SOU

Swedish nuclear regulatory activities Vol. 2,report.

Beteckning: SOU 1996:74
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1996:73: Swedish nuclear regulatory activities Vol. 1,report., avsnitt 1
Ds 1998:54: Sweden's first national report under the Convention of Nuclear Safety, avsnitt 1.2, 3.1 och 19.4

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Kärnteknisk

Vensk

amhet

illsynsverks

Faktaredogérelser

2 Volym

Betänkande av Kommittén för internationell granskning

inom kärnteknikonlrådet av den svenska tillsynen

Ref

Oct. EC’

än

M klo Statens offentliga utredningar WM 1996:74

Miljödepartementet

Svensk Kärnteknisk

tillsynsverksamhet

2 Volym - Faktaredogörelser

Betänkande Kommittén för internationell av granskning av den svenska tillsynen inom kärnteknikomrádet Stockholm, 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20339-1 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

sou 1996:74

Till statsrådet och chefen

för

Miljödepartementet

Genom beslut den 10 mars 1994 bemyndigade regeringen chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla internationell en granskningsgrupp, i form av en statlig kommitté, för att granska och värdera kvaliteten i den svenska tillsynen reaktorsäkerheten och av av omhändertagandet, hanteringen och förvaringen kärnavfall. av Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Miljö- och naturresursdepartementet den 19 september 1994 överdirektör Olof Söderberg att vara ordförande i granskningsgruppen. Genom beslut den 3 april 1995 förordnades ledamöter i som

granskningsgruppen avdelningschef Robert M. Bemero Nuclear

Regulatory Commission NRC, USA, sektionschef Annick Camino -

Internationella Atomenergiorganet i Wien, IAEA, säkerhetsdirektör

Jörgen Firing Statoil Group, Norge, överdirektör Jarl Forstén Tek-

niska forskningscentralen VTT, Finland, kapten, luftfartsinspektör -

Oskar Nordland Skandinavisk tilsynskontor STK knutet till

luftfartsmyndighetema i Danmark, Norge och Sverige, direktör Einar

Ottne Skandinavisk tilsynskontor och avdelningschef Annie Sugier Institut de Protection et de Süreté Nucléaire, Frankrike.

Granskningsgruppen antog namnet Kommittén för internationell granskning av den svenska tillsynen inom kärnteknikområdet eng. Commission of Inquiry for International Review of Swedish Nuclear an Regulatory Activities. Som sakkunnig förordnades den 31 januari 1995 sakkunnige Lars Ekecrantz, Miljödepartementet, och som experter fysiker Mikael Jensen, Statens strålskyddsinstitut, och överingenjör Bengt G. Pettersson, Statens kämkraftinspektion. Som sekreterare kommittén förordnades den 22 november 1994 departementssekreterare Ann-Katrin Eriksdotter och assistent har som Nina Rafting tjänstgjort. Kommitténs arbetsspråk har varit engelska jfr avsnitt 1.2, varför vårt betänkande har utformats på detta språk.

1996:74 i SOU

Granskningsgruppen får härmed överlämna betänkandet Swedish Nuclear Regulatory Activities, skrivet på engelska. En svensk översättning överlämnas samtidigt. Betänkandet består två volymer. Volym l SOU 1996:73 har i av svensk översättning titeln Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet En granskning. Volymen innehåller kommitténs överväganden och rekommendationer, jämte kortare faktaredogörelser. Volym 2 SOU 1996:74 har i svensk översättning titeln Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet Faktaredogörelser. Denna volym innehåller omfattande bakgrundsinformation. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i april 1996

Olof Söderberg

Robert M Bernero Annick Carnino

Jörgen Firing Jarl F orstén

Oskar Nordland Einar Ottne

Annie Sugier

/Ann-Katrin Eriksdotter

Anm. Ansvaret för att översättningen till svenska på ett korrekt sätt avspeglar den bild, kommittén vill i den engelska originalsom ge versionen volym vilar på undertecknad ordförande och sekreterare. av

Samråd har härvid skett med kontaktpersoner vid SKI och SSI i första

hand överingenjör Bengt G. Pettersson fysiker Mikael Jensen och resp. strålskyddsinspektör Magnus Westerlind.

Översättningen till svenska omfattar volym l i sin helhet samt större

delen av faktaredogörelsema i volym Det material inte har som översatts utgörs främst av sådana faktaredogörelser utarbetats på som engelska av kommitténs internationella ledamöter inom deras resp. specialområden. Skälet till att dessa redogörelser inte har översatts är att kostnader och tidsåtgång inte bedöms stå i rimlig proportion till värdet av att ha tillgång till svenskspråkiga versioner. Under slutskedet av arbetet har Gerd Westman tjänstgjort som assistent.

Olof Söderberg

/Ann-Katrin Eriksdotter

Innehåll

1 Svensk kärnkraft 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Lagstiftning m.m. om tillsyn av

kärnteknisk verksamhet 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Public administration in Sweden 19 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Grundläggande bestämmelser i svensk lagstiftning

om säkerheten vid kämteknisk verksamhet 19 . . . . . . . . . 2.2.1 Inledning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Definitioner 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Några grundläggande bestämmelser 21 . . . . . . . .

2.2.4 Övriga bestämmelser 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Kiimteknikfdrordningen 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Grundläggande bestämmelser i svensk lagstiftning

om strålskydd 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Inledning 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Allmänna skyldigheter 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Radioaktivt avfall 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.4 Tillstånd och tillsyn 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.5 Strålskyddsfcirordningen 31 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Tillsynsmyndighetemas huvudsakliga uppgifter 31 . . . . . 2.4.1 Statens kämkraftinspektion SKI 31 . . . . . . . . . . 2.4.2 Statens strålskyddsinstitut SSI 33 . . . . . . . . . . .

3 Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 35 . . . 3.1 Lagstiftning och övrigt regelverk för SKIs

tillsynsverksamhet 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Lagar, förordningar och regeringsbeslut 35 . . . . . . 3.1.2 Närmare om regelverket angående säkerheten

vid kämkraftsreaktorer och

kämavfallsanläggningar 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.3 Av regeringen angivna mål och uppgifter

för tillsynen 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll

3.2 Genomförandet av SKIs tillsynsverksamhet 46 . . . . . . . . 3.2.1 Beskrivningar av de viktigaste typerna av

verksamhet 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Tillsynsverksamhetens organisation och

administration 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Upprätthålla och utveckla kompetensen 66 . . . . . . 3.3 SKIs ekonomiska resurser 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Rättslig och administrativ grund för SSIs

tillsynsverksamhet 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Föreskrifter 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Tillståndsvillkor 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Allmänna råd 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.4 Tillsynsmål 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.5 Organisation, kompetens, utbildning och

allmänna resurser 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.6 Ekonomiska resurser 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Myndigheternas tillsynsfilosofi 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 SKI 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.2 SSI 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Ansvarsfördelningen mellan SKI och SSI 96 . . . . . . . . . .

4 T illståndshavarnas säkerhetsarbete 103 . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Tekniska beskrivningar 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Säkerhetsarbete på anläggningsnivå 104 . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Allmänt 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Säkerhetsarbetet inom Sydkraftsgruppen 105 . . . . . Bilaga 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Aktuell tillsynspraxis 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 SKIs aktuella tillsynspraxis inom området

reaktorsäkerhet 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 SKIs aktuella tillsynspraxis inom området

hantering av kämavfall 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 SSIs aktuella tillsynspraxis inom strålskydds-

området, i anslutning till kämreaktorer och

hantering kämavfall 136 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Administrativa arrangemang som finns

dokumenterade i exempelvis drifthand-

böcker, inspektionshandböcker

och regler för intern kvalitetssäkring 136 . . . . . . . 5.3.2 Hur tillsynen utövas i praktiken 137 . . . . . . . . . . .

Innehåll 9

5.4 Kvalitetssäkring i tillsynsfrågor 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Systemet för säkerställande kvalitet i av SKIs arbete 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Kvalitetskontrollprogram inom SSIs

tillsynsverksamhet 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Forskning och utveckling FoU för myndigheistillsyn

kärnkraftsverksamhet 143 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 SKIs forsknings- och utvecklingsprogram 143 . . . . . . . . . 6.1.1 FoU-organisationen 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 FoU-programmets totala omfattning 146 . . . . . . . . 6.1.3 FoU-program stöder tillsynsverksom samheten inom området reaktorsäkerhet 147 . . . . . 6.1.4 FoU-program stöder tillsynsverksamhet som inom området hantering kämavfall 152 av . . . . . . . 6.1.5 Utvärdering SKIs FoU-program på av tid 153 senare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.6 Växelverkan mellan FoU-programmen och

tillsynsverksamheten 154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 SSIs forsknings- och utvecklingsprogram 157 . . . . . . . . . . 6.2.1 FoU-organisationen 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 FoU-programmets totala omfattning 157 . . . . . . . . 6.2.3 FoU-program stöder kämenergitillsynen 159 som . . 6.2.4 Växelverkan mellan FoU-programmen och

tillsynsverksamheten 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utvärderingar under tid vissa verksamheter senare av vid SKI och SSI 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Översikt över SKI-initierade granskningar 163 . . . . . . . . .

7.2 Åtgärder som vidtagits till följd av granskningen av

handläggningen incidenten med den igensatta silen 164 av .

7.3 Åtgärder som vidtagits till följd av granskningen

SKIs forskningsprogram 168 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 En rapport från Riksrevisionsverket avseende

slutförvaring kärnavfall 170 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4.1 Sammanfattning ur rapporten Producent-

och statlig tillsyn, RRV 1995:22 170 ansvar . . . . . 7.4.2 SKIs till RRV 1995-06-19 174 svar . . . . . . . . . . . 7.5 Utvärdering under tid SSIs FoU-program 181 senare av . .

10 Innehåll

8 Nuvarande internationellt accepterade riktlinjer för

tillsyn på kärnenergiområdet 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 The IAEA Safety Series Documents 183 . . . . . . . . . . . . . 8.2 Reaktorsäkerhet 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.1 Tillämpliga konventioner och andra dokument 183 . 8.2.2 Harmonisering mellan internationellt antagna

regler och svensk lagstiftning och tillsyns-

praxis 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Hantering av kämavfall 190 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Relevanta konventioner och andra dokument 190 . . 8.3.2 Harmonisering mellan internationellt

vedertagna regler och svensk lagstiftning

och tillsynspraxis 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Strålskydd i anslutning till kämreaktorer och

hantering av kämavfall 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.1 Uppfyllelse av internationella rekommen-

dationer och riktlinjer 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.2 Relevanta konventioner och andra dokument 194 . .

9 Regulatory philosophy in selected countries 201 . . . . . . . .

10 Regulatory practices in Scandinavian civil aviation

and Norwegian offshore activities 203

. . . . . . . . . . . . . . .

ll Informationskällor 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Personförteckning 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Förteckning över handlingar 207 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga

Förkortningar 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Svensk kärnkraft

Allmänt

I Sverige används 140 TWh år, vilket motsvarar ungefär ca per 16 000 kWh de högsta konsumtionsnivåema i världen. per person, en av Nivån har varit stabil sedan början 1990-talet och bedöms öka av långsamt omkring l % år fram till år 2005. Under ett normalår per produceras till knappt 50% med vattenkraft och till ca 50% med kämkraft. Ungefär 5 % produceras i kommunala kraftvärmeverk parallellt med fjärrvärme för bostaduppvärmning. Huvuddelen av denna produktion sker med kol eller olja. En liten men växande del sker med biobränsle. Det är tekniskt ekonomiskt möjligt att öka vattenkraftproduktionen med omkring 15 TWh år utbyggnad de fyra återstående per genom av stora älvarna. Enligt ett riksdagsbeslut från år 1970 skall dock dessa älvar skyddas mot exploatering. Efter folkomröstningen år 1980 beslöt riksdagen att kärnkraften skall avvecklad till år 2010. Ett nytt långsiktigt energipolitiskt beslut vara väntas i slutet år 1996 eller början av år 1997. av Det statligt ägda Vattenfall AB producerar hälften elkraften i av Sverige. Ett antal privat- och kommunalägda kraftföretag svarar för den andra hälften elproduktionen. av

Elmarknaden är i princip fri sedan den l januari 1996, men i

praktiken finns omfattande reglering statliga och regionala en genom

miljöbestämmelser samt miljö- och energibeskattning. Överföring av

via kraftledningar sker fortfarande på monopolmarknad, medan en produktion och försäljning sker på konkurrensutsatt marknad. av en

Denna framställning har ursprungligen författats på engelska inom kommitténs sekretariat och tjänat orientering för kommitténs intersom nationella ledamöter. Framställningen har bearbetats ytterligare i samband med översättningen till svenska.

12 Svensk kärnkraft

Historisk återblick

AB Atomenergi bildades år 1947 ett statligt forsknings- och som utvecklingsbolag. Under det första årtiondet verksamheten inriktad var på grundläggande forskning med inriktning på små reaktorer baserade på naturligt uran och tungt vatten. År 1958 flyttade AB Atomenergi huvuddelen av verksamheten till 1 Studsvik, beläget vid ostkusten 10 mil söder Stockholm. Där ca om å byggdes bl.a. materialtest-reaktor, R2. Den startades år 1 en 1960 och är

fortfarande i drift den termiska effekten är 50 MW.

År 1957 lanserade Vattenfall och AB Atomenergi ett gemensamt

pilotprojekt, Ågesta. Det gällde liten reaktor baserad på tungt vatten

en och naturligt uran, med termisk effekt på 65 MW. Anläggningen en byggdes strax söder om Stockholm och blev färdig år 1964. Fram till år 1974 levererade den fjärrvärme till Farsta och mindre mängd en elkraft. År 1963 började bygga tungvattenreaktor, Marviken, på man en östkusten ca 4 mil söder om Studsvik. Processen byggde på anrikat uran med möjlighet att växla till naturligt Anläggningen skulle få uran. en effekt på 140 MW. Projektet stoppades år 1970 strax före starten och reaktorn har aldrig använts för kraftproduktion. Parallellt pågick utvecklingsarbete med typ reaktorer, en ny av kallade lättvattenreaktorer. I dessa används vanligt kylmedel vatten som i stället för tidigare tungt vatten. Lättvattenreaktorema är två typer, av dels kokvattenreaktorer, BWR Boiling Water Reactor, dels tryck-

vattenreaktorer, PWR Pressurized-Water Reactor.

År 1964 fick OKG offert från ASEAs Atomkraftavdelning

en nu

ABB Atom på ett kommersiellt kärnkraftsaggregat, svenskkon-

en struerad BWR. Oskarshamn l på 440 MW beställdes år 1965 och startades för kommersiell kraftproduktion år 1972. Oskarshamn l var den första lättvattenreaktom i världen byggdes utan licens från som en amerikansk reaktorleverantör. Senare byggdes ytterligare två BWR, 1 Oskarshamn 2 och på plats. samma

Vattenfall beställde Ringhals l en 750 MW BWR från ASEA år

1968 och samtidigt Ringhals 2 en PWR på 800 MW från den

amerikanska reaktorleverantören Westinghouse. Den uttalade avsikten var att skapa konkurrens på den planerade svenska reaktormarknaden. Senare beställde Vattenfall ytterligare två PWR från Westinghouse till Ringhalsanläggningen. År 1970 började Sydkraft, det kraftbolaget näst största i Sverige, att bygga två ASEA-konstruerade 600 MW BWR. Några år senare beställdes den första reaktorn till Forsmark, ägs Vattenfall som av

Svensk kärnkraft 13

% och antal icke-statliga kraftföretag. I Forsmark finns 74,5 ett

tre BWR konstruerade av ASEA. numera Under perioden 1985 1988 kompletterades alla svenska reaktor- -

med utrustning för kontrollerad tryckavlastning via filter.

inneslutningar anordning gör det möjligt att bibehålla reaktorinneslutningens Denna vid svår reaktorolycka. Filtrens verkningsgrad funktion även en extremt

sådan de än 99,9% radioaktiva klyvningsprodukter

är att stoppar mer av ädelgaser. Detta innebär att de bor i närheten

med undantag av som

kärnkraftverken inte skulle behöva evakueras för gott, även om en av svår olycka med fullständig härdsmälta skulle inträffa. extremt en säkerhetsanalys incident vid Barsebäck 2 den 28 juli 1992 En av en det fanns grundläggande svagheter i nödkylsystemen vid de visade att äldsta BWR-anläggningarna. Detta resulterade i att de fem fem stängdes under 5 månader för ombyggnad av säkerhetsreaktorema ca

systemen. OKG meddelade i mitten år 1993 att den 21 år gamla reaktorn av Oskarshamn l skulle avstängd för längre period. Företaget vara en genomgripande kontroll reaktortanken och anslutande gjorde en av rörledningar modemiserade anläggningen. Oskarshamn l startades samt

igen i början år 1996. av

14 Svensk kärnkraft

Det svenska kärnkraftsprogrammet

Det finns tolv svenska kärnkraftsreaktorer i drift enligt nedanstående nu tabell

Tabell Några viktiga data för svenska kärnkraftsreaktorer i drift.

Namn Effekt Typ Tillstânds- Byggstart Driftstart MW havare

Barsebäck 1 600 BWR Barsebäck Maj 1970 Juli 1975 Kraft AB Barsebäck 2 600 BWR Barsebäck Juni 1972 Juni 1977 Kraft AB Forsmark 1 968 BWR Forsmarks 1971 1980 Kraftgrupp AB Forsmark 2 969 BWR Forsmarks 1975 I 1981 Kraftgrupp AB Forsmark 3 1158 BWR Forsmarks 1978 2 1985 Kraftgrupp AB Oskarshamn 1 445 BWR OKG AB Juni 1966 Febr. 1972 Oskarshamn 2 605 BWR OKG AB Okt. 1969 Jan. 1975 Oskarshamn 3 1160 BWR OKG AB Maj 1980 Aug. 1985 Ringhals 1 835 BWR Vattenfall AB 1968 Jan. 1976 Ringhals 2 875 PWR Vattenfall AB 1969 Maj 1975 Ringhals 3 915 PWR Vattenfall AB 1972 Sept 1981 Ringhals 4 915 PWR Vattenfall AB 1973 " Nov 1983

BWR-anläggningarna har konstruerats och byggts ABB Atom och av

PWR-anläggningama av Westinghouse.

l Driftstarten fördröjdes nästan två år politiska skäl. av Byggarbetena stoppades under nästan två år politiska skäl. av

Svensk kärnkraft 15

Lokaliseringen svenska kämtekniska anläggningar visas i figur av källa: SKI.

Figur

Forsmarksverket

Ringhalsverker

Stockholm

ABB Atom AB kdrnbréinslefobril

—

Sfudsvik AB Forskningsreokkfl

Göteborg —

Oskarshamnsverket

Malmö

CLAB centralt lager För använt bränsle I

—

Ba rsebiicksverkef

16 Svensk kärnkraft

Strukturen i svensk kärnkraftindustri visas i nedanstående figur Källa: Nuclear Europe Worldscan l-2/l994.

Figur

Kraft-

företag Vattenfall Sydkraft ägare

54.5% 100%

T Tillstånds- Forsmarks Barsebäck Vattenfall Kraftgrupp Kraft havare

, k..

I I

Kärnkraft- Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck verk

Samägda SKB organisationer

En princip som de svenska kärnkraftsföretagen införde på tidigt ett stadium är att driftenhetema skall ha heltäckande kompetens inom egen allt som rör drift och underhåll anläggningarna. Dessutom har av företagsledningama överlämnat mycket det tekniska och ekonomiska av ansvaret till driftenhetema. Dessa är praktiskt taget oberoende av huvudkontoren när det gäller driftfrågor, bortsett från bränsleupphandling och de långsiktiga avfallsfrågoma.

Svensk kärnkraft 17

Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB, KSU, har sju kärnkraftssimulatorer i full skala och för utbildningen kärnkraftansvarar av verkens kontrollrumspersonal. KSU sörjer också for att kärnkraftsteknikerna får kompletterande utbildning på högskolenivå. KSUs säkerhetsavdelning samlar in, analyserar och bearbetar drifterfarenheter från kärnkraftsanläggningar världen över. Resultat och rekommendationer rapporteras sedan till alla de svenska kärnkraftverken. KSU är i detta arbete svenskt kontaktorgan med de internationella

organisationerna INPO Institute of Nuclear Power Operations och WANO World Association of Nuclear Operators.

KSU ägs gemensamt av de svenska kärnkraftsföretagen.

Andra företag inom kärnkraftsområdet

ABB Atom tidigare ASEA ATOM har konstruerat och levererat nio BWR-anläggningar i Sverige och två i Finland. De två senaste, Forsmark 3 och Oskarshamn togs i bruk år 1985. Sedan dess har ABB Atom specialiserat sig på modernisering, underhåll och service av kärnkraftverk i drift. ABB Atom tillverkar bränsle för kärnkraftreaktorer BWR och PWR vid en bränslefabrik med kapacitet på 600 ton år. Ungefär hälften en per av produktionen exporteras. AB Atomenergi byggde i slutet 195 0-talet forskningsstationen av upp Studsvik för utveckling kämkrafttekniken i Sverige. Under 1970-talet av förändrades verksamheten vid Studsvik till att ett allmänt vara mera energitekniskt laboratorium samtidigt verksamheten skulle bedrivas som i företagsform under namnet Studsvik AB. Företaget är idag ett kommersiellt företag utan något direkt ägande staten. Studsvik AB av erbjuder instrument och andra komponenter, Servicetjänster och konsultverksamhet. En viktig del verksamheten är fortfarande knuten av till R2-reaktom som används bl.a. för material i reaktonniljö. prov av

Kärn avfall

Allt använt bränsle från de svenska kärnkraftverken transporteras med fartyg till ett mellanförvar, Centralt lager för använt bränsle CLAB. Anläggningen togs i drift år 1985 och är belägen i anslutning till kärnkraftverket i Oskarshamn. En del lågaktivt avfall deponeras inom kraftverksområdena, medan en del förbränns i en ugn med höggradig rening i Studsvik. Allt annat

18 Svensk kärnkraft

radioaktivt avfall från reaktordriften med undantag det använda

av bränslet transporteras till slutförvaret för driftavfall SFR, i drift sedan år 1988. SFR ligger nära kärnkraftverket i Forsmark. Större delen av det radioaktiva avfallet från rivningen av kärnkraftverken skall också slutförvaras i SFR. Svensk Kämbränslehantering AB SKB har byggt och äger CLAB,

SFR och Äspölaboratorietz. SKB svarar, på uppdrag av kämkrafts-

företagen, flit forskning, utveckling och demonstration när det gäller de återstående anläggningar behövs for att kapsla in och slutforvara som det använda bränslet. SKB också för fortlöpande beräkning av ansvarar de återstående kostnaderna for allt avfall från kämkraftsdriften och rivningen av reaktorema. Forsmarks Kraftgrupp och OKG for driften av SFR resp. svarar CLAB på uppdrag av SKB.

SKB ägs gemensamt av de svenska kämkraftsforetagen Vattenfall

36 %, Forsmarks Kraftgrupp 30 %, OKG 22 % och Barsebäck Kraft 12 %. Enligt den s.k. fmansieringslagen från 1981 skall kämkraftsforetagen betala avgift producerad kWh till en statlig fond, fr.o.m. år 1996 en per benämnd Kämavfallsfonden. Fonden skall täcka alla nuvarande och framtida kostnader for att hantera och slutforvara det använda kärnbränslet, rivningen av reaktorema och det utvecklingsarbete som krävs för att åstadkomma ett säkert avfallsforvaringssystem. Avgiften har under 1990-talet i medeltal varit 1,9 öre per kWh elkraft som producerats i de svenska kärnkraftverken.

z Äspölaboratoriet är ett underj ordiskt berglaboratorium beläget nära kärnkraftverket i Oskarshamn. Laboratoriet består av en tunnel ner till ca 450 m djup med forskningsutrymmen anlagda på olika ställen.

2 Lagstiftning m.m. om tillsyn av kämteknisk verksamheta

2.1 Public administration in Sweden

Se engelsk version av s. 19-22.

2.2 Grundläggande bestämmelser i svensk lagstiftning om säkerheten vid

kämteknisk verksamhet

Av hovrättsråd Kent Jönsson.

Inledning

Kärnteknisk verksamhet i Sverige regleras lagen kämteknisk genom om verksamhet, som trädde i kraft år 1984. Lagen är i första hand en säkerhetslag utformad för att höja säkerheten vid kämteknisk verksamhet. Det finns även andra lagar som innehåller bestämmelser av betydelse för kämteknisk verksamhet, särskilt strålskyddslagen och fmansieringslagen. Nämnas bör också atomansvarighetslagen som innehåller bestämmelser skadeståndsansvar vid skador uppstår om som på grund driften vid kämtekniska anläggningar. av Kämtekniklagen innehåller grundläggande bestämmelser säkerhet om vid kämteknisk verksamhet. Lagen syftar till att ta tillvara säkerhet, tillsyn och insyn vid utnyttjandet kämenergi. Speciella frågor av som gäller strålskyddet regleras strålskyddslagen, är den andra genom som

3 Framställningarna har ursprungligen författats på engelska och tjänat som orientering för kommitténs internationella ledamöter. Översättningar till svenska har granskats av resp. författare. 4 Framställningen är enbart avsedd som en översiktlig orientering för utländska läsare. En översättning till svenska har därför inte ansetts behövlig.

20 Lagstiftning m.m. om tillsyn...

huvudförfattningen inom detta område. Kämtekniklagen är tillämplig såväl vid driften kärntekniska anläggningar som vid all övrig av hantering kämämne och kämavfall. Den innehåller också bestämav melser skyldigheten att inneha tillstånd och om skyldigheter som om åligger tillståndshavare. Mot den speciella politiska bakgrunden en stadgas också i lagen att tillstånd till att uppföra kärnkraftsreaktor en får ges. Stor uppmärksamhet ägnas i lagen bestämmelser om hantering av kämavfall och forskning om kämavfall. Lagen innehåller också vissa grundläggande bestämmelser finansiering av avfallshanteringen. om Slutligen innehåller lagen även vissa bestämmelser internationella om överenskommelser mot kämvapenspridning. Kämtekniklagen innehåller inga speciella bestämmelser strålning. om Som redan nämnts regleras strålning i en särskild lag, strålskyddslagen. Syftet med strålskyddslagen är att skydda människor, djur och miljö mot skadlig inverkan strålning. Strålskyddslagen är tillämplig såväl vid av strålning vid kämteknisk verksamhet som vid annan strålning. Detta innebär att strålskyddslagen är en allmän skyddslag som gäller vid många aktiviteter utanför kämteknikområdet, t.ex. medicinsk verksamhet. Såvitt gäller kärntekniska anläggningar tillämpas strålskyddslagen i nära anslutning till kärntekniklagen.

2.2.2 Definitioner

Grundläggande vid tillämpningen kämtekniklagen är definitionerna av kämteknisk verksamhet, kämämne och kämavfall.

Kärnteknisk verksamhet definieras som

uppförande, innehav eller drift av kämteknisk anläggning, förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport av eller kärnavfall, eller annan befattning med kämämne införsel till riket kämämne eller kämavfall, och av utförsel ur riket av kämämne.

Kärnämne definieras som

plutonium eller annat ämne som används eller kan användas uran, för utvinning kärnenergi kärnbränsle eller förening i vilken av sådant ämne ingår,

Lagstiftning m.m. om tillsyn... 21

torium eller annat ämne är ägnat att omvandlas till kärnbränsle som eller förening i vilken sådant ämne ingår, och använt kämbränsle som inte har placerats i slutförvar.

Kärnavfall definieras som

material eller annat har tillhört kämteknisk anläggning och som en blivit radioaktivt förorenat samt inte längre skall användas i en sådan anläggning, och radioaktivt ämne har bildats i kämteknisk anläggning och som en inte har framställts eller tagits anläggningen for att användas som ur i undervisnings- eller forskningssyfte eller for medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål, radioaktiva delar kämteknisk anläggning avvecklas, av en som använt kärnbränsle har placerats i slutförvar. som

I princip innebär all befattning med kärnämne och kämavfall kämteknisk verksamhet för vilken tillstånd erfordras. Att tillämpa lagen på mycket lågaktivt kämavfall eller på material som endast innehåller kärnämne i ytterst små mängder, t.ex. for forskning, utgör en särskild fråga. Det är därför möjligt att föreskriva undantag från lagens tillämpning för sådan material.

2.2.3 bestämmelser

Några grundläggande

Allmänna aspekter

Kärnteknisk verksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att kraven på säkerhet tillgodoses och de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och sådant kämavfall som utgörs av använt kärnbränsle. Säkerheten vid kämteknisk verksamhet skall upprätthållas genom att de åtgärder vidtas som krävs för att

förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat kan leda till radiologisk olycka, och som en förhindra olovlig befattning med kärnämne eller kämavfall.

22 Lagstiftning m.m. om tillsyn...

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter i dessa frågor. Mot denna bakgrund kan sägas att bestämmelserna i kärntekniklagen täcker tre huvudområden:

Tillstånd till kämteknisk verksamhet - Allmänna skyldigheter för tillståndshavare samt tillståndsvillkor - Myndighetstillsyn och allmän insyn. -

Tillstånd till kämteknisk verksamhet

För kämteknisk verksamhet krävs tillstånd. Ärenden tillstånd avgörs om av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Eftersom inga nya kärnkraftverk kommer att uppföras i Sverige är bestämmelserna om tillstånd intresse endast för uppförandet av av anläggningar för kärnavfall, använt kärnbränsle samt för själva m.m. hanteringen av kämämne och kämavfall. För att få tillstånd till att uppföra och driva kämteknisk anläggen ning krävs att innehavaren presenterar särskild säkerhetsrapport, den en s.k. säkerhetsanalysen, för godkännande av Statens kärnkraftinspektion. Rapporten skall visa att den säkerhetsnivå som krävts också kan uppnås, att det föreligger överensstämmelse med grundläggande mål och principer för säkerheten och att säkerheten kommer på så hög att vara nivå som rimligen kan uppnås. När ett tillstånd beviljas, säkerhetsses analysen som ett uttryck för den miniminivå på säkerheten som tillståndhavaren åtagit sig att upprätthålla för att få driva anläggningen. Enligt den praxis som tillämpas i Sverige avseende kämteknisk verksamhet är säkerheten ständigt föremål för sådana förbättringar som rimligen kan uppnås. Säkerhetsanalysen och, följaktligen, den miniminivå på säkerheten som skall hållas är därför ständigt föremål för uppdatering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att i ärenden som gäller tillstånd enligt lagen skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning angående den inverkan på omgivningen som en planerad anläggning, aktivitet eller åtgärd kan ha.

E SOU l996:74 Lagstiftning m.m. om tillsyn... 23

Ett tillstånd att bedriva kämteknisk verksamhet kan återkallas av tillståndsmyndigheten om

tillståndsvillkor inte har iakttagits i något väsentligt avseende, 2. tillståndshavaren inte har fullföljt sina åligganden avseende forsknings- och utvecklingsarbete och det föreligger synnerliga skäl ur säkerhetssynpunkt för återkallelse av tillståndet, 3. det i annat fall föreligger synnerliga skäl ur säkerhetssynpunkt.

Detta innebär att återkallelse av ett tillstånd kan komma i fråga endast i fall av grov misskötsamhet av den som driver anläggningen eller om det i annat fall föreligger ytterst allvarliga säkerhetsskäl.

Allmänna skyldigheter för tillståndshavare samt tillståndsvillkor

Den har tillstånd att bedriva kämteknisk verksamhet svarar för att som de åtgärder vidtas som behövs för

att med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs upprätthålla säkerheten, att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kämavfall eller däri uppkommet kämåmne inte används som på nytt, och att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar i vilka verksamheten inte längre skall bedrivas.

Upprätthålla säkerheten

Den grundläggande skyldigheten enligt lagen är lika enkel som den är uppenbar. Den som innehar tillstånd att bedriva kämteknisk verksamhet skall tillse att alla åtgärder vidtas som behövs för att upprätthålla säkerheten. Detta mycket allmänt hållen skyldighet måste är en som fyllas ut med tillståndsvillkor. Tillståndsvillkoren ställs när ett tillstånd utfärdas. Även under upp tillståndstiden kan dock villkor uppställas.

24 Lagstiftning m.m. om tillsyn...

På ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommer kärnavfall.

Åliggandena i fråga om kämavfall är mycket långtgående. Det är inte enbart fråga om den fysiska hanteringen av avfallet. Ägaren till en

kärnkraftreaktor är även skyldig att tillse att det allsidiga forskningsoch utvecklingsarbete som behövs också genomförs. Enligt lagen skall ägaren till en kämkraftreaktor upprätta ett program for det allsidiga forsknings- och utvecklingsarbete som behövs. Programmet skall innehålla såväl översikt över samtliga åtgärder en som kan bli behövliga som ange de åtgärder som avses bli vidtagna inom en tidrymd om minst sex år. Vart tredje år skall programmet sändas in till regeringen fir att granskas och utvärderas. Reaktorinnehavama är också skyldiga att bära de kostnader som staten har samt att betala årlig avgift till staten. Bestämmelser om en detta finns i en speciell lag, lagen om finansiering av framtida utgifter för använt kämbränsle m.m. Mot denna bakgrund och i enlighet med lagen innehar reaktorinnehavama ett särskilt bolag för hanteringen dessa frågor. Detta bolag av är Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Bolaget har i uppdrag att planera, bygga, äga och driva system och anläggningar för hantering och oskadliggörande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

En säker avveckling och rivning av anläggningar.

Om ett tillstånd återkallas eller tillståndstiden går ut, är reaktorägaren ansvarig for en säker hantering och förvaring av allt använt kämbränsle och radioaktivt avfall. För att göra detta fullständigt klart stadgas det direkt i lagen.

Tillsyn och allmänhetens insyn

Tillsyn

Det finns två myndigheter i Sverige inom kämteknikområdet. De är Statens kärnkraftinspektion SKI och Statens strålskyddsinstitut SSI. Tillsynen över kärnteknisk verksamhet är uppdelad mellan regeringen, SKI och SSI.

Regeringen meddelar tillstånd för större kärntekniska anläggningar

såsom bränslefabriker och lager for kämavfall.

Lagstiftning om tillsyn... 25 m.m.

SKI tillsyn i enlighet med lagen kämteknisk verksamhet utövar om enligt villkor har utfärdats enligt lagen. samt som Tillsyn enligt strålskyddslagen utövas av SSI. Eftersom det kan intresse att känna till något om argumenten vara av för ha två myndigheter i stället för förtjänar följande stycke från att en

regeringspropositionen 1984 att citeras.

En dubbel tillsynsorganisation kan säkrare garanti för att

vara en

problemen blir uppmärksammade Pâ gång två tillsynsmyn-

samma digheter på detta område ställer krav på samarbete och samordning stora verksamheten. Att därvid i viss omfattning de båda myndigheternas av verksamhet går in i varandra oundvikligt. En sådan översynes vara lappning behöver dock inte alltid till nackdel och får accepteras vara med hänsyn till lagens utformning och karaktär samt den nära sammanvägning säkerhets- och strålskyddsfrågor måste göras. av som

Allmänhetens insyn

Det har bedömts mycket viktigt att allmänheten insyn i och som ge information kämteknisk verksamhet. om Grundläggande information till allmänheten ges av de två statliga

myndigheterna SKI och SSI. I kommuner där större kämtekniska anläggningar är belägna är det särskilt viktigt innevånarna kvalificerad information. För detta att ges ändamål har i dessa kommuner inrättats s.k. lokala säkerhetsnämnder. Den innehar tillstånd fdr större kämteknisk anläggning är som en skyldig nämnden insyn i arbetet med säkerhet och strålskydd vid att ge anläggningen. Tillståndshavaren skall, på begäran av nämnden,

lämna nämnden upplysningar tillgängliga fakta och låta nämnden om ta del tillgängliga handlingar, av lämna nämnden tillträde till anläggningar och platser.

Nämndens funktion är att skaffa sig insyn i säkerhets- och strålskyddsfrågor och informera allmänheten detta. Det är därför viktigt att om framhålla nämnden inte skall utfärda föreskrifter eller föreskriva att säkerhetshöjande eller andra åtgärder för kämtekniska anläggningar.

Dessa funktioner ligger uteslutande på tillsynsmyndigheterna.

26 Lagstiftning tillsyn... m.m. om

Övriga

2.2.4 bestämmelser

Kämtekniklagen innehåller även bestämmelser inspektioner, skydd om mot olovlig befattning med kärnämnen safeguards, strañbestämmelser

m.m.

Den som

bedriver kämteknisk verksamhet utan tillstånd, åsidosätter villkor eller föreskrifter meddelats med stöd lagen som av

döms till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är att grovt döms till fängelse i minst anse som sex månader och högst fyra år. Å andra sidan skall dömas till brottet ansvar om är att anse som ringa. Vid bedömningen ett brott är att skall särskilt om anse som grovt beaktas brottet avsett ämnen eller produkter särskilt farligt slag om av eller om brottet på annat sätt särskilt farlig Slutligen måste var av natur. framhållas att lagen kämteknisk verksamhet inte innehåller något om om skadeståndsansvar vid atomskada. Detta regleras i stället i en särskild lag om skadeståndsansvar vid atomolycka, trädde i kraft som år 1968. Sverige är bundet Pariskonventionen inom detta område av samt av Tilläggskonventionen i Bryssel och den svenska lagen är anpassad till dessa överenskommelser.

Kämteknikförordningen

Kämteknikförordningen innehåller detaljerade bestämmelser

om definitioner, ansökan tillstånd, undersökningar, och inspekom tester tioner. Ansökningar tillstånd behandlas SKI eller, det gäller om av om

strålskydd, SSI. Som tidigare nämnts är det regeringen lämnar

av som tillstånd till större kärntekniska anläggningar. Kämteknikförordningen

pekar också ut SKI tillsynsmyndighet enligt lagen.

som Inom sina respektive kompetens- och ansvarsområden delar SKI och SSI ansvaret för tillsyn inom områdena reaktorsäkerhet och hanteringen av kämavfall.

Lagstiftning m.m. om tillsyn... 27

Enligt förordningen prövar SKI frågor om tillstånd att förvärva, inneha, överlåta, hantera, bearbeta eller på annat sätt ta befattning med eller till riket införa

anrikat eller förening vari sådant uran ingår, om innehållet av uran isotopen 235 inte överstiger 5 kg, uran högst 5 kg isotopen 233 i form eller ingående i förening, av uran ren högst 5 kg plutonium i form eller ingående i förening, ren naturligt eller utarmat eller förening vari naturligt eller utarmat uran uran ingår, eller torium eller förening vari torium ingår.

Efter att ha hört SSI vad villkor eller föreskrifter behövs med avser som hänsyn till strålskyddet, prövar SKI frågor om tillstånd att transportera eller landet transitera kärnämnen eller sådant kärnavfall som genom utgör högaktivt avfall från upparbetning. Enligt förordningen beslutar normalt SSI, efter att ha hört SKI, i frågor om

tillstånd att förvärva, inneha, överlåta, transportera eller på annat sätt ta befattning med eller till Sverige föra in eller från Sverige föra ut

eller Sverige transitera kämavfall om det inte gäller

genom högaktivt avfall från upparbetning, frågor tillstånd att uppföra, inneha eller driva anläggningar för om markdeponering lågaktivt kärnavfall, under förutsättning att av aktiviteten från avfallet inte överstiger vissa gränser.

2.3 Grundläggande bestämmelser i svensk

lagstiftning om strålskydd

Av hovrättsråd Kent Jönsson.

2.3.1 Inledning

Strålskyddslagen trädde i kraft den 1 juli 1988. Lagen är till stor del resultatet internationellt samarbete. Syftet med lagen är att skydda av människor, djur och miljö mot farlig strålning. Den som bedriver verksamhet där strålning förekommer skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått behövs, kontrollera och upprätthålla strålsom skyddet samt väl underhålla tekniska anordningar och mät- och

28 Lagstiftning m.m. om tillsyn...

strålskyddsutrustning som används i verksamheten. Han ansvarar också för en säker hantering det radioaktiva avfallet. av Lagen är tillämplig på såväl strålning från kämteknisk verksamhet som farlig strålning från andra källor. Strålskyddslagen är sålunda en allmän skyddslag och täcker alla aktiviteter rör strålning. Såvitt som gäller kämtekniska anläggningar tillämpas strålskyddslagen i nära anslutning till kämtekniklagen. Regeringen eller SSI kan, så länge det inte kommer i strid med syftet med lagen, föreskriva undantag från lagen eller från vissa bestämmelser i lagen som gäller radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som kan alstra strålning. Sålunda är det möjligt tillstånds- och att anpassa tillsynsförfarandena till farligheten hos den individuella strålkällan. Regeringen och SSI kan också utfärda de ytterligare bestämmelser som behövs för skydd mot eller kontroll strålning i de avseenden av

som avses i lagen. Strålskyddsförordningen se avsnitt 2.3.5 och de

särskilda föreskrifter som utfärdas SSI innehåller detaljerade av bestämmelser i frågor gäller definitioner, import och export som av utrustning och material m.m.

2.3.2 Allmänna skyldigheter

Lagen är tillämplig på såväl joniserande som icke-joniserande strålning. Joniserande strålning definieras gammastrålning, röntgenstrålning, som partikelstrålning eller annan strålning med liknande effekt. Icke-joniserande strålning definieras som optisk strålning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elektriska och magnetiska fält samt ultraljud eller annan strålning med liknande effekt. Den som bedriver verksamhet med strålning skall, med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs,

vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått behövs för att som hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö, kontrollera och upprätthålla strålskyddet på den plats och i den lokal och övriga utrymmen där strålning förekommer, väl underhålla tekniska anordningar samt mät- och strålskyddsutrustning används i verksamheten. som

Han svarar också för att de som är sysselsatta i verksamheten har god kännedom om de förhållanden, villkor och föreskrifter under vilka verksamheten bedrivs, att de informeras de risker kan om som vara förenade med verksamheten och att de har den utbildning behövs. som

Lagstiftning m.m. om tillsyn... 29

De är sysselsatta eller skall sysselsättas i arbete med joniserande som strålning är skyldiga att underkasta sig den läkarundersökning som behövs för att bedöma de skulle löpa särskild risk för skada vid om exponering for joniserande strålning. Endast den genomgått sådan som läkarundersökning får sysselsättas i arbete med joniserande strålning.

2.3.3 Radioaktivt avfall

Hantering radioaktivt avfall är mycket viktig del av sådan av en verksamhet där strålning förekommer. Den bedriver, eller har som bedrivit verksamhet med strålning för att det radioaktiva ansvarar avfallet hanteras eller placeras i slutförvar på ett sätt är tillfredssom

ställande strålskyddssynpunkt. Samma gäller för kasserade strålkällor

ur använts i sådan verksamhet. Ansvaret ligger i första hand på den som bedriver verksamheten. person som Om det är nödvändigt strålskyddssynpunkt, får regeringen eller ur SSI föreskriva den bedriver eller har bedrivit verksamhet med att som strålning för att det radioaktiva avfallet från denna verksamhet ansvarar skall hanteras eller placeras i slutförvar på ett särskilt angivet sätt. Tillämpningen lagen på mycket lågaktivt material innebär av särskilda frågor. SSI får därför föreskriva undantag från lagens tillämpning i fråga om sådant material. Som redan nämnts, är lagen också tillämplig på strålning från kåmteknisk verksamhet och tillämpas i nära anslutning till kårntekniklagen. Kärntekniklagen innehåller viktiga bestämmelser om hantering av radioaktivt avfall från kåmtekniska anläggningar kämavfall, använt kärnbränsle samt slutförvaring sådant material. av

2.3.4 Tillstånd och tillsyn

Ett tillstånd krävs för att

tillverka, till landet införa, transportera, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inneha eller använda ett radioaktivt ämne, tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inneha, använda, installera eller underhålla teknisk anordning som en kan och är avsedd att sända ut joniserande strålning eller sådan del anordningen är väsentlig betydelse från strålningsav som av synpunkt,

30 Lagstiftning m.m. tillsyn... om

tillverka, till landet införa, saluföra etc. andra tekniska anordningar än sådana som avses i 2 och kan alstra joniserande strålning som och för vilka regeringen eller SSI föreskrivit krav på tillstånd.

l frågor som gäller tillstånd enligt lagen beslutar regeringen och SSI. Ett tillstånd enligt lagen får återkallas vissa föreskrifter eller villkor i om något väsentligt avseende inte har iakttagits eller det i fall om annat finns synnerliga skäl. Som redan nämnts lagen möjlighet att tillstånds- och ger anpassa tillsynsprocedurema till den radioaktiva källans farlighetsgrad och behovet av adekvat kompetens. Lagen medger ett standardiserat tillståndsförfarande inom områden där utvecklingen resulterat i standardiserad utrustning och där riskerna är välkända. Regeringen och SSI får nämligen genom föreskrifter meddela tillstånd enligt lagen för sjukvårdshuvudmän, vissa yrkesgrupper eller vissa vårdinrättningar, institutioner eller företag. Den individuella tillståndsgivningen samt tillsynsresursema kan sålunda riktas mot strålningsområden med särskilda problem är svåra att beräkna. Lagen innehåller även som bestämmelser om inspektioner, straff etc. Den som bedriver sådan verksamhet i lagen skall, på som avses begäran tillsynsmyndigheten SSI, av

lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen, ge myndigheten tillträde till den anläggning eller plats där verksamheten bedrivs, för undersökningar och i den omfattning prover, som behövs för tillsynen. För uttaget betalas inte ersättning. prov

Polismyndigheten skall lämna det biträde behövs för tillsynen. som

Den som med uppsåt eller oaktsamhet av

bedriver verksamhet med strålning utan tillstånd, där tillstånd behövs,

bryter mot vissa föreskrifter eller villkor

döms till böter eller fängelse i högst två år. Till ansvar enligt lagen döms inte för gämingen kan om ansvar ådömas enligt brottsbalken eller enligt lagen straff för om varusmuggling. Till ansvar döms inte heller i ringa fall.

Lagstiftning m.m. om tillsyn... 31

2.3.5 Strålskyddsförordningen

Enligt strålskyddsförordningen är det SSI som är central förvaltningsmyndighet inom strålskyddsområdet. Förordningen innehåller detaljerade bestämmelser i enlighet med grundläggande regler i själva lagen. Det stadgas bl.a. att vissa bestämmelser i lagen inte är tillämpliga ifråga om material med mycket låg radioaktivitet samt ifråga om teknisk utrustning strålning. som endast avger svag

2.4 Tillsynsmyndighetemas huvudsakliga

uppgifter

Redogörelse sammanställd av kommitténs sekretariat.

Statens kämkraftinspektion SKI och Statens strålskyddsinstitut SSI har gemensamt ansvaret för att, på regeringens och allmänhetens uppdrag, löpande säkerställa att tillståndshavama tar sitt ansvar vad gäller att sörja för säkerhet och strålskydd. Ett nära samarbete mellan SKI och SSI är nödvändigt for att säkerställa god samordning i sådana ärenden där SKIs och SSIs en ansvarsområden nära gränsar till varandra. SKIs ansvarsområde gäller tillsyn över en säker konstruktion och drift av de kämtekniska anläggningarna. En utgångspunkt for denna tillsyn är de krav SSI har att ställa på skydd mot skadlig strålning i syfte att skydda människor, djur och miljön. Båda myndigheterna skall i sin tillsynsverksamhet särskilt beakta de mycket svåra följderna allvarlig kärnkraftsolycka. av en

2.4.1 Statens kämkrañinspektion SKI

SKIs nuvarande uppgifter framgår av förordningen 1988:523 med instruktion för Statens kärnkraftinspektion ändrad senast 1995:1549. SKI är enligt l § central förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels säkerheten vid kämteknisk verksamhet, dels genomförandet den forskning och utveckling och det för bl.a. av program sådana frågor i ll och 12 lagen 198423 om kämteknisk som avses verksamhet. Dessutom skall SKI handlägga vissa fmansieringsfrågor på kämavfallsområdet.

32 Lagstiftning m.m. om tillsyn...

I 2 § preciseras uppgifterna närmare. SKI skall särskilt

följa utvecklingen på kämenergiområdet, i synnerhet beträffande säkerhetsfrågor, utreda frågor om och ta initiativ till åtgärder för att höja säkerheten hos kämtekniska anläggningar, följa utvecklingen i fråga om metoder for hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt för avställning och rivning av kärntekniska anläggningar, ta initiativ till sådan forskning och utveckling rör dels säker- - som heten hos kärnkraftverk och andra kämtekniska anläggningar dels säkerheten vid transport av kämämne eller kärnavfall och dels säkerheten hos sådana metoder for hantering och förvaring av använt kärnbränsle och kämavfall som används eller kan komma att användas och metoder för avställning och rivning av reaktoranläggningar, i den mån inte någon annan myndighet har sådana uppgifter, samt i övrigt ta initiativ till sådan forskning som behövs for att inspektionen skall kunna fullgöra sina åligganden, aktivt bidra till att ge allmänheten insyn i och information det - om arbete på kärnsäkerhets- och kämavfallsområdet bedrivs i som landet, ha hand om sådana uppgifter med avseende på kontroll käm- - av ämnen som följer av Sveriges internationella åtaganden eller i övrigt är påkallade från allmän synpunkt, ha beredskap för teknisk rådgivning till myndigheter ansvariga för befolkningsskyddet, om en olycka i kämteknisk verksamhet inträffar inom eller utom landet, och besluta om användningen avgiftsmedel enligt lagen 1992:1537 - av om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle och m.m. lagen 1988: 1597 om finansiering av hanteringen visst radioaktivt av avfall m.m., utom när regeringen skall fatta ett sådant beslut.

För en mer detaljerad redogörelse för SKIs uppgifter och mål hänvisas till kapitel

Lagstiftning tillsyn... 33 m.m. om

2.4.2 Statens

strålskyddsinstitut SSI

SSIs nuvarande uppgifter framgår förordningen 1988:295 med av instruktion för Statens strålskyddsinstitut ändrad senast 1993:274. SSI är enligt l § central förvaltningsmyndighet för frågor skydd om av människor, djur och miljö mot skadlig verkan joniserande och av icke-joniserande strålning.

SSIs uppgifter preciseras närmare i 2 SSI skall särskilt

skaffa sig noggrann kännedom de risker är förenade med - om som strålning och med uppmärksamhet följa utvecklingen inom de biologiska strålningsverkningamas och strålningsfysikens områden, ha ett centralt samordnande för målinriktad strålskydds- - ansvar forskning, bedriva ett målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom strålskyddsområdet, .främja tillkomsten och upprätthållande internationella på - av normer strålskyddsområdet, vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet och därvid samverka med myndigheter och sammanslutningar som sysslar med strålskyddsfrågor, sprida upplysningar om strålskyddet samt strålning och dess - om om egenskaper och användningsområden, ha beredskap för rådgivning till de myndigheter är ansvariga för - som befolkningsskyddet och räddningstjänsten, dels i fråga det om strålskydd som behövs om en olycka i kämteknisk verksamhet inträffar inom eller utom landet, dels i fråga sanering efter om utsläpp av radioaktiva ämnen, ansvara för den långsiktiga uppföljningen av sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, tillhandahålla underlag för tillämpningen inom institutets - ansvarsområde av plan- och bygglagen l987:l0 och lagen l987:l2 om hushållning med naturresurser m.m.

Sålunda är tillsyn inom det kämenergiområdet endast SSIs många en av uppgifter. SSI har omfattande kontakter med många olika organisationer och myndigheter, såväl inom landet intemationellt. SSI deltar som exempelvis aktivt i arbetet inom Internationella strålskyddskommissionen ICRP, FNs vetenskapliga strålningskommitté UNSCEAR och FNs Inter- nationella Atomenergiorgan IAEA i Wien. SSI har i många års

34 Lagstiftning m.m. om tillsyn...

tid medverkat i EUs aktiviteter inom exempelvis forsknings- och transportområdena. Inom Sverige samarbetar SSI med en rad andra myndigheter. Inom kämenergiområdet utgör SKI den viktigaste samarbetspartnem, därutöver samarbetar SSI också i olika frågor men med exempelvis Boverket och Naturvårdsverket. För detaljerad redogörelse för SSIs uppgifter och mål en mer hänvisas till kapitel

3 Tillsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhets

3.1 Lagstiftning och övrigt regelverk

för SKIs

tillsynsverksamhet

Bidrag från SKI.

