Långsiktig strålskyddsforskning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Långsiktig stråIskyddsfOrskning

BETÄNKANDE AV O UTREDN|NGEN OM STRÅLSKYDDSFORSKNING STOCKHOLM 1994 sou 1994:40

6 Q0

FF Statens offentliga utredningar 1994:40 Miljö- och naturresursdepartementet

Långsiktig

strålskyddsforskning

Betänkande Utredningen strålskyddsforskning av om Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslagsbilden

Två svenska forskare, O Östling och KJ Johanson, har utvecklat en metod for att studera strålskador i arvsmassan DNA hos individuella celler. Cellerna kan vara odlade i kultur eller tagna från blodprov eller vävnadsprover. Bilden omslaget visar DNA från några enskilda celler från kultur en som bestrålats med gammastrålning 10 Gy. Cellerna har preparerats och befriats från allt cellmaterial utom DNA. De har placerats ett objektglas som lagts i ett elektroforeskärl och utsatts for en spänning några tiotal volt under 20 minuter. Oskadat DNA hålls kvar medan DNA som fragmenterats av strålningen till en viss grad vandrar mot pluspolen, mindre fragment desto längre hinner de vandra. Efter färgning med en fluorescerande substans som binder till DNA har fotografering skett i ett fluorescensmikroskop. Mängden material och längden kometsvansen, används for att kvantifiera skadorna. Omslagets kometbild kommer från Institutionen for strålningsbiologi vid Stockholms universitet.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13608-2 Stockholm 1994 ISSN O375250X

Till statsrådet och chefen för miljö- och naturresursdepartementet

Genom beslut den 22 april 1993 bemyndigade regeringen chefen för miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Olof Johansson, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet samt att utreda strukturella frågor rörande grundforskningen av betydelse för strålskyddsområdet. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 4 maj 1993 professorn Sören Mattsson som särskild utredare. Som experter förordnades från den 1 juli 1993 professorn Gunnar Ahnström, professorn Bert Allard, avdelningsdirektören Ingvar Andersson, departementssekreteraren Lars Brandin, docenten Ulf Bäverstam, departementssekreteraren Caroline Dickson, departementssekreteraren Kenneth Ennefors t.o.m. den 28 september 1993, docenten Lars-Erik Holm, professorn Bertil Persson samt professorn Hans Ringertz. Från den 12 oktober 1993 förordnades som experter överläkaren Leif Aringer samt kanslirådet Roger Svensson. Till sekreterare förordnades den 1 juni 1993 avdelningsdirektören Leif Moberg. Utredningen är formellt ett uppdrag till den särskilda utredaren. Då arbetet genomförts i samverkan med experterna och sekreteraren och enighet föreligger om lämnade förslag lämnas redovisningen i vi-form. Utredningen har antagit namnet Utredningen om strålskyddsforskning. Utredningsarbetet avslutat och överlänmar härmed vårt är nu betänkande Långsiktig strålskyddsforskning.

Malmö och Stockholm i mars 1994

Sören Mattsson

Leif Moberg

Sammanfattning

Bakgrund

Strålning förekommer överallt i vårt samhälle, i hemmet, i arbetet, fritiden. För många dessa situationer behövs ökad förståelse och av kunskaper det slag bara kan erhållas genom forskningsinsatser. av som Några exempel från år är sambandet mellan UV-strålning från senare solen och hudcancer, effekterna av olyckan i Tjernobyl, förvaringen det högaktiva avfallet och utbrända kärnbränslet från våra av kärnkraftverk, misstänkta samband mellan faders exponering för

joniserande strålning och leukemi hos deras bam, oväntat men

säkerställt många och snabbt manifesterade fall av sköldkörtelcancer hos bam i Vitryssland och Ukraina efter Tjernobyl, samt misstänkta samband mellan exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar och canceruppkomst. I Sverige beräknas ett par tusen fall av cancer per år förorsakas av strålning. Det finns ett stort intresse for strålskyddsfrågor hos allmänheten. Strålning uppmärksammas ofta i massmedia och strålskyddsfrågor en- Dessa frågor berör mycket påtagligt den enskildes vardag och gagerar.

liv antingen det gäller oro for röntgenundersökningar eller radon,

rädsla för närbelägna kraftledningar eller radioaktivt nedfall från svåra kärnkraftolyckor. För att bibehålla medborgarnas förtroende behövs en egen oberoende forskningsverksamhet. Det finns ett stort antal centrala och regionala myndigheter som i sin verksamhet behöver tillgång till resultat som tas fram genom forskning strålskyddsområdet. Under tid har framförts att forskningen strålskyddsområsenare det har problem med samordning och ekonomi. Verksamheten är splittrad många olika discipliner och den bedrivs ofta i små De problem nänmts har framförallt gällt den mer grupper. som grundläggande strålskyddsforskningen. Av dessa skäl tillsattes en ut-

10 Sammanfattning

redning med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet samt att utreda sådana strukturella frågor rörande grundforskningen som är av betydelse för strålskyddet.

Strålskyddsforskning

Strålskyddsforskning innefattar forskning och utveckling som kan vara av betydelse för skyddet av märmiska och miljö mot joniserande och icke-joniserande strålning. Till joniserande strålning räknas gamrnastrålning och röntgenstrålning samt olika partikelstrålning och typer av till icke-joniserande strålning räknas optisk strålning bl.a. UV-ljus, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elektriska och magnetiska fält samt ultraljud. Strålskyddsforskning finns inte som eget vetenskapligt ämne vid något svenskt universitet eller högskola. Strålskyddsforskningen har en bred tvärvetenskaplig bas och bedrivs inom och mellan discipliner som radiofysik strålningstysik, strålningsbiologi, radioekologi, kämkemi, diagnostisk radiologi, onkologi, nuklearmedicin, limnologi, geovetenskap, molekylärbiologi och genetik. Detta innebär att det alltid kommer att finnas svårigheter att praktiskt avgränsa området strålskyddsforskning. Vi tar i betänkandet strålbehandling och radioaktivt avfall som exempel gränsområden mellan vad betraktar som strålskyddsforskning och annan närliggande forskning. Strålskyddsforskningen kan liksom all forskning schematiskt indelas i tillämpad forskning och grundforskning. Med tillämpad forskning menas att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd strålskyddstillämpning i sikte. Grundforskningen innefattar både riktad grundforskning där forskningens inriktning är att lägga en grund som kan tänkas ge en tillämpning strålskyddsområdet, och ren grundforskning som är forskning där ingen restriktion är lagd forskningens inriktning.

Kartläggning av stråIscyddsområdet

Utredningsuppdraget har bl.a. omfattat att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet samt att utreda frågor av

Sammanfattning 11

samordnings- och resursmässig karaktär rörande grundforskningens betydelse för strålskyddsområdet. Vi har inhämtat uppgifter skriftlig enkät till universitetsgenom en och högskoleinstitutioner samt myndigheter och forskningsinstitut bedömts utföra någon form forskning inom området. Vi har som av dessutom följt upp enkäten med besök vid ett antal av institutioner. Vi har också besökt flera forskningsråd och sektorsorgan samt stiftelsema för strategisk respektive miljöstrategisk forskning. Kartläggningen gäller främst förhållandena under budgetåret 199293 och avser i första hand universitet och högskolor.

Strålslgøddsforskningens omfattning

Vår kartläggning visar att strålskyddsforskning pågår vid ett femtiotal institutioner över hela landet. Forskningens omfattning varierar mycket mellan institutionema. Nio institutioner vid universitet och högskolor är av särskild betydelse för strålskyddsforskningen. Vi har speciellt studerat dessa. De är geografiskt utspridda över landet: Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg, Lund och Malmö. Dessa institutioner har en lång tradition inom området och änmesföreträdama bedriver egen strålskyddsforskning samt deltar olika sätt i praktiskt strålskyddsarbete. Det finns en fast forskningsbas dessa institutioner men merparten av strålskyddsforskningen är beroende av externa anslag. En uppskattning visar att utan externa anslag skulle strålskyddsforskningen vid dessa institutioner minska med ca 80%. Också vid många de övriga 40 universitets- och högskoleinstiav ca tutionema bedrivs forskning väsentlig betydelse för strålskyddet. av Några av dessa institutioner erhöll betydande externa anslag under 199293 och flertalet av institutionerna är helt beroende av externa anslag för att bedriva strålskyddsforskning. Arbetsmiljöinstitutet AMFO, Försvarets forskningsanstalt FOA och Statens strålskyddsinstitut SSI bedriver forskning som är viktig för strålskyddsområdet och är delvis oberoende av externa anslag. SSI har särskild roll med ett uttalat uppdrag att bedriva tillämpad strålen skyddsforskning. Sammantaget erhöll strålskyddsforskningen under budgetåret 199293 externa medel till ett belopp av ca 40 mkr. Detta svarar mot

12 Sammanfattning

ca 150 olika forskningsprojekt. Statens strålskyddsinstitut, SSI, är som den störste enskilde finansiären på området ger stöd till knappt hälften av projekten, fördelade på ett trettiotal institutioner med ett totalt bidrag på ca ll mkr. De sammanlagda anslagen från forskningsråden uppgick till endast ca 3 mkr.

Grundläggande strålskyddsforskning

Vi har särskilt undersökt situationen för den grundläggande strålskyddsforskningen och då i första hand kartlagt i vilken utsträckning som forskningsråden stöder den. En jämförelse mellan strålskyddsforskning och annan forskning

försvåras av att tillgänglig statistik Statistiska centralbyrån, SCB

irmehåller en rad osäkerheter. Detta medför att jämförelser bör göras med försiktighet. Även våra insamlade data är behäftade med osäkerheter. Med dessa reservationer visar vår jämförelse att forskningsrådens stöd till strålskyddsforskningen i relativa termer enbart är en tredjedel till hälften av vad som gäller i genomsnitt för annan jämförbar forskning inom medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk fakultet. Den låga andelen forskningsrådsstöd motsvaras av en större andel sektorsstöd. Våra beräkningar visar också att fakultetsanslaget för den strålskyddsforskning som utförs av gruppen med nio institutioner är ca 30% mindre än det genomsnittliga fakultetsbidraget för institutioner inom berörda fakulteter. Vår slutsats är att stödet till den riktade grundforskningen är för litet strålskyddsområdet.

Samarbetsformer

Strålskyddsforskningen bedrivs vid många institutioner men med relativt få forskare involverade vid flera av institutionerna. En koncentration till färre och slagkraftigare grupperingar har många fördelar. Ofta behövs en viss minsta storlek en forskargrupp för att den skall vara effektiv och livskraftig. En större grupp kan hävda sig bättre i konkurrensen inom en institution och också lättare attrahera forskarstuderande samt, inte minst viktigt, få medel för sin forskning. Detta

Sammanfattning 13

talar för att borde arbeta för en koncentration av resurserna. En man sådan samordning skulle kunna att t.ex. samlokalisera instituvara tioner för radiofysik och strålningsbiologi. Det är idag relativt vanligt att mindre institutioner sammanföres till

större enheter. Planerade eller redan genomförda sammanföringar av

institutioner för t.ex. radiofysik, strålningsbiologi, onkologi, diagnostisk radiologi, klinisk fysiologi, medicinsk teknik till en storinstitution ökar förutsättningarna för strålskyddsforskning inom det medicinska området. En koncentration, eller fokusering mot ett forskningsområde, kan emellertid också uppnås ett vidgat men lösare organisatoriskt genom samarbete mellan forskare från olika institutioner. Det finns flera exempel detta inom strålskyddsforskningen, dels i form av lokala Centrumbildningar, dels i form nationella nätverk. Dessa nätverk av har ofta väl utbyggda internationella kontakter. Vad som framförallt talar för ett sådant samarbete är att de frågeställningar som studeras ofta är tvärvetenskapliga och att det vanligen inte är möjligt att samla all kompetens behövs, från olika vetenskapliga discipliner, inom som institution. en och samma Vår slutsats är att strålskyddsforskningen även i framtiden kommer starkt beroende samarbete mellan specialister från olika att vara av ämnesområden. Etablerandet lokala Centrumbildningar och natioav nella nätverk på strålskyddsforskningens område bör stimuleras likämnesövergripande forskarutbildningskurser. som

F orskarrekrytering

Vår genomgång antalet forskarstuderande och antalet avlagda dokav torsexamina inom området visar att strålskyddsforskningen i stort är jämförbar med andra ämnesområden inom de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska fakultetema. Detta tycks också gälla för tillgången doktorandtjänster. En större del av doktorandtjänstema måste emellertid externfinansieras än i andra ämnen. När det gäller rekryteringstjänster högskolelektorstjänster, forskarassistentjänster efter avlagd doktorsexamen är dessa klart underrepresenterade inom strålskyddsforskningen.

14 Sammanfattning

Pågående forskning

Utifrån kartläggningen ger en bred beskrivning pågående strålav skyddsforskning i Sverige. I ett avsnitt om övergripande och grundläggande forskning strålskyddsområdet beskriver mätteknik och dosimetri, studier av grundläggande biologiska mekanismer för skada och reparation samt epidemiologiska studier. samhällsvetenskaplig forskning med strålskyddsrelevans har också beskrivits i detta avsnitt. Strålning utnyttjas inom sjukvården för såväl patientbunden diagnostik som för strålbehandling. Detta samt tillhörande instrumentoch metodutveckling för strålningsmäming redogör för i ett avsnitt om strålskyddsforskning med medicinsk anknytning. Strålning förekommer i vår yttre miljö dels till följd mänskliga av aktiviteter av olika slag, dels naturligt. Strålning förekommer också i vår inomhusmiljö. Forskning kring detta liksom ett antal projekt som är direkt relaterade till användningen av kärnenergi beskriver i avsnittet om strålskyddsforskning inom miljöområdet. Vi har inom varje delområde där det varit aktuellt redovisat forskning som rör joniserande och icke-joniserande strålning var för sig. Detta motiveras av skillnader i grundläggande fysikaliska egenskaper samt skillnader i kunskapsläget. För den joniserande strålningen finns en relativt god förståelse för hur växelverkan sker mellan strålningen och levande materia och hur en skada kan uppkomma, medan

motsvarande kunskap för närvarande helt eller delvis saknas för

icke-joniserande strålning.

Förslag m. m.

Strålskyddsforskning är ett exempel ett för samhället betydelsefullt område av gränsöverskridande forskning där naturvetenskap, medicin och teknik ingår till väsentliga delar. Sverige har under långa tider varit ett föregångsland inom det internationella strålskyddsarbetet. Här har såväl svenska forskare som en nationellt sammanhållen planering SSI, och tidigare också Atomforskningsrådet haft stor betydelse. Antalet aktiva strålskyddsforskare är emellertid förhållandevis lågt och forskargruppema ofta små. De flesta återfinns universitetens institutioner för radiofysik, strålningsbiologi, radioekologi och kärnkemi samt på SSI. Som flera andra mindre änmesområden av

Sammanfattning 15

tvärvetenskaplig karaktär har strålskyddsforskningen haft svårigheter att få långsiktigt stöd från forskningsråden. Därför föreslår att:

Den framtida strålskyddsforskningen bred inriktning ges en omfattande både tillämpad och grundläggande forskning för att kunna till förändrade krav och olika avnämares behov. svara upp Vår kunskap strålningens effekter människan är långt från om fullständig. Detta gäller såväl joniserande som icke-joniserande strålning, och frågeställningar som kräver forskningsinsatser uppnya kommer ständigt. Enligt vår bedömning behövs särskilda insatser för den riktade grundforskningen vilka motiveras behovet av långsiktighet och av kompetensuppbyggnad samt att speciella forskningsområden bör prioriteras. Behovet motiveras vidare den ekonomiska situationen av för den grundläggande strålskyddsforskningen. En fortsatt utarmning får sikt negativa konsekvenser också för den tillämpade forskningen. Vi föreslår att den riktade grundforskningen inriktas mot:

att öka kunskapen mekanismerna för såväl joniserande som - om icke-joniserande strålnings biologiska verkan att fortsätta att förbättra mätmetoder samt de kvantitativa uppskattningama de strålningsnivåer och de hälsorisker som kan av uppkomma till följd exponering för joniserande och ickeav joniserande strålning att fortsätta utvecklingen rutiner och metoder för att reducera - av

människans exponering för oönskad joniserande och icke-jonise-

rande strålning och därmed reducera negativa hälsoeffekter, och att firma de bästa metoderna för att förhindra att radioaktiva änmen som kommit ut i miljön når människan omfatta samhällsvetenskaplig forskning, särskilt riskforskning, att betydelse för strålskyddsområdet. av

Vi i betänkandet förslag ett detaljerat forskningsprogram ger mer baseras på dessa allmänna riktlinjer. som

Vi har belyst situationen för forskarrekryteringen strålskyddsområdet. En tillfredställande rekrytering forskare liksom möjligav nya heter till vidare karriär efter avslutad är en viktig komponent examen

16 Sammanfattning

också i ljuset av vårt förslag ett långsiktigt forskningsprogram. Vi om har särskilt försökt att få en bild försörjningssituationen för de av doktorander som för närvarande är under utbildning. Vår slutsats är att antalet doktorandtjänsterutbildningsbidrag på strålskyddsforskningens område är i paritet med andra jämförbara ämnen. Däremot är möjligheterna att bedriva strålskyddsforskning efter doktorsexamen små. Detta beror på att antalet högskolelektorats- och forskarassistentjänster är färre inom strålskyddsforskningen än inom jämförbara ämnen. Vi föreslår att medel snarast tillförs för inrättande s.k. post-doc av

tjänster högskolelektor, forskarassistent strålskyddsornrådet.

Detta är av utomordentlig betydelse för att uppnå långsiktighet i forskningsprogram och för effektivare handledning och forskaruten bildning.

Sverige har under åren 1990-1991 deltagit prograrrmivå i EU:s program för strålskyddsforskning. På grund svårigheter att få avtaav let förlängt för perioden 1992-1994 har Sverige därefter inte kunnat deltaga fonnellt. l praktiken har det vetenskapliga samarbetet ändå kunnat bedrivas som om varit associerade till progrannnet. Den stora skillnaden är att svenska grupper inte kunnat få ut sina medel från EU. Samarbetet har gett underlag för att diskutera betydelsen oss för strålskyddsforskningen vid ett svenskt medlemskap i EU. Våra slutsatser är

att fördelarna främst gäller de ökade kontakterna med forskare inom - EU-ländema, dvs. tillgången till EU:s nätverk att det behövs en stark nationell strålskyddsforskning för att aktivt kunna delta i EU:s forskningsprogram, för att klara de frågeställningar av nationell natur inte täcks EU, samt för att få och som av behålla forskningskontakter med länder utanför EU.

SSI har det samordnande ansvaret för den tillämpade strålskyddsforskningen i landet. Ett motsvarande ansvar finns inte för den riktat grundläggande strålskyddsforskningen. Detta har varit en bidragande orsak till den genom åren minskande finansieringen sådan forskav ning. Vi har övervägt två olika huvudalternativ för att förbättra denna situation: att ett eller flera forskningsråd tar ett större eller att ansvar,

Sammanfattning 17

SSI:s ansvar utökas till att också omfatta den riktade grundforskningen på strålskyddsområdet. Vi föreslår att SSI får ett samordnande ansvar också för den riktade grundforskningen och att institutet får rätt att dela ut forskningsanslag. För att skilja SSI:s myndighetsansvar och institutets roll som forskningsñnansiär och för att garantera fri konkurrens om forskningsmedlen föreslår att SSI:s forskningsnänmd blir beslutande vid behandlingen av inkomna ansökningar om forskningsanslag. Vi föreslår också att forskarsamhället och SSI tillfälle att föreslå ledamöges ter i nämnden liksom utses av regeringen. Forskarsamhället som nu bör föreslå majoriteten av ledamöterna. Vi föreslår inte någon ändring i SSI:s möjlighet att beställa forskningsprojekt utifrån sina behov som tillsynsmyndighet. I dessa fall är forskningsnänmden rådgivande till institutet. Vi poängterar att regelbundna utvärderingar bör genomföras både för den grundläggande och den tillämpade strålskyddsforskningen.

När det gäller den framtida riktade grundforskningen strålskyddsornrâdet innebär våra förslag ovan, dels att det läggs ett särskilt ansvar på SSI och dess forskningsnänmd, dels att ett antal forskningsfrågor bör prioriteras. För att genomföra forskningsdelen har utgått från att den nuvarande finansieringen av strålskyddsforskningen med många olika finansiärer i stort finns kvar de närmaste åren. För att kunna genomföra det föreslagna programmet med en ökad andel riktad grundforskning har beräknat att det behövs ett årligt tillskott 7,5 mkr. Dessa medel bör enligt vårt förslag i första hand användas till projektmedel och post-doc tjänster. De utökade resurserna bör adrninstreras av SSI och fördelas av dess forskningsnämnd.

Förslagens betydelse

Vår bedömning är att förslagen kommer att bidra till

kvalitativt god och internationellt konkurrenskraftig strål- - att en skyddsforskning bedrivs i landet att forskningen strålskyddsområdet effektiviseras. förstärkning den riktade grundforskningen strålskyddsom- - en av rådet, vilket är viktigt med kärmedom om alla de strålningsfrågor

18 Sammanfattning

som är aktuella i dagens samhälle radon, ny teknik inom sjukvård, solstrålning, kärnkraft, elektromagnetiska fält och kan komma som att bli aktuella i en framtid en långsiktig kompetensutveckling -

Vi presenterar vår överväganden och förslag i kapitlen l till Kartläggningen av svensk strålskyddsforskning redovisas i kapitlen 5 och Bakgrundsmaterial är samlat i bilagoma l till En ordlista finns i bilaga

och

Direktiv, överväganden förslag

1 och innebörden

Utredningens direktiv av begreppet strålskyddsforskning

Sammanfattning: Eñer en kort genomgång av utrodningsdirektiven

i

definieras begreppet strålskyddsforskxüng.

.

Strålskyddsforskning innefattar forskning och utveckling som kan

betydelse för skyddet människa och miljö mot joniserande vara av av

och icke-joniserande strålning. Strålskyddsforskningen har, en bred

tvärvetenskaplig inriktning. i

Vi diskuterar strålbehandling och radioaktivt avfall som exempel

gränsområden mellan vad betraktar som strålskyddsforskning och

i i

wlan närliggande forskning. j

i . :

Suálskyddsforsktxingen kan i sin tur schematislct indelas

tillämpad fbmkning innebär att systematiskt och metodiskt

- som

söka efter kunskap och idéer med bestämd strâlskydds-

ny nya en i

tillämpning i sikte, och grundforskning som-innefattar dels

p

riktad: grundforskning där forskningens att lägga en

good kan tänkas tillämpning suålskyddsomxädet, dels som ge en

grundforskning är forskning där ingeniresttiktion lagd

- ren som

forslmingensimikming. - i

. .

laeslcñver kartläggningen

Vi genomförandet av svensk

forskning.

, -i

1.1 Om direktiv och betänkandets

utredningens uppläggning

Uppdraget har varit att kartlägga forskningsverksamheten inom strål-

skyddsomrâdet i landet samt att utreda süukturella frågor rörande

22 Utredningens direktiv

grundforskningen av betydelse för strålskyddsområdet. Med strukturella frågor menas här frågor om samordning och Utredresurser. ningens direktiv återges i sin helhet i bilaga 1. Vi har valt att genomföra kartläggningen av forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet genom en skriftlig enkät till universitetsoch högskoleinstitutioner samt myndigheter och forskningsinstitut som bedömts utföra någon form av forskning inom området. Vi har dessutom följt upp enkäten med besök vid ett antal av de institutioner som besvarat enkäten. Kartläggningen avser främst förhållandena under budgetåret 199293. Våit uppdrag omfattar att diskutera och tydliggöra distinktionen mellan tillämpad, riktad grundläggande och grundläggande strålskyddsforskning. I direktiven sägs att strålskyddsforskning är all forskning som syftar till ett bättre strålskydd. Riktad grundforskning är sådan grundläggande forskning som är av betydelse för den målmer inriktade strålskyddsforskningen. Vi skall också redovisa förslag till framtida riktlinjer för strålskyddsforskningen samt bedöma behovet av insatser för grundläggande forskning. Till detta hör att även belysa frågor som rör forskarrekryteringen. Underlag för denna redovisning erhölls från den genomförda enkäten och genom intervjuerna. I uppdraget ingår att analysera vilka effekter ett medlemskap i Europeiska unionen EU skulle få för den svenska strålskyddsforskningen. Som grund för vår diskussion i denna fråga finns erfarenheter från hittillsvarande samarbete 1990-1993 med EU:s forskningsprogram på strålskyddsforskningens område. Vi har också att beakta olika myndigheters behov. Till en del har detta kommit in som en naturlig del av utredningsarbetet i och med att några berörda myndigheter och departement varit representerade i utredningens expertgrupp. Slutligen skall också beakta förslag och riktlinjer i propositionerna om treårig budgetfinansiering för forskning och forskarutbildning Forskning för kunskap och framsteg, prop. 199293:170 samt om löntagarfondsmedel och forskning Forskning i frontlinjen, prop. 199293:171. Detta gäller särskilt möjligheten att föra över en del av de fasta anslag till forskning som idag går till vissa institut och myndigheter till en annan fmansieringsform som vidgar möjligheten till nationell konkurrens. Vi har diskuterat detta särskilt vad gäller Statens strålskyddsinstitut, SSI.

Utredningens direktiv 23

l detta betänkande presenterar först våra överväganden och förslag kapitlen 1 till 4, och därefter resultaten av kartläggningen kapitlen 5 och 6, vilka ligger till grund för våra förslag. Läsaren kan välja att läsa kapitlen kartläggningen före kapitlen 1-4. Kapitlen om kan också läsas fristående. I förhoppningen att underlätta för läsaren har infört ett antal sammanfattande rutor. Några de använda fackuttiycken finns av förklarade i en särskild ordlista bilaga

1.2 Vad är strålskyddsforskning

strålskyddsforskning beteckning för forskning som rör som gemensam skyddet mot strålning blev i Sverige allmänt använd under 1960mer talet. År 1963 inrättade Kungliga Vetenskapsakademien en särskild Nationalkommitté för strålskyddsforskning. Den l juli 1976 erhöll Statens strålskyddsinstitut formellt ansvaret för den tillämpade strålskyddsforskningen. Ansvaret omfattar både frågeställningar rör kämenergionirådet och frågeställningar inom som övriga områden strålskyddsområdet. De senare omfattar såväl joniicke-joniserande strålning. serande strålning som

1.2.1 Vårt förslag till definition av strålskyddsforskning

Det har varit viktig uppgift för utredningen att tydliggöra begreppet en strålskyddsforskning. Detta har varit av betydelse för att avgränsa uppdraget, för att klargöra vilken forskning och vilka institutioner forskargnipper omfattas utredningen, och för vår beskrivning som av och våra slutsatser rörande strålskyddsforskningen i Sverige. I bilaga 3 finns sammanfattande beskrivning av tidigare utredningar m.m. en diskuterat begreppet strålskyddsforskning och som i övrigt berört som området strålskyddsforskning. bilaga sammanfattas också I samma några synpunkter erhållit enkäter och institutionsbesök. Vi genom här vårt förslag till definition begreppet strålskyddsforskning ger av samt beskriver distinktionen mellan tillämpad forskning, riktad grundforskning och grundforskning strålskyddsområdet. Vår uppfattning är att det bör finnas en övergripande definition av begreppet strålskyddsforskning. Alternativet att for olika ärnnesonirå-

24 Utredningens direktiv SOU l 994140

den och discipliner precisera vad är, respektive inte är, strålsom skyddsforskning bedömer mindre lämpligt. Ett sådant förfasom rande kräver dessutom en översyn i takt med att strålskyddsforskningen utvecklas och förändras. I allmänna termer menar vi att:

Strålskyddsforskning innefattar forskning och utveckling som kan vara av betydelse for skyddet människa och miljö mot joniav serande och icke-joniserande strålning. strålskyddsforskningen har en bred tvärvetenskaplig inriktning.

Denna definition avviker från direktivets definition enligt vår besom dömning närmast är definition på tillämpad forskning inom strålen skyddsornrådet. Den tvärvetenskapliga inriktningen innebär att forskningens frågeställningar är sådana att flera vetenskapliga discipliner berörs, och att frågeställningarna ofta ligger i gränsområden mellan dessa discipliner. Strålskyddsforskning kräver ofta deltagande av kompetenser från flera ämnesområden såsom strålningsbiologi, radiofysik, radioekologi, limnologi, geovetenskap, kärnkemi, onkologi, nuklearmedicin, diagnostisk radiologi, molekylärbiologi och genetik. Strålskyddsforskning kan, liksom all forskning och utveckling FoU, i sin tur schematiskt definieras och indelas i tillämpad, riktad grundläggande och grundläggande forskning. Sådana definitioner bör i möjligaste utsträckning ansluta till de definitioner FoU tagits av som fram inom OECD Organisation for Economic Cooperation and Development; se bilaga 3, och används exempelvis i Statistiska som centralbyråns forskningsstatistik. Detta innebär att

tillämpad Strålskyddsforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med bestämd strålskyddsen tillämpning i sikte.

Det huvudsakliga syftet med tillämpad strålskyddsforskning är att ge ett bättre strålskydd. Frågeställningarna hämtas normalt från det praktiska strålskyddsarbetet. Även strålskyddsforskningen har inslag tillämpad om stora av forskning finns det betydande inslag grundforskning inom strålav skyddsområdet. Denna forskning kan två slag: grundvara av ren

Utredningens direktiv 25

forskning engelskans pure basic research och riktad grundforsk-

ning engelskans oriented basic research.

Riktad grundforskning: forskningens inriktning är att lägga en grund kan tänkas tillämpning på strålskyddsområdet. som ge en

Steget till ett förbättrat strålskydd är då längre än för den tillämpade forskningen och det är följaktligen också osäkrare om forskningen kommer att resultat leder till ett bättre strålskydd. Denna ge som forskning utförs vanligen institutionerforskare som utför av samma den tillämpade forskningen. Slutligen förekommer också ren grundforskning i betydelsen:

grundforskning är att systematiskt och metodiskt söka efter ren kunskap och idéer utan någon bestämd strålskyddstillämpny nya ning i sikte, dvs. ingen restriktion är lagd på forskningens inriktning.

Detta är således den fria nyfikenhetsforskningen inom de institutioner bedriver forskning betydelse för strålskyddet. Men grundlägsom av gande forskning generell betydelse för strålskyddet kan också av mer bedrivas vid andra institutioner, exempelvis fysik, kemi, biologi. Vi har inte betraktat denna forskning som grundläggande strålsenare skyddsforskning i vår utredning. Den är bas för all naen gemensam turvetenskaplig forskning. Vi vill avslutningsvis betona att uppdelningen av forskningen enligt inte f°ar föras för långt och att den lätt blir artiñciell. Det primära ovan kan inte huruvida forskningen kan rubriceras som grundforskning vara eller tillämpad forskning. Forskningen är till sin natur dynamisk och gränser varierar i tiden. Det centrala är att forskningen är god kvaliav och att god forskning skall kunna finna utövare och finansiering tet, oavsett hur den rubriceras. Samtidigt är det viktigt att framförallt den tillämpade strålskyddsforskningen skall relevant för samhället, vara grundläggande forskning behövs bl.a. bas för den och att mer som en tillämpade forskningen.

26 Utredningens direktiv

1.2.2 Några exempel

Vi exemplifierar begreppet strålskyddsforskning med intresett par santa gränsonrråden. Det ena är strålbehandling vid tumörsjukdomar och det andra är radioaktivt avfall från kärnkraftverken. Syftet med strålbehandling är att försöka bota en allvarlig tumörsjukdom eller att hindra smärtoma från sådan. I den meningen been stäms behandlingens utformning medicinska kriterier. Samtidigt är av det viktigt att inte strålbehandlingen ger upphov till en ny akut

ryggrnärgsskador, lever- eller njurinsufñciens, nekroser eller

framtida skada främst cancer på patienten. Vår bedömning är att

forskning om själva behandlingsprocessen, optimeringen av strålbehandling, inte primärt kan strålskyddsforskning, anses vara medan forskning som rör samband mellan strålningseffekter olika vävnad och absorberad dos, uppkomst av sena skador, och metoder att minska stråldosen till avlägsna organ däremot bör omfattas av strålskyddsforskningen. När det gäller det radioaktiva avfallet har man tidigare främst diskuterat i vilken utsträckning som den forskning som rör utformning och konsekvenser av ett djupt bergförvar för högaktivt avfall skall anses vara strålskyddsforskning. Frånsett problemet med att vissa radionuklider i avfallet har en potentiell användning för kärnvapenproduktion är enda skälet till att isolera avfallet just strålskyddsproblemen.

Man önskar skydda människa, djur och natur från skadlig verkan av

joniserande strålning nu och i en framtid. Tillhörande forskning bör alltså i den meningen benämnas strålskyddsforskning. För radioaktivt avfall bedömer studier av biosfaren, migration i den del geosfäav ren som gränsar till biosfären samt radionuklidkemi vara strålskyddsforskning, medan rena geologifrågor liksom förvarets utformning inte bör räknas dit. Närliggande områden som transmutation, separation, reaktordrift är intressanta från strålskyddssynpunkt och kan till en del ingå i begreppet strålskyddsforskning. I den praktiska forskningsverksamheten kan inte några strikta avgränsningar göras. I själva verket kan det vara mycket klokt att samordna forskningsresurser inom t.ex. strålningsbiologi, onkologi och radiofysik för att bearbeta problem som rör strålskydd. På samma sätt kan det vara en stor fördel om det i en och samma forskargrupp ingår såväl strålskyddsforskare som geologer och kemister.

Utredningens direktiv 27

1.3 Kartläggning enkät och intervjuer

genom

Institutioner som bedriver .strålslgøddsforskning

En viktig del av utredningsuppdraget har varit att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet. Vi valde att i första hand beskriva situationen under budgetåret 199293 och utifrån forskarnas eget perspektiv. Inte oväntat visar det sig svårt att göra en tydlig avgränsning i tiden när det gäller beskrivningen av pågående forskning. Forskningsprojekten är ofta fleråriga. Svårigheten gäller också den finansiella situationen för vilken haft betydande problem att in relevanta uppgifter. Delvis har fått förändra våra ursprungliga planer för ekonomisk redovisning till följd av dessa svårigheter. Så vitt kunnat finna finns inte någon officiell statistik den detaljeringsnivå som vi eftersträvat. Särskilt finns det inte någon tillgänglig statistik under rubriken strålskyddsforskning. Våra insamlade data över den ekonomiska situationen är därför behäftade med osäkerheter. Basmaterial för vår beskrivning i kapitlen 5-6 samlades in genom

en enkät. Denna distribuerades till 96 institutioner Tabell i bilaga 2

eller motsvarande, och erhöll svar från 77 av dessa. I 57 av svaren uppgav man att det bedrevs strålskyddsforskning i någon omfattning. De 57 beskrev ca 150 olika forskningsprojekt av varierande svaren storlek och betydelse för strålskyddsområdet. Även några konsultföretag m.m. som inte erhållit enkäten finns omnämnda i vår beskrivning. Frågeformulärets utformning framgår av bilaga För att komplettera materialet, och för att kunna diskutera olika frårörande strålskyddsforskning med de direkt berörda, besökte 19 gor institutioner. Genom enkäten har nått de centrala institutionerna inom ornrådet. Däremot kan det finnas ytterligare institutioner som till någon del kan sägas utföra strålskyddsforskning och inte omfattas av vår som kartläggning. I några fall i viss institution f°ar anger texten att en utgöra exempel för fler likartade institutioner med liknande forskningverksamhet.

28 Utredningens direktiv

F orskningsfinansierande organ

För att kunna bedöma den ekonomiska situationen särskilt for den grundläggande, och riktat grundläggande strålskyddsforskningen har vi haft diskussioner med några av de viktigaste externa finansieringsorganen. Vi har besökt Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR, Medicinska forskningsrådet MFR, Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR, Cancerfonden samt Arbetsmiljöfonden AMFO. Vi har dessutom besökt Statens strålskyddsinstitutet SSI i dess egenskap av forskningsfmansiär för den tillämpade strålskyddsforskningen. Vi har också haft diskussioner med företrädare för Stiftelsen for strategisk forskning och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

Strålskyddsforskningen i framtiden

Sammanfattning: Den framtida strålskyddsforskningen behöver en

bred inriktning och bas för att kunna till förändrade krav.

svara upp

Detta kräver både grundläggande och tillämpad forskning. Särskilda

insatser för den riktade grundforskningen motiveras av behovet av

långsiktighet och kompetensuppbyggnad samt av den ekonomiska si-

tuationen för denna forskning. Det finns speciella forskningsområden

som bör prioriteras. Vi föreslår att forskningen på strålskyddsområ-

det, särskilt den riktade grundforskningen, inriktas mot:

att öka kunskapen om mekanismerna för såväl joniserande som

icke-joniserande strålnings biologiska verkan särskilt med hjälp av

de nya tekniker som utvecklas inom molekylärbiologin att fortsätta att förbättra mätmetoder samt kvantitativa uppskatt- ningar av de hälsorisker som kan uppkomma till följd av exponering iör joniserande och icke-joniserande strålning att fortsätta utvecklingen av rutiner och metoder för att ge möjlighet -

att reducera människans exponering for oönskad joniserande och

icke-joniserande strålning och därmed reducera hälsoeffekter, och att finna de bästa metoderna för att förhindra att radioaktiva ämnen som kommit ut i miljön når människan att omfatta samhällsvetenskaplig forskning, särskilt riskforskning, av betydelse for strålskyddsområdet

Rekryteringen forskare är viktig och behovet av tjänster är särskilt av stort for personer som avlagt doktorsexamen. Utifrån erfarenheter av pågående samarbete mellan Sverige och EU på strålskyddsforsloiingens område konstaterar vi bla. att:

fördelarna främst gäller de ökade kontakterna med forskare inom - EU-länderna, dvs. tillgången till EUzs nätverk

30 Strålskydølsforskningen i framtiden

forts sammanjêzttning

det behövs en stark nationell strâlskyddsforskning för att kunna ta del av EUrs forskningsprogram, för att klara frågeställningar av nationell natur, samt för att få och bibehålla kontakter med länder utanför EU.

Vi diskuterar lcravet kvalitet på forskningen och föreslår att utvär-

deringar genomförs i ökad utsträckning både för tillämpad och grund-

läggande strâlskyddsforslcning. Vi motiverar varför den forskning som bedrivs inom SSI bör bibehållas.

2.1 Behovet av svensk strålskyddsforskning

Strålning förekommer överallt i vårt samhälle, i hemmet, i arbetet, på ñitiden. För många av dessa situationer behövs ökad förståelse och kunskaper av det slag som bara kan erhållas genom forskningsinsatser. Några exempel från år fortfarande utforskas är samband senare som mellan UV-strålning från solen och hudcancer, effekterna av olyckan i Tjernobyl, förvaringen av det högaktiva avfallet och utbrända kämbränslet från våra kärnkraftverk, misstänkta samband mellan faders exponering för joniserande strålning och leukemi hos deras bam,

oväntat men säkerställt många och snabbt manifesterade fall av

sköldkörtelcancer hos barn i Vitryssland och Ukraina efter Tjernobyl, misstänkta samband mellan elektromagnetiska fält från kraftledningar och canceruppkomst samt olika riskjämförelser. Beräkningar antalet fall av cancer i Sverige som årligen förorsaav kas av strålning har gjorts bl.a. av Cancerkommittén SOU 1984:67 och av SSI. De flesta cancerfallen kan hänföras till exponering för radon i bostäder, UV-strålning från solen och till röntgenundersökningar inom sjukvården. Sammantaget beräknas ett par tusen fall av cancer per år förorsakas av strålning. Det finns ett stort intresse för strålskyddsfrågor hos allmänheten. Strålning uppmärksammas ofta i massmedia och strålskyddsfrågor engagerar. Dessa frågor berör mycket påtagligt den enskildes vardag och

StrålsIgddsforskningen i framtiden 31

liv antingen det gäller oro för röntgenundersökningar eller radon, rädsla för närbelägna kraftledningar eller radioaktivt nedfall från Tjernobyl. För att bibehålla medborgarnas förtroende krävs en egen oberoende forskningsverksamhet. En aktiv svensk forskningsverksamhet är också en förutsättning för att ska kunna tillgodogöra oss resultat från forskargrupper i andra länder. Sveriges röst väger av tradition mycket tungt i det internationella strålskyddsarbetet. Den viktiga position som Sverige har t.ex. i Internationella strålskyddskommittén ICRP, FN:s vetenskapliga strålningskommitté UNSCEAR och övriga FN-organ som Internationella atomenergiorganet IAEA och Världshälsoorganisationen WHO samt i den nyligen etablerade Internationella strålskyddskommittén för

icke-joniserande strålning ICNIRP är beroende av inhemsk

en forskningsverksamhet. Vi vill med ovanstående korta bakgrund betona att det finns ett klart behov av en framtida svensk forskning strålskyddsområdet som också motiveras av aktuella samhälleliga problemställningar. Ofta krävs underlag från forskning för ställningstagande i strålningsfrågor och för regelskrivning. Riskuppskattningar kan utgöra en del av ett beslutsunderlag. Ett felaktigt ställningstagande eller en felaktig riskuppskattning, baserade ett ofullständigt beslutsunderlag, kan förutom risk för skador även medföra avsevärda kostnader för samhället.

2.2 Några avnämares behov

Forskningsresultaten kommer forskarsamhället till godo genom publicering i vetenskapliga tidskrifter, presentationer vid konferenser och symposier samt genom doktorsavhandlingar. Forskarna själva är de som först får ta del av resultaten. De tjänar också som granskare och kvalitetsbedömare. Inom landet finns många olika avnämare av resultaten från forskning med anknytning till strålskyddsornrådet. Några av dessa fmansierar själva forskning på området. I tabell 2.1 sammanfattas några centrala myndigheters intresseområden vad gäller resultat från strålskyddsforskning. I samtliga nordiska länder och i många andra länder finns en särskild myndighet som har att övervaka förekomst, användning m.m. av

32 Strålskyddsforskningen i framtiden

strålning. I Sverige är det Statens strålskyddsinstitut SSI som har den uppgiften.

Tabell 2.1 Exempel forskningsområden där centrala myndigheter har behov av resultat från strålskyddsforskning.

Centrala myndigheter Forskningsområdeintresseområde

Arbetsmiljöinstitutet elmagn. falt i arbetsmiljön Arbetarskyddsstyrelsen joniserande och icke-joniserande strålning inkl. el.magn. falt och UV i arbetslivet Boverket radon och el.magn falt i byggnader Elsäkerhetsverket el.magn. falt bl.a. från kraftledningar F OA, försvaret radioekologi, luftspridning, deposition, strålningsbiologi Folkhälsoinstitutet UV-strålning från solen Jordbruksverket terrest radioekologi beredskapsskäl Konsumentverket riskvärdering vad gäller konsumentprodukter Livsmedelsverket radioaktiva ämnen i livsmedel beredskapsskäl Luftfartsverket transporter av radioaktivt gods Räddningsverket beredskap, särskilt kämkrañsolyckor Sjöfartsverket transporter av radioaktivt gods SNV påverkan natur inkl. människa av strålning SKI kämavfall SMI-II solstrålning monitering, spridningsmodeller beredskap Socialstyrelsen exponering av befolkning av joniserande och icke-joniserande strålning SSI inom flera områdena både vad gäller joniserande och ickejoniserande strålning kämkraftberedskap, användning av strålning inom sjukvården Tullverket införsel av radioaktivt material m.m.

Strálskyddsforskningen i framtiden 33

Utifrån institutets tillsynsroll SSI att följande arbetsområden bör anser prioriteras under de närmaste åren från SSI:s treårsplan 199293- 199495: radon i bostäder, solstrålning, röntgenundersökningar av patienter, beredskap mot olyckor i svenska och utländska kärnkraftverk, bildskärmar elektromagnetiska fält, starka radioaktiva strålkällor, kärnkraftens norrnaldrift samt kärnkraftens radioaktiva avfall. Inom flertalet dessa områden är givna utifrån tillsynsbehoav som vet och angivna utan inbördes prioritering, finns det också behov av forskningsinsatser. Detta gäller både tillämpad forskning till vilken många forskningsuppgifter inom kämenergiområdet hör, och grundforskning exempelvis mekanismema bakom observerade effekter som vid exponering av magnetiska fält. Utöver de centrala myndigheter tagits i tabellen är länsstysom upp relser och kommuner andra viktiga avnämare resultat från strålav skyddsforskning. Genom myndigheter central och regional nivå kan resultaten spridas vidare och komma till användning. Forskningsresultaten tjänar underlag för föreskrifter och för information. som Ett annat område där forskningsresultaten kommer till användning är inom sjukvården. Detta gäller såväl joniserande som icke-joniserande strålning både inom diagnostik röntgen, datortomografi, isotopundersökningar, ultraljud, magnetisk resonanstomografi och strålbehandling. Naturligtvis är allmänheten ytterst den stora avnämaren av forskningsresultaten.

2.3 Förslag till forskningstrategi och prioriterade forskningsområden särskilt inom den riktade grundforskningen

2.3.1 Utgångspunkter

Det ingår i vårt uppdrag att redovisa och bedöma innehåll i och omfattning den strålskyddsforskning för närvarande bedrivs i av som Sverige. Den utförliga beskrivningen denna forskning i kapitel 6 viav att strålskyddsforskning bedrivs inom många helt olika ärrmesomsar exempelvis radiofysik, strâlningsbiologi, kämkemi, onkoråden som logi, nuklearmedicin, diagnostisk radiologi, molekylärbiologi och ge-

2- 14-0386

34 Strålslgøddsforskningen i framtiden

netik. Strålskyddsforskningen skär genom de traditionella vetenskapliga disciplinema och spänner över många samhällsområden. Vi har vidare att särskilt granska situationen för den riktade grundforskningen strålskyddsområdet. I enkätsvaren fick in en del synpunkter på viktiga och intressanta forskningsområden inför framtiden. Vid de besök som vi genomfört vid ett antal institutioner har vi genomgående efterfrågat förslag till forskningsområden som bör prioriteras. Vi anser att följande allmänna utgångspunkter bör ligga till grund för den framtida strålskyddsforskningen:

Kvaliteten på forskningen skall vara god. Det bör vara en rimlig avvägning mellan den tillämpade och den riktat grundläggande forskningen. Forskningen skall bidra till kompetensuppbyggande och kompetensbevarande. Kvalitet och relevans skall regelbundet utvärderas. Långsiktigheten i forskningen strategiska områden bör tryggas. Det bör ske en ökad samordning mellan olika aktörer såväl forskare som finansiärer.

I detta kapitel, och i kapitlen 3 och föreslår en rad åtgärder som är relaterade till dessa utgångspunkter.

2.3.2 Behovet av insatser för den riktat grundläggande strål-

skyddsforskningen

Det faktum att det praktiska strålskyddsarbetet omfattar så många helt olika områden med skilda förutsättningar, frågeställningar och krav kunskap talar för att man bör bevara en bred forskningsverksamhet som innefattar ett flertal områden. Vi menar att bredden behövs för att kunna svara upp mot aktuella frågeställningar och för att tillgodose olika avnämares behov. Men det är också viktigt med en mer grundläggande och långsiktig forskning så att också morgondagens ännu okända problem inom strålskyddsornrådet kommer att kunna hanteras. Forskningen bör dessutom vara av den omfattningen att kan ta till vara erfarenheter och resultat från strålskyddsforskning i utlandet och

StråIslgddsforskningen i framtiden 35

deltaga aktivt i internationellt samarbete. Vi menar vidare att det finns anledning att satsa extra på några väl avgränsade områden där Sverige har möjlighet att hävda sig internationellt och föra utvecklingen framåt eller där det är betydelsefullt att deltaga av inomvetenskapliga skäl. Det är väsentligt att det finns en balans mellan den tillämpade strål-

skyddsforskningen och den riktat grundläggande och kunskapsupp-

byggande forskningen. Balanspunktens läge kan variera i tiden. Det statliga stödet till grundforskning vid universitet och högskolor kanaliseras i första hand via forskningsråd och fakultetsanslag. Före 1977 hade Atomforskningsrådet AFR ett mer samlat ansvar for strålskyddsforskning med naturvetenskaplig inriktning. Efter 1977 har andelen grundforskning strälskyddsområdet minskat vilket ytterligare bidragit till minskad forskning bl.a. inom strålningsbiologin. Sektorsfinansierad forskning kan rymma såväl rena grundforskningsproblem problem tillämpad karaktär. Dock har sektorsorganen av som av mer tradition tyngdpunkten mer tillämpad och åtgärdsinriktad forskning medan forskningsråden till övervägande del stöder grundläggande forskning utan någon tillämpning i sikte. Den ekonomiska redovisningen i kapitel 5 visar att den forskningsrådsstödda forskningen strålskyddsområdet är lägre än för jämförbara institutioner. Den uppgick budgetåret 199293 till endast ca 7% det totala externa forskningsstödet för de institutioner som ingått i av

kartläggningen och till 22% man endast summerar bidragen från

om forskningsråd och sektorsorgan. Under budgetåret 199192 var enligt preliminära uppgifter från SCB motsvarande genomsnitt för de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska fakultetema 28%, 48% respektive 16% 59%, 55%, 19% om endast forskningsråd och sektorsorgan räknas. Även de statistiska uppgifterna är osäkra om tyder vårt material, kompletterat med information från forskare och råd, på att andelen grundläggande forskning inom strålskyddsområdet är mindre än vad som är fallet för annan jämförbar forskning.

Balanspunkten mellan riktad grundläggande och tillämpad forskning

är för långt förskjuten den tillämpade forskningen. En utarmning av den grundläggande strålskyddsforskningen f°ar sikt negativa konsekvenser också för den tillämpade forskningen omrâdet. Dessutom är stödet till den mer grundläggande forskningen betydelsefull för långsiktigheten i forskningen. Särskilt gäller detta om den ställs i kontrast till den kortsiktiga uppdragsforskningen. Det är

36 Strålshddsforskningen i framtiden

dessutom viktigt att det finns visst utrymme även för vad som ofta brukar kallas nyfikenhetsforskning.

