Lag om totalförsvarsplikt : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

KB Occ

Lag om

totalförsvarsplikt

S U

19A93:36

Delbetänkande

av Utredningen om

författningsreglering av totalförsvarsplikten

Krim l

Statens offentliga utredningar WEB 1993:36 W Försvarsdepartementet

Lag om

totalförsvarsplikt

Delbetänkande av [Åedningen författnings-

om reglering av totalförsvarsplikten Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändninga:av SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13341-5 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 27 maj 1992 Dir. 1992:71 chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag att lämna förslag till författningsreglering med anledning Pliktutredningens Fö 1991:02 förav slag till nytt pliktsystem för totalförsvarets personalförsörjning. Till särskild utredare förordnades den 26 juni 1992 generaldirektören vid Statens haverikommission Olof Forssberg. Till experter att biträda utredningsmannen förordnades dag rättschefen Ann-Louise Eksborg och samma kanslirådet Björn Janson samt den 9 september 1992 översten Björn Andersson, numera översten Sven Hallberg, verksjuristen Key Hedström, byråchefen Arne Lindblom och byråchefen Kurt Wallin. Till sekreterare förordnades rådmannen Mats Orstadius. Sven Hallberg entledigades den 4 mars 1993. Som experter förordnades dag generalmajoren Ingvar Rittsél samma och avdelningsdirektören Hans Wehlin. Arbetet har bedrivits under namnet Utredningen författningsreglering om av totalförsvarsplikten UFT. Fortlöpande kontakt har hållits med Pliktutredningen. Experten Key Hedström har avgett ett särskilt yttrande. Utredningen överlämnar sitt betänkande Lag totalnu om försvarsplikt. Betänkandet innehåller förslag till lagar och förordningar om totalförsvarsplikten, frivillig grundutbildning för kvinnor och disciplinansvaret inom totalförsvaret. Utredningen avser att i ett kommande betänkande lämna ytterligare förslag till följdförfattningar. Stockholm i april 1993.

Olof Forssberg Mats Orstadius

Innehåll

Sammanfattning

Förfatmingsfdrslag 13 Förslag till lag om totalförsvarsplikt 13 . . Förslag till lag om frivillig grundutbildning för kvinnor 3. Förslag till lag disciplinansvar inom totalförsvaret 43 om 4. Förslag till lag ändring i civilförsvarslagen 1960:74

Förslag till förordning om frivillig grundutbildning för kvinnor 85 . . . . . . . . . . .

Förslag till förordning om disciplinansvar inom totalförsvaret 88 .

10. Förslag till förordning ändring i om civilförsvarskungörelsen 1960:377 100 . .

l Uppdraget 101

1.1 Direktiven 101

1.2 Arbetets bedrivande 103

1.3 Betänkandets uppläggning 104

105 Några utgångspunkter

personalverk 105 2.1 Totalförsvarets

107 2.2 Försvarsmakten

organisation 107 2.3 Det civila försvarets

det civila försvaret 109 2.4 Bolagisering inom

111 3 Specialmotivering

totalförsvarsplikt 111 3.1 Lagen om

grundutbildning för kvinnor 202 3.2 Lagen om frivillig

disciplinansvar inom totalförsvaret 207 3.3 Lagen om

civilförsvarslagen 1960:74 212 3.4 Lagen om ändring i . .

skydd för anställning 213 3.5 Lagen om m.m.

arbetsförmedlingstvång 215 3.6 Lagen om

Key Hedström 217 Särskilt yttrande av experten

219 Bilaga 1 Direktiv

Förkortningar

FFS Försvarets författningssamling FÖU Försvarsutskottets betänkande InsK Kungörelsen 1969:379 inskrivning och redovisning om av värnpliktiga prop. Regeringens proposition RF 1974 års regeringsform rskr. Riksdagens skrivelse SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar TjK Kungörelsen 1969:380 värnpliktigas tjänstgöring om m.m. ÖB Överbefálhavaren

Sammanfattning

I betänkandet lägger vi fram ett förslag till författningsreglering totalförav svarsplikten i enlighet med Pliktutredningens förslag i betänkandet SOU 1992: 39 l Totalförsvarsplikt.

De bestämmelser totalförsvarsplikten kräver lagform har om som samlats i en lag om totalförsvarsplikt. Denna föreslås ersätta följande lagar och bestämmelser:

lagen 1939:727 förbud

om mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. värnpliktslagen 1941:967. bestämmelserna om allmän tjänsteplikt i allmänna tjänstepliktslagen 1959:83. bestämmelserna i civilförsvarslagen 1960:74 civilförsvarsplikt. om vissa bestämmelser i 5 kap. civilförsvarskungörelsen inskrivning om och tjänstgöring i civilförsvaret. lagen 1966:413 om vapenfri tjänst. 7. lagen 1981:292 om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. lagen 1984:272 om skyldighet för civilförsvarspliktiga tjänstgöra att utanför civilförsvaret. bestämmelserna i 5 kap. 2 § lagen 1976:600 offentlig om anställning om tjänstgöringsskyldighet för arbetstagare hos staten.

Betänkandet innehåller vidare förslag till verkställighetsföreskrifter till lagen

10 totalförsvarsplikt. Dessa har samlats i förordning om totalförsvarsom en de tillämpningsföreskrifter i dag finns i plikt. Förordningen ersätter som följande författningar: hämtningskungörelsen 1942:840. 2. kungörelsen 1942:841 med vissa föreskrifter angående efterspaning av m.fl. för överlämnande order eller andra meddelanden från värnpliktiga av militär myndighet. kungörelsen 1959:147 viss lots- och fyrstaten tillhörande personals om skyldighet att fullgöra militärtjänstgöring. 5 civilförsvarskungörelsen 1960:377 civilförsvarsplikten och 4. kap. om inskrivning av personal. 5. allmänna tjänstepliktskungörelsen 1961:461. kungörelsen 1966:414 med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga. kungörelsen 1969:379 inskrivning och redovisning av värnpliktiga. 7. om kungörelsen 1969:380 värnpliktigas tjänstgöring m. m. om uppskovskungörelsen 1973:939. 1977:577 grundutbildning och övning inom civilför- 10. förordningen om svaret. 1977:1188 ersättning till icke militära ledamöter i 11. förordningen om inskrivningsnämnd. 12. värnpliktsutbildningsförordningen 1980:1035. förordningen 1981:642 tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdsper- 13. om sonal m.m.

författningsförslag antal förändringar i förhållande I sak innehåller våra ett

11 till vad som gäller i dag. De viktigaste dessa är följande: av

En gemensam övre åldersgräns införs för skyldigheten att tjänstgöra i det civila försvaret. Gränsen går vid utgången det kalenderår när den av som är totalförsvarspliktig fyller 70 år.

Svenska män får vid mönstringen rekryteras direkt för tjänstgöring i det civila försvaret s.k. direktrekrytering.

Den som efter mönstring inte behöver fullgöra grundutbildning placeras i en utbildningsreserv för att eventuellt i anspråk för kortare senare tas en grundutbildning i det civila försvaret eller efter beredskapshöjning en grundutbildas i det militära eller civila försvaret.

Skyldigheten att stå kvar i utbildningsreserv - en upphör med utgången av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 30 år. Därefter kan han inte skrivas för längre grundutbildning än 60 dagar.

Den vapenfria tjänsten regleras inte längre ett undantag från värn- - som pliktstjänstgöring utan ett flera tjänstgöringsalternativ inom som av ramen för totalförsvarsplikten.

Svenska kvinnor får efter frivillig mönstring för tjänstgöring i - en antas samma befattningar som svenska män har genomgått mönstring. En som kvinna som har genomgått grundutbildning blir vid straffansvar skyldig att fullgöra repetitionsutbildning och att tjänstgöra under höjd beredskap.

Det system för disciplinansvar i dag gäller för krigsmän skall gälla - som

även för dem tjänstgör i det civila försvaret. som

I förhållande till den nuvarande värnpliktslagstiftningen innebär förslaget

följande ändringar i sak:

Bestämmelserna beslutsfattandet vid inskrivning efter mönstring om närmas till den praxis i dag tillämpas vid värnpliktskontoren. som

Detaljregleringen tjänstgöringstiderna och verksamhetens innehåll - av upphör.

Grundutbildning avbryts innan 40 tjänstgöringsdagar har fullgjorts som får inte tillgodoräknas fullgjord grundutbildning. Den som efter en som sådan tid måste avbryta sin grundutbildning får inte på nytt inkallas till

längre grundutbildning än 60 dagar.

Särregleringen för sjömän och renskötande samer slopas. -

Författningsförslag

Förslag till

Lag om totalförsvarsplikt

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Totalförsvarsplikten

l § Totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen.

2 § Totalförsvarets personalförsörjning skall tryggas genom en totalförsvarsplikt som gäller för varje svensk medborgare från början det kalenderår av när han eller hon fyller sexton år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio. Totalförsvarsplikten gäller också för och var en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige.

3 § En totalförsvarspliktig är skyldig att medverka vid utredning sina personliga förhållanden, om tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning hans eller hennes som kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter och iaktta de föreskrifter i övrigt som meddelas i denna lag.

I 4 § Tjänstgöring enligt 3 § 2 fullgörs som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning,

14 beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Den allmänna tjänsteplikten innebär att den som är totalförsvarspliktig under höjd beredskap skall tjänstgöra enligt bestämmelserna i 6 kap.

5 § Värnplikten skall fullgöras i Försvarsmakten och alltid inledas med grundutbildning. Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast män som är svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller nitton år till slutet det kalenderår, när han fyller fyrtiosju av år.

6 § Civilplikten skall fullgöras i verksamheter inom totalförsvaret som regeringen bestämmer. Civilplikten fär inte omfatta verksamhet som är förenad med egentliannan stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter. Den som i Förga svarsmakten har avslutat grundutbildning enligt lagen l99x:xxx om frivillig grundutbildning kvinnor är dock skyldig att till slutet av det kalenderår av när hon fyller fyrtiosju år såsom civilplikt fullgöra samma tjänstgöring som värnplikt.

7 § Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt utan att ha skrivits för tjänstgöringen.

2 kap. Utredning personliga förhållanden om

totalförsvarspliktigs förutsättningar fullgöra värnplikt eller 1 § För att en att civilplikt skall kunna utredas och bedömas är han eller hon på begäran av

15 Totalförsvarets personalverk, statlig myndighet regeringen been annan som stämmer, en kommun, ett landsting eller kyrklig kommun skyldig en att skriftligen, muntligen eller, det behövs, vid personlig inställelse lämna om en nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt.

2 § Varje svensk man som är totalförsvarspliktig är för utredning som avses i l § skyldig att vid Totalförsvarets personalverk genomgå mönstring, det om inte är uppenbart att han saknar förmåga att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller arton år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap från och senare,

med den dag när han blir svensk medborgare. Om det inte

finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår, när han fyller tjugofyra år.

3 § Mönstringen skall ske i den totalförsvarspliktiges personliga närvaro. Den skall omfatta medicinska och psykologiska undersökningar samt annan utredning av hans personliga förhållanden.

4 § Kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar skall till Totalförsvarets personalverk lämna de uppgifter totalförsvarspliktigs hälsoom en tillstånd och personliga förhållanden i övrigt behövs för som att bedöma hans eller hennes förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt.

5 § En kallelse till personlig inställelse vid mönstring eller annan utredning som avses i l § skall utfärdas i god tid. Om den som kallats är förhindrad att inställa sig enligt kallelsen, skall han eller hon snarast anmäla det till den myndighet som har utfärdat kallelsen.

16 3 kap. Inskrivning m.m.

Inskrivning efter mönstring

1 § Om resultatet mönstringen visar att den totalförsvarspliktige har förutav sättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets personalverk placera honom i befattningsgrupp för chefer, för specialister eller för en övriga samt skriva in honom för värnplikt, för civilplikt eller i en utbildningsreserv.

2 § För värnplikt och civilplikt skall det antal totalförsvarspliktiga skrivas in i krig behövs i Försvarsmakten och det civila försvaret eller för Försom svarsmaktens fredstida beredskap. Ur varje befattningsgrupp skall de som är bäst lämpade skrivas in för sådan tjänstgöring.

3 § Om resultatet mönstringen visar att den totalförsvarspliktige saknar av förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets personalverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring.

Inskrivning efter annan utredning

4 § Den efter utredning än mönstring bedöms lämplig för cisom en annan vilplikt personalverk skrivas för sådan tjänstgöring, får av Totalförsvarets dock inte för civilplikt omfattar längre grundutbildning än 60 dagar. som

Gemensamma bestämmelser om inskrivning

5 § Om någon skrivs in för värnplikt eller för civilplikt som omfattar

17 grundutbildning, skall vid inskrivningen bestämmas den befattning eller typ av befattning som han eller hon skall utbildas till, de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer där grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras, grundutbildningens längd och 4. om grundutbildningen skall pågå än 60 dagar, året och månaden när mer grundutbildningen är planerad att börja.

6 § Vid inskrivning för civilplikt inte omfattar grundutbildning skall som bestämmas den befattning som den som skrivs in skall upprätthålla.

7 § I den mån det kan ske skall vid inskrivningen hänsyn tas till önskemål från den som skrivs in.

8 § Av ett beslut om inskrivning skall framgå vad har bestämts enligt som 5 eller 6 Ett beslut om inskrivning i utbildningsreserv skall innehålla en uppgift om den totalförsvarspliktiges befattningsgrupp. Den som genomgår mönstring skall därvid underrättas beslut om som avses i första stycket och i 3

9 § Ett beslut enligt 3 eller 4 § får ändras Totalförsvarets personalverk. av Om den som har skrivits har påbörjat grundutbildning, får beslutet ocken så ändras av en myndighet som Personalverket bestämmer. Om det behövs för bedömningen, är den som är totalförsvarspliktig skyldig att genomgå förnyad mönstring eller annan utredning enligt 2 kap. Om en ändring av beslut inskrivning innebär tiden för grundutbildom att ningen blir längre än enligt det tidigare beslutet, krävs att den som beslutet

18 godkänner ändringen. Om inte annat följer av 10 skall detsamma avser gälla i fråga ändring ett beslut inskrivning i en utbildningsreserv om av om till inskrivning för värnplikt eller för civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.

10 § Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får regeringen föreskriva totalförsvarspliktiga har skrivits in i en utbildningsatt som i stället skall skrivas in för värnplikt eller för civilplikt som omfattar reserv längre grundutbildning än 60 dagar. en

11 § Inskrivningen i utbildningsreserv upphör vid utgången av det kalenen derår när den totalförsvarspliktige fyller trettio år.

Krigsplacering

12 § En totalförsvarspliktig efter avslutad grundutbildning har förvärvat som tillräckliga kunskaper och färdigheter för krigsuppgift skall krigsplaceras i en befattning eller i viss verksamhet han eller hon är lämplig för. En en en som totalförsvarspliktig har skrivits in för civilplikt enligt 6 § skall krigsplasom

i den befattning han eller hon skall upprätthålla.

ceras som

13 § En totalförsvarspliktig har genomgått en längre grundutbildning än som 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen fullgjorfrån totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att han eller des, om det inte hon krigsplaceras i en annan verksamhet.

14 § Den efter avslutad grundutbildning inte krigsplaceras får skrivas in som för civilplikt grundutbildning eller med grundutbildning som inte är utan en

19 längre än 60 dagar.

15 § Beslut om krigsplacering fattas Totalförsvarets personalverk på framav ställan av en kommun, kyrklig kommun, landsting eller statlig en ett en myndighet. Om en krigsplacering hävs, gäller 14

Tjänstgöring utan vapen

16 § Om en totalförsvarspliktig kan antas ha så allvarlig personlig övertyen gelse rörande bruk av vapen mot annan att övertygelsen är oförenlig med en tjänstgöring är förenad med bruk skall han som av vapen, eller hon efter ansökan få rätt att vara vapenfri.

17 § En ansökan om rätt att vapenfri skall skriftlig och innehålla vara vara en försäkran sökanden att han eller hon har sådan inställning av en till bruk av vapen mot annan som avses i 16

18 § En ansökan som görs innan sökanden har skrivits eller inom sex månader från den dag då han eller hon fick del av ett beslut om inskrivning skall bifallas utan ytterligare utredning, det inte finns särskilda skäl om att närmare pröva sökandens inställning till bruk mot av vapen annan.

19 § Om en ansökan görs än vad sägs i 18 skall den senare som även innehålla en redogörelse för de förhållanden sökanden som vill åberopa till

stöd för sitt påstående att han eller hon har en sådan inställning till bruk

av vapen mot annan som avses i 16

20 § En ansökan får inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att lämna

20 uppgifter muntligt i ärendet.

totalförsvarspliktig har fått rätt att vapenfri får inte skrivas 21 § En som vara är förenad med bruk eller mot sin vilja in mot en befattning som av vapen in i Försvarsmakten. Om sådan inskrivning har skett, skall beslutskrivas en et ändras.

22 § Ansökningar rätt att vapenfri prövas av Totalförsvarets persoom vara nalverk.

4 kap. Fullgörande värnplikt och civilplikt av

Grundutbildning

Grundutbildningen för totalförsvarspliktig har skrivits in för 1 § en som värnplikt lägst 220 och högst 615 dagar och för totalförsvarspliktig som är en har skrivits in för civilplikt högst 300 dagar. sammanlagda tiden för grundutbildning får inte för någon totalför- Den svarspliktig överstiga 615 dagar.

skrivits för värnplikt eller för civilplikt som omfattar en 2 § Har den som grundutbildning än 60 dagar inte kallats till grundutbildningen före längre det kalenderår när han fyller tjugofyra år eller, i fall som avses i utgången av 10 före utgången det kalenderår när han fyller trettio år, är han 3 kap. av skyldig fullgöra grundutbildningen endast om särskilda skäl föreligger. att

3 § En totalförsvarspliktig är medborgare även i en annan stat är inte som

21 skyldig att fullgöra en längre grundutbildning än 60 dagar, han antingen om har fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten eller innan han har fyllt nitton år väljer att göra detta och den utbildningen till längd och effektivitet är minst likvärdig med den krävs honom i Sverige. som av

Repetitionsutbildning

4 § Repetitionsutbildningen får för varje totalförsvarspliktig omfatta sammanlagt högst 240 dagar fördelade på flera tjänstgöringstillfállen.

5 § En totalförsvarspliktig är under kalenderår skyldig fullgöra samma att repetitionsutbildning vid högst två tillfällen och med sammanlagt högst 34 dagar, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Längsta tillåtna utbildningstid

6 § Den sammanlagda tiden för grundutbildning och repetitionsutbildning får inte för någon totalförsvarspliktig överstiga 700 dagar.

Krigstjänstgöring och beredskapsüänstgöring

7 § Totalförsvarspliktiga har krigsplacerats enligt denna lag som är skyldiga att fullgöra krigstjänstgöring under höjd beredskap.

8 § Om det i annat fall än som avses i 7 § behövs för Sveriges försvarsberedskap, får regeringen besluta att totalförsvarspliktiga har krigsplacesom rats enligt denna lag skall fullgöra beredskapstjänstgöring. Beredskapstjänstgöring får för varje totalförsvarspliktig omfatta högst 180

22 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfállen.

9 § Regeringen skall för varje tillfälle besluta hur många totalförsvarspliktiga skall kallas in till krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring. som Regeringen beslutar när beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring skall upphöra.

5 kap. Gemensamma bestämmelser För värnplikten och civilplikten

Skyldigheter under tjänstgöringen

fullgör värnplikt eller civilplikt är skyldig att i den mån verk- 1 § Den som samheten kräver det tåla inskränkningar såväl i sin frihet att förflytta sig inom landet och att lämna detta i sin personliga frihet i övrigt. som värnplikt eller civilplikt är också skyldig genomgå den Den som fullgör att medicinska och psykologiska undersökning som krävs för att utreda och bedöma hans eller hennes förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret.

2 § Den fullgör värnplikt eller civilplikt skall lyda en förmans eller ansom chefs order, det inte är uppenbart att ordern inte angår tjänsten. Den nan om fullgör värnplikt eller civilplikt skall även i övrigt rätta sig efter de som tjänstgöringsföreskrifter som gäller.

Utbildningen

3 § Grundutbildningen skall de kunskaper och färdigheter som krigsuppge giften kräver.

23 Repetitionsutbildningen skall vidmakthålla och utveckla skickligheten för krigsuppgiften. I grundutbildningen och repetitionsutbildningen ingår även uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap.

4 § Grundutbildningens längd skall bestämmas särskilt för varje befattning eller typ av befattning. Grundutbildningen skall genomföras i följd, inte det för vissa en om befattningar finns särskilda skäl genomföra den i att omgångar.

5 § Repetitionsutbildningens omfattning för varje totalförsvarspliktig skall bestämmas av krigsuppgiften och behovet att öva det förband eller den verksamhet där han eller hon är krigsplacerad.

Inkallelse

6 § Inkallelser till tjänstgöring skall göras Totalförsvarets av personalverk, om inte regeringen föreskriver annat. Inkallelser till grundutbildning eller repetitionsutbildning skall sändas ut i god tid, om inte särskilda skäl föranleder något annat. Detsamma gäller för en återkallelse inkallelsen. av

7 § En totalförsvarspliktig skall inställa sig till tjänstgöring enligt inkallelsen. Hinder att inställa sig, skall snarast anmälas till Totalförsvarets personalverk.

Uppskov

8 § En totalförsvarspliktig får efter ansökan beviljas uppskov med grundut-

24 bildning eller repetitionsutbildning han eller hon kallats in till, om som tjänstgöringen medför avsevärda svårigheter med avseende på sökandens studier eller arbete eller i övrigt för sökanden själv eller någon nära anhörig till honom eller henne eller 2. sökandens fysiska eller psykiska prestationsförmåga är tillfälligt så nedsatt det kan antas att tjänstgöringen inte kan fullgöras. att Uppskov enligt första stycket får beslutas för högst ett år i sänder.

9 § Föranleder inte särskilda skäl något annat, skall en totalförsvarspliktig har ansökt rätt vapenfri beviljas uppskov med grundutbildsom om att vara eller repetitionsutbildning han eller hon kallats in till, om tjänstning som göringen är förenad med bruk Uppskovet skall beviljas till dess av vapen. ansökningen har prövats slutligt. Om uppskov vägras, får den fullgör tjänstgöringen inte åläggas att som bruka eller bära eller ammunition innan ansökningen har vapen att vapen prövats slutligt.

10 § Ärenden uppskov prövas Totalförsvarets personalverk. om av

11 § Den har uppdrag riksdagsledamot, som ersättare för riksdagssom som eller statsråd har särskilt beslut uppskov med värnplikt och ledamot som utan civilplikt så länge uppdraget Detsamma gäller den som har uppdrag i varar. internationell organisation och på grund en överenskommelse som en av Sverige har slutit med främmande stat inte skall eller bör tjänstgöra i en totalförsvaret under tid när uppdraget varar.

25 Avbrott

12 § Grundutbildning eller repetitionsutbildning skall avbrytas, om den som fullgör tjänstgöringen har varit frånvarande från tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås eller om den som fullgör tjänstgöringen på grund tillfälligt nedsatt fysisk av eller psykisk prestationsförmåga kan antas komma frånvarande från att vara tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås.

13 § Värnplikt eller civilplikt skall avbrytas om tjänstgöringen är förenad med bruk och den fullgör av vapen som tjänstgöringen ansöker om rätt att vapenfri och det inte finns särskilda vara skäl för att tjänstgöringen skall fortsätta i avvaktan på att ansökningen har prövats slutligt eller 2. om den som fullgör tjänstgöringen vägrar eller underlåter fullgöra att sina skyldigheter under tjänstgöringen och det kan han eller hon inte antas att heller i fortsättningen kommer att fullgöra dessa skyldigheter. Om tjänstgöringen fortsätter för totalförsvarspliktig i första en som avses stycket gäller bestämmelsen i 9 § andra stycket.

14 § Efter ansökan från den som fullgör värnplikt eller civilplikt skall grundutbildning eller repetitionsutbildning avbrytas i fall i 8 § första som avses stycket l .

15 § Ärenden om avbrott skall prövas av Totalförsvarets personalverk eller efter Personalverkets bestämmande statlig myndighet, komav en annan en mun, ett landsting eller en kyrklig kommun.

26 16 § Regeringen får besluta att grundutbildningen skall avbrytas, om utbildningsorganisationens måste tas i anspråk för att höja Sveriges förresurser svarsberedskap.

Tillgodoräknande av qänstgöringstid

sedan 40 tjänstgöringsdagar har full- 17 § Om en grundutbildning avbryts gjorts, får den fullgjort tjänstgöringen tillgodoräkna sig tiden före avsom brottet dock inte tjänstgöringsdagar under vilka han eller hon har varit frånvarande. Om det enda skälet till avbrottet är frånvaro på grund av sjukdom eller skada, behöver grundutbildningen inte fullföljas. Om den som fullgjort tjänstgöringen begär det, skall han eller hon dock på nytt inkallas till grundutbildning. I sådant fall skall Totalförsvarets personalverk bestämma i vilken utsträckning utbildningstiden före avbrottet skall tillgodoräknas. Avbryts utbildningen i annat fall än i första stycket, får ingen som avses tjänstgöringstid tillgodoräknas.

18 § En totalförsvarspliktig får inte tillgodoräkna sig tjänstgöring som avses i 9 § andra stycket eller 13 § andra stycket som fullgjord tjänstgöring.

Bemyndiganden

19 § Regeringen eller myndighet regeringen bestämmer får överlämen som till bolag, föreningar, samfálligheter eller andra enskilda att besluta om na ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt hos dem.

27 6 kap. Den allmänna tjänsteplikten

1 § När det råder höjd beredskap får regeringen förordna om allmän tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet är särskild vikt för totalsom av försvaret skall kunna upprätthållas. Förordnandet kan viss del avse en av landet eller en viss verksamhet.

2 § Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den är totalförsvarspliktig som kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag, tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret eller utför arbete som anvisas honom eller henne av en myndighet som regeringen bestämmer. Arbete enligt första stycket 3 får inte utan att den tjänstgör samtycker som till det vara förenat med bruk mot av vapen annan.

3 § Regeringen eller en myndighet som regeringen bestämmer skall besluta hos vilka arbetsgivare och uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt skall fullgöras och vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas allmän av tjänsteplikt.

4 § En totalförsvarspliktig som omfattas ett beslut enligt 3 § skall del av av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

5 § Arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare är skyldiga att till regeringen eller en myndighet som avses i 3 § lämna upplysningar om förhållanden som är av betydelse för tillämpningen bestämmelserna av om allmän tjänsteplikt enligt 2 § första stycket

28 6 § Regeringen eller myndighet regeringen bestämmer får medge en som undantag från den allmänna tjänsteplikten.

7 kap. Allmänna skyldigheter

l § En totalförsvarspliktig är skyldig att till att han eller hon inom rimlig tid kan nås av postförsändelser från se Totalförsvarets personalverk, efter uppmaning bekräfta mottagandet kallelser till utredning, inkallelav till tjänstgöring och beslut krigsplacering och ta del av innehållet i såser om dana handlingar samt väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och utta emot, rustning rör tjänstgöring inom totalförsvaret. som

8 kap. Förmåner

l § En totalförsvarspliktig har vid inställelse för mönstring eller annan utredning och när han eller hon fullgör värnplikt eller civilplikt rätt till reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, 4. fri hälso- och sjukvård, 5. fri grupplivförsäkring samt begravningshjälp. fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. Den som 2 § 2 har även rätt till

29 fri utrustning, 2. dagersättning eller dagpenning, 3. utryckningsbidrag efter viss grundutbildning, 4. familjebidrag samt 5. vid beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring fálttraktamente och särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning.

2 § Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd och lagen 1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada m.m.

3 § En totalförsvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 § 3 har rätt till samma förmåner och arbetsvillkor i övrigt som på grund av avtal eller annars gäller för liknande arbete. Om villkoren inte kan bestämmas med stöd av första stycket, skall de fastställas till vad som är skäligt med hänsyn till arbetets art och omfattning samt

omständigheterna i övrigt.

4 § En totalförsvarspliktig som inte har erhållit lön eller annan förmån på grund av fullgjord allmän tjänsteplikt har rätt att efter ansökan och mot överlåtelse av sin fordran till staten av allmänna medel få ersättning med det obetalda beloppet. Om inte särskilda skäl föreligger, får sådan ersättning inte utgå för fordran som har förfallit till betalning mer än tre månader innan ansökan om ersättning gjordes.

5 § En totalförsvarspliktig, som enligt 6 kap. 2 § 3 är skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt på annan ort än den där han eller hon är bosatt, har rätt till reseförmåner och ersättning för flyttning eller ökade levnadskostnader till

30 följd av dubbel bosättning.

9 kap. Skydd för anställning m.m.

l § Ingen arbetstagare får sägas upp eller avskedas på grund av att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag. Om den som fullgör sina skyldigheter enligt denna lag hindras att utföra ett arbete som han eller hon har åtagit sig, får detta inte åberopas mot honom eller henne som grund för skadestånd eller liknande anspråk.

2 § Bestämmelser om anställning för viss tid inför värnplikt eller civilplikt finns i 5 § lagen 1982:80 om anställningsskydd.

3 § En arbetstagare vill återinträda i arbete efter att ha fullgjort värnsom plikt eller civilplikt är skyldig att på förfrågan underrätta arbetsgivaren om detta före tjänstgöringens början.

4 § En arbetstagare, som har kallats in till värnplikt eller civilplikt, bör genast lämna arbetsgivaren meddelande om tidpunkten för tjänstgöringens början och om hur länge den beräknas vara. Detsamma skall gälla för en arbetstagare har underrättats om att han eller hon skall fullgöra allmän tjänstesom plikt hos någon annan än arbetsgivaren. En arbetstagare bör i god tid lämna arbetsgivaren meddelande om den dag, när han eller hon kan återinträda i arbetet. Om tjänstgöringen enligt denna lag har pågått i mer än tre månader, är arbetsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än två veckor från den dag när arbetsgivaren mottog ett sådant meddelande eller arbetstagaren utan föregående

31 meddelande inställer sig hos arbetsgivaren.

5 § En arbetstagares förmåner i anställningen och arbetsförhållanden i övrigt får inte i vidare mån än som följer av uppehållet i arbetet försämras med anledning av att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

6 § Om uppsägning eller avskedande sker i strid mot bestämmelserna i detta kapitel, skall åtgärden förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Beträffande tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande skall 34, 35, 37, 40, 42 och 43 §§ lagen l982:80 om anställningsskydd gälla.

7 § En arbetsgivare.som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel skall betaskadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Därvid skall 38 § andra och tredje styckena samt 41 och 42 §§ lagen 0982:80 om anställningsskydd gälla.

8 § Mål om tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel handläggs enligt lagen 1974:371 om rättegången i arbetstvister. I mål som avses i första stycket gäller 43 § andra stycket lagen l982:80 om anställningsskydd.

9 § Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt detta kapitel inskränks är ogiltigt i den delen.

32 10 kap. Straff m.m.

Strap

l § En totalförsvarspliktig som utan giltigt skäl uteblir från en mönstring eller annan utredning enligt 2 kap. l § till vilken han eller hon har kallats att personligen inställa sig döms till penningböter.

2 § En totalförsvarspliktig som av oaktsamhet underlåter att inställa sig för värnplikt eller civilplikt till vilken han eller hon har inkallats döms till böter.

3 § En totalförsvarspliktig som olovligen avviker eller i annat fall än som avses i 2 § uteblir från värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, vägrar eller underlåter att lyda en förmans eller annan chefs order eller på annat sätt åsidosätter vad som åligger honom eller henne under tjänstgöringen, döms, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt för brott mot totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst ett år. Ansvar enligt första stycket inträder inte, om straff för gärningen är föreskrivet i 21 kap. brottsbalken.

4 § Begås ett brott enligt 3 § första stycket under höjd beredskap och medför det särskilt men för totalförsvaret eller är det annars är att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

5 § En totalförsvarspliktig, en arbetsgivare eller en uppdragsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han eller hon fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. l § eller 6 kap. 5 § döms till

33 böter.

Hämtning

6 § Om en totalförsvarspliktig har kallats till mönstring eller personlig inställelse vid en annan utredning enligt 2 kap. 1 inkallats till värnplikt eller civilplikt eller ålagts att fullgöra allmän tjänsteplikt utan giltigt skäl utemen blir, får Totalförsvarets personalverk eller myndighet Personalverket en som bestämmer besluta att han eller hon på bekostnad skall hämtas egen genom polismyndighetens försorg.

Vite

7 § Totalförsvarets personalverk får vid vite förelägga en totalförsvarspliktig att till Totalförsvarets personalverk eller en myndighet som regeringen eller Personalverket bestämmer skriftligen lämna uppgifter som avses i 2 kap. 1 en arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare att till en myndighet som avses i 6 kap. 3 § lämna upplysningar i 6 kap. som avses 5 § samt en totalförsvarspliktig att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 1 §

Giltigt skäl

8 § En totalförsvarspliktig har giltigt skäl att inte fullgöra skyldighet en enligt denna lag, om han eller hon har hindrats att fullgöra den på grund av avbrott i allmänna samfardseln eller sjukdom eller annan omständighet, som han eller hon inte bort förutse.

34 Särskild bestämmelse

9 § Totalförsvarets personalverk får besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt, om han eller hon kraft har dömts för brott totalförsvarsgenom dom som vunnit laga mot plikten till fängelse och det kan antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den värnplikt eller civilplikt som inskrivningen avser, 2. med hänvisning till sin anslutning till religiöst samfund som regeringen bestämmer förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller civilplikt.

11 kap. Förnyad prövning och överklagande

Förnyad prövning

1 § Vid Totalförsvarets personalverk skall finnas en eller flera inskrivningsnämnder för att genomföra förnyad prövning av vissa beslut av Personalverket. Inskrivningsnämnden består ordförande, som utses av Personalverket av en och valda ledamöter till det antal regeringen föreskriver. För varje som landsting eller kommun hör till inskrivningsnämndens verksamhetsområsom de skall minst ledamot väljas. De valda ledamöterna utses för tre år av de en landsting och kommuner skall vara företrädda i nämnden. För ordföransom den och de valda ledamöterna skall finnas ersättare. Dessa utses på samma sätt som de ordinarie ledamöterna.

35 2 § Totalförsvarets personalverks beslut enligt 3 kap. 1 och 3 §§ skall prövas på nytt av en inskrivningsnämnd, om det begärs av den som beslutet avser och begäran inte tillgodoses genom beslut av en tjänsteman vid Personalverket.

Vid prövning av ärenden enligt först stycket inskrivningsnämnden beslut-

för, när ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.

3 § En begäran om förnyad prövning skall vara skriftlig och ha kommit in till Totalförsvarets personalverk inom tre veckor från den dag då den som beslutet avser fick del av detta. I begäran skall den ändring anges som önskas och skälen för ändringen.

Överklagande

4 § Endast följande beslut enligt denna lag får överklagas: Inskrivningsnämndens beslut. 2. Beslut om inskrivning enligt 3 kap. 4 3. Beslut i ärenden om ändring av ett inskrivningsbeslut. 4. Beslut i ärenden om rätt att vara vapenfri. Beslut i ärenden om uppskov. Beslut i ärenden om avbrott i utbildningen enligt 5 kap. 12 14 §§ och om tillgodoräknande av tjänstgöringenligt 5 kap. 17

överklagandet skall göras hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.

5 § Inskrivningsnämndens beslut får inte omprövas enligt förvaltningslagen 1986:223.

6 § Ett beslut av Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd får inte överklagas.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den .

Genom lagen upphävs lagen 1939:727 förbud mot uppsägning eller avskedande av om arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. 2. värnpliktslagen 1941:967, allmänna tjänstepliktslagen 1959:83, 4. lagen 1966:413 om vapenfri tjänst, lagen 1981:292 tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt om veterinärpersonal m.m. och lagen 1984:272 skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra om utanför civilförsvaret.

Övergångsbestämmelser till 3 kap.

