PVC - en plan för att undvika miljöpåverkan : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

PVC för plan en att undvika miljöpåverkan

SLED] Kretsloppsdelegationens redovisning av regeringsuppdrag om PVC

fll

l

Statens offentliga utredningar WM 1994; 104

w Miljö- och naturresursdepartementet

PVC

för

plan att

- en

undvika

miljöpåverkan

lDelbetänkande av Kretsloppsdelegationen :Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar F ritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38437495 NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1994 ISSN O375-250X

Dnr 893

PVC

- en plan fir att

undvika miljöpåverkan

SOU 1994:

Kretsloppsdelegationens redovisning

av regeringsuppdrag om PVC

KRIETSLOPPSDBLEGATIONEN

Till Statsrådet och chefen för Miljö- och naturresursdepartementet

Regeringen bemyndigade den 27 maj 1993 chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla delegation med uppdrag att en utforma en strategi för utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle med producentansvar för Med stöd detta bemyndigande varorna. av tillkallades den 31 augusti 1993 ordförande riksdagsledamot Lennan som Daléus och som ledamöter direktör Lisbeth Kohls, verkställande direktör

Staffan Modig, professor Karl-Göran Miler till 1994-06-01,

miljöutvecklare Ingrid Olsson, naturvårdschef Ulrika Rasmuson, docent Sven-Olof Ryding och avdelningsdirektör Björn Wallgren.

Som sakkunniga förordnades direktör Bengt Bucht, kanslichef Gunnel Hedman, kanslichef Sverker Högberg, civilingenjör Agneta Melin och avdelningschef Fredrik von Platen samt expert kammarrättsassessor som Agneta Eberhardt.

Till kansliet förordnades kanslichefen Siv Näslund, experterna Anita Aspegren, Kerstin Blix och Kristina Mårtensson från 1994-02-01,

sekreteraren Helene Karlström från 1994-03-01 biträdande

samt sekreteraren Eivor Hagman.

P0‘-103 :år: Besöksadress

u] I Telefonvixelos 763nooo . °° ° T¢2clbnckcn 2 Telefaxon 2046se - Telex15499MINENS

har beslut den 27 maj 1993 givit ett särskilt uppdrag Regeringen genom delegationen utarbeta plan för att undvika miljöpåverkan från till att en polyvinylklorid PVC och andra klorerade plaster.

Kretsloppsdelegationen överlämnar härmed delbetänkandet SOU 1994: .

För Kretsloppsdelegationen

Stockholm i juni 1994

áWJáé

Lennart Daléus

J , f

. IQÃJC , bärga ‘C,‘t‘ .Q

v

. Öf-:; . Lisbeth Kohls Staffan Modig Ingrid Olsson

M §3 nV ‘I

C%m§}1§fi

e zc . Ulrika Rasmuson Sven-Olof R ing Björn Wallgren

l å

u.§;

‘ ax §;,§;.-,_,,_‘;:\ i

I xWu33. ;-.

Siv Näslund Anita Äspegren

,ayøgázâm

i

Kristina Mårtensson l

I il vl l

;NNE§ÅLmsFöRTEc§N;NG

Pyc ocn ANDRA NLDRERADE PLASTER: FOREKOMST, ANVANDNING, SUBSTITUTION ocn ÅTERVINNING

DELEGATIONENS ARBETE MED PVC-UPPDRAGET

3. ANDRA PÅGÅENDE ARBETEN 3 3.1 Myndigheter 3.2 Branschens åtagande avseende återvinning och deponi

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN TILL 10 PVCs PÅVERKAN PÅ MILJÖN

5. ÖVERSIKT AV PVC OCH ANDRA KLORERADE PLASTER 13 5.1 Import av PVC-råvara 5.2 Ackumulerade mängder i samhället 5.3 Övriga klorerade plaster

6. TILLVERKNING AV PVC-RÄVARA 17 6.1 Klor 6.2 Klortillverkning 6.3 Tillverkning EDC, VCM och av PVC 6.4 Sammanfattning miljöeffekter av vid tillverkning PVC av

Q 7.

ADDITIVER 26 i 7.1 Mjukgörare 7.1.2 Ftalater 7.1.3 övriga disyraestrar och trisyraestrar 7.1.4 Fosforsyraestrar 2 7.1.5 Klorparaffiner f 7.1.6 Hälsoeffekter 7.1.7 Miljöeffekter 7.1.8 Slutsatser mjukgörare om 2 Stabilisatorer 3 Antioxidanter 4 Smörjmedel 5 Flamskyddsmedel 6 Fyllmedel 7 Slagseghetstillsatser och processförbättrare 7.8 Färgämnen och övriga additiver 7.9 sammanfattning additiver om

ANVÄNDNING AV pvc 41 Import och export Compound Halvfabrikat 8.3.1 Folier 8.3.2 Bestruken väv 8.3.3 Profiler 8.3.4 Slang 8.3.5 Kabel 8.3.6 Färg 8.3.7 Tekniska detaljer Produktområden 8.4.1 Förpackningar 8.4.2 Sjukvård och läkemedel 8.4.3 Fordon 8.4.4 Kontor 8.4.5 Husgeråd och möbler 8.4.6 Elektriska produkter 8.4.7 Fritid 8.4.8 Bygg och anläggning 8.4.9 Industri- och maskindetaljer

10. llt materialåtervinning 10.1 Genere om 10.2 Materi alåtervinning av PVC-produkter l0.2.l Rör l0.2.2 Kabel 10.2.3 Golv 10.2.4 Fönster 10.2.5 Övrigt Ekonomiska aspekter på återvinning 10.3 10.4 Inverk på hälsa och miljö vid an PVC-åt ervinning 10.5 samman fattning

FÖRBRÃNNING 84 11. 11.1 samman fattning

DEPONI 88 12. 12.1 samman fattning

INTERNATIONELLT 93 13. Paris- och oslokommissionen 13.1 13.2 Helsin gforskonventionen 13.3 Nordsj ökonferensen 13.4 OECD 13.5 Danmar k 13.6 Norge 13.7 Nederl änderna

Tyskland 13.9 Schweiz 13.10 USA Sammanfattning

SAHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER

SAHLAD BEDÖMING 15.1 Tillverkning av PVC-råvara 15.2 Additiver 15.2.1 Mjukgörare 15.2.2 Stabilisatorer 15.3 Återvinning 15.4 Deponi 15.5 Förbränning

16. STYRMEDEL 121 16.1 Producentansvar 16.2 Avveckling 16.3 Märkning E z E HILJÖPÅVERKAN FRÅN 17. PLAN FÖR ATT UNDVIKA 124 pvc ocn ANDRA KLORERADE PLASTER 17.1 Hjukgjord PVC 17.2 Stabilisatorer i PVC 17.3 Kvittblivning 17.4 Materialåtervinning 17.5 Producentansvar 17.6 Märkning Avveckling

1. PVC OCH ANDRA RLORBRÅDE PLABTER: FÖREKOHBT, ANVÄNDNING, BUBSTITUTION OCH ÅTERVINNING

Regeringen har den 27 maj 1993 givit Kretsloppsdelegationen i uppdrag att föreslå hur inverkan på miljön av polyvinylklorid PVC och andra klorerade plaster skall kunna begränsas.

Enligt direktiven bör arbetet utföras i två steg. Uppdragets första del bör omfatta användandet av PVC och andra klorerade plaster i förpackningar och andra kortlivade produkter och redovisas senast den 1 januari 1994. Den andra delen bör omfatta PVC och andra klorerade plaster i långlivade produkter och redovisas senast den 1 juni 1994. I uppdraget refereras till propositionen prop. 199293:180, JoU:14, rskr. 199293:334 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsinriktning där långlivade PVC-produkter defini- 5 eras som produkter med en brukstid på 15 år eller mer. c I Enligt regeringsuppdraget beträffande PVC bör delegationen i den första delen av uppdraget kartlägga användandet av PVC och andra klorerade plaster i förpackningar och andra kortlivade produkter, liksom möjligheten att använda alternativa material i dessa produkter. Effekterna på miljön av nuvarande respektive förändrad användning av klorerade plaster i förpackningar och andra kortlivade produkter bör analyseras. Enligt uppdragets andra del bör delegationen även kartlägga användningen och möjligheten till substitution eller materialåtervinning av PVC 1 o långlivade produkter. Kostnader och effekter på berörda näringsgrenars konkurrenskraft skall bedömas i uppdragets båda delar.

I uppdraget ingår också att analysera ett fullstänom digt producentansvar för PVC och andra klorerade plaster bör införas för kortlivade ocheller långlivade produkter.

Utifrån de resultat som framkommit vid undersökningen skall Kretsloppsdelegationen upprätta en handlingsplan för hur dessa plasters inverkan på miljön skall kunna begränsas. Handlingsplanen bör innehålla mål och tidsramar samt tydligt ange vem som bär ansvaret för att målen uppfylls. Vidare bör man ange hur uppföljningen av dessa mål och krav skall ske.

Delegationen redovisade i en skrivelse daterad 94-01- 31 till regeringen de bedömningar avseende användningen av PVC i kortlivade produkter som gjorts under hösten 1993. Kretsloppsdelegationen framförde i skrivelsen att det var lämpligt att behandla de två delarna av uppdraget i ett sammanhang och med ett gemensamt redovisningstillfälle den 1 juni 1994.

2. DBLBGÅTIONEN8 ARBETE MED PVC-UPPDRAGBT

En kartläggning av bruket av PVC och andra klorerade produkter har på Kretsloppsdelegationens uppdrag utförts av Chalmers Industriteknik. Kartläggningen omfattar tillverkning av PVC samt tillverkning, import och export av produkter innehållande PVC. I kartläggningen indelas produkterna också efter materialsammansättning, livslängd och volym. Bilaga 2.

Chalmers Industriteknik har även genomfört en livscykelanalys LCA på kontorsmappar i de olika materialen PVC, polyeten och polypropen. Bilaga 3.

Statens Naturvårdsverk har för delegationens räkning belyst PVCs inverkan på miljön under materialets livscykel, från produktion till avfallsled. Återvinning har också behandlats. Naturvårdsverket har även bidragit med underlagsmaterial avseende förbränning och deponi. Resultat och slutsatser finns sammanfattade i SNVs rapport Utlåtande om miljöpåverkan PVC diarienr. av 521-5216-93 Bk, PM om miljöpåverkan PVC under av materialets livscykel bilaga diarienr. 521-5216-93 Bk respektive i Komplettering av utlåtande om miljöpåverkan av PVC diarienr. 521-5216-94 BK. Bilagorna 4-6. Delegationen har löpande samrått med Naturvårdsverket i frågor rörande PVC-tillverkning, avfallshantering och materialåtervinning.

Kemikalieinspektionen bedriver, som en uppföljning av Begränsningsuppdraget rapport nr 1090 och propositionen En god livsmiljö prop. 199091:90, JoU:30, rskr. 199091:73, ett särskilt projekt om plastadditiv. Delegationen har löpande samrått med Kemikalieinspektionen i frågor som avser mjukgörare och stabilisatorer. Genom en särskild promemoria PM PVC diarienr. 12-1118-92 har Kemikalieinspektionen redovisat vilka

tillsatsmedel som används till PVC och i vilka mängder. Bilaga 7.

Miljöteknik vid Institutionen för Fysik och Mätteknik, Linköping Tekniska högskola, LiTH, har utfört en kartläggning av företag som använder eller tillverkar PVC för kortlivade produkter respektive långlivade PVC-produkter. Bilaga 8. Samhällsekonomiska konsekvenser av avveckling PVC och effekter på sysselsättning och en av

i Bilaga 9.

handel har belysts av EkoEko AB.

l

Delegationen har genomfört fyra samråd med berörda branscher och företag samt ytterligare två samråd med Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och miljöorganisationen Greenpeace. Totalt har nästan 40 företag och branschorganisationer deltagit vid ett eller flera sam- I råd. Representanter för följande branschorganisationer har deltagit Sveriges Plastförbund, Plast- och Kemikaä lieleverantörernas Förening, Grossistförbundet, Kemikontoret, Jernkontoret, Läkemedelsindustrins Branschorganisationer, Svenska sjukvårdsleverantörers Förening och Nordiska Plaströrsgruppen. Den enda svenska tillverkaren av PVC-råvara med produktionsanläggning i E landet har bidragit med underlagsmaterial till utredningen.

Genom besök och andra kontakter har åtgärder beträffande PVC i andra länder kunnat belysas.

3 mum PÅGÅENDE mamman .

3.1 Myndigheter

som nämnts ovan bedriver Kemikalieinspektionen i samråd med statens Naturvårdsverk ett projekt för att avgöra behovet av åtgärder avseende tillsatsmedel i plaster. Kemikalieinspektionen har redovisat slutsatser angående metallstabilisatorer och mjukgörare Kemikalieinspektionen PM nr 1194 respektive 1294. Dessa två nr grupper tillsatsmedel används huvudsakligen i PVC-produkter.

Kemikalieinspektionen har också ett regeringsuppdrag att i samråd med Statens Naturvårdsverk belysa behovet av åtgärder rörande användning klor och klorerade av ämnen. Uppdraget redovisas i juni 1994.

En produktionsanläggning för PVC-råvara finns i Stenungsund. Förberedelser för en sedan tidigare planerad omprövning av anläggningens verksamhet enligt miljöskyddslagen pågår. Enligt Naturvårdsverket förväntas omprövningen ske till hösten 1994.

3.2 Branschen: åtagande avseende återvinning och deponi

Vid ett möte på Naturvårdsverket om hur miljön påverkas av materialåtervinning av PVC-produkter den 18 mars 1994 med företrädare för delar av PVC-industrin träffades en överenskommelse om att tillsätta en arbetsgrupp som skall utreda vad som händer med materialet vid upprepad återvinning. I uppdraget ingick också att utreda vilka ytterligare tillsatser av additiv som krävs, samt 4 vilka nedbrytningsprodukter och hur stor mängd dem av som bildas samt miljöeffekterna i övrigt. Den svenska PVC-tillverkaren undersöker vilka nedbrytningsprodukter som bildas vid upprepad återvinning PVC-kabelmantel av med och utan koppar. Den svenska PVC-tillverkaren åtog

sig också vid nämnda möte att vidarebefordra information emissioner vid återvinning till Naturvårdsverom ket.

Frågor som vid mötet konstaterades vara ofullständigt belysta var bl.a. om nya tillsatser av stabilisatorer behöver tillföras den återvunna plasten, om mängden tillgängligt plastavfall för återvinning, och om vilka nedbrytningsprodukter som bildas vid omsmältning av blandplast i närvaro av exempelvis katalyserande koppar.

Vid mötet framkom att det i Norge pågår ett projekt som syftar till att bygga upp ett återvinningssystem för blandplast polyeten och PVC Retroplast. Ambitionen är, enligt företrädare för PVC-industrin, att vid återvinning inte framställa sekunda produkter utan produkter av hög kvalitet som är väl lämpade för sin användning.

Naturvårdsverket i sitt utlåtande miljöpåveranser om kan PVC att studie också måste göras vilka av en av nedbrytningsprodukter som bildas vid deponering av PVCprodukter samt hur dessa påverkar deponierna och miljön. Risken för bildning av persistenta och toxiska föreningar bör utredas.

Den norska och svenska tillverkaren av PVC-råvara planerar en studie av nedbrytning av PVC i jord och i deponi. Under hösten 1994 sker en kartläggning av nuvarande kunskapsläge, och därefter planeras praktiska nedbrytningsförsök i början av år 1995.

TIDIGARE STÃLLNINGBTAGANDEN TILL pvcs INVERKAN på HILJÖN

Inverkan på hälsa och miljö PVC och tillsatsmedel av som ingår i PVC har behandlats av regering och riksdag vid flera tillfällen de senaste åren.

Budgetproposition 19399o:1oo

Enligt budgetproposition 198990:100, bilaga 16 bör PVC avvecklas som förpackningsmaterial. Där redogörs också för ett åtagande avveckling PVC. om av

I propositionen diskuteras riskerna för dioxinbildning vid förbränning av PVC-material. Enligt propositionen kan en god rökgasrening minska utsläppen betydligt och därmed vara en lösning på kort sikt. På lång sikt krävs dock andra lösningar. En sådan är att avveckla PVCplasterna i förpackningar och andra engångsmaterial.

I propositionen redovisas en åtgärd för att minska användningen av PVC-förpackningar. Ett frivilligt åtagande av förpackningsföretag bedöms i propositionen leda till att PVC avvecklas i närmare 70 procent av de PVC-haltiga 1ivsmedelsförpackningarna. Återstående del utgörs enligt propositionen av importerade produkter. Även denna återstående PVC-användning i förpackningar och andra engångsartiklar bör ersättas med andra material.

Propositionen antogs av riksdagen i maj år 1990 bet. 198990:JoU 16, rskr. 198990:241 utan några ändringar i denna del.

Proposition 199091:90 om en god livsmiljö

I propositionen 199091:90 om en god livsmiljö behandlades flera ämnen som är vanligt förekommande i PVC.

Bly förekommer i relativt stora mängder i PVC-material. Blyanvändningen bör, enligt propositionen, avvecklas. Avvecklingen bör i huvudsak genomföras frivilliga genom åtgärder.

Propositionen behandlar också plastadditiven organiska tennföreningar, ftalater, klorparaffiner och bromerade 4 flamskyddsmedel. Användningen dessa ämnen skall

i av

3 begränsas. En snabb avveckling målet för de anges vara ämnen inom

i

respektive ämnesgrupp som är mest skadliga för miljön.

g

Q Organiska tennföreningar, ftalater och klorparaffiner

användes år

Q

1990 huvudsakligen som PVC-tillsatser.

Regeringen anger i propositionen att målsättningen bör vara att användningen av klorparaffiner skall ha upphört år 2000. De kortkedjiga och högklorerade klorparaffinerna bör avvecklas senast till år 1994. Det pågående arbetet med att begränsa användningen av organiska tennföreningar bör, enligt propositionen, drivas aktivt så att den miljöskadliga användningen avvecklas så snabbt möjligt. Vad gäller ftalaterna som angavs målet vara att tillförseln till miljön skall minska.

Vidare sägs det i propositionen: Det är också angeläget att myndigheterna mot bakgrund av b1.a. vad som uppnås genom industrins egenåtgärder, gör bedömning en av vilka ytterligare åtgärder kan krävas för att som säkra en begränsning av användningen ämnena. Regeav ringen har erfarit att ett samlat förslag begränsom ningar för plastadditiv kommer att utarbetas Kemikaav lieinspektionen och Naturvårdsverket gemensamt. Myndigheternas arbete inriktas mot snabb avveckling de en av ämnen som är mest skadliga för miljön.

Propositionen antogs i maj år 1991 av riksdagen bet. 199091 JoU:30, rskr. 199091:73 utan några ändringar i denna del.

Proposition 1992932180 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

PVC och andra klorerade plaster behandlas i kretsloppspropositionen prop.l99293:l80 under en egen rubrik.

PVC och andra klorerade plaster diskuteras från miljösynpunkt främst på grund sitt höga klorinnehåll och av de miljöfarliga tillsatserna, som medför problem vid avfallshanteringen.

Departementschefen föreslår i propositionen: Ett uppdrag bör ges till den kretsloppsdelegation som jag kommer att föreslå i ett senare avsnitt att i samverkan med berörda myndigheter, branscher m.f1. upprätta en plan för att undvika miljöpåverkan från polyvinylklorid och andra klorerade plaster genom substitution eller återvinning. En avveckling sker av användning av klorerade plaster i kortlivade produkter genom att substitutionsprincipen i lagen 1985:426 om kemiska produkter tillämpas. Ett avvecklingsbeslut bör föregås av en miljökonsekvensbeskrivning.

Propositionen antogs den 26 maj 1993 av riksdagen bet. 199293:JoU14, rskr. 1992932344 utan ändringar.

5. ÖVERSIKT AV PVC OCH ANDRA RLORERÅDB PLÅBTBR

Produktionen och konsumtionen av plaster har ökat kraftigt sedan 1940-talet. Plasterna har ökat sina marknadsandelar delvis på bekostnad av andra material som t.ex. trä och metaller. Den globala plastproduktionen är ungefär 90 miljoner ton. I Sverige är den totala konsumtionen av plaster omkring 850 000 ton år, per vilket motsvarade en plastkonsumtion på ungefär 100 kg per person år 1991.

I dag finns det en stor mängd plaster med olika egenskaper. Inom plastområdet sker ständig utveckling en när det gäller plastsammansättningar och materialegenskaper.

Olja är basen för produktion av plast. Av den totala mängden olja som förbrukas i världen går 5 procent till L å pågår produktion av plaster. I dag forskning och ut- ; veckling av plaster som är baserade på förnybara råvaror.

Konsumtionen av PVC-råvara i Sverige var ungefär 98 000 ton år 1992. Den totala förbrukningen termoplastav råvara, plaster går att omforma, år 470 som var samma 000 ton. Den mängdmässigt största termoplasten var low density polyeten PELD med 195 000 ton följd PVC, av och därefter high density polyeten PEHD med 58 000 ton. Konsumtionen av polypropen PP var 56 000 ton. Ytterligare ett antal termoplaster svarade var och en 3 för mindre mängder förbrukningen år 1992. av

Produktionen av termoplastråvara var i Sverige 515 000 ton år 1992 och därav exporterades 442 000 ton. Importen år 1992 var 433 000 ton. Ca 60 000 ton den av svenska konsumtionen av PVC-råvara importerades år 1992 och ca 40 000 ton av konsumtionen tillverkades i Sverige.

I Sverige finns tillverkare av PVC-råvara. Den en svenska tillverkaren producerade 115 000 ton råvara år 1992, varav 75 000 ton exporterades. För att kunna fastställa den totala svenska konsumtionen av PVC skall hänsyn även tas till importen av färdiga produkter med PVC-innehåll. Användningen av andra klorerade plaster är i sammanhanget försumbar.

I Västeuropa produceras ungefär 5 miljoner ton PVC-råår. Världsproduktionen är på 18 miljoner vara per ca ton.

Den första kommersiella produktionen av PVC startade i USA i slutet av 1920-talet, och i Europa började produktionen i Tyskland ett par år senare. Produktionen av PVC i England kom igång på 1940-talet medan den svenska tillverkaren startade sin produktion på 1960-talet.

PVC och andra klorerade plaster skiljer sig från andra plaster på så sätt att de förutom kol och väte även innehåller klor och jämfört med många andra plaster stora mängder additiv. PVC-råvaran innehåller S7 procent klor.

5.1 Import PVC-råvara av

Den PVC-råvara som används i Sverige importeras till 60 procent. Resterande mängd produceras av den svenska tillverkaren. Den största importen sker från Tyskland med 30 procent, och importen från Norge och Finland är 10 procent vardera. Totalt kommer 90 procent av PVCråvaran från inhemsk produktion samt från Tyskland, Norge och Finland.

Viss import sker också från Polen, gamla Tjeckoslovakien, USA och Brasilien. Från vilket land och i vilka volymer import sker varierar kraftigt bland annat beroende på valutakurser. Ingen import av PVC-råvara sker från Asien. Liksom i Sverige finns PVC-tillverkare i

Norge och Finland. Den svenska och den norska tillverkaren har samma ägare. I Tyskland finns sju tillverkare av PVC-råvara.

5.2 Ackunulorado mängder i samhället

I samhället beräknas drygt 2 miljoner ton PVC finnas å I ackumulerat i olika PVC-produkter sedan år 1965. Av den å mängden är 600 000 ton mjukgörare. i

g

Under perioden från år 1965 till år 1992 har drygt 500 000 ton PVC-produkter blivit avfall. Därav finns

E

drygt 300 000 ton ackumulerade i deponi. Totalt ca

S

200 000 ton PVC-produkter har förbränts i de kommunala förbränningsugnarna. S

5.3 Övriga klorerade plaster

I Kretsloppsdelegationens uppdrag ingår förutom att utreda Pvcs inverkan på miljön även att utreda andra klorerade plasters påverkan. Av de klorerade plaster som finns på den svenska marknaden är dock i PVC dag Å totalt dominerande. PVC är också den enda klorerade plasten som tillverkas i Sverige. Förutom PVC används i Sverige också polyvinyliden klorid PVDC och C-PVC klorerad PVC. Importen av polyvinyliden klorid och C- PVC sker i form av halvfabrikat folier. Sammanlagt som importeras totalt 7 ton PVDC och C-PVC år, vilket per skall jämföras med tillförseln PVC-råvara på av 98 000 ton, exklusive import av PVC-produkter.

Polyvinyliden klorid PVDC används till mycket en tunn film med goda barriäregenskaper, förekommer främst som i livsmedelsförpackningar. Enligt importören skall den nuvarande användningen av PVDC avvecklas i Sverige.

För C-PVC finns två importörer. En del C-PVC ingår i av produkter som exporteras vidare och alltså inte som används på den svenska marknaden. Sammantaget kommer ca

övriga klorerade plaster ut på den svenska mark- 5 ton naden.

användningen PVC är användningen av Jämfört med av försumbar och behandlas därmed inte fortdessa plaster sättningsvis i kartläggningen.

Kretsloppsdelegationen återkommer i kapitel 17 med hur övriga klorerade plaster bör hanteras. förslag om

6. TILLVERKNING AV PVC-RÅVARÅ

Tillverkningen PVC kan delas i tre av upp delmoment där framställningen av klor utgör det första steget. Klor och eten utgör sedan basråvarorna vid framställning av PVC-råvara.

Den svenska tillverkaren PVC-råvara hade år av 1992 en omsättning på totalt 1 000 miljoner kronor. PVC-råvaran svarar för utgör 70 procent företagets omsättning. av Den resterande delen kommer från försäljning av natriumlut. Företaget har 480 anställda. Miljövillca koren för produktion PVC-råvara skall av omprövas. Omprövningen omfattar inte klorframställningen. Med PVC-råvara avses i fortsättningen PVC-polymeren utan några additivtillsatser.

6.1 xlor

Klorerade ämnen bildas eller används vid de olika tillverkningsstegen vid framställning PVC-råvara. av PVC består till 57 procent klor. av

; Kemikalieinspektionen använder i sitt Solnedgångspro- § jekt 73 listor över hälso- och miljöfarliga ämnen som en bas för selektion av de mest hälso- och miljöskadliga ämnena. Listorna i är upprättade av internationella 3 organ som FN, EG, OECD och Nordsjökonferensen samt av nationella myndigheter. Listorna är på fördelade 19 kategorier efter vilken typ hälso- miljöproblem av och ; eller effekter de listade ämnena är förknippade med. Listor finns exempelvis för cancerframkallande ämnen och allergena ämnen.

1000000 °

4 A l

1 Reglerade -1 8 10mm0§ 5

I O 3 PVCrelaterade

10000: Z O .

n lo G : - A EE : D g A, .Ovrlga å 10003 D D D A m : 8 å 4 ;C0 E 3 D D A 2: 8 100: E6. 0 C O å ä ‘ : J f n 9

g

S D - D D 10: D E 5 B O D E B D u 0 0 D D E E D O O Oj- . . . . . . 0 2 4 6 8 10 12 14 16

Antal kategorier

Fi 1. Klorförenin förekommer både i ror 9 ar som duktregistret och på hälso- och miljöfarlighetslistor. Varje ämne finns representerat genom sin volym och antalet kategorier listor ämnet finns upptaget på. Antalet av listkategorier utgör ett mått på i vilken grad ämnet kan sägas vara av mu1tiproblemkaraktär. Endast ämnen med en registrerad användningsvolym i Sverige över 0,5 ton år

1992 har tagits med i figuren. Innebörden av siffrorna i figuren beskrivs i tabell 1.

Källa: Kemikalieinspektionen

Tabell 1 Klorföreningar relaterade till PVC redovisa- . år de till produktregistret 1992

siffra Ämne Mängd tonår 1 PVC 100 000 2 1,2-dikloretan 100 000 3 kloreten 8 600 4 1,l,2,2-tetrakloretan 500 5 1,l,2-trikloretan 160 6 2,3,4-triklorbuten 50 7 Hexakloretan 40 8 Pentakloretan 30 9 1,1,2,3,4,4-hexaklor-1,3-butadien 20

Källa: Kemikalieinspektionen

is.: xlortillvorkning

den totala användningen klorgas i Sverige används .Av av procent till framställning av dikloretan EDC. EDC 70 är ett mellanstegen vid tillverkningsprocessen av av PVC-råvara.

Tillverkning skall användas för produktion av klor som PVC-råvara sker vid två anläggningar i Sverige, i av och Bohus. Förutom klor bildas också Stenungsund natronhydroxid i vilken används bl.a. inom processen,

S

skogsindustrin.

3 alkali elektro-

Framställningen av klor och sker genom 5 åtgår mängder lys natriumklorid koksalt. Det stora av elenergi eftersom tillverkningen av klor är en elektrolysprocess.

Klorframställning kan ske med tre olika metoder. I membranmetoden används en fluorerad polymermembran. Naturvårdsverket i sitt utlåtande att klorframställanser ning med membranmetoden, utifrån dagens kunskap, inte förorsaka några allvarligare störningar på bedöms miljön. I diafragmametoden separeras de produkter som bildas diafragma bestående av asbest. av en

Totalt finns tre anläggningar i Sverige för tillverkning klor. De två svenska anläggningar som av producerar klor till PVC-framställning använder amalgammetoden, vilket innebär att kvicksilver används och under emitteras bl.a. till luft. processen Membranmetoden används vid den tredje svenska anläggningen. Amalgammetoden kräver mer energi än membranmetoden. Båda tillverkningsmetoderna förbrukar dock stora mängder elenergi.

Tillverkning klor för med sig utsläpp till luft och av vatten. Det sker även utsläpp med avfall och via produkterna. Utsläpp kvicksilver till luft är 135 kg av

per år och till vatten 1,4 kg samt till avloppsreningsverk 4,6 kg. Med produkterna följer 6,2 kg kvicksilver, och 1,3 kg kvicksilver släpps ut med avfall. Det finns

ansenliga mängder ca 360 mf kvicksilverhaltigt avfall

lagrat. Det avfall som är lågkontaminerat med kvicksilver deponeras till viss del.

Tillverkningen för även med sig avfall innehåller som bl.a. dioxiner, tungmetaller och hexaklorbensen. Utsläpp till vatten är ca 17 g hexaklorbensen och ca 7 mg dioxin.

Vid klortillverkning är det avgången av kvicksilver till luft och energiförbrukningen enligt som, Naturvårdsverket, är de för miljön mest belastande faktorerna.

Amalgammetoden skall enligt sveriges åtagande vid Nordsjökonferensen vara avvecklad till år 2010.

6.3 Tillverkning av znc, vcn och PVC

Dikloretan EDC framställs vid nästa tillverkningsled ur klorgas och eten som sedan krackas till vinylklorid VCM. VCM polymeriseras i det sista tillverkningsledet till PVC-råvara i olika kvaliteter.

PVC-råvara tillverkas vid

en produktionsanläggning i

Stenungsund. Anläggningen kan inte, enligt tillverkaren, användas för produktion. annan

Tabell 2. Utslä p från anläggningen i Stenungsund ton r

1989 VCH-fabriken mätt stylklorid diskant 1 2 1 3 1 7 2 2 9 0 7 8

v PVC-fabriken mätt 1 vinylklorid kont 100 89 77 77 98, 5 86, 7 67 1 , i vinylklorid disk 2,8 6,7 8,3 6,8 7 3,5 10,4 i

anklagar ber 1 dikloretan O 16 85 86 85, 6 7

i Hamn ber

dikloretan 4,4 3,4 2,9 3,5 3,5 7

ç Reningsverk ber dikloretan 00 O 0 4 O 2 , , 1 vinylklorid 3 5 1,2 3, 3 7 9

ä Området mätt 3 dikloretan diffust 60 200 190 7 I vinylklorid 25 7 40 40 2 2

E tonunrnun

; MILJORAPP 204 132 189 190 219 7 Jfr summa 119 131 187 190 219 99 111

4 5 disk diskkontnuerlig kont kontnuerlig - Ä ber beräknad -

Anmärkning: De värden i tabellen som anger diffusa utsläpp - { för området är medelvärden av ett fåtal mätningar och % inkluderar de kända punktutsläppen. Att summera samtliga 3 värden ger därför, enligt Naturvårdsverket, en överskatt- ’ ning. En uppskattning av totalutsläppet för 1993 kunde vara 85-120 ton.

Källa: Naturvårdsverket

Till recipienten släpps det ut 90 g hexaklorbensen och 2 700 g pentaklorbensen baserat på ett fåtal mätningar år 1992.

Vinylklorid är cancerogen, men enligt den lokala tillsynsmyndigheten ligger halterna av vinylklorid i

arbetsmiljön väl under gällande gränsvärden.

Lätta och tunga avfallsströmmar samt EDC-tjära utgör avfall från upparbetningen av de olika dikloretanström-

marna. Vid nästa steg i tillverkningen av vinylklorid bildas VCM-tjära som avfall.

Enligt Naturvårdsverket domineras luftutsläppet av vinylkloridmonomer. Deras bedömning är att halterna ligger under lågrisknivån. saltsyra bildas vid företagets avfallsförbränning och utsläppen år 1992 drygt var 2000 ton. Saltsyreöverskottet släpps ut via skrubber. I skrubbervätskan kan en viss mängd icke önskvärda klororganiska föreningar förväntas.

Flera av de lätta och tunga avfallsströmmarna är, enligt Naturvårdsverket, starkt förorenade med dioxiner och andra oönskade klororganiska föreningar.

Det avfall som bildas vid tillverkningsprocessen destrueras i tillverkarens egen förbränningsanläggning lagras eller exporteras för förbränning i en VCM-fabrik i Nederländerna. Företagets koncessionstillstånd medger rätt att utföra försök med att förbränna det avfall Heavy ends, som i dag exporteras. Enligt företaget kommer sådana försök i förbränningsugnen att genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten under år 1994-95. Totalt brändes ca 4 000 ton tjäror och lätta avfallsprodukter år 1992. Sedan början år 1993 förbränns av ventilationsgaserna från EDC-tanklagret i tillverkarens förbränningsugn. Enligt tillverkarens miljörapport år 1992 var utsläppet av vinylklorid drygt 96 ton.

Utsläpp till vatten domineras av syrenedbrytande ämnen, som härrör från såväl VCM- som PVC-produktionen.

Utsläppen av nitratkväve och ammoniakkväve till vatten kommer enligt tillverkaren att minska under år 1994 genom åtgärder för att dels förbättra driften i avloppsreningsverket, dels minska användningen av ammoniak i PVC-produktionen.

Till vatten sker också utsläpp av saltsyra och hypoklorit från skrubberrening förbränningsgaserna från av förbränningsugnen. Tillverkaren har i ett koncessionsärende, nyligen avgjorts om tillstånd till försök som med utökad förbränning, åtagit sig att utreda möjligheterna att ta tillvara saltsyran. x Färska sedimentanalyser från ett flertal provpunkter å utanför Bohuslän visade de högsta halterna pentaav f och hexaklorbensen i Stenungsundsprovet. Anrikningsfak- , torerna i förhållande till bakgrund var 25 respektive

I

60. Att Hydro Plast är en av källorna torde enligt ’ Naturvårdsverket vara ställt utom tvivel med hänsyn till de påvisade halterna efter reningsverket. Även i utanför Göteborg var anrikningen betydande.

Utsläppen klororganiska föreningar till vatten från av reningsverket, som produktionsanläggningen i Stenungsund är ansluten till, är ej försumbara och möjliga åtgärder bör utredas, enligt Naturvårdsverket.

6.4 sammanfattning av miljöeffekter vid l tillverkning av pvc

Klor är råvarorna vid framställning PVC-råen av av vara. Klor som används vid framställning av PVC-råvara tillverkas vid två anläggningar i Sverige. Av all kloranvändning i Sverige används 70 procent till tillverkning av dikloretan som utgör ett tillverkningsled vid PVC-framställningen. Dikloretan exporteras till 50 procent, resterande används till framställningen av PVCråvara.

Det finns tre olika metoder för att tillverka klor. Den svenska klortillverkningen i Stenungsund och Bohus sker med amalgammetoden, som innebär användning av kvicksilver i Enligt Sveriges åtagande i processen. Nordsjökonferensavtalen skall amalgammetoden vara avvecklad år 2010.

Utsläpp av kvicksilver utgör, enligt Naturvårdsverket, det största miljöproblemet tillsammans med den höga energiförbrukningen. Även klororganiska föreningar släpps ut i samband med tillverkningen.

Framställning av PVC-råvara sker från klorgas och eten via tillverkningsstegen dikloretan EDC och vinylklorid VCM. Tillverkning av PVC-råvara sker vid en anläggning i Sverige, och 40 procent den tillverkade av PVC-råvaran används inom landet, resten exporteras. Av den svenska konsumtionen av PVC-råvara importeras 60 procent, från framför allt Tyskland 30%, Norge 10% och Finland 10%, tillsammans med den PVC-råvara som produceras i Sverige utgör det hela 90 procent av den totala konsumtionen.

De klorföreningar som används eller bildas i processen har studerats av Kemikalieinspektionen i solnedgångsprojektet. I kloruppdraget har en sammanställning gjorts med hjälp av data från detta projekt och från produktregistret. Bland de klorföreningar som används i Sverige utmärker sig ämnen relaterade till PVC-produktion genom att de förekommer i stora mängder, samtidigt som de finns på många av de listor inom solnedgångsprojektet som upptar kemikalier med indikation på hälso- eller miljöeffekter.

Flera av de lätta och tunga avfallsproduktströmmarna från PVC-tillverkningen är starkt förorenade med dioxiner och andra oönskade klororganiska föreningar. Utsläppen av klororganiska föreningar till vatten från det reningsverk som produktionsanläggningen är ansluten till är ej försumbara. Även diffusa usläpp sker från produktionsanläggningen.

En omprövning, enligt tioårsregeln, är planerad av den anläggning som producerar PVC-råvara från klorgas och eten. Naturvårdsverket anser att man inom ramen för prövning enligt miljöskyddslagen kan få till stånd de

ytterligare åtgärder till skydd för miljön som är motiverade inom ramen för omprövningen enligt miljöskyddslagen. Amalgammetøden, som används för tillverkningen av klor till PVC-framställning, ingår inte i denna prövning. Ingen av de två tillverkarna av klor med amalgammetoden har hittills ansökt tillstånd enligt om miljöskyddslagen för omläggning till annan tillverkningsmetod. Amalgammetoden måste avvecklas senast år 2010. Den förnyade prövningen inom ramen för miljöskyddslagen förbereds av Naturvårdsverket och väntas ske under hösten 1994.

7. ADDITIVBR

En stor mängd tillsatsmedel additiver tillförs PVCråvaran för att produkterna skall få önskvärda materialegenskaper och för att råvaran skall kunna bearbetas.

Beroende på användningsområde för PVC-produkterna tillsätts olika typer av additiv. Vissa av additiven kan upprätthålla flera funktioner. I PVC används betydligt större mängder additiver och i högre koncentrationer än i många andra plaster. PVC-material kan bestå av mer än 50 procent additiver. Vissa additiver används i stort sett uteslutande till PVC. Det är normalt att tillsätta 5-10 olika additiv. Antal respektive mängd beror på vilka materialegenskaper som önskas.

PVC-produkter kan indelas i två grupper: dels styva produkter utan tillsats av mjukgörare, dels mjuka produkter. Mjukgjord PVC används i exempelvis golv, kabel, slangar, vissa folier och film. Exempel på styva produkter är rör. Rör och kabel är i allmänhet produkter med lång livslängd medan folier till exempelvis förpackningar är produkter med kort livslängd.

sammansättning Innehåll

PVC-råvara 50% varav 57% är klor - Additiv 50% varav 15-25% är mjukgörare -

Figur 2. sammansättning av PVC-material, exemplet avser golv. Additivmängden i golvrecept kan variera mellan 40-60 procent.

De additiv som tillsätts PVC-råvaran är i huvudsak mjukgörare, stabilisatorer, fyllmedel, slagseghetstillsatser, smörjmedel och pigment.

övriga 0- 5%

Källa: Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen bedriver i samarbete med Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen ett plastadditivprojekt. Utifrån selektionsprocess en där använda volymer och hälso- och miljöfarlighet bedömdes visade det sig att de två mest angelägna additivgrupperna för vidare undersökningar metallföreningar var och mjukningsmedel. Hetallföreningar används stabilisatosom rer, pigment och smörjmedel.

Hjukgörare och metallstabilisatorer används i princip nästan uteslutande till PVC.

7.1 Mjukqöraro

PVC-råvaran är styv och för att uppnå mjukare och segare egenskaper tillsätts mjukgörare. Tillsatt mängd avgör till stor del mjukningsgraden på PVC-materialet.

Merparten av de kortlivade produkterna är mjukgjorda. Stora användningsområden för mjukgjord PVC i produkter med en lång brukstid, över år, 15 är golv, kablar, tapeter och färg till belagd plåt.

PVC-råvaran blir mjuk att genom molekylerna i mjukningsmedlet skiljer PVC-kedjorna åt så att de kan röra sig i förhållande till varandra. Mjukgörare kan vandra ut ur PVC-plasten under användning produkterna av och i avfallsledet. Detta kan innebära risker för hälsa och miljö.

mjukgörare till PVC används disyraestrar, trisyra- Som fosforsyraestrar och klorparaffiner. estrar,

7.1.2 rtalator

Ftalater är samlingsnamnet för en grupp ämnen som kemiskt är diestrar. Egenskaperna för ftalaterna kan varieras att olika alkoholer ingår i estern. genom

Ftalater utgör den största gruppen mjukgörare. Av den totala konsumtionen på 20 150 ton ftalater till plaster år användes den allra största delen ungefär 80% 1992 till ytterst marginell användning sker till PVC. En gummi, färg, fogmassor m.m.

Dietylhexylftalat DEHP är den mest använda ftalatföreningen årlig förbrukning på 10 900 ton. Diokmed en tylftalat DOP används ofta som benämning för DEHP. troligt mängden DOP i statistiken på Det är därför att 2 000 ton skall föras samman med angiven mängd DEHP. ca

Tabell Användning ftalater i plast i Sverige 3. av 1992

Ftalat Volym ton

Dibutylftalat DBP 100 Butylbensylftalat BBP 1 490 Dietylhexylftalat DEHP 10 900 Diisononylftalat DINP 2 280 Diisodecylftalat DIDP 1 490 Dioktylftalat DOP 2 040

Källa: Kemikalieinspektionen

Vissa ftalater, exempelvis DEHP, exporteras i stor utsträckning. exporterade mängden är inte inräknad. Den användes mjukningsmedel år 1989 Av de ftalater som som gick 65 procent till golv, tapeter och kabel.

7.1.3 övriga disyraestrar och trisyraostrar

Förutom ftalater används adipater, azelater, sebacater, glutarater och trimellitater mjukgörare till som PVC.

i Tabell 5. Import och tillverkning di- och trisyraav estrar till plast år 1992. Huvuddelen används till PVC. Adipater används även i gummiindustrin och som tillsats till olja.

Ditrisyraester Förkort. Volym ton Di2-etylhexyladipat DEHA 680 Övriga adipater 230 Azelat 20 Sebacat 1 Glutarater 7 TriC7-C9trimellitat TOTM° 210

°Tris2-ethylhexyltrimellitat

Källa: Kemikalieinspektionen

Di2-ety1hexyladipat DEHA har goda lågtemperaturegenskaper och god ljusstabilitet. Jämfört med DEHP har DEHA något sämre mjukgörande effekt. DEHA används bland annat till livsmedelsförpackningar. Adipater ibland kan kräva tillsatser av biocider. Azelater har bra köldegenskaper och används alltid tillsammans med andra mjukgörare. Trimellitater används till högtemperaturapplikationer. De har något sämre mjukningseffekt än DEHP.

De olika mjukgörarna har begränsad utbytbarhet beroende på tekniska egenskaper och ekonomiska aspekter. Vissa mjukgörare, exempelvis adipater och azelater, används alltid eller ofta tillsammans med andra mjukningsmedel.

Adipater, azelater, sebacater och glutarater vandrar lättare ut ur plasten, enligt Kemikalieinspektionen, än ftalater och trimellitater. Trimellitater vandrar i sin

ut produkterna i mindre omfattning än ftalater. tur ur påverkar således storleken på emis- Valet av mjukgörare sionerna.

7.1.4 rosforsyracstrar

Användningen fosforsyraestrar, som mjukgörare till av i förhållande till andra mjukgörare mycket PVC, är liten. Tillverkning och import av metyletyldifenylfostill plast 21 ton år 1992 av för tri2-etylfat var hexylfosfat 7 ton. Även andra fosforsyraestrar kan i plast. Deras funktion är ofta i första hand användas flamskyddande de fungerar även som mjukgörare. men

Fosfatmjukgörare accelerar den termiska nedbrytningen, enligt Kemikalieinspektionen, vilket skulle kunna innebära ett större behov av värmestabilisatorer.

7.1.5 xlorparaftinor

Klorparaffiner mjukgörare som också är en annan grupp egenskaper. Importen klorparaffihar flamskyddande av för användning i plast var år 1992 minst 1 000 ton. ner

7.1.6 Hälaoaftokter

är den bäst undersökta ftalatföreningen. För DEHP DEHP djurstudier och vissa studier avseende exponering finns människa. För vissa hälsoeffekter är dataunderlaget för mycket bristfälligt för alla övriga ftalater. För fosär hälsoeffekterna dåligt undersökta. forsyraestrar Kemikalieinspektionen redovisar faroanalyser för DEHP, Hälso- och miljöeffekter för klorparaffiner DIOP, DINP. redovisade i begränsningsuppdraget Kemikaliefinns inspektionen 1090.

och DEHP uppvisar låg akuttoxicitet vid för- DIOP, DIDP via huden hos råtta. DIDP och DEHP är täring och upptag båda något irriterande på kaninhud.

Enligt Kemikalieinspektionen har studier avseende effekter på bl.a. tillväxt, levervikt, njurvikt,

testiklar och peroxisomproliferation. Studierna har genomförts på råtta och För mus. DEHP är peroxisomproliferation och ökad relativ levervikt de subkroniska effekter som uppkommer vid lägst doser. Peroxisomproli-

feration kan ha ett samband med uppkomsten av cancer.

DEHP är cancerogent för råtta och båda Ökad mus, könen. frekvens av god- och elakartade levercellstumörer har i påvisats vid tillförsel av DEHP 3 000 ppm i fodret i vid långtidsförsök. i i1 I I DEHP har visats påverka fertiliteten hos vid i mus tillförsel via fodret 3 000 ppm. Missbildningar har visats hos musfoster då fodret innehållit DEHP 500- 2 000 ppm. DEHP ger också effekter på fortplantningsorganen. Övriga ftalater har inte studerats i detta avseenden.

Uppgifter om exponering ftalater människa av av finns endast för DEHP. Det går att anta, enligt Kemikalieinspektionen, att människor exponeras för DEHP i betydligt högre grad än för övriga ftalater.

Intaget av DEHP via livsmedel ligger väsentligt lägre än effektnivåerna i djurstudier. Användningen av DEHA i livsmedelförpackningar leder till att exponeringen av normalbefolkningen för DEHA blir avsevärt högre än för DEHP. För DEHA och TOTM saknas studier visar som vid vilken dos vissa kritiska effekter uppstår. först

Störst exponering för människor av DEHP förkommer troligen i samband med olika typer medicinsk av behandling. DEHP ingår i PVC-blodpåsar och annan medicinsk utrustning med PVC-innehåll. Behandling hjärt-lungmed maskin kan ge upphov till DEHP-exponering på en 14 mgkg och dag. Nyfödda barn som ges blodtransfusioner

för än 4 mgkg och dag. Blödarsjuka kan exponeras mer och dialyspatienter är andra utsatta grupper.

djurstudier ligger den högsta testade dosen vid Vid vilken inga substansrelaterande förändringar förekommer på mgkg och dag för vuxen råtta. Kritiska 5-1250 är enligt Kemikalieinspektionen peroxisom-proeffekter liferation och ökad relativ levervikt.

Kemikalieinspektionen ligger exponeringsnivåerna Enligt för människa vid vissa medicinska behandlingar DEHP så nära de nivåer visats effekter i djurstudier som ge på gnagare att ingen säkerhetsmarginal finns.

7.1.7 Miljöeffekter

Klorparaffiner är naturfrämmande, svårnedbrytbara och giftiga för organismer lever i vatten. Bioackumulesom ring har, enligt Kemikalieinspektionens begränsningskonstaterats. Subletala effekter för olika uppdrag, noterats vid låga koncentrationer. Ämnet fiskarter har är akuttoxiskt för kräftdjur vid låga koncentrationer. Hög giftighet har också konstaterats för marina bakterier.

Ftalatföreningen DEHP bryts ned långsamt under anaeroba vid låga temperaturer och i synnerhet under syrefattiga förhållanden. DEHP kan därför ackumuleras 1 sediment. DEHP kan också bioackumuleras.

Diffus spridning från är för DEHP den dominerande varor spridningsvägen. sprids över stora områden och har DEHP vid mätningar, t.ex. i arktiska områden. hittats

Vid produktion ftalater är utsläppen, enligt Kemikaav lieinspektionen, mindre än 0,5 ton och därmed försum- Utsläppen ftalater vid tillverkning av PVCbara. av produkter 41 ton år 1989. Vid transporter beräknas var utsläppen till några ton.

Emissionerna till luft är grovt skattade till 300 ton per år från belagd plåt, och till från 100 ton belagd väv. Från tapeter och golv kan emissionerna till luft beräknas ligga på 1-2 ton. Emissionerna från kabel bedöms av Kemikalieinspektionen vara försumbara. Kabel är ofta nedgrävd i marken. Underlaget avseende emissionerna är bristfälligt och redovisningen visar de uppgifter som finns tillgängliga. få För att en uppfattning om den sammanlagda emissionen till luft, vatten och mark krävs ett betydligt omfattande mer underlagsmaterial.

Mängden DEHP i avloppsreningsslam beräknas till ca 30 ton. Den årliga depositionen i Sverige uppskattas till 130 ton DEHP samt 90 ton DBP. Mjukgörare kan i luft transporteras längre sträckor, vilket kan ge skillnader i koncentrationer vid punktkällor respektive över större områden. I områden direktutsläpp utan till vatten av ftalater ligger DEHP-halterna i sediment nära halter som givit effekter i laboratorietest. Testen har utförts på en organism grodägg påverkats som indirekt av sedimenten via vatten, vilket innebär en lägre exponering än vad de sedimentlevande organismerna utsätts för.

I laboratorietester har försämrad kläckning av grodägg påvisats. Det saknas studier på toxitet för organismer som lever i sediment och i högre grad exponeras för DEHP än grodägg. Det går inte, enligt Kemikalieinspektionen, att utesluta att risker för effekter föreligger, och det gäller även långt från punktkällorna.

Indikationer finns på att DINP och DIDP kan vara något mer toxiska samt att de har något sämre nedbrytbarhet än DEHP.

Indikationer finns för att något TOTM har sämre nedbrytbarhet än DEHP. Det enda långtidstestet av TOTMS

på vattenloppa indikerar att TOTM är mindre giftighet giftig än DEHP.

Kemikalieinspektionen konstaterar utifrån befintlig risk för effekter på sedimentlevande och kunskap kan en filtrerande organismer inte uteslutas.

7.1.8 slutsatser om njukgöraro

Kemikalieinspektionen att det är önskvärt att anser undersökningar görs halter i miljön samt effekfler om på sedimentlevande och filtrerande organismer. ter utifrån dagens kunskap kan man dock konstatera Redan till miljön bör minska enligt Kamikaatt tillförseln lieinspektionen.

bör tillförseln till miljön minska, För DEHP ftalat överensstämmer med tidigare riksdagsbeslut vilket 199091:90 JoU:30, rskr. 199091:73. prop.

