Reformerat pensionssystem

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

B

Bilaga

Reformerat

pensionssystem

ATP

Kvinnors och avtalspension

SUIUTE

Betänkande av Pensionsarbetsgruppen

RefKWXSIYU

M min

Statens offentliga utredningar WW 1994:22 W Socialdepartementet

Reformerat

pensionssystem

B

Bilaga

Kvinnors ATP och avtalspensioner

Bilaga till betänkande av Pensionsarbetsgruppen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslag Foto: Grafiskformgivning: EvaWcmlidTio Foto FKF informationsenhetenLeif ForslundFotoDalmasAB

ISBN 91-38-13576-0 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN 0375-250x

KVINNORS ATP OCH

AVTALSPENSIONER

Expertbilaga till pensionsarbetsgruppens

betänkande

Ann-Charlotte Ståhlberg Institutet för social forskning

Stockholms universitet

Jag vill tacka Miljan Vuksanovic försåg mig med de nödvändiga datañlema och som Eskil Wadensjö som läst och gett synpunkter på en tidigare version. Skriften bygger på forskning som finansieras av Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Innehåll

Inledning Sammanfattning 1 Kvinnor har lägre pensioner än män 23 1.1 Pensionsinkomster år 1990 24 2 Mindre skillnader i de generationerna 27 yngre 2.1 Medelpoângen i olika åldrar och årsklasser 29 2.2 Antal intjänade år i ATP 33 2.3 Intjänad pensionsrätt 38 2.4 Uppsummering 41 3 Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna 43

3.1 Poängutvecklingen i olika yrkeskategorier 3.2 Förmåner i relation till kostnader 50 3.2. l Undersökningen 51 3.2.2 Kvinnliga låginkomsttagare år minst gynnade av alla i ATP 54 3.3 ATP och folkpension sammantagna missgynnar inte kvinnor 56 3.4 Appendix till avsnitt 3 57 4 Avtalspensioner 59 4.1 Pensionsreglerna är inte neutrala 59 4.2 Svagt samband mellan förmåner och avgifter 65 en persons 4.3 samspelet mellan ATP och avtalspensionerna 66 5 Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP 67 5.1 Pensionspoäng till vårdnadshavaren och delad pensionsrätt 68

5.2 ljur påverkar pensionsregler incitamenten 70

nya 5.3 Overgångsgenerationens kvinnor i ett reformerat ATP 71 5.3.1 Pensionsstorleken med nuvarande regler 72

6 Innehållsförteckning 5.3.2 Pensionsstorleken i ett reformerat ATP 74

Inledning

Denna rapport ägnas kvinnors och mäns pensioner från ATP och avtalsförsäkringarna STP, ITP mil. Kvinnors lägre löner och kortare tid i arbetslivet resulterar i lägre ATP och lägre avtalspensioner än vad män får. Storleken på kvinnors och mäns nuvarande inkomstrelaterade pensioner beskrivs i avsnitt Skillnaderna är stora. År 1990 ñck kvinnor i genomsnitt i ATP och avtalspension bara 35 % vad av männen ñck. Skillnaderna kommer dock att minska framöver när de generationer kvinnor som nu är ute på arbetsmarknaden går i pension. De har förvärvsarbetat i betydligt större utsträckning än tidigare generationers kvinnor. Detta beskriver jag i avsnitt 2. Jag studerar där utvecklingen antal ATP-poäng, antal poängår och av intjänad ATP för män och kvinnor i olika årsklasser. 15- och 30-årsreglerna i ATP att pensionen bestäms av de 15 bästa inkomståren och att det räcker med 30 år för att få full pension skulle till viss del kunna kompensera kvinnorna för deras hemmaår. Frågan är om reglerna verkligen har varit fördelaktigare för kvinnor än för män. I avsnitt 3 analyserar jag ATP-reglemas effekt på kvinnors resp. mäns pensioner. Det sker utifrån empirisk analys ett en av representativt urval av befolkningen. Studien tyder på att reglerna år minst fördelaktiga för kvinnor i typiska låglöneyrken. I avsnitt 4 diskuterar jag avtalspensionema och hur reglerna i avtalssystemen slår på mäns och kvinnors pensioner. Jag samspelet mellan ATP och avtalspentar upp sionerna och påtalar vikten av att också över avtalsförsäkringarna. Pensionsse arbetsgruppens förslag att låta hela livsinkomsten ligga till grund för bestämningen av ATP-pensionen diskuterar jag i efterföljande avsnitt 5. Jag kommenterar också förslagen om skattefmansierad pensionsrätt för vård barn och delad pensionsrätt av mellan makar. Avsnitt 6 är slutord. Jag låter min sammanfattning inleda rapporten.

Sammanfattning

Kvinnor har lägre pensioner än män

Kvinnors lägre löner och kortare tid i arbetslivet resulterar i lägre ATP och lägre avtalspensioner än vad män får. År 1990 hade kvinnorna i genomsnitt pension en från ATP och avtalsförsäkringarna som bara var 35 % av vad männen hade. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner är större bland de riktigt gamla pensionärerna. Bland de yngre har kvinnorna förvärvsarbetat mera. De kvinnor som år 1990 var 75-79 år gamla hade i genomsnitt en inkomstrelaterad pension som var 34 % av vad männen hade, medan de som var tio år yngre ñck en pension som var 42 % av männens.

Mindre skillnader i

de yngre generationerna

Hur ATP-pensionen för de kvinnor som nu förvärvsarbetar kan komma att utvecklas kan vi få en uppfattning om genom att studera deras intjänade ATP-poäng och jämföra dem med männens. Senare generationer, både män och kvinnor, har fler pensionspoäng och fler poängår i en bestämd ålder än vad tidigare generationer har haft. Kvinnor har i stort sett ökat sin andel vad gäller både antal poäng och antal poängår. Pensionspoängen hos yngre generationers kvinnor ligger närmare männens än vad som gäller för äldre generationer, men de ligger fortfarande betydligt under männens. Till exempel hade år 1990 kvinnor som var födda år 1944 i genomsnitt tjänat in ungefär 60 % av vad de lika gamla männen tjänat in i ATP. De var då 46 år.

i ATP kvinnorna

Har reglerna gynnat

15- och 30-årsreglerna i ATP att pensionen bestäms av de 15 bästa inkomståren och att 30 år med ATP-poäng räcker för att få full pension är mest förmånliga för dem som har sina pensionsgrundande inkomster ojämnt fördelade över livet

lO Sammanfattning

och inte arbetar i så många år, mindre förmånliga för dem som har lång yrkesen verksam period och en relativt jämn utveckling av de ATP-grundande inkomsterna. En flack inkomstprofil ger en mycket lägre pension än en ojämn och brant inkomstprofil, trots att livsinkomsterna kan vara lika stora. Låg pension i förhållande till livslönen får de som arbetar större delen av sitt vuxenliv och har en svag reallöneutveckling över tiden. Det mönstret kan vi hitta hos låginkomsttagare, både bland män och kvinnor. Avancemang och karriär, som är vanligare bland män än bland kvinnor, ger en brant inkomstproñl. Kvinnor varvar deltidsarbete med heltidsarbete mer än vad män gör och kan den vägen få en både ojämn och brant inkomstutveckling. Frågan är om det är män eller kvinnor som har störst glädje av IS-årsregeln. Jag har tittat närmare det. Jag har jämfört utvecklingen av olika individers ATP-poäng. Det har jag gjort för

män och kvinnor i olika yrkeskategorier socioekonomiska grupper födda mellan

år 1944 och 1950. År 1990 är dessa mellan 40 och 46 år gamla. Skillnapersoner derna i inkomstmönstret är mycket tydliga. Kvinnorna har i genomsnitt en betydligt långsammare poängutveckling än männen. Det redovisar jag i figur 3.1.

Figur 3.1 Genomsnittlig årlig ATP-poäng 1966-1990 för män resp. kvinnor födda 1944-1950

ALLA

3 Män Kvinnor . ..-

Sammanfattning 11

För både mån och kvinnor gäller att gruppen högre tjänstemän har den brantaste poängprofilen. Tjänstemän på mellannjvå har den näst brantaste proñlen. Dåmäst kommer lägre tjänstemän och kvalificerade arbetare har ganska lika poängsom utveckling. Sämst utveckling har okvaliñcerade arbetare. Det redovisar jag i figur 3.2 och 3.3.

Figur 3.2 Genomsnittlig årlig ATP-poäng 1966-1990 För män som är födda 1944- 1950 och som år 1991 var högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå, lägre tjänstemän, kvalificerade arbetare eller okvaliñcerade arbetare

MÄN

h

66 70 75 80 85 90

.. ... Kvalificerade arb. Okvaliñcerade arb. .. - . ..

12 Sammanfattning

Figur 3.3 Genomsnittlig årlig ATP-poäng 1966-1990 för kvinnor som är födda 1944-1950 och år 1991 var högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå, lägre som tjänstemän, kvalificerade arbetare eller okvalificerade arbetare

KVINNOR

a

66 70 75 80 85 90 Högre tjm. Tjm. mellannivá Lägre tjm. Kvalificerade arb. Okvalificerade arb. .. -..

I individernas poängutveckling fram till i dag finns inget som tyder på att 15-årsregeln skulle gynna kvinnorna mer än männen. Mäns inkomstproñler har under de första 25-30 åren i ATP i genomsnitt varit brantare än kvinnors. Jag har också jämfört individens genomsnittspoäng under den begränsade livscy-

keln tidsperioden 1960-1990 med hans eller hennes genomsnittspoäng de hittills

15 bästa åren Det har jag gjort för personer födda 1916 och framåt. Om kvinnorna skulle ha en större andel av männens poäng när jämför de 15 bästa åren än när

vi jämför medelpoângen för hela perioden skulle 15-årsregeln av vad vi kan se

hittills fördelaktigare för kvinnor än för män. Jämförelsen ger inte något vara sådant resultat. Tvärtom år kvinnornas andel männens poäng de flesta fall något av mindre då jämför de 15 bästa åren än då vi jämför genomsnittspoängen för hela perioden. Under den tidsperiod i dag går att utvärdera finns det inget som stöder som hypotesen att IS-årsregeln i första hand skulle gynna kvinnorna som grupp. om Av vad vi kan se hittills är det männen som gynnats mest av IS-årsregeln, inte kvinnorna. Avgörande är vad som händer de återstående åren fram till pensione-

Sammanfattning 13

ringen. Bara om kvinnornas pensionspoäng framöver kommer att utvecklas mycket gynnsammare än männens, är 15-årsregeln fördelaktigare för kvinnor. En person kan få högre ATP-poäng av två skäl, dels på grund av löneökning, dels på grund av ökad arbetstid t.ex. genom att byta ut tidigare deltidssysselsättning mot heltidssysselsättning. Löneskillnadema mellan låglöneyrken och höglöneyrken kan komma att öka i framtiden. Den solidariska lönepolitiken får allt mindre betydelse och det kan innebära att skillnaderna mellan låglöneyrken och andra yrken kommer att öka. Det kan i sin tur leda till större löneskillnader mellan kvinnor och män. Vidare kan den ekonomiska integrationen komma att innebära en tendens till lägre relativlöner för lågutbildade kvinnor och det omvända för högutbildade kvinnor. Högutbildade män kan komma att gynnas än mer. En hel del av skiftena mellan heltidsarbete, deltidsarbete och icke förvärvsarbete har kvinnorna lämnat bakom sig när de kommer upp i 40-45-årsåldern. Trots det ñnns det antagligen både intresse och utrymme kvar hos dem för att öka sitt engagemang på arbetsmarknaden när de inte längre är bundna av barn. Förutsättningarna för avancemang och ökad arbetsinsats är emellertid större för högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå än för lägre tjänstemän och arbetare. De senare har små möjligheter att avancera och i vissa fall är deltidsarbete det enda som erbjuds kvinnorna. Tjänstemän på mellannivå och även högre tjänstemän som inte slår igenom ATPtaket, vilket många högutbildade kvinnor inte gör, får sannolikt en mycket större ATP om den beräknas på de 15 bästa åren än om den skulle beräknas på genomsnitalla årsinkomster. Däremot bör många lägre tjänstemän och arbetare både tet av bland män och kvinnor vara mindre angelägna om att behålla 15-årsregeln. Deras pensioner blir inte så mycket större med 15-årsregeln än utan. Dessutom får de

betala mer för sina pensioner i nuvarande system än medelklassen behöver göra om

detta se nästa avsnitt. Det största motståndet mot att 15-årsregeln tas bort bör vi

därför finna bland högre tjänstemän och de på mellannivå. Vi kan erinra oss att

TCO och SACO var starkt kritiska i sitt remissvar 1956 SOU 1956:31, se även Kruse Ståhlberg, 1977 över den dåvarande pensionsutredningens förslag om att pensionen skulle bestämmas av genomsnittsinkomsten under hela den aktiva tiden i stället för att fästa större vikt vid slutlönen.

ATP-förmåner i relation till

avgiftsinbetalningar

Att pensionsreglema är sådana att de kan resultera i att vissa grupper får en högre pension i förhållande till livslönen än andra är inte särskilt anmärkningsvärt om det

är så att l alla betalar i relation till vad de får ut i pensioner eller 2 om det sker

systematisk omfördelning till de så att de får betala mindre för en svaga grupperna sina pensioner än andra. Det sker ingen systematisk omfördelning från män till kvinnor i ATP. Men

14 Sammanfattning

reglerna är sådana att vi får systematisk omfördelning från personer som har en platt inkomstproñl till personer som har en ojämn inkomstutveckling. För att en mäta sådana systematiska omfördelningar måste de bedömas i ett långsiktigt försäkringsmässigt perspektiv. Det innebär att vi måste ta reda på dels vad varje person förväntas bidra med under sin yrkesverksamma tid till pensionssystemet, dels vad varje person förväntas erhålla under åren som pensionär. Det har jag gjort. Undersökningen baseras på ett representativt urval av befolkningen bland löntagare födda 1944-1950. För varje individ har jag uppgifter på hans eller hennes årliga ATP-poäng från det år då ATP introducerades till och med år 1990. En individs pensionspoäng därefter har jag uppskattat på ett sätt som i princip innebär att vi fryser genomsnittet de senaste fyra årens ATP-poäng. Det gör att vi kan av få underskattning l5-årsregelns effekter och att den kan vara olika stor i olika en av

grupper. Osäkerheten i resultaten år dock mindre nu än i mina tidigare studier se

t.ex. Ståhlberg 1986, 1990 eftersom jag nu kan följa en och samma individ i nästan 10 år mer än vad jag då kunde göra. Studien förstärker mina tidigare resultat. Kvinnor i typiska låglöneyrken tjänar minst på att vara med i ATP. Detta är sant under förutsättning att deras framtida årsinkomster inte ökar väsentligt mycket mer än männens. Detta är dock mindre troligt. Kvoten mellan förväntade förmåner och kostnader i ATP är högst ñr gruppen kvinnliga högre tjänstemän. Näst högst kvot har tjänstemän på mellannivå, både män och kvinnor. Den lägsta kvoten har okvaliñcerade kvinnliga arbetare. De får betala mer än alla andra grupper för varje krona de får i pension. Det visar jag i tabell 3.4.

Sammanfattning 15

Tabell 3.4 Förmånskostnadskvoten i ATP för årsklasserna 1944-1950 och nettotransfereringarnas andel av Iivsinkomsten enligt den här uppdaterade studien, som baseras på longitudinella data for åren 1960-1990

Socioekonomisk Förmåns Nettotransfereringgrupp kostnads arnas andel av kvoten livsinkomsten

Män Högre tjänstemän 0,84 -0,02 Tjänstemän på

Kvinnor Högre tjänstemän 1,06 0,01 Tjänstemän på

Källa: Egna beräkningar 1993.

