Begreppet krigsmateriel

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Iikánde Vav

kügsmáffe

Be tä

w

Statens offentliga utredningar EEâFEJ 1989:66 Utrikesdepartementet

Begreppet krigsmateriel

Betänkande av

krigsmaterielbegreppsutredningen

Stockholm 1989

omfattar Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som ârcn 1981- 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt) (J8/763 10 05 12.00-16.00 (endast internt)

Å lSBN 91-33403954; ISSN 0375-250X Graphic Systems AB. Göteborg 1989

Till statsrådet Anita Gradin

Regeringen bemyndigade den 22 juni 1988 statsrådet Gradin att tillkalla en särskild utredare för att se över krigsmaterielbegreppet och vissa därmed och att besammanhängande frågor sluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Med stöd av detta förordnades bemyndigande den 28 juni 1988 undertecknad universitetskansler Gunnar Brodin att vara särskild utredare. Till förordnades sakkunniga den 27 september 1988 huvudavdelningschef Gunnar Blomqvist och överste 1. Törnblom. Dag Som experter förordnades den 27 september 1988 civilingenjör Ingrid Bruce, avdelningschef Britt-Marie Bystedt, laborator Anders Fröman, forskningschef Svante och numera Jahnberg kanslirådet Ingrid Larén Marklund. Till sekreterare förordnades den 28 oktober 1988 avdelningsdirektör Roland Ferngren. Arbetet har genomförts under benämningen krigsmaterielbegreppsutredningen. Jag får härmed överlämna betänkandet ( ) Begreppet krigsmateriel. Utredningsarbetet är härmed avslutat.

Stockholm den 28 1989 september

Gunnar Brodin / Roland F erngren

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2 Utredningsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 3 Definitionsuppgiftens syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 4 Den tekniska utvecklingens inverkan på klassificeringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Termerna krigsmateriel och vapen i språk-

bruket 21 Begreppet krigsmateriel i annan normgivning . . 24 6.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 6.2 Särskilda komplikationer vid bedömning av skatteplikten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Regelsystem i andra länder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 En eller flera huvudkategorier? . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Kriterier för klassificering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 10 Materielens betydelse för en stridsinsats . . . . . . . . 37 10.1 Det militära aktivitetsforloppet i totalperspektiv 37 10.2 Materiel för den direkta stridsinsatsen 37 10.3 Materiel hänforlig till mellanskedet . . . . . . . . . . . 39 10.4 Materiel hänforlig till forberedelseskedet . . . . . . 41 10.4.1 Utbildnings- och övningsmateriel . . . . . . . 41 10.4.2 Tillverkningsanläggningar m.m. . . . . . . . . 42 10.4.3 Komponenter, insatsvaror etc. . . . . . . . . . . 43 11 Materiel för skydd och överlevnad . . . . . . . . . . . . . . 44 12 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 12.1 Omfattningen i stort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 12.1.1 Huvudkategorierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46 12.1.2 Förslag till ändring av utförsellagen . . . . 48 12.2 Speciñcering av varuslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 12.2.1 Produktforteckningens uppläggning allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

6 Innehåll

12.2.2 Förslag till ny förteckning . . . . . . . . . . . . . 57 12.2.3 Detaljkommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 61 13 Tanken på utförselförbud av tillfällig natur . . . . . 71 14 Konsekvensbedömningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 14.1 Frågan om att beräkna ekonomiska effekter . . . 73 14.2 Direktiven om beaktande av EG-aspekter . . . . . 74 Bilagor Bilaga 1 Utredningens direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Bilaga 2 Förteckning över genomförda utfrågningar . . . 81 Bilaga 3 Nuvarande produktförteckning . . . . . . . . . . . . . . 83

Sammanfattning

Utförsellagen innehåller bestämmelser som gäller export av krigsmateriel från Sverige, avtal om licenstillverkning eller metodutveckling utomlands m.m. Utan särskilt tillstånd av regeringen får utförsel etc. inte äga rum. I lagen anges dock inte närmare vilka varuslag regleringen avser, utan det ges bemyndigande åt regeringen att lämna föreskrifter om detta.

Huvudförslag Krigsmaterielbegreppsutredningen föreslår nu en ändring på så sätt att lagen byggs ut med en beskrivning i klartext av vilka materielslag som omfattas av regelsystemet. Härigenom får riksdagen en mer ingående befattning än tidigare med avgränsningen av lagens tillämpningsområde. Utredningen anser att tyngden i det samlade regelverket ökar, om den lagstiftande församlingen i mer konkreta termer anger vilket produktkollektiv som omfattas. Den mer detaljerade förteckningen över berörda varuslag bör det dock liksom hittills ankomma på regeringen att fastställa. Utredningen har bl.a. haft i uppgift att pröva själva krigsmaterielbegreppet. Den har noterat att uttryck som vapenexport, vapenhandel etc. allt oftare används i den allmänna debatten för att beteckna just utförsel av och handel med krigsmateriel. Trots att skäl sålunda kan finnas för ett utbyte av den sistnämnda termen föreslår utredningen inte en sådan förändring, eftersom invändningar kan resas även mot de alternativ som är tänkbara. För att få terminologin bättre anpassad till gängse språkbruk föreslår utredningen däremot, att utförsellagens tillämpningsområde skall definieras till att gälla krigsmateriel och produkter jämställda med krigsmateriel. Utredningen specificerar sammanlagt tio huvudkategorier av materiel som bör omfattas av utförsellagen och uttryckligen nämnas i denna. För fem av dessa kategorier anser utredningen att beteckningen krigsmateriel är tekniskt och språkligt adekvat, medan de övriga fem avser produkter som i utförsellagens

8 Sammanfattning

mening skall anses jämställda med krigsmateriel. Följande materielslag hänförs till begreppet krigsmateriel: - militära vapen och vapensystem, - och stridsdelar till sådana ammunition vapen och system, - fordon och farkoster utformade för strid, utrustning för inriktning och styrning av militära vapen, - krut och sprängämnen med egenskaper som är karaktäristiska for användning i strid. Som produkter jämställda med krigsmateriel bör enligt förslaget räknas: - sådan materiel för eller vars funktion störning röjning, regelmässigt har direkt samband med en militär vapeninsats, - sådana fortifikatoriska anläggningar som primärt är konstruerade för vapeninsats eller direkt ledning av sådan insats, - maskiner och annan för tillverkanläggningar, utrustning ning eller kontroll av krigsmateriel, - reservdelar delsystem, komponenter, och insatsvaror, som har vital betydelse for funktionen hos ett militärt stridsmedel och som inte är tillgängliga på den civila marknaden, - sådan tekniskt kvalificerad som utfor- Övningsmateriel, mats för ett visst vapensystem och vars funktionella samband med den forstörelsebringande effekten hos detta är påtagligt. Ett konkret förslag till de ändringar i utförsellagen som blir en konsekvens av utredningens ställningstaganden samt förslag till en ny, omredigerad produktförteckning redovisas i betänkandet.

Den principiella analysen Som utgångspunkt för sina ställningstaganden presenterar utredningen en analys av den tekniska utvecklingens inverkan på materielklassificeringen. Vissa trender i denna utveckling har efter hand medfört allt större problem när det gäller att upprätthålla en distinktion mellan militärt och civilt. Här kan exempelvis nämnas den ökade användningen av elektronik, den ökade standardiseringen, den allt kraftigare påverkan från civil teknik även på rent militärtekniska tillämpningar samt den påbörjade men ännu svårbedömbara utvecklingen inom biotekniken. Utredningen redovisar utförligt sina överväganden i fråga om vilken materiel som bör - inte bör - omfattas av utförresp. selregleringen. Grundläggande bör vara en bedömning av vilken

Sammanfattning 9

funktion den enskilda produkten har i det totala militära strids- Tre faser kan om man ser detta förlopp i förloppet. urskiljas övergripande perspektiv. I kronologisk ordning rör det sig om 1) ett förberedelseskede, till vilket kan hänföras dels tillverkning, utprovning och iståndsättande av materiel, dels olika introduktionsåtgärder i form av utbildning, övning m.m., 2) ett skede som omfattar planering och ledning av krigets förande i stort, inbegripet olika förflyttningar av personal och materiel, sambandstjänst m.m., och 3) den direkt konfrontation inriktade egentliga stridsinsatpå sen.

Viss utrustning kommer givetvis till användning under samtliga faser, men för huvuddelen kan man enligt utredningen urskilja en som går att hänföra till endera av principiell grundfunktion tre skeden. Detta bör tillmätas betydelse när man förloppets de materielkategorier som skall omfattas av utföravgränsar sellagens restriktioner. En grundläggande bedömning bör avse om hur aktivt en viss produkt medverkar till att uppnå frågan stridsverksamhetens yttersta syfte, dvs. att åstadkomma förstörelse.

Ett funktionskriterium är sålunda den överordnade principen

av de som skall beröras vid utredningens avgränsning varuslag av i På det praktiska planet bör bestämreglerna utförsellagen. dock enligt utredningen så långt möjligt bygga på teknisningen ka och andra verifierbara data. Vid den mer detaljerade klassifiav enskilda bör man sålunda, liksom hittills, ceringen produkter utgå från ett konstruktionskriterium. tar mot tanken på införandet av ett s.k. Utredningen ställning som skulle göra klassificeringen flexibel på så köparkriterium, skulle tas till den avsedda sätt att hänsyn i varje särskilt fall förhållanden. Detta skulle enligt utredningen motverköparens ka strävandet efter tydlighet och konsekvens i regeltillämpningen. En annan sak är att den tilltänkte identitet och köparens nationalitet måste beaktas när frågan om eventuellt givetvis utförseltillstånd etc. prövas. Denna bedömning, som ankommer bör dock vara helt skild från själva på regeringen, principiellt materielklassificeringen.

Särskilda frågor och kommentarer

diskuterar en tanke som framfördes i slutrapporten Utredningen från 1987 års med innebörden att en medborgarkommission skulle införas, varigenom regeringen skulle få rätt att regel föreskriva exportförbud även för varor som normalt tillfälligt

10 Sammanfattning

inte omfattas av utförsellagen. Utredningen redovisar flera skäl som talar emot att man inom utförsellagens regelsystem skulle tillskapa en sådan specialregel. Den pekar emellertid på möjligheten att för ändamålet stifta en särskild fullmakts- eller beredskapslag, om det trots allt skulle anses befogat att fullfölja medborgarkommissionens tanke. I betänkandet kommenteras också det förhållandet att begreppet krigsmateriel förekommer i lagstiftningen även på helt andra ráttsområden än det nu aktuella, och därvid ibland åtföljt av speciella definitioner. Enligt mervärdeskattelagen skall visserligen samma klasiñcering som enligt utförsellagen gälla när frågan om skattefrihet för krigsmateriel prövas. Men kopplingen mellan de båda skilda regelsystemen har likväl medfört påtagliga komplikationer, som enligt utredningen behöver undanröjas. Så kommer automatiskt att ske om de nyligen framlagda förslagen från kommittén för indirekt beskattning godtas, varför utredningen i denna del avstår från att presentera ett eget konkret förslag. Utredningens ställningstagande innebär att vissa materielslag, som inte tidigare omfattats av utförsellagen eller beträffande vilka varierande tolkningar förekommit, nu förs in under regleringen, medan man i stället undantar vissa andra produktgrupper som f.n. berörs av densamma. Varken för försvarsindustrin eller för staten räknar utredningen med att dess förslag

skall medföra ekonomiska nettoeffekter av betydelse. En viss re-

sursbesparing förutses dock till följd av att regelverket blir tydligare, så att företagen får ett säkrare underlag för sin planering samtidigt som löpande ärenden kan handläggas smidigare hos berörda myndigheter. Den nu slutförda utredningen har haft sitt uppdrag begränsat till att gälla deflnitions- och klassificeringsfrågor. Exportregleringens utformning i övrigt är föremål för en översyn i annan ordning, nämligen genom den parlamentariskt sammansatta krigsmaterielexportutredningen.

Bakgrund

Den svenska lagstiftningen rörande export av krigsmateriel har under det senaste decenniet i olika omgångar varit föremål för översyn med åtföljande förändringar. Det genomgående syftet med de ändringar som vidtagits kan sägas ha varit att genom skärpta föreskrifter och mer noggrann kontroll av deras efterlevnad minska riskerna för att militära stridsmedel skulle levereras från Sverige till länder, där deras förekomst och användning skulle komma att strida mot grundlinjerna i den svenska utrikes- och neutralitetspolitiken. Det nuvarande regelsystemet innebär i princip att all slags krigsmateriel är underkastad exportförbud men att regeringen är bemyndigad att efter prövning i varje särskilt fall medge dispens från förbudet. Riksdagen har fastlagt särskilda riktlinjer som regeringen har att beakta vid prövning av dispensärenden. Beträffande omfattningen av exportförbudet med avseende på vilka produktslag som berörs ges i själva lagtexten ingen precisering. Alla stadganden i lagen relateras konsekvent till det centrala begreppet krigsmateriel utan närmare bestämning. Det ankommer enligt lagen i stället på regeringen att avgöra vad som skall avses med krigsmateriel. Regeringen har med stöd av detta bemyndigande genom en förordning närmare specificerat vilka produkter som i lagens mening skall anses utgöra krigsma» teriel. Förteckningen över dessa produkter omfattar f.n. 16 huvudgrupper av olika sorters materiel. Efter hand har det emellertid visat sig att den ifrågavarande förteckningen inte till alla delar är tydlig och konsekvent eller så fullständig som man med beaktande av motiven respektive den tekniska utvecklingen kunde anse rimligt. Detta vållar i ökande grad problem såväl för de tillämpande myndigheterna som för de berörda producentföretagen. Vidare kan konstateras att någon mera grundlig systematisk analys av krigsmaterielbegreppet som sådant inte förekommit i samband med förarbetena till nu gällande lagstiftning. Hur de i lagstiftningen uttryckta intentionerna tillämpats i praktiken har sålunda när det gäller klassificeringsfrågor i stor utsträckning blivit beroende av de tolkningar som från tid till

l 2 Bakgrund

annan gjorts inom regeringskansliet, i första hand av den chefstjänsteman, krigsmaterielinspektören, till vars ansvarsområde beredningen av dessa ärenden hör. Det har därvid, bl.a. till följd av den fortgående tekniska utvecklingen, inte kunnat undvikas att tolkningar som orts vid olika tillfällen och av olika krigsmaterielinspektörer blivit i viss mån motstridande. Mot den här skisserade bakgrunden beslöt regeringen den 22 juni 1988 att tillsätta en utredare, omfattad av kommittéförordningen (1976:119), med uppgift att göra en översyn av dels den nuvarande förteckningen över sådan materiel som är underkastad exportförbud, dels krigsmaterielbegreppet som sådant. Sedan uppdraget som särskild utredare tilldelats mig, har jag tillsammans med sakkunniga och experter bedrivit arbetet under benämningen krigsmaterielbegreppsutredningen. Denna inledde sitt arbete hösten 1988. Direktiven för utredningen återges i bilaga 1.

Utredningsarbetet

Mitt förordnande i utredningen avser enligt departementsprotokollet från den 28 juni 1988 den funktion som i kommittéforordningen (1976:119) benämns särskild utredare. I denna egenskap har jag att ensam ansvara för de överväganden, ställningstaganden och forslag som utredningsarbetet skall utmynna i. Det emellertid i sakens natur att genomtänkta ståndpunkter i ligger så som det här gäller inte kan utformas komplicerade frågor utan att kontinuerligt hållits med en ingående överläggningar krets personer med omfattande kunskaper och erfarenheter av betydelse för uppgiften. Jag har haft förmånen att under hela utredningsarbetet kunna förlita mig ett sådant, mycket konstruktivt bistånd från en på framstående grupp av sakkunniga och experter. Ett 20-tal protokollförda sammanträden har hållits, till vilka såväl de sakkunniga som alla experter kallats. Likaså har hela den nämnda om praktiska möjligheter funnits, deltagit i de studiegruppen, besök och resor som företagits inom ramen för utredningsarbetet. har utöver insamling och utvärdering av en Utredningen mängd skriftligt material tillförts viktigt sakunderlag och intressanta synpunkter genom utfrågningar av ett 20-tal personer representerande fackkunskap och praktisk erfarenhet av intresse för Ett material om de beslut i utredningsuppdraget. fylligt enskilda klassificeringsfrågor som fattats av de svenska krigsunder de senaste 15 - 20 åren har sammaterielinspektörerna manställts och analyserats. Vid studiebesök hos ett tiotal av de större koncerner och förepå området har utredningen tagit del av tag som är verksamma värdefull information om tillverknings- och marknadsförhållanden samt demonstration av viktiga produkter. Genom de svenska ambassaderna i femton länder har vederbörande utländska myndigheter tillfrågats om gällande principer for klassificeringen av Utredningen har också utbytt informatiokrigsmateriel. ner och synpunkter vid besök hos departement och myndigheter i Belgien, Nederländerna, Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz och Österrike.

Definitionsuppgiftens syfte

Min översyn skall enligt direktiven avse såväl den nuvarande förteckningen över krigsmateriel som krigsmaterielbegreppet. Givetvis föreligger ett nära samband mellan den ena och den andra utredningsuppgiften. Hur man på ett överordnat plan definierar det samlade begreppet blir självfallet helt avgörande för bestämningen av de undergrupper, som ingår i en uppräkning vilken i princip skall vara heltäckande. Frågan om vad som skall anses konstitutivt för begreppet krigsmateriel kan vidare knappast på ett meningsfullt sätt diskuteras enbart som ett språkligt-semantiskt problem. Hänsyn måste framför allt tas till det syfte som utgör bakgrunden till att en närmare definition över huvud taget efterlysts. Jag har sålunda i mina överväganden hela tiden sökt beakta, att begreppet och termen krigsmateriel f.n. utgör det centrala elementet i det normsystem, vars huvudändamål är att reglera exporten från Sverige av viss militär utrustning. De grundläggande bestämmelserna härom återfinns i lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen). Vilka produkter som vid lagens tillämpning skall innefattas i begreppet krigsmateriel ges det dock i lagen ingen anvisning om, utan avgörandet i denna fråga har med nuvarande konstruktion helt delegerats till regeringen. De av regeringen utfärdade föreskrifterna om vad som skall avses med krigsmateriel enligt utförsellagen har hittills också varit av betydelse för tillämpningen av lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen), eftersom regeringen valt att när det gäller den lagens tillämpningsområde föreskriva, att detta i stort sett skall utgöras av samma produkter som omfattas av utförsellagen. Huruvida det övergripande syftet med den legala regleringen av tillverkning och utförsel av krigsmateriel kan eller uppnås ej, är inte en fråga som kan lösas med en aldrig så klar och spetsfundig definition av begreppet krigsmateriel. Det är här uppsåtet i användningen av materielen som är avgörande. Man kan aldrig undvika att regleringen av handeln med krigsmateriel baseras på bedömningar av detta uppsåt. En sådan bedömning är emel-

DefinitionsLippgifterzs syfte 15

lertid ofta svår och kräver i sin tur kunskaper om den avsedda köparen. En utgångspunkt bör dock vara att förekommande materielbegrepp så långt möjligt är klart definierade. Inte minst minskas härigenom risken for att bedömaren utsätts for påav olika slag. Man bör inte bortse från att denna tryckningar risk annars med tanke på att den ifrågavarande hanföreligger, deln både har stor ekonomisk betydelse och väcker ett starkt moraliskt-etiskt engagemang. Huvudprincipen i utförsellagen är att utforsel av krigsmateriel inte är tillåten annat än efter särskilt tillstånd av regeringen. Jag har tolkat mitt uppdrag så, att det är krigsmaterielbegreppets innebörd inom ramen for denna lagstiftning som det gäller att tydliggöra. Vid utformningen av mina konkreta forslag har jag sålunda bortsett från att begreppet krigsmateriel fn. forekommer i normgivningen även på vissa andra rättsområden än det nu aktuella. Detta är ett förhållande som emellanåt medför oklarhet och komplikationer i den praktiska handläggningen. Mina synpunkter på denna problematik redovisas närmare i ett senare avsnitt. Det bör vidare understrykas att uppgiften för min del är begränsad till just definitions- och klassificeringsaspekter. Det ankommer sålunda inte på mig att gå in på frågan om vilka bedömningar som skall göras när ett företag begär regeringens tillstånd att trots det principiella förbudet exportera krigsmateriel i ett visst fall. Detta är i stället en av de frågor som f.n. utreds av en parlamentariskt sammansatt kommitté, krigsmaterielexportutredningen (UD 1988:02). Min grundläggande inställning till utredningsuppdraget är sålunda att detta är av teknisk-vetenskaplig natur och går ut på att söka fastlägga en så tydlig gränslinje som möjligt mellan två materielkategorier, varav den ena typiskt sett utgörs av renodlat civila och den andra av materiel avsedd att utnyttjas i produkter militär strid. Mellan de två så beskrivna kategorierna föreligger en inte obetydlig överlappning. (Man använder i klassificeringssammanhang härvid ofta den engelska termen ”dual use?) Det är vid inom detta gränsfält som hänsynen till det uppdelningen bakomliggande syftet med definitionsuppgiften blir av särskild vikt. Avgränsningen skall underlätta den praktiska tillämpningen av ett lagfäst regleringssystem av betydande ekonomisk räckvidd. Huvudprincipen om att export inte är tillåten när det gäller klassificerade som krigsmateriel är i sin tur intimt produkter med grundläggande tankegångar i den svenska säförknippad kerhetspolitiken.