Vi föreslår att man förstärker den riktade grundforskningen på strålskyddsområdet.

Behovet av en bred forskningsbas strålskyddsområdet med både

grundläggande och tillämpad inriktning och en samtidig satsning forskning av mer grundläggande karaktär gör det nödvändigt att tillfö-

ra nya resurser se kap. 4. Vårt förslag till hur ansvaret för strål-

skyddsforskningen bör utformas i framtiden presenteras i kapitel

2.3.3 Några prioriterade forskningsområden

Vi ger i det följande några förslag till områden som anser lämpliga att prioritera och inom vilka det föreligger ett tydligt behov också av mer grundläggande forskning. Våra förslag baseras dels på diskussioner fört med ärnnesföreträdare, dels bedömningar från kartläggningen över svensk strålskyddsforskning i kapitel Det ligger i sakens natur att en prioriteringslista ständigt behöver fömyas. Det har inte varit vår avsikt att rangordna de föreslagna forskningsområdena. Snarare skall de ses som exempel på områden som kan utgöra ramar för framtida forskningsansöluiingar kap. 3 och där kvalitet och relevans får avgöra exakt vilken forskning som skall bedrivas. Den framtida strålskyddsforskningen bör enligt vår mening inriktas mot:

att öka kunskapen om mekanismema för såväl joniserande som icke-joniserande strålnings biologiska verkan särskilt med hjälp av

de nya tekniker som utvecklas inom molekylärbiologin

att fortsätta att Förbättra mätteknik samt kvantitativa uppskatt- ningarna av de hälsorisker som kan uppkomma till följd av exponering för joniserande och icke-joniserande strålning att fortsätta utvecklingen av rutiner och metoder för att ge möjlighe- ter att reducera människans exponering for oönskad joniserande och icke-joniserande strålning och därmed reducera hälsoeffekter,

StråIsgzddsforskningen i framtiden 37

och att finna de bästa metoderna för att förhindra att radioaktiva ämnen som kommit ut i miljön når människan. att omfatta samhällsvetenskaplig forskning, särskilt riskforskning, av betydelse för strålskyddsområdet.

Det är också viktigt att förmedla ny strålskyddskimskap till forskare inom andra områden, berörda myndigheter, sjukvården, miljö- och hälsoskyddsförvaltningar och allmänheten. För att nå dessa mål behövs en blandning av grundläggande och tillämpad forskning. Detta garanterar att gränsvärden för exponering och skyddsrutiner på strålskyddsområdet är i nivå med det vetenskapliga kunnandet och samhällets behov. Grundläggande forskning behövs för att förbättra förståelsen och för att kvantifiera sambandet mellan exponering och hälsorisker. av Sådan forskning kräver planering över lång tid och den är multidisen ciplinär till sin natur. Vi ger i det följande exempel sådan forskning inom strålskyddsområdet.

Joniserande strålning

Bestämning av exponeringsnivåer

För att kunna bedöma risker i samband med strålningsexponering är

det central betydelse att kunna bestämma stråldosen absorberad

av

dos, ekvivalent dos, effektiv dos på ett så väldefinierat sätt som möj-

ligt. Här behövs fortsatt utveckling instrument och mätteknik. en av SSI:s roll riksmätplats spelar i detta sammanhang en viktig roll. som Verksamheten är också stor betydelse för att kunna ange rätt strålav dos i samband med strålbehandling tumörsjukdomar. av Det behövs ytterligare forskning för att vid extern bestrålning kunna relatera parametrar beskriver strålfält till absorberad dos och som effektiv dos, i sin tur kan relateras till långsiktiga effekter och som risker. Man måste ta hänsyn till ålder och kön, längd och vikt. Vid tillämpningar inom röntgendiagnostik bör man försöka utnyttja de möjligheter finns att ta hänsyn till variationer i organstorlek och som placering eventuella datortomografi-bilder ger. Metoder för att ta som hänsyn till förändringar i aktiv benmärg med åldern bör inkluderas.

38 Strålskjøddsforskningen i framtiden

Neutroner förekommer i samband med kärnkraft drift och avfall,

vid acceleratorer, vid flygresor m.m. Det föreligger fortfarande särskilda svårigheter att noggrant bestämma stråldosbidraget från neutroner. Det behövs därför också en instrumentutveckling eftersom dagens instrument är alltför okänsliga vid de neutronenergier och neutrondosrater som är aktuella i strålskyddssammanhang. När det gäller dosimetri för radioaktiva ärrmen i kroppen tar beräkningsmetodema ännu inte hänsyn till fysiologiska skillnader mellan individer. Vi är bara i början när det gäller att ta hänsyn till skillnader i metabolism och lokal dosfördelning i kroppen, såväl makroskopiskt som mikroskopiskt. Ett exempel det senare är radionuldider som genom sitt sönderfall utsänder nt-strålning eller lågenergetiska elektroner Auger-elektroner och lokaliseras så att sönderfallet sker nära DNA. Information om aktivitetens fördelning såväl makroskopiskt som mikroskopiskt är särskilt viktig när det gäller dosuppskattningar till embryofoster efter moderns intag av radioaktiva ämnen. När det gäller de rena betastrålama C-14 och H-3 saknas fortfarande biokinetiska data i stor utsträckning. Ett annat viktigt område rör utvecklandet av metodik för att i samband med katastrofer i efterhand bestämma vilken stråldos någon har erhållit. Metoder för biologisk dosimetri finns till viss del tillgängliga men svensk kompetens bör byggas upp.

Kvantifiering av hälsoeffekter efter bestrålning

Vår kunskap om människans strâlningsbiologi är långt från fullständig och nya frågeställningar kommer fortfarande upp och måste studeras. Framstegen inom molekylärbiologi och biokemi har gett oss helt nya möjligheter att öka våra kunskaper om strålningseffekter DNA, celler, vävnader och organ såväl när det gäller akuta effekter av höga stråldoser som när det gäller cancerinduktion till följd av låga stråldoser. En viktig forskningslinje är att försöka studera genetiskt betingade skillnader i strålkänslighet mellan individer. Bättre förståelse av de bakomliggande orsakerna kan få stor betydelse för planeringen av arbete med strålning. Möjligheten att välja personer med låg individuell strålkänslighet till utsatta arbeten kan också få samhälleliga och juridiska konsekvenser. Resultaten kan få stor betydelse när det gäller att individualisera strålbehandling vid tumörsjukdomar.

Strålskjddsforskningen i framtiden 39

Idag finns små möjligheter vad förorsakat att ange som en cancer hos en enskild individ. En viktig forskningsuppgift är att söka metoder för möjligt urskilja de cancerfall specifikt orsakats att om som av strålning för att därigenom få säkrare riskuppskattningar. Som förberedelse bör man redan nu börja samla in och arkivera histologiskt material som i framtiden kan användas för genetiska och molekylärbiologiska undersökningar exempelvis i samband med stora epidemiologiska studier. Sådan forskning hänger med forskning nära samman runt canceruppkomst i vidare mening och med metoder för att bota denna sjukdom. Andra viktiga forskningsområden gäller strålningseffekter embryofoster, synergistiska effekter strålning och kemikalier bl.a. av cytostatika samt frågor rörande strålskyddande ämnen. En intressant forskningsuppgift är att studera i vilken utsträckning kunskaper om naturligt producerade fria radikaler i cellerna och de skyddssystem som utvecklats mot dem kan utnyttjas för att förstå effekten de av radiolysprodukter som produceras av strålning. Sverige har genom sina unika register en förutsättning for epidemiologiska studier av strålningseffekter som få andra länder. Vi har också en avancerad mätteknik. Eftersom röntgendiagnostiken det ger största genomsnittliga artificiella bidraget till individdosen är det motiverat att genomföra olika insatser med epidemiologisk metodik, särskilt vad avser exponering av barn. För genomförandet av sådana undersökningar är tillgången till nationella register över exponeringsdata m.m. betydelsefulla och bör komma till stånd i första hand för undersökningar bam. Sambandet mellan exponering för radon i bostäder och andra cancersjukdomar än lungcancer har diskuterats under senare år och lämpar sig väl för svensk forskning. Strålskyddslagen säger att också djur och växter ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Forskning rörande effekter på miljön vid olika strålningsnivåer bör därför uppmärksammas.

Optimering, risker m.m.

Till detta område hör hur man skall optimera i komplicerade situationer. Exempel sådana situationer är diagnostisk användning av röntgenstrålning och radioaktiva ämnen i sjukvården samt insatserna efter

40 Strålskjøddsforskningen i framtiden

en stor radiologisk olycka. I det förra fallet måste optimeringen även inkludera bildkvalitet eller snarare diagnostisk information. Ett bekymmer är att fortfarande inte i detalj förstår hur den diagnostiska bilden formas och att saknar bra parametrar för att karakterisera bildkvalitet. För att kunna bedriva meningsfullt optimeringsarbete inforrnationsinnehåll behövs mer grundläggande forskning beträffande i olika typer av diagnostiska bilder. Här ger modern bildanalys och datateknik möjligheter. Frågeställningarna gäller såväl röntgennya nuklearmedicinområdena. I det senare fallet bör studierna av som optimal dosering vid nuklearmedicinska undersökningar fortsätta. Osäkerheten i dagens riskbedömningar motiverar ytterligare forskningssatsningar exempelvis för överförande riskuppskattningar av mellan befolkningar, överförande djurdata för riskuppskattning hos av människa samt förhållandet mellan exponering och dess utsträckning i tiden. Det är angeläget att det bedrivs samhällsvetenskaplig forskning exempelvis kring riskupplevelser, förmedling kunskap om risker med av strålning samt massmedias roll. I detta sammanhang behövs också jämförelse med andra risker i samhället. Ett särskilt FoU-program behöver tas fram för den samhällsvetenskapliga strålskyddsforskningen. Eftersom det finns flera paralleller med arman forskning bör programmet tas fram i samverkan mellan olika intressenter.

Icke-joniserande strålning

En liknande uppdelning forskningsbehoven som för joniserande av strålning kan göras när det gäller icke-joniserande strålning. Under är det framför allt hälsoeffektema av UV-strålning senare och lågfrekventa elektromagnetiska fält som uppmärksammats. Intresset för risker med olika typer av icke-joniserande strålning kan förväntas öka. Många de effekter lågfrekventa elektromagnetiska fält som av av observerats är kontroversiella eftersom flertalet observationer inte kurmat i andra laboratorier. Ju större noggrannhet med upprepas vilken ett experiment utföres desto större blir möjligheten av ett säkert resultat. Långtidsstrategin bör vara att koncentrera sig på ett fåtal frågeställningar, renodla experimenten och öka antalet faktorer som hålls under kontroll.

SIIa[skydci$]r.s'k1ingen ifrrzmliden 41

Bestämning av exponeringsnivåer

Forskningen kompliceras att det saknas kunskap om samband melav lan biologisk effekt och fysikaliska parametrar för icke-joniserande strålning. Det saknas ett dosmått. Forskning som för fram till ett biologiskt relevant mått dos för magnetfält, mikrovågor, laser, ultraljud är angelägen.

Kvantifiering hälsoeffekter efter bestrålning UV-strålning av -

Det behövs målinriktad forskning kring UV-exponering och UVen ljusets biologiska effekter. UV-strålning räknas som en väsentlig faktor för uppkomsten inalignt melanom och andra former av hudcanav lncidensen malignt melanom fördubblas vart tolfte år och cer. av nu tendensen är likartad för andra hudcancerfoimer. Detta beror troligtvis på ändrade solvanor. Misstanken om en framtida uttunning av ozonhalten i stratosfaren, vilket skulle öka UV-strålningen vid jordytan, understryker ytterligare frågans vikt. Forskningen bör också omfatta studier av effekter av UV-strålning växter och djur.

Kvantifiering hälsoeffekter efter bestrålning elektromagnetiska av fält

Det finns inte någon vetenskapligt accepterad biologisk förklaring till de effekter leukemi, hjämtumörer som rapporterats kunna ha ett samband med exponering för lågfrekventa elektromagnetiska svaga falt. Ur såväl strålskydds- som forskningssynpunkt är det mycket otillfredsställande att inte förstå mekanismema för växelverkan mellan fälten och vävnad, även resultaten olika epidemiologiska om av studier inte anledning att tro att hälsoriskerna något vis skulle ger kunna jämförbara med riskerna från exempelvis radon och vara solstrålning. Nödvändig forskning innefattar mätningar av externa fält och deras relation till dosimetriska storheter. De elektriska och magnetiska fälten kvantifieras i termer av elektrisk och magnetisk fältstyrka. De hittillsvarande dosimetriska storhetema är inducerad elektrisk faltstyrka, ström, strömtäthet, specifik energiabsorptionshas-

42 Strålskyddsforskningen i framtiden

tighet och temperaturstegring. Det är viktigt att den i Sverige påbörjade satsningen på detta område kan fortsätta. En sådan satsning kräver ett nära samarbete mellan forskare från olika discipliner. Sådana samarbeten finns idag men behöver utvecklas och fördjupas. Forskningen bör innefatta en ökad satsning molekylärbiologiska metoder för att kartlägga verkansmekanismer. Framgångsrika resultat av en satsning på denna forskning vore i förlängningen av värde för flera samhällssektorer både för den inre och yttre miljön, både för arbetsmiljö och hemmiljö. En förståelse av mekanismema bakom observerade effekter skulle också medföra att kostnaderna för eventuella åtgärder skulle kunna optimeras. När det gäller fortsatta epidemiologiska studier har Sverige även inom detta område bra förutsättningar på grund av goda register. För forskningsändamål är det ytterst viktigt att dessa register förblir tillgängliga och kan utnyttjas för fortsatta studier. Det är också viktigt att etablera ett nationellt register vad gäller magnetröntgen och ultraljudundersökningar i sjukvården samma sätt som de nuklearmedicinska undersökningarna registreras och samma sätt som föreslår för röntgenundersökningar bam. Registret bör innehålla information av betydelse för framtida riskstudier.

2.3.4 En jämförelse med andra länders forskningsplanering

och prioriteringar

Internationellt pågår ett omfattande forskningsarbete kring strålskyddsfrågor. Den samlade kumskapen när det gäller joniserande strålning finns dokumenterad i en UNSCEAR-rapport från 1993, BEIR-rapporter från 1988 och 1990 samt ICRP:s Publikation 60 från 1991. I USA har man nyligen inventerat behovet av forskningsinsatser in-

om området joniserande strålning Research Needs for Radiation

Protection, NCRP Report 17. Liknande genomgångar har gjorts i Storbritannien Corporate Plan 199394 to 199798, Report NRPB-

M406 och Tyskland Zur Situation der Strahlenforschung in der

Bundesrepublik Deutschland, Denkschrift der Strahlenschutzkomrnission. Rapporterna från Storbritannien och Tyskland behandlar även icke-joniserande strålning. Även dessa rapporter inte är lika om

Strålskyddsforskningen i framtiden 43

detaljerade som den från USA är de prioriteringar som görs likartade när det gäller joniserande strålning. l Norge pågår för närvarande ett utredningsarbete om framtida satsningar strålskyddsområdet. Det finns många likheter mellan vad som föreslås i dessa dokument och våra förslag i kapitel 2.3.3. Som motiv for den framtida strålskyddsforskningen anger man inte oväntat dels grundforskningsintresset dels behovet av att förbättra basen för rekommendationer och regler inom strålskyddsornrådet. När det gäller joniserande strålning identifierar man i USA-rapporten fyra stora forskningsfält inom vilka det behövs ökad kunskap:

Strålningsbiologi, särskilt studier av faktorer som påverkar individens strålkänslighet Stråldosbestänmingar inklusive modeller och exponeringsanalys Riskbestärnningar Metoder att förebygga exponering samt analys av värdet av olika åtgärder när utsläpp eller exponering redan skett.

I rapporten från USA anges fem centrala frågor för strålskyddsforskningen:

Hur stor är den totala risken efter exponering med låga stråldoser -

under 100 mSv Hur ser dos-effekt kurvan ut för cancerinduktion,

genetiska effekter och utvecklingsrubbningar Hur långt ner i stråldos står sig det linjära sambandet Vad betyder dosraten, jonisationstätheten, ålder vid exponeringen och individuell känslighet för risken Hur kan fördelningen i och tid absorberad dos definieras - rum av bättre för att få högre noggrannhet och reproducerbarhet i dosangivelsen i dos-effekt samband både makroskopisk och mikroskopisk nivå I vilken utsträckning framsteg inom molekylär genetik och - ger nya strukturell biokemi möjlighet till att öka vetandet om strålningseffekter och därigenom kasta nytt ljus över det händelsefölopp som så småningom leder till cancer och andra typer av skador Kan detta också ge kunskap om dos-effekt samband som inte kan erhållas från studier på djur eller från epidemiologiska studier på människor

44 .Ytrålskyddsforssknirigen i framtiden SOU l 994140

Hur ska man kunna reducera exponeringen eller risken för expone- ring och när exponering har skett, vilka åtgärder skall vidtas för att göra skadan så liten som möjligt Vad skall göra med strålning i kombination med kemikalier eller andra gifter i omgivningen Vad kan göras för att förbättra allmänhetens förståelse och att ga- rantera rationella och kunskapsbaserade ställningstaganden när det gäller strålskyddspolicy

I den brittiska rapporten betonas förändringar i inriktning forskningen mot fortsatt ökade satsningar molekylärbiologiska metoder för att studera strålningseffekter och satsningar att identifiera känsliga celler i fostret. När det gäller icke-joniserande strålning lyfter man både från brittisk och tysk sida fram:

verkansmekanismer elektromagnetiska fälts, särskilt 50 Hz falts, - verkningssätt celler; teratogen verkan av statiska magnetfält; undersökning av verkansmekanismer för högfrekventa elektromagnetiska fält användning av icke-joniserande strålning i sjukvården den tyska - rapporten tar upp riskerna med pulsat ultraljud; hälsorisker med MR-undersökningar; risker med användning av bestämda högfrekvenspulssekvenser analys av epidemiologiska data från dödsfall i cancer och cancer- incidens för uppskattning av den genom icke-joniserande strålning orsakade cancerrisken och då särskilt melanomincidensen till följd av UV-bestrålning av huden.

2.4 Betydelsen för svensk strålskyddsforskning av ett medlemskap i EU

Den Europeiska Unionen, EU, har sedan 1960-talet inom ramen för EURATOM-avtalet ett särskilt för strålskyddsforskning inom program området joniserande strålning. Programmet har hittills löpt i femårsperioder och målsättningen är att samordna europeisk strålskyddsforskning, att främja kunnande och utbildning inom området t.ex. genom att anordna konferenser och kurser, samt att bidra till kunskapsöverföring mellan de ingående länderna.

SOU l 994 40 Sim[skyddyfønrkningen i framtiden :

Under pågående period det tredje ramprogrammet ingår strålskyddsforskningen som ett av två delområden inom programmet Nuclear Fission Safety. Sverige ansökte inför perioden 1990 1994 att få delta i programmet som associerad medlem, och beviljades om detta. På grund interna ekonomiska förhållanden inom EU kunde av kontrakt tecknas endast för perioden 1990 1991. Sverige ansökte - 1991 att på sätt delta under den resterande perioden om samma

fram till och med 1994. Denna ansökan har ännu inte februari 1994

lett till ett nytt avtal. Trots att Sverige inte formellt deltagit efter 1991 har i praktiken det vetenskapliga samarbetet kunnat bedrivas nära nog associerade till programmet även under dessa år. Den som om vore stora skillnaden rör ñnansieringssituationen några pengar har ännu i februari 1994 inte kunnat överföras till de svenska grupperna. l bilaga redogör för EU:s forskningsprogram strålskyddsornrådet. Vi beskriver positiva och negativa erfarenheter av det samarbete under tvåårsperiod med EU programnivå, och som en ägt rum fortfarande redovisning som pågår i mer informella former. Denna ligger till grund för följande slutsatser: Fördelarna har legat på det innehållsmässiga i forskningsprogrammet och att rad kontakter skapats mellan svenska forskare en nya och forskare i ett antal EU-länder. Det allmänna intrycket är att svensk strålskyddsforskning har stått sig mycket väl i konkurrens med motsvarande forskning EU-ländema. De negativa erfarenhetema ligger till stor del på det administrativa

planet, bl.a. finns ännu inte februari 1994 ett undertecknat avtal för

perioden 1992-1994. Det finns stelbenthet i sättet att se forsken ningssamarbetet, att kräva samarbete mellan forskargrupper för att få forskningsstöd och att delvis styra samarbetspartners. Detta har inte varit enbart lyckat och kan verka hämmande framförallt forskarens möjlighet att fritt välja problemställningar.

Det finns februari 1994 en osäkerhet beträffande hur nästa ram-

strålskyddsforskningens område kommer att se ut. Enligt program vår bedömning är det viktigt att de strålskyddsmässiga frågeställningär vägledande för forskningsprogrammets utformning, och att arna programmet är allsidigt och täcker viktiga strålskyddsfrågor. Det finns klara tecken tyder att programmet går i riktning mot alltmer som tillämpad forskning. Man bör också komma ihåg att strålskyddsforskningsprogrammet sorterar under EURATOM-avtalet och inte ingår i EU:s ordinarie forskningsprogram och inte heller i EES-avtalet.

46 Strålskyddsforskningen i framtiden

En annan punkt som vill framhålla är att frågeställningar av mer nationell karaktär inte inom EU:s Det är ryms gemensamma program. därför viktigt att bibehålla även ett nationellt forskningsprogram med såväl mer grundläggande som tillämpade inslag. Detta är särskilt viktigt om signalerna från EU är riktiga att strålskyddsforskningen inom EU alltmer utvecklas mot renodlad sektorsforskning rörande gemensamma Europa-frågor. Det faktum att EU:s kan förändras program relativt snabbt innebär att bedömer långsiktig nationell forskatt en ningspolitik inte kan baseras på EUzs forskningsprogram. De nationella medlen får därför inte urholkas. Nationell FoU och nationellt forskningssamarbete behövs för att kunna deltaga i EU:s FoU-program och för att utveckla forskningskontakter med länder utanför EU. Enligt vad inhämtat utgör bidragen från EU till de projekt som ingår i programmet strålskyddsforskningens område bara l2-15% av dessa projekts totala kostnad. Resterande medel betalas alltså direkt av nationella medel. Dessutom bedrivs inom EU-ländema strålskyddsforskning som inte alls finansieras från EU. En siffra som förmodligen stämmer relativt väl också för strålskyddsforskningen är att kostnaden for hela det gemensamma forskningsprogrammet inom EU utgör ca 4% av den sammanlagda kostnaden for all forskning i EU-ländema. EU-forskningen höjer den allmänna europeiska kompetensen inom strålskydds- och strålskyddsforskningsområdet, men inte nödvändigtvis kvaliteten på elitforskningen inom området. EU-forskningen ersätter i länder med god forskning endast marginellt nationella forskningsinsatser. Ett medlemsskap i EU skulle kunna leda till att Sverige lämnar vissa forskningsområden och i stället får ett ökat ansvar för andra områden. Ett aktivt deltagande i EU-programrnet ger möjlighet att påverka innehållet och att påverka beslut. Man kan också förutse en ökad rörlighet för svenska forskare.

Sammanfattningsvis bedömer vi att ett medlemskap i EU är värdefullt för svensk strålskyddsforskning framför allt genom de nätverk som svenska forskare får tillgång till. EU-finansierad forskning kan emellertid endast fylla en mindre del av forskningsbehovet och lämnar ingen garanti för att långsiktig grundläggande forskning kan bedrivas. Det behövs därför en långsiktig väl fungerande nationell forskning på strålskyddsområdet. Detta är också

Strålskyddsforskningen i framtiden 47

en förutsättning för att vi skall få möjlighet att delta aktivt i EU:s forskningsprogram.

2.5 Den framtida forskarrekryteringen

Forskarutbildning är en central uppgift för universitet och högskolor. I regeringens proposition Forskning för kunskap och framsteg prop. 199293: 170 anges att ambitionen är att fördubbla examinationen av doktorer fram till år 2000. Ambitionen grundas det faktum att andelen disputerade forskare är för få vid universiteten, att ett stort antal professorer mfl. pensioneras under de närmaste tio åren, att det finns för doktorer i industrin och att skolan behöver fler vetenskapligt skolade lärare. En effektiviserad forskarutbildning och en ökning av andelen kvinnor behövs också. I propositionen anges en rad sätt på vilka forskarrekryteringen bör kunna stärkas. Inom området strålskyddsforskning kap. 5 är fördelningen mellan kvinnor och män på doktorandnivå mer jämn än genomsnittet 45% 35% för jämförbara institutioner. Det är också viktigt att fler resp kvinnor erhåller slutexamen än vad som för närvarande är fallet. Där ligger strålskyddsforskningen sämre till än jämförbara ärrmen. Enligt vår bedömning kap. 5 är antalet doktorandtjänster utbildningsbidrag strålskyddsforskningens område i paritet med andra jämförbara ämnen. En relativt stor andel av tjänsterna finansieras med externa medel, väsentligen sektorsmedel, och det vore en fördel med en ökning av de fakultetsfrnansierade tjänsterna. En finansiering av doktoranderna andra sätt än genom doktorandtjänster ökar studietidema och risken för att studierna avbryts. Samtidigt innebär en ändring från utbildningsbidrag till doktorandtjänster att färre studerande kan försörjas. Regeringens föreslagna satsning fler doktorandtjänster bör också komma strålskyddsforskningen till godo. När det gäller externt forskarstöd i form av doktorandtjänster är det viktigt att undersöka möjligheterna for samfinansiering av doktorandtjänster, exempelvis mellan statliga finansiärer och industri. Vid de relativt små institutioner som bedriver strålskyddsforskning och vid institutioner där strålskyddsforskningen bara är en marginell del av den totala forskningen är karriärmöjlighetema efter doktorsexsärskilt små. Vår kartläggning kap. 5 tyder på att antalet högamen

48 Strålskyddsforskningen i framtiden

skolelektorer och forskarassistenter är klart underrepresenterat inom strålskyddsforskningen.

För att uppnå långsiktighet i forskningsprogram och för efen fektivare handledning och forskarutbildning av doktorander foreslår vi att medel snarast tillförs För inrättande av s.k. post-doc

tjänster högskolelektorat, forskarassistent strålskyddsområ-

det.

Vi har inte närmare undersökt i vilken utsträckning nyexaminesom rade doktorer idag tillbringar en tid vid andra institutioner, exempelvis utomlands. Inte heller har undersökt hur ofta utländska gästforskare vistas vid svenska institutioner som bedriver strålskyddsforskning. Dessa typer av utbyte är emellertid betydelsfulla och anser att det i framtiden bör avsättas medel specifikt för denna typ av utbytestjänster. Inom strålskyddsforskningens område finns flera exempel att forskarkurser ordnas gemensamt inom och mellan universitet och också inom Norden kap. 5. Vi tror att det finns flera fördelar med att i ökad omfattning ordna sådana kurser både inom samma universitet och mellan universiteten. Den tvärvetenskapliga karaktären hos strålskyddsforskningen motiverar också forskarkurser över ämnesgränserna.

2.6 Kvalitetskrav och utvärdering

2.6.1 Kvalitet

Kravet på kvalitet i forskningen är viktigt. Det är viktigt för resulta-

tens tillförlitlighet och trovärdighet. Svårigheter uppkommer dock när man försöker mäta kvaliteten. Dessa svårigheter har nyligen belysts i dokumentet Kvalitet och dynamik SOU 1993:102 och i forskningspropositionen 1992932170. Enligt den senare är kvalitetskravet för forskning överordnat kvantitetskravet.

S trålslwddsforskningen i framtiden 49

2.6.2 Utvärderingar

Av de enkätsvar som inkommit i vår utredning framgår att utvärderingar den genomförda forskningen är relativt ovanliga. Endast i ett av fåtal att det förekommit någon form av formell utvärsvar anger man dering. Samtidigt pekar man på den bedömning och värdering som genomförs både vid ansökan forskningsbidrag och vid publicering av om artiklar i tidskrifter med s.k. referee-system som en form av utvärdering. Dessa värderingar är viktiga kvalitetsmoment i forskningssenare processen. Men de omfattar enbart delar av forskningen i en grupp eller vid institution. Det är också viktigt att genomföra övergrien pande utvärderingar som täcker hela verksamheten, inklusive grundutbildningen och sätter in forskningen i ett vidare som perspektiv. Som ett kvalitetshöjande moment i strålskyddsforskningen och som ett led i att uppfylla de forskningspolitiska ambitionerna bör man snarast

införa områdesvisa systematiska utvärderingar, och utvärdera dels kvalitet, dels användning nytta, betydelse av forsk- ningsresultaten Vidare bedömer vi det som viktigt

att det i utvärderingen deltar svenska och utländska med

- personer kompetens och erfarenhet inom området strålskyddsforskning. egen

De forskningsfinansierande organen har ett ansvar för att utvärderingar kommer till stånd, men det bör vila ett särskilt ansvar SSI att strålskyddsforskningen, såväl den tillämpade som mer grundläggande, utvärderas.

Som framhålls i forskningspropositionen så behövs metodutveckling framförallt för att finna lämpliga former för utvärdering av forskningsresultatens användning.

50 .Strålskyddsforskningen i framtiden SOU l994:40

2.7 Forskningsorganisationen

En stor del av strålskyddsforskningen bedrivs vid universitet och högskolor. Men sådan forskning bedrivs också vid några myndigheter och forskningsinstitut samt ett antal konsultföretag. av Att forskningen vid högskolan är nödvändig har utförligt motiverats bl.a. i forskningspropositionen 199293:l70. En aktiv grundforskning är också en förutsättning för den tillämpade forskningen. Det är särskilt viktigt att man inom strålskyddsområdet, berör och påsom verkar många människor och som har stora samhälleliga konsekvenser, har tillgång till en grupp av oberoende experter, granskar och som vid behov kritiserar myndigheternas råd, förordningar och rekommendationer. Därför behövs en bred och aktiv forskningsverksamhet strålskyddsområdet inom högskolan. l kapitel 2.7.1 beskriver särskilt situationen för forskningen inom strålningsbiologi som under senare år minskat i omfattning. I utredningsdirektiven sägs att skall beakta vad sägs i forsksom ningspropositionen 199293170 om möjligheten att föra över en del av de fasta anslag till forskning går till vissa institut och som myndigheter till en annan fmansieringsfonn som vidgar möjligheten till nationell konkurrens. Detta gäller således i vårt fall de myndigheter mfl. som ingår i grupp 3 kap. 5. Vi begränsar vår diskussion kap. 5.7.2 till SSI som är den myndighet som har i uppdrag att forska inom strålskyddsområdet. Även de övriga myndigheterna bedriver strålom skyddsforskning så motiveras deras forskning framförallt utifrån skäl som ligger utanför vårt uppdrag. Konsultföretagens fortsatta FoU är beroende hur väl de lyckas av producera resultat som uppfyller beställarens önskemål, och detta är inte något som har närmare gått in på. Eftersom särskilt har studerat den mer grundläggande strålskyddsforskningen har koncentrerat vårt arbete till universitet- och högskolor.

2.7.1 Strålningsbiologin i Sverige

Ämnet strålningsbiologi är idag företrätt vid Stockholms universitet. Tidigare farms vid Karolinska institutet professur i medicinsk en strålningsbiologi samt en personlig professur i tumörbiologi med forskningsverksamhet inom strålningsbiologi. I Uppsala har

S trålskyddsforskningen i framtiden 51

institutionen för strålningsvetenskap stark strålningsbiologisk en profil. Under en period fanns också vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala en institution för experimentell patologi och riskforskning som hade inriktning mot strålningsbiologiska frågeställningar. Idag en är såväl denna institution som de två institutionerna vid Karolinska institutet nedlagda och personalen skingrad. För närvarande finns institutionen för strålningsbiologi vid Stockholms universitet och strålningsvetenskap i Uppsala för en utförligare historisk beskrivning bilaga 5. Professuren i Stockholm har se nyligen omprövats och utarmonseras nu i ämnet molekylär genomforskning. Något ansvar för strålningsbiologi finns inte i ämnesbeskrivningen. I för tjänsten påpekas endast att innehavaren armonsen också kommer att ha ansvaret för undervisningen i strålningsbiologi. Möjligheten för institutionen att långsiktigt ägna sig strålningsbiologi kommer att vara avhängigt den nya ärrmesföreträdarens intresse för ärrmet. I Uppsala föreslås professuren flyttas från naturvetenskaplig till medicinsk fakultet och man får räkna med att forskningsverksamheten får en starkare inriktning mot strâlbehandlingens strålningsbiologi än tidigare. Genom denna ändring i fakultetstillhörighet garanteras troligen en långsiktighet i verksamheten. Ur strålskyddsforslcningssynpunkt är det synnerligen angeläget att grundläggande strålningsbiologisk forskning bedrivs vid något universitet utöver Uppsala i den mån denna finns kvar där. Det finns flera sätt att göra detta. Ett sätt är att ge stöd till mellantjänster i anslutning till den nuvarande strålningsbiologiska institutionen i Stockholm. På detta sätt skulle man garantera en närhet till den allmänna molekylärbiologiska forskningen vid institutionen. Det andra alternativet motsvarande stöd till medicinsk är att ge strålningsbiologi vid institutionen för medicinsk strålningsfysik vid Karolinska institutet. Denna institution organiserar redan idag en del den personal blivit över i samband med nedläggningen av de av som tidigare institutionerna vid KI. På så sätt skulle strålningsbiologin även i Stockholm knytas närmare strålbehandlingens problemställningar och större garanti för långsiktighet i verksamheten uppnås. Ett anen för grundläggande strålningsbiologisk forskning av betydelse för svar strålskyddsverksarnheten bör också skrivas in i tjänstebeskrivningen.

52 Stralslrjøddsforskningen i framtiden

Ett tredje alternativ är att åstadkomma ett liknande i arrangemang anslutning till någon av de övriga institutionerna för medicinsk radiofysik i landet. Den goda examinationen av doktorer inom strålningsbiologin innebär att det finns ett flertal kandidater till mellantjänster inom änrnet.

2.7.2 Strålskyddsforskning vid SSI

SSI behöver för sin verksamhet, tillsyn och information, forskningsresultat från ett antal forskningsområden. Dessa resultat kan dels man från egen forskning, dels från forskning som man beställer från forskarvärlden i övrigt s.k. utlagd forskning. När det gäller den egna forskningen så är det i vissa fall frågan om forskning ett slag som av inte alltid premieras inom högskolan. I dessa fall kan det ofta vara svårt att även mot betalning få universitetsforskare att genomföra den efterfrågade forskningen. Alternativet blir då att institutet får vända sig till ett rent kommersiellt konsultföretag. Dessa genomför då uppdraget men mot en hög kostnad och inte nödvändigtvis med önskvärd kvalitet. Det är t.ex. vanligt att resultaten bara publiceras som intemrapporter, och således inte utsätts för den granskning som sker i samband med publicering i en vetenskaplig tidskrift. Vanligen är dessa rapporter också skrivna på svenska vilket begränsar läsekretsen. För vissa frågeställningar finns dock enbart konsultföretag att tillgå. Vissa forskningsområden av vikt för strålskyddet kan också förlora i aktualitet inom universiteten. Ett aktuellt exempel detta, som belysts i föregående avsnitt, är utvecklingen inom strålningsbiologin. Det är i dessa fall då inte i första hand frågan om att akademiska forskare inte vill befatta sig med av SSI efterfrågad forskning, utan i stället så att universiteten inte är beredda att ställa nödvändiga basresurser till förfogande. Vissa forskningsinsatser kräver mycket långsiktig uppföljning. l sådana fall kan det vara svårt att förlita sig universitet och högskolor, vars forskning i stor utsträckning baseras de intressen som finns hos de berörda forskama. Inom ramen för SSl:s interna forskning genomförs också kartläggnings- och utredningsuppdrag. Dessa aktiviteter är stundtals av sådant slag att en parallell forskningsverksamhet ger ett effektivt kvalitetstill-

Strålskyddsforskningen i framtiden 53

skott. I vissa fall är det nödvändigt att också denna verksamhet är vetenskapligt baserad. SSI utreder ofta frågor kvalificerad vetenskaplig natur. Det är då av stort värde att ha forskningskompetent personal med aktuella kunav skaper inom räckhåll. SSI har i inriktningen den forskningen valt att satsa på av egna några de områden där universitet och högskolor inte kunnat svara av till institutets krav. Hänsyn har då också tagits till i vilken upp utsträckning den bedrivna forskningen kunnat vara till gagn också för den kartläggningsverksamhet som institutet bedriver. SSIs roll nationellt för strålningsmätning ställer höga som organ nås med tillgång kompetenta och aktiva forskare. krav som lättare Slutligen är den kontinuitet i strålskyddsforskningen som kan bedrivas vid SSI stor betydelse för strålskyddsornrådet som helhet, av vilket berör i kapitel Institutets forskningspersonal har enligt gällande praxis inte möjlighet att konkurrera de medel SSI har för utlagd forsom som kning. Om skulle föra del de fasta forskningsresursema från man en av SSI till fmansieringsform vidgar möjligheten till natioen annan som nell konkurrens så måste konkurrensskäl ge möjlighet man av samma för SSI:s forskare att också få del SSI:s medel för utlagd forskning. av Penningströmmarna kommer då delvis att ta ut varandra. Ett annat skäl för att öka konkurrensen är att detta bedöms vara kvalitetsutvecklande för forskningen. Enligt vår uppfattning kan kvalitetskravet uppnås att krav ställs SSIs egna forskning genom samma

övrig forskning se kapitel 2.6.

som Enligt forskningspropositionen ligger andelen konkurrensutsatta forskningsmedel mellan 45 och 60% för alla fakulteter utom den

humanistiska. För strålskyddsområdet grupp 1 och 2 där vi har

grupp

data är denna siffra ca 50%

.

Sammanfattningsvis vi att det inte finns anledning att anser ändra förhållandena för den forskning som bedrivs inom SSI. Denna forskning är viktig både för att institutet skall kunna genomföra sina övriga uppgifter inom strålskyddsområdet på ett optimalt sätt och för strålskyddsforskningen i sin helhet i landet.

3 Ansvaret för strålskyddsforskningen

Sammanfattning: Vi föreslår att SSI:s samordnande för den tiliansvar lämpade forskningen strålskyddsormådet utökas till att också omfatta den riktade grundforslmingen på strålskyddsområdet. För-

ändringar SSI:s forskningsnänmd föreslås för att tydligt skilja

-av institutets roll som forskningsfinansiär och som myndighet. Förslaget innebär vidare att SSI får möjlighet att fördela anslag. Förslaget förväntas bidra till

kvalitativt god och internationellt konkurrenskraftig strål- - att en

skyddsforslcning bedrivs i landet att forskningen strålskyddsområdet effektiviseras

-

en förstärkning av den riktade grundforskningen strâlskyddsom

-

rådet; vilket är viktigt med kännedom om alla de snålningsfrâgor

samhälle radozyny teknik inom sjukvård; som är aktuella i dagens

solstråhiing, kämkraft, elektromagnetiska fält mm. och

som kan

komma att bli aktuella i ñramtiden

s g

en långsiktig kompetensutveckling

- s

konkurrensutsätts

- att forskningen strålskyddsområdet genom axl-i

sökningsförfarande

i

3.1 Ansvaret för den strålskyddsforsk-

tillämpade ningen

Statens strålskyddsinstitut har enligt sin instruktion det samordnande ansvaret for den tillämpade strålskyddsforskningen i landet. För detta erhåller särskilda medel utöver myndighetsanslaget. Medlen är man avsedda att bekosta forskning bedrivs utanför SSI. Enligt praxis som kan medel inte ges till den forskning som bedrivs inom SSI.

56 Ansvaret .strá.skyddsjforsali/Igen SOU l 994 40 .

Beslut om stöd till forskningsprojekt tas formellt av institutets generaldirektör. Till sin hjälp i bedömningen projektförslag har av generaldirektören en rådgivande forskningsnämnd. Nämnden består som av tio ledamöter, till övervägande del ämnesföreträdare från olika universitets- och högskoleinstitutioner, utses av regeringen för en tid av tre år. Formellt finns det inte möjlighet att söka forskningsmedel från SSI, Vanligen sker dock beställningen av forskningsprojekt i nära samarbete mellan berörd forskare och SSl, och SSI tar också mot projektförslag. I praktiken är dessa förslag i det närmaste att betrakta som ansökningar. Beslut om nya projekt kan tas under hela året. Ett mindre antal projekt är av grundläggande natur. Bland annat för att identifiera nya forskningsprojekt och nya forskargrupper genomförde SSI under 1993 och 1994 försök en ansökningsomgång för de områden som inte rörde kämenergin. Även andra finansierar vad också kan rubriceras organ som som tillämpad strâlskyddsforskning enligt den definition används i som

denna utredning och också i enlighet med tidigare praxisdefinition.

Dessa organ använder emellertid normalt inte beteckningen strålskyddsforskning för denna forskning. Arbetsmiljöfonden AMF O har ett särskilt projektområde för strålning inom vilket man idag finansierar forskning som rör icke-joniserande strålning. Statens kämkraftinspektion SKI bekostar forskning inom kämavfallsområdet som i vissa delar kan rubriceras som strålskyddsforskning. Byggforskningsrådet BFR finansierar radonforskning som bl.a. rör byggnadstekniska åtgärder. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK har bidragit till finansieringen av epidemiologiska studier av magnetiska fält från kraftledningar. Mindre delar av den forskning som Statens naturvårdsverk SNV finansierar kan också hänföras till strålskyddsforskning.

3.2 Ansvaret for den riktade grundforskningen på strålskyddsområdet

3.2.1 Nuvarande situation

För den riktade grundforskningen strålskyddsområdet finns inte något särskilt ansvar angivet. Olika kunskapsområden har sina egna

Ansvaret för strålskyddsforskningen 57

forskningsråd NFR, MFR, SJFR, TFR. De organ som omnärrms i kapitel den tillämpade forskningen finansierar dessutom i viss 3.1 om utsträckning grundforskning inom området. Beskrivningen den pågående strålskyddsforskningen i landet av kap. 6 visar tydligt den tvärvetenskapliga naturen denna forskning. Detta både bredden i frågeställningar och deltagandet av avser vitt skilda kompetenser inom många enskilda projekt. En konsekvens detta är att det inte finns något enskilt forskningsråd som utgör en av naturlig hemvist för denna forskning. Detta leder inte sällan till att forskningsansökningar hamnar mellan stolarna. Detta sker trots att det finns ett gemensamt samordningsorgan mellan forskningsråden vilket diskuterar ansökningar berör flera råd. Dessutom, som som framförts i kapitel så är även den grundläggande strålskyddsmer forskningen ofta alltför tillämpad för att uppfylla rådens krav på grundforskning. Det finansiella stödet från råden till grundläggande strålskyddsforskning är följaktligen också litet. En jämförelse med den generella situationen för naturvetenskapliga institutioner visar att strålskyddsforskningen har betydligt mindre andel rådsfinansierad en forskning kapitlen 2 och 5. Vi har i kontakter med berörda forskare, i enkät och vid intervjuer, samt i samtal med representanter för forskningsråden NFR, MFR, SJFR samt med Cancerfonden, AMFO och SSI diskuterat den nuvarande situationen för den grundläggande strålskyddsforskningen. I huvudsak finns samstämmighet i den bild givits l princip en som ovan. dock forskningsråden och Cancerfonden att strålskyddsforskning anser i olika omfattning, beroende på respektive projektförslags tyngdpunkt och kvalitet, kan erhålla finansiering.

3.2.2 Möjliga lösningar och överväganden

Enligt vår uppfattning, grundas på den genomförda kartläggningsom är det viktigt att åstadkomma förbättring för den mer grundlägen, en gande svenska strålskyddsforskningen fimgerar sikt. De detalsom jerade skälen till detta redovisar främst i kapitel 2 men också i kapitlen 5 och Några de viktigare skälen för behovet av en förändav ring är kortfattat:

58 Ansvaret för strålskyddsforskningen

för litet stöd ges f.n. till den riktade grundforskningen vilket på sikt också urholkar den tillämpade forskningen en mycket splittrad finansiering ingen samordning av de totala - resurserna svårigheten att stöd från forskningsråden för tvärvetenskaplig forskning strålningsbiologins minskade resurser. -

En förbättring av situationen för strålskyddsforskningen bör omfatta både att ange ett klart ansvar för denna forskning och att tillföra nya pengar. De ekonomiska frågorna behandlas i kapitel När det gäller ansvaret for strålskyddsforskningen, inkluderande grundforskningen, har diskuterat två huvudaltemativ:

att inte ändra nuvarande ansvarsfördelning, men att betona forskningsrådens övergripande också för strålskyddsforskningen, ansvar och eventuellt också ange ett forskningsråd särskilt ansvarigt som för den mer grundläggande strålskyddsforskningen att utöka SSI:s ansvar från att omfatta enbart tillämpad till att också omfatta den riktade grundforskningen strålskyddsområdet.

Att det inte nödvändigtvis enbart behöver ett forskningsråd vara som svarar för bedömning och finansiering av den grundläggande forskningen anges tydligt i forskningspropositionen 199293: 170 där det särskilt påpekas att även sektorsorgan kan finansiera grundforskning. Båda alternativen kan inrymmas i den generella strukturen för det svenska finansieringssystemet för forskning.

Enligt forskningspropositionen prop 1993:170 kan den inomve-

tenskapligt genererade forskningen innefatta såväl grundforskning som tillämpad forskning. Det sägs vidare att det ligger ett särskilt ansvar forskningsråden att ge stöd till gränsöverskridande tvärvetenskaplig forskning. Detta gäller både samverkan mellan discipliner inom ett räds ansvarsområde och samverkan över rådsgränsema. En möjlighet, som redan utnyttjas av NF är att för en viss period skapa särskilda insatsområden. Detta är positivt av flera skäl men en nackdel med denna konstruktion är att den är tidsbegränsad. Vi efterlyser ett mer långsiktigt stöd till den grundläggande strålskyddsforskningen. I bedömningen av forskningsansökningar kan det också vara svårt att få

Ansvaret för strålskyddsforskningen 59

gehör för den strålskyddsmässiga aspekt som trots allt måste finnas i den riktade grundforskningen. Med nuvarande indelning och ansvar för forskningsråden och med tanke den tvärvetenskapliga karaktären hos en stor del av strålskyddsforskningen bedömer det som orealistiskt att ange ett specifikt råd som ska ha särskilt ansvar för denna forskning. Det är också svårt att se hur detta skulle utformas i praktiken. Från vår diskussion i kapitel 2 om den framtida strålskyddsforskningen och utifrån de problem som framförts från forskarna kap. 5 och vilka i stort bekräftats av de fmansierande organen bedömer vi alternativ l som mindre lämpligt om man vill förbättra förhållandena för strålskyddsforskningen snabbt och långsiktigt. Enligt vår bedömning är det alternativ 2 som dels skulle leda till en förbättrad situation för strålskyddsforskningen, dels medföra att denna förbättring sker inom en rimlig tid. Vi menar att samhällets önskemål om att forskning bedrivs på ett rationellt sätt och med hög kvalitet förutsätter ett samordnande organ. Detta gäller särskilt för tvärvetenskapliga områden av det slag som strålskyddsforskningen utgör. Däremot kan det naturligtvis finnas flera olika finansiärer. I själva verket förutsätter vårt förslag, såväl från organisatorisk som ekonomisk synvinkel, att det även fortsättningsvis finns flera finansiärer. Detta är i linje med vad sägs i senaste forskningsproposition 1992932170 som där det talas om att pluralism vad gäller finansieringskällor och bedörrmingsgrunder är av särskilt värde. I vår bedömning har vidare vägt in att den riktat grundläggande strålskyddsforskningen behandlar frågeställningar som är relevanta för strälskyddet, även om det ofta blir aktuellt längre sikt. Det är väsentligt att resultaten kommer till praktisk användning, och detta sker framför allt via den ansvariga myndigheten strålskyddsområdet. Om man skall välja ett ansvarigt och samordnande organ för strålskyddsforskningen utanför forskningsråden så är det vår uppfattning att SSI är det enda möjliga alternativet. Inom SSI finns den samlade överblicken över strålskyddsområdet och strålskyddsforskningen i landet. NFR har tidigare föreslagit att SSI skall svara för stödet till den riktade grundforskningen strålskyddsområdet. Detta skedde i ett

remissvar till rniljödepartementet 14 juni 1991 avseende SSI:s

rapport Prioriterade verksamheter. NFRs förslag motiveras bl.a. av att det i den forskningspolitiska diskussionen betonats vikten av att

60 Ansvaret för strålskyddsfonrkningen

sektorsorganen i ökande utsträckning använde sina forskningsmedel för långsiktig kompetensuppbyggnad i högskolan. NFR skulle även fortsättningsvis svara för grundforskningen inom aktuella naturvetenskapliga ämnen. Vid våra kontakter med NFR har man bekräftat sitt tidigare förslag. Ett ökat ansvar för SSI när det gäller den riktat grundläggande strålskyddsforskningen ställer nya krav SSI. Det är viktigt att forskarsamhället har tilltro till de värderingar och bedömningar som SSI kommer att göra i prioriteringen av föreslagna forskningprojekt. Av den anledningen blir det nödvändigt med några organisatoriska förändringar. Slutligen, många av de problem som identifierat för strålskyddsforskningen och som belysts i detta betänkande har uppmärksammats

tidigare bl.a. av Radiobiologiutredningen DsU 1981:6. De förslag att

avhjälpa problemen som tidigare presenterats bilaga 3 har bara genomförts till mindre delar. Därför kvarstår de grundläggande problemen. Vi menar att det är nödvändigt att något görs nu för att förbättra situationen. Vårt förslag syftar till att snabbt uppnå denna förbättring.