Den före lagens ikraftträdande har genomgått en inskrivningssom prövning enligt värnpliktslagen 1941:967 skall anses ha genomgått mönstring enligt den nya lagen. 2. Den vid lagens ikraftträdande har tagits ut för värnpliktsutbildning som enligt 27 § 1 värnpliktslagen 1941:967 skall anses ha skrivits in för mom. värnplikt enligt den nya lagen. Den vid lagens ikraftträdande har tagits ut till en utbildningsreserv som enligt 4 § vämpliktslagen 1941:967 skall anses ha skrivits in i en uta bildningsreserv enligt den nya lagen. En totalförsvarspliktig vid lagens ikraftträdande genom inskrivning som

37 enligt 17 § civilförsvarslagen 1960:74 uttagits till att fullgöra civilförsvarstjänstgöring skall anses ha skrivits in för civilplikt enligt den nya lagen. Detsamma skall gälla för en totalförsvarspliktig som registrerats enligt 2 § förordningen 1981:642 om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. 5. Totalförsvarets personalverk får i en utbildningsreserv skriva totalförsvarspliktiga som vid lagens ikraftträdande har fått tillstånd till vapenfri tjänst men då inte påbörjat grundutbildning. Inskrivningen skall förenas med en anteckning om rätt för den totalförsvarspliktige att vapenfri. vara Krigsplacering av en totalförsvarspliktig som har beslutats före lagens ikraftträdande skall vid tillämpningen av den nya lagen anses som en krigsplacering enligt 3 kap. 12 § den nya lagen.

Övergångsbestämmelser till 4 och 5 kap.

7. Tjänstgöring som en totalförsvarspliktig har fullgjort enligt värnpliktslagen 1941:967, lagen 1966:413 om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen 1960:74 eller lagen 1981:292 om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. skall tillgodoräknas honom eller henne som fullgjord värnplikt eller civilplikt med samma antal dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt. Därvid skall

a grundutbildning enligt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen samt utbildning

enligt 12 § 2 mom. andra stycket civilförsvarslagen och 6 § lagen tjänsteom plikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. motsvara grundutbildning enligt 4 kap. l § den nya lagen. b övningar enligt 27 § 1 mom. B och C värnpliktslagen, 12 § 2 mom. tredje stycket civilförsvarslagen och 6 § lagen tjänsteplikt för hälso- och om sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal motsvara repetitionsutbildm.m. ning enligt 4 kap. 4 § den nya lagen samt

c beredskapsövning enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen och 12 § 1 mom.

andra stycket civilförsvarslagen motsvara beredskapstjänstgöring enligt 4 kap. 8 § den nya lagen. Äldre bestämmelser tjänstgöringsskyldighet gäller för dem vid om som lagens ikraftträdande har påbörjat utbildning enligt värnpliktslagen 1941:967, lagen 1966:413 om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen 1960:74 och lagen 1981:292 om hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. För tjänstgöring som påbörjas efter lagens ikraftträdande på grund av inkallelse som utfärdats före ikraftträdandet skall den nya lagen gälla. Därvid

skall vad som föreskrivs i punkt 7 a c tillämpas.

-

Övergångsbestämmelser till 10 kap.

10. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 10 kap. 9 § 1 skall den som före den 1 juni 1987 har dömts till fängelse för lydnadsbrott eller rymning eller därefter för värnpliktsbrott likställas med den som har dömts till samma straff för brott mot totalförsvarsplikten. 11. Beslut som regeringen eller Värnpliktsverket före ikraftträdandet har meddelat att tills vidare eller för viss tid inte inkalla en Värnpliktig till värnpliktstjänstgöring, skall anses som beslut enligt 10 kap. 9

Övergångsbestämmelser till 11 kap.

12. Äldre bestämmelser skall tillämpas vid överklagande beslut har av som meddelats före ikraftträdandet.

Övrigt

13. Om det i lag eller annan författning förekommer hänvisning till en en föreskrift har ersatts en bestämmelse i denna lag, skall hänvissom genom

39 ningen i stället avse den nya bestämmelsen.

2. Förslag till

Lag frivillig grundutbildning för kvinnor

om

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

l § Kvinnor vill få anställning officerare skall genomgå grundutsom som bildning vid Försvarsmakten enligt denna lag. Regeringen bestämmer vilka villkor i övrigt som skall gälla för att få anställningen. Även kvinnor under höjd beredskap vill tjänstgöra i sådana befattsom ningar inom totalförsvaret kräver längre grundutbildning än 60 dagar som skall genomgå grundutbildning enligt denna lag.

Utbildningen

2 § Grundutbildningen skall fullgöras vid Försvarsmakten eller i verksamhet enligt 1 kap. 6 § första stycket lagen 199x:xxx om totalförsvarsplikt. Den skall till längd och innehåll motsvara den grundutbildning som en jämförbar kategori totalförsvarspliktiga fullgör enligt lagen 199x:xxx om totalförsvarsplikt.

3 § Antagning till grundutbildning sker efter ansökan och en särskild antagningsprövning skall motsvara mönstring enligt 2 kap. 2 3 §§ lagen som - 199x:xxx om totalförsvarsplikt. En kvinna skall antas till grundutbildning, om hon är lika lämpad att

41 genomgå denna som de män vilka enligt 3 kap. lagen l99x:xxx totalom försvarsplikt skrivs in för värnplikt eller för civilplikt med en grundutbildning som överstiger 60 dagar.

Uânstgöringsskyldighet m.m.

4 § En kvinna som har antagits till grundutbildningen är skyldig att efter inkallelse inställa sig till utbildningen och fullgöra denna i enlighet med meddelade föreskrifter. Hon får inte avbryta utbildningen förrän hon har meddelat sin vilja att göra detta till den myndighet regeringen bestämmer. som

5 § I fråga om giltigt skäl för utevaro från tjänstgöringen skall 10 kap. 8 § lagen l99xzxxx om totalförsvarsplikt tillämpas.

6 § Sedan en kvinna har antagits till grundutbildningen skall 5 kap. 2 och 8 §§, 7 kap. 1 § samt 10 kap. 7 § lagen 199x:xxx totalförsvarsplikt om gälla för henne.

7 § En kvinna som har avslutat grundutbildning enligt denna lag vid Försvarsmakten får skrivas för civilplikt med skyldighet att tjänstgöra i stridande befattningar inom totalförsvaret.

Skiljande från utbildningen

8 § Från grundutbildningen skall den skiljas som visar sig olämplig för fortsatt utbildning till den befattning eller typ av befattning som hon har antagits till, eller 2. på grund av sjukdom eller anledning är frånvarande från av annan

42 utbildningen i sådan utsträckning att hon inte kan tillgodogöra sig denna.

Förmåner

9 § En kvinna har under grundutbildningen och i samband med antagningsprövningen rätt till förmåner totalförsvarspliktiga har enligt samma som lagen 199x:xxx om totalförsvarsplikt.

Bestämmelser rätt till ersättning för personskada finns i lagen

om 1977:265 statligt personskadeskydd och lagen 1977:266 om statlig om ersättning vid ideell skada m.m.

Bemyndigande

10 § Regeringen får föreskriva att en bestämmelse i denna lag skall tillämpas också på föreskriven utbildning som en kvinna genomgår för att kunna annan anställning som officer vid Försvarsmakten.

Denna lag träder i kraft den, då lagen 1980:1021 om militär grundutbildning för kvinnor skall upphöra att gälla. I fråga om grundutbildning som påbörjats före ikraftträdandet gäller den äldre lagen.

Förslag till

Lag om disciplinansvar inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

l § Denna lag är tillämplig på följande personal: totalförsvarspliktiga under den tid då de är skyldiga att fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt lagen l99x:xxx totalförsvarsplikt, om 2. kvinnor som genomgår utbildning enligt lagen l99x:xxx frivillig om grundutbildning för kvinnor, de som genomgår utbildning för att militär anställning vid Försvarsmakten, 4. hemvärnsmän under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga, 5. de som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig tjänstgöra att frivilligt i befattningar i Försvarsmaktens krigsorganisation, under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga, anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, när de tjänstgör utomlands.

2 § Är Sverige i krig, gäller lagen även för följande personal: alla som är tjänstgöringsskyldiga vid Försvarsmakten, polismän som utan att vara tjänstgöringsskyldiga vid Försvarsmakten är skyldiga att delta i Sveriges försvar, skyddsvakter och skyddsområdesvakter förordnats med stöd lagsom av

44 1990:217 skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., en om alla vistas vid avdelningar Försvarsmakten, när avdelsom annars av ningarna är i fält eller verkar under liknande förhållanden, medlemmar den organiserade motståndsrörelsen. av

3 § Om Sverige är i krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förom hållanden är föranledda att det är krig utanför Sveriges gränser eller som av Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen föreskriva att av att lagen skall gälla för den personal som anges i 2

4 § När det inte längre föreligger sådana förhållanden avses i 2 och som 3 §§, skall regeringen föreskriva att lagen skall upphöra att gälla för personal som nämns i 2

5 § Lagen skall också gälla för krigsfångar, krigsdeltagare har internerats vid krig under vilket Sverige är neutsom ralt, utlänningar vistas bland krigsfångar eller internerade krigsdeltagare som för att utöva sjukvård eller andlig vård.

6 § Den lagen inte längre gäller för får med tillämpning av lagen ålägsom disciplinpåföljd och ersättningsskyldighet för förfarande under tid då laggas en gällde för honom eller henne.

gäller för benämns disciplinansvarig. 7 § Den som lagen

45 Disciplinansvaret

Disciplinförseelse

8 § En disciplinansvarig som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad han eller hon på grund av instruktioner, förmäns eller andra chefers order eller i övrigt skall iaktta i tjänsten skall åläggas disciplinpåföljd för disciplinförseelse. I ringa fall skall någon påföljd dock inte åläggas.

9 § Disciplinpåföljd får inte åläggas någon, om han eller hon inte inom tvâ år från förseelsen har underrättats enligt 25 § om vad som anförs mot honom eller henne eller fått anmaning enligt 21 § tredje stycket lagen 1986:765 med instruktion för riksdagens ombudsmän eller motsvarande bestämmelse i fråga om Justitiekanslern.

Disciplinpåföüder

10 § Disciplinpåföljderna är varning, extratjänst, löneavdrag och utegângsförbud.

11 § Varning innebär att den felande erinras om att han eller hon för framtiden skall iaktta sina skyldigheter i tjänsten.

12 § Extratjänst innebär att den felande vid högst fem tillfällen utöver den vanliga tjänsten skall utföra handräckning eller någon annan särskild uppgift. Vid varje tillfälle får högst fyra timmar tas i anspråk för uppgiften. Om extratjänsten inte avser annat än jour- eller beredskapstjänstgöring, får dock tiden fram till den vanliga tjänstens början nästa dag tas i anspråk.

46 Extratjänsten får inte vara sådan att den inverkar skadligt på den disciplinansvariges hälsa eller tjänstbarhet.

13 § Löneavdrag får bestämmas för högst trettio dagar och innebär avdrag på dagersättning eller motsvarande ersättning. Om något sådant avdrag inte kan göras, skall den felande betala ett belopp som motsvarar avdraget. För den som erhåller dagersättning skall löneavdraget motsvara dagersättningen utan tillägg. För övriga skall löneavdraget bestämmas till viss andel av utgående ersättning. Andelen skall utgöra högst en fjärdedel av ersättningper dag. Avdraget får dock inte understiga ett belopp motsvarande dageren sättning utan tillägg.

14 § Utegångsförbud innebär förbud för den som är förlagd inom ett kasemområde, läger eller motsvarande område att under en bestämd tid, minst en och högst femton dagar, på fritid vistas utanför det område som är upplåtet åt en viss avdelning eller utanför en del av ett sådant område. För den som är förlagd ombord på ett fartyg skall utegångsförbudet avse förbud att lämna fartyget.

15 § Löneavdrag får åläggas tillsammans med utegångsförbud, om det krävs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinförseelsen har begåtts.

Ãtalsanmälan m.m.

16 § Om en disciplinansvarig kan antas ha begått en disciplinförseelse och han eller hon genom sitt förfarande skäligen kan misstänkas även ha gjort sig skyldig till brott, skall han eller hon anmälas till åtal för brottet, om inte an-

47 nat följer av 17

17 § Åtalsanmälan behöver inte göras i fråga om brott för vilka svårare straff än böter inte föreskrivs, 2. följande brott i brottsbalken, nämligen ofredande 4 kap. 7 §, snatteri 8 kap. 2 §, egenmäktigt förfarande 8 kap. 8 §, bedrägligt beteende 9 kap. 2 §, undandräkt 10 kap. 2 §, olovligt förfogande 10 kap. 4 §, olovligt brukande 10 kap. 7 §, svikande av försvarsplikt 18 kap. 6 §, lydnadsbrott 21 kap. 5 § och rymning 21 kap. 7 §. Åtalsanmälan skall dock alltid göras, om brottet riktar sig mot någon utanför den organisation där den misstänkte tjänstgör, 2. mâlsäganden har förklarat att han eller hon avser att föra talan om enskilt anspråk, eller 3. det finns skäl att anta att påföljden inte kommer att stanna vid böter.

18 § Om någon åtgärd har vidtagits för att anställa åtal mot en disciplinansvarig, får ett disciplinärende inte inledas eller fortsättas i fråga det förfaom rande som avses med åtgärden.

Beslutande myndigheter

19 § Frågor om disciplinförseelse eller åtalsanmälan prövas i fråga disom ciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort vid Försvarsmakten av chefen för det förband, den skola eller det utbildningscentrum där den disciplinansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten får föreskriva att någon chef annan

48 verksamhetsstället lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens av tjänstegrad får pröva frågorna. Om den disciplinansvarige fullgör eller har fullgjort värnplikt eller fullgör eller har fullgjort grundutbildning vid Försvarsmakten enligt lagen l99xzxxx om frivillig grundutbildning för kvinnor någon annanstans än som i första stycket, skall regeringen eller, efter regeringens bestämmande, anges Försvarsmakten föreskriva vilken chef, dock av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänstegrad, får pröva frågor om disciplinförseelse som och åtalsanmälan.

20 § En chef i 19 § får överlämna åt andra chefer som tjänstgör som avses under honom eller henne, dock lägst kompanichef eller motsvarande chef, en att pröva frågor disciplinförseelse personal som står under deras befäl, om av under förutsättning att förfarandet inte kan antas utgöra brott, 2. förseelsen har erkänts och förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning eller extratjänst eller utegângsförbud i högst fem dagar eller löneavdrag för högst tio dagar.

21 § I fråga disciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort hos en om statlig myndighet än Försvarsmakten prövas frågor om disciplinförannan seelse och åtalsanmälan av myndigheten. Om den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort hos en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun eller ett bolag, en förening, en samfallighet, stiftelse eller annan enskild sammanslutning, prövas frågorna av en Totalförsvarets personalverk. Totalförsvarets personalverk får överlämna åt förmån och andra chefer vid en sådan inrättning att pröva frågor om disciplinförseelse och åtalsanmälan av personal som lyder under dem.

49 22 § För att biträda de chefer som har att handlägga disciplinärenden skall finnas auditörer. Auditörerna skall vara lagfarna. De förordnas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, av annan myndighet.

23 § Innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs i fråga om en disciplinansvarig, skall yttrande inhämtas från auditören. Ett sådant yttrande behövs dock inte när ärendet prövas enligt 20 § eller, under de förutsättningar som anges i 20 vid prövning enligt 21 Auditören är medansvarig för de beslut som myndigheten fattar på hans eller hennes tillstyrkan.

Handläggningen av disciplinärenden

24 § Disciplinärenden skall handläggas skyndsamt.

25 § Muntligt förhör skall hållas med den disciplinansvarige. Denne skall därvid underrättas om vad som anförs mot honom eller henne: Om muntligt förhör inte kan anses behövligt, får underrättelsen ske skriftligen, varvid den disciplinansvarige skall uppmanas att yttra sig i saken. Om det behövs, skall även anmälare och andra som kan lämna uppgifter i saken höras muntligen eller skriftligen. Protokoll skall föras över förhören.

26 § Vid muntligt förhör med den disciplinansvarige skall ett förhörsvittne om möjligt vara närvarande.

50 27 § Om ett vittne eller en sakkunnig bör höras vid domstol eller om någon bör föreläggas att förete skriftlig handling eller ett föremål som bevis, en skall en ansökan om detta hos den tingsrätt inom vars område den person vistas skall höras eller annat sätt berörs av åtgärden. I fråga om såda-s som åtgärder skall i tillämpliga delar gälla vad som föreskrivs i rättegångsbalkna en om bevisupptagning utom huvudförhandling.

28 § Den disciplinansvarige skall innan ärendet avgörs få del av vad som harr kommit fram under utredningen och beredas tillfälle att yttra sig över det, om det inte är uppenbart obehövligt.

29 åtalsanmälan skall grundas på vad § Ett beslut om disciplinförseelse och som har kommit fram under utredningen. Av beslutet skall framgå de skäl som bestämt utgången.

30 § Den disciplinansvarige skall underrättas om beslutet och auditörens yttrande samt hur man begär ändring av beslutet. Den som meddelar beslutet bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, vanligt brev, delgivning eller på något annat sätt. Under-genom genom rättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om den som genom beslutet åläggs en disciplinförseelse begär det.

31 särskilda skäl inte krävs någon disciplinpåföljd, får ärendet § Om det av avskrivas.

32 § Bestämmelser om rätt för riksdagens ombudsmän och för Justitiekanslern att göra anmälan i disciplinärenden och handläggning av sådana om ärenden finns i 6 § lagen 1986:765 med instruktion för riksdagens om-

51 budsmän och i 6 § lagen 1975:1339 om Justitiekanslerns tillsyn.

Verkställighet av disciplinpåfölid

33 § Beslut om disciplinpåföljd skall verkställas snarast möjligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft mot den disciplinansvarige. Om det behövs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinförseelsen har begåtts eller av någon annan särskild anledning, får det i beslut om extratjänst eller utegångsförbud förordnas att beslutet skall verkställas trots att det inte har vunnit laga kraft.

34 § Extratjänst får inte verkställas på tjänstefria dagar. Detsamma gäller utegångsförbud i högst fem dagar.

35 § Verkställigheten av extratjänst eller utegångsförbud får uppskjutas eller avbrytas, om det finns särskilda skäl. Den dag då avbrott sker skall i sin helhet räknas som verkställighetstid.

36 § Om flera beslut om utegångsförbud är helt eller delvis verkställbara samtidigt, skall påföljderna läggas samman med varandra. Den sammanlagda verkställighetstiden får dock inte överstiga tjugofem dagar. Från den sammanlagda verkställighetstiden skall den tid avräknas under vilken verkställighet redan har skett.

37 § Om den som har ålagts utegångsförbud efter överklagande blir slutligen ålagd Iöneavdrag, skall avräkning ske för den tid under vilken förbudet har verkställts. En dags utegångsförbud skall motsvara två dagars Iöneavanses

52 drag.

38 § Extratjänst bortfaller i den mån den inte har verkställts innan den disciplinansvariges tjänstgöringsskyldighet har upphört.

39 § Utegångsförbud får inte verkställas efter det att den disciplinansvariges tjänstgöringsskyldighet har upphört. Om utegångsförbud inte kan verkställas, skall den som har meddelat beslutet omvandla det till löneavdrag med tillämpning av 37 § andra meningen. Om löneavdrag inte kan göras och motsvarande belopp inte betalas, gäller verkställighet vad är föreskrivet uppbörd och indrivning av bötom som om er. Obetalda belopp får dock inte förvandlas till fängelse. Löneavdrag bortfaller i den mån det inte har verkställts inom tre år från det beslutet om disciplinpåföljd vann laga kraft.

Tvångsmedel

enligt särskilda föreskrifter är förman inom Försvarsmakten 40 § Den som får omhänderta disciplinansvarig tjänstgör vid Försvarsmakten, om en som denne inom ett område eller utrymme används Försvarsmakten eller som av klädd i militär uniform på allmän plats anträffas så berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller utgör fara för sig själv eller någon annan, eller annars en uppträder så att han eller hon stör den allmänna ordningen eller ordningen inom Försvarsmakten eller utgör en fara för disciplinen. Omhändertagande får inte ske, det räcker med mindre ingripande åtom gärder.

53 41 § Den som med stöd av 40 § har omhändertagit någon skall skyndsamt anmäla detta till en sådan chef som anges i 19 Har omhändertagandet inte redan upphört, skall denne omedelbart det skall bestå. pröva om

42 § Har omhändertagandet föranletts av berusning, skall den omhändertagne så snart det kan ske undersökas av en läkare, om det behövs med hänsyn till hans eller hennes tillstånd.

43 § Den omhändertagne skall så snart som möjligt förhöras och underrättas om anledningen till omhändertagandet.

44 § Den omhändertagne skall friges så snart det kan ske utan men för honom eller henne själv och då det inte längre finns anledning att ha honom eller henne omhändertagen. Frigivandet skall alltid äga senast åtta timmar rum efter omhändertagandet, om det inte uppenbarligen ligger i den omhändertagnes eget intresse att få stanna kvar kortare tid därutöver.

45 § Alkoholdrycker eller andra berusningsmedel, påträffas hos den som som har omhändertagits på grund av berusning, skall tas ifrån honom eller henne. Sådan egendom skall bevisligen förstöras, om inte särskilda skäl talar för att egendomen återställs efter frigivandet. Frågan härom prövas sådan av en chef som anges i 19 Första stycket får tillämpas även i fråga om injektionssprutor och kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen. Detsamma gäller andra föremål, som är särskilt ägnade att användas för missbruk eller av annan befattning med narkotika.

46 § Om det finns anledning anta att en disciplinansvarig som tjänstgör vid

54 Försvarsmakten olovligen bär på sig föremål som tillhör Försvarsmakten eller han eller hon inte får inneha, kan han eller hon enligt försom annars förordnande underkastas kroppsvisitation för eftersökande av föremålmans en. För eftersökande sådana föremål får enligt förmans förordnande skåp, av väskor och egendom tillhör eller disponeras av den disciplinanannan som svarige undersökas, om det finns anledning anta att föremålen finns där. En sådan undersökning får också göras stickprovsvis eller i anslutning till en större undersökning, som företas av särskilda skäl.

Åtgärder enligt första och andra styckena får vidtas endast inom ett militärt

område eller ett annat område som disponeras av Försvarsmakten.

Klagan över beslut om disciplinpåföljd

47 § En disciplinansvarig som har ålagts disciplinpåföljd av en chef som avi 20 § får begära omprövning beslutet hos den chef som avses i 19 ses av Den har ålagts disciplinpåföljd av en chef som avses i 21 § andra som en stycket får begära omprövning beslutet hos Totalförsvarets personalverk. av En begäran enligt första stycket skall göras skriftligen inom fem dagar från den dag då den disciplinansvarige fick del av beslutet. Mot ett sådant beslut får talan inte föras i ordning. En begäran som har kommit in för sent annan skall inte prövas. Då ett ärende omprövas enligt första stycket, skall bestämmelserna i 23 - 31 §§ tillämpas.

48 § I ärenden omprövning beslut om extratjänst eller utegångsförbud om av får den omprövar beslutet, beslutet är verkställbart, förordna att det som om

55 tills vidare inte får verkställas.

49 § Ett beslut av en chef som avses i 19 § eller av en myndighet som avses i 21 § att ålägga någon disciplinpåföljd får av den disciplinansvarige överklagas genom besvär hos den tingsrätt inom vars domkrets det verksamhetsställe där den disciplinansvarige tjänstgör är lokaliserat eller, om verksamhetsstället inte är lokaliserat i Sverige eller särskilda skäl föreligger, hos den tingsrätt som regeringen bestämmer.

50 § Beslutet överklagas genom att överklagandet tillställs den som har meddelat beslutet. I överklagandet skall anges det beslut som överklagas och den ändring i beslutet som yrkas.

Överklagandet skall ha kommit till den har meddelat beslutet inom

som tio dagar från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tingsrätten skall, sedan handlingarna i ärendet överlämnats dit, pröva om överklagandet har kommit i rätt tid. Ett överklagande som kommit för sent skall avvisas.

51 § I fråga om överklagande tillämpas lagen 1946:807 handläggning om av domstolsärenden i den mån inte annat föreskrivs i denna lag. Därvid gäller beträffande överklagandet vad som föreskrivs om ansökan i den lagen.

52 § Tingsrätten skall vid avgörande av saken bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Vid handläggning i övrigt av ärendet är tingsrätten domför med en lagfaren domare.

53 § Tingsrätten får, om det överklagade beslutet är verkställbart, förordna att det tills vidare inte får verkställas.

56 54 § Tingsrättens beslut får av den disciplinansvarige eller det allmänna överklagas besvär till hovrätten. Om tingsrätten har meddelat ett begenom slut i 33 § andra stycket eller avslagit ett yrkande om att verkstälsom avses lighet tills vidare inte skall få ske, får talan mot beslutet föras särskilt. Hovrättens beslut får inte överklagas.

55 § I tingsrätten och hovrätten förs det allmännas talan av allmän åklagare.

56 § Bestämmelser rätt för riksdagens ombudsmän och för Justitiekansom lern att söka ändring i beslut om disciplinförseelse finns i 7 § lagen 1986:765 med instruktion för riksdagens ombudsmän och i 7 § lagen 1975:1339 om Justitiekanslerns tillsyn. Talan skall väckas inom fyra veckor från det beslutet har meddelats. Med anledning talan i första stycket får dock disciplinpåföljd av som anges åläggas eller skärpas endast om det är påkallat från allmän synpunkt.

Handläggningen av ersättningsärenden

57 § Om materiel som har utlämnats för personligt bruk till en disciplinansvarig går förlorad eller skadas, får chef som avses i 19 § samt en en myndighet och en chef som avses i 21 § besluta om ersättningsskyldighet enligt skadeståndslagen 1972:207 för honom eller henne. Om förlusten eller skadan inte sammanlagt överstiger ett visst mindre belopp, som regeringen bestämmer, får ersättningsskyldighet också åläggas av en chef som avses i 20 Om någon åtgärd har vidtagits för att anställa åtal mot den disciplinansvarifår ersättningsärende inte inledas eller fortsättas i fråga om det förfarande ge,

57 som avses med åtgärden.

58 § Inleds ett disciplinärende mot en disciplinansvarig och kan det förfarande som ärendet avser föranleda ersättningsskyldighet för honom eller henne, skall frågan om ersättningsskyldighet prövas i disciplinärendet såvida inte särskilda skäl talar mot det.

59 § Bestämmelserna i 23 30 §§ skall tillämpas vid handläggningen av ersättningsärenden.

Överklagande beslut ersättningsskyldighet

av om

60 § En disciplinansvarig som har ålagts ersättningsskyldighet chef av en som avses i 20 § får begära omprövning av beslutet hos en chef som anges i 19 Om ersättningsskyldigheten har ålagts chef i 21 § av en som avses andra stycket, får den disciplinansvarige begära omprövning av beslutet hos Totalförsvarets personalverk. Vid omprövning enligt första stycket skall bestämmelserna i 47 § andra och tredje styckena tillämpas.

61 § Ett beslut av en chef som avses i 19 § eller av en myndighet som avses i 21 § att ålägga ersättningsskyldighet får överklagas den disciplinansvariav ge hos tingsrätt. Bestämmelserna i 49 52 §§, 54 § första stycket första - meningen och andra stycket samt 55 § gäller vid sådant överklagande. Om överklagandet hos tingsrätten avser endast fråga om ersättningsskyldighet, skall dock vad som är stadgat om rättegången i tvistemål tillämpas. Avser talan ett beslut om både disciplinpåföljd och ersättningsskyldighet, skall

58 tingsrätten, om den disciplinansvarige begär det eller det annars är påkallat, handlägga frågan ersättningsskyldighet som särskilt mål i den för tvisom temål stadgade ordningen.

62 § Beslut ersättningsskyldighet som meddelats enligt 57 § får verkom ställas sedan det har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den då lagen 1986:644 om disciplinförseelser av , krigsmän, m.m. skall upphör att gälla. Den äldre lagen skall dock tillämpas i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

4. Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen 1960:74

Härigenom föreskrivs i fråga civilförsvarslagenü960:74 om deLs att 11-21 §§, 77 § och 79 § 1-3 skall upphöra att gälla, mom. dels att rubriken närmast före ll § skall utgå, dels att 40 § 1 mom., 78 och 81 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 40 § 1 mom Det åligger kommunen att

a genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen biträde i sådana frågor

rörande kommunens civilförsvarsverksamhet har samband med de som särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommunen bland annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för civilförsvarsverksamheten erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt; b i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som är avsedda uteslutande för civilförsvarsverksamhetens

Lagen omtryckt 1984:1026. Senaste lydelse av 12 § 1992:1406 17 § 1992:1406 20 § 1992:1406 79 § 1991:278 :Senaste lydelse 1992:1406

60 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

försörjning med vatten så ock under höjd beredskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas beslut länsstyrelsen bestämner, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende civilförsvarsverksamhetcn, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

c inrätta och utrusta skyddsrum skall anordnas i befintlig anläggning

som eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som ä avsedd för gata, torg, park eller allmän plats, ävensom vidtaga förleredelser annan i 10 § tredje stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som avses regeringen utser därom förordnar, under höjd beredskap iordiingställa som utrymmen som där avses till skyddsrum; d vårda och underhålla de under b och c omförmälda anordnirgarna;

e i den omfattning tillgängliga medel medger genom återkmimande

som besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en tillfredsställande skyddsförmåga och se till att fel och brister åtgärdas; f tillhandahålla lämpliga lokaler för administration av civilförsvzrsverksamheten samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och av utrustning för civilförsvarsverksamheten ävensom för utbildning o:h övning; g svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars civilförsvarstjänstgöring enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställning; h under höjd beredskap samt vid g under höjd beredskzp samt vid utbildning och övning, i den utbildning och övning, iden omomfattning organisationsplanen fattning organisationsplanen anan-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 61

giver, till civilförsvarsorganisa- giver, till civilförsvarsorganisationens förfogande ställa tillhörig tionens förfogande ställa tillhörig materiel och annan egendom; samt materiel och annan egendom; samt i förbereda utbyggnaden av h förbereda utbyggnaden av skyddade utrymmen som avses i 57 skyddade utrymmen som avses i 57 § första stycket d samt bistå fas- § första stycket d samt bistå fastighetsägaren med att förse anlägg- tighetsägaren med att förse anläggningen eller byggnaden med sådana ningen eller byggnaden med sådana utrymmen. utrymmen.

Är någon jämlikt 15 § eller be- Är någon jämlikt i

bestämmelse

stämmelse i 2 a, 6 eller 7 kap. 2 a, 6 eller 7 kap. eller föreeller föreskrift, som meddelats med skrift, som meddelats med stöd av stöd av dylik bestämmelse, eller dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 jämlikt 80 § andra stycket skyldig § andra stycket skyldig att fullgöra att fullgöra något och underlåter något och underlåter han det, får han det, får länsstyrelsen eller länsstyrelsen eller kommunen, om kommunen, om denna har att be- denna har att besluta i saken, sluta i saken, förelägga honom förelägga honom lämpligt vite. lämpligt vite. Länsstyrelsen får Länsstyrelsen får också i sådant också i sådant fall lämna erfor- fall lämna erforderlig handräckning derlig handräckning ning eller ning eller ombesörja föreskriven ombesörja föreskriven åtgärd samt åtgärd samt uttaga kostnaden härför uttaga kostnaden härför av den av den försumlige, i den mån han försumlige, i den mån han icke på icke på grund av stadgande i denna grund av stadgande i i denna lag är grund av stadgande i denna lag är

62 Nuvarande lydelse Föreslagen lydeLse

berättigad till ersättning för berättigad till ersättning för kostnaden.

81 Till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet begåtts under högsta beredskap och är att anse som grovt, till fängelse i högst två år dömes den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i Civilförsvarsorganisationen och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställd sig till Civilförsvarstjänstgöring eller eljest olovligen undanhåller sig från tjänstgöring; den som under Civilförsvarstjänstgöring vägrar att åtlyda vad vederbörande befäl under tjänsten

befallt honom rörande denna eller

som eljest under Civilförsvarstjänstgöring uppsåtligen eller av oaktsamhet, som är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt reglementen, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller särskilda föreskrifter;

Senaste lydelse 1992: 1406.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 63

3. den som uppsåtligen lämnar den som uppsåtligen lämnarooriktig uppgift om förhållande, riktig uppgift förhållande, om varom han enligt 15 § eller 47 § varom han enligt 47 § första styck-

första stycket e är pliktig att lämna et e är pliktig att lämna upplys-

upplysning; ning; 4. den som i strid mot särskilt den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud läm- meddelat bortflyttningsförbud läm-

nar sin vistelseort eller över- sin vistelseort eller över-

som nar som träder särskilt meddelat inflytt- träder särskilt meddelat inflyttningsförbud; ningsförbud; 5. den som uppenbart vanvårdar 3. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan materiel, utrustning eller annan egendom, som han mottagit av ci- egendom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring; vilförsvarsmyndighet för förvaring; den som utan skälig anledning den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndig- vägrar att låta civilförsvarsmyndighet eller kommun besiktiga anlägg- het eller kommun besiktiga anläggning eller byggnad efter vad i 65 § ning eller byggnad efter vad i 65 § sägs; sägs; den som vid förfrågan jämlikt den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning 66 § vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller i samband med undersökning eller granskning som avses i nämnda pa- granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet ragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållande, som avses i rörande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke; samma paragrafs första stycke;

64 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den som med vetskap om att den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. beslutat taga i anspråk egen- kap. beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, dom, som innehaves av honom, vägrar eller försummar att behöri- vägrar eller försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla gen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör eller på annat sätt omöjliggör egendomens tagande i anspråk; egendomens tagande i anspråk; samt samt 9. den som eljest åsidosätter den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd föreskrift, som meddelats med stöd av bemyndigande i denna lag, eller av bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, föreläggande eller liknande beslut, som meddelats enligt lagen eller som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, enligt föreskrift som nyss sades, dock om därmed avses åliggan- dock om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan de, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 föreläggas enligt 78 Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Denna lag träder i kraft den .

Förslag till

Lag om skydd för anställning m.m.

1 § Bestämmelserna i 9 kap. lagen l99x:xxx om totalförsvarsplikt skall gälla även med avseende på tjänstgöring som någon fullgör åt det allmänna på grund av skyldighet i annan lag än lagen l99x:xxx om totalförsvarsplikt, 2. som reservofñcer, vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund frivilligt av åtagande, 4. vid Försvarsmakten för att tillgodose särskilda behov av personal för beredskapsändamål eller i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

Denna lag träder i kraft den .

6. Förslag till

Lag om arbetsförmedlingstvång

Härigenom föreskrivs följande.

Förutsättningar för lagens tillämpning

l § Om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret skall kunna upprätthållas, får regeringen när det råder höjd beredskap förordna att 2 4 §§ skall tillämpas. -

Förbud mot privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft

2 § Arbetsmarknadsstyrelsen får i den omfattning som det behövs föreskriva förbud mot arbetsförmedling än den offentliga samt om inskränkom annan ning i rätten att utöva sådan annan arbetsförmedling.

Arbetvörmedlingstvång och företrädesbestämmelser

3 § För att tillgodose behovet arbetskraft inom en viss verksamhet får Arav betsmarknadsstyrelsen förordna om förbud för en arbetsgivare att anställa en arbetstagare som inte anvisats av en offentlig arbetsförmedling eller med dess medgivande arbetsförmedlingstvång. Vid ett sådant förordnande skall anges vilket företräde skall lämnas företrädesbestämdet behov av arbetskraft, melse. Så länge det företrädesberâttigade behovet inte är fyllt, får den som för-

67 medlar arbete inte lämna en arbetssökande anvisning eller medgivande att ta annat arbete inom den verksamhet för vilken arbetsförmedlingstvång gäller.

4 § Har ett avtal om anställning träffats i strid mot förordnande arbetsom förmedlingstvång och kan anställningen inte godkännas med hänsyn till en företrädesbestämmelse, får Arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnd en vid vite förelägga arbetstagaren att frånträda anställningen.

5 § Föreskrifterna i 3 och 4 §§ gäller inte, om

a anställningen är endast tillfällig,

b arbetstagaren är under sexton eller över sjuttio år,

c parterna i ett anställningsförhållande är makar eller sambor eller om ena

parten eller hans make eller sambo är den andra partens avkomling eller styv- eller fosterbarn eller dess avkomling eller syskon, halvsyskon eller fostersyskon.

Straf

6 § Den som bryter mot ett förbud enligt 2 § eller föreskrift enligt 3 § en första stycket första meningen skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den .

7. Förslag till

Förordning om totalförsvarsplikt

Regeringen föreskriver följande.

