkraft. till beredningen. den l-l september 1983. l detta betänkande konstaterar beredregeringen ningen att en utbyggnad av vattenkraften upp till mer än oo TWh. baserat på kan genomföras utan hittills tillämpade vattenföringsberäkningar. knappast i den fysiska riksplaneringen. Information en ändring av gällande riktlinjer under hand om beredningens bedömningar i dessa fragor har av beredningen lämnats till 1981 års energikommitté. som enligt sina direktiv skall utga bl. a. frán dessa riktlinjer. kommer 1981 ars energikommitte att Enligt vad jag har inhämtat sina resultat i form av ett flertal ttlternativ. Det är angeläget att presentera kommittén på ett realistiskt och Lippet sätt då kan redovisa vilka effekter olika alternativ kan fa för landets ekonomi. sysselsättning och handelsbalzins liksom för miljö- och naturvärden. Mot denna bakgrund vore det värdefullt om kommittén — för att kunna ge en allsidig belysning av problem och i samband med kärnkraftens avveckling - även kunde redovisa möjligheter vad alternativ där vattenkraftutbyggnader ingår utöver vad som förutsätts enligt 1977 års beslut om riktlinjer för den fysiska riksplaneringen (prop. Kommittén skall däremot inte 1977/78:57. CU 9. rskr 100) skulle innebära. lämna konkreta förslag till sådana utbyggnader. hartili hemställer utvidgar 1981 års Wed hänvisning jag att regeringen energikommittés uppdrag i enlighet med vad jag nu anfört.

248 SOU 1984: 61

Bilaga

Utredningsuppdragets genomförande, experter

med särskilda

uppdrag

Kommittén har hållit 33 sammanträden in pleno. Ledamöterna har informerats om olika aspekter på energifrågorna genom ett stort antal föredragningar av experter, myndigheter och organisationer. Två studieresor har företagits, den ena till Finland for att studera torv- och koleldade kraftvärmeverk och den andra till Skåne för att bl a studera torvbrytning, Sydgasprojektet samt vindkraftverket i Maglarp.

Efter remiss har kommittén 1983-10-26 över en yttrat sig till

framställning industridepartementet från länsstyrel-

sen i Orebro län om rörande konsekvenser utredning av den rådande osäkerheten i skifferfrågan. Vid samma tillfälle redovisade kommittén sina i den ställningstaganden del av utredningsuppdraget som rör av utvärderingen forsknings- och i Ranstad utvecklingsinsatserna samt frågan om de svenska alunskiffrarnas långsiktiga utnyttjande.

På uppdrag av kommittén har ett omfattande underlagsmaterial tagits fram, bestående av tio som delutredningar publicerats under hösten 1983 i Ds-serien, Ds I 1983:12- 21. Delutredningarna, som förtecknas nedan, har utförts av olika myndigheter och organisationer samt av för detta ändamål särskilt förordnade experter.

Svensk ekonomi i ett 30-årsperspektiv

(Ds I 1983:12)

Utförd av professorn Ragnar Bentzel.

Den industrins

eltunga långsiktiga utveckling

(Ds I 1983:13)

Utförd av Industriens Bo utredningsinstitut (docenten Carlsson och fil kand Enrico Deiaco).

SOU 1984: 61 249

Bilaga

i Sverige år 1980-2010 Bebyggelsens förändringar

(Ds I 1983:14) Utförd av statens Hans och jour-

planverk (professorn Fog

nalisten Lars Grönkvist).

Så kan vi värma Sverige

(Ds I 1983:15) Utförd av senare statens

oljeersättningsdelegationen, (energiverkschefen Per Fåhraeus, projektenergiverk

ledare, civilingenjörerna Karl-Axel Olsson och Bo Töcksdirektören Lars Netzler, avdelnings-

berg; referensgrupp:

direktören Gunnar Lundberg, marknadschefen Gert Lyngsjö, Kaj Sandart, direktören Olof

civilingenjören

Wikström).

och hälsoeffekter av framtida

Miljöuppvärmningssystem

(Ds I 1983:16)

Utförd av bestående av avdelningschefen

expertgrupp Lars ordförande, civilingenjören Thomas Le- Lindau, Karl-Göran Mäler, civilingenjören Leif

vander, professorn

Hartmut Pauldrach, av-

Olausson, avdelningsdirektören John Rödén, direktören Lars Åstrand. delningsdirektören

Förenklad av vissa

tillståndsprövning

m rn

förbränningsanläggningar

(Ds I 1983:17) Utförd av f d vattenrättsdomaren Lennart af Klintberg.

Om och

Perspektiv på energi. möjligheter osäkerheter inför energiomställningen

(Ds I 1983:18)

Utförd av en med docenten Thomas B Jo-

projektgrupp hansson och överingenjören Peter Steen som projekt-

ledare.

och energipolitiska strategier. Kärnkraftsavveckling En samhällsekonomisk analys

(Ds I 1983:19)

Utförd av Lars Bergman och Karl-Göran

professorerna

Mäler.