Utifrån bristfälliga dokumentationen som finns i den enligt Kemikalieinspektionen inget av de dag kan mjukningsmedlen sägas både mindre miljöutredda vara farligt och mindre hälsofarligt än DEHP.

visar att stor del av de totala Exponeringsanalysen en från En analys av möjligheemissionerna kommer varor. minska användningen DEHP i plast bör göras terna att av enligt Kemikalieinspektionen.

klorparaffiner bör upphöra till år Användningen av enligt riksdagsbeslut år 1991 prop. 199091:90 2000, 199091:73. De kortkedjiga och högklore- JoU:30, rskr. klorparaffinerna bör avvecklas senast år 1994. rade

7.2 stabilisatorer

måste värmestabiliseras för att bearbetning All PVC möjlig. Stabilisatorerna skyddar materialet skall vara

från nedbrytning vid bearbetningen. De skyddar också produkterna när dessa utsätts för värme.

Blyföreningar är den största gruppen stabilisatorer, följda av bariumzink, organiska tennföreningar och kalciumzink.

Även kadmium kan användas stabilisator, vilket dock som är förbjudet i Sverige. Tidigare i Sverige tillverkade eller importerade PVC-produkter, som fortfarande används eller är deponerade, kan innehålla kadmium.

Tabell 6. Förbrukning av värmestabilisatorer i ton, Sverige 1992.

Ämneämnes- kvantitet fördelning Kommentarer grupper ton % bariumkadmi- O 0 Kadmium är förbjuumförening den i plast i Sverige bariumzink- 615 24,5 Flexibla och halvföreningar styva profiler ka1ciumzink- 100 4 Flexibla och halvföreningar styva profiler

Källa: Kemikalieinspektionen

Av den totala användningen av stabilisatorer till PVC står blystabilisatorer för 60 procent. För PVC med stabilisatorer används drygt 50 procent till rör och kopplingar och ungefär 40 procent till kablar.

Organiska tennföreningar står för drygt 10 procent av stabilisatoranvändningen. PVC med organiska tennföreningar används framför allt till folier, film och skivor. Indelning kan göras i svavelinnehållande respektive svavelfria tennföreningar. Svavelfria tennstabilisatorer har värmestabiliserande och ljusstabiliserande egenskaper. Tennstabilisatorer med svavelinnehåll har värmestabiliserande egenskaper luktmen ger problem och påverkas negativt ljus. av

Monobutyltenn-, dibutyltenn- och dioktyltennföreningar har påträffats i slam från olika svenska reningsverk. Kemikalieinspektionen har låtit göra faroanalys för en monobutyltenn, dibutyltenn och dioktyltenn. De beräkningar som Kemikalieinspektionen låtit göra leder till bedömningen att dagens användning av monobutyltenn och dibutyltenn troligen inte innebär någon miljöfara. Dioktyltenn innebär däremot en möjlig fara. Dioktyltennföreningar används som stabilisatorer i PVC i till exempel tak. Någon annan användning av dioktyltennföreningar i Sverige än till PVC är inte känd, enligt Kemikalieinspektionen.

Alternativ till stabilisatorer av bly kan i vissa fall vara av bariumzink- och kalciumzink-stabilisatorer. Kalciumzink-stabilisatorer tål inte lika höga temperaturer som blystabilisatorer. Det är oklart i vilken utsträckning bly och tennorganiska föreningar kan ersättas med andra stabilisatorer. Miljöeffekterna av alternativen är också otillräckligt utredda.

Eftersom all PVC måste stabiliseras finns stabilisatorer i alla PVC-produkter. Spridningen blir därmed stor, vilket gör att det är svårt att kontrollera var ämnen som bly och organiska tennföreningar finns lagrade. Metaller, som bly, varken förstörs eller nybildas. Organiska tennföreningar kan däremot omvandlas. Vissa av de stabiliserade produkterna har kort livslängd och blir avfall inom något år. Andra produkter som rör och

golv har livslängder på över 10 år och upp till kanske 30-50 år.

Användningen av bly bör på sikt avvecklas enligt tidigare riksdagsbeslut prop.199091:90, JoU:30, rskr.l99091:73. Beslutet omfattar all blyanvändning.

Enligt riksdagsbeslut prop.199091:90, JoU:30, rskr.l99091:73 skall användningen av organiska tennföreningar begränsas. I propositionen står det att det är angeläget att arbetet drivs aktivt så att den miljöskadliga användningen av organiska tennföreningar avvecklas så snabbt som möjligt.

Tabell 7. Blystabilisatorer i PVC tonår

Användningsområde PVC, ton Stabilisator Blyinnehåll ton ton Rör och koppling- 33 000 780 310 ar

30 TOTALT 50 000 1 520 720 Källa: Kemikalieinspektionen Tabell 8. Blyfria metallstabilisatorer tonår

skivor

Band- och plåt- 70 50 beläggning

Beläggning av 25 - textil

Övrigt 20 30 50

TOTALT 615 100 285 Källa: Kemikalieinspektionen

7.3 Amtioxidantcr

För att inte oxidation skall ske tillsätts ämnen som förhindrar en sådan reaktion, samlingsnamnet för ämnen med dessa egenskaper är antioxidanter. I PVC används i huvudsak fenoler. Den svenska förbrukningen av antioxidanter till PVC uppskattas till 30 ton. Enligt Kemikalieinspektionen är det troligen en underskattning av kvantiteten. Förbrukningen till PVC motsvarar ca 8 procent av den totala användningen av antioxidanter till plast.

7.4 Smörjmedel

De vanligaste ämnena som används som smörjmedel är organiska vaxer, alifatiska syror och metallsalter av alifatiska syror. Smörjmedel tillsätts för att reglera smälthastigheten i bearbetningsmaskiner och för att sänka smältviskositeten samt förhindra klibb i formningsverktyget.

7.5 flamskyddsmedel

Flamskyddsmedel kan tillsättas plast för att materialet skall bli mer svårantändligt, och för att flamspridningen och rökutvecklingen skall minskas. PVC har bättre beständighet mot brand än de flesta andra vanliga plaster. Flamskyddande egenskaper har metalloxider som antimonoxid och molybdenoxid. Vissa mjukgörare kan även fungera som flamskyddsmedel, exempelvis fosforsyreestrar.

7 e ryllmodol .

För att minska kostnaden, uppnå speciella fysikaliska egenskaper, påverka färgen eller för att öka motståndet mot brand tillsätts fyllmedel. Dessa består av finmalda mineraler från naturliga eller syntetiska källor, ofta

belagda med stearinsyra. Kalk och dolomit är de vanligaste fyllmedlen för PVC.

7.7 slagsoqhotatillsatsor och proccasförbättraro

För att förbättra smältegenskaper och slaghållfasthet tillsätts ämnen som klorerad polyeten, ABS, MBS, akrylater och etenvinylacetatsampolymerer.

g 7.8 rärgännon och övriga additive:

Både oorganiska och organiska pigment används för att färga PVC. Vanliga ämnen är titanoxid, kalciumkarbonat, antimonoxid, zinkoxid och zinkstearat. Flera av ämnena kan även ha andra funktioner.

Övriga additiver som i vissa fall används till PVC är biostabilisatorer, antistatmedel, viskositetsförändrande ämnen samt blåsmedel som används för att få porösa material.

7.9 Sammanfattning om additive:

De två viktigaste additiven för PVC är stabilisatorer och mjukgörare. All PVC tillsätts stabilisatorer.

Enligt Kemikalieinspektionens riskbedömning i additivprojektet bör tillförseln av ftalaten mznp till miljön j minska. Mjukningsmedlen i Kemikalieinspektionens additivprojekt omfattar ftalater, övriga disyraestrar och trisyraestrar samt fosforsyraestrar. Det underlag som finns tyder enligt Kemikalieinspektionen dock på att en övergång från DEHP till något av de andra mjukningsmedel som utretts sannolikt inte skulle innebära någon riskreduktion betydelse någon alls. Mjukav om ningsmedlen förekommer i princip uteslutande i PVC, och det innebär att åtgärderna måste ske i PVC-användningen om en minskning skall åstadkommas.

Mjukgörarna migrerar från produkterna både under användning och i avfallsledet. För att minska spridningen -v, av mjukgörare krävs alltså åtgärder riktade mot användningen i PVC-produkterna. .

Användningen av klorparaffiner bör enligt tidigare riksdagsbeslut prop. 199091:90 JoU:30, rskr. 199091:73 upphöra till år 2000. De kortkedjiga och högklorerade klorparaffinerna bör avvecklas senast år 1994.

Användningen av bly bör på sikt avvecklas enligt tidigare tidigare riksdagsbeslut prop.l99091:90, JoU:30, rskr.199091:73. Enligt samma riksdagsbelut skall användningen av organiska tennföreningar begränsas. Det är angeläget att arbetet drivs aktivt så att den miljöskadliga användningen av organiska tennföreningar avvecklas så snabbt som möjligt enligt propositionen.

För de övriga stabilisatorerna som används till PVC är . kunskapen om miljöpåverkan bristfällig.

ANVÄNDNING s . AV pvc

Totalt finns det ca 170-200 företag i Sverige som bearbetar PVC. Av dessa har ungefär 100 företag en omsättning som överstiger 10 miljoner kronor. PVC-produkter med kort livslängd, definierad som en brukstid på mindre än 15 år, tillverkas av ca 95 företag varav ca 40 företag har en omsättning på över 10 miljoner kronor.

RenPVC

Compound

Halvfabrikat

L Folio B.s$;lI°nI Profile: I Slang I Kabel I Fälg Tämä

Produktomráden

sikta; man Fér- museum Knnnrodt Husoodd Sundsta Byggodi Fm, noun mig om packning:Wannab- odmnwhr produkter anuggningmasldn Ibrwdmiroar mdW deuliev

Figur 2. PVC-flödet

Källa: Norrthon, P. m.f1., LiTH

Företagen kan indelas i tillverkare av PVC-råvara, compounderingsföretag som tillsätter additiver till PVC-råvaran, halvfabrikatstillverkare och användare av PVC till konsumentprodukter eller underleverantörsprodukter. Flest företag finns det inom slutproduktområdet medan antalet företag i tidigare förädlingsled är färre.

Tabell 9. Antalet företag, omsättning och anställda relaterat till PVC-användning. Noteras skall att tabellen anger företagens totala omsättning och antalet anställda som inte är satta i relation till andelen PVC-produkter.

ourido Antal Omsättning Anställda Omsättning företag Mkr PVC 8

TILLVERKARE av PVC-RÅVARA

BEARBETAREAV PVC- VARA Folier Bestruken väv Profiler S

Tekniska o detaler Rör 850 Golv o 3 OOO SUMMA ANVÄNDARE AV REN PVC ca 45 ca 8 600 ca 5 600

HALVFABRIKAT BEARBETARE Förpackningar Sjukvårdsar- 10-15 tiklar Läkemedelsförpackningar Fordon

möbler Elektriska produkter Fritid 15-20 Bygg o anläggning Industri- o 20-30 425 400 maskindetaljer sanna ÖVRIGA PLASTBEARBETARE ca 143 SUMMATOTALT ca 190 Typisk andel av omsättningen för produkter i PVC

Källa: Norrthon, P. m.fl., LiTH

Den kartläggning av företag som har genomförts av Norrthon, P. m.fl. vid Miljöteknik, Linköpings tekniska högskola, omfattar de företag som tillverkar eller använder PVC i sin produktion. De företag finns med som i kartläggningen har fått möjlighet att substituange erbarhet för PVC i sin tillverkning. En del de föreav tag som kartlagts tillverkar produkter även i andra material än PVC. Motsvarande produkter i alternativa material till PVC tillverkas i många fall konkurreav rande företag till dem som ingått i kartläggningen.

PVC-produkterna kan indelas i mjuka produkter och styva produkter beroende av vilka additiver har tillförts som PVC-råvaran. Exempel på mjuka produkter är golv och kabel och exempel på styva är rör. Folier, profiler och film är exempel på produkter kan produceras i både som

mjuka och styva kvaliteter. 52 procent av PVC-produkterna är mjukgjorda och 48 procent styva.

Indelning kan även ske efter PVC-produkternas livslängd. PVC-produkter med brukstid på 15 år eller mer en betecknas långlivade. Produkter med brukstid på som en mindre än 15 år betecknas som kortlivade produkter. Rör är den produktgrupp är störst bland de långlivade som produkterna. Produkter med kort brukstid är förpackningar och sjukvårdsmaterial. För vissa produktgrupper är gränsdragningen mellan långlivad och kortlivad mycket svår beroende på att den tekniska livslängden inte sammanfaller med den estetiska och kommersiella. Golv, kabel och tapeter är exempel på produkter där det inte råder en självklar indelning i en brukstid över eller under 15 år.

I Sverige har användningen av kortlivade PVC-produkter procentuellt minskat i förhållande till de långlivade. Båda grupperna har totalt sett minskat sina volymer.

8.1 Import och export

Utrikeshandeln med PVC-produkter varierar kraftigt mellan olika företag och sker i en mindre omfattning i jämförelse med handeln av ren PVC-råvara. Folier och förpackningar har en mycket stor exportandel. Byggmaterial som profiler, kabel, färg och rör har däremot en låg exportandel med undantag för golv.

Tabell 10. PVC-flöden avseende import, export och tillförsel till den svenska marknaden.

Ouride Producerat Exportera: Importers: till svenska ton ren PVC marknaden TILLVERKARE AV PVC-RÅVARA

Ren PVC 130 000 84 000 52 000 98 000 Compound 10-13 000 3 000 5 000 12-15 000 BEARBETARE AV pvc-RAVARA

Folier 13 000 9 200 12 800 16 500 Bestruken väv 1 O00 600 750 1 150

summa rön mnmumum xv rvc-ntwuun 100 ooo ca ca 95 ooo

HALVFABRIKAT BEARBETARE

Förpackningar 4 500 4 000 1 000-1 500 1-2 OO0 sjukvårdeartiklar 1 000 Läkemedels-

Tryckprodukter soffor 225 Hushållnmaskiner 500 Fritid Takplaet 900 900 Industri- o maekindetaljer 2 000 2 000 Föneterprofiler 1 500 2 000-2 500

Källa: Norrthon, P. m.fl., LiTH

tusen tonâr ornráknat i Ren PVC 35

aof

N 1 hO

å

F

r - B

I produktion i PVC

svensk ren Export från Sverige Figur 3. Produktion och export av vissa halvfabrikat och produktslag.

tusen tonár omräknat i Ren PVC 30 M . hO L o

å O g L 2 B u.

I till svenska marknaden

Import ä Till svenska marknaden i ren PVC Figur 4. Import och tillförsel till svenska marknaden av vissa halvfabrikat och produktslag. Källa: Norrthon, P. m.f1., LiTH

8.2 compound

PVC-råvara blandas med additiv till compound som används till olika typer av produkter såsom folier, bestruken väv, profiler, slang och kabel.

Varje tillverkare väljer additiv beroende vilket av 4 halvfabrikat eller vilken produkt PVC-materialet skall ’ användas till. Företagen har egen compoundering eller köper färdiga blandningar från compounderingsföretag. Å I Sverige finns det två företag tillverkar compound som för vidareförsäljning. Ytterligare några företag levererar compound till marknaden via import.

Totalt tillförs ca 12-15 000 ton ren PVC till marknaden via compound. De två svenska tillverkarna producerar 10-13 O00 ton räknat på ren PVC varav 3 000 ton exporteras.

De två svenska compounderingsföretagen arbetar enbart med PVC och de har en omsättning på ungefär 120 miljoner kronor. Antalet anställda är ca 65 stycken.

8.3 Halvfabrikat

PVC-compound används till följande halvfabrikatområden; folier, bestruken väv, profiler, slang, kabel, färg och tekniska detaljer. Additiven kan även tillsättas PVCråvaran i samband med produktionen halvfabrikaten. av Totalt tillverkar ungefär 45 företag halvfabrikat i PVC med en omsättning på ca 8 600 miljoner kronor. Inom sektorn arbetar totalt ungefär 5 600 personer.

Tabell 11. Mängder till marknaden och fördelning inom gruppen halvfabrikat. Halvfabrikat Till marknaden PVC-råvara ton

svenska marknaden när export och import har beaktats.

8.3.1 Folier

PVC används till folier eftersom det är ett billigt material med ett flertal goda egenskaper. En av dessa egenskaper är att mjukheten kan varieras. Folier finns både i styva och i mjuka kvaliteter. I Sverige används 13 000 ton PVC för folietillverkning av två företag. Exporten är 9 200 ton och via import tillförs 12 800 ton PVC. Produktionstekniken hos de två svenska ren tillverkarna är anpassad till PVC-tillverkning.

Förpackningar, fordon, möbler, fritidsartiklar och hygienprodukter är stora användningsområden för folie. Exempel på önskvärda materialegenskaper är varierbar mjukhet, goda brandegenskaper och möjligt att göra tryck på folien.

För styva folier är polypropen PP, polyetylentereftalat PET och laminerade plaster möjliga alternativa material. För mjuka folier är det i allmänhet svårare att hitta alternativ än för de styva. Alternativa material till mjuka folier behandlas i anslutning till produkttillämpningarna.

8.3.2 Bestruken väv

Bestruken väv används vid tillverkning bland annat av konstläder, regnkläder och kapell. Produktionen av bestruken väv sker hos tre företag ett är förhålvarav landevis stort jämfört med de två övriga. Förbrukningen av PVC-råvara vid produktionen är 1 000 ton.

Import och export av bestruken väv är i ungefär samma storleksordning. Ett alternativmaterial vid beläggning av väv är polyuretan. Några egenskaperna för polyav uretan är sämre jämfört med PVC, vilket kan vara negativt i vissa applikationer.

8.3.3 Profiler

Profiler av PVC är halvfabrikat och komponenter som

används inom en stor mängd produktområden. Årligen

förbrukas profiler med innehåll 10 000 ton av ca ren PVCråvara. Av den totala mängden PVC-råvara som förbrukas i Sverige går 10-12 procent till profiler. De omkring 15 tillverkarna omsätter totalt 600 miljoner kronor. ca PVC-produkterna utgör 60-90 procent omsättningen. av

PVC används för att det är ett billigt och flexibelt material. En del kunder efterfrågar enligt leverantörerna halogenfria alternativa material. Profilerna i PVC är genom sin speciella styvhet ett bearbetningsvänligt material, enligt tillverkarna. Polyolefiner kan konkurrera prismässigt med PVC och är ett alternativ i vissa tillämpningar materialet förstärks. på om Exempel alternativa material är stål, trä, polykarbonat och aluminium. Råvarukostnaden för alternativen kan i vissa tillämpningar vara 2-5 gånger så hög för som PVC.

0.3.4 Slang

Det finns ett tiotal tillverkare och importörer av PVChar många olika tillämpningsområden; slang. PVC-slang inom sjukvården, byggnadssektorn och trädgårdssom slangar. Många företag tillverkar profiler i PVC som tillverkar också slangar. Årligen tillförs den svenska marknaden ca 2 000 ton ren PVC i slangar.

Tillverkning slang i andra plastmaterial än PVC kan av ske i dagens maskiner efter viss modifiering. Alternativa material gummi och polyuretan ställer sig i som dag 3-10 gånger dyrare än PVC.

8.3.5 Kabel

PVC-kabel i I dag finns det ungefär sex tillverkare av Sverige tillsammans omsätter 3 000 miljoner kronor som och har 1 500 anställda. PVC används till ca 60-80 procent av produkterna.

Kabel räknas i regel som en långlivad produkt med en livslängd på 30-50 år. Den svenska marknaden tillförs årligen 12 000 ton PVC i kabel. Mellan 2 000 och ca ren ton PVC i kabel exporterasimporteras årli- 5 000 ren En dryg tredjedel exporten går till övriga gen. av Norden, 56 procent går till Västeuropa.

PVC används i tele- och kommunikationskablar liksom i installations- och kraftöverföringskablar. I vissa nationella och internationella normer för olika tillämpningar föreskrivs PVC-kabel. Olika användningsområden ställer olika krav på kabelns isoleringsförmå- I a |S ga. f .z 1 s I vissa miljöer såsom tunnelbanor och i produkter med ä stort innehåll elektronik efterfrågas halogenfria av kablar. När PVC-kabeln brinner utvecklas svart rök med korrosiva och sura gaser.

Alternativa plastmaterial till PVC är i dag ca 20-30 procent dyrare. Om den tekniska utvecklingen fortsätter och man uppnår lika goda processegenskaper för de halogenfria plasterna skulle, enligt EkoEko, totala priset på kabel uppskattas bli några få procent högre än dagens PVC-kablar. För vissa kabeltyper kan dock inte andra generationens halogenfria plaster användas, och detta gör att prisökningen i vissa fall kan bli högre än 30 procent. För sjökabel finns enligt branschföreträdare i dag inget alternativ till PVC.

För tele- och kraftöverföringskabel är polyeten PE ett alternativ, och PEPEX kan också bli ett alternativ för installationskabel. PEX är en tvärbunden PE för högspänningskabel. Konstgummi och halogenfritt material används också i vissa fall i dag. Konstgummi importeras och består till hälften av klorerat konstgummi respektive EDPM.

Hela kabelmarknaden omsatte år 1993 ca 2,7 miljarder kronor. omkring hälften tillverkades i Sverige och resten importerades. Cirka 65 procent av marknadens omsättning bedöms utgöras av PVC-kabel.

EkoEko anger att ca 10-30 procent av PVC-kablarna skulle kunna bytas ut till PE och ca 70-90 procent till halogenfria plastmaterial. Detta kräver en viss övergångstid. De nya materialen är inte lika väl undersökta PVC avseende långtidsegenskaper såsom âldringsbesom ständighet.

En övergång från PVC till PE eller halogenfria plaster uppskattas leda till fördyring på i genomsnitt 20 en procent.

8.3.6 Färg

I Sverige finns det två tillverkare tillsammans år som 1992 använde 3 000 ton ren PVC till plastisolfärg.

omsättningen år 1992 uppgick till 450 miljoner ca kronor varav PVC produkter svarade för ca 35 procent. De två färgtillverkarna hade omkring 280 personer anställda år 1992. 35 procent de två företagens av omsättning var relaterad till PVC.

Plastisol är en färg som används för att t.ex. skydda byggplåt och för kamouflagenät. PVC-färgen fungerar både färg och plåtskydd i kraftigt korrosiv miljö. som Arbete för att ta fram alternativa system för färgfilmer pågår. De alternativa material har testats som fungerar inte tillfredsställande i anläggningar anpassade till PVC. Ett annat alternativ till PVC-färg skulle kunna vara helt andra typer av korrosionsskydd såsom förzinkad stålplåt.

8.3.7 Tekniska detaljer

De tekniska detaljer som tillverkas i PVC är typen av skummad PVC, plattor och stång. skummad PVC ett ger poröst material som används till skyltar och lättviktskonstruktioner. I Sverige finns några få tillverkare, och ytterligare några företag importerar halvfabrikat. Totalt beräknas 1 250 ton PVC-råvara tillföras marknaden via porös PVC. Tillförseln via tekniska detaljer är svår att uppskatta, enligt Norrthon, P. m.fl., LiTH, beroende på att importörerna inte kan ange några siffror samt att det handlar så många olika om typer av produkter.

Tillverkarna i Sverige överväger, enligt Norrthon, P. m.fl., LiTH, att byta från PVC till andra material på grund av den begränsade termiska stabiliteten och risken för gasutveckling vid brand. Alternativa material kan vara polykarbonat PC och polyolefiner. Byte av plastkvalitet kräver ny maskinutrustning.

i A a

8.4 Produktområden

PVC används mest till långlivade produkter med en brukstid på mer än 15 år. Ungefär 80 procent av all PVC-råvara förbrukas inom bygg- och anläggningsområdet. De flesta av PVC-produkterna till byggnader och anläggningar har en brukstid på mer än 10 år. PVC-plast med kortare livslängd än 15 år används huvudsakligen till förpackningar, kontorsmaterial, husgeråd, möbler, elektriska produkter, fordon samt sjukvårds- och fritidsartiklar.

8.4.1 Förpackningar

Av plastkonsumtionen i Västeuropa uppskattas förpackningarna svara för ca 30 procent och av den globala plastproduktionen för ca 40 procent.

Mängden PVC till förpackningar i Sverige har minskat kraftigt sedan år 1989 då förpackningsföretag åtog sig att avveckla PVC-förpackningarna på den svenska marknaden. Denna andel av den totala PVC-användning som går till förpackningar har minskat från 13 procent år 1989 till ca 4 procent år 1992. Till marknaden förs via förpackningar årligen ungefär 1 000-2 000 ton PVC-råvara.

De 15 företag som tillverkar förpackningar har en mycket hög exportandel. Totalt förbrukar de 4 500 ton PVC-råvara 4 000 ton ingår i produkter varav som exporteras.

PVC används fortfarande som förpackningsfilm till kött, ost och grönsaker. Förbrukningen är ungefär 1 000 ton PVC-råvara. Även förpackningar till smör, margarin, smältost, glass, sallat och delikatesser tillverkas i viss utsträckning av PVC. Goda barriäregenskaper och relativt lågt pris utgör skälen till att PVC används till livsmedelsförpackningar. PVC har också fördelaktiga mekaniska egenskaper. Testade alternativa folier

har, enligt Packforsk, givit upphov till belastningsskador vid manuell inslagning och oftast krävt byte av maskinutrustning vid maskinell inslagning av kött och i viss mån vid inslagning av frukt och grönsaker.

Polyeten, polypropen, polystyren samt PET kan ersätta PVC i förpackningar. För förpackningar, där det är viktigt med goda barriäregenskaper, utgör flerskiktsmaterial som exempelvis polyesterpolystyren ett alternativ. För dessa flerskiktsmaterial är råvarukostnaden dubbelt så hög som för PVC. Mellan PVC och polystyren är det däremot inte någon stor prisskillnad. För kött och ost tycks det vara särskilt svårt att hitta godtagbara ersättningsmaterial till PVC.

8.4.2 sjukvård och läkemedel

Framställningen av sjukvårdsartiklar och läkemedelsförpackningar sker främst från halvfabrikaten folier och slangar. Blisterförpackningar, blodpåsar, handskar, katetrar och urinpåsar är produkter som ofta tillverkas i PVC. De flesta produkterna är engångsartiklar.

Tillförseln till marknaden, räknat i ren PVC-råvara, är ungefär 1 100-1 500 ton, varav läkemedelsförpackningar står för 10 procent. ca

I Sverige finns det totalt 10-15 tillverkare av sjukvårdsartiklar och läkemedelsförpackningar. Företagens totala exportandel uppgår i snitt till 90 procent av omsättningen. Den importerade andelen alla läkemedel av uppgick till 59 procent år 1992.

Handskar tillverkas till ungefär 80 procent i latex, resterande del i PVC. Latexhandskar kan hos vissa personer ge upphov till allergiska reaktioner. För slangar utgör silicon ett alternativ men det är betydligt dyrare än PVC. Urinpåsar och blod- och infusionspåsar finns i dag i polyeten. Svenska och internationella

standarder föreskriver dock PVC, enligt Norrthon, P. m.fl., LiTH. För blisterförpackningar är maskinutrustningen anpassad till PVC. I Tyskland tillverkas blisterförpackningar i polypropen.

När det gäller byte av material i läkemedelsförpackningar tar det 3-5 år att utföra prover och och få produkterna godkända, enligt Läkemedelsindustrins Branschorganisationer.

Medicinsk produktutveckling tar enligt Svenska Sjukvårdsleverantörers Förening längre tid än annan produktutveckling eftersom det inte får finnas några kliniska biverkningar.

3 I 3 Fordon o n

Jämfört med de importerade fordonen använder svenska fordonstillverkare i genomsnitt en mindre mängd PVC. PVC-baserad underredsmassa är i Sverige utbytt mot en bitumenbaserad, vilket motsvarar en minskning av PVCmängden med ca 12 kg per bil. Användningen av PVC per bil rör sig i intervallet mellan 15 och 35 kg, beroende av tillverkare.

8.4.4 Kontor

Inom kontorsområdet används framför allt halvfabrikatsprodukterna bestruken väv, folier, porös PVC och plattor. Kontorsprodukter som tillverkas i PVC är till exempel mappar, pärmar, tape, plastkort och skyltar. Vissa av kontorsprodukterna inom tillverkas i dag i flera olika plastmaterial. Tillverkning av mappar sker i dag av PVC, polyeten och polypropen. Materialvalet för mappar, och dessas inverkan på miljön belyses i livcykelanalysen som Chalmers Industriteknik har genomfört se kapitel 9. För pärmar är de vanligaste materialen PVC och polypropen.

För många kontorsprodukter finns alternativa material redan i dag eller kan sådana utvecklas. När det gäller tryckta produkter och transaktionskortprodukter finns det i dag inga alternativ som kan ersätta PVC. Materialvalet för transaktionskort regleras i en SISstandard, i standarden också att materialet men anges till korten kan tillverkas av likvärdiga material till PVC.

Kontorsprodukter och tryckta produkter tillverkas av ca 45 företag med en varierande andel av tillverkningen i PVC-material. Vissa företag har en mycket liten del av produktionen i PVC, andra har en stor andel. Totalt tillförs marknaden 1 500-2 000 ton PVC-råvara via kontorsprodukter och tryckta produkter.

8.4.5 Husgeråd och möbler

För gruppen husgeråd och möbler har det, enligt Norrthon, P. m.f1., LiTH, varit svårt att få fram den totala användningen av PVC. En stor andel av produkterna inom området är importerade, såsom duschdraperier och lampskärmar. Andra kortlivade produkter, som kan innehålla PVC, är till exempel vaxdukar, elkablar, persienner, plastmattor och konstlädermöbler. PVC-användningen till soffor beräknas motsvara 250 ton PVC-råvara årligen.

Det finns 5-10 tillverkare i Sverige som bearbetar PVC till någon av sina produkter. För plastmattor saknas i dag alternativa material till PVC enligt tillverkaren. För de flesta andra produkter med PVC-innehåll finns det redan alternativa material eller sådana kommer inom en snar framtid att finnas tillgängliga. ,

Stora företag inom området är IKEA och Kinnarps och 2 båda har beslutat att avveckla PVC i sina produkter. En avveckling PVC-användningen pågår inom dessa två 5 av företag.

8.4.6 Elektriska produkter

Produktområdet elektriska produkter är mångfacetterat och omfattar många olika användningsområden där PVCplast utgör en del av produkten. Datorer och vitvaror är exempel på användningsområden.

På en dator kan många dekaler, höljen och kablar vara av PVC. Varje år skrotas 100 000 datorer. Företaget Teknoworld som arbetar med nedmontering av gamla datorer har problem med de delar som är i PVC, speciellt om dessa är uppblandade med annan plast. Exempelvis måste all kabel monteras för sig och omhändertas separat eftersom ingen återvinningsanläggning i dag vill ta emot uppblandade restprodukter.

På hushållsmaskiner kan t.ex. packningar kylskåpsdörrar, lister, stötfångare dammsugare och kablage vara av PVC. Ett kylskåp innehåller 2 hg PVC exklusive kablage.

Uppskattningsvis når ca 500 ton PVC marknaden varje ren år via hushållsmaskiner.

Tillverkare av hushållsmaskiner och datorer arbetar med att byta ut PVC mot andra material. Allt fler kunder ställer nämligen sådana miljökrav vid inköp.

8.4.7 Fritid

Presenningar, regnskydd, leksaker, sportartiklar, väskor och skor är produkter inom kategorien fritid. Halvfabrikatsprodukten bestruken väv har en stor användning inom denna kategori. De flesta de 15-20 av tillverkarna inom denna sektor har en omsättning under 10 miljoner kronor och en mycket liten tillverkning i PVC.

8.4.8 Bygg och anläggning

Ungefär 80 procent av all PVC-råvara används inom byggoch anläggningssektorn. I lågkonjunktur är denna siffra troligen något lägre. PVC som material utgör en liten andel de material som används inom byggsektorn. Vid av val material har konsulter och arkitekter stort inav flytande över entreprenörens beslut. PVC är intressant material eftersom den erbjuder många funktioner som till låg kostnad.

Enligt den danska Miljöstyrelsen, som kartlagt PVC inom bygg- och anläggningssektorn i Danmark, används PVC i tapeter, golv, rör, kablar, lister och profiler inomhus. Utomhus kan PVC användas i takplast, fasader, fönster, styva tak och takrännor.

Rör

I Sverige finns det fem tillverkare av rör med en total omsättning på ca 850-900 miljoner kronor. PVC-produkternas andel av omsättningen utgör 70-90 procent. Branschen uppger att 465 miljoner kronor avser rör i PVC. Rör står för 30-50 procent av PVC-användningen i Sverige. Till tillverkningen åtgår 30 000-35 000 ton PVC-råvara per år. Rör är därmed det största användningsområdet för PVC-råvara i Sverige.

Årligen tillförs marknaden 27 500-30 000 ton ren PVC i form av rör.

Handeln med rör är liten enligt EkoEko. Det beror bland annat på att rör är en relativt lågförädlad produkt som tar stor plats. Export och import sker i liten utsträckning och främst inom Norden.

PVC används till rör bland annat för egenskaper som formfasthet, förmåga att motstå kemikalier och lågt pris. PVC-rör används till trycksatta vattenrör, VVS,

avlopp, skydd för el- och telekabel, dränering, vägtrummor, brunnar, etc. Det största användningsområdet, drygt 50 procent av den totala förbrukningen PVCav rör, är markavloppsrör. Inom byggnadsteknik utgör PVCrör installerade i hus, för avlopp och vattenledning, den största andelen. Cirka 15 procent rören återav finns i hus.

Vid val mellan PVC och andra material styr flera tekniska och ekonomiska faktorer såsom rördimension, vilken miljö röret skall tåla, användarvänlighet, täthet, pris för material och installering också men inköps- och användningstraditioner.

Tillförlitligheten för rörinstallationer är en mycket viktig parameter, eftersom markarbeten utgör en stor del av kostnaden för VA-rör i markgrav påverkas hela totalekonomin, enligt EkoEko. Materialkostnaden utgör en allt mindre andel kostnaderna arbetets av om komplexitet ökar, exempelvis vid gatuarbeten inne i tätort. omställningen till mindre beprövade material och lösningar går därför relativt långsamt.

Användningen av polymerer PE och PVC ökar inom rörsektorn medan användningen betong och gjutjärn minsav kar. PE har ökat mer än PVC vad gäller vattenledningsrör. De alternativa polymererna PE och ökar i PP dag sina marknadsandelar snabbare än i PVC Skandinavien. Livslängden på rör är viktig vid en parameter materialval. Uppgifter från rörbranschen talar för att den är över 100 år för PVC-rör. Att den skulle vara kortare för andra rör framhålls inte. Generellt kan sägas att polyeten kan ersätta PVC i mindre dimensioner och betong ersätter vid stora rördimensioner, exempelvis vid avloppsrör.

Internationellt används polypropenrör för avloppsinstallationer. I Sverige finns nästan inga sådana rör. Däremot dominerar de marknaden i Norge. Polypropenrör

3 14-0980 -

enligt EkoEko, konkurrera prismässigt med PVC-rör. kan, trycksatta rör på vattensidan har vissa kommuner För frångått PVC-rör till förmån för polyetenrör. Detta alternativ konkurrenskraftigt i smala dimensioner, är flexibiliteten och säkerheten hos polyetenrör eftersom större. Gjutjärn och rostfritt i detta fall upplevs som i vattenledningar och för avloppsledkan ersätta PVC inomhus. Inomhusrör kan PVC ersättas med polyningar utom i flerfamiljshus där segjärnsrör till stor propen, del används på grund av brandrisken.

Polyeten och polypropen har ersatt PVC i de rör som används för att skydda telekabel. Små dimensioner har här gjort alternativa material konkurrenskraftiga. Telia räknar med att inom 5 år ha fasat ut all använd-

ning av PVC.

total beräknad kostnadsökning om ca 286 miljoner Av en vid PVC i rör till alternativa material kronor byte av hänför sig, enligt EkoEko, huvuddelen till ökade materialkostnader och återstoden till ökade installationskostnader, främst arbetskostnader. Enligt branschorganisationen Nordiska Plaströrsgruppen beräknas sammerkostnader för byte till alternativa material hällets bli lägst 400 miljoner kronor årligen utslaget över en längre tidsperiod. För vissa rörinstallationer är det byta till liten kostnad och för andra krävs lätt att en förändrade tekniska lösningar som ger höga merkostna- PE-rör kan tillverkas i samma anläggning som PVCder. inklusive detaljerna, dock rör det sig om miljonrör, investeringar, eftersom tillverkning av PE-rör kräver maskinutrustning. Investeringar i tillverkningsannan utrustning för 100-200 miljoner kronor behövs om PVC ca andra plaströr tillverkade i sverige. skall ersättas av

på vid byte till alternativa materi- Effekterna handeln uppskattas relativt små, importen bedöms dock al som miljoner kronor, enligt EkoEkos studie. öka med ca 150 de ersättande materialen har gjutjärn en hög import- Av

andel medan betongtillverkning endast skulle ske lokalt. Beträffande sysselsättningseffekter för PVCrörtillverkare, är effekterna beroende på i vilken mån en omställning skulle kunna ske till materialannan tillverkning. De rörtillverkare tillverkar som PVC-rör, tillverkar även rör i andra material såsom PE och PP. Totalt sysselsätts knappt 400 inom PVC-rörpersoner tillverkning.

Golv och tapeter

I Sverige finns fem stora tillverkare omsätter som 3 000 miljoner kronor och sysselsätter ca 2 000 personer. Andelen PVC-produkter i tillverkningen är 25-100 procent.

Totalt används ca 25 000 ton PVC år till ren per golv och tapeter, vilket motsvarar omkring fjärdedel en av den totala PVC-användningen. Årligen konsumeras ca 22 500 ton ren PVC-råvara i golv, vilket motsvarar ca 45 000 ton PVC-golv.

Drygt hälften av tillverkningen exporterades år 1992. störst exportandel har Västeuropa 43 %, följt av Norden 30 % och övriga världen 26 %.

Golv och tapeter tillverkas mjukgjord består av PVC och till hälften additiver, såsom av mjukgörare 15-25 %, stabilisatorer och fyllnadsmedel. Fördelarna med PVCgolv funktionellt sett är att de är slittåliga, kemikalieresistenta, vattentåliga, billiga, enkla att lägga och har en ytfinish som gör dem lättstädade. I Våtrum används PVC till både golv och tapeter, delvis beroende på de finns våtrum. normer som för

Vävklistring och målningssystem eller våtrumstapet är inte tillräckligt för de duschvanor som utvecklats. Dyrare alternativ är fuktsäkringssystem på vägg membranisolering och väggbeklädnad kakel av eller

liknande, enligt Boverket. Alternativ till PVC-tapeter i torra utrymmen är exempelvis papper.

tillverkas 10 gånger mer plastgolv än trägolv. I dag ca Ersättningsmaterial i allmänna utrymmen för PVC-golv alternativ linoleum, korkoplast kan med dagens vara trägolv. Men det finns också golv tillverkade av eller plastmaterial inte innehåller klor eller mjukgörasom Vissa modifieringar i byggstandard och utläggningsre. teknik krävs för att detta alternativa plastgolv av polyolefiner skall kunna användas i våtutrymmen. I våtutrymmen andra ytor med hårt slitage såsom och entréer utgör klinker ett alternativ till PVC.

PVC-fria plastmaterial uppfattas en realistisk Nya som priset kan hållas i nivå med ersättare för PVC om linoleum, enligt EkoEko. Tarkett, som utvecklat ett klorfritt polyolefinbaserat golv, vidareutvecklar materialet för att det skall kunna bli ett fullgott alternativ till PVC i alla tillämpningar. Dagens tillverkningskapacitet polyolefinbaserade golv är dock av golvens egenskaper är, enligt begränsad. De nya Tarkett, likvärdiga med linoleumgolvens.

golvmaterial är stor och exportvärdet år Handeln med uppgick till 432 miljoner kronor men en omfattande 1992 exportöverskottet till 170 miljoner import reducerar Hela det svenska behovet linoleum importeras kronor. av från några få produktionsanläggningar i Tyskland, Nederländerna och Italien. För trägolv råder ett stort exportöverskott, och femtedel av klinkeranvändningen en från svensk tillverkning. Något mindre än kommer hälften PVC-golven på marknaden importeras. av

konstaterar vid jämförelse av kostnader för EkoEko en alternativa material att fördyringen blir särolika på våtrumssidan, där såväl dagens alternatiskilt stor material installationen av dessa är väsentligt va som än för PVC. När det gäller torra utrymmen är dyrare

prisskillnaden tämligen liten för materialen och i de flesta fall mindre för installation.

Då PVC byts mot linoleum och andra material i som huvudsak importeras, skulle importen öka betydligt vid en snabb övergång från PVC. Samtidigt skulle ett betydande antal anställda hos svenska golvtillverkare förlora sina arbeten, enligt EkoEkos studie. omställning till nya material fordrar stora investeringar men betydande delar nuvarande av maskinpark kan användas även för andra material. En successiv omställning skulle ge tillverkarna tid att utveckla nya alternativa plastmaterial och kommer, enligt EkoEko, att ha ett stort inflytande på såväl sysselsättnings- som handelseffekter.

Takplact och profiler

Ett mindre användningsområde inom av PVC byggsektorn är som takplast och olika typer lister. av Totalt användes 900 ton ren PVC till takplast och 2 000-2 500 ton ren PVC till olika lister år 1992.

0.4.9 Industri- och maskindetaljer

Processindustrin och speciellt cellulosaindustrin

använder PVC i applikationer där kemikaliebeständighet

och resistens emot korrision behövs. PVC har dock ett relativt snävt temperaturspann och kan inte användas om temperaturen överstiger ca 60 grader Celsius. Tillverkarna har flera alternativ tillgängliga i dag. Totalt användes mindre än 2 000 ton ren PVC-råvara till industri- och maskindetaljer år 1992.

8.5 sammanfattning avseende materialval

PVC är ett förhållandevis billigt material med många goda materialegenskaper. Det gäller även till stor del övriga termoplaster. Valet många av PVC sker gånger på

att företagen har kunskaper om materialet, och grund av befintliga maskinutrustningen är anpassad till att den PVC-produktion.

inom olika produktområdena söker material Företagen de produkter utifrån den specifika kravbild som till sina respektive produkt. Tekniska materialfinns för och kostnader är viktiga parametrar vid egenskaper Till detta kommer oftast önskemål om att materialval. befintlig maskinutrustning. Tillverkning kunna använda blisterförpackningar utgör ett exempel på att den av maskinutrustning finns på marknaden, enligt det som tillverkande företaget, är anpassad till materialegenskaper PVC uppfyller. För andra företag är det som eller materialegenskaper som leder till standarder valet av PVC.

tillverkar konsumentprodukter eller är De företag som underleverantörer speciell produkt är inte beroav en ende PVC eller andra klorerade plaster i sig utan av materialval styrs krav är kopplade till deras av som produktegenskaperna.

stort antal användningsområden finns det andra Inom ett material kan ersätta PVC och andra klorerade plassom med eller utan modifieringar. Produktion av golv ter baserade på andra termoplaster än PVC kan till exempel tillverkas i maskinutrustning som PVC-materialet. samma

utgöra alternativ till PVC beskrivs De material som kan olika produktområdena. Alternativa material under de utgörs många gånger andra termoplaster som exempelav vis polyeten och polypropen.

Företag tillverkar halvfabrikatprodukter, som som väv, folier, profiler, slang, kabel, färg och bestruken tekniska produkter, är i allmänhet hårdare kopplade

till användning PVC som material. av

För de två företag tillverkar som compound i Sverige är beroendet betydligt större än det i allmänhet är för dem som tillverkar halvfabrikat eller färdiga produkter. Compounderingsföretagen har byggt upp sina företag runt PVC både när det gäller kunskap och maskinutrustning. Tillförseln av PVC till marknaden via compound är 12-15 procent per år den av totala tillförda mängden PVC-råvara.

Den svenska tillverkaren PVC-råvara av har sin verksamhet helt kopplad till klortillverkning och framställning av PVC-råvara.

Beroendet av PVC material som ökar således ju längre bak i produktionskedjan företaget har sin verksamhet.

9. LIVBCYKELANALYB

Kretsloppsdelegationen har låtit Chalmers Industriteknik utföra livscykelanalys för kontorsmappar av en olika plastmaterial har ingått i plast. Nappar av tre studien.

EPS-systemet presenteras i Utifrån den version av som The EPS Enviro-Accounting Method har IVL-rapporten bedömts för PVC, polypropen PP samt miljöbelastningen polyeten PE.

har beräknats är förbrukningen De miljöbelastningar som energiresurser, emissioner till luft, emissioner av avfallsmängder. Med i beräkningarna till vatten och miljöbelastningen från framställningen av den finns förbrukas i alla led. Det antas att elproelenergi som genomsnittlig för det land där elen förduktionen är brukas. I avfallsledet antas att 58 procent av mapparförbränns och resterande 48 procent deponeras. na att energin från förbränningen används som Vidare antas fjärrvärme.

olika olika mycket värme vid avfalls- De mapparna ger förbränning. Värdering med EPS-systemet inkluderar miljöbelastningen från de alternativa värmekällor som jämna ut den skillnaden. De alternativa används för att i studien till hälften induvärmekällorna antas vara och till 50 procent genomsnittlig svensk striavfall fjärrvärmeproduktion, exklusive avfallsförbränning.

Tabell 12. Reslutat av livscykelanalys för plastmappar. Miljöbelastning för PVC, polyeten PE samt polypropen PP räknat på 1000 mappar av respektive material.

1 Summan av koldioxid, kolmonoxid,svaveloxider,kväveoxideroch stofL 2 Summan överskriderxotalvärdcl pgaav au dettaavnmdals nedåt. 3 Summan överskridertolalvärdcleftersomdet i lolalvärdcl ingår negativatermer.

Källa: Chalmers Industriteknik

Studien tar inte hänsyn till att kanske har mapparna olika lång brukstid. PVC-mappar väger 1,3 till 1,5 gånger så mycket de övriga plastmapparna. Denna som egenskap omfattas inte av analysenstudien.

Studien ger ingen, enligt Chalmers, definitiv miljömässig rangordning av plastmapparna, eftersom skillnaderna i värderingsresultaten är små jämfört med de osäkerheter som ryms i analysen.

Vid analysen av miljöbelastningen för plastmappar har inte hänsyn tagits till rad PVC-specifika faktorer en vid tillverkning, vid avfallsförbränning och på deponi.

Studien tar inte hänsyn till de för PVC processpecifika emissionerna klorgas, kloridjon, dikloretan och vinylmonomer. Dessa förekommer inte alls för polyeten- och polypropenmapparna.

Det ökade behovet av kalk vid torr neutralisering av bildad saltsyra vid förbränning av PVC har inte beaktats i studien. Förhållandet gäller inte för polyeten

och polypropen eftersom de saknar klorinnehåll. I värderingsmetoden beaktas inte att mängden kemikalieavfall från plasttillverkning är störst för PVC-fallet, något mindre för polypropen och minst för polyeten.

Additivens miljöbelastning har inte följt från tillverkningsledet. Det är, enligt Chalmers, en relativt stor försummelse då en fjärdedel av PVC-folien till mapparna utgörs av additiver.

Värderingsmetoden gynnar, enligt Chalmers Industriteknik, PVC-mappen beroende bland annat på att emissioner av saltsyra Hcl, vinylklorid VCM och dikloretan EDC inte vägs in. VCM och EDC är mellansteg vid PVCframställningen.

Hänsyn till eventuell bildning av dioxiner eller andra klororganiska föreningar i tillverknings- och avfallsledet tas inte i studien.

I vilken mån nedbrytningsprodukter bildas för plastavfall i deponi har inte studerats. Detta gynnar framför allt PVC då additiven vandrar ut till miljön, exempelvis dietylhexylftalat DEHP.

Chalmers Industritekniks slutsats är att skillnaderna i värderingsresultaten är små i jämförelse med de osäkerheter som ryms i analysen.

Flera aspekter i den metod som har använts gynnar PVCmappen, enligt Chalmers Industriteknik. Eftersom skillnaderna i värderingsresultaten är små, talar det för att PVC-mappen är miljömässigt sämre än alternativen. Studien ger dock ingen definitiv, miljömässig rangordning av plastmapparna.

9.1 sammanfattning av livcykelanalyaon

Livscykelanalysen av kontorsmappar är intressant eftersom den belyser tre olika materialval till en och samma produkt: PVC, polyeten och polypropen. De senare är vanliga alternativ till PVC i ett stort antal tillämpningar. Polyeten och polypropen är således material som konkurrerar med PVC.

Resultatet för livscykelanalysen av kontorsmappar av plast visar att skillnaderna i resultaten är små jämfört med de stora osäkerheter som ryms i analysen. Det begränsade antalet miljöfaktorer som använts i metoden gynnar PVC-mappen. Detta beror på att livscykelanalysen inte har tagit hänsyn till alla miljöaspekter i tillverknings-, användnings- och avfallsledet.

För att erhålla en komplett bild av Pvcs inverkan på miljön bör således även emissioner i tillverkningsledet i form av EDC, VCM, klorföreningar och det miljöfarliga avfall som uppkommer vid tillverkningen ingå. Hänsyn har inte tagits till förbränningsledet bildning där av saltsyra uppkommer vid PVC-förbränning, och dioxiner och andra klororganiska kan bildas. Mjukgjord PVC innehåller dessutom additiv som vandrar ut produkten ur under användning och i deponi, vilket inte beaktats.

nrnnxukrnnvrunxuc 1o .

Enligt regeringsuppdragets andra del bör Kretsloppsdelegationen utreda om det för vissa långlivade produkter kan miljömässigt fördelaktigt att återvinna vara mer PVC-plasten än att byta ut materialet.

I regeringens proposition 199293:180 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling anges prioriteringsordningen återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering. Med materialåtervinning jämställs kompostering om det kan användas som jordförbättringsmedel. Att minska deponering och mängden avfall är övergripande miljöpolitiska mål.

10.1 Generellt on materialåtervinning

Naturvårdsverket har i sin redovisning av regeringsuppdraget om förpackningar i februari år 1994 dragit vissa generella slutsatser angående lämpligheten att från miljösynpunkt återvinna eller förbränna förpackningsplaster med energiutvinning. Materialåtervinning framstår mer från miljösynpunkt för plastförsom gynnsam packningar än energiutvinning. PVC-förpackningar utgör i dag endast en mindre andel 4 % av de förpackningar som används i Sverige.

Samtidigt konstaterar Naturvårdsverket att materialåtervinning i dag är en relativt outvecklad teknik på plastsidan, och att den materialkvalitet erhålls som har sämre egenskaper vad gäller bland annat hållbarhet än jungfruligt material. Materialet kan dessutom bara återvinnas ett visst antal gånger.

De tyska erfarenheterna plast- och PVC-återvinning av visar att en hög materialkvalitet i återvinningen kräver en noggrann sortering och möjlighet att identi-

fiera vilken plastsort produkten är tillverkad av. Olika PVC-sorter innehåller olika tillsatser.

Enligt PVC-industrin krävs en hög renhet för att kunna återvinna PVC-produkt till den ursprungliga produkten typen med tekniska egenskaper. Nytillsats av samma additiver och nyråvara krävs vid vissa applikationer av den återvunna PVC-plasten. Enligt den svenska PVC-industrin kan använda PVC-produkter bearbetas utan tillsats av nyråvara till ett mellanskikt i exempelvis ett treskikts avloppsrör. Om det återvunna PVC-materialet skall användas till en kvalificerad normerad slutprodukt krävs ingående kunskaper om materialets sammansättning. Huvudsakligen kan endast internt eller externt tillverknings- eller installationsspill då användas. Det återvunna materialet kan användas som mellanlager i en kvalificerad och normerad slutprodukt.

Uppgifterna om hur många gånger PVC-plast kan återvininnan polymeren är uttjänt går isär. Detta beror nas troligen på att PVC med olika tillsatser uppvisar olika egenskaper vid återvinningen och att erfarenheterna hittills är relativt få. Vissa uppgifter anger att PVCplast rent tekniskt kan återvinnas 6-8 gånger. En holländsk studie påvisar att PVC kan återvinnas sju gånger utan att någon nämnvärd nedbrytning skett av materialet och detta utan att några additiver tillsatts. Å andra sidan visar erfarenheter från tysk återvinning av gamla PVC-fönster till nya fönster att viss vittring av PVC-materialet skett under användningstiden.