3.1.1 Lagar,

förordningar och regeringsbeslut

Den rättsliga grunden för SKIs verksamhet finns i rättsakter olika av slag lagar, förordningar, regeringens årliga anslagsbeslut, - samt särskilda regeringsbeslut inklusive beslut tillstånd till kämteknisk om verksamhet. Genom förordningar och särskilda beslut delegerar regeringen till SKI vissa delar den normgivningsmakt och beav slutsbefogenhet som genom lagstiftning tilldelats riksdagen. av Säkerhetsfrågoma regleras i eller med stöd 1984 års lag av om kämteknisk verksamhet. Därtill ansluter sig förordningen kamom teknisk verksamhet och SKIs uppgifter i SKIs instruktion samt, anges under de senaste åren, i de årliga regleringsbreven

se avsnitt 3.1.3

nedan. De centrala stadgandena i lagen kämteknisk verksamhet innehåller om följande:

5 Framställningen har ursprungligen författats på engelska och tjänat som orientering för kommitténs internationella ledamöter. översättningen till svenska har granskats av SKI avsnitt 3.l-3.3 och 3.5.1 SSI avsnitt 3.4, resp. 3.5.2 och 3.6.

36 T illsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhet

För kämteknisk verksamhet enligt definitionen i lagen krävs ett tillstånd. Tillstånd regeringen eller myndighet som ges av av regeringen bestämmer 5§. De villkor behövs med hänsyn till säkerheten kan uppställas när - som ett tillstånd eller under tillståndets giltighetstid 8§. ges Den har tillstånd till kämteknisk verksamhet svarar for att de - som åtgärder vidtas som behövs för att med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs upprätthålla säkerheten, för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kämavfall eller däri uppkommet kärngäng som inte används på nytt, och för att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar i vilka verksamhet inte längre skall bedrivas l0§. För tillsynen över efterlevnaden lagen och de villkor eller - av av föreskrifter meddelats med stöd lagen myndighet som som av svarar regeringen bestämmer l6§

Först ändring lagen trädde i kraft 1993 bemyndigades genom en av som regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, i lag att som utfärda generellt gällande säkerhetsföreskrifter 4§. Tidigare måste sådana säkerhetsföreskrifter formellt utfärdas i form av individuella tillståndsvillkor för varje kämteknisk anläggning.

regelverket säkerheten

3.1.2 Närmare om angående

vid kämkraftsreaktorer och kämavfalls-

anläggningar

Säkerhetsredovisningen som grund för tillståndsgivning och myndighetstillsyn av reaktorer

Den säkerhetsnivå skulle uppnås och upprätthållas av den som ägde som kärnkraftsreaktor bestämdes ursprungligen i tillståndsprocessen på en följande vis. De ursprungliga tillstånden att uppföra, inneha och driva en kärnkraftsreaktor beviljades regeringen. Dessa regeringstillstånd av söktes och beviljades i ett tidigt skede konstruktionsprocessen för av reaktorn. Dessa tillstånd byggde följaktligen på en tämligen allmän teknisk beskrivning reaktorn. I varje tillståndsbeslut föreskrev av regeringen att ett antal villkor måste uppfyllas, vilka hade föreslagits av

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 37

den dåvarande Delegationen för atomenergifrågor, SKIs föregångare som tillsynsmyndighet. Dessa tillståndsvillkor innebar bland annat att en preliminär säkerhetsrapport PSAR skulle ges in till och godkännas av tillsynsmyndigheten innan mer omfattande konstruktionsarbeten påbörjades, samt att en slutlig säkerhetsrapport FSAR och förslag till detaljerade säkerhetstekniska föreskrifter STF skulle ges in till och godkännas av tillsynsmyndigheten innan driften startades. Med avseende på strukturen på och innehållet i PSAR-, FSAR- och STF -dokumenten utfärdade tillsynsmyndigheten allmänna riktlinjer. Referenser gjordes till USNRC IOCFRSO-dokumenten, efter hand som dessa blev tillgängliga. Hänvisning till dessa dokument gjordes också i dåvarande Delegationens för atomenergifrågor rekommendationer till regeringen att bevilja de ursprungliga tillstånden. PSAR-, FSAR- och STF-dokumenten granskades av SKI och dess föregångare, med biträde av externa konsulter, för att säkerställa att de grundläggande säkerhetsprincipema och -kriterierna, såsom djupförsvarsprincipen, uppfylldes samt av att anläggningens säkerhetsnivå skulle vara så hög som skäligen kunde åstadkommas. Granskningsprocessen innefattade djupgående tekniska diskussioner mellan SKIs och sökandens experter med avseende på ett antal olika säkerhetsfrågor. Genom denna procedur för tillståndsgivning, blev FSAR- och STF-dokumenten, efter godkännande från SKI och dess föregångare, rättsligt bindande dokument som reglerade respektive reaktors tekniska utformning, driftsgränser och driftvillkor, vilka tillsammans ofta kom att kallas godkänd säkerhetsredovisning för reaktom. Denna godkända säkerhetsredovisning kan anses definiera den lägsta säkerhetsnivå tillståndshavaren förbundit sig att upprätthålla som ett villkor för tillståndet att få driva reaktorn. Den godkända säkerhetsredovisningen utgör således också grunden för myndighetstillsynen. Förändringar av säkerhetsrelaterade system, och de säkerhetstekniska föreskrifterna, av kräver godkännande från SKIs sida i varje enskilt fall. Uppdaterade exemplar av FSAR- och STF -dokumentation arkiveras såväl vid anläggningen som hos SKI. Ytterligare tillståndsvillkor föreskrivs SKI efter hand, utifrån av nationella och internationella driftserfarenheter och nya forskningsresultat. Sådana tillståndsvillkor kan antingen gälla tills vidare utan tidsbegränsning eller gälla under en begränsad tidsperiod, som till exempel strängare kontrollkrav i avvaktan på utbyte av delar som konstaterats vara under tilltagande försvagning. De kan gälla för antingen endast en viss reaktor eller för en grupp reaktorer. I samtliga fall utfärdas sådana kompletterande tillståndsvillkor i form av ett särskilt beslut riktat till varje enskild tillståndshavare. SKIs interna process for

38 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

utfärdandet sådana kompletterande tillståndsvillkor redovisas i avsnitt av 3.2.1 nedan. Även det finns ett antal i sak identiska tillståndsvillkor bygger om myndighetstillsynen kärnkraftreaktorema således på tolv individuella av uppsättningar dokument med bestämmelser en för varje reaktor. - Motsvarande uppsättningar tillämpas för forskningsreaktorema i Studsvik, det centrala lagret för använt kämbränsle CLAB och - - ABB-Atoms bränslefabrik.

Tillståndsgivning för kärnavfallsanläggningar "systemsynsättet" -

Tillståndsgivningen for anläggningar for behandling och tillfällig förvaring kärnavfall i anslutning till kämkraftsreaktorema följer av allmänna procedur den som beskrivs för reaktorema i samma som ovanstående avsnitt. Tillstånd för vissa behandlingsanläggningar ingår i separata delar själva reaktortillstånden, under det att andra har av separata tillstånd. Vid tillståndsgivningen för avfallsbehandlingsanläggningar har ett huvudsyfte för SKIs granskningsprocess varit att säkerställa att de framställda avfallskollina har de fysiska och kemiska egenskaper krävs för säker slutförvaring. Kriterierna för som en utvärdering sådana egenskaper hämtas från säkerhetsanalysen för den av slutförvaringsanläggning som skall användas för kollina. Detta kallas ibland för samlat systemtänkande avseende tillståndsgivning för avfallsbehandlings- och slutförvaringsanläggningar. Regeringens tillstånd att uppföra, inneha och driva slutförvaret för reaktoravfall SFR byggde på en omfattande PSAR, med en säkerhetsanalys, som gavs in av SKB och granskades av SKI och SSI. Liksom för reaktorema var SKI bemyndigat att ge medgivanden för drift efter ingivande och granskning FSAR och STF. Driftsmedgivandet av beviljades efter en omfattande gemensam granskning av SKI, och SSI SFR sådant det hade uppförts. Säkerhetsanalysen granskades av ingående, i syfte att identifiera och utvärdera sådana långsiktiga fysiska och kemiska processer vid anläggningen, vilka kunde medföra läckage radioaktivitet till omgivningen, samt att dra slutsatser med avseende av på nödvändiga och önskvärda egenskaper hos avfallskollina. Driftsmedgivandet för SFR bygger således på granskning av säkerhetsredoen visningen, vilken utmynnar i de tillståndsvillkor som bifogas medgivandet, där medgivandet utgörs av följande huvudkomponenter:

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 39

en slutlig säkerhetsrapport FSAR beskriver SFRs tekniska - som utformning samt de typer avfall skall deponeras i anläggav som ningens olika utrymmen, samt en därtill hörande säkerhetsanalys, en gräns med avseende på det totala aktivitetsinnehållet i SFR, samt en lägre gräns för totalt innehåll långlivade nuklider, enligt av antagandena i säkerhetsanalysen, STF och ytterligare tillståndsvillkor som reglerar hanteringssäkerhet, joumalföring innehåll, incidentrapportering, kvalitetssäkring etc., av ett tillståndsvillkor sprecificerar att endast avfallskollin i - som utföranden som godkänts SKI och SSI får slutförvaras i SFR-anav läggningen.

De grundläggande acceptanskriterier SKI och SSI använde, då som medgivandet for drift av SFR att normalt förväntat läckage gavs, var av radioaktiva ämnen skulle leda till doser till den mest exponerade gruppen väl under ICRP:s gränser, och vidare att sannolikheten för kombinationer av händelser och kunde upphov till processer som ge högre doser skulle låg. Den riskprofil SFR medför avviker vara som med andra ord inte väsentligt från den riskproñl orsakas lokala - som av koncentrationer naturlig aktivitet, t.ex. radon i brunnar. Tidsperspekav tiv på flera tusen år beaktades. För tillståndsgivning avseende de olika typer avfallskollin av som skall deponeras i SFR införde SKI och SSI procedur, en gemensam vilken definierades och meddelades berörda det så kallade genom MAAS-dokumentet. Hittills har tillstånd beviljats för än trettio olika mer avfallskollin i enlighet med denna procedur. Tillståndsgivningen med avseende på den framtida slutforvaringsanläggningen for använt bränsle, och tillhörande inkapslingsanläggning, förväntas följa linjer. I ett regeringsbeslut i maj 1995, avseende samma granskningen av SKB:s för forskning, utveckling och demonprogram stration FUD, vad beträffar kämbränslecykelns slutsteg, har regeringen givit vissa generella riktlinjer och rekommendationer för tillståndsgivningsprocessen. Trots att dessa riktlinjer inte har rättslig status som regeringsföreskrifter, så bekräftar de bland annat det "systemsynsätt" som omnämndes ovan. Preliminära riktlinjer och kriterier för tillståndsgivning för slutförvaringsanläggningar för använt bränsle och högaktivt avfall har publicerats i en gemensam diskussionspromemoria från de nordiska säkerhets- och strålskyddsmyndighetema. Vissa specifika rekommer mendationer från SKI, med avseende på strukturen på och innehållet i den säkerhetsanalys skall in tillsammans med tillståndsansökan, som ges återfinns i SKIs rapporter med anledning kärnkraftsindustrins s.k. av

40 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

FUD-program. De nämnda dokumenten utgör ett viktigt bakgrundsmaterial för de planerade SKI-föreskriftema avseende framtida anläggningar for hantering och slutförvaring använt bränsle och högaktivt av

avfall se nedan.

Planer och metoder för säker avveckling och rivning av kämkraftsreaktorema skall, enligt Lag kärnteknisk verksamhet §§l0-12, om överlämnas till SKI vart tredje år för granskning. Dessa redovisningar

ingår i SKB:s FUD-plan se avsnitt 3.2.1 nedan.

Tillståndsgivning för transporter

Verksamhet innefattar transport kärnämne och kämavfall utgör som av kärnteknisk verksamhet och kräver således ett tillstånd enligt Lag om kärnteknisk verksamhet. Enligt Förordningen kärnteknisk verksamom het har SKI och SSI befogenhet att utfärda sådana tillstånd. För

kärnämnen beviljas sådana tillstånd SKI. För kämavfall utom

av högaktivt beviljas de SSI. Förordningen innehåller också föreskrifter av samråd mellan de två myndigheterna. Tillståndskravet gäller de om företag utgör avsändare eller mottagare for sådana försändelser, och som inte de företag som svarar för själva transporterna. Föreskrifter för transporter, vilka formellt utfärdas i form av tillståndsvillkor för alla tillståndshavare, utfärdades som är gemensamma SKI år 1986. Det huvudsakliga syftet med dessa tillståndsvillkor är av att klargöra ansvarsfördelningen och att säkerställa att tillståndshavama har organisation är utformad, ledd och bemannad på ett sådant en som sätt att den kan planera, förbereda och utföra transporter. Ett annat syfte är att klarlägga rapportrutiner, krav är generellt tillämpliga för som hantering kärnämne och kämavfall t.ex. haveriberedskap och fysiskt av skydd samt transportbestämmelser för de olika transportsätten utfärdade

med stöd Lag Transport farligt gods se nedan.

av om av Systemsynsättet för att tillgodose krav på säkerhet är även tillämpligt på transportverksamhet. Använt kärnbränsle, tagits ut från som kämkraftsreaktorema, transporteras till CLAB med specialfartyget Sigyn. Fartyget, behållarna för det använda bränslet och den utrustning används på lastnings- och lossningsplatsema, samt planerandet, som

förberedandet och utförandet av själva transportverksamhetema, utgör

sammantaget ett transportsystem. Systemet, utformats och som kontrolleras SKB i egenskap tillståndshavare, har granskats och av av godkänts SKI. Rutiner finns för underhåll och uppdatering av av systemet på erfarenhetsbasis, liksom för myndighetstillsynen av det.

Tillsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhet 41

Samma system tillämpas, med vederbörlig anpassning, för transporkärnavfall från reaktoranläggningar till SFR. SKI och SSI terna av samarbetar nära med avseende på alla aspekter myndighetstillsynen av detta transportsystem med två funktioner. av De transportsättsspeciñka bestämmelserna, bygger på publikasom tion 6 i IAEA Safety Series ‘Regulations for the Safe Transport of nr. Radioactive Material‘, de detaljerade krav som behövs för att anger trygga transportsäkerhet. Skilda föreskrifter finns för sjö-, flyg-, landsvägs- och jämvägstransporter och de har utfärdats med stöd av Lag transport farligt gods. Dessa bestämmelser omfattar farligt gods om av alla klasser, där klass 7 radioaktivt material. Vad denna klass av avser beträffar utgör såväl SKI SSI behörig myndighet; särskilt med som avseende på utfärdande kolliprototypcertifikat och transportgodav kännanden. SKI är behörig myndighet för kollin/transporter avseende kärnämne, under det att SSI för denna funktion vad gäller andra svarar kollin/transporter. Till följd rapporteringskraven i de två uppsättningama föreskrifter av utfärdade SKI respektive SSI måste avsändama ge in information av till bägge myndigheterna vad gäller transporter kollin med radioaktivt av material. På detta sätt länkas myndighetstillsynen av transportsystemen och avfallshanteringssystemen nära samman.

Framtagningen av generella föreskrifter

Som nämndes det formella bemyndigandet att utfärda ovan gavs generella föreskrifter, enligt Lag kämteknisk verksamhet, SKI om först i början 1993. Med tillämpning denna befogenhet har av av nya SKI hittills utfärdat generell föreskrift om mekaniska anordningar i en kämtekniska anläggningar SKI FS 1994:1.

Före år 1993 utfärdades gemensamma bestämmelser formellt av SKI

separata tillståndsvillkor tillämpliga för envar av de kärntekniska som

anläggningarna. Sådana gemensamma föreskrifter som alltså utfärdats

tillståndsvillkor, är lika bindande för tillståndshavaren som som generella föreskrifter och kan genomdrivas med stöd av samma bestämmelser i kämteknisk verksamhet §§ 22 och 25. SKI har Lag om

utfärdat sådana gemensamma föreskrifter bland annat med avseende på

kvalitetssäkring, utbildning och kompetens hos den personal som sköter drift kämkraftsreaktorer, samt transporter av kärnämne och kämavav

fall. Andra gemensamma föreskrifter rör fysiskt skydd och så kallade

safeguards d.v.s kontroll kärnämne för att förhindra spridning av av kärnvapen. Dessutom utfärdades regeringens beslut om utsläpps-

42 Tillsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhet

reducerande åtgärder i händelse av allvarliga olyckor formellt som separata tillståndsvillkor. Observera att många stadgandena i de generella eller gemenav samma föreskrifterna syftar till att närmare ange tillståndshavamas skyldigheter enligt lO§ avsn. l i Lag om kämteknisk verksamhet, d.v.s. att vidtaga de åtgärder som behövs för att upprätthålla säkerheten. Observera också i detta sammanhang att det i de särskilda kommentarerna till lagen, som ingåri den proposition som antogs riksdagen, av klart angavs att tillståndshavaren skulle skyldig att vidtaga vara behövliga åtgärder för att upprätthålla säkerheten, vare sig dessa åtgärder föreskrevs i tillståndsvillkoren eller föreskrifterna eller inte proposition 1992/93:98, s.48. I det svenska rättssystemet kan sådana kommentarer, som ingår i en proposition, eller i ett utlåtande från ett riksdagsutskott, tjäna såsom riktlinjer för tolkning lagen i domstol. av SKIs tillvägagångssätt vid framtagning och utfärdande av föreskrifter redovisas ytterligare i avsnitt 3.2.1 nedan.

3.1.3 Av regeringen angivna mål och för uppgifter tillsynen

Mål utfärdade i regleringsbrev

Det system och de medel med vilka den svenska regeringen och riksdagen reglerar myndigheternas verksamheter har förändrats i grunden de fem senaste åren. Tidigare styrdes myndigheternas verksamheter med detaljerade regler för varje typ verksamhet och av detaljerad kontroll varje typ kostnad såsom löner, utlandsresor, av av resor inom landet m.m. I det system som tillämpas ligger tonvikten vid de mål och nu uppgifter regeringen för respektive myndighet i sina regleringsanger brev, i samband med utvärdering resultaten och effekterna en av av myndighetens verksamheter i relation till kostnaderna. Denna utvärdering skall göras i respektive myndighets årsredovisning. I det nya systemet är de regler som styr verksamheterna, exempelvis regeringens instruktion för myndigheterna och bestämmelser reglerar dessas som verksamhet, mindre detaljerade, och myndigheterna har större flexibilitet inom för sina årliga totalanslag. ramen Allt eftersom man vinner ytterligare erfarenhet detta system, av nya utvecklas och förbättras formulerandet av myndighetens mål i dialog en mellan myndigheten, det ansvariga departementet och Riksrevisionsverket RRV. Som på RRVs revisionsrapport försökte SKI i sin ett svar

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 43

senaste årsredovisning upprätta en mer lättförståelig målstruktur, genom att gruppera om utsagoma med avseende på SKIs tillsynsmål i regleringsbrevet, utan att ändra själva substansen. Regeringens övergripande mål för SKIs verksamhet kan således sammanfattas på följande sätt: Genom sina övervaknings- och tillsynsverksamheter skall SKI säkerställa att ett antal specificerade nationella mål for kämsäkerhet och icke-spridningsåtgärder uppfylls. Dessutom skall SKI förse beslutsfattare, olika intressegrupper och allmänheten med omfattande och objektiv information med avseende på kärnkraftens risker och kämsäkerhet. Utifrån de verksamhetsmål regeringen ställt upp for SKI inom

reaktorsäkerhetsområdet se ruta 1 kan man sluta sig till att det utgör

ett nationellt säkerhetsmål att reaktorema har ett tillfredsställande djupförsvarssystem. Som framgått ovan definieras ett tillfredsställande djupförsvarssystem i tillståndsgivningsdokumenten for varje reaktor - FSAR, STF, ytterligare tillståndsvillkor och generella föreskrifter. Som också framgår ovan härleds kriterierna för bedömning av vad som är ett tillfredsställande djupförsvarssystem från sådana internationellt erkända standarder som USNRC l0CFR50 och IAEAs NUSS- och lNSAG-serier. Vid SKIs granskning av renoveringen av Oskarshamn l använde man sig exempelvis av de metoder som rekommenderas i INSAG-8, A Common Basis for Judging the Safety of Nuclear Power Plants Built to Earlier Standards. l i

SKI skall p l l säkerställa svenska kämtekniska anläggningar har att ett tillfredsställande djupförsvar som förebygger allvarliga tillbud och haverier med ursprung i teknik, organisation eller kompetens samt även förhindrar eller begränsar spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen om ett haveri skulle inträffa, upprätthålla organisatorisk och kunskapsmässig beredskap för att i en haverisituation kunna bistå andra myndigheter med råd i syfte att begränsa medicinska och sociala konsekvenser vid radioaktiva utsläpp eller hot om sådana.

Ruta 1: Verksamhetsmål inom reaktorsäkerhetsområdet enligt regleringsbrevet.

44 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

På motsvarande sätt kan nationella säkerhetsmål inom området behandling kämkraftavfall härledas utifrån vad SKI skall säkerställa, av enligt de specifika Verksamhetsmål regeringen ställt upp inom detta

område se ruta 2.

SKI skall

säkerställa att behandling, mellanlagring och annan hantering av kämavfall och använt kämbränsle sker så att olyckor och allvarliga tillbud förebyggs samt att spridningen av radioaktiva ämnen till omgivningen förhindras eller begränsas om en olycka inträffar, säkerställa att slutförvaring använt kämbränsle och - av kämavfall sker så att ett eventuellt läckage radioaktiva av ämnen till omgivningen i olika tidsrymder kan förväntas ligga under acceptabla nivåer, verka för att allsidighet och ändamålsenlighet upprätthålls i kämkraftindustrins forsknings- och utvecklingsprogram så att säker hantering och slutförvaring av kämavfall uppnås och att metoder finns för avveckling och rivning av kämtekniska anläggningar.

Ruta 2. Verksamhetsmål inom kämavfallsområdet enligt regleringsbrevet.

Enligt regleringsbrevet är den grundläggande förutsättningen för SKIs mål och inriktning av verksamheten att tillståndshavama har det fulla och odelade ansvaret for säkerheten. SKI skall övervaka hur tillståndshavarna lever upp till detta ansvar genom att skapa sig en egen välgrundad bild säkerhetsläget vid anläggningarna och av kvaliteten av i tillståndshavarnas säkerhetsarbete. Enligt regleringsbrevet skall SKI därvid:

driva på i säkerhetsarbetet när drifterfarenheter, forskningsresultat och teknisk utveckling så motiverar, såväl gentemot tillståndsinnehavare som i det internationella säkerhetssamarbetet,

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 45

verka för allsidighet upprätthålls i kämkraftindustrins forskning - att en och utveckling för hantering och slutförvaring kärnavfall och för av avveckling och rivning kämtekniska anläggningar i vilka av verksamhet inte längre skall bedrivas samt att erforderliga medel

för framtida kostnader, sätts av verka for kompetensen i säkerhetsarbetet vidmakthålls och att utvecklas inom SKI likaväl hos tillståndsinnehavama och i som övrigt inom landet, utfärda och fastställa villkor och föreskrifter for kärnteknisk verksamhet i den utsträckning bedöms nödvändig för säkerheten som och till följd Sveriges internationella åtaganden samt av aktivt informera förhållanden och händelser säkerhetsintresse om av omhändertagande och slutförvaring använt kämbränsle samt om av och kärnavfall.

I prioritering myndighetens uppgifter skall, enligt regleringsbrevet, av den säkerhetsmässiga betydelsen avgörande. vara

Rapporteringskrav

Enligt regleringsbreven, regeringsbesluten och förordningama skall SKI

regelbundet följande rapporter avseende sin tillsynsverksamhet till avge regeringen:

I sin Årsredovisning skall SKI sammanfatta resultaten och effekterna

kostnaderna för, sina verksamheter, i enlighet med de generella av, samt föreskrifter regeringen och Riksrevisionsverket utfärdat för årsredovis-

ningar skall upprättas myndigheter. som av I samarbete med SSI skall SKI årlig rapport om Säkerhetsavge en och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken . SKIS delar av sammanfattar viktiga slutsatser drifterfarenheter, tillsynsrapporten av inspektioner och granskningar, såväl med avseende på stationemas

tekniska på kvaliteten på säkerhetsarbetet vid stationema. status som SKI skall genomföra återkommande säkerhetsgranskningar av varje kärnkraftsreaktor i drift ungefär vart tionde år, samt rapportera sina

slutsatser och rekommendationer i form ANSAR-redovisning. I av en genomsnitt således sådan rapport år, även intervallen avges en per om kan variera. Programmet för återkommande säkerhetsgranskningar

beskrivs ytterligare i avsnitt 3.2.1 nedan. Vart tredje år skall SKI Rapport med anledning av kärnavge en Utöver slutsatserna och rekommen-

kraftsindustrins s.k. F UD-program.

dationerna med avseende på programmets meningsfullhet och kvalitet

46 T illsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhet

skall granskningsrapporten även föreslå betingelser för det framtida bedrivandet av SKBs FUD-program, regeringen kan vilja föreskriva som med stöd Lag kämteknisk verksamhet. av om Varje år skall SKI avge ett förslag avgift producerad kWh, om per vilken skall erläggas kämkraftsreaktoremas ägare för att täcka av kostnaderna för slutförvaring använt bränsle och kämkraftavfall, av samt för rivning och nedläggning av kämtekniska anläggningar. Till förslaget skall bifogas SKIs granskningsrapport avseende SKB:s kostnadsberäkningar. I SKI-granskningama tillämpas även de tekniska insikter som vunnits vid granskningen av det ovannämnda FUD-programmet.

3.2 Genomförandet SKIs

tillsynsverksamhet

Bidrag från SKI.

Beskrivningar av de viktigaste typerna av

verksamhet

De huvudsakliga formerna för den tillsyn SKI utövar i enlighet som med regeringens instruktion och särskilda beslut, beskrivs i korthet nedan.

Granska och godkänna ändringar utformningen kärntekniska av av anläggningar och de säkerhetstekniska föreskrifterna STF

Enligt ovan beskrivna tillståndsvillkor skall SKI granska och godkänna alla säkerhetsrelaterade ändringar utformningen kärntekniska av av anläggningar FSAR och i de detaljerade säkerhetstekniska föreskrifterna STF. Omkring 170 sådana tillsynsärenden, inlämnade av reaktortillståndshavama, behandlades under verksamhetsåret 1994-95, oråknat ärenden till följd renoveringsprojektet vid Oskarshamn av Dessa ärenden kan omfatta allt från mindre förändringar till byten av ånggenerator och installation reglerutrustning baserad på av ny

programmerad mikroprocessorteknologi. Handläggningen sådana till-

av synsärenden följer de procedurer redovisas i SKIs verksamhetsbok. som Dessa procedurer utförs i enlighet med det förvaltningsförfarande som

gäller enligt lagar och förordningar för svenska förvaltningsmyndigheter.

Ett inkommande ärende, vanligen i form framställning från av en en

1996:74 Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 47 SOU

tillståndshavare med tekniska rapporter bifogade, lämnas till den anläggningsinspektör för den berörda kämtekniska som ansvarar anläggningen. Ärendet tilldelas ett diarienummer i SKIs registratur. Beroende på ärendets typ föreslår inspektören vilken enhet som skall ta hand ärendet, vilket kan enheten för inspektion eller någon av om vara expertenhetema. Enhetschefen utser handläggare ansvarar för en som genomförandet SKIs genomgång ärendet och för att föreslå vad av av SKI skall besluta. Utseendet handläggare bekräftas vid veckomötet av inom respektive SKI-avdelning, och registreras i ärendediariet i SKIs registratur. När det gäller större ärenden blir handläggaren projektledare för särskild arbetsgrupp, består experter från berörda enheter, en som av vid veckomötet. Inte sällan kan omfattningen av SKIs som utses granskning inte bedömas förrän ärendet redan drivits under viss tid, varför den särskilda arbetsgruppen och det upplagda tidsschemat då kan behöva ändras allt efter vad bedöms som behövligt. som I tillämpliga fall med stöd den särskilda arbetsgruppen, upprättar av handläggaren granskningspromemoria med slutsatser och rekomen mendationer för ett beslut SKI. Beroende på hur komplexa ärendets av säkerhetsfrågor är kan promemorian omfatta från en eller två och upp till än etthundra sidor. Under granskningsprocessen kan de som mer arbetar med den begära klarlägganden eller ytterligare material från tillståndshavama, efter vad bedöms nödvändigt, för att lösa de som som frågor uppkommer. Detta gäller i synnerhet då SKI i början av som granskningsprocessen kommer fram till att tillståndsansökan inte kan beviljas på basis det material ingivits. Allt ytterligare material av som mottages registreras i ärendediariet. SKI-granskningen kontrollerar som kvaliteten på den säkerhetsanalys tillståndshavaren lagt fram med stöd, då så nödvändigt, oberoende beräkningar utförda av SKIs anses av experter eller externa konsulter. Som ett led i granskningsproceduren kan SKI således använda konsulter inom eller utom Sverige, liksom också ta såväl informella formella kontakter med sina systersom organisationer i andra länder. Såväl bilaterala överenskommelser som OECD/NEA-nätverket tillämpas i detta sammanhang. Proceduren för att fatta beslut på basis av granskningen finns redovisad i SKIs verksamhetshandbok. Tillsynsbeslut kan endast tas på enhetschefsnivån, eller högre nivå, beroende på frågans vikt enligt kriterierna i verksamhetshandboken. För att säkerställa konsekvens, och alla aspekter betydelse för de berörda säkerhetsfrågoma har att av beaktats, behövs samråd i beslutsprocessen mellan chefen för inspektionsenheten och chefen eller cheferna för den eller de expertenheter berörs ärendet, oberoende vilken enhet som tilldelats som av av ärendet i första hand. Sådant samråd registreras i form av enhets-

48 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

chefernas underskrifter på SKIs arkivexemplar besluts-dokumentet av och granskningspromemorian. Genom sin underskrift intygar enhetschefen dessutom kvaliteten på granskningen med avseende på de aspekter som täckts in experter från hans eller hennes enhet, samt av dess konsekvens i förhållande till upprättade aceeptanskriterier. Om enhällighet inte kan uppnås hänskjuts ärendet till behandling på en högre nivå. Beslut med principiell innebörd fattas också på högre nivå, i enlighet med kriterierna i SKIs verksamhetshandbok samt, för vissa typer av ärenden, i de regeringsförordningar nämnts i ovanstående som avsnitt. Innan beslut av särskild betydelse för reaktorsäkerhet fattas brukar SKIs reaktorsäkerhetsnämd konsulteras. Statens kärnbränslenämnd KASAM har motsvarande funktion med avseende på viktiga beslut inom området kämavfallssäkerhet. För vissa typer beslut av som tas av SKIs generaldirektör skall SKIs styrelse konsulteras. SKIs beslut i tillsynsärendet meddelas i ett kompletterande tillståndsvillkor till tillståndshavaren, med eventuella separata SKI-granskningspromemorior som bilagor. Beslutet kan inkludera ytterligare tillståndsvillkor av tillfällig eller permanent natur, exempelvis med avseende på särskilda skall utföras eller särskilda rapporteringskrav. SKIs prov som beslut kan överklagas till regeringen i enlighet med stadgandena i Lag om kämteknisk verksamhet. Slutförandet av ärendet noteras i SKIs registratur. Förteckningar över ärenden som ännu inte slutförts utgår regelbundet från registraturen och följs upp av enhets- och avdelningschefema. Enligt svensk grundlag utgör alla dokument inkommer till eller som utgår från myndigheter med mycket få undantag offentliga hand- - lingar, och kan således granskas media, intressegrupper, organiav sationer och allmänheten. SKI kan därför sägas hållas ansvarigt för kvaliteten på sina tillsynsbeslut inte bara tillståndshavama utan även av av olika intressegrupper och allmänheten. av Ovan redovisade gransknings- och beslutsprocedurer kan betraktas som en traditionell metod för kvalitetskontroll inom svensk allmän förvaltning. SKIs förfaringssätt med avseende på viktiga säkerhetsfrågor läggs regelbundet fram för internationell kritik och granskning, genom

SKIs medverkan i OECD/NEA-grupper och specialistmöten. SKI initierade exempelvis särskild OECD/NEA/CSNI-grupp och

en en särskild arbetsgrupp med avseende på det så kallade silärendet.

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 49

Genomgång och bedömning av drifterfarenheter och forskning, som leder till förändrade tillståndsvillkor

I samarbete med tillståndshavare har standardiserade formulär tagits fram för rapportering av händelser och tilldragelser vid kärntekniska anläggningar LER-rapportering. Händelserapporteringskraven anges i de säkerhetstekniska föreskrifterna STF for respektive anläggning. Tonvikten läggs vid de tilldragelser och händelser som kärnkraftföretagen systematiskt utvärderar ur det så kallade MTO-perspektivet samspelet mellan människa, teknik och organisation, med användning

av etablerad metodik såsom HPES Human Performance Enhancement

System enligt INPO-terminologin och AEB-analys Accident Evolution and Barrier.°

I enlighet med de föreskrivna SKI-procedurema bedöms inkommande LER-rapporter från reaktorer först av Enheten för inspektion, och kopior sänds ut till de olika expertenhetema. En andra granskning utförs ASK-gruppcn, består representanter för samtliga enheter av som av inom Avdelningen for tillsyn av reaktorsäkerhet, som sammanträder en gång i veckan. Om beslut inte redan tagits av Enheten för inspektion eller den berörda expertenheten t.ex. Enheten för hållfasthet och material, när det gäller LER-rapporter avseende sprickor anmäler ASK-gruppen huruvida den anser att ytterligare åtgärder bör vidtas inom SKI berörd enhet. Sådana rekommendationer följs upp vid de av tidigare nämnda veckomötena. LER-rapporter från avfallsanläggningar behandlas på motsvarande sätt. De åtgärder som vidtas på basis av enskilda LER-rapporter innefattar

uppföljning vid norm utsändning av särskilda inspektions-

eller initiering SKI-granskning av tillståndsvillkor, som grupper av en leder till förändrade myndighetskrav såväl för den anläggning LER-rapporten kom ifrån för andra anläggningar, i tillämpliga fall. Kom som ihåg att ärendet med den igensatta silen, ledde till krav på som omfattande tekniska ändringar vid fem anläggningar, som tillståndsvillkor för fortsatt drift, började med LER-rapport. Serier likartade en av händelser, som observeras under en begränsad tidsperiod och som innebär otillfredsställande trend vad säkerheten beträffar, utlöser en också SKI-åtgärder av de just nämnda typerna. Dessutom diskuteras den eventuella förekomsten sådana trender en gång per år, vid möten på av

6 O. Svensson: AEB Analysis of Incidents and Accidents in the Processing Industries. International Conference on Probability Assessment and Management, PSAM. Beverly Hills, Kalifornien, USA, 4-7 februari, 1991.

50 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

den högsta nivån mellan SKIs ledning och ledningen för den berörda anläggningen. Data från LER-rapportema med avseende på tillförlitlighet och säkerhet registreras i SKIs databas STAGBAS händelser i Sverige och i kokvattenreaktoranläggningen TVO i Finland. Utländska händelser som rapporteras enligt bilaterala överenskommelser eller OECD/NEA/- Incident Reporting System registreras i databasen ASKBAS. Dessutom administrerar de svenska kämkraftstationema och TVO i Finland gemensamt TUD-databasen, med samtliga komponentfel, som för närvarande omfattar över 200 reaktordriftåH SKI har tillgång till TUD-databasen, som är den viktigaste databasen för svenska probabilistiska säkerhetsanalyser. För att göra data lätt tillgängliga för inspektörema och i det praktiska säkerhetsarbetet i allmänhet sammanställs de till handböcker och kataloger, vilka uppdateras regelbundet:

Tillförlitlighetshandbok med statistiska, anläggningsspecifika komponenttillförlitlighetsdata, sammanställda från branschens TUD-databas T-boken; Katalog med trendstatistik för säkerhetsrelaterade system och komponenter för varje reaktor; Katalog med statistiska data om initieringshändelser per reaktor - I-boken; Katalog med data orsak CCF-fel håller på - om fel med gemensam att slutföras; C-boken.

Det ankommer på varje enskild expertenhet att följa och utvärdera svensk och internationell säkerhetsforskning, liksom också internationella myndighetserfarenheter inom sina respektive expertområden, för bedömning huruvida ändringar bör göras i de svenska föreskav rifterna och tillståndsvillkoren. Exempel på tillsynsåtgärder från SKIs sida på senare tid inkluderar strängare krav med avseende på oförstörande provning av externa recirkulationsslingor i kokvattenreaktorer samt strängare driftsgränser för bränsle med hög utbränning.

7 Carlsson, L., and Nyman, R,: Collection of Reliability Data to be Used for the Swedish T-book and I-book. Presentation vid International CSNI/PWG5 Work Shop on Reliability Data Collection in Toronto, Kanada, 15-16 maj 1995. SKI Memo SKI/RA- 09-95.

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 51

Varje förändring av tillståndsvillkor som initieras på detta sätt, oavsett om de tillkommer till följd av en analys av driftsresultat eller till följd av forskning, behandlas som ett tillsynsärende i enlighet med de procedurer som beskrivs ovan.

Utfärdande av generella föreskrifter

Framtagningen generella föreskrifter initieras uppgift i SKIs av som en årliga verksamhetsplan, vilken fastställs av generaldirektören. Generella riktlinjer för strukturen på sådana föreskrifter, liksom för framtagningsproceduren, har meddelats av regeringen Statsrådsberedningen Ds 1992:1 12. I grunden följer framtagningen av en SKI-föreskrift samma interna procedur som den som beskrivs ovan för andra tillsynsärenden. En handläggare utses, och särskild arbetsgrupp med de tekniska och en juridiska kunskaper som behövs sätts samman. Före slutförandet måste ett omfattande remissförfarande ske, genom vilket kommentarer till den föreslagna föreskriften hämtas in från tillståndshavare och andra intresserade parter. Vederbörlig SKI-nämnd brukar också konsulteras för reaktorsäkerhetsföreskrifter Reaktorsäkerhetsnämnden. Beslutet att utfärda den slutförda föreskriften fattas av SKIs styrelse, i enlighet med de regler som gäller allmänt för myndighetsföreskrifter. Som nämndes ovan fick SKI den formella befogenheten att utfärda generella föreskrifter, med stöd Lag kämteknisk verksamhet, av om först i början av 1993. Med utnyttjande av denna nya befogenhet har SKI hitintills utfärdat generella föreskrifter med avseende på mekaniska

komponenters hållfasthet och material Dessa föreskrifter måste

prioriteras eftersom riksdagen och regeringen beslöt att revidera den nationella lagstiftningen om tredjepartsinspektioner av tryckkärl och andra trycksatta komponenter, och de tidigare SKI-föreskriftema inom

detta område, vilka utfärdats såsom gemensamma tillståndsvillkof,

måste revideras i enlighet därmed. Enligt gällande generella principer för svenska myndigheters utfärdande generella föreskrifter skall den formella texten helst av föreskriva vad som måste åstadkommas, och inte de detaljerade medel

8 Föreskrifter som tidigare utgavs som gemensamma tillståndsvillkor följde samma procedur. 9 Statens Kfimkraftinspektions föreskrifter om mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar. SKIFS 1994:1.

52 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

skall tillämpas för att åstadkomma det Ds 1992:112, s.22. Till de

som formella föreskrifterna skall bifogas text under rubriken allmänna en råd, redovisar medel och kriterier kan användas för att som som demonstrera överensstämmelse med föreskrifterna. Andra medel och kriterier kan emellertid användas det kan visas att de leder till minst om likvärdiga resultat. Vad kärnsäkerhetsföreskriftema beträffar får tillämpningen av denna allmänna princip till följd att tillståndshavarens ansvar inte urvattnas

föreskrivandet detaljerade tekniska tillvägagångssätt och

genom av lösningar med avseende på säkerhetsfrågor. Användningen av föreskrifterna USNRC 10 CFR50 riktlinjer snarare än som bindande som krav, i den tillståndsgivningsprocess beskrivs i avsnitt 3.1.2 ovan, som kan tidig tillämpning av denna princip. ses som en

Gällande SKI-föreskrifter och gemensamma tillståndsvillkor följer

tillvägagångssätt. Tillståndshavama måste exempelvis ha interna samma kvalitetssäkringssystem QA, exakt överensstämmelse med men en exempelvis ISO-standarder föreskrivs inte, även tillämpliga delar av om sådana standarder kan användas vid SKIs granskningar och utvärderingar av tillståndshavamas kvalitetssystem. Sommaren 1995 enades SKI och SSI plan för om en gemensam utfärdandet generella föreskrifter, med avseende på kärntekniska av anläggningar och verksamheter, bland annat för att säkerställa samordning i tillämpliga fall. På SKIs sida förväntas vissa förseningar i förhållande till planen, till följd större arbetsbelastning än av en förväntat i samband med granskningen återstartansökan för Oskarsav hamn Förutom vad gäller området hållfasthet och material har utfärdandet

föreskrifter och revidering av föreliggande gemensamma

av nya tillståndsvillkor, givits lägre prioritet av SKI under de senaste åren, eftersom sådan tillsynsverksamhet har bedömts ha mindre inverkan på säkerheten än myndighetsgranskningen säkerhetsfrågor till följd av av incidenten med den igensatta silen och renoveringen av Oskarshamn med hänsyn tagen till de tillgängliga resurserna.

Återkommande säkerhetsgranskningar ASAR-programmet, inklusive probabilistiska säkerhetsanalyser

ASAR- och PSA-programmet

Återkommande säkerhetsgranskningar de svenska kärnkraftstaav tionema genomförs regelmässigt, såsom ursprungligen föreslogs av den

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 53

reaktorsälcerhetskommitté den svenska regeringen utsåg efter som incidenten vid Three Mile Island 1979, och som fastställdes av

riksdagen 1981. Varje kärnkraftreaktor skall genomgå omkring tre

fullständiga säkerhetsgranskningar fram till år 2010, d.v.s. med

intervaller på 8-10 år. På basis detta policy-beslut SKI, i direktiv som 1982 av angav utfärdades till kämkraftföretagen, att tillståndshavaren för varje reaktor

skulle inge rapport, vilken kallades en ASAR-redovisning, som en beträffande den första omgången återkommande säkerhetsgranskningar

skulle innefatta följande:

En omfattande analys hur säkerhetsarbetet vid anläggningen är - av upplagt och realiseras, inklusive utbildningen personalen. av En omfattande rapport avseende driftserfarenheterna, de viktigare tekniska förbättringarna och andra åtgärder vidtagits for att som förbättra säkerheten såväl vid anläggningen inom organisationen som sedan driftsättningen. En detaljerad anläggningsspecifik probabilistisk sâkerhetsanalys på nivå En omfattande rapport avseende aktuella för säkerhets program förbättring, liksom föreslagna framtida på basis bland annat program, slutsatserna från de återkommande säkerhetsgranskningarna. av

Varje kärnkraftverks ASAR-redovisning granskas av SKI och SKIs

granskningsrapport SKIs ASAR-redovisning överlämnas som tidigare - till regeringen. Detta rapportpaket, ASAR och SKI ASAR, utgör nämnt djupgående granskning från såväl kärnkraftverkens således en periodisk SKIs sida, med avseende på reaktoms säkerhetsstatus och som kvaliteten på säkerhetsarbetet, tillsammans med plan för de framtida en säkerhetsförbättringarna, på basis granskningen. En tidplan för av ASAR-programmet överenskoms med kämkraftföretagen, vilken syftar

till framtagning ungefär ASAR-redovisning år. av en per

o Säker kämkraftT: Rapport från Reaktorsäkerhetskommittén; SOU 1979:86, Stockholm 1979. Andra rekommendationer från Reaktorsäkerhetskommittén, också haft stor betydelse för kämsâkerhetsarbetet i Sverige, har handlat som hur säkerhetsarbetet skall organiserats, på såväl myndigheternas som om kärnkraftföretagens sida, för bättre effektivitet, åtgärder och system för att mildra effekterna olyckor utöver grundläggande konstruktion och därmed av sammanhängande haveriberedskap, människans prestanda relativt det tekniska systemet, system för återkoppling av driftserfarenheter m.m..

54 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

Den första omgången återkommande säkerhetsgranskningar, benämnd ASAR-80, har nu slutforts. I ASAR-80-programmet har mycken möda lagts på framtagningen ner av metoder för probabilistiska säkerhetsanalyser PSA och genomförandet heltäckande blockspeciñka PSA-studier avseende samtliga av reaktorer, med hjälp av den ovannämnda anläggningsspeciñka kom-

ponent-och systemtilliörlitlighetsdatabasenTUD.ASAR-80-programmet

innebar i själva verket ett viktigt genombrott för PSA-analyser inom svenskt reaktorsäkerhetsarbete. Ungefär halvvägs ASAR-80-progenom grammet initierade SKI ett forskningsprojekt SUPER-ASAR för - granskning och utvärdering erfarenheterna avseende den hitintills av tillämpade PSA-metodiken. Rapporten avseende SUPER-ASAR-pro-

jektet" har i själva verket kommit att användas metodikriktlinjer

som för kommande PSA-studier svenska reaktorer. av Erfarenheterna hitintills har visat att de svenska kämkraftiöretagen, i arbetet med att genomföra ASAR-programmet, kommer att genomföra förändringar av anläggningamas komponenter och procedurer, för att säkerställa att de beräknade härdskadefrekvensema faller under 12100000 per reaktordriftsår, vilket ligger väl i linje med vad som rapporteras i INSAG-3-rapporten uppnåelig säkerhetsnivå, med som en bästa möjliga tillämpning god säkerhetspraxis och goda säkerhetsav principer. SKI använder de beräknade härdskadefrekvensema huvudsakligen bedömningssiffra för de tekniska säkerhetssystemens som en tillförlitlighet. Som sådan utgör den de kriterier används vid ett av som bedömning av anläggningsändringar. I den andra omgången återkommande säkerhetsgranskningar, ASAR-90, fortsatte att betona de probabilistiska säkerhetsanaman

lysema, i syfte att förfina metodiken texfor att redovisa mänskliga fel

och fel med gemensam orsak CCF, ökad fullständighet och breddat -

omfång status vid avställd reaktor, radioaktiva utsläpp PSA-nivå 2.

- Ökad vikt läggs emellertid vid tillståndshavarna i ASAR-redovisatt ningen skulle framlägga analyser och bedömningar tillsammans med beskrivningarna driftserfarenheter Enligt SKIs riktlinjer för av m.m. nya ASAR-arbetet, skulle analyserna och bedömningama tas fram särskilt ur utbildningsorganisationens perspektiv. SKIs ASAR-granskningar följer interna procedur den samma som som redovisas ovan for andra tillsynsärenden. En handläggare utses, och

Johanson, G, ed: SUPER-ASAR, Slutrapport. SKI-rapport, april 1990. ‘Z Description of Status and Use of PSA in Sweden. Kommande SKI-rapport.

T illsynsmyndigheterna fönkärnteknisk verksamhet 55

arbetsgrupp med de kunskaper behövs sätts samman. ASAR-aren som betet skall emellertid inte bara bestå i att tillståndshavaren utarbetat ASAR-redovisningen, i enlighet med detaljerade riktlinjer meddelas som i förväg, följt SKIs granskning den. I stället förs en dialog mellan av av tillståndshavaren och SKI för säkerställande av att alla viktiga säkerhetsrelaterade frågor ägnas önskad uppmärksamhet. SKIs ASAR-granskningsrapporter diskuteras såväl i reaktorsäkerhetsnämnden som i SKIs styrelse innan den slutförs och överlämnas till regeringen.

Särskilda, kompletterande granskningar av de konstruktionsmässiga grunderna för de svenska reaktorerna

Fastän ASAR-programmet, och de tillhörande probabilistiska säkerhetsanalyserna, medförde väsentliga säkerhetsförbättringar kom man att inse att de ursprungliga, deterministiska konstruktionsbasförutsättningama och -analyserna måste bedömas på nytt, med tillämpning av moderna analysmetoder och data. Barsebäckhändelsen 1992 avslöjade således en stor brist i de deterministiska säkerhetsanalyser som utgjorde en viktig del konstruktionsbasen för nödkylsystemen. Noggranna konstrukav tionsbasgranskningar alla svenska reaktorer kompletterar därför för av närvarande ASAR-redovisningarna, syftande till fullständig rekonen struering de slutliga säkerhetsrapportema F SAR. Granskningama, av på vilka över 500 manår kommer att ha lagts innan de är slutförda ner omkring år 1998, initierades på frivillig basis de svenska kärnkraftav företagen, följs noga av SKI. Det mål som ställdes upp för men granskningarna blev således föremål för godkännande av SKI, och framstegen följs vid regelmässiga möten mellan personal vid SKI upp och kämkraftföretagen. SKI har dessutom satt igång vissa egna studier, för att kunna främja vissa förhållningssätt för användning inom granskningsarbetet.

Granskningar industrins program för slutförvaring av använt av bränsle och högaktivt avfall och för rivning och nedläggning av kärntekniska anläggningar SKB:s FUD-program

Som nämndes i avsnitt 3.1.3 skall SKI vart tredje år avge en ovan rapport med anledning kärnkraftsindustrins s.k. F UD-program. I av enlighet med stadgandena i Lagen och Förordningen om kämteknisk verksamhet behandlar granskningen FUB-programmets ändamålsenlighet, fullständighet och allmänna vetenskapliga och tekniska

56 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

kvalitet. Rapporten bygger såväl på en granskning utförd av SKIs personal som på kommentarer inhämtade från ett antal in- och utländska institutioner och organisationer, däribland SSI.

SKIs granskning bygger till stor del på de insikter man vunnit egen genom sitt eget forsknings- och utvecklingsprogram avseende säkerhetsanalysmetoder för slutförvaring av använt bränsle och länglivat kämavfall. Med hjälp av dessa insikter kan SKI identifiera problem och osäkerheter, som SKB skall lösa genom ytterligare forskning och utveckling innan tillståndsansökningar lämnas in med avseende på de olika anläggningar som utgör en del av det slutförvaringssystem som skall uppföras och drivas. I grund och botten följer SKIs granskning av SKB:s FUD-program samma interna procedur den beskrivs för andra tillsynssom som ovan ärenden. En handläggare utses, och en särskild arbetsgrupp med det kunnande behövs bildas. Som nämnt inhämtas kommentarer från som ett antal olika organisationer. Dessa kommentarer utgör, tillsammans med resultaten av SKIs egen granskning, basen for SKIs slutliga slutsatser och rekommendationer avseende SKB:s FUD-program, vilka

redovisas i SKIs granskningsrapport till regeringen. Enligt regeringens

föreskrifter måste SKIs granskningsrapport godkännas av SKIs styrelse, innan den överlämnas till regeringen. Enligt de procedurer som föreskrivs av regeringen ges Statens kärnbränslenämnd KASAM tillfälle att yttra sig över SKIs granskningsrapport i en egen, oberoende granskningsrapport till regeringen avseende FUD-programmet.

Inspektioner

I huvudsak tre typer av inspektioner utförs av SKI: norm alinspektioner, temainspektioner, samt särskilda inspektioner eller undersökningar föranledda av händelser av särskild vikt för säkerheten. Detaljerade inspektioner med avseende på hållfasthet och material utförs av opartiska företag för kontroll och provning, i enlighet med SKIs

föreskrifter se nedan. SKIs inspektionsprogram håller på att utvecklas

ökad tonvikt på systematiska utvärderingar kvaliteten på det mot en av säkerhetsmässiga arbetet vid anläggningarna. I samband med denna process har följande dokument tagits fram, och används för närvarande till ledning vid utförandet inspektionema, d.v.s. utan att formellt av vara antagna procedurer:

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 57

Inspektionshandboken, eller RI-handboken, är en handbok som som innehåller de regler gäller för inspektionsarbetet, tillsammans som med checklistor och allmän vägledning;

SKIs referensbok Underhåll; - - Inspektionshandledningen Underhåll med riktlinjer för genom - förande inspektioner underhållssystem; av av Handbok för inspektion kvalitetssystem, med riktlinjer för av inspektion och bedömning kvalitetssystem vid kämkraftföretagen. av

Nedanstående beskrivningar inspektionsrutiner reaktoran-

av avser läggningar, rutiner för inspektion avfallsanläggningar skall tas men av fram på motsvarande sätt.