250 SOU 1984: 61

Bilaga 2

att svensk alunskiffer

Möjligheterna utnyttja

(Ds I 1983:20)

Utförd av expertgrupp bestående av

bergsingenjören

Thorsten Neyman, ordförande, O civilingenjören Ingvar Andersson, departementssekreteraren Björn Hagman, direktören Sigvard Hellestam, överingenjören Walter Hübner, direktören Bengt Lilljha, departementssekreteraren Lennart Roigart, fil kand Karin Rubin, bergsingenjören Christer Svemar, civilingenjören Björn Södermark.

teknik för -

Ny elproduktion elanvändning

(Ds I 1983:12, Efn-rapport nr 4)

Utförd av energiforskningsnämnden (byrådirektören Thomas Tydén, projektledare).

Förordnad som expert i frågor som rör oljemarknaden: direktören Alf Bergman.

SOU 1984: 61 251

Bilaga

av

Sammanfattning

kommitténs

delutredningar

Svensk ekonomi i ett 30-årsperspektiv

(Ds I 1983:12)

I konstateras att Sverige liksom andra delutredningen industriländer nu kanske står inför ett historiskt nytt den postindustriella epoken, som inneutvecklingsskede, bär att industrin inte längre kommer att vara den motor i som den tidigare har varit. tillväxtprocessen I av utredningen diskuteras med att början svårigheterna en prognos för samhällsekonomin om trettio år. En göra av tidigare framtidsbedömningar visar dock genomgång att det inom rimliga kan vara möjligt att förutse gränser den långsiktiga utvecklingen.

Bentzel anser därför att den ekonomiska tillväxttakten kommer att svara mot den historiska ungefär långsiktiga Sett i ett perspektiv var tillväxten utvecklingen. längre onormalt hög 60-talet och onormalt låg på 70-talet. på

Den svenska ekonomin är starkt beroende av vad som sker i utlandet. Utvecklingen på det internationella planet kommer dock inte att hämsko för den svensutgöra någon ka ekonomins framtida tillväxt.

av redovisas. Slutsatsen av Två olika typer trendanalyser är att kan förväntas öka analyserna nationalprodukten med två år fram till år 2010. För att omkring procent per undvika den som flera undersökningar ”överoptimism har råkat ut för på grund av 1960-talets speciellt tidigare utveckling har trendanalysen baserats på gynnsamma trender. mycket långsiktiga I en ekonomisk modellanalys redovisas även den svenska samt dess och ekonomins resursfördelning, produktionskonsumtionsstruktur.

avslutande redovisas ett scenario för den I ett kapitel svenska ekonomin år 2010.

252 SOU 1984: 61

Bilaga 3

Den industrins långsiktiga eltunga utveckling

(Ds I 1983:13)

Utredningen utgår ifrån att den samlade ekonomiska tillväxten i den svenska ekonomin, mätt med kommer BNP, att uppgå till mellan 2,0 och 2,5 procent år under per perioden 1980-2010. Industriproduktionens ökningstakt skulle ligga mellan 1,2 och 3,5 procent per år.

För järn- och stålindustrin förutses i det tillväxtlägre alternativet att den nuvarande handelsstålkapaciteten ersätts med med oförändrad i specialstål produktionsvolym hela branschen. I det alternativet fortsätter hanhögre delsstålproduktionen och branschen ökar i sin helhet med ca 2 procent per år. Med oförändrad specifik elförbrukning väntas branschen totalt behöva mellan 3,9 TWh och 7,1 TWh el år 2010.

För massa- och pappersindustrin väntas råvarutillgången sätta en gräns for den möjliga tillväxten. I det tilllägre växtalternativet består produktionsökningen i att vidareförädlingsgraden ökar så att all massa som i produceras landet år 2010 även konverteras till papper inom landet. Det högre alternativet räknar även med en viss utbyggnad av den nuvarande massaproduktionskapaciteten och en motsvarande ökning i pappersproduktionen. Under antagande om att 1970-talets bästa teknik blir tillämpade genomsnittlig år 2010, beräknas i elförbrukningen branschen uppgå till mellan 13,5 och 17,7 TWh.

I kemiindustrin väntas en i historisk jämförelse tämligen dämpad produktionsutveckling, särskilt i de elintensiva områdena. Däremot väntas t ex läkemedels- och ñnkemikalietillverkningen öka snabbt även i För fortsättningen. hela kemiindustrin förutses en årlig tillväxt på mellan 2,9 och 3,5 procent. Främst av genom forskjutningen produktionssammansättningen mot lättare produkter väntas den specifika elförbrukningen i branschen minska relativt snabbt. Elförbrukningen år 2010 beräknas mellan ligga 9,6 och 10,4 TWh.

Sammantaget svarar alltså dessa eltunga branscher för mellan 28 och 37 TWh år 2010. För hela industrin beräknas en total elförbrukning år 2010 mellan 45 och på 75 TWh jämfört med 39 TWh 1980. Under ändrade antaganden kan elåtgângen hamna utanför detta intervall. Kalkylerna visar också att den framtida sammansättningen av industrins produktion betyder minst lika for mycket den framtida elförbrukningen som i de elutvecklingen tunga branscherna.