Avtalspensioner

Förutom ATP får de allra flesta löntagare också pension från sin avtalsförsäkring. De fyra stora avtalspensionssystemen är STP för kollektivanstållda inom privat sektor, ITP för tjänstemän inom privat sektor, statlig tjänstepension för statligt anställda och kommunal tjänstepension för anställda i kommun och landsting. Medan ATP har sin 15-årsregel har avtalspensionema sin sistaårs-regel. Sistaårs-

regeln innebär att pensionen bestäms av de sista årens inkomster som slutlönen,

genomsnittet av de sista årens inkomster o.dyl.. De har höga löner i slutet av som karriären får därmed en högre avtalspension i förhållande till livslönen än vad de får som har en svag eller negativ löneutveckling de sista åren. Vidare kan i ATP och STP den pensiongrundande inkomsten aldrig vara större än 7,5 basbelopp. Men

16 Sammanfattning

i ITP, statlig och kommunal avtalspension är taket hela 30 basbelopp. Den pensionsgrundande inkomstprofilen för privatanställda tjänstemän, statligt och kommunalt anställda kan därför bli betydligt brantare än den som ligger till grund för deras ATP-beräkningar. Lägst pension i förhållande till livslönen får de som har en i det närmaste platt livslöneprofil och negativ reallöneutveckling från 55-60-årsåldem. Det mönstret kan vi hitta hos låginkomsttagare, både bland män och kvinnor. De flesta som har manuellt arbete, också många lägre tjänstemän, har en relativt dålig reallömen neutveckling mellan 55 och 65 års ålder. Till skillnad från avtalsförsäkringamas sistaårsregel där de bästa inkomsterna skall ligga sist för utdelning, spelar det med IS-årsregeln i ATP ingen att ge mest roll när i livet de bästa inkomsterna ñnns. l5-årsregeln i ATP, sistaårsregeln i avtalspensionerna samt de olika takreglerna gör att skillnaderna i avtalspensionen kan bli betydligt större än skillnaderna i ATP. Det är skillnader som kommer att bli synliga när dagens unga generationer går i pension. Jag har jämfört utvecklingen individens ATP-poäng med dennes deklarerade av förvärvsinkomster perioden 1960-1990. De senare motsvarar i huvuddrag personens pensionsgrundande inkomst för avtalspension. I figur 4.3 och figur 4.4 jämför jag den ATP-grundande inkomsten med den avtalspensionsgrundande inkomsten för högre tjänstemän bland män kvinnor. Den ATP-grundande inkomsten har ett resp. tak på 7,5 basbelopp, medan förvärvsinkomstema kan fortsätta att stiga. Kvinnliga högre tjänstemän har pensionsgrundande inkomstproñl i ATP som i avtalssamma systemen. Det gäller definitivt inte männen. De har betydligt brantare pensionsen grundande inkomstutveckling i avtalsförsäkringen än i ATP. De kommer att få en sammanlagd pension i förhållande till livslönen är betydligt större än den som som

kvinnliga högre tjänstemän får. Under förutsättning förstås att inte kvinnors löner

stiger dramatiskt än männens åren närmast pensioneringen. mer

Sammanfattning 17

Figur 4.3 ATP-poäng och pensionsgnmdande inkomst i avtalsförsäkringen. Basbelopp. Män som är födda 1944-1950 och som år 1991 var högre tjänstemän .. Högre tjänstemän

Avtalsförsälcring ..-

18 Sammanfattning

Figur 4.4 ATP-poäng och pensionsgrundande inkomst i avtalsförsäkringen. Basbelopp. Kvinnor som är födda 1944-1950 och som år 1991 var högre tjänstemän

KVINNOR Högre tjänstemän

ATP Avtalsförsäkring ..

Källa: Egna beräkningar 1993.

ATP

Kvinnors pensioner i ett reformerat

15- och 30-årsreglerna i ATP medför att kvinnor som är hemma några år och sedan deltidsarbete med hemarbete inte behöver få lägre ATP för den skull. varvar en Pensionsarbetsgruppen har i sin skiss Ds 1992:89 föreslagit att 15- och 30-årsregeln slopas. I stället föreslås att hela den pensionsgrundande livsinkomsten skall ligga till grund för den inkomstrelaterade pensionen och att den inte längre skall

finansieras med skatter utan med verkliga försäkringsavgiñer som kan tas ut som

viss procentsats på lönen. Om pension och avgifter beräknas på samma inkomsten

Sammanfattning 19

er får vi en strikt försäkringsmässig koppling, raka rör, mellan förmåner och avgifter, inga skattekilar och inga inkomstomfördelningar. I ett sådant system betalar var och en sin egen pension. Förväntade förmåner är lika med förväntade kostnader. De som har ojämnt fördelade inkomster och arbetar i relativt få år subventioneras inte i nuvarande ATP dem arbetar i som av som många år och har en svag löneutveckling. Kvoten mellan vad förväntas en person få i pension och vad han eller hon betalar till systemet förmånskostnadskvoten är lika med ett för alla, vare sig man är högre tjänsteman eller okvaliñcerad arbetare. Eftersom i nuvarande system pension och ATP-avgift inte beräknas på samma inkomst behöver inte minskad arbetstid resultera i minskad pension. Det är i väldigt många fall likgiltigt för den framtida pensionsstorleken individen väljer att öka om eller minska sin arbetsinsats, varför incitamenten till arbete försvagas. Det omvända gäller om varje års inkomst har betydelse för pensionsstorleken och högre en livsinkomst alltid resulterar i en större pension än lägre livsinkomst. Då är en incitamenten till förvärvsarbete och positiva givet att avbrott för avancemang utbildning ger framtida avkastning i avancemang och högre löner. Det mesta talar för att kvinnor länge än kommer att fortsätta att ta ett större ansvar än män för hem och barn. För att mildra konsekvenserna pensionsav en reform som går ut på att pensionen inte längre skall bestämmas 15- och 30av årsreglema utan av livsinkomsten, har pensionsarbetsgmppen följande förslag till komplettering av vårdnadshavarens inkomster så länge barnet är under fyra år.

1 Utfyllnad av inkomsten till 75 % av genarmnittsinkøntsten för samtliga försäkrade för närvarande ca 120 000 kronor. Kompensationen år större för vårdnadshavare med låga eller inga inkomster än för de med höga inkomster. De som har en årsinkomst är större än 75 % som av genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade får ingenting i kompensation.

2 Alltid ett basbelopp till vårdnadshavaren. Alla som berörs får en lika stor kompensation. 3 Den vid barnets födelse aktuella fördldrapenninggrundande inkomsten blir den pensionsgrundande. Med detta förslag blir kompensationen större till vårdnadshavare som har höga inkomster än till dem som har låga. För dem som inte har hatt något förvärvsarbete blir kompensationen mycket låg.

Därutöver har diskuterats

4 Delad pensionsrätt mellan makar. Förslagen 1, 2 och 3 innebär en subvention till vårdnadshavarna och en ökning av pensionskostnadema som betalas av de förvärvsarbetande-s löner. De som arbetar mer betalar till dem som arbetar mindre eller inte arbetar alls. De förra, som utöver sin egen försäkringsmässiga avgift betalar en skatt till pensionssystemet, får en förmånskostnadskvot i systemet som är mindre än ett, de senare får en kvot som är större än Även delad pensionsrätt mellan makar kan medföra ökning ett. en av

20 Sammanfattning

pensionskostnadema. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och män är äldre

än kvinnor i de flesta äktenskap.

Eftersom vårdnadshavaren i allmänhet kvinnan kompenseras för den tid barnen

är små, har alla fyra förslagen ett inbyggt incitament att förvärvsarbeta mindre. Men

incitamentet är olika starkt i de olika fallen. Föräldraförsäkringen i sin nuvarande form kompenserar den som stannar hemma, uppmuntrar samtidigt till förvärvsarbete och karriär, eftersom kompensationen men

baseras på den tidigare förvärvsinkomsten. Pensionsarbetsgruppens förslag 3 den tidigareföräldrapenninggrundande inkomsten blirden pensions förstärker

den tendensen. Men också tendensen till att vilja skjuta upp sitt barnafödande tills inkomsten nått viss höjd, förstärks. Den ålder då kvinnan föder sitt första barn en har med åren förskjutits alltmera uppåt. I dag är i genomsnitt kvinnan drygt 26 år när hon föder sitt första bam. Allt fler kvinnor önskar etablera sig på arbetsmarknaden, få ett bra jobb och hyfsad inkomst innan de skaffar barn, eftersom denna en inkomst ligger till grund för föräldrapenningen under ett års tid och eventuellt även för nästa barn det föds inom 2,5 år, vilket numera allt fler barn gör. Reformer om spär på denna effekt, vilket reformförslag 3 gör, kan driva upp medelåldern som vid födseln första barnet. Detta skulle kunna inverka negativt på barnafödandet av ökad barnlöshet, färre barn kvinna, och därmed kanske äventyra pensionsper systemets ekonomi på sikt. Incitamenten till att dra sig tillbaka från eller minska sitt engagemang på arbetsmarknaden är starkast i alternativ 1 utfyllnad inkomsten till 75 % av genomav snittsinkomsten ñr samtliga försäkrade. Förvärvsarbete upp till en årsinkomst av 75 % genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade ger inte större pensionsrätt av än inget förvärvsarbete alls. Den totala löneförmånen dvs. kontantlön och framtida pensionsñrmån i inkomstintervallet blir lägre med än utan reformen givet att inget annat ändras. Många heltidsarbetande, dubbelarbetande mödrar blir utan kompensation vårdnadshavare. De är däremot med och betalar pensionsrätten dem som som är hemma med barnen.

Förslag 2 alltid ett basbelopp till vårdnadshavaren ger alla vårdnadshavare

kompensation oberoende inkomst. De negativa incitamentseffektema på samma av förmånssidan är med sådan reform förhållandevis små. Det finns också incitaen

till att tidigarelägga barnafödandet, eftersom den inbetalning fiktiv eller

ment verklig görs till pensionssystemet på basis gratispoängen ger avkastning som av under en längre tid när den görs tidigt i livet än om den görs sent. Delad pensionspoäng kan kanske männen incitament att uppmuntra kvinnan ge till att lönearbeta och att släppa fram jämlika löner. Det är så att lågt förmer värvsdeltagande hos kvinnor och låga kvinnolöner slår tillbaka på männen vid en delning att deras pensioner blir lägre. Men delade pensionspoäng i ATP genom egna också, och kanske hellre, männen incitament till att vilja låta avtalspensioner ger och individuella löneavtal ta över allt större del av det samlade försäkringsen skyddet och att minska den lagfästa försäkringens betydelse. Delad ATP-poäng och

låst ATP-tak inte mycket i ATP-pensioner om några år. Då står kvinnorna där, ger visserligen med delade ATP-poäng, med fortsatt låga pensioner, medan mänmen

Sammanfattning 21

nen försäkrat sig om motsatsen i kollektivavtal och individuella avtal. Om pensionsrätten delas måste därför delningen gälla all pensionsrätt, inte bara ATP. Pensionssystem är långsiktiga åtaganden och kan inte ändras över en natt. För dem som redan är inne i systemet måste det ñnnas övergångsregler. Pensionsarbetsgruppen föreslår en successiv nedtrappning av det gamla systemet. Varje årsklass får sina övergångsregler. Jag har beräknat vilka konsekvenser det reformerade systemet skulle få på olika yrkeskategorier män och kvinnor som år födda mellan år 1944 och 1950. Skillnaden i pensionsnivå mellan det nuvarande systemet och det reformerade år i genomsnitt liten vare sig man är okvaliñcerad arbetare eller högre tjänsteman, man eller kvinna.

Data

Den empiriska analysen bygger på longitudinella data från Levnadsnivåundersökningen 1991 LNU 91, Riksförsäkringsverkets poångdatabas och Statistiska centralbyråns HINK-undersökningar. LNU 91 består av ett representativt urval av befolkningen på 5 270 individer i âldersintervallet 18-75 år. Jag har undantagit jordbrukare och andra egna företagare. Då återstår 4 574 individer. 2 345 är kvinnor och 2 229 är mån. Var och en av dessa har påförts uppgifter om sina ATPpoäng varje år från 1960-1990 och sina deklarerade förvårvsinkomster för vart och ett av åren 1979-1990. Det har skett genom samkörning med Riksförsäkringsverkets poängdatabas, resp. Statistiska centralbyråns HINK-undersökningar.

1 Kvinnor har lägre pensioner än

män

De flesta av dem som pensioneras i dag kan räkna med att få pension från minst tre olika håll, nämligen från folkpensionen, den allmänna tilläggspensionen ATP och avtalsförsäkringen. Folkpension får i princip alla som varit bosatta här en viss tid, oberoende av om de tidigare har haft inkomster eller och beloppet år i princip samma för alla bestämmelserna har nyligen EG-anpassats. Pensionstillskott får de som har låg eller ingen ATP. De som har låga inkomster pensioner kan dessutom få bostadstillägg. Utöver folkpension fâr de som har förvärvsarbetat ATP. Storleken på ATP beror på hur stora inkomster man tidigare har haft. ATP och folkpension är fastställda i lag och utgör det huvudsakliga pensionsskyddet för de allra flesta. Ovanpå folkpension och ATP har också flertalet löntagare en avtalsbestämd tillläggspension, dvs. en pension som har bestämts i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Avtalspensionema är liksom ATP inkomstrelaterade. De kompletterar den allmänna pensionen från folkpension och ATP. Folkpension och ATP tillsammans är i normalfallet ungefär 65 % av en persons tidigare inkomster upp till det s.k. ATP-taket 7,5 basbelopp eller 258 000 kronor år 1993. Avtalspensionen ger ytterligare omkring 10 % av slutlönen. De flesta avtalsförsäkñngar undantaget är LO-kollektivets avtalspensioner ger dessutom pension på inkomster som ligger över den nivå som är pensionsgrundande för ATP. Fyra avtalspensionssystem täcker tillsammans mer än 90 % av den svenska arbetsmarknaden. Dessa är STP för kollektivanställda inom privat sektor, ITP för tjänstemän inom privat sektor, statlig tjänstepension för statligt anställda och kommunal tjänstepension för anställda i kommun och landsting. Därutöver har kooperationen, bankanställda, försäkringsanställda, journalister och några grupper till snarlika pensionslösningar. Den som vill kan komplettera sitt pensionsskydd ytterligare med t.ex. individuella pensionsförsäkringar i privata försäkringsbolag. Kvinnor har i genomsnitt en lägre pension än vad män har. Kvinnors lägre pensioner beror för det första på att både ATP och avtalspensionema grundas på lönearbete. Hemarbete ger ingen pensionsrätt. Kvinnor delar sin tid mellan hemarbete och

24 Kvinnor har lägre pensioner än män

lönearbete i betydligt större utsträckning än vad män gör. Orsaken är förstås att de tar för hem och barn. Enligt SCB:s undersökning av hushållens tidsanmer ansvar vändning Levnadsförhållanden, 1992 arbetar män och kvinnor ungefär lika mycket till både hemarbete och förvärvsarbete. Men arbetet fördelas helt olika om man ser på hemarbete och förvärvsarbete. Männens förvärvsarbete tar i genomsnitt 41 timmar och hemarbetet 20 timmar i veckan. Kvinnorna ägnar i genomsnitt 27 timmar i veckan förvärvsarbete och 33 timmar hemarbete. För det andra beror kvinnors lägre pensioner på att deras inkomster av lönearbei genomsnitt är lägre än mäns. Detta beror inte bara på att kvinnor deltidsarbetar te än vad män gör och arbetar i färre år än män, utan också på att deras timlöner mer i genomsnitt är lägre än mäns. Män har ofta karriäryrken med en brant löneutvecklingsproñl, medan kvinnor framför allt arbetar inom låglöneyrken med en svagare löneutveckling. Det finns del talar för att löneskillnadema kan bli större i en som framtiden. Den solidariska lönepolitiken får allt mindre betydelse och det kan innebära att skillnaderna i lön mellan låglöneyrken och andra yrken kommer att öka. Det kan i sin tur leda till större löneskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnors lägre löner kan också bero på att de diskrimineras vid lönesättning och anställning. Kvinnors lägre löner och färre år i marknadsarbete resulterar i att de får lägre pensioner än männen. Därutöver finns tredje orsak som i det individuella fallet en väl så betydelsefull, nämligen reglerna för hur pensionen bestäms inte kan vara att är neutrala fördelningssynpunkt. Vissa pensionsregler gynnar ett bestämt arbetsur marknadsbeteende. Huruvida de eller missgynnar kvinnor undersöks närmagynnar re i avsnitt 3.