Rutin- eller normalinspektioner

Rutininspektioner utförs SKIs inspektörer, besöker de olika av som anläggningarna under flera dagar månad. De årliga avställningama per för revision och bränslebyte utnyttjas till intensifierade inspektioner. Speciellt framtagna blanketter används för planeringen och uppföljningen rutininspektionerna, vilka utförs Enheten för inspektion. av av Blanketterna används för kontroll inspektionemas täckning, såväl de av genomförts de planeras, med hjälp tabell som som som som av en redovisar alla punkter skall inspekteras och de specifika enheter som har eller skall inspekteras i enlighet med planerna. Skriftliga som inspektionsrapporter infordras.

ainspektioner T em

Temainspektioner syftar till djupare insikter i kvaliteten på tillstånds-

havamas säkerhetsmässiga verksamheter inom specifika temaområden. Några sådana områden underhåll, haveriberedskap, brandskydd, är härddriftpraxis, kvalitetssäkring, utbildning, tillståndshavarens hantering händelseundersökningar Ansvaret för att initiera temainav m.m. spektioner ligger hos den enhet för SKIs tillsynsverksom ansvarar samhet inom området ifråga. Enheten för inspektion ansvarar för att

samordna de olika temainspektionema, med vederbörlig hänsyn tagen till situationen vid kämkraftföretagen. Flera tem ainspektioner genomförs varje år. Programmet för temainspektionema fastställs och dokumenteras i SKIs årliga verksamhetsplan. Temainspektioner kan även ingå i SKIs

granskningsärenden avseende större tillståndshavarprojekt. Kvalitets-

58 Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

säkringen inom OKG FENIX-projektet för renoveringen Oskarshamn av l blev exempelvis föremål för temainspektion från SKIs sida. en Temainspektionema, och eventuella myndighetsbeslut kan följa som därav, blir föremål för interna procedurer övriga gransksamma som ningsärenden, vilka har beskrivits ovan.

Särskilda inspektioner eller undersökningar föranledda händelser av av särskild betydelse för säkerheten

I enlighet med LER-rapporteringsprocedurema i de säkerhetstekniska föreskrifterna STF

se ovan skall incidentundersökningar i första hand

utföras av utbildad personal vid kämkraftföretagen och till rapporteras SKI. Beroende på omständigheterna kan SKI besluta därutöver att genomföra sina egna särskilda inspektioner eller undersökningar. Exempel på händelser föranlett undersökningar från SKIs som sida är silincidenten vid Barsebäck 1992, den läckande spricka i resteffektkylningssystemet inte upptäcktes vid driftkontroll vid Oskarsom en shamn l 1993 och observerad ökning LER-frekvensen vid en av Barsebäck 1994. Beslutet att sätta samman och sända ut särskild inspektionsgrupp en fattas normalt på avdelningschefsnivå, eftersom det medför en omfördelning relativt verksamhetsplanen. De särskilda av resurserna inspektionema, och de eventuella myndighetsbeslut de kan leda till, företas med interna procedurer andra granskningsärenden, samma som vilka beskrivs ovan.

Inspektioner Hållfasthet och material -

De detaljerade tekniska inspektionema, och de sammanhängande hållfasthets- och materialbedömningama, utfördes fram till den l januari 1995 av ett statligt företag, AB Svensk Anläggningprovning, med befogenhet att utföra sådana ärenden i enlighet med särskild lag, och en med stödjande bemyndigande meddelat i tidigare SKI-föreskrifter utfärdade såsom tillståndsvillkor. I framtiden kommer gemensamma inspektionema, och de tillhörande bedömningama, utföras i enlighet att med SKIs allmänna föreskrifter SKIFS 1994: fristående oberoende av företag för inspektion ackrediterats Styrelsen för ackreditering som av och teknisk kontroll SWEDAC. Till skillnad mot det uppdrag AB Svensk Anläggningsprovning, SAQ AB, hade så är de ackredinu nu

terade inspektionsföretagens uppdrag begränsat till kontroll

av upp-

Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 59

fyllandet föreskrifterna. Ännu början 1996 fortsätter AB Svensk av av Anläggningsprovning för denna tjänst, i avvaktan på ackrediatt svara teringen det första inspektionsföretaget. av Ett särskilt företag bildas för oberoende kvaliflcering av teknik för

oförstörande provning och inspektion, utförd tillståndshavama och av deras leverantörer inspektions- och provningstjänster. För företaget av och dess verksamhet gäller SKIs föreskrifter, SKIFS 1995:1, bland

annat för att säkerställa dess oberoende och sakkunskap. Avsikten âr få rent bord, med ingenting utestående efter varje att underhållsavställning, före start reaktorn. Alla inspektioner skall av genomföras i enlighet med inspektions- och provprocedurer som vederbörligen godkänts kontrollföretaget, och alla kvarstående av indikationer på defekter eller försvagning skall utvärderas och kunna

visas accepterbara de verifieras inspektionsföretaget. Alla vara som av reparationer skall utföras i enlighet med kvalificerade procedurer, och

under tillsyn och utförda till inspektionsföretagets belåtenhet. De av riktlinjer bifogas SKIs föreskrifter definierar den godtagbara som säkerhetsnivån. SKIs vanliga tillsyn rör huvudsakligen inspektions- och kontroll-

företagen och behandling dispensansökningar från tillståndshavama. av Eftersom tillståndshavamas kompetens emellertid betraktas som något

mycket viktigt så inspekterar SKI även tillståndshavamas kompetens,

och organisation inom området hållfasthet och material genom resurser temainspektioner.

3.2.2 organisation och Tillsynsverksamhetens

administration

Uppläggningen och alla de viktigare regler som styr hur SKI av, bedriver sin verksamhet, redovisas i Verksamhetsboken, som varje

anställd har exemplar med uppdateringar. Manualen omfattar ett eget av, bland annat följande huvudämnen:

Övergripande mål och verksamhetsstrategier;

- Juridisk grund; - Internationella åtaganden; - Arbetets uppläggning och ansvarsfördelning arbetsordning; - Befogenhetsfördelning; - Bedrivande av forskning; - Registratur och arkiv; - Ärendeadministration och -dokumentation, -

60 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

Upphandling konsulttjänster; - av Kompetensutveckling. -

Organisationsmässig struktur

SKI leds av en generaldirektör under insyn styrelse med generaldirektören som ordförande. Inspektionen är organiserad i följande tre

avdelningar:

Avdelningen för tillsyn reaktorsäkerhet R med enheterna för - av Inspektion RI, - Anläggningssäkerhet RA, - Reaktorteknik RR, - Hållfasthet och material RH samt - Människa-Teknik-Organisation MTO RM; - - Avdelningen för materialtillsyn M; - Avdelningen för tillsyn kämavfallssäkerhet K; - av

samt fyra enheter direkt underställda generaldirektören, nämligen

Informationsenheten I; - Forskningsenheten F; - Administrativa enheten A; - Personalenheten P; -

Följande tre nämnder är knutna till SKI

Reaktorsäkerhetsnämnden; - Nämnden för kontroll kärnämne; - av Forskningsnämnden. -

Dessutom har Nämnden för kämavfallssäkerhet KASAM tilldelats en motsvarande rådgivande funktion relativt SKIs tillsynsärenden inom området kämavfallssäkerhet.

Ansvarsfördelning för olika typer tillsynsverksamhet och av ärenden

Ansvaret for SKIs olika typer av tillsynsverksamhet och ärenden har enligt verksamhetshandboken tilldelats avdelningarna R, M och K enligt

följande:

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 61

Avdelningen för tillsyn reaktorsäkerhet R ansvarar för mynav dighetstillsyn med avseende på kämsäkerhet vid

kärnkraftverken i Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn och Forsmark, undantaget CLAB i Oskarshamn och Slutförvaret for radioaktivt

avfall i Forsmark, forskningsreaktom R2 i Studsvik, samt bränslefabriken i Västerås och uranframställningsanläggningen i - Ranstad.

Vid utövandet sin myndighetstillsyn avseende dessa anläggningar av skall Avdelningen for tillsyn reaktorsäkerhet samarbeta med av avdelningarna M och K då dessa avdelningars tillsynsansvar berörs.

Avdelningen för tillsyn reaktorsäkerhet har därutöver det överav gripande för SKIs haveriberedskap, med enheten for informaansvaret tion ansvarig för informera allmänheten i händelse olycka. att av en Avdelningen för tillsyn reaktorsäkerhet skall dessutom biträda de av andra avdelningarna vid behandlingen tillsynsärenden avseende av integriteten hos mekaniska komponenter. Ansvaret för tillsynsärenden inom specifika ämnesområden delegeras i verksamhetshandboken till

enheterna. Dessutom gäller de regler för behandling av tillsynsärenden

och myndighetsbeslut redovisats i avsnitt 3.2.1 ovan. som Avdelningen för materialtillsyn för SKIs tillsynsverksamhet ansvarar med avseende på icke-spridnings-frågor. Den ansvarar dessutom för

tillsynsverksamhet med avseende på transporter kämämne och för av fysiskt skydd kämtekniska verksamheter och anläggningar mot stöld, av sabotage och terroristangrepp. Vid utövandet sin myndighetstillsyn av inom dessa områden skall avdelningen för materialtillsyn samarbeta med

avdelningarna R och K i de frågor berör dessa avdelningars som tillsynsansvar. Avdelningen för tillsyn kärnavfallssäkerhet ansvarar för mynav dighetstillsyn angående kämavfallshantering vid följande anläggningar

CLAB, - SFR, de kämtekniska anläggningarna i Studsvik, med undantag av forskningsreaktom R2,

Ågesta-reaktom avstängd, bränslet uttaget,

framtida slutförvar för använt kämbränsle med tillhörande ett anläggning för inkapsling använt kärnbränsle. av

62 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

Vid utövandet sin myndighetstillsyn dessa anläggningar skall av av avdelningen för tillsyn av kärnavfallssäkerhet samarbeta med avdelningarna M och R i de fall då dessas tillsynsansvar berörs. Avdelningen för tillsyn kämavfallssäkerhet handhar i synnerhet tillsynsärenden av angående hantering, behandling och förvaring kämkraftavfall från av kämtekniska anläggningar hänförs till Avdelningen för tillsyn som av reaktorsäkerhet.

Avdelnings- och enhetschefernas ansvar

Enligt verksamhetshandboken avdelnings- och enhetschefema ansvarar för behandlingen de tillsynsärenden tilldelas dem, enligt av som handboken, och definieras ytterligare i SKIs årliga verksamhetsplan som eller av proceduren för tilldelning inkommande ärenden från av tillståndshavare. Detta innefattar vetenskaplig/teknisk och ansvar juridisk/administrativ kvalitetskontroll behandlingen tillsynsav av ärendena och myndighetsbesluten enligt föreskrifterna i verksamhetshandboken, och som i korthet avhandlats i avsnitt 3.2.1 Avdelovan. nings- och enhetschefema dessutom för initierandet sådana ansvarar av tillsynsärenden som temainspektioner och särskilda inspektioner, granskningar och revideringar tillståndsvillkor och föreskrifter av m.m., som skall tas med i verksamhetsplanen. Dessutom de för ansvarar upprätthållandet och utvecklandet de nödvändiga granskningsmeav todema, kriterierna och expertkunskapema hos den personalen, egna med stöd, då så är lämpligt, externa konsulter och forskningsav organisationer. De har därvid ansvaret för att administrera ifrågavarande delar SKIs forskningsprogram

av se avsnitt 6.1 nedan.

SKIs verksamhetsprogram

Med avseende på planeringen och uppföljningen resursanvändningen av indelas SKIs tillsynsärenden i olika verksamhetsprogram. Avdel-

ningamas och enheternas för skilda tillsynsärenden ansvar grupper av definieras sålunda i verksamhetshandboken och den årliga verksamhets-

planen, såsom ett för specificerade verksamhetsprogram, med ansvar en förteckning över tillsynsärenden. Enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.1 kan

dessa tillsynsärenden omfatta allt ifrån smärre förändringar av en säkerhetsteknisk föreskrift STF och till mycket omfattande projekt,

såsom myndighetsgranskning omfattande anlåggningsändringar,

en av

en ASAR-granskning eller framtagning SKI-föreskrifter.

av nya

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 63

Vad huvudprogrammen reaktor- och kämämnessäkerhet och

kärnkraftavfallssäkerhet beträffar omfattar SKIs verksamhet for

närvarande följande verksamhetsprogram:

Huvudprøgram: Reaktor- och kärnämnessâkerhet

Ansvarig avdelning/enhet SKIs verksamhetsprogram

R: Avdelningen för Samordning av säkerhetstillsyn tillsyn reaktorsäkerhet Återkommande säkerhetsav granskning Analys av störningar vid kärnkraftverk ASK

RI: Enheten för inspektion Inspektion - Beredskap -

RA: Enheten för Anläggningssäkerhet anlággningssákerhet Säkerhetsanalys -

RR: Enheten för reaktorteknik Reaktorhärdens säkerhet - Begränsning av konsekvenser vid haverier

RH: Enheten för hållfasthet och Komponenters mekaniska material integritet Kontroll och provning -

RM: Enheten för människa- Människa Teknik Organisation teknik-organisation Kvalitetssäkring -

M: Avdelningen för Kämänmes- och materialtillsyn transportsäkerhet

64 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

Huvudprøgram: Kärnavfallssäkerhet

Ansvarig avdelning/enhet SKIs verksamhetsprogram

K: Avdelningen för Övergripande säkerhetskrav

kärnavfallssäkerhet Säkerhet vid behandling och lagring m m av kämavfall och använt kämbránsle Säkerhet vid slutförvaring av använt kämbránsle djupförvar

Som framgår avsnitt 3.2.1 kräver många tillsynsärenden insatser från av flera olika avdelningar och enheter, för att all erforderlig sakkunskap skall göras tillgänglig. Temainspektioner, ASAR-granskningar och många gransknings- och godkännandeärenden kommer in från som tillståndshavama är bara några exempel. Verksamhetsprogrammen utgör de planeringsramar den avdelning eller enhet är huvudansvarig som som för en viss grupp ärenden, d.v.s. ett verksamhetsprogram, kan förhandla utifrån och säkerställa erforderliga bidrag från andra avdelningar och enheter. Konkurrerande krav avseende begränsade måste samma resurser lösas på avdelningschefs- eller generaldirektörsnivån. Generaldirektörens formella godkännande verksamhetsplanen utgör det sista steget i av denna planeringsprocess. Som redan anförts tilldelas ansvaret för ärenden grupper av som bildar ett verksamhetsprogram primärt chefen för den berörda avdelningen eller enheten. Ansvaret för planering och uppföljning ärenden av i ett verksamhetsprogram kan avdelnings- eller enhetschefen delegera till en programansvarig.

Befogenhetsfördelning

Verksamhetshandboken förtecknar de olika typer beslut skall av som fattas på generaldirektörs-, avdelningschefs- respektive enhetschefsnivån. Det föreligger en skyldighet att på var och dessa nivåer bedöma en av huruvida ett beslut, även i det fall då det formellt har delegerats, bör fattas på en högre nivå, t.ex. det kan ha policykonsekvenser. Det om föreligger därutöver skyldighet att infonnera närmast högre chef en om de beslut som fattas.

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 65

Procedurema för myndighetsbeslut redovisas i verksamhetshandboken och har behandlats i korthet i avsnitt 3.2.1 Då det föreligger ovan. trängande behov därav kan beslut med avseende på säker drift av en kämteknisk anläggning fattas chefen för enheten för inspektion eller, av i dennes frånvaro, inspektör tilldelats ansvaret för av en som en kämteknisk anläggning. Utanför ordinarie arbetstid ligger befogenheten att fatta denna typ av beslut hos vakthavande beslutsfattare VB. en Denna VB är dessutom bemyndigad att aktivera SKIs beredskapsorganisation, efter vissa specificerade kriterier.

Driftsmässig administration och prioriteringar

Verksamhetsplanen förtecknar och ställer prioriteringar för upp tillsynsärenden och andra verksamheter såsom forskning, utbildning m.m., som kan planeras minst 6-12 månader i förväg. Detta omfattar såväl av SKI initierade ärenden gransknings- och godkännandesom ärenden från tillståndshavarna vilka SKI fått kännedom om i tillräckligt god tid. Många tillsynsärenden är emellertid händelsestyrda, till följd av nationella eller internationella drifterfarenheter såsom LER-rapporter och resultat av driftskontroller; Tidplanema för gransknings- och godkännandeärenden ändras dessutom inte sällan tillståndshavama, och av det granskningsarbete som kommer att behövas kan svårt att vara bedöma med någon större noggrannhet innan tillståndshavaren inkommit

med det tekniska bakgrundsmaterialet. Därför måste varje år, i synnerhet

vid Avdelningen för tillsyn reaktorsäkerhet med dess stora antal av inkommande ärenden, ett stort antal avvikelser från verksamhetsplanen hanteras av den operativa ledningen. Behovet av sådan operativ ledning förutses i verksamhetsplanen. Eftersom händelsutlösta ärenden definitionsmässigt inte kan förutses, med avseende på tider och erforderliga sakkunskaper, så indelas ärendena i verksamhetsplanen i två prioritetsgrupper: I Sådana ärenden som bör slutföras oavsett förekomsten händelseutlösta ärenden, samt av II de ärenden som kan fördröjas eller skjutas händelseutlösta upp om ärenden kräver högre prioritet. Mängden II-ärenden uppskattas i grupp planeringsprocessen på erfarenhetsmässig basis. För såväl planerade ärenden som händelseutlösta ärenden görs prioriteringen utifrån upp ärendets säkerhetsbetydelse, i enlighet med regleringsbrevet. Frågor som rör medgivanden till fortsatt drift kämkraftsreaktor har av en uppenbarligen hög säkerhetsbetydelse.

På basis av dessa principer har chefen för varje avdelning och enhet

befogenhet att omfördela mellan planerade och händelseutlösta resurser

66 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

ärenden inom för avdelningens eller enhetens totalbudget. ramen Situationen granskas vid de veckovisa ledningsmötena inom respektive avdelning. Situationen granskas dessutom och följs upp vid de kvartalsvisa uppföljningsmötena mellan generaldirektören och personalen vid de olika avdelningarna och enheterna. I praktiken har det många gånger visat sig svårt att administrera verksamheten efter dessa principer under de senaste åren. Eftersom SKIs tjänstemän grovt räknat motsvarar inspektör per kämkraftsanläggning en eller huvudanläggning, och ibland två experter inom varje annan specialområde såsom härdfysik, frakturmekanik, oförstörande provning, kvalitetssäkring m.m. så är varje tjänsteman, inklusive enhetschefema vid Avdelningen för tillsyn reaktorsäkerhet, vanligen engagerade i av flera ärenden, inklusive inspektionsärenden, gransknings- och godkännandeärenden, revideringar föreskrifter, hantering forskningsav av kontrakt och medverkan i aktiviteter rörande information till allmänheten, vart och ett behöver del hans eller hennes saksom en av kunskaper. Omfattande händelseutlösta och händelsestyrda granskningsärenden, såsom ärendet med den igensatta silen och renoveringen Oskarshamn som tillkommer utöver den vanliga ärendevolymen, av gör det svårt att undvika att överbelasta såväl organisationen som den enskilda medarbetaren. Många långsiktiga verksamheter såsom ASAR-programmet, revidering och framtagning föreskrifter, liksom av forskning, utbildningsprogram för personalen och utveckling av intern kvalitetssäkring, försenas, så framgår SKIs årsredovisningar. som av

3.2.3 Upprätthålla och utveckla kompetensen

Eftersom SKI kunskapsbaserad organisation är upprätthållandet utgör en och utvecklandet dess kompetens mycket stor och strategisk av av betydelse. Ledningsfilosofm bygger således på att all personal skall ha önskan och besitta förmågan att ansvara för att utveckla sina en arbetsuppgifter, och att ta för sin utveckling i enlighet med ansvar egen målen för SKI. Med kompetens härvidlag grundkunskaper, färdigheter, avses strategisk förmåga och social förmåga. SKI strävar efter att utveckla personalresursema på organisationens alla nivåer, kontinuerlig inlärning i arbetet kompletterat med genom utbildning. Ansvaret för utveckling personalresursema vilar på varje av chef. SKI har strategisk plan för utveckling av personalresursema, en vilken utgör ett komplement till den ordinarie personaladministrationen.

Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 67

Önskade kompetensprofiler tas fram systematiska analyser med genom avseende på SKIs uppgifter och arbetsorganisation, för att tjäna som vägledning i arbetet att utveckla de enskilda Varje chef personerna skall genomföra så kallade "utvecklingssamtal" med samtliga anställda varje år. Utvecklingssamtalen utgör en omsorgsfullt planerad och strukturerad dialog, är inriktad på den anställde och hans eller som hennes arbetssituation och framtid. Den syftar även till att följa upp effekterna av aktiviteterna inom personalutvecklingsområdet. Medverkan i SKIs verksamhetsprogram och projekt erbjuder många möjligheter att lära sig under arbetet, i synnerhet inom forskningsprogrammet, samt inom ramen för internationella program för samarbete och for utbyte av erfarenheter. Dessa möjligheter tas systematiskt till vara för kompetensutvecklingen. Tjänstgöring utomlands, i normalt från några månaders till några års tid, ingår i personalutvecklingsprogrammen. Alla sådana insatser, som syftar till kompetensutveckling, följs upp och utvärderas. Ett omfattande utbildningsprogram läggs upp varje år, och relateras till behov som framkommit vid planerandet av SKIs verksamheter och i samband med utvecklingssamtalen, relativt de önskade kompetensproñlema.

3.3 SKIs ekonomiska resurser

Bidrag från SKI.

Allmänt

SKIs verksamhet finansieras över statsbudgeten." SKIs anslagsfram-

ställning for det kommande verksamhetsåret bedöms av regeringen på samma sätt som gäller for övriga myndigheter. Verksamheten utvärderas av regeringen på samma sätt som for övriga myndigheter och utvärderingen ingår i budgetpropositionen. Resurser tilldelas i regeringens regleringsbrev, som dessutom föreskriver direktiv för myndigheter, där mål för verksamheter att bedriva åvenledes specificeras. Till skillnad

3 Budgetpropositionen för 1992/93, 1993/94, 1994/95 och 1995/1996. Myndighetsdirektiv för 1992/93, 1993/94, 1994/95 och 1995/96. SKIs årsrapporter för 1992/93, 1993/94 och 1994/95. SKIs årsredovisningar utöver vad som redovisas i årsrapporterna för 1992/93, 1993/94 och 1994/95.

68 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

mot vad normalt gäller för en anslagsfmansierad myndighet så är som regeringens kostnader för SKIs verksamhet kompenserade fastställda av avgifter och forskningsavgifter som betalas av de kämtekniska anläggningarna. Kostnaden för SKIs verksamhet har således neutral inverkan på statens budget. Två typer av anslag finns tillgängliga för SKI: Anslag B2: Förvaltningskostnader samt anslag B3: Kämsäkerhetsforskning. Uppställningen nedan visar SKIs i fasta priser, omvandlade till 1995-års resurser, prisnivå med användning av konsumentprisindex.

SKIs anslag i fasta priser

1000 SEK 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000

1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 D Förvaltningsanslag E Forskningsanslag

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 69

Förvaltningsanslag

Omkring 60% av iörvaltningsanslaget används till lönekostnader, 15%

till gemensamma kostnader kostnader för lokaler, telekommunikation

m.m.. Resterande 25% utgör rörliga kostnader, i huvudsak resekostnader och konsultkostnader. Diagrammet nedan åskådliggör resursfördelningen inom förvaltningsanslaget för verksamhetsåret

1994/95 inklusive gemensamma kostnader, för olika verksamhets-

områden.

Reaktor Kämämnessäkerhet 57%

Information 9% Safeguards 17% Kärnavfallssäkerhet 17%

70 Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

Reaktor-och kärnämnessäkerhet Diagrammet nedan åskådliggör resursfdrdelningen inom forskningsanslaget för verksamhetsåret 1994/95, för olika verksamhetsområden.

Reaktor Kämämnessäkerhet 57%

/ \\\\\\\\\\\ x Övrigt 14% / Safeguards 4% /

Övrig forskning 14% kan för året 1994/95 uppdelas enligt följande:

Tekniska Högskolan i Stockholm KTH	22 %
Nordiskt samarbete för kämsäkerhet	45 %
Bidrag till lokala säkerhetskommittéer	15 %
Övrigt	18 %
Finansieringen lokala säkerhetskommittéer via forskningsanslaget

av utgör ett tekniskt fmansieringsarrangemang, som beslutats av regeringen och som inte kontrolleras av SKI.

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 71

Totala resurser Diagrammet nedan visar de totala resurserna för verksamhetsåret

1994/95, fördelade på de olika verksamhetsområden inklusive

gemensamma kostnader.

Reaktor Kämämnessäkerhet 57%

Gemensam forskning 9% Safeguards 10% Information 4% Kåmavfallssäkerhet 21%

72 Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

Historik och nuläge Utvecklingen vad gäller tilldelade medel och faktiska utgifter för SKI framgår av tabellerna nedan: Anslag B2: Förvaltningskøstnader tkr,l0‘pande priser

År	Ing.sald0	Anslag Utgifter: Inkomst’ Utg.saldo
1989/90	783	41 067	38 692		3 158
1990/91	3 158	44 606	43 770		3 994
1991/92	3 994	47 049	45 209		5 834
1992/934 6 555		57 790	53 247		11 098
1993/94 11 098		58 818	55 243	1 580 16 253
1994/95 16 253		58 694	61 161	1 058 14 844
Anslag B3: Kdmsdkerhetsforskning			tkr, löpande priser
År	Ing.saldo	Anslag Utgifter		Inkomst; Utg.sald0
1989/90 16 809		50 006	52 659		14 156
1990/91 14 156		52 506	62 318		4 344
1991/92	4 344	57 559	51 295		10 608
1992/93 10 608		65 105	51 163		24 550
1993/94 24 550		67 007	66 546	2 095 27 106
1994/95 27 106		66 281	67 351	3 275 29 311

Noter: Kostnadsökningar, som tillkommit genom särskilda regeringsbeslut 1993/94 och 1994/95 och för vilka kompensation erhållits har dragits av. Redovisningsreglema har ändrats genom åren. Tabellerna visar nettokostnader och ränteinkomster separat.

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 73

3 Ränta på SKIs konton hos Riksgäldskontoret. Systemet med räntebärande konton för anslag infördes under verksamhetsåret 1993/94. 4 Skillnaden i utgående balans för budgetåret 1991/92 och ingående balans för budgetåret 1992/93 beror på att utgående balans för SKN för 1991/92 lades till när SKN slogs med SKI den 1 juli samman 1992. Detta förklarar också ökningen i förvaltningsanslaget. sammanslagningen innebar dock att SKI tog över huvuddelen av SKNs uppgifter fick över omkring hälften av resurserna. men

Följande anmärkningar bör göras med avseende på trenderna hos de anslag och kostnader framgår av tabellerna: som De verkliga forskningskostnadema för ett givet år är, speciellt vad gäller reaktorsäkerhet, mycket känsliga för arbetsbelastningen totalt sett för SKIs personal vad gäller särskilda säkerhetsgranskningar och andra faktorer. Trenden 1989-91 avspeglar således en fortlöpande reducering balans från 1986-87, då katastrofstudier och granskningar efter av en Tjemobylolyckan i hög grad påverkade SKIs kapacitet att ta itu med forskningskontrakt. 1991-93 reducerades denna kapacitet ånyo, först nya på grund omfattande omorganisation av SKI, inklusive sammanav en slagningen med SKN, följt incidenten med den igensatta silen. av Balansen i den administrativa budgeten återspeglar SKIs strategi att möta långsiktiga trender med avseende på ökade lönekostnader, i synnerhet för tjänstemän, vilka till överväldigande del inte kompenseras i anslagen, i kombination med de allmänna nedskärningarna av anslagen till myndigheterna, utan att behöva ta till personalnedskämingar. Som framgår så kostnaderna 1994/95 större än anslagen. Denna trend var fortsätter 1995/96. För tillkännagivna långsiktiga att svara upp mot trender har SKI därför hitintills beslutat att inte tillsätta två vakanser. Ytterligare begränsningar av rekryteringen för att fylla vakanser förväntas, om-de nuvarande trenderna fortsätter. Den ingående balansen från 1994/95 l4,8 MSEK skall dessutom användas för redan gjorda åtaganden, enligt följande:

74 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

5 MSEK Reserverat för ränta och amortering på lån upptogs i som samband med SKIs flytt till lokaler. Kapitalförnya sörjningsförordningen medgav inte att dessa extraordinära investeringar kunde betalas kontant. För att inte behöva belasta kommande års anslag har SKI beslutat att överav föringsbeloppet reservera medel för samtliga amorteringsoch räntekostnader på dessa lån. 2,2 MSEK Reserverat, i enlighet med regeringens beslut, för att betala kostnaderna för Kommittén för internationell granskning av den svenska tillsynen inom kämteknikområdet. 5 MSEK Avsatt som strategisk reserv enligt beslut SKIs styrelse av 1992 för att SKI snabbt skall kunna dra igång särskilda utredningar och undersökningar med anledning inav träffade händelser inom eller utom landet stor säkerav hetsbetydelse, t.ex. silärendet. som 2 MSEK Reserv för förstärkning budgeten så att 1995/96 års av driftbudget för avdelningar och enheter i löpande priser kan uppgå till 90% av 1994/95 års budget. 0,6 MSEK Reserv för att förstärka personalutbildningsinsatsema under 1995/96, vilka annars hade fått minskas med 50% i förhållande till 1994/95.

I betraktande av SKIs bedömningar trenderna med avseende på av administrations- och forskningskostnader, diskuterats i korthet som ovan, begärde SKI, och fick regeringens medgivande till, att få låta forskningsanslaget bära hela bördan de sammanlagda nedskärningar av som behövs i SKIs anslag för 1995/96 till följd de generella politiska av besluten att skära statens kostnader totalt sett. För verksamhetsåret ner 1995/96 har SKIs resurser således, forskningsanslaget, minskat genom med omkring 13%. Administrationsanslaget blev i stort oförändrat. I sin budgetproposition har regeringen dessutom specificerat ytterligare nedskärningar på 4,5% år för verksamhetsåren 1997 och 1998. per En sådan resursbegränsning skulle medföra minskning en av administrationsanslaget med omkring MSEK 2,7 år. Andra per kostnader än personalkostnader kan inte reduceras med ett sådant belopp. Av detta skäl måste även personalnedskämingar genomföras ungefär fem år, liksom också nedskäming vad beträffar per en användandet av konsulter och det internationella samarbetet. Detta av skulle få en betydande inverkan på SKIs tillsynsverksarnhet. Forskningsanslaget skulle minska med omkring MSEK år. 2,6 per Sammantaget skulle forskningsanslaget minska med 21% mellan 1994/95 och 1998.

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 75

Om större andel de framtida nedskärningarna de ekonomiska en av av skulle bäras forskningsanslaget, för att minska personalresurserna av nedskärningarna, så som gjordes för verksamhetsåret 1995/96, så skulle finansieringen av forskning reduceras ytterligare.

3.4 och administrativ för

Rättslig grund SSIs tillsynsverksamhet

Bidrag från SSI.

3.4.1 Föreskrifter

SSIs möjlighet att utfärda föreskrifter i författningssamling, SSI en egen FS, utgör SSIs kraftfullaste verktyg för sin myndighetsutövning. ett av Det finns också andra fördelar med föreskrifter. Generella föreskrifter anger samma normer för alla tillståndshavare och bidrar därför till att upprätta ett objektivt och opartiskt regelsystem. Föreskrifterna utgör dessutom ett effektivt sätt för SSI att hantera frågor på, vilka annars skulle ha medfört ett stort antal individuella ansökningar. Strålskyddsförordningen 1988:293 stadgar att SSI äger rätt att, såframt detta inte står i strid med intentionerna i Strålskyddslagen 1988:22, utfärda föreskrifter om undantag från lagen. SSI har haft denna möjlighet sedan 1976 och den första föreskriften i SSIs serie utfärdades 1977. Beslutet att utfärda föreskrift fattas alltid av SSIs en styrelse, men initiativet kommer vanligtvis från någon av enheterna. Flera de gällande föreskrifterna utgör revideringar av eller tillägg av nu till tidigare utfärdade föreskrifter. SSIs andra föreskrift SSI FS 1977:2 rörde exempelvis begränsningar utsläppen radioaktiva ämnen från av av kärnkraftstationer, och den har sedan dess reviderats/ändrats fyra gånger. 29 föreskrifter gäller för närvarande, varav åtta är av särskilt intresse för kämenergitillsynen:

SSI FS 1981:3 Föreskrifter om läkarundersökning för radiologiskt arbete. För arbete med joniserande strålning krävs genomgången läkarundersökning som skall upprepas minst vart tredje år. Om sannolikheten är liten för att få effektiv dosekvivalent över 15 mSv per år behöver en föreskrifterna inte tillämpas. Arbete för vilket läkarundersökning krävs delas in i tre klasser:

76 T illsynsmyndighelerna för kärnteknisk verksamhet

risk för extern bestrålning, med mycket liten risk för extern eller intern kontaminering risk för extern kontaminering eller intern kontaminering via matsmältningsapparaten, med mycket liten risk för intern kontaminering via inandning risk för intern kontaminering via inandning. -

SSI FS 1989:1 och 1994:5 Föreskrifter dosgränser vid verksamhet om med joniserande strålning m. m Föreskrifterna utgår från de tre grundläggande principerna om berättigande, optimering och dosbegränsning. De viktigaste gränsvärdena som anges är följande:

gränsvärdet för den årliga effektiva dosekvivalenten är 50 mSv, den effektiva dosekvivalenten under levnadstiden får högst vara 700 mSv, den ackumulerade effektiva dosekvivalenten under fem på varandra följande kalenderår får överstiga 100 mSv, för bestrålning av allmänheten, till följd av verksamhet med joniserande strålning, gäller gränsvärdet 1 mSv/år. Dosen får under enstaka år uppgå till 5 mSv, förutsatt att genomsnittet under livstiden förväntas understiga l mSv/år.

I föreskrifterna anges särskilt vad som gäller vid graviditet, för skolelever och vid nödlägen m.m.

SSI FS 1989:3 Föreskrifter utförsel från zonindelat område vid om kämtekniska anläggningar av gods för fri användning eller deponering som avfall. Föreskrifterna reglerar k friklassning material från zonindelat s av område vid kärntekniska anläggningar. För all utförsel gäller följande för ytkontamination:

högst 40 kBq/mz och y-strålande nuklider,

- av

högst 4 kBq/mz JL-strålande nuklider.

- av

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 77

Om godset skall användas helt utan begränsningar strålskyddsskäl får av den specifika aktiviteten högst 100 Bq/kg, oavsett nuklidsammanvara sättningen. Ska godset deponeras på ett konventionellt avfallsupplag

gäller istället följande:

högst 5 kBq/kg och y-strålande nuklider, högst 0,5 kBq/kg nt-strålande nuklider, högst l GBq år och anläggning. - per

SSI kan även friklassa material efter särskild ansökan.

SSI FS 1991:5 Föreskrifter begränsning utsläpp radioaktiva om av av ämnen från kämkraftstationerK Föreskrifterna tillämpliga på samtliga utsläpp, vid normaldrift, av är radioaktiva ämnen till luft och vatten från en kämkraftstation. Utgångspunkten för föreskrifternas formulering är ALARA och ICRPs definition kritisk Dos till kritisk till följd samtliga av grupp. grupp, av utsläpp, ska understiga 0,1 mSv år och den globala kollektivper dosekvivalenten ska understiga 5 manSv år och GW installerad per elektrisk effekt. Ett utsläpp 0,1 mSv till kritisk grupp kallas ett som ger normutsläpp. Föreskrifterna reglerar även hur utsläppsmonitering, omgivningsskontroll, rapportering och utsläpps- och dosekvivalentberäkningar ska

utföras. Dessutom vilka åtgärder ska vidtas i händelse av anges som förhöjda utsläpp. Bl utsläppstakten överstiger l/200 a anges att om normutsläpp timme ska den aktuella reaktorn ställas av innan per utsläppet uppgår till ett normutsläpp.

SSI FS 1991:6 Föreskrifter kontaminerad olja från kärnkraftverk. om Föreskrifterna kontaminerad olja från kärnkraftverk som ska avser föras ut för förbränning. De krav som ställs är:

oljan ska renad från vatten och partiklar - vara oljan får högst innehålla 5000 Bq/liter och y-strålande av nuklider och högst 50 Bq/liter nt-strålande nuklider - av högst 100 m’ år och reaktor får föras ut - per förbränning skall ske i oljeeldad med effekt på minst panna en - 10 MW eller i anläggning särskilt avsedd för destruktion av en kemikalier.

78 T illsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhet

SSI FS 1994:1 Föreskrifter om föreståndare för strålskyddsverksamhet vid kämteknisk anläggning.

Föreskrifterna definierar strålskyddsföreståndarens uppgifter bl som a omfattar:

verka för att arbetet vid anläggningen sköts på ett strål - ur skyddssynpunkt lämpligt sätt bevaka att personalstråldosema följs - upp bevaka att föreskrifter följs i frågor personalstrålskydd, - om avfallshantering, transporter, utsläpp, omgivningstillsyn och beredskap bevaka kompetens och för strålskyddsverksamheten - resurser bevaka att krav på rapportering till SSI följs bevaka att händelser och iakttagelser är vikt - som av ur strålskyddssynpunkt analyseras och dokumenteras, SSI samt att informeras.

SSI FS 1994:2 Föreskrifter för personstrålskydd för verksamhet med joniserande strålning vid kämteknisk anläggning.

Föreskrifterna bl att lokal strålskyddsinstruktion skall finnas anger a vid en kämteknisk anläggning liksom vad denna skall innehålla. Som

ett minimum ska den innehålla bestämmelser och rutiner för:

zonindelat område -

strålskyddsutbildning

tillämpning av optimeringsprinciper persondosövervakning -

kontaminationsövervakning

områdesövervakning

kontroll strålskyddsinstrument - av hantering och transport radioaktivt material inom anlägg - av ningen

rapportering. -

I föreskrifterna också att verksamheten skall bedrivas så ingen anges att person under en period på fem kalenderår erhåller effektiv dosekvien valent som överstiger 100 mSv. För elproducerande kämteknisk en anläggning ska verksamheten planeras så att kollektivdosen under fem på varandra följande kalenderår inte överstiger 2 manSv GW per installerad elektrisk effekt år. per

Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 79

3.4.2 Tillståndsvillkor

Strålskyddsarbetet vid kämkraftstationer och andra svenska kämtekniska anläggningar generella föreskrifter. SSI utfärdar emellertid styrs av ibland tillstånd och i samband med dessa, och med även separata tillstånd utfärdade den svenska regeringen, upprättas tillståndsvillkor. av SSIs filosofi för tillståndsvillkor är att sådana villkor endast skall utfärdas det föreligger ett särskilt behov därav. Utfärdade tillståndsom villkor skall relevanta, tydligt formulerade och inriktade på den vara aktuella situationen. Villkorens detaljnivå och uppbyggnad skall vara

sådan att tillståndshavarens huvudansvar inte tas över av myndigheten. Tillståndsvillkor medför mycket höga kostnader skall inte utfärdas som annat än synnerliga skäl föreligger. om Det skulle opraktiskt att i detta sammanhang räkna upp alla de vara tillståndsvillkor SSI har utfärdat, eftersom sådan förteckning som en skulle bli väldigt lång. De tre exemplen nedan har valts ut såsom representativa och belysande för SSIs filosofi med avseende på

uppställandet tillståndsvillkor. av Den 5 maj 1994 förlängde den svenska regeringen Studsvik AB:s

tillstånd driva forskningsreaktom R2 i Studsvik på 50 MW termisk

att effekt. Särskilda tillståndsvillkor med avseende på upprättandet av en nedläggningsplan för forskningsreaktom, och för hanteringen av det använda kämbränslet, föreslogs SSI, och dessa kom något omforav mulerade i regeringens tillstånd. I detta fall utfärdades inga att anges villkor SSI eftersom de tidigare utfärdade föreskrifterna i separata av SSIs författningssamling täcker sådana områden dosövervakning som och dosadministration, friklassningsnivåer för radioaktivt material, utsläpp radioaktiva ämnen, hantering radioaktivt avfall m m. av av Den 16 juli 1991 utfärdade SSI, med stöd i Lag kärnteknisk om verksamhet, SFS 1984:3, 5 och Förordningen kärnteknisk om verksamhet, SFS 1984:14, 19 ett tillstånd för Statens Vattenfallsverk,

Ringhalsverket Ringhals kärnkraftverk, att driva ett markförvar för lågaktivt kämavfall. Den 16 december 1991 kungjordes följande

tillståndsvillkor för markförvaret:

Allt avfall deponeras skall nuklidmätt på ett sätt som som vara godkänts Strålskyddsinstitutet. I samband med deponeringen skall av uppgifter rörande avfallet registeras på ett av Strålskyddsinstitutet

godkänt sätt. Ringhalsverket skall minst tre månader före planerad en deponerings kampanj till Strålskyddsinstitutet för godkännande

inlämna redovisning den planerade kampanjen. Redovisningen en av

80 T illsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhet

skall bl.a. innehålla en beskrivning det avfall skall depoav som neras, dess aktivitetsinnehåll, tidplan för arbetet uppdatering samt en av inventariet i förvaret. I förvaret får inte vid någon tidpunkt finnas än 100 GBq - mer av radioaktiva ämnen. Ytdosraten av kollin skall markdeponeras får högst - som vara 0,5 mSv/h Kollin for markdeponering får deponerat kolli inte ha - per en högre medelaktivitetskoncentration än 300 kBq/kg radionuklider av med en halveringstid större än 5 år. Ringhalsverket skall minst tre månader fore den första deponeringskampanjen till Strålskyddsinstitutet redovisa vilka åtgärder Ringhals vidtaga för att säkerställa institutionell avser

kontroll av markdeponeringsanläggningen fram till år 2050.

Tillståndsvillkoren i detta exempel valdes for att säkerställa endast att lämpligt avfall deponeras i markförvaret långlivade alfastrålare skall undvikas, att det deponerade avfallet mäts och registreras på korrekt sätt samt att den erforderliga institutionella kontrollen säkerställs. För att bedöma miljöpåverkan och doserna till allmänheten måste en källterm väljas och verifieras. Den totala aktivitetsgränsen på 100 GBq, och myndighetsövervakningen över det deponerade avfallet, möjliggör kontroll och bedömning markförvarets radiologiska påverkan. De av flesta av dessa tillståndsvillkor är identiska med dem uppställts för som tillståndshavama för de andra tre svenska markförvaren: OGK AB i

Figeholm Oskarshamns kärnkraftverk, AB SVAFO i Studsvik

samt

Forsmarks Kraftgrupp AB i Forsmark Forsmark kärnkraftverk.

Den 14 juni 1994 ufärdade SSI, med stöd i Lag kämteknisk om verksamhet, SFS 1984:3, 5 och Förordningen kämteknisk om verksamhet, SFS 1984:14, 19 ett tillstånd för Studsvik AB att införa, transportera och utföra metallskrot från det tyska kärnkraftverket Isar. Sex värmeväxlare med en total vikt på 274 ton och ett genomsnittligt

specifikt aktivitetsinnehåll på 13 kBq/kg huvudsakligen °°Co, Cs,

7Cs skulle importeras till Studsvik för smältning. Göt möjliga att

friklassa och allt sekundäravfall slagg, filter

m m skulle återsändas till

Tyskland. Följande tillståndsvillkor utfärdades:

Senast 2 år efter det att skrotet förts in till Sverige ska - göt som får friklassas och allt sekundäravfall återsändas till avsändaren i Tyskland. Studsvik AB ska meddela Strålskyddsinstitutet skriftligt om tidpunkten för utförseln.

Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 81

Studsvik AB ska följa de villkor som Strålskyddsinstitutet utfärdade den 28 juni 1993: "Bestämmelser med avseende på strålskyddet för transport kärnavfall och kämämne utfärdade med av stöd av strålskyddslagen". Studsvik AB ska lagra metallskrotet under tak och det ska vara skyddat mot fukt. Detta gäller även för de göt som produceras. Förhandsbesked transport ska ha inkommit till Statens - om kämkraftinspektion senast tre dagar innan transporten påbörjas och till Statens strålskyddsinstitut i vanlig ordning.

Det första villkoret uppställs i syfte att säkerställa att allt avfall återsänds till ägaren, så att endast tackor är friklassade, d.v.s. som som klassas radioaktiva, blir kvar i landet. Det andra villkoret rör som transporten kämkraftavfallet och hänvisar till de regler SSI ställt upp. av Det tredje villkoret är avsett att förhindra att materialet exponeras för nederbörd och att förvaringsutrymmet eller marken kontamineras. Det fjärde villkoret stadgar att myndigheterna skall informeras om transportdatum. Det bör slutligen betonas att SSI föredrar att använda generella föreskrifter ett verktyg för huvudparten sin myndighetsutövning. som av Detta säkerställer enhetlig behandling av de ansökande och haren moniserar de stadgade villkoren för de olika tillståndshavama. I de fall då separata villkor är berättigade skall de relevanta, tydligt vara formulerade och inriktade på den aktuella situationen.

3.4.3 Allmänna råd

Formella allmänna råd kungörs i SSIs författningssamling, d.v.s. i

form föreskriftema se avsnitt 3.4.1. Rådens juridiska

samma som status är dock naturligtvis helt annorlunda. Under det att föreskrifter måste uppfyllas så utgör de allmänna råden, framgår av namnet, som endast råd. En skillnad ligger i att SSIs styrelse fattar det annan formella beslutet att meddela föreskrifter, under det att generaldirektören beslutar allmänna råd. För närvarande har allmänna råd ensam om utfärdats i författningssamlingen i tre fall: allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett strålning SSI FS 1990:1, allmänna råd om arbete med viss tandröntgenutrustning SSI FS 1990:3 samt allmänna råd prestandaspecifikationer vid upphandling av utrustning för om röntgendiagnostik SSI FS 1995:1. Förslag till allmänna råd avseende åtgärdsnivåer för skydd vid kämenergiolyckor har sänts ut på remiss. Tekniskt sett innebär detta inte

82 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

formella råd, förrän de publiceras i författningssamlingen, och i avvaktan på internationell harmonisering är ett sådant publicerande inte nära förestående. SSI har emellertid meddelat att om en olycka skulle inträffa före formaliserandet av råden, så kommer de nivåer som anges däri att tillämpas.

3.4.4 Tillsynsmål

SSIs tillsynsmål finns formulerade på olika nivåer och i olika dokument. Grunden för all verksamhet finns formulerad i lagstiftningen, särskilt i Strålskyddslagen och Strålskyddsförordningen. Den mest grundläggande principen redovisas i första paragrafen av Strålskyddslagen: Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning. Denna paragraf utgör utgångspunkten för all SSIs verksamhet, men måste naturligtvis kompletteras med mer detaljerade och specifika mål. Förordningen med instruktion för SSIs verksamhet lämnar ytterligare vägledning för institutets verksamhet. Se avsnitt 2.2.2 ovan. Verksamheterna och prioriteringarna formuleras regelbundet av SSI i den fördjupade anslagsframställan till regeringen, som omfattar en period på tre år. Den senaste fördjupade anslagsframställan inlämnades till Miljödepartementet i mars 1994, och omfattar verksamhetsåren 1995/96-1997/98. I anslagsframställningen identifierar SSI följande fyra grundmål, i prioriteringsordning, som de viktigaste:

förhindra akuta dödsolyckor och annan allvarlig akut skada på grund av strålning, förebygga eller minska strålningens skadliga sena effekter på stora befolkningsgrupper, uppmärksamma och bearbeta strålskyddsproblem med anknyt- ning till förhållanden i samhället som berör stora samhälleliga värden, ytterligare förebygga eller minska strålningens skadliga sena effekter för särskilt utsatta individer.

Dessutom ges SSI uppgifter inom statsförvaltningen, genom internationella konventioner vilka alla måste prioriteras, men av andra m.m., skäl än för de fyra ovan angivna. Regeringen fastställer, genom Miljödepartementet, varje år budgeten för SSI. Denna meddelas i det så kallade regleringsbrevet, vilket anger målen för SSIs verksamhet, specifika uppgifter och krav. Nuvarande

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 83

regleringsbrev, utfärdat den 15 juni 1995, beskriver SSIs allmänna mål samt åtta mål för tillsynsverksamheten. De generella målen följer nära de intentioner uttrycks i strålskyddslagen, liksom också SSIs egen som prioritetsformulering i den fördjupade anslagsframställan, och kan sammanfattas på följande sätt:

SSIs huvuduppgift är att verka för att instruktionerna i strålskyddslagen uppfylls, SSI skall strålskyddsambitionen, lämna råd och informa - ange tion, reglera och utöva tillsyn över verksamheter med joniserande och icke-joniserande strålning, bedriva och finansiera forskning samt verka för säker användning av strålning, i händelse radiologiska olyckor, och i synnerhet kärnkrafts - av olyckor, skall SSI ha beredskap for att kunna lämna råd och en information till berörda myndigheter, SSI skall uppmärksamma strålskyddsproblem som berör stora samhälleliga värden, SSI skall bidra till hållbar utveckling, i enlighet med - en slutsatserna från FNs miljökonferens i Rio de Janeiro 1992, Sverige har engagerat sig i aktiviteter för att förbättra miljösituationen i bland annat de baltiska staterna, central- och Östeuropa. SSI skall eftersträva samordning med EUs aktiviteter inom detta område, Sveriges arbete inom EU kräver insatser från SSIs sida med avseende på exempelvis medverkan i kommissionens olika arbetsoch expertgrupper.

Regeringens åtta mål för tillsynen följer också de mycket nära SSIs formulering i den fördjupade anslagsframställan. Tillsynsmålen för SSI kan således sammanfattas:

verka för sänkning radongashalten i bostäder, - en av informera de skadliga effekterna exponering för - om av solstrålning, undersöka riskerna med elektriska och magnetiska fält, verka för ytterligare begränsning stråldosema till - en av patienter vid medicinsk röntgendiagnostik, verka för att hålla individ och kollektiv doser under fastställda gränser, verka för godtagbar hantering och slutförvaring av radio - en aktivt avfall,

84 T illsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhet

upprätthålla beredskap för kämkraftolyckor, bedriva forskning med hög nationell och internationell kvalitet. -

SSIs verksamhet planeras mer i detalj årligen och presenteras i den årliga verksamhetsplanen. Denna plan beaktar såväl den grund SSI redovisat i den fördjupade anslagsframställan och i de direktiv som regeringen formulerat i regleringsbrevet. Tillsynsmålen inom kärnkraftområdet utvecklas närmare nedan, eftersom de utgör en viktig bakgrund för det uppdrag givits som kommittén för internationell granskning den svenska tillsynsverkav samheten på reaktorsäkerhets- och kämavfallsområdet. Det bör betonas att tillsynsverksamheten inom kämkraftområdet bara utgör en av SSIs många uppgifter.

Kärnenergitillsyn

Huvudmålet för tillsynen inom kärnenergiområdet är att driften och underhållet av de svenska kämtekniska anläggningarna skall utövas på ett ur strålskyddssynpunkt säkert sätt, med hänsyn tagen till personalen, allmänheten och miljön. För att kunna göra detta har följande mål ställts upp för arbetet:

inga akuta strålskador skall uppkomma till följd av kämteknisk verksamhet i Sverige, ingen individ anställd vid kämteknisk anläggning eller - - annan person skall erhålla stråldoser överstiger de fastställda - som gränserna, genomsnittsdosen till personal arbetar med verksamheter - som med strålning skall understiga 5 mSv år, per trenden med ökande doser till personalen vid kärnkraft stationerna skall brytas, och den kollektiva dosen till personalen skall understiga 2 manSv GW installerad elektrisk effekt och år, per beräknad som ett genomsnitt för fem på varandra följande år, Stråldosema till personalen och allmänheten skall hållas så låga som möjligt, med hänsyn tagen till ekonomiska och sociala faktorer ALARA, arbete skall påbörjas för upprättande kriterier för skydd - av av andra organismer än människan, och för skydd av miljön, produktion av radioaktivt avfall skall begränsas, radioaktivt avfall skall hanteras på ett strålskyddsmässigt säkert sätt, med hänsyn till såväl den nuvarande som framtida generationer,

Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 85

kriterier för låg-, medel- och högaktivt avfall, inklusive rivningsavfall, skall över och/eller utvecklas, ses omgivningskontrollen kring kärnkraftverken skall utvecklas och förbättras ytterligare, SSIs internationella skall fortsätta och, om - engagemang möjligt, öka.