Det faktum att beräkningarna ett så brett intervall ger

SOU 1984: 61 253

1R r

Bilaga 3

mellan utfall som mellan 45 och 75 TWh återspegmöjliga lar utredarna den osäkerhet som med nödvändighet enligt vidlåder av detta slag. kalkyler

förändring i Sverige år 1980-2010 Bebyggelsens

(Ds I 1983:14)

En av befolkningstillväxt i Sverige mycket lång period under de kommande beräknas enligt utredningen upphöra trettio åren. av antalet småhushåll förväntas Okningen Den framtida bostädärför avta. efterfrågan på nybyggda der kommer att bero på hur och var nähuvudsakligen utvecklas. ringslivet

Närmare hälften av används för dagens byggnadsbestånd boende. 60 av bostadsytorna permanent Ungefär procent i huvuddelen i småhus. Jordfinns småhus, friliggande och industrier disponerar en fjärdedel av bruksforetag medan handel, kontor, privata

byggnadsbeståndets ytor

och allmänna upptar något över en femtedel av tjänster Mer än hälften av beståndets ytor finns i byggnaytorna. der uppförda efter âr 1950.

till sekelskiftet beräknas den totala till Fram avgången 25 000 år, varav 10 000 bostäder i ungefär lägenheter per småhus. Rivningar svarar för en liten del. Avgång genom blir omfattande i flerbostadshus. Andsammanslagningar rad av t ex kontorisering användning lägenheter genom mindre än under de senaste årtiondena. I blir av betydelse landsdelar med vikande och minskande befolknäringsliv kommer småhus att utnyttjas som fritidsbostäder. ning beräknas för 1980-talets senare del

Nybyggnadsbehovet

och för 1990 talet att bli av storleksordningen 30 000 bostäder år, varav tre fjärdedelar i småhus. per

ekonomibyggnader är genomsnitt- Jordbruksföretagens äldre än i övrigt. Omfattande unligt byggnadsbeståndet derhåll krävs redan under 1980-talet.

Mer än hälften av lokalytor finns i industriföretagens som efter år 1960. Industrins investebyggnader uppförts kommer sannolikt av vara begränsade ringar i nya lokaler under återstoden av 1980-talet.

av för butiker och lager finns i Sjuttio procent lokalytorna under de senaste 20 åren. Behovet av byggnader uppförda lokaler kommer att vara under de närmaste nybyggda lågt årtiondena. och nybildning av företag Nedläggningar kommer att medföra ett inom detaljhandeln fortlöpande

ombyggande.

Den allmänna förvaltningens nybyggnadsinvesteringar

254 SOU 1984: 61

Bilaga 3

blir än under 1970-talet. lägre Underhållsinsatserna blir omfattande. I nybyggda lokaler kommer statliga rumsstorlekar och ytan per anställd att minskas.

Antalet elever i grundskolan beräknas minska med 180 000 under 1980- talet. Det medför ett överskott på skollokaler som motsvarar entiondel omkring av lokalytorna i landets grundskolor och gymnasier. Under 1980-talet beräknas åldersgruppen över 65 år att öka med 80 000. Temporärt lediga lägenheter kommer att byggas om för att behovet av tillgodose specialbostäder för äldre och Under handikappade. 1990-talet beräknas åldersgruppen över 65 år att minska med 100 000.

N ybyggnadsbehovet av specialbostäder och vårdlokaler kommer att vara lågt efter 1980-talets mitt. Därefter kommer de stora sjukhus som byggdes på 1970-talet att kräva stora insatser av underhåll och ombyggnad.

Sammanfattningsvis kan konstateras att byggnadsinvesteringarna under de närmaste årtiondena i stor utsträckning kommer att inriktas på underhåll och av ombyggnad det byggnadsbestånd som tillkommit under de senaste 20-30 åren. Under 1980-talets senare del kommer investeringarna i underhåll och att vara ombyggnad större än investeringarna i nybyggnad. Det att stora delar möjliggör av dagens byggbestånd kan förses med samtidigt förbättrad reglerteknik för och med bättre uppvärmning isolering.

Så kan vi värma

Sverige

(Ds I 1983:15)

Utredningen konstaterar att inledningsvis utvecklingen av bebyggelsens värmeförsörjning av flera faktopåverkas rer. Redan i 1975 års energipolitiska beslut identiñerades värmeförsörjningen som det område där hushållning och sparåtgärder snabbast skulle ge resultat och många åtgärder har därefter En annan vidtagits. viktig pågående förändring är oljeersättning med fasta bränslen i blockcentraler och fjärrvärme. En faktor är att eltredje viktig energi i ökande utsträckning används för uppvärmningsändamål. En sista faktor i är de väsentlig sammanhanget resultat som har framkommit och som förväntas av forsknings- och utvecklingsinsatser.

Mot bakgrund av dessa osäkerhetsfaktorer förutser utredningen följande utveckling av bebyggelsens uppvärmning:

Energiförbrukningen för uppvärmning, som är ca idag 150 TWh år, kommer att minska ned till unper kraftigt der 100 TWh per år vid sekelskiftet.

SOU 1984: 61 255

Bilaga 3

hälften av landets bebyggelse blir då fjärrvärmd. Ungefär Fasta bränslen kommer att vara de dominerande bränslena.

Elvärmen kommer att förbli den vanligaste uppvärmningsformen i småhus.

Omkring sekelskiftet finns möjlighet att bygga ut fastbränsleeldade kraftvärmeverk till en slutnivå år 2010 på 12-14 TWh el.

konstaterar vidare att 1980-talets låga Delutredningen elpriser berederväg för en ökad användning av el för uppvärmningsändamål. Genom en god planering av elankan dock riskerna för en låsning till el i framvändningen tiden begränsas.