16 Definirionsuppgiftens syfte

Vår utrikes- och forsvarspolitik skall göra det möjligt att motstå påtryckningar och krav, att möta kränkningar av svenskt territorium, att bevara vår neutralitet och att med all kraft försvara landet om ett angrepp ändå kommer. Genom flera uttalanden av Sveriges riksdag har markerats att for denna politik krävs ett starkt försvar och att detta i sin tur förutsätter att viktig militär materiel kan utvecklas och tillverkas inom landet. En viss export behövs därvid, om materielkostnaderna för det svenska försvaret inte skall bli orimligt höga till följd av korta serier. Den svenska säkerhetspolitiken syftar emellertid också till att på olika vägar bidra till nedrustning, avspänning och försoning mellan folken. Sverige skall inte heller vidta några åtgärder som skulle kunna medföra tvivel utomlands beträffande vår strävan att konsekvent föra en alliansfri utrikespolitik. Med allt detta i beaktande har jag sökt utforma förslagen så, att klassificeringen så långt det över huvud är möjligt skall kunna grundas på tekniska specifikationer eller andra objektivt verifierbara data. Detta ligger for övrigt helt i linje med det uttalande i direktiven, enligt vilket konstruktionen även i fortsättningen bör vara utgångspunkt for materielklassiñceringen. Den närmare innebörden härav kommenteras i kapitel 9, där frågan om kriterier for begreppsavgränsningen diskuteras mer ingående.

4 Den tekniska

utvecklingens

inverkan

på klassificeringen

Nästan all teknik kan brukas for militära syften. Kopplingen mellan teknisk utveckling for civila och för militära ändamål är och har alltid varit stark. Varje land med en allmänt sett hög teknisk utvecklingsnivå har därför en for att uthög potential veckla och tillverka krigsmateriel. Omvänt gäller att länder med en låg teknisk utvecklingsnivå behöver omfattande for att hjälp självständigt kunna tillverka modern krigsmateriel. Sådana länder är i allmänhet hänvisade till att köpa kompletta vapensystem med stödsystem eller fabriker. nyckelfärdiga Det är bl.a. denna allmänna och starka mellan tekkoppling niknivå och rustningspotential som bakom andra ligger USA:s, Natoländers och Japans strävan att med handelshinder begränsa överforingen av högteknologiska och avancerat tekprodukter nikkunnande från västerlandet till östblocket. Denna strävan finns konkretiserad bl.a. i de s.k. (se vidare COCOM-reglerna kapitel 7). En vanlig orsak till att man får när det att problem gäller klassificera materiel som civil eller är att civila antingen militär, och militära intressen ofta sammanfaller och utpå forsknings-

vecklingssidan. Skälen till denna kan va-

intressegemenskap riera:

1. Militära beställningar kan under vissa ha stor förutsättningar betydelse for utvecklingen av for den högteknologiska produkter civila sektorn. En viktig sådan är att militären kan förutsättning uppträda som en kompetent och krävande kund. En annan förutsättning är att militären har resurser att beställa både ny materiel och den kunskapsutveckling som erfordras för att ta fram materielen. Så har fallet varit med den exempelvis tidiga utvecklingen av integrerade kretsar och superdatorer.

2. Samma anläggningar, och

laboratorieutrustningar kunskaper

har kunnat utnyttjas for både den militära och den civila tekniska utvecklingen. Detta har t.ex. varit fallet när det utgäller vecklingen inom kärnteknikområdet.

18 Den tekniska inverkan utvecklingens

3. Gemensam och samtidig utveckling har i många fall blivit och nästan oundviklig på grund av att de civila och självklar militära varit mycket lika. Ett sådant område slutprodukterna är utvecklingen av reamotorer.

Man kan i den tekniska utvecklingen se några olika trender, som kommer att stärka mellan militroligen ytterligare kopplingen tär och civil teknikutveckling och som därmed kan väntas försvåra klassificeringen i framtiden av materiel som varande anenbart militär eller enbart civil. Detta är ett viktigt skäl tingen till skall försöka att jag i mina förslag knyta krigsmaterielbestarkare än hittills till en viss produkts destruktiva greppet funktion. Hittills har frågan om vem som ursprungligen initierat eller utfört bakom en produkt och introduceutvecklingsarbetet rat den marknaden uppenbarligen tillmätts stor vikt vid på I framtiden kommer det att bli allt svårare att klassificeringen. identifiera en specifik kund bakom en viss teknikutveckling. De trender i den tekniska utvecklingen som jag här åsyftar kan kortfattat beskrivas på följande sätt:

l. Ökad användning av elektronik samt optiska och datatekniska i vapensystem medför ökat sambruk av kompokomponenter nenter och för militära och civila tillämpningar, samt delsystem en av funktionsbestämningen från maskinöverflyttning själva vara till programvara.

2. Ökad inom tekniken såväl när det gäller Standardisering mekaniska och elektriska data som när det gäller kommunikaökad utbytbarhet för komponenter och deltionsregler ger En stor civil marknad för en komponent ger lågt pris och system. stor vilket är viktiga fördelar även för en militär tillgänglighet, kund.

3. Ökat teknikinnehåll i civila produkter som säljs på öppen marknad under hård konkurrens gör att civil teknik alltmer tar över den militära teknikens roll som drivmotor i utvecklingen. När högre inte är ett villkor för militära tillprestandakrav finns det inte längre något motiv for att utveckla lämpningar for militärt bruk anpassade” specialprodukter. Förbättrade prestanda beträffande upplösning m.m. hos civila mätnoggrannhet, instrument kan brukas militärt. och system gör att dessa

4. Inom materialområdet har produktutvecklingsstadiet kommit allt närmare vars resultat är lika angrundforskningsstadiet, vändbara för militära som för civila syften.

5. En påbörjad och i framtiden troligen än mer accentuerad

Den tekniska utvecklingens inverkan 19

utveckling inom bioteknik i allmänhet och genteknik i synnerhet kan komma att avsevärt påverka krigföringen i framtiden, bl.a. genom ökade möjligheter for en angripare att använda sig av sabotage och s.k. dold Forbekämpning.

En följd av den ökade standardiseringen och den ökade användningen av elektronik och datautrustning i militära system är att - liksom och maskiner for vapensystem anläggningar av sådana - med civila standardtillverkning system byggs upp komponenter (möjligen miljömässigt speciellt utvalda enligt s.k. Mil-standard). Den användningsspeciñka funktionen hos utrustningen bestäms i ökande utsträckning av de datorprogram som styr utrustningen. En och samma fabriksanläggning for tillverkning av kemikalier kan således användas för att framställa både läkemedel och sprängämnen. Vilken slutprodukt man får, beror på vilka insatsvaror man tillför och vilken programdiskett man matar in i den processtyrande datorn. Ett och samma ledningssystem uppbyggt med en standarddator och standardiserade kommunikationslinjer (bussar) kan utnyttjas både for verktygsmaskinstyrning och for marin stridsledning. När den krigsmaterielspeciñka funktionen på detta sätt entydigt kan hänföras till ett datorprogram, vore det logiskt att just programmet klassificerades som krigsmateriel. Här finns dock ett problem däri att datorprogram egentligen endast är formaliserad kunskap och således en immateriell företeelse. Det kommer i framtiden att bli allt vanligare att den avgörande betydelsen för ett totalsystems funktion ligger i programvara. Denna är inte någon påtaglig eller speciellt synlig del av systemet, och den kan laddas i systemet i samband med slutinstallationen från något konventionellt datalagringsmedium såsom magnetband eller diskett, överföras via någon kommunikationslänk (t.ex. telefonlinje) eller levereras inbränd i s.k. ROM-minnen. I det sistnämnda fallet kan det delsystem som innehåller ROM-programmet klassificeras som krigsmateriel om totalsystemet innehåller komponenter eller systemdelar som utgör krigsmateriel, men i övriga fall är en korrekt klassificering svår, vartill kommer att Övervakningen av ett eventuellt exportförbud är mycket svår att realisera praktiskt. Jag har under utredningens gång analyserat frågan om klassiñcering av datorprogram och därvid kommit till att programvara i allmänhet inte kan betraktas vare sig som krigsmateriel eller som materiel i övrigt vilken från exportregleringssynpunkt bör vara jämställd med krigsmateriel. Skälen bakom detta ställningstagande är att programvara dels inte är ”materiel och

20 Den tekniska utvecklingens inverkan

därmed inte möjlig att få och behålla säker kontroll över, dels inte i sig har någon destruktiv vapenverkan. I den mån utförsel av programvara bör regleras, kan detta ske på samma sätt som när det gäller tjänster och andra immateriella företeelser såsom tillverkningslicenser, know-how osv. Vid hänvisningen ovan till vissa viktiga utvecklingstrender antydde jag i punkt 3, att det håller på att ske ett rollbyte mellan den civila och den militära marknaden när det att fungera gäller som drivmotor för den tekniska utvecklingen. Detta kan bl.a. i vårt land delvis förklaras med att försvaret relativt sett fått minskade resurser och att man dessutom satsat en mindre del än tidigare av dessa resurser på materielinköp och materielutveckling. Men man kan även säga att det finns en demilitarisering av teknikfronten internationellt sett. Det har t.ex. blivit alltmer uppenbart att den i USA stora andelen FoU-resurser troligen omkring 30 % av landets totala FoU-utgifter - som ägnas åt militär FoU ger ett relativt begränsat bidrag till den civila ekonomiska utvecklingen. I den av styrelsen för teknisk utveckling utgivna skriften ”Globala trender inför 90-talet hävdas t.0.m. att detta bidrag i vissa fall är negativt. Det finns dock fortfarande teknikområden, där militära beställningar har en stark inverkan på den tekniska utvecklingen. Som exempel kan nämnas satellitrelaterad teknik och höghastighetskretsar inom elektroniken. Men inom många ekonomiskt viktiga områden såsom informationsteknik och artificiell intelligens är det i dag medvetna och koncentrerade civila utvecklingsinsatser som har den största inverkan teknikfronten. på Denna förändrade situation leder till att gemensamma resurser inriktas på att utveckla s.k. generiska teknologier, som kan ligga till grund för utveckling inom såväl det militära som det civila området. Som exempel på sådana områden kan nämnas utvecklingen av nya material som är supraledande vid höga temperaturer. Denna utvecklingstrend kan förväntas ge stora framtida svårigheter om man skall försöka klassificera produkter som antingen militära eller civila. De utvecklingslinjer som jag här skisserat innebär att militära produkters prestanda och innehåll av högteknologi framgent inte blir lika speciella för dessa produkter som hittills. Vidare bestäms produkternas egenskaper och funktion i ökande omfattning mera av ingående programvara än av det materiella innehållet. En olycklig sammanblandning av högteknologiprodukter och militär materiel har ibland skett. Det är bl.a. mot denna som bakgrund jag strävat efter att koppla krigsmaterielbegreppet starkare till den destruktiva vapenverkan hos materielen.

5 Termerna och

krigsmateriel

i

vapen språkbruket

I den del av översynsarbetet som gäller det centrala, sammanfattande begreppet har jag till en början övervägt, om någon annan term än den hittills använda vore bättre när det lämpad gäller att karaktärisera hela det ifrågavarande produktkollektivet. En viss tveksamhet mot uttrycket krigsmateriel i detta sammanhang kan anföras redan på den grunden att en del av de produkter, som hittills omfattats av exportförbudet och även i fortsättningen bör göra detta, inte annat än indirekt fyller en uppgift i en konkret militär stridsverksamhet. Det är vidare ett faktum, att uttrycken krigsmateriel, krigsmaterielexport etc. allt mera sällan används i den allmänna debatten, när man i ett anförande, ett politiskt uttalande eller en tidningsartikel avhandlar detta ämnesområde. I stället begagnas oftast uttryck som vapen, vapenexport och vapenexportpolitik, vilka därmed uppenbarligen i vida kretsar som uppfattas synonymer till de motsvarande, i författningstexterna använda termerna. Som exempel kan hänvisas bl.a. till ett anförande av statsminister Ingvar Carlsson den 16 april 1988 som tryckts och utgivits av utrikesdepartementet samt till den av nuvarande krigsmaterielinspektören Sven Hirdman författade skriften Sveriges vapenexportpolitik, publicerad som nr 1989:1 i serien UD informerar. Det kan också noteras att den år 1987 tillkallade

medborgarkommissionen för granskning av viss vapenexport an-

tog sitt namn med nyssnämnda formulering och i sin slutrapport (SOU 1988:15) använde benämningarna vapenexport och vapenexportpolitik omväxlande med motsvarande uttryck innefattande termen krigsmateriel utan att, såvitt jag kunnat finna, göra någon distinktion mellan respektive termer. Det skulle givetvis vara tilltalande om strävan efter i tydlighet det framtida kunde regelsystemet ta sig det uttrycket, att man i fråga om det centrala begrepp, som avses med lagstiftningen, även i författningstexterna använde sig av en i terminologi linje

22 Termerna krigsmateriel och vapen

med det levande språkbruket. Jag har sålunda ingående övervägt möjligheten att generellt ersätta termen krigsmateriel med ordet vapen eller någon annan smidig men samtidigt adekvat beteckning. Jag har emellertid vid en samlad bedömning kommit fram till att termen vapen inte har en tillräckligt vidsträckt innebörd for att vara lämplig som samlingsbeteckning for all den materiel som bör omfattas av de ifrågavarande lagbestämmelserna. Inte

heller någon sammansättning med vapen som för- eller efter-

led eller någon annan benämning över huvud taget motsvarar enligt min mening de krav på stringens, tydlighet och enkelhet som bör ställas, ifall den hittills använda samlingsbeteckningen krigsmateriel skulle bytas ut. Härtill kommer att ordet vapen redan etablerats i juridisk terminologi inom ramen for en helt annan lagstiftning, nämligen vapenlagen (1973:1176) med anslutande författningar. Mot denna bakgrund förordar jag alltså att man även i fortsättningen använder termen krigsmateriel som sammanfattande beteckning for huvuddelen av det ifrågavarande produktkollektivet. Vissa materielslag som bör inordnas under samma bestämmelser men för vilka termen ter sig språkligt mindre adekvat, torde sammanfattningsvis kunna benämnas produkter jämställda med krigsmateriel. Med denna i sammanhanget nya kategoribeteckning kan man renodla ett från språklig och teknisk synpunkt logiskt krigsmaterielbegrepp och samtidigt - om så önskas - utforma lagstiftningen for att tjäna ett vidare säkerhetspolitiskt syfte. Om denna uppläggning godtas, blir det nödvändigt att komplettera inte endast regeringsförordningen utan även vissa paragrafer i utforsellagen. Jag skall därför i ett senare avsnitt redovisa forslag bl.a. till sådana ändringar i lagtexten som blir en konsekvens av min här skisserade allmänna utgångspunkt. Därvid kommer att framgå, vilken närmare innebörd som vid tilllämpning av utforsellagen enligt min mening bör ges åt de två nyssnämnda begreppen. Oavsett vilka beteckningar man använder bör det emellertid stå klart att den ifrågavarande klassificeringen uteslutande avser rent materiella företeelser. Jag har i sammanhanget övervägt olika möjligheter att begreppsmässigt inkludera även strategiskt och militärt viktig immateriell materiel, exempelvis programvara till datorer och metodkunskap, men funnit detta både ologiskt och orealistiskt. De restriktioner som av motsvarande skäl som beträffande varuutforseln behövs i fråga om t.ex. utvecklingssamarbete och överlåtelse av tillverkningsrätter av-

Termerna och vapen 23

krigsmateriel

ser inte varor utan rent immateriella förhållanden. Inprimärt direkt är det av betydelse hur de produkter som omgivetvis fattas av avtal, etc. klassificeras, och ifrågavarande program mycket talar för att man därvid bygger på samma begreppsdefinitioner som vid tillämpningen av utförselförbudet.

24 Begreppet i annan krigsmateriel normgivning

6 i

Begreppet krigsmateriel

annan

normgivning

6.1. Allmänt

Som nämnts i det föregående har jag vid utarbetandet av mina förslag inte ansett mig böra ta hänsyn till att begreppet krigsmateriel förekommer i normgivningen även på vissa andra rättsområden än det nu aktuella. Att det förhåller sig så medför emellertid problem av såväl praktisk som principiell natur. Med utgångspunkt i gällande författningar om mervärdeskatt, luftfart resp. försvarsuppfinningar bör följande förhållanden och synpunkter redovisas. I lagen (1968:430) om mervärdeskatt finns en om att regel skatteplikt inte föreligger för krigsmateriel som är underkastad utförselförbud, när varan säljs till staten för militärt bruk. I detta fall föreligger alltså en direkt mellan hur en viss koppling vara klassificeras enligt utförsellagens regler och hur den skall bedömas i ett helt annat sammanhang. På motsatt sätt förhåller det sig när det gäller av tillämpning en bestämmelse i luftfartslagen (1957:297). Enligt denna får lag krigsmateriel inte transporteras med luftfartyg utan tillstånd av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Vad som enligt luftfartslagen skall avses med krigsmateriel förtecknas i en av Kungl.Maj:t utfärdad kungörelse (1961:567), men denna förteckning har ett delvis annat innehåll än motsvarande föreskrifter i anslutning till utförsellagen, och till någon hänvisning krigsmaterielbegreppets tolkning enligt sistnämnda lag förekommer över huvud inte. När det gäller lagen (1971:1078) om forsvarsuppfinningar tilllämpas med avseende ett mönspå begreppsdefinieringen tredje ter. I denna lags första paragraf heter det, att med försvarsuppfinning skall förstås ”uppfinning som avser krigsmateriel. Vidare sägs: Regeringen meddelar föreskrifter om vad som i denna lag skall avses med krigsmateriel. Regeringen har i sin tur genom en förordning (1982:1065) bestämt att begreppet krigsmateriel vid lagens tillämpning skall avse dels de varor

Begreppet krigsmateriel i annan normgivning 25

som förtecknas i bilagan till utförselförordningen, dels vissa andra materielslag. min är det mest att man - Enligt bedömning ändamålsenligt när det är fråga om helt skilda rättsområden - i varje sammanhang för sig definierar sådana begrepp som är av betydelse för lagens tillämpning, om innebörden inte står fullt klar utan närmare precisering. Den uppläggning som valts i anslutning till luftfartslagen synes mig sålunda i princip att föredra framför det inbördes beroende som konstruerats mellan mervärdeskattelagen och lagen om utförsel av krigsmateriel. Konstruktionen synes även bättre än det - - sambandet mellan utförpartiella sellagens och försvarsuppfinningslagens tillämpningsområden. En ytterligare klarhet skulle dock vinnas, om olikheten i fråga om begreppsomfånget även markerades genom att man i normeringen på luftfartsområdet använde sig av en annan sammanfattande benämning på de materielslag som åsyftas där. I fråga om försvarsuppfinningsregleringen synes på motsvarande sätt en ökad klarhet stå att vinna, om man vid avgränsningen av lagens tillämpningsområde inriktade sig på att mera direkt definiera det centrala begreppet försvarsuppñnning. De principsynpunkter som redovisats i detta avsnitt är givetvis tillämpliga även beträffande annan normgivning än den som åberopats här, t. ex. om termen krigsmateriel skulle förekomma i föreskrifter utfärdade av en myndighet och då ha så central betydelse för regeltillämpningen att en definition befunnits nödvändig.