1 kap. Uppgiftsskyldighet

F olkbokföringsmyndi gheter

1 § Skattemyndighet skall före den l juli varje år till Totalförsvarets personalverk sända uppgift om varje svensk man som är folkbokförd i länet och som under året fyller 17 är.

2 § När skattemyndighet har vidtagit en registreringsåtgärd av betydelse en för inskrivning eller redovisning av en totalförsvarspliktig, skall myndigheten snarast underrätta Totalförsvarets personalverk om åtgärden.

3 § Totalförsvarets personalverk skall lämna Skattemyndigheten uppgift om den inte är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Skattemyndigsom heten skall underrättas om ändringar som sker i förhållanden som har lämnats i uppgiften.

4 § På framställning av Totalförsvarets personalverk skall den skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer fastställa personnummer för en totalförsvarspliktig som saknar sådant nummer.

69 Vårdinrättningar

5 § Den eller de nämnder som leder omsorgsverksamheten i ett landsting eller i en kommun samt chefsöverläkare vid vårdinrättning, där vård meddelas med stöd av lagen 1991:1128 om psykiatrisk tvångsvård eller lagen 1991:1129 om rättspsykiatrisk vård, skall till Totalförsvarets personalverk

a före den l juni varje år lämna uppgift om varje svensk man som den 15

maj var inskriven i vårdhem eller specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda eller intagen på vårdinrättning med stöd av någon av de nämnda lagarna och som under året fyller 17 år, b fortlöpande lämna uppgift om den som är inskriven för värnplikt, civilplikt eller i en utbildningsreserv och som tas in på vårdinrättning med stöd av någon av de nämnda lagarna eller utskrivs därifrån.

6 § Den som förestår vården vid ett hem i 12 § lagen l990:52 som avses med särskilda bestämmelser om vård skall till Totalförsvarets av unga personalverk

a före den 1 augusti varje år lämna uppgift om varje svensk man som den

15 juli var intagen i hemmet med stöd 3 § nämnda lag och under året av som fyller 17 är, b fortlöpande lämna uppgift om den som är inskriven för värnplikt, civilplikt eller i en utbildningsreserv och intas i hemmet med stöd 3 § som av nämnda lag eller utskrivs därifrån.

Kriminalvårdsstyrelsen

7 § Bestämmelser om skyldighet för Kriminalvårdsstyrelsen att lämna Totalförsvarets personalverk uppgift om intagning i och avgång från kriminal-

70 vårdsanstalt finns i kungörelsen 1970:517 om rättsväsendets informationssystem.

Riksförsäkringsverket

8 § Riksförsäkringsverket skall före den 1 juli varje år lämna Totalförsvarets personalverk uppgift om varje totalförsvarspliktig mellan 17 och 66 år som har folkpension eller tilläggspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring.

Utbildningsmyndigheter och skolor

9 § Socialstyrelsen, Statens skolverk, Verket för högskoleservice och rektorn för en utbildningsanstalt eller skola med statsunderstöd skall på begäran av Totalförsvarets personalverk lämna uppgifter om totalförsvarspliktigas studieförhållanden.

Vägverket

10 § Vägverket skall på begäran Totalförsvarets personalverk lämna uppav gifter ur körkortsregistret.

Telestyrelsen

11 § Telestyrelsen skall begäran av Totalförsvarets personalverk lämna uppgifter om certifikat inom radioområdet.

71 .Sjöfartsverket

12 § Sjöfartsverket skall på begäran av Totalförsvarets personalverk lämna uppgifter ur sjömansregistret om adresser till totalförsvarspliktiga samt om deras behörigheter och tjänstgöring på fartyg.

Lujifartsverket

13 § Luftfartsverket skall på begäran Totalförsvarets personalverk lämna av uppgifter om certifikat inom luftfartens område.

2 kap. Mönstring och inskrivning

Hd för mönstring

l § Totalförsvarets personalverk skall kalla totalförsvarspliktig till mönsten ring senast det kalenderår när han fyller 19 år, han inte vistas utomlands om eller det annars föreligger särskilda skäl.

Informationsskyldighet

2 § Totalförsvarets personalverk skall vid mönstringen lämna de totalförsvarspliktiga råd och upplysningar om värnplikten och civilplikten samt rätten att vara vapenfri.

3 § För varje totalförsvarspliktig som har skrivits in i en utbildningsreserv

72 skall antecknas i vilken befattningsgrupp han är placerad och 2. om han har rätt att vara vapenfri.

Underlag för inskrivning

4 § Skyldighet att lämna uppgifter enligt 2 kap. 1 § lagen l99xtxxx om to-talförsvarsplikt föreligger på begäran av länsstyrelserna, Rikspolisstyrelsen,

Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Telestyrelsen, Överstyrelsen för civill

beredskap, Statens jordbruksverk, Statens invandrarverk, Närings- och teknikutvecklingsverket och Svenska kyrkans centralstyrelse.

5 § Den vill få totalförsvarspliktiga inskrivna skall lämna Totalförsvaretts som personalverk det underlag som behövs för inskrivningen.

Personregister

6 § Totalförsvarets personalverk får inrätta och föra personregister enligt datalagen 1973:289 för inskrivning och redovisning av totalförsvarspliktiga.

3 kap. Inskrivningsnämnder

Antal och verksamhetsområden

1 § Inskrivningsnämnder skall finnas till det antal och med de verksamhetsområden och benämningar som anges i tabellen i bilaga

73 Sammansättning

2 § Inskrivningsnämnderna skall bestå av det antal valda ledamöter som anges i tabellen i bilaga

3 § De valda ledamöterna skall utses genom val av kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige i de kommuner och landsting som anges i tabellen i bilaga Valet skall vara proportionellt förutsättning som anges i 2 § lagen 1992:339 om proportionellt valsätt. Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring. En kommun eller ett landsting som har utsett en ledamot eller ersättare i en inskrivningsnämnd, skall underrätta Totalförsvarets personalverk och den som utsetts om valet.

4 § Ledamöterna och ersättarna skall svenska medborgare. Bestämmelvara serna i 4 kap. 5 § kommunallagen 1991:900 skall tillämpas på ledamöterna och ersättarna.

5 § Om en ledamot som har utsetts vid proportionella val avgår före tjänstgöringstidens utgång, skall en ersättare inträda enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet. Avgår ledamot eller ersättare en som inte har utsetts vid proportionella val, skall en ersättare utses för återstoden av tiden.

Ärendenas handläggning

6 § Till inskrivningsnämndens sammanträden skall bland de valda ledamöter-

74 na kallas i första hand de som företräder kommuner eller landsting varifrån de totalförsvarspliktiga som berörs av sammanträdet kommer.

7 § Ordföranden skall upprätta förslag till beslut i ärenden och lämna dem till inskrivningsnämnden.

8 § Inskrivningsnämnden får bestämma att läkare, psykologer och annan personal skall närvara vid nämndens sammanträden för att lämna upplysningar i ärendena.

9 § Om inskrivningsnämndens ledamöter inte kan enas om ett beslut, skall omröstning äga rum. Vid omröstningen skall ordföranden rösta först, därefter den yngste ledamoten och sedan var och en efter levnadsálder. Som nämndens beslut gäller den mening som mer än hälften av ledamöterna är ense om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

10 § Vid sammanträdena förs protokoll, som justeras av ordföranden.

Ersättning

11 § De valda ledamöterna i en inskrivningsnämnd och ersättarna för dem får av allmänna medel samma arvode med tilläggsbelopp, reseersättningar och traktamenten som enligt förordningen 1982:814 om ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m. utgår till nämndemän vid länsrätterna. Ersättning lämnas även för tid då en ledamot eller ersättare deltar i studiebesök med anledning av uppdraget i nämnden.

Övriga bestämmelser

12 § Andra ärenden än som avses i 3 kap. 2 § första stycket lagen 199x:xxx om totalförsvarsplikt skall avgöras inskrivningsnämndens av ordförande.

13 § lnskrivningsnämndens beslut om ersättning enligt ll § får överklagas hos kammarrätten.

4 kap. Värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt

Verksamheter i vilka Civilplikt kan jüllgöras

l § Civilplikt skall fullgöras i de verksamheter i bilaga som anges

Inkallelse m.m.

2 § Den som är medborgare även i en annan stat och inte är bosatt här skall inkallas till värnplikt eller civilplikt endast om han eller hon begär det.

3 § Inkallelse till värnplikt eller civilplikt och kallelse till mönstring och annan utredning skall delges den som skall inställa sig, inte annat följer om av 4 Bestämmelserna i 5 och 12-15 delgivningslagen 1970:428 skall dock inte tillämpas.

4 § Inkallelse till beredskapstjänstgöring och mobiliseringsövning får ske genom radio eller television. Att inkallelse till krigstjänstgöring får ske

76 genom beredskapslarm framgår av beredskapsförordningen l99xzxxx. En inkallelse enligt första stycket skall dessutom sändas till den inkallade med posten, om det behövs.

Grundutbildningen

5 § I fråga om varje befattning eller typ av befattning för vilken totalförsvarspliktiga grundutbildas skall bestämmas grundutbildningens längd och i vilken utsträckning den får genomföras i omgångar.

6 § Inkallelse till grundutbildning som är längre än 60 dagar skall ske i sådan tid att grundutbildningen kan påbörjas om möjligt under det första kalenderåret efter inskrivningsbeslutet och i vart fall före utgången av det tredje kalenderåret efter inskrivningsbeslutet, om den som skall inkallas inte vistas utomlands eller det annars föreligger särskilda skäl.

7 § Grundutbildning som skall pågå mer än 60 dagar skall avbrytas enligt 5 kap. 12 § lagen l99xzxxx om totalförsvarsplikt, om den totalförsvarspliktige har varit eller antas komma att vara frånvarande så många tjänstgöringsdagar som motsvarar en tiondel av det antal dagar, avrundat till närmast högre tiotal, som han är inkallad att tjänstgöra. Frånvaro på grund av ledighet eller under del av en tjänstgöringsdag skall därvid inte medräknas.

Beräkning av tjänstgöringstid

8 § Endast om en totalförsvarspliktig har kallats in för tjänstgöring under kortare tid än 48 timmar, räknas dygn som helt eller delvis tas i anspråk för resa till eller från tjänstgöringsplatsen som tjänstgöringsdag.

Ändring inskrivningsbeslut eller beslut krigsplacering

av om

9 § Om det i samband med att värnplikt eller civilplikt fullgörs framkommer att en totalförsvarspliktigs förhållanden är sådana att värnplikten eller civilplikten skall avbrytas eller att inskrivningsbeslutet eller krigsplaceringen bör ändras, skall förhållandena närmare utredas.

Ansökan om uppskov och avbrott

10 § En ansökan om uppskov skall göras hos Totalförsvarets personalverk. En ansökan om avbrott skall göras vid det verksamhetsställe där tjänstgöringen fullgörs. Ansökan skall vara skriftlig och innehålla de skäl som åberopas. Intyg och andra handlingar som önskas åberopade skall ges in tillsammans med ansökan.

Allmän gänsteplikt

ll § Statliga myndigheter beslutar om vilka arbetstagare och uppdragstagare hos myndigheten som skall omfattas av allmän tjänsteplikt.

12 § Arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter bestämmande Arbetsmarknadsav styrelsen, en länsarbetsnämnd får anvisa arbete som avses i 6 kap. 2 § lagen 199x:xxx totalförom svarsplikt, besluta enligt 6 kap. 3 § samma lag hos vilka andra arbetsgivare och om uppdragsgivare än statliga myndigheter som allmän tjänsteplikt skall fullgöras och om vilka totalförsvarspliktiga som hos dessa skall omfattas den allav männa tjänsteplikten samt

78 medge undantag från den allmänna tjänsteplikten enligt 6 kap. 6 § samma lag för den som inte fullgör allmän tjänsteplikt hos en statlig myndighet. För den som är anställd hos eller utför ett uppdrag åt en statlig myndighet skall beslut enligt första stycket 2 och 3 fattas av myndigheten.

13 § En ansökan ersättning enligt 8 kap. 4 § lagen 199x:xxx om totalom försvarsplikt skall göras hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Ansökan skall vara skriftlig och innehålla de skäl som åberopas. Intyg och andra handlingar som önskas åberopade skall ges in tillsammans med ansökan.

5 kap. Förmåner

1 § Bestämmelser om förmåner till totalförsvarspliktiga finns i förordningen 199x:xxx om förmåner till totalförsvarspliktiga.

6 kap. Krigsplacering

Myndigheter som får begära krigsplacering

1 § Framställning om krigsplacering enligt 3 kap. 15 § lagen 199x:xxx om totalförsvarsplikt får göras av Försvarsmakten i fråga om totalförsvarspliktiga som skall tjänstgöra där och i övrigt av en myndighet som anges i 2 kap. 4

79 Underrättelser

2 § Beslut om krigsplacering får fattas utan att den som beslutet avser ges tillfälle att yttra sig.

3 § Totalförsvarets personalverk skall underrätta en totalförsvarspliktig om innehållet i ett beslut varigenom han eller hon har krigsplacerats enligt lagen l99xzxxx om totalförsvarsplikt.

7 kap. Handläggningen av vissa ärenden

Brott mot totalförsvarsplikten m.m.

l § Om en totalförsvarspliktig som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt förklarar sig inte vilja fullgöra tjänstgöringen, skall han eller hon informeras om vad som gäller för den som vägrar att fullgöra tjänstgöringen. Om tjänstgöringen är förenad med bruk och den är skyldig av vapen som att fullgöra tjänstgöringen förklarar att bruk av vapen mot annan är oförenlig med hans eller hennes allvarliga personliga övertygelse, skall information lämnas om rätten att vara vapenfri. Av informationen skall framgå förutsättningarna för denna rätt och prövningsförfarandet. Sådan information skall dock inte lämnas till den som redan har ansökt om rätt att vara vapenfri.

2 § Om inskrivningsbeslutet eller krigsplaceringen inte ändras eller någon ansökan om rätt att vara vapenfri inte görs av den som avses i 1 skall han eller hon beordras att fullgöra tjänstgöringen. Innan en sådan order ges, skall betänketid lämnas längst till nästa dag.

80 3 § Religiöst samfund avses i 10 kap. 9 § 2 lagen 199x:xxx om totalsom försvarsplikt är sekten Jehovas vittnen.

4 § Totalförsvarets personalverk skall anmäla brott som avses i 10 kap. l § lagen I99X:XXX om totalförsvarsplikt till åklagarmyndigheten eller polismyndigheten i den ort där den som har uteblivit är folkbokförd och bifoga den utredning som finns i saken.

5 § Den domstol som avgör ett mål om ansvar för en gärning som har föramlett en anmälan enligt 4g§ skall översända en kopia av domen eller beslutet till Totalförsvarets personalverk, när avgörandet har vunnit laga kraft.

Hämtning

6 § Hämtning av en totalförsvarspliktig som uteblivit från värnplikt eller civilplikt får inte göras, om tjänstgöringstiden understiger 40 dagar.

8 kap. Verkställighetsföreskritter

l § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas i fråga om uppgiftsskyldighet enligt l kap. l 4 §§ av Riksskatteverket efter sam- råd med Totalförsvarets personalverk, 2. grundutbildningens längd och genomförande av Försvarsmakten i fråga

om värnplikt och av Överstyrelsen för civil beredskap efter samråd med de

centrala myndigheter som anges i 2 kap. 4 § i fråga om civilplikt, krigsplacering av totalförsvarspliktiga som skall fullgöra värnplikt av

81 Försvarsmakten och krigsplacering av totalförsvarspliktiga som skall fullgöra

civilplikt Överstyrelsen för civil beredskap efter samråd med Försvars-

av makten och de centrala myndigheter som anges 2 kap. 4 4. hämtning av Totalförsvarets personalverk efter samråd med Rikspolisstyrelsen, övriga bestämmelser av Totalförsvarets personalverk.

Denna förordning träder i kraft den .

Genom förordningen upphävs hämtningskungörelsen 1942:840, kungörelsen 1942:841 med vissa föreskrifter angående efterspaning av värnpliktiga m.f1. för överlämnande av order eller andra meddelanden från militär myndighet, kungörelsen 1959:147 om viss lots- och fyrstaten tillhörande personals skyldighet att fullgöra militärtjänstgöring, 4. allmänna tjänstepliktskungörelsen 1961:461, kungörelsen 1966:414 med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga, kungörelsen 1969:379 om inskrivning och redovisning värnpliktiga, av 7. kungörelsen 1969:380 om värnpliktigas tjänstgöring m. m. uppskovskungörelsen 1973:939, förordningen 1977:577 om grundutbildning och övning inom civilförsvaret, 10. förordningen 1977:1188 om ersättning till icke militära ledamöter i inskrivningsnämnd, 1 värnpliktsutbildningsförordningen 1980: 1035, 12. förordningen 1981:642 tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdsperom

82 sonal m.m.

Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.

Bilaga 1

Inskrivnings- Verksamhetsområde Landsting eller Antal nämnd kommun som väljer valda- Kansliort ledamöter ledamömöter

Södra inskriv- Jönköpings län Landstinget 1 ningsnämnden Kronobergs län Landstinget 1 Kristianstad Kalmar län Landstinget 1 Blekinge län Landstinget 1 Kristianstads län Landstinget 1 Malmöhus län Landstinget 1 Västra inskriv- Hallands län Landstinget 1 ningsnämnden Göteborgs och Landstinget 1 Göteborg Bohus län Göteborgs kommun 1 Älvsborgs län Landstinget 1 Skaraborgs län Landstinget 1 östra inskriv- Stockholms län Landstinget 2 ningsnämnden Uppsala län Landstinget 1 Solna Södermanlands län Landstinget 1 Gotlands kommun Kommunen 1 Bergslagens in- Östergötlands län Landstinget 1 skrivningsnämnd Värmlands län Landstinget 1 Karlstad Örebro län Landstinget 1 Västmanlands län Landstinget 1 Kopparbergs län Landstinget 1 Nedre Norrlands Gävleborgs län Landstinget 1 inskrivningsnämnd Västernorrlands län Landstinget 1 Östersund Jämtlands län Landstinget 1 övre Norrlands Västerbottens län Landstinget 1 inskrivningsnämnd Norrbottens län Landstinget 1 Boden

Bilaga 2

A. VERKSAMHETER I DET CIVILA FÖRSVARET

Polisverksamhet enligt förordningen 1986:616 om beredskapspolisen. Civilförsvarsverksamhet enligt civilförsvarslagen 1960:74. Hemskyddsverksamhet. 4. Verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 och tandvårdslagen 1985:125. 5. Kommunal tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Barn- och äldreomsorg enligt socialtjänstlagen 1980:620. Underhåll och reparation av teleanläggningar. Underhåll och reparation av järnvägar och vägar. Räddningstjänst vid flygplatserna. 10. Veterinärverksamhet. ll. Flyktingmottagning. 12. Underhåll och reparation av distributionsnäten för elenergi. 13. Själavårdande och sociala insatser inom Svenska kyrkan och andra trossamfund samt begravningsverksamhet.

B. VERKSAMHETER I FÖRSVARSMAKTEN

Hälso- och sjukvård. Veterinärverksamhet. Posthantering. 4. Tjänstgöring som avses i 1 kap. 6 § andra stycket andra neningen lagen l99xzxxx om totalförsvarsplikt

Förslag till

Förordning om frivillig grundutbildning för kvinnor

Regeringen föreskriver följande.

Antagning m.m.

l § En ansökan om antagning till utbildning enligt lagen l99x:xxx om grundutbildning för kvinnor skall ges in till Totalförsvarets personalverk. Den som har gett in en ansökan före den 1 november ett år skall kallas till antagningsprövning senast under det följande året.

2 § Till utbildningen får endast antas kvinnor som är svenska medborgare, 2. under antagningsåret fyller lägst 19 år och högst 24 år, kan bedömas ha goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

3 § Totalförsvarets personalverk skall på grundval resultatet antagav av ningsprövningen anta de kvinnor som skall genomgå grundutbildning.

4 § Den som har antagits till utbildningen skall av Totalförsvarets personalverk skrivas till en befattningsgrupp eller en befattning enligt vad som gäller för totalförsvarspliktiga som har genomgått mönstring enligt lagen l99x:xxx om totalförsvarsplikt. Personalverket svarar för redovisningen av de kvinnor som har antagits till utbildningen och skall kalla dem till utbildningen.

86 Utbildningen

5 § Utbildningen skall börja snarast efter antagningen. Utbildningen får inte börja senare än att kvinnan hinner slutföra utbildningen senast det år hon fyller 25 år.

6 § Utbildningen skall genomföras gemensamt med motsvarande utbildning för manliga totalförsvarspliktiga, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Skiljande från utbildningen m.m.

7 § En kvinna skall skiljas från utbildningen enligt 8 § 2 lagen 199x:xxx om grundutbildning för kvinnor om hennes frånvarotid överstiger eller beräknas överstiga en tiondel av utbildningstiden. Skiljande från utbildningen skall inte ske, om kvinnan trots frånvaron bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen på ett tillfredsställande sätt. En kvinna som skiljs från utbildningen får börja om eller fortsätta utbildningen under det närmast följande utbildningsåret även om hon kommer att vara äldre än 25 år det år då utbildningen slutförs.

8 § Frågor om skiljande från utbildningen prövas av Totalförsvarets personalverk. Till Personalverket skall kvinnan också meddela sin vilja att sluta utbildningen.

Överklagande

9 § Totalförsvarets personalverks beslut i ärenden om inskrivning och skil-

87 jande från utbildningen får överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnänmd. Andra beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnds beslut får inte överklagas.

Verkställighetyöreskrift

10 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagen 199x:xxx om frivillig grundutbildning för kvinnor meddelas inom det civila försvaret av

Överstyrelsen för civil beredskap och i övrigt Försvarsmakten.

av

Denna förordning träder i kraft den då förordningen 1980:1024 om , militär grundutbildning för kvinnor skall upphöra att gälla.

9. Förslag till

Förordning om disciplinansvar inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs följande. Beslutande myndigheter m.m. 1 § Föreskrifter enligt 19 § lagen 199x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret meddelas av Försvarsmakten.

Auditörer Ersättare 2 § För en auditör kan finnas en eller flera ersättare vice auditör. Vice auditören skall inträda i auditörens ställe, när auditören är förhindrad att utöva tjänsten. Uppgifter 3 § En auditör skall utöver vad som följer av 22 och 23 §§ lagen 199x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret närvara vid handläggningen av ett ärende om disciplinförscelse i den utsträckning som det behövs, lämna råd i frågor om verkställighet av disciplinpåföljd,

89 utöva tillsyn över handläggningen av ärenden om disciplinförseelse och ersättningsärenden, 4. lämna råd i andra rättsliga angelägenheter, 5. medverka i utbildning och information om tillämpningen av lagen l99x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret samt andra rättsliga ämnen.

F örordnande

4 § Auditörer och vice auditörer skall utses av Försvarsmakten, om de skall

biträda chefer i Försvarsmaktens fredsorganisation, och av Överstyrelsen för

civil beredskap om de skall biträda chefer i det civila försvaret. De skall utses med förordnande tills vidare, dock längst för en period av sex år. Innan en auditör eller vice auditör förordnas, skall yttrande inhämtas från den chef som han eller hon skall biträda. Om den chef som auditören eller vice auditören biträder anser förordnandet bör förlängas, behöver tjänsten inte kungöras ledig till ansökan. Den som meddelat förordnandet skall senast tre månader innan förordnandet upphör underrättas om att detta bör förlängas.

5 § Om både auditören och vice auditören förhindrade auditörsär att utöva tjänsten, skall den som utsett dem förordna en annan lämplig person att uppehålla tjänsten.

6 § Auditörer och vice auditörer med tjänstgöring i Försvarsmaktens utlandsstyrka skall förordnas av Försvarsmakten. I fråga om sådan anställning skall i övrigt förordningen 1984:309 om utlandsstyrkan inom försvarsmakten tillämpas.

90 7 § Auditörer och vice auditörer med tjänstgöring i den krigsorganiserade Försvarsmakten krigsplaceras i befattningarna på framställning av militärbefälhavaren.

8 § Föreskrifterna i 15 kap. 4 § lagen 1976:600 om offentlig anställning skall tillämpas på den som innehar eller uppehåller en tjänst som auditör eller vice auditör.

9 § Beslut om tillsättning av en tjänst som auditör eller vice auditör får överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Tjänstepliktsnämndens beslut får inte överklagas.

Handläggningen av disciplinärenden

Utredning

10 § Har en förman eller annan chef vid ett verksamhetsställe där disciplinansvariga tjänstgör på grund av en anmälan eller på något annat sätt fått kännedom om att en disciplinansvarig kan antas ha begått en disciplinförseelse, skall en utredning av disciplinärendet inledas. Om det därvid framkommer att den disciplinansvarige genom sitt förfarande skäligen kan misstänkas att även ha gjort sig skyldig till brott, skall prövas om åtalsanmälan skall göras.

11 § Åtalsanmälan skall in till den åklagarmyndighet inom distrikt ges vars verksamhetsstället är lokaliserat. Formulär till åtalsanmälan fastställs av Försvarsmakten efter samråd av

Överstyrelsen för civil beredskap.

91 12 § Även åtalsanmälan görs skall vid verksamhetsstället inledas den om en utredning om brottet som behövs för att bevis inte skall gå förlorade eller för att utredningen inte skall avsevärt försvåras.

13 § Finner en chef som enligt 20 § lagen 199x:xxx disciplinansvar om inom totalförsvaret getts rätt att pröva frågor om disciplinförseelse, att inte någon av förutsättningarna i 20 § 1 3 lagen föreligger, skall han eller hon överlämna disciplinärendet till den som är behörig att avgöra ärendet.

l4 § Utredningen i ett disciplinärende leds av den som har rätt att avgöra ärendet. Om en särskild förhörsledare anlitas, skall han eller hon vara chef för den hörde och, om denne tjänstgör vid Försvarsmakten, lägst komvara panichef eller motsvarande chef.

15 § Bestämmelser om rätt att anlita ombud eller biträde finns i 9 § förvaltningslagen 1986:223.

Förhör i disciplinärenden

16 § Om den disciplinansvarige lämnar sitt samtycke och det kan ske utan nackdel för utredningen, får den som har anmält förseelsen och de övriga personer som skall höras vara närvarande när den disciplinansvarige hörs. Om anmälaren är närvarande vid förhöret, skall han eller hon höras först. Därefter skall den disciplinansvarige och andra som kan lämna uppgifter i ärendet höras.

17 § Den disciplinansvarige och de övriga personer som hörs skall uppmanas att lämna en sammanhängande berättelse om det saken rör. som

92 Protokoll över förhör

18 § I protokoll över ett förhör skall antecknas: den disciplinansvariges fullständiga namn, personnummer och bostadsadress, 2. tjänstegrad eller befattning, det verksamhetsställe och avdelning där han eller hon tjänstgör samt tid och plats för förhöret, namn och tjänstegrad eller befattning på den som håller förhöret, förhörsvittnen och de övriga personer som är närvarande, 4. de handlingar som vid tidpunkten för förhöret är av betydelse för utredningen, förhörsutsagor liksom vad som i övrigt bedöms vara av betydelse för utredningen.

19 § Protokollet skall så noga som möjligt återge muntliga utsagor av betydelse för utredningen. Den som hörs skall få förhörsutsagan uppläst för sig eller tillfälle att på något annat sätt granska utsagan. Han eller hon skall tillfrågas om det finns något att erinra mot innehållet, eller om förhörsutsagan kan godkännas. En erinran som inte föranleder någon ändring, skall antecknas. Därefter får utsagan inte ändras.

20 § När flera hörs om samma förhållande, får en utsaga återges genom en hänvisning till en förut gjord utsaga. Om utsagorna inte stämmer överens, skall det anges i vilka hänseenden som de skiljer sig.

21 § Protokollet skall skrivas under av förhörsledaren och, om en särskild protokollförare anlitas, av denne.

93 22 § Protokollet skall färdigställas utan dröjsmål och överlämnas med övriga handlingar i ärendet till den som skall avgöra ärendet.

23 § Formulär till protokoll över förhör fastställs av Försvarsmakten efter

samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

Beslut

24 § Beslut om att avskriva ett ärende får fattas den är behörig att av som besluta i disciplinärendet.

25 § Av beslutet i ett disciplinärende skall framgå: den disciplinansvariges fullständiga namn, personnummer, tjänstegrad eller befattning, tjänstgöringstid samt verksamhetsställe och avdelning där han eller hon tjänstgör, disciplinpåföljden, vilken skyldighet som den disciplinansvarige har åsidosatt, tiden och platsen för förseelsen samt övriga skäl för beslutet, 4. dagen för beslutet, vem som fattat beslutet och, i förekommande fall, auditörens yttrande, hur beslutet skall överklagas.

26 § Formulär till beslut i ett disciplinärende fastställs Försvarsmakten efav

ter samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

27 § En chef som avses i 19 § lagen l99x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret skall med biträde auditören minst gång varje halvår av en granska de beslut som har fattats chef i 20 § lag. av en som anges samma

94 Registerkort i disciplinärenden

28 § Över handläggningen disciplinärenden skall föras registerkort av som skall innehålla uppgift om: den disciplinansvariges fullständiga namn, personnummer, tjänstegrad eller befattning samt verksamhetsställe och avdelning där han eller hon tjänstgör, anmälan om misstanke om disciplinförseelsen, auditörens yttrande om sådant avgetts, 4. beslutet i disciplinärendet, 5. förhör och annan utredning, beslut om omhändertagande enligt 40 § lagen l99x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret, 7. fråntagande av egendom enligt 45 § samma lag, kroppsvisitation enligt 46 § samma lag. Registerkort behöver dock inte föras i fråga om ärenden som avses i 20 § lagen l99x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret.

29 § Formulär till registerkort i disciplinärenden fastställs av Försvarsmakten

efter samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

Verkställighetsåtgärder

Extratjänst och utegångyörbud

30 § Ett beslut om extratjänst eller utegångsförbud får verkställas omedelbart, om den disciplinansvarige skriftligen begär det.

95 31 § Det ankommer på den som beslutat om extratjänst eller utegångsförbud att se till att påföljden verkställs. Han eller hon bestämmer närmare verkom ställighetstidens början och slut. Innan ett beslut om utegångsförbud verkställs skall han eller hon utreda om det samtidigt finns andra beslut om utegångsförbud för den disciplinansvarige ännu inte verkställts. som

32 § Verkställighet av extratjänst eller utegångsförbud skall ske i följd en utan uppehåll, om inte annat följer av 34 § lagen 199x:xxx disciplinanom svar inom totalförsvaret. En dag är tjänstefri om den disciplinansvarige enligt fastställd tjänstgöringsplan inte skulle ha tjänstgjort någon del av den dagen. Verkställigheten av extratjänst eller utegångsförbud i högst fem dagar får inte påbörjas eller, om avbrott har skett, fortsätta vid sådan tid att den disciplinansvariges möjligheter att utnyttja en påföljande tjänstefri dag försvåras i avsevärd grad.

33 § Den som förordnar om verkställighet beslut extratjänst eller av om

utegångsförbud skall skriftligen ge besked om verkställighetstiden till den

disciplinansvarige och till den som enligt hans eller hennes bestämmande skall kontrollera verkställigheten. Den som kontrollerar verkställigheten av ett utegångsförbud får ålägga den disciplinansvarige att anmäla sig eller på annat sätt visa att han eller hon underkastar sig påföljden. Ett sådant åläggande får inte medföra någon väsentlig olägenhet utöver vad själva påföljden innebär. Formulär till skriftligt besked sägs i första stycket fastställs Försom av

svarsmakten efter samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

34 § Frågor om uppskov med eller avbrott i verkställigheten skall prövas av

96 den har beslutat disciplinpåföljden och meddelas den disciplinansvarige som genast. Beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Löneavdrag

35 § Det ankommer på den som beslutat om löneavdrag att se till att påföljden verkställs.

36 § Löneavdrag skall för den som erhåller dagpenning och för den som är tjänstgöringsskyldig vid Försvarsmakten till följd av anställning där beräknas

enligt de grunder i 20 § anställningsförordningen 1965:601. Den

som anges som erhåller dagpenning enligt förordningen 199x:xxx om totalförsvarsplikt skall därvid anses ha lön för månad med belopp som svarar mot summan av hans eller hennes dagpenning under 30 dagar. Att löneavdraget inte får understiga ett belopp motsvarande dagersättning utan tillägg framgår 13 § lagen l99x:xxx om disciplinansvar inom totalav försvaret.

37 § Verkställighet av löneavdrag får fördelas på flera avlöningstillfällen.

38 § När löneavdrag inte kan göras skall den disciplinansvarige skriftligen tillfälle att senast inom fjorton dagar från det att han eller hon fick del av ges beslutet betala det belopp som motsvarar löneavdraget.

39 § Formulär som behövs för verkställigheten av löneavdrag fastställs av

Försvarsmakten efter samråd med Riksskatteverket och Överstyrelsen för

civil beredskap.

97 Tvångsmedel

40 § Chef som avses i 19 § lagen l99x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret utser den som skall hålla förhör med en disciplinansvarig som har omhändertagits enligt 40 § samma lag. Om det på grund av vad som kommit fram under förhöret inte längre finns anledning till att ha den disciplinansvarige omhändertagen, skall den som hållit förhöret genast underrätta den chef som avses i första stycket.

41 § Den som har omhändertagits skall förvaras i en för ändamålet lämplig lokal, om inte en läkare har beslutat att den omhändertagne skall föras till en militär sjukvårdsavdelning eller ett sjukhus och kvarstanna där. Den som sätter den omhändertagne i förvaringslokalen skall ta ifrån honom eller henne alkoholdrycker eller andra berusningsmedel eller andra föremål, som den omhändertagne med hänsyn till omständigheterna inte bör medföra. Den omhändertagne skall regelbundet ses till om hans eller hennes tillstånd ger anledning till det. Om det behövs skall den lokal där den omhändertagne förvaras stå under bevakning. Den omhändertagne skall ha möjlighet att påkalla uppmärksamhet genom ringledning eller annan lämplig anordning.

42 § I fråga om behandlingen av den som omhändertagits skall lagen 1976:371 om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. gälla i tillämpliga delar.

43 § Lokaler för förvaring av Omhändertagna skall vara så beskaffade att det inte kan uppstå men för de omhändertagnas hälsa. Försvarsmakten får meddela de ytterligare föreskrifter behövs i som

98 hälsoskyddshänseende för verkställigheten av bestämmelserna om omhändertagande.

44 § Beslut om frigivande enligt 44 § lagen l99x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret får fattas av den som har omhändertagit den disciplinansvarige. Före frigivandet skall föremål som tagits om hand återlämnas, om annat inte följer av 45 § lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret eller andra särskilda bestämmelser.

Överklagande av beslut om disciplinpåfoljd

45 § Ett beslut att ålägga den som avses i 1 § 6 lagen 199x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret disciplinpåföljd överklagas hos Stockholms tingsrätt.

46 § Till överklagande som överlämnas till tingsrätten i ett disciplinärende skall fogas en uppgift om när den disciplinansvarige fick del av beslutet och när överklagandet kom in till den chef eller myndighet som har fattat beslutet.

47 § Sedan tingsrättens eller hovrättens beslut i ett disciplinärende vunnit laga kraft, skall de erhållna originalhandlingarna tillsammans med en avskrift av beslutet översändas till den chef eller myndighet som har fattat beslutet.

99 Ersättningsärenden

48 § Om förlusten eller skadan på materiel inte överstiger ettusen kronor får frågan om ersättningsskyldigheten prövas av en chef som avses i 20 § lagen 199x:xxx om disciplinansvar inom totalförsvaret.

49 § Bestämmelserna i 14 28 och 45 47 §§ skall tillämpas vid handlägg- - ningen av ersättningsärenden.

50 § En disciplinansvarig får tillfrågas om han eller hon medger att ersätta förlorad eller skadad materiel, har lämnats till honom eller henne för som personligt bruk, endast om det är utrett att skadeståndsskyldighet enligt skadeståndslagen 1972:207 föreligger och den disciplinansvarige har underrättats om detta.

Denna förordning träder i kraft den då förordningen 1987:187 om , disciplinförseelser av krigsmän, m.m. skall upphöra att gälla.

10. Förslag till

Förordning om ändring i civilförsvarskungörelsen 1960:377

Regeringen föreskriver i fråga civilförsvarskungörelsen 1960:377, om dels att 28, 30-32, 34-39 och 42 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 28 § skall utgå, dels att i 16 § ordet civilförsvarspliktiga skall bytas ut mot ordet totalförsvarspliktiga .