är den förutsedda utvecklingen på det Enligt utredningen hela och konfliktfri. Det enda som på något taget gynnsam mera avgörande sätt skulle förändra bilden är att oljeskulle minska I så fall skulle oljevärpriserna kraftigt. mens andel öka på bekostnad av el- och fjärrvärme.

och hälsoeffekter av framtida

Miljöuppvärmningssystem

(Ds I 1983:16)

konstaterar att det ur miljösynpunkt är for- Utredningen att över från individuell eldning till fjärrdelaktigt gå värme. Det oberoende av om kol, torv eller ved gäller används som bränsle.

visar också att övergång till elvärme i små- Utredningen husområden medför en förbättring av luftkvaliteten från ett redan bra tillstånd. för detta änidag Elproduktionen damål kan baseras förbränning av fasta bränslen i på kraftvärmeverk och kol i kondensverk på ett från miljöoch hälsosynpunkt acceptabelt sätt.

Förbränning av hushållsavfall kan komma att ge ett påi framtiden. Utredningen diskutetagligt energitillskott rar av detta och konstaterar att miljökonsekvenserna speciellt beträffande kvicksilver kan åtgärder vidtagas så att utsläppen inte behöver öka.

Tekniken för av torv och ved i små enskilda eldning pannor är inte tillfredsställande. Den allmänt förekomidag mande tekniken medför sådana utsläpp att en bredare kan tillrådas i tätbebyggda områden med användning ej radhus och villor. Den pågående utvecklingen friliggande av tekniken kommer att reducera men inte i utsläppen den att en utbredd användning är tillrådlig i utsträckning radhus- och kedjehusområden. I denna typ av områden är

256 SOU 1984: 61

Bilaga 3

från miljösynpunkt olika former av elvärme, värmepumpar, fortsatt oljeanvändning och gruppcentraler att föredra. Däremot ter sig en ökad användning av fasta bränslen i områden med villor som Den tvekfriliggande möjlig. samhet som idag råder gäller i vilken med grad pannor olämpliga bränslen, eftersatt skötsel och driftstörningar kan förorsaka besvär i grannskapet. Det är inte osannolikt att dessa kan vara betydande. Endast ökade erfarenheter kan här ge svar.

Värmepumpar i bebyggelse utanför fjärrvärmenätet minskar behovet av elenergi för uppvärmningsändamål alternativt behovet av individuell med fasta bränslen. eldning Värmepumparnas utvinning av värme ur mark, vatten och luft bedömer arbetsgruppen kunna ske utan några allvarliga negativa effekter på naturmiljön.

Fastbränsleeldade anläggningar, vare sig det gäller större anläggningareller mindre gruppcentraler, bör lokaliseras så att man uppnår från miljösynpunkt förhålacceptabla landen i tätorten som helhet.

Lokaliseringen av större fastbränsleeldade anläggningar kräver särskild Inom - till omsorg. närregionen upp ca 30 km radie till kolkondensanläggningar kommer nedfallet av svavel att vara än i områhögre omkringliggande den. En genomgång av tänkbara för sådana lägen anläggningar har visat på att vissa kuststräckor i södra och östra Sverige, såsom västra Skåne och norra Uppland, har naturliga förutsättningar att motstå de extra svavelbelastningar som kan bli aktuella. Nedfallet av kvicksilver uppvisar ett liknande mönster som svavel men osäkerheten är dock stor.

Förenklad vissa

tillståndsprövning av

m m

förbränningsanläggningar

(Ds I 1983:17)

I utredningen föreslås ett förenklat prövningsförvarande för stora fossileldade till anläggningar. Förslaget syftar att minska den s k ledtiden för sådana Med anläggningar. begreppet ledtid avses den tid det tar från det att beslut fattas om att en skall till dess den kan anläggning byggas tas i drift. I ledtiden tid för ingår lokaliseringsstudier, förprojektering, tillståndsprövning, byggande m m.

Bakgrunden till är att ledtiderna har uppdraget ökat under 1970-talet och f n till minst tio år för större uppgår anläggningar. Det är särskilt tiden för tillståndsprövning som har ökat. Nya större energiproduktionsanläggningar prövas dels av regeringen § 136 a enligt byggnadslagen,

SOU 1984: 61 257

Bilaga

dels av koncessionsnämnden för miljöskydd enligt miljö- Tillståndsförfarandet för bifallna ansökningskyddslagen. ar under 70-talet har i genomsnitt tagit ca 2 år.

innebär att den nuvarande dubbla Utredningens förslag av fossileldade energiproduktionsanläggningprövningen ar (med tillförd effekt 500 MW) ersätts av ett överstigande enda Arendena kommer enligt förprövningsförfarande. att handläggas av koncessionsnämnden for miljöslaget skydd och underställas regeringen för beslut.

En av den föreslagna beslutsordningen är att det följd nya s k kommunala vetot avskaffas för större anläggningar för eldning med fossila bränslen. De kommer i detta avseende att omfattas av samma beslutsordning som redan gäller för och för vattenkraftanläggningar enligt vattenlagen energiproduktionsanläggningar som enbart prövas enligt miljöskyddslagen.

För för eldning med träfiberråvara föreslås anläggningar ingen ändring av det nuvarande prövningsförfarandet.

För vindkraftverk med en uttagen effekt överstigande IMW förordas tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen med länsstyrelsen som prövningsmyndighet.