Pensionen grundas på lönearbete. Hemarbete ger ingen pensionsrätt.

Inkomster från lönearbete är i genomsnitt lägre för kvinnor på grund av

i deltidsarbete

lägre timlöner iii färre år i förvärvslivet.

Pensionssystemen är inte fördelningsmässigt neutrala. Pensionsreglerna gynnar vissa arbetsmarknadsbeteenden framför andra.

1.1 Pensionsinkomster år 1990

Den sammanlagda ålderspensionen från folkpensionen inkl. pensionstillskott ATP , och avtalsförsäkringen år 1990 i genomsnitt 63 000 kronor för kvinnor, men var för män Levnadsförhållanden, 1993. Männen fick nästan 70 % 105 000 kronor

i pension än vad kvinnorna fick. Skillnaderna blir mindre om vi tar med de

mer kommunala bostadstilläggen. 15 % pensionärerna hade inte någon annan pension av än folkpensionen och dem hela 90 % kvinnor. Två tredjedelar av männen av var hade avtalspension vid sidan folkpension och ATP, men bara 44 % av kvinnorav framgår tabell 1.1 visar genomsnittlig pensionsinkomst för dem na. Detta av som

Kvinnor har lägre pensioner än män 25

som var pensionärer år 1990 och således födda mellan omkring år 1900 och år 1925. Tabell 1.1 Genomsnittlig pensionsinkomst år 1990 för pensionärer 65 år och äldre samt andel pensionärer med resp. pensionsformán. Redovisning efter kön och pensionsformån

Pensionsförmân Män Kvinnor Alla

Enbart folkpension Andel 4,2 22,8 14,9 Medelbelopp 41 100 40 800 40 800 Folkpension + AIP Andel 29,2 33,0 31,4 Medelbelopp 82 200 53 100 64 600 Folkp + AIP + ITPSIP Andel 45,1 17,0 28,9 Medelbelopp 116 800 78 200 103 800 Folkp + AIP + statlig yänstepensiøn Andel 14,6 12,2 13,3 Medelbelopp 126 700 91 000 107 800 Folkp + AIP + kommunal iânstepension Andel 6,8 15,0 11,5 Medelbelopp 120 100 78 700 89 200 Samtliga Medelbelopp 105 200 63 000 91 000 Antal pensionärer 646 000 871 000 l 517 000

Källa: Levnadsförhållanden 1993, sid. 166. Från ATP och avtalsförsäkringama dvs. pensioner utöver grundskyddet som är folkpension och pensionstillskott fick kvinnor i genomsnitt 35 % av vad männen ñck. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner är större bland de riktigt gamla pensionärerna. Bland de yngre har kvinnorna förvårvsarbetat mera. De kvinnor som år 1990 var 75-79 år gamla hade i genomsnitt en inkomstrelaterad pension som var 34 % av vad männen hade, medan de som var tio år yngre fick en pension som var 42 % av vad männen ñck. Detta framgår av tabell 1.2.

26 Kvinnor har lägre pensioner än män

Tabell 1.2 Genomsnittlig pension år 1990 från ATP och avtalsforsäkringen i olika åldersgrupper ATP och avtalspension Ålder

KvMän Procent 41,7 37,4 33,5 33,7 34,6 Källa: Levnadsförhållanden 1993, egna beräkningar.

2 Mindre i de skillnader

yngre

generationerna

Skillnaderna i pension kommer att vara mindre när de kvinnor som nu är ute på arbetsmarknaden går i pension. Kvinnor i de yngre generationerna har förvärvsarbetat i mycket större utsträckning än vad kvinnor i den äldre generationen har gjort. De tjänar därför in pensionsrätt i mycket större utsträckning. Men kvinnorna kan bara få lika stora pensioner som männen om deras arbetsmarknadsbeteende är en exakt spegling av männens. Vi kan få en uppfattning om hur ATP:n ñr de kvinnor som nu förvärvsarbetar kan komma att utvecklas genom att studera deras förvärvade ATP-poäng och jämföra dem med männens. Det gör jag på tre olika sätt. Det ena är att jag jämför antalet ATP-poäng som personer födda olika år har tjänat in fram till och med en viss ålder. Storleken på ATP beror av antalet ATPpoäng. Dessa kan tjänas in från 16 års ålder och de beräknas på förvärvsinkomster mellan l och 7,5 basbelopp. ATP-poängen för ett år fås genom att dividera det årets pensionsgrundande inkomst med basbeloppet för året. Högsta möjliga ATP-poäng per år är 6,5. Det andra är att jag jämför antalet intjänade år i ATP som personer födda olika år har vid en viss ålder. Pensionsstorleken beror på antalet intjänade år. Det krävs normalt 30 år för att få hel pension från ATP. Har man bara hälften så många år, får man halv pension osv. För personer födda före 1924 krävs dock ett mindre antal år än 30 för hel pension. Det tredje är att jag jämför hur stor ATP-pension som tjänats in vid en viss ålder av personer som är födda olika år. Med intjänad ATP vid en viss tidpunkt menas den årliga pension som de ATP-poäng som individen har tjänat in tills dess berättigar henne eller honom till. Den årliga pensionen från ATP bestäms på följande sätt:

Jag har gjort detta också i en tidigare studie Ståhlberg, 1990a, men då bara haft tillgång till ATP-poängen för åren 1960-1981.

28 Mindre skillnader i de yngre generationerna

ATP 0,60 tN p., årets basbelopp tN s l där t antal intjänade år i ATP. t måste vara större än 3 för att berättiga till pension från ATP N antal ATP-år som krävs för full pension p., medelvärdet av de 15 bästa ATP-poängen, eller om det inte finns så många som 15 år med ATP-poäng, medelvärdet av samtliga ATP-poäng. Beräkningarna av olika individers medelpoäng, antal poängår och intjänad ATP har gjorts på ett representativt urval av befolkningen. Jag har använt urvalet från

Levnadsnivåundersökningen 1991 se Fritzell Lundberg, 1993. Det består av

5 270 individer i åldersintervallet 18-75 år. Jag har undantagit jordbrukare och andra företagare. Då återstår 4 574 individer. 2 345 är kvinnor och 2 229 är egna män. Var och en av dessa har påförts uppgifter om sina ATP-poäng åren 1960-1990. Det har skett genom samkörning med Riksförsäkringsverkets poängdatabas. Resultaten från beräkningarna redovisas i tabellerna 2.1-2.10 nedan.

Mindre skillnader i de yngre generationerna 29 2.1 i ATP i olika åldrar

Medelpoängen och

kohorter Tabell 2.1 Genomsnittlig ATP-poäng i olika åldrar och kohorter. Kvinnor

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel. Källa: Egna beräkningar 1993.

30 Mindre skillnader i de yngre generationerna Tabell 2.2 Genomsnittlig ATP-poäng i olika åldrar och kohorter. Män

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel. Källa: Egna beräkningar 1993.

Mindre skillnader i de generationerna 31

yngre

Tabell 2.3 Genomsnittlig ATP-poäng i olika åldrar och kohorter. Kvinnors poäng i procent av mäns

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel.

Källa: Egna beräkningar 1993.

I tabell 2.1-2.3 kan studera utvecklingen kvinnors och mäns medelpoäng i av ATP. En persons medelpoäng i en viss ålder är medelvärdet hans eller hennes av samtliga ATP-poäng i den åldern. De är födda 1916 kan inte ha varit med i som

32 Mindre skillnader i de yngre generationerna

förrän tidigast från 44 års ålder. De är födda 1918 kan ha varit med systemet som tidigast från 42 års ålder, födda 1920 tidigast från 40 års ålder, osv. Bara de som är födda 1944 och kan med redan från 16 års ålder. senare vara Inte oväntat stiger medelpoängen med ålder och födelseår hos både kvinnor och män. Yngre generationers kvinnor har emellertid högre medelpoäng i förhållande till mån än vad äldre generationers kvinnor hade i ålder. När till exempel samma de kvinnor födda 1930 30 år gamla deras medelpoäng i ATP som var var var 16,6 % de lika gamla männens poäng. När de kvinnor som var födda 1940, av alltså tio år 30 år hade de medelpoâng var 40,9 % av männens. senare, var en som födda 1960 hade medelpoäng när de 30 år 80,1 % Kvinnor som var en var som var männens i ålder av samma födda mellan 1916 och 1926 är pensionärer i dag. Bland dem hade De som är kvinnorna tjänat in knappt hälften så många ATP-poäng männen när de gick som i pension. Kvinnor födda i början på l940-talet hade tjänat in hälften så många poäng männen redan när de var 45 år. som Vi tabell 2.3 skillnaden mellan mäns och kvinnors medelpoäng i ATP ser av att är minst vid 25 års ålder. Därefter ökar skillnaden. Kvinnors poäng i procent av

mäns poäng minskar mellan 25 och 35-39 års ålder i familjebildande och barnafö-

dande åldrar. Först därefter från 35-40-årsåldern stiger kvinnornas andel. Det tyder på kvinnorna från att ha gått ned i arbetstid under småbarnsåren nu ökar att sitt förvärvsarbete.

2 Uppgifterna överensstämmer inte helt med den tidigare studien Ståhlberg, 1990a. Det beror på att det då saknades ATP-poäng för åren 1965 och 1966.

Mindre skillnader i de yngre generationerna

2.2 Antal i ATP

intjänade

år

Tabell 2.4 Genomsnittligt antal intjänade år i ATP i olika åldrar och kohorter. Kvinnor

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varñr slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel. Källa: Egna beräkningar 1993.

34 Mindre skillnader i de yngre generationerna

Tabell 2.5 Genomsnittligt antal intjänade år i ATP i olika åldrar och kohorter. Män

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel. Källa: Egna beräkningar 1993.

Mindre skillnader i de yngre generationerna 35

Tabell 2.6 Genomsnittligt antal ATP-år i olika åldrar och kohorter. Kvinnors ATPår i procent av mäns

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel.

Källa: Egna beräkningar 1993.

Mönstret är likartat när det gäller antalet ATP-år, vilket kan studeras i tabell 2.4-2.6. Med antal ATP-år menas hur många år en person har haft ATP-grundande inkomster. Antalet ATP-år stiger med ålder och födelseår hos både mån och

36 Mindre skillnader i de yngre generationerna

kvinnor. Yngre generationers kvinnor har fler intjånandeår i förhållande till män än vad äldre generationers kvinnor hade i ålder. När de kvinnor som var födda samma 1930 30 år gamla deras antal ATP-år 36,1 % av männens. Antalet ATPvar var år i ålder hos 1940 års kvinnor 61,9 % av männens. Kvinnor födda år samma var 1960 hade nästan lika många intjänade år i ATP männen när de var 30 år. som Skillnaderna âr mindre när jämför intjänade år än då vi jämförde ATP-poängnu Det beror på att det bara behövs ett basbelopp för att kvalificera sig för ett helt en. intjånandeår, så även den deltidsarbetar under året får ett helt intjänandeår. att som Kvinnor födda mellan 1916 och 1926 hade när de pensionerades i genomsnitt

70 % det antal intjänandeår männen hade. Det ungefär lika stor andel av som var kvinnor födda i början på 1940-talet hade redan när de var 45 år. som Vi också tabell 2.6 att kvinnors ATP-år i procent mäns minskar mellan ser av av 25 och 35 års ålder för dem är födda före 1944, men att de som är födda som minskar sin andel bara mellan 25 och 30 års ålder. Därefter stiger den. senare Deras poängandel sjunker dock ytterligare några år, vilket tyder på att många

arbetar deltid.

I tabell 2.7 visas också det antal ATP-år år teoretiskt möjligt i en viss

som ålder, det antal år krävs för att få hel ATP. Till exempel får 1926 års samt som män i genomsnitt hel pension från ATP, eftersom de har tjänat in något mer än

för hel pension. 1926 års kvinnor får i genomsnitt två tredjedelar vad som behövs hel pension. De har i genomsnitt 20 poångår när de går i pension. Men det krävs av 30 år för att få oavkortad pension från ATP. en

År 1990 hade kvinnor födda år 1944 och därför tillhör den första genera-

som tion kan tjäna in ATP-poäng redan från 16 års ålder 20,8 ATP-år i genomsom snitt. De lika gamla männen hade 25. I genomsnitt borde de alla, både män och kvinnor, kunna få ihop de nödvändiga 30 åren. Kvinnor arbetar i färre år än män, de avbrott inte berättigar till poängår i ATP har blivit färre med tiden. men som Föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning m.m. är pensionsgrundande i ATP inte alltid varit det. Den deltidsarbetar under året får ändå ett

men har som

helt poängår. Det enda kravet är att inkomsten under året skall överstiga ett basbe-

lopp.

Mindre skillnader i de generationerna 37

yngre

Tabell 2.7 Maximalt antal möjliga ATP-år i olika åldrar och kohorter

Födelseår Ålder 25 30 35 40 45 50 55 60 64 Ant år för hel ATP

38 Mindre skillnader i de yngre generationerna

2.3 Intjänad pensionsrätt

Tabell 2.8 Genomsnittlig intjänad ATP uttryckt i basbelopp i olika åldrar och kohorter. Kvinnor

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt slumpfel. Källa: Egna beräkningar 1993.

Mindre skillnader i de generationerna 39

yngre

Tabell 2.9 Genomsnittlig intjänad ATP uttryckt i basbelopp i olika åldrar och kohorter. Män

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel.

Källa: Egna beräkningar 1993.

40 Mindre skillnader i de yngre generationerna

Tabell 2.10 Genomsnittlig intjänad ATP i olika åldrar och kohorter. Kvinnors intjänade ATP i procent av mäns

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel.

Källa: Egna beräkningar 1993.

I tabell 2.8-2. 10 har jag beräknat hur stor pension individen har tjänat in vid olika tidpunkter. Den intjänade pensionen vid ett visst tillfälle år den årliga pension som de ATP-poäng individen har tjänat in tills dess, berättigar honom eller henne till.

Mindre skillnader i de yngre generationerna 41

Vi tänker oss att personen vid beräkningstillfället inte tjänar in fler pensionspoäng än vad han eller hon redan har gjort och beräknar hur stor årlig ATP-pension personen då skulle få. Det ger oss en samlad bild av hur män och kvinnor i olika kohorter bygger upp sin pension. Yngre generationers kvinnor har tjänat in en större ATP i förhållande till vad män har tjänat in, än vad äldre generationers kvinnor har gjort i samma ålder. De kvinnor som var födda år 1930 hade i genomsnitt inte tjänat in någon ATP alls när de var 30 år. De nådde i allmänhet inte upp till de tre poängår som krävs för att få rätt till ATP. De kvinnor som var födda 10 år senare hade tjänat in en ATP när de var 30 år som var 27 % av männens. De som var födda 1950 hade tjänat in hälften så stor ATP som männen, när de var 30 och de som var födda 1960 hade tjänat in 70 % av vad männen hade gjort. De kvinnor som är födda 1916-1926 har i genomsnitt en ATP som är ungefär 45 % av männens i samma åldrar. Kvinnor födda på 1940-talet hade redan i 45årsåldern tjänat in en ATP som var ungefär 50 % av vad männen tjänat in i samma ålder. Kvinnorna i varje fall de generationer som är födda fram till mitten av 1950- talet ligger redan tidigt efter männen. Under småbamsåren mellan 25 och 35-39 års ålder minskar kvinnors intjänade ATP i procent av männens. Männen drar ifrån. Från 35-40-årsåldern stiger kvinnornas procentandel. De knappar in på männen, men det går långsamt. Till exempel hade kvinnor födda 1944 först vid 40 år ungefär samma procentandel som de hade vid 25 års ålder. Kvinnor födda 1950 hade när de var 40 inte nått upp till samma procentandel som vid 25 år. Då hade de en intjänad ATP som var 63 % av mäns, vid 40 år var den drygt 50 %.