Sorteringen sker i huvudsak manuellt i Europa i dag. Mekaniska och optiska sorterings- och identifieringsmetoder är under utveckling.

Det avfall förr eller senare uppkommer och inte kan som återvinnas måste omhändertas. Ett utflöde ur återvinningssystemet av sådant material som över huvud taget

inte kan användas måste enligt Naturvårdsverket ske kontinuerligt av kvalitetsskäl.

De långlivade PVC-produkterna utgör en betydligt mer homogen produktgrupp och används i större volymer än förpackningar. De långlivade produkterna hanteras inte av konsumenter i någon större utsträckning, utan framför allt av företag inom bygg- och anläggningssektorn samt de tekniska nämnderna i kommuner. De långlivade PVC-produkterna hamnar inte i hushållsavfallet, utan deponeras vid kassering. Här bör en jämförelse göras om deponi, förbränning eller materialåtervinning är det mest gynnsamma från miljösynpunkt.

Ett tekniskt problem vid plaståtervinning i större I

skala är de stora skillnaderna mellan de olika plast- ’ materialen, vilket enligt plaståtervinningsindustrin S inverkar på blandbarheten materialen emellan. Exempelvis är PVC inte blandbar med olefinplasterna polyeten å och polypropen. I I ä 1 Å andra sidan är detta problem inte specifikt för PVC, utan kvaliteten på den återvunna plasten blir högre om utgångsmaterialet är homogent. Större, lätt identifierbara produkter såsom golv, rör och profiler kan sorteras och återvinnas 1 separata system.

10.2 xatorialåtorvinning av PVC-produkter 3 Den återvinning PVC-plast i form produktions- 3 av av eller installationsspill som i dag sker diskuteras inte

här. f

Stora mängder långlivade PVC-produkter ackumuleras ständigt i samhället. Av totalt 2 miljoner ton ackumulerad mängd PVC-produkter i samhället utgör PVC-produkter inom bygg- och anläggningssektorn ca 80 procent, dvs. omkring 1,6 miljoner ton. Rör utgör merparten av denna ackumulerade mängd, följt av golv och kabel. Den

PVC-plast som berör byggnader kortast tid är det installationsspill om 5-7 procent som uppstår vid modernisering, ny- och tillbyggnad. Totalt beräknas detta uppgå till ca 3 000 ton per år. Denna siffra skall jämföras med de omkring 80 000 ton PVC-råvara som konsumeras per år inom bygg- och anläggningssektorn.

Varje år uppkommer avfall i form omkring 10 500 ton I av PVC-golv och tapeter. PVC-haltigt byggavfall kommer,

Q enligt Boverket, åtminstone i 30 år framöver att upp-

I komma i mängder om 13 000-15 000 ton årligen. Detta

l

avfall deponeras.

Enligt företrädare för rörbranschen finns det endast mindre mängder PVC-rör tillgängliga för insamling ca 100 ton. PVC-rör återvinns inte i Norden i dag, utan utomhuslagda rör ligger kvar där de är nedgrävda, liksom kabel. Golv återvinns inte heller.

materialåtervinning PVC finns vid ett antal anläggav ningar i Europa. De flesta finns i Tyskland. I Tyskland finns också en särskild intresseorganisation för PVCåtervinning, Arbeitsgemeinschaft PVC und Umwelt. Bland de PVC-produkter som återvinna i Europa finns rör, fönster, takfoder, golv, flaskor och blisterförpackningar. I det följande ges några belysande exempel. Omfattningen av dagens materialåtervinning i Europa är en bråkdel jämfört med den PVC nytillverkas. som

Erfarenheterna av återvinning långlivade PVC-produkav ter i Europa visar att de insamlade och återvunna volymerna är små. Det beror dels på produkternas långa Å på livslängd, dels att efterfrågan på återvunna produkter är låg.

10.2.1 Rör

Återvinning rör sker bl.a. i Hardenberg i Nederlänav derna, där rörproducenten Wavin har en separat fabrik för återvinning av PVC-rör.

Den återvunna PVC-plasten från de insamlade rören används som mellanskikt i de nya rör där rörväggen består av tre materialskikt. Ytter- och innerskikt i de nya rören består av jungfrulig PVC, resterande 60 procent har tillverkats av återvunnen PVC. Dessa rör förväntas få lika lång livslängd som de PVC-rör som tillverkats med helt ny råvara, dvs. en livslängd på 100 år eller Inga additiver tillsätts det mer. nya recirkulerade materialet.

I Nederländerna är konsumtionen PVC-rör mycket

av större än i Sverige ca 80 000 ton årligen jämfört med sveriges 15 000 ton markavloppsrör årligen. Den insamlade mängden använda PVC-rör i Nederländerna förväntas uppgå till 1 400 ton årligen. Enligt branschorganisationen Nordiska Plaströrsgruppen NPG läggs markförlagda va-ledningar i Sverige på betydligt större djup än i Nederländerna på grund av frysrisken. omläggning av befintliga va-ledningar sker endast i mycket begränsad omfattning i Sverige och i huvudsak av gjutjärnsoch betongledningar. Spillet är litet vid installation. Endast ca 100 ton PVC-rör per år förväntas kunna insamlas i sverige. En stor rörtillverkare i Danmark uppskattar insamlingsgraden av rör uppgå till 2-3 promille konsumtionen, vilket motsvarar 20-30 ton. Återvinav ningsgraden av PVC-rör i Danmark är totalt mindre än en procent, enligt EkoEko.

NPG konstaterar vidare att det tekniskt är fullt möjligt att återvinna PVC-rör men påpekar att det i Sverige handlar om små volymer och långa transportavstånd. Vidare uppger NPG att de svenska PVC-rörfabrikanterna är villiga att diskutera ett återvinnings-

system för PVC-rör om det bedöms att återvinning ger miljövinster, och kommunerna återsänder använda om PVCrör till rörfabrikanterna. Företaget Uponor AB som bl.a. tillverkar PVC-rör märker sina produkter tydligt och inför återvinningsmärkning för att möjliggöra producentansvar för företagets produkter. Uponor AB påpekar att ett lönsamt röråtervinningssystem kräver att volymerna är kalkylerbara, och att samtliga tillverkare och distributörer alla sorters plaströr åläggs av samma producentansvar.

10.2.2 Kabel

Någon generell teknik för att återvinna från plast använd kabel finns inte enligt PVC-industrin. Kabeln är | ofta förorenad, och det finns många olika sorters

E kabel. Kabel kan innehålla flera olika

plaster, exemå pelvis polyetenisolering och PVC-mantel. I dag omhändertas vanligen endast metalledarna i kabeln.

I GS Recycling i Sundsvall tar emot kabelskrot. Kabelskrotet innehåller metallerna koppar och aluminium samt plast, bl.a. PVC. Metallerna skiljs från plasten och återvinns omsmältning. Plasten genom kan däremot i dag inte återanvändas vid produktion till kabel enligt uppgifter från Ericsson Cables. Plastfraktionen utgör 50 procent av kabelskrotet och har använts som dräneringsmaterial, vilket inte längre är tillåtet. GS Recycling försöker få fram produkter tillverkade återvunnen av kabelplast. Exempelvis framställer plankor man av det blandade plastavfallet med tillsats sågspån. av

5 Den danska plastindustrin anser inte att material- E återvinning av gamla PVC-kablar är lämpligt på grund av 1 de problem blyinnehållet medför.

10.2.3 Golv

I samarbete mellan europeiska PVC-tillverkare och golvtillverkare etablerades år 1990 i Grossefehn en anläggning för regranulattillverkning av gamla PVC-golv. Omkring 300 ton PVC-avfall beräknades bli nya golv under och omkring 3 000-6 000 ton material 1991, hanteras årligen enligt den europeiska plastindustrins intresseorganisation, APHE.

PVC-pulvret utvunnits gamla golv kräver nytillsom av sats mjukgörare, PVC-råvara eller fyllmedel för att av kvalitet skall erhållas som är lämplig för tillverken ning av golv.

Insamlingen och återvinningen administreras av AgPR Arbeitsgemeinschaft PVC Bodenbelags Recycling via golvläggare, grossister och detaljister. Behållare för insamling uttjänta PVC-golv finns utplacerade vid av några speciella insamlingsställen.

största andelen golv 70 procent insamlas från Den - offentliga inrättningar som sjukhus, skolor etc.

Totalt ingår 19 europeiska företag i AgPR. För varje ton insamlat PVC-golvavfall betalar AgPR 150 DM. Arbetsgemenskapen bildades för att minimera den ekonomiska risken för enskilda företag vid uppbyggnaden av ett materialåtervinningssystem för PVC-golv. För att ta hand om allt PVC-golvavfall i Tyskland 30 000 ton årligen skulle till åtta anläggningar med denna sex kapacitet krävas.

undersöker också andra möjliga användningsområden AgPR för det återtagna golvmaterialet såsom bilmattor, mjuka profiler och stänkskydd på bilar. Dessa återvinningsprodukter med nytillsatt additivinnehåll omfattas inte arbetsgemenskapen för PVC-golv och hamnar troligen i av förbränning eller på deponi vid kassering.

10.2.4 Fönster

En återvinningsanläggning för PVC-film och profiler från fönster finns i drift i Behringen i Tyskland. Det återvunna PVC-granulatet kan användas för att göra nya fönsterprofiler, med en tillsats 20 procent jungfruav lig PVC-råvara.

Q

Enligt det avtal som ingåtts mellan de tillverkande å företagen återvinningsföretaget och skall produkterna PVC-fönster, profiler, jalusier samlas in sedan de tjänat ut, och enligt avtalet får de inte deponeras eller förbrännas. Glas och metall från sorteringen omhändertas för separat återvinning. Investeringskostnaden för anläggningen uppgick till 30 miljoner DH. Den nordiska profiltillverkaren, för huvuddelen , som svarar Ä av svensk konsumtion, har uppgett att återtar fönsman I ter ur reparations- och rivningsavfall.

1o.2.s övrigt

I Frankrike återvinns 10 000 ton PVC-flaskor årligen. Materialet används för rörtillverkning. Sedan PVC-f1askorna belades med pant, har insamlingsgraden ökat till 90-95 procent.

Företaget Hoechst samlar från apotek och sjukhus in

läkemedelsförpackningar PVC och aluminium. av Av PVCplasten tillverkas golvplattor säljs till konsusom mentledet. Plattorna omfattas av en återtagningsgaranti. I Sverige finns ingen tillverkning av PVC-takduk. En stor tillverkare i Schweiz återtar använd duk även från Sverige.

10.3 Ekonomiska aspekter på återvinning

I Sverige finns i dag ingen praktisk eller ekonomisk erfarenhet av materialåtervinning kasserade PVC-proav dukter för återvinning till PVC-produkter. nya De

existerande plaståtervinningsföretagen hanterar i huvudsak termoplasterna polyeten och polypropen.

början 1980-talet beviljade Naturvårdsverket I av till ny-teknikinvesteringar i plaståtervinningsbidrag branschen. Satsningen på plaståtervinningen sammanföll råoljepriset, och därmed priset på jungfruligt med att plastmaterial, föll drastiskt i mitten av 1980-talet. Enligt uppgift från Naturvårdsverket skulle de ekonomiska inom plaståtervinningsbranschen delvis problemen minska branschen satsar på förädlade produkter kunna om ökar kapaciteten inom befintliga anläggningar. och

plaståtervinning är att det ofta är svårt Generellt vid att uppnå lönsamhet i återvinningssystemet. Problemet med för liten marginal mellan priset för jungfruligt material och återvunnen plast är generellt för plaster och gäller även återvunnen PVC. Nyråvaran konkurrerar prismässigt med den återvunna plasten, och avsättningen på marknaden av de återvunna produkterna kan vara osäker. Beträffande återvinning av blandat plastavfall ingå del, visar erfarenheter från där PVC kan som en Tyskland på stora svårigheter när det gäller att ta hand blandad plast från förpackningsavfall och att om få avsättning för återvinningsprodukterna på marknaden.

När eventuella konsekvenser för samhällsekonomin av PVC-återvinning skall bedömas är insamlings- och återvinningsgraden stor betydelse. Höga insamlingsgrader av och behov sortering leder enligt EkoEko till höga av kostnader. Vid PVC-återvinning i Sverige kommer man en enligt Plastkretsens företrädare att utnyttja etablerade insamlingsorganisationer såsom kommunala avfallsbolag och etablerade transportörer för att slippa bygga insamlingsorganisation. Kostnaderna tas i upp en egen första hand plastindustrin och skjuts i nästa steg av över till kunderna.

I Danmark har målsättningen i det skriftliga avtalet mellan miljöministeriet och intressenter avseende PVC inom förpackningsområdet att minska andelen PVC med 50 procent till år 1993 jämfört med basåret 1987 uppnåtts. Detta har skett genom att ersatt PVC med andra man material som polyeten, polypropen och trä. Utbyte i stället för återvinning blir enligt den danska erfarenheten billigare och mer resurseffektivt.

Återvunnen från PVC i huvudsak kortlivade hushållsprodukter har i en tysk undersökning visat sig kosta dubbelt så mycket nytillverkad PVC. som Danska och tyska erfarenheter visar att tillverkningen återvunav nen PVC från i huvudsak långlivade produkter inom byggoch anläggningsssektorn såsom golv, rör, kabel och styva profiler är ca 20 procent dyrare än nytillverkad PVC. Denna prisdifferens gäller, enligt EkoEkos studie, vid en gynnsam situation med mycket låga insamlingsoch återvinningsgrader, och endast för den PVC som är billigast att samla in och bearbeta. sätts högre en återvinningsgrad blir kostnaden per ton betydligt högre. Det återvunna PVC-materialet måste också kunna användas för produktion av en efterfrågad produkt.

Ätervinningskrav på långlivade produkter innebär inves-

teringar i återvinningsanläggningar och utbyggd insam-

lingslogistik och sortering.

En hög återvinningsgrad för långlivat innebär PVC att mindre mängder PVC ackumuleras i biosfären och ökar förutsättningarna för att PVC kommer att ingå i en materialcykel. Ju högre insamlings- och återvinningskrav för långlivade PVC-produkter, desto högre kostnader vid insamling och sortering. samtidigt är tillgången på en tillräcklig mängd material för återvinning, enligt företrädare för PVC-industrin, förutsättning en för att täcka processkostnaderna. Vissa produkter är dock inte lättåtkomliga. PVC-rör och viss PVC-kabel är nedgrävda och svåråtkomliga för återvinning. Genom-

sluten materialcykel, där PVC inte ackuförandet av en i biosfären, bör vägas mot bl.a. den mycket muleras insamlings- och återvinningskrav höga kostnaden som Till detta kommer effekter på miljö och saminnebär. hällsekonomin vilka för närvarande är outredda.

på hälsa och miljö vid vc-återvinning 10.4 Invorkan

Naturvårdsverket har uppdaterat den av norska Statens Forurensningstilsyn i augusti 1993 genomförda bedömningen PVCs inverkan på miljön och redogjort för av svenska förhållanden. Dessutom har vissa bedömningar inverkan på hälsa och miljö vid återgjorts avseende vinning av PVC.

Naturvårdsverket konstaterar därvid att ostabiliserad vid höga temperaturer bryts ned och bildar salt- PVC Även andra nedbrytningsprodukter kan bildas, syra. bensen. Det saknas information huruvida klororgat.ex. niska föreningar inklusive dioxin bildas vid upprepad återvinning, och en närvaro av metaller katalyserar om nedbrytningen.

svenska PVC-tillverkaren undersöker vilka nedbryt- Den ningsprodukter bildas när PVC-kabelmantel med och som utan koppartillsats upprepade gånger omgranuleras.

äldre PVC-produkt som byts ut är, desto högre Ju en halter miljöskadliga ämnen innehåller den. Vissa ämnen är sedan 10-15 år tillbaka förbjudna att använda. I dag deponeras detta byggavfall i huvudsak.

Naturvårdsverket uttrycker också i nämnda redogörelse farhågor för att materialåtervinning av framför allt äldre PVC-produkter kan bidra till att nu icke acceptillsatsämnen såsom kadmium, klorparaffiner och tabla flamskyddsmedel sprids till miljön på ett bromerade okontrollerbart sätt. En rad frågor avseende inverkan

på miljön materialåtervinning av av PVC-produkter är i

dagsläget ofullständigt belysta.

Vidare refererar Naturvårdsverket till en undersökning

av Jernkontoret från år 1988, där smältning av PVCbelagd plåt jämförs med andra skrotkvaliteter med av-

seende på dioxinbildning. Undersökningen på tyder att ,§ PvC—be1agd plåt bidrar till ökad dioxinbildning en vid

1 nedsmältning. Naturvårdsverket konstaterar

vidare att

E det dock sannolikt är

andra faktorer som förbrännings-

g och temperaturförhållanden i ugn, avgaskanaler och

I

reningsutrustning är avgörande som för bildande och

utsläpp av dioxin.

Vid återvinning plastmaterial 0 av förbrukas en del av

additiven i själva processen. Dessutom har under pro-

i duktens användning en del brutits ned och förbrukats.

l Därför behövs ytterligare tillsats stabilisator av vid Å omarbetning. Erfarenheter från Europa visar att mjuk-

gjord PVC också ofta kräver nytillskott av mjukgörare

9 vid materialåtervinning.

i

g Plaståtervinningsgruppen PKG,

som är en sammanslutå ning av företag kommersiellt som arbetar med insamling

} och bearbetning begagnade plaster, av konstaterar att j PVC är plast en som inte är blandbar med andra på grund

E av sin temperaturkänslighet. PKG påpekar vidare

att PVC

1 i återvinningsprocessen

medför stora arbetsmiljö- I problem, eftersom saltsyra kan bildas och komma ut i

arbetslokalen.

Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning IVL har

utfört en studie arbetsmiljön vid plaståtervinning. av

Generellt gäller vid plaståtervinning återvinning att

av blandad och kraftigt nedsmutsad plast dålig ger en arbetsmiljö vid manuell sortering. En sådan arbetsmiljö

förekommer knappast i Sverige i dag. IVL konstaterar

också att risken för arbetsmiljöproblem ökar också om olika plastsorter blandas. Blandade plaster ger dess-

utom produkt med betydligt lägre kvalitet än den var en och de plaster har som ingår i blandningen. en av

I dag återvinns i Sverige framför allt ren eller relativt polyeten. Erfarenheter från återvinning av ren enbart PVC-produkter saknas. Enligt IVL kan PVC-kork från vissa plastdunkar misstag komma in i återvinav ningsprocessen och då orsaka saltsyraavgång med medföljande arbetsmiljöproblem.

10.5 sammanfattning

Återvinning PVC-produkter är i dag en relativt outav vecklad teknik. Erfarenheter från materialåtervinning PVC-produkter i Europa visar att endast små volymer av långlivade PVC-produkter samlas in och att efterfrågan på de återvunna produkterna är relativt låg, vilket påverkar lönsamheten negativt.

Vid dagens materialåtervinning och framställning av PVC-produkter till applikation krävs ofta tillsamma nyråvara och additiver. Återvinning av PVC-prosats av dukter kommer således i dagens läge att kräva en fortsatt additivanvändning och fortsatt om än jämförelen sevis minskad nyproduktion PVC-råvara. av

Den återvinning PVC-produkter som i dag sker i av Europa omfattar i huvudsak långlivade produkter som samlas in separat och förs till speciella återvinningsanläggningar. dag finns inte någon sådan återvinning I PVC-produkter i Sverige. De totala kostnaderna för av att upprätta sådana återvinningssystem 1 Sverige är outredda, de är troligen högre än för motsvarande men europeiska system på grund långa avstånd och dagens av små avfallsvolymer.

Materialåtervinning av PVC tillsammans med andra plaster framstår olämpligt från arbetsmiljösynpunkt i som dagens svenska plaståtervinningsindustri.

Flera aspekter rörande miljöpåverkan vid PVC-återvinning är för närvarande outredda.

Mjukgörarna kan spridas till miljön vid användningen. Speciellt gäller detta för mjukgjord PVC i utomhusbruk. Återvunna mjukgjorda PVC-produkter kommer att bidra till spridningen i miljön av mjukgörare. PVC-haltigt byggavfall innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen, och äldre produkter kan också innehålla förbjudna ämnen såsom kadmium. Bygg-och rivningsavfall deponeras i dag. Naturvårdsverket påpekar att materialåtervinning av framför allt äldre PVC-produkter kan bidra till att nu icke acceptabla tillsatser sprids till miljön.

Produkterna av återvunnen PVC kasseras förr eller senare i sin tur och restprodukter uppkommer vid återvinning. Utflödet i form av restprodukter och kasserade återvunna produkter måste tas hand på ett från om miljösynpunkt godtagbart sätt.

n. röxnxänuzuc

Förbränning av PVC diskuteras från miljösynpunkt främst utifrån dess klor- och tungmetallinnehåll. Klorandelen i själva PVC-plasten utgör 57 procentu Kloret i PVC bidrar till bildningen av saltsyra och klorerade organiska föreningar såsom dioxiner och klorfenoler. Tungmetallerna, som härrör från stabilisatorerna hamnar i flygaskan och slaggen och måste omhändertas för deponering. I Sverige finns 21 avfallsförbränningsanläggningar som tar hand om ca 45 procent den av totala mängden insamlat hushållsavfall.

Totalt beräknas knappt 200 000 ton PVC-produkter ha förbränts i de kommunala förbränningsugnarna under perioden 1965-92. Av dessa 200 000 ton utgör i huvudsak kortlivade PVC-bestrukna produkter och mjuk PVC-folie en fjärdedel vardera.

Den saltsyra som bildas vid förbränningen neutraliseras vid alla svenska förbränningsanläggningar två genom olika tekniker; våt och torr. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar medför förbränning av PVC i ett system med torr neutralisering kostnader för att deponera och transportera den bildade kalciumkloriden. I det våta systemet släpps kloriden ut till recipient och därmed uppstår ingen kostnad för restprodukthantering.

Med dagens sammansättning av hushållsavfallet härrör enligt Naturvårdsverket 35-50 procent bildat klor i av rökgaser från PVC. Detta motsvarar ett PVC-innehåll på 0,5 procent ca 8 500 ton i ingående osorterat avfall för förbränning.

PVCs betydelse för bildandet av klorerade dioxiner och andra klorerade föreningar vid förbränning är omdiskuterat. Vissa förbränningsförsök påvisar en korrelation mellan bildning av klorbensen, som indikator på dioxinbildning, och PVC-innehåll i det

förbrända avfallet då sådant organiskt avfall som kan komposteras först sorterats ut.

Andra förbränningsförsök stödjer å andra sidan teorin att klorinnehållet från PVC i avfallet inte påverkar dioxinbildningen. Det finns redan tillräckligt med klor i annat avfall för att dioxin skall bildas. Resterande klor i avfallet som förbränns utgörs av koksalt, vägsalt och klor i papper, papp och många andra ospecifika bidrag. Det våta komposterbara matavfallet antas i dag svara för ungefär hälften av klorvätet i bildade rökgaser.

I takt med att allt mer av hushållens organiska avfall utsorteras för kompostering, kommer PVCs relativa bidrag till klorinnehållet att öka avfallets om sammansättning i övrigt är oförändrad.

Vid samråd med företrädare för PVC-industrin redovisades åsikten att förekomsten av PVC i avfallet som förbränns inte har någon som helst inverkan på dioxinbildningen.

Enligt Naturvårdsverket har en kraftig reduktion av dioxinutsläppen från avfallsförbränningsanläggningarna skett under den gångna tioårsperioden. Förbränningsprocessen har optimerats och reningstekniken förbättrats. Detta har också bidragit till utsläpp lägre halter av av klorbensener och klorfenoler, vilka inte avskiljs från rökgaserna vid reningssteget i omfattning samma som dioxiner. I dag mäts endast några enstaka kända klorerade organiska föreningar vid utsläppsundersökningar, och det råder i dag osäkerhet om sammansättningen på det totala utsläppet av klorerade organiska föreningar från förbränningsanläggningar.

Den absoluta merparten av metallstabilisatorerna från den PVC som förbränns hamnar i flygaska och slagg. Hur stor andel av metallmängderna i aska och slagg som här-

rör från PVCn i avfall går inte att Några större ange. utsläpp av oförbrända ftalater mjukgörare bedöms av Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket inte vara aktuellt från svenska avfallsförbränningsanläggningar.

Andra källor till dioxinutsläpp är deponibränder och olovlig förbränning av kabel. okontrollerade deponibränder ger upphov till okontrollerade dioxinutsläpp. Deponibränder kan enligt Naturvårdsverket ge betydande utsläpp av TCDD-ekvivalenter, flera gånger det samlade utsläppet till luft från avfallsförbränningen i Sverige. Även andra klorkällor än PVC finns lagrade i dessa deponier. Omkring 200 deponibränder inträffar per år, vilket sammantaget kan ett väsentligt bidrag ge av dioxiner. Numera ställs krav på gasuttag vid prövning av deponier vilket bör minska antalet bränder i framtiden.

olovlig förbränning av kabel vilket ger dioxinutsläpp kan förekomma, men i dagsläget föreligger enligt Naturvårdsverket inga uppgifter hur stor omfattningom en är.

Vid brand i bostäder producerar PVC inte så mycket rök att detta vållar problem. Däremot kan det klorväte som bildas vid brand påverka slemhinnor och då försvåra eller förhindra utrymning av lokaler, enligt Boverket. Besvären blir akuta långt innan koncentrationen i rummet blir giftig. Boverket konstaterar vidare att ett annat problem vid PVC-bränder är de materiella skador som uppkommer av den saltsyra som bildas, som bl.a. korroderar alla berörda metaller.

Naturvårdsverket konstaterar att icke obetydliga mängder stabila klorerade föreningar, däribland dioxiner, tillförs flygaskan. Askan måste hanteras och deponeras så att miljögifterna ligger kvar i deponin under mycket lång tid. Höga kloridhalter gör det svårt att stabilisera askan inför deponeringen.

Vid förbränning för energiutvinning är PVCs energiinnehåll lågt i jämförelse med andra plaster: Polyeten och polystyren har ett energiinnehåll om 46 000 Kjkg och PVC 18 900 Kjkg. Enligt tyska beräkningar kan endast 30 procent av den energi, som de ursprungliga råvarorna innehåller, utvinnas vid förbränning PVC. I tyska förbränningsanläggningar beräknas endast omkring 10 procent av PVCs energiinnehåll kunna utnyttjas som värme. Motsvarande beräkningar för svenska förhållanden saknas.

Med lägre klorinnehåll i det avfall som förbränns blir investeringskostnaderna i förbränningsanläggningarna lägre, och nuvarande deponering av kloridrest från neutralisering skulle inte behövas i nuvarande utsträckning.

11.1 sammanfattning

Pvcs energiinnehåll är lägre än andra termoplasters.

Vid den framtida hanteringen av de restprodukter som uppkommer i hushållen, sedan material såsom papper, plaster och metaller utsorterats för återvinning liksom det komposterbara hushållsavfallet, kan PVCs andel av klorinnehållet i rökgaserna komma att öka. Av plastandelen vid förbränning uppskattas PVC i dag utgöra 6-10 procent. Stabilisatorer som innehåller tungmetall används i princip uteslutande till PVC. Om PVC framför allt ersätts av andra plaster såsom PE och PP bildas i teorin vid förbränning endast koldioxid och vatten. De alternativa plastmaterial som diskuterats innehåller inte heller klor.

12. DBPONI

Det råder i dag stor osäkerhet om vad som händer i deponi och även i markmiljö avseende nedbrytningen av PVC-polymeren och tillsatserna. Vilka nedbrytningsprodukter som bildas i deponi och i markmiljö från nedgrävda rör och kabel är inte utrett. Det saknas kunskap om i vilken utsträckning läckage till lakvatten av nedbrytningsprodukter och spridning till miljön av dessa och frigjorda tillsatser sker. Mjukgörarna i PVC börjar förr eller vandra ut PVC-polymeren, liksom senare ur stabilisatorer, pigment m.m. På lång sikt sprids exempelvis blyinnehållet i nedgrävda rör och kabel och bidrar till metallbelastningen i miljön.

Totalt finns det ungefär 350 000 ton PVC-produkter ackumulerade i avfallsdeponierna sedan år 1965. Av denna mängd beräknas större delen, omkring 210 000 ton PVC-bestrukna produkter, mjuka PVC-folier och övriga PVC-produkter, ha deponerats i deponier för hushållsavfall.

Den största volymen PVC, omkring 80 000 ton PVC-råvara årligen, används i dag inom bygg- och anläggningssektorn. Bygg- och rivavfall deponeras i dag. Inom denna sektor uppkommer åtminstone i 30 år framåt årligen 13 000-15 000 ton PVC-haltigt avfall enligt Boverket. Större delen av detta, ca 10 000 ton, är PVC-produkter i form av golv- och väggmattor. Under perioden från år 1965 till 1992 beräknas drygt 70 000 ton PVC-golv ha deponerats på byggavfallsdeponi. Mängden golv som ackumulerats i samhället uppgår till nära 400 000 ton år 1992.

Företrädare för PVC-branschen har vid samråd uttryckt sin syn beträffande deponering: deponering av PVC-produkter är inte någon bra lösning från resurssynpunkt, utan förbränning med energiutvinning bör i stället vara ett alternativ för att bättre nyttja materialet.

Ju äldre plastmaterialet är som byts vid renovering och ombyggnad desto högre halter skadliga ingredienser innehåller det, enligt Boverket. Den PVC börjar som nu bytas ut innehåller ämnen som sedan 10-15 år tillbaka är förbjudna.

Den största produktgruppen inom PVC-användningen är rör. Totalt har 895 000 ton PVC-rör grävts ned eller på annat sätt ackumulerats i samhället mellan år 1965 och år 1992. Den årliga konsumtionen mellan 30 000om 40 000 ton PVC-rör ökar ytterligare på denna mängd. Eftersom livslängden för PVC-rör enligt branschorganisationen är ca 100 år, kommer de rör grävdes ned på som 1970-talet förmodligen inte att behöva bytas förrän omkring år 2070.

Enligt Boverket finns det praktiskt taget inget skäl att röra markförda kablar men vid enstaka tillfällen kan rörnät och avloppsrör behöva ändras. Rörsystem, som är inbyggda i hus, utsätts inte för slitage eller inverkan från dagsljus.

Situationen för PVC-kabel liknar den för rör. Utflödet i form av uttjänta produkter till avfallsledet är litet i jämförelse med den mängd som årligen konsumeras och ackumuleras i samhället. Kabel har en livslängd på ca 30 år. Där ligger avfallsproblemet betydligt närmare i tiden än för rör: under 1990-talet uppnår omkring 10 000 ton kabel årligen den teoretiska livslängden.

Enligt det norska naturvårdsverket, SFT, skulle PVCprodukter som blir kvar i naturen efter användning såsom nedgrävda rör, kunna medföra oönskad blybelastning i miljön på längre sikt. Vidare konstaterar SFT att det inte finns några uppgifter om vad som kommer att ske i ett längre perspektiv i en deponi under påverkan av olika ämnen; mikrobiell aktivitet och andra faktorer. Om miljön är starkt basisk påskyndas förmodligen nedbrytningen och saltsyra

avspaltas. Denna kan enligt SFT följas av bildandet av obetydliga mängder bensen. Bensen bryts ned relativt snabbt. Klorbensener bedöms inte kunna bildas. Andra att förutom bensen och fenol kan andra klorerade anser organiska föreningar bildas.

Vilka nedbrytningsprodukter som bildas, och hur snabbt nedbrytning av polymerer sker i deponi och mark, är troligen beroende dels additivinnehållet i PVCn, av dels i vilken kemisk miljö plasten deponerats. Additiär, enligt polymerforskare, sinsemellan olika i verna fråga biologisk nedbrytning. Zink- och kalciumstabiom lisatorer samt organiska tennföreningar bryts ned under inverkan av mikrobiell aktivitet, liksom vissa polyestrar och epoxider.

En av de egenskaper som gör att PVC som material används i så stora volymer i långlivade applikationer, är dess beständighet. Naturresurs- och miljökommittên skrev i sitt betänkande Naturresursers nyttjande och hävd SOU 1983:56 att den långa livslängden i sig kan innebära en miljörisk: Detta gäller även för plaster och andra fasta, olösliga substanser som i sin ursprungliga form inte kan påverka de biologiska och andra processer som sker i naturen. Man vet t.ex. inte vilka produkter som kan bildas när polyvinylklorid PVC bryts ned i naturen; endast att nedbrytningen går mycket långsamt. God beständighet som hos PVC kan därigenom innebära en risk: mycket material hinner produceras och spridas innan effekterna av eventuellt skadliga nedbrytningsprodukter börjar märkas.

I Sverige finns ca 200 större deponier och ett hundratal mindre. Totalt finns omkring 4 000 äldre avfallsupplag. Speciellt för de äldre deponierna är lakvattenuppsamlingen i många fall otillfredsställande och reningen ytterst bristfällig. Enligt Naturvårdsverket ska äldre deponier inte behöva lakvattenuppsamling och

rening utan efterbehandlingen skall ske på ett sådant sätt att föroreningsmängden ut är acceptabel.

Vid analyser av lakvatten från deponier har inte några högre halter ftalater påträffats. Få analyser har dock gjorts. Lakvattnet hamnar i kommunala reningsverk i de fall deponin är knuten till sådana. Naturvårdsverket bedömer att de ftalater lakas ut de deponier som ur som är anknutna till kommunala reningsverk med stor sannolikhet hamnar i reningsverkets slamfas. Enligt de bedömningar som gjorts kommer de största ftalatemissionerna från användning PVC-produkter. av

Metallstabilisatorerna i PVC hamnar vid förbränning av avfall som innehåller PVC i askan och slaggen, vilka deponeras. Hur stor andel metallmängderna i av de totala utsläppen som via lakvatten har sitt i ursprung PVCprodukter kan inte bedömas. Troligen sker ett utsläpp från oförbrända rester eller från genom läckage deponerad aska och slagg. Naturvårdsverket påpekar att en utveckling mot lokalt omhändertagande lakvatten från av deponier pågår.

12.1 sammanfattning

Osäkerheten om vad som sker med PVC-polymeren och additiverna i deponi och även i markmiljö är i dag stor. Flera oberoende bedömningar pekar dock på risken att hälsooch miljöfarliga additiv frigörs och på sikt sprids i miljön från deponier och från markförlagda PVC-produkter.

Tillverkaren av PVC-råvara att utföra avser en studie av långsiktig nedbrytning i deponi av PVC och mark. En kartläggning av kunskapsläget planeras till hösten 1994 och därefter nedbrytningsförsök år 1995.

De långlivade PVC-produkter i från som dag deponeras i huvudsak bygg- och anläggningssektorn, har högre en

halt och sammansättning hälso- och miljöen annan av farliga tillsatser än de produkter som används i dag. Dessa äldre PVC-produkter från bygg- och anläggningsomhändertas på ett kontrollerat och från sektorn borde miljösynpunkt godtagbart sätt.

13 INTBRNATIONELLT .

Redogörelsen omfattar framför allt länder ligger i som Sveriges närområde Norden och Europa och vidtagit som någon form åtgärd gällande av PVC-användning. Nationella åtgärder för att minska användningen av PVC är av olika omfattning och karaktär från frivilliga - avtal med branschen till tvingande lagstiftning. -

I det internationella miljösamarbetet berörs PVC bl.a. genom att flera havskonventioner på sina begränsningslistor upptar plastadditiv, ingår i som PVC.

13.1 Oslo- och Pariskomnissionan

Tillverkningsprocessen vid framställning PVC-råvara av är på norskt initiativ föremål för arbete inom OsPARs arbetsgruppen för den industriella sektorn INDSEC. PVC-industrin valdes eftersom framställning av PVCråvara kräver användning klorerade av klorväten i stor skala. Då reduktion utsläpp klororganiska av av föreningar som är giftiga, svårnedbrytbara och potentiellt bioackumulerande är prioriterad OSPAR av anses detta vara ett viktigt delområde. Målsättningen inom arbetsgruppen är att definiera bästa tillgängliga teknik BAT för PVC-tillverkning i bulk, identifiera åtgärder för att reducera utsläppen och föreslå gränsvärden för utsläpp. INDSEC planerar avrapportera resultatet från arbetet år 1995.

Inom oSPARs kemikaliearbete försöker på man svenskt initiativ nå internationella överenskommelser i syfte att avveckla vissa prioriterade ämnesgrupper. Bland dessa återfinns plastadditivgrupperna klorparaffiner och bromerade flamskyddsmedel. Inom för kemikaramen liearbetet diskuteras ett frivilligt åtagande nu av den europeiska klorindustrin att avveckla användningen av de högklorerade kortkedjiga klorparaffinerna så långt som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt i dag.

13.2 nelsingforskonventionen

Även inom för Helsingforskonventionen HELCOM ramen pågår arbete med plastadditiver såsom ftlater för eventuella begränsningsåtgärder.

13.3 Nordsjökonforonaen

undertecknandet Nordsjökonferensen år 1990 har Genom av Sverige åtagit sig att reducera utsläppen av ett trettiotal ämnen och ämnesgrupper med 50 procent eller Av dessa återfinns bly- och blyföreningar som mer. additiv i Reduktionsmålen baseras på utsläppen PVC. till Nordsjön år 1985 och skall uppnådda år 1995. vara

Kvicksilverprocessen används vid framställning av som klor skall avvecklas till år 2010.

13.4 OECD

Inom OECD pågår arbete för att fastställa gemensamma riskbegränsningsåtgärder. Arbetet med riskbegränsning från början ett svenskt initiativ och Sverige var verkar drivande bl.a. att leda arbetet för flera genom ämnen i pilotprojektet. De ämnen och ämnesgrupper som omfattas detta arbete är bly- och blyföreningar, av kvicksilver, kadmium, metylenklorid och bromerade flamskyddsmedel. Arbetet har viss relevans för PVC eftersom bly används stabilisator i PVC-plast. Ett förslag som till rådsbeslut beträffande riskreduktionsåtgärder för bly skall diskuteras i kemikaliegruppen i höst.

13.5 Danmark

Danmark finns sedan år 1991 ett frivilligt avtal I rörande användning PVC mellan Miljöministeriet, den av danska plastindustrin, detaljhandeln, den danska arbetssgivareföreningen och Industrirådet.

Avtalets mål är att PVC skall hållas från borta avfallsförbränning där det är tekniskt och ekonomiskt försvarbart, att återvinning skall prioriteras framför deponering, att innehållet blyhaltiga tillsatser av och klorparaffiner skall reduceras så långt som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt samt att materialens miljöpåverkan skall värderas från vaggan till graven.

Avtalet skall ses mot bakgrund den av debatt rörande avfallsförbränning av PVC och dioxinbildning som ägde rum i Folketinget under åren 1985-87. Debatten medförde att den danska miljöministern i oktober år 1988 lade fram en handlingsplan reduktion om av PVC-användning som mynnande ut i en uppfordran till parterna att inleda förhandlingar. I början hade debatten handlat om

att avveckla PVC i engångsförpackningar,

men i handlingsplanen fann den danska miljöministern att målsättningen borde vara en total avveckling i stället. Skälen var bl.a. att förpackningar endast svarar för en mindre del det avfall går av som till förbränning, samt avgränsnings- och kontrollproblem.

Danmark skiljer sig från Sverige genom att en mycket stor andel av avfallet, i huvudsak hushållsavfall, förbränns. Klor från PVC-produkter utgör ca 70 procent av avfallets klorinnehåll i Danmark.

Innan avtalet ingicks hade Miljöstyrelsen gjort flera undersökningar av alternativa materials på effekter hälsa och miljö, samt tekniska av och ekonomiska konsekvenser ett utbyte. av Under senare tid har vissa miljövärderingar uppdaterats. Detta har inte föranlett någon ändrad policy avseende PVC. Inom fyra produktområden gjordes särskilda undersökningar: kontorsartiklar, sjukvårdsartiklar och övrigt, förpackningar, byggnadssektorn och den grafiska branschen.

Enligt avtalet skall avvecklingsläget årligen rapporteras av plastindustrin till Miljöstyrelsen. Av statusrapporten i april år 1993 framgår att utvecklingen går framåt och i avtalad riktning. Avvecklingsmålet för PVC-förpackningar är uppnått och överträffat. Till den 1 januari 1993 skulle mängden PVC-förpackningar reduceras med 52 procent i förhållande till år 1987 års mängder; 56 procent av förpackningarna hade ersatts med alternativa material, motsvarande 5 850 ton PVC. Enligt avtalet skulle mängden PVC-förpackningar som förbränns reduceras med ytterligare 10 procent före den 1 januari 1995. Enligt den senaste statusrapporten kommer även detta mål att uppnås.

Enligt avtalet skall 41 procent av PVC-innehållande byggprodukter blir avfall år 1995 återtas, och en som plan skall utarbetas av branschen. Planen blev klar till årskiftet 199293, och därefter upprättades en organisation för återvinning. Avseende PVC-rör insamlades år 1993 ca 170 ton rör, varav 150 ton material återvanns. Denna insamlade mängd utgör en stor del av de rör som kasserats men en liten del av den totala konsumtionen. Mängden insamlade rör förväntas inom 10 till 20 år att stiga.

Även för fönsterprofiler i PVC har ett insamlings- och materialåtervinningssystem upprättats.

Allt kabelavfall insamlas i stort sett i Danmark, eftersom metallvärdet är högt. Plastindustrin i Danmark inte att materialåtervinning av PVC-delen i kabel anser är lämplig. Detta beror på att bly- och klorparaffininnehållande kabel ej bedöms lämplig för materialåtervinning. Bly- och klorparaffinfria alternativ finns tillgängliga på marknaden.

Även för andra PVC-produkter uppnåddes målet att redu-

cera mängden PVC som går till förbränning med 1 000 ton

i mars 1992.

Avseende plastadditiver omfattar det danska avtalet

blybaserade stabilisatorer och pigment, samt även

klorparaffiner i byggprodukter. återfinns Dessa i

1 större mängder i långlivade produkter som kabel och

’ golv. Enligt de danska leverantörerna stabilisatorer av

i

och flamskyddsmedel kommer alternativ att finnas inom

10 år även för långlivade PVC-produkter.

I Enligt den senaste statusrapporten från plastindustrin

har den danska kabelproducenten upphört med användning-

en av PVC i elkabel. Detta beräknas reducera blyför- I brukningen med 250 ton årligen. ca Användningen av ,å

klorparaffiner för kabelproduktion har upphört.

Ett uppföljningsprojekt avseende kostnader vid

avfallsförbränning före och efter substitution till

andra material av PVC i kortlivade påbörprodukter är

jat. Ett annat slutfört projekt om bildningen saltav

syra vid förbränning PVC-produkter påvisar av att det

ur samhällsekonomisk synvinkel är förnuftigt att inte

förbränna PVC-produkter i Danmark.

13.6 Norge

Det norska miljödepartementet initierade år 1992 ett

projekt för att uppnå reduktion en av miljöeffekterna

från PVC-tillverkning och PVC-produkter.

Berörda delar av näringslivet uppfordrades att utarbeta

planer för avveckling i engångsförpackningar av PVC och

miljöfarliga tillsatser i PVC. Miljöministern inbjöd

Samarbeitsrådet för emallasje miljö till og diskussion

kring PVC-avveckling. Plastindustrin inbjöds för att

diskutera plan för avvecklingen en av miljöfarliga

additiver till PVC-plast. Statens forurensningstilsyn

fick år 1992 i uppdrag att tillsätta en arbets- SFT närmare undersöka och utvärdera miljökongrupp för att användning långlivade PVC-produkter. sekvenser av av

Plastindustriförbundet och Samarbeitsrådet for emballasje miljö i sina rapporter till det og anser norska miljödepartementet att de miljöproblem PVC lösas att nödvändiga krav ställs förorsakar bör genom på sammansättningen PVC-produkter och på av avfallshanteringen av dessa produkter.

gjorde på uppdrag norska miljöministeriet en SFT av på miljön vid produktion, användgenomgång av effekter avfallshantering PVC-produkter, samt förening och av åtgärder att komma till rätta med de miljöslog för problem som uppdagats.

lades fram i augusti år SFT kom i sin rapport, som 1993, fram till att åtgärderna snarare bör vara målinriktade än uttryckta som ett generellt villkor ställs på avvecklingskrav på PVC. Utöver de som produktion vinylkloridmonomer samt de krav dagens av på PVC-fabriken ansåg SFT att som ställs den nya följande åtgärder bör vidtas:

kartläggning utsläpp och effekter vid Fortsatt av vinylklorid-VCH-produktion; avfallshantering vid VCM-produktion; Förbättrad - Avveckling de mest miljöfarliga tillsatserna i - av PVC-produkter; Skärpta krav vid avfallsförbränning; - Ökad kontroll för att förhindra olovlig avfallsförbränning speciellt av PVC-belagda

kopparkablar; Undersökningar risken för bildande av - av vid avfallsförbränning och vid klororganiska ämnen

i jord och i deponi.

nedbrytning

SFT fokuserar i sin rapport på miljöproblem orsakade av klororganiska ämnen och tillsatser. Den miljöpåverkan som kan uppstå vid hög energiförbrukning, vid utvinning av råvaror och utsläpp klimatpåverkande genom av gaser ingick inte.

SFT påpekar också att PVC bör omfattas avfallsminiav mering och återvinningsmål. samtidigt pekar SFT på att 5 alternativa produkter finns för de flesta PVCs av användningsområden. Ersättningsmaterial är andra plasttyper eller traditionella material trä och glas. som

I december år 1993 uppdrog det norska miljöministeriet till SFT att arbeta vidare med föreslagna åtgärder beträffande PVCs inverkan på miljön. Till de viktigaste åtgärderna hör, enligt miljöministeriet, att utreda och undersöka utsläpp och nedbrytning av PVC, att förbättra avfallshantering och att avveckla de mest miljöskadliga additiverna i PVC-produkter. Ministeriet betonar särskilt kartläggning och åtgärder beträffande diffusa utsläpp av klororganiska föreningar till luft från vinylklorid-VCM-produktionen.

Den planerade nya PVC-fabriken i Rafnes i Telemark fick år 1993 utsläppstillstånd för produktion av 200 000 ton PVC om året.

Det norska miljödepartementet har beslutat bidraga finansiellt till byggandet återvinningsanläggning av en för blandad plast Retroplast. Departementet har i § ingått ett avtal med Hydro och Statoil, som ansvarar E för projektet. Kapaciteten blir 6 000 ton blandat plastavfall per år till år 1994. I ett andra steg utökas kapaciteten till 8 000 ton årÅ Totalt per beräknas att investeringar 100 miljoner NKr kommer om att krävas. organisationen av insamlingen skall enligt Norsk Hydro vara klar senast under år 1994.

13.7 Nederländerna

PVC är ett material som i Nederländerna debatterats utifrån dess inverkan på miljön under de senaste 4-5 åren. Miljörörelsens kampanj mot PVC resulterade i ett frivilligt utbyte inom en tidsperiod på 2-3 år från 198889 av PVC-förpackningar, speciellt förpackningar avsess för mat. Bakgrunden var dioxinutsläppen från förbränningsanläggningar för hushållsavfall.

Efter detta frivilliga avtal utfördes ett antal förbränningsförsök för att undersöka PVCs relativa del i dioxinbildningen och utsläppen. De första försöken visade inte någon korrelation mellan dioxinbildning och andelen PVC i avfallet. Därefter utfördes efter beslut av miljöministeriet ytterligare försök. I dessa försök brändes dels osorterat hushållsavfall innehållande PVC och komposterbart material, dels avfall där den komposterbara fraktionen var utsorterad till 70-100 procent. Klorfenolbildning användes som indikator för dioxinbildning. Dessa försök uppvisade ett entydigt samband mellan klorinnehåll, dels från den komposterbara fraktionen och dels från PVC, i avfallet som brändes och dioxin-bildning.

Utsortering av den komposterbara fraktionen i hushållsavfall är från år 1994 obligatorisk i kommunerna, vilket innebär att PVC står för en allt större andel av klorinnehållet i avfallet som förbränns.

Miljöministeriet anser inte att det på basis av dessa försök finns någon anledning att ompröva den nuvarande PVC-policyn, vilken innebär att PVC-användning inte tillåts inom områden där inget lämpligt återvinningssystem eller återanvändningssystem kan upprättas, och J övergång till å att en bör ske alternativa material som är bättre från miljösynpunkt.

Det görs ingen åtskillnad mellan långlivat eller kortlivat PVC, utan enbart mellan återvinningsbart och icke-återvinningsbart. Om PVC-produkten kan återvinnas och industrin åtar sig detta är användningen tillåten. Användning av PVC-produkter där återvinning inte är möjlig av olika orsaker, reduceras med hjälp friav villiga utbytesavtal med industrin.

1 I Nederländerna återvinns PVC-rör till PVC-rör till nya I 2,5 procent genom ett frivilligt åtagande PVC-rörav tillverkare. Det bör dock noteras att situationen i Nederländerna beträffande anläggning och utbyte av rörinstallationer i mark inte direkt går att översätta till svenska förhållanden. Rören ligger djupare i Sverige och tas inte upp.

PVC-industrin i Nederländerna har bildat kommitté en som bl.a. publicerar PVC-relaterat informationsmateg å rial. Kommitténs inställning har med tiden förändrats 5 från att enbart försvara PVC material till att försom söka minska PVCs inverkan på miljön.

I 2 13.8 Tyskland

I { Det finns inga federala restriktioner för användandet

I av PVC, men några förbundsländer har förbud mot använd-

i ning PVC-innehållande av material 1 . offentliga byggnader.

E

I På nivå pågår federal vissa diskussioner om restriktio-

i

ner i PVC-användningen inom för den s.k. Enqueteramen å kommissionens arbete med klorindustrin.

Denna kommission tillsattes av förbundsriksdagen i februari 1992. Hälften av ledamöterna är politiskt tillsatta och hälften sakkunniga. Kommissionens övergripande arbetsuppgift är att utarbeta förslag för att uppnå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i enlighet med de riktlinjer fastslogs vid FNs konfesom

för miljö och utveckling år 1992. Kommissionen rens skall identifiera de viktigaste materialströmmarna, analysera dessa och därefter utarbeta värderingskriterier på konsensusbasis för att främja utvecklingen av ett uthålligt utnyttjande av ämnes- och materialströmmar i ett modernt industrisamhälle.

En mycket stor del av klorhanteringen i Tyskland är PVC-relaterad. Eventuella åtgärder mot klorhanteringen kan därför inte undanta PVC. Arbetet med PVC bedrivs i ett särskilt projekt. Slutrapporten med slutsatser och eventuella åtgärdsförslag väntas till hösten 1994. I kommissionens diskussioner behandlas kortlivade och engångsprodukter PVC för sig, och långlivade delas av i återvinningsbara och icke-återvinningsbara. Till upp den senaste gruppen bedöms PVC i kabel, möbler och bilar höra. Additiverna i PVC diskuteras parallellt, eftersom den frågan hänger samman med samtliga PVC-produkter.

Diskussioner förs hur miljöpåverkan från PVC framför om allt från förbränning skall reduceras. Kortlivade PVCprodukter utgör en del av den PVC som förbränns där eventuella åtgärder diskuteras.

Vid de tyska miljöministrarnas konferens i november 1992 antogs några rekommendationer avseende PVC. Dessa föreskrev bl.a. att PVC inte bör förbrännas i syfte att klorbidraget och problematiska restprodukter från PVC skulle minska. Deponering sågs inte som ett alternativ. Man rekommenderade att PVC skulle bytas mot andra material inom byggnadssektorn.

De olika förbundsländerna ser olika på PVC-användning. Bremen, Berlin och Hessen praktiserat miljöministrarnas rekommendation att inte använda PVC i byggnader. Federalt väntas inga tvingande regler, utan man hoppas på frivilliga avtal med branschen.

Enligt den tyska avfallsregleringen avgör storleken på avfallets organiska innehåll avfallet får deponeras om eller ej. Detta innebär i praktiken att PVC och andra plaster inte får deponeras från år 2005.