6.2. Särskilda vid

komplikationer bedömning

av

skatteplikten

Vid den praktiska tillämpningen har det visat sig att hänvisningen i mervärdeskattelagen till utförselregleringens krigsmaterielbegrepp lett till olika komplikationer. Krigsmaterielinspektionen har i ett ökande antal fall anmodats ta ställning till klassificeringen av en viss produkt enbart därför att leverans till det svenska försvaret varit under diskussion och att frågan om eventuell skatteplikt därmed kommit i blickfâltet. Handläggningen inom inspektionen av sådana ärenden blir ofta komplicerad, inte minst därigenom att en berörd part som regel kan åberopa starka ekonomiska intressen för en viss ståndpunkt i klassificeringsfrågan, samtidigt som det från annat håll kan hänvisas till ett lika påtagligt ekonomiskt intresse av motsatt ställningstagande från inspektionens sida.

26 Begreppet krigsmateriel i annan normgivning

Även om man enbart ser till de ståndpunkter som vederbörande statliga intressenter har anledning att inta i dessa sammanhang, framträder en splittrad bild. Medan den statliga köparen, vanligen försvarets materielverk, har starka budgetmässiga motiv att förfäkta, att en viss leverans bör klassificeras som - för blir då en femtedel än krigsmateriel utgiften köpet lägre annars - önskar skattemyndigheterna av naturliga skäl att varje laglig möjlighet till skattebeläggning noga prövas, dvs. i praktiken att klassificeringen ej krigsmateriel får gälla så stor del av leveransen som möjligt. Också för de berörda företagen är oftast ställningstagandet i skattefrågan av stor betydelse. Härigenom kan företagen finna skäl till olika taktiska överväganden och till åtgärder som grundas främst på strävan att åstadkomma ett visst klassificeringsbeslut. Det finns exempelvis uppgifter om att tillverkare i vissa fall varierat endast några mindre betydelsefulla yttre kännetecken hos en produkt i syfte att dels kunna sälja densamma skattefritt till det svenska försvaret, dels marknadsföra den utomlands utan hinder av exportförbudet. Försvarets materielverk har också delgett utredningen flera exempel på märkliga konsekvenser av de hittillsvarande skattereglernas konstruktion. Man bör samtidigt komma ihåg att det inte föreligger någon skyldighet för en tillverkare att konsultera krigsmaterielinspektionen i frågor som gäller beskattning. Är säljaren och den svenske överens om att en viss leverans avser köparen krigsmateriel och därmed faller utanför - blir någon ytterligare skatteplikten prövning av frågan aktuell endast om en skattemyndighet uppmärksammar att klassificeringen är diskutabel. Det finns flera exempel på att ett sådant inskridande från skattemyndighet medfört ett omständligt, tidskrävande argumentutbyte mellan berörda parter i efterhand. Efter avslutad procedur i första instans beslöt i ett fall vederbörande länsstyrelse om efterdebitering av mervärdeskatt i storleksordningen 1,5 miljkr., vilket beslut sedan överklagades till länsskatterätten, där ärendet efter mer än 3 1/2 år ännu inte avorts. Allt detta understryker det olämpliga i att fortsättningsvis upprätthålla kopplingen mellan å ena sidan utförsellagen och å andra sidan mervärdeskattelagen. Med hänsyn till de ändrade principer för mervärdesbeskattningen som kommittén för indirekta skatter nyligen förordat i betänkandet (SOU 1989:35) Reformerad mervärdeskatt kan jag emellertid avstå från att här lägga fram något eget förslag för att komma till rätta med problemen. Kommittén rekommenderar en i princip generell och

i annan normgivning 27 Begreppet krigsmateriel

enhetlig beskattning av varor och tjänster och gör därvid inget undantag för krigsmateriel. Ett nytt system for myndigheternas och utgiftsredovisning samt regler om kompensabudgetering tion till for ingående mervärdeskatt är andra myndigheterna av intresse i sammanhanget. Om kommitföreslagna åtgärder téns bortfaller de komplikationer som redouppläggning godtas, visats i det föregående. Skulle däremot principen om skattebefrielse för vissa leveranser till försvaret bli bestående, krävs en for ändamålet anpassad men från klassiñceringsregler oberoende avgränsutforsellagens av de som i så fall blir undantagna från merning produktslag värdeskatteplikt. Det vore därvid också en fördel om man genom en annan sammanfattande benämning på det berörda produktkollektivet tydligt markerade, att urvalet gjorts för helt andra syften än dem som ligger bakom utförselförbudet. har i med vad som i direktiven tagit kon- Jag enlighet anges takt med kommittén for indirekta skatter och vid överläggningar med dess sekretariat under hand framfört ovanstående synpunkter.

SOL 1989:66

7 i andra länder

Regelsystem

Genom förmedling av svenska ambassader i femton länder har utredningen i ett inledande skede dokumentation om efterfrågat regler och praxis när det gäller klassificeringen av krigsmateriel i dessa länder. Utförligheten i de svar som erhölls enkäten på varierade starkt. I några fall ställdes ett material till detaljerat förfogande, medan inga besked alls gavs från fem länder trots förnyad förfrågan. Vid de tidigare nämnda besöken hos i myndigheter några mellaneuropeiska stater har utredningen därefter haft möjlighet att komplettera den information som inhämtats och skriftligen få en mer konkret bild av regelsystemens tillämpning i praktiken. Ett slutintryck efter av den dokugenomgång tillgängliga mentationen och det efterföljande muntliga informationsutbytet är, att olikheten är stor i fråga om både avgränsningen av de produktområden som berörs av krigsmateriellagstiftningen, reglerna för prövning av ansökningar om exporttillstånd och, inte minst, tillämpningen i praxis av de formella klassificerings- och dispensprövningsnormerna. 1979 års krigsmaterielexportkommitté framhöll i sitt betänkande (SOU 1981:39) Svensk att krigsmaterielexport en jämförelse av reglerna för krigsmaterielexport mellan olika länder i många fall är vansklig. De flesta länder har visserligen generella förbud mot sådan export, men dispens från fall till fall meddelas utan att några klara principer alltid kan Även urskiljas. mycket stränga regler kan ge utrymme för en omfattande vapenexport. Liknande uppfattning om utländska området regelsystem på framfördes också av 1987 års medborgarkommission i dess rapport (SOU 1988:15).

Krigsmaterielbegreppsutredningens studier har alltså gett vid

handen att man även i fråga om vilken materiel som omfattas har svårt att urskilja några för flertalet länder gemensamma drag eller huvudprinciper. Detta har givetvis sin i de bakgrund olikheter i fråga om historisk tradition, utrikes- och försvarspolitik m.m. som föreligger mellan olika länder men torde också ha samband med omfattningen av och strukturen hos den försvarsindustri som finns i respektive land.

. Regelsysvem i andra länder 29

De stater som bildat den COCOM - Corådgivande gruppen ordinating Committee for Multilateral Export Controls - tilllämpar visserligen exportrestriktioner gentemot östblocksländerna som i långa stycken omfattar samma produktkategorier. Därvid rör det sig emellertid inte endast om krigsmateriel i egentlig mening utan dessutom - och till övervägande del - om produkter på många olika områden av s.k. strategisk betydelse. Denna materiel karaktäriseras av att en export till östblocket skulle kunna stärka dettas teknologiska potential och därmed dess militära slagkraft på längre sikt. Syftet med COCOM-restriktionerna är sålunda ensidigt inriktat mot vissa angivna stater utanför det forsvarspolitiska samarbete där de i COCOM ursprungligen engagerade länderna bedriver en viss gemensam planering. En stor del av de varulistor som utarbetats inom COCOM till ledning för denna exportreglering blir därmed av mindre intresse för svenska förhållanden, eftersom Sverige som alliansfri stat har helt andra syften med sina utförselrestriktioner på krigsmaterielområdet, t.ex. att medverka till rustningsbegränsning. I följande översiktliga redovisning koncentreras framställningen, även såvitt gäller åberopade COCOM-anslutna stater, till de restriktioner som avser vad man i respektive länder betecknar som krigsmateriel (war material, military equipment, munitions, Kampfmittel, Kriegswaffen, matériel de guerre, våpen og militaert materiell m.fl. benämningar). De grundläggande reglerna om krigsmaterielexport återfinns i de flesta länder i en författning beslutad av landets parlament, eventuellt i förening med landets regering. I den mån det särskilt anges vilka varor som omfattas av kontrollen har det i allmänhet överlämnats åt regeringen eller vissa ministrar att närmare bestämma vilken materiel som kommer i fråga. Ibland förekommer det en allmänt hållen beskrivning redan i lagtexten, medan den närmare regleringen bestäms i annan författning. Av särskilt intresse från svensk synpunkt har det bedömts vara att ta del av regleringens utformning och praktiska tilllämpning i de västeuropeiska länder som i likhet med Sverige står utanför militärallianserna. I Schweiz anges redan i grundlagen i allmänna ordalag vilken materiel som är underkastad kontroll. Ytterligare beskrivning finns i en lag (Bundesgesetz) om krigsmateriel, medan en regeringsförordning mera uttömmande beskriver materielen. I den österrikiska lagstiftningen har det i bemyndigandet till regeringen särskilt framhållits att bestämmandet av vad som skall utgöra krigsmateriel skall ske med hänsyn tagen till den tekniska

30 Regelsystem i andra länder

utvecklingen. Detta kan anses som en uppfordran till regeringen att fortlöpande hålla krigsmaterielförteckningen aktuell och å jour med den moderna tekniska utvecklingen. I Finland pågår f.n. en översyn av gällande regler, vilka i flera avseenden upplevs som föråldrade. Arbetet har dock inte hittills förts så långt att något offentligt material finns tillgängligt. Även uppgifter om klassificeringsfrågor från länder inom den västliga försvarsalliansen NATO har i viss utsträckning varit tillgängliga för utredningen. I Norge har nyligen beslutats om en modernisering av äldre bestämmelser rörande export av krigsmateriel, och därvid har man också infört skilda riktlinjer för beviljande av exporttillstånd beträffande olika produktkategorier. Bestämmelserna är emellertid ännu inte offentligorda i. detalj. Den närmare beskrivningen av materielen sker ibland på så sätt att denna uppdelas i olika huvudkategorier, vanligen vapen, ammunition och sprängmedel samt i enskilda fall dessutom annan materiel som är föremål för kontroll i landet i fråga, t.ex. kemiska vapen eller substanser (bl.a. Schweiz), missiler (bl.a. Västtyskland) eller anläggningar av olika slag. I anslutning till diskussionen i följande kapitel om eventuell indelning av materielen i flera huvudkategorier även i Sverige återges vissa mer detaljerade från utländsk området. exempel lagstiftning på När det gäller gränsdragningen mellan militär och civil materiel förefaller man i alla länder varifrån information erhållits bygga på konstruktionsprincipen som det grundläggande kriteriet. Dvs. materielen skall för att betraktas som krigsmateriel ha konstruerats, utrustats eller ändrats på ett sådant sätt att den påtagligt avviker från motsvarande civila materiel och har en militär effekt. På vissa håll torde man vid tillämpningen i praktiken också i någon mån ta hänsyn till andra kriterier, t.ex. den avsedda användningen och/eller huruvida produkten har en militär köpare. Klassificeringen av krigsmateriel sker i de flesta länder i samband med att en ansökan om exporttillstånd prövas. Ofta föregås proceduren av kontakter mellan exportören och myndigheterna för besked eller bedömning av huruvida det är fråga om en vara som omfattas av exportkontroll eller inte. I allmänhet tycks det inte förekomma någon formaliserad klassiñceringsprocedur där prövningen sker genom ett formellt beslut (förhandsbeslut) som kan överklagas till högre instans. I Schweiz kan dock detta förekomma om den sökande begär ett formellt besked, och även i Nederländerna kan klassificeringen ske genom ett beslut som kan överklagas till högre instans.

En eller flera

8 huvudkategorier?

direktiven till utredningen skall översynen bl.a. omfatta Enligt en av om nuvarande princip med endast en kategori granskning bör även i fortsättningen. Ett alternativ krigsmateriel tillämpas kan enligt direktiven vara att skilja mellan vapen och vapenbärare å ena sidan och övrig krigsmateriel å den andra. Det sägs vidare i direktiven att bromateriel samt ma- C-skyddsmedel, skiner och för underhåll och kanske bör beverktyg provning traktas som en särskild kategori och att alternativt en indelning i defensiv materiel och Övrig materiel bör övervägas. med att eventuellt formalisera indelningen av den ifrå- Syftet materielen i två eller flera huvudkategorier kan angavarande tas vara att man vid prövningen av ansökningar om utförseltillstånd skulle kunna olika bedömning beträffande de tillämpa olika klasserna. En skulle möjligen också kunna nivågruppering bidra till en viss av tillståndsärendenas handrationalisering inom i så måtto som enklare rutiner läggning regeringskansliet och beslut eventuellt kunde användas i fråga om for beredning vissa materielslag. Hittills har varken i lagtext eller anslutande regeringsforordning någon åtskillnad i fråga om restriktionernas omfattning eller med avseende på olika materielkategoritillämpning gjorts er. En distinktion av detta förekommer däremot i de riktslag för regeringens av dispensärenden som 1971 fastlinjer prövning ställdes av riksdagen (prop.1971:146, UU 21, rskr 343) och som bekräftade 1982 (prop. 1981/82:196, UU 26, rskr 345). riksdagen Däri sägs nämligen att man vid tillämpningen av de angivna bör mellan materiel av utpräglat defensiv karakreglerna skilja tär och i övrigt”. Vidare heter det: krigsmateriel

De allmänna utrikespolitiska skälen mot krigsmaterielexport har, som jag tidigare har anfört, inte samma tyngd i fråga om defensiva t.ex. kustartilleri- och luftvärnsmateriel. Visserligen bör inte vapen, ens defensiv materiel kunna exporteras till stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat. Men i de övriga fall som här avses bör export av sådan materiel, som inte kan utnyttjas för att påverka den föreliggande krissituationen, kunna tillåtas.

32 En eller flera

huvudkaregorier?

Det kan noteras att man i det här citerade uttalandet inte endast använder uttrycket defensiv materiel utan också defensiva vapen”. Som exempel på det sistnämnda anförs kustartilleri- och luftvärnsmateriel. Redan 1979 års krigsmaterielexportkommitté framhöll i sitt betänkande (SOU 1981:39) Svensk krigsmaterielexport, att såväl rörlig luftvärnsmateriel som andra trots vapen, det grundläggande defensiva även kan huvudsyftet, utnyttjas för offensiv militär aktivitet. Saken har också berörts vid flera av de utfrågningar som anordnat med företrädare utredningen för militär och annan av dem som fackkunskap. Ingen därvid uttalat sig i frågan - och inte heller den som funnits sakkunskap representerad inom utredningen - har ansett det meningsfullt att söka genomföra en av i huvudindelning krigsmaterielen kategorierna offensiv-defensiv. Jag ansluter mig helt till denna uppfattning och föreslår sålunda inte någon sådan kategoriindelning. En annan sak är att en mer över matedetaljerad förteckning riel underkastad exportförbudet kan utformas lämpligen så, att produkterna hänförs till olika huvudgrupper, vilka var och en karaktäriseras av att materielen har en särskild, principiellt betingad grundfunktion i en stridsprocess. I direkt anslutning till en sådan gruppering ter det sig naturligt att redan i lagtexten något konkretisera vad som avses och därmed ett fastare sätt på än hittills ramen precisera för exportförbudets omfattning. Som redan antytts bör förbudet enligt min mening gälla dels krigsmateriel, dels produkter jämställda med krigsmateriel. Det finns exempel från andra länder att på produktslag inom det militära området som omfattas av exportrestriktioner hänförs till olika kategorier, vilka i samband med tilltänkt utförsel behandlas olika med avseende I Förpå prövningskriterierna. bundsrepubliken Tyskland görs exempelvis en åtskillnad mellan tre kategorier: Kriegswaffen, Kriegswaffennahe sonstige Rüstungsgüter respektive Sonstige Rüstungsgüter. I Schweiz, där som nämnts de grundläggande bestämmelserna området är på inskrivna i grundlagen, finns i über das Bundesgesetz Kriegsmaterial en definition, enligt vilken man som räknar krigsmateriel vapen, ammunition, sprängmedel och andra sådana produkter och deras beståndsdelar, vilka kan användas som stridsmedel (Kampfmittel). Den schweiziska regeringen har med i dessa utgångspunkt stadganden utfärdat en förordning, enligt vilken lagen om krigsmateriel skall vara tillämplig i om tre fråga huvudkategorier, nämligen a) vapen, ammunition och sprängmedel, b) ett antal särskilt förtecknade produkter sammanfattade under beteck-

En eller

flera huvudkategorier? 33

ningen övrig krigsmateriel samt c) i samband med export även vissa kemiska substanser (prekursorer), som kan användas för framställning av kemiska stridsmedel. Till kategorin övrig krigsmateriel hänförs stridsfordon och stridsflygplan, rökmateriel, brandämnen och vissa insatsvaror för ammunitionstillverkning samt B- och C-stridsmedel. För svenskt vidkommande har den nuvarande krigsmaterielinspektören vid ett Sammanträffande med utredningen föreslagit att en kommande över nivåförteckning krigsmateriel grupperas i tre klasser, för vilka olika kriterier skulle tillämpas vid prövning av dispensärenden. Andra personer, som även de äger omfattande erfarenhet på området, har däremot avrått från en kategoriindelning enligt detta mönster. har Invändningarna bl.a. gått ut på att man sannolikt skulle mötas av många nya komplicerade problem vid den praktiska tillämpningen i stället för dem som man med den ändrade uppläggningen avsett att eliminera. Som redan framhållits ligger det inte inom mitt att uppdrag gå in på frågan om under vilka förhållanden från förundantag budet mot krigsmaterielexport skall kunna Detta är i medges. stället en av de frågor som skall övervägas av den nämntidigare da krigsmaterielexportutredningen. Mot denna bakgrund vore det knappast korrekt av mig att föreslå en kategoriindelning, sammankopplad med en rekommendation om vissa prövningskriterier anpassade efter de olika kategorierna. Det är inte heller detta som är mitt syfte när jag i det följande förordar, att man vid preciseringen av utförsellagens tillämpningsområde skall införa en gruppering, baserad på den tidigare nämnda distinktionen mellan krigsmateriel och sådana produkter, som i detta sammanhang bör anses jämställda med krigsmateriel. Avsikten är enbart att vid utformningen av det nya regelverket använda ord och beteckningar som i möjligaste mån ansluter till gängse språkbruk. Härigenom - och genom den ökade stadga som en komplettering av själva lagtexten innebär - bör tydligheten främjas och utrymmet för varierande tolkningar minska. Detta torde i sin tur medverka till att och planeringsbeslutsprocessen underlättas såväl hos de berörda företagen som hos vederbörande myndighet. Genom denna inriktning av förslagen har jag sökt beakta de uttalanden i direktiven där syftet med översynen vara att anges åstadkomma de utvidgningar av bestämmelserna som kan behövas för att genomföra en korrekt och konsekvent klassificering av civil respektive militär materiel. Av i sammanbetydelse hanget synes det också vara, att riksdagen enligt förslaget får en

34 En eller

flera huvudkategorier?

mer befattning än tidigare med frågan om regleringens ingående materiella räckvidd. Tyngden i det samlade regelverket kan anses öka, om den lagstiftande församlingen i mer konkreta termer identifierar det produktkollektiv som bestämmelserna skall omfatta.