2.4 Uppsummering

Således har senare generationer, både män och kvinnor, fler poängår, fler pensionspoäng och större intjänad ATP i en bestämd ålder än vad tidigare generationer har haft. Kvinnor har åren 1960-1990 i stort sett ökat sin andel vad gäller både antalet poäng, antalet poängår och intjänad ATP. De kvinnor som i mina beräkningar är födda 1916-1926 och nu är pensionärer har tjänat in en ATP som i genomsnitt är ungefär 45 % av vad männen tjänat in. De som ännu inte är tillräckligt gamla för att få pension har möjlighet att tjäna in ytterligare pensionsrätt. För dessa generationer gäller att mellan 25 och 35-39 års ålder minskar kvinnornas intjänade ATP i procent av mäns. Först därefter från 35-40-årsåldern stiger procenttalet igen. Efter svackan i småbamsåren har kvinnor födda 1944 som mest en intjänad ATP som är ca 60 % av männens intjänade ATP i samma ålder och födelsegrupp. De är då 45 år. Motsvarande procenttal för kvinnor födda 1948 är också 60, men de är då 40 år. Intjänad ATP hos yngre generationers kvinnor ligger närmare männens än vad som gäller för äldre generationer, men den ligger fortfarande betydligt under männens. Lika stora pensioner som männen kan kvinnorna bara få om deras arbetsmarknadsbeteende år en exakt spegling av männens.

ån:är a LM; 1

f .resas

gåaggáå maçzaêuçâs

,. 4 L .

V

§73. wåâtâgânieáåáåáaâiâx

. . är

f - qq.s:s.;,.4.

, .

3 ATP

Har reglerna i gynnat

kvinnorna

15- och SO-årsreglema i ATP att pensionen bestäms av de 15 bästa inkomståren och att 30 år med ATP-poäng räcker för att få full pension är mest förmånliga för dem som har sina pensionsgrundande inkomster ojämnt fördelade över livet och inte arbetar i så många år, mindre förmånliga för dem som har en lång yrkesverksam period och en relativt jämn utveckling av de ATP-grundande inkomsterna. En flack inkomstprofil ger en mycket lägre pension än en ojämn och brant inkomstprofil, trots att livsinkomsterna kan vara lika stora. Lägst pension i förhållande till livslönen får de som arbetar större delen av sitt vuxenliv och har en svag löneutveckling över tiden. Det mönstret kan vi hitta hos låginkomsttagare, både bland män och kvinnor. Avancemang och karriär, som är vanligare bland män än bland kvinnor, brant inkomstprofil. Kvinnor varvar deltidsarbete med heltidsarbete ger en mer än vad män gör och kan den vägen få en både ojämn och brant inkomstutveckling. Frågan är det är män eller kvinnor som har störst glädje av 15-årsregeln. om De första generationerna som fick ATP kunde inte dra fördel av 15- och 30årsreglema. För dem det nämligen inte möjligt att tjäna in fler år än 15 i ATP, var varför deras pension måste beräknas genomsnittspoängen av alla år. Det är först de pensionerats efter 1974 kan ha haft ATP-grundande inkomster i mer som som än 15 år. Bara de som är födda senare än 1924 kan ha haft ATP-grundande inkomster i fler år än vad som krävs för hel pension. Den första generation som haft möjlighet att tjäna in ATP-poäng redan från 16 års ålder och på vilken 15- och 30årsregeln kan tillämpas fullt ut, är den generation som är född 1944. Den och några efterföljande kohorter har jag tittat närmare på för att se om vi kan urskilja några skillnader i ATP-poängmönstret i olika yrkeskategorier. Vilka har ojämnt fördelade ATP-poäng och vilka har en platt ATP-poängprofil

Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna

1 Poängutvecklingen i olika yrkeskategorier

Undersökningspopulationen är nu enbart de löntagare i LNU-urvalet som år födda åren 1944 och 1950. Antalet observationer i den är 714. År 1990 mellan gruppen är dessa mellan 40 och 46 år gamla. Jag har delat in dem i fem olika personer kategorier: högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå, lägre tjänstemän, kvalificerade arbetare och okvalificerade arbetare. Klassiñceringen avser år 1991. Kategoriindelningen inklusive utbildningskrav och några typiska yrken inom varje grupp presenteras i tabell 3.1.

Tabell 3.1 Kategoriindelning samt kvalifikationsgrad och exempel på typiska yrken inom varje kategori

Socioekonomisk Normala Exempel yrken kategori utbildningskrav utöver grundskola

Högre tjänstemän minst sex år civiling, byrådirektör, läkare

Tjänstemän tre men sex år gymnasieing, sjuksköterska, mellannivå mellanstadielärare

Lägre tjänstemän mindre än tre år kontorist, sekreterare, byråassistent

Kvalificerade minst två år Svetsare, byggnadssnickare arbetare undersköterska

Okvaliñcerade mindre än två år vårdbiträde, städare, arbetare afñirsbiträde

Källa: Fritzell Lundberg 1993, sid. 9.

Jag jämför utvecklingen ATP-poängen 1966-1990 för män och kvinnor och för av

de olika yrkeskategorierna I figur 3.1 har jag beräknat hur många ATP-poäng som

män kvinnor i genomsnitt har tjänat vart och ett av åren. Skillnaderna i resp.

År 1966 är alla minst 16 år, vilket är det första år pensionsrått kan tjänas som in.

Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna 45

inkomstmönstret är mycket tydliga. Kvinnorna har i genomsnitt betydligt lången poängutvecklig än männen. År 1966 då alla i undersökningen mellan sammare var 16 och 22 år gamla, tjänade varken män eller kvinnor in särskilt många ATP-poäng. Kvinnorna tjänade det året i genomsnitt in 0,43 poäng, männen 0,69 poäng. År 1976, 10 år senare, tjänade kvinnorna i genomsnitt in 1,68 ATP-poäng, medan männen tjänade in betydligt mer, 3,92 poäng. Det 2,3 gånger än kvinnornas var mer poäng. År 1990 hade kvinnorna i genomsnitt en årsinkomst som motsvarade 3,36 ATP-poäng och männen en inkomst på 4,99 poäng. De då mellan 40 och 46 år var gamla.

Figur 3.1 Genomsnittlig årlig ATP-poäng 1966-1990 for kvinnor födda män resp. 1944-1950

ALLA

66 70 75 80 85 90 Kvinnor

Källa: Egna beräkningar 1993.

I figur 3.2 har jag beräknat hur många ATP-poäng mån i de fem olika yrkeskasom tegoriema tjänat in vart och ett av åren 1966-1990. Den brantaste poängproñlen har de som tillhör gruppen högre tjänstemän. Deras årliga ATP-poäng har i genomsnitt utvecklats från 0,44 år 1966 till 6,00 år 1990. År 1975 då de mellan 25 och 31 var

46 Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna

år gamla, tjänade de in ATP-poäng på 3,81. Tjänstemän på mellannivå har den en näst brantaste profilen. Sämst utveckling har okvaliñcerade arbetare. De har en flack lönekurva. Deras årliga ATP-poäng har i genomsnitt utvecklats från 0,64 år 1966 till 3,84 år 1990. Är 1975 då de mellan 25 och 31 år gamla, tjänade de var in ATP-poäng på 3,09. 15 år år 1990, årsinkomsten inte mycket en senare, var större. Kvalificerade arbetare och lägre tjänstemän har ganska lika poångutveckling.

Figur 3.2 Genomsnittlig årlig ATP-poäng 1966-1990 för män som är Födda 1944- 1950 och år 1991 högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå, lägre som var tjänstemän, kvalificerade arbetare eller okvalificerade arbetare

MÄN

75 80 85 90 66 70 Högre tjm. Tjm. mellannivå Lägre tjm. . -- un Kvalificerade arb. Okvaliñcerade arb. - - . ..

Källa: Egna beräkningar 1993.

högre tjänstemän tjänstemän på mellannivå - - - lägre tjänstemän kvalificerade arbetare .-. -. -. okvaliñcerade arbetare . .-. .-. .

Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna 47

Figur 3 3 visar poängutvecklingen för de olika kategorierna kvinnor. Rangordningen . mellan yrkesgrupperna är här samma som för män. Den brantaste löneproñlen har högre tjänstemän, dämåst kommer tjänstemän på mellannivå. Den plattaste lönekurvan har okvaliñcerade arbetare. Lägre tjänstemän och kvalificerade arbetare har den näst svagaste poängutvecklingen.

Figur 3.3 Genomsnittlig årlig ATP-poäng 1966-1990 for kvinnor är födda som 1944-1950 och som år 1991 var högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå, lägre tjänstemän, kvalificerade arbetare eller okvaliñcerade arbetare

KVINNOR

66 70 75 80 85 90 Högre tjm. Tjm. mellannivå Lägre tjm. Kvalificerade arb. Okvaliñceradc arb. .. . u

Källa: Egna beräkningar 1993.

högre tjänstemän tjänstemän på mellannivå - - - lägre tjänstemän kvalificerade arbetare .-.-.-.okvaliñcerade arbetare . .-. .-..

Vad det här säger år att i individens poängutveckling fram till i dag finns det inget

som tyder på att IS-årsregeln skulle gynna kvinnorna än männen. som grupp mer

48 Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna

Mäns inkomstproñler har under de första 25-30 åren i ATP i genomsnitt varit brantare och ojämnare än kvinnors.

Tabell 3.2 Genomsnittlig ATP-poäng de 15 bästa åren eller om det inte finns 15 år med ATP-poäng, genomsnittet de år finns. Kvinnors 15 bästa år i av som procent av mäns 15 bästa år

Födelseår Ålder 25 30 35 40 45 50 55 60 64

Anm: Det finns inte så många observationer i varje kohort, varför slumpfelen kan vara stora. Oregelbundenheten i tabellen beror sannolikt på slumpfel. Källa: Egna beräkningar 1993.

Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna 49

Ett ytterligare sätt att undersöka detta på är att, för den tidsperiod är möjlig, som jämföra individens genomsnittspoäng över den begränsade livscykeln med hans eller hennes genomsnittspoäng de 15 bästa åren. Det har jag gjort för personer födda 1916 och framåt, alltså för ett större urval än bara 1944-1950 års kohorter. I tabell 3.2 har jag beräknat genomsnittlig pensionspoäng under de 15 bästa åren

räknat från 1960 till beräkningsåret om personen har mindre än 15 år med ATP-

poäng, beräknar jag genomsnittet av de år som finns och därefter beräknat hur

kvinnornas 15 bästa år förhåller sig till männens, dvs. kvoten mellan kvinnornas 15 bästa år och männens 15 bästa år, multiplicerat med 100. Detta resultat jämför jag med resultatet i tabell 2.3. I tabell 2.3 har jag beräknat individens genomsnittspoäng för hela perioden från 1960 till beräkningstillñllet och jämfört kvinnornas genomsnittliga poäng med männens. Om kvinnorna skulle ha en större andel av männens poäng när vi jämför de 15 bästa åren än när vi jämför medelpoängen för hela perioden dvs. kvoten mellan kvinnors och mäns genomsnittspoäng de 15 bästa åren âr större än kvoten mellan kvinnors och mäns genomsnittspoäng för hela perioden skulle IS-årsregeln fördelaktigare för kvinnor vara än för män. Jämförelsen av tabell 2.3 och tabell 3.2 inte något sådant resultat. ger Tvärtom är kvinnornas andel av männens poäng i de flesta fall mindre då vi jämför de 15 bästa åren än då vi jämför genomsnittspoängen för hela perioden. Till exempel hade kvinnor som var födda år 1940 medelpoäng i ATP när de 45 år en var som var 44,9 % av de lika gamla männens medelpoäng. Jämför vi i stället medelpoängen under de 15 bästa åren var kvinnornas poäng bara 43,5 % männens. Kvinnor av som var födda år 1944 hade en medelpoäng i ATP när de var 45 år som var 64,5 % av de lika gamla männens medelpoäng. Jämför vi de 15 bästa åren var kvinnornas poäng 61,7 % av männens. Vi kan också jämföra medelpoängen i tabell 2.3 med intjänad ATP i tabell 2.10. Då finns också skillnaderna i antal intjänandeår med vid jämförelsen. Kvinnorna har överlag tjänat in en ATP vars andel av männens är mindre än deras medelpoängs andel. När 1940 års kvinnor var 45 år var deras medelpoäng 44,9 % männens av medelpoäng. Deras intjänade ATP var 40,2 % männens intjänade ATP. När av 1944 års kvinnor var 45 år hade de en medelpoäng 64,5 % männens. som var av Deras intjänade ATP var 61,2 % av männens. Hittills har inte IS-årsregeln i första hand gynnat kvinnorna Avgöransom grupp. de är vad som händer de återstående åren fram till pensioneringen. Bara kvinom nornas pensionspoäng framöver kommer att utvecklas mycket gynnsammare än männens, är l5-årsregeln fördelaktigare för kvinnor. En person kan få högre ATP-poäng av två skäl, dels på grund av löneökning, dels på grund av ökad arbetstid t.ex. genom att byta ut tidigare deltidssysselsättning mot heltidssysselsättning. Löneskillnaderna mellan låglöneyrken och höglöneyrken kan komma att öka i framtiden. Den solidariska lönepolitiken får allt mindre betydelse, och det kan innebära att skillnaderna mellan låglöneyrken och andra yrken kommer att öka. Den ekonomiska integrationen kan få effekter på den svenska lönestrukturen. När arbetskraft och kapital rör sig fritt över gränserna kan skillnaderna i reallön för en viss typ av arbetskraft i Sverige och EG-ländema inte bli

50 Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna

alltför För lågutbildade svenska kvinnor kan det innebära tendens till lägre stora. en relativlöner och för högutbildade det omvända jfr Persson 1993. Högutbildade mån kan komma att gynnas än mer. En hel del skiftena mellan heltidsarbete, deltidsarbete och icke förvärvsarbete av har kvinnorna lämnat bakom sig när de kommer i 40-45-årsåldem. Trots det upp finns det antagligen både intresse och utrymme kvar hos dem för att öka sitt engagepå arbetsmarknaden när de inte längre är bundna av barn jfr J onung 1989. mang Förutsättningarna för och ökad arbetsinsats är emellertid större för avancemang högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå än för lägre tjänstemän och arbetare. De har små möjligheter och i vissa fall är deltidsarbete det enda senare att avancera erbjuds kvinnor i dessa yrken. Vidare kan det faktum att andelen mycket gamla som och därmed vårdkrävande ökar i befolkningen, komma att ställa krav på personer tid utanför arbetsmarknaden för många kvinnor. Om 15- och SO-årsreglema bibehålls är det sannolikt fördelaktigt för tjänstemän på mellannivå och för högre tjänstemän inte slår igenom taket, vilket många som högutbildade kvinnor inte gör. Dessa kommer att få mycket större ATP om den en beräknas på de 15 bästa åren än den skulle beräknas på genomsnittet av alla om årsinkomster. Däremot bör många lägre tjänstemän och arbetare både bland män och kvinnor mindre angelägna att behålla 15-årsregeln. Deras pensioner vara om blir inte mycket större med 15-årsregeln än utan. Dessutom får de betala mer för

sina pensioner i nuvarande system än medelklassen behöver göra om detta se nästa

avsnitt. Det största motståndet mot att 15-årsregeln tas bort bör vi därför finna bland tjänstemän på mellannivå och bland högre tjänstemän vars inkomster inte överstiger ATP-taket. Vi kan erinra att TCO och SACO var starkt kritiska i sitt oss remissvar 1956 SOU 1956:31, även Kruse Ståhlberg, 1977 över den dåvase rande pensionsutredningens förslag om att pensionen skulle bestämmas av genomsnittsinkomsten under hela den aktiva tiden i stället för att fästa större vikt vid slutlönen. Jag SACO i sitt remissvar medgav att det skulle betyda att noterar att senare två under i övrigt lika förutsättningar betalat lika mycket till försäkpersoner, som ringen, trots detta skulle få olika pensioner och av det skälet avstod från att lägga fram ett eget motförslag.