3.4.5 Organisation, kompetens, utbildning och

allmänna resurser

SSIs huvudtillsynsuppgifter utövas för närvarande tre enheter: av

Huvudenhet för allmän tillsyn. Enheten ansvarar för alla områden där strålning används eller förekommer, med undantag för kämteknisk verksamhet, exempelvis sjukhus, industri och forskningsanläggningar. Enheten dessutom för sådana miljöfrågor som ansvarar effekterna radon i bostäder och på arbetsplatser, samt personav skador till följd långvarig exponering för ultraviolett strålning. av Radon- och UV-strålning är föremål för två långsiktiga SSI-projekt.

Omfattande forskning med avseende på de skadliga effekterna av

elektriska och magnetiska fält, såsom från kraftledningar och elektriska apparater, pågår. Huvudenhet fär forskning och utveckling. SSIs verksamhet inkluderar stor mängd forsknings-, utvecklings- och mätningsen arbete. Dessa verksamheter är nödvändiga som en grund för SSIs tillsynsarbete, för att göra det möjligt att identifiera okända fenomen och möjliga risker, samt grund för att utveckla nya nya som en mätmetoder. SSI har dessutom ett övergripande ansvar för den svenska strålskyddsforskningen. SSI bedriver forskning och egen utför mätningar, samt administrerar medel för uppdragsegna forskning. Merparten SSIs forskning bedrivs av personal av egen inom huvudenheten för forskning och utveckling. Denna huvudenhet har fyra enheter med i huvudsak laboratorieuppgifter: dosimetrilaboratoriet, miljölaboratoriet, enheten för radiokemi och radioekologi samt den biomedicinska enheten. Huvudenheten för forskning och utveckling administrerar dessutom forskningssekretariatet, samordnar den externa forskningen. som Huvudenheten för kärnenergitillsyn. Tillsynsverksamheten inom kämergiområdet kan delas på tre huvudområden. Tillsynen upp den inre miljön vid de kärntekniska anläggningarna kämav kraftverk, forskningsreaktorer, förvar m.m. är inriktad på personal-

86 Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

skyddsfrågor, utbildning, organisation och transporter kämämne av och kämavfall. Huvudenheten dessutom for miljön kring ansvarar anläggningarna och for avfallshantering, inklusive frågor rörande friklassning material för återvinning eller deponering av som icke-radioaktivt avfall. Det tredje området är beredskap for kärnkraft-

olyckor, inklusive råd vid frågor mätning och strålskydd samt om samordning av nationella resurser i händelse nukleära olyckor och av andra radiologiska olyckor.

SSIs Huvudenhet for kämenergitillsyn är indelad i tre enheter:

Anläggningar och transport, har hand tillsyn relaterad till - som om den inre miljön vid kämtekniska anläggningar, inklusive deras organisation, utbildning, personalstrålskydd och tran-

sporter inklusive till och från anläggningarna. Avfall och miljö, som har hand om tillsynen den yttre

- av miljön kring anläggningarna och deras avfallshantering, inklusive frågor om friklassning material for återanvändning eller av deponering som avfall. Beredskap, har hand planering och övningar för SSI i dess - som om roll som centralt rådgivande huvudsakligen med avseende på organ, kärnkraftolyckor, även organisationen vid behov också hanterar om varje annan typ av radiologisk olycka.

Chefema for dessa tre enheter utgör tillsammans med chefen for huvudenheten samverkansgrupp, försöker fördela, använda och en som om nödvändigt omfördela de tillgängliga efter behov. Inom resurserna enheten for anläggningar och transport finns inspektör med anläggen ningsansvar för varje kämteknisk anläggning, sådan inspektör samt en för Studsvik. Anläggningsansvaret för tillsynen övriga nukleära av tillståndshavare, såsom ABB Atoms bränslefabrik, är fördelat på dessa fem inspektörer.

I princip samordnas alla kontakter med tillståndshavama den genom

anläggningsansvarige inspektören. Denna är dock inte nöd-

person vändigtvis närvarande vid besök och inspektioner, exempelvis då specialister på avfallsbehandling inspekterar förhållandena.

En formell befogenhetsdelegering, beslutas generaldirektören,

som av ingår som en del av SSIs verksamhetshandbok, all personal har som ett exemplar av. Enligt detta dokument beslutar generaldirektören personligen, inom kämtillsynsomrâdet,

om a viktigare internationella frågor,

b viktigare frågor och remisser från regering och departementen.

T illsynsmyndighelerna för kärnteknisk verksamhet 87

Beslutsrätten i övriga frågor rörande strålskydd och haveriberedskap med avseende på kärntekniska anläggningar är delegerad till chefen för Huvudenheten för kämenergitillsyn, såvida de är särskilt betydelsefulla eller svårbedömda, inklusive rätten att delegera frågorna vidare inom enheten. Sådan ytterligare delegering till enhetschefema inkluderar frågor vilka inte skapar eller ändrar policy, förändrar totalbilden av strålskyddet, har betydande ekonomiska konsekvenser eller på annat sätt är särskilt betydelsefulla eller svårbedömda, också här inklusive rätten att delegera vidare till enskilda inspektörer och andra anställda. Som organisation besitter SSI hög kompetensnivå, såväl jämfört en med andra svenska myndigheter jämfört med organisationer i andra som länder. Över hälften SSIs hela personal, och så gott som samtliga av anställda vid Huvudenheten för kämenergitillsyn, har högskoleexamina, och över 20% personalen är filosofie doktor eller motsvarande. Som av jämförelse har endast omkring 20% personalen vid en genomen av

snittlig svensk myndighet högskoleutbildning och endast en mycket

liten andel dessa är naturligtvis filosofie doktorer. Årligen används

av omkring 10% myndighetens för personalens kompetensav resurser utveckling. En del härav samordnas via personalenheten, använder som omkring 0,5 miljoner SEK år för att finansiera, helt eller delvis i per samarbete med berörda enheter, externa kostnader såsom kursavgifter, studieresor och andra aktiviteter bedöms av mer allmänt som vara intresse. Andra kostnader täcks direkt från respektive enhet, vilka av den största är den för nedlagd arbetstid. Aktiviteterna skiftar från mycket allmänna, såsom språkundervisning och datautbildning, via specialbeställda och specialarrangerade kurser, exempelvis avseende konsekvenserna bränsleskador, och till helt personliga program såsom av studieperioder vid systerorganisationer i andra länder. För det 18 månader långa verksamhetsåret 1995-07-01 1996-12-31 har SSI omkring 131 miljoner kronor till förfogande for sin verksamhet,

exklusive det s.k. Projekt Strålskydd Öst, har helt budget.

som en egen Av SSIs budget läggs omkring 27 miljoner kronor på kämenergitillsyn vid normal drift och omkring 25 miljoner kronor på beredskap. Bägge dessa belopp inkluderar de interna omkostnadema, vilka redovisas i avsnitt 3.4.6 nedan. SSI dessutom anslag till utlagd forskning. Totalt ger sett finns omkring 24 miljoner kronor tillgängliga för detta, och ungefär hälften detta belopp läggs på projekt rörande strålskydd inom av kärnenergiområden. Något mindre än 30 personer är anställda vid Huvudenheten för kämenergitillsyn, varav 25 heltidsanställda.

88 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

3.4.6 Ekonomiska

resurser

SSIs verksamhet finansieras huvudsakligen med ramanslag. Ramanslaget

uppgick verksamhetsåret 1994/95 l juli 1994 till 30 juni 1995 till

80043 kSEK. Verksamhetsåret 1995/96 är förlängt till 18 månader 1 juli 1995 till.3l december 1996, for att få verksamhetsåret att sammanfalla med kalenderåret. Ramanslaget för 1995/96 har minskats med 6% jämfört med 1994/95. SSI har dessutom ett reservationsanslag för finansiering myndighetens insatser i östersjöländema. Detta av anslag uppgick 1994/95 till 12000 kSEK och är 18000 kSEK för

1995/96. Övriga fmansieringskällor utgörs av inkomster från be-

ställningsarbeten, bidrag och räntor. Kämkraftsindustrin erlägger årsavgifter för kâmenergitillsynen. Dessa avgifter deponeras på ett konto

direkt i statsbudgeten, och är inte direkt tillgängliga för SSI. Årsavgiften

uppgick 1994/95 till 45746 kSEK och har for 1995/96 bestämts till 64268 kSEK.

Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 89

Användning av årsavgifter i kSEK

1994/95 1995/65 resultat budget

Kämenergitillsyn 17 040 25 052 Beredskap 13 812 25 157 ink1. engångskostnad för jodtabletter 4 890 Kämenergirelaterad forskning 9 552 14 038

Summa totalt 40 404 64 247

Fördelning kostnader för SSIs kärnenergitillsyn, exklusive beredskap av

i kSEK:

1994/95 1995/96 resultat budget

Anläggningstillsyn	5 606	7 167
Transporter	845	l 195
Utsläpp- och omgivningskontroll	4 965	8 886
Avfallstillsyn	6 358	8 190
Informationsinsatser	l 533	1 350
Summa totalt	19 306 26 788
Fördelning kostnader för kärnenergitillsyn, exklusive beredskap, efter

kostnadsslag i kSEK:

1994/95 1995/96 resultat budget

Lönekostnader	9 840 13 377
Driftkostnader	3 837	5 770
Avskrivningar	538	644
Räntor	143	231
Omkostnader	5 635	6 766
Summa totalt	19 306 26 788

90 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

Fördelning av kostnader för beredskap för kdrnkrafisolyckor

i kSEK:

1994/95 1995/96 resultat budget

Mätresurser inkl. avtal	4 797	5 606
Beredskapsorganisationen	7 443 12 993
Engångskostnad för jodtabletter	-	4 890
Datorstöd och utveckling	l 156	925
Inform ationsberedskap	712	8 18
Totalt	14 109 25 232

Fördelning av kostnader för beredskap för kârnkraftsolyckor. Efter kostnadsslag i kSEK:

1994/95 1995/96 resultat budget

Lönekostnader	3 731	6 522
Driftkostnader	8 026 14 370
Avskrivningar	305	452
Räntekostnader	87	263
Omkostnader	l 960	3 625
Summa totalt	14 109 25 232

Kostnadema för forskning relaterade till kärnenergiområdet ingår inte.

Underskottet posterna 1 och 2 från de årliga avgifterna minus ovan kostnaderna för tillsynsverksamheten och haveriberedskapen täcks av outnyttjade anslag från verksamhetsåret 1993/94 och ränteintäkter.

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 91

3.5 Myndigheternas tillsynsñlosoñ

3.5.1 SKI

Bidrag från SKI.

Allmänt

Grundelementen i SKIs tillsynsfilosfi specificeras av regeringen i instruktion för SKI och i de årliga regleringsbreven för SKI. De viktigaste utsagorna härvidlag är:

Tillståndshavama bär det fulla och odelade ansvaret för säkerheten, SKI skall utöva tillsyn över hur tillståndshavama uppfyller detta att bilda sig sin egen välgrundade uppfattning ansvar, genom anläggningarnas säkerhetsstatus och det säkerhetsarbete tillom om ståndshavama bedriver, SKI skall drivande kraft i säkerhetsarbetet när detta - vara en motiveras driftserfarenheter, forskningsresultat och tekniska av framsteg, relativt såväl tillståndshavare inom det internationella som säkerhetssamarbetet , SKI skall verka for att upprätthålla och utveckla kompetensen inom säkerhetesarbetet såväl hos SKI hos tillståndshavama och som i landet i allmänhet.

Tillståndshavarnas fulla och odelade ansvar för säkerheten understryks att tillståndsgivningen och myndighetstillsynen av de kärntekniska av anläggningarna bygger på bedömning anläggningens mer en av godkända säkerhetsredovisning, såväl med avseende på tekniska som på organisationsmässiga faktorer, än på ett formellt uppfyllande av en uppsättning detaljerade föreskrifter, eftersom fokusering på en sådan en formell uppfyllelse skulle tendera att urvattna tillståndshavarens fulla tekniska och organisationsmässiga Internationellt erkända regler ansvar. och standarder används emellertid referenser eller måttstockar vid som utvärdering den godkända säkerhetsredovisningen, med fokusering av på dessa standarders säkerhetshuvudmål. SKIs uppgift att verka för att öka säkerheten så mycket skäligen som är möjligt, såväl vid den initiala tillståndsgivningen som under den kärntekniska anläggningens drifttid, betonar än en gång inriktningen på den godkända säkerhetsredovisningen, än på formella föresnarare skrifter. En djupgående kännedom den godkända säkerhetsredoom

92 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

visningen, i fonn såväl deterministiska probabilistiska utav som värderingar, är en förutsättning för att kunna komma fram till skäligen genomförbara säkcrhetsförbättringsprogram, exempelvis för reaktorer

som uppförts i enlighet med tidigare säkerhetsstandarder se avsnitt 8

om internationellt accepterade riktlinjer. Vid utövandet av sina olika tillsynsuppgifter, enligt beskrivning i avsnitt 3.2, strävar SKI efter ett samspel med tillståndshavaren, vilket driver på och uppmuntrar denne att ta sitt på ett korrekt och ansvar produktivt sätt. Detta sig kunna uppnå att befrämja anser man genom öppna attityder och ett ömsesidigt förtroende, som i första hand baseras på tillståndshavamas beredvillighet, kompetens och förmåga vad gäller att trygga säkerheten. En öppen och uppriktig dialog mellan SKI och tillståndshavarens experter är således av väsentlig betydelse i utövandet av SKIs tillsynsverksamhet. Denna dialog är inriktad på att uppfylla grundläggande säkerhetsmål. Det är uppenbart att en sådan säkerhetsdialog måste utgå från en hög teknisk kompetens på bägge sidor. Detta sätt att bedriva tillsyn kallas i Sverige vanligen för den svenska modelleni Erfarenheterna arbetssättet är till stora delar av positiva. Särskilt måste gällande rollfördelning mellan parterna beaktas, liksom även den klara insikten från myndighetens sida att SKIs förtroende för motparten inte utesluter oberoende undersökningar. Som redan betonats flera gånger så är kompetensen avgörande av betydelse för korrekt och effektivt ansvarsutövande. SKI bemödar sig därför om att bedöma kämkraftföretagens kompetens med avseende på säkerhetsarbetets alla aspekter. Metoden med säkerhetsdialog en befrämjar i själva verket sådan kompetensbedömning. I de fall då en SKI sig besitta högre kompetens, i frågor är stor vikt anser en som av for säkerheten, åtgärdas detta förhållande så snart möjligt så att som kärnkraftföretaget åter får möjlighet att ta sitt fulla ansvar.

Reaktorsäkerhet

I sitt uppdrag att verka för en ökad säkerhet måste SKI definiera vad som är skäligen uppnåeligt. Härvidlag används rapporterna INSAG-3 och INSAG-8 riktlinjer, vilket diskuteras i detalj i avsnitt som mer 3.2.1, med bland annat utnyttjande av de insikter vunnits till följd som av de svenska PSA- och ASAR-programmen vad beträffar de anläggningsspecifika säkerhetsprofilema, såväl med avseende på tekniska säkerhetsegenskaper som på organisationsmässiga aspekter.

1996:74 Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 93 SOU

K ärn avfallssâkerh et

De olika avfallshanteringsanläggningarna och -processerna inkaps-

lingsanläggning,mellanlagringsanläggningar,transportsystem,slutförvar

m.m. skall utvärderas utifrån deras roll komponenter i det som integrerade avfallssystemet, med inriktning på uppnåendet av säker

slutförvaring. Säkerhetsanalysen för slutforvaringsanläggningen skall förete övertygande bevis på att erforderliga prestanda kan uppnås, eftersom den långsiktiga säkerheten hos ett slutförvar inte kan demonstreras erfarenhetsmässigt. En demonstrerad, äkta förståelse alla grundprocessema av i förvarssystemet behövs därför del säkerhetsanalysen i som en av tillståndsansökan. Överensstämmelse måste demonstreras mellan antagna egenskaper hos komponenter i förvarssystemet kapslar, ytterbehållare m.m. i säkerhetsanalysen och i de tekniska kraven och produktionskvalitetskontrollkraven för komponenter. Slutförvarets långsiksamma tiga säkerhet skall inte lita till tillsynen avseende det slutna förvaret. Den långsiktiga säkerheten för slutförvaret för medel- och högaktivt avfall, inklusive använt bränsle, skall bygga på ett system med flera barriärer, uppbyggt på ett sådant sätt så att barriär inte har om en avsedd verkan så kommer systemet i sin helhet ändå att ligga på erforderlig säkerhetsnivå, förutsatt att förändringarna av klimatet och den geologiska miljön är skälig beskaffenhet och omfattning. av Eventuella effekter mänskligt intrång skall utvärderas. av SKI och SSI arbetar för närvarande med att ta fram skyddskriterier och riktlinjer för bedömningen säkerhetsanalysen för det planerade av slutförvaret för använt bränsle. Primärt gäller att de radiologiska effekterna slutförvaringen kämkraftavfall och använt bränsle inte av av skall omfattande än vad i dag accepteras vad gäller vara mer som kärnteknisk verksamhet. Svårare frågor har att göra med bedömningen

olika potentiella exponeringsscenarier. Beslutet att lämna ett

av driftsmedgivande för slutförvaret för reaktoravfall SFR-l utgör ett exempel på hur sådana frågor har hanterats SKI och SSI. av Vid den bedömning SKI och SSI gjorde säkerhetsanalysen som av för SFR framkom det den resulterande stråldosen, i ett realistiskt fall, att sannolikt skulle bli väsentligt lägre än dosen från naturliga källor. I ett

långsiktigt perspektiv l00O år fann emellertid vissa kom-

man binationer omständigheter under vilka några få som drack av personer, från källa nedströms forvaret, skulle kunna få individdoser vatten en inom omfånget l-l0 mSv/år. Doser inom det omfånget överstiger de referensvärden som tillämpas för skydda individer mot kämteknisk verksamhet, de är inte att men

94 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

högre än den normala exponeringsvariationen från naturliga källor. De är exempelvis av samma storleksordning som de doser radonhaltigt vatten från källor kan förorsaka, d.v.s. några få millisievert år. Vid per SFR-bedömningen antogs förekomsten sådana doser såsom av osannolik, eftersom detta förutsätter att kombination ömsesidigt en av oberoende, pessimistiska antaganden besannas samtidigt, såsom en okontrollerad brunn i närheten förvaret exponeringsväg, och av som en en skadlig uppkomst av joner från cellulosarester. Kvantitativa probabilistiska bedömningar ansågs emellertid inte meningsfulla vara som utgångspunkt för beslut. Sammanfattningsvis, och i betraktande de pessimistiska antagav andena, drog SKI och SSI den slutsatsen att SFR-anläggningen hade en riskproñl, med avseende på exponeringssannolikheten för avgränsade grupper, som inte väsentligen avvek från vad det svenska samhället idag accepterar när det gäller exponering från naturligt förekommande radioaktiva ämnen, utan krav på att samhället skall vidtaga särskilda åtgärder. På basis av dessa slutsatser drifttillståndet för SFR. Som gavs tillståndsgivningsvillkor angavs att tillståndshavaren skulle skyldig vara att vidtaga vissa åtgärder, för att reducera de viktigaste osäkerheten som kunde bidra till doser i ett längre tidsperspektiv.

3.5.2 SSI

Bidrag från SSI.

Grunden för SSIs tillsynsverksamhet bygger, inom alla områden, på strålskyddsñlosofi och förståelse SSI förutsätter grundläggande en av kunnande inom strålskyddsområdet. Idag bygger strålskyddet på ICRP:s tre grundrekommendationer:

.Berättigande Ingen verksamhet skall tillåtas dess införande - om inte leder till positiv nettoeffekt. Med verksamhet alla en avses processer, hanteringar leder till fördelen. m.m. som Omhändertagande kåmavfall utgör exempelvis endast del av en av kämbränslecykeln, än verksamhet i sig själv. snarare en

Optimering. Detta är den näst viktigaste principen efter

berättigandet och innebär enligt ICRP att när ett tillvägagångssätt har berättigats och antagits så måste bedöma hur man resurserna bästa skall användas för att reducera strålningsriskerna för individer och för befolkningen

T illsynsmyndighetema för kärnteknisk verksamhet 95

Dosbegränsning. Dosgränser krävs för att säkerställa att inga individer utsätts för strålningsrisker bedöms vara oacceptabla. som

Dessa tre principer är internationellt vedertagna, och utgör hömstenama för så gott allt strålskyddsarbete. Det bör framhävas att dessa som principer gäller för allt strålskyddsarbete, och inte bara tillsynsverksamhet. SSI och tillståndshavama har således samma grundläggande mål, vilket bra förutsättningar för kommunikation och för ömsesidig ger förståelse.

Optimeringsprincipen kallas vanligen för ALARA-principen as low

reasonably achievable och utgör ett väletablerat och vida spritt

as koncept, och målet är att optimera skyddet gentemot strålningens stokastiska effekter. Begreppet rimligen reasonably förklaras av ICRP såsom med hänsyn tagen till ekonomiska och sociala faktorer. ALARA-nivån beror på flera olika faktorer och en av dem som kan hjälpa till att fastställa nivån är det så kallade alfavärdet. Detta värde betecknar de ansträngningar kan motiverade i syfte att som anses reducera viss stråldos, och uttrycks vanligen i MSEK per inbesparad en mansievert. Värdet varierar mellan olika verksamheten och organisationer, såväl inom utom landet. SSIs styrelse har beslutat att som tillståndshavama skall lägga minst 5-25 MSEK för att förebygga ett ner statistiskt dödsfall, vilket motsvarar ungefär 0,4-2 MSEK per inbesparad manSv. De svenska kämkraftföretagen har därefter beslutat tillämpa en norm på 4 MSEK per inbesparad manSv. ALARA-principen tas idag med i lagar och föreskrifter i många länder, bland annat i Sverige. I SSIs föreskrifter för personstrålskydd för verksamhet med joniserande strålning vid kämteknisk anläggning SSI FS 1994:2 anges att:

10§ Alla stråldoser skall begränsas så långt detta rimligen kan göras med hänsynstagande till såväl ekonomiska som samhälleliga faktorer. För detta ändamål skall finnas ett särskilt utformat program som är väl känt på alla nivåer inom anläggningens organisation. Programmet skall förutom den dagliga strålskyddsverksamheten även omfatta strategier för det långsiktiga personstrålskyddet.

Strålskyddsfilosofm utgör utgångspunkten för SSIs tillsynsfilosofi och tillsynsstrategi. Tillsynsfilosofin är således intimt knuten till tillsyns-

målen avsnitt 3.4.4 och till det sätt tillsynen utövas på avsnitt 5.3.2.

SSIs tillsynsmål är att kontrollera och säkerställa att intentionerna i Strålskyddslagen uppfylls. SSI utövar också viss tillsyn inom kämavfallsområdet, med stöd i kämteknisk verksamhet. Ansvaret Lag om

96 Tillsynsmyndigheterna för kämteknisk verksamhet

för att bestämma och tillämpa åtgärderna vilar hos anläggningens ägare, och SSI utövar tillsyn i syfte att kontrollera att allt utförs med hög kvalitet. Målet är att verksamheten vid anläggningarna skall utövas med gott strålskydd, att betydelsen detta skall väl känt hos all av vara personal samt att strålskyddet beaktas i såväl organisation, vid som utbildning och i det dagliga arbetet. På grund av de kämtekniska anläggningamas komplicerade natur och storlek så domineras SSIs tillsyn inom detta område av egeninspektioner, föreskrivna och i annan ordning stadgade. Komplexiteten hos en kämteknisk anläggning innebär att det tar viss tid såväl att bli till-

räckligt bekant med som att förvåna detaljkunskaper enskild

om en anläggning. För varje kämteknisk anläggning finns därför anläggen ningsansvarig inspektör vid SSI och det är SSIs policy att använda sig av samma inspektör under relativt långa tidsperioder. Det är SSIs policy att tillkännage inspektioner i förväg och att eftersträva väl förberedda inspektioner. Detta SSI möjlighet att ger begära sammanträden och konsultationer med rätt personal vid anläggningarna och att begära ingående diskussioner och presentationer. Det är också genomtänkt policy att uppmuntra till rapportering en noga av misstag och avvikelser, och SSI söker undvika sanktioner mot dem som själva och på eget initiativ rapporterar problem. Ansvaret för att lösa strålskyddsproblem ligger hos anläggningen, SSI kan alltid men konsulteras för råd och exempel. Sammanfattningsvis är det alltså tillståndshavarna har det fulla som ansvaret för strålskyddet, och det är SSIs uppgift att säkerställa att de också tar detta ansvar och att föreskrifter och villkor uppfylls. SSI hävdar ALARA-principen och är med att inte begära åtgärder noga som inte kan berättigas.

3.6 mellan SKI SSI

Ansvarsfördelningen och

Bidrag från SSI.

Grunden för ansvarsfördelningen mellan SKI och SSI finns i Strålskyddslagen och Lag om kämteknisk verksamhet. Dessa två lagar, med motsvarande förordningar, definierar SSIs och SKIs ansvarsområden. Säkcrhetsfrågor hanteras SKI, och strålskyddet hanteras SSI. I de av av flesta fall är denna uppdelning tydlig och okomplicerad, i vissa fall men kan otydligheter föreligga. Möjligheten av överlappande har ansvar bekräftats i de förberedande dokumenten för revideringar senare av Strålskyddslagen och Lag kämteknisk verksamhet. 1983 skrev om

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 97

delegationen för överyn av lag om kärnteknisk verksamhet följande i sin rapport SOU 1983:9:

Eftersom det övergripande syftet är att kontrollera strålning samt förhindra utsläpp av radioaktiva ämnen kan emellertid frågor om strålskydd och kämsäkerhet inte alltid särskiljas utan måste beaktas i ett sammanhang.

och

Enligt kommitténs mening f°ar ett visst mått av överlappning accepteras med hänsyn till lagarnas utformning och den nära sammanvägning av säkerhets- och strålskyddsaspekter som måste göras.

I de förberedande dokumenten SOU 1985:58 för den aktuella Strålskyddslagen står det att

En strikt ansvarsfördelning mellan SKI och SSI föreligger därför inte. I praktiken kan det i och för sig leda till en viss överlappning av tillsynsmyndighetemas ansvarsområden och beslut. Som uttalas i förarbetena till kämtekniklagen prop. 1983/84260 55 behöver dock s. inte en sådan överlappning alltid vara till nackdel och f°ar accepteras med hänsyn till lagstiftningens utformning och karaktär.

Överlappningen har ibland lett till konflikter mellan SKI och SSI, i

synnerhet när lagstiftningen har ändrats eller då frågeställningar har nya uppkommit. Myndigheterna har ingått överenskommelser och praxis har

utvecklats. Regeringen har också vid flera tillfällen begärt att SSI och

SKI skall diskutera och rapportera möjligheterna att utöka samarbetet i kämtekniska frågor. Senast begärdes exempelvis detta i regleringsbreven för verksamhetsåret 1994/95. Regleringsbreven begärde att SSI och SKI skulle rapportera om rationaliseringsmöjlighetema med avseende på ökad samordning av verksamhet rörande myndighetstillsyn anläggningar och kämavfall. av Den gemensamma rapporten till regeringen, daterad 20 juni 1995, utgör inte formell överenskommelse mellan myndigheterna, återen men speglar aktuell praxis och myndigheternas åsikter rörande ansvarsfördelningen, liksom ett åtagande att realisera de förslag presenteras. som Direktiven för den gemensamma arbetsgruppen utfärdades gemensamt av generaldirektörema. Rapporten lägger fram slutsatser med avseende på såväl tillsynen anläggningar och transporter tillsynen inom av som kämavfallsområdet. Arbetsgruppen kom fram till att ett väl fungerande och omfattande samarbete finns vad gäller anläggningar och transporter, men påpekade också att krav. på ökat samarbete och ökad samordning kan förväntas i framtiden, till följd av ett ökande behov kontroll-, av

98 T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

reparations-, underhålls- och renoveringsarbete vid de åldrande kämtekniska anläggningarna, vilket medför ett antal strålskyddsfrågor. Gruppen lämnade ett antal rekommendationer för utökat och förbättrat samarbete vad beträffar tillsynen av anläggningarna:

Revisionsavstdllningar: Den samordning som redan sker mellan SKI och SSI infor revisionsavställningar bör ske mera konsekvent än hittills och med större uppmärksamhet på informationsutbytet mellan myndigheternas inspektörer. Brdnsle- material- och kontrollfrâgar: Samverkan och erfarenhetsutbytet inom bränsle-, material- och kontrollområdena bör stärkas. SSI bör delta i SKIs forskningsreferensgrupper på dessa områden och SKI bör inbjudas att delta i arbeten som SSI planerar rörande bränsleskador och bränsledekontaminering. Samverkan inom kontrollsidan kan lämpligen inriktas på att strälskyddsfrågoma beaktas i tidigt skede i samband med utformningen av kontrollplaner. Inspektion av kvalitetssäkring: Informations- och erfarenhets utbytet bör fortsätta och utvecklas inom området inspektion av kvalitetssäkring bland annat genom utväxling av inspektionsrapporter och, när det kan vara lämpligt, genom att utföra gemensamma inspektioner. Kompetensutveckling: Myndigheterna bör i samband med att kurser, seminarier och "workshops" arrangeras inbjuda den andra myndigheten då det kan tänkas att den är berörd och intresserad. Erfarenhetsåtetjföring: Samverkan mellan myndigheterna inom området systematisk erfarenhetsåterföring är för närvarande obe tydlig. Myndigheterna bör gemensamt undersöka om en ökad samverkan kan av värde och vilka former den skulle kunna ha. vara Inspektörsträffar: Regelbundna inspektionsträffar bör hållas i l-2 gånger per år för allmänt erfarenhets- och kunskapsutbyte, avstämning i frågor om inspektionsmetodik och inspektions- och tillsynsfilosoñ och diskussion om praktikfrågor av gemensamt intresse. Utvärdering av myndighetssamarbetet: Samverkan mellan myndigheterna inom området anläggningstillsyn och effekten av vidtagna åtgärder för att effektivisera den bör följas upp genom att gemensamma utvärderingar görs återkommande, t.ex en gång per år. Detta kan t.ex ske i den etablerade formen för återkommande kontaktmöten på avdelningschefsnivå.

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 99

Rekommendationema förväntas göra det möjligt att hantera framtida säkerhets- och strålskyddsfrägor, med stark koppling till åldrande en anläggningar, på ett effektivt och samordnat sätt. Ett bra samarbete mellan SKI och SSI i dessa avseenden underlättar anläggningsägarnas strävanden att motsvara de krav myndigheterna ställer De upp. erfarenheter som vunnits i arbetet i samband med renoveringen av Oskarshamn l har varit goda i detta avseende. Vad beträffar kämkraftavfallsområdet har SKIs och SSIs arbetsgrupp kommit fram till att vissa motsättningar och problem haft negativ inverkan på effektiviteten. Ett grundbeaktande i detta avseende är att de ansvarsområden som definieras i Lag kärnteknisk verksamhet och om Strålskyddslagen delvis överlappar varandra. Arbetsgruppen fann att motsättningar ofta berott på bristande information och dialog. Ett skäl till motsättningar har varit de olika synsätt legat till grund för som behoven av att ta fram krav avseende strålskydd respektive säkerhet.

å ena sidan optimeringsprincipen, enligt vilken krav i regel

strålskyddskrav ställs från ett helhetsperspektiv resursoptimering med hänsyn till andra hälso- och säkerhetskrav behöver ställas som nyttoeffekt/kostnad, ALARA- och,

å andra sidan försiktighetsprinczpen, enligt vilken kraven i

regel säkerhetskrav ställs på nivå det tekniskt och kvalitetsen som mässigt är rimligt att kunna uppfylla och samtidigt säkerger hetsmarginaler som rymmer de osäkerheter finns. som

Gruppen påpekade emellertid också att det finns många exempel på en väl fungerande samordning mellan myndigheterna med avseende på komplicerade frågor, såsom det slutliga driftsmedgivandet för SFR-l. Upprättandet av arbetsgruppen har i sig själv bidragit till att skapa förutsättningar för effektivare framtida samverkan och samordning. Rapporten rekommenderar en fortsatt utveckling samarbetet mellan av SKI och SSI i hitillsvarande upprättade former och med gemensamt och kraftfullt engagemang från ledningens sida. I juni 1995 höll SKI och SSI ett gemensamt verksledningsmöte angående kommande tillståndsprövningar olika anläggningar av som ingår i systemet för slutförvar använt kärnbränsle. Vid mötet av överenskoms följande

SKI och SSI skall utarbeta en gemensam plan för arbetet med utgivandet av olika typer av nonnföreskrifter enligt kämtekniklag resp. strålskyddslag och skall informera tillståndsinnehavama och andra berörda härom. En gemensam arbetsgrupp skall i sommar

100 Tillsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet

lämna ett förslag till sådan plan också kommer att delges en som miljödepartementet. Ett exempel på aktuellt foreskriftsarbete gäller SSIs avfallskriterier varit på remiss och bereds i nära som nu samverkan mellan myndigheterna. SKI och SSI skall samordna sina kontakter med länsstyrelser med anledning regeringens ovannämnda riktlinjer for prövm av ningsförfarandet för kommande anläggningar i slutforvarssystemet.

Samordningen mellan SSI och SKI åstadkoms på flera olika formella sätt. Generaldirektörema sitter i respektive myndigheters styrelser och representanter for respektive myndighet ingår i forskningsstyrelsema. Samordning mellan SKIs och SSIs inspektörer föreligger inom flera områden:

organiserade konsultationer i samband med specifika frågor. - Detta innebär exempelvis att personal från de två myndigheterna medverkar i gransknings- och projektgrupper bildas for större som projekt vid de kärntekniska anläggningarna; samordning inspektioner förberedelse för årliga - av som en revisionsavställningar, där bedömning omfattningen de en av av olika verksamheterna och de förväntade stråldosema görs; årlig rapport avseende status inom säkerhets- och - en gemensam strålskyddsområdena ges in till regeringen; SSI medverkar i de återkommande undersökningarna av kärnkraftverken initieras av SKI; som SSI representeras observatör SKIs forskningsnämnd. - som

Som redan nämnts är skiljelinjen mellan SSIs och SKIs ansvarsområden mindre tydlig på kärnavfallsområdet än för driften av kärnkraftstationema, men formell samordning föreligger. I samband med godkännandet slutförvaret för låg- och medelav aktivt driftavfall, SFR-1, utfärdade SSI och SKI gemensamt ett dokument med myndigheternas krav på avfallskollina for slutförvaring i SFR-l. För att ta fram detta dokument, och för att granska de olika avfallstypema, inrättades MAAS myndigheternas arbetsgrupp för avfall till SFR-l. Med tiden utvecklades MAAS till ett forum för diskussion andra frågor gemensamt intresse. Arbetsgruppen har visat sig av av utgöra ett bra forum för att utveckla samarbete och gemensamma åsikter. Inför framtida slutförvaring av använt kämbränsle sker ett omen fattande samarbete mellan SSI och SKI. De båda myndigheterna har formulerat informationspolicy, är särskilt inriktad på en gemensam som

T illsynsmyndigheterna för kärnteknisk verksamhet 101

de kommuner som omfattas SKBs förstudier rörande lokaliseringen av av ett förvar. SSI och SKI finns normalt representerade i varandras styrgrupper för större projekt. SKI är exempelvis representerat i MKB-95, och SSI har bidragit med biosfármodell till SKIs projekt en Site-94. Denna korsvisa representation i projektgruppema skapar möjligheter att bilda sig uppfattningar och bygga gemensamma upp en bas for, exempelvis, framtida tillsyn inom de områden där myndigheternas ansvar glider in i varandra.

~x -

pétgáiáxxê.

me:ziv¢:rk3izr samåkning: awjszksgm

‘Tg£:+a%;:§i£. ma :ea:a:g;;:£;s§aam:ag;ggsng,araa;w

j‘a;wa¢aa§ggVf}JatP‘;§h§§wtnfnw;eix

äs

¥hmimi¢;‘V¥*5$®§é¢f¥1lifirs;-v’ -

,vv u J..

vwaggmzfzxg

kigyagma . € fi.-:§lu1£ € §;varing~

äçámøxüeát

jaxfLgéxmcnsámiVliâkwaäyxá. .mâzâiâáñápmør m;

:et: får

b£K.fzrmm ::41é:é;g;3s§;:: samarbme am gmmgmma

V åsikter. . V

4 Tillståndshavamas säkerhetsarbete

Av verkställande direktör Rolf Gullberg,

Kämkraftsäkerhet och Utbildning AB KSU. -

1 Inledning

Ansvaret för de svenska kämkraftanläggningamas säkerhet ligger hos tillståndshavama enligt den svenska kärntekniklagen. Tillståndshavaren är normalt det företag som äger och driver kärnkraftverket. Det formella ansvaret för säkerheten i företaget ligger hos företagets verkställande direktör. Verkställande direktören har delegerat befogenhet och ansvar för säker drift och underhåll av ett block till en blockchef genom att, som en del av företagets kvalitetssystem, upprätta ett organisationsschema och en befattningsbeskrivning. Företagets kvalitetssystem innehåller också verkställande direktörens direktiv till blockchefema beträffande drift, underhåll, ändringar, arbetarskydd, strålskydd, säkerhet, miljöskydd, intern och oberoende säkerhetsgranskning samt utbildning. Blockchefen tolkar och omvandlar dessa direktiv till nödvändiga instruktioner, rutiner och metoder.

4.2 Tekniska beskrivningar

Utöver VDs direktiv och därur framtagna instruktioner, rutiner och metoder har varje block sina egna Säkerhetstekniska föreskrifter

M Framställningen i den engelska versionen av har ursprungligen författats på svenska och därefter översatts till engelska för att tjäna som orientering för kommitténs internationella ledamöter.

104 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Företaget lägger fram förslag till denna instruktionssamling till Statens Kämkraftinspektion för formellt godkännande. Säkerhetstekniska föreskrifter innehåller den formella grunden for tillståndshavarens säkerhetsarbete och består av följande avsnitt.

Allmänt Högsta tillåtna gränsvärden, HTG Villkor och begränsningar för drift Prövningar och inspektioner Administrativa föreskrifter BWR Administrativa föreskrifter PWR Villkor och begränsningar under revisionsavställning.

Avsnitt 5 är beskrivning säkerhetsarbetets administrativa organisaen av

tion for ett BWR-block.

Huvudinnehållet i avsnitt 5 i Säkerhetstekniska föreskrifter kan sam-

manfattas enligt nedan den exakta lydelsen av avsnitt 5 återges i en

bilaga till detta kapitel. Den första delen beskriver driftorganisationen med speciell tonvikt på olika ansvarsnivåer i arbetet med säkerhetsgranskning. Ärendelistor vid återkommande möten finns angivna. Säkerhetsavdelningens arbete med oberoende säkerhetsgranskning finns reglerat. Säkerhetskommitténs arbetsuppgifter finns dokumenterade. Den andra delen täcker principerna för drift- och underhållsrutiner. I den tredje delen finns instruktioner för dokumentering av drift, provningar, inspektioner och kalibrering, underhålls- och reparationsarbeten, temperaturtransienteri reaktortanken, modifiering av utrustning, kontroll klyvbart material och arkivering. av Den fjärde delen täcker rutinrapportering. Femte delen tar upp rapportering onormala händelser och rapportervärda omständigheter. av Den sjätte och sista delen villkor för återgång till normaldrift anger onormal händelse. efter en

4.3 Säkerhetsarbete på anläggningsnivâ

4.3.1 Allmänt

Både Vattenfall AB tillståndshavaren för Ringhals och huvudägare av

Forsmark och Sydkraft ägare Barsebäck och huvudägare OKG

av av har nyligen bett olika framstående oberoende experter att utvärdera det

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 105

säkerhetsarbete utförs i vart och ett de två kämkraftbolagen. Exsom av perternas utlåtanden har presenterats för Vattenfall AB i rapporter

Säkerhets- och informationshanteringen inom Vattenfalls kärnkraft-

produktion granskning, juni 1993 och för Sydkraft AB Säkerhets- — en kulturen i Sydkrafts kdrnkraftsverksamhet, mars 1994. Båda företagen har offentliggjort rapporterna för allmänheten. De två rapporterna skiljer sig i storlek och omfattning. Den av Sydkraft publicerade rapporten i allmänna ordalag en grundläggande beger skrivning säkerhetsarbetets organisation och den underliggande säkerav hetsfilosofin. Dessa beskrivningar, trots att de är nästan två år gamla, illustrerar svenska kämkraftanläggningars sätt att organisera och genomföra sitt säkerhetsarbete.

4.3.2 Säkerhetsarbetet inom Sydkrafisgmppen

Följande uppräkning de huvudsakliga faktorer som är vägledande för av säkerhetsarbetet vid Barsebäcks- och Oskarshamnsverken presenteras i Sydkrafts rapport 31.

Säkerhetsansvaret ligger i linjen. Viktiga åtgärder vidtages efter samråd med säkerhetsavdelningen, ibland efter hörande av säkerhetskommittén och i några fall efter godkännande av myndigheten. Säkerhetsarbetet bygger på ett regelsystem, baserat, när det gäller den nukleära säkerheten, på STF. Ett system med säkerhetskommittéer, f två vid Barsebäck och en vid - n Oskarshamnsverket. Interna Kvalitets- och säkerhetsavdelningar med kvalificerade experter, vid varje anläggning, t.ex. arbetar med kvalitetsrevien som sioner.

Användandet kvalificerade tekniker och tillgång till experter på

- av

dessa för säkerhetsanalys, PSA Probabilistic Safety Analysis

t ex och MTO- Man-Technique-Organization analys. Av linjeorganisationen obundna, regelbundna och inte alltför sällan förekommande säkerhetsstudier och kvalitetsrevisioner. Ett system utbildning och träning av nyckelgrupper som kommer - av i kontakt med nukleära, radiologiska och driftmässiga säkerhetsfrågor. Uppmärksammande strålskydds- och övriga viktiga säkerhets- - av av och skyddsfrågor, såsom arbetsmiljö, brandskydd, fysiskt skydd.

106 Tillståndshavarnas säkerhetsarbete

Rapporten innehåller också följande beskrivning organisationen av av Sydkrafts nukleära säkerhetsarbete 34-36.

Koncernnivå

Statens tillstånd till kärnkraftverken gäller det kämkraftsdrivande företaget. Sydkraft AB är ett koncembolag och under detta drivs kimkraftverksamheten i två bolag innehar tillstånd för kärnkraftverk, som nämligen Barsebäck Kraft AB och OKG AB. Moderbolaget är sålunda inte tillståndshavare och har därmed inte det omedelbara legala säkerhetsansvaret för kärnkraftverken. Det finns ett informellt centralt säkerhetsråd med OKGs VD ordsom förande som sedan något år tillbaka också omfattar Barsebäcksverket. Säkerhetsrådet tar tag i stora, långsiktiga frågor har ingen formell men ställning.

Gemensamma utgångspunkter för Sydkrafts kärnkraftsbolag

Båda bolagen har grundprincip att det yttersta säkerhetssom gemensam ansvaret ligger hos VD/styrelse och det praktiska säkerhetsansvaret hos linjechefer på olika nivåer. Till sitt stöd har cheferna särskild säkeren

hetsorganisation dels är rådgivande, dels granskande. Denna struk-

som tur har for övrigt uppenbara paralleller med de grundprinciper för ansvarighet inom Nuclear Electric, Storbritannien, Bryan Edmondson som beskriver i bilaga 5 Attachment C, 3.1 vår övers.:

Styrelsen är ytterst ansvarig för hälsa och säkerhet i bolaget, men uppgifter inom ramen för detta utövas i obruten delegeringsansvar en kedja från högsta ledningen till den första arbetsledamivån på alla arbetsplatser. Arbetsplatschefer för tillämpningen policyn ansvarar av vid arbetsplatsen och för att följa dess resultat. upp

Gemensam är även grundprincipen för säkerhetsarbetets innehåll, utgående från STF. STF ger i sin tur grundvalen för olika typer regler av och instruktioner: driftorder, driftinstruktioner, stömingsinstruktioner,

underhållsrutiner, arbetsbesked eller -bevis. Vidare finns bl.a. skydds-

tekniska arbetstillstånd för arbetarskydd, brandskydd, elskydd och radiologiskt skydd. Termema kan variera något de grundläggande metomen derna att formellt reglera det interna arbetet är desamma för de båda bolagen.

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 107

Vid båda verken finns vidare ett kvalitetssäkringssystem och en kvalitetshandbok som innehåller de krav och riktlinjer samt den organisation och ansvarsfördelning som gäller för att vi skall kunna uppfylla de krav på styrning av verksamheten som ställs av företagsledning och myndig-

heter ur förordet till Barsebäcks kvalitetshandbok. Kvalitetshand-

böckerna är indelade efter de tekniska och administrativa funktionerna vid kärnkraftverken. OKGs kvalitetssystem innehåller också ämneshandböcker och användarhandböcker. Metoderna att granska och följa verksamheten är också gemensamma. Kvalitets- och miljörevisioner är sådana exempel. En metod som allmänt tillämpas i branschen är s.k. probabilistisk säkerhetsanalys PSA som innebär en heltäckande och systematisk kartläggning av tänkbara störningsförlopp. Syftet är att finna och avlägsna dominanta, dvs. tyngst vägande orsaker till störningar. PSA kompletteras av s.k. deterministiska analyser, vilket är traditionella tekniska analyser och bedömningar av komponenter och system. PSA-analysen är i huvudsak teknisk. MTO-metoden analys av Människa-Teknik- Organisation utgår däremot från att säkerheten bestäms av ett samspel mellan mänskliga och tekniska faktorer. MTO-analyser görs efter sådana händelser där detta samspel visat sig vara betydelsefullt. OKG och Barsebäck har byggt upp sina säkerhetsorganisationer på något olika sätt. Nedan skildras den gamla organisationen. Längre fram i rapporten föreslår utredningen en ny struktur.

Barsebäck

Barsebäck har tidigare haft två säkerhetskommittéer, lokal LSÄK en och central CSÄK. en Den lokala kommittén arbetar på kraftverkschefens uppdrag. Arbetsuppgifterna är att behandla:

verkets driftförhållanden, onormala händelser och rapportervärda omständigheter, föreslagna ändringar av utrustning av betydelse för säkerheten och -

också andra typer av ändringar i rutiner och föreskrifter.

Beredningen inför den lokala säkerhetskommittén utförs kvalitetsav och säkerhetsenheten inom verket, vars chef är ordförande i kommittén. Den centrala säkerhetskommittén, bestående av personer utanför kraftverket, är enligt den gamla instruktionen rådgivande i säkerhetsfrågor och rapporterar direkt till VD för Sydkraft AB och VD för Sydsvenska

108 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Värmekraft AB. Sedan dess har bolagsstrukturen ändrats. Uppgifterna

är i sammandrag:

granska sådana förslag till ändringar som kräver tillsynsmyndighetens ställningstagande, granska kraftverkschefen, - sådant som hänskjutits till kommittén av granska alla rapporterade fall där avvikelser skett från STF, fortlöpande granska driftförhållandena, på begäran företagsledningen utföra speciella granskningar av - av betydelse för säkerheten, fortlöpande hålla tillsynsmyndigheten underrättad om kommitténs arbete.

Beredningen inför CSÄKs möten och granskningsarbete inom säkerhetsområdet utförs på Sydkraft ABs uppdrag av enheten Kämkraftsäkerhet ESK inom Sydkraft Konsult AB, ett dotterbolag till Sydkraft AB.

OKG

Inom OKG finns säkerhetskommitté. Den rapporterar till VD. Arbetsen uppgifterna är i sammandrag:

att följa och bedöma anläggningens drift granska avvikelser från STF granska och tillstyrka sådana ändringar som kräver ställningstagande av tillsynsmyndighet granska och godkänna tekniska kvalitetsfrågor som innebär avvikelser från fastställda regler.

Det beredande organet är säkerhets- och kvalitetsavdelningen, vars chef också är ordförande i kommittén.

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 109

Senare uppföljning

Vid presskonferens arrangerad Sydkraft i april 1995 offentligen av gjordes följande pressmeddelande.

Säkerhetskulturen i Sydkrafts kärnkraftverksamhet: Vad har hänt efter Hörmanderutredningen

år sedan presenterades den så kallade Hörmanderutredningen. För ett Utredningen, hade beställts Sydkraft och leddes av förre som av generaldirektören vid Statens Kärnkraftinspektion, Olof Hörmander, hade till uppgift göra studie över säkerhetskulturen i koncernens att en kärnkraftverksamhet och hur den kunde förbättras. Inriktning på säkerhetskulturen innebar att studien skulle behandla organisationemas och personalens förmåga att driva verken med tillfredsställande säkerhet och den attityd och hängivenhet personalen därvid visar gentemot säkerhetskraven.

Allmänt

Hörmanderutredningens sammanfattande intryck var att OKG- och Barsebäcksreaktorema sköts på ett kvalificerat och säkert sätt, men att det ändå finns möjligheter att förbättra säkerhetskulturen. Hörmanderutredningen återkommer flera gånger till att en klarare struktur i säkerhetsarbetet i form och mål är önskvärd. av ansvar Utredningen konstaterar samtidigt att säkerhetsfrågor är svårhanterliga utgångspunkt för målformulering att säkerheten aktualisesom genom främst när den brister. Därmed blir också incitamenten ofta negaras

tiva undvika påföljder.

Vi har tagit fäste på grundsynen "Kvalitet är insatsen, säkerhet är resultatet" tillrätta med detta dilemma. Genom att sätta för att komma mål i kvalitetsarbetet och följa dessa kan vi också ha säkerhetsupp frågorna under uppsikt och kontroll på ett positivt sätt. I det följande redovisas några speciella åtgärder vi vidtagit som som följd utredningens förslag. en av

110 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Policy, mål och kontroll

En ny koncempolicy för kämkraftsäkerhet har utarbetats. Den

är nu på väg att distribueras och göras känd hos alla medarbetare i Barsebäck Kraft och OKG. Arbetet med att utveckla kvalitetsrevisioner ett medel följa som att upp kvalitetsnivån i vår verksamhet fortsätter. Både och utomegna stående experter engageras i dessa revisioner. En omfattande konstruktionsanalys genomförs i samverkan mellan

ABB Atom och de svenska kärnkraftverken inom Sydkraft under namnet BOKA: Barsebäck-Oskarshamn-KonstruktionsAnalys.

Överblick regelsystemet över

Vi introducerar ett elektroniskt dokumenthanteringssystem

bland annat för att försäkra oss om att senaste utgåva varje instruktion finns av tillgänglig för alla användare. Vi har tillsatt en kvalitetssystemrevisor aktivt ska följa kvalitetssom systemets tillämpning och utveckling.

Kommunikation

Vi strävar efter att förbättra kommunikationen mellan chefer och medarbetare genom att utbilda och träna cheferna och utvecklingsgenom samtal med varje medarbetare. Vi har idag ett system för nyanställda syftar till att föra över som säkerhetsintresse och erfarenheter från äldre och erfarna kolleger till yngre medarbetare; systemet är på väg att utökas till alla anställda. Vi informerar på anslagstavloma mål och utfall för antal nu om ett aktuella verksamhetsområden chefer på olika nivåer som har valt ut.