Ett särskilt sällskap har organiserats för att återvinna PVC Arbeitsgemeinschaft PVC und Umwelt. Återvin- ningen skall finansieras genom särskild avgift på en PVC. Priset på PVC beräknas stiga med 20 procent från

halvårsskiftet 1994. Återvinningsorganisationer för

mer långlivade PVC-produkter fönster, tak, golv och rör som har bildats.

13.9 Schweiz

I Schweiz finns för PVC både ett frivilligt avtal och bindande regleringar.

I slutet av år 1984 ingick det schweiziska miljöministeriet ett frivilligt avtal med landets livsmedels-, plast- och förpackningsindustrier att minska användom ningen av PVC i förpackningar och andra kortlivade produkter med 60 procent till utgången år 1987. av

Detta reduktionsmål uppnåddes och överträffades: 65 procent av PVC-plasten hade bytts ut till andra material vid årsskiftet 198788. Detta motsvarade en årlig substitutionsgrad ton inneom 6 000 PVC. Avtalet bar att andelen kortlivade PVC-produkter reducerades från 15 procent till 5 procent den totala årliga av PVC-konsumtionen.

Genom en bindande förordning är användandet PVC i av flaskor för öl, vatten och läskedrycker förbjuden. Förordningen omfattar även andra regleringar syftar som till att reducera engångsförpackningar och stimulera återanvändning och återvinning förpackningar. Godav tagbara alternativ för PVC i flaskor bedöms finnas glas, PET.

Dessutom finns en förordning som reglerar vilka produkter som får använda positiv miljömärkning. PVC-produkter får enligt denna inte märkas på detta sätt.

Bakgrunden till det frivilliga avtalet var framför allt problemen med avfallsförbränningsanläggningarnas utsläpp av saltsyra, där PVC bedömdes bidra med en större andel. Ännu år 1990 saltsyreemissionen från anläggvar ningarna det viktigaste skälet till att reducera PVCanvändningen enligt företrädare för den schweiziska regeringen.

Anläggningarna moderniseras nu stegvis så att i stort sett all saltsyra neutraliseras. Detta ökar dock driftskostnaderna. Regeringen menar att PVC i sig inte är miljöfarligt, anser samtidigt att tekniska möjmen ligheter att byta PVC bör utnyttjas och pekar på att det även inom byggbranschen finns alternativa lösningar.

13.10 USA

President Clinton föreslog i januari 1994 att en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utarbeta en nationell strategi för utbyte och reduktion av eller förbud mot av användningen av klor och klororganiska föreningar. En kartläggning av användningen och en bedömning av hälso- och miljöeffekter av nuvarande användning föreslås för bl.a. PVC och andra plaster.

13.11 sammanfattning

I flera europeiska länder pågår arbete för att återvin- PVC från kasserade plastförpackningar från hushålna len. Anläggningar för återvinning av långlivade PVCprodukter finns också i drift.

Debatten PVCs miljörisker förs framför allt i länder om som Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna och

sammanfaller med debatten om kloranvändningen i samhället och miljöeffekter från PVC i avfallshanteringen. Dessa länder arbetar på olika sätt för att minska PVCs inverkan på miljön. I Danmark innebär det frivilliga arbetet med plastindustrin att PVC skall hållas borta från avfallsförbränning där det är tekniskt och ekonomiskt försvarbart, att återvinning prioriteras framför

deponering, och att innehållet av miljöskadliga additi-

ver skall reduceras så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. De uppsatta målen avseende utbyte av PVC i förpackningar har uppnåtts och återvinningsverksamheter har startats för rör och fönsterprofiler.

I Norge är åtgärderna inriktade mot bättre kunskap om nedbrytning och utsläpp och mot minskning PVCav användningen vid tillverkning och vid avfallsförbränning. De mest miljöskadliga additiverna skall avvecklas.

I Nederländerna inriktas arbetet på att undvika förbränning och deponering av PVC-produkter. Användning är tillåten PVC-produkten kan återvinnas induom och om strin åtar sig detta. Där återvinning inte är möjlig reduceras användningen genom frivilliga avtal med industrin.

I Tyskland diskuteras restriktioner i PVC-användningen på federal nivå inom för den s.k. Enquetekommisramen sionens arbete med klorindustrin. Slutsatser och eventuella åtgärdsförslag väntas till hösten 1994.

I USA har president Clinton föreslagit att nationell en strategi för utbyte, reduktion eller användningsförbud av klor och klororganiska föreningar skall utarbetas. Eventuellt kommer användningen av PVC och andra plaster att kartläggas, och hälso- och miljöeffekter bedömas inom ramen för detta arbete.

PVC-industrin i Tyskland, Danmark och Nederländerna har också engagerat sig i frågor rörande PVCs inverkan på miljön. I Danmark och Nederländerna finns intresseorganisationer för PVC-industrin som, inom ramen för respektive lands PVC-policy, arbetar för att undvika Pvcs inverkan på miljön.

Den europeiska plastindustrins intresseförening APME är också engagerad i frågor rörande Pvcs miljöpåverkan. organisationen har b1.a. genomfört en omfattande livscykelanalys för från råvara till färdig PVC- PVC plast.

14. BAMBÄLLBEKONOHIBKA KONSEKVENSER

En bedömning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett generellt förbud mot användning PVC i Sverige av har gjorts av EkoEko AB. Utgångspunkten för beräkningarna har varit förändrade kostnader utifrån dagens priser för de alternativa materialen. En förutsättning i deras studie är att ett generellt förbud att använda PVC i Sverige införs och att ett generellt importförbud för PVC-produkter innehållande andel än 25 en om mer procent PVC samtidigt införs. Export av PVC-råvara och PVC-produkter tillåts. I studien har inte miljö- och hälsovinster vid nuvarande respektive ändrad användning av PVC samt skillnader i livslängd och underhåll för de alternativa materialen värderats.

Bedömningen är fokuserad på de långlivade produktgrupperna rör, kabel och golv som också utgör majoriteten av PVC-användningen.

Merkostnaden för en avveckling av PVC-användningen uppskattas av EkoEko i deras studie ligga på mellan 200 och 400 miljoner kronor per år för vardera produktgrupp: kabel, rör och golv. Detta om övergången sker så snabbt att den inte ger utrymme till material- och teknikutveckling, till produktionsomställning eller till produktion 1 större skala alternativa material, av ett så kallat worst case.

Effekterna på sysselsättningen är svåra att bedöma beroende bl.a. på att omställning till andra material är svårkalkylerbara. Arbetstillfällen skulle gå förlorade inom råvarubranschen och bland användarna råvaav ra. samtidigt skulle nya arbetstillfällen skapas inom bearbetning och tillverkning av andra material. De största negativa effekterna på sysselsättningen inom de studerade produktområdena skulle, enligt studien, vid en snabb avveckling drabba golvtillverkarna. Sammanlagt

bedöms handelsbalansen försämras med runt 1 miljard kronor

Omräknat till hela PVC-förbrukningen i samhället skulle utbyte till andra material vid en snabb avveckling innebära en total merkostnad om 1 400 miljoner kronor vid nuvarande PVC-användning. Detta motsvarar en genomsnittlig merkostnad på ca 16 250 kronor per ton PVC för rör, kabel och golv. Vid successiv övergång till en andra material torde kostnaderna kunna minska betydligt till följd teknikutveckling och nya material. av Utifrån uppgifter från tillverkare av plastråvara om möjlig utveckling på kabelsidan har EkoEko konstruerat ett så kallat best case för hela PVC-användningen. Detta bygger på att man inom alla tillämpningar kommer fram till alternativa plastmaterial med goda funktionella egenskaper som kan ersätta PVC till en genomsnittlig merkostnad av 15 procent och att dagens maskinpark kan användas. Den årliga merkostnaden vid detta scenario blir ca 100 miljoner kronor.

Graden beroende av PVC som material och PVCs andel i av företagens omsättning påverkar i vilken grad det enskilda förtaget berörs av en avveckling av den svenska PVC-användningen. Således drabbas företag med ett högt råvaruberoende, såsom tillverkare av råvara och compound, och företag med en försäljningsmässigt hög andel PVC-produkter hårdast vid en avveckling. Läkemedelsföretagens kompetens, däremot, är i liten utsträckning inriktad på PVC och kan sägas vara exempel på företag med lågt råvaruberoende och försäljningsmässigt låg andel av PVC-relaterade produkter.

Hela bygg- och anläggningssektorns produktionsvärde uppgick år 1992 till 177,3 miljarder kr. Den sammanlagda fördyringen vid utbyte av PVC mot andra material inom denna sektor beräknas till ca 1 miljard kronor. Utslaget på hela produktionskostnaden utgör den årliga merkostnaden vid ett utbyte av PVC mot andra material 0,5-1 procent.

Flera tillämpningar av PVC torde, enligt EkoEko, kunna betraktas som neutrala från användarsynpunkt för näringslivet i stort. Detta gäller t.ex. produkter som används på fritiden eller på kontor. Kostnadshöjningar inom dessa produktionsområden slås ut över ett stort antal användare och har liten effekt.

Flera branschpersoner påpekar att ett PVC-förbud enbart är en kostnadsfråga. Företagen kommer att hitta fungerande alternativ om de tvingas till detta och ges en viss övergångstid. Alternativen behöver inte heller bli särskilt dyra.

PVC förväntas huvudsakligen att ersättas andra plasav ter, vilket ökar möjligheterna för nuvarande PVC-bearbetare att klara en omställning, den sker om successivt.

Effekterna på handeln är i stor utsträckning beroende på om export tillåts eller inte vid en avveckling av PVC. Inom vissa branscher är handeln stor, exempelvis exporteras över hälften av den PVC-råvara framsom ställs 1 landet, och även handeln med golv är omfattande.

15. smmm aznömunc

Tillverkning PVC-råvara 15.1 av

För klorframställningen finns tre olika tillverkningsmetoder. De två svenska klortillverkarna, som produceklor till PVC-tillverkningen, använder en metod med rar flera uppmärksammade miljöproblem. Klorframställningen sker med amalgammetoden som är en kvicksilverprocess. Vid klortillverkning är det främst avgången av kvicksilver till luft och energiförbrukningen som enligt Naturvårdsverket är de för miljön mest belastade faktorerna. Även klororganiska föreningar släpps ut.

Användningen kvicksilver vid klorframställning skall av enligt Sveriges åtagande i en internationell överenskommelse Nordsjökonferensen avvecklas till år 2010. Tillverkarna har således möjlighet att använda amalgammetoden i ytterligare 16 år. Ingen av tillverkarna har hittills ansökt tillstånd för omläggning till annan om tillverkningsmetod.

Tillverkningen klor till PVC-framställningen ingår av inte i den omprövning enligt Hiljöskyddslagen som planeras för anläggningen för PVC-tillverkning.

Framställning PVC-råvara sker från klorgas och eten av via tillverkningsstegen dikloretan EDC och vinylklorid VCH. Tillverkning av PVC-råvara sker vid en anläggning i Sverige. omkring 40 procent av den tillverkade PVC-råvaran används inom landet och resten exporteras. den svenska konsumtionen PVC-råvara impor- Av av teras 60 procent från framför allt Tyskland 30%, Norge 10% och Finland 10%.

Flera de lätta och tunga avfallsströmmarna vid PVCav tillverkningen är starkt förorenade med dioxiner och andra oönskade klororganiska föreningar. Miljöfarligt avfall i form dikloretan- och vinylkloridtjära uppav

kommer vid tillverkningen. Avfallet destrueras i företagets egen förbränningsanläggning, lagras eller exporteras för förbränning i en VCM-fabrik i Nederländerna. Utsläppen av klororganiska föreningar till vatten efter reningsverket som produktionsanläggningen är ansluten till är, enligt Naturvårdsverket, ej försumbara och möjliga åtgärder bör därför utredas ytterligare. Även diffusa utsläpp i form klororganiska föreningar av sker från produktionsanläggningen.

Omkring 70 procent all klor används i Sverige av som går till dikloretan-tillverkning, som är ett mellanled i PVC-tillverkningen. Av den totala dikloretanmängden som tillverkas i Sverige åtgår hälften till nästa mellansteg i PVC-framställningen.

1 1 I Kemikalieinspektionens solnedgångsprojekt har de klorföreningar som används eller bildas vid tillverkning av PVC studerats. Bland de klorföreningar som används i sverige utmärker sig ämnen relaterade till PVCproduktion tillsammans med redan reglerade klorföreningar genom att de dels förekommer i stora volymer och dels förknippas med negativa effekter på hälsa och miljö.

En planerad omprövning enligt 10-årsregeln den av svenska anläggningen för tillverkning PVC-råvara av väntas ske under hösten 1994. Naturvårdsverket förbereder nu ärendet och anser att inom för denna man ramen prövning enligt Miljöskyddslagen kan få till stånd de ytterligare åtgärder till skydd för miljön är motisom verade.

Kretsloppsdelegationen bedömer mot bakgrund Naturav vårdsverkets uttalande miljöproblemen att vid den V å anläggning som tillverkar PVC i Sverige inte är av avi görande betydelse för totalbedömningen PVC. av

15.2 Additivcr

Till PVC tillförs alltid additiver. Vilka additiver och i vilka mängder beror på önskade materialegenskaper. PVC kräver dock alltid tillsatser av stabilisatorer.

15.2.1 ujukgöraro

Till all mjukgjord PVC, vilket år 1992 utgjorde något än hälften 52 % av PVC-användningen, tillsätts mer mjukgörare. Hjukgörarna i PVC vandrar successivt ut ur produkterna under användning, på deponi eller från PVC nedgrävd i mark, eftersom de inte är fast bundna till polymeren.

Kemikalieinspektionen har under våren 1994 inom ramen för plastadditivprojektet utrett och riskbedömt mjukgörare används i PVC. Därvid har framkommit att som disyraestrar såsom ftalater, trisyraestrar, fosforsyraestrar samt klorparaffiner är de mjukgörare som används till PVC. Den helt dominerande gruppen mjukgöär ftalater. Dietylhexylftalat DEHP står för den rare största andelen 60% av den totala förbrukningen av mjukgörare och är samtidigt den mest undersökta avseende hälso- och miljöeffekter.

DEHP bryts ned långsamt vid låga temperaturer och i synnerhet under syrefattiga förhållanden. DEHP kan därför ackumuleras i sediment. Utförda studier indikerar, enligt Kemikalieinspektionen, risk för effekter på en sedimentlevande och vattenfiltrerande organismer. DEEP kan också bioackumuleras.

Övriga mjukningsmedel, såsom diisononylftalat DINP, diisodecylftalat DIDP, tri2-ethylhexyltrimellitat TOTM och tri2-ety1hexy1fosfat TEHP kan ha en något sämre nedbrytbarhet än DEHP. Det finns indikatiopå att DINP och DIDP kan vara något mer giftiga än ner DEHP.

DEHP används som mjukgörare bland annat till PVC-produkter avsedda för medicinska behandlingar, som PVCblodpåsar och PVC-slangar. Exponeringsnivåerna för människa ligger vid vissa medicinska behandlingar nära de nivåer som har visats effekter i djurstudier. ge

Emissioner av mjukgörare från PVC-produkter sker till luft och vatten. De största emissionskällorna från produkter till luft bedöms Kemikalieinspektionen av vara PVC-belagd plåt med omkring 300 ton årligen och PVCbestruken väv med i storleksordningen ton år. 100 per Från golv och tapeter beräknas emissionerna till luft uppgå till 2-3 ton årligen medan utsläppen till vatten vid rengöring troligen är tio gånger större än luftutsläppen. Vid mätningar i slam från kommunala reningsverk återfanns DEHP i samtliga prover. Totalt beräknas ; ca 30 ton DEHP hamna i slam varje år. Den årliga depositionen via luftnedfall har uppmätts till 130 ton DEHP. För få studier finns angående mjukgörarinnehåll i i lakvatten från deponier för att några generella slutsatser om emissioner från deponier skall kunna göras.

Enligt riksdagsbeslut prop. 199091:90, JoU:30, rskr. 199091:73 skall användningen ftalater begränsas. av Tillförseln ftalaten DEHP till miljön av bör, enligt Kemikalieinspektionen, minska. Exponeringsanalysen , visar att en stor del de totala emissionerna av kommer från varor och Kemikalieinspektionen anser därför att man bör undersöka möjligheterna att minska användningen av DEHP i plast.

; Kretsloppsdelegationen konstaterar att eftersom ftala-

E ter

används nästan uteslutande i PVC måste minskningen ske i PVC-produkter. Förutom ftalater har övriga disyraestrar, trisyraestrar och fosforsyraestrar mjukgörande egenskaper. Den dokumentation finns i som dag är bristfällig enligt Kemikalieinspektionen. Det underlag som finns tyder enligt Kemikalieinspektionen dock på att övergång från till något en DEPH av de an-

mjukningsmedlen utretts sannolikt inte skulle dra som någon riskreduktion betydelse någon innebära av om

alls.

Klorparaffiner skall enligt tidigare riksdagsbeslut prop.199091:90, JoU:30, rskr. 199091:73 avvecklas till år 2000. De kortkedjiga och högklorerande klorparaffinerna bör avvecklade senast år 1994. Högvara klorparaffiner används inte till PVC. För de klorerade kortkedjiga klorparaffinerna används i PVC sker en som viss avveckling.

Kretsloppsdelegationen utgår ifrån och delar grunden i

tidigare riksdagsbeslut att användningen av ftalater klorparaffiner bör minska respektive avvecklas. Det och finns tyder enligt Kemikalieinspektionen underlag som på att övergång från DEHP till något av de andra en mjukningsmedlen utretts sannolikt inte skulle som någon riskreduktion betydelse, någon innebära av om

alls.

15.2.2 stabilisatorer

stabilisatorer för att skydda materi- All PVC tillsätts från nedbrytning. Den största gruppen stabilisatoalet blyföreningar. övriga stabilisatorer som används rer är till är bariumzinkföreningar, organiska tennföre- PVC kalciumzinkföreningar. Kadmium har tidigare ningar och använts stabilisator i PVC men den användningen är som förbjuden i Sverige. Kadmium kan dock fortfarannumera finnas i långlivade produkter som tillverkades före de förbudet, exempelvis golv.

Blyanvändningen skall avvecklas i huvudsak genom fri-

villiga åtgärder enligt tidigare riksdagsbeslut och användningen organiska tennföreningar skall begränav prop.199091:90, JoU:30, rskr. 199091:73. Den sas miljöskadliga användningen organiska tennföreningar av bör avvecklas så snabbt som möjligt. Detta beslut

gäller användningen 1 stort av dessa ämnen, det vill säga inte endast användningen tillsammans med PVC. Utbyte mot alternativa stabilisatorer i PVC har, enligt Kemikalieinspektionen, ännu inte skett i någon större utsträckning vare sig för bly eller tennorganiska föreningar.

För övriga stabilisatorer, som i dag används till PVC, är kunskapen om miljöpåverkan bristfällig.

Kretsloppsdelegationen anser att avvecklingen av bly och tennorganiska föreningar i PVC bör intensifieras.

15.3. Återvinning

I Sverige förekommer i dag ingen materialåtervinning av PVC-produkter. Viss återvinning sker dock av produktions- och installationsspill. I andra länder finns viss materialåtervinning av PVC-produkter, såsom rör, profiler, flaskor och golv. Omfattningen av denna återvinning är emellertid liten jämfört med den stora mängden nyproducerad PVC-råvara.

Enligt uppdraget skall en bedömning göras om det för vissa långlivade produkter kan fördelaktigt vara mer att materialåtervinna plasten än att byta ut materialet.

De volymmässigt stora långlivade PVC-produkter som skulle kunna vara aktuella för återvinning är rör, golv och kabel. Enligt branschen finns det endast mindre mängder PVC-rör tillgängliga för materialåtervinning. Rörbranschen bedömer vidare att det blir svårt att uppnå en sådan insamlingsgrad krävs för att nå som en ekonomiskt bärkraftig återvinning. Tekniskt föreligger emellertid inget hinder för återvinning av PVC från PVC-rör.

Några större mängder kasserad PVC-kabel finns enligt uppgifter från berörd industri ännu inte tillgängliga för återvinning. Årligen deponeras omkring 10 500 ton PVC-golv. Det är oklart i vilken utsträckning dessa golv är tillgängliga för materialåtervinning ur ekonomisk och praktisk synvinkel. Utöver golven bedömer Boverket att ytterligare omkring 2 500-3 500 ton PVChaltigt byggavfall uppkommer årligen.

Från vissa branschföreträdare har uttryckts ett visst intresse för materialåtervinning av PVC-produkter under vissa ekonomiska och praktiska förutsättningar och med en specificerad ansvarsfördelning.

Kunskapen om vilka miljöeffekter återvinning av PVC kan ge upphov till är i dag bristfälliga. Vissa försök initierade av tillverkaren av PVC-råvara pågår i syfte att undersöka vilka nedbrytningsprodukter som bildas vid upprepad återvinning av PVC-kabel. Det finns emellertid fler frågeställningar om miljöeffekter vid materialåtervinning inte är belysta. Bland dessa kan som nämnas frågan om vilka typer av additiver som behöver tillsättas och i vilka mängder vid återvinning av olika PVC-produkter liksom frågan om huruvida några restprodukter uppkommer vid återvinningen. Det är heller inte helt kartlagt hur många gånger PVC-plasten kan recirkulera i ett materialåtervinningssystem och när tillsats av jungfrulig råvara krävs.

Kretsloppsdelegationens bedömning är att materialåtervinning av PVC med dagens teknik inte kan rekommenderas. Det är enligt Kretsloppsdelegationens uppfattning inte lämpligt att initiera materialåtervinning av PVC-produkter i någon större skala innan kunskap finns om vilken eventuell miljöpåverkan som kan uppstå vid materialåtervinning av PVC.

15.4 Förbränning

PVC innehåller 57 procent klor. Närvaro klor i det av avfall som förbränns kan ge upphov till bildning av dioxiner och andra klorerade organiska föreningar, samt bildning av klorväte som är försurande och starkt korroderande. Höga kloridhalter i avfallet gör det också svårt att stabilisera askan inför deponering.

Klor i avfallet till förbränning kan bemästras med dagens reningsteknik, men kräver särskilt korrosionsbeständigt material i förbränningsanläggningen, extra reningssteg och behandling av rökgasreningsprodukter. Hed lägre klorinnehåll i det avfall förbränns blir som investeringskostnaderna lägre och deponering flygav aska från torr neutralisering saltsyran i rökgaserna av skulle, enligt Naturvårdsverket, inte behövas i nuvarande utsträckning. Vid våt neutralisering släpps kloriden ut till recipient och ingen kostnad för askhantering uppstår.

Klor i det avfall som förbränns i dag kommer huvudsakligen från matavfallet och från PVC. Det PVC-haltiga avfallet som i dag förbränns härrör i huvudsak från hushållen. Klor från PVC bedöms Naturvårdsverket av svara för mellan 35-50 procent av klorinnehållet i bildade rökgaser.

Eftersom hälften av klorinnehållet i det avfall som förbränns i dag är sådant som i allt högre utsträckning förväntas utsorteras för exempelvis kompostering eller rötning, kommer Pvcs betydelse för klorinnehållet i rökgaserna att öka, allt annat lika. Det komposterbara avfallet har ett lågt energiinnehåll. PVCs energiinnehåll är också lågt i förhållande till energiinnehållet i andra termoplaster.

Metallstabilisatorer i PVC bryts inte ned vid förbränning utan kvarstår miljöfarliga ämnen i aska och som en

slagg. Det gäller således även för det kadmium som kan förekomma i äldre PVC-produkter.

Några större utsläpp oförbrända ftalater mjukgöraav re bedöms Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverav ket inte aktuellt från svenska avfallsförbränvara ningsanläggningar.

PVCs betydelse för bildandet av dioxiner och andra klorerade organiska föreningar vid förbränning är omdiskuterad. Dioxinutsläppen från förbränningsanläggningarna har kraftigt reducerats under den gångna tioårsperioden genom optimering av förbränningsprocessen och bättre reningsteknik.

Den förbättrade reningstekniken har förutom lägre dioxinhalter ut till miljön även givit lägre halter klorfenoler och klorbensener, vilket enligt Naturvårdsverket är väsentligt eftersom dessa i mindre omfattning uppfångas av reningssteget.

Andra dioxinutsläpp, där PVC kan förekomma som källa, är okontrollerade bränder på avfallsdeponier, olovlig förbränning kabel och omsmältning av PVC-belagd av plåt.

Kretsloppsdelegationen konstaterar att det avfall som i dag förbränns är sådant att särskilda reningssteg krävs för att neutralisera bildad saltsyra och minska utsläpav klororganiska föreningar. pen

Kretsloppsdelegationen konstaterar att förbränning av PVC bland annat på grund det låga energiinnehållet av uteslutande får betraktas som en kvittblivningsmetod.

15.5. Doponi

Totalt finns ungefär 350 000 ton PVC-produkter ackumulerade i deponi sedan år 1965. Under period har samma knappt 200 000 ton PVC-produkter förbränts i de kommunala förbränningsanläggningarna. Ungefär hälften av den deponerade mängden är mjukgjord PVC i form mjuk av folie och bestrukna PVC-produkter. I Mängden markförlagda PVC-rör och PVC-kabel är stor och ackumuleras kontinuerligt. Totalt beräknas i storleksordningen 900 000 ton PVC-rör och 390 000 ton PVCbelagd kabel ha ackumulerats i samhället under perioden från år 1965 till år 1992. Rör har livslängd på en minst 100 år enligt branschen och kabel livslängd på en 30 år. Dessa produkter är ännu inte i någon större I omfattning uttjänta.

i

l Varje år tillförs deponierna omkring 10 000 ton I PVCl S golv och ca 3 000 ton PVC-bestrukna produkter. omkring i 3 000 ton PVC-folie och 5 000-6 000 ton övriga PVC-produkter beräknas årligen hamna på hushållsavfallsdeponi. Den PVC som tillförs dessa deponier är således i huvudsak mjukgjord.

Mängden forskning och utredningar kring PVC och dess effekter är mycket stor. Ändå saknas kunskap i vissa I avgörande avseenden såsom på vilken sikt nedbrytning sker, vilka nedbrytningsprodukter som bildas och miljöpåverkan från dessa. PVCs långsamma nedbrytning kan i sig innebära risk, eftersom mycket PVC-material en hinner produceras och spridas innan effekterna av eventuella skadliga nedbrytningsprodukter börjar märkas. Detta påpekades redan år 1983 Naturresursav och Miljökommittên SOU 1983:56.

Mjukgörarna i PVC-produkten vandrar successivt polyur meren. Nedbrytning av polymeren PVC ger en kraftigt ökad tillgänglighet även för additiven. Tungmetallerna

i stabilisatorerna kommer ut i miljön. Additiver bryts i sin tur ned. I vilken hastighet detta sker och hur mycket mjukgörare och stabilisatorer som emitteras till miljön via lakvatten och till luft från befintliga deponier är inte kartlagt och inte heller vilka effekterna på miljön kan bli.

De PVC-produkter som blir kvar i naturen efter användning kommer på lång sikt att medföra läckage av additit.ex. bly, till omgivningen. Kretsloppsdelegatiover, det angeläget att belysa vad som händer med nen anser PVC-polymeren och additiverna i deponi och i markmiljö. Delegationen förutsätter att berörda delar av näringslivet utreder detta.

Kretsloppsdelegationen bedömer att de PVC-produkter som i dag återfinns i byggnader och anläggningar utgör ett särskilt problem i avfallsledet, då dessa äldre PVCprodukter kan innehålla större mängder och mer miljöskadliga tillsatser än dagens PVC.

Kretsloppsdelegationen anser att konventionell deponering är olämplig kvittblivningsmetod för det äldre en PVC-avfall som innehåller miljöskadliga komponenter.

Kretsloppsdelegationens bedömning är att det bör utredas särskilda åtgärder behöver vidtagas vid avom fallsupplag redan finns och som innehåller PVC när som kunskap införskaffats om nedbrytningsprodukternas eventuella effekter på miljön.

16. styrmedel

16.1 Producentansvar

I regeringens uppdrag till Kretsloppsdelegationen ingår att analysera om ett fullständigt producentansvar för PVC och andra klorerade plaster bör införas för kortlivade ocheller långlivade produkter.

Kretsloppsdelegationen skall, enligt sina kommittédirektiv, successivt föreslå producentansvar för nya varugrupper. Delegationens förslag till producentansvar för däck överlämnades till regeringen i april 1994. Delegationen har i det fortsatta arbetet prioriterat bilar, elektronik och byggmaterial. PVC används inom samtliga dessa tre områden och i särskilt hög grad i byggsektorn.

Användningen av PVC inom bygg- och anläggningssektorn omfattar 80 procent av den totala PVC-användningen i samhället, totalt 80 000 ton PVC-råvara årligen.

Producentansvar innebär att de definieras som som producenter får det fysiska och ekonomiska ansvaret för hanteringen av produkterna när de är uttjänta.

Kretsloppsdelegationen avser att föreslå producentansvar för bland annat bilar, elektriska varugrupperna och elektroniska produkter samt byggvaror.

16.2 Avveckling

Ett sätt att undvika miljöpåverkan från PVC är att avveckla användningen.

Genom ett totalt förbud mot PVC omfattande både import och export från och med viss utsatt tidpunkt en skulle fortsatt miljöpåverkan från PVC-produkter nya kunna undvikas helt. Ett importförbud kräver dock dels att

är förenligt med gällande avtal och regler inom det det handelspolitiska området såsom EES- och GATT-avtalen och dels att importen kan kontrolleras.

Kunskaperna om exakt vilka importerade produkter som innehåller PVC är i dag inte heltäckande. Det skulle bli svårt att effektivt upprätthålla ett därmed kunna regelrätt importförbud.

En snabb avveckling av PVC ger inte utrymme för en successiv omställning till alternativa material. Enligt studier delegationen låtit utföra beräknas en snabb de avveckling höga merkostnader för berörda av PVC ge näringsgrenar. om däremot utrymme ges för att bl.a. utveckla fullgoda alternativa material till PVC kan merkostnaden bli betydligt lägre.

avveckling att substitutionsprincipen används En genom aktivt kan effektiv inom områden där alternativa vara material finns eller kan utvecklas, vilket gäller för del användningen PVC. En sådan avveckling en stor av av bör omfatta även importerade produkter. För de viktigaste användningsområdena bör det vara möjligt att via stegvis avveckling användningen av specificerade en av produkter fånga in också importen. För vissa produktområden, t.ex. import av konsumentprodukter med PVC, kan det eventuellt bli svårare att få genomslag för avvecklingen.

16.3 Märkning

Märkning är önskvärt för att kunna särskilja olika plastsorter. Många företag väljer redan i dag att frivilligt märka sina plastprodukter. Bland de plastproanvänds enskilda konsumenter, såsom fördukter som av packningar och husgeråd, har märkning av kanske framför allt polyetenprodukter blivit allt vanligare.

Vid återvinning och i avfallsledet är kunskapen om de olika produkternas innehåll viktig. Det uppstår i dag problem i form av saltsyraavgång PVC-material kommer om med vid plaståtervinning andra termoplaster. Märkta av produkter underlättar sorteringen. Märkning skulle också ge vägledning vid produktval och produktbyte.

System och standarder för märkning plast har utveckav lats i vissa länder och diskuteras i internationella standardiseringssammanhang. Det är vanligast att märkning av plaster sker utifrån DIN-standard. Denna standard innehåller märkningssymboler för de vanligaste termoplasterna inklusive PVC.

I USA har 32 delstater lagstadgat märkning om av plastflaskor och behållare. Alla termoplaster skall märkas med symboler som till stora delar liknar DIN-standarden.

för att undvika niljöpåvorkan från polyvi- Plan nylklorid PVC och andra klorerade plaster

Regeringen har beslut den 27 maj år 1993 givit genom Kretsloppsdelegationen i uppdrag att utarbeta en plan för att undvika miljöpåverkan från PVC och andra klorerade plaster.

åtgärder Kretsloppsdelegationen föreslår omfat- De som tar enbart PVC. Användningen av övriga klorerade plaster är så liten att den här har lämnats obeaktad. Kemikalieinspektionen bör få i uppdrag att följa utvecklingen av användningen av de övriga klorerade plasterna. Om användningen kraftigt skulle öka bör inspektionen bedöma åtgärder behövs för att förhindra om eventuell miljöpåverkan från dessa plaster.

Kretsloppsdelegationens förslag omfattar den användning PVC-råvara och PVC-produkter som sker i Sverige, av vilken inkluderar importerad PVC.

17 1 njukgj ord pvc .

Av alla PVC-produkter är något mer än hälften mjukgjorda. Från mjukgjorda PVC-produkter vandrar mjukgörare successivt ut till miljön. Den största mjukgörargruppen är ftalater. Övriga mjukgörargrupper är klorparaffiner, disyraestrar, trisyraestrar samt fosforsyraestrar.

Kretsloppsdelegationen utgår ifrån och delar grunden i tidigare riksdagsbeslut att användningen av ftlater och klorparaffiner bör minska respektive avvecklas. Mot bakgrund av utförda riskbedömningar avseende effekter på hälsa och miljö anser Kretsloppsdelegationen att användningen de ftalater som i dag nyttjas för att av mjukgöra PVC skall avvecklas. Det underlag som finns enligt Kemikalieinspektionen dock på att en övertyder gång från DEPH till något av de andra mjukningsmedlen utretts sannolikt inte skulle innebära någon risksom

reduktion av betydelse om någon alls. I tillverkares och importörers ansvar ingår att visa att alternativ är acceptabla från hälso- och miljösynpunkt.

Kretsloppsdelegationen anser att användningen dagens av njukgjorda PVC skall avvecklas. Hod dagens njukgörnro

avses ftnlator, klorparaftinor, diayraostrnr, trisyraontrar sant fostorsyraestrar. i 4 Kretsloppsdelegationen att det är särskilt anser angeläget att snarast avveckla dagens mjukgjorda inom PVC i produktområden med stor användning av mjukgörare eller

I med stora emissioner.

För produktområden där PVC kan bytas ut till alternativ I S med bättre hälso- och miljöegenskaper kan ske relativt z enkelt med bibehållna funktioner och utan större kostnader skall utbyte också inledas snarast.

De största enskilda utsläppen av mjukgörare till luft i användningsledet sker från belagd plåt och bestruken väv. Det är därför angeläget att avveckling . en av dagens mjukgjorda PVC sker snarast inom dessa två produktgrupper. Även för golv är det stor vikt av att avvecklingen genomförs snarast eftersom golv är den produktgrupp som i dag har den största förbrukningen av mjukgörare.

PVC-produkter med kort livslängd är till övervägande del mjukgjorda. Inom flera produktområden, såsom områdena kontor och fritid, finns i dag alternativa material utan de mjukgörare och stabilisatorer som används g till PVC. För enstaka kortlivade produkter, t.ex. vissa läkemedelsförpackningar, krävs något längre en omställningsperiod.

Kretsloppsdelegationen bedömer att den riksdagen av beslutade inriktningen att avveckla kortlivade PVC-pro-

substitution kan och bör fullföljas dukter genom snarast.

sett minska användningen av dagens mjukrör att totalt gjorda och dess miljöpåverkan skall således avveck- PVC ling genomföras snarast för njukgjorda kortlivade PVC- PVC-bestruken väv, Pvc-belagd plåt sant PVCprodukter, golv. Även för övriga njukgjorda PVC-produkter bör avvecklingen påbörjas.

17.2 stahilisatoror i PVC

innehåller stabilisatorer. Blyföreningar är den All PVC största stabilisatorer till PVC följt av gruppen av bariumzinkföreningar, organiska tennföreningar samt kalciumzinkföreningar.

Kretsloppsdelegationen konstaterar att blyanvändningen enligt tidigare riksdagsbeslut bör avvecklas och att de mest miljöskadliga organiska tennföreningarna bör avvecklas så snabbt som möjligt.

Avvecklingen bly och organiska tennföreningar i PVC av hittills gått långsamt. xretsloppsdelegationen har att avvecklingen de utpekade stabilisatorerna anser av skall fullföljas snarast. Det är i dag oklart i vilken utsträckning det är möjligt att ersätta dessa stabilimed andra alternativ. Kunskapen om alternatisatorer miljöpåverkan är dessutom bristfällig. I tillvervens kares och importörers ansvar ingår att visa att alternativ är acceptabla från hälso- och miljösynpunkt.

17.3 xvittblivning

mängder PVC finns i dag ackumulerade i samhället Stora i produkter eller på deponi och stora mängder tillförs årligen.

Kretsloppsdelegationen har konstaterat att dagens PVCprodukter innehåller stora mängder tillsatser som kan ge skador i miljön. Äldre produkter kan dessutom innehålla t.ex. kadmium, i som denna användning är förbjuden i Sverige.

En viktig fråga för att undvika miljöpåverkan av PVC är därför hur den PVC redan finns ackumulerad i som samhället skall behandlas.

. xretsloppsdelegationen anser att konventionell deponering fir en olämplig kvittblivningsmetod för det äldre Pvc-avfall som innehåller miljöskadliga komponenter.

Delegationen bedömer vidare ett konventionell deponering är tveksam också för uttjänta nyare PVC-produkter å med skadliga komponenter. Mjukgörare och stabilisatorer kommer så småningom att frigöras och kan spridas i miljön. Effekterna är inte kartlagda. Det är heller inte undersökt vilka nedbrytningsprodukter som på sikt kan bildas från PVC-polymeren i sig.

Kretsloppsdelegationen anser att berörda delar av näringslivet skall skyndsamt genomföra nedbrytningsstudier av PVC i enlighet med kunskapskravet på tillverkare och importörer i lagen 1985:426 kemiska om produkter. I arbetet bör ingå att utreda det om föreligger en risk för bildning persistenta toxiska av och föreningar vid nedbrytning PVC-polymeren av och dess additiver i deponi och markmiljö.

xretsloppsdelegationen föreslår att Naturvårdsverket skall ges i uppdrag att följa arbetet. En delrapport av hur arbetet fortskrider och vilka resultat som framkommit bör redovisas senast den juni Naturvårds- 1 1995. verket skall också ges i uppdrag att bedöma resultaten från dessa nedbrytningsstudier vid och behov föreslå åtgärder, inklusive tidsramar för dessa åtgärder, i

miljöpåverkan från PVC i deponi och i syfte att minska mark.

förbränning oskadliggörs det mesta av mjuk- Vid av PVC tungmetallerna från stabilisatogörarna i PVC medan ansamlas i aska och slagg. rerna

Klorinnehållet i det avfall förbränns innebär som dioxinbildning. På grund klorinnehållet i risker för av speciella reningssteg för rökgaserna och avfallet krävs korrosionsbeständig utrustning i förbränningsanlägg-

ningarna.

xretsloppsdelegationen att allt PVC-avfall som anser innehåller miljöskadliga komponenter skall omhändertas på ett miljömässigt godtagbart sätt.

xretsloppsdelegationen föreslår att Naturvårdsverket utreda vilken slutbehandling som är får i uppdrag att från miljösynpunkt och att föreslå den mest lämpliga åtgärder så negativ miljöpåverkan från lämpliga att i avfallsledet undviks. Bärdeponering av PVC-produkter Pvc-haltigt avfall skall övervägas. Den internationella kunskapsutvecklingen inom området bör noga följas.

17.4 uaterialåtervinning

PVC-produkter finns ackumulerade i samhäl- De äldre som innehåller framgår större mängder miljöskadliga let som nytillverkade PVC-produkter. Äldre PVC-produkämnen än kan också innehålla kadmium. ter

materialåtervinning i xretsloppsdelegationen anser att av teknik inte kan rekommenderas. Det är pvc med dagens xretsloppsdelegationens uppfattning därför inte enligt taget initiera materialåterlämpligt att överhuvud Pvc-produkter i någon större skala innan det vinning av miljöpåverkan kan uppstå är utrett vilken eventuell som materialåtervinning Det ankommer på den som vid av PVC.

vill påbörja materialåtervinning att visa att återvin-

ning inte oacceptabla niljöeffekter. ger Naturvårdsver-

ket bör granska underlaget och bedöma lämpligheten från miljösynpunkt. Naturvårdsverket bör följa den interna-

tionella kunskapsutvecklingen inom detta område.

17.5 Producentansvar

Kretsloppsdelegationen att föreslå avser producent-

ansvar för bland annat varugrupperna bilar, elektriska och elektroniska produkter samt byggvaror. Merparten av den PVC som används i dag kommer därmed att beröras av producentansvar för skilda varugrupper.

vid utformningen producentansvar av kommer de förslag och åtgärder här som har presenterats för att undvika

miljöpåverkan från PVC att beaktas.

Kretsloppsdelegationen att anser producentansvaret

normalt skall utformas varugruppsvis och att det därför inte är lämpligt att införa producentansvar för

materialslaget PVC.

17.6 Märkning

Kretsloppsdelegationen föreslår att alla produkter av

PVC och andra klorerade plaster märks för att underlät-

ta sortering vid återvinning

av andra termoplaster och i avfallshanteringen. Märkning ger också viktig infor-

mation för användare plaster, av det gäller för såväl företag som för konsumenter. Märkning kan även under-

lätta vid införandet producentansvar av och vid utbytet

av PVC-material. Märkning skall i första på hand ske frivillig väg. De berörda branschorganisationerna har

här en väsentlig roll.

Kretsloppsdelegationen föreslår Kemikalieinspektioatt

nen ges i uppdrag att följa arbetet med märkning som i

på frivillig väg och om detta första hand skall ske överväga tvingande åtgärder. inte sker

17.7 Avveckling

miljöpåverkan PVC i alla led Delegationen har bedömt av från klortillverkning till avfall.

föreslår att dagens mjukgjorda Kretsloppsdelegationen med miljöskadliga additiv avvecklas PVC och styv PVC

snarast.

produktområden har ett utbyte av PVC redan Inom vissa Kretsloppsdelegationen har erfarit skett eller pågår. många produktområden finns alternativa att det inom kan ersätta PVC eller kan utgöra material som redan nu viss omställningstid. För vissa proalternativ efter finns dock i dag svårigheter att byta ut PVC, dukter på hindrande internationella standarvilket kan bero maskinutrustning eller krav på vissa specider, dagens Kretsloppsdelegationen bedömer fika materialegenskaper. många tekniska problem kan lösas och att PVC kan att användningsområden. Om tid för bytas ut inom flertalet Kretsloppsdelegationens utredningar omställningen ges. berörda näringsgrenar blir visar att merkostnaderna för tillräcklig tid för omställning betydligt lägre om ges materialutveckling. Kretsloppsdelegationen har och skäl valt successiv avveckling som bl.a. av dessa en påbörjas omedelbart och genomföras skyndsamt dock bör särskilt utpekade produktområdena. för de

föreslår att Kemikalieinspektioxretsloppsdelegationen att driva på och följa upp avvecknen ges i uppdrag mjukgjorda PVC, liksom avvecklingen av lingen av dagens miljöskadliga additiv på ett sådant sätt styv PVC med genomförd senast år zooo. I att avvecklingen kan vara ingå följa eventuell introduktion av uppdraget bör att åvilar tillverkare och importörer att nya additiv. Det

miljökonsekvensbeskrivningar man vill

utföra de

åberopa. Kemikalieinspektionen bör vidare årligen rapportera till regeringen hur avvecklingen fortskrider och om ner tvingande åtgärder erfordras. Renikalieinspektionen hör följa den internationella utvecklingen och även driva frågan on avveckling av den hälso- och niljöakadliga pvcn inom ranen för det internationella kenikaliearbetet.

LITTERATURFÖRTECKNING

AfDR, Arbeitsgemeinschaft für PVC-Dachbahnen-Recycling. Fotokopia.

Aftale vedrørende anvendelse af PVC. Skrift av 3 april 1991 undertecknad av representanter för Dansk Arbejdsgiverforening, Industrirådet, Plastindustrien i Danmark, Detailhandelen, Miljaministeriet i Danmark.

An European Perspective on the Health Effects of Chlorine-based Pollution. Prof. Dr Otmar Wassermann, Dept. of Toxicology, Kiel Germany. Keynote Address: Greenpeace Great Lakes Chlorine-Free Debate.

Analys av Polyklorerade Dibensofuraner och Polyklorerade Dibensodioxiner i Processprover från Hydro Plast AB. Umeå Universitet. 1993.

Anteckningar om möte på Naturvårdsverket beträffande återvinning av PVC-produkter. Statens Naturvårdsverk 1994-03-23.

Arbetsmiljön vid plaståtervinning. Klas Ancker och Helene Carlsson. IVL-Rapport. Stockholm november 1993.

Assessment of Possibilities for Reducing the use of Cadmium. Summary of experiences from the Nordic countries. Environment - Chemicals. Nordiske Seminar- og Arbejdsrapporter 1992:597.

Assessment of Possibilities for Reducing the use of Lead. Summary of experiences from the Nordic countries. Environment Chemicals. Nordiske Seminar- og Arbejdsrapporter - 1992:581.

Auswirkungen auf die Umwelt bei der Herstellung, Verwendung, Entsorgung und Substitution von PVC. Bericht des BundLander-Ausschusses Umweltchemikalien BLAU an die 39. Umweltministerkonferenz, September 1992.

Avfallsströmmar i förändring avfallsminimering i USA. Utlands Rapport från Sveriges

- Tekniska Attachéer. USA 9311.

Begrånsningsuppdraget redovisning av ett regeringsuppdrag. - KemI Rapport från kemikalieinspektionen. 1090.

Behövs polish Tarkett

Brev från Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit, TA SiedlungsabfallPVC, Dr. Bergs, ll maj 1994.

Chlorinated Paraffins. Background document to the proposed PARCOM decision to phase out C chlorinated parafñns with more than 50% chlorine content. Draft. PRAM m, 1126-E. Dresden 21-25 mars 1994.

Chlorine Chemistry. Papers of a public hearing. Brev av 12.4.1994.

Kommissionsdrucksache 1211 23.3.93, Kommissionsdrucksache 12 11a, 17.5.1993, Kommissionsdrucksache 12 llb, 24.5.1993, Kommissionsdrucksache 12 11c, 28.5.1993 , Svar till Fragenkatalog 3.4.6. 1993, Brev till Deutscher Bundestag av 4.5.1993 samt av bilagor.

Chlorine and the environment: An overview of the chlorine industry. Greenpeace Exeter Laboratory. Maj 1992.

Chlorine. The Product the Poison. The for chlorine phase-out. A Greenpeace case a report.

Communiqué October 1993. Association of Plastics Manufacturers in Europe APME.

Critique of Dioxin Factories. ChemRisk, September 1993.

Death in small doses. The Effects of Organochlorines on Aquatic Ecosystems. Greenpeace. 1992.

Design for Recycling of rigid plastics containers. Association of Plastics Manufacturers in Europe APME. Maj 1993.

Dimensions of Managing Chlorine in the Environment. Report of the M.I.T.Norwegian Chlorine Policy Study.

Dioxin Factories: A study of the creation and discharge of dioxins and other organochlorines from the production of PVC. Greenpeace. 1993.

GFI‘, PVC, Afvalverbranding Dioxine. RUL-VROM Project. Center for Chemistry en and the Environment. Eindverslag Boerekamps-Kanters R. Louw. CCESRS 93-09. en

Dioxiner. SFI‘-Dokument nr 94:04. Statens forureningstilsyn. Oslo.

Dobel. Foliebelagd tunnplåt. SSAB Tunnplåt.

Eco-balance, Methodology for Commodity Thermoplastics. Dr. Ian Boustead. The Plastics Waste Management Institute PWMI, Brussels December 1992.

Eco-profiles of the European Plastics industry. Report Olefin Freedstock Sources. Dr. Ian Boustead. The Plastics Waste Management Institute PWMI, Brussels May 1993.

Eco-profiles of the European Plastics industry. Report Polyethylene and Polypropylene. Dr. Ian Boustead. The Plastics Waste Management Institute PWMI, Brussels May 1993.

Eco-proñles of the European Plastics industry. Report 4: Polystyrene. Dr. Ian Boustead. The Plastics Waste Management Institute PWMI, Brussels May 1993.

Eco-profiles of the European Polymer industry. Report Co-product allocation in chlorine plants. Det. Ian Boustead. A Report for APME’s Technical and Environmental Centre, Brussels December 1993.

Ecoproñles of the European Polymer Industry. Polyvinyl Chloride. Report No. I Boustead. The Plastics Waste Management Institute PWMI, Brussels, augusti 1993.

Ecoproñles of the European Polymer Industry. Methods for analysing chlorine plants. Report No. I Boustead. The Plastics Waste Management Institute PWMI, Brussels, augusti 1993.

EG:s miljöregler svenskt perspektiv. Staffan Westerlund. ur

Emissioner från PVC-plast i avfallsdeponier. Förstudie. Åsa Wilske CITekologik 1992:1.

En rättslig analys utgående från lokalt tillsynsperspektiv av PVC i golv och tapeter. R 1992:30 samt PM 1993:6. Staffan Westerlund. Institutet för Miljörätt IMIR. R 1994:6.

En samlad strategi fir ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Särtryck ur kompletteringspropositionen 1992. Miljö- och naturresursdepartementet.

EU, EES och miljön. Betänkande EG-konsekvensutredningen. Miljö. SOU 1994:7. av

Flooring 1993. Tarkett.

Golv koncept. A4-pärm från Tarkett.

Granskning av PVC-rapport: PVC i golv och R 1992:30 tapeter samt PM 1993:6. Gerd Lindgren, Chalmers Industriteknik. R 1994:5.

Hur kan koksalt bli plast Plastics from salt Hydro Plast.

Industry response to Greenpeaces Dioxin Factories Report. Press Release. ECVM. 1993.

Information från European Vinyls Corporation EVC.

Innsamling og gjenvinning av plastavfall i Norge falctagrunnlag. Rapportutkast 8 februari — 1994. Miljøvemdepartementet, Mepex Consult.

Input of organohalogens to the Convention Area from the PVC-industry. Prepared by Norway for the forthcoming INDSEC-meeting Industrial Sector. 1993.

International joint commission for great lakes. Årsrapport 1992. Citat Sammanfattning

rapporten. Greenpeace maj 1993. av Kemikalietillsyn i leverantörsledet. Bengt Bucht, Torbjörn Lindh. Rapport nr 494. Kemikalieinspektionen.

och klorprodukter. Tillverkning, användning och miljöaspekter. IVA-rapport nr 370. Klor 1989.

Kommentarer till OH-bilder visades för Kretsloppsdelegationen i Miljödepartementet som den 15 oktober 1993. Docent Björn Terselius, KTH.

Kompletteringspropositionen. Proposition 199192:150. Bilaga 1:12.

Life Cycle Assessment and Solid Waste, Research Report AFR—Report 29. Avfallsforskningsradet januari 1994.

Med säkrare steg. Leif E Nilsson. Altro Nordic AB 1993, samt följebrev från Altro Nordic AB av 15 april 1994.

Miljöfrågor allas intresse. Ericsson Cables AB. Falun 1994. - Miljøvurdering af PVC udvalgte alternative materialen Miljøprojekt nr 131. 1990. og Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Danmark.

Miljøvurdering af EAA EMA. Miljøprojekt nr 229. 1993. Miljøministeriet, og Miljøstyrelsen, Danmark.

Miljøvurdering af EVA. Miljøprojekt 228. 1993. Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, nr Danmark.

Miljøvurdering af SEBS PET. Miljøprojekt nr 227. 1993. Miljøministeriet, og Miljøstyrelsen, Danmark.

Miljö i Stenungsund. Slutrapport från miljöutredningen för Stenungsund MUST. Naturvårdsverket Rapport 3208, 1986.

Miljöhänsyn vid upphandling. Riksrevisionsverket, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet. 1991.

Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial beräkning av miljöbelastning. SOU 1991:77. Bilagedel.

Miljön och fdrpaclmingama. SOU 1991:76. slutbetänkande av förpackningsutredningen.

Miljöpåverkan från PVC. Chalmers Tekniska Högskola. Institutionen för Polymerteknologi. 21 december 1993.

Miljörapport enligt Miljöskyddslagen för år 1992. Hydro Plast AB, Stenungsund. Platsnummer: 1415-114.