9 Kriterier för

klassificering

Den i föregående avsnitt återgivna anvisningen i direktiven går for det första ut på att regelverket om möjligt skall bli mer ändamålsenligt än f.n. i fråga om att ge den tillämpande myndigheten tillräcklig vägledning om lagstiftarens intentioner. Så torde man böra tolka den del av citatet där målet anges vara att åstadkomma en korrekt klassificering. För det andra skall förändringarna enligt samma uttalande inriktas på att åstadkomma en konsekvent klassificering. Detta bör rimligen innebära dels att klassiñceringsbeslut som fattas vid olika tillfällen men avser samma eller likartade produkter skall ha ett ensartat innehåll, dels att förteckningen över materiel underkastad exportförbud görs konsistent i den meningen att principiellt likartad materiel inom olika produktgrupper betraktas på samma sätt. Det kan emellertid noteras att direktivens här återgivna uttalanden avser förtydliganden av reglerna och över huvud en formell förbättring men däremot inte berör frågan huruvida lagens tillämpningsområde totalt sett bör utvidgas eller inskränkas. I materiellt hänseende har jag alltså att utan särskilda anvisningar i direktiven söka ge mina forslag ett sådant innehåll, att det bakomliggande syftet med en begreppsdeñnition anknuten till utförsellagens regelsystem kan antas bli tillgodosett. Avgörandet i fråga om vilka materielkategorier som skall omfattas av utförsellagen bör enligt min mening främst grundas på en bedömning av de berörda produkternas funktion i ett militärt stridsförlopp. Vid begreppsbestämningen synes materielen sålunda primärt böra identifieras med utgångspunkt från dess potentiella användning i en process, vars operativa slutmål är att åstadkomma förstörelsebringande vapenverkan. Såtillvida kan

sägas att ett funktionskriterium blir den överordnade principen

vid avgränsningen av det ifrågavarande objektkollektivet. På det praktiska planet bör å andra sidan, som tidigare framhållits, bestämningen av de enskilda produkterna så långt som möjligt bygga på deras tekniska sammansättning och prestanda,

36 Kriterier för klassificering

dvs. klassificeringen bör utgå från ett konstruktionskriterium. Att ha konstruktionen som huvudkriterium vid klassificeringen innebär alltså enligt min tolkning, att bedömningen i möjligaste mån skall utgå från objektivt verifierbara data beträffande sammansättning, egenskaper och prestanda hos den färdiga produkten. Av mindre betydelse i blir med detta sammanhanget synsätt t.ex. frågan om på vems initiativ av den utvecklingen ifrågavarande materielen kommit till stånd. En i den nuvarande krigsmaterielforteckningen tämligen ofta förekommande specifikation är avfattad så, att den berörda produkten betecknas som för militärt bruk utformad”. Genom denna formulering synes ibland frågan om hur den bakomliggande FoU-insatsen initierats ha kommit att tillmätas alltför stort intresse. Med mitt synsätt är som denna inte av framgått fråga central betydelse för klassificeringen. Det är också ett faktum att försvarets roll som teknisk-industriell drivkraft under senare decennier successivt minskat. Detta accentuerar ytterligare att andra aspekter än frågan om hur bedrivits utvecklingsarbetet bör vara när materiel klassificeras utslagsgivande, för det syfte som nu är aktuellt. Med det som här anförts har jag också tagit till ställning tanken att man vid klassificeringen av en viss produkt skulle ta hänsyn till vem som i det enskilda fallet är den avsedda köparen. Flera skäl talar emot att detta s.k. köparkriterium utnyttjas i samband med klassificeringen. Från logisk förefaller synpunkt det inte rimligt att bedömning av tilltänkta skulle kunna köpare leda till att en och samma produkt den ena blev klassificedagen rad på ett sätt och den andra rakt motsatt sätt. I dagen på praktiken skulle också problem uppstå såväl for de tillämpande myndigheterna, främst KMI och tullen, som för de berörda företagen. Systemet skulle vidare kunna innebära ett incitament for militära kunder i vissa länder att i ökad använda utsträckning sig av civila företag som bulvaner. En annan sak är att en ingående av såväl kundgranskning foretagets som vederbörande mottagarlands förhållanden självfallet bör äga rum i samband med regeringens av prövning ansökningar om utförseltillstånd. Dessa överväganden bör dock i framtiden liksom hittills vara helt skilda från den tekniska bedömning avseende själva produkten som krävs i ett tidigare skede av proceduren.

10 Materielens för

betydelse

en

stridsinsats

10.1 Det militära aktivitetsförloppet i totalperspektiv

Den direkta militära stridsinsatsen utgör, sett i totalperspektiv, det tredje och sista skedet i ett aktivitetsförlopp vars tidigare faser är principiellt annorlunda till sin karaktär och även inbördes av olikartad natur. I kronologisk ordning rör det sig för det första om ett förberedelseskede, till vilket kan hänföras dels tillverkning, utprovning och iståndsättande av materiel och dels olika introduktionsåtgärder i form av utbildning, övning m.m., för det andra om ett skede som omfattar planering och ledning av krigets förande i stort, inbegripet olika förflyttningar av personal och materiel, sambandstjänst m.m., och för det tredje om den på direkt konfrontation inriktade egentliga stridsinsatsen. En del utrustning och förnödenheter kommer givetvis till användning under samtliga faser av den militära aktiviteten, men i fråga om huvuddelen av den materiel som utnyttjas kan en principiell grundfunktion urskiljas som är specifik för endera av förloppets tre skeden. Detta bör enligt min mening tillmätas betydelse när det gäller att avgränsa de materielkategorier som skall omfattas av exportförbud enligt utförsellagen.

10.2 Materiel för den direkta stridsinsatsen

Det största intresset i detta sammanhang knyter sig utan tvivel till det tredje av de nyssnämnda skedena. Det är under denna sista fas som det yttersta syftet med stridsprocessen en förstörelsebringande vapenverkan - realiseras. Vapeninsatsen kan beroende på vapentyp avse ett eller flera av elementen inrikt- - - - - ning utskjutning framdrivning styrning utlösning stridsdelsverkan. Det råder ingen tvekan om att materiel av väsentlig betydelse for den så definierade Vapeninsatsen är att betrakta som krigsmateriel. I själva verket torde man genom att konsekvent ta

38 Materielens betydelse för en stridsinsats

samtliga sex element i beaktande fånga in en huvuddel av de produkter och system som bör omfattas av utforsellagen. Utöver själva stridsvapnen kommer i enlighet med den nyss angivna exemplifieringen all militär ammunition och alla for stridsvapen användbara krutsorter och andra explosivämnen att omfattas, liksom vapenbärare och eldledningssystem. Hit kommer bl.a. att höra ett antal vapentyper som inte tillverkas i Sverige och beträffande vilka det sålunda i praktiken knappast blir aktuellt att tillämpa restriktionerna i utforsellagen. Av intresse i detta sammanhang är bl.a. de produkter som med en gemensam term brukar betecknas massförstörelsevapen - f.n. framför allt de s.k. ABC-stridsmedlen - samt strålvapen. Eftersom min utredning inte enbart skall avse klassificeringsfrågor i mer inskränkt bemärkelse utan även den överordnade begreppsdefmitionen bör det slås fast, att dessa stridsmedel självfallet är att betrakta som krigsmateriel även i den svenska lagens mening. En fråga av principiell natur gäller, om inte bara den kompletta produkten utan också de däri ingående delarna var för sig skall vara underkastade utförsellagens bestämmelser. Det skulle enligt min mening vara fel att lämna sådana komponenter och delsystem, som har uppenbart samband med ett visst stridsvapen eller en viss vapenbärare, utanför regleringen. Så länge ett sådant samband kan påvisas och den ifrågavarande delen är av vital betydelse för totalproduktens funktion, bör sålunda utförsellagens restriktioner gälla. Materiel som motsvarar denna beskrivning kan lämpligen hänföras till gruppen produkter jämställda med krigsmateriel, eftersom den särskilda delen isolerad

inte är förstörelsebringande. Som typiska exempel på vitala de-

lar, vilka bör omfattas av utforsellagens bestämmelser, kan nämnas eldrör, mekanismer och lavetter till kanoner, utskjutningsramper for robotar och efterbrännkammare till flygmotorer. Det förstnämnda kriteriet, att ett uppenbart samband skall föreligga med funktionen hos en viss totalprodukt, innebär å andra sidan att olika standarddelar - som i och for sig kan vara viktiga för helheten - inte bör anses falla under lagens tilllämpningsområde. En komponent som är tillgänglig även på den civila marknaden bör enligt detta synsätt inte träffas av restriktionema i utforsellagen. Klassificeringen av komponenter och insatsvaror kommenteras ytterligare i avsnitt 10.3 och 10.4, där materiel hänforlig till övriga faser i det militära aktivitetsförloppet behandlas. I kap. 11 skall jag närmare diskutera klassiñceringen av såda-

Materielens betydelse för en stridsinsats 39

na vilkas huvudfunktion är att skydda de enskilda produkter individerna mot skador under strid. Där kommer att framgå, att min vissa för störning och röjning bör enligt mening produkter anses jämställda med krigsmateriel i utforsellagens mening, av deras omedelbara samband med en efternämligen på grund följande offensiv stridsinsats.

10.3 Materiel hänförlig till mellanskedet

Beträffande de båda övriga faserna i det schematiskt beskrivna aktivitetsförloppet att materiel som då kommer till angäller, inte i sig har förstörelsebringande vapenverkan. Unvändning der mellanfasen utnyttjas i stor utsträckning materivisserligen el som är ett för den effekten synnerligen viktigt komslutliga att dess i är att göra en plement, genom huvuduppgift princip möjlig och effektiv. De funktioner det efterföljande vapeninsats här gäller avser exempelvis planering, informationsförmedling, underrättelsetjänst, transporter, inmätning och identifiering. Funktionerna kan med ett enkelt uttryck sammanfattas så, att de avser att försätta den stridande styrkan i skottläge. Den här avsedda utrustningen är emellertid i många fall identisk eller likvärdig med motsvarande materiel avsedd för civilt bruk. Beträffande flera av dessa produkter är den civila anhelt dominerande, medan i andra fall utnyttjandet i vändningen militära sammanhang klart överväger. Situationen är i många fall den att det varken med hänsyn till huvudfunktionen eller på tekniska i övrigt är rimligt att beteckna en viss produkt grunder som entydigt militär eller entydigt civil. Den tekniska utveckelektronikområdet, dit mycket av den här aktuella lingen på materielen är dessutom sådan att det i framtiden torde bli hör, ännu svårare än hittills att i det enskilda fallet hänföra en viss till antingen det ena eller det andra användningsomprodukt rådet. I stor utsträckning rör det sig här om komplicerade system, vilkas delar kan sammansättas i olika kombinationer och många för vitt skilda ändamål. Det är därför nödvändigt att i sammanbeakta inte bara produkterna i deras färdiga skick utan hanget också de ingående separata delarna, även om dessa var för sig är mer eller mindre En del av den materiel som verkningslösa. under mellanskedet bör sålunda i utforsellagens meutnyttjas hänföras till kategorin produkter jämställda med krigsmaning teriel. Detta bör under vissa förutsättningar som har avgälla

seende dels eller komponentens funktion och tek-

på produktens

40 Materielens en stridsinsats betydelse för

niska prestanda när den införs i en militär dels dess slutprodukt, tillgänglighet på marknaden. Avgörande bör enligt detta synsätt i första hand vara vilket samband produkten (komponenten, har med de fördelsystemet) störelsebringande egenskaperna hos en slutprodukt (ett system) som i sig utgör krigsmateriel. Det bör sålunda om bedömas, komponenten (delsystemet) har vital betydelse för funktionen hos det militära stridsmedel varav den i monterat skick skall utgöra en integrerad del. Har komponenten en (delsystemet) avgörande inverkan på totalsystemets förstörelsebringande egenskaper bör den anses jämställd med dock krigsmateriel, under förutsättning att funktionsmässigt likvärdiga produkter (komponenter) inte finns tillgängliga den civila marknaden. på Den sistnämnda är bl.a. specifikationen naturlig därför att det vore helt meningslöst att inom en Sveriges gränser tillämpa reglering enligt utförsellagen beträffande varuslag, som är allmänt tillgängliga i civil internationell handel i övrigt. Det är knappast möjligt att ens i en mycket detaljerad produktförteckning specificera alla de objekt som med ovan angivna förutsättningar bör inordnas under kategorin produkter jämställda med krigsmateriel. De och bestämningar avgränsningar som redovisats här bör om dock, de godtas, ge betydligt bättre ledning än som hittills stått till buds för såväl de tillämpande myndigheterna som företagen när det att klara ut den gäller avsedda omfattningen av lagens Standardtillämpningsområde. uttryck av typen speciella delar till” och ”för militärt bruk utformad” kommer knappast heller i framtiden att kunna helt undvaras i produktförteckningen, men i den mån de fortsättningsvis förekommer torde dock den avsedda innebörden tämligen lätt kunna uttolkas. Det bör av det anförda stå klart att i och för många sig viktiga materielslag, som har civil användning men också i utnyttjas militär verksamhet bl.a. under det ifrågavarande mellanskedet, enligt min mening inte bör anses jämställda med i krigsmateriel lagens mening. Sålunda vill jag inte hit räkna t.ex. transportfordon lastbilar eller i normalutför-

såsom traktorer, bandvagnar

ande och inte heller datorer, radio- och telekomradarmateriel, munikationsutrustning eller delar därtill, utom för det fall materielen (komponenten) dels har ett specifikt, för funktionen avgörande samband med den förstörelsebringande effekten hos en produkt som utgör krigsmateriel, dels inte finns tillgänglig på den civila marknaden.

Materielens betydelse för en stridsinsats 41

10.4 Materiel till förberedelse-

hänförlig

skedet

Till förberedelseskedet kan hänföras dels produkter och system för utbildning och övning, i fortsättningen sammanfattade under benämningen övningsmateriel, dels anläggningar och utrustning för tillverkning, provning och underhåll av sådan materiel som utnyttjas i de övriga faserna av stridsförloppet, dels också komponenter, halvfabrikat och insatsvaror för framställning av krigsmateriel.

10.4.1 och

Utbildnings- övningsmateriel

Vad först gäller övningsmaterielen ligger det i sakens natur att utrustningen normalt sett har spelat ut sin roll när de egentliga stridsinsatserna inleds. Materielen är också till helt övervägande del konstruerad så, att den inte ens teoretiskt skulle kunna komma till användning i strid. Installerad i t.ex. en vapenbärare kan den t.o.m. ge den effekten att en vapeninsats inte går att genomföra. Å andra sidan är det odiskutabelt att användning av övningsmateriel ytterst syftar till att verkningsgraden hos de egentliga stridsinsatserna skall öka. Mot denna bakgrund skulle det i och för sig kunna hävdas, att all sådan utrustning, till följd av sina avsedda effekter på lång sikt, borde jämställas med krigsmateriel. Jag vill dock inte förorda detta och grundar min ståndpunkt främst på följande. Tillverkningen av den här aktuella materielen är i hög grad nära förknippad med den moderna elektronikens senaste landvinningar. Inom detta teknikområde föreligger som tidigare framhållits en betydande överlappning mellan civila och militära tillämpningar. Den snabba utvecklingen av komplicerade datorspel för hemmabruk visar exempelvis, att t.o.m. leksaksmarknaden driver fram tekniska lösningar som senare kan komma till användning för övningsändamål i militära sammanhang. En eventuell klassificering av all övningsmateriel som ”jämställd med krigsmateriel” skulle därför träffa ett stort antal oftast mycket harmlösa produkter och medföra ett omständligt men inte särskilt meningsfullt arbete med ansökningar, klassificeringsutlåtanden och kontroller. Vidare är det ett faktum att tillgång till den för ett visst stridsvapen anpassade övningsutrustningen i allmänhet är intressant endast för den som disponerar även det ifrågavarande vapnet. När ett förbud tillämpas mot utforsel av ett svensktill-

42 Materielens betydelse för en stridsinsats

verkat vapen kommer därför restriktionen i praktiken, om än inte formellt, att omfatta även tillhörande övningsmateriel. Och i den mån regeringen utnyttjar sin rätt att i ett särskilt fall medge export av vapnet, finns inte skäl att underkasta utförseln av motsvarande övningsmateriel någon separat prövning. Å andra sidan kan det i fråga om mera komplicerade vapensystem förekomma, att viss övningsutrustning tillverkas helt åtskilt från huvudmaterielen och då även att produktionen är förlagd till olika länder. Vidare finns moderna stridsvapen och system vilkas kapacitet helt enkelt inte kan utnyttjas om inte utbildning och kontinuerlig övning äger rum med hjälp av kvalificerade simulatorer. Mot denna bakgrund kan det vara befogat att upprätthålla ett lagstadgat utförselforbud även för ett begränsat antal typer av övningsmateriel. Jag förordar sålunda, att till kategorin produkter jämställda med krigsmateriel skall räknas sådan tekniskt kvalificerad övningsmateriel vars funktionella samband med stridseffekten hos ett visst militärt vapensystem är påtagligt.

10.4.2 m.m.

Tillverkningsanläggningar

När det sedan gäller anläggningar, maskiner och utrustning i

övrigt för tillverkning, provning och underhåll av krigsmateriel

är förhållandet delvis detsamma som beträffande övningsmaterielen, nämligen i så måtto som varken en hel produktionsanläggning eller en specialmaskin för vapentillverkning åstadkommer någon direktverkan som är förstörelsebringande. Det omedelbara resultatet av driften blir emellertid, att ny eller förbättrad materiel tillkommer, vilken i sin tur har denna verkan. Det nära fysiska sambandet mellan utrustningen för produktion av krigsmateriel å ena sidan och den däri tillverkade materielen å andra sidan motiverar enligt min mening, att ifrågavarande anläggningar, maskiner och utrustning i utförsellagens mening betraktas som jämställda med krigsmateriel. Samma klassificering bör gälla också för sådana anläggningar etc. som avser kontroll av krigsmateriel. Hit bör vidare också föras sådant tekniskt konstruktionsunderlag i form av ritningar m.m. som krävs för uppförandet av en anläggning eller framställning av en maskin av den karaktär som berörts här. En förutsättning för den rekommenderade klassificeringen bör dock givetvis

här

vara, att ifrågavarande utrustning har en så specifik utformning att dess huvudfunktion ostridigt avser tillverkning eller kontroll av krigsmateriel.

Materielens betydelse för en stridsinsats 43

104.3 insatsvaror etc.