Revisionsperioderna och entreprenörerna

Inför revisionema 1995 görs försök med att entreprenörsengagera personalen mer i arbetsplaneringen för att ytterligare höja kvaliteten i arbetsinsatsen. Som extra säkerhetsåtgärd införs allmän drogtest. en

Tillståndshavarnas säkerhetsarbete lll

Säkerhetsarbetets organisation

Ett säkerhetsråd med ledamöter från kärnkraftverken och övriga delar koncernen expert har inrättats. Samarbetet och inav samt en extern form ationsutbytet i säkerhetsfrågor mellan Barsebäck och Oskarshamn har förstärkts ömsesidig representation i företagens säkerhetsgenom kommittéer. Den fristående säkerhetsgranskningen inom företagen har tydliggj orts.

Personalforso‘rjning och utbildning

Utbildningsbehovet för såväl chefer övriga medarbetare analysesom systematiskt. Arbetet med att vidareutveckla ett behovsanpassat ras utbildningsprogram pågår. Kompetens- och resursforstärkningar har skett under året inom bland annat områden säkerhetsanalyser, som Människa-Teknik-Organisation samt kvalitet och provning.

112 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Bilaga till kapitel 4

Utdrag kapitel 5 av Säkerhetstekniska föreskrifter för Oskars-

hamn 3 edition senast ändrad 22 maj 1995

5 ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER

5.1 DRIFTORGANISATION OCH SÅKERHETSGRANSKNING

A Driftorganisation

Driftorganisationen framgår ämneshandbok Q 102 fastställd företagets av av verkställande direktör.

Avdelningschefen ansvarar för att anläggningen drivs på ett säkert sätt och enligt säkerhetstekniska föreskrifter fastställda av tillsynsmyndigheten. Vid tillfällen dä avdelningschefen inte är tillgänglig skall han delegera detta till ansvar en ställföreträdare.

Tillsynsmyndigheten ska hållas underrättad innehavare följande befattom av ningar inom anläggningens organisation, samt om deras kvalifikationer:

avdelningschef -

biträdande avdelningschef om sådan finns

enhetschefer samtliga personer i kontrollrumstjänst vakthavande ingenjörer, VHI -

Beträffande minimikrav på anläggningens bemanning hänvisas till STF avsnitt 3.16 och 7.16.

B Säkerhetsgranskning inom driftorganisationen

Bl Ansvar

Avdelningschef

Avdelningschefen ansvarar inför verkställande direktören att anläggningen drivs i enlighet med gällande bestämmelser och god säkerhetspraxis, med tillräcklig säkerhetsmarginal och framförhållning med hänsyn tagen till kompetens, teknik och omvärldens förväntningar. Detta innebär bl.a.:

Tillämpning och utveckling krav och och andras erfaren- - av normer, egna heter i syfte att förbättra säkerheten.

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 113

Intern säkehetsgranskning av ändringar och avvikelser i verksamheten som är väsentliga för säkerheten.

Tillämpning och utveckling av kvalitetssystem. -

lntiering av nödvändiga utredningar t.ex. MTO-utredningar. -

Driftchef

Med driftchefen chef för driftenheten. Driftchefen ansvarar för att avses driftarbetet genomförs i enlighet med gällande bestämmelser och säkerhetspraxis, genom att instruktioner, driftorder samt annat underlag, nödvändigt för anläggningens säkra drift, framtages och hålles uppdaterad. Driftchefen ansvarar vidare för att rapportering sker till myndigheter vid störningar av säkerhetsmässig karaktär samt för kompetensuppföljning inom och rekrytering till skiftlagen.

Skiftingenjör

Tjänstgörande skiftingenjör ansvarar för alla operativa ingrepp i samtliga driftlägen och att anläggningens drift sker enligt säkerhetstekniska föreskrifter, STF. Vidare ansvarar tjänstgörande skiftingenjör för att revision och underhåll under drift genomförs i enlighet med gällande bestämmelser och säkerhetspraxis. Ovanstående innebär bland annat att aktuella driftorder, driftmeddelanden, arbetsbesked och utfärdade direktiv från driftledningen genomförs med bibehallen säkerhet, allt inom ramen för STF.

B2 Sammanträden och arbetsuppgifter

Till de sammanträden, vid vilka säkerhetsfrågor skall behandlas, skall avdelningschefen kalla de befattningshavare vars närvaro erfordras för frågans allsidiga behandling. Protokoll från sådana sammanträden skall föras så att de kan utgöra ett led i redovisningen inför tillsynsmyndighet. Protokollkopia skall snarast översändas till avdelning S Säkerhetsgranskning.

Även den vid sådant sammanträde förhärskande meningen vid bedömningom säkerhetsfråga avviker från avdelningschefens uppfattning, skall denne en av en handla på det sätt som han bedömer bäst gagna säkerheten. I sådant fall skall ärendet utan dröjsmål rapporteras till avdelning S.

Följ ande sammanträden inom driftorganisationen handlägger ärenden av säkerhetsmässig art.

114 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Driftmöte

Utgör en daglig uppföljning av anläggningens drift.

Behandlar anläggningens driftförhållanden i syfte att uppdaga potentiella säkerhetsrisker.

Övriga möten

Följande ärenden skall behandlas regelbundet eller på förekommen anledning. Behandlingen skall ske med avseende på betydelse för säkerheten och utgöra ett led i OKGs säkerhetsgranskning.

Inträffande händelser eller avvikelser som är av säkerhetsmässig betydelse som ragportervärd omständighet eller onormala händelser. Uppstart av anläggningen efter påtvingad eller planerad avställning av an- läggningen. Erfarenheter från egen och andras anläggningar. - Ändringar i STF eller åtgärd kräver myndighetens godkännande. - annan som Ändringar i anläggningen. - Genomförda tekniska analyser som berör anläggningen F SAR. - Genomförda KRO. - Genomförda MTO. - Ändringar i underhålls- och driftrutiner är principiell art. - som av Program för prov och experiment. -

C Oberoende säkerhetsgranskning

C1 Avdelning säkerhetsgranskning

Oberoende säkerhetsgranskning utförs av avdelning är direkt underställd som verkställande direktören.

Arbetsuppgifter

Granska sådana förslag till ändringar avdelningschefen, i enlighet - som av med avsnitt 5.1 B2 tillställs avdelning S att ställningstagandet p g a av tillsynsmyndighet krävs. Granska sådana förhållanden som uppenbart kräver tillsynsmyndighets ställningstagande, men som av avdelningschefen hänskjutits till avdelning S för prövning. Granska alla rapporterade fall där förhållanden under driften avvikit från säkerhetstekniska föreskrifter eller andra myndighet givna villkor. av

T illståndshavarnas säkerhetsarbete ll5

Fortlöpande granska anläggningens driftförhållanden med avseende på säkerheten. Fortlöpande hålla tillsynsmyndigheten enligt lagen om kämteknisk verksam- het underrättad om säkerhetsgranskningens omfattning och resultat. Granska och tillstyrka ändringar i STF innan fastställande av tillsynsmyn- dighet sker. Granska och tillstyrka tekniska och kvalitetsmässiga avvikelser från fastställda regler med avseende på säkerhet. Initiera MTO-utredningar. - Genomföra kvalitetsrevisioner enligt plan samt vid behov. -

Sammanträde

För att ge en allsidig belysning av de granskade ärendena, hålls regelbundet granskningsmöten. Dessa leds av chefen för avdelning S eller hans ställföreträdare. Till sammanträdet kallas de befattnings-havare vars närvaro erfordras för frågans allsidiga belysning. Protokoll från sådana sammanträden skall föras så att de kan utgöra ett led i redovisningen inför tillsynsmyndighet.

C2 Säkerhetskommittén

För allsidig belysning av säkerhetsfrågor finns en Såkerhetskommitté som är rådgivande till verkställande direktören.

Såkerhetskommitténs ledamöter

Kommitténs ordinarie ledamöter utses av OKG:s verkställande direktör. - Antalet ledamöter skall vara minst sju och skall väljas så att en allsidig belysning av ärenden erhålls. Tillsynsmyndigheten, enligt lagen om kämteknisk verksamhet, skall hållas underrättad om Säkerhetskommitténs sammansättning.

Såkerhetskommitténs sammanträden

Säkerhetskommittén skall hålla minst tio planerade sammanträden per år. - Vid Säkerhetskommitténs sammanträden skall protokoll föras på sådant sätt att de kan utgöra ett led i redovisningen inför tillsynsmyndighet.

Säkerhetskommitténs beslut

Säkerhetskommittén är beslutsmässig när minst fyra ordinarie ledamöter är närvarande.

116 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Säkerhetskommitténs arbetsuppgifter

Att granska förändringar i och avvikelser från grundläggande säkerhetskrav och andra frågor av principiell art som av Säkerhetskommittén bedöms vara av särskild säkerhetsmässig betydelse.

Sådana ärenden kan vara:

förändringar i grundläggande kravnivá fastställda i FSAR, STF, SSR eller - OKG:s kvalitetssystem ändringar i rutiner program för prov och experiment. - Vidare skall Säkerhetskommittén granska onormal händelse OH och sådan rapportervärd omständighet RO som är av principiell art samt på uppdrag av VD granska specifika säkerhets- och kvalitetsfrågor. Säkerhetskommittén skall också granska att OKG har tillräcklig framför- hållning i frågor av stor betydelse. Detta kan innefatta granskning av:

Säkerhetspolicy långtidsplaner underhållsplaner kompetensuppföljning metodutveckling beslutsprocess. -

5.2 PRINCIPER FÖR DRIFT- OCH UNDERHÅLLSRUTINER

A Driftrutiner

Kvalitetssäkringsprogrammet som gäller för all verksamhet vid Oskarshamnsverket redovisas i kvalitetshandboken, KHB. Väsentliga övergripande rutiner redovisas i fastställda instruktioner som finns angivna i kvalitetshandboken, där driftrutiner är en del därav. Instruktionen för driftrutiner beskriver för nedanstående angivna dokument förfarandet vid utfärdande, granskning och fastställande. Vidare skall tillämpade begrepp och benämningar vara entydigt definierade.

Al Driftorder

Varje i förväg planerad förändring av stationens driftläge eller status hos utrustning av beggdelse för säkerheten skall, då driftklarhetskrav föreligger, styras av en driftorder.

All bränslehantering inklusive transport till och från anläggningen skall styras av driftorder.

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 117

I en driftorder skall anges:

vilken förändring som skall ske när förändringen skall genomföras eller vilka drift- alternativt underhållsinstruktioner som skall följas vilken eventuella övriga uppgifter erfordras för att utföra förändringen som -

Varje driftorder skall signeras utfärdaren, granskas och signeras av annan av befattningshavare utfärdaren samt fastställas avdelningschefen eller än av dennes ställföreträdare.

A2 Driftinstruktioner

Detaljerade skrivna driftinstruktioner skall finnas underlag för driftarbetet. som skall hållas ständigt aktuella och reglera rutiner för olika drifttillfällen, De

provningar osv.

Driftinstruktioner skall bl.a. finnas för:

normal start och avställning härdföråndringar styrstavsmanövrering periodiska provningar och inspektioner enligt kapitel 4 som driftenheten ansvarar för

driftinstruktionema skall det normala förfarandet vid handhavandet av I anges olika Instruktionema skall utformas med hänsyn till anläggningens system. och begränsningar enligt kapitel 3 eller 7 samt övriga administrativa villkor förbud eller regler de operationer instruktionen Driftinstruktiosom styr avser. skall ange manöverföljden. nerna

Samtliga driftinstruktioner skall förvaras i centrala kontrollrummet och vara

direkt tillgängliga för operatören.

Varje driftinstruktion skall signeras utfärdaren, granskas och signeras av av befattningshavare utfärdaren samt fastställas avdelningschefen eller annan än av

dennes ställföreträdare.

A3 Störningsinstruktion

Stömingsinstruktioner skall utarbetas för förutsedda väsentliga störningar.

Speciellt gäller stömingsinstruktioner skall utarbetas för utrustning av beggatt

delse för säkerheten.

118 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

I stömingsinstruktionen skall åtgärdsföljden anges.

Samtliga stömingsinstruktioner skall förvaras i centrala kontrollrummet och vara direkt tillgängliga för operatören.

Varje stömingsinstruktion skall signeras utfárdaren, granskas och signeras av av annan befattningshavare än utfärdaren samt fastställas avdelningschefen av eller dennes ställföreträdare.

A4 Driftmeddelande

Tillfälliga ändringar av gällande instruktioner må göras under förutsättning att det sker enligt fastställd rutin och dokumenteras i form av driftmeddelande.

A5 Felanmälan

Se punkt 5.2 B3.

B Underhållsrutiner

Det rutinmässiga återkommande underhållet skall underhållsscheman, styras av se 5.2 Bl nedan, som anger föreskrivna underhálls- och serviceätgärder och deras frekvens. Arbeten skall utföras i enlighet med särskilda underhållsinstruktioner, se 5.2 B2 nedan.

Ingrepp som innebär att utrustning av betydelse för säkerheten görs driftklar får endast utföras enligt speciellt utarbetade driftorder och/eller arbetsbesked.

Inga ingrepp får göras samtidigt på redundanta delar i utrustning betydelse av för säkerheten i driftläge då utrustningen enligt kapitel 3 eller 7 skall vara driftklar, dock får underhåll under drift genomföras enligt föreskrifter i kapitel 1.3 och

B 1 Underhållsschema

Gällande underhällsscheman skall finnas som föreskriver åtgärder sådan av omfattning och frekvens att avsedd kvalitetsnivå och därmed tillförlitlighet hos utrustning av betydelse för säkerheten bibehålls. Underhållsscheman skall reglera bl.a. de periodiska provningar och inspektioner enligt kapitel 4 som underhållsenhetema för. Dessutom skall schemoma styra åtgärder för ansvarar underhåll under drift samt regelbundna kalibreringar givare, vakter, av mätinstrument med mera.

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 119

B2 Underhålls- och provningsinstruktioner

Varje i underhållsschemat angiven åtgärd skall finnas angiven i en underhållsinstruktion.

Underhållsinstmktioner skall utarbetas av respektive underhällsenhet, granskas av chefen för underhållsenheten eller dennes ställföreträdare och fastställas av avdelningschefen eller dennes ställföreträdare.

B3 Felanmälan

Var och en som upptäcker ett fel skall omedelbart rapportera detta enligt instruktion OKG-A.l l

Felanmälan kan utgöra underlag för smärre reparationsarbeten, där arbetsbesked enligt 5.2 B4 erfordras.

B4 Arbetsbesked

Arbetsbesked utgör tillstånd att utföra ett bestämt ingrepp i anläggningen.

Utfärdande arbetsbesked skall göras av enligt instruktion D3-A.l09. av

Vid utarbetande av arbetsbesked skall villkor och begränsningar enligt kapitel 3 eller 7 strikt tillämpas. T.ex. får arbetsbesked aldrig utfärdas så att arbeten sker samtidigt på redundanta systemdelar i utrustning av betydelse för säkerheten i driftlägen då utrustningen enligt kapitel 3 eller 7 skall vara driftklar.

Bedömning av i vilka fall arbetsbesked erfordras, skall göras av skiftingenjören i samråd med respektive underhållsenhet.

På arbetsbeskedet skall anges:

om skyddstekniskt arbetstillstånd krävs vilka villkor och begränsningar enligt kapitel 3 eller 7 som skall iakttagas övriga administrativa regler eller förbud exempelvis tillstånd för svetsning -

B5 Skyddstekniskt arbetstillstånd

Skyddstekniskt arbetstillstånd anger om ett eller flera av nedan angivna skyddsområden särskilt skall beaktas:

Arbetarskydd - Brandskydd -

120 T illståndshavamas säkerhetsarbete

Elskydd - Radiologiskt skydd -

Skyddstekniskt arbetstillstånd erhålles av skyddsenheten på respektive block.

C Läsning och nyckelhantering, instruktion OKG-Sl.1.l1

Cl Utrymme slåsning

Nedan uppräknade utrymmen skall vara försedda med sådana lås att tillträdet kan begränsas selektivt medelst utlämning av viss nyckel.

"Röda" utrymmen enligt strålskyddsklassning - "Gula" utrymmen enligt strålskyddsklassning - Utrymmen innehållande utrustning av begdelse för säkerheten -

Följande överordnade nycklar får dock finnas:

"Huvudnyckel" som går till samtliga utrymmen i OIII - "Begränsad huvudnyckel" som går till samtliga utrymmen med undantag av - "Röda" och "Gula" utrymmen och förråd för nukleärt bränsle.

Utrymmen med röd och gul klassning skall hållas låsta i alla driftlägen utom kall avställd reaktor då de får vara olåsta endast strâlskyddsförhållandena om så medger.

Utrymmen innehållande utrustning betydelse för säkerheten skall låsta av vara i alla driftläaen utom kall avställd reaktor.

Ytterdörrar utan speciell bevakning skall hållas låsta och vara försedda med fungerande inbrottslarm.

C2 Utlämning av nycklar

Huvudnyckel

Minst en huvudnyckel skall placerad i plomberat skåp i centrala kontrollvara rummet. Huvudnyckeln får endast användas i nödfall.

Begränsad huvudnyckel

Sådan nyckel får endast utlämnas till den personal behöver den för sin som ansvarsfunktion. Innehavare av sådan nyckel personligen för dess ansvarar användning.

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 121

Nycklar till "Röda" och "Gula" utrymmen

Dessa nycklar skall finnas tillgängliga på väl kontrollerade platser i OIII, och får användas endast med tillstånd från skyddsenheten.

Nyckel till utrymmen innehållande utrustning begdelse för säkerheten. av

Sådan nyckel får endast utlämnas till den personal som behöver den för sina normala arbetsuppgifter enligt driftledningens beslut. Innehavare av sådan nyckel personligen för dess användning. ansvarar

Övriga nycklar

Nycklar går till blå och oklassade utrymmen som innehåller utrustning som beggdelse för säkerheten får utlämnas till OIII:s personal enligt driftledav ningens beslut.

Tillfällig utlämning nycklar för reparationsarbeten etc får endast ske i av samband med utlänmande arbetsbesked eller felanmälan. Återlämning skall av ske samtidigt med återlämning signerat arbetsbesked eller felanmälan. av

C3 Nyckelförregling komponenter och omkopplare av

till komponenter och omkopplare tillhörande utrustning Innehavare av nycklar begdelse för säkerheten ansvarar för dess användning. av

C4 Läsning av skåp

Så de årliga återkommande provningama utrustning av begdelse för snart av säkerheten utförts för respektive system, skall relä-, elektronik- och kopplingsskåp i apparatrum, diesel- och dieselkontrollrum låsas.

D Passagekontroll, personidentifiering etc.

Identifiering personal och entreprenörspersonal samt passagekontroll av egen skall ske enligt instruktion OKG-Sl.l.l.

E Lamming beredskapsorganisation av

I extraordinära situationer skall tillämpliga delar av beredskapsorganisationen larmas enligt avsnitt 5.1 D.

122 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

F Förebyggande brandskyddsátgärder

Inom anläggningens område skall förebyggande brandskydd bedrivas av samtliga enheter och i samarbete med enheten för räddning och bevakning, TCR.

I det förebyggande brandskyddet skall särskilt uppmärksammas brandrisk på grund av följande:

Svetsning - Slipning - Anhopning av brandfarligt material ställningsvirke, kablar m.m. - Olje- och drivmedelshantering - Hantering av lösningsmedel - Hantering av brandfarliga - gaser Målningsarbeten - Yttertakarbeten -

G Ändringar och kompletteringar i befintlig utrustning

Samtliga planerade ändringar och kompletteringar i befintlig utrustning, komponenter, system, byggnader skall granskas med avseende på inm.m. verkan på säkerheten enligt följande:

Ändringar och kompletteringar i utrustning betydelse för säkerheten skall - av godkännas av avdelning S och redovisas till SKI. Om antingen avdelning S eller SKI så bedömmer skall godkännande från SKI inhämtas. - Övriga planerade ändringar skall vid oklara fall bedömas i samråd med enheten för drift- och anläggningssäkerhet för att avgöra indirekt inverkan på utrustning av betydelse för säkerheten och eventuell behandling inom avdelning

Speciella föreskrifter angående arbete i samband med revisionsavställning framgår av avsnitt 5.2 H nedan.

H Arbeten under revisionsavställning

Arbeten under revisionsavställning skall planeras under beaktande följande: av

Sammanlagring arbeten med hänsyn till krav på utrustnings driftklarhet - av enligt kapitel villkor och begränsningar för revisionsavställning. Krav på granskning och godkännande ändringar och kompletteringar - av enligt avsnitt 5.2 G ovan.

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 123

Redovisning av revisionsplanering skall ske enligt följande:

Förteckning över samtliga planerade arbeten Huvudtidplan Sammanställning av ändringar i utrustning av begdelse för säkerheten enligt 5.2 G ovan. 4. Eventuella dispenser från kapitel villkor och begränsningar för revisionsavställning.

Granskning av punkterna l-4 ovan skall ske inom avdelning S och redovisas till SKI senast 2 veckor före revisionsavställningens påbörjande.

5.3 DOKUMENTATION

A Loggbok

Loggbok skall föras och alltid finnas tillgänglig i centrala kontrollrummet. I loggboken skall antecknas:

tjänstgörande skiftlag planerade händelser såsom ändring av driftläge, stationseffekt m.m. alla oplanerade händelser av betydelse för säkerheten. -

Tidpunkt för händelsens inträffande samt art och om möjligt orsak skall anges. Varje anteckning i loggboken skall signeras av den som utför anteckningen.

B Provningar, inspektioner, kalibreringar

De periodiska prövningar, inspektioner och kalibreringar som föreskrivs i kap 4 skall bokföras på ett sätt enkelt medger kontroll av att åtgärd skett i som föreskriven ordning och inom föreskrivet tidsintervall. Dessutom skall resultatet av åtgärden noteras.

C Reparationer och underhåll

Reparationer och underhåll på utrustning betydelse för säkerheten skall av dokumenteras på ett sätt enkelt medger kontroll av i vilken utsträckning som och i vilka avseenden sådana reparationer utförts.

D Temperaturtransienter i reaktortanken och anslutande rörsystem

Temperaturtransienter som primärsvstemets trvckbärande delar utsätts för på

grund av ändringar i effektnivå, driftläge eller andra händelser se tabellen

nedan skall bokföras.

124 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Minst en gång per år skall denna bokföring bearbetas och sammanställas på ett sätt som enkelt medger kontroll av antalet återstående, tillåtna transienter för varje tankdel respektive stuts.

Tabell över transienter som skall bokföras:

Värmning av reaktorn från 240°C Uppgång till effektdrift Nedgång från effektdrift till varm, avställd reaktor Nedgång till kall reaktor med 5 40°C/h Nedgång till kall reaktor med 40°C/h Effektändring 30% med minst 3%/minut i intervallet 30-109% reaktoreffekt Turbinsnabbstängning som leder till reaktorsnabbstopp

Nätbortfall med övergång till husturbindrift Återstart efter TS eller nätbortfall utan mellanliggande avställning av reaktorn 10. Reaktorsnabbstopp från 5% reaktoreffekt ll. Reaktorsnabbstopp från 5% reaktoreffekt

Reaktorsnabbstoppen fördelas på följande underrubriker:

II-isolering IM-isolering IS-isolering Nätbortfall SS från 10% effekt med oförvärmt matarvatten Övriga

12. Delsnabbstopp 13. Automatisk utlösning av skruvstopp 14. IA-isolering 15. IB-isolering 16. Bortfall av högtrycksförvärmare 17. 3 14-blâsning 18. Inpumpning med system 323 då reaktortemperaturen l00°C 19. Start av lockstril 20. Bortfall av 32l-flödet 21. Bortfall av spolflödet till drivdonen 22. Inpumpning med system 327 krets A och B 23. Inpumpning med system 327 krets C och D 24. Bortfall av 734-flödet till HC-pumpama

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 125

E Ändring i utrustning begdelse för säkerheten av

Den tekniska dokumentationen, i form kretsscheman, flödesscheman, av säkerhetsrapporter etc skall alltid överensstämma med aktuell utformning av

utrustningen.

Varje ändring skall dokumenteras på ett sätt enkelt medger kontroll av som

vidtagna ändringar.

F Strålkontroll

Dokumentation persondoser, utsläpp och vätskebuma radioaktiva av av gasliksom resultat från omgivningskontroll skall ske på ett sätt, som ämnen medger snabb utvärdering dos- och utsläppssituationer. en av

Aktuella värden uppmätta strålnings- och kontaminationsnivåer samt över aktivitetsmängder och nuklidfördelningar i vätskor och gaser, som kan vara av

strâlskyddssynpunkt, skall alltid finnas tillgängliga. betydelse ur

Kontroll klyvbart material, safeguardinstruktion OKG-A.l90 G av

För nukleärt bränsle anländer till OIII skall bokföring ske av: som

Datum för ankomst - U-, UOZ- och U235-inneháll - Anrikning - Elementnummer - Ursprungsland -

Varje positionsändring bränsle skall bokföras med angivande av datum. av

För nukleärt bränsle lämnar OIII skall bokföring ske av: som

Datum för borttransport - U- och Pu-innehåll - Nuclear Loss -

H Arkivering dokumentation av

Dokumentation enligt 5.3 A-G skall alltid finnas tillgänglig inom OIII.

Arkivering skall ske i med minst brandklass A60, alternativt kan rum dubbletter förvaras i brandcell. Som dubblett kalibreringsprotokoll annan av eller motsvarande kopia de första protokollen som upprättades när avses av OIII kommit i lugn drift.

126 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Dokumentation enligt 5.3 B och C skall bevaras i minst fem år.

Dokumentation enligt 5.3 A, D, E, F och G skall bevaras så länge OIII har koncession för drift.

5 RUTINMÅSSIG RAPPORTERING

Rutinmässig rapportering skall ske enligt punkterna 5.4 A-D nedan.

A Dygnsrapport

Dygnsrapport skall utfärdas dagligen och avsändas till SKI avdelning S samt inom 24 timmar. Dygnsrapport för veckoslut och helgdagar avsändes närmast påföljande vardag.

Dygnsrapport utfärdas driftchefen och skrivs på härför avsedd blankett av innehållande följande rubriker:

Datum - Aggregat - Driftlägen under dygnet - Terrnisk effektnivå % - Genererad elektrisk energi - Rapportervarda omständigheter - Driftstömingar - Övrigt -

Under rubriken "Driftlägen under dygnet" skall verkets driftlägen under dygnet enligt avsnitt 1.2 anges. Vid driftläge effektdrift skall även effektnivåer anges.

Beträffande onormala händelser avsnitt 5.5 A. se

Beträffande rapportervärda omständigheter avsnitt 5.5 B. se

Under rubriken "Driftstömingar" sådana driftstömingar innebär anges som effektreduktion. Snabbstopp och Onormala händelser skall antecknas i Dygnsrapport samt rapporteras separat pá därför avsedd blankett.

B Rapport angående strálnings- och aktivitetsövervakning

Rapport angående strålnings- och aktivitetsövervakning i OIII och dess omgivning skall utfärdas och insändas till SSI enligt följande:

Bl Resultatet persondoskontroll personal, av av egen entreprenörer, besökare, omfattande doser från såväl extern som intern exponering

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 127

skall utfärdas kvartalsvis och insändas till SSI senast l månad efter

kvartalsperiodens slut

B2 Resultat radiologisk omgivningskontroll rapporteras som 5.4 av B-l

B3 Radioaktiva utsläpp till luft och vatten rapporteras enligt avsnitt

3.11 A och B

C Rapport angående OIII:s drift och underhåll årsrapport

Rapportering OIII:s drift och underhåll avseende ett kalenderår i taget skall av tillställas SKI, SSI och avdelning S senast tre månader efter kalenderårets slut.

Varje sådan rapport skall behandla följande:

Cl Sammanfattning drifterfarenheter under rapporteringsperioden av omfattande:

Allmänna drifterfarenheter för olika system, exempelvis härdens drift, aktivitetslåckage från bränslet etc.

Ändringar i procedurer för drift och underhåll i syfte att förbättra säker- heten.

Sammanfattning resultat från periodiska provningar och inspektioner - av enligt avsnitt 4.

Sammanställning rapporterade onormala händelser och rapportervärda - av omständigheter 5.5 A respektive B.

Personalförändringar bland personal vars kompetens redovisats till tillsynsmyndigheten SKI.

C2 Sammanfattning av drifidata under rapponeringsperioden omfattande

minst:

Tennisk bruttoproduktion - Elektrisk bruttoproduktion - Elektrisk nettoproduktion - Antal timmar med kritisk reaktor - Antal timmar med infasad generator - Produktionsdiagram för termisk och elektrisk effekt -

128 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

C3 Sammanställning av härddata

För varje månad under kalenderåret skall redovisas:

Bränslets medelutbränning MWd/t U - Styrstavsindex vid full effekt - Maximalt ytvärmeflöde W/cm’ - Maximal linear medelbelastning i elementsnitt W/cm -

Årsrapporten skall vidare innehålla redogörelse för bränsleomladdningar och en borttransporter av bestrålat bränsle, samt eventuella mätningar av avstängningsreaktiviteten.

C4 Avställningar

Samtliga avställningar under rapporteringsperioden skall beskrivas enligt följande:

Typ av avställning, t.ex. reaktorsnabbstopp, turbinsnabbstängningskruv- stopp Anledning till avställning - Avställningens längd - Driftläge efter avställning -

C5 Sammanfattning av vidtagna reparationer

Reparationer och/eller korrektiva underhållsarbeten på utrustning av begdelse för säkerheten skall rapporteras enligt följande:

Berörda komponenter eller system - Anledning till reparationen - Vidtagna, korrektiva åtgärder för att förhindra ett upprepande av respektive fel Den sammanlagda kalendertiden under vilken åtgärder för underhåll under drift genomfördes

C6 Ändringar i OIIIs utformning

Utförda större ändringar i OIIIs och/eller ändringar i utrustning av betydelse för säkerheten skall beskrivas.

C7 Sammanställning av vattenkemiska förhållanden

För varje månad under kalenderåret skall redovisas maximal-, minimal- och genomsnittsvärden på reaktorvattnets:

Tillståndshavarnas säkerhetsarbete 129

Aktivitet ospec Bq/l - Innehåll av suspenderade partiklar ppm - Innehåll av tritium Bq/l - Innehåll av Jod 131 Bq/l - Innehåll av Klorider ppm - FörhållandetI 131/I l33 pH-värde vid 25°C - Konduktivitet vid 25°C - O,-halt ppm -

C8 Experiment

Utförda eller pågående större experiment och/eller experiment berör som utrustning av betydelse för säkerheten skall beskrivas med avseende på inverkan på OIII:s drift och säkerhet.

D Rapport över klyvbart material, safeguardinstruktion OKG-A.19O

Rapport över inventarium av klyvbart material skall sändas till SKI enligt gällande särskilda föreskrifter.

E Uppdatering av "Säkerhetstekniska Föreskrifter"

Varje innehavare av säkerhetstekniska föreskrifter skall löpande hållas underrättad om gällande sidor.

F Rapport över utförd revisionsavställning

Rapport över utförd revisionsavställning skall tillställas SKI, SSI och avdelning S snarast efter återstart av blocket efter revisionsavställning, dock senast efter 3 månader.

Rapporten skall innehålla följande

Fl Sammanfattning

En allmän redogörelse för revisionens inledning och avslutning, större planerade arbeten, större tillkommande arbeten, prövningar, återstartsperioden samt viktigare erfarenheter.

F2 Utförda arbeten

Förteckning över samtliga utförda arbeten i utrustning av beggdelse för säkerheten samt beskrivning av viktigare iakttagelser.

130 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

F3 Besiktningar och kontroller Redogörelse för resultat av återkommande besiktningar enligt kapitel 4 och övriga föreskrifter samt speciellt påkallade besiktningar eller kontroller. F4 Prövningar Redogörelse över utförda prov och tester enligt kapitel 4 och övriga genomförda provningar:

F5 Do sbelastning Redogörelse för erhållna personaldosbelastningar totalt och fördelat på speciella arbeten. 5 ICKE-RUTINMÅSSIG RAPPORTERING Icke rutinmässig rapportering till myndigheter och avdelning S skall ske i följande fall:

Onormal händelse har inträffat se A nedan

Rapportervärd omständighet har konstaterats se B nedan

- A Onormala händelser Med onormala händelser avses nedan i punkt l-6 definierade händelser. HTG enligt kapitel 2 har överskridits. Allvarlig försämring integriteten hos någon av barriärema för inneav slutande av radioaktivt material, såsom t.ex.: hastigt påkomna större bränsleskador medförande att aktivitetshalten i reaktorvattnet signifikant överskrider gränsvärdet enligt avsnitt 3.6 A skador på av reaktorn trycksatta system, till exempel rörbrott eller sprickor som leder till utlösning av säkerhetskedja skada på reaktorinneslutningen så att den inte uppfyller ställda täthets- eller hållfasthetskrav. Oplanerade eller okontrollerade större utsläpp av radioaktivt material från anläggningen.

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 131

Större oförutsedd reaktivitetsändring i reaktorn.

Kriticitet i bränsleförvaringsutrymme eller oavsiktlig kriticitet i reaktom.

Omständigheter, förorsakade av yttre händelser eller av intern verksamhet, som äventyrar anläggningens säkra drift.

Rapportering skall ske enligt följande:

Om en onormal händelse har konstaterats föreligga skall SKI underrättas snarast, helst inom en timme. Dessutom skall avdelning S underrättas inom 24 timmar. Om händelsen konstaterats tillhöra 3 eller 5 ovan skall även SSI underrättas.

Onormal händelse skall även antecknas i Dygnsrapport. Dygnsrapporten skall dessutom kompletteras med beskrivning händelsen på härför av avsedd blankett.

Slutlig rapportering av onormal händelse skall inges till SKI och SSI vid inträffad onormal händelse nr 3 och 5 och avdelning S inom 10 dygn. Rapporten skall bestå av en ånyo ifylld blankett, märkfslmligrapport" samt en utredning om händelsen, vilken alltid skall innehålla följande rubriker:

Rapportnummer - Datum - Identifikation av händelsen - Driftläge före händelsen - Beskrivning av händelsen - Trolig orsak till händelsen - Analys av händelsen - Åtgärder - Åtgärder för att få situationen under kontroll - Åtgärder för att förhindra ett upprepande händelsen - av Uppgifter om händelsen involverad utrustning - Tidigare felfunktioner eller störningar hos komponent eller system - Identifikation av komponenter -

B Rapportervärda omständigheter

Med rapportervärd omständighet avses nedan i punkt l-9 definierade omständigheter.

Inställning av gränsvärde för utlösning säkerhetskedja befmnes av vara mindre konservativ än vad i avsnitt 3.1 eller 7.1. som anges

132 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Omständigheter resulterar i driftbegränsningar och/eller tidsbegränsad som drift enligt kapitel 3 eller

Omständighet förhindrat eller kunnat ha förhindrat avsedd funktion hos som utrustning betydelse för säkerheten. av

4. Annan omständighet, bedöms säkerhetsmässig betydelse. som vara av

Avvikelse från "säkerhetstekniska föreskrifter" har skett.

Konstaterandet väsentliga fel i dynamik- eller haverianalysema eller i de av används för dessa analyser. metoder som

Konstaterandet väsentlig avvikelse system- eller komponentprestanda av av från vad specificeras i "säkerhetstekniska föreskrifter" och/eller som anläggningens säkerhetsrapport.

Konstaterandet omständighet som innebär att ett system som är av konstruerat enligt "single failure"-kriteriet riskerar att kunna uppfylla detta kriterium.

Ökande aktivitetsutsläpp till luft eller vatten har konstaterats enligt avsnitt 3.11 och 7.11.

Om konstaterad rapportervärd omständighet, oavsett kategori, är av sådan karaktär att säkerhetsnivån är allvarligt reducerad ska nedgång till kall, avställd reaktor ske, såvida det inte på betryggande sätt visas varm avställd reaktor är ett mera tillrádligt driftläge.

Avställning reaktorn ska på sätt ske vid rapporterad händelse vid av samma andra block, kärnkraftverk eller vid rapporterade resultat av säkerhetsanalys, i mån de kan tyda på omständighet vid den egna reaktorn av nämnda allvarliga karaktär.

Aterstart reaktorn får sedan inte ske utan att säkerhetsgranskning utförs av av Säkerhetskommitté samt medgivande för återstart lämnats av SKI.

Rapportering skall ske enligt följande:

Rapportervärd omständighet enligt skall antecknas i Dygnsrapport under ovan rubrik. Dessutom skall omständigheten beskrivas på härför avsedd separat rapporteringsblankett redovisas för SKI och avdelning S. Där redovisas som orsakssammanhang, konsekvenser, åtgärder med mera. Om orsakssammanhanget kan fastställas benämns rapporten "preliminär" i annat fall som som "slutlig".

T illståndshavarnas säkerhetsarbete 133

Den slutliga rapporteringen skall redovisas för SKI och avdelning S inom 30 dygn.

Kan orsakssammanhanget fastställas inom föreskriven tid t.ex. fel innanför inneslutningen får den slutliga rapporteringen uppskjutas tills möjlighet ges. Dock skall omständigheten rapporteras och granskas enligt ovan och avsnitt 5.6 B.

5.6 VILLKOR FÖR FORTSATT DRIFT EFTER INTRÄFFAD OFÖRUTSEDD HÅNDELSE

Vid inträffad oförutsedd händelse skall särskilt beslut fattas huruvida fortsatt drift kan tillåtas. Detta gäller oavsett om OIII har avställts som följd av händelsen eller

Det oförutsedda händelser som skall föranleda sådant beslut är:

onormala händelser rapportvärda omständigheter -

Beroende på händelsens svårighetsgrad ställs olika krav på såkerhetsgranskning för att driften skall få återupptas respektive fortsätta.

Beslut skall föregås av säkerhetsgranskrmg i en eller flera av följande instanser:

Driftssammanträde - Avdelning S - Statens Kämkraftinspektion SKI - Statens strålskyddsinstitut SSI -

A Onormala händelser

Vid inträffad onormal händelse skall nedgång till kall, avställd reaktor ske om

inget annat föreskrivs i kapitel 2 eller 3, såvida det inte på ett betryggande sätt visas att varm avställd reaktor är ett mera tillrådigt driftläge.

Återstart reaktorn får sedan ske utan att särskild säkerhetsgranskning gjord av av och medgivande lämnats från avdelning S och SKI.

B Rapportvärda omständigheter

Om en rapportervärd omständighet har konstaterats och orsakat en oplanerad avställning av anläggningen, skall följande villkor vara uppfyllda innan driften får återupptas:

134 T illståndshavarnas säkerhetsarbete

Samtliga berörda komponenter skall vara reparerade och driftklara i den utsträckning som krävs i kapitel

Säkerhetsgranskning skall ske i de instanser som framgår av tabellen nedan. -

Om en rapportervärd omständighet har konstaterats men inte orsakat avställning av anläggningen, får reaktordriften fortsätta, förutsatt att tillämpliga korrektiva åtgärder vidtas så att villkor och begränsningar för drift enligt kapitel 3 är uppfyllda.

Beslut om fortsatt drift av anläggningen skall fattas snarast i de instanser som föreskrivs i tabellen nedan.

Omständighet Gransknings- Tid inom vilken nr enl 5.5 B instans granskning ska ske

1 Driftsmtr. Nästkommande vardag 2 Driftsmtr. Nästkommande vardag 3 Driftsmtr. Nästkommande vardag 4 Driftsmtr. Nästkommande vardag 5 Driftsmtr. Nästkommande vardag 6 Avdelning S 7 dygn 7 Avdelning S 7 dygn 8 Avdelning S 7 dygn 9 Driftsmtr. Nästkommande vardag

Protokoll från driftssammanträde enligt ovan skall snarast sändas till avdelning S för granskning.

tillsynspraxis

5 Aktuell

5.1 SKIS

aktuella tillsynspraxis inom

området reaktorsäkerhet

Bidrag från SKI.

SKIs aktuella tillsynspraxis inom området reaktorsäkerhet

behandlas i avsnitt 3.1.2, om tillståndsgivningen för kämtekniska

anläggningar, avsnitt 3.2.1, som beskriver de huvudtyper av

tillsynsverksamhet som SKI utövar, samt i avsnitt 3.5.1, om SKIs

tillsynsfilosofi.

5.2 SKIS aktuella

tillsynspraxis inom

området hantering av kämavfall

Bidrag från SKI.

SKIs aktuella tillsynspraxis inom området hantering av kämavfall behandlas i avsnitt 3.1.2, om tillståndsgivningen för anläggningar för kämavfall, avsnitt 3.2.1, som beskriver de huvudtyper tillsynsverkav samhet som SKI utövar, samt i avsnitt 3.5.1, om SKIs tillsynsfilosofi.

" Framställningen har ursprungligen författats på engelska och tjänat som orientering för kommitténs internationella ledamöter. översättningen till svenska har granskats av SKI avsnitt 5.2 och 5.4. l resp. SSI avsnitt 5.3 och 5.4.2.

136 Aktuell tillsynspraxis

5.3 SSIs aktuella tillsynspraxis inom

strålskyddsområdet, i anslutning

till kämreaktorer och hantering

av kämavfall

Bidrag från SSI.

5.3.1 Administrativa finns doku-

arrangemang som

menterade i drifthandböcker, in-

exempelvis

för intern

spektionshandböcker och regler

kvalitetssäkring

SSIs tillsynspraxis syftar till effektivitet, service och tillförlitlighet, med klart definierad tillsynsroll. Det mest uppenbara arrangemanget for en uppfyllandet tillsynsbehoven återspeglas av SSIs organisation. SSI av består tre huvudenheter Allmän tillsyn, Forskning och utveckling av och Kämenergitillsyn, GD-staben, Personalenheten, Ekonomienheten och Informationsenheten. Huvudenheten för Kärnenergitillsyn är indelad i tre enheter: Beredskap, Anläggningar och transport och Avfall och miljö. Föreliggande internationella granskning av den svenska tillsynen inom kämenergiområdet berör huvudsakligen de två sistnämnda enheterna, många administrativa gäller för hela men arrangemang institutet och måste också beaktas. SSIs aktiviteter finns reglerade och dokumenterade i lagstiftning, är tillämplig för alla svenska myndigheter. Kraven på arkivering som och registrering, utgör grundläggande komponenter i offentligsom hetsprincipen, finns formulerade i verksförordningen, vilken utgör grunden för SSIs arkiveringssystem. Rutinema för det interna arbetet finns dokumenterade i verksamhetshandboken, finns hos alla medarbetare och uppdateras som som kontinuerligt. Handboken innehåller exempelvis administrativa rutiner, befogenhetsdelegering, personalpolicy, utbildningspolicy m.m. Befogenhetsdelegeringen är särskilt viktig för tillsynsverksamheten, eftersom den definierar på vilken organisatoriska nivå olika beslut skall fattas. De olika enheterna och laboratoriema har tagit fram egen policy. Huvudenhetema för Allmän tillsyn och Kämenergitillsyn har tillutarbetat tillsynspolicy, vilken anpassats till respektive sammans en

Aktuell tillsynspraxis 137

enhets specifika behov. Policyn gäller för och omfattar de flesta tillsynsaspektema och relaterade aktiviteterna. Bilagoma till policydokumentet rör olika frågor sammanhänger med inspektion som inspektörens rättigheter och skyldigheter. Kämenergitillsyn berör ett begränsat antal anläggningar som kräver tillsyn, varför det inte har förelegat något behov av att upprätta fomiella skriftliga handböcker eller procedurer för inspektionema. Eftersom SSIs kämenergitillsyn inte direkt berör anläggningamas tekniska system och så finns det heller inte något behov detaljerade inspekprocesser, av tionshandböcker. Till skillnad mot detta så har Huvudenheten för

Allmän tillsyn ett mycket stort antal tillsynsobjekt i princip all

icke-kämteknisk användning av strålning och en skyldighet att därutöver undersöka och utrustning, och man har följaktligen processer tagit fram inspektionshandböcker.

5.3.2 Hur tillsynen utövas i praktiken

Under de senaste 10 åren har den traditionella tillsynen minskat något, till förmån för andra tillsynsformer såsom information, rådgivning och framtagning standarder. Samtidigt har det klargjorts att hela ansvaret av för strålskyddet ligger hos tillståndshavaren, som måste såväl lösa problemen inspektera de åtgärder vidtagits. SSIs tillsyn av som som kämkraftsföretagen domineras således av reglerade eller i annan ordning föreskrivna egeninspektioner. En viktig uppgift för SSI är att kontrollera anläggningamas egeninspektioner sina kvalitetssäkringssystem. av Viktiga tillsynskomponenter utgör exempelvis inspektioner, kontroll-

mätningar, föreskrifter ge ut och revidera gamla, granskning av

nya ansökningar och utfärdande medgivanden, utredning och rapporav tering. Tillsynen stöds exempelvis initieringen och uppföljningen av av forskning inom området, och genom medverkan i internationellt arbete. I enlighet med svensk tradition bedrivs tillsynen på ett obyråkratiskt sätt och utifrån ett, ett internationellt perspektiv, tämligen vänskapligt ur förhållande mellan parterna. Inspektionema kan delas på olika nivåer. Systeminspektioner upp utförs exempelvis i samband med prövningen av en ansökan att förändra verksamheten. SSI söker därvid att medverka från planeringsstadiet, via provdrift och till den slutliga idrifttagningen. Vid detaljinspektioner studeras viss fråga, exempelvis en ny typ av mätutrustning. Temaen inspektioner studerar aktuell status inom ett visst område vid samtliga svenska anläggningar.

138 Aktuell tillsynspraxis

För att främja gott strålskyddsarbete vid anläggningarna har SSI krävt SSI FS 1994:1 att alla kämtekniska anläggningar skall ha en strålskyddsföreståndare, vilken skall godkännas SSI. Föreståndaren av utgör också en viktig länk mellan anläggningen och SSI, och underlättar därmed SSIs verksamhet. Inom arbetsmiljöområdet ställer SSI höga krav på kärnkraftsföretagen vad gäller att hålla persondosema så låga som rimligen kan krävas ALARA. ALARA-arbetets framskridande och kvalitet har granskats SSI av genom en nyligen genomförd serie inspektioner vid kärnkraftverken. Dessa och andra liknande inspektioner karakteriseras av omsorgsfull planering, för säkerställande av att alla relevanta aspekter täcks in, att en enhetlig procedur och värderingsgrund tillämpas vid de olika anläggningarna, samt att de enskilda anläggningarnas unika egenskaper tas i beaktande. Detta åskådliggör också de svårigheter skulle som uppkomma formella inspektionshandböcker togs fram. SSIs om inspektioner är inriktade på system- och temainspektioner, vilka av nödvändighet måste individuell form och vilka inte kan lita till i ges förväg uppgjorda rutiner. På motsvarande sätt måste resultaten och iakttagelsema normalt meddelas och utvärderas med hänsyn tagen till syftet med inspektionen. Inom enheten Avfall och miljö hanteras tillsynsfrågor rörande hantering och slutförvaring radioaktivt avfall från kämbränslecykeln av och avfallets miljökonsekvenser. Genom inspektioner vid anläggningarna, såväl med avseende på hanteringen kämavfallet av som miljöskyddet, kontrollerar SSI att arbetet bedrivs på strâlskyddsett ur synpunkt acceptabelt sätt. En viktig uppgift för SSI är att verka for att minimera uppkomsten radioaktivt avfall, samt att säkerställa att de av olika typerna avfall omhändertas på optimalt sätt, såväl vid hanav teringen vid anläggningen som vid valet slutförvaringsaltemativ. På av kämavfallsområdet är det dessutom viktigt att säkerställa att avfallsbehållama uppfyller myndigheternas krav for slutförvaring. SSIs årliga kontrollmätningar har inslag alla tre typerna inav av spektioner som nämnts ovan. Vid kärnkraftverken mäter SSI aktivitetsinnehållet i ett antal avfallskollin avsedda för slutförvaring i SFR-l. Syftet är att kontrollera och verifiera anläggningens mätmetoder, egna metodernas precision, de data anläggningarna rapporterar samt att de villkor myndigheterna ställt upp har uppfyllts. Kontrollåtgärdema är även viktiga för att verifiera aktivitetsinnehållet i slutförvaret. Mätningarna utgör således också ett verktyg för att utöva tillsyn över SFR-l. Genom föreskrifter och kontrollprogram är de kämtekniska anläggningarna skyldiga att utöva utsläpps- och omgivningskontroll. De

Aktuell tillsynspraxis 139

radioekologiska omgivningskontrollprogrammen omfattar vatten, sediment och vatten- och markbiotoper inklusive vissa livsmedel. För att komplettera och verifiera anläggningens övervakning utför SSI sina egna mätningar. Utökad omgivningskontroll genomförs exempelvis vart fjärde år vid varje anläggning, och gång året genomförs en om stickprovsmätningar luftfilter från anläggningarna. av Iakttagelsema vid alla de olika inspektionema dokumenteras i inspektionsrapporter, vilka både skickas ut och arkiveras. Rapporten består av inspektörens anteckningar och skall inte betraktas ett som beslut från SSIs sida. Om iakttagelsema medför att åtgärder måste vidtas utgör rapporten naturligtvis ett viktigt bakgrundsm aterial. Beslutet om ytterligare åtgärder fattas på tillämplig organisationsnivå, i enlighet med befogenhetsdelegeringen. Om beslutet innefattar åtgärder som tillståndshavama har att vidta så meddelas dessa skriftligen, och kontrolleras vanligtvis genom uppföljningsinspektioner. En viktig del av tillsynsverksamheten utgörs behovet att av av identifiera och förbereda framtida tillsynsbehov. I Sverige pågår exempelvis arbete med att välja plats för ett slutförvar för använt kärnbränsle och annat långlivat radioaktivt avfall. Arbete med att välja en plats för en inkapslingsanläggning för använt kämbränsle pågår också. SSI medverkar i denna bland annat sådana process genom egna projekt som MKB-95, vars syfte är att förbereda myndigheten för framtida granskningar och informationsaktiviteter i de berörda kommunerna. Frågor kring avställning kämtekniska anläggningar har blivit av trängande och ett projekt för upprättandet av klara direktiv och kriterier har startats.

5.4 Kvalitetssäkring i tillsynsfrågor

5.4.1 Systemet för säkerställande kvalitet

i SKIs arbete

Bidrag från SKI.

Kvaliteten i SKIs arbete säkerställs med de traditionella metoder som svenska myndigheter använder sig av, vilka finns dokumenterade i SKIs verksamhetshandbok, som i sin tur bygger på den så kallade verksstadgan och på SKIs föreskrifter. SKIs Administrativa enhet för ansvarar

140 Aktuell tillsynspraxis

granskning och uppdatering verksamhetshandboken, men alla av föreskrifter i handboken måste godkännas av generaldirektören, normalt vid ett av SKIs VL-möten. Huvudkomponentema i det nuvarande systemet för säkerställande av kvalitet i SKIs arbete beskrivs i andra avsnitt, såsom:

defmierandet ansvaret för utövandet av tillsynsuppgifter och den - av därmed sammanhängande kvalitetskontrollen, liksom för planeringen

och genomförandet av tillsyns- och forskningsverksamhet avsnitt

3.2.2, organisation och ledning av SKIs tillsynsverksamhet, om rutiner för handläggning olika typer av tillsynsuppgifter, inklusive - av interna procedurer för samtycke mellan enheter som representerar

olika sakområden, samt granskningen SKIs nämnder se avsnitt

av 3.2.1, utförandet de viktigaste typerna av tillsynsverksamhet, om av aktiv medverkan i internationella samarbetsaktiviteter, samt tillämp- ning nationella och internationella myndighetsgranskningar, enligt av beskrivningarna i avsnitten 7.1, 8.1 och 8.2.

Dessutom sätter det faktum att alla SKIs tillsynsbeslut och granskningsrapporter utgör offentliga dokument finns tillgängliga för - som granskning oberoende experter, miljögrupper och media ett av betydande tryck på SKI att säkerställa kvalitet i alla sina beslut och dokument. Den löpande säkerhetsdialogen med tillståndshavarnas experter bidrar dessutom med viktig återkoppling. SKIs nuvarande system för kvalitetssäkring föreskriver inte uttryckligen oberoende kvalitetsrevisioner, liknande de etablerade procedurema för kvalitetssäkring inom industrin. Som redan nämnts i avsnitt 7.2 har behovet av ett systematiskt kvalitetsrevisionssystem identifierats. Realiserandet befinner sig emellertid ännu i ett tidigt planeringsskede, på grund personalsituationen och det faktum att av tillsynsuppgifter av stor säkerhetsbetydelse har fått prioriteras.

