Företagares arbetslöshetsersättning
Hänvisat till av
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
Företagares
arbetslöshetsersättning
1994:129 Betänkande av Utredningen om Företagares arbetslöshetsersättning
Piel Statens offentliga utredningar
l 994: 1 29 Arbetsmarknadsdepartementet
Företagares
arbetslöshetsersättning
Betänkande av
Företagares arbetslöshetsersättning
Qgedningen om
Stockholm 1994
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningskontor
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst l06 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90
ISBN 91-38-13797-6 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X
Innehåll 3 1994:129
Utredningsuppdraget 5
. . . . . . . . . . . . . . . Bakgrund 5 1.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningen ny arbetslösom en hetsförsäkring 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Regeringens proposition 1993942209 8 1.3 . . . Direktiven 9 1.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nuvarande bestämmelser 11
. . . . . . . . . . 2.1 Motiven ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.2 En uppmjukning arbetslöshetsbe-
av
ll greppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nytt företagarbegrepp 12 2.3 . . . . . . . . . . . . . Uppdragstagares ställning 13 2.4 . . . . . . . . . 2.5 Fiskare och företagare inom
transportnäringen 14 . . . . . . . . . . . . . . . . Problem med nuvarande bestämmelser 15 2.6 . . .
Overväganden
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ett alternativt arbetslöshetsbegrepp 17 3.1 . . . . 3.2 Tid företagare 20 som . . . . . . . . . . . . . . .
3.3 Begränsning antalet ersättningstill-
av fällen 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Karenstid 22 3.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dagpenningen 23 3.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anhöriga verksamma i familjeföretag 24 3.6
Kostnader 25
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
U lredningsuppdraget 5 I 994.- 129
Utredningsuppdraget
1.1 Bakgrund
Bestämmelserna i lagen 1973:370 arbetslöshetsförsäkom ring och lagen 1973:371 kontant arbetsmarknadsstöd om gäller både för anställda och företagare. Ett grundvillkor för rätt till ersättning är att sökande är arbetslös. För den anställde innebär det regel att anställningen skall ha uppsom hört. En företagare arbetslös när hans eller hennes anses personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. Denna bestämmelse innebär i princip att en företagare skall ha avvecklat sin rörelse definitivt för att få rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller kontant arbetsmarknadsstöd. Kravet att företagare för att arbetslös skall en anses som ha avvecklat sin rörelse innebär i allmänhet att han skall ha sålt fast egendom och rörelsetillgångar. Fortsatt innehav av fast egendom och rörelsetillgångar betydande värde har i av flertalet fall de tillämpande instansema bedömts vara av skäl för att ifrågasätta företagarens personliga verksamom het i rörelsen verkligen har upphört. Arbetsmarknadsstyrelsen AMS kan, om särskilda skäl föreligger, meddela föreskrifter företagare skall om att en
arbetslös även i andra fall än då hennes eller
anses vara hans personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. Enligt förarbetena till nuvarande lagstiftning skall särskilda majeureliknande situaskäl anses föreligga i force tioner. AMS har i begränsad utsträckning använt sig av nämnda möjlighet och meddelat undantag för vissa ovan yrkesgrupper t.ex. yrkesfiskare och vissa företagare som inom transportnäringen.
6 U trednin gsuppdraget 1994: 129
I kompletteringspropositionen för budgetåret 199394 prop. 1992932150 bil. 8 föreslogs att regeringen skulle ges bemyndigande att meddela föreskrifter undantag om från det gällande kravet att rörelsen skall ha upphört annars annat än tillfälligt för att ersättning skall kunna lämnas. Riksdagen beslutade rskr. l99293z43l att i enlighet med Arbetsmarknadsutskottets betänkande 199293:AU20 Arbetslöshetsersättning dels avslå regeringens förslag, m.m. dels regeringen i uppdrag att skyndsamt återkomma i ge denna fråga. I Arbetsmarknadsutskottets nämnda betänkande ovan anfördes att utredningen arbetslöshetsförsäkring om en ny fått i uppdrag att överväga frågan hur ett skydd för företagare borde konstrueras, som å sidan är ekonomiskt och ena socialt acceptabelt, å andra sidan inte snedvrider konmen kurrensen. Därefter anförde utskottet följande: Utskottet instämmer i och för sig med vad sägs i propositionen som om vikten av att åstadkomma förhållanden skapar som nya företag och ger tillväxt i små och medelstora företag. Från den synpunkten kan ifrågasätta ett regelsystem man som kan innebära att arbetslös måste göra sig med sitt en av företag för att ha rätt till ersättning försäkringen. Föreur taget ärju ofta den möjlighet att åter få fotfäste på som ges arbetsmarknaden. Som anförs i propositionen kan detta knappast heller anses stå i överensstämmelse med arbetsmarknadspolitikens målsättningar. Denna aspekt måste dock vägas bl.a. mot risken för konkurrenssnedvridning. Utskottet anser därför att frågan ifall arbetslöshetsersättning skall kunna utges även i samband med tillfälliga uppehåll är såav dan art att den bör beredas sedan den nyssnämnda utredningen framlagt sitt betänkande, bl.a. då det inte kan uteslutas att lagstiftning blir erforderlig. Utskottet är således inte berett att nu medge regeringen rätt att föreskriva undantag
1994.- 129 U tredn in gsuppdraget 7
från regeln, men förutsätter att regeringen skyndsamt återkommer i frågan.
Utredningen om en ny
arbetslöshetsförsäkring
Betänkandet från utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring Ersättning vid arbetslöshet SOU 1993:52, avläm- , nades i juni 1993. I betänkandet föreslås omfattande förändringar i såväl arbetslöshetsförsäkringslagen som lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. När det gäller arbetslöshetsbegreppet för företagare innebär förslaget i betänkandet i huvudsak att det för företagare, vid sidan av det gällande arbetslöshetsbegreppet, införs ett altemativt arbetslöshetsbegrepp. En företagare skall anses som arbetslös, förutom när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt, när någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen och det kan antas att sådan verksamhet inte kommer att återupptas inom tolv månader från det att företagaren anmält sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. En karenstid på 60 dagar bör enligt betänkandet gälla for den som är arbetslös på grund av det alternativa arbetslöshetsbegreppet. En karenstid på 20 dagar bör, till skillnad från nuvarande 5 dagar, gälla för företagare uppfyller arbetslöshetsbeen som greppet redan på grund av gällande bestämmelser. Slutligen föreslås att lämnad arbetslöshetsersättning skall återbetalas om den kommersiella verksamheten återupptas tidigare än beräknat, det vill säga inom tolvmånadersperioden. Betänkandet remissbehandlades under sommaren 1993. Flertalet remissinstanser som yttrade sig över den nu berörda frågan var i huvudsak positiva till utredningsmannens förslag beträffande företagarna.