Komponenter,

Vad halvfabrikat och slutligen gäller kategorin komponenter, insatsvaror som kan användas för framställning av krigsmateriel måste beaktas, att dessa förnödenheter i stor utsträckning är till konstruktion och kemisk sammansättning identiska med motsvarande inom rent civil produktion. Detta är exvaruslag förhållandet med utpräglade råvaror som metaller, empelvis och olika kemiska substanser samt med ett brett spektplaster rum av manufakturvaror som bultar, nitar och skruvar, rör, elkablar, Smörjmedel och en mängd annan materiel av skiftande karaktär. Det vore orimligt att underkasta alla sådana förnödenheter de restriktioner som stadgas i utförsellagen enbart därför att de också utnyttjas i krigsmaterielproduktion. Å andra sidan finns det inom kategorin av halvfabrikat och enstaka produkter, som är så specifikt destinerade komponenter för att de över huvud inte finns tillkrigsmaterieltillverkning gängliga på den civila marknaden. I den mån sådana produkter samtidigt är av vital betydelse för att en viss typ av krigsmateriel skall kunna framställas, ligger det i linje med mina tidigare att även hänföra dessa till kategorin produkter jämförslag ställda med krigsmateriel.

11 Materiel för och

skydd

överlevnad

I militär såväl som i civil verksamhet används ett antal förnödenheter vars grundläggande uppgift är att tillgodose individernas skydd och överlevnad. Huvuddelen av dessa produkter kan man inte på ett meningsfullt sätt hänföra till enskild någon fas av det ovan beskrivna aktivitetsforloppet. Typiska exempel på materiel av denna karaktär utgör kläder och skor, mat och sjukvårdsutrustning. Det kan inte komma i fråga att betrakta produkter av detta slag som jämställda med krigsmateriel, även om de givetvis också utnyttjas av stridande förband. Enligt min mening bör över huvud taget sådan militär utrustning, som har en ren skyddsfunktion och som sålunda saknar destruktiv verkan, anses ligga vid sidan av de materielbegrepp som omfattas av utförsellagen. Med detta synsätt finns det inte motiv att, annat än i speciell fall, som produkter jämställda med krigsmateriel klassificera exempelvis skyddshjälmar, tryckdräkter, syrgasutrustningar, fallskärmar eller ubåtsnät. De speciella fall då enligt min mening även skyddsutrustning bör omfattas av utförsellagens bestämmelser gäller några materielslag som är nödvändiga tillbehör för piloter i stridsflygplan, nämligen för dessa särskilt utformade G-dräkter, tryckdräkter, syrgasutrustningar, övertrycksanordningar och hjälmar. Skyddsfunktionen är dominerande när det gäller flertalet typer av fortifikatoriska anläggningar. Sådana anläggningar bör i utförsellagens mening anses jämställda med krigsmateriel endast i den mån de primärt är konstruerade för vapeninsats eller direkt ledning därav. De faller då in under den kategori produkter för vilka denna klassificering tidigare förordats i samband med att materiel som utnyttjas i forloppets mellanfas avhandlats. I övriga fall har dessa anläggningar en så renodlad skyddsfunktion att de av humanitära skäl inte bör jämställas med krigsmateriel. Jag har särskilt övervägt klassificeringen av sådan materiel som används för störning av vapen och vapensystem samt för röjning, svepning, desarmering och sprängning av bomber och

Materiel för skydd och överlevnad 45

minor. Utformningen av hittillsvarande produktförteckning är sådan, att betydande tolkningsproblem uppkommit när det gäller dessa materielslag. Vissa instrument och tillbehör inom detta område har betraktats som krigsmateriel, medan annan utrustning med mycket likartad funktion klassificerats på motsatt sätt. Inkonsekvenser i praxis har sålunda inte kunnat undvikas i fråga om produkter med mycket närliggande utformning och användning. Det mest rationella vore enligt min mening att all utrustning for störning, röjning etc. vid tillämpning av utförsellagen behandlades lika. De ifrågavarande produkterna har inte någon självständig destruktiv verkan. Deras gemensamma grundfunktion går i stället ut på att skydda mot, hindra eller försvåra sådan verkan, och detta bör enligt mitt synsätt tillmätas väsentlig betydelse för klassificeringen. Emellertid finns inom dessa materielkategorier ett begränsat antal produkter, vilkas funktionella samband med inledandet av en offensiv stridsåtgärd är så omedelbart, att deras användning praktiskt taget kan anses vara en förutsättning for att en efterföljande vapeninsats skall ge effekt. Denna begränsade andel av störnings- och röjningsmaterielen bör enligt min mening hänföras till gruppen produkter jämställda med krigsmateriel. Däremot bör man i om flertalet som används for fråga produkter störning och röjning låta skyddsfunktionen vara utslagsgivande for klassificeringen, dvs. inte anse dem som vare sig krigsmateriel eller jämställda därmed.

12 En

tydligare precisering

av

lagens tillämpningsområde

12.1 i stort

Omfattningen

1 2.1.1 Huvudkategorierna

Mitt förslag går sålunda ut på att man i utforsellagen skall ange, att det ifrågavarande förbudet mot export utan tillstånd av regeringen gäller krigsmateriel och produkter jämställda med krigsmateriel, samt översiktligt beskriva vad som enligt lagen skall innefattas i de båda begreppen. Med en sådan utbyggnad av lagtexten torde som tidigare anförts tyngden i det samlade regelverket öka, därigenom att riksdagen får en mer beingående fattning än tidigare med bestämmelsernas materiella innehåll. Följande materielslag bör vid den föreslagna preciseringen hänföras till begreppet krigsmateriel, nämligen militära vapen och vapensystem, ammunition och stridsdelar till sådana vapen och system, fordon och farkoster utformade för strid, utrustning för inriktning och styrning av militära vapen, krut och sprängämnen med egenskaper som är karaktäristiska för användning i strid. Som produkter jämställda med krigsmateriel bör räknas sådan materiel för störning eller röjning, vars funktion regelmässigt har direkt samband med en militär vapeninsats, sådana fortifikatoriska anläggningar som primärt är konstruerade för vapeninsats eller direkt ledning av sådan insats, anläggningar, maskiner och annan utrustning för tillverkning eller kontroll av krigsmateriel, delsystem, komponenter, reservdelar och insatsvaror, som har vital betydelse för funktionen hos ett militärt stridsmedel och som inte är tillgängliga på den civila marknaden, sådan tekniskt kvalificerad övningsmateriel, som utformats för ett visst vapensystem och vars funktionella samband med den förstörelsebringande effekten hos detta är påtagligt.

En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde

Den närmare av vilka produktslag inom resp. kapreciseringen som skall omfattas av utforselförbudet torde böra lämnas tegori en särskild förteckning. Av många skäl synes det lämpgenom liksom hittills får bemyndigande att fastställa ligt att regeringen denna. Detta forfarande har praktisk betydelse bl.a. såtillvida som om den beslutas av regeringen, vid behov förteckningen, kan med produktvarianter utan kompletteras nytillkommande större tidsutdräkt. liksom den nu gällande, böra intas i en Förteckningen torde,

regeringsförordning. Det i sakens natur att man vid utformningen av den ligger har att hålla sig inom de i detaljerade produktforteckningen tio På regeringens ansvar faller lagen angivna kategorierna. emellertid att erforderliga vilket i enstaka göra preciseringar, fall även kan innebära att man från tillämpningsområdet undantar ett som deñnitionsmässigt hör till någon av produktslag Detta bör dock ske endast de i lagen uppräknade kategorierna. om det finns särskilda skäl, dvs. om uppenbara praktiska motiv eller en i övrigt talar för detta. Som komrimlighetsbedömning mer att av till produktforteckning anser jag att framgå förslaget man bl.a. i om vissa och mafråga tillverkningsanläggningar skiner bör besluta om undantag av denna karaktär. hand att det Under utredningsarbetet har jag under inhämtat, inom regeringskansliet samtidigt pågår förberedelser for en lagavseende kontroll av vissa vapenbärare (missiler) och stiftning kemiska Om en sådan specialreglering kommer till prekursorer. torde de nämnda inte därutöver böstånd, produktkategorierna ra omfattas av bestämmelserna i utforsellagen i annan mån än

när det sådana militära robotar och flygplan som är utgäller rustade för strid samt vissa insatsvaror for framställning av

stridsgas. Såvitt bedöma är det lämpligt att de här föreslagna jag kan och definitionerna utnyttjas for att avgränsa lagens begreppen inte endast i fråga om utforselforbudet utan tillämpningsområde även i de andra där behov föreligger av en produktbeparagrafer t.ex. med avseende på licensavtal och utvecklingssamstämning, arbete. Mina forslag till ändringar i utforsellagen är följande utformade med härtill. har valts efterhänsyn Uppläggningen haft från annat än att - liksom som jag inte anledning utgå hittills - ett och samma skall omfattas av beproduktkollektiv vare varuutforsel eller stämmelserna, sig det rör sig om fysisk av annan natur. Skulle man emellertid vid krigsmateriåtgärder eller senare beredning finna elexportutredningens överväganden det motiverat att låta vissa paragrafer av utforsellagen gälla

48 En av tydligare precisering lagens tillämpningsområde

endast i fråga om en del av totalkollektivet, erbjuder mitt forslag till med produktbestämningar, sammanlagt tio redan i lagen särskilt definierade materielkategorier, forfattningstekniskt goda möjligheter att genomföra en sådan differentiering.

12.1.2 till

Förslag ändring av utförsellagen

Som en konsekvens av den föreslagna utbyggnaden synes den hittillsvarande - om rubriceringen Lag förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. - böra ändras till: Lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel och därmed jämställda produkter, m.m. I övrigt innebär mina förslag dels att uttrycket produkter jämställda med krigsmateriel, av föregånget lämpligt bindeord, tiliföres i 1 § första stycket mom. 1, 2, 3 och 5, i 2 § första i stycket, 4, 5 och 6 §§, i 7 § andra stycket mom. 2 samt i 8 och 9 §§, dels att tredje stycket av 1 § och ersätts med utgår en ny paragraf, här benämnd 1 b §.

Bestämmelserna i 2 § andra stycket samt i 10 och 12 §§ har den karaktären att det kan om diskuteras, kategorin produkter jämställda med krigsmateriel bör tillföras även där. Det synes dock ligga något utanför mitt att

utredningsuppdrag gå närmare

in på överväganden i dessa delar. Detsamma gäller frågan om

eventuella konsekvensändringar i om kontroll

lagen (1983:1034) över tillverkningen av krigsmateriel (tillverkningslagen). Lagförslaget återges på följande sidor.

En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde 49

Förslag till Lag om ändring i lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. dels att rubriken skall ha följande lydelse, dels att 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 §§ samt rubrikerna närmast före 2, 4 resp. 8 §§ skall ha följande lydelse, dels att en ny paragraf, 1 b §, av följande lydelse skall införas.

Lag (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel och därmed jämställda produkter, m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser Inledande bestämmelser

1§ I denna lag finns föreskrifter I denna finns föreskrifter lag om förbud mot om förbud mot 1. utförsel av krigsmateriel, 1. utförsel av krigsmateriel 2. upplåtelse och överlåtelse och med produkter jämställda av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel, krigsmateriel, 2. upplåtelse och överlåtelse 3. avtal med någon utom ri- av rätt att utom riket tillverka ket om utveckling av krigsma- krigsmateriel och produkter teriel och metod för framställ- jämställda med krigsmateriel, ning av sådan materiel, 3. avtal med någon utom riket om utveckling av krigsmateriel och produkter jämställda med krigsmateriel samt metod för framställning härav.

4. bedrivande av militärt inriktad utbildning inom riket av utländsk medborgare, och

5. marknadsföring av krigs- 5. marknadsföring av krigsmateriel. materiel och produkter jämställda med krigsmateriel.

I lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. finns föreskrifter om kontroll över tillverkning av krigsmateriel och tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel.

50 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen meddelar före-

skrifter om vad som skall avses

med krigsmateriel enligt denna lag. 1 b § Med krigsmateriel enligt denna lag skall avses 1. militära vapen och vapensystem, 2. ammunition och stridsdelar till sådana vapen och vapensystem,

3. fordon och farkoster, utformade för strid,

4. utrustning för inriktning och styrning av militära vapen, 5. krut och sprängämnen med egenskaper som är karaktäristiska för användning i strid. Som produkter jämställda med krigsmateriel skall räknas 1. sådan materiel för störning eller röjning, vars funktion regelmässigt har direkt samband med en militär vapeninsats,

2. sådana fortifikatoriska

anläggningar som primärt är konstruerade för vapeninsats eller direkt ledning av sådan insats, 3. anläggningar, maskiner och annan utrustning för tillverkning eller kontroll av krigsmateriel, 4. delsystem, komponenter, reservdelar och insatsvaror, som har vital betydelse för funktionen hos ett militärt stridsmedel och som inte är tillgängliga på den civila marknaden,

En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde 51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. sådan tekniskt kvalificerad övningsmateriel, som ut-

formats för ett visst vapensystem och vars funktionella

samband med den förstörelse-

bringande effekten hos detta är

påtagligt. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka produkter, komponenter, substan-

ser m.m. som innefattas i de

materielkategorier som anges i första respektive andra stycket.

Om det finns särskilda skäl,

får regeringen därvid undanta enstaka produktslag som annars skulle ha omfattats.

Utförsel av krigsmateriel Utförsel av krigsmateriel och därmed jämställda produkter

2§ Krigsmateriel får inte föras Krigsmateriel och produkter ut ur riket utan tillstånd av jämställda med krigsmateriel regeringen, om inte annat föl- får inte föras ut ur riket utan jer av denna lag eller annan tillstånd av regeringen, om införfattning. te annat följer av denna lag eller annan författning.

I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågor om tillstånd enligt första stycket.

52 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Upplåtelse och överlåtelse Upplåtelse och överlåtelse av rätt att utom riket till- av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel, m.m. verka krigsmateriel och produkter jämställda med krigsmateriel, m.m. 4§ Avtal som innebär upplåtel- Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av rätt att se eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka krigsma- utom riket tillverka krigsmateriel får inte utan tillstånd av teriel eller produkter jämställregeringen ingås här i riket da med krigsmateriel får inte och inte heller utom riket av utan tillstånd av regeringen svensk myndighet, svenskt fö- ingås här i riket och inte heller retag eller den som är bosatt utom riket av svensk myndigeller stadigvarande vistas här. het, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här. 5§ Avtal med någon utom riket Avtal med någon utom riket om att för dennes räkning ut- att för dennes räkning utveckveckla krigsmateriel eller me- la krigsmateriel eller produktod för framställning av sådan ter jämställda med krigsmatemateriel får inte utan tillstånd riel eller metod för framställav regeringen ingås här i riket ning härau får inte utan tilloch inte heller utom riket av stånd av regeringen ingås här svensk myndighet, svenskt fo- i riket och inte heller utom riretag eller den som är bosatt ket av svensk myndighet, eller stadigvarande vistas här. svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här. 6§ Avtal om tillägg till eller Avtal om tillägg till eller ändring av avtal som innebär ändring av avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av upplåtelse eller överlåtelse av rått att utom riket tillverka rätt att utom riket tillverka krigsmateriel får inte ingås krigsmateriel eller produkter utan tillstånd av regeringen, jämställda med krigsmateriel om tillägget avser får inte ingås utan tillstånd av 1. den materiel som får till- regeringen, om tillägget avser verkas, 1. den materiel som får till- 2. rätt att vidareupplåta el- verkas,

En av 53 tydligare precisering lagens tillämpningsområde

N uvarande lydelse Föreslagen lydelse

ler vidareöverlåta rätten att 2. rätt att vidareupplåta eltillverka till nâ- ler vidareöverlåta rätten att krigsmateriel tillverka krigsmateriel eller gon annan, 3. rätt att tillhandahålla jämställda med produkter till krigsmateriel till någon annan, krigsmateriel mottagare som inte angivits i det ur- 3. rätt att tillhandahålla avtalet, krigsmateriel eller produkter sprungliga 4. förlängning av avtalets jämställda med krigsmateriel eller till mottagare som inte angigiltighetstid, 5. bestämmelser om sekre- vits i det ursprungliga avtalet, tess. 4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller 5. bestämmelser om sekretess.

7 § Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får inte bedrivas inom riket utan tillstånd av regeringen. Första inte Första stycket gäller inte stycket gäller 1. utbildning som anordnas 1. utbildning som anordnas av staten, av staten, 2. som anordnas 2. utbildning som anordnas utbildning i samband med av i samband med försäljning av försäljning krigsmateriel eller med an- krigsmateriel eller produkter ställning i företag för tillverk- jämställda med krigsmateriel ning av sådan materiel. eller med anställning i företag för tillverkning härav.

Marknadsföring av krigs- Marknadsföring av krigsmamateriel teriel och produkter jämställda med krigsmateriel

8 § Den som har tillstånd 2 eller 3 § lagen (1983:1034) om enligt kontroll över av krigsmateriel, m.m. samt svensk tillverkningen som bedriver motsvarande verksamhet skall, i statlig myndighet den ordning som regeringen föreskriver 1. lämna till re- 1. lämna redovisning till reredovisning om de länder utanför om de länder utanför geringen geringen Sverige i vilka marknadsfö- Sverige i vilka marknadsföring av krigsmateriel bedrivs, ring av krigsmateriel eller pro-

54 En tydligare av precisering lagens tillämpningsområde

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

vilka bestämda mottagare som dukter med jämställda krigsmarknadsföringen riktar sig materiel bedrivs, vilka bestämtill och vilken materiel mark- da mottagare som marknadsnadsföringen avser, föringen riktar sig till och vil- 2. lämna underrättelse till ken materiel marknadsföringregeringen en avser, a) innan anbud lämnas om 2. lämna underrättelse till försäljning eller annat tillhan- regeringen dahållande av krigsmateriel a) innan anbud lämnas om till någon utom riket, eller annat tillhanförsäljning b) innan anbud lämnas om dahållande av krigsmateriel upplåtelse av rätt att utom ri- eller produkter jämställda med ket tillverka krigsmateriel, krigsmateriel till utom någon c) innan avtal ingås om för- riket, säljning eller annat tillhanda- b) innan anbud lämnas om hållande av krigsmateriel till upplåtelse av rätt att utom rinågon utom riket. ket tillverka elkrigsmateriel ler produkter jämställda med krigsmateriel, c) innan avtal ingås om försäljning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller produkter jämställda med krigsmateriel till någon utom riket.

Regeringen får meddela föreskrifter om från redoundantag visningsskyldighet som avses i första stycket. Regeringen får också i enskilda fall medge från sådan undantag redovisningsoch underrättelseskyldighet.

9§ Regeringen får i enskilda fall Regeringen får i enskilda fall förbjuda att förbjuda att 1. anbud lämnas om försälj- 1. anbud lämnas om försäljning eller annat tillhandahål- ning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel till nå- lande av eller krigsmateriel gon utom riket, med produkter jämställda 2. anbud lämnas om upplå- till utom krigsmateriel någon telse eller överlåtelse av rätt riket, att utom riket tillverka krigs- 2. anbud lämnas om uppmateriel, låtelse eller överlåtelse av rätt

En av 55 tydligare precisering lagens tillämpningsområde

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3. avtal ingås om att utom riket tillverka krigsa) eller annat materiel eller produkter jämförsäljning tillhandahållande av krigsma- ställda med krigsmateriel, teriel till utom riket, 3. avtal ingås om någon b) eller överlåtel- a) försäljning eller annat upplåtelse se av rätt att utom riket till- tillhandahållande av krigsmaverka krigsmateriel. teriel eller produkter jämställda med krigsmateriel till någon utom riket, b) upplåtelse eller överlåtelse av rätt att utom riket tillverka krigsmateriel eller produkter jämställda med krigsmateriel.