Kungörelsen omtryckt 1986:1046. Senaste lydelse av 32 § 1989:760

Uppdraget

1 Direktiven

Regeringen beslutade den 16 maj 1991 att tillkalla en särskild utredning för att se över grunderna för totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem. I utredningens direktiv Dir 1991:40 angavs bl.a. följande.

Utredningen bör utgå ifrån att en stor del av totalförsvarets personalförsörjning även i framtiden skall tryggas genom ett pliktsystem. Därför bör den klarlägga hur man bäst och effektivast med stöd av ett pliktsystem skall ta ut, utbilda och krigsplacera människor för tjänstgöring inom totalförsvarets olika delar. Totalförsvarets behov av personal som skall tillgodoses genom pliktsystem skall klarläggas.

Den nuvarande lagstiftningen är svåröverskådlig och splittrad och inte i alla avseenden heltäckande för totalförsvarets olika behov. En översyn pågår för närvarande av värnpliktslagstiftningen och av den lagstiftning som reglerar den civila delen av totalförsvaret. Detta arbete kan till stor del ses som ett författningstekniskt reformarbete och avsikten är inte att i det sammanhanget samordna systemen för värnplikt och civilförsvarsplikt. Utredningen bör därför nu undersöka om de grundläggande pliktbestämmelserna kan samlas i en lag om totalförsvarsplikt där också prioriteringar mellan olika områden görs. I samband härmed bör man ta ställning till om det i en sådan lag är möjligt att lägga fast en övergripande totalförsvarsplikt omfattar de flesta medsom borgarna. De mera specifika bestämmelser som behövs inom olika områden kan liksom nu regleras i särskilda lagar som exempelvis värnpliktslagen.

I fråga om författningsregleringen angavs i direktiven vidare följande.

Utredningen bör lämna förslag till erforderlig författningsreglering. I uppdraget bör ingå att se över lagen 1939:727 om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning värnpliktstjänstgöring av m.m. samt uppskovskungörelsen 1973:939 och anpassa denna reglering till för-

slagen i övrigt. Utredningen bör härvid särskilt lösa frågan om befrielse av brandpersonal som avses i civilförsvarsorganisationen.

Utredningen bör också se över den försvarsplikt för polismän som regleras i lagen 1943:881 om polisens ställning under krig.

Kommittén antog namnet Pliktutredningen.

Den 27 maj 1992 beslutade regeringen tillkalla en särskild utredare för att

lämna förslag till författningsreglering med anledning av Pliktutredningens kommande förslag om ett nytt pliktsystem för personalförsörjning för totalförsvaret. I direktiven Dir 1992:71 till utredningen angavs bl.a. följande.

Jag har av pliktutredningen under hand informerats om vilken inriktning de kommande förslagen kommer att ha. Jag delar utredningens bedömning att förslagen för att kunna genomföras kommer att kräva en omfattande författningsreglering. Eftersom det gäller att med plikt ta ut människor för tjänstgöring, måste regleringen i stor utsträckning ha lagform. Detta ställer i sin tur krav på noggrant utarbetade lagmotiv. Pliktutredningen är en parlamentariskt sammansatt kommitté och har inte en sammansättning som gör den lämpad att arbeta fram omfattande och komplicerad författningsreglering. en

En möjlighet skulle givetvis vara att förstärka pliktutredningen med erforderlig juridisk kompetens. Jag anser emellertid att det i stor utsträckning lagtekniska arbetet med att ta fram författningsförslag och motivering till dessa kan bedrivas effektivare särskild utredare. Jag anser därför att en såav en dan utredare bör tillkallas för att på grundval av vad pliktutredningen föreslår ta fram förslag till författningsreglering. Regleringen bör vara heltäckande och innefatta förslag såväl till lagar och förordningar som till följdnya

ändringar i nuvarande författningar. Utredaren bör även motivera sina för-

slag och då särskilt arbeta fram specialmotivering till sina lagförslag.

För att inte den fortsatta beredningen av pliktutredningens förslag skall förbör den särskilde utredaren påbörja sitt arbete så snart som möjligt och senas till en början bedriva detta parallellt med att pliktutredningen fullgör sitt arbete. I detta skede bör utredaren ha en fortlöpande kontakt med pliktutredningen och kontinuerligt redovisa resultatet av sitt arbete för denna. Utredar-

103 en bör under denna tid även biträda pliktutredningen genom att lämna synpunkter på utredningens arbete från juridisk synpunkt. Arbetets bedrivande Utredaren bör först inrikta sitt arbete på att ta fram förslag till en övergripande lag om totalförsvarsplikt och bör vara beredd att redovisa sitt förslag i den delen samtidigt som pliktutredningen lämnar sitt förslag senast den 31 december 1992. Utredaren skall därefter fortsätta sitt arbete med att arbeta fram förslag till den ytterligare författningsreglering som behövs för att genomföra pliktutredningens förslag.

1 Arbetets bedrivande

Utredningen har bedrivit arbetet vid sammanträden. Vid dessa har diskuterats förslag till författningstexter och motiven till dessa. Vidare har experter i ut-

redningen företrätt Överbefálhavaren, Överstyrelsen för civil beredskap,

som Värnpliktsverket, Statens räddningsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen och Vapenfristyrelsen lämnat synpunkter på olika sakfrågor. Utredningen har hållit en fortlöpande kontakt med Pliktutredningen, som också inför utredningen har redovisat sina övervägande i vissa frågor.

Under arbetets gång har det visat sig vara möjligt att i lag samla samtliga en bestämmelser om totalförsvarsplikten som kräver lagform. Eftersom lagförslaget därigenom har blivit mer omfattande än det skulle ha blivit med enbart en övergripande lag, har det inte varit möjligt att redovisa det förrän genom detta betänkande i april 1993. Detta har i sin tur medfört att alla följdändringar till den nya lagen inte kan läggas fram nu. Utredningen att i ett avser senare betänkandet redovisa arbetet i den delen.

1.3 Betänkandets uppläggning

Betänkandet innehåller under rubriken Författningsförslag den föreslagna lagtotalförsvarsplikt samt förslag till lag om frivillig grundutbildning för en om kvinnor, lag om disciplinansvar inom totalförsvaret och de övriga lagförslag vi lämnar. Under rubrik återfinns förslag till verkställighetssom nu samma föreskrifter till dessa lagar. I kapitel 2 anger vi några utgångspunkter för vår reglering. I kapitel 3 lämnar vi motivering till de nya lagarna.

2. Några

utgångspunkter

2.1 Totalförsvarets personalverk

Enligt vårt uppdrag skall vi lämna förslag till författningsreglering med anledning av Pliktutredningens förslag om ett nytt pliktsystem för totalförsvarets personalförsörjning.

Pliktutredningen har i sitt betänkande SOU 1992:139 Totalförsvarsplikt s. 168-172 föreslagit statlig myndighet Totalförsvarets personalatt en ny verk bildas med ansvar för uttagning, registrering och redovisning av främst pliktpersonal för både det militära och det civila försvaret. Personalverket skall enligt förslaget främst vara ett serviceorgan, dvs. ge stöd åt de myndigheter och motsvarande som har s.k. bemanningsansvar för en organisation under beredskap och i krig. Den nya myndigheten skall överta ansvar och uppgifter från Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen, som därefter kan läggas ned.

Enligt Pliktutredningens förslag skall inom det civila försvaret de funktionsansvariga statliga myndigheterna och andra som ansvarar för verksamheten behålla det direkta ansvaret för personalfrågorna inom sina områden. Personalverket avses komma att utföra en del uppgifter åt dem som ansvarar för verksamheten men verkets huvudsakliga uppgift skall enligt utredningen så gott som uteslutande vara av verkställande karaktär.

Frågan om Totalförsvarets personalverk också skall bistå utbildningsanord-

106 nare med tillsyn och service avseende bl.a. handläggning av ärenden om pliktuttagnas sociala och andra förmåner och hanteringen av ce ekonomiadministrativa frågorna kräver enligt Pliktutredningen ytterligare övervägande i samband med att verkets organisation bestäms. Detsamma gäler enligt utredningen frågor om de pliktuttagnas medinflytande, beslut i ärexden om disciplinförseelse och den uppföljning och utvärdering av verksamheten som är nödvändig.

Vi har i våra författningsförslag utgått från att Pliktutredningms förslag om att inrätta av Totalförsvarets personalverk genomförs. I överensstämmelse med det föreslår vi att Totalförsvarets personalverk får ansvaet för mönstringen av svenska män och för inskrivning av dessa efter mönstring. Verket skall också på uppdrag av utbildningsanordnare inkalla till utbildning.

För att Personalverkets uppgift att registrera och redovisa pliltpersonalen skall kunna utföras på ett rationellt sätt bör verket enligt vår nening ha det övergripande ansvaret för denna verksamhet inom totalförsva-et. Vårt förslag bygger därför på att Totalförsvarets personalverk skall beslut: om inskrivning och krigsplacering av pliktpersonal. Det gäller alltså även sådan personal som efter en mindre omfattande utredning än mönstring SCIlVSin för tjänstgöring i civilförsvaret. Sådan inskrivning görs i dag av änsstyrelserna. Förslag har i annat sammanhang framlagts om att överföra dessa uppgifter till kommunerna.

Avsikten med vårt förslag är inte att lägga ansvaret för totalforsvarets personalförsörjning på Totalförsvarets personalverk. Verkets befatning med inskrivning och krigsplacering inskränker sig till att på framstälan av statliga myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner tllhandahålla

107 den personal som behövs för att bemanna sådana organs krigsorganisationer. Ansvaret för bemanningen förutsätts alltså ligga hos andra myndigheter än Totalförsvarets personalverk.

2.2 Försvarsmakten

Inom det militära försvaret är det för närvarande Överbefälhavaren besom slutar om inriktningen av uttagningen och utbildningen av de värnpliktiga. I våra författningsförslag har vi utgått från att de nuvarande myndigheterna inom den egentliga försvarsmakten omorganiseras till en enda myndighet, Försvarsmakten, i enlighet med det förslag som Utredningen 1991:041 om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret LEMO skisserat i betänkandet SOU 1991:112 och som statsmakterna har beslutat om prop. 1991922102 s.42-53, FöU 12, rskr. 338. Denna omorganisation är beslutad att träda i kraft den 1 juli 1994, dvs. innan våra författningsförslag kan beräknas ha trätt i kraft.

2.3 Det civila försvarets organisation

Under 1980-talet har ett betydande reformarbete inletts i fråga om det civila försvarets organisation. Riksdagen uttalade i ett principbeslut prop. 1984851160, FöU:11, rskr. 388 att varje kommun -lokalt skulle samordna beredskapsåtgärderna inom kommunens område. Civilförsvarslagsutredningen CFL-utredningen drog i betänkandet SOU 1989:42 Det civila försvaret upp riktlinjerna för det civila försvarets organisation och lämnade även ett

108 förslag till en författningsreglering som omfattade hela det civila försvaret inklusive tjänsteplikterna. En bärande tanke i CFL-utredningens förslag var att varje kommun inom sitt område skall ha ett samlat ansvar för det civila försvarets organisation och verksamhet. CFL-utredningens förslag har remissbehandlats och beretts inom regeringskansliet. Den föreslagna lagstiftningen har ännu inte genomförts. I 1992 års försvarsbeslut prop. 199192:102 s. 113, FÖU 12 s. 122-123, rskr. 338 godkände riksdagen en

inriktning för den fortsatta utvecklingen den kommunala beredskapen mot

av ett samlat ansvar på den lokala nivån för genomförandet av befolkningsskyddet och räddningstjänsten. Som försvarsutskottet då framhöll krävs lagstiftning för genomförandet av en sådan ordning.

I Pliktutredningens och vårt uppdrag ingår inte att författningsreglera det civila försvarets organisation och verksamhet. Vi har därför inte tagit ställning till hur ansvarsförhållandena bör vara inom denna del av totalförsvaret Vårt förslag till lag totalförsvarsplikt har vi gett en sådan utformning att det om kan tillämpas oavsett ansvaret för personalförsörjningen inom de: civila var försvaret placeras. Detta kommer främst till uttryck i bestämmelsen . 2 kap. l § som ger möjlighet för en mängd offentliga organ, däribland kommuner, att genomföra de utredningar som behövs för att skriva in totalförsvarspliktiga för tjänstgöring i det civila försvaret. När det gäller t.e. inkallelse till tjänstgöring och krigsplacering har vi däremot funnit praktiska skäl tala för att dessa uppgifter samlas hos Totalförsvarets personalverk. Som redan framhâllits innebär regleringen i denna del emellertid inte att ansvaret för personalförsörjningen inom de olika verksamheterna till någon del skall ligga hos Totalförsvarets personalverk. Verkets uppgift inskränker sig till att på beställning av det organ som har ansvaret för personalförsörjningsn inom en funktion av det civila försvaret tillhandahålla den erforderliga plilitper-

109 sonalen.

När det gäller de följdändringar som vi föreslår i civilförsvarslagstiftningen har vi utgått från den nuvarande ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna och endast gjort de ändringar som blivit nödvändiga på grund av att vissa uppgifter överförts från länsstyrelserna till Totalförsvarets personalverk.

2.4 Bolagisering inom det civila försvaret

För närvarande utbildas vapenfria tjänstepliktiga hos bl.a. Vattenfall AB. Fr.o.m. den l juli 1993 kommer även Televerkets verksamhet att ske i bolagsform. Privaträttsliga subjekt som handhar utbildning av pliktpersonal bör i fortsättningen vara behöriga att utöva viss myndighet mot denna personal, t.ex. att besluta om förmåner och ledigheter, samt att tillämpa det disciplinansvarssystem som gäller för personalen. I våra förslag till lag om totalförsvarsplikt och lag om disciplinansvar inom totalförsvaret har vi därför öppnat möjlighet för sådana enskilda subjekt hos vilka totalförsvarspliktiga tjänstgör att fatta erforderliga beslut i dessa avseenden.

Specialmotivering

3.1 Lagen totalförsvarsplikt

om

1 kap. Totalförsvarsplikten

1 §

Enligt de mål för det svenska totalförsvaret som statsmakterna har lagt fast

se t.ex. prop. 198687:95, FÖU ll, rskr. 310 skall totalförsvaret vara så

uppbyggt och organiserat att det är hela folkets angelägenhet. Enligt vår en mening bör en lag om totalförsvarsplikt inledas med en föreskrift återsom ger detta mål. Bestämmelsen bör kunna utformas så att totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen.

2§

Totalförsvarets personalbehov tillgodoses i dag anställningsavtal, särgenom skilda avtal om tjänstgöringsskyldighet och lagstadgade tjänstgöringsplikter. Denna lag reglerar tjänstgöringsplikterna.

I paragrafen läggs fast att totalförsvarets personalförsörjning skall tryggas genom en plikt, som vi benämner totalförsvarsplikt. Totalförsvarsplikten ersätter den nuvarande värnplikten, vapenfria tjänsteplikten, civilförsvarsplikten, skyldigheten för civilförsvarspliktiga att i vissa fall tjänstgöra utanför

112 civilförsvaret enligt lagen 1984:272 om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret, den särskilda tjänsteplikten enligt lagen 1981:292 tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärom tjänsteförlängningen och den allmänna tjänstepliktcn enligt personal m.m., allmänna tjänstepliktslagen 1959:83 samt tjänstgöringsskyldigheten för arbetstagare hos staten enligt bestämmelsen i 5 kap. 2 § lagen 1976:600 om offentlig anställning. I paragrafen avgränsas vidare den grupp av personer är underkastad totalförsvarsplikt och den tid under vilken totalförsvarssom plikten kan göras gällande mot var och en av dessa personer.

Varje svensk medborgare är totalförsvarspliktig oavsett var han eller hon är bosatt. Totalförsvarsplikten gäller också för och en som är bosatt i var Sverige oavsett medborgarskap. En person får anses vara bosatt i Sverige om han eller hon stadigvarande vistas här. I allmänhet är en person folkbokförd på bosättningsorten. Det är därför i de allra flesta fall tillräckligt att undersöka en person är folkbokförd på en ort i Sverige för att konstatera om om han eller hon omfattas totalförsvarsplikten eller inte. Det är emellertid den av faktiska besättningen är avgörande. Den är bosatt i Sverige är därsom som för totalförsvarspliktig oavsett folkbokföringsförhållandena.

Totalförsvarsplikten gäller från ingången det kalenderår när en person fylav ler 16 år till utgången det kalenderår när han eller hon fyller 70 år. Det av innebär att den övre gränsen är höjd med fem år i förhållande till vad som i dag gäller för civilförsvarsplikten men överensstämmer med den övre gränsför hälso- och sjukvårdsplikten samt den allmänna tjänsteplikten. en

113 3§

I paragrafen anges kortfattat de skyldigheter för den enskilde som följer av totalförsvarsplikten.

Totalförsvarsplikten innebär en skyldighet för den totalförsvarspliktige att medverka vid utredningar om sina personliga förhållanden. De närmare bestämmelserna om detta finns i 2 kap., 5 kap. 1 § och 6 kap. 5 Den som inte följer en kallelse att inställa sig personligen för utredning enligt 2 kap., straffas enligt bestämmelserna i 10 kap. för detta. Han eller hon kan också hämtas för att utredningen skall kunna genomföras. Den underlåter att som skriftligen lämna efterfrågade uppgifter kan vid vite föreläggas att göra detta.

Tjänstgöringsskyldigheten är det viktigaste åliggandet som följer av totalförsvarsplikten. Av bestämmelsen framgår att varje totalförsvarspliktig är skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. I 2 och 3 kap. finns bestämmelser om utredning och inskrivning, som syftar till att undvika att någon enskild åläggs en tjänstgöring som går utöver hans eller hennes förmåga.

De övriga skyldigheter som avses i paragrafen är bl.a. de som behandlas i 7 kap. Dessa syftar bl.a. till att myndigheterna inom totalförsvaret skall kunna nä totalförsvarspliktiga och kommunicera med dem när tjänstgöring inte fullgörs.

114 4§

Tjänstgöring enligt lagen kan fullgöras som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. I den allmänna tjänsteplikten ingår däremot inte någon utbildning. Om en totalförsvarspliktig är anställd, är han eller hon i allmänhet på grund av anställningsavtalet skyldig att genomgå den utbildning som behövs för att arbetsuppgifterna skall kunna fullgöras under höjd beredskap.

Utbildningen av värnpliktiga inom totalförsvarets militära del har sedan länge genomförts som grundutbildning och repetitionsutbildning. Inom det civila försvaret används i dag även begreppen utbildning och övning. Vi föreslår även när det gäller det civila försvaret organiserar utbildningen att man nu grundutbildning med kompletterande repetitionsutbildning. Detta hindrar som inte att det kan tillräckligt att en totalförsvarspliktig som på grund av vara exempelvis en anställning har de grundläggande kunskaperna och färdigheterna för befattning genomgår endast repetitionsutbildning eller, i en undantagsfall, ingen utbildning alls.

Inom den militära delen av totalförsvaret motsvarar beredskapstjänstgöringen närmast tjänstgöring i form av beredskapsövningar enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen medan krigstjänstgöringen motsvarar tjänstgöring enligt 28 § l mom. värnpliktslagen. Motsvarande bestämmelser för civilförsvarspliktiga finns i dag i 12 § 1 mom. civilförsvarslagen.

Den allmänna tjänsteplikten kan endast fullgöras under höjd beredskap enligt lagen 1992:1403 om höjd beredskap. Liksom enligt den nuvarande lagstift-

l 15 ningen kan sådan tjänstgöring ske som en skyldighet att utföra arbetsuppgifter i den ordinarie anställningen eller efter en särskild anvisning av en myndighet. Därutöver föreslår vi som en nyhet att den som frivilligt åtagit sig att tjänstgöra inom totalförsvaret under höjd beredskap skall vara skyldig att göra det med allmän tjänsteplikt.

5§

Enligt första stycket skall värnplikten fullgöras hos myndigheten Försvarsmakten. Värnplikten skall därför främst fullgöras i sådan verksamhet som i dag enligt verksamhetsförordningen 1983:276 bedrivs inom huvudprogrammen arméförband, marinförband, flygvapenförband och operativ ledning m.m. men även tjänstgöring i verksamhet utanför dessa program kan komma i fråga. Härmed åsyftas grundutbildning som Försvarsmakten är ansvarig för men där tjänstgöringen efter en inledande utbildning inom Försvarsmakten förläggs i verksamheter utanför Försvarsmakten. Exempel härpå är de värnpliktiga som tjänstgör på Sjöfartsverkets isbrytare och i Försvarsdepartementet. När försvarsmaktens omfattning minskar den l juli 1994 kommer värnpliktiga även att finnas i verksamheter som i dag ingår i försvarsmakten men som då faller utanför myndigheten Försvarsmakten, t.ex. Försvarets radioanstalt och Värnpliktsverket.

Värnplikten skall alltid inledas med en grundutbildning. Detta överensstämmer med vad som gäller i dag. När det gäller civilplikten finns inte motsvarande krav.

Enligt bestämmelsen i andra stycket är liksom i dag endast svenska män

116 skyldiga att fullgöra värnplikt. Bestämmelsen begränsar också den enskildes skyldighet att fullgöra värnplikt med hänsyn till hans levnadsálder. Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt före det kalenderår när han fyller 19 år. Det är en höjning av gränsen i förhållande till vad som gäller i dag. Vi tillgodoser därmed ett önskemål att avskaffa möjligheten att med plikt ta i anspråk underåriga för militärtjänst vilket har framförts av den kommitté som övervakar efterlevnaden av 1989 års FN-konvention om barnens rättigheter.

Enligt den nuvarande värnpliktslagen upphör värnplikten som regel vid utgången av det kalenderår när den som omfattas av värnplikten fyller 47 år. Detta motsvaras i det nya systemet av att en totalförsvarspliktig inte skall vara skyldig att fullgöra värnplikt efter denna tid. I sak föreslår vi i denna del endast en mindre ändring. Enligt 2 § värnpliktslagen kvarstår värnplikten vid krig eller omedelbar krigsfara för den som har inkallats till tjänstgöring så länge behovet kräver det. Enligt vår bedömning finns det inte ett generellt behov av att i krigstid förlänga tjänstgöringstiden bortom det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 47 år. Om ett sådant behov skulle uppstå i en viss situation, bör det i stället tillgodoses genom särskild lagstiftning. Vi föreslår därför att i lagen om totalförsvarsplikt inte förs in någon motsvarighet till bestämmelsen i 2 § värnpliktslagen.

6§

Paragrafen behandlar de verksamhetsområden inom vilka civilplikt kan fullgöras.

Enligt första stycket skall regeringen genom förordning avgränsa de verksam-

117 hetsområden inom totalförsvaret och ange de organisationer där civilplikt skall fullgöras. I vårt förslag till förordning gör vi en uttömmande uppräk-

ning av dessa verksamhetsområden se 4 kap. 1 § och bilaga 2 till förord-

ningen om totalförsvarsplikt.

Liksom enligt den nuvarande regleringen kan civilplikten fullgöras utanför civilförsvaret och även i Försvarsmakten. Vi har i andra stycket första meningen angett den yttersta gränsen för Civilplikten så att denna överensstämmer med vad som i dag gäller för civilförsvarspliktigas skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret. Civilplikten får följaktligen inte vara förenad med egentliga stridsuppgifter annat än om det är fråga om ordnings- eller bevakningsuppgifter. I begreppet egentliga stridsuppgifter innefattar inte vapenbruk i självförsvar.

Enligt 7 § i vårt förslag till lag om frivillig grundutbildning av kvinnor får en kvinna som har avslutat en frivillig grundutbildning i Försvarsmakten skrivas in för civilplikt. Efter en sådan inskrivning kommer hennes tjänstgöringsskyldighet att regleras av lagen om totalförsvarsplikt. Denna civilplikt kan emellertid ha samma innehåll som den tjänstgöring som fullgörs som värnplikt. För att möjliggöra detta föreslår i andra stycket andra meningen att den som i Försvarsmakten har avslutat en grundutbildning enligt lagen om frivillig grundutbildning för kvinnor skall vara skyldig att fullgöra samma tjänstgöring som värnplikt. Sådan tjänstgöring är hon dock inte skyldig att fullgöra efter utgången av det kalenderår när hon fyller 47 år.

118 7§

l paragrafen läggs fast den grundläggande principen att endast den som har skrivits in för värnplikt eller civilplikt är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring. Inskrivningen skall ske enligt bestämmelserna i lagens 3 kap. Skyldigheten att fullgöra allmän tjänsteplikt förutsätter inte inskrivning.

2 kap. Utredning om personliga förhållanden

1§

I denna paragraf behandlas den utredning som totalförsvarets myndigheter får göra för att fastställa totalförsvarspliktigas förutsättningar att tjänstgöra i olika verksamheter inom totalförsvaret. En sådan utredning, som kan vara mer eller mindre ingående, skall alltid göras innan en totalförsvarspliktig skrivs in. Inskrivningen är i sin tur en förutsättning för att en totalförsvarspliktig skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt.

Genom utredningen skall klarläggas om den totalförsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra tjänstgöring inom totalförsvaret i form av värnplikt eller civilplikt. En motsvarande bestämmelse för den allmänna tjänsteplikten finns i 6 kap. 5 Utredningen skall avse bl.a. den fysiska och psykiska prestationsförmågan hos den som undersöks och om det finns någon särskild risk för att denna prestationsförmåga nedsätts genom tjänstgöringen.

När det gäller män som är svenska medborgare skall utredningen som regel vara ingående och göras vid en mönstring. Särskilda bestämmelser om

119 mönstring finns i 2 och 3 §§.

Även vid sådana utredningar som inte sker vid en mönstring krävs i många fall att den som omfattas av utredningen inställer sig personligen till ett inskrivningssamtal. I fråga om mindre krävande befattningar inom det civila försvaret kan det däremot många gånger vara enkelt att konstatera om en person uppfyller förutsättningarna för tjänstgöring eller inte. Någon mer ingripande utredning behöver då inte göras utan det räcker med att myndigheten skriftligen eller per telefon inhämtar de nödvändiga upplysningarna.

Enligt bestämmelsen i paragrafen är varje totalförsvarspliktig skyldig att på begäran av den utredande myndigheten lämna uppgifter om sig själv. Myndigheten har rätt att få de begärda uppgifterna skriftligen eller muntligen. En begäran kan också gå ut på att en totalförsvarspliktig företer handlingar, t.ex. behörighetsbevis, som är av betydelse för om han eller hon skall kunna tas i anspråk för en viss tjänstgöring. Den som är totalförsvarspliktig är också skyldig att medverka till utredningen genom att personligen inställa sig till samtal. Endast om utredningen sker vid en mönstring enligt 2 och 3 §§ föreligger emellertid en skyldighet att genomgå medicinska och psykologiska undersökningar.

Mönstringen skall utföras av Totalförsvarets personalverk. I praktiken kommer den att göras vid något av dess regionala kontor. När det gäller mindre ingripande utredningar än mönstring bör utredningen kunna göras även av andra myndigheter. Regeringen har därför getts möjlighet att delegera rätten att utföra sådana utredningar till andra statliga myndigheter såsom länsstyrelserna. Det kan också vara lämpligt att sådana utredningar utförs exempelvis av den kommun där den som omfattas av utredningen senare

120 skall tjänstgöra. Bestämmelsen har därför utformats som en skyldighet för var och en som är totalförsvarspliktig att även lämna uppgifter till och medverka vid utredningar som utförs av kommuner, landsting och kyrkliga kommuner. I vilken utsträckning dessa organ skall utföra sådana utredningar är

en fråga som får lösas i samband med att deras roll inom totalförsvaret blir

föremål för ny lagstiftning. Vårt förslag innehåller inte något ställningstagande i den delen. Genom paragrafen öppnas emellertid en möjlighet att låta även kommuner, landsting och kyrkliga kommuner utföra sådana utredningar av totalförsvarspliktiga som kan leda till inskrivning för civilplikt och som inte skall utföras vid en mönstring.

Av 17 § förvaltningslagen 1986:223 följer att en totalförsvarspliktig som är föremål för en utredning enligt denna paragraf innan ärendet avgörs skall underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan och också få tillfälle att yttra sig över sådana uppgifter. Detta gäller även om utredningen inte leder fram till någon inskrivning eller medför en inskrivning helt i enlighet med de egna önskemålen. Skyldigheten för en myndighet att kommunicera uppgifter innebär också att den som varit föremål för en utredning, även om det inte begärs, skall få del av såväl resultaten av de undersökningar som gjorts som av den utredning i övrigt som har inhämtats och som läggs till grund för beslutet. Undersökningsresultaten kan meddelas muntligen eller skriftligen. Vid utredning med personlig inställelse, sker detta lämpligen i samband med inställelsen.

2§

Svenska män skall som regel genomgå mönstring. Skyldigheten för den en-

121 skilde att genomgå mönstring läggs fast i första stycket. Mönstringen är en särskild förrättning, som förutsätter personlig inställelse. Vid mönstringen skall göras mer ingående utredningar av den totalförsvarspliktiges förmåga att fullgöra värnplikt och civilplikt, Mönstringen skall alltid utföras Totalav försvarets personalverk. Att mönstring är en förutsättning för vissa inskrivningar framgår av bestämmelserna i 3 kap.

Om det redan genom de uppgifter Totalförsvarets personalverk före kalsom lelsen till mönstring har tillgängliga är uppenbart att den är skyldig att som genomgå mönstring har så nedsatta kroppskrafter eller ett sådant hälsotillstånd att han saknar förmåga fullgöra såväl värnplikt civilplikt, är det som både onödigt och olämpligt att kalla honom till mönstring. Det gäller t.ex. gravt handikappade personer. Förutsättningarna att fullgöra tjänstgöring inom totalförsvaret bör då bedömas efter ett skriftligt förfarande och alltså utan någon personlig inställelse. Förvaltningslagens bestämmelser är tillämpliga på handläggningen även av ett sådant ärende. Svenska män bor utomsom lands skall som regel inte kallas till mönstring.

I andra stycket regleras när skyldighet att genomgå mönstring föreligger.

Ingen totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå mönstring före det kalenderår när han fyller 18 år. Som regel skall mönstringen genomföras senast under det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 19 år. Han får då på ett tidigt stadium och ofta i anslutning till att han går ut gymnasieskolan klarlagt om han kommer att tas i anspråk för tjänstgöring och, i så fall, i vilken omfattning tjänstgöring kommer att utkrävas av honom. Skäl kan i vissa fall finnas att genomföra mönstringen vid en senare tidpunkt. Endast särskilda om skäl finns är en totalförsvarspliktig dock skyldig att genomgå mönstring efter

122 det kalenderår när han fyller 24 år. Ett sådant skäl kan vara att han hållit sig undan och därför inte har kunnat nås med kallelse tidigare. Bestämmelsen en innebär att den har förvärvat sitt svenska medborgarskap efter utgången som det kalenderår när han fyller 24 år som regel inte skall kallas till mönstav ring. Endast i mycket sällsynta undantagsfall, såsom att han har alldeles särskilda kvalifikationer för att utbilda sig till en befattning som kräver mönstring, skulle det kunna bli aktuellt att låta en sådan person genomgå mönstring. ,

Enligt 3 kap. 9 § föreligger skyldighet att på nytt genomgå mönstring, om en det behövs för att bedöma inskrivningen efter en tidigare mönstring skall om ändras eller hävas.

Ansvaret för att manliga svenska totalförsvarspliktiga genomgår mönstring ligger på Totalförsvarets personalverk. Ingen är alltså skyldig att självmant anmäla sig eller uppsöka någon myndighet för att genomgå mönstring. Den totalförsvarspliktiges skyldigheter inskränker sig till att efter kallelse inställa sig för mönstring. Inget hindrar emellertid att den som av någon anledning inte har genomgått mönstring själv hos Totalförsvarets personalverk tar initiativ till detta. Totalförsvarets personalverk har då att ta ställning till om en mönstring skall genomföras eller bedömningen kan göras på den tillgängom liga utredningen. Den totalförsvarspliktige har således ingen rätt att få genomgå mönstring.

3§

Av bestämmelsen framgår att en mönstring skall ske i den totalförsvarsplik-

123 tiges personliga närvaro och att den skall omfatta medicinska och psykologiska undersökningar och annan utredning av hans personliga förhållanden.

Undersökningarna och den övriga utredningen skall naturligtvis inte vara mer ingående eller omfattande än vad som krävs för att uppnå syftet, dvs. att bedöma den totalförsvarspliktiges förutsättningar att fullgöra den tjänstgöring som kan komma i fråga. De medicinska undersökningarna skall avse hans hälsotillstånd och fysiska förutsättningar i övrigt. De psykologiska undersökningarna, som består av tester och samtal, skall klarlägga de mentala förutsättningarna att klara av att tjänstgöra i krig samt ge underlag för inskrivning till chefsbefattningar.

Utredningen skall även mer allmänt avse de förutsättningar som en totalförsvarspliktig har att tjänstgöra i olika befattningar och verksamhetsområden inom totalförsvaret och att tjänstgöra på olika platser i landet. Genom utredningen skall sålunda klarläggas om den totalförsvarspliktige har särskilda fardigheter eller intressen som kan vara av betydelse.

Vägran att medverka vid mönstringen är inte straffbelagd. Bedömningen av förutsättningarna att fullgöra värnplikt eller civilplikt får i ett sådant fall göras på den utredning som på annat sätt kan inhämtas om den totalförsvarspliktige. Däremot är personlig närvaro en förutsättning för att en mönstring skall anses ha ägt rum. Den som inte självmant inställer sig, får hämtas och skall också straffas för sin utevaro, om han inte har haft giltigt skäl att utebli.

124 4 §

Bestämmelsen, som har viss motsvarighet i 26 § värnpliktslagen, ålägger landsting, kommuner och enskilda vârdinrättningar att till Totalförsvarets personalverk lämna sådana uppgifter om totalförsvarspliktigas hälsotillstånd och personliga förhållanden i Övrigt som behövs för mönstringen. Bestämmelsen kräver lagform. Den närmare omfattningen av informationsskyldigheten och hur den skall utövas kan regleras genom verkställighetsföreskrifter. När det gäller de statliga myndigheterna är det tillräckligt att skyldigheten att lämna uppgifterna läggs fast genom förordning.

5§

Enligt denna bestämmelse, som gäller vid såväl mönstring som annan utredning enligt 1 skall en kallelse att inställa sig personligen utfärdas i god tid. Tiden mellan utfärdandet och dagen för inställelsen bör som regel inte vara kortare än en månad. Om någon accepterar en kallelse med kortare varsel, finns det emellertid inget som hindrar att kallelsen med samma verkan som annars sker enligt överenskommelsen.

Den som har mottagit en kallelse är för egen del skyldig att snarast anmäla

till den som har utfärdat kallelsen, om han eller hon inte kan inställa sig enligt kallelsen. Syftet med bestämmelsen är att underlätta för den som genomför mönstringar och andra utredningar att planera verksamheten och att bedöma om en totalförsvarspliktig har giltigt skäl för att utebli.

Enligt den nuvarande lagstiftningen är en Värnpliktig eller civilförsvarspliktig

125 vid straffansvar skyldig att anmäla om han eller hon laga förfall är förav hindrad att inställa sig till en inskrivningsförrättning. Vi föreslår att anmälningsskyldigheten utvidgas till att avse varje hinder totalförsvarspliksom en tig anser sig ha för att inställa sig enligt kallelsen. Vid den kontakt med myndigheten som uppkommer i samband med en sådan anmälan får sedan klaras ut om myndigheten anser att hindret utgör ett giltigt skäl för honom eller henne att utebli eller inte. Om en totalförsvarspliktig uteblir trots att han eller hon vid kontakten med myndigheten har fått besked att hindret inte betraktas som ett giltigt skäl, får hämtning genomföras. En totalförsvarspliktig skall då också anmälas till åtal för utevaron.

Vi föreslår vidare att straffsanktionen slopas när det gäller att inte anmäla frånvaro för vilken finns giltigt skäl. Vi räknar med att risken att bli hämtad till mönstringen skall utgöra ett tillräckligt påtryckningsmedel för att förmå totalförsvarspliktiga som har giltigt skäl att utebli att anmäla detta. Vi utgår då från att kallelsen innehåller upplysningar om hur den som har kallats skall förfara om det blir omöjligt att inställa sig. Av kallelsen bör också framgå att den gäller till dess den som har utfärdat den lämnar besked om något annat.