3.2.3 Förslag

Vårt förslag rörande ansvaret strålskyddsforskningens område utgår från ovanstående överväganden. Det ska ses mot bakgrund av att de frågeställningar som behandlas inom strålskyddsforskningen enligt vår bedömning inte på ett naturligt sätt kan inordnas i ett befintligt forskningsråd, samt att vi bedömer det som betydelsefullt att det även frarnledes finns en internationellt konkurrenskraftig svensk strålskyddsforskning. Förslaget bygger målsättningen att ta tillvara en fungerande organisation inom Statens strålskyddsinstitutet och att det ska tilltro hos forskarna. Verksamhetens omfattning motiverar inte ge att bygga fristående organisation. Vi redovisar förslaget i upp en ny fem punkter:

Strålskyddsinstitutets nuvarande ansvar för samordningen av den tillämpade strålskyddsforskningen utökas till att också omfatta den riktade grundforskningen strâlskyddsområdet.

Ansvaret för strålskyddyforskningen 6l

Ett viktigt skäl till att knyta ett ansvar för den riktat grundläggande strålskyddsforskningen till SSI är vår bedömning att det inom SSI finns den bästa överblicken över strålskyddsornrådet i landet, och att SSI har ett uttalat sektorsansvar. Vid institutet finns också det forskningsadministrativa stöd som behövs. Förslaget utgör inte en unik lösning när det gäller forskningsansvar. Statens naturvårdsverk SNV har möjlighet att stödja grundforskning av relevans för miljöområdet, Arbetsmiljöfonden AMFO kan stödja grundforskning av vikt för arbetsmiljöområdet, särskilt när sådan forskning inte finansieras av andra. Sveriges geologiska undersökning SGU har en motsvarande uppgift för riktad grundläggande geologisk forskning. Ett argument mot att lägga ett grundforskningsansvar SSI, och som tidigare framförts, är att SSI också har myndighetsansvar. Vi föreslår därför vissa förändringar av formerna för SSI:s forskningsfinansiering i syfte att tydligt skilja på uppgifterna som myndighet och som forskningsfmansiär punkterna 2 och 3.

2. SSI:s forskningsnämnd, tio ledamöter, utses av regeringen på förslag av forskarsamhället och SSI.

Till skillnad från dagens förhållande ges också forskarna möjlighet att föreslå ledamöter i SSIs forskningsnärrmd. Ledamöterna bör som nu utses för en period på tre år. Till skillnad från nuvarande förhållande föreslår en begränsning av förordnandetiden till två sammanhängande perioder. Ett bekymmer i detta sammanhang är att antalet forskare i landet inom området är relativt begränsat. Det bör därför finnas möjlighet att också förordna forskare från övriga Nordiska länder. En tjänsteman vid SSI bör även fortsättningsvis fungera som forskningsnärrmdens sekreterare. SSI:s forskningsnänmd består idag nästan enbart av aktiva forskare. För att vinna tilltro i forskarsamhället är det viktigt att närrmdledarnöter också utses förslag av forskarna själva eller av organ som forskarna bidragit till att utse. Denna procedur f°ar inte vara för omständlig och kostsam med tanke de begränsade medel som kommer att frnnas tillgängliga för forskningsstöd. En möjlighet är därför att låta Nationalkommittén för strålskyddsforskning, som är knuten till Vetenskapsakademien KVA, föreslå ett antal av nämndens ledamöter. En annan möjlighet är att ge forskningsråden NFR, MFR och

62 Ansvaret för .strásryddyforsfaziigen

SJFR denna möjlighet. Vårt förslag är att forskarsamhället föreslår sex av nämndens ledamöter och SSI fyra. Vi har också diskuterat om det i nämnden bör finnas representanter för andra myndigheter. Detta skulle kunna bidra till en förbättrad samordning forskningsområdet. Samtidigt skulle det ge möjlighet att beakta andra myndigheters behov resultat från strålskyddsav forskningen. Vi har kommit fram till att med ett begränsat antal nämndledamöter så bör man prioritera forskardeltagandet. Samordning forskningsm.m. får lösas i annan ordning, i första hand via SSI:s

sekretariat se nedan.

Det faktum att strålskyddsforskningen täcker så många olika discipliner ställer krav att nämnden har en bred och allsidig sammansättning. Även med bred nämndsammansättning kan det finnas anen ledning att inrätta särskilda prioriteringskommittér för att kunna bedöma viss ansökningar. Vi har övervägt om det bör finnas en grupp av permanenta sådana Så är exempelvis fallet vid flera forskgrupper. ningsråd och vid SNV. Vår bedömning är att detta skulle involvera för många i relation till tillgängliga medel. Vi anser att det är personer bättre prioriteringkommitté tillsätts aa hoc när behov uppkomom en Lämpligen nämndledamot till ordförande i kommittén. mer. utses en Sekreterare till kommittén hämtas lämpligen från SSI.

3. Forskningsnämnden är beslutande när inkomna ansökningar behandlas. Ordföranden har utslagsröst.

Idag är forskningsnämnden rådgivande när det gäller de medel som finns för att beställa forskning från forskarsamhället. Besluten fattas SSI. Forskningsnämnden har under senare år sammanträtt fyra av år, två gånger under hösten och två gånger under våren. Vi gånger per föreslår att det tillfälle att gång år ansöka om forskningsges en per medel förslagsvis ansökningstidpunkt som för forskningsråsamma den. Vårt förslag innebär att forskningsnämnden beslutar om fördelningen medel när inkomna ansökningar behandlas. För övriga av projektärenden föreslår inte någon förändring jämfört med gällande förhållanden, dvs. forskningsnämnden är rådgivande och beslut fattas av SSI.

Ansvaret för strålslcyddsførskningen 63

SSI:s generaldirektör är ordförande i forskningsnämnden. Som ersättare fungerar SSI:s forskningschef.

Vi har vägt för- och nackdelar med att å sidan ha SSI:s generaldiena rektör som ordförande för forskningsnänmden, vilket är fallet idag, och å andra sidan ha en ordförande inte kommer från SSI. Det som faktum att föreslår att forskningsnämndens majoritet utses förslag av forskarsamhället nämnden ett oberoende från SSI. Av ger denna anledning finner inte anledning att förändra nuvarande förhållande vad gäller nänmdens ordförande. Det råder idag en viss osäkerhet är ersättare till ordom vem som förande. Vi föreslår att SSI:s forskningschef blir ersättare.

SSI får rätt att dela ut forskningsanslag.

Idag har institutet inte rätt att dela ut forskningsanslag och forskningen finansieras genom ett beställningsförfarande. Vårt förslag sammanhänger med att forskarsamhället bereds tillfälle att ansöka forskom ningsmedel punkt 3. Ansökningstillfallet skall och inannonseras komna ansökningar skall granskas med avseende på vetenskaplig kvalitet. Strålskyddsaspektema vägs in i bedömningen bl.a. att genom forskningsnämnden och SSI i samråd har möjlighet att i förväg ange prioriterade områden. Det skall också finnas utrymme för ansökningar utanför de områden som för tillfället är prioriterade. Förslaget innebär att forskningsmedlen fördelas sätt och samma efter samma principer vid forskningsråden och Cancer-fonden, som

dvs. enskilda forskare eller grupper ansöker medel och ansök-

om ningarna bedöms i konkurrens med varandra.

3.2.4 Samordning med andra finansierar strål-

organ som

skyddsforskning

Från samhällets sida är det väsentligt att forskningen bedrivs ett rationellt sätt. Onödigt dubbelarbete bör undvikas också forskningens område, även om det är betydligt besvärligare att göra sådana avvägningar för forskningen än för många andra områden i samhället. Att olika forskargrupper bearbetar samma problemställning kan också ofta vara till forskningens fördel. Det är emellertid värde att känna till av

64 Ansvaret för strålskyddsforskningen

att likartade problem bearbetas flera Ibland kan det också av grupper. finnas anledning att påverka ett sådant förhållande. Det finns vidare tillfällen då ansökan forskningsmedel sänds in till flera fisamma om nansierande Det är då väsentligt med samordning för att undviorgan. ka dubbel finansiering eller för att förhindra att ansökan hamnar mellan stolama. Med ett befintligt finansieringsmönster det slag redovisats i av som kapitel och med relativt liten andel rådsfrnansierad forskning, är en samordning särskilt aktuell mellan berörda sektorsorgan. en Med tanke den tvärvetenskapliga karaktären strålskyddsforskningen bedömer det inte meningsfullt att skapa någon grupp som kan hantera hela området. Vi tror att det handlar om samordsnarare ning mellan sådana finansierande kan tänkas stödja likartad organ som forskning. Tidpunkten för sådan samordning förläggs naturligt i en anslutning till den gemensamma tidpunkten för ansökan. På kämenergiområdet sker för närvarande en samordning mellan SKI och SSI. Idag förekommer kontakter mycket sällan mellan SSI och forskningsråden i frågor gäller ansökningar. Vi förutser ett ökande som inte något stort behov samordning mellan SSI och forskningsmen av råden. Vår bedömning samordning med andra finansiärer kan är att en administreras SSI:s forskningssekretariat. Samordning kan ingenom nebära formulera mål och FoU-program, att utvärdera och att förmedla resultat samt att samordna stöd.

3.3 Sammanfattande kommentarer

Vårt förslag ansvaret för strålskyddsforskningen är i linje med de om tankar framförs i forskningspropositionen 1992931170 om att som uppdelning där exempelvis forskningsråden finansierar enbart en grundforskning och där sektorsorganen stöd enbart tillämpad ger forskning är felaktig. En ändamålsenlig uppdelning av forskning mer är i stället inomvetenskapligt genererad forskning å ena sidan och forskning motiverad sektors intressen å andra sidan. Båda dessa av en forskningsslag kan innehålla såväl grundforskning som tillämpad forskning.

Ansvaret för strålskyddsforskningen 65

Det system som föreslagit innebär att SSI också kommer att svara för stödet till den riktat grundläggande strålskyddsforskningen, utöver fortsatt finansiering av tillämpad strålskyddsforskning. Det gemenen samma kravet är i båda fallen att det skall vara forskning med god kvalitet. Vår bedömning, efter diskussioner med SSI, är att SSI även i fortsättningen kommer att ha ett stort behov av att mer löpande kunna utnyttja forskning som ett medel dels för att lösa frågeställningar som uppkommer i det dagliga tillsynsarbetet strålskyddsområdet, dels för forskning inte in i eller kan vänta på den föreslagna årsom passar liga fördelningen. Denna forskning är vanligen tillämpad eller mycket tillämpad. Kriterierna för bedömning och stöd till denna forskning kan vara delvis andra än de kriterier som ligger till grund för bedömning ansökningarna. Strålskyddsrelevansen vägs in i stor utsträckning. av Det är därför viktigt att en väsentlig del av de forskningsmedel som SSI förfogar över idag också framöver kan användas för myndighetens uppdragsforskning. direkta behov av forskningsinsatser, dvs. för Men del av dessa medel bör, tillsammans med de nya medel som föen reslår i kapitel tillgängliga för fördelning vid ansökningstillfälvara let. Vi har inte gjort någon bedömning av hur stor denna del bör vara och den kan också variera i tiden. Beslut om medlens storlek bör år från år tas av SSI i samråd med forskningsnärnnden. Vi anser att det är en väsentlig fördel att det är samma forskningsnämnd fattar beslut vid ansökningstillfallet som är rådgivande till som SSI vid bedömning övriga forskningsärenden. Det är också värdeav fullt att ha ordförande vid nämndens olika möten. Sammantasamma get garanterar detta en kontinuitet och harmonisering i bedömningar-na strålskyddsforskningen både från vetenskaplig och strålskyddsav mässig synpunkt. Det är också fördel att kunna utnyttja en redan en existerande forskningsadministration.

Vår bedömning är att förslaget att SSI samordnat ansvar för ge strålskyddsforskningen, i kombination med andra åtgärder exempelvis regelbundna utvärderingar kap 2, kan förväntas bidra till

att kvalitativt god och internationellt konkurrenskraftig - en strålskyddsforskning bedrivs i landet att forskningen på strålskyddsområdet effektiviseras -

3- 14-0386

66 Ansvaret för strålslcyddsforskningen

en förstärkning av den riktade grundforskningen på strål- skyddsområdet, vilket är viktigt med kännedom om alla de strålningsfrågor som är aktuella i dagens samhälle radon, ny teknik inom sjukvård, solstrålning, kärnkraft, elektromagnetiska fält och som kan komma att bli aktuella i framtiden långsiktig kompetensutveckling i - en att forskningen strålskyddsområdet konkurrensutsätts genom ett ansökningsforfarande.

4 Kostnader och

finansiering

Sammanfattning: Vi har beräknat kostnaden för våra förslag om stöd

till forskningsprojekt och tjänster inom den riktade grundforslcningen

strålskyddsområdet till 7,5 mkr årligen. Tjänsterna avser i första

hand mellantjänster som högskolelektor och forskarassistent.

Då vårt förslag är att SSI får ansvar också för den riktade grund-

forskningen bör medlen tillföras SSI, varefter fördelningen sker på grundval av inkomna ansökningar och beslutas av SSI:s forsknings nämnd. För att finansiera den föreslagna kostnaden har identiñerat tvâ möjligheter:

omfördelningar inom miljö och naturresursdepartementet -

finansiering genom avgifter.

-

Vi har också diskuterat strålskyddsforskningens möjligheter att få del av medel från de strategiska stiftelserna. I avvaktan på nästa forskningsproposition synes en omfördelning av medel inom miljö- och naturresursdepartementet vara den för närvarande mest framkomliga vägen.

4.1 Behov av förstärkning och långsiktighet i

medelstilldelningen

Vår översikt av svensk strålskyddsforskning kapitlen 5 och 6 har visat att denna forskning bedrivs i mycket varierande omfattning vid ett femtiotal institutioner och att den ofta bekostas av externa finansiärer. Vid många institutioner bedrivs strålskyddsforskningen dessutom utan några fakultetsanslag och forskningen kan utföras enbart under förutsättning att den kan erhålla medel utifrån. Detta betyder att denna

68 Framtida finansiering av strålskyddsforskningen

forskning är mycket känslig även för tillfälliga nedskärningar i de externa bidragen. Det är olyckligt allt för stor del om en av forskningen är beroende av externa anslag. Om detta sedan kombineras med att anslagen är kortsiktiga, ofta mindre än ett år, med åtföljande osäkerhet om fortsatta medel så är risken stor att berörda forskare förr eller senare övergår till arman verksamhet. Detta kan få till följd att forskningsområdet utarmas och sikt awecklas.

Det finns en kärna av universitetsinstitutioner grupp 1 i kapitel 5,

som bedriver forskning av betydelse för strålskyddsområdet och som har en institutionsbas att stå på. Dessa institutioner täcker flera av de viktiga forskningsområdena, men långt från alla. Exempelvis är forskning rör den icke-joniserande strålningen dåligt företrädd. Även som dessa institutioner har betydande behov av extern finansiering för sin strålskyddsforskning. Vi har inhämtat kompletterande uppgifter från dessa institutioner om konsekvensen för strålskyddsforskningen av att alla externa bidrag skulle upphöra. Svaren visar att för detta hypotetiska fall skulle strålskyddsforskningen i grupp 1 i medeltal minska

med ca 80% mellan 25% och 100% för de enskilda institutionerna.

Vår bedömning är att minskningen för institutionerna i grupp 2 i motsvarande situation skulle bli ännu större. Idag är det framförallt den tillämpade forskningen på strålskyddsområdet som har en viss långsiktighet i medelsförsörjningen genom uppdrag från SSI och några andra organ bl.a. AMFO som bekostar forskning av betydelse för strålskyddet. SSI är det enda organ som har skyldighet att bedriva strålskyddsforskning. Andelen grundforskning har stadigt minskat sedan slutet av 1970talet. Från början hörde detta samman med nedläggningen Atomav forskningsrådet AFR och senare tid har trenden förstärkts genom att ett antal professurer i strålningsbiologi ersatts med tjänster i andra ämnen bilaga 5. En ny professur har också tillkommit, i radiofysik i Lund från den 1 juli 1993, genom extern finansiering av sjukvårdshuvudmannen. En jämförelse med annan forskning inom samma fakulteter visar att strålskyddsforskningen har ett mindre stöd från forskningsråden vilka är de organ som traditionellt ger stöd till grundforskning kapitlen 2 och 5. Samtidigt som det skett en minskning av medlen till grundforskning har den tillämpade strålskyddsforskningen aktiverats och samordnats i och med att SSI fick ansvar för denna forskning 1976.

Framtida finansiering av strålskyddsforskningen 69

För att kurma bedriva forskning med bra kvalitet behövs långsiken tighet i finansieringen som ger möjlighet till kompetensuppbyggnad. Den mest tillämpade och resultatinriktade forskningen kan klara sig med kortsiktiga forskningsuppdrag under tid. På sikt blir dock även en den lidande av att inte ha stöd i basverksamhet även omfattar en som utbildning grund- och forskarnivå, långsiktigt syftande samt mer forskning. Vi har i kapitel 2 föreslagit ett antal områden inom den riktade grundforskningen strålskyddsområdet som enligt vår mening bör prioriteras under de närmaste åren. Vi bedömer att kostnaderna för detta endast till en mindre del kan inrymmas inom för existeramarna rande finansiärer. Då förutsätter också viss del SSl:s att en av nuvarande medel för tillämpad strâlskyddsforskning kan omfördelas och användas inom det föreslagna programmet. En förutsättning är också att övriga stora finansiärer av forskning av betydelse för strålskyddsområdet inte ändrar inriktning på sin forskning bort från strålskyddsornrådet. Med dessa förutsättningar uppfyllda behövs enligt vår uppfattning fortfarande ett tillskott av medel för att klara den föreslagna forskningssatsningen.

För att genomföra det föreslagna programmet inom riktad grundforskning på strålskyddsområdet behövs en mer långsiktig finansiering av denna forskning i förening med en aktiv grund- och forskarutbildning inom de ämnesområden är basala för strålsom skyddsforskningen. Det krävs också ett tillskott av medel.

4.2 Avvägning mellan fakultetsanslag och externa anslag

Ökade statliga för ämnesområde inom universitet- och resurser ett högskolor kan läggas antingen som fakultetsanslag eller kanaliseras via forskningsråd eller sektorsorgan. Fakultetsmedlen utnyttjas till en stor del för att finansiera tjänster. De har till syfte att bl.a. bygga upp den infrastruktur som är av betydelse för kontinuitet och krmskapssökande. Fakultetsmedlen fördelas och prioriteras inom högskolan. Detta innebär bl.a. att professorer tillsätts på universitetsnivå och att det inte görs någon behovsprövning ur nationell synpunkt, vilket kan ha den effekten att ett universitetsämne försvinner trots att detta kanske inte är

70 Framtida finansiering av strålskyddsforskningen

önskvärt sett i ett vidare perspektiv. En sådan utveckling har skett för

strålningsbiologin i Sverige se kap. 2.7.1 och bilaga 5. För de två

sista professurema gäller att tjänsten i Stockholm nyligen omvandlats till molekylär genomforskning och att tjänsten i Uppsala är under omprövning. Det visade sig förenat med betydande svårigheter att få relevara vanta uppgifter fakultetsanslagen för de universitets- och högskoleom institutioner lämnat vår enkät. Enligt en schablonuppsom svar skatming kap. 5 för institutionerna i grupp baserad antalet heltidsekvivalenta fakultetsfrnansierade tjänster på strålskyddsområdet, uppgår de sammanlagda fakultetsanslagen som kan hänföras direkt till strålskyddsforskning till 7,5 mkr per år. Detta skall jämföras med de ca externa bidrag direkt kan hänföras till strålskyddsforskning och som vilka enligt vår uppskattning uppgår till 16 mkr för samma grupp. En jämförelse med den genomsnittliga situationen för institutioner vid medicinska, naturvetenskapliga och tekniska fakulteter tyder att

andelen fakultetsanslag är mindre för institutionerna grupp l med

strålskyddsforskning 47% än för de övriga institutionerna 91%. För de institutioner i vår kartläggning finns i grupp 2 kap. 5 som är det svårt att även med kända uppgifter om de totala fakultetsanslaavgöra hur stora andelar av dessa som kan sägas vara direkt relategen rade till strålskyddsforskning och har inte gjort något försök att uppskatta dessa anslag. Enligt vår mening vore det bästa alternativet om de tjänster med forskningsverksamhet inom strålskyddsområdet föreslår kunde bekostas fakultetsmedel via statsbudgeten. Detta skulle också öka anav delen fakultetsmedel till strålskyddsforskningen och bidra till långsiktigheten. I och med att universiteten lokalt fattar beslut om nya tjänster och tjänstemas ärnnestillhörighet finner dock att denna möjlighet är mindre realistisk att få genomförd. Det skulle kräva en öronmärkning av de medel som universiteten erhåller. Vi att det är viktigt att strålskyddsforskningen ses ur hela menar landets perspektiv. Det betyder att ökade resurser bör fördelas av nationella Vi har föreslagit kap. 3 att utöka SSI:s ansvar till att organ. också omfatta den riktade grundforskningen strålskyddsområdet.

Vi föreslår att utökade resurser på strålskyddsforskningens område administreras via SSI och fördelas av dess forskningsnämnd i fri konkurrens mellan sökande efter annonsering.

Framtida finansiering av strålskjzddsforskningen 71

Beräkning av förslagens kostnader finansiering

-

Kostnader för vårt förslag

De förslag redovisat for stöd till riktat grundläggande strålskyddsforskning bör enligt vår bedömning satsas på projektmedel och tjänster. Vi beräknar kostnaden till 7,5 mkr per år att fördelas enligt följande:

Som framförts ovan baseras vår bedömning av resursbehovet förutsättningen att SSI:s nuvarande forskningsbudget bibehålles och delvis kan utnyttjas för stöd till mer grundläggande forskning, och att övriga finansiärer finns kvar i ungefär oförändrad omfattning. Vi föreslår att projektmedlen fördelas efter ansökan och vetenskaplig bedömning och del medlen fördelas inom i förväg prioriatt en av terade områden. Anslagen bör vara fleråriga. Tjänsterna utlyses med änmesbeskrivningar inom de prioriterade områdena. Utbytestjänstema används för att stimulera nyexaminerade doktorer att vistas vid andra institutioner inom eller utom landet, och för att bekosta vistelsen i Sverige av framstående gästforskare från andra länder.

Finansiering

Vi har identifierat några olika sätt att finansiera de föreslagna insatserna. Dessa är för den närmaste tidsperioden:

Genom omfördelningar inom miljö- och naturresursdepartementets budget. Genom att tillämpa avgiftsfmansiering som innebär att en verksamhet som orsakar negativa konsekvenser också bör bekosta den FoU som behövs för att minska eller undanröja dessa konsekvenser. Detta utnyttjas redan inom flera områden. Det vore i första hand rimligt att tillföra denna medel till den tillämpade forskningtyp av en. På så sätt skulle medel som idag användes för tillämpad forsk-

72 Framtida finansiering av strålslgddsforskningen

ning bli tillgängliga för grundläggande forskning inom strålskyddsområdet. Våra diskussioner med företrädare De nya strategiska stiftelsema. för stiftelsema tyder på att det inte finns någon möjlighet att i samlad form överföra medel till strålskyddsforskning. Däremot är det möjligt för enskilda forskare eller forskargrupper att delta i ansökningar till stiftelsema. Samverkan mellan universitet och industri, exempelvis delade kostnader för vissa FoU-program och tjänster.

Svårigheten med alternativ 2 är att identifiera och tydligt avgränsa den skall avgiftsbeläggas och att oönskade effekter kan uppstå grupp som vid ändringar av avgiftsunderlaget. Alternativen 3 och 4 är viktiga i forskningens totala finansieringsbild inte en möjlighet för att utmen öka för nationell fördelning av forskningsmedel. Samverkan resurserna med mellan industri och universitet har hittills varit liten strålskyddsforskningens område. Vår bedömning är att alternativet 1 är mest framkomligt kort sikt i avvaktan att frågan finansieringen av strålskyddsforskningen om kan lösas i nästa forskningsproposition våren 1997. Alternativet l ser alltså temporär lösning i avvaktan en mer långsiktig som en lösning.

Kartläggning

5 Forskningsorganisationen

Sammanfattning: De institutioner idag bedriver strlålskyddsforsk-

som ning har delats in i tre grupper. Vid nio universitetsinstitutioner i Sverige utgör strålskyddsforslmingen väsentlig del av forskningsverken

samheten grupp Vi har särskilt beskrivit situationen för dessa

institutioner personal, forskarrekrytering och ekonomi. Övvad avser riga universitets- och högskoleinstitutioner, vilka också svarar för en betydande strälskyddsforskningen, beskrivna i del av den totala är fem forskningsinstitut och myndigheter grupp Grupp 3 utgöres av

med forskningsuppgifter.

Vi redogör kort för de forskningsråd FRN, MFK, NFR, SJFR, TFR, sektorsorgan AMFO, BFR, NUTEK, SKI, SSI samt Cancer-

fonden och SKB som i varierande omfattning finansierar strâlskydds-

forskning. Följande strecksatser sammanfattar några slutsatser:

strålskyddsforslming bedrivs i Sverige vid ett 50-tal institutioner -

nio universitetsinsttimtioner är centrala för området, många flera är

viktiga

SSI är det enda nationella vilket enligt sina direktiv skall be-

- organ

driva strålslcyddsforskning; SSI har också en forskningsfinansieran-

de uppgift

de sammanlagda externa forskningsbidragen uppgick budgetåret

-

199293 till ca 40 mkr, varav forskningsråden bidrog med 7%,

sektorsorganen med 40%; de sammanlagda statliga bidragen inkl. EU 60% de totala externa medier: var ca av

den största enskilda finansiärer: snålskyddsfcrsluiing var SSI

av -

med 25%Aav de totala anslagen

de externa medlen är för flera institutioner en förutsättning for att h kunna bedriva strålskyddsforslming

forskanelaytering och avlagda examina ståri proportion till övriga

satsningar området . det råder brist på s.k. posteáoc tjänster. i i

76 Forskningsorganisationen

I detta kapitel beskriver situationen för strålskyddsforskningen med hjälp av infonnation från berörda forskare och institutioner. Sarnrnanställningen baseras den enkät strålskyddsforskning beom som

skrivits tidigare se kap. 1.3 och bilaga 2. När det gäller ekonomiska

frågor kompletteras enkätsvaren med uppgifter från de viktigaste forskningsfmansierande organen. Vi har valt att strukturera materialet i tre huvudgrupper. Universitets- och högskoleinstitutioner, vilka utgör flertalet av de svarande, har delats in i två Till l hör de grupper. grupp institutioner vars forskningsverksamhet till väsentlig del är strål-

skyddsforskning. Övriga institutioner har samlats i grupp I denna

grupp bedrivs en stor del av den totala strålskyddsforskningen i landet. Grupp 1 och 2 redovisas i kapitel 5.1. I grupp 3 har redovisat uppgifter rörande forskningsinstitut och forskningsutförande myndigheter. Denna grupp beskrivs i kapitel 5.2.

5.1 Universitets- och

högskoleinstitutioner

5.1.1 Institutioner med större andel strålskyddsforskning

De institutioner till väsentlig del bedriver strålskyddsforskning som framgår av tabell 5.1. I gruppen ingår institutionen för kärnkemi i Göteborg, institutionen för radioekologi i Uppsala, landets fem institutioner för radiofysik radiofysik i Stockholm har nyligen bytt namn till medicinsk strålningsfysik samt institutionen för strålningsbiologi i Stockholm. strålskyddsforskning är ett viktigt forskningsområde för dessa institutioner och de har i flera fall en lång tradition inom strålskyddsområdet. Ett annat gemensamt drag är att forskning bedrivs inom flera av strålskyddets delområden. Detta framgår i korthet tabellens kolumn av om respektive institutions huvudsakliga forskningsinrikming. Mer utförligt redovisas pågående forskning i kapitel

Forskningsorganisationen 77

Tabell 5.1 Institutioner med större andel strålskyddsforskning ordnade från norr till söder. Numreringen används i kapitel 6

Nr Institutionavdenhet mm högskola Forskningens huvudsakliga inriktning

l radiofysik, Umeå UmU dosimetri strålbehandling, nuklearmedicin, omgivningsradiologi 2 radioekologi, UppsalaSLU radioekologi jordbruk, skog, strålningsbiologi joniserandeoch ickejoniserande 3 medicinsk strålningsfysik,Stockholm KI optimering av strålbehandling, medicinsk radiologi, strålningsbiologi, epidemiologi 4 strålningsbiologi,Stockholm SU strålningsbiologi, riskjänriörelse strålningkemikalier 5 radiofysik, Linköping LiU dosimetri röntgendiagnostik, optimeringav röntgendiagnostikinkl tandröntgen 6 kärnkemi,Göteborg CTH radionuklidkemisärskilt transuraner, högaktivt avfall, reaktorkemi 7 radiofysik,Göteborg GU medicinsk radiologi, dosimetri strålbehandling, omgivningsradiologi 8 radiofysik,Lund LU omgivningsradiologi särskilt transuraner, radon, Östersjön,mätteknik, medicinsk radiologi nukleannedicin, elektromagnetiskafält 9 radiofysik, Malmö LU medicinsk radiologipatientoch personalstråldoser, omgivningsradiologi särskilt dosertill befolkning, mätteknik

CTH Chalmers tekniskahögskola,GU Göteborgs universitet,KI Karolinska - - institutet,LiU Linköpingsuniversitet,LU Lunds universitet,SLU Sveriges - - - Umeåuniversitet lantbmksuniversitet,UmU -

Institutionerna för radioâsik

Ämnesområdet radiofysik omfattar såväl den joniserande som den

icke-joniserande strålningen. Centrala områden i ämnet är strålningens

växelverkan med materia, dosimetri, mätteknik och strâlskydd. Ur den

78 F orskningsorganisatiønen

ursprungliga radiofysiska institutionen i Stockholm, grundades som 1941, har SSI utvecklats 1965. Institutionema i Lund och Göteborg tillkom 1947 respektive 1954, Umeå 1961, Linköping 1970 och Malmö 1988. Fortfarande saknas en motsvarande institution i Uppsala. Gemensamt för radiofysikinstitutionema, normalt är som knutna till såväl de medicinska som naturvetenskapliga fakultetema, är att de alla är placerade ett sjukhus. Deras kontakt med klinisk verksamhet ger stadga verksamheten även institutionerna är om små. Särskild vikt läggs vid utvecklingen metodik för av strålningsdiagnostik röntgen, nuklearmedicin, magnetröntgen etc. samt strålbehandling och därtill hörande dosimetri och mätteknik. Trots vissa skillnader i forskningsinriktning har majoriteten av institutionerna aktiva forskningsprojekt inom strålskyddsområdet dosimetri, omgivningsradiologi, radon, elektromagnetiska fält, UVljus, patientstråldoser och optimering undersökningar inom vid av röntgen och nuklearmedicin m.m.. De radiofysiska institutionerna ger också regelbundet kurser grund- och forskarutbildningsnivå är som av hög relevans för strålskyddsområdet.

Strålningsbiologiska institutionen

Inom strålningsbiologin studeras joniserande och icke-joniserande strålnings effekter olika biologiska nivåer: celler, vävarvsmassa, nader, organ, organismer och populationer. Forskningen syftar bl.a. till att ge kunskap om de förändringar som sker i det bestrålade materialet och frågeställningar hämtas från medicin och naturvetenskap. Strålningsbiologiska institutionen vid Stockholms universitet inrättades 1962. Forskningen har under senare år omfattat dels framtagande av metoder för att bestämma och jämföra risker från strålning och cancerframkallande kemikalier, dels studier av skador DNA-nivå

och hur dessa skador Beslut har nyligen februari 1994

repareras. tagits att omvandla professuren i strålningsbiologi vid Stockholms universitet till molekylär genomforskning. En mer utförlig redovisning av strålningsbiologin i Sverige ett ur historiskt persektiv finns i bilaga

F orskningsorganisationen 79

Institutionen för radioekologi

Inom radioekologin behandlas radioaktiva ärrmens spridning och omfördelning i naturen samt deras upptag i växter, djur och människa samt den strålningspåverkan de åstadkommer. Den radioekologiska forskningen har sitt i studier av det radioaktiva nedfallet efter ursprung de atmosfäriska kämvapenproven. l Uppsala anlades i slutet av 1950för långtidsförsök rörande jordbruksekosystalet en särskild fältstation temet, vilka några fortfarande pågår. Verksamheten växte under av 1960-talet. Landets enda institutionen för radioekologi inrättades vid dåvarande Lantbrukshögskolan år 1966. Verksamheten fram till Tjemobylolyckan framförallt inriktad mot jordbruksekosystemet. var Efter 1986 har forskningen inom institutionen breddats till att även omfatta skogens radioekologi. Efter 1983 har också viss strålningsbiologisk forskning bedrivits vid institutionen. Denna både joniserande strålning och magnetfält. omfattar numera

Institutionen för kärnkemi

Kärnkemin omfattar allmänt de områden där atomkämans egenskaper massa, sönderfallssätt, utsänd strålning etc. nyttjas i kemiska problemställningar, t.ex. strålningens inverkan materia, de radioaktiva grundänmenas kemi, isotopieffekter och isotopseparation, eller där kemiska metoder är betydelse för beskrivning och tolkning av atomav kämans egenskaper. Kärnkemin är starkt förankrad i både ämnena kämfysik och kemi. Den spelar central roll inom kärnkraftteknoloen gin t.ex. kämbränslecykeln: bränsleframställning, upparbetning, avfallsfrågor och har tillämpningar inom vitt skilda vetenskapsområden såsom geologi, biologiekologi, medicin etc. Institutionen i Göteborg har haft inriktning mot kämbränslecykelns kemi speciellt transuraen

kemi och mot studier kortlivade radioisotoper, men har för

nemas av närvarande huvudinriktning mot kämavfallsfrågor och radionukliden kemi i natursystem. Det finns också institution för kämkerni vid Tekniska högskolan en KTH i Stockholm.

80 F orskningsorganisationen

5.1.2 Institutioner med mindre andel strålskyddsforskning

Under denna rubrik har samlat övriga universitets- och högskole-

institutioner som besvarat enkäten och som bedriver forskning beav tydelse för strålskyddsområdet. Flera av de medicinska institutionerna

samordnar liksom radiofysikinstitutionema sin verksamhet med mot-

svarande kliniska avdelning den kliniska forskningen vid sjukhusav-

delningar bokföres i tillämpliga fall under universitetsinstitutionen.

Tabell 5,2 Institutioner med mindre andel strålskyddsforskning. Institutionema är ordnade etter forskningens huvudinriktning. Numreringen används i kap. 6

Nr Institutionavdenhet mm högskola Forskningenshuvudsakliga inriktning

10 experimentell onkologi,StockholmKI strålningsbiologi ll CNTNovum, Stockholm KI strålningsbiologi, UV 12 strålningsvetenskap, UppsalaUU strålningsbiologi spec. hög-LET

13 ekologi och miljövård, Uppsala SLU radioekologiskog 14 kämfysik, Lund LU, LTH radioekologi,radon 15 fysiologiskbotanik, Lund LU UV-strålning,effekt växter och djur 16 geovetenskap, UppsalaUU radioekologiinsjöar, modeller l7 husdjurens utfodringoch vård, Alnarp radioekologihusdjur SLU 18 klinisk kemi, UppsalaSLU radioekologiterrest 19 limnologi, UppsalaUU radioekologiinsjöar 20 meteorologi,Stockholm SU atmosfäriskaspridningsmodeller 21 naturgeograñ,Umeå UmU radioekologiinsjöar 22 skogligzooekologi,Umeå SLU radioekologiskoglig 23 växtbiologi,UppsalaUU radioekologibetesväxterför ren

24 diagnostisk radiologi, StockholmKI epidemiologiröntgen 25 miljömedicin IMM, Stockholm KI epidemiologiel magn fält, radon, inhalation av partiklar 26 onkologi,GöteborgGU epidemiologihemangiom 27 onkologi,Stockholm KI epidemiologijod, hemangiom, katarakt strålningsbiologiindividuell känslighet,UV 28 onkologi,Umeå UmU epidemiologiradon, röntgen

29 derrnatologi,StockholmKI UV, bildskärmar 30 mikrovågsteknik, GöteborgCTH elektromagnfält biol effekter, åtgärder 31 tillämpad cell- ochmolekylärbiologi, Umeå elektromagnfilt grundläggande U mU mekanismer

diagnostiskradiologi,Huddinge KI röntgendiagnostik stråldoser diagnostiskradiologi,Malmö LU röntgendiagnostikbarnstråldoser

F orskningsorganisationen 81

fortsättning tabell 5.2

34 klinisk radiologi, UppsalaSLU röntgendiagnostik ultraljud 0 djur 35 odont röntgendiagnostik,Malmö LU tandröntgen 36 onkologi,Malmö LU jodbehandling-stråldoser 37 röntgenavd, GöteborgBarnklinikerna, röntgendiagnostikbarn- Östra sjukhuset stråldoser 38 sjukhusfysik,UppsalaAkademiska röntgendiagnostik sjukhuset 39 sjukhusfysik,Växjö Lasarettet röntgendiagnostik stråldoser

40 Centrumfor riskforskning,Stockholm risk särskilt riskuppfattning Handelshögskolan 41 Centrum för vetenskapsstudier, Göteborg samhällsvetenskapradioaktivt GU avfall

42 allmän ochmarin mikrobiologi, Göteborg radioaktivtavfall, mikrobiella GU processer 43 tema vatten natur i och samhälle,Linköping radioaktivt avfall, radionuklidkemi LiU

44 arbetsmiljöteknik,Lund LU, LTH radon 45 yrkes-och miljömedicin,Lund LU radon 46 yrkes- och miljömedicinskakliniken, Örebro radon vatten Regionsjukhusct

IMM Institutet för miljömedicin,UU Uppsala universitet - -

I tabell 5.2 har institutionerna indelats i grupper efter huvudsaklig forskningsinriktning 199293 enligt enkätsvaren. I några fall har fått flera från institution. Då har svaren samordnats i en svar samma grupp. Vi bedömer att det finns ytterligare några institutioner utöver de i tabell 5.2 angivna där likartad eller närbesläktad forskning bedrivs och inte fångats i vår kartläggning. Detta kan särskilt gälla instisom upp tutioner inom det medicinska området och inom fysikornrådet. Det finns i tabellen exempel forskningsfält som bara exemplifierat med enda institution. Detta gäller exempelvis UV-strâlningen påverkan och institutionen för fysiologisk botanik i ens växter m.m. Lund. Orsaken till att inte gjort fullständig kartläggning av den en typ forskning bedrivs där är att den bara marginellt kan räknas av som strålskyddsforskning, och att den därför i första hand bör hänfösom till allmän miljöforskning. Också beträffande kämavfalls- och ras kämenergiornrådet kimde kartläggningen ha gjorts mer omfattande. En stor del detta områdes FoU finansieras det industriägda företaget av av Svensk kämbränslehantering SKB. SKB:s FoU-program genomgår omfattande granskning vart tredje år, då också denna forsknings en omfattning och inriktning utvärderas. Vi tror emellertid att det faktum

82 F orskningsorganisationen

att kartläggningen inte är heltäckande på nämnda områden inte påverkar de slutsatser beträffande strålskyddsforskningen drar i detta som betänkande. Omfattningen av strålskyddsforskningen varierar kraftigt mellan och inom institutionerna i grupp Flera av institutionerna bedriver för strålskyddsornrådet viktig forskningsverksarnhet. Exempel på detta är de epidemiologiska studier strålningsrisker bedrivs vid av som Institutet för miljömedicin KI och vid institutionen för onkologi KI vid Radiumhemmet. Andra exempel är forskningen rörande elektromagnetiska fält som genomförs vid institutionen för mikrovågsteknik CTH i Göteborg och vid institutionen för tillämpad cell- och mole-

kylärbiologi UmU i Umeå. Några av institutionerna har tillgång till

unik utrustning och kompetens, exempelvis institutionen för strål-

ningsvetenskap i Uppsala med nära tillgång till partikelaccelerator för

produktion av väldefinierad tätjoniserande strålning. De forskare som nu är etablerade vid Centrum för riskforskning vid Handelshögskolan i Stockholm har under det senaste årtiondet genomfört ett flertal studier som syftat till att kartlägga människors uppfattning om skilda risker i samhället och då också riskuppfattning vad gäller exempelvis radon, kärnkraft och solstrålning. Några av institutionerna i grupp 2 har lång tradition inom strålskyddsornrådet. Dit hör institutionen för klinisk kemi vid SLU i Uppsala som tidigare haft en viktig roll inom området närmast tillhört grupp men där verksamheten strålskyddsornrådet idag är mycket liten. Dit hör också institutionen för experimentell onkologi tidigare institutionen för medicinsk radiobiologi vid KI. Andra institutioner saknar denna tradition. Inom radioekologiornrådet har efter Tjemobylolyckan 1986 tillkommit från institutioner tidigare inte grupper som bedrivit radioekologisk forskning. Institutionen för naturgeografi i Umeå, institutionen för skoglig zooekologi i Umeå och institutionen för geovetenskap i Uppsala är sådana institutioner. Institutionen för kärnfysik i Lund har i ökande utsträckning engagerat sig i strålskyddsinriktade projekt. Basen för strålskyddsforskning saknas i stor utsträckning för institutionerna i grupp Ofta är forskningen avhängig enda forskares en personliga intresse. Utan externa medel skulle strålskyddsforskningen snart minska i omfattning. Samtidigt är det intressant att notera att det finns ett ganska väl utbyggt samarbete mellan forskargrupper vid olika

institutioner i Sverige och med utländska forskare. Även

om grup-

F orskningsorganisationen 83

är små är de således inte några isolerade öar i forskarvärlden. perna Några institutionerna är också beroende av ett samarbete mateav rialsidan då de saknar egen utrustning för strålningsmätning. Något om detta för forskningens resultat viktiga samarbete redogör vi för i kapitel 5.4. l 2 ingår några institutioner bedriver strålningsbiologisk grupp som forskning. I kapitel 2.7.1 ger en särskild redogörelse för strålningsbiologins utveckling i Sverige. Oron för strålningsbiologins framtid är en orsak till denna utrednings tillkomst.

5.1.3 Personal m.m.

Institutioner med större andel strålskyddsforskning

Forskningen vid institution är beroende av flera faktorer. Antalet en fast anställda forskare är sådan faktor av betydelse för långsiktigheen ten i forskningen. I praktiken utförs en stor andel av forskningen av projektanställd eller annat sätt tidsbegränsat anställd personal. Forskarstuderande doktorandtjänster eller med annan tidsbegränsad finansiering är ett viktigt exempel det senare.

Vid samtliga institutioner i grupp 1 finns en professur efter 1 juli

1993 finns två professurer vid institutionen för radiofysik i Lund. Dessutom finns sammanlagt 19 tjänster som universitetslekca torforskarassistent fördelade med mellan en och tre tjänster per institution med undantag för institutionerna för radiofysik i Malmö och Umeå saknar sådana tjänster. I anslutning till de radiofysiska som institutionerna finns också ett antal disputerade personer som är anställda sjukhusfysiker vid respektive sjukhus. Totalt rör detta sig som ett tjugotal utöver de anges ovan. Denna personal, om personer som bara marginellt bedriver strålskyddsforskning, är en viktig basresom för frågeställningar och forskningsprojekt som är relaterade i surs första hand till strålskyddsforskning inom sjuk- och hälsovård. Till detta kommer doktorandtjänstema vilka behandlas närmare i kapitel 5.1.4. Antalet anställda med teknisktadministrativa uppgifter varierar mellan noll och fem vid institutionerna i denna grupp. Institutionema har omfattande utrustning till sitt förfogande for en forskningsarbete. Radiofysikinstitutionema har dessutom tillgång till sjukvårdshuvudmannens tunga utrustning strålkällor, detektorer

84 Forskningsorganisationen

m.m.. Hur det hittills fruktbärande samarbetet skall kunna lösas inom den nya köp- och säljorganisationen inom sjukvården är dock ännu oklart. Våra diskussioner med företrädare för dessa institutioner har bekräftat att begränsningarna i första hand ligger personalsidan och inte utrustningssidan. Det är också erfarenhetsmässigt enklare att erhålla extra medel för utrustning än för personal. Anslag för tung utrustning utgör dock generellt ett undantag.

Institutioner med mindre andel strålskyddsforskning

Det är betydligt svårare att få en enhetlig och rättvisande bild av de personalresurser som kan relateras till strålskyddsforskning vid institutionerna i grupp Variationen mellan de sinsemellan mycket olika institutionerna är också stor. Från insända projektbeskrivningar framgår hur många personer som under budgetåret 199293 deltog i strålskyddsforskning. Vid några institutioner finns alla kategorier av

forskare representerade professor, disputerad forskare, doktorander i

denna forskning medan det vid andra är uteslutande doktorander. Från enkätsvaren framgår att ett tjugotal professorer och ett fyrtiotal lektorerforskare till någon del bedriver strålskyddsforskning, men dessa siffror är osäkra. Förhållandena skiljer mellan de olika institutionerna och uppgifterna skall reduceras i proportion till hur stor del av dessa personers forskning som kan anses vara relaterad till strålskyddsforskning. Vi har dock inte någon enkel metod för detta. Vi uppskattar grovt att viktningsfaktom i snitt torde ligga nmt 15 eller troligen mindre.

5.1.4 Forskarrekrytering

Forskarstuderande

Betydelsen för Sverige av att rekrytera forskare och att examinera doktorer framhålls bl.a. i forskningspropositionen 199293:170 Forskning för kunskap och framsteg. Totalt för samtliga fakulteter i Sverige har antalet nyantagna doktorander under senare år varit om-

F orskningsorganisazionen 85

kring 2400 per år, medan det för närvarande examineras ca 1100 doktorer per år, dvs. i genomsnitt disputerar 50% av doktoranderna. I tabell 5.3 har vi för 1 institutionsvis sammanställt uppgifter grupp forskarstuderande inom strålskyddsområdet och dessutom samom manfattat inkomna uppgifter från grupp I tabellen anges hur många doktorander som totalt farms vid institutionerna under budgetåret 199293 och hur många av dessa som enligt vår bedömning bedriver strålskyddsforskning. Denna bedömning baseras de avhandlingsteman som angivits i enkätsvaren.

Tabell 5.3 Totala antalet forskarstuderande, antalet av dessa som bedriver strålskyddsforskning och motsvarande omräknat till heltidspersoner, samt antalet heltids doktorandtjänster for strålskyddsforskning uppdelat fakultets- respektive extemñnansiering.

verksamheten startade1988 uppgifter saknas se kommentar i texten

I kolumn fem har räknat uppgifterna i kolumn fyra till antalet om heltidspersoner bedriver strålskyddsforskning med hänsyn till som respektive doktorands aktivitetsgrad. I kolumnerna sex och sju anges hur många institutionemas doktorandtjänster utbildningsbidrag, av uttryckta i heltider, kan föras till strålskyddsforskning uppdelat i som finansiering via fakultetsmedel och externa medel. Tjänstekolurnnema bygger på respektive institutions bedömning av hur stor del av det

86 Forskningsorganisatiønen

totala antalet tjänster 25 fakultetsfmansierade och 40 extem-

finansierade som ägnas strålskyddsforskning.

Uppgifterna i tabellen avser budgetåret 199293. För detta år finns inte någon motsvarande statistik för landets universitets- och högskolor att jämföra med. Preliminära uppgifter finns för 1991 SCB; Statistiska Meddelanden. I dessa anges bl.a. summan av doktorandtjänster och utbildningsbidrag för olika vetenskapsområden och totalt för landet. Dock råder en viss osäkerhet om uppgifterna omfattar enbart fakultetsfmansierade tjänster, eller om de också innefattar en del externfinansierade tjänster uppgifter om finansieringsorgan ingår enligt uppgift inte i SCB:s frågeformulär. En jämförelse med statliga medel för doktorandtjänster tyder att SCB:s uppgifter väsentligen avser fakultetsfmansierade tjänster. Tillgängliga uppgifter över antalet

forskarstuderande 1991 Statistisk årsbok 1994 visar då att 25-30%

av de aktiva studerande har doktorandtjänster fakultetsmedel. En-

ligt tabell 5.3 är motsvarande siffra för strålskyddsforskande doktorander 25%. Som framgått är emellertid de statistiska uppgiftema, och våra inhämtade uppgifter, osäkra och angivna siffror bör användas med stor försiktighet. Det är viktigt att notera att för grupp l anger kolumn tre det totala antalet doktorander, dvs. respektive institutions forskarutbildningsvolym 199293, medan kolumnen fyra visar hur många av de forskarstuderande som enligt vår bedömning bedriver strålskyddsforskning. För grupp 2 anger uppgifterna i kolumn tre bara en del av institutionemas forskarutbildningsvolym och kolumnen fyra hur många av dessa som enligt vår bedömning till någon del bedriver strålskyddsforskning.

Av det totala antalet forskarstuderande i grupp 1 är alla utom fem

antagna under den senaste tioårsperioden, 80% är antagna under de senaste sex åren. Bland doktoranderna utgör kvinnorna ca 45% vilket är över genom-

snittet ca 35% för institutioner inom de aktuella fakultetema. Där-

emot är andelen kvinnor betydligt lägre bland de som slutfört sin examen. Nu måste man komma ihåg att dessa två siffror inte är direkt jämförbara, eftersom de inte mäter samma tidsperiod. Vi har inte undersökt hur andelen kvinnor bland doktoranderna förändrats i tiden. För grupperna 1 och 2 tillsammans gäller att det examineras ungefar en doktor per två forskarstuderande. I genomsnitt antages i grupp l

F orskningsorganisationen 87

en forskarstuderande per institution och år, och det examineras en per vartannat år.