5.4.2 Kvalitetskontrollprogram inom SSIs tillsynsverksamhet

Bidrag från SSI.

Laboratoriema inom SSI har formella kvalitetskontrollprogram. Dosimeterlaboratoriema uppfyller kraven i de europeiska standardema för laboratorier SS-EN-4500l, 45002 och svenska STA FS 92:8, 94:27 från Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, som regelmässigt

Aktuell tillsynspraxis 141

inspekterar laboratoriet. Det föreligger inget formellt kvalitetssäkringsför SSIs verksamhet inom kämenergi, eller för SSI i dess program helhet, det finns ett stort antal kvalitetskontrollsystem. men Kvalitetskontrollen avseende SSIs administrativa procedurer regleras ovannämnda verksamhetshandbok, utgör ett dokumenterat genom som kontrollsystem. Revisioner allmän form genomförs också på olika av sätt. En årlig dialog SSIs budget förs med departementet, vilken om leder fram till ett årligt anslag samt till ett regleringsbrev som för fram allmänna tillsynsmål. Vart tredje år diskuteras målen, och medlen för att nå målen, för nästa treårsperiod. SSI granskas, liksom alla andra svenska myndigheter, regelbundet Riksrevisionsverket med avseende av på effektivitet, kvalitet, Till följd av den senaste resurser m.m. revisionen, 1991, utnämndes SSI tillsammans med tre andra myndigheter till "krona bland verken". Riksrevisionsverket genomför ekonomiska revisioner, kan också revidera olika program inom en men myndighets ansvarsområde sakgranskning. Alla SSIs föreskrifter och all SSIs tillsyn har att göra med doser, dosrater och radioaktiva ämnen. Ett stort antal bedrivs för att program demonstrera kvalitet inom enhetens ansvarsområde. Systemet består av

l Föreskrifter, 2 Revisioner vid kärnkraftanläggningar och 3 SSIs

oberoende mätningar och dokumentation. Några exempel nedan. ges Föreskrift SSI FS 1994:2, omnämndes i avsnitt 3.4.1, utgör ett som kvalitetspragram för de kärntekniska anläggningarna för att kontrollera och dokumentera stråldosema till personalen, och dosgränsema anges i SSIs föreskrift SSI FS 1989:1 och 1994:5. Liknande program finns för

utsläpp till omgivningen i SSI FS 1977:2 och tillägg. Personaldoser

och utsläpp till omgivningen radionuklider publiceras årligen av SSI. av SSI kontrollerar årligen kärnkraftföretagens dosimetersystem genom bestrålning dosimetrar i ett blindprov. av De nyligen genomförda "ALARA-inspektionema" vid alla kärnkraftverken, under första hälften 1995, utgör ett exempel på en revision av branschens uppfjzllande kraven för ALARA-programmen i SSI FS av av 1994:2. Resultaten presenteras i SSI-rapport från enheten för en anläggningar och transport, publicerades i november 1995. som Oberoende mätningar SSI, för kontroll slutresultatet av av av med avseende på utsläpp till omgivningen utförs inom ett

reaktordrift

antal olika områden såsom oberoende radionuklidmätningar av miljöprover med modellberäkningar, används för dosberäkningar som för utsläpp, enligt beskrivning i SSI-rapport 95-06. Ett annat viktigt resultat under tid med avseende på dosmätning är SSI-rapport senare 95-15, ‘Determination of the Neutron and Photon Dose Equivalent at work places in Nuclear Facilities of Sweden.

142 Aktuell tillsynspraxis

Såväl huvudenheten för allmän tillsyn huvudenheten för som kämenergitillsyn har inspektionspolicydokument, upprättats på som huvudenhetsnivå. Dessutom ñnns ett datoriserat policyregister tillgängligt för alla inom SSI.

1996:74 143 SOU

för

6 Forskning och utveckling FoU

kärnkrafts-

myndighetstillsyn av

verksamhet

6.1 SKIs forsknings- och

utvecklingsprogram

Bidrag från SKI.

1 FoU-organisationen

Forskningsansvaret del det definierats for utgör en av ansvar som avdelningar och enheter, enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.2. samtliga SKI driver innefattar således även bedrivandet Ansvaret for ett program den forskning behövs. Eftersom forskningen finansieras separat, av som eftersom särskilda huvudmål dessutom ställts upp for SKIs och dess helhet nedan, har Forskningsenheten F

forskningsprogram i se

övergripande for samordningen av SKIs tilldelats ett ansvar forskningsprogram.

Elva forskningsområden har definierats, i förbindelse med de mot-

SKI driver. Nio dessa är direkt knutna till svarande program av reaktorsäkerhet och till kämavfallssäkerhet, vilket i sin tur är indelat ett underområden. Ett forskningsområde omfattar forskning av i sju I uppställningen nedan redovisas de olika forskgemensamt intresse. ningsområdena, de de motsvarar samt ansvarig enhet. program

6 Framställningen har ursprungligen författats på engelska och tjänat som kommitténs internationella ledamöter. översättningen till orientering för

svenska har granskats SKI avsnitt 6.1 resp. SSI avsnitt 6.2.

144 Forskning och utveckling...

F orskningsomráde Ansvarig enhet/ SKI verksamhetsprogram

R: Avdelningenfbr tillsyn av reaktorsäkerhet K: Adelningenför kámavfallssákerhet M: Avdelningenför materialtillsyn F: Forskningsenheten Säkerhetsvärdering R: Samordning såkerhetstillsyn av Processkontroll RA: Anläggningssäkerhet

S§kerhetsanalys,metodik RA: Säkerhetsanalys

Termohydraulik RR: Reaktorhärdens säkerhet

Kärnbränsle RR: Begränsning konsekvenser av vid haverier

Material och hållfasthet RH: Komponenters mekaniska integritet

RH: Kontroll och provning

Människa Teknik Organisation RM: Människa Teknik Organisation

Transport M: Kämämnes- och transportsäkerhet

Kärnavfallssäkerhet K: Kämavfallssäkerhet uppdelat geologi, hydrogeologi, kemi, säkerhetsanalys, nuklidtransport, teknbarriärer Övriga F: Kämsäkerhetsforskning

De mål ställts för FoU-programmet totalt sett jfr 6.1.2 gäller, som upp tillsammans med de mål ställts for varje enskilt som upp program som SKI driver, för motsvarande forskningsområde. Forskningsbudgeten föreslås forskningschefen, på grundval av av förberedelser som berör samtliga avdelningar och enheter, och beslutas av generaldirektören.

Forskning och utveckling... 145

FoU-programmet administreras med hjälp av ett databassystem SKIBAS. Systemet används för kostnadsredovisning, ekonomisk planering och budgetering, uppföljning av pågående projekt, registrering uppföljningsanteckningar och forskningsrapporter, sammanställning av av statussammanfattningar, forskningskataloger och forskningsstatistik. Ansvaret för att planera och följa forskningsprojekten inom upp respektive forskningsområde ligger hos en forskningshandläggare som utses av chefen för den avdelning eller enhet som ansvarar för området i fråga, i enlighet med uppställningen ovan. Forskningsresultaten dokumenteras i rapporter som publiceras i SKIs officiella rapportserie. SKI har en nämnd, som granskar FoU-programmet for att identifiera behov och prioriteringar, effektivitet nyttokostnaden, med beaktande även av spridningen och nyttan av de erhållna resultaten; saint med avseende på hur målet att upprätthålla den strategiska kompetensen uppfylls. Dessutom finns forskningsreferensgrupper och internationella myndighetsgranskningsgrupper knutna till de olika forskningsområdena. När så är lämpligt genomförs och finansieras forskningsprojekt gemensamt av SKI och industrin. Detta syftar till att ge SKI en bättre inblick i den kommande utvecklingen vid kämkraftföretagen, och annan bakgrundsinformation. Tillsynsmyndighetens integritet och oberoende, som skulle kunna ifrågasättas vid sådana samarbetsprojekt, har befunnits förbli oklanderlig förutsatt att tillsynsmyndigheten haft en tillräcklig kompetens inom det aktuella området. Man har bemödat sig om att säkerställa att forskningen grundas på internationell sakkunskap inom alla berörda områden. Det gör man genom att medverka i internationella FoU-program och genom att lägga fram resultaten och slutsatserna av SKIs egen forskning för granskning av internationella myndigheter. Jämförelser och utvärderingsprov beträffande olika metoder och datorkod för säkerhetsanalys och bedömningar av standardtyp betraktas följaktligen som särskilt effektiva former för internationellt samarbete.

146 Forskning och utveckling...

6.1.2 FoU-programmets totala omfattning

Mål Definition av omfattningen i form av SKIs ansvar -

De allmänna målen för SKIs FoU-program överensstämmer med SKIs

generella tillsynsmål avsnitt 3.1.3, fast med en ändrad prioriterings-

ordning nämligen att:

l underlag för SKIs tillsyns- och granskningsverksamhet,

ge 2 vidmakthålla och utveckla kompetens och forskningskapacitet av betydelse för kärnsäkerhetsarbetet, samt 3 bidra till säkerhetsarbete i svensk kämteknisk verksamhet.

Det första målet kräver forskning för att göra det möjligt för SKI att

identifiera och formulera alla relevanta frågor inom säkerhetsområdet,

inklusive dem som rör möjligheterna att förbättra säkerheten. När man kommit dithän betraktas all ytterligare forskning som kan behövs för att besvara säkerhetsfrågoma som forskning för vilken kärnkraftsföretagen ansvarar. Det andra målet, d.v.s. att vidmakthålla och utveckla kompetens och forskningskapacitet av betydelse för kärnsäkerhetsarbetet är särskilt viktigt med tanke på den aktuella planen för en gradvis avveckling av den svenska kärnkraften, eftersom det finns risk för att viktig en kompetens kan gå förlorad på ett okontrollerat sätt innan alla kärnkraftblock har avvecklats. Vad det andra och tredje målet beträffar är prioriteringsordningen omkastad, jämfört med motsvarande allmänna tillsynsmål. Det tredje målet, att bidra till säkerhetsarbetet, kräver vad FoU-programmet -

beträffar huvudsakligen att man utforskar och visar fram möjligheter

till säkerhetsfärbättringar. Skälet till att prioriteringarna är omkastade när det gäller forskningen är att man vill understryka att all säkerhetsutveckling teknisk synpunkt i sista hand faller under tillståndsur havamas ansvar, i synnerhet när de utforskande stegen är genomförda och det i stället handlar om slutlig utveckling och realiserande.

Definition av omfattningen i form av generellt innehåll

Med "forskning" avses vanligtvis verksamhet som syftar till att vinna grundläggande och kunskaper, SKIs FoU-program innefattar nya men därutöver varje slag av undersökning, provning, utveckling, utvärdering och sammanställning kända fakta och metodik som bidrar till att av

Forskning och utveckling... 147

allmänt uppfylla de ovan redovisade målen. Undersökningar m.m. som är direkt hänförliga till aktuella frågor avseende tillståndsvillkor för en viss kärnteknisk anläggning betraktas emellertid inte som forskning, utan som en del av SKIs normala tillsynsverksamhet, och finansieras följaktligen via SKIs förvaltningsanslag.

6.1.3 FoU-program stöder tillsynsverksamheten

som

inom området reaktorsäkerhet

Hållfasthet hos utrustning och material

Forskningen med avseende på material har utgjort en väsentlig del av SKIs FoU-program, och förväntas växa allt eftersom anläggningarna blir äldre, till följd av det ökande antalet säkerhetsfrågor som uppkommer genom åldrande och degradering förorsakad av förslitning och utmattning, korrosionssprickbildning och bestrålning. Hållfastheten hos rostfritt stål och nickellegeringar i olika miljöer, i kokvattenreaktoremas primärsystem och reaktorhärdstommar, har stått på forskningsprogrammet under lång tid, speciellt vad gäller sprickbildning genom spänningskorrosion IGSCC, strålningsinducerad spänningskorrosion IASCC och därmed sammanhängande frågor avseende primärsystemets vattenkemi. Ytterligare forskning behövs, exempelvis för att göra det möjligt att förutse inkubationstidema för sprickinitiering vid förhållanden som är känsliga för uppkomsten av sprickor. Förbättrade grundkunskaper för att lita till så kallad väte-vattenkemi HWC i kokvattenreaktorema, för att förhindra uppkomsten av spänningskorrosionssprickning i austenitiska material och eventuell minskning IASCC, åtminstone vid måttliga av neutronflöden, erfordras också. Forskning med avseende på säkerhetskriterier för tillåtna sprickstorlekar i konstruktionsmaterial bedrivs på uppdrag av Svensk Anläggningsprovning och Kungliga Tekniska Högskolan. De hittills tillämpade kriterierna har visat sig otillräckliga under vissa förhållanden. SKI medverkar tillsammans med de svenska kärnkraftföretagen i det

amerikanska NRC IPIRG-projektet International Piping Integrity

Research Group. Området oförstörande provning fortsätter att väcka frågor som kräver forskning. SKI medverkade i OECD-programmet för kontroll av stålkomponenter PISC. Andra exempel på forskning inom detta område inbegriper grundläggande undersökningar av spridning av ultraljudvågor genom sprickor i material utsatta för icke-lörstörande

148 Forskning och utveckling...

provning, samt strategier för återkommande provning av rörledningssystem under tryck.

Verksamhet

Validering av digitala styrsystem for användning vid säkerhetsrelaterad processtyming ägnas stor uppmärksamhet for närvarande. Arbetet hitintills inbegriper rutiner för kvalitetsbedömning av programmeringsrutiner och system for formell verifiering och validering av programvarulogik. SKI medverkar i OECDs Halden Reactor Project i vilket detta arbete ingår. Metoder for kvalitetsprövning av säkerhetsrelaterade komponenter i reaktorinneslutningar, med avseende på känsligheten for åldring och degradering i samband med exempelvis ett kylmedelshaveri, är föremål för validering i forskning som finansieras av SKI. 1979 rekommenderade regeringens reaktorsäkerhetskommission, som bildats efter olyckan vid TMI-2, ett väsentligt utökat program avseende mänskliga faktorer. En särskild enhet för mänskliga faktorer tillskapades vid SKI i mitten av åttiotalet för att ägna sig dessa frågor. Ett breddat synsätt tillämpades, for att inte bara ta i beaktande aspekter rörande människa/process-gränssnittet, utan for att också täcka in samarbete och kommunikation inom arbetsgrupper, liksom också organisationsmässiga faktorer, inklusive sådana aspekter som säkerhetskultur. I Sverige benämns detta område vanligen MTO Människa-Teknik-Organisation. Behovet av att granska kontrollrummen, som betonades av 1979 års reaktorsäkerhetskommission exempelvis vad gäller de eventuella behoven av ytterligare hjälpmedel för operatören för förbättrad säkerhet blev föremål for ett forskningsprojekt. Två reaktorema i Oskars- - av hamn, ett och tre, d.v.s. den äldsta respektive den nummer nummer yngsta, valdes ut för studie av bland annat den inverkan övergången från konventionell instrumentering till datoriserad instrumentering fått. Resultaten har redan lett fram till förbättringsåtgärder vid anläggningarna. Vägledande principer togs också fram for ytterligare granskning av kontrollrummen, vilken skall genomföras av tillståndshavama. I samband med Sveriges medverkan i OECDs Halden Reactor Project har ett datoriserat system för säkerhetsbedömning och analys efter utlösning tagits fram och validerats i samarbete mellan Halden Reactor Project, Forsmarks kämkraftanläggning, Vattenfall och SKI. Myndighetsintresset är inriktat på det stöd skiftingenjören får av systemet i sina observations- och utvärderingsuppgifter efter anläggningsstömingar som lett till ett snabbstopp.

Forskning och utveckling... 149

Inom MTO-programmet har människans tillförlitlighet vid oförstörande provning studerats under de arbetsförhållanden och stressnivåer normalt föreligger vid kämkraftstationema, som en grund för som förbättringar med avseende på arbetsorganisation, utbildning, undersökning och rutiner. Inom området rapportering och analys av driftserfarenheter har en särskild metod tagits fram för närvarande är föremål for utprovning som

diverse specialister. Metoden kallas för AEB-metoden Accident

av Evolution and Barrier analysis och är inriktad på den ständiga växelverkan mellan människan/organisationen och processystemen, och bidrar till att identifiera barriärer som kunde ha hejdat händelsesekvensen. Forskning med avseende på förbättrade verktyg och strategier for inspektion organisation, underhåll och kvalitetssäkring vid kamav kraftanläggningar ur säkerhetsperspektivet har kommit ett bra stycke på väg. Därmed besläktad forskning syftar till att utveckla praxis, måttstockar och faktorer för att ställa diagnos på säkerhetskulturen vid kärnkraftanläggningama.

Anläggningstransienter

Tyngdpunkten har förskjutits bort från de stora allvarliga brottkylmedelshaveriema, eftersom kommit att inse att andra sekvenser, man däribland små kylmedelshaverier och transienter, lämnar viktiga bidrag till den totala risken. För att korrekt kunna bedöma säkerhetskonsekav de olika faktorer som skall tas i beaktande erfordras vensema metoder för bästa sannolikhet i stället för den traditionella metodik som traditionellt tillämpats. Valideringen av sådan metodik utgör en viktig del SKIs FoU-program för tennohydraulik. SKI medverkar också i av

internationellt samarbete, exempelvis i ISP-programmet International

Standard Problem och i USNRCs ICAP-program International Code

Assessment and Application Programme. Tillgängligheten av avancerade och oberoende beräkningsmodeller är stor vikt, med tanke på SKIs behov att skaffa sig en egen av kompetens för att kunna genomföra självständiga säkerhctsanalyser med avseende på eventuella kylmedelshaverihändelser, transienter och därmed sammanhängande inneslutningsfrågor. Avancerade modeller, såsom RELAP5, har således införskaffats och validerats inom forskningsprogrammet. Förbättrade möjligheter att genomföra studier och säkerhctsanalyser har skapats förvärvet två så kallade Nuclear genom av

150 Forskning och utveckling...

Plant Analysers NPAs, en för kokvattenreaktorer och för trycken vattenreaktorer. På senare tid har behov forskning oväntat visat sig föreligga vad av avser stabilitet hos kokvattenreaktorer och torrkokningsmarginaler hos kokvattenreaktorer. Ökad uppmärksamhet ägnas risker och eventuella transienter under bränslebytesavstâllningar och under andra driftstillstånd än dem med fulleffektdrift. Borutspädningstransienter i tryckvattenreaktorer är ett exempel på forskning som dragits igång. SKI medverkar i stor utsträckning i internationella bränsleprovningsprojekt. Provningama i forskningsreaktom R2 i Studsvik omfattar bland annat växelverkan kuts-inkapsling och bränslekapselns krypegenskaper vid internt övertryck. SKI medverkar även i OECDs Halden Reactor Project, rörande material- och bränsleforskning stort intresse. SKI av medverkar aktivt i forskning med avseende på uppkomst förlopp för av, och förhindrande brott på bränsleelementkapslingen. av Det observerade beteendet hos bränslekomponentema i de olika provprogrammen är av särskilt stort intresse vid validering de av

beräkningsmodeller matematisk modellering bränslet används

av som för säkerhetsanalyser SKIROD, framtagen Studsvik Nuclear, och av STAV, framtagen ABB ATOM. av

Tillförlitlighets- och riskbedömning

Det svenska kravet på att myndigheterna skall genomföra regelbundna

ASAR-säkerhetsanalyser av reaktorema i Sverige kallade ASAR As

operated safety analysis report har medfört utarbetandet standardav metoder för säkerhetsanalyser, i synnerhet probabilistiska sådana.

Beroenden fel med orsak, mänskliga ingrepp och osäker-

gemensam heter vid probabilistiska säkerhetsanalyser, samt optimering de av tekniska specifikationema för säker reaktordrift, förblir viktiga ämnen för forskning. Utvecklingen på tid inkluderar levande probasenare bilistisk säkerhet, d.v.s. sådan syftar till utökad praktisk tillämpsom ning av probabilistisk säkerhetsanalys i verksamheten, vid underhåll och vid förändringar anläggningarna, probabilistiska säkerhetsanalyser på av Level 2 förebyggande utsläpp i händelse härdskadeolyckor, av av probabilistiska säkerhetsanalyser tillämpade på bränslebytesavställn in gar m.m. samt utveckling och validering av olika säkerhetsindikatorer. Forskningen bedrivs till stor del inom för det nordiska ramen programmet för kämsäkerhetsforskning, i vilket SKI medverkar.

Forskning och utveckling... 151

Svåra haverier

I slutet 1988 presenterade den projektgrupp för mildring av av effekterna reaktorhaverier, bildats i Sverige efter olyckan vid som TMI-2, fram sin slutledning. Tekniska åtgärder och förberedda haverirutiner, syftande till att begränsa följderna av olyckor med allvarliga härdskador, har realiserats fullt ut vid samtliga reaktornu anläggningar. Programmet backades forskningsprojekten upp av

FILTRA och RAMA Reactor Accident Mitigation Analysis som

genomfördes gemensamt de svenska kärnsäkerhetsmyndighetema och av kärnkrafttöretagen. Den svenska forskningen avseende svåra haverier fortsätter i mindre skala, vilket visar att tyngdpunkten allt mer kommit att läggas på nu förebyggande säkerhet. Tillvägagångssättet vid analyser av svåra haverier och bedömningsmetodema för olycksadministration bygger nu

i hög grad på MAAP-kod Modular Accident Analysis Programme och

dess validering. Tyngdpunkten läggs vid att analysera brister, bedöma deras betydelse och utarbeta rekommendationer för hur de skall hanteras i praktisk risk- och säkerhetsanalys. Detta arbete utförs delvis som ett samnordiskt samarbete. I betraktande den betydelse användningen MAAP-koden av som av kommit få har SKI och de svenska kämkraftföretagen gått med att aktivt i den internationella MAAP User Group. Forskningen inom området svåra haverier genomförs efter FILTRA och RAMA till del också fortsättningsvis gemensamt de svenska en av kärnsäkerhetsmyndighetema och de svenska kämkraftföretagen. Ett huvudmål för det programmet HAFOS Severe Accident gemensamma - Research Co-operation fram till 1991 och numera APRI Accident - - Phenomena of Risk Importance har varit följa den interatt noga nationella situationen med avseende på resultat och utvecklingar som kan indikera behov ytterligare förbättringar skyddet mot okonav av trollerade radioaktiva utsläpp, eller på annat sätt kan tillhandahålla som medel för exaktare bedömning den föreliggande säkerhetsen av situationen. En viktig del detta har utgjorts av fortsatt medverkan i av USNRCs Co-operative Severe Accident Research Programme CSARP, tidigare SFD, och i det EPRI ledda ACE-projektet. av Snabbkylning och fragmentering härdsmältor ägnas särskild av uppmärksamhet i det programmet för svåra haverier. gemensamma Modellering återfyllning överhettad, skadad härd och beav av en dömning tillämplig modellering ingår i MAAP förblir en viktig av som fråga för det nuvarande APRI-programmet.

152 Forskning och utveckling...

En viktig del av det nuvarande APRI-programmet rör tillämplig av dagens vetande avseende svåra haverier och den eventuella hanteringen av dem på probabilistisk säkerhetsanalys på Level SKI medverkar i det nordiska kämsäkerhetsprogrammet, vilket bland många andra frågor också omfattar svåra haverier. Några specifika frågor inom detta område, omfattats det nuvarande programmet, som av rör smältförlopp i reaktorkärlet och åtföljande fenomen, en avancerad kemimodul för MAAP-kod, aspekter på modellering aerosolbildning, av haverihandläggning samt användbarheten och önskvärdheten av av datoriserade operatörshjälpmedel i situationer med allvarlig nedgång av härdkylningen.

Grundforskning och utbildning

SKI finansierar en professur i reaktorsäkerhet vid Kungliga Tekniska Högskolan, samt en professur i psykologi med särskild tonvikt vid samspelet mellan människa, teknik och organisation MTO vid Stockholms Universitet.

6.1.4 stöder

FoU-program som tillsynsverksamhet inom området hantering av kämavfall

Arbetet är huvudsakligen inriktat på att ta fram metoder och kompetens för granskningen och säkerhetsanalysen framtida anläggningar inom av systemet för slutförvaring av använt bränsle. Resultaten tillämpas fortlöpande i granskningen SKBs FoU-program. av En övervägande del ansträngningarna syftar till att ta fram av metoder för, och skaffa sig erfarenheter säkerhetsanalyser avseende av, djupa geologiska slutförvar. Totalbudgeten på omkring 16 miljoner kronor om året är uppdelat på de olika ämnena i enlighet därmed

siffror för verksamhetsåret 94/95:

Geologi 27 % platskarakterisering, bergmekanik, klimatologi. - Hydrologi 18 % platsbedömning, flödesmodellering. - Kemi 18 % geokemisk platsbedömning, radionukliders kemiska uppträdande Säkerhetsanalysmetoder 16 % t.ex. scenarieutveckling, osäkerheter, kvalitetssäkring Tekniska barriärer 12 % t.ex. kapselkorrosion och kvalitetskontroll, bentonitnedbrytning

Forskning och utveckling... 153

Migrationsmodellering 5 % modeller för transport i när- och

tjärrzonema Allmänt, inkl avfallshantering 4 % t.ex. värdering förteckningar av -

över radionuklider

skaffa sig erfarenheter och förståelse för viktiga långsiktiga För att av frågor har SKI genomfört två omfattande säkerhetsanalysprojekt, Projekt-90, slutfördes år 1991, och SITE-94, som nu kommit till som rapporteringsfasen. SITE-94 har särskilt varit inriktat på följande frågor: Integrerad platsbedömning, scenarieutveckling, kapselprestanda och kvalitetssäkring. Resultaten är viktiga för planeringen framtida av forskning, granskning SKBs arbete och framtagning av krav för av platskarakterisering och rapportering säkerhetsanalyser. av Sedan början 80-talet har SKI lagt mycket arbete på att leda av ner och samordna ett antal internationella samarbetsprojekt inom området säkerhetsanalysmodellering. Två exempel är HYDROCOIN och INTRAVAL. I samarbete med NEA har SKI dessutom genomfört en serie konferenser med modellers giltighet tema GEOVAL 87, 90 som and 94. Samarbetsprojektet DECOVALEX, studerar termo-hydrausom liska-mekaniska modeller för säkerhetsanalyser, har nyligen förlängts på

ytterligare tre år. Vår aktiva medverkan i detta slags internationella projekt har uppfyllt flera mål:

Som liten organisation i ett litet land insåg SKI tidigt att man - en skulle få det svårt att kunna följa och påverka forskningen inom upp olika områden är relevanta för säkerhetsanalysema för slutsom förvaren. Ett sätt att göra detta på emellertid att medverka i var internationella samarbetsprojekt. Eftersom få sådana relevanta projekt förelåg kom SKI fram till att själv skulle behöva inta en man ledande roll i samordnandet och ledandet dess projekt. av Medverkan i dessa projekt har bidragit till kontinuerlig gransken -

ning från internationella myndigheters sida såväl SKBs SKIs

av som arbete inom viktiga områden.

6.1.5 Utvärderingar av SKIs FoU-program på

senare tid

Den utvärderingen SKIs FoU-program genomfördes i mars senaste av 1995 SKIs forskningsnåmnd. Huvudsyftet med denna utvärdering var av identifiera problem borde tas till diskussion inom SKI. I att som upp

154 Forskning och utveckling...

många fall har nämnden följaktligen lyft fram frågor bör snarare som tas upp till diskussion än föreslagit konkreta åtgärder. Rapporten redovisar gemensamma slutsatser och utvärderingar med avseende på de olika forskningsområdena från nämndledamötemas sida. För en redogörelse för de åtgärder vidtagits på grundval denna som av utvärdering hänvisas till avsnitt 7.3. En annan utvärdering, med inriktning på reaktorsäkerhet, genomfördes i samband med konferens under namnet Forskningen ett en ur säkerhetsperspektiv i augusti 1994. Presentationerna uppdelade på var

de olika forskningsområdena, i syfte att rapportera forskningsresultat

om som kommitté fram på tid och det framtida programmets senare om inriktningar och behov.

6.1.6 Växelverkan mellan och

FoU-programmen

tillsynsverksamheten

Forskningen år fullständigt integrerad i de SKI driver. Det program finns inga tjänstemän som enbart sysslar med forskning, utan all personal som arbetar med forskning arbetar också aktivt med inspektioner och säkerhetsanalyser. Detta syftar till att dra maximal nytta

av FoU-programmet vad gäller kompetensutvecklingen hos SKIs

personal, samt till att säkerställa att forskningen verkligen styrs av tillsynsbehoven. Det kräver å andra sidan övervakning, så en noggrann att forskningsaktivitetema prioriteras i synnerhet i det långsiktiga rätt perspektivet. De begränsade personalresursema utgör märkbar en svårighet i detta sammanhang, inte minst visat sig under de som perioder då större händelser inträffade ute på fältet såsom silhändelsen i Barsebäck 1992 och, på tid, omfattande renoverings- och senare mer modemiseringsprojekt vid kämkrafttöretagen. Som förklarades i avsnitt 6.1.1 hör alla forskningsområden till ett visst program SKI driver. Flera SKIs stöds inte direkt ett av program av visst forskningsområde, utan handläggs i stället på basis av en överenskommelse mellan programmet i fråga och de enheter utför som ifrågavarande forskning. Framtagningen inspektionsmetoder for av inspektionsprogrammet genomfördes exempelvis del som en av MTO-forskningsområdet. Och framtagningen källtermhandboken, för av tillämpning inom haveriberedskapsprogrammet, genomfördes del som en av programmet för att mildra effekterna av svåra haverier.

Forskning och utveckling... 155

Sambanden mellan forskningsområden och SKIs olika program inom

området reaktorsäkerhet återges i grafisk form nedan.

Samverkan mellan Program och Forskning

Inom reaktorsäkerhetsomrádet

Verksamhetsprogram Forskning

lJggJErQQZSM

Programsamordnlng fl—-—}

I I f,zPro¢:os"skonfroIl

l Inspektion Anllggnlngulknmat

B°"P . . . .

K frsnukéhydriuulk I I i i . L ‘ Slkafhd 5 i i I $ Analys stbmlngar av iiklmbrinslou." i i Kamkranverk

l Mekanisk hlllfasttm v

n liknar ut hbt Kontroll provning 4’ mamman ak", v l Helsgn-ansknlngIAsAR

l I 4 i g V I

MTO "f‘~"IiT.O . v

Benämningav å Kvmmsaknnø Konukvonurvldhaveri

Figuren åskådliggör dessutom funktionerna för samordning av säkerhets-

program och dess tillhörande forskningsområde, som benämns integreras

säkerhetsanalys ISA. Det sistnämnda rör forskning med avseende på

behoven att kombinera de olika aspekter som täcks inom de andra av forskningsområdena. Ett exempel är det så kallade ISA-projektet

integrerad säkerhetsanalys. Projektet syftar till att utveckla

kompetensen inom SKI och få alla specialister att bättre förstå hur deras

åsikter inverkar på helheten, och därmed göra dem bättre på att inta

balanserade synpunkter i olika säkerhetsfrågor. I ISA-projektet ägnade

sig tjänstemän med olika bakgrunder och från olika enheter, såväl på

inspektions- på analyssidan, säkerhetsstudier rörande påhittade som allvarliga driftstömingar vid kämkraftanläggningar.

156 Forskning och utveckling...

Annan forskning inom ISA-området har rört tillsynsfilosofi, tillsynsstrategier som en grund för utarbetande av nya generella föreskrifter från SKI SKIF samt en totalbedömning av effektiviteten hos reaktorsäkerhetsarbetet i det nordiska samarbetet NKS, den nordiska kommittén för kämsäkerhetsforskning. Resultaten forskningen tillämpas i stor utsträckning direkt i av tillsynsarbetet, och de erfarenheter vinns i det praktiska arbetet som återförs systematiskt för att säkerställa att tillsynsinstrumenten kommer att förbättras i den utsträckning som krävs. I allmänhet ingår i denna växelverkan mellan FoU-programmen och tillsynsverksamheten att FoU-aktivitetema

lägger grund för säkerhetsanalyser inom ett antal områden; lägger grund för särskilda säkerhetskrav, och begränsande säkerhets- villkor för de kämtekniska anläggningarna, i form av föreskrifter och villkor som skall tillämpas på driftsmedgivanden; leder till framtagning metodik och handböcker för inspektions- - av arbete och säkerhetsanalyser, med återkoppling från praktisk tillämpning på fältet; används för att utforska tillvägagångssätt för att lösa viktiga säkerhetsfrågor, i syfte att förbereda SKI för att ta ställning till förslag från tillståndshavama. Exempel härpå utgör ett antal forskningsprogram genomförts SKI, i stor utsträckning som av gemensamt med industrin, med avseende på åtgärder för att minska följderna ett svårt haveri, pågående kvalitetsprövning säkerav av hetsrelaterade komponenter som är föremål för åldrande m.m.; används för att utforska metoder för att utföra säkerhetsanalyser i samband med reglering och ställningstaganden som skall tas av SKI med avseende på tillståndsansökningar för kämtekniska anläggningar. Detta är ett huvudskäl till den forskning som bedrivs inom området kärnavfallssäkerhet. Några exempel inom området reaktorsäkerhet är framtagningen och standardiseringen av system för probabilistiska säkerhetsanalyser, bedömning kontrollrumsav prestanda m.m.

Forskning och utveckling... 157

6.2 SSIs forsknings- och

utvecklingsprogram

Bidrag från SSI.

6.2.1 FoU-organisationen

Syftet med FoU-verksamheten redovisas i 2 § i förordningen med instruktion för SSI, avsnitt 2.4.2 Förordningen behandlar även se ovan. forskningsnämndens Formellt fattas beslut att stödja ansvar. om

tillämpade strålskyddsforskningsprojekt SSIs generaldirektör. Till sin

av hjälp vid bedömning förslagen till forskningsprojekt har generalav direktören forskningsnämnd. Denna nämnd utses regeringen, och en av huvuddelen dess ledamöter utgörs ämnesrepresentanter från olika av av universitetsinstitutioner. Nämnden har tio medlemmar, vilka utses på tre år. SKI finns representerat observatör, och på motsvarande genom en sätt har SSI observatör i SKIs forskningsnämnd. Administrationen en och samordningen forskningen sker i forskningssekretariatet. Chefen av för forskningssekretariatet äger rätt att besluta projektkostnader på om till 0,3 miljoner kronor, och chefen for FoU-enheten upp till 5 upp miljoner kronor. Vissa finns tillgängliga för konsultuppdrag och resurser dessa kontrolleras huvudenhetschefema Allmän tillsyn, Kämenergiav tillsyn och Forskning och utveckling. Sedan den l juli 1995 SSI for grundforskningen inom ansvarar strålskyddsområdet. Projekt inom detta område beslutas forskningsav nämnden. Vanligen gäller ett visst ansökningsdatum under året. För alla projekt utses teknisk handläggare vid SSI. Det är externa en i första hand handläggarens uppgift till att projektets resultat att se kommer SSI till nytta. För större projekt, och i synnerhet sådana med betydelse for tillsynen, bildas ofta särskild styrgrupp med deltagare en från såväl SSI projektet. När det gäller projekt som är direkt som relaterade till kämtekniska frågor, vilka kan intresse också för vara av SKI, hålls SKI informerat och kan även vara representerat i styrgruppen.

6.2.2 FoU-programmets totala omfattning

SSI bedriver forskning och utför mätningar, och administrerar egen egna även medel för utlagd forskning. Större delen forskningen bedrivs av av personalen vid huvudenheten för forskning och utveckling FoU. Huvudenheten för forskning och utveckling består fyra enheter med av framför allt laborativ verksamhet dosimetrilaboratoriet, miljölabora- -

158 Forskning och utveckling...

toriet, enheten för radiokemi och radioekologi samt biomedicinska enheten. Här finns också forskningssekretariatet, som administrerar den utlagda forskningen. SSI har ett övergripande för grundforskningen inom strålansvar skyddsomrâdet och för den tillämpade strålskyddsforskningen, inklusive den forskning som erfordras för att stödja och komplettera tillsynsverksamheten. Avvägningen mellan vad som görs inom SSI och vad som läggs ut i olika former baseras på några olika kriterier. Några skälen för att av bedriva egen forskning och mätverksamhet är: behov snabba insatser av mätuppgifter för beredskapens behov, vikten att bevara vissa av strategiskt viktiga forskningsområden inom landet radiobiologi, dosimetri, behov långsiktig kompetens och för kvalificerade av resurser

mätuppgifter radiokemisk analys, samt behovet av att övervaka

mätningar, exempelvis omgivningskontrollen kring kärnkraftverken. Utlagd forskning utnyttjas i de fall då väldefinierade frågeställningar har identifierats, och kompetens och finns tillgängliga utanför SSI, resurser samt för att stödja grundforskning inom strâlskyddsområdet. En dynamisk utveckling inom strålskyddsområdet. Denna äger rum innefattar även den grundläggande förståelsen riskerna med strålning. av Den fortsatta utvärderingen, bland annat, effekterna på dem av som överlevde atombombema i Japan har fått till följd att uppskattningama av riskerna för sena skadliga effekter efter exponering för joniserande strålning har fördubblats ungefär vart tionde år de tre senaste årtiondena. Samtidigt har riskerna med icke-joniserande strålning vunnit ökat erkännande, men riskuppskattningama är i dessa fall många gånger betydligt mer osäkra. Under de allra senaste åren har flera områden med anknytning till effekterna av strålning fått stor uppmärksamhet också ute bland allmänheten och hos politikerna: förvaringen av högaktivt avfall som uppkommer vid driften de kämtekniska anläggningarna, samband av mellan UV-strålningen i solljuset och hudcancer, misstänkta samband mellan elektromagnetiska magnetfält kring kraftledningar och leukemi hos barn, samt radon i bostäder. Dessa områden prioriteras alla i SSIs tillsynsverksamhet och SSI har avsatt medel till forskning. I Sverige görs bedömningen att några tusen cancerfall varje år beror på strålning. De största riskerna utgörs av radon i bostäder och av solens UV-strålning.

Forskning och utveckling... 159

Forskningsinvesteringar spelar en viktig roll när det gäller att öka sakkunskapen såväl inom dessa riskområden som inom andra, och det behovet grundläggande bakgrundsmaterial för tillsynen inom var av strålskyddsområdet bidrog till att SSI tilldelades ansvaret för som strålskyddsforskningen.

6.2.3 stöder kärnenergitillsynen FoU-program som

Den strålskyddsforskning är knuten till kärnkraften handlar som huvudsakligen radioekologi, radioaktivt avfall, beredskap mot om kämtekniska olyckor, personalstrålskydd och vissa frågor teknisk av mer art. Olyckan i Tjernobyl har medfört att de största investeringarna de senaste åren avsett radioekologisk forskning och forskning om olyckor. Denna forskning har omfattat effekterna av radioaktivt nedfall över jordbruksmark, sjöar och skogar, och har i hög grad förbättrat förståelsen dessa miljöer strålskyddssynpunkt. Omfattande helkroppsav ur mätningar olika svenskar, och återkommande mätningar av grupper av extern strålning, har utgjort grunden för en bedömning av de av långsiktiga hälsoeffektema av Tjemobylolyckan. På avfallsområdet bedrivs omfattande forskning, såväl inom Sverige internationellt. En stor del ansvaret for den forskning som måste som av bedrivas för att kunna hantera bränslet från driften av kämkraftverken, ligger hos anläggningarnas ägare. Detta gäller i synnerhet den tekniska utformningen anläggningarna för förvaring av kämavfall. Denna av

forskning samordnas SKB Svensk Kämbränslehantering AB, som

av ägs av kämkraftindustrin gemensamt. SSIs forskning på avfallsområdet har till mål att bidra med grundläggande data till den tillsynsverksamheten inom området, och att egna göra det möjligt att bedöma SKBs program för forskning, utveckling och demonstration FUD. En viktig del forskningen syftar till att av bedöma miljökonsekvensema ett avfallsförvar, och i synnerhet de av radiologiska effekterna radioaktiva ämnen i miljön. Resultaten av den av radioekologiska forskning finansieras av SSI utvärderas således som också med avseende på avfallshantering. Flera ekologiprojekt har också initierats utifrån definierade behov inom kämavfallsområdet. Det internationella projektet BIOMOVS startades av SSI i syfte att bygga ett brett samarbete mellan vetenskapsmän, för att utvärdera upp och diskutera modellerna för beräkning av spridningen av radioaktiva ämnen i biosfären. Dessa modeller används också i samband med kämavfall. Det är särskilt intresse att undersöka de osäkerheter som av sammanhänger med modellförutsägelsema och deras variation över

160 Forskning och utveckling...

tiden. Projektet är nu inne i sin andra fas BIOMOVS II, fortfarande med en del som rör avfallsproblem. Forskningsmedel används också för att ta fram grundläggande material för framtida utvärderingar av miljökonsekvensbedömningar. SSI har även avsatt forskningsmedel till andra områden som rör hantering av radioaktivt avfall: avställningen kämtekniska anläggav ningar, friklassning av radioaktivt material och möjligheten att fastställa nuklidsammansättningen i redan fyllda avfallsbehållare. Viss sociologisk forskning, med betydelse för avfallshanteringen, har även finansierats. Ett annat exempel är ett av SSI, SKI och SKB samfmansierat projekt, vilket undersökte förekom sten radionuklider är svåra att av som mäta i driftavfall från kämkraftanläggningar och möjligheterna att göra indirekta mätningar.

6.2.4 Växelverkan mellan och

FoU-programmen tillsynsverksamheten

Ett stort mått av forskning, utveckling och mätning ingår i SSIs verksamhet. Denna verksamhet behövs som underlag i SSIs tillsynsarbete, för att identifiera okända fenomen och eventuella risker och nya som underlag vid utvecklingen av nya mätmetoder. All strålskyddsforskning kan i själva verket vara av omedelbar vikt for tillsynsverksamheten. Om nya processer eller fenomen identifieras så kan detta exempelvis inverka på dosgränser, och följaktligen också på tillsynsverksamheten. Att så också sker kan kort illustreras med ICRPs rekommendationer från 1990, där riskfaktom höjdes väsentligen. Detta har fått SSI att utfärda nya föreskrifter för personalstrålskyddet för arbete med joniserande strålning vid kämtekniska anläggningar SSI FS 1994:2, vilka överensstämmer med de nya ICRP-rekommendationema. Många forskningsprojekt tjänar till att identifiera såväl problem som

möjliga motåtgärder. Ett nyligen slutfört projekt är DORIS Dose

Reduction In Sweden, där dosreducerande åtgärder vid svenska kokvattenreaktorer analyserades. Projektet analyserade orsakerna till de ökande kollektivdosema vid de svenska kokvattenreaktorema, och har tillhandahållit viktigt bakgrundsmaterial för både SSIs och kärnkraftstationemas egna dosreduceringsprogram. De ökade ansträngningarna från SSIs sida kan exempelvis åskådliggöras med de nyligen utfärdade föreskrifterna för personalstrålskydd för arbete med joniserande strålning vid kämtekniska anläggningar SSI FS 1994:2. Vissa projekt har inte fått någon omedelbar inverkan på tillsynsverksamheten, men är viktiga för den långsiktiga och/eller framtida tillsynen.

Forskning och utveckling... 161

Projekt med avseende på slutförvaring använt kämbränsle tjänar av exempelvis för närvarande till att bedöma industrins FoU-planer inom detta område, och till att öka kompetensen inom SSI. Forskningsresultaten kommer även att bli av stor vikt för den framtida tillsynen, när nya anläggningar utformas, uppförs och drivs. För avfallshantering och miljöskydd är forskning teknisk av en mer art av stor betydelse. Ett projekt har exempelvis nyligen föreslagits, för att undersöka de tekniska förutsättningarna att begränsa i kärnkraftverkens utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Ett annat nyligen slutfört forskningsprojekt rörde nuklider är svåra att mäta som i avfallskollin från kämtekniska anläggningar. Tanken bakom projektet var att studera om det möjligt att på ett tillförlitligt sätt korrelera var nuklider som är enkla att mäta vanligen gammastrålande nuklid en såsom Co-60 eller Cs-l37 till nuklider är svåra att mäta exempelsom vis Pu-isotoper. Detta projekt utgör också ett exempel på SSI, ett som SKI och SKB har administrerat gemensamt med ett gemensamt intresse av resultaten. Vissa projekt initieras inte på grund identifierade eller misstänkta av problem utan för att förvärva kunskaper. Ett exempel på tid är senare ett utlagt projekt som undersökte möjligheterna att och följderna att av dekontaminera en reaktorhärd. Resultaten visar att dekontaminering av härden kan sänka anläggningens strålningsnivåeri väsentlig grad. Detta slags forskning hjälper således SSI att uppfylla tillsynsmålen utan behov av formella beslut, föreskrifter eller tillsyn, utan endast att genom bedriva forskning och redovisa resultaten.

r Q95W‘itfz§,W"’

misär: m mxsøaüiøsvâ: mwwun

1 i u.

azrimøaüaa gsgráøngm " i

.. V

V taifiisyngrvexâcgágznåäârsaa L mififlvw Vfifltwfli

y atiltzfiizaim 1351:: sbmafiittszshiva banta iq M hiaipffit 383W

üêi"åiiäzâiuéäåqriaåfiütêktiw uwmäaøx ’in§3q

§az¢m§eivi§:‘itw¢r3m;:éz¥,

wüxiasasmhmá, Art så üfâkfâå .1s%rj Sviarhi’ ma fifi¢~}¥99¢s;éW~:4 ;

Mitä vakt faäfärâu :say fåøstaââaçâüørlvâär sxris§a-gw.im far

‘ Väâwêzä;iviikañâaâaøsáiáwâámmáfzgméá mi manemxgzáuaøma ø VMâmgmfoxskn§;2gax§r:g§§âé:i igâtüeáaräâiâjzxüâ-iámiâñáiäazâigáâåiønáhâmh sam

j j

.miâjêigaiâmçwáåtgwøtz xsyiégm tiuwfin image

; ;

Rxzâaxácxâüu i1;j Swøáøxxé; veåârå âmáfizâizüauáiáfkäát äügårtâmâ- swgtaskzs

457., V$zt2jkvA£i221rw%:k£nV:ar mxymma, Wx}42§étei£v‘aaq§3rs:¢aa3t5i:§ m‘raa}cs:aa1z%V1 me

€ §L¥i:‘aizt§m2.§c§i§é§£t§‘v:in§i:mr2z 5a svwâsaáka kakva¢m:£efaj§t%Um:u,x3c%§2 hat

igéiiiswazatfissé-.§£ié£;vii:t§g.¢f ‘i:a£tgm;ta; € xmni¢g:iM$§5{ Esida‘ ka§¥ikmfl~'

g mgionazmas ägnat ägzsseáäxmriñgâêgâtagyå:am,mä §%.fna.;% A6::3:stt§Lx1Jg§xxing2s;rra:$

från. åläls aids izmz .¢e::;czm:a::ivis:‘T gnfirzssiawszai sis: gyiigarzg utfäxánáåz ifilmkriflssifim får p$fimn.aish§§}:i%.3;3é :anzxájmtzisøfaânøiü stråânång

:ng: åâmmâsááxáäâça mláâggniagaz ris £99::::z}, j v

järâfiåüåiäåf ism:fittf;3x@aebn am;a$t§¢§~:t:‘ iiE;mjmiaa1;}:v :%il¥s~ymw:erk

§a:h%3t§1x.‘mefi Mi §ii%3§ncn;

7 Utvärderingar under senare tid av

vissa verksamheter vid SKI och

SSI

7.1 Översikt över SKI-initierade

granskningar

Bidrag från SKI.

SKI har under årens lopp initierat ett antal olika oberoende bedömningar av sin verksamhet. En begränsad internationell myndighetsgranskning av SKIs verksamhetseffektivitet begärdes således del den som en av omfattande planeringen för den tvååriga budgetperiod inleddes med som verksamhetsåret 1992/93. Planen föreskrev omfattande att en mer internationell myndighetsgranskning skulle genomföras mot slutet av budgetperioden, och 1993 begärde SKI formellt att regeringen skulle tillsätta vad kom att bli Kommittén for internationell granskning som av den svenska tillsynen inom kämteknikområdet. SKI har dessutom initierat oberoende granskningar sitt agerande av med avseende på sådana specifika frågor exempelvis incidenten som med den igensatta silen i Barsebäck år 1992" och, tillsammans med

7 Framställningen i avsnitt 7.l-7.3 och 7.5 har ursprungligen författats på engelska och tjänat som orientering för kommitténs internationella ledamöter.

översättningen av dessa avsnitt har granskats SKI avsnitt l -7.3 SSI

av resp. avsnitt 7.5. Avsnitt 7.4 innehåller ett återgivande text ursprungligen av som har författats på svenska av Riksrevisionsverket avsnitt 7.4.1 SKI resp. avsnitt 7.4.2. 18Evert Ericsson: An evaluation of SKI s operational e/fectivity. An evaluation of the results of interviews with representatives of plant 1991-01-25. owners, 19 Granskningsrapport angående SKIs handläggning det k sildrendet den av s 28 juli-I 7 september 1992. SKI-dokument Dnr 1.4-92l203.

164 Utvärderingar under senare tid...

SSI, agerandet efter olyckan i Tjemobyl.

SKIs FoU-program nyligen föremål för oberoende granskning av var

SKIs forskningsnéimnd. Den internationella myndighetsgranskningen

verksamheten inom forskningsområdet hantering av radioaktivt avfall av har bland annat innefattat att internationella expertgrupper bjudits in att verka referensgrupper vid utförandet större forskningsprojekt. Så som av skedde exempelvis vad gäller Projekt-90, ett utvecklande prestandabedömningsprojekt stor betydelse för SKIs framtida tillsynsgranskav ningar avseende slutförvaring använt bränsle. Efter slutförandet av

granskades Projekt-90 också OECD/NEA-expertgruppfz som

av en bildades på begäran av SKI.

7.2 Åtgärder som vidtagits till följd av

granskningen av handläggningen av incidenten med den igensatta silen

Bidrag från SKI.

Den särskilda utredning utvärderade SKIs handläggning av som incidenten med den igensatta silen avslutade sin rapport med tio rekommendationer. De återges nedan, tillsammans med korta kommen-

tarer och redogörelser för åtgärder som vidtagits.

l SKI bör införa den allmänna principen att driften vid ett

kärnkraftverk bör omedelbart stoppas så snart händelse en inträffat berör förutsättningarna för en säker drift som och/eller det kan klargöras händelsens inverkan på säker drift.

Enligt SKIs uppfattning tillämpades redan denna princip. Rekommendationen tolkades emellertid indikation av ett behov av en som en snabbare utvärdering säkerhetskonsekvensema av händelser, vilka av

2° Emergency Preparedness after Chernobyl. Investigation concerning the preparedness and other performance of the SKI and the SSI in emergency conjunction with the Chernobyl accident. Final report, September 1987.

2‘ SKI Report 95:11. SKI’s Research An evaluation by SKIs Advisory - Research Council, mars 1995.

22 SKI Project-90, A Review Carried out by OECD/NEA Team ofExperts; an OECD/NEA, maj 1992.

Utvärderingar under senare tid... 165

inte omedelbart kan klassificeras som onormala händelser, än de 30 dagar inom vilka tillståndshavama enligt STF-fdreskriftema skall in ge en mer ingående utvärdering vad beträffar händelser för vilka en LER-rapport erfordras. Sådana procedurer för snabbare utvärdering bör således säkerställa att reaktorn kommer att avställas så snabbt som möjligt, om så erfordras av säkerhetsskäl, och att SKI skall meddelas så tidigt som möjligt och ges möjlighet att besluta om villkoren för fortsatt drift. Den oro som uttrycks i denna rekommendation, så som den uttolkas ovan, har hanterats genom de åtgärder som vidtagits relativt rekommendationema 2 och 3, och vilka redovisas nedan.

2 SKI bör överse sina rutiner för beredning av ärenden som rör inträffade händelser vid kärnkraftverk, särskilt de som kräver snabb handläggning.

3 SKI bör överse definitionen och klassificeringen sådana av händelser.

4 Utan att den svenska modellen för SKIs myndighetsroll ändras bör denna överses i så måtto att SKI engagerar sig aktivt och närmare följer tillståndsinnehavarens arbete efter en inträffad händelse i kärnkraftverk.