3.2 Förmåner i relation till kostnader

Att pensionsreglerna är sådana att de kan resultera i att vissa grupper får en högre pension i förhållande till livslönen än andra är inte särskilt anmärkningsvärt om det är så alla betalar i relation till vad de får ut i pensioner eller om det sker en att systematisk omfördelning till de så att de får betala mindre för sina svaga grupperna pensioner än andra. Hur det förhåller sig med detta i ATP skall titta närmare på. För det första medför ATP-taket att inkomster omfördelas från inkomsttagare taket till inkomsttagare under taket, eftersom inkomster över taket är avgiftsöver grundande inte pensionsgrundande. Fler män än kvinnor har inkomster över men ATP-taket. För det andra omfördelar 15- och 30-årsreglema i ATP inkomster från

Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna 51

dem som arbetar större delen sitt vuxenliv och har relativt jämn utveckling av en av de pensionsgrundande inkomsterna till dem vilkas pensionsgrundande inkomster är ojämnt fördelade över livet och inte heller arbetar i så många år. Ojämn insom komstutveckling kan både bero på förändringar i lönen och på förändringar i arbetstiden. Svag löneutveckling har låginkomsttagare, både bland mån och kvinnor. Kvinnor varierar sin arbetstid än mån och kan den vågen få ojämn inkomstmer en utveckling. En tredje omfördelande orsak är pensionstillskotten de med låg som eller ingen ATP får. Pensionstillskotten trappas ned med stigande ATP. Pensionärer med låg inkomst kan också få kommunala bostadstillägg. Det sker ingen systematisk omfördelning från mån till kvinnor i ATP. Däremot är reglerna sådana att vi får en systematisk omfördelning från har personer som en platt pensionsgrundande inkomstproñl till har ojämn pensionspersoner som en grundande inkomstutveckling.

Empiriska studier individernas livslöner är ovanliga, eftersom det krävs in-

av komstuppgifter för individens hela yrkesverksamma liv. Beskrivningar faktiska av livslöner år inte heller direkt överförbara på framtida scenarier, eftersom arbetsmarknadsbeteende och löner inte är statiska. Av pensionssystemen är det bara ATP och folkpensionen studerats empiriskt som i ett livscykelperspektiv. Jag har i tidigare studier

se t.ex. Ståhlberg, 1986, 1990

beräknat vad olika individer förväntas få ut i pensionsförmåner och vad de förväntas bidraga med till pensionssystemet under sin förvårvsverksamma tid. Jag har då haft uppgifter på individernas faktiska inkomster för åren 1960-1981, dvs. tidsperiod en på 22 år. I dag har jag motsvarande uppgifter för samma individer i ytterligare 9 år. Jag har därför gjort nya beräkningar på den generation män och kvinnor som är född 1944-1950. För den som är född 1944 kan jag följa hans eller hennes faktiska inkomstutveckling och ATP-poångutveckling från 16 års ålder till och med det år han eller hon fyller 46 år och för den som år född 1950 från 16 år till och med det år hanhon fyller 40.

3.2.1 Undersökningen

ATP liksom folkpensionen är ett fördelningssystem vilket innebär att pensionerna finansieras med de samtida förvärvsarbetandes inkomster. Avgiften bestäms så att inte mer pengar betalas in till ATP under året än vad år betalas ut igen som samma i pensioner. I ATP finns därför inget strikt samband enligt försåkringsmässiga principer mellan en persons avgifter och pensionsförmåner. Ingen betalar sin egen pension. Men är med och betalar till systemet alla år år yrkesverksam. man man Det faktum, att några dör innan de pensioneras, några får pension under kort en period medan andra får pension i många år, betyder att skillnaden mellan det en person har betalat till pensionssystemet och det han eller hon faktiskt får ut i förmåner avviker från den förhand förväntade. Dessa omfördelningar faktiska av in- och utbetalningar är slumpmässiga. Det intressanta från ñrdelningspolitisk

synpunkt är de systematiska omfördelningama i pensionssystemet hänger som samman med regelkonstruktionen.

52 Har reglerna i ATP kvinnorna

gynnat

För mäta sådana systematiska omfördelningar mäste de bedömas i ett långatt siktigt försäkringsmässigt perspektiv. Det innebär att vi måste ta reda på dels vad varje förväntas bidra med under sin livstid till pensionssystemet, dels vad person varje förväntas erhålla under åren som pensionär. person [Jndersökningspopulationen är de löntagare i Levnadsnivåundersökningen 1991 LNU 91 är födda 1944-1950 och också finns med i de nämnda tidisom som studierna. För varje har jag beräknat dels vad han eller hon förväntas gare person fâi ålderspension från folkpension, pensionstillskott och .ATP under sin livstid, dels hur mycket hanhon förväntas bidra till pensionssystemet under sin yrkesverksamma

tid. Longitudinella individs faktiska pensions-och avgiftsgrundande data om varje inkomster finns i LN U tillhörande register: Riksförsäkringsverkets poängdatabas och

Statistiska centralbyråns HlNK-undersökningar. Årliga uppgifter för och samma

en finns tillgängliga från och med det är ATP introducerades, dvs. år 1960, till person och med år 1990. Det innebär tidsföljd av 31 år. en framtida personliga inkomsterna har jag uppskattat sätt man vid De samma som beviljandet förtidspension från ATP uppskattar den inkomstutveckling en nybliav förtidspensionär skulle ha haft han eller hon inte drabbats av inkomstbortfall ven om fortsatt arbeta. För varje är från och med det år förtidspensionen börjar utan att betalas till och med det år individen blir 64 år tillgodoräknas han eller hon penut sionspoäng medeltalet de fyra närmast föregående årens ATPsom motsvarar av poäng, eller, pensionen därigenom blir större, medeltalet under samtliga år från om 16 års ålder. Vid beräkning dessa medeltal bortses från den hälft för vilken av

ATP-poängen är lägst se Lagen allmän försäkring 1993.

om Med denna metod är individens framtida pensionspoäng konstanta och enbart en funktion hans eller hennes tidigare poäng, inte av någon förväntad utveckling för av utbildning ocheller yrke. Det är med andra ord ingen realpersoner med samma istisk beskrivning individernas framtida inkomstmönster. Jag har tidigare exav

perimenterat med alternativa inkomstutvecklingar se Ståhlberg, 1986. Att skatta

kvinnors framtida inkomster är emellertid förknippat med svårigheter. Deras tidigare arbetsmarknadsbeteende liten vägledning för hur senare generationers ger kvinnor väljer att förvärvsarbeta. Därför föredrar jag att frysa pensionspoängen och komplettera resultaten med ett tänkbara över- och underskattresonemang om ningar. Osäkerheten i resultaten är dock mindre än tidigare eftersom har nu faktiska uppgifter för nästan 10 år mer. Metoden innebär att individernas inkomstutveckling i genomsnitt underskattas. Eftersom kan förvänta fortsatt avancemang och karriär bland högre tjänsteoss män och tjänstemän på mellannivâ, och de sista åren kanske negativ men en svag reallöneutveskling för arbetare och lägre tjänstemän metoden en större underger skattning för högre tjänstemän och tjänstemän mellannivå än för arbetare och

lägre tjänstemän. Manliga högre tjänstemän hade redan är 1990 en årspoäng som i genomsnitt 6,0. Den största årliga pensionspoäng kan få i ATP är 6,5. var man De simulerade pensionspoängen för manliga högre tjänstemän ligger därför mycket nära de verkliga värdena. För män blir underskattningen av poängutvecklingen

Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna 53

störst bland tjänstemän mellannivå. Vidare gäller att eftersom pensionsförmånerna, men inte avgiftsinbetalningama, begränsas taket i ATP blir underskattningen av av förmånerna mindre än underskattningen kostnaderna. Underskattningen av av kostnaderna är störst för manliga högre tjänstemän. Metoden innebär att vi låter individens arbetsutbud oförändrat perioden 1991 vara och framåt. Inga övergångar antas ske efter år 1991 mellan hemarbete, deltidsarbete och heltidsarbete. Det gör att vi kan få underskattning 15-årsregelns effekter en av framför allt på kvinnors ATP. Om en person t.ex. har deltidsarbetat hela perioden fram till och med 1990 hon är då 40-46 år kommer hon i mina beräkningar att göra det även i fortsättningen. Vi missar då den positiva effekt på pensionen som en eventuell övergång till heltidsarbete skulle ge. Om förutsättningarna för ökad en arbetsinsats är större för högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå än för arbetare och lägre tjänstemän blir underskattningen större i det förra fallet. Det hår gör att den beräknade kvoten mellan förväntade förmåner och kostnader i ATP för olika grupper skall läsas med nedanstående sammanställning troliga av över- och underskattningar i åtanke. Troliga över- och underskattningar förmånskostnadskvoten i ATP följer av som av metoden att frysa poängutvecklingen de sista 19-25 åren.

Socioekonomisk grupp Trolig felskattning av förmånskostadskvoten i ATP

Män Högre tjänstemän överskattning Tjänstemän på mellannivå underskattning Lägre tjänstemän nära noll Kvalificerade arbetare nåra noll Okvaliñcerade arbetare nära noll

Kvinnor Högre tjänstemän underskattning Tjänstemän på mellannivå underskattning Lägre tjänstemän någon underskattning Kvalificerade arbetare någon underskattning Okvaliñcerade arbetare någon underskattning

Pensionsavgifterna år de faktiska fram till och med år 1993. Därefter använder jag den avgiftsprognos vid en BNP-tillväxt på 2 % finns i Pensionsberedningens som

betänkande se SOU 1990:76. Jag förutsätter att löntagarna på lång sikt bår bördan

av pensionsavgiften, genom att deras kontantlöner blir lägre än vad de skulle ha varit utan ATP. Realräntesatsen vid nuvärdesberåkningarna har jag antagit vara

54 Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna

2 %.

Analysen är identisk med den i min tidigare studie se Ståhlberg, 1990 så när

på följande punkter. Jag har individuella data för tidsföljd av 31 år i stället som en för tidigare 22. Jag använder för pensionsavgiften 1994 och som en senare prognos framåt. Jag gör uppdelningen på högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå, lägre tjänstemän, kvalificerade arbetare och okvaliñcerade arbetare och inte som tidigare i socialgrupp II och III. Jag har senare livslängdsdata.

3.2.2 Kvinnliga låginkomsttagare är minst gynnade av alla

i ATP

Analysen i Ståhlberg 1990 resultat att ATP är i det närmaste ñrdelningsger som mässigt neutralt mellan mån och kvinnor i de årsklasser som ingår i undersökning- Män och kvinnor betalar i genomsnitt ungefär lika mycket för varje krona de en. får i pension från ATP. Enligt beräkningarna i Ståhlberg 1990 som redovisas i tabell 3.3 är den genomsnittliga kvoten mellan förväntade förmåner och kostnader i ATP 0,80 för män och 0,77 för kvinnor, något lägre för kvinnor än för män, men skillnaden är liten. ATP-systemet är dock mer förmånligt för kvinnor ur högre socialgrupper. Den beräknade förmånskostnadskvoten är högst för den gruppen. Dessa har ofta en relativt kort yrkesaktiv period parad med relativt goda inkomster under ett mindre antal år. Det omvända gäller för kvinnor i den lägsta socialgruppen. De har den lägsta kvoten mellan förmåner och kostnader och är således minst gynnade av alla. Dit hör nämligen de som både arbetar i många år och har en svag löneutveckling över tiden.: Nettotransfereringamas andel av livsinkomsten är ett annat mått på transfererin garnas storlek. Nettotransfereringen är skillnaden mellan förväntade förmåner och kostnader. Är den negativ får ut mindre förmåner än vad han eller hon har personen betalat till pensionssystemet. I undersökningen minskar ATP livsinkomsterna med i genomsnitt 2 %. Vi kan göra tankeexperimentet att ATP-avgiften i stället satsats i premiereservsystem med en genomsnittlig förräntning på två procent. Då hade livsinkomsterna varit en genomsnittlig årsinkomst högre. I tabell 3.4 redovisas förmånskostnadskvoten i den nya uppdaterade studien. Kvoten är lika med 0,83 för män och 0,78 för kvinnor. Även skillnaden fortom farande är liten så har den dock ökat något. Högst kvot har kvinnliga högre tjänstemän. Den är 1,06. Näst högst kvot har tjänstemän på mellannivå, både män och kvinnor. De högre tjänstemän som är mån har en lägre kvot därför att deras inkomster överstiger ATP-taket. Den lägsta kvoten har okvaliñcerade kvinnliga arbetare. Deras kvot är bara 0,64. För varje krona de betalat till ATP får de bara igen 64 öre. Den näst lägsta kvoten har kvinnliga lägre tjänstemän. Studien förstärker

2 Eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män får de pension i fler år än män. Förmånskostnadskvoten för kvinnor skulle bli än lägre om samma återstående livslängd hade antagits.

Har reglerna i ATP gynnat kvinnonza 55

således mina tidigare resultat. Kvinnliga låginkomsttagare tjänar minst på att vara med i ATP. Detta under förutsättning att deras årsinkomster efter år 1990 inte ökar betydligt mer än andra yrkesgruppers.

Tabell 3.3 Förmånskostnadskvoten i ATP för årsklassema 1944-1950 och nettotransfereringamas andel av livsinkomsten enligt beräkningar i Ståhlberg 1990, vilka baseras på longitudinella data för åren 1960-1981

Kön och- Förmåns Nettotransfereringsocialgrupp kostnads amas andel av kvoten livsinkomsten

Män

Kvinnor

Anm: socialgrupp I utgörs huvudsakligen av högre tjänstemän, socialgrupp av lägre

tjänstemän och social grupp III av arbetare. Se Erikson Åberg, 1984. Inkomsttagama

i socialgrupp I har i genomsnitt den högsta livsinkomsten, inkomsttagarna i socialgrupp III den lägsta. Källa: Ståhlberg 1990.

56 Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna

Tabell 3.4 Fömiånskostnadskvoten i ATP för årsklasserna 1944-1950 och nettotransfereringarnas andel av livsinkomsten enligt den här uppdaterade studien, som baseras på longitudinella data for åren 1960-1990

Socioekonomisk Förmåns Nettotransfereringkostnads arnas andel av grupp kvoten livsinkomsten

Män Högre tjänstemän 0,84 -0,02 Tjänstemän på

Kvinnor Högre tjänstemän 1,06 0,01 Tjänstemän på

Källa: Egna beräkningar 1993.

3.3 ATP och

folkpension sammantagna

inte kvinnor

missgynnar

Slår vi ihop ATP och folkpensionen missgynnas inte någon grupp bland kvinnorna. Det framgår beräkningarna i tabell 3.5 liksom i min tidigare studie Ståhlberg, av 1990. Detta beror på progressiviteten i folkpensionssystemet. Folkpensionsbeloppet är lika för alla, kostnaden ökar med livslönen. De som har höga inkommen ster får betala än de med låga inkomster. Progressiviteten i det samlade offentmer liga pensionssystemet skulle dock högre om ATP vore fördelningsmässigt vara neutralt eller omfördelade från högre inkomsttagare till lägre.

Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna 57

Tabell 3.5 Fönnånskostnadskvoten i ATP och folkpension inkl. pensionstillskott för ársklassema 1944-1950 samt nettotransfereringamas andel livsinkomsten av enligt den här uppdaterade studien som baseras på longitudinella data för åren 1960-1990

Socioekonomisk Förmåns Nettotransfereringgrupp kostnads amas andel av kvoten livsinkomsten

Män Högre tjänstemän 0,73 -0,05 Tjänstemän på

Kvinnor Högre tjänstemän 1,06 0,01 Tjänstemän på

Källa: Egna beräkningar 1993.

3.4 Appendix till avsnitt

3 N är den normala pensionsåldern, N 65 SM är sannolikheten att bli i år då man är N år. Män och kvinnor har olika livslängdstabeller P är storleken på individ kzs årliga pension är individ kzs avgiftsgrundande inkomst vid åldern i är avgiftsprocenten vid åldern Den varierar med kalenderår a är det första âr som pensionsrått i ATP kan tjänas in. 16 a r är den reala diskonteringsräntan. r 0,02.