8 U tredningsuppdraget I 994.- 129
1.3 Regeringens proposition 199394:209
I regeringens proposition 199394:209 föreslogs omfattande förändringar i såväl arbetslöshetsförsäkringslagen lagen som om kontant arbetsmarknadsstöd. När det gällde frågan om arbetslöshetsbegreppet för företagare lades dock inte fram något förslag. Beträffande denna fråga framhölls dock i propositionen prop. 199394:209 s. 72 följande:
Reglema för stöden skall utformade så att de bivara drar till en väl fungerande arbetsmarknad och motiverar den enskilde att bryta sin arbetslöshet och snabbt återgå till produktivt arbete.
Reglerna for arbetslöshetsersättning till företagare måste också reformeras i denna riktning och därmed främja nyföretagande. I betänkandet Ersättning vid arbetslöshet SOU 1993:52, har anförts att nuvarande regler ibland medför att företag som på något längre sikt skulle kunna utvecklas, tvingas i stället att lägga ned helt vid t.ex. en tillfällig efterfrågeminskning.
Frågan företagares rätt till arbetslöshetsersättning om måste emellertid också bedömas utifrån konkurrensutgångspunkter. Arbetslöshetsersättningen får inte bli en subvention till icke livskraftiga företag. Risken för detta måste beaktas vid en omprövning av reglerna i syfte att skapa en arbetslöshetsersättning främjar utvecklingsom en av vårt näringsliv.
Regeringen lägger inget förslag i denna fråga utan nu överväger den vidare. Regeringen att under hösten avser 1994 återkomma med proposition vissa frågor kring om arbetslöshetsförsäkringen, i samband därmed kommer
1994:129 Utredningsuppdraget 9
resultaten av dessa överväganden att redovisas. Förslagen i den kommande propositionen läggs med sikte på ikraftträdande den 1 januari 1995.
1.4 Direktiven
Regeringen bemyndigade den 23 juni 1994 chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag över företagares rätt till arbetslöshetseratt se sättning. Chefen för Arbetsmarknadsdepartementet tillkallade den 8 augusti 1994 Rolf Kenneryd som särskild utredare. Enligt utredningsuppdraget dir. 1994:85 skall utredaren analysera förutsättningarna för företagare, som under en begränsad tid inte är verksam i sin rörelse, att få ett likartat försäkringsskydd anställda har. Förslagen får inte medsom föra att konkurrensen mellan företagen snedvrids. Verksamheten i företaget skall vara vilande under så lång tid att säsongsföretagare inte automatiskt blir berättigade till kontantstöd under lågsäsong. Utredaren skall vidare belysa problematiken kring företagarens önskan att åter komma igång med verksamheten och kravet på att verksamheten skall vilande under viss minsta tid. Utredaren skall också vara en redovisa de kontrollmöjligheter som finns idag och överväandra kontrollformer. Allt i syfte att säkerställa att den ga uppbär arbetslöshetsersättning inte samtidigt är verksom sam i sitt företag.
1994:129 Nuvarande bestämmelser ll
2 Nuvarande bestämmelser
2.1 Motiven
Den ursprungliga bestämmelsen om företagares arbetslöshet byggde, liksom nuvarande bestämmelse, på att arbetslösheten inträder den dag den personliga verksamheten i rörelsen upphör. I motiven prop. 1973:56 s. 175 angavs att frågan om den personliga verksamheten i rörelsen upphört i första hand får grundas på en förklaring från företagaren själv. Den bör ske skriftligen och kan lämpligen ingå i en ansökan försäkringsersättning eller kontant arbetsmarkom nadsstöd. Principiellt bör gälla att företagare, liksom arbetstagare, skall ha lämnat sin tidigare förvärvsverksamhet av giltig anledning. Arbetslösheten får inte vara självförvållad och det får inte med skäl kunna antas att den arbetslöse upphört med den tidigare verksamheten i det huvudsakliga syftet att få arbetslöshetsersättning. Avvecklingen av rörelsen måste vara motiverad av att rörelsen inte ger rimlig försörjning. I propositionen framhölls vidare att kravet att företagare för att anses som arbetslös skall ha lämnat sin rörelse i allmänhet innebär att han, som tidigare nämnts, skall ha sålt fast egendom och rörelsetillgångar. Som en allmän regel bör gälla att önskemål från sökanden att fortsätta en tidigare huvudsaklig förvärvsverksamhet bisyssla godtas. som Hans personliga verksamhet i rörelsen skall ha upphört utan reservationer.
2.2 En arbetslöshets-
uppmjukning av
begreppet
De ovan nämnda motivuttalandena medförde att praxis vad gäller bedömningen företagares arbetslöshet blev restrikav
12 Nuvarande bestämmelser 1994:1 29
tiv. Frågan om arbetslöshetsbegreppet för företagare och dess tillämpning togs upp på nytt regeringen i av en senare proposition prop. l98384:l26. I propositionen 17-18 anförde föredragande departementschefen: I ett par avseenden är jag dock beredd att förorda uppmjukning gälen av lande praxis. Således bör enligt min mening personer som rent faktiskt inte deltar i driften ett företag utan av som av formella skäl är registrerade t.ex. delägare kunna få som ersättning i samband med arbetslöshet i arbete ligger som utanför företaget. Vidare bör den omständigheten den att arbetslöse har ett inregistrerat företag inte ovillkorligen
utesluta vederbörande från rätt till arbetslöshetsersättning.
Om det kan visas att det inte bedrivs någon verksamhet i företaget och detta inte är tillfälligt, bör ersättning kunna utges. Slutligen vill jag ansluta mig till arbetsmarknadsutskottets tidigare återgivna uttalande angående möjligheten till ersättning för dem kombinerar deltidsansom en ställning med ett begränsat i ett företag. Dessa engagemang personer bör ha rätt till ersättning för det inkomstbortfall som uppstår när anställningen upphör. Detta förutsätter naturligtvis att verksamheten i företaget inte utökas i samband med arbetslösheten. Arbetsm arknadsutskottet biträdde de i propositionen föreslagna förändringarna. Utskottets betänkande med anledning av propositionen godtogs riksdagen bet. 198384:AU18, av rskr.l98384:323.
2.3 Nytt
företagarbegrepp
Tidigare gällde enligt praxis att anhörig till företagare som aktivt såsom anställd kommit att delta i företagets drift jämställdes med företagare. Detta kom att gälla även om vederbörande inte ägde någon andel i företaget. Denne var
1994: 129 Nuvarande bestämmelser 13
således inte berättigad till arbetslöshetsersättning förrän den personliga verksamheten i rörelsen upphörde annat än tillfälligt. Denna praxis innebar i sin yttersta konsekvens att den som arbetat t.ex. sin make eller annan familjemedlem redan på grund av släktskapsförhållandet diskvalificerades från arbetslöshetsersättningen så länge verksamhet bedrevs i företaget. Genom en lagändring som trädde i kraft den 5 juli 1993 SFS 1993:656 skedde dock en förändring i detta avseende. Företagarbegreppet kom att ändras i såväl arbetslöshetsförsäkringslagen som i lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Nu gäller att endast den som äger någon del av näringsverksamhet som han eller hon är verksam i och som dessutom har ett väsentligt inflytande över verksamheten skall betrak-
tas som företagare. Ändringen medförde att möjligheterna
till arbetslöshetsersättning för närstående utvidgades.