Perspektiv på energi. Om möjligheter och osäkerheter inför energiomställningen

(Ds I 1983:18)

konstaterar att den förestående energiom- Utredningen ställningen kommer att äga rum samtidigt som världen står inför andra omfattande förändringar. Det är alltså att en kommande även är förenlig viktigt energistrategi med lösandet av som ligger utanför energisekproblem torn.

om olika effekter är idag dålig. Kunskapen styrmedels Under 1980-talet bör därför, utredarna, olika enligt styrmedel som kan förväntas bidra till att teknik med provas hög energiproduktivitet utnyttjas.

Det konstateras i studien att det vid utformningen av ett framtida utan kärnkraft främst handlar om att elsystem Elforbrukningen för annat än välja uppvärmningsform. kan klaras med produktion i vattenkraft och uppvärmning kraftvärme.

Studien analyserar bl a till elhushållning möjligheterna inom industrin. Den visar att med utnyttjande av idag bästa teknik och med om en 50-100 känd, antagande ökad kan industrins elanprocentigt industriproduktion öka från nuvarande ca 40 TWh/år till omkring vändning

258 SOU 1984: 61

Bilaga

45 TWh/år. Förutom elhushållning är orsaken till denna måttliga ökning, en förskjutning av industriproduktionens sammansättning i riktning mot mer Verkstadsindustri. En energistrategi kan från ställda mål vad utgå högt gäller att reducera energianvändningen (därför att en låg har fördelar och för detanvändningsnivå många potential ta finns). En total 200-300 TWh/år användningsnivå på omkring år 2010 förefaller tekniskt och ekonomiskt försvarbar, d v s 100-200 TWh/år lägre än idag. En låg energianvändningsnivå innebär att det blir jämförelsevis enkelt att på sikt helt basera energitillförseln på varaktiga och inhemska energikällor. omfattande Någon kolimport behövs inte. Sysselsättnings- och betalningsbalansskäl talar också for att man nu bygger ett inhemskt energisystem.

Kärnkraftsavveckling och energipolitiska strategier.

En samhällsekonomisk

analys

(Ds I 1983:19) Enligt utredningen medför ohämmade variationer av inom landet stora kostnader för konsumenter och elpriset producenter av el. Detta talar för att statsmakterna bör utfästa sig att stabilisera de framtida prisrelationerna mellan olika energiformer for att därigenom åstadkomma en effektivare riskdelning. Det finns dock inte motiv för att redan nu anpassa elpriserna till den nivå som svarar mot produktionskostnaderna i nya kolkondensverk. En sådan politik skulle medföra stora samhällsekonomiska kostnader. Genom att undvika låsningar och genom att söka efter flexibla lösningar kan kostnaden för icke-påverkbar osäkerhet minskas. Ett exempel på ökad flexibilitet är den flexibiliteten, d v s tekniska som lätt teknologiska system eller till låga kostnader kan omställas från vissa energitill andra. I allmänhet är sådana mer flexibla slag system kostsammare än andra men i många fall den uppvägs ökade kostnaden av lägre förväntade framtida driftkostnader. Ett annat sätt att minska kostnaden för hela samhället av den icke påverkbara osäkerheten är genom ökad riskspridning. Detta innebär att man bör medverka till att olika tekniska lösningar och olika energislag används. Härigenom kan ökade kostnader för ett komenergislag penseras av lägre eller oförändrade kostnader för ett annat.

SOU 1984: 61 259

Bilaga

Utredningen innehåller även en kalkyl över de totala samhällsekonomiska kostnader (exklusive miljöeffekter) som kan vara förenade med kärnkraftsavvecklingen. Dessa kostnader kan bli ganska små, ca 6 miljarder kronor vid men osäkra om den framtida ekonorimliga antaganden miska utvecklingen samt de framtida kostnaderna för alternativ energi. Uppskattningen bygger på förutsättningen att kärnkraftverkens livslängd är 25 år. Om kärnkraftverkens livslängd blir längre och om man strikt respekterar beslutet om år 2010 som en bortre tidsgräns för kärnkraftsanvändningen, blir den beräknade avvecklingskostnaden högre. I en kalkyl där kärnkraftverkens livslängd antas vara 40 år, och den bortre tidsgränsen respekteras, beräknas avvecklingskostnaden bli ca 33 miljarder kronor.

att svensk alunskiffer

Möjligheterna utnyttja

(Ds I 1983:20)

Utredningen har kommit fram till att en utvinning av fossil energi ur alunskiffer kan bli av intresse i slutet av 1990-talet både ur ekonomisk och försörjningsmässig synvinkel. Därvid synes slaggande förgasning vara den mest lovande tekniken. Den produkt man får vid en förgasning av alunskiffern är en rågas som sedan kan användas for framställning av t ex metanol, ammoniak eller syntetisk naturgas. Skiffergruppen föreslår att staten inom ramen för tillgängliga energiforskningsmedel stöder ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller slaggande förgasning. Enligt skiffergruppens mening bör utvecklingsarbetet samordnas avseende av t ex biomassa och kol. förgasning En lönsam utvinning av uran ur alunskiffer är tveksam med hänsyn till osäkerheten om uranprisernas utveckling, den redan beslutade avvecklingen av kärnkraft i Sverige och uttalanden mot av uran. Riksdagens export Utvinningen av andra metaller och industrimineral ur alunskiffer är tekniskt och ekonomiskt helt beroende av uranutvinningen. Skiffergruppen föreslår därför att statens särskilda stöd till utvecklingsarbetet avseende utvinning av uran, andra metaller och industrimineral ur alunskiffer upphör.