F orskarutbildningskurser

Forskarutbildningskurser med strålskyddsrelevans ges i första hand vid institutionerna i grupp Sju av nio institutioner ger regelbundet kurser doktorandnivå varav några kurser är obligatoriska för utbildningen. Vid de sju institutionerna har sammantaget ett 30-tal kurser 2-11 poäng getts under den senaste treårsperioden. Ett flertal kurser ges i samverkan mellan flera institutioner. Ett sådant samarbete är särskilt vanligt mellan radiofysikinstitutionema. Det finns också exempel kurser som getts i samarbete med andra nordiska länder radioekologi och med Norge radiofysik: grundläggande strâlningsfysik och dosimetri. F0rskarkurserl-10 poäng av betydelse för strålskyddet ges vid sju institutioner i Även här finns i några fall samverkan melgrupp en lan institutioner. Forskarutbildningskurser är av central betydelse för forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet. En tillfredsställande rekrytering av forskarstuderande förutsätter också en bra grundutbildning eller aktiv medverkan av ämnesrepresentanter inom grundutbildningsprogrammet. Sådan medverkan förutsättes även inom ramen för olika specialistkurser, t.ex. vid de kurser SK-kurser som utgör grunden för läkarnas specialistutbildning. Här finns, och särskilt inom röntgenområdet, ett behov av utbildning i strålskyddsfrågor. Sådana kurser skulle också aktivt kunna stimulera t.ex. röntgenologer till forskningsverksamhet inom strålskyddsområdet.

Post-doc tjänster

Möjligheten att få kontinuitet i verksamheten och att bedriva en eñektiv forskarhandledning och forskarutbildning är i hög grad beroende av antalet post-doc tjänster forskarassistent, högskolelektor. Vid institutionema i grupp 1 finns, enligt institutionemas egna uppskattningar, totalt endast två högskolelektorer och fyra forskarassistenter räknat i

88 Forskningsorganisationen

heltidspersoner som ägnar sig strålskyddsforskning av 11 respek-

tive 7. Medan antalet doktorandtjänster på strålskyddsforskningens område är i paritet med vad som gäller för andra ämnen år antalet post-doc tjänster klart underrepresenterat i förhållande till jämförbara ämnen SCB:s Statistiska meddelanden.

5.1.5 Finansiering

Följande beskrivning av finansieringen av strålskyddsforskningen bygger de uppgifter som inkommit i enkätsvaren. Vi har övergripande jämfört uppgifterna med motsvarande uppgifter från några av de fmansierande organen. Avvikelser mellan dessa två uppgiftskällor kan i första hand förklaras av de avgränsningar gjort för strålskyddsforskning. Men det finns också svårigheter att avgränsa hur anslag skall redovisas på olika budgetår. Uppgifterna avser främst att spegla förhållandena under budgetåret 199293. Detta år behöver inte vara representativt för en längre tidsperiod, det kan ha varit ett bra eller dåligt år. Flera ämnesföreträdare har framhållit att budgetåret 199293 var ett bra år. Våra diskussioner med företrädare för ett antal institutioner styrker emellertid de mer övergripande slutsatser som drar till följd av underlaget från budgetåret 199293. Vi har koncentrerat redovisningen till den externa finansieringen av forskningen. För grupp l har dessutom schablonmässigt uppskattat fakultetsanslaget baserat antalet fasta tjänster kap 5.5. Vi har vidare valt att inte detaljredovisa varje enskild institution utan i stället se till helheten. Kommentarer rörande skillnader mellan institutioner förekommer dock i texten. Genom att se till helheten minskar sarmolikt också de felaktigheter som kan förekomma i enskilda uppgifter; dessa bör rimligen inbegripa felaktigheter båda håll. Det är viktigt att komma ihåg att det bara är forskningsbidragen från SSI som formellt rubriceras som strålskyddsforskning. Enligt vår enkät är denna andel de totala medlen för strålskyddsforskning av

25% exklusive de medel överförs till och fördelas via EU. Övri-

som ga forskningsmedel har andra rubriceringar, men den forskning som stöds och som beskrivs i kapitel 6 kan också inrymmas under definitionen på strålskyddsforskning. Det är emellertid vår bedömning att det angivna totalbeloppet, som är en direkt summering av uppgif-

F orskningsorganisationen 89

i enkätsvaren, är överskattning de medel som går till terna en av strålskyddsforskning. Denna bedömning baseras på att de angivna beloppen i flera fall inbegriper också forskning som inte är strålskyddsforskning. I några fall har detta påtalats i enkätsvaren. Gränsdragningen mellan vad är strålskyddsforskning och inte är särskilt som svår för de bidrag rör den medicinanknutna forskningen, men som gråzoner finns på alla områden. Vi har bedömt det som omöjligt att i varje enskilt projekt försöka avgöra strålskyddsforskningens andel. Men har gjort en översiktlig genomgång.

Vi uppskattar att det totala beloppet 46 mkr enligt enkätsva-

ren är överskattat med 5-8 mkr.

Institutioner med större andel strålskyddsforskning

De nio institutioner samlat i 1 erhöll under 199293 exsom grupp forskningsbidrag till ett belopp drygt 21 mkr från 0,2 till 5,4 terna av mkr; 4 institutioner har anslag större än 2 mkr och 5 mindre än 2 mkr. I figuren siffran efter respektive finansiär hur många institutioanger respektive anslag är fördelat på. I följande figurer för grupner som 2 och 3 y-axeln finansiärerna i ordningen forskperna anges ningsråd, sektorsorgan, EU, och övriga De senare är uppdelade organ. i Cancerfonden, industri, lokala fonder och utland. Varje grupp är inbördes ordnad i bokstavsordning. Av de sammanlagda anslagen för l bidrog forskningsråden grupp

med 10% och de statliga anslagsmedlen med 22%, varav nästan

av hälften ett engångsanslag från FRN för investering i ny apparatur var vid institutionen för radiofysik i Lund. Anslagen från Cancerfonden är fördelat fem institutioner vilka tre erhåller drygt 90% varav av merparten till medicinsk strålningsfysik i Stockholm. Sektorsorganen för 35% de externa anslagen varav SSI svarar av för 23. Det andra stora sektorsorganet är SKI. Medan SSI:s svarar anslag fördelat samtliga institutioner så går SKI:s bidrag till en är

enda institution institutionen för kämkemi, Göteborg. Bidraget från

EU, fördelat 6 institutioner, 10% totalbeloppet. Det var ca av dominerande industribidraget 90% är uppdrag från SKB till institutionen för kämkemi. Under samlingsnamnet lokala fonder flera finansiärer respektive andel inte specificerats i ryms vars enkätsvaren samt exempelvis Bamcancerfonden, Cancerföreningen i

90 Forskningsorganisationen

Stockholm och Gustav V jubileumsfond. Av anslagen från lokala fonder får medicinsk strålningsfysik knappt 60%.

GRUPP 1

FRN MFR NFR AMFO SKI SSI EU GFOND INDUSTRI LOKALAFONDER 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 BELOPP tkr

Figurl Externa finansiärer institutioner med större andel av strålskyddsforskning. Siffrorna till höger staplarna hur om anger många institutioner som erhåller stöd.

Institutioner med mindre andel strålskyddsforskning

Denna grupp omfattar 37 institutioner med sammanlagd extern en forskningsfinansiering drygt 20 mkr. Gruppen har således ungefär samma volym i pengar som grupp Storleken de externa anslagen varierar kraftigt mellan de olika institutionerna. I några fall finns inte några uppgifter om externa medel, i andra fall så är det fråga milom jonbelopp från 0,03 till 2.2 mkr; 6 institutioner har anslag större än 1 mkr, 10 institutioner mindre än 0,3 mkr; 11 institutioner att de uppger inte har några externa anslag för strålskyddsforskning.

F orskningsorganisationen 91

GRUPP 2

MFR NFR i SFR :-::.:.:. SJFR v AMFO BFR -. NUTEK SJV SKI SNV ss: EU C-FOND INDUSTRI LOKALAFONDER UTLAND w l 1 4 . 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 BELOPPtkr

Figur2 Externa finansiärer av institutioner med mindre andel strålskyddsforskning. Siffrorna till höger staplarna anger hur om många institutioner som erhåller stöd.

Forskningsrådens andel av anslagen till denna grupp är 5%. Högsta enskilda anslag från råden är 350 tkr. Sektorsorganens andel av den totala finansieringen är 39% varav SSIs andel är ca 23. Medlen från EU kommer från flera olika EU-program: strålskyddsforskning kopplat till SSI, hjälpprogram till f.d. Sovjetunionen

direkt från EU samt Environment-programmet kopplat till SNV. l

rubriken Utland ingår bidrag från Nordiskt kontaktorgan för kämsäkerhetsforskning NKS och National Cancer Institute NCI i USA. Cancerfondens anslag är väsentligen fördelade tre institutioner: experimentell onkologi i Stockholm, strålningsvetenskap i Uppsala och institutet för miljömedicin i Stockholm sammanlagt ca 94% av totala anslaget.

92 Forskningsorganisationen

5.2 F orskningsinstitut, myndigheter

m.m.

5.2.1 Forskningsinstitut och myndigheter med forsknings-

verksamhet

I gruppen grupp 3 ingår fem forskningsinstitut och myndigheter som

bedriver strålskyddsforskning. Arbetsmiljöinstitutet och Försvarets forskningsanstalt FOA har både i Stockholm och Umeå forskningsverksamhet av betydelse för strålskyddsområdet. För SSI avses den

forskning som bedrivs inom SSI. Helt fristående från denna är den

forskning som SSI finansierar utanför SSI och vilken beskrivs i kap. 5.3.2.

Tabell 5.4 Forskningsinstitut och myndigheter som bedriver forskning inom strålskyddsområdet samt deras huvudsakliga forskningsinriktning. Numreringen används i kap 6

Nr Myndighetforskningsinstitut Forskningenshuvudsakligainriktning

47 Arbetsmiljöinstitutet, Stockholmoch magn fält epidemiologi, mekanism, Umeå åtgärder 48 FörsvaretsforskningsanstaltFOA, radioekologi,strålningsbiologi StockholmochUmeå 49 Statensstrålskyddsinstitut SSI, radon,radioekologi, strålningsbiologi, Stockholm dosimetri,icke-joniserande strålning 50 Statens geotekniskainstitut SGI, radon Linköping 51 Sveriges meteorologiskaoch meteorologiskaspridningsmodeller, hydrologiska institut SNIHI, UV-strålning Norrköping

Statens strålskyddsinstitut SSI

SSI är central förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av märmiska, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. Institutet utövar tillsyn genom föreskrifter och inspektioner, samt ger råd, upplysningar och information i strålskyddsfrågor. SSIs målsättning är att kunskap strålningens egenskaper om och användning blir så utbredd att frågor om strålning kan avgöras

grundval av god avvägning mellan risk och nytta, att respekt finns för

strålningens risker och att onödiga strålningsrisker inte uppkommer.

F orskningsorganisationen 93

SSI skall enligt sin instruktion bedriva målinriktad forskning strålskyddsornrådet. Omfattningen denna framgår i korthet tabell 5.4. av av

Försvarets forskningsanstalt FOA

FOA är en fristående myndighet under försvarsdepartementet. I FOA:s myndighetsansvar ingår att ge totalförsvarets myndigheter underlag för hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel. Inom ramen för denna huvuduppgift bedriver FOA flera typer av forskning med anknytning till strålskydd. Det yttersta syftet med denna forskning är att vidmakthålla och utveckla en expextkompetens inom totalförsvaret vad gäller stråhiskbedömingar och strålskyddsåtgärder i krig eller krigsliknande situationer, speciellt kärnvapen om kommer till användning. En del av den forskning som bedrivs är inte omedelbart kopplad till det akuta nedfallshögdos-komplexet. Detta sammanhänger dels med att vissa civila totalforsvarsmyndigheter har ett intresse av långtidsverkningar, dels med att nedfallet efter Tjemobylolyckan erbjuder möjligheter till allmänt intressanta forskningsuppgiñer inom det senare området. Andra problem som behandlas av FOA och som bara indirekt har beröring med strålskydd gäller bl.a. metoder att upptäcka och identifiera förehavanden med radioaktiva ämnen och föremål som står i strid med nationell lag och internationella avtal. I dessa sammanhang kan FOA även i fred operativa uppgifter.

Arbetsmiljöinstitutet A1

Institutets uppgift är att bedriva och främja forskning, utbildning och dokumentation inom arbetsmiljömrådet samt sprida information i syfte att förbättra arbetsmiljön. Forskningsverksamhet finns i Solna och i Umeå. Under budgetåret 199293 fanns 20 forskningsenheter varav fyra i Umeå. Forskningen med strålskyddsanknytning bedrivs både med externa medel och basmedel från AI. Denna forskning rör frågeställningar inom området icke-joniserande strålning och särskilt effekter i samband med exponering för elektromagnetiska fält.

94 F orskningsorganisationen

Sveriges hydrologiska och meteorologiska institut SMHI

SMHI är expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. Till uppgifterna hör allmän prognostjänst, vamingstjänst, katastrofberedskap, forskning och utveckling samt miljöövervakning. l dessa uppgifter ingår att vara en del av den svenska beredskapen mot kämenergiolyckor och att uppdrag följa förändringar i UVstrålningen. Till de prioriterade forskningsuppgifterna hör modell-

utveckling, mätdata-bearbeming inklusive solstrålning och ozon

samt klimatforskning. SMHI:s forskningsverksamhet är både internoch externfmansierad.

Statens geotekniska institut SGI

SGI har ett sektorsövergripande geotekniskt ansvar och skall verka för en samhällsriktig användning av mark i samband med planering och byggande, baserat hushållning med naturresurser och beaktande av miljö- och säkerhetsaspekter. Den del av verksamheten som har anknytning till slrålskyddsområdet är mycket begränsad och gäller radon i olika typer av mark.

5.2.2 Personal och forskarrekrytering

Vid SSI finns ca 15 disputerade forskare som i varierande omfattning deltar i forskningen inom institutet. Omräknat i heltidspersoner är det ca 5 personer. Vid såväl FOA som AI är det ca 5 disputerade forskare som i till någon del bedriver strålskyddsforskning. Universitet och högskolor har ansvaret för utbildning och examination av forskarstuderande. Tidigare i detta kapitel har redogjort för. hur forskarutbildningen ser ut för strålskyddsforskningen. Några av doktoranderna genomför sina forskningsarbeten vid institutioner och myndigheter som AI, FOA och SSI. Myndigheter och forskningsinstitut av det slag som finns i denna grupp är viktiga som blivande arbetsplatser för de examinerade doktorerna. Detta gäller både i deras egenskap av forskare och som kvalificerade handläggare.

F orskningsorganisationen

5.2.3 Finansiering

De institutioner som ingår i denna grupp finansierar sin forskningsverksamhet genom både direkta anslag från staten och genom externa bidrag. För de forskningsprojekt som beskrivits i enkäten gäller dock att de för SMHI:s och SGI:s del finansieras uteslutande med externa anslag, även om man inom dessa myndigheter också har tillgång till olika basdata tas fram inom den del verksamheten som av som finansieras av statliga bidrag och via andra forskningsuppdrag. Utan extern finansiering bedöms de forskningsprojekt SMHI, SGI som beskrivs i detta betänkande inte kunna genomföras. De övriga tre myndigheterna i denna grupp har basresurser till sitt förfogande för den beskrivna forskningen.

GRUPP3 AMFO ä BFR NUTEK i seu g ss su 5 LOKALAFONDER UTLAND L 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 BELOPP tkr

Figur 3 Externa finansiärer institut och myndigheter bedriver av som strålskyddsforskning. Siffrorna till höger staplarna hur om anger många institutioner som erhåller stöd.

Den externa finansieringen för denna grupp uppgår till 4,6 mkr. Inte någon av dessa institutioner får medel från forskningsråden. Sektorsorganen bidrar med knappt 70% av totala externa anslagen varav SSI svarar för ca l3. I denna grupp fördelas SSI-medlen på tre institutioner ej AI och SSI. Anslagen från AMFO och NUTEK Elsäkerhetsverket går i sin

96 Forskningsorganisationen

helhet till Arbetsmiljöinstitutet. Anslagen från EU uppgår till ca 25% och fördelas SSI, FOA och SMHI, med störst andel 70% på SSI. Basanslagen för dessa institutioners forskning strålskyddsområdet uppgår till knappt ll mkr fördelade AI, FOA och SSI.

5.2.4 Konsultföretag

Förutom de institutioner och myndigheter som beskrivits i detta kapitel så bedrivs viss verksamhet av intresse för denna utredning också vid några affärsdrivande myndigheter och konsultföretag. Förutom utvecklingsuppdrag och kvalificerade utredningar så bedrivs också forskning. Inte sällan arbetar dessa konsultföretag inom kämenergiområdet. Till dessa företag hör ABB Atom 52, Kemakta Konsult AB 53 samt Studsvik Eco Safety 54 som är en enhet inom Studsvikskoncemen. Vi har inte studerat dessa företag närmare. Dock har vi haft kontakter med Studsvik Eco Safety, kortfattat besom skriver i detta avsnitt, och med Vattenfall AB 55 vilka också besvarat enkäten. Från att ha varit ett nationellt, statligt ägt forsknings- och teknikinriktat bolag, är Studsvik sedan 1991 helägt av Vattenfall AB och har sedan dess bolagiserats fullt ut. l Studsvik AB ingår verksamheter som rör kärnbränsle och bestrålningar, avfall och sanering, material, säkerhet och ekologi, samt instrument. Studsvik Eco Safety, som ingår i denna sammanställning, är ett konsultföretag med inriktning mot riskhantering omfattande såväl säkerhets- miljöfrågor vid olika typer som av anläggningar. För forskning strålskyddsområdet användes under budgetåret 199293 2,5 mkr, finansierat SKB, SSI och EU. Studsvik AB erhålav ler dessutom forskningsmedel från NFR inom ramen för det nationella fusionsenergiprogrammet. Fusionsforskning har inte räknat som strålskyddsforskning.

5.3 F orskningsñnansierande

organ

Vi beskriver här mycket kortfattat forskningsfmansiärer som bekostar forskning intresse för strålskyddsområdet under budgetåret av 199293. Vi har besökt och diskuterat situationen för strålskydds-

F orskningsorganisøatiønen 97

forskningen med representanter för NFR, MFR, SJFR, SSI och Cancerfonden. Vi har dessutom inhämtat skriftlig information från FRN, TFR, NUTEK och BF R.

5.3.1 Forskningsråd

Forskningsråden består av tio ledamöter SJFR 11 ledamöter, av FRN :s styrelse av 16 ledamöter samt ordförande. Ordförande och tre av ledamöterna utses av regeringen, övriga ledamöter utses av forskarsamhället. Till råden hör kansli och sekretariat. FRN, NFR, MFR och TFR sorterar under Utbildningsdepartementet och SJFR under Jordbruksdepartementet. Forskningsråden har en samarbetsnärrmd som behandlar inkomna ansökningar som rör flera råd. I denna ingår också Arbetsmiljöfonden samt Cancerfonden som i sitt praktiska arbete liknar ett forskningsråd. Ett samarbete finns också med några av de större sektorsorganen.

Naturvetenskapligaforskningsrådet NFR

NFR har till uppgift att främja och stödja den naturvetenskapliga

grundforskningen i Sverige. Detta sker bl a genom att man beviljar forskningsbidrag, utvärderar forskning, prioriterar forskningsområden, inrättar forskartjänster och informerar. NFR har särskilda prioriteringskommittéer programutskott för områdena fysikmatematik, kemi, geovetenskaper, biologi, energi och publicering. NFR har en särskild budgetram för tvärvetenskap. För budgetåret 199293 uppgick NFR:s statsanslag för naturvetenskaplig forskning till ca 464 mkr. Anslaget för energirelaterad grundforskning uppgick till ca 31 mkr. NFR stödde under budgetåret 199293 ca 300 tjänster varav ca 90 doktorandtjänster och ett hundratal forskarassistenttjänster.

NFR ansvarar för svenskt deltagande i tre av EU:s forskningspro-

gram.

4- 14-0386

98 Forskningsorganisationen

Medicinska forskningsrådet MFR

MFR har till uppgift att främja och stödja forskning inom det medicinska området, inklusive de farmaceutiska, Odontologiska och veterinärmedicinska områdena. Huvuduppgiften är att ge stöd till forskning av mer grundläggande och långsiktig karaktär. MFR har i ökande omfattning initierat och stimulerat forskning inom områden där samhället har särskilda behov. Huvuddelen av resurserna går till finansiering av forskningsprojekt samt till forskartjänster vid universitet och universitetssjukhus. MFR finansierar närmare 200 tjänster varav ett fyrtiotal doktorandtjänster och 100 forskarassistenttjänster. Elva prioriteringskommittéer utgör basen i rådets gransknings- och prioriteringssystem. Varje kommitté företräder en medicinsk inriktning. Budgetåret 199293 uppgick MF Rzs anslag till 341 mkr. MFR ansvarigt för svenskt deltagande i EU:s biomedicinska forskningsprogram BIOMED

Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR

SJFR, som under senare år fått en tydligare karaktär av grundforskningsråd än tidigare, har till uppgift att undersöka behovet av forskning som gagnar de areella näringarna och angränsande områden samt främja och stödja sådan forskning. De forskningsansökningar

kommer till rådet bedöms av ämnesutskott mer grundläggande

som forskning och programorgan tillämpad forskning. De fem ämnesutskotten är organismbiologi; cell- och molekylärbiologi; ekologi och miljövård; kemi, fytokemi och biokemi; samt ekonomi, sociologi och infonnationslära. Programområdena omfattar skogsbruk; jordbruk inkl. trädgårdsnäring och djurhållning; ñskforskning; livsmedelsforskning; samt renforskning. För budgetåret 199293 disponerade SJFR 165 mkr. Ett stort antal doktorandtjänster finansieras inom ramen för projektmedel. SJFR är svenskt kontaktorgan för EU-prograrnmet AAIR Agricultural and Agroindustrial Research, including Fisheries.

Forslmingsorganisationen 99

Övriga forskningsråd

Forskningsrådsnämnden, FRN, har till uppgift att ta initiativ till och stödja forskning som är viktig för samhället, att fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning, och att främja informationen forskom ning och forskningens roll i samhället. Ett antal forskningsråd, bl.a. MFR, NFR, SJFR, SFR och TFR, är representerade i FRN:s styrelse. Dessutom finns representanter från riksdag, landsting, kommuner och arbetsmarknadens parter. FRN skiljer sig från forskningsråden genom att vara mer problemorienterad än disciplinorienterad, och genom att vara mer initiativtagande. Under budgetåret 199293 hade F RN ca 90 mkr att fördela till forskningsstöd samt kostnadsram på 218 m.m. en mkr för dyrbar utrustning. Det Teknikvetenskapliga forskningsrådels, TFR, ansvarsområde är den inomvetenskapligt motiverade och industrirelevanta tekniska grundforskningen. TFR delar in forskningen i fyra teknikornråden: teknisk fysikelektroteknik, kemiteknikbiotelqiik, informationsteknik och teknisk mekanikmaterialteknik. Under budgetåret 199293 uppgick budgeten till 185 mkr. TFR finansierade 105 doktorandtjänster. Enligt vår enkät har inte något projekt erhållit stöd från TFR. Det Socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, som finns under Socialdepartementet, ger stöd till grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap. Under budgetåret 199293 uppgick budgeten till 79 mkr. I vår kartläggning har de givit stöd till en doktorandtjänst inom folkhälsovetenskap epidemiologi.

5.3.2 Sektorsorgan

Statens strålskyddsinstitut SSI

Statens strålskyddsinstitut har enligt sin instruktion ansvaret för den målinriktade strålskyddsforskningen i landet. Under budgetåret 199293 beställdes FoU för ca 18 mkr. I dessa ingår reserverade medel

till EU för 2,8 mkr. Figur 4 visar hur medlen fördelades över olika

mottagarkategorier.

100 F orskningsorganisationen

Fördelning av SSI-medel

Konsult 20%

Universitet52%

EU 18%

Myndigheter 8%

Figur4 Fördelning SSI:s medel för utlagd forskning över olika av kategorier av mottagare för budgetåret 199293.

SSI:s övergripande samordningsansvar för strålskyddsforslming innebär i första hand stöd till den tillämpade forskningen. Beställaifumktionen utnyttjas till del också för att bygga grundläggande kimen upp skapkompetens för långsiktiga behov. SSI är det enda ñnansieringsorganet med ett uttalat ansvar för strålskyddsforskning.

SSI:s medel för utlagd FoU

25 20 15 10

8990 9091 9192 9293 9394 Budgetår

Figur 5 Medel för den tillämpade strâlskyddsforskning fman-

som sierats SSI under de senaste fem åren ej prisomräknad. av

Forskningsorganisationen 101

I figur 5 visas hur SSI:s anslag för den utlagda forskningen utvecklats

under den senaste femårsperioden. Ökningen 3 mkr från och med

budgetåret 199293 avser extra medel för doktorandtjänster inom

beredskapen mot kåmkraftolyckor se bilaga 3.

Arbetsmiljofonden AMFO

Arbetsmiljöfondens verksamhet syftar till att förbättra villkoren i arbetslivet. Resurser satsas fyra områden: forskning, utveckling, lokalt utvecklingsarbete och kunskapsspridning. Arbetsrniljöfonden är den dominerande finansiären av arbetslivsforskning och har också som statlig myndighet ett för att sådan forskning bedrivs. Fonden ansvar finansierar tillämpad forskning och vid behov också grundforskning. l bedömningen av forskningsprojekt har fonden för vissa områden hjälp av vetenskapliga kommittéer. Förutom den vetenskapliga kvaliteten bedöms också forskningens relevans för arbetslivet. AMFO:s anslag kommer dels från arbetsgivaravgifter, dels från avkastning från fondmedel. Under budgetåret 199293 farms 220 mkr för forskningsstöd varav mer än 7 mkr användes för forskning rör icke-joniserande som

strålning elektromagnetiska fält.

Övriga sektorsorgan

Byggbrskningsrådet BFR stöd till forskning, utveckling, ger experimentbyggande och kunskapsspridning inom den byggda miljön. BFR sorterar under Näringsdepartementet. Under budgetåret 199293 uppgick forskningsmedlen till 240 mkr. Samñnansiering med branschföretag tillför ytterligare 130 mkr. Till de prioriterade områdena hör klimat och miljö i bebyggelsen. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse, regional utveckling samt för omställningen av energisystemet. NUTEK svarar bl.a. för insatser för att främja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. FoU-stöd anslag för teknisk forskning ges genom och utveckling, informationsteknologi, energiforskning samt bioenergiforskning. En central uppgift är att föra samman olika intressenter inom FoU-systemet för att genomföra FoU i samverkan och utbyta er-

102 librskningsorganisationen

farenheter. Tvärvetenskapligt och tvärtekniskt samarbete främjas. Det totala forskningsanslaget uppgick budgetåret 199293 till 938 mkr plus 207 mkr för svenska projekt och programavgifter i EU:s ramprogram för FoU. Forskningsbidragen till strålskyddsforskning, dvs. studier av risker i samband med elektromagnetiska fält, utgör en bråkdel av NU- TEK:s FoU-anslag. Från januari 1993 övertog den nyinrättade [ilsakerhelsverker NUTEKs uppdrag att regelbundet rapportera kunskapsläget rörande eventuella hälsoeffekter av lågfrekventa elektriska och magnetiska fält till regeringen. Genom medel från energiforskningsprogrammet bidrar Elsäkerhetsverket till finansieringen av forskningen elektromagnetiska fält. om Statens naturvårdsverk SN V har ett samlande och pådrivande ani miljövårdsarbetet. SNV arbetar med bl.a. miljöskydd, naturvård, svar rekreations- och friluftsfrågor, forskning, information och utbildning. SNV har ett särskilt för miljöforskningen i landet och skall föansvar reslå inriktning och omfattning denna forskning. Verket har en central roll vad gäller kunskapsuppbyggnaden inom miljövårdsområdet. Forskningsnämnden beslutar inkomna forskningsansökningar om efter det att vetenskaplig kommitté gjort en vetenskaplig och been hovsmässig granskning. Det finns för närvarande nio kommittéer. Kommittéerna kan också initiera forskning. En stor del av forskningen drivs också inom tidsbegränsade och programstyrda områden, exempelvis Förändrat klimat och UV-B strålning. Under budgetåret 199293 uppgick SNV:s forskningsanslag till ca 153 mkr. SNV är svenskt kontaktorgan och finansiär av det svenska deltagandet i EU:s miljöforskningsprogram Environment. Enligt vår kartläggning finansierar SNV forskning rörande UVstrålning. Men det finns flera andra paralleller mellan SNV-stödd forskning och strålskyddsforskning bl.a. vad gäller ekologiradioekologi, epidemiologi, riskbedömning och hälsofrågor.

Statens kärnkraftinspeklion SKI

SKI är tillsynsmyndighet för kärnkraftens säkerhet i Sverige. SKI:s tillsyn består i att föreskrifter och villkor för driften av anläggningge och att inspektera. SKI:s forskningsprogram syftar till att ge kunarna skapsunderlag för inspektions- och utredningsverksarriheten. Programmet skall också allmänt bidra till svenskt kämsäkerhetsarbete

F orskningsorganisationen 103

samt vidmakthålla kompetens och forskarkapacitet området. SKI beställer forskningsinsatser inom olika forskningsområden bl.a. människa-maskin, material, kämbränsle, systemanalyssvåra haverier, och kämavfall. Under budgetåret 199293 uppgick forskningsanslaget till 65 mkr.

5.3.3 Övriga finansiärer

Cancerfonden är en ideell organisation med uppgift att verka för att

förebygga och bekämpa cancersjukdomar i Sverige. Detta sker huvudsakligen genom att främja, organisera och samordna cancerforskning samt genom att främja utvecklingen av nya metoder för undersökning, behandling och omvårdnad vid cancer. Under 1992 disponerade Cancerfondens forskningsnämnd 185 mkr för stöd till forskning. Forskningsnänmdens beslut förbereds i särskilda prioriteringskommittéer. Det finns sju sådana kommittéer varav två är inriktade epidemiologi och radioterapiradiologi. Merparten av medlen 76% år 1992 går till projektanslag. 11% går till forskartjänster och stipendier, totalt knappt hundra varav 22 doktorandtjänster. Svensk kärnbränslehantering AB SKB har de svenska kämenergiproducentemas uppdrag att bl.a. genomföra den forskning och utveckling som är nödvändig för att slutligt omhänderta radioaktivt avfall i Sverige. En väsentlig del av detta arbete är att studera hur anläggningar för slutförvaring kan utformas och att bedöma den framtida radiologiska risk som en sådana anläggningar kan innebära vid normaldrift och vid eventuella missöden. SKB bedriver sin forskningsverksamhet genom uppdrag till universitet, högskolor, konsulter och industrin. Totalt engageras drygt 200 konsulter med expertkompetens i verksamheten. SKB har bilatera avtal med motsvarande organisationer i sju andra länder samt med EURATOM EU. Dessutom sker informella infonnationsutbyten med några andra länder. Den totala

forskningsvolymen under 1992 var ca 90 mkr. Till detta kommer

kostnader för arbeten i samband med Äspö-laboratoriet ca 90 mkr.

104 [VorskniiIgsorgarzLsariwzen SOU l 994140

5.4 Samarbetsformer

Forskningen inom strålskyddsområdet karakteriseras av ett omfattande samarbete det slag som är vanligt inom forskarvärlden. Detta gäller av såväl med inom Sverige med utländska grupper. En del grupper som samarbetet med utlandet sker inom EU:s ram. Det finns också ett av antal nationella föreningar och sällskap inom området vilka har till uppgift att främja samarbete och kunskapsutbyte.

5.4.1 Nationellt samarbete

Svaren vår enkät visar ett omfattande nätverk mellan forskare i Sverige. Inte sällan äger samarbetet rum mellan forskare med helt olika kompetensområden och discipliner. Tydliga exempel detta är de samarbeten utvecklats i Umeå och Göteborg inom området som elektromagnetiska fält. l båda fallen ingår fysiker, medicinare och biologer. Ett annat sådant exempel är den nationella radonepidemiologiska studien haft deltagande från IMM, SSI, Onkologiskt centsom i Umeå, Avd för Yrkesmedicin i Linköping mfl. rum Samarbetet mellan de radiofysiska institutionerna och olika medicinska institutioner onkologi, diagnostisk radiologi, klinisk fysiologi, yrkes- och miljömedicin mfl. är ett annat exempel. Nationalkommirlén för .stráskyddyfbnskning inrättades 1963. Kommittén är ett vetenskapligt som skall stimulera samarbete, organ, för kontinuitet och tillgodose en allsidig diskussion när det svara gäller forskning och undervisning inom strålskyddsomrädet. Kommitten består ett drygt tjugotal ledamöter, representerar ett mycket som av brett kunnande inom strålskyddsforskningens olika områden, såväl när det gäller joniserande icke-joniserande strålning. Vetenskapsakasom demien är huvudman för kommittén. Det finns ett antal ytterligare vetenskapliga sammanslutningar av betydelse för strålskyddsområdet. Bland dessa bör särskilt nämnas Svensk förening för radiobiologi och Svensk förening för radiofysik

tillika Läkaresällskapets sektion för Medicinsk radiofysik.

F orskningsorganisationen 105

5.4.2 Internationellt samarbete

Norden

Det finns en lång tradition av nordiskt samarbete inom strålskyddsforskningen. Detta stimuleras bl.a. genom de vetenskapliga möten som vart fjärde år anordnas i regi Nordiska sällskapet för strålav skydd, senast i Kristiansand i Norge 1993. Ett särskilt nordiskt program finns också sedan många år på kämenergiområdet genom Nordiska kommittén för kärnsäkerhetfrågor NKS. Det nordiska samarbetet har varit mest aktivt inom radioekologiomgivningsradiologi-området. Det grundlades under kärnvapenprovperioden, fick ny aktualitet efter Tjernobyl och omfattar nu också gemensamma forskningsinsatser i före detta Sovjetunionen samt i Arktis. Under senare har det arrangerats gemensamma nordiska forskarutbildningskurser i några av strålskyddets centrala änmesområden. Finland har av tradition en stark strålskyddsforskning, särskilt inom radiokemi och radioekologi. Även när det gäller medicinskt strålskydd finns flera aktiva grupper. Det finns sedan gammalt ett väl fimgerande samarbete mellan finska och svenska strålskyddsforskare såväl direkt mellan grupper som inom ramen för ett organiserat nordiskt samarbete. Norsk strålskyddsforskning befinner sig under uppbyggnad och expansion. Det norsk-svenska samarbetet omfattar såväl kärnkemi som radioekologi och gemensamma forskarutbildningskurser. Danmark har genom forskningsanläggningen Risö en mycket stark ställning inom jordbruksradioekologi och marin radioekologi. Det finns en lång tradition av samarbete med svenska forskargrupper. Det finns förutsättningar för att detta skall kunna fortsätta och att samarbetet skall kunna utvidgas till att också omfatta medicinskt strålskydd. Också Island deltar aktivt inom ramen för det Nordiska samarbetet.

Övriga länder

Flertalet av de svarande har angivit kontakter med forskargrupper utomlands. Utöver kontakter inom Norden och inom EU-programmens

roa F orskningsorganisationen

ram finns ett omfattande kontaktnät till andra laboratorier främst inom Europa och USA. Samarbetet med EU-länder beskrivs närmarei bilaga

Internationella organisationer

Verksamheten på strålskyddsforskningens område kännetecknas av ett omfattande internationellt samarbete. Två internationella organisationer har särskilt stor betydelse för strålskyddsarbetet och ger de vetenskapliga grunderna för skyddsnormema. Den ena är FN:s vetenskapliga strålningskommitté UNSCEAR United Nations Scientific - Committee the Effects of Atomic Radiation, den andra är den on

Internationella strålskyddskommittén ICRP-Intemational Commission

on Radiological Protection. Såväl UNSCEAR som ICRP samlar och tolkar information om strålningens biologiska verkningar, men det är framförallt ICRP som dessutom ger ut rekommendationer om strålskyddsåtgärder. ICRP:s rekommendationer ligger till grund för mer detaljerade och formella anvisningar från olika specialorgan inom FN såsom Internationella atomenergiorganet IAEA, Världshälsoorga-

nisationen WHO, FAO Food and Agriculture Organisation och

Internationella arbetsorganisationen ILO och för nationella regler. Andra med vetenskapligt-tekniskt intresse inom strålskyddsorgan området och med nära samarbete med ICRP är Internationella kommissionen for strålningsenheter och strålmämingar ICRU och

IRPA International Radiation Protection Association. Ur en kom-

mitté inom IRPA har det nyligen bildats ett fristående organ ägnat skyddet mot icke-joniserande strålning ICNIRP International - Commission on Non-Ionizing Radiation Protection.

5.5 Diskussion och slutsatser

Organisation

Vår kartläggning har visat att strålskyddsforskning i varierande omfattning pågår vid ett femtiotal institutioner över hela landet. Då räknar in såväl egentlig strålskyddsforskning som sådan forskning som är av betydelse for strålskyddet men som väsentligen motiveras

F orskningsørganisationen 107

aw andra skäl. Enligt enkätsvaren erhöll denna forskning under budgetåret 199293 externa medel till ett belopp 46 mkr. Detta av ca är dock enligt vår bedömning överskattning med 5-8 mkr grund en av svårigheter att avgöra hur stor del av vissa av de rapporterade projekten som är strålskyddsforskning. Verksamheten fördelade sig enligt enkäten ca 150 olika forskningsprojekt. Några dessa av projekt är relativt små, medan andra är mycket stora och nationell av karaktär. Knappt hälften av projekten fördelade 32 institutioner av

50; och 25% av pengarna eller 11 Mkr f°ar medel under rubriceringen

strålskyddsforskning inkluderar inte de EU-medel kanaliseras via

som SSI. Nio institutioner vid universitet och högskolor särskild betyär av delse för strålskyddsforskningen. De är geografiskt utspridda över landet: Umeå 1 institution, Uppsala l, Stockholm 2, Linköping 1, Göteborg 2, Lund 1 och Malmö l. Dessa institutioner har en tradition inom området och ämnesföreträdama bedriver strålegen skyddsforskning samt deltar olika sätt i praktiskt strålskyddsarbete. En betydande del av dessa institutioners forskningsverksamhet kan rubriceras som strålskyddsforskning. Det finns fast forskarbas en dessa institutioner men merparten av strålskyddsforskningen är beroende av externa anslag vilka under budgetåret 199293 uppgick till 21 mkr. Av övriga universitets- och högskoleinstitutioner, grupp är det flera vars forskning är väsentlig betydelse för strålskyddet. Några av erhöll betydande externa anslag. De externa bidragen uppgår budgetåret 199293 till ca 20 mkr. Många av dessa institutioner är helt beroende av externa anslag för att bedriva strålskyddsforskning. Detta gör denna forskning särskilt sårbar. Bland forskningsinstitut och myndigheter med egen forskningsverksamhet har SSI en särskild roll med ett uttalat uppdrag att bedriva till-

lämpad strålskyddsforskning. Arbetsmiljöinstitutet och FOA bedriver

forskning som är viktig för strålskyddsområdet och delvis är obesom roende av externa anslag. Det faktum att strålskyddsforskning bedrivs vid så många institutioner men med så få forskare involverade vid flera av dessa leder till frågor. En sådan fråga koncentration forskningsinsatsema är om en av till större grupper vore att föredra En koncentration till färre och slagkraftigare grupperingar har många fördelar. Ofta behövs viss en minsta storlek forskargrupp för att den skall livskraftig. En en vara

108 F orskningsorganisatiønen

större kan hävda sig bättre i konkurrensen inom en institution grupp och också lättare attrahera forskarstuderande och, inte minst viktigt, få medel för sin forskning. Detta talar för att man borde arbeta mot en koncentration av resurserna. En sådan samordning skulle kunna vara att t.ex. samlokalisera institutioner för radiofysik och strålningsbiologi. Det är idag relativt vanligt att mindre institutioner sammanförs till större enheter. Det är viktigt att detta inte bara bli organisatorisk en förändring utan att det också leder till en bättre forskanniljö. En samrnanföring institutionerna för t.ex. radiofysik, strålningsbiologi av där det finns, onkologi, diagnostisk radiologi, klinisk fysiologi med teknik till storinstitution skulle öka förutsättningarna for en strålskyddsforskning inom det medicinska området. En koncentration, eller fokusering forskningsuppgift, kan mot en emellertid också uppnås ett vidgat men lösare organisatoriskt genom samarbete mellan forskare från olika institutioner. Det finns flera exempel detta strålskyddsforskningens område dels i form av loka- Centrumbildningar, dels i form nationella nätverk, som också har av internationella kontakter. I detta fall kan de enskilda forskarna ofta ha ganska bas vid sin institution. Det talar för ett sådant en svag som samarbete är bl.a. det faktum att de frågeställningar studeras ofta som är tvärvetenskapliga och att det vanligen inte är möjligt att samla all kompetens, svarande mot olika vetenskapliga discipliner, inom samma

institution. För att vara konkurrenskraftig i forskarvärlden och om

pengarna är det nödvändigt att ett samarbete etableras mellan specia-

lister vid olika institutioner. Samtidigt måste det finnas möjlighet

också för ensamvargar att erhålla stöd. Forskningen får inte rutas in

alltför kraftigt i organisatoriska modeller.

Vår slutsats är att strålskyddsforskningen även i framtiden kommer att starkt beroende av samarbete mellan specialister vara från olika ämnesområden. Etablerandet lokala centrumbildav ningar och nationella nätverk strålskyddsforskningens område bör stimuleras.

När det gäller det tvärvetenskapliga arbetet har forskningsinstitut och myndigheter SSI fördel. Inom dessa har det visat sig möjligt som en att samla forskare som tillsammans ger en bredd i kompetens. Detta är

F orskningsorganisationen 109

viktigt inom ett sådant relativt litet forskningsområde som strålskyddsforskningen. När det gäller tillströnming av forskarstuderande och avlagda doktorsexamina så är vår slutsats att rekryteringen till strålskyddsforskningen i stort är jämförbar med motsvarande förhållanden vid andra ämnesområden inom de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska områdena. Tillgången s.k. post-doc tjänster är däremot lägre än lör andra ämnesområden.

Finansiering

I figur 6 sammanfattas de externa anslagen till strålskyddsforskning för budgetåret 199293 i fallande storlek. För SSI:s del syns inte kostnaderna för den mycket tillämpade forskningen ligger olika som konsultföretag kap. 5.3.2. Dessutom utgör 65% av de medel som redovisas under rubriken EU medel som överförs från SSI:s anslag till EUBryssel. Vi gör i det följande några kvantitativa jämförelser. Forskningsstatistiken är emellertid behäftad med osäkerheter. Jämförelserna måste betraktas med försiktighet. Av de sammanlagda externa anslagen utgör bidragen från forskningsråden ca 7%, och av enbart de statliga medlen råd och sektorsorgan ca 22%. Detta är betydligt mindre än vad som i genomsnitt gäller för andra institutioner inom medicin, naturvetenskap och teknik. För dessa är motsvarande siffror ca 31% och 44% SCB; avser preliminära uppgifter för 1991. Utifrån uppgifter totala antalet tjänster i grupp 1 och respektive om institutions uppskattning av hur stor del av dessa tjänster som ägnas strålskyddsforskning har schablonmässigt beräknat det totala fakultetsanslaget för strålskyddsforslcnmgen för institutionerna i grupp l 7,5 mkr. Vi har också försökt strikt uppskatta den egentliga anmer delen strålskyddsforskning av den externa finansieringen 1,7 mkr råd, 9,4 mkr sektor, 4,9 mkr övriga, dvs. totalt 16 mkr att jämföra med 21 mkr enligt enkätsvaren. Vi har därefter kunnat göra vissa relativjämförelser med SCB:s statistik. Vi har inte bedömt det möjligt att genomföra några jämförelser uttryckta i absoluta tal.

110 Forslmingsorganisatiønen

. o m E .m .

N . : . T . m

H o

T h- m- o

SOU 1994 :40 F orskningsorganisationen 111

Med reservation för begränsningarna i beräkningen visar våra jämförelser att forskningsrådsstödet till strålskyddsforskningen i relativa termer enbart är en tredjedel till hälften av vad som gäller i snitt för annan jämförbar forskning. Den låga andelen forskningsrådsstöd kompenseras av en större andel sektorsstöd. För annan jämförbar forskning är fakultetsandelen ca 40% större än lör strålskyddsforskningen.

Vid våra diskussioner med ämnesföreträdare har det genomgående framförts synpunkten att det är svårt att erhålla medel från forskningsråden. Det kan finnas flera orsaker till detta förhållande. En sådan orsak, vilken inte skall underskattas, är att det inte i något av råden finns representation av forskare som kan sägas ha strålskyddsforskning som sitt huvudsakliga forskningsområde. Det finns med andra ord inte någon som naturligt värnar om denna forskning. Detta är ett argument som förts fram från forskarhåll men som också nämnts och väsentligen konñrrnerats av råden. Detta är en del av den nuvarande rådsstrukturen och gäller naturligtvis många mindre ämnesområden. Det är också av intresse att konstantera att Cancerfonden, som inom sina prioriteringsgrupper och forskningsnärrmd har flera forskare som är aktiva inom strålskyddsforskningen eller inom närliggande områden, ger ett relativt stort stöd till forskning som är av värde också för strålskyddet. En annan orsak till de små rådsanslagen är att strålskyddsforskning är tvärvetenskaplig och alltså inte naturligt kan inordnas i något av råden eller deras prioriteringsgrupper. Denna forskning hamnar lätt mellan stolarna även om det finns en samordning mellan råden. Våra förslag för att stödja den riktat grundläggande strålskyddsforskningen presenteras i kapitlen 3 och 4. Upprepade avslag ansökningar gör också forskarna mindre benägna att sända nya ansökningar. Ytterligare en anledning till svårigheten att få rådsmedel kan vara att forskningen inte i tillräcklig grad uppfyller de kvalitetskrav som råden ställer. Detta kan vara en förklaring till de mer tvärvetenskapliga projektförslagen inte får medel. Dessa måste för att få medel kunna konkurrera med de rent inomvetenskapliga projekten. Det har inte ingått i vårt uppdrag att utvärdera strålskyddsforskningen från kvalitetssynpunkt. Det är därför svårt att göra en mer allmängiltig bedömning om så är fallet. Strålskyddsforskning är ett exempel ett för samhället betydelsefullt område av gränsöverskridande forskning där naturvetenskap,

112 F orskningsørganisationen

medicin och teknik ingår i väsentliga delar. Sverige har under långa tider varit föregångsland inom det internationella strålskyddsarbetet. Här har såväl svenska forskare som en nationellt sammanhållen planering SSI haft stor betydelse. Antalet aktiva strålskyddsforskare är emellertid förhållandevis litet och forskargruppema ofta små. De flesta återfinnes universitetens institutioner för radiofysik, strålningsbiologi, radioekologi och kärnkemi samt SSI. Som många andra mindre ämnesområden av tvärvetenskaplig karaktär har strålskyddsforskningen haft svårigheter att få långsiktigt stöd från forskningsråden. En ökad samverkan mellan forskare från olika områden skulle sikt ge ökade möjligheter att få ett sådant långsiktigt stöd. Denna samverkan behöver inte begränsas till strålskyddsområdet. Kreativa miljöer i strålskyddsnärliggande änmesområden är av stor betydelse.

6 Översikt över svensk strålskydds-

forskning

6.1 Inledning

Strålskyddsforskningen är tvärvetenskaplig. Den spänner över många olika vetenskapliga discipliner. Det finns olika sätt att beskriva och dela in denna forskning. Vi har valt att först kap. 6.2 redogöra för sådan strålskyddsforskning som kan betraktas som mer övergripande och grundläggande för hela området. Dit har vi räknat frågeställningar rörande mätteknik och exponering dosimetn, studier av grundläggande biologiska mekanismer för skada och reparation samt epidemiologiska studier. samhällsvetenskaplig forskning med strålskyddsrelevans har också beskrivits under denna rubrik. I kapitel 6.3 beskrivs sedan strålskyddsforskning med medicinsk anknytning. Strålning utnyttjas såväl inom patientbunden diagnostik inom strålbehandling av tumörsjukdomar. I detta avsnitt beskrivs som också instrument och metodutveckling intresse för strålningsav användningen inom sjukvården. Strålning förekommer i vår yttre miljö dels till följd av mänskliga aktiviteter olika slag, dels naturligt så länge jorden existerat. Strålav ning förekommer också i vår inomhusmiljö. I kapitel 6.4 redogör vi för pågående forskning dessa områden. I samma avsnitt beskriver vi också ett antal projekt är direkt relaterade till användningen av som kärnenergi. I kapitel 6.5 redovisar ett antal slutsatser den pågående strålom

skyddsforskningen i Sverige.

Beskrivningen pågående forskning baseras i huvudsak inforav mation erhållit den enkät som distribuerats till ett stort som genom antal forskningsinstitutioner kap. 1.3 och bilaga 2. Huvudsyftet är

se

att redovisa forskning bedrevs under budgetåret 199293 även om som det är omöjligt att göra sådan strikt avgränsning. Det är naturligt att en

114 Översikt över svensk strålskyddsforskning

i översiktlig form också peka utvecklingen de senaste åren. De beskrivningar av pågående projekt som lämnats i enkätsvaren är ofta tekniska till sin natur och ofta skrivna för sakkunniga inom strålskyddsområdet. I vår översikt har vi försökt att beskriva forskningen i mer allmänna drag. Vi redogör inte heller i detalj för verksamheten vid varje enskild institution. Detta beskrivningssätt innebär att vi tappar något i precision, men vinner samtidigt förhoppningsvis i läsbarhet. Inom parentes anger institutioner som bearbetar den beskrivna frågeställningen med hjälp av ett referensnummer förklaras i kap. tabellerna 5.1-5.3 och avsnitt 5.2.4 och dessutom i tabellen i bilaga 2. Varje huvudavsnitt inleds med en sammanfattning. I bilaga 7 förklaras några av de fackuttiyck som används i detta kapitel. Vi har inom varje delområde där det varit aktuellt redovisat forskning som rör joniserande och icke-joniserande strålning var för sig. Detta motiveras av att dessa typer av strålning har helt olika verkansmekanismer. För den joniserande strålningen finns relativt god en förståelse för hur växelverkan sker med levande materia och hur en skada kan uppkomma, medan motsvarande kunskap för närvarande

helt eller delvis saknas för icke-joniserande strålning.

Översikt över svensk strålslçyddsforskning 115

6.2 Övergripande strålskyddsforskning

Sammanfattning: l detta avsnitt beskrivs sådan forskning som över-

Hit

gripande

och grundläggande för hela strålskyddsomrâdet. räknar vi.

inklusive dosimetri, grundläggande süålningsbiologiska

studier av strålskada och reparation samt epi-detniologiska studier.