56 En tydligare av precisering lagens tillämpningsområde

12.2 Den mer

detaljerade avgränsningen

Produktförteckningens uppläggning allmänt

Jag har som framgått stannat för att en översiktlig uppräkning av de materielkategorier som berörs av skall föras utförsellagen in i lagtexten, medan en mer över de detaljerad förteckning enskilda produkterna skall inrymmas i en regeringsförordning. Mot bakgrund av den av föreslagna utformningen ifrågavarande delar av lagen bör följande anföras när det den mer detalgäller jerade avgränsning av produktkollektivet som tas in i förordningen. Det är för det första självklart att man vid den av uppräkning materielslag som görs i förordningen måste hålla sig inom de i lagen angivna kategorierna. Det bör dock som tidigare sagts vara regeringen obetaget att från förteckningen utesluta sådana enstaka produktslag, som i och för sig hör till en i lagen angiven kategori men som det av praktiska skäl eller efter en rimlighetsbedömning befinns olämpligt att låta restriktionerna gälla. Beträffande förteckningens disposition kan om man diskuteras, i stora drag bör följa samma mönster som i den nu gällande förteckningen, intagen som bilaga till förordningen SFS 1988:561, eller välj a en ny modell. Det har framförts att bl.a. arbetet med den årliga statistiska redovisningen av utförseltillstånd m.m. skulle underlättas, om indelningen och rubriceringarna i förteckningen även i fortsättningen anslutes till samma som grundmönster tidigare tillämpats. Det torde emellertid ett värde i att ligga betydande de principer för grupperingen av berörd materiel, vilka kommer till synes i lagtexten, får slå igenom även i En såproduktförteckningen. dan överensstämmelse i bidrar till den dispositionen eftersträvade tydligheten och innebär utan tvivel större konsekvens i det totala regelsystemet. Dessa bör min synpunkter enligt mening tillmätas större vikt än de mera arbetstekniska motiv som kan anföras för ett bibehållande av den tidigare dispositionen. Vad gäller detaljeringsgraden det i sakens natur att det ligger under alla förhållanden måste bli fråga om en melkompromiss lan två ytterligheter: å ena sidan en fullständig uppräkning av samtliga produktvarianter och komponenter som skall omfattas av restriktionerna och å andra sidan en summarisk förteckning som endast i ringa mån konkretiserar den i överlagen intagna siktliga kategoribeskrivningen. Mot den nu gällande förteckningen har bl.a. framförts den invändningen, att den i alltför stor innehåller allutsträckning

En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde 57

mänt formulerade bestämningar av typen för militärt bruk utformade resp. speciella delar till. Den förstnämnda specifikationen förekommer ett tjugotal gånger, och den senare bestämningen uppträder på ca 15 ställen i förteckningen. En följd av att sådana standardkriterier används frekvent blir med nödvändighet, att tämligen stort utrymme lämnas åt varierande tolkningar, något som inte främjar tydligheten och sannolikt inte heller underlättar en konsekvent tillämpning. Min strävan har därför varit att i följande förslag till ny produktförteckning definiera de berörda produktslagen i så konkreta termer som möjligt och att endast undantagsvis utnyttja allmänna bestämningar av typen utformad för militärt bruk eller ”speciell. Helt har specifikationer av denna typ dock inte kunnat undvikas; särskilt i fråga om smärre komponenter till komplicerade system skulle en uppräkning av samtliga berörda produktvarianter göra förteckningen Otymplig och svåröverskådlig och sålunda snarast motverka strävan efter tydlighet. Som redan anförts innebär den föreslagna uppläggningen att regeringen, om behov uppkommer, när som helst kan komplettera produktförteckningen med nytillkommande varianter. Det skulle för övrigt enligt min mening vara en fördel om man inom regeringskansliet införde en rutin, enligt vilken förteckningen blev föremål för en med bestämda tidsmellanrum genomförd systematisk översyn. Erfarenheten har ju visat att listan annars efter ett antal år kommer att uppfattas som i vissa delar föråldrad och i andra avseenden ofullständig.

12.2.2. Förslag till ny förteckning

Med de utgångspunkter som angetts i det föregående har utarbetats följande förslag till ny produktförteckning.

Förteckning över materiel som avses i 1 b § lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel och därmed jämställda produkter, m.m.

A. KRIGSMATERIEL (enligt l b § första stycket 1-5)

1. Militära vapen och vapensystem

1.1. Eldrörsvapen med kaliber 20 mm

a) Pistoler och revolvrar utom D sådana med en kaliber 7,5 mm,

58 En av lagens tillämpningsområde tydligare precisering

D sådana som utformats for speciellt tävlingsskytte enligt internationella regler eller for utskjutning av rök- och lyssignaler. b) Gevär och karbiner som utformats for strid eller som är halveller helautomatiska, samt kulsprutepistoler, kulsprutegevär och kulsprutor. c) Sådana delar till krigsmateriel under a) och b) som är underkastade bestämmelserna i vapenlagen.

1.2. Eldrörsvapen med kaliber 2 20 mm a) Artilleripjäser, såsom kanoner och haubitsar, granatkastare samt pansarvärnsvapen såsom granatgevär och pansarskott. b) Eldsprutor samt for stridsinsats utformade anordningar för utskjutning av pyroteknisk materiel och rökmateriel.

1.3. Robotar, raketer, torpeder, bomber m.m. a) Robotar (missiler), raketer och torpeder for stridsinsats. b) Bomber, handgranater, land- och sjöminor. c) För stridsinsats utformade apparater och anordningar for funktionskontroll, armering, utskjutning och utläggning av materiel under a) och b).

1.4 ABC -stridsmedel a) Kärnladdningar samt radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel. b) Apparater och andra anordningar särskilt utformade for spridning av radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel.

1.5. Strålvapen Laser-, partikelstråle- eller mikrovågssystem särskilt utformade for att skada eller förstöra ett mål.

2. Ammunition och stridsdelar Ammunition och stridsdelar användbara för materiel under 1 utom D omantlad och halvmantlad ammunition, D salongsgevärsammunition, D hagelpatroner.

En tydligare precisering av 59 lagens tillämpningsområde

3. Fordon och farkoster

3.1. Krigsfartyg m.m.

Fartyg, båtar och andra farkoster utformade för strid genom att de är D eller förberedda for beväpnade beväpning, D utrustade eller utformade för utläggning av minor.

3.2. Stridsflygplan, stridshelikoptrar m.m.

Flygplan, helikoptrar och rymdfarkoster som utformats för strid genom att de är D eller förberedda för beväpnade beväpning, D utrustade med fällningsanordningar för bomber, robotar, raketer, torpeder eller andra stridsmedel eller förberedda för montering av sådana anordningar.

3.3. Stridsfordon m.m

Fordon som utformats för strid genom att de D eller förberetts för beväpnats beväpning, D utformats eller utrustats för av minor. utläggning

4. Utrustning för inriktning och styrning av militära vapen Apparater och utrustningar för inriktning och styrning av krigsmateriel enligt 1, nämligen följande produkter:

4.1 Eldledningsutrustningar funktionellt ingående i vapensystem, såsom vapensikten och riktinstrument samt eldledningsradar och sonarer med en mätnoggrannhet som medger direkt vapeninsats. 4.2 Eldledningsutrustningar ingående i förbandsutrustning, som artillerilokaliseringsradar och ljudmätutrustningar. 4.3 Styrsystem och målsökare för torpeder, robotar, bomber och ammunition samt målföljningssystem som medger direkt insats av dessa stridsmedel.

5. Krut och sprängämnen

5.1 Sprängämnen till ammunition for samt för eldrörsvapen materiel enligt 1.3, nämligen trotyl, hexogen, oktogen, hexanitrostilben, pentyl, PYX (dipikrylaminodinitropyridin) och TATB

60 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde SOU I989:66

(triaminotrinitrobensen) jämte blandningar där något av dessa ämnen ingår. 5.2 Krut till ammunition for eldrörsvapen samt för materiel enligt 1.3 med undantag av svartkrut. 5.3 Sprängladdningar, pyroteknisk materiel, rökmateriel och brandmedel som utformats for stridsinsats. 5.4 Tändmedel for krigsmateriel under 5.1-3. B. PRODUKTER JÄMSTÄLLDA MED KRIGSMATERIEL (enligt 1 b § andra stycket 1-5) 1. Materiel för störning, röjning m.m. 1.1 Materiel för störning Apparater och utrustningar for störning vilka i samband med strid medger aktiv verkan mot vapen eller andra stridsmedel. 1.2 Materiel för röjning m.m. Sådana apparater och utrustningar för svepning, röjning och desarmering av minor, vilkas användning normalt har direkt samband med en efterföljande vapeninsats. 2. Fortifikatoriska anläggningar Fortifikatoriska anläggningar som primärt är konstruerade för ^ vapeninsats eller för direkt ledning av sådan insats. 3. Tillverkningsanläggningar m.m. 3.1 Anläggningar, maskiner och andra särskilt utformade utrustningar for tillverkning och kontroll av materiel enligt A 1-3 och A 5. 3.2 Produktionsunderlag for tillverkning av materiel under 3.1. 4. Delsystem, insatsvaror m.m. 4.1 Magasin och matningsutrustningar till militära vapen. 4.2 Eldrör, mekanismer och lavetter till eldrörsvapen samt eldrör och lavetter till robotar och raketer. 4.3 Speciella drivmedel for torpeder, robotar och raketer avsedda for stridsinsats.

En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde 61

4.4 Ackumulatorer till militära ubåtar. 4.5 Efterbrännkammare till motorer för militära flygplan. 4.6 Sådana för militärt bruk utformade G-dräkter, tryckdräkter, syrgasutrustningar, övertrycksanordningar och hjälmar, vilka är nödvändiga tillbehör för en pilot i stridsflygplan.

4.7 Skyddskonstruktioner innehållande explosiva ämnen. 4.8 Andra delsystem, komponenter och reservdelar, som har vital betydelse för funktionen hos ett militärt stridsmedel och som inte är tillgängliga på den civila marknaden. 4.9 De med förkortningarna QL och DF betecknade binära prekursorerna för framställning av stridsgas. 4.10 Gelatineringsmedel för framställning av brandstridsmedel. 4.11 Andra sådana insatsvaror av vital betydelse för framställning av ett militärt stridsmedel, vilka inte är tillgängliga på den civila marknaden.

5. Övningsmateriel

5.1 Simulatorer som är specifika för ett visst robotsystem eller en viss vapenbärare.

5.2 Övningstorpeder, särskilt utformade för utbildning i hand-

havande av en viss typ av stridstorped. 5.3 särskilt utformade för i hand-

Övningsminor, utbildning

havande av en viss typ av stridsladdade minor. 5.4 Sådan Övningsmateriel i övrigt, som är särskilt utformad för utbildning i handhavande av ett visst vapen eller vapensystem eller en viss vapenbärare och som har väsentlig betydelse för att man skall uppnå förstörelsebringande vapenverkan.

122.3 Detaljkommentarer

I anslutning till det i föregående avsnitt redovisade förslaget till produktförteckning skall här tillfogas vissa kommentarer i syfte att ytterligare förtydliga den avsedda innebörden och klargöra distinktionen mellan olika materielslag m.m. Kommentarerna berör också de avvikelser som föreslås i förhållande till hittillsvarande krigsmaterielförteckning och tillämpningspraxis. Den

62 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde

nu gällande förteckningen över krigsmateriel återfinns i betänkandet som bilaga 3. Kommentarerna följer emellertid den föreslagna nya förteckningens disposition.

TillA l

(1,1) F inkalibriga eldrörsvapen med kaliber 20 mm.

Någon fast avgränsning mellan de tidigare positionerna 1 .Handeldvapen och 2. Artilleripjáser m.m. har inte funnits. Förslaget innebär att man anknyter till den internationellt accepterade gränsen 20 mm mellan finkalibriga och grovkalibriga vapen. F.n. är vapen för självförsvar, jakt (utom hagelgevär) och tävlingsskytte klassificerade som krigsmateriel. De utgör emellertid inte vapen som används i krig. Förslaget innebär att som krigsmateriel skall anses enhandsvapen med sådan kaliber att en för stridsinsats erforderlig verkan kan erhållas. Gränsen 7,5 mm har valts eftersom en viss militär användning finns också för vapen med 7,65 mm kaliber. Pistoler som är utformade för tävlingsskytte utmärks av att konstruktionen gör dem lämpade enbart för sådant skytte, dvs. de kan inte på ett enkelt sätt ändras så att ett fältmässigt, för strid användbart vapen erhålles. Med vapen som utformats för strid avses dels vapen som i samma eller snarlikt utförande ingår (ingått) i militärt förbands utrustning för strid, dels vapen i övrigt som getts ett för fältmässigt bruk i militära förband särskilt anpassat utförande. Förslaget innebär att sådana jaktgevär, som byggts om efter att tidigare ha varit armégevär, är att anse som krigsmateriel om vapnets väsentliga egenskaper bibehållits eller förbättrats. Likaså kommer gevär med mer än 5 skötts magasin att klassificeras som krigsmateriel. Däremot kommer enligt förslaget t.ex. hagelgevär som inte är automatiska, s.k. bockgevär med en pipa för hagel och en för kula, samt vapen som särskilt utformats för tävlingsskytte i fortsättningen inte att anses vara krigsmateriel. Sverige är f.n. det enda land som fortfarande klassificerar bajonetter som krigsmateriel. Förslaget innebär att bajonetter utgår ur förteckningen.

(1.2) Eldrörsvapen med kaliber 2 20 mm

Inom denna kategori omfattas enligt förslaget i allt väsentligt samma produkter som enligt nu gällande regler. Följande modiñ-

En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde 63

eringar blir dock en följd av utredningens allmänna ställningstaganden. Utskjutningsanordningar för pyroteknisk materiel konstrueras dels för laddning med speciella pyrotekniska produkter i strid, dels för utskjutning av nödsignaler. De senare avses enligt förslaget inte komma att klassificeras som krigsmateriel, även om de t.ex. anpassats till en militär farkost. Beträffande bestämningarna hantering och uppställning i nuvarande förteckning (position 2 c), se kommentaren till punkt B 4.

(1.3) Robotar, raketer, torpeder, bomber m.m.

Robotar och raketer finns för såväl civil som militär tillämpning. Robotar och raketer för civilt bruk inom meteorologi, civil rymdverksamhet, sjöräddning och fyrverkeri skall enligt förslaget inte anses vara krigsmateriel. Endast robotar och raketer utformade för strid är att hänföra till denna kategori. Till robotar räknas också ballistiska missiler. Torpeder, bomber, handgranater och minor är utan inskränkning konstruerade för strid och därmed att anse som krigsmateriel. Beträffande bestämningen ”hantering” i nuvarande förteckning (position 4 b), se kommentaren till punkt B 4.

(1 .4) ABC -stridsmedel

Förslaget innebär att kärnladdningar uttryckligen anges som ett materielslag inom denna grupp, vilket inte är fallet i nuvarande förteckning. Beteckningen radioaktiva stridsmedel i sistnämnda förteckning (position 6) är inte adekvat med avseende på kärnladdningar, eftersom joniserande strålning endast är en av flera verkansformer hos dessa.

(1,5) S trålvapen Strålvapen utvecklas f.n. av stormakterna bl.a.f”or tillämpning i rymden och i robotförsvaret. Även om inte några svenska projekt inom området är aktuella bör materielen på grund av sin förstörelsebringande effekt särskilt anges i produktförteckningen. Förslaget innebär dock inte att lasersystem för mätning, styrning, detektering eller alarmering skall höra till denna grupp. Dessa system bör i klassificeringshänseende bedömas med hänsyn till sin funktion, och kan då i vissa fall vara att hänföra till kategori A 1.3, i andra fall till A 4.

64 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde

Till A 2

Förslaget innebär att bl.a. kulammunition till ett s.k. bockgevär, med en pipa för hagel och en för kula, är att anse som krigsmateriel om den är användbar för strid, trots att jaktgeväret i fråga inte klassificeras på detta sätt. Motivet är att man även i fortsättningen bör ha kontroll enligt krigsmateriellagstiftningen över all sådan ammunition som kan användas av militära forband i strid. Undantag har dock orts for omantlade och halvmantlade patroner eftersom dessa enbart har civil användning. Salongsgevärsammunition och hagelgevärsammunition ligger också utanför krigsmaterieldefinitionen. De undantas uttryckligen i förslaget med hänsyn till att de kan skjutas ur bl.a. halvautomatiska sportskyttegevär. De har dock inte en sådan genomslagskraft att de är lämpade för militär strid. Bestämmelserna ansluter till internationell praxis (COCOM:s mil. förteckningar). Stridsdelar har särskilt nämnts eftersom de utgör en så väsentlig förstörelsebringande del i robotar, raketer, bomber, torpeder etc. Magasin och matningsutrustningar klassificeras inte inom ramen för denna kategori. Såsom delar till berörs de i stället vapen av bestämmelserna under B 4.

TillA3

(3.1) Krigsfartyg m.m.

Till denna kategori räknas fartyg, båtar och andra farkoster som utformats för strid, dvs. som är beväpnade eller förberedda för beväpning. Som förberedelse för beväpning räknas förstärkningar eller andra arrangemang för att möjliggöra montering av vapen, robotar eller raketer. Sådana båtar utrustade för minröjning och störning, vilka inte är beväpnade, klassificeras inte inom ramen för denna kategori. Detsamma gäller ackumulatorer för ubåtar. De nämnda produktslagen berörs i stället av bestämmelserna under B 1 resp. B 4. Den i nuvarande förteckning (position 8) använda beskrivningen för militärt bruk utformade apparater och andra anordningar för transport av stridsmedel under vatten ... avser produkter som enligt förslaget kommer att utgöra krigsmateriel i den mån de är beväpnade eller förberedda för beväpning.

En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde 65

(32) Stridsflygplan, stridshelikoptrar Förslaget innebär att sådana flygfarkoster som utformats för dvs. eller förberetts - att strid, beväpnats för beväpning genom t.ex. vara utrustade med fällningsanordning för bomber, utskjutningsanordning för robotar eller för raketer - är att anse som krigsmateriel.

(3.3) Stridsfordon m.m.

Position 10 a och i allt väsentligt 10 b i nuvarande förteckning kommer att omfattas av bestämmelsen. Beträffande terränggående och amfibiska fordon innebär förslaget att dessa inte klassiñceras som krigsmateriel på grund av de nämnda egenskaperna utan hänförs till denna kategori i den mån de är beväpnade eller förberedda for beväpning. Sålunda blir t.ex. en pansarvärnsbandvagn, en pansarvärnsrobotbandvagn och en granatkastarbandvagn klassificerad som krigsmateriel. Däremot kommer en personaltransportbandvagn, en radiobandvagn och en radarbandvagn (med spaningsradar) inte att utgöra krigsmateriel. En artillerilokaliseringsbandvagn kommer att utgöra krigsmateriel enligt följande punkt (A 4) på grund av att dess fast installerade utrustning ger en lokaliseringsnoggrannhet som medger bekämpning med artilleri.

TillA4

Förslaget innebär att man till krigsmateriel hänför sådana produkter och system som i direkt samband med en stridsinsats är en nödvändig förutsättning för den förstörelsebringande verkan hos ett vapen, ett vapensystem eller en vapenbärare. Därmed förstås inte enbart utrustning som är nödvändig för funktionen utan även sådan som krävs för att vapnet/vapensystemet/vapenbäraren skall uppnå den effektivitet som svarar mot systemets prestanda i övrigt och mot moderna krav på vapenverkan. Jämför även kommentaren i föregående stycke beträffande utrustningen på en artillerilokaliseringsbandvagn.