58 Har reglerna i ATP gynnat kvinnorna

Om vi antar att ingen blir äldre än 110 år är nuvärdet av förväntade pensionsförmáner vid pensionsintrådet

110 P 2 SM 1+r iN

och nuvärdet vid a års ålder, aN, år

SN1+r P z SNi1+r

iN

Nuvärdet förväntade avgiftsinbetalningar vid a års ålder är av

N-l

2 San 1+TM

ia

ATP är den årliga pensionsförmânen från ATP för individ k. Den uttrycks i basbelopp

pkl, är medelvärdet kzs 15 bästa ATP-poäng, eller om k inte har 15 poängår, medel-

av värdet de poängår som finns av t är krs antal år med ATP-poäng PT är pensionstillskott. Det uttrycks i basbelopp. Vi använder år 1993 års pensionstillskott. Det är 0,555 basbelopp. Då år

ATP 0,6 pk., t30 PT -

ATP z 0

t z 3

t30 1

den årliga folkpensionen uttryckt i basbelopp. År 1993 är den 0,96 FP är storleken basbelopp. För gift försäkrad make får folkpension är den 0,785 basbelopp. Vi vars antar att den är gift år 1993 får det senare beloppet, övriga får 0,96 basbelopp. som Då är den samlade årliga pensionsförmånen från folkpension, pensionstillskott och ATP för individ k

FP + PT + ATP

4 Avtalspensioner

4.1 Pensionsreglema

är inte neutrala

Avtalspensionerna är ett komplement till folkpension och ATP. Avtalspensionerna har många drag gemensamma med den allmänna pensionen. De är obligatoriska för den som tillhör avtalsområdet. De är inkomstrelaterade. Intjänandereglema är dock mindre generösa än i ATP. Nedan jämför jag bestämmelserna i de olika systemen. Storleken på pensionsförmånerna bestäms direkt eller indirekt av hur den pensionsgrundande inkomsten är definierad -X- vilka delar av den pensionsgrundande inkomsten ligger till grund för som pensionen hur ett intjänandeâr definieras hur många intjänandeår som krävs för att få hel pension hur lång intjäningsperiod som är möjlig kompensationsgraden pensionsålder och antal pensionsår Figur 4.1 innehåller förteckning över hur dessa regler ut i ATP, STP, ITP, en ser statlig avtalspension och kommunal avtalspension. För närmare beskrivning en se Ståhlberg l993a.

60 Avtalspensioner

m .m5 a 0 n m 5 0 a m

o m

m 0

u

s

a

m o

m å

0 0 ä

s

s

Avtalspensioner 61

Den kommunala avtalspensionen är bruttosamordnad med folkpension och ATP. Det innebär att avtalsförsâkringen garanterar en viss nivå den samlade pensionen från folkpension, ATP och avtalssystemet. Om den garanterade pensionsnivån är högre än vad som betalas ut från det allmänna systemet står avtalspensionen för mellanskillnaden. Avtalspensionen för statligt anställda är sedan januari 1992 organiserad på i stort sett samma sätt som avtalspensionen för privatanställda tjänstemän. Det betyder att avtalspensionen för statligt anställda utgör viss en procent av slutlönen eller genomsnittet av de sista årens inkomster. Tidigare var den statliga avtalspensionen bruttosamordnad med folkpensionen och ATP. Tillsam-

mans skulle förmånerna från dessa tre utgöra 65 procent i princip slutlönen.

av De som hade en förhållandevis hög slutlön, men dessförinnan haft låga inkomster bl.a. på grund av deltidsarbete, fick en låg ATP. Men den samlade pensionen från ATP och avtalspensionen kunde ändå bli hög på grund av bruttosamordningen som garanterade dem 65 % slutlönen i pension. Den som har relativt hög slutlön men låg ATP förlorar på de nya reglerna. I många fall handlar det kvinnor. om I STP är reglerna sådana att den som lämnar sitt arbete före 57 års ålder inte får någon avtalspension alls därifrån. Denna orättvisa försvinner delvis sedan LO och SAF i maj 1993 enats om ett nytt pensionsavtal. Enligt detta skall även LO-medlemmar över 55 års ålder som blir arbetslösa få avtalspensioner från STP.

I samtliga system krävs i princip 30 intjånandeår eller 360 månader för att få full

pension. Har man färre intjånandeår än 30 reduceras pensionen i proportion till den tid som saknas. Vad som krävs för ett intjånandeår varierar. Dock räcker kort

deltid deltidstjänst på minst 16 timvecka för att få ett helt intjånandeår i alla

systemen. Reglerna för hur ett intjånandeår beräknas år dock mindre generösa i avtalssystemen än i ATP. Intjänandeperioden är också generösare i ATP än i avtalssystemen eftersom ATP kan börja tjänas in redan från 16 års ålder, men avtalspensionerna först från 28 års ålder. Möjligheterna att få ihop de 30 år som krävs för hel pension är därför störst i ATP. Före det pensionsavtalet för statligt nya anställda som trädde i kraft år 1992 kunde även den statliga avtalspensionen tjänas in tidigare, nämligen från 20 års ålder, vilket underlättade i synnerhet för många kvinnor att få ihop sina erforderliga antal år. I ATP är all inkomst av förvärvsarbete mellan 1 och 7,5 basbelopp pensionsgrundande. I ITP och det statliga pensionssystemet är övertidsersättning inte pensionsgrundande. Deltidsanställning som kompletteras med övertid till full upp tjänstgöring ger därför sämre avtalspension än heltidsanställning med lika stor en en årsinkomst. I ATP är inkomster över taket 7,5 basbelopp 258 000 kr år 1993 inte pensionsgrundande. Det innebär att om inkomsterna är större än ATP-taket så blir den pensionsgrundande inkomstprofilen mindre brant än den verkliga. ATP-taket verkar utjämnande på pensionerna mellan hög- och låginkomsttagare. I STP är taket samma som i ATP, men inte i ITP, statlig och kommunal avtalspension. Där är taket hela 30 basbelopp 1 032 00 kr år 1993. Den pensionsgrundande inkomstprofilen för privatanställda tjänstemän, statligt och kommunalt anställda kan därför bli betydligt brantare än den som ligger till grund för deras ATP-beräkningar. ATP-

62 Avtalspensioner

takets utjämnande funktion på pensionema reduceras eller förtas av att avtalspensionssystemen tar över och betalar ut pensioner på inkomster ända upp till 30 basbelopp. Figur 4.2 ger en schematisk illustration. l ATP är pensionen 60 % av medelvärdet av de 15 bästa pensionsgrundande

årsinkomsterna i fasta priser. Det gör att de som har en ojämn löneutveckling får

en högre ATP i förhållande till livslönen än de får som har en mera jämn löneutveckling. Avtalspensionerna bestäms eller mindre av slutlönen. ITP beräknas mer på i princip slutlönen, den statliga och den kommunala avtalspensionen beräknas på de fem sista årslönerna och STP bestäms lönen mellan 55 och 59 års ålder. I av STP, ITP och den statliga avtalspensionen är avtalspensionen 10 % på den lön som pensionen beräknas på så länge lönen inte överstiger 7,5 basbelopp. På den del av lönen överstiger 7,5 inte 20 basbelopp är ITP och den statliga avtalspensom men sionen 65 % och på den del som överstiger 20 men inte 30 basbelopp är kompensationen 32,5 %. Den kommunala avtalspensionen är samordnad med ATP och folkpension så sätt att avtalsförsäkringen garanterar en viss nivå på den totala pensionen. Det är mellanskillnaden mellan garanterad pension och lagfâst pension som kommunen betalar.

Figur 4.2 schematisk jämförelse av ATP och avtalspension

Årslön

i

ATP + avLpens.

ATP-tak skill-

nad

1 Bs total . inkomst 4 As inkomst , 3.8 ATP Pans-

A -á skill- m

As ATP + avLpens. fw

i As ATP

Avtalspensioner 63

De som har höga löner i slutet av karriären får högre avtalspension i förhållanen de till livslönen än vad de får som har eller negativ löneutveckling de sista en svag åren. Se figur 4.2. Till skillnad från avtalsförsäkringamas sistaårs-regel där de bästa inkomsterna skall ligga sist för att mest utdelning, spelar det med 15ge årsregeln i ATP ingen roll när i livet de bästa inkomsterna ñnns. 15-årsregeln i ATP respektive sistaårs-regeln i avtalspensionerna samt de olika takreglerna gör att skillnaderna i avtalspensionen kan bli betydligt större än skillnaderna i ATP. Högre lön de sista åren jämfört med tidigare år kan bero dels på bättre lön, dels på ändrad arbetstid. Karriäryrken har en brantare löneutveckling än typiska låglöneyrken och män har oftare karriäryrken än kvinnor. Förändringar i arbetstiden från deltid till heltid år däremot vanligare bland kvinnor än bland män. Sista-årsregeln kan därför gynna både ett typiskt manligt arbetsmarknadsbeteende och är ett som typiskt för kvinnor. Det generösa taket i avtalssystemen kommer männen till del än kvinnorna. mer Betydligt fler män än kvinnor har inkomster över ATP-taket. I dag har bara 3 % av kvinnorna, men 18 % av männen inkomster över taket i ATP. Lägst pension i förhållande till livslönen får de har i det närmaste platt som en livslöneproñl och negativ reallöneutveckling från 55-60-årsåldem. Det mönstret kan vi hitta hos låginkomsttagare, både bland mån och kvinnor. De flesta har som manuellt arbete, men också många lägre tjänstemän, har relativt dålig reallöen neutveckling mellan 55 och 65 års ålder. Jag har jämfört utvecklingen av individens ATP-poäng med dennes deklarerade förvärvsinkomster perioden 1960-1990. De motsvarar i huvuddrag senare personens pensionsgrundande inkomst för avtalspension. Jämförelsen görs för kohortema 1944-1950. För varje individ har jag uppgifter hans eller hennes deklarerade inkomst för åren 1979-1990. Uppgifter på individuella inkomster före år 1979 har jag inte haft tillgängliga. Det betyder mindre eftersom inte så många haft inkomster över ATP-taket dessa år. I figur 4.3 och 4.4 jämför jag den ATP-grundande inkomsten med den avtalspensionsgrundande inkomsten. ATP-poängen har ett tak på 6,5 basbelopp, medan förvärvsinkomsterna kan fortsätta att stiga. I figurerna redovisas bara uppgifterna för högre tjänstemän. I övriga grupper är skillnaderna ganska obetydliga. Förvärvsinkomsterna har jag räknat om i basbelopp. På så sätt blir de uttryckta i sort samma som pensionspoängen. Kvinnliga högre tjänstemän har exakt pensionsgrundande inkomstproñl i samma ATP som i avtalssystemen kurvorna år parallella. Det gäller definitivt inte männen. De har en betydligt brantare pensionsgrundande inkomstutveckling i avtalsförsäkringen än i ATP. De kan komma att få sammanlagd pension i fören som hållande till livslönen är betydligt större än den kvinnliga högre tjänstemän får. som Förutsättningen år förstås att inte kvinnors löner stiger dramatiskt än männens mer åren innan pensioneringen.

64 Avtalspensioner

Figur 4.3 ATP-poäng och pensionsgrundande inkomst i avtalsförsäkringen. Basbelopp. Män är födda 1944-1950 och år 1991 var högre tjänstemän som som

10E

.. Högre tjänstemän

ATP Avtalsförsälcring ..

Källa: Egna beräkningar 1993.

Avtalspensioner 65

Figur 4.4 ATP-poäng och pensionsgnmdande inkomsti avtalsförsäkringen. Basbelopp. Kvinnor som är Födda 1944-1950 och år 1991 högre tjänstemän som var

KVINNOR Högre tjänstemän

ATP .. Avtalstörsälcring ..-

Källa: Egna beräkningar 1993.

4.2 Svagt samband mellan en persons

förmåner och

avgifter

Avgiften till avtalsförsäkringen år i de flesta fall inte försâkringsmässigt bestämd för varje enskild individ, utan sambandet mellan individens förmåner och avgifter är precis som i ATP svagt. I ITP finns dock ett närmare samband än i de övriga systemen. Pensionen bestäms av slutlönen eller de sista årens inkomster, medan

66 Avtalspensioner

pensionsavgiften i det närmaste år proportionell mot livslönen. Det betyder att den i förhållande till livslönen har fått betala mindre för sina som har en hög pension pensionsförmåner än den har flack lönekurva. Såsom reglerna är konstruerasom en de kan ojåmlikheten större i avtalssystemen än i ATP. I avtalssystemen kan det vara många gånger så kvinnorna subventionerar männen. Sistaårs-regeln i vara att avtalsförsäkringen omfördelar från dem som har en jämn inkomstprofil med svag eller negativ löneutveckling de sista åren till dem som har en brant löneutveckling och de högsta inkomsterna sist i karriären. Variationema i inkomst kan bli mycket eftersom det inte finns något effektivt tak. Karriäryrken är vanligast bland stora höginkomsttagare och män.

ATP och

4.3 Samspelet mellan avtalsförsäkringarna

Skattekilar, inkomstomfördelningar och i många fall underñnansiering är gemensamt för ATP och flera avtalsförsäkringarna. Om ATP reformeras men avtalssystemen av förblir oförändrade i sina grundregler, kvarstår de skattekilar och inkomstomfördelningar till förmån för höginkomsttagare och män som härstammar från avtalspensionsreglema. Låter ATP-taket ligga kvar på nuvarande nivå får avtalspensionermed tiden utökad roll. Ett utökat skydd från avtalsförsäkringama i sin nuvana en rande form varken kvinnor eller samhällsekonomin. Låter vi ATP ingå i gagnar giftorätten, inte avtalspensionerna, är detta ett ytterligare skål för kvinnor att men motsätta sig att avtalspensionema får utökad roll. en Jag kan tänka mig flera utvecklingar undanröjer de negativa konsekvenser som avtalsförsäkringama kan ha just kvinnors pensioner. En är att ge den som lagfästa inkomstrelaterade pensionen ett så högt tak att det slår undan intresset pass för kompletteringar i avtalsförsäkringar. En är att få konkurrerande försäkringsföretag att ersätta avtalsmarknadens annan monopol. Försäkringssystem utformas offentligt monopol eller genom avtal som av mellan har monopolliknande position på arbetsmarknaden tenderar parter som en samband mellan avgifter och förmåner än ett försäkringssystem att ge ett svagare med högre inslag konkurrens. Har konkurrens och något försäkringsföretag av skulle sätta premierna så att vissa missgynnades skulle dessa bara välja ett grupper annat försäkringsföretag. En tredje utveckling år att arbetsmarknadens organisationer själva kommer överens ändra avtalssystemen så att reglerna blir neutrala också där och ingen om att varken gynnas eller missgynnas. En fjärde möjlighet är lagstiftning. T.ex. skulle förmånlig skattebehandling av pensionsavgifter kunna tillämpas bara pensionen är baserad på livsinkomsten. om Avtalsförsåkringama, inte bara ATP, behöver ses över. Att enbart ändra ATP snegla på avtalssystemen tror jag inte kan den långsiktiga stabilitet i hela utan att ge pensionssystemet som vi eftersträvar.

5 Kvinnors i

pensioner ett

ATP

reformerat

15- och 30-årsreglerna i ATP medför att kvinnor som är hemma några år och sedan varvar deltidsarbete med hemarbete inte behöver få en lägre ATP för den skull. Pensionsarbetsgruppen har i sin skiss Ds 1992:89 föreslagit att 15- och 30-årsreglerna slopas. I stället föreslås att hela den pensionsgrundande livsinkomsten skall ligga till grund för den inkomstrelaterade pensionen och att den inte längre skall

ñnansieras med skatter utan med verkliga försäkringsavgiñer som kan tas ut som

en viss procentsats på lönen. Om pension och avgifter beräknas på samma inkomster får vi en strikt försâkringsmåssig koppling, raka rör, mellan förmåner och avgifter, inga skattekilar och inga inkomstomfördelningar. I ett sådant systern betalar var och en sin egen pension. Förväntade förmåner är lika med förväntade kostnader. De som har ojämnt fördelade inkomster och arbetar i relativt få år subventioneras inte som i nuvarande ATP av dem som arbetar i många år och har en svag löneutveckling. Kvoten mellan vad en person förväntas få i pension och vad han eller hon betalar till systemet förmånskostnadskvoten är lika med ett för alla och nettotransfereringama lika med noll vare sig man är högre tjänsteman eller okvaliñcerad arbetare. I tabell 1 visar jag förmånskostnadskvoten och nettotransfereringarnas andel av livsinkomsten för olika grupper män och kvinnor i det fall ATP görs om så att vi får raka rör mellan en persons förmåner och avgifter. Eftersom i nuvarande system pension och ATP-avgift inte beräknas på samma inkomst behöver inte minskad arbetstid resultera i minskad pension. Det är i väldigt många fall likgiltigt för den framtida pensionsstorleken om individen väljer att öka eller minska sin arbetsinsats, varför incitamenten till arbete försvagas. IS-årsregeln kan ge starkare incitament hos kvinnor att arbeta deltid och sedan heltid än att satsa på utbildning och karriär. Incitamenten blir de omvända när varje års inkomst har betydelse för pensionsstorleken, så att en högre livsinkomst alltid ger en högre pension än vad en lägre livsinkomst ger. Då är incitamenten till förvärvsarbete och avancemang positiva under förutsättning förstås att avbrott för utbildning ger framtida avkastning i avancemang och högre löner.