De miljöproblem som uppstår i samband med ett utnyttjande av alunskiffer är av två De hör slag. kortsiktiga ihop med själva gruvbrytningen och efterföljande processer. De långsiktiga hör med av ihop deponeringen restprodukter och den påverkan på landskap och markanvändning som följer på dagbrottsbrytning. När det av - rekulgäller efterbehandlingen gruvområdet

260 SOU 1984: 61

Bilaga 3

- har detta studerats i Ranstad. tivering Odlingsforsök genomförs sedan några år på ett igenfyllt dagbrottsområde. Försöken måste pågå i ytterligare ca fem år innan de kan utvärderas. Skiffergruppen föreslår att staten inom ramen för tillgängliga mineralforskningsmedel stöder fortsatta rekultiveringsförsök i Ranstad i ytterligare fem år. Resultaten från dessa försök bör också kunna användas vid efterbehandling av andra gruvområden.

teknik för -

Ny elproduktion elanvändning

(Ds I 1983:21)

Utredningen har haft i uppdrag att studera ny teknik for elproduktion som kan bli aktuell vid kärnkraftsavvecklingen. Utredningen har även studerat utvecklingsbara metoder för effektivare elanvändning. Den nya elproduktionstekniken har bedömts utifrån en beräknad kostnad for konventionell teknik, d V s baskraft från stora koleldade kraftverk. Denna kostnad är ca 28 öre kWh vid ett 500 kronor kraftverper kolpris på per ton vid ket (1982 års penningvärde).

Utredningen konstaterar att: Storskalig elproduktion med kolbaserad ny förbränningsoch forgasningsteknik kommer att kosta ungefär lika mycket som med konventionell teknik.

Storskalig kraftvärme (100 MW el) kommer att bli den billigaste eldningsbaserade elproduktionstekniken med kostnadsnivån 15-20 öre/kWh, men värmeunderlaget för stora kraftvärmeverk är begränsat, enligt de senaste bedömningarna ca 17 TWh el.

Småskalig kraftvärme ger tillgång till ett utökat värmeunderlag. Den har hittills alltför lite uppmärksammats enligt utredningen.

För vindkraft som produceras i stor skala med grupper av

stora aggregat bedöms kostnaden till 25-45 öre/kWh. Rent tekniskt och organisatoriskt skulle till upp 10 TWh/år kunna erhållas år 2005. Ett bättre bedömningsunderlag beträffande vindkraftens kostnader, möjlig energiproduktionspotential m m väntas komma som resultat av en rad FoU-projekt, som skall avrapporteras under de närmaste åren.

El från solceller kommer inte att ha någon betydelse for elförsörjningen i samband med I kärnkraftsavvecklingen. ett längre perspektiv kan dock el från solceller komma att få större betydelse.

SOU 1984: 61 261

Bilaga 3

Vågkraften bedöms inte kunna ge något egentligt bidrag till landets i samband med kärnkraftsavelförsöxjning vecklingen. Vågkraftens möjliga potential är för svensk del osäker även i ett längre tidsperspektiv.

Beträffande effektivare elanvändning konstateras i utred-

ningen att det finns en inom såväl betydande potential industri- som Bristen dock övrigsektorn. på kunskap gör att det idag inte är möjligt att ange hur mycket el vi kan spara genom effektivare användning. Detta innebär, att en betydande och hittills inte särskilt uppmärksammad osäkerhet tills vidare behäftar prognoserna om vårt framtida elbehov.

262 SOU 1984: 61

Bilaga

Röstsedlarna till folkomrösti

ningen kärnkraftsfrågan

I

FQLKOMRÖSTNING

KARNKRAFTSFRÅGAN l Sverige finns nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete. Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.

JAG RÖSTAR

FOR FORSLAG NR

Detta förslag innebär: Kärnkraften awecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bI.a. minska oljeberoendet och i awaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift.

SOU 1984: 61 263

Bilaga 4

FQLKOMRÖSTNING l

KARNKRAFTSFRÅGAN l Sverige finns nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete. Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980.Omröstningen gällertre olika förslag.

JAG RQSTAR

FOR FORSLAG NR

Detta förslag innebär: Kärnkraften awecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i awaktan pá att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift.

Vänd!

Energihushällningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. for att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning. Miljö och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärn› kraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommifté med Iokal förankring. Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages ge› nom beskattning.

264 SOU 1984: 61

Bilaga

I

FQLKOMRÖSTNING

KARNKRAFTSFRÅGAN l Sverige finns nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är färdiga och två är under arbete. Riksdagen har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag.

JAG RösTAR

FOR FORSLAG NR

Detta förslag innebär: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Aweckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av -fortsatt och intensifierad energibesparing —kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. icke laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i vårt land. Vänd!

Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. lngen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör. sysselsättningen ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt ökad förädling av råvaror.