2.4 Uppdragstagares ställning
Vid gränsdragningen mellan skall förevem som anses som tagare och vem som skall anses som anställd i arbetslöshetsförsäkringens mening kan vägledning om arbetstagarbegreppet hämtas från arbetsrätten, från associationsrätten eller från socialförsäkrings- och skatterätten. När det gäller arbetslöshetsföräkringen har AMS också utarbetat anvisningar för att bestämma vem som är företagare med utgångspunkt i försäkringens syfte och de uttalanden i förarbeten m.m. som gjorts beträffande företagare. Detta ger enligt AMS ett företagarbegrepp är specifikt för som arbetslöshetsförsäkringen. Att dra gränsen mellan en anställd och en självständig företagare har ofta förorsakat de tillämpande myndigheterna svårigheter. Problematiken har belysts i betänkandet Ersättning vid arbetslöshet SOU 1993:52. Frågan gränsdragom
14 Nuvarande bestämmelser 1994: 129
ningen har också tagits i Arbetsrättskommitténs delbeupp tänkande Ny anställningsskyddslag SOU 1993:32. Jag har på grund av bristande tid inte haft möjlighet att gå in närmare på denna fråga, utöver betydelsen inom som
arbetslöshetsförsäkringen även har arbetsrättsliga och skatte-
rättsliga aspekter. Jag att uppdragstagamas ställning, anser på grund av problemets omfattning, bör bli föremål for en samlad översyn.
2.5 Fiskare och inom
företagare
transportnäringen
AMS beslutade 1963 att godkänna Sveriges Fiskares Arbetslöshetskassa. I sin föreskrift AMSFS 1991:15 görs följande definition begreppet arbetslös fiskare. Medlem av i Fiskarnas arbetslöshetskassa bedriver yrkesfiske som som egen företagare betraktas arbetslös vid sådana tillfälliga som avbrott i verksamheten då fiske omöjliggörs på grund
av a
ishinder, b andra väderleks- eller miljöforhållanden, maskin-
c
eller båthaveri, d motor- och vinschbyte eller,
e drivme-
delsbrist till följd importsvårigheter. Ersättning under av tillfälligt avbrott på grund ishinder är dock begränsad till av högst 175 dagar under period tre på varandra följande en av kalenderår och därutöver till högst 65 dagar kalenderår. per Regeringen beslutade den 11 maj 1994 att uppdra Statskontoret över fomiema för statlig ersättning för att se inkomstförlust och administration sådan ersättning inom av fiskerinäringen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 1995. Jag har därför inte funnit anledning att nu lägga förslag i denna del. Enligt samma föreskrift betraktas också medlemmar i regionala åkeriföreningar, grävmaskinsföreningar och liknande organisationer transportfordonsägare kollekav som
1994:129 Nuvarande bestämmelser 15
tivt anslutits till Småföretagarnas arbetslöshetskassa som arbetslösa vid tillfälliga avbrott i verksamheten under tiden oktober maj under två förutsättningar. Dessa är dels att verksamheten i rörelsen helt har upphört under avbrottet och dels att medlemmen själv arbetat som förare av eget transportfordon närmast före arbetslösheten. På den korta tid som stått till mitt förfogande har det inte funnits tid eller resurser att tillräckligt tränga in i problemet för att föreslå en annan ordning. Rent principiellt finner jag det dock tveksamt med den särbehandling som denna grupp idag har inom arbetslöshetsförsäkringen. Jag föreslår därför en översyn i likhet med den som nu görs för fiskarna.
2.6 Problem med nuvarande bestämmelser
Nuvarande bestämmelser om att företagarens personliga verksamhet i företaget definitivt skall ha upphört är betingade av att arbetslöshetsersättningen inte är avsedd att vara en inkomstutfyllnad i olönsamma företag. Bestämmelserna leder emellertid till att även den som i praktiken har upphört med driften, men väljer att behålla företaget och tillgångarna för att senare återuppta verksamheten, enligt nuvarande regler inte kan få arbetslöshetsersättning. Många företagare drabbas vid t ex lågkonjunktur av kraftig nedgång i sysselsättningen i företaget. För att få arbetslöshetsersättning måste företagaren helt avveckla rörelsen vilket i sin tur ofta leder till att tillgångarna måste säljas till underpris med kapitalförstöring som följd. Detta är i vissa fall en återhållande faktor vid etablering av företag och förhindrar nyföretagande. Genom kravet att helt avveckla rörelsen minskar också den arbetslöses möjlighet att, när konjunkuren vänder, återgå i sin verksamhet som företagare. Han eller hon står då utan de förutsättningar för företagande, som tidigare funnits.
16 Nuvarande bestämmelser I 994:] 29
De nuvarande reglerna kan också medföra att den egna företagaren, inte att driva verksamhet under som avser en tid men ändå vill behålla företaget för eventuellt kommande
behov, prövar olika för att ha lämnat arrangemang anses företaget definitivt. Exempelvis överlåts företaget till make
eller bam utan att dessa har för avsikt att driva verkegen samhet i företaget. En ytterligare aspekt är att olika företagare grupper av inte behandlas på sätt. Genom medgivande från samma AMS har, nämnts, skapats undantag från huvudsom ovan regeln beträffande vissa yrkesgrupper, t.ex åkare och
fiskare. Kritiken har gått ut på att arbetslöshetsersättning till
yrkesverksamma i dessa i praktiken har kommit grupper att fungera ett branschstöd. som
1994:129 Överväganden 17
3 Överväganden
3.1 Ett alternativt
arbetslöshetsbegrepp
Mitt förslag: Ett altemativt arbetslöshetsbegrepp för företagare införs som ett komplement till huvudregeln att en företagare anses arbetslös när den personliga verksamheten i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. Det altemativa arbetslöshetsbegreppet innebär att en företagare, som avser att inte bedriva någon egentlig verksamhet i rörelsen, skall anses som arbetslös i arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödets mening under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon del är av säsongskaraktär.