68 Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP

Tabell 5.1 Förmånskostnadskvoten i ATP och nettotransfereringarnas andel av livsinkomsten i ett reformerat ATP

Socioekonomisk Förmåns Nettotransfererin gkostnads- amas andel av grupp kvoten livsinkomsten

Män Högre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Lägre tjänstemän Kvalificerade arbetare Okvaliñcerade arbetare

Alla mån O

Kvinnor Högre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Lägre tjänstemän Kvalificerade arbetare Okvaliñcerade arbetare

Alla kvinnor O

5.1 vårdnadshavaren och

Pensionspoäng till delad pensionsrätt

Det mesta talar för att kvinnor länge än kommer att fortsätta att ta ett större ansvar än mån för hem och barn. Pensionsarbetsgruppen föreslår att den som tar hand om barnen kompenseras småbamsåren. i form av skatteñnansierad pensionsrätt under Den har följande förslag till komplettering av vårdnadshavarens inkomster så länge barnet år under fyra år.

l Ugfyllnad av inkomsten till 75 procent av genomsnittsinkonzsten för samtliga

försäkrade i dag ca 120 000 kronor. Kompensationen år större för vårdnadshavare med låga eller inga inkomster än för de med höga inkomster. De har årsinkomst är större än 75 % av som en som genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade får ingenting i kompensation.

Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP 69

2 Alltid ett basbelopp till vårdnadshavaren. Alla som berörs får en lika stor kompensation.

3 Den vid barnets födelse aktuella föräldrapenninggrundande inkomsten blir den pensionsgrundande. Med detta förslag blir kompensationen större till vårdnadshavare har höga som inkomster än till dem som har låga. För dem inte har haft något förvärvsarsom bete blir kompensationen mycket låg.

Därutöver har diskuterats 4 Delad pensionsrätt mellan makar.

Vårt nuvarande pensionssystem bygger två principer: grundtrygghetsprinctpen där pensionsrätt grundas på bosättning inom landet bestämmelserna ändrades år 1993 då EG-anpassade regler infördes, och inkomstborfallrprinctpen där pensionsrätt grundas på arbetsprestation. Till den förra principen hör folkpensionen, medan ATP och avtalspensionema bygger på inkomstbortfallsprincipen. Med pensionsarbetsgruppens förslag om skatteñnansierad pensionsrätt till småbamsförälder införs

en tredje princip, nämligen den om pensionsrätt på grund föräldraskap och

av som tillfaller vårdnadshavaren, så länge hon eller han har barn under viss ålder. en Delad pensionsrätt baseras på arbetsinkomster och faller därmed in under inkomstbortfallsprincipen. Enligt äktenskapsbalkens regler giftorätt har och om mannen kvinnan i princip samma rätt till de tillgångar de förvärvar inom äktenskapet. som Intjänad pensionsrätt år inte något annat än uppskjuten lön och sådan bör den som kunna ingå i giftorätten. Delad pensionsrätt skulle också innebära att olika former av sparande behandlades lika vid en eventuell bodelning. Som det är i dag delas sparande i eget hem, bank m.m. lika mellan makar, men inte pensionssparande. Förslagen l, 2 och 3 innebär en subvention till vårdnadshavarna och en ökning av pensionskostnaderna som betalas av de förvärvsarbetandes löner. De arbetar som mer betalar till dem som arbetar mindre eller inte arbetar alls. De förra, utöver som sin egen försäkringsmässiga avgift betalar skatt till pensionssystemet, får en en förmånskostnadskvot i systemet som är mindre än ett, de får kvot senare en som är större än ett. Även delad pensionsrâtt mellan makar kan medföra ökning en av . pensionskostnaderna Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och män är äldre än kvinnor i de flesta äktenskap.

Det behöver inte göra det, eftersom det går att hitta konstruktioner som korrigerar för olikhet i livslängd.

70 Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP

5.2 Hur påverkar nya pensionsregler

incitamenten

Eftersom vårdnadshavaren i allmänhet kvinnan i ett reformerat ATP kompenseras för den tid barnen är små, har alla förslagen, även delad pensionsrått, ett inbyggt incitament förvärvsarbeta mindre. Men incitamentet är olika starkt i de olika att fallen. Föräldraförsäkringen i sin nuvarande form kompenserar den som stannar hemma, uppmuntrar samtidigt till förvärvsarbete och karriär, eftersom kompensationen men

baseras på den tidigare förvärvsinkomsten. Pensionsarbetsgruppens förslag den

tidigare föräldrapenninggrundande inkomsten blir den pensions grundande förstärker den tendensen. Men också tendensen till att vilja skjuta upp sitt barnafödande tills inkomsten nått viss höjd, förstärks. Den ålder då kvinnan föder sitt första barn en har med åren förskjutits alltmera uppåt. I dag är i genomsnitt kvinnan 26,3 år när hon föder sitt första barn Befolkningsförändringar 1990. Allt fler kvinnor önskar etablera sig på arbetsmarknaden, få ett bra jobb och en hyfsad inkomst innan de skaffar barn, eftersom denna inkomst ligger till grund för föräldrapenningen under års tid och eventuellt även för nästa barn det föds inom 2,5 år, vilket numera ett om allt fler barn gör. Reformer spär denna effekt, vilket reformförslag 3 gör, som kan driva medelåldern vid födseln första barnet. Detta skulle kunna inverka upp av negativt på barnafödandet ökad barnlöshet, färre barn kvinna, och därmed per kanske äventyra pensionssystemets ekonomi sikt Incitamenten till att dra sig tillbaka från eller minska sitt engagemang på arbets-

marknaden år starkast i alternativ l utfyllnad inkomsten till 75 % av genom-

av snittsinkomsten för samtliga försäkrade. Förvärvsarbete upp till en årsinkomst som är 75 % genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade ger inte fler pensionsav poäng än inget förvärvsarbete alls. Den totala löneförmånen dvs. kontantlön och framtida pensionsförmån i inkomstintervallet blir lägre givet att inget annat ändras med än utan reformen. Många heltidsarbetande, dubbelarbetande mödrar blir utan kompensation vårdnadshavare. De är däremot med och betalar pensionsrätten som dem är hemma med barnen. som

Förslag 2 alltid ett basbelopp till vårdnadshavaren ger alla vårdnadshavare

kompensation oberoende inkomst. Det är en renodlad form av pensionssamma av rätt på grund föräldraskap. De negativa incitamentseffekterna på förmånssidan av är med sådan reform förhållandevis små Det finns också incitament till att en

2 Av det totala antalet dagar togs ut i betald föräldraledighet år 1990 tog papsom ut 7,5 %. Av det drar jag slutsatsen att svenska fäders intresse av att stanna porna ca hemma på obetald tid, så när på att de skulle tillgodoräkna sig samma pensom sionsgrundande inkomst som tidigare, är mycket liten.

3 I nationalekonomisk terminologi är innebörden att substitutionseffektema är noll.

Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP 71

tidigarelägga bamafödandet, eftersom den inbetalning fiktiv eller verklig görs

som till pensionssystemet på basis av gratispoängen avkastning under längre tid ger en när den görs tidigt i livet än om den görs sent. Delad pensionspoäng kan kanske männen incitament att uppmuntra kvinnan ge till att lönearbeta och att släppa fram jämlika löner. Det är så att lågt förmer värvsdeltagande hos kvinnor och låga kvinnolöner slår tillbaka på männen vid en delning genom att deras egna pensioner blir lägre. Men delade pensionspoång i ATP ger också, och kanske hellre, männen incitament till att vilja låta avtalspensioner och individuella löneavtal ta över allt större del det samlade försäkringsen av skyddet och att minska den lagfästa försäkringens betydelse. Delad ATP-poäng och låst ATP-tak ger inte mycket i ATP-pensioner några år. Då står kvinnorna där, om visserligen med delade ATP-poäng, med fortsatt låga pensioner, medan mänmen nen försäkrat sig om motsatsen i kollektivavtal och individuella avtal. Om pensionsrätten delas måste därför delningen gälla all pensionsrätt, inte bara ATP.

Övergångsgenerationens

5.3 kvinnor i

ett

reformerat ATP

Frågan är vad som händer med de generationer redan är inne i det system vi som

har Återigen tar jag hjälp kohorterna 1944-1950 för att belysa situationen.

nu. av I tabell 5.2 har jag beräknat hur många ATP-poäng olika kategorier tjänat in i genomsnitt per år under perioden 1966-1990, alltså mellan 22 och 46 års ålder för de som är födda 1944 och mellan 16 och 40 års ålder för de är födda 1950. som Kvinnorna hade tjänat in 1,82 pensionspoäng i genomsnitt år och männen 3,37 per poäng. Sett över hela ZS-årsperioden är kvinnornas livslön i genomsnitt drygt hälften så stor som männens. Bland högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå är den högre, 66 resp. 60 % av männens. Lägst ATP-poäng år alla per av grupper hade kvinnliga arbetare. Kvinnliga okvaliñcerade arbetare hade i genomsnitt bara tjänat in 1,42 pensionspoång per år. Det är inte mycket. Mest poäng bland kvinnorna hade högre tjänstemän. Deras årspoång var dock mindre än för okvalificerade manliga arbetare som hade den lägsta årspoängen bland mån.

pensioner i ATP

72 Kvinnors ett reformerat

Tabell 5.2 Antal ATP-poäng i genomsnitt år under perioden 1966-1990 for per årsklasserna 1944-1950. Män och kvinnor i olika socioekonomiska grupper

Socioekonomisk Genomsnittspoången per år 1966-1990 Kvinnor Män kvmän100 grupp

Källa: Egna beräkningar 1993.

5.3.1 Pensionsstorleken med nuvarande regler

uppskatta storleken på den pension individerna i årsklass 1944-1950 skulle För att få med nuvarande och reformerade regler måste jag simulera inkomstutvecklingen 1991 och framåt. Jag använder den metod redovisats i avsnitt 3. från år som Metoden innebär i genomsnitt underskattning framtida inkomster och därmed en av pensionsstorleken, och underskattningen kan störst bland tjänstemän på mellanvara nivå. Däremot ligger de simulerade framtida pensionspoången för manliga högre tjänstemän mycket nära de verkliga värdena, eftersom de i genomsnitt har nästan

maximal poäng redan år 1990. De har i genomsnitt poäng på 6,0 år 1990.

en Resultaten från beräkningarna nuvarande system skall läsas med nedanstående av sammanställning troliga under- och överskattningar i åtanke jfr avsnitt 3.2.1. av I tabell 5.3 har jag beräknat hur stor årlig ATP individerna i de olika yrkeskategoriema har tjänat in när de pensioneras vid 65 års ålder. Tabell 5.4 anger den folkpension, pensionstillskott och ATP samlade pensionsstorleken från nuvarande

4 1990 är det sista år jag har uppgifter individs ATP-poäng. Har hon eller han en förvärvat pensionspoäng för minst två de fyra åren dessförinnan får honhan i av mina beräkningar pensionspoäng för alla år som återstår till pensioneringen. Kom arbetslöshetsersättning, sjukersättning o.dyl. pensionspoâng. Storleken ihåg att ger poängen är funktion av individens tidigare poäng. en

5 Den högsta pension kan från ATP är 3,9 basbelopp. Tillsammans med folkman pensionen blir det 4,68 basbelopp för den år gift med en annan pensionär, ansom nars 4,86 basbelopp.

Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP 73

Troliga felskattningar av pensionsstorleken i nuvarande system som följer av den redovisade metoden

Socioekonomisk grupp Trolig felskattning pensionsstorleken av i nuvarande system

Män Högre tjänstemän nära noll Tjänstemän på mellannivå uuderskattning Lägre tjänstemän nära noll ev. viss överskattning Kvalificerade arbetare nära noll ev. viss överskattning Okvaliñcerade arbetare nåra noll ev. viss överskattning

Kvinnor Högre tjänstemän underskattning Tjänstemän på mellannivå uuderskattning Lägre tjänstemän någon uuderskattning Kvalificerade arbetare någon uuderskattning Okvaliñcerade arbetare någon uuderskattning

Tabell 5.3 Den årliga ATP individerna i ársklasserrm 1944-1950 har tjänat in när de pensioneras vid 65 års ålder. Män och kvinnor i olika socioekonomiska grupper. Basbelopp

Källa: Egna beräkningar 1993.

74 Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP

Tabell 5.4 Den årliga pensionsstorleken från folkpension, pensionstillskott och ATP individema i årsklasserna 1944-1950 får. Män och kvinnor i olika socioekonosom miska grupper. Basbelopp

Socioekonomisk Genomsnittlig årlig pension i basbelopp från ATP och folkpension inkl pensionstillskott grupp

Källa: Egna beräkningar 1993.

5.3.2 Pensionsstorleken i ett reformerat ATP

Pensionsstorleken med nuvarande regler skall jag jämföra med pensionsstorleken i reformerat ATP. Jag antar att ett reformerat ATP innebär retroaktiv komett pensation till vårdnadshavarna för den tid de haft barn under fyra år. Jag antar att endast kvinnor har varit vårdnadshavare och att de får kompensation enligt förslagen 1 eller 2 når de är mellan 26 och 31 år gamla, dvs. i på varandra följande år, sex alternativt när de är mellan 26 och 33 år gamla, dvs. i åtta på varandra följande år. I så fall skulle den årliga poängen i ATP åren 1966-1990 i genomsnitt vara den som tabell 5.5 och 5.6 visar. Kvinnor får i genomsnitt större pensionsgrundande inkomst åren 1966-1990 en i båda alternativen. Den är mellan 60 och 73 % männens pensionsgrundande nu av inkomster tidigare 53-66 %. Alternativ 1 utfyllnad inkomsten till 75 % av mot av genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade är fördelaktigare för okvaliñcerade

arbetare än vad alternativ 2 alltid ett basbelopp till vårdnadshavaren är. De kvin-

har relativt goda inkomster får i alternativ 1 lägre kompensation eller nor som en ingen kompensation alls. I tabell 5.7 jämför jag kvinnors genomsnittliga årspoäng under perioden 1966-1990 med den de skulle få med retroaktiv vårdpoäng.

Kvinnors pensioner i

ett reformerat ATP 75

Tabell 5.5 Simulering av alternativ 1 utfyllnad inkomsten till 75 % av av genom-

snittsinkomsten för samtliga försäkrade, dock till 4 basbelopp. Antal ATPmax.

poäng i genomsnitt år under perioden 1966-1990 för årsklassema 1944-1950. per

Män och kvinnor i olika socioekonomiska grupper

Källa: Egna beräkningar 1993.

Tabell 5.6 Simulering av alternativ 2 alltid ett basbelopp till vårdnadshavaren. Antal ATP-poäng i genomsnitt per år under perioden 1966-1990 for kohortema 1944-1950. Män och kvinnor i olika socioekonomiska grupper

Källa: Egna beräkningar 1993.

76 Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP

Tabell 5.7 Antal ATP-poäng i genomsnitt år under perioden 1966-1990 för per årsklassema 1944-1950. Nuvarande system och ett system med retroaktiv vårdpoäng. Kvinnor i olika socioekonomiska grupper

Socioekonomisk Genomsnittlig årspoâng 1966-1990 Faktisk Vårdpoäng Vårdpoäng grupp

Källa: Tabell 5.2, 5.5 och 5.6.