3 kap. Inskrivning m.m.

Inskrivning efter mönstring

1§

På grundval av resultatet från mönstringen skall en bedömning göras av den undersöktes förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt. Resultatet kan

126 visa att han har förutsättningar att fullgöra sådan tjänstgöring eller att förutsättningarna saknas. Om förutsättningarna saknas, skall Totalförsvarets personalverk enligt 3 § besluta att han inte är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. De totalförsvarspliktiga som har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall placeras i befattningsgrupper och därefter skrivas in.

Befattningsgrupper skall finnas definierade för såväl Försvarsmakten som det civila försvaret och bygga på kravproñler. Befattningsgrupperna inom Försvarsmakten är enligt ÖB nyligen framlagt förslag plutonsbefálsvärnett av pliktiga PB, gruppbefálsvärnpliktiga GB, meniga soldater MSO och specialister SP. Pliktutredningen SOU 1992:139 s. 145-146 har föreslagit att motsvarande befattningsgrupper inom det civila försvaret skall vara enhetschefer, gruppchefer, manskap och specialister. Med chefer förstås i paragrafen befälsuttagna även om de inte kommer att tjänstgöra som chefer.

Placeringen av de mönstrade i befattningsgrupper skall göras på grundval av vad som vid mönstringen har framkommit om vars och ens förutsättningar att tjänstgöra i de befattningar som ingår i de olika befattningsgrupperna. Till grund för bedömningen skall ligga värdena från de medicinska och psykologiska undersökningarna och vad som i övrigt framkommit om den undersöktes utbildning, kunskaper och färdigheter i övrigt.

Syftet med att placera varje mönstrad totalförsvarspliktig i en befattningsgrupp är främst att styra senare beslut om inskrivning för värnplikt och civilplikt till en befattning för vilken han är lämplig. För den som skrivs i en utbildningsreserv ger uppgiften om hans placering i en viss befattningsgrupp vidare värdefull information om möjligheterna att senare ta honom i anspråk

127 med civilplikt för olika uppgifter.

Totalförsvarets personalverk skall skriva in alla totalförsvarspliktiga som enligt vad resultatet från mönstringen visar har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Av dessa skall emellertid endast så många skrivas in för värnplikt och civilplikt som det finns behov av och resurser för att utbilda. De övriga skall skrivas in i en utbildningsreserv.

Den som skrivs in för värnplikt skall alltid genomgå grundutbildning. Detta framgår av bestämmelsen i 1 kap. 5 § första stycket. Av bestämmelsen i 4 kap. 1 § framgår att längden på grundutbildningen kan variera mellan 220 och 615 dagar. En totalförsvarspliktig som efter mönstring skrivs in för civilplikt skall som regel också genomgå en grundutbildning som omfattar mer än 60 dagar. Undantagsvis kan förekomma att den mönstrade skrivs in för civilplikt med kortare grundutbildning eller ingen grundutbildning alls. En sådan inskrivning kan bli aktuell, om det vid mönstringen visar sig att den totalförsvarspliktige på grund av sitt yrke eller utbildning gör större nytta för totalförsvaret genom en sådan inskrivning än genom en inskrivning för värnplikt eller civilplikt med en lång grundutbildning.

Inskrivning för värnplikt, för civilplikt med en längre grundutbildning än 60 dagar eller i en utbildningsreserv förutsätter alltid att den som skrivs in har genomgått mönstrin g.

Om den som har genomgått mönstring är missnöjd med ett beslut i fråga om inskrivningen, kan han få frågan prövad på nytt av en inskrivningsnämnd. Bestämmelser om detta finns i 11 kap.

128 2 §

I paragrafen regleras hur valet skall göras mellan å ena sidan inskrivning för värnplikt och civilplikt och å andra sidan inskrivning i en utbildningsreserv.

Som angetts i anslutning till 1 § skall vid mönstringen endast de totalförsvarspliktiga skrivas in för värnplikt eller civilplikt som det finns behov av och resurser för att utbilda. Det innebär, när det gäller Försvarsmakten, att så många totalförsvarspliktiga skall skrivas in för värnplikt att krigsbefatt-

ningarna ordinarie och reserv kan besättas med utbildad personal samt att

personal finns att tillgå för att ersätta dem som avgår i förtid och för att upprätthålla beredskapen i fred. På motsvarande sätt skall vid mönstringen inskrivning för civilplikt i regel göras endast i den utsträckning som det finns behov och resurser att grundutbilda totalförsvarspliktiga för sådan tjänstgöring. I paragrafens första mening har därför intagits en bestämmelse enligt vilken endast det antal totalförsvarspliktiga skall skrivas in för värnplikt och civilplikt som i krig behövs i Försvarsmakten, i det civila försvaret eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. De totalförsvarspliktiga som det sålunda inte finns behov eller resurser att grundutbilda skall i stället skrivas i en utbildningsreserv.

I paragrafens andra mening regleras vilka totalförsvarspliktiga som skall skrivas för värnplikt och civilplikt respektive i en utbildningsreserv. Enligt den princip som har kommit till uttryck i bestämmelsen skall de bäst lämpade ur varje befattningsgrupp fullgöra grundutbildning och alltså skrivas för värnplikt eller civilplikt. De övriga skall skrivas i en utbildningsreserv. Inskrivningen i en utbildningsreserv skall göras så att alla befattningsgrupper blir representerade i reserven.

129 3 §

Om resultatet från mönstringen visar att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att fullgöra såväl värnplikt som civilplikt, skall Totalförsvarets personalverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring. Skyldigheten att fullgöra allmän tjänsteplikt påverkas inte av ett sådant beslutet. Beslutet motsvarar närmast ett beslut om befrielse enligt 4 § värnpliktslagen.

Vid bedömningen av om en totalförsvarspliktig saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt bör de nuvarande kriterierna i 4 § första stycket 1 och 2 punkterna värnpliktslagen tjäna som utgångspunkt. Om någon på grund av sjukdom eller av annan orsak har sin fysiska eller psykiska prestationsförmåga nedsatt i sådan grad att han inte kan fullgöra värnplikt eller civilplikt eller om han löper särskild risk att genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av prestationsförmågan, skall han alltså inte skrivas in. För att meddela ett sådant beslut krävs alltså att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att tjänstgöra i någon av de befattningar som fullgörs med civilplikt. Det kan vara fallet t.ex. om han har grava missbruksproblem eller ett mycket betungande handikapp.

I det nya system som nu föreslås torde det inte finnas något utrymme för att undanta någon från skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt på skäl som anges i 4 § första stycket 6 värnpliktslagen. Sådana skäl bör beaktas vid inskrivningen och leda till att den totalförsvarspliktige skrivs i en utbildningsreserv. Jfr motiveringen till 7 §.

130 Inskrivning efter annan utredning

4 §

Bestämmelsen behandlar inskrivning av totalförsvarspliktiga efter en annan utredning än mönstring. En sådan utredning kan endast leda till inskrivning för civilplikt. Om inskrivningen sker för civilplikt med grundutbildning, får denna inte vara längre än 60 dagar.

Det är inte nödvändigt att en totalförsvarspliktig som skrivs in för civilplikt enligt denna paragraf genomgår grundutbildning. En totalförsvarspliktig kan på grund av sitt yrke och utbildning, t.ex. grundutbildning i Försvarsmakten, ha tillräckliga färdigheter för att upprätthålla en befattning i det civila försvaret. Han eller hon skall då inte vara tvungen att genomgå en grundutbildning. Om civilplikten inte omfattar grundutbildning, skall den som skrivits in omedelbart krigsplaceras enligt 12 § andra meningen. Skyldighet föreligger därefter att fullgöra repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring enligt bestämmelserna i 4 kap.

Om en utredning enligt denna paragraf visar att den som har varit föremål för utredningen inte är lämplig att fullgöra civilplikt, är något ytterligare beslut från den utredande myndighetens sida inte nödvändigt. I motsats till vad som gäller vid mönstring är det alltså inte nödvändigt eller möjligt att be- - sluta att skyldighet inte föreligger att fullgöra plikten.

Även utredning enligt paragrafen visar totalförsvarspliktig är om en att en lämplig för tjänstgöring inom totalförsvaret, är det inte nödvändigt att besluta om inskrivning. De genomförda utredningarna kan visa att flera totalför-

131 svarspliktiga än det finns behov av är lämpliga för den avsedda tjänstgöringen.

Även inskrivning för civilplikt enligt denna paragraf skall beslutas av Totalförsvarets personalverk. Anledningen till denna ordning är att all registrering av dem som tas i anspråk med värnplikt eller civilplikt enligt förslaget skall vara samlad hos en enda myndighet. Denna kommer därigenom att ha den erforderliga överblicken över pliktpersonalen. Avsikten är att kommuner och andra som vill ta totalförsvarspliktiga i anspråk för uppgifter inom totalförsvaret skall kunna framställa sina önskemål om detta till Totalförsvarets personalverk. En sådan begäran kan avse vissa särskilda personer eller vara mer allmän och avse t.ex. personer med vissa kvalifikationer. Personalverket skall skriva in de totalförsvarspliktiga som omfattas av en sådan begäran, om det inte möter hinder på grund av att de redan är ianspråktagna för andra uppgifter inom totalförsvaret. Bestämmelsen ger alltså inte Personalverket, lika litet som när det gäller Försvarsmakten, något inflytande på planeringen av verksamheterna inom det civila försvaret.

Om en begäran om inskrivning enligt denna paragraf kvarstår även sedan det klarlagts att den som begärs inskriven redan är ianspråktagen för en annan uppgift inom totalförsvaret, skall Personalverket hänskjuta frågan hans om eller hennes tjänstgöringsförhâllanden till militärbefálhavaren och civilbefålhavaren för det område där den som begärs inskriven är bosatt. Sedan en Överenskommelse träffats på denna nivå, skall Totalförsvarets personalverk besluta om inskrivning i enlighet med överenskommelsen. Om undantagsvis någon sådan överenskommelse inte kan träffas, skall den totalförsvarspliktige behålla sin tidigare krigsuppgift. Av allmänna lydnadsförhållanden inom statsförvaltningen följer därutöver att en statlig myndighet i sista hand kan

132 hänskjuta en sådan fråga till regeringen.

Beslut om inskrivning efter en utredning enligt denna paragraf kan av den enskilde överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.

Gemensamma bestämmelser om inskrivning

5§

Paragrafen anger vad som skall beslutas, om en totalförsvarspliktig skrivs in för värnplikt eller för civilplikt som omfattar grundutbildning. I 6 § anges vad som gäller i detta avseende, om inskrivningen sker för civilplikt som inte omfattar grundutbildning.

Enligt första punkten skall bestämmas till vilken befattning eller typ av befattning som grundutbildningen syftar. För varje befattning skall den väljas som är bäst lämpad. Vid valet mellan olika befattningar hänsyn skall tas till såväl den nytta som totalförsvaret kan komma att av att en viss person tjänstgör i befattningen som de personliga förutsättningar som han eller hon har för tjänstgöringen.

I vad mån en totalförsvarspliktig har förutsättningar att tjänstgöra i en viss befattning skall avgöras efter en samlad bedömning av flera omständigheter. Om en totalförsvarspliktig har mönstrat, är utgångspunkten att han i och för sig är lämpad för de befattningar som ryms inom den befattningsgrupp i vilken han har blivit placerad. De omständigheter som tillkommer därutöver är främst var utbildningsorten är belägen i förhållande till hemorten och person-

133 liga förhållanden i övrigt. Av bestämmelsen i 7 § framgår att särskild vikt också skall fästas vid de önskemål som den som genomgår utredningen har i fråga om att få tjänstgöra i olika befattningar. Före inskrivning någon av som inte har genomgått mönstring till en chefsbefattning eller specialistbefattning måste en bedömning också göras av om han eller hon är lämplig för såen dan befattning.

Enligt andra punkten skall de förband, skolor, myndigheter och andra organisationer där grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras bestämmas vid

inskrivningen. Om grundutbildning skall fullgöras vid flera sådana ställen,

skall samtliga dessa framgå av beslutet. Om utbildningen endast under en viss kortare tid mindre än en månad skall genomföras vid exempelvis - - en särskild skola eller förband, behöver detta dock inte bestämmas i samband med inskrivningsbeslutet. I kravet enligt denna punkt ligger att såväl förbandets, skolans, myndighetens eller organisationens benämning dess lokalisom sering vid tiden för beslutet omfattas av beslutet. Om förändring sker i lokaliseringen efter inskrivningsbeslutet innan grundutbildningen har slutmen förts, så innebär detta inte att inskrivningsbeslutet skall ha fått ett annat anses innehåll.

Enligt tredje punkten skall grundutbildningens längd bestämmas vid inskrivningen. Den skall anges i dagar. Om tiden på grund förbiseende eller av av liknande anledning har kommit att anges till ett annat antal dagar än fölsom jer av befattningen, kan förutsättningar föreligga att med stöd förvaltav ningslagens bestämmelser rätta beslutet.

Enligt fjärde punkten skall vid inskrivningen även bestämmas året och månaden när grundutbildningen är planerad att börja, denna skall pågå om mer

134 än 60 dagar. Tidpunkten skall anges så precist som det är möjligt. Även daeller veckan för inryckningen skall preciseras, om den är känd vid tiden gen för beslutet.

6§

Om totalförsvarspliktig skrivs in för civilplikt som inte omfattar grunduten bildning, skall vid inskrivningen bestämmas vilken befattning som skall upprätthållas. Eftersom totalförsvarspliktig i ett sådant fall utan någon grunden utbildning har de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna för sin krigsuppgift, är det så gott som alltid självfallet vilken befattning som kommer i fråga. Sedan inskrivningsbeslutet har fattats skall utan omgång krigsplacering ske i den aktuella befattningen. Skälet till att befattningen skall bestämmas i inskrivningsbeslutet är att beslutet i denna del skall kunna överklagas enligt bestämmelserna i 11 kap.

7§

I den mån det kan ske skall vid inskrivningen genomgående hänsyn tas till de önskemål som framförs av den som skall inskrivas. Sådana önskemål har, naturligt nog, ingen inverkan på frågan om den totalförsvarspliktige skall undantas från skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Inte heller bör den totalförsvarspliktiges önskemål väga alltför tungt när det gäller att avgöra i vilken befattningsgrupp han skall placeras enligt l Vid urvalet av befäl bör dock inte helt ses bort från betydelsen av motivation. Befálsbefattningarna bör därför så långt som möjligt fyllas med dem som själva vill bli befäl.

135 De egna önskemålen bör däremot tillmätas betydelse för frågan inskrivom ning skall ske för värnplikt, civilplikt eller i en utbildningsreserv samt för sådana frågor som anges 5 och 6 §§. Det bör dock betonas att det är den totalförsvarspliktiges lämplighet scm är styrande för han skall genomgå utom bildning eller föras till en utbildningsreserv. De egna önskemålen får vid denna prövning betydelse endast som moment i lämplighetsbedömningen.

I vissa fall bör en totalförsvarspliktigs personliga förhållanden ges en särskild tyngd vid valet mellan olika alternativ. Det kan t.ex. vara så att någon vid mönstringen är lämplig för en befattning med en lång grundutbildningstid men att en sådan utbildning skulle medföra särskilt svåra olägenheter för antingen honom själv eller för någon nära anhörig som är beroende av hans arbete eller omvårdnad. Ett praktiskt fall är att den totalförsvarspliktige driver ett jordbruk och endast under stora ekonomiska uppoffringar kan lämna den verksamheten under så lång tid som krävs för grundutbildning till en befálsbefattning som han i och för sig passar för. Det kan också i andra fall finnas starka sociala skäl som talar mot att en totalförsvarspliktig tvingas genomgá en längre utbildning långt från hemorten. I sådana och liknande fall bör valet mellan olika utbildningsalternativ utfalla så att den totalförsvarspliktiges önskemål om inskrivning tillgodoses.

8§

Enligt första stycket första meningen skall ett beslut om inskrivning innehålla uppgift om vad som har bestämts enligt 5 eller 6 Av 20 § förvaltningslagen följer vidare att den som omfattas av beslutet i vart fall på begäran har rätt att få del av skälen till beslutet. Om en totalförsvarspliktig skrivs in i en

136 utbildningsreserv, skall enligt första stycket andra meningen beslutet om inskrivning alltid innehålla uppgift om den befattningsgrupp i vilken han har placerats.

Enligt andra stycket skall en totalförsvarspliktig redan vid mönstringen underrättas om det beslut som fattas på grundval av resultatet från den utredning som har gjorts om honom. Beslutet bör meddelas såväl muntligen som skriftligen vid en genomgång av mönstringsförrättaren. Av beslutet skall också framgå vad den totalförsvarspliktige skall iaktta för att få beslutet prövat på nytt enligt ll kap. Detta följer av 21 § förvaltningslagen.

9§

I första stycket läggs fast att ett beslut, varigenom någon har skrivits in för värnplikt eller civilplikt i princip får ändras. En ändring kan avse t.ex. den befattning som grundutbildningen syftar till eller det förband där en totalför-

svarspliktig skall genomgå sådan utbildning. Ändringen kan också bestå i att

inskrivningsbeslutet hävs eller att Totalförsvarets personalverk förklarar att en totalförsvarspliktig inte längre är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Bestämmelsen är tillämplig även på beslut om inskrivning för civilplikt med en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar.

Om förhållandena har ändrats för den som har skrivits för värnplikt så att han inte längre kan fullgöra sådan tjänstgöring, skall hans inskrivningsbeslut

ändras. Ändringen kan innebära att han i stället skrivs för civilplikt. Den-

na kan omfatta en längre grundutbildning än 60 dagar. En förutsättning för detta är emellertid att han har genomgått mönstring och med hänsyn till be- -

137 stämmelsen i 4 kap. 2 § att han kan kallas till gmndutbildning. Behöver han inte tas i anspråk för någon sådan tjänstgöring skall han skrivas in i en utbildningsreserv eller för civilplikt med kortare grundutbildning eller en ingen grundutbildning alls.

Om en totalförsvarspliktig har skrivits i en utbildningsreserv, behöver hans förhållanden inte ha ändrats för att han skall kunna skrivas in för civilplikt med en grundutbildning inte överstiger 60 dagar. Ett syfte med utsom bildningsreserven är nämligen att totalförsvarspliktiga är inskrivna där som efter endast en enklare utredning enligt 2 kap. skall kunna tas i anspråk för civilplikt med en sådan kort grundutbildning.

Initiativet till att ändra inskrivningsbeslutet kan tas av den berörs som av beslutet men kan också komma från Totalförsvarets personalverk eller den utbildningsorganisation där han eller hon tjänstgör. Personalverket är alltid behörigt att besluta om ändring av ett inskrivningsbeslut. Efter det att toen talförsvarspliktig har påbörjat en grundutbildning är det i vissa fall lämpligare att beslutet fattas av den myndighet som svarar för hans eller hennes utbildning. Personalverket får därför bestämma att även andra myndigheter får ändra ett inskrivningsbeslut. Någon myndighet än Personalverket bör annan dock inte få meddela beslut som innebär att en totalförsvarspliktig undantas från skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt och inte heller beslut varigenom inskrivningen ändras från civilplikt till värnplikt.

Vi har i lagen inte angett att några förutsättningar skall vara uppfyllda för att ett inskrivningsbeslut skall få ändras. Naturligtvis måste det ha framkommit något skäl för till ändring av beslutet. Som vi redan nämnt kan det emellertid för en ändring räcka att en totalförsvarspliktig som är inskriven i utbilden

138 ningsreserv behöver tas i anspråk för civilplikt med en kortare grundutbildning än 60 dagar.

En ändring kan avse ett eller flera av de delbeslut som ett inskrivningsbeslut enligt 5 och 6 §§ skall innehålla, exempelvis en totalförsvarspliktigs befattning och tiden för hans eller hennes inryckning till grundutbildning.

Ett beslut inskrivning kan ändras flera gånger, även i samma del. Sådana om upprepade ändringar av inskrivningsbeslut bör emellertid göras endast om det finns starka skäl talar för det. Bestämmelserna i denna paragraf är tillsom lämpliga också när ändringen avser ett tidigare ändringsbeslut.

Att ett beslut i denna paragraf i regel skall föregås av kommunicesom avses ring med den som beslutet gäller, vara motiverat och försett med underrättel se om hur man överklagar framgår av förvaltningslagen.

Ändring ett inskrivningsbeslut förutsätter normalt att en utredning företas

av beträffande den vars beslut skall ändras. Den som är totalförsvarspliktig är därför skyldig att på nytt genomgå mönstring eller en mindre ingripande utredning enligt 2 kap., om det behövs för bedömningen av hans eller hennes förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret. Att en totalförsvarspliktig som regel inte får genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller 24 år framgår av bestämmelsen i 2 kap. 2 § andra stycket sista meningen.

I andra stycket anges viktiga inskränkningar i möjligheterna att ändra inskrivningsbeslut. I likhet med vad som för närvarande gäller för värnpliktiga krävs att den vars inskrivningsbeslut skall ändras godkänner en ändring som medför att tiden för grundutbildningen blir längre än enligt det tidigare be-

139 slutet. Därutöver krävs godkännande för inskrivning i utbildningsatt en en reserv skall få ändras till inskrivning för värnplikt eller för civilplikt med en grundutbildning som är längre än 60 dagar. I praktiken kommer sådan en ändring att förekomma bara i det fallet då den totalförsvarspliktige själv begär det under åberopande att han vill bli yrkesmilitär eller att plikttjänstgöringen utgör en merit i hans civila karriär.

Något hinder finns däremot inte att ändra ett inskrivningsbeslut så att den som har skrivits in i en utbildningsreserv i stället skrivs för civilplikt med en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar. En sådan ändring inav skrivningsbeslutet måste dock föregås av en utredning enligt 2 kap. l Eftersom den totalförsvarspliktige vid mönstringen redan har genomgått en ingående utredning kan en sådan utredning dock ofta göras mycket summarisk och inriktas på sådana omständigheter har tillkommit efter som mönstringen. Den som har skrivits in i en utbildningsreserv kan också skrivas in för civilplikt som inte kräver någon grundutbildning. Det kan då röra sig om en befattning han har kvalifikationer för sin som genom anställning eller genom en frivillig utbildning inom totalförsvaret.

l0§

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att i andra fall än de i som avses 9 § ändra ett beslut varigenom en totalförsvarspliktig har skrivits i en utbildningsreserv.

En totalförsvarspliktig som har placerats i utbildningsreserv är under en normala förhållanden inte skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt med en

140 grundutbildning som är längre än 60 dagar. Regeringen kan dock med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap besluta att totalförsvarspliktiga som har skrivits i en utbildningsreserv skall fullgöra sådan plikt. Ett beslut enligt paragrafen kan bli aktuellt t.ex. om tillgången på totalförsvarspliktiga som av hänsyn till försvarsberedskapen bör grundutbildas i Försvarsmakten är för liten. Motsvarande gäller om Sveriges försvarsberedskap kräver att fler totalförsvarspliktiga fullgör civilplikt med den längre grundutbildningstiden. Möjligheten att på detta sätt ta i anspråk en totalförsvarspliktig kvarstår så länge han är inskriven i en utbildningsreserv. Av ll § framgår att en totalförsvarspliktig kvarstår i en utbildningsreserv till utgången av det kalenderår när han fyller 30 år.

11§

En totalförsvarspliktig som har skrivits in i en utbildningsreserv kvarstår i denna till utgången av det kalenderår när han fyller 30 år. Inskrivningen fyller därefter inte någon funktion. Ur redovisningssynpunkt bör detta komma till uttryck genom att registreringen av den totalförsvarspliktige därefter inte sker i en utbildningsreserv utan i något annat register.

Krigsplacering

12§

En totalförsvarspliktig som har fullgjort grundutbildning skall enligt första meningen krigsplaceras, om han eller hon har förvärvat tillräckliga kunska-

141 per och färdigheter för sin krigsuppgift. En krigsplacering innebär placering i en befattning i krig behövs i Försvarsmaktens krigsorganisation eller i som det civila försvaret.

En totalförsvarspliktig skall i allmänhet krigsplaceras i befattning han en som eller hon har grundutbildats till. Av 13 § framgår emellertid att krigsplaceringen, om det är väsentligt bättre från totalförsvarets synpunkt, i stället får ske i en annan befattning eller verksamhet. Den har fullgjort grundsom en utbildning i Försvarsmakten kan alltså bli krigsplacerad i personalersätten ningsreserv eller i en viss funktion i det civila försvaret. En krigsplacering förutsätter emellertid alltid att den blir krigsplacerad har erforderliga som kunskaper och färdigheter för den krigsuppgift han eller hon skall utföra som och i övrigt är lämpad för denna. Att totalförsvarspliktig efter avsluen som

tad grundutbildning inte krigsplaceras får skrivas in på nytt till vissa grundut-

bildningar framgår 14 av

Om en totalförsvarspliktig har skrivits för civilplikt enligt 6 § skall han eller hon omedelbart krigsplaceras i den befattning skall upprätthållas. som Detta framgår av bestämmelsen i andra meningen.

I vår reglering av krigsplaceringen finns inte den motsvarighet till de nuvarande undantagen från tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga benämns som uppskov och kollektiv yrkesledighet. Tanken är i stället Totalförsvarets att personalverk skall ha det övergripande ansvaret för att ingen totalförsvarspliktig krigsplaceras för än uppgift under höjd beredskap. Avsikten är mer en emellertid inte att genomföra någon ändring i sak.

En arbetsgivare som vill kunna behålla en anställd under höjd beredskap får

142 alltså vända sig till Personalverket för att fä klarlagt om den anställde är krigsplacerad och därför inte kan tas i anspråk under höjd beredskap. Om ett sådant hinder inte föreligger, kan arbetsgivaren disponera den anställde i anställningen även under höjd beredskap, eventuellt för tjänstgöring med allmän tjänsteplikt. Om den anställde tillhör nyckelpersonalen, dvs. har en viktig uppgift för produktionen, i ett företag som skall producera även under höjd beredskap och därför inte bör lämna sin anställning, skall detta antecknas hos Personalverket i ett särskilt register, det s.k. disponibilitetsregistret. Personalverket skall alltid kontrollera i disponibilitetsregistret om det finns någon anteckning där om personen, innan han eller hon krigsplaceras.

Om en myndighet eller en frivilligorganisation vill få en totalförsvarspliktig som är antecknad i disponibilitetsregistret krigsplacerad eller om en arbetsgivare under höjd beredskap vill kunna disponera en totalförsvarspliktig som är krigsplacerad, skall Personalverket inhämta yttranden i saken från samtliga som vill disponera personen i fråga. Om dessa inte kan enas, skall Personalverket såsom i motsvarande situation vid inskrivning enligt 3 kap. 4 § - hänskjuta frågan till militärbefälhavaren och civilbefálhavaren för det område där den som begärs inskriven är bosatt. Personalverket skall besluta i enlighet med den överenskommelse som militärbefálhavaren och civilbefálhavaren träffar. Om en överenskommelse undantagsvis inte kan träffas, skall den totalförsvarspliktige behålla sin tidigare krigsuppgift. Av bestämmelsen i ll kap. 4 § följer att ett beslut om krigsplacering inte är möjligt att överklaga. Vår bedömning är nämligen att fallen där myndigheterna inte kommer överens blir så att det är onödigt att ha en särskild besvärsinstans för dessa frågor. Av allmänna lydnadsförhållanden inom statsförvaltningen följer likväl att en statlig myndighet i sista hand kan hänskjuta en sådan fråga till regeringen. Det sagda innebär att inte genomför tankarna i Pliktutred-

143 ningens betänkande SOU 1992:139 s. 157 om att inrätta en särskild prövningsnämnd för att avgöra krigsplacering av enskilda.

Vi föreslår att denna ordning får ersätta den nuvarande uppskovshanteringen och att institutet kollektiv yrkesledighet enligt uppskovskungörelsen 1973:939 utmönstras.

13§

Bestämmelsen gäller krigsplacering av totalförsvarspliktiga som har genomgått längre grundutbildning än 60 dagar. Om en totalförsvarspliktig har genomgått en sådan grundutbildning, är det i allmänhet bäst förenligt med totalförsvarets behov att han krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen fullgjorts. Krigsplacering i en annan verksamhet bör därför väljas endast om detta framstår som väsentligt bättre från totalförsvarets synpunkt. Detta synsätt överensstämmer med vad som gäller i dag. Avsikten med bestämmelsen är inte heller att frångå den praxis som utvecklats vid tillämpningen av motsvarande bestämmelse i 1 § uppskovskungörelsen.

14§

Om en totalförsvarspliktig inte krigsplaceras efter avslutad grundutbildning, får han eller hon skrivas in på nytt vid ytterligare ett tillfälle. En sådan inskrivning får endast ske för civilplikt utan grundutbildning eller med en grundutbildning som inte är längre än 60 dagar. Bestämmelsen är tillämplig även när den tidigare grundutbildningen var kortare än 60 dagar. Det saknar

144 också betydelse om den avslutade grundutbildningen avbröts i förtid eller fullgjordes i dess helhet. Av bestämmelsen i 4 kap. 1 § andra stycket framgår att ingen är skyldig att sammanlagt genomgå grundutbildning under mer än 615 dagar.

15§

Enligt paragrafen är det Totalförsvarets personalverk fattar beslut som om krigsplacering och om ändring ett sådant beslut. Syftet med denna ordning av är att all registrering av pliktpersonal skall samlad hos myndighet vara en som därför också bör svara för registreringsbesluten. Avsikten är emellertid inte att Totalförsvarets personalverk skall ha ansvaret för att olika verksamheter inom totalförsvaret bemannas. Detta måste ligga de myndigansvar heter som svarar för en verksamhet i krig. I förordningen avgränsar uttömmande de statliga myndigheter som får göra framställan enligt denna en paragraf. Att kommuner, kyrkliga kommuner och landsting får göra sådana framställningar framgår direkt av denna paragraf.

I motiveringen till 12 § har vi angett hur Personalverket skall handla, nåom gon begär att under höjd beredskap få ta i anspråk totalförsvarspliktig en som genom krigsplacering eller anteckning i disponibilitetsregistret redan har tilldelats en krigsuppgift.

En totalförsvarspliktigs krigsplacering kan komma att ändras flera gånger under den tid han omfattas av totalförsvarsplikten.

145 Uänstgöring utan vapen

l6§

Genom bestämmelserna om rätt till tjänstgöring utan totalförvapen ges en svarspliktig som har en allvarlig personlig övertygelse att inte bruka vapen mot annan en uttrycklig rätt att slippa tjänstgöra i Försvarsmakten och att fullgöra sådan tjänstgöring i det civila försvaret är förenad med bruk som av vapen. Bestämmelserna är tillämpliga på såväl värnplikt civilplikt. som

Vid en mönstring eller vid utredning enligt 2 kap. kan det framen annan komma att en totalförsvarspliktig har samvetsbetänkligheter bruk mot av vapen mot annan. Detta är då en omständighet som bör beaktas inom för ramen den bedömning som skall göras innan totalförsvarspliktig skrivs in för en värnplikt eller civilplikt. Bestämmelsen i denna paragraf går emellertid längre och ger tillsammans med bestämmelsen i 21 § varje totalförsvarspliktig en uttrycklig rätt att få slippa tjänstgöring är förenad med vapenbruk och som all tjänstgöring i Försvarsmakten.

I paragrafen anges de grundläggande förutsättningarna för totalföratt en svarspliktig skall rätt att vara vapenfri. Dessa förutsättningar överensstämmer med dem som i dag gäller för att få tillstånd till vapenfri tjänst. Att vapenbruket skall vara riktat mot innebär att bestämmelsen inte kan tillannan lämpas i fråga om bruk för andra syften, exempelvis räddningsav vapen tjänstens bruk av vapen i samband med ammunitionsröjning.

Beslutet att en totalförsvarspliktig har fått rätt vapenfri medför att vara hinder för inskrivning i Försvarsmakten och för vissa befattningar i det civila

146 försvaret. Om sådan inskrivning har skett, skall den ändras. Detta framen går 21 Om inskrivningen sker eller har skett i en utbildningsreserv av skall den kombineras med anteckning rätten att vara vapenfri. en om

17§

Av bestämmelsen framgår totalförsvarspliktig måste göra skriftlig att en en ansökan för få rätt att vapenfri. Ansökningen skall göras hos T0att vara talförsvarets personalverk eller myndighet som Personalverket bestämmer. en Ärendet skall alltid avgöras Personalverket. Detta framgår av 22 av

En ansökan rätt vapenfri skall för att kunna beaktas alltid inneom att vara hålla försäkran sökanden att hans eller hennes inställning till bruk av en av mot är sådan i 16 Detta överensstämmer med vad vapen annan som anges i dag gäller enligt 1 a § lagen om vapenfri tjänst. som

18§

Liksom enligt den nuvarande lagen vapenfri tjänst skall som regel en förom säkran 17 § medföra att sökanden skall anses ha en sådan övertysom avses i 16 En förutsättning för detta är emellertid att ansökan gelse som anges antingen görs före sökandens första inskrivningsbeslut eller inom sex månader från den dag då han eller hon fick del ett beslut om inskrivning till en av befattning är förenad med bruk vapen. Ytterligare en förutsättning är som av liksom enligt den nuvarande lagstiftningen att det inte finns särskilda skäl - att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot annan.

147 19 §

Paragrafen behandlar den situationen att ansökningen rätt att om vara vapenfri görs senare än som anges i 18 Liksom enligt vad gäller i dag skall som ansökan i så fall även innehålla redogörelse för de förhållanden åbeen som ropas till stöd för den påstådda inställningen till bruk mot av vapen annan. Prövningen av sökandens övertygelse skall i ett sådant fall ingående vara mer än om ansökan görs i närmare anslutning till inskrivningsbeslutet.

20§

Enligt 14 § förvaltningslagen skall sökande få tillfälle lämna uppgifter en att muntligt i ett ärende som rör myndighetsutövning enskild, mot en om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Bestämmelsen i denna paragraf går längre och ger sökanden rätt att lämna muntliga uppgifter i ärende ett om rätt att vara vapenfri, innan ansökan får avslås.

2l§

Bestämmelsen, som har berörts i motiveringen till 16 reglerar vilka konsekvenser ett beslut att totalförsvarspliktig har rätt vapenfri en att vara skall få för inskrivningen. Om inskrivning inte har skett, innebär beslutet hinett der för inskrivning i Försvarsmakten och för civilplikt är förenad med som bruk av vapen. Om beslutet meddelas efter ett sådant inskrivningsbeslut,

skall inskrivningen ändras så att det inte kommer i konflikt

med beslutet om rätt att vara vapenfri.

148 22 §

Enligt bestämmelsen skall ansökningar rätt att vara vapenfri prövas av om Totalförsvarets personalverk.

4 kap. Fullgörande av värnplikt och civilplikt

Grundutbildning

1 §

I paragrafen längden den grundutbildning som en totalförsvarsplikanges av tig är skyldig att fullgöra. Liksom i den nu gällande lagstiftningen har tideruttryckts i antalet tjänstgöringsdagar. I dessa inräknas normalt inte na inrycknings- och utryckningsdagen.

Första stycket endast det högsta och, när det gäller värnplikten, det anger lägsta antalet dagar och innehåller alltså inte någon motsvarighet till värnpliktslagens långt gående uppspaltning tjänstgöringstiderna för olika värnav pliktskategorier och befattningar.

Enligt bestämmelsen i 5 kap. 3 § skall grundutbildningen ge kunskaper och färdigheter krigsuppgiften kräver. Eftersom utbildningstiderna genesom rellt inte skall längre än vad som erfordras för att uppnå utbildningsmålvara et, kan grundutbildningens längd därför komma att variera mycket mellan olika befattningar. För de allra flesta totalförsvarspliktiga som genomgår grundutbildning kommer dennas längd att vara betydligt kortare än det högs-

149 ta tillåtna antalet dagar. Av bestämmelsen i 5 kap. 4 § andra stycket framgår att grundutbildningen som regel skall fullgöras i ett sammanhang i men undantagsfall får delas upp på flera tjänstgöringstillfállen.