SOU 1984: 61 265

Statens offentliga utredningar 1984

Kronologisk förteckning

1, Sociala aspekter på regional planering. I. 52. Svensk svdafrikapolitik. Ud. 2, värdepappersmarknaden. Fi. 53. Föreningarnas radio. U. 3. Domstolar och eko-brott. Ju. 54. Tvångsmedel - Anonymitet - integritet. Ju. 4. Långtidsutredningen. LU 84. Huvudrapport. Fi. 55. i rätt riktning. A. 5, Sektorstudier. LU84. Bilagedel 1. Fi. 56. Folkrätten ikrig. Fö. 6, Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. Fi. 57. Kommunerna i totalförsvaret. Fö. 7, Långtidsutredningen. LU 84. Bilagedel 3. Fi. 58. invandrar- och minoritetspolitiken. A. 8. Näringstillstånd. Ju. 59. Näringsförbud, Ju. 9. Förslag till lag om Kooperativa föreningar. I. 60. Generell permutation av donationsbestämmelser, Fi. 10. Kompletterande motståndsformer, Fö, 61. Istället för kärnkraft, l. 11. Rösträtt och medborgarskap. Ju. 12. Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. Ju, 13. Samordnad narkotikapolitik. S. 14. RF 10:5. Ju. 15, Ekonomisk brottslighet i Sverige. Bakgrund, övervägande, åtgärder. Ju. 16. Förvärv i god tro. Ju. 17. Sveriges internationella transporter. K. 18, Arbetsmarknadsstriden I. A. 19, Arbetsmarknadsstriden II. A. 20. Datorer och arbetslivets förändring. A. 21. Förenklad självdeklaration. Fi, 22. Panträtt. Ju. 23. Folkbibliotek i Sverige. U. 24. En bättre information om kemiska produkter. Jo. 25. Ny konsumentköplag. Ju. 2G. Ny Banklagstiftning. Del 1. Bankrörelselag. Fi. 27. Ny Banklagstiftning. Del 2. Bankaktiebolagslag. Fi. 28. Ny Banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag. Fi. 29. Ny Banklagstiftning. Del 4. Föreningsbankslag. Fi. 30. LÄS MERA! u. 31. Arbetsmarknadspolitik under omprövning. A, 32. Nya alternativ till frihetsstraff. Ju. 33. Handla med tjänster. Ud. 34. Bostadskommitténs delbetänkande. Sammanfattning. Bo. 35. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 1. Bo. 36. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 2. Bo. 37, Rullande fastighetstaxering mm Del 1, Fi. 38, Rullande fastighetstaxering rn m Del 2, Fi. 39. Hälso- och sjukvård inför 90-talet. (HS 90) Huvudrapport. S. 40. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Underlagsstudie. S. 41. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering, Huvudbilaga 1-3 Huvudbilaga 1: Fakta om ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning i Sverige, Huvudbilaga 2: Arbetsmiljö, yrke, utnyttjande av sluten värd, Huvudbilaga 3: Den jämlika sjukvården? S. 42. Att förebygga skador - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. S. 43. Att förebygga hjärt- och kärlsjukdom - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. S. 44. Hälsopolitik i samhällsplaneringen - Boendemiljö - Arbetsmiljö - Arbetslöshet - Kost. Underlagsstudie. S. 45. invandrarna i hälsov och sjukvården. Underlagsstudie. S. 46. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Underlagsstudie. S. 47. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Huvudbilaga: Hälsoupplysning. S. 48. Länssjukvården - möjligheter till förändring. Underlagsstudie. S. 49. Hälsa - vård - Samhällsekonomi - Sysselsä ining. Expertrapport. S. 50. Personal för framtidens hälso- och sjukvård. Underlagsstudie. S. 51. Datateknik och industriell förnyelse. l.

266 SOU 1984: 61

Statens offentliga 1984 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet [27]3. Ny banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag, [28]4. Ny bank- Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Domstolar och lagstiftning. Del 4. Föreningsbankslag. [29] eko-brott. [3] 2. Näringstillstånd, [8] 3. Ekonomisk brottslighet i Fastighetstaxeringskommittén. 1. Rullande fastighetstaxering Sverige. Bakgrund, övervägande, åtgärder. [15] mm Del 1. [37]2. Rullande fastighetstaxering m m Del 2. [38] 1983års rösträttskommitté. 1.Rösträtt och medborgarskap. Generell permutation av donationsbestämmelser. [60] [11]2. Rösträtt och medborgarskap. Bilaga, [12] RF 10:5. [14] Förvärv i god tro. [16] Utbildningsdepartementet Panträtt, [22] Folkbibliotek i Sverige. [23] Ny konsumentköplag. [25] LÄS MERA! 1301 Nya alternativ till frihetsstrafl. [32] Föreningarnas radio. [53] Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet. [54] Näringsförbud. [59] Jordbruksdepartementet En bättre information om kemiska produkter. [24] Utrikesdepartementet Handla med tjänster. [33] Svensk sydafrikapolitik, [52] Arbetsmarknadsdepartementet Konfliktutredningen, 1.Arbetsmarknadsstriden l. [18]2. Arbetsmarknadsstriden lI. [19] Försvarsdepartementet Datorer och arbetslivets förändring. [20] Kompletterande motståndsformer. [10] Arbetsmarknadspolitik under omprövning. [31] Folkrätten i krig. [56] l rätt riktning, [55] Kommunerna i totalförsvaret. [57] lnvandrar- och minoritetspolitiken. [58]