Mjukningsmedel en kartläggning av mjulmingsmedel i Sverige. Susanne Svensson. - Rapport nr 1191, Kemikalieinspektionen. Natur och Retur. Utgångspunkter för kretsloppssamhållet. Björn Wallgren. Miljövårdsberedningens rapport 1992:4. Naturally Occurring Organohalogen Compounds A Survey. Gordon W. Gribble. — Reprinted from Journal of Natural Products. Vol. 55, No. 10, October 1992. Norsk Hydros Development at Rafnes A Grossly Mistaken Investment Erik Lykke. - Mars 1993. Nya analysresultat visar fortsatt låga dioxinutslâpp hos Hydro Plast. Pressmeddelande. Hydro Plast 6 oktober 1993. Offentlig, grøn indkøbspolitik. Arbejdsrapport fra Miljøstyrelsen Nr. 50, 1993. Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Danmark. On the environmental impact of the manufacture of polyvinylchloride PVC. European Council of Vinyl Manufacturers. December 1993. Packaging Covenant. The Minister of Housing, Physical Planning and Environment, repres. in this matter The State of the Netherlands. The Hague, 6 juni 1991. Plastbranschen. Nyckeln till svensk industriutveckling. PKL, SPF. Plastbranschen. Struktur och verksamhet. Utkast. Sten Nordberg, Nordberg Mentor AB. Plastic Recycling a Case Study. Stiftelsen Reforsk. FoU 56. April 1991. nr. Plastics in Municipal Incineration. Dr. Werner Freiesleben, Director European Council of Vinyl Manufacturers. The Plastics Waste Management Institute PWMI. Plastics A vital ingredient for the food industry. Association of Plastics Manufacturers in - Europe APME. Plastatervinning i Sverige. Stiftelsen Reforsk. FoUrapport l4. Oktober 1987. nr. Polyvinyl chloride in incinerated municipal solid waste impact dioxin emissions. A upon synthesis of views and information. Dr. Walter M Schaub, Cone, Inc. Prelaq, Fårgbelagd plåt för byggnader. SSAB Tunnplåt. Prelaq, Fårgbelagd svensk stålplåt. SSAB Tunnplåt. President C1inton’s Proposal for the Clean Water Act, January 28, 1994. Principer för Norsk Hydros miljöarbete. Prospekt. Professor + Åsikter Sant Greenpeace april 1994.

Proposition 199394: 163. Riktlinjer för fortsatt lcretsloppsanpassning av samhället en åtgärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. PVC and Alternative Materials. Arbejdsrapport fra Miljøstyrelsen. Nr. 18, 1993. Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Danmark. PVC i golv och tapeter. Göteborgs stad Miljö- och hälsoskyddskontor. ISSN 1100-4371. 1992:30. PVC i golv och tapeter. Miljö- och hålsoskydds rapport R 1992:30. Synpunkter från Hydro Plast, Neste Oxo, docent Björn Terselius m fl samt Miljö- och hälsoskyddskommentarer. Juni 1993. Bo Svärd, Christer Johansson. PVC i golv och tapeter. Miljö- och hälsoskydds rapport R 1992:30. Bilagor till PM 1993:6. Synpunkter från Hydro Plast, Neste Oxo, docent Björn Terselius m fl samt Miljö och hälsoskydds kommentarer. Juni 1993. PVC + Kretslopp Sant Kommentarer till regeringens arbete att minska miljöpåverkan från polyvinylklorid PVC och andra klorerade plaster. Greenpeace, november 1993. PVC i byggeri og anlag. Miljøprojekt nr 133. 1993. Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Danmark. PVD Industry. Input of Organohalogens to the Convention Area. Presented by Norway. Agenda Item 15. Oslo 17-21 January, 1994. PVC och miljö. Hydro Plast AB. 1992. PVC och miljö. Hydro Plast AB, utgåva 2 augusti 1993. PVC och miljön. Förslag till återvinning. Arbeitsgemeinschaft PVC und Umwelt e.V. Tyskland. PVC och miljön. Metoder för återvinning. Arbeitsgemeinschaft PVC und Umwelt e.V. Tyskland. PVC och CPVC i kloratelektrolyt, av Kristina Petersson. Artikel ur Kemisk TidskriftKemivårlden nr. 4-5 1994. PVC Rapport Hydro Plast. September 1993. PVC Rapport Hydro Plast. November 1993. PVC Rapport Hydro Plast. December 1993. PVC Rapport 4. Hydro Plast. Februari 1994. PVC Rapport Hydro Plast. Maj 1994.

PVC i kontorartikler, sundhedssektor, m.v. Miljøprojekt nr 132. 1990. Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Danmark. PVC i emballage. Miljøprojekt nr 134. 1993. Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Danmark. PVC-policy. Brevfax från Ministerie van Volkshuisvesting, Nederländerna. 4 november 1993. PVC and the environment. Norsk Hydro a.s., Petrochemical Division. September 1992. PVC. PM 1993-11-10. Keml. PVC’s Environmental Profile: Fallacy vs. Fact. The Vinyl Institute. Diverse skrifter. 1993. PVC- og PVDC-holdig engangsemballasje i Norge. Samarbejdsradet for emballasje og miljø. December 1992. PVC-Afviklingsplanen. Skrivelse. Miljøministeriet Köpenhamn 20 oktober 1988. PVC-holdige produkter i den grafiske branche. Miljøprojekt 237. 1993. nr Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Danmark. PVC-produkter, miljørisker og risikoreduksjon. Rapport nr 1092. Naturvemforbundet. Norge. PVC-rör i kretsloppet. Brev. Nordiska Plaströrgruppen NPG. Februari 1994. PVC The need for an industrial sector approach to environmental regulation. Greenpeace - International, Sixth Meeting of the Working Group on Industrial Sectors, 17-21 January, 1994. PVC-tillverkning i arbetsprogrammet för PARCOMIndsec OSPARPoint. Åke Undén, Statens naturvårdsverk 1994-03-28. Recycled plastics for food contact applications. Association of Plastics Manufacturers in Europe APME. December 1992. Recycling PVC buizen. Wavin Bilaga Recycling in action. Case study 4: PVC producers and flooring manufacturers co-operate in recovery programme. 1992 Recycling PVC leidingen. Op weg naar een schonere toekomst. Report no. 5: Executive Summary, prepared for The Council of State Governments and U.S. Environmental Protection Agency. Tellus Institute. Maj 1992. Sammanställning. Critique of Dioxin Factories. ChemRisk, september 1993.

Scientific Principles for Evaluating the Potential for Adverse Effects from Chlorinated Organic Chemicals in the Environment. CanTox Inc., Consultants in Toxicology, Health and Environmental Sciences, juli 1993.

Sedimentundersokningar längs Bohuskusten 1990 Göteborgs och Bohus läns kustvattenkontroll. Ingemar Cato. Sveriges Geologiska Undersölming. Rapporter och meddelanden nr 74. Uppsala 1992.

Sixth Biennial Quality. International Joint Commission. Report on Great Lakes Water 1992.

Skydda miljön. Miljön 1993. Miljörapport 1993, SSAB Tunnplåt, Borlänge, enligt SFS 1989:363 §38 b.

SSAB, Årsredovisning 1993.

Statement by the Chemical Manufacturers Association on release of a Greenpeace report alleging link between chlorinated organics and breast cancer. Chlorine Institute October a 1993.

Status for opfølgning af PVC-aftalen af 3 april 1991.

Statusrapport vedr. PVC-aftalen af 3.4.1991. Miljöministeriet. Miljöstyrelsen. 30 mars 1994.

Studie über Umweltprobleme durch PVC. UBA-89-031. Umweltbundesamt. Wien april 1989.

Information. Drafi. and Gamble, Th.I. SHmP 1-93. Summary on organochlorine Procter

Svart lave dioksinutslipp fra Hydro Rafnes. Hydro, augusti 1993.

Sveriges första miljödagis. Ett miljömedvetet val av golv. Tarkett.

Synpunkter från Neste Oxo AB till Kretsloppsdelegationens utkast till rapport om PVC, maj 1994. 1994-06-06.

Titan och PVCCPVC i aggressiva miljöer. Titan i blekeriutrustning och utrustning för rökgasrening Sune Ström. Kemisk Tidskrift, Kemivårlden 4-594. av

Undersökning miljögifter längs Bohuskusten 1993. Göteborgs och Bohus läns av vattenvårdsförbund. Åke Granmo, Rolf Ekelund, Göteborgs Universitets marina forskningsstation, Kristineberg. 1993.

Utbytesregeln i 5§ lagen om kemiska produkter rapport från en arbetsgrupp. Rapport nr. - 1291. Kemikalieinspektionen.

miljøgifter fra Norsk Hydros anlegg for PVC-råvarer på Rafnes, Utslipp av klorerte sammenlignet med nasjonale totalutslipp til Nordsjøen. Greenpeace november 1993.

Vedr. langtidseffekter av PVC i deponier. Brev till Statens naturvårdsverk 315 1994. Norsk Hydro. Vem behöver PVC Info nr Greenpeace. Vem behöver PVC Info nr Greenpeace. Vem behöver PVC Info nr Greenpeace Vi tar miljöfrågoma på allvar. Tarkett. Vinyl Products Lifecycle Assessment. A report prepared for The Vinyl Institute. Mars 1992. Välj andra material. Om miljökonsekvenser vid användning av PVC-rör. Cirkulation. Greenpeace. Wavins återvinningsanläggning för PVC-rör i Hardenberg, Nederlåndema. Fotografier. Weighing up the Environmental Balance. APME PWMI.

Återvinning av plast i USA. Utlandsrapport från Sveriges Tekniska Attachéer 1992.

Åtta sanningar om PVC. Hydro Plast, april 1992.

Ämnesredovisningar. Bilaga till rapport 1090. Begrånsningsuppdraget

redovisning av ett regeringsuppdrag. KemI. Bilaga. 1990.

Ökologie eine gemeinsame Sache. Sika-Recycling PVC-Dachbahnen.

- von Sika 1992.

BILAGOR

BILAGA 1

mekaagé

The environmental of

depGrTmenT

Chalmers IndusTriTeknik

The environmental department

EKOLOGIK

The environmental department of

Chalmers Industriteknik

kologik the environmental depart- environmental impact of the use of a of Chalmers Industriteknik product be of great importance for the ment can CIT, which the contract research and final result. contract education organization of Chalmers University of Technology. CIT developing improved metlods as well has turnover of about 20 million SEK as in increasing understanding of a per Our clients mainly from industry problems and weaknesses underlying LCA year. are but also from the public sector. Our we cooperate with other research centres permanent staff are usually project within the framework of SETAC, Society managers, who responsible for time schedule and of Environmental Toxicology and are the project budget, while the scientific Chemistry or together with coleagues responsibility belongs to senior researchers within the Nordic Council of Ministers and at Chalmers University of Technology, the European network COMETI.

working as contract researchers within individual project. t Chalmers University of Technology have close cooperation with the we he environmental department of CIT, departments of Technical Environment Ekologik, founded 1989. Two key Planning and Chemical Environmental was active. Science. Together we claim to caver all areas are phases of LCA from Inventory to Impact Ecology of Products and Life Cycle assessment and Improvement analysis. As Assessment spin-off of work have designed a a our we tool for the inventory phase of LCA, LCA of foremost fields of activity Inventory Tool, which makes possible to

One

our to identify methods which aid quickly calculate the environmental industry and organizations in the loadings for a product. development of environmentally sustainable and products. We International Training Programmes processes have found that Life Cycle Assessment LCA such practical method. IT commissioned by BITS, the one Swedish Agency for International his commenced with project for Technical and Economic Co-operation, to area a the Electrolux regarding organize number of international training group a environmental of white goods regarding environmental aspects programmes packaging. Since then have been matters, mainly for participants from we working with various projects developing developing countries. Our teachers are methods and tools for LCA. Initially recruited from academies as well as we concentrated materials and products industrial, governmental and municipal on for packaging. Recently have been able employees. we to work with building materials, where the

Il-JLEDNING Denna rapport är utförd på uppdrag Miljö- och Naturresursdepartementets kretsav loppsdelegation inom deras uppdrag att utarbeta en plan för att minska miljöpåverkan från polyvinylklorid och andra klorerade plaster. Vårt uppdrag har varit att göra en kartläggning som belyser

tillverkare av PVC tillverkare av produkter innehållande PVC - - import av produkter med innehåll av PVC indelning beroende av materialsammansättning, livslängd och volym för PVC i produkter med livslängd mindre än 15 år.

Arbetet har utförts av docent Gerd Lindgren. På grund av den korta tid som stått till förfogande har arbetet utförts i form av sammanställning av redan publicerade uppgifter kombinerat med intervjuer av branschkunniga personer.

De viktigaste källorna uppgiftslämnarna har varit

Kemikalieinspektionens utredning, Plastbranschen struktur och verksamhet, Sten - - Nordberg, 1993 utkast genom Gudrun Wahlén Kemikalieinspektionens additivutredning genom Margareta Persson och Eva Ljung - Tidskriftema Plastforum och Plast Nordica - Hydro Plast AB, Stenungsund genom Ian Bystedt och Sven Weidling - Greenpeace - SLF Svenska Sjukvårdsleverantörers Förening genom Bo Rydin - Värmlands landsting genom Klas-Göran Johansson - Apoteksbolaget genom Karin Liljelund och Lars Hellbom - PKL Plast och Kemikalieleverrtatöremas Förening - LIF-RUFI Läkemedelsindustrins branschorganisationer genom Lena Wergeman - Mölnlycke Clinical Products genom Ian Hobom - Ett varmt tack till alla som bidragit med uppgifter. Vi hoppas att era uppgifter inte har förvanskats i vår bearbetning och tolkning.

Ett metodmässigt svårt problem har varit att ta fram uppgifter, som är specifika för gruppen PVC-produkter med livslängd upp till 15 år. Kortlivade produkter, som utgör en mindre del av PVC-produktema, specificeras sällan utan sorteras in under gruppen övrigt. Vår bedömning är dock att de uppgifter, som gäller tillverkning av PVC och produkter av PVC iSverige, är av god kvalitet, medan uppgifter om import av produkter med innehåll av PVC är svårare att få grepp om. Ett skäl till detta är att kortlivade PVC-produkter ofta återfinns som en del av en produkt, och alltid anges i produktdeklarationer. För ytterligare detaljer krävs ingående kontakter med enskilda leverantörer.

Rapporten innehåller en relativt kort sammanfattande text, som ger en översiktlig kartläggning och redovisning av de uppgifter vi ombetts ta fram. För mera detaljerade uppgifter hänvisas till den relativt fylliga bilagedelen, som i allt väsentligt är kopior av tidigare publicerat material eller sammanställningar, som våra uppgiftslämnare särskilt framställt för vår räkning.

Göteborg och Stockholm december 1993

Göran Svensson Miljöansvarig, Chalmers Industriteknik

VAD ÄR PVC

PVC är en förkortning av plasten polyvinylklorid.

PVC är en termoplast.

Termoplast definieras som en plast, som mjuknar vid uppvärmning och stelnar igen vid avsvalning. Detta innebär att den kan smältas ner för att omformas till en ny produkt, vilket förenklar återvinning och återanvändning.

Den svenska tennoplastmarknaden 500.000 ton, 1992 domineras PELD av polyeten low density följd främst PVC. Även PEHD polyeten high density, av PP polypropen och PS polystyren bör nämnas.

Konsumtion i Sverige 1222 itgn Källa:Plast Nordica 93:1-2

PELD 195.000 PVC 98.000 PEHD 58.000 PP 56.000 PS 35.000

Den nordiska konsumtionen av termoplaster framgår nedanstående figur l: av Consumption Nordic Countris PVC, PELD, PEDH, PP, — Figur l

Consumption Nordic Countries

PVC, PELD, PEHD, PP, PS

—-——— nu-uu ä é a--a—.. PELDLLD

. ..__.—_..—-.1 - ..-__.——

EGENSKAPER HOS PVC PVC innehåller till skillnad från övriga nämnda termoplaster klor. Klor utgör 56 % av PVCs molekylvikt. Fördelar # PVC kräver en mindre mängd icke förnyelsebara råvaror än andra termoplaster vid samma produktionsmängd. Salt NaCl är råvara finns i en som oändlig mängd. Energiinnehállet i PVC är lägre än för andra tennoplaster. Den höga klorhalten underlättar inblandning av andra material. PVC är mer tolerant mot föroreningar än andra plastmaterial vid återvinning. Klorinnehállet gör att PVC lätt kan identifieras vid sortering. Klorinnehállet ger PVC högre röistens mot brand. Ett överskott av klor pá världsmarknaden har bidragit till att hålla priserna nere på PVC Genom olika tillsatser kan PVC modifieras till en stor mängd kvaliteer av såväl mjuk som styv PVC Därmed erhålls ett brett användningsområde. # PVC är en motstándskraftig och därmed lânglivad plast Nackdelar ° Den väsentligaste byggstenen, dvs monomeren vinylklorid kan orsaka cancer. 0 Vid brand och förbränning kan klor-väte bildas. 0 Tillsatser oda additiver kan vålla skada för miljö och människor.

PVCS HISTORIA

Vinylldorid, som är grundstommen i PVC, framställdes första gången år 1835. Den polymeriserades för första gången år 1889. Den första kommersiella produktionen skedde under ZO-talet USA. i

Hydro Plast AB, som är Sveriges enda tillverkare av PVC-råvara, startade sin första fabrik, belägen i Stenungsund, år 1967. övriga I Norden finns anläggningar för tillverkning av PVC i Norge och Finland.

FRÅN KOKSALT TILL PVC

PVC framställs i tre steg

l Klor framställes ur koksalt natriumklorid

Natriumklorid —— klor + natriumhydroxid

2 VCM vinylkloridmonomer syntetiseras från eten och klor via mellanprodukten EDC 1,2-dikloretan, etylendiklorid under bildning av klorväte saltsyra. Bildat klorväte omsätts med eten och syre oxiklorering till VCM

Eten + klor -- EDC — VCM + klorväte

3 PVC erhålles genom polymerisation av VCM

VCM — PVC

Ett schema över tillverkningskedjan från koksalt till PVC återges i figur

I första steget framställs klor genom amalgamprocessen elektrolys bilaga alkalifabriken. Det medför utsläpp av kvicksilver Hg. Av bilaga 2 framgår att tillverkarens utsläpp klarar uppsatta gränsvärden med bred marginal. Bilagans siffror inom parentes anger tillåtet utsläpp enligt koncession. Alla fabriker måste oavsett utsläppets storlek byta process till år 2010. Hydro Plast studerar nu möjligheten att gå över till en membranprocess, som ger utsläpp av kviclsilver. I gengäld erhålles en lut natriumhydroxid med lägre renhet och koncentration.

Klor-alkali industrin anges ofta som navet i världens kemiskt-tekniska industri. Länge var klor och vätgas huvudprodukter, medan natronlut var en säljbar, men sekundär produkt. I dag är förhållandet det motsatta och i vart fall i Norden är klor en produkt som finns i överskott. Det finns scenarier som pekar på helt nya metoder för produktion av natronlut. Oftast nämns kaustisering av natursoda, då natriumhydroxid och koldioxid bildas källa: Natriumhydroxid -alternativa processer- behovsminskning i massaindustrin, E. Person, CTH, 1991. Detta skulle innebära att tillgången till billig klor upphör. Hur detta skulle kunna påverka framtida PVC-produktion är i dag för tidigt att uttala sig om.

F1gur2

från

fillverkningskedjan koksalt till

PVC

- Koksalt

T

Q

0000 Elkraft Klor-alkaüfabrik till Celluslosafabriker

Eten från stam Wnylkloridfabrik

ä @n

fl%JU

å Lagring och utlastning

@

Källa: Hydro Plast AB Till plastfabrikanter

[andra steget framställningen av VCM bilaga VCM-fabriken erhålles utsläpp , av främst EDC och VCW självt. Biprodukter med samlingsnamnet EDC-tjära förbränns i en destruktionsugn. Risk för utsläpp av dioxiner föreligger. Bilaga 4 visar utsläpp från VCM-fabriken och förbränningsugnen. Dioxinutsläppet utgör 0,05% av det totala utsläppet i landet.

I tredje och sista steget polymeriseras VCM till PVC bilaga PVC-fabriken. Utsläpp av VCM och PVC-damm uppkommer bilaga polymerisation av VCM till PVC. Fördelningen av VCM-utsläpp på olika spridningskällor återges i bilaga

MATERIALFLÖDE FÖR PVC-RÅVARA I SVERIGE

Produktion 75 kt Export Import —— 115 kt 75 kt 60 kt

| År1992 40m 60kt Konsumtion 100 kt

Årsutvecklingen PVC-flödet råvara i Sverige från 1978 till 1992 redovisas i

av bilaga

Produktion

Sveriges enda tillverkare av PVC, Hydro Plast AB, producerade år 1992 ungefär 115.000 ton PVC, varav 75.000 ton exporterades.

Konsumtion

År 1992 konsumerades 100.000 ton PVC i Sverige. Därav 60.000 ton imca var porterad och 40.000 ton från inhemsk produktion.

Årsutvecklingen av PVC-konsumtionen från 1972 till 1992 för Nordens länder

framgår av tabell 1993 års konsumtion har beräknats till Sveri e: 95 kt, Norge: 45 kt, Finland: 50 kt, Danmark: 55 kt samt Norden totalt: 245 kt. rsutvecklingen av PVC-konsumtionen i Sverige redovisas även separat i figur

Konsumtionen PVC sjönk kraftigt i Norden, mest markant i Sverige och av Finland, under 1991 med fortsatt nedgång under 1992-93 än långsammare. År om 1992 var man tillbaks på 1972 års nivå.

PVGKONSUMTION SVERIGEKt i

Tabell 1

PVC

konsumtion Norden

Kt

1972 1992

- År Sverige Norge Finland Danmark Norden

6— 14-0980

Den minskande konsumtionen beror främst på nedgång bostadsbyggandet. av Byggnadsindustrin står för 75-80% förbrukningen PVC Byggbranschen går av av . fortfarande dåligt och ingen ljusning verkar finnas i sikte.

Utöver detta märks en markant minskning i konsumtion PVC till förpackav ningar. Detta beror på en frivillig branschöverenskommelse att då så år möjligt

undvika PVC i förpackningar. När det gäller dessa produkter har nog PVC tappat det mesta av vad man kan idag. l Svrige finns nästan inga PVC-förpackningar kvar. De som fortfarande används är i regel importerade franska PVCt ex flaskor. Läkemedelsförpackningar är svårare att ersätta och förekommer därför fortfarande.

Export

Då den svenska produktionen trots detta varit konstant under de senaste åren har

den minskade konsumtionen inneburit en ökad export av PVC.

Import

En viktig slutsats av relationen export-import är att åtgärder enbart riktar sig som mot svenska tillverkare får effekt endast på mindre än hälften den svenska av PVC-användningen. År 1992 importerades 60 procent av den PVC som konsumerades inom Sverige. Figur 4 visar årsutvecklingen marknadsandelar av svensk PVC-marknad för länder främst bidrar till Sveriges PVC-import. som

Figur

MARKNADSANDELAR SVENSK PVC-MARKNAD

Procent

Hydro Plast Norge Finland s\\ Tyskland

UKltallefn E] Östeuropa Övriga

Leverantörer av PVC-råvara i Sverige

De fem största leverantörerna, tillverkare och importörer, PVC-råvara i Sverige av är följande:

Hydro Plast AB tillverkare AB Svenska Shell importör Huls Sverige AB importör Svenska Hoechst AB importör BASF Svenska AB importör

En utförligare lista över leverantörer 24 st återfinns i bilaga

rvcs ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Commundering av PVC PVC skiljer sig från andra tennoplastrâvaror genom att den levereras i pulverform och kräver rätt stora mängder tillsatser additiver. De stora förbrukama har därför egen compoundering av PVC.

Communderare I Sverige finns två större compounderare av PVC-råvara. Hydro Sydplast AB i Hälsingborg Munka Ljungby är fri ägs av Norsk Hydro AS. Thevinyl AB i ett stående mindre företag. Chematex AB, Malmö och Wacker-Kemi AB, Stockholm kan nämnas bland importörema av PVC-compounds.

Masterbatch De flesta tillsatser kan levereras i form av masterbatch, dvs tillsatskoncentrat. Den vanligaste användningen är infärgning av en plast.

Användningsområden

PVC har ett mycket brett användningsområde från styva grova rör till tunnaste film. En förteckning över olika PVC-produkter återfinns i bilaga l0:1-2.

De har fördelats byggnadsindustri transportindustri elindustri sjukvårdssektom kontorsvaror konsumentvaror förpackningar -

Mjuka och stfla PVC produkter

Man kan särskilja två olika huvudgrupper av PVC-produkter Styva produkter Mjuka produkter rör, rörkopplingar golv styv film, folie kablar styva profiler mjuk film, folie övriga styva produkter coating slangar, mjuka profiler övriga mjuka produkter

Figur 5 visar att år 1992 dominerade mjuka produkter kvantitativt 52% över de styva produkterna 48%. Det framgår även att rör och rördelar är det största användningsområdet 34% följt av golv 22% och kabel 13%. Film och folie finns i både styva och mjukgjorda kvaliteter.

SWEDISH PVC-MARKET 1992

FLEXIBLE 52% RIGID 48% mjuka WV

Flooring 22%

Pipe,Fittings 34% Cables 13%

qFlex.Fi|m,Sheet 4% Coating 5% RigFmSheet 6% Tubes.Profiles 4% Rigid Profiles 6% Others flexible 4% others rigid 2x, BW

PVC-KONSUMTION SVERIGE

kton 200 Totalt 125 100 80 60 40

Bestrykning

Figur 6 visar årsvisa förbrukningen från 1965-1992 i kton, dels totalt dels för de största undergrupperna. Observera att Y-axeln är i logaritmisk skala Man kan utläsa att rörprodukterna dominerat PVC-marknaden sedan slutet 1960-talet. av Samtliga produktgrupper minskar kvantitativt från 1991 och framåt.

Produktindelning efter livslängd

PVC-produkter kan delas in efter beräknad livslängd. Det är troligt över 50 att procent av PVC-produktema har teknisk livslängd pá mellan 50 och 100 år. en Många produkter har dock i praktiken en kortare livslängd än den tekniska beroende på att de byts ut estetiska skäl. En del materialet tillav stor av som verkats till byggnadse, el- och VVS-industrin har ännu inte blivit avfall.

Man brukar dela in PVC-produkterna i

0 kortlivade 2 år, 0 medellånglivade 2-20 år, 0 långlivade 20 år.

Produkter med kort livslängd, mindre än 2 år, återfinns främst följande inom områden

0 förpackningar, 0 sjukvårdsmaterial,

men även vissa kontorsmaterial, vissa leksaker, telefonkort kan räknas dit. m m

Till produktgmppen med användningstid 2-20 år kan räknas

möbler, bilinredning m m, viss film och folie, - - coating, - skor och andra konsumentvaror.

Produkter med lång livslängd 20 år år lättast att definiera. Dit bör räknas

- rör, profiler, kabel, golv, viss film och folie, -

men även vissa andra produkter från byggnadsindustrin.

Vissa källor föredrar att tidsbegränsa mellanlánglivade till intervallet 2-15 år.

Andra delar upp ytterligare i grupperna 2-10 år och 10-20 är. Av naturliga skäl är gränserna mycket flytande

Tabell 2 och figur 7 visar en jämförelse av den procentuella fördelningen PVCav produkterna mellan de tre livslängdsgruppema år 1989 respektive år 1992.

Tabell 2

Livslängd PVC-produkter % år 1989 år 1993

.

Livslängd för PVC-produkter % Figur 7

O 2ör 2-20år 20ör

Procentuellt sett har användningen i Sverige de kortlivade PVC-produkter, av 2O år, minskat, medan de långlivade produkterna ökat. Omräknat till volym har emellertid samtliga tre grupper minskat

Kortlivade 0-2 år har minskat från 16 kton till 4 kton Kortlivade 2-20 år har minskat från 25 kton till 12 kton Lánglivade 20 âr har minskat från 84 kton till 79 kton

Då de procentuella värdena för 1989 1993 är hämtade olika källor är resp ur siffrorna kanske inte helt jämförbara. Detta beror på, tidigare nämnts, som svårigheterna att klassificera produkterna efter livslängd.

Den stora minskningen kortlivade PVC-produkter 2 år beror pa i av att man Sverige frivillig branschöverenskommelse l99l försökt avveckla PVC genom en i förpackningar. Dock sker fortfarande viss import tex PVC-flaskor från en av Frankrike.

Läkemedel och sjg kvårdsmaterial

För godkännas för försäljning måste läkemedel uppfylla mängd myndigatt en hetskrav, så att säkerhet och kvalitet säkerställs. Detta innebär att läkemedel intar

en jämfört med andra varugrupper, som förhandsgodkänns.

PVC-förpackningar används därför fortfarande till läkemedel. Där kan de vara svåra att ersätta då PVC har mycket goda barriäregenskaper bl a mot syre. Att genomföra hållbarhetsstudier, testa barriåregenskaper m m för ett helt nytt material i produktberörande förpackning tar 3-5 år sedan den slutliga konen struktionen för läkemedlet har fastlagts. Det finns idag 6 000 olika typer av för-

packningar inom sjukvården 200 miljoner läkemedelsförpackningar i öppenvården. Det är ovisst hur många innehåller PVC. Man vet att antalet blistersom förpackningar PVC och aluminium ökar. De svenska läkemedelsföretagen exporterar cirka 85 procent sin tillverkning och den svenska marknaden utav görs till omkring 58 importerade läkemedel. I båda fallen svarar EGprocent av länder för huvudparten. Volymen PVC i läkemedels förpackningar i Sverige av uppskattades 1993. Detta och ytterligare aspekter på till omkring 400 ton, mars PVC i läkemedelsförpaclmingar återges i bilaga 20:1-16. Källa: Lena Wergeman,

LlF-RUFI.

Enligt europeiska farmakopén skall PVC användas i förpackningar för blod och

blodkornponenter. Produkter infusion-, blod- och urinpåsar år dock på väg som att ersättas med PVC-fria alternativ. En infusionspåse av polyeten har redan lanserats. Tyvärr blir ersåttningsprodukten oftast dyrare. PVC ersätts inte alltid ett material utan flera, vilket torde försvåra sorteringen vid eventuell återav vmmng.

En uppskattning, gjord SLF, är att sjukvårdsbranschen i Sverige konsumerar av ungefär 1 000 ton PVC år i sjukvårdsmaterial, läkemedelsförpaclmingar år inräknade vilket utgör 1 den totala PVC-förbrukningen i landet. Källa: procent av Bo Rydin SLF ,

Nya PVC-fria produkter ersätter de gamla PVC-produkterna i ett snabbt tempo tex bägare, blöjor, plastpåsar I handskar kan emellertid PVCs goda m rn. barriäregenskaper svårare att ersätta. Slangsystem för t ex infusion, transvara fusion, näringstillförsel är svår utbytbar grupp. Ytterligare säker m m en annan hets- och miljöaspekter på medicinsk-teknisk utrustning med fokus på användandet PVC återges i bilaga 21:1-2. Källa: Ian Hobom, Mölnlycke Clinical av Products.

SVÅRT ATT FINNA STATISTIK ÖVER KORTLIVADE PVC-PRODUKTER

Det är svårt att finna färdiga statistikuppgifter för icke långlivade produkter.

En orsak till detta är att de utgör liten mängd totalkonsumtionen av PVC en av och därför oftast sorteras in under övrigt. l..ånglivade produkter, gruppen huvudsakligen från byggbranschen, däremot specificerat som tex rör, anges kabel osv.

En orsak är ofta inte exakt vilka produkter innehåller en annan att man vet som mindre mängd PVC. En Volvo får tjäna som exempel på en produkt som innehåller 152 kg plast gummi 6 procent utgörs av PVC, dvs prydnadslister varav bilaga 13. Dock är förmodligen även vissa kablar tilläggsisolerade med PVC

Källa: Hydro.

Ytterligare orsak är att det förekommer livlig import och export med en en produkter som innehåller PVC. Detta innebär att det kan vara svårt att bedöma exakt vad som verkligen konsumeras i Sverige. Bilaga 14 visar årsvis Sveriges handel import och export med hel- och halvfabrikat av PVC från 1988 t o rn 1992. Siffrorna är hämtade ur tullstatistiken och grupperade efter tullens statistiska nummer tullnummer, alltid lätta att gruppera om efter livslängdindelning.

KORTLIVADE PRODUKTER KAN STUDERAS VIA AVFALLSFORSKNINGEN Tabell 3 visar halter klor i hushållsavfall 1989 och 1992 Två källor för klor i avfall anges, PVC och matrester. Det framgår att den minskade mängden klor beror på minskad mängd PVC. PVC-minskningen i hushållsavfallet beror på den minskade förbrukningen av PVC-förpackningar tex smör- och margarinförpackningar, film odi blister.

Tabell 3 Halter klor i hushållsavfall

1989 1992

Produkter från sjukvården återfinns oftast i hushållsavfall utan behandlas som riskavfall. Riskavfall förbränns oftast på plats.

TILLVERKARE AV PVGPRODUKTER

Mángfalden av PVC produkter belyses i bilaga 15. Där beskrivs över 700 plasttillverkare i Sverige varav 177 stycken tillverkar PVC-produkter. Typ avprodukt anges för varje bearbetare.

SAMMANSÄTTNING AV PVC-PRODUKTER

Normalt består ett PVC-recept av mellan 5-10 olika råvaror. PVC 50-90% Mjukgörare 5—50% Stabilisatorer 0,5-5 % Smörjmedel 0,1-2% Fyllmedel l-50% Slagseghetstillsatser 5-10%

lfigment 0-5 %

Övrigt 0-5 %

Polyvinylklorid framställs polymerisation vinylldorid. genom av monomeren

For att underlätta bearbetningen och för att få fram olika egenskaper blandas

polymeren med en rad andra ämnen. PVC kan blandas med att större antal tillsatsämnen och i högre koncentration än vad som är möjligt för de flesta andra polymerer. Mängden tillsatta ämnen kan variera från nära noll till nästan 50%. Det sker ingen kemisk reaktion vid blandningen, utan komponenterna förblir i huvudsak de före blandningen. Under produktens livstid som var förändras en del av de tillsatta ämnena t vissa stabilisatorer. ex

TILLSATSMEDEL

En del tillsatsämnen kan ha flera funktioner i plastmaterialet. Vad tillsätts som och i vilka mängder är beroende av slutproduktens användning. Vissa grupper av tillsatsmedel finns alltid medan andra endast förekommer i vissa produktgrupper.

Mjukningsmedel

PVC är styv. Molekylerna i mjukningsmedlet skiljer PVC-kedjorna sä de att kan röra sig i förhållande till varandra och därmed blir flexibelLTypiska .mjukningsmedel är ftalater, adipater och organiska fosfater. Andra mjukningsmedel är klorerade parafñner, epoxiderade vegitabiliska oljor och polymerade adipater.

Tillsätt mängd: 10-50%

Användningen av vissa mjukgörare i plast i Sverige, ftalater och di- och trifettsyraestrar, har uppskattats information från produktregistret och från ur vissa kontakter med industrin. Den totala registrerade mängden dessa ämnen av redovisas också. I denna kvantitet ingår import och tillverkning.

Man strävar efter mjukgörare med högre molekylvikt för minska flyktighet och att migration. Nya typer av mjukgörare med ökad UV-stabilitet, inbyggda ex. antistategenskaper eller flamskyddande egenskaper börjar dyka marknaden. upp

Tabell Uppskattade mängder mjukningsmedel till plastindustfin Okt 1993. Kvantitetema för plastanvändning har reducerats med avseende på export. I totaltkvantiteten i produktregistret ingår import och tillverkning, dvs exportkvantiteter är inkluderade.

Ämne plastanv. totalt i anmärkning i ton pr0d.reg

I övrigt används fosfater och klorparaffiner se KemIs rapport 1191.

Primära värmestabilisatorer

Värmestabilisatorer används i PVC-material för att skydda detta från nedbrytning vid exponering av värme och ljus. PVC måste vârmestabiliseras för alla användningsområden. Instabiliteten beror på närvaron av labilt klor i polymeren. Detta bildas vid polymerisationen och kan knappast undvikas. Exponering för värme och ljus frigör klorväte och dubbelbindningar bildas. I samband med denna process ändras färgen. De mekaniska egenskaperna påverkas inte nämnvärt. Värmestabilisatorernas funktion är att fånga upp fri klorväte, reagera med fria radikaler och reagera med uppkomna dubbelbindningar.

Tillsatt mängd: 0.5-3%

Nedanstående sammanställning är en uppskattning av 1992-árs huvudsakliga användning av vissa metallinnehállande värmestabilisatorer. Den angivna kvantiteten motsvarar stabilisatormängden inte metallinnehállet

Tabell Uppskattad förbrukning av vårmestabilisatorer i Sverige, 1992 i ton.

Ämneämnes- kvantitet, fördelning kommentarer grupper ton %

barium 0 0 Cd är förbjuden i plast i Sverige kadmium

barium 615 24.5 flexibla och halvstyva profiler zink golv

kalcium 100 4 flexibla och halvstyva profiler zink många godkända för kontakt med livsmedel

org. tenn 285 11.5 styva profiler, artiklar med hög transparens oktyl- och butyl- derivat

blyföreningar 1520 60 god isolator div rör och kablar. g Summa 2520 100

Kadmium år förbjuden bl a som stabilisator och som färgämne i Sverige. Restriktioner i Sverige och andra länder har haft till följd att dessa i stort sett är utbytta mot kadmiumfria alternativ, t ex bariumzink och kalciumzink. De senare togs fram för användning i plast i kontakt med livsmedel.

Nyare stabilisatorsystem är under utveckling. Dessa är baserade på CaMgA1/Zn blandningar. De används bl a redan i fönster, rör och kabeL

Metallinnehâllande stabilisatorer består i huvudsak av metalltvâlar. Detta gäller dock inte tennföreningarna.

Tennorganiska stabilisatorer kan indelas i svavelinnehállande och svavelfria. En grov indelning av dessa ger att; svavelinnehâllande är värmestabilisatorer och svavelfria är ljusstabilisatorer. Doseringen av tennorganislca stabilisatorer i

PVC varierar från 0.3 till 2.5 phr delar per hundra delar harts beroende på

användningsområde hos slutprodukten. ,

Blystabilisatorer kan i vissa fall ersättas med BaIZn och CaZn-system. Industrin arbetar vidare med att finna substitut fir blystabilisatorer.

Kommentar angående kortlivade produkter:

Då kadmiumföreningar är förbjudna förekommer de naturligtvis inte i kortlivade PVCf

produkter 15 år. Tennfdreningar kan återfinnas i bl. a. blister. Blyföreningar förekommer, med få undantag, enbart i långlivade produkter tabell 3 och bilaga 17. 1 kortlivade produkter såsom sjukvårdsmaterial och livsmedelsförpackningar används ofta CaZn.

Hydro Plast AB lägre siffra. 155 ton, då stor del av produkterna exporteras sei:

anger en en bilaga 18. i

Tabell Uppskattad blystabilisator i PVC för olika användning av användningsområden. Kvantiteter i ton.

Application PVC-resin stabilizer lead content

pipes and 33 000 780 310 fittings

Den övriga avändningen av värmestabilisatorer i PVC redovisas nedan. Tabell Uppskattad användning av blyfria metallstabilisatorer i PVC för olika användningsområden. Kvantiteter i ton.

ä Total 615 100 285

BaZn och CaZn—system finns som ersätter bly. Kabel och rör-industrin anser att det enbart är en fråga om ekonomi när det gäller att byta ut bly. I vissa applikationer kan blyets goda elektriska egenskaper inte uppnås. En utveckling där kalcium anuands i stället för barium är gång.

Sekundära värmestabilisatorer

För att minska tillsatsen av primära värmestabilisatorer används sekundära vârmestabilisatorer. Enbart sekundära stabilisatorer ger inte tillräcklig effekt. De består av omättade vegetabiliska oljor där dubbellbindningama har oxiderats till epoxigrupper.

Tillsatt mängd: l-3 %

Vanligast använda ämnen: Epoxiderad soyabönsolja, solrosolja eller linfröolja används i produkter som

kommer i kontakt med mat och för medicinskt ändamål. Beta-diketoner, polyoler och organiska fosfiter används också.

Antioxidanter I Sverie uppskattas förbrukningen av antioxidant i PVC till 30 ton 1992. Detta motsvarar ca 8 % av hela användningen av antioxidanter i plast. I huvudsak är det hindrade fenoler som används i PVC. Tillsatt mängd: 0.02-2%

[1V~stabilisatgrer Förbrukningen av UV-stabilisatorer i Västeuropa var 1988 304 ton De ljusstabilisatorer som används i PVC har redovisats under värmestabilisatorerna.

mö medel Tillsätts för att reglera smälthastigheten i processverktyget och förhindra att polymeren klibbar fast på processvcrktyget. Tillsatt mängd: 0,1-1% Vanligast använda ämnen: Organiska vaxer, alifatiska syror eller metallsalter av alifatiska syror

Flamskvddsmedel Beständigheten mot brand är bättre för PVC än för de flesta vanliga plastema. Inblandning av vissa metalloxider görs för att ytterligare förbättra denna egenskap. Tillsatt mängd: 2-5% Exempel använda ämnen: Antimonoxid gör produkten mer svârantändlig och minskar tlamspridningen. Molybdenoxid minskar rökutvecklingen.

Slaafasttillsatser och orocessförbättrare Förbättrar smältegenskaper och slaghällfasthet. Tillsatt mängd: 10%

Vanligast använda ämnen: Klorerad polyeten och andra polymerer bestående av kol, väte och syre

Fyllnadsmedel Tillsätts för att minska kostnaden, uppnå speciella fysikaliska egenskaper, påverka färgen eller öka motståndet mot brand. De består av ñnmalda mineraler från naturliga eller syntetiska källor ofta belagda med stearinsyia. Tillsatt mängd: 5-50% Vanligast använda ämnen: Kalk och dolomit

Färgämnen Både lösliga organiska färgämnen och oorganiska och organiska pigment används. Tillsatt mängd: 0,1-4% Vissa metallinnehållande pigment finns redovisad i bilaga lYlDe redovisade volymema avser användning i alla plaster. Färgämnen med förbrukning en av minder än 5 ton i plast redovisas inte. Färgämnen som inte innehåller metaller har inte redovisats.

Mindre betydande tillsatser Blásmedel, som används för att porösa material, är t ex natriumbikarbonat koldioxidutveckling, azodikarbonamid kväveutveckling. O,5-1% Biostabilisatorer 0,5-1% Antistatmedel O,2-2% Viskositetsförändrande medel 0,5-2%

24 Källor till avsnitt om tillsatser Avsnittet om tillsatser har erhållits från Kemikalieinspektionen och har använts i stort sett i oförändrat skick. Vissa kommentarer har lagts till, baserade på uppgifter från Hydro Plast AB. PVC og miljö, Norsk Hydro s.a. Petrokjemidivisjonen, Oslo. Utgitt i oktober 1992. Kemikalieinspektionens konsultrapporter Plastbranschen Struktur och verksamhet, Sten Nordberg utkast 14 september - 1993. Heat stabilizers, antioxidants and light stabilizers, lars-Erik Edshammar under utarbetande.

Hydro Plast AB, jan Bystedt pers komm

ÖVRIGA KLORERADE PLASTER

PVC är den enda klorerade plast tillverkas i Sverige. Två andra typer av som klorerade plaster importeras till Sverige.

Polyvinyliden klorid

Polyvinyliden klorid, PVDC tillverkas av Dow Europe SA under varunamnet , SARAN och genom polymerasation av pronomerer vinyldikloñd. Don Sverige A AB importerar ungefär 1 tonår för svensk konsumtion. SARAN är en mycket tunn film med goda barriäregenskaper. Den används främst till 0st- och marsipanförpaclcningar. Dow Europe skall avveckla PVDC i Sverige.

PVC-klorerad

PVC-klorerad, C-PVC, framställs efterklorering PVC till olika procentgenom av halter klor. Enligt PKLs leverantörslista finns två leverantörer importörer i Sverige. Rubber Plastic AB är ombud för amerikanska tillverkaren BF Goodrich Od importerar ungefär 1 ton C-PVCår. Femtio procent går på export i form av produkter t i höljet till vissa datorskärmar. ex

Green 8: Bennich AB är ombud för franska tillverkaren Elf Atochem och importerar 5 ton C-PVCår tilLSverige. De kan uppskatta hur stor del som exporteras vidare.

Bilaga 1

Kloralkalifabrikcn

Kloralkalifabriken ligger först i tillverkningskedjan. Råvarorna är koksalt och elkraft. Tillverkningen sker genom att man låter en koksaltlösning ett antal passera genom elektrolysörer celler, varvid koksaltet sönderdelas i klor och natrium. Produkterna lämnar fabriken är klor, som natronlut och vätgas. Kloren levereras i rörledning till VCM-fabriken, natronlutensäljs framförallt till cellulosaindustrin medan vätgasen används bränsle i ångcentralsom en.

Kloralkalifabriken

Chlorine plant

Källa: Hydro Plast AB

Bilaga 2

JTSLÄPP FRÅN KLORALKALI-FABRIKEN

Hg till luft: 29 kg 110 kg 0,25 gt

Enl.

Nordsjökonferensen accepteras

fram till år 2010 max 2 Hgt klor,

g

vilket motsvarar 224 kg Hg

Hg till vatten: 1,3 kg 10 kg

Värden inom parentes anger tillåtet utsläpp enligt koncession.

Källa: Hydro Plast AB

Bilaga 3

VCM-fabriken

Vinylklorid, VCM, råvara för PVC-tillverkning, tillverkas av klor och eten, med dikloretan EDC som mellanprodukt. Klor kommer från klorfabriken i gasform. Eten levereras i rörledning från Statoils etenkracker i Stenungsund.

Tillverkningen sker i tre sammankopplade steg. Direktkloreringen HTC och oxikloreringen där EDC produceras, samt krackningen där EDC i en krackugn sönderdelas vid 500°C till VCM. Efter rening och torkning pumpas slutprodukten VCM till lager och vidare till PVC-fabriken.

VCM-fabriken

VCM plant

‘ Air k F 1500

HCI :11

Oxiklorering Em Oxydzb.-inaaon

HTC-reaktor HTC-reac:or

EOC-rening

I

Disn7Iaion

L soc

Källa: Hydro Plast AB

m

c c

g

E

ma

.

E

u . u

m a

Bilaga S

PVC-fabriken

PVC plant

Tnllsatser A Aamwn ,

wmen Maku

PVC-fabriken

Polyvinylklorid, PVC, är slutprodukten i Hydro Plasts fabrikskedja i Stenungsund. VCM polymeriseras till PVC i

flera separata produktionslinjer.

Reaktionen sker i autoklaver, reaktorer, under högt tryck. Den styrs med hjälp av tillsatskemikalier och noggrann temperaturkontroll, vilket underlättas av att vatten är närvarande i autoklaverna.

Efter färdig reaktion avskiljs kvarvarande VCM och vatten. PVC-pulvret torkas, siktas och packas för leverans i säckar eller i bulkfordon.

Under hela processen styrs, kontrolleras och dokumenteras kvalitetennoggrantenligtkvalitetssäkringssystemetSS-ISO 9002. Vår PVC-produktion certifierades SIS i juni 1990. av Källa: Hydro Plast AB

u

ä

c

o j

3 u

. .

u

+

å .o m

n

Bilaga 7

FÖRDELNING VCM-UTSLÃPP PÄ

AV

OLIKA KÄLLOR

Pasta-PVC-tork 80t

Suspensions-PVC-tork lt

Diffusa utsläpp 2t

90t

Källa: Hydro Plast AB

å E

E

O

8 3

Källa: Hydro Plast AB

Bilaga 9

Svenska leverantörer av PVC-råvara

Källor Plastforum 1291, Sten Nordberg, Plastbranschen struktur och verk- samhet och PKLs leverantörslista.

Hydroplast AB AB Svenska Shell, Shell Chemicals Hüls Sverige AB Svenska Hoechst AB BASF Svenska AB

Svenska ICI AB AB Ian o Mattsson Rubber Plastis AB FAW Jacobi AB MBS-Plastic MB Sveda AB Green 8: Bennich AB Chemapol Scandinavica AB Neste Kemi Försäljnings AB Vendex AB ABB Polymer Compounds Gunnar B Jansson AB Kemi-Intressen AB Wacker Kemi AB Contisale AB EaoconChemicals Norden AB Solvay Nordic AB Erteco AB Bayer Sverige AB Imchem AB

Bilaga 10:1

Användningsområden för PVC

Golv Drâncringsrör Takrännor Paneler Gasledningar Stuprör Poolbeklädnad Rörkopplingar Prcsenningar Innertak Avloppsrör Takbelysning Vattenrör Fönsterproñler Lim

Bilklädsel Innenak Bilmanor Stötfångare Trafikkoner Skyddslacker lnstruktionsñckor

Elin.d1Ls1:i

Tape Kabel Elledningar Eldosor Kontakter Maskindelar Ritningfickor Skyddshandskar

Su

Slangar Handskar Verktyg Blodpåsar Stomipåsar Sångunderlägg Operationsdukar

Bokbindning Kreditkort Dekorfolie Skrivbordsprod. Fickor Tape och etiketter Pärmar

Bilaga 10: 2

Sportutrustning Leksaker Blöjsnibbar skosulor Handväskor Reseeffekter Skor o Bordsdukar Tabletter Möbelklädsel Duschtörhängen Persienner Tapeter Husvagnstält Trädgårdsslang Grammofonskivor Badbollar Handtag Lim Regnkläder Blomkrukor Parasoller Vattensängöverdrag Strandmadrasscr Axbetshandskar

E.. l .

Askar lock Bägare trig Blister o 0 Inslagningsfilm Påsar Etiketter Dunkar Flaskor

Käll a PVC-overs1kt° utsläpp ; av -- m1 ~ Jostorande .. ämnen, . T Rydberg, CTH, 1989,

PVC-produkters tekniska livslängd, 1989

Branschområde VVS-industrin Byggnadsindustrin golv, paneler inntertak, pooler, stuprör, golv rör, kopplingar, ledningar - Förpackningsindustrin Kontorsvaru- och konsumentvaruindustrin Elindustrin Bililndustrin Sjukvérdsindustrin

Källa: PVC deponier, i CIT, 1993

Bilaga 12 Praktisk livslängd för olika PVC-produkter. 1993 Andel av total Beräknad

— Kabel 12 50 Rör, rördelar 39 100

Källa: Hydro Plast AB

Bilaga 13

x

å

m

. . .

v n

N.

Bilaga 14 HANDEL MED HEL- OCH HALVFABRIKAT AV PVC SVERIGE TON —-

komb m annat mtrl

l 22961 19637 17729 14892 12855 39.20.420 E 2054 8852 13192 13767 14613 Plattor. duk, film l-E 20907 10785 4537 1125 -1758 folier böjliga - komb m annat mtrl

- TOTALT

Samtliga exporteras och importeras har fatt statistiska nummer varor som baserade pá Harmonized System nomenklaturen som trädde i kraft 1 januari 1988. Källa: Hydro Plast AB

Bilaga 15:1

NYCKELN

‘j.