Till A 5

Förslaget innebär att man som krigsmateriel skall räkna allt krut och alla sprängmedel till ammunition för eldrörsvapen och för robotar, raketer, bomber, torpeder, minor etc. Således kommer enligt förslaget även salongsgevärskrut och hagelgevärskrut att utgöra krigsmateriel, till skillnad mot vad som gäller nu. Med denna ändring torde man i framtiden lättare kunna und-

66 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde

vika dispyter om huruvida en viss krutleverans är civil eller militär, när den omfattar en produkt som kan användas såväl för det ena som för det andra ändamålet. Som krigsmateriel kommer enligt förslaget också att räknas ett antal pyrotekniska produkter, nämligen sådana som är utformade för strid, innebärande förstöring, bländning rök genom eller brand eller motsvarande, samt vidare tändmedel av väsentlig art såsom tändrör, anfyrningsladdningar, tändskruvar etc. Från klassificering som krigsmateriel undantas dock svartkrut. Detta är en kemisk blandning som i stor utsträckning används för civila fyrverkeripjäser och bergsprängning. Dess militära användning är begränsad och utan speciell betydelse. Det torde få ankomma på krigsmaterielinspektionen att, i samråd med försvarets forskningsanstalt och sprängämnesinspektionen, i t.ex. en handbok redovisa en detaljerad förteckning över de enskilda produktvarianter inom detta område, som utgör krigsmateriel enligt här angivna definitioner och kommentarer.

TillBl

(B.1.1) Materiel för störning

Förslaget innebär att en begränsad del av störningsmaterielen skall anses vara jämställd med krigsmateriel. Det gäller sådan utrustning vars användning innebär en aktiv påverkan i en stridssituation. Däremot omfattas enligt förslaget inte t.ex. maskeringsmateriel, skenmål i form av attrapper eller störutrustning för störning av allmän radiokommunikation (för taktisk eller operativ ledning av förband m.m.).

(B.1.2) Materiel för röjning m.m.

Enligt den nuvarande förteckningens position 4 b skall som krigsmateriel räknas bl.a. för militärt bruk utformade” apparaber och andra anordningar för röjning, svepning, desarmering och sprängning av bomber, minor m.m. Förslaget innebär att i fortsättningen en begränsad del av röjningsmaterielen skall anses jämställd med krigsmateriel. Det gäller sådan materiel för röjning och svepning av minor vars användning är nödvändig för att en efterföljande vapeninsats skall kunna genomföras. Däremot faller enligt förslaget inte sådan röjningsutrustning, hos vilken skyddsfunktionen är dominerande, under denna definition.

En av tillämpningsområde 67 tydligare precisering lagens

TillB2 Förslaget innebär att vissa men inte alla typer av fortifikatoriska anläggningar skall anses vara jämställda med krigsmateriel. Det dem som primärt är konstruerade för vapeninsats gäller eller direkt ledning av sådan insats. Enligt förslaget faller däremot inte t.ex. ledningscentraler för taktisk ledning, skyddsrum för och materiel eller lagringsanläggningar in under personal denna definition. Det i sakens natur att det i praktiken knappast kan bli ligger aktuellt med fysisk utförsel av en anläggning av här definierat Klassificeringen kan däremot få betydelse i den mån ett slag. svenskt företag t.ex. skulle vilja etablera licenssamarbete eller eller liknande med en part i annat ingå metodutvecklingsavtal land.

TillB3 Utöver hela anläggningar samt maskiner och teknisk utrustning även dvs. i övrigt omfattas enligt förslaget produktionsunderlag, ritningar, processbeskrivningar och säkerhetsföreskrifter. Detta är rimligt därför att det i många fall, t.ex. beträffande framställning av krut och sprängmedel, främst är produktionsundersom den av eftersträvade produkten. I avlaget utgör köparen saknad av detta underlag för konstruktion och drift av anläggningen kan köparen inte räkna med en tillräckligt säker och rationell Det är för övrigt ofta först efter studium av produktion. som det går att fastställa om en viss produktionsunderlaget anläggning är avsedd för tillverkning av krut och sprängämnen eller av kemiska substanser med uteslutande civil användning. förslaget kommer inte utrustning för tillverkning av Enligt elektroniska produkter såsom eldledningsmateriel, styrsystem och målsökare att betraktas som jämställd med krigsmateriel. Det skulle föra alltför långt att inrymma alla de anläggningar etc., som bland mycket annat också kan utnyttjas för produktion av den nyssnämnda materielen, inom utförsellagens tillämpningsområde. Undantag för denna tillverkningsutrustning kan göras enligt 1 b §, sista stycket i lagförslaget.

TillB4 Förslaget innebär att delsystem, komponenter, reservdelar och insatsvaror under vissa förutsättningar skall anses jämställda med krigsmateriel i utförsellagens mening. En grundläggande förutsättning för sådan klassificering skall vara, att delsystemet (komponenten, reservdelen, insatsvaran) har vital betydelse för

68 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde

funktionen hos det militära stridsmedel som den skall i. ingå Innebörden av detta och övriga kriterier kommenteras närmare i kap. 10 (avsnitten 10.2, 10.3 och 10.4.3). De i förslaget till produktförteckning särskilt nämnda materielslagen är, som framgår av förslagets formulering, endast exempel. Av övervägandena i kap. 10 framgår, att det inte är praktiskt möjligt att genom en uppräkning specificera varje enskilt objekt som enligt definitionen är att hänföra till denna kategori. Anordningar för ”hantering” av vapen m.m. är en specifikation i nuvarande - 2 c och 4 b - som produktförteckning position vållat vissa tolkningsproblem. Motsvarande i viss mån gäller beträffande anordningar för uppställning, ett uttryck som med bristande konsekvens förekommer endast i position 2 c. De citerade termerna återfinns inte i förslaget till ny Av förteckning. förslaget framgår emellertid att alla vitala delsystem och komponenter till vapen omfattas av utförsellagen i den mån de inte är tillgängliga på den civila marknaden. För tydlighetens skull skall också tilläggas, att det i ett omfattande vapensystem givetvis kan ingå enheter som var för sig utgör krigsmateriel enligt någon i förslaget angiven definition. Som exempel på sådana primära delsystem kan nämnas radaranläggningar för eldledning (kategori A 4).

TillB5

Förslaget innebär, att endast en viss del av utbildnings- och övningsmaterielen skall anses jämställd med krigsmateriel. Motiveringen härför har redovisats i kap. 10, avsnitt 10.4.1. Utanför den nyssnämnda klassificeringen faller bl.a. simulatorer för allmän skjututbildning med eldrörsvapen, blinda minor för allmän utbildning i hantering och utläggning, stridsmiljösimuleringsprodukter som knallskott och markeringsladdningar samt målmateriel för skjututbildning.

Ytterligare jämförelser med den äldre förteckningen

Den nu föreslagna avgränsningen av begreppen krigsmateriel resp. produkter jämställda med krigsmateriel innebär att vissa varuslag, som tidigare inte omfattats av utförsellagens bestämmelser, i fortsättningen kommer att beröras av dessa, medan å andra sidan några varuslag, som tidigare hört till det reglerade

En precisering av lagens tillämpningsområde 69 tydligare

området, inte längre innefattas i detta. Överväganden och mo-

tiveringar avseende de nya principerna för klassificeringen och deras konsekvenser för enskilda produktslag har redovisats tidigare i betänkandet. När det krut föreslås sålunda att i fortsättningen alla gäller sorter, med undantag endast för svartkrut, skall omfattas av regleringen. Vissa sprängämnen med speciella egenskaper förs enligt förslaget också in under utförsellagens bestämmelser. Detsamma gäller viss elektronisk materiel konstruerad för eldledning m.m., vissa fortiñkatoriska anläggningar samt strålvapen. Beträffande de materielslag och specifikationer som återfinns i nuvarande produktförteckning men inte i den föreslagna har vissa påpekanden gjorts i anslutning till övriga kommentarer i detta avsnitt. De uppgifter som lämnats torde i och för sig vara tillräckliga för att ge en bild av vad förslaget innebär. För tydlighetens skull skall dock här tillfogas ytterligare vissa jämförelser med nuläget, nämligen med avseende på några materielkategorier, som är mer eller mindre tydligt utpekade i den gällande men som det enligt förslaget inte är meproduktförteckningen ningsfullt att i fortsättningen behålla under utförsellagstiftningen. Fotomateriel och bromateriel samt fallskärmar och sådana hjälmar, klädespersedlar mil. materielslag, vars huvudfunktion är att tillgodose ett skyddsändamål, tillhör sålunda enligt förslaget inte längre de reglerade produktkategorierna. Därifrån har också avlägsnats räddningsutrustningar, ubåtsnät och torpednät. I fråga om bepansrade fordon innebär förslaget en tydligare distinktion än enligt äldre bestämmelser såtillvida som sådana fordon betraktas som krigsmateriel om de är beväpnade eller försedda med s.k. aktivt pansar men däremot inte enbart på grund av bepansringen, såvitt denna inte innehåller explosivämnen. Av elektronisk och optisk materiel kommer enligt förslaget varnings-, störskydds- och signalspaningsutrustningar, kryptooch identifieringsmateriel, elverk och batteriladdare, kikare mil. observationsinstrument, spanings- och underrättelsemateriel samt kommunikationsutrustningar i fortsättningen att falla utanför utförsellagens tillämpningsområde. Flertalet av de nämnda elektroniska produkterna har inte heller tidigare varit angivna i den till utförselförordningen hörande produktförteckningen. Beroende på viss otydlighet och inkonsekvens i kategoriavgränsningarna har utrymme emellertid funnits för olika tolkningar, och under åren har därför förekommit klassificeringsut-

70 En tydligare precisering av lagens tillämpningsområde

låtanden inom detta materielområde vilka haft inbördes motstridig innebörd. Det kan förtjäna upprepas att inom de nyss uppräknade varugrupperna förekommer produktslag, som enligt förslaget till följd av sitt nära samband med en offensiv stridsverksamhet eller av andra skäl även i fortsättningen skall omfattas av utförsellagens restriktioner. Vilka dessa materielslag är framgår av de föreslagna bestämmelserna och av de utförliga motiveringar som redovisats tidigare i detta kapitel och i kap. 10 och 11.

13 Tanken utförselförbud av

på

natur

tillfällig

1987 års medborgarkommission uttalade i sin slutrapport (SOU 1988:15), att man borde överväga förutsättningarna för att låta regeringen tillfälligt kunna förordna, att en vara som inte klassificerats som krigsmateriel men som fått militär användning skall omfattas av bestämmelserna i utförsellagen. Detta uppslag från kommissionen i den del av direktiven till krigsmateåterges rielbegreppsutredningen där bakgrunden till utredningsuppdraget tecknas. Tanken tas däremot inte upp i det avsnitt av direktiven där uppdraget närmare preciseras. Medborgarkommissionen hade för övrigt själv konstaterat, att ett eventuellt införande av sådana för regeringen låg något vid sidan av befogenheter om egentliga tillämpningsområde och frågan utforsellagens klassificeringen av krigsmateriel (rapporten s. 249). Det sistnämnda påpekandet synes väl grundat. Den där åbeär enligt min mening ett starkt skäl att ropade omständigheten inte i föreliggande utredning gå närmare in på tanken att man vid sidan av ordinarie bestämmelser skulle tillutförsellagens något extra enligt vilket motsvarande reskapa slags system, striktioner tillfälligt skulle kunna införas för allehanda produkter som fått militär användning. Vidare är ju, som tidigare framhållits, ett av syftena med översynen av nuvarande regler att åstadkomma större tydlighet och konsekvens. Detta syfte skulle knappast främjas, om man när det gäller lagens tillämpinförde möjlighet till olika avvikelser ad hoc. ningsområde Att ha entydiga och fasta regler och en forutsebar tillämpning är som tidigare framhållits ett från flera synpunkter angeläget intresse. Detta inte minst för de berörda svenska föregäller Med en fast struktur berör regelsystemet vissertagen. tämligen endast ett begränsat antal företag. Men en tilläggsbestämligen melse avseende ospecificerade varor som fått militär användskulle i princip omfatta huvuddelen av tillverkningsinduning strin. Detta torde innebära en administrativ belastning vilken det åtminstone for närvarande knappast synes motiverat att ålägga företag och vederbörande myndigheter.

72 Tanken på utförselförbud av natur tillfällig

Härutöver bör nämnas ytterligare en synpunkt, som anförts av flera personer med utrikespolitisk erfarenhet vid de utfrågningar som utredningen anordnat. Om det för utförsellagens tillämpbarhet finns tydligt markerade gränser, minskar riskerna för allehanda påtryckningar på den svenska regeringen från utländskt håll, för det fall det i en uppkommen situation skulle vara av starkt intresse för någon part att åstadkomma inskränkningar i den fria handeln med en viss förnödenhet. Min analys leder sålunda fram till att det i vart fall inte är lämpligt att utvidga utförsellagens potentiella tillämpningsområde genom en särbestämmelse av antydd innebörd. Om det trots allt skulle anses befogat att möjliggöra temporärt införande av motsvarande restriktioner för helt andra varukategorier än som normalt omfattas av denna lag, synes en tänkbar kunna lösning vara att för ändamålet tillskapa en särskild fullmakts- eller beredskapslag. Det torde emellertid ligga utanför krigsmaterielbegreppsutredningens uppgifter att närmare överväga eventuellt behov och lämplig utformning av en sådan extraordinärlagstiftning. I sammanhanget kan dock följande förtjäna nämnas. Vid en av utredningens utfrågningar med sakkunniga har det från något håll påmints om att 1907 års Haagkonvention, som biträtts av bl.a. Sverige, mycket strikt reglerar vad en neutral stat får respektive inte får tillgripa när det gäller handelsförbindelser med krigförande. Det har därvid t.o.m. antytts att ett fullföljande av medborgarkommissionens tankar i det nu aktuella avseendet skulle kunna medföra svårigheter för att i Sverige en akut situation uppfylla sina åligganden som neutral stat enligt denna konvention. Det har givetvis inte funnits anledning för mig att närmare penetrera denna problematik, eftersom jag som nämnts redan av andra skäl avstår från att lägga fram något förslag i denna riktning.

14 Konsekvensbedömningar

Enligt generella direktiv som numera gäller för kommittéer och särskilda utredare skall vissa ekonomiska effekter och rationaliseringsmöjligheter m.m. beräknas (Dir. 1984:5) samt EG-aspekter i anslutning till utredningsuppdraget beaktas (Dir. 1988:43). I direktiven för min utredning (Dir. 1988:42) sägs att det i översynsarbetet bör belysas vilka statsfinansiella konsekvenser och andra ekonomiska effekter som uppkommer till följd av bl.a. förändringar i krigsmaterielbegreppet. Med anledning av de åberopade direktivuttalandena kan följande anföras.

14.1 Frågan om att beräkna ekonomiska

effekter

Det är inte möjligt att utan mycket ingående expertstudier med någon säkerhet uttala sig om huruvida de av mig föreslagna preciseringarna i fråga om utförsellagens tillämpningsområde kan komma att medföra nägra statsfinansiella konsekvenser över huvud taget. Inga faktorer som framkommit under utredningsarbetet talar för att sådana konsekvenser skulle uppkomma. Den allmänna uppläggningen och närmare utformningen av förslagen bör emellertid som tidigare framhållits leda till att arbetet med klassificeringsfrågor i framtiden kommer att underlättas. En ökad förutsebarhet och större smidighet i administrationen av löpande ärenden kan - vid oförändrade förhållanden - hos i övrigt väntas medföra en resursbesparing såväl myndigheterna som inom berörda företag. Att i kvantitativa termer ange storleken av denna rationaliseringsvinst ställer sig dock svårt utan tidsstudier och omfattande beräkningar i övrigt. Beträffande de förändringar av klassificeringen av enskilda produktslag som innefattas i förslaget är det än mer vanskligt att bedöma, om några mätbara ekonomiska effekter, relaterade till klassificeringen av berörda varuslag, skulle kunna beräknas i förväg ens vid en mycket noggrann kvalificerad analys. Detta

74 Konsekvensbedömningar

sammanhänger inte bara med att det berörda produktkollektivet, trots att vissa materielslag tillföres och några andra faller bort, likväl totalt sett skulle förändras tämligen måttligt. Svårigheten ligger framför allt däri att försäljningsmöjligheterna utom- - när det som förs in under

lands gäller materielslag lagens

tillämpningsområde - till stor del är beroende av hur tillståndsprövningen utfaller i varje särskilt fall och -i fråga om produkter som enligt förslaget inte längre skulle omfattas av lagen - av skiftande marknadsförutsättningar som utredningen inte haft möjlighet att kartlägga. En statisk kalkyl, baserad på att alla övriga bestämningsfaktorer är konstanta, blir i hög grad teoretisk, och dess värde på ett område som det nu aktuella torde kunna ifrågasättas. I ett skede när krigsmaterielexporten i dess helhet, inklusive riktlinjerna för tillståndsgivningen, befinner sig under omprövning skulle det knappast vara meningsfullt att söka isolera och kvantifiera tänkbara ekonomiska effekter av de förändringar som här föreslagits i fråga om klassificeringen. Som torde ha framgått av det anförda talar emellertid all sannolikhet för att den ekonomiska nettoeffekten, sammanhängande med ändrad produktklassificering, blir mycket begränsad, om den över huvud vid en efterkalkyl kommer att kunna renodlas.

14.2 Direktiv om beaktande av

EG-aspekter

Direktiven rörande EG-anpassning går bl.a. ut på att kommittéer och särskilda utredare under arbetet skall undersöka vilken gemensam ordning som i förekommande fall råder inom EG på det aktuella ämnesområdet. Möjligheter till harmonisering med sådana EG-regler skall tillvaratas. Med avseende på det område som berörs av min utredning torde i detta sammanhang följande redovisning vara tillfyllest. I Romfördraget av år 1957, som innehåller de grundläggande bestämmelserna om förhållandet mellan EG:s medlemsländer, görs i fråga om krigsmateriel uttryckligt undantag från principen om fri varucirkulation. EG:s ministerråd har senare fastställt vilka produkter som skall omfattas av denna undantagsregel. Förteckningen över vilka produkter som berörs är hemlig. Genom den s.k. Enhetsakten, som år 1986 undertecknades av EG-länderna, modifierades vissa av de ursprungliga bestämmelserna i Romfördraget. Det finns tecken som tyder på att det nyssnämnda undantaget beträffande krigsmateriel till följd av

Konsekvensbedömningar 75

en artikel i Enhetsakten kan komma att i fortsättningen tilllämpas mindre rigoröst. Företrädare för utredningen har vid kontakter i Bryssel fört samtal med en tjänsteman inom EG-kommissionen. Någon information om eventuellt förekommande enhetliga regler eller riktlinjer inom gemenskapen beträffande krigsmaterielpolitiken, utöver det som nämnts ovan, har dock därvid inte lämnats. Inte heller framkom vid denna kontakt att planering skulle pågå för en framtida gemensam EG-policy på området. Mina forslag i detta betänkande har sålunda utformats .utan att någon anpassning i förhållande till EG kunnat eftersträvas. Det finns dock enligt min mening ingenting som tyder på att ett genomförande av förslagen skulle på någon punkt komma att försvåra Sveriges deltagande i det fortsatta integrationsarbetet i Västeuropa.

Bilaga 1

Kommitténs direktiv

Utredning om krigsmaterielbegreppet

Dir. 1988:42

Beslut vid regeringssammanträde 1988-06-22

Statsrådet Gradin anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över krigsmaterielbegreppet och vissa därmed sammanhängande frågor.