Mina motiv: Jag anser att den nuvarande bestämmelsen innebär att anställda och företagare inte får likvärdig en behandling. Det framstår som olämpligt om ersättningssystemet får till effekt att många företagare vid utebliven orderingång tvingas helt avveckla rörelser, som på sikt kan en möjlighet att åter få ett fotfäste på den reguljära vara arbetsmarknaden. För ett alternativt arbetslöshetsbegrepp för företagare talar dessutom målsättningen att förbättra förutsättningar för småföretagare och nyföretagande. Detta måste dock vägas mot risken för att de kontanta understöden bidrar till att snedvrida konkurrensen mellan företag. De kontanta understöden får inte bli inkomstutfyllnad i företag en med bristande lönsamhet eller med säsongsmässiga eller normala variationer i verksamheten. Altemativregeln bör därför ges en utformning som syftar till att uppnå rimlig balans mellan de båda, delvis svåren förenliga målen. För det första ställs kravet att det inte får förekomma någon verksamhet i rörelsen. I princip skall det
18 Överväganden
1994:129
således inte förekomma någon egentlig verksamhet i rörel-
sen, utan denna skall vilande. vara Förutsättningar för att verksamheten skall anses vara vilande bör först och främst att ingen produktion vara av varor och tjänster sker och inte heller någon förberedelse av sådan produktion. Vidare bör krävas att inga inköp görs och
att ingen försäljning omsättningstillgångar, t.ex lager, av sker. Någon anbudsgivning, ackvisition eller marknadsföring eller liknande får inte heller förekomma.
De skyddsinsatser företagaren kan behöva vidta för som att hindra förstörelse av egendom liksom lagstadgad redovisning och andra liknande åtgärder skall inte diskvalivara
ñcerande för arbetslöshetsersättning. En förutsättning är
naturligtvis att verksamhet sagts inte har sådan som nu en omfattning att den hindrar företagaren från att åta sig för-
värvsarbete på heltid. I företag kan förekomma variationer beträffande tillgången på uppdrag eller order. I en konsultverksamhet kan exempelvis perioder med verksamhet i mycket liten skala växla med perioder med hög aktivitet. Under förutsättning att det rör sig normala variationer i verksamheten skall om . dock inte perioder minskad aktivitet kunna likställas med av att företaget är vilande. i
För att förebygga risken för missbruk och till ledning för att bedöma rätten till ersättning bör det krävas att företaga-
ren skriftligen lämnar uppgifter de faktiska förhållandeom na i företaget samt att företagaren har begärt återkallande av F-skattesedel och avregistrering mervärdesskatt. Företaav garen bör på heder och samvete intyga att de lämnade uppgifterna är riktiga. Om godkänd eller auktoriserad revisor
redan finns i företaget bör från denne krävas intyg att om den egentliga verksamheten har upphört. Jag utgår ifrån att
det från kassomas sida utförs kontinuerlig kontroll att av
1994:1 29 Överväganden I 9
företaget också under den tid ersättning utbetalas uppfyller kriterierna för vilandeförklaring. Arbetslösheten skall uppstå tidigast från det anses att företagarens egentliga verksamhet i företaget har upphört och efter det att han eller hon hos berörda myndigheter begärt avregistrering av mervärdesskatt och återkallande Fav skattesedel. En helt vilande verksamhet har inte någon negativ inverkan på konkurrenssituationen samtidigt företagaren som ges en möjlighet att åter kunna verksam företagare vara som utan att behöva starta helt från grunden. En genomgående princip för de kontanta understöden har varit dessa skall att vara ett ekonomiskt skydd i samband med arbetslöshet och inte någon inkomstutfyllnad. För den företagare som är skall fortfarande gälla att han eller hon skall helt vara arbetslös. Vidmakthållandet denna princip kräver särskild av uppmärksamhet när det gäller rörelser säsongsmässig av karaktär, också för rörelser normalt har variationer men som i tillgången på arbetsuppgifter. Företagande innebär ofta ett risktagande där frågor om lönsamhet och tillgången på uppdrag eller order centrala. är Många småföretag har säsongskaraktär. Även andra företag kan utan att säsongsföretag ha ojämnt inflöde vara ett av arbetsuppgifter där perioder med hög sysselsättningsgrad växlar med perioder då inkomstbringande uppdrag helt eller delvis saknas. Detta är ofta naturlig del företagandets en av villkor. Tidvis kan emellertid andra omständigheter, yttre som inte har säsongsinslag, leda till att uppdrag eller order helt saknas under tid. Genom att skapa möjlighet för en företagare verksamhet upphört andra skäl vars av än säsongsmåssiga variationer eller andra normala variationer
att behålla sitt företag vilande och få arbetslöshetersättning
under tid då han eller hon ägnar sig att söka förannat
värvsarbete förhindras kapitalförstöring och företagaren
ges möjlighet att i ett skede återuppta verksamheten. senare
20 Överväganden 1994:129
Det är inte ovanligt att företagare driver flera rörelser. Företagaren kanske arbetar heltid i företag A och vid sidan detta har viss mindre verksamhet i företag B, s.k. biav syssla. Jag föreslår att samma regler som idag finns när det gäller huruvida ett företag kan bisyssla till ett annat ses som företag också skall gälla vid tillämpningen det altemativa av arbetslöshetsbegreppet. Jag har beträffande eventuell påverkan på konkurrensneutraliteten mellan olika företag samrått med Företrädare för Konkurrensverket. Härvid har inte framkommit några erinringar mot mina förslag i detta hänseende.
3.2 Tid som företagare
Mitt förslag: Det alternativa arbetslöshetsbegreppet föreslås endast kunna omfatta arbetssökande som under en sammanhängande tid av minst 12 månader före det att han eller hon ansöker om ersättning har bedrivit verksamhet som företagare.
Mina motiv: Jag föreslår att endast den som har varit aktiv företagare under en sammanhängande tid av som minst 12 månader skall kunna omfattas av det alternativa arbetslöshetsbegreppet för företagare. Något villkor att omfattningen arbetet i företaget skall ha varit jämnt fördelat av över året bör inte uppställas, däremot kan det inte anses tillräckligt att endast ha ägnat företaget några enstaka timmånad under en del av året. mar per Den helt nyetablerade företagaren får genom förslaget inte rätt till ersättning då företaget är vilande, men jag anser
1994.- 129 Överväganden 21
att det är viktigt att företaget haft viss stabilitet innan en företagaren kan få ersättning när företaget är vilande.
I betänkandet från utredningen arbetslösom en ny
hetsförsäkring, Ersättning vid arbetslöshet SOU 1993:52, föreslog utredaren ett villkor för arbetslöshetsersättning
som när företaget är vilande att vilandetiden skulle uppgå till minst 12 månader. Jag att det inte är lämpligt anser att uppställa krav på viss vilandetid. Dels vet inte företagaren en hur framtiden kommer att ut dels kan arbetslöshetstiden se därigenom komma att förlängas. En sådan regel skulle således motverka syftet att företagaren så snart möjligt som skall komma i arbete igen.
3.3 Begränsning av antalet ersättningstill-
fallen
Mitt förslag: Den tidigare har fått arbetslöshetssom ersättning under tid då han eller hon har haft företag vilande skall kunna omfattas det alternativa av arbetslöshetsbegreppet för företagare endast han om eller hon på nytt bedrivit egentlig verksamhet som företagare under sammanhängande tid minst 24 en av månader.