När det gäller joniserande strålning finns en väl utvecklad och

känslig mätteknik för de flesta typer av strålning. En central uppgift

att mäta eller beräkna absorberad dos snäldos. Detta arbete är av

-

betydelse både för strålskyddsområdet och när det gäller

snoggrannheten vid strålbehandling av tumörsjukdomar. Pågående

forslming syftar bla. till att öka noggrannheten vid bestämning av

absorberad dos och effektiv dos i en rad olika situationer då personer

ntsätts för bestrâlning eller strålning från radioaktiva ämnen i

extern

kroppen.

g

Utveckling och förbättring av mätningar av icke-joniserande strål-

ning UV, laser, ultraljud, elektromagnetiska fält mm. är blygsam som

och begränsas av att man för flera av dessa strålslag saknar enkla och

meningsfulla dosmått till vilka graden av. biologisk skada kan relateras.

Inom strålningsbiologin pågår ett antal projekt om strålningsetfekter

arvsmassan, celler, vävnader och individer. DNA är den viktigaste

måltavlan för joniserande strålning. Olika skydds- och reparations:

för DNA studeras. Med hjälp molekylärbiologisk

mekanismer av

teknik försöker också utröna orsakerna till varierande känslighet man för strålning mellan individer, liksom hur genmutationer

och arvs-

rñassans instabilitet kan upphov till I flera projekt jämföras ge cancer.

êüektema av joniserande strålning med de som erhålles med andra inutagena agens. Sambandet mellan stråldos och effekt studeras vid

olika dosrater såväl i cellkulturer som i djurförsök.. j

Flera projekt behandlar UV-ljus som till sina effekter arvsmas-

san liknar joniserande strålning. När det gäller andra typer av icke-jo-

iiiserande strålning som epidemiologiska studier antyder kan en

viss övenisk för cancer barnlenkenri nära ldaftledningar, tumörer vid

yrkesexponering etc. försöker man att kartlägga de ihittills okändagnre-

kanismer som skulle kunna förklara de epidemiologiska iakttagelsemag

116 Översikt över svensk strålskyddsforskning

kris. sammanfattning

Man studerar också frekvens av kromosomskador, missbildningar och cancerinduktion i djurförsök,

När-det gäller epidemiologiska studier kan förutom de ovan nämnda

nationella studierna kring cancerförekomst bland personer som bott

nära kraftledningar respektive utsatts för magnetfält i sin arbetsmiljö

nämnas en studie kring hälsoeñekter av UV-strâlning.

inom omrâdet joniserande strålning genomförs mycket uppmärk-

sammade epidemiologiska undersökningar av sambandet mellan

och tidigare radonexponering och tidigare exponering för

cancer

strålning i samband med strålbehandling samt röntgen- eller nuklear-

medicinsk diagnostik inom sjukvården.

Den samhällsvetenskapliga forskningen med inriktning på strål-

skyddsâågor är av relativt ungt datum och behandlar riskproblemati-

ken i ett vidare perspektiv, iiskupplevelser, riskjämiörelser och risk-

kommunikation.

6.2.1 Dosimetri och mätteknik

Joniserande strålning

Mätningar av absorberad dos, dosimetrar

Strâlskyddsorrlrådet är beroende av noggranna och lättillgängliga mätmöjligheter för alla de typer av strålning som förekommer röntgen, ot, elektroner, neutroner, protoner, etc. Vad som är speciellt för strålskyddsområdet är behovet att mäta storheten abav

sorberad dos i vävnad absorberad strålningsenergi per massenhet; en-

het 1 gray Gy 1 joule per kg. Forskningsverksamheten syftar bl.a. till att ta fram metoder för att öka noggrannheten vid mätning av absorberad dos, i första hand i vatten, som ur strålningssynpunkt är likt mänsklig mjukvävnad. En idealisk dosirneter dosmätare bör vara så liten att den inte stör det strålfält som skall mätas. Den ska ha hög reproducerbarhet i sitt

mätresultat, vara absolutmätande i Gy och enkel att använda. Ingen

detektor uppfyller samtliga dessa krav. En luftfylld jonkammare är den

Översikt över svensk strålslcyddsforskning 117

detektortyp hittills utnyttjats mest. Luftjonkammaren kalibreras som oftast genom att placeras fritt i luft i ett strålfált vid ett nor-

malielaboratorium, exempelvis riksmätplats i Sverige: SSI:s dosi-

en metrilaboratorium. Vad vill mäta är emellertid absorberad dos i man vatten, ofta vid strålkvalitet. För detta behövs en rad omen annan vandlings- och korrektionsfaktorer, som under årens lopp framtagits med allt större noggrannhet där förbättringar fortfarande behövs. men Exempelvis görs detta för höga fotonenergier och för mätningar i de delar strålfálten ligger utanför centralaxeln 1. av som Metoder för att direkt vid kalibreringen relatera jonkammarsignalen till absorberad dos i vatten har börjat utredas 3, 49. Nackdelen med luftjonkammare är dess storlek låg densitet kräen stor volym för tillräcklig känslighet, vilket gör att mätpunkten ver ibland kan svår att bestämma samt att den stör strålfältet. En vara komplikation är att de material som användes i jonkammaren annan inte är vävnadsekvivalenta. Det är därför intressant att man nu vidamtvecklar och jonkamrnare innehållande en vävnadslik provar en vätska med känslig volym någon mm3, och som medger god en av mätprecision vid dosmätning i vävnad ned till dosrater några mGyh 1. Andra dosimetrar, användes i det praktiska mätarbetet TLsom dosimetrar, dioder, GM-rör etc. kalibreras i sin tur mot en jonkamkalibrerats ett normalielaboratorium. Internationella mare, som normaler och möjligheter till jämförande mätningar mellan olika länder och laboratorier förutsättning för att forskningsresultat skall är en ha ett värde för hela forskarsanthället och för att internationella rekommendationer skall kunna tillämpas världen över. För mätning dosfördelningar i tre dimensioner och för kontroll av de dosplaneringssystem användes vid strålbehandling används av som

normalt skannande detektor diod i vattenfantom. Ett alternativ

en en till detta finns i nyutvecklad dosimetergel, som efter bestrålning en medger utläsning dosfördelningen med MR-kamera. 9. av

Dosimetn vid strålbehandling

strålbehandling användes strålfalt från elektronaccelera- Vid extern en foton- eller elektronfält eller starka k0bolt-6O strålkällor torer fotonfált vilka ofta från olika håll riktas in mot tumören. Den dosi-

118 Översikt över svensk strålskyddsforskning

metriska osäkerheten vid extern strålterapi är fortfarande i storleksordningen procent vilket kan ha betydelse för behandlingseffekten och för graden av biverkningar. Detta belyses inte minst i jämförande en studie som gjorts i regi den europeiska radioterapisammanslutav ningen EORTC och Internationella atomenergiorganet IAEA, och som har haft aktivt svenskt deltagande 1, 7 I dag rekommenderas IAEA:s dosimetriprotokoll för bestämning av absorberad dos vid extern strålterapi. Det är vikt att veta hur besluav tet påverkar den dosimetriska osäkerheten i landet. Förhållandena vid användning av oregelbundet formade fält med avskärrnningar behöver särskilt utredas. Vid s.k. brachyterapi brachy betyder nära förs förslutna radioaktiva preparat in i kroppens hålrum nära tumören intrakavitär terapi

eller in i tumören interstitiell terapi. De strålkällor används är

som små och stråldosen avtar mycket kraftigt med avståndet från dem. För mätning av absorberad dos innebär detta att olika delar detektorn av bestrålas olika kraftigt vilket gör att den egentliga mätpunkten här är särskilt svår att bestämma. Det är framförallt iridium-192 strålkällor används inom intrasom kavitär och interstitiell brachy-strålterapi. Den absorberade dosfördelningen kring strålkällor for brachyterapi beräknas vanligen utgående från källans styrka. För närvarande finns inga enhetliga metoder för

att bestämma vare sig aktivitet eller dosrat luftkennarat för kliniska

Ir-192 strålkällor. Syftet med pågående forskningsprojekt är att ta fram metoder 7 med acceptabel osäkerhet samt rekommendera hur man ska mäta sjukhusen för att uppnå spårbarhet till internationella nonnaler.

Dosimetri i röntgenområdet

Genom att låta gasfyllda jonkarnrar arbeta vid tillräckligt låga tryck bör det bli möjligt att med jonkammare kalibrerad vid väsentligt en en högre fotonenergi och med vissa beräknade korrektioner bestämma dosen vid den lägre röntgenenergin 49. Man kan då se hur väl den etablerade tekniken stämmer. Instrument och metodik för mätning av patientstråldoser inom röntgendiagnostik redovisas i kapitel 6.3.3.

Översikt över svensk strålslcyddsforskning 119

Persondosimetri

Ett annat forskningsområde gäller dosimetri i samband med övervakning av personal i strålningsarbete. Som grund för riskvärdering i arbete med strålning ligger värdet på den effektiva dosen. Eftersom denna inte är mätbar vill man i praktiskt strålskyddsarbete införa en rad andra storheter och relatera dem till effektiv dos enligt någon enkel beräkningsmodell. En sådan storhet är den s.k. miljödosekvivalenten, vilket är den ekvivalenta dosen i samma strålfált på 10 mm djup i sfär vävnadsekvivalent material 300 mm diameter. Om en av denna storhet mäts kommer den effektiva dosen mycket sällan att underskattas. Som ett led i detta arbete bestäms miljödosekvivalenten för ett flertal hårt filtrerade röntgenspektra och Cs-l37 gammastrålning för olika infallsrikmingar. Särskilt studeras vad som händer om kalibreringen utförs kub i stället för den ovan nämnda sfären en 5. Arbete pågår för att utveckla enkel miljödosimeter bestående en av en mindre sfar av vävnadsekvivalent material med diameter 20 mm. Centralt i denna sitter TL-dosimetrar. Denna miljödosimeter är tänkt att användas för övervakning dosnivåer i lägen där persondosimeter av inte är nödvändig; utanför strålskyddsbaniärer, för uppskattning av gammastrålning, iradonhus etc. 5.

Mikrodosimetn och mätinstrument baserade mikrodosimetriska

principer, neutrondosimetri

När det gäller mikrodosimetriska frågeställningar och möjligheten att förstå hur den absorberade strålningsenergin fördelar sig cellnivå arbetar svenska forskare 49 med grundläggande experimentell mätteknik och dess applikationer, och med teoretiska berälcningar. Den experimentella teknik som utvecklats utnyttjar mätningar av ström

eller laddningsuppsamling i proportionalräknare. Projektet är

en intressant i det avseendet att tekniken baserar sig på registrering av energideponeringar och dess variationer i gasvolymer som materialmässigt motsvarar storleken cell. I nästa steg sammankopplas de av en uppmätta mikrodosimetriska fluktuationema i energideponeringar med direkt observerade biologiska effekter 3, 10, 49. Forskningen be-

120 Översikt över svensk strålskyddsforskning

drivs parallellt både för låga doser, intresse i strålskyddssammanav hang, och för höga doser vilket är relevant för strålbehandling och dess optimering. Ett bärbart instruments användbarhet för mätningar i olika neutronstrålfält testas i arbetsmiljön vid kämkraftsreaktorer 49, 55. Vidare har det använts för att registrera dosbidragen från kosmisk strålning till kabinpersonalen ombord på flygplan och kring strålbehandlingsacceleratorer som utnyttjar högenergetiska fotonstrålfält 49.

Andra mätmetoder

Inom detta område faller en rad olika strålskyddsinstrument som GMrör, gamma- och röntgenspektrometrar vilka utnyttjar NaITl- och halvledardetektorer, fotografisk film, spårñlm m.m. Transmissionsjonkarnrar för användning inom röntgendiagnostik behandlas särskilt i kapitel 6.3 och utrustningar för garnmaspektrometri i kapitel 6.4.

Icke-joniserande strålning

Den dosimetriska forskningen har som mål att öka tillförlitligheten vid mätning av elektromagnetiska fält, mikrovågor, UV-ljus, laserljus, ultraljud m.m. Under denna rubrik redovisas endast ett pågående projekt. Det behandlar utveckling av teknik och metoder för mätning och beskrivning av elektriska och magnetiska fält 49.

6.2.2 Strålningsbiologi grundläggande mekanismer

-

Joniserande strålning

Det finns en växande insikt om att man genom en ökad förståelse för de mekanismer på cell- och molekyl-nivå som ligger bakom sent uppkomna effekter av joniserande strålning skall kunna få en bättre grund för riskuppskattningar inom strålskyddsområdet än vad vi har idag.

Översikt över svensk strålskyddsforskning 121

Under år har kunnat belysa sambanden mellan genmutasenare man tioner, genomets instabilitet och cancer.

Försämrad reparationsfönnåga ökar risken för cancer

Ett viktigt hjälpmedel när det gäller att klarlägga de molekylära mekanismerna är förekomsten av cellinjer som skiljer sig från nonnaltypen i fråga strålkänslighet. En sjukdom som orsakas av en ärftlig om skada, Ataxia telangiektasia AT, leder till att bäraren av denna skada

i homocygot form båda arvsanlagen skadade är ungefär dubbelt så

känslig för joniserande strålning normalt. Skadan finns också i som dold form där bara det awsanlagen är skadat heterocygoter. ena av Detta förefaller emellertid också öka risken för att drabbas av cancer. Vad har upptäckt är att AT-celler inte har den normala cellens man skydd mot strålskador, dvs. att stanna upp och reparera skadorna innan celldelningen fullföljs. Ett praktiskt problem 27 är att AT-patienter skall behandlas för är olika strålkänsliga. Cellmaterial från som cancer både homo- och heterocygoter studeras och har klarlagt att ca man 40% de mest känsliga patienterna har defekter i cellcykelav regleringen. Ett större material insamlas nu för att se om den enskilda patientens strålkänslighet kan förutsägas genom en test cellrnaterial från patienten.

Kromosomskador och mutationer

Joniserande strålning skiljer sig ett antal punkter från de flesta andra mutzgena De kromosomförändringar som orsakas av joagens. niserande strålning omfattar hela kromosomen, s.k. kromosomaberrationer, meñan UV eller alkylerande kemikalier endast omfattar halva kromosonen, s.k. kromatidaberrationer. Av betydelse för strålningens skadeverkningar är också att det kan ske samverkan med andra en ökar strålskadan. Röntgenstrålningens verkan vad gäller agens son: kromosormberrationer fördubblas t.ex. den kombineras med en om mängd UV-strålning, ensamt inte några kromosomaberratiosom ger Även varken mutationer eller aberrationer i sig ner. agens som ger självt, hämmar DNA-syntes och DNA-reparation, kan sammer som verka med ökade skador som resultat 4.

122 Översikt över svensk strålslçyddyforskning

Pågående studier ll rör mekanismer för uppkomst vitala

av kromosomförändringar i lymfocyter, både stabila och sådana är i som obalans och ger upphov till nya typer kromosomförändringar. av Avsikten med studierna är att undersöka om dessa stabila aberratianer utgör ett bättre mått strâlningsinducerad genetisk skada än de instabila som snabbt sorteras bort i en korttidskultur. UV-strålning och kemikalier ger övervägande s.k. punktmutatirner, förändringar som påverkar enstaka baspar i DNA, medan joniserande strålning leder till förluster av DNA-bitar tusentals baspar, s.k. deletioner. Strålningsinducerade mutationer i humana lymfocyter karakteriseras med molekylärbiologisk teknik ll, 49. Avsikten är bland annat att karakterisera brottpunktema i deletioner vad giller DNA-sekvens. Detta ger viktiga upplysningar hur deletionzma om uppkommer.

Celltransfonnation

För celler i kultur som växer en yta i odlingskärlet avstannar :elldelningama när celltätheten blir så stor att cellerna når kontakt ned varandra. Bestrålning eller behandling med carcinogena kemiktlier leder till att enstaka celler förlorar egenskapen till kontaktinhibcring och växer ohärrunat. Celler från sådana kolonier injiceras i ;ljur som ger tumörer. Detta modellssystem användes för att belysa de olika steg som leder fram till tumöruppkomst 4

DNA-skador

DNA är den viktigaste måltavlan för joniserande strålning. DlA i cellen skyddas framförallt av DNA-bundna proteiner, histonema, och till skyddet bidrar organisationen av DNA-histonkomplexet, kronatinet. Detta gör ett passivt skydd mot bl.a. radiolysprodukter från vaten, särskilt OH-radikaler. Modifieras kromatinstrukturen så att den blir mindre kompakt så ökar de primära DNA-skadoma 4. Sådan uppluckring i kromatinstrukturen sker troligen normalt i geneiskt aktiva regioner. Cellkäman innehåller också icke DNA-burdna skyddsärrmen, s.k. SH-föreningar, som dels kan ta hand om OHradikaler men också kemisk väg reparera angripna DNA-enhrter.

Översikt över svensk strålskyddsforskning 123

Mängden SH-föreningar i cellen kan modifieras genom tillförsel av olika agens. Betydelsen av detta för tumörbehandling studeras 3. Ytterligare skydd mot radikalangrepp finns i form av enzymsystem som tar hand om och neutraliserar vissa typer av syreradikaler 48. Cellen har också ett kraftfullt skydd i form av olika enzymatiska system för att återställa skadat DNA i funktionsdugligt skick. Den allvarligaste skada som arvsmassan kan drabbas av är ett dubbelsträngbrott i DNA-molekylen. Denna skada har hög felreparationsfrekvens jämfört med skador som bara drabbar den ena DNA-strängen 4.

Genetisk instabilitet

Helt nyligen har man funnit indikationer på att tätjoniserande strålning skulle kunna inducera s.k. kromosomal instabilitet. Detta innebär att celler som ur kromosomsynpunkt ser helt normala ut kan ge upphov till kromosomaberrationer i senare cellgenerationer åtminstone tycks detta gälla för odlade benmärgsceller. Celler med stabila aberrationer sorteras vanligtvis bort medan denna typ av defekt skulle kunna passera de filter som normalt tar bort t.ex. defekta spermier. Fenomenet analyseras 4, 12 i olika cellpopulationer genom att utnyttja in situ hybridisering med kromosomspecifika fluorescenta DNA-prober och på så sätt undersöka vilka typer av kromatidutbyten som sker. Avsikten är att sedan undersöka om instabiliteten gäller hela genomet eller bara vissa specifika kromosomer.

Dos-respons samband och dosratens betydelse

Ett experimentellt 49 är inriktat jämförande studier av program låga respektive höga dosrater med genotoxiska effekter som slutpunkt. Programmet att belysa betydelsen av cellemas repaavser rationsförrnåga, cellemas förmåga att inducera en ökad reparationskapacitet, samt även belysa genetiskt betingade variationer i förmågan att reparera strålningsinducerade DNA-skador. Dos-responssarnband vid låga eller mycket låga doser och dosrater låg-LET-strålning studeras med avseende på avvikelser från den av linearitet som tillämpas vid riskuppskattning i praktiskt strålskyddsarbete 4.

124 Översikt över svensk strålskyddsforskning

Hög-LET strålning

Biologiska effekter av hög-LET strålning analyseras vid väl definie-

rade LET värden i området 100-250 keVum 12, 4. Resultaten är av

stort intresse för bl.a. förståelsen av biologiska effekter av alfastrålning från radonsönderfallet. Celler placeras i väl bestämda posi-

tioner i ett mycket smalt LET-intervall t.ex. 200+-20 keVum vilket

inte är möjligt vid användandet av hög-LET strålning från en

radioaktiv strålkälla. Särskilt analyseras om olika typer av joner med samma LET ger olika biologiska effekter. Möjliga skillnader i DNA:s primära fragrnenteringsmönster kan tänkas ge skillnader i DNA reparation och skillnader i cellöverlevnad. Även vid användning av sådana beta- eller gamma-strålare, som vid sitt sönderfall utsänder ett stort antal lågenergetiska elektroner, åstadkoms en mycket kraftig energideponering i närområdet av sönderfallet hög-LET. Detta innebär bl.a. att radiotoxiciteten är mycket beroende var sönderfallet sker i förhållande till DNA. Om

exempelvis I-l25 är inbyggt i DNA induceras typiska hög-LET skador

i DNA som befinner sig till 4 från sönderfallet medan upp nm

skadorna längre avstånd 100 nrn blir av låg-LET typ 2. Ur

strålskyddssynpmikt är det allvarligt att just jodisotoper har en transportväg till den kritiska biomolekylen i cellerna och man måste räkna med att det mesta av jodisotoper som tas upp förr eller senare kommer att befinna sig i närområdet av DNA.

Strålskador på hjärnan

Hjämans utveckling är komplicerad och stömingskänslig. Tidig exponering för strålning kan ge bestående skador vissa nervceller och resultera i mer eller mindre allvarliga skador. Studier pågår i syfte att belysa hur joniserande strålning och elektromagnetiska fält påverkar nervsystemet och dess utveckling, vilka celler som skadas och vilka regleringsmekanismer som styr de olika processerna 2. Ett speciellt intresse har ägnats en grupp nervtillväxtfaktorer som produceras i olika nervceller och påverkar deras funktion. Frågeställningen är i vilken grad dessa tillväxtfaktorer påverkar hjärnans utveckling efter bestrålning och om de eventuellt kan ha några skyddsfunktioner i samband med strålning.

Översikt över svensk strålskyddsforskning 125

Jämförelse mellan strålrisker och kemiska risker

Möjligheten prövas att uttrycka mängder av genotoxiska kemikalier med ekvivalent dos som storhet, varvid ekvivalenta stråldoser bestäms i in vitro-test för mutation. Känsliga metoder för mätning av doser i människor och djur har utvecklats 4. Systemet kan användas for uppskattning av cancerrisker och för jämförelser mellan strålrisker och kemiska risker. En studie av de kombinerade effekterna av strålning och cancerogena kemikalier pågår också 4. Mutationer i en väldefmierad gen, HPRT, studeras hos humana celler in vitro vid exposition av gamma-

strålning och cancerogena epoxider i första rad etylenoxid,

propylenoxid samt glycidyletrar. Låga doser av strålning och kemikalier kommer att användas i olika kombinationer t.ex. förbehandling med låg stråldos med följande behandling epoxid. av Studier kan ge kunskap om mekanismer inblandade i mutationinduktion möjlighet till ökad förståelse hur bättre strålskydd kan samt ge av utformas. Celltransformerande effekter av låga doser av joniserande strålning däggdjursceller i odling kan förutsäga den humana cancerrisken vid exponering för strålning. Celltransforrnerade effekten av cancerogena epoxider kommer också att studeras celler från musfoster. Celltransfonnerande effekten av etylenoxid har första gången påvisats i laboratorium 4.

Icke-joniserande strålning

Solstrålning och UV-ljus

Epidemiologiska studier har visat att solstrålning kan ge såväl malignt melanom som andra typer av hudcancer. Detta i kombination med misstanken om en pågående utarmning av ozonhalten i stratosfären, vilken på sikt skulle kunna öka mängden UV-ljus vid jordytan har ak-

tualiserat behovet av mätningar av UV-ljus och dess variationer se

kap. 6.4.1 samt forskning rörande biologiska effekter av UV-ljus. Hur UV-strålning utlöser cancer är inte klarlagt. Man misstänker att det kan ske olika sätt. Mutationer kan aktivera en s.k. onkogen. En förändringi genen gör att produktionen av tillväxtfaktorer ökar så att

126 Översikt över svensk strålslçyddsforskning

cellerna börjar dela sig okontrollerat. Man vet att patienter med ärftligt betingat malignt melanom har denna typ av mutagen förändring. Man letar nu efter samma typ av mutationer i de celler, dysplastiska nevi, som antas vara förstadier till malignt melanom. En annan möjlighet är att s.k. tumör-supressorgen, normalt håller de gener i schack en som som har med celldelningen att göra, slås ut av strålningen. När det gäller att i detalj studera de uppkomna DNA-skadoma ch försöka förstå vilka typer av skador som är viktiga för tumörutvecklingen tar man fram märkningsteknik med möjlighet att mita specifika genetiska förändringar kopplade till utslagning av tumörsupressorgener och studerar detta vid olika UV-exponering. Man utvecklar också en metod för att påvisa UV-speciñka mutatioier i den s.k. p53-genen och använder denna metod för att studtra tumörmaterial, hudcellodlingar och prover från patienter som exponerats för UV-ljus. Olika koncentrerar sig olka grupper frågeställningar malignt melanom 27, UV-inducerzde som mutationer i HPRT-genen 11, ansvariga för ärftlig basalcelsgener

cancer ll och UV-inducerade DNA-skador ll.

UV-ljus användes också sedan länge för att behandla hudsjikdomen psoriasis. Utvecklingen har här gått mot en mer renodad UVA-bestrålning. Orsaken till detta är utvecklingen av lysrör sam avger huvudsakligen UVA-strålning samt allt effektivare solskydlsmedel som absorberar det kortvågiga ultravioletta ljuset UVB. [en UVA-strålningen framkallade pigrnenteringen, som uppstår fårst av sedan huden exponerats för höga UVA doser, kvarsitter mycket lång tid. Betydelsen av denna pigmentering studeras 29.

Elektromagnetiska falt

Misstankar om att lågfrekventa elektriska och magnetiska fält kan ha skadlig inverkan vår hälsa har resulterat i ett växande antal fonkningsprojekt inom området både i Sverige och utomlands. Det nan främst oroat sig för är att fälten kan ge fosterskador eller ge upplov till cancer. Vidare har ett antal individer visat symptom, vanligen betecknat som elöverkänslighet, som man velat tillskriva exponerng för elektromagnetiska falt. Besvären brukar debutera under arbete ned datorer där bildskärmen varit den enhet som genererat de lågfrekventa

Översikt över Svensk strålssjydrisforskning 127

fälten. Flera försök s.k. dubbelblindtest att påvisa ett samband har

hittills gett negativa resultat. En epidemiologisk undersökning inom landet visar i överensstämmelse med utländska undersökningar viss överrisk för bamleukemi en för boende nära kraftledningar 25. Även undersökning gäller en som yrkesexponerade personer visar överrisk 47. Ett övergripande en problem är att det idag saknas förståelse för vilka mekanismer som kan ge upphov till dessa effekter. Pågående forskning gäller:

l Interaktionsmekanismer mellan elektriska och magnetiska fält

och biologisk vävnad. Ett flertal olika hypoteser har presenterats internationellt för att förklara hur dessa fält kan påverka biologiska system, men ingen hypotes har hittills kunnat vetenskapligt accepteras. Flera grupper studerar olika former påverkan på flödet kalcium i av av celler och genom cellmembranen 47, 31, 30, 8. Vissa intressanta resultat har presenterats. 2 Förekomst av kromosomskador. I en studie 47 har funnit man en förhöjd kromosomskadefrekvens när amnionceller utsätts för magnetfält liknande dem vid bildskärmar. Ett försök 30 att upprepa dessa studier visade en motsatt verkan. 3 Missfall och missbildningar. Djurexperimentella studier 2 visar statistiskt signifikant ökat antal döda embryon hos gravida möss som utsatts för ett elektromagnetiskt fält. Dessa effekter uteblir om honorna inte kommer i kontakt med magnetfälten förrän implantationen av ägget skett. 4 Cancerinduktion. I epidemiologiska studier under 1980- och 1990-ta1en väcktes misstanken att exponering för elektroom magnetiska fält kunde öka tumörincidensen. Man trodde framförallt att det var fråga om en tumörframkallande effekt. Detta föranledde användandet av en hjämtumönnodell för att undersöka exponering om för EM-falt påverkar tumörtillväxten 8. Uppkomst av lymfom i möss har studerats 2 genom att först ge en fraktionerad röntgendos och sedan som tumörframkallare använda ett elektromagnetiskt fält. Resultaten visar trend till ökad tumören uppkomst i den grupp erhållit behandling med röntgen som kombinerat med magnetfält jämfört med den endast grupp som behandlats med röntgen. Däremot visade den endast grupp som behandlats med magnetfält statistiskt signifikant ökad kroppsvikt och minskad livslängd jämfört med den obehandlade kontrollgmppen.

128 Översikt över svensk strålskyddsforskning

En studie 47 att belysa eventuella tumörfrarnkallande annan avser egenskaper hos magnetiska fält hos mus och råtta. 5 Risker med medicinsk MR m.m. Exponering av befolkningen för radiofrekventa elektromagnetiska fält har ökat drastiskt under de senaste årtiondet i och med den snabba utvecklingen av MR och personbuma radiotelefoner. Vid en studie i Lund 8 har man konstaterat ett ökat läckage albumin genom blod-hjäm-barriären på av

råttor efter exponering för olika faltkomponenter i en MR-kamera.

Detta föranledde vidare studier av effekten av exponering blodhjärnbarriären dels med kontinuerliga mikrovågor, dels med modulerade mikrovågor vid de frekvenser som användes i de digitala telekommunikationssystemen.

6.2.3 Epidemiologi

I Sverige, liksom i andra Nordiska länder, är förutsättningarna mycket goda för epidemiologiska studier. Detta beror förekomsten av relativt heltäckande nationella register samt en förhållandevis homogen och stabil befolkning. Den övergripande målsättningen med epiderniologisk forskning är att påvisa faktorer som påverkar sjukdomsuppmått dessa samband. En sådan faktor komst samt att ge kvantitativa kan exempelvis exponering för strålning, men det försvårar tolkvara ningen resultaten att det finns många faktorer som kan ge samma av sjukdomar. För den epidemiologiska forskningen behövs uppgifter såväl exponering utfallet exponeringen. Ibland kan aktuella om som av register innehålla båda dessa uppgifter, men ofta måste exponeringsdata tas fram ett sätt, information om sjukdomar och dödsfall ett annat. I den epidemiologiska forskning beskrivs nedan finns båda som dessa fall representerade.

Ofta krävs mycket långa uppföljningstider efter exponering av en

människor för att få med alla resulterande sjukdomsfall. Ett välgrupp känt sådant exempel är uppföljningen av antalet cancerfall orsakade av bombningama Hiroshima och Nagasaki. Denna uppföljning pågår av och fortfarande efter snart 50 år tillkommer nya fall. Denna studie är viktig del i bestämningen av riskfaktorerer förenade med exponeen ring av joniserande strålning.

Översikt över svensk .strålskyddyørskning 129

Joniserande strålning

Studier baserade medicinsk bestrålning

I Sverige finns ett par exempel epidemiologiska studier som pågått länge och för vilka uppföljningen fortgår. De bygger exponeringar som skett i diagnostiskt syfte eller vid strålbehandling och där existerande register innehåller material för vidare bearbetning. Tidigare strålbehandlades många barn i Sverige på grund av födelsemärken hemangiom, eldsmärken. I Göteborg 26, 7 initierades tidigt en studie av cancerförekomst, tillväxtrubbningar och linsgrumling i en grupp i bamaåren strålbehandlats för vuxna som fodelsemärken. Som bas utnyttjas noggranna joumalanteckningar för patienter från den väst-svenska sjukvårdsregionen. En liknande studie har genomförts i Stockholm. Under perioden 1920-1959 behandlades ca 14 500 bam vid Radium-hemmet i Stockholm. De var under 18 månader vid första behandlingstillfallet och huvuddelen behandlades med radiumapplikatorer. Cancerförekomsten i denna har grupp jämförts med förväntad incidens hos en kontrollgrupp. För cancer i sköldkörteln erhölls statistiskt signifikant ökning. I övrigt förelåg en ingen statistiskt signifikant ökad förekomst av cancer i den bestrålade gruppen. Fortsatt statistisk analys av olika variablers betydelse för cancerrisken i den bestrålade gruppen pågår liksom utvärdering av olika projektionsmodeller för skattning eventuell överrisk för av cancerinduktion under resterande livstid 3, 27. Ett samarbete har etablerats mellan studierna i Göteborg och Stockholm. Stockholmsmaterialet utnyttjas också för att bestämma risken för linsgrumling bland de bestrålade hemangiompatientema 27. I en annan epidemiologisk studie som pågått sedan mitten av 1970talet undersöks cancerriskema bland patienter som erhållit diagnostiska eller terapeutiska stråldoser av radioaktivt jod. Studien har bl.a. observerat att risken för sköldkörtelcancer inte är signifikant ökad efter exponering för låga aktiviteter av radioaktiv jodid I-131. Den studerade patientgruppen innehåller ca 46 000 exponerade individer, varav det stora flertalet exponerades i vuxen ålder. Studien är hittills den enda i sitt slag av denna storlek och har betydelse för riskbedönming av exponering 1-13 l jodid. 27 m.fl. av Vid vissa behandlingsformer utsätts även anhöriga och arbetskamrater för bestrålning. En mindre omfattande studie av doser

5-14-386

130 Översikt över svensk strålskyddsforskning

till anhöriga till patienter fått behandling med radioaktiv jod i det som närmaste avslutad 7. En kartläggning pågår den cancerinducerande effekten av joniseav rande strålning hos kvinnor som under 1930- och 1940-talen en grupp fick strålbehandling för en godartad bröstsjukdom fibroadenomatos. Studien syftar framförallt till att belysa betydelsen av ålder vid exponeringstillfället, latenstid, dos-respons samband och cancerinducerande effekt av låga doser 0-1 Gy. Studien kommer att vara betydelsefull vid utvärdering av för- och nackdelar av masshäls0undersökningar med mammografi 3. De svenska materialen röntgenbehandlade åkommor i rörelseapav paraten är unika när det gäller tillgången till god expositionsdokumentation och möjligheten till avsökning i datoriserade register. I en retro-

spektiv kohortstudie undersöks eventuella carcinogena effekter i

första hand leukemi, malignt lymfom och myelom hos personer som 1950-64 erhöll röntgenbehandling mot godartade åkommor i rörelseapparaten arthos, spondylos, periarthrit och liknande. Undersökningomfattar sjukhusen i Umeå, Gävle och Skellefteå. Den totala grupen består 30 000 personer. Data beträffande antal behandlingspen av ca serier, lokalisationer, tidpunkter för behandlingar, fältyta, fältlängd

samt dos har insamlats befintliga joumalarkiv. Med hjälp av

genom uppgifter beträffande cancerdiagnoser och dödsorsaker kan relativa risker för olika tumörtyper beräknas. Studiens betydelse ligger i möjligheten att ökade kunskaper cancerogena effekter av lokal om bestrålning för medelhöga stråldoser 28. andra epidemiologiska studier kartläggs dels röntgenunder- I ett par sökningar som utförts i Stockholms län med särskild hänsyn tagen till stråldosbelastning i olika åldersgrupper och effekter av införande av teknik, dels effekter på barn till kvinnor som röntgades under grany viditet 70-talet och barn till män som röntgenundersökts före konception 24

Radonepidemiologi

De hittills beskrivna epidemiologiska studierna baseras på exponeringar ägt patienter bestrålats inom sjukvården. Fölsom rum som jande två studier rör exponering för radon, i det ena fallet radon i bostäder hemmiljö och i det andra fallet radon i gruvor arbetsmiljö.

Översikt över svensk strålskyddsforskning l3l

Sambandet mellan radon i bostäder och lungcancer har undersökt i den hittills största studien i världen. Studien omfattade l 360 lungcancerfall och 2 847 kontrollpersoner. För att erhålla expositionsdata genomfördes radonmätingar i nära 9 000 bostäder bebotts de som av undersökta individema. Genom undersökningen har ett unikt material insamlats som möjliggör säkrare riskuppskattning och belysning av effektmodifrerande faktorer. En kraftig samverkan sågs mellan radon och rökning på risken för lungcancer, och effekten de båda faktoav rerna föreföll snarast multipliceras. Riskuppskatmingen i övrigt överensstämde väl med tidigare data från gruvarbetare. Det beräknas att ca 15% av lungcancerfallen i landet kan hänföras till radon. Detta motsvarar ca 400 fall per år. Detta är sannolikt en underskattning. En fortsatt utvärdering av materialet från denna nationella studie pågår. I framtiden planeras bl.a. molekylärepidemiologiska studier 25 m.fl.. En annan radonepidemiologisk studie syftar till att kvantitativa ge uppskattningar av risken för lungcancer vid exponering för radon i samband med underjordsarbete i Datainsamlingen i första gruva. etappen är avslutad och analys av resultaten pågår. Denna första del består av en fall-kontrollstudie omfattande lungcancerfall och kontroller. För dessa individer har detaljerade, longitudinella expositionsdata kartlagts. Bedömning av individuell radonexponering har skett genom kartläggning arbetsplatsens geografiska läge i rådande av gruva, omgivningsmiljö och arbetstider kopplat till tillgängliga mätdata samt nya kontrollmätningar utförda gamla gruvområden. Planering och genomförande av etapp 2 pågår och omfattar heltäckande kohortanalyser för samtliga gruvområden i Kiruna och Malmberget 28.

Tjernobyl

Efter reaktorolyckan i Tjernobyl deltog över 600 000 sovjetiska arbetare, huvudsakligen värnpliktiga i fertil ålder, i uppröjningen. Nu undersöks möjligheten epidemiologiska studier barn till att genom av dessa uppröjningsarbetare avgöra om det förekommer en nedärvd förhöjd cancerrisk hos barnen som kan associeras med fádemas stråldos. Projektet, som ännu har karaktären av förstudie, omfattar dels en analys av register över uppröjningsarbetama samt möjligheterna att koppla data för barnen till dessa register, dels validering, vidareutveckling och optimering av metoder för retrospektiv dosimetn

132 Översikt över svensk strålslgøddjorskning

bestämning translokationer med kromosomfargningsmetodem; fria av radikaler i tandemalj. De bästa förutsättningarna för en studie

föreligger förmodligen i Ukraina ca 200 000 uppröjningsarbcetare.

Förberedande studier görs i de tre baltiska staterna 20 000 personer, med god registrering 4.

Icke-joniserande strålning

Elektromagnetiska falt

Den första rapporten att elektromagnetiska fält kan påverka mänom niskan kom under 1960-talet. Sedan dess har det presenterats ett stort antal forskningsrapporter. Resultaten är ofta motsägelsefulla och svårtolkade. Som framgår redogörelsen i kapitel 6.2.2 finns idag av inte någon accepterad vetenskaplig förklaring till ett samband mellan exponering för elektromagnetiska falt och hälsoeffekt. Ett flertal epidemiologiska undersökningar har genomförts i världen. Flera av dessa indikerar riskökning för vissa leukemiformer och för hjärntumörer en vid exponering för magnetfält. I detta avsnitt beskrivs några olika svenska epidemiologiska studier. I nationell fall-kontrollstudie undersöks cancerförekomsten en bland i bostäder med exponering för magnetfält från kraftledpersoner ningar. Undersökningen baseras samtliga bosatta inom 300 meter från landets 220 och 400 kV ledningar under perioden 1960-1985. Populationen omfattar 500 000 individer. Omfattande arbete läggs ca på metoder för exponeringsbestämning. Hittills har leukemi och ner i nervsystemet hos bam och vuxna studerats. Man fann en förcancer dubblad risk för bamleukemi vid exponering över 0,2 |.LT mikrotesla. Antalet bamleukemier i Sverige nära kraftledningar är enbart ca två år. Möjligen kan ett av dessa bero magnetfaltet. Nästa steg är per studie bröstcancer. Omfattande arbete med skilda exponeringsen av modeller återstår 25 m fl. En likartad studie har genomförts för exponering magnetfält i av arbetsmiljön 47 och eventuellt ökad risk för cancer. Underen sökningen bygger 250 fall leukemi och 261 fall av hjämtumörer. av

Kontrollgruppen drygt 1 100 personer. För leukemi kronisk

var

lymatisk leukemi fann att för dem som utsattes för ett dags-

man medelvärde över 0,29 uT risken tre gånger högre än för dem som var

Översikt över svensk strålskydøisforskning 133

exponerats för låga nivåer mindre än 0,16 uT. Också för hjämtumörer observerades riskökning för framförallt de yngsta i en undersökningen. I andra epidemiologiska studier undersöks eventuella samband med andra hälsoeffekter än Resultaten i dessa är genomgående såcancer. dana att några säkra slutsatser hälsoeffekter till följd om av exponering inte kan dras. Dessa studier rör olika former av hudbesvär i samband med arbete vid bildskärm 47 m.fl. och faktorer som s.k. elöverkänsliga reagerar 30 m.fl.. I den studien, ett s.k. dubbelsenare blindförsök, testades hypotesen att elektriska och magnetiska fält skulle orsaka symptomen utan att reproducerbara resultat kunde uppnås. Elöverkänslighet, orsak och behandling, studeras i ett treårigt projekt som omfattar en epidemiologisk fall-kontrollstudie, provokationsstudier kontrollerad läkemedelsstudie 47. samt en

UV-strålning

Även hälsoeffekter UV-strålning föremål för epidemiologiska av är studier. I stor fall-kontroll studie studerades solvanor bland en m.m. patienter med malignt melanom och friska kontroller. En stor solvane och solarie studie pågår bland skolungdomar i Stockhohn. 29.

6.2.4 Riskforskning

Den samhällsvetenskapliga forskningen med huvudsaklig inriktning strålskyddsfrågor har mycket liten omfattning. Merparten forskav ningen har behandlat frågor rör riskproblematik. Det finns som en sedan länge väl utvecklad riskfilosofi inom strålskyddet baserad bl.a. på omfattande internationellt arbete. Denna mer matematiskt inriktade riskfilosofi har på senare år kompletterats med risker i bemärkelsen upplevd risk, riskkommunikation och riskbedömning. Ett ökat samarbete över disciplingränsema har kommit till stånd. Flera forskningsprojekt har behandlat upplevd risk i samband med exponering av strålning i olika situationer 40. I ett dessa projekt av undersöktes genom en enkät till ett urval av den svenska befolkningen

6- 14-0386

134 Översikt över svensk strålskyddsforskning

bl.a. förekomst riskfylld solning, skälen till att sola och hur man av upplever solningsrisken jämfört med andra risker. I ett projekt inom EU:s och i samarbete med Ryssland analyseram den ryska allmänhetens reaktioner, främst sociala och psykoloras giska effekter, på olika åtgärder som vidtogs av myndigheterna till följd av Tjemobylolyckan 40. Det pågår forskning syftar till att analysera det ekonomiska som värdet att reducera viss risk. I strålskyddssammanhang har av en särskilt frågan villigheten att betala för att uppnå en lägre om radonhalt i bostaden undersökts. Frågan hur det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftom verken skall hand har också gett upphov till samhällsvetentas om skaplig forskning. Bland annat studeras hur konsensus uppnås och beslut fattas inom forskning och teknik respektive politik. Ett antal fallstudier utförs, bl.a. analyseras hur granskningsproceduren och beslutsfattandet gick till vid behandling av tillståndsärendet för SFR slutförvaret för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall utanför Fors-

mark 41.

Översikt över svensk strålskyddyorsknirtg 135

Strålskyddsforskning inom medicinska områden

;Sammanfattning I detta avsnitt beskrivs de forskningsinsatser som

i Sverige för att öka kunskaperna stråldoser och risker för om

patienter och personal vid undersökningar och behandlingar med olika

typer av strålning. Den tyngsta forskningsinsatsen gäller studier och

kartläggning av patientstråldosema i samband med röntgendiagrtostik

och nuklearmedicin isotopdiagnostik och möjligheterna att begränsa dessa patientstråldoser. Arbetet med att effektivisera användningen av strålningen är ett centralt tema, dvs. att få fram diagnostiskt

relevant information med så lite strålning som möjligt. Några grupper

bedriver experimentellt arbete, dvs. mäter patientstrâldoser samt bedömer bildkvalitet med olika typer av subjektiva test eller med hjälp av

mätbara kvalitetsparametrar. I detta arbete är utvecklingen av lämpliga

patientliknande testobjekt, s.k. fantom, väsentlig betydelse. Andra av grupper har specialiserat sig beräkningar av stråldoser och bildkvalitetsparametrar med sk. Monte Carlo teknik. Det finns en betydande återstående potential för dosminskning inom

röntgendiagnostiken. Detta är ett samhällsomrâde där strâlskydds-

en insats jämförelsevis stor utdelning. ger en

Ett grundläggande problem i all röntgendiagnostik och nuklearme-

diem saknar full förståelse for sambandet mellan patientdos

är att man

och bildkvalitet. Detta är ett centralt område kräver stora framtida

som

Uforslcningsinsatser. Modern teknik ställer nya krav strâlskyåds-

Ny digital röntgenutmstning kan tex. ge mycket högre

patientstråldoser än den utrustning som hittills använts.

LÅDen strålskyddsinriktade forskningen kring metoder som utnyttjar

iektvswjoniserande strålning för patientbunden diagnostik, tex.

magnetisk resonanstomograñ MR och ultraljud har hittills varit

;faryeket begränsad. En gupp bearbetar problem kring MR:

isölcrtingars påverkan på blod-hjämbariären och eventtieiif rkan tumörtillväxt. Ingen strålskyddsinrilctad forsiming sker här

iåällersultrøijudontrådet. -

;

136 Översikt över svensk strålslcyddsforskning

forts sammanfattning

Forskning med anknytning till strålbehandling gäller i första hand extern behandling med högenergetisk röntgen- och elektronstrålrüng.

Här studeras framförallt strâldoser till organ i patienten, vilka ligger

långt bort från själva behandlingsvolymen. Iaktagelser beträffande akuta och sena effekter på normalvävnad i samband med

strålbehandling är en viktig källa till ny information om

strålningselfelcter, individuell skillnad i känslighet för strålning etc.

6.3.1 Diagnostik

Joniserande strålning

Röntgendiagnostik

Den strålning får patienter i samband med röntgenundersöksom ningar sjukhus är den dominerande artificiella strålningskomponenten i vårt samhälle. Forskningen har stor bredd från experimentell kartläggning patientstråldoser till forskning de komplicerade av om av samband som råder mellan informationsinnehållet i röntgenbilden och den stråldos patienten får. Man arbetar också med att ta fram som enkla och representativa testobjekt, kan användas i det dagliga som arbetet med att optimera röntgendiagnostiken så att patienten inte får högre stråldos än nödvändigt. För att uppskatta patientstråldosema utnyttjar man i dag ofta mätningar med tunn jonkammare placerad i strålfáltet mellan röntgenen rör och patient, omedelbart framför röntgenröret. Den mängd strålning sådan detektor kan utnyttjas för att beräkna som passerar genom en den i patientens kropp absor-berade strålningsenergin. Genom att dividera med patientens vikt får man den i medeltal i patienten absorberade dosen. Ett annat sätt att mäta patientdoser är att punktvis fasta små dosimetrar TL-dosimetrar patientens hud. Om man sedan gör en

modell patienten ett s.k. fantom och röntgar modellen på samma

av patienten kan relationen till stråldosen inuti patienten sätt som

Översikt över svensk strålslgdzisforskning 137

bestämmas. På detta sätt kan såväl organdoser som så kallad effektiv dos och medeldos i hela kroppen beräknas. De två ovan nämnda mätteknikema används ofta samtidigt. Ett något enklare sätt att uppskatta patientstråldosen är att för typiska inställningar göra mätningar fritt i luft med en vanlig cylindrisk jonkamrnare och sedan relatera värdet till en uppmätt eller beräknad dosfördelning i ett kroppsliknande fantom. Mätbara parametrar för bildkvalitet som känslighet, brus och geometrisk upplösning i bilden korrelerar sällan entydigt till det inforrnationsinnehåll som bilden har för den vane röntgenologen. Bildkvaliteten bedöms därför ofta så att ett antal röntgenbilder rangordnas efter bildkvalitet av en erfaren röntgenolog, eller så att flera bedömare får i uppgift att identifiera ett antal för undersökningstypen karakteristiska strukturer i bilderna av ett fantom som avbildas med olika utrustningar och med olika inställningar. Experimentell verksamhet med syfte att optimera teknik, bildinfonnation och stråldos till patienten vid radiologiska undersökningar bedrivs flera ställen i landet 3, 39, 49. Verksamheten kan indelas i några olika delområden: 1 Patientstråldoser och bildkvalitet vid lungröntgen. Fysikaliska och tekniska faktorer för ett urval av landets vanliga lungröntgenstativ kartlägges och korreleras till bildkvalitet i syfte att finna teknikfaktorer som ger god bildkvalitet vid låg patientdos. Korrelation mellan bildkvalitet och studerade teknikfaktorer är genomgående låg. Det visar sig att lungbilder med hög bildkvalitet skulle kunna produceras till stråldoser som är mindre än hälften av medelvärdet för alla lungstativ i Sverige 49. I ett annat projekt studeras bildkvalitet och stråldoser for ett digitalt system for lungröntgen baserat stor bildförstärkare. Bildkvalitet före och efter bildbehandling utvärderas med analys av bilder av ett patientliknande fantom vilket konstgjorda teststrukturer, simulerande aktuella patologiska och anatomiska förändringar, har applicerats. Metoden kan generaliseras till flertalet vanligt förekommande röntgenundersökningar 7. 2 Experimentellt inriktade studier för optimering av mammografi. Detta bedöms som särskilt angeläget eftersom många av undersökningarna göres friska individer utan misstanke om sjukdom screening av bröstcancer. Forskning pågår om hur konstgjorda bröstmodeller ska se ut för att bäst efterlikna verkligheten, dvs. hur stor variationen i brösttjocklek och täthet är och vilket medelvärde som kan användas för bl.a. uppskattningar av kollektivdos och

138 Översikt över svensk strålskyddsforskning

motsvarande risk. I samband med hälsokontrollundersökningar i Göteborg och Västerås registreras därför samtliga data för exponeringarna kV, mAs, projektion etc. samt bröstets tjocklek i komprimerat tillstånd. I efterhand bestämmes ñlmsvärtningen och bröstets täthet. Beräkning göres av medelabsorberad dos för varje enskilt bröst och medelvärde för patientgrupp 7, 49. Nya tekniker för framställning av mammograñbilder har presenterats under det senaste året. Med anodmaterial i röntgenrören förnya söker man erhålla sådana energifördelningar hos den utsända strålningen att små tumörer med låg kontrast avbildas bättre i täta bröst. Med hjälp speciell statistisk analys s.k. ROC-analys utvärderas av en synbarheten hos små tumörer och mikroförkalkningar i en konstgjord modell bröstet för ett antal kombinationer av teknikfaktorer. Särav skilt korreleras resultaten till utseendet röntgenspektra uppmätta av med s.k. comptonspektrometri 7. 3 Datortomografiska undersökningar och övrig digital teknik. Ett forskningsområde gäller typer datortomografer CT, samt all nya av modern digital röntgenutrustning, t.ex. för kärlröntgen och beannan handlingar kärl, kan mycket höga patient- och personalstrålav som ge doser. På flera platser pågår ett kontinuerligt arbete i syfte att reducera dessa stråldoser 9, 24, 32 samt att utarbeta förslag till strålskydd som minskar desamma. De kontinuerligt roterande spiraldatortomografema som produnya bilder medan patienten kontinuerligt förskjuts förbi strålplanet är cerar betydligt effektivare än de gamla datortomografema och detta påskyndar undersökningarna. Själva utnyttjandet av apparaturen skiljer sig emellertid betydligt från den konventionella datortomografm och det är angeläget att kunna jämföra stråldosen vid olika undersökningstyper

för den konventionella datortomograñn och spiral-CT 32.