TILL 700 SVENSKA

PLASTBEARBETARE

För femte året i följd publice mekanisk bearbetning. Däre-

Plastforum ännu unik mot kan givetvis inte ett företag rar en som enbart utför montering kaloch rykande färsk sammanlas plastbearbetare. ställning över svenska plast- Alla uppgifterna kommer

bearbetare. Den här gången direkt från företagen och listan

med den våsentligaste infor- gör inte heller några anspråk på

mationen verksamheter- att vara komplett. Drygt 1 100 om

i än företag. företa har kontaktats er tele-

na mer Q0

fon, fax och brev. Detta innebär

att en mängd företag som borde I Plastforums bearbetarlista

i

I

varit med inte har velat svara

i

omfattar i drygt 700 företag,

i

llllllll och kanske inte heller har nåtts. vilket är en ökning med ett tju- Så om Du inte hittar just Ditt gotal företag med samföretag kontakta redaktionen manställningen 1992. Okningen - För att göra nästa års presentaär liten, men samtidigt en positiv överraskning med tanke på tion mer komplett

det senaste årets fördjupade lågkonjunktur. SÃHÄRLÄSERnu LISTAN

Efter företagets namn och verk- Arets lista är fortfarande den .FÖRKORTNINGAR samhetsort finner Du uppgifi sannolikt största existerande - - . terna orh föregående års omsätt- BEARBETNINGSPROCESSER faktasammanställningenöver ning liksom 1993års budgeterasvensk plastbcarbctandc indus- FS - formsprutning de omsättning. Principen A . är FB — - Formblåsning tri. Den har samma kompakta densamma för antalet anställda. VAK Vakuumformning och lättöverskådliga uppställ- — Med hjälp av tolken här bred- VF Varmformning ning som tidigare, med skillna- — vid kan Du tyda förkortningar- GJ Gjutning den att uppgifterna nu har bli- 5 na för företagets bearbetnings- FGJ Formgiuming vit mer enhetliga. Genom stan- — processer, medan de flesta dardiserade frågeformulär med RG1 — Rotationsgutning efterbearbetningsmetoderna svarsalternativ har tveksamhe- AP - Armerad plast knappast behöver någonförklater och feltolkningar av både EX - Extrudering ring. Lägg dock minnet frågor och kunnat minime- att EXP Expandering svar mekanisk bearbetning inbe- ras. Fördelen är att det också FIBL — l-Ilmblásning griper svarvning, fräsning, har blivit enklare för läsaren t.ex. FL Ftberlindning att - stansning ocheller borrning. tolka och jämföra uppgifterna. PUR - PUR-formning Företaget redovisar de Förutsättningarna för ntec även SKUM — Skumning vanligaste materialen i tillverk-

Kalandrering kan i listan är tämligen okom- KAL - ningen liksom vilka produkter Formpressning plicerade: företagets plastbear- FP - dominerar verksamheten. betning ska bidra till öka som DOP Doppning att sista kolumnen framgår - Av den plasternas förädlingsvärde PUL - Pultrusion produkterna tillverkas för vägen till färdig produkt. Därför om

egen eller ett annat företags hittar läsaren även företag i lisräkning, alternativt bftdadera. tan som enbart genomför Lex

Illa:

-SYFOIIUM .ut I903 c

7- I4-0980

BILAGA 15:2 15:14 -

med listor över företagen finns att tillgå på Miliö- och naturresursdepartementet

Bilaga 16

Mängd rent bly i stabilisatorer för PVC i Sverige

1991 1992

Halt Pb Mängd Pb PVC Halt Pb Mängd Pb % t kt % t

Totalt 105 98 Därav till: Rör + rördelar 41 0,75 308 33,3 0,75 250 styva profiler totalt 6,3 5,9 Därav Pb-

Förutsättningar

Rör innehåller 1,9 phr stab.mix med 55,8% Pb

styva profiler 1,9 53% Kabel ll 4 N Il 8% II I D phr parts pr 100 parts PVC

L993-ll-08

@:1’uBy£tedt Hydro Plast AB

i

Bilaga 17 Tennstabllisatorer i PVC-produkter

Källa: Hydro Plast AB

Bilaga

8 m 8 N. m

—

m v n u

R m m 5

Bilaga 19:1

LÄKEMEDELSINDUSTRINS

BRANSCHORGANISATIONER The Pharmaceutical lndustrys Trade Associations

Läkemedelsindustriföreningen LIF RUFl Representantföreningcn för Utländska Farmaccvtiska Indust -

Stockholm den 19 mars 1993

Jordbruksutskottet Riksdagen 100 12 Stockholm

Regeringens proposition 199293:l80 Om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling några synpunkter från läkemedelsindustrin -

Läkemedelsindustriföreningen LIF och RUF1 Representantforeningen för Utländska Farmacevtiska Industrier har tagit del av rubricerade proposition. Vi har i detta yttrande koncentrerat oss de delar av propositionen som avser förpackningar och en mer krctsloppsanpassad samhällsutveckling.

nf n n nker

LIFRUFI instämmer i stort i propositionens målsättning beträffande producentansvar och att åtgärder erfordras av samtliga berörda parter för att åstadkomma ett helhetstänkande Från vaggan till graven.

För att godkännnas för försäljning måste läkemedel uppfylla mängd myndighetskrav, så att en säkerhet och kvalitet säkerställs. Detta innebär au läkemedel intar en särställning jämfört med andra varugrupper, som förhandsgodkänns. Vi skulle också vilja uppmärksamma utskottet några andra viktiga faktorer i sammanhanget anpassning till EG inga nya handelshinder - omhändertagande av använda läkemedelsförpackningar med eller utan läkemedelsrester - - två olika system primäiförpackningsmaterial för läkemedel kan endast användas gång - en materialreduktion inte alltid möjligt - PVC i läkemedelsförpackningar avveckling sikt - -

De krav som nationellt och internationellt finns för läkemedel och läkemedelsförpuçkningar mäste beaktas vid avvecklingen av PVC och utformningen av producentansvatret für förpackningar.

Läkemedelsindustrins branschorganisationer har under förpackningsutredningens arbete utvecklat dessa synpunkter mera i detalj i skrivelse till utredningen 1991-04-09 samt i yttrande över Miljdn och förpackningarna SOU 1991: 76 och 77 1992-01-21. bilagor. se

Kontrollmyndighctens syn en läkeinedelsförpaclcning framgår av Läkemedelsverkets skrivelse till förpzickningsutredningen 1991 -05-30 och verkets remissvar 1992—.|1 -20. se b112l1’1. j..

Bilaga 19 2 ;

An n ll

För läkemedelsindustrin är det väsentligt att alla uppställda krav och även målen för återanvändning eller materialåtervinning samt tidtabeller för avvecklingsplaner ligger i linje med vad som kommer att gälla inom EG, så att inga handelshinder skapas. De nya svenska läkemedelsföretagen exporterar 85 % sin tillverkning och den svenska ca av marknaden utgörs till omlcring 58 % av importerade läkemedel. I båda fallen EGJänder för huvudparten. svarar

mh r v nv I lf knin m ar

För att få en smidig hantering använda förpackningar i Sverige av anser LIFRU FI att även använda tomma läkemedelsförpackningar bör källsorteras konsumenten respektive av sjukvården som andra förpackningar.

Förpackningar innehållande läkemedel eller läkemedelsrester bör däremot- liksom för nu enskild konsument hanteras genom inlämning till apotek och för sjukvården riskavfall. som

Enligt farmakopémonograficr och andra föreskrifter för läkemedel är huvudregeln att endast s k jungfruligt material får ingå i primärförpackrtingar produktberörande för läkemedel.

Materialåterviruiing för användning läkemedelsförpaclcningar inte möjlig. som är Detta beror på att optimala inneboende egenskaper hos materialet måste Det uteslutet garanteras. är att återfylla läkemedelsförpackningar bl hygienskäl, risk för kontarnination. av a

Material som används i läkemedelsforpaclcrtingar måste alltid vara väl dokumenterade. Att genomföra hâllbarhetsstudier, testa barriäregenskaper för helt material i mm ett nytt en produktberörande förpackning tar 3-5 år sedan den slutliga konstruktionen för läkemedlet har fastlagts.

Matgrialgqiukggn inte alltid möjligt

Materialreduktjon är inte självklarhet Till exempel ställer EGs en nya läkemedelsdirektiv krav på utökad patientinfonnation och får konsekvens behovet ytterförpackningar som att av kommer att öka i och med att bipacksedlar införs. Även andra faktorer kan medföra krav ytterligare materialåtgâng.

IM:

Användningen av PVC i läkemedelsförpackningar främst i infusionspåsar - och blister för genomuycksförpackningar för tabletter är mycket liten i förhållande - till den totala mängden PVC som används. PVC i läkemedelsförpackningar i Sverige utgör omkring 400 ton av totalt 10 900 ton PVC i förpackningar den kartläggningen Packforsk senaste av 1988 samt bedömningar av läkemedelsföretagen. Det är PVC-plastens utomordentliga egenskaper, tex vad gäller barriärskydrl, sterilisering möjlighet att tömma förpackningen vid infusion till patient etc som anledningen till användningen. PVC är ett kostnadseffektivt och villdokumenterat material. Enligt europeiska farmakopén skall PVC användas i förpackningar för

blod och blodkomponenter.

Bilaga 19 3 ;

Vidare anges i Tyskland PVC som enda material i standard för barnskyddande genomtrycksförpackningar för tabletter.

Utvecklingsarbete för att substituera PVC i läkemedelsförpackningar pågår hos läkemedelstjllverkama. Där substitution hittills varit möjligt har detta skett Mängden PVC i läkemedelsförpackningar torde idag vara lägre än de siffror som redovisats ovan. Kapaciteten för tillgänglig teknologi hos tillverkarna av erforderliga förpackningsmaslciner innebär också vissa restriktioner då byte av PVC till alternativa material önskas.

LlFRUFI ansluter sig till avveckling av PVC sikt. För läkemedel kan dock en sådan en avveckling ske Förstdå medicinska säkerhetsaspekter medger övergång till annat material.

1 sammanhanget vill vi nämna att den i propositionen sid 75 nämnda frivilliga överenskommelsen från juli 1990 inte omfattar läkemedelsbranschen.

Läkemedelsindustrin bör representerad i den kretsloppsdelegation som föreslås och som vara skall upprätta en plan för att undvika miljöpåverkan av PVC och andra klorerade plaster.

Vi kan informera om att läkemedelsindustrin medverkar i det arbete som bedrivs inom Näringslivets Förpackningsråd.

Stockholm som ovan

LÄKEMEDELSINDUSTRIFÖRENINGEN RUFI REPRESENTANTFÖRENINGEN v FÖR UTLÄNDSKA FARMACEVTISKA DUSTRIER j i

Mand Marianne Lövehagen fi

Bilagor: Miljöaspekter läkemedelsförpaclcningar LlFRUFls brev till förpackningsutredningen - - 1991-04-09 Miljön och förpackningarna, SOU 1991: 76 och 77 LlFlRUFls remissvar 1992-01-21 - - Betr läkemedelsförpackningar Läkemedelsverkets brev till förpackningsutredningen - - 1991-05-30 Miljön och förpackningarna. SOU 1991: 76 och 77 Läkemedelsverkets remissvar - - 1992-01-20

Bilaga 19:4

LÄKEMEDELSINDUSTRINS

BRANSCHORGANISATIONER

The Pharmaceutical lnduslry’s Trade Associations

Lakemcdelsinduslrifércningcn LIF RUFI Rcprcscnlanlförcningcn för Ullåindska l-annaccvliska Industrier -

Stockholm den 2l januari 1992

Miljödepartementet

103 33 STOCKHOLM

Miljön och förpackningarna, SOU 1991: 76 och 77 - Dnr M9121006, 1991-10-18

Läkemedelsindustriföreningen LIF och RUFI Representantföreningen för Utländska Farmacevtiska Industrier har tagit del av rubricerade utredning. Vi finner det anmärkningsvärt att läkemedelsindustrins branschorganisationer inte utgör formella remissinstanser.

LIFRUFI har deltagit med företrädare i förpackningsutredningens referensgrupp Industri samt har även försett utredningen med fakta om läkemedelsbranschens förpackningar och deras användning. Várt brev till utredningen av den 9 april 1991 bifogas. Det innehåller vår principiella på syn läkemedelsförpackningar miljöhänseende. ur Nedan görs därför endast några påpekanden ånyo samt några kommentarer med anledning av utredningens förslag.

I sammanhanget vill vi hänvisa till de fakta som framgår Läkemedelsverkets av brev 1991-05-30 till utredningen.

LIFRUFI delar också de uppfattningar som framförs 1 Industriförbundets remissvar den 21 av januari 1992.

Sammanfattning

LIFRUFI anser att

utredningens förslag till producentansvar för förpackningsavfall kan accepteras under förutsättning att detta utgår från resurshushállning, dvs en avvägning mellan miljö, teknik och ekonomi

primärförpackningar för läkemedel bör undantas från förpackningslagens tillämpning, eftersom merparten av sådana förpackningar är riskavfall och det finns erforderliga system och rutiner för omhändertagande dylikt av avfall

produktberörande läkemedelsförpackningar inte kan återanvändas vilket heller inte är fallet idag

Bilaga 19:5 LÄKEVlEDELSINDUSr -v

1x:zANscr{oRGANIsA11%,§~i:R

The Pharmaceutical Trade Industry Mmmm; LI F RUFI 2

materialmängd och slag av material etc i läkemedelsförpackningar styrs av Läkemedelsverkets specialkrav som kontrolleras vid godkännande av produkten

läkemedelsförpackningen informationsbärare kommer att få som ökad betydelse, vilket kan leda till ytterligare åtgång av förpackningsmaterial

en anpassning till EGs förpackningsdirektiv är väsentlig

skall omprövas.

befintliga avgiftssystem kunna

Generellt

Generellt sett stödjer LIFRUFI utredningens synsätt med ett tillverkaransvar vad avser förpackningar både fysiskt och ekonomiskt från vaggan till graven. Vi vill dock betona att eventuella framtida åtgärder avseende förpackningar skall ha resurshushållning som utgångspunkt. Hänsyn tas till samtliga aspekter betr förpackningar och inte enbart en allmän minskning av förpackningsmaterial eller införande av generella återanvändningsåtervinningssystem.

Läkemedel

Den beskrivning som utredningen ger om läkemedel är korrekt, undantaget inledningen i avsnitt 2.9.4 sid 74, som säger rad 7 att endast vissa läkemedelsförpackningar intar en särställning i förhållande till motsvarande förpackningstyper inom andra

del, dvs hos en kontrollmyndighet i Sverige Läkemedelsverket registrerade farmacevtiska specialiteter, oavsett produktens karaktär är underkastade specifika krav på effekt, säkerhet och kvalitet. Dessa kriterier omfattar också den totala förpackning som ett läkemedel tillhandahålles i.

Däremot instämmmer vi i utredningens uppfattning om att transportförpackningar tertiärförpackningar och apoteksförpackningar sekundärförpackningar kan jämställas med och hanteras som dylika förpackningar inom andra varugrupper. Eventuella riktlinjer bör utformas tillsammans med berörda läkemedelsgrossister.

Primärförpackningar enligt utredningens terminologi

Ytterförpackningar

Vi instämmer i utredningens bedömning att även ytterförpackningar utgör en del av ett läkemedel del av primärförpackning som skall medfölja läkemedlet ända fram till konsumenten. Förpackningen är en viktig informationsbärare för slutanvändaren och denna betydelse kommer att öka. Förväntade beslut inom EG t ex beträffande mängden information som måste finnas på förpackningen eller bipacksedeln pekar pá detta.

Förpackningen även innerförpackningen som informationsbärare ar av intresse också för sjukvårdspersonalen. Under senare tid har

Bilaga 19:6

l ,AKEMEDELSIN

l3l{mVSCHORGA13IgJ %R

.

The lmannaccuual Indu 1b“M°M 3 nrmm . .

krav rests i Sverige från sjuksköterskehåll på ytterligare infor

mation på förpackningarna risker i samband med om hantering vissa läkemedel. av

Bipacksedlar och vikkapslar - som inte innehåller några läkemedelsrester kan källsorteras hos - konsument för vidarebefordran

till materialåtervinning eller energiutvinning.

För läkemedel kan inte ställas några generella krav på att primärförpackningens ytteremballäge skall vara pappersbaserade.

Flera av läkemedelsindustrins produkter ställer höga krav på täthet, hygien och låga partikelnivåer t ex injektionsläkemedel, ögon- och näsdroppar. Från täthetssynpunkt används därför aluminiumbaserade flerskiktsfolier. Från hygien- och partikelsynpunkt

används plastblister och plasttråg i stället för papper.

Innerförpackningar

Produktberörande läkemedelsförpackningar kan inte återanvändas, vilket klart framgår utredningen. av Sådana förpackningar bör därför undantas från de regler som utformas för återanvändning olika slag. av

En viss källsortering det av glas, som inte behöver behandlas riskavfall, kan som emellertid göras. LIFs och RUFIs medlemsföretag

har anslutit sig till den s k frivilliga glasåtervinningsavgift

som administreras av Svensk GlasÅtervinning AB. Således utgår vi ifrån att inga fiskala pålagor tillkommer för glasförpackningar. Om så skulle bli fallet, måste befintliga system omprövas.

Insamlingsprocedur läkemedelsavfall av i Sverige via apotek

Apoteken omhändertar läkemedelsavfall o dyl för destruktion såsom en service åt hushållen fl. m

Eftersom vi i Sverige har denna väl fungerande insamlingsprocedur för läkemedelsavfall via apoteken vilken allmänheten - har vant sig vid samt för sjukhusen - speciellt avpassade system talar detta starkt för att rutinerna bör bestå. Således torde primärförpackningar för läkemedel kunna undantas från den föreslagna svenska förpackningslagen.

Läkemedelsförpackningar som användes i sjukvården, utgör till stor del riskavfall. Hanteringsföreskrifter anges i Socialstyrelsens allmänna råd hantering om av riskavfall inom hälso- och sjukvården den 2 april 1987 SOSFS 1987:7.

Lång utvecklingstid för

nvtt förpackningsmatgr

Om nya krav kommer att ställas, vilka innebär att förpackningar nuvarande måste bytas ut, måste hänsyn tas till den långa utvecklingstiden för förpackningsmaterial nya for läkemedel. For en mer ingående beskrivning dessa av aspekter ber vi att få hänvisa till vårt bifogade brev. LIFRUFI Vill ‘ framhålla sammanhanget att företagen i sitt utvecklingsarbete naturligtvis eftersträvar material, miljöbelastning vars blir se låg som

Bilaga 19:7

LÄKEMEDELSIND

BMNSCHORGWI§J %R . -

Ih|lnnIaccuIsa1|¢dLm W 37°W°m . urmun 4

samtidigt övriga kvalitetskrav på läkemedelsförpackmöjligt, som ningar uppfylles.

EG-angassning

väsentligt för läkemedelsbranschen att de regler som blir Det är resultatet förpackningsutredningen överensstämmer med motsvarav ande krav inom EG med hänsyn taget till vårt lands speciella

förutsättningar.

EGs förpackningsdirektiv diskuteras huruvida Vid utarbetandet av läkemedel skall undantas från direktivets tillämpsom varugrupp ning. slutligt ställningstagande har inte nåtts ännu januari

1992.

diskuteras även införandet en märkningssymbol. I EG-direktivet av Förpackningsutredningens lagförslag lO§ föreskriver att förpackomfattas lagen skall försedda med särskild ningar som av vara märkning. Denna bör enhetlig för Europa, så att inte hanvara delshinder skapas.

Som framgått är det konkurrens om utrymmet för information ovan ingående läkemedels legala märkning. Många läkemedelsbehåli ett lare är små. Det kan nämnas att apoteken påför ytterligare en etikett med läkarens doseringsanvisning för patienten. Således bör krav att påföra märkningssymbol på primärförpackningar för

läkemedel inte finnas.

LÄKEMEDELSINDUSTRINS BRANSCHORGANISATIONER

LÄKEMEDELS INDUSTRIFÖRENINGEN RUFI Representant föreningen för Utländska Farmacevtiska

Industrier

;r;7

f

Cé2ZéLfi3é

€ :4;éT5 € ;2wr2Z

. M ,

Mandah Ulf dstedt

4:Hékfi

Bilaga 19:8

LÅKEMED ELSIN D USTRJN S

BRANSCHORGANISATIONER

Yhc PhannaccuncalIndusujVsTTadc Associanons

Lákcmcdclsinduslriförcningcn LIF RUFI Rcprcscnlanlfrnaningen im Ullzinxixkn i-Xnniziccvlisku induslrzcr

Stockholm den 9 april 1991

Miljödepartementet

Förpackningsutredningen

Att Pernilla Knutsson

103 33 STOCKHOLM

Hiljöaspekter pá lákemedelsförpackningar

Läkemedelsindustrins branschorganisationer, Läkemedelsindustriföreningen LIF och RUFI Representantföreningen för Utländska Farmacevtiska Industrier, översänder härmed kortfattad en sammanställning över miljöaspekter pä förpackningar som används för läkemedel.

Vi vill framhålla att läkemedel som försäljs i Sverige eller andra länder skall godkända vara avseende effekt, säkerhet och kvalitet respektive av lands kontrollmyndighet. I samband med detta godkännande granskas ocksa förpackningen och förpackningens egenskaper. Krav pä läkemew delsförpackningar finns specificerade i olika läkemedelsmonografier farmakopéer och i andra riktlinjer för god kännande av ett läkemedel. Enligt gällande riktlinjer krävs att hällbarheten av ett läkemedel studeras den förpackning som produkten avses tillhandahållas i. Detta gäller även vid utbyte av förpackningsmaterial.

Läkemedel utvecklas för internationell en marknad. Det finns smá möjligheter för industrin att pá kort tid sig till olika anpag sa miljökrav ställs nationellz. som krav ställs pá a som ett läkemedel mäste hr vara Air med omvärlden om inte tekniska nya handelshinr uppstå. Y

En miljöanpassad produktion av läkemedel inklusive packning som är lämplig även Iran miljösynpunkt vas givetvis. Läkemedelsindustrin arbetar lortlg dessa frågor. Nödvändig omställning kan ske i C lämplig teknik och material nivcjkgas och ntvhni.

Bilaga 19:9

Förpackningens primära uppgift är att skydda varan sä att dess kvalitet kan garanteras under hela anvándningstiden. Jämfört med manga andra konsumentvaror har läkemedel ofta en läng hållbarhet pä upp till fem är.

Vi vill i detta sammanhang också påpeka att läkemedelsförpackningar är mycket liten del av det totala utbudet av en konsumentförpackningar pä marknaden. Även detta förhållande bör vägas in vid fastställande av ev generella kravs g § tillämpning pä läkmedelsomrädet.

§ Ev krav gäller även läkemedelsförpackningar bör som § utformas i samråd med Läkemedelsverket.

Vi star gärna till tjänst med ytterligare uppgifter.

Med vänlig hälsning

LÄKEMEDELSINDUSTRIFÖRENINGEN RUFI Representantföreningen för Utländska Farmacevtiska Industr;er

7% %é,éa4

áka Mandah Ulf Edstedt

ålagts UA L[LL,L,L;_

L LilMÅL

K Lena Wergeman Marianne Lövehagen

Bilaga 19:10

LkLULHLLMhl5.

lH{\HHN.\\h\[K;I

The I‘unn.cuu.:| |ndu:.ry l ...k“““ uwmwi

PÅ LÅKEMEDELSFÖRPACKNINGAR SYNPUNKTER FRÅN MILJOASPEKTER ~

LÄKEMEDELSINDUSTRIN

Allmänt

Läkemedelsförpackningar har olika utformning och utseende be-

krav ställs frän myndigheter, konsumenter, roende pá de som apotek. Exempel pá krav som ställs är steri distributörer och garantiförsegling, barnskyddande, bipacksedlar litet, endos, transportenheter. Resultatet blir manga och väl emballerade användning blandade material. Andra krav som ställs gänger av negativ inverkan pá innehälär att förpackningen ej fär ha en innehållet eller migration frän förpacklet absorption frän byta eller införa nya produktberöranningen. Arbetet med att förpackningar ofta 3-5 är sedan den slutliga konstrukde tar

tionen fastlagts.

Hyndighetsgodkännande

skall registreras och godkännas av den na- Samtliga läkemedel myndighet där produkten skall saluhällas. Som undertionella registreringen krävs bl att hállbarhetsstudier gelag vid a i den förpackning produkten är avsedd att användas nomförs som vid registrering betraktas därför förpackningen som en med. integrerad del av produkten.

byta förpackning för ett registrerat läkemedel Om man önskar dokumentation visar att läkemedlet har minst krävs därför som lika goda egenskaper tidigare. Sådan dokumentation kan som hällbarhetsstudier pä flera är och blir mänga gånger kräva och tidskrävande för lákemedelsföretaget. resurs-

manga de material som används i läke- Vidare kan nämnas att av medelsförpackningar uppfylla detaljerade föreskrifter skall i läkemedelsmonografier farmakopéer. Exempel pä som anges sådana monografier är den amerikanska och europeiska farma-

kopén.

Läkemedels hållbarhet

Vid registrering läkemedel dokumenteras, som tidigare av produktens hållbarhet, vilken som regel är 3 eller 5 nämnts, är. Hed anledning härav är det uteslutet att använda nedbryt-

bara plaster för läkemedel.

Glasförpackningar

inert förpackningsmaterial används i produkt Glas - ett rörande förpackningar. Olika glassammansättningar örekox pä användningsområde. Läkemedel för inicsions- och beroende injektionslösningar kräver den högsta glaskva1iteun. De glas for läkemedel finns ffQ$kyiVn4 å kvaliteter som fär användas

olika farmakopéer.

Bilaga 19:11

Plastförpackningar

Plast förekommer i förpackningar som kommer i kontakt med eller har en påverkan på innehållet. Även i sekundärförpackningar tråg, krympfilm m m och förslutningar förekommer plast. Som produktberörande material används främst polyolefiner polyeten och polypropen. Även PVC förekommer, där särskilt kan nämnas påsar för infusionslösningar, tablettblister och tråg som sekundärförpackning.

De plastkvaliteter som får användas i produktberörande förpackningar skall vara myndighetsgodkända för läkemedelsanvändning. Vidare föreligger flera farmakopéföreskrifter för produktberörande plaster. Beträffande PVC arbetas det inom läkemedelsindustrin med att finna ersättningsmaterial.

Aluminiumförpackningar

De vanligaste produktberörande aluminiummaterialen förekommer i salvtuber, tablettrör, tablettblister och aerosolförpackningar.

Freondrivna aerosolförpackningar för läkemedelsanvändning förekommer i blygsam omfattning. Vissa läkemedel har f n dispens från det förbud som föreligger inom området.

Gummiförpackningar

Den vanligaste användningen som produktberörande förslutning är gummiproppar för injektions- och infusionslösningar i glasflaskor. För sådana gummiproppar skall farmakopéföreskrifter uppfyllas.

Pappers- och kartongförpackningar

De vanligaste användningsomrâdena för papper och kartong är kartongkapslar, wellpapplådor och etiketter. För dessa icke produktberörande material finns inga särskilda myndighetskrav förutom märkningens utformning. Märkningen skall också utföras så att den år oförstörbar under anvåndningstiden.

Behovet av kartongkapslar är stort inom läkemedelsindustrin. Inom EG förespråkas att mer information skall läkemeges om del. För att tillmötesgå detta önskemål kommer fler bipacksedlar att behövas. Detta leder i sin tur till ett ökat behov av kartongkapslar för att placera förpackning och bipacksedel tillsammans.

Retursystem för låkemedelsforpackningar

Samtliga lakemedelsförpackningar har engångsanvändning. Dessutom används ofta endosförpackningar och garant forseg- Jade förpackningar Läkemedel har höga hygieniska grav För

Bilaga 19:12

manga produkter krävs t ex sterila läkemedel och sterila förpackningar. Läkemedelsförpackningar är sällan standardiserade med undantag för glasförpackningar till tablettburkar, injektions-, infusions- och perorala lösningar.

Av hygieniska skäl, risk för kontamination t ex antibiotika och cellgifter, endosanvändning och brist pá standardise- : ring saknas förutsättningar för äterfyllning av medicinför- ‘ packningar. Vidare kan nämnas att rensmaterial frän plastförpackningar inte fär återanvändas i läkemedelsförpackningar enligt de bestämmelser som föreligger i europeiska farmakopén.

Återvinning material ocheller energi för läkemedelsforav packningar kan tänkbart. Retursystem för detta saknas vara idag.

Medicinglas som används av den enskilda konsumenten kan återlämnas i de igloos finns uppställda i många kommusom ner.

1991-04-09 SHMMLBLWN

Bilaga 19:13

LAKEMEDELSVERKET ‘Ln

.Koi

MEDICAL PRODUCTSAGENCY Farmaceutiskaenheten Divisionof Pharmacy Laborator G Nyberg Pernilla Knutsson Förpacknittgstttrcdttittgen Sekrcteriatet Slottsbacken 6 103 33 Stockholm

Betr. läkemedelsförpackningar

Pâ läkemedelsomrâdet förekommersom för andra olika typer av förpackningar med varor hänsyn till förekomst i distributionskedjan. Sålunda används transportförpackningar, sekundärförpackningarapoteksförpacknittgar och konsumentförpackningar. vilkaoftast utgörs av själva läkemedelsbehållaren samt en s.k. kringförpackning. Vissa läkemedelsförpackningar intar en särställning i förhållande till motsvarande förpackningstyper inom andra varuområden i det att kontrollmyndiglteten för läkemedel i de länder produkten förekommer ställer specifika krav läketnedelsförpackitingar och godkänner dessa i samband med registrering.

leniärförpacknittgar transportförpackningar

Tertiärförpacknittgar används för att skydda varan under transport och även för att praktiskt hålla samman många små enheter. Några ofñcinella krav sådana förpackningar finns inte. Transportförpackningar för läkemedel torde därför kunna behandlas som transportförpackningar för andra varor. Till viss del förekommer i dag källsortering inom grossistledet.

Sekundärförpackttingar

Sådana förpackningar utnyttjas för. transport mellan grossist och apotek. Dessa kan jämställas med sekundärförpackiting för andra varugrupper.

Printärförpaclutingar

Som ovan nämnts utgörs säljtörpackntngen av läkemedel av en Iákemedelsbeltállare l en ytterförpackitingflera skäl för en sådan ytterförpackning finns.

skydd mot mekaniska påfrestningar skuld mot ljus för ljusi-:ansligzt läkemedel ltálla samman läkemedel och btpackati skriftlig inlbrntzition Orm ;tv ntlátggssctlcl - l ge tnijvnttne for pattcntittformation som inte får plats pa lllllCTOl§LxClIllIlgcll ~

;-o.uo:e-u I Pau a acura-z. ;.u-..uI--.-‘J’-.e - acc-ev. voitqnu Box Z5 üuSåfqalan 3 78 80 S6- 75103..,-L,..

Bilaga 19:14

W

Patientinformation har hittills endast krävts receptfria läkemedel men blir sannolikt obligatorisk för alla läkemedel inom några år. Härigenom kommer bruket av ytterförpackningar att öka grund av hälsomyndigheternas krav.

Det är viktigt att ytterförpackiiingarna med bipackssedlar medföljer läkemedlet till konsumenten. Aktiva åtgärder för förpackningar i butiken kassation av sådana redan :apoteket är därför inte lämpligt.

Ytterfgjçpackningar vikkapslar är oftast tillverkade av papper och något hinder for källsortering och materialåtervinning eller eitergiutvinning finns inte.

lnnerförpackning ar är de förpackningar omsluter läkemedlet och som därför har störst som betydelse för läkemedlens kvalitet. Förpackningarna skall skydda läkemedlen under lagring och användning mot påverkan framför allt av fukt och materialen får inte interagera med läkemedlen, dvs avge ämnen till eller uppta ämnen från läkemedlet. Läkemedelskontrollerna ställer därför krav materialets art och kvalitet samt lämplig utformning av förpackningen. så att den kan användas säkert och utan svårigheLAktuella material är glas, enkla plaster eller kompositmaterial, även i kombination med aluminium, gummi eller aluminium i tuber.Höga krav ställs materialens kvalitet och renhet från andra kemikalier eller främmande agens som mikroorganismer och för vissa läkemedel gäller att materialen skall tåla en sterilisering. Många läkemedel har sådana egenskaper att förpackningar. som innehållit dessa skall behandlas som riskavfall, ex cellgifter. På grund av angivna skäl tillåts inte en återanvändning av läkemedelsförpackningar, vilket dessutom skulle försvåras av att en långtgående Standardisering inte är möjlig. Även materialåtervinning är för vissa material inte en acceptabel, då inaterialegenskaperna vid âtervinningsprocesseit kan förändras sä att materialet inte längre har de egenskaper som erfordras.

Tomma innerförpackningar soiri inte skall behandlas som riskavfall kan naturligtvis källsorteras inom vården och i hemmen för materialåtervinning -dâ för annan användning än till läkemedelsförpackningar eller energiutviitning. -

Jag står gärna till tjänst med ytterligare information.

Med vänlig hälsning

L 7

:få

Gunilla Nyberg

°C°pt Bilaga 19:15 LÄKEMEDELSVERKET a DawnDue o...,o.. MEDICAL DRrDUCs AUENLY 19920lZ0 kFarrnaccultska enheten a..,yW,,.,, Division o Pharmacy Laborator Gunilla Nybcrg

Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Miljön och förpackningarna, SOU 1991: 76 och 77

Läkemedelsverket har inte erhållit rubr. utredning pá remiss men ändå tagit del av densamma En representant rm verket har deltagit i en av utredningens referensgrupper och därigenom kunnat förse utredningen med skriftliga synpunkter lakemedelsfötpackrtingars egenskaper. användning och möjligheter till återanvändningåtervinning. Utredningen har i stort sett accepterat dessa Synpunkter vilka framgår av avsnitt 2.9.4. Läkemedelsverket vill dock efter , att ha tagit del av utredningens töslag kommentera och komplettera tidigare uttalande.

I inledningen till avsnitt 2.2.9 sid. 74 anges att vissa läkemedelsförpackningar intar en särställning i förhållande till motsvarande fbrpaclmingstypcr inom andra varuomráden på grund av att kontrollmyndigheten i de länder där produkten förekommer ställer specifika krav på läkcmedelsförpaclatingar och endast godkänner dessa i samband med registrering. Läkemedelsverket vill framhålla att specifika krav ställs pa alla primzirförpackningar till läkemedel från myndighetens sida.

I avsnitt 10 diskuteras utredningens överväganden och motiv för givna lagsfbrslag. Bl a eftersträvar man en harmonisering med utvecklingen i övriga Europa. LV vill understryka vikten härav för läkemedelsomrádet, som i högsta grad präglas av internationell samordning i alla avseenden. Man konstaterar även inledningsvis att andra samhällsmál angáende t ex livsmedelshygien och förpackning av mediciner kan klaras samtidigt som nya och mer miljövänliga förpaeltningssystem utvecklas. Detta måste tolkas sa att inte anser skäl man föreligga att utesluta läkemedel från den nya lagens tillämpningsområde. Med häsyn till vad som nedan utförs anser vi det dock rimligt att en dispensmöjlighet för lflkcmcdclsfbrpackningar införs och man bör även överväga att knyta en representant för verket till den lörpackrtingsdelegation som föreslås inrättas. Som jämförelse kan nämnas att läkemedelsverket har givits en dispensmtt i förordningen om CFC och halon den 9 juni 1988 SFS 1988:7l6.

Vidare talar man för en matcrialreduktion som en viktig del i en miljöpolicy. LV instämmer i att en sådan generellt är bra men denna strävan får lör likcmcdclsforpucfmingar inte drivas dåirlttin att andra krav För läkemedel inte kan upprätthållas. Snamst kommer som tidigare pátalats, behovet av yucrfdrpaclcningar att öka när krav bipacksedlar riktade till konsumenten träder i kraft

r~,:.e.-em Poual .omm V-v‘°~ I OM: www Yuinom rue: Dengue go, 26 Huxargatan e 018- l7 :G 00 76059 WHODRU: 3 78 80 S6 O v ~ .-S103UPPSALA UtvtltDnqw yetesuzl-cum-Ac 5-VEDEN 0lU- l 4 018~ S485 G6

Bilaga 19:16

vidare förpackningar inte bör innehålla t ex PVC. PVC använts Utredningen anser an låikemedelsförpaelmingar idag och :tn- sa länge har det inte varit möjligt att finna lämpligt

ersättningsmatcrial för vissa speciella produkter som beredningar och passystcm avsedda För

bloduppsarnling och blodfraktionering. LV vill påpeka att även i det fall ersattningsmarcrial

kan sa ställer omställning till material krav på omfattande och tidskrävande

innas en nya

hållbarhetssmdier innan material kan godkännas myndigheten. Vi ställer oss därför nya av positiva till PVC bör undvikas for produkter medan vi är tveksamma till införande: av att nya dessa miljöhänsyn för redan marknadsfdrda preparat. Samma förhållande gäller naturligtvis

andra åtgärder leder till motsvarande situation. Under alla omständigheter måste en skälig som övergångsperiod for anpassning till nya lcrav tillåtas.

Utredningen prioriterar återanvändning förpackningar före återvinning Vi vill återigen en av framhålla läkemedelsfötpaclcrtingar flera skäl inte lämpar sig för återanvändning. att av Däremot återvinning acceptabelt alternativ. bortsett fran förpackningar sotn utgör är ett

riskavfall.

Sammanfattningsvis LV förpackningsutredningens förslag kan accepteras. Dock bör anser att läkemedelsförpackningats särställning beaktas genom att

EG-anpassning sker bestämmelserna angående materialval - av llllcemedelsverkct ges en dispensratt för verket knyts till förpackningsdelegaüonen - en representant skäliga övergangstider fdr åtgärder föranleder utprovning av nya primärförpackningar ‘ som återvinning eller deponering. återanvändning införs för läkemedelsfötpackningar krav materialreduktion utformas så att andra krav läkemedelsområdet också kan - att tillgodoses.

Med vänlig hälsning

fi

. a .z . ,. , ,w , .I .~.— - ,.:...~~

Kjell Strandberg

Professor, generaldirektör

Bilaga 20: 1

MÖLNLYCKE CLINICAL PRODUCTS r

1993-12-06 JHco

Säke h ts- och pá medicinsk- teknisk trustmng r e u med fokus på användande PVC. av

Arbetet med att utveckla en gemensam Europeisk lagstiftning för

medicinsk- teknisk utrustning har pågått de senaste sex sju åren. Bmkare, leverantörer och kontrollmyndjgheter har arbetat intensivt

tillsammans för att sammanfatta den erfarenhet, finns idag besom träffande brukar- och patientsäkerhet. Detta arbete har hittills resul-

terat i två Direktiv och ett tredje är under utarbetande. Dessa gäller i

stort alla sterila och osterila, engángs- och flergângsprodukter, inklu-

sive diagnostika, används i sjukvård. Direktiven är New som av appr0ach- typ och specificerar därför säkerhet och miljöaspekter.

Detta arbete har resulterat i svensk lag, togs riksdagen en ny som av under våren -93 och som började älla juli 1993 och för vilken 0 m Socialstyrelsen är tillsynsmyndig et. Till Direktiven har utarbetats ett

omfattande system av Europeiska Harmoniserade Standards där olika

faktorer av betydelse fir produkternas säkerhet behandlas. Av bety-

delse for anvéindarséikerheten är också det arbete och inav mer mer ternationell typ, som bedrivs För att förändra att blodburen smitta a överförs till personal under olika vårdmoment. Detta är idag en naturlig del det sjukhushygieniska arbetet. Ett vanligt sätt att fisav tadkomma tillräckligt skydd âr att använda olika skyddsprodukter som t ex skyddshandskar. -

Ett tredje område som f n bearbetas Europeiskt gäller sjukvårdsavfall.

Inom ramen för Priority Waste Streams projektet har projekten grupp bestående av representanter för medlemsländerna, brukare, in-

dustri och rniljfimyndigheter på uppdrag Kommissionen arbetat av fram ett underlag, kommer att överlämnas till DG X1 i februari som 1994. Projektledare är Storbritanniens Miljöministerium. Förutom ett

antal grundläggande definitioner. struktur till action programme en och en situationsbeskzivning har också slagit fast att gruppen h-ealthcare has presidence environment. Man heller inga over ser direkta miljörisker med sjukvårdsavfall i allmänhet utom vad gäller

definierade såsom infcktiöst, kemiskt,

vissa

typer stickande och s ärende.

Vad gäller produktförsörjnixigen till Sverige är vi till 80 % beroende ca av import. Största delen av produkterna säljs på världsmarknaden och

av internationella företag. Under senare år har PVC-debatten, ju som förekommit på olika ställen vid olika tidpunkter, lett till att PVC i

mycket stor omfattning bytts ut mot andra polymerer. Detta gäller både

produkter och förpackningar. Kvar är fall där PVC måste användas av fuxiktions- och säkerhetsskäl.

Bilaga 20;2

q

ÖLNLYCKE CLINICAL PRODUCTS

993-1206 JHco

Jag vill peka på två sådana områden: slangar och handskar. gärna Sjukvården är beroende rad produkter med mer eller mindre omav en fattande slangsystem. Dessa används t ex för infusion, transfusion, néiringstillfdrsel fl livsuppehéllande åtgärder. Gemensamt för m många är att de måste fortgå under lång tid. Det är därför viktigt att produktfunkiionen bibehålls även när patienten ändrar läge i sängen, under sömn. Ett stort problem med dessa produkter är att slangar ex har tendens att kinka. Detta betyder att behandlingen avstannar en med allvarliga följder. PVC-plast har visat utomordentliga egenskaper vad gäller att inte kinka. Det har visat sig mycket svårt att till rimligt pris ersätta PVC i dessa produkter och samtidigt bibehålla funktionen.

Den ökande användningen skyddshandskar, mestades, ca av som 80 %, orda latex, har lett till krafiig ökning latexallergier är av en av hos vårdpersonal. Eftersom skyddsbehovet kvarstår och t PE-handex skar inte fyller funkfionskraven har PVC-alternativet kunnat ge allergikerna det nödvändiga skyddet. Detta är också idag den huvudsakliga indjkationen.

Jag hoppas att dessa synpunkter kan vara till nytta vid bedömningen PVC i sjukvårdsarüklar. Jag står naturligtvis till förfogande om du av behöver fler uppgiñzer.

Många hälsningar

66244414.

Dr. Jan Hoborne.u. Carina Olofsson, sekt. Mölnlycke Clinical Products

BILAGA 2

Komplettering

till

g

kartläggning

av

PVC,

december

BesoksadressVlsmng Address TelefonPhone Telefax Bankgiro Bank PastadressPostal Address Gata9 Nat 031-772 4020 Nat Q31-82 7035 3929130 SEBanken Chalmers Industriteknik Sven Hullrns Inl +463177240 20 Inl +4631 8270 3.’: Posrglro Acc No 50271005 Chalmers Tekmkpark Chalmers Tekmkpark 459OB 98-5 S-412 88 GÖTEBORG Sweden

1 20

INLEDNING

Denna rapport år utförd på uppdrag av Miljö- och Naturresursdepartementets kretsloppsdelegation inom deras uppdrag att utarbeta en plan för att minska miljöpåverkan från polyvinylldorid och andra klorerade plaster. Vårt uppdrag har varit att göra en kartläggning som belyser

Ackumulering av PVC i samhället - Importerade mängder av PVC - Tillverkningslânder och metoder för importerade PVC -

Vi har även utfört en livscykelanalys av plastmappar av PVC, PP resp PE. Denna studie redovisas i en separat rapport.

Arbetat har utförts av docent Gerd Lindgren, civ ing Lisa Persson och civ ing Tomas Ekvall. På grund av den korta tid som stått till förfogande har kartläggningen utförts i form av sammanställning av redan publicerade uppgifter kombinerat med intervjuer av branschkunniga personer.

De viktigaste källorna uppgiftslämnarna har varit

- Ian Bystedt, Barbro Weidling och Mikkel H Storm, Hydro Plast AB Thomas l-Ijertberg, Chalmers tekniska högskola - Per Rosander, Greenpeace - - lars Olof Henriksson, Nate - Kim Magnusson, Borealis Ian Svalander, ECVM - Siv Nordqvist m Kemikalieinspektionen - Wanja Edström, SCB -

Ett varmt tack till alla som bidragit med uppgifter. Vi hoppas att era uppgifter inte har förvanskats i vår bearbetning och tolkning.

Göteborg april 1994

CHALMERS INDUSTRITEKNIK

Göran Svensson Miljöansvarig

KOMPLETTERING TILL KARTLÄGGNING AV PVC DECEMBER 1993

EN UPPSKATTNING I VILKA PRODUKTER OCH MÄNGDER PVC OCH ANDRê KLORERADE PLAST ER FINNS ACKUMULERADE I SAMHALLET

Historiskt PVC-perspektiv

Monomeren vinylklorid syntetiserades för första gången år 1935 av kemisten Justus von Liebig. Polymeren PVC polyvinylkloñd framställdes av Baumann 1982.

Grunden för teknisk produktion upptäcktes på 1910-talet. Under 1920-talet startade USA industriell produktion av PVC, tätt följd av Tyskland på 1930-talet och England på 1940-talet.

PVC kan spåras i5verige från 1950-talet, dock i ringa mängd. Pâ 1960-talet startade Hydro tillverkning av PVC Stenungsund. i

Ackumulerad mängd PVC i§vgrige

Beräkningen av ackumulerad mängd PVC i Sverige omfattar tidsperioden 1965- 1997 Drygt 2000 kton bedöms finnas ackumulerad i olika PVC-produkter. Ungefär 350 kton PVC ñnns ackumulerad i avfallsdeponier. Knappt 200 kton har bränts i de kommunala avfallsförbränningsugnama. Tabell 1 Den årsvisa utvecklingen av ackumulerad mängd PVC i olika produkttyper visas i figur

Tabell Ackumulerad mängd PVC kton dr 1992, i Sverige, i produkter och deponi fördelat olika produktkategorier

Ackumulerad mängd PVC år 1992 2 000 kton PVC i varor 350 kton PVC i avfallsdeponier

Figur Årsvisa utvecklingen ackumulerad mängd PVC olika i produktkategorier, âr av 1965-1992 Sverige i

2500 T

— - ‘ - - - 1 b5 n 70 m 7- 4 I‘ I 9 h 1. s 3. ‘H I. I fl

a övriga PVC b mjuk folie c styva profiler d bestryckning e golv f kakel g rör

Underlag

Underlaget för uppskattning av ackumulerad mängd PVC är uppgifter PVCom konsumtion i Sverige från 1965 till 1992.Uppgifterna har erhållits genom uppföljande enkätundersökningar utförda Hydro Plast AB, av av Svenska PVCleverantörers konsumtion PVC till olika produkttyper. av

Figur PVC-konsumtion Sverige

kton 200

I 25 100 80 60 40

Bestrykning

Mj Folie

Styva profiler

Mängd ackumulerad PVC i proodukter har beräknats konsumtion PVC som minus avfall PVC, tabell

Tabell PVC-konsumtion och ackumulerad mängd PVC i Sverige, 1965-1992

År Total Rör Kabel Golv kons Kons AvF Ack’ Kons Avf Ack Kons Avf Ack

1 Kons konsumtion PVC år 2 Avf avfall PVC år deponi och förbränning 3 Ack ackumulerad PVC iprodukter

Tabell forts År Bestrvkn

a byggavfall deponi b hushållsavfall deponi c hushållsavfall förbränning

Produkt-kategorier

Produkterna har indelats isex olika grupper: rör, kabel, golv, bestrykning, styva profiler och mjuk folie samt den totala PVC-konsumtionen. Därav kan även en sjunde grupp identifieras övriga produkter. Där ingår skiftande produkter så mjuka profiler, såväl medicinsk slang som trädgårdsslang, skosulor och som kraftiga typer av stövlar rn m.

Livslängd

En uppskattning av produkternas genomsnittliga teoretiska livslängd är baserad uppgifter från tre källor ref 1-3.

Grupperna rör, kabel och styva profiler har alla en livslängd över 30 år. De har därför i allmänhet blivit avfall ännu. Golv har antagits ha en medellivslängd 20 år, bestrykning 10 år, övrigt 8 år och mjuk folie 5 år.

Den praktiska livslängden har naturligtvis ett brett intervall. Många produkter byts ut av estetiska skäl för att de är förslitna. -

Avfall

Femtio procent av bestrykning antas bli byggavfall och därmed deponi. Den andra halvan av bestrykning, mjuka folier samt övriga produkter antas bli hushållsavfall.

Fördelningen av hushållsavfallet mellan deponi och avfallsförbränning är en uppskattning baserad på uppgifter från SYSAV och Renhållningsverksföreningen figur 3 och redovisas i Tabell

Figur Solid waste treatment Sweden

E E N 2

3 I Compost

g wasta-lo-E nergy 3 Landfill E 3 O O.

Tabell PVC-hushdllsavfallets procentuella fördelning mellan deponi och förbränning

Depgni Förbränning

Andra klorerade plaster än PVC Enligt kartläggning av PVC, december 1993 tillverkas inga andra klorerade plaster i Sverige. Ungefär l ton PVDC polyvinyliden klorid samt 6 ton C-PVC PVC-klorerad importeras till Sverige. Exporten har kunnat uppskattas. Konsumtionen iSverige av dessa plaster torde dock kunna betraktas som försumbari relation till mängden konsumerad PVC. 1B IMPORTERADE MÄNGDER AV PVC RÅVARA, COMPOUND, HALV— OCH HELFABRIKAT SAMT PVC I VAROR PVC-råvara

Årsutveckling för import, export, konsumtion och produktion PVC-råvara

av inkluderande PVC-compounds och PVC-sampolymerer från 1977 till 1992 återges i fig 4.

Figur Årsutveckling PVC Sverige

ARSUTVECKLING PVC

SVERIGE Kton 140 120 10° .. 80 I 60 u 40 20 : -: E 2:2: -: 2 Z: , 19777 79 80 82 83 84 85 86 87 88 8.9 90 91 92 Import Export Konsumtion — Produktion

Källa Hydro Plast AB Importen ökade från år 1985 till 1990 från 50 kton till 79 kton. Därefter har den minskat ner till 58 kton âr 1992.

lmportsiffrorna baseras på följande statistiska tullnummer.

39.04.100 Polyvinylklorid, inte blandad med andra ämnen. 39.04.210 Annan polyvinylklorid inte mjukgjord. - 39.04.220 Annan polyvinylklorid mjukgjord. - 39.04300 Sampolymer av vinylklorid och vinylacetat. 39.04.400 Andra sampolymerar av vinylklorid.

Mängder importerad PVC-råvara stämmer väl överens från olika källor. l tabell 3 jämförs importsiffror för 1992 från Statistiska Centralbyråns register samt två olika sammanställningar gjorda av Hydro Plast AB bilaga 1 och 2.

Tabell Import av PVC råvara kton

-

PVC hel- och halvfabrikat

Hydro Plast AB har även sammanställt handel med hel- och halvfabrikat årsvis för vissa år även kvartalsvis, från 1976 till 1992 andra halvåret 1987 saknas, bilaga

I tabell 4 återges importsiffror uppdelade på statistiska tullnummer för hel- och halvfabrikat från 1988 till 1992. Importen har minskat med ungefär en tredjedel 33% under denna tidsperiod.

PVC-produkter som sorterats in under tullnummer 39.20.420 plattor, duk, film, folier böjliga kombinerat med annat material har minskat mest. Variationer - i mängder kan dock bero svårigheter att deklarera PVC-produktema under rätt tullnummer. Observera att tullnumren ändrades år 1988.

Tabell Import hel- och halvfabrikat, av av PVC Sverige, 1988-1992, ton - 1988 1989 1990 1991 1992

418 228 322 557 232 39.15.2500 Avfall

1 329 1 425 1 494 1 388 1 156 39.16.300 En fibertråd stav, stång

7 775 6 892 6 628 4 594 3 880 39.17.23O Styva rör

18 946 18 799 18 935 16 036 13 073 39.18.101 Golv: metervara

Plattor, duk folier-styva, komb m annat mtrl

22 961 19 637 17 729 14 892 12 855 39.20.420 Plattor, duk film folier-böjliga, komb m annat mtr

2 370 1 845 1901 1 634 1 305 39.21.120 Porös plast Z 63 291 59 444 58 684 47 785 42 685 39.15.300-39.2

Samtliga varor som importeras har fått statistiska baserade Harmonized System nummer nomenklaturen som trädde i kraft 1 januari 1988.

Källa Hydro Plast AB

l l 20

PVC i andra varor

PVC i varor, där PVC är det dominerande materialet, återfinns i tu1lstatstil-en. Kemikalieinspektionens produktregister omfattar inte några varor. Dessa PVC-produkter är alltså svåra att redovisa. De utgör dock en betydlig del av vår reella PVC-konsumtion den dolda delen. Som exempel kan nämnas att en bil innehåller ungefär lO kg PVC Källa Hydro Plast AB. En miljon bilar innehåller alltså cirka 10 kton PVC, vilket motsvara 10 deklarerad svensk PVCprocent av konsumtion 1992 i Sverige.