Mina motiv: Genom det föreslagna alternativa arbetslöshetsbegreppet för företagare uppnås större likabehandling en än tidigare av anställda och företagare. En anställd får som regel ersättning varje gång anställning upphör och arbetsen löshet uppstår. En motsvarande möjlighet för företagare att hur många gånger helst lägga sitt företag vilande som skulle dock föra alltför långt. En sådan obegränsad rätt
skulle kunna leda till att företagaren när ersättningsperioden gått till ända kan gå tillbaka till sitt företag under fem må-
22 Överväganden 1994:129
nader och under tid upparbeta ett nytt arbetsvillkor samma skulle kvalificera till ersättningsperiod. som en ny För att understryka karaktären att ersättningen vid av vilande företag är ett speciellt skydd i en ovanlig situation och för att förhindra missbruk av regeln föreslår jag att rätten till ersättning när företaget är vilande begränsas i de fall då företagaren återupptar verksamheten. Den företagare som uppburit ersättning under tid då företaget varit vilande måste således aktiv företagare under minst två år invara som han eller hon åter kan få ersättning med hänvisning till nan att företaget är vilande. Begränsningen föreslås gälla oavsett verksamheten återupptas i ett annat företag, i annan förom etagsform eller med annan inriktning eftersom ersättningsrätten är personlig och inte knuten till företaget som sådant.
3.4 Karenstid
Mitt förslag: För den som kommer ifråga för ersättning på grund det alternativa arbetslöshetsbegrepav pet för företagare skall karenstiden vara 25 dagar.
Mina motiv: Den karenstid i dag finns i arbetslössom hetsförsäkringen och det kontanta arbetslöshetsstödet är fem arbetsdagar. Karenstiden är densamma för såväl anställda företagare helt har upphört med sin verksamhet. som som Av företagaren krävs i princip att han eller hon skall ha avyttrat allt har med rörelsen att göra och låtit avregisom strera företaget innan karenstiden börjar löpa. Mitt förslag arbetslöshetsersättning då företaget är vilande innebär om att den egentliga verksamheten skall stå stilla innan det blir aktuellt med ersättning. Tillgångarna i företaget finns emel-
1994.-129 Överväganden 23
lertid kvar och vissa ekonomiska transaktioner kan därefter förekomma. Genom krav på en viss tids karens vid vilande företag tydliggörs arbetslöshetsförhållandet samtidigt som karensen blir företagarens självrisk.
3.5 Dagpenningen
Min bedömning: En särskild regel för beräkning av dagsförtjänst bör införas för företagare drivit som rörelse i aktiebolagsform och vars inkomst rörelav sen har varit markant högre under året närmast före arbetslösheten jämfört med tidigare år. För dessa företagare bör beräkning dagsförtjänst göras med av utgångspunkt i ett genomsnitt av inkomsten som företagare under de tre senaste åren.
Mina motiv: Enligt 20 § lagen arbetslöshetsförsäkom ring utgör dagpenningen 80 procent den försäkrades av dagsförtjänst. Med dagsförtjänst 15 den veckoinavses av komst eller i fråga om en försäkrad med månadslön l22 av den månadsinkomst den försäkrade före arbetslöshetens som inträde vanligen fick under arbetstid normal för som var henne eller honom. Enligt AMS tillämpningsföreskrifter AMSFS 1991:15 beräknas företagares dagförtjänst till 1260 årsinkomsten. av Denna utgör den högsta av de till taxering för kommunal inkomstskatt redovisade inkomsterna verksamheten av som företagare de senaste tre åren. Jag har under utredningen uppmärksammat att det förekommer att företagare driver sin verksamhet i aktiebosom lagsform tar ut markant högre lön innan företaget läggs ned jämfört med vad som tidigare tagits ut. Den företagare som på detta sätt markant ökar sin inkomst kan, att dagsgenom
24 Överväganden 1994:129
förtjänsten beräknas på det bästa av det tre senaste årens inkomst, höja sin dagpenning från arbetslöshetskassan. Jag finner detta stötande och anser därför att dagsförtjänsten i dessa fall borde beräknas med utgångspunkt i ett genomsnitt av företagarens inkomster av rörelsen under de tre senaste åren. Samma beräkning bör ske såväl för den företagare som helt lägger ner sin rörelse som för den som har sitt aktiebolag vilande. Jag anser att initiativ bör tas till en ändring i enlighet med den ordning jag nu förespråkat.
3.6 Anhöriga verksamma i
familjeföretag
Min bedömning: För att familjemedlem som omfattas av anställningsskyddet enligt lagen 1982:230 om anställningsskydd skall betraktas som arbetslös bör krävas att skriftlig uppsägning företetts för kassan minst en månad dessförinnan.
Mina motiv: Företagarbegreppet i arbetslöshetsförsäkringslagen och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd var ursprungligen ett vittomfattande begrepp. Som företagere räknades inte bara företagaren själv utan också de familjemedlemmar som var verksamma i företaget. Genom en lagändring som trädde i kraft den l juli 1993 har företagarbegreppet, som tidigare nämnts, förändrats. Endast den som äger någon del av näringsverksamhet som han eller hon är verksam i och som dessutom har ett väsentligt inflytande över verksamheten skall betraktas som företagare. Genom att de anhöriga kommit att betraktas som
1994:129 Överväganden 25
anställda har deras möjlighet till arbetslöshetsersättning
utvidgats. För anställda gäller som huvudregel att då anställningen upphör börjar en uppsägningstid att löpa. Enligt anställningsskyddslagen är uppsägningstidens längd beroende av hur lång anställningstid haft och hur gammal man man Även kollektivavtal kan innehålla bestämmelser om uppsägningstid. Då uppsägningstid löper erhåller den anställde uppsägningslön. Han eller hon då inte arbetslös anses som och är följdaktligen inte heller berättigad till arbetslöshetsersättning. Familjemedlemmar är verksamma i ett familjeföresom
tag omfattas emellertid inte anställningsskyddslagens
av regler och arbetsgivaren är således oförhindrad att säga upp en anställd familjemedlem utan någon uppsägningstid. Det har under utredningens gång framkommit att anställda i familjeföretag fått sluta sin anställning i familjeföretaget med omedelbar verkan för att därefter omedelbart, med undantag för den obligatoriska karenstiden, lyfta arbetslöshetsersättning. Det har vidare framkommit att detta på sina håll satts i system så att anställda vandrat och ut i företaget Jag anser därför att det bör införas ordning inen som nebär att familjemedlemmar till företagare skall förete skriftlig uppsägning for kassan minst månad före det han en eller hon kan betraktas arbetslös. som
4 Kostnader
På sätt tidigare beskrivits innebär nuvarande lagstiftsom ning att företagare är berättigad till arbetslöshetsersätten ning enbart han eller hon helt skilt sig från sitt företag. om Konsekvensen av detta är att företagaren kraftigt beskär sina
26 Kostnader 1 994:] 29
möjligheter att åter försörja sig Företagare, vilket senare som i sin tur innebär onödigt långa arbetslöshetsperioder. Mitt förslag med ett alternativt arbetslöshetsbegrepp skulle således innebära betydande kostnadsbesparingar gekortare ersättningsperioder. Å andra sidan kommer mitt nom förslag att innebära i vart fall momentant ett större antal - företagare ges möjlighet till arbetslöshetsersättning. som Hur dessa storheter förhåller sig till varandra är svårt att att med någon större grad av säkerhet bedöma. Jag har tidsskäl inhämtat vissa uppgifter till stöd för av denna bedömning enbart från de aktuella arbetslösen av hetskassorna, Småföretagamas arbetslöshetskassa. Uppgifterkaraktär torde på goda grunder kunna anses vara relenas vanta för helheten, dels beroende på att Småföretagamas arbetslöshetskassa är den till antalet medlemmar största kasdels beroende på att förhållandena i allt väsentligt kan san, likartade i övriga arbetslöshetskassor. antas vara Under 1993 beviljade kassan 11 165 ansökningar om arbetslöshetsersättning. Under tid avslog kassan samma
drygt l 000 ansökningar ca 9 % huvudsakligen på grund
att företagaren inte lagt sin verksamhet i enlighet av ner med nuvarande lagstiftning. Vid införande av ett alternativt arbetslöshetsbegrepp kommer antalet beviljade ansökningar
att öka. Ökningen uppskattas av kassan till cirka 500 per år.