4 Barnröntgenundersökningar. Bam högriskgrupp det utgör en när gäller negativa effekter joniserande strålning, varför det är speciellt av angeläget att minimera stråldosema vid radiologiska undersökningar bam. Insatsema har tidigare bl.a. koncentrerats på ryggröntgen, av lungröntgen, urinvägsröntgen och höftimdersökningar 7, 33, 37. Man utvecklar också för att enkelt kunna uppskatta program organdoser och därmed effektiv dos från enstaka mätningar på huden, och jämför detta med resultaten från tunna jonkammare alternativt inställda apparatparametrar.

Översikt över svensk strålslcyddsforskning 139

I ett annat projekt tar man fram en metodbok för röntgenundersökning av bam i olika åldrar 37. Alla vanligen förekommande röntgenundersökningar av bam granskas kritiskt och optimeras med avseende på antal bilder, projektioner, faltstorlek och medelabsorberad dos. Flera andra frågeställningar av betydelse för barnröntgen studeras. Hur dosförhållandena ändras när går över från kontrastvätska till man luft för att rätta till stopp i mag-tarmkanalen studeras 5 liksom frågan om stråldoser och risker i samband med att man tar Vävnadsprover från tunntarmen under röntgen-genomlysning för att verifiera diagnosen glutenintolerans 5. Möjligheten till generell dosreduktion genom användning av nya typer av röntgenfilm-förstärkningssskärmar studeras också. 5 Tandröntgen. Val av optimala undersökningsparametrar studeras vid övergång till ny teknik i form s.k. högfrekvens-generatorer och av snabbare filmerskärmar 5 bl a med hjälp av en nyutvecklad flexibel

kroppsmodell innehåller hårdvävnadsdetaljer i form kortikalt

som av ben, dentin och emalj. Man försöker också att utnyttja digital bildbehandlingsteknik så att lägre stråldos skall kunna behövas än tidigare 3, 35. Man studerar också möjligheter att individualisera röntgen-undersökningen samt att dokumentera betydelsen av den radiologiska diagnosen för behandlingsresultatet 35. 6 Teoretiska beräkningar. Vid teoretiska beräkningar är man tvingad till kraftiga förenklingar av verkligheten. Patienten beskrivs oftast som en fyrkantig vattenfylld låda. De mått på bildkvalitet, som

används är i allmänhet begränsade kontrast och kvantbrus. Dos-

värdet anges ofta som medelabsorberad dos i hela kroppen. Trots detta

har de teoretiska beräkningarna ett mycket stort värde och i takt med

att man kan utnyttja mer patientliknande modeller blir beräkningarna allt bättre. Med hjälp sådan teoretisk modell studeras 5 av en grundläggande samband mellan medelabsorberad dos till patienten och bildkvalitet vid olika val av rörspänning, filter, raster, luftgap och receptor. Man har också visat att effekten av ett kontrastmedel kontrasten,

signal-till-brus kvoten förstärks om det bildregistrerande mediet är av

samma grundämne som kontrastmedlet. Med hjälp beräkningar kan av inverkan av kontrastmedlets sammansättning bildkvalitet och stråldos analyseras utifrån samspelet med röntgenspektrum, filter, kontrastmedel och bildregistrerande enhet 5.

140 Översikt över svensk strålskyddyorskning

7 Personalstråldosema vid röntgenundersökningar av djur. Den personal måste närvarande i undersökningsrummet för att som vara hålla fast stora djur när dessa röntgas utsattes för strålning. Med hänsyn till detta undersöker man om det är möjligt att ersätta en rad röntgenundersökningar av djurens bukorganen med exempelvis ultraljuddiagnostik 34.

Nuklearmedicinska undersökningar

Stråldosen till patienten vid nukleannedicinsk undersökning är en ungefär lika stor som vid en röntgenundersökning. Eftersom det görs mycket färre nuklearmedicinska undersökningar ger dessa när det gäller den sammanlagda stråldosen till befolkningen endast några procent av bidraget från röntgenundersökningama. Förutom av det radioaktiva ämnets sönderfallsegenskaper är stråldoserna till patienterna starkt beroende hur det kemiska preparat som det radioaktiva ämnet av ingår i fördelas och omsättes i kroppen. Dessa data är oftast tas upp, dåligt kända och kräver rad tidskrävande mätningar på enskilda paen tienter eller frivilliga försökspersoner, ofta lång tid efter undersökningen. Detta kan upprepade mätningar med gamma-kagöras genom meror och helkroppsräknare patienter eller frivilliga försökspersokompletterade med mätningar urin- och blodprover. Arbetet 1, ner 9 har koncentrerats substanser och substanser för vilka nya existerande data är osäkra. Speciellt studeras förhållandena när det gäller undersökningar barn i olika åldrar. Dessutom avses att från av omsättningsdata beräkna hur dosering av aktivitet för bam av olika åldrar bör göras för enhetlig bildkvalitet skall erhållas. Man att en vidare att optimera de parametrar som bestämmer bildkvaliteten avser kollimator, energi-fönster och bildbehandlingsmetodik 7. som Betydelsen av den ojämna aktivitetsfördelningen i olika organ och vävnader samt lågenergielektronemas möjligheter att ge DNA-skaav dor för radionuklider kan fördela sig inuti celler studeras i djursom experiment 8. Lokala stråldoser från radionuklider som administrerats i små vävnadsvolymer studeras också 8, 32. De långlivade B-strålama C-14 och H-3 har länge utgjort ett rena problem dosimetrisk synpunkt. Med hjälp av ny teknik, acceleraur torbaserad masspektrometri, har det blivit möjligt att bestämma även de små fraktioner som finns kvar i kroppen efter en undersökning 9,

SOU 1994: 40 Översikt över svensk strålskyddsforskning 141

14. Teknikens känslighet är sådan att 50 gånger lägre aktivitet kan mätas än med traditionell teknik. Genom att studera sambandet mellan tillförd aktivitet till patienten och den diagnostiska säkerheten vid nuklearmedicinska gammakameraundersökningar kan generell över- eller underdosering en av aktivitet för en viss undersökningstyp undvikas. Studien har nyligen påbörjats för två vanliga undersökningstyper: skelettscintigrafi och njurfrmktionsundersökningar. Metoden används bygger som användning av patientstudier där olika aktivitetsmängder simuleras genom att vid bildtagningen dela totala registreringstiden i upp delbilder och genom att förlänga den normala registreringstiden 7.

Betydelsen av nya detektor-konstruktioner

Ett nytt cylindriskt garnmakamerasystem, som är under utveckling 3 mfl. beräknas 10-12 högre effektivitet vid skiktundersökningar ge ggr SPECT av hjärnan än en konventionell gammakamera. Den högre effektiviteten hos de nya gammakamerakonstruktionema kan utnyttjas på flera förbättrad rumsupplösning eller minskad tillförd aktivitet sätt främst till bam.

Icke-joniserande strålning

Inom detta område har insatserna hittills varit mycket begränsade. En

forskargrupp bearbetar problem kring MR-undersökningars påverkan

på blod-hjämbaniären och eventuell inverkan tumör-tillväxt 8. När det gäller det kraftigt expanderande ultraljudorrtrådet förekommer ingen strålskyddsinriktad forskningsverksamhet om man undantar program för förbättrad kvalitetskontroll utrustningar och av bättre karaktärisering av strålfalten.

7- 14-0386

142 Översikt över svensk strålskyddsførskning

6.3.2 strålbehandling

Joniserande strålning, patienten

verksamhet där den joniserande strålningens möjlighet att Detta är en döda celler och vävnader är själva behandlingsmetoden. Att ge så hög absorberad dos att hela tumören dör och att samtidigt så mycket som möjligt begränsa biverkningarna i närliggande organ är målet för själva behandlingsplaneringen och därför verksamhet som normalt en inte räknas strålskyddsforskning. Å andra sidan erfarensom ger heterna från strålbehandlingsområdet unik information för bedömning strålrtingseffekter olika typer av vävnad kort och lång av sikt. Det är också ett strålskyddsintresse att hålla stråldosema till andra delar av kroppen än tumören så låga som möjligt. Under den senaste femårsperioden har man utvecklat en metod som gör det möjligt att önskad dosfördelning i en patient samgenerera en tidigt minimal biverkan erhålles i omgivande normalvävnad 3. som Detta resultat uppnås att smal elektron- eller fotonstråle genom en ett optimalt sätt över tumörområdet i kombination med s.k. sveps dynamisk flerbladskollimering. Med kännedom om tumörens och normalvävnademas strålkänslighet 3, 26 beräknas den behandlingsföreskrift maximal sannolikhet för tumörkontroll utan komplisom ger kationer. Stråldoser till avlägsna i patienter som f°ar strålbehandling organ

utreds strålning till andra bröstet, ev foster etc 9.

Som tidigare närrmts finns i dag ett förnyat intresse för s.k. brachyterapi brachynära komplement till den externa strålsom behandlingen utnyttjar strålfält från acceleratorer. Vid brachysom terapi föres strålkälla i läge intill tumören eller in i tumören. I dag en utnyttjas framförallt Ir-l92. En förutsättning för att kunna bestämma den absorberade dosen är att energifördelningen av de fotoner som lämnat applikatom är känd. Mättekniskt är detta svårt lösbart med men s.k. comptonspektrometer, emellertid måste anpassas till de en som höga fotonenergier är aktuella i Ir-192. Spektrometem som

konstruerades ursprungligen för röntgenenergier 300 keV 5.

Med hjälp retrospektiv patientgenomgång granskas de metoav en der användes vid behandling godartade sköldkörtelsjukdomar som av med radioaktiv I-l31 jodid. Ett mål är att behandla godartade sköldkörtelsjukdomar med ett minimum av stråldos till patientens

Översikt över svensk strålslçyddsforskning 143

övriga organ och vävnader, personal, patientens anhöriga och övriga personer i samhället 36.

Joniserande strålning, personalen

Personalens bestrålning från inducerad aktivitet vid acceleratorer och från strålning som transmitteras genom behandlingsrummets väggar utreds 9. Vid användning högre fotonenergier 50 MV bromsav strålning för strålbehandling kommer antalet producerade fotoneutroner att öka jämfört med lägre energier. Dessa kan också utgöra ett icke önskat inslag i behandlingen. Mätningarna sker runt en accelerator och spårfilmsmätningama kompletteras med aktiveringsanalyser och teoretiska beräkningar 1, 49.

6.3.3 Instrument och metodik

För bestämning av patientstråldoser vid röntgendiagnostik har teken nik med turma transmissionsjonkammare placerade omedelbart framför röntgenrören utvecklats. Såväl kalibreringen dessa instrument av som valet av konversionsfaktor för att omvandla jonkanunarutslaget till absorberad energi i patienten behöver granskas kritiskt. En svårighet ligger i att rätt bestämma kvaliteten infallande strålning. Med hjälp av en comptonspektrometer kan energispektrum i varje enskilt fall bestämmas och konversionsfaktom beräknas utifrån kända samband f0r monoenergetiska fotoner. Resultaten kan sedan jämföras med dem som erhålls praktiskt utifrån mätningar halvvärdesskikt eller av andra enkla metoder att uppskatta strålkvalitet 5. Det praktiska strålskyddsarbetet vid röntgendiagnostik är beroende av tillgång till pålitliga mätinstrument for att genomföra olika typer av kontrollprogram. En PC-baserad mätstation för registrering rörav spärming, rörström samt utslag från ovan nämnda transmissionsjonkammare har utvecklats. Detta medger att olika undersökningstyper kan studeras med avseende dosbelastningen till patienten, samt att kriterier för att reducera dosen kan ställas upp och awägas i förhållande till den diagnostiska kvaliteten 38. När det gäller radioaktiva spåränmen utvecklas metoder för bestämning av absorberad dos och dosfördelning i och vävnader organ

144 Översikt över svensk strålskyddsforskning

makroskopisk och cellulär nivå, det senare speciellt när det gäller studier lågenergielektroners biofysikaliska effekter 2, 8. Detta av kräver bLa. upprepade kvantitativa bestämningar av aktivitetskoncentrationen i patienterförsökspersoner, organ och vävnadsprover. För detta utnyttjas gammakamera, SPECT samt autoradiograñ 3, 9.

Översikt över svensk strålskyddsforskning 145

Strålskyddsforskning inom miljöområdet

Sammanfattning: Forskningen omfattar både den yttre och den inre

miljön, både joniserande och icke-joniserande strålning. Mest omfat-

tande är den radioekologiska forskningen dvs. forskning rörande

radioaktiva ärnnens spridning i naturen, deras upptag i växter, djur och

människa den strålningspåverkan de

åstadkommentDenna

samt forsk

ning har ökat i omfattning efter olyckan i Tjernobyl väsentlig

och en

del av forskningen gäller uppföljning av olyckans eüekter i Sverige.

En del studiet genomförs också i före detta .Sovjetunionm Forsk-

ningen har medñrt en betydligt ökad kunskap om ekologiska faktorers

Setsdelse :törtiilgängligheten av radioaktivt cesium skogar och

insjöar. Forskningen har framförallt bedrivits i fält och varit experi-

mentellt teoretiska datonnoáeiietmgv

inñktad, men studier och har ökat

änder tid;

senare Forskningen har vidare gett det

resultat när

âällerbden resulterande människan; Vt Genom-

svenskt

stråldosema till

deltagande i Eüzse forskningsprogram joráñmiçsområáet 8135118

kap om bla. motåtgärders effektivitet. Forskargtnpper finns

olika

flera platser i Sverige.

.

ForskningenAon: icke-joniserande snâlxtingtiideneyttre miljön:

fransman: gältldtvUV-strâiningen

smnbandetmed

från solensoch hud-j

:..:

Cancun

5 L j 4

i Forskningen kring :radon har länge dominerat åeögiället dont-me

Radonsvdsönderfallsprodukter ger again: gegemsgâtt hängslen Aáføijgg seâidogeh dalxvisrtboende xesttiázâtten

nan

i Sverige.

§;skning;;har1id;agn 1511 nya och lägre gränsvärden.. fáiffradaa i

SttåIskyddsferskningen med anknytning till

A

iiådioaküva och normaldriften som olyckor; f Ä t

På förekomstenvi

senare här intresset för 66117

åátagnetiska mi: iaxåbetsmiijön också medfört

att relatera symptom av olika tili förteiéoiinátvpavi

146 Översikt över svensk strålslçvddsforskning

6.4.1 Yttre miljö

Naturligt förekommande icke-joniserande strålning

Under år har de skadliga effekterna av UV-strålningen från senare solen allt större uppmärksamhet. Från strålskyddssynpunkt är rönt en orsakerna till detta främst två, den ena hör samman med de varav direkta skadorna människa och den andra rör mer långsiktig en påverkan vår natur och våra livsförutsättningar. Idag det säkert att det finns ett samband mellan uppkomsten anses hudcancer och exponering för UV-strålning. Detta gäller både den av elakartade formen malignt melanom och den godartade formen mer basalcellscancer. Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige, för närvarande med incidensökning på 6% per år. en ca Mångaav dessa fall bero solens UV-strålning och exponering anses

i samband med solbadande. Ökningen UV-exponeringen får till-

av skrivas ändrade levnadsvanor. Vissa människor är särskilt grupper av

utsatta. Det finns också ett samband mellan hög UV-B-exponering och

vissa ögonsjukdomar starr, snöblindhet. UV-strålningens effekter har aktualiserats också i samband med observationen att ett uttunnat ozonskikt leder till ökad UV-strålning. Detta kan sikt ge effekter en på människa och på andra organismer exempelvis i form av olika effekter grödor, skog, Växtplankton och andra ekosystem. Någon generell ökning UV-strålningen har dock ännu inte uppmätts på av norra halvklotet. För att få bild den biologiskt aktiva ultravioletta solstrålningen av variation i tiden pågår sedan ett antal år en kartläggning av UVens strålningen i Sverige 51. strålningen mäts kontinuerligt på fem platser i landet. I arbetet ingår att jämföra resultaten med motsvarande mätningar i övriga nordiska länder och att utveckla bättre och standardiserade kalibreringsmetoder. Utveckling av teknik och metoder för mätning och beskrivning emission och exponering från av av UV-strålning, speciellt UV-strålning från solen bedrivs också i andra projekt 49. ° Det finns ökande för UV-ljusets påverkan vårt immunsysen oro Ökad exponering för UV-ljus skulle kunna negativt öka risken för tem. virusinfektioner och svamp i huden. Forskning har påbörjats för att studera effekter naturen av en

ökad UV-B strålning. I ett sådant projekt inom ramen för SNV:s

Översikt över svensk strålskyddsforskning 147

forskningsprogram om Förändrat klimat och UV-B-strålning

studeras inverkan UV-B strålning på planktonalgers tillväxt, fotoav syntes och rörlighet, inverkan på högre växter molekyl, cell-, organ- och helväxtnivå samt inverkan på den svenska fjällfloran. Arbetet sker både i fält och i laboratoriet 15.

Av människan producerad joniserande strålning

Vid sidan naturlig strålning bl.a. från naturligt förekommande om radioaktiva ämnen har människan själv särskilt under det halv- - senaste seklet producerat radioaktiva ämnen. De atmosfäriska käm- - nya vapenproven under 1950-talet och 1960-talets första hälft, utsläpp från kärnkraftreaktorer i nonnaldrift samt utsläpp från upparbetningsanläggningar för utbränt kämbränsle även frigörelse radium i men av samband med uranutvinning är de spridningskällor för radioaktiva ämnen som traditionellt har studerats. Dessa studier radioaktiva av ärnnens spridning och omfördelning i naturen samt upptag i växter och djur ingår tillsammans med studier strålningseffekter i området av radioekologi. Ibland används också termen omgivningsradiologi i analogi med begreppet medicinsk radiologi. Efter 1986 har studierna i vår världsdel, och i Sverige, koncentrerats till utsläppet från den havererade kärnkraftreaktorn i Tjernobyl. På senare tid har också möjligheter öppnats för studier den kontarniav nering med radioaktiva ämnen rad olyckshändelser i tidigare som en sovjetiska anläggningar för kärnvapenproduktion upphov till i gett Uralområdet och i Norra ishavet. I det följande beskrivs den pågående radioekologiska forskningen uppdelat i tre huvudområden: jordbnik, skog samt sjö och hav. I särskilda avsnitt redogörs dessutom för forskning som syftar till att studera stråldoser till människan, mätmetodik och meteorologiska spridningsmodeller.

Jordbrukets radioekologi

Studier av radioaktiva ämnens uppträdande i kulturlandskapet har efter 1986 geografiskt koncentrerats till de områden i Sverige som fick mest nedfall till följd av olyckan i Tjemobyl, och då praktiskt taget uteslutande till de radioaktiva cesiumisotopema Cs-134 och Cs-l37

148 Översikt över svensk strålskyddsforskning

2. Antalet fältförsök har successivt minskat i omfattning. Samtidigt har kontrollerade försök påbörjats bl.a. i syfte att kunna studera andra radionuklider än cesium. Frågeställningar bearbetas rör hur upptaget radioaktivt cesisom av förändras i tiden, varierar i olika grödor, skilda jordar och beror um olika former motåtgärder. Till motåtgärder räknas ckså av naturliga åtgärder inom jordbruket kaliumgödsling och väielbnrk. som frågeställningar studeras på ett antal gårdar i de norrlmdslän Dessa

Överföringen cesium till komjölk studeras

som fick mest nedfall. av fortfarande både på enskilda gårdar 2 och mätningar den genom färdiga mejerimjölken 49. En sammanställning av resultat on överföringen radioaktivt cesium till komjölk i de nordiska lindema av under perioden 1988-92 görs i nordiskt samarbete 17. Parallellt med pågående fältförsök så bedrivs också forskning i vilken radozktiva tillsätts under kontrollerade former 2. I dessa hir man ämnen möjlighet studera effekten ett radioaktivt nedfall under andra att av gällde för nedfallet efter Tjernobyl samt for andra årstider än vad som jordar. sådana försök studeras också radioaktivt strontium Sr-90. I I jämförelse med nedfallet efter de atmosfäriska kämvapenprover var tillskottet i Sverige strontium från Tjernobylolyckan mycketlitet. av studier 17 mfl. efter Tjernobyl bekräftar att tamdjur Pågående

får, och lamm går naturbeten får i sig mycket större

getter som mängder cesium vid radioaktivt nedfall än djur betar odlad ett som jord. forskning tidigare bedrevs med inriktning överöringen Den som radioaktiva från animalieproducerande djur, via nrölk och av ämnen kött, till människan mycket liten omfattning lt. Detta är numera av innebär forskningen i Sverige de biokemiska och elologiska att av och fördelning de radioaktiva ännena i processer som styr upptag av dessa djur liksom studier möjligheten att påverka djuren upptag av och aktivitetsinnehåll i stort upphört. Genom samarbetet med EU:s strålskyddsforskningsprogam har Sverige 49 beretts möjlighet att deltaga i det stora uppföljnngspropå jordbrukssidan finansieras EU. Uppdraget rån EU gram som av innefattat koordinera EU:s insatser när det gäller att terställa har att radioaktivt nedsmutsade områden i Ukraina, Vitryssland oo Ryska rådsrepubliken. Projektet kombinerat forsknings- och liståndsär ett projekt bl.a. innebär forskningsinsats ekologi kring som en om

strontium och möjliga motåtgärder i jordbrukslandskapet. rojektet

Översikt över svensk strålskyddyorskning 149

startade 1992 och beräknas vara avslutat 1995. För närvarande ingår nio institut från EU-ländema och fyra från de tre republikema i före detta Sovjetunionen. För att täcka hela jordbruksradiologin har var och en av de deltagande instituten ansvar för ett specifikt forskningsområde modellering; migration i mark; heta partiklar; resuspension; motåtgärder; skillnader mellan olika radionuklider som aktinider, gammastrålare, strontium; samt markens förmåga att mobilisera och remobilisera radionuklider. En viktig del i detta samarbete är att gemensamt publicera material från de undersökningar om Tjemobylolyckans effekter som genomförs.

Skogens radioekologi

Den radioekologiska forskning som bedrevs i Sverige under 1960- och 1970-talen omfattade endast i mindre omfattning skogens radioekologi. Ett undantag gällde renen och dess betesväxter, ett område som här räknar in i skogens radioekologi. Ett annat var studier av bioindikatorer skogsmossa och onnbunkar. Efter som Tjemobylolyckan, och till följd av de jämförelsevis höga aktivitetskoncentrationer som konstaterats i skogen, har ett relativt omfattande forskningsarbete påbörjats forskargrupper i Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Lund, Malmö. Forskningen karakteriseras av samarbete mellan forskare med traditionell radioekologisk bakgrund och forskare från andra universitetsänmen. Omfattande fältstudier är förlagda till Västerbotten där också skogsforskningsstationen i

Svartberget nära Vindeln utnyttjas 22, 48 och till Gävleborg 2,49. I

skogshögskolans försöksstation i Svartberget kan andra parallellt pågående projekt generera ekologiska och hydrologiska data av stor vikt för den radioekologiska forskning. Området norr om Gävle utnyttjas också för studier av långsiktiga förändringar av strontiumkoncentrationen 49 m.fl.. I forskningen utnyttjas såväl det radioaktiva nedfallet från atmosfäriska kämvapenprov och olyckan i Tjernobyl som direkta fältförsök baserade tillförsel av Cs-134 provytor i skilda ekosystem i skogen 22, 48. Ett övergripande syfte är att öka de ekologiska kunskaperna om processer som har eller väntas ha stor betydelse för exponering av människan i olika tidsperspektiv, samt att basis av detta beskriva denna exponering. I skogsekosystemet, som kännetecknas av

150 Översikt över svensk strålskyddsforskning

en effektiv kvarhållning vad gäller näringsämnen och radionuklidtr, spelar växtätama en stor roll. Växtätama utgör bara en bråkdel av biomassan i en skog men har en oproportionerligt stor effekt regleringen av elementflöden och inte minst transporten av radhnuklider till människan. Till faktorer som är viktiga för dema transport hör växtätarens betesmönster, sambandet mellan växtplatscn olira och upptaget av radioaktivt Cesium, och i vilken utsträckning skogsmiljöer skiljer sig med avseende på omsättningen w radioaktivt cesium. Svampens eventuella betydelse för den långsamma minskningen av cesiumkoncentrationema i rådjur och älg studeras 2. Svenska forskare 18 deltar inom EU:s ram i ett skogsprojekti Ukraina. Undersökningen äger rum i det evakuerade området nnt Tjemobylreaktom. Särskilt studerats överföringen av radioaktia änmen till rådjur och vildsvin. Hittills har enbart radioaktivt cesiun mätts men avsikten är att också följa radioaktivt strontium. Beräkningar av stråldoser via födointag tyder att transporten tV radioaktivt cesium från skogsekosystemet till människan är myclet viktig. Av denna anledning studeras också olika motåtgärder son skulle kunna reducera denna transport. Speciellt undersöks möjlighsten att utnyttja s.k. slickstenar preparerade med berlinerblått för att r:ducera koncentrationen radioaktivt cesium i rådjur och älg 2. av Dessutom beräknas den externa stråldosen till människor som vistas i skogsmark 2, 49. Baserat de resultat erhållits under de första fem åren efter som Tjemobylolyckan utvecklas modeller för beskrivning av de dynamisra omlagringsprocesserna i subarktiska skogsekosystem 22, 48.

Gideåområdet, i närheten av Örnsköldsvik, har studerats för att on-

rådet sedan tidigare i samband med undersökningar rörande förvariig

utbränt kärnbränsle och högaktivt avfall se också kap. 6.4.3 är äl

av karakteriserat med avseende på bl.a. geologi och grundvattenhydrologi 6. Speciell vikt läggs vid att studera radionuklidemas transporti mark. En annan forskningsfråga som aktualiserats efter Tjemobylolyckm är hur olika delar av skogsindustrin liksom utnyttjande av biobränslen påverkas ett radioaktivt nedfall. Flödet av radionuklider i storskalg av skogsindusüi studeras 8 särskilt vad avser omsättningen av dess: i massafabriker och bioenergianläggningar. Koncentrationsprocessd, avfallsproblematik och utnyttjande av avfall samt radiologiska konst-

Översikt över svensk strålskyddsforskning 151

kvenser i samband därmed är föremål för mätningar, beräkningar och modellering. Bestämning av radioaktiviteten i halm, energiskog, flis och torv pågår 14 liksom bestämning koncentrationsfaktom en av vid olika förbränningsprocesser samt inverkan omgivningen. En av de mest aktuella energigrödoma är Salix energiskog. I en pågående studie 13, 49 bestäms upptaget av Cs-l34 och Cs-l37 i Salix som odlas kontaminerad åkermark och upptaget relateras till

markens egenskaper bl.a. pH och K-innehåll. Avsikten är också att

studera fördelning och fastläggning av cesium i olika delar växterna av före och efter avverkning av skotten samt att beräkna de radiologiska konsekvenserna av hantering och energiproduktion kontaminerad av Salix. Den strålskyddsinriktade renforskningen har minskat i omfattning sedan åren efter Tjemobylolyckan och begränsas till långsiktig nu en uppföljning av koncentrationen av radiocesium i ett antal renbetesväxter, såväl marklavar som fanerogamer. Försöken bedrivs ett tiotal fasta provytor 23. Det stora datamaterialet över cesiumkoncentration i renkött har utnyttjats för att uppskatta den ekologiska halveringstiden för radioaktivt cesium i Resultaten tyder på att denna halveringsren. tid är något kortare än under 60-talet.

Limnisk och marin radioekologi

Radioekologisk forskning rörde våra insjöar bedrevs i begränsad som omfattning under 1960- och 1970-talen efter nedfallet från kärnvapenproven. Resultaten visade att rovfiskar, som gädda, i näringsfattiga sjöar hade en kraftig anrikning radioaktivt cesium. Vid tiden för av Tjemobylolyckan hade denna forskning helt upphört. Den akvatiska

radioekologin var då inriktad Östersjön och Västerhavet. Forsk-

ningen syftade främst till att skapa en kunskapsbas för bedömning av konsekvenser av kommande förvaring av radioaktivt avfall. Den

långväga spridningen radioaktiva utsläpp från främst upparbet-

av ningsanläggningen i Sellafield studerades, liksom de lokala utsläppen från svenska kämkrañverk. Nedfallet efter kärnvapenproven i atmosfären utnyttjades också i forskningen. Efter Tjemobylolyckan stod det snart klart att det i vissa insjöar ktmde förekomma höga koncentrationer av radioaktivt cesium i fisk. Uppföljande forskning har också visat att det i många fall är fråga om

152 Översikt över svensk strålskyddsforskning

en mycket långsam nedgång, i sämsta fall en effektiv halveringstid ett tiotal år. I andra sjöar däremot har nedgången varit mycket snibb. Några faktorer som påverkar tidsförloppet är sjöns näringsstatus,

vattendjup och vattenomsättningstid. Återföring av radioaktiva ärmen

från bottensedimenten och tillförsel genom avrinning från omgivande mark har diskuterats som bidragande orsaker till den långsanma nedgången som observerats i många sjöar. Flera långtidsstudier har genomförts efter 1986. Ett stort datamaterial har insamlats. Datormodeller har utvecklats och testats mot Lppmätta data. Studierna har omfattat olika sjötyper, både låglands- och höglandssjöar samt olika fiskarter. En inte obetydlig del av arbetet har skett i internationell samverkan. Det är också av intresse att jämzöra utvecklingen för Cs-137 från Tjernobyl med Cs-137 från kärnvapensprängningama för 25-35 år sedan. Här finns stora likheter. Till de frågor studerats hör fördelningen tillfört Cs-137 i som av sjöekosystem samt betydelsen av bioproduktion och ekosystemtyp för denna fördelningen, tidsförloppet för Cs-137 högre upp i närilgskedjan fisk, samt tidsutvecklingen avseende vertikal och horisontell fördelning Cs-137 i sediment 19. Bearbetning av datamateralet av har gett en relativt god bild av hur Cs-137 har omsatts och fördelats i de studerade sjöarna. Vissa dataserier används för att testa spridningsmodeller för msättningen av Cs-137 i sjöekosystem särskilt genom deltagande i irternationella modellvalideringsstudier, BIOMOVS och VAMP 16, St. Från miljöområdet är det väl känt att det kan vara mycket svår att återställa naturen till förhållanden som rådde före det att den förorenades. Försök har dock gjorts på ett flertal områden. Efter Tjernobyl har försök gjorts att genom yttre åtgärder minska koncentrationen av radioaktivt cesium i fisk 16 m.fl.. Erfarenheterna är nedslående, och endast mycket marginella, om några, effeter kunde observeras. En uppföljning av projektet kalkning-kvicksilercesium pågår innefattande en utvärdering av långtidseffekter av insatta åtgärder vattenkemiska förhållanden och koncentrationen av cesium i fisk 21 mil. Som nämnts ovan finns det flera tänkbara förklaringar till att loncentrationema av cesium sjunker så långsamt i vissa sjöar. En sådan förklaring kan resuspension sedimenterat material från sjöiotvara av ten. Av denna anledning undersöks ett antal sjöar med olika djup ned

Översikt över svensk strålskyddsforskning 153

avseende på cesiuminnehåll i fisk, sediment och sedimenterande material i sedimentfällor 19, 2 En annan möjlig orsak till den långsamma nedgången av radioaktivt cesium i fisk är att det sker långsam påspädning av cesium i en sjöekosystemet genom avrinning från omkringliggande markområden. Marktypens inverkan transporten Cs-l37 från mark och dess roll av för den tidsmässiga koncentrationsutvecklingen i sjöar undersöks experimentellt 2 48. Direkt efter olyckan 1986 genomfördes ett flertal forskningsprojekt

i Östersjön och Västerhavet. Forskningsinsatsema har sedan minskat i

omfång och idag förekommer de endast liten omfattning. En del undersökningar har kontinuerligt pågått under längre tid också före Tjernobylolyckan. Ett exempel är studiet av bioindikatorer, dvs. organismer som kan förväntas reagera tydligt och entydigt radioaktiva föroreningar. I en sådan studie har variationer i radionuklidinnehållet i brunalger från provyta västkusten följts sedan slutet av 60-talet en genom kvartalsvisa insamlingar och analyser exempelvis av Cs- 134 137, aktiveringsprodukter, Tc-99, Pu-239240 9.

Det sker en fortsatt kontaminering av Östersjön genom att radioak-

tiva ämnen tillförs via de floder mynnar i Östersjön. Pågående

som forskning handlar om kvarhållning och omfördelning av Cs-l37 från Tjernobyl i Öreälvens vattensystem 21. Även forskningsinsatsema de senaste åren varit koncentrerade om till radioaktivt cesium, och i första hand till våra insjöar, så pågår också studier ett urval andra radionuklider, exempelvis plutonium av och radium, från olika källor och i olika marina miljöer 8. Särskilt undersöks radionuklidbalans och omsättning av radionuklider i

Östersjön, speciellt i den kustnära zonen, liksom flödet och balansen

radionuklider i polarhaven Arktis och Antarktis.

av

De tätbebyggda samhällenas radioekologi

Traditionellt har studier radioaktivt nedfall bedrivits öppna fält av och i andra så ostörda miljöer möjligt. Med hänsyn till önskemåsom let att bestämma stråldosema till befolkningen är det viktigt att även studera de miljöer där majoriteten av befolkningen vistas. De tätbebyggda samhällena kännetecknas av hårda ytor, asfalt, tegel och betong. Man får räkna med en initial avrinning av deponerad aktivitet

154 Översikt över svensk strålskyddsforskning

med regn och därefter en effektiv kvarhållning av kvarvarande aktivitet. Avrinningen från några olika städer och samhällen har under årens lopp studerats genom att analysera innehållet av radioaktiva ämnen i rötslam och i utgående vatten från avloppsreningsverken i Malmö och Lund. Studierna fortsätter nu också i Gävle 14. Avsikten är att testa möjligheten att så här långt efter nedfallet utnyttja uppmätta data för att kunna bestämma Cs-137 innehållet i Gävleboma och därmed dosbidraget från intern strålning.

Den på marken deponerade aktiviteten bidrar till den dominerande

extemstrålningen. Hur fort markaktiviteten försvinner på olika typer av underlag har experimentellt studerats i Gävle 48, 49, 54. Det är stora variationer mellan olika underlag. Befolkningens stråldos påverkas i hög grad av husens förmåga att skärma av den strålning som kommer från mark, tak, väggar etc. Ett trähus reducerar stråldosen från ett Cs-137 dominerat nedfall till hälften medan ett stentegelhus ger en reduktion till en fjärdedel 48.

Stråldoser

Människan kan exponeras för strålning flera sätt. De två mest betydelsefulla efter Tjemobylolyckan har varit bestrålning från radioaktiva ämnen på marken extembestrålning och bestrålning via mat och dryck innehåller radioaktiva ämnen intembestrålning. Två som andra exponeringsvägar mindre betydelse efter Tjernobyl är extern av bestrålning från ett radioaktivt moln och inandning av radioaktiva imnen som förekommer i luften. Flera grupper i Sverige har olika sätt sökt uppskatta de stråldoser uppkommit efter Tjernobyl. Bidraget från extemstrålningen dosom minerar. Detta bidrag beräknas utifrån omfattande mätningar markprover, mätning in situ, mätning från flygplan. Undersökningar rörande stråldoser från intag av radioaktiva ärmen har pågått i Sverige i många år. De har baserats i första hand nätningar av helkroppsinnehållet av cesium i olika kontrollgnipper 49, 9. För att noggrant kunna kartlägga tidsvariationer krävs studier över långa tidsperioder. Det finns fortfarande mycket att lära genom att fortsätta studier påbörjades under kämvapenprovperioden eller som

SOU 1994 40 : Översikt över svensk .stråskyddyorsknizzg 155

efter Tjemobylhaveriet. Sådana studier också basnivå vilken är ger en värdefull att känna vid eventuella olyckor. nya Efter Tjernobylolyckan har mätprogrammet utökats och ett stolt antal personer har mätts i sk. helkroppsmätare 1, 49. en Mätningarna har omfattat både olika kontrollgrupper, särskilt utvalda grupper och statistiska urval av den svenska befolkningen. Möjligheten att utnyttja den enklare, och billigare metoden att mäta koncentrationen av radioaktiva ämnen i urin ett mått på som helkroppsinnehållet har studerats ingående. Med en mobil helkroppsutrustning studeras kroppsinnehållet av cesium hos samer och ett representativt urval övrig befolkning i av Dorotea-, Vilhelmina, Arvidsjaur- och Karesuando-områdena l, 48. Inom ramen för ett nordiskt-ryskt samarbete bidrar svenska forskare 7, 9 med oberoende mätningar av extemstråldosbidraget till befolkningen i Brjanskområdet i södra Ryssland. Det görs också systematiska studier av relationen mellan deposition och organdoser respektive effektiv dos till individer olika åldrar. Personernas av internkontaminering uppskattas genom mätningar urinprover. Ett syfte med studien är att undersöka hur strålningen avtar med tiden och att fastställa effekten av olika saneiingsåtgärder. Vid allvarliga olyckor med utsläpp radioaktiva ämnen kan det av vara väsentligt att kunna utföra personmätningar för bestämning av extern och intern kontaminering ett stort antal Tillgången personer.

till speciella helkroppsmätare är mycket begränsad fem stycken i

landet exklusive de som finns kärnkraftverken vilket gör att det är viktigt att undersöka andra möjligheter till personmätning med annan mer vanligt förekommande utrustning. Ett sådant instrument, som förekommer flertalet sjukhus, är gammakameran. En kartläggning av mäteffektivitet och detektionsgränser för olika nuklider pågår 7. En annan metod att uppskatta cesiumkoncentrationen och som undersöks i Sverige efter Tjernobylolyckan är mätning av koncentrationen cesium i vävnadsprover. Metodstudier och jämförande mätningar av helkroppsinnehåll med helkroppsmätare har utförts l. Slutligen bör nämnas en studie med helt annat syfte, men med möjlig användning vid en olycka, nämligen en undersökning rörande omsättningen av radionuklider hos dialyspatienter. Syftet är att undersöka dels om dialyspatienter utgör en kritisk grupp, dels om dialys är en metod för dekontaminering efter större intag av radiologiskt viktiga radionukliler såsom Cs-l37, Sr-90, Ra-226, Po-2l0 och Pu-239 8.

156 Översikt över svensk strålskyddsførskning

Inom det internationella modellvalideringsprojektet VAMP IAEA ingår ett scenarie om dosbestärrming efter Tjernobyl 54.

Mätmetodik

Utveckling av metodik för mätning av radioaktiva ämnen pågår kontinuerligt. Nya instrument och datorerdatorprogram möjligöppnar nya heter. Ofta kommer resultaten av detta forsknings- och utvecklingsarbete till användning inom radioekologin, även då detta inte varit det primära syftet. En del av den bedrivna forskningen har initierats utifrån beredskapsbehovet for kämenergiolyckor och utifrån totalförsvarets behov. Ett flertal forskningsprojekt pågår i syfte att utveckla och förbättra

tillförlitligheten av mätning av strålning alfa, beta, gamma i vår om-

givning både direkt och via provtagning och senare mätning i laboratoriet. Av speciellt mätrnetodologiskt intresse är sådana radioaktiva ämnen som väsentligen sänder ut annan strålning än gamma-strålning och därför kräver mer provberedning och ibland är mer komplicerade att mäta. Dit hör transurana element, rena betastrålare och s.k. elektroninfångare t.ex. Tc-99, Ni-63, Ni-59, Fe-55 8 samt utveckling av metoder för radiokemisk separation samt ot-spektrometrisk analys av U, Th, Am, Cm och Po 8, 54. Utveckling av enkla och tillförlitliga metoder för att bestämma halten av C-14 och H-3 i olika prover och för mängden C-14 som släpps ut genom kärnkraftverkens skorstenar är andra exempel på metodutveckling 7, 14, liksom möjligheten att förbättra och förenkla mätningar av radioaktiva jod- och cesiumisotoper i mjölk 9 i en beredskapsituation. Ett mobilt gammarnätsystem med automatisk positionering under utveckling 49. Med detta systern kan radioaktiv beläggning en relativt snabbt karteras från marken. Systemet är också tänkt att kunna användas i flygplan. En rad undersökningar av mätrnetodologiskt intresse har kunnat genomföras i områden i de områden av det forna Sovjetunionen son kontaminerades vid olyckan i Tjernobyl. Garnrnaspektrometrisla mätningar i fält och jordprover från högkontaminerade områden i Ryssland och Ukraina utnyttjas för att Validera fältgammametoden

Översikt över svensk strålskyddsforskning 157

och för att experimentellt verifiera Monte Carlo beräkningar av strålfält genererade av i marken djupfördelat cesium-l34 137. I samarbete med forskare från Ukraina, Ryssland och Vitryssland studeras resuspension från högbelagda ytor i dessa länder och i Sverige. Förutom att erhålla grundläggande kunskaper är syftet att studera riskerna för förnyad kontaminering av dekontaminerade ytor med resuspenderat material 48.

Meteorologiska spridningsmodeller

Tjemobylolyckan har krävt forskningsinsatser också när det gäller utveckling meteorologiska spridningsmodeller, både för längre avav stånd och för närområdet. Med hjälp av uppmätta meteorologiska värden och koncentrationen av radioaktiva ämnen har modelljärnförelser kunnat göras i efterhand 20, 51. En realtids spridningsmodell Europaskala utvecklas inom ramen för ett EU-projekt. Arbetet har också innefattat framtagandet av ett spridningsberäknings- och dosberäkningssystem för realtids haveriberedskap vid kärnkraftolyckor. Modellen kan utnyttjas både för prognoser och för analys i efterhand 51 Efter Tjemobylolyckan har också globala tredimensionella modeller ursprungligen avsedda för att studera spridning och omvandling av svavel- och kväveföroreningar i atmosfären, utnyttjats för att studera spridningen av radionuklider 20. Ett program har utvecklats 49 för enkla och snabba spridningsoch dosberälmingar i samband med en kämkraftolycka. Programmet har blivit en viktig del i den nationella beredskapen mot kämenergiolyckor.

6.4.2 Inre miljö

Bostäder -joniserande strålning

I genomsnitt strålningen från radon det största enskilda stråldosbiger draget till boende i Sverige. Variationema mellan individerbostäder är emellertid mycket stora. Lungcancer är den främsta hälsorisken i

158 Översikt över svensk strålskyddsforskning

samband med radon. Radon i bostäder är prioriterat område från strålskyddssynpunkt av SSI och andra berörda myndigheter. Forskning rörande radonet har en lång tradition i Sverige, och den svenska forskningen ligger väl framme i ett internationellt perspektiv. Statens strålskyddsinstitut har haft en viktig roll både genom att ta fram nödvändigt underlag genom forskningsinsatser och genom att verka för att åtgärder vidtas för att minska radonhalten i bostäder. Pågående radonforskning rör flera områden: riskbedömning, expositionsproblematik, verkansmekanismer, aerosoler, radons förekomst och spridning i mark och hus samt teoretiska modeller. I mars 1993 avrapporterades den hittills största epidemiologiska studien av sambandet mellan radon i bostäder och lungcancer 25 m.fl.. Studien som närmare beskrivs under avsnittet om epidemiologi kap. 6.2.3 visade att ca 400 cancerfall per år orsakas av radon. Osäkerhetsintervallet angavs till 300-800 fall. Särskilt tydligt var sarnverkanseffektema mellan tobaksrökning och radon. Studien har också visat nya frågeställningar för fortsatta forskningsinsatser. Parallellt med den nationella studien pågår några mindre epidemiologiska studier. I en av dessa studeras radonexponering i bostäder och förekomst av multipelt myelom 45. I en annan görs en översiktlig bedömning av epidemiologiska data från regionala cancerregister 46. Ett särskilt problem i samband med epidemiologiska studiier är att söka bestämma vilka nivåer av radon som de undersökta individerna varit utsatta för expositionen. Att det rör sig om mycket långa tidrymder, tiotals år, försvårar en sådan bestämning, och forskning pågår för att på olika sätt retrospektivt söka uppskatta radonexponeiring med hjälp av långlivade sönderfallsprodukter liksom att studera radonets variation med tiden i bostäder 49. En idé som nu utforskas närmare 8 bygger att mäta koncentrationen av bly-2lO, en av radonets sönderfallsprodukter, i glas som förekommer exempelvis i speglar, fönster och fotografiramar. En annan faktor som är viktig vid riskbestämning är att förstå mekanismema för en skadas uppkomst. Hur uppträder radon och dess sönderfallsprodukter i lungan och andningsvägama, och vilken betydelse har de aerosoler som sönderfallsproduktema binds till Forskningen på detta område omfattar direkta mätningar 25, 49 av olösliga partiklars långtidsfixering i människans lunga och radonets upptag i människans luftvägar. Pågående forskning omfattar också metod-

Översikt över svensk strålskyddsforskning 159

utveckling för att utröna om det är möjligt att använda spårfrhn for att kartlägga hur sönderfallsproduktema deponeras och lagras i lungorna efter inandning 7. Radonets sönderfallsprodukter är vid bildandet mycket reaktiva och binder lätt till partiklaraerosoler i rumsluften. Flera studier av mekanismer som påverkar radonkoncentrationen och dess variation inomhus pågår 14, 44, 49. I ett särskilt radonrum 8, 44 studeras sönderfallsprodukternas samverkan med bostadsaerosolen. Grundläggande fenomen såsom vidhäftning till aerosolen, deponering rummets ytor, ventilationens betydelse etc. studeras. En ökad förståelse av hur radonet och dess sönderfallsprodukter uppför sig i inomhusmiljö väntas leda till en förbättrad uppskattning av exponeringen av invånarna i s.k. radonhus. Även radon i byggnadsmaterial det först uppmärksamom var som mades så är radon från marken den viktigaste källan till radon i bostäder. En omfattande kartläggning av radonhalten i mark har ägt rum i syfte att förhindra höga radonkoncentrationer inomhus vid nybyggnation samt för att åtgärda befintlig bebyggelse. Vanligen har sådan kartläggning skett i kommunregi. I några fall har sådana kartläggningar varit en del av ett forskningsprojekt. Ett sådant exempel är en kartläggning av radonriskområden i Skåne med hänsyn till markradon. Även möjligheter till åtgärder har då undersökts 14, 44. Ett annat mer övergripande projekt 50 syftar till att befintliga instruktioner för riskklassifrcering av markradon ska förbättras genom att bygga upp kontrollstationer för markradonmämingar. Tanken är att markradonhalten skall registreras i olika typer av jord tillsammans med radonpåverkande parametrar liksom också radonhaltens samvariation med vattenmätmadsgraden. Höga radonkoncentrationer i hushållsvatten, särskilt från djupborrade brmnar, kan också leda till höga koncentrationer i rumsluften 46. Radon Rn-222 är en radioaktiv ädelgas som bildas i en sönderfallskedja som börjar med uran U-238. I en annan sönderfallskedja som börjar med torium Th-232 bildas en radioaktiv ädelgas Rn-220 som kallas toron. Toron och dess sönderfallsprodukter har liknade skadeverkningr som radon. Forskning rörande toronet och dess sönderfallsprodikter pågår 49, och innefattar också karakterisering av luftburna sönderfallsprodukter.

160 Översikt över svensk strålskyddsførskning

Radonforskningen har haft tyngdpunkten förlagd till experimentella studier. Under senare år har dock teoretiska modellberälcningar, i första hand av radonets förekomst och spridning i olika typer hus, av ökat i omfattning 49. En annan fråga som uppmärksammats från forskningssynpunkt under senare tid är varaktigheten av de åtgärder som vidtagits för att sänka radonhalten i bostäder.

Arbetsmiljö icke joniserande strålning -

Forskning om strålning i arbetsmiljön har tidigare framförallt avsett joniserande strålning. Detta har gällt arbetsmiljöer i vilka strålning produceras och används som exempelvis sjukhus kap. 6.3 och kärnkraftverk Ocap. 6.4.3. Men det har också gällt arbeten där förekomsten av naturlig strålning har varit hög. Det mest studerade

fallet är kanske radon i gruvor se också under epidemiologi kap.