Av bestämmelsen i 3 kap. 14 § framgår att en totalförsvarspliktig efter som avslutad grundutbildning inte kan krigsplaceras kan bli skyldig att genomgå ytterligare en grundutbildning, som dock inte får överstiga 60 dagar. För att uttaget av tjänstgöringsdagar av de totalförsvarspliktiga har genomgått som de längsta grundutbildningarna inte skall bli orimligt högt har vi för dessa fall i andra stycket intagit en begränsningsregel. Enligt denna får den sammanlagda tiden som en totalförsvarspliktig genomgår grundutbildning inte överstiga 615 dagar.

2§

Paragrafen innehåller vissa inskränkningar i skyldigheten att fullgöra värnplikt och civilplikt med en grundutbildning som är längre än 60 dagar. Den är alltså tillämplig endast på manliga svenska medborgare.

Under normala förhållanden upphör skyldigheten att fullgöra värnplikt eller den längre civilplikten, om den totalförsvarspliktige inte har kallats till grundutbildning före utgången det kalenderår när han fyller 24 år. Beav stämmelsen motsvaras närmast av 4 § punkterna 3 och 5 i den nuvarande värnpliktslagen som reglerar befrielse värnpliktig efter naturalisaav en som tion har förvärvat sitt svenska medborgarskap det år han fyller 28 år eller senare och befrielse av en Värnpliktig har vistats utomlands till dess. Den som nu föreslagna bestämmelsen är däremot tillämplig på samtliga totalförsvars-

150 pliktiga.

till den enskilde talar enligt vår uppfattning starkt för att han inom Hänsynen tid skall få klarlagt myndigheterna kräver att han skall fullgöra en rimlig om grundläggande tjänstgöring eller inte. Även den utbildande myndiglång ur hetens synpunkt är det ett intresse att åldersspridningen inte är alltför stor samtidigt genomgår sådan grundutbildning. Om en totalförbland dem som svarspliktig inte har kallats till grundutbildning innan han har uppnått en ålder, vi därför han skall kunna utgå från att någon värnplikt viss anser att eller längre civilplikt inte kommer att utkrävas honom. Lagen bör enligt av vår mening den åldersgräns gäller i detta hänseende. Vi anser att ange som normalt bör gå vid utgången det kalenderår när den totalförsvarsgränsen av pliktige fyller 24 år. Den bör knytas till tidpunkten när inkallelsen sänds ut och inte till tidpunkten då grundutbildningen skall påbörjas.

Avgörande är alltså order inkallelse till grundutbildningen utfärdas att en om före den angivna tiden. Den totalförsvarspliktige kan alltså inte själv genom exempelvis hålla sig undan eller söka uppskov påverka sin skyldighet att att tjänstgöra enligt denna punkt. Det är å andra sidan inte tillräckligt att han geinskrivningsbeslutet har fått kännedom tiden för den planerade innom om ryckningen till grundutbildning. Det krävs därutöver som nyss angavs - att inkallelseorder har utfärdats. Härmed att ordern skrivits ut och en menas postbefordrats. Det avgörande datumet blir det datum när försändelsen har poststämplats. Det är däremot inte nödvändigt att han har tagit emot handlingen.

Paragrafen hindrar inte att totalförsvarspliktig efter ny inskrivning blir en skyldig fullgöra civilplikt med kortare grundutbildning eller civilplikt med att

151 enbart repetitionsutbildning, krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring. Om den totalförsvarspliktige trots att han har blivit inkallad till grundut- bildning före utgången den i paragrafen angivna tiden inte hunnit påbörav sin grundutbildning förrän en längre tid därefter, kan skäl finnas att på grund av hans ålder ändra hans inskrivning till tjänstgöring. en annan

Regeringen kan enligt 3 kap. 10 § besluta att totalförsvarspliktiga har som placerats i en utbildningsreserv skall grundutbildas. Ett sådant beslut kan avse totalförsvarspliktiga som fyller högst 30 år under kalenderår. En samma totalförsvarspliktig som omfattas ett sådant beslut är skyldig fullgöra av att grundutbildning, även kallelsen sänds ut än vid utgången det om senare av kalenderår när han fyller 24 år.

Om särskilda skäl föreligger, bör den totalförsvarspliktige skyldig att vara fullgöra grundutbildningen trots att han inte inkallats inom de tider som anges i paragrafen. Ett sådant skäl kan att han har hållit sig undan från vara mönstringen och därför inte har kunnat mönstras i tillräckligt god tid för att kunna inkallas före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år.

3§

Paragrafen behandlar den speciella situation som kan uppkomma om en totalförsvarspliktig är svensk medborgare också har medborgarskap i men en annan stat, där han är skyldig att fullgöra militär tjänstgöring. Bestämmelsen är endast tillämplig på män. Sverige är anslutet till konvention sluten i en Strasbourg den 6 maj 1963 om begränsning fall flerfaldigt medborgarav av skap och angående militära förpliktelser i fall flerfaldigt medborgarskap. av

152 Av bestämmelse i konventionens artikel 6 följer att en totalförsvarspliktig en med flerfaldigt medborgarskap, innan han uppnår 19 års ålder, har rätt att välja att fullgöra sina militära förpliktelser i en annan stat som han också är medborgare tjänstgöringen där med avseende på längd och effektivitet om är åtminstone likvärdig med den han skulle ha fullgjort i Sverige. I ett som sådant fall är han inte skyldig att fullgöra värnplikt i Sverige. Sveriges åtagande enligt konventionen bör komma till uttryck genom en bestämmelse i lagen. I bestämmelsen bör totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt med en längre grundutbildning än 60 dagar jämställas med dem som fullgör värnplikt.

En förutsättning för att den totalförsvarspliktige inte skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller den längre civilplikten i Sverige är emellertid att det står klart att han kommer att fullgöra tjänstgöringen i den andra staten och att denna tjänstgöring är åtminstone likvärdig med den som han skulle ha fullgjort i Sverige. Utredningen om detta kan bestå i att han hos Totalförsvarets personalverk skriftligen intygar sitt val och att det klarläggs att tjänstgöringen kommer att utkrävas av honom i den andra staten.

Av praktiska skäl och rättviseskäl bör den totalförsvarspliktiges valrätt inte begränsas till de västeuropeiska länder som är bundna av 1963 års konvention. Även den totalförsvarspliktige uppfyller krav i förhållande om samma till stat och på motsvarande sätt väljer att fullgöra militärtjänsten annan göring för den staten, är han alltså inte skyldig att fullgöra värnplikt eller den längre civilplikten i Sverige.

Skyldighet att i Sverige fullgöra värnplikt eller civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar föreligger naturligtvis inte heller om en

153 totalförsvarspliktig med flerfaldigt medborgarskap har fullgjort den militära tjänstgöringen i den andra staten innan han påbörjar tjänstgöringen i Sverige. Därigenom omfattas även de fall rätt att slippa fullgöra militärtjänstgöring av som avses i den militärtjänstgöringsöverenskommelse som Sverige 1959 har träffat med Argentina och innebär att någon med medborgarskap i som om de två staterna genom intyg styrker att han har fullgjort militärtjänstgöring i Argentina i fredstid skall vara befriad från sådan tjänstgöring i Sverige.

Sverige är emellertid i fråga om totalförsvarspliktiga med flerfaldiga medborgarskap bunden genom konventioner även i andra avseenden. Konventionsregleringen går i allmänhet ut på att den är medborgare i än som mer en stat och stadigvarande är bosatt i någon dem inte är skyldig att fullgöra militär av tjänstgöring i någon annan stat än den där han är bosatt. I förordningen har vi tagit bestämmelser enligt vilka totalförsvarspliktiga inte är folkboksom förda i Sverige inte heller skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller den längre civilplikten. Vi uppfyller därigenom kraven i konventionerna om att den som har flera medborgarskap och stadigvarande vistas utomlands inte skall förpliktas att fullgöra militär tjänstgöring i Sverige. Även denna reglering bör gälla i förhållande till samtliga stater och alltså inte endast dem i förhållande till vilka Sverige är konventionsbundet.

Repetitionsutbildning

4 §

I paragrafen anges det högsta antal tjänstgöringsdagar får som tas ut av en totalförsvarspliktig i form av repetitionsutbildning under hela den tid som

han eller hon är underkastad totalförsvarsplikt. I detta antal inräknar nor-

inte in- eller utryckningsdagen. Med stöd en bestämmelse i förordmalt av totalförsvarspliktig skall tjänstgöra kortare tid än 48 timningen får en som dock tillgodoräkna sig de dagar åtgår för till och från tjänstmar som resa göringsplatsen som tjänstgöringsdagar.

Bestämmelsen gäller för värnplikt och för civilplikt oavsett längden av grundutbildningen. Den täcker in behovet att genomföra repetitionsutbildav i de kvalificerade befattningarna. För de allra flesta totalförningen mest svarspliktiga, särskilt för dem inom det civila försvaret, kommer repetitionsutbildningen i praktiken att bli betydligt kortare än det högsta antal dagar i paragrafen. Till skydd för den enskilde totalförsvarspliktige ansom anges i 5 § ytterligare begränsning i skyldigheten att fullgöra repetitionsutges en bildning. I 6 § föreslår vi därutöver den begränsningen att ingen totalförsvarspliktig skall skyldig under sin livstid genomgå grundutbildning vara att

repetitionsutbildning under längre tid än sammanlagt 700ádagar.

och

5§

Paragrafen innehåller begränsning i skyldigheten för totalförsvarspliktiga en att fullgöra repetitionsutbildning.

Bestämmelsen gäller oavsett om repetitionsutbildningen fullgörs som värnplikt eller civilplikt. Genom bestämmelsen begränsas antalet tjänstgöringsdaoch utbildningstillfällen får tas ut en totalförsvarspliktig under ett gar som av kalenderår. Vårt förslag innebär totalförsvarspliktiga kan tas i och samma att anspråk för repetitionsutbildning på ett mer flexibelt sätt än enligt den nuva-

155 rande värnpliktslagen. Vi föreslår därför att de myndigheter har som ansvar för utbildningen inte längre skall bundna till ett system med bestämda vara övningar utan friare skall kunna disponera den personalresurs de totalsom försvarspliktiga utgör. Genom att ett sådant flexiblare system genomförs finns det inte heller något behov att såsom är möjligt i dagens system för värnpliktiga låta totalförsvarspliktiga fullgöra repetitionsutbildning i direkt anslutning till grundutbildningen.

Vi har i förslaget inte heller gjort någon uppdelning de totalförsvarspliktiav ga i kategorier eller befattningar och knutit tjänstgöringstiderna grupper av till dessa. En följd av detta blir att de tidsramar som vi för uttaget anger av repetitionsutbildning för många totalförsvarspliktiga har vidgats avsevärt jämfört med vad som gäller i dag. Detta är förutsättning för att samtliga kateen gorier skall kunna rymmas inom ramarna. Genom sådan teknik skapas en emellertid också en formell möjlighet att utöka tjänstgöringsskyldigheten för många i förhållande till vad gäller. Avsikten med förslaget är emelsom nu lertid inte att detta generellt skall bli följden. Syftet är i stället att uttaget av tjänstgöringsdagar i stort sett skall detsamma i dag det vara som men att skall vara mer anpassat till de krigsuppgifter totalförsvarspliktiga och de som förband eller organisationer som de ingår i har att lösa.

Enligt huvudregeln i bestämmelsen är totalförsvarspliktig inte skyldig en att under ett och samma kalenderår fullgöra repetitionsutbildning vid än två mer tillfällen och med än sammanlagt 34 dagar. Undantag från denna bemer gränsningsregel får göras, om det finns särskilda skäl att genomföra repetitionsutbildning i större omfattning. Det kan gälla totalförsvarspliktiga som med hänsyn till den materiel som de skall hantera måste övas oftare eller som måste öva mobilisering. Om denna möjlighet till undantag från huvud-

156 regeln utnyttjas är det emellertid särskilt viktigt att hänsyn tas till den enskilde så att ianspråktagandet inte blir oskäligt betungande för honom eller henne.

Längsta tillåtna utbildningstid

6§

Av denna paragraf framgår att ingen på grund av totalförsvarsplikten är skyldig att genomgå utbildning under än 700 dagar. Detta högsta antal mer tjänstgöringsdagar all utbildning grundutbildning och repetitionsavser utbildning sker värnplikt eller civilplikt. Bestämmelsen syftar till - som som att förhindra att någon först tas i anspråk för en lång värnpliktsutbildning och därefter skrivs in för civilplikt med omfattande tjänstgöringsskyldighet. en Syftet är också att förhindra att den sammanlagda tiden för grundutbildning och repetitionsutbildning inom värnpliktssystemet blir orimligt lång för den enskilde.

Krigstjänstgöring och beredskapsdänstgörirzg

7§

I paragrafen behandlas krigstjänstgöringen. Inkallelse till krigstjänstgöring får ske endast höjd, dvs. skärpt eller högsta, beredskap enligt lagen om 1992:1403 höjd beredskap råder i den del totalförsvaret där tjänstgöom av ringen skall fullgöras. Enligt lagen råder högsta beredskap Sverige är i om

157 krig. Är Sverige i krigsfara eller råder det utomordentliga förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller att Sverige har varit av i krig eller krigsfara får enligt lagen regeringen besluta höjd beredskap. om Vad som utgör krig eller krigsfara finns inte definierat i författningstext utan faller i sista hand tillbaka på en bedömning av regeringen jfr Holmberg-Stjernquist, Grundlagarna 1980 360-363 och 421 med hänviss. ningar.

Krigstjänstgöringen är inte tidsbegränsad på sätt än annat att den upphör när regeringen enligt 9 § andra stycket beslutar att den skall upphöra.

8§

Enligt första stycket får regeringen besluta totalförsvarspliktiga har att som krigsplacerats skall fullgöra beredskapstjänstgöring, sådan tjänstgöring om behövs för Sveriges försvarsberedskap utan att det råder höjd beredskap. Beredskapstjänstgöringen kan bli aktuell för erforderlig beredskap skall att en kunna upprätthållas också i fredstid, t.ex. om grundutbildningskontingenten innehåller för totalförsvarspliktiga med tillräcklig utbildning och den disponibla kontingenten och antalet totalförsvarspliktiga under repetitionsutbildning är otillräcklig. Med beredskapstjänstgöring vi inte sådan tjänstgöavser ring för insatsberedskapen normalt fullgörs inom för de totalförsom ramen svarspliktigas grundutbildning och repetitionsutbildning. Regeringen kan besluta om beredskapstjänstgöring i direkt anslutning till krigstjänstgöring, om förutsättningarna för krigstjänstgöringen inte längre föreligger.

Varje totalförsvarspliktig är enligt andra stycket skyldig fullgöra beredatt

158 skapstjänstgöring under sammanlagt högst 180 tjänstgöringsdagar under den tid då han eller hon är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Dessa tjänstgöringsdagar får tas i anspråk vid flera olika tillfällen.

9§

Inkallelse totalförsvarspliktiga till beredskapstjänstgöring och krigstjänstav göring bör inte kunna beslutas någon annan än regeringen. Regeringens av beslut skall både att totalförsvarspliktiga skall kallas in till sådan tjänstange göring och det antal totalförsvarspliktiga som omfattas av beslutet. Regeringskall även besluta när beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring skall en upphöra.

5 kap. Gemensamma bestämmelser för värnplikten och clvilplikten

skyldigheter under tjänstgöringen

1§

Genom bestämmelsen i denna paragraf preciseras de inskränkningar som myndigheter inom totalförsvaret får göra i enskild totalförsvarspliktigs en personliga förhållanden under den tid då han eller hon är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Enligt bestämmelsen i 8 kap. 3 § första stycket RF kräver sådana inskränkningar lagstöd. Eftersom inskränkningarna innebär att totalförsvarspliktigs rätt enligt 2 kap. 8 § RF att fritt förflytta sig inom en riket och att lämna detta begränsas skall bestämmelsen vara motiverad av

159 ändamål som anges i 2 kap. 12 § RF.

De inskränkningar som avses i första stycket kan ta sig uttryck i order från förmän eller arbetsledare till den som tjänstgör eller generellt utforsom mer made tjänstgöringsföreskrifter. Det regleras bestämmelsen är som genom gränserna för vad sådana order och föreskrifter får innehålla.

Avgörande för om en inskränkning får göras är alltså det är motiverat om av hänsyn till den verksamhet bedrivs vid det förband eller det verksamsom hetsställe där tjänstgöringen fullgörs. Skäl till inskränkningar kan föreligga om det behövs för utbildningen av totalförsvarspliktiga. Men även åtgärder som mer allmänt syftar till att verksamheten skall kunna bedrivas i säkra och ordnade former utgör sådant skäl. Upprätthållandet den allmänna ordningav en och säkerheten är alltså exempel på skäl som motiverar inskränkningar.

Inskränkningarna får innebära att totalförsvarspliktigs rätt att fritt förflytta en sig inom Sverige och att resa utomlands begränsas. Även andra inskränkningar i de personliga förhållandena kan komma i fråga. Det kan röra sig om skyldighet att bära uniform, vara förlagd på visst sätt, iaktta vissa ordningsregler vid en förläggning och uppföra sig enligt vissa Inskränkningnormer. arna kan avse skyldigheter under såväl tjänstetid fritid. Det ligger emelsom lertid i sakens natur att de krav som verksamheten ställer på totalförsvarspliktiga under fritid i allmänhet är uttunnade och kan beroende mer vara av om uniform bärs och om de totalförsvarspliktiga befinner sig på t.ex. ett militärt område eller inte.

Av andra stycket följer att den fullgör värnplikt eller civilplikt är skylsom dig att genomgå sådana medicinska och psykologiska undersökningar som

160 krävs för att utreda hans eller hennes fysiska och psykiska prestationsförmå- Syftet med bestämmelsen är att de myndigheter där totalförsvarspliktiga ga. tjänstgör under tjänstgöringstiden skall kunna hålla sig informerade om en totalförsvarspliktigs förmåga att tjänstgöra inom totalförsvaret. I sak innebär totalförsvarspliktig även under tjänstgöringen är skyldig att underden att en kasta sig undersökningar vid mönstring. Den ger dock inte samma som en myndigheterna rätt att påtvinga honom eller henne andra kroppsliga ingrepp i 2 kap. 7 § RF än sådana som är motiverade av att utreda och som avses bedöma förutsättningarna att tjänstgöra inom totalförsvaret. Bestämmelsen myndigheterna rätt att i sådant syfte ta blodprov av en totalförsvarspliktig ger däremot inte att mot hans eller hennes vilja genomföra vaccineringar. men

Inskränkningar i enskildas personliga förhållanden till följd av plikttjänstgöring har lång tradition i Sverige. De inskränkningar som vi föreslår går en inte längre än vad som redan i dag tillämpas med stöd av praxis. Begränsningar i rörelsefriheten är nödvändiga för att ett system med personalförsörjning plikt skall kunna upprätthållas. Möjligheterna till kroppsliga ingenom enligt andra stycket går inte längre än vad som är sakligt motiverat. grepp Enligt vår mening är därför en lagstiftning som inskränker den enskildes rättigheter motiverad.

2§

Bestämmelserna i denna paragraf har utan ändring i sak överförts från 32 § värnpliktslagen och innebär för de totalförsvarspliktiga som skall fullgöra civilplikt en precisering. Bestämmelsen omfattar all den tid under vilken en totalförsvarspliktig är tjänstgöringsskyldig, alltså även fritid och annan tid då

161 han eller hon inte är i tjänst. Frågan hur långt lydnadsplikten sträcker sig är inte helt lätt att besvara. Klart är totalförsvarspliktig i vissa befattatt en ningar kan vara skyldig att bruka vapen mot en fiende med avsikt att döda denne. Han eller hon har dock en oinskränkt rätt att vägra delta i handlingar som förbjuds enligt folkrättens regler.

Utbildningen

3 §

I paragrafen anges syftet med grundutbildningen och repetitionsutbildningen. Bestämmelsen avser att tillgodose ett Önskemål att i lagtext formulera statsmakternas viljeinriktning avseende främst värnplikten jfr SOU 1985:36 s. 27-29. Den är dock tillämplig även på civilplikten. Vi har funnit det lämpligt att ange målen med grundutbildningen och repetitionsutbildningen var för sig.

Grundutbildningen syftar till att de totalförsvarspliktiga sådan grundge en läggande utbildning att de kan fullgöra de uppgifter det förband eller som den organisation där de tjänstgör kan komma att ställas inför i krig. Utbildningens praktiska och teoretiska innehåll skall detta mål. I styras av paragrafens första stycke har detta uttryckts så att grundutbildningen skall de ge

kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver. Om bortser från

man bestämmelsen i paragrafens tredje stycke inte lagen något utbildanger om ningens närmare innehåll eller dess uppdelning i olika faser såsom t.ex. allmänmilitär utbildning, befattningsutbildning och förbandsutbildning. Regerin3gen och myndigheterna har här ett stort utrymme att inom tillgängliga re-

162 omfattningen och inriktningen grundutbildningen efter sursramar anpassa av skiftande behov och Av bestämmelsen följer emellertid att statsresurser. skyldiga varje totalförsvarspliktig sådan grundläggande makterna är att ge en utbildning han eller hon kan fullgöra de uppgifter som kommer att krävas att honom eller henne under tjänstgöring i krig. av

repetitionsutbildningen övas totalförsvarspliktiga i sina krigsbefatt- Under ningar. Syftet med repetitionsutbildningen är att befästa och utveckla skickligheten för krigsuppgiften. Andra stycket innehåller bestämmelse med en detta innehåll.

inte skall föreligga totalförsvarspliktiga är skyldiga att För att oklarhet om att utbildningen fullgöra beredskapstjänst har i paragrafens tredje även under stycke i grundutbildningen och repetitionsutbildningen även ingår angetts att uppgifter syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap. Bestämsom melsen i första hand sikte på totalförsvarspliktiga fullgör värnplikt. tar som Sådana totalförsvarspliktiga fullgör grundutbildning eller repetitionssom får alltså led i sin tillämpade utbildning beordras att utföra utbildning som ett uppgifter ankommer på ett beredskapsförband. Sådana uppgifter kan som omfatta ingripanden enligt förordningen 1982:756 försvarsmaktens inom gripanden vid kränkningar Sveriges territorium under fred och neutralitet, av Härigenom Försvarsmakten möjlighet att ta i anspråk totalförsvarsm.m. ges pliktiga för att upprätthålla den beredskap som behövs i fredstid.

163 4§

Av första stycket följer att det för varje befattning eller befattning i typ av såväl Försvarsmakten som det civila försvaret till vilken totalförsvarspliktiga grundutbildas skall fastställas grundutbildningstid. Härigenom skapas en en anknytning mellan befattningen i inskrivningsbeslutet och det antal som anges dagar under vilka skyldighet föreligger att genomgå grundutbildning. Genom denna ordning kommer rättssäkerhetsgarantierna avseende längden den tid av som en enskild är tvungen att tjänstgöra att väsentligen kopplade till invara skrivningsförfarandet och möjligheterna att få inskrivningsbeslutet och senare ändringar av detta överprövade. Innehållet i grundutbildningen preciseras ge nom inskrivningsbeslutet och eventuellt beslutade ändringar detta senare av beslut. Att en ändring i ett inskrivningsbeslut medför längre grundutsom en bildningstid kräver den totalförsvarspliktiges medgivande framgår bestämav melsen i 3 kap. 9 § andra stycket.

Enligt andra stycket skall grundutbildningen som regel genomföras i en följd, om det inte för vissa befattningar finns särskilda skäl att genomföra den i omgångar. Det får ankomma på regeringen att i verkställighetsföreskrifter ange de befattningar för vilka uppdelningen grundutbildningen får föreen av komma eller överlämna detta en myndighet. Möjligheten till sådan en uppdelning bör tillämpas restriktivt.

5§

I paragrafen har allmänt angett de kriterier skall vägledande för som vara uttaget av repetitionsutbildningsdagar. Den sammanlagda repetitionsutbild-

164 ningen för varje totalförsvarspliktig bör enligt vår uppfattning bestämmas av såväl krigsuppgiften behovet att öva det förband eller den funktion där som krigsuppgiften skall fullgöras, dvs. där de totalförsvarspliktiga är krigsplacerade.

Inkallelse

6§

Av paragrafens första stycke framgår att som regel endast Totalförsvarets personalverk får aktualisera skyldigheten för enskild att fullgöra värnplikt en eller civilplikt. Det sker att verket inkallar den som är totalförsvarsgenom pliktig till tjänstgöring. Avsikten är inte att Personalverket skall bestämma vilka totalförsvarspliktiga skall kallas in eller när detta skall ske. Sådana som ställningstaganden skall i stället göras av Försvarsmakten och de myndigheter inom det civila försvaret för verksamheter inom vilka totalförsom ansvarar svarspliktiga tjänstgör. Verkets uppgift blir endast att verkställa myndigheterbeställningar att sända ut inkallelser och se till att dessa kommer nas genom de totalförsvarspliktiga till del. Skälet till denna ordning är att Värnpliktsverä ket i dag har upparbetade rutiner för denna verksamhet och att Totalförsvapersonalverk, kommer att överta Värnpliktsverkets uppgifter, därirets som kommer att få goda förutsättningar att fullgöra dessa uppgifter på ett genom effektivt sätt utan att rättssäkerhetsaspekterna sätts åt sidan. Inkallelse till krigstjänstgöring bör därutöver kunna ske sätt som regeringen förordnar.

Inkallelse till utbildning skall delges den som inkallas personligen enligt delgivningslagen 1970:428. Inkallelse till krigstjänstgöring och beredskaps-

165 tjänstgöring kan därutöver få delges på annat sätt, beredskapst.ex. genom larm eller genom radio och TV. Bestämmelser i dessa frågor bör tas in i förordning.

I andra stycket stadgas till skydd för den enskilde att en inkallelse till utbildning som regel skall utfärdas i god tid. Erfarenheten visar också att inkallelser som sker med kort varsel ofta leder till sådana svårigheter för den inkallade att han eller hon inte sällan beviljas uppskov med tjänstgöringen. En strävan bör därför vara att inkallelserna utfärdas i så god tid möjligt fösom re inställelsedagen. En inkallelse till utbildning bör utfärdas cirka månasex der och i vart fall inte senare än månad före inställelsen. Om sådan - en - en inkallelse måste återkallas, bör det inte ske än månader för instälsenare tre lelsedagen. Undantag härifrån får naturligtvis göras den skall tjänstom som göra samtycker till att inställa sig med kortare varsel eller accepterar återen kallelse en kortare tid före tjänstgöringens början. Men det kan också i vissa situationer föreligga andra särskilda omständigheter bör föranleda som att en kortare tid mellan inkallelsen och tjänstgöringens början kan godtas. En sådan omständighet kan vara att det ingår ett övningsmoment inställelsom att sen sker med kort varsel. Vi föreslår därför att huvudregeln om att en inkallelse till utbildning skall utfärdas i god tid får frångås, det finns särskilda om skäL

7§

Enligt bestämmelsen är totalförsvarspliktig skyldig inställa sig till en att tjänstgöring enligt inkallelsen och snarast anmäla eventuellt hinder inställa att sig till Totalförsvarets personalverk. I sak innebär regleringen i denna del en-

166 förändringar i förhållande till vad gäller för värnplikdast tvâ mindre som nu Å utvidgas anmälningsskyldigheten något och å andra sidan tiga. ena sidan laga förfall. Ändringslopas straffsanktionen för underlåtenheten att anmäla vi har gjort bestämmelsen i 2 kap. 5 § för arna motsvarar dem som genom motsvarande situation vid mönstring och personlig inställelse till annan utredändringen är desamma vi har angett i specialmotivening. Motiven till som ringen till den bestämmelsen.

Uppskov

8 §

frågor uppskov med grundutbildningen och repeti- I paragrafen behandlas om tionsutbildningen. Det ligger i sakens natur att uppskov inte kan beviljas med och beredskapstjänstgöring. Behovet ledighet vid sådan krigstjänstgöring av tjänstgöring får tillgodoses tjänstledighet enligt särskilda föreskrifter. genom bestämmelsen i 10 kap. 8 § framgår vidare när totalförsvarspliktig, Av en på grund vissa omständigheter inte kunnat inställa sig till tjänstgösom av ring, har giltigt skäl för att utebli.

i sak 22 § TjK anstånd, enligt 15 § förord- Bestämmelsen motsvarar om som grundutbildning och övning inom civilförsvaret också ningen 1977:577 om gäller för den är inskriven i civilförsvarsorganisationen. Vi föreslår att som med begreppet uppskov. Ändringarna i bestämmelbegreppet anstånd ersätts i första stycket första punkten är i övrigt av enbart språklig art. sen

I första stycket andra punkten har vi tagit in en bestämmelse som närmast

167 motsvarar bestämmelsen i 4 § andra stycket värnpliktslagen befrielse för om viss tid på grund av tillfälligt nedsatt prestationsförmåga. Uppskov enligt denna punkt liksom enligt första punkten förutsätter att inkallelse har utfärdats. Om den tillfälliga nedsättningen prestationsförmågan visar sig redan av vid mönstringen, bör detta leda till att inkallelsen uppskjuts till tidpunkt en då hindret för tjänstgöring har fallit bort. Det är vidare förutsättning för en uppskov att den totalförsvarspliktige ansöker uppskov. Om någon ansöom kan inte görs, är den har kallats in skyldig att inställa sig enligt kallelsom sen, om detta är möjligt. För totalförsvarspliktig har inställt sig till en som utbildning i motsvarande situation avgör bestämmelsen i 12 § 2 frågan om utbildningen skall fortsätta eller avbrytas.

Sedan ett uppskov har beslutats bör frågan den fortsatta tjänstgöringen om bedömas på nytt inom en inte alltför lång tid. Enligt bestämmelsen i andra stycket får ett uppskov därför inte beslutas för längre tid än ett år i sänder räknat från inställelsedagen. När denna tid har gått ut ankommer det på Totalförsvarets personalverk att på nytt ta ställning till den framtida tjänstgöringsskyldigheten.

Eftersom en totalförsvarspliktig regel skall inkallas till grundutbildning som som är längre än 60 dagar före utgången det kalenderår när han fyller 24 av år, skall uppskov med sådan utbildning normalt inte beviljas för tiden därefter.

168 9-§

Tjänstgöring inte är förenad med vapenbmk är i det nya systemet ett som normalt alternativ till tjänstgöring. Det innebär att en totalförsvarsplikannan vid mönstringen till känna att han har sådan allvarlig tig som redan ger en övertygelse rörande bruk mot är oförenlig personlig av vapen annan som med viss tjänstgöring regel inte skall skrivas in mot en befattning en som förutsätter sådan tjänstgöring. Detta har kommenterats närmare i anslutsom ning till bestämmelserna rätten vapenfri i 3 kap. 16 22 §§. om att vara -

Bestämmelsen i denna paragraf reglerar vad gäller för en totalförsvarssom pliktig ansöker vapenfri sedan han eller hon har kallats in som om att vara till grundutbildning eller repetitionsutbildning. I 13 § första stycket l och stycket finns motsvarande bestämmelse för det fallet att ansökningen andra görs sedan tjänstgöringen har påbörjats.

Enligt första stycket skall totalförsvarspliktig huvudregel beviljas en som uppskov med utbildningen, han eller hon efter inkallelsen men innan utom bildningen har påbörjats ansöker vapenfri. En förutsättning för om att vara detta är självfallet den tjänstgöring inkallelsen avser är förenad med att som Uppskovet skall beviljas för tiden till dess ansökningen om bruk av vapen. vapenfri har prövats slutligt. En ansökan att rätt att vara varätt att vara om penfri görs under denna tid skall anses innefatta en ansökan om uppsom skov.

Uppskov skall inte beviljas, särskilda skäl talar mot detta. Sådana skäl om föreligger regel vid inkallelse till krigstjänstgöring och beredskapstjänstsom göring. Vid inkallelse för utbildning kan ett sådant skäl vara att sökanden

169 tidigare har gjort en ansökan rätt att vapenfri. Utbildningen skall då om vara som regel påbörjas enligt kallelsen och genomföras med den inskränkning som följer av andra stycket. Det gäller den tidigare oavsett om ansökningen avslogs eller inte ledde fram till något beslut, t.ex. för att den återkallades. Även i vissa andra situationer kan särskilda skäl föranleda att utbildningen skall påbörjas oaktat att en ansökan gjorts om rätt att vapenfri. En sådan vara situation kan föreligga, om det är fråga ansökan inte är allvarligt om en som menad, t.ex. därför att den är gjord enbart för att få uppskov.

I andra stycket finns en bestämmelse som tar sikte på det fallet att den som ansöker om rätt att vara vapenfri skall påbörja sin tjänstgöring eftersom uppskov enligt första stycket inte har beviljats. Enligt bestämmelsen, översom ensstämmer med vad som i dag gäller för värnpliktiga i motsvarande situation, får den som har gjort ansökan inte övas i bruk eller beordras av vapen att bära vapen eller ammunition. Att han eller hon inte får tillgodoräkna sig tid med sådan tjänstgöring som fullgjord utbildning framgår 18 av

10§

I paragrafen behandlas frågan får besluta uppskov. Enligt om vem som om 25 § TjK görs i dag en ansökan om anstånd hos truppregistreringsmyndigheten. Vi föreslår att uppskovsfrågorna skall avgöras Totalförsvarets av personalverk utan möjlighet för verket att delegera beslutanderätten till någon annan myndighet. En begäran om uppskov enligt 8 § skall liksom i dag göras skriftligt samt ange de skäl åberopas och åtföljd de skriftliga insom vara av tyg och andra handlingar som åberopas. Bestämmelser detta har vi tagit om i förordningen.

170 11 §

paragraf, bestämmelsen anstånd i 20 § TjK, Enligt denna som motsvarar om totalförsvarspliktig fullgör vissa uppdrag utan särskilt beslut ha skall en som uppskov. Uppskovet är begränsat till den tid under vilken uppdraget fullgörs. Därefter är den har innehaft ett sådant uppdrag underkastad samma som tjänstgöringsskyldighet andra totalförsvarspliktiga. Avsikten är att Totalsom personalverk skall få uppgift vilka som fullgör sådana försvarets om personer uppdrag och dessa inte kallas in till värnplikt och civilplikt så att personer länge uppdraget varar.

A vbrott

12§

enligt de nuvarande bestämmelserna i värnpliktslagen om befrielse Liksom för viss tid och anstånd och hemförlovning i TjK bör det vara möjligt att om avbryta grundutbildningen och repetitionsutbildningen under vissa förutsättningar. Vi föreslår att hela regleringen om detta samlas i lagen.

Paragrafen gäller för såväl värnplikt civilplikt. Den är inte tillämplig på som krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring.

I första punkten behandlas avbrott på grund frånvaro från tjänsten. Utbildav ningen skall avbrytas, totalförsvarspliktig har varit frånvarande från om en tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås. Skälet en till frånvaron kan sjukdom eller skada åsamkats i tjänsten eller unvara som

171 der fritid. Bestämmelsen omfattar emellertid också olovlig frånvaro av en totalförsvarspliktig som inte inställer sig till tjänstgöring eller avviker från som denna.

Enligt andra punkten skall utbildningen avbrytas, om en totalförsvarspliktig insjuknar eller skadar sig under utbildningen och sjukdomen eller skadan kan antas komma att leda till så lång frånvaro utbildningsmålet en att inte kommer att nås.

I motsats till vad som i dag gäller för värnpliktiga gör vi alltså inte någon skillnad mellan sjukdom och skada kan antas orsakad tjänsten som vara av samt sjukdom och skada som inte har ett sådant samband. Enligt de nuvarande bestämmelserna har värnpliktig ådrar sig en som en sjukdom eller skada i tjänsten rätt att fullgöra återstoden av tjänstgöringen och får alltså inte utan eget medgivande hemförlovas. Han kommer därigenom så länge tjänstgöringen pågår i åtnjutande av de förmåner gäller under denna och får också som tillgodoräkna sig tiden som fullgjord tjänstgöring. Vi denna ordning anser att är förlegad, eftersom den låter tjänstgöringen pågå trots att det står klart att utbildningen inte kommer att kunna slutföras. Vi föreslår därför utbildatt ningen skall avbrytas även om sjukdomen eller skadan kan antas ha orsakats i tjänsten. Även rätten för totalförsvarspliktig en att tillgodoräkna sig tjänstgöringstid och att vid ett senare tillfälle fullgöra utbildningen reglerar vi lika oavsett om sjukdomen eller skadan kan orsakad tjänsten antas vara av eller inte. Bestämmelser tillgodoräknande tjänstgöringstid finns i 17 om av

I lagtexten har vi inte närmare preciserat längden av den tid som frånvaron skall ha varat eller antas komma att för föranleda avbrott i tjänstgövara att ringen. I förordningen totalförsvarsplikt föreslår såvitt gäller grundutom

172 bildning än 60 dagar att frånvarotid överstiger eller beräknas om mer en som överstiga tiondel den totala inkallelsetiden skall medföra avbrott. I fråen av kortare grundutbildningar och repetitionsutbildning anser vi däremot ga om det inte går generellt sätta någon tidsgräns. Det får i det enskilda fallet att att hur lång frånvaro kan godtas utan att utbildningsmålet går förloavgöras som rat.