Uppskattningsvis kan alltså cirka l 500 företagare per år tänkas aktuella för det alternativa arbetslöshetsbegrepvara pet inom Småföretagamas arbetslöshetskassa. I snitt ersattes 123 dagar ersättningsberättigad. Medelersättningen per per halvåret 1994 439 kr. Bruttokostnaden dag var under första för det alternativa arbetslöshetsbegreppet skulle alltså inom kassan kunna beräknas till drygt 80 miljoner. Mot denna kostnad skall ställas den kortare ersättningstid kan förväntas. Erfarenhetsmässigt går mindre än 2 % som
dem som uppbär ersättning 1993 var det 182 personer
av
I 994.-129 Kostnader 27
till utförsäkring. Av resterande återupptog ungefär hälften verksamhet som företagare medan den andra hälften övergick till löneanställning. Under 1992 och 1993 företags inom kassan undersöken ning, varav framgår att arbetslösa företagare, återuppsom tog sin verksamhet, gjorde detta efter i medeltal 66 ersättningsdagar. Företagare återupptar sin verksamhet har som således väsentligt lägre antal ersättningsdagar än de företagare som avvaktar en anställning eller en arbetsmarknadsåtgärd. Hur mycket kortare ersättningstid det alternativa arbetslöshetsbegreppet kan medföra är givetvis svårt att bedöma. Rent matematiskt kan konstateras att om antalet ersättnings-
berättigade ökar med minst 13 % l 50011 165
måste ersättningsperioden minska med minst motsvarande %-andel för att bibehålla eller minska kostnadsnivån. Ersättningsperioden måste alltså minska med minst 16 123 0,13 x ersättningsdagar. Jag finner det högst sannolikt att det alternativa arbetslöshetsbegreppet kommer att medföra Förkortning en av ersättningsperiodema minst den erforderliga omfattningen. av Därtill kommer att de på längre sikt uppkommande effekterna av att det alternativa arbetslöshetsbegreppet, består i som det något minskade risktagandet för företagande, kan förväntas öka nyföretagandet. Sammantaget bedömer jag det totala ekonomiska utfallet för statsbudgeten mina förslag neutralt i förhållande av vara till nuläget.
Statens offentliga utredningar 1994
Kronologisk förteckning
Ändradansvarsfördelning för denstatliga 35.Vårandes stämma ochandras. . statistiken.Fi. Kulturpolitikochinternationalisering. Ku.
Kommunerna, Landstingen ochEuropa 36.Miljö ochfysiskplanering. M. . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysning ochreproduktivhälsaunder
Mänsföreställningar kvinnorochChefskap. om S. 1900-talet i Sverige.UD, . vapenlagen ochEG.Ju. 38 Kvinnor.barn och arbeteiSverige1850-1993. UD. . . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. 39.Gamla är ungasom blivitäldre. Omsolidaritet . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiska äldreäret1993. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktig strålskyddsforskning. M.
EU.EESochmiljön.M, 4l. Ledighetslagstiftningen en översyn. A. , - Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes- - 42 Statenochtrossamfunden, C. . ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli, 43.Uppskattad sysselsättning skattemas betydelse - om respektive intebli medlemiEuropeiska unionen.UD. fordenprivatatjänstesektom. Fi.
Förnyelse ochkontinuitet om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiftema i samhället. Fi. . i framtiden.Ku. Grunden för livslångtlärande. U. . Anslutningtill EU Förslagtill övergripande - 46 Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar . . lagstiftning.UD. ochsocialbidrag.
Omkrigetkommit...Förberedelser formottagande 47.Avveckling denobligatoriska av anslutningen . av militärtbistånd1949-1969Bilagedel.SB. + till Studentkårer ochnationer.U.
Suveränitet ochdemokrati 48.Kunskap för utveckling bilagedel.A. + . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49.Utrikessekretessen. Ju.
JlK-metoden. m.m. Fi. 50.Allemanssparandet en översyn. Fi. - Konsumentpolitik i enny tid.C. 51 Minneochbildning.Museemas uppdragoch . . På väg. K, organisation bilagedel.Ku. +
Skoterköming jordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku. . Kartläggning ochåtgärdsförslag. M. 53.Mästarbrev för hantverkare. Ku.
Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylärenden. av Ku. . Dell ochll. Ju. 55.Rättentill reformeratbilstöd.S. ratten- Kvaliteti kommunal verksamhetnationell 56.Ett centrum för kvinnor som våldtagits och . uppföljningochutvärdering. C. misshandlats. S.
Renarolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning 57.Beskattning fastigheterdel av Principiella . i en effektivbiständsförvaltning. UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. 20.Reformerat pensionssystem. Fi.
21.Reformerat pensionssystem. BilagaA. 58.6 JuniNationaldagen. Ju.
Kostnader ochindivideffekter. 59 Vilka vattendrag skallskyddasPrinciperoch . 22.Reformerat pensionssystem. BilagaB. förslag.M.