Bakgrund

Lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m m. innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vad som skall avses med krigsmateriel enligt lagen. I enlighet härmed anges i den förteckning som är fogad som bilaga till förordningen (1988:561) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. vilken materiel som utgör krigsmateriel och som därmed omfattas av utförsellagens bestämmelser. Förteckningen upptar 16 huvudgrupper av materiel. Dessa är i sin tur indelade i undergrupper. Nuvarande ordning med en förteckning över vad som är att anse som krigsmateriel, liksom bestämningarna i förteckningen, har i stort sett varit oförändrad under en lång följd av år. En sådan förteckning kan aldrig göras fullständig och entydig. Detta hänger delvis samman med svårigheterna att exakt definiera gränsen mellan civil och militär materiel. Förteckningen innehåller sålunda materiel som inte under alla förhållanden är att betrakta som krigsmateriel och som har större eller mindre användning även inom civila verksamhetsgrenar. För att underlätta klassificeringen i sådana fall används i förteckningen ofta uttrycket för militärt bruk utformad/e. Detta anger att materielen för att falla under utförselbestämmelserna skall ha konstruerats, utrustats eller ändrats på sådant sätt att den påtagligt avviker från motsvarande civila materiel. Andra i förteckningen förekommande uttryck är ”speci-

78 Bilaga 1

ella delar till eller speciella tillbehör till. Dessa bestämningar anger att materielen inte skall ha civil användning utan vara särskilt konstruerad eller ändrad för att infogas i en slutprodukt som är krigsmateriel. Mot bakgrund av svårigheter som kan uppkomma vid gränsdragningen mellan civil och militär materiel använder sig krigsmaterielinspektionen (KMI) - inom vars ansvarsområde det ligger att göra bedömningar i klassificeringsärenden - av möjligheten att inhämta synpunkter och råd från teknisk-vetenskaplig expertis på skilda områden. Sedan mitten av år 1984 har denna ordning fått en fastare form genom att regeringen utsett sex experter med erfarenhet från skilda tekniska och vetenskapliga områden. Dessa experter - det s.k. teknisk-vetenskapliga rådet - står till KMI:s förfogande vid bedömningen av de avgränsningsproblem, som kan uppstå vid klassificeringen av materiel. Under senare år har det, vid KMI och det teknisk-vetenskapliga rådets handläggning av klassificeringsfrågor, upprepade gånger konstaterats att den tekniska utvecklingen nödvändiggör en översyn av den förteckning som ligger till grund för klassificeringen. Det har vidare ifrågasätts om den princip från vilken nuvarande klassificering utgår - materielens konstruktion - är tillräckligt täckande. Anledningen är att svensk materiel som klassificerats som ej krigsmateriel utnyttjats i stridshandlingar, bl.a. som vapenbärare och för trupptransport. Medborgarkommissionen har i sin rapport (SOU 1988:15) framfört att det är angeläget att klassificeringsfrågorna blir föremål för en särskild utredning och framhållit att klassificeringsreglerna är viktiga, eftersom klassificeringen är avgörande för krigsmateriellagstiftningens tillämpningsområde och därmed också för bedömningen av lagstiftningens ändamålsenlighet. Kommissionen framför vidare att vid översynen en indelning av krigsmaterielen i flera kategorier bör övervägas. Den i 1971 års rikt-

linjer orda uppdelningen mellan defensiva vapen och övriga vapen bör

granskas. Klassificeringen av tekniskt kvalificerade system och av krut och sprängämnen är andra områden som kommissionen anser bör granskas. Förutsättningarna för att låta regeringen tillfälligt förordna att en vara, som inte klassificerats som krigsmateriel men som fått militär användning, skall omfattas av bestämmelserna i utforsellagen bör enligt kommissionen utredas.

Utredningsuppdraget

I enlighet med vad som sägs i propositionen (1987/88:154) med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. bör översynen avse såväl den nuvarande förteckningen över krigsmateriel som krigsmaterielbegreppet. Utgångspunkten för klassificering bör fortfarande vara konstruktionen, men det bör övervägas om även andra kriterier bör utnyttjas.

Översynen bör syfta till att åstadkomma de utvidgningar av bestäm-

melserna, som kan behövas för att genomföra en korrekt och konsekvent klassificering av civil resp. militär materiel.

Översynen bör omfatta en granskning av om nuvarande princip med

endast en kategori krigsmateriel bör tillämpas även i fortsättningen.

I 79

Bilaga

Ett alternativ kan vara att skilja mellan vapen och vapenbärare å ena sidan och övrig krigsmateriel å den andra. Fotomateriel, hjälmar, Cskyddsmateriel, bromateriel, övningsmateriel samt maskiner och verktyg för underhåll och provning kanske bör betraktas som en särskild kategori. Alternativt bör en indelning i defensiv materiel och övrig materiel övervägas. Vid tillämpningen av den nuvarande förteckningen uppstår inom några områden ofta tolkningssvårigheter. Det gäller i första hand området elektronisk materiel, där förteckningen uppfattas som omodern och otillräcklig. Kvalificerade datorer med likaledes kvalificerad programvara kan t.ex. utgöra en väsentlig del i ett krigsmaterielsystem eller i en produktionsanläggning för krigsmateriel. Samma dator kan också ha civil användning. Det bör utredas i vilken utsträckning datorer och datorprogramvara skall klassificeras som krigsmateriel. Även inom det elektriska/elektroniska området i övrigt är gränsdragningsfrågorna många gånger besvärliga. Kriterier som är klarare än de nuvarande bör uppställas bl.a. för att åtskilja civil materiel från krigsmateriel tillverkad med civil materiel som bas.

Översynen bör också omfatta en granskning av den hittills gjorda

klassificeringen inom övningsmaterielområdet med förslag till eventuella omklassificeringar/ändringar av klassificeringskriterierna. Ett annat område som särskilt bör beaktas vid översynen är fortifikatoriska anläggningar - alltifrån förfabricerade skyttevärn till större berganläggningar - som för närvarande ej omfattas av krigsmaterielbegreppet.

För tillverkning av krigsmateriel används vanligen speciella appara-

ter och maskiner. Oversynen bör omfatta en granskning av klassificeringen av sådana utrustningar. Kriterierna för klassificering av krut och sprängämnen samt anläggningar för framställning av sådana produkter behöver också ses över. Vad avser krut och sprängämnen bör översynen resultera i ett förslag till klassificering av samtliga i landet tillverkade eller marknadsförda krutsorter och sprängämnen. Anläggningar för tillverkning av krut och sprängämnen faller under utforsellagen om de innehåller maskiner, verktyg och utrustningar särskilt utformade för tillverkning av krut och sprängämnen, som är krigsmateriel, eller om försäljning av en anläggning innebär upplåtelse av processteknik m.m. för tillverkning av krigsmateriel. Flertalet sprängämnen har såväl militär som civil I användning. anläggningar för tillverkning av krut och sprängämnen tillverkas ofta även civila produkter. I översynen bör övervägas hur anläggningar och utrustning som kan användas för framställning av såväl krut och sprängämnen som civila produkter skall klassificeras. Förfrågningar om klassificering kommer i inte oväsentlig omfattning från länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter. Utredaren bör därför ta kontakt med mervärdeskatteutredningen och överväga olika lösningar för att förenkla bestämmelserna för momsbeskattning. Syftet skall vara att minska administrationen av dessa frågor vid Skattemyndigheten försvarets myndigheter och KMI. Utredaren bör i översynsarbetet belysa vilka statsfinansiella konsekvenser och andra ekonomiska effekter som uppkommer till följd av bl.a. förändringar i krigsmaterielbegreppet.

80 1

Bilaga

Även andra frågor som har med klassificeringen av krigsmateriel att göra, och som uppkommer under översynsarbetets gång, bör beaktas och göras till föremål för erforderlig utredning. Utredningen bör som grund för sitt arbete på lämpligt sätt inhämta erfarenheter från andra länder avseende de frågor översynen skall omfatta. Utredningen skall beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Utredaren bör redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 1989.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om förbud mot in- och utförsel av krigsmateriel att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - att företa den översyn som jag nyss föreslagit, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Utrikesdepartementet)

Bilaga 2

Förteckning över genomförda utfråg-

ningar

har inhämtat och synpunkter vid ut- Utredningen upplysningar frågning dagar med nedanstående personer. angivna

15 nov. Stefan Lamnevik, FOA

Överingenjör

- - Generaldirektör Sven-Olof Olin, f.d. krigsmaterielin-

spektör

29 nov. Överste Anders Hammarskjöld, förutvarande expert

åt 1987 års medborgarkommission

Carl-Gustav sekreterare i 7 dec. Hovrättsassessor Ohlson, kommittén for indirekt beskattning Persson, försvarets materiel- 14 dec. Generalmajor Ragnar verk - - Generalmajor Börje Gahnberg, d:0 - - Janis Kindal, d:0

Avdelningsdirektör

- - Sven Rune Frid, forutvarande sekreterare i

Byrâchef utredningen om svensk utlandsverksamhet på krigs-

materielområdet

i Svenska Freds- och Skiljedomsför-

13 jan. Ijänstefnannen eningen Lars Jederlund

- Annbrit Bergendahl, tullverket -. Avdelningsdirektör

- ” - Bertil Nilsson, d:0

Avdelningsdirektör

- ” - Sixten Pekkari, d:0

Byrådirektör

- - Torsten chef för UD:s av-

Ambassadör Örn, politiska

delning 3 febr. General Lennart Ljung, f.d. överbefälhavare

- ” - Björn Hagelin, institutionen for Forskningsassistent freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet

82 Bilaga 2

Generaldirektör Jörgen Holgersson, förutvarande tf. krigsmaterielinspektör

Krigsmaterielinspektören ambassadör Sven Hirdman

Direktören i Sveriges

Försvarsindustriförening Len-

nart Forsman Styrelseledamoten i Sveriges

Försvarsindustriförening

direktör Hans Krüger Landshövding Carl Johan

Åberg, f.d. statssekreterare

för

utrikeshandelsfrågor

Bilaga 3

Nuvarande produktförteckning

(1988:561) om förbud mot

Som bilaga till regeringens förordning utförsel av m.m. följande förteckning över krigsmateriel, återges varor som omfattas av utförsellagens tillämpning.

Förteckning över krigsmateriel enligt lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.

I. Handeldvapen m.m. a) Pistoler, revolvrar, kulsprutor. kulsprutegevär och gevär. karbiner, kulsprutepistoler, dock inte luft- och fjädervapen. slätborrade hagelgevär. sådana start- eller skrämskottsvapen (startvapen) och inte heller signalvapen som är avsedda för patroner eller sådana skjutvapen som inte är underkastade bestämmelserna i vapenlagen ( l973:l 176). b) Bajonettør. c) Sådana speciella delar till krigsmateriel under a) som är underkastade bestärrunelsema i vapenlagen ( l973: l l76).

2. Artilleripjäser m.m. såsom kanoner och haubitsar. granatkastare och a) Artilleripjäser,

pansarvämsvapen, såsom granatgevär och pansarskott.

b) Eldsprutor samt för militärt bruk utformade anordningar för utskjutning av pyrotekniskt materiel och rökmateriel. c) För militärt bruk utformade anordningar och utrustningar för hantering och uppställning av materiel under a) och b).

d) Speciella delar till materiel under a)-c).

3. Ammunition m.m. a) Ammunition till materiel under l och 2. b) Magasin och matningsutrustningar för ammunition.

c) Speciella delar till materiel under a) och b).

_4. Robotar. raketer. torpeder, bomber m.m. a) Robotar, raketer, torpeder, bomber, land- och sjöminor samt handgranater. bruk utformade och andra anordningar för b) För militärt apparater kontroll, utskjutning, styrning, utläggning, lokalihantering, armering, sering, röjning. svepning, desarmering eller sprängning av materiel under a).

c) Speciella delar till materiel under a) och b).

84 Bilaga 3

5. Marerie/för srridsledning m.m. a) Apparater och andra anordningar för stridsledning och för eldledning av vapen eller vapensystem. b) Apparater och andra anordningar för störning av vapen eller vapensystem. c) För militärt bruk utformade avståndsmätare, och riktpositions-

ningsangivare, höjdmätare och målsökare.

d) För militärt bruk utfonnade anordningar för riktning. e)

Periskop for vapenbärare eller vapenplattformar.

f) Speciella delar till materiel under a)-e).

6. ABC -slridsntedel m.m. a) Radioaktiva, biologiska och kemiska stridsmedel. b) Apparater och andra anordningar för insättande eller spridning av ABC-stridsmedel.

c) Speciella delar till materiel under a) och b).

7. Sprängämnen m.m.

a) sprängämnen. krut och tändmedel för materiel under 3. 4 och 6.

b) För militärt bruk utformade sprängladdningar och tändmedel till sådan materiel. c) För militärt bruk utfonnad pyroteknisk materiel och rökmateriel. d) Drivmedel framtagna för robotar. raketer och torpeder.

e) Gelatineringsmedel för framställning av brandmedel.

8. Fartyg m.m. a) För militärt bruk utfonnade fartyg. båtar och andra farkoster. b) Ackumulatorer för ubåtar. c) Ubåts- och torpednät. d) För militärt bruk utfonnade apparater och andra anordningar för transport av stridsmedel under vatten eller för lokalisering av föremål under vatten. e) Speciella delar och tillbehör till materiel under a)-d).

9. Lufrfarryg m.m. a) För militärt bruk utformade Iuft- och rymdfarkoster. b) Motorer. utom kolvmotorer. för materiel under a). c) För militärt bruk utfonnade markutrustningar för hantering och betiäning av materiel under a). d) För militärt bruk utformade G-dräkter, tryckdräkter, isolerdrákter,

flyghjälmar, syrgasutrustningar, utrustningar för övertrycksandning,

fallskärmar samt katapulter och andra för rädd-

utskjutningsanordningar

ning av personal.

e) Specialutmstningar för flygburen trupp.

f) Speciella delar och tillbehör till materiel under a)-e).

3 85

Bilaga

l 0. Fordon

a) Stridsvagnar.

b) Bestyckade eller pansrade fordon samt fordon med anordningar för vapen och andra stridsmedel.

c) Pansartåg.

d) För militärt bruk utformade bandfordon. e) För militärt bruk utformade amñbiefordon.

D Övriga for militärt bruk utfonnade fordon och transportmedel för

förflyttning av materiel upptagen i denna föneckning.

g) Speciella delar till materiel under a)-f).

I I . Malerielför strålning m.m.

a) För militärt bruk utfonnade apparater och andra anordningar för

ljusstrålning (synligt ljus. infrarött ljus, laserstrålning) samt utrustningar för upptäckande av sådan strålning.

b) Speciella delar till materiel under a).

l2. F otomateriel a) För militärt bruk utfonnade kameror. b) För militärt bruk utfonnade apparater för fototydning och utvärdering av flygfotograñer. c) Speciella delar till materiel under a) och b).

IJ. Hjälmar m.m. a) För militärt bruk utformade hjälmar och klädespersedlar för skydd mot stridsmedel. b) Speciella delar till materiel under a).

l4. Brømateriel a) För militärt bruk utformad bromateriel som endast är lämpad för användning inom försvarsmakten. b) Speciella delar och tillbehör till materiel under a).

I 5 . Övningsmareriel

a) För militärt bruk utfonnad materiel för utbildning i handhavande av materiel upptagen i denna förteckning. b) Speciella delar till materiel under a).

lö. Maskiner, verktyg m.m. a) Maskiner, verktyg och utrustningar särskilt utformade för tillverkning, underhåll och kontroll av samt försök med annan i denna förteckning upptagen materiel. b) Speciella delar och tillbehör till materiel under a).

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv. Del 1. minister Olof Palme. C. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. . Beskattning av fåmansföretag. Fi. 36. lnflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. . integriteten vid statistikproduktion. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Fasta Öresundsförbindelser. K. utvecklingen. l. . Samordnad länsförvaluting. Del 1: Förslag. C. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

\O®\JO\KIIÅUJIQ

. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. utredningamas betänkanden. Fi. . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. 39. Hjälpmedelsverksarnhetens utveckling - kartlägg- . UDzs presstjänst. UD. ning och bedömning. S. . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.f1. Fi. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. l0.Två nya treåriga linjer. U. 41. Samerätt och sameting. Ju. lLHushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega- 42. Det civila försvaret. Del l. tionens sparundersökning. Fi. Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö. 12. Den regionala problembilden. A. 43. Storstadstrañk 3 - Bilavgifter. K. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 44. Översyn av vapenlagstifmingen. Ju. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och 45. Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. I. rättsfrågor. A. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 15. Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. K. Fö. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i bartksektom. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. Fi. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 49. Energiforskrting för framtiden. Bilagor. ME. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 50. Stiftelser för samverkan. U. l9.Regionalpolitikens förutsättningar. A. 51. Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om 20.Tullregisterlag m.m. Fi. fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. 21.Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer klor. ME. inom energisektorn. ME. 22. Censurlagen - en modernisering av biografförord- 53. Arbetstid och välfärd. ningen. U. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 23.Parkeringsköp. Bo. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. 24. Statligt finansiellt stöd? l. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 25. Rapporter till ñnansieringsutredningen. l. ungdomar. S. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- 55. Fungerande regioner i samspel. A. vakningen. Fi. 56. Fiskprisregleringen och ftskeriadministrationen. JO. 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering na. U. - de tre första åren. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 58.Undantagandepensionäremas ekonomi. S. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 59.Nominering av redovisningskonsulter. C. inför 90-talet. U. ÖOJ-luvudbetänkande från 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid altemativmedicinkommitten. S. tillsätming av professorstjänster. U. öll-lälsohem. S. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 62.Alternativa terapier i Sverige. S. 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. 63.Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 64.Kommunalbot. C. - Skattereforrnens huvudlinjer. Del 1. 65. Staten i geograñn. A. - Inkomst av kapital. Del 2. 66. Begreppet krigsmateriel. UD. - Inkomst av tjänst. lagtext och kommentarer. Del 3. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 34. Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del l. - Expertrapporter. Del 2. Fi.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Refonnerad inkomstbeskattning Samerärt och sameting. [41] - Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. [33] Översyn av vapenlagstifuiingen. [44] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] [33] - Bilagor. expertrapporter. Del 4. [33]

Utrikesdepartementet Reformerad företagsbeskartning

- Motiv och lagförslag. Del 1. [34] UD:s presstjänst. [8] › Expertrapporter. Del 2. [34] Begreppet krigsmateriel. [66] Reformerad mervärdeskatt m.m. - Motiv. Del 1. [35]

Försvarsdepartementet - Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Intlationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Det civila försvaret Del 1. [42] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatteutredningamas betänkanden. [38] Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. Datorisering av tullnrtinema › slutrapport. [40] [46]

Utbildningsdepartementet Socialdepartementet Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7]

Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning Två nya treåriga linjer. [10] och bedömning. [39] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] [22] Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. ungdomar. [54] [27] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Huvudbetänkande från altemativmedicinkommittén. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför [60] 90-talet. [29] Hälsohem. [61] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Alternativa terapier i Sverige. [62] tillsättning av professorstjänst. [30] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63] Stiftelser för samverkan. [50]

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4] Fiskprisregleringen och frskeriadministrationen. [56] Storstadstrafrk 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Storstadstrafrk 3 - Bilavgifter. [43] Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del l. [13]

Finansdepartementet Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och

Beskattning av fåmansföretag. [2] rättsfrågor. [14] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.f1. [9] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [1 l] Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Tullregisterlag m.m. [20] Fungerande regioner i samspel. [55] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervalcning- DO och Nämnden mot etnisk diskriminering en. [26] -- de tre första åren. [57]

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [l] Integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Sakerhctspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforslmingsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

7017617875.. -

1989 10- 2 5

STOCKHOLM

NES!

LG

P88

843680 NSSI

ALLMÄNNA FÖRLAGET

XOQZGLSO

BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, TEL: 08-7399630, FAX: 08-73995 48.