13§

Paragrafen reglerar avbrott i värnplikt och civilplikt i andra fall än som avses i 12

Enligt första punkten skall liksom i dag totalförsvarspliktigs tjänstgöring en huvudregel avbrytas när han eller hon ansöker om rätt att vara vapenfri, som utbildningen är förenad med bruk vapen. Om det finns särskilda skäl om av tjänstgöringen skall fortsätta oaktat ansökningen, skall utbildningen för att emellertid fortsätta. Vad kan sådana särskilda skäl har vi berört i som vara anslutning till 9 Särskilda skäl att inte avbryta tjänstgöringen föreligger därutöver normalt vid krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring. En totalförsvarspliktig först under sådan tjänstgöring ansöker om rätt att vara som vapenfri skall därför regel inte medges avbrott med sin tjänstgöring. som

Enligt andra punkten skall utbildningen vidare avbrytas om en totalförsvarspliktig vägrar eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter under tjänstgöringen. Detta överensstämmer med dagens ordning. I förordningen har vi tagit in bestämmelserna reglerar hur myndigheterna skall handla i situatiosom när totalförsvarspliktig vägrar att tjänstgöra. Om en sådan vägran eller ner en

173 underlåtelse inträffar under krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring skall anmälan till åtal och lagföring för lydnadsbrott ske före avbrottet.

I andra stycket finns en hänvisning till bestämmelsen i 9 § andra stycket för det fallet att den som ansöker att vapenfri skall fortsätta sin om vara tjänstgöring.

l4§

Avbrott skall också göras i totalförsvarspliktigs grundutbildning eller en repetitionsutbildning, om han eller hon har sådana skäl för detta i som anges 8 § första stycket 1 och ansöker om att utbildningen skall avbrytas. Detta motsvarar vad som gäller i dag enligt bestämmelserna anstånd, vilka är om tillämpliga även på tjänstgöring som har påbörjats.

15§

Ärenden om avbrott i utbildningen skall avgöras Totalförsvarets personal-

av verk eller en myndighet som Totalförsvarets personalverk bestämmer. Paragrafen öppnar möjlighet för Personalverket att överlåta beslutanderätten i dessa frågor till olika myndigheter inom det civila försvaret där totalförsvarspliktiga tjänstgör. Ärenden i 14 § bör dock alltid handläggas som avses av Totalförsvarets personalverk.

174 16 §

Grundutbildningen sker i dag i stor omfattning av personal och med materiel i krig behöver tas i anspråk i totalförsvarets krigsansträngningar. Om som Sveriges försvarsberedskap höjs, kan det därför bli nödvändigt att avbryta den pågående utbildningen av totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt. På grund därav föreslår att regeringen ges möjlighet att avbryta grundutbildningen för totalförsvarspliktiga om utbildningsorganisationens rebehövs för att höja Sveriges försvarsberedskap. Motsvarande behov surser finns inte när det gäller repetitionsutbildningen.

Tillgodoräknande av tjänstgöringstid

17§

I första stycket regleras vad som gäller i fråga om tillgodoräknande av tjänstgöringstid, om en totalförsvarspliktigs grundutbildning har avbrutits.

I överensstämmelse med vad som i dag gäller för värnpliktiga bör en totalförsvarspliktig såsom fullgjord grundutbildning inte tillgodoräkna sig någon tjänstgöringstid, om grundutbildningen avbryts innan han eller hon har tjänstgjort en viss minsta del av hela grundutbildningstiden. Enligt de nuvarande bestämmelserna skall tjänstgöringen ha uppgått till en tiondel av inkallelsetiden 39 § TjK. Eftersom grundutbildningstiden för totalförsvarspliktiskall fullgöra värnplikt enligt vårt förslag är minst 220 dagar och ga som högst 615 dagar skulle den tid som en totalförsvarspliktig måste tjänstgöra för att få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid avbrott variera mellan 22 och 61

175 dagar. Enligt vår uppfattning är den första tiden för kort, särskilt som en totalförsvarspliktig enligt vad vi föreslår i andra stycket inte är skyldig att fullgöra någon ytterligare grundutbildning om denna avbryts på grund av sjukdom eller skada sedan gränsen har Å andra sidan är den längre passerats. tiden onödigt lång. Vi föreslår därför att regeln i stället innehåller en minsta tid uttryckt i ett visst antal tjänstgöringsdagar. Därigenom garanteras inom värnpliktssystemet att endast de som har genomgått den allmänmilitära delen av grundutbildningen får tillgodoräkna sig tjänstgöringstid. Denna del av utbildningen uppgår till cirka 40 dagar. Vi föreslår alltså att endast den som har fullgjort minst 40 tjänstgöringsdagar skall få tillgodoräkna sig tiden före avbrottet som fullgjord grundutbildning. Bestämmelsen är tillämplig vid såväl värnplikt som civilplikt.

Om uppskovet eller avbrottet sker sedan en totalförsvarspliktig har fullgjort 40 tjänstgöringsdagar, får han eller hon tillgodoräkna sig dagarna före avbrottet med ett undantag, nämligen de dagar då tjänstgöring inte fullgjorts på

grund av frånvaro. I andra gårds meningarna regleras det fallet att en to-

talförsvarspliktigs grundutbildning avbryts sedan 40 tjänstgöringsdagar har fullgjorts och det enda skälet till avbrottet är frånvaro på grund av sjukdom eller skada. Det är därvid utan betydelse om sjukdomen eller skadan har åsamkats i tjänsten eller på fritiden. I dessa fall är den som har avbrutit grundutbildningen enligt vårt förslag inte skyldig att fullgöra någon ytterligare sådan utbildning. Om han eller hon av någon anledning vill fullgöra ytterligare grundutbildning ñnns emellertid en rätt att få bli inkallad på nytt. I

sådant fall får Totalförsvarets personalverk med hänsyn till omständigheterna

i det enskilda fallet bestämma i vilken utsträckning den tidigare tjänstgöringen skall tillgodoräknas. Om anledningen till frånvaron helt eller till någon del är en annan än sjukdom eller skada, kvarstår skyldigheten att fullgöra åter-

176 stoden av tjänstgöringstiden. Det är alltså endast om skälet till avbrottet uteslutande är att hänföra till den inkallades sjukdom eller skada som grundutbildningen skall anses helt fullgjord.

Enligt andra stycket får en totalförsvarspliktig inte tillgodoräkna sig någon annan utbildning som avbryts än grundutbildning som har fullgjorts under minst 40 tjänstgöringsdagar.

18§

Enligt paragrafen får en totalförsvarspliktig inte tillgodoräkna sig tjänstgöring som fullgjorts enligt 9 § andra stycket eller 13 § andra stycket. Det överensstämmer med vad som gäller i dag.

Bemyndiganden

l9§

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen och, efter bemyndigande av regeringen, en annan myndighet att överlämna åt enskilda rättssubjekt att meddela beslut i enskilda ärenden rör ledighet och förmåner för som totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt. Eftersom sådana beslut innefattar myndighetsutövning mot enskilda skall bemyndigandet ske med stöd av lag. Handläggningen av ärendena bör ske med tillämpning de regler av om offentlighet som gäller hos myndigheter och besluten bör kunna överklagas.

177 Annan myndighetsutövning som kan bli aktuell hos enskilda är tillämpningen av bestämmelserna om disciplinansvaret på dem som fullgör civilplikt hos enskilda rättssubjekt. I förslaget till lagstiftning om disciplinansvaret inom totalförsvaret har vi reglerat dessa frågor.

6 kap. Den allmänna tjänsteplikten

1§

I paragrafen behandlas de grundläggande förutsättningarna för att en totalförsvarspliktig skall vara skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt.

En totalförsvarspliktig är skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt endast om höjd, dvs. skärpt eller högsta, beredskap enligt lagen om höjd beredskap råder i den del av totalförsvaret där tjänstgöringen skall fullgöras. Frågan om när sådan beredskap råder har behandlat i anslutning till 4 kap. 7 Vårt förslag innebär en utvidgning tillämpningsområdet jämfört med vad av som gäller i dag. Enligt den nuvarande lagstiftningen kan förordnande om allmän tjänsteplikt och tjänsteförlängning komma i fråga endast i krig och vid krigsfara. Enligt vâr mening bör det emellertid också vara möjligt att föreskriva om allmän tjänsteplikt, om det råder utomordentliga förhållanden i Sverige på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller att Sverige har av varit i krig eller krigsfara.

Den nuvarande skyldigheten för en anställd hos staten att inte utan tillstånd lämna sin anställning är också begränsad till att gälla endast i krig och vid krigsfara. Enligt vår mening bör det inte ha någon betydelse för möjligheten

178 att ta i anspråk totalförsvarspliktig med allmän tjänsteplikt om han eller en hon är anställd hos staten eller hos någon annan. Det bör alltså vara möjligt att med allmän tjänsteplikt ta i anspråk även totalförsvarspliktiga som är andet råder utomordentliga förhållanden i Sverige på ställda hos staten, om grund att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit av i krig eller krigsfara.

Utöver att höjd beredskap råder krävs liksom enligt den nuvarande lagstiftningen att regeringen har förordnat att totalförsvarspliktiga skall fullgöra allmän tjänsteplikt. Förordnandet kan vara begränsat till en viss del av Sverige eller till någon särskild verksamhet. Förutsättningen för ett förordnande enligt paragrafen är att regeringen finner att allmän tjänsteplikt är nödvändig för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret skall kunna upprätthållas.

2§

I första stycket anges vad som innefattas i den allmänna tjänsteplikten.

Enligt första punkten kan liksom i dag allmän tjänsteplikt fullgöras genom att totalförsvarspliktig kvarstår i sin anställning. I detta ligger att han eller en hon är skyldig att utföra arbete enligt anställningsavtalet. Enligt vår mening bör därutöver fysiska personer som innehar uppdrag av olika slag utan att vara anställda vara underkastade den allmänna tjänsteplikten så länge uppdraget fullgörs. Vi avser då såväl förtroendeuppdrag av olika slag som uppdrag i affársförhållanden. Skyldigheten att fullgöra ett affårsuppdrag innebär att det skall slutföras i enlighet med avtalet. Ett beslut om allmän tjänsteplikt

179 kan meddelas ända till dess anställningen eventuellt efter en uppsägnings- tid har upphört. Bestämmelsen är avsedd att även täcka in det förbud som i dag gäller för en arbetstagare hos staten att lämna sin anställning utan sär-

skilt tillstånd. Genom den föreslagna bestämmelsen kommer därför i detta

hänseende samma regler att gälla för statligt anställda som för andra arbetstagare. I förhållande till den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 2 § lagen om offentlig anställning medför detta att, om Sverige kommer i krig, skyldigheten för en statligt anställd att kvarstå i sin anställning blir beroende av i vad mån regeringen enligt 1 § har förordnat att totalförsvarspliktiga skall fullgöra allmän tjänsteplikt.

Därutöver föreslår i andra punkten att den som har åtagit sig att tjänstgöra under höjd beredskap skall vara skyldig att göra detta med allmän tjänsteplikt. Att tjänstgöringen sker med allmän tjänsteplikt innebär att den som omfattas av tjänstgöringsskyldigheten kan straffas inom ramen för bestämmelsen i 10 kap. 3 om skyldigheterna enligt avtalet inte fullgörs. För den som har förbundit sig att i krig tjänstgöra hos Försvarsmakten och därigenom blir krigsman innebär detta inte någon förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Den som har ingått ett sådant avtal är redan enligt dagens regler underkastad samma straffansvar för olovlig utevaro och lydnadsbrott m.m. som bl.a. värnpliktiga. Bestämmelsen får därför en självständig betydelse endast för den som har avtalat om sådan tjänstgöring som inte medför status som krigsman i krig, vid krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Enligt tredje punkten kan allmän tjänsteplikt även fullgöras genom att den som är totalförsvarspliktig utför arbete som anvisas honom eller henne av en myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelsen motsvarar 9 § allmänna tjänstepliktslagen. I förordningen föreslår att liksom enligt den nuva-

180 rande bestämmelsen Arbetsmarknadsstyrelsen, som är ansvarig myndighet för funktionen arbetskraft inom det civila försvaret, får behörighet att anvisa totalförsvarspliktiga arbeten enligt denna punkt. Möjlighet skall finnas att delegera denna behörighet till länsarbetsnämnderna. Som framgår av bestämmelsen i 1 kap. 3 § 2 får inte heller vid allmän tjänsteplikt arbetsuppgiften krävande än vad kroppskrafterna och hälsotillståndet medger vara mer för den som skall utföra uppgiften. Det vilar på såväl den som tar ut totalförsvarspliktiga till uppgifter enligt denna punkt som den förman eller annan chef som närmast beordrar någon att utföra en arbetsuppgift att se till att denna inte går utöver vad som sålunda får utkrävas av den som omfattas av totalförsvarsplikten. Allmän tjänsteplikt enligt denna punkt ställer inga krav på utbildning eller träning för arbetsuppgiften. Den kommer därför att bli aktuell främst när det gäller att uppbåda arbetskraft för enklare uppgifter.

Enligt andra stycket får arbete som fullgörs efter ett beslut enligt första stycket 3 inte vara förenat med bruk av vapen mot annan. Tjänstgöring som innefattar sådant vapenbruk bör endast fullgöras av den som har genomgått nödvändig utbildning för att handha vapen.

3§

Enligt bestämmelsen, som tar sikte på allmän tjänsteplikt enligt 2 § första stycket förutsätter ianspråktagandet att regeringen eller en myndighet som regeringen har bestämt avgränsar hos vilka arbetsgivare och uppdragstagare tjänsteplikten skall fullgöras samt vilka arbetstagare och uppdragstagare som berörs av beslutet. Beslutet kan avse t.ex. hela arbetsstyrkan vid en viss arbetsplats eller hos en viss arbetsgivare. Det behöver i så fall inte vara preci-

181 serat till vissa personer. Om de personer som skall tas i anspråk med allmän tiänsteplikt inte kan avgränsas på något sådant sätt måste varje enskild person som omfattas av beslutet namnges eller på annat sätt individualiseras.

I förordningen föreslår vi att Arbetsmarknadsstyrelsen skall behörig att vara meddela de beslut som avses i denna paragraf när det gäller andra arbetsgivare och uppdragsgivare än staten. Arbetsmarknadsstyrelsen får delegera denna behörighet till länsarbetsnämnderna. För den är anställd hos eller som utför arbete åt en statlig myndighet föreslår vi att den myndigheten motges svarande behörighet.

Vi föreslår inte någon bestämmelse som reglerar konkurrensen mellan å ena sidan allmän tjänsteplikt och å andra sidan värnplikt och civilplikt. Frågor om sådan konkurrens skall vara avgjorda genom krigsplaceringsförfarandet. En anställd kan vara krigsplacerad för att fullgöra värnplikt eller civilplikt.

Företag och myndigheter skall bedriva verksamhet under höjd beredskap

som skall genom planläggning tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen i första hand se till att personalbehovet kan fyllas med anställda inte är iansom språktagna för andra krigsuppgifter. Om företagets eller myndighetens personalbehov inte kan tillgodoses på detta sätt får personal tas i anspråk med allmän tjänsteplikt enligt 2 § första stycket

4§

En totalförsvarspliktig skall få del av ett beslut att fullgöra allmän tjänsteplikt. Sättet för hur detta skall gå till kan variera. Det kan ske muntligen eller genom att ett skriftligt avfattat beslut överlämnas till honom eller henne.

182 Det kan också ske genom exempelvis ett anslag på en arbetsplats eller på något annat lämpligt sätt.

För att en totalförsvarspliktig skall kunna tas i anspråk med allmän tjänsteplikt är det förutsättning att han eller hon har fått del av det beslut varigeen ianspråktagandet skett. I sista hand avgörs frågan om en totalförsvarsnom pliktig har fått del av beslutet av en domstol i ett mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten.

Bestämmelsen i denna paragraf ersätter bestämmelsen i 21 § förvaltningslagen om underrättelse av beslut. Innebörden av detta är att en totalförsvarspliktig inte har rätt att få en skriftlig underrättelse om beslutet.

5§

Paragrafen, som motsvarar 20 § i den nuvarande allmänna tjänstepliktslagen, innehåller en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för arbetsgivare m.fl. i frågor som har betydelse för tillämpningen av den allmänna tjänsteplikten beträffande anställda och uppdragstagare. Vårt förslag innehåller däremot inte någon bestämmelse med motsvarighet till den nuvarande skyldigheten att för sådant syfte personligen inställa sig hos en myndighet. Uppgiftsskyldigheten får sanktioneras genom vitesföreläggande enligt bestämmelsen i 10 kap. 7

6§

Liksom enligt de nuvarande bestämmelserna om allmän tjänsteplikt bör det i

183 särskilda fall vara möjligt att medge undantag från skyldigheten att fullgöra allmän tjänsteplikt. I förordningen föreslår vi att sådana undantag skall få beslutas av samma myndigheter som är behöriga att enligt 3 § besluta om var allmän tjänsteplikt skall fullgöras.

7 kap. Allmänna skyldigheter

1 §

I denna paragraf vissa skyldigheter alltid gäller för totalförsvars-

anges som pliktiga och som således inte har något samband med fullgörande av tjänstgöring. Bestämmelserna motsvarar närmast 34 och 35 §§ värnpliktslagen och 79 § 3 mom. andra stycket civilförsvarslagen. Vi föreslår att skyldigheterna inte längre skall vara straffsanktionerade.

Första punkten syftar till att Totalförsvarets personalverk skall kunna nå totalförsvarspliktiga med postförsändelser inom rimlig tid. Av bestämmelsen följer att den som är totalförsvarspliktig skall underrätta Personalverket när han eller hon byter bostadsort. Detta sker i allmänhet utan någon särskild åtgärd, om en begäran görs hos posten att få postförsändelser definitivt eftersända till den nya adressen. Genom att anmäla sin nya adress hos posten får också i allmänhet kraven enligt denna punkt ha blivit uppfyllda. När det gäller tillfällig bortovaro från den ordinarie bostaden får kraven på totalfören svarspliktig inte ställas alltför högt. Han eller hon bör sålunda inte vara skyldig att ordna eftersändning av sin post under en normal semesterresa om några veckor. Detta framgår av att försändelserna skall kunna nå honom eller henne inom rimlig tid och bestämmelserna om att kallelser och inkallelser

184 skall sändas ut i god tid.

Bestämmelsen i andra punkten överensstämmer i stora drag med vad som i dag gäller för värnpliktiga och civilförsvarspliktiga. Tillämpningsområdet är dock delvis ett annat. Vi föreslår att en totalförsvarspliktig på begäran skall vara skyldig att bekräfta mottagandet av vissa handlingar från myndigheter inom totalförsvaret och att han eller hon också skall vara skyldig att ta del av handlingarnas innehåll. Skyldigheten gäller bara för kallelser till utredning, inkallelser till tjänstgöring och beslut om krigsplacering. Bestämmelsen är tillämplig på dessa handlingar oavsett hur de har överbringats. Bekräftelsen att handlingen har mottagits skall ske på det sätt som myndigheten begär, t.ex. genom att ett undertecknat mottagningskvitto återsänds per post eller via telefax eller genom att mottagandet bekräftas vid ett telefonsamtal. Om en totalförsvarspliktig underlåter att kvittera ut en försändelse kan myndigheten tillgripa delgivning enligt bestämmelserna i delgivningslagen.

Enligt tredje punkten har en totalförsvarspliktig skyldighet att ta emot, väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och utrustning som rör tjänstgöringen även när tjänstgöringsskyldighet inte föreligger. Det kan röra . sig om handlingar som har betydelse som bevis för någon särskild kompetens eller behörighet t.ex. att föra ett fordon. ID-bricka och tjänstgöringskort hör också hit. Den som är totalförsvarspliktig är vidare skyldig att ta emot utrustning. Det kan vara fråga om materiel som någon redan under ett inledande skede av en mobilisering behöver ha tillgång till. Vapen och ammunition kan ingå i sådan utrustning. Om en totalförsvarspliktig åsidosätter sina skyldigheter att vårda och återlämna den anförtrodda egendomen torde han eller hon i de flesta fall göra sig skyldig till trolöshetsbrott enligt brottsbalken. I 10 kap. 7 § föreslår också att en totalförsvarspliktig vid vite kan före-

185 läggas att fullgöra sina skyldigheter enligt denna punkt.

8 kap. Förmåner

1-2§§

Bestämmelserna motsvarar 17 och 33 §§ värnpliktslagen, 12 § 5 civilmom. försvarslagen och regleringen i förordningen FFS 1986:37 förmåner till om frivillig personal m.fl. ersättning till frivillig personal under beredskapsom tillstånd och i krig. Den fastlägger att rätt till ersättning föreligger och anger de olika ersättningsslagen.

I sak föreslår vi två ändringar i förhållande till vad gäller i dag. Vi föresom slår till en början att en totalförsvarspliktig inställer sig till mönstring elsom ler annan utredning inte skall ha rätt till någon dagersättning respektive dagpenning. Skälet till detta är att de belopp i dag utbetalas för sådan insom ställelse är så obetydliga att de inte står i någon rimlig proportion till de administrativa kostnader är förbundna med hanteringen i samband med som utbetalningen. Av samma skäl att den särskilda ersättningen i dag anser som skall utgå för tjänstgöring i vissa befattningar slopas under tjänstgöring annan än beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.

Vi har inte reglerat den rätt till ersättning som en totalförsvarspliktig har när allmän tjänsteplikt fullgörs i en anställning eller ett uppdrag. Avsikten är att anställningen eller uppdraget i sådana fall skall löpa vidare med den enda skillnaden att den som utför arbetet under allmän tjänsteplikt vid straffansvar är förhindrad att lämna anställningen eller uppdraget. Om särskilda villkor

186 skulle ha avtalats för det fall att arbetet i en anställning eller enligt ett uppdrag skall fullgöras med allmän tjänsteplikt, skall de sålunda avtalade villkoren naturligtvis gälla.

Vårt förslag innehåller inte heller någon motsvarighet till den lönenämnd för tjänsteplikt som enligt den nuvarande allmänna tjänstepliktslagen skall bestämma villkoren för arbete när några villkor inte har avtalats, t.ex. sedan ett kollektivavtal har löpt ut. Skulle tvist om ersättningen för arbetet uppstå i ett sådant fall, bör den i stället lösas av domstol.

3§

Paragrafen reglerar rätten till förmåner och andra arbetsvillkor för en totalförsvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 §

Av första stycket framgår att en totalförsvarspliktig som fullgör sådan tjänstgöring har rätt till de villkor som annars gäller på arbetsmarknaden för liknande arbete, om överenskommelse inte har träffats om någon annan ersättning.

Om villkoren inte kan bestämmas enligt första stycket har den som tjänstgjort enligt andra stycket rätt till ersättning enligt vad som med hänsyn till samtliga omständigheter är skäligt. Vid denna bedömning har naturligtvis arbetets art och omfattning liksom hur det utförts betydelse.

187 4 §

Paragrafen innehåller en motsvarighet till 19 § första stycket i den allmänna tjänstepliktslagen. Enligt bestämmelsen staten för fordringar på lön svarar och annan ersättning som en totalförsvarspliktig har till följd fullgjord av allmän tjänsteplikt. Rätten till ersättning preskriberas, om en ansökan om ersättning inte görs inom tre månader från dagen när fordringen förföll betalning. Skälet till att behålla bestämmelsen är att staten bör garantera den enskildes förmåner när han eller hon tas i anspråk med stöd pliktlag. av en

5§

Enligt bestämmelsen är den som tas i anspråk med allmän tjänsteplikt på en annan ort än den där han eller hon är bosatt berättigad till ersättning antingen för sina resekostnader i samband med fullgörandet av tjänstgöringen eller för de ökade kostnader som en flyttning till tjänstgöringsorten föranleder. Bestämmelsen motsvarar 19 § andra och tredje styckena i den allmänna tjänstepliktslagen.

9 kap. Skydd för anställning m.m.

1§

Bestämmelsen i första stycket motsvarar 1 § första stycket lagen 1939:727 om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. Bestämmelsen innebär att ingen får avskedas

188 eller sägas upp från en anställning till följd av att han eller hon fullgör en skyldighet enligt lagen om totalförsvarsplikt. Bestämmelsen är alltså tillämplig vid mönstring, personlig inställelse vid en annan utredning och vid all tjänstgöring enligt lagen. En förutsättning för att en totalförsvarspliktig skall få tillgodoräkna sig anställningsskyddet är att den skyldighet som har ålagts med stöd av lagen också fullgörs.

Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 21 § första stycket civilförsvarslagen. Den avser att skydda totalförsvarspliktiga från anspråk på skadestånd och andra ersättningar till följd av att avtalade arbetsbeting inte har utförts, om anledningen till detta är att en skyldighet enligt lagen om totalförsvarsplikt har fullgjorts.

2§

Paragrafen innehåller en hänvisning till en bestämmelse i lagen 1982:80 om anställningsskydd som möjliggör tidsbegränsad anställning i avvaktan på att värnplikt eller civilplikt påbörjas. Enligt 5 § 4 i den lagen får ett avtal om tidsbegränsad anställning träffas, om avtalet gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värnplikt eller civilplikt, som skall pågå mer än tre månader.

3§

Bestämmelsen motsvarar 2 § andra stycket i 1939 års lag. Den medför en skyldighet för den anställde att innan tjänstgöringen påbörjas på förfrågan av

189 arbetsgivaren uppge om han eller hon vill återinträda i anställningen efter avslutad tjänstgöring.

4-8§§

Paragraferna har med endast redaktionella och språkliga ändringar överförts från 3 7 §§ i 1939 års lag. -

9§

Paragrafen motsvarar 2 a § i 1939 års lag.

10 kap. Straff m.m.

Strajf

1§

Bestämmelsen motsvarar 36 § värnpliktslagen och 79 § 2 mom. första stycket civilförsvarslagen. I sak har endast den ändringen gjorts underlåtenatt en het att anmäla laga förfall för utevaro från en förrättning inte längre är straffsanktionerad. Skälet till denna ändring har angetts i specialmotiveringen till 2 kap. 5

190 2§

Bestämmelsen motsvaras 38 § värnpliktslagen och 79 § 3 mom. första av stycket civilförsvarslagen. Bestämmelsen innebär den ändringen att en underlåtenhet att anmäla laga förfall för utevaro från värnplikt inte längre är straffsanktionerad. Skälet till ändringen har vi angett i specialmotiveringen till 5 kap. 7 § och 2 kap. 5 Bestämmelsen innebär vidare en utvidgning av det straffbara området när det gäller civilplikt i det att även ringa oaktsamhet är straffbar. Vi att sådan utvidgning är motiverad med hänsyn till den anser en ökade vikt i det nya systemet läggs vid civilplikten. Vi anser inte att det som skall straffbart att oaktsamhet utebli från allmän tjänsteplikt. vara av

3§

Genom bestämmelsen i första stycket straffbeläggs uppsåtliga brott mot totalförsvarsplikten. Bestämmelsen är uppbyggd enligt mönster från 39 § värnpliktslagen. Liksom denna är den avsedd att straffbelägga endast sådana uppsåtliga brott som är ägnade att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt. Den har nu emellertid också gjorts tillämplig även civilplikt, oavsett längden av en sådan tjänstgöring, och på allmän tjänsteplikt. Detta innebär en betydande skärpning av straffmaximum för sådana brott mot totalförsvarsplikten som begås under allmän tjänsteplikt. Vi anser att detta är motiverat med hänsyn till att vissa av de uppgifter som fullgörs med allmän tjänsteplikt kan vara av stor betydelse för totalförsvaret. För brottets straffvärde bör det vidare vara av underordnad betydelse under vilken form av totalförsvarsplikt som en totalförsvarspliktig tjänstgör. Vi har av samma skäl inte heller behållit kravet på särskild åtalsprövning vid brott mot den allmän-

191 na tjänsteplikten.

Brott föreligger endast om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt. I fråga om gränsdragningen mot vad som bör utgöra enbart disciplinförseelse anser vi att departementschefens uttalanden i förarbetena till bestämmelsen i den nuvarande 39 § vårnpliktslagen skall vara vägledande prop. 198586:9 s. 138-139. I likhet med värnpliktsbrottet inträder inte straff, om gärningen är belagd med straff enligt 21 kap. brottsbalken. Detta framgår av andra stycket.

Frågor om det straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad utreds för närvarande av Straffsystemkommittén Ju 1992:07. Enligt direktiven skall kommittén redovisa sina förslag fore utgången av år 1994. I kommitténs uppdrag ingår att även ta ställning till frågan om lämpliga påföljder vid brott mot tjänsteplikterna.

4§

I denna paragraf behandlas brott mot totalförsvarsplikten som är grovt. Brottet kan bara begås under höjd beredskap. Brottet skall bedömas som grovt, om det medfört särskilt men för totalförsvaret. Exempel härpå kan vara att någon som har en nyckelroll i en krigsviktig industri avviker och förorsakar ett långt produktionsstopp. Även andra omständigheter kan göra att brottet bör bedömas som grovt. Vikten av att i en kritisk situation följa en förman eller annan chefs order kan i vissa fall vara så stor att en ordervägran bör rubriceras som grovt.

192 Straffskalan för grova brott bör ligga i paritet med den som gäller för rymning och lydnadsbrott som begås av krigsmän under motsvarande förhållanden. Den bör dock inte överstiga fängelse fyra år.

5§

Bestämmelsen motsvarar 37 § andra stycket värnpliktslagen, 81 § första stycket 3 civilförsvarslagen och 24 § första stycket d allmänna tjänstepliktslagen.

Hämtning

6§

Bestämmelser om hämtning av värnpliktiga finns i dag i 40 § värnpliktslagen och i hämtningskungörelsen 1942:840. Bestämmelser om hämtning till civilpliktstjänstgöring finns i 77 § civilförsvarslagen. Enligt 25 § allmänna tjänstepliktslagen kan en länsarbetsnämnd få handräckning av polismyndigheten för att genomföra beslut enligt lagen.

Enligt vårt förslag får en totalförsvarspliktig hämtas genom polismyndighetens försorg till värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, om han eller hon utan giltigt skäl uteblir från denna. Detsamma gäller, för den som utan giltigt skäl uteblir från mönstring eller en annan utredning enligt 2 kap. till vilken han eller hon har kallats att inställa sig personligen. Beslutet kan fattas av Totalförsvarets personalverk eller, efter delegering, av en myndighet hos

193 vilken tjänstgöringen skall ske. Frågan om en totalförsvarspliktig har giltigt skäl för sin utevaro får myndigheten bedöma på de upplysningar den har som tillgång till. Kostnaden för hämtningen skall den hämtats själv stå för. som Detta överensstämmer med vad som gäller i dag.

Enligt vår mening kan bestämmelserna i hämtningskungörelsen lämpligen ersättas av föreskrifter som meddelas av Totalförsvarets personalverk och Rikspolisstyrelsen. Därigenom kan fortlöpande en anpassning rutinerna göras av så att förfarandet blir effektivt och så att onödig byråkrati undviks. Genom sådana föreskrifter kan också regleras polisen skall transportera totalförom svarspliktiga en längre sträcka till tjänstgöringsplatsen eller det är tillom räckligt att lämna honom eller henne på ett transportmedel. I förordningen anger vi att Totalförsvarets personalverk efter samråd med Rikspolisstyrelsen får meddela de närmare föreskrifterna om hämtning.

Vite

7 §

En motsvarighet till bestämmelsen finns i dag i 78 § civilförsvarslagen. Vårt

förslag innehåller inte någon straffsanktion för underlåtenhet att fullgöra uppgiftsskyldigheter och skyldigheterna enligt 7 kap. l § I stället föreslår att Totalförsvarets personalverk får vitesförelägga totalförsvarspliktiga och andra som inte fullgör sina skyldigheter i dessa avseenden. Ett vitesforeläggande blir aktuellt först om det står klart att den omfattas totalförsom av svarsplikten inte har efterkommit en uppmaning att lämna de efterfrågade uppgifterna. Bestämmelserna i lagen 1985:206 om viten är tillämplig på ett

194 föreläggande enligt denna paragraf.

Giltigt skäl

8 §

I denna paragraf har intagits definition av begreppet giltigt skäl. Den är en avsedd ha samma omfattning som bestämmelsen i 32 kap. 8 § rättegångsbalken vad som är laga förfall i en rättegång. Vi har funnit det lämpligt att om även i lagen om totalförsvarsplikt införa en definition av begreppet.

I förhållande till den definition nu finns i värnpliktslagen innebär vårt som förslag att frihetsberövanden och sjukdom inte anges som omständigheter som i sig är tillräckliga för att konstituera giltigt skäl. Det krävs dessutom att de utgör hinder för att fullgöra en skyldighet. Detta torde överensstämma med den praxis som har utvecklats vid tillämpningen av bestämmelsen. Att totalförsvarspliktig är intagen i en kriminalvårdsanstalt bör inte alltid meden föra att giltigt skäl föreligger att inte fullgöra de skyldigheter som följer av totalförsvarsplikten. Vidare innebär vårt förslag att sjömän inte anses ha giltigt skäl för utevaro enbart därför att de är inskrivna i sjömansregistret och anställda i den svenska handelsflottan. Vårt förslag innebär att det blir myndighetens bedömning i det enskilda fallet som avgör om de skäl som en totalförsvarspliktig uppger är sådana att han eller hon skall anses ha haft giltigt skäl att inte fullgöra skyldigheten. l sista hand kan frågan alltid komma under domstolsprövning efter överklagande av beslut om disciplinförseelse eller i en rättegång om straff för exempelvis brott mot totalförsvarsplikten eller rymning.

195 Vi har vidare ersatt det nuvarande uttrycket laga förfall med uttrycket giltigt skäl. Skälet till detta är att vi liksom CFL-utredningen i dess förslag till ny lagstiftning om det civila försvaret anser att uttrycket giltigt skäl för en större krets läsare kan vara lättare att förstå än uttrycket laga förfall jfr SOU 1989:42 del I s. 92.

Särskild bestämmelse

9§

Paragrafen innehåller en fakultativ regel som ger möjlighet för Totalförsvarets personalverk att inte fortsätta kalla en totalförsvarspliktig som är s.k. totalvägrare. Bestämmelsen motsvarar närmast av 46 § värnpliktslagen.

I den första punkten behandlar totalförsvarspliktiga som har dömts till fängelse för brott mot totalförsvarsplikten och enligt vad är känt som som kan antas komma att vägra fullgöra värnplikt och civilplikt. För att enligt bestämmelsen besluta att en totalförsvarspliktig inte skall inkallas till värnplikt eller civilplikt krävs till en början att han eller hon eller flera dogenom en mar har dömts för brott mot totalförsvarsplikten till fängelse. När det gäller kravet på fángelsestraffets längd anser att den praxis som har utvecklats vid prövningar enligt 46 § värnpliktslagen bör vara vägledande. Enligt denna krävs för ett beslut att inte kalla en Värnpliktig till värnpliktstjänstgöring att han har dömts till fängelsestraff av en sådan längd att i praktiken minst två månader kommer att avtjänas i anstalt. Därutöver krävs att den tjänstgöring som inkallelsen avser inte kommer att fullgöras. Bedömningen enligt denna punkt skall alltid göras av Totalförsvarets personalverk innan en total-

196 försvarspliktig som har dömts till fängelse för brott mot totalförsvarsplikten kallas in till tjänstgöring på nytt. Till grund för bedömningen skall läggas vad som genom domarna och i övrigt har framkommit om motiven till brott- Om det står klart att en totalförsvarspliktig har för avsikt att fullgöra den en. tjänstgöring som han eller hon har skrivits in för, skall en ny inkallelse utfärdas trots att ett i och för sig erforderligt fängelsestraff har avtjänats. Om det däremot kan antas att tjänstgöringen inte kommer att fullgöras, skall beslut meddelas enligt paragrafen.