6.2.3. På senare tid har särskild uppmärksamhet riktats mot förekomsten av lågfrekventa elektriska och magnetiska fält i arbetsmiljön. Intresset har rört olika arbetsmiljöer och olika hälsoeffekter. En tidig observation gällde ett eventuellt samband mellan faktorer i samband med bildskärmsarbete och hälsoaspekter. I en longitudinell studie 47 undersöks muskelsjukdomar, s.k. överkänslighetsbesvär bestående av dels hudsymptom och dels allmänsymptom som huvudvärk, yrsel, trötthet, svettningar och hjärtklappning, ögon- och muskelbesvär. De centrala faktorerna vid bildskärmsarbete är ergonomiska och organisatoriska, men i vissa undersökningar ingår även att studera eventuella samband med lågfrekventa elektriska och magnetiska fält detta gäller för hudproblem både självrapporteiade och diagnostiserade samt patologiska ögonförändringar fränst linsgrumlingar. Analysarbetet inom studien pågår. Elektriska och magnetiska fält i kontorsarbetsmiljö har kartlagts i flera undersökningar. I de fall förhöjda fält påträffats har olika metoder prövats för att reducera dem. Studierna har visat att avsevärda reduktioner av fält ofta kan uppnås med relativt enkla medel. Detta lett till att arbetet nu övergått i en tillämpningsfas där de vunna afarenhetema bl.a. prövas i praktiska fältförsök några statliga myniig-

Översikt över svensk strålslqyddsforskning 161

heter 30. En särskild teknik för att reducera magnetiska fält från bildskärmar har tagits fram. En annan källa till magnetfält som uppmärksammats och som kan påverka såväl arbetsmiljö hemmiljö är de inbyggda nätstationersom na. Möjligheterna att minska magnetfalten från inbyggda nätstationer har studerats både teoretiskt, utveckling av datorprogram, och genom praktiskt 30. En reduktion med faktor 5-10 visat sig möjlig att en uppnå. En tioårig prospektiv hälsoundersökning av ställverks- och linjearbetare i svensk kraftindustri som nu pågått i sex år. I det pågående projektet studeras allmänna hälsoeffekter samt fertilitets- och reproduktionsstömingar 47.

6.4.3 Kämenergi

Inom kämenergiornrådet har en omfattande forskningsverksamhet ägt rum under de senaste årtiondena. En stor del av denna forskning motiveras av andra skäl än de strålskyddsmässiga. Det gäller exempelvis den forskning rör den tekniska säkerheten hos befintsom liga kämtekniska anläggningar och som finansieras bl.a. av Statens kämkraftinspektion och kraftverksägama. Det gäller också en stor del den forskning behandlar det radioaktiva avfallet, särskilt de av som delar den tekniska utformningen av ett avfallsförvar. Ansvasom avser ret för genomförandet av ett förvar för det radioaktiva avfallet åvilar reaktorägama, sitt gemensamma företag SKB finansierar som genom betydande del forskningen. Myndigheterna SKI och SSI genomen av för forskning är relevant för deras egen tillsyn. Personalstrålsom skydd monitering utsläpp vid norrnaldrift och vid haverier, filtreav ring radioaktiva ämnen, och bl.a. den forskning om det radioaktiva av avfallet rör biosfaren är exempel forskningsområden inom som strålskyddsområdet. Utveckling av teknik för dekontarninering av radioaktiva delar från kärnkraftverk, hantering och kompaktering av avfall och studier bestrålat kämbränsles upplösning i vatten är andra av exempel.

162 Översikt över svensk strålskyddsgforskring

Normaldrij

Primärkylkretsen i kärnkraftverken innehåller olika radionuklider som antingen frigjorts från bränslet eller bildats genom aktivering av korrosionsprodukter som ansamlats på bränsleelementen. Speciellt viktiga är sådana flyktiga radioaktiva föreningarna som genom sina kemiska egenskaper lätt tas upp av levande organismer eller bidrar till svårhanterlig kontamirrering Pågående forskning syftar till att bestämma i vilken kemisk form dessa radionuklider föreligger i reaktorvattnet. Målsättningen med dessa undersökningar ar att kunna styra den kemiska formen för de mest dominerande radionuklidema och därigenom minska doserna till personalen kärnkraftverken. Dessutom ger undersökningen information som är av stor vikt för att kunna förutsäga vilka kemiska former som kan förekomma vid haverisituationer. Projektet bedrivs med en stor andel experimentellt arbete. En automatisk utrustning för kontinuerlig bestämning av jodföreningar i reaktorvatten har utvecklats och testas för närvarande på två svenska kärnkraftverk 6. Svenska kokvattenreaktorer BWR har traditionellt uppvisat kollektivdoser till personalen som legat avsevärt under de som erhållits i utländska anläggningar. Under senare år har förbättringar skett i de utländska anläggningarna medan stråldosema varit i stort sett konstanta i de svenska fram till l99l för att sedan öka kraftigt under 1992. I en pågående studie kartläggs orsakerna till de ökande kollektivdoserna i Sverige och den förväntade utvecklingen framöver uppskattas under förutsättningen att inga korrigerande åtgärder vidtages. Samtidigt görs en inventering och värdering av olika möjliga dosreducerande åtgärder 52. Vid beräkning av stråldoser över mycket långa tidryrnder så kommer norrnaldriftens utsläpp av långlivat radioaktivt kol C-l4 ett ge ett betydande bidrag. Dessa teoretiska beräkningar vilar enstaka mätningar av utsläppet av kol beroende de metodologiska svårigheter som föreligger när det gäller att mer kontinuerligt mäta detta utsläpp. Forskning senare tid har emellertid öppnat nya möjligheter för mätning av aktivitetskoncentrationen av C-14 i och kring kärnkraftverk 14, 55.

Översikt över svensk strålskyddsforskning 163

Radioaktivt avfall

I SKB:s arbete med slutförvaring av det högaktiva avfallet och utbränt kämbränsle från de svenska kärnkraftverken ingår ett projektområde spridning av radionuklider i biosfaren vilket omfattar studier av naturliga flöden av radionuklider i biosfaren för att validera biosfarsmodeller, medverkan i internationella modelljämförelser för spridning av radionuklider i biosfaren BIOMOVS VAMP, alternativa transportberäkningar för radionuklider i jordar samt litteraturgenomgång av effekter av radionuklidutsläpp djur och växter 53, 54. I den forskning som SKB finansierar ingår också projekt som rör gränsornrådet mellan biosfaren och geosfáren, och som enligt vår definition omfattas av begreppet strålskyddsforskning kap. Följande är några exempel på forskning om radioaktivt avfall som också är av strålskyddsintresse. Avnittet är inte avsett att vara en fullständig beskrivning av området. Slutförvaring av utbränt kärnbränsle planeras att ske i kristallint berg på ett djup av ca 500 m. Bränslet kommer att vara omgärdat av en kapsel som placeras i bentonitlera som bl.a. skall förhindra vattentransport till kapseln. I forskningen 6 studeras de kemiska egenskaper som inverkar transporten av radionuklider genom det geologiska systemet bestående av kristallint berg och bentonitlera. Detta omfattar också studier av radionuklidreaktioner i cementmiljö 43. Utifrån dessa resultat kan man sedan göra en bedömning av det geologiska systemets egenskaper som en skyddande barriär i slutförvaret. Dessutom studeras hur förekomsten av kolloider, organiska ämnen och bakterier i grundvattnet kan påverka sorptionsegenskapema för radionuklidema 6, 43. Arbetet bedrivs med en stor andel experimentella undersökningar. Mer grundläggande forskning pågår också för att öka förståelsen av de kemiska egenskapemas inverkan radionuklidema i den miljö man kan förvänta sig vid en slutförvarsplats. Till dessa undersökningar hör bestämning av kemiska jämviktskonstanter samt undersökning av sorptionsmekanismer. Hit hör också karakterisering av kolloider och organiska ämnen i grundvatten och deras interaktion med radionuldider 43. Förutom radioaktivt avfall i form av utbränt kärnbränsle bildas en mängd andra avfallsforrner, i form av driftavfall och senare rivningsavfall från kämteknik- och forskningsanläggningar. Detta avfall

164 Översikt över svensk strålskyddsyforskning

planeras också att slutförvaras i ett bergförvar ca 500 m djup. Avfallets sammansättning både vad gäller innehållet av radionuklider och andra metaller som beryllium, kadmium och bly samt dess kemiska form skiljer sig avsevärt från utbränt kämbränsle. Det är därför nödvändigt att studera vilka kemiska egenskaper som kan påverka frigörelse av radionuklider från denna typ av förvar 6. En av de viktigaste skillnaderna i denna typ av slutförvar är att man avser att använda stora mängder betong som kapslingsmaterial. Detta kommer

framförallt att påverka pH i grundvattnet.

Förutom de geologiska barriärema och inkapslingen av bränslet så kommer bränslets löslighetsegenskaper att påverka hur mycket och med vilken hastighet radionuklidema kan frigöras från ett bergslutförvar. Pågående forskning 6 syftar till att studera upplösningfrigörelse av radionuklider från utbränt kämbränsle kopplat till studier av diffusion av radionuklidema i bentonitlera. I arbetet ingår också att utveckla och anpassa analysmetoder för de långlivade radionuklider som finns i det utbrända kämbränslet. Ett bergslutförvar för radioaktivt avfall kommer i långtidsperspektivet att påverkas av de kemiska betingelser som råder i grundvattnet. Grundvattnets sammansättning beror i sin tur de geologiska förhållandena. Eftersom ett stort antal kemiska reaktioner kommer att påverka både den kemiska sammansättningen av vattnet och mineralogin så används kemiska datorkoder för att genomföra beräkningarna 6. Genom beräkningar tänkta scenarier för ett slutförvar hoppas man kunna identifiera och beskriva kemiska parametrar av betydelse för säkerhetsanalysen. Transport av radionuklider från ett slutförvar av radioaktivt avfall genom berget till markytan kommer främst att ske med vatten. Den snabbaste transporten anses kunna ske i sprickor i berget. För att undersöka hur transport av vatten sker i berget har ett flertal olika icke sorberande spårämnen utprovats 6. Dessa spårämnen har sedan använts in situ för att studera vattentransport i sprickigt berg. Också svagt sorberande spårämnen omfattas av studien och målsättningen är att kunna använda dessa spåränmen för att kunna studera både transport och sorption i in situ försök. Separation och transmutation innebär att man separerar ut de långlivade radionuklidema från högaktivt avfall och sedan omvandlar dessa radionuklider till mer kortlivade eller stabila ämnen genom kärnreaktioner. Målsättningen med separation och transmutation är att

Översikt över svensk strålskydøisforskning 165

minska den radiologiska farligheten radioaktivt avfall i långtidsav perspektiv. I och med att USA och Japan presenterade sina program på området under 1990 så har det internationella intresset för dessa frågor ökat. Målsättningen är att i samarbete med forskargmpper från USA och Japan studera separationsprocesser avsedda att användas i samband med transmutation 6. Forskningen som är i ett inledningsskede kommer att bedrivas dels med experimentella undersökningar av tänkbara separationssystem, dels genom modellering av separationssystem. Den samlade kunskapen för både separationseffektivitet och transmutationseffektivitet kommer sedan att kunna användas för att bedöma realismen separations- och av transmutationsprocesser. Flera forskningsrön visar att bakterier förekommer utbrett nere i jordskorpan den underjordiska biosfaren. l konsekvens med vad man vet bakterier jordytan bör de underjordiska bakterierna spela en om viktig roll för många geokemiska förlopp. Pågående forskning 42 syftar bl.a. till att kartlägga hur bakterier samverkar med dessa förlopp samt vad händer med dem vid konstruktion av ett slutförvar. som Parallellt med den forskning beskrivits ovan pågår också mosom dellstudier transporten radionuklider i övergången mellan geoav av sfar och biosfär, och studier naturliga analoger till sådana av radionuklider vilka är intressanta i slutförvarssammanhang 54, samt i Oklo, Gabon, och Cigar Lake, Kanada studier av naturliga analoger 43.

Olyckor

Flera de forskningsinsatser relateras under tidigare avsnitt har av som samband med risken för olyckor i kämtekniska anläggningar. Detta gäller särskilt forskning inom radioekologins område radioekologin forskningsgren tillkom följd av det radioaktiva nedfallet som som en från kämvapenexplosioner, utsläpp från norrnaldrift kärnkraftverk, av och inte minst risken för olyckor i dessa anläggningar. Radioekologins relativt sett stora volym inom strålskyddsforskningen måste bedömas mot denna bakgrund. Forskning bedrivs för att ge underlag dels for insatser innan ett olycksutsläpp drabbar befolkningen system för tidig varning, dels för

insatser efter ett nedfall metoder för sanering av olika slag. Forsk-

166 Översikt över svensk strålskyddsforskning

ning inom det området bedrivs för närvarande 49 delvis i senare områden nära Tjernobyl och i samarbete med EU. Ett annat tidigare relaterat område kraftigt betingas olyckssom av riskerna är utvecklingen meteorologiska spridningsmodeller. Dessa av används visserligen för utsläpp av annat slag än från olyckor, demen ras betydelse olyckssynpunkt är odiskutabel. Speciellt modeller för ur att i realtid prognosticera aktivitetsnedfall och doser är mycket speciella för olycksfallet. Kemiska reaktioner förväntas ha stor betydelse för utveckling av händelsesekvensen vid svåra reaktorhaverier och starkt påverka transporten av frigjorda radioaktiva ämnen inom reaktorinneslutningen. De flesta datorprogram som används för analys tänkbara olyckor har av en bristfällig modellering betydelsefulla kemiska fenomen. Ett såav

dant haverianalysprogram MAAP har modifierats

och utökats så att även viktiga kemiska reaktioner och deras kinetik kan modelleras. Projektet ingår som en del i det nordiska samarbetet rörande reaktorsäkerhet 6.

Översikt över svensk strålskyddsforskning 167

6.5 Slutsatser

Vi sammanfattar i detta avsnitt några slutsatser som dragit vid genomgången svensk strålskyddsforskning. Vi har strukturerat samav manfattningen i enlighet med beskrivningen i kap 6.2 6.4. -

6.5.1 Övergripande strålskyddsforskning

Dosimetri och mätteknik -joniserande strålning

När det gäller att öka tillförlitligheten vid mätning av joniserande strålning är forskningsverksamheten koncentrerad till metoder som utnyttjar jonkammare för bestämning av stråldos. Detta gäller noggrann

i synnerhet för sådana strålfált av fotoner, elektroner eller protoner

användes vid strålbehandling också är av betydelse för som men som strålskyddsområdet. Sådan forskning bedrivs vid samtliga institutioner för radiofysik och vid SSI. Betydande satsningar görs för att standardisera mätningen slutna strålkällor för strålbehandling. av Utvecklingen vätskejonkammaren och av strålskyddsinstnnnent av baserade på mikrodosimetriska principer är två intressanta och lovande utvecklingslinjer. Parallellt med detta sker en utveckling av mätrnetodik och kalibreringsverksarnhet betydelse för annan av strålskydd inom sjukvård och miljö patientdosmätningar, fáltgammaspektrometri, kalibreringsrum för mätning av radon och dess sönderfallsprodukter etc. Här behövs ökade experimentella och teoretiska insatser och tillgång till standardlaboratorium för bestämning av aktivitet. Trots att betydande insatser gjorts behöver relationerna mellan exponeringsparametrar och stråldos till individer från såväl extern som intern bestrålning studeras ytterligare. Detta gäller såväl bestrålning vid röntgenundersökningar och extern bestrålning i yrkesverksamhet allmänhetens exponering för radonets sönderfallsprodukter samt som stråldoser till foster från radioaktiva ämnen i kroppen.

168 Översikt över svensk strålskydcisforskning

Dosimetri och mätteknik Icke-joniserande strålning -

När det gäller forskning som har som mål att öka tillförlitligheten vid mätning av icke-joniserande strålning som lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, mikrovågor, UV-ljus, laserljus, ultraljud är m.m. insatserna blygsamma. Det är angeläget att utvecklingen av noggrarma mätmetoder för 50 Hz elektriska och magnetiska fält i inomhusmiljöer och arbetsplatser ges hög prioritet. Detta arbete involverar såväl instrumentutveckling som mätteknik. Vidare behöver det utvecklas fantom för studier av energiabsorption vid exponering för radiofrekvent strålning. I detta sammanhang är det centralt intresse av att, liksom gjorts när det gäller joniserande strålning, utveckla rea-

listiska s.k. voxel volume pixel fantom baserade på kliniska CT- och

MR-bilder. Arbetet med att ta fram parametrar är relaterade till som biologiska effekter i kroppen i syfte att åstadkomma användbar doen simetri bör intensifieras.

Strålningsbioløgi grundläggande mekanismer - Joniserande strålning

Inom detta område har forskningen lång tradition. Under en senare har antalet forskargrupper inom detta område minskat. Det råder inte någon tvekan om att intresset nu åter fokuseras mot de grundläggande mekanismema för strålningens biologiska verkan. Det pågår ett antal projekt beträffande strålningseffekter på DNA, celler, vävnader och individer. Olika skydds- och reparationsmekanismer för DNA studeras. Med hjälp av molekylärbiologisk teknik försöker man nu också utröna orsakerna till varierande känslighet för strålning mellan individer, sambandet mellan genmutationer, instabilitet arvsmassans och cancer. I flera projekt jämföres effekterna av joniserande strålning med de som erhålles med andra mutagena agens. Inom detta område har svensk forskning under flera legat i frontlinjen. Sambandet mellan stråldos och effekt studeras vid olika dosrater såväl i cellkulturer som i djurförsök. Inom landet finns goda möjligheter till studier av

effekter av hög-LET strålning. Detta är viktigt mot bakgrund

av radonproblematiken och de rön gjort beträffande möjligheten nya som att skador av tätjoniserande strålning manifisteras först efter flera generationer. För att få en bättre grund för riskuppskatmingar inom strål-

Översikt över svensk strålskyddsforskning 169

skyddsområdet än vad vi har idag behövs ökad förståelse av de meen kanismer på cell- och molekyhrivå ligger bakom sent uppkomna som effekter joniserande strålning. Ökad kunskap om dessa mekanismer av skulle tillsammans med epidemiologiska studier ge oss möjligheter att lösa några strålskyddets centrala frågeställningar kring uppkomst av av risker vid låga stråldoser och varierande känslighet mellan cancer, individer.

Strålningsbiologi grundläggande mekanismer - Icke-joniserande strålning

Flera projekt behandlar UV-ljus till sin effekt liknar joniserande som strålning. Sambandet mellan UV-bestrålning och tex. hudcancer är väl känd de detaljerade mekanismema för skadans uppkomst krämen ytterligare forskning. När det gäller lågfrekventa elektriska och ver magnetiska fält enligt epidemiologiska studier misstänks ge en som

viss överrisk för barnleukemi nära kraftledningar, tumörer vid

cancer

yrkesexponering etc försöker att kartlägga de hittills okända me-

man skulle kunna förklara de epidemiologiska iakttagelsema. kanismer som Man studerar också frekvens kromosomskador, missbildningar och av cancerinduktion i djurförsök. Trots inte kan avvisa möjligheten att magnetfält kan induceatt man vissa typer så är det möjliga antalet cancerfall så litet att ra av cancer det knappast utgör ett strålskyddsproblem i samma klass som UVstrålning eller joniserande strålning.

Epidemiologi

Sverige har goda förutsättningar för epidemiologiska studier och flera

internationellt uppmärksammade strålningsepidemiologiska studier har också gjorts här. En serie studier bygger exponeringar som skett av i diagnostiskt syfte inom sjukvården eller vid strålbehandling. Dessa

studier har kunnat genomföras tack vare noggrarm dokumentation av

exponeringsforhållanden. För att möjliggöra framtida epidemiologiska studier är det viktigt att registera bl.a. exponeringspararnetrar för andra undersökningar eller behandlingar röntgen, MR, ultraljud. typer av

170 Översikt över svensk stråIsgøddsforskning

Två andra studier rör exponering för radon hemmiljö respektive arbetsmiljö. När det gäller icke-joniserande strålning bör särskilt den nationella studien kring cancerförekomst bland personer som bott nära kraftledningar respektive utsatts för magnetfält i sin arbetsmiljö nämnas. Till detta kommer en studie kring hälsoeffekter UVav strålning som ännu inte avslutats. Framtida epidemiologiska undersökningar bör i ökad utsträckning kombineras med molekylärbiologiska studier av specifika strålningsinducerade förändringar i arvsmassan.

Risforskning m. m.

Den samhällsvetenskapliga forskningen med inriktning på strålskyddsfrågor behandlar riskproblematiken i ett vidare perspektiv omfattande riskupplevelser, riskjåmförelser och riskkommunikation. Forskningen inom detta fält är liten. En utveckling av området kan med fördel ske i samverkan med riskforskning på andra områden. Juridiska aspekter strålskyddsfrågor bör också tas upp.

6.5.2 Strålskyddsforskning inom medicinska områden

Diagnostik

Forskning kring patient- och personalstrålskydd inom det medicinska området bedrives på flera olika håll i landet, oftast i anknytning till universitetssjukhusens och de radiofysiska institutionerna. Området är komplext bl.a. grund av den snabba teknologiska utvecklingen, motsättningar mellan kliniska behov och strålskyddshänsyn samt ston intresse från allmänheten. Resultaten visar en betydande återstående potential för dosminskning inom röntgendiagnostiken. Detta är tveklöst det sarnhällsområde där en strålskyddsinsats ger den största utdelningen i form av sparad stråldos. Man behöver i större utsträckning än i dag studera indikationer för röntgenundersökningar samt betydelsen av undersökningarna för behandlingsresultaten. Ett grundläggande problem i all röntgendiagnostik och nuklearmedicin är att man i dag saknar full förståelse för sambandet mellan pa-

Översikt över svensk strålskyddsforskning 171

tientdos och bildkvalitet. Detta är ett centralt område som kräver stora framtida forskningsinsatser. Modern teknik ställer krav strålnya skyddsforskning. Digital röntgenutrustning kan mycket högre t.ex. ge patientstråldoser än den utrustning hittills använts. som Den strålskyddsinriktade forskningen kring metoder, utnyttjar som icke-joniserande strålning för patientbunden diagnostik, t.ex. MR och ultraljud har hittills varit mycket begränsade.

Strålbehandling

Forskningen med anknytning till strålbehandling gäller i första hand extem behandling med högenergetisk röntgen- och elektronstrålning. Här studeras

framförallt stråldoser till organ i patienten ligger långt bort från

som själva behandlingsvolymen. Ökad överlevnad vid strålbehandling kräver större satsningar när det gället att skydda frisk vävnad under behandlingen. Iakttagelser beträffande akuta och sena effekter på nonnalvävnad i samband med strålbehandling är en viktig källa till ny information om strålningseffekter, individuell skillnad i känslighet för strålning etc.

6.5.3 Strålskyddsforskning inom miljöområdet

Den radioekologiska forskningen i Sverige måste för närvarande betraktas som relativt stark också i ett internationellt perspektiv. Detta är ett resultat av de satsningar som gjordes efter Tjemobylolyckan bl.a.

utifrån krav beredskapen mot kärnenergiolyckor. Denna forskning

har också en god geografisk spridning och att den bör bibemenar hållas i nuvarande omfattning. Forskningen har hittills dominerats av fáltundersökningar och experiment, medan de teoretiska studierna varit färre. Det behövs en fortsatt uppföljning av effekterna i naturen även vad gäller uppskattningar av stråldoser till utsatta befolkningsgrupper. Teoribildningen bör prioriteras högt. Vi menar att det finns anledning till ett närmare samarbete mellan traditionell radioekologi och de biologisktekologiskt inriktade ärrmena. Det finns många beröringspunkter miljöområdet mellan strålskyddsforskningen och det miljöforskningsprogram som SNV svarar för. Likheterna är stora när det gäller metoder och koncept. Det är också så att strålskyddsforskningen många områden varit föregångare till utvecklingen på

172 Översikt över svensk strålskyddsførskning

miljöforslcningsområdet. Detta gäller exempelvis utveckling och tillämpning av modeller för spriding av föroreningar i luft, vatten och mark. Erfarenheter från strålskyddsforskningen har vidare varit till

nytta vid utveckling av exponeringsanalyser dosimetri och vid

riskbedömningar. En utbyggd forskning kring haveriberedskap, beslutsfattande, konsekvensuppskattningar och informationsspridning är angelägen och

även här skulle resultaten forskning kring strålskyddsområdets

av speciella frågeställningar kunna bli modell för andra områden. en Sverige har internationellt framskjuten roll vad gäller studier av en radionuklidtransporten i berggrunden genom det svenska kämavfallsprogrammet hade en tidig start 1976-1977. som

Bilagor 8- 14-0386

x

Kommittédirektiv m

E [å

Dir. 1993:45 Utredning om forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet

Dir. 1993:45

Beslut vid regeringssammanträde1993-04-22

Chefen för Miljö- och naturresursdepanementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet samt utreda strukturella frågor rörande grundforskningen av betydelse för strålskyddet.

Bakgrund

Statens strålskyddsinstitut SSI har enligt sin instruktion ett centralt samordnande ansvar för tillämpad strålskyddsforslming. I sin anslagsframställning avseende budgetåret 199394 och i den särskilda anslagsframställningenför forskningsverksamhetenåren 199394- 199596 har institutet redovisat vissa problem, främst av samordnings-och ekonomisk karaktär, som landets strålskyddsforskning belastasmed. För att förbättra förutsättningarna för strålskyddsforskningeni landet har institutet därför, i nämnda anslagsframstâllningar, anfört skäl för att utvidga sitt eget ansvar för den tillämpande strålskyddsforskningen till att omfatta all strålskyddsforskning, alltså även den grundläggandeforskningen. Naturvetenskapliga forskningsrådet har också föreslagit att SSI formellt skall ta ett ökat ansvar för den riktade grundforskningen, dvs. sådan grundläggande forskning som är av betydelse för den mer målinriktade strålskyddsforskningen remissvar till Miljödepartementet 14 juni 1991 avseendeSSI:s rapport prioriterade verksamheter.

9- 14-0386

Bilaga 1

Strålskyddsforskningen har en bred tvärvetenskaplig inriktning och innefattar all forskning som syftar till ett bättre strålskydd. Det kan vara svårt att särskilja tillämpad strålskyddsforsloring från grundforskning området. Vissa skillnader finns dock. Som exempel rent tillämpad forskning kan nämnas studier av förekomsten av radionuklider i omgivningen efter Tjemobylolyckan, kartläggning av radonkoncentrationeri bostäder och utveckling av metoder för mätning av aktiviteter, doser och dosindikatorer, t.ex. kromosomstömingar. Exempel på grundforskning kan vara studier av biologiska effekter förorsakade av strålning, studier av upptag av radioaktiva aerosoler i lungan eller studier av vissa ekologiska processer. Man kan således utpeka viss forskning som grundläggande respektive tillämpad men mellan dessaytterligheter finns en stor gråzon. Strålskyddsforskningens tvärvetenskapliga karaktär innebär att en rad olika ämnesområden har anknytning till strålskyddsforskningen. I första hand berörs radiofysik, kämkemi, strålningsbiologiradiobiologi och radioekologi och radioepidemiologi. Dessutom har strålskyddsforslcningen beröringspunkter med ämnena fysik, geologi, geofysik, byggnadsteknik och hematologi. Inom dessa skilda ämnesområden råder delvis olika förutsättningar för att bedriva forskning, men vissa likartade drag finns. Vid strålskydd och dess tillämpning inom medicinen eftersträvas en optimerad avvägning mellan vinst och risk för patient och personal. Strålskyddsforskningen utgör därför även ett arbetsområdeför yrkesmedicinare och hygieniker. Enligt SSI finns framför allt inom forskningsområdenaradiofysik, radioekologi och strålningsbiologi avsevärdaekonomiska svårigheter. Forskningen inom dessa områden bedrivs endast vid ett fåtal institutioner. Antalet studenter grund- och forskarnivå har varierat under åren men är genomgåendelågt. Ett problem inom strålskyddsforskningen år att verksamheten är splittrad många olika discipliner. Det leder till att forskningen bedrivs i alltför små grupper, vilket kan skapa svårigheter att vinna uppmärksamhet för verksamheten, att förståelse för den inom bredare forskningsgrupperingar och att därmed finna långsiktig finansiering för den. Det har varit svårt för den strålskyddsanknutna forskningen att locka forskare till området. Enligt vissa bedömarehar det sin förklaring just i att det är svårt att medel för att finansiera forskningen. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i endast begränsad omfattning beslutat om stöd till den strålskyddsanknutna forskningen. Forskningsrådet har i flera fall gjort bedömningen att strålskyddsprojekten genom sin tillämpade karaktär inte uppfyller rådets kriterier för att stöd. Jag anser att kunskapsutvecldingeninom strålskyddsforslcningen är av stor betydelsebl.a. för den förebyggande hälso- och sjukvården. Det gäller exempelvis studier av nedfallet efter Tjemobylolyckan, förekomsten av

Bilaga 1 177

radon i bostadshus, studier av strålning från bildskärmar, kraftfält samt UV-strälning. Vidare är det från samhällsekonomisk synpunkt naturligtvis viktigt att strålskyddsforskningen kan bedrivas effektivt.

Uppdraget

Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet. Utredaren bör också diskutera och tydliggöra distinktionen mellan tillämpad, riktad och grundläggande strålskyddsforskning. Utredaren bör beskriva situationen för strålskyddsforskningen i Sverige och analysera de problem av bl.a. samordnings-och resursmässigkaraktär som beskrivits ovan. Utredaren bör vidare redovisa forslag till framtida riktlinjer för strålskyddsforskningen. Utredaren bör bedöma behovet av insatser för grundläggande forskning. Frågor som rör forskarrekryteringen skall belysas. Förslagen skall finansieras inom SSI:s befintliga resurser för strålskyddsforskning. Sverige deltar sedan år 1990 aktivt i EGzs strålskyddsforskningsprojekt. Utredaren bör analysera vilka effekter ett medlemsskapi EG skulle få för den svenska strålskyddsforskningen. Flera myndigheters verksamhet påverkas av de resultat som kommer av strålskyddsforskningen. Det gäller t.ex. Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor samt Statens naturvårdsverk som arbetar med problematiken kring det uttunnande ozonskiktet. Utredaren skall beakta berörda myndigheters behov så att strålskyddsforskningen även i framtiden kan bidra till ett förhöjt strålskydd inom hälso- och sjukvården och till att öka kunskapen om de skadliga effekterna av UVB-strålningen. Utredaren skall ta i beaktandede förslag och riktlinjer som regeringen presenterat i propositionema om treårig budgetñnansiering för forskning och forskarutbildning prop. 199293: 170 samt om löntagarfondsmedeloch forskning prop. l992l93zl7l. Härvid skall särskilt beaktas de riktlinjer som aktualiserar möjligheten att föra över en del av de fasta anslag till forskning som idag går till vissa institut och myndigheter till en annan finansieringsform som vidgar möjligheterna för nationell konkurrens. Utredaren skall knyta till sig en referensgrupp med representanter från berörda institutioner och myndigheter för samråd. Vidare skall för arbetet gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5, EG-aspekter i utredningsarbetet dir. 1988:43 samt att redovisa verksamhetens regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50. Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 1 mars 1994.

178 Bilaga 1

Jag har samrått med cheferna för Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet denna fråga. i

Hemställan

Med hänvisning till vad jag här anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare, omfattad av kommittéförordningen 1976:119, med uppdrag att kartlägga forskningsverksamhet inom strålskyddsområdet i landet samt att utreda strukturella frågor rörande grundforskningen av betydelseför strålskyddsområdet, att besluta om referensgrupp, sakkunniga, experter, sekreterareoch annat biträde utredaren. Vidare hemställerjag att regeringen beslutar att kostnadernaskall till lika delar belasta fjortonde huvudtitelns anslag A Utredningar och femte huvudtitelns anslag A Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hemstâllan.

Miljö- ochnaturresursdepartementet

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm1993

UTREDNINGEN M 1993:05 OM FORSKNINGS- 1993-09-01 VERKSAMHETEN INOM STRÅLSKYDDSOMRÅDET

FRÅGEFORMULÄR

Med detta frågeformulär vill utredningen samla basuppgiñer som bedöms som väsentliga för kartläggningen av strålskyddsforskningen i Sverige. För redovisningen i denna enkät används den definition strålskyddsforskning som ges i utredningens direktiv:

strålskyddsforskningen har en bred tvärvetenskaplig inriktning och innefattar all forskning som syñar till ett bättre strålskydd.

strålskyddsforskningen kan vara tillämpad målinriktad såväl som riktad grundforskning. Enligt direktiven avses med

riktad grundforskning sådan grundläggande forskning som är av betydelse for den mer målinriktade strålskyddsforskningen.

Grundforskning i betydelsen sådan forskning som förekommer inom fysik, kemi, biologi mm och som utgör en grundläggande bas för all tillämpad forskning omfattas inte av denna enkät.

180 Bilaga 2

Använd gärna nedanstående inramningar for besvarande av de olika frågorna. Alternativt kan sammanställningar redan finns tillgängliga användas den i som utsträckning de är tillämpliga.

Om forskningen

1.1 Pågående forskning

I detta avsnitt är utredningen intresserad att en kortfattad beskrivning av av strålskyddsforskning bedrivits under det senaste budgetåret 199293. som Redovisningen bör disponeras efter de forskningsområdenforskargrupper som ñnns vid institutionen motsvarande, dvs det kan bli än ett enkätsvar från en och mer samma institution.

En förteckning över de vetenskapliga artiklar publicerats de senaste sex åren bör som lämnas med. Markera de fem mest centrala arbetena.

Bilaga 2 181 1.2 Kontakter med andra grupper För att utredningen skall en bild forskanniljön i vid mening i punktform de av ange samarbeten som pågår dels med andra svenska forskargrupper, dels med utländska forskargrupper, särskilt grupper i EG-länder. Ange huruvida samarbetet ingår i EGs forskningsprogram strålskyddsområdet. A. Svenska forskargrupper institution forskareforskargrupp

B. Utländska forskargrupper institutionland forskareforskargrupp ingår i EG

1.3 Utvärdering

Har forskningen blivit föremål för någon form av utvärdering under de senaste åren sex El Ja, sammanfattning av utvärderingen bifogas ElNej

132 Bilaga 2 .

2 Forskningsstöd

2.1 Utredningen har i uppdrag att ge en bild av hur strålskyddsforskningen ñnansieras, dvs via fakultetsanslag basanslag, forskningsråd, sektorsorgan, EG och övriga anslag lokala fonder, industri mm. För att erhålla en uppfattning om utvecklingen och långsiktigheten ber Er ange den tid i år anslagetstödet som avser. Helst bör den på separat blad bifogade tabellen utnyttjas, och data redovisas per forskningsområdeforskargrupp i samstämmighet med punkt 1.1. Det ñnns då möjlighet for utredningen att dels redovisa slutsatser institutionsvis, dels exempelvis per forskningsområde.

2.2 Lämna om möjligt också en grov ekonomisk sammanställning för all strålskyddsforskning vid institutionen som helhet for åren 8990 och 8687 summan av resp fakultetsanslag basanslag, rådsanslag, sektorsanslag, EG och övrigt.

Bilaga 2 183 3 Forskarutbildning mm 3.1 Forskarrekrytering Ge en sammanfattande förteckning äver aktiva forskarstuderande med angivande av datum för antagning, avhandlingens inriktning och planerad tidpunkt för disputation. Ange aktivitetsgrad i procent efter resp namn. 2+ man: Lhansilngs tema i t

10- 14-0386

, 184 Bilaga 2 Ange vilka forskarutbildningskurser som anordnats de senaste tre åren kursnamn, poäng, antal deltagare och om kursen ordnats gemensamt med andra institutioner eller motsvarande

Bilaga 2 185 3.2 Avhandlingar Redovisa avhandlingar under den senaste sexårsperioden med angivande författare, av avhandlingens titel samt disputationsår. i

186 Bilaga 2 Redovisa också licentiatuppsatser författare, titel, år

4 Övrigt

4.1 Utredningen är intresserad av att höra synpunkter definitionen av strålskyddsforskning samt begreppen tillämpad forskning resp riktad grundforsking strålskyddsområdet. Vad bör med grundläggande strålskyddsforskning man avse

Bilaga 2 187

4.2 Utredningen är tacksam även för andra kommentarer och synpunkter rör som strålskyddsforskningen än de efterfrågas i detta formulär. som

Övriga synpunkter

4.3 Var vänlig ange tre dagar i oktobernovember som är lämpliga for ett besök av representanter for utredningen.

forslag förslag förslag

Frågor om denna enkät kan ställas till

Sören Mattsson tfn 04033 13 74 Leif Moberg tfn 08763 1998

Vi tackar för att Ni fyllt i detta frågeformulär. Uppgifterna behövs för att ge en så rättvisande bild av strålskyddsforskningen i Sverige som möjligt, och som underlag for kommande forslag.

188 Bilaga 2

i

ä

9 E

o

-

m

E o m

3 3

Bilaga 2 189

Tabell Fullständig utsändningslista för enkäten ordnad i

bokstavsordning efter adressat. Numreringen är densamma i som tabellerna 5.1-5.3 och avsnitt 5.2.4 i kapitel Svaret anger om institutionen anser sig bedriva strålskyddsforskning eller -- betyder att

man inte svarat.

Nr INSTITUTION UNIVERSITETENHET ORT SVAR Ja Nej

52 ABB Atom VÄSTERÅS -- -- Arbetarskyddsstyrelsen Medicinskaenheten SOLNA X 47 Arbetsmiljöinstitutet SOLNA X 47 Arbetsmiljöinstitutet UMEÅ x 44 Avd för arbetsmiljöteknik LTH LUND X Avd för diagnostiskradiologi Hälsouniversitetet LINKÖPING X Avd for diagnostiskradiologi Akademiskasjukhuset UPPSALA X 14 Avd for kämfysik Fysiskainstitutionen LUND X Avd for markvetenskap SLU UPPSALA X Avd för naturgeograñ Umeåuniversitet UMEÅ X

Avd för odontröntgendiagnostik Odontologiskainst JÖNKÖPING X 5 Avd för radiofysik Hälsouniversitet LINKÖPING X Avd för radiologi Hälsouniversitet LINKÖPING 3 Avd för sjukhusfysik Karolinskasjukhuset STOCKHOLM X Avd för sjukhusfysik Centrallasarettet UDDEVALLA -- -- 38 Avd för sjukhusfysik Akademiskasjukhuset UPPSALA X 39 Avd för sjukhusfysik Centrallasarettet VÄXJÖ X Cancerepidemiologiska enheten Karolinskasjukhuset STOCKHOLM X Cancerepidemiologiska enheten Allmänna sjukhuset UPPSALA -- -- 40 Centrum för riskforskning Handelshögskolan STOCKHOLM X

41 Centrum för vetenskapsstudier Göteborgsuniversitet GÖTEBORG X 11 Enhetenför miljömedicin Karolinskainstitutet HUDDINGE X 31 Enhetenför tillämpad cell- och Umeå universitet UMEÅ X molekylärbiologi Fiskeriverket Sötvattenlaboratoriet DROTTNINGHOLM X 48 Försvaretsforskningsanstalt SUNDBYBERG X 48 Försvaretsforskningsanstalt UMEÅ X Handelshögskolan STOCKHOLM -- -- 29 Hudkliniken Karolinskasjukhuset STOCKHOLM X 42 Inst for allmän ochmarin mikrobiol. Göteborgsuniversitet GÖTEBORG X Inst för analytiskochmarin kemi CTH GÖTEBORG X

Inst för atomfysik LTH LUND X Inst for dermatologiochvenereologi Sahlgrenskasjukhuset GÖTEBORG X Inst for diagnostiskradiologi Sahlgrenskasjukhuset GÖTEBORG X 32 Inst för diagnostiskradiologi Huddingesjukhus HUDDINGE X Inst for diagnostiskradiologi Universitetssjukhuset LUND -- -- 24 Inst för diagnostiskradiologi Karolinskasjukhuset STOCKHOLM X 13 Inst för ekologi och miljövård SLU UPPSALA X Inst for elektriskmätteknik Lundsuniversitet LUND -- -- 10 Inst för experimentellonkologi Karolinskainstitutet STOCKHOLM X 15 Inst for fysiologiskbotanik Lundsuniversitet LUND X

190 Bilaga 2

forts. tabell

INSTITUTION UNIVERSlTETENl-IET ORT SVAR Ja Nej

Inst för geologi och geovetenskap Stockholmsuniversitet STOCKHOLM X 16 Inst för geovetenskap Uppsala universitet UPPSALA X 17 Inst för husdjurensutfodring ochvärd SLU ALNARP X Inst för kemiskapparatteknik KTH STOCKHOLM -- -- 18 Inst för klinisk kemi SLU UPPSALA X 34 Inst för klinisk radiologi SLU UPPSALA X 6 Inst för kärnkemi CTH GÖTEBORG X Inst för kärnkemi KTH STOCKHOLM -- -- 30 Inst för mikrovågsteknik CTH GÖTEBORG x 25 Inst för miljömedicin STOCKHOLM X

Inst for odontologiskröntgendiagnostik Karolinskainstitutet HUDDINGE -- -- 35 Inst för odontologiskröntgendiagnostik Tandvårdshögskolan MALMÖ X 27 Inst för onkologi Radiumhemmet STOCKHOLM X Inst för onkologi Akademiska sjukhuset UPPSALA X Inst för Oorganiskkemi KTH STOCKHOLM X 2 Inst för radioekologi SLU UPPSALA X 7 Inst för radiofysik Sahlgrenskasjukhuset GÖTEBORG X 8 Inst for radiofysik Universitetssjukhuset LUND X 9 Inst for radiofysik Malmö allmännasjukhus MALMÖ X 1 Inst för radiofysik Umeå universitet UMEÅ x

22 Inst för skoglig zooekologi SLU UMEÅ X 4 Inst för strålningsbiologi Stockholmsuniversitet STOCKHOLM X 12 Inst för strålningsvetenskap Uppsalauniversitet UPPSALA X 31 Inst for tillämp cell- och molbiologi Umeåuniversitet UMEÅ X Inst för yrkesmedicin Universitetssjukhuset LINKÖPING -- -- 19 Limnologiskainst Uppsalauniversitet UPPSALA X 3 Medicinsk strålningsiysik Karolinska institutet STOCKHOLM X 20 Meteorologiskainst Stockholmsuniversitet STOCKHOLM X Odontologiskainst Göteborgsuniversitet GÖTEBORG -- -- Odontologiskakliniken Tandläkarhögskolan UMEÅ -- --

26 Onkologiska inst Sahlgrenska sjukhuset GÖTEBORG X Onkologiskakliniken Regionsjukhuset LINKÖPING -- -- Onkologiskakliniken Universitetssjukhuset LUND -- -- 36 Onkologiskakliniken Malmö allmänna sjukhus MALMÖ X 28 Onkologiskt centrum Norrlands UMEÅ x universitetssjukhus Radiofysikavdelningen Regionsjukhuset ÖREBRO X Radiologiskaavd Regionsjukhuset UMEÅ -- -- 27 Radiumhemmet Karolinska sjukhuset STOCKHOLM X Regionsjukhuset ÖREBRO -- -- 37 Röntgenavdelningen Barnklin, Östra sjukhuset GÖTEBORG X

33 Röntgendiagnavd Malmöallmänna sjukhus MALMÖ X Röntgenkliniken Danderyds sjukhus DANDERYD -- -- 50 Statensgeotekniskainstitut LINKÖPING X 51 SMHI NORRKÖPING X Statenslivsmedelsverk UPPSALA X Statens naturvårdsverk SOLNA X 49 Statens strålskyddsinstitut STOCKHOLM X 54 StudsvikEcosafe NYKÖPING X 54 StudsvikNuclearAB NYKÖPING X Svenskkämbränslehantering STOCKHOLM X

Bilaga 2 191

forts. tabell

Nr INSTITUTION UNIVERSITETENHET ORT SVAR Ja Nej

Sverigesgeologiskaundersökning STOCKHOLM -- -- Tumörbiologi Karolinska institutet STOCKHOLM -- -- 55 Vattenfall VÄLLINGBY X Veterinärmedicinsknäringslära SLU UPPSALA X 23 Växtbiologiskainst SLU UPPSALA X 45 Yrkes- ochmiljömedicinskakliniken Universitetssjukhuset LUND X 46 Yrkes- ochmiljömedicinskakliniken Regionsjukhuset ÖREBRO X

Bilaga 3 Begreppet Strålskyddsforskning och tidigare utredningar

Vad är Strålskyddsforskning

Definition av forskning och utveckling FoU

Följande generella definitioner begreppet forskning och utveckling av

FoU har utvecklats inom OECD och används bl.a. av Statistiska

centralbyrån vid redovisning av forskningsstatistik. Forsknings- och utvecklingsverksamhet definieras som verksamhet systematisk grundval för att öka fonden vetande. I FoU inräknas av att utnyttja detta vetande för nya användningsområden och att åstadkomma eller förbättrade produkter, systern eller metoder. nya Schematiskt kan FoU delas upp i följande tre komponenter. grundforskning: att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Detta nya begrepp innefattar både grundforskning eng. pure basic research, ren där ingen restriktion finns vad gäller forskningens inriktning, och rik-

tad grundforskning oriented basic research där forskningens inrikt-

ning är att lägga grund kan tänkas ge en tillämpning. en som tillämpad forskning: att systematiskt och metodiskt söka efter ny idéer med bestämd tillämpning i sikte kunskap och nya en utvecklingsarbete: att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och idéer för att åstadkomma nya produkter, och system eller väsentliga nya nya processer nya förbättringar av existerande sådana.

Hur har Strålskyddsforskning deñnierats tidigare

Strålskyddsforskning samlande beteckning för forskning som rör som skyddet mot strålning blev i Sverige mer allmänt använd under 1960talet. År 1963 inrättade Kungliga Vetenskapsakademien en särskild

194 Bilaga 3

Nationalkommitté för strålskyddsforskning som fortfarande är verksam. Den 1 juli 1976 erhöll Statens strålskyddsinstitut SSI formellt ansvaret för den tillämpade strålskyddsforskningen. Ansvaret omfattar både frågeställningar inom kämenergiområdet och inom övriga områden strålskyddsområdet. De senare omfattar såväl joniserande strålning som icke-joniserande strålning. Begreppet strålskyddsforskning diskuterades av Radiobiologiutredningen. I dess betänkande Radiobiologisk forskning m.m., Ds U 1981:6 sägs bl.a. att strålskyddsforskningen är inriktad på att ge kunskaper om människans strålningsmiljö och strålningens verkningar. Dessa kunskaper används sedan i utvecklingen av förbättrad metodik och för kontroll och reduktion av människans strålbelasming och de skadliga verkningarna av denna. Strålskyddsforskningens resultat är också underlag för beslut om gränsvärden och skyddsåtgärder. I detta ingår också riskanalyser. Det sägs vidare att utgångspunkten för strålskyddsforskningen är ett praktiskt strålskyddsproblem som ska ges en vetenskapligt grundad lösning. I en del fall kan detta kräva grundforskningsinsatser. Grundforskningen är i detta fall underordnad ett visst syfte och resultaten avses betydelse inom strålskyddet. Man kallar detta riktad grundforskning. Det konstaterades vidare att strålskyddsforskningen är beroende av att det vid universiteten bedrivs grundforskning av hög klass inom många av naturvetenskapens ämnesområden som matematik, fysik, kemi, biologi och geovetenskaper. Detta gäller kompetens, arbetsmetodik och grundläggande kunskaper. Beroendet av aktiv naturvetenskaplig forskning delar strålskyddsforskningen med många andra tilllämpade forskningsområden. Begreppet strålskyddsforskning berörs också av utredningen om kämkraftberedskapen Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor, SOU 1989:86. I betänkandet sägs om strålskyddsforskningen, delvis betingat av utredningens uppdrag, att denna forskning är inriktad att ge kunskaper om strålningsmiljön och strålningens verkningar. Denna kunskap kan bl.a. utnyttjas för att förbättra metodik och kontroll och för att reducera de storskaliga verkningarna av strålning. Strålskyddsforskningen är till sin natur målinriktad men vissa problemställningar kräver insatser även av grundforskningskaraktär. Strålskyddsforskningen är för sin utveckling beroende av den grund-

Bilaga 3 195

forskning som sker vid universitet och högskolor inom en rad naturvetenskapliga änmesområden. De definitioner på strålskyddsforskning m.m. som förekommit i andra sammanhang är mer operationella, dvs. de områden och anger frågeställningar som omfattas av strålskyddsforskningen. På samma sätt anges sådana områden som inte tillhör strålskyddsforskningen.

Definition i utredningens direktiv

I direktiven till denna utredning definieras strålskyddsforskning följande sätt: strålskyddsforskningen har en bred tvärvetenskaplig inriktning och innefattar all forskning som syftar till ett bättre strålskydd. Den tvärvetenskapliga karaktären innebär att en rad olika ärrmesområden har anknytning till strålskyddsforskningen. I första hand berörs radiofysik, kärnkenni, strålningsbiologi, radioekologi, och radioepidemiologi. Dessutom finns beröringspunkter med fysik, geologi, geofysik, byggnadsteknik och hematologi. Såväl joniserande som ickejoniserande strålning omfattas. Strålskyddsforskningen har vidare kontaktytor mot icke-teknisktnaturvetenskapliga ämnen som exempelvis riskforskning. I direktiven definieras riktad grundforskning som sådan grundläggande forskning som är av betydelse för den mer målinriktade strålskyddsforskningen

Definition i enkäten och några synpunkter

För att samla in ett grundmaterial till vår kartläggning av strålskyddsforskningen i landet har distribuerat en enkät till forskargrupperinstitutioner som vi förhand bedömde utföra strålskyddsforskning. Denna enkät behandlas närmare i kapitel 1.3. För enkäten utnyttjades i huvudsak den definition som används i utredningsdirektiven. Grundforskning i betydelsen sådan forskning som förekommer inom fysik, kemi, biologi m.m. och som utgör en grundläggande bas för all tillämpad naturvetenskaplig forskning omfattades inte av enkäten.