SKI tillsatte en särskild arbetsgrupp för att granska situationen utifrån dessa tre rekommendationer. Granskningen innefattade inte haveriberedskapen, vilken man ansåg redan vara väl täckt. Gruppen rapporterade i juni 1993. Några de rekommendationer lämnade av man var:

kriterier för tillämpning för klassificering av händelser som skall rapporteras skyndsamt till SKI på grund av betydelsen för säkerheten och/eller för att de är av särskilt intresse för allmänheten; riktlinjer för inspektioner och händelseutvärderingar på plats från - SKIs sida, inklusive forberedelsearbetet fore inspektionema, upprättandet av inspektionsgrupper och val av gruppledare, samt det rapportformat som skall användas vid rapporteringen.

Rekommendationema byggde bland annat på information procedurer om för undersökningsgrupper for incidenter, och om kriterier för upprättande och utvärdering av aktionsplaner för radiologiska olyckor och beredskap för kämkraftstationer, från US NRC. Dessutom granskades de kriterier for klassificering av händelser tillämpas i IAEAs IRSsom och INES-system.

166 Utvärderingar under senare tid...

På basis av den särskilda arbetsgruppens rekommendationer har på begäran SKI ändringar gjorts i kärnkraftreaktoremas STF -föreskrifter, av

innebärande att händelser som kräver att reaktorn kallavställs eller

varmavställs, om detta bedöms såsom säkrare, samt att godkännande

infdrskaflas från SKI innan driften återupptas nu omfattar:

händelser som, även om de fonnellt inte uppfyller kriterierna för en onormal händelse, innebär att säkerhetsnivån är väsentligt nedsatt; händelser vid andra anläggningar innebär att också säkerhets- - som nivån vid den aktuella anläggningen är att betrakta som väsentligt nedsatt.

Samma regel fortsätter att gälla för händelser som klassificeras som

onormala händelser, enligt i STF-föreskriften inklusive

vad som anges överträdelse av grundläggande begränsande villkor för drift, fel som uppkommer i primärbarriärer, större radioaktivitetsutsläpp, oväntad reaktivitetshändelse, kriticitet vid hantering av fissila material och extern händelse med väsentlig säkerhetsbetydelse. Ett första utkast till generella föreskrifter för rapporteringen av händelser från kärnkraftverken, i enlighet med ovanstående rekommendationer, har färdigställts.

Allmänna riktlinjer för händelseutlösta inspektioner meddelas i RIs inspektionshandbok.

5 SKI bör överse inspektionsverksamheten i syfte att ytterligare förbättra och effektivisera densamma; bland annat bör inspektionsresultaten dokumenteras tydligare än tidigare och inspektörema beredas tillfälle att följa den dagliga verksamheten på kärnkraftverken i större omfattning än för närvarande.

Rekommendationen har vederbörligen tagits i beaktande i arbetet med att ta fram procedurema för utförande av inspektioner, och finns

dokumenterade i RI-handboken se även avsnitt 3.2.1 ovan. Rappor-

teringen av inspektionema har förbättrats avsevärt och bedöms för närvarande vara helt tillfredsställande. Ett behov av ett databassystem, för enklare sökning av specifika data och uppföljning av inspektionema, har emellertid identifierats.

Utvärderingar under rid... 167 senare

6 Med hänsyn till den återkommande säkerhetsgranskningens stora betydelse för reaktorsäkerhet bör ytterligare resurser tillföras SKIs verksamhet på detta område bl med inriktning a att på nytt pröva tillförlitligheten i bakomliggande antaganden rörande skilda säkerhetssystem.

7 Erfarenhetsåterfcâring har likaledes stor betydelse från säker-

hetssynpunkt. Aven här bör SKI tillföra denna verksamhet ytterligare resurser samt överse verksamheten för att förbättra dess effektivitet.

På begäran har regeringen beviljat SKI att använda 2 miljoner kronor om året av sina medel för kärnsäkerhetsforskning till att göra det möjligt att hålla personalresursema för inspektion, periodisk säkerhetsgranskning och erfarenhetsåterföring på rimlig nivå. En allvarlig en eftersläpning av de periodiska säkerhetsgranskningama kunde därefter åtgärdas. Resurssituationen med avseende på de periodiska säkerhetsgranskningarna fortsätter emellertid särskilt vad gäller den att oroa, förväntade arbetsbelastningen i samband med industrins granskningar av

konstruktionsförutsättningama i samtliga svenska reaktorer och utifrån

de framtida budgetnedskärningar som tillkännagivits finansdeparteav mentet. Det föreligger också fortfarande ett behov bättre metoder för av att administrera erfarenhetsutbytet på det internationella planet, till som

exempel IAEA/NEA/IRS International Reporting System.

8 Inom SKI bör införas systematiserad intemkontroll. en

Förbättrade procedurer och hjälpmedel har tagits fram för att administrera och handlägga alla inkommande tillsynsärenden, däribland ett nytt databassystem. Införandet dessa procedurer har backats med av upp utbildning SKIs personal. Behovet ett systematiskt kvalitetsav av revideringssystem har konstaterats. Realiserandet befinner sig emellertid ännu i ett tidigt planeringsskede, på grund personalsituationen och av prioriteringen av tillsynsuppgiftema med stor betydelse för säkerheten.

9 SKI bör överväga fördjupad utbildning och kompetensen uppföljning av SKIs och kraftindustrins personal, bl mot a bakgrunden vikten att säkerställa kontinuitet i kunskaper av om reaktorsäkerhet och säkerhetsförbättringar på området.

Rekommendationen beaktas i det för utveckling och utbildning program av SKIs personal beskrivs i avsnitt 3.2.3. Utvärderingar de som av kunskaper finns vid de kämtekniska anläggningarna har som upp-

168 Utvärderingar under senare tid...

märksammats allt vid SKIs temainspektioner och återkommande mer säkerhetsgranskningar. De lärdomar anläggningarna dragit incidenten av med den igensatta silen, och i samband med renoveringen av Oskarshamn har lett till betydligt ökad rekrytering från industrins sida av en kvalificerade tekniker. Industrins granskningar konstruktionsav förutsättningarna i alla svenska reaktorer kan också anses beakta denna rekommendation.

10 SKIs reaktorsäkerhetsnämnd bör överses i syfte att ge den en aktiv roll än tidigare i reaktorsäkerhetsfrågor. mera

Säkerhetsnämnden har varit väldigt aktiv på senare tid i ett antal säkerhetsfrågor stor betydelse. Dess roll med avseende på drivande av initiativ, och inom for ett moderniserat kvalitetssäkringssystem ramen för SKIs verksamhet, återstår dock ännu att definiera.

Åtgärder

7.3 som vidtagits till följd av granskningen av SKIs forsknings-

program

Bidrag från SKI.

SKIs forskningsnämnds utvärdering SKIs forskning utmynnade i ett av antal rekommendationer. Dessa kan hänföras till två olika kategorier, där den första består dem som finns med som gemensamma av slutsatser i rapporten, och den andra av dem som stammar från nämndens enskilda medlemmar, vilka i rapporten dokumenterats i form enskilda kapitel. Vissa rekommendationer rör prioriteringar inom av eller mellan olika forskningsområden, under det att andra rör SKIs handläggning av sitt forskningsprogram. De vid SKI för dessa forskningsområden har personer som ansvarar övervägt slutsatserna i ovannämnda rapport. De flesta av forskningsnämndens rekommendationer har befunnits vara relevanta, och åtgärder att vidta håller på att tas fram. De föreslagna åtgärderna kommer att granskas inom för den vanliga forskningsplaneringsverksamheten ramen och foskningsbudgetdiskussionema i februari 1996. Vissa åtgärder har redan vidtagits i enlighet med nämndens rekommendationer forskningshandläggning. Forskningsenheten har om drivit ett projekt ökar effektiviteten vid handläggningen av som forskningsprojekten. Ett databaserat verktyg för handläggning av projekt

SOU 1996274 Utvärderingar under senare tid.. 169

har förbättrats, i syfte att göra det möjligt att förbättra uppföljningen av budgetfrågor, projektplanering, kostnader, rapportering m .m. Möjligheter finns att spåra fakturor, slå upp rapportreferenser eller registrera mål, referat och kommentarer. I direktiven för SKIs verksamhetsplan för 1995/96 efterfrågades bättre åtskillnad mellan mål för forskningsen verksamhet och mål för myndighetstillsyn, och verksamhetsplanen för 1995/96 har förbättrats i detta avseende. Dessutom infördes en bättre åtskillnad mellan resultaten och effekterna forskning och resultaten av och effekterna myndighetstillsyn i årsredovisningen för 1994/95. Två av seminarier forskningshandläggning har förberetts för SKIs personal om för 1996. Vid dessa kommer deltagarna att lära sig att tolka forskningsresultaten i tillsynsrelaterade termer. Realiseringen många av forskningsnämndens rekommendationer av har hämmats SKIs arbetsbelastning generellt sett, som framgår av av avsnitt 3.2.2 ovan. Nämnden rekommenderade i själva verket utökade personalresurser för forskningshandläggning vid forskningsenheten. Sedan granskningen gjordes har forskningsenheten dessutom belastats ytterligare den tillkommande belastning Sveriges inträde i EU har av medfört, eftersom SKI därvid påfördes uppgiften som nationell koordinator för Sveriges medverkan i nuvarande och framtida EU-forskningsprogram, med avseende på tillämpliga delar av programmet för fissionssäkerhet. SKI håller för närvarande på att undersöka olika sätt att öka kapaciteten vid forskningsenheten, med hjälp av medel ur forskningsbudgeten, till följd de nuvarande budgetsmässiga men av begränsningarna föreligger inga enkla lösningar.

170 Utvärderingar under tid... senare

7.4 En från Riksrevisionsverket

rapport

avseende slutförvaring av kämavfall

Sammanfattning

Producentansvar och

ur rapporten statlig

tillsyn, RRV 1995:22

Riksrevisionsverket RRV har granskat den statliga tillsynen över det s k kärnavfallsprogrammet. Sedan år 1992 är det Statens kärnkraftinspektion SKI som utövar tillsynen.

RRVs slutsats av granskningen är att SKI bör kraftigt tona ned sin allmänna tillsyn över kärnavfallsprogrammet. Det finns flera skäl. Ett är att den tillsyn som bedrivits hittills har haft en liten effekt kärnavfallsprogrammet.

Sedan programmet startade år 1982 har flera olika myndig-

heter haft ansvar för statens tillsyn över det. Tillsynen har

dock inte varit särskilt aktiv. Med något enstaka undantag har de olika myndigheternas tillsyn inte påverkat de åtgärder som vidtagits inom ramen för programmet. En bidragande orsak kan vara att tillsynsmyndigheten försvagats genom de många förändringar som gjorts av dess organisation och inriktning.

Men den främsta orsaken till att tillsynen inte satt några tydliga spår är att det inte varit meningen. Den svenska lagstiftningen är mycket klar när det gäller fördelningen av ansvaret för kärnavfallet. Enligt lagen är det ägarna till kärnkraftreaktorerna som har det fulla och odelade ansvaret för att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. För det ändamålet har reaktorinnehavarna tillsammans bildat Svensk kämbränslehantering AB SKB AB. På uppdrag av sina ägare planerar och driver SKB AB kärnavfallsprogrammet. Den här ansvarsfördelningen innebär att tillsynsmyndigheten inte har några formella möjligheter att styra kärnavfallsprogrammet. SKB AB kan själv avgöra vilken hänsyn bolaget ska till myndighetens synpunkter. För att kunna ta ansvar för kärnavfallsprogrammet måste SKB AB själv få bestämma hur det ska utformas.

Utvärderingar under tid... 171 senare

Enligt RRVs bedömning hade det alltså inte spelat någon roll om tillsynsmyndigheten varit mer aktiv. Lagstiftningen hade ändå hindrat myndigheten från att påverka kärnavfallsprogrammet. Däremot har det inte funnits några formelhinder för tillsynsmyndigheten att satsa mer på att analysera och sprida den information om programmet som SKB AB redovisat i olika sammanhang. Inte minst när det gäller kostnaderna för de olika delarna av programmet har det enligt RRV funnits goda möjligheter att bearbeta SKB ABs uppgifter. På så sätt hade myndigheten kunnat förse statsmakterna med ett bättre underlag för olika beslut. En tänkbar förklaring till att SKI inte arbetat mer med den här typen av analyser är att myndighetens organisationskultur är naturvetenskaplig och teknisk snarare än ekonomisk.

Den modell som vi i Sverige valt för att organisera ansvaret för kärnavfallet sätter således en skarp gräns för tillsynsmyndighetens möjligheter att påverka. En annan viktig förklaring till att myndigheten haft litet inflytande är karaktären på den verksamhet som tillsynen avser. Kärnavfallsprograrnmet har hittills i hög grad varit en process för att skaffa kunskap om hur kärnavfallet ska tas om hand. Syftet är att ta fram en metod för att slutförvara avfallet. Så länge det inte finns några formella beslut om hur kärnavfallet ska tas om hand eller ens något färdigt förslag till lösning kan - inte tillsynsmyndigheten säga om SKB ABs olika åtgärder är riktiga eller felaktiga. För att kunna korrigera krävs en tydlig norm. Statens krav reaktorinnehavarna är att kärnavfallet ska tas om hand på ett säkert sätt. Ett så allmänt krav duger inte som norm för att styra processen.

Men det här förhållandet kommer att ändras. När SKB AB så småningom söker tillstånd för att få börja bygga anläggningar för att ta hand om avfallet blir det SKIs uppgift att granska ansökan. Då finns inte längre några formella hinder för vilka krav som myndigheten kan ställa på SKB ABs arbete eller på den metod som bolaget valt för att hantera avfallet. Tvärtom måste myndighetens granskning vara helt förutsättningslös och utan några låsningar. Det är den andra centrala utgångspunkten för RRVs bedömning att SKIs löpande tillsyn över kärnavfallsprograrnrnet bör tonas ned. Ju mindre myndigheten varit inblandad i det arbete som ligger till grund för SKB ABs ansökan, desto större möjligheter att

172 Utvärderingar under senare tid...

göra en förutsättningslös granskning. Och det är SKIs viktigaste roll i kärnavfallsprogrammet.

Ett generellt problem med tillsynsorganisationer är att de riskerar att påverkas tillsynsobjektets bedömningar, av synsätt och värderingar. Det försämrar förutsättningarna för en effektiv tillsyn. Pâ kärnavfallsomrâdet är den risken påtaglig, anser RRV. Här finns bara en tillsynsorganisation och ett tillsynsobjekt, som båda arbetar i en liten branch. Därför är det naturligt att de två organisationerna får både professionella och personliga relationer till varandra. Det kan leda till att gränserna mellan organisationerna blir otydliga.

Därför anser RRV att rollerna bör renodlas och gränserna skärpas. Det är en viktig förberedelse för SKI inför granskningen av SKB ABs ansökan, och ett sätt att skapa förtroende för myndigheten. För vid det tillfället är SKIs enda roll den granskande myndighetens. Varje spår rollen av som informell samtals- och samarbetspartner måste vara borta om granskningen ska ske förutsättningslöst. I rapporten pekar RRV på en rad exempel på strategiska frågor som SKI måste ta ställning till för att förbereda organisationen för uppgiften att granska SKB ABs ansökan. Det handlar bl a om hur den forskning som SKI själv bedriver bästa sätt ska stödja granskningen, om organisationens behov av kompetens, om samarbetet med andra myndigheter. Det handlar också om mindre konkreta men inte mindre viktiga frågor som att ompröva etablerade föreställningar —— och skaffa en beredskap för konflikter.

I hög grad är det SKI själv som ska hantera de här frågorna. Det bör ske inom ramen för den strategi som organisationen måste formulera inför prövningen av ansökan. Men för att stödja SKI i det sammanhanget lämnar RRV också en del förslag till åtgärder från både SKIs och statsmakternas sida. "

Utvärderingar under tid... 173 senare

RRV föreslår

SKIs roll prövnings- och säkerhetsmyndighet

O att som

ifråga om kämavfall görs tydligare

SKIs för kärnavfallsfonden tas bort O att ansvar

för beräkna kärnavfallsavgiften ges till

O att ansvaret att Kärnavfallsfonden Kärn-

den nya organisationen - som

bränslefondsutredningen har föreslagit ska inrättas

översyn sker vilken roll de treåriga F0U-pr0-

O att en av

har att spela i framtiden

grammen

initiativ till strategi för att minska riskerna för

O att tas en

of the Regulator, dvs risken att tillsynsmyn- Capture

utvecklar för nära samarbete med tillsyns-

digheten ett objektet

SKI fram för förberedelser inför sin 0 att tar ett program

prövning SKB ABs ansökan om att bygga djupförvar

och inkapslingsstation.

174 Utvärderingen under tid... senare

7.4.2 SKIs till RRV 1995-06-19

svar

Bakgrund

Miljödepartementet har anmodat statens kämkraftinspektion SKI att yttra sig över Riksrevisionsverkets revisionsrapport RRV 1995:22 Kämavfallsprogrammet. Producentansvar och statlig tillsyn. Remissyttrandet skall inkommet till vara Miljödepartementet senast den 20 juni 1995.

Riksrevisionsverket RRV har granskat den statliga tillsynen över kämkraftindustrins forsknings- och utvecklingssprogram. Statens kämkraftinspektion har under slutfasen av RRVs granskning beretts tillfälle att lämna synpunkter på de inledande, beskrivande delarna av rapporten.

RRV har hemställt att SKI 1995-10-01 inkommer med en skriftlig redogörelse för de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas med anledning rapporten. SKI kommer av att lämna den önskade redovisningen till RRV och avser då att ge relativt utförliga synpunkter på revisionsrapporten. Mot bakgrund detta och med tanke på den korta av remisstiden lämnar SKI i det följande dels några kortfattade allmänna synpunkter, dels specifika kommentarer till RRVs förslag till åtgärder.

Allmänna synpunkter

RRV tar i sin granskningsrapport över tillsynen av SKBs forskningsprogram mycket upp viktiga principiella frågor kring tillsynsverksamheten. Det är då beklagligt att analysen är ytlig och visar bristande insikt i tillsyn baserad på teknisk-vetenskaplig kvalitetsgranskning. Resonemangen i RRVs rapport blir ofta svepande och illa underbyggda. SKI har under granskningens gäng lämnat synpunkter på RRVs sakbeskrivning både i skriftlig och muntlig form. SKIs skrivelse 1995-02-10 till RRV bifogas. Som framgår av RRVs

1996:74 Utvärderingar under senare tid... 175 SOU

SKIs synpunkter endast i mycket begränsad utsträckning beaktats av slutliga rapport har

RRV.

RRV ifrågasätter egentligen den k svenska modellen för tillsyn, där ett viktigt inslag utgörs s fortlöpande dialog med tillståndsinnehavarna i olika säkerhetsñågor, inför, under och av en efter prövningar olika formella ansökningar i tillståndsärenden. Detta arbetssätt är väl av förankrat i regeringens uppdrag till SKI, alltsedan reaktorsäkerhetsutredningen 1979. Dialogen tillsynsmetod är ofia effektiv det visar jämförelser mellan Sverige och länder som med domstolsliknande tillsyn. Samtidigt kan det svårt att enkelt påvisa mer vara "styrningseifekter" SKIs tillsyn det ligger i tillsynsmodellens natur att brister som påtalas av i dialogen rättas till under ärendets gång. SKIs formella yttranden över SKBs FUB-program har dock inte varit kritiska synpunkter områden där SKI ansett att kvaliteten i SKBs utan arbete behövt förbättras vilket också fått effekt. Mycken påverkan har också skett via de internationella projekt SKI initierat for validering de beräkningsmodeller som som av används i säkerhetsanalysema. Där har SKBs modeller utsatts för en internationell

expertgranskning.

Dialog-modellen för tillsyn innebär otvivelaktigt vissa risker för "Capture of the regulator". I svenska modellen motverkas detta bl är öppen för offentlig insyn och att den a av processen ställer höga krav sina medarbetare när det gäller teknisk-vetenskaplig kompetens och SKI integritet. Granskningen SKBs program sker a genom ett brett och öppet av remissforfarande normalt involverar ett femtiotal remissinstanser. Öppenheten kommer som också till uttryck internationella och nationella seminarier och workshops, ofta

genom

anordnade tillsammans med KASAM, att alla handlingar är öppna enligt den samt genom svenska offentlighetsprincipen. Den vetenskapliga kvaliteten övervakas a av KASAM. SKI

har också tagit initiativ till pågående internationell expertgranskning av SKIs en nu tillsynsverksarnhet. Det hade varit önskvärt att RRV fort en mer nyanserad och fördjupad

diskussion kring de svåra integritetsfrågoma.

Sammanfattningsvis vill SKI hävda mål är att säkerställa att industrin bedriver att om statens ändamålsenligt arbete hög kvalitet när det gäller att ta om hand och slutförvara det ett av kämbränslet så har den svenska modellen hittills varit effektiv. Det visar bl a det. använda internationella svenska arbetet området dragit till sig. intresse som den Tillsynskostnaderna är också låga vid internationell jämförelse. Det hade varit önskvärt en RRV gjort inträngande analys dessa förhållanden som grund för sina att en mer av värderingar och förslag.

RRVs förslag

Slå fast SKIs roll som säkerhetsmyndighet

Enligt RRV bör SKIs roll säkerhetsmyndighet göras tydligare medan SKIs roll som som tillsynsmyndighet for kämkrañindustrins FoU-program skall utmönstras.

SKBs ändrar karaktär och övergår alltmer från att vara ett renodlat FoU-program program

176 Utvärderingar under tid... senare

till att mer och mer inriktas mot konkreta tekniska lösningar och byggande anläggningar. av SKI har redan tidigare framfört denna uppfattning, t ex i anslagsframställningen hösten 1994, och SKIs verksamhetplanering är sedan länge inriktad mot detta. I detta avseende slår RRV

öppna dörrar. När ansökan om första anläggning i slutförvaret börjar prövas, vilket tillika enligt regeringens nyligen meddelade riktlinjer blir en prövning hela slutforvarssystemet, av kommer SKIs synpunkter ytterligare FUD-insatser för att underbygga vald systemlösning

att styras av vad som kommer fram under granskningen ansökan och inte inom för av ramen en särskild FUD-granskning. Kämkrañreaktorägarna kommer dock även fortsättningsvis att behöva ett F oU-prograrn om kämavfallsfrågor för att upprätthålla viss kunskapsberedskap

om alternativa systemlösningar för det fall vald väg inte skulle visa sig framkomlig. Att helt

utmönstra SKIs tillsyn av FoU-programrnet är därför inte rimligt.

SKIs roll som tillsynsmyndighet har förtydligats i regeringens beslut 1995-05-18 om kompletteringen av SKBs forskningsprogram.

SKIs insatser har sedan mycket lång tid varit inriktade mot att utveckla kompetens och egen att samverka med andra myndigheter främst SSI för att kunna granska kommande ansökningar om slutförvaring mm. Mot bakgrund regeringens beslut SKI av avser att ytterligare konkretisera sina insatser som tillsynsmyndighet för kämkraftindustrins

kämavfallsprogram. Därvid kommer SKI att ta hänsyn till de synpunkter RRV framfört. som

a bort SKIs ansvar för kämavfallsfonden

SKI har redan i sitt yttrande över kämbränslefondutredningens förslag framhållit att SKI inte

bör ha ansvar för en sådan aktiv förvaltning fondmedel utredningen föreslår. SKI av som stöder i enlighet med kämbränslefondsutrednings förslag att separat organisation, en Kämavfallsfonden, bör ha ansvar för förvaltningen av fondmedlen. Vidare har SKI också

påtalat att förvaltningen av reaktorinnehavamas säkerheter inte bör ligga på SKI att men det bör övervägas om inte även denna uppgift skulle kunna ligga den organisation som får till uppgift att förvalta fondmedlen.

De rent kamerala uppgifterna, dvs in- och utbetalningar samt fondredovisning, förutsätts

som en följd av kämbränslefondsutredningens förslag ligga på den organisationen nya Kämavfallsfonden. SKI har däremot aldrig, liksom inte heller kämbränslefondsutredningen, prövat frågan att överföra samtliga uppgifter följer om som av finansieringslagen till myndighet. SKI kan konstatera RRVs analys denna en annan att av fråga i rapporten inte är tillräckligt ingående.

Självfallet kan den föreslagna organisationen, Kämavfallsfonden, fullgöra uppgifter som för närvarande utförs av SKI, men det förutsätter också att den nya organisationen ges resurser för att kunna utföra dessa. In- och utbetalningar fondmedel kräver kontroll och av avstämning mot inlämnade planer. Detta är inte enbart en enkel kameral avstämning utan

kräver god kännedom om kvaliteten i det genomförda programmet och därmed goda tekniska kunskaper samt insikter i det tekniska innehållet i SKBs Denna kunskap program. finns och kommer att finnas SKI via de granskningar SKI utför tillståndsansökningar av och FUD-program. Det är orimligt ur effektivitetssynpunkt att fonden bygger upp egen

Utvärderingar under senare tid... 177

teknisk expertis härför. Utbetalning av fondmedel bör därför liksom hittills ske efter godkännande från SKI.

Kdrnavfallsfonden får svara för beräkningen av kdmavfallsavgiften

Förslag till avgiñens storlek bygger en analys och bedömning av i huvudsak följande faktorer:

kostnaderna för programmet och när de utfaller i tiden. Grunden är här främst SKIs granskning av programmets teknisk-vetenskapliga innehåll, kompletterad med oberoende granskning av SKBs kostnadsuppskattningar för olika anläggningsdelar med hjälp av konsulter.

bedömningar av framtida produktion i kärnkrañreaktorema. Förutom marknadens av efterfrågan bestäms detta främst bedömningar framtida reparations- och av av ev renoveringsbehov som kan leda till längre avställningar. Underlag och kompetens för sådana bedömningar finns hos SKI.

Aktuell fondbehållning och realränta, samt bedömningar av realränta på lång sikt. Fondförvaltningsmyndigheten kommer att ha underlag och kompetens för sådana bedömningar.

Vidare skall göras en bedömning av osäkerheter i kostnadsuppskattningama i det referensfall som ligger till grund föravgiñsberäkningen, osäkerheter som skall täckas av ekonomiska garantier från reaktorinnehavarna. Eftersom dessa osäkerheter huvudsakligen kan förväntas vara av teknisk natur är det väsentligen SKI som kommer att ha kompetens för sådana bedömningar, som för övrigt redan gjorts i samband med de avgiftsförslag SKI lämnat i nuvarande system.

Som redan ñamhållits under föregående punkt förefaller det orimligt eifektivitetssynpunkt ur att fondförvaltningsmyndigheten skulle bygga oberoende teknisk expertis för upp en egen, de analyser och bedömningar som SKI idag utför. Fondförvaltningsmyndigheten skulle i och för sig kunna vara den som lämnar förslag till avgift till regeringen, stödd på yttrande från SKI i de tekniska frågor som ovan diskuterats. SKIs erfarenhet visar emellertid att med tanke på de tekniska faktorenas komplexa inflytande avgiñsberäkningen krävs en ingående och fortlöpande dialog mellan teknisk och ekonomisk expertis vid beredningen av avgiftsförslaget. De rent ekonomiska fondbehållning, ränteantaganden kan parametrarna - tas fram helt fristående från de tekniska analyserna och bedömningama, för att sedan enkelt matas i de ekonomiska beräkningsmodellema. Mot den bakgrunden förefaller det rimligast att SKI som hittills lämnar förslag till regeringen om avgiñens storlek, stödd på yttrande från fondförvaltningsmyndigheten vad gäller ränteantaganden och andra rent ekonomiska parametrar.

SKIs ev. "bindning" till av SKB föreslagna tekniska lösningar blir rimligen inte annorlunda om SKI står för avgiñsförslaget eller yttrar sig över de tungt vägande tekniska parameterama till en fondförvaltningsmyndighet.

178 Utvärderingar under senare tid...

Se över det treåriga F0 U-programmet

Förslaget har redan kommenterats under p.1 ovan.

Initiera strategi för att skydda säkerhetsmyrzdigheten en

RRV påpekar risken för förlorad integritet "capture of the regulator" och att arbetssätt och

attityder mellan SKI och SKB bör uppmärksammas. RRV menar också att SKIs olika roller kan hota integriteten. RRV principiella skäl men har inte funnit allvarliga brister i vamar av SKIs verksamhet.

SKI håller med integritetsfrågan är mycket viktig och att den förtjänar ständig om att uppmärksamhet. SKI vill dock framhålla att denna fråga är och varit föremål för stor omsorg

inom SKI sedan mycket lång tid. Som framgår av avsnittet Allmänna synpunkter ovan är SKI väl medveten den k svenska tillsynsmodellens styrka och svagheter. Integriteten om s skyddas främst att dialogen törs i ett öppet system där många aktörer med hög genom teknisk-vetenskaplig kompetens och integritet deltar. Det förslag till "NIKE-forfarande" som SKI tillsammans med rad andra myndigheter tagit fiam är ett uttryck härför. Vad gäller de en fyra frågor RRV särskilt lyfter fram har SKI följande kommentarer. som

T ydliggör skillnaden mellan rollen tillsynsmyndighet för SKBs FoU-program som och säkerhetsfrågor. RRV gör skillnad mellan att tillsynsmyndighet underförstått vara

för FoU och säkerhetsmyndighet, i båda fallen är dock SKI

att vara reaktorinnehavama det fulla för att det använda tillsynsmyndighet. Lagen ger ansvaret kämbränslet hand och sluttörvaras ett säkert sätt. SKI skall se till att de tas om detta inledningsvis reaktorirmehavama SKB driver ett

axlar ansvar; genom att genom

ändamålsenligt FUD-program hög teknisk-vetenskaplig kvalitet, syftande till att ta av fram teknisk lösning för slutförvaret uppfyller samhällets säkerhets- och en som strålskyddskrav; och sedan att denna tekniska lösning realiseras. På ett sätt kan de långsiktiga målen för SKIs och SKBs verksamhet sägas vara gemensamma: ett säkert

sluttörvar, efiersom detta är hela det svenska samhällets mål. Rollerna är dock helt olika, vilket ñ-amhålleri alla sammanhang: SKBs roll är att genomföra SKI noga SKIs roll är att tillsammans med andra myndigheter, främst SSI, tillse att programmet, fiamtagna lösningar uppfyller samhällets säkerhets- och strålskyddskrav jämte

allmänna miljökrav. -

I sin tillsyn FUD-programrnet har SKI inga direkta styrningsbefogenheter - och av skall inte heller ha det, vilket RRV, inte utan svårigheter, insett. SKI kan dock påverka indirekt tydliggöra samhällets säkerhets- och kvalitetskrav och i sin genom att granskning FUB-programmet påpeka SKBs insatser inte förefaller leda fram till av var tekniskt-vetenskapligt underlag och tekniska lösningar tillräcklig kvalitet. Det ligger av självfallet i SKBs intresse att rätta till sådana svagheter för att inte få problem i kommande prövningsförfaranden. När ansökan lämnas in har SKI betydligt större

befogenheter att påverka SKBs arbete genom att t ex begära kompletterande mätdata och säkerhetsanalyser eller att kräva förbättrade tekniska lösningar genom utifrån SKI angivna kriterier. SKIs roll och arbetssätt när det gäller av

Utvärderingar under tid... 179 senare

tillståndsprövning är väl utmejslade i ett stort antal ärenden både på reaktorsäkerhetssidan och när det gäller de avfallsanläggningar som hittills prövats.

Gör personalen medveten om riskerna med ett för nära samarbete med tillsynsobjektet. Frågan är redan uppmärksammad och kommer föremål för att vara uppmärksamhet även i framtiden. Samarbete är det enligt SKIs uppfattning inte fråga om, däremot en kritiskt granskande, teknisk-vetenskaplig dialog.

Planera rotation av personalen RRVs förslag är milt sagt illa genomtänkt. Det är möjligt med rotation av personal med mycket likartade tillsynsuppgifter gentemot olika tillsynsobjekt. Detta är en praxis som tillämpas av ett antal utländska tillsynsmyndigheter och även av SKI när det gäller inspektörer på reaktorsidan. De granskningsuppgifier som avses inom SKIs kämavfallsverksarnhet fullgörs av högt specialiserade experter och någon möjlighet till rotation finns inte i den mycket begränsade grupp människor det handlar om. En sådan lösning skulle också leda till stora personalpolitiska och resursmässiga problem eftersom berörda experter är så specialiserade att de knappast kan beredas andra, lika kvalificerade arbetsuppgifter inom SKI, och vidare genom de resurser som skulle behöva tillföras SKI för att rekrytera nya experter.

‘ Skydda sdkerhetsmyndigheten mot otillbörlig påverkan Integfitetsfiégor diskuteras ständigt inom SKI och hålls på så sätt levande. De intar också en central roll i olika policy-dokument, ex SKIs informationspolicy och SKIs/SSIs gemensamma kommunikationssfrategi för frågor kopplade till slutförvaring använt kämbränsle. av

T ydliggör risken för säkerhetsmyndigheten om den inte lyckas upprätthålla förtroendet som oberoende instans".

Med den fortlöpande granskning som SKI utsätts för av media och miljöorganisationer är SKI synnerligen väl medveten om denna risk. Vi har sedan länge uppmärksammat integritetsñågoma i SKIs verksamhet. Arbetssätt och attityder har utan tvekan betydelse som RRV framhåller. SKI vill dock därutöver peka den helt grundläggande frågan för att kunna upprätthålla integritet i förhållande till industrin, SKIs kompetens. Sedan lång tid tillbaka har SKI systematiskt byggt upp kompetens för att med hög kvalitet kunna genomföra oberoende granskning av SKBs verksamhet. De besparingskrav som nu ligger statlig verksamhet i kombination med den starkt ökande konkurrensen om kvalificerad teknisk-vetenskaplig personal ser SKI för närvarande som ett av de största hoten mot att SKI skall kunna vidmakthålla kompetens och därmed integritet i sin tillsynsverksamhet.

Förstärk SKIs roll som prövnings- och säkerhetsmyndighet.

RRV föreslår att SKI skall ta fram ett särskilt beskriver SKIs uppgifter program som som prövnings- och säkerhetsmyndighet. SKI har redan inlett detta arbete i de synpunkter a som SKI redovisat i samband med granskningar av SKBs FoU-program samt i samband med SKIs egen verksamhetsplanering. SKIs uppgifter som tillsynsmyndighet har 1995-05-18 förtydligats i regeringsbeslutet om komplettering av SKBs FUD-program 92. SKI anser att RRVs förslag är bra och kommer att fortsätta arbetet med att utforma SKIs program

180 Utvärderingar under senare tid...

kämavfallsområdet innefattande bla frågor om SKIs strategi, kompetens, rekryteringsbehov, resursbehov, prövningsprocess, föreskrifter etc. Som ovan nämnts finns det en gedigen erfarenhetsgmnd att bygga från tidigare tillståndsprövningar, men slutförvaret är i många avseenden unikt, även internationellt, och kräver därför ett väl genomtänkt prövningsprogram anpassat till slutförvarsystemets speciella förutsättningar.

Utvärderingar under senare tid... 181

7.5 Utvärdering under senare tid av

SSIs FoU-program

Bidrag från SSI.

SSIs FoU-program diskuteras och utvärderas fortlöpande av forskningsnämnden, huvuduppgift består i att lämna råd kring föreslagna vars forskningsprojekt. Nämndens ledamöter har valts for att representera olika vetenskapsgrenar och intressen, i syfte att råden och kommenpå forskningsprogrammets inriktning skall få så bred bas som tarerna en möjligt. Forskningsprogrammet har då och då granskats internt med avseende på den framtida användningen och uppföljningen forskningsresultat, av såväl rörande kämtekniska frågor som andra frågor. SSI uppmuntrar publicering resultaten i vetenskapliga tidskrifter, i synnerhet av tidskrifter med ett granskningsförfarande, som därigenom fungerar som ett sätt att granska kvalitén på den forskning som finansieras av SSI. En särskild statlig kommitté har nyligen undersökt strålskyddsforskningens framtid och har publicerat rapporten Långsiktig strålskyddsforskning SOU 1994:40. Kommittén granskade all i Sverige bedriven strålskyddsforskning och inte enbart SSIs. Till följd av kommitténs slutsatser och rekommendationer har SSI också fått ansvar för forskning riktat grundläggande strålskydd, utöver den tillämom pande forskningen, och SSI har också behörighet att anslå medel till nu andra forskningsprojekt än dem identifieras av SSI. som

8 Nuvarande internationellt

riktlinjer for tillsyn

accepterade

på kärnenergiomrâdet

8.1 The IAEA Series Documents

Safety

Se engelsk version av

s. 185-207

8.2 Reaktorsäkerhet

Bidrag från SKI.

8.2.1 Tillämpliga konventioner och andra dokument

Eu ratomfördraget

När Sverige gick med i EU fick bestämmelserna i Euratomfördraget, och i rättsakter utfärdats med stöd av fördraget, juridisk giltighet som också i Sverige. De detaljerade föreskrifter hittills utfärdats till som följd fördraget rör huvudsakligen kontrollen klyvbart material och av av strålskydd. Det första området ligger utanför för denna granskramen ning. För det andra området SSI. Observera att SKI före ansvarar Sveriges inträde i EU under flera årtionden hade en inbjuden representant i den relevanta EU-kommittén.

23 Framställningen i avsnitt 8.2-8.4 har ursprungligen författats på engelska och internationella ledamöter. översättningen tjänat som orientering för kommitténs till svenska har granskats av SKI avsnitt 8.2 och 8.3 resp. SSI avsnitt 8.4.

184 Nuvarande internationellt...

Konventioner

Sverige har ratificerat Kämsäkerhetskonventionen.24 Konventionen lades fram år 1994 och har ännu inte trätt i kraft. Dess syfte är att öka kämsäkerheten runt i världen och att upprätta och vidmakthålla om effektiva säkerhetsförsvar vid kämtekniska anläggningar. Den innehåller förpliktelser med avseende på kärnsäkerhet, som fördragspartema har att beakta. Uppfyllelse konventionen säkerställs parternas av genom förpliktelse att rapportera aktuell status inom sina respektive länder vid regelbundna möten. SKI kommer att spela stor roll vad gäller att en representera Sverige vid dessa granskningar. Sverige ratificerade Convention the Physical Protection of on

Nuclear Materials INFCIRC/274/Rev l år 1980, vilken trädde i kraft

1987. Som fördragspart har Sverige, bl.a. förpliktat sig att realisera fysiska skyddsåtgärder på föreskriven nivå för internationella transporter av kämämne på svenskt territorium. Konventionen är i viss mån relevant även för inhemsk användning, förvaring och transport av kämämne, och SKI ansvarar för att den realiseras i enlighet därmed. Fördragspartema träffas vart femte år för att ompröva konventionen. Nästa omprövningskonferens hålls 1997. Sverige är med i Convention Third Party Liability the Field of on Nuclear Energy Pariskonventionen, Convention Supplementary to the Paris Convention samt Joint Protocol Relating to the Application of the Vienna Convention and the Paris Convention. Förpliktelsema har tillämpats i atomansvarighetslagen. SKI har vissa skyldigheter enligt atomansvarighetslagen, exempelvis att säkerställa att kämtekniska som anläggningar och transporter av kämämne och avfall täcks av ansvarsförsäkringar gentemot tredje man. 1987 antog Sverige Convention Early Notification of Nuclear on a Accident, som trädde i kraft samma år. Fördragspartema är förpliktade att göra anmälan till IAEA samt till de länder påverkas, eller kan som komma att påverkas, kämkraftsolycka. SSI för konvenav en ansvarar tionens realiserande. SKIs roll är att tillhandahålla de tekniska grunderna till stöd för de informationstjänster skall tillhandahållas i händelse som av en olycka. SSI och SKI har byggt särskilda organisationer för upp haveriberedskap. Convention on Assistance the Case of Nuclear Accident or Radiological Emergency trädde i kraft i Sverige år 1992. Fördragspartema skall underlätta assistans till andra parter i händelse av en

Convention Nuclear Safety; IAEA Legal Series No 16, Vienna 1994. on

Nuvarande internationellt... 185

kärnkraftsolycka, för att mildra följderna och skydda mänskligt liv i största möjliga utsträckning. Statens Räddningsverk ansvarar för inforlivandet konventionen i det svenska regelsystemet, under det att av SSI och SKI huvudsakligen for verkställande åtgärder i ansvarar enlighet med konventionen.

Bilaterala statliga avtal

Sverige har ingått bilaterala avtal tidig underrättelse om kärntekom niska incidenter och information kämteknisk verksamhet med om Danmark, Finland, Norge, OSS och Tyskland. De svenska åtagandena har gjorts SKI och/eller SSI. SSI således för underrättelser av ansvarar kämtekniska incidenter och för regelbunden information om om strålskydd, och SKI för information kärntekniska säkerhetsansvarar om åtgärder. Sverige har dessutom ingått bilaterala samarbetsavtal inom kämsäkerhets- och safeguardsområdena med många olika länder däribland Australien, Japan, Kanada och USA. SKI ansvarar för realiserandet av dessa avtal.

Avtal som SKI ingått

SKI har ingått avtal med tillsynsmyndigheter i andra länder för realiserandet statliga bilaterala avtal, enligt ovan. av SKI har dessutom ingått avtal med andra tillsynsmyndigheter inom verksamhetsområden där SKI är aktivt. SKI har samarbetsavtal med US Nuclear Regulatory Commission, det japanska ministeriet för internationell handel och industri, Japans vetenskapliga och teknologiska byrå, för utbyte information förande kärnsäkerhet, avfallssäkerhet och av safeguards. SKI medverkar i OECD/NEA och IAEA International Incident Reporting Systems IRS, upprättats för återkoppling och erfarensom hetsutbyte rörande händelser relaterade till reaktorsäkerhet i de olika medlemsländerna. Sedan 1990 medverkar SKI i INES-skalan och har därmed förbundit sig att klassificera händelser relaterade till kärnsäkerhet vid de svenska kämtekniska anläggningarna och rapportera dem till IAEA.

186 Nuvarande internationellt...

IAEA-dokument

IAEA utger rekommendationer avseende reaktorsäkerhet, strålskydd och kämavfallssäkerhet. I enlighet med relativt struktur kommer dessa en ny rekommendationer att indelas i säkerhetsgrunder safety fundamentals, säkerhetsstandarder safety standards, säkerhetsriktlinjer safety guides respektive säkerhetspraxis safety practices. Säkerhetsgrundema innehåller de mål, koncept och principer bedöms såsom nödvändiga som for säkerställandet av säkerhet. Säkerhetsstandardema innehåller de grundläggande krav måste uppfyllas for säkerställandet säkerhet som av avseende särskilda verksamheter eller tillämpningsområden. Säkerhetsriktlinjema innehåller rekommendationer rörande uppfyllelsen av säkerhetsstandardemas grundkrav och säkerhetspraxis, slutligen, redovisar praktiska exempel på och detaljerade metoder for hur säkerhetsstandardema och säkerhetsriktlinjema kan tillämpas. Säkerhetsgrunder och säkerhetsstandarder godkänns alltid IAEAs av styrelse, under det att säkerhetsriktlinjema och säkerhetspraxis ut ges direkt under IAEAs generaldirektör. Gemensamt för alla IAEA-dokument är att de utgör resultatet ett av samarbete mellan experter från IAEAs medlemsländer, och att de därför skall avspegla vad internationellt sett anser säkerhetsfrågor. anses man Därför utgör IAEA-dokumenten endast rekommendationer, som medlemsländerna själva kan avgöra de skall tillämpa eller inte. om Endast säkerhetsgrunddokumenten kan förväntas komma att tillämpas generellt, eftersom de används grund for de internationella som en konventioner är klara för ratiñcering, såsom Convention som nu on Nuclear Safety, eller är under utarbetande, såsom konventionen som om kämavfallssäkerhet. Dessa konventioner kommer emellertid inte att ställa upp några detaljkrav, dem ingår i IAEAs säkerhetssom som standarder.

Nuvarande internationellt... 187

8.2.2 Harmonisering mellan internationellt antagna regler och svensk lagstiftning och

tillsynspraxis

Föreskrifter, tillståndsvillkor och säkerhetskriterier

SKI har utvärderat det svenska tillsynssystemet inom kämsäkerhetsområdet gentemot IAEA-dokumentet Safety Fundamentals of Nuclear

Installations. I utvärderingsdokumentet behandlas varje princip i

IAEA-dokumentet för sig. SKI har dragit slutsatsen att det svenska lagoch tillsynssystemet överensstämmer med dessa principer. De slutliga säkerhetsrapporter FSAR som ligger till grund for driftstillstånden for reaktorema överensstämmer i huvudsak med US NCRs Standard Review Plan, som ger internationellt antagen vägledning. De säkerhetskrav stipuleras i FSAR-rapportema for de som svenska reaktorer som uppfördes på 60- och 70-talen bygger i hög grad på de generella konstruktionskriteriema i den amerikanska federala lagen, 10 CFR 50, i synnerhet bilagoma A och K. De har tolkats i enlighet med de tillsynsriktlinjer publicerats av U.S. Regulatory som Commission, och till vilka referenser gjordes i FSAR-rapportema. Eftersom driftstillstånden i juridisk mening är knutna till FSAR-rappor-

tema se avsnittet den juridiska grunden ovan kom sådana

om amerikanska konstruktioner som var i kraft när anläggningarna konstruerades, och till vilka referens gjordes i FSAR-rapportema, att bli bindande krav. Driftstillstånden for de svenska reaktorema innefattar även ytterligare säkerhetskrav, av vilka en del ingår i det ursprungliga tillståndet, under det att andra tillkommit senare till följd av olika program for säkerhetsförbättring. Det finns exempelvis vissa tilläggskrav som gäller för de svenska kokvattenreaktorema, t.ex. den 30 minuter långa respittiden innan ett operatörsingripande skall erfordras i händelse av förändringar av konstruktionsstyrande data. Dessutom finns tilläggskrav rörande kriticitetssäkerhet, gränser for reaktivitetsgenererande incidenter samt omfattningen av analyser av små rörbrott i samband med kylmedelshaverier LOCA. Observera att SKI har intagit en ledande position på det internationella planet i ett antal olika frågor såsom inneslutnings-

2’ IAEA Safety Series No. 110: The Safety of Nuclear Installations. IAEA 1993. 2° Swedish Compliance with IAEA Safety Series I10: Safety Fundamentals. SKI document 1995-04-02.

188 Nuvarande internationellt...

utblåsning som en metod för mildring av effekterna av svåra olyckor, kokvattenreaktorstabilitet, silari härdnödkylsystem, lokal borutspädning, samt böjning av bränsleelement. Under reaktoremas livslängd är FSAR-rapportema föremål för återkommande uppdateringar, för att återspegla aktuellt status med avseende på eventuella förändringar av anläggningarna eller driften av dem. SKI kräver att tillståndshavama ständigt skall överväga genomförandet av säkerhetsförbättringar, då så är lämpligt och skäligen genomförbart. För denna process har utvecklingen i USA avseende reviderade och nya konstruktionskriterier, redovisas i 10 CFR 50, som lämnat värdefull vägledning, vilket medfört att de uppdaterade F SAR-rapportema i allmänhet uppfyller kraven i NRCs föreskrifter. De kriterier man i Sverige tillämpar för bränsleuppvärmning och -skador är exempelvis i grunden desamma dem specificeras NRC i som som av USA. Utvärderingsmodellen enligt 10 CFR 50.46, bilaga K, tillämpas

då så är lämpligt. Modeller för bästa uppskattning best estimate models håller emellertid för närvarande på att införas, och har

tillämpats vid tillståndsgivning avseende effektuppgraderingar av reaktorer. De anläggningsspeciñkaprobabilistiska säkerhetsanalyser PSA, som utförs del ASAR-programmet avsnitt 3.2.1, tillhanda-

som en av se

håller vad SKI betraktar som fördelspoång avseende säkerhetssystemens tillförlitlighet, och används för vägledning säkerhetsförom bättringsprogram. Härdskadefrekvenser på över 10 reaktorår per beräknat enligt PSA Level l härdskada definierad sluttillstånd som med en viss fullständighet anses garantera ett sökande efter att förbättra säkerheten. Lägre siffror rättfärdigar emellertid inte är att man overksam. Det målvärde syftar till härdskadefrekvens på 10" man - en eller mindre per reaktorår gäller oberoende av reaktoms ålder. - Motsvarande målvärde som rekommenderas av IAEAs International Nuclear Safety Advisory Group INSAG år 10"‘ reaktorår för per

befintliga kämkraftstationer respektive 10" för framtida anläggningar."

Genom regeringsbeslut i oktober 1981 och februari 1986" gäller ett föreskrivet, kvantitativt säkerhetsmål för begränsning av de radioaktiva utsläppen i händelse av en olycka med allvarliga härdskador, tillsammans med föreskrivna säkerhetsåtgärder för att åstadkomma detta

filtrerad inneslutningsutblåsning etc.. Gränsen sattes till 0,1%, eller

27Basic Safety Principles for Nuclear Power Plants. IAEA Safety Series no 75-INSAG-3, 1988. 28 Swedish Government Decree, February 1986.

Nuvarande ihternationellt... 189

mindre, det totala härdinnehållet radioaktiva material förorsakande av av allvarlig markkontaminering, tillämpade på en termisk reaktor med en effekt på 1800 MWt. För att säkerställa praktiska förfaranden för att uppfylla detta mål i regeringsbeslutet att ytterst osannolika angavs händelser, såsom brott i reaktortrycktanken, inte behöver tas i beaktande vid framtagningen det säkerhetsmål som skall uppfyllas. När det av gäller att förhindra härdskador har på motsvarande sätt ett probabilistiskt mål antagits i det praktiska säkerhetsarbetet: sannolikhet på omkring en 10" reaktorår, eller mindre, för ett radioaktivt utsläpp som överper skrider säkerhetsmålet. Också här överensstämmer målet i stort med motsvarande rekommendation från INSAG-gruppen, enligt ovan. Vid nyligen gjorda bedömningar av de svenska reaktoremas nya säkerhet, till exempel beslutet i december 1995 att tillåta återstart av Oskarshamn har SKI stött sig på riktlinjer nyligen givits ut av som IAEA avseende säkerheten hos reaktorer olika konstruktionsav generationer. I ett första steg utvärderar SKI således huruvida de konstruktionskrav på vilka det ursprungliga tillståndet grundades uppfylls vid användning dagens förbättrade datonnodeller och data. av Säkerhetsbetydelsen eventuella avvikelser från de ursprungliga av kraven utvärderas, bland annat med hjälp av PSA. Avvikelser av stor säkerhetsmässig betydelse medför ett krav på att omedelbara åtgärder skall vidtas, ett villkor för medgivande till fortsatt drift. Den s.k. som silhändelsen utgör ett exempel på när SKI vidtog en sådan åtgärd. I ett andra steg genomförs liknande analys med avseende på uppfyllelsen en de konstruktionskrav idag gäller för reaktorer, i ett av som nya internationellt perspektiv. Eventuella avvikelser bedöms, och bildar grunden för ett anläggningsspeciñkt säkerhetsförbättringsprogram, som syftar till att uppnå säkerhetsnivå som, i den grad som skäligen är en uppnåelig, motsvarar den för nya reaktorer.

Internationellt harmoniseringssamarbete

Eftersom ett internationellt samarbete inom reaktorsäkerhetsområdet är nödvändigt för små länder med begränsade resurser, så medverkar SKI i stor utsträckning i det internationella samarbete som står tillgängligt, exempelvis genom IAEA och OECD/NEA.

29 A Common Basis for Judging the Safety of Nuclear Power Plants Built to Earlier Standards; Report INSAG-8 by the International Nuclear Safety Advisory Group, IAEA 1995.

190 Nuvarande internationellt...

SKI har medverkat i utarbetande IAEAs NUSS-standarder för av kärntekniska anläggningar Safety Fundamentals: SS 110, Safety Standards: SS 50 och Safety Practices, SG 50. De säkerhetskriterier och -principer som anges i säkerhetsgrunddokumentet SS 110 har till stor del använts som underlag för kämsäkerhetskonventionen, vilket gör dem juridiskt bindande i Sverige när konventionen träder i kraft. Som redan nämnts så SKI att dessa principer och kriterier redan anser uppfylls av gällande svenska föreskrifter.