Jag kvinnan får välja det alternativ är bäst för henne. Av de två antar att som alternativ jag räknar väljer då höginkomsttagaren ett basbelopp, låginkomsttaväljer påfyllnad inkomsten. I mina beräkningar ökar vårdpoängen kvingaren av genomsnittliga ATP-poäng sett över hela livscykeln med 9 % om de tillhör nornas kategorin okvalificerade arbetare, och med 3 % om de är högre tjänstemän. Denna skillnad mellan försvinner antagligen när höginkomsttagarna kan välja grupperna alternativ 3 den vid barnets födelse aktuella förvärvsinkomsten blir den pensions-

grundande. För att kunna skatta pensionsstorleken vid 66 års ålder i det reformerade systemet antar jag individuella poängutveckling 1991-2014 ,som i tabellerna 5.3 samma och 5.4. En underskattning de framtida pensionspoângen har mindre betydelse av för pensionsstorlekens värde i det reformerade systemet än i det nuvarande sanna systemet. Däremot kan antagandet att de flesta förvärvar pensionspoäng alla år fram till den normala pensionsåldern ha större betydelse för pensionsstorleken i det reformerade systemet. Många arbetare och lägre tjänstemän kan komma att pensioföre den normala pensionsåldem. Mitt antagande ger då en överskattning av neras pensionsstorleken i det reformerade systemet för dessa grupper. Vidare är det frågan statisk analys; under de 20 år återstår till 66om en ca som årsdagen för de aktuella årsklassema antas arbetsutbudet och löneutvecklingen vara oberoende hur pensionsreglerna utformas. Förutsättningarna för avancemang och av ökad arbetsinsats är sannolikt större för högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå än för arbetare och lägre tjänstemän. En statisk analys underskattar arbetsutbudet och lönerna framför allt hos högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå.

Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP 77

Särskilt underskattas pensionsnivån hos tjänstemän på mellannivå vilkas inkomster inte överstiger ATP-taket. Kvinnorna antas få pensionspoäng under småbamsåren enligt det bästa altemaav tiv 1 och 2. De som inte når upp till en pension som motsvarar nivån på nuvarande folkpension och pensionstillskott antar jag garanteras allmän pension har en som samma storlek som nuvarande folkpension och pensionstillskott tillsammans. I tabell 5.8 har jag beräknat den genomsnittliga pensionsnivån från grundskydd och ATP i det reformerade systemet för män och kvinnor i olika yrkesgrupper som tillhör ársklasserna 1944-1950.

Tabell 5.8 Den årliga pensionsstorleken från gnmdskydd och ATP i det reformerade

systemet i årsklassema 1944-1950. Män och kvinnor i olika socioekonomiska grupper. Basbelopp

Källa: Egna beräkningar 1993.

Om kvinnorna i mina simuleringar inte skulle få några extrapoäng för barnaáren blir pensionerna i det reformerade systemet de visas i tabell 5.9. som Till slut jämför tabell 5.4, 5.8 och 5.9 i tabell, tabell 5.10 och en gemensam 5.11. Tabell 5.4 är pensionsstorleken med nuvarande ATP och folkpension inkl. pensionstillskott, 5 .8 är pensionsstorleken i det reformerade systemet. Skillnaden i pensionsnivå mellan det nuvarande systemet och det reformerade år i genomsnitt liten vare sig man är okvaliñcerad arbetare eller högre tjänsteman, eller man kvinna.

78 Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP

Tabell 5.9 Den årliga pensionsstorleken från grundskydd och ATP i ett refonnerat utan vårdpoäng, i ársklassema 1944-1950. Män och kvinnor i olika system, men socioekonomiska grupper. Basbelopp

Socioekonomisk Genomsnittlig årlig pension i basbelopp från ATP och grundskydd grupp

Källa: Egna beräkningar 1993.

Tabell 5.10. Den årliga pensionsstorleken med nuvarande regler och i ett refonnerat system. Män i olika socioekonomiska grupper. Basbelopp

Socioekonomisk Genomsnittlig årlig pension i basbelopp Nuvarande system Reformerat system grupp

Källa: Tabell 5.4, 5.8.

Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP 79

Tabell 5.11. Den årliga pensionsstorleken med nuvarande regler, i ett reformerat system med vårdpoäng och i ett reformerat system utan vårdpoäng. Kvinnor i

Källa: Tabell 5.4, 5.8 och 5.9.

Ett försök till att mycket grovt korrigera resultaten för eventuella över- och underskattningar i den statiska analysen skulle kunna följande bild. Manliga högre ge tjänstemän får oförändrade värden. Manliga tjänstemän på mellannivå får högre värden i båda systemen, men underskattningen är större i det nuvarande systemet än i det reformerade. Skillnaden mellan systemen blir större än vad beräkningarna i tabellen visar. Manliga lägre tjänstemän och arbetare kan få lägre värden i det nuvarande systemet om den verkliga reallöneutvecklingen blir negativ från 50-55 års ålder. I det reformerade systemet blir värdena lägre t.ex. de sista 5 åren inte om ger någon pensionsgrundande inkomst alls. Kvinnliga högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå får högre vården i båda systemen, underskattningen är men större i det nuvarande systemet än i det reformerade. Kvinnliga lägre tjänstemän och arbetare kan få högre värden i båda systemen om poängutvecklingen underskattas på grund av att kvinnorna i verkligheten ökar sin arbetstid. Vi jämför tabell 5.8 och 5 .9. Tabell 5.9 är pensionsstorleken i det reformerade systemet, men utan vårdpoäng. Utan vårdpoäng skulle kvinnornas pensioner bli lägre. Hur mycket vårdpoängen betyder kan också i tabell 5.12. Om även se

det tredje alternativet till vårdpoäng den tidigare föråldrapenninggrundande inkom-

sten blir den pensionsgrundande funnits med i mina beräkningar hade skillnaderna mellan det gamla och det nya systemet varit mindre även för tjänstemännen.

80 Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP

Tabell 5.12. Hur mycket större pension kvinnor i olika socioekonomiska grupper och födda 19444950 får på grund av vårdpoängen

Källa: Egna beräkningar 1993.

5.4 avsnitt 5

Appendix till

När jag beräknar pensionsnivåema i det reformerade systemet för kohorterna 1944-1950 antar jag att reglerna ser ut på följande sätt: Pensionsförmånerna är avgiftsbestämda och inte i nuvarande system förmånssom bestämda. Det betyder att inga garantier viss pensionsnivå i relation till ges om en slutlönen eller till inkomsterna under vissa år. Storleken på en persons pension bestäms i stället hur mycket har betalats i avgifter på den personens lön, av som uppräknat med ett reallöneindex. En fastställd procent av den pensionsgrundande inkomsten betalas varje år till ATP och förräntas fram till pensionsdagen med reallöneutvecklingen. Pensionsgrundande inkomst beräknas från första kronan. Arbetslöshetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning o.dyl. är pensionsgrundande inkomst. För övergångsgenerationema beräknas en tänkt årlig pensionsinbetalning för de år tillhör förfluten tid. Således beräknas för varje individ ett fiktivt som pensionskapital, är lika med tänkta inbetalningar inkl. avkastningen på dessa. som I mina beräkningar har jag använt följande löneindextal från Riksförsäkringsverket. Ett års tänkta inbetalningar i basbelopp är en fastställd procent av personens pensionspoäng för året + 1. Den procentsats jag har räknat med år 18 % enligt uppgift från Riksförsäkringsverket. Pensionsåldern antar jag 66 âr. Det pensionskapital individen har ackuvara som mulerat när han eller hon pensioneras, dividerar jag med förväntat antal år som pensionär. Det belopp jag då fâr är årspensionen i det reformerade systemet. De är födda 1944 förväntas i genomsnitt ålderspensionärer i 13,5 år, och de som vara är födda 1945-1950 i 13,6 år uppgifter från Riksförsäkringsverket. som

Källa: Uppgift från Riksförsäkringsverket 1993.

För övergångsgenerationema finns särskilda bestämmelser. De får inte hela sin pension från det nya systemet, utan del beräknas på det systemet medan en nya resten beräknas på det gamla systemet. De är födda 1936 får 120 pensionen som av uträknad enligt reglerna i det reformerade systemet och 1920 av pensionen uträknad enligt reglerna i det nuvarande ATP och folkpensionssystemet. De är som födda 1937 får 220 enligt det nya och 1820 enligt det gamla osv. Det betyder att för årsklasserna 1944-1950 tillämpas följande bestämmelser:

82 Kvinnors pensioner i ett reformerat ATP

Källa: Uppgifter från Riksförsäkringsverket 1993.

De inte når till en pension från det allmänna systemet som motsvarar nivån som upp på nuvarande folkpension och pensionstillskott antar jag garanteras en allmän pension har storlek nuvarande folkpension och pensionstillskott som samma som tillsammans. Om ett inkomstprövat KBT tillkommer höjs inkomstnivån för de pensionärer som har de lägsta inkomsterna. Alla dessa uppgifter ligger bakom mina beräkningar av den genomsnittliga pensionsnivân i olika yrkesgrupper för övergångskohonerna 1944-1950.

6 De

viktigaste resultaten

I nuvarande ATP sker ingen systematisk omfördelning från högre inkomsttagare till lägre. I stället är reglerna sådana att det sker en systematisk omfördelning från dem som har en lång yrkesverksam tid och en svag pensionsgrundande inkomstutveckling till dem som har sina pensionsgrundande inkomster ojämnt fördelade över livet och inte arbetar i så många år. De som gynnas år tjänstemän i karriäryrken, medan de i typiska låginkomstyrken missgynnas. Detta är en konsekvens av ATP:s 15- och 30-årsregler. Tjänstemän mellannivå och även högre tjänstemän vars inkomster inte överstiger ATP-taket får en mycket större ATP om den beräknas på de 15 bästa åren än om den skulle beräknas på livsinkomsten. Men pensionerna för många lägre tjänstemän och arbetare blir inte mycket större med 15-årsregeln än utan. Kvinnor varvar deltidsarbete och heltidsarbete mer än vad män gör och kan den vägen få en ojämn och brant inkomstutveckling. Men i individernas poängutveckling fram till i dag finns inget som tyder på att IS-årsregeln skulle gynna kvinnorna som grupp mer än männen. I stället år det männen som har mest glädje av IS-ârsregeln. Deras inkomstproñler har under de första 25-30 åren i ATP i genomsnitt varit brantare och ojämnare än kvinnors. Med nuvarande pensionsregler får arbetare och lägre tjänstemän betala mer för sina pensioner än medelinkomsttagarna. Kvinnliga låginkomsttagare är minst gynnade av alla i ATP.

Referenser

Befolkningsförändringar 1990, Statistiska centralbyrån, Stockholm

Ds 1992:89, Ett reformerat pensionssystem. En promemoria Pensionsarbets-

av gruppen, Allmänna Förlaget, Stockholm

Erikson R och Åberg, R red, 1984, Välfärd i förändring. Prisma, Stockholm

Fritzell, J och Lundberg, O 1993, Ett förlorat eller förlovat årtionde Institutet för social forskning, Stockholm Jonung, C 1989, Jämställdhet på arbetsmarknaden, i Ds 1989:44, Arbetsmarknad och arbetsntarknadspolitik 1988 ökade krav på omställning. Stockholm - Kruse A, och Ståhlberg A-C 1977, Ejfekter av ATP samhallsekonomisk - en studie. Lund Economic Studies 13. Lund Levnadsförhållanden 1992, Rapport 79, I tid och otid, SCB Förlag, Örebro nr Levnadsförhållanden 1993, Rapport nr 81 Pensionärer 1980 1989, SCB Förlag, , - Örebro

Persson, I 1993, Svenska kvinnor möter Europa. Bilaga 16 till LU 92. Allmänna förlaget, Stockholm SOU 1956:31, Remissyttranden över pensionsutredningens slutliga förslag till allmän pensionsförsäkring. Stockholm SOU 1990:76, Allmän pension. Huvudbetänkande av pensionsberedningen. Allmänna förlaget, Stockholm Ståhlberg, A-C, 1986 Social welfare policy nothing but insurances Meddelande - 6 1986. Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Ståhlberg, A-C 1990, ATP-systemet från fördelningspolitisk synpunkt, i SOU 1990:78, Allmän pension. Expertrapporter, Allmänna Förlaget, Stockholm Ståhlberg, A-C 1990a, Skillnader i försäkringsförmåner eller icke-kontanta löneskillnader mellan kvinnor och mån, i Jonung, C Persson, I red, Kvinnors roll i ekonomin. Bilaga 23 till Långtidsutredningen 1990, Allmänna Förlaget, Stockholm

86 Referenser

Ståhlberg, A-C 1993, Jämställdheten i ATP och avtalspensionema, i Eklund,

K red, En skattereform för socialförsäkringar Publica, Stockholm

Ståhlberg, A-C 1993a, Våra pensionssystem. SNS förlag, Stockholm

.§3.I° °e åâäâ: $ J nhjul,

Statens

offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelningför denstatliga . statistiken.Fi.

Kommunerna,LandstingenochEuropa . + Bilagedel. C.

Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap.S. . Vapenlagenoch EG. Ju.

Kriminalvård och psykiatri. Ju. . Sverigeoch Europa. En samhällsekonomisk . konsekvensanalys.Fi.

EU, EESoch miljön. M. . . Historiskt vägval Följdemaför Sverigei utrikes- -

och säkerhetspolitiskthänseende av att bli,

respektiveinte bli medlemi Europeiskaunionen.UD.

Förnyelseoch kontinuitet- om konstochkultur . i framtiden.Ku.

Anslutning till EU Förslagtill övergripande . lagstiñning. UD.

. Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande

av militärt bistånd 1949-1969 Bilagedel. + SB.

k Suveränitetoch demokrati . + bilagedelmed expertuppsatser. UD.

.JIK-metoden, m.m. Fi.

Konsumentpolitik i en ny tid. C. . På väg. K.

Skoterkömingpåjordbruks- ochskogsmark. . Kartläggningoch åtgärdsförslag.M.

i Års- och koncernredovisningenligt EG-direktiv. . Del l och II. Ju.

Kvalitet i kommunal verksamhet nationell . uppföljning och utvärdering.C.

Renaroller i biståndet styrningocharbetsfördelning . i en effektiv biståndsförvaltning.UD.

20. Reformeratpensionssystem.

. Refonneratpensionssystem.BilagaA.

Kostnaderoch individeffekter.

22. Refonneratpensionssystem.BilagaB.

Kvinnors ATP och avtalspensioner.

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Miljö- och naturresursdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av EU, EES och miljön. [7] militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. [11] Skoterkömingpå jordbruks- och skogsmark. Kartläggning och åtgärdsförslag.[16] Justitiedepartementet Vapenlagen och EG [4] Kriminalvård och psykiatri. [5] Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. Del och 11.Ju. 1 [17]

Utrikesdepartementet Historiskt vägval Följdema för Sverige i utrikes-och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektiveinte bli medlemi Europeiska unionen.[8] Förslagtill övergripande Anslutning till EU lagstiñning. [10] Suveränitetoch demokrati + bilagedel med expertuppsatser. [12] Rena roller i biståndet styrningoch arbetsfördelning i en effektiv biståndsförvalming. [19]

Socialdepartementet Mäns föreställningar om kvinnor och chefsskap.[3] Reformerat pensionssystem. [20] Refonnerat pensionssystem. BilagaA. Kostnaderoch individeffekter. [21] Reformerat pensionssystem. BilagaB. Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22]

Kommunikationsdepartementet Påväg. [15]

Finansdepartementet Ändrad ansvarsfördelning för den statligastatistiken. [1] Sverige och Europa.En samhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] JIK-metoden.m.m. [13]

Kulturdepartementet Förnyelse och kontinuitet- om konstoch kultur iframtiden. [9]

Civildepartementet Kommunerna, Landstingen och Europa. + Bilagedel. [2] Konsumentpolitiki en ny tid. [14] Kvalitet i kommunal verksamhet nationell uppföljning och utvärdering. [18]