Socialdepartementet Bostadsdepartementet Samordnad narkotikapolltik. [13] Bostadskommittén. 1. Bostadskommitténs delbetänkande, Hälso- och sjukvård inför 90-talet. (HS 90) Sammanfattning. [34] 2. Bostadskommitténs delbetänkande. 1.Hälso- och sjukvård inför 90-talet, (HS 90]Huvudrapport, [39] Del 1.[35]3. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 2. [36] 2. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Underlagsstudie. [40]3. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering. Huvudbi|aga1—3 Huvudbilaga 1: Fakta om ohälsans sociala och Industridepartementet yrkesmässiga fördelning i Sverige, Huvudbilaga 2: Arbetsmiljö, Sociala aspekter på regional planering. [1] yrke, utnyttjande av sluten vård, Huvudbilaga 3: Den jämlika Förslag till lag om Kooperativa föreningar. [9] sjukvården? [41] 4. Att förebygga skador - ett hälsopolitiskt Datateknik och industriell förnyelse. [51] handlingsprogram. Underlagsstudie. [42]5. Att förebygga hjärt- Istället för kärnkraft. [61] och kärlsjukdom - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. [43]6. Hälsopolitlk i samhällsplaneringen - Boendemiljö —— Arbetsmiljö - Arbetslöshet - Kost. Underlagsstudie, [44] 7. invandrarna i hälso- och sjukvården. Underlagsstudie, [45]8. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet. Underlagsstudie. [46]9. Primärvårdens uppgifteri det förebyggande arbetet. Huvudbilaga: Halsoupplysning. [47]10. Länssjukvården - möjligheter till förändring. Underlagsstudie. [48]11.Hälsa - vård - Samhällsekonomi —°,sseIséttnin9 —Expenrapport. [49] 12. Personal för framtidens hälso- och sjukvård. Underlagsstudie. [50]

Kommunikationsdepartementet Sveriges internationella transporter, [17]

Finansdepartementet Värdepappersmarknaden. [2] Långtidsutredningen. 1.Långtidsutredningen. LU 84. Huvudrappon. [41 2. Sektorstudier. LU 84. Bilagedel 1. [5] 3. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. [6] 4. Långtidsutredningen. LU 84. Bilagedel 3. [71 Förenklad självdeklaration. [21] Banklagsutredningen. 1. Ny Banklagstiftning. Del 1. Bankrörelselag. [26]2. Ny banklagstiftning, Del 2. Bankaktiebolagslagen.

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.

SOU 1984: 61 267

Energimått

1 kilowattimme (kWh) = 3 600 000j0u1e (J) = 3,6 MJ 1 megawattimme (MWh) = 1 000 kWh 1 gigawattimme (GWh) = 1 000 000 kWh 1 terawattimme (TWh) = 1 000 000 000 kWh

1 ton oljeekvivalenter (toe) = 11 630 kWh

Jämförelsetal

1 kWh är ungefär den energi som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timme

1 MWh är den energi som åt för driva

går att ett frysskåp under drygt ett år

1 GWh är i Lund

ungefär elenergiförbrukningen under

ett dygn

1 TWh är den

ungefär elenergi som Sverige förbrukar under fyra dygn

1 toe är i 1 ton

ungefär energiinnehållet olja

i

Energiinnehållet några bränslen

brunkol = =

Stenkol, 1 ton 7,6 MWh 0,65 toe Råolja 1 m3 = =

10,0 MWh 0,87 toe Motorbensin 1 m3 = MWh = 8,7 0,75 toe Lätt 1 m3 = =

eldningsolja (nr 1) 9,9 MWh 0,85 toe Tjock eldningsolja

(nr 2-5) 1 m3 = MWh = 11,0 0,93 toe 1 000 m3 = =

Naturgas 9,3 MWh 0,80 toe

Metanol - 1 m3 = = 5,0 MWh 0,43 toe Torv, 50 % fukthalt 1 ton = MWh = toe 2,4 0,20 Flis, 50 % fukthalt 1 m3 0,9 MWh = toe 0,07

Det finns hinder för att kärnkraften skall kunna inga avgörande avvecklas till år 2010. Men om reaktorerna fungerar tillfredsställande när de skall tas ur drift, innebär avvecklingen en stor ekonomisk Det skriver 1981 års energikommitté

uppoffring.

(EK 81) i det här betänkandet.

är 100 TWh. Därav är mer än 50 Elförbrukningen idag drygt TWh kärnkraft och resten vattenkraft. Kommittén räknar med år 2010 90-150 TWh. Det blir alltså fråga en elförbrukning på om att ersätta en elkraft när kärnkraften betydande mängd avvecklas. Men i fram till 2000-talets början är perspektivet alternativen till kärnkraften få: vattenkraft, mottryckskraft, kondenskraft och eventuellt vindkraft.

Fortsatt energihushållning, effektivare energianvändning, och smidig anpassning till successivt stigande skärpta miljökrav för att de långsiktiga energipriser är viktiga förutsättningar - och minskat målen för energipolitiken kärnkraftsavveckling - skall kunna oljeberoende uppnås.

som tillkallades efter folkomröstningen. om kärn- Kommittén, fram en med förslag till fortsatta utkraft, lägger åtgärdsplan och samt en tidsplan för de beslut redningar forskningsinsatser som är nödvändiga för kärnkraftsavvecklingen.

ISBN 91-38-08402-3 35N0375250X

Allmänna

Förlaget