8.3 Hantering av kämavfall

Bidrag från SKI.

8.3.1 Relevanta konventioner och andra dokument

Konventioner

Kärnsäkerhetskonventionen är relevant för hanteringen och förvaringen av kämavfall och använt kämbränsle i anslutning till reaktorema. Samma krav for säkerhet, kvalitetssäkring, organisation m.m. gäller som för reaktordrift. En internationell konvention säker hantering radioaktivt avfall om av diskuteras inom IAEA. Denna konvention skulle kämsäkermotsvara hetskonventionen. Sverige är i hög grad för att sådan konvention en tas fram, med bred omfattning även inkluderar använt bränsle och en som militärt avfall.

Nuvarande internationellt... 191

8.3.2 Harmonisering mellan internationellt vedertagna regler och svensk lagstiftning

och tillsynspraxis

SKIs uppfattningar överensstämmer med de internationella uppfatt-

ningarna, så som dessa läggs fram i IAEAs säkerhetsgrundei och

séikerhetsstandardei" avseende hantering radioaktivt avfall, vilka av kommer att utgöra grunden för en internationell konvention om radioaktivt avfall. Detta arbete har nyligen inletts. SKIs uppfattningar överensstämmer därutöver med andra dokumenterade internationella

gem ensamma uppfattningar? SKI har medverkat aktivt i utarbetandet

av dessa dokument, vilket underlättar harmoniseringen mellan internationella rekommendationer och svenska föreskrifter. Den svenska lagstiftningen är särskilt sträng beträffande de skyldigheter de som producerar kämavfall har. För det första har den som kämavfall totalansvaret för att vidtaga alla nödvändiga genererar åtgärder för att säkerställa en säker hantering och slutforvaring av kärnavfall och använt bränsle, liksom också for avställningen av de kämtekniska anläggningarna. Reaktorägarna måste demonstrera hur de fullgör detta ansvar, genom att vart tredje år för granskning framlägga sina för forskning, utveckling och realisering rörande slutförprogram varing använt bränsle och högaktivt avfall, liksom också avställav

ningsavfall se avsnitt 3.1.3. De är också juridiskt ansvariga att

finansiera nuvarande och framtida kostnader, via ett särskilt finansieringssystem.

° IAEA Safety Series No. lll-F: The Principles of Radioactive Waste Management. IAEA, 1995. 3 IAEA Safety Series No. 111-s-1: Establishing National System for a Radioactive Waste Management. IAEA l995. 32 Disposal of Radioactive Can Long-Term Safety Be Evaluated A waste: - Collective Opinion of the Radioactive Waste Management Committee, OECD/NEA and the International Radioactive Waste management "Committee, IAEA, endorsed by the Experts for the Community Plan of action in the Field of Radioactive Waste Management, CEC. OECD/NEA, 1991. 33 Disposal of High-Level Radioactive Waste Consideration of Basic - some Criteria. The Radiation Protection and Nuclear Safety Authorities in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, 1993.

192 Nuvarande internationellt...

8.4 Strålskydd i anslutning till kämreaktorer

och kämavfall

hantering av

Bidrag från SSI.

Uppfyllelse av internationella rekommendationer och riktlinjer

Det finns ett flertal internationella organisationer organ, m.m. som ger ut rekommendationer, riktlinjer eller motsvarande berör strålskydd, som och det finns ett antal konventioner omfattar frågor är som som av intresse for SSI. Man bör i detta sammanhang främst nämna Intemational Commission on Radiological Protection ICRP, International Atomic Energy Agency IAEA, EU-kommissionen CEC, ILO

Internationella arbetsorganisationen inom FN, de nordiska strålskydds-

myndigheterna, den amerikanska Scientific Committee on Effects of Atomic Radiation UNSCEAR samt arbetsgruppen Biological Effects of Ionising Radiation BEIR i USA. När man arbetar med att uppnå internationell samstämmighet måste man förvänta sig såväl enighet oenighet, och måste hitta fram till som lösningar är godtagbara for samtliga parter. Det är därför viktigt att som betrakta SSIs uppfyllelse av internationella rekommendationer och riktlinjer mer SSI medverkar i än ett strikt som en process som som fasthållande vid främmande principer som påtvingats ovanifrån. Aktiv medverkan i arbetet med att utarbeta internationella standarder skapar en god grund för uppfyllelse.

Uppfyllelse av ICRP-rekommendationerna

Det viktigaste internationella organet för vägledning inom strålskyddsområdet har de senaste 60 åren varit ICRP. Kommissionen utfärdar rekommendationer allmän form, vilka vanligen måste tolkas innan de kan användas i det praktiska arbetet. En viktig publikation från ICRP är 1990 Recommendations of the International Commission Radiological Protection ICRP-publikation on , 60. ICRP 60 redovisar den grundläggande filosofin och utgör grunden for de strålskyddsrekommendationer, riktlinjer ut andra m.m. som ges av internationella organ, exempelvis IAEA, EU-kommissionen och OECD/NEA.

Nuvarande internationellt... 193

De generella vägledande principer återfinns i huvuddelen som av litteraturen strålskydd utgör ICRPs tre grundläggande rekommendaom tioner:

Berättigande innebär att inga metoder skall antas såvida detta inte leder till en positiv nettofördel. En metod, exempelvis produktion av kärnkraft, utgör alla anläggningsdrift och summan av processer, tillhörande verksamhet medför fördelen. Nettofördelen fastställs som genom bedömning av alla de kostnader och fördelar hänger som samman med införandet av metoden, vilket måste berättigas i sin helhet snarare än som en separat metod skall berättigas för som egen del. När det gäller större beslut, som till exempel berättigandet av användning av kärnenergi som en komponent i det svenska energisystemet, så tas beslutet i fråga riksdagen. Andra beslut kan tas av av regeringen, efter samråd med behöriga myndigheter, eller direkt av SSI. Optimering innebär att när metod har berättigats och antagits så en måste man överväga hur bäst skall användas för att resurserna reducera strålriskema för enskilda och för befolkningen i personer sin helhet. Huvudansvaret för optimeringen ligger hos tillståndshavama, under SSIs tillsyn. SSI lämnar också specifika direktiv med avseende på optimeringsramen. I SSIs föreskrifter från 1994 SSI FS 1994:2 specificeras krav beträffande personalstrålskydd som tillståndshavarna har att uppfylla. Optimeringsprincipen är uttryckligen medtagen. Optimering skyddet vid slutförvaring avfall av av utgör ett särskilt besvärligt område, och har behandlats för sig av ICRP i publikation 46. Svårighetema tas också i SSIs nr. upp preliminära kriterier för slutförvaring använt kärnbränsle SSI-rapav port 95-02. Dosbegränsning syftar till att säkerställa att ingen enskild person utsätts för strålning i oacceptabel omfattning. 1989 publicerade SSI reviderade dosgränser för joniserande strålning SSI FS 1989:1. Beslutet åberopade ICRPs rekommendationer den formella som grunden för dosbegränsning. Dessa föreskrifter reviderades 1994 SSI FS 1994:5, som en anpassning till de ICRP 60-rekommennya dationema. 1994 års föreskrifter SSI FS 1994:2 förstärker även kraven rörande kollektivdoser, samt stipulerar att arbetet vid kämkraftstationer skall planeras på ett sådant sätt att personalens kollektivdoser inte överskrider 2 manSv gigawatt installerad per elektrisk effekt

som ett genomsnitt för 5 år.

194 Nuvarande internationellt...

8.4.2 Relevanta konventioner och andra dokument

Uppfyllelse EECs och Euratoms direktiv och föreskrifter av

Den så kallade BSS-standarden, för att skydda hälsan hos allmänhet och personal mot riskerna med joniserande strålning, utgör det viktigaste direktivet inom strålskyddsområdet, och är bindande för medlemsländerna. Sverige har fått två års respit med att uppfylla BSS-standarden, vilken således skall göras bindande i allmän lag i Sverige år 1997. Skälet är att föreliggande BSS-standard bygger på föregående ICRP-rekommendationer, för närvarande är föremål för revidering, under som det att den svenska lagstiftningen redan till stora delar överensstämde med ICRP 60. Andra direktiv eller föreskrifter gäller, eller som kommer att som gälla eller bli bindande för medlemsländerna, och som kommer att göras bindande i svensk allmän lag, är en nödvändighet.

Rådsdirektiv 90/641/Euratom

I Sverige handhas frågorna angående strålskydd för de flesta tillfälliga arbetare på sätt för den personalen vid en anläggning samma som egna där verksamhet med strålning bedrivs. I SSI FS 1994:2, föreskrift avsedd för kärnkraftindustrin, som är en har de olika avsnitten skrivits i syfte att skydda alla som arbetar vid en kärnkraftstation på samma sätt.

För andra arbetsområden där strålning används i Sverige till

exempel sjukhus och forskningscentra utfärdas specialtillstånd och -föreskrifter för varje enskilt ställe. I och med Sveriges inträde i EU arbetar SSI med att harmonisera de svenska föreskriftema beträffande tillfälliga arbetare. En projektgrupp vid SSI arbetar för närvarande med att utarbeta ny föreskrift för en denna yrkesgrupp. För att uppfylla kraven i BSS-standardema kommer den föreskriften att omfatta alla slags tillfälliga arbetare, oavsett nya arbetsplats eller nationalitet. En del arbete återstår dock ännu innan denna föreskrift är färdig och tas i bruk. att ges ut

Nuvarande internationellt... 195

Rådsdirektiv 92/3/Eurat0m

Rådsdirektiv 92/3/Euratom rörande tillsyn och kontroll transporter av av radioaktivt avfall mellan medlemsländer, och in till respektive ut från EU, kommer att vinna laga kraft i Sverige, såsom SSI FS, en så snart kommissionen yttiat sig det föreliggande utkastet. om

Rådsdirektiv 84/466/Euratom

Detta direktiv rör den medicinska användningen joniserande av strålning, och kallas ofta for patientdirektivet. Genom SSIs tillsynsansvar uppfyller Sverige direktivets föreskrifter. De allmänna principerna för strålskydd genomgår av personer som medicinsk undersökning eller behandling redovisas i SSIs Föreskrifter om strålskyddsorganisation och strålskyddskommitté i medicinsk mm verksamhet med joniserande strålning SSI FS 1994:6, och i SSI FS 1990:2 och 1978:2 behandlas odontologisk verksamhet. 1994 fastslog SSI att särskild utbildning strålskydd måste göras om till ett obligatoriskt moment i utbildningen inom medicinsk radiologi och radioterapi. Dessutom lades det i tillståndskraven fast att samtliga vid en klinik skall få anläggningsspeciñk utbildning strålskydd och om utrustning. Villkoren kräver dessutom att varje tillståndshavare skall upprätta ett kvalitetssäkringsprogram. Vad gäller odontologiområdet att röntgenundersökningar skall anges utföras legitimerade tandläkare, och strålskyddskurser ingår redan i av tandläkarutbildningen. SSI registrerar alla tillståndshavare och deras utrustning såväl röntgenutrustning som acceleratorer och utrustning innehåller som strålkällor. De tandläkare följer SSIs föreskrifter, som som ger ett generellt tillstånd för odontologisk röntgenutrustning under 75 kV, registreras inte SSI. Varje tandläkare finns emellertid fortecknad i av den officiella tandläkarfoxteckningen.

Rådsdirektiv 89/618/Eurat0m

I enlighet med Rådsdirektiv 89/6l8/Euratom rörande information till allmänheten hälsoskyddsåtgärder i händelse radiologisk olycka, om av skall såväl information i förväg information i händelse som av radiologisk olycka lämnas till den del befolkningen sannolikt av som kan drabbas.

196 Nuvarande internationellt...

De flesta kraven i direktiven omfattas den svenska lagstiftningen, av granskning den förordning är knuten till den gällande men en av som lagen räddningsoperationer har föreslagits SSI. I praktiken om av kommer kraven i direktivet emellertid att uppfyllas, eftersom erforderlig information kommer att meddelas berörda befolkningsgrupper i samband med distributionen jodtabletter, inom de inre Beredskapszonema av nya kring de svenska kärnkraftanläggningama, under sommaren 1996.

European Community Urgent Radiological Information Exchange

ECURIE

Enligt ett rådsbeslut är 1987 L37l/76 skall ECURIE-systemet användas ett redskap för att säkerställa att samtliga medlemsländer som informeras omedelbart i händelse en radiologisk olycka. av Underrättelse och informationsutbyte skall ske så snart ett medlemsland beslutat att vidtaga åtgärder omfattande natur, i syfte att skydda av allmänheten. Då så är fallet skall såväl kommissionen de medlemssom länder sannolikt kan komma att påverkas av sådana åtgärder som underrättas och informeras orsakerna till att åtgärderna vidtas. De om skall även omedelbart förses med all tillgänglig information som är relevant för att minimera törutsebara radiologiska konsekvenser, om sådan föreligger, i länderna i fråga. Informationen liknar listan enligt IAEAs Convention on Early Notification år 1986 vidare nedan, i ECURIE-informationen

av se men

skall emellertid också ingå resultaten mätningar på livsmedel, foder av och dricksvatten, liksom också uppgifter de åtgärder som vidtagits om eller planerats för att informera allmänheten. ECURIE-systemet är fullt genomfört med telex, elektronisk brevlåda och fax hos SSI och provas årligen.

Uppfyllelse andra internationella rekommendationer av organs

IAEA ut ett antal rekommendationer för att vägleda medlemsger länderna civil kämenergi. Exempel är rekommendationer rörande om strålskydd, avfallshantering, kämsäkerhet, transporter m m. Observera att dessa dokument inte har någon juridisk status. Ett viktigt dokument inom strålskyddsområdet är International Basic Safety Standard for Protection Against Ionising Radiation and for the Safety of Radiation Sources, Interim Edition den så kallade BSS-stan- darden givits ut gemensamt IAEA och FN-organen FAO, ILO, - som av

Nuvarande internationellt... 197

PAHO, WHO samt OECDs Nuclear Energy Agency NEA. Standarden är avsedd att säkerställa säkerheten rörande alla typer av strålkällor, och att därvid komplettera standarder som redan tagits fram för stora och komplex strålkällor, såsom kärnkraftreaktorer och anläggningar för hantering av radioaktivt avfall. Standarden bygger på rekommendationerna i ICRPs publikationer och IAEAs säkerhetsserie. Ett annat viktigt dokument är IAEAs föreskrifter för säker transport av radioaktivt material, Safety Series nr. SSI medverkar aktivt i utarbetandet av IAEAs föreskrifter och är dessutom behörig svensk myndighet för transport icke-fissilt radioaktivt material. Föreskrifter av rörande transport radioaktivt material ut de svenska av ges av myndigheterna inom transportområdet Räddningsverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket, som del föreskrifterna för transport farligt en av av gods. Utgivningen sker i samarbete med SSI. Det finns ytterligare dokument värda att nämnas i detta sammanhang, men en detaljerad beskrivning skulle bli för lång. Några exempel är emellertid Safety Series 72 åtgärdsnivåer, 77 utsläppsnr. om nr. om nivåer, nr. 81 härledda åtgärdsnivåer, 89 friklassningsnivåer om nr. om och nr. 104 om potentiell exponering. Dessutom medverkar Sverige, till stora delar genom SSIs personal, i arbetet med att ta fram många av dessa rekommendationer, och arbetar följaktligen för att säkerställa en harmonisering relativt svenska föreskrifter, praxis m.m.

Uppfyllelse av internationella konventioner

Det finns ett antal internationella konventioner rör miljöförorening som förorsakad av kärnkraftstationer och kämforskningsanläggningar. De flesta svenska kämtekniska anläggningar har utsläpp till vatten som omfattas av Helsingfors- och Oslo/Pariskonventionema. SSI rapporterar utsläppen årligen, och tar på andra sätt aktiv del i det arbete som bedrivs av relevanta underkommittéer inom Helsingfors- och Oslo/Pariskommissionema benämns HELCOM respektive OSPARCOM.

som

Sedan Sverige gick med i EU rapporterar SSI dessutom till EU-kommissionen, och medverkar i dess miljöprogram, i enlighet med artiklarna 35, 36 och 37 i Euratomfördraget. Sverige dumpar inget radioaktivt avfall. Londonkonventionen har fastslagit att sådana förvar ligger som på större djup än havsbotten och nås från land, såsom SFR-l, inte som skall betraktas dumpning. som

198 Nuvarande internationellt...

OSPARCOM

Oslo/Pariskonventionen OSPARCOM av år 1992 ersätter, och förstärker i vissa avseenden, de tidigare Oslo- 1972 och Pariskonventionema 1974. Konventionen omfattar nordöstra Atlanten, inklusive Kattegatt. Sverige är ett de fyra länder hittills har ratificerat av som konventionen. Det mesta arbetet rörande utsläpp av radioaktiva av ämnen från kämtekniska anläggningar utförs av arbetsgruppen för radioaktiva ämnen, RAD, där SSI regelbundet medverkar. Särskild vikt har lagts vid upprättandet av kriterier för bedömning och införande av

bästa tillgängliga teknik best available technique BAT, :för begräns-

ning utsläpp till marin miljö. Sverige meddelade att man skulle av uppfylla kraven i denna rekommendation 1992, och SSI arbetar för närvarande med rapport införandet i enlighet med rekommenen om dation 91/4.

HELCOM

Helsingforskonventionen 1974, reviderad 1992 rör den marina miljön

i Östersjön, inklusive Kattegatt, vilket innebär att konventionsområdena

för HELCOM och OSPARCOM delvis överlappar varandra. Sverige är ett av de för närvarande fyra länder som har ratificerat 1992 års konvention. HELCOMs expertarbetsgrupp för övervakning av radio-

aktiva ämnen i Östersjön Monitoring of Radioactive Substances in the

Baltic Sea MORS har genomfört större undersökningar beträffande de bidrag olika källor ger till radioaktiviteten i miljön, och de därav följande effekterna på den allmänna hälsan. Nedfall från kämvapenprov och kämolyckor, utsläpp radionuklider från upparbetningsanläggav ningar, kärnkraftstationer och forskningsanläggningar, har beaktats, liksom även naturligt förekommande radionuklider.

Andra miljökonventioner

Grundkraven för bedömning av miljökonsekvensema, vad gäller anläggningar med potentiellt betydande effekter över gränserna, har deñnierats i FNs Esbokonvention 1991 och i EUs Rådsdirektiv 85/337. Vanligen är de svenska föreskrifterna strängare än dessa krav. Det föreligger ytterligare avtal mellan de nordiska länderna rörande övervakningen effekterna över gränserna. SSI tar även de tillav kommande riktlinjerna i dokumenten från UNCED-konferensen i Rio de

Nuvarande internationellt... 199

Janeiro 1992 ad notam, exempelvis beträffande miljökonsekvensbedömningar, hantering av radioaktivt avfall och miljöskydd.

Kärnsäkerhetskonventionen

Inom ramen for IAEA har en konvention utarbetats inom det civila kämsäkerhetsområdet Kärnsäkerhetskonventionen. Sverige skrev under konventionen i september 1994. Artiklarna 15 och 16 i konventionen rör strålskydd respektive haveriberedskap. Dessa två artiklar är särskilt viktiga för SSI. Artikel 15 anför att åtgärder skall vidtas så att personalens och allmänhetens exponering för strålning blir så liten rimligt möjligt som samt så att ingen enskild person exponeras på nivåer över de nationella dosgränsema. Uppfyllandet säkerställs av strålskyddslagen och strålskyddsforordningen genom ett antal föreskrifter i SSIs författningssamling SSI FS 1994:2, SSI FS 1989:1 samt ändringarna SSI FS 1994:5, SSI FS 1991:5 och SSI FS 1989:3. Artikel 16 anför att det skall finnas beredskapsplaner för såväl anläggningen beredskapszonen, och att dessa planer ska övas som regelbundet. SSIs instruktion SFS 1988:295 ålägger SSI att upprätthålla en haveriberedskap för att kunna lämna råd i strålskyddsfrågor till de olika myndigheter som ansvarar för beslut motåtgärder for skydd om av allmänheten i händelse radiologisk olycka. av en På regional nivå har länsstyrelsen särskilda skyldigheter enligt svensk lag SFS 1986:1102 att upprätta katastrofplaner radiologiska om olyckor inträffar inom eller utom landet. Såsom behörig myndighet åligger det också SSI att samordna de svenska mätresursema med avseende på metoder, kalibreringsavstämning och medverkan i övningar. De interna planerna vid de kärntekniska anläggningarna över ses regelbundet och inspektioner genomförs SSI och SKI gemensamt. av Beredskapsplanema provas regelbundet genom olika slags övningar och övningarna följs vanligtvis utvärdering. Räddningsverket av en ansvarar för att utvärdera dessa övningar, vid vilka kärnkraftverk länsstyrelsen och sådana centrala myndigheter som SKI och SSI utbildas tillsammans.

200 Nuvarande internationellt...

Konvention om kärnavfall

IAEA håller för närvarande på att utarbeta internationell konvention en rörande hantering kärnavfall. SSI deltar aktivt i detta arbete. av

Konventionen Early Notification of Nuclear Accident a

Denna konvention, ofta kallas IAEAs Convention on Early som Notification 1986, har införts i Sverige på samma sätt som ECURIE-systemet. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut SMHI utgör svensk kontaktpunkt, med dygnet-runt-jour, och varje underrättelse till SMHI förmedlas till SSI. Konventionen är tillämplig på alla olyckor vid vilka ett utsläpp som sprider sig över nationsgräns kan ha radiologisk betydelse för ett en land. Kämkraftreaktorer och anläggningar för kärnbränslecykeln, annat hantering radioaktivt avfall inklusive förvaring och transport av av bränsle och radioaktivt avfall, omfattas. Dessutom omfattas all användning och hantering radioisotoper. av Det åligger land, där kämteknisk olycka inträffar, att skyndett en underrätta de länder påverkas eller kan komma att påverkas samt som olyckan, samt att tillhandahålla den relevanta information som finns av tillgänglig rörande de radiologiska konsekvenserna i länderna i fråga.

Regulatory philosophy in

selected countries

9.1 The regulatory framework and policy in Finland Se engelsk version s. 225-241. av

9.2 Nuclear safety and radiation protection infrastructure in France Se engelsk version av s. 242-257.

9.3 The Regulation of Nuclear Reactor Safety, Radiation Protection and Nuclear Waste Management in the United States of America Se engelsk version s.258-3l5. av

9.4 Regulating authorities for nuclear safety and radiation protection in some other countries Se engelsk version av s. 316-329.

10 in

Regulatory practices

Scandinavian civil aviation and

Norwegian offshore activities

10.1 of and

Description safety philosophy

regulatory practices in Scandinavian civil aviation Se engelsk version av s. 331-344.

10.2 Safety philosophy concerning regulatory

practices in Norwegian offshore ac-

tivities Se engelsk version av s. 344-353.

11 Informationskällor

11.1 Personförteckning

Följande har lämnat information vid sammanträden med personer kommittén. Förteckningen omfattar inte anställda vid SKI och SSI.

ABB Atom AB

Monica Eibom Informationschef Nils—Olof Jonsson Ordförande i säkerhetskommittén Erik Lindberg Chef för Safeguard och Säkerhet

Barsebäck Kraft AB

Gert Lyngsjö VD Jörgen Ransm ark Chef för Kvalitet och säkerhet

Forsmarks Kraftgrupp AB

Monika Eklöf Chef för Radiologi SQR Karl-Fredrik Ingemarsson Chef för Säkerhet och Miljö SQ Alf Lindfors VD

OKG Aktiebolag

Georg Bismark Chef för D2 Reaktor 2

Rolf Gullberg VD Bengt Löwendahl Radiologisk föreståndare Sven Magnusson Chef för avdelning Teknik Anders Nyström Gruppchef, CLAB Jan-Erik Olsson Projektadministratör, Strålskydd och Säkerhet Lars Göran Wahlberg Informationschef

206 Informationskällor

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB

Per Erik Ahlström Vice VD Sten Bjurström VD Hans Forsström Teknisk direktör Bo Kåwemark Chef, SFR Studsvik AB Christian Gräslund Teknisk licentiat Vattenfall AB Ringhals Krister Egnér Avdelningschef, Säkerhet, Miljö och Kvalitet

Övriga

Kjell Andersson Konsult, Karinta-Konsult HB Arne Granholm Konsult, Bohlin Strömberg AB Kent Jönsson Hovrättsråd Björn Wahlström Professor, Statens tekniska forsknings central VTT Automation, Finland

Informationskällor 207

11.2 Förteckning över handlingar

Förteckningen omfattar viktigare dokument använts som underlag som för diskussioner vid kommitténs sammanträden. Vid dokument, som inte tillhandahållits i engelsk originalversion eller som översättning till engelska, har inom parentes angivits svenska. Lagar etc. Lag 198423 kärnteknisk verksamhet om Förordning 1984:14 kämteknisk verksamhet om Förordning 1988:523 med instruktion för Statens kämkraftinspektion Strålskyddslagen 1988:220 Strålskyddsförordningen 1988:293 Förordning 1988:295 med instruktion för Statens strålskyddsinstitut

Statens strålskyddsinstituts författningssamling, SSI FS svenska

Statens kärnkraftinspektions föreskrifter för kvalitetssäkring vid kämtekniska anläggningar och transport kärnämne eller kärnavfall, av SKI, 1 januari 1991 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter mekaniska anordningar i om kämtekniska anläggningar, SKI FS 1994:1

SKIs verksamhetshandbok, september 1995 delvis enbart på svenska

SSIs verksamhetshandbok, december 1995 svenska

SKIs verksamhetsplan för 1995/96 svenska

SSIs verksamhetsplan för 1995/96 svenska

208 Informationskällor

Handlingar utfärdade av internationella organisationer

IAEA Safety Series No. 110: Safety Fundamentals, The Safety of Nuclear Installations, 1993

IAEA Safety Series No. 75-INSAG-4: Safety Culture, 1991

IAEA Peer discussions regulatory practices, Policy for Setting group on and Assessing Regulatory Safety Goals, utkast 1994

Implementation of Defence in Depth for Current and Future Nuclear Power Plants, IAEA utkast maj 1995

Redogörelser och uttalanden om SKIs och SSIs tillsynsverksamhet

Svar från SKI på begäran kommittén information SKIs av om om myndighetsverksamhet, 4 april 1995

Bilagor:

l The Swedish Regulatory Approach to Nuclear Safety Presenterat vid ett symposium kärnkraft arrangerat om av ABB i samarbete med svenska myndigheter, Bangkok, Thailand, 14-15 oktober 1993

SKIs årsredovisningar för 1992/93 och 1993/94

Evaluation of Swedish Compliance with IAEA Safety Series 110: Safety Fundamentals

Safety Criteria in Swedish Reactor Safety Regulation

The Swedish Regulatory Framework and Process Presenterat vid ett möte myndighetspraxis rörande om

vilken modell som används för att sätta och utvärdera

säkerhetsmål och säkerhetspraxis, IAEA, Wien, 21-23 mars 1994

Informationskällor 209

7 Safety Evaluations in Sweden Andra utkastet som förberedelse för CNRAs särskilda myndighetsmodeller för säkerhetsmöte om läget rörande åldrande kärnkraftverk

8 Dissemination and exchange of Operating experience relating to reactor safety regulation

9 Safety Culture Element of Contact and Cooperation as an between Utilities, Research Institutions and Safety Authorities Presenterat vid KSA-seminariet om säkerhetskultur vid kärnkraftverk, Bern, Schweiz, 20 januari 1994

10 Safe Management and Disposal of Nuclear Waste: A Prerequisite for Nuclear Power Programme a

Presenterat vid IAEAs internationella konferens

"the Nuclear Power Option", Wien, Österrike, 5-8 september 1994

11 SKIs Regulatory Philosophy Regards Review and Superas vision of Safety of Nuclear Waste Facilities and SKB’s RD Programme

12 Disposal of High Level Radioactive Waste. Consideration of Some Basic Criteria Utgiven år 1993 strålskydds- och kärnsäkerav hetsmyndigheterna i Norden

13 SKIs granskning SKBs FUD-program 92 SKI Teknisk av Rapport 93:24 och 93:13

14 Utdrag direktiv för verksamhetsplanering 1995/96: Kapitel ur 1.2 Mål

15 Sammanfattning effektanalys av

16 SKIs forskning En granskning gjord SKIs forsknings- - av nämnd SKI rapport 95:11

17 Model Validation From A Regulatory Perspective: A Summary

210 Informationskällor

18 Granskningsrapport angående SKIs handläggning det k av s silärendet den 28 juli 17 september 1992 SKI dokument dnr - 1.4-921203 Svar från SSI på begäran kommittén information SSIs av om om tillsynsverksamhet på kämenergiområdet, 10 april 1995 Svar på erbjudande kommittén att kommentera tillsynsmynav digheternas arbete: Lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcksverket, 23 1995 mars Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarksverket, 25 1995 mars Studsvik AB, 28 1995 mars Barsebäck Kraft AB, 29 and 30 november 1995 mars OKG Aktiebolag, 29 1995 mars Forsmarks Kraftgrupp, 30 mars 1995 Kämkraftsäkerhet och Utbildning AB, 30 1995 mars Greenpeace Sweden, mars 1995 SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB, 4 april 1995 Lokala säkerhetsnämnden vid Studsviks kämtekniska anläggning, 6 april 1996 ABB Atom AB, 7 april 1995 Vattenfall AB Ringhals, 7 april 1995 Folkkampanjen mot kärnkraft kärnvapen, 28 april 1995 - Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk, 4 maj 1995

Informationskällør 211

Kommentarer av SKI 12 juni 1995 och SSI 9 juni 1995 till lämnade svar

Officiella rapporter etc. Energikommissionens slutbetänkande Omställning av energisystemet SOU 1995:139, med en engelsk sammanfattning Riksrevisionsverkets rapport RRV l995:22 Kämavfallsprogrammmet. Producentansvar och statlig tillsyn, 26 april 1995. SKIs remissyttrande, 19 juni 1995 Redovisning rationaliseringsmöjligheter med avseende på ökad av samordning av verksamheten rörande anläggningstillsyn och kämavfall mellan SKI och SSI, 20 juni 1995 Bil. l Rapport från fortsatt utredning om samordning SKI/SSI: Löpande tillsyn av anläggningarna samt transporter, SKI och SSI, 9 juni 1995 Bil. 2 Rapport från fortsatt utredning om samordning SKI/SSI: Området kärnavfall, SKI och SSI, 2 juni 1995 Bil. 3 Rapport från fortsatt utredning om samordning SSI/SKI: Området Information, SKI och SSI, 16 juni 1995 SKIs årsredovisning 1994/95

SSIs årsredovisning 1994/95 svenska

SKI/SSI-dokument Myndigheternas riktlinjer for redovisning och bedömning avfall av avsett for slutförvaring i SFR-l. Ett exempel på riktlinjer framtagna av SKI och SSI i samarbete MAAS-dokumentet, 10 november 1991 Kommunikationsstrategi för frågor kopplade till slutförvaring av använt kämbränsle SKI/SSI, 21 juni 1994

212 Informationskällør

Promemoria av SKI angående samverkan och samordning mellan SKI och SSI, 8 december 1995

Bilagor:

1 Promemoria: "Inriktning av risk- och säkerhetsstudier vid SSI, SKI och SKN", Gunnar Bengtsson, Olof Hörmander och Olof Söderberg, 1 september 1987

2 Handläggning av transportärenden, B G Pettersson och B Svahn, 21 november 1989

3 Promemoria: "FoU-samordning mellan SKI, SKN och SSI" Underlagsrapport till FAF-9l, Nils Rydell, Lennart Hammar och Jack Valentin, 8 februari 1991

4 Myndigheternas riktlinjer för redovisning och bedömning av avfall avsett för slutförvaring i SFR-l. Ett exempel på riktlinjer framtagna av SKI och SSI i samarbete MAASdokumentet, 10 november 1991

5 Forskningssamordning i kärnavfallsfrågor mellan SKI och SSI, Sören Norrby och Jack Valentin, 29 februari 1992

6 Tillämpning av lag om kämteknisk verksamhet och dess förordning, SKI/SSI, 1993

7 Kommunikationsstrategi för frågor kopplade till slutförvaring av använt kämbränsle. Gunnar Bengtsson och Lars Högberg, SKI/SSI, 21 juni 1994

8 Uppföljning av SKI-SSI möte den 16 augusti 1994, Christer Viktorsson och Mats Sjöberg, 28 september 1994

9 Projekt inkapsling. Basdokument för miljökonsekvensbeskrivning, MKB-Forum i Kalmar län, länsstyrelsen i Kalmar län, Oskarshamns kommun, SKI, SSI och SKB, 23 november 1994

1996:74 Informationskällor 213 SOU

10 Redovisning till regeringen rationaliseringsmöjligheter av med avseende på ökad samordning verksamheten rörande av anläggningstillsyn och kämavfall mellan SKI och SSI, 20 juni 1995

ll Existerande föreskrifter och planerat foreskriftsarbete vid SSI och SKI, 27 juni 1995

SKI-dokument

Organizational Factors and Nuclear Power Plant Safety: A Process Oriented Approach Kerstin Dahlgren, SKI, mars 1994 , The Swedish Regulatory Approach to Human Factors, Kerstin Dahlgren, SKI, april 1994

Tillsyn avfallshantering vid kärnkraftverken och Studsvik, av Wingefors/Norrby, SKI, 10 augusti 1995

Response to request by the Commission for Enquiry on information a concerning documentation of regulations and licensing Reactor Safety, - Lennart Hammar, SKI, 18 augusti 1995

Uttalande de lokala fackliga organisationerna vid SKI, SACO and av ST, vid ett möte mellan kommittén och SKI den 22 augusti 1995

Regulations and License Conditions, SKI, augusti 1995

SFR-l, SKI documents the licensing process with regard to SFR-l, on the final repository for low and intermediate waste, located close to the Forsmark nuclear power plant, augusti 1995

Report Quality Systems Evaluation Method: Development and on Implementation, Batelle and SKI, September 1995

Övriga handlingar

Vattenfall Ringhals huvudrapport med delprojektrapporter "Säkerhetsoch informationshanteringen inom Vattenfalls kämkraftsproduktion",

Gunnar Brodin, juni 1993 svenska

214 Informationskällor

Säkerhetskulturen i Sydkrafts kärnkraftsverksamhet, Olof Hörmander, Bryan Edmondson, Jörgen Firing, Arne Granholm, Oskar Nordland and

Einar Ottne, 1994 delvis enbart på svenska

mars

SKISOS, Säkerhetskultur. Svensk tolkning IAEAs "Safety Culture" av No. 75-INSAG-4, december 1994

Models for regulatory supervision, Arne Granholm, 8 maj 1995

Relations between the Safety Authority and the Radiological Protection Authority in Sweden, C Lefaure, CEPN, maj 1995

Swedens Compliance with International Recommendations the Field of Radiation Protection, Draft by Mikael Jensen, SSI, 15 augusti 1995

Säkerhetsarbetet i Finland och Sverige, Björn Wahlström, Statens tekniska forskningscentral, VTT Automation, Finland, januari 1996

Bilaga

Förkortningar

ACSS Advisory Commission for Safety Standards, IAEA AEB Accident Evolution and Barrier ALARA Så Låga stråldoser som är rimligt möjligt

As Low As Reasonably Achievable

APRI Accident Phenomena of Risk Importance ASAR Lägesredovisning säkerheten av

As Operated Safety Analysis Report

ASKBAS Utländsk databas for registrering av händelser och omständigheter vid kämtekniska anläggingar ASME American Society for Mechanical Engineers BEIR USAs arbetsgrupp for biologiska effekter av joniserande strålning Working group on Biological Effects of Ionising Radiation, USA BIOMOVS Biosphere Model Validation Study BSI British Standards Institute BSS International Basic Safety Standards for Protection Against Ionizing Radiation and for the Safety of Radiation Sources BWR Kokvattenreaktor

Boiling Water Reactor

CCF Common Cause Failure CEA Franska atomenergikommissionen

Commissariat â lEnergie Atomique

CLAB Centralt Lager för Använt Bränsle CNWRA Center for Nuclear Waste Regulatory Analysis CSARP Co-operative Severe Accident Research Programme

2 l 6 Bilaga

DECOVALEX Development of Coupled Models and the Validation Against Experiments in Nuclear Waste Isolation DIN Tyska standardiseringsinstitutet

Deutsches Institut fiir Normung

DSIN Franska organisationen för säkerhet vid kämtekniska anläggningar

Direction de Süreté des Installations Nucléaires

ECC Härdnödkylning Emergency Core Cooling ECCS Nödkylningssystem for härd Emergency Core Cooling System EPA Environmental Protection Agency, USA EPRI Electric Power Research Institute FAO FNs livsmedels- och jordbruksorganisation

Food and Agricultural Organization, UN

FILTRA Filtered Containment Venting FoU Forskning och Utveckling F SAR Final Safety Analysis Report FUD Forskning, Utveckling och Demonstration GEOVAL Validation of Geospheric Models HAFOS Severe Accident Research Co-operation HPES Human Performance Enhancement System HSC Health and Safety Commission, UK HSE Health and Safety Executive, UK HWC Hydrogen Water Chemistry HYDROCOIN Hydrolic Code Intercomparison IAEA Intemationella Atomenergiorganet

International Atomic Energy Agency

IASCC Irradiation Assisted Stress Corrosion Cracking ICAO International Civil Aviation Organization, UN ICAP International Code Assessment Project ICRP Intemationella strålskyddskommissionen

International Commission on Radiological

Protection

IGSCC Intergranular Stress Corrosion Cracking ILO FNs intemationella arbetsorganisation

International Labour Organization of the UN

INES International Nuclear Events Scale, IAEA INPO Institute of Nuclear Power Operations, USA INSAG International Nuclear Safety Advisory Group, IAEA

Bilaga 217

INTRAVAL International Project to Study Validation of Geosphere Transport Models INWAC International Radioactive Waste Advisory Committee, IAEA IPIRG International Piping Integrity Research Group IPSN Franska institutet för kämsäkerhet och strålskydd

Institute du Protection et Süreté Nucléaire

ISA Integrated Safety Assessment ISO Internationella Standardiseringsorganisationen

International Standards Organization

ISP International Standard Problem KASAM Statens Råd for Kämavfallsfrågor KSU Kämkraftsäkerhet och Utbildning AB KTH Kungliga Tekniska Högskolan LER Rapportering händelser och omständigheter av vid kärntekniska anläggningar

Licensee Event Report

LOCA Loss of Coolant Accident MAAP Modular Accident Analysis Programme MAAS Myndigheternas Arbetsgrupp för Avfall till SFR-l

MKB Miljökonsekvensbeskrivning

MTO Människa, Teknik, Organisation NDT Ickeforstörande provning

Non-Destructive Testing

NEA OECDs kämenergiorgan

Nuclear Energy Agency

NKS Nordisk Kämsäkerhetsforskning NPP Kämkraftverk

Nuclear Power Plant

NRC USAs Kämsäkerhetsmyndighet

Nuclear Regulatory Commission, USA

NUSS Nuclear Safety Standards, IAEA NUSSAC Nuclear Safety Standards Advisory Committee, IAEA NUSSAG Nuclear Safety Standards Advisory Group, IAEA

21 8 Bilaga

OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Organization for Economic Co-operation and Development OECD/NEA OECDs kämenergiorgan OECD Nuclear Energy Agency OECD/NEA/CSNI OECD/NEAs kommitté for säkerhet vid kämtekniska anläggningar

OECD/NEA/Committee for the Safety of

Nuclear Installations

OPRI Franska byrån för skydd joniserande mot strålning

Office de Protection Contre les Rayonnements Ionisants

PAHO Panamerikanska Hälsoorganisationen

Pan American Health Organization

PISC Programme for Inspection of Steel Components PSA Probabilistisk säkerhetsanalys

Probabilistic Safety Analysis

PSAR Preliminary Safety Analysis Report PSR Periodic Safety Review US equivalent to ASAR PWR Tryckvattenreaktor

Pressurized-Water Reactor

QA Kvalitetssäkring

Quality Assurance

RADWASS Radioactive Waste Safety Standards, IAEA RAMA Reactor Accident Mitigation Analysis RASSAC Radiation Safety Standards Advisory Committee, IAEA RELAP 5 Thenno Hydraulic Safety Analysis Code RRV Riksrevisionsverket SAG Senior Advisory Group, IAEA SAGSTRAM Standing Advisory Group the Safe on Transport of Radioactive Material, IAEA SFD Severe Fuel Damage

SFS Svensk Författningssamling

SFR Slutförvar for Radioaktivt driftavfall

SKB Svensk Kämbränslehantering AB

SKI Statens kärnkraftinspektion SKIBAS Computerized Administrative DataBase System

SKI FS SKIs Författningssamling

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur gär det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- 27 En strategi för ktmskapslyftoch livslångtlärande. . . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapet i Nordenpå . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. l990-talet. U.

Vem bestämmer vad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996. UD. 30.Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan

Ett är med EU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheterav arbetet EU. UD. i 32. Möss och människor.Exempelpå bra

Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. .Banverkets myndighetsroll m.m. K.

Batterierna en laddadfråga. M. .Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A. . — Omjärnvägens trafikledning m.m. K. Kriminalunderrättelseregister . . 10 Forskning för vår vardag.C. DNA-register. Ju. . Ålders- 11. EU-mopeden. och behörighetskravför .Högskola i Malmö. U.

tvâ- och trehjuliga motorfordon.K. .Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S.

12.Kommuner och landstingmed betalnings- Nationalstadsparker.M. . svårigheter.Fi. .Rapport från klimatdelegationen1995.

13 Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. . regeringens befogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering. Ju. 14.Budgetlag— ñnansmaktens område.Fi. 41.Statens maritima verksamhet.Fö.

l5. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament

och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet EU. UD. i

utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch

16.Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

17 Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. . 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K.

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelser för

försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U.

.Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomesin an Urbanizing

bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReport for HabitatIl. N.

UD. 49. Regler för handelmedel. N.

20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen pâ allmänplats m.m. Ju.

U 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

Reform alternativoch förslag. A.

2 och förändring. Organisationoch ring . verksamhet vid universitetoch högskolor efter 52. Precisering av handelsändamâletdetaljplan. i M.

1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M.

Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsområden. S. . inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden. A.

23. Kartläggning och analys av den offentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A.

upphandlingav varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige. A.

miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad. A.

EU-länders förslagoch debattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi.

regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret.Fö.

25. Från massmedia till multimedia att digitalisera svensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgnmd. 86. Utvecklad samordninginom det civila försvaret En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter den gemensamma 88.Kameraövervakning.Ju. jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch 6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen.N. och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U. UD. 91. Den privata vårdensomfattningoch framtida 62. EU, konsumenterna och maten ersättningsformer En översyn av de nationella - Förväntningar och verklighet. Jo. for läkareoch sjukgymnaster. - taxorna S. 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet. M.

64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K. socialförsäkringensadministration.S. 94. Nationell teleadresskatalog. K.

65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Någrafolkbokföringsfrágor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrän

och landsbygd.ln. LEMO-reformensavveckling av personal.Fö. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Volym l En granskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer — 73. Swedish NuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi. Volume l An Assessment.M. 101 Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs - - 74. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. . yttrande över SKBsFUD-Program 95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. - 102.TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. U. Swedish - 74. Nuclear RegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftning för - en hållbar utveckling. 75. Värden folkhögskolevärlden. i U. Del 1 och 2. M. 76. EUzsregeringskonferens procedurer,aktörer, - 104.Konsumentskydd elmarknaden.C.

formalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105. främja Att donationertill universitet april 1996.UD. och högskolor. U. 77. Utländskaförsäkringsgivare medverksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. Sverige.Fi. - Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering. N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, Översyn - 79. av revisionsreglema.Fi. problem. Sammanfattning av ett seminariumi 80.Viktigt meddelande. november1995.UD. Radiooch TV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81.Skyddför sparande sparkasseverksamhet. i Fi. 109.Från ákerlottertill Paradis ett delbetänkande - 82. En översynav luft- sjö- och spårtrañkens från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplátelserav 83. Allmänt pensionssparande. S. vissahögskolefastigheter.Fi.

84.Ekobrottsforslming.Ju. 110.Inför ett Svensktkulturnät lT och framtiden - 85.EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- - inom kulturomrâdet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsomrâdet.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll. Bevakad övergång. Åldersgränserför unga upp till 30 är. C 112. Integrering av miljöhänsyninom den statliga förvaltningen. M. 113.En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Del l och S. 114.En körkortsreform. K. 115. Barnkonventionenoch utlänningslagen. S. 116. Artikel 6 i Europakonventionenoch skatteutredningen. Fi. 117.Expertrapponer från Skatteväxlingskommittén. Fi. 118.Station Stockholm Nord. K. 119.Lättnadi dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster. Fi. 120. Högskolani Malmö slutbetänkande.U. - 121. Spår, miljö och stadsbildi centrala Stockholm.K. 122.Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hantverksutövande.U. 123.iakttagelser och förslagefter omstruktureringen av försvarets ledning och stöd. Fö. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Del Förslag till nationellt handlingsprogram. Del 2. Miljörelaterade hälsorisker. Del Aktörer och verktyg för att minska den miljörelaterade ohälsan.S.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU och Sverige från Kiruna till Malmö.

- Mössoch människor.Exempelpå bra Sammanfattning fyra regionalamöten av

1995-96.106 IT-användningbland barn och ungdomar.32 Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, -

Justitiedepartementet problem. Sammanfattning av ett seminariumi

november1995. 107 Kriminalunderrättelseregister

DNA-register. 35

Försvarsdepartementet

Elektroniskdokumenthantering.40 Presumtionsregelniexpropriationslagen.45 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier

Förbud allmänplats efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, mot vapen m.m. 50 Utvärderatpersonval.66 försäkringar. 18

Ekobrottsforslcning.84 Statensmaritimaverksamhet.41

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Finansieringen det civila försvaret. 58 av

Kameraövervakning.88 Utveckladsamordninginom det civila försvaret

och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför En uppföljning av genomfördaförändringar regeringskonferensen 1996. 4 inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första Effektivare försvarsfastigheterl pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Utvärdering av en reform. 97 Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheter av arbeteti EU. 6 effekterna av LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 LEMO-reformensavveckling av personal.99 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiskaaspekter EU:s sjätte Iakttagelseroch förslagefter omstruktureringenav av försvaretsledningoch stöd. 123 utvidgning. 15

Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar,

Socialdepartementet

utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. 16 Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37

Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.54 Försäkringskassan Sverige Översyn bedömningarinför regeringskonferensen 1996.19 - av Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga socialförsäkringensadministration.64

EU-ländersförslagoch debattinför Rättspsykiatrisktforskningsregister.72

regeringskonferensen 1996. 24 Allmänt pensionssparande. 83

EgonJönsson en kartläggning lokala Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament - av och offentlighet i EU. 42 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85

Jämställdheteni EU. Spelregleroch Den privata vårdensomfattningoch framtida

verklighetsbilder.43 ersättningsformer En översynav de nationella - Europapolitikenskunskapsgrund. taxorna för läkareoch sjukgymnaster.91

En principdiskussion utifrân En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch

EU 96-kommitténserfarenheter.59 rehabilitering.Del och l 2. 113

Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Barnkonventionenoch utlänningslagen.115

utvidgningenseffekter Miljö för en hållbar hälsoutveckling. den gemensamma jordbrukspolitiken. 60 Del Förslagtill nationellthandlingsprogram.

Del 2. Miljörelateradehälsorisker. Olika länder olika takt. Om flexibel integration förhållandet Del Aktörer och verktyg för att minskaden och mellan stora och små stater i EU. 61 miljörelateradeohälsan.124

EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, -

formalia. Sammanfattning av ett seminariumi

april 1996.76

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kommunikationsdepartementet Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning.

20 Om järnvägens trañkledning m.m. 9 Reform och förändring. Organisation och verksamhet EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för vid universitet och högskolorefter 1993 års två- och trehjuliga motorfordon.ll universitets-och högskolereform.21 Bättre trafik med väginformatik. 17 Inflytandepå riktigt Om eleversrätt till Ny kurs i trafrkpolitiken + Bilagor. 26 inflytande,delaktighetoch ansvar. 22 Banverkets myndighetsroll m.m. 33 En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande.27 Enskildavägar. 46 Det forskningspolitiskalandskapet i Norden En översynav luft- sjö- och spårtrafikens 1990-talet.28 tillsynsmyndigheter. 82 Forskningoch Pengar. 29 Ny yrkestrañldagstiftning.93 Högskolai Malmö. 36 Nationell teleadresskatalog. 94 Cirkelsamhället. Studiecirklarsbetydelserför Botniabanan. 95 individ och lokalsarnhälle. 47 En körkortsreform 114 Värdeni folkhögskolevärlden.75 StationStockholm Nord. 118 Sammanhålletstudiestöd.90 Spår, miljö och stadsbildi centrala Stockholm.121 Teckensprâksutbildning för föräldrar. 102 TUFF -

Finansdepartementet Att främja donationer till universitet

och högskolor. 105 Kommuneroch landstingmedbetalnings Högskolan i Malmö slutbetänkande.120 svårigheter.12 - Kunskapssynoch samhällsnytta i hantverkscirklar regeringens befogenheter Budgetlag- och hantverksutövande.122

fmansmaktensområde.14

Borgenärsbrotten en översynav 11 kap. Jordbruksdepartementet brottsbalken.30 Offentlig djurskyddstillsyn.13 Översyn av skattetlyktslagen. EU, konsumenterna och maten Reformeratförhandsbesked.44 Förväntningaroch verklighet. 62 Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader,67 i Sverige. 65 Några folkbokföringsfrágor. 68

Utländska försäkringsgivaremedverksamheti Arbetsmarknadsdepartementet

Sverige. 77 Översyn Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + av revisionsreglerna. 79 Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. 81 Grundläggandedrag en ny i arbetslöshetsförsäkring -

alternativoch förslag.51 Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. för skattebetalningar.Del B. Sverige,framtiden och mångfalden.55 Ett nytt system Författningsförslag, författningskommentarer Pâväg mot egenföretagande. 55

Vägarin i Sverige. 55 och bilagor. 100 Paradis delbetänkande Hälften vore nog om kvinnor och män Från ákerlottertill ett - - arbetsmarknad.56 från Utredningen universitetsfastigheter 90-talets om m.m. tomträttsupplátelser Medicinskaundersökningar i arbetslivet.63 angåendeöverlátelseroch av

vissa högskolefastigheter.109 Kulturdepartementet Artikel 6 i Europakonventionen och skatteutredningen.116 Från massmediatill multimedia - Expertrapporter från Skattevåxlingskommittén.117 att digitaliserasvensktelevision. 25

Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags Viktigt meddelande. av inkomster. 119 Radiooch TV i Kris och Krig. 80

Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden - Utbildningsdepartementet inom kulturomrâdet.110

Den nya gymnasieskolan hur går det l - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Näringsdepartementet Miljöbalken. skärpt

och samordnad

Kartläggningochanalys mmfilagstlftmngfor e" hållbar utveckling av denoffentliga sektorns

upphandling och tjänstermed Del 1 oçh 2 G31

av varor miljöpåverkan 23 Integrering av miljohansyn inom den statliga ShapingSustainableHomesin Urbanizing förvaltningen 112 an World. SwedishNationalReportfor Habitatll. 48 Regler för handelmedel. 49 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch finansiering. 78 Samverkanmellanhögskolanoch de småoch medelstoraföretagen.89

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskningför vår vardag.10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel. 31 Konsumentskydd elmarknaden.104 Konsumenternaoch miljön. 108 Bevakadövergång. Åldersgränser för till ungaupp 30 år. 111

Inrikesdepartementet Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch landsbygd.71

Miljödepartementet Batterierna en laddadfraga. 8 - Nationalstadsparken38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning.39 Precisering av handelsändamålet i detaljplan.52 Kalkning av sjöarochvattendrag53 Svenskkärnteknisktillsynsverksamhet. Volym l En granskning.73 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume l An Assessment.73 - Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser. 74 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions. 74 - IT i miljöarbetet.92 Kärnavfall teknik ochplatsval.KASAMs — yttrande över SKBs FUD-Program 95. 101