KvinnorsATPochavtalspensioner. 59.Vilkavattendrag skallskyddasBeskrivningar av Förvaltabostäder. Ju. vattenområden. M. . Svenskalkoholpolitik - en strategiför framtiden. 60.Särskilda skäl utformningochtillämpning av . - Svenskalkoholpolitik bakgrund - ochnuläge.S. 2 kap.5 §ochandrabestämmelser i . Att förebygga alkoholproblem. utlänningslagen. Ku. . Vård av alkoholmissbrukare. Pantbankemas kreditgivning. N. . . Kvinnorochalkohol. 62.Rationaliserad fastighetstaxering. del Fi. . Barn Föräldrar Alkohol. - - 63.Personnummerintegritet och effektivitet. Ju. . - Vallagen.Ju. 64.Med raps i tankarnaM. . Vissamervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. Fi. 65.Statistikochintegritet.del2 Lag . - - om MycketUnderSamma Tak.C. personregister för officiellstatistik Fi. m.m. Vandelnsbetydelse i medborgarskapsärenden, 66.Finansiella m.m. tjänsteri förändring.Fi. . Ku. 67.Räddningstjänst i samverkan ochpåentreprenad.
Tekniskt utrymme förytterligareTV-sändningar. Ku. Fö. . 68.Otillbörligkurspáverkan ochvissainsiderfrágor.Fi.
Statens offentliga utredningar 1994
Kronologisk förteckning
69 OntheGeneral Principlesof Environment 99 Domaren i Sverigeinförframtiden . . Protection.M. utgångspunkter fortsatt för utredningsarbete. - 70.lnomkommunal utjämning.Fi. Del A + B. Ju.
71 .Om intygochutlåtanden som utfärdas hälso- av l00.Beskattningen vid gränsöverskridande
och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. S. omstruktureringar inom EG. m.m. Fi.
72.sjukpenning, arbetsskada ochförtidspension Höj ribban . förutsättningar ocherfarenheter. S. Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. - 73.Ungdomars välfärdochvärderingar en under- Analysochutvärdering bistånd. av UD. - . sökningom levnadsvillkor, livsstilochattityder. C. Studiemedelsñnansierad polisutbildning. Ju. . 74. Punktskattema ochEG.Fi. PVC en plan för att undvikamiljöpåverkan. M. . - 75.Patientskadelag. C. Ny lagstiftning om radio ochTV. Ku. . 76.Tradeandthe Environment towards a .Sjöarbetstid. K. sustainable playing field.M. 107.Säkrare finansiering framtida av kämavfalls -
77.Tillvaronströsklar. C. kostnader. M.
78.Citytunnelni Malmö. K. 108. Säkrarefinansiering av framtida kämavfalls-
Fi. kostnaderUnderlagsrapporter. M. 79.Allmänheteis bankombudsman. -
80.iakttagelser under reform Lägesrapport en fran Tågetkommer.K. - . Resursberedningens uppföljningvid sex universitet .Omsorgochkonkurrens. S.
och högskolor det av nya resurstilldelningssystemet Bilars miljöklassning ochEG.M. . för grundläggande högskoleutbildning. U. Konsumenterna ochlivsmedelskvaliteten. . .Ny lag om skiljeförfarande. Ju. En studie av konsumentupplevelser. Jo.
.Förstärkta miljöinsatser i jordbruket Växande råvaror.M. . svensk tillämpning EG:s av miljöprogram. Jo. .Avfallsfri framtid.M. - Övergång av verksamheter ochkollektiva upp- Sjukvårdsreformer i andraländer.S. . sägningar. EUochdensvenska arbetsrätten. A. Skyldighet lagraoljaochkol. att N. . Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U. Domstolsprövningförvaltningsärenden. av Ju. . Ny lag om skatt energi. lnformationsteknologin-Vingar människans . Enteknisköversyn ochEG-anpassning. förmåga.SB.
Motiv. Del Livsmedelspolitik för konsumenterna. Reformen - . - Författningstext ochbilagor.Del ll. Fi. som kom av sig.Jo. - .Teknologi ochvárdkonsumtion inom sluten Finansiell av lösegendom. Ju. . g somatisk korttidsvård 1981-2001. S. Bosparande. Fi. . 87.Nyatidpunkter för redovisning ochbetalning av .Trygghet mot brotti lokalsamhället. Kartläggning.
skatteroch avgifter.Fi. principiellasynpunkter och förslag.Ju.
88 .Mervärdesskatten och EG.Fi. . Miljöombudsman. M.
89 .Tullagstiftningen och EG.Fi. Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gräns. Ju. . 90 Kart-och fastighetsverksamhet Samordnad insamling av miljödata. K. . . finansiering, samordning och Husläkarreformens förstahalvår.S. - . författningsreglering. M. KronanSpiran Äpplet. En ny universitetsstntktur . 91. Trafikenoch koldioxiden Principer för att minska i södra Stockholmsområdet. U. trafikens koldioxidutsläpp. K. 128LokalAgenda 21 en vägledning, M. . - 92.Miljözoner för trafiki tätorter. K. l29 Företagares arbetslöshetsersättning. A. . 93. Levande skärgårdar. Jo.
94. Dagspressen i 1990-talets medielandskap. Ku.
95.Enallmän sjukvårdsförsäkring i offentligregi. S.
96 Följdlagstiftrting till miljöbalken. M. . 97 .Reglering av Vattenuttag ur enskildabrunnar. M.
98 Beskattning av förmåner. Fi. .
Statens offentliga utredningar 1994
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Reformerat pensionssystem. BilagaB.