I andra punkten har vi av praktiska skäl behållit det särskilda undantag som sedan länge gäller för medlemmar i sekten Jehovas vittnen. Efter en lagändring år 1978 kallas inte sådana värnpliktiga till mönstring eller tjänstgöring, om de förklarar att de på grund av sitt medlemskap inte kommer att fullgöra vare sig värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst.

11 kap. Förnyad prövning och överklagande

Förnyad prövning

1§

Enligt bestämmelsen i paragrafens första stycke skall inskrivningsnämnder finnas vid Totalförsvarets personalverk och ha till uppgift att där göra en förnyad prövning av vissa beslut av Personalverket. Inskrivningsnämnderna blir enligt vårt förslag inlemmade i Personalverkets organisation och är alltså inte egna myndigheter. De beslut som vi anser att en totalförsvarspliktig bör kunna få prövade av nämnden har angett i 2

197 I paragrafens andra stycket har tagits in bestämmelser om inskrivningsnämndemas sammansättning. Ordföranden i inskrivningsnämnden bör väl förvara trogen med verksamheten inom totalförsvaret. Vi anser det lämpligt att ordföranden utses av Totalförsvarets personalverk. De valda ledamöterna bör liksom enligt de nu gällande bestämmelserna ha anknytning till de en geografiska områden varifrån de mönstrade kommer berörs nämndens besom av slut. För att åstadkomma en sådan lokal eller regional förankring och tillgodose allmänhetens behov av insyn i verksamheten bör ledamöterna därför såsom för närvarande utses av de landsting och större kommuner som omfattas av nämndens verksamhetsområde. Ledamöterna vid ett sammanträde med nämnden bör av samma skäl också kallas så att de får besluta i ärenden som avser totalförsvarspliktiga från de områden varifrån de själva är valda.

Eftersom landsting och kommuner förpliktas att utse ledamöter och ersättare i inskrivningsnämnderna måste bestämmelserna nämndernas sammansättom ning och om de organ som skall utse ledamöterna meddelas lag genom

8 kap. 5 § RF. De närmare föreskrifterna hur valet ledamöter skall

om av ske och krav för valbarhet m.m. kan däremot tas in i förordning jfr prop. 1980812185 s. 68. I förordning bör också meddelas föreskrifter nämnom dernas verksamhetsformer och om ledamöternas rätt till arvode och annan ersättning.

20ch3§§

Om en totalförsvarspliktig inte är nöjd med det beslut i samband med mönstring varigenom Totalförsvarets personalverk har skrivit honom för värnplikt, civilplikt eller i en utbildningsreserv eller varigenom han har förklarats

198 inte skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt, kan han enligt vårt vara förslag få beslutet prövat på inskrivningsnämnd. Detta motsvarar i nytt av en stort sett förfarandet såsom det i dag fungerar i praktiken for värnpliktiga. Enligt den gällande ordningen fattas visserligen det första beslutet om innu skrivning eller befrielse Värnpliktig formellt av inskrivningsnämnden. av en Förfarandet vid inskrivningsnämnden påminner emellertid i hög grad om en överprövning mönstringsförrättarens preliminära besked till den värnplikav tige vid inskrivningsprövningen. Vi föreslår därför att förfarandet såsom det fungerar i dag också kommer till uttryck i lagen.

Vårt förslag innebär att vid mönstringen ett beslut fattas i fråga om inskrivning den totalförsvarspliktige. Antingen skrivs han in för värnplikt, civilav beslutar Totalförsvarets personalplikt eller i en utbildningsreserv eller också verk att han inte skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Om han skrivs in för värnplikt eller civilplikt, skall beslutet innehålla sådana uppgifter i 3 kap. 5 eller 6 Beslutet får fattas av en tjänsteman vid som anges Totalförsvarets personalverk. Om den totalförsvarspliktige är missnöjd med beslutet i någon del kan han till stånd en förnyad prövning. Han skall då inom tre veckor skrivelse till Totalförsvarets personalverk, i vilken ge en han sina önskemål och skälen för dessa. Gör han det, skall frågan tas anger på nytt vid verket. Om den tjänsteman som handlägger ärendet därvid upp kommer fram till att den totalförsvarspliktiges önskemål kan tillgodoses fullt ut, skall verket beroende på vad önskemålet är meddela ett beslut att den - totalförsvarspliktige skall skrivas eller att ett tidigare inskrivningsbeslut skall ändras. Om den totalförsvarspliktige skrivs in, skall beslutet innehålla sådana uppgifter som anges i 3 kap. 5 § eller, om han inte skall genomgå grundutbildning, 3 kap. 6 Om den totalförsvarspliktiges önskemål tillgodoses endast till en del eller under vissa förutsättningar, bör han underrättas

199 om detta och ges tillfälle att ändra sina önskemål. Gör han inte det eller fmner tjänstemannen att önskemålen inte till någon del kan tillgodoses, skall tjänstemannen överlämna ärendet till inskrivningsnämnden för prövning. Inskrivningsnämndens beslut kan sedan av den totalförsvarspliktige överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.

Om det senare visar sig att den tjänsteman som handlade ärendet hade missförstått den totalförsvarspliktiges önskemål och felaktigt trodde sig tillgodose dessa men i själva verket beslutade i strid med vad den totalförsvarspliktige avsåg, måste denne kunna väcka frågan igen hos Totalförsvarets personalverk. Det får då göras formlöst och utan att någon exakt tidsfrist finns angiven inom vilken det måste ske. Det får dock inte förflyta någon längre tid från det att den totalförsvarspliktige fick del av beslutet till dess han anmäler felaktigheten. När frågan om den totalförsvarspliktiges förhållanden på detta sätt än en gång handläggs hos Totalförsvarets personalverk skall tjänstemannen hänskjuta frågan till inskrivningsnämnden, om det visar sig att hans önskemål i den nu uppkomna situation inte kan tillgodoses fullt ut.

I 2 § andra stycket har tagits en regel om inskrivningsnämndens beslutförhet.

Överklagande

4§

I paragrafens första stycke anges de beslut enligt lagen som får överklagas. Uppräkningen är uttömmande. Enligt första punkten får samtliga beslut som

200 inskrivningsnämnderna har fattat överklagas. Detsamma gäller enligt andra punkten för beslut om inskrivning enligt 3 kap. 4 Enligt tredje punkten får även beslut som har meddelats efter mönstringen i ärenden om ändring av ett inskrivningsbeslut överklagas. Enligt fjärde punkten får beslut som Totalförsvarets personalverk har meddelat i frågor om rätt för en totalförsvarspliktig att vara vapenfri överklagas. Liksom i dag får enligt femte punkten beslut som Totalförsvarets personalverk meddelar i ärenden om uppskov i dag an- stånd överklagas. Vi föreslår vidare i sjätte punkten att överklagande även skall få ske av beslut i ärenden om avbrott i utbildningen och av beslut om tillgodoräknande av tjänstgöringstid efter ett avbrott. Dessa beslut har enligt vår mening sådan betydelse för den enskilde att han eller hon bör kunna få dem överprövade av en utomstående instans.

Enligt paragrafens andra stycke skall överklagandet liksom nu göras hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Formerna för överklagandet regleras närmare i förvaltningslagen. Genom att förvaltningslagens bestämmelser blir tillämpliga förlängs tiden för överklagandet av ett beslut vid en mönstring från den nuvarande fristen om två veckor enligt 29 § värnpliktslagen till tre veckor från delgivningsdagen.

5§

Vid sidan av vårt förslag om förnyad prövning i inskrivningsnämnderna bör inte bestämmelserna i förvaltningslagen om omprövning av beslut tillämpas. Ett överklagande av en inskrivningsnämnds beslut bör inte få fördröjas genom ett nytt omprövningsförfarande. Detta har kommit till uttryck genom bestämmelsen i denna paragraf som förbjuder inskrivningsnämnden att ompröva

201 sina beslut. Om nämndens beslut överklagas, vilket sker att skrigenom en velse lämnas till Totalförsvarets personalverk skall verket därför efter prövningen att överklagandet har gjorts inom rätt tid översända handlingarna i ärendet till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Förbudet mot omprövning av inskrivningsnämndens beslut bör gälla även sådan omprövning enligt 27 § förvaltningslagen som annars får göras trots att beslutet inte har överklagats jfr om detta prop. 19858673 30-33. Inget hindrar emellertid nämns. att dens beslut rättas med stöd av 26 § förvaltningslagen om förutsättningar för ett sådant förfarande föreligger. En rättelse kan beslutas på tjänstemannanivå.

6§

Liksom för närvarande får enligt vårt förslag beslut Totalförsvarets av tjänstepliktsnämnd inte överklagas.

3.2 Lagen frivillig grundutbildning för kvinnor

om

Inledande bestämmelse

1 §

I första stycket har intagits den nuvarande bestämmelsen om skyldighet för kvinnor vill få anställning officerare vid Försvarsmakten att genomsom som gå grundutbildning.

Enligt andra stycket får även andra kvinnor än de som vill få anställning som officerare vid Försvarsmakten fullgöra grundutbildning i totalförsvaret. En förutsättning är att de under höjd beredskap vill tjänstgöra i kvalificerade befattningar inom totalförsvaret. De befattningar som avses är sådana som förutsätter längre grundutbildning än 60 dagar, dvs. samma befattningar som en enligt lagen totalförsvarsplikt förutsätter att den som skall upprätthålla om dem har genomgått mönstring. I förslaget till förordning föreslår vi som ytterligare förutsättningar för kvinna skall få antas till grundutbildning att en att hon är svensk medborgare, under antagningsåret fyller lägst 19 år och högst 24 år och kan bedömas ha goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Genom bestämmelsen i detta stycke tillgodoser vi i allt väsentligt Pliktutredningens önskemål att även de kvinnor som vill det skall få genomgå samom slags grundutbildning som män enligt lagen om totalförsvarsplikt. Reglema ringen innebär vidare att kvinna som har genomgått grundutbildning skall en skyldig att därefter fullgöra civilplikt i den befattning som hon har vara

203 grundutbildats till. Av bestämmelsen i 1 kap. 6 § andra stycket i vårt förslag till lag om totalförsvarsplikt följer att sådan civilplikt även kan fullgöras i stridande befattningar, om kvinnan har genomgått en grundutbildning vid Försvarsmakten. Eftersom den fortsatta tjänstgöringen fullgörs civilplikt, som blir kvinnan vid straffansvar skyldig att fullgöra repetitionsutbildning samt eventuell beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.

I motsats till Pliktutredningen anser vi att en kvinna inte skall skyldig vara att vid straffansvar fullgöra en grundutbildning som hon enligt denna lag har åtagit sig. Pliktutredningens förslag i denna del innebär kvinna inför att en antagningsmyndigheten kan åta sig att fullgöra grundutbildningen och att hon därefter blir skyldig att fullgöra denna på samma villkor som en man som har skrivits in för värnplikt, dvs. under straffansvar. Enligt vår uppfattning leder detta för långt. En kvinna som genomgår grundutbildning för att utbilda sig till yrkesofficer får avbryta utbildningen utan att detta medför någon straffrättslig påföljd för henne. Det likaså frivilliga åtagandet att fullgöra annan grundutbildning kan göras av en ung kvinna som inte behöver ha haft

någon tidigare erfarenhet av liknande tjänstgöring. Åtagandet är ensidigt så-

tillvida att fördelarna med tjänstgöringen så uteslutande tillkommer gott som den myndighet eller organisation där tjänstgöringen fullgörs. Under sådana förhållanden skulle det enligt vår mening framstå stötande att i fredstid som döma kvinnan till en frihetsberövande påföljd, om hon finner att hon inte kan fullfölja tjänstgöringen. En kvinna som genomgår grundutbildning efter ett frivilligt åtagande enligt lagen bör därför enligt vår mening ha rätt att utan straffpåföljd avsluta utbildningen sedan hon meddelat Totalförsvarets personalverk att hon vill göra det.

Till följd av vårt förslag i denna del har i ytterligare fråga kommit till en

204 slutsats än Pliktutredningen. Enligt Pliktutredningens förslag skall en annan kvinnor som vill fullgöra längre grundutbildning än 60 dagar kunna placeras utbildningsreserv. I vårt förslag finns inte denna möjlighet. Det främsta i en skälet till det är att utbildningsreserven endast bör innehålla personer som är skyldiga att fullgöra grundutbildning och att, enligt vårt förslag, kvinnor som genomgår längre grundutbildning än 60 dagar inte bör omfattas av en sådan skyldighet.

Utbildningen

2och3§§

Paragraferna bygger på 2 § och 3 § första stycket i den nuvarande lagen 1980:1021 militär grundutbildning för kvinnor. Grundutbildningen enom ligt vårt förslag kan dock fullgöras även i det civila försvaret.

Vi föreslår att förfarandet även beträffande de kvinnor som genomgår grundutbildning utan avsikt att få anställning som officerare inleds med en ansökan och att den utredning som de genomgår benämns antagningsprövning. Antagningsprövningen skall överensstämma med den mönstring som svenska män skall genomgå enligt 2 kap. 2 3 §§ lagen 199x:xxx om totalförsvarsplikt. - Antagningen skall också göras så att kvinnor som är lika lämpade som de män som skrivs in för värnplikt eller civilplikt skall antas till grundutbildningen.

205 Uärwtgöringsskyldighet m.m.

4 §

Paragrafen motsvarar 4 § lagen militär grundutbildning för kvinnor. Skäom let till att grundutbildningen skall få avbrytas har vi berört i motiveringen till 1

5 och 6 §§

I paragraferna, som motsvarar 5 och 6 §§ i lagen militär grundutbildning om för kvinnor, har gjorts en anpassning regleringen till vad gäller för av som dem som fullgör värnplikt och civilplikt.

7§

Bestämmelsen är Den innebär att kvinna har avslutat grundny. en som en utbildning enligt denna lag får tas i anspråk med stöd totalförsvarsplikten av för sådana krigsuppgifter som hon har grundutbildats för.

Som framgår 1 kap. 5 § i vårt förslag till lag totalförsvarsplikt har vi av om stannat för att reservera begreppet värnplikt för sådan tjänstgöring som svenska män är skyldiga att fullgöra vid Försvarsmakten. Vi föreslår därför att kvinnors plikttjänstgöring i Försvarsmakten sker civilplikt. Enligt som 1 kap. 6 § andra stycket i vårt förslag till totalförsvarsplikt får civilplikt inte omfatta annan verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter. Av andra meningen i stycke samma

206 framgår emellertid att kvinnor har genomgått grundutbildning vid Försom svarsmakten är skyldiga civilplikt fullgöra tjänstgöring som att som samma värnplikt.

Enligt bestämmelsen i denna paragraf får kvinnor som har avslutat grundutbildning skrivas in för civilplikt med skyldighet att tjänstgöra i stridande befattningar. Det krävs inte att hon har genomgått hela den grundutbildning hon har antagits till. Däremot måste hon givetvis ha förvärvat sådana som kunskaper och färdigheter krävs för den krigsbefattning som hon skrivs som in för. Om kvinna genomgår en grundutbildning avbryter denna inen som hon har förvärvat de erforderliga kunskaperna och färdigheterna för att nan skrivas in i stridande befattning finns inget som hindrar att hon skrivs in en för någon civilplikt hon är lämplig för, exempelvis civilplikt med annan som ordnings- eller bevakningsuppgifter.

Skiljande från utbildningenFörmånerBemyndigande

8-10§§

Paragraferna överensstämmer med 7 9 §§ lagen om militär grundutbildning för kvinnor.

3.3 Lagen disciplinansvar inom totalförsvaret

om

Allmänt

Lagförslaget bygger helt på den nuvarande lagen 1986:644 disciplinförom seelser av krigsmän, m.m. Tillämpningsområdet för disciplinansvaret har emellertid utökats till att omfatta även sådana totalförsvarspliktiga kvinnor och män som fullgör civilplikt. Begreppet krigsman har därför utmönstrats ur lagen och ersatts med det nya begreppet disciplinansvarig. Lagens rubrik har till följd därav getts en ny lydelse.

De paragrafer i den nya lagen som har direkt motsvarighet i lagen om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. kommenteras inte särskilt. I fråga om motiveringen till dem hänvisas till prop. l98586:9 och JuU 198586:24.

1-7 §§

I 1 6 §§ räknas uttömmande den personal på vilken lagen är tillämplig. - upp Av 7 § framgår att den som lagen sålunda är tillämplig på benämns disciplinansvarig. Disciplinansvaret omfattar till en början samma personal är som underkastad ansvar för disciplinförseeler enligt den gällande lagen disnu om ciplinförseelser av krigsmän, m.m. Därutöver omfattar den de totalförsvarspliktiga som utan att vara krigsmän fullgör civilplikt enligt lagen totalförom svarsplikt samt de kvinnor som genomgår utbildning enligt lagen frivillig om grundutbildning för kvinnor utan att utbilda sig till yrkesofficerare.

208 14 §

Disciplinpåföljden utegångsförbud förutsätter att det område där den disciplinansvarige är skyldig att uppehålla sig kan övervakas på ett effektivt sätt. Denna påföljd blir därför aktuell främst för dem fullgör värnplikt. Eftersom det kan förekomma att civilplikt fullgörs under sådana förhållanden att som effektiv övervakning kan ordnas, bör det vara möjligt att tillämpa uteen gångsförbud även under sådan tjänstgöring.

19§

I bestämmelsen regleras frågan om vem som får besluta i disciplinärenden och ärenden åtalsanmälan för den som tjänstgör eller har tjänstgjort vid om Försvarsmakten. Enligt första stycket är chefen för det förband, den skola eller det utbildningscentrum där den disciplinansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort alltid behörig att besluta i dessa frågor. Detta överensstämmer med vad gäller i dag. I likhet med vad som gäller i dag får regeringen som eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten också föreskriva att vissa andra chefer på verksamhetsstället får besluta i dessa ärenden.

I andra stycket behandlas den situationen att den disciplinansvarige inte tjänstgör eller har tjänstgjort vid ett särskild förband, skola eller utbildningscentrum. För sådana fall får regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten bestämma vem som är behörig att besluta i disciplinäåtalsprövning enligt lagen. I förordningen delegeras renden och ärenden om beslutanderätten till myndigheten Försvarsmakten.

209 20 §

Bestämmelsen överensstämmer väsentligen med vad gäller i dag. Behösom righeten för chefer som avses i paragrafen har utökats till att omfatta även beslut om löneavdrag för högst tio dagar.

21§

Paragrafen reglerar är behörig att besluta i disciplinärenden och vem som ärenden om åtalsprövning för disciplinansvariga inte tjänstgör eller har som tjänstgjort vid Försvarsmakten.

Om tjänstgöringen fullgörs vid en annan statlig myndighet är denna behörig

att besluta i sådana ärenden. Detta framgår första stycket. Om den discip-

av linansvarige i stället tjänstgör eller har tjänstgjort hos kommun, ett landsen ting, en kyrklig kommun eller ett bolag, förening, samfällighet, stifen en en telse eller annan enskild sammanslutning, är Totalförsvarets personalverk alltid behörigt att handlägga och avgöra ärenden disciplinförseelse och om åtalsanmälan. Detta framgår andra stycket första meningen. För möjav att liggöra en effektiv och snabb handläggning i nära anslutning till förseelsen får Personalverket enligt andra stycket andra meningen överlämna förmän

och andra chefer vid sådana myndigheter och sammanslutningar att på eget

ansvar pröva dessa frågor för disciplinansvariga som tjänstgör under dem. Behörigheten omfattar även förseelser inte är erkända och möjlighet som ger att besluta om samtliga disciplinpåföljder enligt lagen. Avsikten är att Personalverket i beslutet skall ange de chefer i en organisation skall ha denna som behörighet.

210 22 23 §§ -

Vi föreslår att auditörer skall delta även när chefer utanför Försvarsmakten handlägger disciplinärenden. Därigenom skapas den nödvändiga garantin för att handläggningen dessa ärenden sker på ett för den enskilde rättssäkert av sätt. Liksom för motsvarande situation inom Försvarsmakten är det dock inte nödvändigt att auditörens yttrande inhämtas i sådana fall som avses i 20 dvs. förfarandet inte kan antas utgöra brott, förseelsen har erkänts och om påföljden stannar vid varning, extratjänst, eller löneavdrag för högst tio dagar. Däremot vi att myndigheter prövar frågor om disciplinföranser som seelser och åtalsanmälan inte behöver auditörer utan får i stället lita till den juridiska kompetens som finns inom myndigheten.

40 -46 §§

Vi föreslår inte att behörigheten att använda tvångsmedel mot disciplinansvariga i form omhändertagande och fråntagande av egendom utvidgas till att av omfatta även andra än Försvarsmakten.

47§

Paragrafen innehåller bestämmelser om omprövning av beslut om disciplinpâföljd. Liksom enligt den nuvarande lagen har den som i Försvarsmakten har ålagts en disciplinpåföljd av en kompanichef rätt att få frågan omprövad chef i 19 Om disciplinpåföljd har ålagts av en chef av en som avses en

som avses i 21 får den disciplinansvarige begära omprövning av beslutet

211 hos Totalförsvarets personalverk.

49§

I överensstämmelse med den nuvarande lagen får beslut om disciplinförseelse överklagas till allmän domstol.

57- 62 §§

I fråga om handläggningen av ersättningsärenden inom Försvarsmakten innebär de nya bestämmelserna ingen saklig ändring.

För totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt utanför Försvarsmakten innebär vårt förslag att de myndigheter och chefer är behöriga att pröva dissom ciplinärenden också får besluta om ersättningsskyldighet enligt skadeståndlagen 1972:207.

3.4 Lagen ändring i civilförsvarslagen 1960:74

om

Ãndringarna i civilförsvarslagen och civilförsvarskungörelsen är av enbart

redaktionell art och föranledda av att civilförsvarsplikten ersätts av totalförsvarsplikten och att regleringen av denna har samlats i lagen och förordningen totalförsvarsplikt. För totalförsvarspliktiga som erhållit materiel om en civilförsvarsmyndighet för att användas under civilplikt skall bestämav melserna i 7 kap. 1 § 3 och 10 kap. 7 § 3 lagen om totalförsvarsplikt tilllämpas i stället för bestämmelsen i 81 § civilförsvarslagen.

3.5 Lagen skydd för anställning

om m.m.

Vi föreslår att lagen 1939:727 förbud mot uppsägning eller avskedande om av arbetstagare med anledning av vårnpliktstjänstgöring upphör gälm.m. att la när lagen om totalförsvarsplikt träder i kraft. Bestämmelserna anställom ningsskydd i 1939 års lag har vi fört över till 9 kap. lagen totalförom svarsplikt. De kommer därigenom att gälla för dem tjänstgör på grund som av totalförsvarsplikten, dvs. fullgör värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Enligt 1 § i 1939 års lag omfattas emellertid även personal fullgör som annan tjänstgöring av lagens skydd. Det är fråga tjänstgöring om annan det allmänna som någon enligt lag eller avtal är skyldig att fullgöra och dels tjänstgöring i utlandsstyrkan inom försvarsmakten. Eftersom avsikten inte är att försämra skyddet för dessa föreslår i att bestämmelserna i grupper 9 kap. lagen om totalförsvarsplikt görs tillämpliga på dem. Det kan lämpligen ske i en särskild lag.

Lagen bör liksom 1939 års lag till en början gälla för och på var en som grund av annan lagstiftning än lagen totalförsvarsplikt är tjänstgöringsom skyldig åt det allmänna. Därutöver bör lagen omfatta viss personal efter som eget åtagande fullgör tjänstgöring inom totalförsvaret. Dit hör reservofficerare. Vidare bör lagen gälla för var och tjänstgör på grund avtal en som av ett

som innefattar tjänstgöringsskyldighet i krigsorganisation inom totalför-

en svaret, dvs. A- och B-personal enligt kungörelsen 1970:301 om frivillig försvarsverksamhet och krigsfrivilliga enligt förordningen FFS 1987:12 om krigsfrivilliga vid försvarsmakten. Vidare bör sådan personal i dag som anges i 1 § 4 förordningen FFS 1987:8 frivillig tjänstgöring vid försvarsom

214 makten omfattas den lagen. Slutligen bör lagen liksom 1939 års lag av nya gälla för blivit tjänstgöringsskyldig i utlandsstyrkan inom Försvarsden som makten.

3.6 Lagen arbetsförmedlingstvång

om

Vårt förslag innebär att den allmänna tjänstepliktslagen 1959:83 upphävs. Bestämmelserna i lagen som behandlar allmän tjänsteplikt har överfört till lagen om totalförsvarsplikt. Den allmänna tjänstepliktslagen innehåller därutöver för krig, krigsfara och vissa utomordentliga förhållanden bestämmelser om förbud mot annan arbetsförmedling än den offentliga arbetsförsamt om medlingstvång. Vi föreslår att regeringen fullmaktslag bemyndigas genom en att under höjd beredskap meddela föreskrifter i dessa avseenden. Ett sådant bemyndigande skall ske i lag. Den gällande lagen 1991:746 privat nu om arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft är under omarbetning inom regeringskansliet och en ny lag i ämnet kan förväntas under år 1993 jfr SOU 1992:116. I den lagen bör hänvisning göras till fullmaktslagen. nya en

Särskilt yttrande

Av experten Key Hedström

Enligt nu gällande bestämmelser skall civilförsvarspliktiga skall tjänstgösom ra i civilförsvarsorganisationen utom verkskydden skrivas till det antal som behövs för organisationen och till de befattningar för vilka och var en kan anses bäst lämpad. Civilförsvarspliktiga skrivits befälsbefattsom ningar och vissa andra befattningar skall genomgå grundutbildning. Det finns inte något krav pâ att besked om tid och plats för utbildningen skall lämnas till de berörda redan i samband med inskrivningen. Något sådant besked lämnas som regel inte heller.

Utredningens förslag till bestämmelser inskrivning för civilplikt om samt om krigsplacering innebär att detta ändras. Vid inskrivningen skall bestämmas, inte bara den befattning eller typ av befattning som-den inskrivne skall grundutbildas till, utan också de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer där utbildningen huvudsakligen skall fullgöras samt utbildningens längd. Om grundutbildningen skall pågå än sextio dagar, skall även mer bestämmas året och månaden när utbildningen är planerad att börja. Först när den totalförsvarspliktige har avslutat sin grundutbildning och förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för krigsuppgift skall han eller hon en krigsplaceras i en befattning eller i viss verksamhet. en

Förslaget innebär nackdelar för rekryteringen till civilförsvarsverksamheten. För denna verksamhet finns det en lokal organisation i varje kommun. Organisationens storlek varierar med hänsyn till kommunernas olika storlek. I

218 små kommuner kan därmed antalet befattningar varje typ vara mycket beav gränsat.

Om det redan vid inskrivningstillfället skall bestämmas var grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras, innebär det att inskrivning till befattningar som förutsätter grundutbildning inte kan ske förrän ett lämpligt utbildningstillfälle finns inplanerat. Detta innebär i sin tur att besvärande vakanser kan uppkomi särskilt de mindre kommunernas civilförsvarsorganisation. Det begränma sade antalet befattningar varje typ medför där att även enstaka vakanser av kan få betydelse för vissa enheters funktionsduglighet. Det är i sådana stor fall föredra det finns någon är inskriven och krigsplacerad på att att som befattningen, han eller hon ännu inte har grundutbildats. även om

I fråga befattningar inom det civila försvaret förutsätter en grundutom som bildning högst 60 dagar jag därför att det förfarande som nu tillom anser lämpas i samband med inskrivning och krigsplacering inte bör ändras.

Utredningen föreslår också lag disciplinansvar inom totalförsvaret som en om skall tillämplig på totalförsvarspliktiga fullgör värnplikt eller civara som vilplikt. Enligt min uppfattning borde lagen under fredstid vara tillämplig på den fullgör civilplikt endast han eller hon fullgör en grundutbildning som om skall pågå än 60 dagar. Jag att det är obefogat och i stället som mer anser ägnat skapa onödiga svårigheter att införa ett system med disciplinansvar att för dem fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning inom som annan det civila försvaret.

@

Kommittédirektiv

Eâiiââ

E

Dir. l992:71

Utredning om författningsreglering med anledning

av

pliktutrcdningens kommande förslag om ett nytt pliktsystem

Dir. 1992:71

Beslut vid regeringssammanträde 1992-05-27

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Björck, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för lämna förslag till föratt fattningsreglering med anledning pliktutredningcns kommande förslag av om ett nytt pliktsystem för personalförsörjning för totalförsvaret.

Pliktutredningen

Totalförsvarets personalförsörjning säkerställs i dag genom bl.a. ett antal pliktlagar. I det krigsomställda samhället kommer en stor del befolkav ningen att med stöd av någon pliktlag kallas till tjänstgöring inom totalförsvaret. I beslut den 16 maj 1991 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en utredning med uppdrag att göra översyn en av grunderna för totalförsvarets personalförsöijning pliktsystem. Chegenom fen för Försvarsdepartementet förordnade den 24 juni 1991 ledamöter, experter och sekreterare i utredningen Fö 1991:02. Utredningen antog namnet pliktutredningen.

Lagförslag kräver särskild utredare

Enligt direktiven dir. 1991:40 skall pliktutredningen utgå från att stor en del av totalförsvarets personalförsöxj ning även i framtiden skall tryggas genom pliktsystem. I direktiven anges vidare att pliktutredningen i huvudsak bör klarlägga hur man bäst och effektivast med stöd pliktsystcm skall ta av

utbilda och krigsplacera människor för tjänstgöring inom olika delar av ut. totalförsvaret. Pliktutrednixigen skall därvid klarlägga hur totalförsvarets be-

hov av personal skall tillgodoses genom pliktsystem. I direktiven anförs att den nuvarande lagstiftningen är svåröverskådlig och splittrad och inte i alla avseenden heltäckande för totalförsvarets behov. Enligt direktiven bör pliktutredningen lämna förslag till författningsreglering. Pliktutredningen skall redovisa resultatet sitt arbete senast den 31 decemav ber 1992. Med utgångspunkt från de förslag som nu arbetas fram bedömer pliktutredningen omfattande författningsreglering kommer att behöatt en

vas. Jag har pliktutredningen under hand informerats om vilken inriktning av de kommande förslarçen kommer att ha. Jag delar utredningens bedömning förslagen for kunna genomföras kommer att kräva en omfattande föratt att fattningsreglering. Eftersom det gäller att med plikt ta ut människor för tjänstgöring, måste regleringen i stor utsträckning ha lagform. Detta ställer i sin krav noggrant utarbetade lagmotiv. Pliktutredningen är en parlatur mentariskt sammansatt kommitté och har inte en sammansättning som gör den lämpad arbeta fram omfattande och komplicerad författningsregatt en lcring. En möjlighet skulle givetvis att förstärka pliktutredningen med erforvara derligjuridisk kompetens. Jag emellertid att det i stor utsträckning laganser tekniska arbetet med att ta fram författningsförslag och motivering till dessa bedrivas effektivare särskild utredare. Jag anser därför att en såkan av en dan utredare bör tillkallas för att grundval av vad pliktutredningen föreslår fram förslag till författningsreglering. Regleringen bör vara heltäckta och innefatta förslag såväl till lagar och förordningar som till följdande nya ändringar i nuvarande författningar. Utredaren bör även motivera sina för-

slag och då särskilt arbeta fram specialmotivering till sina lagförslag. en För inte den fortsatta beredningen pliktutredningens förslag skall att av försenas bör den särskilde utredaren påbörja sitt arbete så snart som möjligt början bedriva detta parallellt med att pliktutredningen fullgör sitt och till en l detta skede bör utredaren ha fortlöpande kontakt med pliktutarbete. en redningen och kontinuerligt redovisa resultatet sitt arbete för denna. Utav redaren bör under denna tid även biträda pliktutredningen genom att lämna

synpunkter utredningens arbete från juridisk utgångspunkt.

Arbetets bedrivande

Utredaren bör först inrikta sitt arbete att ta fram förslag till en övergripande lag totalförsvarsplikt och bör beredd att redovisa sitt förslag om vara i den delen samtidigt pliktutredningen lämnar sitt förslag senast den 31 som

december 1992. Utredaren skall därefter fortsätta sitt arbete med att arbeta fram förslag till den ytterligare författningsreglcring behövs för som att genomföra pliktutrcdningens förslag. Utredaren skall beakta vad som anförts i direktiven dir. 1984:5 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utrcdningsförslagcns inriktning. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 april 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen bt:myndigar chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en utredare omfattad kommittéförordningen - av 1976:119 med uppdrag att lämna förslag till författningsreglering med anledning :iv pliktutredningens förslag ett pliktsystem för totalförsvarets om nytt personalförsörjning, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och biträde annat utredaren. Vidare hemställerjag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns anslag A2. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemstållan. Försvarsdepartementet

j 1993 -05 -1 7 31?

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

LStyrningS-ochsamarbetsfomier i biståndet. UD 36.Lag totalförsvarsplikt. Fö. om Kursplaner förgrundskolan. U. Ersättning för kvalitet och effektivitet. - Utformning av ettnytt resurstilldelningssyste... för grundläggande högskoleutbildning. U. 4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av flyktingar fl. S. m. 5.Bensodiazepinerberoendeframkallande - psykofarmaka.S. Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduktion.Jo. 7.Löneskillnader ochlönt-diskriminering. Omkvinnorochmän arbetsmarknaden. Ku. Löneskillnader ochlöncdiskriminering. Omkvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. 9.Postlag.K. 10.En ny datalag.Ju. 1 Socialförsäkringsregister. S. 12.Värdhögskolor - kvalitet- utveckling huvudmannaskap. U. - 13. Ökad konkurrens påjärnvägen. K. 14.EG och våra grundlagar. Ju. . 15.Svenska reglerfor internationell omfördelning av oljavid en oljekris.N. 16.Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- kommissionen förslag.Fi. 16.Nyavillkor förekonomiochpolitik ekonomi kommissionen förslag.Bilagor.Fi. 17. Ägandet av radioochtelevisioniallmänhetens tjänst. Ku. 18.Acceptans ToleransDelaktighet. M. 19.Kommunerna ochmiljöarbetet. M. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. 21. Ökat personval. Ju. 22.Vad är ett statsråds arbetevärt Fi. 23.Kunskapens krona.U. 24.Utlänningslagen partiellöversyn.Ku. - en 25.Socialaåtgärder förjordbrukare. Jo. 26.HandläggningenvissaSäkerhetsfrågan av Ju. 27.Miljöbalk.Del 1och M. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 29.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Del Fi. 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. 31.Kommunernas roll alkoholomrâdet ochinom missbrukarvården. S. 32.Ny anställningsskyddslag. A. 33. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri forEG.Jo. 34.Förarprövare. K. 35.Reaktion mot ungdomsbrott. DelA ochB.Ju.

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet [10] Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion. Enny datalag. EGoch våra grundlagar. [14] [Öl Ökat personval. [21] Sociala åtgärder för jordbrukare. [25] Handläggningen vissa säkerhetsfrågor. [26] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och av Reaktionmot ungdomsbrott. DelA ochB. [35] livsmedelsindustri för EG.[33]

Utrikesdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Styrnings- och samarbetsformeri biståndet. [l] Ny anställningsskyddslag. [32]

Försvarsdepartementet Kulturdepartementet

totalförsvarsplikt. [36] Löneskillnader och lönediskriminering. Lagom Om kvinnor och män arbetsmarknaden. [7] Socialdepartementet Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor rehabilitering tortyrskadade ochmän arbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Statligt stödtill av fl. [4] Ägandet av radio och televisioni allmänhetens tjänst. flyktingarm. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. ll7l - partiellöversyn. [24] Utlänningslagenen - Socialförsäkringsregister. Näringsdepartementet Rätten till biståndinom socialtjänsten. [30] roll alkoholområdet och inom Svenska regler för internationell omfördelning av olja vid Kommunernas missbrukarvården. [31] en oljekris. [15]

Kommunikationsdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet

Postlag. [9] Acceptans Tolerans Delaktighet. [18] Ökad konkurrens järnvägen. [13] Kommunerna och miljöarbetet. [19] Förarprövare. [34] Miljöbalk. Dell och [27]

Finansdepartementet

Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- kommisionens förslag. [16] Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- kommisionens förslag. Bilagor. [16] Riksbanken och prisstabiliteten. [20] Vadärett statsråds arbete värt [22] Bankstödsnämnden. [28] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del [29]

Utbildningsdepartementet

Kursplaner för grundskolan. [2] Ersättning för kvalitet och effektivitet. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. [3] Vårdhögskolor kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] - - - Kunskapens krona. [23]