196 Bilaga 3

I enkäten inbjöd till synpunkter dessa definitioner. Vi har fått ett flertal synpunkter från vilka man kan urskilja ett mönster enligt följande. En generell definition. l några enkätsvar instämde man i den givna definitionen och fann det också naturligt att en generell definition av begreppet strålskyddsforskning även innebär möjlighet till olika tolkningar och ger upphov till diffusa gränsdragningar. l flera enkätsvar har man angivit en alternativ definition med innebörden all forskning som ökar vår kunskap om strålningens verkningar på människa, djur och miljö och kan värde för att förbättra strålsom vara av skyddet. De traditionella definitionerna tillämpad och grundläggande forskning kan väsentligen utnyttjas. Detta innebär då att den grundläggande forskningen befinner sig betydligt längre från strålskyddet och frågan huruvida resultaten kommer att bidra till ett bättre strålom skydd är mer svårbedömd än för den tillämpade forskningen. I något fall har man även tagit hänsyn till att grundforskning är av

långsiktig karaktär Hera år. För tillämpad strålskyddsforskning

mer har nämnts att den gärna bör ha regional spridning och ske exemen pelvis i samverkan med regionala och lokala myndigheter. En operativ definition. Strålskyddsforskning tillämpad och grundläggande definieras i form av konkreta exempel från olika områden. Enligt vår uppfattning belyser dessa exempel på ett tydligt sätt strålskyddsforskningens bredd och komplexitet. Samtidigt visar de på hur denna forskning kan uppfattas beroende forskarens verksamhetsområde. Ett urval av sådana definitioner är

strålskyddsforskning är att studera inom strålningsbiologi, processer radioekologi, radiokemi, strålningskemi och radiofysik för såväl joniserande som icke-joniserande strålning där såväl teoretisk som reell och psykologisk inverkan på människor och miljö beaktas strålskyddsforskning innefattar basala cell- och molekylärbio- logiska effekter av strålning, joniserande såväl som ickejoniserande strålskyddsforskning innefattar mätteknik och dosimetri för såväl joniserande strålning som icke-joniserande strålning grundläggande strålskyddsforskning studier av biokemiska och ekologiska processer som styr upptag och fördelning av radioaktiva ämnen i djur, studier direkta strålskador på animalieproducerade av

Bilaga 3 197

djur; tillämpad forskning handlar möjligheterna att påverka djuom rets upptag och fördelning av aktivitet strålskyddsforskning innefattar kartläggning av biologisk effekt, undanröjande av onödiga stråldoser t.ex. optimering av strålbehandling där tumörkontrollen kan ökas utan motsvarande ökning av antalet strålskador, samt utveckling av metoder för att förutsäga biologisk effekt

En intressant synpunkt ur enkätsvaren som rör strålskyddsforskningens tvärvetenskapliga karaktär är att strålning och strålningseffekter kan hänföras till det naturvetenskapliga området, men frågan om skyddi sin grund är samhällelig. Talar man om strålskydd kommer man direkt in på normer, kriterier och bedömningar som fastställs och görs av märmiskor. Studier av hur detta görs utförs av samhällsvetare och bör innefattas i strålskyddsforskning.

berört

Tidigare utredningar som strålskyddsforsk-

ningen

Från slutet av 1950-talet finansierades strålskyddsforskningen väsentligen det dåvarande Statens råd för atomforskning AF R. År av 1977 upphörde Atomforskningsrådet och dess uppgifter övertogs av Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR. Den medicinska strålskyddsforskningen kunde erhålla anslag hos MFR och Cancerfonden. Framförallt under 1960-talet stöddes också viss strålskyddsforskning av SJ FR. AMFO gav redan under 1970-talet stöd till projekt rörande effekterna av icke-joniserande strålning. Under 1970-talet 1972-75 bekostades strålskyddsforskning som rörde kärnkraften också via Delegationen för forskning rörande kämkraftens säkerhetsoch miljöfrågor Kämsäkforsk. I samband med förändringar Statens strålskyddsinstitutets av uppgifter och organisation lades den l juli 1976 ansvaret för den till-

lämpade strålskyddsforskningen institutet prop 1975762123. Ett

viktigt skäl för detta var att sektorsmyndigheten för sin myndighetsutövning behövde tillgång till vetenskapligt grundade resultat. SSI övertog därmed ansvaret för strålskyddsforskning relaterad till användningen av kärnenergi från Delegationen för forskning rörande kämkraftens säkerhets- och miljöfrågor som awecklades. Under en kortare

198 Bilaga 3

övergångstid låg ansvaret hos Nämnden för energiproduktionsforskning NE. Den kärnkraftrelaterade forskningen finansierades redan från början via avgifter från ägarna av kärnkraftverken. Storleken på anslaget fastställes årligen av riksdagen. SSI fick 1976 också ansvar för övrig tillämpad strålskyddsforskning inklusive problemställningar som rör icke-joniserande strålning. Denna del av strålskyddsforskningen finansieras via statsanslag. Från 1976 har SSI en rådgivande forskningsnämnd till sin hjälp i bedömningen av de uppdrag som beställes. Nämnden utses av regeringen. I samband med att SSI fick ansvaret för den tillämpade strålskyddsforskningen sades emellertid inte något om finansieringen av strålskyddsforskningen. Berörda forskningsden mer grundläggande råd vid denna tidpunkt i första hand AFR 1977 införlivat med var NFR samt delvis NFR, SJ FR och MFR.

Radiobiologiutredningen

Utredningens förslag

Radiobiologiutredningen sitt betänkande i juni 1981 avgav Radiobiologisk forskning m.m., Ds U 1981:6. Utredningen redogjorde för pågående forskning uppdelad i grundforskning och tillämpad forskning samt gränsområden däremellan. Vidare redovisades finansieringen av forskningen liksom utbildningssituationen och rekryteringen forskarstuderande. Den pågående av forskningen i landet ställdes i relation till internationell forskning inom området. Utredningens förslag syftade till att konsolidera befintliga resurser pennanentiiing av vissa tjänster och till att förstärka resurserna genom för grundforskningen genom omfördelning av medel från tillämpad forskning till grundforskning. Utredningen framhöll att det grundläggande problemet för strålskyddsforskningen är hur grundforskningen skall kunna förstärkas så att kompetens och kunskaper kan vidmakthållas och utvecklas. Till förslagen hörde mer i detalj bl.a.

att den personliga professuren för Lars Ehrenberg vid strålningbiologiska institutionen, Stockholms universitet, omvandlades till en permanent professur

Bilaga 3 199

att institutionen för radioekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet - SLU borde utgöra centrum för radioekologi med särskild inriktning mot kulturekosystem, och att den vakanta professuren tillsattes att det i instruktionen för Statens strålskyddsinstitut gjordes ett tillägg som innebar att institutet även bör uppmärksamma den grundläggande strålskyddsforskningen och också satsa medel detta område.

Formema för förslaget om SSI och grundforskningen diskuterades. Det bedömdes vara viktigt att prioriteringen ansökningar av om forskningsbidrag lades utanför SSI. Motiveringen för detta ställningstagande var att undvika varje form av sammanblandning myndigav hetens verksamhet med den obundna forskningen. Ansökningar om bidrag till forskningsprojekt skulle förslagsvis kunna behandlas i nära samarbete med NFR när det gäller den naturvetenskapligt inriktade delen av den grundläggande strålskyddsforskningen. Utredningen konstaterade vidare att det effektivaste sättet att garantera kapacitet och flexibilitet inom utbildningen är att vidmakthålla forskningen inom de undersökta ämnesområdena hög nivå. en Samarbetet mellan radiofysiker, radioekologer och andra biologer i forskningsprojekt med radioekologisk inriktning borde enligt utredningen förbättras.

Resultat av radiobioogiulredningen

Resultaten av radiobiologiutredningens förslag blev mycket få, och särskilt gäller detta förslagen rörde den grundläggande strålsom skyddsforskningen.

Tjänster

När det gäller de två föreslagna professurema följdes utredningens förslag professuren i strålningsbiologi permanentades och professu- ren i radioekologi tillsattes. Fram till Tjernobylolyckan 1986 har också forskningen vid den radioekologiska institutionen väsentligen behand-

lat kulturekosystemen. Den nuvarande situationen för professuren i

11-- 14-0386

200 Bilaga 3

strålningsbiologi vid Stockholms universitet behandlas i kap 2.7.1 och bilaga 5.

Samarbetet NFR-SSI

Utredningens förslag att ändra SSI:s instruktion så att SSI även skulle uppmärksamma den grundläggande strålskyddsforskningen genomfördes inte. Däremot inleddes 198485 ett samarbete mellan NFR och SSI innebar att NFR utifrån sina kriterier delade ut anslag till grundsom läggande strålskyddsforskning. Ekonomiskt grundades samarbetet att SSI erhöll 500 tkr i ökade anslag med hänvisning till bl.a. behovet stöd till grundläggande strålskyddsforskning. l praktiken kom ytterav ligare medel att tillskjutas SSI och de uppgick till knappt 1 mkr per av år. Samarbetet pågick till 199293, men avtrappades successivt under de senaste åren, bl.a. beroende det samarbete med EU och dess strålskyddsprogram som inleddes 1990. Inom samarbetet mellan NFR och SSI defmierades aldrig begreppet grundläggande strålskyddsforskning. Vissa gränsdragningar gjordes dock: Områden klart innefattades i grundläggande ocheller allmänt som kunskapsuppbyggande forskning dosimetii, dos-verkansamband, var radioekologi, metodik för riskuppskattning och riskjämförelser Exempel områden inte ingick biologiska strålskadors som var uppkomst och utveckling samt nuklearteknik för medicinskt och tekniskt bruk.

Utredningen om kämkraftsberedskapen

Utredningens förslag

Denna utredning hade i uppdrag att göra samlad bedömning av kraen på beredskapen mot utsläpp radioaktiva änmen. Sambandet ven av med beredskapen mot allvarliga kemiska olyckor var med i bedömningen. I utredningens betänkande Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor SOU 1989:86 beskrivs hotbilden och lämnas i olika avsnitt dels förslag till åtgärder vid alla slags allvarliga olyckor, dels förslag till åtgärder vid utsläpp av radioaktiva ämnen samt dels en redogö-

Bilaga 3 201

reslse för ekonomi m.m.. I huvudavsnittet förslag till åtgärder vid om utsläpp av radioaktiva ämnen ingår också ett kapitel om forskning. I sina sammanfattande bedömningar rörande strålskyddsforskningen föreslog utredningen förstärkningar avseende kompetensen vid ett antal forskningsinstitutioner, säkerställande av tillgången kvalificerade mätresurser i landets olika regioner och förbättring av möjligheterna för centrala myndigheter att till att forskning se som gäller kämkraftberedskapen kommer till stånd. Utredningen föreslog att Strålskyddsinstitutet skulle få i uppdrag att svara for programmets genomförande. Det sägs vidare att SSI har det övergripande ansvaret för den målinriktade strålskyddsforskningen, men att SSI däremot inte har något ansvar för grundforskningen. Enligt utredningen borde SSI inte heller något sådant ansvar. Detta motiveras att det är viktigt att av grundforskningen bedrivs som obunden forskning vid universitet och högskolor. Utredningen presenterade ett förhållandevis detaljerat förslag till prioriterade områden för forskningen som omfattade huvudområdena luftspridning av radioaktiva ämnen, studier av radioaktiva ämnens fysikaliska och kemiska form, jordbruksradioekologi, renforsknjng, skogens radioekologi, studier av sjö- och havsekosystem, samt studier av radioaktiva ämnen i tätbebyggda områden. Det framhölls också som viktigt med fortsatt forskning dosimetriområdet och saneringsornrådet. Utredningen om kärnkraftberedskapen underströk vikten av att det finns kompetenta forskare och kvalificerad mätutrustning att tillgå i landet i händelse av en olycka som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen. Man förordade också en utökad samverkan med ämnesområden utanför det traditionella strålskyddsornrådet. Utredningen ansåg det ytterst angeläget att resurser tillfördes forskningen omedelbart så att en ytterligare nedgång i antalet forskarstuderande inom strålskyddsforskningen kunde förhindras. Totalt föreslogs ett årligt tillskott på 8 mkr.

202 Bilaga 3

Resultat förslagen från utredningen kärnkraftberedskapen vad av om gäller forskning

Stöd till mätverksamhet

Strålskyddsinstitutet erhöll budgetåret 199192 ett engångsanslag på 1,25 mkr for att använda stöd till kvalificerad mätutrustning inom som den svenska beredskapen mot kämenergiolyckor. Efter samråd med NFR fördelades medlen mellan FOA i Umeå, institutionen för radioekologi i Uppsala samt radiofysikinstitutionema i Lund och Malmö. Medlen användes för komplettering av kvalificerad mätutrustning.

Kompetensbevarande stöd

Från och med budgetåret 199293 erhåller SSI 3 mkr per år i tre år att användas for bibehållande av kompetens inom i första hand radioekologiornrådet. Medlen utnyttjas for att bekosta nio doktorandtjänster vid följande institutioner: skoglig zooekologi vid skogshögskolan i Umeå inriktning skogens radioekologi, FOA i Umeå skog-stråldos, radioekologi i Uppsala två tjänster, jordbrukets radioekologi, naturgeografi vid Uppsala universitet insjöars radioekologi, radiofysikinstitutionen i Lund tvâ tjänster, kustnära radioekologi och mätteknik, radiofysikinstitutionen i Malmö strâldoser till befolkningen samt kärnkemi vid Chalmers i Göteborg mätteknik särskilt svårmätbara nuklider.

Forskningsmedel till de centrala myndigheterna

Utredningens förslag om ytterligare medel till centrala myndigheter för att användas till forskningsuppdrag har inte genomförts.

Om strålskyddslagstiftningen

För fullständighetens skull vill vi slutligen kort nänma något om lagstiftningen strålskyddsområdet. I december 1985 lade utredningen

Bilaga 3 203

om översyn av strålskyddslagstiftningen fram sitt betänkande Ny strålskyddslag, SOU 1985:58. Den följdes i februari 1988 av en regeringsproposition prop. 198788:88. I den strålskyddslagen nya SFS 1988:220 som trädde i kraft den l juli 1988 sägs att syftet med lagen är att märmiskor, djur, och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning. Lagen gäller såväl joniserande strålning ickesom joniserande strålning. Enligt strålskyddslagen med joniserande avses strålning gammastrålning, röntgenstrålning, partikelstrålning eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning. Med ickejoniserande strålning avses optisk strålning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elektriska och magnetiska falt och ultraljud eller arman till sin biologiska verkan likartad strålning. Den nya strålskyddslagen innebär att behövliga skyddsåtgärder mot strålning skall kunna vidtagas med stöd av lagen allt eftersom kunskapema om strålningens effekter ökar. Statens strålskyddsinstitut är ansvarig myndighet. Förhållandet till annan lagstiftning och samverkan med andra myndigheter behandlas i regeringens proposition.

Bilaga

4 Erfarenheter svenskt av samarbete

med EU inom strålskyddsforskningens

område.

Bakgrund

EU har sedan 1960-talet inom för EURATOM-avtalet ett särramen skilt program för strålskyddsforskning inom området joniserande strålning, vilket hittills löpt i 5-års perioder. Programmets målsättning är att samordna europeisk strålskyddsforskning, att främja kunnande och utbildning inom området t.ex. att anordna konferenser och genom kurser, samt att bidra till kunskapsöverföring mellan de ingående ländema.

Under pågående period det tredje ramprogrammet ingår strål-

skyddsforskningen ett två delområden inom programmet som av Nuclear Fission Safety. Programmets är något olyckligt, efternamn som inte enbart kärntekniskt relaterade frågor behandlas. Enligt uppgift räknar man inom EU med att programmet Nuclear Fission Safety kommer att finnas kvar inom fjärde ramprogrammet, att struktumen ren eventuellt kommer att förändras något. Vid sidan det reguljära av programmet har sedan 1991 ett så kallat Tjemobylprojekt pågått. Detta är helt inriktat forskning i anslutning till olyckan i Tjernobyl 1986, och målsättningen har och kommit att fokuseras mot mer mer frågor rörande beredskap mot olyckor, motåtgärder och sanering av områden sorn kontaminerats av radioaktiva ämnen. Ungefär hälften av anslagna pengar går här till forskare från Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Från 1993 finns dessutom ytterligare ett projekt PECO som

går ut att stödja vissa forskargrupper från länder i Östeuropa utan-

för det forna Sovjetunionen. Sverige ansökte inför perioden 1990 1994 att få delta - om som associerad medlem, och beviljades detta. På grund interna ekonoav miska förhållanden inom EU kunde kontrakt tecknas endast för perioden 1990 1991. Sverige ansökte 1991 om att sätt få delta - samma

206 Bilaga 4

under den resterande perioden fram till och med 1994. Denna ansökan

har ännu inte februari 1994 lett till ett nytt avtal. Trots att Sverige

inte formellt deltagit efter 1991 har i praktiken det vetenskapliga samarbetet kunnat bedrivas nära associerade till pronog som om vore grammet även under dessa år. Den stora skillnaden rör frnansieringssituationen några har ännu i februari 1994 inte kunnat överfö- - pengar ras till de svenska grupperna. Ett trettiotal svenska sökte medel från EU inför programgrupper mets start 1990. Cirka hälften dessa fick sina ansökningar bevilav jade. Totalt delades för de två första åren ut cirka 5,5 mkr till de svenska Fördelningen beslutas av tjänstemännen inom grupperna. kommissionen DG XIlF6 efter hörande av en rådgivande grupp CGC delegater från de deltagande länderna. Sve- 10, sammansatt av rige har två representanter i CGC 10, vilka även efter 1991 deltar i gruppens arbete, men nu formellt som observatörer. CGC 10 sammanträder ett gånger året för att ta ställning till ansökningar och par om avrapporteringar. Vid dessa tillfällen kan också nationella experter delta stöd för de nationella delegatema. Allmänt kan sägas att som från kommissionens sida tar stor hänsyn till de synpunkter som man förs fram från medlemmarna i CGC 10. Diskussionen vid mötena är i de flesta fall mycket öppen.

Programmets innehåll

Forskningsprogrammets struktur har varierat något mellan de olika femårsprograrnrnen. Programmet 1990 1994 är indelat in följande sätt:

Exponering av människa I.1 Mätning och tolkning av stråldos I.2 Radionukliders uppträdande i miljön

II. Strålningens konsekvenser människa; bedömning, prevention och behandling II.l Stokastiska effekter 11.2 Icke stokastiska effekter II.3 Strålningseffekter på organismer i utveckling

Bilaga 4 207

III.Risk och hantering av strålning IILl Uppskattning exponering och risk inkl. radon i bostäder av III.2 Optimering och management i strålskydd

Anslagen har fördelats så dryg tredjedel har lagts vardera att en områdena I och II. Den något lägre insatsen inom område III beror huvudsakligen på svårigheten att finna goda projektförslag inom detta område. Inom område har merparten av pengarna gått till delområde II.1. Inom område I och III har däremot fördelningen varit ganska jämn över delområdena. Anslagen till de svenska har grovt räknat fördelat sig grupperna med 40 % på område 20 % på område och 40 % område III. Detta motsvarar intressant nog snarare mer hur SSI lagt ut forskningsprojekt än fördelningen av EUs medel totalt.

Nationell finansiering

Forskningsprogrammet bekostas genom att de deltagande länderna belastas i proportion till sina respektive bruttonationalprodukter vid en given tidpunkt. Sverige bidrog under 1990-1991 med 4,2 % av programmets budget. För perioden 1992 1994 är motsvarande siffra 7 knappt 4 % Kostnaderna for Sverige för hela perioden 1990 1994 . beräknas bli cirka 19,8 mkr. Av strålskyddsprograrnrnets totala budget används mellan 15 och 20 procent till administration och utbildningsverksamhet. Resterande andel går tillbaka till forskare i de deltagande ländema. Den relativa återföringen av dessa medel varierar något mellan de olika ländema, dock knappast med mer än omkring 20 procent. Det kan noteras att Sverige för perioden 1990-1991 inte behövde bidra till administration och utbildning, vilket man dock måste göra i det fortsatta arbetet. För perioden 1992-1994 tillämpas dessutom paragraf säger att en som varje forskargrupp från EFTA-länder skall betala 5 000 ECU 1 ECU är ungefär 9 kr i mars 1994 av sina projektpengar till EU. Varken Tjemobylprojektet eller PECO finansieras med forskningsmedel utan i stället med pengar av biståndskaraktär. Sverige har, som land utanför EU, hittills inte belastats med några kostnader för dessa projekt. Den situationen kommer dock att förändras inom fjärde

ramprogrammet se nedan. Det kan också tilläggas att behandlingen i

208 Bilaga 4 SOU l994:40

CGC 10 dessa projekt skett endast inom ad hoc grupp med en av en deltagare från varje land. Styrningen från kommissionens sida har här också varit betydligt hårdare än när det gäller projekt inom det ordinarie prograrmnet. Tjemobylprojektets totala budget för åren 1993 och 1994 är 7,5 miljoner ECU och för PECO cirka 1,8 miljoner ECU.

Utvärdering av forskningsprogrammet

EU låter regelmässigt utvärdera forskningsprograrnrnen med hjälp av internationella expertgruppen Den senaste utvärderingen har gällt perioden 1987 1991. Expertgruppema har uttalat sig om kvaliten forskningen, hur programmet har skötts från EU:s sida, samt om om hur konsistent programmet är med EU:s policy och principer. Genomgående har programmet fått positiva utlåtanden.

Positiva erfarenheter av EU:s forskningsprogram

Den största fördelen med att svenska grupper deltar i EU-prograrnrnet ligger i de möjligheter till kontaktskapande och samarbete som drivs fram. De ingående måste samarbeta med varandra. Alla grupperna

projekt är tlemationella rent nationella projekt stöds inte med dessa

pengar, och koordinationsmöten ingår tvingande del i arbetet. som en Svenska forskare har samarbetet fått helt annan insyn än genom en tidigare i viktiga delar den europeiska forskningsverksamheten ur av strålskyddssynpunlct . Det förefaller också stor majoritet av de svenska grupsom om en deltagit i samarbetet inom EG-programmet uppfattat det som per som stimulerande, kanske delvis grund det tydliga engagemang i av forskningen visas från sekretariatet i Bryssel. Grupperna stisom upp muleras och resultat efterfrågas helt och sporras till arbete, ett annat sätt än vad är fallet till exempel när det gäller forskningssom rådsfinansierad forskning i Sverige. En stor fördel, kanske främst då sett från myndighetshåll, år arman svensk strålskyddsforskning kunnat jämföras med europeisk, såväl att vad gäller kvalitet inriktning. Det har visat sig att de svenska som insatserna står sig gott i internationell konkurrens. Inom vissa områden har Sverige ställning i främsta ledet. Inriktningen av det svenska en

Bilaga 4 209

programmet för tillämpad strålskyddsforskning, så det utformats som av SSI under de cirka 15 år ansvaret legat där, stämmer i sina huvuddrag väl överens med EU-programmet. Några skillnader finns dock: Inom SSI:s behandlas strålprogram skyddsrelaterade frågor rörande avfall från kärntekniska anläggningar, och nedläggning kämtelmiska anläggningar. Inom EU drivs dessa av projekt inom det andra av de två delprogrammen inom Nuclear Fission Safety. Sverige är inte associerat till detta delprogram. strålskyddsforskning rörande icke-joniserande strålning bekostas i viss omfattning inom SSI:s Inom EU finns forskningen rörande ickeprogram. joniserande forskning inom de traditionella naturvetenskapliga forskningsprograrnmen. Någon direkt strålskyddsforskning är det här knappast tal om, men observansen dessa frågor har dock höjts under senare år. Biomedicinsk forskning har traditionellt haft stark, än en om

avtagande, ställning inom EU:s strålskyddsforskningsprogram. Denna

typ av forskning bedrivs dock endast inom ett relativt begränsat antal EU-länder.

Negativa erfarenheter

Den dominerande negativa aspekten på det hittillsvarande samarbetet är den jämfört med svenska förhållanden ganska omständliga byråkrati som bland annat tar sig uttryck i en myckenhet formulär och av mycket långa handläggningstider. Tiden för enkel utbetalning även en kan vara över ett halvt år vilket är svårt att acceptera. För svenska forskares del har de ekonomiska frågorna dessutom varit osedvanligt komplicerade grund av de långa förhandlingar som föregått svensk associering till forskningsprogrammet. Den negativa aspekten på det uttalade kravet på samordning mellan de ingående forskargruppema är risken för onödig likrikming av forskningen. På flertalet forskningsområden är detta fönnodligen ett ganska akademiskt problem. Ställer man den i relation till EU-programmets forskning gentemot de nationella forskningsinsatsema i övrigt blir den dock intressant. I och med inom EU-programmet att man driver kravet på internationella och samordning forskgrupper av ningen så blir forskningen i hög grad sameuropeisk, något också som uttalat eftersträvas. Men det betyder att den i hög grad inriktar sig frågeställningar är mycket de olika länderna emelsom gemensamma

210 Bilaga 4

lan. Det är alltså inte bara så att nationella frågeställningar inte behandlas, utan också så att de frågeställningar som tas upp delvis formuleras så att den nationella tillämpningen minskas. En sida kravet multinationalitet är att sammansättningannan av forskare inom de olika projekten i ganska stor utsträckning en av kommer att styras av vad man kan kalla politiska, snarare än av rent vetenskapliga, hänsyn. Det är ur EU-synpunkt angeläget att i de flesta projekt kunna engagera även grupper från länder med en svagare ställning inom området, vilket med nödvändighet innebär att en lång rad med kompetenta forskargmpper blir förbigångna. Till detta komdessutom att den klassiska motsättningen mellan nord och syd inmer EU angelägen försöka bredda projektgruppema om gör att man är att även geografiskt.

Det 4:e ramprogrammet och strålskyddsforskningen

Den framtida strålskyddsforskningen inom EU kommer helt att styras vad slutligen läggs fast i det s.k. fjärde ramprogrammet. Detta av som

är ännu inte fastlagt februari 1994. Vid diskussioner om innehållet

har det dock framskymtat att det finns starka krafter som önskar styra in programmet mot fortsatt stora insatser kopplade till följderna av Tjemobylolyckan 1986 i det forna Sovjetunionen, men framförallt mot kortsiktigt tillämpbara resultat. mer Det finns naturligtvis inga besked att få om vad som skulle ligga bakom denna förändring i inriktningen, det ligger nära till hands men att gissa på ekonomiska orsaker. Programmets finansiering skulle med säkerhet underlättas icke vetenskapliga målsättningar ställdes om mer Vilka skälen än må måste man från vetenskaplig synpunkt upp. vara beklaga de signaler hörts blir verklighet. Kortsiktiga mål bör om som inte i större omfattning än vad som hittills varit fallet styra EU-programmet, har sin potentiella styrka i frågor övergripande och som av oftast långsiktiga frågor. Och den forskning som förläggs till områden i närheten Tjernobyl möjligen vissa fördelar vad gäller möjligav ger heter till fältmätningar några viktiga nuklider, men de praktiska av svårigheterna är ofta så stora att det uppväger fördelarna. Därtill kommer den personliga risken för deltagande forskare, ett problem bör uppmärksammas i högre grad än vad som hittills skett. som

Bilaga

5 Historik

över strålningsbiologin i Sverige

Radiofysiken hade genom Rolf Sievert fått en stark ställning i Sverige och han insåg tidigt nödvändigheten av ett samarbete mellan radiologer, radiobiologer och fysiker. Arne Forssberg påbörjade 1929 sina strålningsbiologiska arbeten. De första studierna handlade dosratens betydelse för den om biologiska effekten. Andra områden relevans kliniska försök av var över syrgasens betydelse för strålkänsligheten hos tumörer liksom studier av strålskyddande änmen. Allt detta är fortfarande högaktuellt. Senare arbetade Forssberg med mera grundläggande forskning, att försöka klarlägga vad som händer biokemiskt de första sekunderna efter en bestrålning. Radiobiologin etablerades som självständigt ämne när Forssberg 1958 utnänmdes till laborator vid Karolinska institutet. Han erhöll 1963 en personlig professur vid institutet. Arne Forssberg pensionerades 1971 och efterträddes året därpå av Bernhard Tribukait. I samband med nybesättningen ändrades benämningen professuren till medicinsk radiobiologi. Tribukait var tidigare knuten till Statens strålskyddsinstitut och sedan 1967 föreståndare för institutets avdelning för strålskyddsmedicin. Hans vetenskapliga arbeten har huvudsakligen berört fenomen som hör ihop med hur celldelningen påverkas av bestrålning. I samband med Tribukaits pensionering omvandlades professuren i medicinsk radiobiologi till experimentell onkologi. Radiobiologisk forskning kommer emellertid även fortsättningsvis att försigå i samma byggnad om än i reducerad omfattning och nu knuten till medicinsk strålningsfysik vid KI. I samband med andra värdskriget blev många av de fysiker som arbetade under Sieverts ledning upptagna med försvarsforskning. Detta ledde också till att man efter kriget etablerade en avdelning för strålningsbiologi på Försvarets forskningsanstalt. Orsaken till att radiobiologin fick en egen institution var att Sievert hade gjort upp en

212 Bilaga 5

lista på biologiskt-medicinska frågor måste besvaras innan som man kunde utvärdera följderna av ett kärnvapenkrig. En sak inte som man visste mycket om var frågan upptag och omsättning olika om av radioaktiva ämnen i kroppen. Vilka egentligen de kritiska var radionuklidema Arne Nelson institutionens förste chef och han var efterträddes i början 1970-talet Agnar Nilsson. Denna hade av av redan tio år tidigare startat sina undersökningar över konsekvenserna av en inkorporering av radioaktivt strontium Sr-90 i benvävnad, från utvecklingen av den primära strålskadan till de fullbildade tumörema. Agnar Nilsson efterträddes 1976 av Gunnar Walinder vars specialområde kritisk nuklid, radioaktiv jod, och dess var en annan effekter på sköldkörteln. Både Nilsson och Walinder kunde visa hur beroende av sekundära faktorer den cancerframkallande verkan av olika radioaktiva nuklider En de primära uppgifterna för var. av radiobiologema på FOA att kartlägga riskerna vid exponering för var radioaktivt nedfall. Delar FOA omlokaliserades 1978-79 till Umeå av men den del av institutionen studerade strålningsinducerad som cancer stannade kvar i Ursvik. Under 1986 övertogs huvudmannaskapet för denna avdelning av Sveriges lantbruksuniversitetet i Uppsala och verksamheten flyttades dit och awecklades 1992. I början på 1950-talet studerade Georg Klein och Laszlo Révész, Karolinska institutet, tillväxtkurvor för tumörceller. Detta intresserade bl.a. Gray och Scott från England som ville tillämpa dessa metoder för att erhålla överlevnadskurvor för bestrålade tumörer. Detta samarbete fortskred under många år och avdelning för radiobiologi, en ny Tumörbiologi etablerades 1969 under Révész ledning. Man inriktade sig speciellt på olika faktorer bestämde hur tumörsom cellema påverkades av strålning och deras förmåga till återväxt. Bland annat var det viktigt att ta reda på hur kunde styra dessa förlopp i man det praktiska strålbehandlingsarbetet. Man har studerat betydelsen av fraktionerade doser, vad syresättningen betyder och gjort jämförelser mellan naturligt förekommande skyddsämnen i cellen och artificella sådana. I samband med Révész pensionering återbesattes inte professuren. Redan några få år efter det upptäckt den joniserande att man strålningens förmåga att förändra arvsanlagen insåg möjligheten man att använda detta inom växtförädlingen. I Sverige det Herman var Nilsson-Ehle i Lund och Åke Gustafsson i Stockholm försökte sig som på att framställa nya och förbättrade sorter olika kulturväxter. av

Bilaga 5 213

Gustafsson intresserade Lars Ehrenberg för att studera de mutagena effekterna av strålning på olika växtslag. Det ökade intresset för strålningens verkan på arvsmassan ledde till att personlig professur en i strålningsbiologi 1962 inrättades vid Stockholms universitet för Ehrenberg. Fram till början av 1970-talet dominerade växtförädlingsintresset. I växtförädlingsarbetet hade också introducerat man mutagena kemikalier och man blev också varse deras förekomst i olika processer i samhället. För att ta ett samlat grepp på de risker för ärftliga skador och cancer som människan utsätts för i vårt samhälle, utvecklades under Ehrenbergs ledning metoder för att bestämma och jämföra risker från strålning och kemikalier. Tanken var att utrycka en kemikalierisk i en strålningsekvivalent enhet och därigenom kunna summera risker och sätta gränser för den totala belastningen från olika cancerframkallande agens. Samtidigt påbörjades också studiet av skador DNA-nivå och hur dessa reparerades. Denna del av forskningen stöddes genom en forskartjänst på Atomforskningsrådet för Gunnar Ahnström. Denna tjänst övertogs av NFR i och med att AF R lades ner och tjänsten omvandlades till en professur vid rådet. Vid Ehrenbergs pensionering efterträddes han av Ahnström. I och med att Ahnström pensioneras 1994 omvandlas professuren i strålningsbiologi till molekylär genomforskning med inriktning mot genomets organisation och reparation. I tjänsten ingår enligt annonseringen för tjänsten ansvar för utbildningen i strålningsbiologi. Protonacceleratom i Uppsala var under åren 1954-76 basen för en fysikalisk-biologisk forskning med medicinsk inriktning. Där utvecklades tekniken att göra oblodiga operationer med hjälp av en precisionstyrd protonstråle. Man lade också grunden till användningen av positronstrålande radioaktiva spårärrmens användning i forskning och medicinsk diagnostik. Börje Larsson utnämndes 1969 till professor i fysikalisk biologi och 1976 påbörjades en modernisering av cyklotronen, ett arbete som avslutades först 1988. Detta nödvändiggjorde en total omläggning forskningsverksamheten, som av fick en inriktning mot mera grundläggande strålningsbiologiska problem, DNA-skador och deras reparation, studier av olika cellaggregat som tumörmodeller m.m. l och med att cyklotronen 1989 stod färdig med ökade prestanda är man nu redo for ytterligare en omorientering. Framför allt kan man nu använda tunga joner i biologiska försök. Börje Larsson tillträdde 1990 en professur i Schweiz och för närvarande vikarierar docent Jörgen Carlsson

214 Bilaga 5

professuren. Den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten beslutade att omvandla professuren och risken finns för minskning den en av strålningsbiologiska verksamheten. Det föreligger ett förslag att flytta verksamheten till den medicinska fakulteten och inrätta professur i en medicinsk strålningsvetenskap.

6 Litteratur

Bilaga

Cancer, orsaker, förebyggande m.m. Betänkande av Cancerkommittén. Socialdepartementet, SOU 1984:67

Corporate Plan 199394 to 199798. National Radiological Protection Board, Storbritannien, Report NRPB-M406

Forskning för kunskap och framsteg. Regeringens prop. 199293: 170

Forskningsstatistik. Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektom 198990. Statistiska Meddelanden Ul3 SM 9101. Statistiska Centralbyrån, 1991

Forskning i frontlinjen. Regeringens prop. 199293: 171

Forskningens utmaningar-En strategi inför ZOOO-talet. Utbildningsde-

partementet, Ds 1992:27

Kvalitet och dynamik. Förslag från Resursberedningen rörande statsmaktemas resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning. Utbildningsdepartmentet SOU 1993:102.

Vetenskapsakademiens syn på kunskap och kompetens inför 2000talet. Utbildningsdepartmentet, Ds 1993:92

Magnetfalt och cancer. Elsäkerhetsverket 1993

National Academy of Sciences, National Research Council Committee the Effects of Ionizing Radiation BEIR IV, Health Risks of on Radon and other Intemally Deposited Alpha Emitters. Washington D.C., National Academy Press, 1988

216 Bilaga 6

National Academy of Sciences, National Research Council Committee on the Effects of Ionizing Radiation BEIR V, Health Effects of Exposure to Low Levels of Ionizing Radiation. Washington D.C., National Academy Press, 1990

Ny strålskyddslag. Betänkande av utredningen om översyn av strålskyddslagstifmingen, SOU 1985:58

Ny strâlskyddslag m.m. Regeringens prop. 198788:88

Radiobiologisk forskning m.m. Utbildningsdepartementet, DsU 1981:6

Radon 1993. En rapport över läget. Statens strålskyddsinstitut SSI- Rapport 93-10

Research Needs for Radiation Protection, USA. National Commission on Radiological Protection, NCRP Report 17, 1993

Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. Betänkande av utredningen om kärnkraftsberedskapen. Försvarsdepartementet, SOU 1989:86

Statens strålskyddsinstituts uppgifter och organisation mm. Regeringens prop. 197576: 123

Statistisk årsbok 94. Statistiska centralbyrån, 1994

Strålevemforskning. Et strategidokument fra Den nasjonale referansegruppen for EU:s forskningsprogram innenfor strålevem. Norges forskningsråd, 1994

United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation UNSCEAR. Sources and effects of Ionizing Radiation. United Nations, New York, 1993

Zur Situation der Strahlenforschung in der Bundesrepublik Deutschland, Denkschrift der Strahlenschutzkommission, Tyskland

7 Ordlista och förkortningar Bilaga

absorberad dos stråldos, den mängd energi per viktsenhet som en bestrålad kropp tagit upp. Enheten för absorberad dos är gray Gy. 1 gray 1 joulekg

påverkansfaktor, exempelvis strålagens ning, kemiskt ämne, smittämne

AI Arbetsmiljöinstitutet

aktinider benämning serie av 15 grunden ämnen med atomnumren 89-103 som börjar med aktinium. Andra exempel är torium, plutonium, uran,

americium. Aktinider har endast

radioaktiva isotoper.

aktivitet antalet sönderfall per tidsenhet i ett radioaktivt material; anges i enheten becquerel Bq; 1 becquerel 1 sönderfallsekund

AMF O Arbetsmiljöfonden

strålning strålning alstrad på konstgjord väg

artificiell

autoradiograjfz att med fotografisk film detektera radioaktiva substansers fördelning i ett föremål

218 Bilaga 7

berlinerblått ett färgämne minskar upptaget som av radioaktivt cesium

BFR Byggforskningsrådet

cancerogen cancerframkallande

cellcykel cellens olika faser, vila, tillväxt t ex och delning

cell-linje en mängd genetiskt identiska, framodlade celler som härstammar från enda cell

comptonspektrometer instrument som medger mätning av sammansättningen hos starka strålkällor genom att strålningen fore analysen får spridas i tunn en spridare

CT, dalortomograf avbildningsteknik med röntgenstrålning där man genom att ta bilder i många olika projektioner kan rekonstruera fram snittbilder med stora möjligheter att avbilda små kontrastskillnader

diagnostisk radiologi röntgendiagirostik

DNA molekyl som utgör arvsmassan hos alla levande organismer deoxiribonukleinsyra

dosimeter instrument för mätning stråldos av

dosimetri mätning stråldoser av

dosrat stråldos per tidsenhet

Bilaga 7 219

effektiv dos stråldos. För att jämföra stråldoser

från olika bestrålningssituationer räknar man normalt ut den helkroppsbestrålning som kan förväntas ge samma risk för allvarlig skada som den aktuella bestrâlningen av en del av kroppen. För att göra detta behöver man ta hänsyn till olika organs och vävnaders varierande strålkänslighet

ekvivalent dos stråldos, där man tagit hänsyn till de olika strålslagens olika biologiska verkan. Den absorberade do-

gray multiplicerad med en

sen viktningsfaktor ger den ekvivalenta dosen i sievert Sv. 1 sievert :ljoulekg

ektrofores metod att skilja olika molekyler och

partiklar från varandra, som bygger skillnader i vandringshastighet under inverkan ett elektriskt fält av

se betänkandes omslag

elektromagnetiska fält elektromagnetisk strålning består av tidsvarierande elektriska och magnetiska fält och omfattar både joniserande och icke-joniserande strålning. I detta betänkande användes beteckningama elektromagnetiska fält alternativt elektriska och magnetiska fält för att beteckna sådan icke-joniserande elektromagnetisk strålning som har låg frekvens t.ex. 50 Hz nätfrekvens eller frekvenser i kHz-området.

220 Bilaga 7

energifluens energi ytenhet per

epidemiologi läran sjukdomars utbredning, om orsaker och förlopp i befolkningen

EU Europeiska unionen

fall-kontroll studie jämförelse mellan indivien grupp der som har fått en viss sjukdom och en jämförbar kontrollgmpp i syfte att kartlägga faktorer kan ha som betydelse för sjukdomens uppkomst

fantom modell av hela kroppen, kroppsdel

eller organ

F 0A Försvarets forskningsanstalt

FRN F orskningsrådsnärnnden

gener arvsanlag som finns i kromosomema; generna är uppbyggda av DNA

genom allt genetiskt material i cell, inen divid eller art

genotoxisk ett ämne upphov till skador som ger

arvsmassan genetiska skador

[AEA International Atomic Energy Agency, Internationella atomenergiorganet

icke-joniserande strålning strålning har för låg energi för som att frigöra elektroner från atomer och molekyler

Bilaga 7 221

ICNIRP International Commission on Non- Ionizing Radiation Protection

[CRP International Commission on Radiological Protection, Internationella strålskyddskommissionen

incidens antal fall en sjukdom av

in situ på platsen latin

in vitro utanför den levande organismen latin: i glas

in vivo i den levande organismen latin: i

det levande

IRPA International Radiation Protection Association

isotop atomer som har samma atomnumoch antal protoner men olika mer antal neutroner

joniserande strålning strålning har tillräcklig energi som för att slita loss elektroner från atomer och molekyler, dvs. kan alstra joner

jonkammare eller vätskefylld strålningsdetekgas tor; olika typer av jonkammare är centrala referensinstrument för strålningsdosimetri

222 Bilaga 7

kerma sammanlagd rörelseenergi hos laddade partiklar frigjorts som per massenhet i ett material som bestrålats med t.ex. fotoner; enheten är gräl

dosimetriskt begrepp

kinezik härz och utsöndring upptag av olika substanser i kroppen

kohort definierad individer avser en grupp för epidemiologiska studier urspnmglig betydelse: romersk legion

kollektivdos stråldosema till summan av en grupp individer; ofta använder man produkten av antalet i personer en grupp och deras genomsnittliga effektiva dos; enheten är mansievert

kromosomer bärare de ärftliga anlagen av generna, en kromosom kan innehålla ett par tusen gener

K VA Kungliga Vetenskapsakademien

LE T den längdenhet lokalt abanger per sorberade energin vid partikels en passage genom ett material eng.

Linear Energy Transfer

Iongitudinell studie i tiden upprepade mätningar på samma individ eller en grupp av individer

Iymfocyter samlingsnamn för vita en grupp blodkroppar

Bilaga 7 223

MFR Medicinska forskningsrådet

mikrodosimetri mätning av mikroskopisk fördelning absorberad strålningsenergi av

miljödosekvivalent anger ungefär stråldosen till levande vävnad på 1 cm djup; enheten är sievert

MR, MRI, MRT magnetisk resonanstomografi. Avbildningsmetod som utnyttjar väteatomkämors egenskap att då de befinner sig i ett starkt homogent magnetfält återsända pulser av radiovågor. Pulsema som detekteras utanför patienten innehåller sådan information om väteförekomst

vattenhalt och kemisk bindning att

detaljerade snittbilder av kroppen kan byggas jämför CT upp

mutation förändring i cellens arvsmassa

NCI National Cancer Institute USA

NCRP National Commission on Radiological Protection USA

NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet

NKS Nordiska kommittén för kämsäkerhetsforskning

NRPB National Radiological Protection

Board Storbritannien

224 Bilaga 7

nuklearmedicin den medicinen där gren av man använder radioaktiva spåränmen, främst i diagnostiskt syfte

NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket

OECD Organization for Economic Cooperation and Development, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

OH -radikal kemiskt reaktiv produkt bildas som vid bestrålning av vatten

onkogen s.k. cancergen. Arvsanlag för celltillväxt som blivit tumörframkallande.

onkologi tumörlära

proportionalräknare gasfylld strålningsdetektor jämför jonkammare som ger pulser vars storlek är proportionella mot den absorberade energin

prospektiv studie en grupp individer följs under en viss tidsperiod för vilka sjukatt se domar som uppkommer

radioaktivitet en egenskap hos ett ämne att sända ut joniserande strålning

radioaktivt ämne ämne innehåller atomer med som instabila atomkämor, som genom sönderfall blir stabila. Vid sönderfallet utsändes joniserande strålning

Bilaga 7 radiolys kemisk omvandling i ett material förorsakad av joniserande strålning radiotoxicitet farligheten hos ett radioaktivt ämne med hänsyn till dess strålverkan på levande organismer retrospektiv studie tillbackablickande studie SCB Statistiska centralbyrån SGI Statens geotekniska institut SIFR Skogs- och jordbrukets forskningsråd SKB Svensk kämbränslehantering AB SKI Statens kärnkraftinspektion SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SNV Statens naturvårdsverk

SPEC T tomografi skiktbilder med gamma-

kamera jämför CT spårbarhet ofta använt i samband med kalibreringar som kan spåras till ett visst standardlaboratorium SSI Statens strålskyddsinstitut strålbehandling radioterapi; omfattar i första hand bestrålning av tumörer med joniserande strålning

226 Bilaga 7

strålkvalitet strålningens typ och energi

strålning transport av energi i form av vågor eller partiklar

sirålskydd tekniska och adminstrativa åtgärder för att skydda människor, djur och natur från joniserande och icke-j0niserande strålning.

suppressorgener arvsanlag som motverkar cancer

teratogen framkalla skador embryofoster

TFR Teknikvetenskapliga forskningsrådet

TL dosimeter tennoluminiscent strålningsdetektor; en liten tablettlilmande mätkropp som kan lagra energin från strålningen. Efter uppvärmning av mätkroppen avges energin som synligt ljus vilket registras och analyseras. Utslaget kan omräknas i absorberad dos.

transuraner grundänmen med högre atomnummer än uran som har nummer 92, exempelvis neptunium, plutonium och ameiicium

iätjoniserande strålning strålning med högt LET jämför LET

UNSCEAR United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation, FN:s vetenskapliga strålningskommitté

Bilaga 7

U V-s trålning liksom synligt ljus form en av elektromagnetisk strålning; indelas vanligen i tre våglängdsområden: UVA 400-315 nm, UVB 315-280

nm, UVC 280-100 nm

WHO World Health Organization, Världshälsoorganisationen

vävnadsekvivalent har liknande absorptions- och spridningsegenskaper som mänsklig vävnad för den aktuella strålningen

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga 35.Vår andes . stämma- ochandras.

statistiken.Fi. Kulturpolitik och internationalisering. Ku.

Kommunerna,Landstingenoch Europa 36. Miljö ochfysisk planering.M. . + Bilagedel.C. 37. Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder

Mänsföreställningar om kvinnor ochchefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . Vapenlagenoch EG. Ju. 38. Kvinnor, bam ocharbetei Sverige 1850-1993. UD. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39. Gamla år ungasom blivit äldre. Om solidaritet . Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiskaäldreåret1993. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktigstrålskyddsforskning. M.

x EU, EESochmiljön. M. . Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes- . ochsäkerhetspolitiskthänseende av att bli,

respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.UD.

Förnyelseochkontinuitet- om konstochkultur . i framtiden.Ku.

Anslutning till EU - Förslagtill övergripande

lagstiftning.UD.

Om kriget kommit...Förberedelserför mottagande . av militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. SB.

N Suveränitetochdemokrati . + bilagedelmed expertuppsatser. UD.

JIK-metoden, m.m. Fi. . Konsumentpolitiki enny tid. C. . På våg. K.

Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. . Kartläggningochåtgärdsförslag.M.

Års- ochkoncemredovisningenligt EG-direktiv.

Del och I II. Ju.

Kvalitet i kommunalverksamhet nationell . uppföljning ochutvärdering.C.

Renaroller i biståndet- styrningocharbetsfördelning . i en effektiv biståndsförvalming.UD.

Reformeratpensionssystem. . Reformeratpensionssystem. BilagaA. . Kostnaderochindivideffekter.

22. Reformeratpensionssystem. BilagaB.

Kvinnors ATP och avtalspensioner. S.

23. Förvaltabostäder.Ju.

24. Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden. - 25. Svensk alkoholpolitik bakgrundochnulåge. - 26. Att förebyggaalkoholproblem. S.

27. Vård av alkoholmissbrukare.

28. Kvinnor och alkohol.

Barn Föräldrar Alkohol. . - - 30. Vallagen.Ju.

31. Vissamervärdeskattefrågor III Kultur m.m. Fi. - 32 Mycket Under SammaTak. C. . Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. . Ku.

34. Tekniskt utrymme för ytterligareTV-såndningar.Ku.

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av Ändradansvarsfördelningför denstatligastatistiken.[1] militärt bistånd1949-1969 + Bilagedel. [11] Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] Justitiedepartementet JIK-metoden, [13] m.m. vapenlagen och EG [4] Vissamervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. [31] - Kriminalvård ochpsykiatri. [5] Års- och koncemredovisningenligtEG-direktiv. Kulturdepartementet Del I och Il. Ju. [17] Förnyelseochkontinuitet- konst och kultur om Förvaltabostäder.[23] i framtiden.[9] Vallagen. [30] Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. [33] Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. [34] Utrikesdepartementet Vår andes och andras. stämma- Historiskt vägval Följdema for Sverigei utrikes- och Kulturpolitik ochinternationalisering.[35] säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.[8] Civildepartementet Anslutning till EU Förslagtill övergripande Kommunerna, Landstingenoch Europa. w lagstiftning. [10] + Bilagedel.[2] Suveränitetochdemokrati Konsumentpolitiki enny tid. [14] + bilagedelmed expertuppsatser. [12] Kvalitet i kommunalverksamhet nationell r Rena roller i biståndet styrningocharbetsfördelning uppföljningochutvärdering.[18] i en effektiv biståndsforvalming.[19] MycketUnder Samma Tak. [32] Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder1900-talet i Sverige. [37] Miljö- och naturresursdepartementet Kvinnor, barnocharbetei Sverige1850-1993.[38] EU, EES ochmiljön. [7] Skoterkörningpåjordbruks-ochskogsmark. Socialdepartementet Kartläggningochåtgärdsforslag.[16] Mäns föreställningar om kvinnor ochchefsskap.[3] Miljö ochfysisk planering.[36] Reformeratpensionssystem. [20] Långsiktigstrålskyddsforskning. [40] Reformeratpensionssystem. BilagaA. Kostnaderoch individeffekter,[21] Reformeratpensionssystem. BilagaB. Kvinnors ATP ochavtalspensioner. [22] Svenskalkoholpolitik en strategi för framtiden. [24] - Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge.[25] - Att förebyggaalkoholproblem. [26] Vård av alkoholmissbrukare.[27] Kvinnor och alkohol.[28] Barn Föräldrar Alkohol. [29] r - Gamla är ungasom blivit äldre.Omsolidaritetmellan generationerna,Europeiskaäldreåret1993.[39]

Kommunikationsdepartementet På väg. [15]