Omkrigetkommit. Förberedelser formottagande KvinnorsATPochavtalspensioner. [22] av militanbistånd1949-1969Bilagedel. Svenskalkoholpolitik en strategi framtiden.[24] för + [11] lnformationsteknologin Svenskalkoholpolitik bakgrund - ochnulage,[25]
-Vingar människans Fomiága.[1 Att förebygga alkoholproblem. [26] 18] Vård alkoholmissbmkare. av [27]
Justitiedepartementet Kvinnorochalkohol.[28]
Barn Föräldrar Alkohol.[29] - vapenlagen ochEG [4] Gamla är ungasom blivitäldre.Omsolidaritet mellan Kriminalvårdochpsykiatri.[5] generationerna. Europeiska äldreáret1993.[39] Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. Sambandet mellansamltällsekonomi, transfereringar Dell och ll. Ju. [17] ochsocialbidrag. [46] Förvaltabostäder. [23] Rättentill ratten reformeratbilstöd.[55] Vallagen. [30] - Ett centrum för kvinnor som váldtagits och Utrikessekretessen. [49] misshandlats. [56] 6 JuniNationaldagen. [58] Personnummerintegritet och effektivitet. [63] Omintygochutlåtanden utfärdas hälso- som av - ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71] Ny lag om skiljeförfarande. [81] sjukpenning. arbetsskada ochförtidspension DomareniSverigeinförframtiden förutsättningar ocherfarenheter. [72] - utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. - Teknologiochvârdkonsumtion inomsluten DelA+B, [99] somatisk korttidsvârd1981-2001. [86] Studiemedelsftnansierad polisutbildning. [103] Enallmänsjukvårdsförsälcring i offentligregi.[95] Domstolsprövningförvaltnittgsärenden. av [117] Omsorgochkonkurrens. [110] Finansiellleatsing lösegendom. av [120] Sjukvárdsreformer i andraländer.[115] Trygghet mot brotti lokalsamhället. Kartläggning Husläkarreformens förstahalvår.[126] principiellasynpunkter ochförslag.[122] Varu-ochpersonkontroll vid EU:s yttre gräns. [124] Kommunikationsdepartementet
Utrikesdepartementet Pa väg. [15]
Citytunneln i Malmö.[78] Historisktvägval Följdemaför Sverigeiutrikes-och säkerhetspolitiskt Trafikenochkoldioxiden Principerför - att minska hänseende av att bli, respektive intebli trafikenskoldioxidutsläpp. [91] medlemiEuropeiska unionen. [8] Miljözonerför trafiki tätorter. [92] Anslutningtill EU Förslagtill övergripande Sjöarbetstid. [106] lagstiftning.[10] Tågetkommer.[109] Suveränitet ochdemokrati Samordnad insamling miljödata.[125] av + bilagedelmed expertuppsatser. [12]
Renarolleri biståndet styrningocharbetsfördelning Finansdepartementet i en effektivbiståndsförvaltning. [19] Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder1900-talet Ändradansvarsfördelning fördenstatligastatistiken. [1]
i Sverige.[37] SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk
Kvinnor,bamocharbeteiSverige1850-1993. [38] konsekvensys. [6]
JlK-metoden, m.m. [13] Analysochutvärdering bistånd.[102] av Vissamervärdeskattefrågor lll Kulturm.m. - Försvarsdepartementet Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse fördenprivatatjänstesektom. [43] Räddningstjänst i samverkan och entreprenad. [67] Folkbokföringsuppgiñema i samhället. [44]
Socialdepartementet Allemanssparandet översyn.[50] - en
Beskattning fastigheter, av del Principiella Mänsföreställningar kvinnorochchefskap. [3] om utgångspunkter för beskattning fastigheter [57] Reforrnerat pensionssystem. [20] av m.m. Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62] Reformerat pensionssystem. BilagaA. Statistikochintegritet,del2 Kostnader ochindivideffekter. [21] Lag om personregister för officiellstatistik m.m. [65] -
Statens 1994
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Finansiella tjänsteri förändring.[66] Teaterns roller. [52] Otillbörligkurspáverkan ochvissa insiderfrágor, [68] Mästarbrev för hantverkare. [53] lnomkommunal utjämning.[70] Utvärdering praxisi asylärenden. av [54] Punktskaltema ochEG. [74] Särskilda skäl - utformning och tillämpning 2 kapi av Allmänhetens bankombudsman. [79] 5 §ochandrabestämmelserutlänningslagen. i [60] Ny lag om skatt energi. Dagspresseni 1990-talets medielandskap. [94] Enteknisk översyn och EG-anpassning. Ny lagstiftning radioochTV. [105] om Motiv. Del - Författningstext ochbilagor.Delll. [85] Näringsdepartementet - Nya tidpunkterför redovisning och betalning av Pantbankemas kreditgivning.[61] skatteroch avgifter.[87] Skyldighet lagraoljaochkol. [116] att Mervärdesskatten ochEG. [88] Tullagstiftningen ochEG.[89] Arbetsmarknadsdepartementet Beskattning av förmåner.[98] Ledighetslagstiftningen översyn [41] - en Beskattningen vid gränsöverskridande Kunskap för utveckling bilagedel.[48] + omstruktureringar inomEG. m.m. [100] Övergång verksamheter av ochkollektivaupp- Bosparande. [121] sägningar. EUochdensvenska arbetsrätten. [83] Företagares arbetslöshetsersättning. [129] Utbildningsdepartementet Grunden för livslångtlärande,[45] Civildepartementet Aweckling av den obligatoriska anslutningen till Landstingen ochEuropa. Kommunerna, Studentkårer nationer.[47] och Bilagedel. [2] + iakttagelser under reform Lägesrapport en från Konsumentpolitik i tid. [14] - enny Resursberedningens uppföljningvid sex universitet Kvalitet i kommunal verksamhetnationell ochhögskolor det av nya resurstilldelningssystemet uppföljningoch utvärdering. [18] för grundläggande högskoleutbildning. [80] MycketUnderSamma Tak. [32] Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. [84] Staten ochtrossamfunden. [42] Höj ribban Ungdomars välfärdoch värderingar en under- - Lärarkompetens för yrkesutbildning. [101] sökning levnadsvillkor. livsstil ochattityder. [73] om KronanSpiran Äpplet. Enny universitetsstntktur Patientskadelag. [75] i södra Stockholmsområdet. [127] Tillvarons trösklar.[77]
Jordbruksdepartementet naturresursdepartementet Miljö- och Förstärkta miljöinsatser i jordbruket EU.EES ochmiljön. [7] - svensktillämpning av EG:smiljöprogram. [82] Skoterköming jordbruks-ochskogsmark. Levandeskärgårdar.[93] Kartläggning och åtgärdsförslag. [16] Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. Miljö och fysisk planering. [36] En studie konsumenrupplevelser. av [112] Långsiktig strålskyddsforskning, [40] Livsmedelspolitik för konsumenterna. Vilka vattendrag skall skyddasPrinciperoch Reformen som kom av sig. [119] förslag.[59] - Vilka vattendrag skallskyddas Beskrivningar av Kulturdepartementet vattenområden. [59] Förnyelse och kontinuitet- om konstochkultur Med raps i tankarna[64] i framtiden.[9] Onthe GeneralPrinciples of Environment Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] Protection.[69] Tekniskt utrymme förytterligare TV-sändningar. [34] Trade and the Environment towards a - Vårandes stämma ochandras. sustainable playing field. [76] - Kulturpolitikoch internationalisering. [35] Kart-och fastighetsverksamhet finansiering, - Minneoch bildning. Museemas uppdragoch samordning och författningsreglering. [90] organisation + bilagedel.[51]
Statens offentliga utredningar 1994
Systematisk förteckning
Följdlagstiftning lill miljöbalken.[96] Reglering av Vattenuttag ur enskildabrunnar.[97] PVC en plan för att undvikamiljöpåverkan. [104] - Säkrarefinansieringav framtidakämavfallskostnader. [107] Säkrarefinansiering framtidakämavfallskostnader av - Underlagsrapporter. [108] Bilarsmiljöklassning ochEG.[111] Växanderåvaror. [113] Avfallsfriframtid.[114] Miljöombudsman. [123] LokalAgenda21 en vägledning. [128] -
Posnnnsss: xo6 47 STOCKHOLM FAX08-20 5021, TELEFON690 9090
ISBN 91-38-1 37976 ISSN 0375-250X