I viss mån kompenseras vår okunskap om import av PVC i varor av vår okunskap om export av PVC i varor.

1C TILLVERKNNGSLÄNDER OCH TILLVERKNINGSMETODER FÖR IMPORTERAD PVC-RÅVARA

Den globala PVC-marknaden

Den globala PVC marknaden år 1990 dominerades av Västeuropa 30% och USA 20%, vilka tillsammans utgjorde 50 procent av världsmarknaden fig

Figur The global PVC market 1990

THE GLOBAL PVC MARKET

1990 Mill. tona

USA 3.9 W Eurgpp 6.2 28%

canada 0.4 215

L America 1.0 si

E E pa 1.9

enat

Othon 1.1 ess

Othahgfi East 3,0

Källa Hydro Plast AB

Den totala ársvisa PVC-kapaciteten, produktionen och konsumtionen i Västeuropa från 1970 till 1990 med prognos till 1995 framgår av figur Figur PVC W-Europe 1970-1990forecast -95

-95

1970-1990FORECAST

PVC W-EUROPE

Capacity, Production and Consumptnon

Capaci

n

A 4000 Consumption 3000

72 73 74 75 7B 7 7B 7980 82 83 B4 85 B5 87 BB 89 9 0 94 95

Källa Hydro Plast AB

Fram till år 1987 var produktionen större än konsumtionen. Efter 1988 har efterfrågan varit större än produktionen. Västeuropas sexton största PVC-tillverkares totala kapacitet framgår av fig EVC dominerar tätt följd av Solvay och Atochem. I fig 8 är deras PVC-kapacitet fördelat på produktionsanläggningar i olika länder i Europa. Figur PVC capacities Western Europe end of]une1992end 1991

PVC CAPACITIES IN WESTERN EUROPE

END OF JUNE 1992END 1991.

soLww AIOCHEM SHELLROVIN LVM MMCKER- NORSK HYDRO HUELS HOECHST BASF BUNA ABCONDEL CIRES NESTE EKO 1992 Tot 5810 kt 1991Tot 5730 kt IGS

- Incl 70 kt rented by Huela BW

Figur PVC-capacities WEumpe 1992 Källa Hydro

Svensk PVC-im ort Sverige importerar idag PVC-råvara huvudsakligen från s land, ungefär procent. Norge och Finland står f gefär 10 procent, var era, av vår lm or . Då Hy ro står för 40 procent av vår PVC-marknad utgör nordisk och tysk produktion, lsammans 90 procent av vår totala förbrukning figur 9. Figur Marknadsandelar svenskPVC-marknad

MARKNADSANDELAR SVENSK PVC-MARKNAD

m Hydro Plast Norge Finland Tyskland UKltallen I: Östeuropa % Övriga

Källa Hydro Plast AB

l 620

Vi importerar mycket lite PVC från öststatema, mest från Polen och forna Tjeckoslovakien. Även USA och Brasilien exporterar PVC till Sverige. Mängdema av importerad PVC från de olika länderna varierar starkt med valutakurser och andra faktorer. Asiens PVC-export till Sverige består av PVC färdiga i produkter. Tillverkning av PVC PVC tillverkas av klor och eten via VCM vinylklorid. Klortillverkning Klor framställs genom elektrolys av natriumklorid salt. Vid elektrolysen bildas förutom klor även natriumhydroxid och vätgas. Vid klorfrarnställningen används idag tre olika kommersiella elektrolysprocesser. Amalgamkvicksilveflprocessen Amalgamprocessen använder en kvicksilverkatod. Utsläpp av kvicksilver till luften kan belasta miljön. Denna metod skall därför vara avvecklad före år 2010. Amalgamprocessen har största elförbrukningen men ger en renare och mer koncentrerad natriumhydrid. Diafragmaprocessen I diafragmaprocessen skiljs de bildade produkterna åt av en diafragma av asbest. Detta anses inte vara ett miljöproblem under användning, däremot vid kommande avfallshantering. Membranprocessen Membranprocessen använder istället en fluorerad polymer-membran för att separera produkterna. Man har inte funnit denna membran belastande för miljön vare sig under användning eller vid avfallshantering. Man har funnit potentiella problem vid tillverkningen av membranet.

Membranprocessen verkar idag vara den mest tilltalande metoden för klorproduktion, ur miljösynpunkt.

Tillverknin av vin lklorid VCM

Vinylklorid tillverkas klorering dikolvätekälla. Kolvätet kan utgöras genom av en av etan den billigaste råvaran, men ingen bra syntesmetod finns, eten billigt och ganska enkel metod acetylen enkel men dyr process.

Eten är det mest använda utgångsmaterialet.

Klorering

Klorering eten sker via EDC dikloretan med två olika metoder av Direktklorering Då klor med eten. Reaktion katalyseras av jämklcrid reagerar FeCl3. Bildad EDC överförs till VCM och saltsyra genom pyrolys.

FeCl3 e kl ° ‘5 EDC—-— VMC+saltsyra

Oxyklorering Bildad saltsyra kan delvis förbrukas i oxykloreringsmelnden dåå eten får med saltsyra cc}: syrgas. Reaktionen katalysreagera kopparklorid CuCl2. Aven hår måste EDC överföras eras av till VCM genom pyrolys. CuCl2 eten + Zsaltsyra + syre EDC + Vatten -— VMC+1saltsyra

Acetylen kan behandlas med saltsyra varvid VCM bildas

LD H

acefylen + Saltsyra VCM vatten + Detta den första industriella metoden för framställning VCM och enda var av alternativet till 1940-t. Den utfördes i gasfas med kvicksilverklorid.

Polymerisation

Polymerisation av VCM till PVC kan ske huvudsakligen fyra olika typer genom av polymerisation

— suspension, emulsion, - - micro-suspension, mass bulk. -

Även co-polymerisation kan förekomma.

Ur miljösynpunkt förefaller det inte någon större skillnad mellan de olika vara metoderna. Skillnaden ligger främst i att de olika metoderna PVC-råvara ger en med olika densitet m m och därför lämpar sig för olika produktområden. suspension och mass PVC används främst till relativt styva produkter rör, som golv, flaskor, profiler etc.

Emulsions- och mikrosuspensionsmetoden ger en finkornig pasta används som till bestrykningar plastisoler m m.

Suspensionsmetoden är vanligast. Åttiofem den globala PVC-tillprocent av verkningen sker med denna metod. I Norden som svarar för 60 procent vår av PVC-konsumtion polymeriseras PVC eulist suspensionsmetoden till 76 procent medan resterande 24 procent sker med emulsionsmetoden.

I Tyskland, som svarar för 30 procent vår import, utgör suspensionsmetoden av 55 procent, emulsionsmetoden 21 procent och övriga metoder co-polymer och micro för 11 procent tillsammans, medan bulk metoden står för 13 procent tabell 5.

Tabell PVC-produktionskapacitet, ktonâr %

Totalt Tyskland 737 55 284 21 168 13 Totalt 957 73 352 27

Bulk polymerisation som utförs i gasfas är tillbakagång. Men används fortfarande framförallt i Frankrike men alltså även i Tyskland. Bulkmetoden ger en mindre homogen produkt. Bulkmetoden utförs i gasfas, varför det är svårare att hålla konstant temperatur. Detta medför en mindre homogen produkt map molikylviktssammansättning.

En nackdel är att det är svårare att avlägsna VCM om man inte inför ett sk annan stripsteg, som finns med ide andra våta metoderna.

[stort kan sägas att miljöbelastningen vid produktion av PVC inte beror vilken metod man valt. Den beror på den specifika produktionsanläggningen hur man undviker eventuella utsläpp, hur man sköter underhållet av anläggningen.

Det bör nämnas att Nordiska anläggningar är av mycket hög klass.

Miljöaspekter PVC-produktionen under olika steg har diskuterats i många av rapporter. Speciellt bör nämnas Naturvårdsverkets rapport till kretsloppsdelega-

tionen 1993-11-30 utlåtande miljöpåverkan PVC. Övriga rapporter som

om av studerats är ref Ytterligare fakta PVC-tillverkning återges i ref om

REFERENSER

Hydro Plast AB. Personlig kommunikation.

Åsa Wilske. Emissioner från PVC plast i avfallsdeponier, förstudie, CIT 2 ekologik 1993:1.

Susanne Svensson. Mjukningsmedel kartläggning av mjukningsmedel i 3 - en Sverige, KemI 11 91.

4 CSG Tellus Packaging Study. Assessing the impacts of production and disposal of packaging and public policy measures to alter, maj 1992.

5 PVC the need for induistrial sector approach to environmental regulation. - an Submitted the sixth meeting of the working industrial sectors, 17to group on 21 jan, 1994, by Greenpeace International.

6 On the environmental impact of the manufacture of polyvinylklorid PVC. European council of Vinyl Manufacturers, dec 1993.

Encyclopedia of polymer science and engineering. Ed Herman, F Mark et al, 7 Iohn Wiley Sons, p 8Z2—889,1986.

Bilaga 1

Import till Sverige samt konsumtion jan-dec 1992, ton

9291]

fuxsprungs- 3904.100 3904210 3904.220 3904.300 1992 .1991

land 352:.PVC 509:. .jan-dec jan-dec as ’ ton ton ton ton ton ‘.6 ton ton

9501 44 1 9545 10 10254 10 -413 1 15F 3349 2 9372 10 9542 9 -270 ‘

5 g Italien 133 21 5.1 273 0 235 0 -13 1

owner 57 5a 2a 1 144 0 144 0 0;

5 10741 1335 F 1 -252

j 0v1V-Eur 12a 940 10 2 1 A

‘ -5275’

i

TotV-Eur 49912 3347 1157 1415 55132 57 31407 53

Norge

från

1 DK 1042. 532 2 Savjetzoz. Ung 354. Ryssl 579. Polen 128. Hack 35 3 USA 1202. Libyen 24. Bolivia 28. Taiwan 3. Japan Kongo 7 4 DK 1324, E 12 5 Ung 277. Jug 17. Polen 204. Tjeck 810 6 USA 1548. Mexico 154, Japan 4

Förändring 9291 Konsumtion -—7% Import -9% exkl Norge -1071 HPSIHPN -lev -396 1 NH-andel + 2%-andelar

i

i i E F

E

i

Bilaga -2a

8 S. E ä a 8 u 8 e 5 . 2 a 2 B 2 F 5 . 8 a S s 8 8 u 8 å 3 8 8 m 3 8 2 : . v . . 8

8 u o. 8 8

x x.

Bilaga 2b m S 8 8

8 8 8

F å m o

o v m 8 S S m 8 m

m å

I

u m... v

m. ä

w

8 I m 8

m 8 § v

v

E

Biiaga 2c

m o S 8

8 l 9 .. ä

. . .

8 w

Bilaga 2d

600110 8

m

. F 8

v-v- .G 3

ä 8 031-10 1qu- ‘-

SQ E

Bilaga Ze . 8 w ä ä

KemaNord Ooh ueemmmsluoanan More $od:IP..;y~

xanfiangg-I,-’.— Bilaga 3 Enlnlr-e :grupp i tunna o gm-.ao.-sgl T}:-nu--nII--IJo--I UiI5C3rcIl.~.uad by Dannnifl.-ue Ers:fielPcLJ¥::6 mgmmm, m Plaster G Nylaneriw 1981-Oh-28

oqpammy Lennart Bredin Claes Iumdborg Sven Wejdling

HANEL MED HEIrOCH HALVFABRIKAT SVERIGE ton AV PVC ~

1976 1977 1978 1979 1980 pral Colv

3.922£.—l

Plattor I: 993 882 679 863 752

.7’ E 13.8.1 121 §11 ü 692

I-E: 308 389 -5 223 150

Metervara I: 12210 12218 12689 121106 11759 E: 111078 12928 13162 15085 13530

yaw

I-E: -1868 -710 -1473 -2679 -1771

3992532 I: 1819 1691: 1018 1012 1326 v§ggbe11:admd

E: 893 858 873 1071 968

u@i7babh~

J M I-E: 926 836 358 11:5 -59

299233; I: 967 888 717 773 762 Parös Blast E: .§51 §Z§ ålâ §59 §Q§

9anfl}¢u%

I-E: 120 212 -98 -67 -111:

29225355 Fun, folier

Ned klistrande beläggning I: 3820 11078 14167 1181:5 14583

J 161: 155 178 1142 201

UM m.. I-E: 3656 3923 3989 11703 14382

Utan klistrade b I: 182117 18627 19133 21691 19968 E: 6199 5612 5190 5630 5173

Mm

I-E: 120118 13015 139143 16061 114795

KemaNord

t r- Io‘-~.-N:runn c KernoNnh¢IiA membev ofKem:’4v~:l Tpn-:cnuhø-JUM U3vG¥eIu¢d by D.mnBil: Plaster G Nylanderiw 1981-OM-28

Monagarefiizene-: oaweauwy

29929149 3239 U655 4895 5710 4161 Slang rör 2457 3304 3601 3750 311 garnÅl 4

’L;.:.ba.rc

ok 782 1351 1294 1960 1047

2993559 823 731 974 1084 830 länfibertråd stav , W577, §82 1:57 690 753 558 §%_.__..____ be r‘ JFwvno 243 274 283 331 272 kusinser‘

3902H9O 61 98 123 206 12:5 $1.111. 887 1734 1630 1119 697 øvfau, Jtowé -826 -1635 -1507 -913 -551

29923-l£9Q

KemaNord mm-mm-m m

En ooteng I Kunnmballn Kamanobol Cancun; namosanumna w DatumIDa1n Emu-rlfi-pine-6 Roswfl-vflo Plaster G Nylanderiw 1982-011-Z1

L Bedin CILrfiborg S Wejdling

HANEL MED HEL- OCH HALVRÅBHIKAT SVERIGE ton AV PVC -

Helâr 1980 III Q 1981 IV Q 1981 Hélér 1981

2922523. Metervara 1: 11759 251:0 35711 12077 : 13530 3553 3730 111116 I-E: -1771 -1013 -156 -2039 299.253

rq1ier Nbd klistzande

.3.99.2B.32. Utan klistrande

KemaNord

EnBrita;i Karnaflebdla KomaNobal congnny 115-moaawum uxfimannswu by oamnvnaua Enator R-9N09 N° Plaster G IIy1ander,’1:d 1982-04-21

.I.

Helår- 1980 DI Q 1981 IV 1981 Helår 1981

399.£.99. -M311.

;go2n21-u9o

KemaNord mem Mme

EniomzgI Kunnuooolla namnen.:Cumaany ‘rya:-sxosuuoamx Ur-étdardlsstlud hy Dzxummne Ersamnmcplanos Rvgnrffiogfi G Nylander iw 1982-09~28 Plaster:

Mougudfiocnuvov L Breclin C .Moberg C Lundborg S Wejdling

HANDEL MED H-In OCH HALVFABRIKAEI‘ AV PVC SVERIGE ton -

4Q M- 10 20 ü 3Q

81 81 81 82 a; gg

’.‘.‘ 140 126 550 156 236 392 39021421 115 84 444 52 138 190 GSIV: Plattor E T E 25 42 106 104 98 202

3902422 25140 3574 12077 3195 2955 6150 GoIv: fie1;eIvma 3553 3730 14116 3496 4052 7548 T E -1013 -156 -2039 -301 -1097 -1398

508 398 1532 314 298 612 ñåäääêiläanad 238 244 910 162 97 259 T 269 154 622 152 201 353

3902433 134 189 525 189 162 351 Fox-ös plast 162 258 709 181 159 340. I-E: -28 -69 -184 8 3 11

4475 5738 20742 5319 5665 E15 olier:

, 1.1.19 1321 5179 1411 1548 2959 Utan klistrande beläggning 3356 4417 15563 3908 4117 8025

I-E :

KemaNord

DoicurnsntrsannDcxauruant rune E löningi KumaNobelz KemaNobal company Tpénstsdéfloltlnix LM|ldO‘IWl§b0d by DatumD212 Plaster G Nylander iw 1982-09-28

Monagualfieamvar Dolgwsmalny 4Q 2 Q 81 82

3902490 78 Avfall

-224

3902421-H90 Ibtalt

KemaNord mm Mme

ElHonu9aKun|NobdIaKomaNobolCanaany ’ Twuosaaamm Uférdavdlssuod by Dmmflme Evsånormøplacøs Roy -smog ~ Plaster. G Nylanderiw 1982-09~28

Mmugsolfioauivor U . n., L Bedin C Moberg

C Lupdborg

S Wegdling

HÄNDEL MED HEL OCH HAEVEABRIKAT AV PVC SVERIGE ton -

3902422 21 2540 35714 12077 3195 2955 6150 EHJTFWetervm-a w 3553 3730 14116 3496 4052 7548 T w -1013 -156 -2039 -301 -1097 -1398

5902432 508 398 1532 314 298 612 V§§§§E§iädmad 238 244 910 162 97 259 269 154 622 152 201 353

3902453 134 189 525 189 162 351 artis plast 162 258 709 131 159 340. -28 -69 -1811 8 3 11

898 1221 H277 1178 1055 2233 ‘£13n{E‘oJier:

30 70 219 71 7B 152 Med lclistrande beläggning 868 1151 4058 1104 977 2081

ms 5738 20742 5319 5665 0513 olier:

,

l;;Q1 l32l 5179 1411 1548 2959 Utan klistrande

beläggning 3356 4417 15563 3908 4117 8025

3902440 1094 1394 4 6 987 1101 2088 äiäñêjiör å 1519 1318 1076 1321 -425 76 784 -89 -220 -309

3902450 1714 183 795 279 270 489 Enribeztxåa, stav, 165 133 ;§2 163 162 325 stäng 9 50 233 116 us 164

KemaNord mm

simlPnge EnlördagiKumauobola KnrnaNobd camping 2 nanmasuounix Lama:-unssuoauy Datumone Ersanovmopums RogM909No Plaster G Nylanderiw 1982-09-28

MottagnaResurs DolgivuMany

3Q nu 10 2 Q

84:33: §2 QL

talt

KemaNord 4

Enwuimmauunnmummdcuwmv T;.|nsost8loU0¢ w Dumma Exunorlflovtaccs H09nrRog NO Plast B Wéjdlingiv 1984-03-30

Mmzagnuvnuaeivq L Bredin C Lundborg S Wejdling

HANDEL MED HEL- ocu HALVFABRIKAT AV PVC - SVERIGE ton

4 Q Är 1 Q 2 Q 3 Q 4 Q Ä: §2 ä §2 Eli ä Q Q

E: 4372 15520 4173 4408 4655 4775 18011 Golv: Metervara

: 1208 4438 1264 1200 1037 1394 4895 3902434 E: 100 306 77 89 103 136 405 folier, Med Film iliscrande I—E: 1108 4132 1187 1111 934 1258 4490 beläggning

: 7045 22294 5383 5341 5296 7154 23674 3902439 1368 5490 1313 1570 1577 1678 6138 Film, folie: 11-3: 5677 16804 4070 4271 3719 5476 17536 Utan klistrande beläggning I: 1514 4620 1624 1427 654 1228 4933 3902440 2: 1702 5892 778 1017 1306 1252 4353 Slang, rör I-E -18a -1272 846 410 -652 -24 580 -

207 917 326 237 232 264 1059 3902450 171 654 162 159 161 156 638 Enfibertrid, stung I-E: 36 263 164 78 71 103 421 1: 1 46 30 61 45 136 3902490 - E: 258 909 103 133 268 157 661 Avfall I-E: -257 -863 -103 -103 -207 -112 -525

I-E: 5016 16089 5444 4008 1971 4941 16364 3902421-A90 Total:

1% Norsk Hydro

PlastAB TpIábN-t Lura-tummar minä HQIIIHQID B Nejd1ing 1985.08-01

Mottagare L Bredin S wejd1ing

3 HANDEL MED HEL OCH HALVFABRIKAT AV PVC SVERIGE ton -

.10 2 Q .30 4 0 Året 0

84 Si. i 84 84 §5

534 293 203 341 1376 340 3902421 255 253 340 478 1326 408 -GEIV: F1attor 279 703 4137 768

3981 3096 2409 3035 12521 3114 3902422 4114 4374 3871 4270 16529 3813 v: etervara -133 1462 -1235 41Uä

271 201 581 1390 402 3902432 142 241 151 665 155 Vägg5eE1ädnad 12 :KU 430

295 281 290 1038 3902433

3902439 1838 1997 1906 7122 Film, 7b1ier: 1720 1§2T§ Utan k1istrande be1äggn1ng 1294 1602 1271 5142 3902440 967 1462 1455 4889 Slang, rör 2135 253

304 303 308 1241 3902450

476 427 474 591 1968 v a 4457 378 - 5

6120 4773 3930 6082 20905 3902421-490

ota t

å

Norsk Hydro PlastAB lazuli :ngarnunnan han man;nu n B WejdJ1_ug,8.5 1986-O6-23 Marknad

L Bredin s WejdJing

HANDEL IED En OCH EALVFAMIKAT AV PVC SVERIGE ton A

1 Q 2 Q 3 Q h Q Året 1 Q 1985 1985 1985‘ 1985 1985 1986 .

3170 351-. 381 371; 117119 392 39021121 I: 1108 503 5171 60h 2056 625 Golv: Plattor E: $8 -1119 -160 -230 307 -233 I-E;

I : 155 182 1140 191: 671 218 Väggbeklâdnad : I-E: 2137 1117 258 282 9311 230

I: 1165 3110 191 1122 11118 11118 32021133 30 57 51 67 205 68 Porös plast z

E205 s3;E9

: 5569 ‘E13 19309 Ts‘-338 Utan k].istra.nd.e I-E:

bantning

1659 13103 958 1509 51169 11166 390217170 I:

1268 832 1075 1260 111735 883 Slang, rör : §11 -117 2179 1035 583 I-E: 391

1:111 39021150 305 3115 316 11311 11100 : 191+ 188 162 167 711 173 Enfibertréd, stav :

E: -5 20 -T91 -359 -1316 ‘-1-8% W :as:

6313 111103 11507 7567 22790 3512 39021721-1190 I-E: Totalt

mmm w-

lamt Norsk Hydro Plast AB

Ylütávü-t Au’.-..3,.‘ ., :samba: Satu-Abana nog rumha Marknad B Nejdlingbek 1987-09-14

nggnmnnao.-v L Bredin S Nejdling

HANDEL MED HEL- OCH HALVFABRIKAT AV PVC SVERIGE ton - 1-2 Q 3 Q 4 Q Året 1 Q 2 Q 1-2 Q 1986 1986 1986 1986 1987 1987 1987

EniEertgåd, 5° s 9

I—E -1099 -362 -565 -2026 -400 -793 -1193 I—E 7689 4069 4848 16606 5822 3892 9714 3902421-490 ota t

Bilaga

HALVFABRIKAT AV PVC SVERIGE TON HANDEL MED HEL- OCH — 1989 1990 1991 1992 1936

I-E

I-E TOTALT

och imponeras har fan statistiska nummer Samtliga varor som exponeras menklaturen som trädde i kraft baserade på Harmonized System no

1 januari 1988.

Källa: Hydro Plast AB

Bilaga A VII 1 CHEM SYSTEMS -

VII PRODUCER ANALYSIS

A. INTRODUCTION

Chem Systems estimated West European active chlorine production capacity, including Greece but excluding Turkey, Yugoslavia and Comecon countries, at 11.13 million metric tons elemental chlorine per in 1986. This total capacity year was located on 97 separate sites, as listed Section lV.C, Table lV.C.1. The 97 sites include some pairs of neighbouring linked sites which were notionally combined for convenience, notably Leverkusen Dormagen of Bayer. TessenderloHam of EMC LVM, and RafnesPorsgrunn Heroya of Norsk Hydro. The capacity split between various chlorine production technologies in use shown in Table VII.A.1.

TABLE VIl.A.1 WESTERN EUROPE CHLORINE CAPACITY 1986, BY TECHNOLOGY

Total 11 1 34 1 00.0

The major part about 84 percent of West European chlorine capacity controlled byjust

15 companies or corporate groups, eg Dow Chemical with chlorine

some capacity con-

centrated on one or very few sites and others eg Solvay Cie. with capacity spread over

several sites and countries. These chlorine plants be operated may by the parent com-

pany directly or through wholly-owned majority-owned subsidiaries. or There are also two

examples of 5050 joint venture chlorine production plants: Akzo Preussag at lbben-

bueren; BayerShell at Antwerp HCl electrolysis. Table Vll.A.2 lists the 1986 chlorine

production capacities of the 15 major chlorine producers in Western Europe.

not possible within the scope of this study to analyse site in Western every Europe

and to determine its competitive position. therefore decided was that this analysis

should concentrate list of about 30 sites Table VllA.3, on a which gives reasonable rep-

resentation to the major chlorine producing countries and includes at least one site

belonging to each of the 15 major companies or groups listed above.

The choice of the first 30 of these sites aimed mainly the largest was at producers and

therefore the choice strongly skewed towards large, efficient plants and in most cases

to large integrated sites with chlorine consumers, hydrogen salt brine consumers. or produc-

tion. cogenerated power, or alkali producing consuming plants, combination or or some

CHCM SYSTEMS VII- 2

medium sized non-integrated independent producer has been added for of these. One The Associated Octel Company at Ellesmere Port in the UK. The 31 selected comparison: the above table comprised 7577 kt chlorine per year production capacity, or sites listed in percent of 1986 West European chlorine capacity. 68

TABLE Vl|.A.2 MAJOR CHLORINE PRODUCING COMPANIES OR GROUPS IN WESTERN EUROPE

Listed in order of 1 986 chlorine production capacity group

No. of sites kt Cl2yr Note no. Group

4 Bayer 4 770.5 2 5 Hoechst 5 725 3 6 Akzo 4 512.5 4 7

12 Huels Hydro 2 307 6 13 Norsk 14 EMC 2 234

Notes: 1 Reduced by 70 kty in 1987 Jarrie. considered site. Joint venture with Shell in 2 Leverkusen and Dormagen as one assigned site but with chlorine capacity split with Shell. Antwerp as one Wacker-Chemie, which 50 percent owned by Hoechst but in fact operates 3 Incl udes as a separate company. Ibbenbueren assigned one site but with chlorine 4 Joint venture with Preussag at as capacity split with Preussag. Nobel facilities adds two sites and 165 kty capacity. 5 Recent acquisition of Dynamit Huels will shut 125 kty diaphragm cell capacity at Industry rumours are that soon Marl, leaving net capacity of 355 kty at three sites. a considered single site. The mercury cell plant at 6 Rafnes and Porsgrunn H eroya as a close in 1988. reducing group capacity to about 272 kty. Heroya is scheduled to

Vll-3 CHCM SYSTEMS

TABLE VII.A.3 W EUROPEAN CHLORINE PRODUCTION SITES SELECTED FOR EVALUATION

Group Company Country Site capacity 1986, kty

Solvay Cie Solvay Cie France Tavaux 270 Deutsche Solvay-Werke W Germany Rheinberg 200 Solvay Cie Belgium Antwerp 200 Solvay Cie Spain Martorell 1 80 Solvay Cie Belgium Jemeppe sur Sambre 150 Solvay Cie Italy Rosignano-Solvay 1 20 lCl ICl plc United Kingdom Runcorn 785 ICl plc United Kingdom Wilton 170 Deutsche lCl W Germany Wilhelmshaven 130 Dow Chemical Dow Chemical W Germany Stade 920 ATOCHEM Elf-Aquitaine ATOCH EM France Lavera 300 ATOCHEM France Jarrie 230 ATOCHEM France St Auban 1 69 ATOCHEM France Fos sur Mer 1 50 Bayer Bayer W Germany LeverkusenDormagen 580 Hoechst Hoechst W Germany Frankfurt 306 Wacker Chemie W Germany Burghausen 1 55 Akzo Akzo Zout Chemie Netherlands Rotterdam-Botlek 250 Akzo Zout Chemie Netherlands Delfzijl 130 Montedison Montedipe Italy Porto Marghera 185 Montedipe ltaly Priolo Siracuse 1 30 Montedipe Italy Mantova 130 BASF BASF W Germany Ludwigshafen 305 EniChem ENl-Agip EniChem Base ltaly Assemini Cagliari 1 50 Rhone-Poulenc Rhone-Poulenc France Pont de Claix 230 Huels VEBA Huels W Germany Marl 31 5 Norsk Hydro Norsk Hydro Norway Rafnes Porsgrunn 195 Norsk Hydro Plast Sweden Stenungsund 112 EMC Tessenderlo Chemie Belgium TessenderloHam 220 En. e Ind. Aragonesas En. e lnd. Aragonesas Spain Vilaseca 110 The Associated Octel Co Ltd Associated Octel United Kingdom Ellesmere Port 100 9- I4-0980

VII-4 CHEM SYSTEMS

B. COMPANY SITE DESCRIPTIONS

The competitive position analysis of the 31 sites selected see Table VllA.3 depends

on the one hand on an estimate of the cash cost of chlorine production at each site derived as previously described in Section Vl, and on the other hand on semi-quantitative assessment of factors which are essentially qualitative .or which cannot be evaluated easily cost terms. The following brief descriptions of the 31 sites form the main basis of these qualitative ‘Relative Business Position assessments. The descriptions of individual sites are preceded by a brief description of the company or group to which they belong.

1. Solvay Cie

Solvay has its roots the alkali and chloralkali business. Western Europes largest producer of chlorine: its chlorine plants and our estimates of their active capacities in 1986 are listed in Table VII.B.1. The sites selected for more detailed descriptions are marked with asterisks.

TABLE VII.B.1 SOLVAY GROUP CHLORINE PLANTS IN W EUROPE

Company Country Site Capacity ktY

SA Solvay Oesterreich Austria Hallein 60 ‘Solvay Cie Belgium Antwerp 200 Solvay Cie Belgium Jemeppe sur Sambre 150 SA Solvay Cie France Dombasle 110 SA ‘Solvay Cie France Tavaux 270 SA Deutsche Solvay-Werke W Germany Rheinberg 200 SA Solvay Cie Italy Rosignano 120 Natronchemie Netherlands Linne-Hegden 130 SA Soda Pavoa Portugal Pavoa de Santa lria 10 Solvay Cie Spain Martorell 180 SA Solvay Cie Spain Torrelavega 60 SA Schweiz. Sodafabrik Switzerland Zurzach 60

Total 1 550

Notes: 1 ‘SA’ indicates a soda ash plant on site. NB: Zurzach to close soda ash in mid- 1987. 2 indicates site selected for analysis in this study.

Solvay also the worlds leading producer of synthetic soda ash based, like the chlorine plants, on its own brine and salt sources. The integration of Solvays chloralkali and soda ash plants close when they are on the same site; they share brine supplies and purification

Bilaga S CH- € ll SYSTEMS

VII REVIEW OF POLYVINYL CHLORIDE PRODUCERS

A. INTRODUCTION

This section reviews the West European PVC producers with each review taking the same general form, although this modified to as necessary reflect the differences between companies. The main headings are as follows:

1. Background

This gives details of the ownership and summarises the companys business

with special reference to PVC and its status within the company.

2. Feedstock Supply

This summarises each companys feedstock supply situation for the

production of VCM and PVC. Several companies have captive supply from a within their own organisation, through joint ventures via parent or

companies. Others purchase one feedstocks ethylene, chlorine,

or more hydrogen chloride, EDC, VCM from third parties.

3. PVCVCMEDC Capacity

This section summarises the PVCVCMEDC plant capacities and locations. The type of process used also indicated.

4. Downstream Integration

Downstream integration into captive processing and compounding

summarised, listing downstream companies and their estimated PVC

consumption. The percentage of captive PVC sales for each company also estimated.

5. Corporate Review

A broad review of the company provided, considering market share, product focus and perceived strategy.

Cl-i € ll SYSTEMS

B. THE COMPANlES

EUROPEAN VINYLS CORPORATION EVC

1. Background

EVC a 50:50 joint venture between ICI and EniChem. was formed 1986 and represents the merging of the PVC and VCM business interests of both parent companies. controls the production of VCMPVC and responsible for marketing the total vinyls business.

EVC purchases its ethylene, chlorine and EDC feedstock requirements from both parent companies. The EDC supplements regional chlorine deficiencies.

EVC has acquired interests four processing companies and two compounding companies. All the other manufacturing facilities including compounding are owned by the parents but intended that these will be acquired by EVC 1989.

There manufacturing facilities the UK, West Germany, Italy and

are

Switzerland, together with technical support and R D centres and warehousing. EVC headquartered Brussels.

There are four compounding facilities, two Italy and one each the UK and Switzerland. The recent acquisitions of processing companies comprise one each Austria, Germany, Sweden and the UK.

2. Feedstock Supply

Ethylene

The 750 ktonnes per year ktyr capacity ethylene cracker at Wilton ICIBP ownership 8020 supplies all EVCs ethylene requirements the UK.

CHCM SYSTEMS

At capacity 170 ktyr of ethylene required for Hillhouse and Runcorn, 115 ktyr required for export to EVCs Wilhelmshaven plant and a further 40 ktyr converted to EDC at Vwlton, primarily for Vwlhelmshaven. Therefore the total requirement of ethylene for EDCVCM production amounts to 325 ktyr, 43 percent of Wiltons capacity.

EVCs ethylene requirements Italy supplied by three EniChem sites. are

capacity ktyr Priolo 600 Gela 200 Porto Torres 240 1 040

A maximum of 280 ktyr of ethylene consumed by the VCM are and EDC plants. This amounts to 27 percent of ethylene capacity.

EVCs total ethylene requirement at capacity 605 ktyr or 37 percent of the available feedstock from its parent companies.

Chlorine

lCl has four chlorine sites involved EDCVCM production.

The Hillhouse 90 ktyr capacity, Wilton 170 ktyr and Vvilhelmshaven 130 ktyr plants all dedicated EDCVCM are to production. The

Vwlhelmshaven site Deutsch

|Cl chlorine deficient so the balance

made up through EDC imports.

The Runcorn plant 768 ktyr of the largest one Europe and produces mostly chlorinated solvents and derivatives such as chloroform, carbon

tetrachloride and trichloroethylene.

Approximately 110 ktyr required by the VCM plant 19 percent of maximum production.

Total ICI chlorine requirement VCMPVC 440 ktyr of or 38 percent production capability.

EniChem Base has five chlorine plants involved VCM production. Gela 100 ktyr and Porto Torres 90 ktyr both dedicated are to EDCVCM production.

CH € i1 SYSTEMS Cagliari 150 ktyr also produces chlorinated solvents but VCM production requires 120 ktyr 80 percent of capacity. EVCs oxychlorination plant at Porto Marghera consumes up to 95 ktyr of HCI, which supplied by Montedipe. Enichems total chlorine requirement 270 ktyr or 59 percent of capacity.

EVCs total EDCVCM business requires 710 ktyr of ICIEniChems total

European chlorine production capability of 1 633 ktyr 43 percent. 3. PVCVCMEDC Capacity EVC controls 11 PVC plants across Europe:

- Copol Copolymer -

CHCM SYSTEMS

EVC have announced that they will be increasing their current 1 075 ktyr PVC capacity by 100 ktyr over 1989. This will be achieved through debottlenecking and modernisation.

4. Downstream Integration

During 1988 EVC acquired lCls shareholding four PVC businesses. Interplastic Wels, Davinyl, Weston Hyde Products and VKW. also bought a minority shareholding TPV 25 percent, a large compoundingcompany Italy, and has acquired the BICC compounding facility. EVC also controls the compounding facilities owned by its parents at Bagnoregio, Porto Marghera, Hillhouse and Sins.

Processing

CompanyLocation ProductBusiness

VKW. West Germany Rigid filmsheet

Interplastic WeIs,.Austria Flexible filmsheet

Davinyl, Sweden Pipes and fittings Weston Hyde, UK. Flexible and rigid filmsheet

The total PVC consumption capacity of these four companies estimated at 100 ktyr, equivalent to 9 percent of PVC production capacity.

Compounding

company Compounding Estimated PVC

Location Grade Type capacity Resin Consumption

Porto Marghera BICC, Helsby Cable grades 50 30

TPV, Argenta BottleCable grades 35 10

Tnial

Cl+ € M SYSTEMS

recently acquired BICC compounding facility capacity 50 ktyr will The continue to produce 25 ktyr of cable compounds dedicated to BlCC’s requirements. However, EVC plans to some compounding from Hillhouse move the modern BICC site, 1990, resulting an effective UK to more compounding capacity of around 70 ktyr.

The active compounding capacity estimated at 210 ktyr equivalent to estimated PVC consumption of 130 ktyr per year on a resin basis and 12 an percent of EVCs maximum output.

EVCs total downstream integration equivalent to 230 ktyr or 21 percent of PVC capacity.

5. Corporate Review

Ranking within Western Europe

As result of the merging of lCIs and EniChem’s PVC business, EVC a Western Europes largest PVC producer and hence has taken over the mantel of market leader from Solvay. has 21 percent share of the PVC a market.

EVCs major markets Italy 50 percent share, Germany 15 percent are and the UK 42 percent.

Product Focus

of PVC production SPVC. Therefore

Approximately 80 percent EVCs

supplier the pipe, sheet and film. cable and profile markets. a major to EVC also actively developing speciality grades. For instance However, value SPVC recent development for business machine housings a low K a etc.

Strategy

BIC aim to acquire all ICIEniChem VCMPVC units 1989.

CHCM SYSTEMS

The agreement with the European Commission Competition Directorate on

EVCs formation 1988 required to undertake a 3 year rationalisation programme to reduce overcapacity. However, with the recent surge PVC consumption, market developments have largely solved the overcapacity problem.

EVC not constrained from building new capacity under the agreement but constrained from acquiring PVC capacity from others until 1991. The company has hand a major debottleneckingmodification programme which leading to increased capacity.

EVC has major research centres Runcorn, Wrlhemshaven, Sins and Porto Marghera which provide the nucleus for research into products and processes. These centres will help the company develop improved grades which will enhance EVCs market position.

EVC will continue to increase its downstream integration through further acquisitions of processors. This will secure manufacturing capacity for its general purpose resins and increase the captive usage to match that of the major competition.

CHCM SYSTEMS V 3 -

SOLVAY

Background

Solvay has its roots the alkali and chloralkali business and this still the strongest influence the company. Solvay a public owned with major holdings by the original founding family. company

PVCVCM petrochemical products Western Europe together with are core HDPE and PP.

Before the formation of EVC, Solvay was the largest producer and the market leader PVC.

Solvay highly integrated downstream. also has good upstream integration chlorine self-sufficient but has to purchase ethylene at most sites.

Solvays VCMPVC operations spread right across Europe with facilities are France. Belgium, Spain, Italy, Germany and Austria. lts downstream operations also similarly spread. All planning and marketing are co-ordinated from the head office Brussels. Solvay has major holdings the following joint ventures:

2. Feedstock Supply

Ethylene

Solvay major purchaser of ethylene has only one captive source a as of ethylene the 42.5 percent share the 210 ktyr Feyzin cracker with - Atochem.

The Tavaux VCM plant to 115 ktyr of ethylene from Feyzin. consumes up

Solvay has maximum purchase requirement of 307 ktyr of ethylene for all a its other VCM plants 73 percent of total ethylene requirements for VCM.

Ci+ € M SYSTEMS

Chlorine Solvay the largest producer of chlorine Western Europe 1 550 ktyr capacity. The Solvay group produces all major aliphatic chloro-organic compounds such as chloromethanes, chloroethanes, chloroethylenes and their derivatives. The following plants are directly involved the vinyl business:

The Jemeppe and Tavaux sites are chlorine deficient but consume HCI produced chloromethane production.

Total chlorine requirements Gncluding chlorine from HCI 610 ktyr are from a total chlorine production capacity of 1 550 ktyr 39 percent.

3. PVCVCMEDC Capacity

Solvay’s VCMPVC plants are spread Western Europe, giving good across access to sales throughout the region.

CH € M SYSTEMS 10 Vll -

The PVCVCM capacities and product mix are as follows:

Capacity ktyr Product Mix Location

-

Total

Legend S Suspension - E Emulsion - Micro Microsuspension - Copol Copolymer -

currently undertaking debottlenecking and modernisation Solvay a to increase both VCM and PVC capacities into the 1990s. programme

4. Downstream Integration

integrated into processing, covering a wide range of Solvay strongly products, and into compounding. This summarised overleaf.

CHEM SYSTEMS

Processing

Company Location ProductBusiness

SGS, Spain Automotive STMP, UK and France Automotive Alkor, West Germany Flexible sheet and film Stationery, Decorative laminate Calepprovinil, Italy Rigid film and sheet Draka Polva, Holland Pipes and fittings Flexible film sheet, stationery Adriaplast, ltaly Rigid filmsheet Griffine Marechal, France Flexible film sheet, coatings

Venilia, Belgium Flexible film sheet

Boekelo, Holland Flexible filmsheet Manhusa, Spain Flexible film sheet, coating Gorvi, Spain Coatings Plavina, Belgium Flexible filmsheet Jureplastica, Spain Pipes and fittings Plastivillete, Belgium Pipes and fittings Tekum, Austria Pipes and fittings

Tubos Saenger, Spain Pipes and fittings

The total PVC resin consumption capacity of these companies estimated at 220 ktyr or 26 percent of PVC production capacity.

Compounding

Company Grade Type Compounding Estimated Capacity ktyr PVC Resin Consumption Soplachim, France Bottle grades 80 65 Solvay, France Rigid grades propfiles 60 45 Solvay, West Germany Pipe 25 17 Solvay, Italy Rigid grades 35 23 Solvay, BNL Rigid and flexible grades 35 20 235 170

Solvays total PVC consumption capacity compounding an estimated 170 ktyr or 20 percent of PVC production capacitv

CH € m SYSTEMS vu- 12 Solvay has total downstream captive PVC demand of 390 ktyr, 46 percent a at capacity. 5. Corporate Review Ranking within Western Europe Solvay Western Europes second largest PVC manufacturer. has a 17 percent share of the PVC market by capacity. Solvay has the following market countries:

shares individual

percent

a leading producer PVC film and bottle grade resins.

Product Focus

Solvay has a comprehensive coverage of the market with a 7921 split

between suspension and other PVC types.

particularly strongly established flexible sheet and film and

bottle compounds. owns a large pipe producer Draka Polva and

concentrating larger diameter pipe using multi-layer extrusion on technology.

Solvay also significant the rigid profile business. Its ‘Benvic’ SPVC used the production of window frames, both modified and unmodified grades.

Strategy

Solvay intends to maintain its share of the West European PVC market.

Cl+ € M SYSTEMS

progressively upgrading its plant, closing small reactors and replacing them with larger reactor technology. and introducing advanced process control systems.

Solvay planning further expansion, notably Italy. recently proposed plant for Rosignano but was turned down on environmental a grounds.

already has substantial downstream integration, but there could be further acquisitions. possibly pipes and fittings.

V 14 Cl-’r € M SYSTEMS -

ATOCHEM

1 Background . Atochem was formerly ATO Chimie, the jointly held petrochemical subsidiary of two French oil companies: SNEA and TOTAL. Atochem was constituted its present form in 1983 as the prime company for the production of bulk petrochemicals and plastics France, At that time became totally

owned by SNEA Societe Nationale Elf-Aquitaine and TOTAL ceded its former

interest. Atochem also took over most of the bulk petrochemical activities of Rhone-Poulenc and of PCUK. still has some joint ventures and minority interest ventures, the most important being with BP Chemicals

NaphthachimieGexaro at Lavera 5050, with Solvay and Cie at Feyzin

5842 and with Shell Societe du Chlorure de Vinyle de Fos at Fos sur Mer 4060.

Atochem structured divisions for petrochemicals, plastics and fine chemicals and these divisions include foreign holdings which, with exports, contribute approximately 60 percent of turnover. However, its core activities in bulk petrochemicals and plastics are concentrated in France.

Exports are increasing as a result of downstream integration in other countries such as the UK where a large PVC compounding operation has been established.

2. Feedstock Supply

Ethylene

All the VCM plants are supplied by upstream Atochem plants or by joint

venture plants. Hence the VCM plants have captive supply of both ethylene and chlorine.

The Naphthachemie cracker 490 ktyr capacity supplies the VCM plants at

Lavera and St Auban. The VCM plant at Fos sur Mer AtochemShell

supplied by Shells plant at Berre 380 ktyr capacity.

CHEM SYSTEMS Atochems total ethylene requirements for VCMPVC amount to 325 ktyr. This equivalent to 39 percent of the 820 ktyr total ethylene availability from its crackers. Chlorine Atochem has four chlorine plants all involved with the vinyl business. All the sites also produce chlorinated derivatives such as chlorinated aromatics, chloromethane, carbon tetrachloride and l,|,|-trichloroethane. The plants have the following capacities:

The Jarrie site supplies chlorine to the EDC plant and the EDC transported by rail to Lavera and St Auban to balance the VCM plants as they are chlorine deficient.

Atochems total VCMEDC requirement for chlorine amounts to 43 ktyr or 57 percent of production capacity.

3. PVCVCMEDC Capacity

Atochem produces mainly SPVC and MPVC. All the PVC plants are supplied by VCM within the The individual plant capacities and PVC product mix group. are as follows:

- Micro Microsuspension - Copol Copolymer -

Atochem the sole licensor for the Mass PVC process and committed to

its further development. also a leading licensor of microsuspension

technology and similarly committed to its development.

4. Downstream Integration

Atochem has integrated mainly pipes, profiles and bottles to secure markets for their SPVCMPVC grades.

Downstream pipe capacity approximately 100 ktyr and they have captive compounding capacity of another 140 ktyr measured terms of PVC resin.

vn 17 Cl-l € m SYSTEMS -

Processing

Alphacan

A wholly owned subsidiary of Atochem and a major pipe manufacturer. Alphacan purchased Omniplast 1988, a PVC pipe and fittings producer

with production facilities Germany 28 ktyr, the Netherlands

5 ktyr and Switzerland 7 ktyr.

Alphacan France consumes approximately 60 ktyr of PVC. specialises

twin layer pipes for larger diameter applications the trade name - Bipeau. They are also an operator of the Celuka foamed PVC process for profiles developed by Atochem. Total PVC consumed captively estimated at 100 ktyr 18 percent of PVC production capacity.

Compounding

Atochem has compounding facilities at St Fons and has acquired Fiesinoplast and Dorlyl.

Atochem, St Fons

A 55 ktyr compounding facility which produces rigid PVC powder blends mostly bottle and record grades. PVC consumption estimated at 45 ktyr.

Resinoplast

Resinoplast flexible PVC compounder with a compounding capacity a of 45 ktyr and PVC consumption estimated at 27 ktyr.

Dorlyl ShellAtochem :6040

Dorlyl a bottle compounder, using powder blends. has a 100 ktyr compounding capacity, Atochem supplies 40 percent of the PVC 38 ktyr.

VII- 18 CHEM SYSTEMS

Atochem UK, Stalybridge

opened in November 1988, with compounding capacity of Officially a ktyr of flexible and rigid granules and rigid powder blends. 45 Atochems plant replaces the Polycol operations acquired 1986 new ktyr. Particular emphasis windows and cable grades. 35 on Estimated PVC consumption at capacity 25 ktyr.

captive processing and compounding of PVC resin amounts to 235 ktyr Total 41 percent of Atochems production capacity. or

5. Corporate Review

Ranking within Western Europe

third ranked PVC producer behind EVC and Solvay. has Atochem the approximately 11 percent of the PVC market by capacity.

Atochem has 37 percent of the French market and one of the market leaders in pipe and bottle PVC grades.

Product Focus

focusing the rigid end-uses for PVC, specifically pipes. Atochem on profiles, calendered sheet and bottles.

middle rank player the paste market, Atochem Although a efforts this sector, emphasising the versatility, economy concentrating on and quality of their microsuspension process.

efforts involved with creating differentiation the The main RD are MPVC and SPVC, and between Micro SPVC and EPVC. market place between improving MPVC acceptability to bottle Major activities include manufacturers and also producing high-flow compounds.

Strategy

its involvement compounds, especially Atochem intends to increase the recent large investment of E7 million other countries evidence -

CHCM SYSTEMS

the UK compounding facility. sees a greater opportunity to differentiate in compounds as opposed to resin.

Atochem also looking to expand PVC production other countries. Spain strong possibility using VCM supplied from its Southern France a sites.

CHEM systems vu -20

HUELS

1. Background

Huels 99 percent owned by the Veba Group, a major coal, electricity and trading company. Veba Oil, a sister company, olefins production which provides the feedstocks for Huels petrochemical activities. The core petrochemical products include PVC, HDPE, PP and PS, speciality

polymers, oxo-alcohols and C4 derivatives.

1987, Huels acquired the chemical and PVC processing businesses of Dynamit Nobel. The Troisdorf operation of Dynamit Nobel has been renamed Huels Troisdorf AG HTAG and includes the PVC compounding, profile

extrusion, PVC sheet and factory door curtain manufacturing activities.

All VCMPVC production based West Germany. However, buying Dynamit, Huels acquired its EDC plant at Lulsdorf. The EDC toll

converted to VCM under an arrangement with Rovin and further toll

converted to PVC under a capacity renting arrangement with Wacker at Cologne.

2. Feedstock Supply

Marl

l-luels has two VCM plants at Marl, one ethylene based, the other

acetylene based.

Ethylene

Ethylene supplied from either the acetylene plant at Marl 60 ktyr capacity or via pipeline from the Veba cracker at Gelsenkirchen 400 ktyr capacity. The VCM plant requires up to 70 ktyr ethylene which

10 percent of VebasHuels total ethylene availability 660

ktyr.

Acetylene

Marl has a 120 ktyr capacity acetylene plant. This supplies all the acetylene-based VCM plants requirements.

CHEM SYSTEMS V 21

Chlorine

Marl has a 315 ktyr capacity chlorine plant on site current active

capacity 180 ktyr. The ethylene based VCM plant requires up to 180 ktyr of chlorine. However the HCI by-product from its

chlorinated hydrocarbons production and EDC cracking utilised by

the acetylene based VCM plant. Some EDC supplied from Huels Lulsdorf plant.

Only 25 percent of the chlorine produced used VCM production. the major use chlorinated solvents and LAB production.

Lulsdorf

Huels has a 100 ktyr capacity chlorine plant at Lulsdorf. This dedicated to the 100 ktyr capacity EDC plant. All the ethylene requirement 28 ktyr purchased. EDC then toll converted to VCM Rovins Botlek plant

3. PVCVCMEDC Capacity

Rented Capacity

Total 10O 350 399 170 73 120 36

Legend S -Suspension M -Mass E -Emulsion Micro Microsuspension -

The VCM produced by Rovin toll converted to PVC Wacker Chemies plant where Huels previously Dynamit has a 70 ktyr rental agreement which expires 1992.

CHEZM SYSTEMS

V.. 22

VCM capacity and chlorine capacity atMarl were reduced following the of the station because of emission control regulations. closure power

4. Downstream Integration

Huels has 60 ktyr compounding facility at Marl estimated PVC

a consumption 40 ktyr.

HTAG processing with a separate merchant compounding a company facility. The compounding facility 30 ktyr of PVC and the consumes processing facility 35 ktyr of PVC. HTAG produces flexible consumes film, flooring and rigid profiles mainly window frames.

Total captive PVC consumption amounts to 105 ktyr or 32 percent of productioncapacity.

The compounding facility at Marl produces mainly flexible compounds for direct sales and a captive market for Huels plasticisers.

5. Corporate Review

Ranking within Western Europe

Huels the fourth largest PVC supplier with an 8 percent share of the West European market.

has an 11 percent share of the West German market.

Product Focus

Huels focused special higher value added grades of PVC. are on or Examples grafted SPVC for window profiles and also EPVC for are plastisol applications.

Strategy

Huels stated strategy to towards higher added value and speciality move products all polymers HDPE, PVC and PP.

CHEM SYSTEMS

In January 1989, Huels AG took over control of the Lulsdorf chlor-alkali

and EDC operations and HTAG will run all downstream PVC activity, including the compounding plant at Marl. This reorganisation should consolidate Huels position the West German PVC market.

Further integration unlikely Huels has good sales speciality as grade resins to direct converters and intends to keep ahead the special grade market through further RD via HTAG.

Huels plan to phase out acetylene produced VCM by 1991. The ethylene based VCM plant will be expanded to give a total capacity of 320 ktyr.

CHEM SYSTEMS

LIMBURGSE VINYL MAATSCHAPPIJ LVM

1. Background

LVM 5050 joint venture between DSM Dutch Government owned and EMC

a owned. the jointly owned VCM plant and

French Government runs

markets the PVC produced from the DSM and EMC PVC plants.

For DSM, PVC petrochemical product, alongside polypropylene and a core acrylonitrile. For EMC. PVC its sole petrochemical product, the being primarily involved the inorganics sector. company

The LVM head office at the Tessenderlo VCM plant. PVC production at the partners’ sites France and the Netherlands.

2. Feedstock Supply

Ethylene

Ethylene supplied by DSM via the ARG pipeline grid. LVMs maximum ethylene requirement 240 ktyr 26 percent of DSMS production or capacity 925 ktyr at Geleen the Netherlands.

Chlorine

The VCM plant supplied with chlorine and HCI from Tessenderlo Chemie EMC subsidiary. Approximately 115 ktyr of HCI and 210 ktyr of

an

chlorine used, at capacity with the chlorine accounting for 95 percent are of available production at Tessenderlo. The HCI a by-product of potash fertilizers production.

Ci+ € M

svsrems

3. PVCVCM Plant Capacity Location Capacity ktyr Product Mix

195 Mazingarbe, France 195 195

Total 520 390 390

Legend S Suspension -

Excess VCM or EDC merchanted.

4. Downstream Integration

LVM owns three processing companies which act at arms length from LVM, i.e. they are subject to third one mandatory PVC resin purchase, third one optional purchase from LVM and one third freedom to purchase on the open market

Processing

Resin Company

ProductBusiness Capacity

ktYear

Plastival, France Pipes and Fittings 25 Sotra, France

Dijka Group, Netherlands Pipes and fittings 40

Total 65

Compounding

LVM does not have downstream integration any compounding. Premixes are for internal use.

Total captive PVC consumption 17 of percent PVC production at capacity.

Cl+ € M SYSTEMS

5. Corporate Review

Status within Western Europe

PVC producer Western Europe with a 7 percent LVM the fifth largest market share by capacity.

main markets Germany 7 percent market share, France 11 lts are percent and the Benelux countries 17 percent.

Product focus

and consequently focusing on the commodity LVM produces only SPVC active the differentiated grades with, applications. is, however, low K resin being marketed ABSPVC moulding compound for instance, a an from DSM.

Strategy

be low cost producer limited number of LVM’s philosophy to a a Overheads kept to minimum, often by using the commodity grades. are a companies fee basis. For example, DSM handles services associate on a activity commission basis; DSM also undertakes a part of the sales on a research and development work on a contract basis.

expected given the surplus availability of PVC capacity expansion to be publication of this report LVM announced was VCM. indeed just prior to ktyear capacity with Tessenderlo planning a new plant of around 100 likely to be the location.

integration possible, especially compounding. Further downstream

CH € M SYSTEMS

WACKER CHEMIE

Background

Wacker Chemie 50 percent owned by Hoechst, the balance by private shareholders. Based originally cheap Bavaria, the on power company has developed products such PVC and silicones that have high as power requirements their manufacture.

PVCVCM are the companys products petrochemicals. core PVC represents 25 percent of Wacker’s turnover.

The PVCVCM manufacturing plants all based Germany. are

2. Feedstock Supply

Ethylene

Wacker possesses no oleñns production but has a long term contract with

Marathon Oil now OMV to supply ethylene Burghausen

at contract runs to

1997.

Chlorine

Wacker has a 157 ktyr chlorine plant Burghausen at which mainly dedicated to the VCM plant. Some chlorine directed to chlorinated solvent production but this mainly purchased.

3. PVCVCM Plant Capacity

Wacker has two PVC plants West Germany, Burghausen at and Cologne. Part of the Cologne capacity rented to Huels under an agreement previously established with Dynamit Nobel acquired by Huels 1987. This agreement covers 70 ktyr of capacity and used to convert VCM derived from EDC produced at the Huels plant Lulsdorf. The EDC fact toll~converted to VCM by Rovin. This rental agreement runs to 1992. Wackers effective PVC capacity consequently 277 ktyr.

c++ € m systems

V.. .28

Capacity ktyr Product Mix Location PVC S M E Micro Copol VCM

Total

Legend S -Suspension M Mass - E -Emulsion Micro Microsuspension - Copolymer Copol -

Effective capacity 277 kt.

PVC plant used to receive all its VCM feedstock from the The Cologne rail However, because of the high Burghausen plant, using transport. have been made for supplies more local transport costs, swap arrangements believed these covering all the VCM to Cologne and are now requirement.

4. Downstream Integration

speciality PVC grades for window profiles, bottles. Wacker produces mainly closed its compounding plant records and plastisol applications. only involved selling PVC resin. 1987 so

5. Corporate Review

Status within Western Europe

total West European PVC market based Wacker has a 5 percent share of the estimated 11 percent of the market. on capacity. In Germany has an

CHEM SYSTEMS

Product focus

wacker focused on higher added value or speciality resins, especially window profiles, bottles and paste applications plastisols.

together with Atochem one of the leading supplies of PVC-vinyl acetate

copolymer to the record industry.

Strategy

The fact that two of Wacker’s speciality markets decreasing West are

Germany bottles and records that Wacker’s R D emphasis will be

means on producing other speciality grades, especially plastisol applications.

Wacker’s plants are very old fully depreciated but have been modified completely to support the product mix they require. Their microsuspension plant of a unique design but wacker does not licence

Cl+ € M SYSTEMS

NORSK HYDRO

1. Background

Norsk Hydro pubIicly-owned Norwegian company active oil and gas a production, fertilizers, petrochemicals and light metals.

Within the petrochemicals business, VCM and PVC are the core products. Petrochemicals account for approximately 10 percent of Norsk Hydros revenues.

Norsk Hydro has vinyl businesses Norway, Sweden and the UK. owns all the VCM capacity Scandinavia.

2. Feedstock Supply

Ethylene

The ethylene plant at Rafnes of the most modern crackers one

Europe. Operated by Noretyl StatoilNorsk Hydro, 5149 has a 380

ktyr capacity and supplies all its ethylene requirements for VCM production-.

The Stenungsund VCM plant supplied by the Statoil cracker at Stenungsund 355 ktyr capacity. Norsk Hydros ethylene requirement for VCM production at capacity 259 ktyr, of which 34 percent purchased.

Chlorine

In Norway Norsk Hydro has chlorine plants based on very competitive hydroelectric The plant Sweden also has competitive power but power. not at the Nonrvegian level. The chlorine plants at Flafnes Norway and

Stenungsund Sweden dedicated to VCM production. The Porsgrunn plant

are largely dedicated magnesium chloride production but this production to likely to cease the near future.

CH- € M SYSTEMS

Capacity kfyear

Rafnes, Norway 125 Porsgrunn, Norway 70 Stenungsund, Sweden 112

Both the Rafnes and Stenungsund VCM plants chlorine deficient. are Chlorine purchased for both plants and EDC shipped from Stenungsund to Rafnes to balance the site.

3. PVCVCMEDC Plant Capacity

Legend S -Suspension E Emulsion -

Norsk Hydro has captive export demand for VCM from the UK Aycliffe PVC plant and Nestes Porvoo PVC plant currently estimated at 190 kt. The - Stenungsund plant exports EDC to the l‘-lafnes plant but also has merchant sales outside Western Europe.

4. Downstream Integration

Norsk Hydro has some downstream processing in pipe but most integration compounding operations.

l0—l4~0980

cHem SYSTEMS

Processing

Norsk Hydro has 49 percent holding Mabo, a pipe producing company a Norway and Sweden. approximately 25 ktyr PVC per year. consumes

Compounding

Norsk Hydro small compounding facility Norway consuming 5 ktyr has a of PVC but has large compounding facility the UK via Norsk Hydro a Polymers.

Norsk Hydro Polymers has 70 ktyr capacity compounding plant in Aycliffe a consuming 40 ktyr of PVC resin. also has a further processing facility at Havant, consuming a further 5 ktyr of resin.

Total downstream operations 75 ktyr of resin or 23 percent of consume total production capacity.

5. Corporate Review

Ranking within Western Europe

Norsk Hydro has 6 percent share of the total West European PVC market. a has 24 percent of the UK market and 40 percent of the Nordic PVC a market which makes the market leader the Nordic countries.

Product focus

Norsk Hydro particularly focused the pipe and profile end-uses. on the UK, window grades dramatically increasing part of its business. are a applications becoming important and Norsk Hydro also Paste are more strong this region via its Kema Nord experience.

Strategy

intends hold its market leader position the Nordic Norsk Hydro to Region and its market share the UK. intends to be a leader pricing and achieve this will emphasise quality. In compounds to business in Europe selectively. No announcements have been will pursue capacity but given the VCM surplus, capacity expansion made about new to be expected.

CHEM SYSTEMS

SHELLROVIN

Background

Rovin a 5050 joint venture between Akzo Zout Chemie and Shell Nederland Chemie SNC covering the operation of the VCM plant Botlek at and the sharing of income from the PVC produced the Shell plant at at Pernis. was formed the early 19803, prior which Akzo the to was VCM producer and Shell the main ethylene supplier and VCM customer. Shell markets the PVC produced at Pernls.

Shell has further PVC production at Berre, France. This supplied with VCM from the plant at Fos, jointly owned with Atochem.

2. Feedstock Supply

Ethylene

The Moerdijk Shell cracker 550 ktyr capacity supplies

the Botlek VCM plant. The ethylene requirement 230 ktyr capacity. at

The jointly owned VCM plant ShellAtochem, 6040

at Fos sur Mer

supplied from the Berre Shell cracker 380 ktyr. Total ethylene

requirement at Fos sur Mer 95 ktyr at capacity.

Shells total ethylene requirement allowing for the 6040 shareholding split at Fos therefore 285 ktyr 18 percent of Shells total ethylene availability.

Chlorine

The Akzo plant at Botlek 250 ktyr capacity supplies chlorine for VCMEDC production well Shells allyl chloride requirements. as as However, the site chlorine deficient chlorine transferred from so the Akzo Delfzijl plant.

The total chlorine requirement 291 ktyr capacity 77 at percent of Akzos total chlorine availability.

CHEM SYSTEMS vu -34 The Botlek plant also imports approximately 50 ktyr of EDC from Huels

tolled basis.

3. PVCVCM Plant Capacities

Legend S -Suspension

A substantial part of the VCM production at Botlek is. merchanted as the capacity much larger than the PVC capacity. Main markets are within Western Europe and the Far East.

4. Downstream Integration

Approximately 80 percent of the Pemis production pipe grade material. The remaining 20 percent bottle, film and profile grades. covers Production at Berre similarly focused limited number of commodity

on a

grades. Captive processing and compounding covered below.

Processing Resin

Company ProductBusiness Capacity

ktyear

Wavin Pipes Window Profiles 250

170 ktyr supplied

by Shell

CHEM SYSTEMS VII- 35

Wavin the leading PVC pipe manufacturer Western Europe 25 percent

PVC pipe market share and owned by Shell and the Dutch Water Authority

5050.

Wavin has pipe production UK 3 sites, France 6 sites, Denmark, Holland, Sweden and Germany 2 sites. Wavin also produces window profiles.

Compounding

Shell owns part of Dorlyl France, PVC bottle compounding a company 60:40 with Atochem. has a compounding capacity of 100 ktyr 55 ktyr PVC resin supplied by Shell.

The total captive consumption of Shells PVC estimated at 225 ktyr at capacity or 63 percent of maximum production.

5. Corporate Strategy

Ranking within Western Europe

Shell has a 7 percent share of the total West European market based on capacity.

Through Wavin they are market leaders the pipe and fittings market.

Product FOCUS

The Pernis plant mainly produces SPVC pipe grades, the balance bottle, calendered filmsheet and window profile grades. The Berre plant produces

primarily pipe and bottle grades.

Strategy

Shells philosophy PVC of large

on one volumelow cost, together with

high downstream integration. Through the 50 percent shareholding Wavin their market has spread into several other countries.

CHCM SYSTEMS V 35

Shell, through their joint venture Rovin, has substantial surplus VCM which largely exported to the Far East. However, new VCM plants the Far East will reduce the export business so Shell will have to seek European markets. This actually puts them a strong position given the growing tightness VCM supplydemand Europe.

There no current commitment to building another PVC plant Europe despite the surplus VCM.

CH € M SYSTEMS

HOECHST

1. Background

Hoechst one of the worlds largest chemical companies with substantial activities petrochemicals and bulk plastics. a widely diversified company with divisions and products many core each division. The principal petrochemical core products are: HDPE, PP. and engineering and speciality polymers through Hoechst Ceianese.

The PVC business relatively small compared with the PE PP business.

All the VCMPVC plants situated are Germany. Hoechst also owns 50 percent of Wacker Chemie but its PVC business run independently of Hoechst’s.

2. Feedstock Supply

All ethylene requirements purchased. chlorine, are however, Hoechst

a major producer total capacity of 570 ktyear

for its own consumption.

The main requirements for‘ chloro-methanes

are and other chlorine

derivatives with VCM consuming 25

percent. Gendorf supply 72 ktyr capacity dedicated to VCM and covers the full requirement. Knapsack supply similarly wholly dedicated to VCM production but supplemented

by by—product HCi up to 43 ktyr.

3. PVCVCM Plant Capacity

-

CHEM SYSTEMS

4. Downstream Integration

integration has been highly selective: into rigid film Downstream processing and into carefully differentiated compounds compounding.

Processing

Hoechst Film ex Kalle a major rigid film producer Europe.

consumes an estimated 60 ktyear of PVC resin.

Compounding

Hoechst has Compounding capacity of 60 ktyr estimated PVC consumption

a 40 kt.

Total captive PVC consumption amounts to 100 ktyr or 40 percent of production capacity.

5. Corporate Review

Ranking within Western Europe

Hoechst 5 percent share of the West European PVC market based on

has a

capacity. In West Germany has a 9 percent share.

Product focus

Hoechst particularly focused rigid PVC film and sheet. resin on has concentrated much as possible on differentiated grades. as

Strategy

PVC not product within Hoechst’s petrochemical business. a core Therefore Hoechst’s strategy has been of maximising production of one speciality differentiated grades higher added value products. or

CHCM SYSTEMS BASF Background BASF one of the worlds largest chemical companies, comparable to Hoechst but not as widely diversified. also differs from Hoechst being highly integrated upstream to the primary feedstocks. Commodity petrochemicals and bulk plastics constitute the major part of BASF’s business. Core products include LDPE, HDPE, PP, VCMPVC,

StyrenePS and ABS.

The VCM PVC sites are based West Germany and Belgium. 2. Feedstock Supply Ethylene The Ludwigshafen site completely integrated from ethylene to PVC production. has a 450 ktyr ethylene cracker which supplies the

Ludwigshafen VCM plant 50 ktyr ethylene requirement and

approximately

60 percent 42 kt of Antwerps requirement 72 kt.

The Antwerp site therefore has to purchase to 30 ktyr of ethylene 25 up

percent of its ethylene requirements.

Chlorine The 305 ktyr chlorine plant at Ludwigshafen supplies 75 ktyr of chlorine to the VCM plant 25 percent. The balance of the chlorine used to produce a number of chlorine derivatives. The Antwerp plant 90 ktyr capacity dedicated to VCM production.

CHEM SYSTEMS VII- 40 3. PVCVCM Plant capacity

Legend S -Suspension E -Emulsion The Ludwigshafen plant VCM deficient so imports VCM from the Antwerp site. 4. Downstream Integration BASF has no downstream processing or compounding facilities or companies. However, BASF does market PVC compound made to its specification by toll compounders. 5. Corporate Review Ranking within Western Europe BASF has 5 percent of the total West European market and a 12 percent share of the West German market. Product Focus BASF particularly pursuing business rigid film and profile grade PVC. They produce grafted grades for the window frame market. Particular development effort being applied to low molecular weight moulding grades for equipment enclosures. Strategy BASF expected to expand further its VCMPVC operations at Antwerp. Its RD effort particularly directed to the film and rigid profile sectors.

CHEM SYSTEMS VII -41

AISCONDEL

1. Background

Aiscondel owned by Energia e. Industries Aragonesas EIASA 65 percent, Repsol 25 percent and Banco Espanol de Credito 10 percent.

EIASA a hydroelectric power company and produces Aiscondels chlorine supply. Because of financial problems acquired a major stake 1985. The banks shareholding similarly relates to past financial problems. its shareholding was reduced from 50 percent to 20 percent 1988 with Repsol’s entry. Repsol supplies the ethylene feedstock.

VCMPVC the main business of Aiscondel but other products such ABS, as SAN and GPPS are important. Their VCMPVC business based solely Spain.

2. Feedstock Supply

The involvement of EIASA for chlorine and Repsol for ethylene supply has given security of feedstocks supply for VCM production.

Ethylene

The Repsol plant 370 ktyr capacity at Tarragona supplies Aiscondel with

its ethylene requirements 63 kt at capacity.

Chlorine

EIASA has a 110 ktyr chlorine plant at Waseca and supplies 83 ktyr to

the VCM plant at capacity 75 percent of availability.

CH € M SYSTEMS VII- 42 3. PVCVCM EDC Plant capacity

Legend S -Suspension E Emulsion -

Although the VCM plant nameplate capacity 150 ktyr the effective capacity 130 kt. The VCM shipped by rail to the Monzon plant.

Aiscondel has announced expansion of 25 ktyr PVC capacity planned for an early 1989 at Tarragona.

4. Downstream Integration

Aiscondel has captive demand for PVC for film, pipe and profiles production. Part of the pipe production by Uralita which a shareholder of EIASA.

Processing Resin

company ProductBusiness Capacity

ktyear

Aiscondel Calendered Film 12

Cl+ € M SYSTEMS

Compounding Resin

Company ProductBusiness capacity

ktyear Aiscondel Bottle compounds 11

Total captive PVC demand amounts to 51 ktyr or 46 percent of production capacity. 5. Corporate Review Ranking within Western Europe Aiscondel has a 2 percent market share Western Europe based on capacity but a 29 percent of the Spanish PVC market. Product focus

Aiscondel. focused on bottles, pipe and film grades. They have

developed a 90 K resin for flexible film which provides good puncture resistance for geomembranes made by calendaring. Strategy

Aiscondel intends to keep its market share Spain. despite the high

growth rate PVC consumption, hence the investment a new reactor to increase capacity.

cH € m systems V.. 44

RIO RODANO

1. Background

Rio Rodano a wholly-owned subsidiary of Rhone Poulenc which bought out

ERTs shareholding 1985.

The company has concentrated its efforts on specialised products such as glass reinforced polyester GRP and has treated the PVC and related business as a ‘cash cow’ to fund further developments. particularly

Spain.

Rhone Poulenc, the parent company, has abandoned all other interests PVC apart from the 45 percent holding Vinichlor Solvay 55 percent which operates the VCM plant Martorell.

Rio Rodanos core products include:

VCM PVC, unsaturated polyesters chlorinated paraffins phthalic anhydride and plasticisers. -

Rio Rodano solely based Spain.

2. Feedstock supply

The Vlnichlor plant purchases ethylene, via pipeline, from Dow or Repsol and chlorine from Solvays Martorell plant.

The VCM cost to Rio Rodano relatively high partly due to poor logistics.

CHEIM SYSTEMS 3. PVCVCM Plant capacity Location capacity ktyr Product Mix

- Copol Copolymer -

Rio Rodano has announced future modernisation and expansion plans which will increase PVC capacity to 150 ktyr by 1992.

4. Downstream Integration PVC

Company Product Business Consumption

ktyear

Processing Sevinil Botties 10

Compounding Rio Fiodano 10

Total captive PVC demand amounts to 20 ktyr or 18 percent of production.

5. Corporate Review

Rio Rodano has 2 percent of the West European PVC market, but a 26 percent share of the Spanish market. The PVC business constitutes obvious an candidate for take-over.

CH € ll SYSTEMS

NESTE

1. Background

Neste essentially oil company and chemicals constitute about one an tenth of total sales. a state owned enterprise but appears to operate with a great deal of autonomy.

As a result of acquisitions, the core petrochemical products include LDPE, HDPE, LLDPE, PP and PVC.

Neste mainly involved polyoleñns and, terms of production, PVC

accounts for just 9 percent of polymer output.

headquartered in Porvoo. Finland.

2. Feedstock Supply

Although has good ethylene position Porvoo 230 ktyr capacity

Neste a

no longer operates the VCMEDC, plant so all VCM purchased or

obtained by toll processing of ethylene. Major VCM suppliers include

Norsk Hydro, EVC and Rovin.

3. PVC Plant Capacity

Neste has 80 thousand metric ton capacity plant at Porvoo. The product a mix 75 ktyr SPVC and 5 ktyr paste EPVC.

4. Downstream Integration

Processing

Neste 45 percent of Uponor 55 % Asko a major pipe producer

owns Western Europe. the third largest pipe producer and has 9.5 percent share of the PVC pipe market. also produces PE pipe. Uponor has production plants in: Sweden, Finland, Denmark, UK and W. Germany.

Neste supplies 30 ktyr of Up0nors total PVC resin requirement ot1:10 kt.

CHEM SYSTEMS

Compounding

Neste produces 30 ktyr per year of compounds 22 ktyr PVC resin, 50 percent of which said to cable producers Finland. Nestes total captive PVC demand hence estimated at 52 ktyr or 65 percent of production capacity.

5. Corporate Review

Although Neste a relatively small PVC producer supplies 24 percent of the Nordic regions’ PVC market 300 kt.

Its main weakness has been the lack of VCM production Finland, so relies on importstoll processing of ethylene.

Neste’s overall strategy has been to expand all bulk polymers based upon its feedstock strengths. Thus PVC has had limited growth prospects within the company, with growth the overall PVC business coming from downstream acquisitions. Further downstream acquisitions are possible but this will not increase Neste’s own PVC sales, and this business sector must pose major questions for the company.

CHEM SYSTEMS 48 vu -

EKO CHEMICALS

1. Background

EKO Chemicals owned by the Greek Government. has a 20 ktyr

ethylene plant formerly Exxon which old and has high running costs.

produces EDC not VCM and PVC.

2. Feedstock Supply

EKO closed its VCM plant but still produces EDC. This exported and VCM imported from either Spain or North West Europe.

3. PVC Plant Capacity

The PVC plant at Thessalonika has a current capacity of 67 thousand metric tons. There are plans to increase this the next two years, through debottlenecking and plant modifications.

4. Downstream Integration

EKO does not have any processing or compounding integration.

5. Corporate Review

EKO supplies 70 percent of the Greek PVC market, the 30

other percent

being covered by imports.

The Greek per capita consumption of PVC only 50 percent of the European average, and EKO committed to supplying the future growth PVC demand. has already planned plant expansions to meet this future demand. Downstream integration may well be an option to safeguard this planned expansion capacity. As regards upstream, the operation

expected to continue to be based on imported VCM with ethyleneEDC

production likely to be shut down.

CHEM SYSTEMS

CIRES

1. Background

Cires primarily a PVC producer. owned by the Shin-Etsu Chemical Company 25%, and Mitsui 25%, together with banks and the Electrical Company of Portugal.

2. Feedstock Supply

Cires did have an acetylene based VCM plant 12 ktyr capacity at Estarreja but this was closed 1986, became entirely dependent so on VCM imports.

3. PVC Plant Capacity

Cires has 70 thousand metric tons capacity which per year at Estarreja, of 60 thousand metric tons suspension and 10 thousand metric tons emulsion.

Cires has announced its intention to expand SPVC capacity by 20 ktyr using Shin-Etsu technology.

4. Downstream Integration

Cires has no downstream integration but has set aside $4 million for downstream investment the near future.

5. Corporate Review

Cires supplies 70 percent of the Portugese market. Exports about 40 are percent of production. a profitable but has been affected company by the reliance on imported VCM since 1986.

now looking at downstream investment, possible taking stakes existing PVC converters.

CHEIM SYSTEMS vu- 50

INDUSTRIE GENERAL SAMARATE 1 Background . IGS independent Italian compounding company which also produces an plasticisers. In 1981, IGS brought on stream its own PVC plant. IGS solely based Italy. 2. Feedstock Supply IGS purchases VCM from Mediterranean sources, e.g. Wnylfos, France. 3. PVC Plant Capacity The PVC plant Samarate has a capacity of 30 ktyr of SPVC 4. Downstream Integration IGS compounds all its PVC production and purchases additional own supplies. has capacity to produce 55 ktyr of compounds used for flexible applications. S. Corporate Review Although the plant above average cost operation, still an sustainable has low overheads and no sales or delivery costs. IGS as uses the same autoclaves to produce plasticisers.

BBBBB A3

LIVSCYKELANALYS

AV

PLASTMAPPAR

Lisa Person och Tomas Ekvall

Chalmers Industriteknik

April 1994

I

Förord Följande LCA-studie utgör en av delrapportema i ett uppdrag från Kretsloppsdelegationen rörande PVC. Den andra delrapporten heter Komplettering till kartläggning av PVC författad av Gerd Lindgren, Chalmers Industriteknik, som också varit projektledare. Denna delrapport är författad av Lisa Person och Tomas Ekvall, Chalmers Industriteknik.

SAMMANFATTNING

Denna rapport innehåller miljömässig jämförelse i livscykelperspektiv tre olika en av plastmappar for kontorsbruk. Mappama består olika material: polyvinylklorid PVC, av polypropen PP respektive polyeten PE. Den funkionella enheten är 1000 mappar. Alla mappama tillverkas av Esselte och antas användas Sverige. i

Den miljömässiga jämförelsen görs genom att miljöbelastningen för de tre mappama beräknas och värderas. De typer av miljöbelastningar som beräknas är förbrukning av energiresurser, emissioner till lufi, emissioner till vatten och avfallsmängder. Följande aspekter av vår metod är de viktigaste för beräkningen miljöbelastningen: av

Analysen tar inte hänsyn till olika material kanske många - att mappar av används olika gånger.

Analysen inkluderar miljöbelastningen från produktionen den elenergi - av som förbrukas i livscyklerna. Elproduktionen antas vara genomsnittlig for det land där elen förbrukas.

Efter användning antas 42 % deponeras medan 58 % förbränns. Vid

- av mappama förbränningen antas energin användas fjärrvärme. som

De olika mappama ger olika mycket värme vid avfallsförbränningen. Analysen inkluderar miljöbelastningen från de alternativa värmekällor som används för att jämna ut den skillnaden. De alternativa värmekälloma antas vara industriavfall S0 % och genomsnittlig svensk fjärrvärmeproduktion, exklusive avfallsförbränning 50 %.

Då valet av plastmapp leder till att mer industriavfall förbränns, kommer mindre industriavfall att deponeras. Därigenom minskar deponiemas miljöbelastningen. Även denna effekt inkluderas i analysen.

- Emissioner från deponerad plast inkluderas inte i analysen, p g a att kunskap saknas.

Miljöbelastning från produktion tillsatsâmnen inkluderas inte i analysen, - av p g a att detta inte rymts inom studiens ramar.

Miljöbelastningen värderas med den version EPS-systemet EPS: Environmental av Priority Strategies product design presenteras i IVL-rapporten The EPS som Enviro-Accounting Method.

Enligt inventeringsresultaten är skillnaderna mellan i förbrukning fossila mappama av bränslen och i energirelaterade emissioner som C02, S02 och NOX relativt små. PVCmappen kräver mindre fossilt bränsle råmaterial den kräver processenergi. som men mer Vad gäller de processpecifika emissionerna HCl, VCM och EDC är PVC-mappen sämre än alternativen. Användning av PVC-mapp leder dock till att emissioner av bla metan från deponerat industriavfall minskar.

Skillnaderna i värderingsresultaten är små jämfört med de osäkerheter som ryms i analysen. Vår värderingsmetod gynnar PVC-mappen, a for att emissioner av HCl, VCM och EDC inte vägs in. Hur mycket detta påverkar resultaten beror hur viktiga emissioner av HCl, VCM och EDC anses vara.

Flera aspekter i den metod använt gynnar PVC-mappen. Eftersom skillnaderna i värderingsresultaten är små, talar det for att PVC-mappen är miljömässigt sämre än alternativen. Denna studie dock ingen definitiv, miljömässig rangordning av ger plastmappama.

Denna studie kan tjäna utgångspunkt for andra jämförelser, t ex av andra mappar än som Esseltes, annat kontorsmaterial PVC, PP och PE, eller mappar och annat av kontorsmaterial används i andra länder. De data som används måste i så fall som justeras. Exempelvis är förhållandet mellan produkternas vikt sannolikt ett annat. Transportavstånd, elproduktion och avfallshantering skiljer sig sannolikt också.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning 1 V 1.1 Bakgrund l 1.2 LCA-allmänt

De studerade livscylderna 3 2.1 Fall Plastmappar PVC 5 av 2.2 Fall Plastmappar PP 6 av 2.3 Fall Plastmappar av PE 7

3 Metodaspekter 8 3.1 Funktionell enhet 8 3.2 Elproduktion 8 3.3 Avfallshantering 8 3.4 Alternativ värmeproduktion 9 3.5 Tillsatser 9 3.6 Distribution och användning av plastmappar 9

Bilagor Bilaga 1 Emissionsfaktorer, transporter och resurser Bilaga 2 Livscyklernas indata Bilaga 3 Miljöbelastning per kg plastgranulat

Referenser

l INLEDNING

1.1 Bakgrund I följande studie jämförs plastmappar av polyvinylklorid PVC med plastmappar av polypropen PP och polyeten PE. Långlivade produkter av PVC och dess alternativa material har diskuterats ingående i flera studier tidigare. Vår uppdragsgivare ville därför komplettera med en LCA-studie av en kortlivad produkt. Valet föll plastmappar, som representant för produktkategorin kontorsmaterial. Inom denna produktkategori används PVC även till pärmar, fodral, plastfickor och tape. Plastmappar tillverkas även i polypropen och polyeten, varför dessa fick utgöra alternativmaterialen i studien.

1.2 LCA allmänt - Figur Schematisk bild av en produkts livscykel.

Emissioner

Naturresurser

Tillverkningsprocesser

Avfallshantering

I de olika i produkts livscykel förbrukas naturresurser form av: stegen en

Energi olja, kol, diesel, biobränsle och elektricitet el framställs ur naturresurser. tex -

Råvaror tex olja, malm och timmer. - Användningen dessa leder till bildning emissioner och utfall samt nytta i form av resurser av tillverkad produkt. En form är tex värme erhålls vid avfallsförbränning av annan av nytta som eller överskottsånga produceras i sulfatmassaindustrin. som

Syftet med LCA-studie är att försöka bedöma produkts totala miljöbelastning under hela en en dess livslängd dvs från till Som underlag for denna bedömning görs en vaggan graven. uppgifter resursforbrukning, råvaror även tillsatser, hjälpkemikalier etc insamling av om emissioner och avfall för varje steg i livscykeln. Detta kallas inventering i

livscykelsammanhang. Dessa insamlade uppgifter utgör livscykelns indata.

En produkts livscykel kan sägas utgöras processer och transporter. av

Processer

Processer örs alla aktiviteter inte är trans orter. För vare J rocess samlas följande ut av som P processdata in:

Energiförbrukning mängd produkt ofta kg samt energislag tex MJ eller MJ - per förbränd olja kg tillverkad plast. Energiförbrukningen vid avfallsförbränning motsvaras av per avfallets energiinnehåll värmevärde. Som redan nämnts erhålls vid avfallsförbränning även

dvs utvinning energi. l denna studie presenteras producerad värme som en negativ värme av energiförbrukning.

Råvaruförbrukning: Med råvaror allmänt systemets inflöden av naturesurser, tex - menas olja för tillverkning plast, råvaror for tillverkning tillsatser mjukgörare i PVC, eller av av av för nödvändiga kemikalier etc. En fullständig studie kräver förstås att man även processen följer produktionen tillsatser och hjälpkemikalier från vaggan. l bland får man dock av försumma dessa parametrars miljöbelastning olika anledningar, ofia av tidsskäl. av

I denna studie har systemgränserna valts ett sådant sätt att oljeråvaran inte bokförs som ett

inflöde will Istället for råvaruförbrukning vid livscykelns start redovisas systemet. resursforbrukning av plast i mffa.s.sIegeI.

Processemissioner utgörs processpecifika emissioner som uppkommer i en viss process - av utsläpp olja vid utvinning råolja eller utsläpp klor från klor-alkaliindustrin. tex av av av En processemissioner är de bildas vid energianvändning tex förbränning av annan typ av som olja for produktion processånga eller användning av el. av

erhåller i inventeringsarbetet kan variera; i vissa fall erhålls data i form av Uppgifterna man totala processemissioner, i andra situationer får endast de processpecifika emissionema. I man fallet måste hand beräkna de emissioner uppkommer vid det senare man egen som med hjälp emissionsfaktorer för det aktuella bränslet energislaget. förbränning Detta görs av

tredje emissioner de uppkommer vid utvinningen av bränslet, sk En typ av är som som preconzbnslioneznissiorIer. Dessa emissioner beräknas också med hjälp av emissionsfaktorer.

Emissionsfaktorns enhet är emission MJ bränsle och emissionen kan således beräknas g per med hjälp bränsleförbrukningen. De emissionsfaktorer använts i denna studie redovisas av som

i bilaga

l

Avfall utgörs av produkten då den deponeras, även avfall uppkommer - men av som längs vägen tex kemikalirester. Energiinnehållet i materialet eng. inherent energy bokförs vid deponering samma sätt vid avfallsförbränning dvs resurstörbrukning. som som Då produkten forbräns i avfallsledet erhålls avfall i form av slagg och aska som deponeras.

Transporter

För varje transport samlas följande uppgifter in:

Transporttyp tex tåg. långtradare eller oljetanker. - Transportsträcka. - Emissionerna som uppkommer vid beräknas med hjälp transporter av transportsträckan, bränsleförbrukningen for det aktuella transportmedlet MJ per kg last och km samt emissionsfaktorerna för bränslet i fråga. l bilaga I redovisas bränsleförbrukningen for de transpontyper som använts i den här studien.

2 DE STUDERADE LIVSCYKLERNA

Följande tre fall har studerats:

Fall Plastmappar PVC. av

Fall Plastmappar av PP.

Fall Plastmappar PE. av Livscykelträden for respektive fall redovisas i figur 2 3 nedan. Den schematiska beskrivningen är identisk för PP och PE, varför dessa redovisas i ñgur. samma

Figur Plastmapp av PVC. Figur 3: Plastmapp av PP alternativt PE. NaCl-utvinning Oljcutvinning Oljcutvinning

4 4 4

Klortillerkning

Krackning Krackning

4 4

T PVC-tillverkning PPPE-tillverkning

4 4

Tillsatser Trp PVC Trp PPIPE

4 4

__ Folielillverluring Folietillverlming

4 4

Trp Folio Trp Folie

4 4

Mapptillverkning Mapplillvcrkning

4 4

Användning Användning

v r v

TrpAvfall TrpAvfall Trp Avfall Trp Avfall

4 4 4 4

Förbränning Deponering Förbränning Deponering

2.1 Fall Plastmappar PVC

av

Analysen bygger ett specifikt fall, nämligen Esseltes plastmappar. Plastmappama tillverkas av Esselte Wensbo i Malmö. Plastfolien tillverkas av KWH-plast i Jakobstad, Finland och

PVC-granulatet eg. pulver av BASF i Ludwigshafen, Tyskland. Livscykeln börjar med utvinning av råolja, vilken transporteras till raffinaderi. Den i raffineringsprocessen bildade ett nafian krackas sedan till eten, vilken utgör basråvaran for tillverkning PVC. av Vinylkloridmonomer byggstenarna i PVC tillverkas och klorgas. Klorgasen tillverkas ur eten i sin tur genom elektrolys natriumklorid NaCl. I denna studie alla dessa av motsvaras processer av en enda ruta; PVC-Iilverkning. Dessa data fanns redan tillgängliga i aggregerad form, varför det inte har varit möjligt att redovisa dessa steg var for sig. De indata använts som redovisas i bilaga

PVC-tillverkning - Tillverkning av PVC suspensionspolymerisation. Indata är specifika for denna genom typ av polymerisationsprocess [Eco-profile Report PWMI]. En jämförelse mellan de separat tre plastgranulaten redovisas i bilaga 3.

Transport av PVC - Transport med långtradare och båt från Ludwigshafen till Jakobstad.

Folietillverkning - Tillverkning av PVC-folie planvalsextrudering. Indata baseras uppgifter från genom KWHplast i Jakobstad.

Tillsatser - Per kg ren PVC tillsätts; l g glidmedel kalciumstearat, 7 amidvax, 260 mjukgörare g g dietylhexylñalat, DEHP, 20 slagfastkomponent metylbutylstyren, MBS, 4 fyllmedel g g

kiseldioxid samt 20 g stabilisator barium-nickelbaserad [KWH-plast]. Den färdiga folien

kommer alltså att innehålla 24 % tillsatser. I fullständig LCA bör även tillsatsema följas från en vaggan. Detta har dock inte varit möjligt inom for denna studie. ramen

Transport av folie: - Transport med långtradare och båt från Jakobstad till Malmö.

Mapptillverkning: - Högfrekvenssvetsning av plastmappar vid Esselte Wensbo i Malmö. Indata baseras dock

uppgifter från Esseltes fabrik i Randers Danmark och de är specifika för just högfrekvenssvetsning.

Användning: - Distribution och användning plastmappar antas identiska i de jämforda fallen och av vara antas därför kunna utelämnas. Detta är dock inte korrekt då plastfickornas vikt varierar med typ av

material. 1000 plastmappar av PVC, studiens funktionella enhet, väger 24 kg.

Avfallstransponer: - Transport av förbrukad plastmapp avfall till avfallshantering [Packaging and the Environment, Chalmers Industriteknik, l990].

Avfallshantering: avfallshantering enligt det svenska genomsnittet för För förbrukade plastmappar antas en

hushållsavfall; nämligen 58 % förbränning och 42 % deponering [RVF, Solid waste

Sweden, 1990]. Vad det gäller förbränning och deponering av PVC bör denna management studie kompletteras med emissionsdata. Vid deponering saknas data helt och vid förbränning

emissionerna koldioxid, kväveoxider, väteklorid och aska kunnat spåras [Packaging har endast

and the Environment]. Uppgifter eventuell utlakning ñalater och andra tillsatsämnen om av

bildning dioxiner och andra klororganiska föreningar i samband med deponin samt av

förbränning saknas alltså.

2.2 Fall 2: Plastmappar av PP

Analysen bygger specifikt fall, nämligen Esseltes plastmappar. Plastmapparna tillverkas ett Esselte i Randers Danmark. Plastfolien tillverkas Mondo Plastico i Milano, Italien. av av

Livscykeln börjar med utvinning råolja, vilken transporteras till ett rañinaderi. Den i av raffmeringsprocessen bildade naftan krackas sedan till vilken utgör basråvaran för propen,

tillverkning PP. l denna studie alla dessa en enda ruta; PPav motsvaras processer av

lillverkning. Dessa data fanns redan tillgängliga i aggregerad form, varför det inte har varit

möjligt redovisa dessa steg för sig. De indata som använts redovisas i bilaga att var

PP-tillverkning - Eco-profile Report PWMI. En separat jämförelse mellan de tre Indata är hämtade ur

plastgranulaten redovisas i bilaga 3.

Transport av PP - Transport med långtradare från råvaruleverantören till Milano. Då uppgifi om leverantör

transportsträcka 500 km, vilket bör tillräckligt med tanke Milanos saknas, antas en vara

geografiska läge.

Folietillverkning - Tillverkning PP-folie Mondoplastico i Milano. Indata baseras dock uppgifter från av av

KWH-plast i Jakobstad, Finland. Folien tillverkas av ren PP utan tillsatser.

Transport av folie: - Transport med långtradare från Milano till Randers.

Mapptillverkning: - Varmsvetsning av plastmappar vid Esselte i Randers.

Användning: - Distribution och användning plastmappar identiska i de jämförda fallen och antas av antas vara

därför kunna utelämnas. Detta dock inte korrekt då plastfickornas vikt varierar med typ av är

material. 1000 plastmappar PP, studiens funktionella enhet, väger 16 kg. av

Avfallstransporter: förbrukad plastmapp avfall till avfallshantering [Packaging and the Transport av

Environment, Chalmers Industriteknik, 1990].

Avfallshantering: avfallshantering enligt det svenska genomsnittet för För förbrukade plastmappar antas en

nämligen % förbränning och 42 % deponering [RVF, Solid waste hushållsavfall; S8

management Sweden, l990]. För att denna studie skall bli fullständig bör komplettering en av eventuella emissioner vid deponering göras. För förbränning har emissionema koldioxid av och kväveoxider beräknats teoretiskt [Packaging and the Environment]. Eventuella andra

emissioner tex stofl bör kompletteras studien

2.3 Fall Plastmapp PE

av

Analysen bygger ett specifikt fall, nämligen Esseltes plastmappar. Plastmappama tillverkas av Esselte i Randers, Danmark. Plastfolien tillverkas i Heming, Danmark och PE-granulatet av Borealis Polyeten fd Neste i Stenungsund. Livscykeln börjar med utvinning av råolja, vilken

transporteras till ett raffinaderi. Den i raftineringsprocessen bildade naftan krackas sedan till eten, vilken utgör basråvaran for tillverkning PE. I denna studie av motsvaras alla dessa processer av en enda ruta; PE-lilli-ez-krzing. Dessa data fanns redan tillgängliga i aggregerad form, varför det inte har varit möjligt att redovisa dessa steg var för sig. De indata använts som redovisas i bilaga

PE-tillverkning - Indata är hämtade ur Eco-profile Report 3 PWMI. En jämförelse separat mellan de tre plastgranulaten redovisas i bilaga 3.

Transport av PE - Transport med långtradare och båt från Stenungsund till Heming.

Folietillverkning - Tillverkning av PE-folie i Herning, Danmark. Indata baseras dock uppgifter från Trioplast i Landskrona. Folien tillverkas av ren PE utan tillsatser.

Transport av folie: - Transport med långtradare från Herning till Randers.

Mapptillverkning: - Varmsvetsning av plastmappar vid Esselte i Randers.

Användning: - Distribution och användning plastmappar av antas vara identiska i de jämförda fallen och antas därför kunna utelämnas. Detta är dock inte korrekt då plasttickornas vikt varierar med typ av material. 1000 plastmappar av PE, studiens funktionella enhet, väger 18 kg.

Avfallstransporter: - Transport av förbrukad plastmapp avfall till avfallshantering [Packaging and the Environment, Chalmers Industriteknik, 1990].

Avfallshantering: - För förbrukade plastmappar avfallshantering enligt det svenska antas en genomsnittet för hushållsavfall; nämligen 58 % förbränning och 42 % deponering [RVF, Solid waste management Sweden, 1990]. För att denna studie skall bli fullständig bör komplettering en av eventuella emissioner vid deponering göras. För förbränning har emissionema koldioxid av och kväveoxider beräknats teoretiskt [Packaging and the Environment]. Eventuella andra

emissioner tex stoft bör kompletteras studien.

l l - 14-0980

3 METODASPEKTER

3.1 Funktionell enhet

Den funktionella enheten, dvs studiens räknebas, valdes till 1000 plastmappar. De olika måste producera för att kunna jämföras med varandra dvs den systemen samma nytta funktionella enheten måste i alla de studerade fallen. vara samma

Studien bygger Esseltes plastmappar. Insamling data från andra producenter har inte av projektet. Om plastmapptillverkare hade valts hade de insamlade rymts inom en annan uppgifterna kunnat något annorlunda Framförallt är det transportavstånden som förstås se ut. varierar beroende vilken leverantör anlitas, även energiförbrukningen skulle kunna som men vara olika.

Det faktum plastmapparnas livslängd skulle kunna olika för de olika fallen har inte att vara tagits hänsyn till i denna studie.

3.2 Elproduktion

Här valdes räkna genomsnittlig elproduktion. I studien förekommer svensk, dansk, finsk att och italiensk el. De emissionsfaktorer använts för elproduktion redovisas i bilaga Här som fördelningen mellan olika energiresurser. Benämningen europeisk presenteras även genomsnittsel förekommer också och då den används vid tillverkning av menas som data hämtade Eco-profile rapporterna från PWMI och här ingår plastgranulat. Dessa är ur redan emissioner från elproduktion varför emissionsfaktorer inte kan presenteras separat.

3.3 Avfallshantering

aska från avfallsförbränning har försummats. Deponeringen av

Processemissioner ifrån nedbrytning plastavfall i samband med deponering saknas helt. av mängden deponerat avfall har bokforts. Denna avsaknad data borde gynna PVC- Endast av materialet då det inte kan uteslutas att det finns risk för utlakning av tillsatsämnen tex en ftalater. I samband med okontrollerade deponibränder bör det även föreligga en viss risk for

dioxiner och andra klororganiska föreningar. bildning av

Vad det gäller 2vccazvv/zzrss/m:cr från ufa/$7//d/1/7//lg saknas framförallt eventuell bildning

dioxiner från förbränning av PVC. av mm

tillsatskemikaliei vid avfallsförbränning, kalk, har inte beaktats, Detta Användningen av tex framförallt PVC-facl, då avfallsförbränning PVC ökar behovet av kalk för gynnar av neutralisation av bildad saltsyra.

3.4 Alternativ vä rmeproduktion

Vid avfallsförbränningen erhålls i form värme. Mängderna varierar dock mellan de nytta av olika fallen. Enligt resonemanget om funktionell enhet innebär detta de olika ovan att systemen inte är direkt jämförbara.

I denna studie producerade PE-fallet större mängd värme än PVC och PP-fallen. PVC och PPfallen måste därför belastas med en alternativ produktion av värme. För detta ändamål har

förbränning av industriavfall 50 % och genomsnittlig svensk fjärrvärmeproduktion 50 %

antagits [Återvinning Mjölkkartong, CIT och IVL 1994].

av

Industriavfallet skulle ha deponerats det inte hade förbränts. Detta innebär om en miljövinst för PVC och PP-fallen i form av emissioner uppstår då industriavfallet bryts ned deponin. som Dessa sk sluppna emissioner har bokförts med negativa tecken, vilket förklarar att de är negativa i resultattabellen. Detta har dock ingen betydelse då det är skillnaden mellan de olika fallen som är intressant.

3.5 Tillsatser

l en fullständig studie bör även tillsatsernas PVC-fallet miljöbelastning följas från vaggan. Detta har inte heller varit möjligt att genomföra inom ramen för projektet. Detta förstås gynnar PVC‘-fac/.

3.6 Distribution och användning

av plastmappar

Distribution och användning plastmapparna identiska och dessa av antas vara steg anses därför kunna utelämnas. Detta är dock inte korrekt eftersom 1000 plastmappar olika i de olika väger fallen. Förhållandet mellan materialåtgången för PVC:PE:PP är 24:18:16. Detta innebär att

miljöbelastningen för distribution 1000 plastmappar lägst för PP-mappen. av är Detta gynnar framförallt PVC-faller.

4 INVENTERINGSRESULTAT

redovisas primärresultat erhölls i inventeringsarbetet. Resultaten är I följande avsnitt de som beräknade per 1000 stycken plastmappar.

Tabell 1 Itventeringsreszzltatför pastmapp av polyeten.

Miljö- Miljö- Miljö- Miljö- Resultat belastning belastning belastning belastning

direkt I från av alternativ PE-mapp arkusive el och el- värme- totalt produktion 2 produktion 3 alternativ värme

Energiförbrukning MJ

146 -146 O 0 Elektricitet, totalt 56.5 -56.5 O 0 El, europeiskt genomsnitt 4 5.3 103 -5.3 10‘3 0 0 El, svenskt genomsnitt 5

Olja 59 205 0 264 Kol 223 5.4 O 228 Naturgas

Andra energiresurser 3018 0 30.1 Uran MJ bränslecncrgi --- 8.39 0 8.3 Vattenkrafi MJ el

Emissioner till luftg

54.9 1.10 0 56.0 Stoft

55 600 20 600 0 76 200 C02

18.8 5.60 0 24.4 CO

164.4 l 18 0 282 SOX

O H28 --- --- ---

299 101 0 400 NOX

0.122 0 0.122 N20 ---

HC

0 EDC dikloretan --- --- ---

O 4.59 Metaller 4.59 ---

Tabell 1 Fortsättning.

Resultat Miijö- Miljö- Miliä- Miljöbelastning belastning belastning belastning PE-mupp direkt U från av alternativ fortsättning exklusive el och el- viirme- totalt alternativ värme produktion 2 produktion 3

Emissitmer till vatten g

SO42’

Avfall g

--- --- Belcckningcnbetyder att paramctern saknas.ofta beroende att deninte är relevant. 1 Direkt miljöbclastning exklusiveel- och alternativ våirmeproduktion. Fossilabränslenochemissioner från produktion av europeisk genomsnittselinkluderasdock då dataför PE-tillverkning erhölls i aggregcradform [Eco-profileReport PWM1]. 2 Elproduktionens bidrag till resursförbrukningemissionerochavfall. 3 Den alternativa vänneproduktionensbidragtill resursforbrukning,emissionerochavfall. 4 Motsvaras av den genomsnitts som användsi Eco-profile rapporten från PWMI. 5 Fördelningen mellanolika encrgiresurser redovisasi bilaga 6 inkluderar fossila bränslenfran produktion av europeiskgenomsnittsel. 7 Inkuderari11tcfossilabränslenfran produktion av europeiskgenomsnittscl. 8 inkluderar uran fran produktion av europeiskgcnontsnittscl. 9 inkluderar vattenkraftfran produktion av europeiskgenontsnittsel. 10 Plastavfallets energiviirderedovisas aven underfossilacncrgircsurscr.

Tabell 2 Inventeringsresultatför plaslmapp av polypropen.

Resultat Miüö- Miüö- Miliö- Miljöbelastning belastning belastning belastning PP-mapp direkt U från av alternativ exklusive el och eI- viirme- totalt alternativ värme produktion 2 produktion 3

Energiförbrukning MJ

Andra energiresurser

Emissioner till Iuftg

N20

CH4

Tabell 2 Fortsättning.

Resultat Miljä- Miljö- Milö- [Miljöbelastning belastning belastning belastning PP-mapp direkt U från alternativ av fortsättning exklusive el och el- värme- totalt alternativ värme produktion 2 produktion 3

Emissioner till vatten g

--- S042 --- - Na+ --- --- --- --

Aifall g

Inert chemicals —-- —-- --- --- Regulated chemicals

--- Beteckningenbetyder att parametern saknas.oña beroende att den inte är relevant. 1 Direkt miljöbclastning exklusiveel- och alternativ värmeproduktion. Fossilabränslenochemissioner från produktion av europeisk genomsnittselinkluderas dockdå dataför PP-tillverkning erhölls i aggregeradform [Eco-profileReport PWMI]. 2 Elproduktionens bidrag till resursiörbrukning,emissionerochavfall. 3 Dcn alternativavärmeproduktionensbidrag till resursförbrukning,emissioner ochavfall. Fjärrvärmen 22.5 MJ har delats upp i energiresurser.Fördelningenmellandessaredovisasi bilaga 4 Motsvaras av den genomsnitts som används i Eco-profile rapporten från PWMI. 5 Fördelningen mellan olika energiresurserredovisasi bilaga 6 lnkluderar fossila bränslen för produktion av europeiskgenomsnittsel. 7 lnkuderar inte fossilabränslenför produktion av europeiskgenomsnittsel. 8 inkluderar uran fran produktion av europeiskgenomsnittsel. 9 inkluderar vattenkraft från produktion av europeiskgcnomsnittsel. I0 Kan härrörasfran sluppen deponering industriavfali,däravdet negativatecknet av se avsnitt 3.4. l l Plastaviallets cncrgivarderedovisas ävenunder fossilaencrgircsurscr.

Tabell 3 InvezIteringsresultat för plaslmapp polyvinylklorid. av

Miliö- Miliö- Miljä- Miljö- Resultat belastning belastning belastning belastning direkt I från av alternativ PVC-mapp exklusive el och el- värme- totalt

produktion 2 produktion 3 alternativ värme

Energiförbrukning MJ

Andra energiresurser